Sök i Ratio Lex

Katigt. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 12

1879-01-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1879:12, Katigt. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 12

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Katigt. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 12.

15

N:o 12.

Ank. till Kiksd. Kansli den 27 Jan. 1879, kl. 10 f. m.

Kong!. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen, i fråga om afsättande

till kronopark, af indragna ryttmästarebostäUet Kolleberga N:is

1 och 2; Gifven Stockholms slott den 24 Januari 1879.

Sedan, på Skogsstyrelsens förordnande, vederbörande jägmästare uppmätt

egorna till ryttmästarebostäUet vid Skånska Husarregementet Kolleberga N:is 1

och 2, om l3/8 mantal, i Kiseberga socken, Norra Åsbo härad af Kristianstads

län, hvarvid bostället, med en sammanlagd egovidd af omkring 4,500 qvadratref,

befunnits, förutom impediment^'', 286,25 qvadratref, innehålla 2,083,83 qvadratref

skogbärande eller endast till skogsodling tjenlig mark, hvaraf 1,242,13 qvadratref

egentlig skogsmark, 310,27 qvadratref hagar och 531,43 qvadratref ekbackar, samt

2,129,25 qvadratref inegor, deri inberäknadt brukningsjord och beteshagar till 23

under bostället lydande torp; så har, med åberopande deraf att största delen af

boställets inegor utgjordes af svag, endast för skogsodling lämplig mark, samt att

inom en half mil från bostället allmänna egendomar vore belägna med skogsareal

af mer än 20,000 qvadratref, skogsinspektören i distriktet väckt förslag derom,

att bostället i dess helhet skulle efter den 14 Mars 1880, då nu gällande arrendekontrakt

utginge, till konopark afsättas, och den skogsskola, för hvilken lägenhet

hittills förhyrts å Danielslund vid Engelliolm, till bostället öfverflyttas.

Till detta förslag, som Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet — med

fästadt afseende ej mindre å boställets belägenhet i eu trakt, der Kronan egde

stora domäner, bland hvilka särskild! vore att märka Ilerrevadsklosters kungsgård

med skogsareal af 6,222,45 qvadratref, än ock derå, att den jordrymd, som, efter

frånskiljande af all för skogskultur lämplig jord, för bostället återstode, vore

så obetydlig, att den knappast syntes kunna påläggas större afgäld än egendo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ko/tf//. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i2.

melis (mera — för sin del förordat, har jemväl Skogsstyrelsen i det underdåniga

memorial, hvarmed styrelsen den 14 Mars 1878 öfverlemnat frågan till Kongl.

Maj:ts pröfning, tillstyrkt bifall, hvaremot Kong]. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium,

som derefter blifvit i ärendet liördt, enär i fråga varande boställe, hvilket

gåfve i årligt arrende 1,008 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, samt

356 kronor 50 öre i penningar, förutom indelta räntan, 38 kronor 21 öre, eller

tillhopa för det senaste arrendeåret 3,096 kronor 15 öre, syntes vara en af ålder

odlad egendom, hvarå införande af eu lägre kulturform med numera vanna åsigter

och framsteg inom jordbruksväsendet ej torde vara förenligt, samt att de skogsmarker,

som skulle med bostället sammanslås, vore antingen tillräckligt stora, för

att för sig underkastas ordnad hushållning såsom kronopark, eller ock tillhörde

hemman, som disponerades för helt andra, från dem oskiljaktiga ändamål, samt

öfver hvilkas tillgänglighet och lämplighet för det angifna ändamålet ail utredning

saknades, förklarat sig icke finna skäl att den gjorda framställningen understödja.

Med anledning af hvad kollegium sålunda anfört, har chefen för Skogsstyrelsen

inliemtat och med eu till Finans-departementet ingifven promemoria öfverlemnat

ytterligare yttranden i ämnet, af skogsinspektören och domänintendenten

i länet, af hvilka den förre, beträffande boställets inegor, meddelat: att närmast

omkring boställets hufvudgärd funnes gammal åker till areal af omkring 200 qvadratref;

att i boställets inegor vidare inginge omkring 400 qvadratref sandmark,

som, till största delen förut ljungbeväxt och begagnad till betesmark, af nuvarande

arrendatorn upplöjts men, efter derå under loppet af några år tagna skördar, befunne

sig i det skick, att dess brukande till åker, enligt närboende jordbrukares

sammanstämmande omdöme, under de närmaste tio till femton åren icke vidare

vore möjligt; samt att, med undantag för några mader vid Rönne å, hvarifrån årligen

skördades omkring 60 lass hö, och de bättre torplyckorna, de öfriga inegorna

utgjordes af stenbunden och bränd backmark samt kärrodlingar, hvarå gräsbetet

och höskörden vore så knappa, att dessa marker otvifvelaktigt skulle lemna mångdubbelt

