Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879

520 sidor, varav 469 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 469 av 520 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1879:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

I

KONGrL. MAJ.-TS

NÅDIGA

P R () P O S I T I O N

TILL

I { i le m <1 a. <>• e n,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 13 januari 1879.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1870. ha Sami. ha Af il.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 187S.

Ordinarie inkomster:

Ränta.......................................................................................... kronor

Tionde ...................................................................................... »

Arrendemedel .......................................................................... »

Bergverkstionde.............. .»

Mantalspenningar..................................................................... »

Bötesmedel.............................................................................. »

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... »

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ »

Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »

Vakansafgifter af bergslag................................................... »

Trosspassevolansafgift......................................................... »

Båtsmansvakansafgift ............................................................ »

Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................. »

Kontrollstämpelmedel ......................................................... »

Fyr- och bakmedel........................................................

Telegrafmedel ..................................................................

Jernvägstrafikmedel ..................................................

Skogsmedel.....................................................................

Extra uppbörd ...............................................................

säger 18,900,000: —

4,485,000: —

1,648,000: —

2,500,000: —

7,000: —

630,000: —

260,000: —

345,000: —

76,000: —

120,000: —

20,000: —

20,000: —

26,000: —

75,000: —

68,000: —

20,000: —

1,200,000: —

1,400,000: —

4,750,000: —

1,000,000: —

250,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel....................................................................

Postmedel..................................................................

Stämpelpappersmedel .............................................

Bränvinstillverkningsafgift ...................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................

Allmän bevillning ..................................................

säger 47,800,000:

kronor 22,500,000: —

» 5,000,000: —

>» 3,100,000: —

» 13,150,000: —

» 50,000: —

» 4,000,000: —

summa kronor 66,700,000: —.

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den

30 december sistlidet år och den 8 innevarande månad lemna närmare

upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i berörda beräkning följande ändringar:

då räntan i medeltal för åren 1875—1877 uppgått till 4,479,297 kronor,

samt minskning i denna inkomsttitel är att motse allt efter som de till

statsverket indragna militieboställena varda ånyo utarrenderade, enär vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om, statsverket 1879.

3

denna utarrendering den boställena åsätta räntan i jordebok och räkenskaper

afskrifves, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel icke böra beräknas

högre än till 4,470,000 kronor;

då mantalsp tinning arne under de senare åren visat sig vara i jemnt stigande

och för år i877 utgjort 638,051 kronor, finner Kongl. Maj:t dem

böra för år 1880 beräknas till 640,000 kronor;

då inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmäl utgjort i medeltal

för åren 1875—1877 kronor 355,863 och för sist nämnda år 363,314

kronor, anser Kongl. Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra

ega rum, hvilken beräkning dock, med afseende derå att denna inkomst är

beroende af vexlande inarkegångspris, ej torde böra sättas högre än 350,000

kronor;

då inkomsttiteln vakansafgifter af nyroterad jord, som utgjort i medeltal

för åren 1875—1877 kronor 125,494 och för sist nämnda år 132,487

kronor, visat sig vara i jemnt stigande, finner Kongl. Maj:t denna inkomsttitel

för år 1880 böra upptagas till 125,000 kronor;

då fyr- och båkafgiften under år 1878 gifvit allenast 1,062,694 kronor

13 öre, anser Kongl. Maj:t fyr- och bäkmedlen icke böra för år 1880 beräknas

till högre belopp än 1,000,000 kronor;

då telegrafinkomsterna, hvilka förut varit i ständig tillväxt och för år

1877 utgjorde 1,329,652 kronor, deremot under år 1878 något minskats,

föreslår Kongl. Maj:t, att telegraf medlen för år 1880 icke må beräknas högre

än 1,330,000 kronor;

då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden

af jernvägstrafiken under år 1880 kan antagas till 15,800,000

kronor; men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,740,000 kronor

och bidraget till jernvägstrafikens pensionskassa till 60,000 kronor, eller

sammanlagdt 11,800,000 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrafikmedlen

för år 1880 böra beräknas till 4,000,000 kronor;

då för inkomsttiteln extra upphörd, hvilken i medeltal för åren 1875—

1877 uppgått till 283,202 kronor, under år 1880 äro att påräkna annuiteter

å vattenaftappningslån till ett belopp af icke mindre än 201,475 kronor 51

öre, emot 147,090 kronor 34 öre för år 1879, finner Kongl. Maj:t, på grund

häraf och under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl. Maj:t

här nedan föreslår i afseende å öfverlemnande vid*1880 års slut till statsverket

af en under förvaltning af domkapitlet i Carlstad stående fond, utgörande

öfver 60,000 kronor, denna inkomsttitel böra beräknas till 365,000

kronor;

under förutsättning af Riksdagens bifall till de förhöjningar, dels i tullsatserna

för vissa varor, dels i befordringsafgifterna för tidningar samt dels

i bränvinstillverkningsafgiften, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

särskilda nådiga propositioner, föreslår Kongl. Maj:t, att för år 1880 tullmedlen

beräknas till 24,894,000 kronor, postmedlen till 5,000,000 kronor

samt bränvinstillverkning saf giften till 17,750,000 kronor; och

då hvitbetssockertillverkningsafgiften, som i medeltal för åren 1875—

1877 utgjort 44,103 kronor, under år 1878 icke uppgått till högre belopp

än omkring 33,000 kronor, anser Kongl. Maj:t samma afgift för år 1880

icke böra beräknas högre än till 30,000 kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning, erhåller en tablå öfver statsverkets för år 1880

beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ..........................................................

kronor

4,470,000

—

Tionde............................................................

))

1,648,000

—

Arrendemedel .............................................

))

2,500,000

—

Bergverkstionde..........................................

))

7,000

—

Mantalspenningar.......................................

))

640,000

—

Bötesmedel...................................................

))

260,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspan-

mål................................•.........................

))

350,000

Tillfälliga rotevakansafgifter..................

))

76,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord.........

»

125,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälse- hemman i Halland...........................

))

20,000

_

Vakansafgifter af bergslag....................

»

20,000

—

Trosspassevolansafgift............................

»

26,000

—

Båtsmansvakansafgift ..............................

))

75,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel .....................

))

68,000

—

Kontrollstämpelmedel ..............................

»

20,000

—

Fyr- och båkmedel...................................

»

1,000,000

—

Telegrafmedel..........................................

))

1,330,000

—

Jernvägstrafikmedel ...............................

))

4,000,000

—

Skogsmedel..................................................

))

1,000,000

—

Extra uppbörd .........................................

))

365,000

—

18,000,000:

^ Bevillningar:

Tullmedel...................................................... kronor

24,894,000

Postmedel ...................................................

»

5,000,000

•—

Stämpel papporsmedel .............................

»

3,100,000

—

Bränvinstillverkningsafgift .....................

))

17,750,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift .........

))

30,000

—

Allmän bevillning ..................................

))

4,000,000

—

54,774,000:

tillsammans kronor

72,774,000:

s. 5 Kontrollera mot PDF

KongL Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

5

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen måtte af riksbankens vinst

för år 1878 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1880, å tid soin af

Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,876,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, till nämnda

vinstmedel.......................................................................... kronor 1,876,000: —,

läggas statsverkets ofvan beräknade inkomster............ » 72,774,000: —,

så utvisar summan.............................................................. kronor 74,650,000: — .

det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.

C o

Första hufyudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstaten............................................................... kronor 1,094,900: —

« kongl. slottsstaten............................................................... » 123,100: —

tillsammans kronor 1,218,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufyudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar..................................................................................... kronor 3,762,768: 46,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag,

......................................................................... » 231: 5i.

summa kronor 3,763,000: —.

Häruti^ föreslår?, Kongl. Maj:t ingen annan ändring än att, i öfverensstämmelse

med det beslut, som i bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t

i statsrådet den 8 innevarande januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden

omförmäles, förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter

och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bötesandelar måtte varda nedsatt med 23,000 kronor till 84,000

kronor;

hvarjemte, beträffande

fångvården,

Kongl. Maj:t enligt beslut, omförmäldt i statsrådsprotokollet för den 29

sist!idne november, jemväl bär bilagdt, äskar Riksdagens medgifvande, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

till kolonien vid Hall måtte från innevarande års början tills vidare få från

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå ett bidrag, beräknadt efter

femtio öre för dag för hvart och ett barn till ett antal af högst 150, som,

på grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunalmyndighets anmälan,

är derstädes till vård och uppfostran intaget, dock att såsom vilkor

för detta bidrag bestämmes, att för den till minne af konung Oscar I och

drottning Josefina år 1873 stiftade förening, af hvilken ifrågavarande koloni

blifvit anlagd, varda upprättade och Kongl. Maj:ts pröfning understälda sådane

stadgar, som Kongl. Maj:t finner lämpliga och för koloniens verksamhet

i angifven riktning betryggande.

Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa stats
-

regleringsperiod komma att utgöra ................................. kronor 3,740,000: —,

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen

för indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

utgöra.......................................................................................... » 1,798,242: 25.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll

öfver justitiedepartementsärenden för den 8 innevarande januari, att

såsom extra anslag för år 1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre leda
-

möter................................................................................................. kronor 5,000: —

b) för nya lagberedningen............................................... » 40,000: —

summa extra anslag kronor 45,000

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880

föreslagen, utfaller sålunda:

1879: 1880:

ordinarie anslag 3,763,000: — 3,740,000: —; således minskning 23,000: —

extra _ » 95,000: — 45,000: —;_____»______» '' 50,000: —;

summa kronor 3,858,000: — 3,785,000: —; således minskning 73,000: —.

Tredje lmfvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor enligt följande fördelning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

i

I. Diplomatiska utgifter:

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena........................................................ kronor

Departementets expedition................................. »

Ministerstaten ..................................................... »

Militärattachéer ................................................... »

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter »

24,000: —

32,190: —

345,950: —

8,400: —

37,260: — 447,800: -

II. Konsulsstaten:

Departementets expedition .............................. kronor 7,000: —

Konsulatembets- och tjenstemännens löner,

anslag till kontorskostnader m. m.

_ samt expektanslöner och pensioner...... » 145,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 7,500: — 160 000-

III.

Till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel

samt till understöd åt svenska kyrkan i Paris...... kronor 6,000: —

tillsammans kronor 613,800: —.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen

öfver utrikesdepartementsärenden för den 13 december 1878

och 8 januari innevarande år, beträffande statsregleringen för år 1880 föreslå:

att nedannämnda anslag matte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Kabinettskassdns utgifter:

1. Departementschefen, ministern för ut
-

2.

rikes ärendena ..................................

Utrikesdepartementet ................

kronor 24,000:

» 32,190:

3.

Ministerstaten...............

« 341,295:

4.

Militärattachéer.....

» 8,400:

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter ........................................................

» 41,915:

transport: 447,800:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport: 447,800: —

II. Konsulskassans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................ kronor 7,000: —

2. Konsulatembets- och tjenstemännens

aflöningar in. m....................................... » 143,400: ;

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

........................................ » 9,600: 160,000: —.

O —— — -- ''

III. Utgifter, som bestridas

af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel....................................... kronor 4,200: —

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —• 6,000: —

summa kronor 613,800: —.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i

svenskt statsråd den 8 januari innehåller, att såsom extra anslag för år

1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af ”Sveriges traktater” kronor 4,500: —.

Vid jemförelse med 1879 års riksstat finnas såväl ordinarie som extra

anslag under denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade:

penningar ................................................................................... kronor 15,677,668: 56.

indelt ränta och ersättning för^indragna räntor ......... » 1,485,554: it.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: n.

oindelt spannmål, 28,888 kubikfot 4 kannor, a 2 kronor

40 öre kubikfoten..............................................__________69,332: ig,

summa kronor 17,289,610: —.

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade............. .. » 1,610,390:—,

tillsammans kronor 18,900,000: —.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o l om statsverket 1879.

9

Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till

årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare

utredning till de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag ur det

inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 8 dennes förda protokoll öfver landtbo

rsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1880 afgifva

följande förslag:

Artilleri- och ing eniörhög skolan.

Kongl. Maj:t föreslår, att under titel: artilleri- och in
geniör

hö g skolan å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget för

krigshögskolan, uppföres ett nytt anslag, stort............................ 45,366: so.

Stipendier för militärveterinärer.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 5 militärveterinärsstipendier,

hvardera å 300 kronor, under förestående benämning

uppföra å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget till

pensioner och stipendier för fältläkarekåren, såsom ett nytt

årligt anslag............................................................................................. 1,500:—.

Värfvade arméen:

Husarregementet Konung Carl XV.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

eu gevärshandtverkare med

en sadelhandtverkare med ..

åt

kronor

600: —,

))

700: —,

kronor

1,300: —;

särskilda anslag med kronor 1,615: —.

Då anslaget för närvarande utgör .... kronor 188,929: 05,

kommer det, efter afdrag af skilnaden mellan förberörde

minskning............... kronor i,615: —

och föreslagna förhöjning............ » 1,300: — 315; i

att utgöra ............................................................ kronor 188,614: 05.

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån

det genom marinregementets indragning redan är eller ytter
transport
Bill.

till Riksd. Prat. 1879. l:n Sami. l:a Afd.

46.866:

50.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 46,866: so

ligare blifver disponibelt, äfven under år 1880 få med oförändrad

natur utgå och användas till upprätthållande af garnison

i Carlskrona.

Beväringen:

Beväringsmanskapets vapenöfning ar.

I detta förslagsanslag föreslår Kongl. Maj:t eu förhöjning af 248,000: —.

Detta anslag är nu uppfördt till......... kronor 652,500: —

och skulle efter denna förhöjning,............ _»__24-8,000: —,

upptagas till....................................................... kronor 900,500: .

Materielen:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att i detta anslag bevilja

förhöjning

å artilleridepartementets andel med kronor 25,000: —

»fortifikationsdeparteinentets » » » 10,000: —

summa förhöjning: kronor 35,000: —;

att, vid bifall till förslaget om uppförande för artillerioch

ingeniörhögskolan af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarairde

anslag vidtaga en nedsättning af... kronor 45,366: so.

Om summan af de föreslagna förhöjningarne

............................................................. » 35,000:

fråndrages den föreslagna nedsättningen, så

utgör ................................. » 10,366: so

det belopp, hvarmed anslaget skulle komma att minskas.

Som anslaget nu utgör....................... kronor 2,109,090: 47,

skulle det, efter minskning med.............. »__ 10,366: so,

komma att utgöra....................................... kronor 2,098,723: 97.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Kongl. Magt föreslår Riksdagen att i detta anslag, som

nu utgör............................................................... kronor 46,391: so,

bevilja en förhöjning af................................... » 20,008: so, 20,008: so

hvarigenom det skulle uppgå till .............. kronor 66,400: —.______

transport 314,875

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport

11

314,875: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen

m. fl. verk.

Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen förhöjer detta an
slatr

............................. kronor 8,770: —

med.......................................................................... _»__6,230: — 6,230: —

till.......................................................................... kronor 15,000: —.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag, till jemnande

af de ordinarie anslagens slutsumma, minskas

från............................................................................ kronor 3,506: lo,

som det nu utgör, med....................................■_ » 33: so.

till.............................................................................. kronor 3,472: oo.

Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen

utgör således................................................................................. kronor

Om derifrån dragas ofvan föreslagna nedsättningar

i anslaget till husarregementet Konung

Carl XV ........................................................ kronor 315: —

i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

............................................................ » 10,366: so

i anslaget till skrifmaterialier, expenser och

ved m. m........................................................ » _ 33: so

kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till................................................................. kronor

Om härtill läggas nuvarande ordinarie anslagen » 17,289,610: —,

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra

................................................................................. kronor 17,600,000: —.

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller

extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade

statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8 dennes blifvit

rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med

hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder

äska för år 1880 följande anslag:

321,105:

10,715: —,

310,390: —.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. grop n:o I om statsverket 1879.

1. till arméförvaltningen:

dy r t i cl sti 11 ägg-.......................................... kronor 19,240: —

tjenstfri respenningar ........................... » 3,250: —

öfvertalige tjensteman .......................... » 7,400: — 29,890: —

2. till indelta arméens och, Ver inlands fältjägarekårs öfningar:

för öfningarnes behöriga utförande....................................... 388,000: —

3. till disciplinkompaniet:

aflöning:............................

4.

7,

8.

9.

till artilleriehof:

ny fältartillerimateriel..........................

jemte rätt att af hufvudtitelns besparingar

för ändamålet använda

kronor 56,065: 54.

positionsartilleri....................................

bestyckning af Carlsborgs fästning...

projektiler till grofva kanoner .........

^värstillverkning.........

ersättning för kostnader, förorsakade

af rotssmittan bland Vendes artilleriregementes

hästar........................

skjutfält för Svea artilleriregemente,

i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts förslag till Riksdagen, sådant

det uttryckes i statsrådsprotokollet

för den 8 dennes (Bil. 3 a), kro270,

000 .......................................

kronor 243,934:

100,000

200,000

82,000

100,000

50,113: 86.

nor

5. till fortifikaiionsbehof :

Carlsborgs fästning ..

O O

Carlskrona ..................

kronor 254,500: —

» 140,000: —

till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar......

till generalstabens topografiska arbeten ....................................

till officerares anställning i främmande arméer.....................

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

9,709: —

7 7 6,04 8 : 32.

394,500: -

58,852: 68.

90,000: —

9,000: —

50,000: —

transport 1,806,000:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o ! om statsverket i879. 13

transport 1,806,000: —

10. till arméens ackordsamortering .............................................. 185,000: —

11. till byggnadsbehof:

kavallerietablissementet vid Stockholm kronor 60,000: —

Svea artilleriregementes kasernetablis
sement.

................................................... » . 4A°.QQ.:~ 109,000: —

summa kronor 2,100,000: —.

Ed jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Magt för år 1880 föreslagen,

utfaller sålunda:

1879:

1880:

ordinarie anslag

17,289,610: —

17,600,000:

— således ökning

310,390: —

extra »

1,610,390: —

2,100,000:

— således ökning

489,610: —;

summa kronor

18,900,000: —

19,700,000:

— således ökning

800,000: —

Femte liufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat., till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................ kronor 5,266,486: 02

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......... » 81,513: os,

tillsammans kronor 5,348,000: —.

Med afseende å de under femte liufvudtiteln förekommande årliga eller

ständiga utgifter vill Kongl. Magt, i öfverensstämmelse med de beslut, som

finnas antecknade i här bilägga utdrag af det, inför Kongl. Maj:t i statsrådet,

förda protokoll den <8 innevarande januari, nu föreslå Riksdagen, beträffande
aflöning

för flottans kårer och stater:

1. att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags beslut,

anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga

efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens

behof under sistnämnda år få användas;

2. att i öfrig!,, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett

anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

3. att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877

årens riksdagar faststälda lönereglering för kongl. flottans officerare, åt 27

löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning, som finnes

lämplig, tillsättas för successivt upptagande å kongl. flottans stat, icke allenast

medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf det till upprättandet

af en permanent reservstat afsedda belopp 114,000 kronor, utan ock

anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reserv- och indragningsstaterna,

i mån af derå uppförde officerares afgång, öfverflyttas tillika med

nyssberörda mindre belopp till staten för kongl. flottans officerskår;

4. att utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan finnas

i stat upptagna till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar, derest

de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar måtte få

å staten uppföras till erhållande af enahanda förmån med de i sådant afseende

för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen:

3 officerare i marinförvaltningens militärafdelning å 500 kronor 1,500: —

1 informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station.

1 » » » » Stockholms »

1 kadettofficer........................................................................................

1 adjutant hos öfverkommendanten i Carlskrona ...................

1 informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station

1 » » » » Stockholms »

400

500

500

300

100

150

5. att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter

tillkommer mariniugeniör och byggmästare vid mariningeniörstaten, må

tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och de två

med arvoden aflönade ingeniörerne;

ålderstillägg:

6. att detta förslagsanslag måtte, från dess nuvarande belopp

25,000 kronor, förhöjas till 33,000 kronor eller med kronor 8,000: —;

undervisningsverken:

7. att å riksstatens femte hufvudtitel, främst under undervisningsverken,

må under titel: ”till befrämjande af den högre

sjöofficersbildningen” uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom

anslagen för undervisningsverken komma att höjas från

39,820 kronor till 48,820 kronor........................................................... 9,000: —

transport 17,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

15

transport 17,000: —- skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

8. att detta förslagsanslag måtte förhöjas med ett belopp,

som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, upptages till

34,250 kronor, eller från 35,607 kronor 2 öre till 69,857 kronor

2 öre ....................................................................................................... 34,250: —;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

9. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda

belopp, hvartill inkomsten af titeln ”fyr- och båkmedel”

beräknats, eller till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäknande af deri ingående räntor, utföras med 1,000,460

kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln

”fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas

för de med berörda anslag afsedda ändamål;

undervisningsanstalter för sjöfart:

10. att — för beredande af tillgång: till uppförande å ordi
narie

stat af aflöning med 1,800 kronor för ytterligare eu lärare

i skeppsbyggeri, hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg

i likhet med lärare vid navigationsafdelning; till

förhyrande af lokal för undervisning i samma ämne; till bestridande

af ålderstillägg åt dertill berättigade öfverlärare och lärare,

samt till förhöjande af det till Kongl. Maj:ts disposition

afsedda belopp utaf anslaget med 1,250 kronor, — samma anslag

måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande

summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf

må upptagas 89,000 kronor såsom bestämdt anslag och återstoden

eller 13,000 kronor såsom förslagsanslag ............................. 6,750: —

summa kronor 58,000: —.

I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti riksstaten för år 1879

finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskildt

omförmälda, har Kongl. Maj:t icke någon ändring att föreslå.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kong}. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Om till de belopp, som Kong!. Maj:t här ofvan

begärt på ordinarie stat ....................................................... kronor 58,000: —

lägges nu gällande riksstats slutsumma ........................... » 5,348,000: —,

men från sammanlagda beloppet ...................................... kronor 5,406,000: —

afdrages skilnaden emellan innevarande års anslag till

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

och det för år 1880 upptagna............................................. » 200,000: - -

så erhålles det belopp ........................................................... kronor 5,206,000: —,

hvartill femte hufvudtiteln skulle för år 1880 uppgå.

Förutom ofvan under punkten 2 föreslagna extra anslag för genomförande

under år 1880 af lönereglering för kongl. flottans officerskår kronor 50,000: —,

i—■ _ i ~ — ;

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels bevilja:

11. till artillerimateriel................................................ » 83,000: —

12. till kompletterande af sjöbefästningarne vid

Carlskrona................................................................. » 156,000: —

13. till anläggning af skjutbana vid Carlskrona

för inskjutning af kanoner................................. » 30,000: —

14. till skjutförsök och inskjutning af kanoner... » 30,000: —

15. till minväsendet .................................................... » 200,000: —

16. till fartygsmateriel 3,600,000 kronor samt

deraf anvisa, att under år 1880 utgå,............ » 850,000: —

dervid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att det

vid 1877 års riksdag till krigsfartygsmateriel

anvisade belopp af 1,000,000 kronor får användas

för enahanda ändamål som det, för

hvilket, jemlik! ofvan åberopade protokoll,

berörde 850,000 kronor äro afsedde;

dels anvisa:

17. till fortsättande och afslutande af ny byggnad

för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona,

att år 1880 utgå, återstoden af redan bevil
jadt

anslag .......................................................... » 100,000: —.

tillsammans kronor 1,499,000:—.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

riksstat upptagen och, sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1879: 1880:

ordinarie anslag 5,318,000

extra » 1,676,000

- 5,206,000

— 1,499,000

— således minskning kronor 142,000: —

— » » » 177,000:—

summa kronor 7,0:.)4,000

- 6,705,000

— således minskning kronor 319,000: —.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

17

Sjette hufyudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar.................................................................................................... 3,855,594: 62.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......................... 170,631: 21.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............ 12,407: 64.

oindelt spantnål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten ........................................................... 22,386: —;

summa kronor 4,061,019: 47.

Enligt närlagda, den 8 i denna månad öfver civildepartementsärenden

förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:

Kommerskollegium,

Extra anslag. Ordinarie anslag.

att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokattiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,

i afseende å hvilka indragning synes

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1880, i den mån de för

bestridande af göromålen inom kollegium kunna

finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet

disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela kommerskollegiets ledamöter samt

dess i stat uppförda embets- och tjensteman,

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1880 till samma belopp, som

för innevarande år beviljats, på extra stat för år

1880 anvisa...................................................................... 8,740: —;

dels ock minska ordinarie anslaget till ”bergsstaten”

med 2,100 kronor, men deremot på extra

stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för fyra bergmästare, som sakna boställen,

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871). l:a Sami. ha AJ\l.

transport 8,740: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Extra anslag.

transport 8,740: —

och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo

procent å de till dem utgående löner eller tillsammans.

............................................................................. 2,420: —

Statistiska tabellkommissionen,

att dels med föreslagna vilkor och förbehåll

i afseende å förändrad organisation af och lönereglering

för statistiska centralbyrån godkänna

det i nämnda protokoll intagna förslag till ny

stat för detta embetsverk;

dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen

”till bibliotekets underhållande” och ”till

en statistisk tidskrift”, det förra å 1,500 kronor

och det senare å 1,000 kronor, ej mindre, i stället

för reservationsanslaget ”till arvoden åt tillfälliga

biträden” å 10,000 kronor, uppföra ett dylikt

anslag ”till arvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättningar” till belopp af

12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget

”till officiela statistiska trycket” från 10,000

kronor till 15,000 kronor; kommande i händelse

af bifall härtill ordinarie anslaget ”statistiska

tabellkommissionen” att höjas från 38,400 kronor

till 58,900 kronor, eller med......................................

Landtmäteristaten,

att, för ökande af det till landtmäteristyrelsens

förfogande ”för vikariatsersättning, arfvedel!

åt extra biträden och renskrifningskostnad”

ställda belopp från 3,500 kronor till 5,000

kronor, höja ordinarie anslaget ”landtmäteristaten”

från 107,300 kronor till 108,800 kronor,

eller med ...........................................................................

Rikets ekonomiska kartverk,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för

närvarande för rikets ekonomiska kartverk upp- _

transport 11,160: —

Ordinarie anslag.

20,500: —;

1,500: —;

22,000: -

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kong!-. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 18’/9.

19

Extra anslag,

transport 11,160: —

förda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till

fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 30,000 kronor och

för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar i

riket 46,000 kronor, eller tillsammans................... 76,000: —;

Öfver ståthållare-embetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

för år 1880 bevilja tillfällig löneförbättring

för följande embets- och tjensteman i öfverståthållare-embetet,

nemligen åt Konungens fogat

till belopp af 500 kronor samt åt underståthållaren,

sekreteraren och kamereraren, aktuarien,

hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren

och sekreterarens kanslist med 20 procent af

hvarderas lön, äfvensom höja anslaget för aflönande

af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes

med tjugo procent, på extra stat för år

1880 anvisa....................................................................... 5,250:

samt att för samma år likaledes på extra

stat bevilja

till aflöning åt två stadsfogdar i Stockolm,

med högst 4,000 kronor för hvardera, .................. 8,000: —

och till fortsatt utgifvande under år 1880

af ”polisunderrättelser” i enlighet med de af

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter ...................... 10,000: —

Landsstaterna i länen,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

lämpligen förhöja lönerna för de svagast

aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande

på extra stat för år 1880 anvisa ........... 10,200: —

att för beredande af tillfällig löneförhöjning

åt 117 häradsskrifvare under år 1880 anvisa ett

extra anslag för samma år till belopp af ............ 34,500: -to.

transport 155,110: 40.

Ordinarie anslag.

22,000: —

22,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om ■statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag

transport 155,110: 40. 22,000: —

att till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880

ställa ett extra anslag af............................................. 40,000: —

att användas dels till aflöning och underhåll

åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan

af förhållandena påkallas, och dels till belöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

o

Ålder stillägg,

att de för embets- och tjensteman samt betjente

inom statistiska centralbyrån ifrågakommande

ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till ”ålderstillägg”.

Anslagen

dels till lättnad i skjutsning stång an, der den genom

entreprenad bestrides och är särskildt tryckande,

och dels till förändrad reglering af skjutsväsendet,

att, med indragning af det å ordinarie stat

nu uppförda reservationsanslag ”till lättnad i

skjutstungan, der den genom entreprenad bestrides

och är särdeles tryckande,” och med förändring af

benämningen på det likaledes å ordinarie stat

beviljade förslagsanslaget ”till förändrad reglering

af skjutsväsendet”, på ordinarie stat under

titel: bidrag till skjutsentreprenader uppföra ett

förslagsanslag till belopp af 300,000 kronor och

tillika medgifva, att af detta anslag må efter

samma grunder, som den 18 maj 1878 blifvit

af Kong]. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt

sådana skjutslag, till understöd för hvilka det

nu till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;

kommande i händelse af bifall härtill eu

anslagsförhöjning att ega rum till belopp af ...... 100,000: —;

Skiften och afvittringar,

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum,

att för år 1880 bevilja förhöjning i årsarvodet

transport 195,110: jo. 122,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Koiitjl. Mnj-Js nåd. grop. n:o I om statsverket 1879.

21

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 195,110: to. 122,000: —

för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare

med 400 kronor till hvarje samt i

styresmannens för storskiftesverket årsarvode

likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de

belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens

och Norrbottens län inkomster af tjensten

under år 1880 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt gällande

taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes-

och afvittringsverken utgå; att för år

1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i

Yesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp,

samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens

vid afvittringsverket i Yesterbottens län

årsarvode för år 1880 med ett belopp af 200

kronor;

dels ock att, enär det belopp, som, i händelse

af bifall härtill, erfordras till bestridande af kostnaderna

för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda

år utöfver ordinarie anslaget, 63,000

kronor, på extra stat anvisa....................................... 233,000: —;

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar,

att till inköp af nödiga dragare och kor för

landtbruksinstitutet vid Ultuna samt uppförande

derstädes af eu ny magasinsbyggnad bevilja och

på extra stat för år 1880 anvisa ett sarnman
räknadt

belopp af.......................................................... 21,500: —

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i

tillfälle öka årsanslaget för nämnda institut från

20,000 kronor till 24,000 kronor, höja ordinarie

transport 449,610: 40. 122,000:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kanyl. AlajUs nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1870.

Extra anslag.

transport 449,610: 40.

anslaget ”undervisningsamtal''er för jordbruk och

landtmannanäringar” från 172,900 kronor till

176,900 kronor, eller med.............................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

att på extra stat för år 1880 anvisa följande

för jordbruket och dess binäringar samt

trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten ....................... 5,000: •—

b) till prisbelöningar vid sådana möten för

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster .. 10,000: —

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan firmas tjenligast. dem

anställa och der hushållningssällskapen vilja förena

sig om sammanskott af medel till dessa ut
-

ställningar....................................................................... 5,000: —

d) till understöd åt personer af mankönet

för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård ....................................... 2,000: —

e) till svenska trädgårdsföreningen och dess

elevskola, att utgå under vilkor att föreningen,

så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd

och plantor företrädesvis till folkskolesty
-

relser, som derom göra framställning, och jemte

redovisning för det erhållna statsbidraget till

landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet

af de elever, hvilka under året vid inrättningen

njutit undervisning, äfvensom rörande

verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öf
riga

föremål för föreningens verksamhet............... 4,500: —

f) till arvode åt den för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska______

transport 476,110: 40.

Ordinarie anslag.

122,000: —

4,000: —;

126,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t^ nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

23

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 476,110: 40. 126,000: —

försöksanstalt, på förordnande af landtbruksakademiens

förvaltningskomité, antagna botanist... 1,000: —

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes

behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller

hyi’esmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för

stationens behof — 3,000 kronor för hvarje sta
-

tion eller tillsammans ................................................... 12,000: •

att för fortsättande under år 1880 af de

geologiska undersökningarne och utgifvande af

derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af ....................................... 83,000: —

Hästafvelns befrämjande,

att till aflönande vid Flyinge af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens vid

alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880 på

extra stat bevilja ............................................................ 5,937: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,

att dels för beredande af tillgång till den

för en undervisare i husslöjd ifrågakommande

löneförhöjning öka det under denna anslagstitel

säi^skildt till befrämjande af husslöjder uppförda

belopp från 10,000 kronor till 10,500 kronor,

samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till

38,000 kronor, eller med ............................................

dels ock på extra stat för år 1880 bevilja:

för anställande af eu ytterligare undervisare

i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja eu af

undervisarne i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas till att kunna användas såsom

lärare i husslöjd, ett anslag å.................................... 3,000: —

transport 581,047: 40.

500:

126.500:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag

transport 581,047: so. 126,500: —

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till Ivongl.

Maj:ts förfogande stäldt anslag å............................. 10,000: —

såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget

............................................................................ 3,800: —

såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum ................................................ 4,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för

bergsarbetare komma att jemväl under år 1880

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och

utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t

vill genom inspektion af sakkunnig person sig

förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af ........................................................................ 14,000: —

att till brukssoeietetens fullmäktige i jernkontoret

utbetalas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., 612,847: 40.

att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag höjes från 87,872 kronor 17 öre

till 87,934 kronor 87 öre, eller med........................ 62: 70,

Beträffande alla de ordinarie anslag, som i

riksstaten för innevarande år finnas under sjette

hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit

särskilt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning

föreslå någon förändring. ____

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan be
-

gärt på ordinarie stat, utgöra alltså........................ 126,562: ro.

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma

........................... 4,061,019: 47

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa .................... 4,187,582: 17

transport .................... 4,187,582: 17.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport.....................

afdrages här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget

till »bergsstaten» ..............................................

så erhålles det belopp.......................................... kronor

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

skulle för år 1880 uppgå.

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade

...................................................................................................

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

Justering sstyrelsen,

att för år 1880 bevilja enahanda belopp som för innevarande

år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen

anstälda personal .......................................................................

att af justeringsstyrelsens uppbörd må användas hvad

till vikariatersättning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde

kan finnas vara af oundgängligt behof erforderligt;

att på extra stat för år 1880, för bestridande af kostnader

för införandet af det metriska systemet för mått och

vigt, bevilja och ställa till Kong]. Maj:ts förfogande..................

Statehs jernvägstrajik,

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och

anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa

ett särskild t anslag för år 1880 af ■................. 150,000 kronor.

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel

för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr

om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ett belopp

af ...................................................................... 1,500,000 kronor.

dels att till gäldande af återstående köpeskilling för

tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i

qvarteret Svan inom Clara församling här i hufvudstaden

bevilja ett särskildt anslag, att utgå under innevarande år,

åt................................................................................... 170,000 kronor.

transport

Bih. till Riksd. Prat. 1879. ha Sami. l:a Afd.

25

4,187,582: 17

2,100:

4,185,482: it,

Maj:ts förslag

612,847: m.

9,300:

40,000: —

662,147: 40

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 662,147: 40

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för uppförande

å nämnda tomter af en byggnad, innehållande behöfliga

expeditions- och tjenstelokaler jemte åtskilliga boställslägenheter

för befattningsinnehafvare vid statens jernvägstrafik,

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp

af.''............................................................................... 400,000 kronor,

att utgå med 200,000 kronor under år 1880 och med 200,000

kronor under år 1881.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden m. m.,

att på extra stat för år 1880 anvisa:

till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring

.........................................................................................................

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskåren

för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten........................................................................

42,310:

45,000:

3,000: —

Statens jemn äg sbyggnader,

att för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan

genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshaminar

och riksgränsen anvisa dels för innevarande år utöfver

redan beviljade 6,000,000 kronor ytterligare 1,470,000

kronor dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000 kronor;

i sammanhang hvarmed här antecknas, att enligt det vid sistlidet

års riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning, fattade beslut i fråga om anläggning af jernväg

från norra stambanan vid Caidberg till Lilla Värtan skola

under år 1880 för ändamålet utgå 600,000 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet

kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa

för år 1880:

till anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Edefors

i Öfver Luleå socken af Norrbottens län ....................................... 10,000:

transport 762,457: 40

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Majits nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport

till väganläggning emellan Lycksele och Stensele i Vester
bottens

län...................................................................................................

till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele hy jemte

sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Gårig ard, Hushondliden

och Ruskträsk i Vesterbottens län....................................................

till fullbordande af hamnen vid Trelleborg.............................

till hamnanläggning vid Skanör..................................................

till sänkning af sjöarne Hjälmaren och Qvismaren, lån

300,000 kronor.

Vidare anmärkes här, att enligt det vid 1876 års riksdag

fattade beslut äro för år 1880 till understödjande medelst lån

af enskilda jernvägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor.

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att för år 1880

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.....................

för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder .........................................................

till understöd för byggande vid större fisklägen af smärre

båthamnar.......................................................................................................

till understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet

af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar, som

företrädesvis afse att yninska. frostländigheter....................................

till befrämjande, medelst län, af utdikning ar och af tappningar

af sänka trakter och sjöar till bered,ande af odling sföretag.........

och att äfven för år 1880 bibehålla nu gällande, vid 1873,

1874, 1876 och 1878 årens riksdagar meddelade bestämmelser

angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, till ersättande

af åtskilliga, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa ett extra anslag å..........................• ....................... -.....

762,457:

10,000:

25.000

20.000

25,000

200,000:

20,000:

30,000:

80,000:

100,000:

42,060:

summa extra anslag kronor 1,314,517:

40

43;

83.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

riksstat upptagen och sådan den nu Olif vit al Kongl. Maj:t för år 1880

föreslagen, utfaller sålunda:

t

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

1879: 1880:

ordinarie anslag 4,061,019: 47, 4,185,482: 17, således ökning 124,462: 7«,

extra ___»_1,352,980: 53, 1,314,517: sa, » minskning 38,462: 70;

summa 5,414,000: — 5,500,000: — således ökning 86,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,806,4 97 : 49.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,224: 52.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4: 95.

oindelt spanmål 509,6 kubikfot efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten................................................................. » 1,223: 04.

tillsammans kronor 12,830,700: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden

för den 8 november och den 30 december sistlidna år samt den

8 innevarande januari, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för

kammarkollegium, som tinnes bilagdt protokollet för den 8 november 1878,

än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma stat

föreslagna, måtte höja det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslag

med 4,100 kronor, eller från 118,000 kronor till 122,100 kronor;

2:o.

att förslagsanslaget till stämpelpappersornkostnader måtte ökas med

60.000 kronor, eller från 164,000 kronor till 224,000 kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat

för öfverintendentsembetet, som finnes bilagdt protokollet för den 8 november

1878, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga

om samma stat föreslagna, måtte höja det för öfverintendentsembetet uppförda

ordinarie anslag med 10,500 kronor, eller från 25,500 kronor till

36.000 kronor;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

29

4:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne

december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i postverkets

stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis

beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma belopp,

5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit

här ofvan beräknade;

5:o.

att Riksdagen måtte såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte

utgå för år 1880 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade,

samt antaga de af Kongl. Maj:t för år 1879 faststälda stater såsom

gällande äfven för år 1880, med rätt för Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar,

hvilka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom att för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott,

som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som

under år 1878 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den

30 sistlidne december;

fi:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne

december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i tullverkets

stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen;

7:o.

att, beträffande anslaget till skogsväsendet, det s. k. bestämda anslaget

må ökas med ett belopp af 1,500 kronor, — deraf 1,000 kronor till ålderstillägg

och 500 kronor till aflöning åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark,

— men reservationsanslaget förminskas med motsvarande belopp;

samt att Riksdagen måtte medgifva att för år 1880 må af reservationsanslaget

utbetalas löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens dref samt dess

tjensteman och betjente att utgå efter hittills derför bestämda grunder;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konyl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

8:o.

att förslagsanslaget för kontroll å iillverkningsafgifter måtte höjas med

100,000 kronor, eller från 400,000 kronor till 000,000 kronor;

9:o.

att förlagsanslaget till ålder still ägg måtte ökas med 6,000 kronor, eller

från 14,000 kronor till 20,000 kronor;

10:o.

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte

höjas med 2,700 kronor, eller från 19,026 kronor 82 öre till 21,726 kronor

82 öre.

gjorda

förslag,

genom förhöjning

till

sa visar sig

å anslagen

4,100

att nämnda summa

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de

af Kongl. Maj:t sålunda

skulle komma att ökas

till kammarkollegium.................................... kronor

» stämpelpappersomkostnader ...............

» öfverintendentsembetet ........................

» kontroll å tillverkningsafgifter.......

» ålderstillägg .............................................

»> skrifmaterialier och expenser, ved

in. in...................................................

deremot minskas genom nedsättning

»

60,000

10,500

100,000

6,000

2,700:

men

i

anslaget

ig . -------o''

telegrafverket .................................................................. kronor

183,300:

70,000:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle

utgöra ............................................................................... kronor 113,300: —

och om härtill lägges summan af de nuvarande

ordinarie anslagen å hufvudtiteln................................... » 12,830,700: —

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva............................................................. kronor 12,944,000: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1880 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kong!. May.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

till dyrtidstillägg åt kammarrätten........................................ kronor

» granskning af nya jordeböcker..........................■ »

» genomförande af kammarkollegii nya organisation »

« förvaltningen af statens domäner.................................. »

« resekostnader vid domänförvaltningen (förslagsanslag) »

» genomförande af statskontorets nya organisation »

« betäckande af statskontorets förskotter ...................... »

» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

................................................................................ 8

» bidrag till postverkets trafikutgifter (förslagsanslag) »

» ersättningar m. in. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars

öfvertagande af statsverket:

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman

i Skåne (förslagsanslag)............................... »

» militieboställskassan ............................................. 8

» ersättning åt arrendatorer af militieboställen

och åt militära indelningshafvare på gammal

stat för dem förut från en del af boställskassornas

medel tillfallande ränteafkomst (förslagsanslag)

............................................................. 8

I särskild nådig proposition äskar Kong!. Maj:t för

genomföring af ifrågasatt reglering af kronans tomter

å Riddarholmen i Stockholm .................................. 8

eller tillsammans kronor

22,320: —

13,600: —

10,000: —

80,000: —

14,000: —

10,700: —

28,001: 55

1,000: —

100,000: —

4,578: 45

17,000: —

4,800: —

10,000: —

316,000:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

stat uptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen,

utfaller sålunda:

ö 1879: 1880:

ordinarie anslag 12,830,700

extra » 595,000

— 12,944,000:—; således ökning 113,300

— 316,000:-—; » minskning 279,000

—

summa kronor 13,425,700

— 13,260,000; — ; således minskning 165,700

—.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar....................................................................................... kronor

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ »

indel t tionde och ersättning för indragna tiondeanslag »__

transport

8,074,743: ro.

244,007: 62.

795,879: 84.

9,114,631: 16

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 9,114,631: it''.

oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna efter värde

af 2 kronor 40 öre kubikfoten, motsvarande......... kronor 11,097: 84.

tillhopa kronor 9,125,729:—.

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför

Hans Magt Konungen i statsrådet den 20 december 1878 och den 8 januari

1879 förda protokoll öfver ecklesiastikärenden oinförmälas, föreslår

Kongl. Maj:t, beträffande anslagen till

l:o. Kleresistaten,

att såsom prostet-unna för Boda församling i Westerås

stift beviljas ett belopp af............................................

14: 35.

2:o. Universiteten,

att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen

i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande

af en maskinist och eldare för värmeapparatens skötande

anslås ..........................................................

att årsanslaget för den medicinskt-kemiska institutionen

vid universitetet i Upsala höjes med...................................................

att till aflönande af eu vaktmästare vid medicinskt-kemiska

laboratoriet vid universitetet i Lund anvisas

att till materiel för den histologiska institutionen vid

samma universitet anslås............................................................

att till aflönande af eu konservator vid den botaniska institutionen

vid universitetet i Lund anvisas

3:o. Karolinska mediko-kirurgiska institutet,

att till materiel in. in. för den histologiska institutionen

vid nämnda institut anslås ....................

2,000:

1,000: —

600: —

750: - 750: —

1,000: -

4:o. Allmänna läroverken,

att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder anvisas ....................................40,000: —

att för förändring af det högre läroverket i Göteborg och

det treklassiga läroverket derstädes, på sätt statsrådsprotokollet

innehåller, må, under de i samma protokoll omförmälda vilkor,

dels medgifvas öfverflyttning af tre adjunktsbefattningar från

det högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels

ock beviljas........................................................................ p 250- _

transport 47,364: 35

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majds nåd. prof. 11:0 1 om statsverket 187M.

33

transport

att till fullständigt upprättande af Stockholms realläroverk,

enligt de i statsrådsprotokollet omförmälde grunder, må

utöfver hvad redan blifvit för läroverket beviljadt anslås .........

att för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta utveckling

till fullständigt å reallinien må beviljas....................................

att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i

Motala, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, anslås

att hyresersättningen till rektor vid allmänna läroverket i

Westerås höjes med ................................................................................

att, mot det att en i statsrådsprotokollet för den 20 december

1878 omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp af

2,939 kronor 96 öre för närvarande utgå såsom inberäknade i

afiöningen för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och

Amål, varder, jemte de å fonden uppkomna besparingar och

ränta derå för år 1880, vid samma års slut till statsverket

öfverlemnad, anslaget till allmänna läroverken höjes med nämnda

belopp.......................................................................................................

47,364:

35.

15,100: - 7,850: —

6,900: —

100: —

2,9 3 9 : 96.

5:o. Folkundervisningen,

att för lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad,

enligt gällande grunder, beviljas................................................ 5,800: —

att för uppehållande af seminariet i Norrland för qvinliga

lärjungar förhöjning beviljas af anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande med ..................................................................... 8,900: —

och af anslaget till stipendier för seminariielever med ............... 5,000: —

att förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor höjes med........................................................................ 260,000: —

6:o. Gymnastiska central-institutet,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna

stat för nämnda institut, för dess tillämpning beviljas en tillökning

i institutets ordinarie anslag med ....................................... 10,250: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå de i afiöningen ingående

tjenstgöringspenningar till vikarie må afKongl. Maj:t bestämmas.

transport 370,204: 31.

Bih, till Rikad. Prot. 1879. l:a Sami. l:a Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 370,204: 31

7 :o. Barnmorskeundervisningen,

att, med godkännande af ny stat för barnmorskeanstalterna

i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf det ordinarie

anslaget till dessa anstalter höjes med .............................................. 3,300: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till

vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

8. Veterinär under visning en,

att, för tillämpning af föreslagen ny stat för veterinärinstitutet

i Stockholm, det ordinarie anslaget till institutet höjes

med .................................................................................................................. 14,800: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till

vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

o

9:o. Alderstillägg.

att för ålderstillägg åt provinsialläkare äfvensom för de

embets- och tjensteman, hvilka enligt nu föreslagna nya stater

för gymnastiska central-institutet och veterinär-institutet skulle

åtnjuta sådan löneförmån, under förutsättning af Riksdagens

bifall till hvad härutinnan föreslagits, det å hufvudtiteln uppförda

anslag för ålderstillägg höjes med............................................ 18,000: —

10:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

att det för nämnda ändamål uppförda förslagsanslag höjes

med ................................................................................................................. 1,914: 76.

De här ofvan föreslagna tillökningar i anslag utgöra tillhopa

................................................................................................. kronor 408,219: 07.

Om till detta belopp, hvarmed de ordinarie anslagen å åttonde

hufvudtiteln skulle ökas, läggas de i gällande riksstat

under hufvudtiteln uppförda ................................................... kronor 9,125,729:—,

komma denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra.

.................................................................................................. kronor 9,533,948: 07.

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde

hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som i ofvan

berörda protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 8 innevarande månad

omförinälas, af Riksdagen äska följande anslag:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

l:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman vid nationalmuseum.

..................................................................................................

2:o till domkapitlens expeditioner.....................................................

3:o till seminariet i Upsala för språkvetenskap..............................

4:o till seminariet i Lund för språkvetenskap ..............................

5:o till särskilda observationer vid astronomiska institutionen

i Lund......................................................................................................

6:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk

vid allmänna läroverken................................................................

7:o för utvidgning af Wisby allmänna läroverks hus, under de

i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor .................................

8:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare........................

9:o till utarbetande af geografiska kartor .......................................

l():o till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor............

11 :o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet

under år 1880 ..................................................................

12:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg

13:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara under år 1880..................................................................

14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof,

på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar...........................

15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna hus...

16:o till fortsättande af institutets för blinda verksamhet under

år 1880...................................................................................................

17:o till uppehållande under år 1880 af undervisningen vid två

läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af

en tredje dylik anstalt..................................................................

18:o till hospitalsbyggnader.....................................................................

19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn

20:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälske

under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor . .

21:o till restauration af domkyrkan i Linköping..............................

22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska

hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän..............................................................................................

23:o till svenska fornskriftsällskapet.....................................................

24:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar............

25:o till fortsättande af arkeologiska undersökningar på Björkön

35

1,100: - 10,000: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

6,000: —

10,000: —

10,000: —

1,500: —

20,000: —

7,575: —

2,000: —

12,900: —

9,200: —

7,600: —

15,000: —

43,500: —

92,000: —

20,000: —

7,500: —

8,000: —

10,000: —

2,000: —

600: —

5,000: —

transport 308,925: —-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 308,925: —

26:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt-etno
gratiska

samlingen i Stockholm ............................................... 11,600: —

27:o till ersättning för åtskilliga af statskontoret utbetalda

förskott.............................................................................................. 8,226: n

tillsammans kronor 328,751: <13.

Härförutom vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de i ofvan omförmälda

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden intagne beslut, föreslå Riksdagen:

1) att för år 1880 anvisa:

a) till fortsättande af universitetsbyggnaden i [Jpsala kronor 150,000: —

b) till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund » 100,000: —

c) till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler m. m. » 50,000: —

äfvensom medgifva att till betäckande af dessa belopp,

tillsammans................................................................................... kronor 300,000: —

må användas den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning af

veterinärinstitutets nuvarande fastigheter;

2) att oguldna återstoden af det statslån, som vid 1865—1866 års riksdag

beviljades för läroverksbyggnad i Skara, må afskrifvas, på det att läroverkets

byggnadsfonds tillgångar skola kunna användas till uppförande

af en ny gymnastikbyggnad derstädes;

3) att för inköp af jord till eu blifvande hospitalsanläggning i mellersta

Sverige må till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett belopp af högst

85,000 kronor; äfvensom

4) att till inköp af Linnés forna egendom Hammarby samt den der förvarade

Linnéanska lösegendomen må anvisas en summa af 80,000 kronor,

samt att dessa tvenne köpeskillingar, tillsammans högst 165,000 kronor,

må utgå af de medel, som inflyta vid försäljning, jemlik^ kongl.

brefvet den 29 maj 1874, af mindre krouolägenheter.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen,

utfaller sålunda:

1879: 1880;

ordinarie anslag 9,125,729: — 9,533,948: 07; således ökning 408,219: 07

extra»783,271: — 328,751: 93; » minskning 454,519: 07;

summa kronor 9,909,000: — 9,862,700: —; således minskning 46,300: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds nåd. prop. n:u 1 om statsverket 1879.

37

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten, 1,282,550

kronor.

1 afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, soin innefattas

i bilagdt protokoll öfver sjö för svar särenden:

att — under förbehåll det den för amiralitetskrigsrnanskassans löntagare

nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades antal

eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller förhöjas,

med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas,

bifaller eu sådan förändring löntagare å amiralitetskrigsmanskassans

stat må ega vid afskedstagandet erhålla pension och fyllnadspension

i enlighet med de genom kongl. kungörelsen den 24 november 1876 och

kongl. brefvet den 22 juni 1877 för pensionering af kongl. flottans civilstat

faststälda grunder, och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga

medel till den del de icke komma att utgå från amiralitetskrigsmanskassan

bestridas af det för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag; dock med vilkor

att den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma, skall erläggas

från och med den 1 januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten

grundas senare tillträdts, från och med månaden näst efter den, sådant tillträde

egt rum; samt

att 9:de punkten uti de vid 1876 års riksdag godkända och i kongl.

kungörelsen den 24 november 1876 utfärdade grunder för pensionering af

flottans befäl och underbefäl med vederlikar må erhålla följande förändrade

lydelse:

”Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra

allmänna medel än dem, som för pensionering af flottans befäl

och underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till

fyllnadspension.”

Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande

riksstat anvisadt:

penningar......................................................................................... kronor 957,575: 33.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 803: tii.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: is.

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor ä 2 kronor 40 öre

kubikfoten ........................ » 20: 88.

tillsammans kronor 958,450: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilag da protokoll öfver justitie ärenden:

att assessoren i Göta hofrätt Constans Edvard Stjernspetz må, från och

med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet varder honom

meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin

återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,300 kronor, motsvarande

en assessorslön i lägsta lönegrad;

att notarien i samma hofrätt Israel Christian Josef Palm må, från och

med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen varder honom

beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under

sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande årlig pension

af 3,000 kronor;

att krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin må, när han, efter fylda 65

år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, å allmänna indragningsstaten under

sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,500 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder honom

beviljadt;

att direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Carl Johan

Wiberg, efter fylda 65 år, må, oaktadt han icke uppnått de för pensions

erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd

till åtnjutande under sin återstående lifstid, från och med månaden

näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked, af en pension

till det belopp, som skulle honom tillkommit, derest han varit i statens

tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik

pensions erhållande stadgade tid;

att arbetsföreståndaren vid straff-fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg

Christian Ferdinand JBluhme må, från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin

återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten eu årlig pension

af 1,000 kronor; samt

att förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Oloj Borg må

berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från förste vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda länsfängelse, å allmänna

indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en hans nuvarande

lön med ålderstillägg, efter afdrag af den pension af 120 kronor,

Borg redan af statsmedel ånjuter, motsvarande årlig pension af 630 kronor;

enligt bilagda protokoll öfver landtför sv ar särenden:

att för enkan efter aflidne stallmästaren vid husarregementet Konung

Carl XV, Mathias (Bese, Ingrid Petersson må å allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 300 kronor, att från och med år 1879 under

hennes återstående lifstid åtnjutas;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1819.

39

att för enkom, efter t. f. intendenten vid arméns utredningsförråd i Göteborg,

f. d. öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Feloni,

må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 300 kronor,

att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1880 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med

vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje landtvärnsman;
enligt

hilagda protokoll öfver civilärenden:

att Konungens fogat Vilhelm von Schoultz må, från och med månaden

näst efter den, i hvilken han från fogattjensten erhåller afsked, åtnjuta årlig

pension från allmänna indragningstaten till belopp, motsvarande hans

nu innehafvande lön eller 4,500 kronor;

att aflidne fiskeriintendenten Hjalmar Widegrens enka Elin Andriette

Lovisa Widegren, född Hardin, må beviljas eu årlig pension af 600 kronor,

att från allmänna indragningsstaten utgå från och med april månad 1878

eller månaden näst efter den, i hvilken intendenten Widegren aflidit, och

så länge hon förblifver enka;

att styresmannen för afvittringsverket i Yestei’bottens län, koinmissionslandtmätaren

Per Adam Kjellerstedt må berättigas att, sedan han uppnått

60 års ålder, vid afskedstagande! från berörda styresmannabefattning

och från kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin återstående lifstid

från allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp af 2,500

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet

i nåder beviljas;

att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås Samuel

Theodor Göranssons tre minderåriga barn, sönerne Herman Samuel och Axel

Gustaf samt dottren Hilda Maria må uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande från och med år 1879 af ett årligt understöd till belopp af

100 kronor hvardera, att utgå till dess de hvar för sig uppnått 18 års ålder

samt derefter, för sonen Axel Gustaf och dottren Hilda Maria, så länge

de af sjukdom äro urståndsatte att genom eget arbete i väsentlig mån bidraga

till sitt uppehälle samt jemväl i öfrigt sakna utväg att sig försörja;

samt

att kommissionslandtmätaren i Jemtlands län Conrad Mauritz Hallqvist

må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten, för att

derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 400 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet

blifver honom beviljadt;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

enligt bilag da protokoll öfver finansärenden:

att för statskommissarie!! Bruno Bernhard Johanssons enka Sigrid Johansson,

född Petré, må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig

pension af 400 kronor, att från och med år 1879 till henne utgå, så länge

hon förblifver enka;

enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden: .

att barnmor skelär ar ne i Stockholm och Göteborg må ega rätt att, då

de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension

å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

att professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet må ega rätt att, då

de uppnått 65 års ålder, och, hvad lektorn beträffar, då han i 20 år tjenstgjort

vid institutet, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å

allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

att riksantiqvarien, filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand må från

och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en mot hans

nuvarande löneinkomster svarande pension af 6,000 kronor årligen;

att notarien vid konsistorium i Vesterås, filosofie doktorn Johan Vilhelm

Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då afsked honom

meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor årligen;

att för director musices vid universitetet i Upsala, professoren Jacob

Axel Josephson må såsom personligt lönetillägg å allmänna indragningsstaten

uppföras ett belopp af 500 kronor, att från innevarande års början

till honom årligen utgå;

att adjunkten vid allmänna läroverket i Malmö, filosofie doktorn Arvid

Carl Nerman må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från

och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, af pension

till belopp af 2,000 kronor årligen;

att kollegan vid allmänna läroverket i Sundsvall, filosofie doktorn Johan

Simon Nordström må undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 1,125 kronor åidigen, att utgå från och med månaden

näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;

att intendenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska afdelning,

professoren Nils Johan Andersson må, från och med månaden näst efter

den, då afsked från intendentsbefattningen varder honom beviljadt, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,000 kronor årligen;

samt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedts enka

Hedda Hjertstedt, född Kinnander, .må ega att, från och med innevarande

år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till belopp af 600 kronor årligen.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1876—1878 utgjort i medeltal

2 kronor 45 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 46 öre för tunnan

eller 4 kronor 96 öre utöfver det väi''de, 10 kronor 50 öre för tunnan,

hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den

lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman

m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och

ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra

af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 96 öre, bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 87 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande

utgift, i jemnadt tal, en summa af 400 kronor.

Då de anvisningar å förslagsanslaget till cdlmänna indragningsstaten,

hvilka Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat, kunna antagas blifva uppvägda

af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma,

anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af nämnda anslag

nu icke erforderlig, och då hvad ofvan föi‘eslagits under pensionsstaten icke

heller förutsätter någon förhöjning i de å denna stat uppförda anslag, skulle

alltså de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln blifva de samma som hittills,

eller

anslag till pensionsstaten ................................................ kronor 1,282,550:

förslagsanslag till cdlmänna indragningsstaten......... » 958,450:

tillsammans kronor 2,241,000: —.

Bill. till Riksd. Prot. 1879. t:a Samt. Pa Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Mcij-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel, föreslår Kong!. Maj:t,

med åberopande af bilagda protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8

innevarande månad, att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande

år anslagne medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp, som nu

äskats, är å innevarande års stat uppfördt, skulle således icke heller hvad

angår extra anslag under nionde hufvudtiteln någon förändring nu ifrågakomma.

s. 43 Kontrollera mot PDF

KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

43

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1880 utgöra:

I.

hufvudtiteln

Ordinarie.

1,218,000:

_

Extra.

Summa.

1,218,000

II.

))

3,740,000:

—

45,000: —

3,785,000

—

III.

))

613,800:

—

4,500: —

618,300

—

IV.

))

17,600,000:

—

2,100,000: —

19,700,000

—

V.

))

5,206,000:

—

1,499,000: —

6,705,000

—

VI.

))

4,185,482:

17.

1,314,517: 83.

5,500,000

—

VII.

))

12,944,000:

—

316,000: —

13,260,000

—

VIII.

W

9,533,948:

07.

328,751: 93.

9,862,700

—

IX.

»

2,241,000:

—

900,000: —

3,141,000

—

summa kronor

57,282,230:

24.

6,507,769: 76.

63,790,000

—

Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter, hvilka

skola i riksstat uppföras, nemligen:

till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens

expediton............................................ 585,300: —

» riksgäldskontorets aflöning och pensioner 90,500: —

» annuiteter och räntor å statsskuld

.......................................... 12,266,607:5t>,

hvarifrån afgå till riksgäldskontor

inflytande ränteoch

kapitalafbetalningar, beräknade

till.............................. 2,032,407:59. 10,234,200: — 10,860,000: —.

Summan af dessa belopp ................................................... kronor 74,650,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1880 här ofvan beräknats.

I tillgångarne har inräknats allmän bevillning till belopp af 4,000,000

kronor, hvilken Kong!. Maj:t alltså härigenom af Riksdagen äskar att utgå

efter de grunder, som Riksdagen kan finna för ernående af berörda belopp

erforderliga.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

Rik s s t a> t

Tillgångar och inkomster.

Inkomster för år 1880:

ordinarie...................................................... 18,000,000:

bevillningar................................................ 54,774,000:

Af riksbankens vinst för är 1878 .......................................

Summa kronor

Kronor.

72,774,000

1,876,000

74,650,000 —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1870.

45

för å r 1880.

Utgifter.

Anslag under hufvudtitlarne:

ordinarie....................................................

.. 57,282,230: 24.

Kronor.

öre.

extra ordinarie......................................

.. 6,507,769: 76.

63,790,000

—

Riksdags- och revisionskostnader m. m....

Statsskuldens förvaltning:

annuiteter och räntor ........................

.. 10,234,200: —

535,300

riksgäldskontorets aflöning in. in. ..

90,500: —

10,324,700

—

i

Summa kronor

74,650,000

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl Maj:ts nåd. prof. n:o I om statsverket 1879.

Den brist å omkring två millioner kronor, som uppkommit i de för år

1878 beräknade inkomsterna, anser''PKongl. Maj:t kunna betäckas genom

de tilläggsbevillningar för år 1879, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen gör

särskild framställning.

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t

Riksdagen att dels till påskyndande af norra stambanans byggnad, dels till

inköp af fastighet för centralstationen i Stockholm för år 1879 anslå ytterligare

1,640,000 kronor, dels för år 1880 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............... kronor 7,000,000: —

» förstärkande af materielen å norra stambanan...... » 1,500,000: —

» nybyggnader vid de äldre stambanorna.................. » 350,000: —

tillhopa kronor 8,850,000: —.

Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel

bestridas, föreslår Kongl. Maj:t att ifrågavarande belopp må anvisas att

utgå från riksgäldskontoret.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att tillgång till det låneunderstöd för sjöarne

Hjelmarens och Qvismarens sänkning, som under år 1880 skall från

statskontoret utgå, må på det sätt beredas, att riksgäldskontoret under

samma år till statskontoret öfverleinnar ett belopp af 300,000 kronor.

Utöfver de sålunda för år 1880 äskade medel... kronor 9,150,000: —

samt utöfver de riksgäldskontorets utgifter under år

1880 för riksdags- och revisionskostnader samt för

statsskuldens förvaltning, hvartill medel anvisats i

riksstaten, har riksgäldskontoret att under nämnda

år bestrida följande på föregående riksdagars beslut

grundade utbetalningar, nemligen:

vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar

.................................................................................

vid 1878 års riksdag anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Carlberg till

Lilla Värtan............................................................

» ökning i statens jernvägars materialförråd

och kassaförlag.....................................................

hvaraf summan....................................................................... kronor 12,750,000: —

utvisar det belopp, hvarmed riksgäldskontorets utgifter under år 1880 skulle

öfverstiga de i riksstaten anvisade medel.

» 2,000,000: —

» 600,000: —

» 1,000,000: —,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

47

Då emellertid riksgäldskontorets tillgångar vid 1880 års början kunna,

äfven under förutsättning att till utgående från riksgäldskontoret under år

1879 anvisas de för samma år begärda anslag till statens jernvägsbyggnader

och jern vägstrafik å sammanlagdt 1,640,000 kronor, beräknas till belopp,

vida öfverstigande ofvannämnda 12,750,000 kimnor, torde någon ny upplåning

för år 1880 icke vara för nu nämnda ändamål erforderlig.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrig!, med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R

Hans Forssell.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 22 November 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loyén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
-

4:o.

Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 1 sistlidna månad, hvarmedelst

öfverlemnats en af Majoren P. A. H. Stjernspetz, i egenskap af förmyndare för

Assessoren i Hofrätten Constans Edvard Stjernspetz, hvilken vore lidande af sinnessjukdom

och derför vårdats i två år på sjukanstalten i Vordingborg och sedermera

å hospitalet i Vadstena, till Hofrätten ingifven skrift, innefattande hemställan,

att Hofrätten ville ombesörja, att afsked från embetet blefve Assessoren Stjernspetz

i nåder meddeladt, dock under förbehåll, att han för sin återstående lifstid

komme i åtnjutande af en mot hans nuvarande lön svarande pension från statsverket;

vid hvilken skrift fogats ett af Öfverläkaren vid nämnda hospital Gustaf

Göthlin den 27 sistlidne Augusti meddeladt intyg, att Assessoren Stjernspetz lede

af sinnessjukdom, att han derför vårdats å Vadstena hospital sedan den 10 April

innevarande år, samt att hans sinnessjukdom sannolikt vore obotlig; Och har Hofrätten

vid berörda förhållande och då det icke vore lämpligt, att Stjernspetz tjenst,

hvilken han alltifrån den 9 Augusti 1875 varit af ofvannämnda anledning hindrad

att förrätta, än vidare såsom hitintills af adjungerad ledamot uppehölles, underdåBih.

till Eilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

nigst anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning om

Stjernspetz’ uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en hans

nuvarande lön 3,300 kronor motsvarande lifstidspension från och med månaden

näst efter den, under hvilken han erhölle afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemstälde Statsrådet, att hos

näst sammanträdande Riksdag måtte göras nådig framställning derom, att Assessoren

Stjernspetz, hvilken vore född den 16 Maj 1836 och blifvit till assessor utnämnd

den 29 Januari 1875, må från och med månaden näst efter den, då afsked från

assessors-embetet varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande för sin återstående lifstid af eu årlig pension till belopp af tretusen

trehundra kronor, motsvarande eu assessorslön i lägsta lönegrad.

5:o.

Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 31 sistlidue Maj, hvaruti — med

tillkännagifvande, att Notarien i Hofrätten Israel Christian Josef Palm, som uppnått

en ålder af 62 år och alltsedan slutet af år 1874, på grund af sjuklighet, åtnjutit

tjenstledighet, uti en till Hofrätten ingifven skrift anhållit, att enär, enligt ett af

förste stadsläkaren G. Engstrand den 16 i nyssnämnda månad utfärdadt, vid skriften

fogadt intyg, Palm under flera år lidit och fortfarande lede af “melancholia“

samt, i anseende till sin framskridna ålder, icke komme att återvinna helsan, så

att han kunde förrätta sin tjenst, Hofrätten måtte bevilja honom afsked från notarie-tjensten,

likväl med det vilkor, att Palm under sin återstående lifstid tillerkändes

en årlig pension till lika belopp som den lön, 3,000 kronor, han nu innehade

— Hofrätten, med öfverlemnande af berörda skrift jemte deri åberopade

bilagor, för egen del anfört:

att, då det syntes vara otvifvelaktigt, att Palm icke vidare kunde i tjenstgöring

inträda, hans qvarstående vid tjensten skulle komma att, åtminstone i någon mån,

inverka menligt på genomförandet af den i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 Maj

1876 föreskrifna förändring i Hofrättens tjenstemannapersonal; att det icke torde

vara lämpligt, att en notarietjenst, hvarmed vore förenadt icke ringa arbete, under

en längre följd af år bestredes genom vikarie; samt att svårighet ofta förekomme

att åt denne bereda en mot arbetet svarande, nöjaktig aflöning; I anseende hvartill

Hofrätten underdånigst hemstälde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas till nästkommande

års Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af ett mot notarielönen,

3,000 kronor, svarande årligt anslag, som Palm från och med månaden näst

efter den, hvarunder afsked från notarietjensten komme att honom beviljas, skulle

ega att under sin återstående lifstid åtnjuta såsom pension; varande i sammanhang

härmed af Hofrätten vitsordadt, att Palm med utmärkt nit och skicklighet fullgjort

sina åligganden samt i öfrigt städse gjort sig känd för en stadgad och hedrande

vandel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879. 3

Statsrådet tillstyrkte, att, med afseende å ofvan anförda omständigheter och

i enlighet med hvad Hofrätten hemstält, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att Palm, hvilken vore född den 19 Mars 1816 och blifvit till notarie utnämnd den

6 Maj 1853, må från och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen

varder honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten

och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande

årlig pension af tre tusen kronor.

6:o.

Den af Krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin i underdånighet gjorda ansökning,

hvaruti han förmält, att den af 1876 års Riksdag beslutade reglering

af Krigshofrättens civile embets- och tjenstemäns lönevilkor utfallit för sökanden

särdeles ogynsamt i det att hans då innehafvande löneinkomst, 4,500 kronor, utan

att i ringaste män förhöjas, blifvit i staten uppförd att utgå med 3,300 kronor

såsom fast lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, i följd hvaraf dessa

sistnämnda måste af sökanden, hvilken ej i likhet med ledamöter i andra statens

embetsverk åtnjöte semester, vid hvarje inträffande behof af tjenstledighet afstås;

att härförutom sökanden, som genom regleringen miste det honom af föregående

Riksdagar tillerkända dyrtidstillägg å 900 kronor, jemväl förklarades oberättigad

att komma i åtnjutande af det för honom nådigst föreslagna ålderstillägg af 500

kronor, och detta oaktadt han då tjenat staten i nära 42 år; att alltså sökanden,

derest honom förunnades att lefva till den 4 Januari 1880, då han fylde 65 år och

varit i rikets tjenst 45 år, skulle, efter afskedstagande från krigshofrättsrådsembetet,

hvilket han vid nämnda tidpunkt innehaft i 27 år, icke hafva att till sitt

uppehälle på ålderdomen från staten påräkna mer än 3,300 kronor; samt att, ehuru

sökanden under senare tider genom mödosamt arbete i enskild befattning kunnat

åstadkomma någon tillökning i sina inkomster, hans krafter måhända ej länge

torde lemna honom tillfälle dertill; anhållande sökanden, på grund af berörda och

i öfrigt anförda omständigheter, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att

sökanden, efter fylda 65 år, vid afgången ur statens tjenst finge såsom pension

behålla hela sin nuvarande löneinkomst 4,500 kronor, hvilket belopp i allt fall

understege hvad sökandens vederlikar i andra statens embetsverk fått sig såsom

pension beviljadt.

Herr Statsministern erinrade, att Rhodin, utom sina tjenstebefattningar, dem

han städse på ett berömvärdt sätt fullgjort, jemväl gjort sig förtjent af det allmänna

genom sitt väsentliga deltagande i utarbetandet af nu gällande krigslagstiftning,

äfvensom till följd af andra uppdrag, såsom att vara ledamot i den komité, som

utarbetat förslag till nu gällande fattigvårdsförordning.

Enär Rhodin innan ofvannämnda lönereglering egde rum åtnjutit, med inberäkniug

af dyrtidstillägget, eu löneinkomst af 5,400 kronor, och pension, beräk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

råd efter 80 procent af nyssnämnda belopp, skulle utgjort 4,320 kronor, så och med

afseende icke allenast derå, att Rhodins vederlikar i de öfriga Hofrätterna och

andra embetsverk, under likartade förhållanden, blifva berättigade till pension af

5,000 kronor, utan ock å den långvariga tid, Rhodin innehaft krigshofrättsrådsembetet,

samt hans ådagalagda förtjenstfulla verksamhet, hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att när Rhodin, efter fylda 65 år,

från krigshofrättsrådsembetet afgår, han må å allmänna indragningsstaten under

sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af fyratusen femhundra kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder

honom beviljadt.

7:o.

Den af Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Oarl Johan

Wiberg i underdånighet gjorda, af Fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse

den 27 sistlidne September öfverlemnade, af bilagor åtföljda ansökning, hvaruti

Wiberg — med förmälan hurusom han, efter att från Augusti månad 1846 till December

månad 1851, enligt uppdrag af Norrköpings stad, hafva utöfvat den tillsyn,

hvilken omförmäldes i 2 § 3 mom. af Ivongl. Maj:ts nådiga stadga den 29 Maj

1846, öfver i nämnda stad varande försvarslöse och till allmänt arbete förfallne

personer, samt derunder jemväl några år varit ledamot af dåvarande kämnersrätten

i Norrköping och lasaretts-direktionen derstädes, blifvit af Fångvårdsstyrelsen

förordnad: den 21 December 1849 att vara ledamot i direktionen öfver straffoch

arbetsfängelset i Norrköping, med uppdrag att vid direktionens sammanträden

föra ordet, den 2 Juli 1850 att under en tid af sex veckor jemväl bestrida direktörstjensten

vid nyssberörda fängelse, samt den 2 December 1851 att förrätta direktörsbefattningen

vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, till hvilken sistnämnda

befattning han den 29 Juni 1852 blifvit utnämnd — anhållit, att, enär

sökanden, som vore född den 14 Oktober 1815 och således vid den tidpunkt, då

han uppnådde 65 lefnadsår, eller hösten 1880, ej varit i fångvårdens tjenst anstäld mer

än omkring 31 år, förty icke innehade de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår,

men en person efter fylda 65 år i allmänhet icke torde kunna med den vaksamhet,

rörlighet och kraft, som erfordrades, på ett i allo tillfredsställande sätt sköta eu så

maktpåliggande och ansvarsfull befattning, som föreståudareplatsen vid ett stort gemensamhetsfängelse,

Kongl. Maj:t, på jemväl i öfrigt anförda skäl, täcktes hos Riksdagen

föreslå, att sökanden måtte berättigas att efter fylda 65 år och derest han då

med läkarebetyg styrkte, att han vore till helsan försvagad, vid afskedstagandet

komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten

till det belopp, som skulle honom tillkomma, om han varit i statens

tjenst anstäld den i gällande författning stadgade tid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

För egen del bär Fångvårdsstyrelsen, med vitsordande af de utaf Wiberg

meddelade uppgifter, anfört: att Wiberg under hela den tid, lian varit i fångvårdens

tjenst anstäld, i fullgörandet af sina tjensteåliggauden städse ådagalagt den

största pligtti-obet och mer än vanligt nit och intresse; att han, utom de synnerliga

förtjenster han inlagt om upprätthållandet af god ordning och disciplin inom

fängelset, genom sin på eu varm menniskokärlek grundade behandling af fångarne

och den osparda möda, han haft att söka bereda dem, som från fängelset frigifvits,

utvägar till ärlig försörjning, torde bidragit att rädda ej så få af dessa från

återfall i brott; samt att han icke allenast i handhafvandet af fängelsets ekonomi

och i ordnandet af dess arbeten, utan jemväl vid utförandet af de många uppdrag,

som blifvit honom af Styrelsen ombetrodda i och för anskaffande för fångvårdens

räkning af beliöfliga beklädnads- och andra materialier, visat ett intresse, som,

förenadt med hans sakkännedom, torde besparat fångvården utgifter till icke ringa

belopp; och då lönerna för de vid fån g v år d s i nrättni n g ar n e anstäldo tjensteman

blifvit definitivt reglerade vid 1876 års riksdag och Wiberg sålunda, jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga bref till Statskontoret den 1 Juni 1877, vore berättigad att undfå

pension å allmänna indragningsstaten så snart han, utan afseende på sitt helsotillstånd,

uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, finge Styrelsen, på grund af

det ofvan anförda och med afseende å den förtjenstfulla verksamhet, Wiberg utöfvat

dels såsom ledamot i direktionen för straffängelset i Norrköping, dels såsom

fängelsedirektör under en tid, som, när han uppnådde 65 lefnadsår, uppginge till

sammanräknadt 31 år, och dels före sin anställning i fångvårdens tjenst såsom

tillsyningsman öfver försvarslöse personer, underdånigst tillstyrka, att Kongl. Maj:t

täcktes, med bifall till förevarande ansökning, till Riksdagen aflåta nådig proposition.

Uti en senare ingifven promemoria har Wiberg angifvit de skäl, som föra

nied t honom att redan nu till Kongl. Maj:t ingå med ifrågavarande ansökning

och i sådant afseende andragit, att enär den direktörsbefattningen vid straff- och

arbetsfängelset på Norrmalm åtföljande pension ej torde utgöra mer än 3,000 kronor,

men Wiberg för närvarande, utom de vigtiga natura-förmånerna af fri bostad,

vedbrand och planteringsland, uppbure en kontant årlig lön af 4,000 kronor, det

vore uppenbart, att han efter afskedstagandet nödgades inrätta sin hushållning

annorlunda än förut och måhända, i anseende till de i hufvudstaden nu rådande

höga hyror och lefnadskostnader, blifva nödsakad att å annan ort välja sin bostad,

samt att det sålunda vore för honom af ej ringa fördel att kunna i god tid

vidtaga de i omförmälda afseende nödiga anordningar, helst härtill komme att

han under de senare åren blifvit till helsan försvagad, pa sätt ett vid berörda

promemoria fogadt, af Doktor Th. Schagerström meddeladt intyg närmare utvisade.

Med afseende å Fängelsedirektören Wibergs synnerligen väl vitsordade verksamhet

i fångvårdens tjenst hemstälde Statsrådet, att till näst sammanträdande

Riksdag måtte aflåtas nådig proposition derom, att Wiberg, efter fylda 65 år, må

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 1 till Kongl.

oaktadt han icke uppnått de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda

å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid

från och med månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår

afsked, af en pension till det belopp, som skulle honom tillkommit derest han

vant i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik

pensions erhållande stadgade tid.

8:o.

Den af arbetsföreståndaren vid straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg

Christian Ferdinand Bluhme i underdånighet gjorda ansökning, att enär han, efter

mer än 52 års tjenstetid, numera, i anseende till hög ålder och sjuklighet, vore

urståndsatt att bestrida sin befattning i ofvanberörda egenskap, Kongl. Maj:t

måtte i nader bereda honom, vid afskedstagandet, pension å allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande de löneförmåner han nu innehade.

Fångvårdsstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 15 sistlidne månad

öfverlemnat denna, af direktören vid nämnda fängelse förordade samt af tjensteförteckning

jemte prest- och läkarebetyg åtföljda ansökning, har dervid anfört:

att Bluhme, född den 12 Mars 1812 och den 18 Februari 1826 antagen till trumslagare

vid Konungens eget värfvade regemente, blifvit den 2 April 1849 anstäld

såsom underofficer vid straff- och arbetsfängelset i Malmö samt den 6 September

1861 förordnad till bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen; att sistnämnda

befattning, hvilken från och med år 1864 uppförts å ordinarie riksstat

med ett årligt arfvode af 1,000 kronor, af Bluhme innehades till den 30 September

1870, då han, med bibehållande tills vidare af enahanda löneinkomster, transpoiterades

i egenskap af arbetsföreståndare till det då endast provisoriskt ordnade

straffängelset å Nya Varfvet; att när för detta fängelse sedermera genom

nådiga brefvet den 20 December 1872 definitiv stat faststäldes och löneförmånerna

för arbetsföreståndare-befattningen uppfördes till utgående af fångvårdens förslagsanslag,

med ett årligt arfvode af 750 kronor, utom två procent af nettoinkomsten

utaf arbetena, Bluhme tillförsäkrades en inkomst, icke understigande den, han såsom

bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen innehaft; samt att

Bluhme, som år 1870 inträdde såsom delegare i civilstatens pensionsinrättning, ej

uppfylt vilkoren för pensions erhållande derifrån ; Och har Fångvårdsstyrelsen, under

erinran, att, enligt 1875 års Riksdags beslut, fångvårdens å ordinarie stat uppförde

embets- och tjensteman förklarats berättigade till erhållande af pension å

allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i

allmänhet gällande grunder, underdånigst hemstält, att, då Bluhme i mer än 52

år varit i det allmännas tjenst anstäld och, vid en uppnådd ålder af 66 år, enligt

det företedda läkarebetyget vore af sjukdom urståndsatt att sköta sina tjenste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

åligganden, samt Bluhme, derest han qvarstått vid den å ordinarie stat uppförda

befattningen såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen, skulle,

sedan vid 1874 års riksdag aflöningen för sistberörda befattning, ålderstillägget

inberäknadt, höjts till 2,100 kronor, deraf tre fjerdedelar utgjorde lön, varit berättigad

till pension af 1,575 kronor, Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag i

nåder föreslå Bluhme till erhållande från allmänna indragningsstaten af en pension

å 1,000 kronor, motsvarande hans nuvarande kontanta lön, att utgå från och med

månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva att arbetsföreståndaren vid

straffängelset å Nya Varfvet Bluhme må, från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin återstående

lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig pension af ett tusen

kronor.

Hvad Statsrådet i ofvan berörda, under N:is 4—8 antecknade

fem mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departemeots-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 29 November 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
-

4:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 18 innevarande månad, hvarmedelst

öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län till Styrelsen

insänd, af förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Olof Borg gjord

ansökning om afsked från nämnda befattning, under förutsättning att pension på

indragningsstat, motsvarande hans nu åtnjutande lön, kunde honom tillgodokomma;

utvisande de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg: att Borg, hvilken

vore född den 21 Oktober 1813 och den 4 November 1831 antagits till fältjägare

vid Jemtlands fältjägare-regemente, derifrån han, befordrad till sergeant

och utnämnd till svärdsman, den 10 Februari 1864 på egen begäran erhållit afsked,

blifvit den 25 Augusti 1845 anstäld såsom fångvaktmästare vid länsfängelset i

Östersund och den 11 September 1865 af Fångvårdsstyrelsen förordnad till förste

vaktkonstapel derstädes ; att Borg i fångvårdens tjenst verkat på ett för honom

hedrande sätt; samt att han, till följd af framskriden ålder och vacklande helsa,

nu egde en inskränkt förmåga att bestrida sin tjenst; Och har Fångvårdsstyrelsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

hil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

9

— jemte anmälan att Borg, som i egenskap af förste vaktkonstapel åtnjöte i årlig

lön 650 kronor, två ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 80 kronor, äfvensom

årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till 75 kronor,

och derförutom uppbure från arméns pensionskassa årlig pension af 180 kronor

samt fyllnadspension 120 kronor, eller tillsammans 300 kronor — underdånigst

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Borg till erhållande å allmänna

indragningsstateu af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön och

ålderstillägg, eller 750 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då

han undfinge afsked.

På grund af hvad sålunda förekommit, men med fästadt afseende jemväl

derå, att Borg redan af statsmedel åtnjuter pension till belopp af 120 kronor,

hemstälde Herr Statsministern, att nådig proposition måtte till näst sammanträdande

Riksdag aflåtas derom, att Borg må berättigas att från och med månaden

näst efter den, då han erhåller afsked från förste vaktkonstapels-befattningen vid

länsfängelset i Östersund, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid

uppbära en hans nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af ofvannämnda

fyllnadspension, motsvarande årlig pension af sexhundra trettio kronor.

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut genom utdrag

af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att vid regleringen

af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.

5:o.

Eu af Styrelsen för den till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina

år 1873 stiftade förening i underdånighet gjord ansökning, hvaruti bemälda

styrelse hufvudsakligen anfört: att erfarenheten nogsamt visat, att bland barn, som

blifvit beträdda med straffbara gerningar, många vore, till följd af dåliga föredömen

och sällskap eller skadliga böjelser, så långt komne på villoväg, att det fordrades

längre tid för att genom noggrann tillsyn, vård och uppfostran undertrycka

de onda anlagen och vanorna samt i deras ställe ingifva de unga personerna en

god sinnesriktning och allvarliga föresatser jemte vana vid ordning och arbete;

att enahanda förhållanden i alla civiliserade länder föranledt både landets styrelse

och enskilda föreningar att gemensamt eller hvar för sig inrätta uppfostringsanstalter

för att der upptaga och under allvarlig handledning till gudsfruktan och

goda seder ombilda sådan vanartig ungdom; att erfarenheten jemväl ådagalagt, att

denna ungdom, hvilken, lemnad åt sig sjelf utan nödig upptuktelse och handledning,

antagligen i de flesta fall skulle fortgått på den brottsliga väg, den börjat,

kunnat genom uppfostran i sådana anstalter från samma väg återföras och blifva

nyttiga samhällsmedlemmar; att saknaden och behofvet af dylika anstalter i SveBih.

till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

rige föranledt styrelsen att med medel, som Hennes Maj:t Drottning Josefina till

föreningen öfverlemnat, samt i öfrigt genom donationer och sammanskott från alla

delar af riket tillfallit föreningen, inköpa egendomen Hall, belägen vid Söderteljeviken

i Östertelje socken af Svartlösa härad, och der för sagda ändamål anlägga

en åkerbrukskoloni efter mönstret af kolonien Mettray i Frankrike och Ruyselede i

Belgien; att jemte det föreningen från början, så långt utrymmet medgifvit, i befintliga

byggnader till uppfostran emottagit vanartiga ynglingar under femton år,

hvilka * dit hänvisats dels af domstolar samt dels af polis- och kommunalmyndigheter,

föreningens omsorg varit att vid kolonien anställa för ändamålet lämpliga lärare

och ledare för ungdomen samt å kolonien uppföra de för koloniens utveckling

med ett större antal elever nödiga byggnader; att sålunda blifvituppförde tre

två-våningshus af sten, inrymmande i bottenvåningarne erforderliga skol- och arbetslokaler

äfvensom kök och ekonomi-lägenheter samt i hvardera öfre våningen sofrum

för 50 elever, jemte förvaringsrum för deras kläder, m. in.; att af dessa byggnader,

hvilka i medeltal kostade omkring 30,000 kronor hvardera, två vore färdiga

och beboddes samt den tredje under innevarande höst kommit under tak; att kolonien,

der för närvarande vore intagna 77 elever, skulle nästa år kunna upptaga

och lemna vård åt ända till 150 ynglingar; att föreningen vid den sålunda grundlagda

kolonien å Hall, hvilken i egendom, med inventarier och byggnader, representerade

ett kapital af omkring 320,000 kronor, hittills bestridt underhållet af

derstädes intagna elever med de tillgångar, öfver hvilka föreningen haft att förfoga,

förnämligast bestående af afkastningen från egendomen, jemte det af målsmän och

kommunalstyrelser för hvarje vid kolonien intaget barn erlagda bidrag, för närvarande

bestämdt till 150 kronor årligen under minst tre år; att, då likväl dessa

tillgångar icke varit för ändamålet tillräckliga, föreningen icke såge sig i tillfälle

att för framtiden vidmakthålla och utveckla kolonien i den utsträckning, förhållandena

vid Hall medgåfve och behofvet för en talrik mängd vanartad ungdom kräfde;

samt att under senaste räkenskapsår, då antalet gossar utgjort i medeltal 58 å 59,

kostnaden för hvarje gosse uppgått till 397 kronor 39 öre; på grund hvaraf allt

och då kolonien vid Hall afsåge att från brottets väg afleda och rädda der intagne

ynglingar, samt fångvården således antagligen i framtiden skulle komma att

befrias från tungan af flertalet bland dessa personer, föreningens styrelse underdånigst

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag göra

nådig framställning derom, att på de vilkor och under de kontroller, Kongl. Maj:t

kunde i nåder bestämma, ett bidrag af femtio öre per dag för hvarje vid kolonien

å Hall, på grund af domstols utslag eller polis-eller kommunalmyndighets begäran,

för vanart intagen elev måtte från nästkommande års början få till kolonien utgå af

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll; varande tillika af sistbemälda styrelse

anmäldt, att förslag till stadgar för koloniens vård och förvaltning blifvit uppgjordt

för att, sedan föreningens ledamöter vid nästa allmänna sammankomst fått

tillfälle att deröfver sig yttra, Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1879. 11

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårdsstyrelsen yttrat:

att i främmande länder, der sådana uppfostringsanstalter, som nu vore i fråga,

förefunnes, erfarenheten ådagalagt, att brottslig ungdom kunnat genom ändamålsenlig

vård och handledning återföras till stadgad vandel; att det i 5 kap. 1 § af

nu gällande strafflag meddelade stadgande derom, att barn under femton år, som

begått straffbar gerning, kunde i allmän uppfostringsanstalt insättas, ännu icke, i

saknad af sådan anstalt, kommit i tillämpning, men att behofvet för vårt land af

uppfostringsanstalter för vanartad ungdom torde vara allmänt kändt och närmare

ådagalades deraf, att under senare tid allenast i Stockholm mer än 300 brott i

medeltal årligen blifvit begångna af barn under femton år samt att den ungdom

mellan femton och tjugu år, som till ett antal af mer än 300 årligen intoges å

landets fångvårdsanstalter, till stor del utgjordes af personer, hvilka redan i tidi
gare

år varit med brott och vanart beträdda; att inom landet visserligen funnes

flera välgörenhetsinrättningar för barnuppfostran, men att de flesta af dessa afsåge

icke vanartade, utan värnlösa och öfvergifna barn; att de få anstalter, som

emottogo vanartad ungdom, i allmänhet icke torde vara ordnade på ett fullt

ändamålsenligt sätt, bland annat deri, att barnen vanligen icke der behölles

längre än tills de fylt femton år; och att, hvad kolonien vid Hall anginge, Fångvårdsstyrelsen

varit i tillfälle inhemta, att för ynglingars eller gossars emottagande

vid kolonien såsom vilkor antagits: att gossen vore tio år gammal, men

icke fylt femton år; att han gjort sig känd för gröfre vanart eller straffbara gerningar;

att inträde för honom å kolonien söktes af polis- eller kommunalmyndighet,

derest icke, såsom i åtskilliga fall redan skett, domstol förklarat gossen böra

i allmän uppfostringsanstalt intagas; att målsman eller kommun förbunde sig att

för gossen till kolonien erlägga årligt bidrag af 150 kronor under tre år och i

alla händelser intill slutet af det kalenderår, under hvilket gossen fylde sexton

år, samt att målsmansrätten öfver gossen öfverlätes på koloniens styrelse, med

rättighet för denna att, om så nödigt ansåges, vid kolonien bibehålla eleven tills

denne fylt tjugu år, under hvilken tid kolonien, mot underhåll och vård åt eleven,

egde tillgodogöra sig hans arbetskraft; Och enär kolonien vid Hall, som blifvit

ordnad efter bästa mönster i andra länder, afsåge att bilda dervarande elever

till dugliga arbetare vid jordbruk och dermed samband egande yrken samt således

åsyftade att fylla ett i lagen redan erkändt allmänt behof, men anstalter af

ifrågavarande beskaffenhet lika litet inom Sverige, som i andra länder torde

kunna påräknas utan allmänt understöd; så och då härtill komme, dels att

det för ändamålet nu begärda bidrag af allmänna medel så mycket mindre

kunde anses öfverstiga det nödvändiga, som från målsmän eller kommun i de

flesta fall icke utginge något bidrag till kolonien för längre tid än för det år,

hvarunder eleven fylde sexton år, samt dels att, i händelse, såsom det vore att

hoppas, flertalet af de vid kolonien intagna vanartiga gossar blefve till nyttiga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

samhällsmedlemmar omdanade, staten, jemte fördelen deraf, torde för sitt bidrag

till kolonien kunna påräkna minskning i fångvårdskostnaden, finge Fångvårdsstyrelsen,

under förutsättning att kolonien genom de stadgar för densamma, föreningens

styrelse förmält sig skola Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa, komme

att hänföras till sådana allmänna uppfostringsanstalter, som i 5 kap. 1 § strafflagen

afsåges, underdånigst hemställa, att förevarande framställning måtte vinna

Kongl. Maj:ts nådiga bifall.

Under erinran, att det till ifrågavarande stiftelse begärda bidrag af allmänna

medel skulle, med beräkning af elevernas antal till det högst uppgifna,

eller 150 personer, uppgå under vanliga år till 27,375 kronor, samt att fångvårdens

förslagsanslag under de begge senare åren lemnat öfverskott, öfverstigande

nämnda belopp, yttrade Herr Statsministern vidare, att, då inrättande här i landet

af en uppfostringsanstalt för vanartad ungdom blifvit i strafflagen förutsatt

och vore af stort behof påkallad, samt- gagneligheten af dylika anstalter i länder,

der sådana kommit till stånd, blifvit genom erfarenheten bekräftad, ansåge Herr

Statsministern sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att till kolonien vid Hall finge, från nästkommande års början, från förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll tills vidare utgå ett bidrag, beräknadt

efter femtio öre för dag för hvart och ett af nyssnämnda antal barn, som, på

grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunal-myndighets anmälan,

vore derstädes till vård och uppfostran intaget; dock att såsom vilkor för detta

bidrag bestämdes, att för ifrågavarande förening blefve upprättade och Kongl.

Maj:ts pröfning understälda sådana stadgar, som Kongl. Maj:t funne lämpliga och

för koloniens vid Hall verksamhet i ofvan angifna riktning betryggande.

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall; skolande protokollet i förevarande ärende såsom bilaga

åtfölja den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag, angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Tli. Wilh. Malm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

13

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Onsdagen den 8 Januari 1879,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern,

Malmström.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande

af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel

vore att iakttaga, erinrade Herr Statsministern till en början, att Kongl.

Maj:t redan, på Justitie-departementets föredragning, den 29 sistlidne November

beslutat begära Riksdagens medgifvande dertill, att från förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll måtte få utgå bidrag till kolonien vid Hall, men att

detta bidrag, såsom understigande de under åren 1876 och 1877 å förslagsanslaget

uppkomna öfverskott, icke för närvarande behöfde föranleda framställning om

förhöjning af anslagets belopp; och hemstälde Herr Statsministern att, beträffande

de å ifrågavarande hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag, icke måtte föreslås

någon annan förändring än att, enär genom den med innevarande år inträdda

lönereglering för kronofogdar och länsmän desses rättighet till ersättning för

mistade bötesandelar upphört, hvilken ersättning utgått med sammanlagdt 23,409

kronor, det i nuvarande riksstat till belopp af 107,000 kronor uppförda förslagsanslag

till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar må minskas med jemnt belopp

af 23,000 kronor och således nedsättas till 84,000 kronor; hvarjemte Herr Statsministern,

angående sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof,

som borde anses tillhöra den extra statsreglering en, hemstälde, att jemväl för år

1880 måtte äskas dels 5,000 kronor till arfvoden åt Krig skof rättens ordförande och

tre militäre ledamöter samt dels 40,000 kronor till bestridande af kostnaderna för

Nya Lagberedningen; anmälande Herr Statsministern, att Beredningen den 31

nästlidne December afgifvit redogörelse öfver sin verksamhet under år 1878,

hvilken redogörelse Herr Statsministern hemstälde måtte, för att komma till Riksdagens

kännedom, få biläggas protokollet för denna dag.

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll

till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande

vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1879.

15

Sto rmäktigste, Al 1 ernådigste Konung!

I öfverensstämmelse med föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda

instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina

arbeten under innevarande år.

Sedan Beredningen jemlikt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse

den 31 December 1877 ombesörjt tryckning af det utaf Beredningen utarbetade

och till Eders Kongl. Maj:t den 20 i nämnda månad öfverlemnade förslag

till förordning angående torrläggning af jord, påbörjades arbetet med uppgörande

af förslag till de stadganden angående öfrige delar af vattenrätten, hvilka falla

inom civillagens område. Under det Beredningen var sysselsatt med nämnda arbete

fick, med anledning af derom från Beredningen gjord framställning, Beredningen

emottaga Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 15 sistlidne Mars, deri

förklarades, att Beredningen vid den fortsatta handläggningen af frågan om vattenrätten

vore oförhindrad att afgifva förslag äfven till sådana administrativa föreskrifter,

som med de civilrättsliga bestämmelserna i ämnet ansågos ega omedelbart

sammanhang. Härefter utarbetades nu utkast ej mindre till förordningar dels

angående allmän flottled, dels rörande ett tillägg till gällande expropriationslag i

fråga om vattens upplåtande för allmänt behof, dels ock angående vattenverk och

öfriga ämnen, som i 20 Kap. Byggningabalken omförmälas, hvilka samtliga förordningar

äro afsedda att blifva af civillags natur, än äfven till flottningsstadga,

samt till eu författning innehållande administrativa bestämmelser, som ega sammanhang

med stadgandena röraude torrläggning af jord, vattenverk m. m. Med afseende

å den mångfald af praktiska frågor, som innehöllos i utkasten till förordning

angående allmän flottled äfvensom till flottningsstadga, blefvo, innan Beredningen

vid semesterns början den 1 Juli åtskildes, samma utkast delgifna sakkunnige

personer under anhållan om deras yttrande deröfver. Sedan Beredningen

från en stor del af dem fått emottaga sådana yttranden, blefvo vid semesterns

slut den 1 September sistberörda två utkast företagna till slutlig granskning och

slutligt förslag i ämnet utarbetadt, hvarjemte motiv till lagförslagen affattades.

Med hänsyn till det nära samband, som förefinnes emellan bestämmelserna

angående allmän flottled och återstående delar af vattenrätten, har Beredningen

emellertid ansett att sistnämnda lagförslag ej bort till Eders Kongl. Maj:t aflemnas

förr än öfriga omförmälda lagförslag undergått den slutliga granskning, hvarmed

Beredningen för närvarande är sysselsatt.

På anmodan af Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet,

med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid Beredningens

förslag till förordning angående torrläggning af jord, har under en del af No
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

vember samt innevarande månad Beredningen tillhandagå^ med upplysningar samt

afgifvit promemoria i ämnet.

I anseende till hinder af andra embetsgöromål har undertecknad Annerstedt

under året ej tagit del i andra arbeten inom Beredningen än handläggning

af sistnämnda ärende.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande har under innevarande år

Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen Lars Berg vid flera tillfällen lemnat

Beredningen biträde i förekommande tekniska frågor.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

L. Annerstedt. Axel Örbom. C. W Hedenström.

E. von Krus enstj erna.

wuh. miss.

Stockholm den 31 December 1878

Stockholm, tryckt, hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott

den 13 December 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet,

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,

Vulf von Steyern,

Malmström,

VOGT,

Holmboe.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Det förslag till de förenade rikenas utrikes budget, jag nu anhåller att tå i underdånighet.

föredraga, upptager, till oförändrade belopp och med samma fördelning som hittills

de båda rikena emellan, de anslag af statsmedel, som för budgetterminen påräknas

såväl till de diplomatiska utgifterna, hvilka utgå af kabinettskassan, som till utgifterna för

konsulatväsendet, hvilka bestridas af konsulskassan.

Anslaget till kabinettskassans utgifter upptager sålunda en slutsumma af 634,300

kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.

Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd,

innefattar ej heller andra förändringar än att, sedan genom förre envoyén Friherre Adelsvärds

och förre chargé d’affaires Hegardts’ enkas död, tvenne pensioner, den förra å

6,000 och den senare å 600 kronor blifvit lediga, pensionsstaten minskats med 6,600 kronor

och det sålunda besparade beloppet öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter.»

Bill. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. I;a Afd.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Anslaget till konsulskassans utgifter är uppfördt att utgå med enahanda belopp som

hittills, eller från svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket

med 120,000 kronor.

Under årets lopp hafva följande förändringar i dessa utgifter inträda

Konsulatet i Dunkerque har, jemlikt nådigt beslut af den 1 nästlidne November,

blifvit indraget och dess distrikt förlagdt under generalkonsulatet i Havre, i sammanhang

hvarmed löneförhöjning blifvit beviljad generalkonsuln derstädes från 13,000 till det af

konsulskomitén föreslagna belopp af 14,500 kronor samt vice konsuln från 4,000 till 4,500

kronor, och har derjemte anslaget till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet för

samma generalkonsulat blifvit ökadt från 3,000 till 4,000 kronor.

1 Lybeck har, på grund af Eders Ivongl. Maj:ts beslut af den 15 sistlidne Mars,

ett aflönadt konsulat blifvit upprättadt omfattande staden Lybeck med område samt hamnarne

i Mecklenburg. Till konsuln är anvisad lön af 8,000 kronor jemte ett anslag till

kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 2,000 kronor, hvaremot inflytande konsulatafgifter

skola till konsulskassan inbetalas.

Lediga äro chargé d’affaires- och generalkbttsulåbefättningen i Athen äfvensom

generalkonsulsbefattningarne i Buenos Ayres och Rio de Janeiro, beträffande hvilka dels

indragning, dels väsendtliga förändringar blifvit af konsulatkomitén föreslagna. Som likväl

dessa frågor ej ännu erhållit den utredning att de kunnat för Eders Kong!. Maj:t till afgörande

föredragas, hafva i budgetförslaget samma anslag som hittills blifvit för ifrågavarande

platser upptagna.

Å pensionsstaten har enligt nådigt beslut af den 29 sistlidne November blifvit uppförd

förre generalkonsuln i Athén von Heidenstanfs enka med ett belopp af 800 kronor.

För utgifvande af konsulernes embetsberättelse!’ har, genom nådigt beslut af den 15

* sistlidne Mars, ett årligt belopp af högst 3,000 kronor blifvit anvisadt.

Den förhöjning i konsulskassans utgifter, som genom dessa förändringar förorsakas

och i budgetförslaget intagits, uppgår sålunda:

för generalkonsulatet i Havre................................................................... till kronor 3,000

» konsulatet i Lybeck, utöfver hittills utgående anslag........................ » » 5,700

å pensionsstaten .......................................................................................... » » 800

för tryckning af konsulernes embetsberättelse!’ ...... » » 3,000

Summa 12,500.

Till betäckande af denna ökade utgift har beräknats:

konsulatafgifter från Lybecks distrikt,............................................................. kronor 4,500

ökade konsulatafgifter inom Havres distrikt, dels till följd af distriktets utvidgning,

dels ock med afseende å det öfverskott utöfver hittills beräknad

inkomst af konsulatafgifter, som vid detta konsulat under innevarande år

influtit .......................................................................................................... » 8,000

Summa kronor 12,500.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 3

Oaktadt de tryckta konjunkturer, hvaröfver i allmänhet klagats, har de förenade

rikenas sjöfart på såväl Storbritannien som norra Frankrike innevarande år varit mer än

vanligt liflig, till följd hvaraf konsulskassans inkomst af konsulatafgifter väsendtligen ökats,

på sätt af nedanstående synes:

Konsulatafgifterna inom Storbritannien inbringade i runda tal:

år 1874 ................................................................................................................... £ 6,144

» 1875 .................................................................................................................... » 5,741

» 1876 ................................................................................................................... » 6,390

» 1877 .................................................................................................................... » 5,966

»> 1878 intill början af December månad, oberäknad! hvad som influtit vid ett

stort antal vice konsulat och ännu ej redovisats, omkring .................................... » 6,340.

Inkomsten för hela året kommer följaktligen utan tvifvel att öfverstiga till och med

den för år 1876, hitintills den högsta, som något år uppburits.

Inom Havres distrikt hafva influtit:

år 1877................................................................................................................ Knes 13,190

» 1878 till början af December ....................................................................... » 23,543.

På sätt brukligt varit, torde böra föreslås, att anslagen såväl till de diplomatiska

utgifterna som till konsulatväsendet ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma

rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.

Då öfver förslag till utrikes budget Kongl. Norska Regeringen eger att afgifva betänkande,

innan det af Eders Kong!. Maj:t slutligen pröfvas, får jag nu endast hemställa,

det Eders Kongl. Maj.t behagade förordna om sådant betänkandes afgifvande öfver förslaget

till utrikes budget för 1880.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och norska statsrådets

öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall.

ex protocollo

A. Cronliiehn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Protokoll öfver Utrikesdepartenientsärende, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms

Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

VULT VON STEYERN,

Malmström,

VOGT och

Holmboe.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet Kongl.

Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt

svenskt och norskt statsråd den 13 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag

till de förenade rikenas utrikes budget för år 1880 med dertill hörande beräkningar.

Då Norska Regeringen icke framställt någon anmärkning mot de ifrågasatta anslagen

eller de framlagda beräkningarne, hemstälde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t täcktes

godkänna förslaget til! gemensam utrikesbudget för år 1880, sådant detsamma blifvit den

13 nästlidne December framlagdt, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes äska de uppförda beloppen

att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras

användande och under enahanda vilkor som hittills.

Till denna hemställan, uti hvilken öfrige närvarande statsrådsledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall, och skulle, till följd deraf, härhos bilagda förslag till de förenade

rikenas utrikesbudget för år 1880 i vanlig ordning läggas till

grund för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperiodor

böra till svenska Riksdagen och norska Storthinget aflåtas.

In fidem

A. Cronhielm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1879. 5

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för är 1880.

Sverige. Norge. Tillsammans.

I. Kabinettskassans utgiften Kronor. Kronor. Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena................................... 24,000. • 24,000.

2. Utrikesdepartementet .................................................. 32,190. 13,410. 45,600.

3. Ministerstaten ............................................... 341,295. 142,205. 483,500.

4. Militärattachéer.......................................................... 8,400. 3,600. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 41,915. 27,285. 69,200.

Summa kronor 447,800. 186,500. 634,300.

II. Konsulskas sans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................................. 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulatembets- och tjenstemänuens aflönin
gar

m. in................................................. 390,950.

afgår hvad härutaf beräknas kunna bestridas

med inflytande konsulatafgifter ...... 138,500.

utföras således med ................................................ 143,400. 109,050. 252,4o0.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 9,600. 6,500.__16J00.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för ar 1880.

1. Ministern för utrikes ärendena ......................................................

2. Utrikesdepartementet ......................................................... ...........

3. Ministerstaten:

a) Traktamenten:

Beskickningen i Athen.

Chargé d’Affaires ...................................................................... 2,000.

Beskickningen i Berlin.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ... 48,000.

Legationssekreterare ..................................................... 6,000. 54;000.

Beskickningen i Brilssel och [lång.

Ministerresident............................................................................. 20,000.

Kronor.

24,000.

45,600.

Transport 76,000.

69,600.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Beskickningen i Konstantinopel.

Ministerresident

Drogman........................

Beskickningen i Köpenhamn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire,

Legationssekreterare.................

Beskickningen i Lissabon.

Ministerresident.......................

Beskickningen i London.

Envoyé Extraordinarie och Ministre Plénipotentiaire.

Legationssekreterare.........

Beskickningen i Madrid.

Ministerresident.................................

Beskickningen i Paris.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

Legationssekreterare..........................

Beskickningen i S:t Petersburg.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

Legationssekreterare................................

Beskickningen i Korn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire

Beskickningen i Washington.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

Legationssekreterare....................................

Beskickningen i Wien.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

Legationssekreterare..................................

b) Expektanslöner

c) Pensioner

4. Militärattachéer:

i Berlin...........................................

i Paris

Transport

76,000.

... 10,000.

... 4,000.

14,000.

... 36,000.

... 5,000.

41,000.

6,000.

.. 60,000.

.. 8,000.

68,000.

20,000.

60,000.

.. 8,000.

68,000.

., 60,000.

.. 8,000.

68,000.

19,000.

16,000.

.. 6,000.

22,000.

.. 40,000.

.. 6,000.

46,000.

69,600.

19,200.

L4 * 6’300- 483,500.

6,000.

6,000.

12,000.

Transport

565,100.

s. 7 Kontrollera mot PDF

5.

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 7

Transport 565,100.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning .........

b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor,

frakt in. in. ...............................................................................

c) Prenumeration å tidningar och tidskrifter..................................

(/) Telegrafporto .................................................................................

e) Postporto ......................................................................................

f) Ekiperingspenningar......................................................................

g) Vexelkostnader................................................................................

h) Beskickningarnes extra utgifter.....................................................

i) Rese- och kurirkostnader..............................................................

k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ..................

l) Ålderstillägg.................................................................................

in) Hemliga utgifter..............................................................................

n) Diverse utgifter .............................................................................

3,500.

1,500.

1,500.

6,000.

5.000.

10,000.

500.

6.000.

6,000.

5.000.

1.000.

14,000.

9,200.

Summa kronor

69,200.

634,300.

Beräkning öfver koasulskassans inkomster och utgifter för år 1880.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag .......

Norska statsverkets bidrag ..........

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom

Barcelonas

konsulsdistrikt

»

Havres

d:o

»

Leiths

d:o

Londons

d:o

Lybecks

d:o

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet .....................................................

2. Konsulatembets- och tjensternännens aflöningar in. in.

a) Löner och arfvoden.

Alexandrin, Generalkonsuln, lön................................

Archangel, Konsuln d:o ................................

Athen, Generalkonsuln, d:o.................................

5,000,

18,000.

15.000.

96.000.

4,500.

Summa kronor

12,000.

8,000.

10,000.

Kronor.

160,000.

120,000.

138.500.

418.500.

11,450.

Transport 30,000.

11,450.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Transport

. 30,000.

Barcelona, Generalkonsuln, lön..........

12,000.

Buenos Ayres, eko eko.......................

10,000.

Hamburg, (ko eko.......................

8,000.

Havre, eko clio.......................

. 14,500.

Vicekonsuln, eko......................

4,500.

19,000.

Helsingfors, Generalkonsuln, eko..........

8,000.

Italien, eko eko

10,000.

Konstantinopel: Ministerresidenten, lön

... 10,000.

Drogmannen, d:o

... 2,000.

Kousulatsekreteraren, d:o..................

6,000.

Legationspredikanten, d:o.................

... 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet

derstädes, arfvode

400.

Hamnmästaren, aflöning.....................

... 4,600.

25,000.

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön

12,800.

Helsingör, Vicekonsuln, eko................................

3,900.

Leith, Konsuln, d:o

16,000.

Lissabon, Generalkonsuln, d:o

8.000.

London, d:o d:o ................

24,000.

Vicekonsuln, d:o

14,000.

Kanslisten^ d:o

6,400.

En kontorist, d:o.................................

4,000.

En d:o d:o.................................

4,000.

52,400.

Cardiff, Kontoristen, d:o ................

4,000.

Liverpool, d:o d:o .......................

5,000.

Newcastle, Vicekonsuln, d:o

8,000.

Lybeck, Konsuln, lön

8,000.

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön

10,000.

Shanghai, Vicekonsuln, lön (innefattande ersättning

för resor

inom distriktet)

12,000.

Tunis, Konsuln, lön ...............................

6,000.

Washington, Generalkonsuln, lön.................................

16,000.

b) Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona.............................................

2,000.

Havre...................................

4,000.

Leith .......................................

6,000.

London ............................................

11,000.

Lybeck

2,000.

Shanghai.............................................................

4,000.

11,450.

Transport

313,100. 11,450.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 9

Transport 313,100. 11,450.

c) Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

Alexandria ........................................................................... 6,000.

Algier .................................................................................... 2,000.

Archangel ............................................................................. 2,000.

Baliia ................................................................................ 2,000.

Bilbao .................................................................................. 2,000.

Buenos Ayres....................................................................... 4,000.

Dardanellerna........................................................................ 500.

Gibraltar ........................................................................... 3,000.

Hamburg................................................................................ 2,000.

Helsingfors .......................................................................... 2,000.

Japan ................................................................................... 4,000.

Kiel ...................................................................................... 4,000.

Lissabon............................................................................... 2,000.

Marseille................................................................................. 2,500.

Neapel................................................................................. 3,000.

Newcastle ............................................................................. 4,000.

New-York ...................................................................... 6,000.

Rio de Janeiro ................................................................... 4,000.

Rom..................................................................................... 2,000.

Smyrna ............................................................................... 1,000.

Tanger...................................................... 2,000.

Triest .................................................................................. ''•00,)- 61,000.

d) R.vpektanslöner .................................................................................... 2,800.

e) Pensioner .................................... 14,050. 390 950

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m.......*....................... 4,500.

b) Konsulernas embetsutgifter........................................................ 10,000.

c) Vexelkostnader ............................................ 250.

d) Diverse utgifter......................................................................... 1,350. jg jqq

Summa kronor 418,500.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. ha Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 c) till Kanyl. MajUs Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektans!©^ och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlik* nåd. Beslut Expektanslöner:

af den Kronor.

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn, Herr Grefve Hamilton.................... 4,800.

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Koustantinopel, Friherre Palmstierna .................. 4,800.

» » Förre Ministerresidenten i Bryssel, von Mansbach ........................ 4,000.

15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag, Friherre WTede........................... 4,000.

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ......... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

29 Sept. 1870. Förre Envoyén, Friherre af Wetterstedt......................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold.............................................................. 4,000.

Envoyén, Friherre Hochschilds enka................................................. 2,800.

4 Maj 1858. j 3

23 April 1869. Förre Statsministern för utrikes ärendena, Hans Excellens Herr

Friherre Stiernelds enka .............................................................. 2,000.

4 Dec. 1838. Förre Envoyén, Friherre Taubes enka.......... ............................... 1,000.

22 Nov. 1863. Förre kabinettskuriren Ohrnans enka ............................................ 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka........................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne kabinettskuriren Cronlands dotter Erika ........................... 75.

» » Aflidne kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ........................... 75.

Summa kronor 16,275.

Från konsulskassan:

Expektanslöner:

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ............ 1,600.

24 Nov. 1876. Förre t, f. konsuln i Calais, Clausen ........................................... 1,200.

Summa kronor 2,800.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 11

Jemlik^ nåd. Beslut Pensionär:

af den s Kronor.

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London, Willerding.................................. 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln » Archangel, Fleischer ............................................. 3,600.

» » Förre Generalkonsuln i Helsingfors, Dahlfelt ................... 1,600.

29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Atlieu, von Heidenstams enka.................. 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli, Halirs enka.................................... 800.

24 Mars 1876. Förre Generalkonsuln i Abo, af Forselles enka .............................. 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin, Testas enka ........................... 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel, Bruenechs enka ............................................. 400.

29 Maj 1874. Vice konsuln i New-Castle, Hambros enka ................................... 400.

16 April 1869. Afl. förre Generalkonsuln i Algier, Lagerheims dotter Fatinia...... 400.

Afl. konsulatsekreteraren i Tanger, Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. jAnna Karolina.................................................................................... 225.

4 Febr. 1832. | Sofia Helena..................................................................................... 225.

Summa kronor 14,050.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1879.

Protokoll öfver

Konungen

Utrikesdepartementsärende, hållet inför ''lans Majå

i Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

Vult von Steyern,

Malmström.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om de anslag

under tredje hufvudtiteln, hvilka år 1880 böra af svenska statsverket allena bestridas.

Herr Ministern erinrade i främsta rummet, att enligt det denna dag i sammansatt

svenskt och norskt statsråd godkända förslaget till gemensam utrikesbudget för 1880,

Sveriges andel af de gemensamma utgifterna komme att uppgå till 607,800 kronor eller

samma belopp, som i nu gällande riksstat finnes uppfördt.

Af ordinarie utgifter upptoge samma riksstat vidare 6,000 kronor, hvaraf till underhåll

af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200 och till understöd åt svenska

kyrkan i Paris 1,800 kronor.

Då det förra anslaget redan utgått under en följd af år och fortfarande vore behöfligt,

samt ^et senare, som först från och med innevarande år börjat utgå i stället för

det under föregående år till svenska kyrkan i London anvisade beloppet, vore högeligen

påkalladt för upprätthållandet af svensk gudstjenst i Paris, der den genom enskildas gåfvor

och kollektör tillkomna kyrkobyggnaden under loppet af sistlidna år blifvit fullbordad och

invigd, hemställde Herr Ministern det ifrågavarande båda anslag måtte äskas att jemväl

under 1880 med oförändrade belopp utgå.

Hvad slutligen vidkomme frågan om extra anslag under tredje hufvudtiteln, hemställde

Herr Ministern det Kong!. Maj:t täcktes för 1880 äska samma belopp som för 1879

eller 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater». Detta arbete hade

under det förflutna året framskridit derhän, att manuskriptet till andra delen blifvit nära

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 13

fullbordadt och utgifvaren derjemte kunnat göra temligen omfattande förarbeten till de följande,

hvaremot tryckningen i afvaktan på åtskilliga upplysningar af vigt måst anstå

längre än beräknadt varit, så att andra delens första häfte, ehuru nära färdigt, ännu icke

kunnat utkomma. Deremot skulle antagligen ett par följande häften kunna utkomma med

korta mellanrum.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt blifva

613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och

deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla och bifalla, och skulle utdrag af detta protokoll

jemte dervid fogade tabell öfver riksstateus tredje hufvudtitel

till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

In fidem

A. Cronhielm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 2 e) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel för år 1880.

Ordinarie anslag.

T. Kabinettskassans utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................................... 24,000.

2. Utrikesdepartementet....................................................................... 32,190.

3. Ministerstaten .................................................................................. 341,295.

4. Militärattachéer.............................................................................. 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................. 41,915. 447,800.

IT. Konsnlskassans utgifter:

1. Utrikesdepartementet.......................................................................... 7,000.

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar in. m...................... 143,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................... 9,600. 160,000.

TJ[. Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ............... 4,200.

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris............... 1,800. 6,000.

Summa kronor 613,800.

I

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300,

Stockholm 1879. Kongl, Boktryckeriet, P, A, Norstedt k Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Kol tung eu i Statsrådet åt Stockholms

Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Bosensvärd, anhöll i underdånighet att, i

sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna å riksstatens

fjerde hufvudtitel under år 1880, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna

framställningar:

Generalfålttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement

underdåniga memorial af den 15 November 1878 angående departementets

medelsbehof för år 1880;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement underdåniga memorial

den 15 November 1878 med Chefens för fortifikationen memorial af samma

dag angående såväl departementets medelsbehof som anslag till fästningsbyggnader

under år 1880;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 8 Oktober 1878 angående

Intendentsdepartementets medelsbehof för år 1880;

Samma embetsverlcs underdåniga skrifvelse den 8 November 1878 om

behofven år 1880 å de anslag, som stå under dess Civila departements förvaltning

;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den BO September 1878 anBih.

till Piksd. Prof. 1879. 1 Samt 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil N:o 3 a, till Konr/1. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

gående anslag till militär-veterinår-stipendier och om läkarevården vid pontonierbataljonen;
Arméförvaltningens

underdåniga skrifvelse den 7 Mars 1878 angående

Byggmästaren A. G. Stillströms underdåniga ansökan om godtgörelse för åtskilliga

öfverarbete]! vid Svea artilleriregementes kasern etablissement;

Chefens för fortifikationen underdåniga förslag till husaretablissement i

Helsingborg af den 18 December 1877 jemte deröfver afgifna vederbörliga

utlåtanden.

Departementschefen anförde derefter:

Då statsverkets tillgångar, som under en följd af år varit i stigande och

leinnat icke obetydliga öfverskott, nu, enligt hvad Chefen för Finansdepartementet

anmäler, sa nedgått, att särskilda åtgärder blifva nödvändiga för behofvens

fyllande, lärer den närvarande tidpunkten icke vara lämplig att framlägga

mera omfattande förslag, som ställa andra fordringar på statsverket än

sådana, för hvilkas tillgodoseende utvägar nu kunna beredas.

Ur denna synpunkt och med iakttagande af den ordning, som i gällande

riksstat följes, får jag nu i underdånighet framställa hufvud titelns särskilda anslagsbehof,

hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än

dem jag nu kommer att anmäla.

Arméförvaltningen.

Frågan om ordnande af Arméförvaltningens aflöningsförhållanden, i likhet

med hvad för andra centrala embetsverk egt rum, har efter Kong]. Maj:ts

nådiga befallning under aret varit föremål för Löneregleringskomitéens verksamhet.

I förhoppning att denna behandling, — vid det förhållande att Arméförvaltningen

hade för temligen kort tid sedan framgått ur en sådan ombildning''

af det forna Krigskollegiet, som hvilade på de hufvudgrundsatser, Indika

vid nu skeende omorganisation af de centrala verken gorå sig gällande,—-skulle

kunna så snart utföras, att frågan kunde föreläggas sist församlade Riksdag,

blek i propositionen om statsverkets tillstånd och behof under år 1879 eu

summa af 44,000 kronor beräknad till Arméförvaltningens lönereglering. Då

emellertid Löneregleringskomitéens betänkande ännu ej den 29 Mars sistlidet år

blilvit afgå (vet, måste frågan för 1878 års riksdag förfalla, hvarför Eders Kong],

Maj:t sistnämnde dag aflat nådig proposition till Riksdagen om fortfarande under

år 1879 af Arméförvaltningens för närvarande å extra stat utgående aflöningsanslag.

Sedan komitéen den 23 Augusti 1878 ingifvit sitt betänkande, har

Arméförvaltningen den 7 derpå följde December inkommit med deröfver infoidiadt

underdånigt utlåtande. De af komiterade i Arméförvaltningens organisation

föreslagna förändringar hafva emellertid, mot förmodan, visat sig så

betydliga och genomgripande, att jag måste anse tvifvelaktigt, huruvida frågans

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

afgörande kali så tidigt underställas Eders Kong!. Maj:ts pröfning, att lönestaten

kan för 1879 års Riksdag framläggas. Vid sådant förhållande erfordras äfven

för år 1880 de nu för Arméförvaltningens aflöning uppförda extra anslag

till dyrtidstillägg ....................................................................... kronor 19,240: —

» tjenstgöringspenningar ........................................................ » 3,250: —•

» öfvertaliga tjenstemän in. fl.............................................. » 7,400: —

tillsammans kronor 29,890

Artilleri- och Ingeniör-Högskolan. (Nytt anslag).

Under statsanslaget ä denna hufvudtitel »till försvarsverket till lands i

allmänhet» finnes uppfördt ett belopp af 45,366 kronor 50 öre, afsedt att bestrida

aflöning och underhåll för det å kronoegendomen Marieberg förlagda

artilleri- och ingeniörläroverket. Då emellertid tillhandahållande af medel för

nu angifna ändamål ej kunde sägas hafva den ringaste gemenskap med de

åligganden, som egentligen falla inom Arméförvaltningens Artilleridepartements

verksamhetsområde, sådant detta finnes utstakadt i § 7 af Arméförvaltningens

nu gällande instruktion, har Generalfälttygmästare!!, i sitt underdåniga memorial

af den 15 sistlidne November, ansett sig böra uttala den mening, att det

vore lämpligt, om detta anslag utbrötes ur den för Artilleridepartementet afsedda

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och, i likhet

med hvad eger rum för krigshögskolan och krigsskolan, uppfördes såsom ett

särskilt anslag å riksstatens fjerde hufvudtitel under benämning af Artillerioch

Ingeniör-Högskolan; och har Generalfälttygmästaren i ämnet vidare anfört,

att högre artilleriläroverket å Marieberg inrättades i följd af Kong! brefvet

den 4 Mars 1817, hvaruti jemväl stadgades, att de för läroverket nödiga

medel skulle uppföras på Krigskollegiets artilleristat, hvarjemte uti Nådiga

instruktionen den 18 Mars 1817 för Generalfälttygmästaren föreskrefs, att han

skulle vara styresman för artilleriets högre läroverk och hafva inseende öfver

förvaltningen af de dertill anslagna medel likasom äfven vården af de för läroverket

anslagna lägenheter samt dess bibliotek och instrumentsamlingar m. in.

Denna Generalfälttygmästarens egenskap att vara styresman för det högre artilleriläroverket

bibehölls fortfarande oaktadt de förändringar, läroverket i (ifrigt

undergick, intill dess Kong! Maj:t genom nådigt bref den 13 November 1866

bestämde, att de åligganden härutinnan, som dittills tillhört Generalfälttygmästaren

och Chefen för artilleriet, skulle upphöra samt öfvertagas af Inspektören

för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, hvarjemte det dåvarande

högre artilleriläroverket förändrades till krigshögskola för artilleri- och

ingeniör-offieerare samt generalstabsofficersaspiranter. Genom nådiga generalorder

af den 18 Juli 1877 anbefaldes, i sammanhang med inrättandet af eu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

nY krigshögskola i Stockholm, att skolan å Marieberg skulle förändras till ett

läroverk endast för artilleriets och fortifikationens officerare, hvilket läroverk

under den 7 December samma år förklarades skola benämnas Artilleri- och

Ingeniör-Högskolan; och blef för densamma faststäldt nådigt reglemente den 1

November 1878. Sedan Artilleri- och Ingeniör-Högskolan sålunda nu blifvit

ordnad och, i likhet med öfriga för arméen gemensamma läroverk, — den

nya krigshögskolan och krigsskolan — är ställd omedelbart under Inspektören

för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, samt Generalfältfcygmästaren

ej annorlunda än såsom ledamot af nämnda kommission, vare sig personligen

eller genom ombud, har något med skolans styrelse och den der meddelade

undervisning att skaffa, så och då för krigshögskolan i Stockholm ett

särskildt anslag blifvit i riksstaten uppfördt, har Generalfälttygmästare!! ansett

det ej mindre vara följdrigtigt än äfven medföra åtskilliga fördelar, derest utgifterna

för Artilleri- och Ingeniör-Högskolan skildes från Artilleridepartementets

stat och de till utgifter för skolan nödiga medel uppfördes å särskildt anslag,

hvilket, likasom öfriga dylika anslag, borde af Arméförvaltningens Civila

departement disponeras, hvaremot läroverkets byggnader fortfarande af Artilleridepartementet

underhölles, i likhet med öfriga byggnader å kronoegendomen

Marieberg.

I sammanhang härmed uttalar Generalfälttygmästare!! den åsigt, att, i likhet

med hvad vid krigshögskolan eger rum, fullständig aflöning på Artillerioch

Ingeniör-!lögskolans stat borde för skolans chef uppföras, samt denne chef

innehafva regementsofficers grad. Härigenom skulle den svårighet, som kunde

uppstå, att för ifrågavarande befattning undvara eu officer på stat vid något af

artilleriregementena eller fortifikationen undanrödjas, och, hvad artilleriet särskildt

vidkomme, en minskning i någon mån åvägabringas uti den ofta nog

kännbara bristen på till tjenstgöring vid regementena disponible officerare och

ej minst på regementsofficerare. På grund af dessa förhållanden har Generalfålttygmästaren

ansett att uti Artilleri- och Ingeniör-IIögskolans stat borde inräknas

aflöning för en chef, till de belopp, som af öfverstelöjtnant åtnjutas.

Den af Generalfälttygmästare!! föreslagna utbrytningen af anslaget till Artilleri-

och Ingeniör-Högskolan från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

och detsammas ställande under Arméförvaltningens Civila departements

förvaltning synes mig öfverensstämmande med såväl anslagets natur som anordningen

af anslagen på hufvudtiteln i öfrig!, hvarför jag dertill tillstyrker

nådigt bifall. Hvad angår chefens för skolan aflöning, så och ehuru det måste

vara af vigt, att officerare vid arméens regementen och corpser ej, i vidsträcktare

mån än nödvändigheten oundgängligen kräfver, bindas vid befattningar,

hvarigenom de blifva för sin egentliga tjenstgöring oanvändbare, hvarför jag

ock, lika med Generalfälttygmästare!!, är af den åsigt, att särskild aflöning, i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 3 a, till Kongl. Majits Nåd. Frop. No 1, om Statsverket 1373.

likhet med hvad vid krigshögskolan egen rum, borde åt chefen för nu ifrågavarande

läroverk anvisas, anser jag dock, enär vid innevarande statsreglering

endast de oundgängligaste förhöjningar i de årliga anslagen torde böra äskas,

frågan om anslående af sjelfständig lön till chefen för ifrågavarande läroverk

böra till ett kommande år anstå.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att under titel »Artilleri- och Ingeniör-Högskolan» uppföra å fjerde Hufvudtiteln,

näst efter anslaget till krigshögskolan, ett nytt anslag å kronor

45,366: 50, samt

att, vid bifall härtill, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med

samma belopp minskas.

Stipendier för militär-vetcrinärcr. (Nytt anslag).

Uti förenämnda underdåniga skrifvelse af den 30 September 1878 har

Medicinalstyrelsen fäst uppmärksamheten på det förhållande, att vid artillerioch

kavalleriregementenas vapenöfningar, äfvensom vid andra tillfällen, ej sällan

inträffat, att militäre veterinärplatser varit vakante eller att de anställde regemente-

och bataljonsveterinärerne till följd af styrkt sjuklighet eller annan giltig

anledning varit urståndsatte att upprätthålla dem åliggande tjenstgöring,

till följd hvaraf hästsjukvården icke kunnat behörigen bestridas. Framställningar

från chefsembetena angående vikarier för tjenstgöringens upprätthållande

hade, då inga för sådan tjenstgöring afsedde personer funnes att tillgå, ej heller

medel vore anvisade till aflöning åt extra militärveterinärer, icke kunnat föranleda

nödig åtgärd.

Genom aftal, hufvudsakligen med elever vid veterinärinstitutet, hade det

väl någon gång lyckats chefsembetena att erhålla personer till förenämnda

angelägna befattningars bestridande, men kostnaderna härför hade varit oskäligt

höga, utan att dock någon egentlig säkerhet förefunnits, att de veterinärelever,

som kunnat öfvertalas att för någon tid bestrida tjensterna, egt dertill erforderliga

insigter och egenskaper. Då emellertid vården af hästarne vore för artilleriets

och kavalleriets duglighet af den största vigt, har Medicinalstyrelsen ansett

sig böra hos Eders Kongl. Maj:t framhålla behofvet deraf att lämpliga personer

funnes för ändamålet att tillgå, och är Styrelsen af den åsigt, att den till ändamålets

ernående bästa utvägen vore antagandet af militäre veterinärstipendiater. Härtill

lämplige personer kunde, enligt Medicinalstyrelsens mening, erhållas dels bland

utexaminerade, dels ock hufvudsakligen bland ännu vid läroverket qvarstående elever

vid veterinärinstitutet i dess båda högsta klasser, Indika elever, efter aflägga!!-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1879.

det af afgångsexamen från högre elementarläroverk, genomgått omkring tre års

luns vid institutet. Eu likartad stipendiatinstitution, afse dd för manskapets

sjukvård vid arméen och flottan, funnes sedan längre tid tillbaka och syntes

pa det hela hafva lemna! tillfredsställande resultat. — Efter pröfning af förhandenvarande

förhållanden har Medicinalstyrelsen ansett lämpligast, att antalet

af militäre veterinärstipendiater för närvarande bestämmes till fem, samt att

stipendierna må utgå med 300 kronor åt hvarje stipendiat, hvarjemte, vid inträffad

tjenstgöring, borde stipendiaten bestås ett dagtraktamente af fyra kronor

samt reseersättning i 7:de klassen af gällande resereglemente. Till jemförelse

med nu föreslagna belopp omnämner Medicinalstyrelsen, att stipendiater i fältläkarecorpsen,

till största delen personer, som redan aflagt medicine-kandidatexamen,

innehafva årsstipendier på 3—400 kronor, men åtnjuta under tjenstgöring

utom reseersättning G ä 7 kronor om dagen. Att föreslå lägre belopp

an det förut anförda, för militär-veterinär-stipendierna ansåge Medicinalstyrelsen

olämpligt, da afseende fästes dervid, att sfipendiaterne måste under tjenstgöring

med trupp vare försedde med uniform.

Svårigheten att upprätthålla hästsjukvården under de ofta inträffade och

länge fortgående vakanserna, äfvensom vid tillfälliga förfall bland den dertill

utsudda personalen, är Eders Kong! Maj it nogsamt bekant genom de underdåniga

framställningar från vederbörande regements- och corpschefer, hvilka det

ålegat mig att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga. Då den af Medicinalstyrelsen

nu föreslagna stipendiatinrättning synes mig, likasom Styrelsen, böra kunna

lemna eu ej oväsentlig hjelp i detta hänseende, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska,

att för 5 militärveterinärstipendier, hvardera å 300 kronor, måtte beviljas

ett nytt ärligt anslag af 1,500 kronor, att under benämning »stipendier för

militärveterinärer» uppföras ä fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till »pensioner

och stipendier åt fältläkarecorpsen».

Indelta Arméen.

Indelta Arméens heta[»aflöning-.

Al skäl, som framställts i underdånigt betänkande af den 23 November

sistlidet år angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid indelta arméen

och V ermlands fältjägarecorps, har Arméförvaltningen ansett sig böra i

underdånighet föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsinte-liden

törne vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och Yermlands

fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke finnes anvisad, måtte anslås

dylik aflöning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t ännu icke fattat beslut om det nya ordnandet

af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen ock Vermlands

fältjägarecorps, hvartill förslaget, som först nyligen blifvit af Arméförvaltningen

afgifvet, ännu icke kunnat undergå vederbörlig beredning, och då således ännu

icke kan tagas en säker öfverblick öfver omfånget af regementsintendenternes

blifvande verksamhetsområde, får jag, som visserligen hyser den förmodan, att

en aflöningsförhöjning måste för regementsintendentsplatserne beredas, om desse

skola kunna med fullt lämplige personer besättas, dock i underdånighet föreslå,

att denna Arméförvaltningens nu föreliggande hemställan icke måtte föranleda

någon nådig åtgärd.

Indelta Arméens och Vermlands Mtjägarecorps’ Yapenöfningar.

Vid 1877 och 1878 årens riksdagar har Eders Kongl. Maj:t äskat uppförande

å ordinarie stat af en förhöjning i detta anslag af 388,000 kronor,

men har Riksdagen, som år 1877 ansåg det ej kunna med visshet antagas,

att berörda förhöjning vore för framtiden till lika högt belopp behöflig, och år

1878 fann, att någon erfarenhet i detta hänseende då ännu icke var vunnen,

båda åren anvisat denna förhöjning att såsom extra anslag utgå.

Under sistlidet år har för arméens vapenöfningar för första gången kunnat

användas det åt vapenöfningsanslaget sålunda lemnade tillskott. Då emellertid

räkenskaperna öfver sagda anslag ännu icke kunnat afslutas och således ej med

visshet kunna angifvas kostnaderna för vapenöfningarna i det fullständigare skick,

hvartill desamma skulle genom merberörda förhöjning uppbringas, så, och i

betraktande af Riksdagens skäl för vägran att ännu uppföra densamma på ordinarie

stat, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af

Riksdagen begära i anslaget för indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar samma förhöjning af 388,000 kronor, att äfven under år

1880 på extra stat utgå.

Yärfvade Arméen.

Husarregementet Konung Carl XV.

Under den 13 sistlidne December bär Eders Kongl. Maj:t, som vid granskning

af det utaf Arméförvaltningen till nådig fastställelse öfverlemnade förslag

till ny aflöningsstat för Husarregementet Konung Carl XV funnit, att i staten

qvarstode anslag, som, sedan numera passevolans^! med sqvadronscheferne

upphört, syntes icke hafva sin rätta plats i regementets aflöningsstat, efter det

Arméförvaltningen med anledning deraf afgifvit infordradt yttrande, i nåder

förordnat, att följande å nyssnämnde stat uppförda anslag:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

till beväringspersedlars underhåll .................................... Kronor 324: —

till betäckande af skilnaden mellan bestämda rationspriset

för de fyra månaderna Juni—September och det för

vanliga tjenstgöringstiden gällande pris för de till regementets

kommendering i Göteborg hörande en underofficers- och

25 husarhästar............................................................................. » 991: —

till underhåll af 100 sadel- och hästmunderingar för

oberidna delen af regementet..................................................... » 300: —

eller tillhopa ............................................................................... Kronor 1,615: —

skola från staten afföras och derför möjligen ifrågakommande kostnader, på sätt

Arméförvaltningen föreslagit, utgå från vederbörande statsanslag, nemligen anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet och anslaget till fourragering af

artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstrnppernes hästar.

Husarregementet Konung Carl XY är det enda af arméens stamtrupper,

som saknar handtverkare på stat. För gevärsvården finnes nu enligt Kongl.

brefvet den 7 December 1852 å Arméförvaltningens Artilleridepartements andel

i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet uppförde två arfvoden

å 129 kronor................................................................................. Kronor 258: —

inqvarteringspenningar för 2 gevärshandtverkare........................ » 72: —

tillsammans Kronor 330: —

Svårigheten att för denna ringa aflöning och utan fast anställning erhålla

kunnige och pålitlige arbetare har, synnerligast sedan regementet blifvit beväpnadt

med karbiner, gjort sig gällande, och då regementet helt och hållet

saknar sadelmakare samt nu en för ändamålet mer än tillräcklig besparing

skulle uppkomma på regementets hittills gällande stat, får jag hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på Husarregementets Konung

Carl XY stat måtte i likhet med förhållandet vid öfriga kavalleriregementen

uppföras aflöning

för en gevärshandtverkare med................................................... Kronor 600: —■

» en sadelhandtverkare ........................................................... » 700: —

eller tillsammans Kronor 1,300: —

Under förutsättning af bifall härtill skulle anslaget till Husarregementet

Konung Carl XY, nu.................-............................................. Kronor 188,929: 05

minskas med skilnaden mellan ofvannämnda nedsättning i

staten..............................................

och aflöningen för handtverkare

Kronor 1,615:

» 1,300: —

eller

315: —

och således hädanefter utgå med

Kronor 188,614: 05.

Ehuru

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Ehuru härigenom Artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket

i allmänhet finge en minskad utgift af 330 kronor, har jag icke ansett

häraf höra föranledas en motsvarande nedsättning i detta för mångfaldiga behof

hårdt anlitade och förut otillräckliga anslag.

Marinregemente!.

Äfven för år 1880 blifver detta anslag erforderligt för att, i den män

det genom Marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt,

användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona, hvarföre Eders Kongl. Maj:t

torde föreslå Riksdagen, att detsamma må äfven under sistnämnda år lör omförmälda

ändamål med oförändrad natur utgå.

Fortifikationen.

Medicinalstyrelsen har uti sitt underdåniga memorial af den 30 sistlidne

September, uppå anförda skäl, hemställt, att förste bataljonsläkaretjensten vid

pontonierbataljonen måtte förändras till regementsläkaretjenst vid fortifikationstrupperne

med de lönevilkor, regementsläkare vid värfvade arméen tillkomma;

och har liknande framställning blifvit gjord äfven af Chefen för fortifikationen

i hans underdåniga memorial af den 15 November 1878.

Ehuru med afseende på pontonierbaljonens med fältsignalskompaniet

styrka, i jemförelse med åtskilliga regementen och corpser inom arméen, den

gjorda framställningen ej saknar giltighet, kan jag, i betraktande af denna anslagsfordrans

mindre trängande natur, icke tillstyrka, att densamma för närvarande

blifver föremål för någon Eders Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, som flera år varit

uppförd! till allenast 651,000 kronor, har under åren 1875-78 öfverskridits

med betydliga belopp vexlande mellan 328,309 och 577,600 kronor, och ehuru

antagas kan, att nedsatta pris på de flesta förnödenheter bör minska denna

utgift för närmast kommande år, torde dock anslaget böra förhöjas med omkring

250,000.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 AfcL 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 3 a, till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.

