Sök i Ratio Lex

Angående ny lönestat för Kammarrätten

1879-02-26 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1879:28, Angående ny lönestat för Kammarrätten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

iV:o 28.

Ank. till Eiksd. Kansli den 26 Febr. 1879, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ny

lönestat för Kammarrätten; Gifven Stockholms slott den

21 Februari 1879.

Sedan löneregleringskomitén den 6 November 1878 afgifvit underdånigt betänkande

och förslag angående lönereglering m. m. för Kammarrätten, samt bemälda

embetsverk med underdånigt utlåtande i ämnet af den 29 i samma månad

till Kongl. Maj:t inkommit, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad i förevarande

fråga bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag innehåller, föreslå

Riksdagen:

dels att, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för Kammarrätten,

som finnes i nämnda protokoll intagen, än äfven af de vilkor och förbehåll,

som blifvit i fråga om samma stat föreslagna, från och med år 1880 förhöja det

å riksstatens sjunde bufvudtitel för Kammarrätten uppförda ordinarie anslag med

41,675 kronor, eller från 127,925 kronor till 169,600 kronor; i hvilket fall det nu

å extra stat för år 1880 äskade anslag till Kammarrätten 22,320 kronor kan från

nämnda stat afföras;

dels ock medgifva, att för Kammarrättens embets- och tjensteman samt

betjente ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af sjunde bufvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg, äfvensom att berörda anslag för sådant ändamål förhöjes

med 8,000 kronor utöfver det belopp, som i nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof blifvit äskadt, eller till 28,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAK,

Hans Forssell.

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 21 Februari 1879.

N ärvar an de:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Laserstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern och

Malmström.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Forssell föredrog i underdånighet

löneregleringskomiténs betänkande och förslag den 6 November 1878, angående

lönereglering m. m. för Kammarrätten, äfvensom Kammarrättens den 29 i

samma månad öfver berörda betänkande och förslag afgifna underdåniga utlåtande,

samt anförde härefter:

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

»I öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum vid pröfning af löneregleringskomiténs

förslag angående andra embetsverk, torde allt hvad komitén hemstält

i fråga om Kammarrätten, som ej är af beskaffenhet att omedelbart beröra

dess organisation eller lönestat, böra för närvarande lemnas å sido för att upptagas

till pröfning först i sammanhang med utfärdandet af den nya instruktion för

verket, hvartill den ifrågasatta lönestatens antagande kan föranleda.

Den af komitén väckta frågan om förändring af arbetssättet inom Kammarrätten

i så måtto, att revisionskommissarierne skulle öfvertaga föredragning af

vissa mål, i hvilket hänseende Kammarrätten uttryckt en mening, som afviker från

komiténs, synes mig, likasom frågan om sekreterarens föredragningsskyldighet, så

mycket hellre vara att hänföra till sådana ämnen, hvilka böra först i sammanhang

med instruktionen upptagas till pröfning, som komitén icke förutsatt någon härå

beroende förhöjning af revisionskommissariernes eller sekreterarens löneförmåner,

och icke heller kammarrättsrådens lönevilkor eller antalet af ledamöter inom verket

torde vara af samma frågor beroende.

Hvad nu först angår Kammarrättens i det underdåniga utlåtandet gjorda

hemställan, att dess ledamöters antal må ökas från 6 till 8, i hvilken syftning något

förslag icke blifvit af komitén framstäldt, så framgår af den utredning, komitén

lemnat i afseende å antalet af de till Kammarrätten under en längre följd af år inkomna

målen, att dessa ingalunda visat sig vara stadda i någon år från år stigande

tillväxt, utan tvärtom under senare tiden varit färre till antalet än för ett tiotal af år

sedan. Vid sådant förhållande synes mig Kammarrättens hemställan icke vara

grundad på något förefintligt verkligt behof, och då en möjligen uppkommande

tillfällig balans i Kammarrätten likasom i hofrätterna lämpligast torde böra undanrödjas

genom ett tillfälligt förstärkande af arbetskrafterna, hvartill hufvudtitelns

besparingar torde komma att lemna erforderlig tillgång, finner jag mig icke kunna

biträda Kammarrättens hemställan om ökande af ledamöternes antal.

Deremot finner jag den såväl af komitén som af Kammarrätten ifrågasatta

tillökningen af revisorerne vara af behofvet påkallad och tillstyrker bifall härtill.

Indragningen af kanslist- och kammarskrifvare-befattningarne, hvilken indragning

egt rum i hittills reglerade verk, torde otvifvelaktigt böra ske äfven inom

Kammarrätten, och Kammarrätten har ej heller i detta hänseende gjort någon

egentlig invändning mot komiténs förslag.