högre afkastning, om de skogsodlades; och har skogsinspektören, i betraktande

af inegornas sålunda anmärkta beskaffenhet, uttalat den åsigt, att, utan afseende

vare sig å närbelägenheten till andra allmänna skogar eller å boställets

lämplighet för att inrymma den omnämnda skogsskolan, det för det allmänna vore

fördelaktigast, om bostället i dess helhet förvaltades såsom skogsdomän, utan att

dervid skulle ifrågakomma att till skog förvandla den vid gården belägna gamla

åkern, lika litet som madeira vid Rönne å eller torpens bättre, af ålder odlade

jord; hvaremot den för tillfället upplöjda ljungmarken borde, på sätt under de

senare åren egt rum med dylik mark å åtskilliga större och mindre egendomar

i Skåne, odlas till skog, hvilket, med hänsyn till markens beskaffenhet, ingalunda

kunde anses liktydigt med införande derå af en lägre kulturform.

Skogsinspektören har vidare, i fråga om de allmänna skogar, som skulle kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

ifrågakomma att gemensamt med bostället förvaltas, särskildt fäst uppmärksamheten

å de vidsträckta skogarne under Herrevadsklosters kungsgård, Indika redan

vore stälda under skogsstatens vård, samt å den ansenliga bokskog af omkring

700 tunnland, som tillhörde det närbelägna majorsbostället Tostarp, och för hvars

öfverlemnande till skogsstatens förvaltning redan under nu löpande arrendeperiod

skogsinspektören ansett svårare hinder icke böra möta; hvarförutan inspektören,

beträffande den ekonomiska delen af föreliggande fråga, förmält, att, då för skogsskolans

nuvarande lokal vid Danielslund erlades hyra af 1,400 kronor, hvilken efter

den 1 Oktober 1879 komme att ökas till 1,800 kronor, och i arrende för den

del af inegorna vid Kolleberga, som, i händelse skogsskolan dit förflyttades, icke

komme att tagas i anspråk för skolans föreståndare och för den för skogens bevakning

erforderlige tjensteman, kunde, med skälig nedsättning i hittills af torparne

utgjorda arrenden, beräknas en inkomst, utöfver boställets onera, af 1,000

till 1,100 kronor, Kronan, derest bostället på föreslaget sätt användes, skulle hafva

att deraf påräkna förmåner, som i värde nära motsvarade det för bostället hittills

erlagda, högt uppdrifna arrendet, och i framtiden komme att ytterligare ökas genom

afkastningen af det arbete, skogsskolans lärjungar, utan särskild utgift för

Kronan, komme att å boställets mark nedlägga, under det att detta arbete nu tillgodokomme

jord, hvartill Kronan icke hade obestridd eganderätt.

Domänintendenten har i det af honom afgifna yttrande hufvudsakligen anfört:

att det nuvarande arrendet för i fråga varande boställe vore så högt, att

dess utgörande möjliggjorts endast på det sätt, att arrendatorn medelst flåhackning

och bränning uppodlat en stor del af boställets utmark och genom ofta tagna grödor

å sandmarken gjort denna för närmaste framtiden ofruktbar, samt pålagt boställets

torpare större bördor, än desse med egen bergning kunnat bära; att bostället

desto mindre kunde sägas vara en af ålder odlad egendom, som den odling,

sand- och utmarkerna undergått, hufvudsakligen egt rum under de senaste 15

åren och varit af beskaffenhet, att å dessa marker, hvilka icke kunde längre med

fördel till åker hållas öppna, införande af en lägre kulturform, skogsodling, numera

vore af nödvändighet påkalladt, likasom antagandet af det stora antalet torpare

vid bostället ingalunda betjngats af behofvet utaf arbetskrafter vid egendomen,

hvilket framginge deraf att torparne hufvudsakligen erlade kontant afgäld,

utan snarare af nödvändigheten att på hvad sätt som helst bereda sig inkomst;

att, derest den åsigt fortfarande finge göra sig gällande, att all den Kronans mark,

som vore dertill mest tjenlig, borde så fort ske kunde göras skogbärande, det

vore allt skäl att vid förestående utarrendering till kronopark afsätta så väl den

nuvarande egentliga skogsmarken, som ock den till både åker och bete nästan odugliga

sand- och utmarken, i hvilket fall till utarrendering allenast återstode den gamla

åkerjorden och maderna vid Rönne å, hvaraf någon synnerlig afkomst utöfver boställets

onera icke kunde påräknas; samt att, i händelse bostället upplätes åt den

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 5 Raft, 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

nu vid Danielslund förlagda skogsskolan, hvilket syntes domänintendenten med afseende

å ortens förhållanden önskvärd! och lämpligt, den omständigheten att bostället,

utöfver den till skogsodling tjenliga marken, egde någon åker och äng,

vore att betrakta såsom en fördel, enär dessa inegor lämpligen kunde upplåtas

såsom löneförmåner åt skolans föreståndare och denne derigenom göras mindre

beroende af den eljest å landsbygden förekommande svårigheten att fylla sitt behof

af förnödenheter.

