Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880

563 sidor, varav 526 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 526 av 563 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1880:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

1

KONGrL. MAJ.TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

K iks cl a, g* e n,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1880.

Jemlik grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof. F b

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglermgsperiod

af statsverkets inkomster. n

o “u innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

pa följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Samt. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Ordinarie inkomster:

Ränta ....................................................................................... kronor

Tionde.........................................................................................

Arrendemedel......................................................... ®

Bergverkstionde............................................ ®

Mantalspenningar.................................................................... *

Bötesmedel.............................................................................. ”

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.................... »

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................... »

Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »

Vakansafgifter af bergslag................................................... »

Trosspassevolansafgift........................................................... »

Båtsmansvakansafgift ............................................................ »

Båtsmansbeklädnadsmedel ......... »

Kontrollstämpelmedel ............................................................ >''

Fyr- och båkmedel .............................................................. »

Telegrafmedel.................................... »

Jernvägstrafikmedel ............................................................. *

Skogsmedel ........................................................................... *

Extra uppbörd ....................................................................... *

säger 18,000,000: —;

4,470,000: —,

1,648,000: —,

2,500,000: —,

7,000: —,

640,000: —,

260,000: —,

350,000: —,

76,000: —,

125,000: —,

20,000: —,

20,000: —,

26,000: —,

75,000: —,

68,000: —,

20,000: —,

1,000,000: —,

1,330,000: —,

4.000. 000: —,

1.000. 000:

365,000: —,

Bevillning ar:

Tullmedel ..............................................................................

Postmedel .................................................................................

Stämpelpappersinedel ...........................................................

Bränvinstillverkningsafgift ...................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................

Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning

1,500,000 kronor) ........................................................

säger 53,330,000: —;

kronor 24,700,000

» 5,000,000

» 3,100,000

» 15,000,000

» 30,000

» 5,500,000:

summa kronor 71,330,000:

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 31

december sistlidna år och den 9 innevarande månad lemna närmare upplysning,

föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning följande ändringar:

då afskrifning af ränta fortgår ej mindre å de till statsverket indragna

boställen, som för dess räkning utarrenderas, än äfven å de landsstatsbo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

ställen, som fortfarande få af löntagarne bibehållas, finner Kongl. Maj:t inkomsttiteln

ränta, som i medeltal för åren 1876—1878 uppgått till 4,453,734

kronor, icke böra beräknas högre än till 4,400,000 kronor;

då å sistnämnda boställen jemväl afskrifning af tionde eger rum, anser

Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas 3,000 kronor lägre, eller till

1.645.000 kronor;

då uti arrendemedlen, som för år 1878 utgjorde 2,615,316 kronor, är

att motse tillökning genom indragning till statsverket af sådana militieboställen,

som en del löntagare ega rättighet att bibehålla intill 1880 års utgång,

samt jemväl, ehuru i mindre betydande mån, genom indragning af

åtskilliga landsstatsboställen, anser Kongl. Maj:t dessa medel kunna beräknas

till 2,900,000 kronor;

med hänsyn till fortgående stegring i den från Sala bergslag inflytande

bergverkstionden torde denna inkomsttitel kunna beräknas till 10,000 kronor;

dä kontrollstämpelmedlen från år 1874 ständigt nedgått, anser Kongl.

Maj :t dessa medel, som för år 1878 utgjorde omkring 20,000 kronor, icke

böra beräknas högre än till 18,000 kronor;

då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden

af nämnda trafik under år 188! kunde antagas till 15,818,250 kronor,

men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,265,000 kronor och

bidraget till trafikstatens pensionskassa till 68,250 kronor, eller sammanlagdt

11,333,250 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrajikmedlen kunna beräknas

till 4,500,000 kronor;

då inkomsttiteln extra uppbörd uti innevarande års stat beräknats till

365.000 kronor med hänsyn dertill att under året skulle till statsverket öfverlemnas

en fond af öfver 60,000 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel,

med frånräknande af berörda tillfälliga inkomst och för jemnande

af de ordinarie inkomsternas summa, böra upptagas till 297,000 kronor;

då de vid 1879 års riksdag beviljade tullförhöjningar verkat endast å

en del af årets införsel af socker, kaffe, tobak och bränvin, men tullinkomsterna

för samma år likväl uppgått till 25,000,000 kronor, föreslår Kongl.

Maj:t, under förutsättning derjemte af Riksdagens bifall till den förhöjning i

tullsatserna för tobak, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter särskild

proposition, att tullmedlen beräknas till 26,600,000 kronor;

då postuppbörden på senare tid minskats och under tiden från och

med den 1 juli 1878 till och med den 30 juni 1879 uppgått till endast

4.630.000 kronor, men tillväxt i uppbördsbeloppet är att förvänta genom

år 1879 beslutade förhöjningar i afgifterna för befordran af en del postförsändelser

och för prenumeration genom postverket af tidningar och tidskrifter,

hvilken tillväxt generalpoststyrelsen beräknat till 100,000 kronor,

anser Kongl. Maj:t postmedlen böra upptagas till 4,730,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

då stämpelpapper smedlen "för år 1878 uppgått till 2,282,656 kronor och

för åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2,341,623 kronor, samt den tillökning

i beloppet, som uppkommer genom den i sammanhang med löneregleringen

för eu del landsstatstjenstemän beslutade förhöjningen i stämpelafgiften,

antagligen utgör 600,000 kronor, anser Kongl. Maj:t stämpelpappersmedlen

böra beräknas till 2,900,000 kronor;

då tillverkningen af bränvin under de sist förflutna fem åren utgjort

i medeltal 16,960,000 kannor och under de sista tio åren 16,710,000 kannor,

och den minskade tillverkningen under år 1879 icke kan tillskrifvas

ensamt den, samma år beslutade förhöjningen i tillverkningsafgiften, utan

måste anses bero på andra tillfälliga förhållanden, föreslår Kongl. Maj:t att

bränvinstillverkning saf giften beräknas till 14,800,000 kronor, motsvarande en

tillverkning af 14,800,000 kannor;

då hvitbetssockertillverkningsafgiften under de senare åren betydligt nedgått,

anser Kongl. Maj:t densamma icke böra upptagas högre än till 20,000

kronor; och

då allmänna bevillningen, som för år 1878 uppgått till 4,268,888 kronor,

i medeltal för åren 1876—1878 utgjort 4,245,453 kronor, anser Kongl. Maj:t,

under förutsättning att särskild tilläggsbevillning varder af Riksdagen beviljad

jemväl för år 1881 och att nu gällande grunder för bevillningens utgörande

bibehållas, denna inkomsttitel, tilläggsbevillningen inberäknad, kunna

upptagas till 5,600,000 kronor.