I fråga om de af komitén föreslagna lönebeloppen har Kammarrätten ej haft

annan anmärkning, än att aflöningen för första gradens tjensteman, enligt Kammarrättens

åsigt, borde sättas något högre än föreslaget blifvit. Men då denna

aflöning är lika med den, som i öfriga nyreglerade verk medgifvits tjensteman af

samma grad, och de skäl, Kammarrätten anfört för en afvikelse inom Kammarrätten

från hvad sålunda i allmänhet är vordet bestämdt, icke synas mig giltiga,

tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t härutinnan måtte godkänna komiténs förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Mot de grunder, komitén följt vid beräkningen af anslaget till vikariatsersättning,

arfvode åt extra biträden och renskrifningskostnad, har Kammarrätten

i två hänseenden framstält anmärkningar, hvilka synas mig förtjena afseende.

Komitén, som hyst den åsigten, att det inom Kammarrätten hittills tillämpade

feriesystemet skulle upphöra, har föreslagit att i dess ställe semester må, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af Kammarrättens

president och ledamöter samt andra gradens tjensteman under en och en half

månad samt af första gradens tjensteman under en månad årligen. Kammarrätten

har häremot anmärkt att, med afseende derå, att Kammarrätten är domstol, semestersystemet

icke vore lämpligt, enär genom detsammas användande skulle inträffa,

att under vissa tider hvarje år hälften af domareemhetena inom Kammarrätten

komme att utöfvas af tillfällige adjungerade ledamöter, hvilka ledamöters

antal i händelse af förfall för de tjenstgörande ordinarie domarne skulle kunna

än ytterligare ökas. Och har Kammarrätten ansett en dylik anordning vara

så mycket mera betänklig, som erfarenheten visat, att det under sommarmånaderna

vore med synnerlig svårighet förenadt att finna personer, som voro villige

att bestrida ifrågavarande tjenstgöring och tillika egde derför erforderliga egenskaper.

Hvad Kammarrätten härutinnan anfört synes mig vara väl grundadt, och

då vid regleringen af rikets hofrätter icke blifvit ifrågasatt att utbyta hofrättsledamöternes

ferier mot semester, anser jag icke heller att ett dylikt utbyte bör

ega rum i Kammarrätten hvad dess president och ledamöter angår, utan att dessa

fortfarande må åtnjuta ferier under samma tid som hittills. Beträffande åter

tjenstemännen, torde komiténs förslag i afseende å semester böra tillämpas.

Under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, skulle något

semester-vikariat icke ifrågakomma för Kammarrättens ledamöter. Kammarrätten

har i sitt utlåtande upplyst, att, med tillämpning af feriesystemet för ledamöterne,

ej heller skulle erfordras semester-vikariat för notarierne, enär ledighet kunde beredas

dem, utan att behof af vikarie uppstode. Det af komitén föreslagna beloppet

till vikariatsersättning skulle således, enligt den beräkning Kammarrätten

gjort, kunna nedsättas med 2,300 kronor.

Å andra sidan har Kammarrätten på anförda skäl hemstält, att till Kammarrättens

disposition fortfarande må bibehållas ett å embetsverkets nuvarande stat

uppfördt anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente, uppgående

till 1,350 kronor. Vid regleringen af andra embetsverk, exempelvis Statskontoret,

Generaltullstyrelsen och senast Kammarkollegium, har Eders Kongl. Maj:t ansett

embetsverken böra tilläggas anslag till s. k. flitpenningar, och enligt min åsigt

bör äfven Kammarrätten komma i åtnjutande af en dylik förmån, hvartill torde

kunna anslås i jemnt tal 1,300 kronor; på grund af hvad jag sålunda så i ena

som andra hänseendet anfört tillåter jag mig i underdånighet föreslå, att det af

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

komitén beräknade anslaget till vikariatsersättning m. m., 29,400 kronor, måtte i

staten uppföras till allenast 28,400 kronor och benämnas anslag »till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad».

I sammanhang med frågan om Kammarrättens lönestat torde jemväl böra

komma under öfvervägande hvad komitén föreslagit i fråga om tjenstemännens

sportler, deribland advokatfiskal^ aktoratsarfvode, samt om upphörande af sigillpenningarne

för vaktbetjeningen. Härvid har jag ingen annan anmärkning att

framställa, än att, med afseende å hvad af ordföranden i komitén och af Kammarrätten

blifvit anfördt i fråga om berörda aktoratsarfvode, advokatfiskal torde

böra bibehållas vid enahanda förmåner, han i detta hänseende för närvarande

åtnjuter, och detta så mycket hellre, som det nuvarande aktoratsarfvodet utgår

efter samma beräkningsgrund, som Eders Kongl. Maj:t, på komiténs förslag, ansett

böra tillämpas i afseende å Kammarkollegii advokatfiskal.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts beslut vid Kammarkollegii

lönereglering, torde den till statsverket ingående expeditionslösen inom Kammarrätten

äfvensom sigillpenningarne böra utbytas mot stämpladt papper. Hvarvid

torde böra iakttagas, att den tjensteman, som erhåller Kammarrättens uppdrag att

handhafva försäljningen af och beläggningen med stämpladt papper, bör af de inflytande

stämpelmedlen, enligt redogörelse, åtnjuta den honom hittills tillförsäkrade

provision af influten lösen.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts godkännande af hvad jag nu i

underdånighet yttrat, och med tillämpning af den vid de senast reglerade embetsverken

stadgade bestämmelsen om afdrag å vaktmästarnes kontanta lön för förmånen

af fri bostad, skulle följande stat ifrågakomma att för Kammai’rätten fastställas

:

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Presidenten

7,600

2,400

10,000

1 Kammarrättsråd .....

4,400

2,000

6,400

^Efter 5 år kan lönen

5 D:o

22,000

10,000

32,000

Jhöjas med 600 kronor.

