Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om inteckning i jernväg och i sammanhang dermed erforderliga författningar

1879-03-21 · 72 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 68 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1879:38, Med förslag till lag om inteckning i jernväg och i sammanhang dermed erforderliga författningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1

lV:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

lag om inteckning i jernväg och i sammanhang dermed

erforderliga författningar; Gifven Stockholms slott den 21

Mars 1879.

Sedan Riksdagen med afseende å vigten deraf, att de nya rättsförhållanden,

som uppstått genom de enskilda jernvägsanläggningarne och

de för dessas åstadkommande upptagna lån, varda på ett för så väl staten

som öfriga långifvare rättvist och ändamålsenligt sätt ordnade, i

underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

låta utarbeta och, så snart ske kunde, för Riksdagen framlägga förslag

till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar,

hafva förslag till lag om inteckning i jernväg samt till dermed sammanhängande

lagförändringar blifvit utarbetade samt jemväl undergått

grundlagsenlig granskning i Högsta Domstolen; och vill Kongl. Maj:t,

med bifogande af de angående ämnet i Högsta Domstolen och Statsrådet

förda protokoll, enligt 87 § Regeringsformen till Riksdagens antagande

framställa närlagda förslag till:

Do. Lag om inteckning i jernväg;

2:o. Förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862;

3:o. Förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning af

vissa jernvägar; och

Bill. Ull Rilcsd. Prof. 187.9. 1 Samt. 1 Afä. 17 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

4:o. Förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl, nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Louis De Geer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

3

Förslag till lag om inteckning i jernväg.

1 §•

Egare till jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt

till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande författningar om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må, der han vill att

jernvägen skall utgöra pant för fordran, låta fordran intecknas i den

ordning nedan stadgas.

2 §.

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och pröfvas

af den Rådstufvurätt, som dertill blifvit af Konungen på ansökan af

jernvägens egare förordnad. Om förordnandet låter Konungen utfärda

allmän kungörelse.

3 §•

Förr än inteckning må beviljas, skall den jord, som till jernvägen

hörer, så ock gäldenärens eganderätt till jernvägen inskrifvas hos den

Rätt, som enligt 2 § blifvit af Konungen förordnad.

4 §•

1 mom. Jernvägsegare, som vill för jernvägens intecknande vinna

inskrifning, hvarom i 3 § sägs, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken

någon del af jernvägens område lyder, ingifva af landtmätare bestyrkt

uppgift å den till jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo

är belägen, samt å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka

denna jord är afskild eller hvilka deri ingå, så ock dels styrka sin

eganderätt till jorden så, som för beviljande af inteckning i annan fast

egendom erfordras, dels visa att jorden är fri från inteckning för fordran,

att ansökan om sådan inteckning icke är på pröfning beroende

och, derest jord blifvit genom köp förvärfvad, att tiden för inteckning

deri af ogulden köpeskilling tilländagått. Finner Rätten hvad sålunda

blifvit föreskrifvet vara fullgjordt, ege Rätten, der ej talan, hvarom 13 §

i Förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

förmäler, blifvit instämd eller lagfart samma dag af annan sökes, förklara

att inskrifning må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt samt i

lagfartsprotokollet anteckna, att jorden tillhör jernvägens område; och

varde i lagfarts- eller fastighetsboken anmärkt att sådan anteckning skett.

2 mom. Derefter må jernvägens egare vid den Rätt, som enligt 2 §

blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen,

göra ansökan om inskrifning, och ingifve dervid till Rätten karta och

beskrifning öfver jernvägen samt vise, att anteckning, som i 1 mom.

sagd är, blifvit i fråga om all den till jernvägen hörande jord verkstäld.

Rätten läte i en sådan inskrifningsbok för jernvägen, hvarom i 19 § förmäles,

inskrifva jorden och sökandens eganderätt till jernvägen, samt

ofördröjligen tre gånger i allmänna tidningarna införa kungörelse om

inskrifningen.

3 mom. Förvärfvar sig egare af jernväg utöfver det område, som

på sätt i 2 mom. sägs blifvit inskrifvet, annan jord för utvidgning af

området eller för omläggning af någon del af jernvägen, vare han pligtig

att låta inskrifva sådan jord såsom hörande till jernvägens område. Hvad

ofvan i 1 mom. är stadgadt angående vilkoren för anteckning i lagfartsprotokollet

att jord tillhör jernvägsområde, galle ock i tillämpliga delar

i fråga om dylik anteckning angående denna jord. Bevis om sådan anteckning,

så ock derom att jorden den dag, anteckningen skedde, ej var

utmätt, skola af egaren ingifvas till den Rätt, som blifvit förordnad att

upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, och läte Rätten i inskrifningsboken

inskrifva jorden såsom hörande till jernvägen. Den jord

häfte derefter lika med jernvägen i öfrigt för inteckning, som i jernvägen

är faststäld. Underlåter egaren att låta inskrifva sådan jord, ege

Rätten på framställning af den, som har inteckning i jernvägen, genom

vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

4 inom. Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är stadgad, någon dei af den jord, hvilken är

inskrifven såsom tillhörande jernvägen, läte Rätten på ansökan af den,

hvars rätt är i fråga, sådan del från jernvägens område i inskrifningsboken

afföras. Lag samma vare, der det visas, att annorledes från jernvägens

område afskild jord ej vidare häftar för fordran, som är i jernvägen

intecknad.

5 mom. Har jernväg, i fråga om hvars område skett anteckning,

som ofvan i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, och vill nya egaren

vinna inskrifning af sin eganderätt, skall han till den i 2 § omförmälda

Rätt med företeende af sin åtkomsthandling göra ansökan om inskrifning;

och läte Rätten i inskrifningsboken införa anteckning om den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

sökta inskrifningen. Då nya egaren visat att han erhållit lagfart å all

clen till jernvägen hörande jord, läte Rätten i inskrifningsboken inskrifva

hans eganderätt till jernvägen så ock den till jernvägen hörande jord,

derest den ej förut inskrifven är.

5 §-

Vid ansökan om inteckning skall jernvägens egare, sjelf eller genom

laga ombud, till Rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse, hvarå

fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån, som

upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande

obligationerna.

Har, på sätt i 4 § stadgas, inskrifning skett af den till jernvägen

hörande jord och af sökandens eganderätt till jernvägen, varde inteckningen

beviljad, och läte Rätten införa den i inskrifningsboken samt

förse förbindelsen eller obligationerna med bevis att inteckningen är

vorden meddelad.

Ej må inteckning ske utan till visst belopp.

6 §-

Har jernväg öfvergått till ny egare, och söker förre egaren inteckning

å samma dag, då nya egaren söker inskrifning, eller sedermera,

värde inteckningsansökningen afslagen.

t §■

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

B §•

Inteckningshafvaren ege i den till jernvägen hörande fasta egendom,

hvilken är inskrifven, den förmånsrätt, som enligt 17 kap. 9 § Handelsbalken

inteckning för fordran medför i annan fast egendom; njute ock

näst efter de borgenärer, som i 4 och 5 §§ i samma kapitel nämnas,

förmånsrätt från den dag inteckningen söktes i den rörliga materiel och

de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader, hvilka äro

för jernvägen afsedda och höra gäldenären till.

Har inteckningen blifvit sökt inom en månad före den dag gäldenärens

konkurs börjades, vare den inteckning utan verkan. Ej heller

galle inteckning, som blifvit sökt samma dag konkurs börjats eller derefter.

9 §•

Inteckning enligt denna lag galle fortfarande utan förnyelse.

Fordran till säkerhet hvarför inteckning enligt denna lag är beviljad,

vare gällande emot egare af den intecknade jernvägen, ändå att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

deri fordran ej så bevakad blifvit, som i 1 § i förordningen den 4 Mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning sägs.

10 §.

Vill jernvägsegaren låta helt och hållet eller till viss del döda inteckning,

som blifvit faststäld till säkerhet för handskrifven förbindelse,

uppvise förbindelsen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat inteckningen,

och läte Rätten anteckna dödandet i inskrifningsboken samt

teckne bevis derom å handlingen.

Uppgifver egaren, att han infriat den intecknade förbindelsen, men

att han ej kan den förete, förty att förbindelsen förkommit; visar han

skäl för riktigheten af den uppgift och äro tio år förflutna, sedan inteckningen

beviljades eller anteckning rörande densamma i inskrifningsboken

senast gjordes, ege Rätten utfärda kallelse å den, som saken röra

kan, att hos Rätten anmäla, om han mot inteckningens dödande har

något att påminna; och varde Rättens beslut om sådan kallelse i inskrifningsboken

antecknadt. Kallelsen skall genom sökandens försorg

tillställas dem, som, efter hvad utrönas kunnat, varit innehafvare af förbindelsen,

och derjemte af Rätten å dess dörr anslås samt årligen under

fem år införas i Konungens Befallningshafvande» i länet allmänna kungörelser.

Kallelsen skall ock genom sökandens försorg under samma tid

tre gånger hvarje år införas i allmänna tidningarna, deraf en gång under

de första fjorton dagarne af December månad, äfvensom i de öfriga tidningar,

som af Rätten bestämmas.

Göres ej inom fem år från den dag, kallelsen varit första gängen i

allmänna tidningarna införd, påminnelse mot ansökningen, eller ogillas

påminnelse, som blifvit gjord, varde inteckningen dödad, och göre Rätten

derom anteckning i inskrifningsboken.

o §■

Vill jernvägens egare låta inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet

för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, helt och

hållet dödas, ingifve till den Rätt, som beviljat inteckningen, de till

lånet hörande obligationeima. Kunna ej alla obligationerna företes, vise

jernvägens egare i fråga om de felande obligationerna att den på dem

grundade fordringsrätt, enligt obligationernas lydelse då inteckning för

dem beviljades, emot honom förlorats. Rätten göre anteckning i inskrifningsboken

om inteckningens dödande och läte å de ingifna obligationerna

öfverkorsa inteckningsbeviset.

Vill jernvägens egare, innan obligationslån blifvit till fullo guldet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

låta döda inteckning, så vidt den utgör säkerhet för infriade obligationer,

ingifve till Eätten dessa obligationer, hvarefter Rätten förfar i enlighet

med hvad här ofvan är sagdt.

12 §.

1 mom. År jernväg, i hvilken inteckning blifvit faststäld, såld efter

utmätning å offentlig auktion, eller under konkurs i den ordning, som

för försäljning af konkursbos fasta egendom är stadgad, och finnes deri

inteckning för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas, då må,

på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit inskrifven,

inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen

beviljats, ej företes i hufvudskrift. Egaren gifve till Rätten

in bevis om de inteckningar, som vid jernvägens försäljning deri funnos,

så ock handling, som visar köpeskillingens fördelning borgenärerna emellan,

samt intyg att denna fördelning blifvit af dem godkänd eller vunnit

laga kraft. Rätten förfar derefter som i 23 § i förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 stadgas.

2 mom. Har inteckning i jernväg på grund deraf att konkurs inträffat

blifvit genom laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan,

då må ock på ansökan af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit

inskrifven, inteckningen dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå

inteckning beviljats, ej företes i hufvudskrift; dock skall kallelse å inteckningshafvaren

utfärdas och derefter med ärendet så förfaras som i

23 § i nämnda förordning stadgas.

13 §.

tiar. aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildadt i ändamål att anlägga jernväg, erhållit rätt att enligt gällande

författningar, om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof förvärfva

till jernvägen erforderlig jord, och vill bolaget, innan den till

jernvägen hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen blifvit,

på sätt i 4 § sägs, inskrifna, upptaga lån till visst belopp, under vilkor

att långifvaren skall i jernvägen åtnjuta förmånsrätt, som i 14 § stadgas,

läte då bolaget till den Rätt, som jemlikt 2 § är vorden förordnad

att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, ingifva i hufvudskrift

den förbindelse, hvarå fordran grundas, eller, der lånet upptages

emot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande obligationerna.

Rätten inskrifve förmånsrätten i inskrifningsboken för jernvägen

och läte med bevis derom förse förbindelsen eller obligationerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

14 §.

Då inskrifning af förmånsrätt för fordran skett, på sätt i 13 § sägs,

njute fordringsegaren näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar skola

utgå med förmånsrätt efter 17 kap. Handelsbalken, förmånsrätt från inskrifningsdagen

i den till jernvägen hörande fasta egendom samt i den

rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra

byggnader, hvilka äro för jernvägen afsedda och höra gäldenären till;

dock gälle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller början af

konkurs upplupen är, för längre tid än tre år. Inskrifning af förmånsrätt,

som skett inom en månad före den dag gäldenärs konkurs börjades,

vare utan verkan.

15 §.

Söker borgenär, för hvars fordran förmånsrätt enligt 13 § blifvit

inskrifven, inteckning i jernvägen inom ett år efter det kungörelse om

inskrifning af gäldenärens eganderätt till jernvägen blifvit tredje gången

i allmänna tidningarna införd, då må inteckningen beviljas ändå att

gäldenären det ej medgifvit; och skall, der förmånsrätt är inskrifven för

lån, upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, inteckning beviljas

till säkerhet för hela obligationslånet, om än inteckning för blott

en af obligationerna är vorden sökt.

Fastställes inteckningen till säkerhet för lån mot tryckta eller graverade

obligationer, utfärde Rätten derom kungörelse, som genom Rättens

försorg ofördröjligen införes i allmänna tidningarna tre gånger;

och vare innehafvare af obligation hörande till sådant lån berättigad att,

när han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis om

den beviljade inteckningen.

16 §.

Är förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, och sökes

derefter inom den i 15 § stadgade tid inteckning för samma fordran,

gälle den inteckning, der den faststäld varder, framför inteckning för

fordran, för hvilken förmånsrätt ej varit inskrifven, ändå att den inteckning

äldre är eller å samma dag sökt blifvit. Sökes inom den i 15 §

bestämda tid inteckning för fleras fordringar, för hvilka sådan förmånsrätt

blifvit inskrifven, gälle inteckningarna sins emellan med rätt från

den dag, inskrifningen af förmånsrätten skedde.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

9

17 §•

Har för fordran, som skall utgå med förmånsrätt enligt 14 §, inteckning

i jernvägen icke blifvit sökt inom den i 15 § föreskrift^ tid,

vare förmånsrätten förfallen, hvarom anteckning på jernvägsegarens begäran

göres i inskrifningsboken.

18 §.

Försummar jernvägsaktiebolag, hvilket erhållit lagfart å den jord,

som till jernvägen hörer, att låta inskrifva samma jord och sin eganderätt

till jernvägen, ege Rätten, på framställning af den, som för sin fordran

har förmånsrätt enligt 14 §, att genom vite, minst femhundra kronor,

tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse att fullgöra hvad på dem

beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

År förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 18 § sägs, må ej

gäldenären innan inteckning för fordringen blifvit beviljad eller den i

15 § stadgade tid för intecknings sökande förflutit, å annan öfverlåta

jernvägen utan att Konungen dertill gifvit tillstånd, öfverlåter gäldenären

utan sådant tillstånd jernvägen, vare öfverlåtelsen utan verkan.

19 §.

Inskrifningsboken för jernvägen skall innehålla, jemte öfverskrift

upptagande jernvägens namn, två afdelningar, den ena för inskrifning

af eganderätt och den andra för inskrifning af pant- och förmånsrätt.

I afdelningen för eganderätt införas: egarens namn, den till jernvägen

hörande jord, dagen då inskrifning verkstäldes, så ock anteckningar,

hvarom i 4 § 4 och 5 mom. förmäles, samt dagen, då sådan anteckning

skedde.

[ afdelningen för pant- och förmånsrätt införas:

dagen då inteckning eller förmånsrätt sökes;

beloppet af fordran och beskaffenheten af derför utfärdad förbindelse,

eller, der inteckningen eller förmånsrätten sökes till säkerhet för

lån mot tryckta eller graverade obligationer, deras antal och nummer,

det eller de belopp, hvarå de särskilda obligationerna lyda, dagen för

deras utfärdande och tiden för deras infriande;

dagen då inteckning beviljades eller förmånsrätt inskrefs, dervid

tillika skall utsättas den dag, från hvilken förmånsrätt för beviljad inteckning

gäller; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1873. I Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

dagen då inteckning blef dödad, samt anteckning hvarom i 17 §

förmärs.

I inskrifningsboken skall hvarje anteckning å Rättens vägnar underskrifvas

af den ledamot som verkställer anteckningen.

De närmare föreskrifterna om iuskrifningsbokens förande meddelas

af Konungen.

Den till Rätten ingifna karta och beskrifning öfver jernvägen skall

af Rätten förvaras.

20 §.

Öfver ärenden enligt denna lag skall hos Rätten särskildt protokoll

föras. I inskrifningsboken göres hänvisning till den § i protokollet,

hvari ärendet förekommer.

Då inteckning eller förmånsrätt för fordran sökes, läte Rätten den

förbindelse, hvarå fordran grundas, i protokollet införas; dock att, der

fråga är om lån mot tryckta eller graverade obligationer af lika lydelse,

allenast en af dem eller om de äro af skilda slag, endast en af hvarje

slag varder i protokollet intagen.

För hvarje år sände Rätten detta protokoll in till Hofrätten före

utgången af nästa månad. Har ärende, som näinndt är, icke förevarit,

göre Rätten inom samma tid derom anmälan hos Hofrätten.

21 §•

Ärende enligt denna lag må af Rätten upptagas endast å Måndag

eller, om helgedag då inträffar, nästa söcknedag derefter.

22 §.

Den som ej nöjes åt underrätts beslut i ärende, hvarom i denna lag

sägs, eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken

stadgade tid. öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning som i 30 kap. 18 §

nämnde balk föreskrifves.

Öfvergångsstadgamlen.

23 §.

Vill aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildadt i ändamål att anlägga jernväg och hvilket förr än denna lag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

träck, i kraft förvärfvat någon del af jernvägens område i enlighet med

gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, vinna inskrifning som i 3 § sägs; och säger bolaget sig icke

häfta för lösen eller köpeskilling för den till jernvägen hörande jord

men ej kunna fullgöra hvad i 4 § 1 mom. stadgas såsom vilkor för anteckning

i lagfartsprotokollet af jorden såsom hörande till jernvägens

område, då ege bolaget erhålla offentlig stämning å möjligen varande

rättsegare, på sätt nedan sägs.

24 §.

Jernvägsaktiebolag, som af den rätt, hvarom i 23 § sägs, vill sig

begagna, åligger att till hvarje Rätt, inom hvars domvärjo jord är belägen,

i afseende å hvilken bolaget ej kan fullgöra hvad som erfordras

för anteckning af jorden såsom tillhörande jernvägens område, ingifva,

jemte karta, af landtmätare bestyrkt uppgift å jorden, samt å de tomter,

hemman eller lägenheter, från hvilka den är afskild, eller hvilka deri

ingå. Bolaget inlemne ock uppgift å de fång, hvarigenom jorden blifvit

förvärfvad, samt bevis, att i det uppgifna området icke ingår annan

mark än som för jernvägen och dess drift är erforderlig.