Telegrafmedlen hafva visserligen under de senaste tio åren nedgått och

komma för år 1879 att icke obetydligt understiga det beräknade beloppet;

men under den förutsättning, som i protokollet öfver finansärenden för den

31 december sistlidna år är omförmäld, anser Kongl. Maja telegrafmedlen

kunna för år 1881 beräknas till enahanda belopp, hvartill de finnas upptagna

i innevarande års stat, eller 1,330,000 kronor.

Med iakttagande af ofvan nämnda ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning, erhåller eu tablå öfver statsverkets

för år 1881 beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ........................................................... kronor 4,400,000: —,

Tionde ................................................... » 1,645,000: —,

Arrendemedel ............................................. » 2,900,000: —,

Bergverkstionde.................................... » 10,000: —,

Mantalspenningar...................................... » 640,000: —,

Bötesmedel................................................... » 260,000: —,

transport kronor 9,855,000: —,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1880.

9,855,000: —

transport kronor

Kavalleriregementenas hästvakansspan
mål.

........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter..................

Vakansafgifter af nyroterad jord ......

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Halland .........................

Vakansafgifter af bergslag.....................

Trosspassevolansafgift.............................

Båtsmansvakansafgift ..............................

Båtstnansbeklädnadsmedel .....................

Kontrollstämpelmedel .............................

Fyr- och båkmedel ...............................

Telegrafmedel.............................................

Jernvägstrafikmedel .................................

Skogsmedel .............................................

Extra uppbörd ..........................................

Bevillning ar:

))

350,000

»

76,000

))

125,000

))

20,000

_

))

'' 20,000

»

26,000

))

75,000

))

68,000

—

»

18,000

))

1,000,000

—

))

1,330,000

—

))

4,500,000

—

))

1,000,000

—

))

297,000

—

mr:

nor

26,600,000

_

))

4,730,000

—

))

2,900,000

—

))

14,800,000

))

20,000

—

))

5,600,000:

, 18,760,000: —;

, 54,650,000: —;

Tullmedel .................................................. i<r

Postmedel ..................................................

St ampel pappersmedel .............................

Bränvinstillverkningsafgift.....................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........

Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning

.................................

o _ tillsammans kronor 73,410,000: —.

^aJ-l föreslår vidare, att Riksdagen mätte af riksbankens vinst

för år 1879 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1881, å tid som af

Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,300,000 kronor.

• Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, nämnda vinstmedel,

................................................................................... kronor 1,300,000: —,

läggas till statsverkets ofvan beräknade inkomster ... » 73,410,000: _,

så utvisar summan, ............................................................... kronor 74,710,000: —

det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Första ImfviKititelu,

innefattande anslagen till kongl. hot- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstat^................................................................. kronor 1,094,900: —,

» kongl. slottsstaten ........................................................... »_128,100: ;

tillsammans kronor 1,218,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hiifviidtitelii,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar .................................................................................... kronor 3,739,768. 46,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag,

......................................................................... ”_231: 54;

summa kronor 3,740,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t ingen annan ändring än

att, i öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför

Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll, den 31 december sistlidna år

öfver finansärenden och den 9 innevarande januari öfver justitiedepartementsärenden,

omförmälas, anslagen till hofrätterna med underlydande justitiestater

måtte ökas: för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat

med 239 kronor 50 öre, för Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat

med 214 kronor 57 öre och för hofrätten öfver Skåne och Blekinge med

derunder lydande justitiestat med 64 öre, samt utföras och beräknas sålunda:

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

anvisning i kontant........................................

indelning och dermed jemförlig anvisning,

friheter............................................................

ersättningar ..................................................

................ kronor

572,826: —,

förslag:

))

255: —,

))

29:

summa kronor

573,110: —;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

anvisning i kontant...............................■_............................

indelning och dermed jemförlig anvisning, fl

friheter ..........................................................

kronor 510,020: —,

ersättningar

»

400: —,

»

1:

summa kronor

510,421: —;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat:

anvisning i kontant................................................................... kronor 208,713:

samt att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

måtte minskas med 454 kronor 71 öre till 62,556 kronor.

Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregleringsperiod

blifva densamma som för innevarande statsreglering och

komma att utgöra................................................................... kronor 3,740,000: —.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t-, under åberopande af förenämnda protokoll

öfver justitiedepartementsärenden för den 9 innevarande januari,

dels att såsom extra anslag för år 1881 måtte under denna hufvudtitel

beviljas:

a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter.

........................................................................................ kronor 5,000: —,

b) för nya lagberedningen .................................................... » 40,000: _

c) till adjunktionsarvoden och andra kostnader, i hän- •

delse Kongl. Maj:t skulle förordna att under nästa

år en eller flere af rikets hofrätter må förstärkas

med en division utöfver det å stat uppförda antal, » 10,000: —;

summa extra anslag kronor 55,000: —;

dels ock att det belopp af tillsammans 4,159 kronor 55 öre, som under

nästlidna år blifvit förskottsvis utbetaladt till komitén för utarbetande af

förslag till stadgande!! om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar,

måtte, likasom de kostnader, hvilka för nämnda komité kunna

ytterligare erfordras, få bestridas af besparingarna å lagberedningens anslag

för föregående år, i den mån sådana besparingar härtill lemna tillgång.

En jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,

utfaller sålunda:

18S0: 1881:

ordinarie anslag 3,740,000: —, 3,740,000: —;

_»_45,000: —,_55,000: —; således ökning 10,000: —;

summa kronor 3,785,000: —; 3,795,000:—; således ökning 10,000: —.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

. Nu gällande riksstat, upptager under denna hufvudtitel 613,800 kronor,

anvisade till följande årliga eller ständiga utgifter, nemligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

I.

Kabinettskassans utgifter ..............................................

kronor

447,800: —,

II.

Iionsulskassans utgifter...................................................

))

160,000: —,

III.

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena, ....................................................................................

))

6,000: —;

tillsammans

kronor

613,800: —.

Till extraordinarie utgifter finnas anvisade...............

))

4,500: —;

summa

kronor

618,300: —.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen

öfver utrikesdepartementsärenden för den 12 december 1879

och den 9 januari innevarande år beträffande statsregleringen för år 1881,

föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Kabinettskassans utgifter:

1. departementschefen, ministern för ut
rikes

ärendena.......................................... kronor 24,000: —,

2. utrikesdepartementet ............................... » 32,190: —,

3. ministerstaten................................................ » 340,145: —,

4. militärattachéer ........................................ » 8,400: —,

5. skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................................................... » 43,065: — 447,800:__;

IT. Iionsulskassans utgifter:

1. utrikesdepartementet ................................. kronor 6,550: —,

2. konsulatembets- och tjenstemännens

aflöningar.................................................. » 140,350: —,

3. skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................................................... » 13,100: —, 160,000: —;

III. Utgifter,

som bestridas af svenska statsverket allena:

1. underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel ................................... kronor 4,200: —,

2. understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —, 6,000: —;

tillsammans kronor 613,800: —.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i

svenskt statsråd den 9 januari innehåller, att såsom extra anslag för år

1881 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» kronor 4,500.

Vid jemförelse med 1880 års riksstat finnas samtliga anslag under

denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.

Fjerde hufVudtiteln

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade:

penningar................................................................................... kronor 15,678,202: 02,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 1,485,554: 17,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: il,

oindelt spanmål, 28,888 kukikfot 4 kannor, å 2 kronor

40 öre kubikfoten ................................................ » 69,332: 16;

summa kronor 17,290,143: 46.

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade......... » 791,856: 54;

tillsammans kronor 18,082,000: —.

Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till

årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare

utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur det

inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 9 dennes förda protokoll öfver landtförsvarsärenden

samt jemväl bilagda protokoll öfver finansärenden den 31

sistlidne december, beträffande regleringen af utgifterna för år 1881 afgifva

följande förslag:

Arméförvaltningen.

Kongl. Maj:t, som anser det nu kronobagaren i Stockholm från arméförvaltningens

anslag tillkommande aflöningsbelopp, 450 kronor, böra utgå

från anslaget »till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena»,

föreslår Riksdagen att, med omfattande af denna åsigt, från anslaget till

arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen vid Stockholms utredningsförråd,

för slotts- och proviantmästaren derstädes och för kronobagaren

men deremot å anslaget »till försvarsverket till lands i allmänhet» uppföra

aflöning för

Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. Va Samt. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

en intendent vid utredningsförrådet i Stock
-

holm med arvode.......................................... kronor 3,600: —,

en förvaltare vid dito med dito..................... » 3,000: —,

en förrådsskrifvare vid dito med dito......... » 1,200: —,

en vaktmästare vid dito med dito............... » 600: —,

en slotts- och proviantmästare vid slottsoch

proviantmagasinet i Stockholm med

lön ................................ kronor 1,125: —,

skrifvarehjelp .................... » 250: —,

expenser ............................. » 50: —, » 1,425: —;

tillsammans kronor 9,825: —;

hvarjemte Kongl. Maj:t för arméförvaltningens lönereglering,

hvarom särskild proposition kommer att afgifvas,

beräknar en förhöjning i detta anslag af .................... kronor

utöfver den tillgång, som å anslaget uppstår genom förutnämnda

förrådspersonals öfverflyttande till annat anslag.

Då anslaget till arméförvaltningen

nu utgör ............................................................ kronor 118,175: —,

skulle det genom sagda förhöjning ......... _»_24,525: —

komma att uppgå till.................................... kronor 142,700: —.

Krigsskolan.

Jemlik! åberopade statsrådsprotokoll af den 31 december

1879 föreslår Kongl. Maj:t i detta anslag,... kronor 79,888: 25,

en förhöjning af ................................................ »----• 75

till .......................................................................... kronor 79,889: —.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Detta anslag föreslås, med åberopande af sistnämnda

statsrådsprotokoll, förhöjdt med.................. kronor -: 75,

hvarefter detsamma, nu ................................. »__81,48 6 : 25,

kommer att utgöra .......................................... kronor 81,487: —.

Indelta armén:

Kavalleri- och infanteriregementena.

I öfverensstämmelse med meranämnda beslut den 31

december 1879 föreslår Kongl. Maj:t, _

transport

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

11

transport

att detta anslag, under förutsättning att den, enligt

kongl. brefvet den 28 april 1863, häraf utgående ersättning

för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne

Lilla Bjlirum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads

län med sammanlagdt 240 kronor i penningar och

1,207 kubikfot 3 kannor oindelt spanmål varder å allmänna

indragningsstaten Överflyttad, beräknas sålunda:

anvisning i kontant .................................. kronor 7,100: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter ............................................. » 901,750: —,

ersättningar ......................... »_693,400: —;

summa kronor 1,602,250: —.

Då anslaget nu är utfördt med ............ » 1,589,413: 4?,

uppkomine en nominel förhöjning af ... kronor 12,83 6 : 58.