Kansliet:

1 Sekreterare

3,000

1,500

4,500

r Efter S år kan lönen

1 höjas med 500 kronor

1 Notarie

1,800

1,200

3,000

>och efter 10 år med

2 D:o ...

3,600

2,400

6,000

I ytterligare 600 kro-

/nor.

Transport

—

—

61,900

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 28.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

61,900

Aktuarie- och registrator skontor et:

1 Aktuarie och registrator .......

1,800

1,200

3,000

Advokatjiskalskontoret:

1 Advokatfiskal .................................

3,000

1,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

Ofverrevisionsdepartementet:

och efter 10 år med

1 Revisionskommissarie....................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500 kro- nor.

2 D:o .....................

6,000

3,000

9,000

1 Revisor............................................

1,800

1,200

3,000

17 D:o ...........................................

30,600

20,400

51,000

Till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra biträden, flitpenningar och

renskrifningskostnad .....................

—

—

28,400

1 Förste vaktmästare........................

800

300

1,100*

1 Vaktmästare....................................

500

300

800*

|Efter 5 år kan lönen

3 D:o ....................................

1,500

900

2,400*

Jhöjas med 100 kronor.

Summa

—--|---

169,600

* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,

lönen minskas med 150 kronor.

För att bereda tillgång till det belopp som, enligt förestående statsförslag,

kan blifva erforderligt för ålderstillägg åt Kammarrättens personal, synes mig

framställning till Riksdagen böra göras derom, att berörda ålderstillägg må få utgå

af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg, äfvensom att

samma anslag för ifrågavarande ändamål för år 1880 förböjes med 8,000 kronor

utöfver det belopp, som i nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof blifvit äskadt, eller till 28,000 kronor.

De vilkor, hvarunder den sålunda föreslagna nya aflöningen må åtnjutas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som blifvit bestämdt för rikets

hofrätter enligt nådiga kungörelsen den 19 Maj 1876, böra fastställas sålunda:

att embets- och tjensteman i Kammarrätten skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af embetsverket eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med embete eller tjenst i Kammarrätten icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Kammarrätten;

dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan

innehar tjenst utom Kammarrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen i Kammarrätten hinderlig;

att aflöningarne för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente fördelas

i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras endast för den

tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester,

men skola, för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela

lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

inom Kammarrätten, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af

de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande

belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre

än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst i

samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra år af

denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma

vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen angår,

deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas, förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren

dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit

från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial,

eller på grund af förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation;

att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

från tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjensteår icke vara ovilkorligen

berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet; samt

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara

förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, Eders Kongl.

Maj:t eller Kammarrätten, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock

obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kan finnas villig att i densamma qvarstå.

Då det nu framlagda förslaget icke afser indragning af andra befattningar,

än kanslist- och kammarskrifvaretjensterna, samt de innehafvare af dylika tjenster,

som icke vid organisationens genomförande varda till andra platser befordrade,

antagligen kunna, mot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, beredas arfvoden motsvarande

deras nuvarande aflöning, anser jag något särskildt anslag för genomförande

af embetsverkets organisation icke vara erforderligt.

Med åberopande af hvad jag nu i underdånighet anfört hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att:

dels, med godkännande af ej mindre det nu framlagda förslaget till stat

för Kammarrätten än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om

samma stat föreslagna, från och med år 1880 förhöja det å riksstatens 7:de hufvudtitel

uppförda ordinarie anslag till Kammarrätten med 41,675 kronor eller från

127,925 kronor till 169,600 kronor; i hvilket fall det nu å extra stat för år 1880

äskade anslag till Kammarrätten 22,320 kronor kan från nämnda stat afföras;

dels och medgifva, att för Kammarrättens embets-och tjensteman samt betjente

ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af 7:de hufvudtitelns förslagsanslag till

ålderstillägg, äfvensom att nämnda anslag för sådant ändamål förhöjes med 8,000

kronor utöfver det belopp, som i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof blifvit äskadt, eller till 28,000 kronor1''.

Häruti instämde Statsrådets öfriga ledamöter; Och behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla hvad

Statsrådet sålunda hemstält.

Departementschefen uppläste härefter ett, under förutsättning af bifall till

hans omförmälda underdåniga hemställan, i förväg uppsatt förslag till nådig proposition

;

och befalde Kongl. Maj:t att i enlighet med berörda, detta

protokoll bilagda förslag, proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Gustaf Munthe.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1879:47 Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende ä Stats-Utskottets utlåtande N:o 42, angående ny lönestat s. 1 i texten