De närmare föreskrifterna angående detta bevis meddelas af Konungen.

25 §.

Rätten utfärde derefter offentlig stämning å okände egare af den

jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, så ock å innehafvare af panträtt

i sådan jord, att sist före klockan tolf å viss dag näst efter ett år

muntligen eller skriftligen anmäla sin egande- eller panträtt.

Stämningen varde å Rättens dörr anslagen ett år före inställelsedagen

och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången

tio och tredje gången sist fyra månader innan den dag inträffar. Rätten

insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande, hvilken har

att ofördröjligen intaga densamma i länskungörelserna.

26 §.

Uraktlåter egare af jord, hvarom i 24 § sägs, eller innehafvare af

panträtt i sådan jord att sin rätt å den i stämningen utsatta inställelsedagen

anmäla, och har han den ej heller förut hos Rätten anmält, hafve

föidorat sin talan, så vidt den inverkar på deras rätt, hvilka i jernvägen

erhålla inteckning enligt denna lag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

27 §.

Varder ej inom den tid, som i stämningen blifvit utsatt, eganderätt

eller panträtt anmäld, eller visar jernvägsaktiebolaget, att anmäld eganderätt

eller panträtt icke vidare är emot detsamma gällande, förklare

Rätten i fråga om den jord, som enligt 24 § blifvit uppgifven, att inskrifning

deraf må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt, och anteckne

lagfartsprotokollet jorden såsom tillhörande jernvägens område, hvarefter

med inskrifningen af jorden och eganderätten till jernvägen så

förfares som i 4 § 2 mom. stadgas.

Då ny egare söker lagfart å sålunda inskrifven jord, skall förre

egarens laga åtkomst anses styrkt, der det visas att hans eganderätt

blifvit inskrifven, som nu är sagdt.

28 §.

Har någon fordran till visst belopp hos aktiebolag, som enligt af

Konungen faststäld bolagsordning är bildadt i ändamål att anlägga jernväg,

hvarom i 1 § sägs, och har den fordran tillkommit innan denna

lag trädt i kraft, då må, der borgenären inom sex månader efter det

kungörelsen om förordnande af den i 2 § omförmälda Rätt är vorden

utfärdad, dock sist före utgången af år 1880, söker inteckning i jernvägen,

inteckning beviljas, ändå att gäldenären den ej medgifvit.

29 §.

Sökes inteckning enligt 28 §, skall jernvägsaktiebolaget öfver ansökningen

höras; och galle angående förfarandet dervid samt i fråga

om invändning, som af bolaget göres mot sökandens fordran, hvad i 6,

7, 8, 9 och 10 §§ i förordningen om inteckning i fast egendom den 16

Juni .1875 stadgas.

År inteckning sökt för fordran, hvarför sådan säkerhet ej utfäst

varit, hafve gäldenären våld betala, när han vill, ändå att förfallotiden

ej inne är.

30 §.

Finner Rätten efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning

må beviljas, men äro ännu icke den till jernvägen hörande jord

och bolagets eganderätt till jernvägen inskrifna, förklare Rätten inteckningsansökningen

hvilande i afbidan på sådan inskrifning. Varder ej

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 37.

inteckningsansökning, som förklarats hyllande, fullföljd inom ett år, efter

det kungörelse om inskrifningen blifvit tredje gången i allmänna tidningarna

införd, vare ansökningen förfallen.

31 §.

Då inteckningsansökan enligt 28 § göres eller sådan ansökning afslås

eller förklaras hvilande, göre Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

När på sådan ansökan inteckning beviljas, galle om inteckningens

införande i inskrifningsboken hvad i 5 § stadgas.

Har inteckningsansökan förfallit som i 30 § sägs, göre Rätten, på

begäran af jernvägens egare, derom anteckning i inskrifningsboken.

32 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta eller graverade

obligationer, skall anses vai’a sökt, då innehafvare af en utaf obligationerna

söker enligt 28 § inteckning för sin fordran. Fullföljes hvilande

inteckningsansökan af innehafvare utaf en obligation, galle sådant

för hela det lån, hvartill obligationen hörer.

33 §.

Har ansökan om inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot

tryckta eller graverade obligationer, förklarats hvilande, läte Rätten

kungörelse derom ofördröjligen införas i allmänna tidningarna tre gånger.

Lag samma vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit

faststäld; och vare innehafvare af obligation hörande till lånet berättigad

att, då han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med

bevis om den beviljade inteckningen.

34 §.

Har ej jernvägsaktiebolaget, inom två månader efter det denna lag

trädt i kraft, hos Konungen gjort ansökan om förordnande af domstol

att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, utfärdar Konungen

sådant förordnande på begäran af borgenär, hvars fordran tillkommit

innan denna lag blef gällande.

35 §.

Fullgör ej jernvägsaktiebolaget ofördröjligen hvad för vinnande af

inskrifning af bolagets eganderätt till jernvägen är föreskrifvet, ege

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kontjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Rätten på framställning af fordringsegare, som sökt inteckning och fått

inteckningsansökningen förklarad hyllande, på sätt i 30 § sägs, genom

vite, minst femhundra kronor, tillhålla ledainöterne i bolagets styrelse

att fullgöra hvad på dem beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

36 §.

Öfverlåter jernvägsaktiebolaget, efter det denna lag trädt i kraft,

jernvägen till annan, och sökes inom den i 28 § stadgade tid inteckning

för sådan fordran, som i nämnda § sägs, då utgör öfverlåtelsen ej

hinder för intecknings beviljande.

37 §.

Sökes inteckning inom den i 28 § stadgade tid till säkerhet för

fordran, som i nämnda § sägs, skall konkurs, som uppstår efter det

denna lag trädt i kraft, icke verka till förringande af den rätt inteckningsansökningen

eljest medför.

38 §.

År ansökan om inteckning för fordran hvilande, på sätt i 30 § sägs,

och varder, förr än inteckningen blifvit beviljad, jernvägen efter utmätning

såld å offentlig auktion eller under konkurs i den ordning

konkurslagen bestämmer, skall fordringen utgå ur köpeskillingen med

samma rätt, som vore inteckning beviljad.

39 §.

Inteckning i jernväg för fordran, som i 28 § sägs, skall, der inteckningen

blifvit sökt inom den i samma § stadgade tid, gälla framför

inteckning i jernvägen för annan fordran, ändå att den inteckning äldre är.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna

lag blef gällande, sökt inteckning i jernvägen inom den i nämnda §

stadgade tid, ege lika rätt; dock att, der i förbindelse, som sålunda

blifvit intecknad, förbehåll tinnes om bättre rätt för annan borgenär,

och sådan borgenär inom tid, som sagd är, sökt inteckning i jernvägen,

brist för den borgenär fylles af hvad belöper å den intecknade förbindelse,

hvari dylikt förbehåll finnes intaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

15

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§

Konkurslagen den 18 September 1862.

4 §. 1 mom. År gäldenär köpman, och visas sådana omständigheter,

på grund hvaraf antagas kan, att han öfver en vecka sina betalningar

instält; då ege borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är,

söka, att gäldenär egendom afträdas må. Har borgenär genom Notarius

publicus eller i vittnens närvaro uppmanat köpman att betala klar och

förfallen gäld, och är den gäld icke inom eu vecka derefter gulden; då

ege ock den borgenär söka, att gäldenärs egendom till konkurs afträdas

skall.

2 mom. Borgenär, som, på sätt särskildt är stadgadt, för sin fordran

bär förmånsrätt i jernväg inskrifven, eller erhållit inteckning i jernväg

eller hvars ansökan om inteckning i jernväg är hyllande, ege söka att

gäldenärens egendom till konkurs afträdas skall, då jernvägen blifvit

för annans fordran utmätt eller då gäldenären afbändt sig eller för

annan borgenärs fordran lemnat såsom pant till jernvägen hörande rörlig

materiel eller inventarier i den omfattning, att skälig anledning är att

befara, att återstående materiel och inventarier ej blifva för jernvägens

drift tillräckliga.

5 §. Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar;

vare den ansökning utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller inteckning;

ege ej heller den rätt i 2 och 3 §§ samt i 4 § 1 mom. omförmäld är,

der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af

hans fordran otillräcklig är.

Förslag till förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning

af vissa jernvägar.

1 §•

Jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande

af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, må ej delvis utmätas. '' Ej heller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

inå rörlig materiel eller inventarier till stationer, verkstäder eller andra

byggnader, der den lösa egendomen är för jernvägen afsedd och hörer

jernvägens egare till, utmätas annorledes än i sammanhang med jernvägen.

Utmätes jernvägen, skall sådan lös egendom tillika i mät tagas.

2 §■

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare bör inför domstol

svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet, egen verkställa utmätning

af hela jernvägen, tillika med den lösa egendom, som i 1 § sägs.

3 §.

Då utmätningsmannen, till följd af hvad i 85 § Utsökningslagen

stadgas, hos öfverexekutor, under hvilken utmätningsmannen lyder, gjort

anmälan om utmätning af jernvägen, läte öfverexekutor genast införa

kungörelse om utmätningen i allmänna tidningarna äfvensom i länskungörelserna

för de län, inom livilka jernvägen är belägen.

4 §•

Auktion å jernvägen tillika med den lösa egendom, hvilken, på sätt

i 1 § sägs, blifvit jemte jernvägen utmätt, skall förrättas af öfverexekutor;

och gånge den lösa egendomen i samma utrop som jernvägen.

5 §•

Om betalning af köpeskillingen galle hvad stadgadt är i fråga om

köpeskilling för utmätt fast egendom, och skall köpeskillingen skiftas

emellan jernvägen och den lösa egendomen efter de vid utmätningen a

dem satta värden.

Vid fördelning af den å jernvägen belöpande andel i köpeskillingen,

varde ock hvad å den lösa egendomen faller af öfverexekutor fördeladt;

och skall vid fördelningen af köpeskillingen för lösegendomen utdelning

enligt förmånsrättsordningen beräknas för hvad af inteekningshafvares

fordran icke kan ur köpeskillingen för jernvägen utgå, ändå att för den

fordran utmätning ej skett. I öfrigt galle i fråga om inteckningshafvares

rätt till utdelning jemväl ur köpeskillingen för lösegendomen hvad

om rätt till utdelning ur köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom

för deri intecknad fordran är stadgadt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits ATåd. Proposition N:o 37.

17

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

16 §.

Jord, hvilken blifvit, på sätt särskilt stadgas, i lagfartsprotokollet

antecknad såsom hörande till jernvägs område, må ej intecknas enligt

denna lag. Ej heller må jernväg, hvartill marken till större eller mindre

del blifvit förvärfvad enligt gällande författningar om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, med inteckning enligt denna lag

belastas, ändock att sådan anteckning, som nu är sagd, om den till jernvägen

hörande jord ej skett.

Kanal eller med jernväg eller kanal jemförlig anläggning, hvartill

mark förvärfvats på sätt nu är sagdt, må ej enligt denna lag intecknas.

Bih. till Riksd. Prot. 187.9. 1 Samt. 1 Afd. 17 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Utdrag’ af protokollet öfver justitiedepartements-ärenden,

hållet å Stockholms Slott Tisdagen den 11 Februari

1879 inför den, under Hans Maj:t Konungens frånvaro,

i nåder tillförordnade regering.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Lovén,

Friherre von Otter.

Expeditionschefen Ryding anmälde i underdånighet:

Komiterades för utarbetande af förslag till lag om säkerhet i jernvägar

och andra dermed jemförliga anläggningar underdåniga skrifvelse

af nästlidne dag, hvarmedelst, sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 23 Maj sistlidna år anhållit att, enär det vore af den största vigt,

att de nya rättsförhållanden, som uppstått genom enskilda jernvägsanläggningar

och de för deras åstadkommande upptagna lån, blefve på

ett för så väl statens som öfriga långifvare rättvist och ändamålsenligt

sätt ordnade, Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och så snart ske kunde

för Riksdagen framlägga förslag till lag om säkerhet i jernvägar och

dermed jemförliga anläggningar, samt Kongl. Maj:t med föranledande

häraf den 12 påföljande Juli åt komiterade uppdragit att utarbeta förslag

till erforderliga lagstadganden i ifrågavarande ämne, komiterade

till fullgörande af berörda nådiga uppdrag i underdånighet öfverlemnat:

Förslag till lag om inteckning i jernväg;

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 17 kapitlet

7, 13, 14 och 15 §§ Handelsbalken;

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§

Konkurslagen den 18 September 1862;

Förslag till förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning

af viSsa jernvägar;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

Förslag till förändrad lydelse af 3 § i förordningen den 4 Mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning;

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 8 § i förordningen

angående lagfart å fång till fast egendom den 16 Juni 1875;

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875;

Förslag till Kongl. kungörelse angående tillägg till Kongl. kungörelsen

den 14 Oktober 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola

inrättas och föras; samt

Förslag till Kongl. kungörelse angående lösen vid underdomstolarne

för vissa expeditioner rörande inteckning i jernväg.

Kongl. Regeringen förordnade, i enlighet med föredragandens

tillstyrkan, att öfver ifrågavarande sju förstnämnda

lagförslag Högsta Domstolens utlåtande skulle,

för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler,

genom note ur protokollet infordras.

In fidem

E. Adlerstråhle.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Protokoll öfver lagärenden, hållet nti Kong!. Maj:ts

Högsta Domstol Måndagen den 3 Mars 1879.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Almquist,

Carleson,

Rabe,

Olivecrona,

SVEDELIUS,

Hernmarck,

Wedberg.

Tillförordnade Byråchefen Revisionssekreteraren Annerstedt fortsatte

och afslutade föredragningen af de till Högsta Domstolens utlåtande

remitterade förslagen till lag om inteckning i jernväg in. fl.; af hvilka

förslag ett tryckt exemplar bifogas detta protokoll.

Förslag till lag om inteckning i jernväg.

1 anledning af förslaget till lag om inteckning i jernväg anförde

Justitierådet Olivecrona: Det förslag till »lag om inteckning i jernväg»,

hvilket blifvit till utlåtande af Högsta Domstolen remitteradt, utgör ett

försök att lagstifta i ett ämne, som ganska djupt berör vårt lands vigtigaste

ekonomiska intressen. Vid eu granskning af ett sådant förslag,

anser jag mig böra hufvudsakligen tillse, huruvida detsamma hvilar på

fullt giltiga grunder. Är detta förhållandet, torde, i händelse förslaget

blifver gällande lag, erfarenheten vid tillämpningen snart visa, om jemkningar

blifva erforderliga i mindre väsentliga delar. Rättelser i sådant

Bill. till Riktcl. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

hänseende kunna sedermera utan större svårighet genomföras, allenast

grunderna kunna tillerkännas full giltighet.

De grundsatser, som, i en lag om inteckning i jernväg, böra anses

såsom bestämmande, kunna hufvudsakligen hänföras till följande punkter,

nemligen:

l:o) personen, som eger att erhålla inteckning i jernväg;

2:o) föremålet för panträtt i tv fall;

3:o) den domstol, som är behörig att upptaga och pröfva inteckningsärenden

rörande jernväg;

4:o) sättet huru inteckningsärenden af sådan beskaffenhet skola upptagas

och behandlas;

5:o) den juridiska verkan af sökt och faststäld inteckning i jernväg;

samt slutligen

6:o) huru klagan öfver domstols beslut i dessa ärenden må fullföljas i

högre Rätt.

I afseende på de grundsatser, som vid dessa särskilda punkter blifvit

följde, anser jag att förslaget i allmänhet bör betraktas såsom tillfredsställande;

men såsom en brist deri måste dock anmärkas, att förslaget

icke innehåller något stadgande huru missnöje med beslut, som

fattats af den domstol, som upptager och pröfvar inteckningsärenden,

skall fullföljas till högre Rätt. Det hade visserligen äfven varit önskligt

om man, vid utarbetandet af den lag, hvarom nu är fråga, kunnat framställa

ett förslag till ett fullt ordnadt grundbokssystem med afseende på

landets enskilda jernvägar, så att man i eu enda fastighetsbok för hvarje

jernväg haft samlade alla uppgifter rörande eganderätten till jernvägen

med dertill hörande jord och samtliga de gravationer, Indika vidlåda

samma jord. Men jag inser allt för väl omöjligheten att, under närvarande

förhållanden, kunna genomföra ett sådant system. Det synes

mig derföre otvifvelaktigt rigtigt, att, såsom förslagets författare gjort,

först stadga, att all den jord, som utgör jernvägens område under hela

dess sträckning mellan tvenne ändpunkter, skall, vid de särskilda fora

rei sitce, hvilkas domvärjo jernvägen genomlöper, i lagfartsprotokollet

antecknas med det fång, hvarunder jorden förvärfvats, samt att en likartad

anteckning äfven skall göras i de domstolarne tillhöriga lagfartseller

fastighetsböcker, innan inskrifning för intecknings vinnande kan vid

den särskilda inteckningsdomstolen ifrågakomma. Ty först sedan jernvägsegarens

laga fång blifvit vid alla fora rei sitm erkändt och jernvägens

område, hvilket, såsom en komplex af större och mindre jordstycken,

skall utgöra föremålet för panträtt, blifvit i dessa domstolars

protokoll inskrifvet, vinner man full visshet om omfånget af sjelfva det

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

objekt, hvarpå den sakrätt skall hvila, som genom inteckning eftersträfvas.

En sådan visshet är emellertid absolut nödvändig för att icke den

sakrätt, som inteckning grundlägger, lätteligen skall komma i strid med

andra välförvärfvade rättigheter.

Antager man att inteckning i jernväg kan ske, sedan dess egovälde

blifvit efter inskrifning vid fora rei sitce i laga ordning bestämdt, bäfver

ock nödvändigt att fasthålla den grundsats, att endast jernväg i sin helhet

kan vara föremål för inteckning. Förslaget gör visserligen detta, men

tillerkänner äfven, under vissa vilkor, åt fordringsägare hos jernvägsaktiebolag,

förmånsrätt i jernväg, innan det till jernvägen hörande jordområde

och bolagets eganderätt dertill hunnit i vederbörlig ordning inskrifvas.

Dock, lika nödvändigt, som förslaget funnit att i särskild förordning

föreskrifva, att jernväg ej må delvis utmätas, lika nödigt måste,

enligt min tanke, blifva att äfven stadga, att jernväg, såsom utgörande

eu komplex af smärre jordstycken, afsöndrade från en mängd fastigheter,

ej må annorlunda än såsom ett helt för sig afyttras, likaså ock,

att afyttring af jernväg icke må ega rum innan inteckning för sökt förmånsrätt

vunnits, eller förmånsrätten förfallit, emedan borgenärers förmånsrätt

i ty fall eljest lätteligen kunde blifva fullkomligt illusorisk, och

ett virrvarr och en oreda uppstå, som medförde stora svårigheter att

öfvervinna.