Indelta arméns aflöning sanslag.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att i detta anslag för

aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid lifregementets

grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid andra

lifgrenadierregementet, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns,

Nerikes och Vermlands regementen samt vid norra

och södra Skånska infanteriregementena bevilja en förhöjning

af................................................................ kronor 12,340:—.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

att ej mindre förhöja regeinentsintendenternas årliga

aflöning vid indelta armén såväl med tjenstgöringspenningar,

att utgå för sådan tjensteman vid rotehållsregeinente eller

corps med 900 kronor och vid rusthållsregemente eller corps

med 400 kronor, som med dagaflöning såsom kapten under

vapenöfningarne, vid värfvade armén genom ett arvode af

600 kronor; än äfven uppföra å Smålands grenadierbataljons

stat för en regimentsintendent:

lön .......................................................................... kronor 2,800: —,

tjenstgöringspenningar ....................................... » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor

förslagsvis i 60 dagar,...................................... » ISO: —;

tillhopa kronor 3,380: —;

24,526: so,

12,8 3 6 : 58;

12,340: —;

transport 49,703: 08,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 49,703: 08,

samt att af nu angifna anledning förhöja anslaget till indelta

arméns befälsaflöning med erforderligt belopp 29,620: —. 29,620: —;

Detta anslag, som nu utgör.......... kronor 4,179,676: —,

skulle genom dessa förhöjningar:

för nytt befäl...................................... » 12,340: —,

för regeinentsintendenter.................. » 29,620: —,

komma att uppgå till......................... kronor 4,221,636: —.

Yärfvade armén.

Lifgardet till häst.

I detta anslag, nu .......................................... kronor 146,345: —,

äskas förhöjning för regementsintenden
ten

med .................................................. _»_600: —

till ....................................................................... kronor 146,945: —.

Husarregementet Konung Carl XV.

Detta nu till ..................................................... kronor 188,614: 05

uppgående anslag föreslås förhöjdt för re
gementsintendentens

aflöning med............ » 600: —,

och i öfverensstämmelse med beslutet den

31 sistlidne december med ........................ .»-----: 95

till ....................................................................... kronor 189,215: —.

600:

600:

?

95;

Svea lifgarde.

Äfven här äskas

såsom arvode åt regementsintendenten . kronor 600: — 600: —;

och enligt beslutet den 31 december 1879 » •: 85, : 85;

att tilläggas anslaget ..... » 162,628: 15,

hvarigenom dess slutsumma blifver......... kronor 163,229: —.

Andra lifgardet.

För samma ändamål föreslås i detta

anslag, ................................................................. kronor 161,593: 15,

en förhöjning af....................•........................... » 600: 85, 600: 85;

hvarefter anslaget kommer att utgå med kronor 162,194: —.

transport 81,7 25 : 73,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

13

transport 81,7 25 : 73,

Vermlands fältjägarecorps.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att — under vilkor att

Riksdagen

godkänner det vid protokollet fogade förslag till ny stat

för Vermlands fältjägarecorps (bil. lit. A till förenäinnda

protokoll öfver landtförsvarsärenden af den 9 dennes);

beviljar de å anslaget till indelta arméns befälsaflöning

redan äskade medel för aflöning åt. två kaptener af 2:dra klassen

och sju löjtnanter af 2:di’a klassen;

medgifver att såväl tillämpningen af den nya staten för

Vermlands fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda

nya befälsplatser vid indelta armén må ega rum i den mån

Kongl. Maj:t pröfvar sådant vid afgång från fältjägarecorpsen

eller eljest lämpligen kunna ske; samt

likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för

meranämnda nya befäl å anslaget till indelta arméns befälsaflöning

beviljade medel må få till aflöning vid Vermlands

fältjägarecorps användas; —

anslaget till nämnda corps,

hvilket nu utgör ............................................. kronor 135,684: 50,

nedsättes till det enligt

förslagsstaten erforderliga

belopp..... kronor 123,995: so,

ökadt, enligt nådiga

beslutet den 31 sist
lidne

december, med » -: so till » 123,996: —,

hvilket skulle medföra en minskning af kronor 11,6 8 8 : 50.

Svea, Göta och Vendes artilleriregementen.

Kongl. Maj: t, som, vid bifall till nedan angående organisation

af fästningsartilleriet gjorda framställningar, vill tillse,

att garnisonskommenderingar ur indelta armén till, besättning

å Waxholm—''Oscar Fredriks borg komma att upphöra,

så snärts ådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation

fortskrider, ega rum, och bestrida de under tiden

för sådana kommenderingar erforderliga kostnader från de

medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna, föreslår:

transport 81,7 2 5: 73,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.

transport 81,725: 73,

att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande,

6 fästningskompanier må, i den mån Kongl. Maj:t

pröfvar sådant kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet

skildt fästningsartilleri;

att till en början 4 af i fråga varande kompanier måtte

få, i mån af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med

en löjtnant af lista klassen, en sergeant af lista klassen samt

tre förste konstaplar, sex andre konstaplar, tio artillerister

och volontärer, eller tillsammans 19 man i nummer;

att fästningsartilleriets stab må utgöras af:

en öfverstelöjtnant, chef,

en major, artilleribefälhafvare å Waxholm,

en sergeant af lista klass, regementskommissarie å nämnda

fästning, samt

en andre bataljonsläkare;

att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt

antal af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och

Göta artilleriregementen, dels tillsättas en förrådsförvaltare

å Waxholm;

att fästningsartilleriets personal må få åtnjuta samma

aflönings- och öfriga förmåner, som enligt gällande stater

och författningar tillkomma personalen vid fältartilleriregementena,

dock att regementsofficer vid fästningsartilleriet erhåller

lönetillägg och fourageersättning endast för en tjenstehäst;
att

öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast

i den mån sådant, utan kränkning af förvärfvade rättigheter,

pröfvas kunna ske;

att till genomförande af denna förändring må, utöfver

de nu för befintliga fästningskompanier jemte befäl anslagna

medel, ej mindre anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275

kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven

beviljas ett nytt anslag af 37,503 kronor, att tillsvidare uppföras

å artilleriregementenas anslag, för att sedermera, efter

organisationens genomförande, till vederböidiga anslag öfverflyttas;

samt

att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å

de för fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma,_

transport 81,7 2 5 : 73,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

15

transport

må af Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen af

nytt manskap och eljest med organisationens genomförande

förenade kostnader, samt till upprätthållande af garnison å

Waxholm—Oskar Fredriks borg.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med

det i protokollet öfver finansärenden den 31 december sistlidna

år antecknade beslut, att reservationsanslaget till Svea,

Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu

blifvit angående fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall,

lärer böra i riksstaten uppföras under namnet: ”artilleriet”,

och som nu utgör ....................................... kronor 1,091,965: 49,

och med nu föreslaget tillägg.............. » 37,503: —

komme att uppgå till.............................. » 1,129,468: 49,

måtte med ...................................................... » : 5g

jemnas till ............................................ kronor 1,129,469: —.