Anslaget utgör nu.................................................................... Kronor 652,500: —

och om förhöjningen, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

upptages till........................................................... » 248,000: _

skulle anslaget komma att uppföras till.............................. Kronor 900,500: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. Oaktadt den vid 1876 års riksdag beviljade

förhöjning, hafva, enligt hvad Generalfälttygmästare!! i sitt memorial af den 15

sistlidne November anfört, Artilleridepartementets andel i detta anslag visat sig

för dermed afsedda ändamål otillräcklig. I sitt underdåniga memorial af den

13 November 1875 hade Generalfälttygmästare!! framhållit behofvet af en förhöjning

i berörde anslagsandel af 75,000 kronor, hvilken förhöjning ock äskades

vid 1876 års riksdag, som emellertid deraf beviljade blott 50,000

kronor. Sedermera hade, uppå Arméförvaltningens å Artilleridepartementet

underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut den 18

Maj 1877 och den 12 April 1878 medgifva att, till betäckande af de vid

1876 och 1877 årens slut i nämnda anslag befintliga brister, utgörande för

det förra året 49,154 kronor 51 öre och för det senare 77,155 kronor 92

öre, ett motsvarande belopp finge — med undantag endast för 2,255 kronor

80 öre, som af andra tillgångar ersattes — utgå af behållningen å

influtna försäljningsmedel; en tillgång, hvarifrån dock, enligt hvad Generalfälttygmästaren

upplyser, något väsentligare bidrag ej vore att luidcr den närmare

framtiden förvänta.

Efter att hafva redogjort för behofvet af ökade tillgångar under de särskilde

titlarne i staten för ifrågavarande anslag, kommer Generalfälttygmästare!!

bil den slutsats, att eu förhöjning deri af 59,000 kronor erfordras.

Den af Generalfälttygmästare!! sålunda framhållna otillräckligheten af dén

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken af Artilleridepartementet

disponeras, finner jag högeligen betänklig och det är endast

svårigheten att vid innevarande statsreglering erhålla dertill nödiga medel, som

hindrar mig att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska hela den

begärda förhöjningen. På det att emellertid det vigtiga artillerivapnet icke måtte

sakna nödig öfning, till följd af brist i de delar af detta anslag, som äro härför

afsedde, anhåller jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t dock ville

af Riksdagen i anslaget äska någon förhöjning, hvilken torde för denna gång

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Kådiga Prof. Ko 1, om Statsverket 1873. 11

kunna inskränkas till det belopp, hvarmed den vid 1876 års riksdag framstälda

anslagsfordran nedsattes, eller 25,000 kronor.

Enligt livad förut angående Artilleri- och Ingeniör-Högskolan blifvit

af mig anfördt, skulle, vid Eders Kongl. Maj;ts bifall till af mig då gjord

framställning, detta anslag få minskas med 45,366 kronor 50 öre.

Fortifikationsdepartementets andel. Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement

har uti Chefens förbemä-lda memorial af den 15 sistlidne November

i underdånighet anfört,

att från och med år 1861 å Fortifikationsdepartementcts andel i försvarsverket

till lands i allmänhet årligen utgått ett belopp af 18,000 kronor till

bestridande af utgifter för kommendantskapet i rikets fästningar och

garnisonsorter. Till och med år 1875 hade utgifterna understigit det sålunda

anvisade beloppet, så att under årens gång uppkommit eu besparing,

som vid sistnämnda års slut utgjorde 26,579 kronor 48 öre. Med året

1876 inträdde emellertid ett motsatt förhållande. Jeinlikt nådiga föreskrifter

skulle nemligen Fortifikationsdcpartementet bekosta ej mindre underhåll af stallinventarier

och redskap för renhållningen i stallarne vid Lifgardet till häst

och Husarregementet Konung Carl NY, än äfven vattenförbrukningen inom

härvarande garnisonsregementens kaserner. Underhållet af förenämnda stallinventarier

och redskap var emellertid på passevolans öfvertaget af sqvadronscheferne

vid sagda regementen mot, enligt äldre föreskrifter, bestämda belopp,

som sammanlagdt utgjorde 787 kronor 50 öre. Sedan passevolansen med

1876 års början allmänt upphört, har ifrågavarande underhållskostnad så

ökats, att den år 1877 uppgick till 3,330 kronor 43 öre, och anser Arméförvaltningen

den sannolikt ej komma att understiga detta belopp. Tillökningen

i denna utgiftstitel skulle således utgöra 2,543 kronor.

Kostnaden för vattenförbrukningen inom lifgardesregementenas kaserner,

hvilken intill 1875 års slut bestreds till hälften af kronan, till hälften af

passevolantörerne, medförde då eu årlig utgift för kronan af endast omkring

600 kronor, och för år 1876, då, efter passevolansens upphörande, kronan

drabbats af hela kostnaden, 1,200 kronor. Men sedan de för kronan fördelaktiga

kontrakt, som, intill sistnämnda års utgång, legat till grund för afgiftens

beräknande, blifvit af Stockholms Drätselnämnd uppsagda och Förvaltningen

från och med år 1877 måst, i likhet med öfriga större konsumenter, ehuru

med nedsättning i taxan, erlägga betalning efter beräkning af den mängd af

vatten, som verkligen åtgått och blifvit genom mätare bestämd, så har ifrågavarande

kostnad för lifgardeskasernerne år 1877 uppgått till 4,763 kronor

20 öre och för den del af Svea artilleriregementes kasern, som då var upplåten

till begagnande, till 1,555 kronor 4 öre, eller tillsammans 6,318 kronor

24 öre, och kommer densamma innevarande år, sedan hela sist nämnda kasern

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

till regementet upplåtits, att uppgå till närmare 10,000 kronor, hvarunder Förvaltningen

anser vattenförbrukniugskostnaderne ej kunna för framtiden nedbringas,

sedan försök att genom brunnsborrningar minska behofvet af vatten från

Stockholms vattenledning ej lemnat önskadt resultat. — Häraf framginge, enligt

hvad Arméförvaltningen yttrar, att den förenämnda behållningen å kommendantskapsmedlen

nedgått till ett tills vidare reserveradt belopp af 10,797 kronor

84 öre, samt att en årlig brist af omkring 13,000 kronor kornrne att af redan

nu anförda anledningar uppstå å berörda medel, hvaraf eu mängd utgifter

dessutom skola bestridas, såsom anskaffning och underhåll af å fästnings- och

garnisonsorter erforderliga brandredskap, båtar, flaggor, vimplar och flaggstänger,

lyktor och lampor, renhållningsmateriel, postkurar, vaktpelsar, gevärsbroar

och gevärsgafflar, möbler och inventarier för vaktrummen, yxor och sågar m. fl.

redskap, äfvensom kostnaden för sotning och kakelugnars rensning, lyktors

tändning och skötsel, renhållning, sopning och skurning, stormskadors afhjelpande,

låsars insmörjning och vård, reparationer af spruthus, skjul och salutbatterierna

m. in., anskaffning af Post- och Inrikes Tidningar, statskalendrar,

skrifmaterialier, vaktjournaler in. m., handlingars inbindning, underhåll af eu

telegrafledning mellan kaserner och vakter i Stockholm, samt vattenförbrukning

i ångbadhuset derstädes in. m.

Men oafsedt denna brist på 13,000 kronor årligen, visade sig anslaget

till berörda utgifter alltmer otillräckligt för dermed afsedda ändamål, sedan

numera ännu en fästnings- och garnisonsort, Oscar Fredriksborg, tillkommit samt

garnisonen på Carlsborg alltjemt tillökats och dit förlagts underbefäls- och

volontärskolor ur indelta arméen, hvarför eu ytterligare brist af 4,000 kronor

derå sannolikt komme att uppstå, På dertill komme, att eu ny och tidsenlig

brandsläckningmateriel borde för fästningarne anskaffas, har Arméförvaltningen

ansett sig böra i underdånighet hemställa, att ifrågavarande medel, som för

närvarande utgå med 18,000 kronor, måtte höjas med ett lika belopp till

36,000 kronor.

Då den af Arméförvaltningen anmälda reservationen å anslaget, 10,797

kronor 84 öre, måste — så vidt den icke erfordras för betäckande af redan

under år 1878 uppkomna brister i anslaget, — åtgå för samma ändamål innan

slutet af 1879, så och då nödvändigt måste beredas utväg till undvikande

för framtiden åt sådan brist, hvilken hufvudsakligen förorsakats af stegringen

i kostnaden för underhåll af stallinventarier in. in. vid värfvade kavalleriet,

äfvensom af den betydliga tillökning i afgiften för vattenförbrukning, som numera

af Stockholms stad utkräfves, anser jag anslaget böra förhöjas; men då

genom vidtagande af kraftiga åtgärder kostnaden för vattenbrukningen möjligen

skulle kunna minskas, anser jag förhöjningen, för närvarande och intill dess

outförbarheten af en sådan kostnadsnedsättning blifvit fullt ådagalagd, böra

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. No 3 a, till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

stanna vid 10,000 kronor. Hvad deremot beträffar den tillökning i utgift,

som till en del redan uppkommit ock vidare befaras, med anledning af

Oscar Fredriksborgs upptagande bland rikets fästningar ock garnisonens å Garlsborg

förstärkning, så torde för närvarande och, innan det sig visat, om ej

någon deremot svarande minskning i utgiften för öfriga garnisonsorter skulle

kunna beredas, densamma ej påkalla någon anslagsfordran. Beträffande slutligen

den för kronan, såsom sin egen brandförsäkringsgifvare, så vigtiga frågan

om brandredskapen i fästnings- och garnisonsorter, hemställer jag i underdånighet.

att Eders Kongl. Maj:t, som torde anse att med anskaffandet af tidsenlig

brandredskap å förenämnda orter icke bör anstå till dess medel kan småningom

och uteslutande å ett årligt anslag beredas, ville anbefalla Arméförvaltningen

att inkomma med underdånigt förslag öfver kostnaden för dylik anskaffning,

hvarefter Eders Kongl. Maj:t torde vilja fatta nådigt beslut om åvägabringande

af de härför nödiga medel.

Angående anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet hemställer jag

sålunda i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

i anslaget bevilja förhöjning

å Artilleridepartementets andel med ....................................... kronor 25,000:

å Fortifikationsdepartementets med ......................................... » 10-000:

summa förhöjning kronor 35,000: —;

att, vid bifall till förslaget om uppförande för Artilleri- och IngeniörHögskolan

af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarande anslag vidtaga eu

nedsättning af 45,366 kronor 50 öre.

Om från den föreslagna nedsättningen ..................... kronor 45,366: so

dragés summan af förenämnda förhöjningar .......................»____35,000: —

kommer anslaget att minskas med kronor 10,366: so.

Anslaget, nu ........................................................................... » 2,109,090: 47

skulle, efter afdrag af............................................................ »___10,366: so

kommma utgöra kronor 2,098,723: 97.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Angående detta anslag anför Chefen för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement

i förut anmälda memorialet af den 15 November 1878, hurusom,

sedan kronan till följd af passevolansens upphörande måst från och med år 1876

vidkännas kostnaden för uppvärmandet och belysningen äfven af manskapsrummen

m. fl. lokaler inom härvarande garnisonskaserner, hvilken kostnad endast

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

till en del kunnat betackas med den från Stockholms stad lemnade servisersättning,

samt deijemte ej blott Svea artilleriregementes nya och vidlyftiga kasernetablissement

utan ock ny kasern för Disciplinkompaniet in. fl. lägenheter inom

Carlsborgs fästning sedan nämnde tid tillkommit, har å detta anslag, oaktadt

noggrann hushållning, uppstått årlig brist af mer än 20,000 kronor och då

någon förhoppning att för framtiden nedbringa den årliga bristen under nämnda

summa icke funnes, ansåg förenämnde chef sig böra, för åstadkommande

af rättelse i missförhållandet mellan tillgång och utgift å ifrågavarande anslag,

i underdånighet tillstyrka, att eu förhöjning i anslaget beredes med omkring

20.000 kronor, eller för jemnande af slutsumman, 20,008 kronor 50 öre.

Arsredogörelserna för detta anslag hafva under eu följd af år företett brist,

hvilket förhållande ej afbrutits genom den i detsamma vid 1876 års riksdag

medgifna förhöjning af 10,000 kronor. Bristen, som utgjort

lör ar 1874 ............................................................................... kronor 15,297: 83

» 1875 ................................................................................. » 13,151: 93

» 1876 ............................................................................... » 16,626: ii

» 1877 ...... » 30,530: 16

ar föi år 1878 ännu ej till siffran känd, men torde icke blifva väsentligt mindre

än under näst föregående år.

Prisstegring, passevolansens upphörande samt det derigenom och genom

nybyggnader ökade antalet af lokaler, som från anslaget skola förses med värme

och ljus, äro anledning till detta missförhållande, hvilket jag, lika med Chefen

för Fortifikationsdepartementet, anser böra afhjelpas. Medeltalet af bristen under

de häi ofvan specificerade 4 år utgör nästan 19,000 kronor, och kommer, om

är 1878 medräknas, tvifvelsutan att ej litet öfverstiga 20,000 kronor. I betraktande

deraf att den betydliga höjning, som egde rum år 1877, måste antagas

hafva uppkommit, ej af prisstegring, utan genom tillkomsten af flera byggnader,

hvilka skola från anslaget upplysas och värmas, anser jag, lika med

Chefen för fortifikationen, förhöjning i anslaget erfordras med minst det af honom

föreslagna belopp. Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders

Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i detta anslag,

som nu utgör .............................................................................. kronor 46,391: 50,

bevilja en förhöjning af ............................................................ » 20,008: so,

hvarigenom det skulle uppgå till kronor 66,400: —

Ilderstillägg.

Enär flertalet af embets- och tjenstemännen i Landtförsvarsdepartementets

afdelning af Kong!. Maj:ts Kansli redan vid ingången af år 1879 egde kom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Till. N:o 3 a, till Kongl. Majtti JS/åd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ma i åtnjutande af ålderstillägg å innehafvande löner, samt flere förrådstjenstemän

och kassörer vid artilleriet och fortifikationen dels redan vore och dels

vid början af år 1880 blefve till ålderstillägg berättigade, hvartill komme att,

derest ny lönereglering för Arméförvaltningen vid 1879 års riksdag fastställdes,

åtskillige embets- och tjenstemän jemväl vid detta embetsverk berättigades

att med 1880 års början uppbära ålderstillägg, har Arméförvaltningen

å Civila departementet, jemlikt dess underdåniga skrifvelse af den 8

sistlidne November, ansett förslagsanslaget till ålderstillägg böra för år 1880

bestämmas till 12,000 kronor och alltså förhöjas med 8,500 kronor.

Det väsentligaste behofvet af tillökning i detta anslag skulle tvifvelsutan

uppkomma genom Arméförvaltningens lönereglering. Då emellertid frågan derom

måste, enligt min åsigt, till en följande riksdag uppskjutas, torde också till

dess kunna anstå frågan om förhöjningen i detta förslagsanslag.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Arméförvaltningen

in. Ii. verk.

Med afseende på detta i innevarande års riksstat med 8,770 kronor uppförda

anslag har Arméförvaltningen å Civila departementet i nyssnämnda skrifvelse

anmält, hurusom detsamma under loppet af flera år visat sig för de dermed

afsedda ändamål otillräckligt, samt att under de fem åren, 1873—1877,

bristen uppgått till följande belopp

år 1873 till............................... kronor 3,965: 64

» 1874 » ................................................................................. » 5,704: 98

» 1875 » ................................................................................. » 7,886: 12

» 1876 » ........... » 6,559: 89

» 1877 » ................................................................................. » 9,127: 28

utgörande tillhopa kronor 33,243: 91

eller i medeltal för hvartdera året 6,648 kronor 78 öre 5 — och vore orsaken

härtill att söka dels i allmänhet uti prisstegring å de förnödenheter, som af

anslaget bekostas, dels i utvidgning af embetslokaler och deraf föranledd ökad

vedåtgång inom Arméförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens

egen personal samt Chefens för fortifikationen expedition, numera äfven

aitilleristabens och artilleriets konstruktionskontors personal funnes inrymd, dels

ock deruti, att Generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller medel till

upphandling af ved, för icke längesedan inflyttat i en vida större lokal, än den

förut begagnade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. ■ N:o 3 a, till Kongl. Maj:!s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

På grund af livad sålunda i afseende på ifrågavarande anslag blifvit anfördt,

liar Arméförvaltningen hemställt, att hos Riksdagen måtte i samma anslag äskas

en förhöjning af......................................................................... kronor 6,230.

hvarigenom, med tillägg af anslagets nuvarande belopp...... )) 8,770: —

anslaget för framtiden skulle komma att utgöra .................. kronor 15,000: —

Denna Arméförvaltningens hemställan torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder

bifallas,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning''

af Kongl. Maj:ts Kansli.

Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,

föreslås minskadt med ......................................................... kronor 33: so.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie anslag

under fjerde hufvud titeln, h vilka jag anser böra vid förestående statsreglering

företagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet gorå framställning, utöfver

hvad förut redan skett, om de extra ordinarie anslag, hvarom fordringarne

synas mig oafvisliga.

Disciplinkompaniet.

Den nedgång i manskapsstyrkan vid kompaniet, hvilken under sistlidet år

egt ruin, är, ehuru möjligen förebildande en återgång till ett bättre förhållande,

ej tillräcklig att föranleda en nedsättning i detta till aflöning åt nödig befälsförstärkning

vid kompaniet anvisade anslag, hvarföre jag hemställer, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta det till oförändradt belopp

9,709 kronor, såsom extra anslag, äfven under år 1880 utgå.

Artillerilbeliof.

Fältartillerimateriel.

Uti sitt memorial af den 15 sistlidne November har Generalfälttygmästare!!

och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement anfört,

att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. Nto 3 a, till Kongi. Maj:U Nåd. Prop. N:o J, om Statsverlcet 1879.

17

att på grund af de erfarenheter, som 1870—71 årens krig lenmat, i

nästan alla arméer den åsigten inom kort gjort sig gällande, att fältartilleriets

materiel måste helt och hållet omskapas, på det att detta vapen måtte kunna

”bibehålla sin plats i förhållande till de andra vapenslagen, särdeles med hänsyn

till de redan vid denna tid så betydligt förbättrade eldhandvapnen. Att ej heller

vår fältartillerimateriel kunde tillfredsställa de nya, betydligt stegrade fordringarne

på eldverkan och taktisk användbarhet vore naturligt. Sjelfva pjeserne,

antagne år 1863, hade inom kort blifvit de äldsta fältpjeser i Europa, och

den öfriga materielen, — lavetter, förställare, ammunitionsvagnar, m. in. —

konstruerad år 1831 för de slätborrade kanonerne samt för relativt ringa kostnad

ändrad vid införandet af de reffLade kanonerne, och allt sedermera använd,

kunde med skäl anses vara. mindre tidsenlig. Kanonfordonet vore vid 3",24

batterierna sä tungt, att det måste fortskaffas med ett numera för fältartilleriet

såsom synnerligen olämpligt ansedt anspann af 8 hästar, och den afbröstade

3",24 pjesen vore allt för svårhandterlig för serviserne, för att denna kanon

skulle kunna till någon större omfattning användas vid fältarméen i vår terräng;

det oaktadt vore pjesen ej ens så kraftig som t. ex. den tyske Jätte fältkanonen

af 1873 års modell, hvilken endast användes vid ridande artilleriet.

Yid 2"58 batterierna vore kanonen allt för litet kraftig, äfven såsom den lättare

i ett tvåkalibersystem. Båda pjeserne voro med afseende såväl på området

för den verksamme elden som på träffsäkerheten betydligt underlägsne

de i utlandet numera antagne kanonerne.

Då det sålunda sedan någon tid synts oafvislig^ att vår fältartillerimateriel

måste till största delen utbytas mot en sådan, som tillfredsställer tidens

fordringar, hade, med begagnande af de penningemedel, som Eders Kongl.

Maj:t på (1 en<>ralfälttygmästare]is underdåniga förslag täckts vid särskilda tillfällen

anvisa, försök blifvit under de senaste fem åren utförda, i ändamål att

undersöka,

dels om vårt nuvarande system, framladdning med spelrumsprojektiler,

kunde så utvecklas, att detsamma kunde antagas för de nye, kraftige fältkanonerne

och desse således med säkerhet här tillverkas;

dels om kanoner enligt nyss anförda system skulle blifva såväl med afseende

på skjut förmåga som i öfriga hänseenden fullt jemngode med de bäste

kände utländske bakladdningskanonerne.

Jemte öfverlemnade af försökskommissionens rapporter och svensk-norska

artillerikomitéens utlåtanden i ämnet hade Generalfälttygmästaren och Chefen

för Artilleriet vid förnyade tillfällen, senast i underdånigt memorial af den

2 sistlidna Oktober, inför Eders Kong]. Maj:t redogjort för fältkanon frågans

utveckling hos oss. Af dessa redogörelser framginge, att man''; här i det längsta

Bill. till Itihd. Prat. 1879. 1 Sam/. 1 Afl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1879.

haft anledning vänta sig, att vårt system med framladdning, för hvars förbättrande

omfattande åtgärder efter hand blifvit vidtagna, skulle kunna användas

för de nye kraftigare kanoncrne, men att de i år utförda försöken med 8,3

c- in. kanoner slutligen ådagalagt, att den önskade balistiska effekten icke kunde

utan allt för stora olägenheter samt under trygghet för pjesernes uthållighet

ernås med bibehållande af framladdning.

Med anledning af dessa resultat och de under försöken vunna erfarenheter

hade ock Eders Kongl. Maj:t, på grund af Generalfälttygmästarens hemställan

i ofvannämnda underdåniga memorial af den 2 sistlidne Oktober, genom

nådiga generalorder af den 4 sistlidne November befallt, att, vid skeende förändring

af fältartilleriet, en s. k. hufvudkanon skulle antagas, samt att kanonen

skulle erhålla en kaliber af 8 i c. in. och inrättas för bakladdning.

Då således frågan om kalibern för framtida fältkanoner samt deras inrättande

för fram- eller bakladdning fatt sin lösning, så återstode att afgöra, huruvida

anskaffning af dylika pjeser så fort som möjligt borde ega rum eller om

härmed ännu någon tid kunde anstå.

Enligt Generalfälttygmästarens åsigt vore det alldeles nödvändigt, att ett

land sådant som Sverige, med eu fåtalig och föga öfvad armé, måste söka att,

beträffande den af alla organisationer oberoende krigsmaterielen, kunna mäta

sig med möjligen blifvande fiender, och ansåge Generalfälttygmästare]! derföre,

då ovisst vore hvad äfven den närmaste framtiden kunde bära i sitt sköte, för

sin oafvisliga pligt att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på

det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner som af fullständig utredning

med ammunition och materiel för fältartilleriet, oaktadt de för våra förhållanden

högst betydliga belopp, som härför måste tagas i anspråk.

Enligt det förslag, som Generalfälttygmästare!! i sådant afseende! låtit uppgöra

och som å bifogade tablå fullständigt angåfves, hade Generalfälttygmästaren

fäst vederbörligt afseende dels å artilleriets nuvarande organisation och

gällande utrustningsplaner samt dels å trängkomitéens förslag.

Fältartilleriets styrka hade i följd häraf beräknats, på fastlandet till 30

linie- och 9 reservbatterier samt på Gotland, i enlighet med 1875 års härordningsförslag,

till 1 liniebatteri, eller till 40 batterier med sammanlagdt 240

kanoner. Af detta antal batterier ansåge Generalfälttygmästare!!., att de sex

stycken 2,58 batterier med 36 stycken framladdningskanoner, Indika jemte dertill

hörande jernmateriel för få år sedan anskaffats, borde tills vidare bibehållas,

enär de, både hvad skjutförmåga och träffsäkerhet vidkomma, voro ej så obetydligt

öfverlägsna våra äldre 2",58 kanoner, äfven om de ej kunde mäta sig

med de tidsenligo bakladdningskanonerne, och skulle således endast 34 batterier

eller 204 bakladdningskanoner af senast fastställda kaliber tills vidare

behöfva anskaffas,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1870.

Beträffande härefter den öfriga materielen, eller aramunitionsvagnar och

andra fordon för batteriernas 2:dra och 3:dje linier samt ammiinitionskolonnerna,

så hade, vid beräkningen af behofvet häraf samt ammunitions-, rid- och anspann-

jemte utrednings-persedlar, vederbörlig hänsyn tagits till hvad som för

närvarande funnes af dessa effekter såsom användbart för det nya fältartilleri et

och endast återstoden blifvit upptagen till nyanskaffning.

Vidkommande slutligen kostnaden för anskaffning af den nya materielen,

så fram ginge densamme af den bifogade tabellen, och utgjorde slutsumman

4,602,469 kronor, hvilken summa enligt Generalfälttygmästarens åsigt skulle

kunna fördelas på sex år.

På grund af det ofvan anförda har Generalfälttygmästaren underdånigst

hemställt, att Eders Kong! Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag

för år 1880:

till anskaffning af ny fältartillerimateriel .................. 800,000 kronor.

De genomgripande förändringar fältartilleriet vid de europeiska arméerna

i senare tider undergått, och hvarigenom området för dess kraftiga verkan vunnit

en, i förhållande till de nya handgevärens skottvidd, erforderlig utsträckning,

utan att derigenom dess rörlighet och mångsidiga användbarhet minskats,

utan snarare ökats, framkallade snart öfvertygelsen om att svenska fältartilleriet

måste undergå motsvarande förändringar, för så vidt detsamma skulle hållas i

jemnhöjd med det utländska samt fylla de fordringar, som derpå med skäl

kunde ställas och hvarförutan dess medverkan till landets försvar blek e af

underordnadt värde. Då emellertid den väg, på hvilken fältartilleriets ökade

verkan i allmänhet vunnits, förutsatte öfvergifvandet af det hos oss för

pjeser dittills med fördel bibehållna framladdningssystemet, hvithet för desse

lätte pjeser var ett vilkor för användandet af det så länge med framgång begagnade

<jc1i med förkärlek omfattade svenska kanonjernet, var det en naturlig

önskan, att icke säga en pligt, att söka utröna, huruvida icke, med bibehållande

af framladdningssystemet, ett efter tidens fordringar kraftigt och rörligt samt med

andra länders jemförlig! fältartilleri skulle kunna åvägabringas. De försök,

som i detta afseende med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd under artilleristyrelsens

ledning i flora år fortgått, jemte deröfver afgifna komitéutlåtanden

hafva tid efter annan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t anmälda och med lifligt

deltagande följda icke endast inom artilleriet utan äfven inom den öfriga arméen,

som deraf väntat lösningen al en för försvaret så vigtig fråga som fältartilleriets

blifvande ståndpunkt. Då nu dessa försök blifvit afslutade, de under deras fortgång

mot hvarandra stridiga åsigter i alla hufvudsakliga delar bringats till enhet

och genom de af Generalfälttygmästaren åberopade, af Eders Kongl. Maj:t under

den 4 sistlidne November i öfverenstämmelse med svensk-norska artillerikommitéens

utlåtande och på vederbörande Generalfälttygmästares likstämmiga till
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. JS:o 3 a, till Kon/jl. Maj:ls Nåd. ./dråp. N:o 1, om statsverket 1813.

styrkan, särskild! för Sverige och särskild* för Norge, fattade enahanda beslut

en gemensam grund blifvit lagd för fältartilleriet i båda de förenade rikena,

är nu tidpunkten inne för åtgärders vidtagande till svenska fältartilleriets förändring.

I likhet med Generalfälttygmästare!! anser jag, att dermed icke längre

bör eller utan våda kan anstå, äfven om derföre andra vigtiga föremål

måste undanskjutas.

Det uppskof med denna angelägenhet, som redan egt rum, vinner sin

förklaring och sitt försvar endast i de omständigheter jag ofvan anfört.

Emot den af Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet framlagda

plan för fältartilleriets materiel, omfattande 40 batterier k 6 kanoner hvardera,

deraf 9 reservbatterier och 1 afsedt för Gotland, och hvari tills vidare skulle

ingå 6 under senare tider anskaffade 2,58 tums framladdningsbatterier, liar jag

intet att i hufvudsak anmärka.

Icke heller anser jag mig kunna tillstyrka, att dess verkställighet utsträcktas

under en längre tid. Men då den för nu förevarande statsreglering

ifrågasatta summan, 800.000 kronor, synes mig vara större än, vid betraktande

af statens tillgångar, bör, äfven för ett så vigtigt ändamål som detta,

för denna gång begäras, har jag, efter samråd med Generalfättygmästaren och

i förhoppning att ett kommande år rikligare medel må kunna anvisas, trott mig

kunna föreslå en nedsättning till 300,000 kronor.

För detta belopp skulle, efter de uppgöda prisen, kunna anskaffas 5

batterier af ny konstruktion, dock endast ett af batterierna med fullständig

utrustning åt fordon jemte ammunition. I händelse af bifall härtill och då

jag har för afsigt att föreslå Eders Kong!. Maj:t att ytterligare ett batteri,

med kanoner, lavetter och förställare, måtte få anskaffas för medel, som efter

noggrann beräkning kunde förskjutas mot ersättning af ett kommande års anslag,

så skulle 2 nya batterier redan 1880 kunna utlemnas till hvardera af de

3 artilleriregementena, och således ett, om icke särdeles stort, dock betydelsefullt

steg vara taget till införande af en tidsenlig materiel inom svenska fältartilleriet.

Redan vid de två närmast föregående statsregleringarna har Eders Kongl.

Maj:t till täckande af utgifter å extra stat gifvit anvisning å de besparingar,

som ä indelta arméens aflöningsanslag måste uppstå, så länge en del af arméens

boställen få disponeras till aflöning dels åt arméens underbefäl dels åt

andra löntagare på gammal stat. Hufvudmassan af dessa boställen eller dem,

som användas till aflöning åt underbefäl, få innehafvas till den 14 Mars 1881.

Då således äfven under år 1880 eu besparing af denna anledning uppstår,

torde en anvisning derå äfven vid instundande riksdag böra ega rum. Som

emellertid källan till besparingen ständigt minskas genom löntagares afgång ur

tjenstår, befordran eller frivilliga öfvergång på ny aflöningsstat, anser jag mig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ej kunna föreslå, att ifrågavarande anvisning bestämmes högre än till 50 ä

60.000 kronor, och har den siffra, jag nu kommer att föreslå, inom dessa gränser

blifvit bestämd af önskan att jemna de extra anslagens slutsumma.

.Tåg hemställer således i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till nytt fältartilleri dels för år 1880 bevilja ett extra

anslag å 243,934 kronor 46 öre, dels medgifva, att för detta ändamål må

användas af hufvudtitelns allmänna besparingar under samma år 56,065 kronor

54 öre.

Position s-artilleri.

Rörande detta har Generalfälttygmästaren anfört, att han uti memorial af

den 1 November 1876 i underdånighet redogjort såväl för den materiel, som,

utöfver redan befintlig, borde anskaffas för ordnande af ett till förstärkande

af landets försvarsförmåga behöfligt positions-artilleri, som äfven för de med en

sådan anskaffning förenade kostnader, uppgående till 696,150 kronor; och

hade Riksdagen, på derom af Eders Kong!. Maj:t gjorda nådiga framställningar,

härtill redan anvisat 200.000 kronor, hälften för hvardera af åren 1878

och 1879.

I följd häraf har Generalfälttygmästaren nu underdånigst anhållit, att Eders

Kong!. Maj:t, för fortsatt anskaffning af ifrågavarande materiel, täcktes af Riksdagen

äska ett extra anslag äfven för år 1880,

till Positions-artilleri af................................................. 100,000 kronor.

Denna framställning torde i Nåder bifallas.

Bestyckningen af Carl sborgs fästning.

Vidare har Generalfälttygmästaren anfört, att, sedan han i memorial af den

15 November 1877 i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

på angelägenheten af att anskaffa nödig artillerimateriel till bestyckning

af de fästningsverk å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några

få år ansåges kunna vara afslutade, och i sammanhang härmed uppgifvit kostnader

för anskaffning af de för detta ändamål nödiga skjut- och kast-pjeser,

jemte tillhörande lavetter och projektiler, beräknade — efter afdrag af det

belopp, 375,000 kronor, som redan blifvit af Riksdagen för ifrågavarande ändamål

beviljadt — till 3,240,000 kronor, hade Eders Kongl. Maj:t hos sist

församlade Riksdag för nämnda ändamål äskat, för år 1879, ett extra anslag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 3 a, Ull Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

af 300,000 kronor, hvilken framställning dock endast blifvit i den män af

Riksdagen bifallen, att härtill anvisats 100,000 kronor.

Vidblifvande sin nti förenämnda underdåniga memorial uttalade åsigt, att

den då återstående bestyckningens anskaffning icke borde fördelas på flera än

10 år, har Generalfälttygmästare!! underdånigst hemställt, att Eders Kong!

Maj:t måtte hos Riksdagen för år 1880 äska ett extra anslag,

till bestyckning af Carlsborgs fästning utaf............... 300,000 kronor.

Med godkännande af Generalfälttygmästarens åsigt, att bestyckningen af

de färdiga verken å Carlsborg borde försiggå under loppet af tio år, begärde

Eders Kong!. Maj:t af 1878 års Riksdag för detta ändamål 300,000 kronor.

Utan att underkänna den stora vigten af förevarande anslagsbehof ansåg sig

Riksdagen, i betraktande af tillgångarnes dåvarande knapphet, icke kunna för

år 1879 bevilja af anslaget mer än 100,000 kronor. Då tillgångarne vid nu

förevarande statsreglering äro ännu inskränktare än vid den närmast föregående,

anser jag mig, under förhoppning att större anslag kan under gynnsammare förhållanden

för detta behof erhållas och således den ursprungligen beräknade tiden

af tio år ej kommer att öfverskridas, nu böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

af Riksdagen för Carlsborgs bestyckning äska —ej samma summa, som sistlidet

är begärdes, utan — för år 1880 endast ett extra anslag af 200,000 kronor.

Projektiler för grofva kanoner.

I afseende härå har Generalfälttygmästare!! andragit, att för de till bestyckningen

å Oskar Fredriksborg hörande 4 stycken 9",24 och 9 stycken

8",08 kanoner funnes för närvarande att- tillgå 628 projektiler för de förra och

672 stycken för de senare; då likväl, enligt föreslagen utrustningsplan för

fästningen, dessa projektiler borde ökas till i medeltal 300 stycken per pjes för

9",24 kanoner, men till endast 200 stycken per pjes i medeltal för 8",08 kanoner,

enär för flera af dessa sistnämnda kanoner, i följd af deras uppställning,

ej behöfde beräknas mer än 100 stycken per pjes, måste en ytterligare anskaffning

ega rum af 572 stycken 9",24 projektiler, beräknade efter pris af

130 kronor per stycke till..................................................... kronor 74,360: —

samt af 1,128 stycken 8//,os projektiler beräknade, efter pris

af 80 kronor per stycke, till ................................................ » 90,240: —

kostnaden för denna anskaffning utgjorde sålunda kronor 164,600: —

och anhöll Generalfälttygmästare!!, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska ett extra anslag för år 1880 till förökande af antalet projektiler för de

grofva kanonerne å Oskar Fredriksborg af 164,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Mq):ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

23

Då nödvändigheten af att ega tillräckligt antal projektiler för bestyckningen

af den vigtigaste befästningen vid inloppet till Stockholm är uppenbar och

då detta behof ej kan anses tillgodosedt med mindre projektil an tal än det af

Generalfälttygmästare]! föreslagna, förenar jag mig i den af honom gjorda framställning

; dock så att jag, i betraktande af de inskränkta tillgångarne för statsregleringen,

om än med någon tvekan, anser att anslagets utgående kan på

två år fördelas. Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att för projektiler till den grafva bestyckningen å

Oscar Fredriksborg bevilja ett extra anslag under år 1880 af 82,000

kronor.

(xevärstillverknin gen.

På det att en stam af skicklige arbetare måtte kunna vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori bibehållas, behagade Eders Kongl. Maj:t af 1878 års Riksdag,

såsom extra anslag för år 1879, äska 155,000 kronor för användande

vare sig till förkortade eller vanliga gevär efter nu gällande modell eller annan,

som kunde blifva följande Riksdag delgifven. Riksdagen, som förklarade

sig vidhålla sin redan 1875 tillkännagifna uppfattning, att en fråga af så vidt

omfattande betydelse med hänseende till de deraf föranledde kostnader, som

bestämmandet af en ny gevärsmodell, icke borde definitivt afgöras, innan Riksdagen

derom erhållit kännedom, ansåg sig icke böra bifalla den nådiga framställningen,

helst, efter Riksdagens åsigt, hinder icke mötte för nästkommande

Riksdag att, derest omständigheterna dertill föranledde, ställa till Eders Kongl.

Maj:ts disposition erforderliga medel så tidigt, att gevärstillverkningen ändock

kunde under förra hälften af år 1879 påbörjas; och ansåg Riksdagen Eders

Kongl. Maj:t icke sakna tillgång till anvisande af det mindre belopp, som kunde

för arbetarnes sysselsättande under de första månaderna af samma år vara behöflig!.

Eders Kongl. Maj:t känner fullkomligt de orsaker, hvarföre den vigtiga

frågan om ny handgevärsmodell icke ännu kunnat inför Eders Kongl. Maj:t

till slutlig behandling förekomma. Den af Eders Kongl. Maj:t för afgifvande

af förslag i ämnet under den 13 April 1877 förordnade, af svenske och norske

officerare bestående komité förklarade den 25 sistlidne Februari såsom

resultatet af sina arbeten sig böra förorda ett gevär af 10,15 m. m:s kaliber

med kolfslutningsmekanism efter Jarmanns modell, dock borde, innan definitivt

beslut i ämnet fattades, gevären i något större antal utlemnas till trupp för

profskjutning och begagnande under tjenstgöring. Anskaffningen af de härför

erforderliga gevären drog temligen långt ut på tiden. Den ytterligare prof
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Till. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ning, som modellen derefter, på sätt komitéen föreslagit, både härstädes och

i Norge blifvit underkastad, har, efter livad komitéen nu anmäler, icke kunnat

ändra dess åsigt, ehuru komitéen vill, innan den afgifver slutligt förslag om

modells antagande, se afhulpna de mindre felaktigheter, som å särskilda gevär

under de senaste försöksskjutningarne yppat sig och som komitéen, med stöd

äfven af styresmannens för Carl Gustafs stads gevärsfaktori uttalade mening,

anser härleda sig ej från konstruktionen utan från ofullkomligheten i tillverkningen,

hvilken fatt ske för hand utan nödiga maskiner och af arbetare, som

hittills varit ovane vid förfärdigande af kolfslutningsmekanismer.

Då det, efter den utredning af frågan, som redan egt rum, torde kunna

med full visshet antagas, att ny gevärsmodell kommer att af Eders Kongl.

Maj:t godkännas och att densamma blir försedd med kolfslutningsmekanism,

så synes omtänksamheten bjuda ej mindre att, såsom ock redan skett, upphöra

med tillverkning af gevär efter nu gällande modeller, än äfven att tillfälle beredes

till vidtagande af de åtgärder, som erfordras för att kunna på ändamålsenligt

sätt tillverka gevär med kolfslutningsmekanism. Vid 1878 års

slut qvarstodo hos Arméförvaltningen af medel, som vore för gevärstillverkning

tillgängliga, odisponerade 154,000 kronor. Dessa medel utgjordes dels af återstoden

af det vid 1871 års riksdag beviljade extra anslag för tillverkning af

infanterigevär, dels ock af den vinst, som, efter det kronans arbete ej lemnat

faktoripersonalen tillräcklig sysselsättning, genom tillverkning på beställning af

norska staten och andra kunnat för faktoriet uppkomma. Denna tillgång synes

mig skäligen böra, i den mån densamma icke erfordras för betäckande af

kostnaden för de tillverkade försöksgevären, användas till de åtgärder och

arbeten, som äro behöfliga såsom förberedelse till den nya gevärstillverkningen,

d. v. s. till anskaffande af maskiner m. m. till förfärdigande af kolfslutningsmekanismer,

till inlösen af patent o. d.

Genom förändring af redan belintlige maskiner, förfärdigande af nya sådane

eller delar dertill, äfvensom af erforderliga verktyg skulle dessutom tillfälle

beredas att sysselsätta och underhålla den stam af arbetare, som ännu

vid faktoriet bibehållits och för hvilken, enligt hvad nu kan förutses, arbete

eljest med Mars månads utgång skulle saknas.

Då de gevär, 50 till antalet, som anskaffats af den af komitterade föreslagna

modellen, måst, såsom redan är nämndt, förfärdigas för hand, ett förhållande,

som vid den tid Eders Kongl, Majds nådiga proposition till sist församlade

riksdag affattades, icke kunde bedömas, så kan deraf ingen ledning

hemtas för kostnaden af dylika gevär, tillverkade med hjelp af ändamålsenliga,

tid och arbete besparande maskiner. En fullt tillförlitlig erfarenhet i detta

afseende lärer således icke kunna vinnas förr, än maskiner blifvit anskaffade,

och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N;o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

och arbetarne vunnit någon vana vid tillverkningen efter den nya modellen,

hvarjemte ett gevärs kostnad alltid är beroende på den skala, i hvilken

tillverkningen bedrifves; men enligt sakkunniges omdöme tinnes ingen anledning,

hvarföre kostnaden för gevär med kolfslutningsmekanism skulle blifva

betydligt olika den för gevär af nu gällande modell under samma förhållanden.

En annan sida af saken är kostnaden för utbyte af de nu befintliga

gevären mot sådana af ny modell, men denna kostnad är beroende af

det antal, som skall utbytas, och hvad de årliga utgifterna beträffar, på den

skyndsamhet, med hvilken detta utbyte bedrifves. — Men härom lärer på

frågans nuvarande ståndpunkt det vara för tidigt att framställa förslag.

Som emellertid de nu besparade gevärsmedlen, med bifall till mitt förslag

om deras användande, antagligen skulle under innevarande år medtagas

samt möjligheten af att derefter behålla faktoriarbetarne är beroende af vissheten

om att ega medel för deras sysselsättning, och då, äfven om faktoriets

nedläggande, mot min förmodan, skulle kunna ur synpunkten af statens intresse

försvaras, nuvarande tidsförhållanden måste synas temligen olämpliga för

vidtagande af en sådan åtgärd, så och då slutligen de med antagande af en ny

gev årsmodell förenade kostnader antagligen kunna med någon större säkerhet

än nu meddelas den i Januari 1880 sammanträdande Riksdagen, anser jag mig

höra förnya mitt i senaste statsregleringsförslag framställda yrkande om nya

medel för gevärstillverkning, hvarvid jag dock kommer att inskränka anslagsfordringen

till den summa, som synes mig för det angifna syftets vinnande

erforderlig och som står i förhållande till statsverkets för närvarande knappa

tillgångar.

På grund åt hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

dels att medgifva, att den vid 1878 års slut befintliga behållningen å

medel, som äro för gevärstillverkning tillgängliga, måtte få i första rummet

användas, ej mindre till anskaffning af maskiner för tillverkning af gevär med

kolfslutningsmekanism, eller till förändring för dylikt ändamål af redan befintliga

maskiner, än äfven till inlösen, der sådant kan ifrågakomma, af rätt

att tillverka dylikt gevär;

dels ock bevilja för år 1880 ett extra anslag af 100,000 kronor, att användas

för tillverkning af gevär efter modell, som kan blifva Riksdagen delgifven.

(xevärsammunition, Kavalleri- och Artillerisal)] ar, Ammunitionstillverkning

under krig, Förrådsbyggnader, Infanteriammunitionsvagnar.

Uti sitt merannämnda memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren

fäst uppmärksamheten på det förhållande, att det reservförråd

Bih. till Rihd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

af gevärsammunition, som för närvarande finnes, utgör omkring 12 millioner

patroner. Om man emellertid för mobiliseringsplanen tillämpar det förslag till

ammunitionsutredning, som af komiterade för ordnandet af härens trängväsende

blifvit i dess underdåniga betänkande af den 21 Juni 1877 afgifvet, och dertill

lägger hvad som erfordras för fästningsbesättningarne, flottan, frivilliga

skarpskytteföreningar m. fl., så skulle behofvet af gevärsammunition för den

första utredningen uppgå till 30 ä 31 millioner patroner. Enär dock en ny

gevärsmodell snart torde fastställas, anser sig Generalfälttygmästare!! icke böra

föreslå, att reservförrådet höjes högre än till 16 millioner patroner. För tillverkning

af de sålunda erforderliga 4 millionerna erfordras 200,000 kronor,

hvilka han hemställer måtte äskas att under loppet af två år utgå.

För artilleriet och kavalleriet finnas för närvarande 10,987 till krigsbruk

afsedde sablar, men då vid mobilisering skulle erfordras 14,350 och dessutom

10 procent af sistnämnda antal borde finnas i reserv, hvarigenom hela behofvet

uppginge till 15,785 stycken, har Generalfälttygmästaren föreslagit, att medel

måtte för anskaffning af de bristande omkring 4,800 sablarne begäras. Kostnaden

uppginge till 86,400 kronor, hvilken kostnad han anser kunna fördelas

på två år.

För ordnande af ammunitionstillverkningen under krig, då ammunitionsfabriken

å Marieberg hvarken kan fylla behofvet ej heller är tillbörligt tryggad

mot fara från fienden, har Generalfälttygmästaren uppgjort förslag, upp
-

tagande en ny verkstadsbyggnad å Marieberg .................. kronor 44,000: —

en större och två mindre byggnader å Carlsborg............... » 180,000: —

för Carlsborg afsedda ångmaskiner och hydraulisk press för

pressning af blytråd till kulor; samt till komplettering

af redan befintliga maskiner m. in...................... » 84,000: —

tillsammans kronor 308,000: —

för hvilka kostnader Generalfälttygmästaren, som ansett dem böra fördelas på

tre år, nu föreslår, att anslag måtte begäras.

Samma myndighet har äfvenledes ansett, att till nya gevärsförrådshus och

krutkapell samt till beredande af större utrymme uti redan befintliga erfordras

ett anslagsbelopp af 60,000 kronor.

Slutligen har Generalfälttygmästaren, med anmälan att 100 stycken infanteriammunitions

vagnar af den genom generalorder den 28 Mars sistlidet år

fastställda modell, tillverkade af härför af 1871 års Riksdag beviljade medel,

skulle blifva före 1878 års utgång till härvarande tygförråd levererade, anhållit,

att medel måtte äskas till förfärdigande af ytterligare erforderliga nya och

förändring af gamla dylika fordon, hvarför kostnaden beräknats till 239,750

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Alla dessa af Generalfälttygmästare!! framställda anslagsfordringar äro visserligen

behjertad värda, och framstår bland dem särskild! behofvet af ordnande

af ammnnitionstillverkningen för krigstillfälle, men anser jag dock, att

desamma böra, vid nu förevarande statsreglering, stå tillbaka för andra,

hvilka jag funnit oafvisliga. .Tåg hemställer således, att desamma ej måtte nu

föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts'' nådiga åtgärd.

Kostnader, förorsakade af rotssjukdomen bland Yendcs Artilleriregementes

hästar.

Den 26 November 1875 behagade Eders Kongl. Maj:t, efter framställning

af vederbörande Generalbefälhafvare och Kongl. Majits Befallningshafvande, samt

sedan lärarekollegiet vid Veterinärinstitutet och Sundhetskollegiet i ämnet afgifvit

utlåtande, i nåder förordna, att 53 af Vendes artilleriregementes hästar skulle

nedslagtas och regementets rusthållsstall undergå följande, af vederbörande

myndigheter föreslagna reningsåtgärder, nemligen att trävirket skulle uppbrännas,

tegelmurarne kalkrappas, stenfoten till tegelmuren desinficieras noggrant, stengolfvet

uppbrytas och fyllningen till en fots djup utföras på inhägnad mark

och komposteras medelst tillblandning af kalk, ny fyllning inläggas och kullerstenarna

före stensättningen tvättas i en lösning af karbolsyra; hvarefter stallet

oj skulle få användas förr än ett år förflutit efter reningen, och platsen deromkring

under tiden hållas genom stängsel afskild från öfriga delar af artillerigården;

och befallde Eders Kongl. Majit Arméförvaltningen att förskjuta de

för verkställandet af förenämnda nedslagtnings- och reningsåtgärder erforderliga

medel, samt sedermera till ersättning anmäla desamma. Till inköp af nya

hästar åt regementet i de nedslagtades ställe anvisades redan af 1876 års

Riksdag erforderligt anslag. Nu anmäler Generalfälttygmästare!!, att stallens

rening åstadkommit en utgift af 50,113 kronor 86 öre, och hemställer jag derföre

i underdånighet, att Eders Kongl, Majit täcktes af Riksdagen till ersättning

af det förskott, hvarmed denna utgift blifvit bestridd, äska ett motsvarande

extra anslag att utgå under år 1880.

Skjutfält för Svea artilleriregemente.

Vid de båda senaste riksdagarne har Eders Kongl. Maj:t, efter derom af

Generalfälttygmästare!! gjord underdånig hemställan, äskat nödiga medel för anskaffning

af ett, utaf största behof påkalladt skjutfält för Svea artilleriregemente,

men hafva Eders Kongl. Majits nådiga framställningar icke vunnit Riksdagens

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Kärf. Prof. ±s :o 1, om StaUverket 1879.

bifall. — På grund af en från Chefen för Landtförsvarsdepartementet afbiten

embetsskrifvelse af den 6 Juli sistlidet år hade, enligt hvad Generalfälttygmästaren

nu upplyser, ytterligare undersökningar för erhållande af ett för Svea

artilleriregemente användbart skjutfält blifvit verkställda dels i trakten af Rosersberg,

dels vid egendomen Johannisberg i Gottröra socken inom Stockholms

län, dels och i närheten af Kungsör; men af de inkomna rapporterna framginge,

att icke å något af dessa ställen terrängen ansetts tjenlig till skjutfält

för artilleriet, enär, der sådant kunnat ifrågasättas, marken befunnits till större

delen uppodlad eller eljest antingen försedd med jordstenar eller så vattensjuk,

att ovisst vore, om densamma skulle kunna nöjaktigt torrläggas. Dessa undersökningar

hade således gifvit stöd åt Generalfälttygmästarens redan uti underdåniga

memorialet af den 15 November 1877 uttalade öfvertygelse, att fortsatta

forskningar efter ett mera än fältet vid Karg passande skjutfält för Svea

artilleriregemente blefve fruktlösa. Då härtill komme, att senaste Riksdag lemnat

bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning angående en jernvägs anläggning

från Norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan, med hamn vid

den strand åt nämnda vatten, som berör Ladugårdsgärdet, och i ungefärlig förlängning

af artilleriets nuvarande skottlinie, hvarigenom all skarpskjutning å

sistnämnda fält för Svea artilleriregemente måste inom kort förbjudas, och detta

regemente således blefve urståndsatt att erhålla någon den ringaste öfning uti

hvad för artilleriet är en hufvudsak, eller skarpskjutning, så har Generalfälttygmästaren

ansett sig böra ännu eu gång anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra förnyad framställning derom, att för expropriation och ordnande

af ett skjutfält å den enda, hittills såsom lämplig befunna platsen vid

Harg måtte beviljas ett anslag af 270,700 kronor.

Vid de undersökningar, som pågått om lämpliga trakter för ett skjutfält,

har vederbörande myndigheters uppmärksamhet särskilt varit fästad på kronans

egna domäner, men har det icke lyckats att finna någon sådan, som uppfylt

alla de vilkor, som måste uppställas för en i allo till ifrågavarande ändamål

tjenlig plats. Då emellertid sålunda måst ifrågasättas att förvärfva en ny, för

statens behof afsedd jordfastighet, har jag i samråd med chefen för Finansdepartementet

kommit att öfverväga, huruvida ej medel härtill skäligen skulle

kunna tagas af de tillgångar, som för närvarande tillflyta staten i köpeskillingar

för försålda mindre jordfastigheter, en åtgärd, som kan anses jemförlig med

att disponera innehafvande fastigheter för särskildt ändamål eller utbyta mindre

behöfliga fastigheter mot en för särskildt ändamål väl afpassad egendom. I afseende

å de för försålda fastigheter inflytande köpeskillingar stadgades val i 1874

års Kongl. bref i ämnet, att desamma skulle till Riksgäldskontoret levereras,

men sedan Riksdagen år 1877 medgifvit Eders Kongl. Maj:t att å denna fond

anvisa utgifter för inköp af skogbärande marker, kan densamma icke längre

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. IVop. No 1, om Statsverket 1879.

anses som eu tillgång för Riksgäldskontor. Efter livad Chefen för Finansdepartementet

upplyst, har någon sådan anvisning ännu icke ifrågakommit

och lärer för närvarande icke föreligga något oafvisligt behof att för nämnda

. ändamål anlita denna tillgång. Beloppet af de köpeskillingar, som intill December

månad 1878 betingats, uppgår, enligt uppgift från Kammarkollegium, till

400,000 kronor, hvaraf till samma tid influtit 104,000 kronor, och torde med

beräkning allenast af de försäljningar, som under senare hälften af år 1878

skett men ännu icke af Eders Kongl. Maj:t godkänts, fonden kunna antagas

uppgå till ej obetydligt högre belopp.

Då behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente måste, efter hvad

ofvan är anfördt, anses öfverhängande, men tillgången på medel nu är knappare,

än hvad vid de närmast föregående statsregleringarne varit fallet, har jag, i

öfverensstämmelse med Chefen för Finansdepartementet, ansett, att utväg till

detta behofs fyllande skäligen kunde beredas genom användande af de ofvan angifna

försäljningsmedlen. Ehuru hvad af dessa redan influtit icke lemnar tillgång

till ögonblickligt gäldande af alla kostnaderna för skjutfältets inköp och

iordningsställande, torde dock, om medlen få för ändamålet disponeras, Arméförvaltningen

kunna finna utväg att af de tillgångar, den har under händer,

och mot framtida ersättning förskjuta de delar af ifrågavarande kostnader, som

blifva erforderliga tidigare än förenämnda försäljningsmedel hinna inflyta. .lag

hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, det af de köpeskillingar, som inflyta för de kronans mindre

fastigheter, som enligt 1874 års riksdagsbeslut få försäljas, måtte till inköp och

anordnande af ett skjutfält för Svea artilleriregemente få användas 270,000

kronor.

Fortifikationsfoehof.

Carlsborg.

Redan vid flera föregående tillfällen har Chefen för fortifikationen framhållit

de olägenheter och ökade kostnader, som, utom försenadt färdigblifvande,

uppstode, då ett stort arbetsföretag, sådant som en fästningsbyggnad, måste bedrifvas

med alltför små årliga anslag. Vid Carlsborg hade erfarenheten gifvit

vid handen, att, under nuvarande byggnadspris, dessa olägenheter blefve ganska

kännbara, så snart byggnadsanslaget för ett år nedginge under .300,000 Kronor.

Arbetsanslaget för år 1879, som utgår med endast 184,100 Kronor, understege

således betydligen det såsom ett minimum för en god hushållning angifna

belopp. Om derföre än statsverkets tillgångar äfven i år vore trångt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

begränsade, tilltrodde sig dock ej Chefen för fortifikationen att tillstyrka byggnadsanslagets

nedsättande under den summa, som fordrades för ett efter hans

åsigt klokt användande af statens medel. lian har derföre till byggnadsarbeten

å Carlsborg under år 1880 föreslagit följande anslagsbelopp:

Till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt bakom lig
-

gande jordmassors formerande m. ‘m..................................... Kronor 154,500: —-

till ett sjukhus å den s. k. paviljongsudden............... » 100,000: —

till ett exercishus för artilleriet och Sappörbataljonen » 45,500: —

Summa Kronor 300,000: —

Hvad först beträffar den i sista rummet uppförda anslagsfordran — till

exercishuset — var den af Chefen för fortifikationen redan för innevarande år

framställd, men behagade Eders Kongl. Maj:t gilla min vid underdånig föredragning

den 7 Januari sistlidet år yttrade åsigt, att, i betraktande af de mera

begränsade tillgångarne för 1879 års statsreglering, beviljande af medel för detta

behof, kunde till ett följande år anstå; och då tillgångarne vid innevarande statsreglering

kräfva undanskjutande af fordringar, som ej äro oafvisliga, anser jag

mig ej heller nu böra förorda upptagande å budgeten af detta anslag.

Hvad åter angår anslaget till sjukhusbyggnader, blef detta vid sist församlade

riksdag af Eders Kongl. Maj:t äskadt. Riksdagen fann tillökningen i

truppernas antal å Carlsborg framkalla behofvet af nya sjukhusbyggnader såväl

för sjukvården, enär den nu till sjukhus använda byggnad ej inrymde mer än

omkring 50 sjuke, som äfven derför att sistnämnda byggnad vore till bostadslokaler

behöflig. Då emellertid de föreslagna sjukhusbyggnaderna vore afsedda

att uppföras af sten, men, enligt hvad Riksdagen föreställde sig, det kunde

anses af erfarenheten ådagalagdt, att trähus vida bättre än stenhus lämpade

sig till sjukhuslokaler och genom en sådan förändring af byggnadsmaterial eu

ej ringa besparing i kostnaden borde kunna åstadkommas, hade Riksdagen ej

tvekat att i ärendet begära ytterligare utredning. Härtill komme, att, då sjukhuset

vore afsedt att förläggas utom fästningen och således vid ett anfall sannolikt

måste öfvergifvas, äfven denna omständighet hade synts Riksdagen böra

föranleda valet af ett billigare material, och, enär genom uppförande af eu

särskild byggnad för artilleriets befäl utrymmet inom fästningen i allt fäll för

den närmaste framtiden något ökades, ansåg Riksdagen ett års uppskof med

sjukhusbyggnaden ej böra föranleda synnerliga svårigheter. Vid anmälan derför

om sitt bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t eljest angående fästningsarbetena

på Carlsborg föreslagit, anhöll 1878 års Riksdag, det täcktes Eders Kongl.

Maj:t låta före nästa riksdag utreda, huruvida icke de till uppförande afsedda

sjukhusbyggnaderna å Carlsborg lämpligast borde af trä förfärdigas, samt derefter

till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill utredningen funnes

föranleda.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverleet 1879.

Med anledning häraf anbefaldc Eders Ivongl. Maj:t den 24 sistlidne Maj

Medicinalstyrelsen att i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, hvilket inkom den

10 derpå följde September,

Medicinalstyrelsen yttrade deruti:

att militära sjukhus kunde med hänsyn till deras olika bestämmelse indelas

i tre hufvudsakliga, olika kategorier, nemligen:

permanenta militärsjukhus för fredstid,

temporära militärsjukhus för fredstid, och

fältsjukhus för krigstid, hvilka sistnämnda med afseende på deras användning

benämndes sjukhus i första linien (flyttande) och sjukhus i andra linien

(stående). På dessa olika slag af sjukhus uppstälde militärhygienen olika fordringar.

— Permanenta militära sjukhus för fredstid, afsedda för långvarigt,

fortgående användande, borde till byggnadssätt, inredning, lufttillgång

m. m. ej skilja sig från andra permanenta sjukhusbyggnader, utan uppföras i

öfverensstämmelse med vanliga civila sjukhus, t. ex. de, hvilka, byggda på allmän

bekostnad, funnes inom alla län. Alla sådana sjukhus, som under senare

tider inom Sverige blifvit byggda, vore uppförda af sten, såsom det lämpligaste,

varaktigaste, sundaste och i längden troligen äfven billigaste byggnadsmaterialet.

Olikheten i deras konstruktion betingades af befintliga tillgångar, byggnadstomternas

läge och beskaffenhet, det antal sjuke, för hvilket de vore afsedda,

tillämpning af korridor- eller paviljongsystemet o. s. v., men i ett afseende

hade Medicinalstyrelsen alltid ansett, att de borde med hvarandra vara öfverensstämmande,

nemligen deri, att de, med hänsyn till hygienens fordringar, uppfördes

af sten. Trähus, äfven om de byggdes med den största omsorg och

med det bästa och till följd deraf dyrbaraste material, komme dock alltid att

mer eller mindre sjunka och sätta sig, sprickor uppstode och ofta påkommande

reparationer tarfvades, synnerligast i de rum, som vore afsedda, till badlokaler,

eller för ångpannor, rörledningar o. s. v. Trähusen vore derjemte naturligtvis

långt mera utsatta för eldfara än byggnader af tegel. Afseende förtjente äfven,

att inom stora byggnader af trä, till följd af byggnadsämnets resonnans, ej

kunde förekommas, att allt buller inom byggnaden fortleddes, hvarigenom den

ro och tystnad, som för svårt sjukes vård vore ett nödvändigt vilkor, ej kunde

vinnas. Slutligen tillkomme det vigtiga sanitära skälet, att sjukhus af godt,

väl brändt tegel, såsom uppförda af ett fastare, mindre poröst material än trä,

ej i samma grad kunde insupa de smittoämnen, hvilka inom sjukhus, framför

allt de, som alltjemt vore med sjuke belagda, utvecklades, och hvilka öfverförde

sjukdomarne samt vållade betydlig mortalitet. — Permanenta militära

sjukhus af sten funnes flerestädes vid större garnisonsplatser i Sverige, såsom

garnisonssjukhusen i Stockholm och Göteborg, Flottans sjukhus i Carlskrona

in. fl. 1 utlandet användes äfven stenhus för alla större permanenta sjukhus
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil N:o 3 a, Ull Koncjl, Maj-M Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

etablissement, vare sig civila eller militära. — Temporära militära sjuk

hus för fredstid vore vanligen endast afsedda för vapenöfningstiderna under

våren och sommaren, således för kortare användning, och kunde derföre till

konstruktion och inredning m. m. vara af annan beskaffenhet och vida enklare

än de permanenta militärsjukhusen. I ett afseende, nemligen med hänsyn till

lufttillgången i sjukrummen, borde de dock vara lika väl lottade, emedan de

sjukes återställande deraf i väsentlig mån vore beroende. Vid alla svenska

mötesplatser funnes temporära militärsjukhus, uppförda af sten, såsom t. ex.

vid Axevalla och Tvedörra hed, men vanligast af trä, efter olika modell, dock

oftast korridorsjukhus med två våningar och vind. Under senare tid och med

erfarenhet från utlandet, hade Medicinalstyrelsen funnit skäl att tillstyrka uppförandet

af sådana sjukhus af trä i barackform, såsom t. ex. vid Herrevadskloster.

— Fältsjukhus för krigstid vore,'' flyttande eller stående. De

flyttande fältsjukhusen vore afsedda att från den aktiva arméen mottaga sådane

sjuke och sårade, hvilka ej kunde eller borde vid truppen vårdas, samt bereda

dem erforderlig skötsel, till dess de kunde till truppen återgå eller furflyttas

till de stående fältsjukhusen, hvilkas bestämmelse vore att, så länge det erfordrades,

vårda alla från arméen dem tillsände sjuke eller sårade. Den största

uppmärksamhet måste riktas derpå, att lufttillgången vid fältsjukhusen vore tillräcklig,

hvarförutan de ytterst smittosamma fältsjukdomarne allt mera utvecklade

sig och lokalerna blefve med sjukdomsgiftet impregnerade. För att förhindra

detta hade under de senare krigen, i mindre skala på Krim och i stor skala

under amerikanska och tysk-franska krigen, sjukbaracker af trä blifvit använda,

för att derigenom bereda smärre sjuklokaler med tillräcklig lufttillgång — 1,200

kubikfot per man — men isolerade från hvarandra, för att om möjligt förekomma

smittans öfverförande, för hvilket ändamål likartade byggnader äfven

någon gång användes till kortare bruk vid inträffade epidemier under fredstid.

Sådana provisionela byggnader uppfördes af trä, så billigt som möjligt, och

vore i fält, för kortare tider och då klimatet det tilläte, af stort värde. De

kunde äfven ersättas af tält, transportabla byggnader af bräder och tältduk

o. s. v., alla dock afsedda uteslutande för en kortare tids användande. — Det

nu föreslagna militärsjukhuset vid Carlsborgs fästning tillhörde onekligen den

första af förenämnda kategorier åt sjukhus och utgjorde ett militärsjukhus för

permanent bruk, hvilket förhållande äfven tydligen utvisades deraf, att det

vore afsedt att utgöra det enda sjukhuset vid fästningen, hvars alltmera växande

garnison vore i stort behof af ett väl ordnadt, tidsenligt sjukhus. Under sådant

förhållande och på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ansåg Medicinalstyrelsen,

att de nu ifrågasatta, till uppförande afsedda sjukhusbyggnaderna å

Carlsborg böra af sten förfärdigas.

Detta

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.

Detta Medicinalstyrelsens yttrande blef åt'' Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt

till Chefen för fortifikationen med befallning att i frågan afgifva utlåtande,

och har nu nämnde chef uti sitt mera nämnda underdåniga memorial af den

15 sistlidne November yttrat, det förnyade kostnadsberäkningar visat, att, om

byggnaderna utfördes af trä, blefve kostnaden för ekonomibyggnaden och två

sjukhuspaviljonger 90,800 kronor och, om de uppföras af sten, 102,800 kronor,

hvilken senare kostnad dock genom några förändringar i ekonomibyggnaden

af sten ansåges kunna nedbringas till den begärda summan, 100,000 kronor.

Skilnaden i kostnad skulle således blifva endast 9,200 kronor, under det

skilnaden i varaktighet oah underhåll vore ganska betydlig. — Med anledning

af Riksdagens i skrifvelsen uttryckta förmodan, att sjukhuset, såsom afsedt att

förläggas utom fästningen sannolikt måste vid ett anfall öfvergifvas, anmärker

Chefen för fortifikationen, att, om sjukhusetablissementet komme att, såsom afsedt

vore, förläggas å norra udden, utanför fästningens hufvudvall, detta dock

ingalunda vore liktydigt med utanför sjelfva fästningen, eller föranledde dertill,

att sjukhuset måste vid anfall öfvergifvas. Fästningens landtfronter slutade

nemligen på båda sidor till sjön och från allt, som läge norr om dem, blefve

''en anfallande fiende afstängd, således ej mindre från den norra udden än från

strandremsorna mellan sjön och fästningens östra och vestra vallar. Udden

sträckte sig endast 1,600 fot utanför fästningens hufvudvall och kunde derifrån

fullständigt bestrykas med både artilleri- och handgevär, så att någon

landstigning ej på minsta vis vore att befara. Antagligt vore ock, att vid

krigstillfälle några låga verk komme derstädes att anläggas, för att kunna väl

upptäcka och bevaka vattenytan i inloppet till viken. Att sjukhuset kunde af

fienden beskjutas under fortgången af en belägring, vore visserligen sant,

men Carlsborgs fästnings område vore ej större, än att hvarje punkt deraf likaledes

kunde af en belägrande fiende nås, åtminstone med kasteld. Å sjukhuset

komme i krigstid geneverflaggan naturligtvis att hissas, men, om det läge inom

fästningen, kunde en fiende knappast skona det äfven med bästa vilja, enär

han måste förbehålla sig att få beskjuta andra i dess omedelbara granskap belägna

föremål. Läge det deremot afskildt, såsom nu är föreslaget, saknade han

all anledning att deremot rikta sina skott, om han, såsom ju borde antagas,

ville iakttaga de folkrättsliga fördragen. Gjorde han åter ej detta eller blefve

beskjutningen så häftig, att den ej skonade någon del af det befästade området,

så återstode, sjukhuset måtte ligga inom eller utom lmfvudvallen, ej annat

råd än att förlägga de sjuke och sårade uti de förrådshvalf, som ligga under

lmfvudvallen, hvilka, visserligen i nödfall för en tid användbara till detta ändamål,

dock på intet sätt kunde motsvara de sanitära fordringar, man ställer

på ett verkligt sjukhus. Af dessa skäl hade Chefen för fortifikationen intet

att invända mot den af Öfverfältläkaren föreslagna platsen för sjukhuset.

Bih. till Rtksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1879.

Behofvet af ett sjukhus etablissement å Carlsborg liar sist församlade Riksdag

erkänt, och då Riksdagens betänkligheter med afseende å det material,

hvaraf etablissementet bör uppföras, torde häfvas genom den ytterligare utredning

af denna fråga, som nu blifvit lemnad, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå Riksdagen att till sjukhusbyggnaden

å Carlsborg bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att under år

1880 utgå.

Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen äska det extra

anslag af 154,500 kronor, som Chefen för fortifikationen ansett böra under år

1880 användas till fortsättande af hufvudgrafvens yttermnr (contrescarp) samt

bakom liggande jordmassors formerande, m. in.

Carl skrona.

Af de till befästningarne vid Carlskrona år 1871 beviljade 3,750,000

kronor hafva af Riksdagen blifvit anvisade 3,720,000 kronor, hvadan deraf

återstå endast 30,000 kronor. Dessutom har Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts

nådiga proposition vid 1878 års riksdag, beviljat 110,000 kronor till ersättning

för den kostnad, hvarmed bepansringarne öfverstigit den ursprungligen beräknade.

Chefen för fortifikationen hemställer nu i underdånighet, att dessa sammanräknade

140,000 kronor måtte för år 1880 begäras af Riksdagen. — Med

afseende på denna summas tillräcklighet för de beslutade befästningarnes fulländande

anför bemälde Chef, att, sedan år 1876 i Oktober fullständiga kontrollräkningar

öfver återstående arbeten egt rum, sådana förnyats såväl år 1877

som är 1878 på hösten, samt att dessa utvisa, det någon brist ej torde kunna

undvikas. Förnämsta skälet dertill läge deruti, att de dyrbara inventarier och

instrumentalier, hvaribland två goda bogserångbåtar, en smalspårig jernväg med

rullande materiel m. nr, som man beräknat vid denna tid kunna försälja, men

hvartill man hittills ej funnit köpare, vid en snart instundande nödtvungen

försäljning under nuvarande allmänna brist på större arbetsföretag, sannolikt

koinme att inbringa betydligt mindre än man förut haft skäl att antaga. Någon

ökad kostnad hade ock uppstått å Kungsholms fästning genom sjunkning

af de stora jordmassorna i fästningens vallar och deraf förorsakad påfyllning

och ny gasonering. Chefen för fortifikationen kunde emellertid icke ännu uppgifva

beloppet af den brist, som kunde komma att uppstå.

På grund af hvad Chefen för fortifikationen sålunda hemställt, torde Eders

Kongl Maj:t, vilja föreslå Riksdagen att till befästningsarbetena vid Carlskrona

under år 1880 anvisa 140.000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

IiiteiMleiitiirhehof.

35

Garnisonskonmienderingar ur Indelta Arméen.

Sedan några år tillbaka hafva kommenderingar ur indelta arméen måst

utgå för att förstärka garnisonerna å Oarlsborgs och Vaxholms fästningar. Behofvet

af dessa kommenderingar var till en stor del uppkommet ur svårigheten

att hålla de för garnisonstjenstgöring å förbemälda orter afsedde värfvade trupper

fulltaliga. Sedan denna svårighet för det närvarande är öfvervunnen samt,

hvad Carlsborg beträffar, garnisonsstyrkan blifvit förstärkt af det numera uppsatte

2:a Sappörkompaniet och snart genom det 3:dje kompaniet får en ytterligare

förstärkning, hvartill kommer att infanteriets volontärskola blifvit der

förlagd, har någon garnisonsförstärkning ur indelta arméen ej å denna fästning

ansetts erforderlig; hvarför den ock redan med Mars månad sistlidet år upphört.

Deremot kan å Vaxholm, om än de der förlagda Svea artilleriregementes

fästningskompanier skulle kunna hållas fulltaliga, garnisonsförstärkning, enligt

derom af vederbörande myndigheter lemnad utredning, ej, efter fullbordande af

Oscar Fredriksborg, undvaras. Under sådant förhållande skulle jag icke hafva

tvekat att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett årligt anslag

för upprätthållande af garnison å Vaxholm och Oscar Fredriksborg, för så vida

denna fråga icke på det närmaste sammanhängde med frågan om eu förändrad

organisation af fåstningsartilleriet, hvartill förslaget, som af Géneralfälttygmästaren

ingifvits, ännu icke kunnat underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning och

har jag derföre ansett, att garnisonskommenderingarne till Vaxholm skulle kunna

ännu någon tid på hittills öfligt sätt fortgå och bekostas.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 Oktober 1878 har Arméförvaltningen

beräknat kostnaderna för garnisonsförstärkningskommenderingarne å Vaxholm

och Carlsborg intill den 1 i sistnämnda månad till 58,852 kronor 68 öre,

hvilka af Intendentsdepartementet förskjutits, och hemställer jag, enär Arméförvaltningen,

i likhet med hvad förut skett, torde kunna balansera det lemnade förskottet

intill början af nästkommande år, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att å extra stat för år 1880 bevilja till ersättning för förskjutna

kostnader för garnisonsförstärkningskommenderingar 58,852 kronor 68 öre.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

För fortsättning af dessa arbeten torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå

Riksdagen att å extra stat för år 1880 anslå lika belopp, som nu utgår, eller

90,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Zfc. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvorkst 1879.

Officerares anställning vid främmande arméer.

De understöd, som från detta sedan flera år tillbaka å fjerde hufvudtiteln

uppförda extra anslag å 9,000 kronor utgått, hafva ständigt varit eftersökta af

officerare, hvilka önskat förkofra sig i sitt yrke, och det torde ej kunna bestridas,

att de officerare, som varit i utländsk krigstjenst anställde, derifrån

medfört vidgad erfarenhet och ökade kunskaper, till gagn för dem sjelfve och

arméen, Emellertid hafva på senare tid yppat sig svårigheter att förskaffa

officerare anställning i aktiv krigstjenst, och den frihet, som de båda sistförflutna

årens Riksdagar medgifvit, att använda anslaget äfven för officerare,

hvilka, utan att vara anställde i aktiv krigstjenst, åtfölja eu större armécorps’

rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, har det

endast undantagsvis varit möjligt att begagna.

Då det emellertid är af vigt, icke blott för arméens officerare att personligen

få lära känna främmande arméers förhållanden, utan äfven för krigsstyrelsen

att ega tillfälle att till utlandet afsända officerare för att vid en gifven

tidpunkt taga närmare kännedom om någon särskild gren af krigsväsendet, synes

mig ett bemyndigande för krigsstyrelsen att äfven i sådant ändamål kunna

använda anslaget vara önskvärdt. Jag får derföre i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja

ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande,

användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv

krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt

förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas

för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller

utbilda sig i yrket, — med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills,

få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpsky ttevii sen (lots och skjutskicklighetens befrämjande.

Under förklarande att äfven för år 1879 anvisats detta sedan flera år

utgående extra anslag, anhöll 1878 års Riksdag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillse, huruvida icke grunderna för anslagets användning

lämpligen borde i den mån förändras, att äfven förening, som, med

åsidosättande af andra militära öfningar, endast hade till uppgift att bibringa

sina medlemmar skjofärdighet, kunde från samma anslag erhålla understöd; och

har Eders Kongl. Maj:t, med anledning häraf, under den 20 sistlidne December

behagat i Nåder förordna,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 37

att från anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

understöd må, utom såsom hittills åt frivilliga skarpskytteföreningar, som

bildats på grund af nådiga kungörelsen den'' 8 Mars 1861, kunna komma

äfven sådana skytteföreningar till del, Indika, utan att bedrifva andra militära

öfningar, hafva till hufvudsakligt ändamål att bibringa skjutfårdighet åt medlemmar

af föreningen, Indika antingen på grund af nådiga kungörelsen den

13 November 1860, angående den allmänna beväringen, äro skyldige att deltaga

i landets försvar, eller ock ännu icke uppnått den för sådan skyldighets

fullgörande stadgade ålder; dock med vilkor att till skjutöfningarne användas

gevär af någon för arméen till krigsbruk gällande modell, samt att stadgar,

som böra afse att betrygga såväl eu ändamålsenlig ledning af skjutöfningarne

som en vederbörlig redovisning af understödsbeloppen, blifvit af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande för föreningen fastställda. Då, ehuru en stor del af skarpskytteföreningarna

upplösts, dock till understöd åt de qvarvarande, till målskjutningspremier

och kostnader för täflingsskjutningar, äfvensom till underhåll

af skotthus och skjutbanor åtgår en stor del af det hittills beviljade anslaget

och ännu icke kan bestämmas, huru mycket kan erfordras till utförande af

beslutade skjutbanor samt till understöd åt skytteföreningar, torde Eders Kongl.

Maj:t vilja föreslå Riksdagen att anslaget till oförändradt belopp, 50,000 kronor,

måtte få äfven under år 1880 å extra stat utgå.

Arméens Ackordsamortering.

För fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser erfordras äfven

för år 1880 samma belopp, som innevarande år, eller 185,000 kronor, Indika

torde å extra stat äskas.

Byggnadsbehof.

Barackbyggnader å mötesplatserna.

Till uppförande af baracker å indelta arméens mötesplatser, att begagnas

under beväringsmanskapets och en del af stamtruppernas vapenöfningar, beviljades

vid 1877 års riksdag, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t för ändamålet

redan af allmänna beväringsfondens tillgångar anvisat, 800,000 kronor, hvaraf

hälften skulle under år 1878 utgå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Sedan Arméförvaltningen, på Eders Kongl. Maj:ts den 1 Juni 1877 meddelade

befallning, inkommit med förslag till barackers uppförande för de sålunda

anvisade medlen, hvarvid enligt nådig föreskrift blifvit iakttaget, att mötesplatserne

borde med sådana byggnader förses i den ordning, som af deras

sins emellan nordligare läge bestämdes, derest ej särskilda förhållanden gåfve

anledning att föreslå afvikelse från denna ordning, och Eders Kongl. Maj:t med

anledning deraf under den 10 sistlidne Maj fattat nådig beslut i ämnet,

äro nu, enligt hvad Generalintendenten upplyst, baracker under uppförande för

en klass beväring vid Lifregementets grenadiercorps, Första och Andra Lifgrenadierregementena,

Yestgöta regemente, Smålands grenadierbataljon, Uplands,

Skaraborgs, Södermanlands, Elfsborgs, Yestgöta Dals, Yestmanlands, Kalmar,

Nerikes och Yermlands regementen samt Vermlands fältjägarecorps, äfvensom

baracker för befäls- och rekrytmöten samt förberedande underbefälsskolor vid

Första och Andra Lifgrenadierregementena, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar

och Nerikes regementen samt Norra Skånska infanteriregementet, Indika samtliga

barackbyggnader skola vara fullbordade under åren 1879 och 1880.

Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet har nu i sin underdåniga

skrifvelse af den 8 sistlidne Oktober hemställt, att vid innevarande års riksdag

måtte äskas återstoden af den af 1877 års Riksdag för baracker beviljade

summa, eller 400,000 kronor, hvarjemte Förvaltningen förnyat sin redan år

1876 gjorda framställning om beredande af medel till dylika byggnader för

arméens officerare, hvartill skulle erfordras 456,000 kronor. Behofvet af baracker

för de regementen och corpser, hvilka icke, såsom de i Norra Sverige

förlagda, redan förut äro eller nu blifva dermed försedda, torde emellertid ej

vara så trängande, att vid den knapphet i tillgångar för statsregleringen, som

nu förefinnes, det kan vara skäl att yrka anvisande till 1880 af de för ändamålet

beviljade återstående 400,000 kronor. Yid sådant förhållande torde

Eders Kongl. Maj:t icke finna skäl att ingå i pröfning af hvad Förvaltningen

i öfrigt anfört beträffande dylika byggnader för befälet. Jag hemställer derföre

i underdånighet, att Arméförvaltningens förevarande framställning icke

måtte föranleda någon nådig åtgärd.

KavallerietaMissenientet vid Stockholm.

Af de för detta, till gemensamt bruk för Lifregementets dragoncorps’

exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för kavalleriets

volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement beviljade 440,000

kronor återstå ännu oanvisade 120,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Till följd af den omarbetning af planen för etablissementet, hvilken anbefallts,

sedan sist församlade Riksdag medgifvit en större frihet i anslagets

användning, hvarmed sammanhängt väckt förslag om annan plats för detsamma,

till undvikande af åtskilliga med den först ifrågasatta förenade kostnader, har

utförandet ännu icke kunnat taga sin början. Det torde således vara tvifvelaktigt,

huruvida det kan till fullo utföras under år 1880. I hvarje fall torde

dess fullbordande draga så långt ut på sistnämnda år, att betalningen af en del

byggnads- eller inredningsarbeten kan till början af år 1881 uppskjutas. Det

är derföre jag, i känslan af nödvändigheten att, så vidt möjligt, lätta utgiftsstaten

för år 1880, hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för

ifrågavarande ändamål, att såsom extra anslag under år 1880 utgå, äska endast

60,000 kronor.

Svea artilleriregementes kasernetablissement.

Hos Eders Kongl. Maj:t hade Byggmästaren Å. G. Sällström, hvilken på

entreprenad uppfört det nyligen fullbordade kasernetablissementet för Svea artilleriregemente,

i underdånighet anhållit, att, enär han lidit stora förluster derigenom

att grundmassorna, som uti det kostnadsförslag, hvarefter entreprenaden

beräknats, upptagits till 162,694 kubikfot granitkallmur, i verkligheten uppgått

till 321.484, och således till 158,790 kubikfot kallmur mer än som beräknats

i kostnadsförslaget, honom måtte i nåder beredas ersättning för de kostnader,

han genom tillökningen i grundarbeten sålunda måst vidkännas, Indika kost

nader uppskattats, för 134,224 kubikfot kallmur med grundgräfning, vattenpumpning,

spontpålning in. in., efter ett pris af 30 öre per kubikfot, till 40,267

kronor 20 öre, samt för 24,566 kubikfot med endast gräfning och läggning,

efter ett pris af 20 öre per kubikfot, till 4,913 kronor 20 öre, eller tillsammans

45,180 kronor 40 öre; hvarförutom Sällström anhållit, att kostnaden för

eu förbättrad konstruktion af innertaket i regementets matsalsbyggnad, som han,

utöfver hvad honom enligt entreprenadkontraktet ålegat, låtit utföra, måtte honom

ersättas med 3,819 kronor 60 öre.

Till stöd för dessa underdåniga framställningar har Byggmästaren Sällström

hufvudsakligen anfört, att han — som genom ifrågavarande entreprenads

utförande åsamkats stora förluster till följd af den stegring i prisen å arbetslöner,

transporter och inaterialier, hvilken under byggnadstiden inträffat, men

hvilka förluster det först efter kasernetablissementets fullbordande stått att utröna

— ej kunnat beräkna ofvan nämnda grundmurar annorlunda än efter de

jordborrningar på 50 fots eqvidistance, hvarpå kostnadsförslaget grundats, men

hvilka borrningar, allt efter som sehaktningen och grundgräfningen under arbets
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

åren fortskridit, visat sig otillförlitliga, emedan den stenbundna marken i höggrad

försvårat bestämmandet af det verkliga djupet till bergshällen och dennas

olika fall under öfverliggande jordmassa, hvarigenom på de flesta ställen schaktningens

djup till berget och i följd deraf grundens massa betydligt öfverskridit

den i kostnadsförslaget upptagna; samt, vidkommande taket å matsalsbyggnaden,

att enligt ritningen och entreprenadkostnadsförslaget hela takkonstruktionen

öfver matsalen skulle vara synlig inifrån nämnde sal, men att, då detta

visat sig otjenligt såväl i afseende på värmets qvarhållande, som derigenom

att en samlingsplats för damm skulle bildas, hvaraf man vid luftdrag

fått olägenhet i salen, Sällström hade afhjelpt dessa olägenheter genom anbringande

af ett liorizontelt bjelklag af plank, uppburet af spännstolar, ståndare

och tvärbjelkar, som underpanelats till ett sedermera afputsadt tak, hvilken anordning,

som åstadkommit fördelen af en rymlig vind, medfört en ökad kostnad

af 3,819 kronor 60 öre utöfver den i entreprenadkontraktet för taket beräknade

summa.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen, å

Fortifikations- och Civila departementen, efter det erforderliga upplysningar

erhållits från Kronans kontrollant vid ifrågavarande byggnadsarbete, Byggmästaren

E. Thavenius, anfört följande:

Enligt de under loppet af grundläggningsarbetet af nämnde kontrollant

verkställda och i Fortifikationsdepartementets militärköntor företedda uträkningar,

vore förhållandet mellan de i kostnadsförslaget upptagna och verkligen utförda

grundmassor, som följer:

vid östra kasernbyggnaden, der grunden, med stöd af borrningskartan,

beräknats att läggas 7—11 fot under jordytan, hade den måst nedföras ända

till 28 fots djup, hvaraf följden blifvit, icke allenast att grundmassorna betydligt

ökats utöfver kostnadsförslaget, utan ock att högst dyrbara jordspänningar

och vattenpumpningar måst utföras, för Indika någon ersättning icke upptagits

i kostnadsförslaget. Öfverskottsmassan, som af kontrollanten blef beräknad till

44,818 kubikfot och till och med syntes vara något större, skulle, efter pris

af 30 öre per kubikfot, hafva kostat................................................... 13,445: 40.

För stallbyggnaderna upptoge kostnadsförslaget 44,488 kubikfot

underjordisk grund, hvaremot ingen särskild sådan blifvit upptagen

för de dermed sammanbyggda ridhusen. Kontrollanten hade

emellertid ansett, att hälften af den för sistnämnde byggnader beräknade

sockelmur skulle räknas som grund under jordytan, hvilken

i sådant fall blefve 50,535 kubikfot för samtliga dessa byggnader.

Som grunden omfattat 135,326 kubikfot, hade entrepre
Transport

13,445: 40.

nören

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 3 a, Ull Kong!. Mqj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport 13,445; 40.

nören utöfver förslaget måst utföra icke mindre än 84,791 kubik
-

fot, hvarför kostnaden, efter ett pris af 30 öre, blefve .................. 25,437: 30.

Yid gymnastikbyggnaden hade grunden under jordytan, i

stället för uti förslaget upptagne 7,533 kubikfot, utgjort 12,148

kubikfot, eller 4,615 kubikfot mera, derför kostnaden, efter 30

öre per kubikfot, uppginge till ........................................................... 1,384: 50.

Grunden under kansli byggnaden upptogs i kostnadsförslaget

till 14,152 kubikfot, men hade i verkligheten blifvit 32,754 kubikfot,

så att den ökade massan utgjorde 18,602 kubikfot, för

hvilka priset antagits till endast 20 öre, emedan svårigheten vid

och sålunda utgifterna för grundläggningsarbetet varit vida mindre.

Kostnaden för den Överskjutande grundmassan blefve följaktligen 3,720:*40.

För matsalsbyggnaden upptoge kostnadsförslaget icke någon

särskild underjordisk grund, men om, såsom kontrollanten antagit,

en tredjedel af den beräknade sockelmuren, 4,650 kubikfot, ansåges

såsom grund under jorden och fråndroges den verkligen

lagda kallmursgriuiden, uppstode ett öfverskott af 482 kubikfot,

derför kostnaden, efter 20 öre kubikfoten, blefve.............................. 96: 40.

Grundmassorna för tvätthus, sjukstall och smedja vore ej

heller uti förslaget öfver dessa byggnader angifna, utan sammanförda

med kostnaderna för bergssprängningar och jordschaktningar;

men med ledning af de uppgjorda ritningarne kunde desamma

beräknas till omkring 4,000 kubikfot, hvilken massa understege

den verkligen utgjorda med 5,482 kubikfot, hvarför priset

äfvenledes skulle vara 20 öre, eller .................................................. 1,096: 40.

Om till dessa kostnadssummor lades entreprenörens utgift för

förändringen i konstruktionen af taket öfver matsalen ..................... 3,819: 60.

erhölles den i den underdåniga ansökningen upptagna ersättnings
-

summan .......................................................r............................. Kronor 49,000:

Att ofvan uppgifna stora grundmassor verkligen blifvit lagda, hade bestyrkts

genom i afskrift företedda räkningar öfver grundläggningen, å hvilka

räkningar upptoges sammanlagdt 344,030 kubikfot, eller 22,546 kubikfot utöfver

de här ofvan uppgifna massorna, hvilka dock icke innefattade grunden

till vestra kasernbyggnaden. Denna senare grund hade visserligen äfven betydligt

öfverskridit hvad derföre beräknats, men som detta orsakats af skäl,

hvartill entreprenören sjelf lärer varit vållande, hade något ersättningsanspråk

derpå icke kunnat grundas. Men äfven den Överskjutande grundmassan, som

uppkommit till följd af ökadt djup å grunden, torde i verkligheten vara något

Bih. till Rilesd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om StatwerJcet 1879.

större än hvad entreprenören, med stöd af kontrollantens beräkningar, uppgifvit.

Att döma af kostnadsförslag^, syntes nemligen någon underjordisk grund icke

hafva varit beräknad för ridhus- och matsalsbyggnaderna, för hvilka kontrollanten

afdragit från de utgjorda massorna 7,595 kubikfot, utan syntes det

hafva antagits att grunden till dessa byggnader skulle komma att läggas omedelbart

under gårdsplanet.

Den uppgiga,. högst betydliga skilnaden mellan beräknade och utgjorda

grundmassor hade, såsom i den underdåniga ansökningen äfven omförm nies,

orsakats deraf, att djupet till berghällen och sluttningarne af berget oftast varit

vida större än som utvisats af de borrningar, hvilka legat till grund för beräkningarne

och hvilka år 1872 anställdes för ett föregående, genom Generalfälttygmästarens

försorg upprättadt förslag till etablissement å samma ställe.

Borren hade nemligen i flesta fall stannat mot större stenar, hvarmed marken

var ytterst bemängd, och icke, såsom antogs, nedgått till berget. Marken, som

bestod af lera, var dessutom så hård, att, såsom kontrollanten uppgifvit, borren,

vid af honom gjorda borrningar, mången gång derföre icke kunnat neddrifvas,

utan vridit sig i spiralform. Likväl var det icke möjligt att lägga grunden på

jordlagren, af fara för att glidning å den mycket sluttande underliggande berghällen

kunde uppstå. Visserligen hade byggmästaren Sällström genom att anställa

gräfningar kunnat, innan kontraktet afslöts, försäkra sig om, huruvida

borrningarna öfverensstämde med verkliga förhållandet, men dels hade dessa

gräfningar. för att han skulle fullkomligt förvissat sig om .förhållandet, måst utföras

ganska vidlyftigt och i följd deraf medfört mycken tid och kostnad, dels

var det omöjligt att ana, det sådana olikheter mellan skenbara och verkliga

djup till berget kunde förefinnas, och mindre skiljaktigheter kunde med skäl

ansetts blifva betäckta genom å annat håll möjligen uppstående besparingar å

de upptagna kostnadssummorna.

Emellertid inträffade tillika, att prisen å alla byggnadsmaterialier och å

arbete i hög grad stegrades kort efter kontraktets afstötande hösten år 1873,

eller samma år anslag till kasernetablissementet af Riksdagen beviljats. Det

kunde derföre med säkerhet antagas, att entreprenören, utöfver nu uppgifva

förluster å grundmassorna, lidit betydlig sådan derigenom, att de i kostnadsförslaget

upptagna priser voro för lågt beräknade. Sålunda hade entreprenören

endast genom tegelprisets stegring förlorat mer än 37.000 kronor, ehuru han,

enligt bestämmelse i entreprenadkontraktet, tätt uppbära en särskild ersättning

af 30.000 kronor för tegel, hvars pris öfverstiga 50 kronor per 1.000. 1

lika stor, om ej större proportion stego under arbetstiden virkes-, jern- och

dagsvorksprisen. Huru hastigt denna stegring skedde, kunde slutas deraf, att,

då teglet i början af år 1873 gällde och i k osta ads förslaget upptogs till 50

kronor per 1.000, betalades det redan år 1874 med 70 kronor, det högsta

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

pris, som derefter under entreprenadstiden erlades. Häraf framginge att, om

tiden för kontraktets afstigande, — hvilket länge fördröjdes till följd af svårigheterna

att erhålla eu lämplig och pålitlig entreprenör för det stora och lätt

förlustbringande arbetet samt af de underdåniga framställningar om vissa eftergifter

och medgifvanden för den blifvande entreprenören, Indika fördenskull

måste göras, — ytterligare måst uppskjutas för att lemna Sällström tillfälle

till tidsödande, jemförande undersökningar af marken, hade följden blifvit, att

Kronan icke allenast fått betala hvad nu begäres i ersättning för ökade grundmassor,

utan ock blifvit nödsakad höja entreprenadsumman i förhållande till

prisstegringen.

Såsom skäl mot nådigt bifall till ansökningen kunde möjligen invändas,

att entreprenören borde hafva i kontraktet förbehållit sig ersättning för oförutsedd

tillökning i grundmassorna; men då Befälhafvare!! för fortifikationen svårligen

kunnat ingå på ett dylikt eventuel ersättningsanspråk, till hvars betäckande

medel å anslaget helt och hållet saknades, hade ett sådant anspråk antagligen

medfört ytterligare uppskof med kontraktets afsilande och derigenom

förorsakat förhöjning i entreprenadsumman; hvadan entreprenörens uraktlåtenhet

att försäkra sig mot förlust å grundläggningen sålunda i allt fall varit till vinst

för Kronan.

Då de särskilda kostnader, som förorsakats af de ökade djupen å grundarbetena,

toges i betraktande, syntes de uppgiga prisen å grundmassorna ingalunda

för högt beräknade, utan vore den begärda ersättningen antagligen ej

större, än att den ökade kostnaden för grundläggningen derigenom jemt och

nätt betäcktes.

Vidkommande slutligen den fordrade ersättningen för förändring i matsalsbyggnadens

takkonstruktion, vore otvifvelaktigt, att entreprenören varit dertill

berättigad, om anspråk derå väckts innan arbetet verkställdes, men entreprenören

hade, såsom i den underdåniga ansökningen omförmäles, alltjemt hoppats,

att arbetet i dess helhet skulle kunnat afslutas åtminstone utan förlust, i hvilket

fall han ej haft för afsigt att begära någon ersättning för berörde förändring.

Då sålunda de anförda ökade kostnaderna åsamkats entreprenören endast

till följd af hans förtroende till den företedda borrningskartan, hvars tillförlitlighet

han saknade all anledning att ifrågasätta, samt den uraktlåtenhet, han

möjligen begått genom att ej söka skydda sig mot förluster, torde, på sätt här

ofvan framhållits, hafva medfört vinst för Kronan, som nu erhållit kasernetablissementet

till så billigt pris, att det i allt fall medfört förlust för entreprenören,

hvilken, detta oaktadt, enligt hvad af kontrollanten vitsordats, sökt med

största noggrannhet och tillmötesgående, stundom öfverstigande hans kontraktsenliga

åtagande, utföra sin entreprenad, ansåge sig Arméförvaltningen böra i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

underdånighet tillstyrka nådigt bifall till förevarande ansökning, såsom på billighet

grundad, samt likaledes hemställa, att den begärda ersättningen, 49,000

kronor, måtte, derest ej Kongl. Maj:t pröfvade skäligt derför äska särskilt anslag

af Riksdagen, få i sin helhet eller till den del, Kongl. Maj:t kunde i

nåder finna lämpligt, utgå af besparingarna å anslaget till Svea, Göta och Wendes

artilleriregementen.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 12 Juli 1878 förklarade

Eders Kongl. Maj:t — som, lika med Arméförvaltningen, ansåg med billighet

öfverensstämmande, att någon ersättning komme Byggmästaren Sällström till del

för de af honom, enligt hvad Arméförvaltningen vitsordat, utförda, ej i beräkningen

upptagna grundläggningsarbeten och annat öfverarbete — sig vilja,

vid det förhållande att tillgång till beredande af dylik ersättning då saknades

å det af Arméförvaltningen omförmälda anslag, taga frågan i förnyadt öfvervägande

vid uppgörande af propositionen till nästkommande Riksdag om statsverkets

tillstånd och behof.

Då Eders Kongl. Maj:t redan erkänt billigheten i Sällströms anspråk,

hvilken till fullo framgår ur hvad Arméförvaltningen i ämnet anfört, torde

Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att, till ersättning åt Byggmästaren

A. G. Sällström för öfverarbeten vid uppförande af Svea artilleriregementes

kasernetablissement, bevilja att å extra stat utgå under år 1880 ett anslag af

49,000 kronor.

Byggnader för Husarregementet Konung Carl XV.

Med anledning af Chefens för Husarregementet Konung Carl XV, uti

underdånigt memorial den 19 Augusti 1876, hos Eders Kongl. Maj:t gjorda

framställning om det bristfälliga skick, hvaruti de för husardetachementen i

Helsingborg och Engelholm afsedda byggnader sig befunne, samt i sammanhang

dermed gjorda hemställan, att, då nya byggnader i följd häraf oundgängligen

erfordrades, desamma mätte för båda detachementen uppföras i Helsingborg

och således Engelholms sqvadron dit förflyttas, blef Chefen för fortifikationen

anbefalld att låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med

ritningar och kostnadsförslag till anläggning i Helsingborg af ett fullständigt

etablissement för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV. Ett

sådant förslag kunde ej af Chefen för fortifikationen ingifvas förr än den 20

December 1877, hvarföre frågan ej kunde komma till behandling vid 1878

års riksdag.

Detta var ingalunda första gången fråga blifvit väckt om förbättring af

Husarregementet Konung Carl den XV:s inqvarteringsförhållanden. Redan år

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

1865 ingick dåvarande regements-chefen med en framställning om afhjelpande

af de olägenheter och brister, som förefunnos vid regementets särskilda etablissement,

hvarvid då anmärktes angående Helsingborgsetablissementet, utom det

att ingen kasern funnes — hvarföre manskapet vore inqvarteradt uti ett åt

staden förhyrdt hus, som icke lemnade tillräckligt utrymme eller luftqvantitet

per man — jemte andra brister, att stallarne, uppförde af korsvirke, tillika med

rustkammare och fodermagasiner, befunnos så dåliga, det fara vore för handen,

att de förr eller senare skulle nedramla, samt om förhållandena i Engelholm

gafs det omdöme, att inqvarteringen vore, om möjligt, sämre än i Helsingborg,

att ridhuset vore otillräckligt och stallarne lika dåliga som de Helsingborgska.

Sedan Arméförvaltningen på nådig . befallning afgifvit utredning och kostnadsförslag

öfver ej mindre etablissementens iståndsättande och fullkomnande

än ock en alternativt föreslagen förflyttning till Malmö af den i Engelholm

förlagda sqvadronen, ansåg Kongl. Maj:t, som väl fann det vara för regementets

tjenstbarhet af högsta vigt, att dess särskilda etablissement blefve på ett

tillfredsställande sätt ordnade, sig dock, enär statens tillgångar måste tagas i

anspråk för så många andra föremål, böra vid 1867 års riksdag inskränka

sin framställning i ämnet till att begära medel för inköp af en tomt till utvidgning

af etablissementet i Malmö. Denna framställning blot af Riksdagen

afslagen.

Oaktadt frågan om inköp af sagde tomt för utvidgning af etablissementet

i Malmö sedermera åter förevarit, men lått förfalla, har dock sistnämnda etablissement

under de senare åren med ganska stor kostnad undergått åtskilliga

förbättringar, såsom uppförande åt särskild skostall, ötrige stallarnes iståndsättande,

inrättandet af afträdeshus och gödselstad i öfverensstämmelse med

helsovårdsstadgans föreskrift, inredning af arrester m. in,, men dock qvarstår

fortfarande olägenheten af kasernens alltför inskränkta utrymme och mindre

lämpliga anordning äfvensom bristen å exercis- och gymnastiklokaler. Etablissementen

i Helsingborg och Engelholm hafva deremot blifvit allt bristfälligare,

oaktadt tid efter annan vidtagna reparationsarbeten, enär deras fullständigare

iståndsättande icke kan ske utan ombyggnad. — Byggnaderna i Helsingborg

voro år 1876 i så dåligt skick, att byggnadsnämnden, på grund af 54 § i

byggnadsstadgan för rikets städer, fann sig böra föreskrifva, att stallarne skulle,

så fort ske kunde, nedrifvas och att densamme emellertid icke finge begagnas

till ytterligare upplag af foder och spanmål samt att äfven ridhuset skulle

rifvas eller nya yttermurar i detsamma uppföras. Byggnadsnämnden fann

nemligen dessa byggnader vara af den beskaffenhet, att de, särdeles under

de tider, då större förråd af foder der funnes upplagda, måste anses vådliga

för ej endast der tjenstgörande befäl och manskap samt för hästarne, utan

ock för de å stallgården trafikerande och för närboende. — Det är på grund

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. Nio 3 a, till Kong! Magits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

af den undersökning, som till följd häraf blef af fortifikatioiisbefälliafvareii i

Skåne verkställd å byggnaderna både i Helsingborg och Engelholm och hvarigenom

i allt väsentligt gafs stöd åt byggnadsnämndens i Helsingborg yttrande,

som Chefen för Husarregementet ingå!'' sin ofvannämnda framställning af den

19 Augusti 1876.

Då således behofvet af nya byggnader och en förbättrad inqvartering för

de nu i Helsingborg och Engelholm förlagda sqvadroner af Husarregementet Konung

Carl XV nödvändigt måste tillfredsställas, uppstod frågan om en förändrad förläggning

af nämnde delar af regementet. Den grundligaste och ur många synpunkter

för regementet fördelaktigaste förändringen — den att sammanföra

hela regementet i Malmö — stöter, äfven oafsedt det mindre lämpliga att

lemna en sådan gränsort som Helsingborg utan all garnisons-styrka, på åtskilliga

svårigheter. Så är det närvarande etablissementets tomtplats för trång att medgifva

några nya byggnaders uppförande och angränsande tomters dyrhet synes

förbjuda tanken på eu betydligare utvidgning. Genom att förlägga de för

Helsingborgs- och Engelholms-sqvadronerna nödiga byggnader på annan, i

Malmö kronan tillhörig mark, som blefve ganska långt aflägsen från det nuvarande

etablissementet, skulle en stor del af de fördelar, som vunnes genom

regementets sammanförande, gå förlorade. Det närvarande etablissementets försäljning

och uppförande å ny annan tomt af byggnader för hela regementet

skulle, om tjenlig plats stode att finna, sannolikt medföra alltför stora kostnader,

helst enligt de undersökningar, hvilka under sommaren blifvit verkstälda,

den del af kronans obebyggda tomter, som är till byggnadsplats tjenlig, icke

lemnar utrymme för ett så stort etablissement. Dertill kommer att öfningsfältet ej

har lämplig form och vidd för större antal sqvadroner, än det nu i Malmö förlagda,

och att en utvidgning af detsamma till följd af lokala förhållanden ej utan för sådant

ändamål oskäliga kostnader torde kunna vinnas. Tanken måste således återföras

pa uppbyggande i Helsingborg af ett etablissement, i hvilket naturligtvis också

komme att, inrymmas den nu i Engelholm förlagda sqvadronen. Det förslag

till sådant etablissement, som, efter hvad ofvan är anfördt, blifvit af Chefen för

fortifikationen uppgjordt, slutar emellertid på den höga kostnadssumman af

535,000 kronor, hvari dock ingår värdet af tomten. Under sistlidet år har sträfvandet

gått ut på att nedbringa kostnadsförslaget, hvilket ock så pass lyckats,

att fortifikationen anser byggnaderna jemte platsen, efter numera förändrade

byggnadspris, kunna erhållas för 471,000 kronor.

Sedan ärendets utredning hunnit denna punkt, hafva emellertid yppat sig

betänkligheter vid dess framläggande för innevarande års Riksdag. Utom det

att kostnaden, äfven i dess ganska betydligt mildrade skick, förefaller väl hög,

och derföre kan föranleda till försök att ytterligare nedtrycka densamma, har

uppstått fråga om att till Helsingborg förlägga äfven den tredje af regemen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4-7

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

tets nu särskilt detacherade sqvadroner. hvilken är i Ystad garnisonerad. För

regementet vore det, såsom redan förut antydts, både militärt och ekonomiskt

fördelaktigt, att dess förläggningsorter blefve så få som möjligt. De byggnader,

som af sqvadronen i Ystad disponeras, äro emellertid i det skick, att

det ej vore med god hushållning öfverensstämmande att endast åt ofvan angifna

allmänna grund öfvergifva desamma. Men behof har visat sig af sannolikt

temligen dyrbara nybyggnader för utvidgning af etablissementet å

Herrevadskloster, der nu Skånska Husar- och Dragon-regementenas exercissqvadroner

hafva sina öfningar, men utrymmet är alldeles för inskränkt för dessas

ändamålsenliga ordnande äfven i ekonomiskt hänseende. Den förutsättningen har då

legat temligen nära, att det kunde vara klokt att upplåta Husarregementet Konung

Carl XV:s byggnader i Ystad för Skånska Dragonregementets exercissqvadron,

inom hvilket sistnämnde regementes förläggningsområde Ystad är beläget, och, i

stället för att utvidga etablissementet å Herrevadskloster, som derförutan är tillräckligt

för Skånska Husarregementet, låta nybyggnaden komma tillgodo Husarregementet

Konung Carl XY:s sqvadron i Ystad, hvilken sålunda kunde sammanföras

med någon af regementets båda andra afdelningar, och då rimligast med

den Helsingborgska. Denna fråga, som för Husarregementet Konung Carl XY är

i hög grad vigtig, har emellertid blifvit så sent väckt, att vederbörlig utredning

af densamma ännu icke kunnat afslutas. Trots de skal, som således tala för uppskjutandet.

af den Helsingborgska byggnadsfrågan till en kommande Riksdag, skulle

jag dock, på grund af de båda etablissementens bedröfliga skick, som till och

med ej är alldeles fritt från fara för hästarne i Helsingborg, om än senaste

lappningar torde lyckats göra den i någon mån mindre öfverhängande, dock

hafva föreslagit Eders Kong}. Maj:t att för ändamålet äska medel vid innevarande

års riksdag, derest ej nödvändigheten att för år 1880 i möjligaste måtto

inskränka budgeten hade till de öfriga skälen lagt svårigheten att nu fordra

anslag för ett nytt byggnadsföretag af denna omfattning. Jag anser mig derföre

böra i underdånighet tillstyrka, att de i ämnet gjorda framställningar icke

måtte vid nu ifrågavarande statsreglering föranleda någon åtgärd.

Arméens pensionering.

Enligt dess underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1878 har Riksdagen, uppå

Eders Kongl. Maj:ts framställning, icke blott för upprätthållande af Arméens

pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner anslagit ett kreditiv

till samma belopp som under år 1878, eller 900.000 kronor, utan äfven

medgifvit, att hvad af det för år 1878 anvisade kreditiv kunde blifva oan vänd!,

finge för det kommande årets pensionering användas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Ur en i Arméens pensionskassa anställd beräkning framgår, att de för innevarande

år till pensioneringen sålunda användbara medel icke blott blifva

för ändamålet tillräckliga utan lemna det öfverskott, att, i den händelse detta

blifver för pensioneringen under år 1880 disponibelt, någon förhöjning i kreditivsumman

ännu för sistnämnda år icke är erforderlig. Vid sådant förhållande

för jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med

hvad sistlidet år egt rum, ville föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1880

anvisa ett kreditiv af 900 000 kronor, att användas dels till upprätthållande

af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp,

mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande

förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående; som ock medgifva att hvad af de till pensioneringen un

der innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt, må för det kommande

årets pensionering användas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål

äfven för år 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor

under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att understödsbeloppen

icke få öfverstiga 100 kronor åt hvarje understöd stagare.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes

Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende

å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel

samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som

extra, anslag, äfvensom i öfrig!, blindt af Departementschefen föreslaget

och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda

i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition

om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra

landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande

handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

1

Utdrag af Protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet

:

29.

Enkan efter aflidne Stallmästaren vid Husarregementet Konung Carl XY Matlhas

Giese, Ingrid Petersons underdåniga ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning om pension åt sökanden för hennes återstående lifstid; varande

vid denna ansökning fogade följande intyg:

prestbetyg, utvisande att sökanden, som är född den 15 Mars 1808 och blifvit

enka 1868, befunne sig i fattiga omständigheter;

läkarebetyg, innehållande att hon under flera år lidit af grå starr och, ehuru opererad

derför, likväl vore alldeles oförmögen att medelst arbete bidraga till sitt uppehälle;

Bih. till Rilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 i, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

afskrift af regementsorder den 11 December 1868, utvisande att Regementsstallmästaren

Giese nämnda dag aflidit samt att regementet, såsom ett uttryck af

oskrymtad tacksamhet för de oskattbara tjenster, Giese under sin nära 49-åriga tjenstetid

gjort regementet, efter honom anlagt 8 dagars sorg;

intyg af Generalmajoren och f. d. Chefen för Husar-regementet Konung Carl XY

Friherre C. A. B. Cederström, hvari vitsordas att Giese under sin långa tjenstetid

med ovanlig skicklighet och aldrig tröttnande nit skött sina åligganden i tjensten samt

till stor del bragt den enskilda ridningen vid kavallerierna inom riket till dess närvarande

ståndpunkt, äfvensom inom det enskilda lifvet gjort sig känd för stor redbarhet.

Departements-chefen anförde härefter:

Aflidne Stallmästaren Gieses förtjenster äro redan af Riksdagen erkända, i ty

att 1867 års Riksdag beviljade honom å allmänna indragningsstaten en pension af

400 kronor att utöfver don pension, honom från Arméens Pensionskassa kunde tillkomma,

af honom efter afskedet åtnjutas. Till följd af hans innan afskedet redan

den 10 December 1868 inträffade död kom denna indragningsstatspension aldrig att

af honom uppbäras. I betraktande såväl af mannens förtjenster, som enkans fullkomliga

medellöshet, jemte dess af ålder och ögonlidande förorsakade oförmåga att genom

arbete förvärfva ens bidrag till sitt uppehälle, får jag i underdånighet hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå den snart sammanträdande Riksdagen att å allmänna

indragningsstaten uppföra en årlig pension af 300 kronor, att af henne från

och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes

Kongl. Maj:t härtill lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet

härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande af

det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

a

Utdrag af Protokoll öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet

inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

Steyern,

Malmström.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet

:

30.

Enkan efter t. f. intendenten vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, f. d.

Öfverste-löjtnanten m. m. Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Zelows underdåniga

ansökning om pension, till stöd för hvilken underdåniga anhållan sökanden anfört:

att hon, som enligt bifogadt prestbetyg uppnått en ålder af 76 år, måst göra sig

urafva efter sin innevarande år aflidne make och således saknade alla tillgångar, helst

Flach, som under kommendering till Danmark år 1848 blifvit utnämnd till Kapiten,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

då försummat att erlägga föreskrifven befordringsafgift, hvaraf följden blifvit, att sökanden

finge uppbära endast löjtnantsenkepension och detta först i Juni 1880, att då

utgå med 112 kronor 50 öre årligen; att innevarande års Riksdag beviljat hennes man,

i egenskap af utredningsintendent, pension, hvilken han dock aldrig fått tillträda;

samt att Öfverste-löjtnanten Flack tjenat staten i 60 år och derunder vid Elfsborgs

regemente blifvit befordrad till andre Majorsbeställning, från hvilken han erhållit afsked

år 1852, hvarefter han från år 1855 till sin död tjenstgjort som intendent vid

Göteborgs utredningsförråd.

Med afseende på aflidne Öfverste-löjtnanten Flachs långa och väl vitsordade statskonst,

hvarvid komma i betraktande framför annat hans i intendenturbefattningar

inlagda förtjenster, bevisade såväl vid mobiliserad arméfördelning år 1848 i Danmark,

som ock vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, der han under mer än 20 års tid

med, enligt Arméförvaltningens vitsord, särdeles nit, trohet och skicldighet utöfvat

intendentsbefattningen, vid hvars indragning honom af sistförsamlade Riksdag var

tillerkänd pension å allmänna indragningsstaten, så och i betraktande af enkan Flachs

medellöshet och höga ålder af 76 år, hvilken utesluter förmågan att genom arbete

sig försörja, hvartill kommer, att Flach af döden hindrades att draga någon förmån af

den honom af Riksdagen tillagda pension, hemställde Statsrådet i underdånighet, det

Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition

om uppförande å rikets allmänna indragningsstat af en årlig pension till belopp af

300 kronor, att af sökanden från och med år 1879 under hennes återstående lifstid

åtnjutas.

Härtill täcktes Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af

protokollet härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande

af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

jV. C. Arfvidsson.

Stockholm, K. L. Beckman, 1879.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet Öfver Sjöförsvar särenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms

Slott den 8 Januari 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre Be Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Tliyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steg er n och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anhöll i underdånighet

att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af

utgifterna å riksstatens femte hufvudtitel under år 1880, få föredraga

följande inkomna skrivelser och förslag:

Do) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 September

1878, med förslag öfver behofvet af förändring i ordinarie samt af

extra statsanslag under femte hufvudtiteln för år 1880;

2:o) Chefens för Mariningeniörstaten underdåniga memorial den

18 Oktober 1878, om beredande af ålderstillägg för ingeniörer och

extra ingeniörer;

3:o) Marinförvaltningens embetsskrifvelse den 27 sistlidne December,

med utredning och förslag rörande tillökning i förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m.;

Do) Samma embetsverks embetsskrifvelse den 29 November 1878,

Bih. till Biksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1819.

i hvad densamma anginge behofvet af tillökning i anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart; samt

5:o) Chefens för flottans militärpersonal underdåniga skrifvelse

den 29 November 1878 med förslag till organisation af eu sjökrigshögskola

för flottans officerare.

Derefter anförde Departementschefen beträffande:

Aflöning för Flottans kårer och stater.

1, 2. »För genomförande af den åren 187G och 1877 faststälda

lönereglering för flottan, — för livilket ändamål senast församlade

Riksdag dels medgaf, att under statsregleringsåret inflytande afgifter

för vakanta rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län finge afses, dels ock anvisade anslag å extra stat med 50,000 kronor

att, i mån af behof, under samma år användas, — skulle, enligt

Marinförvaltningens beräkning, erfordras under år 1880 utöfver det

ordinarie aflöningsanslaget ett belopp af 172,976 kronor 45 öre, derutaf

inqvarteringsbidrag 29,500 kronor. Till sistnämnda summa skulle,

enligt hvad jag under punkten 4 här nedan kommer att anmäla, läggas

ytterligare 1,800 kronor till inqvarteringsbidrag åt deri omnämnde

personer, hvarigenom det för detta ändamål erforderliga belopp komme

att uppgå till 31,300 kronor samt hela den, för genomförande af löneregleringen

för år 1880, utöfver ordinarie anslaget behöfliga summa i

sin helhet uppgå till 174,776 kronor 45 öre. Vid granskning'' af

denna beräkning har jag emellertid funnit berörda belopp kunna

nedsättas till samma summa, som för innevarande år ansetts för

ändamålet behöflig, eller 170,000 kronor; och då ofvan nämnda vakansafgift

kan antagas under år 1880 inflyta med samma belopp, hvartill

den för år 1879 beräknats eller 120,000 kronor, skulle följaktligen

derutöfver för löneregleringens genomförande jemväl under förstnämnda

år, eller 1880, erfordras särskilda medel till belopp af 50,000

kronor.

Då förhållandena i detta afseende sålunda äro desamma, som under

innevarande år, torde ock enahanda framställning böra ske nu som då;

dock finner jag mig böra föreslå den ändring med afseende å det extra

anslaget, att detsamma till väsentlig förenkling vid redogörelsen måtte, i

öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t de senast förflutna tre

åren föreskrifvit i afseende å de vakansafgiftsbelopp, som till löneregleringens

genomförande användas, få till anslaget för aflöning'' åt Flottans

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a til! Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3

kårer och stater öfverföras för att gemensamt med detta redovisas;

och hemställer sålunda att Eders Kongl. Magt må föreslå Riksdagen:

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags

beslut, anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl

öfriga efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för

löneregleringens behof under sist nämnda år få användas;

att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett

anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att

gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

3. Vid underdånig föredragning den 7 Januari sistlidne år af

frågan om reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1879,

understälde jag Eders Kongl. Maj:ts pröfning angelägenheten deraf,

att det redan vid flere föregående tillfällen framhållna behofvet af tillökning

i Kongl. Flottans officerskår blefvo tillgodosedt; i anledning

hvaraf Eders Kongl. Maj:t ock täcktes, med bifall till min derom

gjorda hemställan, begära Riksdagens medgifvande att _ en del af de

till reserv- och indragningsstaterna afsedda medel Ange, i den mån de

blefve tillgängliga, användas till aflönande åt uppgifvet antal officerare,

deribland 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, vid Kongl. flottan.

Riksdagens båd/i kamrar stannade likväl, jemlikt underdånig skrifvelse

den 20 Maj samma år vid behandling af detta ärende i olika beslut,

hvilka af Riksdagen ansågs vara af beskaffenhet, att frågan för samma

Riksdag förfallit.

Med afseende å denna frågas synnerliga vigt för flottans framtid,

anser jag mig emellertid redan nu böra till densamma återkomma,

dervid jag naturligen finner mig böra, med hänsyn till de skäl, som

kunna anses hafva bidragit till den ena Kammarens utslag å framställningen,

tillse, huruvida icke det då afgifna förslaget kan, utan att det

med detsamma afsedda syftemål i hufvudsaken eftersattes, i någon

mån inskränkas och derigenom Riksdagens godkännande . nu vinnas

för en åtgärd, som uppenbarligen förr eller senare måste vidtagas.

Vid flottans sättande på krigsfot erfordras, efter utelemnande af sådana

äldre fartyg, hvilka icke utan större kostnader och tidspillan kunna

försättas i tjenstbar^ skick, till redan befintliga fartyg och nu förberedda.

minspärrningar, 103 sill >al tern officerare samt för stationstjenstgöringen

m. m. och i reserv minst 29 eller tillsammans 132, vid hvilket

förhållande och då nuvarande tillgången enligt stat är 69, det felande antalet

eller 63 subalternofficerare för sådan händelse måste fyllas från andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil■ N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877).

källor såsom sjökadettkårens öde klass och sjöbeväringen. Härigenom

skulle emellertid uppkomma ett procentförhållande emellan vid flottan

anstälde och för tillfället konstituerade officerare som, i betraktande

deraf att sjöbeväringsofificerare måste anses sakna nödig kännedom om

sj ö k r ig s in åt e r i e lens handhafvande, lärer få betraktas såsom i hög grad

otillfredsställande. En tillökning af endast 31 subalternofficerare, eller

det i föregående förslag upptagna antal, och hvilka i allt fall skulle

endast successivt anställas, kan derföre ej rimligen anses öfverskrida

gränsen af det ytterst nödvändiga,

Hvad åter angår den förut föreslagna tillökningen af officerare

inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader, så afsågs dermed

icke att skapa ett nytt antal sådana platser utöfver dem som på den

aktiva staten och den permanenta reservstaten tillsammans redan inrymdes,

utan endast att, med indragning af den sistnämnda, å den

aktiva staten erhålla ett efter det förökade antalet subalternofficerare

redan länge godkändt och afvägdt förhållande emellan antalet officerare

inom de. särskilda graderna. En permanent reservstat saknar nemligen,

enligt .min uppfattning, nu mera efter fastställande af en förbättrad pensionering,

hvarigenom bestämmelsen om tvunget afsked vid viss lefnads°ch

tjensteålder kan vinna följdriktig tillämpning, den betydelse som en

dylik stat hade vid tiden för den nu varande permanenta reservstatens

inrättande. På grund häraf ansåg jag och vidhåller fortfarande att det

visserligen vore önskvärd! att regementsofficers- och kaptensgraderna

vid den aktiva staten tillökades med det antal, som betingades af en

tillökning i subalternofficersgraderna och att den permanenta reservstaten

af stängdes. Men ehuruväl jag sålunda finner det till sistlidne års

Riksdag framstapla förslag i dess helhet bäst motsvara fordringarna å

ökad tillgång på officerare i jemn! afvägdt förhållande emellan de olika

graderna, sa kan det ju emellertid icke bestridas, att tillräckligt antal

högre officerare blifver att tillgå om, utom det antal den aktiva kårens

stat upptager sammanlagd! med dem hvilka, efter erhållet afsked med

pension och fylnadspension, intill viss lefnadsålder äro skyldige att vid

inträffande krig eller större rustningar tjenstgöra, sådana officerare

fortfarande blefve att påräkna från nyssnämnda reservstat. Vid sådant

förhållande medgifver. jag gerna att det skäl, som anförts för tillökningen

inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader icke i och

lör sig utgör tillräcklig anledning att nu förnya framställningen i denna

del,, helst om hufvudsaken eller subalternofficersgradernas tillökning

derigenom lättare kan vinnas.

Da jag sålunda går att tillstyrka förnyad framställning till Riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 5

i frågan, ehuru, af anförda skäl, endast i hvad den afser en tillökning af

subalternofficerare, torde jag få erinra att den invändning mot officerskårens

tillökning man velat hemta från den påstådda nödvändigheten att

samtidigt höja öfningsanslagets belopp, synes bero på den förutsättningen

att fartyg till större antal eller för längre tid än vanligt skulle behöfva

utrustas för att icke sjöbefarenheten inom officerskåren skulle komma att

lida. Så blefve dock icke förhållandet, ty redan nu under de vanliga sommaröfningarne,

när ett större antal fastän icke på långt när alla våra

fartyg varit rustade, har tillgången på subalternofficerare ofta icke medgifvit

att hvarje fartyg fått det antal dylika officerare, som det enligt

den för kriget beräknade besättningslistan bör hafva. Det skulle för

öfrigt icke allenast icke möta hinder utan till och med medföra vissa

fördelar om nämnda antal under fredsöfningarna öfverskredes. Den

tillökning i kostnaderna, som blefve en följd af sjöaflöning åt det ökade

antalet officerare, är åter alltför obetydlig att utöfva nämnvärd inverkan

på nämnda anslags tillräcklighet. Förhöjning i öfningsanslaget, önskvärd

i och för sig, synes mig derföre ej utgöra ett vilkor för att den aktiva

officerskåren må kunna ökas med i frågavarande antal.

Att frågans afgörande ej bör vidare undanskjutas följer redan

deraf att beräkningen af erforderligt antal subalternofficerare är, som

ofvan blifvit, angifvet, grundad på den materiel vi redan ega. Emot

partiela, riksdag efter riksdag, för ett år i sender fattade beslut om

officerskårens tillökning, ställer sig åter svårigheten att under sådana

förhållanden åstadkomma det systematiska ordnande af sjökrigsskolan,

som är nödigt om officerskårens rekrytering skall med tillbörlig stadga

kunna upprätthållas. I sådant afseende torde få erinras att behofvet af

nya officerare vid flottan bör kunna beräknas åtminstone 6 år i förväg

eller den tid, som erfordras för ynglingens utdaning till sjöofficer. Det

antal elever, livilka årligen vinna inträde i skolan, bör, om rubbninningar

skola kunna undvikas, afpassas efter behofvet af nya officerare

det år dessa elever, efter afslutad kurs, lemna skolan. Med tillämpningen

af tvunget afsked vid viss ålder och med ledning af en föregående

tids erfarenhet om det antal officerare, som före uppnådd pensionsålder

af en eller annan orsak lemnar vapnet, låter detta behof med

erforderlig noggranhet i förväg sig beräkna i hvad det afser ersättning

för afgångne, och så naturligtvis äfven, om genom successiv,

på förhand bestämd, tillökning ytterligare behof kommer att uppstå;

men skulle under tiden, i följd af vexling i besluten vid en allenast

successivt skeende pröfning af nya officerares uppförande å stat antingen

en förberedd tillökning till större eller mindre del eller möjligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

helt och hållet afvisas, eller en oförberedd tillökning uppstå, så komme

naturligen att inträffa, att antalet offieersämnen under en följd af år

blefve i ena fallet för stort och i det andra för litet.

I det åberopade förslaget till sistlidne års Riksdag beräknades kostnaderna

för tillsättning af samtlige då ifrågasatta nya officersbeställningar

till 154,647 kronor 50 öre, eller 40,647 kronor 50 öre utöfver

redan anvisade 114,000 kronor för en permanent reservstat. Då nu

för tillsättningen af nya 27 löjtnants- och 4 underlöjtnantsbeställningar,

enligt beräkningarna för samma förslag, erfordrades 46,115 kronor

skulle, för att ej öfverskrida förstnämnde siffra, anvisas för de nya

subalternbeställningarna af de för permanenta reservstaten påräknade

medel ......................................................................................... kr. 5,467: 50

och af öfriga reservstats- och indragningsstatens medel » 40,647: 50

samt det för den permanenta reservstaten afsedda belopp

sålunda nedsättas till .........................................................

46,115: —

108,532: 50

Summa 154,647: 50

Af bifall till berörda förslag blefve i öfrigt eu gifven följd att på

nådig pröfning i hvarje särskildt fall komme att bero, i hvilken ordning

medel, som genom afgång på reserv- och indragningsstaterne

blefve tillgängliga, komme att användas antingen för aflöning åt nya

subalternofficerare vid Kongl. Flottan inom ett belopp af 46,115 kronor

eller till öfverflyttning af kaptener och officerare af högre grad på

permanenta reservstaten inom ett belopp af 108,532 kronor 50 öre.

Slutligen torde böra bär anmärkas att, eldigt från Marinförvaltningen

lemnad uppgift, det till reserv- och indragningsstaterna anvisade

belopp, 238,422 kronor 5 öre, var den 31 December nästliden år disponerad!

sålunda:

till Permanenta Reservstaten ................................................ kr.

Nya Reservstaten .......................................................... »

Kongl. Maj:ts Flottas Reservstat ................................ >>

Indragningsstaten ............................................................ »

Indragne vid Göteborgs depot..................................... »

65,250: —

133,213: —

2,126: 25.

30,399: 97.

4,050: —

3,382: 83.

»

»

)>

»

disponibel återstod

Summa kr. 238,422: 05.

På grund af hvad jag sålunda härofvan i underdånighet anfört

anser jag mig böra hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen:

att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o å a till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1879.

årens Riksdagar faststälda lönereglering för Kongl. Flottans officerare,

åt 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning som

finnes lämplig tillsättas för successivt upptagande å Kongl. Flottans

stat, icke allenast medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf

det till upprättandet af eu permanent reservstat afsedda belopp 114,000

kronor, utan ock anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reservoch

indragningsstaterna, i mån af derå uppförde officerares afgång,

öfverflyttas tillika med nyssberörda mindre belopp till staten för Kongl.

Flottans officerskår.

4. Sedan vid sistlidet års Riksdag framstäldt förslag om upprättande

af en för armén och flottan gemensam artilleribyrå, i hvilken 3 å 4 officerare

af flottan beräknats komma att tjenstgöra och för livilka antagits

att, förutom arvode å fjerde hufvudtitelns stat, inqvarteringsbidrag af

tillsammans 1,600 kronor årligen komme att erfordras, icke vunnit

Riksdagens bifall, täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878

föreskrifva att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af

angelägenheter rörande flottans artilleri, ytterligare tre officerare skulle

förordnas att tills vidare tjenstgöra å Marinförvaltningens militärafdelning;

och har Marinförvaltningen i sitt förberörda förslag öfver de

belopp, som till aflöning för flottans kårer och stater år 1880 komme

att blifva behöfliga, anmält, att inqvarteringsbidrag å 500 kronor åt

en hvar af nämde officerare, eller tillsammans 1,500 kronor, komme

att erfordras.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 5 Oktober 1877 i nåder förordnat

om anställning dels af två informationsofficerare och två informationsunderofficerare

för undervisningen i minväsendet vid flottans

stationer utöfver det antal som i 1876 års stat upptogs, dels ock af

en adjutant hos Öfverkommendanten i Carlskrona, hvartill kommer,

sedan inflyttning skett i den nya lokalen för Sjökrigsskolan, en tredje

ordinarie kadettofficer, för hvilka samtlige, med undantag af den vid

Stockholms station anstälde informationsunderofficer i minväsendet, för

hvilken bostad finnes anvisad, inqvarteringsbidrag till följande belopp

erfordras, nämligen:

1 Informationsofficer i minväsendet i Stockholm ............... kr. 500: —

1 d:o d:o i Carlskrona .............. » 400: —

1 Kadettofficer .............................................................................. » 500: —

1 Adjutant bos Öfverkommendanten i Carlskrona ........... » 300: —

1 Informationsunderofficer i minväsendet i Carlskrona...... » 100: —

tillsammans kr. 1,800

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 4 a till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Uti den af Marinförvaltningen öfver behofvet af erforderliga inqvarteringsbidrag

gjorda beräkning är, efter afdrag för upplåtna bostadslägenheter

på grund af den genom nådiga brefvet den 12 Juli

1878 fastställda bostadsregleringen vid Stockholms station, för ändamålet

upptaget ............................................................................. kr. 21,100: —

hvartill kommer på grund af 1877 års Riksdagsbeslut... » 6,900: —

äfvensom till ytterligare 3 i Marinförvaltningens militär
afdelning

tjenstgörande officerare ................................. » 1,500: —

Summa kr. 29,500: —

Med tillägg af ofvan upptagna nya inqvarteringsbidrag » 1,800: —•

skulle således det för ändamålet erforderliga belopp

uppgå till............................................................................... kr. 31,300:

eller den summa, jag här ofvan under punkterna 1 och 2 beräknat

skola kunna ingå i det af mig till 170,000 kronor upptagna belopp

till genomförande af löneregleringen för flottan.

Jag har följaktligen under denna punkt endast att tillstyrka nådig

framställning till Riksdagen derom

att, utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan

finnas i stat upptagne till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar,

derest de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar

måtte å staten få uppföras till erhållande af enahanda förmån

med de i sådant afseende för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen

:

3 Officerare i Marinförvaltningens militärafdelning, å 500 kr. .. 1,500 kr.

1 Informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station ... 400 »

1 d:o d:o vid Stockholms d:o ... 500 »

1 Kadettofficer........................................................................................ 500 »

1 Adjutant hos Ofverkommendanten i Carlskrona..................... 300 »

1 Informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station 100 »

1 d:o d:o vid Stockholms d:o 150 »

5. Den vid 1874 års Riksdag faststälda och, hvad personalens

antal beträffar, ännu gällande stat för Mariningeniörstaten upptager:

1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 5 Ingeniörer, 2 Byggmästare, 2 extra

Ingeniörer, 2 Ingeniörer samt 2 Underingeniörer. Af denna stats tjenstemän,

till hvilka icke räknas underingeniörerne, som egentligen äro

elever,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879. 9

elever, tillkommer rätt till ålderstillägg icke de 2 extra ingeniörerne

och de sist nämnde 2 ingeniörerne, Indika senare förut benämnts ritare

och varit anstälde i Öfverdirektörens kontor samt numera äro tjenstgörande

i Marinförvaltningens ingeniörafdelning. Dessa fyra tjensteman,

likasom byggmästare, äro anstälde under vilkor af viss tids

ömsesidig uppsägning.

Nu bär Öfverdirektören uti sitt förut omförmälda memorial den

18 sistlidne Oktober anfört, att tillkomsten af dessa uppsägbar! klasser

af tjensteman, Indika hufvudsakligen hade likartad tjenstgöring med

de ordinarie ingeniörerne, icke halt sin grund uti tillfälligt behof af

ökad personal, utan deruti, att den ursprungligen anstälda fasta personalen

befunnits otillräcklig, i följd hvaraf ock nämnda klasser tillagda

arvoden upptagits på ordinarie stat, så att platserna äro ständiga, ehuru

deras innehafvare äro uppsägbar». Den osäkerhet i nämnde tjenstemäns

ställning, som häraf blefve en följd, både upprepade gånger föranledt

eller varit nära att föranleda personer, Indika det för tjensten skulle

varit högligen gagnande att vid staten bibehålla, att emottaga dem

gjorda anbud å betydligt högre allöningsförmåner vid enskilda mekaniska

verkstäder. Då det emellertid vore eu påtaglig fördel att kunna

bibehålla kunnige och pålitlige tjens temän af i fråga varande klasser,

jemväl med hänsyn till önskvärdheten att, såsom regel, yppade ledigheter

inom den fast anstälda personalen blefve från dem fylda, samt

i betraktande af den långsamhet vid befordran, som inom Mariningeniörstaten,

i likhet med andra kårer med fåtalig personal, egde rum,

an sago Öfverdirektören nödvändigt, att afgång bland de på uppsägning

anstälde ingeniörer och extra ingeniörer ur statens tjenst genom verksamma

åtgärder blefve förebygd. I sådant afseende vore väl de kraftigaste

medlen, att uppsägbarheten borttoges och att det fasta arvodet-

höjdes, men då af dessa åtgärder den förstnämnda skulle föranleda

rubbning i grunden för Mariningeniörstatens organisation och den senare

påkalla höjning i gällande aflöningsstat, funne sig Öfverdirektören för

vinnande af det åsyftade ändamålet böra förorda, att i fråga varande

ingeniörer och extra ingeniörer blefve tillförsäkrade ålderstillägg efter

5 och 10 års tjenstgöring med 500 kronor hvarje gång, i likhet med

hvad redan funnes bestämdt för ej mindre de fast anstälde ingeniörerne,

än ock de två vid Mariningeniörstaten likaledes på viss tids uppsägning

förordnade byggmästarne.

De af Chefen för Mariningeniörstaten sålunda anförda omständigheter

synas mig vara väl förtjent» af uppmärksamhet, och då det framBih.

till lliksd. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N;o A. a bill Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

stälda förslaget, enligt hvilket beloppet af ålder stilläggen kan för år

1880 beräknas till högst 1,500 kronor, utan tvifvel på det för statsverket

billigaste sätt bidrager dertill att staten i täflan med den enskilda

industrien skall kunna vid sin tjenst bibehålla skicklige fartygs- och

maskinkonstruktörer, anser jag mig böra förorda nådig framställning

till Riksdagen derom,

att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter

tillkommer Mariningeniör och Byggmästare vid Mariningeniörstaten, må

tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och

de två med arvoden aflönade ingeniörerne.

o

Ålderstillägg,

6. Från detta förslagsanslag, som i riksstaten för år 1879 är

uppfördt till 25,000 kronor, utgår löneförhöjning efter viss tjenstetid

åt löntagare vid Sjöförsvarsdepartementet af Kongl. Maj:ts kansli,

Mariningeniörstaten och Civilstaten vid flottans stationer, åt civile embets-

och tjensteman samt betjente vid Marinförvaltningen, lärare i

icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan samt lärarne vid skeppsgosseskolan

i Carlskrona. Af gjord beräkning inliemtas att löneförhöjningar,

enligt gällande bestämmelser, skulle med år 1880 tillgodokomma berörde

löntagare till sammanlagt belopp af.......................... kr. 31,850: —

Under förutsättning af bifall till ofvan gjorda framställning

i afseende å dylika förhöjningar åt vissa

tjenstemän vid Mariningeniörstaten skulle härtill

komma ................................................................................. » 1,500: —

och alltså för år 1880 erfordras eu summa af......... kronor 33,350: —

Till Riksdagen torde derföre böra hemställas att i fråga varande

anslag från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor, förhöjes med i jemnt

tal 8,000 kronor eller till 33,000 kronor.

Undervisningsverken.

7. Under åberopande af de alltmer växande anspråken på ökade

insigter hos sjöofficeren i delvis nytillkomna grenar af sjökrigstjensten,

har Chefen för Flottans militärpersonal i ofvan åberopade skrifvelse

den 29 November sistlidna år anfört att, ehuru sjökrigsskolan på

ett tillfredsställande, med sådana anstalter i andra länder fullt jemförlig!

sätt bibringar do unga sjöofficersämnena eu för deras blifvande

yrke god grund, denna skola dock icke kunde anses tillfyllestgörande

för att ensamt derpå bygga sjöofficerens hela yrkesbild
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. No 4 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

ning, på grund hvaraf han ansett sig böra föreslå inrättandet vid

flottans härvarande station af eu lärokurs under benämning »Högre

Sjökrigsskola». Denna undervisningsanstalts hufvudsakliga uppgift skulle

blifva att dels lemna samtlige hädanefter utnämnde underlöjtnanter vid

Kong! Flottan tillfälle till förvärfvande af den för deras yrkesutbildning

nödvändiga allmänna kunskap i en del militärämnen, Indika icke

i tillräcklig omfattning studerades vid Sjökrigsskolan, och dels bibringa

högre specialkunskap företrädesvis i minväsendet åt officerare,, som

ville egna sig mera uteslutande åt denna detalj af tjensten; hvarjemte

det skulle vara en hvar officer, som sådant önskade, förunnadt, att efter

gjord anmälan och om hans tjenstgöring det medgåfve, få följa föreläsningarne

i samtlige eller enstaka ämnen, som tillhörde lärokursen.

Enligt det förslag till ordnandet af en sådan lärokurs, hvilket

finnes skrifvelsen vidfogadt, skulle densamma vara tvåårig och fördelad

å två afdelningar: en nedre, obligatorisk för en hvar, som hädanefter

utnämndes till officer; och en öfre, hvilken skulle vara tillgänglig fölen

hvar, som, sedan han genomgått skolans nedre afdelning, anmälde

sill önskan att i kursen vinna inträde.

Undervisningen i den nedre aldelningen skulle omfatta:

Fysik och kemi, mindre kurs, hufvudsakligast med afseende lästa dt

vid minväsendet;

Teoretisk och ''praktisk kurs i minväsendet, mindre kurs, omfattande

minmaterielens användande vid så väl det rörliga som det lasta minförsvaret;
Militärisk

kustgeografi med särskild hänsyn till sjökrigsmatenelens

användande i strategiskt och taktiskt hänseende, hvarmed skulle vara

förenad öfning i sjökrigsspel;

Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för

eleven att välja ''ett af dessa språk såsom obligatoriskt examen sämne.

Undervisningen i den öfre utdelningen skulle omfatta:

Fysik och kemi, större kurs, med hufvudsakligt afseende å min
väsendet;

_

Teoretisk och praktisk kurs i minväsendet, större kurs, hufvudsakligast

omfattande det fasta minförsvaret, jemte handterandet och vården

af sjelf gående minor;

'' Militärisk kustgeografi, hufvudsakligen med fästa dt afseende på våra

förnämsta minpositioners och hamninlopps hydrografiska och topografiska

beskaffenhet;

Fackritningar i minväsendet tillhörande delar;

Mineringsförslags utarbetande;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för

eleven att välja ett af dessa språk såsom obligatoriskt examensämne.

Kursen i hvardera afdelningen skulle vara ettårig och fördelad på

tre . terminer, en höst-, eu vår- och en sommartermin, samt taga sin

början den 1 Oktober. Höst- och vårterminerna skulle upptagas af

teoretisk och praktisk undervisning vid stationen och sommarterminen

uteslutande användas till praktiska minöfningar dels vid stationen och dels

pa minöfningsexpedition. Vid hvarje termins slut skulle gifvas korta

ferier.

Lärepersonalen skulle utgöras af:

2 informationsofficerare i minväsendet, en för hvardera afdelningen;

1 lärare i fysik och kemi;

1 lärare i militärisk kustgeografi; samt

3 lärare i lefvande språk,

till Indika samtlige arvoden skulle utgå enligt nedanstående förslag:

Undervis-

■ .

ningstimmar

Kronor.

i veckan.