Förslaget har, såsom nyss sades, uppstält och utvecklat den grundsats,

att, under vissa vilkor, förmånsrätt i konkurrens med andra borgenärer

skall åt jernvägsaktiebolags borgenärer kunna beredas i den till

jernvägen hörande fasta egendom med tillbehör af rörlig materiel, m. m.

innan ännu den till jernvägen hörande jord och egarens eganderätt dertill

blifvit i stadgad ordning inskrifven. Denna grundsats måste betraktas

såsom varande af exceptionel beskaffenhet, och emot densammas godkännande

skulle visserligen många betänkligheter kunna framställas. Men

den betingas utan tvifvel af nödvändigheten, och vill man ernå det med

lagförslaget åsyftade ändamålet, måste man derföre låta betänkligheterna

vika och erkänna grundsatsen. Ty, under den tid, som förlöper under

byggandet af jernväg och intill dess förvärfvandet af all dertill erforderlig

jord hunnit försiggå och inskrifning af eganderätten dertill kunnat

ske, är i de flesta fall oundgängligen nödigt att förskaffa dem, som under

tiden försträckt medel till byggnaden, någon säkerhet, i händelse

jernvägsaktiebolag skulle råka i obestånd; och någon lämpligare säkerhet,

än lagförslaget i detta afseende framstält, torde näppeligen vara

möjligt att åt försträckningsgifvare i detta hänseende bereda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Emot förslagets särskilda bestämmelse!'' framstäldes följande anmärkningar

:

§ 1.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Denna § synes mig, för att utgöra

ett admquat uttryck af hvad den är ämnad att innehålla, böra gifvas

följande förändrade lydelse:

Jernväg, för hvars anläggning--— må, såsom, pant för for
dran,

intecknas i den ordning här nedan stadgas.

§ 2.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Denna § innehåller, att ärenden

angående »inteckning enligt denna lag» skola upptagas och pröfvas af

den Rådstufvurätt, hvilken Konungen, på ansökan af jernvägens egare,

förordnat, om hvilket förordnande Konungen låter utfärda allmän kungörelse.

Mig synes, att forum för behandling af inteckningsärenden, rörande

enskilda jernvägar, skulle kunna på ett lämpligare sätt bestämmas, än

som i denna § skett sålunda, att Konungen skall i hvarje särskilt fall

förordna en viss Rådstufvurätt att vara forum för sådana ärendens''behandling

och om sådant utfärda allmän kungörelse, från hvilken senare,

i flera fall, skall beräknas fatalietid, såsom man finner af åtskilliga ställen

i de efterföljande §§ i denna lag. Det förefaller mig vara både

enklare och för den stora allmänheten vida beqvämare att för samtliga

privata jernvägar i riket ega ett enda forum för upptagande och pröfning

af alla ärenden angående inteckning i dessa jernvägar. Man skulle

derigenom till en början undvika att, såsom nu skett, på icke mindre

än åtta särskilda ställen i lagen upprepa hänvisningar till den Rätt, som

blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernväg efter

§ 2. Hela § 32 blefve dessutom öfverflödig. Egde man i lagen föreskrift

att blott en domstol vore sådant forum, visste allmänheten genast, hvarthän

man i dylika inteckningsärenden skulle vända sig. Man behöfde icke

forska efter den eller den jernvägens särskilda domstol för inteckningsärenden,

icke heller göra sig underrättad när allmän kungörelse derom

blifvit utfärdad eller behålla i minnet de fatalietider, som från samma

kungörelser skola iakttagas. Dessutom skulle det utan tvifvel vara en

verklig vinst att på ett enda ställe i riket kunna finna säkra uppgifter

angående såväl omfånget af den till hvarje enskild jernväg hörande jord

som ock den förmånsrätt eller panträtt, som för fordringar hos jernvägens

egare häftade vid samma jord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom vederbörligt forum för inteckningsärenden rörande privata

jernvägar, anser jag derför Rådstufvurätten i rikets hufvudstad vara mest

lämplig. Den tillökning i göromål, som för denna domstol sålunda skulle

kunna uppkomma, torde dock ej böra anses blifva alltför mycket betungande,

enär antagligen icke alla enskilda jernvägars egare på en gång

lära komma att anmäla sia: om inskrifning i inteckningsboken. Dessutom,

sedan inskrifning af jernvägens område en gång skett, torde endast

ganska få förändringar deri förekomma; och då i betraktande tages, att

inteckningsförnyelse icke skall ega rum, är det klart att de vidare anteckningar,

som i inteckningsboken skola införas, hvarken blifva många

eller vidlyftiga, och sålunda icke synnerligen besvärande för den af mig

föreslagna allmänna domstol för inteckningsärenden rörande rikets enskilda

jernvägar. I anledning häraf hemställer jag, att § 2 måtte erhålla föl

jande förändrade lydelse:

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och prof vas eif

Stockholms Rådstufvurätt.

§ 3.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Till följd af den af mig föreslagna

förändrade lydelsen af § 2, föranlåtes jag ock att hemställa, att slutorden

i § 3: »den Rätt, som enligt § 2 blifvit af Konungen förordnad»

må utbytas mot orden: nämnde Rätt.

§ 4. 1 mom.

Justitierådet Wedberg yttrade: Meningen med den här förekom
mande

föreskrift om skyldighet för jernvägsegare att visa att inteckning

för fordran i jord, som han förvärfvat på annat sätt än genom expropriation,

icke är beviljad eller på pröfning beroende, synes mig kunna

bättre uttryckas dermed, att egaren ålägges visa att jorden är fri från

inteckning för fordran, och att frågan om sådan inteckning ej är på

pröfning beroende.

Justitierådet Svedelius yttrade: Ehuru det visserligen synes ligga i

sakens natur, att klagan öfver Rättens beslut i dylikt ärende, som i 1

mom. omförmäles, må genom besvär fullföljas i den ordning som för

lagfartsärenden i allmänhet finnes stadgad, torde likväl uttrycklig föreskrift

i nämnda hänseende böra i lagen införas. Häruti instämde Justitierådet

Wedberg.

Justitierådet Rabe, med hvilken Justierådet Hernmarck förenade sig,

afgaf följande yttrande: Då stadgandet, att jernvägsegaren skall visa

icke allenast att han är egare till den jord, hvarom fråga är, utan äfven

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

att han erhållit, lagfart å jorden, derest häri enligt lagfartslagen är skyldig

att med sitt fång lagfara, synes mig kunna gifva anledning till den

föreställning, att för jernvägsegaren icke vore nog att angående sin

eganderätt till jorden förebringa enahanda bevisning, som för beviljande

af inteckning i annan fast egendom erfordras i afseende å eganderätten

till sådan egendom; då, till förekommande af oreda och förvecklingar

samt med hänsyn till innehållet af 24 och 26 §§ i Förordningen den 14

April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,

det, efter min tanke, bör jemväl beträffande exproprierad jord föreskrifvas,

att jorden skall vara fri från inteckning; dä, om detta sker,

föreskriften att, derest jorden är exproprierad, visas skall, att lösen för

densamma är vorden i stadgad ordning utgifven, lärer, äfven om en

sådan föreskrift eljes kunde anses nödig, blifva öfverflödig; samt då det

icke kan behöfva styrkas, att inteckning för fordran »icke är beviljad»,

men väl att jorden är fri från dylik inteckning och ansökning derom ej

på pröfning beroende, äfvensom, derest jorden blifvit genom köp förvärfvad,

att tiden för intecknande af ogulden köpeskilling tilländagått,

hemställes att l:a momentet i 4 § måtte i anmärkta hänseenden ändras

och i den antydda syftningen omredigeras, hvarjemte momentet lämpligen

torde böra få det tillägg, att, om jernvägsegaren är missnöjd med

beslut, som Rätten i ärendet meddelar, han må öfver beslutet sig besvära

på sätt 64 § i Förordningen den 16 Juni 1875 angående inteckning

i fast egendom innehåller vidkommande beslut i inteckningsärende,

hvarom samma förordning handlar.

Angående 2, 3, 4 och 5 mom. i 4 § yttrade Justitierådet Rabe:

Hvad dessa moment innehålla torde, derest min hemställan vid l:a momentet

godkännes, böra upptagas i särskild § eller särskilda §§ med den

ändring i redaktionen, som till följd deraf blir nödig; men derjemte

synes mig 5:e momentet böra erhålla en förändrad lydelse. Så som detta

moment i förslaget är affattadt, innefattar det en ovilkorlig föreskrift,

att om jernväg, i fråga om hvars område i lagfartsprotokollet skett anteckning,

som i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, denne skall vid

den enligt 2 § förordnade Rätt söka inskrifning af sin eganderätt. Jag

kan dock ej inse, hvarföre nye egaren, derest han icke vill inteckna

jernvägen, skall vara »pligtig» söka inskrifning af sin eganderätt, allraminst

om den till jernvägen hörande jord och förre egaren icke blifvit

inskrifna; och, så framt nye egaren icke ålägges att söka inskrifning

af sin eganderätt, lärer hans lagfartsansökan icke böra afslås på den

grund, att han icke sökt inskrifning. Efter mitt omdöme bör i 5:e momentet

stadgas, att, om nye egaren hos den i 2 § omförmälda Rätt an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

maler sitt fång med företeende af laga åtkomsthandling, han skall anses

hafva sökt inskrifning af sin eganderätt, men att inskrifning deraf

ej må beviljas, innan han styrkt, att han vid hvarje Rätt, hvarunder

jernvägens område lyder, erhållit lagfart å den till jernvägen hörande

jord, som är iiiQin Rättens domvärjo belägen, äfvensom att annan icke

samma dag derå sökt lagfart; i sammanhang hvarmed föreskrift borde

meddelas, att, då nye egaren hos inskrifningsdomstolen gör anmälan,

som nämnd är, anteckning derom skall uti inskrifningsboken införas.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Af enahanda anledning som vid

nästföregående § hemställes ock, att de uti 2:a, 3:e och o:e momenten af § 4

förekommande ord »den Rätt, som enligt § 2 blifvit förordnad att upptaga

frågor angående inteckning af jernvägen» måtte utbytas mot: Stockholms

Rådstufvurätt, samt att enahanda utbyte af ord måtte ega rum i

§ 13. Dessutom torde i 2 mom. af § 4, der det heter: »inskrifva jorden»

höra för större tydlighets skull införas följande ord: inskrifva all den

till jernvägen hörande jord.

§ G.

Justitierådet Rabe yttrade: Till förekommande af den uppfattning,

att, om å samma dag inteckning sökes af förre egaren och inskrifning

af nye egaren, inteckningsansökningen må beviljas, derest den skett före

nye egarens ansökan, torde 6 § böra omredigeras.

Häruti instämde Justitierådet Olivecrona.

§ 7.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Af orsak, som jag redan angifvit,

hemställer jag att till denna § må fogas ett tillägg, så att §:n må erhålla

följande lydelse: Jernväg må endast i sin helhet intecknas eller

afyttras.

§ 8.

Justitierådet Weclberg yttrade: Enär den inteckningshafvare tillkommande

förmånsrätt i här nämnda lösa egendom icke eger rum, derest

samma egendom öfvergått till annan egare, än den som är för skulden

ansvarig, hemställes att orden höra jernvägens egare till måtte utbytas

till höra gäldenären till.

Häruti instämde Justitierådet Svedelius, hvarefter Justitierådet Wedherg

tilläde: Då inteckning, som sökes inom en månad före den dag

gäldenär konkurs börjas, är utan verkan, förmenar jag det vara obehöfiigt

att tillägga att inteckning, som sökes samma dag eller derefter,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

ej heller gäller. Jag anser derföre sista punkten i andra stycket af

denna § kunna utgå.

Justitierådet Hernmarck instämde i Justitierådet Wedbergs yttrande

om utbytande af orden »jernvägens egare» mot »gäldenären», samt yttrade

vidare: Efter mitt förmenande saknas giltigt, skäl att i fråga om betalning

ur lösegendom gifva inteckningshafvarens fordran företräde framför

så väl de fordringar, för hvilka sådan egendom blifvit i mät tagen, som

ock förmyndaremedel samt de utskylder till Kronan, som ej utgå för

fast egendom, och hemställer jag derföre att, i öfverensstämmelse med

hvad förslaget innehåller angående förmånsrätt enligt 14 §, uti förevarande

§ måtte stadgas, att inteckningshafvaren skall åtnjuta förmånsrätt

uti ifrågavarande lösegendom näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar

skola utgå med förmånsrätt efter 17 kap. Idandelsbalken.

Justitierådet Rabe anförde: I första punkten af denna § föreslås,

att inteckningshafvare skulle ega förmånsrätt enligt 17 kap. 9 § Handelsbalken

i den till jernvägen hörande fasta egendom, »hvilken är inskrifven».

Sistnämnda bestämning torde, med afseende å inskrifningsbokens

föreslagna innehåll, möjligen kunna framkalla tvekan, huruvida till jernvägens

fasta egendom Unge räknas allt hvad dertill eljes borde hänföras.

På grund häraf och med hänsyn jemväl till innehållet i 18 § af 1875

års Inteckningsförordning, hemställer jag att det i Pa punkten af 8 §

Unge heta, att inteckning i jernväg gäller med förmånsrätt såsom i 17

kap. Handelsbalken stadgas angående inteckning i annan fast egendom.

Beträffande den förmånsrätt, som inteckningshafvare skulle enligt

förslaget åtnjuta i viss lös egendom; så och då denna förmånsrätt icke

är sakrätt och förty, efter mitt omdöme, ej bör kunna göras gällande

i fråga om annan egendom, än som tillhör gäldenären, eller i annat

fall, än då gäldenären blifvit försatt i konkurs; dä enligt allmän lag utmätning

af lös egendom, utom i vissa utsatta fall, medför sakrätt, och

i min tanke rättslig grund ej förefinnes att inskränka verkan af utmätning

mer, än redan skett; då jemlikt förslaget icke blott bolag utan

äfven hvarje enskild person, som eger jernväg, skulle få inteckna densamma

och det synes mig obilligt att, derest denne användt sina myndlingars

tillgångar för anläggning eller driften af jernvägen, den nu före
slagna

förmånsrätten skulle gå framför de omyndigas för fordran hos

förmyndaren; dä jag icke heller finner giltigt skäl förekomma, hvarföre

den ifrågavarande förmånsrätten skulle ega företräde framför Kronans

förmånsrätt för utskylder, hvilka ej för fast egendom utgå; och dä förmånsrättens

föremål synes mig böra något närmare bestämmas, än i förslaget

skett, anser jag hvad förslaget angående denna förmånsrätt inne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

håller böra ändras så, att inteckningshafvare förklaras skola näst efter

Kronan för utskylder, hvilka ej för fast egendom utgå, njuta förmånsrätt

till betalning ur rörlig materiel, som hör gäldenären till, så ock ur

honom tillhöriga inventarier till stationer, verkstäder eller andra för

jernvägens behof begagnade byggnader, så framt nämnda materiel och

inventarier äro för jernvägen afsedda.

§ 11.

Justitierådet Rabe afgaf följande af Justitierådet Iiernmarck biträdda

yttrande: Det torde böra anmärkas, att frågan, huruvida for
dringsrätten

mot jernvägens egare på grund af obligationer, som ej

kunna företes, gått förlorad, bör bedömas efter den lydelse, som obligationerna

hade, då inteckning för dem beviljades.

§ 12.

Justitieråden Rabe, Olivecvona och Hevnmarck förenade sig i följande

af den sistnämnde afgifna yttrande: Stadgandena i 24 § af 1875

års Inteckningsförordning, huru förfaras skall vid dödandet af inteckning,

som på grund af inträffad konkurs förklarats vara utan verkan,

äro i viss mån afvikande från hvad i 23 § af samma författning föreskrifves

angående förfarandet, då ny egare af utmätningsvis eller under

konkurs försåld fast egendom vill få densamma frigjord från inteckning

för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas. Då dessa bestämmelser

äro af beskaffenhet att i väsentliga delar böra vinna tillämpning

äfven i frågor om inteckning i jernväg, men förslagets 12 §, hvilken

behandlar samma ämne som förrberörda två §§, stadgar ett fullkomligt

likartadt förfaringssätt för de särskilda fall, som i dem afses,

hemställes, att ifrågavarande § måtte omarbetas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ofvan åberopade föreskrifter.

Justitierådet Svedelius yttrade: Enligt denna §, efter ordalydelsen

tolkad, skulle jemväl för det fall att inteckning i jernväg på grund

deraf, att konkurs inträffat, blifvit genom laga. kraft egande beslut förklarad

vara utan verkan, den nye egaren till jernvägen icke kunna erhålla

dödande af inteckningen, med mindre han till Rätten inlemnade

bevis om de inteckningar, som vid jernvägens försäljande, deri funnos,

äfvensom handlingar, som utvisade huru köpeskillingen blifvit borgenärerne

emellan fördelad, och att fördelningen vunnit laga kraft; men

enär dylik tillämpning af ifrågavarande stadgande icke kan anses genom

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

förslaget åsyftad, torde. till undvikande af missförstånd denna § böra

genom ändrad uppställning lämpligen förtydligas.

Uti detta yttrande instämde Justitierådet Wedberg.

§ 13.

. Justitierådet. Rabe yttrade: Då den här föreslagna förmånsrätten

fJ får inskrifvas i annat fall, än när gäldenären derom gör ansökan, är

öfveifiödigt föreskrifva, att han skall till Rätten ingifva skriftligt, af

vittnen styrkt medgifvande dertill; i hvilket yttrande Justitieråden Svedelms,

Hernmarck och Wedberg instämde.

§ 14.

Justitierådet Wedberg yttrade: I likhet med hvad vid 8 § blifvit

anmärkt, bör äfven här i stället för ''jernvägens egare sättas gäldenären.

Vare sig sista punkten i 8 § bibehålies eller icke, torde åt sista

punkten i 14 § gifvas en lydelse, öfverensstämmande med hvad i 8 §

varder stadgadt.

Justitieråden Olivecrona, Svedelius och Hernmarck instämde i Justitierådet

Wedbergs framställning om utbytande af orden »jernvägens

egare» mot ^gäldenärene. '' ö

Justitierådet Rabe yttrade: Ifrågavarande § torde, om min vid 8 §

gjorda hemställan godkännes, böra i öfverensstämmelse dermed omredigeras.

För öfrigt instämmer jag med Justitierådet Wedberg deri, att

orden: »jernvägens egare» böra utbytas mot »gäldenären».

§ 15.