81,725: 73,

37,503:

?

51;

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån

det genom marinregementets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll

af garnisonen i Carlskrona.

Fo rtifikationen.

Till arvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier-

och en vid sappörbataljonen, äskas

i detta anslag,................................................... kronor 294,420:—,

en förhöjning af............................................... _»__1,200: —, 1,200: —;

hvilket gåfve såsom ny slutsumma........... kronor 295,620: —.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Detta anslag,.......................................... kronor 859,211: 21,

föreslås, i enlighet med beslutet den 31

december 1879, förhöjdt med .................. » -; 79 --: 79;

till ..................................................................... kronor 859,212: —.

transport 120,430: 03,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1S80.

transport 120,430: 03,

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortijikationstruppernas hästar.

Äfven i detta anslag, ........................... kronor 140,591: 20,

föreslås, jemlikt samma nådiga beslut, en

förhöjning af.........................................................»________''• so? -: 8°;

hvarefter det blifver ...................................... kronor 140,592: —.

Lega för hästar till artilleriets och fortiftkationstruppernas

exercis.

Under förutsättning att anslaget erhåller naturen af förslagsanslag,

föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att utbyta den

i detsamma nu ingående oindelta spanmål, 18,049 kubikfot

5 kannor, i förslagsvärde ä 2 kronor 40 öre kubikfoten upptagen

till 43,318 kronor 80 öre, mot ett kontant anslag, som

till slutsiffrans jemnande bestämmes till.. kronor 43,504: 26,

då anslaget, om till förenämnda summa

lägges den del, som nu utgör kontant anvisning,

................................................................. » 20,495: 74,

kommer att, med en förhöjning af 185

kronor 46 öre, sluta på.................................... kronor 64,000: —. 185: 46;

Beväringen:

Lifbeväring sregementet.

Jemlikt beslutet af den 31 december 1879 föreslås till

jemnande af anslaget, nu................................ kronor 11,431: so,

en förhöjning af ............................................... »_—so, -: so;

så att det blifver............................................... kronor 11,432: —.

Gotlands nationalbeväring.

Äfven detta anslag, .............................. kronor 200,261: 30,

föreslås jemnadt med .................................. _»____• 70 : 705

till ................................................................... kronor 200,262: —.__

transport 120,6 1 7 : 49,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

17

transport

Materielen:

För aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd

och åt slotts- och proviantmästaren derstädes föreslås

anslaget förhöjdt med................................. kronor 9,825: ——

samt, enligt beslutet den 31 december

1879, ökadt med................................. » : 53,

hvarefter det, som nu utgår med ......... » 2,109,090: 47,

uppbringas till................................................ kronor 2,118,916:—.

Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och

Vermlands fältjägarecorps.

Anslaget, ........................................................... kronor 304,062: 92,

föreslås jemnadt med .................................... » --: 08

till ...................................................................... kronor 304,063: —.

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,

som nu utgör..........................

......................... kronor

88,000: —,

nedsättes med...........................

........................... i)

38,000: —

till .............................................

50,000: —.

120,617: 49,

9,825:

sb;

08:

Inqvartering skostnader i Stockholm.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta an
-

slag, ....................................................................... kronor 57,500:—,

med ...................................................................... » 1,900: —

minskas till ........................................................ kronor 55,600: —.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Anslaget, .............................................................. kronor 46,391: 50,

föreslås jemnadt med ..................................... » -——: so -: 50;

till .......................................................................... kronor 46,392: —.

0 Diverse anslag:

Ålder stillägg.

Kongl. Maj:t föreslår, att anslaget ..

med .....................................................................

.. kronor

»

3,500: —

6,500: —

6,500: —;

höjes till ..........................................................

.. kronor

10,000: —.

transport 136,943: eo,

3

Bih. till RiJcsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 136,943: eu,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen

m. fl. verk.

Kongl. Maj:t föreslår en förhöjning af kronor 6,230: — 6,230: —;

i anslaget, som nu utgör................................. » 8,770:—,

så att detsamma kommer att utgöra .........kronor 15,000: —.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma före
-

slås detta anslag, som nu ä

r uppfördt till kronor 4,354: 56,

förhöjdt med .............................

............................ » 271: 44

271: 44;

till................................................

............................ kronor 4,626: —.

Disciplinkompaniet.

Kongl. Maj:t föreslår ej mindre att det till fyllnad i aflöning

vid disciplinkompaniet erforderliga belopp, 4,833 kronor,

måtte få för år 1880 och framdeles varda anvisadt att utgå

från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad och

underhåll, än äfven att sistnämnda anslag minskas med 20,000

kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet kommer

att utgöra:

bestämdt anslag................................................... kronor 10,938: —,

förslagsanslag ...................... » 69,062: —;

tillhopa kronor 80,000: —. _

Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen

utgör således ............................................................................. kronor 143,445 04.

Om derifrån dragés summan af ofvan föreslagna nedsättningar

i

anslaget till Yermlands fältjägarecorps... kronor 11,6 8 8 : 50,

anslaget till underhåll af sängkläder in. m.

vid mötesplatserna.................................... » 38,000: —,

anslaget till iriqvarteringskostnader i

Stockholm .................................................. » 1,900: —,

anslaget till disciplinkompaniet.................. » 20,000:-—, 71,588: 50,

kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till................................................................... kronor 71,8 5 6 : 54,

transport 71,856: 54,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.

19

transport 71,8 5 6: 54,

hvilken tillökning dock mer än täckes af de sedermera ej

längre behöfliga å extra stat uppförda anslagen:

till arméförvaltningen....................................... kronor 29,890: —,

till ersättning för garnisonskommenderin
gar,

i medeltal ..........................................._»__44,879: 40;

tillhopa kronor 74,769: 40.