1 Informationsofficer i minväsendet

13

1,200

1 d:o i d:o

12

1,000

1 Lärare i fysik och kemi . .

8

2,400

1 d:o i militärisk kustgeografi

3

300

1 d:o i engelska språket ... .

2

600 i

1 d:o i franska språket ...

2

600

j 1 d:o i tyska språket ....

2

600

Summa kronor

6,700 |

hvarförutom skulle erfordras dels arvode åt en

vaktmä-

stare...................

200 i

i

dels till modeller, böcker, skrif- och ritmaterialier, ved

m. in..........

3 000 1

........................................

i allt kronor

9,900 |

Derjemte bär samme Chef uti sin likaledes under den 29 Novembei

sistlidne ar afgifna årsberättelse framhållit önskvärdheten

deiaf att en mindre summa, beräknad till 1,200 kronor årligen, blefvo

anslagen föi att enligt nådigst faststälda grunder utgå såsom skälig er
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, cm Statsverket 1879.

sättning för nedlagd tid och arbete åt de officerare, som funnes lämplige

och villige att, medelst föredrags hållande i sjökrigsvetenskapliga

eller med dem sammanhängande ämnen, bereda tillfälle åt andra officerare,

att få inhemta den kännedom om sjökrigsvetenskapens framsteg

i olika riktningar, som eljest i saknad ofta af både tid och utväg

icke kunde förvärfvas.

Behofvet af lärokurser för att hos sjöofficeren underhålla och förkofra

de kunskaper och öfriga insigter, hvaraf honom i tjensten göres

behof, är icke nytt. Redan under första decennierna af detta århundrade

höllos vid flottans station i Carlskrona föreläsningar uti navigation

och artilleri och i början af 1820-talet lades dertill föreläsningar

i sjötaktik, manöver och krigshistoria. De komiterade, som år 1826

afgåfvo förslag till ordnande af rikets sjöförsvar, ansågo en högre

applikativ undervisningsanstalt för flottan böra, efter samma grunder

som artilleriets på Marieberg, inrättas i Carlskrona, hvartill ock från

och med 1830 anslogs ett årligt belopp af 1,500 Riksdaler. Föreläsningarna

fortgingo till in på 1850-talet, men applikation sskolan fick

icke den betydelse för vapnet som dermed åsyftats och anslaget indrogs

småningom samt användes för andra ändamål. Frågan lag derefter

någon tid nere till dess Orlogsniannasällskapet vid början af år

1874 till Eders Kongl. Maj:t inkom med förslag till ordnande af en

högskola för sjöofficerare vid flottans härvarande station, för hvilken

årliga kostnaden beräknades till 10,000 kronor. Ärende! remitterades

till den då församlade sjöförsvarskomité, hvilken i sitt betänkande den

16 April samma år förklarade sig väl inse behöfligheten af eu högskola,

der flottans officerare kunde beredas tillfälle att ytterligare utvidga

förvärfvado kunskaper för yrket, men ansåg det åsyftade ändamålet

kunna vinnas, om undervisningen vid då varande krigshögskolan

ordnades med större hänsyn till sjöofficerarnes utbildning derstädes

än då vore fallet, med anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t, i nådigt

beslut den 8 Maj 1874, fann frågan för det dåvarande ej böra

till någon åtgärd föranleda.

Den högre militära undervisningen för arméns officerare har emellertid

nu mera tagit, en riktning, hvarigenom möjligheten att i gemensamma

undervisningsanstalter, på sätt komitén ifrågasatt, förena undervisningen

för arméns och flottans officerare blifvit ännu mera aflägsnad.

Vid pröfning den 2 Februari 1877 af Chefens för Generalstaben

underdåniga förslag till upprättande af en krigshögskola i Stockholm

fann nemligen Eders Kongl. Maj:t det vara ådagalagdt, att krigshögskolan

å Marieberg icke förmådde att ensam bibringa de olika ar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ter af högre militärbi] cl ning, som nutiden kräfver, hvarföre generalstabslinien

skildes från läroverket å Marieberg, hvilket derefter blef en

högre fackskola för artilleri- och ingeniörbildningens befrämjande. De

officerare af flottan, Indika önska egna sig mera åt den artilleristiska

detaljen, kunna visserligen vid sistnämnda läroverk erhålla erforderlig

ytterligare utbildning, hvarföre icke heller det föreliggande förslaget

till högre lärokurser för flottans officerare afser sådan utbildning; men

deremot kan undervisning i de ämnen, som äro nödvändiga för grundläggande

af kännedomen om sjöminors användande, konstruktion och

handterande svårligen förläggas till nämnda läroverk, emedan det i

sådant fall skulle få sig ålagd eu ny art af högre bildning, som mera

än den utbrutna skilde sig från detsammas öfriga uppgifter. Med

hänsyn så väl härtill, som i betraktande af de i vissa ämnen betydligt

ökade insigter, Indika numera fordras af en sjöofficer, derest han skall

kunna på bästa sätt tillgodogöra all den förstörelsekraft som nutidens

dyrbara sjökrigsredskap, då de rätt handhafvas, i så hög grad besitta,

anser jag det vara högligen af behofvet påkalladt att en särskild lärokurs

för sjöofficerare anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad Chefen för flottans militärpersonal föreslagit och med ledning i

öfrigt af den erfarenhet, som vunnits af de mindre kurser i minväsendet,

hvilka under senaste åren fortgått vid flottans båda stationer.

Tjenlig lokal för denna kurs kan erhållas i befintlig byggnad å Skeppsholmen.

T afseende å kostnaden för ifrågavarande lärokurs förekommer att

lärarearvodena i de militära ämnena äro beräknade efter omkring 100

kronor årligen för hvarje understsningstimme i veckan, läsåret beräknadt

till 26 veckor för den nedre samt 32 veckor för don öfre af delningen; och

häremot torde intet vara att anmärka. Men i de icke militära ämnena

äro arvodena beräknade efter 300 kronor årligen för hvarje undervisningstimme

i veckan, livilket belopp, i betraktande af det sannolika

elevantalet, som icke lärer komma att öfverstiga 20, samt de arvoden,

Indika äro faststälda för undervisningen vid sjökrigsskolan, torde

kunna tillsvidare bestämmas till 200 kronor för hvarje undervisningstilinne

i veckan, hvarigenom eu minskning i kostnaden af 1,400 kronor

skulle uppstå. Derjemte torde det till modeller, böcker, instrument,

ved, samt skrif- och ritmaterialier föreslagna belopp af 3,000 kronor

kunna minskas med 1,000 kronor eller till 2,000 kronor.

Emellertid är det, såsom ock af Chefen för flottans miltärpersonat

blifvit framhållet, nödigt att, i likhet med hvad som under förra delen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 4 a till Korujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af detta århundrade egde rum i Carlskrona, genom föredrags hållande,

särskild! i sjökrigshistoria och taktik samt artilleri och minväsendet,

en hvar officer beredes tillfälle att utan genomgående af ordnade kurser

följa de förändringar inom de olika grenarno af sjökrigsvetenskapen,

hvilka icke med lika fördel kunna genom sjelfstudium odlas på

egen hand äfven om, såsom dock icke alltid är fallet, tjenligen tidskrifter

funnes att tillgå; och torde det belopp, som härför vore behöflig!,

i betraktande deraf att detsamma bör fördelas mellan båda stationerna,

icke kunna föreslås lägre än till 1,500 kronor.

De anslagsbelopp för den högre sjöofficersbildningens befrämjande,

som komme att erfordras derest de här anförda grunder för densammas

ordnande af Eders Kongl. Maj:t godkännas, skulle således utgöra:

arvoden till informationsofficerare och lärare i de militära

ämnena................................. kr. 2,500: —

arvoden till lärare i icke militära ämnen .............................. » 2,800: —

lionorarier åt föreläsare i sjökrigsvetenskapliga ämnen ... » 1,500: —

modeller, böcker, instrument, ved samt skrif- och rit
materialier.

....................................................................... » 2,000: —

arvode till en vaktmästare ........................................................ » 200: —

Summa kr. 9,000: —

Och hemställer jag på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att å riksstatens femte hufvudtitel främst under undervisningsverken

må, under titel: »till befrämjande af den högre sjöoffieersbildningen»

uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom anslagen

för undervisningsverken komme att höjas från 39,820 kronor till

48,820 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

8. På sätt, vid föredragning den 20 December nästlidne år af

Riksdagens Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af

Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

är 1876, blifvit af mig i underdånighet anmäldt, hade Revisorerne,

— med anmärkning, att det under titel »skrifmaterialier och

expenser, ved in. m. för flottans stationer» uppförda förslagsanslag

å 27,000 kronor öfverskridits under år 1875 med 15,450 kronor 36

öre och under år 1876 med 32,125 kronor 50 öre, — anfört, att,

då de behof, för hvilka detta anslag toges i anspråk, synbarligen växte

i samma mån som flottans verkstäder utvidgades, kontrollen å den

ekonomiska förvaltningen vid varfven skärptes samt anspråken på ord
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 4 a till Kong1. Mnj-.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

ning och snygghet inom varf och kaserner ökades, något tillbakagående

å denna anslagstitels utgiftsumma icke vore att förvänta; i följd

hvaraf Revisorerne ansett sig böra framhålla olämpligheten deraf att

förslagsanslaget bibehölles vid ett nominelt belopp, som stode i uppenbart

missförhållande till det verkliga behofvet.

Sedan, med anledning häraf, — och då Marinförvaltningen, i utlåtande

öfver Revisorernes berörde anmärkning, förklarat sig jemväl anse ifrågavarande

förslagsanslag fortfarande blifva till sitt i riksstaten upptagna

belopp otillräckligt för anvisningarna derå och att det följaktligen

vore önskligt om tillökning i anslaget kunde ega rum, — jag anmodat

Marinförvaltningen att inkomma med utredning och förslag rörande

det belopp, till hvilket ifrågavarande förslagsanslag borde höjas,

för att antagligen kunna motsvara behofvet, har Marinförvaltningen i

embetsskrifvelse den 27 December sistlidne år, med öfverlemnande af

uträkning å utgifterna under åren 1873—1877 å nämnde anslag,

afgifvit yttrande i ärendet. Marinförvaltningen har härvid erinrat,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., som före år

1877 varit i riksstaten fördeladt på Sjöförsvarsdepartementets kanslioch

kommandoexpeditioner, på Förvaltningen af Sjöärendena och på

flottans båda stationer, med nämnda års ingång blifvit i Riksstaten

uppfördt såsom ett gemensamt förslagsanslag, samt i öfrigt anfört att,

på sätt af den ingifna uträkningen framginge, utgifterna för ändamålet

under, nämnda fem år i medeltal uppgått till 60,183 kronor 99 öre,

och att de i synnerhet under åren 1876 och 1877 betydligt ökats, så

att under det förra året utgifterna i sin helhet uppgått till 71,322

kronor 96 öre och under det senare till 73,080 kronor 3 öre, vid

hvilket förhållande och då, af de anledningar Riksdagens Revisorer anfört,

någon synnerlig minskning i dessa utgifter ej syntes vara för

framtiden att motse, Marinförvaltningen ansåge sig böra föreslå att

anslaget måtte bestämmas till 70,000 kronor årligen.

Af berörde uträkning framgår i öfrigt, bland annat, att utgifterna

under i fråga varande titel ensamt för flottans stationer under sistnämnda

båda år stigit till närmare 60,000 kronor årligen.

Jemlikt underdånig skrifvelse den 13 Maj 1876 fann sig Riksdagen

på anförda skäl böra, med uteslutande ur riksstaten af de då under

5:te hufvudtiteln upptagne särskilda anslagen till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., i stället uppföra ett gemensamt förslagsanslag för ändamålet

å 35,807 kronor 2 öre, deri jemväl ingick ett till 2,500 kronor

beräknadt belopp för Chefens för flottans militärpersonal expedition.

i öfver
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

I öfverensstämmelse med hvad Marinförvaltningen sålunda föreslagit

får jag i underdånighet hemställa att ifrågavarande förslagsanslag

måtte förhöjas med ett belopp som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

upptages till 34,250 kronor eller från 35,607 kronor 2 öre till

69,857 kronor 2 öre.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

9. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu ifrågavarande

statsregleringsperiod beräknats till endast 1,000,000 kronor, lärer penningeanslaget

till Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra uppföras i riksstaten till enahanda belopp och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460

kronor, under förutsättning derjemte, att de å nämnda inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med

anslaget afsedda ändamål användas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

10. I ofvan anmälda underdåniga skrifvelse den 28 September

1878 har Marinförvaltningen, med åberopande att utgifterna för navigationsskolorna

utöfver stat för berörde år uppgått till 8,422 kronor

92 öre, hemställt att, vid sådant förhållande och då i följd af skolornas

fortgående utveckling ytterligare utgifter öfver staten kunde emotses,

för tillfälliga utgifter för navigationsskolorna måtte anvisas 10,000

kronor årligen, hvarigenom anslagets nu varande belopp 95,250 kronor

komme att ökas till 105,250,kronor. På grund af infordrade ytterligare

upplysningar har Marinförvaltningen vidare i embetsskrifvelse den 29

November samma år,

dels upplyst, att ofvan angifna belopp af 8,422 kronor 92 öre utgjordes

af följande poster, nemligen:

arvode till biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan

i Göteborg .................................................. kr. 1,800: —

möbler och undervisningsmateriel m. in. för samma skola » 1,300: —

lokal för Göteborgs navigationsskolas skeppsbyggeriaf
delning

.............................................................. » 2,500: —

Transport kr. 5,600: —

3

Bil. till Riksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afl.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:n 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport kr. 5,600: —

fylnad i aflöning åt vikarierande lärare vid navigationsskolan

i Göteborg................................................................. » 618: 75.

möbler och inventarier för navigationsskolan i Hernösand » 1,200: —

och vikariatsersättningar i anledning af föreståndaren för

navigationsskolan i Gefle Hectors tjenstledighet......... » 1,004: 17.

Kronor 8,422: 92.

dels ock anfört, att då det vore att emotse att ålderstilläggen å

lönerna för lärarne vid navigationsskolorna, hvilka lönetillägg i 1878

års stat upptagits till 11,750 kronor och för år 1879 beräknats till

12,750 kronor, komme att ökas, Marinförvaltningen ansåge sig böra

hemställa att inom det å stat uppförda belopp till undervisningsanstalter

för sjöfart måtte uppföras ett förslagsanslag af 12,000 kronor

till ålderstillägg åt bemälde lärare.

Hvad nu beträffar framställningen angående förhöjning i anslaget

med 10,000 kronor för tillfälliga utgifter, så torde jag få erinra derom

att, — sedan jag i sammanhang med föredragning den 30 December 1878

af framställning om anvisande af särskilda medel till instrument, kartor,

böcker m. in. för navigationsskolan i Göteborg, anmält att, då med

navigationsskolornas utveckling det vore att förutse, att behofvet af

expensmedel ytterligare komme att tillväxa, det kunde ifrågasättas

huruvida icke hvarje elev vid navigationsskolas särskilda afdelning, så

vidt han icke vore medellös, borde, i likhet med hvad för närvarande

är förhållandet inom elementarläroverken, i sin mån bidraga till skolans

utgifter i berörda hänseende medelst en lämpligt afpassad årlig skolafgift,

— Eders Kongl. Maj:t täcktes, på min derom jemväl gjorda

framställning, anbefalla vederbörande att, för utredande af de på denna

frågas bedömande inverkande omständigheter, inkomma med underdånigt

utlåtande i ärendet; och då, i händelse sådan afgift kommer att

varda eleverne vid navigationsskolorna ålagd, erforderliga medel härigenom

torde erhållas till de expenser för] skolorna, hvartill i sådant

afseende å stat anvisade medel icke förslå, lärer för sådant ändamål

någon förhöjning, hvilken i Marinförvaltningens berörda förslag beräknats

till 2,500 kronor, icke för närvarande böra ifrågakomma.

I afseende å den af Marinförvaltningen upptagna post å 1,800

kronor till arvode åt en biträdande lärare i skeppsbyggeriafdelningen

vid navigationsskolan i Göteborg förekommer, att Förvaltningen af

Sjöärendena redan i skrifvelse den 27 Februari 1877, på grund af

gjord anmälan af Direktionen för nämnda skola, hemställt om anvisande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 4 a till Kong! Majits Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1819.

af medel till biträde åt lärare i skeppsbyggeri; i anledning af hvilken

framställning Inspektören för navigationsskolorna, jemte anmälan att

elevantalet i skeppsbyggeriafdelningen under den tid af endast omkring

7 år, som dess verksamhet fortgått, alltmer ökats så att detsamma då

utgjorde 16, tillika förklarat att han i anseende till läroämnenas omfattning

och beskaffenhet, ansåge det omöjligt för en lärare att kunna

med framgång och på ett fullt tillfredsställande sätt sköta undervisningen

redan med det dåvarande elevantalet, hvilket kunde antagas

komma att med läsåret 1877—1878 ökas till minst 20, hvadan lian

funne sig böra förorda Förvaltningens framställning. Genom nådigt

bref den 4 April nämnda år blef densamma på det sätt bifallen, att

ett arvode af 600 kronor utaf tillgängliga medel anvisades till en biträdande

lärare för läsåret 1877—1878. Fullt kompetent person, som

vore villig att mot det sålunda bestämda arvodet åtaga sig berörda

undervisning under den uppgifna tiden kunde emellertid icke anskaffas,

utan måste eu nyligen utexaminerad elev för höstterminen 1877 antagas

till biträde vid samma undervisning, men då denne hvarken vore kompetent

samt icke heller kunde motsvara de fordringar, som under vårterminen

med dess mera omfattande kurser måste ställas på den biträdande

läraren, fann Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, skäligt

anvisa ett belopp af 1,800 kronor till aflönande under år 1878 af en

biträdande lärare, men anbefallde derjemte Förvaltningen att innan

den 1 Oktober sistnämnde år inkomma med underdånigt yttrande,

huruvida särskildt arvode för en sådan lärare jemväl för år 1879 och

framgent kunde, på grund af då för handen varande förhållanden, anses

behöflig! Med anledning häraf har ock Marinförvaltningen,. efter det

skoldirektionen vitsordat behofvet af eu biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen

såväl för år 1879 som framgent, jemte tillstyrkan

att för innevarande år ett arvode af 1,800 kronor måtte för ändamålet

anvisas, tillika i underdånighet hemställt att till aflönande af en sådan

lärare, hvilken jemväl borde tillförsäkras rätt till ålderstillägg i likhet

med lärare vid navigationsafdelning eller 2 sådana efter 5 och 10 års tjenstgöring

med 250 kronor hvarje gång, måtte uppföras å navigationsskolans

i Göteborg stat från och med år 1880 ett belopp af 1,800 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då, på sätt den för

läsåret 1877—1878 afgifna berättelse öfver navigationsskolornas verksamhet

upplyser, antalet inskrifna elever vid Göteborgs navigationsskolas

skeppsbyggeriafdelning under nämnda läsår utgjort 19, hvilket

antal antagligen icke kommer att för framtiden nedgå, helst denna

afdelning är den enda offentliga anstalt i riket, der undervisning i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. No å a till Kongl. Mgy.ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187.9.

skeppsbyggeri meddelas, så synes mig giltiga skäl vara för handen att

å stat anvisa medel för anställande af ännu en lärare derstädes.

Vidare har Marinförvaltningen bland behof, som vore afsedda att

fyllas genom den föreslagna förhöjningen i anslaget till navigationsskolorna,

upptagit en post på 2,500 kronor till hyrande af lokal för

skeppsbyggeriaf delningen vid navigationsskolan i Göteborg. Under

första tiden efter skeppsbyggeriafdelningens förflyttande från Carlskrona

till Göteborg var denna afdelning inrymd i samma byggnad som

navigationsskolans öfriga afdelningar, men på gjord anmälan om dessa

afdelningars behof af ökadt utrymme förflyttades skeppsbyggeriskolan

till särskild förhyrd lokal sedan medel derför blifvit af Eders Kongl.

Majd anvisade i nådigt beslut den 15 September 1876. I samma

nådiga beslut anbefalldes emellertid vederbörande att höra stadsfullmägtige

i Göteborg huruvida staden vore villig att, så länge undervisningen

i skeppsbyggeri der vore förlagd, kostnadsfritt upplåta lokal

för upprätthållande af undervisningen i berörda ämne. Stadsfullmägtige

förklarade väl att staden så till vida vore villig att bidraga till

anskaffande af lokal för ifrågavarande undervisning, att staden mot

årlig hyra af 400 kronor och på i öfrigt uppgifna vilkor för ändamålet

uppläte 4 rum under loppet af fem år i stadens vid Klippan i närheten

af skeppsvarfvet Kusten belägna hus, men på gjord anmärkning att

den erbjudna lokalen saknade tillräckligt utrymme och dessutom läge

aflägse från navigationsskolebyggnaden samt således vore olämplig för

ändamålet, blef stadsfullmägtiges anbud icke antaget. Sedan framstäldt

förslag om förhyrande utaf enskild person af viss uppgifven lokal

icke heller funnits böra antagas, anbefaldes vederbörande att, intill dess

sig visat huruvida icke för framtiden lokal för nämnde afdelning kunde

beredas i sammanhang med påtänkt ny eller utvidgad lokal för navigationsskolan

i Göteborg, för läsåret 1877—1878 anskaffa rum i och

för undervisningen i skeppsbyggeri vid samma skola på de billigaste

vilkor som kunde betingas. I följd häraf har ock aftal träffats om

upplåtande af en, enskild person tillhörig lägenhet, mot en årlig hyressumma

af 2,500 kronor. Sedan emellertid frågan om ny eller utvidgad

lokal för navigationsskolan förfallit, fann Eders Kongl. Maj:t, i nådigt

beslut den 31 Maj 1878," särskilda åtgärder för anskaffande af fast

lokal för undervisningen i skeppsbyggeri vare sig i Göteborg eller

annanstädes, böra vidtagas, och har i sådant afseende Marinförvaltningen

på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning gått i författning om

stadsfullmäktiges hörande på hvilka vilkor staden vore villig åtaga sig

att låta i närheten af det för navigationsskolan upplåtna hus uppföra

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

särskild byggnad för inrymmande af undervisningen i skeppsbyggeri

med beräkning af det antal elever, som skulle komma i åtnjutande af

sådan undervisning, till högst 30; men utlåtande i berörda afseende

har ännu icke från stadsfullmäktige inkommit. — I sammanhang härmed

torde böra erinras att Eders Kongl. Maj:t under den 8 November

1878 funnit godt föreskrifva att tills vidare och intill dess annorlunda

kunde varda bestämdt, ett antal af 25 elever, eller det största den nu

förhyrda lokalen kunde rymma, finge i skeppsbyggeriafdelningen intagas.

Då nu, intill dess särskild byggnad för skeppsbyggeriafdelningen

kan komma att blifva uppförd, medel fortfarande måste afses för hyrande

af lokal för densamma, anser jag anslaget böra tillökas med

ett belopp af 2,500 kronor för ifrågavarande ändamål.

1 gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes till Eders Kongl.

Maj:ts disposition afsatt ett belopp af 450 kronor, deraf jemväl vikariatsersättningar

påräknats kunna utgå; men då, såsom af Marinförvaltningens

uppgift inhemtas, dessa ersättningar för ett år uppgått till mer

än 1,600 kronor och således det för ändamålet afsedda belopp finnes

otillräckligt, har jag ansett att den till Eders Kongl. Maj:ts disposition

stälda summa bör ökas med ett belopp, som jag föreslår att upptagas

till 1,250 kronor.

Vidkommande slutligen det anmälda behofvet af förökade tillgångar

för bestridande af den föreståndare och lärare vid navigationsskolorna

enligt stat tillkommande förhöjning i aflöningen efter viss tjenstetid,

så får jag på grund af hvad Marinförvaltningen derutinnan anfört, —

med erinran likväl att beloppet för år 1880 torde böra upptagas till

13,750 kronor, — underdånigst hemställa, att det i anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart ingående belopp för aflöningsförhöjning

till föreståndare och lärare vid navigationsskolorna efter viss tjenstetid

— för närvarande beräknadt till 11,750 kronor --- måtte förhöjas

till 13,000 kronor och såsom förslagsanslag utgå.

Min hemställan under denna anslagsrubrik blifver följaktligen, att

Eders Kongl. Maj.-t täcktes föreslå Riksdagen:

att, — för beredande af tillgång till uppförande å ordinarie stat af

aflöning med 1,800 kronor för ytterligare en lärare i skeppsbyggeri,

hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg i likhet med lärare

vid navigationsafdelning; till förhyrande af lokal för undervisningen i

samma ämne; till bestridande af ålderstillägg åt dertill berättigade

öfverlärare och lärare samt till förhöjande af det till Eders Kongl.

Maj:ts disposition afsedda belopp af anslaget med 1,250 kronor, —

samma anslag måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf 89,000

kronor måtte upptagas såsom bestämdt anslag och återstoden eller 13,000

kronor såsom förslagsanslag.

I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti Riksstaten för år

1879 finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit

särskildt omförmälda, har jag icke någon ändring att föreslå.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas, skulle

förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................. kr. 58,000: —

och då dertill lägges nu gällande riksstat^ slutsumma » 5,348,000: —

men från sammanlagda beloppet....................................... kr. 5,406,000: —

afdrages skillnaden emellan innevarande års anslag

till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

och det för år 1880 upptagna................................ )) 200,000: —

så erhålles det belopp.......................................................... kr. 5,206,000: —

hvartill femte hufvudtiteln, enligt hvad bilagda förslag till riksstat utvisar,

skulle för år 1879 uppgå.

Extra anslag.

De tillfälliga behof, för hvilkas tillgodoseende Marinförvaltningen

i ofvan omförmälda framställning den 28 September 1878 förmält sig anse

erforderliga medel böra för år 1880 af Riksdagen begäras äro följande:

svängbro

af jern i stället för nuvarande vestra

...................................... kr.

Vid Carlskrona station:

för anskaffande af en

vindbryggan .........

för anläggning af en skjutbana för kanoner ..............

för uppförande af virkesskjul ..........................................

för inköp af två Kongl. Fortifikationen tillhörande

ångbåtar.............................................................................

till arbetsmaskiner i verkstäderna ...................................

för s. k. Hollströmska magasinets förändring och anordning

till rustkammare in. m...............................

Transport kr.

48,100

30.000

45.000

55,500:

11,000:

23,500: - 213,100: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. Nio 4 a till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport kr. 213,100: —

för inredande af kasern i högvaktsbyggnaden för

sjöreserven........................................................................ » 22,200: —

för nybyggnad af skeppsgossekasern i Carlskrona ... » 100,000: —

Vid Stockholms station:

för uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet » 46,000: —

för anskaffning af ett mudderverk.................................... » 60,000: —

till anskaffning af verktyg.................................................. y> 15,000: —

samt dessutom

för sjöbefästningarnes vid Carlskrona kompletterande » 252,000: —

till artillerimateriel och handvapen ................................ » 596,200: —

till skjutförsök och inskjutning af kanoner .................. )> 30,000: —

till minmateriel ....................................................................... » 200,000: —

Summa kronor 1,534,500: —

Då Eders Kongl. Maj:t vid fördelningen af det ordinarie anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879 å detta anslag anvisat

medel för det s. k. Hollströmska magasinets inredande till rustkammare,

lärer den i detta afseende gjorda framställning icke föranleda

vidare yttrande. Hvad vidare angår öfriga här i fråga satta

anslag, så, ehuru de visserligen samtliga afse arbeten och anskaffningar,

hvilka i allmänhet äro ganska angelägna och för hvilka medel

derför måste inom de närmare åren beredas, torde likväl påräkneliga

tillgångar icke medgifva anvisande under år 1880 af anslag för mer

än en mindre del af dem, helst härtill kommer det ofvan icke upptagna

men särdeles angelägna behofvet af anslag till krigsfartyg; och torde

jag, under sådan förutsättning, få redogöra för de af de anmälde behofven,

hvilka äro af beskaffenhet att med deras tillgodoseende icke

kan utan synnerligt men till kommande år uppskjutas.

11. Artillerimateriel. De af Marinförvaltningen under denna titel

anmälda behof äro:

Kronor.

Kanoner af 5", 63, 4", i och 3", 24 kaliber 29 st...................... 78,050: —

lavetter till d:o d:o 38 x> .................... 142,400: —

2 st. 5", 63 sjölavetter af Krupps tillverkning ....................... 20,000: —

11 st. lavetter till kulsprutor..................................................... 5,500: —

100 revolvers jemte ammunition.................................................. 5,000: —

projektiler af olika slag................................................................. 345,250: —

Summa 596,200: —

De i fråga varande kanonerna äro med undantag af en 4",1, som

erfordras till en af exercisskolorna, afsedda för sjöbefästningarne vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. No å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Carlskrona. Af de 38 lavetterna äro 29 afsedda till nyssnämnda kanoner

och de återstående till andra fästningarne tillhöriga 5", 63 kanoner,

som ännu sakna lavetter. De båda Kruppska sjölavetterna hafva

begärts för att, såsom egande i vissa afseenden företräde framför våra

egna, tjena till ledning vid skeende tillverkning inom landet af dylika

lavetter.

Då anskaffningen af samtlige pansarbrytande kanoner med lavetter

för såväl Kungsholmen, som Vestra Hästholmen är i det närmaste fullgjord

och det felande antalet refflade kanoner af 5", 63 och smärre

kalibrar i nödfall kan för tillfället ersättas med i förråd befintliga

slätborrade kanoner, så torde Marinförvaltningens framställning hvad beträffar

kanoner och kanonlavetter för närvarande kunna inskränkas till det

belopp, som erfordras för anskaffning af dels de båda modell-lavetterna

från Krapp till 5", 63 kanoner, 20,000 kronor, dels till de för redan

färdiga 5,63-tums kanoner erforderliga 9 st. fästningslavetter, 63,000

kronor, eller tillhopa 83,000 kronor.

För anskaffning af lavetter till 1-tums''kulsprutor har Eders Kongl.

Maj:t af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879

anvisat ett belopp af 4,000 kronor, och torde det felande beloppet

1,500 kronor kunna af samma anslag för 1880 bestridas.

Den ifrågasatta anskaffningen af revolvers med ammunition anser

jag, då behofvet icke är större än ofvan angifvits, för närvarande

kunna anstå.

Hvad slutligen beträffar projektilbehofvet bör jag erinra, att nästlidne

års Riksdag anvisade medel till anskaffning af alla felande projektiler

i ett antal af 300 till hvarje då befintlig refflad kanon af 4", i

och större kalibrar. Då med användandet af detta anslag antalet projektiler,

hvilka nu finnas eller äro under tillverkning, kommer att för

ett slag af de nu i förråd befintliga eller redan bestälda kanoner

uppgå till minst 180, men för kanoner af alla de andra kalibrarne

till långt flere, för ett slag till och med 426 för hvarje kanon,

anser jag vid sådant förhållande och med fästadt afseende å angelägenheten

deraf att inskränkningar göras, mig nu icke böra tillstyrka

framställning om anslag föri fråga varande ändamål.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag sålunda anfört skulle till

artillerimateriel hos Riksdagen begäras 83,000 kronor såsom extra anslag

för år 1880.

12. Kompletterande af sjöbefästning änne vid Carlskrona. Den af

Marinförvaltningen för detta ändamål uppgjorda specifikation upptager:

En

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kr. 12,000: —

Ammunitionsdurkars inredning.............................................. » 30,500: —

Utredning, efter afdrag af värdet af projektiler ock i

förråd befintlige utredningseffekter............................. » 66,792:81.

Inventarieutredning, efter afdrag af värdet af handvapen

och i förråd befintlige inventarieutrednings
effekter

................................................................................. » 52,126: 92.

Inventarier, efter afdrag af i förråd befintlige sådana

effekter ............................................................................. » 68,389: 28.

17 st. bäddningar till 3,"24 kanoner.................................... » 3,400: —

Uppläggning af kanoner ......................................................... » 46,700: —

Oförutsedda utgifter......................................... » 590: 20.

Tillhopa kronor 280,499: 21

hvarifrån borde afdragas återstod af förut anvisade

medel .................................................................................. kr. 28,499: 21

och följaktligen nu erfordras kr. 252,000: —

Då arbetena å Kungsholmens och Vestra Hästholmens befästningar

enligt den derför faststälda plan nu nalkas sin fullbordan, men dessa

befästningar skulle blifva af ringa betydelse för försvaret, om de ej

voro försedda med de nödvändigaste förrådspersedlarne, så torde, med

fästadt afseende derå att i händelse af krig mindre rådrum antagligen

kommer att lemnas för komplettering af nämnde befästningar än de

flesta andra delar af vårt försvarsverk, det vara synnerligen angeläget

att de anskaffningar eller arbeten, som derstädes ännu återstå, varda

så snart som möjligt i mån af tillgång utförda.

Då jag emellertid under närmast föregående punkt, vid beräkning

af anslaget för artillerimateriel, förutsatt att med anskaffning af fulla

antalet af de för i fråga varande fästningar erforderliga lättare, refflade

kanoner komme att anstå, så torde med afseende så väl härå,

som att kostnaden jemväl för de för öfrige fästningskanoner erforderliga

inventarie- och utredningspersedlar in. in. äro i samma uppgift

beräknade efter krigsbehof, af den för dessa utredningar till

191,299 kronor 21 öre upptagna summan, hälften eller omkring 96,000

kronor kunna för närvarande uteslutas och följaktligen om detta belopp

afdrages från ofvan upptagne slutsumma, 252,000 kronor, det

Bih. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Åjd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 4 a till Kongl. Waj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1879.

under denna titel erforderliga anslag för år 1880 uppgå till 156,000

kronor.

I sammanliang härmed torde jag likväl böra erinra att i berörde

specifikation ej upptagits kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra

Hästholmen, men då Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 15 Februari

1878 bemyndigat Marinförvaltningen att af omhänderhafvande

medel förskjuta det för denna anläggning erforderliga belopp, och

kostnaden för densamma ännu icke blifvit till siffran känd, lärer framställning

om ersättning härför icke'' för närvarande böra ske.

Jag får följaktligen i underdånighet hemställa det täcktes Eders

Kongl. Maj:t af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1880 till kompletterande

af sjöbefästningarna vid Carlskrona af 156,000 kronor.

13. Anläggning af en skjutbana vid Carlskrona för inskjutning af

kanoner. I likhet med hvad de två senaste åren egt rum, bär varfschefen

vid Carlskrona station jemväl nu, vid öfverlemnande af uppgift

af behofvet utaf extra anslag under år 1880, framhållit angelägenheten

af anläggning för flottans räkning af en skjutbana. Utan en sådan anläggning

kunde inskjutning icke ske af flottans artilleri, hvars 4,1- tums, 5,03- tums och 9,24- tums kanoner ännu vore oinskjutna. Kartläggning

af en skjutbana hade emellertid år 1877 blifvit fullbordad och eu

del af den till skjutbana hörande materiel vore anskaffad, såsom invinklingsskärmar,

liastighetsmätare in. m., samt hus för materielens bevarande

blifvit å Getskär uppfördt. För att skjutbanan skulle kunna

anses vara i komplett skick fordrades ytterligare:

anbringande af en betonblindering å Getskär, beräknadt till omkring.

............................................................................................ hr. 17,000: —

inköp af några Öar och holmar för att derå uppställa

skärmar och signalstänger äfvensom uppförande

af ny skottvall å Getskär och ett vakthus, omkring ... » 13,000: —

Summa kr. 30,000: —

Och har Marinförvaltningen med åberopande af denna framställning

tillstyrkt begäran om anvisande för ändamålet af anslag å extra

stat till nämnda belopp.

Såsom ofvan är antydt har redan förut fråga varit väckt om anläggning

af eu skjutbana vid Carlskrona. Vid föredragning den 2 Februari

1877 af en i sådant hänseende utaf dåvarande Förvaltningen af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

sjöärendena gjord framställning, täcktes Eders Kongl. Maj:t, -— vid det

förhållande att det af komiterade för uppgörande af förslag till gemensam

konstruktion, anskaffning och inskjutning af skjutvapen för armén

och flottan afgifna betänkande då ännu icke varit föremål för pröfning,

och frågan om anläggning af en skjutbana vid Carlskrona borde blifva

beroende af det beslut, hvartill berörde betänkande kunde gifva anledning,

— förklara Förvaltningens framställning då icke till någon Eders

Kongl. Maj ds vidare åtgärd föranleda. Sedan härefter vid föredragning

af berörde betänkande Eders Kongl. Majd beslutat framställning till

Riksdagen om åtgärder för anskaffning och inskjutning m. in. gemensamt

för armén och flottan af kanoner, men denna framställning icke

vunnit Riksdagens bifall och följaktligen frågan härom tills vidare förfallit,

så lärer frågan om lämpligaste sättet för beredande af tillfälle

till inskjutning af flottans kanoner icke längre böra uppskjutas; och då

en för ändamålet lämplig anläggning skulle kunna åstadkommas för

ett belopp, som på grund af redan skedda anskaffningar icke öfverstiger

den jemförelsevis ringa summan af 30,000 kronor och varda förlagd

på den plats dit de fleste af flottans kanoner levereras, finner jag

mig icke kunna underlåta att, i enlighet med hvad Marinförvaltningen

hemstält, tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande af berörde

belopp å extra stat för år 1880 för anläggning af en skjutbana

vid Carlskrona station för inskjutning af kanoner.

14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. För detta ändamål har

Marinförvaltningen gjort framställning om anvisande af 30,000 kronor;

och får jag, med åberopande af hvad i föregående punkt blifvit mifördt

i fråga om inskjutning af kanoner, tillstyrka nådig framställning hos

Riksdagen om anvisande för samma ändamål af ifrågavarande belopp

såsom extra anslag för år 1880.

15. Minväsendet. Marinförvaltningen har, under åberopande af en

den 28 September 1878 aflåten embetsskrifvelse med förslag å erforderlig

minmateriel till spärrande af inloppen till Carlskrona, hemställt att till

betäckande af de för omförmälda minspärrningar erforderliga kostnader

måtte för år 1880 beredas tillgång till 134,967 kronor 50 öre, hvartill

komme erforderliga medel för minförsök och minvapnets utveckling,

i följd hvaraf skulle för minväsendet under året 1880 erfordras ett

extra anslag af sammanlagdt 200,000 kronor.

Af nämnde skrifvelse inhemtas att hela kostnaden för erforderlig

materiel uppginge för stora loppet till 259,576 kronor 92 öre och för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 4 a Ull Kongl. Matris Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

det vestra — enligt ett skrifvelsen bilagdt och af Eders Kongl. Maj:t

efter Öfverkommendantens i Carlskrona hörande den 7 November 1878

faststäldt förslag — till 182,472 kronor 98 öre, hvartill komme kostnaden

lör inrättandet af tänd- och syftstationer för båda inloppen 20,000

kronor och alltså tillsammans 462,049 kronor 90 öre, från hvilket belopp

dock kunde dragas kostnaden för redan anskaffad materiel, 284,557

kronor 40 öre och för krut 42,525 kronor, så att den till komplettering

af minmateriel till spärrning af nämnda inlopp återstående kostnaden

uppginge till 134,967 kronor 50 öre.

Vid min redogörelse för de behof, som under innevarande år ansågos

erforderliga för minväsendet anmälde jag i underdånigt anförande

till statsrådsprotokollet den 7 Januari nästlidne år att Förvaltningen af

sjöärendena hade inkommit med infordradt utlåtande angående tillverkning

vid flottans varf i Stockholm af sjelfgående minor af Whiteheads

konstruktion för såväl svenska som norska flottans behof, dervid jemväl

fogats memorial af den 13 Oktober 1877, afgifvet af särskilda

sakkunnige personer, innehållande en fullständig utredning ej mindre

öfver hvad som erfordrades för dylika minors förvaring, underhåll och

skötsel och hvad derutöfver för den egentliga nytillverkningen vore af

nöden, än ock angående talrikheten och beskaffenheten af den för

nämnde tillverkning erforderliga personal.

Da emellertid i afseende å mindetaljens vidare ordnande Riksdagens

medverkan då icke syntes erforderlig i andra delar än dels i fråga

om åstadkommandet åt eu magasinsbyggnad för minornas förvarande,

eftersyn och vård och dels i fråga om medel till anskaffning af maskiner,

verktyg m. in., för ny tillverkning och probering, så anhöll jag

att framdeles få Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslaget i

öfrigt.

Sedan Riksdagen derefter anvisat erforderliga medel för uppförande

af så stor del af magasinsbyggnaden, som under de närmaste

åren ansetts behöflig samt till anskaffning af maskiner och verktyg för

minornas vård, probering och nytillverkning, torde jag nu få återkomma

till den vid nämnde tillfälle uppskjutna frågan om den för Whiteheadska

mindetaljen föreslagna personal.

De åsigter som vidkommande personalen uttalades i ofvan omförmälda

memorial voro följande:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 4 a till Kong/. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att den personal, som erfordras dels för vårdandet i magasinet

dels för skötandet ombord af de Whiteheadska torpederna, företrädesvis

borde tagas ur mariningeniörstaten och bland maskinistunderofficerarne;
att

då det icke vore lämpligt att upprätta eu särskild stat, innefattande

det fåtal personer, som härtill erfordrades, mariningeniör- och

maskiniststaterna borde ökas med det antal personer den Whiteheadska

torpedodetaljen kräfde, men att framdeles, sedan torpedfartygens antal

och med dem torpedpersonalen ökats samt erfarenhet vunnits om de

fordringar personalen borde motsvara, frågan om dess organisation på

särskild stat syntes böra till förnyad pröfning upptagas;

att intet land, som skaffat sig den Whiteheadska torpedmaterielen,

ansett sig kunna undvara personer med teoretiska kunskaper för desammas

vård, underhåll och reglering, hvarföre en teoretiskt och

praktiskt utbildad ingeniör i första rummet vore lör ändamålet erforderlig

;

att dernäst framstode behofvet af eu lista gradens maskinistunderofficer

för att handhafva uppbörden i torpedmagasinet och hvilken

i öfrigt skulle hafva till åliggande att under ingeniörens särskilda medverkan

revidera torpederna samt derjemte vara verkmästare i torpedmagasinet;
att

den slutliga hopsättningen och regleringen af torpederna borde

utföras uteslutande af dessa två personer, hvilka, jemte ett fåtal officerare,

borde vara de ende, som kände till hemligheten af torpedernas

konstruktion;

att på ett minfartyg af Rans cert borde kommenderas två torpedmaskinister

och till biträde i torpedrummen derjemte 5 första klassens

sjömän af eldare och handtverkskompaniet för att biträda vid skötseln

af utskjutningsapparaten, luftkompressionspumpar och accumulatorn;

att alltså för den Whiteheadska torpeddetaljen borde uppsättas

en personal af eu ingeniör, en maskinistunderofficer af lista graden,

fem maskinistunderofficerare af 2lära graden samt fem första klassens

sjömän; och skulle ingeniören erhålla lika aflöning, pensionsrätt m. m.

som nu tillkommer mariningeniör, maskinisterna och manskapet lika

aflöning, som nu finnes foa deras vederlikar i stat bestämd, men derjemte

hvar och eu bland denna personal ett lämpligt arvode, dels såsom

ersättning ej mindre för den fara arbete af denna beskaffenhet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. No å a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

medförde, än ock för den trägnare tjenstgöring, dessa personer i förhållande

till sina kamrater erhölle.

Från Marinförvaltningen, som uti sin föregående skrifvelse i detta

ämne icke utlåtit sig i personalfrågan, har, efter det genom nästlidne

Riksdags beslut tillfälle beredts att vid flottans varf härstädes tillverka

äfven dylik minmateriel, utlåtande derutinnan infordrats och den 16 Oktober

1878 inkommit, deri embetsverket, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i ofvannämnde memorial af den 13 Oktober 1877

homstälts samt Varfs- och Ingeniördepartementscheferne vid Stockholms

station äfven förordat, på de i memorialet anförda skäl föreslagit

följande minpersonal, nemligen:

En miningeniör,

En maskinistunderofficer af l:a graden,

5 maskinistunderofficerare af 2:a graden,

5 första klassens sjömän,

för hvilka aflöningsförmånerna — som borde blifva lika med dem som

åtnjutas af deras vederlikar vid flottan, med tillägg af ett årligt arvode

af 150 kronor för maskinistunderofficerare af l:a graden och 100 kronor

för hvar och en af de öfrige, — uppginge till:

Löner och tjenstgöringspenningar ......

Dagaflöning ................................................

Beklädnadsersättning .............................

Arvoden..................................................

hvartill komme natura portion eller

kr.

10,360

—

))

4,927

50.

»

1,740

—

))

650

—

Summa

kr.

17,677

50.

ersättning derför

))

2,208:

25.

eller tillsammans

kr.

19,885:

75,

hvarjemte Marinförvaltningen hemställt:

att miningeniören måtte erhålla pensionsrätt och bostad, när sådan

kan beredas, i likhet med och under samma vilkor som ingeniörerne

vid mariningeniörstaten;

att maskinistunderoffieerarne måtte uppföras å Kongl. Flottans maskiniststat

och kunna vinna befordran inom densamma, samt sålunda

personalen å denna stat ökas med en maskinistunderofficer af l:a graden

och fem maskinistunderofficerare af 2:a graden, den förre afsedd

att tjenstgöra såsom uppbördsman och verkmästare i minmagasinet

med åtnjutande af bostad i likhet med och under samma vilkor som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

underofficer å varfstat, och de sednare afsedda att tjenstgöra vid mindepartementet,

då de icke vore sjökommenderade till tjenstgöring såsom

minmaskinister; samt

att manskapet måtte upptagas å staten för Kongl. Flottans sjömanskår

och för den skull elclare- och handtverkskompanierna ökas

med fem man af l:a löneklassen.

Med afseende å behöfligheten af särskild personal vid denna vigtiga

detalj delar jag fullkomligt de åsigter, som i det omförmälda memorialet

uttalats och af Marinförvaltningen åberopats och anser äfven

den föreslagna personalens så väl antal som aflöning väl afpassad efter

den närmaste tidens behof, endast med den jemkning att, derest dugliga

personer icke kunna till underofficerare vid mindetaljen erhållas

för lika aflöning med maskinistunderofficerarne, icke särskilda arvoden

utan deremot svarande förhöjd dagaflöning borde dem tilldelas. Deremot

synes det mig, att någon tids erfarenhet vore gagnelig så väl

med hänsyn till den föreslagna personalens tillräcklighet, som i fråga

om de fordringar på densamma borde sättas innan den uppfördes å

ordinarie stat, vid hvilket förhållande och då denna personal hufvudsakligen

komme att användas vid mintillverkningen, aflöningen och

öfriga förmåner, till beloppet icke öfverstigande hvad Marinförvaltningen

föreslagit, tills vidare torde kunna bestridas af de till minväsendet

anvisade medel och derför icke någon vidare åtgärd för närvarande

i detta hänseende vara erforderlig. Derest denna mening af

Eders Kongl. Maj:t gillas skulle för detta ändamål under år 1880

erfordras ett belopp af högst 19,885 kronor 75 öre.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 November sistlidet år anbefallt

ej mindre uppförandet af den för sjelfgående minors förvaring,

vård och probering afsedda magasinsbyggnad än ock anskaffning

af de för dylika minors tillverkning erforderliga maskiner och

verktyg, samt således denna tillverkning bör kunna taga sin början

under år 1880, torde slutligen af Riksdagen äfven härtill böra äskas

medel, som, för jemnande af det för minväsendet under år 1880 i

öfverensstämmelse med nu afgifna förslag erforderliga belopp, bör

beräknas till 45,146 kronor 75 öre och således hela anslaget för

minväsendet till 200,000 kronor; och hemställer jag på grund af hvad

sålunda anförts, att Eders Kongl. Maj:t för minväsendet under år 1880

måtte begära ett extra anslag af 200,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. No 4 a till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

16. Fartyg sinat eriel. Jag torde härvid få erinra derom, att, på

sätt vid föredragning'' den 7 Januari 1878 af frågan om reglering af

utgifterna under 5:te hufvudtiteln för innevarande år blef af mig underdånigst

anmäldt, flottans förutvarande inilitäriska och tekniska byråar,

i infordradt utlåtande med förslag å den fartygsmateriel som ansågs

under nästa statsregleringsperiod böra anskaffas, förklarat sig anse

sjöförsvaret framför allt vara i behof af pansrade fartyg, så sjödugliga

att de kunde efter omständigheterna förflytta sig från ena stridsfältet

till det andra och derjemte, under icke alltför ogynnsamma förhållanden,

tillgodogöra sitt artilleri i farvattnen vid inloppen till våra skärgårdar,

samt att i första rummet så stort anslag för ändamålet erfordrades,

att derföre kunde anskaffas åtminstone ett sådant fartyg af minsta cert,

hvilket antogs komma att kosta omkring två millioner kronor, hvarefter

i andra rummet komme behofvet af ett öfningsfartyg för att

ersätta korvetten Gefle, hvilken, bygd 1847, snart upphörde att vara

tjenstbar.

Med tillkännagifvande att jag visserligen delade den af byråarne

uttalade åsigt om behofvet af sådan materiel, som af dem i första

rummet föreslagits, hemstälde jag likväl, på anförda skäl, att Eders

Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska det belopp som ansåges behöflig!

för anskaffning af ett nytt tidsenligt öfningsfartyg, samt af

detta belopp anvisa 500,000 kronor att utgå under år 1879, hvilken

hemställan blef af Eders Kongl. Magt bifallen; men då den ekonomiska

ställningen, hvilken gjorde det mer än sannolikt, att statsinkomsterna

för den närmaste framtiden komme att nedgå, med nödvändighet

manade till inskränkning i utgifterna, ansåg Riksdagen, som i

förevarande fall — der fråga endast vore om påbörjande af ett byggnadsföretag,

hvilket i händelse vid en kommande Riksdag tillgångarne

blefve mera rikliga, då kunde till arbetets fortskyndande med vida

större anslag än det för år 1879 äskade tillgodoses, — fann ett uppskof

ej böra kunna medföra någon synnerlig olägenhet, sig icke böra

bifalla i fråga varande nådiga framställning.

Den närvarande ekonomiska ställningen manar visserligen fortfarande

att till det nödvändigaste inskränka utgifterna; men då öfriga

extra anslag under denna hufvudtitel kunnat sammanlagde föreslås

till icke obetydligt lägre belopp än det som af sistlidne års Riksdag

beviljades och dertil kommer att flere år erfordras för att kunna färdigbygga

de fartyg, hvaraf sjöförsvaret är mest i behof, så synes det

mig

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mig vara af största vigt att medel till fartygsbyggnad må komma

att vid nu tillstundande Riksdag beviljas; och torde jag med hänsyn

härtill nu få redogöra för de förhållanden, som i sådant afseende synas

mig särskilt böra beaktas.

Korvetten Gefle är redan 30 år gammal, undergick år 1803

förbyggnad och åren 1873 — 1874 betydlig reparation samt erhöll 1866

nya ångpannor. Derest detta fartyg skall fortfarande under någon längre

tid kunna för ofvan nämnda ändamål påräknas, måste detsamma innan

kort ånyo undergå förbyggnad och förses med nya ångpannor,

hvilket, med hänsyn dertill att fartyget förer en jemförelsevis svag

bestyckning och att dess maskineri är det äldsta större propellermaskineri

i Sverige, icke kan anses vara med god hushållning förenligt.

En korvett, förande 10 å 12 långskjutande kanoner, beräknad

att göra 12 å 13 knops fart, kan enligt en af Öfverdirektören vid

Mariningeniörstaten uppgjord, på nu gällande priser å arbete och materialier

i Sverige grundad noggrann beräkning, byggas för 1,866,400

kronor med inberäkning af alla inventarier och full utredning, dock

med undantag af bestyckning och ammunitionen, nemlig:

Fartyg och inventarier .................................................. kr. 1,183,100: —

Inventarieutredning och utredning .................................... » 53,300: —

Maskineri med inventarier ................................................... » 630,000: —

tillhopa kronor 1,866,400; —

Af flere öfverslag öfver kostnaden för pansrade fartyg, som blifvit

dels gjorda inom Marinförvaltningen, dels erhållits från utlandet och

enskilda verkstäder inom landet, visar det sig omöjligt att kunna erhålla

ett så beskaffadt fartyg, som af militäriskt och tekniska byråarne

föreslagits för lägre belopp än omkring 2 V, millioner kronor. Denna

kostnad kan visserligen synas betydlig i betraktande deraf att ett

sådant fartygs anfallskraft skulle representeras af högst två pansarbrytande

kanoner jemte apparater för sjelfgående minor; men då, enligt

min åsigt, ett verksamt försvar af våra kuster icke kan utsträckas till

andra delar deraf än dem, som närmast angränsa Stockholms och

Oarlskrona farvatten, så länge vi af bepansrad materiel sakna sådan

af den beskaffenhet att såväl sjelfva fartyget som kanonbetjeningen

är någorlunda skyddad af sådant pansar som motstår nutidens lättare

skeppskanoner och att fartyget derjemte kan efter omständigheterna

förflytta sig från ett stridsfält till ett annat vid våra kuster, så anser

Bill. till Rilcsd. Prof.. 1879. 1 Sand. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

jag det vara af synnerlig vigt att anslag af Riksdagen begäres till ett

pansradt fartyg af bär omförmälda beskaffenhet, beräknadt att, utom

artilleri- och min-inventarier, kosta 2 Va millioner kronor.

Slutligen anser jag mig böra fästa uppmärksamheten å behofvet

af ännu ett slag af fartyg hvars anskaffande, ehuru det icke strängt

taget är att afse för stridsändamål, likväl är af framstående betydelse.

Allt sedan år 1867 har en mindre kanonbåt vintertiden varit förlagd

till rikets vestkust för att bistå fartyg, som på ett eller annat

sätt vore i fara eller behöfde hjelp. Intill och med inberäkning af

vintern 1877—1878 hafva dessa kanonbåtar tagit af grund eller eljest

från större skada med åtföljande förlust af egendom och kanske menniskolif

bergat 29 större fartyg, lemna! bogserhjelp åt deraf i behof

stadde omkring 176 större fartyg och flere än 1,000 fiskarebåtar och

kustfarare. Den kanonbåt som sistlidne vinter fanns derstädes stationerad,

var dessutom stäld till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förfogande för att biträda vid ordningens upprätthållande under pågående

sillfiske. För vetenskapliga undersökningar, såsom till bedömandet

af sillens förekomst på nämnda kust, hafva dessa båtar äfvenledes

under ett par år varit anlitade. Men jemte det att de icke rätt

väl lämpa sig för dessa uppgifter äro de numera vordne äldre och

kunna icke för ändamålet påräknas under särdeles många flere år utan

att på dem nedläggas kostnader, Indika neppeligen kunna anses motsvara

hvad dermed vunnes. Derjemte har Varfschefen i Carlskrona

upprepade gånger begärt och Marinförvaltningen tillstyrkt inköpandet

af en Kongl. Fortifikationen tillhörig'' vid befästningsarbetena i Carlskrona

använd ångbåt, som skulle kunna erhållas för jemförelsevis billigt

pris och fylla ett länge kändt behof af bogserångare och isbrytare.

Fartyget är emellertid äldre och dertill kommer att ett fartyg lämpligt

för dessa ändamål äfven borde kunna afses till sådana expeditioner

på vestkusten, som ofvan omförmälts. Ett förslag till ett nytt

fartyg som skulle lämpa sig för alla de här angifna ändamålen har

derföre anskaffats, slutande å en kostnad af 232,000 kronor om fartyget

bygdes hufvudsakligen af svenskt jern, men 202,000 kronor

om det bygdes uteslutande af engelskt jern. Anskaffning af ett sådant

fartyg, afsedt att vintertiden stationeras på vestkusten och att

vid behof kunna bryta väg i farlederna till flottans ena eller andra

station, samt att den öfriga tiden af året vara att tillgå för bogsering

vid Carlskrona station, anser jag således med snaraste böra sättas

i verket, dervid kostnaden torde, med afseende särskildt å det svenska

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

]}il. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

jernets öfverlägsenhet för i fråga varande ändamål, böra beräknas efter

det högre beloppet.

Samtliga dessa fartyg anser jag böra vara fullbordade under loppet

af högst 5 år.

Det lägsta belopp hvartill medel för anskaffning af ny fartygsmateriel

för åren 1880—1884 under några förhållanden sålunda bolin

skrankas, är följaktligen:

till en korvett......................................

» ett pansradt mindre fartyg ..

» isbrytare och högst öhaf .............

eller i rundt tal 4,600,000 kronor.

1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till 1877

års riksdag om beviljande af medel för krigsfartygsmateriel, blef af

Riksdagen, som förmälte sig fortfarande anse större och dyrbarare

fartygscerter än som kunde med ett års anslag fullbordas då icke böra

påbörjas, till i fråga varande ändamål för 1878 anvisadt ett extra anslag

af 1,000,000 kronor. På grund af en utaf mig redan den 30 April

förstnämnde år aflåten embetsskrifvelse med begäran om utlåtande huru

berörde anslag skulle, med hänsyn till sjökrigsmaterielens följdriktiga

utveckling och förkofran kunna fördelaktigast användas, yttrade flottans

då varande militäriska och tekniska byråar att, förutsatt att samma

anslag komme att visa sig derför tillräckligt, detsamma fördelaktigast

kunde användas till åstadkommande af eu pansarbåt, bestyckad med

en 9",24 kanon, samt, med afseende på sjöegenskaper, närmande sig

de fordringar, som redan af 1876 års försökskommission blifvit angifna,

eller att den hade så stora dimensioner och den sjöduglighet, som

erfordrades för att kunna under de flesta omständigheter utan fara

förflytta sig längs landets kuster. Flera förslag till ett pansradt fartyg,

beräknadt att kosta högst en million och i öfrigt förenande de egenskaper,

som det uppstälda programmet angaf, hafva derefter tagits i

öfvervägande. Bland dessa förslag torde ett som närmast grundar sig

på den tyska Wespe-typen vara det som bäst motsvarar programmet.

Men ett fartyg af så små dimensioner kan icke förses med

tjockare pansar än att det genomskjutes af nutidens lättare skeppskanoner

(15 °/m) hvarförutan det skulle föra endast en kanon och göra

blott omkring 9 knops fart, under det att för ungefärligen samma pris

kan erhållas två af våra opansrade större kanonbåtar, hvilka med en

.................. kr. 1,866,400: —

.................. » 2,500,000: —

............... » 232,000: —

tillhopa kronor 4,598,400: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 4879.

fart af 12 till 13 knop föra tillsammans 4 kanoner. Då sålunda ett

pansradt fartyg af så små dimensioner icke kan anses bättre skyddadt

mot förstörelse genom nutidens äfven lättare skeppskanoner än den

opansrade kanonbåten med sin större flytkraft samt ett sådant fartyg

förer mindre artilleri och icke gör så hastig fart, så måste det anses

fördelaktigare att anskaffa två opansrade än en pansrad kanonbåt af

nämnda typ för ifrågavarande belopp

Af min ofvan uttalade åsigt om de far tygsbyggnad er, h vilkas verkställande

under nu varande förhållanden synas mig vara angelägnast,

följer emellertid att jag anser det vara ändamålsenligare att nu använda

den redan beviljade millionen till påbörjande under år 1879 af dessa

byggnader, hvarigenom ock fartygen kunde ett år tidigare än här ofvan

är beräknadt komma försvaret till gagn, än att för närvarande tillöka

antalet opansrade kanonbåtar. Under förutsättning, att denna åsigt

vinner godkännande skulle ofvan angifna belopp, 4,600,000 kronor,

kunna nedsättas till 3,600,000, Indika då borde utgå under åren 1880

—1883, dervid jag likväl anser mig kunna antaga att, derest statsverkets

tillgångar under tiden det medgifva, vapnets utveckling, genom

anvisande af större belopp än här ifrågasatts, kommer att tillgodoses.

För år 1880 torde likväl, med hänsyn till öfriga anslagsbehof, framställningen

om anvisande af medel till ifrågavarande fartygsbyggnader

böra afse endast något mindre än eu fjerdedel af sistnämnda belopp,

eller 850,000 kronor; och hemställer jag för den skull

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fartygsmateriel

bevilja 3,600,000 kronor samt deraf anvisa att under 1880

utgå 850,000 kronor, under förutsättning derjemte att det vid 1877 års

Riksdag till krigsfartygsmateriel anvisade belopp af 1,000,000 kronor

får användas för enahanda ändamål, som det, för hvilket berörde 850,000

kronor sålunda äro afsedda.

17. Skeppsgosseinrättningen i Carlskrona. Med erinran att den för

nämnde ändamål afsedda byggnad bör, enligt faststäld plan, den 1

September 1880 upplåtas till begagnande, hemställer jag, i öfverensstämmelse

med Marinförvaltningens tillstyrkan, om framställning till Riksdagen

att af det härtill redan beviljade anslag återstoden, eller 100,000

kronor, måtte anvisas att utgå under nämnde år.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879

års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen utfaller

på följande sätt:

Or
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

1879. 1880.

Ordinarie anslag......... 5,348,000 5,206,000 således minskning kr. 142,000

Extra ordinarie anslag 1,676,000 1,499,000 )>_»___»_177,000

Summa 7,024,000 6,705,000 således minskning kr. 319,000

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder

bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel blifvit af Departementschefen

i underdånighet hemstäldt; och skulle

utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda

beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas

till grund vid författandet af Kongl. Maj:s nådiga

proposition om statsverkets tillstånd och behof, i

hvad den kommer att afse nämnde hufvudtitel.

Exprotocollo

L. Th. Neijber.

Bill. till Piksd. Prot. 1879. 1 Sami, 1 Åfd.

G

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

1

Förslag

till

Riksstat för Femte Imfvudtiteln år 1880.

Sjöförsvarsdepartementet.

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Fiör slagsanslag.

Summa.

Departementet och öfverstyrelse!}.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Departementschefen......................................................

Sjöförsvars-departementet af Kong! Maj:ts kansli

17,000

—

—

17,000

—

jemte kommandoexpeditionen................................

26,800

--

—

26,800

—

Marinförvaltningen ......................................................

88,600

—

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

—

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för flottans kårer och stater ........................

Alderstillägg, förslagsanslag ...................... 25,000: —

1,201,484

—

—

—

1,201,484

—

tillkommer ............................ 8,000: —

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, för-

33,000

—

—

33,000

—

slagsanslag, högst...................................................

282,000

—

—

—

282,000

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag..................................

452,450

—

—

—

452,450

—

j Båtsmansindelningen ....................................................

! Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge

—

81,053

98

81,053

98

län anslagna räntor, förslagsanslag...........................

24,000

—

—

—

24,000

—

Sgr

1,992,934

—

81,053

98

2,073,987

98

Flottans materiel.

| Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag

1,078,800

—

—

1,078,800

—

Transport

3,154,134

—

81,053

98

3,235,187

98

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

Indelt ränta

och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa.

räntor.

Förslagsanslag.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

3,154,134

—

81,053

98

3,235,187

98

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag.........................

Undervisningsverken:

550,000

—

—

—

550,000

—

Till befrämjande af den högre sjöofficersbildningen,

nytt anslag .............:............................. 9,000: —

Sjökrigsskolan.......................................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ................................ 8,780: —

48,820

48,820

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

reservationsanslag.......................................................

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i

60,000

—

—

—

60,000

—

utländsk tjenst eller kommendering utrikes ..........

15,000

—

—

15,000

—

Durchmarchekostnader, reservationsanslag ..................

30,000

—

---

—

30,000

—

För sjukvård.................................................................

39,000

—

—

39,000

—

För diverse behof.........................................................

19,175

—

—

19,175

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

15,000

—

—

15,000

—

förslagsanslag .......................................... 35,607: 2

tillkommer............................................... 34,250: —

69,857

2

69,857

2

Extra utgifter ...............................................................

12,500

—

—

12,500

—

Sgr

859,352

2

—

859,352

2

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

reservationsanslag

nuvarande anslag........... 1,200,000: —

Afgår för uppnående af *

enahanda belopp hvartill

Transport 1,200,000: —

4,013,486

2

81,053

98

4,094,540

—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

3

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Summa.

Förslagsanslag.

Kronor

öro

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport 1,200,000: —

4,013,486

2

81,053

98

4,094,540

—

inkomsttiteln »Fyr- och

båkmedel» blifvit be- räknad ........................... 200,000: —

1,000,000: —

indelt ränta och ersättning för in-

dragna räntor oförändradt...................

460: —

1,000,000

_

460

_

1,000,460

—

Undervisningsanstalter för sjöfart.........

95,250: —

tillkommer...........................................

6,750: —

102,000: -

deraf:

bestämdt anslag....................................

89,000: —

förslagsanslag.......................................

13,000: —

102,000

—

—

102,000

—

Nautisk-meteorologiska byrån..............

9,000

—

—

9,000

—

Sgr

1,111,000

—

460

— 1,111,460

—

Summa

5,124,486

2

81,513

98

5,206,000

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hållet

inför Hans Maj:t, Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms

Slott den 30 December 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

, Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Bosensvärd,

von Steijern och

Malmström.

Härefter föredrog Departementschefen:

5.

a) Lotsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 November 1877,

med förslag till aflöningsstater för Lotsstyrelsen, för befäl och underbefäl

vid lotsinrättningen samt för personalen vid fyrinrättningen;

b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 23

November 1877, med förslag till aflöningsstater för polispersonalen vid

Flottans varf;

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sand. 1 Afä.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 4 l till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

c) Direktionens öfver Amiralitetskrigsmanskassan underdåniga skrifvelse

den 12 September 1877, med förslag till aflöningsstat för samma

kassas tjensteman och betjente, äfvensom

d) samma Direktions underdåniga skrifvelse den 23 Juli 1878, med

kamereraren vid kassan m. m. F. Lindboms ansökning att vid afskedstagandet

erhålla pension jemte fylnadspension i enlighet med de i

Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 stadgade grunder;

Och yttrade Departementschefen dervid:

»I det förslag till förändrad pensionsreglering för Flottans kårer

och stater, som förelädes 1876 års Riksdag, upptogos icke, af anförda

skäl, embets- och tjenstemännen i Förvaltningen af Sjöärendena och

Lotsstyrelsen, lotsbefälet, embets- och tjenstemännen vid Mariningeniörstaten,

Kongl. Flottans Civilstat och Amiralitetskrigsmanskassan, ej

eller varfspolisen; men sedan, i sammanhang med förslag till Förvaltningens

af Sjöärendena ombildning, ny lönestat blifvit för detta embetsverk

uppgjord och af Eders Kongl. Maj:t gillad samt jemväl nya stater

dels för Mariningeniör- och Civilstaterna, dels för Lotsstyrelsen samt

för lotsbefälet, dels ock för Amiralitetskrigsmanskassans tjensteman

och betjente vunnit nådig fastställelse, föreslog Eders Kongl. Maj:t

1877 års Riksdag att de af föregående års Riksdag godkända grunder

för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar

måtte, under tillika föreslagna iakttaganden, jemväl få tillämpas vid

pensioneringen af embets- och tjensteman samt betjente vid ofvannämnde

verk och inrättningar samt för varfspolisen, hvarigenom samtlig^

löntagare å fast stat vid Flottan och lotsverket, hvilka alla, förutom

varfspolisen, redan vore delegare i Amiralitetskrigsmanskassan,

komme att vara underkastade enahanda pensioneringsvilkor, med

undantag endast af löntagare å de stater, hvilkas indragning påginge

eller vore i fråga satt och för hvilka äldre bestämmelser i berörda

hänseende fortfarande skulle gälla. Riksdagen, som biföll framställningen,

med undantag af hvad den afsåg pensioneringen af personalen

vid Lotsstyrelsen, befäl och underbefäl vid lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan

och varfspolisen, yttrade, med afseende å dessa

stater, att Riksdagen ej ansåge lämpligt ingå i pröfning af förslag till

pensionering, grundande sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för

Riksdagens pröfning, såsom förhållandet vore med staterna för dessa

embetsverk och kårer; att fastställande af desammas pensionering i

sjelfva verket innebure ett godkännande af de för dem upprättade

lönestater, utan att desse varit, med behörig utredning försedde, till

Riksdagens pröfning framlagda; vid hvilket förhållande, och enär någon

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

särskild anledning icke syntes förefinnas hvarföre de ifrågavarande

lönestaterna icke skulle liksom öfriga underkastas Riksdagens granskning

och godkännande, Riksdagen då icke ansåg sig kunna bifalla den

nådiga framställningen i hvad den afsåge lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan

och varfspolisen.

I följd af nådig befallning vid föredragning af Riksdagens berörda

beslut, hafva nu ofvan anmälda underdåniga skrivelser med förslag

till stater blifvit ingifna.

Hvad nu först angår Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid

lotsverket, så har, sedan ofvanberörda nådiga framställning till Riksdagen

afläts och efter det Lotsstyrelsen afgifvit åberopade förslag till stater,

samma styrelse, till fullgörande af derom meddelad nådig befallning,

inkommit med förslag dels till instruktion för styrelsen, dels till förordning

angående lots- och fyrinrättningen, dels ock till reglemente

för personalen vid lots- och fyrstaterne samt räddningsanstalterna för

skeppsbrutne, öfver hvilka sistnämnda två förslag Eders Kongl. Maj:t,

efter det Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen samt liandelsoch

sjöfartsnämnder blifvit i ärendet hörda, täckts infordra yttrande

från Högsta domstolen, på hvars utlåtande föredragningen inför Eders

Kongl. Maj:t af dessa förslag för närvarande är beroende. Vid sådant

förhållande torde frågan om pensionering af embets- och tjenstemän

samt betjente vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket

icke böra särskiljas från berörda förslag, utan komma under bedömande

i sammanhang med pröfningen af den fullständiga organisation af i fråga

varande styrelsegren, som förslagen innefatta, och följaktligen särskild

åtgärd i anledning af den ofvan omförmälda skrifvelsen med stater för

berörde löntagare icke nu böra vidtagas.

Beträffande härefter varfspolisen, så afser det afgifna förslaget

dylik bevakning icke allenast vid Carlskrona station, utan ock vid

Stockholms, vid hvilken sistnämnda station polis ännu ej finnes anstäld.

Hvad Stockholms station beträffar torde jag få erinra att, sedan, i anledning

af väckt fråga om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att

bevakningen vid stationen skulle öfvertagas af Stockholms poliskår,

Öfverståthållareembetet förklarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande

stationsbefälhafvaren gjorda framställning om användande af

stadens polis till bevakning af stationens varf och utom detsamma beläget

område af Skepps- och Kastellholmarne, Eders Kongl. Maj:t, genom

nådigt beslut den 14 Juli 1874, fann frågan om förändring i sättet för

bevakningen af i fråga varande stations område då ej till någon vidare

åtgärd föranleda. Vid sådant förhållande och ehuruväl behofvet af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

bevakning genom derför särskildt anstäld personal gör sig gällande

vid Stockholms station, — synnerligast med afseende å det stora antal

af Flottans trupper, som i saknad af varfspolis måste för bevakningen

användas och derigenom går i mistning af undervisning och öfning i

sjökrigsyrket, — torde dock frågan om upprättande af särskild kår för

ändamålet icke för närvarande, innan vidare utredning af ärendet vunnits,

böra komma under pröfning. Derförinnan synes ej eller pensioneringsfrågan

kunna vinna önskvärd lösning och med dennas afgörande torde

desto hellre kunna utan men anstå, som antagligen medlemmarne af

denna så nyligen bildade kår ännu icke på längre tid uppfylt de vilkor

i afseende å ålder och tjenstetid, som skulle erfordras för erhållande

af pension.

Beträffande slutligen frågan om pensionering af tjänstemännen vid

Amiralitetskrigsmanskassan och derstädes anstäld vaktmästare, så har

Direktionen öfver kassan, i åberopade skrifvelsen af den 12 September

1877, bland annat anfört: att, enligt gällande reglemente för kassan,

dess tjenstemän hade lika värdighet och befordringsrätt med Flottans

öfrige civile, i anseende hvartill ock aflöningsförmånerne vore lika för

det ena och andra verkets tjenstemän inom motsvarande* grader; att,

sedan år 1875 dels en kanslisttjenst, dels ock särskildt aflönad stuguvakt

för vedsågning, gaturenhållning in. in. blifvit indragne, något

skäl att ifrågasätta ytterligare indragning icke förefunnes, desto mindre

som göromålen i följd af de nya grunderna för pensioneringen blifvit

ökade, och att anledning icke eller för närvarande vore för handen att

föreslå nedsättning eller förhöjning i aflöningen eller i de vilkor, som

för densammas åtnjutande vore faststälda.

Derjemte har Direktionen, under erinran att, enligt gällande stat

och reglemente, aflöningen till i fråga) varande tjentemän och betjente

utginge af de inkomster, som tillhörde kassans pensionsfond, i följd

hvaraf och fastställande af staten tillkomme Eders Kongl. Maj:t efter

kassadelegarnes hörande, andragit, att, derest staten för dessa löntagare

förelädes Riksdagen till granskning och godkännande, en sådan förändring

i nu varande förhållanden jemväl betingade att aflöningen bestredes

af det i riksstaten. uppförda förslagsanslag för pensionering

af Flottans befäl och underbefäl; och hade, i öfverensstämmelse med

hvad sålunda blifvit anfördt, ny aflöningsstat af Direktionen uppgjorts,

utan annan skiljaktighet från nu gällande stat, än att i anmärkningen

under punkten f i förslaget intagits, att aflöningen utginge af i fråga

varande förslagsanslag, i stället för att å gällande stat vore anmärkt,

att aflöningen utginge af pensionsfondens inkomster; varande slutligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o å l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af Direktionen erinradt, att föredragande ledamoten i Direktionen äfvensom

kassans sekreterare och ombudsman, hvilka för sina befattningar

endast uppbure arvoden enligt äldre stat, icke för dessa erlade pensions-

och gratialsafgifter, hvadan Direktionen ansett denna arvodesstat

icke utgöra föremål för det nu afgifna yttrandet.

I särskild skrift har, såsom ofvan är anmäldt, Direktionen öfverlemnat

en af kamereraren vid kassan m. m. F. Lindbom till Eders

Kong]. Maj:t stäld underdånig ansökning, deri Lindbom, — under

åberopande att han, som vore född den 26 November 1811 och således

67 år gammal, 1830 antogs till kontorsskrifvare vid Flottans

station i Carlskrona och 1835 utnämndes till kammarskrifvare och

kanslist i Amiralitetskrigsmanskassan, inom hvilket verk han sedermera

befordrats till revisor och derefter till kassör samt slutligen 1850

erhållit fullmakt på kamereraretjensten — anfört, att han, efter eu

sålunda tillryggalagd tjenstetid af nära 48 år med aftagande kroppskrafter

och af den stundande ålderdomen mer och mer omtöcknade

själsförmögenheter, med oro och bekymmer motsåge den tid, då han

skulle nödgas draga sig tillbaka från sin tjenstebefattning och öfvergå

på pensionsstat, emedan enligt gällande bestämmelser honom skulle

tillkomma pension och fylnadspension endast efter stadgandena i

nådiga cirkuläret den 20 November 1860 med tillsammans 2,000 kronor,

eller lika med kammarskrifvare vid Flottan, då hans vederlikar

derstädes vore, jemlikt nådiga brefvet den 22 Juni 1877, i berörda

hänseende tillförsäkrade 4,000 kronor, ett missförhållande, som vore

dess mer anmärkningsvärdt, som tjenstemannapersonalen vid båda dessa

stater i alla öfriga hänseenden vore likstäld; på grund hvaraf han

anhållit att han vid afskedstagandet från sin befattning såsom kamererare

vid Amiralitetskrigsmanskassan måtte varda berättigad till enahanda

pension och fylnadspension, som för hans vederlikar vid Flottan

vore genom ofvannämnde 1877 års bref bestämd, mot erläggande

från 1878 års början af fylnaden i den derför stadgade högre pensionsafgiften;

Och hade Direktionen, med vitsordande att Lindbom städse

med utmärkt skicklighet och nit fullgjort sina åligganden och så väl

härigenom som genom sitt efterdömliga förhållande i öfrigt förvärfvat

sig Direktionens tacksamhet och välvilja, hemställt huruvida icke Eders

Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att utverka tillämpningen, hvad Lindbom

anginge, af det till 1877 års riksdag afgifna förslag om lika pensionsrätt

för tjenstemännen vid kassan som för Flottans civilstat.

På sätt af Direktionen blifvit anmärkt, hafva tjenstemännen vid

Amiralitetskrigsmanskassan sedan äldre tider varit likstälde med tjenst^-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlcet 1819.

män och betjente vid stationernes civilstater och hafva derföre alltid

så väl löneförmånernas belopp som vilkoren för deras åtnjutande varit

enahanda för dem båda. — Någon afvikelse från denna regel har icke

eller nu ansetts böra sättas i fråga, helst desse tjenstemän och betjente,

i enlighet med Kongl. Maj:ts, på Rikets Ständers beslut vid

1856—1858 årens riksdag grundade, nådiga cirkulär af den 20 November

1860, efter denna tid kommit i åtnjutande af icke allenast

deras förut egande pension från Amiralitetskrigsmanskassans fonder,

utan ock fylnadspension från de till förbättrad pensionering af Flottans

embets- och tjenstemän anvisade statsmedel. Ett ytterligare skäl för

beviljande af förbättrad pensionsrätt åt desse tjenstemän torde ock

föreligga i den omständighet, att från och med år 1877 de pensioner,

som till gemenskapen vid Flottan och lotsverket helt och hållet från

statsmedel utgå, vederbörande tillhandahållas genom Amiralitetskrigsmanskassan,

hvilkens tjenstemän sålunda äfven för statsverket hafva

direkta bestyr. Den aflöningsstat, som för i fråga varande tjenstemän

och betjente för närvarande gäller, är i afseende å lönebeloppen i

deras helhet alldeles lika med den, som i öfverensstämmelse med de

af 1874 års riksdag åt stationernas tjenstemän och betjente beviljade

löner'' faststäldes att gälla från och med år 1875. Samma år skedde

ock indragning af en kanslisttjenst, hvars göromål fördelades på öfrige

tjenstemän, äfvensom af en s. k. stuguvakt, hvars bestyr förenades med

vaktmästarebefattningen vid kassan. Sedan aflöningen vid stationernas

civilstat blifvit delad i lön och tjenstgöringspenningar, har jemväl för

kassans tjenstemän sådan fördelning från och med år 1877 egt rum i

enlighet med den faststälda stat, hvaraf eu afskrift bilägges detta mitt

underdåniga anförande och hvaraf sig visar att aflöningarna, förutom

ålderstillägg, äro följande:

Lön.

1 Kamererare............................................ 3,000:

1 Kassör................................................... 2,200:

1 Revisor .................................................. 1,800:

1 Kammarskrifvare ................................. 1,200:

1 Vaktmästare, som jemväl bestrider

stuguvaktssysslan, med fri bostad 700:

Summa 8,900: — 2,800: — 11,700: —

Kassans Direktion har i sin underdåniga framställning anmält, det

någon anledning att i fråga sätta ytterligare indragning än den, som

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

— 1,000: —

4,000: —

800: —

3,000: —

700: —

2,500: —

300: —

1,500: —

_ ___

700: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

skedde 1875 i tjenstepersonalen, desto mindre förefinnes, som göromålen

i följd af de faststälda nya grunderna för Flottans pensionering

blifvit ökade och jag har icke eller för min del att åberopa något

förhållande, som skulle kunna till slik indragning föranleda; hvadan

jag anser det samtlige i staten upptagne tjensteman och den vid kassan

anstälde vaktmästare böra komma i åtnjutande af enahanda pensionsrätt,

som den, hvilken enligt nådiga brefvet den 22 Juni 1877 är

tillförsäkrad med dem likstälda civile embets- och tjenstemän vid Flottans

stationer. Jag erkänner villigt giltigheten af den betänklighet,

som vid pröfningen hos Riksdagen år 1877 gjorde sig gällande emot

beviljande af pension åt tjenstemän och betjente, hvilkas löner vore

faststälda utan Riksdagens medverkan och deri förhöjning ock kunde

beviljas med deraf föranledda högre pensioner, utan att Riksdagens

godkännande deraf skulle erfordras; men det synes mig att den af

Direktionen föreslagna förändring, att tjenstemännens aflöning skulle

bestridas allenast af statsmedel, icke bör nödvändigtvis betingas deraf

att Riksdagen, för att kunna pröfva pensionsrätter ansett sig böra

haft tillfälle att granska de lönebelopp, hvarpå samma rätt beror; en

sådan förändring kornnie att medföra andra olägenheter och innebära

eu oegentlighet af den art, att jag icke kan föreställa mig att sådant

varit af Riksdagen afsedt. Dessa tjenstemäns hufvudsakliga tjenstgöring

består uti förvaltningen af Amiralitetskrigsmanskassans egna fonder,

uppbärandet af de till densamma ingående pensions- och gratialsafgifter

samt utbetalningen af kassans pensioner jemte gratial till enkor och

faderlösa barn. Med denna skyldighet följer visserligen jemväl åliggandet

att af anvisade statsmedel utdela fylnadspensioner till Flottans

embets- och tjenstemän samt dessutom, såsom ofvan anförts, pensioner

till gemenskapen såväl vid Flottan som vid lotsverket; men då tjenstemännens

hufvudsakliga verksamhet tages i anspråk för kassan och

dess delegare, bör väl ock vara följdriktigt att deras aflöning utgår

ifrån kassans tillgångar under det att tillika ett billigt anspråk synes

vara att staten för de ökade bestyr, som tillskyndas desse tjenstemän

för pensioneringen af den med statsmedel aflönade Flottans personal,

nu, lika som efter 1856—1858 årens Riksdag skett, beviljar dem fylnadspensionen

efter enahanda grunder med dem, som gälla för deras

vederlikar inom Kongl. Flottans civilstat. För att emellertid betrygga

Riksdagen det icke genom lönernas förhöjning äfven pensionerna skulle

kunna utan Riksdagens hörande stegras, torde uttryckligen böra stadgas,

att hvarken tillökning i den pensionsberättigade tjenstemannapersonalens

antal eller förhöjning i dess löner må ega rum med mindre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 4 i till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas,

medgifver att slik tillökning eller löneförhöjning må ske; likasom ock

med den nu i fråga satta förbättrade pensioneringen torde böra följa

skyldighet för de pensionsberättigade att i tillämpliga delar vara underkastade

alla de vilkor, som i nådiga kungörelsen den 24 November

1876 finnas för Flottans befäl och underbefäl med vederlikar bestämda.

Den enda betänklighet, som, efter mitt förmenande, skulle kunna hos

Riksdagen uppstå emot beviljandet af de fylnadspensioner, som nu

föreslås, torde väl få sökas i en möjlig farhåga att nu gällande stat

för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare upptoge större personal eller

högre löner än som nödigt vore; men, då denna stat icke innebär den

ringaste afvikelse i afseende å lönebeloppen ifrån hvad som är af

Riksdagen pröfvadt för deras vederlikar vid Flottans stationer samt

antalet af kassans tjensteman år 1875 minskades, under det att göromålen

numera ifrån och med år 1877 blifvit förökade, synes all betänklighet

härutinnan böra falla, helst beloppet af de medel, som för ändamålet

kunna komma att tagas i anspråk, måste blifva af ringa betydenhet,

då hela antalet löntagare, hvilkas pensionsrätt nu skulle regleras,

utgöres af allenast fyra jemte en vaktmästare och dessa redan äro

berättigade till fylnadspension enligt 1860 års cirkulär i den mån

pensionsåldern af dem uppnås. För vinnande af den högre pensionsrätten

borde dock tjensteinnehafvarne vara pligtige att erlägga förhöjd

pensionsafgift i öfverensstämmelse med förbemälda nådiga kungörelse

från och med år 1878, eller, om lönen hvarpå pensionsrätten grundas

tillträdts senare, från och med månaden näst efter den, då sådant tillträde

egt rum. Härvid torde derjemte böra anmärkas att, då 1877 års

Riksdag till oförändradt belopp beviljade det af Eders Kongl. Maj:t

äskade anslaget till pensionering af befäl och underbefäl med vederlikar,

oaktadt löntagarne inom Lotsstyrelsen, Amiralitetskrigsmanskassan

och varfspolisen äfvensom befäl och underbefäl vid lotsverket från den

förbättrade pensioneringen uteslötos, för visso kan antagas att beviljandet

af här i fråga varande pensionsrätt icke eller bör, för det närvarande

åtminstone, föranleda till äskande af någon förhöjning i anslaget, till

nämnde pensionering.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen,

att, under förbehåll det den för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare

nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades

antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller

förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsverket 1879.

9

Bil. N:o 4 b till Kongl Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om

deraf skulle föranledas, bifaller en sådan förändring, medgifva att löntagare

å Amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid åt skedstagandet

erhålla pension och fylnadspension i enlighet med de genom nadiga

kungörelsen den 24 November 1876 och nådiga brefvet den 22 Juni

1877 för pensionering af Kongl. Flottans civilstat fas t strida grunder

och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga medel till

den del de''icke komma att utgå från Amirahtetskrigsmanskassan, hnge

bestridas af det för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl

med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag, dock med vilkor

ett den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma,^ skall

erläggas från och med den 1 Januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten

grundas senare tillträdts, från och med manaden nast etter

den sådant tillträde egt rum. ''

Under förutsättning af bifall till dessa allmänna grunder för pensionering

af löntagare vid Amiralitetskngsmanskassau, torde den i traga

om kamereraren Lindbom gjorda hemställan icke till någon särski

framställning till Riksdagen föranleda.»

Till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda,

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall samt förordna, att utdrag af detta protokoll skulle

meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslaget till _ reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

L. Tii. Neijbcr.

Bill. till Piksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afl.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kongl. Ma/jits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Afskrift.

Kongl. Maj:ts i nåder faststälda stat för Amiralitetskrigsmanskassan, att

tillämpas från och med år 1877 intilldess ny stat kan

varda i nåder faststäld.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 Kamererare.................................

3,000

—

1,000

—

4,000

-|

1 Kassör................................................

2,200

—

800

—

3,000

-

1 Revisor.............................................

1,800

—

700

—

2,500

-)

1 Kammarskrifvare ............................

1 Vaktmästare, som jemväl bestrider

1,200

—

300

—

1,500

-{

stuguvaktssysslan, med fri bostad...

700

—

—

—

700

—

Summa

8,900

2,800

—

11,700

—

Efter 5 års tjenstgöring

i samma

grad ökas lönen

med 500 kronor och

efter 10 års tjenstgöring

i samma

grad med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring

i denna grad

ökas lönen med 500

kronor.

Anmärkningar:

l:o) Denna aflöning utgår af de inkomster, som tillhöra Amiralitetskrigsmanskassans

pensionsfond och i enlighet med föreskrifterna i 160, 162 och 164 §§ i

reglementet för Flottan II delen, hvarvid för ifrågavarande tjensteman gäller hvad

för Kongl. Flottans civilstat finnes stadgadt;

2:o) En hvar af förenämnde tjensteman är underkastad den tillökning eller

förändring i tjenstegöromål, som framdeles kan blifva föreskrifven;

3:o) Tiden för tillträdandet af lönetillökningar, efter vissa års tjenstgöring i

samma grad, beräknas från och med året näst efter det, under hvilket tjenstemannen

blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad;

4:o) Kammarskrifvare, som tillika innehar annan befattning, eger icke, så

länge detta förhållande fortfar, att uppbära ålderstillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

X

Utdrag af Protokollet öfver Sj oför svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms

Slott den 30 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosen.sväd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anförde i underdånighet

:

2.

»De af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststälda och i nådig

kungörelse den 24 November 1876 utfärdade grunder för pensionering

af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar innehålla i 9:de punkten,

att den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna

Bill. till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Åfd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 c till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 187 D.

medel eller innehar beställning å rikets stat, icke är berättigad till

fylnadspension.

Denna punkt ’— till sin lydelse lika med det 3:dje bland de vilkor,

Indika, i öfverensstämmelse med det af 1856—1858 årens riksdag godkända

förslag till förbättrad pensionering för Flottans embete- och tjenstemän,

äro stadgade i Kongl. cirkuläret den 20 November 1860 — tillämpas

sålunda, att hvarje pensionär, som erhåller ett uppdrag i statens tjenst

mot åtnjutande arvode, årligt eller månadtligt till större eller mindre

belopp, under tiden går i mistning af fylnadspensionen.

Då detta förhållande emellertid för mången pensionär utgör ett

hinder att emottaga befattning, till hvars utöfvande han kan vara fullt

lämplig, oaktadt han uppnått den lefnads- och tjensteålder, att han, jemlikt

gällande bestämmelser, varit förpligtad att ur tjensten afgå, och staten

härigenom beröfva!’ sig en utväg att, till besparing för statsverket, fölen

ringa aflöning utöfver fylnadspensionen kunna besätta eu plats, till

hvars bestridande embete- eller tjensteman med beställning å stat eljest

måste användas; så synes det mig som skulle det leda till fördel ej

mindre för staten för den enskilde, om berörda stadgande så till

vida ändrades, att endast fast lön å rikets stat eller pension af andra

allmänna medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och

underbefäl med vederlikar äro anvisade, utgjorde hinder för bibehållandet

af fylnadspensionen.

Under erinran i öfrigt att sistlidne års Riksdag på gjord framställning

medgaf, att arvodes åtnjutande ej må utgöra hinder för bibehållande

af fylnadspension som utgår i enlighet med de af Riksdagen

godkända grunder för Arméens pensionering af de till fyllnadspensioner

anvisade medel, får jag alltså med afseende å användandet af

det i Riksstaten uppförda anslag till pensionering af Flottans befäl

och underbefäl med vederlikar, i underdånighet hemställa det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att nionde punkten i de uti nådiga kungörelsen den 24 November

1876 utfärdade grunder för berörde pensionering måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna

medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och

underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fylnadspension.

»

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen lemna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 4 c till Korujl. Maj:s Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

nådigt bifall samt förordna, att utdrag af protokollet

skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

L. Th. Neijber.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 20 December 1878.

N ärvarande:

Hans. Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steijern och

Malmström.

32.

Slutligen anförde Departementschefen, Statsrådet Thyselius:

Uti det underdåniga yttrande jag senast afgaf i fråga om en reorganisation

af Kommerskollegiet uttalade jag den äfven vid föregående

tillfällen tillkännagifna och, ju längre dess mer, befästade åsigt,

att ett embetsverk för handelns, sjöfartens och näringarnas angelägenheter

icke bör i Sverige saknas, men erkände tillika, att det embetsverk,

som nu har att handlägga dessa ärenden, huru förtjenstfull dess

verksamhet än är, dock icke i allo väl lämpar sig efter nu varande

tids förhållanden och behof. En reorganisation af Kommerskollegiet

eller dess utbytande mot ett annnat embetsverk, lämpligare för ändaBih.

till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 a, till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

målet inrättadt, vore således äfven efter min öfvertygelse af behof påkalladt;

men, för att sådant måtte med framgång kunna till v ägabringas,

ansåg jag att omfånget och beskaffenheten af den verksamhet och de

åligganden, som skulle tillkomma det ombildade eller nyinrättade embetsverket,

borde förut vara åtminstone till det väsentligaste bestämda.

Så var likväl, efter hvad jag vid samma tillfälle anförde, icke förhållandet,

enär förslag till ny förordning angående svenska och norska

konsulatväsendet väl vore af utsedde komiterade afgifvet, men icke

kunnat till pröfning förekomma till följd af den omständighet, att- deröfver

infordradt utlåtande från vederbörande norsk myndighet icke ännu

inkommit, enär en af Eders Kongl. Maj:t förordnad komité för utarbetande

af förordning angående patenter, äfvensom af en högeligen

behöflig lag till skydd för varumärken och mönster icke fullbordat sitt

uppdrag, enär, i anledning af det förslag till ny grufvestadga, som af

särskilde komiterade blifvit uppgjordt, infordrade utlåtanden icke inkommit,

enär samma förhållande vore för handen i afseende på ett likaledes

uppgjordt förslag till författning angående minderåriges antagande

och användande i fabrik, handtverk eller annan handtering, och

enär en af Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité fortfarande vore sysselsatt

med utarbetande af stadganden, bland annat, derom till hvilken utsträckning

åtgärder i ändamål att genom skärpta kontroller i fråga om

fartygs sjöduglighet, däckslast m. m. förekomma förlust af menniskolif

och gods kunde i fråga om svenska fartyg eller främmande fartyg

i svensk hamn vara af nöden; Och då således uti alla de industriens

grenar, till hvilka kollegiets verksamhet sträcker sig, handel, sjöfart,

bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning

voro under behandling och till följd deraf icke kunde bestämmas om

och till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade

nya författningarna skulle handläggas och bedömas, biträde måste anlitas

af en styrelse eller förvaltning för handel och näringar, täcktes

Eders Kongl. Maj:t deruti finna ett hinder för framläggande vid sistförflutna

riksdag af något förslag till organisation af en så beskaffad

styrelse eller förvaltning.

Då jag nu anhåller att få denna fråga inför Eders Kongl. Maj:t

ånyo anmäla, åligger mig att lemna en redogörelse huru långt med

dessa vigtiga lagstiftningsarbeten fortgått under det år, som nu skrider

till sitt slut, enär deraf skall visa sig om de omständigheter, som vid

årets början lade hinder för lösningen af denna länge påtänkta organisationsfråga,

fortfarande äro för handen, eller om de nu mera må anses

i större eller mindre mån öfvervunna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. ?>

Det utlåtande från norsk myndighet, hvars afgifvande, såsom redan

är nämndt, måste afbidas innan frågan om ordnande af Sveriges och Norges

konsulatväsenden kan vinna vidare behandling, är väl, efter hvad

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena mig meddelat, den

12 i denna månad till utrikes departementet inkommet, men, med hänseende

till den betydliga omfattningen af detta ärende, har detsamma

icke ännu kunnat och lärer icke heller kunna innan Riksdagens sammanträdande

erhålla den fullständiga beredning, som måste föregå dess

anmälande till slutlig behandling af Eders Kongl. Maj:t i sammansatt

Svenskt och Norskt Statsråd. Frågan om och i hvad mån de konsulatärenden,

som nu höra till Kommerskollegiets upptagande och till ett

antal af emellan ett- och tvåtusen årligen dit inkomma, kunna kollegiet

frånskiljas, måste således ännu vänta på sin lösning.

Beträffande dernäst omarbetningen af patentförordningen och upprättandet

af förslag till lagar till skydd för varumärken och mönster,

täckes Eders Kongl. Maj:t erinra sig, att den för dessa ändamål nedsatta

komité i underdånighet anmält, att den nu mera afslutat sina arbeten.

Komiterade, hvilka på begäran erhållit nådigt tillstånd att till

trycket befordra sitt betänkande och de upprättade lagförslagen, hafva

väl icke ännu dermed till civildepartementet inkommit; men, enligt hvad

mig blifvit meddeladt, hafva desse komiterade, i likhet med den komité,

som särskildt haft att yttra sig i fråga om indragning eller förändrad

organisation af Kommerskollegiet, ansett att patentärendenas behandling

icke lämpligen kan öfverlemnas hvarken till den tekniska högskolan,

eller till en byrå under civildepartementet, utan yttrat, att enär antalet

af dessa ärenden icke i vårt land nått sådan höjd, att de påkallade

handläggning af en uteslutande eller företrädesvis dermed sysselsatt

myndighet, det, enligt komiterades åsigt, vore rigtigast att, på sätt

i Sverige länge iakttagits, dessa ärenden, hvilka på grund af sin natur

stode synnerligen nära dem, som angå den allmänna näringsverksamheten,

hänvisades till det embetsverk, som har till uppgift att i främsta

rummet vaka öfver den allmänna näringsverksamhetens intressen.

Mot den myndighet, som nu har att handlägga de ifrågavarande ärendena,

hafva komiterade icke heller funnit någon annan anmärkning förekomma,

än att denna myndighet ej är så organiserad, att den kan

förväntas innehafva tillräckliga insigter på den industriela teknikens

område, men om denna brist blefve afhulpen genom nämnda myndighets

förstärkning med erforderliga tekniska krafter, syntes det komiterade,

som borde densamma desto heldre fortfarande anlitas för patentärendenas

behandling, som den genom en långvarig sysselsättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:r 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om StatsverJcet 1871).

med dylika göromål hunnit förvärfva en värdefull erfarenhet i dessa

ärendens behandling. Vid valet af den myndighet, åt hvilken bestyret

med patentärendena borde uppdragas, hafva komiterade derföre trott

sig under närvarande förhållanden både kunna och böra, utan hinder

af den väckta frågan om Kommerskollegiets indragning, fästa sig vid

detta kollegium, helst, derest i stället derför ett annat embetsverk

framdeles blefve inrättadt, i sammanhang dermed torde komma under

pröfning på hvad sätt patentärendenas behandling inom detta embetsverk

borde ordnas. I enlighet med dessa åsigter hafva komiterade

föreslagit, att för pröfning af patentansökningar skall inom kollegiet

bildas en särskild afdelning, bestående af två dess ledamöter och tre

i tekniska ämnen kunnige män, dem Konungen dertill för viss tid förordnar.

Men icke allenast vid den Kommerskollegium nu tillhörande

befattning med patentärendena hafva komiterade ansett detta kollegium

böra bibehållas, utan de hafva äfven tillstyrkt att behandlingen

af frågor rörande skydd för ej mindre varumärken, än industriela mönster

och modeller borde åt kollegiet uppdragas.

De ifrån Kommerskollegium infordrade utlåtanden öfver af särskilda

komiterade uppgjorda förslag dels till ny grufvestadga och dels

till författning angående minderåriges antagande och användande vid

fabrik, handtverk eller annan handtering, hafva ännu icke inkommit till

Kongl. Maj:t, dock lärer det förra af dessa utlåtanden, hvilket utgjort

föremål för flera och långvariga öfverläggningar inom kollegium, vara

att under någon af de första månaderna af nästa år emotse, hvarefter

förslaget, såsom afseende äfven inmutningsrättens bestämmande, torde

blifva föremål för högsta domstolens yttrande.

I fråga slutligen om den komité, som fått i uppdrag att tillse

hvilka åtgärder må vara att i lagstiftningsväg vidtaga för att i möjligaste

mån förekomma och inskränka olyckor till sjös, har jag att anmäla,

att denna komité den 14 i denna månad afslutat sina arbeten

och, jemte hemställande om åtskilliga förändringar i sjölagens bestämmelser,

tillika i sitt under tryckning varande, icke ännu till Justitiedepartemetet

inkomna, betänkande uttalar den mening att, för tillämpning

af de allmänna bestämmelser komiterades förslag innehålla, medverkan

af en »Sjöfartsöfverstyrelse» är af nöden. Sjöfartslagstiftningen

måste nemligen, enligt komiterades åsigt, ega en viss elasticitet och

suppleras af en ständigt vaken och verksam administration, som kunde

leda tillämpningen af de allmänna grundsatserna efter de tillfälliga förhållandenas

kraf. Bredvid sjölagen komme således alltid att behöfvas

åtskilliga föreskrifter af administrativ och tillfällig natur och det vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. No 5 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om StatseerM 1879.

företrädesvis vid handhafva]idet af denna administrativa, lagstiftning,

som det vore af vigt att med sorgfällig uppmärksamhet å företeelserna

pa den utländska sjöfartslagstiftningens område förena en genom personlig

erfarenhet vunnen noggrann kännedom om den inhemska handelsflottans

egendomliga förhållanden och särskilda behof. För sådant

ändamål hade regeringen behof af biträde utaf eu sjöfartsöfverstyrelse.

Sverige egde redan i Kommerskollegiet en central myndighet för sjöfarts

väsendet och komiterade hade förut i sitt betänkande meddelat det

omdöme, att kollegiet icke underlåtit att följa med företeelserna a den

utländska och särskild!, den engelska sjölagsstiftningens område, så att

från tiden före år 1871 intet eller föga torde vara att från den engelska

sjölagstiftningen hemta, som icke blifvit här i landet antingen upptaget,

'' eller ock pröfvadt men_ olämpligt befunnet; och de frågor, som

nu kunde anses stå på dagordningen för don svenska sjö fartslagstiftningen,

voro alla att härleda från den s. k. Plimsollska agitationen.

Det läge emellertid i sakens natur, att en central myndighet, för att

kunna bibehålla nödigt samband med yrkesmännen och på samma gång

handla fullt oberoende af yttre inflytelser, måste inom sig ega den fackkunskap

och erfarenhet i nautiskt-merkantila angelägenheter, som. äro

nödvändiga vid vården af handelsflottans allmänna intressen, för hvilket

ändamål ett af endast embetsmän sammansatt kollegium icke vore tillräckligt.

Komiterade hafva derföre ansett det vara högst ensidigt, att

Kommerskollegiet, såsom Sjöfartsöfverstyrelse blefve förstärkt .med en

eller liera i nautiskt-merkantilt hänseende, teoretiskt och praktiskt bildade

ledamöter, helst valde bland handelsflottans befäl.

Af det nu anförda behagade Eders Kongl. Maj:t finna, att, ehuru

året 1878 icke varit overksamt med hänseende till. ofvanomförmälda lagstiftningsarbeten,

utan desamma affiliera närma sig målet, så har dock

intet enda af dem inträdt i det skede eller kommit i det skick, att det

kunnat till slutlig behandling inför Eders Kongl. Maj:t anmälas. De

två ännu icke inlemnade underdåniga betänkanden, för hvilkas liufvudsakliga

innehåll jag redogjort, för sa vidt angår den myndighet, som

skulle till behandling upptaga de ärenden betänkandena afse, uttala oförtydbart,

att bland nu varande embetsverk icke något annat än Kommersekollegit

är dertill lämpadt, och genom detta de bägge komiterades

sammanstämmande, på noggrann granskning af förhållandena grundade,

omdöme har ett betydande stöd blifvit lemnadt åt den åsigt att detta

embetsverk icke bör eller kan indragas, utan att någon annan embetsmyndighet

varder satt i dess ställe; men ehvad det nu varande kolle
1tih.

Ull Riktid. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 5 a, till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

giet, ehuru i förändrad form, skall bibehållas eller det anses mera tjenlig!,

att dess åligganden öfverflyttas till ett nytt embetsverk eller emellan

flera fördelas, så måste jag, under åberopande af förut afgifna

yttranden, vidhålla den mening att det ingalunda kan vara tillrådligt att

dertill upprättas och framläggas förslag, innan ännu omfånget och beskaffenheten

af de göromål, som skulle embetsverket tillkomma, kunnat

till hufvudsakligare delar bestämmas, och att sådant icke nu kan ega

rum, torde finnas vara af det anförda ådagalagdt.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Magt, med

förklarande att Dess nådiga afsigt är att så snart omständigheterna

medgifva förelägga riksdagen förslag till organisation af den styrelse

eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga de ärenden, som

afse handel, sjöfart och näringar, måtte besluta att någon ''proposition

i sådan syftning icke kommer att till den snart sammanträdande riksdagen

aflåtas.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemstält instämde Statsrådets öfrigo ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna

bifall, med befallning att protokoll sutdrag härom skulle

såsom bilaga åtfölja propositionen till näst sammanträdande

riksdag angående statsverket.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

Stockholm, K. L. Beckman, 1879.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 i, till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.

1

Utdrag af Protokoll öfver Civil-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott

den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius, anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarna:

1 :o Iioimners-Kollegiimi.

Enligt hvad Statsrådsprotokollet den 20 sistlidne December gifver

vid handen, har Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min derom gjorda

hemställan, behagat förklara sin nådiga afsigt vara att, så snart omständigheterna

medgifva, förelägga Riksdagen förslag till organisation

af den styrelse eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga

de ärenden, som afse handel, sjöfart och näringar, men beslutit, att

någon proposition i sådan syftning icke kommer att till den snart

sammanträdande Riksdagen aflåtas.

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfä.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 \Bil. A:o 5 b, till Kong!. Mag:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Da således Kommers-Kollegium måste under nästkommande år

aibeta under samma förhållanden som hittills, erfordras att för göromålens

behöriga upprätthållande utverka enahanda medgifvande i afseende

å användandet af lönerna för indragna eller ledigblifvande befattningar,

som för innevarande år blifvit lemnadt. Derjemte och på

det innehafvarne af befattningar vid Kommers-Kollegium icke må blifva

i allt för hög grad lidande genom det oundvikliga uppskofvet med

regleringsfrågans afgörande, torde tillfällig löneförbättring böra dem

beredas. I afseende härå anser jag mig icke böra ifrågasätta någon

förändring i hvad för innevarande år blifvit beviljadt. Visserligen har

till följd af innehafvarens befordran en kanslistbefattning hos Kollegium

under sistlidet år blifvit ledig; men sedan Kollegium uti underdånigt

memorial den 2 / September sistlidet år, med erinran att innehafvaren

af denna befattning ålåge, bland annat, att emottaga och granska

handlingar, som på grund af gällande föreskrifter skola hos Kollegium

företes för att till utrikes ort bestämda fartyg må med svenskt fribref

förses, anfört att de med befattningen förenade åligganden icke lämpligen

kunde vexelvis af flere personer ombesörjas utan borde uppdragas

åt en för nämnda åligganden lämplig person, som i fast anställning''

försåges med tillräcklig aflöning för att kunna hvarje söckendag

i embetsverket tillstädesvara, behagade Eders Kongl. Maj:t vid

underdånig föredragning den 11 sistlidne Oktober, med bifall till Kollegiets

. derom gjorda hemställan, medgifva, att oftanämnda kanslistbefattning

finge. tills vidare på förordnande uppehållas, såsom följd

hvaraf åt den tillförordnade innehafvaren af denna befattning torde

för nästkommande år, likasom för innevarande, böra beviljas dyrtidstillägg.

Hvad härefter angår det under denna anslagstitel uppförda anslaget

till »bergsstaten», anhåller jag få erinra, att enligt Eders Kongl.

Maj ds och Riksdagens beslut skola af nämnda anslag utgå ordinarie

löner till sex bergmästare med 2400 kronor hvardera samt till sju

grufveingeniörer med 1500 kronor åt en hvar af dem eller tillsammans

24,900 kronor, hvilket belopp med 2100 kronor understiger den för

aflönande af bergmästare och grufveingeniörer på ordinarie stat uppförda

summa 27,000 kronor, samt att, enär jemlikt Nådigt bref den

13 November 1874 sammanslagning af gamla sjette och gamla femte

bergmästaredistrikten icke skulle ega rum, förr än då varande bergmästaren

i sistnämnda distrikt från tjensten afgått, berörda anslag

måst, enligt hvad i Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1875 närmare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3

omförmäles, för bestridande af utgående aflöningar fortfarande bibehållas

vid oförminskad! belopp. Men sedan bergmästaren i förra femte bergmästaredistriktet

den 8 Februari 1878 undfått nådigt afsked och således

den vid 1874 års riksdag beslutade reglering af bergmästaretjensterna

kunnat fullständigt genomföras, bör berörda anslag numera

minskas med förutnämnda Överskjutande belopp 2100 kronor.

I sammanhang med beviljande af nämnda afsked behagade Eders

Kongl. Maj:t, enär frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu vore

oafgjord samt förändrad lagstiftning i detta ämne möjligen kunde föranleda

till förändrade bestämmelser i afseende å bergmästaretjensterna,

i nåder föreskrifva, att såväl bergmästare^ ensten i det enligt berörda

nådiga bref den 13 November 1874 nybildade mellersta distriktet som

ock öfriga derefter ledigblifvande bergmästarebefattningar, intilldess

annorlunda förordnades, icke skulle med ordinarie innehafvare tillsättas,

och bemyndigades Kommers-Kollegium förordna lämplig person att

mot åtnjutande af de tj ens ten åtföljande löneförmånerna, sådan bergmästarebefattning

upprätthålla. Vid detta förhållande lärer någon lönereglering

för bergmästarne nu icke kunna ifrågasättas, hvaremot de

fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen försedde, synas

böra under nästkommande år, såsom för flera föregående, ehvad de

äro ordinarie innehafvare af sina befattningar eller endast förordnade

att dem tills vidare bestrida, komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring.

I afseende å dyrtidstillägg för tjenstemännen vid Sala silfververk

saknar jag anledning ifrågasätta någon afvikelse från hvad för

innevarande år är beviljadt.

På grund af hvad sålunda i underdånighet anfördt blifvit, tillstyrker

jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets stat

anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å

hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen

inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:i för

ändamålet disponeras;

de/s, på det Eders Kongl. Magt må komma i tillfälle tilldela

Kommers-Kollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och

tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1880 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1880 anvisa 8740 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o ö h, till Äonr/!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

dels ock minska ordinarie anslaget till »bergsstatem med 2100 kronor,

men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för fyra bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller

tillsammans 2420 kronor.

2:o Statistiska Tabellkomuiissionen.

Enligt nådigt beslut den 20 Oktober 1877 erhöll komitén för

reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden

uppdrag att öfvergå till regleringen för Statistiska Centralbyrån,

hvarvid Chefen för detta embetsverk i nåder förordnades att

vara ordförande i komitén under den tid, frågan om samma verks

reglering af komitén behandlades. Sedan komitén redan i början af

sistlidet år inkommit med betänkande i ämnet, hvilket blifvit till tryck

befordradt, torde det nu tillåtas mig underställa Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning såväl komiténs förslag till organisation och lönereglering

för Statistiska Centralbyrån, som ock de frågor, hvilka dermed

sammanhänga.

Uti berörda betänkande skildrar komitén först uppkomsten af statistiska

tabellverket samt huru den förra kommissionens öfver tabellverket

göromål slutligen blifvit öfverflyttade å Statistiska Tabellkommissionen,

hvilken, som bekant är, utgöres af en hufvudsakligen rådplägande

afdelning, Statistiska Beredningen, och en förnämligast verkställande

afdelning, den nu ifrågavarande Statistiska Centralbyrån. Härefter

redogör komitén för omfånget och beskaffenheten af byråns nuvarande

verksamhet. I afseende härå tillåter jag mig, till undvikande af vidlyftighet,

hänvisa till det tryckta betänkandet (sid. 10—28) samt anhåller

här endast få erinra, att för närvarande bearbetas och offentliggöras

af Statistiska Centralbyrån ärligen

1) Redogörelse för folkmängdens summariska belopp, för ingångna och

upplösta äktenskap, barnsbörder och födda barn, aflidne, med de

vigtigaste dödsorsakerna, samt inflyttningar till och utflyttningar

från riket;

2) från och med år 1865 redogörelse för jordbruket och boskapssköt
seln

enligt hushållningssällskapens årsberättelser;

3) från och med år 1874 redogörelse för årsväxten enligt Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes årsväxtberättelser;

4) från och med år 1874 redogörelse för kommunernas fattigvård

samt kommunernas och landstingens finanser;

5) från och med år 1885 redogörelse för rikets sparbanker;

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

hvart tredje år:

6) från och med år 1865 redogörelse för folkmängden inom härad, tings
lag,

domsagor, städer och län till ledning för riksdagsmannavalen;

7) från och med år 1872 redogörelse för riksdagsmannavalen;

hvart femte år:

8) från och med femårsperioden 1856—1860 Kongl. Maj:ts Befallnings
hafvandes

femårsberättelser jemte sammandrag deraf; hvarjemte

9) detaljerade allmänna folkräkningar af Byrån utförts för städerna

Stockholm och Göteborg år 1868 samt för hela riket åren 1860

och 1870.

Utom det betydliga arbete, som föranledes af utarbetandet och

offentliggörandet af förutnämnda redogörelser, tagas Byråns krafter

i hög grad i anspråk dels af den internationela statistiker dels ock

genom meddelande af upplysningar och utredningar, som begäras såväl

från utlandet som från myndigheter och enskilde inom riket; anhållande

jag få i förstnämnda hänseende erinra, att enligt den vid 1869 års

internationela statistiska kongress träffade, genom nådigt beslut den 27

Januari 1870 godkända öfverenskommelse, Statistiska Centralbyrån har

till åliggande att ej mindre utarbeta och på franska språket från trycket

utgifva en statistisk redogörelse öfver folkmängden och dess fördelning

efter kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. för samtliga europeiska länder,

än äfven till de särskilda staternas statistiska embetsverk, på hvilkas

lott arbetet med andra grenar af statistiken fallit, meddela de uppgifter

rörande Sverige, som af dem äskas och kunna från Sverige erhållas.

Komitén, som (sid. 28 och 29) redogör för personalen vid Byrån

och arbetsfördelningen inom densamma, anmärker härefter, att Byråns

nuvarande tjenstemän, utgörande utom Chefen, eu Sekreterare och två

Aktuarie!-'' äfvensom eu för bearbetande af uppgifterna om kommunernas

fattigvård och finanser särskild! tillförordnad Aktuarie, omöjligen

skulle kunnat åstadkomma det Byrån i växande omfattning ålagda arbetet,

så framt ej betydligt biträde dervid erhållits af en inom Byrån anstäld

extra personal, som mot ersättning dels för timmar och dels på beting

utfört de enklare och mera mekaniska göromålen. Denna personal

uppgick vid betänkandets afgifvande till ett antal af sexton.

Sedan komitén vidare meddelat, att Byråns bibliotek numera så

ökats, att detsamma uppginge till omkring 14,500 verk, i följd hvaraf

detsamma^ vård allt mera upptoge en af de ordinarie tjenstemännens

tid, samt fästat uppmärksamhet derå att primäruppgifterna angående

befolkningsstatistiken, hvilka inginge i form af dupletter af ministerialböckerna,

utgjorde ett så vigtig! medel till betryggande af civila rättig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till llnngl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:n 1, om. Statsverket 1879.

heter i de fall, då kyrkoböcker blefve genom olyckshändelse förstörda,

att deras förvarande och i ordning hållande kräfde särdeles stor omsorg,

i hvithet afseende komitén upplyst, att redan tio fall inträffat, då

genom vidimerade afskrift^!'' af dylika handlingar kyrkob oks arkiv, som

genom vådeld blifvit förstörda, kunnat ersättas, har komitén i afseende

å det antal ordinarie tjensteman, hvaraf Byrån, för sina åliggandens

bestridande, vore i behof, hufvudsakligen erinrat om följande förhållanden

:

att under Byråns snart tjugoåriga tillvaro antalet af dess ordinarie

tjena temän ej ökats, men att folkmängdstillväxten i riket under tiden,

utgörande inemot 800,000 invånare, ej obetydligt ökat Byråns arbete

redan hvad befolkningsstatistiken anginge;

att Byrån dessutom efter hand fått sig ålagdt att bearbeta redogörelser

dels för jordbruket och boskapsskötseln i tvenne olika serier,

dels för riksdagsmannavalen och dels för sparbankerna samt att i tryck

utgifva länsstyrelsernas femårsberättelser;

att under den tid, utarbetandet af statistiken öfver fattigvården

och kommunernas finanser ålegat Byrån, visserligen särskild! anslag

till ökadt arbetsbiträde varit beviljadt, men att genom detta ytterligare

åliggande äfven föranledts tillökning i Byråns allmänna göromål eller

dem, som ålåge de ordinarie tjenstemännen;

att under Byråns verksamhetstid förbindelser knutits med flertalet

af de statistiska embetsverk, som numera uppstått i nästan alla civiliserade

länder, hvilka förbindelser vore i ständigt tilltagande och haft

till följd ej blott ett allt jemt ökadt internationell utbyte af statistiska

publikationer, utan ock, förutom allt det arbete, som ålåge Byrån i och

för den internationela statistiken, hvarjehanda förfrågningar, förslag

och meddelanden i nästan alla ämnen, som läge inom statistikens

område;

att arkivet af ministerialboksutdrag äfvensom Byråns bibliotek,

hvilka årligen betydligt tillväxte, redan nu toge i anspråk en betydlig

del af tjenstemännens tid;

att vetenskapens kraf på Byråns tjensteman ingalunda finge förbises;

att i de statistiska primäruppgifterna, som Byråns arkiv innehölle

och af hvilka blott sammandrag för större administrativa områden

kunnat offentliggöras, funnes material för eu mer detaljerad jemförande

statistik och till särdeles vigtiga och lärorika skildringar; samt

att bibliotekets rika innehåll, som alltjemt ökades, särdeles genom

nya statistiska arbeten från utlandet, lemnade tillfälle till de vigtigaste

upplysningars spridning och lärorika jemförelse!'' med andra länder,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 5 b, till Kon;fl. Map.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

men att dessa tillfällen nu endast kunde undantagsvis begagnas, då

såväl Chefens som tjenstemännens tid allt mer och mer upptoges af

de löpande göromålen inom Byrån.

På grund häraf har komitén såsom sin åsigt uttalat: att de arbeten,

som borde utföras af ordinarie tjensteman inom Byrån, numera

vunnit en sådan tillväxt, att desamma icke längre kunde af den nuvarande

personalen behörigen fullgöras; att möjligheten af arbetets

utförande för närvarande vore beroende dels deraf, att ett i förhållande

till de ordinarie tjenstemännen allt för stort antal extra biträden

användes och dels deraf att vissa arbetens fullbordande, mer än lämpligt

vore, försenades och att följaktligen, så framt Byråns nuvarande

verksamhet skulle fortfara i oförminskad omfattning, dess ordinarie

personal oundgängligen måste ökas med en tjensteman, oberäknade de

arbetskrafter, som erfordrades för utarbetandet af den kommunala

finansstatistiken, hvilket för närvarande upptoge en dertill förordnad

särskild tjenstemans hela tid och derutöfver kräfde icke obetydligt

extra arbetsbiträde; och har komitén, under förutsättning att utarbetandet

af statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser fortfarande

komme att tillhöra Byrån och att dennas verksamhet jemväl i

(ifrigt blefve oförminskad, i underdånighet hemstält:

att Statistiska Centralbyrån med den sjelfständigt ställning, som

embetsverket de facto redan intager, må utgöras af en Chef och fem

ordinarie tjensteman, deraf tre tillhörande andra och två den första lönegraden,

på sätt nedan omförmäles;

att Chefen och öfrige ordinarie tjensteman må af Eders Kongl.

Maj:t utnämnas, de senare efter ansökning och med rätt för Chefen

att i underdånighet förorda den, han till tjensten anser bäst egnad;

att för erhållande af tjenst i Statistiska Centralbyrån i allmänhet

må fordras aflagd akademisk examen med företrädesvis vitsordad skicklighet

i matematik, lefvande språk, statskunskap eller historia, dock

med det undantag härifrån, som af Eders Kongl. Maj:t må pröfvas berättigad!

af redan ådagalagd framstående fallenhet för och skicklighet

i statistiskt arbetes utförande;

att extra ordinarie tjensteman och tillfälliga biträden samt vaktbetjening

må af Chefen antagas;

att samtlig© ordinarie tjensteman skola vara underkastade skyldigheten

att gemensamt deltaga i göromålen på det sätt, som behofvet af

skyndsamhet och noggrannhet påkallar och af Chefen med hänsyn härtill

föreskrifves;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o -5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

att hvarje ordinarie tjensteman skall vara ansvarig för utförandet

af det statistiska arbete, som honom tilldelats, och föredraga de frågor,

som deraf kunna föranledas;

att uti alla frågor, som inom Statistiska Centralbyrån förekomma

till handläggning och afgörande, beslutanderätten må tillhöra Chefen

ensam, dock att i organisations-, anslags- och andra vigtiga frågor,

hvilka i en blifvande instruktion närmare böra bestämmas, den föredragande

tjensteman, som vidhåller mot Chefens beslut stridig åsigt,

må ega att densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll,

hvilket i mål, som höra Eders Kongl. Majrts Nådiga pröfning underställas,

skall i utdrag åtfölja Chefens underdåniga utlåtande;

att, då Chefen åtnjuter semester, såsom här nedan föreslås, eller

eljest under kortare tid, som ej öfverstiger fjorton dagar, är hindrad

att sitt embete förrätta, hans ställe skall, der Eders Kongl. Maj:t ej

annorlunda förordnar, företrädas af Sekreteraren;

att i öfverensstämmelse med hvad som i instruktionen för Riksarkivet

är för dervarande tjensteman stadgadt, Chefen må ega att vid

ådagalagdt behof bevilja Byråns tjensteman ledighet, dem inom andra

lönegraden under högst fjorton dagar och dem inom första graden

under högst en och en half månad, men att fråga om längre tjenstledighet

skall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning hänskjutas; samt

att vaktbetjeningen fortfarande må utgöras af en förste vaktmästare

och en vaktmästsre.

Vidare har komitén, under anförande att de vilkor för åtnjutande

af aflöning enligt ny stat och de allmänna grunder för löneregleringen,

hvilka vid pröfningen af korniténs redan afgifna förslag blifvit faststälda

för andra embetsverk, torde böra blifva gällande för Statistiska

Centralbyråns embets- och tjensteman samt betjente, i underdånighet

hemstält:

att embets- och tjensteman i Statistiska Centralbyrån skall vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af

Byrån eller eljest i allmänhet kan vara stadgad-, äfvensom, derest i en

framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad,

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter

den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i Statistiska Centralbyrån icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bill. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen i Byrån;

att aflöningarna för Statistiska Centralbyråns embets- och tjensteman

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka

senare få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under lediglietön utöfver sina tjenstgöringspemiingar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Byrån, densamma emot åtnjutande, i

förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvare!!

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande,

hvad såväl den ena som den andra förhöjning angår, deraf,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, börande

löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på

grund af fullmakt eller konstitutorial;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35

tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från

tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med detsamma

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. •>

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att semester må åtnjutas af verkets Chef och andra gradens tjensteman

under en och en half månad samt af tjenstemännen inom första

graden under en månad årligen.

I fråga om löneförmånerna har komiténs flertal uttalat den åsigt

att Chefens för Statistiska Centralbyrån embetsställning syntes vara

närmast jemförlig med Chefernas för Riksarkivet och öfverintendents''cmbetet,

i följd hvaraf hans löneförmåner alltså borde bestämmas i

likhet med hvad i sådant afseende blifvit af Riksdagen, i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för Riksarkivarien beviljadt

och af komitén i dess underdåniga förslag den 18 Oktober 1877 för

Öfverintendenten föreslaget eller till 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjenstgöringspenningar. Verkets nuvarande stat

upptoge för de öfriga tjenstemännen löneförmånerna, dyrtidstillägget

oberäknad!, sålunda: Sekreteraren, lön 4,000; två Aktuarie!-, hvardera

lön 2,500 kronor, jemte rätt till tre ålderstillägg af 500 kronor hvartdera

efter 5, 10 och 15 års tjenstetid. Dessa löneförmåner, likasom

beskaffenheten af de göromål, som ålåge tjenstemännen, af hvilka två

benämndes Aktuarie!-, ehuru deras åliggande ingalunda vore likartade

eller jemförliga med Aktuariers i andra verk, gjorde tjensterna närmast

hänförliga till den tjenstegrad, som å gamla iönestaterna för de centrala

embetsverken räknats såsom den tredje, men å de nya lönestaterna

utgjorde den andra; och hade komitén alltså ansett sig böra å

sitt förslag till stat för verket upptaga hvarje af desse tre tjensteman

till 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar jemte

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. De af komitén föreslagna

två nya tjensterna ansåges deremot böra räknas till första nya lönegraden

och löneförmånerna således för hvarje af dem bestämmas till

1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, jemte

enahanda rätt till ålderstillägg. Löneförmånerna för byråns två vaktmästare

borde enligt komiténs åsigt bestämmas lika med vaktbetjeningens

inom andra centrala embetsverk.

Beträffande kostnaderna för extrabiträden och vikariat har Komitén

upplyst, att den extra personal, som byrån för närvarande använde,

utgjorde, om deruti inberäknades den tjensteman, som vore tillförordnad

att utarbeta den kommunala finans statistiken, sjutton personer; att kostnaden

för sådant extra biträde uppgått för år 1877 till omkring 15,650

kronor och att byrån för bestridande af denna kostnad haft att tillgå dels

det ordinäre reservationsanslaget af 10,000 kronor och dels det på extra

stat uppförda förslagsanslaget af 10,000 kronor, detta senare afsedt

jemväl för utgifvande! i tryck af redogörelsen för kommunernas fat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om BlatsvcrM 1*79.

tigvård och finanser. Derest nu, såsom komitén föreslagit, de ordinarie

tjenstemännens antal ökades med två, syntes årliga kostnaden för extra

biträden kunna minskas med omkring 5,650 kronor, i följd hvaraf komitén

ansåge ett årligt belopp af omkring 10,000 kronor blifva för

ifrågavarande ändamål framdeles erforderligt, bvilket belopp,, med afseende

å arbetets vexlande omfattning under olika år och svårigheterna

att på förband beräkna kostnaderna härför, syntes komitén böra i

staten uppföras såsom förslagsanslag. Då derjemte årliga kostnaden

för vikariat under semester komme att, under förutsättning al bifall

till komiténs förslag i öfrig!, uppgå till 1,075 kronor, bär komitén

hemstält, att, för bestridandet af kostnaderna dels för arfvoden till

extra biträden och dels för ofvannämnda vikariatsersättningar, till

Byråns förfogande må ställas ett förslagsanslag af — i jemn summa —

1 i ,000 kronor.

Efter att sålunda hafva redogjort för komiténs förslag anhåller jag

underdånigst att få anmäla ett af Chefen för Statistiska Centralbyrån

den 31 sistlidne Oktober afgifvet underdånigt memorial, deruti bemälde

Chef — jemte förmälan, att såväl Sekreteraren och en Aktuarie som

en vaktmästare voro enligt komiténs förslag till ålderstillägg berättigade

— fästat uppmärksamhet på de materiela behof för Byråns verksamhet,

livilka icke utgjort föremål för komiténs. pröfning. I sådant afseende

har Chefen till en början erinrat, att de i nu gällande stat uppförda

reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande...................................................... kr. 1,500: —

och till en statistisk tidskrift..................................................» 1,000: —

fortfarande vore behöfliga.

Af det på extra stat anvisade förslagsanslag af 10,000 kronor för bearbetande

af statistik angående kommunernas fattigvård och finanser, hade

användts till aflöning åt en extra ordinarie Aktuarie 2,500 kronor, till två

extra biträden 2,400 kronor samt till ett vexlande antal tillfälliga biträden

mot timaflöning omkring 1,200 kronor; hvadan alltså för det personliga

arbetet med nämnda statistik åtginge tillsammans för. år 6,100 kronor.

Derest nu komiténs löneregleringsförslag vunne bifall och nämnda

förslagsanslag i sammanhang dermed indroges, så att äfven den andel

af samma anslag, som användts till bestridande af tryckningskostnad,

ej mera blefve tillgänglig, erfordrades förhöjning i det ordinarie anslaget,

till det officiela statistiska trycket; och då kostnaden för detta

tryck ej kunde för hvarje år till bestämdt belopp uppgifvas, utan på

ett år folie vida tyngre än på ett annat, hemstälde Cheien att detta

anslag måtte utgå såsom förslagsanslag och att dess belopp, vid det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Siatsverlcet 1879.

förhållande att under de senaste åren för ändamålet åtgått hela reservationsanslaget

af 10,000 kronor samt vid pass 8,000 kronor af förslagsanslaget

för kommunala finansstatistiken, måtte i 1880 års stat

upptagas till 15,000 kronor.

Slutligen har Chefen hemstält att, i den händelse Byråns expensmedel

ej skulle fortfarande få från Civil-Departementet utgå, för detta

ändamål måtte å Byråns stat uppföras ytterligare ett förslagsanslag

till belopp af 3000 kronor.

Hvad först angår det af komitén utan meningsskiljaktighet framställda

förslag, att Statistiska Centralbyrån skall bestå af en chef och

fem ordinarie tjensteman, synes mig hvad komitén anfört angående

omfånget och beskaffenheten af Byråns verksamhet till fullo ådagalägga,

att för beredande af de för Byrån erforderliga arbetskrafter den

af komitén föreslagna tillökning af verkets ordinarie'' personal är af

behofvet påkallad.

Då komitén, som mig synes, på goda skäl ansett, att å samtlige

fem tjenstemännen böra ställas så höga anspråk, att de skola hvar för

sig vara ansvarige för ui förandet af det statistiska arbete, som dem

tilldelas, och föredraga de frågor, som deraf kunna föranledas, med

rätt för den föredragande att, om han i vissa vigtigare frågor vidhåller

sin mot Chefens beslut stridiga åsigt, densamma afgifva till ett för

sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i mål, som böra Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning underställas, skall i utdrag åtfölja Chefens

underdåniga utlåtande, hade måhända icke utan fog kunnat ifrågasättas,

att samtlige desse fem tjensteman skulle tillhöra andra lönegraden.

Komiténs flertal har emellertid föreslagit, att tre af tjenstemännen

skulle tillhöra andra, men de öfriga två hänföras till första lönegraden;

och enär, med afseende derå att första anställning vid ordinarie tjenst

inom Byrån torde kunna vinnas vid jemförelsevis yngre år än inom

andra embetsverk, icke bör betaras, att ju ej de två befattningar, som

skulle hänföras till första lönegraden, kunna med fullt dugliga personer

besättas, anser jag mig kunna biträda berörda förslag.

Öfriga af komitén föreslagna grunder för organisationen af ifrågavarande

embetsverk gifva i de hufvudsakliga delarna icke anledning till

någon väsendtlig anmärkning från min sida. Den slutliga pröfningen af

de utaf komitén i detta hänseende föreslagna bestämmelser torde emellertid

böra förekomma först vid behandlingen af frågan om utfärdande

af instruktion för embetsverket efter detsammas reorganisation.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Emot de af komitén föreslagna allmänna grunder och vilkor för

löneregleringen har jag ingen annan erinran att framställa, än att i

öfverensstämmelse med hvad som blifvit stadgadt i afseende å embetsed]

tjenstemännen vid Eders Kongl. Maj:ts Kansli, vid Landtmäteristyrelsen

och vid landsstaterna i länen, semester bör få åtnjutas endast

när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske.

Beträffande härefter frågan om aflöningsbeloppen för Statistiska

Centralbyråns chef samt tjenstemän och vaktbetjente instämmer jag

uti det af komiténs flertal afgifna förslag, utom deri att jag, delande

den af chefen derutinnan uttalade skiljaktiga åsigt, anser tjenstgöringspenningarna

för den tjensteman, för närvarande benämnd Sekreterare,

hvilken haft och för framtiden kommer att få åliggandet att såsom

chefens närmaste man vid behof företräda dennes ställe, böra höjas till

2,000 kronor.

De skäl, komitén anfört till stöd för sin åsigt att det för bestridande

af kostnaderna dels för arfvoden till tillfälliga biträden och dels

för vikariatsersättningar erforderliga anslag borde erhålla egenskapen

af förslagsanslag, kunna väl icke frånkännas giltighet; men då i afseende

å öfriga embetsverk den grundsats i allmänhet gjort sig gällande,

att de för sådana ändamål erforderliga anslag böra anvisas endast

till begränsade belopp, samt den svårighet för de ifrågavarande

kostnadernas bestridande, med ett begränsadt anslag, som skulle uppkomma

deraf att kostnaderna under olika år uppgå till synnerligen

olika belopp, synes kunna, under förutsättning att anslagets belopp ej

är för lågt, öfvervinnas derigenom att hvad af anslaget under ett år

kan besparas får under ett följande år, då utgifterna äro större, användas,

anser jag det ifrågavarande anslaget böra, i likhet med det

motsvarande å nu gällande stat, erhålla egenskapen af reservationsanslag.

Godkännes denna åsigt, bjuder dock försigtigheten att ej bestämma

anslagets belopp allt för lågt. Det af komitén för arfvoden åt

tillfälliga biträden föreslagna belopp 10,000 kronor synes mig likväl

något för knappt; och då dessutom för vikariatsersättningar enligt

komiténs beräkning erfordras årligen 1,075 kronor, hvithet belopp

kommer att något höjas, derest enligt mitt förslag sekreterarens tjenstgöringspenningar

ökas, anser jag det nu ifrågavarande anslagets belopp

böra bestämmas till 12,000 kronor.

I afseende å de uti nu gällande stat uppförda reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande och till en statistisk tidskrift har icke

någon förändring blifvit ifrågasatt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. No 9 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Nuvarande ordinarie reservationsanslaget »till det officiela statistiska

trycket» blek i enlighet med Eders Kongl. Majrts derom gjorda framställning

vid 1876 års Riksdag höj dt till det uti innevarande års riksstat

uppförda belopp 10,000 kronor. Vid underdånig anmälan af den

utaf Chefen för statistiska Centralbyrån gjorda hemställan, hvaruti

ifrågasatts att nämnda anslag, då uppfördt till belopp af endast 5,000

kronor, måtte höjas och förändras till årligt förslagsanslag å 10,000

kronor, erinrade jag, enligt hvad Statsrådsprotokollet den 10 Januari

1876 gifver vid handen, att de belopp, som under föregående år utöfver

anslaget varit erforderliga för bestridande af tryckningskostnaderna hufvudsakligen

anvisats å sjette hufvudtitelns förslagsanslag »till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in.»; och yttrade jag vi dåre att, enär sådana

kostnader otvifvelaktigt vore af beskaffenhet att fortfarande kunna utgå

af berörda förslagsanslag, visserligen ingen svårighet mötte för dessa

kostnaders bestridande utan den då ifrågasatta anslagsförhöjningen,

men att, då med god ordning syntes öfverensstämma, att erforderliga

medel funnes särskildt anvisade för årligen återkommande statsbehof,

jag ansåg tjenlig^ att anslaget höjdes. Deremot ansåg jag anslaget

höra fortfarande bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så mycket

hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma anslag

skulle befinnas otillräckligt, utväg funnes att likasom förut anvisa erlorderlig

fyllnad af förberörda förslagsanslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. in. Vidhållande do sålunda af mig uttalade och af

Eders Kongl. Magt godkända åsigter kan jag icke understödja chefens

nu gjorda framställning derom, att förevarande anslag måtte förändras

till förslagsanslag, hvaremot jag, med afseende derå att från och med

nästkommande år jemväl tryckningskostnaderna i och för redogörelserna

öfver kommunernas finanser och fattigvård synas böra af detta anslag

bestridas, anser anslaget lämpligen böra förhöjas till det af chefen

föreslagna belopp 15,000 kronor.

Sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 24 Oktober

1860 bifallit nådig framställning derom, att det då under förevarande

anslagstitel uppförda belopp 1,000 rdr »till ved, ljus, skrifmaterialier

in. m.» finge från staten för statistiska Tabellkommissionen utgå och

öfverflyttas till Sjette hufvudtitelns allmänna förslagsanslag »till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m.», har statistiska Centralbyrån fått

årligen af de på reqvisitionen utaf Chefen för Civil Departementet från

sistnämnda förslagsanslag utanordnade belopp lyfta de för byrån er1

orderliga expensmedel. Då byråns utgifter för skrifmaterialier och

ved m. m. fortfarande böra bestridas genom anordning å nämnda för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

slagsanslag, torde Chefens i berörda hänseende gjorda framställning

icke föranleda annan åtgärd, än att vid utfärdande af ny stat för byrån

bör tillses, huruvida icke byrån må kunna, i likhet med hvad som

genom nådiga bref den 1 Juni 1877 medgifvits Kongl. Riksarkivet och

Kongl. Biblioteket, bemyndigas att omedelbart hos Statskontoret och

emot redovisning inför Kammar-Rätten reqvirera de erforderliga beloppen,

hvarvid likväl synes böra tagas i öfvervägande om icke det

belopp, som sålunda årligen må utan föregående nådig pröfning till

byrån utbetalas, bör i viss mån begränsas, exempelvis till den af Chefen

föreslagna summa 3,000 kronor.

Enligt de af mig nu framstälda förslag skulle förevarande anslagstitel

regleras på följande sätt.

Stat för Statistiska Centralbyrån att tillämpas från och med år 1880.

Lön. i

T jenstgö rings- penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Chefen ....................................

5,000

2,500

7,500

1 tjensteman........................

3,000

3,000

3,000

2,000

5,000

1 tjensteman af andra löne- graden ................................

1 d:o d:o..............................

1,500

1,500

4,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

(och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

1 d:o af första lönegra- den .............................

1,800

1,800

800

500

1,200

3,000

3,000

1,100*)

800*)

1 d:o d:o................................

1 förste vaktmästare...........

1 vaktmästare.......................

1,200

300

300

$ Efter 6 år kan lönen

(höjasmed 100 kronor.

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

jemte vedbrand, skall, så länge dessa

förmåner qvarstå och icke tillkomma

honom såsom portvakt eller för andra

åligganden utöfver tjensten, lönen min- skas med 150 kronor.

Summa

29,400

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 5 h, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Aflöning smedlen för Statistiska Centralbyrån skulle således

uppgå till....................................................................................... 29,400 Kr.

Härtill komma Reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande................................... 1,500

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi
kariatsersättning.

............................................... 12,000

» officiela statistiska trycket................................ 15,000

» en statistisk tidskrift .......................................... 1,000 29,500 »

Summa 58,900 Kr.

Nu gällande Riksstat upptager ordinarie anslagen under

denna anslagstitel till sammanräknade............................... 38,400 »

Således skilnad 20,500 Kr.

Men om härifrån afräknas de å extra stat för innevarande

år uppförda anslagen

dels till dyrtidstillägg............................................ 2,900

dels ock för utarbetande och utgifvande af

statistiska redogörelser öfver kommunernas

finanser och fattigvård........................... 10,000 12,900 »

blifver den verkliga tillökningen endast 7,600 Kr.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att vid

behandlingen af anslagstiteln »ålderstilläggD få yttra mig i fråga om

anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga

medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte i

nåder föreslå Riksdagen, att

de/s, med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation af och lönereglering för Statistiska Centralbyrån, godkänna

ofvanintagna förslag till ny stat för detta embetsverk;

dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen till bibliotekets

underhållande- och till en statistisk tidskrift, det förra å 1,500 kronor

och det senare å 1,000 kronor, ej mindre i stället för reservationsanslaget

till arfvoden åt tillfälliga biträden å 10,000 kronor uppföra ett

dylikt anslag »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar»

till belopp af 12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget

till officiela statistiska trycket från 10,000 kronor till 15,000

kronor; kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »Statistiska

Tabellkommissionen» att höjas från 38,400 kronor till 58,900

kronor eller med 20,500 kronor.