Justitierådet Wedberg yttrade: Det torde vara nödigt att i första

stycket af denna § varder utmärkt att inteckning ej må beviljas, i det

fall att jernvägen öfvergått till annan egare än gäldenären, derest ej

den nye egaren skulden å sig tagit.

Justitieråden Rabe och Hernmarck instämde i Justitierådet Wedbergs

yttrande, med erinran dock att, i händelse den af dem vid 18 §

gjorda hemställan bifölles, ändring i förevarande § ej vore erforderlig.

§ 17.

Justitieiåden Rabe, Olivecrona, Hernmarck och Wedberg förenade sig

i följande yttrande: I slutet af denna § synes böra tilläggas, att i der

omnämnda fall anmärkning, på jernvägsegarens begäran, skall i inskrift

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

ningsboken göras derom att förmånsrätten upphört att galla; hvarjemte

erinras, att, derest denna anmärkning godkännes, ett tillägg i anledning

deraf föranledes i 19 jk

§ 18.

Justitierådet Hernviaixk yttrade: I sammanhang med det här med
delade

stadgandet, hvars syftemål är att förekomma att den borgenär, som

för sin fordran har förmånsrätt enligt 14 §, skulle, genom jernvägsaktiebolagets

tredska att låta inskrifva sin eganderätt till jernvägen, beröfvas

förmånen att för fordringen erhålla realsäkerhet medelst inteckning,

hade efter mitt förmenande förslaget bort innehålla föreskrifter, som

kunde lemna garanti för att borgenären, i händelse bolaget råkar på

obestånd innan inteckning sökes, skall komma i åtnjutande af omförmälda

förmånsrätt. Efter''förslaget möter icke något hinder för bolaget

att helt och hållet omintetgöra denna rätt derigenom, att bolaget afhänder

sig all den fasta och lösa egendom, i hvilken borgenären skulle

hafva företräde till betalning. Att lagstiftningen skulle göra en inskränkning

i bolagets befogenhet att afyttra den lösa egendomen torde val ej

höra ifrågasättas, hvaremot det efter min tanke ej kan möta betänklighet

att förbjuda bolaget att afhända sig den fasta egendomen eller någon

del deraf. Ett sådant förbud, hvars ändamål allenast vore att betaga

bolaget möjligheten att göra borgenärens ifrågavarande rätt fullkomligt

illusorisk, bör följaktligen ej blifva gällande längre än intill utgången

af den tid, under hvilken han enligt 15 § eger att i stället för förmånsrätt

erhålla inteckningssäkerhet, det vill säga till dess ett år förflutit

från det kungörelse om inteckning af gäldenärens eganderätt till jernvägen

blifvit tredje gången i allmänna tidningarne införd. För omförmälda

ändamål erfordras, dock att tillika stadgas någon påföljd i händelse

bolaget skulle trots förbudet öfverlåta fast egendom,_ och i sådant

afseende torde det blifva tillfyllestgörande, om bolaget i nämnda fall

vore underkastadt tvångskonkurs, och den skedda öfverlåtelse!:) förklarades

vara ogiltig. ,

På grund häraf får jag hemställa, att i 18 § måtte införas ett tillägg

af hufvudsakligen följande innehåll:

Har borgenär förmånsrätt för sin fordran inskrifven; då må bolaget

ej innan ett år förflutit ifrån det kungörelse om bolagets eganderätt till

jernvägen blifvit tredje gången i allmänna tidningarne införd, till annan

öfverlåta den till jernvägen hörande fasta egendom eller någon del deraf.

Sker det, ege borgenären söka att bolagets egendom till konkurs

afträdas skall; och vare öfverlåtelsen utan verkan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Justit.ierådet Olivecrona anförde: Såsom jag förut anmärkt, måste

den rätt blifva fullkomligt illusorisk, hvilken eu borgenär erhåller för

sin fordran, då han väl fått inskrifning af förmånsrätt i den till jernvägen

. hörande fasta egendom med rörlig materiel o. s. v., men detta

skett innan den till Jernvägen hörande jord och gäldenärens eganderätt

till jernvägen blifvit, på sätt i 4 § sägs, inskrifna, derest det skulle

tillåtas jernvägsaktiebolag att, förr än inteckning beviljats, eller den juridiska

veikan af den sökta förmånsrätten upphört, afyttra jernvägen.

Ltt uttryckligt förbud emot all afyttring af jernväg i ty fall torde derföi

e i denna § böra införas af innehåll, att, innan inteckning för inskrifven

förmånsrätt vunnits eller verkan af den inskrifna förmånsrätten förfallit,

må det icke vara jernvägens egare tillåtet att densamma föryttra.

Justitierådet Rabe yttrade: I stället för hvad denna § innehåller

anser jag höra stadgas, att jernvägsaktiebolaget ej må, så länge den

ifrågavarande förmånsrätten gäller, eller, med andra ord, innan densamma

öfvergått till inteckning eller den i 15 § utsatta tid för sökande

af inteckning förflutit, å annan öfverlåta jernvägen utan att denne tagit

gälden å sig och Konungen till öfverlåtelsen gifvit tillstånd, samt att,

om eljes öfverlåtelse sker, bolaget må på den förmånsrättsegande borgenärens

yrkande försättas i konkurs och öfverlåtelsen icke mot honom

ega verkan. Bör bolagets lånebehof genom lagstiftningen tillgodoses,

innan inskrifning af den till jernvägen hörande jord och bolagets eganderätt

till jernvägen skett, synes mig meddelande af ett sådant stadgande,

som det af mig föreslagna, vara nödigt, enär i annan händelse

bolaget svårligen torde kunna få sitt lånebehof tillfredsstäldt. Lämpligt

torde ock ett dylikt stadgande vara såsom skydd för den, hvilken, då

obligationer, gällande med allenast omförmälda förmånsrätt, utbjudas i

penningemarknaden, köper sådana, men ej förstår skilnaden emellan

nämnda förmånsrätt och sakrätt, såsom utan tvifvel fallet är med en

stor del af allmänheten.

Om en föreskrift i den syftning jag föreslagit blir meddelad, kommer

derigenom långifvarens risk till följd af gäldenärens underlåtenhet

i afseende å inskrifning af den till jernvägen hörande jord och sin

eganderätt att i väsentlig mån minskas, på samma gång gäldenärens intresse

att så snart som möjligt vinna inskrifning koinme att i hög grad

ökas; — och, vid, sådant förhållande, synes mig något egentligt behof

icke förefinnas af de i 18 § nu förekommande bestämmelser” hvilkas

tillämpning å vexlande ledamöter i bolagets styrelse och äfven i andra

hänseenden torde blifva synnerligen svår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

§ 19.

Justitieråden Olivecrona, Svedelius, Hernmarck och Wedberg. förenade

sig i följande yttrande: Då lämpligast synes att formulär till inskrif
ningsboken

varder, i likhet med hvad i fråga om formulären. till lagfarts-

och inteckningsböckerna skett, faststäldt af Konungen, tillstyrkes

att, i stället för bestämmelsen att vid inskrifningsbokens förande skall

följas det vid förslaget fogade formulär, måtte stadgas, att de närmare

föreskrifterna om bokens förande meddelas af Konungen..

Justitieråden Olivecrona och Hernmarck tilläde: Vidare och enär

med afseende å det vitsord, som enligt förslaget skall tillkomma anteckningarne

i boken, det är af synnerlig vigt, att desamma blifva fullt till

förlitliga; samt det uppenbarligen skulle bidraga till vinnande af större

säkerhet i detta afseende, om hvarje anteckning blefve underskrifven af

den ledamot af Rätten eller den tjensteman, som anteckningen verkstält,

bör efter Justitierådens tanke eu bestämmelse härom i 19 § inflyta.

Justitierådet Rabe yttrade: Till undanrödjande af tvekan, når in
skrifningsbok

för jernväg skall uppläggas, synes mig höra föreskrifvas,

att sådant skall ske så snart Konungen förordnat viss Rådstufvurätt att

handlägga inteckningsärenden angående jernvägen. . För öfrigt instämmer

jag i det af Justitieråden Olivecrona, Svedelius, Hernmarck och

Wedberg afgifna yttrande.

Justitieråden Rabe, Olivecrona, Svedelius, Hernmarck och H edberg

ansågo, att efter 20 § borde införas dels ett stadgande, att Rådstufvurätten

oger upptaga inskrifnings- eller inteckningsärende, hvarom förslaget handlar,

endast å måndag eller, om helgdag då inträffar, nästa söknedag derefter,

dels ock eu föreskrift, att talan mot Rättens beslut må fullföljas

i den ordning, som för inteckningsärenden i allmänhet är stadgad.

§§ 21 och 22.

Justitieråden Rabe, Svedelius och Wedberg förenade sig om följande

yttrande: Med afseende ä innehållet af 24 och 25 §§ och på det den

offentliga stämningen ej måtte tillerkännas annan verkan eller betydelse,

•in som af berörda §§ uttryckligen följer, hemställes att slutet af 21 §

ändras så, att det kommer att innehålla endast ett förklarande, att i §:n

omförmälda bolag eger i der uppgifna fall erhålla offentlig stämning å

alla dem, hvilka, hvad angår den jord, som i stämningen nämnes, förmena

sig på grund af egande- eller panträtt hafva anspråk mot bolaget.

l)å de i 22 § omnämnda handlingar böra ingifvas icke »till hvarje

Rätt, under hvilken jernvägens område lyder» utan till hvarje Rätt,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

inom hvars domvärjo jorden är belägen, i afseende å hvilken bolaget

ej kan fullgöra hvad som erfordras för jordens antecknande såsom hörande

till jernvägen, synes äfven 22 § höra i någon mån omredigeras.

Justitierådet Hernmarck yttrade: Uttrycket »låta inskrifva den till

jernvägen hörande jord och sin eganderätt till jernvägen» torde lämpligen

kunna utbytas mot »vinna inskrifning på sätt i 3 § sägs»- hvarjemte

meningen med de i slutet af §:n förekommande orden »då må

bolaget — pant för fordran» efter min tanke tydligare återgifva^

medelst »då ege bolaget förfara på sätt nedan sägs».

I detta yttrande instämde Justitierådet Olivecrona.

§§ 23 och 24.

Justitieråden Rabe, Svedelius och Wedberg yttrade: Om den vid

21 och 22 §§ gjorda hemställan godkännes, föranledes deraf ändring

jemväl i redaktionen af 23 §:ns l:a punkt, hvilken i allt fall lärer böra

rättas så, att ordet »okände» framför »egare» ej må kunna hänföras

äfven till »innehafvare af panträtt», hvarjemte emellan orden »dag» och

»efter» torde böra insättas: näst.

Justitieråden Rabe, Svedelius och Hernmarck ansågo, att i 24 §

efter ordet »förut» borde införas: hos Rätten, och slutet af §:n ändras

så, att det koinme att otvetydigt afse för hvilkas fordringar inteckning

i jernvägen kan varda beviljad. 6

Justitierådet Olivecrona yttrade: I afseende på dem, hvilka genom

ediktal-stämning, på sätt § 23 innehåller, skola kallas, synes mig en

klarare föreskrift bura gifvas, än samma § i det remitterade förskott

uttrycker; och med hänsyn till den juridiska verkan af eu sådan stämning,

måste, den göras fullt peremtorisk, så vida det syftemål skall ernås,

som en dylik stämning är ämnad att åstadkomma.

Första punkten af § 23 synes mig derföre böra gifvas följande lydelse:

Rätten utfärde derefter offentlig stämning på alla dem, hvilka, pa

grund af eganderätt eller■ panträtt, förmena sig eget anspråk att göra gällande

pa jord, hörande till jernvägens område, att, sist före klockan tolf ä

mss dag näst efter ett år muntligen eller skriftligen sina rättsamspråk anmäla

;

samt § 24 omredigeras sålunda:

Uraktlåter den, hvilken vill göra anspråk gällande, såsom i § 23 sägs,

att sådant sist å den i stämningen utsatta ''inställelsedagen anmäla och

hav han det ej heller förut hos Rätten anmält, hafre all vidare talarn. ’derå

förlora,t.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

§ 25.

Justitieråden Hernmarck och Wedberg afgåfvo följande yttrande:

Uti första stycket torde böra tilläggas, att Rättens anteckning af jorden,

såsom hörande till jernvägens område, bör ske i lagfartsprotokollet, samt

att hvad i 4 § 2 mom. stadgas skall gälla äfven om inskrifning ens kungörande

i tidningarne.

I senare stycket bör ordet jernväg utbytas mot jord.

Justitierådet Olivecrona yttrade: Hvad andra punkten af denna §

innehåller utgör ett ämne, hvarom, enligt mitt förmenande, icke bör

gifvas föreskrifter i en förordning om inteckning i jernväg. Jag hemställer

derföre att denna punkt må utgå ur förslaget.

Justitierådet Kabe anförde: I första punkten af denna § torde

tillägg eller erinran böra införas angående anmärkning i lagfarts-_ eller

fastighetsboken om anteckningen i lagfartsprotokollet, att jorden tillhör

jernvägens område.

Hvad andra punkten i förevarande § innehåller anser jag böra

utgå, såsom innefattande ett till ifrågavarande lag icke hörande ämne.

Det är för öfrigt icke i hvarje fall gifvet, att ej jernvägsbolaget erhållit

eller kan erhålla lagfart å jord, om hvilken den offentliga stämningen

handlat; och i sådan händelse är nye egaren, som alltid är skyldig att

å sitt fång söka lagfart, äfven i tillfälle styrka förre egarens åtkomst.

Efter min åsigt bör i andra punkten, i stället för hvad der nu sägs,

stadgas, att, om jord blifvit enligt 25 §:ns l:a punkt antecknad såsom

tillhörande jernvägens område och jernvägen öfvergår å ny egare, denne,

för att vinna inskrifning af sin eganderätt, icke behöfver styrka, att lagfart

å jorden honom beviljats, utan endast att han sökt lagfart och att

annan icke dertill gjort ansökan samma dag eller instämt sådan talan,

hvarom i 13 § Lagfartslagen förmäles.

§ 26.

Justitierådet Wedberg yttrade: I efterföljande §§ hänvisas till den

i 26 § stadgade tid. Vid tillämpning häraf kan missförstånd uppstå,

enär det kan synas som om två tider är o här stadgade. Jag hemställer

derföre, om icke sådant missförstånd kunde förebyggas, derest det stadgas,

att, om borgenärerne inom sex månader efter det kungörelsen om

förordnande af den i 2 § omförmälda Rätt blifvit utfärdad- och före utgången

af är 1880, hos'' Rätten söker inteckning i jernvägen, inteckningen

må beviljas ändå att gäldenären den ej medgifvit.

Justitierådet Olivecrona anförde: Det kan ingalunda vara rätt lämp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

ligt att, på sätt förslaget i denna § föreskrifvit, stadga två fatalietider,

hvilka den borgenär skall iakttaga, som för fordran, tillkommen förr än

förslaget såsom lag trädt i kraft, söker inteckning i jernväg. I ett öfvergångsstadgande,

sådant som detta, torde vara alldeles tillräckligt att

bestämma fatalietiden till sex månader från den dag, då förordningen

angående inteckning i jernväg varder kungjord.

§ 27.

Justitieråden Rabe, Olivecrona, Svedelius, Hernmarck och Wedberg

ansågo hänvisningen till 5 § i Förordningen den 16 Juni 1875 vara

öfverflödig, då här stadgas att bolaget skall i hvarje fall öfver ansökningen

höras.

§ 28.

Justitieråden Rabe, Olivecrona, och Wedberg hemstälde, att orden

efter ty i 26 § sägs måtte, såsom missledande, uteslutas.

§ 29.

I det fall, att inteckningsansökan förfaller efter ty i 28 § sägs,

borde, efter hvad Justitieråden Rabe, Olivecrona, Svedelius, Hernmarck

och Wedberg ansågo, äfven derom anteckning göras i inskrifningsboken,

om jernvägsegaren det begär.

§ 32.

Justitieråd et Olivecrona yttrade: Då jag vid § 2 föreslagit, att

Stockholms Rådstufvurätt skulle förklaras vara inteckningsdomstol för

alla rikets enskilda jernvägar, hemställer jag i följd deraf, att § 32 må

ur förslaget utgå.

§ 33.

Justitieråden Olivecrona och Wedberg yttrade: Om de förut i för
slaget,

förekommande stadganden om användande af viten, för att tvinga

jernvägsegare att föranstalta om jernvägens inskrifning, kunna försvaras

dermed, att egaren genom att utfästa inteckning eller förmånsrätt efter

denna lag, frivilligt underkastat sig tillämpning af samma lag, synes

enahanda förhållande icke ega rum i det fall, hvarom i förevarande §

handlas, der fordran tillkommit innan denna lag trädt i kraft, hvadan

sådan inteckning eller förmånsrätt icke kunnat vara af egaren utlefvad.

Då härtill kommer, att de i nästföljande 34, 35 och 36 §§ gifna garan
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

tier för bevarande af de äldre fordringsegarnes rätt göra stadgandena i

denna § mera uinbärliga, hemställes att samma § måtte ur lagen uteslutas.

Justitierådet Rabe yttrade: Så som ifrågavarande § är i förslaget

affattad, synes den kunna få tillämpning, äfven om fordringsegaren icke

ens sökt inteckning. Efter min tanke bör dock icke i något fall det

föreslagna vitet kunna åläggas på yrkande af annan fordringsegare än

den, hvars inteckningsansökan förklarats hvilande, men med hänsyn till

stadgandena i 34 och 36 §§ hemställer jag, att hela 33 § måtte fa utgå,

såsom egentligen icke behöflig för fordringsegaren. Kommer §:n att

bibehållas, torde tillämpning af densamma, om förslaget blir lag, måhända

icke så sällan varda påyrkad af borgenär i föreställning att hans

rätt beror deraf mer, än verkligen är fallet, och stadgandet i §:n kunna

för jernvägsaktiebolaget blifva särdeles besvärande, såsom, bland annat,

när anspråk blifvit anmäldt mot bolaget, i händelse offentlig stämning

egt rum. För öfrigt torde icke böra leinnas oanmärkt, att tvekan synes

kunna uppstå, huruvida §:n må ega tillämpning, om jernvägsaktiebolaget

å annan öfverlåtit jernvägen.

§ 35.

Justitieråden Olivecrona, Svedelius och Hernmarck förenade sig i

följande af den sistnämnde afgifna yttrande: Meningen med l:a punk
ten

i denna § synes genom den valda redaktionen ej vara fullkomligt

tydligt återgifven, hvarför punkten bör omskrifvas, så att den kommer

att innehålla, att, der inteckning är inom den i 26 § stadgade tid sökt Anfordran,

som i nämnde § sägs, skall den omständighet, att under samma

tid, men innan inteckningen söktes, konkurs uppstår, icke verka till

förringande af den rätt, inteckningsansökningen cljes medför. Äfven

hemställes, att 2:a punkten måtte omredigeras och densamma affattas

hufvudsakligen som följer:

Stadgandet i 17 kap. 9 § 2 mom. Handelsbalken att inteckning,

som blifvit sökt samma dag, då konkurs börjas, eller derefter, icke är

gällande, ege ej heller tillämpning å inteckning, hvarom ofvan sagdt är.