Om till förenämnda tillökning lägges nuvarande ordinarie

anslagen .......................................................................... kronor 17,290,143: 46,

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 17,362,000: —.

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller

extra anslag erfordras, finner Kong!. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade

statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9 dennes blifvit

rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med

hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af riksdagen i nåder

äska för år 1881 följande anslag:

1. till artilleribehof:

ny fältartillerimateriel.......................... kronor 250,000: —,

positionsartilleri....................................... » 50,000: —,

bestyckning af Carlsborgs fästning... » 100,000: —,

skjutfält: Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

att för inköp eller förvärfvande

genom expropriation af den för skjutfält,

enligt den generalfälttygmästarens

underdåniga memorial den 15 november

1879 bifogade karta, erforderliga,

enskilde tillhöriga mark måtte

beviljas ett extra anslag af 161,476

kronor, samt deraf anvisas att utgå

under år 1881 ett belopp, som, till

jemnande af de extra anslagens slutsumma,

bestämmes till ........................ » _84,428: —, 484,428:—;

att vidare medgifva, det ej mindre erforderlig mark

å Tierps kronopark varder för skjutfältet upplåten, än

äfven att dels behållningen af den afverkade och försålda

skogen får, på sätt generalfälttygmästare!! föreslagit,

användas till betäckande af kostnader för fältets

undersökning och kartläggning, stubbrytning, planering,____

transport 484,428: —,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

transport

stängsels anbringande, vägars anläggning och sättande i

stånd in. rn., dels den arrendesumma, som kan komma att

inflyta för den odlade jorden och för de delar af skjutfältet,

som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete,

må få användas till underhåll af skjutfältet och

de byggnader, som kunna komma att der uppföras,

till fortifikationsbehof:

Carlsborgs fästning....................... kronor 150,000: —,

Carlskrona.......................................... » 70,000: —,

till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar

till generalstabens topografiska arbeten....................................

till officerares anställning i främmande arméer..................

till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

till arméns ackordsamortering ...................................................

till värnpligtig ens tillämpning...............................................

till byggnadsbehof:

kavallerietablisseinentet vid Stockholm...........................

byggnader för husarregementet Konung Carl XV:

Kongl Maj:t föreslår Riksdagen, att, för uppförande

vid eller i Helsingborg af ett etablissement för

två sqvadroner af husarregementet Konung Carl XV,

ej mindre bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att

under år 1881 utgå 101,000 kronor från behållningarne

å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernes

till arméförvaltningen öfverlemnade

tillgångar, än äfven medgifva, att för ändamålet

må användas hvad som kan inflyta vid försäljning af

de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm,

hvilka nu disponeras af husarregementet Konung

Carl XV. _

summa kronor

484,428: —,

220,000: —,

53,572: —,

60.000: —,

9,000: —,

30,000: —,

185,000: —,

25,000: —,

60,000: —,

1,127,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881

föreslagen, utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 17,290,143: 46, 17,362,000:—, således ökning 71,856: 54;

extra » 791,856: 54, 1,127,000:—, således ökning 335,143: 46;

summa kronor 18,082,000:—; 18,489,000: — ; således ökning 407,000:—.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

21

Femte hufyudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................. kronor 5,090,486: 02,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... »_81,513: 98;

tillsammans kronor 5,172,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad, föreslå

beträffande

aflöning för flottans corpser och stater:

1. att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver de afgifter för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen

för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter

må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels ock

i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1881 för samma år

anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget

till aflöning för flottans corpser och stater redovisas;

2. att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlik! dess skrifvelse

den 15 maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden

för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande

löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för marinförvaltningen

gällande, i sjette punkten af nådiga kungörelsen den 7 december

1877 intagna stadgande får å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning

i enligt med deri stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande

tjensteman tillgodokomma förr än från och med år 1881;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserne:

3. att detta anslag må från naturen af »förslagsanslag högst» förändras

till reservationsanslag och i sammanhang dermed af Riksdagen medgifvas, att

af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag må få betäckas så väl

den för år 1878 balanserade bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått

eller komma att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

båtsmansindelningen och

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor:

4. att, med sammanförande af dessa båda anslag, måtte beräknas:

för båtsmansindelningen:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter..................................................................... 77,300: —,

ersättningar ............................................................ 24,600: —, 101,900: —;

i händelse af bifall hvartill en . minskning i sammanlagda beloppet af i

fråga varande båda anslag kommer att uppstå med 3,153 kronor 98 öre;

flottans nybyggnad och underhåll:

5. att detta anslag upptages sålunda:

flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning vid Carlskrona

station 22,100 kronor, reservationsanslag,........................... 1,078,800: —;

lots- och fyrinrättningen med lifräddning sanstalterna:

6. att detta anslag må beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag,......... 1,000,000: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter............................................................ 405: —,

ersättningar ..............................................................4: —, 1,000,409: —;

hvarigenom eu minskning af 51 kronor uppkommer i det belopp, hvarmed

detta anslag är i riksstaten för år 1880 uppfördt; och förutsätter

Kongl. Maj:t derjemte, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» uppkommande

öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda

ändamål användas;

undervisningsanstalter för sjöfart:

7. att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må,

under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller

de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja detta anslag

från 102,000 kronor till 107,650 kronor, eller med kronor........ 5,650: —.

8. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten

för innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda

och icke här ofvan blifvit särskilt omnämnda, har Kongl.

Maj:t icke att föreslå annan förändring än i afseende å anslaget

:

transport 5,650:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 5,650: —,

skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma föreslås att

höjas från 45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor, eller med 5 5 4: 98.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie

stat, utgöra altså......................................................................... 6,204: 98.

Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat ....................................................................................... 5,172,000:—,

men från den genom berörde sammanläggning erhållna

summan......................................................................................................... 5,178,204: 98.

afdrages här ofvan angifna minskning i anslaget för båts
mansindelningen.