3:o

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

17

3: o Landtmäteristaten.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 31 Maj 1878, med godkännande af

Riksdagens beslut i fråga om lönereglering för landtmäteri-styrelsen

och förste landtmätarne, i hvad samma beslut afveke från den nådiga

framställningen i ämnet, för bemälda styrelse och förste landtmätarne

faststält förändrade löneförmåner att tillämpas från och med innevarande

år samt i sammanhang härmed anbefalt chefen för landtmäteriet

att, efter inhemtande af vederbörandes yttrande, inkomma med anmälan,

huruvida chefen och en hvar af de hos landtmäteri-styrelsen anstälde

embets- och tjenstemän samt vaktbetjente äfvensom förste landtmätarne-

för sin del vore villige att ingå på den nya lönestaten med

de för åtnjutande deraf stadgade vilkor eller föredroge att bibehållas

vid sina förut varande aflöningsförmåner, har bemälde chef, Generaldirektören

m. m. L. B. Falkman uti underdånigt memorial den 4 sistlidne

Oktober fullgjort berörda föreskrift, hvarvid han, bland annat, af

anförda skäl, hvilkas giltighet icke kunnat bestridas, förklarat, att han

för egen del icke kunde ingå på den nya staten. Vid föredragning af

detta ärende den 13 sistlidne December täcktes Eders Kongl. Magt i

nåder förklara Generaldirektören Falkman berättigad att fortfarande

bibehållas vid sina dåvarande aflöningsförmåner samt att såsom följd

häraf från innevarande års början ej mindre såsom lön uppbära 6000

kronor af de på den nya lönestaten för landtmäteridirektören uppförda

aflöningsmedel, än äfven, i likhet med hvad dittills egt rum, åtnjuta

afkomsten i hyror af de bemälde Generaldirektör på lön anslagna boställsrum

och lägenheter i Generallandtmäterikontorets hus, hvaremot

de å allmänna indragningsstaten för honom uppförda 2800 kronor icke

kornrne att till honom utbetalas. Enligt Eders Kongl. Maj d s sistnämnde

dag fattade beslut och på grund af hvad i öfrigt förekommit

äro deremot samtlig^ öfrige befattningsinnehafvare vid landtmäteristaten

i åtnjutande af aflöning enligt de nya vid sistlidet års Riksdag

beslutade staterna med förbindelse att vara underkastade tillämpning af

derför stadgade vilkor.

Löneregleringen för landtmäteristaten är således fullständigt genomförd,

utom hvad angår den nuvarande chefen, hvaraf likväl något nytt

anslagsbehof icke föranledes.

Detta oaktadt nödgas jag redan nu ifrågasätta en förändring i afseende

å förevarande anslag.

Uti det af lönerglerinskomitén afgifna betänkande, som låg till

grund för det vid sistlidet års Riksdag framlagda förslag till organi
jBih.

till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 187.9.

sation och lönereglering för landtmäteri-styrelsen, hade komitén, som

ansett att en ingeniörsbefattning och båda de förutvarande amanuensbefattningarna

borde indragas, beträffande frågan om anslag till vikariatsersättningar

och aflöning till extra biträden in. in. anfört, att de årliga

vikariatsersättningarna borde beräknas till 1404 kronor 17 öre; att

årliga kostnaden för renskrifning inom Generallandtmäterikontoret ansåges

uppgå till 1000 kronor; att den indragning af amanuensbefattningen

å landtmäterifiskalskontoret, hvilken af komitén ifrågasatts,

icke kunde ske, utan att derstädes anstäldes ett extra biträde, hvars

aflöning med hänsigt till svårigheten att dertill erhålla lämplig person

icke kunde beräknas lägre än till 1500 kronor; samt att då komitén

föreslagit minskning i ingeniörernes antal, sådant skett under förutsättning

att landtmäteri-styrelsen skulle ega, då tillfälligtvis hopade

göromål sådant kräfde, antaga extra biträden för befordrande af arbetets

jemna gång, för hvilket ändamål ansåges tillräckligt ett belopp

af 1100 kronor eller för slutsummans jemnande 1095 kronor 83 öre.

På grund häraf hade komitén föreslagit, att till landtmäteri-styrelsens

förfogande måtte för bestridande af vikariats ersättningar, arfvoden åt

extra biträden och renskrifningskostnad ställas ett årligt anslag af

5000 kronor.

I afseende härå yttrade jag vid underdånig föredragning den 7

Januari 1878 att, då såväl de begge amanuenserne som den tredje

ingeniören, hvilkas befattningar skulle komma att med sina nuvarande

löneförmåner på indragningsstat uppföras, hade förpligtelse att mot

åtnjutande af dessa förmåner, utgörande för de två förstnämnde med

dyrtidstillägg 1440 kronor för hvarje och för den sistnämnde med inberäkning

af dyrtidstillägg och sportler 2662 kronor, fortfarande bestrida

de göromål, som dem då ålåge, så syntes det ifrågavarande

anslaget ''»för närvarande och så länge ofvannämnda förhållande fortfar»

kunna från 5000 kronor nedsättas till 3500 kronor; och blef, .med

godkännande af denna åsigt, uti det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen

framlagda och i denna del af Riksdagen gillade förslag till stat

för landtmäteri-styrelsen uppfördt »till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra biträden och renskrifningskostnad» ett belopp af endast 3500

kronor.

Derjemte tillåter jag mig erinra, att Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, på allmänna indragningsstaten

från och med innevarande år uppfort för Ingeniören

vid Generallandtmäterikontoret Per Emanuel Bergstrand 2,662

kronor, samt för eu hvar af Amanuenserne Lars Petter Ågren och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o ,5 b, till Kong!. Maj:Is .Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Gustaf Salomon Lindmark 1440 kronor, att utgå för så lång tid, do

hvar för sig i sin berörda befattning qvarstode och dermed förenade

åligganden fortfarande fullgjorde.

Nu bar emellertid Eders Kong! Maj:t den 6 sistlidne December

i nåder utnämnt Amanuenserne Ågren och Lindmark att vara förste

landtmätare, den förre i Göteborgs och Bobus och den senare i Wermlands

län, såsom följd hvaraf de för dem å indragningsstaten uppförda

belopp sammanräknade 2,880 kronor komma att statsverket besparas.

Derigenom går likväl landtmäteri-styrelsen miste om det af bemälde

två tjenstemän påräknade biträde.

Uti underdånigt memorial bar ock bemälda styrelse, under åberopande

af löneregleringskomiténs förut omförmälda anförande, anmält,

att, derest Ågren, som varit amanuens i landtmäterifiskalskontoret,

blefve till förste landtmätare befordrad, Styrelsen vore i behof af

1500 kronor till aflöning åt det extra biträde, som i sådan händelse

skulle i Ågrens ställe tjenstgöra i landtmäterifiskalskontoret; och behagade

Eders Kongl. Maj it, vid underdånig föredragning häraf likaledes

den 6 sistlidne December, utöfver de enligt nu gällande stat till

aflönande af extra biträden anvisade medel ställa till landtmäteri-styrelsens

förfogande för enahanda ändamål under innevarande år ett

belopp af 1500 kronor att utgå af tillgängliga besparingar; hvarjemte

Eders Kong], Maj:t förklarade sig vilja i sammanhang med regleringen

för år 1880 af utgifterna under sjette hufvudtiteln taga i öfvervägande

frågan om beredande af den för landtmäteri-styrelsen af ofvanberörda

anledning erforderliga anslag,stillökning.

Visserligen qvarstår Ingeniören Bergstrand ännu vid sin befattning

och har således skyldighet att fortfarande fullgöra dermed förenade

åligganden, men då honom icke lärer kunna åläggas att i allmänhet

bestrida de göromål, som varit uppdragna åt amanuenserne och enligt

den nya organisationen böra fullgöras af extra biträden, torde den

förutsättning, under hvilken det för aflöning åt extra biträden in. m.

afsedda belopp ansetts kunna nedsättas från 5000 kronor till 8500

kronor, icke vidare förefinnas. Enär dessutom landtmäteri-styrelsen och

lönereglering,skomitén sammanstämmande intygat, att indragningen åt

amanuensbefattningen å landtmäterifiskalskontoret icke kunnat ske, med

mindre derstädes anställes ett extra biträde, äfvensom att ensamt för

detta biträdes aflönande erfordras ett belopp af 1500 kronor årligen,

torde behofvet af en anslagsförhöjning med nämnda belopp böra anses

till fullo ådagalagdt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om StatxverM 1879.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för ökande af det till Landtmäteri-styrelsens förfogande »för

vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad»

stälda belopp från 3500 kronor till 5000 kronor höja ordinarie anslaget

»Landtmäteristaten» från 107,300 kronor till 108,800 kronor eller

med 1500 kronor.

4:o Rikets ekonomiska kartverk.

Under åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört

till de Statsrådsprotokoll den 10 Januari 1876, den 8 Januari

1877 och den 7 Januari 1878, hvilka åtföljt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till hvarje af nämnda års Riksdagar angående statsverkets

tillstånd och behof, anhåller jag nu endast få i minnet återkalla,

att Eders Kongl. Maj:t den 18 Maj 1877 uppdragit åt en komité

att efter tagen kännedom af då verkställa utredningar och noggrann

pröfning af alla på saken inverkande förhållanden ej mindre afgifva

utlåtande huruvida nu gällande bestämmelser angående de ekonomiska

kartarbetena i mellersta och södra delarna af riket vore i allo ändamålsenliga

eller borde i ett eller annat hänseende ändras, samt om

och på hvad sätt de för dessa kartarbetens fullbordande beräknade

kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt göra de framställningar

angående såväl de topografiska och ekonomiska kartverken som ock

geologiska och sjökarteverket, hvilka möjligen kunde finnas vara af

behofvet påkalladp och kunde leda till lättnad vid de olika arbetenas

utförande; och behagade Eders Kongl. Maj:t utse till Ordförande i

denna komité Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker samt till ledamöter

Chefen för Generalstaben Friherre C. F. H. Raab, Afdelningschefen

för Generalstabens Topografiska afdelning Friherre A. V. von

Vegesack,. Godsegaren A. Odelberg, Chefen för Sveriges geologiska

undersökning O. M. Torell, Chefen för Sjökartverket T. A. Arwidsson

och Förste Landtmätaren A. F. Helander.''

Bemälda komites den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan

detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under sistlidne

September månad till Civil-Departementet och är beledsagadt af

fyra särskilda reservationer, hvadan således endast tre af komiténs

ledamöter i alla delar förenat sig om betänkandets innehåll.

Ur detta betänkande tillåter jag mig här anmärka, att beträffande

frågan, om en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör fortfarande utarbetas,

komitén, jemte uttalande af den åsigt att ett dylikt ekonomiskt

kartverk, ur jordbruks-statistisk synpunkt seclt, vore nödvändigt och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

icke utan förbiseende af landets sanna intresse kunde indragas, med

mindre någonting annat, bättre, sattes i stället, tillika anfört, att, enligt

komiténs uppfattning, det jordbruks-statistiska ändamålet icke vore det

enda eller ens det vigtigaste för ekonomiska kartverket. Visserligen

upprättades detsamma på grund af öfvertygelse!! att man på detta sätt

lämpligast kunde och borde bearbeta jordbruksstatistiken, men sådant

det nu förelåge, efter snart 20 års arbete, hade det fått en betydelse,

som vore vida större. Det ekonomiska kartverket vore nemligen stomkartverk

för den topografiska uppmätningen af landet och i allmänhet

för allt kartarbete på land, en omständighet, som borde tillmätas stor

vigt, då derigenom, i och för andra kartarbeten, såväl offentliga som

enskilda, icke allenast kostnad besparades utan äfven en säkerhet vunnes,

som svårligen på något annat sätt skulle uti vårt land stå att erhålla.

Med en sådan grundval färdig läte sig sedermera alla slag kartläggningsarbeten

för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska

m. fl. ändamål med jemförelsevis lätthet verkställa, hvarigenom mången

undersökning för olika syften möjliggjordes. Det ekonomiska kartverket

kunde dessutom göra mycket gagn vid beskattning af jorden;

och det allmänna kulturintresse, som vore fästadt vid detta kartverk,

såsom förökande kännedomen om vårt land och gifvande en bild af

dess kulturståndpunkt, finge slutligen ej heller vid bedömande af kartverkets

värde förbises. Derjemte borde erinras, att de största kostnaderna

för våra kartverk redan vore utgifna och det största arbetet

redan undangjordt i och genom tillvägabringandet af våra afvittringsoch

skifteskartor. Nu gälde frågan hufvudsakligast att göra sig detta

utomordentliga geografiska material till godo, hvarvid det måste vara

statens och ej den enskildes pligt att göra de derför ännu erforderliga

uppoffringarna, Indika, huru stora de än vore, dock kunde kallas obetydliga

i jemförelse med den nytta, man kunde draga af förökad kännedom

om vårt land. Komitén hade således kommit till den slutsats,

att ett kartverk, motsvarande det nuvarande ekonomiska, borde fortfarande

bearbetas, samt att hvarje förändring, som skulle vidtagas dermed,

borde gå i rigtningen att utvidga det eller åtminstone påskynda

dess fullbordan.

På grund häraf och af i öfrigt utförligt och. sakrikt andragna skäl

tiar Komitén föreslagit bland annat,

O 7

att kartläggningen i skalan 1 : 20,000 af södra och mellersta delarna

af riket fortsättes i angifvet omfång;

att kartan i skalan 1 : 20,000 skall innehålla, utom detsamma som

den nuvarande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad eu topo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 2

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

grafisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna

för markens höjningar och sänkningar samt höj dsiffror på sjöar, längs

vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom

att mossar och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större

sådana, när fråga är om ,nymätningar i skogsmark och obygd;

att kartorna i skalan 1 : 20,000 mångfaldigas medelst någon fotografisk

reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala genom

öfvertryck från sten och medelst färgtryck på ett sådant sätt, att åker,

äng och vatten på kartorna återgifvas med sina respektive färger gult,

grönt och blått, gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;

att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar

utgifvas fortfarande som hittills;

att af liäradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar

af angifvet innehåll;

att en topografisk karta i skalan 1 : 100,000 sammandrages från

den ekonomiskt-topografiska kartan i skalan 1:20,000 och mångfaldigas

medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan

1 : 50,000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig

fotografisk metod;

att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan

den norra gränsen för kartverket i 1 : 20,000 samt Norrbottens läns

södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna

genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil,

uppmätas i skalan 1 : 50,000; att hela återstoden af Norrland

inom nämnde gränser uppmätas i skalan 1 : 100,000; samt att kartläggningen

inom Norrbottens län fortsättes enligt nu faststäld plan;

att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och

Vesterbottens lappmark, utgifves bladvis i skalan 1 : 100,000 medelst

heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu

lastställd plan; samt att hela lappmarkskartan inom såväl Norr- som

Vesterbottens län, utgifves i skalan 1 : 200,000 eller samma skala som

nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;

att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende å personal

och anslag böra sammanslås till ett kartverk, »landkartverket», som

ställes under styrelse och ledning af Chefen för Generalstaben; samt

att till åstadkommande af det nödiga sambandet de olika kartverken

emellan en »kommission för de allmänna kartarbetena'')'') tillsättes

bestående af: Chefen för Generalstaben, Ordförande, Afdelningschefen

vid Generalstabens topografiska afdelning, Chefen för Sjökartverlcet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 5 b, till Kong}. Maj:ts Nåd. Prov. N:o t, om Statsverket 1819.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning, jemte tre öfrige ledamöter,

dertill för viss tid af Eders Kongl. Maj:t utsedde.

Under åberopande af sitt uti förutnämnda statsrådsprotokoll den 8

Januari 1877 intagna utlåtande och af i öfrigt anförda skäl har Afdelningschefen

för Generalstabens topografiska afdelning Friherre von

Vegesack uti afgifven reservation tillstyrkt, bland annat, att det ekonomiska

kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta

delarna af riket, skulle ej vidare på annat sätt bearbetas, än att de vid

1878 års slut påbörjade arbetena afslutades; att för de personer, Indika

nu äro anstälde vid detta kartverk, måtte beredas ersättning för de

förluster, de komma att göra genom arbetenas inställande; att hela

Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, norra och mellersta

delarne af Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delarne af

Vermlands län måtte topografiskt kartläggas i skalan 1 : 100,000, men

kartläggnings skalan 1 : 50,000 bibehållas för söder derom liggande delar

af landet; att Norrbottens län måtte kartläggas i enlighet med de

bestämmelser, Indika äro upptagna i nådiga brefvet den 21 Maj 1874;

att det topografiska kartverket måtte utgifvas öfver hela landet i bladform

i skalan 1 : 100,000 så vida holiogravyr kan begagnas såsom reproduktionsmedel

för denna karta; samt att, om det ej skulle lyckas

att begagna heliogravyr, utan vanlig gravyr måste äfven framdeles användas,

den topografiska kartan såväl öfver de delar af mellersta och

norra Sverige, som skulle kartläggas i skalan 1 : 100,000, som ock

öfver hela Norrbottens län måtte utgifvas i bladform i skalan 1:20,0000;

att Norrbottens läns kartverk måtte helt och hållet förenas med Generalstabens

topografiska afdelning.

Komiténs Ordförande Landshöfdingen Leijonancher, som icke gillat

det föreslagna nya kartverket i skalan 1 : 20,000, enär detsamma komme

att medföra eu svårligen beräknelig men afgjordt mycket hög kostnad

och fordra särdeles lång tid att fullborda samt i högst väsendtlig mån

fördröja afslutandet af det vigtigaste kartverket, nemligen det topografiska

i skalan 1 : 100,000, har instämt i Friherre von Yegesacks reservation

och deri afgifna förslag till kartverkens bearbetande, dock

med det undantag att uppmätning i skalan 1 : 50,000 af de i komitébetänkandet

omnämnda delar af Norrland torde vara af behofvet påkallad.

Eu ledamot af komitén Förste Landtmätaren Helander, liar, delande

flertalets åsigt derom, att en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör

fortfarande utarbetas, i öfrigt uti flera hänseenden varit af skiljaktig

mening. Hans fullständigt motiverade förslag innefattar bland annat,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 5 Ij, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. No /, om Statsverket 1879.

att kartan i skalan 1 : 20,000 skulle innehålla, utom detsamma som den

nuvarande kartan i samma skala, höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag,

dalgångar och vigtigare vägar samt större höjder, äfvensom att mossar

och kärr i allmänhet borde utmärkas ehuru endast större sådana när

fråga vore om nymätning i skogsmark och obygd, hvarförutom, i den

mån sådant läte sig göra utan att äfventyra kartans tydlighet, till

vinnande af någon kännedom om åkerjordens beskaffenhet, olika slag

af jordmån borde antydas medelst användande af bokstafsbeteckning å

kartorna för * åtminstone större sammanhängande åkerfält; att kartorna

i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas, arealuträkningar på dessa kartor

göras och häradsbeskrifningar utgifvas på sätt komiténs flertal föreslagit;

att af häradsbeskrifningarne skulle sammandragas korta länsbeskrifningar

likaledes i enlighet med flertalets förslag; att topografiska

kartor i skalan 1 : 100,000 öfver trakter, der plankartor i skalan 1:20,000

blifvit eller blifva upprättade, fortfarande såsom hittills borde sammandragas

och mångfaldigas medelst heliogravyr, samt att ritningen till

heliogravyr utfördes i skalan 1 : 50,000, i hvilken den äfven kunde

mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod; att den delen af

norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan den norra gränsen för

kartverket i skalan 1 : 20,000 samt Norrbottens läns södra gräns äfvensom

ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna genom

Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmättes

i skalan 1 : 50,000 samt att hela återstoden af Norrland inom nämnda

gränser, med undantag af Vesterbottens lappmarker, uppmättes i skalan

1 : 100,000; att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens

län och Vesterbottens lappmarker, utgåfves bladvis i skalan 1: 100,000

medelst heliogravyr, samt att för denna karta finge begagnas samma

arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska

kartläggningen i motsvarande skalor uti södra och mellersta delarne

af riket; att utgifning af kartan öfver Norrbottens kustland fortsattes

enligt faststäld plan, men mätningen af lappmarken af stannade så fort

som möjligt, sedan behöfliga konnektioner vunnits för en framtida fortsättning,

dock att erforderliga geodetiska mätningar eller ortbestämmelser

derförinnan gjordes, till säkerhet för afvittringsmätningarnes

sammansättning sedan länskartverket i framtiden blifvit återupptaget;

att ekonomiska och topografiska kartarbetena måtte sammanslås till ett

gemensamt verk under benämning landkartverket, som stäldes under

styrelse och ledning af Landtmäteristyrelsen.

Godsegaren Odelberg, som icke delat komiténs åsigter i fråga om

organisationen af personalen vid samt sättet för utförandet af det s. k.

land
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1, om Statsverket 1879.

landkartverket, och erinrat att det måste vara ytterst kostsamt och

tidsödande att rekognosera och på en stomkarta i skalan 1: 20,000 inlägga

terräng, så vida arbetet skulle ske med vederbörlig sanning och

noggranhet, har ansett, att de ekonomiska och topografiska kartarbetena

borde utföras sålunda att, sedan i den trakt, der mätning och kartläggning

skulle ske, de geodetiska punkterna blifvit utsatta och vissa

höjdpunkter äfven blifvit bestämda, allt utaf generalstabens topografiska

afdelning, den ekonomiska stomkartan med alla sina detaljer skulle på

föreskrifvet sätt utarbetas utaf kartografer, stälde under ledning af

landtmäteristyrelsen. Den färdiggjorda ekonomiska stomkartan borde

derefter öfverlemnas till generalstabens topografiska afdelning, som nedtransporterade

densamma i skalan 1: 50,000 och begagnade den sålunda

förminskade stomkartan vid rekognosering för inläggning af terrängen.

Båda kartorna borde utgifvas, den ekonomiska skalan i 1: 20,000 jemte

häradsbeskrifning och den topografiska i skalan 1: 100,000. Vidkommande

slutligen Norrbottens läns ekonomiska kartverk förefunnes icke

något antagligt skäl derför, att, på sätt komitén förslagit, i 10 år fortsätta

kartarbetena i aflägsna ödemarker genom att på de upprättade

kartorna inlägga terräng och således derstädes ännu uppoffra några

hundra tusen kronor, hvadan Godsegaren Odelberg tillstyrkte att, sedan

den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt vidare kartarbete i

Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill anslagna medel

användas vid ekonomiska stomkartverket i mellersta och södra delarne

af riket.

Då således, enligt, hvad jag nu i största korthet antydt, skiljaktiga

åsigter inom komitén gjort sig gällande icke allenast i fråga om organisationen

och ledningen af den personal, som bör verkställa de ekonomiska

kartarbetena, och sättet för dessa arbetens utförande utan

äfven beträffande lämpligheten och nödvändigheten af att vidare fortsätta

det ekonomiska kartverkets bearbetande, har jag ansett komiterades

förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förr än vederbörande

fått i anledning deraf sig yttra. Eders Kong}. Maj:t har ock

den 27 September 1878, med bifall till min derom gjorda, af Statsrådets

öfriga ledamöter biträdda hemställan behagat anbefalla Landtmäteri-Styrelsen,

Landtbruks-Akademiens förvaltningskomité och Chefen

för Statistiska Centralbyrån att i ämnet afgifva utlåtanden. De sålunda

infordrade utlåtandena hafva ännu icke inkommit. Emellertid har, sedan

Afdelnings-Chefen för generalstabens topografiska afdelning uti

särskilda underdåniga memorial den 4 nästlidne November afgifvit förslag

för år 1879 till inkomst- och utgiftsstat för såväl Norrbottens läns

Bill. till Riksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ekonomiska kartverk som det kartverk, hvilket afser mellersta och

södra delarne af riket, Eders Kongl. Maj:t den 15 i samma månad faststält

utgiftsstater för 1879 års kartarbeten, slutande sig å en summa

af 70,500 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af

riket, samt å 32,300 kronor för Norrbottens läns kartverk.

Till dessa utgifter äro att påräkna

för mellersta och södra delarne af riket:

behållning från år 1877 2,000 kronor, anslag på ordinarie stat

6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000 kronor, under anslaget till

landtmäteristaten besparde 18 andre landtmätarelöner 16,200 kronor samt

fordringar för under år 1878 försålda kartor, förslagsvis 300 kronor,

eller sammanräknade 70,500 kronor; och

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1878 2,000 kronor, anslag på extra

stat 30,000 kronor och beräknad inkomst för kartförsäljning 300 kronor

eller tillsammans 32,300 kronor.

De faststälda staterna upptaga

för mellersta och södra delarne af riket:

Till arfvode åt den officer af Generalstaben hvilken skall föredraga

kartverket rörande ärenden in. m.................................................... 666: 67.

Till särskilt arfvode åt en kartograf för kartarbetets öfver
vakande

och kontroll............................................................... 500: —

» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 .......................................... 6,000: —

» dito åt 8 kartografer å 2,500 ............................................... 20,000: —

» dito åt 2 kartografer å 2,000 .............................................. 4,000: —

» dito åt 5 kartografer å 1,500 ............................................... 7,500: —

» dito åt sju qvinliga rit.biträden att dem emellan fördelas

på föreskrifvet sätt..................................................................... 5,900: —»

» dito åt en vaktmästare............................................................... 700: —

Till dagaflöning under fältmätningstid:

Till omförmälde Generalstabsofficer, förslagsvis 300: —

» en kartograf å 4 kronor om dagen.................. 600: —

» sexton kartografer å 3 kronor om dagen, tillsammans

förslagsvis................................................ 7,200: — 8,100- _

Transport 53,366: 67.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1870.

Transport 53,366: 67.

Till reseersättningar:

Till bemälde Generalstabsofficer förslagsvis ........ 400: —

» omförmälda biträde.................................................. 500: —

» sexton Kartografer, tillsammans........................... 4,800: — 5^700: —

» hyra för arbetslokalen .............................................................. 2,250: —

» dess städning, ved, olja och ljus .....................förslagsvis 650:

» rif- och skrifmaterialier.......................................... » 500:

» uppköp och underhåll af instrument och effekter » 500: —

» dagsverkskostnader ............................................... » 5,000:

» tryckning af häradsbeskrifningar................... » 2,000: —

» diverse utgifter............................................. »_533: 33.

Summa Kronor 70,500: —

samt

för Norrbottens län:

Till dagaflöning och resekostnadsersättning åt den Generalstabsofficer,

hvilken tjenstgör såsom Arbetschef vid

kartverket, förslagsvis ............................................................ 2,500: —

» den Generalstabsofficer, hvilken redogör för kartverkets

medel m. in.................................................................................. 333: 33.

» arfvode åt 2 Kartografer å 2,500 kr.................................... 5,000: —

» dito åt 3 Kartografer å 1,500 » ................................... 4,500: —

» dito åt ett extra biträde..................................................... 1,200: -—

» dagaflöning under fältmätningstid åt fyra Kartografer

och ett extra biträde, förslagsvis ......................................... 1,660: —

» Chefens inspektionsresor................................................■_........... 300: —

» resekostnad för fyra Kartografer och ett extra biträde,

å 300 kr.......................................................................................... 1,500: —

» aflöning och resekostnadsersättning åt fem tillfälliga

biträden, förslagsvis.................................................................... 4,200: —

» handräckningskostnader under fältarbetena, förslagsvis... 6,400: —

» graverings- och tryckningskostnader, » ... 3,600: —

» hyra för arbetslokalen, lyshållning m. in. )) ... 700: —

)) reparation af instrument in. m. » 200: —

» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier

in. in................................................................................... 206: 67.

Summa Kronor 32,300: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 5 b, till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under

år 1880, i samma omfattning som hittills, borde hos Riksdagen äskas,

har Afdelningschefen anfört att, då utgifterna under nyssnämnda år,

efter all sannolikhet, blefve minst lika stora med de för år 1879 beräknade

och för nästkommande år icke kunde, såsom för innevarande

år varit fallet, påräknas någon behållning från föregående år, det för

bearbetandet af allmänna ekonomiska kartverket afsedda extra anslag

borde för år 1880 höjas med 2000 kronor eller från 46,000 till 48,000

kronor, men att deremot Norrbottens läns kartverk för att under år

1880 fortgå efter nu gällande bestämmelser icke hade behof af något

förhöjdt anslag.

Då, äfven om vid pröfning af komiterades förslag varder beslutadt,

att det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra och mellersta

delarne af riket, icke vidare skall fortsättas eller ock att andra grunder

än de nu gällande skola vid bearbetandet deraf följas, i allt fall förekommer

att, enligt hvad Chefen för generalstabens topografiska afdelning,

under livilkens ledning detta kartverk är stäldt, upplyst, för den

vid detta kartverk tjenstgörande personal kommer att under året 1880

återstå åtskilligt redan påbörjadt arbete, som i hvad fall som helst

icke bör lemnas ofullbordadt, lärer någon förändring beträffande nämnda

kartverks bedrifvande under det år, för hvilket statsreglering kommer

att uppgöras af den snart sammanträdande Riksdagen, icke böra ega

rum; men, enär Eders Kongl. Maj:t torde finna godt i nåder förordna,

att, innan beslut i anledning af komiténs betänkande varder fattadt,

inträffande ledigheter inom kartografpersonalen icke böra utan inhemtande

al Eders Kongl. Maj:ts tillåtelse återbesättas, och jag har allt

skäl antaga, att till följd af besparingar, som dels derigenom och dels

medelst ytterligare indragningar af Andre Landtmätarebefattningar kunna

blifva för kartverket tillgängliga, det uppgifna behofvet kan utan tillökning

i förut utgående statsanslag blifva fyldt-, får jag i underdånighet

tillstyrka:

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, utöfver

det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af de ekonomisktgeografiska

kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och för de

ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor eller

tillsammans 76,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

5:o ÖfYerståthållare-Embetet.

29

En förändrad organisation af och i sammanhang dermed lönereglering

för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållare-Embetet, hvilkas

aflöning helt och hållet eller delvis bestrides af statsmedel, har

länge varit ifrågasatt; och sedan ej mindre ny utsökningslag antagits

än äfven under den 12 Juli 1878 utfärdats särskilda författningar angående

hvad i vissa fall borde iakttagas vid utsökningslagens tillämpning

äfvensom beträffande andra dermed sammanhängande ämnen, samt

jemväl i öfrigt erforderliga förberedande åtgärder vidtagits för lösningen

af berörda organisationsfråga, inkom Öfverståthållare-Embetet

under sistlidne September månad med särskilda underdåniga framställningar

och förslag dels beträffande indragning af Stockholms Handelsoch

Ekonomi-Kollegium och deraf beroende förändrad organisation af

Öfverståthållare-Embetet i kronouppbördsärenden, dels och i fråga om

tjenste- och lönereglering för Underståthållaren och ÖfverståthållareEmbetets

Kansli. Öfver den förra framställningen infordrades den 21

i sistnämnda månad Stats-Kontorets och Kammar-Rättens underdåniga

utlåtande, hvarjemte Stats-Kontoret samma dag anbefalldes att i anledning

af det senare förslaget inkomma med utlåtande.

Det infordrade utlåtandet öfver förstnämnda framställning bär ännu

icke inkommit. Deremot har Stats-Kontoret i anledning af den senare

framställningen afgifvit utlåtande, hvilket den 31 sistlidne December

till Departementet inlemnats; men, då häri framställas vigtiga erinringar

emot hvad Öfverståthållare-Embetet hemställt och föreslagit, torde Eders

Kongl. Maj:t finna nödigt anbefalla nämnda Embete att i anledning af

detta utlåtande inkomma med underdånigt yttrande. Jag kan således

icke för närvarande till slutlig pröfning framlägga något förslag rörande

omförmälda organisationsfråga; men, om i följd häraf en för

ifrågavarande befattningsinnehafvare länge emotsedd och af behofvet påkallad

lönereglering måste uppskjutas, torde under tiden, likasom hittills

egt rum, de befintliga missförhållandena i deras aflöningsförmåner

böra åtminstone i någon mån genom tillfällig löneförbättring afhjelpa*.

I afseende härå anser jag mig, med erinran att, äfven om

någon befattning, hvilken kan ifrågakomma att indragas, skulle under

tiden blifva ledig, densamma måste, intill dess en förändrad organisation

hinner genomföras, vederbörligen upprätthållas, icke hafva skäl

afvika från hvad Eders Kongl. Maj:t från och med år 1875 hvarje år

föreslagit och Riksdagen bifallit.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Den nya utsökningslagen har emellertid framkallat en med tjensteoch

löneregleringen för Öfverståthållare-Embetet sammanhängande fråga,

den om anställande af ntmätningsmän för Stockholm och hvad dermed

står i samband, hvilken fråga är af beskaffenhet att, äfven om densamma

nu icke måste i alla delar slutligen pröfvas, likväl icke kunna

helt och hållet undanskjutas. Öfverståthållare-Embetet har uti underdånig

skrifvelse den 31 Augusti 1878 gjort framställning i ämnet och

yttrar dervid till en början följande:

»All verkställighet, till hvilken det ålegat Öfverståthållare-Embetets

kansli lemna handräckning, har hittills ombesörjts omedelbart af exsekutionsbetjenter,

hvilkas antal utgjort aderton, men, sedan under sistlidet

år en aflidit och en på begäran erhållit afsked, nu uppgår till

sexton. Enligt den för dem af Öfverståthållaren den 15 Januari 1834

utfärdade instruktion äro de indelade att två och två tillsammans tjenstgöra

och få ej i tjensten företaga något utan förut erhållna skriftliga

order. Öfver de verkställighetsåtgärder, som åt dem uppdragas, föres

af dem anteckningsbok, genom hvilkens granskning kontrollen å dem

utöfvas. Härförutom åligger det exsekutionsbetjenterna att såsom ordonnanser

turvis tjenstgöra hos underståthållaren och fogaten. Deras

aflöning utgöres dels af fast lön och dels af arfvode enligt taxa, som

på förslag af Öfverståthållare-Embetet blifvit af Eders Kongl. Maj:t

faststäld i nådig skrifvelse den 22 November 1867. Lönen, hvilken

utgår af det på riksdagens sjette hufvudtitel uppförda anslag till vaktoch

exsekutionsbetjeningen vid kansliet, utgörande för närvarande

sammanlagdt 13,740 kronor, bestämmes af Öfverståthållare-Embetet och

vexlar emellan 840 kronor och 400 kronor. Beloppet af det arfvode,

en hvar af dem kan årligen påräkna, är beroende på mängden och beskaffenheten

af de verkställighetsåtgärder, för hvilka han anlitas. Med

ledning af de uppgifter, exsekutionsbetjenterna sjelfve meddelat, och

den kännedom, Öfverståthållare-Embetet derom kunnat genom granskning

af anteckningsböckerna förvärfva, torde det på hvarje exsekutionsbetjent

belöpande arfvode ej kunna beräknas till högre belopp än ungefär

200 å 300 kronor årligen i medeltal. Den låga aflöning, som

sålunda kunnat erbjudas exsekutionsbetjenterna, har föranledt att för

anställning i dylik befattning synnerligen stränga vilkor icke kunnat

uppställas särskild t i fråga om insigt i de till utsökningsväsendet hörande

författningar. Anspråken i detta hänseende hafva måst inskränkas

ganska betydligt och till hvilken grad detta varit förhållandet inses

bäst deraf, att af de nu tjenstgörande exsekutionsbetjenterna de fleste

varit handtverkare och ingen förut innehaft anställning, som betingar

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

eller medför ringaste insigt i de lagar och författningar, om hvilka en

underexsekutor oundgängligen måste eg a kännedom för att på ett någorlunda

tillfredsställande sätt kunna fullgöra sitt maktpåliggande värf.

Att härutinnan åvägabringa en förändring har länge utgjort ett önskningsmål

för Öfverståtliållare-Embetet, men frågan härom har fått anstå

i afbidan på antagande af ny utsökningslag. Sedan numera detta hinder

undanröjts och den 12 sistlidne Juli utkommit nådig förordning

angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,

allmänna avgifter in. in., får Öfverståthållare-Embetet

härmed framlägga underdånigt förslag till ordnande af underexsekutorernas

i Stockholm göromål och aflöning.»

Efter att härefter hafva erinrat om dels stadgandena i 2, 3 och

7 §§ af utsökningslagen den 10 Augusti 1877 derom, att utmätningsman

skall i stad vara stadsfogde; att, om mer än en stadsfogde erfordras,

konungen bestämmer deras antal och omfånget för hvarderas

befattning; att i Stockholm, om konungen finner godt sådant

medgifva, stadsfogde eger under enahanda ansvarighet och med det

förbehåll i afseende å fördelningen af köpeskilling för utmätt lös egendom,

som för kronofogde är stadgadt, samt under de vilkor i öfrig!,

konungen må föreskrifva, för bestämdt fall i sitt ställe till utmätningsman

sätta annan man, som af öfverexsekutor antagen är, samt att utmätningsman

skall vid sin förrättning hafva med sig ojäfvigt vittne,

dels och föreskrifterna i nådiga förordningen om nya utsökningslagens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, samt nådiga förordningen

i fråga om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,

allmänna afgifter in. m., båda af den 12 sistlidne Juli, yttrar Ofverståthållare-Embetet

vidare:

»Derigenom att indrifningen af resterande kronoutskylder öfverflyttas

från kronouppbördsverket, till stadsfogdarne, kommer antalet af

de ärenden, deri verkställighet genom deras försorg skall eg a rum, att

ökas med ungefär 30,000 om året, hvartill antalet debetsedlar å kronoutskylder

inom Stockholms stad, hvilka vid kronouppbördsstämmans

slut varit obetalde, under åren 1867—1876 i medeltal årligen uppgått.

»

»I fråga om böter eger för närvarande det förfarande rum, att

böter, ådömda i Öfverståthållare-Embetets afdelning för polisärenden,

uttagas af poliskommissarierne i de särskilda distrikten efter order af

polisdomaren, hvaremot öfriga böter, för hvilkas indrifning Ofverståtliållare-Embetets

åtgärd äskas, uttagas af fogaten genom exsekutionsbetjenterne.

Då nu 22 § i förordningen om nya utsökningslagens an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

tagande och hvad i afseende derå iakttagas skall lärer böra så förstås,

att utmätning för böter skall i stad ske af stadsfogde, och det för

ifrigt icke torde vara lämpligt att åt poliskommissarierne uppdraga ett

för deras befattning så främmande bestyr som förrättandet af utmätning,

torde härutinnan den förändring böra ske, att, der utmätning

måste verkställas för böter, ådömda i af delningen för polisärende]],

målet till stadsfogdes åtgärd öfverlemnas, äfvensom att indrifning af

andra på Öfverståthållare-Embetets åtgärd beroende böter af stadsfogde

verkställes; och anser Öfverståtliållare-Embetet, att för ett ordentligt

handhafvande af exsekutionsväsendet erfordras anställande af två stadsfogdar,

6 extra utmätningsman eller exsekutionsbetjente och 8 vittnen

äfvensom tillfälliga biträden, medan indrifningen af restantierna i Stockholm

pågår; hvarförutan poliskommissarierna torde böra likasom hittills

tillhandagå vid indrifningen af böter, dock utan rätt att verkställa utmätning.

»

Härefter yttrar sig Ofverståthållare-Embetet i fråga om fördelning

af göromålen stadsfogdarne emellan, samt anför beträffande aflöningsförmånerna,

att af den ofvan omförmälda underdåniga skrifvelsen om

handels- och ekonomikollegiets indragning inhemtades, hurusom till

arfvode för debetsedlarnes utdelning samt resterande utskylders indrifvande

upptagits 12,000 kronor, hvilka enär besväret härmed komme

att öfverflyttas till de under Öfverståthållare-Embetet lydande stadsfogdarne

följaktligen skulle ställas till Öfverståthållare-Embetets förfogande.

»Om», heter det vidare, »förslaget härutinnan vinner nådigt bifall,

kan med dessa 12,000 kronor och de från statsverket nu anslagna

13,740 kronor tillräcklig aflöning åt såväl extra utmätningsmännen,

vittnena och tillfälliga biträden som ock erforderligt antal vaktmästare

beredas, dervid Ofverståthållare-Embetet antagit, att 9,000 kronor skulle

utgå till de sex extra utmätningsmännen, 12,500 kronor till de åtta

vittnena och tillfälliga biträden samt återstoden till skrifbiträde åt stadsfogdarne

och vaktbetjening i kansliet. Någon förhöjning i anslaget till

vakt- och exsekutionsbetjeningen i Öfverståthållare-Embetets kansli skulle

således icke erfordras. Men deremot måste medel anskaffas till stadsfogdarnes

aflöning, hvilken, med hänsigt till den störa uppbörd, stadsfogdarne

komma att omhänderhafva, helst restantierna för Stockholms

stad ensamt uppgå årligen i medeltal till 400,000 kronor, icke torde

höra bestämmas till lägre belopp för hvardera stadsfogden än fyra tusen

kronor, deraf 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenniugar,

samt derutöfver två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor

att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879. 33

att tillgodonjutas det ena fem år efter tjenstens tillträde och det andra

efter förloppet af ytterligare fem år; och som från äldsta tider Stockholms

stad hufvudsakligast aflönat polisverket och uppbördsverket antagligen

af det skäl, att dithörande ärenden ursprungligen tillkommit

magistratens handläggning, men deremot ej bidragit till aflöningen för

exsekutionsverket, hvilken alltid uteslutande bekostats af statsverket,

sannolikt af skäl att utsölmingsärendenas behandling icke någonsin

ålegat Stockholms magistrat, torde aflöningen till stadsfogdarne böra

af statsmedel utgå.»

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 22 sistlidne Oktober

har Statskontoret anfört, att- det af Öfverståthållare-Embetet framstälda

förslag till ordnande af de bestyr, som enligt den nya utsökningslagen

och dermed sammanhang egande författningar skulle åligga underexsekutor

i Stockholm, hade, hvad personalen anginge, synts Statskontoret

ej gifva anledning till någon anmärkning. Beskaffenheten af

denna personal vore i utsökningslagen bestämd och det nu ifrågasatta

antalet af tjenstemän inom de särskilda graderna syntes ej öfverstiga

hvad behofvet kräfde.

Ej heller i fråga om lönevilkoren hade Statskontoret haft något

att erinra. De begge stadsfogdarne, hvilkas verksamhet torde blifva

ganska omfattande, skulle enligt förslaget kunna efter tio års tjenstgöring

komma till en aflöning af 5,000 kronor, under det högsta aflöningen

för Kronofogde utgjorde, förutom särskild! expensanslag, 4,500

kronor. Skilnaden vore alltså icke större än som fullt motsvarades af

de drygare lefnadskostnader, stadsfogdarne, såsom i Stockholm bosatte,

vore underkastade.

Beträffande frågan om beredande af medel till stadsfogdarnes aflönande

hade, på sätt Ofverståthållare-Embetet anfört, exsekutionsverket

för hufvudstaden från äldre tider städse bekostats af statsverket och

statens skyldighet i detta hänseende hade vid flere tillfällen blifvit af

representationen uttryckligen erkänd. Så hade, i underdånig skrifvelse

den 6 Februari 1858, i anledning af väckt fråga om förhöjning i anslaget

till Ofverståthållare-Embetets kansli, Rikets Ständer yttrat, bland

annat, att det visserligen ålåge städerna i allmänhet att bestrida de

kostnader, som med exsekutionsväsendet derstädes vore förenade, men

att, då Stockholms stad vore att betrakta såsom ett särskild! län och

aflöningen för den hos dess Öfverstyrelse anstälda personal dittills

städse blifvit af statsmedel bekostad, Rikets Ständer funnit något tvifvel

icke böra uppstå om statens åliggande att, derest aflöningen befunnes

Bih. till Riksd. Prof. 1819. / Sami. 1 9/d. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 b, till Kon[/l. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1879.

otillräcklig, ytterligare anslå de medel, som till densammas förbättrande

erfordrades. Sedermera hade jemväl 1862—1863 och 1872 årens riksdagar

i nämnda anslag beviljat förhöjning och de sista fem riksdagarne

hade genom beviljande af dyrtidstillägg å det till disposition af Ofverståthållareembetet

stälda anslag till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen

medgifvet, att exsekutionsväsendets uppehållande i hufvudstaden

uteslutande ålåge statsverket. Visserligen hade en till 1865—

1866 års riksdag gjord nådig framställning om anvisande af arfvoden

dels åt en tjensteman, som under benämning exsekutionskommissarie

eller stadsfogde skulle biträda såsom underexsekutor i Stockholm och

dels för ett tjenstebiträde åt bemälde tjensteman, icke blifvit bifallen

af Rikets Ständer, Indika dervid yttrat att, »då det i allmänhet tillkomme

städerna sjelfve att bestrida de kostnader, som med exsekutionsväsendet

derstädes vore förenade, Rikets Ständer, med hänsigt för

öfrigt till det angifva inskränkta ändamålet med anställande af ifrågavarande

tjensteman jemte biträde, ansett något bidrag från statens sida

för detsamma icke böra ifrågakomma;» men i afseende på det förra af

dessa skäl syntes så väl af uttrycken i Rikets Ständers skrifvelse, der

det talas om bidrag från statens sida, som af den vid ärendets afgörande

förda diskussion framgå, att man utgått från den oriktiga förutsättningen,

att exsekutionsbetjeningen i Stockholm dittills af staden

aflönats.

På gruud af hvad sålunda blifvit anfördt ansåge statskontoret sig

böra tillstyrka nådig framställning om anvisande såsom förhöjning i

Ofverståthållare-Embetets anslag af 8,000 kronor att utgå såsom aflöning

åt två stadsfogdar med 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i

tjenstgöringspenningar för hvardera samt om berättigande för dessa

tjensteman att efter förn års väl vitsordad tjenstgöring undfå ett ålderstillägg

å 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring

ett ålderstillägg å samma belopp.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 8 sistlidne November

fann Eders Kongl. Maj:t godt att dels i afseende å det antal

stadsfogdar, som borde i Stockholm anställas, omfånget för hvardera^

befattning samt rättighet för dem att i vissa fall i sitt ställe till utmätningsman

sätta annan man, bifalla hvad Ofverståthållare-Embetet

föreslagit, dels ock till bestridande af aflöning under innevarande år åt

två stadsfogdar med högst 4,000 kronor för hvardera ställa till Ofverståthållare-Embetets

förfogande ett belopp af 8,000 kronor samt anbefalla

Stats-Kontoret att under titel »förskott emot framdeles ersättning»

utanordna och under innevarande år qvartalsvis till Öfverståthållare
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Embetet utbetala sistnämnda belopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade

sig vilja i sammanhang med behandlingen af frågan om reglering

för år 1880 af utgifterna under Riks statens sjette hufvudtitel taga

i öfvervägande Öfverståthållare-Embetets framställning i hvad densamma

afsåge meddelande af bestämmelser för tiden efter innevarande år rörande

aflöningsförmånerna för ifrågavarande två stadsfogdar och beredande

af tillgång till bestridande af aflöningarna.

Då jag således nu ånyo underställer ärendet Eders Kongl. Majds

Nådiga pröfning, anser jag mig, med afseende å hvad OfverståthållareEmbetet

och Stats-Kontoret anfört, böra förorda, att aflöningen till de

två stadsfogdarne i Stockholm må få af statsmedel utgå.

Emot Öfverståthållare-Embetets af Statskontoret _ understödda förslag

beträffande aflöningsförmånerna för nämnda två tjenstemän bär jag

väl intet att erinra; men då, såsom jag förut antydt, numera visat sig,

att frågan om lönereglering för de med statsmedel aflönade tjenstebefattningar

vid Öfverståthållare-Embetet hittills icke kunnat till slutlig

pröfning företagas, synes mig i afvaktan derå böra lämpligen anstå

med slutliga bestämmandet angående ifrågavarande stadsfogdars aflöningsförmåner.

Jag hemställer derföre, att för närvarande i afseende

härå endast vidtages sådan åtgärd, att, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, ett belopp af 8,000 kronor må kunna ställas till

Öfverståthållare-Embetets förfogande för bestridande af aflöning under

nästkommande år åt två stadsfogdar i Stockholm med högst 4,000 kronor

för hvardera.

Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållare-Embetet uti

underdånig skrifvelse den 4 sistlidne November hemställt, att, som det

för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag 10,000

kronor vore anvisadt endast för år 1879, men det torde få anses otvifvelaktigt,

att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore af behofvet

högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde

eget rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål skulle vinnas,

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om

beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under

år 1880 af tidningen »Polisunderrättelser.»

Denna hemställan anser jag mig böra i allo understödja.

Hvad sålunda förekommit gifver mig anledning i underdånighet

tillstyrka nådig framställning till Riksdagen,

att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år 1880

bevilja tillfällig löneförbättring för följande embete- och tjenstemän i

Öfverståthållare-Embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af

opaginerad Kontrollera mot PDF

3fi

Bil. N:o 5 />, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187kl.

500 kronor samt åt Underståthållaren, sekreteraren och kamreraren,

aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget

för aflönande af vakt- och exsecutiousbetjeningen likaledes med 20

procent, på extra stat för år 1880 anvisa 5,250 kronor; samt

att för samma år likaledes på extra stat bevilja

till aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm, med högst 4,000 kronor

för hvardera, 8,000 kronor och

till fortsatt utgifvande under år 1880 af »Polisunderrättelser» i enlighet

med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter 10,000

kronor.

6:o Landsstaterna i länen.

I enlighet med de vid nästlidna Riksdag fattade beslut bär Eders

Kongl. Majd den 31 Maj 1878 fastställt ny aflöningsstat för de Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande

embets- och tjenstemän samt betjente, med undantag af räntmästare

och häradsskrifvare, för hvilka, vid det förhållande att väckt förslag

om. förändring af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvare^’ensterna

ej blifvit pröfvadt, definitiv lönereglering icke kunnat

ifrågasättas.

.Då det.från Kammar-Kollegium, Kammar-Rätten och Stats-Kontoret

i anledning af berörda förslag infordrade utlåtande ännu icke inkommit,

torde frågan om slutlig lönereglering för sistnämnda befattningar

ej heller nu kunna till afgörande företagas; hvadan, utan afseende

å en af Häradsskrifvarne i Östergötlands län den 24 sistlidne Oktober

ingitven ansökning i fråga om lönereglering för häradsskrifvarne,

nu endast lärer böra vidtagas åtgärd, så att, i likhet med hvad för innevarande

och flera föregående år egt ruin., de svagast aflönade räntmästarne

samt häradsskrifvarne må komma i åtnjutande under nästkommande

år af tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som hittills

tillämpats.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att på det Eders Kongl. Majd må komma i tillfälle lämpligen

förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Eders

Kongl. Maj ds förfogande på extra stat för år 1880 anvisa 10,200

kronor.

Till beredande af lönetillökning för häradsskrifvarne under innevarande

år med 20 procent å de till dem utgående löner och försel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1819.

lönsersättningar beviljade nästlidet års Riksdag ett extra anslag af

34,367 kronor 40 öre; men som beslut fattats om indragning till statsverket

af häradsskrifvarebostället i Göstrings och Vifolka härads fögderi

af Östergötlands län ett mantal N:o 8 Marstad samt detta boställes

ränta och afbastning skall godtgöras med sammanräknade 665 kronor,

hvarigenom summan af de till häradsskrifvare utgående kontanta löner

och forsellönsersättningar ökas från 171,837 kronor till 172,502

kronor, erfordras för den ifrågavarande löneförbättringen 20 procent å

sistnämnda belopp eller 34,500 kronor 40 öre; Och tillstyrker jag således

nådig framställning till Riksdagen, att, för beredande af tillfällig

löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1880, anvisa ett extra

anslag för samma år till belopp af 34,500 kronor 40 öre.

Enligt hvad Stats-Kontoret uti sin den 13 December nästlidet år

afgifva underdåniga berättelse angående statsverkets tillstånd och behof

erinrat, hafva genom särskilda nådiga beslut blifvit till statsverket

indragna ett expeditionskronofogdeboställe, två kronofogdeboställen och

ett länsmansboställe. Sammanlagda beloppen af ränta och afbastning

för dessa boställen utgöra: ränta, 326 kronor 25 öre och afbastning

1,079 kronor 75 öre. Härtill kommer för ofvannämnda häradsskrifvareboställe

ränta 147 kronor och afbastning 518 kronor, hvadan således

sammanräknade räntan uppgår till 473 kronor 25 öre och afbastningen

till 1,597 kronor 75 öre; och har Stats-Kontoret uti berörda

skrifvelse hemställt, att penningeanslaget till landsstaterna i länen

måtte ökas med nämnda belopp jemte 300 kronor till hyresersättning

åt häradsskrifvaren i förutnämnda fögderi eller tillsammans 2,371 kronor,

hvaremot Stats-Kontoret ansett någon minskning af det å landtstatsanslaget

uppförda beloppet af Hud eif ränta och ersättning för indragna

räntor» icke af nu omförmälda förhållanden påkallas, enär berörda

belopp vore uppfördt såsom förslagsanslag.

Vidare bär Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 30 sistlidne

December af Kammar-Kollegiets och Stats-Kontoret den 21 i samma

månad inkomna underdåniga memorial i fråga om de åtgärder, som''

borde vidtagas i anledning af Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut

beträffande landssekreterares, landskamrerares och kronofogdars

boställen och löningsjordar samt vederbörandes derom afgifna yttranden,

i nåder förordnat, bland annat, dels att två kronofogdeboställen,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 5 b, till Kanyl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

hvilkas innehafvare a-flidit, skulle, sedan sterbhusdelegarne åtnjutit fardag

derå, den 14 Mars 1880 till statsverket indragas, dels ock att åtskilliga

åt landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna

boställen och löningsjordar, hvilka till följd af indelningshafvarnes medgifvande

eller annan anledning icke vidare borde efter nya löneregleringens

inträdande såsom aflöningsförmån tillgodonjutas, skulle den 14

Mars 1881 likaledes till statsverket indragas, med rätt för samtlige

befattningsinnehafvare att från och med innevarande år åtnjuta kontant

aflöning enligt gällande stat. Sammanlagda beloppen af ränta och afkastning

för.nu omförmälda boställen och löningsjordar utgöra räntan

I, 088 kronor 25 öre och afkastningen 8,257 kronor 75 öre eller tillsammans

9,346 kronor.

Om till sistnämnda belopp 9,346 kronor lägges förrberörda summa

2,371 kronor, utgör således det sammanräknade belopp, hvarmed höjning

af penklingeanslaget till landsstaterna i länen nu kunde ifrågakomma,

II, 717 kronor; men, enär på grund af de upplysningar, jag i KammarKollegium

inhemtat, med säkerhet kan beräknas, att nämnda penningeanslag

lernnar tillgång till bestridande af jemväl omförmälda utgiftsbelopp,

till följd deraf att vid bestämmande, i enlighet med de fastställda

nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådana indelningshafvare,

hvilka komma att äfven efter innevarande års ingång

såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsj ord, dessa afdrag blifva

af Kollegium fastställda till belopp ej obetydligt öfverstigande den

för sådana boställen och löningsjordar i staten förut uppförda ränta och

afkastning, anser jag ej erforderligt, att nu göres framställning om förhöjning

uti oftanämnda penningeanslag.

Då beloppet af det under denna anslagstitel uppförda förslagsanslag

»indelt ränta och ersättning för indragna räntor» under senare åren

visat sig ej motsvara utgiftssumman, torde af nu omförmälda förhållanden

ej heller böra föranledas minskning i nämnda förslagsanslag.

Slutligen får jag, jemte erinran att sednaste Riksdag, med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, för innevarande år

beviljade ett extra anslag till belopp af 40,000 kronor att användas

dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka å landet å de

orter, der sådant kunde af förhållandena påkallas, och dels till belöningar

för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande eller

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1879. 39

gripande, samt med tillkännagifvande att det anslag till lika belopp,

som af riksdagen för år 1878 till samma ändamål beviljats, blifvit till

fullo utanordnadt och att af anslaget för innevarande år redan anvisats

ej mindre än 23,600 kronor, i underdånighet hemställa, att Eders

Kong!.'' Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att användas

dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för

gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

o

7:o. Ålderstillägg.

Derest den af mig föreslagna reglering för statistiska centralbyrån

varder bifallen, bör tillgång beredas å de medel, som äro erforderliga

för bestridande af de embets- och tjensteman samt betjente enligt den

föreslagna nya aflöningsstaten tillkommande ålderstillägg. Det för sådant

ändamål erforderliga belopp, hvilket kan beräknas under nästkommande

år uppgå till 1,100 kronor, torde böra anvisas å nu ifrågavarande

anslag, hvilket likväl för närvarande är afsedt endast för ålderstillägg

åt embets- och tjenstemän samt betjente inom Civildepartementet,

Landtmäteristaten samt Landsstaterna i länen. Ett medgifvande

af anslagets anlitande äfven för nu ifrågavarande ändamål behöfver

dock ej föranleda höjning af det belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstaten

förslagsvis uppfördt, enär sammanräknade ålderstilläggen för embets-

och tjenstemän vid landtmäteristaten, enligt hvad redan är kändt

komma att med 2,200 kronor understiga den summa, som vid bestämmande

af anslagets belopp togs i beräkning.

Då jag emellertid icke heller anser mig böra föreslå nedsättning

i detta anslags belopp, får jag nu endast hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att de för embets- och tjenstemän

samt betjente inom statistiska centralbyråns ifrågakommande

ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg».

8:o. Anslagen

dels till lättnad i skjutsning stång an der den genom entreprenad bestrides

och är särdeles tryckande; och

dels till förändrad reglering af skjutsväsendet.

Af de anslag, som under dessa benämningar finnas på Sjette Imf
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:t» Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket. 1879.

vudtiteln "uppförda, är det förra ett reservationsanslag på 175,000 och

det senare ett förslagsanslag på 25,000 kronor. Sedan nu mera, till

följd af Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, ny stadga

angående skjutsväsendet blifvit utfärdad och då enligt denna stadga

afgifterna för åstadkommande af entreprenader icke skola utgå af skjutslagen,

hvart och ett särskilt för det gästgifveri, hvartill det är indeladt,

utan sammanräknade beloppet af de för landstingsområde eller

stad, som ej till landsting hör, faststälda entreprenadafgifter, bör efter

föreskrifna grunder gäldas till en viss del af staten och till en annan

del af landstinget eller staden, kommer, när denna stadga varder bragd

till full verkställighet, det behof, som det förra af dessa anslag skulle

afhjelpa, att förfalla. Då emellertid skjutsningen vid åtskilliga gästgifverier

är mot visst bidrag öfvertagen af entreprenör för så lång

tid, att densamma ej kan å ny entreprenad upplåtas i sammanhang med

det allmänna ordnande af skjutsentreprenaderna, som i den utfärdade

nya stadgan föreskrifves, skulle, derest det genom samma anslag afsedda

understöd med innevarande år indroges, inträffa, att liera skjutslag,

livilka fortfarande hafva att vidkännas särdeles tryckande utgifter för

entreprenader, nödsakades desamma utgifva, utan att dervid komma i

åtnjutande af den väl behöfliga lättnad, som riksdagen vid anvisandet

af ifrågavarande anslag velat bereda. Detta har icke varit afsigten

med regleringen, som afsett icke att för egarne till hemman af vissa

jordnaturer öka, utan deremot att för dem minska tyngden af en börda,

som de länge haft att bära. Det bör fördenskull så ställas, att under

den tid, som kommer att förflyta intill dess den nya anordningen kan

äfven vid dessa gästgifverier varda införd, medel finnas för tilldelande

af det förut lemnade understödet. Det för nämnda ändamål å riksstaten

nu uppförda anslag lärer dock icke af denna anledning behöfva

der bibehållas, så framt riksdagen samtycker dertill, att utaf det anslag,

som anvisas för entreprenader, ingångna i öfverensstämmelse med föreskrifterna

i stadgan angående skjutsväsendet, Kongl. Maj:t må efter

de grunder, som vid den sednast verkställa fördelningen af anslaget

till lättnad i skjutsningstungan blifvit följda, anvisa understöd åt de

skjutslag, hvilka deraf äro i synnerlig grad besvärade, i hvilket afseende

mig torde tillåtas i minnet återkalla, att Eders Kongl. Maj:t

den 18 Maj nästlid ne år bestämt detta, understöd, på landet till 3 31

procent af vederbörandes tillskott utöfver 20 kronor å helt förmedladt

mantal och i stad till samma andel af tillskottet utöfver 30 kronor å

hvarje fullt hundratal af stadens innevånare.

Beträf
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N-.o Sb, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Beträffande åter det andra anslaget eller det, som har inskriften

»Till förändrad reglering af skjutsväsendet», så är detsamma af riksdagen

beviljadt för befrämjande af eu anordning efter de hufvudgrunder,

som i den sedermera utfärdade stadgan vunnit tillämpning, och

detta anslag lärer således, enär syftemålet dermed blefve detsamma,

kunna å riksstaten qvarstå, ehuru med en, till följd deraf att syftemålet

nu är uppnådt, skedd förändring i öfverskriften, hvilken lämpligen

torde kunna blifva »Bidrag till skjutsentreprenader)''). Det belopp,

som härför må år 1880 tagas i anspråk, kan visserligen icke med full

tillförlitlighet nu af mig till siffran uppgifvas, emedan Kongl. Maj:t

ännu icke varit i tillfälle bestämma den blifvande högsta skjutslegan

inom rikets olika län och än mindre några skjutsentreprenader i enlighet

med föreskrifterna i den nya stadgan afslutats. Den för ordnande

af skjutsväsendet nedsatta komité har emellertid uppgjort en

beräkning öfver hvad som skulle falla på staten att i bidrag till skjutsentreprenader

utgifva, slutande sig denna beräkning på 321,125 kronor.

Sedermera hafva dock omständigheter inträffat, hvilka, efter hvad med

stor sannolikhet är att emotse, komma att synnerligast i de orter, der

entreprenadafgifterna nått den största höjden, verka en icke obetydande

nedsättning deraf, och det vill till följd deraf synas mig, som skulle,

derest till grund för Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen

lägges komiterades beräkning, afrundad till 300,000 kronor, detta belopp

böra lemna erforderlig tillgång till understöd äfven för de skjutslag,

som efter hvad ofvan är antydt kunna blifva af redan utfästade entreprenad-afgifter

särdeles betungade.

Jag hemställer alltså i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att . med indragning af det å ordinarie stat nu uppförda

reservationsanslag Till lättnad i skjutstungan, der den genom

entreprenad bestrides och är särdeles tryckande, och med förändring

^ af benämningen på det likaledes å ordinarie stat beviljade

förslagsanslaget till förändrad reglering af skjutsväsendet,

på ordinarie stat under titel: Bidrag till skjutsentreprenader uppföra

ett förslagsanslag till belopp af Trehundra tusen kronor och tillika

medgifva att af detta anslag må efter samma grunder, som

den 18 Maj sistlidna år bletvo af Kongl. Maj:t tillämpade, utgå

understöd åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu

till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;

kommande i händelse af bifall härtill en anslagsförhöjning

att ega rum till belopp af 100,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1 Rami. 1 Åfd.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. No 5 b, till Kongl. Magris Nåd. Prof No 1, om Statsverket 1879.

9:o. Skiften ocli afvittringar.

Det torde tillåtas mig att ur det protokoll öfver Civilärenden den 7

Januari 1878, hvilket åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till samma års riksdag

aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, nu

i minnet återkalla, att sedan jag vid behandlingen af denna anslagstit.

el sökt att med ledning af tillgängliga upplysningar utreda beloppet

af den brist, som befarades uppstå i 1878 års tillgångar för de i samma

års stat för storskiftes- och afvittringsverken upptagna utgifters bestridande,

jag vidare anförde att, med ledning af då vunnen erfarenhet,

antagas kunde, att sedan afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens län

räkningar på arfvoden för arbetena under år 1877 hunnit granskas,

dessa arfvoden, för hvilkas bestridande i nämnda års stat vore uppförda,

50,000 kronor, befunnes sammanräknade icke obetydligt öfverstiga

sagda belopp.

Rörande den brist i tillgängliga model, som härigenom skulle uppkomma,

var det icke möjligt att då framlägga någon beräkning, enär

derför erforderliga uppgifter saknades; men emellertid antog jag, på

grund af antydda förhållanden, att det belopp, som utöfver redan tillgängliga

medel under år 1878 erfordrades till skiften och afvittringar,

borde beräknas åtminstone till 12,000 kronor.

Anledningen dertill, att det för berörda ändamål utöfver ordinarie

anslaget af riksdagen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning

beviljade extra, anslag befunnits otillräckligt, var egentligen att söka

deri, att inom Vesterbottens län under år 1876 utgifterna för arfvoden

åt afvittringslandtmätarne samt under såväl år 1876 som år 1877 kostnaderna

för handtlangning och gode män betydligt öfverskridit de af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län på förhand för

dessa utgifter beräknade belopp, likasom att på grund häraf ansetts

höra i staten får år 1878 till enahanda utgifter uppföras vida högre

belopp, än Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande förut beräknat.

I afseende härå erinrade jag att, om å ena sidan det väl varit önsaligt,

att de till Eders Kongl. Majd inkomna och Riksdagen meddelade

beräkningar varit mera tillförlitliga, så borde dock å andra sidan beaktas,

att, enär afvittringslandtmätarne undfinge arfvode efter taxa och

handtiangningskostnaderna åtminstone i viss mån höjdes till följd deraf,

att afvittringslandtmätarnes arbetsprodukt ökades, staten således måste

antagas i verkstäldt arbete hafva erhållit och erhålla fullt vederlag

för de Överskjutande ej på förhand beräknade kostnadsbeloppen, äfvensom

att staten genom den högre arbetsprodukt, som af högre års
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1879.

aflöning betingades, beredde sig förmånen af afvittringsverkets fortskyndande

och derigenom en betydlig besparing i utgifter.

Enär det belopp, som erfordrades ej mindre till betäckande af beräknad

brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas

bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1879

utgjorde 296,035 kronor, tillstyrkte jag att utöfver ordinarie anslaget,

63,000 kronor, af Riksdagen måtte äskas ett extra anslag af 233,000

kronor. Och behagade Eders Kongl. Maj:t med bifall till denna och

mina i öfrigt gjorda framställningar uti förutnämnda nådiga proposition

föreslå Riksdagen dels, i likhet med hvad för flere år egt rum,

Ko att för år 1879 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs

län anstälde aderton storskifteslandtmätare med 400 kronor till

hvarje samt i Styresmannens för Storskiftesverket årsarfvode likaledes

med 400 kronor;

2:o att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes

i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjenstår under år

1879 kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på

grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning,

[inge afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftesoch

afvittringsverken utgå;

3:o att för år 1879 åt Föredragandena af afvittringsärenden i

Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja

on tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, och

4:o att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode för år 1879 med ett belopp af

200 kronor; dels och att för sistnämnda år, utöfver ordinarie anslaget

till skiften och afvittringar, på extra stat anvisa 233,000 kronor.

Sedan Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Magt sålunda föreslagit,

har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 Maj 1878,

med anledning af det under 2:o omförmälda medgifvande, funnit godt

i nåder förordna, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens

och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittringslandtmätare,

hvilkens arfvode efter taxa icke under nämnda år uppgått

till 2,500 kronor eller 3,000 kronor, kunde anses hafva under året

åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen kunnat af honom

fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra underdånig

framställning om anvisande af det för gäldande af medgifna arfvodestillökningen

erforderliga belopp, hvilken framställning borde till Landt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. Ny, ö b, till Kong!. Hlaj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1S7.9.

mäteri-styrelsen insändas och af bemälda Styrelse till Eders Kongl.

Maj:t öfverlemnas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade sig vilja

uppå framställning af Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande

taga i öfvervägande dels huruvida de afvittringslandtmätare i

Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka under sommararbetstiden ar

1879 vant sysselsatte med sådana arbeten för skattläggning och områdestilldelning,

som betaltes allenast enligt § 8 i nådiga taxan den

30 Maj 1873 samt under samma arbetstid ådagalagt synnerlig flit och

tillika åstadkommit eu mer än vanligt stor arbetsprodukt, kunde utöfver

stadgadt dagarfvode komma i åtnjutande af ett tilläggsarfvode för

hvarje dag, hvilket i man af arbetsproduktens storlek finge uppgå till

högst 7 kronor, dels ock huruvida de storskiftes- och afvittringslandtmätare,

hvilkas kostnad för tjensteresor under år 1879 visades hafva i

afsevärd män öfverstigit derför anslaget ersättningsbelopp, kunde beviljas

godtgörelse för den Överskjutande kostnaden.

. Vidare har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med utfärdandet af

nådiga kungörelsen den 12 Juli 1878 angående ändring i § 10 mom. 2

och § 24 mom. 1 af nådiga stadgan om afvittring i Vesterbottens och

Norrbottens läns lappmarker funnit godt att, med hänseende till vigten

deraf att de skogstjenstemän, hvilka hade till åliggande att i egenskap

af kronoombud föra talan vid afvittringsförrättningarna, blefve i tillfälle

med full sakkännedom detta uppdrag fullgöra, i nåder föreskrifva, att

afvittringsstyresmännen skulle, på sätt uti nådiga bref af nämnde dag

närmare omförmäles, tillhandahålla vederbörande skogstjenstemän kopior

af transportkartor jemte bestyrkta afskrifter af egobeskrifningar, häfdeförteckningar,

taxeringslängder och sammanträdes-protokoll; hvarjemte

Eders Kongl. Maj rf. behagade i nåder medgifva, att kostnaden för kopieringen

af de kartor och handlingar, hvilka enligt berörda nådiga föreskrift

borde skogstjenstemännen tillställas, finge utaf afvittringsmedlen

gäldas.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens

och Norrbottens län hafva härefter i enlighet med gällande

föreskrifter till Landtmäteri-styrelsen inkommit med uppgifter och bei

åkningar i afseende a. bestämmande af de belopp, som under innevarande

och nästkommande år ansåges erforderliga för storskiftes- och

afvittringsverken, hvilka handlingar Landtmäteri-styrelsen med underdånigt

memorial den 21 sistlidne November öfverlemnat.

Ur handlingarna i detta ärende torde det tillåtas mig erinra, att

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, med tillkännagifvande

att arfvodena till afvittringslandtmätarne i länet enligt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 45

gällande taxebestämmelser uppgått under år 1877 till 74,347 kronor 54

öre, anfört att, ehuru då ännu icke vore kandi, till hvad belopp kostnaden

i berörda hänseende komme att under år 1878 uppgå, Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl, enär erfarenheten ådagalagt,

att för hvarje år allt högre och högre belopp för ändamålet erfordrats,

dertill orsaken hufvudsakligen torde vara att söka riti förvärfvad större

vana vid afvittringsgöromålen, särdeles egoaffattningarnas utförande,

ansåge rådligast, att det belopp, som borde uti innevarande års stat

för nämnda ändamål upptagas, höjdes från det uti 1878 års stat uppförda

belopp 65,000 kronor till 75,000 kronor; — att Kronans kostnader

för gode mäns och handtlangares aflöning uti nämnda län under

år 1878 uppgått till 39,070 kronor 26 öre eller 2,070 kronor 26 öro

mera än i staten varit för ändamålet uppfördt; — att Eders Kongl.

Maj:ts bemälde Befallningshafvande, under antagande att priset på

handtlangningsarbete kunde komma att ytterligare stiga, hemstält att

för omförmälda ändamål måtte uti innevarande års stat uppföras 42,000

kronor; — att genom uppgående af hufvudbaslinier och kronoparkernas

rågränser i Gellivare socken under år 1878 förorsakats en betydlig

stegring i kostnaden för gode mäns och handtlangares aflöning inom

Norrbottens län, i det denna kostnad, hvilken i staten beräknats till

13,000 kronor, uppgått till 22,720 kronor 14 öre, men att, då härigenom

en väsendtlig de! af dylika arbeten nu vore fullbordad, och af i öfrigt

anförda skäl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda län

ansett ett belopp af 15,000 kronor vara under innevarande år för ändamålet

tillräckligt; — att Landtmäteri-styrelsen in hem tat, och meddelat

upplysning angående beloppet af den expeditionslösen, som under

åren 1873—4877 tillfallit en hvar af Afvittringsföredragandena i Vesterbottens

och Norrbottens län; — samt att det af Landtmäteri-styrelsen

upprättade, Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda förslag till stat

för storskiftes- och afvittringsverken under innevarande år upptog för

Kopparbergs län 60,750 kronor, för Vesterbottens län 143,835 kronor

och för Norrbottens län 88,100 kronor eller tillsammans 292,685

kronor.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 6 sistlidne December

behagade Eders Kongl. Maj it i nåder förklara,

att, enär jemlikt nådiga cirkuläret den 31 Maj 1878 angående

lönereglering för vissa embete- och tjenstemän vid landsstaten, jemfördt

med nådiga kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 20 påföljande

September, föredragande hos länsstyrelse icke borde efter innevarande

års ingång få uppbära lösen för andra expeditioner än sådana,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

som part eller annan på egen begäran crliölle eller eljest icke författningsenligt

vore pligtig lösa, i följd hvaraf ersättning för minskning i

sportelinkomst skäligen borde afvittringsföredragandena i Vesterbottens

och Norrbottens län tillgodokomma, Eders Kongl. Maj:t funne skäligt,

med bifall till hvad Landtmäteri-styrelsen i berörda hänseende föreslagit,

medgifva, att från och med innevarande år och intill dess annorlunda

förordnades, finge af afvittringsmedlen till enhvar af bemälde

föredragande efter hvarje (partals utgång betalas det belopp, hvartill

enligt afgifvande, af Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande granskad

och godkänd räkning lösen skolat i enlighet mod dittills gällande expeditionstaxa

uppgå för sådana af afvittringsföredragande utfärdade

expeditioner, som part eller annan vant författningsenligt pligtig lösa,

med skyldighet för bemälde afvittringsföredragande att fortfarande

sjelfve vidkännas kostnaden för sådana expeditioners utskrifning;

att, då i fråga om godtgörande af kostnaden för de afskrift^- af

egobeskrifningar, häfdeförteckningar och taxeringslängder, Indika enligt

nådiga brefvet den 12 Juli 1878 borde utaf afvittringsstyresmännen i

Vesterbottens och Norrbottens län tillhandahållas vederbörande skogsbo»

stomän, afvittringsstyresmännen ålåge ombesörja att sådana afskrifter

behörigen åstadkommes emot det billigaste pris, som kunde betingas,

kunde hvad i afseende härå blifvit i ärendet anfördt och hems-i

bild t icke föranleda vidare yttrande eller åtgärd, än att, såsom Landtmäteri-styrclsen

föreslagit, vid fastställande af stat erforderliga belopp

för bestridande af slik kostnad borde tagas i beräkning;

att, då till godtgörelse åt gode män och för handtlangning inom

Vesterbottens län under år 1878 åtgått 39,070 kronor 26 öre, samt vid

sådant förhållande det i berörda hänseende under år 1879 erforderliga

belopp desto mindre borde, såsom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

och Landtmäteri-styrelsen föreslagit, beräknas till 42,000 kronor,

som icke antagligt vore att dagsverksprisen skulle under sistnämnda

år ställa sig högre än under år 1878, för ifrågavarande ändamål skulle

i staten för Vesterbottens län förslagsvis uppföras endast 39,000 krono]1,

samt

att som, beträffande Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i

Vesterbottens län framställning att i staten måtte uppföras 5,000 kronor

till gäldande af kostnader för utbrytning vid laga skiften af områden

för lägenheter, Indika vid redan verkstäld afvittring tilldelats

gemensamt område, ovisst vore, huruvida anspråk på ersättning för

dylika kostnader vidare kunde varda i nåder godkända, samt, derest

sådant komrne att ega rum, på pröfning i hvarje särskilt fall borde

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ankomma, huru derför erforderliga medel borde anvisas, det till följd

af sagda framställning utaf Landtmäteri-styrelsen i Staten uppförda belopp

5,000 kronor borde derifrån uteslutas.

Med anledning af hvad sålunda förklarats och på grund af hvad

Landtmäteri-styrelsen i öfrigt anfört blef utgiftsstat för Storskiftes- och

Afvittringsverken under år 1879 ofvannämnde dag den 6 nästlidne December

af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deruti samtliga utgifterna äro

upptagna till ett sammanlagdt belopp af 284,685 kronor.

Häraf belöpa sig på

Kopparbergs lån:

Arfvode åt Styresmannen .......................................... 2,500

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj

1878 .................................................................... 400 2,900

Arfvode åt 2 landtmätare i första lönegraden å

1,500 kronor till hvarje ...................................... 3,000

Förhöjning deruti enligt ofvan åberopade nådiga

bref å 400 kronor till hvarje.......................... 800 g gQQ

Arfvode åt 16 landtmätare i andra lönegraden å

2,000 kronor till hvarje .................................... 32,000

Förhöjning deruti enligt åberopade nådiga bref

å 400 kronor till hvarje ................................... 6,400 gg^QQ

Resepenningar åt Styresmannen .......................................... 600

D:o åt 18 Storskifteslandtmätare, å 200 kronor

till hvarje..................................................................... 3,600

Till ersättning åt de landtmätare, hvilkas kostnad för

tjensteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit

nyss nämnda resepenningar, förslagsvis ..................... 500

Ofverarbetesersättningar, beräknade enligt nådigt bref

den 19 Maj 1876 till 600 kronor årligen till hvarje

landtmätare, förslagsvis...................................................... 10,800

Till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis ......... 150

60,750.

Vesterbottens län:

Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj

1878..............................................................400 1,600

Transport 1,600

60,750.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport 1,600 60,750.

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden

för mistade sportler, förslagsvis ..................... 700

Arfvode åt Styresmannen .......................................... 3,500

Förhöjning deruti enligt nyss åberopade nådiga

bref ■;..................................................................... 200 3,700

Till betalning af arfvoden jemlik! §§ 1 till och med 8

samt 12 i afvittringstaxan samt för upprättande

af linienät, förslagsvis ...................................................... 75,000

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss nämnda taxa

åt nio landtmätare i andra lönegraden, å 500 kronor

till hvarje.................................................................. 4,500

Till godtgörelse enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878

åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis...................................... 500

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj

1878, åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden

varit sysselsatte med sådana förberedande

arbeten för skattläggning och områdestilldelning,

som betalas allenast enligt § 8 i nämnda nå
-

diga taxa, förslagsvis ........................................................ 1,500

Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor .................. 800

D:o åt aderton landtmätare för tjensteresor å 250

kronor till hvarje............................................................... 4,500

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,

åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor

visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis ............................................... 500

Ersättning åt aderton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ............ 900

Godtgörelse till gode män och för handtlangning förslagsvis.

................................................................................ 39,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper,

för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,

häfdeförteckningar och taxeringslängder,

för tryckning af blanketter och kungörelser, för in
Transport

133,200 60,750.

bind
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 49

Transport 133,200 60,750.

bindning af handlingar samt för anskaffande och

underhåll af kartonger, förslagsvis .............................. 900

Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis.................. 500

Till ersättning åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen för

afstådd boställslägenliet och ved att disponeras af

föredraganden .......................................................... 140

Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den 24 December

1874 för hyra af arbetsrum åt i Umeå bosatte

afvittringslandtmätare samt till rummens uppvärmning,

belysning och städning, tillsammans..... 745

Till anskaffande af en polarplanimeter af Amslers konstruktion

och en cirkelplanimeter af Ljungströms

konstruktion, förslagsvis ................................................... 300

Till lagning af de till afvittringsverket utlemnade tält,

förslagsvis.......................................................................... 50 j 35^35

Norrbottens län:

Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden

för mistade sportler, förslagsvis.......................... 700

Arfvode åt Styresmannen J. É. Nyström ........................ 1,700

D:o åt Styresmannen H. W. Boström........................ 1,000

Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till och med 8

samt 12 i afvittringstaxan, förslagsvis........................ 52,000

Till arfvodesförhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade

taxa åt nio afvittringslandtmätare i andra lönegraden,

å 500 kronor till hvarje....................................... 4,500

Till godtgörelsc, enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,

åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis..................................... 500

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nyss nämnda nådiga bref,

åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden

varit sysselsatte med sådana förberedande arbeten

Transport 62,000 196,585

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverk 1879.

Transport

för skattläggning- och område stilldelning, som betalas

allenast efter § 8 i ofvan nämnda nådiga taxa,

förslagsvis .............................................................................

Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för tjensteresor,

enligt gällande nådiga Landtmäteritaxa, förslagsvis

...................................................................................

Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor, å 250

kronor till hvarje...............................................................

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,

åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor

visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis ................................................

Ersättning åt femton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ...........

Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,

förslagsvis ......................................................

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper,

för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,

häfdeförteckningar och taxeringslängder, för

tryckning af blanketter och kungörelser, för inbindning

af handlingar, för forsling af kartor och

handlingar samt för anskaffande och underhåll af

kartonger, förslagsvis.......................................................

Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis ...

Till hyra af arbetslokal för i lappmarken arbetande

landtmätare och förvaringsrum för afvittringen derstädes

rörande kartor och handlingar samt till

samma lokals städning, uppvärmning in. m. d. förslagsvis

att i män eif behof användas ...........................

62.000 196,585.

2,800

1,300

3,750

500

750

15.000

1,000

500

500 88,100.

Summa Kronor 284,685,

hvilken summa med 11,315 kronor understiger de för innevarande år

till skiften och afvittringar beviljade anslag, uppgående sammanräknade

till 296,000 kronor.

I sammanhang härmed förekom till nådig pröfning en af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län gjord underdånig

framställning att, som, utöfver det i 1877 års stat anvisade belopp

104,685 kronor och det genom Nådigt bref den 2 November 1877 särskild!

beviljade anslag å 10,000 kronor, kostnaderna för afvittringen i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. Nio 5 b, till Kong!.. Majits Nåd Prop. Nio 1, om Statsverket 1879.

samma iän nämnda år uppgått till 17,131 kronor 74 öre, sistnämnda belopp

måtte varda länets ränteri godtgjordt; i anledning af hvilken framställning

statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och

sedan jag härvid anmält, att uti en af Statskontorets Riksbokslutsbyrå

den 30 November 1878 upprättad »kalkub öfver tillgångarna å anslagen

till skiften och afvittringar, efter det utgifterna under samma år

blifvit bestridda, en behållning antoges förefinnas till belopp af 14,229

kronor 99 öre, behagade Eders Kongl. Maj:t i anledning af nämnda

framställning föreskrifva, att af tillgängliga och för år 1879 beviljade

anslag till skiften och afvittringar godtgörelse för ifrågavarande förskott

finge utaf Statskontoret anordnas; hvarjemte Eders Kongl. Magt

förklarade att, derest i följd häraf berörda anslag befunnes otillräckliga

till bestridande af redan till utgående deraf faststälda utgifter,

Eders Kongl. Magt ville, uppå särskild underdånig framställning, meddela

nådigt beslut om godtgörande af sålunda uppkommen brist.

För storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1880

hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Westerbottens

och Norrbottens län ansett erforderliga samma belopp, som af

dem för innevarande år beräknats, dock att under år 1880 ej erfordrades

anslag till anskaffande af planimetri- och till lagning af tält i

Westerbottens län; och har Landtmäteri-styrelsen, uti ofvan omförmälda

memorial den 21 sistlidne November, för egen del i underdånighet anfört,

att om Styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken

blefvo i nåder gilladt samt styresmännen, föredragandena

och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken finge under

år 1880 komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som blifvit

för innevarande och flera föregående år särskilt beviljade, hvarom

Landsmäteri-styrelsen hemstälde, så skulle år 1880 erfordras för

storskiftesverket i Kopparbergs län .................................. 60,750 kronor,

afvittringsverket i Westerbottens län................................. 143,485 »

afvittringsverket i Norrbottens län .................................... 88,100 »

hvarjemte till bestridande af utgifter vid nämnda verk,

som nu icke kunde med något slags säkerhet förutses,

borde beräknas förslagsvis ............................. 4,000 »

tillsammans 296,335 kronor.

Som till betäckande af detta belopp endast funnes ett

på Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppfördt ordinarie

anslag till »skiften och afvittringar» ........................ 63,000 »

erfordrades ett fyilnadsanslag å extra stat till belopp af 233,335 kronor,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 5 b, till Bong!. Ma/:ts Nåd. Pro/:. N:o 1, om Statsverket 1879.

eller i jemnadt tal, likasom för år 1879 beviljats, 233,000 kronor; hem
ställande

Landtmäteri-styrelsen att sist nämnda belopp måtte blifva af

1879 års Riksdag i nåder äskadt för att, jemte nyss uppgifna ordinarie

anslag, användas till storskiftes- och afvittringsverkens fortsätt
ning

under år 1880.

Den af mig sistlidet år uttalade förutsättning, att, sedan afvittringslandtmätarnes

i Westerbottens län räkningar på arfvoden för arbetena

under år 1877 hunnit granskas, dessa arfvoden, för hvilkas bestridande

i nämnda års stat vore uppförde allenast 50,000 kronor,

skulle befinnas sammanräknade icke obetydligt öfverstiga sagda belopp,

har visserligen, enligt hvad förut blifvit antydt, besannats; men jag är

ock i tillfälle nu åberopa bevis för riktigheten af min på samma gång

uttalade åsigt, att staten i verkstäldt arbete erhållit fullt vederlag för

den Överskjutande, ej på förhand beräknade kostnaden och att staten

genom den högre arbetsprodukt, som af högre årsaflöning betingades,

beredde sig förmåner af afvittringsverkets fortskyndande. Eders Kong],

Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län har nemligen till mig

öfverlemnat dels en skrifvelse af afvittringsstyresmannen i länet, hvari

anföres, bland annat, att orsaken till stegringen i den arbetsprodukt,

som de med egoaffattning sysselsatte afvittringslandtmätare åstadkommit,

vore att söka i den till öfveransträngning gränsande drift och

ifver, hvarmed i allmänhet egoaffattningen bedrefves, äfvensom i den

omständighet, att flertalet landtmätare företoge fältgöromålen tidigare

på våren, än förut varit öfligt, och fortsatte desamma inpå senhösten,

dels. och särskilda af afvittringsföredraganden upprättade uppgifter å två

afvittringslandtmätares sommararbeten under åren 1872—1877, m. in.

af hvilka uppgifter framgår,

att under åren 1872 och 1873, då afvittringslandtmätarne åtnjutit

fasta arfvoden med begränsad öfverarbetesersättning, desse två landtmätare

affattat tillsammans första året 169,252 qvadratref och andra

året 188,748 qvadratref:

att under år 1874, då afvittringslandtmätarne från och med den

1 Juni åtnjutit godtgörelse efter taxa, nämnde två landtmätare affattat

tillsammans 363,654 qvadratref; samt

att deras sammanlagda arbetsprodukt derefter utgjort

år 1875 affattning af 514,105 qvadratref,

» 1876 » 563,478 j>

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kwn/jl. Maj:s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 181.9. 53

Då således egomätningen under år 1876 omfattat nära 50,000 qvadratref

mera än under år 1875, men deremot under år 1877 icke kunnat

uppbringas högre än till omkring 15,000 qvadratref mera än under

nästföregående år, synes häraf måhända kunna dragas den slutsats, att

den år 1877 uppnådda arbetsprodukt icke skall kunna i väsendtlig mån

öfverskridas.

Emellertid har denna stegring i arbetsprodukten föranledt dertill

att uti innevarande års stat måst till godtgörande af afvittringslandtmätarnes

i Westerbottens län arfvoden uppföras 75,000 kronor eller

10,000 kronor mera än som sistlidet år för ändamålet beräknades. Dessutom

har, såsom förut blifvit anmärkt, det för bestridande af gode

mäns och handtlangares i nämnda län aflöning afsedda belopp måst

höjas med 2,000 kronor. Härtill komma dels sammanräknade 800 kronor

till bestridande af kostnaderna för anskaffande af de afskrifter,

som enligt nådiga brefvet den 12 Juli 1878 böra tillställas skogstjenstemännen,

dels ock 1,400 kronor till bestridande af afvittringsföredragandena

tillkommande ersättning för minskning i sportelinkomst, hvilken

senare utgift likväl varder statsverket godtgjord genom motsvarande

stämpelpappersafgift.

Med undantag deraf att under nästkommande år icke är att emotse

någon utgift för anskaffande af instrument eller lagning af tält, förekommer

i öfrigt icke för närvarande någon anledning att beräkna utgifterna

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880 annorlunda

än för innevarande år.

Förutnämnda af Statskontorets Riksbokslutsbyrå den 30 .November

1878 upprättade »kalkul» gifver vid handen, att, derest de uti samma

års stat förslagsvis uppförda belopp icke behof!, öfverskridas, vid sistlidet

års utgång skulle funnits en behållning å anslagen till skiften och

afvittringar till belopp af .............................................................. 14,229: 99.

Under enahanda förutsättning skulle innevarande års anslag

lemna ett öfverskott af........................................................ 11,315: —

men, om från........................................................................summan 25,544: 99.

afräknas det belopp, som enligt Eders Ivongl. Maj:ts omförmälda

den 6 sistlidne December meddelade beslut

skall godtgöras Westerbottens läns landtränteri ............ 17,131: 74.

sä skulle, derest nämnda förutsättningar besannades, återstå

Kronor 8,413: 25.

Enär emellertid, enligt hvad redan är kändt, kostnaderna för aflöning

åt gode män och handtlangare under år 1878 öfverstigit de der
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 187.9.

för i samma års stat uppförda belopp med sammanräknade 11,790

kronor 40 öre samt minskningarna i andra utgiftsposter, såvidt nu kan

bedömas, uppgå endast till omkring 2,500 kronor, torde med visshet

kunna antagas, att någon behållning'' å de hittills för skiften och afvittringar

beviljade anslag icke är att påräkna, utan lärer fasthellre

böra befaras, att nu tillgängliga medel skola, om än icke i väsendtlig

mån, befinnas otillräckliga till bestridande af redan bestämda utgifter.

Med afseende härå och dä såväl under innevarande som nästkommande

år opåräknade utgifter kunna ifrågakomma dels i anledning deraf

att afvittringslandtmätare, hvilken på grund af styrkt sjukdomsförfall

åtnjuter tjenstledighet, är berättigad uppbära arfvode enligt stadgade

grunder, dels ock till följd af framstälda anspråk att af afvittningsmedlen

undfå ersättning för laga skifteskostnader i de fall, då

vederbörande hemmansinnehafvare vid föregående afvittring gått miste

om förmånen att få sina egor i sammanhang med allmän afvittring

på statens bekostnad utbrutne och rörlagde; dä dessutom en eller flera

förslagsvis upptagna utgiftsposter möjligen kunna komma att öfverskridas;

och dä förslag blifvit väckt att jemväl storskifteslandtmätarnes

arbeten skulle godtgöras efter taxa, samt, derest detta förslag skulle

vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, deraf möjligen kan föranledas

sådan stegring i storskifteslandtmätarnes arbetsprodukt, att deras arfvoden

kunna komma att i någon mån öfverstiga derför nu beräknade

belopp; så synes mig vid beräknande af nästkommande års anslagsbehof

böra för oförutsedda utgifter afses ett belopp, som för vinnande

af jemn slutsumma lämpligen torde kunna bestämmas till 11,665 kronor.

Enligt min åsigt erfordras således för skiften och afvittringar under

år 1880 följande belopp:

till storskiftesverket i Kopparbergs län ........................................... 60,750

» afvittringsverket i Westerbottens län.......................................... 135,485

)) afvittringsverket i Norrbottens län................................................ 88,100

» bestridande af oförutsedda utgifter .......................................... 11,665

Summa kronor 296,000;

och om härifrån afräknas ordinarie anslaget.................................... 63,000,

behöfver således på extra stat för år 1880 anvisas..................... 233,000

kronor eller samma belopp, som för innevarande år blifvit såsom extra

anslag beviljadt.

På grund häraf och då jag icke har något att erinra vid de af

Landtmäteri-styrelsen i öfrigt gjorda framställningar, tillstyrker jag att

Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bih. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1880 bevilja

förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18

storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1880 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor

för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att

för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens och

Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af

400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja

tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Vesterbottens

län årsarfvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor;

dels och att enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras

till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda år utöfver

ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 233,000 kronor.

10:o. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

Under denna anslagstitel har jag till en början att anmäla framstälda

förslag om anordnande af särskild undervisning i vissa grenar

af landthushållningen.

A.) Uti underdånigt memorial den 17 November 1877 har Eders Tr-idgårdaKongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, med tillkännagif- mast:ll''eskolavande

att det stora behofvet af trädgårdsskötselns allvarliga befrämjande

i Skåne gifvit anledning till bildande af en trädgårdsförening för

provinsen, hvilken förenings första uppgift varit att verka för åstadkommande

af en trädgårdsmästareskola vid Alnarp, i underdånighet anfört,

bland annat, att en sådan skola derstädes öppnats våren år 1876

med bidrag från Malmöhus läns hushållningssällskap till belopp af 1,600

kronor; att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, det likväl varit

omöjligt att med nämnda ringa anslag få skolan så fullständigt ordnad

som önskligt vore, hvarförutan endast lärjungar från Malmöhus län

kunde vid skolan anställas, så länge undervisningen ensamt bekostades

af detta läns hushållningssällskap; att då önskligt vore ej mindre att

skolans verksamhet kunde utsträckas, än äfven att genom inrättande af

s. 56 Kontrollera mot PDF

Högre undervisning

i mejerihushållning.

56 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

frilärlingsplatser mindre bemedlade ynglingar bereddes tillfälle att besöka

skolan, staten syntes lämpligen böra taga ifrågavarande undervisning

om hand medelst beredande åt en trädgårdsmästareskola för

södra Sverige af likartade förmåner med dem, som blifvit landtbruksskolorna

beviljade; att utbildning af fullt yrkesduglige inhemske trädgårdsmästare

vore af stor vigt för ägarne af mindre jordegendomar

och följaktligen för trädgårdsskötseln hos den stora mängden af befolkningen,

hvilken endast på sådant sätt kunde erhålla den sakkunniga

hjelp, som för omförmälda hushållsgren vore så väl behöflig, samt att för

en trädgårdsmästareskola för södra Sverige icke funnes lämpligare plats

än vid Alnarp, der redan vore väl skötta trädgårdar, inneslutande landets

sannolikt största samlingar af park- och fruktträd. På grund

häraf och af öfriga sakrikt anförda skäl har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hemstält om beviljande dels för en gång af 22,300

kronor för uppförande å Alnarps landtbruksinstituts område och genom

dess styrelses försorg af en ny byggnad för en trädgårdsmästareskola

samt för beredande derjemte af utrymme för utställning och förvaring

af frukt, dels ock af ett årligt anslag till skolan till belopp af

4,000 kronor att af nämnda styrelse förvaltas.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité har uti infordradt underdånigt

utlåtande väl vitsordat, att en särskild läroanstalt för trädgårdsmästarelärlingar

vore både önsklig och af verkligt behof påkallad, men

af uppgifna anledningar ansett skolan icke böra förläggas till Alnarp,

utan upprättas i Lund.

Härefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län uti underdånigt memorial den 21 Januari 1878 ånyo sig yttrat och

dervid, jemte meddelande af ytterligare upplysningar rörande trädgårdsanläggningarna

vid Alnarp, hemstält, att å det framstälda förslaget

om trädgårdsmästareskolans förläggande till Lund icke måtte

fästas nådigt afseende.

B) Vidare hafva förslag blifvit väckta om anordnande af högre

undervisning rörande mejerihushållningen.

Sedan Malmöhus läns Hushållningssällskap uti underdånigt memorial

den 24 September 1877 på anförda skäl hemstält, att en högre

mejeriskola, afsedd för hela landet, måtte blifva inrättad vid Alnarp,

för hvilket ändamål erfordrades dels ett årligt anslag å 7,000 kronor,

dels och till uppförande af nödig byggnad ett belopp 24,575 kronor,

har Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt

utlåtande anfört, att komitén i allo delade Hushållningssällskapets uttalade
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

talade åsigter om vigten för vårt land att tillfälle bereddes till vinnande

af en fullständigare och mera vetenskaplig undervisning i mejerihushållningen

än den, som nu meddelades vid mejeriskolorna och

vid de enskilda egendomar, der mejerielever med understöd af statsmedel

vore anstälde. Visserligen hade genom do här i Sverige vidtagna

anstalter för mejerihushållningen denna på senare tider gjort

icke obetydliga framsteg, men för densammas vidare utveckling och

fullkomnande erfordrades dock ytterligare åtgärder; och att sådana

med det snaraste borde sättas i verket, derom vore komitén lika lifligt

öfvertygad som hushållningssällskapet. Komitén kunde dock ej biträda

sällskapets förslag om inrättande af en särskild högre mejeriskola

vid Alnarp, utan ansåge, att det afseclda målet, svenska mejerihushållningens

höjande och framtida utveckling, lämpligast kunde och

borde vinnas genom de båda landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultima,

der en fullständig vetenskaplig undervisning uti ifrågavarande

vigtiga del af landthushållningen borde blifva tillgänglig för eleverne

vid instituten äfvensom för de andre personer, Indika ville besöka

dessa läroanstalter endast för studiet af mejerihushållningen. Instituten

borde så mycket lättare kunna bland läroämnena upptaga nämnda

gren af landthushållningen, som vid båda instituten redan funnes mejerier,

i Indika praktiska öfningar och demonstrationer kunde åstadkommas.

Styrelserna för nämnda institut erhöllo den 29 November 1877

nådig befallning att i anledning af hvad Förvaltningskomitén anfört

afgifva underdånigt utlåtande; Och har Styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultima uti underdånigt memorial den 15 December 1877 förklarat,

att Styrelsen på det allra högsta gillade det af Malmöhus läns

hushållningssällskap väckta förslag om vidtagande af åtgärd för utbildande

af skicklige vetenskapligt bildade mejerister; att enligt Styrelsens

åsigt detta mål lämpligast kunde vinnas genom att bereda tillfälle

för några af de från landtbruksinstituten utgående skickligaste

elever, hvilkas håg särskild! läge åt detta håll, att efter slutad kurs

vid institutet egna sin tid åt ett grundligt och vetenskapligt studium

af mejerihan dteringen; samt att de härför erforderliga anordningar

syntes kunna åstadkommas vid Ultima utan att medföra synnerligen

störa kostnader.

Det från Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Alnarp infordrade

utlåtande inkom den 12 Mars 1878. Deri föreslår Styrelsen, att af

Styrelsen må vid Alnarp anställas eu lärare i mejeriskötsel och en aslå/i.

till Riktat, Fiol. 1879. 1 Sami. i Aj''d. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. Nio 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

sistent med skyldighet att bestrida den af Förvaltningskomitén och

Malmöhus läns hushållningssällskap föreslagna undervisning; att dessa

lärare, hvilka borde ställas i samma förhållande till Styrelsen som institutets

öfriga lärarepersonal, skulle vara skyldige jemväl utföra de

försök och undersökningar angående mjölkhushållningen, som kunde

varda af Styrelsen föreskrifna; att i öfverensstämmelse med de af

hushållningssällskapet inlemnade ritningar och kostnadsförslag måtte

få vid Alnarp uppföras byggnad, innehållande bostad för nämnde två

lärare samt nödiga rum för mejerieleverne; samt att för ifrågavarande

ändamål måtte anvisas 7,000 kronor årligen och till byggnadens uppförande

24,575 kronor.

Enligt mitt omdöme lider det intet tvifvel att, såsom ock Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité vitsordat, en läroanstalt för trädgårdsmästare-lärlingar

är både önsklig och af verkligt behof påkallad,

och att således de medel, som blefve af Staten anvisade för anordnande

af en sådan läroanstalt å den plats, som kan finnas för ändamålet

lämpligast, vore väl använda. Ännu vigtigare anser jag dock,

att i antydd riktning vidtagas åtgärder för mejerihushållningens utveckling

och fullkomnande. De uppoffringar, som för detta ändamål

kunde från Statens sida ifrågakomma, synas ej heller vara af betydenhet

i jemförelse med de stora fördelar, som äro att vinna genom främjande

af en bland jordbruksnäringens vigtigaste grenar. Men då Eders

Kongl. Maj:t på grund af hvad Chefen för Finans-Departementet meddelat

i fråga om de tillgångar, som äro att påräkna för den nu instundande

statsregleringen, ansett dervid icke böra ifrågasättas andra nya

eller tillfälliga anslag än sådana, hvilkas beviljande antingen är beroende

af förut fattade beslut eller icke kan utan synnerligt men till lägligare

tid uppskjutas, finner jag mig förhindrad att uti något af förut

omförmälda hänseenden göra framställning om beredande af de för

åsyftade ändamålens vinnande erforderliga anslag, hvadan något vidare

yttrande i ardedning af de särskilda förslagen icke heller behöfver för

närvarande af mig afgifvas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Konrjl. Majtls Nåd. Prov. No 1, om Statsverket 1879.

59

Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till behandlingen af

C. frågan om beredande af de anslag, som är o oundgängligen nödiga, på det

landtbruksinstitutet vid Ultuna må kunna uppfylla sin bestämmelse.

I afseende härå '' anhåller jag få erinra, att, sedan Styrelsen för

nämnda institut uti underdånig skrifvelse den 16 December 1876 anhållit,

att, enär de upprepade och af statsrevisorerne äfven framhållna

anmärkningarna mot Styrelsens förvaltning af institutets angelägenheter

lätteligen kunde framkalla ett allmännare misstroende mot institutet

till stort men för denna läroanstalt, Eders Kongl. Magt ville förordna

en undersökning, om de öfverkbräde bristerna i förvaltning och

hushållning verkligen förefunnes, samt 1877 års Riksdag jemväl fattat

beslut om framställande af underdånig anhållan i enahanda syfte, Eders

Kongl. Maj:t under den 27 April sistnämnda år funnit godt uppdraga

åt en komité att verkställa undersökning angående förvaltningen och

hushållningen vid institutet samt framställa förslag till afhjelpande af

de brister och olägenheter i ena eller andra hänseendet, hvilka vid den

sålunda anbefalda utredningen kunde varda iakttagna.

Denna komité afgaf den 13 Oktober 1877 sitt af åtskilliga bilagor

åtföljda betänkande; och sedan i anledning deraf ej mindre Styrelsen

för institutet än äfven Landtbruksakademiens Förvahningskomité afgifva

infordrade underdåniga utlåtanden, hafva enligt Eders Kong],

Maj:ts derom meddelade nådiga föreskrift betänkandet och utlåtandena

blifvit till tryck befordrade samt erforderligt antal exemplar deraf till

Riksgäldskontoret öfverlemnats för att med blifvande riksdagstryck

utdelas.

Uti detta betänkande lemnar komitén till en början en förberedande

framställning rörande institutets uppkomst och fortgången af

hushållningen derstädes; och har komitén härvid erinrat, bland annat,

att det för institutet afsedda årliga anslag från och med år 1875

utgår till belopp af 20,000 kronor:

att Styrelsen för institutet dessutom årligen uppbär ett belopp af

3,000 kronor till en vid institutet förlagd, för undervisning af sex elever

afsedd Statens mejeriskola;

samt att enligt Nådigt bref den 9 November 1860 blifvit till en

agrikulturkemisk försöksanstalt vid Ultima anvisadt ett årligt, under

anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanä
-

Anslag för

landtbruksinstitvtet

vid

Ultuna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket .1879.

ringar» uppfördt anslag å 4 500 kronor, hvilket anslag »icke i annan

mån kommit institutet till godo, än att läraren i agrikulturkemi m. m.

genom sin af detta anslag utgående aflöning såsom föreståndare för

försöksanstalten kan sägas till någon del jemväl vara aflönad såsom

lärare vid institutet.»

Berörda förberedande framställning, hvilken återfinnes å sidorna

2—21, innehåller vidare uppgifter angående de för institutet beviljade

tillfälliga anslag samt lån af statsmedel, om jordegendomens storlek

och brukningssättet, om kreatursbesättningen samt de i sammanhang

med jordbruket bedrifna binäringar, om de å egendomen verkstälda

nybyguader samt beträffande den skuldsättning, hvilken institutet varit

underkastadt. Genom den sålunda meddelade skildringen af hushållningen

vid institutet har komitén ansett vara tillräckligt ådagalagdt,

att institutet allt sedan dess tillkomst oafbrutet haft att kämpa mot

finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestridande

af nödiga utgifter. Då eu sådan finansiel ställning vore ganska betänklig

och till och med kunde sägas uti sig innebära alla hufvudsakliga

brister och olägenheter tillsammantagna, har komitén trott den

utredning, som komitén hade sig ålagdt verkställa, egentligen böra

omfatta de förhållanden, som föranledt och fortfarande underhållit

omnämnda för institutet, dess Styrelse och tjensteman så tryckande

ställning.

Sedan komitén härefter uttalat sina åsigter i berörda hänseende,

hvarom jag för undvikande af vidlyftighet tillåter mig hänvisa till det

tryckta betänkandet, sidorna 21—30, framställer komitén förslag till

de åtgärder, som enligt komiténs omdöme böra vidtagas för afhjelpande

af angifna missförhållanden. Komitén, som härvid tagit i betraktande,

huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt att, med bibehållande

af läroverket till sin organisation hufvudsakligen orubbadt, till

enskild person på arrende upplåta egendomens jordbruk, men af anförda,

som mig synes, fullt giltiga skäl ansett sig böra afstyrka vidtagande

af en sådan åtgärd, har i främsta rummet uppställt det vigtiga

och genomgripande förslaget, att nuvarande föreståndarebefattningen

må indragas och de åligganden, som enligt gällande reglemente

tillhöra denna befattning, fördelas på två personer, af hvilka den ena,

under benämning Rektor, är chef för det högre läroverket, och den

andre, som benämnes Intendent, förvaltar landtegendomen och är föreståndare

för den lägre landtbruksskolan, hvilken måste vara med jordbruket

i oskiljaktigt samband, enär lärlingarne påräknas såsom arbetare

dervid.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. E:o 5 b, till Kong!-. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1819.

Hvad komitén sålunda föreslagit har Styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna afstyrkt på anförda skäl, hvilka icke torde kunna

lemnas utan uppmärksamhet; och Landtbruksakademiens Förvaltningskomité

har förklarat sig instämma uti de åsigter, som Styrelsen i detta

hänseende uttalat, med erinran att föreståndaren såväl för landtbruksinstitutet

vid Alnarp som för högre landtbruksskolan vid Aas i Norge

hade samma åligganden som föreståndaren för ifrågavarande landtbruksinstitut

enligt dess nu gällande stadgar.

Såväl nu nämnda som åtskilliga andra i komiténs betänkande

framställda förslag torde emellertid, såsom endast berörande organisations-

och förvaltningsfrågor, icke vara af beskaffenhet att omedelbart

inverka på bestämmandet af de anslagsbehof, som oundgängligen måste

fyllas, om landtbruksinstitutet vid Ultuna icke skall genom brist på

materiela hjelpmedel urstån dsättas att på ett fullt nöjaktigt sätt uppfylla

sin bestämmelse; och då Landtbruksakademiens Förvaltningskomité

redan väckt förslag om utfärdande af förnyade stadgar för icke allenast

ifrågavarande landtbruksinstitut utan äfven landtbruksinstitutet vid

Alnarp, öfver hvithet förslag institutens styrelser afgifvit infordrade

underdåniga utlåtanden, men detta ärende ännu icke vunnit sådan beredning,

att detsamma kunnat till slutlig pröfning föredragas, torde

Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt, att komiténs betänkande och deröfver

afgifna utlåtanden, i hvad de afse omförmälda organisations- och

förvaltningsfrågor, förekomma till slutlig pröfning först i sammanhang

med berörda ärende, samt att nu ondast bör tagas i öfvervägande hvad

komiténs betänkande innehåller och i öfrigt förekommit beträffande

beräknandet af de för institutet erforderliga anslag.

I sist omförmälda hänseende har, till en början, komitén anmärkt,

att landtbruksinstitutet vid Ultuna årligen förlorade en icke obetydlig

summa genom befintligheten derstädes af mejeriskolan, hvilken för att

ej sjelf drabbas af en allt för stor brist i sitt kredit måste erhålla

mjölken till ett pris, understigande med några öre kannan det pris,

hvartill mjölken i oförädlad form antagligen skulle kunna afsättas.

Förlusten, åbragt genom mejeriskolan, skulle naturligtvis blifva ändå

större, om, såsom komiterade hoppades, ett större antal välfödda djur

komme att producera åtminstone femtio procent mera mjölk än för

närvarande. I betraktande häraf och då möjligheten att erhålla undervisning

i mejeriskötsel på egendomar, som genom läge vore anvisade

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

på uteslutande användande i mejeriet af all den mjölk, de producerade,

numera icke vore förenad med någon svårighet, tvekade komiterade

icke att förorda upphörande af nämnda skola. Mejeriet borde

dock af anförda skäl fortfarande bibehållas, så mycket hellre som vid

en landtbruksläroanstalt det borde ingå uti undervisningen att jemte

de lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhölles,

få se dem praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri. Men om

mejeriskolan indroges, kunde det derför beviljade årliga anslag 4 3000

kronor indragas.

Med erinran att den af komitén anmärkta prisskilnad måste anses

såsom en Statens uppoffring, för att förse landtbruksläroverket med

den i en vigtig del af landthushållningen behöfliga undervisningsmateriel,

har Styrelsen för institutet uti det afgifna utlåtandet anhållit, att

intet afseende måste fästas vid komiténs omförmälda förslag. Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité har, enär mejeriskolan vore för

undervisningen vid läroanstalten oundgänglig, ansett afseende icke böra

fästas vid den möjliga minskning i inkomster, som kunde af skolan

förorsakas; hemställande Förvaltningskomitén, att mejeriskolan måtte

bibehållas och fortgå, intilldess eu fullständigare vetenskaplig undervisning

kunde vid institutet åstadkommas.

Lika med Styrelsen för institutet och Förvaltningskomitén anser

jag ifrågavarande mejeriskola böra bibehållas, desto hellre som enligt

den åsigt, jag redan haft tillfälle uttala, öfningarna vid nämnda skola

böra, så fort omständigheterna sådant medgifva, utvidgas till en fullständig

vetenskaplig undervisning rörande mejerihushållningen. Jaganser

således det för nämnda skola anvisade årliga anslag böra fortfarande

till oförminskadt belopp utgå.

Vidare har komitén, som ansett sammanblandning af läroanstaltens

och landtegendomens ekonomi icke vara lämplig, i underdånighet anfört,

att, då det högre läroverkets vid Ultima omkostnader icke borde

till större eller mindre del bestridas medelst tillskott från egendomen,

och alla de prestationer i arbete eller varor, som från egendomen

komme läroverket, dess lärare eller tjenstepersonal till godo, borde

med kontanta penningar eller anvisning derå godtgöras, hela landtbruksegendomens

behållna afkastning borde efter hvarje räkenskapsår

och efter vederbörligen verkställd revision till Statskontoret insändas.

I sammanhang härmed har komitén, som ansett de ordinarie lärarnes

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

vid det högre landtbruksläroverket aflöningsförmåner böra på angifvet sätt

höjas, hemställt, att sammanräknade beloppet af de för den agrikulturkemiska

försöksstationen samt det högre landtbruksläroverket och landtbruksskolan

beviljade årliga anslag, nu uppgående till 24,500 kronor,

måtte enligt angifven beräkningsgrund höjas till 30,000 kronor. Härutöfver

erforderliga utgifter till det högre läroverket borde kunna bestridas

med afgifterna utaf eleverne, om dessas antal hädanefter, såsom

i allmänhet under senare åren, komme att utgöra 45 till 50 och om

afgiften för hvarje höjdes till 750 kronor årligen, hvilket komitén tillstyrkte.

Men då oförutsedda förhållanden kunde inträffa, hvaribland

hufvudsakligen minskning i antalet elever, samt af ett eller annat skäl

de nödvändiga utgifterna kunde komma att höjas eller de påräknade

inkomsterna relativt till behofven minskas, och då en förhöjning af

den föreslagna årsafgiften icke vore rådlig eller genast efter behofvets

inträffande verkställbar, borde till Styrelsens förfogande finnas ett förslagsanslag,

hvars storlek likväl icke kunde på förhand beräknas.

Beträffande de sålunda af komitén framställda förslag har Styrelsen

för institutet anfört, hufvudsakligen, att det syntes vara ett högst ovanligt

och föga lämpligt sätt för förvaltningen af kronans egendom att låta redovisa

dess afkastning till statsverket efter räkning för hvarje år. En dylik

anordning skulle troligen innebära fröet till ganska svåra förvecklingar,

hvilka snart skulle nödvändiggöra ytterligare förändringar. Beloppet

af behållningen skulle ofta nog ingalunda'' motsvara de förväntningar,

som en och annan myndighet, som egde att deröfver yttra sig och att

dermed taga befattning, kunde anse sig berättigad hysa. Mången gångskulle

det blifva svårt att visa, att på egendomens förbättring nedlagda

summor blifvit på ändamålsenligaste sätt använda. Det syntes dessutom

som om för institutets Styrelse, hvilken borde antagas bestå af

personer, som varmt nitälskade för institutets väl, läge en belöning

och uppmuntran deri, att, om hon lyckades genom god förvaltning

bereda större behållningar, hon ock derigenom finge tillgång att vid

institutet införa en eller annan kanske länge önskad förbättring. Sannolikt

vore, att många af institutets behof, såsom af ökade samlingar,

förbättrad undervisningsmateriel m. m., lättare kunde blifva fyllda, då

Styrelsen hade någorlunda frihet att, så att säga, genom egen sparsamhet

dertill bereda tillgång, än om hvarje sådant behof måste blifva

föremål för en underdånig framställning och derefter till Riksdagens

pröfning hänskjutas. Styrelsen kunde således icke förorda bifall till

komiténs berörda förslag. Hvad särskild! anginge komiténs beräkning

af det under angifven förutsättning för institutet erforderliga årsanslag,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Pil. No 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

borde anmärkas, att det af komitén beräknade belopp tages i anspråk

för bestridande af föreslagna aflöningar. Enligt institutets räkenskaper

uppginge det tillskott utöfver statsanslaget, som läroverket för närvarande

måste årligen hafva af egendomen, till minst 9000 kronor.

Detta tillskott kunde icke blifva mindre än det nu vore, ty äfven nu

betäcktes kostnaden för lärarnes aflöning med årsanslaget, och det af

komitén beräknade belopp vore således 9000 kronor för litet. Komitén

hade visserligen föreslagit en förhöjning af elevafgiften, som nu utginge

med 750 kronor för det första och 600 kronor för det andra

året, till 750 kronor för hvartdera året; men dels utgjorde den föreslagna

förhöjningen af 150 kronor för hvarje af 20 elever, hvilket vore

det högsta antal, hvartill andra årets kurs kunde beräknas, tillsammans

endast 3000 kronor, dels vore ovisst, huruvida en sådan förhöjning i

afgiften icke skulle medföra en så stor minskning i elevernes antal,

att hela vinsten af förhöjningen ginge förlorad, dels vore det mycket

tvifvelaktigt, huruvida en ytterligare höjning i elevafgiften vore med

rättvisa och billighet förenlig. Komitén hade uttalat den riktiga grundsatsen,

att lärares aflöning, underhåll af lärosalar och till en viss grad

äfven undervisningsmateriel borde bekostas af Staten, men att öfriga

omkostnader för föda, bostad, uppassning, med mera, borde af lärjungarne

godtgöras. Ofverskottet af elevernes afgifter, sedan kosthållet

blifvit betaldt, uppginge nu till ungefär 250 kronor för hvarje

af 40 betalande elever, således tillsammans 10,000 kronor. Häraf åtginge

omkring 7300 kronor till betjening, laboratoriet, dissektioner,

belysning och uppvärmning af elevbyggnaden. Eleverne betalte således

för sina bostäder återstående 2700 kronor eller omkring 70 kronor

rummet, hvilket tycktes vara tillräckligt för ett litet rum utan uppassning.

Ökades elevafgiften, vore således fara, att man läte eleverne

betala en del kostnader, som rätteligen borde bestridas af institutet.

På de sålunda af Styrelsen anförda skäl har jemväl Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité hemställt, att komiterades framställning

i omförmälda hänseende icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Vid inrättande af landtbruksmstituten såväl vid Ultima som vid

Alnarp synes den grundsats hafva gjort sig gällande, att årliga behållna

afkastningen af de för instituten anslagna jordegendomar borde

användas för institutets ändamål och att endast för hvad derutöfver

erfordrades tillgång borde beredas genom beviljande af särskilda anslag.

Tillämpningen af denna grundsats innebär förpligtelse för institutens

Styrelser att till ett föredöme för dess lärjungar förvalta jordegendomen

och den deraf härflytande behållna afkastning med sådan

klok

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Till. J\:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

klok beräkning, att institutet må kunna icke allenast motsvara de vid

dess inrättande uppställda anspråk, utan allt jemnt utvecklas och fullkomnas.

Såvidt jag kunnat inhemta af komiténs betänkande, finnes

till afvikande, särskild! för Ultima, från omförmälda hittills följda

grundsats ingen annan anledning än den, onekligen ganska beaktansvärda,

att bestridandet af de för landtbruksläroverken vid Ultuna erforderliga

årliga utgifter icke borde göras i någon mån beroende af

jordbrukets vexlande afkastning. Men då all fara i nämnda hänseende,

om sådan verkligen förefinnes, torde kunna genom vidtagande af andra

lämpliga åtgärder undanrödjas, synes mig skäl ej vara för handen att

endast af denna anledning öfvergifva tillämpningen af en grundsats,

hvars riktighet hittills icke blifvit af erfarenheten jäfvad.

Med afseende härå och under åberopande i öfrigt af hvad Styrelsen

för landtbruksinstitutet vid Ultima anfört, får jag, — med erinran

att, enligt § 3 af de för nämnda landtbruksinstitut nu gällande den 8

Maj 1868 utfärdade stadgar, Styrelsen har sig anförtrodt fastställa de

afgifter, som åt lärjungar höra erläggas, och att Styrelsen icke lärer

underlåta att, om och när sådant lämpligen kan ega rum och finnes

erforderligt, höja olevafgifterna —, lika med Styrelsen och Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité hemställa, det komiterades framrtällning

att inkomsten af ifrågavarande jordegendom måtte omedelbart till statsverket

redovisas samt institutet erhålla ett årligt statsanslag, motsvarande

hela dess behof, icke må vinna bifall; anhållande jag likväl få

återkomma till frågan, huruvida det nu för institutet utgående årliga

anslag bör anses tillräckligt.

I fråga om kreatursbesättningen vid Ultuna innehåller betänkandet,

att komitén, som funnit det nu befintliga antal dragare otillräckligt, anställt

beräkning öfver det för gårdsbruket och dermed i samband stående

arbeten nödigt ansedda antal, hvaraf framginge att, inberäknade

dem som liölles i reserv för möjligen tillfälligt otjenstbara hästar eller

oxar, erfordrades 23 par dragare. Af dessa borde 16 par vara hästar

och 7 par oxar; och då för närvarande funnes, oberäknade 4 för institutet

afsedda hästar, endast 25 sådana djur samt 8 oxar, borde således.

ytterligare 7 hästar och 6 oxar anskaffas. Det vore härvid antaget,

att ibland arbetshästarna skulle finnas några fölston, så att gårdsbruket

kunde medelst egen afvel underhålla stallet med i medeltal två

unghästar årligen.

Bih. till Iliksd. Prot. 1 Sami. 1 Afd.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. No 5 b, till Konr/l. Majd» Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

Fårens antal, för närvarande uppgående till 170, kunde enligt komiténs

åsigt nedsättas, men deremot borde mjölkboskapen ökas. Enligt

beräkning både komitén antagit, att på Ultima med underlydande gårdar

kunde, utom nödiga dragare, ungboskap och föl för insättande i

de utmönstrade djurens ställe, födas 150 kor och tjurar. De institutet

tillhöriga djur utgjorde den 30 Juni 1877, enligt uppgift af räkenskapsföraren,

62 kor, 23 qvigor, 12 påläggskalfvar och 13 spädkalfvar. Om

man antoge, att utaf dessa nu befintliga 48 påläggsdjur inom nästföljande

två år 20 erfordrades till fyllande af platser efter dem bland de

62 korna, som under tiden utmönstrades, och att kornas antal under

nämnda tid af egen afvel ökades med de öfriga 28, så att således efter

nämnda tids förlopp kreatursuppsättningen i koladugården kunde uppgå

till 90, återstode dock ett antal af 60 djur, kor och tjurar, hvilka

enligt komiténs mening borde inköpas i mån som ökad produktion af

kraftfoder och halm kunde medgifva uppställandet af djur till beräknadt

antal.

Hvad anginge institutets byggnader ansåge komitén afhjelpandet af

befintliga brister i deras underhåll vara nödvändigt dels för hushållningens

regelbundna gång dels ock för uppehållande af institutets anseende;

och hade komitén för utrönande af kostnaden såväl för iståndsättande

af och någon förändring uti befintliga byggnader som ock för

uppförande af några mindre hus, som hushållningen hädanefter kunde

kräfva, låtit anställa syn och värdering, vid hvilken i närvaro af två

bland komiténs ledamöter och enligt af komitén lemnad instruktion en

van syneförrättare, biträdd af byggmästare och värderingsman, uppgjort

kostnadsförslag till nödiga reparationer, förändringar och nybyggnader.

Enligt det betänkandet bifogade syneinstrument uppginge samtliga kostnaderna

härför till eu summa af 38,785 kronor 40 öre, hvaraf 7,166

kronor 15 öre för reparationer å hus, som uteslutande tillhörde det

högre landtbruksläroverket, 7,500 kronor för uppförande i stället för

magasinsbyggnaden, som vore mycket gammal och förfallen samt otillräcklig

för behofvet, af en ny sådan byggnad med användande dertill

af gamla dugliga materialier, 2,800 kronor för uppförande å utgården

Kungsängen af en mejeribyggnad, samt sammanräknade 965 kronor för

uppförande af åtskilliga nödiga ansedda vedbodar.

Utöfver nämnda belopp erfordrades dessutom enligt komiténs åsigt

för inköp och iståndsättande af en å egendomen befintlig, enskild person

tillhörig byggnad, kallad »Fjells fugan», hvilken borde användas till

bostad åt intendenten, 4,000 kronor, samt för flyttning af lärlingsbyggnaden

nära intill Intendentens boning 2,809 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. No 5 b, till Ilongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, cm Statsverket 1879.

På grund häraf och af öfriga anförda skäl har Komitén uppställt

följande beräkning öfver de anslag för en gång, hvilka af komitén förordas

att utgå under loppet af tvänne år med hälften under hvartdera:

Till inköp af dragare, 7 hästar å 750 ................. 5,250: —

6 oxar å 375 .................................................................. 2,250: — 7,500: —

Till inköp af kor, 60 st. å 200 ............................. 12,000: —

afgår för får, som kunna säljas till........................ 2,000: — 10,000: _

Till inköp och reparerande af den s. k. Fjellstugan

till bostad åt Intendenten samt uppförande

af uthus till densamma ................................... 4,000: —

Flyttning af lärlingsbyggnaden jemte källarens

ombyggnad ................................................................. 2,800: —

Reparations- och byggnadskostnad i öfrigt utgör

enligt syneinstrumentet 39,785,40, men upptages

i rundt tal till .................................................. 39,800: — 46,600: -—

Såsom bidrag till afbetalande af instituters skul
-

der, hvilka, den 30 Juni 1877, efter afdrag af

fordringar, uppgingo till 27,034 kronor, anser

sig komitén endast böra hemställa om anslag

till godtgörande af den skuld till Kongl. Maj:t

och Kronan, hvilken ännu återstår såsom rest

på det lån, som beviljades år 1862 till bebyggande

af Kungsängsgården.....................................10,000:

Summa, att utgå under 2 år, kronor 74,100: —

Uti sitt oftanämnda utlåtande har institutets Styrelse, som icke kunnat

biträda komiténs åsigt, att fårens antal borde minskas, hemställt

om beviljande af ett anslag å 6,105 kronor 32 öre för att dermed inlösa

den af enskild person vid institutet uppställda och för institutet

behöfliga kreatursstam, hvilken, enligt hvad komiténs betänkande gifver

vid handen, bostode af 30 kor, 2 tjurar och 6 qvigor; anseende Styrelsen,

att frågan om ytterligare anslag för inköp af flera dragare och

flera kor borde bero på framdeles af Styrelsen gjord framställning.

Det af komitén beräknade belopp vore väl erforderligt för samtliga

byggnadernas försättande i fullgodt skick, men det syntes Styrelsen

icke lämpligt utdöma allt, som funnes i någon mån bristfälligt. Klokare

vore att, såsom hittills tillgått, år efter år verkställa behöfliga reparationer,

så att allt hölles i fullt brukbart skick. Fn stor del af reparationerna

kunde då äfven utföras för mindre kostnad med användande

opaginerad Kontrollera mot PDF

fift Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af den vid institutet befintliga arbetsstyrka. Bland de föreslagna reparationerna

funnes dock vissa, som till en del kunde betraktas såsom

fullbordande af ett ännu ej afslutadt byggnadsföretag, till hvilket de

för detsamma^ utförande anslagna medel ej varit fullt tillräckliga, nemligen

reparationerna å lärlingsbyggnaden, hvilken borde så snart som

möjligt brädbeklädas. Styrelsen ansåge således det för dessa reparationer

föreslagna anslag 3,556 kronor vara för institutet behöflig! Hvad

beträffade de af komitén föreslagna nybyggnader, kunde Styrelsen icke

annat än tillstyrka bifall till hvad komiterade föreslagit rörande rifning

af det otillräckliga och vanprydliga magasinet samt uppförande af nytt

sådant, hvartill erfordrades 7,500 kronor. Likaledes förordades uppförandet

af vedbodar. Den föreslagna flyttningen af lärlingsbyggnaden

ansåge Styrelsen obehöflig, hvaremot Styrelsen tillstyrkte, att den så

kallade Fjellstugan, hvilken vore väl behöflig såsom bostad för institutets

tjensteman, inköptes.

Då erfarenheten visat, att det varit ganska svårt för institutet verkställa

de föreskrifna af betalningarna å det institutet enligt särskilda nådiga

bref den 24 Januari 1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari

1864 från besparingarna å sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket,

handeln och näringarna till uppförande af byggnader å Kungsängen

beviljade räntefria lån å 20,000 kronor, hvaraf 10,000 kronor

ännu återstode oguldne, kunde styrelsen icke annat än instämma i komiténs

förslag om beviljande af anslag till godtgörande af den återstående

skulden.

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har uti nu omf o murkla

hänseenden hufvudsakligen instämt uti de af Styrelsen uttalade åsigter.

Dock ansåge Förvaltningskomitén sig böra erinra, att de mindre lyckade

skördar, som under senare åren erhållits vid Ultima, torde till en del

vant beroende deraf, att jorden ej kunnat i rätt tid brukas och besås.

Känd! vore, att- vårsådden å den styfva Upplandsleran alltid, om den

skulle lyckas, måste verkställas inom eu mycket kort tid, innan jorden

ännu uttorkat, och att, om denna tidpunkt för vårsådden försummades,

skörden alltid blefve svag och under torkår så felsloge, att missväxt ej

kunde undvikas. Det vore således klart, att, om antalet dragare vore

för ringa, så att vårbruket ej kunde i behörig tid utföras, häraf vid

landtbruket- förorsakades stor förlust, oafsedt att brist på nödiga dragare

alltid äfven vid jordens bruk under sommaren och hösten äfvensom

under skördetiden verkade hind eldigt för utförandet af arbetena

vid jordbruket. Förvaltningskomitén ansåge således, lika med komiterade,

önskvärd!, att medel ställdes till styrelsens för institutet förfo
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

gande, på det att institutet måtte blifva försedt med erforderligt antal

dragare.

Sedan, med undantag af ordföranden, samtlige de ledamöter i institutets

Styrelse, Indika underskrifvit förutnämnda utlåtande, sökt och

erhållit entledigande från deras omförmälda befattningar, samt andra

ledamöter blifvit af Eders Kongl. Maj:t utsedde, har Styrelsen uti underdånig

skrifvelse den 14 September 1878 anfört, att Styrelsen, lika

med ofvanbemälde komiterade, funne institutet icke kunna på behörigt

sätt motsvara de anspråk, som på eu Statens inrättning af detta slag

skäligen borde ställas, så länge för gårdens ekonomi oundgängligen

nödiga byggnader antingen saknades eller befunnes i mer eller mindre

förfallet skick. Styrelsen ansåge sig derföre böra hemställa om

beredande af anslag dels för verkställande af de vid förrberörda af

komiterade föranstaltade syneförrättning nödiga ansedda reparationer

till belopp af 28,520 kronor 40 öre, dels för uppförande af föreslagna

nya magasinsbyggnad, mejeribyggnad å Kungsängen och vedbodar samt

inköp och reparation af »Fjellstugan» tillsammans 15,265 kronor. Och

då, i händelse erforderliga medel beviljades för ökande af kreatursstammen,

den å Kungsängen befintliga ladugårdsbyggnad komme att i

dess helhet tagas i anspråk samt i följd häraf en ny stallbyggnad å

Kungsängen blefve behöflig, funne Styrelsen nödigt att för uppförande

af en dylik byggnad enligt bifogadt kostnadsförslag begära ett anslag

å 4,950 kronor.

Då behofvet af en ny laboratoriebyggnad vid institutet, hvilket

vore vitsordadt icke allenast uti komitébetänkandet utan äfven uti ett

bifogadt af sakkunnige män utfärdadt intyg, gjort sig allt mer och

mer känbart samt den nu befintliga laboratoriebyggnaden för öfrigt

vore behöflig för den kemiska försöksstationens arbeten, hemstälde

styrelsen vidare om beviljande af medel för uppförande af en ny laboratoriebyggnad

enligt bifogad ritning och kostnadsförslag till belopp

af 34,965 kronor. Likaledes hade behof af en byggnad, afsedd för de

vid försöksstationens experimentalfält odlade växters torkning, förvarande

och aftröskning, alltjemnt gjort sig gällande, hvadan Styrelsen

hemstälde, att för tillvägabringande af en sådan byggnad enligt bifogadt

kostnadsförslag måtte anvisas 2,694 kronor 80 öre.

Ytterligare ansåge sig Styrelsen böra hemställa, att för inköp af

flen vid Ultima befintliga enskild person tillhöriga kreatursstam, för

ökande i öfrigt af ladugårdens besättning och för anskaffande af erforderliga

dragare måtte anvisas det af komiterade beräknade belopp.

Då slutligen erfarenheten visat, att ett för institutet erforderligt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

förlags- och rörelsekapital icke kunnat af institutets egna tillgångar

beredas, utan att Styrelsens ledamöter måst på eget ansvar för ändamålet

upplåna medel, men sådant icke kunde skäligen fordras af Styrelsens

ledamöter, anhölle Styrelsen i underdånighet om beviljande af

ett förlagskreditiv i Riksbanken å 10,000 kronor, hvarförutom Styrelsen,

som funne sig urståndsatt att bereda tillgång till återbetalande af

ännu oguldne 10,000 kronor af det institutet beviljade statslån, hemstälde

om befrielse för institutet från återgäldande af berörda belopp.

. I anledning af Styrelsens sistberörda framställning har Landtbruksakademi

ens Förvaltningskomité afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

och dervid tillstyrkt anvisande af följande utaf Styrelsen ifrågasatta

anslag:

till uppförande af magasinsbyggnad, mejeribyggnad och vedbodar samt

inköp och iståndsättande af »Fjellstugan» Kronor 15,265: —

» uppförande af en stallbyggnad ............................ » 4,950: —

» » » en torklada ...................................... » 2,694: 80,

» inköp af kor och dragare......................................... » 18,750: —

» reparation och brädfodring af lärlingsbyggnaden » 3,556: —•

» inbetalning af institutets ofta nämnda återstående

skuld till statsverket.................................. » 10,000: —

samt till förlagskapital.................................................... » 10,000: —

tillsammans Kronor 65,215: 80.

I öfrigt har Förvaltningskomitén ansett sig icke kunna understödja

Styrelsens framställning, åberopande dervid dels sitt förutnämnda i

anledning af komitébetänkandet afgifna utlåtande dels ock Nådigt bref

den 15 December 1876, hvarigenom Eders Kongl. Magt afslagit en af

Styrelsen för institutet gjord anhållan om beviljande af anslag för uppförande

af laboratoriebyggnad i enlighet med nu jemväl åberopade

ritning och kostnadsförslag.

Slutligen anhåller jag få i underdånighet anmäla, att de af mig,

på grund af § 13 i de för Ultima landtbruksinstitut gällande stadgar,

utsedde revisorer uti en den 22 sistlidne November afgifven berättelse

angående granskningen af institutets räkenskaper och. förvaltning för

tiden från och med den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878

anfört, bland annat, att, enligt hvad vinst- och förlustkontot gåfve vid

handen, Ultima egendom lemna! en vinst af 10,032 kronor 49 öre, underdel

att undervisningsanstalterna utöfver statsanslaget kräft en utgift af

10,482 kronor 91 öre. Då kostnaderna för institutet syntes vara till

slutsumman någorlunda ständiga och dessa under året ensamt för ele
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

71

verne öfverskridit hela årsanslaget med 6,760 kronor, hvartill komme

3,432 kronor 91 öre kostnad för lärlingarne utöfver det för deras arbete

bokförda belopp, oaktadt deras konto icke vore belastad! med

någon afgift för undervisning, sa vore tydligt, att, derest ej annan ökad

årsinkomst bereddes läroverket, egendomen årligen måste allt framgent

lemna omkring 10,000 kronor till hjelp för undervisningens bestridande.

Men om det äfven finge antagas, att det framåtgående, som

inom olika hushållsgrenar tydligen förspordes, blefve varaktigt, så vore

dock långt ifrån gifvet, att af egendomens årsvinst berörda summa

kunde årligen blifva tillgänglig, vid hvilket fall ingen annan utväg

funnes att betäcka läroverkets brist än medelst den för en statsinstitution

olämpliga åtgärden af skuldsättning. Det syntes derföre revisorerne

synnerligen önskvärd!, att, till aflägsnande af antydda svårigheter,

det till institutet utgående årliga ordinarie statsanslag kunde

höjas med åtminstone ett belopp, motsvarande hvad som i allmänhet

utginge till rikets landtbrukslärlingsskolor.

Det för flertalet af sistnämnda skolor utgående årliga anslag utgör,

som bekant är, 4,000 kronor.

De af Eders Kongl. Maj:t utsedde komiterade hafva genom den

af dem åstadkomna fullständiga och förtjenstfulla utredning till fullo

ådagalagt, att landtbruksinstitutet vid Ultima allt sedan dess tillkomst

oafbrutet måst kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad

af medel till bestridande af nödiga utgifter; att ursprungliga orsaken

till dessa svårigheter måste sökas deri, att de anslag, som begärts

och beviljats för institutets organisation samt egendomens förseende

med delvis nya byggnader och inventarier, varit otillräckliga,

i följd hvaraf skuldsättning måst för bestridande af oundvikliga utgifter

anlitas; samt att Staten nu måste räcka institutet en hjelpsam hand,

såvida landets äldsta landtbruksläroverk skall kunna, frigjordt från finansiela

svårigheter, Indika i allmänhet icke böra nedtynga en Statens

egen inrättning, på ett i alla hänseenden nöjaktigt och efterdömligt

sätt verka för sitt stora ändamål.

Jag har således ej af nöden söka framlägga bevis för riktigheten

af dessa åsigter, hvarvid jag i öfrig! icke skulle kunna i hufvudsak

anföra något annat, än som redan blifvit i komiterades betänkande och

■de afgifna utlåtandena yttradt. „

Om ändamålet med Statens mellankomst icke skall förfelas, synes

mig å ena sidan böra sorgfälligt undvikas, att behofven uppskattas

ringare än de äro och att i följd deraf de för dessas afhjelpande beviljade

medel blifva otillräckliga. Men å andra sidan torde, med följd
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:r 5 b, till Koiujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

riktig tillämpning af den grundsats, som gjort sig gällande vid institutets

inrättande ock anvisande åt detsamma af en ej obetydlig statsegendom,

höra noga beaktas, att genom särskilda anslag af statsmedel

icke skola fyllas andra behof, än sådana, hvilka icke kunna tillgodoses

genom klok hushållning med och ändamålsenligt användande af de tillgångar,

hvaröfver institutet förfogar. Härtill kommer dessutom, att

på grund af nu för handen varande förhållanden alla behof af anslag

böra till det minsta möjliga inskränkas.

Att vid nu föreliggande frågas afgörande tillerkänna enhvar af de

angifna synpunkterna sitt behöriga inflytande är förenadt med icke

ringa svårighet.

Det synes mig emellertid uppenbart, att, då landtegendomens afkastning

måst tagas i anspråk till bestridande af utgifterna för institutets

undervisningsanstalter, så att genom afkastningen ej kunnat beredas

tillgång till gäldande af kostnaden för de å Kungsängen uppförda nybyggnader,

institutet bör befrias från återstående andelen af den skuld,

som institutet i anledning häraf åsamkat sig; och ehuru genom efterskänkande

af ifrågavarande fordran till belopp af 10,000 kronor kunna

komma att lemnas ouppfyllda andra behof, för hvilkas afhjelpande de

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställda besparingarna å reservationsanslagen

till jordbruket, handeln och näringarna äro afsedde, anser jag

mig likväl kunna tillstyrka, att nämnda fordran må afskrifvas och institutet

befrias från skuldens återbetalande. För tillgodoseende af detta

institutets behof erfordras således, derest Eders Kongl. Maj:t bifaller

min hemställan, icke Riksdagens medverkan.

Då, enligt hvad såväl komiterade som Landtbruksakademiens Förvaltningskomité

vitsordat, antalet dragare vid Ultuna är för ringa och

hela framgången af jordbruket kan genom denna brist äfventyra», torde

vara otvifvelaktigt, att afhjelpandet af detta behof, hvartill erfordras

ett anslag för en gång af 7,500 kronor, icke kan uppskjutas.

Ehuru landtegendomen kan lemna god tillgång på foder, har institutet

likväl sedan lång tid tillbaka i följd af brist på nödiga medel varit

i saknad af erforderligt antal kor; och för att i någon män undvika detta

för landthushållningen menliga förhållande har, enligt hvad Riksdagen

uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 (N:o 29) anmärkt, den

oegentlighet egt rum, att institutet måst använda en af enskild person

vid egendomen välvilligt uppställd kreatursstam. Att institutet således

oundgängligen behöfver medel för inköp af kor torde ej med fog kunna

bestridas. Men då, såsom komiterade erinrat, sådant inköp bör ega

rum endast i den mån ökad produktion af kraftfoder och halm kan

med
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj\ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

medgifva uppställandet af djur till beräknadt antal, synes för närvarande

det till inköp af kor oundgängligen erforderliga belopp kunna inskränkas

till hvad, som åtgår till betalning för nämnda kreatursstam ökadt

till jemn summa af 6,500 kronor.

Till inköp af dragare och kor skulle således enligt min åsigt nu

erfordras sammanräknade 14,000 kronor.