Justitierådet Rabe anförde: Så vida de i denna § meddelade stad
ganden

skola innefatta, att inteckning får sökas och beviljas äfven sedan

konkurs uppstått, anser jag giltigt skäl saknas för en sådan afvikelse

från antagna allmänna rättsgrunder och gällande lag. Det är efter min

åsigt visserligen alldeles rigtigt att, såsom förslaget gör, tillåta den,

hvilken hos jernvägsaktiebolaget har så beskaffad fordran, som i 26 §

omförmäles, att inom viss tid få söka inteckning i jernvägen, men deraf

Bill. till Rilcsd. Prof. 187!). 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

följer icke, att ansökan derom må göras och bifallas jemväl sedan konkurs

uppstått, och såmedelst de rättsförhållanden, som egde rum när

konkursen inträffade, förändras genom sedermera vidtagna åtgärder.

Deremot anser jag den åt äldre borgenär medgifna rättigheten att söka

inteckning inom viss tid böra medföra den från allmän lag afvikande

följd, att, om konkurs under samma tid uppstår, inteckningsansökan,

som före konkursen blifvit gjord, äfven mer än en månad före densamma,

ej må prejudicera fordran, som tillkommit innan förslaget blifvit

gällande lag. Efter mitt omdöme böra alltså meddelas stadganden, enligt

hvilka, om konkurs inträffar, inom den i 26 § bestämda tid, inteckning,

som blifvit sökt före konkursens början, ehvad fordringen tillkommit

före eller efter det förslaget blifvit gällande lag, ej må lända till

förfång för borgenär, hvilken eger sådan fordran, som i nyss berörda §

sägs, hvaraf skulle följa, bland annat, att sedan konkurs uppstått, de

borgenärer, om hvilka 26 § handlar, icke, för att bevara åt sig lika

rätt, behöfde både bevaka sina fordringar vid konkursdomstolen och

söka inteckning för desamma vid annat forum, men också att de, sedan

konkurs inträffat, ej kunde genom inteckningsansökningar skaffa sig mot

borgenärer med fordringar, tillkomna efter det förslaget såsom lag trädt

i kraft, bättre eller annan rätt, än de hade vid konkursens början.

Om oek 35 § icke ändras i den af mig antydda syftningen, torde

densamma likväl böra omredigeras med afseende derå, att möjligen jernvägen

kan vara å konkursauktion försåld innan inteckningen söktes; och

jemväl i annat hänseende synes andra punkten böra till redaktionen

ändras för att ej till äfventyra blifva vilseledande.

Justitierådet Wedberg yttrade: Hvad med denna § afses synes mig

kunna kortare och tillika fullständigare uttryckas dermed, att det förklaras

att inteckning, som är inom den i 26 § stadgade tid sökt till

säkerhet för fordran, som der nämnes, skall gälla ändå att konkurs inträffar

såsom i 17 kap. 9 § 2 mom. Handelsbalken sägs.

§ 36.

Justitierådet Rabe afgaf följande, af Justitieråden Svedelius, Hemma!''ck

och Wedberg biträdda yttrande: Äfven i det fall, att inskrifning

af den till jernvägen hörande jord skett, men tiden ännu icke tilländagått

för borgenären att fullfölja inteckningsansökan, som förklarats hyllande,

bör hans fordran utgå ur köpeskillingen för jernvägen med samma

rätt som vore inteckning för fordringen beviljad; och hemställes förty

att §:n omredigeras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Högsta Domstolens fleste ledamöter, Justitieråden Rabe, Olivecrona,

Svedelius, Hernmarch och Wedberg, ansågo i öfrigt på lämpliga ställen i

lagen böra stadgas, dels att inteckning eller förmånsrätt ej må beviljas

och ej heller ansökning om inteckning förklaras hyllande utan för fordran

till visst belopp, dels ock att, då inteckning eller förmånsrätt sökes,

den handling, hvarå fordran grundas, bör i protokollet intagas, dock sä

att, der fråga är om lån mot tryckta eller graverade obligationer af lika

innehåll, allenast en af dem, eller, om de äro af skilda slag, en af hvarje

slag varder i protokollet intagen.

I afseende på titelbladet på Inskrifningsbok för jernväg, hemstälde

Justitierådet Olivecrona, på de vid § 2 anförda skäl, att orden:

»N. N. Rådstufvu-Rätt enligt Kongl. Kungörelsen den — ■—• — 1879

förordnad att upptaga frågor angående inteckning i denna jernväg»

måtte utgå.

Justitierådet Almquist yttrade: Sedan de förslag fallit, hvilka åsyftat

att genom stadgande om förmånsrätt utan verklig pantsättning bereda

säkerhet för jernvägslån, har den Komité, hvilkens arbete nu blifvit till

Högsta Domstolen öfverlemnadt, föreslagit inteckningsförfarandet såsom

medlet att lösa frågan. Vid granskning af Komiténs förslag torde derföre

kunna förbigås spörsmålet om det ena eller andra systemets företräde,

och uppmärksamheten hufvudsakligen böra rigtas på, huru inteckningsförfarandet

blifvit af Komitén ordnadt eller på hvad sätt det eljes

må böra ordnas för att leda till målet, en önskad säkerhet för de lån,

som för jernvägar upptagits eller komma att upptagas.

Beträffande inteckning i fast egendom, som alltså nu är i fråga,

uppställes i lag såsom en ovilkorlig fordran, att gäldenärens eganderätt

till den fastighet, han vill lemna i pant, skall vara gifven; och till eganderättens

bekräftande fordras lagfart. Den till jernvägsområdet hörande

jord måste derföre lagfaras, och frågan om lagfart af denna jord tagas i

betraktande i sammanhang med föreskrifterna angående jordens intecknande,

så vida icke stadgandena om både lagfart och inteckning i jernväg

ännu hellre borde, såsom jag tror, sammanföras i en enda författning

och tillhöra icke särskilda domstolar, på sätt Komitén anser, utan

eu och samma domstol att tillämpa. En sådan författning kan icke uppgöras

utan den närmaste hänsyn till lagens allmänna stadgande!! angående

lagfart och inteckning af fast egendom, eller rättare: en förord
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

ning om lagfart och inteckning af jernväg måste, så framt ej de allmänna

lagfarts- och inteckningslagarne der nästan fullständigt införas, blifva

endast ett tillägg till dessa lagar, hvilka då borde äfven i afseende å

jernväg ega full tillämplighet i allt, hvarom ej annorlunda stadgades

genom den särskilda förordning, som rörande lagfart och inteckning i

jernväg meddelades. Denna förordning borde med ett ord utgöra och

benämnas, icke eu lag om lagfart och inteckning af jernväg, utan eu

förordning om de särskilda föreskrifter i dessa ämnen, hvilka skulle

gälla bredvid och såsom supplement till de allmänna lagfarts- och inteckningslagarne.

När Komitén med rätta ansett, att en enda särskild domstol bör

upptaga frågor om inteckning i den till jernvägen hörande jord, fastän

vägen sträcker sig genom flera olika domsagor, synes konseqvensen likasom

afseendet på större enkelhet, reda och säkerhet hafva fordrat, att samma

domstol äfven berättigats att å jernvägsområdet meddela lagfart; ty det

är lika mycket skäl att vid domstol i orten, der jorden ligger, bibehålla

eller derifrån förflytta det ena ärendet som det andra. Huru väsentligen

vigtigt det är, att både lagfarts- och inteckningsfrågorna tillhöra

samma domstol, visas tillräckligt af förslagets invecklade stadganden rörande

tillvägagåendet vid och emellan de flere domstolar, som skulle

hafva med lagfart af jernvägsområdet att gorå, och den, som hade att

upptaga frågor om inskrifning och inteckning i samma område; — stadganden,

hvilka, om de än tydligen varit svåra att uttänka och uppställa,

likväl säkerligen skulle befinnas ännu vanskligare att efterlefva och

tillämpa.

Den tillåtelse Komitén, med anledning af svårigheten eller omöjligheten

för redan existerande jernvägsbolag att nöjaktigt styrka sin åtkomst

till jernvägsjorden, ansett böra lemnas dessa bolag att genom

ediktal-stämning låta kalla dem, som förmena sig ega anspråk på någon

jernvägens jord, att inom viss tid vid talans förlust anmäla sådant anspråk,

är utan tvifvel af omständigheterna påkallad. Men då Komitén

sålunda funnit sig nödgad att åsidosätta lagens allmänna fordran på

skyldighet för lagfartssökande att sjelf direkt styrka sin eganderätt, synes

på grund af samma praktiska skäl, som gjort denna afvikelse nödvändig,

steget kunnat och bort, utan att behöfva räknas såsom ett vådligt afsteg,

tagas fullt ut och den ifrågavarande tillåtelsen gifvas åt alla jernvägsbolag.

Här gäller det ett undantagsfall, der det jordområde, som skall

lagfaras och intecknas, består af en mängd från olika hemman och lägenheter

afskilda stycken, hvilka hvar för sig hafva ringa värde och, om

de ega något, ofta blifvifé»fullt ersatte genom den fördel, som af jern
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

vägsanläggningen kominer jordegarne till godo, och derföre ej sällan af

dem afstås utan ersättning; medan å andra sidan det icke allenast för

dem, som vilja bygga jernvägar, utan äfven i viss mån för det allmänna

är af största vigt, att jernvägsbolagens oinskränkta rätt till jernvägsområdet

varder en gång för alla afgjord och bekräftad. De intressen,

som genom stämningens försittande kunna äfventyras, äro, såsom nyss

nämndes, i allmänhet icke af större betydenhet; och i allt fall kan det

påstås att, om den pröfning af äganderättsförhållandena, som vid lagfarten

eljest skall ega rum, ej sker med den yttersta stränghet, denna

pröfning innefattar mindre garanti äfven för dem, som hafva anspråk på

jernvägsjorden, än den som ediktal-stämningen medför. För min del ville

jag således, med afseende å angelägenheten af att fullständig trygghet

i jordens besittning må vinnas på en gång och för all framtid, tillstyrka

att nämnda stämningsförfarande blefve tillåtet för alla jernvägar. Härigenom,

och om den särskilda jernvägsdomaren, men icke, såsom Komitén

föreslår, en hvar af alla de domstolar, inom hvilkas område jernvägsjorden

ligger, hade att utfärda sagda stämning och meddela lagfarten,

vunnes den stora fördel, att förslagets förut antydda invecklade stadganden

angående eganderättens styrkande vid en domstol, men inskrifning

deraf jemte jordens intecknande vid en annan, kunde bortfalla, och

författningen således erhålla vida större korthet, klarhet och enkelhet.

Fn särskild, i hög grad beaktansvärd fördel vore den, att allt hvad

förslaget i 13 och följande §§, i strid mot den hufvudprincip, hvarpå

förslaget i öfrigt är bygdt, innehåller om förmånsrätt i jernväg utan inteckning

äfven kunde uteslutas, alldenstund till följd af ediktalstämningen

säkerligen en kortare tid än eljest blefve erforderlig för eganderättsfrågornas

reglering, och det icke lärer böra tillstädjas, att jernvägsbolag,

som hädanefter bildas och till hvilkas fördel eller beqvämlighet

nyssnämnda stadganden om förmånsrättJutan inteckning synas hafva i

förslaget inkommit, framträda med så ringa krafter, att de ej i och med

aktieteckningen förmå samla åtminstone det kapital, som erfordras för

bolagens verksamhet till dess, inom en jemförelsevis kort tid, hindren

för jernvägens intecknande hunnit undanrödjas, och inteckning till säkerhet

för bolagets lån sålunda kan erbjudas.

Hvad angår j!Komiténs förslag om de domstolar, som skulle hafva

att upptaga frågor om inteckning i jernväg, företer sig den stora olägenhet

att dessa domstolar ej äro i sjelfva lagen bestämde, utan skulle bero

på Konungens tillfälliga förordnande för hvarje jernväg. De hafva icke

heller, åtminstone blott sällan och händelsevis, den egenskapen att vara

gemensamma med de domstolar, under hvilka jernvägsbolagen och deras

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

styrelser i allmänhet lyda. Derest nu, såsom jag ofvan hemstält, ärenden

angående både lagfart och inteckning af jernväg tillhörde samma

domstol och dervid i allmänhet endast förekomme jernvägen i sin helhet,

ej de fastighetsparceller af hvilka vägen består, skulle dessa ärenden,

som då ej blefve af särdeles vidlyftig beskaffenhet, ej heller talrika

eller ofta återkommande, kunna öfverlemnas till en enda domstol för

hela riket att upptaga och handlägga. Blefve det Stockholms Rådstufvurätt,

kunde ock öfverståthållare-embetet blifva öfverexsekutor i allt

som rör landets jernvägar.

Komitén föreslår i 8 §, att inteckning skall, jemte förmånsrätt i den

till jernvägen hörande fasta egendom, äfven medföra förmånsrätt i den

rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra

byggnader, som äro för jernvägen afsedda. För min del anser jag inteckningen

skola medföra, icke förmånsrätt i löst gods, utan panträtt i

den fasta egendomen med hvad dertill nödvändigt''”hör. Till sådant vill

jag räkna lokomotiv och vagnar, men intet annat. Utan lokomotiv och

vagnar är hvarje jernväg obegagnelig och kan icke uppfylla sitt ändamål,

pa samma sätt som eu qvarn utan hjul eller vingar, en ånghammare

utan maskin. Lokomotiv och vagnar, som äro till jernvägens drift anskaffade,

böra derföre betraktas såsom en integrerande de! af den fasta

egendom som benämnes jernväg, och således häfta för samma inteckningar

som vägen.

Något vidare yttrande angående förslagets detaljer torde för mig

ej vara lämpligt att afgifva, då jag på anförda grunder anser den föreslagna

författningen böra undergå väsentlig förändring i den syftning,

som i förutgående allmänna anmärkningar är antydd och för hvilken

närmare redogöres i följande utkast till

Förordning om särskilda föreskrifter angående lagfart

och inteckning af jernväg.

1 §-

Jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit expropriationsrätt,

skall såsom fast egendom lagfaras och må för fordran intecknas i

den ordning nedan stadgas.

De till jernvägens drift anskaffade lokomotiv och vagnar med tillbehör

anses inbegripna i den fasta egendomen, såsom delar deraf.

2 §.

Ärenden angående lagfart och inteckning af sådan jernväg, som i

1 § omtalas, skola upptagas och pröfvas af Stockholms Rådstufvurätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätningsmål angående jernväg tillhöre Öfverståthållare-embetet

såsom öfverexsekutor, med rätt att utmätningsman förordna.

3 §.

Rådstufvurätten skall för hvarje jernväg, hvarå lagfart eller inteckning

sökes, upplägga grundbok i två afdelningar, hvarest införas, i

den ena afdelningen hos Rätten anmälda ärenden, som angå lagfart, och

i den andra de, som angå inteckning.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas af Konungen.

4 §•

När lagfart å jernväg första gången sökes, ingifve sökanden af landtmätare

upprättad, utaf Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

eller af Styrelsens Distriktchef granskad och till rigtigheten vitsordad

karta med beskrifning öfver jernvägens område till alla dess delar,

jemte uppgift på sökandens åtkomst dertill; och utfärde Rådstufvurätten

genast offentlig stämning å alla dem, som förmena sig hafva anspråk på

egande-, pant-, nyttjande- eller servitutsrätt till jord, hörande till jernvägens

område, att sist före klockan tolf å viss dag näst efter ett år

hos Rådstufvurätten skriftligen anmäla sina anspråk.

Stämningen, som skall innehålla fullständig uppgift, i öfverensstämmelse

med sagda kartebeskrifning, på alla de tomter, hemman och lägenheter,

från hvilka jernvägsjorden blifvit afskild eller som deri ingå,

varde i lagfartsprotokollet införd och å Rättens dörr anslagen ett år före

inställelsedagen samt i allmänna tidningarne kungjord tre gånger, första

gången tio och tredje gången sist fyra månader före nämnde dag. Rätten

insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande i de

län, der jernvägen är belägen, att ofördröjligen i länskungörelserna intagas

och i kyrkorna uppläsas.

Den, som ej inom den i stämningen utsatta tid hos Rådstufvurätten

sitt anspråk anmält, hafve all vidare talan derå förlorat; i hvilket fall,

äfvensom då anmäldt anspråk varder efter rättegång, som vederbörande

hafva att vid domstol i den ort, der jorden ligger, utföra, ogilladt eller

på grund af träffad öfverenskommelse bilagdt eller återkalladt, Rådstufvurätten

må lagfart meddela.

5 §•

Öfvergår jernväg, som en gång lagfarits, till ny egare, lagfare denne

och styrke sitt fång såsom vid lagfart af annan fast egendom.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

6 §•

Jernväg må icke lagfaras, ej heller säljas eller utmätas annorlunda,

än i sin helhet.

7 §•

Inteckning i jernväg må icke beviljas innan lagfart skett.

8 §•

Vill egaren låta inteckna jernväg, ingifve till Rådstufvurätten de

skuldförbindelser eller obligationer i hufvudskrift, för hvilka inteckning

äskas; och varde dessa förbindelser, om inteckning beviljas, med Rättens

bevis derom försedde.

Äro obligationerna tryckta eller graverade, må blott en af hvarje

slag i protokollet intagas.

9 §•

Jernväg må endast i sin helhet inteckna, och ej för annat än visst

penningebelopp.

Ej må flera jernvägar intecknas för samma lån.

10 §.

Inteckning enligt denna förordning galle, sedan den blifvit införd i

jernvägens grundbok, fortfarande utan förnyelse, ehvad kraf eller anmälan

om sjelfva fordringen inom i allmänhet föreskrifven tid sker eller ej.

11 §•

Redan meddelad lagfart och inteckning af jernväg skall anses gällande

äfven i den jord, som efteråt förvärfvas eller tillbytes för utvidgning

af jernvägsområdet eller för anläggning. af någon del af vägen,

likasom i de lokomotiv och vagnar, hvilka blifvit mot äldre utbytte eller

eljest senare tillkommit.

12 §.

Vid Rådstufvurätten skall föras särskilda protokoll, ett angående

lagfarten och ett angående inteckningar i jernväg.

I grundboken göres för hvarje ärende hänvisning till den § i protokollet,

der samma ärende förekommer.

Har något af de ärenden, som nämnde äro, ej förevarit, varde det

i protokollet anmärkt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

För hvarje år sände Rätten dessa protokoll in till Hofrätten inom

utgången af nästa Februari månad.