.................................................................... 3,153: 98

samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.............................................._51: — 3,204: 98,

så erhålles det belopp.............................................................. kronor 5,175,000:—,

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag

skulle för år 1881 uppgå.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra anslag för genomförande

under år 1881 af löneregleringen för kongl. flottan......... kronor 50,000: —,

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

9. arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i

Carlskrona ................ » 32,000: —,

10. utförande af muddringsarbeten vid Stockholms

station.............................................................................. » 25,000: —,

11. artillerimateriel ..................... » 97,000: —,

12. kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona

inventarier m. in........................................... » 96,000: —,

13. omarbetning af krut................................................... » 30,000:—-,

14. skjutförsök och inskjutning af kanoner............... » 30,000:—,

15. minväsendet ............................................................ » 140,000:—;

tillsammans kronor 500,000: —.

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1880: 1881:

ordinarie anslag 5,172,000

extra » 503,000

—, 5,175,000

—, 500,000

—, således ökning kimnor 3,000: —;

—, » minskning » 3,000: —;

summa kronor 5,675,000

—, 5,675,000

—.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar...................................................................................................... 3,976,757: 3?,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 170,631: 21,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ........... 12,407: 64,

oindelt spanmål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten ............................................................ 22,386: —;

summa kronor 4,182,182: 17.

Enligt närlagda protokoll öfver finansärenden af den 31 nästlidne december

och öfver civilärenden den 9 innevarande månad föreslår Kongl.

Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:

Kommerskollegium,

Extra anslag. Ordinarie anslag.

att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,

i afseende å hvilka indragning synes

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1881, i den mån de för

bestridande af göromålen inom kollegium kunna

finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet

disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t, må komma i tillfälle

tilldela kommerskollegiets ledamöter samt

dess i stat uppförde embete- och tjensteman,

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1881 till samma belopp,

som för innevarande år beviljats, på extra stat

för år 1881 anvisa ........................................................ 8,740: —,

dels ock likaledes på extra stat för år 1881

anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra berg
-

transport 8,740: —,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 8,740: -

mästare, som sakna boställe, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem

utgående löner, eller tillsammans............................. 2,420: -

Rikets ekonomiska kartverk,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för

närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels

till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor,

dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska

kartverket redan anstälda personal må under

samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för

detta kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller

tillsammans...................................................................... 76,000: —

Öfver ståthållareembetet,

att dels, med de i ofvan nämnda protokoll

den 9 i denna månad föreslagna vilkor och förbehåll

i afseende å förändrad organisation och

lönereglering, godkänna det i samma protokoll

intagna förslag till ny stat för underståthållaren

och öfverståthållareembetets kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat

höja ordinarie anslaget »öfverståthållareembetet»

från 82,122 kronor till 88,422 kronor,

eller med..................................................................

dels förklara, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists

lön på den hittills gällande staten må bestridas

af det på nya staten uppförda anslaget till »extra

biträden och vikariatsersättning m. in.», äfvensom

att den i nu gällande stat uppförda aflöning

för ledigblifven eller under året ledigblifvande,

till indragning afsedd befattning vid öfverståthållareembetets

kansli må ställas till nämnda

Ordinarie anslag.

6,300: —;

Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Sami. l:a Afd.

transport 87,160: —,

6,300: —,

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 87,160: —, 6,300: —,

embetes förfogande för påbörjande af den nya

organisationens genomförande och göromålens

bestridande i enlighet dermed;

dels ock på extra stat för år 1881 bevilja

till fortsatt utgifvande under samma år af »polisunderrättelser»,

i enlighet med de af Kongl. Maj:t

meddelade föreskrifter, ett anslag å........................ 10,000: —;

Landsstaterna i länen,

att dels, med godkännande af de enligt ofvannämnda

statsrådsprotokoll den 9 i denna månad

föreslagna grunder och närmare bestämmelser

för lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvare,

besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare

anslagna boställen eller löningsj ordar

till statsverket indragas den 14 mars 1883, dock

med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid

och med rätt till fardagsår för sig eller

sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta

sitt boställe eller sin löningsjord mot

det afdrag å den kontanta lönen, som efter

uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande

indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager

boställe eller löningsjord, efter värdering

vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten

befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

åbyggnader, som vid synen anses

vara för fastigheten nyttiga;

att med löneregleringens inträdande skall

för deri inbegripne tjensteman upphöra den nu

varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arvoden af allmänna

bevillningen samt öfriga extra inkomster; dock

med det undantag, att följande sportler komma_

transport 97,160:

6,300:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

27

transport

att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen

:

a) lösen för sådana expeditioner, som part

eller annan på egen begäran erhåller eller eljest

icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning

af landstings, kommuners eller enskilda

inrättningars afgifter, eller utaf medel

af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;

samt,

tillsvidare och intilldess annorlunda kan

varda förordnadt,

d) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med föreslagna

vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:

I. för landträntmästare:

Tjenst
Lön.

görings- Summa,

penningar.

a) i Malmöhus,

Elfsborgs,

Östergötlands,

Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus,

Calmar,

Kristianstads

och Vermlands

län........................3,000: ■

• b) i Jönköpings,

Kronobergs,

. Stockholms,

Kopparbergs,

Örebro,

Gefleborgs, Vesternorrlands

och Södermanlands,

län............3,000: —, 1,300: —, 4,300:

-,1,500:—, 4,500:-

b- M

£3 2

tf}

3 S5

CD 3

Q-I

£30

UT HJ

O —

o ^

So

Ef ^

g 3T

B ©

Extra anslag. Ordinarie anslag.

97,160: —, 6,300: —,

transport 97,160: —, 6,300: —,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

c) i Blekinge,

Hallands, Vestmanlands,

Upsala,

Vesterbottens,

Norrbottens,

Jemtlands

och Gotlands

län.......................

Lön.

transport

Tjenst
görings-

Summa,

penningar.

£ pa

P CD

3,000:—,1,000:—,4,000:

3 ®

CD H

Q
o

fT

S»

a

2 sr

3 o

2 ro

Extra anslag. Ordinarie anslag.