Då derjemte, på grund af hvad åberopade syneinstrumentet innehåller

och i öfrigt förekommit, uppförandet vid Ultima af en ny och

för behofvet tillräcklig magasinsbyggnad synes vara synnerligen angeläget

och böra skyndsamt företagas, anser jag mig icke kunna annat

än förorda bifall till komiterades, af Styrelsen för institutet och Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité understödda framställning om beviljande

af anslag för detta ändamål till belopp af 7,500 kronor.

De för institutets landthushållning befintliga behof, hvilka nu af

mig föreslagits att medelst särskilda anslag fyllas, hade sannolikt ej

uppkommit, om institutet varit i tillfälle att år efter år af landtegendomens

afkastning använda åtminstone någon del för de afsedda ändamålen.

Så är äfven åtminstone i väsendtlig mån förhållandet med öfriga

af komiterade anmälda behof. Men då dessa till största delen

härflyta deraf att de vid institutet befintliga såväl äldre som nyare

byggnader, af brist på erforderliga medel, icke kunnat vederbörligen

underhållas och således det kan finnas anledning befara, att, äfven om

medel för nödiga reparationskostnaders bestridande nu genom tillfälligt

anslag bereddes, liknande behof skulle efter någon tid återkomma, har

jag ansett mig böra taga i öfvervägande, huruvida icke ändamålsenligaste

åtgärden uti ifrågavarande hänseende vore att söka upphäfva orsaken

till det angifna missförhållandet genom att bereda institutet ökade

årliga tillgångar eller med andra ord genom'' att, såsom revisorerne

föreslagit, höja institutets ordinarie anslag.

Då de båda landtbruksinstitutens årliga tillgångar äro till icke

oväsendtlig del beroende af den vexlande behållning, som do åt dem

anvisade landtegendomar kunna lemna, låter sig ej göra att uppställa

en fullt noggran jemförelse i detta hänseende. Det torde likväl icke

sakna intresse att erfara, huru förhållandet gestaltat sig under det räkenskapsår,

senast till Civildepartementet inkomna revisionsberättelser

omfatta. Deraf visar sig, att landtbruksinstitutet vid Alnarp, hvarest

alla byggnader kunnat uti anmärkningsfritt skick underhållas, under

räkenskapsåret från och med den 14 Mars 1877 till den 14 Mars 1878

lemnat ett öfverskott till belopp af 5,092 kronor 81 öre. Härtill kornig.

till Rilcsd. Prot. 1 Sami, 1 A/d, 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mer institutets ordinarie anslag 29,400 kronor, eller tillsammans 34,492

kronor 81 öre.

Under räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1877 till och med

den 30 Juni 1878 har åter vid Ultima, såsom förut är nämndt, vinsten

af landthushållningen uppgått till 10,032 kronor 49 öre, hvartill kommer

årsanslaget 20,000 kronor, således tillsammans 30,032 kronor 49 öre.

Enligt denna beräkning skulle institutets vid Alnarp årliga tillgångar

öfverstiga institutets vid Ultuna med omkring 4,400 kronor. I

afseende härå bör dock ej lemnas oanmärkt, att, såsom redan blifvit

meddeladt, läraren i agrikulturkemi vid sistnämnda institut, hvilken tilllika

är föreståndare för den derstädes förlagda agrikulturkemiska försöksstationen,

kan sägas vara såsom lärare i viss mån aflönad af det

för försöksststionen utgående anslag. Denna omständighet torde dock

motvägas, bland annat deraf, att de för jordbruksnäringen särdeles gynsamma

förhållandena i Skåne tillförsäkra institutet vid Alnarp en mera

jemn och säker årlig inkomst af landthushållningen, än som vid Ultuna

kan påräknas.

Med afseende härå och under åberopande af hvad förrbemälde revisorer

anfört, anser jag mig böra förorda att ordinarie anslaget för

landtbruksinstitutet vid Ultuna liöjes med 4,000 kronor, en åtgärd, som

torde innefatta en större hjelp och vidare kraftigare befrämja institutets

framtida utveckling och förkofran, än om nu ett flera gånger större

tillfälligt anslag institutet beviljades.

Beträffande Styrelsens för institutet senaste framställning tillåter

jag mig erinra, att, då den af styrelsen tillförne gjorda anhållan om

anslag för eu ny laboratoriebyggnad af slogs, sådant skedde på den

grund att, enligt hvad Landtbruksakademiens Förvaltningskomité ådagalagt,

den då liksom nu företedda ritningen icke kunde godkännas. Såväl

denna som öfriga af Styrelsen nu ifrågasatta nybyggnader synas

vara för institutet väl behöfliga, synnerligast om man afser, att, såsom

önskligt är, allt derstädes bör försättas i mönstergiltigt skick; men,

då för närvarande icke böra ifrågasättas andra anslag än sådana, livilkas

beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas, anser jag

mig icke kunna understödja styrelsens framställning i denna del.

Hvad slutligen angår styrelsens begäran om ett förlagslcreditiv i

Riksbanken till belopp af 10,000 kronor, vill det synas mig, som om

detta behof blefve åtminstone i viss män afhjelpt, derest, såsom jagföreslagit,

institutets årsanslag liöjes. Som i allt fall ett »kreditiv»,

derest sådant finnes lämpligt och oundgängligen nödigt, torde kunna

utan Riksdagens medverkan beredas institutet på sådant sätt, att sty
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. No i> b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om StaUverlcet 1879.

relseledamöternes personliga ansvarighet ej behöfver för ändamålet tagas

i anspråk, finner jag Styrelsens berörda anhållan icke böra till någon

åtgärd föranleda.

På grund af hvad sålunda förekommit, tillråder jag Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen,

att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruksinstitutet vid

Ultima samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad bevilja

och på extra stat för år 1880 anvisa ett sammanräknadt belopp af 21,500

kronor; samt

att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle öka årsanslaget

för nämnda institut från 20,000 kronor till 24,000 kronor höja

ordinarie anslaget »Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

från 172,900 kronor till 176,900 kronor eller med 4,000

kronor.

11. Landtbruksingeniörer och deras biträden.

Landtbruksakademien liar uti underdånigt memorial den 23 sist,- lidne September anfört, att de agronomiska förrättningarna inom landet

på senare tiden ansenligen ökats, såväl till antal som till omfång,

synnerligast sedan inom de norra länen, der stora obegagnade odlingsmarker

ännu förefunnes, agronomiskt biträde nu i vida större grad än

förr årligen begärdes för uppgörande af planer dels för sjösänkningar

och sänka markers torrläggning för odling till åker och äng, dels för

moss- och myrmarkers aftappning till fredande mot frostskador, samt

derjemte i öfriga delar åt landet sådant biträde nu mer än förr påkallades

för utförande af underdiknings- och andra kulturarbeten. Reqvisitionerna

å biträde af de i statens tjenst anstälda landtbruksingeniörer

både derföre vida öfverstigit, hvad af dem kunnat verkställas, hvaraf

följden varit, dels att åtskilliga arbeten måst tills vidare lemnas å sido,

dels att åt de arbeten, som blifvit handlagda, ofta icke kunnat, anslås

den tid, som dertill varit af behofvet påkallad. Dessa omständigheter

hade klarligen lagt i dagen, att landtbruksingeniörernes antal vore för

ringa, hvarför Akademien för afhjelpande af denna brist i underdånighet

anhölle, det Eders Kongl. Magt behagade till Riksdagen aflåta nådig

proposition om ytterligare anslag på ordinarie stat till två landtbruksingeniörer,

hvardera med eu aflöning af 2,000 kronor. Och som

landtbruksingeniörerne, särdeles om deras antal ökades, hade för utförande

af vissa arbeten större behof af biträden än det, som kunde på
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<6 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879.

räknas af de hittills anstälde tre landtbruksstipendiaterne, samt det

dessutom vore erforderligt, att stipendiaternes antal ökades, så att kompetente

personer funnes att tillgå för fyllande af ledigblifvande landtbruksingeniörsbefattningar,

äfvensom att på förordnande bestrida dylik

befattning, om någon af de ordinarie landtbruksingeniörerne af sjukdomsfall

blefve ur stånd satt att tjenstgöra, hemstälde Akademien jemväl

om beviljande af 3,000 kronor till aflöning åt ytterligare tre landtbruksstipendiater

med 1,000 kronor till hvarje.

På grund af hvad Landtbruksakademien anfört, synes mig väl

högeligen önskvärd!, att den gjorda framställningen kunde vinna bifall,

men då ett uppskof med ökande af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes

antal icke kan sägas medföra synnerligt men,

anser jag mig i enlighet med den för nu instundande statsreglering antagna.

grundsats böra i underdånighet hemställa, att förevarande framställning

icke må till någon åtgärd föranleda.

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

föi''^ordbruket 5)1 underdånigt memorial den 23 sistlidne September bär Landt
och

dess bi- bruksakademien anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förenäträdaLdamt

Slå Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa ej mindre samma

sköSdn! för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen behöfliga

anslag, som för innevarande och föregående år beviljats, än äfven ett

särskild! anslag å 1,000 kronor att användas till arfvode åt en Entomolog,

hvilken, anstäld på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité,

skulle arbeta på utredning af kännedomen om de insekter,

som vore för landtbruket till skada, samt söka utfinna medel

att förekomma de förödelser, dessa djur åstadkomme å åkerfälten och

trädgårdarne samt å ängs- och skogsmarkerna; hemställande Akademien

derjemte, att då Entomologen, hvilken syntes äfven kunna innehafva

annan anställning, borde pa dertill tjenliga tider enligt förordnande af

Akademiens Förvaltningskomité företaga resor inom landet, honom

måtte beredas rätt till dagtraktamente och resekostnadsersättning, i

likhet med hvad som beviljats statens, för befrämjande af landtbrukets

utveckling, kringresande undervisare. Till stöd för förslaget om anställande

af en Entomolog har Akademien anfört, att det vore nogsamt

kändt, hurusom de för landtbruket skadliga insekter både här och i

utlandet, förekomme i sådana massor, att landtmännens förhoppningar

och skördeutsigter af dem gäckades och icke sällan alldeles tillintet
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 5 b, till Konyl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 77

gjordes. Enda säkra sättet att kunna motarbeta insekternas förödelsearbete

vore att fullständigt lära känna deras utvecklingshistoria och

lefnadssätt, så att landtbrukarne genom sina kultur åtgärder måtte kunna

förekomma och hämma deras utveckling. För vinnande af en sådan

kännedom fordrades att specielt studera insektverlden uti hennes förhållanden

till landtbruket, ett fält som hittills alltför litet bearbetats

och som kräfde vidlyftiga och trägna forskningar af vetenskapsmän.

Ehuru jag finner hvad Lantbruksakademien anfört till stöd för sistberörda

framställning vara förtjent af all uppmärksamhet, får jag dock

af samma skäl, som under nästföregående anslagstitel blifvit åberopadt,

hemställa, att denna framställning icke må till någon åtgärd föranleda;

men då förutnämnda för innevarande och föregående år beviljade anslag,

fortfarande äro behöfliga, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1880 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen

behöfliga anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruhsmöten)

5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster,

10,000 kronor;

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost,

fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tj enliga st

dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott

af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;

d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, 2,000 kronor;

e) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola under vilkor

att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och

plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,

och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruksakademien

afgifver berättelse om antalet af de eleAmr, hvilka under

året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda.

utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens

verksamhet, 4,500 kronor;

f) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologi!^ undersökningar

vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt

på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité

antagen botanist, 1,000 kronor; och

s. 78 Kontrollera mot PDF

Geologiska

undersök
ningarna.

78 Bil, N:o 5 b, till Kong! Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

12,000 kronor.

Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande

af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarna.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande

år har Eders Kong!. Maj:t den 22 sistlidne November fastställt

följande stat:

Aflöning ar.

Chefen för undersökningen..................................................... 7,000

4 tjensteman å 4,000 ................................................................ 16,000

1 tjensteman.................................................................................. 3,000

4 tjensteman å 2,500................................................................. 10,000

2 biträdande tjensteman å 2,100.................................. 4,200

1 förste vaktmästare ............... 750

1 andre vaktmästare..................................................................... 600

Särskilda arfvoden till Chefens biträde och Amanuensen

å 500 kronor enligt nådigt bref den 5 Juni 1874 1,000

Extra ersättning för öfverarbete jemlikt nådigt bref den

11 November 1870 förslagsvis....................................... 2,000

Ersättning till tillfälliga biträden under vintern jemlikt

nådigt bref den 16 April 1870 samt arfvoden till

extra geologerne jemlikt nådigt bref den 12 Maj

1871 förslagsvis ............................................................... 3,500 4g qqq ''

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 4:de

klassen i gällande resereglemente, till 9 tjensteman

efter 6:te klassen, 2 biträdande tjensteman efter

7:de klassen samt nödigt antal extra geologer efter

8:de klassen, förslagsvis................................................... 18,000

Transport 18,000 48,000.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879. 79

Transport 18,000 48,500.

Inköp och reparationer af undersökningsverktyg, kartor

in. m. förslagsvis................................................................ 500

Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor in. in.

som med särskild! anslagna medel bekostas ............ 6,500 25 000

Byr åafdelningen.

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,

öfrige förbrukningsartiklar in. in. förslagsvis........................... 1,000.

Laboratorium.

Inventarier, kemikalier, gasförbrukning m. m. förslagsvis ......... 600.

Museum.

Inventarier, inköp af och frakt för samlingar in. in. förslagsvis 1,600.

Biblioteket.

Inköp och bindning af böcker, byte med utländska institutioner

m. in förslagsvis.............................................................................. 600.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar, monografier

m. m. förslagsvis............................................................................... 12,500.

Värme och vatten.

Omkostnader förslagsvis.......................................................................... 1,400.

Diverse och oförutsedda utgifter, lokalens renhållning in. in.

förslagsvis............................................................................................ 750.

Summa kronor 91,500.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bil. No 5 b, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o det för innevarande år anvisade extra anslag 83,000 kronor;

2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord

beräkning till 1,000 kronor;

3:o från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska undersökningar

i bergslagen för år 1879 3,000 kronor;

4:o af Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500

kronor för särskilda undersökningar inom samma läns norra del;

5:o af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag

1,500 kronor för undersökningar inom samma läns norra del;

6:o af Gotlands landsting beviljadt anslag 500 kronor för undersökningar

å Gotland; samt

7:o påräknad behållning från år 1878 med 1,000 kronor, eller tillhopa

91,500 kronor, motsvarande utgifterna för det geologiska undersökningsverket

under år 1879 enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 15 November sistlidne år har Chefen

för Sveriges Geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,

utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt,

dels lemnat redogörelse för hvad under år 1878 åtgjorts, äfvensom för

den vid geologiska arbetena anställda personal, dels ock afgifvit summariskt

förslag till utgiftsstat för Sveriges Geologiska undersökning

under år 1880; hvarvid Chefen anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 under år 1878 fortgått i

Stockholms, Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom

Indika län sammanlagdt 10 qvadratmil blifvit undersökta, så att

hela området af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde,

med frånräknande af de större vattnen, omkring 393,5 qvadratmil;

att undersökningar i skafull 1 : 100,000 under samma år omfattat

en areal af omkring 15 qvadratmil inom de topografiska bladen Lenhofdas,

Hvetlandas och Nissafors’ område, så att numera omkring 144

qvadratmil vore i denna skala undersökta;

att dessutom omfattande revisionsarbeten verkställts för utgifvande

af kartor öfver flera förut undersökta områden äfvensom öfversigtsresor

utförts inom södra och mellersta Sverige, samt att de under året insamlade

försteningarne från södra Sverige lemnat en särdeles värderik

tillökning till de förut befintliga samlingarna;

att geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det

från Jernkontoret utgående anslag utförda inom en del af mellersta

Sverige;

att

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

att ekonomiskt geologiska undersökningar verkställts inom Kalmar

län på bekostnad af länets norra hushållningssällskap, inom Efsborgs

län på bekostnad af detta läns norra hushållningssällskap samt på Gotland,

bekostade af dess landsting;

att Chefen för undersökningen, hvilken varit förordnad såsom prisdomare

vid 1878 års verldsutställning i Paris, enligt nådigt tillstånd

deltagit i en internationel geologisk kongress derstädes och företagit

vetenskapliga och praktiskt geologiska resor i England, Frankrike, Norra

Italien och Schweiz.

att före nämnda års slut skulle blifva färdigtryckta i skalan 1: 50,000

kartbladen Brefven, Gottenvik, Landsort och Källskär samt Herrevadskloster;
att

dessutom kartbladen Linderöd och Lessebo i skalan 1: 200,000

redan vore färdigtryckta samt under arbete kartbladen Hjulsjö, Tjällmo

och Norrköping;

Förutnämnda förlagsberäkning öfver de för Geologiska undersökningen

under år 1880 erforderliga medel upptager utgifterna till 88,500

kronor.

Häraf beräknades för:

Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden......... 48,500.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter

m. m. att utgå af statsanslag med 18,000

Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor, m. m.,

som med särskild! anslagna medel bekostas............... 4,500 gg 500

By råafdelning en och laboratorium.

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. in......... 2,000.

Biblioteket och samlingarna''.

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkost
-

nader m. m........................................................................................... 2,000.

Bill. til! Rihtd. Pro!. I Sand. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar

och uppsatser, ritning och färgläggning af diverse

originalkartor m. m.......................................................................... 11,500.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnader ............................................................................................ 2,000.

Kronor 88,500.

Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar,

som bekostades af Jernkontoret med 3,000 kronor och Elfsborgs

läns norra hushållningssällskap med 1,500 kronor, och då vid

pass 1,000 kronor antagligen kornme att genom försäljning af kartor

och beskrifningar under år 1880 till undersökningsverket inflyta, ansåge

Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som för innevarande

år behöfva för ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.

Den under anslagstiteln »rikets ekonomiska kartverk» omförmälda

komité har icke ifrågasatt annat, än att de geologiska undersökningarna

böra fortsättas; men såväl uti komiténs betänkande som uti två af de

detsamma åtföljande reservationer göres framställning om vissa förändringar

i nu gällande bestämmelser angående det geologiska kartverkets

bearbetande och den derpå grundade kartutgifningen. Dessa

förändringar äro dock åtminstone i de väsendtligare delarna beroende

af hvad komiterade föreslagit beträffande de ekonomiska och topografiska

kartverken; och då pröfning af frågan härom af redan angifvet

skäl ännu icke kunnat företagas, följer häraf, att jag icke heller nu

kan till afgörande föredraga komiterades förslag rörande det geologiska

kartverket eller ifrågasätta någon ändring under år 1880 i planen för

detsammas bearbetande.

På grund häraf och under åberopande af hvad Chefen uti nu föredragna

underdåniga memorial anfört, tillstyrker jag nådig framställning

till Riksdagen

att för fortsättande under år 1880 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af 83,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 5 b, Ull Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

83

13:o Hästafvel!!* befrämjande.

Med erinran att under denna anslagstitel finnes uppfördt ett särskild!,

reservationsanslag till prisbelönande af hästar å 35,000 kronor,

har Stuteri-Öfverstyrelsen uti underdånigt memorial den 20 September

1878 anfört, att efter prisbelöningarnas införande intresset för hästuppfödningen

hvarje år ökats så att, då efter 1874 års besigtningsmöten

endast 555 hästar inom hela riket kunnat prisbelönas, antalet under år

1877 prisbelönade hästar uppgått till 1,604 och kunnat blifva ännu

större, derest icke flera å rullorna införda hästar måst uteslutas i anledning

deraf, att statsanslaget ej varit tillräckligt att dermed prisbelöna

alla de hästar, som af de tillsatta nämnderna ansetts deraf förtjena.

På grund häraf och då landstingen och hushållningssällskapen för

år 1878 höjt sina bidrag till sammanräknade 46,137 kronor, har Stuteri-Öfverstyrelsen

hemställt, att förrberörda reservationsanslag, hvaraf

jemväl måste bestridas de för prisbelöningen ifrågakommande omkostnader,

måtte höjas från 35,000 kronor till 50,000 kronor.

Denna framställning finner jag särdeles behjertansvärd; men med

afseende å behofvet att så mycket som möjligt inskränka statens utgifter,

nödsakas jag likväl tillråda Eders Kongl. Maj:t att icke för närvarande

i anledning af densamma vidtaga någon åtgärd.

Deremot får jag, i enlighet med Stuteri-Öfverstyrelsens derom i

underdånigt memorial gjorda hemställan och i likhet med hvad under

flera föregående år egt rum, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till aflönande vid Elyinge af erforderlig betjening samt förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880

på extra stat bevilja 5,937 kronor.

14:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Sedan 1875 års Riksdag utöfver det under denna anslagstitel till

reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare på ordinarie stat uppförda

belopp 8,000 kronor för år 1876 anvisat till enahanda ändamål

ett extra anslag å 4,000 kronor, har med anledning af Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställningar samma belopp blifvit till omförmälda

ändamål för hvarje af åren 1877, 1878 och 1879 på extra stat

Reseunderstöd

för fabriks-

och

handtverksarbetare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bil. N;o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Befrämjande

af husslöjden

Yäfskolan i

Borås.

allvisadt. Någon särskild anhållan om detta extra anslags beviljande

jemväl för ar 1880 har icke inkommit; och då för handen varande förhållanden

nödvändiggöra all möjlig inskränkning i statens utgifter, samt

i allt fall, derest det på ordinarie stat för ifrågavarande ändamål beviljade

belopp skulle blifva otillräckligt för fyllande af oafvisliga behof,

. utväg icke torde saknas att dertill bereda medel genom anlitande

af tillgängliga besparingar, anser jag mig icke böra göra framställning

om förutnämnda extra anslags beviljande för år 1880,

Uti underdånigt memorial den 23 September 1878 bär Landtbruks''

akademien anhållit, att åtgärd måtte vidtagas, så att de särskilda till

befrämjande af husslöjden inom landet för innevarande och föregående

år anvisade extra anslag måtte varda jemväl för år 1880 beviljade.

Jemte det jag förordar bifall till denna framställning anhåller jag, under

åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört till

det statsrådsprotokoll den 8 Januari 1877, som åtföljde Eders Kongl.

Maj:ts till. samma års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, nu endast få erinra, att Riksdagen enligt

underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 bifallit Eders Kongl. Maj:ts

nådiga framställning derom, att aflöningen för undervisare i husslöjd

finge , utgöra 2,000 kronor, men efter innehafvares af sådan beställning

väl vitsordad, tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med

aret näst efter det, då han bill vit antagen, ökas med 500 kronor och

således utgå med 2,500 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring

höjas till 3,000 kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda

tjenstgöring höjas till 3,500 kronor.

På grund häraf och då den undervisare i husslöjd, till hvilken aflöning

utgår från det under förevarande anslagstitel särskild! till befrämjande

af husslöjder på ordinarie stat beviljade belopp, blifvit antagen

under år 1874, synes uppflyttning för honom i högre lönegrad böra

ifrågakomma från och med år 1880, i anledning hvaraf åtgärd lärer

höra vidtagas för beredande af tillgång till denna lönetillökning.

Det för innevarande och flera föregående år anvisade bidrag till

upprätthållande af väfskolan i Borås torde äfven för nästkommande år

böra begäras.

SS*'' . Slutligen, har jag att anmäla, hurusom. Styrelsen för Svenska Slöjdföreningen

uti ingifven underdånig ansökning anhållit, dels att i likhet

med hvad för innevarande och föregående år egt rum ett anslag å

4,000 kronor måtte föreningen beviljas för år 1880 såsom hyres- och

inköpsbidrag åt föreningens museum, dels ock att för sistnämnda år

måtte anvisas 1,200 kronor för understödjande af föreningens tekniskt

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

literära verksamhet under vilkor att föreningen vederbörligen styrkte,

att ett deremot svarande antal värdefulla artiklar i tekniska ämnen blifva

på föreningens bekostnad publicerade.

Förstnämnda af Kommerskollegium uti afgifvet underdånigt utlåtande

understödda anhållan finner jag mig böra till bifall förorda,

hvaremot jag tillstyrker, att ansökningen i öfrigt icke må till någon

åtgärd föranleda, desto hellre som inga andra nya anslag böra ifrågasättas

än sådana, hvilkas beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

dels för beredande af tillgång till den för eu undervisare i husslöjd

ifrågakommande löneförhöjning öka det under denna anslagstitel

särskildt till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från 10,000

kronor till 10,500 kronor samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till 38,000 kronor

eller med 500 kronor;

dels ock på extra stat för år 1880 bevilja för anställande af en

ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en af

undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att

kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor;

till befrämjande af husslöjder utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stål dt anslag å

10.000 kronor;

såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan i Borås, med vilkor

att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; samt

såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska Slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

15:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

I enlighet med hvad under sistlidet och flera föregående år egt

rum torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1880

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sak
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

kunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

16:o. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

De utgifter, som skola af detta förslagsanslag bestridas, komma

att från och med innevarande år i ej oväsendtlig mån ökas, till följd

deraf att, i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för

vissa embets- och tjensteman! vid landsstaten antagna aflöningsgrunder,

kostnaden för den renskrifning, som icke kan medhinnas af de hos

länsstyrelserna anställda kanslister och kontorister samt extra biträden,

skall gäldas af detta anslag; men då den nya anordningen vidtagit

först från och med innevarande månad och således all erfarenhet saknas

om det belopp, hvartill den ifrågakommande utgiftsförhöjningen

kan uppgå, är det mig icke möjligt derom nu framlägga någon beräkning.

Vid sådant förhållande och då anslaget har egenskap af förslagsanslag,

anser jag mig icke böra beträffande det belopp, hvartill detsamma

finnes i Riksstaten uppfördt, föreslå annan förändring, än att

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma nämnda anslag höjes från

87,872 kronor 17 öre till 87,934 kronor 87 öre eller med 62 kronor

70 öre.

Sedan föredragande Departementschefen härefter anmält, att beträffande

alla de ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande

år funnes under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke härofvan blifvit

särskildt nämnda, anledning saknades att föreslå förändring, så att, om

hvad Departementschefen hemställt blefve godkändt, slutsumman af

ordinarie anslagen å lmfvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,185,482

kronor 17 öre, anförde Departementschefen vidare i fråga om

17 :o. Justeringsstyrelsen.

Då Riksdagen vid beviljandet af det anslag 9,300 kronor, som

Eders Kongl. Maj:t äskat för inrättande af detta embetsverk, icke funnit

skäl att låta nämnda belopp uppföras på ordinarie stat, utan en
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

däst anvisat detsamma för innevarande år, men någon omständighet

icke inträffat, som för nästkommande år kan göra behofvet af detta

anslag mindre angeläget, får jag i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära enahanda belopp,

9,300 kronor, att under år 1880 utgå och användas till arfvoden åt den

vid styrelsen anstälda personal.

Uti sin till Riksdagen förlidet år aflåtna proposition har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit, dels att den inkomst af lösen och justeringsafgifter,

som kommer att till justeringsstyrelsen inflyta, må ingå och redovisas

till Statskontoret, dels ock att bemälda styrelse måtte till vikariatsersättning

och för bekostande af nödigt arbetsbiträde få använda

erforderligt belopp af de medel, som sålunda komma att inflyta. Då

uti sitt å denna proposition aflåtna svar Riksdagen väl lemnat sitt bifall

till hvad Eders Kongl. Maj:t i förra delen föreslagit, men deremot

icke meddelat något yttrande i anledning af framställningen i senare

hänseendet, lärer Eders Kongl. Maj:t finna för godt att till den sammanträdande

Riksdagen förnya framställningen derom, att af justeringsstyrelsens

uppbörd må användas hvad för ofvannämnda ändamål kan

finnas vara af oundgängligt behof erforderligt.

Slutligen och då af det belopp 90,000 kronor, som enligt en af

Vetenskapsakademien uppgjord och Riksdagen förut meddelad beräkning

erfordras för bestridande af kostnader, som omedelbart föranledas

af införandet af det metriska systemet för mått och vigt, 40,000

kronor ännu icke äro af Riksdagen anvisade, men detta belopp antagligen

under nästa år kommer att för ändamålet tagas i anspråk, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville göra framställning

derom, att Riksdagen må på extra stat för år 1880 i detta afseende

bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande nämnda

belopp, 40,000 kronor.

18:o. Statens jernvägstraftk.

Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik den 7 December 1878

inkommit med underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för Statens

jernvägstrafik under år 1879, slutande å ett belopp af 11,287,000 kronor

eller 507,000 kronor mindre än den för sistlidet års Riksdag framlagda

approximativa beräkning af berörde kostnader upptog, hvilket förslag

blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 20 nästlidne December faststäldt,

har bemälda Styrelse i underdånighet ingifvit beräkning öfver sanno
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

likt blifvande så väl inkomster som omkostnader vid statens jernvägstrafik

under år 1880, och dervid till en början anfört:

Till följd af industriela och kommersiela förhållanden, som äro

för väl kända för att här behöfva vidare beskrifvas, hafva inkomsterna

af trafiken på Statens jernvägar, som allt ifrån år 1869 till och med

år 1876 befunnit sig i stigande såväl i totalsumma som per trafikerad

banmil, under 1877 och ännu mera 1878 visat ett ej obetydligt aftagande,

i det att hela inkomstbeloppet, som år 1876 utgjorde

Kr. 16,609,048: 48 eller per banmil 115,661: 90.

under år 1877 nedgick

till ................................. » 16,346,342: 16 » » 109,486: 55.

och år 1878 ungefärligen

kommer att sluta

på en summa af x> 14,800,000: — » » 96,600: —

Meddellängden trafikerad bana har varit,

år 1876........................... 143,6 mil

» 1877.......................... 149,3 mil och

» 1878.......................... 153,2 mil samt utgör vid 1878 års slut

160,9 mil.

Ehuru beklagligen ännu inga tecken till en snar förbättring inom

handelns och näringarnes områden kunna skönjas och verkningarna af

den nu pågående vidt omfattande industriela krisen icke lära så hastigt

kunna upphöra, anser Styrelsen sig dock till grund för beräkningen

af 1880 års inkomster kunna lägga ett något högre belopp per banmil

än det innevarande års trafik synes komma att lemna, hufvudsakligen

af det skäl, att rörelsen på de under åren 1876—1878 öppnade

nya bandelarne om 19 mils längd antagligen bör hinna att i någon

mån utveckläs, och att stillheten i trävarurörelsen antagligen bör inom

två år hafva upphört, och Styrelsen antager derföre, att inkomsten under

år 1880 bör uppgå till vid pass 98,000 kronor per banmil.

Efter denna gnfhd för beräkningen skulle bruttoinkomsten af trafiken

på nu färdiga 160,9 mil år 1880 uppgå till i rundt tal 15,800,000

kronor.

Enligt här nedan närmare specificerade beräkningar skulle omkostnaderna

för drift och underhåll under år 1880 komma att uppgå

till inalles 11,739,000 kronor, hvartill kommer det af Riksdagen beviljade

bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning med 1,5 procent

af skillnaden emellan bruttoinkomsterna samt drift och underhållskostnaden,

hvilken skilnad enligt ofvanstående utgör 4,061,000 kronor,

så att ifrågavarande bidrag kan beräknas till 60,900 kronor.

Om

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Om således ifrån bruttoinkomsten ....................................... Kr. 15,800,000.

afdrages dels den beräknade drift- och underhållskostnaden

...................................................... Kr. 11,739,000

dels bidraget till pensionsinrättningen » 60,900 11^799^900.

återstår som nettobehållning Kr. 4,000,100;

och anser Styrelsen, att sistnämda belopp, eller i rundt tal 4,000,000

kronor, kan i Riksstaten upptagas såsom Statsverkets nettoinkomst af

Statens jernvägar under år 1880.

Uti sitt den 10 December 1877 afgifna underdåniga förslag till beräkning

af Statens jernvägstrafiks inkomster och omkostnader för år

1879 hade Styrelsen bland utgifterna äfven upptagit en summa af 777,250

kronor för tillökning af materialförrådet, hvilket belopp dock vid Riksstatens

upprättande icke blef från trafikinkomsterna afdraget, utan i

stället ett extra anslag af högst 1 million kronor anvisadt för hvartdera

af åren 1878 och 1879 till betäckande af den ökning i Statens

jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under dessa år kunna

uppkomma. Nu har det emellertid visat sig, att ingen nämnvärd sådan

förlagstillökning uppkommer under år 1878, och sannolikt kommer

samma förhållande att inträffa år 1879.

Ökning af materialförrådet måste härleda sig från någon af följande

orsaker, nemligen antingen utsträckning af de trafikerade banornas

längd, eller uppkomsten af en lifligare rörelse, eller stegrade inköpspris

på materialier, eller uppläggning af större partier kasserade

effekter, förnämligast räler, som icke kunnat med fördel försäljas. Nu

är det visserligen sannolikt, att åtminstone 14,5 mil nya delar af Norra

stambanan varda fullbordade före 1880 års slut, men dessa äro dock

ej af beskaffenhet att föranleda någon så betydlig tillökning af materialförlaget,

att särskild!- afseende dervid kan behöfva fästas; några

anledningar till en väsendtligen lifligare rörelse förefinnas för närvarande

icke, och ej heller är någon stegring i prisen på konsumtionsocli

underhålsmaterialier att befara, helst rälsbehofvet för 1880 redan

är kontraheradt till samma låga leveranspris som för år 1879, och

lagret af kasserade räler, som under innevarande år blifvit ej obetydligt

reduceradt, antagligen ej bör komma att växa under de tvänne

följande åren. Af dessa skäl anser Styrelsen sig ej böra för år 1880

bland beräknade utgifter upptaga någon tillökning af materialförlaget.

Under erinran att, på sätt ofvan anförts, utgifterna för drift och

underhåll år 1880 beräknats till 11,739,000 kronor, eller 55,000 kronor

Bill. till Bikscl. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

mindre, än livad för innevarande år vid 1877 års sint approximativt

beräknats, men 452,000 kronor utöfver hvad den specifika kostnadsstaten

för innevarande år utvisade, har Styrelsen vidare uti bifogade

och åberopade förslag dels till arfvodesstat och dels angående sannolikt

förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under 1880 redogjort

för de särskilda utgiftsposterna samt dervid anmärkt, att denna förhöj
-

ning drabbade:

Byråafdelningen med...................................................................... Kr. 5,000,

Banafdelningen med ...................................................................... » 287,000,

Maskinafdelningen med................................................................. » 50,000

och Trafikafdelningcn med............................................................ » 110,000.

eller tillhopa Kr. 452,000;

varande berörda förslag af följande lydelse:

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

91

Underdånigt förslag

till arfvodesstat vid Statens jernvägstrafik för år 1880.

A

r f v o d e n

A) Byråafdelningen.

Antal.

|

fasta.

föränderliga.

Summa Kr. !

a) vid Styrelsen.

Generaldirektör ..........................................

i

10,000

Byråchef..................................................

i

6,000

Inspektör....................................................

i

6,000

Sekreterare..................................................

i

4,000

Registrator och Aktuarie ...........................

i

3,500

Notarier .....................................................

2

5,000

Kamrerare .................................................

1

4,000

Revisor........................................................

1

3,000

Hufvudkassör ............................................

1

3,000

Uppbördskassör .........................................

1

3,000

Föreståndare för Statistiska kontoret.........

1

4,000

51,500

Kammarförvandt.........................................

1

—

2,400

Milkontrollör...............................................

1

4,200

Bokhållare ..................................................

2

——

6,000

Kammarskrifvare........................................

3

—

5,700

Kontorsskrifvare..........................................

19

41,460

Vaktmästare och kontorsvakt.....................

5

4,200

63,960 !

Förtjenst- och ålderstillägg ........................

—

10,000

10,000

Summa vid Styrelsen

43

125,460

b) vid Distrikten.

Byråassistenter.............................................

4

11,400

Kassörer .....................................................

2

4,800

1

Vaktmästare ...............................................

3

2,700

Summa vid Distrikten

9

18,900

Summa för Byråafdelningen

52

1

144,360

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prv]?, om Statsvarket 1879.

B) Banafdelningen.

Antal.

1

Arfvode

n

a) vid Styrelsen.

fasta.

föränderliga.

Summa Kr.

Öfverdirektör................................................

1

6,000

—

6,000

Öfverdirektörs-assistent ..............................

1

3,900

Telegrafdirektör ........................................

1

—

3,900

Ritare......................................................

1

—

2,400

Vaktmästare ..............................................

1

900

11,100

2,200

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

1,000

1,200

Summa vid Styrelsen

5|

—

19,300

b) vid Distrikten.

Bandirektörcr ............................................

6

25,200

Baningeniörer ...........................................

19

—

64,500

Bokhållare .................................................

2

4,500

Banbetjening .............................................

1,2(15

—

650,820

745,020

2,400

Förtjenst- och ålderstillägg ....................

—

2,400

Summa vid Distrikten

1,292

747,420

Summa för Banafdelningen

1,297

—

766,720

C) Maskinafdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör............................................

1

6,000

—

6,000

Öfverdirektörs-assistent ...........................

1

—

3,900

Ritare.........................................................

1

2,400

6,300

1,000

Förtjenst- och ålderstillägg......................

—

1,000

Summa vid Styrelsen

3

—

13,300

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Ingeniörer ...............

9

34,800

Verkmästare ...............................................

10

27,600

Verkstadskamrerare ...................................

5

16,800

Förrådsförvaltare..........................................

5

17,100

Transport l

29

—

96,300 i

13,300

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 93

A

arfvode

n

Antal.

fasta.

föränderliga.

Summa Kr.

Transport

29

96,300

13,300

Ritare, bokhållare, vaktbetjente m. fl.......

64

98,460

Lokomotivbetjening....................................

467

509,440

Vagnbetjening .............................................

134

92,280

Förtjenst- och ålderstillägg......................

—

900

Summa vid Distrikten

694

797,380

Summa för Maskinafdelningen

697

—

810,680

I)) Trafikafdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör...............................................

1

6,000

Öfverkontrollör.............................................

1

4,000

10,000

Öfverdirektörsassistent.................................

1

3,900

Kontrollörer och biljettförvaltare ..............

6

20,100

Kontorsskrifvare..........................................

35

57,420

81,420

2,600

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

2,000

600

Summa vid Styrelsen

44

—

94,020

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och Assistenter ...............

14

. 55,500

Stationsföreståndare ....................................

Stationskassörer, Bokhållare, Skrifvare och

172

284,000

Telegrafister............................................

427

488,160

Telegrafinspektörer ...................................

5

12,300

Stationsbetjening..........................................

1,183

694,330

Tågbetjening...............................................

267

254,820

1,789,110

Förtjenst- och ålderstillägg ........................

—

2,700

2,700

Summa vid Distrikten

2,068

—

1,791,810

Summa för Trafikafdelningen

2,112

1,885,830

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1870.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstraflk

under år 1880.

Krono r.

I. Byrå af delningen.

Ordinarie arfvoden till tjensteman samt betjente,

enligt särskilt förslag till arfvodestat...............

144,360

Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil-

kontoren...............................................................

36,000

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden...............................................

15,000

Missräkningspenningar ..........................................

9,000

Inqvarteringsersättningar .......................................

3,900

208,260

Beseersättningar och traktamenten......................

3,000

Anslag till utländska resor ....................................

5,000

Expeditionskostnader ............................................

9,000

Trycknings- d:o .............................................

13,000

Hyra för tjenstelokalcr samt dessas eldning, be-

lysning och städning ..........................................

3,500

Biblioteket.............................................................

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning ..............

300

Sjukvård och begrafningshjelp ..............................

300

Pensioner till under byggnadstiden skadade per-

soner, samt till enkor och barn efter till följd

af skada aflidna ..................................................

10,700

Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till

juridiska biträden vid distrikten............... ........

7,000

Diverse utgifter..................................................

440

53,740

Summa för Byråafdelningen

262,000

Transport

262,000

s. 95 Kontrollera mot PDF

Pil. N:o Sb, till Kong!. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1870.

95

Kronor.

Transport

262,000

II. Banafdelnmgen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt särskilda arfvodesstaten

—

766,720

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-

träden ..............................................................

146,820

Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-

heter...............................................................

23,584

Beklädnad .............................................................

98,670

Bränsle till bostadslägenheter.................................

35,600

Expeditionskostnader ............................................

8,000

Trycknings- d:o ...........................................

5,650

Tjenstelokaler .......................................................

4,400

Underhåll af banvallen ..........................................

25,000

» » broar och kulvertar...........................

20,000

» » afloppstrummor .................................

4,200

» » vägar, vägöfvergångar, in. m..........

29,800

» b öfverbyggnaden: rigtning ...............

190,000

b b B utbyte af sliprar...

550,000

b b b B b räler......

891,000

b b B spårvexlar ............

73,600

b b b ballastning............

44,500

B b B stängsel ...............

128,500

B b stationer: husbyggnader .........''.........

182,500

B » b bangårdsmaskin cider.........

35,500

» b b stationsplaner och plan-

teringar m. m................

82,500

B b vaktstugor och kurar........................

112,500

b b telegrafledningar ..............................

18,600

B b signaleringsinrättningar ..................

14,400

Materialförbrukning för signalering .....................

22,500

Inventariers underhåll och förbrukning ...............

14,500

Transport

2,762,324

766,720

262,000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bil. No 5 i, till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1879.

Kronor

Transport

2,762,324

766,720

262,000

Expropriationsräntor och kontributioner ...............

3,150

Snöskottning...........................................................

80,000

Reseersättningar och traktamenten........................

18,700

Sjukvårds- och begrafningshjelp ..........................

21,000

Diverse utgifter .....................................................

13,106

Förändringar af byggnader och anläggningar......

52,000

2,950,280

Summa för Banafdelningen

—

3,717,000

III. Maskinafdehungen.

t Gemensamma kostnader.

Ordinarie arfvoden till embcts- och tjensteman

samt betjening, enligt särskilda arfvodcsstaten

208,960

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-

träden .................................................................

22,000

Inqvartering, kontant eller genom hyrda lägen-

heter....................................................................

38,540

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings-

hjelp samt diverse utgifter...............................

57,500

327,000

Lokomotivtj ensten.

Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, cldare,

putsare och kolvakter, enligt arfvodesstaten......

509,440

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....

310,000

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägen-

heter ....................................................................

90,000

Kol- och milpenningar ........................................

210,000

Beklädnad för lokomotivpersonalen........................

16,060

Inventariers underhåll och förbrukning ...............

24,500

Förbrukning af stenkol och cokes .......................

1,056,000

» » olja och talg................................

88,000

» » diverse materialier........................

100,000

Transport

2,404,000

327,000

3,979,000

Eldning

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. AT:o [> b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 97

Kronor

!

Transport

2,404,000

327,000

3,979,000

Eldning, belysning och materialförbrukning för

:

vattenstationer och lokomotivstall .....................

110,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ...............

22,000

2,536,000

Vagntjensten.

1 Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put-

sare och vagnsmörjare, enligt arfvodesstaten ...

92,280

Extra betjening ssrnt tillfälliga biträden in. in. ...

69,500

Inqvartering,, kontant och genom hyrda lägen-

heter................................

17,350

Beklädnad för vagnpersonalen .........................

8,500

Premier samt milpenningar...........

27,500

Materialförbrukning för vagnsmörjning och ren-

hållning ..................................

: o ..............

32,870

Inventariers underhåll och förbrukning ..............

70,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................

12,000

330,000

Transportmedlens underhåll.

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.....

39,000

» » verkstädernas ångmaskiner............ .

38,000

Belysning, eldning och renhållning m. m.... .

37,500

, Transporter, lastningar och lossningar..................

21,600

Inventariers underhåll och förbrukning samt af-

skrifning af förlust å försålda materialier.........

69,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp .................

8,900

Underhåll af lokomotiv och tendrar ..................

528,000

» » person-, post-, fång- och packvagnar

235,000

» » godsvagnar .................

268,000

» » vagnsaxlar och hjul.....................

92,000

1,337,000

Kompletteringar af verkstads- och förrådsbygg-

nåd er m. m..................

—

70,000

Summa för Maskinafdelningen

—

—

4,600,000

rn

1 rån sport

Bih. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Åjd.

—

___

| 8,579,000 i

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

08 Bil. N:o 5 h, till Kong!. Majd» Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

Kronor

!

Transport

—

8,579,000

IV. Trafikafdelnin gen.

Ordinarie arfvoden till erabets- och tjensteman

samt betjening, enligt arfvodesstaten..................

1,885,830

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an-

märkningsprocent...............................................

229,455

Inqvartering, kontant och genom hyrda lagen-

heter.................................................................

229,736

Beklädnad ...............................................................

138,624

''

Bränsle till bostadslägenheter...............................

69,050

Milpenningar till tågbetjeningen.........................

39,200

Kontorskostnader ...............................................

138,950

Signalering och belysning inom stationerna.........

95,550

Eldning inom stationerna....................................

40,400

Signalering, belysning och uppvärmning å han-

tågen....................................................................

67,000

Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-

graferingen .........................................................

32,550

Inventariers underhåll och förbrukning ..............

81,200

Benhållning vid stationerna..................................

31,000

Reseersättningar och traktamenten.....................

48,100

Sjukvård och begrafningshjelp .............................

23,150

Ersättningar för bortkommet och skadadt gods ...

8,700

Diverse utgifter ....................................................

1,505

1,274,170

Summa för Trafikafdelningen

—

3,160,000

Summa utgifter för drift och underhåll

—

—

11,739,000

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bil. No <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Slutligen har Styrelsen i underdånighet hemstält:

dels att ett extra anslag af 150,000 kronor måtte i nåder anvisas

för 1880 till utförande af följande

Nybyggnader:

Vid Stadsgårdens station i Stockholm. Uppförandet af en byggnad af

sten i f. d. jérnvågen, afsedd att inrymma 4 betjeningsboställslägenheter,

dels för de vid svängbron öfver Söderström och i tunneln

under Södermalm tjenstgörande bro- och tunnelvakterna, och

dels tvänne vid Stadsgårdens station anstälde stationskarlar, hvilka

betjente, till men för tjenstgöringen, för närvarande bo å Södermalm

på längre afstånd från tjenstgöringsplatsen...... Kr. 18,000.

Vid. Örebro station. Utvidgning, på sätt Styrelsen i underdånig

skrifvelse den 20 sistiidne November anmält,

af den tillbyggnad till stationshuset, för hvilken 17,000

kronor af Riksdagen beviljats, sålunda att densamma

utom expeditionslokaler kan inrymma bostäder åt det

trafikbefäl, som är stationeradt i denna stad, och för

hvithet för närvarande bostäder måste till rätt höga

pris förhyras i enskilda hus............................................... » 33,000.

Vid Göteborgs station Nya spåranordningar å den vester

om Lilla Bommens hamn belägna delen af Göteborgs

hamnbana, hufvudsakligast bestående i utläggning af

dubbelt spår emellan stationen och tullhuset, hvilka

anordningar erfordras för besörjandet af den ökade

trafik, som väntas uppstå efter Bergslagernas jomvägars

öppnande för trafik i hela deras utsträckning,

och hvilka arbeten, enligt emellan Styrelsen, Göteborgs

stad samt Styrelsen för bemälda jernvägar afskräde

överenskommelser, det åligger Statens jernvägstrafik

att bekosta mot det att Bergslagernas jernvägsaktiebolag

bekostar den jemväl erforderliga utvidgningen

af den öster om Lilla Bommens hamn belägna delen af

hamnbanan ................................................................................ » 29,000.

För diverse oförutsedd^, nya byggnader och anläggningar » 70,000.

Summa Kr. 150,000;

dels att af det extra anslag, 5,400,000 kronor, hvilket 1877 års Riksdag

beviljat till rörlig materiel å Norra stambanan, och hvaraf för år

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1878 fått lyftas 1,000,000 kronor och för år 1879 utgår 1,500,000

kronor, måtte för år 1880 ställas till Styrelsens förfogande en summa

af likaledes 1,500,000 kronor att användas till anskaffning af lokomotiv

och vagnar för bemälda banas räkning enligt den fördelning, som

Eders Kongl. Maj:t finner godt fastställa efter pröfning af de underdåniga

förslag till utgiftsstater under sistnämnda år, hvilka Styrelsen

är skyldig ingifva.

Sedermera har under nästlidne gårdag Styrelsen för Statens jernvägstrafik

inkommit med en underdånig framställning angående anslag

dels till gäldande af köpeskilling för tre invid centralbangården i Stockholm

belägna fastigheter, dels till uppförande på de sålunda förvärfvade

tomterna af nödiga expeditionslokaler och bostadslägenheter.

I detta hänseende tillåter jag mig i minnet återkalla: att eu af

Eders Kongl. Maj:t den 26 Februari 1875 gillad plan för norra bangårdens

här i staden utvidgning upptager bland andra jordområden, som

borde för Statens jernvägstrafiks räkning inlösas, ett Stora Barnhuset

tillhörigt område, af hvithet, en del erfordrades för sjelfva bangården

och den andra delen, som afsåga till gata utanför norra godsmagasinet,

antogs skola öfvertagas af Stockholms stad i utbyte mot andra, inom

det nya bangårdsområdet belägna, staden tillhöriga jordstycken; att, då

emellertid ett dylikt utbyte ej kommit till stånd och liqvid med Stora

Barnhuset af åtskilliga anledningar ej kunnat under 1877 ega rum,

den för hela omförmälda jordområde beräknade lösesumma, 85,000 kronor,

upptagits i Styrelsens den 7 December 1877 nådigst gillade förslag

till användande af de för år 1878 utaf Riksdagen anvisade extra

anslag till Statens järnvägstrafik; att Styrelsen i underdånig skrifvelse

den 26 Mars 1878 anmält, att Stockholms stadsfullmäktige då mera

beslutit förvärfva åt staden ofvanomförmälda del af oftanämnda jordområde,

för hvilket ändamål Styrelsen, som ännu då icke kunnat med

Störa Barnhusets direktion uppgöra liqvid angående jordområdet i dess

helhet, öfverlåtit på staden sin rätt till förvärfvande af ifrågavarande

del deraf, samt tillika på anförda skäl hemstält, att de besparingar,

som sålunda under året kunde uppstå på anslaget till inlösen af berörda

jordområde, finge användas till förvärfvande af vissa uppgifna i

qvarteret Svan belägna tomter, livilka. i lika hög, om icke högre, grad

vore för utvidgningen tjenliga; att — sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning

häraf den 29 Mars förlidet år bemyndigat Styrelsen att uppgöra

och Eders Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande underställa

köpeaftal om egendomen N:o 70 B vid Clara Bergsgatan uti nämnda

qvarter samt förklarat sig vilja, derest detta aftal blefve godkändt, be
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:s Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

101

sluta om köpeskillingens gäldande äfvensom, på framställning af Styrelsen,

taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor två andra likaledes i

qvarteret Svan belägna egendomar, N:o 70 A vid samma gata och

N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, kunde, der anbud om försäljning af

dem till Styrelsen inkomme, för Statens jernvägstrafik inköpas ■— Styrelsen

den 30 April sagda år i underdånighet dels öfverlemna! och

anhållit om godkännande af köpekontraktet angående egendomen N:o

70 B, inköpt för ett pris af 100,000 kronor; dels hemstält om tillåtelse

att afsluta köp jemväl om förberörde egendomar N:o 70 A vid Clara

Bergsgatan och N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, hvilka vore fala till

pris af 55,000 kronor för den förra och 85,000 kronor för den senare,

dels föreslagit, att den till minst 70,000 kronor uppgående andel af

de till inlösen af Stora Barnhusets af mark beräknade 85,000 kronor,

hvilken icke vidare vore för detta ändamål behöflig, finge i främsta

rummet användas till gäldande af de under året 1878 till betalning

förfallande anparter af köpeskillingarne för berörda egendomar, dels

ock antydt att, som Stockholms stad för anläggning af nya gator behöfde

att af ett Statens jernvägstrafik tillhörigt, men för dess bruk

icke erforderligt, område förvärfva två i qvarteron Riddaren och Lagerbärsträdet

belägna mindre tomtplatser af tillsammans omkring 11,000

qvadratfots vidd, hvilka Staten vid sammanbindningsbanans anläggning

blifvit ålagdt inlösa, den blifvande lösesumman för dessa tomtplatser

lämpligen torde kunna användas till nu ifrågavarande egendomars betalande;

samt ändtligen att Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning af

denna framställning den 3 sistlidne Maj, behagat bifalla hvad Trafikstyrelsen

sålunda hemstält och föreslagit, samt förklarat Sig vilja, på

anmälan af samma Styrelse, göra det förslag till innevarande års Riksdag,

som för slutligt ordnande af frågan om gäldande af de utfästa

köpeskillingarne kunde finnas erforderligt.

Med erinran om detta Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, har Styrelsen

för Statens jernvägstrafik uti förutnämnda underdåniga skrifvelse

af den 7 innevarande månad, anfört följande:

På grund af sålunda erhållet bemyndigande har Trafikstyrelsen

med vederbörande säljare afslutat köp och låtit vederbörligen lagfara

erhållna köpebref, hvarigenom Statens jernvägstrafik förvärfvat eganderätt

till de i fråga varande fasta egendomarna, nemligen:

N:o 16 med adressnummer 70 B vid Klarabergsgatan för

ett pris af .............................................................................. Kr. 100,000.

N:o 12 med adressnummer 67 vid Mästersamuelsgatan för » 85,000.

Transport Kr. 185,000.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bil. No 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

Transport Kr. 185,000.

N:o 11 med adressnummer 70 A vid Klarabergsgatan

för ............................................................................................

60,804; 14. ioo,000:

10,000: —

__55,000.

Summa Kr. 240,000.

Enligt köpebrefven bär Trafikstyrelsen iklädt sig förbindelser att

betala de öfverenskomma köpeskillingarne sålunda, nemligen:

för N:o 16 kontant vid köpets afsittande ...... 19,195: 86.

dock med afdrag af ränta till tillträdesdagen

den 1 Oktober och under tiden

förfallande annuitet å ett innestående hypotbekslån.

Kontant den 1 Oktober .............................. 20,000: —

samt genom öfvertygande af inteckningar

till belopp af...............................................

för N:o 12 kontant vid köpets afslutande.....

samt genom öfvertaga!ide af inteckningar

till belopp af.................................................... 75,000: —

samt

för N:o 11 kontant vid köpet! afslutande ...... 5,000: —

D:o att betala vid tillträdet

den 1 Oktobet 1879 ....................................... 24,246:

samt genom öfvertagando af inteckningar

till belopp af.................................................. 25,754: —

Till slutet af år 1878 bär Trafikstyrelsen i och för dessa köp kontant

utbetalt

för N:o 16 ................................................................. 39,195: 86.

för inteckning i dito .................................. 13,104: 14. gg 300-

för N:o 12 ...................................................................................... 10,000: —

» N:o 11 ..................................................................................... 5,000: —

85,000:

55,000:

Summa kronor 67,300, —

hvadan ännu qvarståonde betalningsansvar utgöres af dels inteckningar

till belopp af:

i N:o 16..................................................................... 47,700: —

i )) 12 75,000: —

i » 11...........................................................

25,754

148,454:

dels den del af köpeskillingen för N:o 11, som skall kontant

erläggas vid tillträdet den 1 Oktober 1879......... 24,246:

eller inalles kronor 172,700:

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd Prof). N:o /, om Statsverket 1871).

Till bestridande af ofvanstående kontanta utbetalning- under näst

förflutna året, 67,300 kronor, bär Styrelsen haft att tillgå den besparing'',

kronor 70,764: 70, som uppkommit derigenom, att Stockholms

stad öfvertagit större delen af det till norra bangårdens utvidgning

afsedda området framför nämnda bangårds tvänne godsmagasin, för

hvithet områdes inlösen ett extra anslag, stort 85,000 kronor, var för

året 1878 anvisadt, Efter afdrag af utbetalade 67,300 kronor, återstår

således ett öfverskott af kronor 3,464: 70.

Om 2,700 kronor af denna behållning får användas till ytterligare

afbetalning å köpeskillingar och resten till diverse med köpen förenade

utgifter, så erfordras till hela köpeskillingens liqviderande ett nytt extra

anslag af 170,000 kronor, lrvilket belopp Styrelsen underdånigst_ hemställer,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja och

anvisa till utgående under år 1879, enär det icke kan vara. skal, att

Staten låter de med 6 procent ränta löpande inteckningarna qvarstå i egendoman

ut under längre tid, än som för laga uppsägning af lånen erfordras.

Till den ränta, som under tiden upplöper, torde hyrorna för egendomen

N:o 16 jemte do 764 kronor, som återstå af ötverskottet pa

anslaget till norra bangårdens utvidgning blifva ungefärligen tillräckliga.

Hvad angår de i Trafikstyrelsens föregående skrivelser i detta

ämne omförmälda, till 11,000 qvadrat!ots vidd beräknade jordområden,

som nu tillhöra Statens jernvägstrafik men framdeles äro beliöfliga tor

Stockholms stad till anläggning af nya gator, så hemställer Styrelsen

underdånigst, att värdet af dessa områden nu ej måtte tagas i beräkning,

emedan dels tiden, då beslutade gator komma att utföras, ännu

icke är bestämd, dels Statens järnvägstrafik är i behof att af Stockholms

stad erhålla områden på andra platser i staden, bland annat i

f. d. jernvågen vid Stadsgården för uppförande åt en betjeningsbostad,

och ett utbyte af områden härvid lämpligen torde kunna ske.

Uti sitt förut åberopade, underdåniga memorial af den 28 Mars

1878 har Trafikstyrelsen i korthet an ty dt de orsaker, som föranledde

den då gjorda framställningen angående det för Statens jernvägstrafik

redan länge kända behofvet af större utrymme för de till Centralstationen

hörande tjenstelokaler, till vinnande hvaraf Styrelsen förberedande

underhandlat dels med Stockholms stad, dels med enskilda egendomsegare,

hvarvid ådagalagts, att något annat medel icke återstod

än att genom köp förvärfva de norr om stationshuset belägna egendomarne

N:ris 16, 12 och 11 i qvarteret Svan, Indika tillsammans utgöra

en fyrsidig figur om 23,595 qvadratfots vidd, gränsande omedelbart.

intill bangården med en sida om 182 fots längd och sträckande

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil N:o 5 b, till Kon(/l Maj:ts Nåd. Prop. JY:o 1, om Statsverket 1879.

sig med sin norra sida 138,6 fot längs Mästersamuelsgatan, med den

södra 121,3 fot långs Clarabergsgatan samt med den östra 183 fot

intill egendomen N:o 10 i samma qvarter.

För det Imfvudsakliga ändamålet med i fråga varande inköp, nemligen

tillfälle att i nästan omedelbar fortsättning af det nuvarande stationshuset

vid Centralstationen uppföra en särskild byggnad till vinnande

af ökadt utrymme för beböfliga expeditions- och tjenstelokaler,

ega de nu förvärfvade tomterna ett särdeles fördelagtigt läge; och då

de samtliga är o disponibla från och med den 1 nästkommande Oktober,

samt minst tvänne ar erfordras för den erforderliga byggnadens utförande,

hvarunder behofvet af ökadt utrymme i såväl det ena som

andra afseende! blifver allt mer känbar!, anser Styrelsen sig böra i

sammanhang med sin här ofvan gjorda framställning om anslag till

köpeskillingens bestridande i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes tillika föreslå Riksdagen att bevilja ett extra anslag till

uppförande på de inköpta tomterna i qvarteret Svan af eu byggnad

för det redan antydda och här nedan närmare angifna ändamålet.

Behofvet af större utrymme för expeditioner och tjenstelokaler än

det nuvarande stationshuset medgifver är framkalladt af den betydliga

utsträckning, som det sammanhängande Svenska jern vägsnätet under

senare åren vunnit, och den naturligtvis derigenom ökade rörelsen

samt äfven på de vidsträcktare direkta förbindelser med utländska jernvägar,

som i följd af den allmänna samfärdseln redan uppstått och

fortfarande utvecklas.

Det befintliga stationshuset blef färdigt år 1871, då de trafikerade

statsbanorna egde eu längd af 111,1 mil, de dermed sammanhängande

enskilda jern vägarn e 44,4 mils längd, och hela nätet en utsträckning

af 155,r> mil. för närvarande består det sammanhängande nätet af

154,5 mil statsbanor och 291,6 mil enskilda jen lagar eller tillsammans

436,1 mil samt kommer inom 1881 års slut att bestå af 198,2 mil

statsbanor och minst 345,2 mil enskilda jernvägar, eller tillsammans

o44 mil, hvartill kan läggas större delen af det Norska jern vägsnätet,

som då på trenne ställen är förbundet med de! Svenska.

Eu sa betydande utvidgning af det sammanhängande jernvägsnälel

kan icke undgå att utöfva inflytande på behofvet af utrymme inom

Centralstationen dels för det kontor, som handhafver kontrollen och

afräkningarne med främmande jernvägar, synnerligen om i förbindelse

dermed ett för alla eller de flesta i samtrafik med hvarandra stående

banor gemensamt afräkningskontor kommer att inrättas, dels ock för

statistiska och milkontoren, dels slutligen för expeditionerna af ankommande
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mande och afgående paketer och ilgods, hvilka måste hafva sin plats

i närheten af expeditionen för resande, i samma plan som personplatf

ormen.

För behöflig utvidgning af de 3:ne ofvannämnda kontorens arbetsrum

finnes ej passande utrymme inom stationshuset-utan att dertill taga

i anspråk större delen af de lokaler, som för närvarande användas af

l:a och öde trafikdistriktens expeditioner, hvilka fördenskull behöfva

inrymmas annorstädes.

Expeditionen för både ankommande och afgående ilgods är nu inredd

uti södra flygeln af stationshuset uti en obeqväm och alltför inskränkt

lokal, som redan måst utvidgas medelst ett tillbygdt magasin

af bräder, hvilket, vanprydligt till utseende och eldfarligt för hela byggnaden,

antagligen ej länge kan få bibehållas. Om en särskild större

lokal för endast ankommande ilgods beredes i det föreslagna nya huset,

så kan nyssnämda träbyggnad utan olägenhet borttagas.

Denna anordning sammanhänger ock med en önskvärd flyttning

och utvidgning af de åt postverket och tullverket i norra delen af stationshuset

på Hedra botten inrymda lokaler. Dessa hafva nemligen både

otillräckligt utrymme och ett obeqvämt läge, i det de sakna direkta utgångar

till platformen samt äro skiljda från jernvägens expedition för

ankommande ilgods, hvilken bör, likasom postverkets expedition för

ankommande paket, vara nära förbunden med stationens tullexpedition,

emedan såväl postverkets som statsbanornas direkta förbindelser med

utlandet alltmera utvidgas och begagnas för försändning af oförtullade

varor direkt till hufvudstaden.

Ett annat skäl föranleder äfven nyssnämnda flyttning af postverkets

lokal. Trafikstyrelsens biljettryckeri är nu i brist på lämpligare plats

förlagdt en trappa upp i hufvudbyggnaden i ett rum, hvars golf måst

förstärkas för att utan skada för byggnaden kunna uthärda den skakning,

som tryckmaskinerna åstadkomma. Genom postexpeditionens förflyttning

skulle utrymme för tryckeriet vinnas på Hedra botten, i omedelbar

närhet till grundmurarne, och den nyssnämda olägenheten undvikas.

Vidare ökas Trafikstyrelsens arkiver oupphörligt med handlingar,

som böra förvaras, en del för all framtid och en del blott ett visst antal

år. För dessa saknas nu plats derföre, att den, som dertill från

början varit afsedd och lämplig på vinden, måst inredas till bostäder

för Styrelsens vaktmästare, hvilken anordning dock endast kan anses

såsom tillfällig och bör, så snart ske kan, förändras i anseende till den

Bill. till Rihd. Prut. 1879. 1 Samt. 1 Af cl. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

obestridliga eldfara för hela byggnaden, som är oskiljaktig från bostäder,

omgifna endast af brädväggar. Dels genom post- och tullexpeditionernas

undanflyttning och dels i den föreslagna nya byggnaden kunna

platser beredas för ordentliga bostäder åt de 3:ne vaktmästare, som nu

begagna de åt dem inredda rummen på vinden.

Då den beslutade jern vägen från Carlberg till lilla Värtan enligt

planen bör vara färdig senast år 1881, komma antagligen flera särskilda

lokaltåg att anordnas hvarje dag emellan Centralstationen och

de vid nyssnämnda bana belägna hållplatser. Om dessa tåg skola expedieras

. vid de för det öfriga ganska stora antalet persontåg afsedda

lokaler inom stationshuset, äro trängsel och förvexlingar att befara,

hvarföre Styrelsen anser ändamålsenligt att särskildt för denna trafik

i den nya byggnaden anordna en mindre väntsal med biljettexpedition,

hvilken kan erhålla en särdeles lämplig plats invid platformen nära intill

den plats, hvarifrån dessa lokaltåg antagligen komma att utgå.

Enligt det upprättade förslaget till de inköpta tomternas bebyggande,

som närmare angifves af vidlagde planritning, skulle hela platsen

upptagas af en fyrsidig byggnad med kringbygd gård och yttre

hufvudfasader åt bangården samt Clarabergs- och Mästersamuelsgatorna.

Utom källarvåning skulle byggnaden innehålla:

a) på Hedra botten i jemnhöjd med platformen, som utsträckes längs

husets åt bangården vettande sida fram till Mästersamuelsgatan: expeditionsrum

och magasin för ankommande ilgods; tullexpedition för visitation

och förtullning af från utlandet direkt ankommande oförtulladt

il- och postpaketgods; för postverket nödiga lokaler; väntsal med biljettkontor

för resande med lokaltågen till Värtan; ett rum för smärre

vagnsreparationer, alla på vestra sidan åt banan, samt dessutom en boställslägenhet

om 5 rum och kök åt Mästersamuelsgatan; bostäder för

en portvakt åt hvardera gatan samt inåt gården smärre lägenheter för

vaktmästare och stationsbetjening;

b) en trappa upp: åt bangården och delvis åt bägge gatorna tjenstelokaler

för l:a och 5:te trafikdistriktens ban- och maskmatdelningar;

samt 2:ne boställslägenheter på 6 rum och kök hvardera.

De i bottenvåningen och 1 trappa upp såsom bostäder betecknade

lägenheter äro ämnade att till tjenstelokaler förändras i den mån behofvet

af dylika lokaler blir större.

Enligt det uppgjorda kostnadsförslaget skulle en byggnad af det

omfång och utrymme, här ofvan omförmälts, belöpa sig på omkring

300,000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Sedan Styrelsen sålunda redogjort för hufvudändamålet med den

föreslagna nybyggnaden, får Styrelsen underdånigst framlägga eu annan

fråga, hvars lösning skulle kunna vinnas i sammanhang med hufvudfrågans,

och detta på ett för Statens jernvägstrafik såväl i ekonomiskt

som administrativt afseende mycket fördelaktigt sätt.

Detta vore att, med tillgodogörande af den grundbyggnad och den

takbetäckning, hvilka af sjelfva hufvudändamålet betingas, ofvanpå de

tvänne redan beskrifna våningarna på nedra botten och en trappa upp,

lägga ytterligare tvänne våningar, inneslutande bostadslägenheter för

den personal, hvars tjensteåligganden ovilkorligen fordra en ständig

närvaro inom centralstationen eller i dennas närmaste granskap, och

för hvilken personal bostäder nu måste förhyras.

Den tillökning i byggnadskostnad, som härigenom skulle uppkomma,

utgår enligt kostnadsförslaget ett belopp af 100,000 kronor. Men detta

belopp skulle blifva förräntadt efter 5 procent och inom en tidrymd

af omkring 8 år amorteradt, genom de belopp af tillsammans 15,000

kronor, som nu årligen varda utbetalde såsom hushyror till de tjenstemän

af nyss berörda slag, hvilka med inqvartering in natura måste

förses.

Uti underdånigt memorial af den 17 December 1877 med anledning

af nådig remiss uppå Riksdagens skrifvelse den 28 April samma

år, rörande närmare bestämmelser i fråga om och till hvilken utsträckning

tjenstebefattningar vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen

af fri bostad försedda, har Styrelsen sökt att redogöra för de

grunder, i enlighet hvarmed sådana bestämmelser borde fattas och tillämpas,

samt uppräknat de Embets- och Tjenstemän samt betjente, hvilka

antingen äro eller borde vara med fria bostäder försedda, vare sig i

Statens egna hus eller i förhyrda lägenheter, äfvensom föreslagit det

antal rum, som borde tjenstemän af olika grader bestås.

I enlighet med i nämde memorial uttalade åsigter har Styrelsen

sökt att indela de tillämnade b o ställslägenheterna uti den föreslagna

byggnaden så, att deruti skulle kunna inrymmas i första rummet nedanstående

tjenstemän, för hvilka bostäder nu hyras uti Censtralstationens

granskap och till vidstående årliga belopp nemligen:

Bandirektören vid l:a Trafikdistriktet ......................................... kr. 1,600.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet ......................................... » 1,800.

Maskindirektören vid l:a Trafik distriktet .................................... » 2,000.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet .................................... » 1,800.

Transport 7,200.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bil. No 5 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket. 1879.

Transport 7,200.

Trafikdirektören vid 5:e Trafikdistriktet...................................... kr. 1,800.

Trafikdirektörsassistenten vid l:a Trafikdistriktet....................i » 1,800.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet..................... » 1,800.

2 baningeniörer å 1,200..................................................................... » 2,400.

Tillsammans hyror Kronor 15,000.

De 7 boställslägenheter om 6 rum och kök samt 2 d:o om 5 rum

och kök, som erfordras för ofvan uppräknade 9 tjensteman, upptaga

ett utrymme, som ungefärligen motsvaras af tvänne hela våningar i

den föreslagna nybyggnaden, och anordnandet af dessa bostäder skulle

således, på sätt redan är nämndt, inbespara Statens jern vägstrafik en

årlig utgift af omkring 15,000 kronor. Då emellertid, enligt hvad ofvan

antydts, våningen 1 trappa upp tills vidare kan i vissa delar användas

till boställslägenheter, så låter det sig göra att här inrymma

några bland de ofvan uppräknade tjenstemännen, och på detta sätt låter

sig äfven göra att bereda två ytterligare boställen i de öfre våningarna,

nemligen en åt Styrelsens Chef och en åt Öfverdirektören för

Maskinafdelningen, af hvilka sist nämnde embetsman ingendera ännu är

med boställe inom Centralstationen försedd, ehuru angeläget detta än

måste anses vara, enligt hvad Styrelsen i sitt nyss omförmälda memorial

närmare utvecklat.

Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, hvilka väsentliga

besparningar och fördelar af andra slag skulle tillvinnas Statens jernvägstrafik,

derest, på . sätt framstäldt blifvit, tillfället begagnades att, i

sammanhang med utförandet af ett i alla händelser högst nödvändigt

byggnadsföretag, tillgodose den för trafiktjensten så vigtiga inqvarteringsfrågan.

Den i kostnadsförslaget beräknade summa, 400,000 kronor, för hela

den föreslagna byggnaden torde lämpligast fördelas med hälften, eller

200,000 kronor, på livartdera af åren 1880 och 1881.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med underdånig erinran,

att det förslag till nybyggnader under 1880, Styrelsen redan framlagt

i underdånigt memorial af den 11 December sistlidet år, slutar på

ett belopp af 150,000 kronor, och att hela den för nya byggnader och

anläggningar under året 1880 erforderliga summa af Styrelsen sålunda

förslagsvis beräknas till inalles 350,000 Kr., får Styrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t hos näst sammanträdande Riksdag

nådigst täcktes äska:

dels ett extra anslag af 170,000 kronor till bestridande af återstående

köpeskillingsliqvider för de af Statens jernvägstrafik förvärf
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

vade fasta egendomarna i qvarteret Svan af dåra församling här i

Stockholm att utgå under 1879,

dels ock ett extra anslag af 400,000 kronor till uppförande å samma

egendomars tomter af en stenhusbyggnad i centralstationshusets förlängning

och innehållande, förutom sådana tjenstelokaler, som berörda

stationshus icke vidare förmår upptaga, äfven åtskilliga boställslägenheter,

hvilket anslag torde få fördelas med hälften eller 200,000 kronor

på hvartdera af åren 1880 och 1881.

Mot de af Styrelsen för Statens jernvägstrafik enligt ofvanintagna

förslag till arfvodes- och kostnads-stater gjorda beräkningar af utgifterna

för Statens jern vägstrafik under år 1880 har jag intet att anmärka.

Hvad angår de af Styrelsen i dess första underdåniga skrifvelse

ifrågasatta nybyggnader, synas de mig vara af verkligt behof påkallade,

hvadan jag finner mig böra understödja Styrelsens anhållan om äskande

af ett särskildt anslag å 150,000 kronor till deras utförande.

Icke heller mot Styrelsens i samma skrifvelse gjorda framställning,

att för år 1880 måtte till dess förfogande ställas 1,500,000 kronor af

det redan beviljade anslaget till rörlig materiel å norra stambanan norr

om Storvik förekommer någon anledning till erinran.

Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms Centralbangård

uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga

expeditions- och tjenstelokaler m. m., är genom hvad Styrelsen för

Statens jernvägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin senare

skrifvelse, anfört så fullständigt ådagalagdt, att någon tvekan om nödvändigheten

att, så fort ske kan, afhjelpa detta behof icke lärer kunna

uppstå. För detta ändamål har i främsta rummet varit nödigt att åt

Statens jernvägstrafik förvärfva någon norr eller söder om stationshuset

och i dess närhet belägen med bangården sammanhängande byggnadsplats,

hvartill de omförmälda tre tomterna i qvarteret Svan utan tvifvel,

äro de mest lämpliga. Då nu ett sannolikt ej återkommande tillfälle

yppade sig att på fördelaktiga vilkor inköpa dessa tomter och, enligt

hvad Styrelsen uti förutnämnda skrifvelse den 26 Mars 1878 anmält,

all utsigt saknades att kunna söder om stationshuset förvärfva tjenlig

plats, hade detta tillfälle icke, utan ett klandervärd! förbiseende af Statens

intressen, kunnat lemnas obegagnadt. Styrelsen har ock, såsom

förut erinrats, härå fästat uppmärksamhet, i anledning hvaraf Eders

Kongl. Maj:t genom beslut den 29 Mars och den 3 Maj 1878 bemyn
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bil. No 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

digat Styrelsen att gå i författning om fastigheternas inköpande. Sedan

Styrelsen numera åstadkommit fullständig utredning rörande behofvet

af anslag för bestridande af de utaf berörda fastighetsköp föranledda

utgifter, torde, i enlighet med Eders Kongl. Majits redan uttalade nådiga

vilja, frågan härom böra underställas Riksdagens pröfning. Emot

hvad Styrelsen i sådant afseende yttrat och föreslagit har jag intet att

erinra. Jag delar således Styrelsens åsigt, att för ändamålet bör i

främsta rummet afses den af angifven orsak uppkomma besparingen å

det belopp, 85,000 kronor, som vid 1877 års Riksdag beräknats åtgå

till inlösen af ett för bangårdens utvidgning då ifrågasatt jordområde,

tillhörigt Allmänna Barnhuset, uppgående denna besparing till 70,764

kronor 70 öre; och då, såsom Styrelsen erinrat, Staten icke bör längre

tid, än nödigt är, låta oguldna qvarstå de med sex procent årlig ränta

löpande skuldbelopp, som belasta fastigheterna, anser jag, lika med

Styrelsen, Önskligt, att det belopp, 170,000 kronor, som utöfver nämnda

besparing erfordras för förvärfvandet af oinskränkt eganderätt till

samma fastigheter, anvisas att utgå redan under innevarande år.

Sedan byggnadsplats blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande af

det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för behöfliga

expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra nybyggnad

af två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag skulle enligt

Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa någon

anmärkning, uppgå till 300,000 kronor.

Om härutöfver ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen

beräknat, den ifrågasatta byggnaden kunna öjcas med ytterligare två

våningar, inneslutande bostadslägenheter för den personal, hvars åligganden

ovilkorligen fordrar en ständig närvaro inom Centralstationen

eller i dennas närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder

nu måste hyras.

I anledning af Styrelsens i detta hänseende framstälda förslag och

hvad Styrelsen i sammanhang dermed yttrat, tillåter jag mig erinra,

att jag under förhandenvarande förhållanden icke ansett mig hittills

böra till slutlig pröfning anmäla den af Styrelsen omförmälda, af Riksdagen

uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 väckta, frågan om

meddelande af föreskrifter, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar

vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri

bostad förenade. Lösningen af denna fråga torde emellertid väsendtligen

underlättas, i mån som Statens jernvägstrafik sättes i tillfälle att

uti egna, dertill inredda byggnader bereda bostäder åt sådana befatt
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 111

ningsinnehafvare, som böra dermed förses, samt således befrias från de

af förhållandenas vexling föranledda svårigheter, som äro förenade med

förhyrandet af lägenheter hos enskilde husegare. Redan denna omständighet

talar för bifall till Styrelsens ifrågavarande förslag att, för

beredande af bostadslägenheter, öka den för expeditions- och tjenstelokaler

nödiga byggnaden med två våningar; och då, enligt hvad Styrelsen

till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas Statsverket en icke

obetydlig besparing samt dessutom kunde vinnas den för tjenstgöringen

högst väsendtligt fördelen, att sådana befattningsinnehafvare, hvilkas

ständiga närvaro å stationen företrädesvis är af behofvet påkallad, kunde

blifva bosatte inom sjelfva bangårdens område, tvekar jag icke att för

min del understödja Styrelsens berörda förslag.

För den ifrågasatta byggnaden i sin helhet skulle erfordras ett

sammanräknadt belopp af 400,000 kronor, hvilket jag lika med Styrelsen

anser böra anvisas att utgå med hälften under hvarje af åren 1880

och 1881.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar

vid Statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskildt anslag för

år 1880 af 150,000 kronor;

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande

af rörlig materiel å Norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor;

dels att till gäldande af återstående köpeskilling för tre af Statens

jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom dåra

församling här i hufvudstaden bevilja ett särskildt anslag af 170,000

kronor att utgå redan innevarande år;

dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda

tomter af en byggnad, innehållande bohöfliga expeditions1 och tjenstelokaler

jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid

Statens jernvägstrafik ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor, att utgå med 200,000 kronor

under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881;

lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå föredragning af Chefen för

Finans-Departementet, fatta sitt nådiga beslut angående sättet för anskaffande

af de medel, hvarom sålunda är fråga.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bil. N:r 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

19:o. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden, m. in.

Uti underdånigt memorial den 23 December sistlidet år bär Styrelsen

för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader hemstält:

a) att till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden måtte för år

1880 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, nemligen

för:

Aflöning.

Dyrtidstillägg.

Summa.

Chefen .................................................................

6,000

1,000

7,000

Byråchefen............................................................

4,500

900

5,400

Kamreraren ........................................................

3,000

600

3,600

Förste Adjutanten.............................................

3,000

600

3,600

Andre Adjutanten ............................................

2,000

400

2,400

Registratorn........................................................

1,800

360

2,160

Kanslisten ...........................................................

1,000

200

1,200

Vaktmästaren.....................................................

600

150

750

Fn Distriktschef................................................

1,800

360

2,160

Fyra Distriktschefer..........................................

7,200

1,440

8,640

Fn Distriktsadjutant.........................................

750

150

900

Fem Distriktsadjutanter....................................

3,750

750

4,500

Tillsammans kr.

35,400

6,910

42,310

b) att, på de af Styrelsen uti dess underdåniga memorial den 8

December 1877 anförda grunder, enahanda summa, eller 45,000 kronor,

som för nu löpande år anvisats till undersökningar, inspektionskostnader

och expenser för allmänna arbeten, måtte äfven för år 1880 till samma

ändamål beviljas; och

c) att till stipendier åt medlemmar af Väg- och VattenbyggnadsCorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten likaledes måtte anvisas enahanda belopp som föregående år eller

3,000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t under 20 sistlidne December förständiga!

komitén för afgifvande af betänkande och förslag angående lönereglering
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Bil. N:o 5 b, till Kon;/!, frants Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

ring för de centrala embetsverkeu att öfvergå till regleringen af Styrelsens

för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader löneförhållanden och

derefter förslag i ämnet afgifva, torde icke kunna ifrågakomma, att nu,

innan komiténs betänkande afgifvits, framlägga något särskilt förslag

rörande organisation af och lönereglering för detta embetsverk och

derunder lydande tjenstemän.

Jag anser mig derföre, under åberopande i öfrigt af mitt anförande

till Statsråds-Protokollet den 7 Januari 1878, nu endast böra i underdånighet

tillstyrka nådigt bifall till Styrelsens ofvanintagna framställning

och alltså tillråda Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att på

extra stat’ för år 1880 anvisa:

till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden, jemte tillfällig löneförbättring...... kr. 42,310;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten . » 45,000

samt till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnads-Corpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten ..................................................... » 3,000

eller tillsammans kr. 90,310.

20:o. Statens ,jernviigsby ggnader.

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, har i afseende å fortsättningen

af nu pågående arbeten, den 21 December nästlidet år inkommit

med en framställning, hvars innehåll är följande:

»Då, till följd af de under åren 1871—1875, under hvilken tid

utförandet af östra stambanan emellan Norrköping och Nässjö samt

norra banan emellan Upsala och Storvik pågick, inträffade högst betydliga

stegringar i prisen icke allenast å sjelfva jernvägsmaterielen

och öfriga för jernvägsbyggnaden erforderliga material af flerfaldigt

slag, utan äfven å dagsverken, det icke var möjligt att för den beräknade

kostnaden af 21,048,000 kronor, hvilken under vissa förutsättningar

ansågs kunna nedsättas till jemt 20 millioner, fullborda förenämnda

stambanor, tillsammans i längd utgörande 29,9 mil, så fann

sig Styrelsen öfver Statens jern vägsby ggnader nödsakad att ingå till

Eders Kongl. Maj:t med underdånig framställning om ytterligare anslag

för ifrågavarande stambanors fullbordan. I den underdåniga skrifvelse

af den 27 November 1873, som Styrelsen i detta ämne afgaf,

hade Styrelsen, såsom de skrifvelsen åtföljande kostnadsförslagen visa,

Bill. till lliksd. Prat. 1 Sami. 1 Afl. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bil. N:o 5 b, till Kong/.. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

beräknat att en summa af 9,500,000 kronor skulle erfordras för de då

återstående arbetena för östra och norra banornas fullbordan, hvarigenom

således den ursprungligen beräknade kostnaden af 21,048,000 kronor

skulle komma att ökas med 3,252,000 kronor, och följaktligen hela

kostnaden för dessa båda stambanor komma att belöpa sig till 24,300,000

kronor.

Såsom det af Styrelsens ofvan åberopade underdåniga skrifvelse

framgår, hade Styrelsen till grund för beräkningarna laggt då, eller

år 1873, gällande pris å material och dagsverken, och icke ansett sig

böra taga i beräkning någon ytterligare prisstegring.

Då emellertid under de påföljande åren 1874 och 1875 prisförhållandena

i det hela taget vore i stigande, och dertill kom, att åtskilskilliga

arbeten och anläggningar, utöfver hvad som varit beräknadt,

genom Eders Kong!. Maj:ts särskilda nådiga skrivelser af den 20 Februari,

den 3 Juli och den 10 Oktober 1874 blifvit anbefallda att utföras,

samt erfarenheten visat nödvändigheten af utvidgade stationsplaner

i förening med ett i förhållande till öfriga stambanor större

antal stationer, dels för att uppfylla den växande trafikens fordringar

och dels för att motsvara de anspråk, som med skäl kunde ställas på

Statens stambanor för deras användbarhet för militära ändamål, hvarförutom,

till följd åt Halsberg—Motala—Mjölbybanans äfvensom Nässjö—Oskarshamnsbanans

och Krylbo—Norbergsbanans tillkomst, betydliga

kostnader måst nedläggas för utvidgningen af de stationer, nämligen

Mjölby och Nässjö på den östra och Krylbo på den norra stambanan,

der dessa jernbanor ansluta sig till stambanorna, och då det

derjemte för trafikens betryggande var nödvändigt att i närheten af

Storvik, der norra stambanan korsar Gette—Dalabanan, leda den förra

på en ganska kostsam viadukt öfver den sednare, så kunde under sådana

förhållanden dessa stambanor icke fullbordas för den år 1873 derför

beräknade kostnaden.

Ehuru ännu icke ett formligt bokslut kunnat afslutas öfver ifrågavarande

stambanor, då flere liqvider, beroende på rättegång, återstå,

sa är dock Styrelsen i tillfälle att på det närmaste kunna uppgifva den

verkliga kostnaden derför, och anser sig Styrelsen derför icke böra.

afvakta tiden till dess ett formligt bokslut kan afslutas, utan får på

grund af gjorda beräkningar i underdånighet upplysa:

att kostnaden för östra stambanan emellan Norrköping och Nässjö

utgör 14,135,906 kronor 77 öre, och att, dä de derför tid efter annan

beviljade anslagen uppgått till 13,170,000 kronor, eu brist således uppstått

af 965,906 kronor 77 öre;

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bil. No Öb, till Kmgl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att kostnaden för norra stambanan Upsala-—Storvik uppgår till

11.793.252 kronor 28 öre, och att, då de derför tid efter annan beviljade

anslagen uppgått till 11,130,000 kronor, en brist således uppkommit af

663.252 kronor 28 öre.

Hela skilnaden emellan den år 1873 beräknade och den verkliga

kostnaden utgör således 1,629,159 kronor 5 öre.

Då emellertid Sköfde—Öarlsborgsbanan, hvarför ett anslag af

3,050,000 kronor var beviljadt och som utfördes under åren 1875 och

1876, då prisförhållandena voro i nedgående samt tillgången på arbetare

var riklig i jemförelse med vid den samtidigt pågående norra

stambanan samt terrängförhållandena äfven voro i hög grad gynsamma,

kunnat utföras för eu summa af 2,821,794 kronor 77 öre, har en behållning

af 228,205 kronor 23 öre derstädes uppkommit; och då de

öfriga då fullbordade stambanorna lemna! eu behållning af 130,516

kronor 83 öre, så utgör, med afdrag af dessa behållningar, den egentliga

bristen 1,270,436 kronor 99 öre, som med nytt anslag måste betäckas.

Då nu genom fullbordandet af östra och norra banorna landets

hela stambanesystem söder om Ge lie—Dalabanan blifvit utfördt, och

formligt bokslut öfver kostnaderna för de flesta stambanedelar, hvaraf

detta system består, redan blifvit afskildt, och. Styrelsen, såsom ofvanföre

är antydt, nu är i tillfälle att kunna beräkna den verkliga kostnaden

för de öfriga fullbordade delarne så noga, att endast eu ringa

skiljaktighet kommer att visa sig deremellan och bokslutet, då detta

blifver afslutadt, så torde det icke sakna intresse att närmare redogöra

för såväl den beräknade som den verkliga kostnaden för hela

detta vidt omfattande stambanesystem, livilket påbörjades år 1855 och

fullbordades 1875 och således fortgått under 21 års tid och under

flere vexlande, på arbetenas framgång inverkande konjunkturer.

Styrelsen bär för detta ändamål låtit upprätta bifogade tabell, som

upptager hvarje stambanedel för sig, hvartill särskilda anslag blifvit

tid efter annan beviljade, samt i särskilda kolumner banans längd, beräknad

anläggningskostnad, beviljadt statsanslag, verkliga anläggningskostnaden,

kostnaden för mil räknadt, samt dot öfverskott eller den

brist, som för hvarje stambanedel uppkommit, såväl efter den beräknade

kostnaden, som efter de för banornas utförande beviljade statsanslag.

Det framgår vid närmare granskning af denna tabell, att hela den

ursprungligen beräknade kostnaden för de söder om Gefle—-Dalabanan

utförda stambanorna, hvilka utgöra eu längd åt 145 mil, beräknats till

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 It

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Ma) ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

120.657.432 kronor 20 öre, men att den verkliga anläggningskostnaden

uppgått till 124,436,436 kronor 99 öre, hvadan alltså en skillnad af

3.779.004 kronor 79 öre, utgörande 3,i procent af den före år 1873

tid efter annan beräknade kostnaden, uppstått.

Men då 1874 års Riksdag, såsom ofvanföre blifvit omnämndt, på

Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljade ett tilläggsanslag

af 3,252,000 kronor, så uppgår, såsom af kolumnen N:o 2 synes,

summan af alla de såväl före som efter 1873 beviljade anslagen för

ifrågavarande stambanesystem till 123,166,000 kronor, hvadan en skilnad

emellan den verkliga kostnaden och de beviljade anslagen uppstår

af 1,270,436 kronor 99 öre, hvilken skilnad skulle uppgått till endast

527.004 kronor 79 öre, i fall de beräknade anslagen blifvit till sitt fulla

belopp beviljade, och icke, såsom förhållandet varit, blifvit nedsatta med

743.432 kronor 20 öre, bufvudsakligast med afseende derpå, att fri

jord skulle för vissa stambanedelars anläggning upplåtas, hvilket i de

flesta fall icke varit fallet.

Granskar man vidare den i tabellen upptagna kolumnen N:o 6,

som upptager skilnaden emellan den verkliga och den beräknade anläggningskostnaden

för de särskilda stambanedelarna, så framgår deraf,

att det egentligen är sammanbindningsbanan genom bufvudstaden samt

östra. stambanan Norrköping—Nässjö och norra stambanan Upsala—

Storvik,. hvilkas anläggningskostnader med ganska betydliga belopp öfverskrida

de derför beräknade.

* Hvad dessa senare båda stambanedelar beträffar, så hafva orsakerna

till den stora skilnaden emellan den beräknade och den verkliga

anläggningskostnaden blifvit här ofvanföre framhållna.

Hvad åter sammanbindningsbanan genom hufvudstaden angår, hvarå

eu mängd så kallade konstarbeten förekommit och stora svårigheter

mott vid utförandet deraf, då dessa arbeten måst verkställas å trafikerade

delar inom bufvudstaden, hvartill komma de stora anspråk, som

ställas på sadana arbeten, och derjämte flera arbeten tillkommit utöfver

hvad som varit beräknadt, så ligga deri orsakerna, hvarföre denna bana

icke kunnat utföras utan att den derför beräknade kostnaden betydligt

öfverskridits.

Deremot visar tabellen, att högst betydliga besparingar kunnat göras

å hela nordvestra stambanan emellan Laxå och Norska gränsen,

dels emedan denna stambana utfördes under de för arbetena mest gynsamma

förhållanden, och dels och hufvudsakligast emedan stora förbättringar

vid de nya liniernas utstakning kunnat åstadkommas.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bil. No 5 b, till Kouf/l. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1879.

De sålunda vunna besparingarne hafva varit tillräckliga att betacka

den ökade kostnad,- som å sammanbindningsbanan genom hufvudstaden

uppkommit.

Då nu, såsom ofvanföre är visadt, det belopp, hvarmed de verkliga

kostnaderna öfverskridit de beräknade, uppgår till endast 3,i procent,

och afseende jemväl fästes derpå, att flere al dessa kostnadsberäkningar

varit uppgjorda flera år innan arbetena kommo till verkställighet

och under förutsättving af att arbetena skulle jemt fortgå

med ungefär lika stora belopp årligen, hvilket man dock ansett landets

tillgångar icke kunna medgifva, samt en sådan högst ovanlig prisstegring

som under åren 1872 till 1875 inträffat, hvilken icke kunnat förutses

eller tagas i beräkning då förslagen uppgjordes, så kan resultatet

icke anses annat än såsom i hög grad tillfredsställande, isynnerhet

när man dervid till deras fulla värde uppskattar de högst betydliga

förbättringar i liniernas plan och profil, som vid utförandet kunnat

åstadkommas, hvarigenom systemet vunnit eu betydligt ökad trafikförmåga

i förening med minskad drift- och underhållskostnad.

Sedan Styrelsen ofvanföre i underdånighet redogjort för förhållandena

vid Statens stambanor söder om Gefle—Dala-banan, torde det

tillåtas Styrelsen att öfvergå till den under byggnad varande stambanan

genom Norrland.

Sedan innevarande års (1878) Riksdag beviljat ytterligare en million

kronor utöfver det anslag af sex millioner kronor, hvarom Eders

Kongl. Maj:t till näst föregående årets Riksdag gjort nådig framställning

för 1878 års arbeten å ifrågavarande stambana, så har tillfälle

derigenom blifvit beredt att åt arbetena gifva en större utsträckning,

än enligt den för året nådigst gillade arbetsplanen, som endast afsåg

en kostnadssumma, slutande å sex millioner kronor, och jernvägsarbetena

hafva derigenom, och till följd af den särdeles blida vintron och

den rikligare tillgången på arbetskrafter, som år 1878 stått till buds,

kunnat bedrifvas med den framgång,

att å den uppåtgående stambanan Storvik—Ange bandelen emellan

Holmsveden och Bollnäs kunnat redan den 23 September för allmän

trafik upplåtas, och terrasseringsarbetena norr om Bollnäs kunnat i de!

närmaste fullbordas till eu längd af 2 mil, samt rälsläggningen och

ballastningen utsträckas till Arbrå kyrka, 14 mil norr om Bollnäs;

att å tvärbanans första arbetsdistrikt emellan Torpshammar och

Storsjön den 64 mil långa bandelen emellan Torpshammar förbi Ange

i Medelpad till Bräcke vid Refsundssjön i Jemtland kunnat den 1 sistlidne

Oktober för allmän trafik upplåtas, hvarförutom terrasserings
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

arbetena jemväl kunnat fortgå å åtskilliga delar å linien söderut från

Ange, hvarjemte förberedande arbeten kunnat vidtagas å linien emellan

Bräcke och Pilgrimstad, samt

att å tvärbanans andra arbetdistrikt, emellan Storsjön och Riksgränsen,

de år 1877 pågående terrasseringsarbetena å bandelen emellan

Dufed och Riksgränsen, omkring 5 mil i längd, kunnat i det närmaste

fullbordas äfvensom landfästen och bropelare på de å denna linie förekommande

flere större och mindre broar, hvarjemte dels de å denna

sträcka förekommande stationsbyggnader blifvit uppförda under tak

och alla banvaktstugor färdigbyggda, dels förberedande arbeten på bandelen

från Östersund söderut mot Pilgrimstad kunnat företagas.

Då jernvägsarbetena under förutnämnda fördelaktiga förhållanden

sålunda vunnit eu sådan fortgång, så hyser Styrelsen den förhoppning

att, om ett ytterligare anslag utöfver de redan för 1879 beviljade sex

millioner kronor kunde erhållas samt en tidig vår och sen höst skulle

under år 1879 inträffa, den uppåtgående stambanan skulle kunna derunder

fullbordas till den 13,7 mil norr om Storvik belägna Jerfsö station,

och på tvärbanan den 6,7 mil långa bandelen emellan Bräcke och

Östersund äfven blifva färdig, så att den möjligen före årets utgång

kunde för allmän trafik upplåtas, hvarförutom å bandelen emellan Dufed

och Riksgränsen rälsläggningen och ballastningen skulle kunna påbörjas,

då, såsom Styrelsen bär sig bekant, banan emellan Hommelvigen

vid Trondhjemsfjorden och Riksgränsen under instundande Juli månad

anses komma i det skick, att lider och broöfverbyggnader kunna derpå

transporteras till Riksgränsen.

Härigenom skulle således tillsammans å den uppåtgående banan

och å tvärbanan i do t närmaste 27 mil blifva för allmän trafik upplåtna,

l och således eu oafbruten järnvägsförbindelse emellan Sundsvall

och Östersund vara tillvägabragt.

De fördelar, som denna förbindelse skulle komma att tillskynda

jernvägsarbetena under de kommande åren genom lättnad i alla transporter

af såväl arbetsmanskap som material, äfven om man härvid icke

fäster afseende på lättnaden i förbindelsen emellan det mellersta Jemtland

och Sundsvall, äro af den vigt och betydelse, att Styrelsen anser

alla ansträngningar böra göras för att redan under året 1879 ernå ett

sä vigtig^ mål; och då man med allt skäl kan antaga, att tillgången på

arbetskraft under samma år kommer att fortfarande blifva riklig och

prisen a. material af flerahanda slag äfvenledes blifva billiga, så skulle,

utom den vinst jernvägsarbetena deraf kunna draga, genom deras bedrifvande

i större omfattning under år 1879 det tillfälle till arbetsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11!)

Bil. N:o 5 b, till llongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871).

tjenst, som derigenom skulle uppkomma, i icke ringa mån minska den

arbetslöshet, som i annat fall man liar att befara blifver ganska stor

och i hög grad tryckande för de arbetare, som i flera år sysselsatts

vid jernvägsanläggningarna, alldenstund nu de flesta öfriga jernvägsarbeten

inom landet äro fullbordade eller stå nära sin fullbordan, och

jemväl industrien till följd af de tryckta konjunkturerna icke är i tillfälle

att använda så stora arbetskrafter som tillförene varit förhållandet.

Då, såsom Styrelsen har sig bekant, enskilda kommuner och

korporationer inom landet göra stora ansträngningar för att bereda

tillfällen till arbetsförtjenst, så synes det Styrelsen, att Staten, som

utan svårighet kan anskaffa erforderliga medel för användande af en

större arbetsstyrka, och som på samma gång har en icke ringa vinst

genom de förhandenvarande jernvägsarbetenas fortkomst och billighet,

äfven i sin män borde medverka till befrämjande deraf.

De högt uppjagade pris å dagsverken och material, som under

åren 1875 och 1876, då stambanan genom Norrland påbörjades, der

egde rum till följd af de för trävaruhandteringen högst gynsamma

konjunkturerna, och de stora svårigheter och kostnader, som voro

förenade med alla transporter, särdeles å den delen af tvärbanan som

måst påbörjas emellan Näskott och Riksgränsen, emedan den öfriga

delen af stambanan deremellan och Hybo i norra Helsingland ännu

icke var till sin rigtning bestämd, samt svårigheten att erhålla tillräckligt

antal arbetare, hvaraf Norrland var i saknad, och hvilka således

måste anskaffas från de södra delarna af landet, der de vid de der då

pågående jernvägsarbetena hade en lönande sysselsättning, äfvensom

den korta tid af året, under hvilken jernvägsarbetena i dessa nordligt

belägna trakter kunna bedrifvas, hafva i hög grad verkat menligt på

jernvägsarbetenas fortgång under de första åren och betydligt fördyrat

desamma.

Då nu genom de redan anlagda jernbanorna kommunikationerna

med de under byggnad varande delarno af stambanan blifvit betydligt

underlättade, och derjemte de flera svårigheter, som äro förbundna med

nya jernbanors påbörjande, blifvit öfvervunna, samt för öfrigt, såsom

ofvanföre är omnämndt, för arbetena ganska gynsamma förhållanden

äro att påräkna, så hyser Styrelsen den förhoppning, att det skulle

blifva möjligt att genom ökade anslag så bedrifva de återstående arbetena

å ifrågavarande stambana, att besparingar i arbets- och öfrig

kostnad derigenom skulle vinnas, hvilka i icke ringa mån skulle ersätta

den ökade kostnad, som de första arbetsårens ofördelaktiga förhållanden

förorsakat, och derjemte medföra en afsevärd tidsvinst.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Styrelsen anser derföre, att för arbetet så gynsamma omständigheter

icke böra försummas, och får derföre, på grund häraf och hvad

Styrelsen ofvanföre anfört, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till snart sammanträdande Riksdag i nåder föreslå, att

förutom det redan för 1879 års arbeten beviljade anslaget af sex millioner

kronor, hvaraf dock högst 200,000 kronor skola användas till

uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen

beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som

härefter komma att för allmän trafik upplåtas, ett ytterligare anslag af

1.470.000 kronor, motsvarande i rundt tal den ofvanföre omnämnda

bristen af 1,270,436 kronor 99 öre, som uppkommit å stambanesystemet

söder om Gcfle—Dala-banan, tillsammans med ofvannämnda

200.000 kronor, måtte för 1879 års arbeten ställas till Eders Kongl.

Maj:ts disposition.

Genom beviljande af ett sådant anslag skulle således en oafkortad

summa af 7,270,000 kronor kunna under nämnda år användas för

sjelfva jern vägsanläggningen och de derför beräknade arbetena, och en

arbetsstyrka af 6 å 7,000 man dervid få sysselsättning.

I sammanhang härmed, och då Eders Kongl. Maj:t lärer till snart

instundande Riksdag göra nådig proposition om det anslag, som för

jern vägsarbetenas bedrifvande på ifrågavarande stambana under 1880

skulle komma att erfordras, torde det tillåtas Styrelsen, att före afgifvaudet

af underdånigt förslag i detta afseende få närmare redogöra

såväl för arbetenas ståndpunkt, sådan som Styrelsen beräknat den

komma att gestalta sig vid 1879 års slut, samt de kostnader, som

derpå ifrån arbetets början skulle vara använda, som för de ytterligare

kostnader, Indika för stambanans genom Norrland fullbordan i dess

helhet skulle komma att erfordras, så mycket heldre som en jemförelse

emellan de till och med 1878 års slut lyftade statsanslagen och sammanräknade

längden af de vid samma tid fullbordade och för trafik

upplåtna banorna skulle blifva i hög grad vilseledande, i fall icke

behörigt afseende dervid fästes på hvad i öfrigt blifvit utfördt på de

särskilda stambanedelarne eller på arbetenas ståndpunkt i deras helhet.

Styrelsen har härvid icke ansett sig böra fästa afseende vid inträffande

abnorma förhållanden hvad prisstegringar beträffar, då Styrelsen

icke anser sig hafva anledning att antaga, det sådana under de

få återstående byggnadsåren för ifrågavarande stambana verkligen

komma att inträffa; och om, mot förmodan, sådant ändock skulle ske,

så anser Styrelsen det vara ändamålsenligare att då inkomma med

sär
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bil. N;o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1879.

särskild framställning till följd deraf, än att nu grunda beräkningar på

sådana förhållanden, som, ehuru de kunna gifva anledning till icke

obetydligt ökade kostnader, dock under hela den tid Statens stambanebyggnader

pågått, eller under 24 års tid, inträffat endast en gång

under en period af 3 å 4 år.

Såsom ofvanföre är anfördt, skulle, i fall det begärda tilläggsanslaget

för år 1879 beviljas, den uppåtgående stambanan kunna blifva

fullbordad till Edänge, 0,8 mil norr om Jerfsö station, till hvilken sistnämnda

trafiken skulle kunna utsträckas från Bollnäs, och å tvärbanan

den 6,7 mil långa bandelen emellan Bräcke och Östersund blifva fullbordad,

så att den inom årets utgång kunde för allmän trafik upplåtas,

äfvensom eu bansträcka af en mils längd emellan Ange och Åldern

blifva fullbordad. Härigenom skulle således tillsammans 28,6 mil vara

färdigbyggda.

Men då nu, såsom jemväl ofvanföre blifvit anfördt, terrasseringsarbetena

emellan Dufed och Riksgränsen på en längd af 5 mil blifva

under år 1878 i det aldra närmaste fullbordade, och nämnda arbeten

under de föregående åren jemväl blifvit färdiga på en sammanräknad

längd af 2 mil å bandelen emellan Ytterån och Eggen, samt då dessutom

under år 1879 de få återstående terrasseringsarbetena jemväl äro

beräknade att kunna fullbordas å dessa båda bandelar, samt rälsläggning

och ballastning äfvensom uppsättning af broöfverbyggnader kunna

påbörjas och återstående inredningar å stationshusbyggnader kunna

medhinnas, så anser sig Styrelsen utan fara för misstag kunna, då härtill

lägges värdet af den betydliga behållning af redan liqviderade såväl

räler som öfrig byggnadsmaterial, som finnes å de särskilda arbetsdistrikten

oanvänd, uppskatta värdet af dessa senare såsom fullt motsvarande

den återstående kostnad, som fordras för färdigbyggande af

dessa tillsammans 7 mil långa bandelarne. Enligt denna uppskattning

skulle således tillsammans 35,c mil kunna anses fullt färdiga; och då

till och med 1879 års slut en kostnad af 26,700,000 kronor härpå

kommer att blifva använd, uppgår kostnaden för mil till 750,000

kronor.

Då nu hela stambanan genom Norrland, såväl den uppåtgående,

som tvärbanan, utgör en längd af 53,g mil, återstår således att färdigbygga

en längd af 18 mil; och ehuruväl, af skäl, som Styrelsen ofvanföre

omnämnt, kostnaden för dessa icke torde komma att uppgå till

lika högt belopp som för de redan färdiga, så anser sig Styrelsen dock,

då andra förhållanden än tillfälliga prisstegringar lätteligen inom Norr
Bih.

till Bilcsd. Prot. 1819. 1 Samt. 1 Afl.

it;

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

land kunna inträffa, såsom länge ihållande vintrar och andra för arbetena

ogynsamma väderleksförhållanden, hvarigenom dessa arbeten

både blifva dyrare och erfordra en längre tid, än som derför blifvit

beräknad, böra lägga den förutnämnda kostnaden af 750,000 kronor

för mil till grund för beräkningen af de återstående kostnaderna; och

skulle dessa således för de återstående 18 milen komma att uppgå till

13,500,000 kronor.

Ehuru det icke är möjligt att med säkerhet bedöma tiden, inom

hvilken så vidt omfattande arbeten, som skola utföras i så nordligt

belägna trakter af landet som de ifrågavarande, kunna fullbordas, emedan

denna är i sa hög grad beroende af inträffande väderleksförhållanden,

vågar dock Styrelsen antaga, att dessa återstående 18 mil skola

kunna, i fall nämnda förhållanden icke blifva allt för ogynsamma, fullbordas

under loppet af två år, eller under loppet af åren 1880 och

1881; men då äfven under lyckligaste förhållanden detta icke kan ske

förr, än mot slutet af år 1881, och det icke kan vara skäl att påbörja

trafiken öfver Riksgränsen under en så sen årstid, så anser Styrelsen,

att öppnandet af bandelen närmast Riksgränsen bör uppskjutas till

kommande året eller 1882, men att deremot hela den uppåtgående

stambanan skulle kunna år 1881 för allmän trafik upplåtas.

För att vinna detta mål erfordras dock, enligt Styrelsens beräkning,

äfven för år 1880 ett anslag af 7,000,000 kronor, och får Styrelsen

derföre, i fall Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder gilla denna

plan, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till 1879

års Riksdag derom göra nådig framställning.

Slutligen anser sig Styrelsen böra i underdånighet ånyo framhålla

den tillökning af den blifvande trafiken, som efter all sannolikhet skulle

tillskyndas tvärbanan genom Jemtland, genom anläggningen af en bibana,

utgående från Hjerpens station, följande Hjerpströmmen, till Bonäset

vid Kallsjön. Detta stora vattendrag, som redan nu af ångbåtar

trafikeras på* en längd af 4 mil, är afskildt endast genom ett smalt

näs från den jemväl med ångbåt trafikerade, 2 mil långa, Anjansjön

och utgör tillsammans med denna senare de vestligaste delarne af den

äldre kommunikationsleden genom Jemtland.

De vidsträckta, skogrika och till eu del uppodlade trakter, som

omgifva dessa vattendrag, äfvensom det utmed Kallsjön belägna Huså

kopparverk skulle genom en sådan bibana erhålla en beqväm och välbehöflig

förbindelse med tvärbanan.

Då Kallsjön derjemte står i förbindelse med andra norr derom

belägna sjöar och således utgör en stor vattenbassin, som afbörda!’ sitt

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

vatten genom Hjerpströmmen, hvilken på den korta sträckan emellan

Bonäset och sjön Lithen (invid hvilken Hjerpens station kommer att

anläggas), bildar flera vattenfall af tillsammans icke mindre än 190 fots

höjd, så erbjuder sig härigenom tillräcklig vattenkraft för drifvande

af flera industriela verk, hvilken drifkraft sannolikt genom lättade

kommunikationer framdeles icke kommer att lemnas obegagnad.

De undersökningar, som Styrelsen för utrönande af möjligheten af

och kostnaden för anläggningen af en sådan bibana låtit verkställa,

hafva gifvit vid handen, såsom Styrelsen vid flera föregående tillfällen

inför Eders Kongl. Maj:t omförmält, att en bibana från Hjerpens blifvande

station kan anläggas till Kallsjöns lastageplats vid Bonäset, samt

att den skulle komma att få en längd af 33,200 fot och skulle kunna

utföras för en kostnad af 537,000 kronor.

Det är äfven klart, att utförandet af en sådan bibana billigast och

ändamålsenligast kan låta sig göra, om det sker i sammanhang med

pågående arbeten å tvärbanan; och då Staten med sin materiel bör

kunna billigare än någon annan trafikera en bana af så ringa utsträckning

och derjemte, enligt Styrelsens åsigt, skulle få en icke obetydlig

inkomst genom den ökade trafik, den skulle komma att tillföra tvärbanan,

och då man icke kan förvänta, att kringboende menigheter skulle

förena sig om att på egen bekostnad utföra eu sådan anläggning, så

anser Styrelsen, att den ifrågavarande bibanan bör af Staten anläggas

och bekostas och för Statens egen räkning trafikeras.

De för anläggningen erforderliga kostnader tror Styrelsen skulle

kunna blifva betäckta genom realiserandet af de efter stambanans fullbordan

öfverblifna förråden af material och inventarier af flerahanda

slag, men anser, att menigheterna böra för ifrågavarande bibana kostnadsfritt

upplåta all den såväl till bibanan som till upplagsplatser vid

Kallsjön erforderliga marken, äfvensom kostnadsfritt tillhandahålla allt

det till sliprar, husbyggnader, lastbryggor, telegrafledning och stängsel

erforderliga virket; och är derföre förutnämnda kostnad af 537,000

kronor beräknad med fäst afseende på detta bidrag.

Uppå dertill af mig gifven anledning, har vidare Styrelsen öfver

Statens jern vägsbyggnader under den 23 nästlidne December afgifvit

underdånigt memorial till närmare utredning af de förhållanden, Indika

enligt Styrelsens ofvan intagna skrifvelse varit orsaker dertill, att kostnaderna

för stambanorna genom Norrland blifvit utöfver beräkning fördyrade;

anförande Styrelsen i sådant afseende följande:

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Innan Styrelsen öfvergår till eu närmare redogörelse för de flera

orsaker, som bidragit till ökade anläggningskostnader för ifrågavarande

stambana, har Styrelsen ansett sig böra framhålla två förhållanden,

som hvart och ett i sin mån i icke ringa grad förorsakat ökade kostnader,

hvilka vid förslagens uppgörande icke kunnat tagas i beräkning,

nämligen:

dels att liniens rigtning i sin helhet icke blifvit af Riksdagen bestämd

förr än under år 1877, eller tre år efter det de ostridiga delarne

af linien emellan Storviks station vid Gefle-Dala-banan och Hybo i

Helsingland samt emellan Näskott i Jemtland och Riksgränsen blifvit

till utförande antagna samt anslag derför beviljade, och

dels att vid det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudandet af

ett bidrag af 900,000 kronor det vilkor blifvit fäst, att tvärbanan genom

Jemtland skulle ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare än

den uppåtgående banan från Storvik blifva färdig.

Styrelsen var således genom dessa förhållanden hänvisad till bearbetandet

af dessa vidt från hvarandra skilda stambanedelar, hvaraf

den ena, eller den genom Jemtland, icke stod i någon jern vägsförbindelse

med annan stambana eller hamn; och då tvärbanan dels genom

sin större längd och dels genom de derå förekommande större terasserings-

och andra arbeten, än hvad förhållandet var vid den uppåtgående

banan, fordrade en längre tid för utförandet, var man således

nödsakad att för uppfyllande af ofvannämnda vilkor samtidigt lägga de

båda stambanedelarne under arbete. Het är nämligen klart, att med

ett sådant tillvägagående i ett landskap, der transportkostnaderna spela

en så stor roll, isynnerhet då dessa voro så högt uppdrifna, påbörjandet

och bedrifvandet af jernvägsarbetena på en handel, hvars ena ändpunkt

var belägen 17 mil från Torpshammar, hvaremellan och Sundsvall

jern vägsförbindelse var åstadkommen, måste vara förenade med högst

betydliga kostnader, hvilka icke skulle ifrågakommit, ifall jernvägsarbetena

kunnat fortgå uteslutande på den uppåtgående stambanan eller

åtminstone påbörjas från Torpshammar, eller om så lyckligt varit att

jernvägen inom Norskt område emellan Trondhjemsfjorden och Riksgränsen

varit så långt medhunnen, att man derigenom fått en billig

och beqväm förbindelse med hamn vid nämnda fjord.

Att i penningar uppskatta den ökade kostnad, som häraf varit en

följd, kan endast ske approximativt, men om man jemför de i bokföringen

särskilt under benämning Transporter för förrådet upptagna

transportkostnaderna för bandelen emellan Östersund och Riksgränsen

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

med samma slags kostnader för bandelen emellan Torpshammar och

Östersund, hvarå banbyggnaden påbörjades vid Torpshammar, så framgår

deraf, att transportkostnaderna å den förstnämnda bandelen till och

med den 30 sistlidne Juni varit 411,049 kronor större, än å den sistnämnda;

och då en så stor skilnad endast i denna utgiftspost förefinnes,

samt flere andra utgifter förekomma, som jemväl varit en följd

af ifrågavarande handels från alla kommunikationer aflägsna läge, så

tror Styrelsen sig icke begå något stort misstag, om den uppskattar

den ökade kostnaden, som redan varit en följd af ofvannämnda, vid

flera tillfällen under Riksdagsförhandlingarna framhållna såsom å anläggningskostnaden

menligt inverkande förhållanden, till 600,000 kronor.

Men då ytterligare kostnader af enahanda slag för den återstående

byggnadstiden jemväl förestå, så anser Styrelsen, att hela denna kostnad

bör beräknas till minst 800,000 kronor.

Hvad de öfriga till ökade anläggningskostnader bidragande orsakerna

beträffar, så torde Styrelsen i underdånighet få erinra derom, att

flera arbeten och anläggningar samt kostnader, hvilka icke finnas upptagna

i de förslag, som egentligen legat till grund för anslagens beviljande

till ifrågavarande stambana, tid efter annan tillkommit och

genom särskilda Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref blifvit anbefallda att

utföras, dels för att gifva stambanan en ökad trafikförmåga såväl genom

de branta stigningarnes borttagande, som genom en starkare öfverbyggnad,

dels för att bereda den blifvande trafiken ökad säkerhet och

trygghet äfvensom för att minska drift- och underhållskostnaden, genom

användande af ett solidare byggnadssätt för den mängd å denna bana

förekommande broar äfvensom genom uppförande af ett ökadt antal

banvaktstugor, samt dels för banans lämplighet för militära ändamål.

Styrelsen har ansett sig böra i en särskild här nedan införd uppgift

upptaga såväl alla dessa arbeten, som de kostnader, som deraf

blifvit en följd eller som derför äro beräknade.

Uppgift

öfver de särskilda kostnader för undersökningar, arbeten, byggnader

och anläggningar m. m., hvilka tillkommit eller tillkomma å Stambanan

genom Norrland utöfver hvad som för denna bana varit beräknadt i

de kostnadsförslag, som legat till grund för de till denna stambana

beviljade anslag.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverkd 1879.

Verkstälda undersökningar:

jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga bref af den

16 April 1870......................................... 28,343: 36.

jemlikt Kongl. Maj ds nådiga bref af den

27 Juni 1873 och den 25 Juni 1875 81,854: 55.

jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den

10 Januari 1876 ................................... 15,474: 48.

För ökade terasseringsarbeten å linien emellan Storvik

och Bollnäs för nedbringande af alla å linien förekommande

stigningar af 1 : 60 till 1 : 100, jemlikt

Kong], Maj:ts nådiga bref af den 16 Juni 1875 och

den 27 Maj 1876 ................................................................

För användande af jernöfverbyggnad i stället för trä å

tillsammans 17 broar å linierna Storvik—Bollnäs och

Torpshammar—-Ange, jemlikt Kongl. Majds nådiga

bref af den 31 December 1875, den 15 September

1876 och den 2 Mars 1877..............................................

För ökadt terasseringsarbete jemte förlängd väglängd å

linien emellan Bollnäs och Ytterån, jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga bref af den 31 December 1877............

För användande af jernöfverbyggnad i stället för trä å

tillsammans 49 större och mindre broar å linien

emellan Bollnäs och Riksgränsen, jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga bref af den 13 September 1878 .........

Förskjutna kostnader för bro öfver Gimån invid Torpshammars

bangård samt för bandelen emellan Torpshammar

och Rombäck, beroende på framtida öfverenskommelse,

på grund af Kongl. Majds nådiga skrifvelse

af den 26 Oktober 1877....................... omkring

För anläggning af ett sidospår emellan Kilafors station

och sjön Bergviken, enligt 1878 års Riksdags beslut

och Kongl. Majds nådiga bref af den 31 Maj 1878...

För utvidgning af 31 stationsplatser samt för anläggning

af 14 mötesplatser för uppfyllande af de anspråk,

som blifvit stälda å stambanan för dess användande

för militära ändamål, enligt Kongl. Maj ds nådiga

bref af den 17 Mars 1877, förslagsvis..........................

125,672: 39.

170,000: —

62,000: —

1,134,000: -

267,353:

40,000: —

59,000: —

420,600: —

Transport Kr. 2,278,625: 39.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bil. N:o 5 b, Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prap. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport Kr. 2,278,625: 39.

För ökadt antal banvaktstugor eller för 6 på milen i

stället för 4................................................... 107 stycken 428,000: —

För husbyggnader för trafikens behof utöfver hvad i

kostnadsförslagen är beräknadt, enligt 1878 års Riksdags

beslut och Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den

31 Maj 1878........................''............................................... 200,000: —

Summa Kr. 2,906,625: 39.

Vid granskning af denna uppgift, som jemväl upptager kostnaderna

för alla de tid efter annan nådigst anbefalda vidt omfattande undersökningarna

för utrönande af de särskilda ifrågasatta liniernas ändamålsenligaste

rigtning, och hvartill särskilda anslag icke blifvit beviljade,

finner man, att kostnaden för alla dessa tillkomna arbeten, anläggningar

och utgifter uppgå till 2,906,625 kronor 39 öre. Läggas härtill de

of vanföre förslagsvis beräknade 800,000 kronorna, så blir summan af

alla de utgifter, som af ofvannämnda orsaker tillkommit, i jemnadt tal

3,706,600 kronor, Indika tillagda den i kostnadsförslagen beräknade

summan af 31,482,600 kronor, öka densamma till 35,189,200 kronor.

Då nu Styrelsen i sin ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af

den 14 dennes, på deri anförda grunder, beräknat, att hela kostnaden

för ifrågavarande stambana genom Norrland skulle komma att uppgå

till 40,200,000 kronor, så är det egentligen skilnaden emellan denna

summa och de nyssnämnda 35,189,200 kronor, eller 5,010,800 kronor,

hvarmed den beräknade kostnaden skulle komma att öfverskridas. Från

denna summa är icke afdrag gjordt för värdet af behållningen i efter

arbetets slut öfverblifna inventarier, material och öfriga effekter, hvilket

värde egentligen kan anses uppgå till öfver en million, men som, beroende

af det belopp, hvartill denna behållning kan realiseras, Styrelsen

dock anser icke höra beräknas till högre än 600,000 kronor (hvilka

visserligen måste förskjutas, men kunna efter realiseringen återgäldas).

Genom afdrag häraf minskas ofvanstående summa, eller 5,010,800 kronor,

till 4,410,800 kronor.

Då nu de vid en jernvägsanläggning förekommande utgifter kunna

fördelas i två liufvudposter, nämligen den för material och den för

sjelfva arbetet, eller hvad man kallar dagsverkskostnad, såväl för arbetsmanskap,

som för dragare, så torde det vara åt stort intresse att

närmare tillse, på hvilkendera af dessa båda hufvudposter den största

skilnaden emellan beräknad och verklig kostnad uppstått.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Bil. N:o 5 i, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Härvid torde det tillåtas Styrelsen att få i underdånighet erinra

derom, att de första undersökningarna för en stamhana genom Norrland

verkstäldes år 1870, och de derpå grundade kostnadsberäkningarna

voro uppgjorda efter då gällande pris, hvilket för dagsverken,

ehuru högre än i mellersta och södra landet, icke hade stigit till den

höjd, hvartill det sedan uppgått, och för materialler, särdeles trävirke,

var jemförelsevis lågt. Då emellertid förändrade förhållanden i dessa

afseende!! under tiden hastigt inträffade, ansåg sig Styrelsen nödsakad

att å de gjorda beräkningarna göra den förhöjning, hvarför Styrelsen i

sin underdåniga skrifvelse af den 16 December 1872 närmare redogjort,

och efter hvilken alla de sedermera upprättade förslagen för

de flera särskilda undersökta rigtningarna blifvit beräknade.

Men oaktadt prisen å dagsverken och material efter 1875 voro i

nedgående i det södra landet, var detta ingalunda förhållandet inom

Norrland, emedan en för trävaruliandteringcn ovanligt gynsam konjunktur

inträffat, hvilken stegrade dessa pris i så hög grad, att en arbetare

kunde bereda sig eu arbetsförtjenst af 5 kronor för dag, samt att

förtjensten på ett hästdagsverke kunde uppgå till 15 å 18 kronor,

hvilket i sin mån bidrog till högst betydligt fördyrade lefnadskostnader.

Till följd häraf blefvo icke heller de gjorda förhöjningarna i det ursprungliga

förslaget tillräckliga.

Hvad nu särskild! beträffar arbetskostnaderna, hvilka äro beroende

såväl af antalet dagsverken, som af priset derå, så har visserligen en

tillökning af antalet förutom den, som varit eu följd af de i bifogade

uppgift upptagna arbeten, för hvilka kostnaden är deri särskild! beräknad,

tillkommit i så måtto, att alla bropelare och landfästen å 72

stycken större och mindre broar komma att uppfö.ias af sten i stället

för af trä, hvilket sednare material var beräknad! för åtskilliga af dem.

Men denna tillökning i dagsverksantalet, som till följd af detta solidare

byggnadssätt^ användande tillkommit, är af jemförelsevis mindre betydenhet,

då man genom användande af jern till brovandringer eller

bro öfverbyggnad varit i tillfälle att minska antalet af de bropelare, som

i annat fall skulle erfordrats.

Det är således egentligen dagsverkspriset, hvarmed (då nästan alla

arbeten utföras på beting eller accord) Styrelsen menar den kostnad,

som uppkommer, då hela arbetsfört]ensten divideras med hela antalet

af de på de verkställda arbetena använda dagsverkena, som förorsakat

den ökade kostnaden. För att ådagalägga den inverkan, som förhöjda

dagsverkspris utöfva på ökande af anläggningskostnaden för ett företag

af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1879. 329

af så stor omfattning, som den ifrågavarande stambanan, anser Styrelsen

sig endast behöfva i underdånighet framhålla, att från och med

arbetets början till och med den 30 September 1878 hafva inalles på

alla tre arbetsdistrikten blifvit använda icke mindre än 3,022,790 karldagsverken

och 96,846 hästdagsverken; och då man efter all sannolikhet

kan antaga, att för stambanans fullbordan i sin helhet skulle

komma att erfordras omkring 7,000,000 karldagsverken och 200,000

hästdagsverken, så utgör, en tillökning i priset för de förra af endast

50 öre, och för de senare af 4 kronor, en summa af icke mindre än

4,300,000 kronor, i det närmaste motsvarande den ofvanföre omnämnda

tillökningen i anläggningskostnaden.

Hvad deremot kostnaden för materialen beträffar, så utgöra, bland

de många sådana af olika slag vid en jernvägsanläggning förekommande,

rälerna det hufvudsakligaste och kostsammaste; men då priset

härför, såsom beräkuadt efter det som vid slutet af år 1872 var gällande

och hvilket var ganska högt, kunde betingas vida lägre, så har,

såsom Styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af den 25 Januari 1875

närmare omförmält, en så stor behållning uppstått i den för Perma utgiftspost

särskild!''- beräknade kostnaden, att icke allenast rälernas vigt

kunnat ökas från 15,5 skålpund till 19,40 skålpund för löpande fot, utan

äfven ett så betydligt öfverskott uppkommit, att den brist, som möjligen

kan uppstå derigenom att de öfriga erforderliga materialen blifvit

för lågt beräknade, kan anses vara betäckt.

Den ofvanföre omnämnda summan af 4,410,800 kronor, hvarmed

anläggningskostnaderna skulle komma att öfverstiga den förut beräknade,

och som utgör 121 procent deraf, kan således hufvudsakligast

anses vara uppkommen till följd af de höga pris å såväl karl- som hästdagsverken,

som under tiden varit gällande.

Af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört rörande de

ökade anläggningskostnaderna för ifrågavarande stambana framgår, att

orsakerna dertill varit följande, nämligen:

Do. Det fördröjda bestämmandet af stambanans rigtning emellan

Hybo i Helsingland och Kaskett i Jemtland, i förening med det vid

Jemtlands läns landstings bidrag fastade vilkor om de båda stambanedelarnes

nära samtidiga färdigblifvande, hvarigenom en brist, approximativt

uppskattad till minst 800,000 kronor, eller 24 procent af den

beräknade anläggningskostnaden 31,482,600 kronor, uppkommit, hvilken,

enär stambanan derigenom icke blifvit i något afseende förbättrad, är

att anse såsom en ren förlust, hvilken visserligen, om man tager i beBih.

till It i hd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

rakning det ofvannämnda bidraget af 900,000 kronor, som kommit

denna stambana till godo (ett bidrag som icke kommit någon annan

stambana till del) skulle på sätt och vis kunna anses för Staten ersatt;

2:o. De tillkomna arbeten och anläggningarna, som finnas i ofvanintagne

uppgift närmare uppgifna, äro beräknade till 2,906,625 kronor

39 öte, eller 91 procent af den beräknade anläggningskostnaden. Men

om man jemför beskaffenheten af den bana, som de beräknade kostnaderna

afsågo, — hvilken jernbana visserligen skulle utföras med

normal spårvidd, men med lätt öfverbyggnad, och med stigningar af

1 på 60, samt kurvor af till och med 800 fots radie, och med brobyggnader

hufvudsakligast af trä, samt försedd med ett inskränkt antal

banvaktstugor och med stationer af inskränktare utrymme, än som

motsvarar de anspråk på deras användbarhet för militära ändamål,

hvilka sedermera gjort sig gällande, samt icke berörande de för den

blifvande trafiken vigtiga vattendragen, nämligen Hafverö-vatten och

sjön Nälden, — med beskaffenheten af den jernbana, som nu kommer

att utföras, och hvarå, på en sammanhängande längd af 41,6 mil inga

brantare stigningar än 1 på 100 förekomma, samt å hela banans längd

inga kurvor med mindre radie än 1,500 fot, och alla de derå förekommande

72 stycken broar blifva uppförda med solida pelare (der sådana

erfordras) och landfästen af sten samt med öfverbyggnad af jern med

den styrka och bärighet, att Statens nuvarande tyngsta lokomotiv kunna

derpå framgå, samt berörande ofvannämnda vattendrag, hvarigenom

särskilda spårutgreningar dertill inbesparats, samt med räler af 19,40

skålpunds vigt för sträckfot, (hvaraf genom fabrikantens benägna medgifvande

något mer än | af hela partiet blifver utan särskild kostnad

för Staten af stål), i stället för 15,5 skålpunds jernräler, genom livilka

förbättringar banan erhållit en ända till 50 procent ökad trafikförmåga

och, till följd af det solidare byggnadssättet, en högst betydligt minskad

drift- och underhållskostnad, och härförutom genm stationsanläggningarnas

utvidgning och det ökade antalet banvaktstugor sådana arbeten

och byggnader blifva utförda, som i annat fall inom kort tid

skulle erfordrat ytterligare särskilda anslag, så måste det vid denna

jemförelse framgå, att dessa vidtagna förbättringar vida öfverväga de

ökade kostnader, Indika de förorsaka, så mycket mer som de förbättringar,

Indika röra banans plan och profil, i fall de icke vid första anläggningen

blifva iakttagna, sedermera icke utan banans totala ombyggnad

skulle kunnat utföras, då i en framtid de för en ökad trafik

skulle blifva af behofvet påkallade, äfvensom genom den tyngre öfverbyggnaden

den fördel jemväl vunnits, att Statens äldre lokomotiv derå

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Bil. No 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

kunna finna användbarhet, hvilket icke skulle varit fallet, om den lättare

öfverbyggnaden blifvit använd; och

3:o. Det till följd af under tiden inträffade konjunkturförhållanden

vållade höga pris å såväl karl- som hästdagsverken, hvarom Styrelsen

ofvanföre närmare redogjort.

Hvad först angår Styrelsens framställning om ytterligare anslag

för innevarande år utöfver de till arbetenas fortsättande redan beviljade

sex millioner, af hvilka ett belopp utaf 200,000 kronor bör, enligt

Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut, användas till bostäders

uppförande för tjenstepersonalen vid färdigblifvande delar af nu ifrågavarande

stambanor, instämmer jag fullkomligt med Styrelsen icke allenast

deri, att af tvärbanans färdigbyggande under detta år ända till

Östersund skulle för de återstående arbetena inom Jemtland beredas

betydande fördelar vid transport af arbetsmanskap och material, utan

ock deruti att jemväl i öfrigt ligger icke ringa vigt derpå, att jernvägsförbindelsen

mellan det inre af denna provins och Östersjön varder,

så snart ske kan, tillvägabragt; och jag kan således ej annat finna,

än att det vore synnerligen önskvärdt att, till förverkligande af utsiglon

att redan under innevarande år kunna öppna tvärbanan allt intill

Östersund, Jernvägsbyggnadsstyrelsen sattes i tillfälle att i möjligaste

största utsträckning begagna förhanden varande rikliga tillgång på

billig arbetskraft, helst härigenom den arbetslöshet, som är att befara

till följd af bristen på större arbetsföretag samt de tryckta affärs- och

penningeförhållandena i riket, skulle kunna åtminstone i någon mån

minskas, på samma gång som, då prisen på allehanda slags material

för arbetena äfven torde fortfara att ställa sig låga, eu kanske icke

oväsendtlig nedsättning i byggnadskostnaderna vore att emotse. Visserligen

skulle, genom bifall till Styrelsens i omförmälda hänseende

gjorda framställning, en afvikelse ega rum från den vid 1874 års Riksdag

antagna plan i afseende å de belopp, som årligen borde användas

för anläggning af nu ifrågavarande statsbanor; men då till en sådan

afvikelse hemtas giltig anledning af enahanda förhållanden, som enligt

Riksdagens skrifvelse den 20 Maj 1878 föranledt Riksdagen att för

nämnda år höja jernvägsbyggnadsanslaget med en million kronor, synes

mig berörda omständighet icke utgöra hinder för ett förordande

af Styrelsens framställning.

Emot den af Styrelsen uppställda beräkning öfver det belopp, som

erfordras för fullbordande af de arbeten å statsbanorna genom Norrland,

hvilka, under förutsättning att det ifrågasatta tilläggsanslaget för

innevarande år beviljades och väderleksförhållandena ej blefve allt för

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ogynsamma, skulle vid innevarande års slut återstå ofullbordade, har

jag intet att erinra. Enligt hvad Styrelsen meddelat, skulle samtliga

arbetena å nämnda jernvägsanläggningar kunna i det väsedtligaste fullbordas

till slutet af år 1881, vid hvilken tidpunkt jemväl den uppåtgående

stambanan till Ange skulle kunna till hela sin längd öppnas

för allmän trafik. Om detta mål skall kunna vinnas, erfordras likväl,

att af det beräknade kostnadsbeloppet, 13,500,000 kronor, under år

1880 få användas sju millioner kronor. Vid sådant förhållande och då,

såsom äfven uti Riksdagens förutnämnda skrifvelse omförmäles, det

är synnerligen önskvärd!, att fidlbordandet af ifrågavarande jernvägsanläggningar

icke i väsendtlig mån fördröj es utöfver den derför ursprungligen

beräknade tiden, kan jag icke annat än understödja Styrelsens

framställning om anvisande för år 1880 af sistnämnda belopp,

sju millioner kronor.

I anledning af hvad Styrelsen i den förra af sina framställningar

slutligen yttrat i afseende å fördelarna för trafiken å tvärbanan att

från den blifvande stationen vid Hjerpen anlägga en bibana till Bonäset

vid Kallsjön torde något yttrande icke för närvarande erfordras.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit och under åberopande i

öfrigt af hvad Styrelsens sakrika skrivelser i ämnet innehålla tillstyrker

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj: täcktes föreslå Riksdagen

att för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan

genom Norrland, än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,

anvisa dels för innevarande år, utöfver redan beviljade 6,000,000

kronor, ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af

7,000,000 kronor.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att enligt det vid

sistlidet års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Majts i ämnet gjorda

framställning, fattade beslut i fråga om anläggning af jernväg från

norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan skola under år 1880 för

ändamålet utgå 600,000 kronor.

20:o. Allmänna arheten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet

kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Under den 6 December nästlidet år har nämnda Styrelse i vanlig

ordning afgifvit förslag rörande de bidrag, som under år 1880 erfordras

för allmänna arbeten.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o J, om Statsverket 1879. 133

Främst bland dessa förekomma följande arbeten, till hvilka Riksdagen

redan beviljat statsbidrag, deraf hittills endast vissa belopp blifvit

till utgående anvisade, nemligen:

a) anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Ed ef or s i öfverLuleä

socken af Norrbottens län, till hvilket arbetes utförande 1877 års

Riksdag beviljat ett anslag af 42,000 kronor, deraf under 1878 utgått

12.000 kronor och till utgående under innevarande år anvisats 20,000

kronor. 1 enlighet med hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

föreslagit, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af

ifrågavarande anslag bevilja till utgående under år 1880 återstående

beloppet 10,000 kronor;

b) våganläggning emellan Lycksele och Stensele i Ve st erbottens län.

Till utförande af detta arbete beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af

95.000 kronor, hvaraf utgått under år 1877 kronor 15,000 och under

år 1878 kronor 25,000 samt till utgående under innevarande år anvisats

25.000 kronor.

Under erinran, hurusom Riksdagen vid beviljandet af ifrågavarande

anslag fästat det vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet

i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde

under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå», har Styrelsen för

Allmänna Väg- och Vattenbyggnader meddelat, att Styrelsen genom

Chefen i norra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet inhemta!, att för

närvarande, i brist af fullständigt förda räkenskaper öfver de inom de

särskilda socknarne på olika sätt anordnade arbetena och dessa arbetens

ofullständiga skick vid derå af Distrikts chefen anstäld besigtning,

ingen säker uppskattning af verkliga kostnaden kunnat göras, men att,

enligt Distriktschefens åsigt, den möjligen ifrågakommande nedsättningen

i anslagsbeloppet cj kunde komma att öfverstiga 15,000 kronor;

på grund hvaraf Styrelsen föreslagit, att för år 1880 måtte för detta

arbete anvisas hälften af det återstående beloppet utaf det redan bestämda

anslaget eller 15,000 kronor.

Med afseende å vigten deraf att i möjligaste måtto inskränka

statsutgifterne och då någon nedsättning af det utaf Styrelsen nu föreslagna

belopp synes kunna utan synnerligt men ega rum, tillstyrker

jag, , „

att till utgående under år 1880 måtte för ifrågavarande

arbete af Riksdagen äskas 10,000 kronor;

c) väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgärd, Husbondliden och Kuskträsk i

opaginerad Kontrollera mot PDF

334 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Vesterbottens län. Till berörda företag, beräknadt att erfordra eu kostnad

af 429,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780

kronor, hvaraf till utgående under år 1878 anvisats kronor 24,093: 86

öre och under 1879 kronor 60,000; och har Styrelsen för Allmänna

Väg- och Vattenbyggnader föreslagit, att af återstoden utaf anslaget

måtte under år 1880 få utgå 40,000 kronor.

På enahanda skäl, som i afseende å näst föregående arbete af mig

andragits, anser jag nedsättning i det af Styrelsen ifrågasatta belopp

böra ifrågakomma och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i

ytterligare afräkning å förutnämnda anslagssumma anvisa till

utgående under år 1880 ett belopp af 25,000 kronor;

d) fullbordamlc åt hamnen vid Trelleborg, hvartill 1875 års Riksdag

anvisat ett anslag af 100,000 kronor att utgå med 20,000 kronor under

hvarje af åren 1876— 1880;

hvadan alltså återstoden af detta anslag torde böra här

antecknas med 20,000 kronor;

o) hamnanläggning vid Skanör, hvartill 1878 års Riksdag beviljat

ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000 kronor

att utgå med 25,000 kronor under innevarande år och med 25,000

kronor under år 1880;

lärande, till följd häraf, nu böra upptagas det belopp, som

enligt denna bestämmelse skall under år 1880 utbetalas, eller

25,000 kronor;

f) sänkning eif sjöarne Hjelmaren och Qvismaren. Till detta arbetes

utförande beviljade 1877 års Riksdag ett lånebidrag af 2,000,000 kronor

samt bestämde derjemte, att härutaf skulle under år 1878 få lyftas

600,000 kronor, under år 1879 300,000 kronor samt under år 1880

ytterligare 300,000 kronor;

och torde förty sistnämnda belopp 300,000 Kr. här upptagas

såsom utgående under år 1879;

anhållande jag få i sammanhang härmed erinra, att enligt det vid

1876 års Riksdag fattade beslut äro för år 1880 till understödjande

medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor.

Vidkommande derefter de för vissa uppgifna ändamål bestämda

fonder, hvilka Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader i underdånighet

hemstält: att, ehuru, på sätt Styrelsen uti sitt under den 14

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. Ko 1, om Statsverket 1879.

December 1877 till Eders Kongl. Maj:t afgifna generalförslag beträffande

bidrag till allmänna arbeten för innevarande år ifrågasatt, en förhöjning

till 300,000 kronor i det nu till 200,000 kronor bestämda anslaget till

bidrag för anläggning a f nya samt omläggning eller förbättring eif backiga

eder eljest mindre goda vägar skulle vara önskvärd, Styrelsen likväl, i

betraktande deraf, att dels Eders Kongl. Maj:t icke vid Styrelsens år

1877 gjorda framställning fästat afseende, dels ock konjunkturerna

inom landet vore särdeles tryckta, ansåge sig för denna gång icke

böra för sagda ändamål ifrågasätta anvisande af större anslag än hittills;

att anslaget till understödjande eif smärre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af dar och farleder, hvaruti, enligt hvad Styrelsen uti ofvanberörda

generalförslag jemväl ifrågasatt, en förhöjning äfvenledes vore

ensidig, likväl nu, på de af Styrelsen i fråga om vägbyggnadsanslaget

anförda skäl, måtte förblifva vid förut bestämdt belopp eller 20,000

kronor; att anslaget till understöd för byggande vid större fiskelägen af

smärre bäthamnar måtte, såsom fortfarande väl behöflig!, äfven för år

1880 anvisas att utgå med enahanda belopp som under åren 1877,

1878 och 1879, eller 30,000 kronor; alt, enär planer och förslag till

företag, hvarför understöd från anslaget till sädana myr utdikning av och

vall ena (tappningar, som företrädesvis afsuga att minska frostländig heten

söktes, vore i Styrelsens arkiv inneliggande till så stort antal, att alla

anspråk på bidrag från detta anslag ej kunde tillfredsställas, och anslaget

dessutom visat sig vara för landets utveckling och odling särdeles

gagneligt, sagda anslag måtte för år 1880 bestämmas till enahanda

belopp som tillförene, eller 80,000 kronor; samt att fonden till

befrämjande, medelst teln, af utdikningar och aftappning ar af sänka trakter

och sjöar till beredande af odlings företa g måtte bibehållas vid samma

belopp som hitintills, eller 100,000 kronor.