13 §.

Jemte de i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter angående

lagfart och inteckning af jernväg, skola för öfrigt iakttagas de

enligt lag beträffande lagfart och inteckning af fast egendom i allmänhet

gällande stadganden.

Öfvergångsstadgande, angående särskild inteckningsrätt för redan

upptagna jernvägslån.

14 §.

Har någon hos jernvägsbolag fordran, som tillkommit förr än denna

förordning trädt i kraft, då må borgenären för sådan fordran söka inteckning

i bolagets jernväg, ändå att lagfart derå ännu ej skett.

Sådan ansökning må ej upptagas, der den göres senare än sex månader

efter det denna förordning trädt i kraft.

Göres ansökningen inom sagde tid, skall gäldenären höras och i öfrigt

förfares i enahanda ordning som för dylikt fall är stadgadt i förordningen

angående inteckning i annan fast egendom.

Finnes, efter pröfning af fordringens giltighet, den gjorda inteckningsansökningen

ej böra afslås, men har lagfart å bolagets jernväg ännu

ej skett, hvile inteckningsfrågan i afbidan på lagfarten. Varder, sedan

lagfart skett, inteckningsansökningen, inom derför i allmänhet föreskrifven

tid, fullföljd samt af Rätten bifallen, galle inteckningen, äfven om, sedan

ansökningen gjordes, jernvägen till annan egare öfverlåtits eller blifvit

utmätt eller bolaget kommit i konkurstillstånd, med förmånsrätt framför

de fordringar, som tillkommit efter det denna förordning trädt i

kraft, ändå att inteckning för dem vore äskad tidigare, än inteckningsansökningen

för den äldre fordringen gjordes.

Flafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna

förordning trädt i kraft, derefter sökt inteckning i jernvägen å olika

tider inom ofvan stadgade sex månader, kåfve sig emellan på grund af

inteckningen lika rätt.

År lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, anses inteckning

för hela lånet vara sökt då en bland obligationsinnehafvarne

söker inteckning. Beviljas inteckning för sådant lån, vare en hvar obligationsinnehafvare

berättigad att få sina obligationer försedda med inteckningsbevis

af Rätten, när han derom sig anmäler.

Bih. till lliksil. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Afd.

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Har jernvägsbolaget ej sökt lagfart å jernvägen inom ett år från

det denna förordning trädt i kraft, varde i konkurstillstånd försatt, om

det yrkas af någon borgenär, som enligt denna § sökt eller eger rätt

att söka inteckning i jernvägen.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 11 kap. 7, /.?, 14

och 15 §§ Handels})alken.

Justitierådet Svedelius yttrade: Att, på sätt förslaget innehåller, för

fraktfordran i följd af samtrafik tillskapa en ny förmånsrätt, kan jag icke

finna af behofvet påkalladt; och, enär det ej heller synes nödigt att i

17 kap. Handelsbalken införa någon hänvisning till de undantagsstadganden,

som i särskild lag om inteckning i jernväg må blifva meddelade,

anser jag mig ej kunna å de föreslagna ändringarne af 17 kap. Handelsbalken

tillstyrka bifall.

I detta yttrande instämde Justitieråden Almquist, Carleson och Wedberg.

Justitierådet Rabe anförde: Efter mitt omdöme saknas giltig grund

att för frakt, som förvaltning af jernväg i följd af samtrafik uppburit

för annan jernvägs räkning, gifva den föreslagna .förmånsrätten. Skall

för dylik frakt förmånsrätt alls beviljas, synes den mig ej böra erhålla

högre plats i förmånsrättsordningen än näst efter den förmånsrätt, hvarom

talas i 11 § af 17 kap. Handelsbalken.

Beträffande åter införandet i nämnda kapitel och balk af en erinran,

att rörande företräde till betalning för fordran, för hvilken i jernväg

inteckning är beviljad eller förmånsrätt inskrifven, skall lända till

efterrättelse hvad den föreslagna särskilda lagen om inteckning i jernväg

skulle komma att derom innehålla, är i min tanke en dylik erinran

icke behöflig, då det icke kan vara tvifvel underkastadt, att ju den särskilda

lagen borde gälla jemte allmän lag; men skall en sådan påminnelse

intagas, torde dervid ett tillägg böra ske angående den företrädesrätt

till betalning, som skulle tillkomma borgenär, hvars inteckningsansökan

förklarats hvilande.

Justitierådet Olivecrona leinnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Hernmarck yttrade: För min del har jag väl ej något

att erinra deremot att fordran för frakt, som förvaltning af jernväg i

följd af samtrafik uppburit för annan jernvägs räkning och hvilken icke

stått inne längre än fyra månader, tillägges förmånsrätt i gäklenärens

lösa egendom, men beträffande den plats densamma bör hafva i förmånsrättsordningen

kan jag icke godkänna förslaget. Vid jemförelse med de

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

särskilda slag- af fordringar, som efter 17 kap. HandeJsbalken är o

prioriterade, kali dylik jernvägsfrakt, med hänsyn till grunden för fordringsrättens

uppkomst, närmast sammanställas med de fordringar, som

uppräknas i 11 §; och då det icke torde vara af något verkligt behof

påkalladt att, såsom i förslaget skett, gifva jernvägsfrakten företräde till

betalning ej allenast framför sistnämnda fordringar utan äfven framför

eu del af dem, som stå ännu högre i förmånsrättsordningen, hemställer

jag, att det föreslagna nya stadgandet om förmånsrätt för fraktfordran

måtte från 7 § nedflyttas näst efter den ll:te.

I öfrigt lemnar jag detta förslag utan annan anmärkning, än att uti

13 § bör göras ett tillägg om det företräde till betalning, som inteckningsansökning,

hvilken förklarats hvilande, medför.

Förslag Ull förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§

Konkurslagen den 18 September 1862.

Justitierådet Wedberg yttrade: Jag lemnar detta förslag utan annan

anmärkning, än att det torde böra utmärkas att den rätt, som här

tillagts borgenär, hvilken har inteckning i jernväg eller förmånsrätt i

jernväg inskrifven, tillkommer äfven den, hvars ansökan om sådan inteckning

är hos Rätten hvilande.

Häruti instämde Justierådet Hernmarck och tilläde: Derjemte torde,

i händelse min framställning om ett tillägg till 18 § i förslaget till lag

om inteckning i jernväg vinner afseende, uti förslaget till ändring al

Konkurslagen böra införas antingen en föreskrift, motsvarande hvad det

af mig ifrågastälda tilläggsstadgandet innehåller angående borgenärs rätt

att i visst fall söka det jernvägsaktiebolags egendom skall afträdas till

konkurs, eller ock endast en hänvisning till samma stadgande.

Justitieråden Olivecrona och Svedelius leinnade detta förslag utan

anmärkning.

Justitierådet Hake yttrade: Då det icke ansetts och efter min tanke

icke heller kan vara nödigt att i Utsökningslagen införa de föreslagna

särskilda föreskrifterna angående utmätning af jernväg, hvilka innefatta

icke allenast tillägg till utan äfven ändring af Utsökningslagen, synes

det mig ännu mindre erforderligt att i Konkurslagen intaga hvad 2 mom.

uti ifrågavarande lagförslag innehåller, utan torde dess innehåll lämpligen

kunna uti förslaget till Lag om inteckning i jernväg införas i ny §

näst efter den 18:de; hvarjemte antingen i samma nya § eller i 36 §

lärer böra stadgas, att äfven borgenär, hvars inteckningsansökan för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

klarats hyllande, eger uti de i nu förevarande förslag omförmälda fall

söka att gäldenärens egendom skall till konkurs afträda^.

Justitierådet Carleson förenade sig med Justitierådet Håle.

Justitierådet Almquist ansåg sig ej böra tillstyrka detta förslag.

Förslag till förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning

af vissa jernvägar.

1 §•

Justitieråden Olivecrona, Svedelius, Hernmarck och Wedberg ansågo

att, om orden särskild utmätas utbyttes mot utmätas annorledes än i

sammanhang med jernväg en, förslagets mening med ifrågavarande stadgande

varder rättare uttryckt.

Justitierådet Rabe yttrade: Andra punkten i denna § torde, derest

hvad jag vid 8 § i förslaget till lag om inteckning i jernväg hemstält

godkännes, böra i öfverensstämmelse dermed omredigeras. I öfrigt instämmer

jag med Högsta Domstolens fleste ledamöter.

§ 2.

Justitierådet Hernmarck anförde: Då redaktionen af denna § kan

gifva anledning till tvekan, hvilken utmätningsman är behörig att verkställa

utmätning af jernväg i det fall, att jern vägens egare är ett aktiebolag

eller en utom Sverige bosatt utländing, anser jag orden »der jernvägens

egare har sitt bo och hemvist», böra utbytas mot det i 1 § af

Konkurslagen begagnade uttrycket »der gäldenären bör inför domstol

svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet».

Justitierådet Svedelius yttrade: Utmätningsmannens kompetens bör

enligt min tanke tydligare än här skett bestämmas, och hemställer jag

derföre, att denna § till lydelsen ändras, så att derigenom utmärkes, att

utmätningsmannen i den ort, der förvaltningen af jernvägen har sitt säte,

eger utmätningen verkställa.

Justitierådet Olivecrona utlät sig: Med anledning af hvad jag hemstält

vid § 2 i förslaget till Förordning om inteckning i jernväg, föranlåtes

jag ock att hemställa, att nu ifrågavarande § må erhålla följande

förändrade lydelse:

Öfver ståthällar e-embetet i Stockholm skall, i hvarje särskildt fall, förordna

utmätningsman, som eger verkställa utmätning af hela jernvägen

tillika med den lösa egendom, som i § 1 sägs.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Justitierådet Ilabe yttrade: Mig synes lämpligast, om det stadgades,

att Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket jernvägens

egare må för gäld sökas, skall för det fall, hvarom i denna § är fråga,

på borgenärs ansökan förordna utmätningsman och samme Konungens

Befallningshafvande vara öfverexsekutor.

9 &

o 9*

Justitierådet Wedberg afgaf följande yttrande: Då den här med
delade

föreskrift om utmätningens kungörande i länskungörelserna kan

tydas såsom afseende allenast det län, till hvilket utmätningsmannen

hörer, men ett lika kungörande torde böra ske i alla de län, der jernvägen

kan vara belägen, hemställes att denna § i sådant syfte förändras.

Häruti instämde Justitierådet Svedelius.

Justitierådet Hernmarck yttrade: I denna § torde böra tydligare

än som genom den föreslagna redaktionen skett utmärkas, att anmälan

om utmätning af jernvägen skall göras hos den öfverexsekutor, under

hvilken utmätningsmannen lyder.

5 §.

Justitierådet Rabe yttrade: Enär den förmånsrätt i lös egendom,

som tillerkänts innehafvare af inteckning i jernväg, icke är sakrätt, finner

jag giltigt skäl icke förekomma för hvad i andra punkten till förmån

för inteckningshafvare och i strid mot gällande lag föreslagits angående

fördelningen af köpeskillingen för den utmätta lösa egendomen, desto

mindre som inteckningshafvare skulle ega att i anledning af utmätningen

söka, att gäldenärens egendom skall till konkurs afträdas, och inteckningshafvare

derigenom blifva i tillfälle att upphäfva verkan af utmätningen.

På grund häraf hemställer jag, att hvad ifrågavarande § i andra

punkten efter ordet »fördeladt» innehåller måtte få utgå.

Justitierådet Wedberg instämde i detta yttrande och tilläde: Enligt

24 § i förslaget till lagen om inteckning i jernväg skall jordegares eller

inteckningsinnehafvares underlåtenhet att anmäla sin rätt för dem medföra

talans förlust, endast så vidt den inverkar på deras rätt, som i jernvägen

hafva inteckning för fordran, hvaremot de förras rätt varder oförkränkt

i förhållande till innehafvaren af jernvägen eller till andra, som

hafva inteckning i jorden, eller jernvägsegarens icke förmånsrätt egande

borgenärer. Emellan dessa kan således kollision uppstå vid fördelning

af det öfverskott, som, vid försäljning af jernvägen utmätningsvis, köpeskillingen

till äfventyrs kan lemna utöfver hvad tillkommer dem, som

hafva inteckning i jernvägen. Någon i lag bestämd grund för bestäm
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

mande af värdet å de särskilda jordområdena i och för en sådan fördelning

saknas dock, då jernvägen säljes i sin helhet, hvadan ett stadgande

derom synes böra här införas.

I öfrigt ansågo sig Justitieråden Rabe, Hernmarek och Wedberg böra

erinra, att förslaget saknar en efter Justitierådens omdöme nödig föreskrift

derom, att, innan utmätt jernväg försäljes, auktionsförrättaren bör,

derest inskrifning af den till jernvägen hörande jord och gäldenärens

eganderätt skett enligt 3 § uti förslaget till lag om inteckning i jernväg,

anskaffa dels från den i 2 § af samma förslag omförmälda Rådstufvurätt

ej mindre gravationsbevis angående jernvägen, än äfven bevis om gäldenärens

eganderätt, dels ock, med hänsyn till innehållet af 24 § uti oftanämnda

förslag och möjligheten af befintliga nyttjanderätter och servituter,

gravationsbevis från hvarje Rätt, inom hvars domvärjo jernvägens

område är beläget.

Justitierådet Almquist fann, med afseende å hvad han angående förslaget

till lag om inteckning i jernväg yttrat, sig ej böra tillstyrka förevarande

förslag.

Förslag till förändrad lydelse af 3 § i förordningen den 4 Mars 1862

om tioårig ''preskription och om årsstämning.

Justitieråden Almquist, Carleson och Rabe ansågo det nya stadgande,

som enligt ifrågavarande förslag borde intagas i 3 § uti Förordningen

den 4 Mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning lämpligen

kunna med nödig redaktionsändring i stället införas i 9 § uti förslaget

till lag om inteckning i jernväg.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 8 § i förordningen

angående lagfart ä fång till fast egendom den 16 Juni 1875.

Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Almquist ansåg sig ej böra tillstyrka detta förslag.

Justitierådet Rabe yttrade: Derest hvad jag vid granskning af förslaget

till lag om inteckning i jernväg hemstält bifalles, anser jag hvarje

anledning saknas till ändring eller tillägg i 8 § uti Förordningen den 16

Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom, och i allt fall

finner jag ej nödigt att i sistnämnda författning införes en erinran om

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

iakttagande af hvad det nämnda lagförslaget skulle komma att innehålla

angående lagfart å fång till jord, som blifvit inskrifven såsom tillhörande

jernvägsområde,; Instämmande Justitierådet Carleson i senare delen af

detta yttrande.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Almquist yttrade: 16 § i Inteckningsförordningen den

16 Juni 1875 anser jag böra, om inteckningslag för jernväg varder

antagen, få en förtydligande tillsats af innehåll, att i afseende å inteckning

i de uti samma § nämnda anläggningar skall gälla till efterrättelse

hvad derom är eller varder stadgadt.

In fidem

E. Adlerstråhle.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Förslag till lag om inteckning i jernväg.

1 §•

Egare till jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt

till förvärfvande af erforderlig mark enligt gällande författningar om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, må, der han vill att

jernvägen skall utgöra pant för fordran, låta fordran intecknas i den

ordning nedan stadgas.

2 §.

Ärenden angående inteckning enligt denna lag upptagas och pröfvas

af den Rådstufvurätt, hvilken Konungen på ansökan af jernvägens egare

förordnar. Om förordnandet låter Konungen utfärda allmän kungörelse.

3 §•

Förr än inteckning må beviljas, skall den jord, som till jernvägen

hörer, så ock gäldenärens eganderätt till jernvägen inskrifvas hos den

Rätt, som enligt 2 § blifvit af Konungen förordnad.

4 §.

1 inom. Jernvägsegare, som vill för jernvägens intecknande vinna

inskrifning, hvarom i 3 § sägs, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken

jernvägens område lyder, ingifva af landtmätare bestyrkt uppgift å

den till jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo är belägen,

samt å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka denna jord

är afskild eller hvilka deri ingå, så ock visa, att han till jorden är

egare; att han derå erhållit lagfart, så vidt han ej varit enligt äldre lag

befriad från skyldighet att lagfara; att för jord, hvilken är förvärfvad

i öfverensstämmelse med gällande författningar angående jords eller

lågenhets afstående för allmänt behof, lösen blifvit i stadgad ordning

utgifven; samt att, om jord blifvit på annat sätt förvärfvad, inteckning

för fordran i sådan jord icke är beviljad eller på pröfning beroende,

och tiden för inteckning deri af ogulden köpeskilling tilländagått; och

ege Rätten, der ej talan, hvarom 13 § i Förordningen den 16 Juni 1875

angående inteckning i fast egendom förmäler, blifvit instämd eller lag
-

/

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

fart samma dag af annan sökes, förklara att inskrifning må sökas vid

den i 2 § omförmälda Rätt samt i lagfartsprotokollet anteckna, att jorden

tillhör jernvägens område. I lagfarts- eller fastighetsboken skall

anmärkas, att sådan anteckning skett.

2 mom. Sedan jernvägens egare derefter till den Rätt, som enligt

2 § blifvit förordnad att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen,

ingifvit karta och beskrifning öfver jernvägen och visat, att anteckning,

som i 1 mom. sagd är, blifvit i fråga om den till jernvägen hörande

jord verkstäld, läte Rätten i en sådan inskrifningsbok för jernvägen,

hvarom i 19 § förmärs, inskrifva jorden och sökandens eganderätt

till jernvägen, samt ofördröjligen tre gånger i allmänna tidningarna införa

kungörelse om inskrifningen.

3 mom. Förvärfvar sig egare af jernväg, utöfver det område, som

på sätt i 2 mom. sägs blifvit inskrifvet, annan jord för utvidgning af

området eller för omläggning af någon del af jernvägen, vare han pligtig

att låta inskrifva sådan jord såsom hörande till jernvägens område.

Hvad ofvan i 1 mom. är stadgadt angående vilkoren för anteckning i

lagfartsprotokollet, att jord tillhör jernvägsområde, galle ock i tillämpliga

delar i fråga om dylik anteckning angående denna jord. Bevis om

sådan anteckning, så ock derom att jorden den dag, anteckningen skedde,

ej var utmätt, skola af egaren ingifvas till den Rätt, som blifvit förordnad

att upptaga frågor angående inteckning i jernvägen, och läte Rätten

i inskrifningsboken inskrifva jorden såsom hörande till jernvägen. Den

jord häfte derefter lika med jernvägen i öfrigt för inteckning, som i

jernvägen är faststäld. Underlåter egaren att låta inskrifva sådan jord,

ege Rätten på framställning af den, som har inteckning i jernvägen,

genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

4 mom. Afträdes i den ordning, som om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är stadgad, någon del af den jord, hvilken

är inskrifven såsom tillhörande jernvägen, läte Rätten på ansökan af

den, hvars rätt är i fråga, sådan del från jernvägens område i inskrifningsboken

afföras. Lag samma vare, der det visas, att annorledes från

jernvägens område afskild jord ej vidare häftar för fordran, som är i

jernvägen intecknad.