För egen del har slutligen chefen för Skogsstyrelsen anfört: att Riseberga

socken, som inneslöte 11 militieboställen med sammanlagd skogsareal af omkring

18,000 qvadratref och 4 ecklesiastika hemman med omkring 1,500 qvadratref skogsmark,

hörde till de mest betydande skogsorterna inom Skåne, och derjemte vore

till sin natur af ett rent skånskt skaplynne, hvarföre, oafseclt frågan om förflyttning

af Skånes skogsskola, tillräckliga skäl förefunnes att göra nämnda ort till en

centralpunkt för en efter skånska förhållanden lämpad intensiv skogsskötsel; att

då de öfningsfält, som för närvarande vore åt provinsens skogsskola anvisade, utgjordes

af flygsandsfält, hufvudsakligen bevuxna med tall, men flygsand endast förekomme

å några af provinsens kuststräckor, och det för flygsandsmarkerna vanliga

trädslaget tallen, hörde till de för skånska jorden i allmänhet minst lämpliga, skogsskolan,

mot hvars otjenliga läge anmärkningar icke heller uteblifvit, följaktligen

arbetade under undantagsförhållanden och syntes, så snart omständigheterna det

medgåfve, böra förflyttas till eu plats, hvarest densamma kunde uppfylla det med

skogsskolornas förläggande till olika provinser afsedda ändamål att genom sjelfva

arten af anstaltens arbeten sprida kännedom om och lemna ett föredöme i den

för orten lämpligaste skogshandteringen; att bostället Kolleberga med dess förutnämnda

omgifning af vidsträckta allmänna skogar, hvaribland den största, Kronan

tillhöriga bokskog inom riket, och sjelft försedd med icke ringa ekskog samt i öfrigt

ansenliga skogsmarker, erbjöde just de egenskaper, hvilka vore önskvärda för

en skogsskola inom Skåne, hvartill konime, att bostället, såsom tillhörande en

starkt befolkad ort med lätta lands- och jernvägskommunikationer, hade ett för en

undervisningsanstalt i allmänhet synnerligen fördelaktigt läge; och har bemälde

chef ansett, att, då staten esomoftast inköpte hemman, för att deraf bilda kronoparker,

hvarvid likväl ingalunda förekomme att till skog utlägga jord, som förut

varit till åker brukad och funnits dertill tjenlig, hinder icke heller syntes böra

möta att till kronopark i förening med öfningsfält för skogsskola använda en egendom,

som redan af kronan innehades och vore för ändamålet så lämplig som den

i fråga varande.

Hvad sålunda i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t tagit i öfvervägande;

och då det länge kända behofvet af bättre lokal och lämpligare öfningsfält för den

nu vid Danielslund förlagda skogsskolan synes på ett tillfredsställande sätt kunna

afhjelpas genom skolans förläggande till Kolleberga, och af de upplysningar, do
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

mänintendenten och skogsinspektören meddelat, framgår, att den hufvudsakliga

delen af boställets egor företrädesvis är egnad för skogskultur, likasom att den

bostället tillhörande jord, som lämpar sig för åkerbruk, icke är af nog betydenhet

att, i händelse af skogens afsättande till kronopark, böra särskild! förvaltas, helst

någon del deraf torde ifrågakomma till användning för skogsskolans behof, har

Kongl. Maj:t funnit bostället i dess helhet böra, på föreslaget sätt, till kronopark

afsättas och för omförmälda skogsskola användas; men enär en dylik åtgärd, i

hvad den angår boställets inegor, förutsätter Riksdagens bifall, vill Kongl. Maj:t

härmed inhemta Riksdagens medgifvande att bostället må för nu angifvet ändamål

disponeras.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 12.

Utdrag af protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Näjd

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 24. Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle.

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Kosensvärd och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Forssell uppläste härefter till justering följande,

i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts uppå Statsrådets enhälliga tillstyrkande

den 6 December sistlidna år fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl.

Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen i fråga om afsättande till kronopark

b) af indragna ryttmästarebostället Kolleberga N:is 1 och 2.

Enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana

de finnas detta protokoll bilagda; och skulle i enlighet med

samma förslag nådiga propositioner till Riksdagen afgå.

Ex protocollo

Axel Ädelgren.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normar.s Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.