Med stöd häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att nedannämnda belopp må för år

1880 ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, nemligen:

l:o) till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga dier eljest mindre goda vägar 200,000

kronor;

2:o) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder 20,000 kronor;

3:o) till understöd för byggande vid. större fiskelägen af

smärre båthamnar 30,000 kronor;

4:o) till understödjande, medelst anslag utan äterb dalning ssky

Idig het, af sädana myr ut dikning ar och v att enaf ''tappning ar,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

som företrädesvis afse att minska frostländigheten, 80,000 kronor;

samt

5:o) till befrämjande, medelst lån, af utdikning av och af tappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag,

100,000 kronor;

Och torde Eders Kongl. Maj:t, enligt Styrelsens för Allmänna

Väg- och Vattenbyggnader hemställan, föreslå Riksdagen

att bibehålla äfven för år 1880 nu gällande, vid 1873,

1874, 1876 och 1878 årens Riksdagar meddelade, bestämmelser

angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten.

Vidare anhåller jag i underdånighet få anmäla, att på Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning äro beroende dels åtskilliga redan i Statsrådsprotokollet

den 7 Januari 1878 angående regleringen af utgifterna under

Sjette hufvudtiteln omförmälda ansökningar om statsbidrag;

dels ock eu af Stadsfullmäktige i Calmar gjord, af Stadens Magistrat

och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Calmar län förordad, framställning

om ett anslag af alternativt 356,000 kronor eller 400,000 kronor

för upprensning af en ny segelränna genom Calmar sund; uti hvilket

ärende ej mindre Styrelsen för allmänna Väg-och Vattenbyggnader, än

äfven Lotsstyrelsen sig utlåtit.

Ehuru jag, lika med de myndigheter, som öfver dessa ansökningar

sig yttrat, anser dem, hvar för sig, väl förtjenta af uppmärksamhet,

finner jag likväl, vid det förhållande, att för närvarande ej böra

ifrågasättas andra nya anslag, än sådana h vil kas beviljande icke kan

utan synnerligt men uppskjutas, samtlige dessa ansökningar icke böra

nu till någon åtgärd föranleda.

Slutligen hemställde föredragande Departements-Chefen att, — enär

enligt den vid Stats-Kontorets berättelse om Statsverkets tillstånd och

förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda förskott, Indika

borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Stafs-Kontoret under åren

1877 och 1878 förskjutit,

fast
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISO).

fastställda ersättningar för exproprierad jord.......................... 416: 70.

ersättningar för indragna landtstatsbostäflen ........................... 3,543: 08.

till komitén för förberedande granskning af Styrelsens för

Statens jernvägstrafik förvaltning........................................ 2,721: 60.

till komitén för verkställande af undersökning rörande förvaltningen

och hushållningen vid Ultuna landtbruksinstitut.

................................ 45: 93.

till komitén för afgifvande af utlåtande om ordnandet af

de allmänna kartarbetena samt för tryckning och häftning

af komiténs betänkande ....................................... 14,374: 76.

till komitén för afgifvande af yttrande om förslag till författningar

rörande mått och vigt samt för tryckning af

komiténs betänkande m. m................................................... 8,139: 46.

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet ..................................................................................... 12,818: 90.

Summa Kronor 42,060: 43.

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att till ersättande af åtskilliga,

af Stats-Kontoret förskottsvis bestridda, utgifter anvisa ett extra

anslag å 42,060 kronor 43 öre.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemställt instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall

samt befallde, att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet

öfverlemnas till ledning vid upprättande af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof.

In fidem

W. J. Modigt.

Bill. till Rilcsd. Prat.. 187 9. 1 Sami. I A fä.

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Sta, m banorna söder om Storvik.

B

anans benämning.

Banans verkliga

längd.

Ursprungligen beräk- nad anläggnings- kostnad.

Beviljade statsanslag.

Verklig kostnad

den 1 Nov. 1878.

Skillnad mellan

statsanslag och verk- lig kostnad.

Skillnad mellan

beräknad och verklig

kostnad.

Banan

anläggas.

började

trafikeras.

Banans

bok-

föring

afslutad

med

Medelkostnad

per mil.

Mil.

Fot.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

År.

Dag.

År.

Dag.

År.

Kronor.

öre.

1.

Westra Stambanan

, Stockholm—Göteborg..........................................

45

3,350

37,504,368

00

37,504,368

00

37,504,368

00

—

—

1855

1

Mars

1862

4 Nov.

1863

6) 831,711

53

2.

Södra Stambanan,

Falköping—Malmö ................................................

35

23,383

24,845,632

00

24,745,632

00

24,653,697

66

+ 91,934

34

+ 191,934

34

1855

1

Mars

1864

1 Dec.

1874

691,567

72

3.

Nordvestra Stambanan, Laxå—Kristinehamn ....................................

5

34,059

5,527,999

22

5,374,000

00

4,756,530

00

+ 617,470

00

+ 771,469

22

1863

1

Juli

1866

2 Dec.

1869

799,954

59

4.

d:o d:o

Kristinehamn—Arvika .................................

10

21,500

11,444,600

00

11,450,000

00

11,003,620

63

+ 446,379

37

+ 440,979

37

1867

1

Mars

1871

19 Juni

1876

1,038,371

30

5.

d:o d:o

Arvika—Norska gränsen..............................

3

32,039

3,893,998

48

3,870,000

00

3,154,230

01

+ 715,769

99

+ 739,768

47

1864

1

Jan.

1867

11 Okt.

1870

810,856

04

6.

Östra Stambanan,

Katrineholm—Norrköping ....................................

4

18,100

4,135,000

00

4,030,000

00

4,100,327

42

— 70,327

42

g- 34,672

58

1863

1

Juli

1866

3 Juli

1870

910,576

82

7.

O

O

T3

Norrköping—Nässjö .............................................

15

31,487

11,359,500

00

13,170,000

00

14,135,906

77

— 965,906

77

— 2,776,406

77

1861

1

April

1874

IS Nov.

—

890,506

92

8.

Norra Stambanan,

Stockholm—Upsala................................................

6

5,400

5,004,867

00

4,672,000

00

4,751,789

53

— 79,789

53

+ 253,077

44

1863

1

Dec.

1866

20 Sept.

—

772,648

70

9.

O

ni

o

^6

Upsala—Storvik ....................................................

14

7,370

9,688,000

00

11,130,000

00

11,793,252

28

— 663,252

28

— 2,105,252

28

1871

1

Maj

1875

6 Sept.

—

830,218

39

10.

Statsbanan Sköfde-

—Carlsborg...............................................................

4

16,436

3,083,467

50

3,050,000

00

2,821,794

77

+ 228,205

23

+ 261,672

73

1874

1

Juli

1 876

27 Juli

—

633,115

27

11.

Sammanbindningsbanan genom Stockholm.........................................

—

13,017

4,170,000

00

4,170,000

00

5,760,919

92

— 1,590,919

92

— 1,590,919

92

1864

1

Jan.

1871

17 Juli.

_

Summa

146

!) 26,141

120,657,432

20

2) 123,166,000

00

3) 124,436,436

99

— 1,270,436

99

~ 3,779,004

79

—

—

—

—

4) 848,087

16

5) 810,852

20

Anmärkningar.

'') I denna längd ingå äfven de särskild! anlagda utgreningame till liamnar och lastageplatser, tillsammans utgörande 8 mil 31,481 fot, oberäknadt dertill börande sidospår.

2) I anslagssumman ingår det 1874 beviljade tilläggsanslaget af 3,252,000 kronor,

3) I den verkliga kostnadssumman ingår icke det af Stockholms kommun lemnade bidrag för Fatbursjöns utfyllning, ej heller de af andra kommuner eller enskilda personer lemnade bidrag till inlösen af nödigt jordområde m. m., utan endast för stambanorna använda statsmedel.

4) Inberäknad Sammanbindningsbanan genom Stockholm.

5) Oberäknad d:o d:o.

e) Oberäknadt hamnspåret utanför Wallgrafren i Göteborg.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts .Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i Statsrådet åt Stockholms

slott den 15 November 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von (Utter,

Forssell,

Rosensvärd och

von Steijern.

Derefter anmälde föredragande Departementschefen, Statsrådet Thyselius

:

31.

En af Konungens Fogat, Expeditionschefen vid Riksmarskalksembetet

och Hofexpeditionen in. m. Wilhelm von Schoultz gjord underdånig

ansökning, att, enär själs- och kroppskrafternas aftagande manade honom

att snart afgå från fogatbefattningen, hvars ansvarsfulla åligganden,

särdeles med afseende å de nya och förändrade förhållanden, som

blefve en följd af den nya utsökningslagens tillämpning, han ansåge

sig icke vidare kunna behörigen fullgöra, samt då de med nämnda

B/h. till Riksd. Prat. 1879. I Sami. 1 Åfd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 5 e, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket. 1879.

befattning under en lång följd af år förenade inkomster, — bland

hvilka sportlerna, de der vid afgifvande af förslag i afseende å bestämmandet

af det från och med år 1875 utgående dyrtidstillägg beräknats

till i medeltal 500 kronor årligen, men uppgått år 1875 till

44 kronor 88 öre, år 1876 till 189 kronor 85 öre och år 1877 till

endast 20 kronor 25 öre —, icke varit tillräckliga att bestrida oundgängliga

utgifter för underhåll af en stor familj och uppfostran af

sju barn, än mindre lemna! något öfverskott till beredande af nödigt

uppehälle åt honom sjelf och en åldrig hustru, sedan förmågan att

arbeta upphört, hvadan han icke utan oro och bekymmer kunde motse

den högst väsentliga minskning i inkomst, som af afskedstagande

med åtnjutande af den honom enligt gällande bestämmelser tillkommande

pension skulle blifva en följd, Kongl. Magt måtte, i betraktande

häraf och med afseende å det vid ansökningen fogade läkarebetyg,

till näst sammanträdande Riksdag göra nådig framställning

om berättigande för sökanden att för sin återstående lifstid få såsom

pension bibehålla sin nu vid fogattjensten innehafvande lön, 4,500

kronor.

Af handlingarna inhemtades i öfrig!, att von Schoultz, som vore

född den 17 September 1809 och således öfver 69 år gammal, inträdt

i statens tjenst den 12 Februari 1829, eller för närmare 50 år sedan;

att lian från den 30 Mars 1838 bestrid! fogattjensten, dertill han den

11 December 1857 blifvit i nåder utnämnd; samt att enligt företedda

läkarebetyget von Schoultz led af ålderdomssvaghet och icke kunde

fortfarande sköta sina tjensteåligganden utan fara för helsan.

Ofverståthållareembetet, som till Kongl. Maj:t öfverlemnat förberörda

underdåniga ansökning, hade för egen del yttrat, att, då Fogaten

von Schoultz, som med utmärkt skicklighet och nit skött ifrågavarande

maktpåliggande befattning, under de första tjugo åren af tjenstetid en

varit i åtnjutande af eu i förhållande till tjenstens ansvarsfulla beskaffenhet

särdeles ringa aflöning, Ofverståthållareembetet funne, med afseende

å dessa omständigheter samt von Schoultz’ ovanligt långa tjenstetid

och höga ålder, sig ega giltig anledning att till hans ansökning

tillstyrka nådigt bifall.

Uti infordrad! underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört:

att sökanden, hvars aflöning för närvarande utgjorde, förutom sportler,

lön 4,500 kronor och dyrtidstillägg 500 kronor, redan för länge sedan

varit berättigad att vid afskedstagande! uppbära från allmänna indragningsstaten

åttatio procent af sin förberörda lön med 3,600 kronor,

men att, med hänseende till sökandens framskridna ålder och den ovan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N\o 5 c, Ull Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof), om Statsverket 1879.

ligt, länga tid, han tillbragt i statens tjenst, derunder han mer än 40

år bestridt sin nu innehafvande befattning och, enligt hvad vitsordadt

blifvit, mod utmärkt skicklighet och nit skött dermed förenade maktpåliggande

göromål, Statskontoret icke tvekade att den underdåniga

ansökningen understödja.

Sedan i sammanhang härmed föredragande Departementschefen

ej mindre anmält, att beträffande förändrad organisation och lönereglering

för Öfverståthållareembotets kansli inkommit underdånigt memorial,

hvilket blifvit för afgifvande af utlåtande till Statskontoret

öfverlemnadt, nämnda embete föreslagit, att fogattjensten måtte indragas

och nuvarande innehafvarens lön å allmänna indragnings staten

uppföras, än äfven erinrat, att pension å allmänna indragningsstaten

numera vore för landssekreterare, landskamrerare och liäradshöfdingar

bestämd till belopp af 5,000 kronor eller 500 kronor mera än sökanden

ifrågasatt, tillstyrkte Statsrådet, att med afseende å ej mindre Fogaten

von Schoultz väl vitsordade, nitiska och pligttrogna verksamhet i det

allmännas tjenst, än äfven Övriga härvid förekommande omständigheter,

Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att von Schoultz Unge

från och med månaden näst efter den, i hvilken han från fogattjensten

erhölle afsked, åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön, eller .4,500 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt förordnade, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

32

Eu af Fiskeriintendenten m. in. filosofie doktorn Hjalmar Abraham

Theophil Widegrens enka, Elin Andrietta Lovisa Widcgren, född Härdig

i underdånighet gjord ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till näst

sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af någon

pension för sökanden och hennes barn; vid hvilken ansökning bifogats

intyg derom att sökanden, som är född den 21 Oktober 1840, befinner

sig med barnen Anna, född den 9 Juni 1871, Olof Sune Hjalmar,

född den 22 Juli 1873, och Kerstin, född den 4 Juli 1876, i mycket fattiga

och bekymmersamma omständigheter; att hennes bemälde son, som

för It år sedan genomgått en svårartad skarlakansfeber, hade kronisk

inflammation i öronen samt vore för sin ålder särdeles klen till förstan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

t Bil. N:o 5 c, till Kanyl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 187.9.

det, så att föga hopp vore för handen att lian i en framtid kunde

komma att i någon nämndvärd män bidraga till sitt uppehälle; samt

att tillgångarne i boet efter Widegren, som var född den 9 Februari

1838 och aflidit den 16 Mars 1878, beräknats till 17,842 kronor 10 öre,

men skulderna utgjort 25,168 kronor 43 öre; varande till stöd för denna

framställning af sökanden hufvudsakligen åberopadt, att den trägna,

kropp och själ ansträngande verksamhet, hennes man i lifstiden ådagalagt,

varit af stor betydelse för fiskerihandteringens befrämjande och

utveckling i riket; att hennes ställning vore så mycket mera bekymmersam

som, åtminstone för den närmaste framtiden, så mycken omtanka

och arbete toges i anspråk i och för vård och tillsyn om barnen,

att ringa tid blefve öfrig att genom annat arbete bidraga till eget och

barnens uppehälle; att hon icke egde någon närmare anhörig, som ville

eller kunde lemna henne hjelp, samt att, i följd af beskaffenheten af

den befattning, hennes man i lifstiden innehaft, han ej varit delegare

i någon allmän enke- och pupillkasseinrättning.

_ Uti häröfver infordradt, den 18 sistlidne Oktober afgifvet underdånigt

utlåtande hade Landtbruksakademiens förvaltningskomité anfört,

bland annat, att framlidne Fiskeriintendenten Widegren, som till denna

befattning förordnades år 1864, med berömvärd! nit egna! sin tid och

sina krafter till det svåra och granlaga värf, som honom ålåg, att ordna

fiskerierna i rikets sötvatten samt vid landets östersjökuster; att han

derjemte samlat värderika bidrag till Sveriges fiskeri-statistik samt vid

de internationala liskeriutställningarne i Bergen år 1865, i Boulogne

sur mer år 1866, i Paris år 1867 och i Wien år 1872 i egenskap af

kommissarie häfda! landets anseende och genom dervid anordnade fullständiga

utställningar af de här i landet begagnade fiskredskap gjort

svenska insjöfisket och hvad dermed eger sammanhang kändt och värderadt

i utlandet; hvarförutom han ombesörjt insamlingar och afsändning

af svenska utställningsartiklar till fiskeriutställningen i Neapel år

1870 och till verldsutställningen i Filadelfia år 1876;

att vid de Skandinaviska fiskeriutställningar, som egde rum i Stockholni

år 1876, i Köpenhamn och Göteborg år 1871, i Wiborg år 1875

och i Norrköping ar 1876, det hufvud sakligast varit genom Widegrens

värma och nitfulla verksamhet som Sverige blef representerad! på ett

framstående och hedrande sätt;

att Widegren tillika gagnat fäderneslandet genom författande af

populära skrifter om insjöfisket och dess ändamålsenliga handhafvande

samt om fiskodlingen, hvarjemte han tagit initiativ till anläggning af

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

jBil. No 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

största delen af fiskodlingsanstalterna i riket, Indika uppginge till ett

antal af öfver 100;

att han äfvenledes gifvit initiativ till export från de norrländska

elfvarne af lax, konserverad uti is, och angifvit plan till fisksalteribolaget

Hertha på Gotland äfvensom till bolagen för försäkring af fiskeriredskap

inom Malmöhus och Kristianstads län samt till bildande af nätbindningsaktiebolaget

i Stockholm; samt

att Widegren, såsom svensk fullmäktig, deltagit med deputerade

från grannländerna i uppgörande af förslag till internationell ordnande

af fisket, i Öresund samt uti Torneå eif.

Enär Widegren sålunda gjort sig väl förtjent om fäderneslandet

genom träget och oförtrutet arbete allt intill sista året af sin lefnad,

då hans krafter brötos af ett hjertlidande, som hastigt slutade hans dagar,

samt i betraktande af de ytterst ömmande omständigheter, som för

hans efterlemnade maka förekomme, ansåge Förvaltningskomitén sig

böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Magt måtte sålunda bifalla

ansökningen, att till Riksdagen aflätes nådig framställning om en årlig

pension af 600 kronor åt Widegrens enka och tre oförsörjda barn.

Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda framställningen

äfven infordrats, hade under den 7 innevarande månad yttrat,

att, på grund af hvad i ärendet förekommit och då Landtbruksakademiens

förvaltningskomité uti sitt i ämnet afgifna yttrande vitsordat ej

mindre att Widegren genom träget och oförtrutet arbete gjort sig väl

förtjent om fäderneslandet, än äfven att hans enka saknade alla tillgångar

till utkomst och bergning för sig och sina barn, Statskontoret,

med särskildt afseende på det åberopade förhållande, att Widegren,

ehuru i statens tjenst anstäld, icke egt delaktighet i någon allmän enkeoch

pupillkassa, funne sig ej kunna annat än, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med Förvaltningskomiténs tillstyrkan, hemställa, att nådig

proposition måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande åt Widegrens

enka af en årlig pension till det af Förvaltningskomitén föreslagna

belopp.

Med hänsigt till hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrkte Statsrådet i

underdånighet, det Kongl. Magt täcktes, i betraktande af Fiskeriintendenten

Widegrens väl vitsordade och gagnande verksamhet i det allmännas

tjenst äfvensom öfriga härvid förekomna ömmande omständigheter,

föreslå Riksdagen att bevilja förbemälda enka eu årlig pension

af sexhundra kronor att från allmänna indragningsstaten utgå från och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 5 c, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

med April månad detta år eller månaden näst efter den, i hvilken Intendenten

Widegren aflidit, och så länge hon enka förblifver.

Hans Magt Konungen behagade i nåder bifalla

denna hemställan samt förordnade, att utdrag af detta

protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under lliksstatens nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo.

Axel Hegardt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

7

Utdrag af Protokollet öfver de il-ärenden, hullet inför

Hans Muff Konungen i Statsrådet ä Stockholms

slott den 29 November 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Iierr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steijern och

Malmström.

Slutligen föredrog Departementschefen:

38.

Eu af Styresmannen för afvittringsverket i Westerbottens län, Ivommissionslandtmätaren

m. in. Per Adam Kjellerstedt till Kongl. Maj:t

stöld, af Kong!. Maj ds Befallningshafvande i länet med förord till Landtmäteristyrelsen

insänd samt af nämnda Styrelse öfverlemnad ansökning,

det Kongl. Majd täcktes till Piiksdagen aflåta nådig proposition om rätt

för sökanden att vid uppnådda 60 lefnadsår eller, om sjukdom och

krafternas försvagande dertill föranledde, tidigare från allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension, beräknad till minst 80 procent af

honom nu såsom Afvittringsstyresman tillkommande arfvode eller det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 5 c, till Kongl. Majds Nåd, Prof. om Statsverket 1870.

belopp, Kongl. Maj:t kunde finna .skäligt föreslå; varande till stöd för

ansökningen af sökanden anfördt: att sökandens aflöningsförmåner icke

lemnat något öfverskott utöfver hvad som åtgått till levnadskostnadernas

bestridande, än mindre satt honom i tillfälle att bereda sig en någorlunda

bekymmerfri ålderdom; att sådant berott deraf, dels att hans

befattning gjort det ntidigt för honom att vara bosatt i staden Umeå,

der lefnadskostnaderna under senare åren ställ, sig betydligt högre än

på landsbygden, dels att tillsynen öfver afvittringsgöromålen i de vidsträckta

lappmarkerna ofta förorsakat honom resekostnader utöfver det

för dessas bestridande anvisade anslag, dels ock att han haft flera barn

att uppfostra och eu talrik familj att underhålla; samt slutligen att hans

befattning, hvilken föranledde inspektionsresor till lappmarkssocknarne,

de der stundom måste företagas till fots öfver obanade och sumpiga

trakter, vore så ansträngande, att det icke borde förvåna någon, att

sökanden vid sin ålder började känna krafterna nog ringa i förhållande

till de med sådana resor förenade mödor, hvadan, och då han ej heller

nu mera vore i besittning af sin fordna själsspänstighet, han trodde sig

icke längre blifva i stånd att, som sig borde och hans heder fordrade,

fullgöra sina tjensteåligganden.

Af handlingarne inhemtades i öfrig!., att Kjellerstedt., som vore född

den 24 Maj 1821 och således uppnått en ålder af mer än 571 år, i Maj

månad 1843 antagits till Landtmäteriauskultant, den 9 Mars 1846 konstituerats

till Afvittringslandtmätare, den 11 December 1852 utnämts

till Kommissionslandtmätare samt allt sedan den 1 September 1865

utöfvat sin nu innehafvande befattning såsom Afvitt,ringsstyresman; att

han, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, i sin tjenstgöring

städse ådagalagt utmärkt drift., skicklighet och ordningssinne i förening

med ett synnerligen redbart och hedrande uppförande; samt att arfvodet

lör Alvittrings,styresmannen inom förberörda län från och med år

1867 utgjort 3,500 kronor, hvarförutom han från och med år 1875 åtnjutit

et.t årligt, tillägg till nämnda arfvode af 200 kronor.

För egen del hade Landtmät.erist,yreisen, enär icke allenast det

utan tvifvel vore fördelaktigt för det. allmänna, om sökanden bereddes

tillfälle att afgå från sin befattning, då hans helsa och krafter icke

längre motsvarade de med samma befattning förenade ansträngningar,

utan äfven billigheten syntes kräfva, att lian vid sin afgång lomme i

åtnjutande af årlig pension, samt, enligt allmänna pensionsgrunder, pensionen,

när lönen öfverst.ege 3,000 kronor, utginge med 80 procent af

lönebeloppet., dock ej under 3,000 kronor, hemställt, att Kjellerstedt

måtte

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

måtte vid uppnådda 60 lefnadsår eller tidigare, om lian dessförinnan

blefve för sin återstående lifstid oförmögen att fullgöra sina tjensteåligganden,

få öfverflyttas å allmänna indragnings staten med en pension

under sin återstående lifstid till belopp af 3,000 kronor årligen.

Statskontoret både uti afgifvet utlåtande, på grund af hvad handlingarne

innehölle och då, jemlikt nådiga brefvet den 2 Juli 1875, Storskiftes-

och Afvittringslandtmätare, som tjena! 30 år, deraf minst 25 år

vid storskiftes- och afvittringsverken, berättigats att på allmänna indragningsstaten

undfå pension af 2,000 kronor, förordat medgifvande

för sökanden att, sedan han uppnått 60 års ålder, få uppföras å indragningsstaten

med ett pensionsbelopp af 3,000 kronor.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och i betraktande deraf

att pensionen från allmänna indragnings staten för Förste landtmätare

vore bestämd till 2,500 kronor, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Styresmannen för afvittringsverket

i Westerbottens län, Kommissionslandtmätaren Kjellerstedt berättigades

att, sedan han uppnått 60 års ålder, vid afskedstagande! från

berörda styresmannabefättning och från kommissionslandtmätarebefattningen

undfå för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

en årlig pension till belopp af två tusen fem hundra kronor att utgå

från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet i nåder beviljades.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt befalde, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Otta Sjögreen.

2

Bill. till Rihd. Frat. 1879. 1 Sami. 1 A/d.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför

Hans M.aj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 30 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steijern och

Malmström.

Slutligen föredrog Departementschefen, Statsrådet Thyselius i underdånighet

:

57.

En af fabriksidkarne Alfred Sandvall och J. F. Wennersten,

egenskap af förmyndare för aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan

i Borås, filosofie doktorn Samuel Theodor Göranssons tre minderåriga

barn, den 3 April 1878 till Civildepartementet inlemnad underdånig

ansökning att, sedan, jemlikt underdånig skrifvelse den 18

Maj 1877, Riksdagen, på grund af Kongl. Maj:t derom gjorda nådiga

framställning, medgifvit, att Göranssons Enka, Hedda Maria Göransson,

finge uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från

och med berörda år af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o o c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Siats verld 1879.

i sitt enkestånd förblefve, samt enkan Göransson redan den 30 Augusti

1877 aflidit, Kongl. Maj:t måtte, enär de efterlemnade barnen

befunne sig i en särdeles beklagansvärd ekonomisk ställning och två af

dem vore, enligt bifogade läkarebetyg, med svårare sjukdom behäftade,

till Riksdagen göra nådig framställning, att i fråga varande värnlösa

barn måtte från modrens dödsdag få åtnjuta den henne beviljade pensionen

eller så stor del af densamma, som kunde finnas skälig, intill

dess de återvunnit helsan och uppnått den ålder, att de kunde sig

sjelfva försörja.

Af de handlingar, som företeddes vid behandling af frågan om

pension för enkan Göransson inhemtades, att hennes förbemälde man

allt ifrån det tekniska elementarskolan i Borås år 1856 inrättades och

intill sin år 1876 timade död innehaft föreståndarebefattningen vid skolan

och tillika såsom lärare dervid undervisat i flere läroämnen, samt,

(mligt vederbörandes vitsord, på ett utmärkt sätt städse fullgjort sina

åligganden och i väsendtlig mån bidragit till det gagn, skolans verksamhet

utöfvat; — varande nu af sökandena bilagde dels transsumt af

den efter enkan Göransson förrättade bouppteckning, hvaraf inhemtades

att hon efterlemnat fyra omyndiga barn, nemligen sönerne Herman

Samuel, född den 18 April 1866, Axel Gustaf, född den 28 Maj 1867

och Carl Theodor, född den 8 Oktober 1875, hvilken dock numera

aflidit, samt dottern Hilda Maria, född den 28 Augusti 1868; äfvensom

att behållningen i boet uppskattats till 363 kronor 17 öre, dels ock

särskilda läkarebetyg, utvisande att sonen Axel Gustaf lider af medfödd

förståndssvaghet samt att dottern lider af scrofulos och dessutom

är behäftad med venstersidigt cruralbråck.

Uti häröfver infordradt utlåtande hade Statskontoret, med erinran

att Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref den 12 sistlidne April, såsom bidrag

till bemälde barns underhåll tilldelat dem en nådegåfva till belopp

af 200 kronor, i underdånighet anfört, att på grund af hvad upplyst

blifvit i afseende å i fråga varande omyndiga barns bekymmersamma

belägenhet och deras faders i lifstiden ådagalagda verksamhet i det

allmännas tjenst, och då Kongl. Maj:t och Riksdagen i särskilda undantagsfall

beviljat årliga understöd åt förtjente mäns i fattigdom efterlemnade

barn, Statskontoret ansåge sig böra i underdånighet förorda

nådig framställning till näst sammanträdande Riksdag att för hvart

och ett af ofvan omförmälda tre minderårige barn måtte på allmänna

indragningsstaten uppföras ett belopp af 100 kronor eller för dem

samt.lige 300 kronor årligen, att utgå till dess hvartdera uppnått 18

års ålder.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 v, till Korujl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t matte föreslå Riksdagen medgifva, att aflidne föreståndaren

för tekniska elementarskolan i Borås, Samuel Theodor Göranssons

tre minderårige barn, sönerne Herman Samuel och Axel Gustaf

samt dottern Hilda Maria finge uppföras å allmänna indragnings staten

till åtnjutande från och med år 1879 af ett årligt understöd till belopp

af 100 kronor hvardera, att utgå till dess de hvar för sig uppnått 18

års ålder, samt derefter för sonen Axel Gustaf och dottern Hilda Maria.

så länge de af sjukdom vore urståndsätta att genom eget arbete i

väsendtlig man bidraga till sitt uppehälle samt jemväl i öfrigt saknade

utväg att sig försörja.

Hvad Statsrådet uti förevarande mål underdånigst

tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla samt förordnade, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 c, till Konrjl. Majds Nåd. Pro-p. om Statsverket 1879.

13

Utdrag af protokollet öfver Givil-ärenden, hållet inför

Hans Käft Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 3 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer:

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd

von Steijern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius, föredrog slutligen:

18.

Landtmäteri-styrelsens underdåniga memorial den 18 sistlidne November,

hvarmed bemälda Styrelse till Kongl. Maj:t öfverlemnat en

från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län till Styrelsen

insänd skrifvelse, deruti Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med anledning

af en utaf Förste landtmätaren i länet E. C. Burman gjord framställning,

att på grund af Kommissionslandtmätaren Conrad Mauritz

Hallqvists nödstälda belägenhet och af sinnessjukdom föranledda oförmåga

att sin tjenst förrätta eller på annat sätt. till sin utkomst bidraga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. K:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

åt Hallqvist måtte utverkas pension på in dragnings stat eller ock, om

sådan ej kunde erhållas, någon årlig gratifikation, anhållit att Styrelsen

måtte detta ärende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla

samt för egen del vitsordat såväl Hallqvists nödstälda belägenhet, som

äfven att den sinnessjukdom, hvaraf han lede, gjorde honom oförmögen

till allt ordnadt arbete och att, då densamma redan i flera år

fortgått, någon förhoppning om hans förbättring icke syntes vara för

handen; och hade Landtmäteri-styrelsen på de af Förste landtmätaren

och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande andragna skäl hemstält att

Kongl. Maj:t — i likhet med hvad som under liknande förhållande

skedde år 1876 i fråga om dåvarande Kommissionslandtmätaren i Södermanlands

län K. T. Hierta — täcktes aflåta nådig proposition till

näst instundande Riksdag derom, att Hallqvist måste få, efter erhållet

afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin

återstående lifstid af eu årlig pension å sexhundra kronor; hvarjemte

Statskontoret, hvars yttrande blifvit infordradt, under åberopande af

Ladtmäteri-styrelsens memorial och med upplysning att, enligt hvad

Statskontoret inhemtat, Hallqvist icke vore dclegare i Civilstatens pensionsinrättning,

instämt i Landtmäteri-styrelsens hemställan.

Enligt hvad handlingarne utvisa är Hallqvist född den 7 September

1823, befordrades till Landtmäteriauskultant den 25 Maj 1846 och

till Afvittringslandtmätare i Jemtlands län den 3 April 1849, från hvilken

befattning han, i följd af densammas indragning, entledigades den

14 Juni 1854 med vitsord att hafva med nit och skicklighet fullgjort

sina åligganden samt utnämndes i nåder till Kommissionslandtmätare

den 28 November 1851. Derjemte inhemtas af såväl presterskapets

i Östersund som fattigvårdsstyrelsens derstädes intyg, att, Hallqvist är

i alldeles utfattiga omständigheter; äfvensom af stadsläkaren K. A.

Hernbloms intyg, att Hallqvist är behäftad med fixa ideel’, på grund

hvaraf han »för framtiden är oförmögen såväl att bestrida sin tjenst

som ock att med annat arbete sig försörja»; varande dessutom af Förste

landtmätaren Burman meddeladt, att Hallqvist, som under eu mångårig

sjuklighet och deraf följande overksamhet nödgats förtära frukterna,

af sitt förra trägna arbete, flera gånger erhållit understöd insamlade

till hans hjelp af tjenstemän inom länet.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t, med afseende å härvid förekomna

särskilda omständigheter och då det företedda läkarebetyget

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 5 c, till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

utmärkte, att Hallqvist till följd af sinnessjukdom vore oförmögen till

vidare tjenstgöring såsom landtmätare, täcktes i någer föreslå Riksdagen,

att Hallqvist finge, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna

indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta

en årlig pension af Fyra hundra kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder afskedet blefve honom beviljadt.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget

till reglering af utgifterna under Riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Otto Sjögreen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

december 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: 1 lerr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvård.

Slutligen föredrog departementschefen, statsrådet Forssell:

18:o.

Löneregleringskomiténs den 9 juni 1875 afgifna underdåniga betänkande

och förslag angående lönereglering m. in. för kammarkollegium

jemte bemälda embetsverks i ärendet afgifna underdåniga utlåtande,

dateradt den 11 oktober 1875.

Föredragande departementschefen yttrade härefter:

»Ehuru, såsom jag längre fram torde få visa, det föreliggande

ärendet tarfvar någon ytterligare utredning, innan detsamma kan till

slutligt afgörande företagas, anser jag dock åtskilliga af de förslag,

som komiterade i fråga om kollegii organisation och göromål framstält,

vara af beskaffenhet att oberoende af vidare utlåtanden både kunna

och böra inför Eders Kongl. Maj:t föredragas, helst som Eders Kongl.

Maj:ts beslut i dessa punkter äro en ej oväsentlig förutsättning för

uppgörande af de nya förslag, som torde böra från kollegium infordfas.

I första rummet förekommer, att komiterade, i väsentlig öfverensBih.

till Riksd. Prof. 1879. 1 Sarnl. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

stämmelse med åtskilliga förut derom väckta förslag, hafva tillstyrkt,

att kammarkollegium icke vidare skulle taga befattning med följande

i § 7 mom. 10, 11 och 12 samt § 8 mom. 6, 7 och 13 af kollegii

instruktion uppräknade frågor, nämligen:

om anläggning, indragning eller förändring af lands-,

härads och sockne- eller andra allmänna vägar, såsom emellan

segelleder, båtleder och farleder m. m., af broar och färjor

derå samt sättet och fördelningen till deras underhållande sommar-

och vintertiden, å landet, äfvensom å städernas egor, då

frågan äfven rörer landet;

om gästgifvaregårdars inrättning, indragning eller flyttning

; om rättigheten och skyldigheten att gästgifveri emottaga;

om skyldigheten till utgörande af håll- och reservskjuts, kungsoch

kronoskjuts; samt om regleringen deraf och af skjutsningsskyldigheten

i allmänhet å kardel, äfvensom i städerna, då frågan

äfven rörer landet;

om flott- och farleder i sjöar och strömmar, sättet och

vilkoren för deras begagnande, med undantag af ersättningars

bestämmande till vederbörande för deraf liden skada och förfång,

hvilket på domstols pröfning beror;

tvister om strömrensningar och vederbörandes skyldighet

att dertill bidraga;

tvister och beslut rörande sättet för laxfiskets begagnande

i strömmar för ynglets fredande, jemte hvad kollegium, beträffande

fisket i öfrigt, åligger på grund af fiskeristadgan den

29 juni 1852, samt

frågor om tillstånd till så kallade kyrkostufvors uppförande

och köps afslutande derom i Wester- och Norrbottens

låifi med hvad mera till ordningens befrämjande vid dem är

förordna^ och i administrativ väg bör behandlas;

samt att besvär öfver länsstyrelsernas utslag i förenämnda mål måtte

få omedelbarligen hos Kongl. Maj:t fullföljas.

Såsom skäl för denna öfverflyttning hafva komiterade anfört,

dels att kollegium i allmänhet har svårt att egna i fråga varande mål

en på verklig sakkännedom grundad ompröfning; dels att väg- och

skjutsmålen, ehuru deras behandling i allmänhet endast kan afse tillsyn,

att stadgade former blifva iakttagna, betydligt ökar arbetet hos

kollegium och att flertalet af målen i allt fall fullföljas hos Eders

Kongl. Maj:t; dels slutligen att hindret för deras hänvisning omedel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om [statsverket 1879. 3

bart till Eders Kongl. Maj:t borde anses undanröjdt genom inrättande

af byråar uti departementen.

Hvad beträffar det första af dessa skäl, är det uppenbart, att

hvilken sanning det än må innehålla och hvad det än i öfrigt må bevisa,

icke kan det gälla som grund för nämnda ärendens hänvisning

till ett statsdepartement. Ty om för kammarkollegium förefinnes någon

svårighet att egna dessa mål en på sak- eller rättare lokalkännedom

grundad pröfning, är naturligtvis fallet alldeles detsamma med statsdepartementen,

hvilka, såsom sjelfva centralmyndigheter, ej kunna åt

målen gifva någon annan utredning än som nu lemnas i kollegium.

Det andra af de anförda skälen skulle måhända ega någon vigt,

om det vore fullt enligt med sakförhållandena, att, såsom komiterade

yttra, flertalet af ofvannämnda mål fullföljas till Eders Kongl. Maj:t.

Men enligt meddelad uppgift hafva t. ex. under året 1876 inkommit

besvär i följande antal mål:

rörande vägars, broars och färjors anläggande

till kammar- kollegium:

till civildepar- tementet:

och underhåll ............................................

101

30

,, gästgifveri- och skjutsskyldighet............

21

9

,, flott- och farleder, strömrensningar .....

46

10

summa 168

49,

hvadan rätta förhållandet är, att icke fullt tredjedelen af sagda i kollegium

upptagna besvärsmål synas för närvarande genom besvär anbängiggöras

hos Eders Kongl. Maj:t, eller att kollegium befriar civildepartementet

från vida största delen af dylika ärenden; hvarjemte för

öfrigt bör iakttagas, såsom det ej minst vigtiga, att de mål, som nu i

besvärsväg till Eders Kongl. Maj:t inkomma, redan i kollegium undergått

en utredning, som betydligt underlättar deras handläggning i departementet.

Och då komiterade om dessa besvärsmål yttrat, att de,

ehuru deras behandling endast afser tillsyn å formers iakttagande, likväl

betydligt öka arbetet hos kollegium, så är af förestående klart, att

alldeles detsamma måste sägas om deras inverkan på departementet,

eller att dess arbete skulle genom dylik öfverflyttning betydligt förökas.

Den i fråga satta förändringen skulle också — då civildepartementets

nuvarande arbetsstyrka är efter dess nuvarande göromål anpassad

— i sjelfva verket icke innebära något annat, än att den kammarrådsbefattning,

som nu är hufvudsakligen afsedd för dessa ärendens

handläggning, blefve jemte nödig kanslibetjening öfverflyttad till civildepartementet

såsom byråchefstjenst, och den minskning i kostnad,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. u:o 6 a) til! Kongl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1870.

som uppkommit för komiterade, hvilka sett allenast på kammarkollegii

stat, blefve sålunda, om man afser statsverkets kostnad på det hela,

icke nämnvärd.

Om den i fråga satta förändringen sålunda ur ekonomisk synpunkt

icke är af någon betydenhet, skulle den likväl kunna förordas

med hänsyn dertill, att genom borttagandet af en instans möjligheten

att försena dylika ärendens slutliga afgörande blefve betydligt förminskad;

— så vida nemligen icke andra förhållanden gjorde en dylik anordning

långt ifrån önskvärd. Då komiterade åberopa, att den nya

byråindelningen i departementen bör hafva undanröjt de hinder, som

förut kunnat finnas emot besvärsmålens hänvisning omedelbart till

Kongl. Maj:t, hafva de, efter mitt förmenande, förbisett, att om också

byråindelningen medfört eller skall medföra eu bättre arbetsordning i

departementen, har den dock ensam och för sig icke kunnat borttaga

de hinder, som möta den af dem föreslagna åtgärd. Ty detta hinder

ligger icke i arbetsordningen inom departementet, utan i sättet och

formen för regeringsärendenas handläggning i statsrådet och inför

Konungen. Efter nu gällande grundlag skall hvarje till Kongl. Maj:t

inkommande ärende afgöras af Konungen i statsrådet under gemensam

ansvarighet af samtlige närvarande statsråd, — och erfarenheten har

tillräckligt ådagalagt, att för en behandling under dessa tunga former

är det nuvarande antalet regeringsmål redan allt för stort; ett ändamålsenligt

reformarbete måste derför under nuvarande förhållanden

syfta icke till ökande, utan till förminskande af de nuvarande regeringsärendenas

antal, och en så betydande tillökning, som nu är ifrågasatt,

är knappast utterbär utan en fullständig förändring i sjelfva formerna

för ärendenas afgörande i högsta instansen. Förslag om en

sådan förändring har Eders Kongl. Maj:t redan för flera är sedan till

Riksdagen framstält, men icke vunnit kamrarnes samtycke dertill, och

lär under sådana förhållanden intet annat vara att göra än låta vid

nuvarande behandlingssätt af ifrågavarande ärenden förblifva. Jag

tillstyrker för den skull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förklara,

att komiterades hemställan derom, att kammarkollegii befattning

med de kommunikationsväsendet m. m. rörande besvärsmål må upphöra,

för närvarande icke bör läggas till grund för beräkningen af

den inom bemälda embetsverk behöfliga tjenstemannapersonal.

Komiterade hafva vidare föreslagit, att det s. k. arkivkontoret

skulle förenas med riksarkivet, och derigenom ansett sig kunna bespara

den nuvarande kamereraretjensten å detta kontor. Härvid är dock först

och främst att märka, att nämnda arkiv är så rikt, af så stor vigt för

våra kamerala förhållandens utredning och så flitigt anlitadt af allmän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

heten, att derstädes måste finnas en ständigt närvarande tjensteman,

som är fullständigt förtrogen med arkivets handlingar och kan lemna

nöjaktig vägledning till deras begagnande. Den qvalifikation, som erfordras

för tjenst i riksarkivet, är alldeles icke nog för ifrågavarande

befattnings tillbörliga upprätthållande, och den tjenstemannapersonal,

som nu är vid riksarkivet anstäld samt af dess handlingar har fullt

tillräcklig sysselsättning, skulle dessutom så mycket mindre kunna

öfvertaga kammararkivet, som det icke kan i fråga komma att flytta

samtliga eller ens större delen af detta arkivs handlingar till riksarkivets

hus, der de icke hafva tillräckligt utrymme. Den af komiterade

föreslagna förändring skulle derför icke innebära något annat, än att

den tjensteman, som nu under kammarkollegium handhafver kammararkivet,

skulle öfverflyttas å riksarkivets stat: en förflyttning, som ju

icke medförde någon besparing för statsverket. Deremot skulle kontorets

förläggande under riksarkivet, med hvars öfriga verksamhet

det icke har något gemensamt, utan tvifvel medföra stor olägenhet och

mycken omgång för kammarkollegium, som ständigt behöfver ur de

äldre jordeböckerna inhemta upplysningar och derför med skäl kan

göra anspråk på dessa handlingars bibehållande under sin egen högsta

vård. Jag hemställer derföre om nådigt förklarande, att komiterades

förslag om arkivkontorets förening med riksarkivet icke kan bifallas.

Af kollegii nuvarande göromål skulle efter komiterades förslag

bortfalla äfven de, som afse vissa landstatstjensters besättande samt

tjenstledighet och afsked för vissa landstatstjenstemän. Då emellertid

frågan härom eger samband med åtskilliga andra på Eders Kongl.

Maj:ts pröfning ännu beroende ärenden, torde densamma för närvarande

böra lemnas oafgjord.

Af någon, ehuru ej särdeles betydlig vigt för kollegii organisation,

torde äfven vara det af komiterade väckta förslag om förändring

i fråga om besvärs tidens beräkning samt inlemnande och kommunikation

af besvär i de på kollegii handläggning beroende mål, hvilken, utan

någon lättnad för allmänheten i dess beröring med kollegium, skulle

medföra minskning i sekreterarens nuvarande arbete. Då emellertid

detta förslag lika mycket rör länsstyrelserna som kollegium, torde

Eders Kongl. Maj:t finna samma förslag icke böra af Eders Kongl.

Maj:t pröfvas förr än Eders Kongl. Maj:t deröfver inhemta t sina befallningshafvandes

underdåniga utlåtande.

Hvad komiterade föreslagit i fråga om protokollsföringens förenkling

torde, såsom ledande till ej ringa besparing af arbetskraft, böra

i enlighet med kollegii tillstyrkande af Eders Kongl. Maj:t i hufvudsak

godkännas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Det af komiterade framstälda förslag om indragning af kanslistocli

kammarskrifvarebefattningarna har visserligen af kollegium blifvit

på anförda skäl i underdånighet afstyrka men då vid flera andra embetsverks

reglering denna indragning af den nuvarande lägsta tjenstegraden

blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkänd, samt några

särskildt gällande skäl icke äro anförda för dess bibehållande i kammarkollegium,

torde äfven för detta embetsverk nämnda befattningar böra

till indragning föreslås, mot det att till verkets disposition ställes ett

tillräckligt anslag så väl för aflöning af extra biträden som till renskrifning,

flitpenningar och vikariatsarvoden.

Jag öfvergå!- nu till den del af komiterades förslag, som synes

mig påkalla en särskild uppmärksamhet och icke utan en ny utredning

kunna inför Eders Kongl. Maj:t slutligen föredragas. Komiterade hafva

nemligen med hänsyn till verkets inre organisation förordat, att kollega

tre provinskontor måtte förenas till ett kameralkontor och att, som

förman för detta kontor, måtte sättas en kamererare med åliggande att hålla

tillsyn öfver och leda arbetet inom kontoret, fördela göromålen mellan

underlydande tjensteman, samt sjelf afgifva memorial i de mål hans

tid medgifver och företrädesvis de vigtigare; samt

att den öfriga personalen i kameralkontoret må bestämmas till

tio tjensteman af samma tj eu stegrad, af Indika nio såsom kammarförvandter

enligt kamererarens bestämmande, men på eget ansvar, verkställa

förekommande granskningar och utredningar samt deröfver afgifva

memorial, och eu af kollegium förordnas att tills vidare tjenstgöra

såsom aktuarie och i sådan egenskap efter faststäldt formulär föra kontorets

diarium med register samt verkställa erforderliga anteckningar.

Vid förordande af den åsyftade föreningen antaga komiterade

visserligen icke, att allt det arbete, som nu förrättas af de tre kamererarne,

hädanefter skulle utföras af den ene kamererare!! ensam, utan

förutsätta de, att de öfriga kontorstjenstemännen skulle öfvertaga eu

icke ringa del af kamererarnes nuvarande göromål, hvarjemte de antyda,

huruledes det dels genom förenkling af bokförings väsendet, dels

genom andra förändringar skulle varda möjligt att af en tjensteman af

kammarförvandtsgrad få utfördt samma registrerings- och anteckningsarbete,

som förut varit fördeladt på en kammarskrifvare i hvarje kontor.

Men tillser man, huru de angifva den ene återstående kontorschefens

verksamhet, så tinnes den dock bestå uti tillsyn öfver och ledning

af arbetet inom hela kontoret, göromålens fördelning mellan kontorets

tio tjensteman, samt slutligen skyldighet att sjelf afgifva memorial

i företrädesvis de vigtigare mål, för hvilkas utredning större sakkunskap

erfordras. Då nu emellertid tillsynen öfver ett så omfattande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 0 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

arkiv, som de tre kontoren nu innesluta, isynnerhet med hänsyn till

det ouphörliga begagnandet af dess handlingar, ensam för sig skulle

taga en tjenstemans krafter i anspråk, helst om dermed förenas skyldigheten

att vaka öfver verkställandet af nödiga anteckningar i jordeböckerna

och förandet af åtskilliga längder öfver förändringar i skatteväsendet,

kan jag icke inse, huru det vore möjligt att derjemte ålägga

kontorets chef det ännu mera maktpåliggande och granlaga värfvet

att fördela arbetet mellan kontorstjenstemännen samt leda detta arbetes

utförande, än mindre, huru derutöfver skulle af honom medhinnas att

sjelf verkställa vigtiga utredningar. Det vill nemligen förefalla mig,

som om i denna göromålens fördelning måste ligga något annat och

mera än blott ett utskiftande af målen till kammarförvandterna, i ledningen

af arbetet något annat och mera än blott tillsyn att tjenstemännen

å vissa tider äro å tjensterummet närvarande. Här, söm annorstädes,

borde väl förutsättas, att chefen före göromålens fördelning

förvärfvar sig sjelf kännedom om målens beskaffenhet, om de fordringar

deras utredning kommer att ställa på tjenstemannen, om de liufvudsakligaste

synpunkter, hvarunder de böra betraktas, och de frågor,

som för utredningen äro af vigt, och uti arbetets tillbörliga ledningbör

äfven ingå en undervisning och handledning åt de underordnade

tjenstemännen, hvilken för utbildning af tjenstemannadugligheten i

ett sådant verk som kammarkollegium är af ej ringa betydelse. Dessa

uppgifter hafva de tre kamererarne kunnat fylla; de skulle måhända,

isynnerhet vid den minskning, som genom arrendemålens förflyttning

uppstår i kontorens göromål, ännu kunna fullgöras af tvenne kamererare,

men om chefskapet i sådan utsträckning öfverlemnades åt endast

en person, synes mig mer än sannolikt, att följden endast blefve, att

chefskapet i nu nämnda hänseenden upphörde, att hvarken någon

göromålens fördelning eller arbetets ledning och arbetarnes handledning

vidare kunde komma i fråga.

Helt annorlunda ställer sig emellertid denna fråga, om man inskränker

anspråken på det af komiterade så kallade kameralkontorets

chef derhän, att det må åligga denne att öfver kollega dagliga arkiv

hafva samma tillsyn och vård, som tillkommer det egentliga så kallade

arkivkontorets chef för de äldre urkunderna. Visserligen varder denna

befattning i hvarje fall ganska maktpåliggande, då det ständiga sökandet.

i detta kontors längder och jordeböcker och det täta flyttandet af

handlingar fordrar en noggrann tillsyn och sträng ordnings upprätthållande;

och då dertill kommer granskningen af jordeboksförändringsextrakteu,

anteckningar i jordeböcker, roteringsverk, in. m., af delgifna

kongl. brei eller kollegii beslut, samt upprättandet af förteckningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 a) till Kong1 Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879.

öfver skatteköp och vissa meddelanden med andra embetsverk, torde

väl fordringarna på tjenstens innehafvare kunna anses ganska stora,

men det synes mig dock ej tvifvelaktigt, att desamma, om lönevilkoren

varda antagliga och vid behof beredes tillfälle till extra biträde, skola

kunna af en person motsvaras.

På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna, att visserligen tillsynen öfver

ett sådant kontors handlingar och förandet af de der förekommande

längder och anteckningar kunde åt eu tjensteman uppdragas, men icke

derjemte chefskapet öfver kontorets samtliga tjensteman och ledningen

af deras arbeten, hvadan den ifrågasatta sammahslagningen af de tre

provinskontoren måste innebära deras ombildning till ett aktuariekontor

och förutsätta, att chefskapet öfver de underordnade tjenstemännen

och ledningen af deras arbeten fördelades mellan verkets ledamöter.

Då emellertid en förändring i denna riktning af kollegii organisation,

under ärendets behandling, hittills icke varit uttryckligen i fråga satt,

och Kollegium således icke egt anledning att dertill i sitt yttrande

taga hänsyn, men densamma måste antagas i viss mån inverka å beräkningen

öfver verkets behof af arbetskrafter, tillåter jag mig hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t ville anbefalla kollegium att till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med nytt underdånigt utlåtande, huruvida och under

hvilka vilkor i afseende å tjenstemännens antal i olika grader nämnda

förändring i kollegii organisation kan genomföras, och torde dervid

kollegium tillika böra få anvisning att iakttaga, hurusom, då den domän

a fdelning, hvilken enligt nådiga brefvet af den 9 november detta

år inom verket må upprättas, skall genom anslag å extra stat tills

vidare upprätthållas, de för dess verksamhet behöfliga tjenster, likasom

de för arbetet med de nya jordeböckernas upprättande erforderliga

föreståndarebefattningar icke må tagas i betraktande vid uppgörandet

af ny ordinarie stat för embetsverket.“

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda i underdånighet

hemstält och tillstyrkt instämde statsrådets öfriga ledamöter; och

behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. ''[trop. n:o 1, om statsverket 1879.

9

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

november 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De 0-eer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F OKSSELL

Rosensvård och

von Steyern.

14:o.

Föredragande departementschefen anförde härefter:

»Af de embetsverk, hvilka kunna till reglering vid nästa års riksdag

ifrågakomma, står utan tvifvel kammarkollegium i främsta rummet,

ej blott derför att den osäkra ställning, i hvilken samtlige tjenstemän

inom detta embetsverk under afvaktan på verkets reglering länge

befunnit sig, och de knappa vilkor, som under närvarande förhållanden

kunna dem erbjudas, menligt inverka på kollegii för hela administrationen

vigtiga arbete, utan ock enär första förslaget till denna reglering

redan för länge sedan afgifvits, och den slutliga behandlingen

deraf uppskjutits egentligen endast i afvaktan på nya bestämmelser

rörande domänernas förvaltning. Denna senare fråga kan väl ännu

icke anses slutligen afgjord; men genom den af Eders Kongl. Maj:t

den 9 november 1877 vidtagna åtgärd, att för domänförvaltningen bilda

eu särskild afdelning inom kammarkollegium, torde dock en möjlighet

vara beredd att, oberoende af denna förvaltningsgren, hvilken redan

Bill. till Riksil. Prof, 1879. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

nu med kollegium ej eger annat samband än den gemensamma presidenten

och gemensam handläggning af vissa plenimål, och till hvars

upprätthållande do af Riksdagen för domänförvaltningen anvisade medel

redan lemna hufvudsaklig tillgång, ordna kollegii verksamhet i

»ifrigt på det ändamålsenligaste sätt.

Af denna anledning tillät jag mig ock att den 7 december sistlidna

år inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla vissa delar

af löneregleringskomiténs den 9 juni 1875 i ämnet afgifna betänkande

och kammarkollegii den 11 oktober samma år deröfver afgifna utlåtande,

men uttalade tillika min åsigt, att före pröfningen af komiténs förslag

i öfrigt vore en ytterligare utredning erforderlig rörande den

ställning, -de nuvarande provinskontoren borde intaga i kollegii framtida

organisation, och behagade Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med

derom af mig" gjord hemställan, anbefalla kollegium att inkomma med

utlåtande, huruvida och under Indika vilkor i afseende å tjenstemännens

antal inom olika grader en sådan förändring i kollegii organisation

kunde vidtagas, att de tre provinskontoren ombildades till ett

aktuariekontor och chefskapet öfver de underordnade tjena temännen

samt ledningen af deras arbeten fördelades mellan verkets ledamöter,

hvarförutan Eders Kongl. Maj:t jemväl fann lämpligt att låta från samtlig

e befallningshafvande i länen inhemta yttrande beträffande det af

komitén framstälda förslag om förändrade bestämmelser i afseende på

besvärs fullföljande i de till kollegii handläggning hörande mål.

Det från kammarkollegium infordrade förnyade utlåtandet afgafs

den 22 december 1877 och inkom till finansdepartementet den 12

januari innevarande år, hvaremot de från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

begärda yttranden, i afseende på besvärs fullföljande till

och från kollegium, ännu icke från alla län ingått. Då emellertid det

förslag, komitén i sistberörda hänseende framställ, om än af någon

betydelse i fråga om de göromål, som böra tillhöra vissa kollegii tjenstemän,

icke kan på detta verks organisation inverka, vare sig till indragning

af någon tjenstebefattning eller till minskning i något eljest

erforderligt anslag, och icke heller af komitén ansetts kunna leda till

ett dylikt resultat, anhåller jag nu i underdånighet att, oberoende af

komiténs framställning i denna del, hvars pröfning torde få eg a rum

i sammanhang med frågan om fastställande af den nya instruktion,

som lärer för kollegium blifva nödig, få till slutlig behandling inför

Eders Kongl. Maj:t anmäla den sedan länge hvilande frågan om kollegii

lönereglering.”

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o tf b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om Bakverket 1870. 11

Sedan departementschefen härefter föredragit ej mindre det omförmälda,

senast af kammarkollegium afgifna utlåtandet i ärendet, än

äfven löneregleringskomiténs betänkande och kollega den 11 oktober

1875 deröfver afgifna yttrande i de delar, hvaruti detta betänkande och

yttrande icke redan varit föremål för nådig pröfning, yttrade departementschefen

vidare:

“Kammarkollegium, som varit förständigadt att vid afgifvande af

sitt senaste utlåtande icke taga hänsyn till de tjenstebefattningar, som

erfordras för den särskilda domänafdelningens verksamhet eller för det

tillfälliga uppdraget med nya jordeböckers upprättande, bär framlagt

tvenne förslag till ny stat för verket, det ena under antagande att de

tre provinskontoren bibehölles, det andra under förutsättning af dessa

kontors ombildning till ett aktuariekontor, men dervid tillika på det allvarligaste

afstyrkt den sistnämnda förändringen i kollega nuvarande

organisation.

Då kollegium härvid förklarat, att “ den urgamla och bepröfvade

institutionen af tre provinskontor icke kan rubbas utan till stor skada

och oberäkneliga svårigheter för de allmänna ärendenas behandling

hos kollegium11, har det dervid såsom afgörande skäl framhållit “dels

beskaffenheten af de särskilda ärenden, som i provinskontoren förekomma,

dels de många provinsiela skiljaktigheter, som i vårt land

förefinnas“; med hänsyn hvartill kollegium anser, att “genom kontorens

förvandling till ett aktuariekontor skulle i ej ringa grad förloras den

kontinuitet i besluten och den kännedom om alla de olika författningar och

särskilda föreskrifter, till större delen upptagna uti icke tryckta kongl.

bref, som på mängden af de olikartade målen böra tillämpas“. Detta

skäl skulle vara betydelsefullt nog, om kollegii nuvarande organisation

och arbetssätt verkligen medgåfve att betrakta provinskontoren

såsom verkets egentliga kärna och dess chefer såsom målsmän för

enhet och kontinuitet i kollegii beslut eller som de egentlige vårdarne

af den inom verket fortlefvande kameralistiska traditionen. Om i

kammarkollegium, såsom i hofrätterna, målen till föredragning fördelades

genom lottning och således ledamöterne egde att handlägga om

hvarandra ärenden af den mest skiljaktiga beskaffenhet, då kunde svårligen

af samtlige ledamöter fordras specialkännedom om alla länens

olika kameralförhållanden eller den detaljkunskap i författningar och

förvaltningspraxis, som för vissa ärendens handläggning är af sa afgörande

vigt, då kunde deras uppgift svårligen vara annan än att

med det mognare omdömets skärpa och den högre juridiska eller allmänt

kamerala bildningens öfverlägsenhet pröfva det material, som i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o i, om statsverket 1879.

kontorens utredningar förelädes, och då skulle helt visst kontoren,

hvart för sin del af riket, representera den egentliga sakkunskapen

och kontinuiteten inom verket. Under sådan förutsättning skulle också

den i fråga satta förändringen, om än så nyttig och väl grundad, obestridligen

innebära eu genomgripande rubbning af kollegii organisation

och måhända icke kunna, utan mera betydande förändringar i verkets

personal, eller ock endast småningom och i mån af nuvarande ledamöters

afgång genomföras. Förhållandet är emellertid, att det i kammarkollegium

alls icke är lottdragningens tillfällighet som afgör, hvilkar

ärenden skola af den ene eller den andre ledamoten föredragas, utan

en på förhand uppgjord fördelning, som sällan och endast i mindre

detaljer rubbas och vid hvilken följts väsentligen samma indelningsgrund,

som vid ärendenas utskiftande å kontoren, hvadan med skäl

kan sägas, att kollegii nuvarande organisation redan i en väsentlig

punkt närmar sig till den nu i fråga stälda. Då kontoren äro tre och

ledamöterna sex, har till följd deraf hvartdera kontoret fått sig tilldela

d t ett större område af riket än det som tillhör hvarje kammarråds

departement, men häraf kan åter rätteligen icke följa annat, än att

kammarrådet bör, rörande det hans departement tillagda territoriela

område och dess speciela egendomligheter, ega vida grundligare kännedom

än kontorschefen, som har flera och vida mera olikartade län

att sammanhålla. Så har det för närvarande äldsta kammarrådet

från år 1858 föredragit länsmålen allenast för Östergötlands län; den

ledamot, som från år 1870 förestått lista departementet, föredragit

länsmålen för Bohuslän 1870—73 samt för Hallands, Malmöhus, Kristianstads

och Blekinge län 1870—77, den ledamot, som från 1872 förestått

3:dje departementet, föredragit mål för Jönköpings, Kronobergs

och Kalmar län; men samtliga dessa län jemte Göteborgs och Bohus

bin äro lagda under andra provinskontoret och dess kamererare.

Så har ock den ledamot, som från 1869 skött örte departementet,

att föredraga hinsmål endast för de norrländska länen, hvilka jemte

Skaraborgs och Elfsborgs län bilda tredje provinskontorets ornlade.

Det vill derför förefalla, som om det tillfälle, nämnde föredragande

ledamöter egt att hvar åt sina länsmål egna nästan odelad

uppmärksamhet, bort gifva dem ännu större förtrogenhet med de

kamerala egendomligheterna i respektive provinser och med de dem

rörande förordningar och kollegii beslut, än man kunnat med skäl

begära af kontorens chefer, som för öfrigt ofta nog äro vida yngre i

sitt kontor än kammarråden i sitt departement. Med visshet kan åtminstone

sägas, att den ledamot i kollegium — för närvarande verkets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o B om Bakverket 1879. 13

president — som under åren 1846—76 föredragit de andra departementet

tillhörande länsmål från Svealands län, måste hafva representerat

sakkunskap, författningskunskap och kontinuiteten inom verket

i vida högre grad än någon af de 5 kamererare, som under närnda tid

förestått det ungefär samma område innefattande första provinskontoret.

Den stora och afgörande betydelse för sakkännedomen inom verket

och för följdriktigheten i dess beslut, som kollegium velat tillerkänna

kontorens ansvarige chefer, synes mig derför icke rätt stå tillsammans

med den ställning, som kollegii föredragande ledamöter faktiskt intaga

och som efter den nuvarande organisationens grundtanke bör dem tillkomma.

Den byråindelning, som efter det föreliggande förslaget

skulle fullständigt träda i kontorsiudelningens ställe, är obestridligen till

väsentlig del redan förebildad genom kollegii nuvarande arbetsordning;

för att densamma skall fullständigt genomföras, erfordras blott, att

den mellanlänk mellan föredraganden och de biträdande tjenstemännen,

som kamererarne utgöra, må kunna försvinna, och den fråga, som

i afseende derå har någon vigt, är endast, huruvida det, för ärendenas

grundliga utredning så väl som för deras tillbörligen snabba handläggning,

är till öfvervägande gagn eller men, att dessa ansvarige kontorschefer

bibehållas.

Hvad beträffar utredningens grundlighet och fullständighet vågar

jag för min del hålla före, att densamma icke företrädesvis betryggas

genom nu gällande ordning, enligt hvilken ansvaret derför tillkommer

en annan än föredraganden; att denna anordning tvärtom, så snart

icke hos alla tjenstemän finnes samma grad af pligttrohet och nit, lätt

kan föranleda en fullkomligt oriktig fördelning af arbete och ansvar,

och att den i sjelfva verket är oförenlig med arten af de mål, som i

kollegii provinskontor hufvudsakligen handläggas. Det är gifvet, att

utdrag ur eller afskrifter af jordeböcker, protokoll eller bref, uträkningar

af sitferbelopp, ränteförvandlingar m. in. d. innebära en verksamhet,

som icke kan af föredragande ledamöter medhinnas, och att sådant

måste få af deras underordnade verkställas under det ansvar,

dem såsom tjenstemän åligger; vid mången kameralundersökning

kunna tiotal ja hundratal af dylika uträkningar, utdrag och särskilda

biundersökningar förekomma, och fleres förenade krafter erfordras ofta

för insamlande från olika håll af på frågan inverkande upplysningar.

Men all denna verksamhet är icke sjelfva undersökningen, utan blott

moment uti densamma; det väsentliga uti undersökningen är uppställandet

af de rätta frågorna och fasthållandet af den rätta tråd, utan

hvilken de spridda uppgifterna endast förvilla i stället för att utreda.

Den kamerala utredningen är till sitt väsen intet annat än historisk

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. jrrop. n:o i, om statsverket 187''J.

forskning, och framställningen af huru det kamerala förhållandet utvecklats

genom lagar, författningar och sedvänjor afser just att visa

hvad som i målet är det kameralt rätta. Då det nu är omdömet

härom, som uti kollegium skall afgifvas af den föredragande ledamoten,

då det första vilkoret för ett riktigt svar på den derom förebragta

frågan är, att denna under rätt synpunkt uppfattas och under utredningens

gång oförryckt fasthålles, synes det mig strida mot en sund

arbetsordning, att ansvaret för utredningen må tillkomma någon annan

än den, som bär ansvaret för beslutets tillstyrkande. Särskiljandet af

de båda funktionerna, utredningen i målet och omdömet öfver målet

är obefogadt, derför att omdömet öfver dessa frågor i många fall ligger

uti sjelfva utredningen och i hvarje fall väsentligen beror på

densamma; men det är också med hänsyn just till utredningens grundlighet

och fullständighet olämpligt, — derför att ingen kan antagas

eg a större intresse för att frågorna rätt uppställas, att undersökningen

på rätt väg fullföljes och fullständigt genomföres, än just den, som på

densamma skall grunda ett slutligt omdöme.

I fråga om den tillbörliga skyndsamheten i ärendenas behandling

har kollegium förklarat sin öfvertygelse vara, att, om den föredragande

ledamoten skulle under sin omedelbara ledning låta den honom

biträdande tjensteman verkställa målens utredning och uppsätta

den utgående expeditionen, ärendena i allmänhet icke kunde vinna

den skyndsamma handläggning, som om kontorens tjensteman fortfarande

finge mera sjelfständigt egna sig åt målens utredning. Tager

man i skärskådande de två förslag till verkets stat, som kollegium,

under de bägge förutsättningarne af å ena sidan provinskontorens

bibehållande och å andra sidan deras förening till ett aktuariekontor,

uppgjort, så visar sig, att antalet tjenstemän skulle utgöra — presidenten

och advokatfiskalskontoret oräknade — i förra fallet 20, i senare

fallet 19 tjenstemän, och att sålunda skilnaden mellan de i bägge

fallen disponibla arbetskrafter icke är afsevärd. Den fördel, kontors-,

organisationen i nämnda hänseende skulle erbjuda, får derför, såsom

också kollegium antydt, sökas egentligen i den garanti för arbetets

skyndsamhet, som- skulle ligga i dess utförande under ansvar af en

annan än föredraganden. Utan att nu vilja ingå i någon undersökning

af, huru denna fördelning af ansvaret hittills verkat med afseende å

skyndsamheten i kollegii arbete, — en undersökning så mycket mindre

bevisande, som någon erfarenhet om det motsatta systemets verkningar

inom ett fullt likartad! embetsverk icke finnes att till jemförelse

åberopa —, vågar jag dock uttala mitt tvifvel om riktigheten af denna

kollegii åsigt. Det måste efter min uppfattning gälla alldeles detsamma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 1V;o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1870. 15

om skyndsamheten som om grundligheten i ärendenas handläggning:

ingen kan antagas vara mera intresserad för densamma än just den,

på hvars ansvar föredragningen inför kollegiet h vil ar, likasom ingen

kan vara mer än han befogad och egnad att bedöma ärendets inre

beskaffenhet och Indika åtgärder kunna och böra för handläggningens

fortskyndande vidtagas. Den föredragande, som vill med ifver påskynda

ett måls afgörande, kan ju, om en annan bär ansvaret för utredningen,

deruti möta ett hinder för sina sträfvanden, som icke alltid

med påminnelser kan öfvervinnas; den föredragande åter, som för ärendenas

handläggning hyser ett mindre lifligt intresse, kan lätteligen

genom remissen till provinskontoret bereda sig sjelf en frist och målet

ett uppskof, som då ej längre hvilar på hans eget ansvar.

Det torde vidare icke kunna förbises, att kontorsorganisationen,

hvilken i kammarkollegium mer än i något annat verk bibehållit äldre

tiders tunga former, af sig sjelf åt arbetssättet gifver eu omständlighet,

som, utan att i någon mån främja grundligheten i behandlingen, upptager

både tid och arbetskraft, hvilka bättre kunna användas. Om ock

någon gång omedelbar beröring mellan ledamöter och kontorspersonal

kan förekomma, lider det intet tvifvel, att kontoren med sina chefer

väsentligen ega karakteren af små verk inom det stora verket: beröringen

mellan kollegium och kontor är efter regeln skriftlig, och redan

för uppehållandet af denna kommunikation kräfves ett arbete, som icke

är obetydligt. I provinskontoren föras för närvarande, — utom skattläggningsannotationsböcker,

förteckningen å mål, i hvilka påminnelser

skola afgifvas, in. fl. längder, hvilka det i hvarje fall måste åligga äfven

aktuariekontoret att upprätthålla, —- efter regeln tre särskilda böcker: remissbok,

expeditionsbok och memoriallista. I dessa verkställas anteckningar

öfver alla till kontoret från kollegium remitterade mål och alla

från kontoren till kollegium utgående memorial, men derutöfver äfven

öfver de flesta af kollegium med samma mål vidtagna åtgärder, hvarom

kontoren likaledes skriftligen underrättas.. Då dessutom i kollegium

för närvarande föres anteckning om målen i följande böcker: diarium,

presidentslista, departementslista, protokoll, expeditionslista och brefbok,

förklaras lätt, att antalet anteckningar öfver ett af de vanligast förekommande

målen, som jag på måfå valt, kunnat uppgå till icke mindre

än 89. Af dessa anteckningar skulle, om provinskontoren ombildades

till aktuariekontor, och om de för målens följande nödiga anteckningar

förekomme allenast i ledamotens departementslista, omkring 30 varda

öfverflödiga, och ytterligare 10 kunna undvaras, om hvad som nu införes

både i protokoll och expeditionslista antecknades blott i den

senare, — en minskning i tjenstemännens rent mekaniska arbete, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1810.

icke är att förakta, och hvars betydelse lättast inses deraf, att, såsom

komiterade upplyst, en kammarskrifvare å hvarje kontor nu är sysselsatt

med böckernas förande, likasom å kansliet protokollsföringens produkt

utgör tre digra volymer årligen.

Icke utan betydelse torde det ock vara, att det omdöme öfver den

i fråga satta organisationen, som af kollega pluralitet uttalats, på det

bestämdaste motsäges af tvänne ledamöter, af hvilka den ene, hvilken

dock af andra skäl anser försigtigast att tills vidare behålla den nuvarande

kontorsindelningen, yttrar: »jag är öfvertygad, att större både

grundlighet och skyndsamhet i målens behandling skulle åstadkommas,

om provinskontoren indroges och målens fullständiga beredning komrne

att åligga ledamöterne sjelfve, biträdda dervid af tillräckligt antal

tjensteman med skyldighet att på ledamöternes befallning verkställa

förberedande undersökningar samt att, med ansvarighet för desammas

fullständighet, meddela de utdrag af kollegii handlingar, statistiska

uppgifter och andra upplysningar om bestämdt uppgifna förhållanden,

som ledamöterne af dem äskade.» Den andre reservanten, som förklarar

sig anse det förslag till kollegii organisation, som afser provinskontorens

borttagande, för embetsverkets framtida verksamhet vara

det ändamålsenligaste och mest fruktbringande, hänvisar dels på den

stora förändring, kollegii verksamhet undergått sedan den tid, då kontorsorganisationen

utvecklades, dels och hufvudsakligen på den olägenhet,

som nu vållas af den skarpa skilnaden mellan kansli och kontor

inom verket, hvarigenom de underordnade tjenstemännens utbildning

varder ensidig likasom ock samverkan saknas mellan öfver- och underordnade

tjenstemän inom embetsverket.

På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag mig böra hemställa,

att Eders Kong]. Maj:t, med godkännande af den förändring i

grunderna för kollegii organisation, att de tre provinskontoren ombildas

till ett aktuariekontor och att de föredragande ledamöterna öfvertaga

målens utredning och expedition med biträde af nödigt antal

underordnade tjenstemän, ville besluta att till riksdagen göra framställning

om sådan ny ordinarie stat för verket, som deraf kan varda påkallad,

under förutsättning att den afdelning för domänförvaltningen,

som tills vidare är med kollegium förenad, erhåller sin aflöning från

anslaget till domänförvaltningen, samt att för det tillfälliga arbetet med

nya jordeböckers upprättande särskild! extra anslag, såsom hittills, varder

anvisadt.

Hvad beträffar den under sådan förutsättning af kollegium föreslagna

stat för verket, hyser jag så mycket mindre betänklighet vid

att i hufvudsak tillstyrka dess godkännande, som den i väsentliga de
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 17

lar öfverensstämmer med hvad komiterade derutinnan föreslagit. Då

komiterade upptagit, utom presidenten, 5 tredje gradens, 3 andra gradens

och 15 första gradens eller tillsammans 23 ordinarie tjensteman,

har kollegium nu föreslagit 6 tredje gradens, 2 andra gradens och 12

första gradens eller tillsammans 20 tjensteman, förutom en tjensteman

å advokatfiskalskontoret, hvilken skulle erhålla endast 2,500 kronor i

aflöning. Då aflöningsbeloppet för de ordinarie tjenstemännen efter

komiterades förslag uppgår till 97,500 kronor, belöper det sig enligt

kollega förslag till 98,300 kronor; men denna skilnad beror väsentligen

derpå, att komiterade tänkt sig aflöningen i lägsta tjenstegraden till

belopp af 2,800 kronor, kollegium åter till 3,200 kronor, så att, om i

bägge förslagen i stället infördes det mellanliggande, för lägsta lönegraden

inom andra verk faststälda lönebelopp 3,000 kronor, den af

komiterade föreslagna stat skulle sluta på 100,500 kronor, den af

kollegium föreslagna åter på 95,900 kronor.

De punkter, i hvilka jag anser någon förändring med skäl kunna

vidtagas uti kollegii nämnda förslag, äro allenast följande:

I afseende ä advokatfiskalskontoret har kollegium yttrat att,

ehuruväl till advokatfiskal^ biträde en ordinarie tjensteman icke kan

undvaras, denne tjenstemans löneförmåner dock, med hänsyn till den

minskning i advokatfiskalskontorets göromål, som blifvit en följd af

arrendemålens frånskiljande och öfverlemnande till en å domänafdelningen

anstäld fiskal, både kunde och borde sättas lägre än de för

notarier föreslagna, hvarjemte, då platsen vore att betrakta som öfvergångstjenst,

något ålderstillägg icke borde vid densamma i fråga

komma. Kollegium har föreslagit för denna ordinarie tjenst 1,500

kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar. Utom olämpligheten

af att för denna enda befattning skapa en särskild lägre lönegrad

än i något annat nyregleradt verk förekommer, torde väl ock

kunna erinras, att kollegium, då det angifvit befattningen som en

öfvergångstjenst, sjelft gifver någon anledning att i fråga sätta, huruvida

de för befattningen afsedda göromål kräfva en ordinarie tjensteman.

I en särskild till finansdepartementet ingifven promemoria af

den 3 sistlidne december har advokatfiskal^ under erinran att frågan

om advokatfiskalskontorets reglering inträdt i ett nytt skede genom

den nu verkstälda utsöndringen af arrendemålen, närmare redogjort

för antalet och beskaffenheten af de mål, som fortfarande komma att

å kontoret handläggas, och för det behof, som efter hans uppfattning

påkallar en ordinarie tjenstebefattning af lägre grad inom kontoret.

De för advokatfiskalskontoret numera återstående målens antal uppgår

enligt denna promemoria till omkring 400. Bland dessa förekomma

Bill. till Riksck Prof, 1879. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o (> b) till Kongl. Maj:ts nid. proj). n:o 1, om statsverket 1870.

mål rörande jordafsöndring, skattläggning, rotering och öfriga jordeboksärenden,

hvilka — utgörande ett antal af 48 år 1876 och af 87 år

1877 — hittills fått af förste kanslisten i eget namn handläggas, men

som nu, då denne skall sysselsättas allenast med arrendemål, få enligt

kollega förordnande handläggas af andre kanslisten, och efter advokatfiskalens

mening borde framgent uppdragas åt särskild ordinarie tjensteman,

hvilken derjemte skulle ega att föra diariet, utskrifva brådskande

expeditioner, vidimera afskrift^, verkställa undersökning i handlingar

och tillhandahålla de samma åt kollega ledamöter och tjensteman, deltaga

i markegångsgranskningar och slutligen vara beredd att vid förfall

för advokatfiskal i dennes ställe tjenstgöra. Hvarken antalet af

de advokatfiskalskontoret i allmänhet tillhörande mål, eller den särskilda

beskaffenheten af de mål, hvilka numera handläggas af andre

kanslisten, synas mig dock vitsorda behofvet af en ordinarie tjenstemans

anställande till advokatfiskal^ biträde, och jag vågar för min

del anse, att för uppehållande af ärendenas gång å detta kontor

skulle tillräckligt blifva sörjd t, om ett belopp af 2,000 kronor stäldes

till kollegii disposition, att användas för underlättande af advokatfiskalens

löpande göromål och för tjenstens bestridande vid de tillfällen, då

advokatfiskalen har semester eller annorledes förfall. Med detta belopp

torde derför, på samma gång den i kollegii statsförslag upptagne

biträdande tjensteman å advokatfiskalskontoret uteslutes, det af kollegium

förordade anslaget till vikariatsersättningar, extra biträden, flitpenningar,

m. m., få förhöjas.

Vid det af komiterade framstälda förslag, att ledamöternas hittills

varande ferier skulle utbytas mot semester, hade kollegium i sitt första

utlåtande anmärkt, att den ökade arbetsprodukt, som deraf förmenades

uppkomma, icke blefve af synnerlig betydenhet, då adjungerade ledamöter

ej kunde antagas prestera mera än hälften af hvad ordinarie

ledamöter på lika tid medhinna. Dåvarande tillförordnade presidenten

yttrade dock, att genom semestersystemets införande betydande fördelar

skulle vinnas för arbetets oafbrutna och jemna gång, och uttalade

allenast sin farhåga för att tillgång på lämpliga vikarier under

semester icke alltid skulle vara att påräkna, hvadan han ville förorda,

att det finge på kollegii beslut för hvarje år bero, huruvida den ena

eller andra utvägen för ledighets beredande åt ledamöter skulle användas.

Utan att vilja förneka lämpligheten af att en sådan rättighet

genom den blifvande instruktionen kollegium medgifves, anser jag dock,

att den obehindrade fortgången af kollegii arbete äfven under sommarmånaderna

är en både för allmänheten och för andra administrativa

myndigheter så väsentlig förmån, att föredragningens jämna uppe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6* b) Ull Kong!. Maj ds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1870. 19

hållande bör betraktas som regel och de derför erforderliga—i sjelfva

verket föga betydande — kostnader till fullo beräknas vid uppgörandet

af verkets stat.

Mot komiterades förslag, att, i sammanhang med feriernas utbytande

mot semester, den tid af 2 månader, ledamot hittills årligen

fått åtnjuta ledighet, måtte inskränkas till iy2 månad, har deremot

kollegium anfört skäl, hvilka synas mig fullt grundade. Beskaffenheten

af de ärenden, som hvila på kollega handläggning, är sådan, att

dess president och ledamöter med fullt fog kunna göra anspråk på

samma ledighet, som åtnjutes af hofrätternes presidenter och ledamöter,

och jag vågar derför hemställa, att vikariatsersättningen under semester

må få beräknas för 2 månader för president och ledamöter, l J/2

månad för andra gradens och 1 månad för första gradens tjensteman.

I händelse af bifall härtill skulle väl någon tillökning blifva erforderlig

i det af kollegium, för det fall att de nuvarande ferierna utbytas mot

semester, beräknade belopp för semestervikariat, enär kollegium jemväl

för ledamöterna förutsatt semesterledighet af allenast iy2 månad, men

denna tillökning är likväl så obetydlig, att deraf icke torde påkallas

någon förhöjning i slutsumman af det anslag om tillhopa 21,600 kronor,

kollegium i det nu föreliggande statsförslaget upptagit för vikariatsersättning

och renskrifningskostnad in. in., mot beräkningen af

hvilket anslag jag i öfrigt ej finner något att erinra; och torde alltså

detta anslag, derest hvad jag ofvan anfört i fråga om biträde å advokatfiskalskontoret

vinner godkännande, få upptagas till 23,600 kronor.

Uti sitt senaste utlåtande har kollegium ansett sig böra fästa

Eders Kong! Maj:ts uppmärksamhet derå, att notarier och kamraarförvandter

i kollegium hittills varit i åtnjutande af högre aflöning än

motsvarande embetsman i andra verk och att deras likställighet i avlöningsförhållanden

med sina vederlikar inom öfriga styrelser och kollegier

kunde hafva den påföljd, att de mindre ansträngande befattningarna

i dessa verk blefve företrädesvis eftersökta och kollegium således

komme att sakna personer, som vore skickliga och villiga att bestrida

dess notarie- och kammarförvandtstjenster, hvadan kollegium nu,

med frångående af sin förut yttrade åsigt, anhållit att dess tjenstemän

i första graden åtminstone måtte undfå lika aflöningsförmåner med

notarier, aktuarier och arkivarier i hofrätterna eller 2,000 kronor i lön och

1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 3,200 kronor.

Utan att vilja bestrida, att tjenstgöringen i kammarkollegium tager

dess embetsmäns krafter fullt i anspråk, vågar jag dock icke vitsorda,

att befattningarna i öfriga nyligen reglerade verk kunna i allmänhet

anses mindre ansträngande. Det är efter min uppfattning icke qvantite
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1879.

ten utan qvaliteten af det inom kammarkollegium förekommande arbete

som gör, att ett jemförelsevis mindre antal tjenstesökande vända

sig till detta embetsverk, hvars sysselsättning med jordeböcker och

kamerala författningar för de flesta är afskräckande och har föga gemenskap

med de för den allmänna embetsmannabildningen grundläggande

studierna. Men den olägenhet, som häraf för kollegium kan

uppkomma, — hvars vigt jag för öfrigt icke vill underskatta — torde

näppeligen kunna afhjelpas genom ökandet af löneförmånerna för de

ordinarie tjenstebefattningarna, utan snarare genom något större ersättning

för de extra ordinarie tjenstemännen, hvilken anordning också är

vidtagen dermed att för amanuenserna i kollegium beräknats öfver

hufvud 1,500 kronor, och jag anser mig derföre ej kunna tillstyrka

någon annan förändring i de af komiterade först föreslagna aflöningsbelopp

för nämnda tjenstegrad, än att det, i öfverensstämmelse med hvad

som för öfriga nyreglerade embetsverk medgifvits, bestämmes till

3,000 kronor.

I sammanhang med frågan om kollegii lönestat, torde jemväl böra

komma under öfvervägande hvad komiterade föreslagit i fråga om

nedsättande af advokatfiskalens aktoratsarvode till 10 procent och om

upphörande af sigillpenningar för vaktbetjeningen äfvensom i afseende

på redovisningen till statsverket af medel, somför expeditioner inflyta,

och utbytande af expeditionslösen samt sigillpenningar mot stämpladt

papper. Till dessa förslag, mot hvilka jag ej funnit något att anmärka,

tillstyrker jag i underdånighet bifall, allenast med iakttagande

deraf att, på sätt kammarkollegium erinrat, den tjensteman, som kan

erhålla kollegii uppdrag att handhafva försäljningen af och beläggningen

med stämpladt papper, men icke expeditionshafvande notarien,

bör åtnjuta provisionen för den inflytande stämpelafgiften; lärande

emellertid, hvad. angår advokatfiskalens aktoratsarvode, detsamma böra

till nuvarande innehafvare!! af befattningen, derest han ej å ny stat

ingår, i hittills stadgad ordning utgå.

Under förutsättning pf Eders Kongl. Maj:ts godkännande af hvad

jag nu i underdånighet yttrat, skulle följande'' stat ifrågakomma att för

kammarkollegium fastställas:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (i b) till Kongl. JUaj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 21

K r o n

0

1*.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

1 president..............

7,600

_

2,400

10,000

_

I kammarråd .......

4,400

—

2,000

—

6,400

1

5 dito ........

22,000

10,000!

32,000

-)

1 advokatfiskal ......

3,000

—

1,500

—

4,500

1 kamererare å ar-

kivkontoret......

3,000

—

1,500

—

4,500

—

1 tjensteman i l:a

graden (regi-

strator).............

1,800

—i

1,200

3,000

—

11 dito i dito .........

19,800

13,200

33,000

1 förste vaktmä-

stare ..................

800

—

300

—

1,100

—

1 vaktmästare .........

500

—

300

—

800

I

4 dito .........

2,000

—

1,200

3,200

_1

Anslag till vikariats-

1

ersättning, ren-

skrifnings- och

tryckningskost-

nåd, arvoden åt

amanuenser och

flitpenningar.........

—

—

—

23,600

1 summa

—

122,100

—

Efter 5 års tjenstgöring

inom graden kan lönen

höjas med 600 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring

inom graden kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring

kan lönen höjas med 100

kronor.

Frågan om det belopp, som enligt förestående statsförslag kan

blifva erforderligt för ålderstillägg åt kollega personal, torde få blifva

föremål för nådig pröfning i sammanhang med öfriga beräkningar för

bestämmande af det allmänna anslag för dylikt ändamål, som bör under

sjunde hufvudtiteln äskas.

De vilkor, hvarunder den sålunda föreslagna nya aflöningen

skulle få åtnjutas, torde, i öfverenstämmelse med hvad tillförene blifvit

af Eders Kongl. Maj:t för andra embetsverk bestämdt samt med iakttagande

härjemte af hvad som blifvit föreslaget i fråga om kollegii,

advokatfiskal och vaktbetjening, böra fastställas sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. 11:0 1, om statsverket 1879.

att embete- eller tjensteman skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af kammarkollegium

eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, äfvensom, om i en framtid

kammarkollegii ställning inom förvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan som sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att med bibehållande

af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter

den nya arbetsordningen sköta de med tj ensten förenade

göromål;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som

tjen sten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin

tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den,

som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för

tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras

för beredande af semester tjensteman af lägre grad

skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre

befattning inom kammarkollegium, densamma mot

åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af

deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspeningar,

bestrida, dock ej längre än tre

månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses

böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att

innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller på grund af förordnande annan

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (ib) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 23

statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester; och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år, på samma vilkor under iakttagande, hvad så

väl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid

början af kalenderåret näst efter det, den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,

vare sig på grund af fullmakt, eller konstitutorial,

eller förordnande i följd af frågan om kollega omorganisation

;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått

65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t eller kammarkollegium, der det tillkommer

detta att afskedet utfärda, dock obetaget att låta

med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma qvarstå;

att semester må, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af president

och ledamöter under två månader, af andra

gradens tjenstemän under en och en half månad samt

af tredje gradens tjenstemän under eu månad årligen;

samt

att med embete eller tjenst i kammarkollegium

icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens

eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig

för fullgörandet af tjenstgöringen i kollegium; dock

att tjensteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom kammarkollegium,

må densamma bibehålla så länge den icke är för

tjenstgöring i kollegium hinderlig.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Vid den nya organisationens genomförande torde visserligen

mindre än eljest i dylika fall behöfva i fråga komma att å indragningsstat

förflytta inom verket befintliga tjenstbara embetsman, enär ganska

få af de tjenster, som nu till indragning föreslås, med fullmakt innehafvas

af andra än sådana, som kunna till högre lön befordras. Men

dels förekommer, att några af kollega tjensteman i lägsta lönegraden,

livilkas befattningar indragas, redan äro af mer eller mindre obotlig

sjukdom förhindrade att göra tjenst, hvadan icke kan begäras att deras

aflöning skall utgå af det för verkligt tjenstgörande afsedda arvodesanslaget,

dels torde ock billigheten fordra, att de af kollega tjensteman,

som genom den nya anordningen icke blifva i tillfälle att åtnjuta någon

lönetillökning, i hvarje fall kunna bibehållas vid alla sina nu innehafvande

aflöningsförmåner. Någon fullt noggran beräkning af det belopp,

som erfordras för tillgodoseende af dessa behof, är det nu så

mycket svårare att anställa, som beloppet måste blifva beroende af

personalförhållanden inom verket, hvilka vid nästa års utgång kunna

vara helt andra än de nuvarande, men, så vidt det är möjligt att på

förhand bedöma, synes mig ett anslag af 10,000 kronor blifva för

ändamålet tillräckligt, och torde alltså detta belopp böra å extra stat

för år 1880 begäras.

Med åberopande af hvad jag nu i underdånighet anfört, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels, med godkännande af ej mindre det nu

framlagda förslaget till stat för kammarkollegium,

än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i

fråga om samma stat föreslagna, förhöja det å riksstadens

sjunde hufvudtitel uppförda ordinarie anslagtill

kammarkollegium med 4,100 kronor, eller från

118,000 kronor till 122,100 kronor;

dels ock å extra stat för år 1880 under samma

hufvudtitel anvisa ett belopp af 10,000 kronor, att

i mån af behof användas för genomförande af kollegii

nya organisation.

Då för närvarande, utöfver den för kammarkollegium gällande

ordinarie stat af..................................................................... 118,000 kronor,

äro till dyrtidstillägg åt kollegium å extra stat anvisade.

........................................................................................... 19,440 » ,

så att summan af de för verket beviljade anslag, jordeboksanslaget

oberäknad!, utgör............................................ 137,440 » ,

transport 137,440 kronor

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 25

i n 11x . , . , transport kronor 137,440: —

skulle alltså, derest, i enlighet med hvad jag före
slagit,

blefve för kollegium uppförda — förutom

det endast för någon tid erforderliga extra anslaget

till öfvergångsstat — å ordinarie stat ............... » 122,100: —

en minskning i de för kollegium anvisade anslag

för framtiden uppkomma af.......................................... kronor 15 340- —

Lågges dertill det belopp, som hittills årligen af andra anslag

utbetalats tor tillfälliga förordnanden inom kollegium, men som icke

^nlle komma att utgå, och hvilket belopp i medeltal för åren

... o~~lb77 utgjort 3,185 kronor, skulle efter regleringens genomförande

eu minskning i utgifterna för kollegium på det hela uppstå af

omkring 18,500 kronor. Da likväl den nu föreslagna regleringen förutsätter,

att den del af kollegii anslag, som för närvarande disponeras

for domänernas förvaltning, ersättes med motsvarande belopp under

annan an slagstitel, måste, för bedömande af regleringens verkan i ekonomiskt

hänseende, från nämnda summa af 18,500 kronor afräknas

13,500 kronor, eller det senast af kollegii anslag för domänförvaltningen

afsedda belopp, då återstoden kommer att utgöra 5,000 kronor

hvilket ^belopp torde komma att nära motsvara hvad som för ålderstillägg

åt kollegii personal kali blifva erforderligt.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad i

detta ärende blifvit beslutadt borde iakttagas vid

uppsättandet af den nådiga proposition, som komme

att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protoeollo:

Hans Waclitmeister.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8.

november 1878.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyseliijs,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd och

VON Steyern.

15:o)

Efter föredragning af löneregleringskomiténs den 16 oktober 1877

afgifna underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering in. m.

för öfverintendentsembetet samt bemälda embetes underdåniga memori.%1

den 6 november samma år, innefattande infordradt utlåtande öfver

löneregleringskomiténs berörda förslag, anförde departementschefen:

»I öfverensstämmelse med hvad jag vid föredragning af löneregleringskomiténs

förslag beträffande åtskilliga andra under departementet

lydande verk hemstält, vågar jag äfven nu tillstyrka, att komiténs

förslag, i hvad det icke rörer sjelfva staten för öfverintendentsembetet

och dermed oskiljaktigt sammanhängande organisationsfrågor,

måtte, först sedan den nya staten för embetsverket blifvit bestämd, tagas

i öfvervägande i sammanhang med utfärdandet åt den nya instruktion,

som af berörda stat torde komma att föranledas.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Frågan om ett ändamålsenligt ordnande af öfverintendentsembetets

tekniska och artistiska verksamhet är otvifvelaktigt ganska svårlöst,

och har, på sätt komiterade äfven påpekat, för knappt mer än ett tiotal

af år sedan varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts behandling. Den

utväg, som löneregleringskomitén nu föreslagit, synes mig vara på en

gång praktisk och billig, och jag anser mig således böra hufvudsakligen

biträda komiterades förslag härutinnan, helst öfverintendentsembetet sjelf!

uti sitt afgifna utlåtande öfver komiterades betänkande ej funnit något

att anmärka mot denna del af förslaget.

Den af löneregleringskomitén föreslagna indragningen af fem af

de nu å embetets ordinarie stat uppförda sju arkitektplatserna står,

åtminstone hvad de fyra »andre» arkitekterna beträffar, i full öfverensstämmelse

med hvad af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen godkänts i

fråga om hittillsvarande lägsta tjenstegraden i öfriga nyreglerade verk,

och torde derför icke möta någon betänklighet. Såsom en följd af den

ifrågasatta indragningen har komitéu vidare föreslagit, att det inom

öfverintendentsembetet förekommande ritningsarbete, som åligger embetets

nuvarande arkitekter, skulle hädanefter verkställas af extra ordinarie

arkitekter mot särskild ersättning; och hafva komiterade ansett,

att till godtgörelse af detta arbete erfordrades ett särskild! anslag till

belopp af 4,000 kronor. Då detta ersättningsbelopp är beräknadt med

ledning af uppgifter för de fyra sista åren öfver antalet och värdet af

sådana genom arkitekterna utförda ritnings- och granskningsarbeten, som

äfven hädanefter skulle med detta anslag bestridas, anser jag mig kunna

tillstyrka hvad komiterade i detta afseende föreslagit. Såsom förutsättning

för att detta anslag skulle förslå till bestridande af embetets extra

ritningsarbete hafva dock komiterade hänvisat på behofvet af särskild

ersättning för sådana större ritningar, hvilka vid byggnadsföretag för

kronans egen räkning förekomma; men då i fråga derom torde, såsom

ock komiterade antydt, kunna framgent följas samma grundsatser, som

"hittills varit tillämpade, lärer i detta hänseende ingen framställning till

Riksdagen vara erforderlig. — Komiterade hafva vidare föreslagit, att

offentliga auktoriteters och menigheters rätt att utan ersättning från

öfverintendentsembetet erhålla omarbetade, och i vissa fall nya, ritningar

skulle upphöra, och af Kongl. Maj:t fastställas en särskild taxa,

efter hvilken ersättning för dylikt gransknings- eller ritningsarbete

skulle af vederbörande auktoriteter eller menigheter utgöras, dock icke

till embetets tjenstemän utan till uppbörd för statsverket. Komiterade

hafva förestält sig, att härigenom någon minskning skulle åstadkommas

i embetets göromål med granskning och omarbetning af för fastställelse

inlemnade ritningar, men hafva framför allt afsett, att i hvarje

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 3

fall statsverket skulle kunna påräkna någon godtgörelse för den kostnad,

som vållas detsamma genom det i staten för embetet uppförda

anslaget till extra arkitekter. Men då dels en sådan taxa icke utan

stor svårighet torde kunna uppgöras och tillämpas, dels ock de menigheter

och auktoriteter, hvilka det åligger att underställa sina byggnadsritningar

högre myndighets pröfning, med skäl torde kunna göra anspråk

på, alt få de i följd af sådan förpligtelse understälda ritningarne

utan särskild kostnad pröfvade, samt i hvarje fall den utgift, som

härmed ådrages statsverket, icke är särdeles betydande, vågar jag tillstyrka,

att hvad komiterade sålunda föreslagit om särskild ersättning

efter taxa för embetets ritnings- och granskningsförrättningar icke

måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

Hvad beträffar öfverintendentsembetets personal i öfrigt finner

jag, lika med komiterade, att de med nuvarande kanslist- och kammarskrifvarebefattningen

förenade göromål kunna med extra biträden bestridas

och denna befattning således böra indragas.

I öfverensstämmelse med komiterades förslag i hvad det angår

öfverintendentsembetets organisation och personal anser jag således:

att bemälda embete må såsom styrelse utgöras af en öfverintendent,

chef för verket, samt en intendent och en sekreterare såsom

ledamöter;

att embetets ritnings- och byggnadsafdelning må utgöras af, förutom

intendenten, två arkitekter;

att å embetets kansli- och kameralafdelning må, sekreteraren

oberäknad, anställas en kassör och bokhållare; samt

att embetets vaktbetjening må bestämmas till eu förste vaktmästare

och en vaktmästare.

Mot komiterades förslag angående aflöningen för öfverintendentsembetets

personal har embetet anmärkt, att berörda aflöning vore för

låg för de båda ordinarie arkitekterna, i följd hvaraf embetet hemstält,

att hvardera arkitekten måtte erhålla lön 2,400 kronor och tjenstgöringspenningar

1,200 kronor, eller tillhopa 3,600 kronor i stället för

det af komiterade föreslagna beloppet 3,000 kronor. De skäl, embetet

härför anfört, synas mig ock så talande, att jag icke tvekar tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att för i fråga varande tjenster äska de af embetet

föreslagna löneförmåner.

Å öfverintendentsembetets stat har blifvit af komiterade uppfördt

ett anslag af 8,000 kronor till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden

och extra ordinarie arkitekter, samt renskrifningskostnad in. m.

Komiterade, som ansett, att de öfverintendentsembetets extra ordinarie

tjenstemän, hvilka förordnades att företaga kontrollresor till landsorten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

för utöfvande af tillsyn öfver kronans hus och lägenheter samt offentliga

byggnadsföretag derstädes, borde härför erhålla dagarvode utöfver

författningsenlig rese- och traktamentsersättning, hafva för sådant ändamål

i berörda anslagssumma inräknat ett belopp af omkring 600 kronor.

I afseende härå har öfverintendentsembetet anfört, att då, enligt

komiterades förslag, till berörda kontrollresor skulle anlitas icke allenast

extra ordinarie tjenstemän utan äfven och företrädesvis den ene

af de ordinarie arkitekterna, hvilken i öfrigt skulle hafva till åliggande

att utöfva tillsynen öfver kronans hus och byggnader i landsorten, men

denne ej skulle få åtnjuta någon extra ersättning utöfver det honom

enligt resereglementet tillkommande och, enligt hvad komiterade sjelfve

vitsordat, högst otillräckliga traktamentet, blefve han sålunda försatt

uti sämre ställning än de extra ordinarie arkitekterna, som anlitades

för dylika kontrollresor, likasom han äfven komme att intaga en sämre

ställning än den andre ordinarie arkitekten, till hvilkens åligganden det

icke skulle höra att företaga embetsresor i landsorten. Under sådana

omständigheter vore det, enligt öfverintendentsembetets åsigt, ganska

antagligt, att den nu ifrågavarande arkitekten, långt ifrån att uppmuntras

till en trägen tillsyn öfver byggnaderna i landsorten, snarare skulle

söka undandraga sig ett åliggande, som för honom medförde icke blott?

sämre lönevilkor och större personliga uppoffringar, än den andre ordinarie

arkitekten, med hvilken han skulle vara likstäld, behöfde vidkännas,

utan äfven gjorde tjensten i och för sig så föga eftersträfvansvärd,

att det vore tvifvel underkastadt, huruvida någon duglig arkitekt

kunde befinnas villig att densamma öfvertaga. Och har öfverintendentsembetet

på grund häraf föreslagit, att under inspektions- och kontrollresor

i landsorten så väl de ordinarie två arkitekterna som de extra

ordinarie tjenstemännen måtte, utaf det för sådant ändamål föreslagna

anslagsbelopp, komma i åtnjutande af särskildt dagarvode, på sätt i öfrigt

som komiterade föreslagit.

Hvad öfverintendentsembetet sålunda anfört synes mig förtjent

af allt afseende, och då jag från einbetet erhållit en beräkning, som

utvisar, att medgifvandet äfven åt ordinarie arkitekt af dagarvode skulle

medföra en ökad utgift af omkring 400 kronor, torde det belopp, komiterade

för dagarvoden afsett, få dermed förhöjas.

Hvad komiterade i öfrigt föreslagit rörande öfverintendentsembetets

stat har ej från embetets sida föranledt någon anmärkning; och finner

jag’ ej heller något annat att erinra dervid, än att den, i afseende å

vaktmästarnes löneförmåner, intagna föreskriften om afdrag å den kontanta

lönen för förmånen af fri bostad torde böra ändras i öfverens
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

stämmelse med hvad som härutinnan blifvit, stadgadt beträffande de

senast reglerade embetsverken.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t godkänner hvad jag

sålunda i underdånighet föreslagit, skulle staten för öfverintendentsembetet

blifva följande:

1

.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Öfverintendenten .....................

5.000

3.000

2,500

7,500

.

1 intendent ..............................

1*500

4,500

(Efter 5 år kan lönen

) arkitekt ................ .....

2*400

1*200

3,600

3,600

(höjas med 500 kronor

(och efter 10 år med

(ytterligare 500 kronor.

1 d:o ...............................

2*,400

1*200

1 sekreterare ...........................

1 kassör och bokhållare ......

3,000

1,400

1,500

600

4,500

2,000

Efter 5 år kan lönen j

Vhöjas med 500 kronor''

joch efter 10 år med,

ytterligare 500 kronor.

Till vikariatsersättning, ar- voden åt extra biträden och

extra ordinarie arkitekter,

samt renskrifningskostnad

8.400

1 förste vaktmästare ............

1 vaktmästare .......................

800

500

300

300

i—1

QO ''~h—i

O o

o o

\Efter 5 år kan lönen

•^höjas med 100 kronor.

-—~~

summa

1 36,000

L.

1

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån qvarstär,

lönen minskas med 150 kronor.

De vilkor, som komiterade föreslagit för åtnjutande åt de nya

löneförmånerna, äro hufvudsakligen enahanda med dem. hvilka redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

förut blifvit, vid reglering af embetsverk, af Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen godkända, samt torde derföre böra af Eders Kongl. Maj:t

gillas. De äro följande:

att embete- och tjensteman vid öfverintendentsembetet

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som

vid en möjligen inträffande förändrad organisation af

embetet eller dess särskilda afdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i

eu framtid verkets ställning inom förvaltningen så

förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att, med

bibehållande af den tjenstegrad och aflöning häri innehar,

efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten

förenade göromål;

att med embete eller tjenst i öfverintendentsembetet

— med undantag af kassörs- och bokhållaretjensten

— icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjenstgöringen i embetet; dock att

tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom embetet, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i

embetet hinderlig;

att aflöningarne för öfverintendentsembetets embets-

och tjenstemän samt betjente fördelas i lön och

tjenstgöringspenningar, Indika senare få uppbäras endast

för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som

eljest undfår ledighet för svag lielsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

lian förordnas till högre befattning inom öfverintendentsembetet,

densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda

fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöri

liggpenningar, men eljest af deremot svarande belopp,

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, lian

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl deri ena som den

andra förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från

hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande

i följd af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, Eders

Kong!. Maj:t eller öfverintendentsembetet, der det

tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjutas af verkets chef

och andra gradens tjensteman under en och eu half

månad samt af embetets arkitekter under en månad

årligen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1879.

Om den föreslagna nya staten för öfverintendentsembetet. godkännes,

lärer, till följd af den deri ifrågasatta rätten till ålderstillägg

åt embetets personal, någon tillökning i det å sjunde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till ålderstillägg blifva nödig. Jag anhåller att

framdeles få återkomma till frågan härom.

Slutligen torde böra komma under öfvervägande sättet för beredande

af tillgång till utbetalande af lönerna för den del af personalen,

hvars tjenster skulle indragas. Om man antager att två af de nuvarande

förste arkitekterna komma att å den nya staten uppbära arkitekt - lönerna, återstå dock en förste arkitekt med lön 2,000 kronor samt

fyra andre arkitekter med löner tillhopa 4,000 kronor, eller sammanlagd!

6,000 kronor. Om än dessa tjenstemäns välgrundade anspråk

att ej mista sina löner kunna till större del tillfredsställas pa det sätt,

att tillgång till lönernas utbetalande beredes från anslaget till vikariatsersättning

samt arvoden åt extra biträden m. m., mot det att bemälde

tjenstemän fullgöra de arbeten, hvarför anslaget är afsedt, synes det

dock ej vara möjligt att sålunda förse dem alla med sina löner. Huru

stort belopp som, utöfver nyssnämnda anslag, kommer att behöfvas, lärer

ej kunna utrönas, förr än regleringen af embetet egt ruin; dock kan

vid det förhållande, att i anslaget inräknats 4,000 kronor åt extra arkitekter

och att en af de förste arkitekterna är berättigad att på pensionsstat

Överflyttad, det antagas att behofvet ej skall öfverstiga 1,000

kronor, hvilket ''belopp lämpligast synes mig kunna för år 1880 anvisas

å extra stat; och torde, derest medel för nämnda ändamål äfven efter

år 1880 skulle blifva erforderliga, särskild nådig framställning böra derom

hos Riksdagen göras. .

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre

det ifrågavarande förslaget till stat för öfverintendentsembetet

än äfven af de vilkor och förbehåll, som blilvit

i fråga om samma stat föreslagna, måtte höja det

å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda ordinarie

anslaget till öfverintendentsembetet med 10,500 kronor,

eller från 25,500 kronor till 36,000 kronor; samt

att Riksdagen måtte å extra stat för år 1880 anvisa

ett belopp af 1,000 kronor att ställas till Eders

Kongl. Maj ds disposition för genomförandet af embetsverkets

nya organisation.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 9

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad i

detta ärende blifvit beslutadt borde iakttagas vid uppsättandet

af den nådiga proposition, som komme att

till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd

och behof.

Ex profcocollo:

Hans Wachtmeister.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Konyl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Näjd Konungen •/ statsrådet å Stockholms slott den SO

december 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

FORSSELL

Rosensvård,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell föredrog i underdånighet

följande mål, nemligen:

Föredragande departementschefen anförde härefter:

17:o.

U1 underdånig skrifvelse den 6 november 1878 har generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till stater för postverket för år 1880.

Beträffande postverkets inkomster för nämnda år har generalpoststyrelsen

anfört, att då den betydliga tillökning i uppbörd, som under

de senare åren egt ruin, Imfvndsakligen framkallats af den utvidgning

Bih. till Riisä. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afä. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil n:o 6 d) titt Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

i postförbindelserna, som då blifvit vidtagen, men någon dylik utvidgning

icke vore att motse i den närmaste framtiden, och brefvexlingen

måste röna inflytande af den på senare tiden tryckta affärsställningen,

ansåge generalpoststyrelsen skäl icke förefinnas att antaga, det 1880

års postuppbörd skulle uppgå till högre belopp än hvartill uppbörden

för 1879 blifvit beräknad eller till 5,000,000 kronor, hvaremot å andra

sidan anledning icke vore för handen att förutsätta, att 1880 års uppbörd

skulle komma att understiga nyssnämnda belopp. 1 öfverensstämmelse

med hvad generalpoststyrelsen sålunda hemstält och under

förutsättning af Riksdagens bifall till förhöjning i afgifterna för tidningar,

hvarom Eders Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen göra särskild

framställning, får jag i underdånighet tillstyrka:

att postverkets inkomster för år 1880 måtte beräknas

till 5,000,000 kronor.

Åtskilliga vaktbetjente vid postkontoret i Stockholm hafva i eu

till Eders Kongl. Magt den 7 augusti 1878 ingifven skrift anhållit om

förbättring i sina aflöningsförmåner, hvaröfver generalpoststyrelsens

yttrande blifvit infordradt genom nådig remiss af samma dag. Generalpoststyrelsen

har i sitt nu afgifna förslag till stater förmält, att af de

vid postanstalterna anstälde vaktmästarne uppbära

5, tillhörande första lönegraden, hvardera

i lön................................ kronor 600: —

i t jons tgöri ngsp eu 11 i liga r ..................................... „ 200: — 800: _,

12, tillhörande andra lönegraden, hvardera

i lön ........................................................................... kronor 525: —

i tjenstgöringspenningar .................................... „ 175: — 700: _,

och 21, tillhörande tredje lönegraden, hvardera

i lön............................................................................ kronor 450: —

i tjenstgöringspenningar ...................................... 150: — 600: _,

hvarförutom samtlige vaktmästarne äro berättigade till ålderstillägg, som

utgår med 100 kronor efter 5 års väl vitsordad ordinarie tjenstgöring

och med 200 kronor efter 10 års dylik tjenstgöring. Sedan generalpoststyrelsen

vidare erinrat derom, att vaktmästarne inom de omreglerade

centrala embetsverken i allmänhet åtnjuta en aflöning af 800 kronor,

och att postkontorens vaktmästare, Indika äro upptagna af tjenstgöring

både för- och eftermiddag, icke äro i tillfälle att bereda sig

säd ana bifortjenster, som andra verka betjening, anför general post
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 3

styrelser! vidare, att vaktmästare be fattningen vid postkontoren vore vigtig

och ansvarsfull, ity att vaktmästarne ofta hade vård om postväskor

och postsäckar, som innehöllo mycket stora penni ngebelopp, och att

det vore möjligt att minska tjenstemannapersonalen i samma mån vården

om dessa försändelser kunde anförtros åt vaktbetjeningen. På

dessa skäl och då biträde af pålitlig extra vaktbetjent i allmänhet icke

kunde beredas mot mindre arvode än 60 kronor i månaden, motsvarande

för år 720 kronor, ansåge sig generalpoststyrelsen böra i så

måtto tillstyrka bifall till den gjorda ansökningen, att de Ö aflöningsklasserna

för postkontorens vaktmästare måtte sammanslås till 2, så att

de 21 vaktmästarne i tredje lönegraden komme i åtnjutande af enahanda

aflöning, som nu uppbäres af vaktmästarne i andra lönegraden.

Genom eu sådan anordning skulle i anslagen å postverkets aflöningsstat

uppkomma eu tillökning af 2,100 kronor.

Vidare har generalpoststyrelsen föreslagit förbättring i extra

postiljonernes vilkor och anför i detta hänseende: att medan postbefordringen

å landsväg och jernväg i afseende å antalet af s. k. postförda

mil under åren 1864—1877 ökats med 174 procent, hade antalet

ordinarie postiljoner ökats med endast omkring 85 procent, ell^r från 170

till 230; att olägenheterna af att icke ega tillgång till större antal

ordinarie postiljoner val i någon män minskats derigenom att ä stat

anvisats ett förslagsanslag af 12,000 kronor “till arvoden åt extra

jernvägspostilioner och till hushyresbidrag för en del postiljoneratt

dä det emellertid icke alltid kunde vara lämpligt att anförtro posternas

handläggning å jernväg åt extra postiljoner, inskränkte sig antalet af

de extra postiljoner, som tjenstgjorde vid postförsändningen å jernväg,

till 39; att deremot till landsvägsposternas beledsagande och till besörjande

af transporter inom postanstalternas områden för närvarande

användes 91 extra postiljoner; att då dessa sistnämnde icke åtnjöte

annan aflöning än traktamente, de dagar de tjenstgjorde, kunde icke

med skäl påräknas, att tillräckligt antal dugliga och pålitliga personer

skulle finnas villiga att åtaga sig befattning såsom extra postiljoner

under förväntan på befordran till ordinarie befattning om 3 å 4 år;

att genom utdelande af särskilda gratifikationer, i den mån tillgång

dertill funnits, väl blifvit möjligt träffa sådana anstalter, att de poster,

för hvilka ordinarie postiljoner icke funnits att tillgå, i allmänhet beledsagats

af extra postiljoner; men att det icke saknats fall, då bristen

på postiljoner gjort det nödvändigt att, till bevakande af poster, hvilka

innehållit betydliga penningesummor, använda för postverket främmande

personer, med hvilka aftal för tillfället kunnat träffas. Då under nu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:In nåd. grop. n:o 1, om statsverk^ 1879.

varande förhållanden icke borde ifrågasättas eu mot beliofvct svarande

tillökning i antalet ordinarie po,stiljoner, men omsorgen om posternas

säkerhet kräfde, att tillgång funnes på ordentliga och pålitliga personel''

till deras beledsagande, har generalpoststyrelsen ansett föreskrift böra.

meddelas derom, att till extra postiljon, hvilken är i postverkets tjenst

anstäld och förpligtad att på kallelse inträda i tjenstgöring annorstädes

än å jernväg, skulle af anslaget till arvoden åt extra jernvägspostiljoner

och till hushyresbidrag för eu del postiljoner få utbetalas ett arvode

åt 5 kronor i månaden. För sådant ändamål skulle blifva nödigt

att anslaget, i hvars benämning ordet »jernvägspostiljoner» borde utbytas

mot ordet »postiljoner», förhöjdes med 5,500 kronor eller från

12,000 till 17,500 kronor.

I öfrigt har generalpoststyrelsen icke föreslagit någon förändring

i den senast faststälda aflöningsstaten.

Hvad generalpoststyrelsen föreslagit såväl i fråga om vaktmästarnes

aflöning som beträffande anslaget till de extra postiljonerna

anser jag mig böra till alla delar biträda, hvadan ajlöningsstaten, som

för år 1879 är upptagen i sin helhet till 1,787,775 kronor, för år 1880

skulle komma att uppföras till 1,795,375 kronor.

1 öfvergångsstaten och indragningsstaten, upptagna för är 1879:

den förra till 20,600 kronor och den senare till 10,275 kronor, föreslår

generalpoststyrelsen ingen förändring.

Beträffande pemiomstaten har generalpoststyrelsen anmält, att

derifrån skola afgå följande derå uppförda belopp, nemligen dels

till f. d. postinspektor] J. R. af Klercker.................. kronor 2,000: —,

» f. d. postmästaren N. Zetterberg.............................. » 1 600: ,

» f- d. postexpeditören C. G. Nyberg ....................... ;» 1,650: —,

" f. d. postexpeditören A. Kellmodin......................... » 1,500: ’

» f. d. kontorsskrifvaren C. 8. Lidman..................... » 900: —

» postmästaredottern Anna Elisabet Rutil................ » 5(): —

hvilka personer numera aflidit;

dels ock

till styrmannen David Lundblads son Erik Wiking... » 50: —;

enär lian uppnått 15 ars ålder,

tillhopa kronor 7,750: —:

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit

beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts udd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

till

))

))

))

»

postmästare]! i Oskarshamn O. B. Ljuugqvist......

postmästaren i Skara S. A. Ho]Iberg ...................

vaktmästaren i Göteborgs postkontor B. C. Hofton

postmästaren i Falköping Friherre C. E. Fock ...

postexpeditören i Sollefteå FL T. F. Lolnnan ......

krono.!''

900

7

)>

1,800

750

»

1,800

»

1,500

1

kronor

6,750

i följd hvaraf och då pensionsstaten i 1879 års stat är upptagen

till 68,415 kronor generalpoststyrelsen för år 1880 upptagit den med

1.000 kronor mindre eller med 67,415 kronor.

Mot 1 i.vricd generalpoststyrelsen härutinnan anfört har jag ingenting

att anmärka, utan tillstyrker bifall dertill.

I fråga om de ä omkostnads,staten uppförda anslag bär generalpoststyrelsen

föreslagit åtskillig!! förändringar, afseende dels minskning,

dels förhöjning i anslagens belopp. 1 förra hänseendet föreslår

generalpoststyrelsen, att, då diligensbefordringen dels redan blifvit

väsentligen inskränkt dels ock, sedan pågående jernvägsanläggningar

fullbordats, komme att ytterligare indragas, anslaget till poståkdons

anskaffande och underhåll måtte nedsättas från 40,000 kronor till

30.000 kronor, samt att, då postutvexlingen med enskildes ångfartyg a

1 i nien Göteborg—Hull komme att inskränkas till lådbrefs befordran,

anslaget till postföringskostnad vid befordran mellan Sverige och England

inåt te nedsättas från 12,000 kronor till 2,000 kronor. De förhöjningar

åter, som generalpoststyrelsen ifrågasatt, äro följande: att anslaget

till rese- och traktamentsersättningar för resepostexpoditörer,

med afseende å den utvidgning af jernvägsförbindelserna, som vore att

motse, måtte förhöjas med 5,000 kronor eller från 155,000 kronor till

160.000 kronor; att då, genom att mera allmänt anlita enskildes ''ångfartyg

för postföring, besparing i postskjutskostnaden kunnat ega ruin,

samt det vore ensidigt och förmånligt att ytterligare utsträcka detta

slag af postförsändning, det nuvarande anslaget måtto förhöjas med

5.000 kronor eller från 35,000 kronor till 40,000 kronor; samt ad

anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort, som

visat, sig otillräckligt, måtte höjas med 5,000 kronor eller från 15,000

kronor till 20,000 kronor. Då den ifrågasatta minskningen utgör 20,000

kronor och förhöjningen 15,000 kronor, skull].'' på det hela uppstå eu

minskning i omkostnadsstatens slutsumma med 5,000 kronor. Denna

slutsumma, som i 1879 års stat är 2,897,000 kronor, har derföre blifvit

af generalpoststyrelsen i dess förslag utförd med 2,892,000 kronor.

De åt generalpoststyrelsen föreslagna förändringarne i omkostnads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. tuo 6 d) till Korn/. Maj:ls nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1879.

staten synas mig vara af omständigheterna påkallade, hvadan jag anser

mig böra instämma i hvad sålunda blifvit föreslaget.

Slutligen liar generalpoststyrelsen hemstält, att staterna för oförutsedda

utgifter samt för afkortningar och restitutioner in. m., upptagna

för år 1879: den förra till 194,000 kronor och den senare till

21,935 kronor, måtte för år 1880 utföras med 190,000 kronor för den

förra och med 24,385 kronor för den senare. Äfven härutinnan biträder

jag generalpoststyrelsens förslag.

Godkännes hvad jag sålunda hemstält, skulle postverkets stater

för år 1880 komma att förete följande slutsummor:

afiöningsstaten.........

ö fvergåi igsstate n......

ind ragningsstaten.....

pensionsstaten...........

omkostnadsstateu . ..

oförutsedda utgifter

afkortningar

och restitutioner m. in.

kronor

! ,795,875

—

20,600

»

10,275

6 7''415

»

2,892,000

»

190,000

24,835

—

kronor

5,000,000

eller samma belopp, hvartill,

enligt

hvad jag förut i

underdånighet

föreslagit, postverkets inkomster för år 1880 borde beräknas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kong!. Maj:t i den nådiga proposition,

som kommer

tillstånd och behof, täcktes föreslå:

att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets

att Riksdagen, med godkännande af de för år

1880 ifrågasatta förändringarna i postverkets stater,

måtte bestämma det å riksstatens sjunde hufvudtitel

uppförda, anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen

direkte utgå till postverket, till samma belopp,

5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för

nämda år antagits komma att uppgå.

Såsom bidrag till postverkets trafikutgifter är för 1879 å extra

stat uppfördt ett förslagsanslag till belopp af 850,000 kronor, att, under

vilkor att gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke annat än undantagsvis

anlitas för postbefordran, utgå till bestridande af de ökade utgifter,

som under år 1879 af en sådan anordning'' kunna uppstå, och hvartill

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

det för postbefordran å landsväg in. m. uppförda anslag å 900,000 kronor

icke lemnar tillgång. Generalpoststyrelsen har i sin underdåniga skrifvelse

hemstält, att ett dylikt anslag måtte uppföras jemväl för år 1880

och i fråga härom anfört :t att då under tiden från den 1 juli 1877 till

den 1 juli 1878 utgifterna i nämnda hänseende, uppgående till omkring

1,114,400 kronor, icke med mer än 214.400 kronor öfverskjutit

det för ändamålet å omkostnadsstaten för år 1879 uppförda anslaget

900,000 kronor, och under samma tid å anslaget till oförutsedda utgifter

icke utbetalts mer än omkring 35,400 kronor, eller 154,600 kronor

mindre än det belopp, hvartill detta anslag blifvit föreslaget i staten

för 1880, syntes anledning icke saknas för antagande deraf, att det

bidrag af andra statsmedel, som år 1880 erfordrades för att fortskaffa

posterna utan anlitande af gästgifveri-, håll- eller reservskjuts, skulle

komma att uppgå till ett jemförelsevis ringa belopp, men då omständigheter,

hvilka det nu ej vore möjligt att förutse, kunde föranleda

dertill, att under år 1880 inkomsterna komme att mot beräkningnedgå,

eller utgifterne å flera eller färre af förslagsanslagen att uppgå

till större belopp än hvartill de i staten blifvit upptagna, ansåge

generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag för år 1880 böra bestämmas

till 100,000 kronor.

Då de förhållanden, som föranledde nämnda anslags beviljande

för år 1879, fortfarande i väsentlig mån qvarstå, och jag anser anledning

icke förekomma till anmärkning mot det föreslagna beloppet,

tillstyrker jag, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof måtte af

Riksdagen äska ett förslagsanslag å extra stat för

år 1880 af 100,000 kronor, att — under vilkor att

gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke vidare anlitas

för postbefordran i andra än de undantagsfall, då dylik

skjuts måste till förekommande af postntvexliugens

afbrytande påkallas — utgå till bestridande af de ökade

utgifter, som under år 1880, till följdafen sådan anordning,

kunna uppstå, och hvartill det, för postbefordran

å landsväg och inom postanstalternas områden

samt till landtbrefbäring, å postverkets omkostnad,sstat

uppförda anslag icke lemnar tillgång.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 d) till Kong!,. Maj.is nåd. grop. it:o 1, om statsverket 1819.

Vid fastställandet af postverkets stater för åren 1875, 1876, 1877

och 1878 har medgifvits, att, under vilkor att gästgifveri-, håll- eller

reservskjuts icke vidare anlitades för postbefordran i andra fall än då

rättighet att använda dylik skjuts vore nödvändig till förekommande

af afbrott i postutvexlingen, de ökade utgifter, som af eu dylik förändring

kunde föranledas och hvartill det för postbefordran å landsväg

m. in. å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag icke lemnade

tillgång, skulle få bestridas af statskontoret med under hand egande

medel, mot ersättning af postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt

dessa förslogo. På grund häraf har statskontoret, enligt hvad generalpoststyrelsen

i sin underdåniga skrifvelse anmält, förskjutit: under år

1875 541,221 kronor 55 öre, under år 1876 490,890 kronor 98 öre,

under år 1877 611,668 kronor 36 öre och under år 1878 175,000

kronor, så att summan af postverkets skuld till statskontoret för förskotter

under åren 1875—1878 sålunda uppgår till 1,518,783 kronor

89 öre. Då statskontoret för bestridande af 1878 års statsutgifter i

sin ordning nödgats anlita riksgäldskontor om kassaförstärkning till

vida högre belopp, motsvaras denna statskontorets fordran hos postverket

af en statskontorets skuld till riksgäldskontor. Att, — oaktadt.

tillökningen i postverkets inkomster, hvilken åren 1875, 1876 och

1877 under de tre första q vartalen af hvarje år uppgått till belopp,

vexlande mellan 271,900 och 355,700 kronor, under samma qvarta! af

år 1878 inskränkt sig till 4,800 kronor, — postuppbörden, utan större

tillskott af andra statsmedel än det, som år 1878 uppburits, lemna!

tillgång till bestridande af postverkets utgifter, bär generalpoststyrelsen

ansett eg a sin grund i den betydliga inskränkning, som i dessa utgifter

åstadkommits.

Här. un yttrar generalpoststyrelsen i sin underdåniga skrifvelse

vidare:

Till denna minskning i utgift hafva hufvudsakligen bidragit dels de åtgärder,

som vidtagits till eu dol postgångars ersättande med landtbrefbäring, dels oek den

billigare postföringslega, som vid de under senaste tiden träffade aftal om postskjutsens

besörjande blifvit betingad.

Med förslaget till anordnande af landtbrefbäring hade icke afsetts åstadkommande

af någon minskning i postföringskostnad, då i allmänhet icke med skal kunde

påräknas, att bestyret såsom landtbref bärare skulle af lämplige personer öfvertagas

mot mindre godtgörelse än den, som fordrades för vanlig gångpost, utan fastmer

anledning förelans antaga, att, åtminstone i vissa fall, utgifterne för landtbref bäringens

besörjande komme att öfverstiga vanlig gångpostlega. Och om, äfven i sammanhang

med anordnande åt landtbrefbäring, eu del postlinier kunnat i någon mån inskränkas,

så blir dock den minskning i utgift, som härigenom åskadkommits, ringa i jemförelse

med den besparing, som uppkommit genom tillfället att, der postgång kunnat med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (> cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 9

landtbrefbäring ersättas, indraga ett ansenligt antal poststationer, vid hvilka uppbörden

varit obetydlig. Och denna besparing inskränker sig icke till arvodena vid de poststationer,

som verkligen blifvit indragna. Å ett stort antal orter bar inträffat att,

då indragning af poststation ifrågasatts, vederbörande kommun erbjudit sig att, derest

stationen bibekölles, i större eller mindre mån bidraga till bestridande åt utgifterne

för stationsföreståndarens aflönande. Och då sålunda, genom stadgande åt ett visst

maximibelopp för den andel af stationsföreståndarearvodet, som må af postmedel utgå,

säkerhet vunnits derför, att postverkets utgifter för stationens underhållande icke komma

att stå i ett orimligt förhållande till uppbörden vid densamma, liar också nästan

utan undantag styrelsen ansett de i sådant afseende gjorda framställningar böra bifallas,

helst benägenheten hos orternas invånare att för ändamålet gina penningeuppoffringar

måste antagas innefatta ett säkert vittnesbörd om behofvet och fördelarne för samma

orter att ega särskild postanstalt.

Oaktadt redan under föregående år vidtagits flere åtgärder till åstadkommande

af förmånligare aftal rörande landsvägsposternes fortskaffande, har den förändring i

affärsställningen i allmänhet, som under eu senare tid inträdt och som måste gorå

det sannolikt att, åtminstone å vissa orter, flere personer än tillförene skulle finnas

villige att ingå i täflan om postföringsbestyrets öfvertagande, ansetts innefatta anledning

att innevarande år, i större utsträckning än tillförene på en gång egt rum,

göra förnyade försök till åstadkommande af billigare skjutsbeting.

För sådant ändamål har påkallats biträde af postpersonalen i orterne på det

sätt, att i allmänhet inom hvart län en bland postförvaltarne erhållit uppdrag att

inom anvisadt distrikt inställa sig vid de särskilda skjutsstationerne å tider, hvarom

genom utfärdande kungörelser och på annat lämpligt sätt menigheterne blefve underrättade,

samt att dervid söka få till stånd aftal om postföringens öfvertagande på

så billiga vilkor som kunde erhållas, derest de skjutsande i afseende å längre tid för

kontraktens giltighet m. in. tillerkändes alla sådana förmåner, som utan men för postverket

skäligen kunde beviljas.

Dessa försök, vid hvilka de för omförmälda ändamål anlitade posttjenstemän

ådagalagt ett nit och utvecklat en verksamhet, som förtjena erkännande, hafva också

härigenom och till följd af gynsamma omständigheter i allmänhet krönts med mycken

framgång.

De förnyade aftal, som i berörda afseende träffats inom Upsala och Hallands

län, hafva ännu icke hunnit undergå slutlig pröfning. Och oaktadt hittills inom

sjutton af rikets län blifvit, vid sammanträden med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

faststälde sättet och ordningen för landtbrefbäringens införande, kan, —

då ännu icke inom andra iin Kronobergs, Kalmar, (fotlands, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vestmanlands län kontrakt blifvit med landtbrefbärare

afslutade — också ej, hvad öfriga, ifrågavarande åtta län angår, redan nu

beräknas den minskning i utgift, som genom landtbrefbärings införande i samma län

kan komma att postkassan beredas.

Den besparing åter, som, genom anordnande af landtbrefbäring inom förbemälda

nio län och genom nya aftal om landsvägsposternes fortskaffande inom nedannänmda

tjugutvå län, dels redan tillskyndats postverket, dels från och med nästa års

början, då ett stort antal förutvarande kontrakt upphör att vara gällande, kommer

postkassan till godo, kan approximativt beräknas uppgå:

Bill. till lliksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afä.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ris nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879.

för

Stockholms

län .............

.................................. till kronor

3,100

__

Södermanlands

1,600

_

»

Östergötlands

7,000

_

11

Jönköpings

ii .............

5,000

—

11

Kronobergs

il .............

7,900

—

V

Kalmar

n ............

12,900

_

11

Gotlands

ii .............

7,700

_

11

Blekinge

v .............

5,300

—

V

Kristianstads

.......

11,600

__

11

Malmöhus

ii ............

10,700

_

»

Göteborgs och Bohus

ii .............

8,500

—

11

Elfsborgs

ii .............

10,300

—

11

Skaraborgs

ii • • • .........

7,500

_

y

Yer mlands

15,000

_

il

Örebro

6,000

_

il

Vestmanlands

3,500

_

ll

Kopparbergs

ii ............

5,500

—

il

Gefleborgs

n ............

6,200

—

Vesternorrlands

27,000

_

il

Jemtlands

9,000

_

Vesterbottens

24,000

_

il

Norrbottens

ii .............

.................................... „

ii

9,000

—

eller tillsammans kronor 204,800

-.

Enligt livad jag förut omför malt har 1878 års Riksdag på extra

stat för 1879 anvisat ett särskild! anslag å 350,000 kronor för att

förekomma, att postverkets skuld till statskontoret må ökas under år

1879, och, derest hvad jag i berörda hänseende föreslagit för år 1880

vinner godkännande, bör skulden ej heller komma att tillväxa under

sistnämnda år. Såsom generalpoststyrelsen upplyser, har det lyckats

generalpoststyrelsen att åstadkomma eu högst betydlig minskning i

postverkets utgifter, hvilken minskning torde blifva än större, då landtbrefbäring

blifvit införd i de 8 län, hvarest underhandlingar härom

lör närvarande pågå. Då således en förbättring i förhållandet mellan

postverkets inkomster och utgifter uppenbarligen är för handen, och

utsigt icke saknas att afbetalning å postverkets ifrågavarande skuld till

statskontoret kan framdeles komma att eg a rum, anser jag någon särskild

Eders Kongl. Majds framställning till Riksdagen i fråga om de

lemnade förskotten icke för närvarande vara behöflig.?

18:o.

»I afseende å telegrafverkets inkomster, som för år 1877 beräknades

till 1,330,000 kronor, men för åren 1878 och 1879 till 1,400,000 kro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. w.o (i cl) Ull Koiujl. Maj.is nåd. proj). n:o 1, om statsverket 187!). 11

nor, liar telegraf''styrelsen, i underdånig skrifvelse den 16 innevarande

december angående telegrafverkets utgiftsstater föi ar 1880, ansett

skäl icke vara för handen att för sistnämnda år upptaga samma inkomster

till lägre belopp, än som beräknats för de tvänne föregående

åren, helst en nästkommande år förestående revision af de

mternationela telegraftaxorna torde komma att medföra någon tillökning

i portoinkomsten. Då emellertid om den förestående förändringen i de

internationela telegraftaxorna för närvarande knåp! torde kunna afgifvas

något säkert omdöme, men sträfvanden derutinnan framträdt, hvilka

gå mera i riktningen af eu nedsättning än af en förhöjning i portet,

torde häraf icke kunna hemtas någon ledning för att beräkna förhöjning

i telegrafverkets inkomster. Och om det i öfrig!. äfven må

kunna, såsom telegrafstyrelsen anfört, förutsättas, att den mindre gynsamma

ställning, hvari några af landets vigtigare näringsgrenar förnär

varande befinna sig, bör betraktas som öfvergående och deri kunna

motses en förbättring, verkande till förhöjning af telegrafverkets inkomster,

får dock ej förbises, att, äfven under gynnsamma förhållanden,

tillväxten i denna trafik vant ganska långsam, hvadan, da telegrafinkomsterna

under 1877 utgjorde i jemn! tal 1,329,000 kronor och under

detta år, enligt approximativ beräkning, icke. torde uppgå ens till

detta belopp, det knappast lärer få anses rådligt att lör året 1880

medgifva eu så hög beräkning som 1,400,000 kronor. Jag anser

mig derför icke kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för ar. 1880

beräkna telegrafverkets inkomster till högre belopp än för 1877 i riksstaten

upptogs, eller 1,330,000 kronor.

De förändringar i och tillägg till staterna för telegrafverket,

livilka blifvit af Eders Kongl. Magt under ar 1878 beslutade och som

böra för Riksdagen anmälas, äro:

a) indragning af eu 2:dra klassens telegrafisttjenst i Storvik,

der telegrafverkets år 1872 inrättade station icke längre ansågs behöflig,

sedan den i närheten, vid statens norra stambana öppnade station

af samma namn blifvit för allmän telegrafering upplåten;

b) uppförande i aflöningsstaten af en ytterligare assistenttjenst

af lista klassen vid den under år 1878 inrättade statstelegrafstationen

i Nässjö;

c) upptagande i samma stat åt fyra nya telegrafisk!] enster al

2:dra klassen, nemligen eu vid hvardera af de under år 1878 inrättade

stationerna i Bostad, Figeholm, Husum och Kramfors; samt

d) öfverflyttning på öfvergångsaflöningsstat, x sammanhang med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj-is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

genomförandet af telegrafstyrelsens nya organisation, af följande belopp,

nemligen:

till kamererare!! i telegrafstyrelsen I). Kiellander, för hvilken

plats i den nya organisationen icke kunnat beredas, 4,000 kronor, motsvarande

.lians nuvarande lön, under vilkor att, då Kiellander, som vore

delaktig i telegrafverkets pensionsinrättning, uppnådde den för pensions

erhållande bestämda ålder, den från öfvergångsaflöningsstaten till honom

utgående aflöning skulle minskas med ett belopp, svarande mot

den pension, hvartill lian, derest de i pension sreglementet föreskrifna

vilkor af honom behörigen fullgjordes, skulle vid uppnådd pensionsålder

vara berättigad; och

till förradsvaktaren Sven Larsson 50 kronor, motsvarande skilnaden

mellan hans nuvarande lön och hans aflöning enligt verkets nya

lönestat;

varande i följd häraf slutsumman al telegrafverkets utgiftsstater

lör år 1879 1,325,960 kronor.

Vidkommande telegrafverkets utgiftsstater för år 1880, har styrelsen

föreslagit att pensions- och understödsstaten samt underhållsstaten

matte oförändrade bibehållas, men hemstält om en förhöjning

i aflöning»- och öfvergångs-aflöningsstaterna af sammanlagdt 50,830

kronor. Styrelsen har nämligen ånyo framställ förslag om en förbättring

af telegraftjenstemännens lönevilkor, hvilket skulle medföra å aflöningsstaten

en nedsättning af 43,820 kronor, men deremot å särskilda

anslag för lönetillägg eu förhöjning af 61,620 kronor och å öfvergångsaflöningsstaten

en förhöjning af 33,030 kronor. Telegrafverkets stat

skulle härigenom komma att sluta på en siffra af 1,376,790 kronor,

eller med 46,790 kronor öfverskjuta det belopp, hvartill efter min uppfattning

inkomsterna kunna för år 1880 högst beräknas, och då det

icke. torde böra i fråga sättas, att för eu permanent och definitiv reglering

af denna ståt begära tillskott af statsverkets öfrig» tillgångar,

kan jag ej annat än hemställa, att frågan om den föreslagna löneförbättringen

måtte få tills vidare anstå, och får jag derför, i öfverensstämmelse

med det förfarande som iakttogs vid 1877 års riksdag, i underdånighet.

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga proposition, som

kommer att till Riksdagen aflåta» angående statsverkets tillstånd och

behof, täcktes föreslå:

att Riksdagen måtte såsom reservationsanslag,

att. af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1880 åt telegrafverket

anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt

antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1879 läst
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Majrts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 13

stälda stater såsom gällande äfven för 1880, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t, att deri göra de jemkningar,

Indika finnas vara af omständigheterna påkallade,

och att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och

förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna

kan uppstå.»

like

»Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 10 december

1878 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1880.

Hvad först angår aflöning sstaten, har generaltullstyrelsen icke

ifrågasatt annan ändring deri än som påkallas deraf, att städerna Wadstena

och Södertelje under år 1878 börjat begagna sig af dem beviljad

stapelstadsrätt. Generaltullstyrelsen föreslår i anledning häraf, att i

staten måtte få upptagas aflöning för tullförvaltare på båda dessa ställen,

och yttrar i afseende å aflöningens belopp att, då någon erfarenhet

ännu icke kunnat vinnas om den trafik, som komme att uppstå

på dessa nya stapelplatser, aflöningen för de båda tullförvaltarne syntes

böra bestämmas lika med aflöningen för de lägst aflönade tullförvaltare,

eller lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 700 kronor,

med rätt till ålclerstillägg 800 kronor. Den hittillsvarande tullinspektorstjensten

i Södertelje skulle deremot indragas, sfi att det nu i staten

uppförda antal af 15 inspektörer blefve minskadt till 14. Då aflöningen

till tullinspektören utgör 1,900 kronor, ekulls genom den af

generaltullstyrelsen föreslagna förändringen aflöningsstaten komma att

ökas med 3,500 kronor, eller från nuvarande beloppet 1,681,000 kronor

till 1,684,500 kronor.