5 mom. Har jernväg, i fråga om hvars område i lagfartsprotokollet

skett anteckning, som ofvan i 1 mom. sägs, öfvergått till ny egare, vare

han pligtig att, innan lagfart af honom sökes, hos den Rätt, som blifvit

förordnad att upptaga frågor om inteckning i jernvägen, förete sin

fångeshandling och söka inskrifning af sin eganderätt. Rätten förklare

ansökningen hvilande och göre anteckning härom i inskrifningsboken.

Bih. till Riksd. Prof. 187.9. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Visas ej, då lagfart af nya egaren sökes, att ansökan om inskrifning af

hans eganderätt förklarats hvilande, som nu är sagdt, varde ansökningen

om lagfart genast afslagen. Då nya egaren hos Rätten, der ansökning

om inskrifning af hans eganderätt är hvilande, företett bevis, att häri å

jernvägens område erhållit lagfart, läte Rätten inskrifva hans eganderätt

till jernvägen i inskrifningsboken.

5 §•

Vid ansökan om inteckning skall jernvägens egare, sjelf eller genom

laga ombud, till Rätten ingifva i hufvudskrift den förbindelse, hvarå

fordran grundas, eller, der inteckning sökes till säkerhet för lån, som

upptages mot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande

obligationerna.

Har sökanden, på sätt i 4 § stadgas, erhållit sin eganderätt inskrifven,

varde inteckningen beviljad, och läte Rätten införa den i inskrifningsboken

samt förse förbindelsen eller obligationerna med bevis att

inteckningen är vorden meddelad.

6 §.

Sökes å samma dag, då ny egare till jernvägen sökt inskrifning af

sin eganderätt, eller derefter, af förre egaren inteckning, varde inteckningsansökningen

afslagen.

7 §■

Jernväg må endast i sin helhet intecknas.

8 §•

Inteckningshafvaren ege i den till jernvägen hörande fasta egendom,

hvilken är inskrifven, den förmånsrätt, som enligt 17 kap. 9 § Handelsbalken

inteckning för fordran medför i annan fast egendom; njute ock

näst efter de borgenärer, som i 4 och 5 §§ i samma kapitel nämnas,

förmånsrätt från den dag inteckningen söktes i den rörliga materiel och

de inventarier till stationer, verkstäder och andra byggnader, hvilka äro

för jernvägen afsedda och höra jernvägens egare till.

Har inteckningen blifvit sökt inom en månad före den dag gäldenärens

konkurs börjades, vare den inteckning utan verkan. Ej heller

galle inteckning, som blifvit sökt samma dag konkurs börjats eller derefter.

9 §•

Inteckning enligt denna lag galle fortfarande utan förnyelse.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

10 §.

Vill eg are till jernväg låta helt och hållet eller till viss del döda

inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet för handskrifven förbindelse,

uppvise förbindelsen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat inteckningen,

och läte Rätten anteckna dödandet i inskrifningsboken samt teckne

bevis derom å handlingen.

Uppgifver egaren, att han infriat den intecknade förbindelsen, men

att han ej kan den förete, förty att förbindelsen förkommit; visar han

skäl för riktigheten af den uppgift och äro 10 år förflutna, sedan inteckningen

beviljades eller anteckning rörande densamma i inskrifningsboken

senast gjordes, ege Rätten utfärda kallelse å den, som saken röra

kan, att hos Rätten anmäla, om han mot inteckningens dödande har

något att påminna; och varde Rättens beslut om sådan kallelse i inskrifningsboken

antecknadt. Kallelsen skall genom sökandens försorg

tillställas dem, som, efter hvad utrönas kunnat, varit innehafvare af förbindelsen,

och derjemte af Rätten å dess dörr anslås samt årligen under

fem år införas i Konungens Befallningshafvandes i länet allmänna kungörelser.

Kallelsen skall ock genom sökandens försorg under samma

tid årligen införas i allmänna tidningarna tre gånger, deraf en gång

under de första fjorton dagarne af December månad, äfvensom i de öfriga

tidningar, som af Rätten bestämmas.

Göres ej inom fem år från den dag, kallelsen varit första gången i

allmänna tidningarna införd, påminnelse mot ansökningen, eller ogillas

påminnelse, som blifvit gjord, varde inteckningen dödad, och göre

Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

11 §•

Vill jernvägens egare låta inteckning, som blifvit faststäld till säkerhet

för lån upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, helt och

hållet dödas, ingifve till den Rätt, som beviljat inteckningen, de till

lånet hörande obligationerna. Kunna ej alla obligationerna företes, vise

jernvägens egare i fråga om de felande obligationerna att fordringsrätten

på grund af dem emot honom förlorats. Rätten göre anteckning

i inskrifningsboken om inteckningens dödande och läte å de ingifna

obligationerna öfverkorsa inteckningsbeviset.

Vill jernvägens egare, innan obligationslån blifvit till fullo guldet,

låta döda inteckning, så vidt den utgör säkerhet för infriade obligationer,

ingifve till Rätten dessa obligationer, hvarefter Rätten förfar i

enlighet med hvad här ofvan är sagdt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

12 §.

År jernväg, i hvilken inteckning blifvit faststäld, efter utmätning

såld å offentlig auktion eller under konkurs, i den ordning, som för

försäljning af konkursbos fasta egendom är stadgad, och finnes deri inteckning

för fordran, som icke kunnat af köpeskillingen gäldas, eller har

inteckning i jernväg, på grund deraf att konkurs inträffat, blifvit genom

laga kraft egande beslut förklarad vara utan verkan, då må, på ansökan

af ny egare, hvars eganderätt till jernvägen blifvit inskrifven, inteckningen

dödas, utan hinder deraf att den handling, hvarå inteckningen 1

beviljats, ej företes i hufvudskrift. Egaren gifve till Rätten in bevis om

de inteckningar, som vid jernvägens försäljning deri funnos, så ock

handling, som visar köpeskillingens fördelning borgenärerna emellan,

samt intyg att denna fördelning blifvit af dem godkänd eller vunnit

laga kraft. Rätten förfar derefter som i 23 § af förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 stadgas.

13 §.

Har aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildadt i ändamål att anlägga jernväg, erhållit rätt att enligt gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof förvärfva

till jernvägen erforderlig jord, och vill bolaget, innan den till

jernvägen hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen blifvit,

på sätt i 4 § sägs, inskrifna, upptaga lån, under vilkor att långifvaren

skall åtnjuta förmånsrätt i jernvägen, som i 14 § stadgas, läte då bolaget

till den Rätt, som jemlikt 2 § är vorden förordnad att upptaga

frågor angående inteckning i jernvägen, ingifva i hufvudskrift den förbindelse,

hvarå fordran grundas, tillika med skriftligt af vittnen styrkt

medgifvande af sådan förmånsrätt, eller, der förmånsrätt blifvit utfäst

för lån emot tryckta eller graverade obligationer, de till lånet hörande

obligationerna jemte medgifvande, som sagdt är. Rätten inskrifve förmånsrätten

i inskrifningsboken för jernvägen och läte med bevis derom

förse förbindelsen eller obligationerna.

14 §.

Då inskrifning af förmånsrätt för fordran skett, på sätt i 13 § sägs,

njute fordringsegaren näst efter de borgenärer, hvilkas fordringar skola

utgå med förmånsrätt efter 17 Kap. Handelsbalken, förmånsrätt från

inskrifningsdagen i den till jernvägen hörande fasta egendom samt i den

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

rörliga materiel och de inventarier till stationer, verkstäder och andra

byggnader, hvilka äro för jernvägen afsedda och höra jernvägens egare

till; dock galle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller början

af konkurs upplupen är, för längre tid än tre år. Inskrifning af förmånsrätt,

som skett inom en månad före den dag gäldenärs konkurs

börjades, vare utan verkan.

15 §.

Söker borgenär, för hvars fordran förmånsrätt enligt 13 § blifvit

inskrifven, inteckning i jernväg inom ett år sedan kungörelse om inskrifning

af gäldenärens eganderätt till jernvägen blifvit tredje gången

i allmänna tidningarna införd, då må inteckningen beviljas ändå att

gäldenären det ej medgifvit; och skall, der förmånsrätt är inskrifven

för lån, upptaget mot tryckta eller graverade obligationer, inteckning

beviljas till säkerhet för hela obligationslånet, om än inteckning för

blott en af obligationerna är vorden sökt.

Fastställes inteckningen till säkerhet för lån mot tryckta eller graverade

obligationer, utfärde Rätten derom kungörelse, som genom Rättens

försorg ofördröjligen införes i allmänna tidningarna tre gånger;

och vare innehafvare af obligation hörande till sådant lån berättigad

att, när han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis

om den beviljade inteckningen.

16 §.

År förmånsrätt för fordran inskrifven på sätt i 13 § sägs, och sökes

derefter inom den i 15 § stadgade tid inteckning för samma fordran,

galle den inteckning, der den faststäld varder, framför inteckning för

fordran, för hvilken förmånsrätt ej varit inskrifven, ändå att den inteckning

äldre är eller å samma dag sökt blifvit. Sökes inom den i

15 § bestämda tid inteckning för fleras fordringar, för hvilka sådan förmånsrätt

blifvit inskrifven, galle inteckningarna sins emellan med rätt

från den dag, inskrifningen af förmånsrätten skedde.

17 §•

Har för fordran, som skall utgå med förmånsrätt enligt 14 §, inteckning

i jernvägen icke blifvit sökt inom den i 15 § föreskrifna tid,

njute ej sedermera innehafvare!! af den fordran förmånsrätt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

18 §.

Försummar jernvägsaktiebolag, hvilket erhållit lagfart å den jord,

som. till jernvägen hörer, att låta inskrifva samma jord och sin eganderätt

till jernvägen, ege Rätten, på framställning af den, som för sin

fordran har förmånsrätt enligt 14 §, att genom vite, minst femhundra

kronor, tillhålla ledamöterne i bolagets styrelse att fullgöra hvad på

dem beror för att inskrifningen må varda verkstäld.

19 §.

Inskrifningsboken för jernvägen skall innehålla, jemte öfverskrift

upptagande jernvägens namn, två afdelningar, den ena för inskrifning

af eganderätt och den andra för inskrifning af pant och förmånsrätt.

I afdelningen för eganderätt införas: egarens namn och den till

jernvägen hörande jord, tillika med dagen då inskrifningen blifvit verkstäld,

så ock anteckningar, hvarom i 4 § 4 och 5 mom. förmäles, samt

dagen, då sådan anteckning skett.

1 afdelningen för pant- och förmånsrätt införas:

dagen då inteckning eller förmånsrätt sökes;

beloppet af fordran och beskaffenheten af derför utfärdad förbindelse,

eller, der inteckningen eller förmånsrätten sökes till säkerhet för

lån mot tryckta eller graverade obligationer, deras antal och nummer,

det eller de belopp, hvarå de särskilda obligationerna lyda, dagen för

deras utfärdande och tiden för deras infriande;

dagen då inteckning blifvit beviljad eller förmånsrätt inskrifven,

dervid tillika skall utsättas den dag, från hvilken förmånsrätt för beviljad

inteckning gäller; samt

dagen då inteckning blifvit dödad.

I öfrigt skall vid inskrifningsbokens förande följas det vid denna

lag fogade formulär.

Den till Rätten ingifna karta och beskrifning öfver jernvägen skall

jemte inskrifningsboken af Rätten förvaras.

20 §.

Öfver ärenden enligt denna lag skall hos Rätten särskildt protokoll

föras. Till protokollet göres i inskrifningsboken hänvisning genom införande

af den § i protokollet, hvari ärendet förekommer.

För hvarje år sände Rätten detta protokoll in till Hofrätten inom

utgången af nästa månad. Har ärende, som nämndt är, icke förevarit,

göre Rätten inom samma tid derom anmälan hos Hofrätten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

ÖfvergångsstadgandeH.

21 §.

Vill aktiebolag, som enligt af Konungen faststäld bolagsordning är

bildad^ i ändamål att anlägga jernväg och hvilket förr än denna lag

trädt i kraft förvärfvat någon del af jernvägens område i enlighet med

gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, lata inskrifva den till jernvägen hörande jord och sin eganderätt

till jernvägen; och säger bolaget sig icke häfta för lösen eller köpeskilling

för jorden men ej kunna fullgöra hvad i 4 § 1 mom. stadgas

såsom vilkor för anteckning i lagfartsprotokollet af jorden såsom hörande

till jernvägens område, då må bolaget, på sätt nedan sågs,

styrka sin eganderätt till jorden, samt att den ej häftar såsom pant för

fordran.

22 §.

Jernvägsaktiebolag, som af den rätt, hvarom i 21 § sägs, vill sig

begagna, åligger att till hvarje Rätt, under hvilken jernvägens område

lyder, ingifva, jemte karta, af landtmätare bestyrkt uppgift å den till

jernvägen hörande jord, som inom Rättens domvärjo är belägen, samt

å de tomter, hemman eller lägenheter, från hvilka denna jord är afskild,

eller hvilka deri ingå. Bolaget inlemne ock uppgift å de fång, hvarigenom.

jorden blifvit förvärfvad, samt bevis, att i det uppgifna området

icke ingår annan mark än som för jernvägen och dess drift är

erforderlig.

De närmare föreskrifterna angående detta bevis meddelas af Konungen.

23 §.

Rätten utfärde derefter offentlig stämning å okände egare af jord,

hörande till jernvägens område, eller innehafvare af panträtt i sådan

jord att sist före klockan tolf å viss dag efter ett år muntligen eller

skriftligen anmäla sin egande- eller panträtt.

Stämningen varde å Rättens dörr anslagen ett år före inställelsedagen

och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången tio

och tredje gången sist fyra månader innan den dag inträffar. Rätten

insände ock stämningen till Konungens Befallningshafvande, hvilken har

att ofördröjligen intaga densamma i länskungörelserna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

24 §.

Uraktlåter egare af jord, hörande till jernvägens område, eller innehafvare

af panträtt i sådan jord att sin rätt å den i stämningen utsatta

inställelsedagen anmäla, och har han den ej heller förut anmält,

hafve förlorat sin talan, så vidt den inverkar på deras rätt, hvilka i

jernvägen hafva inteckning för fordran.

25 §.

Varder ej inom den tid, som i stämningen blifvit utsatt, eganderätt

eller panträtt anmäld, eller visar jernvägsaktiebolaget, att anmäld

eganderätt eller panträtt icke vidare är emot detsamma gällande, förklare

Rätten i fråga om den jord, som enligt 22 § blifvit uppgifven,

att inskrifning deraf må sökas vid den i 2 § omförmälda Rätt, och anteckne

jorden såsom tillhörande jernvägens område, hvarefter om inskrifning

af jorden och eganderätten till jernvägen gäller hvad i 4 §

2 mom. stadgas.

Då ny egare söker lagfart å sålunda inskrifven jernväg, skall förre

egarens laga åtkomst anses styrkt, der det visas att hans eganderätt

blifvit inskrifven, som nu är sagdt.

26 §.

Har någon fordran hos aktiebolag, som eldigt af Konungen faststäld

bolagsordning är bildadt i ändamål att anlägga jernväg, ''hvarom i

1 § sågs, och har den fordran tillkommit innan denna lag trädt i kraft,

då må, der borgenären för sin fordran söker inteckning i jernvägen

inom sex månader efter det kungörelsen om förordnande af den i 2 §

omförmälda Rätt är vorden utfärdad, och ansökningen tillika är till

Rätten ingifven före utgången af år 1880, inteckningen beviljas, ändå

att gäldenären den ej medgifvit.

27 §.

Sökes inteckning enligt 26 ''§, skall jernvägsaktiebolaget öfver ansökningen

höras; och galle angående förfarandet dervid samt i fråga

om invändning, som af bolaget göres mot sökandens fordran, hvad i 5,

6, 7, 8, 9 och 10 §§ i förordningen om inteckning i fast egendom den

16 Juni 1875 stadgas.

Är inteckning sökt för fordran, hvarför sådan säkerhet ej utfäst

varit, hafve gäldenären våld betala, när han vill, ändå att förfallotiden

ej inne är.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

28 §.

Finner Rätten, efter bolagets hörande fordran vara sådan, att inteckning

må beviljas efter ty i 26 § sägs, men äro ännu icke den till

jernvägen hörande jord och bolagets eganderätt till jernvägen inskrifna,

förklare Rätten inteckningsansökningen hyllande i afbidan på sådan inskrifning.

Varder ej inteckningsansökning, som förklarats hvilande, fullföljd

inom ett år, efter det kungörelse om inskrifningen, som i 4 § 2

mom. sägs, blifvit tredje gången i allmänna tidningarna införd, vare

ansökningen förfallen.

29 §.

Då inteckningsansökan enligt 26 § göres eller ansökning afslås eller

förklaras hvilande, göre Rätten derom anteckning i inskrifningsboken.

När på sådan ansökan inteckning beviljas, galle om inteckningens

införande i inskrifningsboken hvad i 5 § stadgas.

30 §.

Inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta eller graverade

obligationer, skall anses vara sökt, då innehafvare af en utaf obligationerna

söker enligt 26 § inteckning för sin fordran. Fullföljes hvilande

inteckningsansökan af innehafvare utaf en obligation, galle sådant

för hela det lån, hvartill obligationen hörer.

31 §•

klar ansökan om inteckning till säkerhet för lån, upptaget mot tryckta

eller graverade obligationer, förklarats hvilande, läte Rätten kungörelse

derom ofördröjligen införas i allmänna tidningarna tre gånger.

Lag samma vare, då inteckning till säkerhet för sådant lån blifvit

faststäld; och vare innehafvare af obligation hörande till lånet berättigad

att, då han hos Rätten obligationen företer, få den försedd med bevis

om den beviljade inteckningen.

32 §.

Har ej aktiebolag, som eger sådan jernväg, som i 1 § sägs, inom

två månader, efter det denna förordning trädt i kraft, hos Konungen

gjort ansökan om förordnande af domstol att upptaga frågor angående

inteckning i jernvägen, utfärdar Konungen sådant förordnande på begäran

af borgenär, hvars fordran tillkommit innan denna lag blef gällande.

33 §.

Fullgör ej jernvägsaktiebolaget ofördröjligen hvad för vinnande af

Bill. till Biksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

inskrifning af bolagets eganderätt till jernvägen är föreskrift., ege Rätten

på framställning af sådan fordringsegare, som i nästföregående §

sägs, genom vite, minst femhundra kronor, tillhålla ledamöterne i bolagets

styrelse att fullgöra hvad på dem beror för att inskrifningen må

varda verkstäld.