På förslag af Eders Kongl. Magt medgaf 1878 års Riksdag att,

om vid genomförandet al'' löneregleringen för generaltullstyrelsen så

erfordrades, Eders Kongl. Maj:t skulle ega att å tullverkets öfvergångsaflöningsstat

uppföra aflöningen för sådan ordinarie tjensteman i styrelsen,

för hvilken plats i den nya organisationen ej kunde beredas,

äfvensom de ofri ga belopp, som af regleringen föranleddes, och i sammanhang

härmed minska tullverkets omkostnadsstat med motsvarande

belopp, så att staternas slutsumma 2,490,000 kronor härigenom icke

måtte varda förändrad. 1 det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen

framlagda och af Riksdagen godkända förslaget till utgiftsstater för

tullverket voro å öfvergångs-aflöningsstaten uppförde 3 kammarskrifvare

och eu vaktmästare hos generaltullstyrelsen. Vid organisationens

genomförande har en af desse personer, kammars kr i fvaren A. R. Herlitz,

genom vunnen befordran till nyinrättad tjenst från staten afgått, hvar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:u 6 d) till Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

emot enligt nådigt beslut den. 20 december 1878 å

jande belopp, nemligen:

för departementschefen E. K. Ljungstedt ..................

,, sekreteraren R. E. Eckerström ...............................

hvilket belopp dock minskas i den mån Eckerström

erhåller ålderstillägg;

„ registrator!! och aktuarie!! L. A. Bäck ...............

,, kammarskrifva ron C. J. Marin ...............................

„ kamereraren C. A. Bränn.........................................

staten uppförts föl
-

kronor

n

5,500,

900,

200,

1,200, cell

3,-500,

tillhopa kronor 11,300.

Om härifrån dragés det för Herlitz uppförda

beloppet .......................................................................... „ 1,200,

återstå kronor 10,100,

hvilket således utgör den summa, hvarmed den af Riksdagen godkända

öfvergångsaflöningsstaten, i följd af löneregleringens genomförande,

blifvit ökad. Öfvergångsaflöningsstatens slutsumma har sålunda från

42,310 kronor ökats till 52,410 kronor. Å andra sidan bär jemkning

till motsvarande belopp skett i två af de å omkostnadsstaten uppförda

anslagen, i det att anslaget till skeppsmätningskostnacl minskats med

8,000 kronor, eller från 27,000 kronor till 19,000 kronor, och anslaget

till diverse utgifter med 2,100 kronor, eller från 12,139 kronor till

10,039 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler att åtskillig;! personer genom dödsfall

eller förflyttning till annan stat numera afgått från öj v erg ang saf - lärlingsstaten, så att denna stat för år 1880 kan minskas med 4,060

kronor, eller från nuvarande beloppet 52,410 kronor till 48,350 kronor,

Indragninijsstaten, som för år 1879 är faststäld till 78,401 kronor,

kan, enligt hvad generaltullstyrelsen tillkännagifver, i följd af någrr

derå uppförda personers afgång, för år 1880 minskas med 3,210 kronoa

eller till 75,191 kronor.

I ålderstillägg sstaten, samt pmsiousstaterna föreslår generaltullstyrelsen

ingen förändring.

Beträffande de å omkostnad sstateu uppförda anslagen, föreslår generaltullstyrelsen

ingen annan förändring lör år 1880 än att, till undvikande

af rubbning i slutsiffrorna lör tullverkets stat, förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad måtte bestämmas till 23,000 kronor och förslagsanslaget

för diverse utgifter till 9,809 kronor.

Då den af generaltullstyrelsen ifrågasatta förhöjningen i aflöningsstabell

synas mig af behofvet påkallad, och jag icke har någon anledning

till anmärkning mot hvad generaltullstyrelsen i öfrig! föreslagit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879. 15

hemställer jag, att generaltulIstyrelsens förslag måtte vinna Eders Kongl.

Maj:ts bifall.

Godkännes denna min hemställan, skulle tullverkets stater för år

1880 komma att förete följande slutsummor:

aflöningsstaten ....................................................... kronor 1,684,500,

öfvergångsaflöningsstaten ...............................

ålderst i 11 äggss ta te 11 ..............................................

indragningsstaten....................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och

betjente ..................................................................

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och

betjentes i fattigdom efterlemnade enkor

och barn ...............................................................

omkostnadsstaten ...............................................

11

11

11

11

11

48,350,

250.000,

75,191,

197.000,

31,800 och

203,159,

eller tillhopa kronor 2,490,000.

_ dag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga proposition,

som kommer att till Riksdagen aflåta^ angående statsverkets

tillstånd och behof, täcktes föreslå:

att Riksdagen, med godkännande af de fö år 1880

ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte

bestämma anslaget för tullverket till det mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor, att

såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.»

20:o.

»Å ordinarie stat för år 1879 är uppfördt för skogsväsendet:

dels bestämdt anslag, jemte indelfc ränta m. in., hvaraf utgår:

till skogsstyrelsen

» skogsstaten .................................

» statens skogsskolor.......................

och dels reservationsanslag:

till kronoskogarnes förvaltning m.

in.

31,300

392,512

22,800

97.

I 446,612: 97,

.......................... 275,000: —,

summa kronor 721,612: 97.

Skogsstyrelsen har i sitt den 23 september 1878 afgifna underdåniga

memorial angående anslagen för skogsväsendet under år 1880

ansett sig icke böra ifrågasätta någon tillökning i det för styrelsen

bestämda anslaget 31,300 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o (i d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Beträffande anslaget till skogsstaten anmäler styrelsen, att utgifterna

för nya ålderstillägg under år 1880 komme att uppgå till 3,000

kronor, nemligen 500 kronor till en hvar al 4 jägmästare för intjenta

20 år, 500 kronor till en jägmästare för intjenta 15 år och 500

till 1 jägmästare för intjenta 10 år. Under erinran härjemte, att

skogsstyrelsen, i öfverensstämmelse med nådigt bref den 10 augusti

1877, till förvaltning öfvertagit samtliga de skogar, som tillhörde Tullgarns

kungsgård med underlydande hemman, förmäler styrelsen vidare,

att då den Tullgarn närmaste skogsbeteent vore stationerad på

5 mils afstånd derifrån och skogarne, som innehöllo nära 18,000 qvadratref,

hade ett spridt läge delvis å aflägsna öar i skärgården, vore

anställandet af eu ordinarie kronojägare derstädes af behofvet påkalladt.

För denne kronojägare, som jemväl skulle utöfva tillsyn å närbelägna

allmänna skogar, erfordrades samma aflöningsanslag, som utginge

till öfrige kronojägare i södra landet, eller 375 kronor i lön och

125 kronor i tjenstgöringspenningar, tillsammans 500 kronor, från

hvilket belopp dock framdeles borde afgå afkastningen af det till boställe

åt kronojägaren afsedda torpet Lilltorp, när detta blifvit i sådant

afseende behörigen uppskattadt.

Hvad som till anslaget för skogsstaten skulle erfordras utgjorde

således

ålderstillägg................................................................ kronor 3,000: ,

krono]ägareaflöning ....................................... ’____500: ,

summa kronor 3,500: —;

men då genom dödsfall bland jägmästare i högre löneklasser besparing

af ålderstillägg uppkommit till belopp af 2,000 kronor, så inskränkte

sig behofvet af ökadt anslag till 1,500 kronor, i följd hvaraf

anslaget till skogsstatens aflöning skulle komma att förhöjas från det för

år 1879 beviljade belopp 392,512 kronor 97 öre till 394,012 kronor 97 öre.

Uti det till statens sex skogsskolor med 22,800 kronor beviljade

anslag bär skogsstyrelsen ej egt anledning att begära någon förhöjning,

likasom ej heller i det med 275,000 kronor utgående reservationsanslaget

för skogsväsendet.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts den 13 i denna månad fattade beslut

hafva å sistnämnda anslag .......................................... kronor 275,000:

blifvit för år 1879 anvisade:

till skogsingeniörer ............................... kronor 13,000: —

,, undersökning af flottleder i de båda

nordligaste länen ....................... ,,_7,000: __________

transport 20,000: — 275,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. nio 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 17

transport 20,000: —; 275,000: —

till skogsinstitutet ................................ kronor 21,790: —;

„ enskilda skogskolor ............. „ 7,600: —;

,, kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande _af skogsväsendet

i allmänhet................................ „ 205,162: 07, 254,552, o7.

hvadan en besqaring derå förefinnes af ........................... kronor 20,447: 93.

till hvilken är att lägga enfrån föregående

år disponibel reservation af .......................... ,, 95,607: 25.

så att ett sammanlagd! belopp af ........................... ,, 116,055: 18,

återstår att af Eders Kongl. Maj:t användas, vare sig till under året

uppstående behof för skogsvården eller till ökande, der så finnes tjenlig!,

af statens skogbärande marker.

Såsom lönetillägg åt skogsstyrelsens chef samt dyrtidstillägg åt

dess embete- och tjensteman är för år 1879 på extra stat anvisadt ett

belopp af 3,380 kronor. Skogsstyrelsen hemställer, att då nämnda

löne- och dyrtidstillägg fortfarande vore af behofvet påkalladt, samma

belopp måtte hos Riksdagen äskas äfven för 1880.

Då de skäl, skogsstyrelsen anfört för den i fråga satta förhöjningen

af anslaget till skogsstatens aflöning, synas mig fullt giltiga, biträder

jag hvad skogsstyrelsen härutinnan hemstält, med det af skogsstyrelsen

i afseende å krono]ägareaflöningen föreslagna förbehåll. Behofvet

af löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen är också detsamma

som förut, enär någon reglering af styrelsen ännu icke egt rum. Men

om det så kallade bestämda anslaget till skogsstaten sålunda må af

förekommen anledning förhöjas, torde med allt skäl eu motsvarande

minskning kunna ega rum å det för sitt ändamål fortfarande fullt tillräckliga

reservationsanslaget, hvarigenom undvikes förhöjning i slutsiffran

för skogsanslaget. Då till nämnda reservationsanslag vid de

senaste riksdagarne blifvit öfverflyttade samtliga de förut på extra

stat anvisade anslagsposter för skogsinstitutet, för enskilda skogsskolor,

för skogsingeniörer in. fl., och då af detta anslag redan bestridas

flere olika utgifter äfven af tillfällig och öfvergående art, torde det,

vid det förhållande, att anslaget med sina reservationer synes dertill

lemna full tillgång, icke möta någon betänklighet att af detsamma

bestrida äfven utgifter till löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen

för 1880, genom hvilken anordning tillika skulle vinnas, att samtlig^

Bill. till Rilcsd. Prof. 1879. 1 Somt 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o 6 cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1879.

utgifter för skogsväsendet på ett ställe i riksstaten förenades, och får

jag derför i underdånighet tillstyrka:

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof ville,

med afseende å det ordinarie anslaget till skogsväsendet,

äska, att det så kallade bestämda anslaget

måtte ökas med ett belopp af 1,500 kronor, — deraf

1,000 kronor till ålderstillägg och 500 kronor till aflöning

åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark, —

men att reservationsanslaget med motsvarande belopp

förminskas, äfvensom begära Riksdagens medgifvande

att för år 1880 få af reservationsanslaget utbetala löneoeh

dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens chef samt dess

tjenstemän och betjente, att utgå efter hittills derför

bestämda grunder.»

Hvad föredragande departementschefen uti föregående fyra ärenden

hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med förklarande,

att hvad i dessa ärenden sålunda blifvit beslutadt borde iakttagas

vid uppsättandet af den nådiga proposition, som komme att till

Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Ä.eel Ådelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n-o 6 e) till Kong!. Mnjds nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 187.9.

.Protokoll öfver finans ärenden, hållet inför Hans Majd Korning en

/ statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1879.

Närvarande :

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F ORSSELL,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell anhöll att få underställa

Kong! Maj:ts nådiga pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande

riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning

och ej redan utgjort föremål för Kongl. Maj:ts beslut, samt föredrog

för sådant ändamål statskontorets den 13 december 1878 afgifna berättelse

om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse

finnes detta protokoll bilagd under litt, A.

Härefter anförde departementschefen:

»A. de för år 1878 beräknade statsinkomster hafva uppkommit, så

vidt nu kan anses känd! eller beräknelig!, följande öfverskott:

å tull inedlen ............................................................''............ 1,250,000 kronor,

å allmänna bevil 1 ningen ................................................... 800,000 „

å öfriga statsinkomster .................................................... 300,000 „

summa 2,350,000 kronor.

1

Bär till RiJcsd. Prof. 1879. 1 Sami, 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bil. n:o 0 e) till Kanyl. Majd.s nåd. n:o 1, om statsverket 1879.

Bristerna å flera förslagsanslag" uppgå emellertid efter all sannolikhet

till belopp, som fullt motsvara dessa öfverskott, så att deraf

ingen behållning är att för nu föreslående statsreglering taga i beräkning.

Deremot förekommer, att inkomsten så väl af statens järnvägstrafik

som af bränvinstillverkningsafgiften nedgått under beräknade belopp,

till följd hvaraf å 1878 års statsreglering måste beräknas en deremot

svarande brist, till hvars fyllande, såsom jag längre fram skall

utbedja mig att få närmare utveckla, särskilda tillgångar torde böra

beredas.

I afseende å statsinkomsterna för 1880 anhåller jag att få anföra

följande:

Fyr- och häkmedlen, som under år 1878 uppgått till allenast 1,062,694

kronor 13 öre, torde icke böra för år 1880 beräknas till högre belopp

än 1,000,000 kronor.

I fråga om teleymfmedlen tillåter jag mig erinra, att Eders Kong!

Maj:t redan Fatta( beslut om deras beräkning till allenast 1,330,000

kronor.

Extra upphö rdsmedlen äro af statskontoret beräknade till 300,000

kronor. Härtill torde, fä läggas del till öfver 60,000 kronor uppgående

beloppet af den under domkapitlets i (Jarlstad förvaltning hittills stående

fond, hvilken enligt Eders Kong!. Maj:ts beslut må, emot anvisning å

riksstat af erforderligt anslagsbelopp, till statsverket öfverlemnas. Inkomsttiteln

torde med hänsyn härtill i riksstaten för år 1880 upptagas

till i rundt tal 365,000 kronor.

Tull medlen hafva gifvit för åren 1874—77 i medeltal 26,597,134

kronor och för de 7 år som förflutit efter den senaste förhöjningen å vissa

kassaartiklar, eller åren 1872—78, likaledes i medeltal omkring 24,698,000

kronor, men för året 1878 omkring 23,250,000 kronor. Med hänsyn

dertill, att under närmaste år icke torde vara att beräkna någon väsentlig

ökning i konsumtionen, lära, under förutsättning af nu gällande

tullsatsers bibehållande, dessa medel för år 1880 icke höra beräknas till

mer än 23,000,000 kronor.

I fråga om postmedleu torde få erinras om Eders Kong!. Maj:ts

den 30 sistlidne december fattade beslut, att de, — under förutsättning

af Riksdagens bifall till den förhöjning i befordringsafgiften för tidningar,

hvarom Eders Kongl. Magt beslutat till Riksdagen aflåta särskild

nådig proposition, -— må till 5,000,000 kronor beräknas.

Bränvinstillverkningsafgiften har, på sätt statskontoret förmält, i

medeltal för åren 1875—77 uppgått till 14,474,105 kronor, och utgör

för de år, som förflutit efter senaste förhöjning i till verki hugsa:fgiften,

eller åren 1872—78, i medeltal omkring 14,000,000 kronor. År 1877 upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. n:o <> e) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o J, om statsverket 1879.

gick dock afgiften allenast till 13,204,550 kronor och under år 1878 hafva,

enligt derom af kontrollbyrån lemnad uppgift, tillverkats omkring

16,442,000 beskattningsbara kannor, motsvarande en afgift af 13,153,600

kronor. Med afseende å dessa belopp anser jag bränvinstillverkningsafgiften

för år 1880, under förutsättning att den komme att utgå enligt

nu gällande grunder, böra beräknas till samma belopp, hvartill den är

i 1879 års riksstat upptagen, eller 13,150,000 kronor..

Inkomsterna af räntan, mantalspenningavne^ kavalleriregementenas hästvakansspnnrnäl,

vakansajgifUvne af ny v oter ad jord'', jernväg sträfihnecIlen och

Imtbetssflr.lcertiUverkningsafgiften hafva åt statskontoret beräknats till belopp,

afvikande från hvad''för dem blifvit i 1879 års riksstat uppfördt,

och finner jag mot den sålunda föreslagna beräkningen intet att anmärka.

Jag hemställer sålunda att, med iakttagande häraf och af de af mig

förut omförmälda beräkningar af fyr- och bakmedlen, telegrafmedlen, extra

uppbördsmedlen och tullmedlen, men med bibehållande af öfriga inkomsttitlar

vid deras för år 1879 antagna summor, statsverkets inkomster för

år 1880 måtte af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ränta............................................................

4,470,000

Tionde ..........................................................

1,648,000

Arrendemedel..............................................

2,500,000

Bergverk stionde ......................................

7,000

Mantalspenningar .......................................

640,000

Bötesmedel ...............................................

Kavalleriregementenas hästvakansspan-

260,000

mål ...........................................................

350,000

Tillfälliga roteva kaus utgifter ..................

76,000

Vakansafgifter af nyrot,erad jord ...........

Rotevakansafgifter af utsockne frälse-

125,000

hemman i Halland..................................

20,000

Vakansafgifter af bergslag........................

20,000

Trosspassevolansafgift................................

26,000

1 låts mans va kansafgift ............................

7 5,000

Båtsmansbeklädnadsmedel ......................

68,000

Kontrollstämpelmedel ................................

20,000

Fyr- och båkmedel ...................................

1,000,000

Telegrafmedel .............................................

1,330,000

Jernvägstrafikmedel...................................

4,000,000

Skogsmedel ................................................

1,000,000

Extra uppbörd ..........................................

365,000

frans

18,000,000: —

18,000,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bd. n:o (1 c,) till Kongl. Moj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 187!).

„ , transport 18,000,000: —

tullmedel............................. 23,000,000: —

Postmedel ................................................ 5,000,000: —

Stämpelpappersmedel ............................. 3,100,000: —

Briin vi ustd 11 verkningsafgå tf .................... 13,150,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ......... 30,000: _

Allmän bevillning- .................................. 4,000,000: — 48,280,000: -

eller tillsammans kronor 66,280,000: —.

1 fråga om den andel af riksbankens vinst för av 1878, som må

kunna för statsbehofven under år 1880 blifva disponibel, kan jag-, i

saknad af uppgift om storleken af denna vinst, icke utgå från annan

gmnd an beräkningen af skalig- ränta a det i riksbankens rörelse använda

kapital af allmänna medel. Enligt Riksdagens revisorers berättelse

om _ riksbankens förvaltning utgjorde vid 1878 års början riksbankens

tillgångar och fordringar, bestående af grundfond, reservfond

och reserverade eller innehållna vinstmedel, ett belopp, utöfver skul♦

derna, af tillsammans 37,860,565 kronor 13 öre; hvaraf likväl 900,000

kronor under årets lopp aflena mats till statskontoret med 225,000 kronor

vid slutet af hvarje qvartal. Åtkomsten under året af den i bankens

rörelse använda, det allmänna tillhöriga kapitaltillgång kan således^

efter fem procent ränta, beräknas till 1,876,153 kronor 25 öre,

och tillstyrker jag vid sådant förhållande, att Eders Kongl. Magt ville

af Riksdagen för statsverkets behof under år 1880 äska i jemn! tal

ett belopp af 1,876,000 kronor af riksbankens vinst för år 1878, att

efter ingången af år 1880 till statskontoret utbetalas, vid den tidpunkt

Riksdageu bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets

ofvan beräknade inkomster ......................... kronor 66,280 000: _

Pigges nämnda belopp af riksbankens vinstmedel „ 1,876,000: —

erhållen för statsregleringen år 1880 eu tillgång af kronor 68,156,000:

hvartill, såsom jag ofvan anfört, icke kan läggas

någon från föregående statslag]eringar disponibel

behållning. 1

Da nu, såsom Eders Kong]. Magt behagade

erinra sig, de ordinarie anslagen för år 1879, med

inräknande af de från riksgäldskontoret utgående

annuitet,er och öfriga anslag, uppgå till.................. „ 66,532,858: 47,

täcktes Eders Kongl. Maj:t redan häraf finna, att statsverkets behof af

extra ordinarie anslag, hvilka i 1879 års riksstat äro uppförda till belopp

af 7,317,141 kronor 53 öre, icke kan fyllas utan att nya tillgån
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o G e) till Katigt. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

gar derför beredas, och tillåter jag mig alltså hemställa, huruvida ej

vid nu förestående pröfning af extra eller nya ordinarie anslagsbehof,

så vidt möjligt, endast sådana anslag böra af Riksdagen äskas, hvilka

enligt redan fattade beslut måste för året 1880 utgå, eller som eljest

icke utan synnerligt men kunna till lägligare tid uppskjutas.»

De af föredragande departementschefen sålunda,

beträffande beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen,

gjorda underdåniga hemställanden och förslagbehagade,

sedan statsrådets ö frige ledamöter deri

instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Föredragande departementschefen anförde

»Då beträffande regleringen af

_föi‘.sta httf vudtitehi

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år

1880 föranleda, vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel

för närvarande uppförda ordinarie anslag, eller till framställning om

nya sådana eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande,

att i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof måtte för första hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som

nu finnes till denna hufvudtitel anvisadt, eller 1,218,000 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

i underdånighet föreslagit, täcktes, enligt det öfriga

statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Bil. N:o 6‘ c) till Kanyl. Maj:ts nåd. prQjy. n:o 1, om statsverk^ 1879.

I fråga om utgifterna å riksstatens

sjunde hufvudtitel,

innefattande anslagen till finansdepartementet, erinrade föredragande

departementschefen om Kongl. Maj:ts redan härutinnan fattade beslut:

den 8 november sistlidet år dels angående omorganisation af kammarkollegium

och öfverintendentsembetet, dels ock om särskild framställning

till Riksdagen i fråga om reglering af kronans tomter å Riddarholmen

i Stockholm, samt den 30 påföljande december beträffande

postverkets, telegrafverkets och tullverkets stater äfvensom skogsväsendet,

och anförde härefter angående:

l:o.

Kammarrätten.

»Öfver löneregleringskomiténs betänkande i fråga om lönereglering

för kammarrätten har kammarrätten afgifvit underdånigt utlåtande,

som till finansdepartementet inkom den 2 sistlidne december. Departementets

mångahanda göromål för den stundande statsregleringen hafva

icke medgifvit tillräcklig beredning af detta ärende, som, till följd af

den mellan komiténs pluralitet och kammarrätten rådande meningsskiljaktighet

rörande en vigtig regleringsfråga och med hänsyn till de af

kammarrätten framställa anspråk å förhöjdt anslag, påkallar ytterligare

utredning. Då jag icke med bestämdhet kan förutsäga, huruvida

denna beredning kan så tidigt fullgöras, att proposition i ämnet

må kunna af Eders Kongl. Maj:t under riksdagens lopp framläggas,

tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t för närvarande måtte å

extra stat äska dyrtidstillägg för kammarrättens ernbets-

och tjenstemän med 22,320 kronor, att för år

1880 utgå efter hittills bestämda grunder.»

2:o.

Kammarkollegium.

»Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1878

har kollegium den 20 sistlidne december tillkännagifvit: att nya jordeböcker

för Jönköpings, Vermlands och Norrbottens län nu äro faststälda;

att hälften af nya jordeboken för Elfsborgs län är fullständigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 c) Ull Konyl. Maj-M nåd. grop. n:o 1, om statsverket 187!). 7

granskad och omskrifven; att andra hälften deraf äfvensom nyajordeboken

för Södermanlands län under året till en del granskats; att jordeboken

för Upsala län väl icke ännu kunnat fastställas, men att det

hinder, som derför mött, snart torde vara undanröjdt; att, om jordeböckerna

för Östergötlands, Malmöhus och Elfsborgs län i anseende

till sin storlek räknades hvardera för två, ännu återstode att granska

14 jordeböcker, utom jordeboken för Vester bergslags fögderi af Stora

Kopparbergs län; samt att i afseende å anmärkningarne vid förteckningarne

öfver de till statsverket år 1871 indragna rånte- och kronotiondeanslag

blott några få äro oafgjorda.

I syfte att vinna närmare tillsyn öfver jordeboksarbetet och förstärka

arbetskrafterna, uppdrog Eders Kong!. Maj:t, på förslag af kammarkollegium,

deri 11 januari 1878 åt ett af kammarråden att vaka

öfver arbetet och sjelf deri deltaga, mot det att han i stället befriades

från all befattning med andra till kollega handläggning hörande mål

och ärenden än sådana, som angingo nya jordeböckernas granskning.

Det sätt för arbetets ordnande, som i följd häraf kunnat införas, har,

enligt hvad kollegium upplyser, visat sig särdeles fördelaktigt för arbetets

fortgång, och anser kollegium att, om samma arbetssätt fortfarande

varder tillämpad!, jordeboksarbetet bör vara fullbordadt före utgången

af år 1883.

Då den omorganisation af kammarkollegium, hvarom Eders Kong!.

Maj:t den 8 sistlidne november besluta aflåta proposition till Riksdagen,

icke upphäfver behofvet af särskilda arbetskrafter för utförande af

jordeboksarbetet, enär detta arbete, såsom endast tillfälligt, icke bort

tagas i beräkning vid den definitiva regleringen af embetsverket, får

jag, i enlighet med hvad kollegium hemstält, i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för granskning af nya jordeböcker å extra stat för

år 1880 anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller

enahanda belopp, som i sådant hänseende är heviljadt

för innevarande år »

3:o.

Domen iföl- v åkningen.

»För domänernas förvaltning har Riksdagen å extra stat för år 1871*

anvisat ett anslag af 78,000 kronor samt till bestridande af domäninten
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o (i e) till Kongl. Maj.i-s nåd. prop. n:<> 1. om statsverket 187 f).

denternes resekostnad likaledes på extra stat ett förslagsanslag af

10.000 kronor.

Genom nådigt beslut af den 8 sistlidne november har Eders Kong’].

Maj:t förordnat, att af anslaget till domänernas förvaltning skulle för

år 1879 anvisas: till upprätthållandet af kammarkollegii domänafdelning

20.000 kronor, till domänförvaltningen i tio län, inom Indika domänintendenter

för år 1879 skulle förordnas, 44,500 kronor, och till domänförvaltningen

uti åtta län, inom Indika domänintendenter icke skulle förord

nas, 8,500 kronor.

En definitiv reglering af denna förvaltningsgren torde för närvarande

så mycket mindre böra ifrågasättas, som de fleste af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afgifna utlåtanden, angående den

lokala domänförvaltningens ordnande för innevarande år, förklarat sig

ännu icke hafva vunnit tillräcklig erfarenhet för att föreslå någon ändring

i den provisoriska förvaltningsform, som hittills blifvit följd.

Vid föredragningen af frågan om anslagets fördelning för år

1879 tillät jag mig i afseende å det anslagsbelopp, som afsågs för län,

i hvilka domänintendent icke skulle förordnas, uttala, att detsamma

numera, då det drygaste arbetet med handlingars öfvertagande och

förteckningars upprättande för de nytillkomna domänerna vore undangjordt,

icke — annat än i särskilda undantagsfall — borde afses för

godtgörande af arbetet å landskontoret, utan endast till ersättning åt

vederbörande kronobetjente för utarrenderings- eller andra sådana förrättningar,

för hvilka ej finge efter gällande författningar beräknas ersättning.

Då någon säker beräkningsgrund för denna förrättningskostnad

icke ännu kunnat vinnas, ansåg jag mig böra tillstyrka ungefär samma

belopp, som till de flesta af dessa län under år 1878 anvisades. Det

torde dock få anses sannolikt, att den godtgörelse, som för dylika förrättningar

skall erfordras, icke behöfver framgent uppgå till så stora

belopp. Då i fråga varande ersättning åt kronobetjente är af alldeles

samma natur som den till domänintendenterne utgående resekostnadsersättning,

torde det vara riktigast att densamma hädanefter får utgå

af samma anslag som denna, hvadan jag tillstyrkor,

att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen äska

för år 1880 ett förslagsanslagtill resekostnadsersättning

vid förrättningar för domänförvaltningen, hvilkot, med

hänsyn till den tillökning i utgift, som kan blifva eu

följd deraf, att kronobetjening i de län, der domänintendent

oj är förordnad, af detta anslag skulle undfå

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Maj-M nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1879. 9

ersättning, torde böra beräknas till ett belopp af

14,000 kronor.

Då Riksdagen förlidet år med 10,000 kronor nedsatte det belopp,

som af Eders Kongl. Maj:t för domänförvaltningen under år 1879 äskades,

hafva för detta år ej mer än tio län kunnat erhålla domänintendenter.

Genom den i samband med denna frågas afgörande vidtagna bestämmelse,

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i län, der domänintendent

saknades, skulle ega att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i annat

län, der domänintendent vore förordnad, påkalla dennes biträde för utförande

af förrättning vid domän af större betydenhet, torde emellertid

för den närmaste framtiden vara sörjdt för att sakkunnigt biträde

vid utarrendering och vård af de vigtigaste domänerna i samtliga län

må kunna erhållas, och vågar jag derför antaga, att åtminstone för år

1880 icke nödvändigt må erfordras att öka domänintendenternas antal.

Då i åtskilliga län detta anslag ännu till någon del användes till förstärkande

af landskontorets arbetskrafter, men behofvet af särskild!,

anslag för landskontoret endast torde få anses som öfvergående och

bör kunna snart nog inskränkas, lär ock det belopp af 44,500 kronor,

som för domänförvaltningen i de med domänintendenter försedda län

under år 1879 anvisats, få anses fullt tillräckligt äfven för år 1880.

Om Eders Kongl Maj:t behagade hos Riksdagen äska medgifvande, att, å

anslaget till resekostnader för domänförvaltningen anvisa de ersättningsbelopp,

som för domänförrättningar i rikets öfriga län kunna ifrågakomma,

skulle således från anslaget till domänförvaltningen icke behöfva,

utöfver de nyss anförda, beräknas andra utgifter än de, som erfordras

för centralförvaltningens upprätthållande, samt ett mindre belopp

för oförutsedda utgifter. Till kammarkol legd domän afdelning har Eders

Kongl. Maj:t, för år 1879 anvisat,

dels af kammarkollegii anslag ett belopp af................... kronor 13,500,

dels af anslaget till domänförvaltningen.............................. „ 20,000,

summa kronor 33,500;

men då å det anslag, som Eders Kongl. Maj:t på föredragning den 8 sistlidne

november beslutat al'' Riksdagen äska för kammarkollegii lönereglering,

icke är beräknad! något belopp för den domänafdelning, som

med kollegium har föga annat samband än den gemensamme presidenten,

måste för år 1880 hela anslaget till denna provisoriska centralstyrelse

öfver domänerna utgå från anslaget till domän förvaltningen. Jag

Bihang till Bil: B. Prof. 1819. 1 Sami. 1 A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o ti e) till Kongl. Maj:is nåd. prop. nio 1, om statsverket 1879.

eger dock för närvarande ingen anledning att till dess upprätthållande

för år 1880 beräkna väsentligen högre belopp än för år 1879, och får jag

derför, under antagande att, jemte ofvan anförda behof för den lokala

domänförvaltningen ................................................................ kronor 44,500,

må kunna beräknas för den centrala förvaltningen och

oförutsedda utgifter ......................................................... ,, 35,500,

tillstyrka Eders Kongl. Maja,

att såsom extra anslag till domänförvaltningen

för år 1880 af Riksdagen äska

ett belopp af....................................... kronor 80,000.“

4:o.

Statskontoret.

“För genomförande af statskontorets nya organisation anvisades

vid riksdagen 1876 å extra stat ett belopp af 21,600 kronor. Denna

summa kunde vid 1877 års riksmöte nedsättas till 10,700 kronor. Vid

1878 års riksdag anvisades enahanda belopp, 10,700 kronor, å extra

stat för 1879.

Då de förhållanden, som påkallade anslagets beviljande, fortfarande

förefinnas, och jag icke eger anledning föreslå någon nedsättning

i beloppet, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet

af statskontorets nya organisation af Riksdagen

äska ett belopp af 10,700 kronor, att ställas till Eders

Kongl. Maj:ts disposition och å extra stat för år 1880

utgå.“

5:o.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

“De af statskontoret förskottsvis gjorda utgifter, Indika, tillhörande

sjunde hufvudtiteln, böra till ersättning för Riksdagen anmälas,

äro enligt från statskontoret meddelade uppgifter följande:

till komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

löneförhållanden......................................................... kronor 19,432: 7§.

för reparationer under året 1877 å Tranebergs, Noc- “

keby och Drottningholms broar.......................... “ 7,854: 70.

till arrendatorerne af Korsängs hofstalläng, kronohemmanet

Ingenting, en hospitalslägenhet vid

Ystad, ersättning för exproprierad jord m. m. “ 714: 07.

summa kronor 28,001: 55.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. pr ep. n:o 1, om statsverket 187!). 11

Då bland de af ''statskontoret anmälda förskott äfven förekommer

ett belopp å 1,849 kronor 75 öre, som utgifvits för tryckning af kammarrättens

utlåtande öfver förberedande skattejemkningskomiténs betänkande,

och ersättning härför lärer böra af för Elders Kongl. Maj:t tillgängliga

medel utgå, tillstyrker jag, att statskontoret måtte undfå förständigande

att härför göra sig betäckt från sjunde hufvudtitelns anslag

till extra utgifter, men att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

framställning om

att, till gäldande af ofvanstående förskott, Riksdagen

måtte å extra stat bevilja ett belopp af 28,001

kronor 55 öre.“

6:o.

Stämpelpapper somkostnader.

“Förslagsanslaget till stämpelpappersomkostnader, som är uppförd t

till belopp af 164,000 kronor, bär under åren 1875—77 varit öfverskridet

med i medeltal 62,000 kronor. Visserligen kommer från och med år

1879 att från dessa kostnader afgå den provision, som förut tillfallit

landskontoren, beräknad till omkring 25,000 kronor, äfvensom de för

närvarande till omkring 50,000 kronor uppgående kostnaderna för stämplars

tillverkning och tryckning torde blifva ej oväsentligt nedsatta från

och med 1880, då stämplarnes format skall betydligt förminskas. Men

å andra sidan är, i följd af vissa stämpelsatsers senaste förhöjning, att

beräkna ökning af den försäljningsprovision, som utgår efter stämpelpapperets

värde,

och torde derför detta anslag böra med 60,000

kronor förhöjas till belopp af 224,000 kronor.“

7:o

Kontroll d tillverkning saf gifter.

“Då förslagsanslaget för kontroll å tillverkningsafgifter, som är

uppfördt till belopp af 400,000 kronor, öfverskridits år 1875 med 25,000

kronor, år 1876 med 57,000 kronor och år 1877 med 132,000 kronor,

hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att detta förslagsanslag måtte höjas med 100,000

kronor, eller från 400,000 kronor till 500,000 kronor.“

8:o.

o

Å lder s tillägg.

“Förslagsanslaget till älderstillägg, för närvarande upptaget till

14,000 kronor, torde med afseende ä den föreslagna löneregleringen för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 e.) till Kongl. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1879.

kammarkollegium och öfverintendentsembetet böra förhöjas med 6,000

kronor.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att förslagsanslaget till ålder stillägg måtte ökas

med 6,000 kronor, eller från 14,000 kronor till 20,000

kronor.u

9:o. ''

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

“För vinnande af jemn slutsumma å sjunde hulVudtitelns ordinarie

anslag får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved in. m. måtte höjas med 2,700 kronor,

eller från 19,026 kronor 82 öre till 21,726 kronor

82 öre.“

10:o

Ersättningar in. in. till följd af indelta arméens ajlöningstillgångars

öfvertagande af statsverket.

slag,

“De

att å

gälla

skäl, livilka vid

föregående

riksmöten föranledt Eders Kongl

extra stat äska och Riksdagen att bevilja ifrågavarande anfortfarande,

och jag får derför i underdånighet hemställa,

att anslaget måtte begäras äfven för är 1880, hvarvid dock, för vinnande

af jemn slutsumma å hufvudtitelns extra anslag, det såsom förslagsanslag

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne

uppförda beloppet 4,632 kronor 52 öre torde utföras med 4,578 kronor

45 öre, och att således Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1880 måtte under sjunde

liufvudtiteln uppföras under gemensamt namn, »ersättningar

m. m. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars

öfvertagande af statsverket», följande belopp,

nemligen:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. u.v 1, om statsverket 1879. 13

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemmanen

i Skåne (förslagsanslag)............ kronor 4,578: 45.

„ militieboställskassan ................. ,, 17,000: —.

„ ersättning åt arrendatorer af

militieboställen och åt militära

indelningshafvare på gammal

stat för dem förut från en del

af boställskassornas medel tillfallande

ränteafkomst (förslagsanslag)

....................................... „ 4,800: —

summa kronor 26,378: 45,

deraf förslagsanslag 9,378 kronor 45 öre.a

Departementschefen fortfor härefter:

»Utöfver de af mig dels den 8 november och den 30 december

sistlidna år och dels denna dag gjorda hemställanden rörande ordinarie

anslag å sjunde hufvudtiteln, har jag icke anledning att i samma hufvudtitel

föreslå någon ändring. Om mina denna dag i detta hänseende

gjorda underdåniga framställningar vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bifall, skulle, med iakttagande af Eders Kongl. Maj:ts redan fattade

beslut rörande kammarkollegii, öfverintendentsembetets och telegrafverkets

stater, de ordinarie anslagen således komma att ökas genom

i

ning

anslagen:

till

kammarkollegium ........................

kronor

4,100

stämpelpappersomkostnader ......

11

60,000

öfverintendentsembetet ...............

11

10,500

kontroll å tillverkningsafgifter

11

100,000

11

ålderstillägg...................................

11

6,000

11

skrifmaterialier och expenser,

ved in. in.....................................

11

2,700:

men

deremot minskas genom ned-

183,300:

sättning i anslaget till telegrafverket

kronor 70,000:

tillökningen

utgöra

lägges

hvadan således

het skulle

och om härtill lagges summan

nuvarande ordinarie

hufvudtiteln ..................

skulle den nya summan

titelns ordinarie

i sin hel
-

kronor

af de

113,300:

anslagen

anslag

af hufvudblifva

...

kronor 12,830,700: —,

kronor 12,944,000: —.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. grop. n-.o 1, om statsverket 1879.

Vidare får jag i underdånighet erinra, att de af mig för år 1880

föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:

Dyrtidstillägg:

för kammarrätten .......................................................... kronor

Kammar koll egiurn:

för granskning af nya jordeböcker............................. ,,

„ genomförandet af dess nya organisation ............ ,,

Förvaltningen af statens domäner:

till domänernas förvaltning ........................................

„ resekostnader vid domänförvaltningen (förslags
-

22,320:

13,600:

10,000:

föi
till
-

föi
-

anslag)

Statskontoret:

genomförande af dess nya organisation............

ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda

utgifter tillhörande denna hufvudtitel ............

Ofverintendentsembetet:

genomförande af dess nya organisation...........

Postverket:

bidrag till trafikutgifter (förslagsanslag) ...............

Ersättningar m. m. till följd af indelta arméens

aflöning stilig äng ars öfvertagande af statsverket:

inlösen af dagsverksskyldigheten från hästhemman

i Skåne (förslagsanslag)............................................

militieboställskassan .......................................................

ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt

militäre indelningshafvare på gammal stat för

dem förut från en del af boställskassornas medel

tillkommande ränteafkomst (förslagsanslag) ......

För genomförande af tomtreglering å Riddarholmen

i Stockholm .............................................

80,000: —

14,000: —

10,700:

28,001:

1,000:

DO

100,000: —

4,578: 45

17,000: —

4,800: —

10,000: —

Statsrådets

partementschefen

öfrige ledamöter

sålunda hemstält

tillsammans kronor 316,000: —

instämde i hvad föredragande deoeh

föreslagit beträffande anslagen

under sjunde hufvudtiteln; och behagade Hans Magt Konungen dertill

lemna nådigt bifall.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 0 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 15

Sedan de till öfrige luifvudtitlar hörande frågor blifvit på föredragning-

af vederbörande departementschefer pröfvade, anhöll chefen

för finansdepartementet, statsrådet Forssell, att få i underdånighet anmäla

de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

Hvad först angick

pensions staten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Magt den 30 sistlidne december,

på föredragning af sjöförsvarsdepartementet, beslutat föreslå Riksdagen,

att — under förbehåll det den för amiralitetskrigsmanskassans

löntagare nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades

antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas

eller förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt,

som deraf skulle föranledas, bifaller eu sådan förändring — löntagare

å amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid afskedstagandet erhålla

pension och fyllnadspension i enlighet med de genom nådiga kungörelsen

den 24 november 1876 och nådiga brefvet den 22 juni 1877 för

pensionering af kongl. flottans civilstat faststälda grunder, och att följaktligen

de för denna pensionering erforderliga medel, till den del de icke

komma att utgå från amiralitetskrigsmanskassan, må bestridas af det

för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar på

nionde hufvudtiteln anvisade anslag; dock med vilkor att den förhöjda

pensionsafgift, som dessa grunder bestämma, skall erläggas från och

med den 1 januari 1878 eller, om lönen hvarpå pension srätten grundas

senare tillträdts, från och med månaden näst efter den sådant tillträde

egt ruin; samt

att hide punkten uti de vid 1876 års riksdag godkända och i

nådiga kungörelsen den 24 november 1876 utfärdade grunder för pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar må erhålla

följande förändrade lydelse:

»Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra

allmänna medel än dem, som för pensionering af flottans befäl och

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o 6 e) till Konc/l. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fyllnadspension.

»

Beträffande

indragning sstaten

erinrade departementschefen om Kong!. Maj:ts på nedan nämnda

departements fördragning’ dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet

tillhandakomma protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande

till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning:

att assesoren i Göta hofrätt Constans Edvard Stjernspetz må, från

och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet, blifver

honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,300 kronor,

motsvarande eu assessorslön i lägsta lönegrad;

att notarien i samma hofrätt Israel Christian Josef Palm må, från

och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen

blifver honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och

derifrån "under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande

årlig pension af 3,000 kronor;

att krigshofrättsrådet Lars Johan Rliodin må, när lian, efter fylda

05 år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, å allmänna indragningsstaten

under sin återstående lifstid uppbära eu årlig pension af 4,500

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt

afsked blifver honom beviljadt;

att direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Carl

Johan Wiherg, efter fylda 65 år, må, oaktadt han icke uppnått de för

pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten

uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med

månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked,

af eu pension till det belopp, som skulle honom tillkommit, derest, han

varit i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom

vilkor för dylik pensions erhållande stadgadt'' tid;

att arbetsföreståndaren vid straff-fängelset å nya varfvet vid Göteborg

Christian Ferdinand Bluhme må, från och med månaden näst efter

den, hvarunder afsked från berörda befattning blifver honom beviljadt,

under sin återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten

eu årlig pension af 1,000 kronor; samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. grop. mo 1, om statsverket 187!). 17

att förste vaktskottstapeln vid länsfängelset i Östersund Olof Borg

inå berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller

afsked från första vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda länsfängelse,

å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid upphålla en hans

nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af den pension af 120

kronor, Borg redan af statsmedel åtnjuter, motsvarande årlig pension

af G30 kronor;

på landtförsvarsdepartementets föredragning:

att för enkan efter ailidne stallmästaren vid husarregementet

Konung Carl XV, Mathias Giese, Ingrid, Petersson må å allmänna

indragningsstaten uppföras en årlig pension af 300 kronor, att från

och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas;

att för enkan efter t. f. intendenten vid arméns utredningsförråd

i Göteborg, f. d. öfvers telöjtnanten Johan Fredrik Flack, Heller id Fredrika

Zelotn må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af

300 kronor, att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid

åtnjutas; samt

att till understöd åt ännu q varlefvande, i behof stadde landtvärnsmän

må för år 1880 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,

med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje

landtvärnsman;

på civildepartementets föredragning:

att Konungens fogat Wilhelm von Schoultz må, från och med månaden

näst efter den, i hvilken han från fogattjensten erhåller afsked,

åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande

hans nu innehafvande lön, eller 4,500 kronor;

att ailidne Hskeriintendenten Hjalmar Widegrens enka, Elin Andrietta

Lovisa Widegren, född Hardin, må beviljas en årlig pension af 600

kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med april

månad 1878, eller månaden näst efter den, i hvilken intendenten Widegren

allidit, och så länge hon förblifver enka;

att styresmannen för afvittringsverket i Westerbottens län, komrnissionslandtmätaren

Per Adam Kjellerstedt må berättigas att, sedan han

uppnått 60 års ålder, vid afskedstagande!. från berörda styresmannabefattning

och från kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin

återstående lifstid från allmänna indragningsstaten en årlig pension till

belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

i hvilken afskedet, i nåder beviljas;

Bih. till RIM. Prat. 187.9. 1 Samt. 1 Afl

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. pröp. mo i, om statsverket 187é.

att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås,

Samuel Theodor Göranssons tre minderåriga barn, sönerna Herman Samuel

och Axel Gustaf samt dottren Hilda Maria må uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1879 af ett

årligt understöd till belopp af 100 kronor hvardera, att utgå till dess

de hvar för sig uppnått 18 års ålder, samt derefter, för sonen Axel

Gustaf och dottren Hilda Maria, så länge de af sjukdom äro urståndsätta

att genom eget arbete i väsentlig män bidraga till sitt uppehälle

samt jemväl i öfrig! sakna utväg att sig försörja; samt

att kommissionslandtmätaren i Jemtlands län Conrad Mauritz

Hallqvist må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten,

för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig

pension af 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

hvarunder afskedet blifver honom beviljadt;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

att bammorskelärarne i Stockholm och Göteborg må ega rätt att,

då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande! från tjensten uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen

uppgår;

att professorerne och lektorn vid, veterinärinstitutet må ega rätt att,

då de uppnått 65 års ålder och, hvad lektorn beträffar, då han i 20

år tjenstgjort vid institutet, efter afskedstagande! från tjensten uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen

uppgår;

att riksantiqvarien, filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand, må,

från och med månaden näst efter den, då afsked blifver honom beviljadt,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en mot hans nuvarande löneinkomster svarande pension af 6,000

kronor årligen;

att notarien vid konsistorium i Westerås, filosofie doktorn Johan

Wilhelm Sjöqvist, må, från och med månaden näst efter den, då afsked honom

meddelas, öfverflytta s på allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension till belopp^af 3,000 kronor

årligen;

att för director musices vid universitetet i Upsala, professoren

Jacob Axel Josephson, må såsom personligt lönetillägg å allmänna indragningsstaten

uppföras ett belopp af 500 kronor, att från innevarande

års början till honom årligen utgå;

. att adjunkten vid allmänna läroverket i Malmö, filosofie doktorn

Arvid Carl Åkerman, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åt*

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 19

njutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas,

af pension till belopp af 2,000 kronor årligen;

att kollegan vid allmänna läroverket i Sundsvall, filosofie doktorn

Johan Simon Nordström, må undfå rätt till pension å allmänna indragningstaten

till belopp af 1,125 kronor årligen, att utgå från och

med månaden näst efter den, då afsked blifver honom beviljadt;

att intendenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska afdelning,

professoren Nils Johan Andersson, må, från och med månaden näst

efter den, då afsked från intendentsbefattningen blifver honom beviljadt,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

4,000 kronor årligen; samt

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedts

enka, Hedda Hjertstedt, född Hinnande/’, må eg a att, från och med

innevarande år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 600 kronor årligen.

Departementschefen anförde vidare:

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har f. d. statskommissarien

Bruno Bernhard Johanssons enka, Sigrid Petré, underdånigst

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att å allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension af

800 kronor för sökanden och två hennes minderåriga barn.

Af handlingarne inhemtas: att f. d. statskommissarien Johansson,

som afled den 4 december sistlidet år, inträdt i statens tjenst den

5 november 1841 och den 30 april 1852 utnämnts till kanslist i statskontoret,

der han efter hand befordrats till sekreterare och den 8 april

1864 till statskommissarie; att Johansson, hvilken således vid sitt afskedstagande

i maj 1877 varit i statens tjenst i nära 36 år, vid flere

riksdagar haft anställning i stats-utskottet, under 1862—63 årens riksdag

såsom sekreterare, och jemväl tjenstgjort såsom sekreterare hos

Rikets Ständers revisorer, hvarförutan Johansson innehaft betydande

kommunala uppdrag; att Johansson i äktenskapet med nu efterlefvande

enkan egt två ännu lefvande barn, en son, 8 år gammal, och en dotter,

9 år gammal; samt att enkan, enligt vederbörande kyrkoherdes intyg,

befinner sig i fattiga omständigheter, och, efter hvad läkare vitsordat,

i följd af sjuklighet svårligen kan med eget arbete sig försörja; härjemte

. har till stöd för den underdåniga ansökningen af sökanden anförts,

att, derest Johansson, som på grund af sjuklighet nödgats, vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 4, om statsverket 1879.

genomförande af statskontorets nya organisation, taga afsked, kunnat

allenast några månader längre eller till början af år 1878 qvarstå i

tjenst, sökanden och hennes barn, enligt det för civilstatens enke- och

pupillkassa den 30 november 1877 utfärdade reglemente, skulle från

nämnda kassa kommit i åtnjutande af årlig pension af 1,200 kronor i

stället för allenast 800 kronor, hvartill de nu vore berättigade; äfvensom

att, ehuru bouppteckning efter Johansson ännu icke hållits, det

likväl vore känd!, att boet komme att utvisa brist, snarare än öfverskott,

hvilket ock framginge af det intyg, vederbörande kyrkoherde

lemnat om sökandens omständigheter.

I afgifvet underdånigt utlåtande har statskontoret, med hänsyn

till f. d. statskommissarie!! Johanssons långvariga och ganska omfattande

embetsmannaverksamhet samt den utblottade ställning, i hvilken hans

efterlemnade enka och två minderåriga barn sig befinna, tillstyrkt nådigt

bifall till den gjorda ansökningen.

Den omfattande verksamhet Johansson under en längre följd af

år utöfvat i det allmännas tjenst, i förening med den omständigheten,

att sökanden genom mannens afskedstagande före 1878 års början

gått miste om den ofvan omförmälda förhöjningen i pensionsbeloppet

från civilstatens enke- och pupillkassa, jemte hvad i ärendet eljest

förekommit, synes mig utgöra giltig anledning att bereda sökanden

understöd, och hemställer jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för statskommissarien Johanssons enka Sigrid

Johansson, född Petré, må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor, att

från och med år 1879 till henne utgå, så länge hon

förblifver enka.

För bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod

å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen

vid 1840—1841 årens riksdag, för hvilken spanmål, om

och i den mån medelpriset öfverstiger 7 riksdaler banko eller 10 kronor

50 öre tunnan, särskild ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 3 februari

1841, bör från allmänna indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma,

har statskontoret i sin den 13 sistlidne december afgifna berättelse om

statsverkets tillstånd och förvaltning upplyst, att riksmarkegångspriset

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. H:o 6 e) till Katigt. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879, 21

å spannmål under åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2 kronor 45 öre

för kubikfoten, eller 15 kronor 46 öre tunnan, och torde alltså ifrågavarande

ersättning nu böra föreslås att utgå efter 15 kronor 46 öre

för tunnan spanmål. Då, enligt hvad statskontoret tillika meddelat,

beloppet af den spanmål, som inbegripes under omförmälda löner, för

närvarande utgör 87 tunnor, i följd hvaraf alltså den utöfver 7 riksdaler

banko eller 10 kronor 50 öre per tunna uppkommande tillökningen

af 4 kronor 96 öre skulle komma att uppgå till 431 kronor 52 öre,

hemställer jag, i öfverensstämmelse med hvad statskontoret föreslagit,

att det anslag, som till betäckande af ifrågavarande

utgift å allmänna indragningsstaten erfordras,

må upptagas i rundt tal till 400 kronor,

Då de anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragning sstaten,

hvilka dels enligt Eders Kongl. Maj:ts förut fattade, af mig nu

omförmälda nådiga beslut, dels ock enligt af mig i underdånighet framstäldt

förslag, skulle hos Riksdagen äskas, kunna antagas blifva uppvägda

af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma,

anser jag någon förändring i beloppet af nämnda anslag nu

icke erforderlig, och då hvad Eders Kongl. Maj:t besluta föreslå under

pensionsstaten icke heller förutsätter någon förhöjning i de å denna stat

uppförda anslag, skulle alltså de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln

blifva desamma som hittills, eller:

anslag till pensionsstaten ............................................. kronor 1,282,550: —,

förslagsanslag till allmänna indragningsstaten ...... ,, 958,450: —,

tillsammans kronor 2,241,000: —.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel tillåter jag mig

i underdånighet erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t förut denna dag,

på föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet, beslutit föreslå,

att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande

år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande

årets pensionering användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp,

som nu kommer att äskas, är å innevarande års stat uppfördt, skulle

således icke heller, hvad angår extra anslag under förevarande hufvudtitel,

någon förändring nu ifrågakomma.“

Hvad föredragande departementschefen sålunda,

rörande reglering af anslagen under nionde hufvudtiteln

och dermed sammanhang egande ämnen, i underdånighet

anfört och hemstält, biträddes af statsrådets

öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen

i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans

Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte

förordna, att de nu anmälda, för statsregleringen erforderliga

handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Härefter yttrade departementschefen:

»Enligt mig från fullmäktige i riksgäldskontoret tillhandakommen

uppgift af den 12 sistlidne december, som under Lutt. B. torde

få biläggas dagens protokoll, lära de riksgäldskontorets utgifter för år

1880, hvilka skola i riksstat uppföras, kunna beräknas sålunda:

till riksdags- och revisionskostna
der.

........................................ kronor 514,000: —

„ justieombudsmansexpe
ditionen

.............................. ,, 21,300: —

,, riksgäldskontorets aflö
ningar

och pensioner ...... „ 90,500: —

„ åmun teter och räntor ... ,, 12,266,607: 59. 12,892,407: 59.

hvarifrån afgå till riksgäldskontoret

inflytande rånte- och kapitalafbetal
ningar,

beräknade till .................................... kronor 2,331,320: —•.

Återstod att af statsverket bestridas: kronor 10,561,087: 59.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kong!,. Maj ds nåd. pröjt, nid /, om siatsverhet 1879. 23

Vid ofvanstående beräkning'' hafva fullmäktige dock anmärkt, att

beloppet af det från statskontoret för år 1880 påräknade annuitetsanslag

beror på statskontorets behof af kassaförlag under samma år, enär fullmäktige,

som antagit att det nu utestående kassaförlaget skulle under

år 1879 varda återbetaldt och under år 1880 icke vara erforderligt, endast

under denna förutsättning kunnat beräkna för detta år en ränta å innestående

behållningar af 300,000 kronor. För min del vågar jag för

närvarande icke förutsätta annat än att behof af kassaförlag skall

komma att för statskontoret uppstå under 1880 års statsregleringsperiod;

men då det bör antagas, att genom beredande af tillräckliga statsinkomster

åtminstone må undvikas brist i 1880 års stat, synes man mig äfven

kunna hoppas, att statskontoret icke i samma utsträckning som under

förflutna år skall behöfva anlita riksgäldskontorets tillgångar. Under

sådan förutsättning och med hänsyn tillika å slutsiffrornas afjemnande,

tillåter jag mig att nedsätta det af fullmäktige för år 1880 som inkomst

af rånte- och kapitalafbetalningar upptagna belopp till 2,032,407 kronor

59 öre, för att i motsvarande mån med 298,912 kronor 41 öre höja det

till utgående från statskontoret beräknade annuitetsanslag, hvaraf uppkommer

följande beräkning öfver det för riksgäldskontoret erforderliga

anslagsbelopp:

till riksdags- och revisionskostnader och för justitieombudsmansexpe
-

ditionen............................................................................. 535,300: —

„ riksgäldskontorets aflöningar och pensioner ......... 90,500: —

„ annuiteter och räntor ..................... 12,266,607: 59,

hvarifrån afgå rånte- och kapitalafbetalningar

............................................. 2,032,407: 59. 10,234,200: —

summa kronor 10,860,000: —.

Sammanställas ofvanstående utgiftsposter med de anslag, som

Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes föredragning

beslutat under hufvudtitlarne äska af Riksdagen för år 1880, så erhålles

följande öfversigt af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil, n:0 6 e) till Konrjl, Majds nåd. prop w.-o 1, om statsverket 187It.

Statsverkets utgifter dr 1880.

Utgifter:

Ordinarie.

I

II

in

IV

v

VI

VII

Vill

IX

Under hufvudtitlarne:

hufvud titeln................

Extra.

Summa.

ii

11

ii

11

11

11

11

1,218,000

3.740.000

613,800

17.600.000

5.206.000

4,185,482

12.944.000

9,533,948

2.241.000

17

07

45,000 —

4,500,—

2,100,000:—

1,499,000;—

1,314,517 83

316,000 —

328,751193

900,0001—

1,218,000-

3,785,000-

618,300

19,700,000-

6,705,000’-

5,500,000]-

13,260,000

9,862,700

3,141,000

summa kronor ] 57,282,230 24 6,507,769 76163,790,000

Utom hufvudtitlarne:

I riksdags- och revisions
kostnader

m. m.............

II statsskuldens förvaltning

:

a) annuiteter och räntor,

utföras med .................

b) riksgäldskontorets aflöning

m. m...............

535,300

10,234,200

90,500

summa kronor 68,142,230

10,860,000

24| 6,507,769176174,650,0001-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 11:0 <> <) till Kongl. Majda udd. prop. 11:0 1, om stats rerket 1879. 25

Härtill skulle såsom utgift för statsregleringen 1880 läggas ersättning

för den i 1878 års statsreglering uppkomna brist, hvarom jag

förut förmält, men under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till

ett förslag om betäckande deraf redan under innevarande år, hvilket jag

längre fram skall framställa, torde ersättningen icke böra i 1880 ''års

riksstat upptagas.

Till betäckande af sålunda föreslagna utgifter för år 1880, Indika

med hänsyn till sin natur kunna fördelas i

ordinarie att utgå från statskontoret .............................. 57,282,230: 24.

» ''» » riksgäldskontor^; ..................... 10,860,000: —

extra ordinarie » » statskontoret ................. 6,507,769: 76,

summa kronor 74,650,000: —,

skulle statsverket, efter den beräkning jag förut haft

tillfälle att för Eders Kong]. Maj:t framlägga, ega

tillgångar uti

statsverkets inkomster: ordinarie...... 18,000,000: —

bevillningar... 48,280,000: —

bankovinst .......................................... J,876,000: — 68,156,000: —.

Det behof af ökade statsinkomster, som sålunda uppstår af 6,494,000: —

kronor, synes mig böra fyllas så vidt möjligt genom förhöjd beskattning

a. sådana konsumtionsartiklar, Indika icke kunna för lifsförnödenheter

anses, och hvilkas förbrukning är tillräckligt vidsträckt, för att af deras

beskattning må kunna påräknas någon nämnvärd statsinkomst.

I främsta rummet förekommer härvid artikeln bränvin, hvars fördyrande

icke torde möta någon betänklighet ur synpunkten al'' det allmännas

intresse eller med hänsyn till njutningsmedlets fysiska och

moraliska verkningar. Den omständigheten, att eu utredning för närvarande

pågår rörande i truga satta förändringar i lagstiftningen för

bränvins tillverkning och försäljning, lär icke heller få anses innebära

något hinder mot en i öfrig! påkallad förhöjning af skatten. För denna

åsigt talar älven att, efter hvad jag har mig bekant, meningarne inom

den med denna utredning sysselsatta komité, ehuru i andra hänseenden

skilda, öfverensstämma derutinnan, att den nuvarande skatten bör med

minst 40 öre förhöjas. Nämnda belopp torde ock utgöra den yttersta

gräns, till hvilken förhöjningen må kunna på eu gång sträckas, så väl

med hänsyn till de ekonomiska verkningarna af densamma som till

det finansie]a resultat, som deraf må vara att med någorlunda säkerhet

beräkna.

Bih. till B Hind. Bot. 1879. 1 Sand. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Majis nåd. prop. n.-o 2, om statsverket 1879.

Hvad tullsatserna å in förd t. bränvin och sprit af alla slag beträffar,

torde de, såsom vid föregående fall af förhöjning i bränvinstillverkningsafgiften

iakttagits, höra för alla slag ökas med ett mot förhöjningen i

tillverkningsafgiften svarande belopp, eller 40 öre, under iakttagande att

bränvin och sprit på buteljer och krus betraktas såsom ren alkohol

och således påföres förhöjning i den proportion som år 1874 bestämdes.

Då man för beräkningen af det tillägg i inkomst, som af bränvinstillverkningsafgiftens

ökande med 40 öre kan uppkomma, har att

utgå från den nyss för 1880 beräknade inkomsten, 13,150,000 kronor,

svarande mot ett tillverkningsbelopp af 16,437,500 kannor, får naturligtvis

ej förbises, att en så betydlig förhöjning af skatten måste antagas

icke blott förhindra tillväxten af bränvinsförbrukningen, utan omedelbart

bidraga till dess förminskning, och det minsta afdrag jag på denna

grund anser mig förslagsvis kunna beräkna är tio procent. Ett sålunda

funnet belopp af 14,793,750 kannor skulle efter 1 krona och 20 öre för

kanna gifva en inkomst af 17,752,500 kronor, eller en tillökning å

bränvinstillverkningsafgiften af 4,602,500 kronor.

Vid beräkningen af den ökade inkomst, som kunde vinnas genom

de förhöjda tullsatserna å bränvin och sprit alla slag, har jag utgått

från medeltalet införda kannor under åren 1871—77, dock med frånräknande

af året 1874 för artikeln “bränvin och sprit af säd, potatis

eller andra jordfrukter41, emedan deraf under nämnda år till följd af

alldeles tillfälliga omständigheter infördes ett ovanligt stort belopp.

Med den efter nu gällande tulltarif beräknade inkomsten för dessa

medeltalssitfror har jemförts den efter de föreslagna nya tullsatserna

beräknade inkomsten å samma medeltalssitfror, minskade med tio procent,

enär äfven i fråga om införseln synes böra förutsättas, att skatteförhöjningen

skall verka till dess förminskning. På sådant sätt beräknad

kan tillökningen å denna statsinkomst uppskattas till omkring

306,300 kronor.

I andra rummet torde böra till förhöjning i fråga komma tullafgliten

ä tobak. Det skål, som vid flera föregående tillfällen anförts

emot en förhöjning å denna tullsats, eller att derigenom skulle framkallas

frestelse till smuggling öfver gränsen från Norge, har nu bortfallit,

då Norge nyligen ökat sin tull å råtobak till 50 öre för norskt

skålpund, svarande mot 42,50 öre för svenskt skålpund, och det sålunda

utan någon våda i detta hänseende låter sig göra, att i Sverige

öka den nuvarande afgiften för oarbetad tobak, 29 öre, till jemt 42

öre, eller med 13 öre.

Så vida Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen göra framställning

om ökning af tullsatsen för oarbetad tobak till 42 öre, torde,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 e) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 27

med hänsyn till afgifterna för de olika slagen af arbetad tobak, Indika

för närvarande äro:

för cigarrer och cigarretter .....

.............. 1 krona 30

................ 45

■för malen eller snus

................ 50

för spunnen, hopvriden eller

för stänger och karotter .......

pressad 35

................ 55

höra iakttagas, att dessa satser äro afvägda dels efter det olika förhållande,

hvaruti råtobak beräknats i fabrikaten ingå, dels efter det olika

skydd, de särskilda fabrikationsgrenarne i förflutna tider funnits påkalla,

och att derför förhöjning i desamma, så vida det hufvudsakliga syltet

skulle vara att bibehålla de nuvarande proportionerna, finge ske

med olika belopp för hvarje särskild artikel. Emellertid torde härvid

i främsta rummet böra framhållas, att den öfverensstämmelse med de

norska tullsatserna, hvilken i fråga om tobak alltid ansetts särskilt

eftersträfv ans värd, måste vara af vigt, företrädesvis med hänsyn till

tobaksfabrikaten, Indika äro vida mera än råtobaken egnade, för smuggling.

Då nu Norge, i samband, med bestämmandet af tullen för oarbetad

tobak till 50 öre, faststält tullsatsen för cigarrer till 1 krona

och för arbetad tobak andra slag till 60 öre, allt för norskt skålpund,

motsvarande för svenskt skålpund respektive 85 och 51 öre, torde, hvad

först och främst beträffar artiklarne karlvad, spunnen, vriden _ och

malen tobak samt snus, stänger och karotter, vara lämpligast att, i likhet

med hvad så väl 1865 års tullkomitc som ock bevillningsutskottet

vid 1873 och 1875 årens riksdagar föreslagit, dessa artiklar under en

rubrik sammanföras och att tullsatsen lör denna bestämmes till o0

öre. 1 fråga om tullen å cigarrer lärer ock la. medgifvas, att den

frestelse till oloflig införsel, som redan finnes uti den stora skilnaden,

45 öre per skålpund, mellan den norska tullsatsen och den svenska,

icke bör ökas, och då derjemte bibehållande af den nuvarande

tullsatsen snarare torde bidraga att öka statsinkomsterna än ett

förhöjande af densamma, får jag tillstyrka, att lör artikeln cigarrer

icke föreslås någon förändring i den nu åsätta tullatgiften.

Den ökning i statsinkomst, som kan af i fråga varande förhöjning

i tullsatsen för oarbetad tobak beräknas efter samma grunder som

följts i fråga om tullsatserna å bränvin och sprit, utgör i det närmaste

670,000 kronor. I fråga om tullafgifterna å arbetad tobak, bär

jag icke ansett mig med säkerhet kunna af dem beräkna någon tillökad

inkomst.

Den genom förhöjning i beskattningen af bränvins- och tobaksförbrukningen

beräkneliga tillökningen i statsinkomsterna för år 1880

opaginerad Kontrollera mot PDF

-8 Bil. n:o 6 c) till Kong}. Majds nåd. prop n:0 l. om statsverket 1879.

skulle sålunda uppgå till ett belopp åt 5,578,800 kronor, och måste

således ytterligare 915,200 kronor genom annan beskattning uttagas,

lör att ernå det belopp al 6,494,000 kronor, som till statsbehofvens fyllande

erfordras.

Donna summa skulle visserligen kunna vinnas genom ökning

allenast med eu tredjedel al den allmänna bevillning efter andra artikeln,

som enligt nu gällande grunder utgå]''. Jag tvekar dock att,

innan ännu vunnits vederbörlig utredning och tillfredsställande lösning

af de frågor, som å bevillningens grunder hafva afseende, och så vidt

utan större olägenhet beliofven på annat sätt kunna fyllas, tillstyrka

en förhöjning a denna skattetitel, och anser mig derför böra framför

densamma föredraga annan beskattningsform, som, utan att innebära

någon oskälig tunga för de skattdragande, säkert kan beräknas fylla i

fråga varande behof. Lämpligast i dessa hänseenden synes vara att

lägga en måttlig afgift å de allmänna njutningsmedlen kaffe och socker,

och skulle efter de beräkningar, som deröfver uppgjorts, genom

en tillökning med allenast ett öre å skålpundet kaffe, ett öre å skålpundet

mörkare oraffineradt och deremot svarande 1,9 öre å raffineradt

och ljusare oraffineradt socker, vinnas en ökad statsinkomst

genom förhöjning af tullen å kaffe af............ 233,452

socker ............... 699,906 933,358 kronor;

och då erforderliga beloppet utgjorde ........ 915,200

sålunda ett ringa öfverskott uppstå af ..................... 18,158 kronor
hvarmed

för. närvarande lämpligen torde kunna så förfaras, att till

slutsiffrornas jemkning förhöjningen i inkomst af bränvinstillverknings
afgift

ni föres blott med .................................................... 4,600,000 kronor;

och af tullmedel med........................................................ 1,894 000 “

Vid senast föregående tillfällen, då förhöjning af afgifterna för

nu i fråga varande förbrukningsartiklar af Riksdagen beviljats, har det,

säl skild! med hänsyn till förekommande af oegcntligheter i handelsförhållandena,

funnits nödigt att låta de beviljade förhöjningarna inträda

redan under loppet af det år, då beslutet fattats. Eu sådan åtgärd torde

donna gång vara äfven ur statsverkets synpunkt påkallad, då den brist

i statsregleringen för år 1878, hvilken jag förut antydt, ju förr dess hellre

torde hora betäckas, för att ej alltför mycket öka statens behof af kassaförlag.

Denna brist vållas dels deraf att bränvinstillverkningsalgiften lemnat

omkring 300,000 kronor mindre inkomst än beräknad! varit, dels deraf

afl den för statsverket behållna inkomsten af jernvägarne, som efter

riks staten skulle utgöra 5,709,000 kroma-, till följd af tryckfel trafikföl
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1879

hållanden nedgått till ett belopp, hvilket, att döma efter levereringen

till statskontoret, torde utgöra omkring'' 4,000,000 kronor, och således

understigit beräkningen med 1,700,000. Om Riksdagen medgifver, att

de i fråga satta skatteförhöjningarna få, åtminstone under senare halfåret

al 1879 inträda, kan visserligen icke beräknas, att desamma skola

lemna så mycket som hälften af det belopp, som för år 1880 beräknats, eller

omkring 3,250,000 kronor, men för betäckande af ofvan anförda brist å

omkring två millioner kronor, torde de dock få antagas lemna full tillgång.

Under förutsättning af bifall till hvad jag föreslagit angående

förhöjning i tillverkningsafgiften för bränvin, äfvensom derom att nämnda

förhöjning skall såsom särskild tilläggsafgift utgå redan under innevarande

år från någon viss bestämd dag, torde jag till afgörande i sammanhang

dermed få framställa frågan, huruvida det bränvin, som nämnde

dag obeskattad! qvarligger å nederlag vid brännerierna, antingen genast

skall beläggas med samma förhöjda afgift eller ock tillverkaren intill

den 1 oktober ega uttaga detsamma mot den lägre nu gällande afgiften.

Det är antagligt, att redan från och med det proposition om en

betydlig förhöjning i tillverkningsskatten aflåtcs, skall priset å bränvinet

stiga, och följaktligen äfven tillverkningen inom landet väsentligen

ökas, för att sedan, så snart skatteförhöjningen träd 1 i kraft, åter nedgå.

Detta tillfälliga uppjagande af tillverkningen skall naturligtvis

blifva ännu större, om tillverkaren kan vänta sig fa rätt att bibehålla

det sålunda tillverkade bränvinet på nederlag ända till tillverkningsårets

slut, utan alt derför nödgas betala den högre skatten. Utom den

äfventyrlig^- spekulation, som häraf sannolikt skulle framkallas, måste

en af dylik anledning alstrad stark tillverkning dels väsentligen motverka

det finansiela syftet med skatteförhöjningen, dels utöfva ett menligt

inflytande på sjelfva till verkningen under närmast följande tid. Då

härtill kommer att, enligt gällande bestämmelser rörande förtullning af

utifrån införda varor, som ligga på tullnederlag, desse skola förtullas

»efter de taxor och författningar, som äro gällande dä de till förtullning

angifvas», synes äfven följdriktigheten fordra ett liknande förfaringssätt

med bränvin, som vid tiden för tiilverkningsafgiftens förhöjande ligger

på nederlag vid brännerierna.

Den senast i § 11 mom. 2 af nådiga förordningen den 23 augusti

187(j angående vil k oren för tillverkning af bränvin intagna bestämmelsen

om restitution åt tillverkningsafgiften vid utförsel ‘af bränvin, och

hvilken restitution är större för renad än för icke renad vara, har tillkommit

med anledning af Riksdagens skrifvelse don 19 maj 1871. Enligt

den tekniska utredning, som frågan med anledning af denna skrifvelse

erhöll, och hvilken linnés intagen i Kongl. Maj ds proposition n:o 13

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mapts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

till 1872 års riksdag, skulle den förlust af alkohol, som vid råbränvinets

rening uppkommer, utgöra minst 2 procent, samt följaktligen, så länge

tillverkningsafgiften utgör 80 öre per kanna, vid utförsel af 98 kannor

renadt bränvin restituera^ så stor afgift, som vid tillverkningen erlagts

för 100 beskattningsbara kannor, hvadan alltså afgiftsrestitutionen fölen

kanna utfördt renadt bränvin borde bestämmas tillf# krona, eller i

det närmaste 81,633 öre, hvilket öretal jemnades till 81,7 öre, samma

belopp, som i nu gällande förordning bestämmes. Förhöjes tillverkningsafgiften

till 1 krona 20 öre för hvarje kanna, bör, med bibehållande

af samma grunder för beräkning af restitutionen, denna blifva

w kronor eller, i det närmaste 1 krona 22 ''/2 öre, hvilket belopp, med

afseende derå att alkoholförlusten vid reningen blifvit antagen till den

minsta kända, torde böra utjemnas till 1 krona 23 öre.

1 öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt och under

erinran att de förändrade bestämmelser i fråga om hvitbetssockertillverkningsafgiften,

om tullsatsen å ättika och eether spirituosus samt om

restitution vid återutförsel af tobak- och sockerfabrikat, hvilka af förhöjning

uti i fråga varande afgifter må vara påkallade, af Riksdagen

lära utan särskild framställning från Eders Kong], Maj:t iakttagas, hemställer

jag,

att Eders Kongl. Magt ville i särskild proposition

äska, att Riksdagen måtte

dels i fråga om bevillningarne för år 1880

bestämma, att för bränvin, som inom landet ''tillverkas,

skall erläggas en afgift af en krona tjugo öre för

hvarje kanna af sådant bränvin, som innehåller 50

procent alkohol vid -f- 15° å Celsii termometer;

att för nedannämnda artiklar må vid deras införsel

i riket erläggas följande tullsatser

för bränvin och .sprit: kr. öre.

på fastager: I1 kanna a£50l

1 ,, ° ,, procents alko-| 1

åt säd, potates eller andra jord- hoihait vid 1 I: 7ii.

frukter ........: ........................... + 150 c
-

jl kanna af 50 j

åt ris: ärra k .................................. hoihait vid !■'' ''«•

j + 15» C.

, ,1 kanna af 50

åt Sockel . llim ..............................| procenta alko-l*

af vindrufvor: hoihait vid i1-

'' r 15° C. 1

då varan är i Frankrike till-Ji kanna af 501

verkad och derifrån siövä-j i,ro«ents alk°- .

. J hoihait vid o,).

gen direkte införes ..............( + 15° c. )

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 31

för bränvin och sprit:

på fastager:

af vindrufvor:

då varan är annorstädes

verkad eller på annat sätt

införes

till ~ ] r kanna af 501

/procents alko-|

liolhalt vid j

4* 15° C. I

kr. öre.

1: 7o.

I1 kanna af 50

af annan frukt ^procenta aiko
I

holhalt vid

+ 15° C.

på buteljer eller krus: (i kanna utan

it * i ^ < afseende på

tillä Sldg......................................|alkoholhalten.

Tobak: oarbetad, blad och stjelk 1 skålp. ........

arbetad: cigarrer och

cigarretter „ ...............

,, andra slag „ ..............

Kaffe..............................................1 skålp..........

Socker: raffineradt, alla slag,

samtoraffineradt, till färgen

icke mörkare än n:o

18 af gällande holländsk

standard ........................1 Gentil. .........

oraffineradt, mörkare än

n:o 18 ............................ „ ............

| 1: ro.

| 2: 70.

— i i.

1: 30.

- 50.

— ii.

12: »o.

9: —

att bränvin, som ligger å nederlag vid bränneri,

skall beläggas med den afgift som är gällande,

då skatteliqviden för detsamma till vederbörande landtränteri

verkställes, samt

att den restitution, som åtnjutes vid utförsel af

bränvin, för hvilket, stadgad tillverkningsafgift blifvit

erlagd, skall utgöra 1 krona 23 öre för eu kanna

renadt bränvin och 1 krona 20 öre för en kanna icke

renadt bränvin af normalstyrka;

dels ock besluta, att de sålunda föreslagna förhöjningar

i afgifterna för inom landet tillverkad!

bränvin och i tullsatserna å bränvin och sprit, tobak,

kaffe och sockerskola såsom tilläggsbevillningar utgå

äfven under innevarande år från den tid, som, efter

det Riksdagen i ämnet fattat beslut, af Kong]. Maj:t

kungöres.

Under förutsättning af bifall till denna min hemställan, tillåter jag

mig tillstyrka

opaginerad Kontrollera mot PDF

o2 Bil. n:o (i e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. 11:0 1, om statsverket 1879.

att i den nådiga propositionen om statsverkets

tillstånd och behof den beräknade inkomsten af tullmedlen

för år 1880 måtte få utföras med 24,894,000

kronor och den beräknade inkomsten af bränvinstillverkningsafgiften

med 17,750,000 kronor; samt

att, då allmänna bevillningen bland inkomsterna

inräknats med ett belopp af 4,000,000 kronor, Eders

Kongl. Maj:t i nämnda proposition måtte af Riksdagen

äska allmän bevillning för år 1880, att utgå efter

de grunder, som Riksdagen kan finna erforderliga för

ernående af den sålunda beräknade inkomsten.

Riksstat^!! för år 1880 skulle, under förutsättning af bifall härtill,

erhålla följande utseende:

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

!

Kik§staten för år 1880.

Bth. till RtJid. Prof. 1879. 1 Sami. i Äfd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Tillgångar och inkomster:

Inkomster för är 1880:

ordinarie....................................................... 18,000,000:

bevillniugar............................................... 54,774,000:

Af riksbankens vinst för år 1878 ...........................................

Kronor. ;öre.

72,774,000,''-

1,876,000-

Summa kronor 74,650,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879■

O»)

Utgifter:

Anslag under hufvudtitlarne:

ordinarie ...........................................

extra ordinarie...............................

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

Statsskuldens förvaltning:

annniteter och räntör ...................

riksgäldskontorets aflöning m. m.

Kronor.

öre.

......... 57,282,230: 24.

........... 6,507,769: 76.

63,790,000

535,300

—

........... 10,234,200: —

........... 90,500: —

10,324,700

Summa kronor

74,650,000

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. n:o 6 e) till Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Enligt fullmäktiges i riksgäldskontoret till mig den 12 sistlidne

december afgifna förslags beräkning öfver riksgäldskontorets inkomster

och utgifter från den 12 december J878 till slutet af år 1880, skulle

riksgäldskontoret vid slutet af år 1879 ega en behållning,

uppgående till ...................................................... kronor 17,457,055: 93.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts

på civildepartementets föredragning beslutade framställningar, att under

år 1879 måtte få utbetalas dels 170,000 kronor till byggnader vid centralstationen

i Stockholm, dels 1,470,000 kronor utöfver det för året bestämda

anslag till fortsättande af norra stambanan, skulle i fråga komma

att från nämnda behållning vid 1879 års slut göra afdrag af 1,640,000 kronor,

men härvid förekommer att, enligt mig från jernvägstrafikstyrelsen

till hand ak om me n upplysning, materialförrådet under det förflutna året,

till följd al trafikens minskning och prisfall å flera materialier, nedgått och

icke ökats, så. att styrelsen anser sig ej komma att taga i anspråk under

år 1879 det till ersättning för möjlig ökning i jernvägarnes materialförråd

under detta ar uti riksgäldskontorets stat beräknade belopp af en million

kronor, hvilket sålunda i stället kan till de nu i frågasatta utgifterna

användas. Med iakttagande häraf behöfver den af fullmäktige angifna

behållning till år 1880 minskas allenast med 640,000 kronor, och skulle

således utgöra .......................................................... kronor 16,817,055: 93.

På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kongl.

Maj.t beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1880 anvisa till utgående

under samma år:

till fortsättande af statens jern vägsbyggnader kronor 7,000,000: —

)) förstärkande af materielen å norra stam
-

banan

nybyggnader

vid äldre stambanorna

1,500,000

350,000

tillsammans kronor 8,850,000

Då samtlige dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta

medel bestridas, tillstyrker jag:

_ att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att ifrågavarande belopp må anvisas att utgå från

riksgäldskontoret.

1 underdånig skrifvelse åt den 23 maj 1878 yttrade Riksdagen, i

fråga om beredande af tillgång till låneunderstöd för sänkning af sjöarne

Hjelmaren och Qvismaren, att Riksdagens år 1877 härom uttalade åsigt

innefattade, att Riksdagen ej ville medgifva upplåning för berörda stats
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj.is nåd. jorop. n:o 1, om statsverket 1879. 37

utgifts bestridande, med mindre än att för något af de år, hvarunder

lånet skulle utgå, förhållandet emellan statens inkomster och disponibla

tillgångar samt dess utgifter gjorde ett sådant förfaringssätt oundgängligen

nödvändigt. Vid det förhållande som nu inträdt, att statens inkomster

och disponibla tillgångar icke förslå för bestridande af utgifterna

utan upptagande af nya skatter, och då det icke torde få anses

lämpligt att ytterligare öka dessa skatter för att användas till utlåning

åt ett sjösänkningsbolag, hemställer jag

att tillgång till det låneunderstöd för sjöarne

Hjelmarens och Qvismarens sänkning, som under år

1880 skall från statskontoret utgå med 300,000 kronor,

måtte på det sättet beredas, att riksgäldskontoret

under samma år till statskontoret öfverlemnar ett belopp

af 300,000 kronor.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad jag

sålunda hemstält och tillstyrkt, skulle en beräkning öfver riksgäldskontorets

tillgångar och behof under år 1880 erhålla följande utseende:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Riksgäldskontorets till
-

Tillgängar:

Beräknad behållning från år 1879 ......................................................

Inkomster:

kapital- och ränteinbetalningar ....................... 2,032,407: 59

ersättning af statsverkets medel för riksdagsoeh

revisionskostnader äfvensom annniteter

å statsskulden enligt den å pag. 23 upptagna

beräkning............................................. 10,860,000: -

Kronor.

16,817,055

93

12,892,407159

Summa kronor

29,709,463j52

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (i e) till Kongl Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

39

gängar och utgifter år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för justitieom
budsmansexpedilionen

......................................... 535,300: —

Riksgäld skontorets aflöning och pensioner............ 90,500: —

Annuiteter och räntor................................................... 12,266,607: 59

Vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar ...

Vid 1878 års riksdag anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Carlberg till

Lilla Värtan ........................................................ 600,000:

för ökning i statens jernvägars materialförråd

och kassaförlag ................................................... 1,000,000: —

Af Kongl. Maj:t för år 1880 äskade

anslag till statens jernvägsbyggnader ......... 7,000,000:

ii

förstärkande af måleri el en

a

norra stambanan........................ 1,500,000:

„ nybyggnader vid de äldre stam
-

banorna

inbetalning till statskontoret af det till Hjelmarens

och Qvismarens sänkning för år

1880 beviljade låneunderstöd .....................

I Beräknad behållning till år 1881................................

350,000:

300,000:

Kronor.

12,892,407

2,000,000

59

1,600,000!—!

9,150,000

4,067,055

93

Summa kronoij 29,709,463(52

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Såsom fullmäktige anfört, har statskontorets behof af kassaförstärkning

från riksgäldskontoret, under året

ökats från 2 | millioner i Januari.

samt torde i denna månad komma att ytterligare ökas till 14 millioner.

Jag tillät mig, vid föredragning den 7 januari sistlidet år af

statsverkets tillstånd och behof, fästa uppmärksamheten å de förhållanden,

som kunde medföra, att under vissa förutsättningar riksgäldskontoret

finge med möjligen betydande belopp fylla statskontorets

behof af förlagskapital. Jag hänvisade derå, att statsverket redan

länge uppburit en del af sina inkomster —- ränta, tionde, mantalspenningar,

vakansafgifter och arrendemedel — först i februari och mars

månader året efter det, under hvilket de å samma inkomster anvisade

utgifter varit att bestrida; att statsverket med sin grundfond å

nära 5,000,000 kronor förut kunnat i det närmaste fylla det häraf

vållade behofvet af förlagskapital, men att i senare tider, till följd isynnerhet

af bestämmelserna 1873 om allmänna bevillningens beräkning,

1871 om nederlagsrätt för bränvin och 1874 om militiestatens aflöningssätt,

de inkomster, hvilka inflyta först året efter de derå anvisade

utgifter, ökats till mycket betydliga belopp; att sålunda brist i

kassatillgångarna måste uppstå, så snart statsverket ej under året erhölle

stora öfverskott å do för året beräknade inkomsterna, men att ett

sådant förhållande visserligen icke vore detsamma som statsbrist, enär,

så länge åtminstone inkomsterna uppginge till beräknade belopp, för

hvarje utgift fans motsvarande inkomst, allenast att den senare i tiden

komme något efter den förra.

Efter förslagsvis uppgjord beräkning ansåg jag mig kunna uppskatta

de poster af 1877 års inkomster, som först under år 1878 /ande

i statskassan inflyta, sammanlagda med statskontorets stora förskott

för postverket, till 16,070,000 kronor. För året 1879 får, till följd af

tillökning i postverkets förskott med omkring 175,000 kronor och i

beloppet af ogulden bränvinstillverkningsafgift med omkring 800,000

kronor, summan af nämnda poster upptagas till minst 17,000,000 kronor,

och då härtill lägges omkring 2 millioner brist i inkomsterna för

»

till 4 4

i Februari,

i April,

i Maj.

minskats

ökats

i Juni.

i Juli.

i Augusti,

i September,

i Oktober,

s. 41 Kontrollera mot PDF

.Bil. u:o ti a) till Konijl. Majd-x-.nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1871). 41

ur 1878 samt. iakttages, att uågpft öfverskott utöfver utgifterna således

icke förefunnits, sa förklaras dieir.af till fullo det behof, statskontoret

haft att, utöfver sin tillgång i stat», verkets grundfond, 5,000,000 kronor,

anlita riksgäld skontoret om kassaföl lag, hvilket behof månad för månad

stigit till 14,000,000 kronor.

1 den till mig aflåtna skrafvalse af den 12 sistlidne december,

hvilken såsom bilaga till detta protokoll bringas till Riksdagens kännedom,

hafva fullmäktige erinrat derom, att 4 g- § af det senast för riksgäldskontor

utfärdade reglemente bemyndigar fullmäktige att anskaffa

de för dess utbetalningar erforderliga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller genom begagnande af krediter, på

vilkor som fullmäktige ega bestämma, men tillika uttalat tvifvel huruvida

den sålunda anvisade utväg afsett eller är ”

lämplig för beredande

det omfång eller af den beskaffenhet, hvar
-

under nuvarande förhållanden icke förefinnes utsigt att å 1880

af medel till kassaförskott

om nu är fråga.

Då

års statsreglering skall uppkomma något betydande öfverskott, lärer

visserligen, såsom jag redan haft tillfälle att antyda, icke böra förutsättas,

att behof vet af kassaföriag skall för statskontoret väsentligen minskas

före eller under nämnde statsregleringsperiod. Deremot tordeerfärenheten

berättiga till det antagandet, att, så vida Riksdagen bifaller hvad

Eders Kongl. Maj:t föreslagit om ökade inkomsters beredande, förhållandet

härutinnan skall inom icke lång tid till statsverkets fördel förändras,

och tillatei jag mig derför vidhålla, att behofvet i dess nuvarande

utsträckning är af öfvergående art. Jag finner på grund häraf ej anledning

att föreslå ökade skatter i ändamål att dermed förstärka statsverkets

grundfond, och anser mig ej heller böra under statsverkets

nuvarande ställning åter upptaga det förslag, som redan eu gång af

Eden

rs

upptåg

Kongl.

m Maj: t för Riksdagen framlagts, om vissa inkomsttitlars

gande i riksstat ett år senare än nu är fallet, — en åtgärd hvilv0n

vane val egnad att stärka statskontorets kassaställning, men som

krafvel* tillskott af m a inkomster för det år, då den skall vidtagas.

det år, då den ________ _____

. Under förutsättning att behofvet således fortfarande som hittills

bör f ''las genom mer eller mindre tillfällig upplåning, tillåter jag mig

först upprepa hvad jag vid föregående tillfälle anfört, eller att behofvet

af kassaförlag förekommer i hvarje lands finansförvaltning; att de!

naturligt. beror deraf, att ingenstädes statens inkomster kunnat så ordnas,

att inkomsterna inflyta alldeles på samma tider som utgifterna bestridas,

och att i de flesta länder, der ej stora förlagshandel* bildats,

finansförvaltningen bemyndigas att till jemnande af nämnda missförhållande,

h\ ilket alltid maste vara mycket föränderligt, från statskassan

Bill. till Piksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afä. * g

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

utgifva antingen sedlar eller anvisningar och vexlar på längre eller

kortare förfallotid. Äfven i Sverige kunde visserligen vidtagas eu dylik

anordning, så att statskontoret bemyndigades att medelst skuldförbindelser

på längre eller kortare tid möta tillfälliga kassabehof, och skulle

för sådant ändamål allenast erfordras att äska Riksdagens medgifvande

till en dylik upplåning. Men dertill torde icke finnas tillräcklig anledning,

så länge som Riksdagen, åt hvilken riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning är förbehållen, i reglementet för riksgäldskontoret bibehåller

den paragraf, hvilken ålägger fullmäktige att för fyllande af sådan

brist, som nu är i fråga, efter Eders Kongl. Maj:ts pröfning åt

behofvet, tillhandahålla statskontoret nödiga medel.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans

Maj: t Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet

sålunda hemstält. och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om

hvad som efter de öfriga departementens föredragning

blifvit beslutadt med afseende å statsreglering^, uppsätta

och till justering inför Kongl. Maj:t i statsrådet

anmäla förslag till nådig proposition angående

statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl.

Maj:ts nn i ämnet fattade beslut.

In tidem protocolli:

.4. L. Fris.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil n:0 6 f) till Kong). Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1. om statsverket 1879. 48

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Majd. Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Föredragande Departementschefen, statsrådet Forssell uppläste häi

efter till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut

fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt förslag till Kong!.

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda

förslag och befalla, att i enlighet dermed omförmälda

nådiga proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemlikt 2 § af den för statskontoret gällande nådiga instruktion

af den 8 december 1876 åligger det detta embetsverk att hvarje år

före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sist förflutna året, såvidt dessa äro

kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid näst

följande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning

vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

Bil,, nu Riksd. Prof. 1879, 1 Sami 1 Afd. '' 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statskontorets, inkomst''beräkning för år 1880.

statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörde nådiga

föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens detta år församlade revisorer hafva verkstält granskning

af senast afslutade eller 1876 års rikshufvudbok, jemte öfriga

räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning

under samma år. Till hvad den af statskontoret före denna revisionsförvaltnings

början till Eders Kongl Maj:t afgifna och sedermera till

revisorerna öfverlemnade berättelse innehåller, angående statsverkets

tillstånd och förvaltning under nämnda år, får statskontoret i underdånighet

hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott, jemlikt föreskriften

i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper och öfriga statsverket

rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande af den granskning,

som vid utförande af bemälda utskotts åliggande, att utreda och

uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret föreskrifven

särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet

med denna fond genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl

skola hållas statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1880, har statskontoret

ansett desamma höra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter för åren 1875 och 1876 äro hemtade från de för

samma år afslutade rikshufvudböckerna, men för år 1877 äro uppgifna

i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år

samt i öfrigt tillgänglige räkenskaper och meddelade uppgifter grundad

approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda

år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat,

som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, lära dock några

skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt

inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid

upprättande af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende

blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller

fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda

förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet

närmare redogöra. Jemväl torde statskontoret böra anmärka, att de

uti åberopade tabell upptagna inkomster enligt räkenskaperna för de

närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,

hvarom här nedan särskild! förmäles, äro angifna till de belopp, som

af inkomsterna varit före uppbördsårets slut, den. 30 april påföljande

år, till statsutgifters bestridande disponibla, hvadan således, i enlighet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

med den för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag

skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och

uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, i riksstaten för år 1879 beräknad till 4,485,000 kronor,

bär för år 1877, enligt landsböckerna, utgjort 4,467,155 kronor, samt

i medeltal för de sistförflutna trenne åren uppgått till 4,479,297 kronor.

Som minskning i denna inkomsttitel är att motse allt efter som de

till statsverket indragna militieboställena varda genom kammarkollegii

försorg ånyo utarrenderade, vid hvilken utarrendering den boställena

åsätta räntan blifver i jordebok och räkenskaper afskrifven, samt jemväl

brister på senare tider årligen å räntan uppkommit, hvilka för år

1877 uppgingo till öfver 30,000 kronor, torde ifrågavarande inkomsttitel

icke böra beräknas högre än till 4,470,000 kronor.

Tionden, som vid de tvänne senaste riksdagarne beräknats till

1,648,000 kronor, uppgick för år 1877 till 1,658,845 kronor och har i

medeltal för de närmast förflutna trenne åren utgjort 1,653,421 kronor,

men synes af skäl, som i senaste berättelse af statskontoret anfördes,

ej böra beräknas utöfver förstberörda belopp 1,648,000 kronor.

Arrendemedlen beräknades vid senast faststälda tvänne statsregleringar

till 2,500,000 kronor, häri inbegripna arrenden ej mindre af de

till hospitalen förut anslagna, men numera till statsverket indragna

hemman och lägenheter, än ock af indragna häradshöfdinge- samt

militieboställen; och torde, såsom statskontoret i föregående berättelse

jemväl hemstälde, någon ändring i den senast gjorda beräkningen af

denna inkomsttitel icke böra ifrågakomma förr än det visat sig, huruvida

1878 års uppbörd dertill gifver anledning. .

Bqrgverkstionden, som för år 1879 är i riksstaten beräknad till

att af Sala bergslag utgöras, har af nämnda bergslag

utgått:

för år 1875 med...................................................... kronor 6,314: 13,

„ „ 1876 „ „ 6,658: 79,

'' „ „ 1877 „ „ 8,849: 10,

eller i medeltal för dessa år med ....................... „ 7,274: —,

och lärer alltså böra bibehållas vid den senast antagna beräkningen.

Mantalspenningar^, hvilka vid nästförflutna riksdag beräknades

till 630,000 kronor, hafva för de senare åren fortfarande visat sig vara

i jemnt stigande. Med hänsyn härtill och då denna inkomst lör år

7,000 kronor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

1877 utgjort 638,051 kronor, torde densamma för blifvande statsreglering

kunna antagas till 640,000 kronor.

Bötesmedlen, vid nästlidne riksdag beräknade till 260,000 kronor,

uppgingo för år 1877 till 322,429 kronor; men då denna inkomst för

sistnämnda år understigit 1876 års uppbörd med 11,884 kronor och för

öfrig t är af tern ligen oviss beskaffenhet, lärer någon förhöjning af denna

inkomsttitel vid nästinstundande statsreglering icke böra ifrågakomma,

Kavalleriregementenas hästvakans spanmäl. Denna inkomst, som vid

senast faststälda tvänne statsregleringar upptagits till 345,000 kronor,

har i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 355,863 kronor och belöpte

sig för år 1871 till 363,314 kronor. Som denna inkomsttitel är

beroende af vexlande markegångspis, synes.det uppkomna öfverskottet

icke böra verka till vidare förhöjning af den förut antagna beräkningen,

än att inkomsten, i nära öfverensstämmelse med medelbeloppet

för förberörde tre års period, vid blifvande statsreglering upptages till

350,000 kronor. 11 6

Tillfälliga rotevakansafgifter äro uti de tvänne senaste årens riksdaler

uppförda med _et,t från 15,000 kronor till 76,000 kronor förhöjdt

belopp, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15

december 1876, att vakansafgifter för de förut till underofficerares aflöning

anslagna vakanta rotar skulle till statsverket under förevarande

inkomsttitel ingå; och torde någon rubbning af den sålunda verkstälda

inkomstberäkningen icke böra ifragasättas förrän sig visat, huruvida

uppbörden för år 1878 dertill gifver anledning.

Vakansafgifter af nyroterad jord, hvilka vid nästförflutne riksdag

beräknades till 120,000 kronor, uppgingo för år 1877 till 132,487 kronor

och hafva i medeltal för de trenne sista åren utgjort 125,494

kronor. Som denna inkomst visat sig vara i jemnt stigande, lärer

densamma, i nära öfverensstämmelse med nyssnämnda medelbelopp, få

antagas till 125,000 kronor.

.Rotera/, ansafgifter af utsockne frälsehemman / Halland, vakansafgifter

af bergslag, trosspassevolansafgift och båtsmansvakansafgift. Dessa

inkomsttitlar hafva väl, hvar för sig, i medeltal de trenne sista åren

öfver skjutit deras i 1879 års riksstat beräknade belopp, men dessa

öfverskott pro icke af den betydenhet, att förändringar i de senast

gjorda beräkningarne deraf torde böra föranledas.

Sats man sbeklädnadsmet Ilen, för år 1879 beräknade till 68,000 kronor

hafva i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 66,966 kronor, och således

ej fullt uppgått till det i riksstaten upptagna beloppet. Då

emellertid denna inkomst för år 1877 belöpt sig till 68,686 kronor,

torde den förut antagna beräkningen böra bibehållas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Kontrollstcimpelmedlen, för år 1879 beräknade till 20,000 kronor,

hafva i medeltal för de närmast förflutna trenne åren uppgått till

26,543 kronor, men då denna inkomst under dessa år varit i fallande,

lärer någon förhöjning deraf nu icke böra ifrågakomma.

Fyr- och båhnedlen, hvilka uti innevarande års riksstat äro beräknade

till 1,000,000 kronor och i medeltal för åren 1875—1877 utgjort

991,445 kronor, upptogos vid statsregleringen för år 1879 till 1,200,000

kronor, till följd af de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

26 januari 1877 meddelade förändrade föreskrifter i afseende å utgörandet

af denna afgift. Berörde inkomst, som för hela nästlidet år

belöpte sig- till 1,205,200 kronor, deraf för december månad 25,140

kronor, har, enligt erhållen upplysning från generaltullstyrelsen, för

innevarande år intill den 1 dennes icke uppgått till mera än 1,037,408

kronor, men då minskningen, hvilken tvifvelsutan varit eu följd af den

under detta år inträffade ogynnsamma konjunktur för sjöfarten, väl

får antagas vara af öfvergående beskaffenhet, torde denna inkomsttitel

fortfarande böra bibehållas vid 1,200,000 kronor.

Telegraf medlen, hvilka i medeltal för de sistförfluten trenne åren

uppgått till 1,307,545 kronor och vid de tvänne senaste statsregleringarne

beräknats till 1,400,000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning

från telegrafstyrelsen, jemväl för år 1880 beräknade till sistnämnda

belopp, hvilket alltså uti bilagde tabell uppförts.

Jernvägstrajikmedlen. I öfverensstämmelse med Riksdagens uti

underdånig skrifvelse af den 22 maj 1877 uttryckta önskan, uppfördes

af dessa medel i riksstaten för år 1879 allenast den behållna inkomst,

staten af trafiken antogs för samma år hafva att påräkna, eller 4,750,000

kronor. För vinnande af jemförelse med förhållandet för åren 1875—

1877 har uti bilagde tabell under förevarande inkomsttitel icke upptagits

större belopp, än som till statskontoret under sistnämnda år af

trafikmedlen levererats.

Hvad angår nettobehållningens beräknande för år 1880, har

styrelsen för statens jernvägstrafik i sådant afseende meddelat den

uppgift, att bruttouppbörden kunde antagas till kronor 15,800,000: —,

drift och underhållskostnader till ......... 11,740,000: —,

bidrag till jernvägstrafikens pensionskassa

till .......................................... 60,000: —, 11,800,000:—,

hvadan inbetalningen till statskontoret skulle komma

att utgöra........................................................... kronor 4,000,000: —,

hvilket belopp alltså för blifvande statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen, hvilka vid de senaste fem statsregleringarne beräk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

nats till 1,000,000 kronor, hafva väl för hvarje af de nästförflutna

trenne åren något öfverstigit nämnda belopp och uppgingo för år 1877

till 1,057,931 kronor, men med hänsyn till denna inkomsttitels beroende*

af vexlande konjunkturer för trävarumarknaden, torde densamma för

blifvande statsreglering icke böra beräknas högre än vid senaste riksdag,

eller 1,000,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomst, som vid de tvänne senaste riksdagarne

beräknats till 250,000 kronor, har i medeltal för åren 1875 —

1877 uppgått till 283,202 kronor och utgjorde för nästlidet år 263,106

kronor. Ehuru denna inkomsttitel till stor del är af tillfällig beskaffenhet,

torde densamma likväl, vid det förhållande, att annuiteter å

vattenaftappningslån, — — —, äro för år 1880 att påräkna med ettbelopp

af icke mindre än 201,475 kronor 51 öre, för blifvande stats- .

reglering kunna antagas till 300,000 kronor, hvilket belopp, för jemnande

af ordinarie inkomsternas slutsumma, dock lärer få utföras med

295,000 kronor.

Be vi Ilningar.

Tullmedlen beräknades vid innevarande års riksdag till 22,500,000

kronor och hafva utgjort:

för år 1875 ............................................................ kronor 24,392,723:—,

„ „ 1876 .......................................................... „ 26,323,351:

och ,, „ 1877 .......................................................... „ 26,229,372:—,

eller i medeltal för dessa tre år.............................. ,, 25,648,482: —.

Enligt uppgift från generaltullstyrelsen har den debiterade tulluppbörden

för innevarande år intill den 1 dennes

uppgått till ................................................................... kronor 21,811,905:—;

och skulle, under antagande att uppbörden för

återstående delen af året komme att uppgå

till lika belopp, som för december månad

1877, eller ...................................................... „_ 1,699,818: —,

hela tulluppbörden för året belöpa sig till ......... kronor 23,511,723:—.

Som likväl berörde inkomst för detta år betydligt nedgått och

för öfrigt ofta visat sig vara underkastad vexlingar, torde densamma

för år 1880 icke böra beräknas högre än till 22,000,000 kronor.

Postmedlen. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen

kan denna inkomst för år 1880 beräknas till enahanda belopp, som

för år 1879, eller 5,000,000 kronor, hvadan densamma jemväl med

denna summa i bilagde tabell upptagits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Stämpelpapper smedlen, h vilka i medeltal för åren 1875—1877 utgjort

2,431,153 kronor, upptogos vid statsregleringen för år 1879 till

3.100.000 kronor, till följd af den i samband med löneregleringen för

vissa landsstatstjenstemän af nästlidne Pdksdag beslutade förhöjning i

stämpelpappersafgiften. Då anledning icke förekommer till förändring

af det sålunda beräknade beloppet, torde detsamma jemväl för år 1880

böra bibehållas med 3,100,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid senaste riksdag till

13.150.000 kronor och har i medeltal för åren 1875—1877 uppgått till

14,474,105 kronor. Enligt erhållen uppgift från finansdepartementets

byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter har ifrågavarande inkomst

under detta år intill den 1 dennes utgjort ....... kronor 10,964,404: —,

och om dertill lägges ett belopp, motsvarande

den under december månad 1877 influtna

afgift, utgörande ............................................. „ 1,547,866: —,

skulle berörde inkomst för hela innevarande år

komma att uppgå till ...................................... kronor 12,512,270:—.

Jemföres nu detta inkomstbelopp med 1877 års uppbörd, hvilken

enligt räkenskaperna utgjorde 13,24)4,550 kronor, visar sig alltså en

minskning för år 1878 af nära 700,000 kronor. Med hänsyn härtill

och då denna inkomst är beroende af omständigheter, hvilka icke på

förhand kunna vara kände, samt ofta visat sig vara underkastad vexlingar,

synes densamma här icke böra upptagas till högre belopp än

12.500.000 kronor, eller hellre, för bevillningarnes slutsummas jemnande

till hundratusental, 12,470,000 kronor.

Hvitbetssockertillverlcningsaf''giften, beräknad i riksstaten för år 1879

till 50,000 kronor, har i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 44,103

kronor och uppgick för år 1877 till 53,385 kronor. Under innevarande

år har denna afgift, enligt erhållen uppgift från nyssnämnda byrå, intill

den 1 dennes uppgått till ................................................ kronor 25,758: —,

och äfven under antagande att berörde inkomst under

december månad detta år kommer att uppgå

till enahanda belopp, som inflöt samma månad

nästlidet år eller..................................................... „ 11,686:—,

kan dock hela uppbörden för år 1878 icke antagas

till mera än........................................................... kronor 37,444: —.

Då denna inkomst sålunda, efter att år 1877 hafva stigit, ånyo

nedgått, lärer densamma för år 1880 icke böra beräknas högre än till

30.000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Allmänna bevillning en, som i 1879 års riksstat uppfördes med ett

från 3,200,000 kronor till 4,000,000 kronor förhöjdt inkomstbelopp, bär

i medeltal för de trenne sista åren utgjort 4,187,200 kronor. Som det

emellertid torde vara tvifvelaktigt, i synnerhet med afseende å den

rådande tryckta ekonomiska ställningen, huruvida någon väsentlig förhöjning

i denna inkomst för de närmaste åren är att emotse, har

statskontoret, under förutsättning att den allmänna bevillning, näst

sammanträdande Riksdag sig åtager, kommer att utgå efter enahanda

grunder, som de nu gällande, ansett denna inkomsttitel icke böra beräknas

högre än vid senaste riksdag, eller 4,000,000 kronor.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter:

O. F. af SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. GUST. ÖSTERGKÉN.

föredragande.

Stockholm den 13 December 1878.

1. S.

C. Kinberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

9

Statsverkets inkomster.

Bil. Utt. g.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Ränta .........................................................................................

4,470,000

Tionde ..............................................................................

1,648,000

__

Arrendemedel ..........................................................................

2,500.000

—

Bergverkstionde ........ ..............................................................

7,000

—

Mantalspenningar ...............................................................

640,000

—

Bötesmedel.................................................................................

260,000

—

Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål ................................

350,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................................

76,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord ...............................................

125,000

—

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ............

20,000

—

Vakansafgifter af bergslag ........................................................

20,000

—

Trosspassevolansafgift ............................................................

26,000

—

Båtsmansvakansafgift ...............................................................

75,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel..........................................................

68,000

—

Kontrollstämpelmedel .................................................................

20,000

—

Fyr- och båkmedel ....................................................................

1,200,000

—

Telegrafmedel .......................................................................

1,400,000

—

Jernvägstrafikmedel ...............................................................

4,000,000

—

Skogsmedel ...............................................................................

1,000,000

—

Extra uppbörd ...........................................................................

295,000

—

Säger

18,200,000

—

Bevillningar:

Tullmedel ...............................................................................

22,000,000

—

Postmedel ..................................................................................

5,000,000

—

Stämpelpappersmedel ...........................................................

3,100,000

—

Bränvinstillverkningsafgift ...........................................................

12,470,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift ..............................................

30,000

—

Allmän bevillning .....................................................................

4,000,000

—

Säger

46,600,000| —

Summa

64,800,000

—

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Sami 1 Afd.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Bil. litt. b.

Statsverkets

Ordinarie inkomster:

! Ränta.....................................................................................................................................

Tionde ............................................................................................................................

i Arrendemedel...................................................................................«.............................................

Bergverkstionde........................................................................................................................

Mantalspenningar........................................................................................................................

Bötesmedel......................................................................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .............................................................................

1 Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord................................................................................................

{ Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland..............................................................

Vakansafgifter af bergslag ....................................................................................................

! Trosspassevolansafgift..............................................................................................................

Båtsmansvakansafgift .............................................................................................................

| Båtsmansbeklädnadsmedel.............................................................................................................

| Kontrollstämpelmedel.....................................................................................................................

Fyr- och båkmedel.....................................................................................................................

I Telegrafmedel................................................................................................................................

[ Jernvägstrafikmedel...............................................................................................................

Skogsmedel................................................................................................................................

Extra uppbörd ..........................................................................................................................

Säger

Bevillningar:

Tullmedel................................................................................................................................

Postmedel .......................................................................................................................

Stämpelpappersmedel...............................................................................................................

Bränvinstillverkningsafgift ......................................................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................................................................

Allmän bevillning.................................................................................................................

Säger

Summa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

11

inkomster.

Beräknade

i riksstaten

för år 1879.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1880. j

år 1875.

år 1876.

år 1877.

Medium.

4,485,000

4,482,299

4,488,437

4,467.155

4,479,297

4,470,000

1,648,000

1,645,320

1,656,098

1,658,845

1,653,421

1,648,000

2,500,000

554,042

699,937

757,798

670,592

2,500,000

7,000

40,983

51,268

44,409

45,553

7,000

630,000

613,373

624,244

638,051

625,223

640,000

260,000

315,382

334,313

322,429

324,041

260,000

345,000

349,437

354,838

363,314

355,863

350,000

76,000

19,965

20,183

20,659

20,269

76,000

120,000

116,404

127,591

132,487

125,494

125,000

20,000

22,398

22,478

22,478

22,451

20,000

20,000

20,973

23.562

23,854

22,796

20,000

26,000

26,477

26,481

26,469

26,476

26,000

75,000

74,208

76,307

82,108

77,541

75,000 |

1 68,000

60,711

71,500

68,686

66,966

68,000 ;

20,000

27,967

26,465

25,196

26,543

20,000 !

1,200.000

832,704

936,431

1,205,200

991,445

1,200,000 !

1,400,000

1,287,074

1,305,910

1,329,652

1,307.545

1,400,000

4,750,000

3,100,000

3,000,000

3,500,000

3,200,000

4,000,000 j

1,000,000

1,020,833

1,103,508

1,057.931

1,060,757

1,000,000

250,000

280,571

305,930

263,106

283,202

295,000 !

18,900,000

14,891,121

15,255,481

16,009,827

15,385,475

18,200,000

22,500,000

24,392,723

26,323,351

26,229,372

25,648,482

22,000,000

5,000,000

4,026.037

4,411,179

4,726,358

4,387,858

5,000,000

3,100,000

2,551.244

2,499.833

2,242,381

2,431,153

3,100,000

13,150,000

15,024,611

15,193,153

13,204,550

14,474,105

12,470,000

50,000

35,851

43,072

53,385

44,103

30,000

4,000,000

4,094,109

4,171,622

4,295.868

4,187,200

4,000,000

47,800,000

50,124,575

52,642,210

50,751,914

51,172,901

i 46,600,000

66,700,000

65.015,696

| 67,897,691

66,761,741

j 66,558,376

64,800,000

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontor ets ställning vid 1878, 1879 o. 1880 års slut.

1

Litt. B.

Till Herr Statsrådet och Ghefen för Kongl. Finansdepartementet,

Med anledning af eder skrifvelse den 12 nästlidne november

hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till

eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1878 och 1879

samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1880.

De i dessa beräkningar upptagna behållningar samt fordringar

för tills vidare förräntade medel innefatta icke de fonderade statslånens

liqvidations- och amorf!ssementsfonders tillgångar, hvilka särskild! förvaltas.

Såsom af beräkningarne framgår, har det antagits, att de ännu

oguldna 12,000,000 kronor, hvilka riksgäldskontoret, på grund af stadgandet

i § 13 af det sednast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente,

under året till kongl. statskontoret såsom tillfällig'' kassaförstärkning

utbetalt, skulle under år 1879 komma att till riksgäldskontoret återbetalas,

och det är under denna förutsättning som riksgäldskontorets inkomst

genom förräntande af innestående behållningar, hvilken i sin ordning

verkar på beloppet af de från kongl. statskontoret till riksgäldskontoret

utgående annuitetsanslag och för år 1879 förslagsvis upptagits till

600,000 kronor, för år 1880 kunnat beräknas till 300,000 kronor.

Omförmälda 12,000,000 kronor hafva utbetalts: 2,000,000 kronor

under februari månad, 2,000,000 kronor under maj månad, 2,500,000

kronor under juni månad, 1,000,000 kronor under juli månad, 2,000,000

kronor under augusti månad, 2,000,000 kronor under september månad

och 500,000 kronor under oktober månad, samt utestå fortfarande sedan

nämnda utbetalningstider. Utöfver dessa belopp hade riksgäldskontoret

Bill. till Riksd. Vrot. 1879. 1 Sami. 1 Afä. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

q

Ang. riksgäldskontor et s ställning vid 1878, 1879 o. 1880 års slut.

likaledes för kassaförstärkning i januari månad till kongl. statskontoret

utbetalt 2,500,000 kronor, hvilka dock under april månad af kongl.

statskontoret återbetaltes.

Riksgäldskontoret har endast i följd af den helt och hållet tillfälliga

omständighet, att kontoret under innevarande år haft betydliga

belopp disponibla, kunnat utan olägenhet utbetala och hålla utestående

så betydliga summor som de ofvannämnda. Den jemförelsevis långa

tid, hvarunder kongl. statskontoret varit i behof af den utlemnade

kassaförstärkningen, äfvensom svårigheten att beräkna någon tid, då

kongl. statskontoret må blifva i tillfälle att återbetala de erhållna

ifrågavarande beloppen eller någon större del af dem, synas emellertid

utvisa, att, såsom ock ganska naturligt är, kongl. statskontorets behof

af ett ökadt kassaförlag är större och af mera fortvarande natur än

att lämpligen kunna med endast tillfälliga åtgärder fyllas. I den mån

det blifver för riksgäldskontoret nödvändigt, att, för sina egna utgifters

bestridande, betänka de belopp, som redan blifvit till kongl. statskontoret

förskjutna eller tilläfventyrs ytterligare kunna komma att för

kongl. statskontoret erfordras, är visserligen i § 43 af det senast för

riksgäldskontoret utfärdade reglemente den utväg fullmäktige anvisad,

att anskaffa medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser

eller begagnandet af krediter, allt på vilkor, som fullmäktige

ega bestämma; men tvifelaktigt, kan vara, om den sålunda anvisade

utväg afsett eller är lämplig för beredande af medel till kassaförskott

i det omfång eller af den beskaffenhet, hvarom nu är fråga.

Då det omförmälda förhållandet i sin män inverkar på riksgäldskontorets

ställning under den tid, de begärda och härhos aflemnade

förslagsberäkningarne afse, hafva fullmäktige ansett sig icke böra underlåta

att redan nu, i sammanhang med dessa förslagsberäkningars

afgifvande, på detsamma fästa eder uppmärksamhet.

Stockholm den 12 december 1878.

G. S. ÅKERHIELM.

C. t. STOCKER STRÖM. C. G. HJERTA. SAM. WARBURG.

Herman Wikblad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslagsfoeräkningar

öfver

riksgäldskontorets inkomster och ntgifte

från den 12 december 1878 till samma års slut

samt under åren 1879 och 1880.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning å riksgäldskontorets räkning n:o 1 i riksbanken den 12 december

1878.......................................... • 194,734: 33.

Fordringar för tills vidare förräntade medel, kapital ...... 19,089,519: 02.

För konvertering uppköpta obligationer å nominel ... kronor 1,335,100: —

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne

11 Vi r! A vin f/\rl J .

understöd

Genom förräntande af innestående behållningar............

Genom indragning af 1875 års lån, 2:dra emissionen, återstoden

..............

781,800: —

202,280: —

1,737,920: —

19,284,253 35

2,722,000

summa kronor j 22,006,253 135

opaginerad Kontrollera mot PDF

utgifter från den 12 december 1878 till samma års slut,

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret ................. 4,400: —

Kostnader för riksdagens hus och bibliotek .................. 8,000: —

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder.

.............................................. 11,403: 88.

Inlösen af obligationer för 1855 års fonderade lån .......................

Dito af dito för 1869 års lån ser. II och III ................

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade låneunderstöd

till enskilda jernvägar, återstoden för år 1878 ... 50,000: —

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

anslag:

för statens järnvägsbyggnader i Norrland, (utöfver de

vid 1877 års riksdag beviljade kronor 6,000,000), återstoden

.............................. 60.000: —

för anläggning af jernväg från Carlberg

till lilla Wärtau .................... 100,000: —

för byggnader och anläggningar m. m.

vid statens jernvägar................. 100,000: — 260,000: _

Beräknad behållning vid 1878 års utgång ................................

summa kronor

18,803 183

118,500 —

3,800 ! —

310,000

21,555,149

52

22,006,253

35

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Förslagsberäkning öfver riksgäldskonto

Beräknad behållning vid 1879 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1

i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel.........

21,555,149

52:

Inkomster:

\ Återbetalning af kongl. statskontoret för lemnad kassaförstärkning

......................................... 12,000,000: —

| Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd............ 1,504,100: —

Ränta å Bergslagernas jernvägsaktiebolags

obligationer .......................... 227,500: —

Äldre depositionsmedel ......... 1,300: —

Afbetalningar å lån till undsättningar

inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af

1868 års missväxt ......... 1,120: — g 420- _

Genom förräntande af innestående behållningar

................................. 600,000: — 2 334 020- _

Enligt riksstaten för år 1879 riksgäldskontoret tillkommande anslag för

bestridande af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter m. m.......

14,334,020 | - 10,042,000 —

’ I

■

transport j 45,931,169 52

opaginerad Kontrollera mot PDF

<

inkomster och utgifter år 1879.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader......... 500,000: —

kostnader för riksdagens hus............ 12,000: —

» » x bibliotek ...... 2,000: —

löner, arvoden och expenser vid riks
gäldskontoret

........................ 62,207: 50.

löner på indragnings- och pensionsstat

vid dito ......''..................... 28,292:50.

aflöning, resekostnad och expenser för

iustitie-ombudsmannen och hans expedition

.............................. 21,300: —

625,800: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Makt Konungen...............

anslag till ränta och

amortering å de

fonderade lånen:

1858 års lån .....

1,166,6(56: 67.

1860 •- »

... 1,466.000: —

1861 * » ......

... 165,000: —

1864 » » ......

... 504,000: —

1866 » » ......

... 1,380,000: —

1868 » » ......

.. 1,096,410: —

1870 » » ......

... 990,000: —

1872 » * ......

... 992,336: —

1875 » » .....

... 1.643,830: 22.

1876 » » ......

... 1,816,000: —

1878 » » ......

... 726,400: —

Ränta å 1869 års tillfälliga lån .........

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung

Carl XIILs hemgiftskapital samt å Göta

och Södertelje kanalers reparationsfonder

..........................

Slutbetalning af 1869 års tillfälliga lån, ser.

300,000: —

,946,642: 89.

33,920: —

17,300: 70. 12,297,863: 59.

i

12,923,663 1 59

7..........................

678,400

transport ■

13,602,063 i 59

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

transport 1 45,931,169 52

summa kronor j 45,931,169 j 52 |

opaginerad Kontrollera mot PDF

transport

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisade lån

för enskilda jernvägsanläggningar ....................................

Vid 1877 års riksdag beviljadt lån för ny tomtreglering i staden Söderhamn,

återstoden.....................................................

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisade anslag

och lån:

för statens jernvägsbyggnader i Norrland.............. 6,000,000: —

''» anläggning af jernväg från Carlberg till lilla Värtan 650,000: —

» anskaffande af rörlig materiel för norra stambanan

norr om Storvik............................... 1,500,000: —

» byggnader och anläggningar m. m. vid statens jern
vägar

.......................................... 500,000: —

» betäckande af ökning i statens jernvagars materialförråd

in. m..................................... 1,000,000: —

» inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer

å 6,753,600 kronor, återstoden 3,424,500

kronor.......................................... 3,082,050: —

» förbättrande af hamnen vid Oskarshamn, återstoden 40,000: —

Beräknad behållning vid 1879 års utgång .................................

summa kronor

13,602,063 59

2,000,000

100,000

12,772,050

17,457,055

93

45,931,169 | 52

Bih, till Rilcsd Prof, 1879. 1 Sami 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1880 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1

i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel.........

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

.............................. 1,691,020: —

Ränta å Bergslagernas jernvägsaktiebolags

obligationer ........................... 387,680: —

Äldre depositionsmedel .................... 1,500: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län, i anledning

af 1868 års missväxt .................. 1,120: — 2 031 390- _

Genom förräntande af innestående behållningar ............ 300,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1880 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

ränta å öfrig statsskuld ........................... 12,892,407: 59.

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma

år beräknade inkomst af rånte- och kapitalafbetalningar

..................................... 2,331,320: —

17,457,055

93''

2,331,320

10,561,087

59

transport | 30,349,463 j 52

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

inkomster och utgifter år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m.:

riksdags- och revisionskostnader........

kostnader för riksdagens hus........ ...

» » » bibliotek ......

löner, arvoden och expenser vid riks
gäldskontoret

........................

löner på indragningsstat och pensions
stat

.................................

aflöning, resekostnad och expenser för

justitie-ombudsmannen och hans expedition

...............................

Annuiteter och räntor:

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,207: 50.

28,292: 50.

21,300: — 025,800: —

till Hans Maj:t Konungen...............

anslag till ränta och amortering å de

fonderade lånen:

1858

års

lån ...

..... 1,166,666

67.

1860

»

»

..... 1,466,000

—

1861

»

» ... .

.. .. 165,000

—

1864

»

» .. .

.. .. 504,000

—

1866

»

» ... .

..... 1,380,000

—

1868

»

» ... .

..... 1,096,410

—

1870

»

»

..... 990,000

—

1872

»

»

995,000

—

1875

» ...

..... 1,643,830

22.

1876

»

»

..... 1,816,000

—

1878

»

.. . 726,400

—

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung

Carl XIII:s hemgiftskapitai samt å

Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder

...........................

300,000: —

11,949,306: 89.

17,300: 70.

12,266,607: 59.

12,892,407

[59

transport

12,892,407

59

opaginerad Kontrollera mot PDF

transport

30,349,463

52

summa kronor | 30,349,463 | 52

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

transport : 12,892,407 j 59

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för

enskilda jervägsanläggningar......................................... 2,000,000 I —

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Carlberg till lilla Värtan... 600,000: —

•» ökning i statens jernvägars materialförråd och kassa
förlaS.

.... ...................................... 1,000,000: - | i .600,000 -

Beräknad behållning vid 1880 års utgång ............................... j 13,857,055 193

summa kronor | 30,349,463 j 52

Bill. till liilcsd. Vrot. 187!)

1 Sami. Afd

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 a till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Derefter föredrog- Statsrådet Malmström:

15:o.

En af Domkapitlet i Karlstad gjord underdånig framställning om återlevererande

till statsverket af eu under Domkapitlets förvaltning stående fond, hvaraf

räntan användes såsom bidrag till aflönande af lärare vid allmänna läroverken i

Filipstad och Åmål, äfvensom derom, att, från den tid sådant skett, lönerna till

rektorer och lärare vid nämnda läroverk måtte i stat upptagas att till deras fulla

belopp från statsverket utgå; hvarvid Domkapitlet, med afseende derå, att det betydliga

kapitalet vore mot säkerhet utlånt till åtskilliga personer med viss uppsäg
-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 7 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

ningstid, och alltså någon tid torde åtgå, innan medlen kunde till fulla beloppet

indragas, helst skäligt icke vore att genom brådskande uppsägning sätta låntagare

i förlägenhet, i underdånighet hemstält, att tidpunkten för fondens inlevererande

måtte bestämmas till den 30 December 1880.

Öfver denna framställning hade Statskontoret afgifva infordradt utlåtande

och deruti anfört: att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och Åmål

vore i åtskilliga lärares löner inberäknade “inom kolumn specificerade inkomster“

till belopp af 1,427 kr. 34 öre vid det förra läroverket och 1,512 kr. 62 öre vid

det senare eller tillhopa 2,939 kr. 96 öre; — att dessa inkomster utgjorde räntemedel

efter 5 procent dels å det af Domkapitlet omförmälda kapital af 39,997 riksdaler

24 skillingar banko eller 56,996 kr. 25 öre, som under år 1834 från statsverket

utbekommits, dels ock å ett ytterligare kapital af 1.201 rdr 47 sk. banko

eller 1,802 kr. 97 öre, hvilket på grund af Kongl. brefvet den 15 December 1837.

efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Åmåls skola blifvit uti

Domkapitlets uppgift af den 31 Mars 1832 med 60 rdr 4 sk. 9 rst banko för

högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits; — att då sålunda tillsammans

58,799 kr. 22 öre blifvit till Domkapitlet öfverlemnade för att med räntan deraf

bestrida aflöningsfyllnad till vissa lärare vid ofvannämnda läroverk, hela detta kapitalbelopp

äfven syntes böra till statsverket återlevereras; — att, enligt hvad räkenskaperna

för år 1877 utvisade, ifrågavarande fond vunnit den tillväxt, att densamma

då utgjordes af

räntebärande kapital ............................................................................. 61,100: —

räntefordran ............................................................................................ 324: 78

fordran beroende på afskrifning............................................................ 2,008: —

innestående å giroräkning..................................................................... 902: 71

Kronor 64,335: 49; —

att af sådan anledning Statskontoret af Domkapitlet begärt upplysning dels om or
saken

hvarför icke hela fonden, sådan densamma vid öfverlemnandet befunnes, skulle

tillfalla statsverket, dels ock för hvilket ändamål öfverskottet vore afsedt att användas;

hvarå till svar meddelats, att Domkapitlet ansåge sin framställning bäst

kunna främjas derigenom, att det från statsverket erhållna beloppet oförändradt

återlevererades, samt att Domkapitlet funne frågan om öfverskottets användande

böra blifva föremål för särskild underdånig framställning; — att emellertid, då fonden

blifvit bildad af allmänna medel och endast varit afsedd till lärares aflönande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 3

Statskontoret ansåge ingen anledning förekomma, hvarför icke jemväl det uppkomna

öfverskottet, vare sig att det tillkommit genom medlens utlånande emot högre

ränta eller derigenom att tjensterna vissa tider varit obesatta, skulle tillfalla statsverket,

och att detsamma derför ock borde i sammanhang med det ursprungliga

kapitalet till statsverket öfverlemnas, hvarigenom äfven den fördel vunnes, att

Domkapitlet på eu gång befriades från förvaltningsbestyret med dessa medel; och

hade Statskontoret, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då den föreslagna

förändringen otvifvelaktigt skulle leda till förenkling i redovisningen, tillstyrkt

nådig proposition till Riksdagen derom, att allmänna läroverksanslaget måtte ökas

med ett mot ofvanberörda räntemedel svarande belopp af 2,939 kr. 96 öre, under

vilkor att hela den ifrågavarande fonden, vid den tidpunkt Kongl. Maj:t bestämde,

blefve till statsverket öfverlemnad.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemstälde Statsrådet, att Kongl.

Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen derom, att anslaget till

elementar-läroverken liöjes med ett belopp af 2,939 kronor 96 öre, att användas

till aflöning åt lärare vid läroverken i Filipstad och Åmål i stället för de i deras

löner inberäknade räntemedel från ofvanberörda fond, mot det att samma fond jemte

derå uppkomna besparingar samt den för år 1880 derå belöpande ränta varder vid

samma års slut till statsverket öfverlemnad.

Till hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Maj:t

Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af detta,

protokoll till Finansdepartementet öfverlemnas.

„ Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen Statsrådet Malmström föredrog följande ärenden rörande

dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitol

hänförliga extra ordinarie anslagsbehof, dels ock frågor om anslag under nionde

hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

Ro.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Rättviks kontrakt af Kopparbergs

län C. E. Sernander i underdånighet anhållit, att, då jemlikt Kongl. brefvet

den 27 Juni 1856 Boda kapellförsamling blifvit den 1 Maj 1875 skild från Rättviks

pastorat och försedd med egen kyrkoherde, sökanden måtte komma i åtnjutande

af s. k. prostetunna från nämnda församling. Öfver denna ansökning hafva,

efter inhemtande af Domkapitlets i Vesterås och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i länet yttranden, Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och dervid anfört, hurusom, jemlikt 24 § af Kongl. resolutionen

på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 och 4 § af presterskapets privilegier

1

Prosttunna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

den 16 Oktober 1723 kontraktsprostarne äro berättigade att, i anseende till de

embetet vidhängande hvarjehanda besvär, korrespondens och sysslor, uppbära en

tunna kronotiondespanmål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge, samt att

denna prostetunna bör beräknas i de sädesslag, hvari kronotionde inom församlingen

utgår, eller med lösen för %5 råg och 6%5 korn. På grund häraf hafva Kammarkollegium

och Statskontoret tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta

nådig framställning till Riksdagen derom, att åt sökanden måtte såsom prostetunna

för Boda församling anvisas ett årligt belopp af 14 kronor 35 öre, utgörande värdet

efter de i Kongl. förordningen den 23 Juni 1869 bestämda pris för en tunna

spanmål, 9/65 råg och 5%5 korn.

I öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda

tillstyrkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt såsom prostetunna för Boda

församling å anslaget till kleresistaten uppföra 14 kronor 35 öre att årligen utgå

från och med år 1880.

2:o.

Vid föredragningen den 30 sistlidne December af Kanslerns för universiteten

underdåniga framställningar om åtskilliga anslag för universitetens behof

har Eders Kongl. Maj:t befalt, att dessa framställningar skulle i nedan nämnde

delar å nyo föredragas i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna

under åttonde hufvudtiteln.

Anlag un ved I skrifvelse till Kan slör sembetet har det större Akademiska Konsistoriet vid

lUotekJZt vid universitetet i Upsala anfört att, sedan den med statsmedel bekostade värmeledninZLtsZm

\ gen i universitetets bibliotekshus blifvit färdig, behof uppstått af dels förhöjdt anupsaIn-

slag till ved för biblioteksbyggnaden, dels ock medel till aflöning åt den person,

som skulle sköta värmeledningen och hvilken, jemte det han hade ansvar för appa.

raten, borde ega den tekniska insigt och färdighet, att han sjelf kunde bättra

mindre bristfälligheter å densamma.

I afseende å det anmälda behofvet af anslag till ved har, enligt hvad Konsistoriet

vidare upplyst, den ingeniör, hvilken konstruerat värmeledningen, beräknat

den årliga bränsleåtgången för densamma till SO famnar barrved; och universitetets

skogsförvaltare bär i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, då behörig hänsyn

tages till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen — utöfver förut till

biblioteket anslagne 10 famnar — erforderliga belopp af 70 famnar barrved ej

skulle kunna erhållas å sådane Kongl. Akademien tillhöriga skogar, från hvilka

ved kan utan allt för stor fraktkostnad införas till Upsala.

Då omförmälda behof äro af beskaffenhet att utgiften derför, beräknad till

sammanlagdt 2000 kronor om året, synes böra öfvertagas af statsverket, samt, enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

hvad Universitetskanslern meddelat, bibliotekets uppvärmning måste tills vidare uppskjutas,

om det härtill begärda anslag ej beviljas, hemställer jag, i öfverensstämmelse

med hvad det Akademiska Konsistoriet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen

i universitetets bibliotekshus och dels för aflönande al eu maskinist och eldare för

värmeapparatens skötande bevilja ett årligt anslag af tillhopa 2,000 kronor.

3:o.

Kanslern för universitetet'' i Upsala har, i enlighet med en af det större DenmcdicinsMAkadomiska

Konsistoriet derstädes, på medicinska fakultetens begäran, gjord fram-“<;“

ställning, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält om nådig proposition ver«uaet ;

till Riksdagen rörande förhöjning i den medicinskt-kemiska institutionens årsanslag. ui,mla
1

denna fråga är af fakulteten anfördt, hurusom det anslag af 1,000 kronor,

som år 1865, då det för alla de kemiska institutionerna förut gemensamma årsanslaget

blef mellan dem deladt, tillädes institutionen för medicinsk och fysiologisk

kemi, sedermera till följd af årligen stigande utgifter oaktadt den största sparsamhet

befunnits alldeles otillräckligt. Laboranternas antal, som under de sex första

åren efter den år 1859 vidtagna flyttningen till institutionens nu varande lokal

utgjort i medeltal 25 för hvarje termin, men under de sex senaste åren uppgått

till 50 tenninligen, hade sålunda på 19 år fördubblats, hvarigenom, då prisen på

de flesta för kemiska laborationer behöfliga förnödenheter samtidigt stegrats, utgifterna

blifvit mer än fördubblade, under det årsanslaget förblifvit oförändradt. För

att till någon del fylla bristen, hade af de studerande upptagits s. k. laborationsafgifter,

hvilka till en början utgått med fem kronor i terminen af hvarje laborant,

men, i den mån utgifterna ökats, måst förhöjas, så att dessa utgifter under de senaste

åren debiterats med närmare en krona för hvarje laborationsvecka; och någon

ytterligare förhöjning af dessa bidrag från studenterna borde, enligt fakultetens

tanke, ej ske. Om vid laboratoriet skulle lemnas ändamålsenlig undervisning åt

50 laboranter i medeltal för hvarje termin, om samlingar och materiel skulle kunna

vidmagthållas i ändamålsenligt skick och om nödiga medel ej skulle saknas för de

båda professorernas i ämnet föreläsningar och för vetenskapliga undersökningar, af

hvilka de, som idkades inom den fysiologiska kemien, kräfde ovanligt stora utgifter,

vore ett årsanslag af 2,000 kronor det minsta möjliga; till följd hvaraf eu

förhöjning med 1,000 kronor i institutionens nu varande anslag eifordiades.

På grund af hvad sålunda anförts och då det begärda anslaget oj förete kunna

undvaras, utan att undervisningen vid institutionen måste inskränkas, får jag- i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att det

årliga anslaget för medicinskt-kemiska institutionen vid universitetet i Upsala må

höjas med 1,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Ko.

Det medicinskt- Sedan föi estandaren för cl©t niöcliciliskt-keniiska laboratoriet vid universitetet

Pi-ofessoren J. R. T. Lång hos det större Akademiska Konsistoriet derstädes

versitetet i clHUlältj ellt inledningen åt nämnda laboratorium fortskridit så att detsamma koinine

Lund- att träda i verksamhet vårterminen 1879, liar Konsistoriet, på Professor Langs

jemväl gjorda hemställan, i underdånighet anhållit om beredande af ett årligt anslag

af 600 kronor till arfvode åt en vaktmästare vid ifrågavarande laboratorium.

Denna hemställan är förordad af Universitetskanslern, hvilken anfört, att,

sedan de kemiska laboratorier^ numera blifvit åtskilda och erhållit hvardera, sill

egen lokal, en vaktmästare vid det nya laboratoriet ej kan undvaras.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för aflönande af en vaktmästare vid det medicinskt

kemiska laboratoriet i Lund bevilja ett årligt anslag å 600 kronor.

5:o.

Den histologi - ska institutionen

vid universitetet

i Lund.

I enlighet med en af extra ordinarie Professoren i anatomi och histologi

vid universitetet i Lund Hj. 0. Lindgren gjord, af Medicinska fakulteten och det

stolle Akademiska Konsistoriet derstädes biträdd framställning, bär Kanslersembetet

för nämnda universitet hos Eders Kong]. Maj:t hemstält om beredande af ett årligt

statsanslag för den histologiska institutionen i Lund till belopp af 750 kronor, hvarmed

skulle bestridas kostnaderna dels för inköp af förbrukningsmateriel och anskaffande

af undersökningsmateriel, dels ock för instrument- och utredningsattiraljens

underhåll och om möjligt dess tillökning.

Då det begärda anslaget synes oundgängligen nödigt för den histologiska

undervisningens upprätthållande, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till materiel för den histologiska institutionen

vid nämnda universitet anslå ett årligt belopp af 750 kronor.

6:o.

Den botaniska . Enligt hvad det större Akademiska Konsistoriet vid universitetet i Lund uti

''^nlversitctTi m Kanslersembetet aflåten och af samma embete till Eders Kongl. Maj:t öfverLund.

lemnad skrivelse anmält, har Professoren J. Agardh tillkännagifvit sig vilja till

universitetets botaniska institution öfverlemna de honom tillhöriga samlingar af

herbarier och preparat af olika slag, som för närvarande förvaras i botaniska museet,

dock med dervid fästadt vilkor att samlingarne för framtiden omsorgsfullt vårdas,

i hvilket afseende Professor Agardh föreslagit, att den vid institutionen anstälda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

5

amanuens måtte förordnas till konservator med någon förhöjning i arfvode utöfver

amanuens-anslaget.

Konsistoriet, som hos kanslersembetet begärt tillstånd att emottaga donationen,

har tillika i sammanhang dermed anhållit om beredande af ett årligt anslag

å 750 kronor till aflöning för eu konservator vid botaniska institutionen, hvars åliggande

skulle blifva att utöfva vården öfver så väl den ifrågavarande som institutionens

öfriga samlingar.

Ett handlingar bilagdt, af Professoren K. A. Holmgren och Akademi-Adjunkten

F. W. C. Areschoug afgifvet yttrande jemte beskrifning å de ifrågavarande

samlingarne, Indika utgöras bland annat af ett fullständigt ordnadt stort herbarium

af fanerogamer och kärlkryptogamer, vitsordar deras synnerliga värde och

önskligheten af deras förenande med den botaniska institutionens öfriga samlingar.

Lika med Universitetskanslern, anser jag mig i anledning af de anförda förhållandena

böra i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kong]. Maj:t föreslå

Riksdagen att för aflönande af en konservator vid den botaniska institutionen vid

universitetet i Lund bevilja ett årligt anslag af 750 kronor.

7:o.

Med anledning af en från lärarekollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska nen nuoiopinstitutet

inkommen framställning, har Kanslersembetet i underdånighet hemstält **»

om nådig proposition till Riksdagen angående ett årligt anslag af 1,000 kronor "iLla mutill

bestridande af åtskilliga för den histologiska institutionen vid nämnda institut tetnödvändiga

utgifter.

I detta afseende är af lärarekollegiet anfördt, hurusom, enligt hvad e. o.

Professorn i histologi anmält, det visat sig omöjligt att upprätthålla den histologiska

undervisningen med mindre ett särskildt årligt anslag erhölles för anskaffande af

undervisningsmateriel. Det härför erforderliga belopp är beräknadt till 1,000

kronor, deri inbegripet ett belopp af 150 kronor till arfvode åt ett vaktmästarebiträde.

Jemte anmälan att omkostnaderne i berörde hänseende under år 1878, då, i

anledning af Docenten Retzii utnämning till e. o. professor i histologi, institutionen

trädt i verksamhet, blifvit bestridda af Retzius personligen, har lärarekollegiet

vidare till stöd för det begärda anslagets beviljande anfört, att tillgångar å institutets

nu varande anslag icke kunna för omförmälde utgifters bestridande beredas,

samt att upprätthållandet af den histologiska undervisningen ej borde göras beroende

af enskild offervillighet.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till materiel in. in. för den

s. 6 Kontrollera mot PDF

Lärarnea vid

Allmänna läroverken

uppflyttning

i häg n

lönegrad.

Läroverken i

Göteborg.

6 Bil. N:o 7 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

histologiska institutionen vid Karolinska institutet bevilja ett årligt anslag af

1,000 kronor.

8:o.

Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord å de belopp,

som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna läroverken, hvars

, innehafvare är till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, böra enligt de för sådan

uppflyttning faststälda grunder från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande

år anvisade lönemedel. Ehuru denna beräkning icke kan vara fullt säker, i

följd af den åt så väl extra ordinarie lärare vid statens allmänna läroverk som åt

lärare vid enskilda undervisningsanstalter och åt docenter vid universiteten medgifna

rätt att efter erhållande af ordinarie tjenst vid förstnämnda läroverk under vissa

vilkor räkna föregående tjenstgöring sig till godo för uppflyttning till högre lön,

enär det icke kan vara kändt när desse komma att inträda i statens ordinarie tjenst,

synes det emellertid antagligt, att, efter afdrag af de besparingar, som genom äldre

lärares afgång sannolikt uppkomma, eu summa af 40,000 kronor, utöfver det nu

utgående läroverksanslaget, skall blifva för ändamålet tillräcklig; och får jag fördenskull

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda

ändamål af Riksdagen äska eu tillökning till belopp af 40,000 kronor i anslaget

till elementarläroverken eller, såsom de i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga

stadga den 1 November 1878 nu mera böra benämnas, rikets allmänna läroverk.

9:o.

Uti skrifvelse den 25 sistlidne September har Domkapitlet i Göteborg, i

anledning af en utaf rektor vid dervarande högre allmänna läroverk hos Domkapitlet

gjord framställning, underdånigst hemstält, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes

till Riksdagen gorå proposition om beviljande af de anslag, som kunna erfordras

för att det högre läroverket derstädes må kunna sålunda förändras, att detsamma

blifver ett blott på latinlinien fullständigt läroverk med skyldighet att i fjerde och

femte klasserna mottaga endast sådane lärjungar, som läsa latin; samt att dervarande

treklassiga allmänna läroverk i stället utvidgas till ett högre, på reallinien

fullständigt läroverk, med förbindelse att i fjerde och femte klasserna emottaga

endast sådana lärjungar, som icke läsa latin; hvarjemte Domkapitlet anhållit att, i

händelse hinder skulle möta för det fullständiga genomförandet af ofvanberörda föreslagna

reorganisation redan från början af nästkommande statsregleringsperiod,

åtgärd måtte vidtagas för upprättande till eu början af åtminstone de fem nedersta

klasserna i det ifrågasatta nya fullständiga realläroverket.

I ofvan åberopade framställning har rektor vid det högre läroverket anfört,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 t> till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

7

att antalet lärjungar vid nämnda läroverk, som redan under flera föregående år

varit större, än med undervisningens lämpliga och ostörda gång vore förenligt, särskild!

under de senaste två läsåren hade så vuxit, att det nu utgjorde 651, under

det att det treklassiga läroverket hade 81 lärjungar. Sammanlagda antalet, eller

732, hvilket att döma af de föregående årens erfarenhet snarare konnne att ökas

än minskas, vore så stort, att af dessa läroverk lämpligen kunde bildas två högre

läroverk, fullständiga, det ena blott på den klassiska, det andra endast på reala

luden, samt så, att det förstnämnda läroverket i sig upptoge alla de lärjungar inom

klasserna IY—VII, som läsa latin, och realläroverket öfriga lärjungar inom samma

klasser, samt att lärjungarne inom de tre nedersta klasserna fördelades så jemt som

möjligt mellan de båda läroverken/ En sådan omreglering skulle icke föranleda

synnerligen ökade kostnader för statsverket, emedan på stället redan funnes nödiga

element för båda liniernas fullständiga upprättande.

Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning på luder

och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt eu af rektor uppgjord

tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för 397 lärjungar 15 läseafdelningar

med 450 undervisningstimmar i veckan, och vid realläroverket för 335 lärjungar

12 läseafdelningar med 348 undervisningstimmar.

För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie stat till följande

antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu gällande aflöningsgrunder:

a) Vid Latinläroverket,

1 rektor................................................. 4,500 kronor.

7 lektorer .............................................. 17,500 »

11 adjunkter........................................... 16,500 »

3 öfningslärare..................................... 2,750 »

Summa 41,250 »

b) Vid Realläroverket.

1 rektor ................................................ 4,500 kronor.

3 lektorer.............................. 7,500

10 adjunkter .......................................... 15,000 »

3 öfningslärare..................................... 2,750 »

Summa 29,750 »

Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten utgjorde

således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter för det högre

och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. No 7 b till Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

a) för det högre lär överhet:

1 rektor .....................

7 lektorer-..................

15 adjunkter...............

3 öfningslärare..........

1) ordinarie lönestat:

................................................ 4,500 kronor.

................................................. 17,500 „

................................................ 22,500 „

................................................ 2,750 „

7 extra lärare...........

1 ritlärare.......

2) extra anslag:

................................................ 10,500 „

................................................ 1,000

58,750 kronor.

ordinarie lönestaten......

b) för det 3-klassiga läroverket:

6,900 „

eller tillsammans för båda läroverken

65,650 kronor;

så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid det

högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter 6,000

kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare 1,000 kronor, eller

tillsammans 17,500 kronor, äfvensom att kostnaden för horörda anordnings genomförande

skulle med 5,350 kronor öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å

båda linierim fullständiga och det treklassiga läroverket.

Olägenheterna af gemensam undervisning för den klassiska och den reala

bildningsliniens lärjungar vid de allmänna läroverken hafva vid flera tillfällen blifvit

anmärkta. Särskild! har Riksdagen i underd. skrifvelse den 16 Maj 1874 i detta

afseende anfört, att den nära föreningen mellan de olika bildningslinierna, som dittills

egt rum, syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga

bedrifvande; att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende af så väl den klassiska

som den reala undervisningen endast stode att vinna genom liniernas fullständiga

åtskiljande; samt att detta mål icke kunde fullständigt uppnås annat

än genom upprättande af särskilda klassiska och reala läroverk. För undanrödjande

af den gemensamma undervisningens olägenheter har Eders Kong!. Maj:t

dels genom nådigt cirkulär den 1 Juni 1877 föreskrifvit, beträffande sjette och

sjunde klasserna, att vid läroverk, der båda linierim finnas, lärjungar af olika bildningslinier

endast undantagsvis, om förhållandena vid något läroverk efter efori

pröfning sådant påkalla, må hafva gemensamma lästimmar, dels ock med Riksdagens

bifall vidtagit en förändrad anordning af åtskilliga läroverk på det sätt, att

vissa läroverk meddela i berörda klasser undervisning endast å latinlinien, under

det andra undervisa endast å den reala linien. Af de högre läroverken är endast

ett uteslutande egnadt åt ^undervisning jemväl i fjerde och femte klasserna, nemligen

Stockholms realläroverk, hvilket dock ännu icke hunnit sin fulla utveckling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 9

Genom bifall till det af Domkapitlet nu framstälda förslaget skulle ett ytterligare

steg tagas af betydande vigt för ett fullständigare genomförande, än hittills kunnat

ske, af liniernas åtskiljande, i det att derigenom skulle erhållas ej blott ett nytt

fullständigt läroverk, i likhet med Stockholms realläroverk uteslutande afsedt för

realundejsning, utan ock på samma gång ett fullständigt läroverk uteslutande afsedt

för den klassiska liden, hvithet sist nämnda blefve det första af detta slag;

och anser jag mig derför hafva allt skäl att förorda nämnda förslag.

Vid den föreslagna lärarestaten har jag endast att anmärka, att realläroverket

synes mig i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera än förslaget

upptager, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle ("»kas iliad 1,000 kronor,

utgörande skilnaden mellan en adjunkts och en lektors aflöning enligt normalstat.

Såsom vilkor för förslagets godkännande lärer jemväl böra stadgas, att Göteborgs

kommun förbinder sig att med det bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond,

eller af stiftets byggnadskassa i mån af tillgångar, nu eller framdeles må kunna

lemnas, anskaffa och underhålla erforderliga lokaler för det fullständiga realläroverket

jemte bostad åt dess rektor.

Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast torde vara

att påräkna, anser jag icke nödigt, att framställning nu göres till Riksdagen om

anvisande af medel för ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan torde

tillsvidare endast böra begäras hvad som må vara erforderligt för det treklassiga

läroverkets utveckling till femklassigt. Och då staten för ett femklassigt läroverk

i allmänhet upptager rektor. 5 adjunkter och 3 öfningslärare, af hvilka det treklassiga

redan har rektor, öfningslärare och 2 adjunkter eller kolleger, erfordras för

den sålunda ifrågasatta utvidgningen tre adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen

för rektors- och öfningsläraretjensterna till likhet med motsvarande tjenster

vid femklassiga läroverk. För de tre adjunktsbefattningarna skulle något särskildt

anslag icke behöfva anvisas, så framt det medgåfves, att en öfverflyttning må ega

rum till det treklassiga läroverket af lika många adjunktsbefattningar ifrån det nuvarande

högre läroverket, i den mån ledighet der inträffar eller sådant eljest kan ske

utan åsidosättande af någons lagliga rätt. En sådan öfverflyttning synes vara så mycket

lämpligare, som ej mindre än fyra af det högre läroverkets ordinarie adjunktsbefattningar

beräknats blifva obehöfliga för latinläroverket. Det enda anslag af statsmedel,

som erfordras för det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt, är

alltså ett belopp af 1,250 kronor till den förut nämnda förhöjningen af rektors och

öfningslärarnes aflöning.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för utvidgning af

det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning

endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang härmed inskränkning

af det nuvarande å båda. linierna fullständiga läroverket derstädes till full
2
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

ständigt å latinlinien, med undervisning endast i de till denna linie hörande läroämnen,

Riksdagen måtte, på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af

det senare läroverket må kunna ega rum till en början beträffande läroverkens

fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffar eller sådant

eljest lagligen ske kan, tre adjunktsbefattningar öfverflyttas från det nuvarande

högre läroverkets stat till det, treklassiga läroverkets, dels ock bevilja ett

anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna

vid sistnämnda läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande

tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande kommun

förhinder sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna

lokaler för ett fullständigt realläroverk samt förser dess rektor med bostad eller

deremot svarande hvresersättning.

10:o.

Realläroverket på Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riksdagen be‘

Stochholm- yiljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande af de tre lägsta

klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i Stockholm med undervisning endast

å reala linien, dels år 1877 för samma läroverks utveckling till och med

femte klassen ytterligare 5,600 kronor, hvarjemte af det anslag, som vid sistlidna

års riksdag anvisades till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna

läroverk aflöning, ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren

vid detta läroverk.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 April 1878 meddelas från

innevarande läseårs början undervisning vid ifrågavarande realläroverk till och med

sjette klassens Hedra afdelning, och under antagande af läroverkets utveckling med

en årsafdelning för hvarje läseår skulle undervisningen med läseåret 1880 utsträckas

till och med sjunde klassens Hedra afdelning, hvarefter endast den ofta

afdelningen af samma klass återstode, innan läroverket vore fullständigt upprättadt.

För sist berörda real afdelning skulle fortfarande under ytterligare ett år undervisning

meddelas vid Stockholms gymnasium, der hittills realliniens högre klasser

undervisats jemte motsvarande klasser å latinlinien. Men om latinliniens förflyttning

från gymnasium till det nya endast å latinlinien fullständiga läroverket å

norrmalm kommer, såsom afsedt är, att ega rum med början af läseåret 1880, lärer

någon undervisning å gymnasium icke vidare kunna ifrågasättas, och följaktligen

bör vid samma tid jemväl öfva afdelningen af sjunde realklassen förflyttas till

realläroverket.

Enligt det förslag till normalstat, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till 1S74 års riksdag, skulle för de endast å reallinien fullständiga

läroverken erfordras en lärarestat af 1 rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfnings
-

4

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 7 b till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

lärare. Mot detta förslag har vid riksdagen ingen anmärkning förekommit, men

då den fullständiga lärokursen för reallinien, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

stadga den 1 November 1878 för de allmänna läroverken, kommer att, i likhet med

hvad hittills egt rum, upptaga ett år mera än i förenämnda normalstatsplan var

afsedt, måste lärareantalet ökas åtminstone med en adjunkt vid de läroverk, der ej

lärjungarnes fåtalighet kan i någon vidsträcktare mån antagas medgifva gemensam

undervisning för olika årsafdelningar. Vid Stockholms realläroverk lärer någon

dylik gemensam undervisning desto mindre komma i fråga, som redan nu nedre

sjette klassen undervisas på två parallelafdelningar och sannolikt äfven den Ofta

afdelningen af samma klass måste på detta sätt delas. Med antagande af en ordinarie

lärarestat af rektor, 4 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare skulle kostnaden

för lärarnes aflöning blifva följande:

rektor..........................

4 lektorer å 2,500 .

7 adjunkter å 1,500

1 lärare i gymnastik

1 „ i teckning ..

1 „ i musik........

............................. 4,500 kronor.

.............................. 10,000 „

.............................. 10,500 „

.............................. 1,000 „

.............................. 1,000 „

.............................. 750 ,

eller tillsammans 27,750 kronor.

Afdrages härifrån det belopp, 12,650 kronor, som förut hlifvit för läroverket anvisadt,

så återstår ett behof af 15,100 kronor för läroverkets fullständiga upprättande.

För undervisning å parallelklasser, som sannolikt blifva erforderliga, är den

sålunda beräknade ordinarie lärarestaten visserligen icke tillräcklig, men för nämnda

ändamål torde vid detta så väl som vid åtskilliga andra läroverk åtminstone till en

tid extra lärare kunna anställas.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag underdånigst hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom, att till fullständigt

upprättande af Stockholms realläroverk med rektor, 4 lektorer, 7 adjunkter

och 3 öfningslärare mätte anvisas, utöfver hvad redan hlifvit för läroverket beviljadt,

ett belopp af 15,100 kronor såsom förhöjning i anslaget till de allmänna

läroverken.

1 Ilo.

På framställning af Eders Kongl. Maj;t har Riksdagen år 1877 för utvidgning

af det femklassiga elementarläroverket i Sundsvall till fullständigt å reallinien,

för hvilket ändamål en tillökning af läroverkets ordinarie lärarestat med

fyra lektorer och eu adjunkt ansågs tillräcklig, anvisat 5,000 kronor till aflöning af

Läroverket i

Sundsvall,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Läroverk i

Motala.

två lektorer samt 750 kronor till förhöjda arfvoden åt rektor och öfningslärare,

eller tillsammans 5,750 kronor.

Läroverkets utvidgning började med höstterminen 1877 och har med innevarande

läseår vidare fortgått till och med sjette klassens öfva afdelning. Under

antagande af läroverkets utveckling med en årsafdelning för hvarje läseår skulle

med början af läseåret 1880 läroverket vara fullständigt. För den afsedda utvidgningen

skulle, utom redan å ordinarie stat uppförda två lektorer, erfordras

ytterligare två lektorer och en adjunkt, med en aflöning af tillsammans 6,500

kronor, hvartill komme eu förhöjning af rektors och öfningslärares löner med

skilnaden mellan aflöningsbeloppen för sådane tjenster vid femklassigt och å real1

i nien fullständigt läroverk, 2,100 kronor, hvilken summa dock genom afdrag af

750 kronor, som redan blifvit för sistnämnda ändamål anvisade, bör nedsättas till

1,350 kronor, i följd hvaraf det behöfliga tillskottet skulle uppgå till sammanlagdt

7,850 kronor. Med inberäkning af lärarne vid det femklassiga läroverket

skulle hela lärarestaten för det fullständiga läroverket komma att utgöras af rektor,

4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfningslärare eller samma antal lärare, som för

detta läroverk finnes upptaget i det förslag till normal stat, hvilket åtföljde Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1874 års riksdag rörande förändrad organisation

af rikets elementarläroverk. Då det synes antagligt att gemensam undervisning

för vissa årsafdelningar skall kunna vid detta läroverk anordnas, har jag icke

för närvarande ansett mig böra, på sätt för realläroverket i Stockholm skett, föreslå

någon tillökning af den lärarestat, som i berörda förslag upptagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att för läroverkets i Sundsvall

fortsätta utveckling till fullständigt å reallinien med ofvan uppgillra antal lärare

bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med 7,S50 kronor.

12:o.

Uti underd. ansökning har Motala köpings kommun, som nu mera genom

nåd. brefvet den 3 Oktober 1878 erhållit stadsrättigheter, anhållit att Eders Kongl.

Maj;t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om beviljande af statsanslag till ett

fem- eller treklassigt allmänt läroverk i Motala och till stöd för ansökningen anfört:

att Motala under en tidrymd af femtio år så till folkmängd som i andra

afseenden hunnit eu utveckling, som alltmer påkallat att göra detta samhälle till

eu stödjepunkt för rättsskipning, ordning och säkerhet inom det omgifvande distriktet,

hvadan Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder skänka uppmärksamhet åt

invänarnes ansökan om stadsrättigheter;

att under de senaste åren behofvet af en läroanstalt för en högre undervisning

än den, som de allmänna folkskolorna förmådde meddela, alltmer gjort sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 13

gällande bland kommunens och angränsande landsbygds befolkning, som, bestående

ej blott af arbetare och förmän, utan äfven af ett ständigt sig ökande antal

näringsidkare, handlande, ingeniörer, embets- och tjensteman, väl för sina barn

önskade och behöfde en högre undervisning, men på grund af i allmänhet medelmåttiga

förmögenhetsvilkor ej vore i stånd att bekosta deras underhåll vid aflägsnare

läroverk;

att stadens invånare ej allenast genom enskilda sammanskott och med betydlig

uppoffring upprättat ett privat, treklassigt elementarläroverk, som redan fortgått

under tvänne år med tre ordinarie lärare och i medeltal femtio lärjungar,

utan äfven förbundit sig att, derest statsanslag blefve beviljadt för ett allmänt

läroverk derstädes, tillhandahålla eu för läroverket lämplig lokal, intilldess ett särskilt

läroverkshus hunne uppföras;

att folkmängden enligt officiel intyg utgjorde för Motala stad 1,820 och för

Motala landtkommun 7,443, eller tillsammans 9,263 invånare; samt

att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas från närmast angränsande

områden, helst de goda kommunikationerna medelst både kanal- och jernväg

underlättade förbindelsen med ett läroverk på denna plats.

Öfver denna ansökning har Domkapitlet i Linköping afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande och dervid tillstyrkt nådig proposition om anslag för inrättande

i Motala af ett treklassigt läroverk.

Med folkmängdens tillväxt och näringslifvets utveckling inom ett samhälle

plägar behofvet af läroverk, der undervisning meddelas utöfver omfånget för

folkskolans verksamhet, icke länge dröja att framträda och göra sig gällande. Så

har nu skett i Motala, der ett enskildt treklassigt läroverk redan tvänne år varit

i verksamhet. Men ett enskildt läroverks bestånd är beroende af tillfälliga omständigheter,

och, med undantag för hufvudstaden, universitetsstäderna och några få af

de öfrig», möta i vårt land betydande svårigheter att vid ett sådant läroverk för

längre tid fästa fullt dugliga lärarekrafter. I de flesta af rikets städer, äfvensom

i några köpingar äro redan allmänna läroverk af större eller mindre omfång på statens

bekostnad inrättade. Med flere af dessa orter, som redan hafva lägre allmänna

läroverk, kan Motala i afseende på folkmängd och utveckladt näringslif fullt väl

ställas i jembredd; och för en stor del af dem synes Motala hafva ett icke ringa företräde,

då man tager i betraktande, att en af rikets största industriel verkstäder

med dess talrika personal är belägen i stadens omedelbara närhet. Med afseende

på dessa och öfriga, i ansökningen anförda omständigheter anser jag skäl vara för

handen för inrättande af ett allmänt treklassigt läroverk i Motala. Lärarestaten för

ett sådant läroverk utgöres af rektor, två kolleger, eu lärare i teckning, eu i musik

och en i gymnastik; och deras aflöning enligt gällande normalstat uppgår till

6,900 kronor.

På grund häraf får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täck
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

tes föreslå Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i Motala

med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget till allmänna läroverken

med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor att kommunen förhinder sig att

anskaffa och underhålla de för ett sådant läroverk erforderliga byggnader och lokaler

samt åt läroverkets rektor tillhandahåller boställe eller deremot svarande hyresersättning.

13:o.

förhöjd I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har rektorn vid allmänna läro
1

verket * Vester ås L. Mossberg i underdånighet anhållit, att, enär den hyresersättmänna

lurover- ning af 500 kronor för år, hvilken, jemlik! Kongl. brefvet den 29 Juni 1866 blifket,

verte,''m. vit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd, sedermera till följd af hyrornas stegring

visat sig vara otillräcklig, förhöjning i berörda hyresersättning måtte beviljas med

100 kronor om året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid

hyran för den lokal, sökanden för närvarande bebor, blifvit höjd från 500 till 600

kronor; varande vid ansökningen fogadt intyg derom, dels att hyran för den domkyrkan

i Vesterås tillhörande lägenhet, hvilken är upplåten till bostad åt rektor

Mossberg, blifvit höjd på sätt denne uppgifvit, dels att enligt i staden vanliga hyror

någon för en embetsman i rektors ställning passande bostad icke kan erhållas under

det belopp, som af Mossberg nu erlägges.

Ifrågavarande hyresersättning beviljades, efter derom afbiten nådig proposition,

vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden Yesterås jemlikt

nådig resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke kunna åläggas att till

rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsgård eller utgifva hyresersättning, och

på det att bemälde rektor icke derigenom skulle gå i mistning af en löneförmån,

som i allmänhet tillkomme rektorer vid rikets elementarläroverk. Då beloppet af

denna ersättning numera, såsom visadt blifvit, är otillräckligt, tillstyrker jag i

underdånighet, att hos Riksdagen måtte göras nådig framställning om detta belopps

höjande till 600 kronor, hvarigenom anslaget till allmänna läroverken skulle ökas

med 100 kronor.

14:o.

Lära,''ne» nä För verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de

folkskolelärare-y''K\ folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare eruppflyttning

i fordras, enligt en inom • .Ecklesiastikdepartementets afdelning för folkskoleärenden

högre kjnegrad. verkstäld beräkning, från och med år 1880 ett belopp af 5,800 kronor, och får

jag med anledning häraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

15

till Riksdagen göra framställning derom, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslaget till dessa

seminarier måtte ökas med omförmälda belopp 5.800 krono!-.

15:o.

I enlighet med Eders Kongl. Ma,j:ts nådiga framställning beviljade Riksda- Seminarium i

gen år 1878 för inrättande af ett seminarium i Norrland för qvinliga elever en JåvMdJZ

förhöjning af 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande w««.n

och en förhöjning af 5,000 kronor i anslaget till stipendier för seminariielever.

De för detta ändamål då begärda anslag utgjorde endast hälften af det årsanslag,

som beräknades vara behöfligt för uppehållande af berörda seminarium, hvilket

först med höstterminen innevarande år skall träda i verksamhet. Från och med år

1880 kommer emellertid undervisningen att fortgå under såväl vår- som hösttermin,

i följd hvaraf eu motsvarande tillökning i anslaget blifver erforderlig; och får jag

derföre hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att för nämda

seminarium, hvilket enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 25 oktober 1878 skall

upprättas i Umeå, må beviljas förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier

för seminariielever.

16:o.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade Riksda- leneuiukou u

gen 1871 ett förslagsanslag af 1,100,000 kronor till lönetillskott åt lärare ochlärare och *«- lärarinnor vid folkskolor och småskolor, hvarvid tillika rörande grunderna för detta/,XTéI Zl

anslags användande beslöts, att skoldistrikt skulle ega att under vissa vilkor af ,hnlnr
statsmedel

bekomma ett årligt bidrag af högst 250 kronor till aflönande af examinerad

lärare eller lärarinna vid folkskola och af högst 75 kronor till aflönande af

lärare eller lärarinna vid småskola. Derefter blefvo vid 1873 och 1874 årens

riksdagar dels beloppen af de årliga bidrag, som skoldistrikten egde att af statsmedel

till lärares och lärarinnors aflöning utbekomma, ökade, dels ock ytterligare

medel för detta ändamål beviljade; och genom 1875 års riksdags beslut bestämdes

det årliga statsbidrag, som finge utgå till aflöning af lärare och lärarinna vid folkskola

till högst 400 kronor och vid småskola till högst 125 kronor, hvarjemte

det ifrågavarande anslaget ökades till 1,863,200 kronor. Detta belopp har dock,

till följd af den utveckling folkundervisningen under de senare åren vunnit och den

deraf föranledda årliga tillökningen i antalet af lärare och lärarinnor, befunnits ej

vara för behofvet tillräckligt, utan hafva, enligt räkenskaperna i statskontoret, i fråga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

varande bidrag af statsmedel uppgått år 1876 till 2,144,66S kronor och år 1877

till 2,256,882 kronor.

Vid 1877 års riksdag blef visserligen anslaget uti riksstaten uppfördt till

belopp af 2 millioner kronor; men derjemte höjdes då statsbidraget till småskolelärare

och lärarinnor till högst 150 kronor; och då beloppen af de lönetillskott,

som af i fråga varande förslagsanslag, enligt faststälda grunder, utgått under hvardera

af åren 1876 och 1877, öfverstiga jemväl det nuvarande beloppet af samma anslag,

samt anledning ej förefinnes till antagande att nämnda lönetillskott komma

att minskas, synes detta anslag nu böra höjas till ett belopp, som någorlunda

motsvarar summan af de årliga utbetalningar, för Indika det är afsedt. Af sådan

anledning får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att anslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor varder

i riksstaten uppfördt till belopp af 2,260,000 kronor och således förhöjdt med

260,000 kronor.

17:o.

Lämreghrmg Till Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver Gymnastiska Centralinstitutet,

cLtrauZtitutlt. under åberopande deraf, att de flesta med institutet jemförliga läroverk under de

senare åren erhållit nya lönestater, lämpade efter de stegrade lefnadskostnaderna,

öfverlemnat förslag till ny stat för berörda löroanstalt.

Innan jag redogör för innehållet af detta förslag, torde jag få erinra derom,

att sedan Rikets Ständer år 1S63 beviljat eu tillökning i institutets anslag, i följd

hvaraf detta nu mera uppgår till 27,400 kronor, förutom 2,000 kronor till stipendier

åt elever, har Kongl. Maj:t den 4 Mars 1S64 faststält nu gällande stat

för läroanstalten, upptagande löner åt två öfverlärare, en å den pedagogiska och en

å den militära afdelningen, hvardera 4,000 kronor, samt till en öfverlärare å den

medicinska afdelningen 3,000 kronor, arfvode åt föreståndaren 400 kronor, löner

åt tre lärare 2,200, 2,000 och 1,800 kronor, samt åt två lärarinnor 1,000 och 800

kronor, till arfvoden åt extra lärare 3,000 kronor, åt sekreteraren och räkenskapsföraren

750 kronor, åt vaktmästaren 550 kronor och portvakten 350 kronor, samt

till ved, ljus, underhåll af materiel, samlingar in. in. 3,550 kronor. Å lärarnes

och lärarinnornas löner äfvensom å arfvodet till sekreteraren har sedan år 1875

utgått dyrtidstillägg. Dessutom har öfverläraren på den medicinska afdelningen,

enär hans åligganden befunnits vara lika omfattande som de andre öfverlärarnes,

och tid icke lemnats honom öfrig att under läroterminerna idka enskild praktik, fått, af

de till direktionens förfogande stälda afgifter för begagnande af gymnastik-undervisning

och sjukgymnastik vid institutet, uppbära ett årligt lönetillägg af 1,000 kronor,

hvarigenom hans lön höjts till enahanda belopp, som är i staten bestämdt för

de öfriga öfverlärarne.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Enligt direktionens förslag skulle öfverl ärar nes löner bestämmas till 6,000

kronor, deraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000 kronor,

hvaraf 750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till 2,000 kronor,

hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne, hvilka åtnjuta fri bostad,

skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor och af samma anledning

en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor. Derest öfverläraren å den

militära afdelningen innehade annan allmän befattning, skulle hans lön vid institutet

minskas med ett mot aflöningen vid den andra befattningen svarande belopp,

dock icke till lägre belopp än 3,000 kronor. För föreståndaren har föreslagits

ett arfvode af 500 kronor, för sekreteraren och räkenskapsförare!! 900 kronor,

till extra lärare 4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte bostad och för

portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till ved, ljus, underhåll af materiel,

samlingar in. in. äfvensom till stipendier åt elever tiar någon förändring

icke föreslagits, hvilket dock, hvad beträffar förstnämnda anslag, skett endast under

den uttryckliga förutsättning, att öfverlärarens på den medicinska afdelningen hela

aflöning komme att utgå af statsmedel, så att de för sjukgymnastik behandling

samt för gymnastikundervisning åt läroverkens lärjungar inflytande afgifter kunde

oafkortadt användas till fyllande af brister i materiel-anslaget äfvensom för andra

tillfälliga behof.

De skål, som föranledt reglering under de senare åren af löneförhållandena

vid andra läroanstalter, med hvilka det Gymnastiska centralinstitutet närmast kan

jemföras, synas mig kunna åberopas till stöd för ett definitivt ordnande jemväl af

detta instituts lönestat. Mot de af direktionen för sådant ändamål ifrågasatta auslagsbelopp

har jag i allmänhet icke funnit något att erinra. En jemförelse mellan de

föreslagna lönerna för öfverlärarne och de, som åtnjutas af professorat vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet och vid Tekniska högskolan, torde dock böra föranleda dertill,

att aflöningen för de förra sättes något lägre än för de senare så till vida, att

den under de fem första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och först

derefter höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken olikhet synes hafva

eu billig grund deruti, att kompetensvilkoren för lärarebefattning vid Gymnastiska

central-institutet i allmänhet äro lättare än vid de nyssnämde läroanstalterna. Beträffande

aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, torde ock förhållandet

vid Tekniska högskolan böra tagas till ledning, och alltså de bestämmelser följas,

som Riksdagen vid löneregleringen för nämda högskola antagit.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bit. No 7 b till Kongl. Maj;ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

Med iakttagande häraf skulle institutets stat erhålla följande utseende:

Lön.

Tjenstgörings-

Summa

penningar.

Kronor.

1 öfverlärare, utom fri bostad

2,900

2,000

4,900

1 Efter 5 år kan lönen höjas

2 d:o d:o

1 lärare.......................................

5,800

2,000

4,000

1,400

1,100

4.000

1.000

2,000

600

9,800

3.000

6.000

2,000

1,700

J med 600 kronor.

2 d:o ....................................

Derest öfyerläraren på mili-

1 lärarinna................................

tära afdelningen innehar annan

allmän befattning, skall hans

lön vid institutet minskas med

ett mot aflöningen vid den

1 d:o, utom fri bostad........

Arfvode åt föreståndaren...........

600

—

500

andra befattningen svarande

belopp, dock icke till lägre

belopp än 3,000 kronor.

D:o åt sekreteraren och rä-

kenskapsföraren...

—

—

900

Arfvoden åt extra lärare...........

—

—

4,000

Till stipendier åt elever............

1 vaktmästare, utom fri bo-

—

—

2,000

stad..........................................

—

—

800

1 portvakt, utom fri bostad.....

Anslag till ved, ljus, materiel,

—

—

500

samlingar in. m......................

—

—

3,550

Summa

—

—

39,650

Då institutets nuvarande ordinarie anslag utgör 29,400 kronor, skulle således

en tillökning deri erfordras af 10,250 kronor, men om derjemte tages i betraktande

att å innevarande års extra stat såsom dyrtidstillägg för institutets lärare och

tjensteman upptagits ett anslag af 3,910 kronor, hvilket efter löneregleringens

genomförande icke behöfde vidare utgå, skulle den verkliga tillökningen i statsutgift

uppgå till 6,340 kronor, oberäknad! ålder stilläggen, h vilka dock icke komme att

öfverstiga tillhopa 1,500 kronor.

Derest Eders Kongl. Maj:t, på sätt jag underdånigst tillstyrker, täcktes föreslå

Riksdagen att bevilja det för ofvanberörda lönestats tillämpning erforderliga

anslag, hemställer jag tillika, att lönestaten, som hittills varit af Eders Kongl.

Maj:t utan Riksdagens hörande faststäld, nu måtte underställas Riksdagens pröfning,

med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, i likhet med hvad i fråga om universitetens,

tekniska högskolans med flere läroverks lönestater eger rum, bestämma de

vilkor, under Indika tjenstgöringspenningarna böra afträdas till vikarie.

Då lärarne vid Gymnastiska central-institutet redan genom nåd. brefvet den

23 April 1858, grundad! på Rikets Ständers skrifvelse den 27 Februarisamma år,

medgifvits rätt att vid 60 års ålder och efter 30 års väl vitsordad tjenstgöring

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

undfå pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår,

blifver någon framställning härom till Riksdagen icke erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna

stat för Gymnastiska central-institutet, för dess tillämpning bevilja en tillökning i

institutets ordinarie anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för

vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspennin■

garne till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

18:o.

I underdånig skrifvelse den BO sistlidne September har Medicinalstyrelsen

gjort framställning om behofvet af förhöjd aflöningsstat för barnmorskeundervisnings-- anstalterna i Stockholm och Göteborg. Vid hvardera af dessa äro anstälda en barnmorskelärare

med benämning professor, en biträdande lärare och en instruktionsbarnmorska,

hvilken i Göteborg tillika är förestånderska; dessutom är vid anstalten

i Stockholm på stat uppförd en adjunkt, och finnes derstädes en förestånderska,

som, jemte husrum, åtnjuter lön äfven på Allmänna barnbördshusets stat. I afseende

på de för dessa befattningar nu bestämda löneförmåner, hvilka äro fördelade

i fast lön och dyrtidstillägg, har Medicinalstyrelsen hemstält, att, då i stället för de

åt andra tjensteinnehafvare anvisade dyrtidstillägg, löneförhöjning blifvit efter hand

på ordinarie stat uppförd, och fasta löner vore af väsentlig vigt för tjensternas besättande,

äfven ifrågavarande dyrtidstillägg måtte såsom fasta löner uppföras, samt

att derjemte lönförbättring måtte beredas sålunda:

att barnmorskeläraren i Stockholm, hvilkens aflöning för närvarande utgör 3,000

kronor med dyrtidstillägg 600 kronor, och hvilken hittills jemväl uppburit den åt

adjunkten anslagna lön 300 kronor men icke det vid denna lön anvisade dyrtidstillägg

60 kronor, skulle erhålla i lön sammanräknade summan af dessa fyra belopp,

eller 3,960 kronor, med en tillökning, hvarigenom denna summa blefve jemnad till

4,000 kronor, hvaremot adjunktslönen borde till statsverket indragas;

att den i Stockholm anstälde biträdande lärarens lön 1,000 kronor jemte

dyrtidstillägg 200 kronor skulle höjas med 300 kronor till 1,500;

att dersammastädes anstälda instruktionsbarnmorskas lön 600 kronor jemte

dyrtidstillägg 120 kronor blefve ökad med SO kronor till 800; samt

att, då vid anstalten i Göteborg lärarepersonalens åligganden vore desamma

som vid den i Stockholm och elevantalet nästan lika stort, lönerna för dessa befattningar

vid anstalten i Göteborg äfven måtte fastställas till omförmälda belopp;

och har Medicinalstyrelsen tillika föreslagit, att den i Stockholm anstälda

förestånderskans lön 250 kronor jemte dyrtidstillägg 50 kronor måtte utan vidare

tillökning uppföras å fast stat med 300 kronor.

Löner etjler ing

förbarnmorskeundervieningeamlulterna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ny stat för Veterinär-inutitutet.

Bil. No 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

De sålunda föreslagna aflöningarne synas mig, med iakttagande af hittills

följda grundsats om fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar, höra på följande

sätt i staten bestämmas:

För undervisningsanstalten i Stockholm.

1 barnmorskelärare..............................

Lön.

Tj ens tgö rings- penningar.

Summa

Kronor.

3,000

1,000

4,000

1,500

800

300

1 biträdande lärare ............................ arfvode

1 instruktionsbarnmorska................. eko

1 förestån der ska................................. d-o

För undervisningsanstalten i Göteborg.

1 barnmorskelärare....................

1 biträdande lärare.................. arfvode

1 förestånderska och instruktionsbarnmorska d:o

3,000

1,000

4,000

1,500

800

Summa

—

—

12,900

Då anslagen till aflöningar vid nämnda anstalter för närvarande utgöra tillsammans

på ordinarie stat 9,600 kronor, skulle tillökningen blifva 3,300 kronor; men

som de på extra stat anvisade dyrtidstilläggen, sammanlagdt 1,920 kronor, icke

komme att vidare utgå, blefve den verkliga anslagsförhöjningen 1,380 kronor.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen:

att, med godkännande af berörda stat, för dess tillämpning bevilja en förhöjning

af 3,300 kronor i de till barnmorskeundervisningsanstalterna nu utgående

ordinarie anslag; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarna till vikarie må af Kongl.

Maj:t bestämmas; samt

att, på sätt Medicinalstyrelsen tillika föreslagit, barnmorskelärarne må, i likhet

med hvad för professorerna vid Karolinska institutet är medgifvet, ega rätt att, dåde

uppnått 65 års ålder, efter afsked stagandet från tjensten uppbära pension å allmänna

indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår.

19:o.

Med underdånig skrifvelse den 18 sistlidne September har direktionen för

Veterinär-institutet i Stockholm ingifvit förslag till ändring i institutets nu gällande

stat, afseende ej blott en förbättring af lärarnes lönevilkor utan ock en höjning af

öfriga anslag, Indika länge skola hafva visat sig otillräckliga och ansåges ännu

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 21

mindre komma att förslå till bekostande af de utgifter, som efter institutets nästa

år förestående flyttning till sin nya lokal blifva en följd af dess utvidgade

verksamhet.

Enligt den genom Kongl. Brefvet den 24 Maj 1867 faststälda stat uppbära

två professorer vid institutet hvardera 4,500 kronor i lön; två andra professorer uppbära

4,000 kronor i lön, “så länge de åtnjuta fria husrum". Sedermera hafva dyrtid

stillägg från riksdag till riksdag blifvit beviljade, 900 kronor åt de förra, och

800 kronor åt de senare. För alla dessa professorer, af hvilka ingen mer än föreståndaren

kan få bostad i institutets nya lokal, har direktionen föreslagit löner af

6,000 kronor. Vid detta förslag torde först böra iakttagas, att den vid löneregleringar

i allmänhet under senare år gjorda fördelningen i lön och tjenstgöringspenniugar

äfven här må varda tillämpad. Sjelfva aflöningsbeloppen, som äro föreslagna

till likhet med hvad professorerna vid Karolinska institutet och Tekniska

högskolan åtnjuta, torde visserligen icke vara för höga; dock tillåter jag mig att, i

öfverensstämmelse med hvad jag nyss vid fråga om lönereglering för Gymnastiska

central-institutet i underdånighet anfört, äfven i afseende på Yeterinär-institutet göra

den anmärkning, att det icke torde vara obilligt, om professorerna härstädes under

de första åren af sin tjenstgöring åtnjöte eu något lägre aflöning än professorerna

vid Karolinska institutet och Tekniska högskolan, af det skäl, att deras föregående

studiebana i allmänhet torde kräfva något mindre tid och kostnad, än de sist nämdas.

På grund häraf och med hänsyn jemväl i öfrigt till hvad rörande den Tekniska

högskolan är stadgadt och om det Gymnastiska central-institutet här ofvan

i underdånighet hemstäldt, torde det af direktionen uppgjorda förslaget i denna del

kunna sålunda jemkas, att aflöningen för professorerna vid Yeterinär-institutet må

utgå i lön och tjenstgöringspenningar, samt att lönen för hvar och eu af dem må

bestämmas till 3,500 kronor, som efter 5 års tjenstgöring må höjas med 500 kronor,

och tjenstgöringspenningarna fastställas till 2,000 kronor.

Åt den af professorerna, som förordnas att vara institutets föreståndare, har

direktionen föreslagit bibehållande af samma förmåner, som han nu i denna egenskap

åtnjuter, nemligen fri bostad och ett årligt arfvode af 500 kronor, och finner

jag ingen anledning vara att häruti tillstyrka någon ändring.

För en lektor, som för närvarande uppbär 3,000 kronor såsom lön och 600

kronor såsom dyrtidstillägg, har direktionen föreslagit en lön af 4,000 kronor.

Äfven mot detta belopp såsom slutresultat har jag ingenting att invända; men om

professorernas löneförmåner under de första åren af deras tjenstetid sättas något

lägre än hvad de sedermera skola blifva, så synes samma förfarande böra iakttagas

med lektorn. Men då lektorn, hvilkens hufvudsakliga undervisningsskyldighet omfattar

sådana läroämnen, hvilka icke motsvaras af dem som tillhöra någon af professorerna,

följaktligen icke torde kunna i regeln antagas varda till professor befordrad,

så synes det vara billigt, att förhållandet mellan lön och tjenstgörings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

penningar för honom bestämmes så, att han, om han qvarstannar i denna tjenst, på

ålderdomen må. komma i åtnjutande af en pension, som icke må vara alltför otillräcklig.

Af dessa skäl synes mig hans lön höra bestämmas till 2,500 kronor, som

efter fem års tjenstgöring ökas med 500 kronor, och tjenstgöringspenningar till

1,000 kronor. Genom en sådan reglering skulle visserligen nu varande lektorn,

som icke tjenstgjort så länge, att han redan vore berättigad till ålderstillägg, under

någon tid lida minskning i sina löneinkomster; dock torde ersättning härför kunna

af tillgängliga medel honom beredas.

För en adjunkt och en instruktionssmed, hvilka för närvarande åtnjuta hvardera

1,500 kronor i lön och 300 kronor i dyrtidstillägg, föreslår direktionen löner

af 2,500 kronor. Då dessa begge lärare enligt reglementet förordnas för viss tid,

synes den föreslagna aflöningen höra åt dem anslås såsom arfvode.

Till arfvode åt en kamrerare, som nu under samma titel uppbär 1,000

kronor med dyrtidstillägg af 200 kronor, har direktionen föreslagit 1,500 kronor,

samt åt sekreteraren 500 kronor i stället för 300, som han hittills åtnjutit. Mot

dessa summor har jag icke funnit skäl att göra någon anmärkning.

Vidare har direktionen förmält, att, då institutets bibliotek, hvars vård hittills

varit utan ersättning ombesörjd af eu bland lärarne, numera vunnit betydlig

tillväxt och man hade för afsigt att i den nya, rymliga bibliotekslokalen bereda tillfälle

för elever och andre att studera tidskrifter och böcker i veterinär- samt naturvetenskap

in. m., till följd hvaraf biblioteket måste hållas mera tillgängligt för allmänheten,

direktionen ansett aflöning böra tilldelas eu bibliotekarie vid institutet,

i enlighet med hvad vid andra likartade läroanstalter egde rum, och i sådant afseende

föreslagit ett belopp af 500 kronor. Som likväl bibliotekariebefattningens

skötande antagligen icke kommer att fordra mera tid och omsorg, än att den kan

äfven hädanefter bestridas af någon bland lärarne, synes det ifrågasatta arfvodet

kunna minskas till 300 kronor.

För elevernas undervisning i ridkonsten är en summa,af 1,000 kronor i

förslaget uppförd. Om anslag för sådant ändamål har direktionen redan förut, i

skrifvelse den 2 Maj nästlidet år, gjort underdånig framställning med förmälan:

att utöfningen af ridkonsten, som ytterst hvilade på lagarne för hästens rörelseförmåga,

i väsentlig mån bidroge till eu klarare och fullständigare kännedom om

detta det ädlaste och dyrbaraste bland husdjuren; att militärveterinärerna måste

vara beridne, hvarföre det vore billigt att eleverna under sin studietid ej saknade

sådan undervisning, som kunde göra dem duglige att anställas såsom dylika veterinärer;

att i gällande reglemente för institutet också vore stadgadt, att derstädes

skulle undervisas i grunderna för ridkonst, men att praktisk undervisning deri dock

icke kunde, af brist på lärare, hästar och lokal, vid institutet anordnas; att direktionen

derföre varit betänkt på någon utväg att åtminstone på försök tillvägabringa

sådan undervisning för de båda högsta klassernas elever och i sådan afsigt trädt i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 23

underhandling med styrelsen för Stockholms Ridhusförenings aktiebolag, som erbjudit

sig att mot en godtgörelse i ett för allt af 800 kronor bereda 16 elever eu kurs i

ridkonsten med tillsammans 50 lektioner.

Medgifvande nyttan och behölligheten af den sålunda förordade undervisningen

i ridkonst, anser jag dock den i föreslagna staten för ändamålet beräknade

summan 1,000 kronor böra inskränkas till det af direktionen i förberörda skrifvelse

angifna belopp, eller 800 kronor.

Till aflöning åt betjente äro för närvarande anslagna 1,500 kronor. Direktionen

begär att detta anslag måtte fördubblas, så att en vaktmästare, som tillika

skulle vara laboratorii-dräng, eu anatomi-vaktmästare, två stalldrängar och en portvakt

kunde aflönas med 600 kronor hvardera. Då institutet i sin nya lokal och

med sin utvidgade verksamhet tvifvelsutan behöfver större betjening, har jag vid

denna del af förslaget ingen annan anmärkning att göra, än att det synes ändamålsenligast,

att på sätt vid Tekniska högskolan eger rum, det begärda beloppet anslås

i en summa, att af direktionen fördelas mellan den betjening, som vid institutet

måste anställas.

Det förut beviljade beloppet af 4,000 kronor till stipendier åt elever är

föreslaget att fortfarande utgå för samma ändamål.

Vid den till byggnaders och stängsels underhåll föreslagna summan af 1,500

kronor anser jag mig böra anmärka, att, då institutets lokal kommer att emottagas

i nytt och fullständigt skick, underhållet synes tills vidare icke kräfva större anslag

än nu gällande stat för dylikt behof upptager, nemligen 1,000 kronor.

Under titeln “diverse utgifter" äro i nu gällande stat uppförda 4,000 kr.

Direktionen har föreslagit, att detta belopp må höjas till 10,900 kronor, och såsom

skäl dertill anfört, att det under nämnda titel hittills uppförda anslaget länge varit

otillräckligt till inköp af undervisningsmateriel in. in., ehuru institutet haft att dertill

använda dels en årlig intägt af omkring 1,000 kronor för uthyrda magasinslägenheter,

hvilken hädanefter komme att försvinna, dels eu betydlig inkomst af

smedjan, hvilken inkomst, sedan hofslagerikonsten blifvit genom institutets verksamhet

utbredd och flera hofslagerier anlagts i hufvudstaden, under senare åren förminskats

och med anledning af inrättningens förflyttning till en aflägsnare del af

staden torde komma att ytterligare inskränkas, så att den icke vidare kunde beräknas

lemna större öfverskott, än som erfordrades för veterinärelevernas undervisning

i hofbéslagskonst. Ehuru jag erkänner, att institutets förläggande till stadens utkant

antagligen kommer att verka menligt på smedjans anlitande från allmänhetens

sida, synes det mig dock icke böra befaras, att all inkomst af denna inrättning

derigenom skall upphöra, enär institutets smedja, som bör kunna utrustas på bästa

sätt och skötas med de bästa krafter, väl torde äfven hädanefter förmå uthärda

täflan med enskilda smedjor. Under antagande således, att denna inkomstkälla ej

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

alldeles skall utsina, tror jag ifrågavarande utgiftsposter kunna sättas till ett belopp

af 8,000 kronor, hvarutöfver de, enligt mig meddelad upplysning, hittills icke stigit.

Med dessa af mig tillstyrkta förändringar skulle den föreslagna nya staten

för Veterinärinstitutet erhålla följande lydelse:

Lön.

Tjenstgörings-

Summa

penningar.

Kronor.

1 professor..................................

3,500

2,000

5,500

1 Efter 5 år kan lönen höjas

| med 500 kronor.

3 professorer...............................

10,500

6,000

16,500

1 lektor.......................................

1 föreståndare, arfvode (jemte

2,500

1,000

3,500

fri bostad).........................

—

—

500

1 adjunkt......................arfvode

—

—

2,500

1 instruktionssmed....... d:o

—

—

2,500

1 kamrerare .................. d:o

1 sekreterare hos direk-

—

—

1,500

tionen...................... d:o

—

—

500

1 bibliotekarie................ d:o

—

—

300

För undervisning i ridkonst......

—

—

800

Till betjening^ aflönande...........

—

—

3,000

Stipendier åt elever....................

Byggnaders och stängsels un-

4,000

derhän..................................

—

—

1,000

Till diverse utgifter....................

—

—

8,000

Summa

50,100

Nuvarande statsanslag till institutet utgör 35,300 kronor på ordinarie stat

och 4,800 kronor dyrtidstillägg på extra stat, tillsammans 40,100 kronor. Den föreslagna

tillökningen skulle alltså med 10,000 kronor höja de utgifter, som staten

under de senare åren för institutet vidkänts.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af förberörda

stat, för dess tillämpning bevilja 14,800 kronor såsom förhöjning i Veterinärinstitutets

ordinarie anslag; äfvensom medgifva att vilkoren för vederbörande löntagares

skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningar till vikarie må af

Kongl. Maj:t bestämmas.

Derjemte anser jag mig böra tillstyrka nådig framställning till Riksdagen

derom, att professorerna och lektorn vid institutet må, i enlighet med hvad för lik
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nåd. prop. om Statsverket 1879.

25

ställige lärare vid Tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt att, då de uppnått

65 års ålder och, hvad lektorn beträffa,!'', då lian i 20 år tjenstgjort- vid institutet,

efter afskedstagande!, från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten

med det belopp, hvartill lönen uppgår.

20:o.

Då Eders Kongl. Maj:t lät för Riksdagen 1878 framlägga förslag till lönn- Au^mn^.

förbättring för provincialläkare, täcktes Eders Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen

att, för beredande af åldersti 1 lägg från och med 1879, i öfverensstämmelse med de

för provincialläkarne jemte en del andra embete- och tjensteman då föreslagna stater.

det under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg måtte förhöjas

med ett belopp, som, med beräkning af möjligen inträffande afgång bland de till

ålderstillägg berättigade, ansågs kunna begränsas till 22,000 kronor. Den beräkning,

som lag till grund för sistnämnda förslag, hvilade på den förutsättning att

provincial läkare skulle, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, berättigas till ett ålderstillägg

af 500 kronor efter 15 års tjenstgöring.

Riksdagen, som i staten uppförde det i fråga varande anslaget till det belopp,

som var af Eders Kongl. Maj:t föreslaget, beslöt dock, att ålder stil 1 ägg-et

skulle af provincialläkare få åtnjutas efter allenast 10 års tjenstgöring.

Genom denna förändring har antalet af provincialläkare, som nu äro till ålderstillägg

berättigade, blifvit ökadt med 30 — motsvarande eu förökning i utgift af

15,000 kronor — utöfver hvad vid framläggande af den nådiga propositionen i

ämnet vid 1878 års riksdag beräknats.

Detta förhållande lärer påkalla förhöjning af ifrågavarande anslag till ålderstillägg;

och då derjemte, under förutsättning af bifall till de nu föreslagna nya

staterna för Gymnastiska centralinstitutet och Veterinärinstitutet i Stockholm, något

ytterligare anslag till ålderstillägg synes erforderligt, på det att, i likhet med hvad

vid andra löneregleringar skett, för löntagarne må, vid bestämmande af ålderstillägg

kunna tagas i beräkning jemväl före den nya statens tillämpning fullgjord

tjenstgöring, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att det å hufvudtiteln uppförda anslaget till ålderstillägg måtte varda

förhöjdt med 18.000 kronor.

2 Ro.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå öfrig a or dinaannan

förändring än att. för jemnande af slutsummorna, förslagsanslaget till skrif- rif amlc"Jmaterialier

och expenser, ved in. in. höjes med 1,914 kronor 76 öre eller till

23,239 kronor 53 öre.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. No 7 b till Kong!-. Maj:ts Nåd. prop. om Statsverket 1879.

22:o.

Dyvtichtiinum. Af de under Ecklesiastikdepartementet hörande verk och inrättningar, hvilkas

embets- och tjensteman för närvarande åtnjuta dyrtidstillägg, skulle, derest de nu

af mig föreslagna löneregleringarna för Gymnastiska centralinstitutet, Barnmorskeundervisningsanstalterne

i Stockholm och Göteborg samt Yeterinärinstitutet i Stockholm

varda godkända, nu mera endast erfordras att för år 1SS0 föreslå dylik

förmåns beviljande för Nationalmuseum och Domkapitlens expeditioner, i öfverensstämmelse

med de vid föregående riksdagar antagna grunder.

Under ofvan nämnda förutsättning och då jag i fråga om extra anslag till

Domkapitlens expeditioner har att göra särskild underdånig framställning, får jag

således nu hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att dyrtidstillägg

under år 1880 måtte för Nationalmuseum beviljas med samma belopp som

för innevarande år anvisats, eller 1,100 kronor.

23:o.

e Vid senaste fördelning af det på ordinarie stat uppförda anslaget till Domka
e,

P,r,Honer. pitleng ^Xpe(iitioneu, bär, likasom vid tillförene verkställa fördelningar deraf, yppats

svårighet att med de tillgängliga medlen i någon tillfredsställande mån fylla de anmälda

behofven. Äfven med vidtagna betydligare nedsättningar i hvad af detta

anslag blifvit begärdt såsom tillskott till aflöning af notarierna och amanuenserna,

af Indika de förra till ett antal af sex bland tretton och de senare blott till smärre

belopp från 50 till 400 kronor kunnat deraf erhålla del, hafva till bestridande af

öfriga för domkapitlens expeditioner nödiga omkostnader i allmänhet långt ifrån

tillfyllestgörande bidrag kunnat åstadkommas. Såsom en följd häraf hafva äfven

vid de tillfällen, då af domkapitlen förslag till anslagets fördelning afgifvits, uttalanden

rörande expeditionskassornas brydsamma ställning och behofvet af förhöjning

i anslaget från skilda håll alltjemt försports. Icke blott har i några af dessa

kassor årligen yppats brist, om hvars betäckande framställningar ingått från tvänne

domkapitel, på sätt under liera år blifvit för Eders Kongl. Magt anmäldt och senast

af mig den 13 nästlidne December, utan flera expeditionskassor, Indika genom

frivilliga, till eu del ganska betydliga årliga bidrag af stiftets presterskap och elementarlärare

varit i eu jemförelsevis bättre ställning, se numera denna äfveutyrad

derigenom att dessa bidrag sannolikt småningom komma att upphöra. Sådant har

redan skett i Linköpings stift, der presterskapets och lärarnes bidrag till expeditionskassan,

utgörande omkring 040 kronor årligen, enligt beslut å prestmöte år

1S74 upphört att utgå från den 1 Maj 187G; och i Göteborgs stift har vid prestmöte

nästförflutna år beslutits, att det af stiftets presterskap hittills utgjorda bidrag

till notariens och amanuensens aflöning, omkring 1,960 kronor årligen, skall med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

27

innevarande års utgång upphöra, hvarigenom desse tjenstemäns redan förut svaga

löneinkomster blifva för deras anständiga bergning alldeles otillräckliga. För de

tillgångar, som på detta sätt redan frångått eller komma att frångå icke blott domkapitlen

i Linköping och Göteborg, utan möjligen äfven öfriga domkapitel, hvilka

för närvarande äro i åtnjutande af dylika bidrag, kan ersättning icke beredas genom

nedsättning för ett eller annat domkapitel af de belopp, som hittills varit

dem anvisade så väl af anslaget till domkapitlens expeditioner som af det särskilda

anslaget till dyrtidstillägg åt domkapitlens tjensteman, enär, sa vidt nu tillgängliga

uppgifter rörande nämnde tjenstemäns löneförmåner utvisa, endast för tre af

de sju notarier, som åtnjuta tillskott af det ena af nyssnämnda anslag eller af båda,

lönerna kunnat uppbringas till omkring 3,000 kronor för hvardera, och de fyra

öfrigas löneförmåner utgöra allenast 2,200 till 2,800 kronor, under det att af amanuenserna

eu åtnjuter endast 600 kronor, en 800, sju 1,000, två 1,100, en 1,200

och eu 2,000 kronor. Af de sex notarier, som i anseende till förmånligare lönevilkor

icke erhållit tillskott af någotdera af nyssnämnda anslag, torde likväl endast

tre kunna anses vara så väl aflönade, att löneförbättring för dem icke är behöflig.

I nådiga bref den 13 nästlidne December angående fördelning af anslaget

till domkapitlens expeditioner har Eders Kongl. Maj:t anbefall domkapitlen och

Stockholms stads konsistorium att före den 1 nästkommande April inkomma med

uppgifter å notariernas och amanuensernas samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom

å expeditionskassornas inkomster och utgifter. Eu på dessa uppgifter grundad

utredning af det anslagsbelopp, som erfordras för en fullständig reglering af

aflöningen för domkapitlens tjensteman och för expeditionernas utgifter i öfrig!,

hinner icke utarbetas så tidigt, att nådig framställning om en sådan reglering kan

göras till nu sammanträdande Riksdag; men då, af hvad jag i underdånighet anfört,

det torde vara uppenbart att eu förhöjning i de till domkapitlens expeditioner nu

utgående statsbidrag redan under nästkommande år är af nödvändigheten påkallad,

anser jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att i stället för det af Riksdagen hittills beviljade anslag af 3,716 kronor till

dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner ett extra anslag

af 10,000 kronor må för år 1880 anvisas och ställas till Eders Kongl. Maj:ts

disposition.

24:o.

För upprätthållande af de med statsunderstöd inrättade seminarier för språk- för

vetenskap vid universiteten i Upsala och Lund erfordras fortfarande anslag; och

får jag i underdånighet tillstyrka att, på det dessa anstalters gagnande verksamhet tam.

må kunna fortsättas, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt dem äfven

för år 1880 bevilja extra anslag till enahanda belopp som för innevarande och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala 8,000 kronor

och till det i Lund 2,950 kronor.

Astronomiska

imtitutione n vid

universitetet

i Lund.

25:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har det större Akademiska Konsistoriet, i Lund,

under åberopande af eu utaf Astronomi professoren Ax. Möller gjord framställning,

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för den

astronomiska institutionen i Lund till belopp af 7,500 kronor att, fördeladt på fem

år, utgå med 1,500 kronor årligen.

Såsom grund för denna, af Kanslersembetet för universitetet understödda anhållan

äro följande omständigheter åberopade. Sedan det Internationela Astronomiska

Sällskapet vid sitt sammanträde i Bolin år 1867 besluta att med ledning af

Argelanders »Bonner Durehmusternng» observera alla stjernor intill nionde storleken

il norra delen af himmelssferen, hvilket arbete fördelats mellan åtskilliga observatorier

i Europa och Amerika, hade vid Sällskapets sammankomst i Stockholm år

1877 den astronomiska institutionen i Lund blifvit uppfordrad att deltaga i det

gemensamma arbetet genom att öfvertaga den zon, som förut varit anvisad åt obscrvatoriet

i Chicago. Enligt professor Möllers beräkning skulle de härför erforderliga

observationer (20,000 till 25,000 till antalet) kunna utföras under fem år, så

framt ett tillräckligt antal yngre krafter stode derför till buds. Eu till arbetets

utförande fullt kompetent person, Docenten A. Lindstedt, vore villig att åtaga sig

detsamma, dock endast under vilkor att en årlig godtgörelse af 1000 kronor blefve

honom tilldelad, hvilket vore desto mera billigt, som arbetets beskaffenhet komme

att betaga honom tillfälle att under tiden på annat sätt bereda sig utkomst.

Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels till arfvoderi åt biträden

och dels till diverse utgifter.

I särskild!, handlingarne bifogadt, yttrande hafva Professorerne D. G. Lindhagen

och H. Gyldén intygat, att ifrågavarande arbete vore af ett sådant vetenskapligt

värde och egde så nära samband med frågor, hvilkas lösning för närvarande

räknades till de vigdigaste astronomiska önskningsmål, att de måste anse Professor

Möllers härom gjorda framställning förtjent af ett synnerligt afseende, äfvensom att

det dertill begärda penningebelopp syntes dem, i förhållande till ändamålet, särdeles

måttligt upptaget,

I betraktande af ej blott det jemväl af Akademiska Konsistoriet vitsordade

vetenskapliga intresse, som är förenad! med omförmälda företag, utan ock vigten

deraf att äfven Sverige dertill lemnar sitt bidrag, och då, på sätt Universitetskansleren

anmärkt, det utan tvifvel skulle inom den vetenskapliga verlden framkalla ett

synnerligen ogynsamt intryck, om det för samma företag redan påbörjade arbetet

vid Lunds observatorium måste afbrytas i saknad af uppmuntran från statens sida,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. P-rop. om Statsverket 1879.

29

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för ofvan nämnda särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska

institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor.

26:o.

De byggnadsföretag — med undantag af hospitalsbyggnader — till hvilkas

lörtsättande eller fullbordande anslag under åttonde hufvudtiteln erfordras för år

1880, äro de begge universitetshusen i Upsala och Lund samt Veterinärinstitutets

i Stockholm nybyggnad.

Af det till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala vid 1877 års

riksdag beviljade anslag, 740,000 kronor, har Riksdagen anvisat att utgå under

är 1878 150,000, men under innevarande år endast 100,000 kronor, hvartill behofvet

ansetts kunna inskränkas, emedan ritningarna till byggnaden, Indika i följd

af Riksdagens beslut måste omarbetas, icke vid anslagets anvisande hunnit underställas

Eders Kongl. Maj:ts pröfning, och byggnadsföretaget i följd deraf blifvit

försenadt.

Efter det ritningar till denna byggnad nu mera blifvit af Eders Kongl.

Maj:t faststälda, har, under åberopande af eu från det större Akademiska

Konsistoriet gjord framställning, Kanslersembetet i underdånighet hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af omfönnälda byggnadsanslag

anvisa för år 1880 ett belopp af 300,000 kronor.

1 afseende härå är af Kanslersembetet anfördt, hurusom, då. enligt arkitektens

förslag för arbetets ändamålsenliga bedrifvande erfordrades för första byggnadsåret,

eller 1879, 142,708 kronor 72 öre och för år 1880 399,550 kronor

76 öre, och sålunda för dessa år tillhopa 542,259 kronor 48 öre, så uppkomme.

då för ändamålet redan anvisats tillhopa 250,000 kronor, för år 1880 ett behof

af 292,259 kronor 48 öre. Hvarje nedsättning häri skulle medföra en ökad

kostnad för arbetet i dess helhet och det vore derför, i händelse tillgångarne icke

medgåfve beviljandet af hela det nu ifrågasatta beloppet af 300,000 kronor,

hög grad önskvärd!, att anslaget för år 1880 ej nedsattes under 200,000 kronor,

då det för universitetet vore möjligt att under ett år förskjuta åtminstone så

mycket, att ej ett skadligt afbrott i byggnadsarbetets fortgång behöfde inträda.

Med afseende å nödvändigheten att i möjligaste måtto inskränka utgifterna

under nästa statsregleringsperiod, anser jag mig likväl ej kunna tillstyrka nådig

framställning om anvisande af högre belopp än för år 1878, eller 150,000 kronor.

Till universitetsbyggnaden i Lund tiar Riksdagen beviljat 450,000 kronor,

hvaraf för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisats 100,000 kronor. Mot den

af Kanslersembetet nu gjorda hemställan, att för byggnadsarbetets bedrifvande

under år 1880 måtte beräknas åtminstone 100,000 kronor, hvarunder anslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

för nämnda år ej utan väsentlig förlust och olägenhet skulle kunna nedsättas,

har jag för min del icke funnit något att erinra.

Hvad derefter beträffar nybyggnaderna- för Veterinärinstitutet i Stockholm

har institutets direktion, med förmälan att dessa byggnader antagligen hinna uppföras

till den 1 April 1880, så att deras inredning då skulle kunna företagas

och institutets flyttning till de nya lokalerna vara verkstäld den 1 Oktober samma

år, gjort underdånig framställning om medel till bekostande af sådana arbeten i

och för byggnadernas slutliga fullbordan in. in., hvartill byggnadsanslaget icke

vore afsedt eller lemnade tillgång. Enligt uppgjorda kostnadsförslag erfordrades:

till inredning och inventarier samt flyttning till de nya lokalerna

af institutets samlingar och bibliotek in. in................ kronor

, bergsprängning vid institutets vestra tomtgräns...........................

fyllning och planering å tomtens norra del....................................

,, parkanläggning jemte botanisk trädgård..........................................

„ stängsel mellan betesafdelningarna...................................................

staket af jern utefter den vid institutets gräns tillämnade esplanad.

..............................................................................................

Summa kronor

44,000: - 14,040: - 5,000: —

9,183: - 1,650: -

9,750: - 83,623: —

I fråga om behofvet af bergsprängning och fyllning å tomten har direktionen

anfört, att den syd vostligaste delen af denna tomt utgjordes af berg, som

höjde sig ända till femton fot öfver den omkring byggnaderna planerade marken;

att då egaren af angränsande tomt måste vid dess bebyggande bortspränga det

på hans tomt fortsättande berget, kom me mellan institutets auditör»- och museibyggnader

samt grannens tomt att qvarstå ett vanprydande och kalt berg; samt

att norra delen af institutets tomt vore sank och derföre, till förekommande af

olägenhet för kreaturen, behöfde fyllas och planeras.

Öfverintendentsembetet, som häröfver afgifvit underdånigt utlåtande, har

ansett att med den föreslagna bergsprängningen kunde, då berget komme att i

sammanhang med byggnadens uppförande och på bekostnad af byggnadsanslaget

undansprängas till 30 fots afstånd från byggnaden, utan olägenhet tills vidare

anstå, hvithet enligt Öfverintendentsembetets förmenande vore fallet äfven med anbringandet

af jernstaket, som för vinnande af besparing blifvit från kostnadsförslag^

å byggnadsarbetet uteslutet.

Delande denna Öfverintendentsembetets uppfattning, finner jag icke heller tillräcklig

anledning förekomma att förorda anläggande af trädgård redan under år

1880, då inflyttningen i de nya lokalerna icke kan ega rum förr än mot slutet

af nämnda år. Deremot har jag icke funnit något att erinra mot de af direktionen

i öfrigt anmälda anslagsbehof, för hvilkas fyllande det synes önskvärd! att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 i till Kongl, Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverk^ 1879. 31

*

medel till ett jemnadt belopp af 50,000 kronor under år 1880 ställas till Eders

Kongl. Maj-.ts förfogande.

Till samtliga bär omförmälda byggnadsföretag erfordras sålunda under år

1880 anslag af tillhopa 800,000 kronor. De för ändamålet nödiga tillgångar

skulle kunna utan budgetens betungande beredas, derest Riksdagen medgåfve, att

den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning, i öfverensstämmelse med

1875 års riksdags beslut, af Yeterinärinstitutets nu varande tomter och byggnader

i qvarteron Edolman mindre och Krabaten här i Stockholm, finge, i ställ et''för att

jemlikt Riksdagens föreskrift inbetalas till Riksgäldskontoret, af Eders Kongl. Maj:t

användas för de nu anmälda byggnadsbehof!^). I utlåtande, som på min begäran

afgifvits, bär Öfverintendentsembetet uppskattat dessa fastigheters värde efter nu

gällande pris till 800,000 kronor. Skulle köpeskillingen komma att öfverstiga

detta belopp, bör öfverskottet ingå till Riksgäldskontoret, liksom å andra sidan, i

händelse fastigheterna vid försäljningen skulle betinga ett lägre pris, hinder icke

torde möta för Eders Kongl. Maj:t att låta utanordna det bristande beloppet under

förskottstitel att anmälas till ersättning af Riksdagen
Jag

hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att anvisa följande anslag för år 1880, nemligen: till fortsättande af universitetsbyggnaden

i Upsala 150,000 kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden

i Lund 100,000 kronor och till inredning af Yeterinärinstitutets nya lokaler

m. m. 50,000 kronor, äfvensom medgifva att till betäckande häraf må användas

den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning af Yeterinärinstitutets

nu varande fastigheter i qvarteren Edelman mindre och Krabaten.

27:o.

Domkapitlet i Skara har i underdånig skrifvelse den It September 1878oymna»tikbyag

förnyat sin allt ifrån år 1878 flera gånger upprepade framställning angående det

för hvarje år allt mera oafvisliga behofvet af eu ny gymnastikbyggnad för all-’''" X™.’**

männa läroverket i Skara. 1 afseende härå har blifvit anfördt: att det gamla

gymnastikhuset vore till utrymme så otillräckligt, att det aldrig kunde komma

att motsvara sitt ändamål; att denna brist på utrymme gjorde det omöjligt att i

gymnastiksalen anbringa, eu tidsenlig gymnastikapparelj; att huset länge varit i

hög grad bristfälligt och, då det icke ansetts förtjena någon grundligare iståndsättning.

numera så försämrats, att till och med stadens byggnadsnämnd funnit

sig föranlåten att å detsamma ådöma åtskilliga yttre reparationer; att i följd af

dess förfallna skick det vore omöjligt att derstädes åstadkomma en någorlunda

tillfredsställande värmegrad, hvadan det varit nödvändigt att vid inträffande svårt

väder inställa gymnastiköfningarna; samt att i byggnaden på intet sätt vore sörjdt

för ventilation. Lokalens otillräcklighet och stom, bristfällighet. Indika äfven blif
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 7 b till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

vit anmärkta af den utaf Gymnastiska centralinstitutet utsedde inspektör öfver

gymnastikinrättningarna samt af Riksdagens revisorer, hade nu hlifvit så känbar»,

att. om ej ny byggnad uppfördes, man skulle nödgas inom en icke aflägsen framtid

helt och hållet inställa gymnastiköfningarna.

Till eu sådan ny byggnad hade af Öfverilitendentsembetet uppgjorts ritning

och kostnadsförslag, det senare slutande å eu summa af 40,000 kronor. Men för

anskaffande af detta belopp hade Domkapitlet icke funnit annan utväg än att anlita

statens mellankomst. Stiftets byggnadskassa, som vid 1877 års slut egde eu

behållning af 20,950 kronor, skulle antagligen ej kunna bära de omkostnader den

hade att bestrida, om någon del deraf skulle användas för uppförande af gymnastikbyggnaden,

i synnerhet som med visshet kunde förutses, att nästan årligen

skulle å läroverkshuset behöfvas reparationer, som k<»linne att medtaga ej obetydliga

belopp. Läroverkets byggnadsfond åter, hvilken vid nyssnämnda tidpunkt

utgjorde 4,174 kronor 66 öre, hade att bestrida ränta och amortering å det för

läroverkshusets uppförande erhållna statslån af 40,000 kronor, hvilken ränta och

amortering uppginge till 2,000 kronor årligen eller ungefär lika mycket som fondens

hela årliga inkomst. På grund häraf har Domkapitlet anhållit, att Eders

Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen derom, att

för ifrågavarande ändamål måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor eller

ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom att läroverkets skuld till Riksgäldskontoret,

omkring 38,000 kronor, måtte få afskrifvas, i hvithet fall byggnadsfondens

tillgångar kunde, med Eders Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd, användas till

bestridande af ränta och amortering af ett lån, tillräckligt att med någon hjelp

af stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna, för det nya gymnastikhusets uppförande.

Af hvad här ofvan hlifvit anfördt rörande beskaffenheten af den nuvarande

gymnastiklokalen vid allmänna läroverket i Skara framgår, att densamma är för

sitt ändamål aldeles otjenlig och att derigenom de för skolungdomens fysiska utbildning

och välbefinnande så vigtig» och nödvändiga gymnastiköfningarna i liöggrad

försvåras och snart omöjliggöras. Då de kassor, hvilkas medel i första rummet

borde anlitas till afhjelpande af denna brist, icke dertill lemna tillgång, anser

jag staten böra träda emellan. Det under nuvarande förhållanden lämpligaste

sättet härför, hvarigenom en större utgift på eu gång undvikes, torde vara att

efterskänka den skuld, hvari läroverket häftar till statsverket och hvilken eljest

skall efter hand inbetalas. Jag tillstyrker alltså underdånigst, att Eders

Kong! Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att den

återstående delen af det statslån, som vid 1865—1866 årens riksdag beviljades

för läroverksbyggnaden i Skara, må afskrifvas, på det att läroverkets

byggnadsfonds tillgångar skola kunna användas till uppförande af ny gymnastikbyggnad

derstädes, hvilken ock kunde, i händelse af behof, kostnadsfritt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

33

begagnas för gymnastiköfningar af eleverna vid det i staden inrättade seminarium

för folkskolelärarinnor.

28:o.

Uti underdånig skrifvelse den 5 Oktober 1878 har Domkapitlet i Wisby utvidgning «/

gjort framställning om anslag af allmänna medel till utvidgning af skolhuset för ^tcoiimet för

högre allmänna läroverket i Wisby och rörande detta ärende meddelat följande veri-TTmsby.

upplysningar. Läroverksbyggnaden, vid dess uppförande beräknad att lemna utrymme

åt 200 lärjungar jemte rum för bibliotek och samlingar, hade efter hand

blifvit otillräcklig, enär lärjungeantalet tillväxt så, att det vid början af innevarande

läsår utgjorde 306 eller mer än femtio procent öfver det antal, för hvilket

byggnaden var afsedd. Redan under läsåret 1876—1877 hade inskränkning måst

göras i det för läroverkets stora och dyrbara samt för undervisningen vigtiga samlingar

afsedda utrymme och derjemte rum utom lärohuset hyras för undervisningen

i kemi. Vid början af förra läsåret hade staden, ehuru den på grund af Kongl.

Brefvet den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet, på

tvänne år till läroverkets begagnande upplåtit två rum i rådhuset, hvarigenom

det mest trängande behofvet visserligen för stunden vore afhjelpa men deremot

det högst olämpliga förhållande inträdt, att undervisningen meddelades på tre särskilda

ställen i staden.

Ritning till en föreslagen tillbyggnad å läroverkshuset, med dertill hörande

kostnadsförslag, slutande på en summa af 33,435 kronor, har af Domkapitlet insändts

och af Öfverintendentsembetet i deröfver infordradt underdånigt utlåtande

lemnats utan anmärkning.

Vidkommande anskaffandet af erforderliga medel för tillbyggnaden har Domkapitlet

anfört, att stiftets byggnadskassa till följd af nuvarande läroverks byggnad

och i synnerhet genom den oundvikliga kostnaden för uppförande af ett nytt gymnastikhus

ännu häftar i en betydlig skuld; att läroverkets byggnadsfond enligt

senaste bokslut utgjorde 7,842 kr. 88 öre och sedan måst anlitas för nödiga reparationer;

samt att Gotlands läns landsting, enligt dess vid ansökningen fogade

protokoll för den 1 Oktober 1878, beslutit, att för beredande af större utrymme

åt läroverket, antingen genom tillbyggnad eller på annat lämpligt sätt, anslå

10,000 kronor under förutsättning att Riksdagen för samma ändamål beviljade ett

statsbidrag utan åter betalningsskyldighet af 10,000 kronor samt ett amorteringslån

till lika belopp, för hvilket låns amortering landstinget skulle ikläda sig ansvarighet,

dock att i första hand denna amortering borde bestridas af läroverkets byggnadsfonds

medel, i den mån dessa dertill lemnade tillgång.

Med åberopande af hvad sålunda blifvit meddeladt samt enär den beräknade

kostnaden med 13,435 kronor öfverstiger sammanlagda beloppet af landstingets

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

anslag och det i fråga satta amorteringslånet, har Domkapitlet i underdånighet anhållit

om nådig proposition till Riksdagen om ett anslag för utvidgning af läroverkshuset

i Wisby å sist nämnda belopp, 13,435 kronor, utan återbetalningsskyldighet

samt ett amorteringslån af 10,000 kronor, för hvars gäldande landstinget

skulle ansvara.

Redan två gånger förut har Domkapitlet i Wisby gjort underdånig framställning

om anslag af allmänna medel för utvidgning åt berörda skolhus. Dessa

båda framställningar skilja sig från den nu senast gjorda väsendtligen deruti att,

då uti de förra begärts såsom anslag utan återbetalningsskyldighet hela det enligt

kostnadsförslaget erforderliga beloppet, den äskade summan nu på grund af landstingets

mellankomst blifvit nedsatt till något mera än en tredjedel deraf. Vid sådant

förhållande och dä ökadt utrymme för det alltjemt tillväxande antalet lärjungar

vid Wisby högre allmänna läroverk är desto mera af behofvet påkalladt, som

detta läroverk är det enda af detta slag på Gotland och öns afskilda läge försvårar

möjligheten för dess ungdom att vid bristande utrymme i detta läroverk söka inträde

vid ett annat, finner jag mig ega skälig anledning att tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t aflåtande af nådig proposition till Riksdagen i detta ärende. Den af Domkapitlet

begärda anslagssumman, som skulle beviljas utan återbetalningsskyldighet,

synes dock kunna nedsättas till 10,000 kronor eller det belopp, landstinget i sådant

afseende ansett erforderligt. Beträffande åter den del af framställningen, som

afser ett amorteringslån å 10,000 kronor, för hvilket landstinget vill ikläda sig

ansvarighet, lärer väl med en dylik ansvarighet svårighet icke möta att erhålla ett

lån å i fråga varande belopp utan att anlita Riksdagens biträde.

På grund af det anförda får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för utvidgning af Wisby högre allmänna läroverks

skolhus genom tillbyggnad eller på annat sätt, som af Eders Kongl. Maj:t

godkännes, bevilja ett extra anslag af 10,000 kronor, med vilkor att Gotlands

läns landsting för samma ändamål tillskjuter enahanda belopp samt ikläder sig ansvarighet

för gäldande af ett utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets utförande

afsedt amorteringslån å 10,000 kronor, för hvars amortering läroverkets

byggnadsfond bör användas, i den mån den dertill lemnar tillgång.

29:o.

understöd åt Till understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt be
färsamiinyar,

_ lopp bekosta aflöning till sina folkskolelärare, har vid flera föregående riksdagar, i

s''JbekoL f2na enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar beviljats ett anslag

foiicshddararee p| extra stat af 20,000 kronor, hvilket belopp under senast förflutna år utdelats

aflomng. j.-|| ggy medellösa församlingar.

För innevarande år äro för detta ändamål anvisade 1.0,000 kronor, eller

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof), om Statsverket 1879. 35

hälften af det förut beviljade beloppet. På grund häraf bar Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt Cirkulär den 18 Maj 1878 förklarat, att endast de församlingar, der

ett af särskilda förhållanden påkalladt framstående behof vore för handen, borde

lä del af detta understöd.

Då likväl ett ej ringa antal församlingar torde komma att behöfva ett sådant

bidrag, blifver ett anslag härtill fortfarande af nöden, och får jag derföre-i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

år 1880 till förenämnda ändamål anvisa samma belopp som för innevarande år,

eller 10,000 kronor.

30:o.

1 skrifvelse den 19 September 1877 inkom Vetenskapsakademien med under- »<«-

dånig framställning derom, att, sedan hennes ledamot, Medicine Doktorn A. F.

Regnell, till Akademien öfverlemnat en summa af 15,000 kronor till förvärfvande s""'' r"J''

och inrättande af eu zoologisk station vid rikets vestra kust, hvarifrån vetenskapliga

undersökningar af hafvets djur- och växtverk! beqvämligen kunde anställas, och

efter det till beredande af plats för stationen afslutits köp om åbyggnaderna å lägenheten

Kristineberg i Göteborgs och Bohus län, samt Akademien lemnat Professoren

S. Lovén i uppdrag att tillsvidare hafva den närmare vården och tillsynen

öfver stationen, Eders Kongl. Maj:t måtte, enär de donerade medlen icke lemnade

tillgång till bestridande för framtiden af de årliga utgifterna för stationens vidmagthållande

och arbetena vid densamma, nemligen till underhåll af byggnader,

inventarier och materiel, draggning^!-, försök med aquarier m. in., Indika utgifter

beräknats till ett sammanlagdt belopp af 2,000 kronor, af Riksdagen äska ett årligt

reservationsanslag till nämnda belopp.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med bifall till denna Akademiens hemställan,

föreslagit den sist församlade Riksdagen att för berörda ändamål under Naturhistoriska

Riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag af 2,000 kronor,

men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så ny och det synts lämpligt

att, innan den definitivt blefve försedd med understöd af statsmedel, någon erfarenhet

måtte vara vunnen om det gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat

å extra stat för år 1879 ett belopp af 2,000 kronor, Indika blifvit stälda

till'' Akademiens disposition; så har Akademien nu i skrifvelse den 11 September

nästlidet år förnyat sin ofvan anförda framställning.

Med anledning af hvad sålunda i detta ärende förekommit, anser jag mig

för närvarande böra endast i så måtto tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till underhåll af

den zoologiska stationen vid Kristineberg samt för främjande af arbetena vid den
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Veterinär-inrättningen

i

Skara.

Vitterhets-, Historie-

och Antiquitetsakademien.

Reparation å

Akademiens för

de f ria konsterna

hus.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. om Statsverket 1879.

samma, bevilja å extra stat för år 1880 ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till

Yetenskapsakademien s förfogande.

31:o.

På Eders Kong]. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen för tillämpning

af gällande utgiftsstat för Veterinärinrättningen i Skara beviljat för hvartdera

af åren 1876—1879 ett extra anslag af 12,900 kronor. Då, såsom direktionen

för nämnda anstalt intygat, tortvaron af detta anslag är nödig för undervisningens

uppehållande under nästkommande år, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att till sådant ändamål anvisa äfven

för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor.

32:o.

Då de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som .för ändamål tillhörande

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens verksamhet blifvit för innevarande

år beviljade, enligt Akademiens i skrifvelse den 12 September 1878 gjorda anmälan

äro för samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande

behof bevilja för år 1880 enahanda anslagsbelopp, nemligen:

Do till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning kr. 4,000: —

2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m- m. .........^...........kr. 3,200: —

3;o till utgifvande af planschverk öfver formsaker och andra märkvärdiga

föremål i Statens historiska museum m. in......kr. 2,000: —

Summa kr. 9,200: —

33:o.

Med anledning af det bristfälliga och för undervisningen otillfredsställande

skick, hvari lokalerna för det under Akademiens för de fria konsterna inseende

stälda läroverk länge befunnit sig, behagade Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med

derom af Akademien gjord underdånig framställning, föreslå Riksdagen år 1876

att bevilja en summa af 392,000 kronor till uppförande i Humlegården af en ny

byggnad för nämnda läroverk, medan Akademien fortfarande skulle hafva sessionsrum,

högtidssal, expositionslokal samt bostäder för direktören och sekreteraren m.

m. i Akademiens nu varande hus i egendomen n:o 32 vid Fredsgatan. Berörda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Majds Nåd. Prov. om Statsverket 1879.

37

egendom hade Öfverdirektören för styckgjuterierna i riket Gerhard Meijer genom

donationsbref deri 18 .December 1775 skänkt Akademien “att till sin inrättning

vid behof i altan framtid nyttjamen med vilkor, att huset, om det icke vidare

användes för Akademiens ändamål, skulle återgå till Meijers manliga descendent^- eller, om sådana icke funnes, tillfalla Frimurarebarnhuset. Riksdagen fann väl

Akademien vara i behof af nya lokaler för sitt läroverk, men ansåg det vara

med statens fördel mer öfverensstämmande, om den nya byggnaden, på det att Akademiens

verksamhet icke skulle behöfva splittras genom fördelning i två från hvarandra

aflägse belägna byggnader, uppfördes till det omfång att den blefve för alla

Akademiens behof tillräcklig, i hvilket fall Akademiens nu varande fastighet, som

i betraktande af dess läge helt visst skulle betinga ett högt försäljningspris,

blefve disponibel. Riksdagen, som af denna anledning icke kunde bifalla Eders

Kongl. Maj:ts förslag, anhöll att Eders Kongl. Maj:t måtte taga ärendet i förnyadt

öfvervägande och dervid låta utreda, huruvida ined Meijers arfvingar, i händelse

sådane ännu funnes, eller eljest med direktionen för Frimurarebarnhuset kunde

träffas aftal om de vilkor, hvarunder -de vore villiga att afstå sin eventuella rätt

till omförmälda donerade fastighet.

Då emellertid berörda utredning och köpeunderhandling skulle taga lång tid

och frågan om den nya byggnaden möjligen kunde komma att till obestämd framtid

uppskjutas, anhöll Akademien i underdånig skrifvelse den 28 September 1876,

att Eders Kongl. Magt måtte täckas, med afseende ä dessa förhållanden, hos

Riksdagen begära ett extra anslag af 75,000 kronor till reparation af Akademiens

hus med tillhörande två flyglar, jemlikt bifogadt kostnadsförslag, på det att läroverkslokalerna

derstädes måtte kunna sättas i sådant skick, att de tills vidare blefve

för sitt ändamål användbara.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning af nyssnämnda skrifvelse funnit

godt anbefalla Akademien att söka med vederbörande träffa aftal, på sätt Riksdagen

ifrågasatt, samt med det förslag, som i sådant hänseende kunde åvägabringas,

jemte eget yttrande till Eders Kong]. Maj:t inkomma, sä har Akademien nu i

skrifvelse den 14 September 1878, med öfverlemnande af till ärendet hörande

handlingar anfört hufvudsakligen: att såsom Meijers descendenter anmält sig Kaptenen

Gustaf Gerhard Meijer samt Kommissionslandtmätaren J. Zethneus och e. o.

Lektorn A. Zethneus; att desse arfvingar för afstående af sin eventuella rätt till

Akademiens hus och egendom, hvilken vore brandförsäkrad för 120,000 kronor,

begärt eu ersättningssumina af 150,000 kronor; men att Kuratorn, vice Häradshöfdingen

0. Dahlgren, hvilken af Stockholms Rådstufvurätt förordnats att i ärendet

iakttaga och bevaka den rätt, som kunde tillkomma Meijers okända och frånvarande

arfvingar, dels bestridt att förenämnda personer, Indika icke visat sig vara Öfverdirektören

Meijers enda afkomlingar, vore behöriga att med Akademien träffa aftal

angående fastigheten, dels för öfriga arfvingars räkning protesterat mot fastighe
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Institutet för

blinda.

tens öfverlåtelse till staten och förbehållit arfvingarne rätt att tillträda egendomen,

derest Akademien derifrån afhystes.

För den händelse att Eders Kongl. Maj;t, med afseende å hvad sålunda förekommit,

skulle pröfva skäligt att icke låta fullfölja frågan om eu uppgörelse med

Meijers descendenter, ej heller att åter upptaga frågan om anslag till en ny byggnad

för Akademien och dess läroverk, har Akademien, med åberopande af hvad i

dess förberörda skrifvelse den 28 September 1876 blifvit andraget rörande det

tryckande behofvet af genomgripande reparationer så väl i nu varande läroverksrummen

och å dessas inventarier som å byggnadens utvändiga murar och tak in.

in., förnyat sin anhållan om nådig propositions aflåtande till Riksdagen derom, att

för ifrågavarande reparationers verkställande måtte anvisas ett anslag af 75,000

kronor, hvilket, om det ej blefve på eu gång tillgängligt, kunde delas så, att de

afsedda förbättringarna i mån af deras vigt vidtoges under loppet af flera år.

Öfverintendentsembetet, som häröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

och icke funnit något att erinra vid det upprättade reparationskostnadsförslaget,

har hemstält, att den af Akademien ifrågastälda kostnadssumman måtte anvisas

med 25,000 kronor under hvart och ett af åren 1880, 1881 och 1882.

Då, på sätt af ofvan anförda utredning framgår, något för framtiden betryggande

aftal icke lärer kunna träffas med Öfverdirektören Meijers manliga descendenter

om afstående af deras eventuella rätt till omförmälda fastighet, torde Eders

Kongl. Maj:t finna den härom väckta frågan icke böra till någon vidare åtgärd föranleda.

Då tillika förekommit, att dels de vid Akademiens läroverk inrättade

förberedande byggnads-, beskrifvande geometri- och praktiska byggnadsskolorna

och dels, i sammanhang med den nya regleringen af lönestaten för Akademien och

dess läroverk, äfven elementar-teckningsskolan blifvit indragna eller komma att under

innevarande år upphöra, hvarigenom i någon mån ökadt utrymme för läroverket

i öfrigt synes kunna beredas, torde jemväl frågan om en ny byggnad för berörda

läroverk kunna, åtminstone för närvarande, utan allt för stor olägenhet anstå. Vid

sådant förhållande och då i allt fall reparationer å Akademiens hus och dervarande

undervisningslokaler måste anses synnerligen behöfliga, men å andra sidan statens

tillgångar för många särskilda behof tagas i anspråk, hemställer jag om nådigt bifall

i så måtto till Akademiens nu gjorda framställning, att Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaden för de reparationsarbeten,

hvilka böra främst företagas, anvisa för år 1880 ett extra anslag af

7,600 kronor.

34:o.

I ändamål att, intill dess undervisningen för blinda hunne fullständigt ordnas,

från Allmänna institutet för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kong], Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

39

blinda och inrymma densamma i särskild lokal, har Riksdagen år 1878, i enlighet

med Eders Kong!. Maj:ts framställning, beviljat ett till bestridande af kostnaderna

derför under år 1879 erforderligt anslag af 15,000 kronor.

I anledning deraf har Eders Kong!. Maj:t genom beslut den 18 Maj 1878

meddelat bestämmelser om upprättande af ett särskildt institut för blinda under en

af Eders Kong!. Maj:t tillsatt direktion och i sammanhang dermed föreskrifvit, bland

annat, att direktionen skulle inom ett års förlopp efter det läroanstalten blifvit

öppnad till Eders Kong!. Maj:t inkomma med förslag till de närmare bestämmelser

i afseende på institutets verksamhet, som kunde finnas erforderliga; hvarefter Eders

Kong!. Maj:t den 20 sistlidne December, på direktionens hemställan, förordnat, att

det nya blindinstitutet skulle med innevarande års början öppnas och träda i

verksamhet.

För fortsättande af blindinstitutets verksamhet under år 1880 erfordras, på

sätt direktionen anmält, enahanda belopp, som för innevarande år anvisats; och får

jag i anledning deraf i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kong], Maj:t

föreslå Riksdagen att för berörda ändamål bevilja ett extra anslag jemväl för år

1880 till belopp af 15,000 kronor.

85:o.

Sedan Eders Kong!. Maj:t vid 1877 års riksdag föreslagit, att för bero- Läroanstalter

dande af undervisning åt öfveråriga döfstumma skulle upprättas tre tillfälliga läro _för öfveråriga

anstalter, åt Indika en skulle träda i verksamhet under år 1878 och eu under 1

hvardera af de närmast följande åren, har Riksdagen anvisat de, enligt uppgjord

beräkning, för åren 1878 och 1879 till detta ändamål erforderliga medel; och har

Eders Kong!. Maj:t förordnat den 22 November 1877, att en läroanstalt för öfveråriga

döfstumma skulle upprättas i Vadstena, och den 18 Maj 1878, att eu dylik

anstalt skulle upprättas i Skara.

För dessa läroanstalters uppehållande under 1880 erfordras enligt omförmälda

beräkning, för den förra, hvilken träd! i verksamhet under år 1878,

16,400 kronor, för den senare, som skall öppnas den 1 nästinstundande Februari,

17,100 kronor; och för den tredje anstalten, som enligt den antagna

planen skulle upprättas under år 1880, lärer för samma år kostnaden böra antagas

uppgå till omkring 10,000 kronor, eller enahanda belopp som för inrättande

af de båda första anstalterna, med endast en mindre skiljaktighet, blifvit beviljadt.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under år 1880 af undervis - ningen vid två läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af eu tredje

dylik anstalt bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 48,500 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Ho spita hby gg - nåder.

86:o.

I underdånig skrifvelse den 30 September 1878 har Medicinalstyrelsen gjort

framställning om beredande af ytterligare anslag till hospitalsbyggnadernas fortsättande.

Den sedan flora år tillbaka pågående hospitalsbyggnaden vid Lund, som

numera så långt fortskridit, att större delen af de för sinnessjuke af andra och

tredje betalningsklasserna afsedda lokaler kunna upplåtas till begagnande under

innevarande år, skulle under år 1880 blifva fullt färdig, sedan de två för patienter

af första klassen bestämda paviljongerna blifvit fullständigt inredda samt hela

platsen kring byggnaderna planerad, ordnad och inhägnad. Kostnaderna härför

beräknas af Medicinalstyrelsen till 70,000 kronor, deraf 20,000 kronor för planering

och plantering af träd. Men då till dessa sistnämnda arbetens påbörjande

medel redan blifvit af de föregående årens anslag af Eders Kongl. Maj:t anvisade

till icke obetydligt belopp, synes mig anslaget för år 1880 utan olägenhet kunna

nedsättas med 10,000 kronor. Skulle det sålunda nedsatta beloppet jemte de besparingar,

som å andra anslagsposter möjligen kunna uppstå, icke förslå till tomtens

fullständiga ordnande, lärer det återstående arbetet icke vara af svårare beskaffenhet,

än att detsamma kan utföras af sådana till vård å hospitalet intagna

patienter, hvilka icke blott kunna, utan för främjande af den kurativa behandlingens

resultat lämpligen böra sysselsättas med arbeten utom hus.

De nya sjukrum, som vunnits genom utvidgning af hospitalet vid Hernösand,

skulle enligt Medicinalstyrelsens meddelande kunna till begagnande upplåtas

under år 1879, derest tillgång kunde beredas för inledande af vatten i de nya

byggnaderna. Vattenledningen inom hus är redan färdig, men arbetet för anläggande

af yttre vattenledning, hvartill Medicinalstyrelsen redan före 1878 års riksdag

begärde anvisande af särskilda medel, ansågs då af Eders Kongl. Maj:t kunna

någon tid anstå. Medicinalstyrelsen har nu förnyat sin framställning med förmälan

att, efter undersökning genom sakkunnig person af hit hörande förhållanden,

uppgjorts en plan för färskvattens ledande från den s. k. Bondsjön till hospitalets

sjukhus så väl som till dess boställs- och tvätthus, äfvensom för nödiga afloppsledningar,

med eu beräknad kostnad af 58,500 kronor, hvilket belopp Medicinalstyrelsen

ansett böra vara tillgängligt redan under innevarande år.

Då ett uppskof med detta arbetes utförande icke lärer böra utsträckas utöfver

den tid, då hospitalet eljest skulle kunna till begagnande upplåtas, helst saknaden

af vattenledning, äfven om den ej skulle alldeles omöjliggöra sjukhuslokalernas

användande, dock måste i väsentlig grad öka den årliga underhållskostnaden vid

hospitalet, synes mig den i fråga satta anslagssumman, mot hvars belopp jag ej

funnit något att erinra, böra ju förr desto heldre hållas för ändamålet till banda.

Vidare har Medicinalstyrelsen begärt anslag för samma hospital af dels

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 41

4,717 kronor för inhägnande af den tomt, der så väl hospitalets-äldre byggnader,

som den nu fullbordade nybyggnaden äro belägna, dels 29,450 kronor för reparation

och ombyggnad samt — i sammanhang dermed — förflyttning till en för

ordnande af hospitalets hela område lämpligare plats af en del hospitalet tillhörande

ekonomibyggnader, nemligen tvätt- och badhus, stall- och magasinsbyggnader, vedbodar,

portvaktstuga och lastbrygga. Dessa arbeten ingå ej i den plan för hospitals

byg''gnåder, som Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkänt, och jag anser mig

derföre icke nu kunna i fråga sätta anslag af särskilda medel för desamma. Hvad

beträffar stängslet kring hospitalets tomt bör åtminstone, enligt mitt förmenande,

först tillses, huruvida ej tillgång dertill må kunna beredas genom besparingar å de

för hospitalsbyggnader i Hernösand och Lund anvisade anslag. De återstående

arbetena, hvilka till en hufvudsaklig del äro reparationer, böra, i den mån de finnas

behöfliga, kunna bestridas af förslagsanslaget till hospitalens underhåll.

Angående fortsättande af Jiospitalsbyggnaden i TJpsala, har Öfverintendentsembetet,

som enligt nådigt uppdrag utför detta arbete, i underdånigt memorial den

29 sistlidne Oktober anfört, att derest för detta ändamål kunde under år 1880 påräknas

ett anslag af 353,552 kronor, skulle till slutet af nämnda år kunna dels

verkställas återstående arbeten å ekonomihuset, dels ock i fullt färdigt skick aflemnas

de hospitalsanläggningen tillhörande tre afdelningar, som vore ämnade att förläggas

norr om ekonomihuset, så att under år 1880 skulle, om oförutsedda hinder

ej mötte, i byggnaderna kunna inrymmas ett antal af 122 patienter, hvaremot,

derest endast ett belopp af 174,000 kronor kunde få under år 1880 användas, arbetena

måste inskränkas till grundläggning, murar och taklag till norra flygelns tre afdelningar,

äfvensom komplettering af ekonomihuset, dock utan värmeledning; och har

Öfverintendentsembetet tillika anmärkt, hurusom fördelaktigare entreprenadanbud antagligen

vore att motse, derest byggnadsarbetena kunde utbjudas i ett sammanhang

utan fördelning i allt för många särskilda entreprenader. Erkännande rigtigheten

af sistberörda anmärkning, vågar jag dock under närvarande förhållanden icke tillstyrka

Eders Kong]. Maj:t att för ändamålet taga i beräkning större anslag än

som för byggnadsarbetets nödtorftiga bedrifvande oundgängligen erfordras, eller

174,000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t till 1878 års Riksdag gjorde framställning om anslag

för hospitalsbyggnader under innevarande år, hade Eders Kongl. Maj:t, på

sätt af det Riksdagen meddelade protokollet öfver ecklesiastikärenden för den 7

Januari 1878 inhemtas, för afsigt att under år 1879 använda ett belopp af 70,000

kronor till påbörjande af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige, afsedd för

sinnessjuka från Örebro, Vermlauds och Skaraborgs län. Denna plan bär ej kunnat

fullföljas, önskvärdheten att påskynda redan i gång varande hospitalsbyggnader

för att kunna tidigare upplåta dem till begagnande har nemligen föranledt Eders

Kongl. Maj:t att af det för år 1879 beviljade byggnadsanslag anvisa så stora

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

belopp till Lunds, Hernösands och Upsala hospital, att derutöfver endast en behållning''

af 10,000 kronor uppkommit på nämnda årsanslag. Medicinalstyrelsen har

nu föreslagit, att för inköp af jord till i fråga varande anläggning måtte användas

ett belopp af 85,000 kronor och för begynnande af byggnadsarbetet under år 1880

150,000 kronor, hvadan, med beräkning att 10,000 kronor finnas att för ändamålet

disponera af 1879 års anslag, 225,000 kronor skulle af Riksdagen begäras för

år 1880.

De rikliga tillgångar, som under de senare åren stått statsverket till buds,

hafva satt Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i tillfälle att under dessa år med

ganska stor kraft bedrifva utförandet af den plan för hospitalsbyggnader som år

1874 af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlades. Sålunda hafva arbeten samtidigt

pågått åren 1876 vid Lund, Hernösand och Yexiö, 1877 vid Lund, Hernösand,

Upsala och Stockholm, 1878 och 1879 vid Lund, Hernösand och Upsala,

hvarförutom, såsom redan är nämndt, under sistnämnda år afsetts påbörjande af eu

hospitalsbyggnad i mellersta Sverige. Utan att vilja ifrågasätta någon inskränkning

i den faststälda planen, håller jag dock före, att dess utförande bör, särskildt med

afseende på statsverkets för tillfället mera begränsade tillgångar och sedan det

mest trängande behofvet af ökadt tillfälle till hospitalsvård kan anses blifva åtminstone

i någon mån afhulpet genom de byggnadsföretag, som komma att under loppet

af innevarande år fullbordas, fortgå med något mindre skyndsamhet än hittills,

och att påbörjandet af hospitalsanläggningen i mellersta Sverige icke bör vidtaga

förr än nybyggnaderna vid Lund och Hernösand äro afslutade. Ehuru jag sålunda

icke kan tillstyrka anslags beredande under år 1880 för sjelfva byggnadsarbetet,

har jag dock, med hänsyn till i fråga varande landsdelars stora och obestridda behof

af en särskild vårdanstalt för sinnessjuka, trott tiden redan nu vara inne att bereda

tillgång för inköp af jord till den förestående hospitalsbyggnaden, hvars begynnande

synes mig icke skäligen kunna uppskjutas längre än till år 1881.

Medicinalstyrelsen har i detta hänseende erinrat om angelägenheten deraf,

att det område, som komme att för hospitalet förvärfvas, icke inskränkte sig till

byggnadstomt, utan lemnade nödigt utrymme för de sjukas sysselsättning med trädgårdsarbete,

jordbruk och boskapsskötsel, i likhet med hvad nu mera egde rum vid

väl inrättade utländska hospital, bland annat vid det Norska hospitalet i Gaustad.

Platsen borde tillika vara belägen någorlunda centralt inom det distrikt, för hvilket

hospitalet vore afsedt, nära intill stad och jernvägsstation för åstadkommande af

riklig tillförsel och lättade transporter, med ymnig vattentillgång samt stilla och

afskildt läge. Bland ett ganska stort antal lägenheter, som för ändamålet blifvit

undersökta, hafva så väl Medicinalstyrelsen som Öfverintendentsembetet företrädesvis

fäst sig vid det å Kristinehamns stads område belägna landeriet Malmberg, innehållande

omkring 350 Linland, deraf 57 tunland trädgård och åker, hvilket egaren

vore villig att öfverlåta till staten mot en köpeskilling af 85,000 kronor. Då

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

43

åbyggnaderna vore i godt stånd och fullt tillräckliga till bostad för hospitalets

läkare, skulle, enligt Medicinalstyrelsens beräkning, om detta köp komme till stånd,

en besparing i anläggningskostnad vinnas af omkring 44,000 kronor. Ehuru jag

icke är beredd att nu definitivt tillstyrka den ena eller andra af de ifrågasatta

platserna, anser jag mig dock kunna förorda, att ett belopp af högst 85,000 kronor,

hvarutöfver, så vidt handlingarna i ärendet föranleda, inköpspriset icke för någon

af lägenheterna bör komma att stiga, för ändamålet ställes till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande under år 1880.

Efter samråd med Chefen för Finansdepartementet och under åberopande af

hvad till protokollet öfver landtförsvarsärenden blifvit denna dag anfördt beträffande

inköp af ett skjutfält för Svea artilleriregementes räkning, hemställer jag

att omförmälda belopp, 85,000 kronor måtte, i mån af behof, få utgå af de medel,

som inflyta vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre

kronolägenheter.

De belopp som, efter hvad nu blifvit anfördt, skulle, utöfver det som erfordras

för inköp af jord, blifva för hospitalsbyggnader erforderliga under år 1880,

vore sålunda;

för hospitalet i Lund................................................................................... kr. 60,000.

» » i Hernösand.......................................................................... » 58,500.

» * i hopsala..................................................................... > 174,000,

kr. 292,500.

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter torde böra i främsta rummet

användas en i Statskontoret reserverad behållning å allmänna hospitalsfondens inkomster

för år 1876. Sedan Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Riksdagens

samtycke, under den 12 Maj 1876 i nåder förordnat, att Serafimerordensgillets befattning

med hospitalen så väl som med allmänna hospitalsfonden skulle med ingången

af år 1877 upphöra, samt att alla hospitalens fastigheter, frälseräntor och

andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar från samma tid skulle

indragas till statsverket, mot det att ett årligt anslag till hospitalens underhåll å

riksstaten uppfördes, anhöll Serafiinerordensgillet, med förmälan att af de hospitalsfondens

inkomster, Indika under år 1877 komme att inflyta, en stor del utgjordes

af arrenden, räntor och annan afgäld af fast egendom för år 1876, som borde, enligt

gällande föreskrifter för hospitalsredogörare, vara uppdebiterade i deras'' räkenskaper

för samma år, hos Eders Kongl. Maj:t om föreskrift huru med dessa tillgångar

borde förfaras. I anledning häraf förordnade Eders Kongl. Maj:t den 16

Februari 1877 bland annat, att Statskontoret skulle till förvaltning och redovisning

för hospitalsfondens räkning mottaga de medel, som af fondens sedan föregående

år utestående uppbörd kunde under år 1877 eller framdeles inflyta. Då dessa

medel i första rummet borde användas till bestridande af de utgifter för hospitalsvarden

under 1876, hvilka icke kunnat betäckas med den del af samma års in
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

komster, som före årets slut hunne inflyta, har Eders Kongl. Maj:t den 27 Juni

1878 medgifvit, att ett belopp af 31,027 kronor 54 öre finge af de i Statskontoret

reserverade medlen för nämnda ändamål utbetalas. Vidare har Eders Kongl. Maj:t

den 30 sistlidne December förordnat att af samma medel skulle utgå ett belopp af

6,500 kronor till afslutande af ett af Serafimerorden sgillet påbörjadt inköp af tomter

för beredande af lämpligare utrymme vid hospitalet i Vadstena. Derefter återstår

af i fråga varande behållning, enligt Statskontorets uppgift, ett belopp af 190,742

kronor 64 öre. Om detta belopp, hvars användande för sitt ursprungliga ändamål

nu icke vidare påkallas, anvisas till hospitalsbygguåder under år 1880, skulle, med

beräknande jemväl af ofvan omförmälda besparing å byggnadsanslaget för innevarande

år, Riksdagens bidrag för detta ändamål kunna nedsättas med omkring

200,000 kronor eller till 92,000 kronor, om hvilket sistnämnda anslags beviljande

å extra stat för år 1880 jag härmed underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra nådig framställning.

I sammanhang med detta ärende har Medicinalstyrelsen anmält behofvet af

en tillökning i förslagsanslaget till hospitalens underhåll, hvilket i riksstaten upptagits

till 450,000 kronor, men hvarå utbetalningarna i verkligheten uppgått under

år 1876 till 499,000 kronor, under år 1877 till 549,000 kronor och under år

1878 till omkring 520,000 kronor. År 1880, sedan 342 nya sjukplatser i Lund

och Hernösand öppnats, skulle utgifterna å anslaget enligt Medicinalstyrelsens beräkning

uppgå till närmare 630,000 kronor, eller med närmare 180,000 kronor

öfverstiga anslagets belopp. Då Eders Kong]. Maj:t likväl, på förslag af Medicinalstyrelsen,

den 18 Oktober 1878 beslutit en förhöjning i hospitalsafgifterna, som

enligt Medicinalstyrelsens beräkning komme att under år 1880 tillskynda hospitalen

en ökad inkomst af 123,000 kronor, torde ett eller annat års erfarenhet ännu böra

afvaktas, innan någon åtgärd å Eders Kongl. Maj:ts sida vidtages för höjande åt

förslagsanslaget utöfver dess nuvarande belopp.

37:o.

undervisning,- På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat för år

anstalter för 1879 ett extra anslag af 20,000 kronor att i enlighet med angifne grunder an”"ncMte<t

io™''vändas .till understöd åt uppfostringanstalter för sinnesslöa barn. Med tillämpning

af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser, hvilka borde fastställas såsom

vilkor för åtnjutande af sådant understöd, ej afsågo det af Emanuela Carlbeck inrättade

idiothemmet å lägenheten Johannesberg vid Mariestad och den af föreningen

i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola, hvilka båda anstalter redan

i flera år åtnjutit statsbidrag efter andra, grunder och i enlighet dermed blifvit

ordnade, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda anslag tilldelat idiothemmet å

Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt idiot
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 7 b till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

skolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst 35 elever skulle derstädes

uppfostras och bland dem tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans

styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,

hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga

antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda

sig; och skulle dessa anstalter vara underkastade den inspektion, som Chefen

för Ecklesiastikdepartementet komme att bestämma. Hvad deremot beträffar andra

dylika inrättningar, hvilkas styrelser önskade bidrag af ifrågavarande för innevarande

år anslagna statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse

den 18 sistlidne Maj meddelat de bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets

erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende

ansökningar, hvilka borde före den 15 Mars innevarande år till Eders Kongl.

Maj:t ingifvas.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet å

Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola måtte äfven för år 1880

beredas understöd till enahanda belopp och mot samma vilkor som för innevarande

år, och då framställningar om statsbidrag under nämnda år jemväl åt andra i riket

inrättade uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn kunna med visshet förväntas,

tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att såsom understöd för år 1880 åt anstalter af ifrågavarande beskaffenhet ställa

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas

i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslagför

år 1879 blifvit af Riksdagen godkända.

38:o.

1 skrifvelse den 28 September 1878 har Eders Kongl. Majds Befallnings- Sjukhemmet för

hafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, i underdånighet anhållit, 1

det Eders Kongl. Majd behagade föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja

ott anslag, af 7,500 kronor såsom bidrag till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande

vid det inom Jerfsö socken i Helsingland befintliga sjukhem för spetelske,

med vilkor att landstinget skulle för samma år till ändamålet anvisa 4,000 kronor

och att spetelske äfven från orter utom länet erhölle vård vid anstalten, så långt

utrymmet sådant medgåfve.

Medicinalstyrelsen har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af

de till styrelsen insända rapporter framginge, att sjukdomen spetelsk^ fortfarande

egde en ej ringa spridning inom Helsingland, och då det vore af synnerlig vigt,

i ändamål att förekomma sjukdomens spridning och bereda de sjuka ändamålsenlig

vård, att försätta anstalten i tillfälle att emottaga det högsta antal sjuka utrymmet

medgåfve, tillstyrkt bifall till i fråga varande framställning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja ett extra anslag af 7,500

kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000

kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och att spetelska sjuka äfven

från andra län än Gefieborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet

derstädes sådant kan medgifva.

39:o.

Ket uv n,tion af Sedan af det utaf Riksdagen till restauration af domkyrkan i Linköping bevil
d<J>iÄnk»Ti

1

in stat anvisats 8,000 kronor, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands

län och Biskopsembetet i Linköpings stift, såsom vårdare af nämnda kyrkas

angelägenheter, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska, att för restaurationsarbetets fortsättande jemväl under år 1880 måtte

anvisas ett belopp af 8,000 kronor.

Till denna framställning får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.

40;o.

Lifrmthamma- I skrifvelse den 5 nästlidne December har Intendenten vid Nationalmusei

rcn• konstafdelning, hvilken jemväl har under sin tillsyn och vård Lifrustkammaren och

dermed förenade samlingar, underdånigst framhållit behofvet af en förhöjning i anslagen

för sistberörda samlingar och med afseende derpå anfört, hurusom de för

Lifrustkammaren för närvarande å riksstatens fjerde hufvudtitel och A.rméförvaltningens

stat uppförda ordinarie anslag å tillsammans 900 kronor, tillika med det belopp

af 600 kronor, som under en följd af år till Lifrustkammaren utgått såsom

extra anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel, befunnits otillräckliga för samlingarnes

skötsel, underhåll och offentliga förevisning, så att under de tio sista åren

visat sig en brist, hvilken, i medeltal uppgående till 1,900 kronor årligen, måst betäckas

genom anvisningar å de medel, som inflyta genom den stadgade afgiften för

tillträde under vissa dagar i veckan till musei konstsamlingar. Då emellertid berörda

medel påräknas såsom en tillgång för fyllande af konstafdelningens egna behof, har

Intendenten hemstält, det Eders Kongl. Maj4 måtte föreslå Riksdagen att för Lifrustkammaren

anvisa ett till 2,500 kronor förhöjdt extra anslag.

Som den komité, hvilken har att afgifva förslag angående reglering af löneförhållandena

vid de förvaltande verken, nu mera äfven inkommit med förslag till

lönereglering för Nationalmusei konstafdelning, i sammanhang hvarmed frågan om

anslag för Lifrustkammaren lämpligast torde böra behandlas, men sistberörda förslag,

hvaröfver yttranden infordrats af vederbörande, ännu icke kunnat underställas Eders

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 47

Kougl. Maj:ts nådiga pröfning, så anser jag mig icke böra med anledning af den

nn gjorda fiamställningen tillstyrka annan åtgärd, än att Eders Kongl. Maj:t måtte

täckas föreslå Riksdagen, att för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar

bevilja föi ai 18SO ett extra anslag till samma belopp som för innevarande och

flera föregående år anvisats, eller 600 kronor.

41:o.

De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln,- gjorda för- Af St a t skönt oskott,

Indika böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro, enligt den''af Stats- retan”,aUa

kontoret i sådant hänseende lemnade uppgift, följande:

till komitén för döfstumme-undervisningens ordnande.................. kronor 7,852: 11

för reglering af presterskapets löner.............................................. s ''''Hi: 82.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning derom, att till gäldande af nämnda förskott ett belopp af 8,226

kronor 93 öre måtte varda å extra stat för år 1880 anvisadt.

42:o.

Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande särskilda

anslag dels för beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar

och åt andra derstädes sig uppehållande landsmän, dels till resestipendier åt lärare

i främmande lefvande språk vid allmänna läroverken, dels till utarbetande af landskaps-

och länskarta, hufvudsakligen för folkskolornas behof, dels till understöd åt

tekniska afton- och söndagsskolor, dels för uppehållande af undervisningen vid

Fannacevtiska institutet, och dels till Svenska Fornskriftsällskapet, får jag i underdånighet

tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att dessa anslag må utgå

jemväl under år 1880 med de vid sistlidne riksdag bestämda belopp, nemligen:

för religionsvård åt sjömän m. fl................................................. 10,000 kronor.

till resestipendier............................................................................. 6 000 »

för utarbetande af kartor.............................................................. \ 500 »

till tekniska afton- och söndagsskolor ....................................... 20 000 »

» Fannacevtiska institutet.......................................................... 7 575 »

» Fornskriftsällskapet................................................................. 2.000 »

Diverse

anslag.

Sedan Eders Kong]. Maj:t, på underdånig ansökning af extra ordinarie Amanuensen

vid statens Historiska museum, filosofie doktorn Hjalmar Stolpe föreslagit

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Riksdagen sistlidna år att, till beredande af en planmessigt ordnad fortsättning af

de utaf Stolpe med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska

undersökningarna på Björkön i Mälaren, bevilja för åren 1879 och 18S0

ett anslag af 10,000 kronor samt deraf anvisa 5,000 kronor att under år 1879

på föreslaget sätt användas, men Riksdagen, som icke fann lämpligt att, utan oafvislig

nödvändighet, utsträcka anvisandet af anslag utöfver den tid statsregleringen

omfattade, för ändamålet beviljat endast det för år 1879 begärda anslagsbeloppet;

så har Stolpe nu uti ingifven skrift, jemte redogörelse för ifrågavarande forskningars

fortgång samt med angifvande af de nödvändigaste arbeten, hvilka ännu återstode

att utföra, i underdånighet anhållit att, enär fortsättandet af berörda undersökningar

åtminstone under år 1880 vore i hög grad önskvärd!, Eders Kongl. Maj.t

måtte i nåder bereda dertill erforderliga medel, att utgå med enahanda belopp och

under samma vilkor som under de senast förflutna åren; hvilken ansökning Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitetsakademien, uti deröfver afgifvet infordradt utlåtande

till nådigt bifall förordat.

Med åberopande af hvad vid den nådiga framställningen till sistlidne Riksdag

blifvit i ämnet anfördt, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att, till fortsättande af de ännu återstående undersökningarna, hvilka

höra med år 1880 kunna väsendtligen fullbordas, för samma år anvisa ett extra

anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna

för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot

skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd

samt att afgifva berättelse angående undersökningarna, på sätt Eders Kongl. Maj:t

kan täckas derom närmare bestämma.

Filosofie doktorn Artur Hazelius har uti eu till Ecklesiastikdepartementet

ingifven skrift underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos

Riksdagen göra nådig framställning om anvisande åt Skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm för år 1880 af ett extra anslag af 11,600 kronor, eller

samma belopp som för innevarande år beviljats. Uti häröfver afgifvet utlåtande har

Vetenskapsakademien till denna ansökning tillstyrkt nådigt bifall, på grund så val

af ifrågavarande samlings stora vigt för en närmare kännedom om de noi diska

folkens smak, konst och plägseder, sådana de från äldre tider uppenbarat sig, som

ock af doktor Hazelii stora förtjenst om samlingen. ^ _ o

Med afseende härå hemställer jag, det Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen

att för nämnda samlings förvarande och vårdande bevilja jemväl för år 1880

ett extra anslag af 11.600 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 49

43:o.

I underdånig skrifvelse af den 23 sistlidne Maj har Riksdagen anhållit, det inköp «/ untäcktes

Eders Kongl. Majit låta utreda:

dels om och på hvad vilkor den del af egendomen Hammarby, belägen i Danmarks

socken och Yaksala härad af Upsala län och fordom tillhörig Årchiatern Carl

von Linné, som upptages af Linnéanska boningshuset och museibyggnaden jemte

den dem omgifvande parken, till så stort område lokala och öfriga omständigheter

betinga, tillika med de nämnde byggnaderne samt i förening dermed den å stället

befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt staten förvärfvas;

dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta för jordlägenhetens

och byggnadernas afsöndrande från egendomen, om och på hvad vilkor

den Linnéanska lösegendomen å Hammarby ensamt för sig kunde af staten få inköpas,

— och att i beggedera fallen låta förslag härom eu kommande Riksdag föreläggas.

Häröfver har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti infordradt

utlåtande i underdånighet anfört:

att egaren af Hammarby, Jägmästaren Carl R idderbjelke, är benägen att till

staten sälja hela Hammarby egendom med den der förvarade Linnéanska lösegendomen

för en köpesumma af 80,000 kronor;

att han deremot icke är villig att afhända sig lösegendomen allena;

att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat yttrande af rektorsembetet

vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens skrifvelse ett

egobyte mellan Hammarby och en angränsande, universitetet tillhörig egendom blifvit

satt i fråga såsom en utväg att komma till ändamålet;

att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och vederbörande

vid Upsala universitet, af Indika resultatet blifvit, att Ridderbjelke erbjudit sig

att till staten med full äganderätt öfverlåta Linnéanska parken med angränsande

jordområde, tillsammans omkring 26 qvadratref, jemte derå uppförda byggnader och

å stället befintlig, fordom Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad

förteckning, mot ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; — samt

att universitetets drätselnämd förklarat sig anse det i fråga satta jordutbytet,

mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna eller böra ega rum

men väl ansett skäligt, att sedan afsöndring af parken m. m., på sätt ofvan nämdt

är, för statens räkning skett, universitetet skulle köpa den återstående delen af

egendomen för 50,000 kronor.

Om således staten skall förvärfva ett Linnéanskt museum vid Hammarby,

ligger valet endast mellan att inköpa hela egendomen för 80,000 kronor eller en

afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.

Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande, som upplyser, att Hammarby egendom

innehåller 170 tunnland åker och äng samt omkring 100 tunnland skogsmark

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

med sparad skog-, uppskattad till 360,000 kubikfot virke, anställer mellan de begge

anbuden en jemförelse, af hvilken framgår, att i ena fallet om från köpeskillingen.

......................................................................................................... 80,000 kronor,

dragés vårdat af 952 qvadratref inegor, å 50 kronor

(efter ett arrende af 2,50 för qvadratref).... 47,600 kronor

skogs tillgång, som med rationel hushållning genast

kan realiseras, minst................................................ 10,000 »

- värdet af den till afsöndring föreslagna jorden, med

åbyggnad................................................................... 18,000 > 75,600 kronor,

skulle återstoden, 4,400 kronor,

blifva priset för den Linnéanska lösegendomen, jemte den återstående skogsparken.

I andra fallet åter, om från köpeskillingen............................ 30,000 kronor,

dragés värdet af den afsöndrade jorden med åbyggnader.................. 18,000 »

blifver 12,000 kronor

priset på lösegendomen allena.

På grund af hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sålunda anfört,

och då vården af det tillämnade museet bör blifva för statsverket mindre betungande,

om det kan åläggas en arrendator på stället att hafva den yttre tillsynen

och underhålla byggnader och stängsel, än om detta skall ske genom särskilt aflönad

person och mot kontant betalning, får jag, i likhet med Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande och efter samråd med Chefen för Finansdepartementet i underdånighet

tillstyrka, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen:

att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen Hammarby

n:is 1, 2 och 3 om 23A mantal och Ängeby n:o 3 om 3/g mantal, jemte dertill

hörande skogsparkerna Hammarby och Edeby, samt den Linnéanska lösegendomen

må för statens räkning inköpas mot det fordrade priset af 80,000 kronor;

att, då genom denna handel, eu inkomstgifvande egendom skulle åt staten

förvärfvas, köpeskillingen må få utgå af de medel, som inflyta vid försäljning, jemlikt

Kongl. Brefvet den 29 maj 1874, af mindre kronolägenheter;

samt att egendomen må förvaltas efter de grunder, som gälla för statens

domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som i förevarande fall må af

Eders Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

Men vare sig att det ena eller andra sättet att åt staten förvärfva de vid

Hammarby befintliga minnena af Linné vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens

bifall, synes det vara nödigt att på förhand vara betänkt, huru det Linnéanska

museet — om det en gång varder statens egendom — skall vårdas. Åt en arrendator

kan uppdragas underhållet af hus och stängsel, men tillsynen öfver sjelfva samlingarna

måste anförtros åt någon vetenskaplig institution. Naturligast synes vara,

att Upsala universitet åtager sig denna tillsyn; det är en hederspligt, som universi
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

tetet bär mot sin ryktbaraste medlems minne. Jag hemställer derför i underdånighet,

att Kanslern för Upsala universitet må undfå nådig befallning att inkomma med

underdånigt utlåtande och förslag, under hvilken uppsigt och vård det Linnéanska

museet å Hammarby må ställas, i fall det kommer i statens ego.

44:o.

Iliksantiqvarien in. in. filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand har uti en till

Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning underdånigst anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om beviljande af en årlig pension

till belopp af 6,000 kronor, att af sökanden uppbäras, sedan han erhållit afsked

från det embete han nu innehar såsom riksantiqvarie, Hårde des médailles och

sekreterare hos Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien; dock med rättighet

och skyldighet för honom att fortfarande arbeta på ordnandet och beskrifvandet af

de i Statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet förvarade samlingar.

Af handlingarna inhemtas, att Hildebrand, som icke är berättigad till något

understöd från Civilstatens pensionskassa, är född den 22 Februari 1806, blef

docent i numismatik vid Lunds universitet 1830, sedan han redan det föregående

året mottagit under sin vård universitetets historiska samlingar, var under åren

1833—1837 på grund af Kongl. Maj:ts förordnande anstäld vid Kongl. myntkabinettet

och utnämndes 1837 till sin nu innehafvande befattning.

Förenämnda akademi, som häröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,

har deruti anfört, bland annat: att Akademien redan i det kända förhållandet att

sökanden, som uppnått 72 års ålder och i 48 år varit i statens tjenst, i fyratiotvå

år med utmärkt nit och skicklighet förvaltat det magtpåliggande och arbetsdryga

embete, han nu bekläder, egde fullgiltig! skäl att förorda den underdåniga ansökningen

; men att Akademien ville särskild! fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

derpå, att sökanden under sin långa embetsutöfning utvecklat ett outtröttligt

nit och en ovanlig arbetsförmåga, hvarigenom hans verksamhet både för

staten och vetenskapen burit mycket rika frukter; att de under Akademiens inseende

stälda offentliga samlingar, hvilkas närmaste vård ålegat honom och som vid

hans tillträde till embetet hade ett jemförelsevis obetydligt omfång, nu mera, till icke

ringa del genom hans verksamma nit och lifliga intresse för deras förkofran, hunnit

den höjd, att de förtjente och verkligen vunnit europeiskt anseende; att i jemnbredd

med samlingarnes förökande gått deras vetenskapliga bearbetande, dels och

förnämligast af honom personligen, dels under hans inseende af den skola af yngre

vetenskapsmän, som han bildat och vägledt; att Akademien, som med tillfredsställelse

vitsordade denna berömliga och oförtröttade verksamhet, ej kunde lemna oanmärkt,

att det just vore sedan Hildebrand mottog närmaste vården af Statens historiska

museum som arkeologien alltmera fått en vetenskaplig hållning och för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Pension för

Konsistorii-no

tor ien J. W.

Sjöqvist.

52 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

matt vinna vetenskapligt erkännande; samt att han i egenskap af Garde des médailles

utvecklat en lika berömvärd omsorg om förökningen af Myntkabinettets samlingar

och, jemte dessa samlingars ordnande, utgifvit flere vetenskapliga arbeten

inom numismatikens område, såsom “Anglosachsiska mynt inom Kongl. Myntkabinettet",

"Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor", “Sveriges och

svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer", in. m.

Då jag lika med Akademien anser, att Riksantiqvarien Hildebrand såsom

embetsman under en ovanligt lång följd af år på ett utmärkt sätt användt sin arbetstid

och sin arbetskraft, då han redan tjenstgjort nära åtta år utöfver den ålder, som i

allmänhet ansetts berättiga till pension, och då han tillika sökt rättighet och iklädt

sig skyldighet att framgent deltaga i arbetena inom Statens historiska museum,

hvarigenom hans verksamhet, så länge åren det medgifva, mera odelad än hittills

kommer vetenskapen till godo; så anser jag mig hafva fullt skäl att i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att Hildebrand må

från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda embete varder

honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en mot hans nu varande löneinkomster svarande pension af 6,000 kronor

årligen.

dorn.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Notarien vid Domkapitlet i Westerås filosofie

''doktorn Johan Wilhelm Sjöqvist i underdånighet anhållit, att då han, som är född

den 3 Apjril 1812 och från början af år 1842 varit anstäld dels såsom extraordinarie

dels såsom ordinarie amanuens samt från den 1 Maj 1856 såsom notarie vid

nämnda domkapitel, numera, vid lykta 66 lefnadsår, vore, enligt- hvad bifogadt läkarebetyg

utvisade, i anseende till försvagad helsa oförmögen att vederbörligen sköta

sin tjenst, Eders Kongl. Maj:t, vid sådant förhållande och då sökanden saknade enskild

förmögenhet, samt de med notarietjensten förenade löneinkomster icke medgåfve honom

att aflöna en vikarie, måtte bereda sökanden förmånen att vid afskedstagande! komma,

i åtnjutande af eu årlig pension af 3,700 kronor; och har Sjöqvist vid sin underdåniga

ansökning bifogat dels tjenstgöringsbetyg af Domkapitlet i Westerås, utvisande att han

med utmärkt nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, dels intyg af kronouppbördskontoret

i Westerås, enligt hvilket sökandens löneförmåner i medeltal för de

tio sistförflutna åren uppskattats till 3,794 kronor 40 öre årligen.

„ Domkapitlet häröfver sig yttrat och dervid förordat ansökningen

till nådigt bifall, har Statskontoret i infordradt, den 28 nästlidne December afgifvet

utlåtande, enär Sjöqvist kunde anses hafva fullgjort de vilkor för erhållande af

pension på indragningsstat, som enligt äldre författningar voro för civile tjensteman

i allmänhet stadgade, samt pensionsförmån tillförene blifvit af Riksdagen åt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 53

dy like tjensteman beviljad, tillstyrkt att pension måtte honom beredas, men att

beloppet, enligt den vid 1856—1858 års riksdag antagna beräkningsgrund måtte

i förhållande till hans uppgifna inkomst af tjensten bestämmas till 3,000 kronor.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Konsistorii-notarien

Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas,

öfverflyttas på allmänna indragniugsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor årligen.

46:o.

Kanslersembetet för universitetet i Upsala har till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat

och med sitt förord beledsagat en af det större Akademiska Konsistoriet der- ce», Professorat

städes, på anhållan af Director musices vid nämnda universitet Professoren J. A. J. a. Jo.eph,on.

Josephson, gjord framställning derom, att åt Josephson, som innevarande år

inträder i sitt trettionde tjensteår vid universitetet och hvars nu varande löneinkomster

såsom director musices uppgå till 2,500 kronor årligen förutom boställsrum och

6 famnar ved in natura, måtte beredas en årlig löneförhöjning af 500 kronor, som

skulle, i likhet med hvad för öfrige universitetslärare vore bestämdt, utgå såsom

tjenstgöringspenningar.

I anledning häraf och med hänsyn till Professor Josephsons under en lång

tjenstetid utöfvade nitiska och förtjenstfulla verksamhet, äfvensom i betraktande deraf

att de särskilda inkomster, dem Josephson hittills kunnat genom meddelande af enskild

undervisning och eljest bereda sig, numera icke, vid hans framskridna ålder,

kunna vara för honom att påräkna, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att såsom personligt lönetillägg för Professoren

Josephson måtte å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 500 kronor,

att från innevarande års början till honom årligen utgå.

47:o.

I eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Adjunkten vid allmänna Pension för i&- läroverket i Malmö, filosofie doktorn Arvid Carl Ner man i underdånighet anhållit

att varda hos Riksdagen föreslagen till erhållande vid afskedstagande! af pension «»■

till det belopp Eders Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas: attNerman, som är född

den 4 Januari 1830, tjenstgjort såsom duplikant och vikarierande lärare från och

med vårterminen 1853 till och med vårterminen 1859; att han den 4 Juni sistnämnda

år utnämdes till ordinarie adjunkt vid ofvannämnda läroverk; att han i

anseende till begynnande sinnessjukdom vårdats å Stockholms hospital från den 11

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Februari 1864 till den 19 December samma år, då lian på begäran af en nära

anhörig utskrefs; att han derefter tjenstgjort läseåren 1865—1872, men allt ifrån

höstterminen sistnämda år åtnjutit tjenstledighet; att, enligt ett af rektor och tre

ledamöter af läroverkskollegiet vid Malmö läroverk undertecknadt intyg, Nerman

under åren 1853—1863 och i viss mån äfven under läseåren 1865—71 utöfvat

en gagnande och af mångsidiga kunskaper uppburen lärareverksamhet, men att i

sammanhang med sjukdomsanlag, som föranledt hans vårdande å förenämnda hospital

för sinnessjuka, under läseåret 1871—1872 framträdt så abnorma föreställningar

i hans själsverksamhet och så svåra missgrepp i hans embetsutöfning, att

rektor funnit sig nödsakad påyrka tjenstens uppehållande genom vikarie; samt att

under sedermera terminligen påkallad och beviljad tjenstledighet det mer och mer blifvit

uppenbart, att Nermans inträdande i tjenstgöring icke mera kunde i fråga komma.

Öfver ifrågavarande ansökning har Domkapitlet i Lund afgifvit infordradt

utlåtande och dervid öfverlemnat dels ett ytterligare förklarande af förbemälda rektor

af innehåll, att läkareattest af nyare datum icke kunnat anskaffas, emedan Nerman

icke ville underkasta sig läkarebesigtning och laga skäl saknats att i förevarande

fall genom tvångsåtgärd föranstalta dylik besigtning, samt att* Nerman uppbure

lön med 2,500 kronor och hyresmedel af Malmö stad med 300 kronor, dels en

skrift af läroverkets inspektor, som med instämmande i de af rektor och kollegiiledamöter

lemnade uppgifter yttrat, att Nermans sorgliga belägenhet vore så mycket

mera bevekande, som hans iråkade sinnessjukdom, enligt hvad inspektor med visshet

kände, icke haft sin grund i något utsväfvande lefnadssätt, utan i bristande kraft

att bära verkliga eller förmenta motgångar, dels och intyg, att Nerman icke eger

enskild förmögenhet eller annan tillgång än sin adjunktslön; och har Domkapitlet

för egen del vitsordat, att Nerman är alldeles urståndsatt att sin tjenst förrätta, och

med uttalande af den fasta öfvertygelse, att han aldrig kan till läroverkets gagn

åter inträda i tjenstgöring, lifligt förordat, icke mindre i läroverkets än i sökandens

intresse, att hans anhållan måtte vinna nådigt afseende.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen jemväl blifvit infordradt, har,

oaktadt nu icke genom läkares intyg blifvit styrkt, att Nerman för all framtid är

till vidare lärareverksamhet oförmögen, dock funnit detta förhållande vara, genom

hvad i ärendet förekommit, fullt ådagalagdt och derför icke tvekat att i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen

föreslå Nerman till erhållande af pension till belopp, som, då Nerman under tjenstledighet

är berättigad att uppbära, förutom hyresersättningen 300 kronor, tre fjerdedelar

af lönen med 1,875 kronor, syntes icke kunna sättas lägre än 2,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, anser jag mig böra i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig

framställning derom, att Adjunkten Nerman måtte uppföras å allmänna indragnings
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 55

staten till åtnjutande från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom

beviljas, af pension till belopp af 2,000 kronor årligen.

48:o.

Kollegan vid Sundsvalls allmänna läroverk filosofie'' doktorn Johan Simon Pension för

Nordström, hvilken är född år 1841, har vid nämda läroverk tjenstgjort såsom vice

kollega under läsåret 1868—69 samt, efter erhållen fullmagt såsom kollega, från »/>•«»,.

höstterminen 1869 till den 18 November 1871, men efter denna tid åtnjutit tjenstledighet

på grund af sjukdom.

Enligt intyg af Öfverläkaren vid hospitalet i Hernösand, lider Nordström af

sinnessjukdom, derför han sedan den 10 April 1872 å nämda hospital vårdats; och

innehåller samma intyg att, så vidt dömas kan, Nordström aldrig kommer att återvinna

sitt förstånds fulla bruk.

Med åberopande häraf har Domkapitlet i Hernösand i underdånighet hemstält,

att Nordström måtte få öfverflyttas på indragningsstat med bibehållande af sin lön

1,500 kronor såsom pension; erinrande Domkapitlet om vigten deraf, att en lärare,

som vore och för all framtid blefve till all lärareverksamhet oduglig, icke måtte

vara till hinder för uppfyllande af läroverkets berättigade anspråk att läraretjensterne

må bestridas af fullt skickliga och lämpliga personer, hvilket svårligen i fråga

om Nordströms tjenst kunde blifva händelsen, då densamma måste uppehållas af

än den ene, än den andre vikarien.

Med anledning af de anförda omständigheterna hemställer jag i underdånighet,

det ''Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade fall tillförene

egt rum, föreslå Riksdagen, att kollega Nordström måtte undfå rätt till pension

å allmänna indragningsstaten till belopp af tre fjerdedelar utaf den för hans

befattning anslagna lön, att med 1,125 kronor årligen utgå från och med månaden

näst efter den, då afsked varder honom beviljadt.

49:o.

Med skrifvelse den 19 Oktober nästlidet år har Vetenskapsakademien till Pension för

Eders Kongl. Makt öfverlemnat en af Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets p''-°feasoren Nbotaniska

afdelning, Professoren Nils Johan Andersson gjord ansökning, att, som

han sedan några år tillbaka varit hemsökt af en sjukdom, hvilken gjort honom

oförmögen att vederbörligen sköta sin tjenst vid nämda museum, och då han, enligt

läkares utsago, icke hade någon förhoppning att vid sin redan framskridna ålder

blifva till krafterna så återstäld, att inträde i full tjenstgöring kunde ifrågakomma,

honom måtte beredas pension å allmänna indragningsstaten.

Det insända läkarebetyget innehåller, att sökanden sedan fyra år lidit af eu

kronisk hjernsjukdom, hvilken småningom mer och mer utvecklat sig, så att han

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 7 It till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Pension för

Ofverläkaren

L. M. Bjertsted

tu enka.

numera har svårt att uttrycka sig och är nästan oförmögen att gå och reda sig

sjelf, samt att ingen förhoppning förefinnes, att han skall kunna återvinna helsa,

krafter och arbetsförmåga. Af handlingarna inhemtas vidare, att sökanden, som är

född den 20 Februari 1821, förordnades den 16 Juni 1846 af Kanslern för universitetet

i Upsala att vara docent i botanik och blef den 11 Juni 1856 af Vetenskapsakademien

kallad och utnämd till sin nu innehafvande intendentsbefattning.

På grund såväl af sökandens styrkta obotliga sjukdom, som ock af hans

stora förtjenst om den afdelning af omförmälda museum, hvilken han under 22 års

tid förestått och som under denna tid i hög grad förkofrats, äfvensom af sökandens

allmänt erkända vetenskapliga förtjenster har Vetenskapsakademien anhållit, det

Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen utverka pension för sökanden med

samma belopp, som under senare tider blifvit för andra äldre intendenter vid nämnda

museum anvisadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse med hvad

Akademien jemväl hemstält, tillstyrker jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att Professor Andersson må från och med månaden

näst efter den, då afsked från bemälda intendentsbefattning varder honom beviljadt,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en mot hans

nu varande fasta lön för samma befattning svarande pension till belopp af 4,000

kronor årligen.

50:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Ofverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig

Magnus Hjertstedts enka Hedda Hjertstedt, född Kinnander, anhållit att henne måtte

beredas en årlig pension af statsverket; hvilken ansökning, åtföljd af Vadstena

hospitals direktions yttrande och förord, blifvit af Medicinalstyrelsen med underdånig

skrifvelse den 16 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad.

Handlingarne utvisa, att Ofverläkaren Hjertstedt, som afled den 11 Oktober

1878, efterlemna^ förutom bemälda enka, född 1825, eu tjuguettårig son och

två gifta döttrar; och att enligt bouppteckningen tillgångarne i boet öfverskjutit

skulderna med ett belopp af 6,878 kronor 87 öre, till laga fördelning mellan

sfer bh usdelegarne.

Medicinalstyrelsen, som anmärker att enkan sålunda befinner sig i saknad

af erforderliga medel för nödtorftigt lifsuppehälle, erinrar vidare derom, att Hjertstedt

icke allenast på ett i alla afseende!! utmärkt sätt fullgjort de åligganden, som

tillkommit honom i egenskap af dels biträdande läkare under 9 år och dels öfverläkare

under 29 år vid Vadstena hospital, utan äfven i vidsträcktare mån gjort

sig förtjent af sjukhusväsendets utveckling och förkofran inom landet; att han vid

flera tillfällen af Eders Kongl. Maj:t hugnats med förtroendet att såsom ledamot

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

deltaga i för sådant ändamål nedsatta komitéer, der lian städse på ett synnerligen

framstående sätt fullgjort sitt uppdrag, och att han sålunda i flera afseenden gjort

sig väl förtjent af det allmänna. Åf dessa skäl har Medicinalstyrelsen ansett sig

höra på det lifligaste tillstyrka bifall till ansökningen samt derför hemstält om aflåtande

af nådig framställning till riksdagen om en årlig pension åt Hjertstedts

enka till belopp af 800 kronor.

Öfverläkaren Hjertstedts sålunda vitsordade förtjenstfulla verksamhet samt

det ringa belopp, hvartill enkans behållna andel i boet uppgår, föranleda mig att i

underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å

allmänna indragningsstaten bevilja en årlig pension åt Öfverläkaren Hjertstedts enka

Hedda Kinnander till samma belopp, som år 1876 beviljats Medicinalrådet Sondéns

enka, eller 600 kronor, att utgå från och med innevarande år och så länge hon

förblifver enka.

Hvad föredragande Departements-chefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit, täcktes Hans Maj;t Konungen,

på tillstyrkande af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder

gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle

till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.