34 §.

Öfverlåter jernvägsaktiebolaget, efter det denna lag trädt i kraft,

jernvägen till annan, och sökes inom den i 26 § stadgade tid inteckning

för sådan fordran, som i nämnda § sägs, då utgör öfverlåtelsen

ej hinder för inteckningens beviljande.

35 §.

År inteckning inom den i 26 § stadgade tid sökt till säkerhet för

fordran som i nämnda § sägs, och har under samma tid, men innan inteckningen

söktes, konkurs uppstått, vare ändock inteckningen gällande.

Lag samma vare, då konkurs börjas samma dag inteckningen söktes eller

inom en månad derefter.

36 §.

År ansökan om inteckning för fordran enligt 28 § förklarad hyflande,

och varder, förr än inskrifning af den till jernvägen hörande jord

skett, jernvägen efter utmätning såld å offentlig auktion eller under

konkurs i den ordning konkurslagen bestämmer, skall fordringen utgå

ur köpeskillingen med samma rätt, som vore inteckningen beviljad.

37 §.

Inteckning i jernväg för fordran, som i 26 § sägs, skall, der inteckningen

blifvit sökt inom den i samma § stadgade tid, gälla framför inteckning

i jernvägen för annan fordran, ändå att den inteckning äldre är.

Hafva flere borgenärer för fordringar, som tillkommit innan denna

lag gällande blef, sökt inteckning i jernvägen inom den i nämnda § stadgade

tid, ege lika rätt; dock att, der i förbindelse, som sålunda blifvit

intecknad, förbehåll finnes om bättre rätt för annan borgenär, och sådan

borgenär inom tid, som sagd är, sökt inteckning i jernvägen, brist för

den borgenär fylles af hvad belöper å den intecknade förbindelse, deri

dylikt förbehåll finnes intaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inskrifningslbok

för

N. N. J e r n v ä g.

N. N. Rådstufvurätt enligt Kongl. Kungörelsen den .... 1879

förordnad att upptaga frågor angående inteckning i denna jernväg.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

N. N.

Eganderätt.

fe!

0

B

3

CD

I-i

Den till jernvägen hörande jord och dagen,

då inskrifning deraf skett.

0

3

3

CD

Egarens namn och dagen, då

eganderätten blifvit inskrifven.

W

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jernväg,

45

Pant- och förmånsrätt.

Nummer.

Dagen, då ansökningen blifvit gjord, be- loppet af fordran och beskaffenheten af

derför utfärdad förbindelse.

Rättens åtgärder och dagen derför

jemte anmärkningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7, 13, 14

och 15 §§ Handelsbalken.

7 §•

Häfver någon sådant bilbref, som i sjölagen beskrifvet är; ege han

förmån i skeppet, så ock i godset, då skeppsfolk betaldt är, som i 5 §

är sagdt. Dernäst gånge det lån ut, som skeppare på bodmeri tagit;

kåfve ock det yngre bil- eller bodmeribref företräde för det äldre. Gifver

någon förlag, att dermed drifva bergsbruk eller andra sådana verk;

njute förlagsman förmån till det som dermed tillverkadt är. Frakt, som

förvaltning af jernväg, i följd af samtrafik, uppburit för annan jernvägs

räkning, tages derefter ut ur gäldenärens lösa egendom, der ej frakten

stått inne längre än fyra månader.

13 §.

Om företräde till betalning för fordran, för hvilken i jernväg inteckning

är beviljad eller förmånsrätt inskrifven, galle hvad särskild! är

stadgadt.

14 §.

Borgenär, som efter 4 § eger förmånsrätt i allt det gods, löst eller

fast, som gäldenären tillhörer, må ej njuta rätt till det, hvaruti andra

särskild, fast lägre, förmånsrätt hafva, för mera än som i den öfriga

egendomen brister: och fy lies bristen efter ordningen af de andras förmånsrätter,

så att den lägre viker förr, än den som högre är; dock ege

ej förmånsrätt efter 4 § rum i fast egendom, så länge lös egendom finnes

att tillgå.

15 §.

1 mom. Räcker gäldenär egendom för desse borgenärer ej till;

njute då de, som lika rätt med hvarannan hafva, betalning hvar i förhållande

till sin fordran.

2 mom. De, som hafva förmånsrätt endast i visst gods, njute, för

hvad deri brister, ej bättre rätt än andre borgenärer, efter hvad i

16 § sägs.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862.

4 §-

1 mom. År gäldenär köpman, och visas sådana omständigheter, på

grund hvaraf antagas kan, att han öfver en vecka sina betalningar instält;

då ege borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är, söka, att

gäldenärs egendom afträdas må. Har borgenär genom Notarius publicus

eller i vittnens närvaro uppmanat köpman att betala klar och förfallen

gäld, och är den gäld icke inom en vecka derefter gulden; då ege ock

den borgenär söka, att gäldenärs egendom till konkurs afträdas skall.

2 mom. Borgenär, som för sin fordran har inteckning i jernväg

eller förmånsrätt i jernväg inskrifven, på sätt särskildt är stadgadt, ege

söka att gäldenärens egendom till konkurs afträdas skall, då jernvägen

blifvit för annans fordran utmätt eller då gäldenären afhändt sig eller

för annan borgenärs fordran lemnat såsom pant till jernvägen hörande

rörlig materiel eller inventarier i den omfattning, att skälig anledning

är att befara, att återstående materiel och inventarier ej blifva för jernvägens

drift tillräckliga.

5 §•

Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar; vare den

ansökning utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller inteckning;

ege ej heller den rätt i 2 och 3 §§ samt i 4 § 1 mom. omförmäld är,

der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af

hans fordran otillräcklig är.

Förslag till förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning

af vissa jernvägar.

1 §•

Jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande

af erforderlig mark enligt gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof, må ej delvis utmätas. Ej

heller må rörlig materiel eller inventarier till stationer, verkstäder eller

andra byggnader, der den lösa egendom är för jernvägen afsedd och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

hörer jernvägens egare till, särskilt utmätas. Utmätes jernvägen, skall

sådan lös egendom tillika i mät tagas.

2 §.

Utmätningsman i den ort, der jernvägens egare har sitt bo och

hemvist, eger verkställa utmätning af hela jernvägen, tillika med den

lösa egendom, som i 1 § sägs.

3 §.

Då utmätningsmannen, till följd af hvad i 85 § Utsökningslagen

stadgas, hos öfverexekutor gjort anmälan om utmätning af jernvägen,

läte öfverexekutor genast införa kungörelse om utmätningen i allmänna

tidningarna äfvensom i länskungörelserna.

4 §.

Auktion å jernvägen tillika med den lösa egendom, hvilken, på

sätt i 1 § sägs, blifvit jemte jernvägen utmätt, skall förrättas af öfverexekutor;

och gånge den lösa egendomen i samma utrop som jernvägen.

5 §•

Om betalning af köpeskillingen galle hvad stadgadt är i fråga om

köpeskilling för utmätt fast egendom, och skall köpeskillingen skiftas

emellan jernvägen och den lösa egendomen efter de vid utmätningen å

dem satta värden.

Vid fördelning af den å jernvägen belöpande andel i köpeskillingen,

varde ock hvad å den lösa egendomen faller af öfverexekutor fördeladt;

och skall vid fördelningen af köpeskillingen för lösegendomen

utdelning enligt förmånsrättsordningen beräknas för hvad af inteckningshafvares

fordran icke kan ur köpeskillingen för jernvägen utgå, ändå

att för den fordran utmätning ej skett. I öfrigt galle i fråga om inteckningshafvares

rätt till utdelning jemväl ur denna köpeskilling hvad

om rätt till utdelning ur köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom

för deri intecknad fordran är stadgadt.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 3 § i förordningen den

4 Mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning.

3 §•

Afbetalning å hufvudstol eller räntebetalning, som af gäldenär,

eller med hans vetskap, gjord är, så ock annat gäldenärs erkännande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

af fordringens tillvaro, galle såsom hade fordringen hos honom bevakad

blifvit. Inteekningsförnyelse kåfve ock lika verkan emot egare af den

intecknade egendomen: vill borgenären hålla talan emot annan öppen;

bevake då sin fordran mot denne, såsom i 1 § sägs.

Fordran, till säkerhet för hvilken inteckning, på sätt särskildt stadgadt

är, blifvit faststäld i jernväg, vare gällande mot egare af den intecknade

jernvägen, ändå att den fordran ej så bevakad blifvit, som i

1 § sägs.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 8 § i förordningen

angående lagfart å fång till fast egendom den 16 Juni 1875.

8 §•

Sökes lagfart å egendom, som till ny egare öfvergått innan föregående

egare, hvilken varit skyldig att med sitt fång lagfara, sådant fullgjort,

må lagfart å sista fånget ej beviljas förr än med förre egarens

fång blifvit lagfaret.

Har det fång, hvarmed lagfaras skall, skett i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller

om ändring eller utrifning af vattenverk, vare för lagfarts beviljande ej

af nöden att med föregående fång lagfares, eller att åtkomst styrkes, på

sätt i 7 § är föreskrifvet.

Hvad särskildt skall iakttagas vid lagfart å jord, som blifvit inskrifven

såsom tillhörande jernvägs område, derom galle hvad i lagen

angående inteckning i jernväg stadgas.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen

angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.

16 §.

Jord, hvilken blifvit, på sätt särskildt stadgas, i lagfartsprotokollet

antecknad såsom hörande till jernvägs område, må ej intecknas enligt

denna lag. Ej heller må jernväg, kanal eller annan dermed jemförlig

anläggning, hvartill marken till större eller mindre del blifvit förvärfvad

enligt gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, med inteckning enligt denna lag belastas, ändock att sådan

anteckning, som nu är sagd, om den till jernvägen hörande jord ej skett.

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd,

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å

Stockholms slott Fredagen den 21 Mars 1879,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

tians Excellens Iterr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern,

Malmström,

Justitieråden: Rabe,

Wedberg.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde

i underdånighet:

Att, sedan Kongl. Maj:t den 11 sistlidne Februari behagat i nåder

förordna, att Högsta Domstolens underdåniga utlåtande skulle, för det

ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, infordras öfver särskilda af

utsedde komiterade upprättade förslag till lag om inteckning i jernväg

och dermed sammanhang egande författningar, hade Högsta Domstolen

i ärendet afgifvit yttrande, sådant detsamma finnes intaget i Högsta

Domstolens protokoll den 3 innevarande månad; och tillkännagaf Herr

Statsministern att han, som funnit de i Högsta Domstolen emot särskilda

detaljbestämmelser i förslagen framstälda anmärkningar böra föranleda

till en i vissa delar förändrad lydelse af dem, i öfverensstämmelse

dermed låtit verkställa erforderliga ändringar i desamma.

Sedan Herr Statsministern härefter redogjort för innehållet af såväl

komiterades förslag, med de i Högsta Domstolen deröfver afgifna yttranden,

som de af Herr Statsministern öfversedda förslagen, yttrade Herr

Statsministern:

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

»Beträffande förslaget till lag om inteckning i jernväg hafva förslagets

hufvudgrunder af Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnats

utan anmärkning.

Endast af en ledamot har i sådant afseende blifvit anmärkt, att

stadgandena angående såväl lagfart som inteckning i fråga om jernvägar

borde i en enda författning sammanföras; att nämnda båda slag af ärenden

borde med afseende å jernvägarne af en och samma domstol handläggas,

samt att sådana jernvägsbolag, hvilka tillkomma efter det den

ifrågasatta lagstiftningen trädt i kraft, kunde förklaras berättigade att i

stället för att sjelfva direkt styrka sin eganderätt få genom ediktalstämning

kallelse utfärdad å dem, hvilka förmena sig ega anspråk på

någon jernvägens jord, att inom viss tid vid talans förlust anmäla sådant

anspråk, hvarigenom förslagets stadgande om förmånsrätt i jernvägarne

under byggnadstiden antogs kunna uteslutas. Då likväl lagfartsfrågornas

öfverflyttning till en specialdomstol för jernvägarne icke ovilkorligen

påkallas för ett lämpligt ordnande af dylika anläggningars

pantsättning, samt, på sätt af en annan bland Högsta Domstolens ledamöter

blifvit anmärkt, under nuvarande förhållanden ett fullständigt

grundbokssystem för jernvägarne icke är möjligt att genomföra, och i

allt fall öfverflyttningen af inteckningsfrågor angående servituter från

fora rei sitas till inteckningsdomstolen för jernvägen — hvarigenom till

exempel frågan om inteckning af en servitut i Dalarne skulle kunna

komma att behandlas af Rådstnfvurätten i Göteborg eller Stockholm —

torde vara förenadt med bestämda olägenheter, synes mig förslagets

anordning, som bibehåller lagfartsfrågorna vid de domstolar dit de för

det närvarande höra, vara att föredraga. På det sätt, förhållandet emellan

lagfart och inskrifning i fråga om jernvägens område blifvit i förslaget

ordnadt, böra några rättskollisioner emellan lagfarts- och inteckningssökande

icke vara att befara, och den kostnad och det besvär, som genom

lagfartens bibehållande vid de vanliga domstolarne tillskyndas jernvägsegarne,

blifva obetydliga, om på sätt afsedt är stadgande i administrativ

väg utfärdas derom, att all inom samma tingslag eller stad belägen

jord, som tillhör en jernvägs område, skall i lagfarts- eller fastighetsboken

antecknas på ett särskildt upplägg för jernvägen, då jernvägsegaren

sålunda blott behöfver lösa ett enda lagfartsbevis vid hvarje

domstol, inom hvars område någon del af jernvägen är belägen.

Den ifrågasatta utsträckningen af ediktalstämningen såsom det i lag

föreskrifna sätt, hvarpå egare af jernväg för framtiden skall förskaffa sig

eganderätt till jernvägen, utan att på samma gång föreslagits några stadganden

egnade att förebygga missbruket af en dylik rättighet, måste

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

ock möta betänkligheter. Enligt det af nämnde ledamot uppgjorda utkast

till förordning i ämnet skulle jernvägsegaren, utan att styrka någon

åtkomst till jernvägens område eller ens uppgifva att han för detsamma

erlagt liqvid, få stämning utfärdad å alla dem, som förmena sig hafva

anspråk på egande-, pant-, nyttjande- eller servitutsrätt till jord, hörande

till jernvägens område, att inom viss tid anmäla sina anspråk vid förlust

af all vidare talan derå.

Ett dylikt stadgande står icke blott i strid med de grundsatser,

hvarpå vår lagstiftning om sakrätternas förvärfvande hvilar, utan går

vida längre än hvad till och med de strängaste grundbokssystem föreskrifva;

och, då detsamma icke kan anses nödigt för åstadkommandet

af en lagstiftning angående inteckning i jernväg, torde man åtminstone

för närvarande böra stanna vid den användning af ediktalstäinningen,

som i förslaget förekommer. I denna utsträckning och såsom ett öfvergång

sstadgande synes nemligen dess användning kunna försvaras genom

det behof, som för de redan belintliga jernvägarne förefinnes, att erhålla

reda i fråga om deras eganderättsförhållanden, en reda, hvilken, i följd

af det sätt hvarpå de blifvit egare till sitt område, näppeligen på något

annat sätt står att vinna. Men detta skäl bortfaller helt och hållet

med afseende å framtida jernvägsanläggningar, hvilkas egare utan svårighet

vid förvärfvandet af jernvägens område kunna iakttaga lagliga former

och hvilka enligt nu gällande lagstiftning angående lagfart äro

skyldige att med sina fång lagfara.

Icke heller skulle genom den ifrågasatta utsträckningen af ediktalstämning

förslagets stadganden om möjlighet att under byggnadstiden

medgifva förmånsrätt i jernvägen blifva obehöfliga. Äfven med användande

af ediktalstämning måste nemligen, vid det förhållande att jernvägens

område först under fortgången af jernvägsanläggningen blifver

bestämdt, och eganderätten dertill oftast först efter arbetets fullbordan

förvärfvas, en längre tid från företagets början förflyta innan inskrifning

af jernvägens område finge ske; och, derest efter stämningen några anspråk

komme att anmälas, blefve denna tid helt säkert utsträckt till flera

år efter det arbetet blifvit fullbordadt. Under hela arbetstiden och

mången gång långt efteråt qvarstår sålunda, äfven om ediktalstämning

finge användas, för egaren behof att kunna lemna annan säkerhet i jernvägen

än inteckning.

Två af Högsta Domstolens ledamöter hafva ansett, att Stockholms

Rådstufvurätt skulle i lagen bestämmas såsom inteckningsdoinstol för

alla jernvägar. Men då härigenom nämnda domstols göromål, i synnerhet

under den tid, som närmast följde på lagens trädande i kraft, kunde

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

blifva i högst betydlig mån förökade, samt en sådan anordning jemväl

för ett ej ringa antal af jernvägsegarne och inteckningssökande komme

att medföra ökadt besvär, synes mig förslagets stadgande att inteckningsdomstol

för hvarje jernväg skall af Konungen på ansökan af jernvägens

egare böra bibehållas.

Då den af komiterade ifrågasatta förmånsrätt för medel, som förvaltning

af jernväg med anledning af samtrafik uppburit för annan jernvägs

räkning, icke står i något oskiljaktigt sammanhang med frågan om

inteckning i jernväg till säkerhet för fordran, och betänkligheter vid en

sådan förmånsrätt blifvit af Högsta Domstolens fleste ledamöter uttalade,

hemställer jag, att frågan om förmånsrätt för samtrafiksmedel icke för

det närvarande må föranleda till någon framställning till Riksdagen,

utan bestämmelserna derom ur förslagen uteslutas.

I öfrigt tillåter jag mig att rörande grunderna för förslagen hänföra

mig till den promemoria, som af komiterade blifvit aflemnad, samt

till de för ändringar i de remitterade förslagen inom Högsta Domstolen

anförda skäl, och får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes besluta att, i öfverensstämmelse med de öfversedda förslagen,

medelst nådig proposition till Riksdagens antagande öfverlemna

förslag till:

Lag om inteckning i jernväg;

Förordning angående förändrad lydelse af 4 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862;

Förordning om särskilda föreskrifter angående utmätning af vissa

jernvägar; och

Förordning angående förändrad lydelse af 16 § i förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875.»

Justitieråden Rabe och Wedberg åberopade sina vid förslagens

granskning i Högsta Domstolen afgifna yttranden i de delar, hvari det

nu framlagda förslaget till proposition afveke från de af Justitieråden uttalade

åsigter.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Herr Statsministern

hemstält; och skulle till följd häraf till Riksdagen

aflåtas nådig proposition af innehåll bilagan till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

E. Adlerstråhle.

Bill. till Rikscl. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.