97,160: —, 6,300: —,

II. för häradsskrifvare:

. i ~ rvnrv 1 Efter tio år kan lönen

.....................kronor 2,000. , -j j^jas mec| 500 kronor.

tjenstgörings
penningar

» 500: —;

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af

75 kronor för hvarje börjadt femtusental af

folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att

tillägget icke i något fall må understiga

300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka

det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen»

med...................................................................................... 163,185: —;

dels, under förutsättning af bifall härtill,

medgifva, att anslaget »landsstaterna i länen»,

med inberäkning af de nu särskilt uppförda

penningeanslagen till ersättande af arrende för

lägenheten Hushagen jemte forsellön och till

bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen

i Vesternorrlands län anvisade lön ingående

räntepersedel'', må beräknas sålunda:

anvisning i kontant, (deraf

95,000 kronor reservationsanslag),

....................................... 2,343,539: —,

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:_________

transport 2,343,539:—, 97,160: —, 169,485: —,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

29

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 2,343,539: —, 97,160: —, 169,485: —,

friheter................................. 8,500: —,

ersättningar........................ 150,900: —;

summa kronor 2,502,939: —;

dels medgifva, att den länsmansaflöning, som

vid verkställandet af den beslutade föreningen

af Hille och Valbo länsmansdistrikt inom Gefleborgs

län blifver tillgänglig, må af Kongl. Maj:t

disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelninginom

samma eller annat län;

dels ock till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1881 ställa ett extra anslag af ................................. 40,000: —,

att användas till aflöning och underhåll åt särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af

förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande;

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

att dels med de i åberopade protokoll af den 9

januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende

å förändrad organisation af och lönereglering

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkänna det i samma protokoll intagna förslag

till ny stat för detta embetsverk och dess biträden

;

dels till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag

till belopp af....................... 45,000 kronor;

dels ock till stipendier för utrikes resor

i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten bevilja ett årligt anslag till samma belopp

som hittills................................. 3,000 kronor;

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten

under sjette hufvudtiteln, efter »landsstaterna

i länen», uppföra ett ordinarie anslag under

benämning »väg- och vattenbyggnadstatem, motsvarande

aflöningsinedlens och de särskilda an
-

transport 137,160: —, 169,485: —,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

slagens sammanräknade belopp, — deraf särskilt

reservationsanslag 45,000 kronor till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten

—, eller.............................................................................

Extra anslag.

137,160: -

Ordinarie anslag.

, 169,485: —,

106,300: —;

Ålder stillägg:

att de för embets- och tjensteman samt betjente

vid öfverståthållare-embetets kansli och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare

och häradsskrifvare ifrågakommande

ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till »ålderstillägg», samt att för sådant

ändamål höja nämnda anslag från 170,000

kronor till 210,000 kronor, eller med.....................

40,000:

Gästgifvares friheter:

att detta anslag, med inberäkning af ersättning

för en under räntan af hemmanet 1 mantal

skatte n:o 1 Herting, Lars Nilsgården i Skrea

socken af Hallands län inbegripen, numera afskrifven

qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet

i Falkenberg, beräknas sålunda:

anvisning i kontant....................... 1,040: —,

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:

friheter...................................... 6,635: —,

ersättningar.............................. 11,900: — ;

summa kronor 19,575

således ökning med.........

1,012: ii;

Bidrag till skjutsentreprenader:

att nedsätta det belopp, hvartill anslaget

»bidrag till skjutsentreprenader» i riksstaten beräknas,

från 300,000 kronor till 250,000 kronor,

eller med 50,000 kronor. _

transport 137,160:

316,797: u,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

31

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 137,160: —, 316,797: ii,

Färjor och färjekarlar:

att detta anslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................... ] 50: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter.......................................... 25: —,

ersättningar ............................. 210: —;

summa kronor 385: —;

således ökning med........................................................ 13- 14.

Skiften och afvittring ar:

dels, i likhet med hvad för flera år egt

rum, att för år 1881 bevilja förhöjning i årsarvodet

för de i Kopparbergs län anstälde 18

storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje,

samt i styresmannens för storskiftesverket^ årsarvode

likaledes med 400 kronor; att medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes

i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster

af tjensten under år 1881 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att

för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Vesterbottens- och Norrbottens län

samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning

i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens

län årsarvode för år 1881 med ett

belopp af 200 kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna

för storskiftes- och afvittringsverken under år

transport 137,160: —, 316,810: 25,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 137,160: —, 316,810: 25,

1881, för samma år utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor på extra stat anvisa........................ 218,800: —;

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

att ytterligare två landtbruksingeniörer och

tre landtbruksstipendiater med enahanda aflöningsförmåner,

som äro nuvarande ingeniörer

och stipendiater beviljade, må anställas samt för

beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel,

utöfver påräknad behållning å anslaget

till »landtbruksingeniörer och deras biträden1,

höja samma anslag från 47,850 kronor till

52,500 kronor, eller med............................................ 4,650: ;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar:

att för beredande af tillgång till de, landtbruksakademiens

agrikulturkemist samt undervisaren

i fårskötseln och ullkulturen tillkommande,

löneförhöjningar höja anslaget till »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

från 44,950 kronor till 45,950

kronor, eller med...........................................................

att på extra stat för år 1881 anvisa följande

belopp, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostna
-

derna för allmänna landtbruksmöten........................ 5,000: —,

b) till prisbelöningar vid sådana möten för

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 10,000: —,

c) till arvode åt en för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid akademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt

på förordnande af landtbruksakademiens förvaltningskomité

antagen botanist....................................... 1,000: ,

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas_

transport 371,960: —

1,000:

-, 322,460: 25,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 371,960:—, 322,460: 25,

behof inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta

lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans............................................. 12,000:—;

samt att för fortsättande under år 1881 af

de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af............................. 83,000:—;

Hästafvelns förbättrande,

att detta anslag, med iakttagande deraf att,

jemte den hittills i staten för hingsthållning anslagna

hästvakansspanmål, under rubriken friheter

uppföres ej mindre räntor å en del under

Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven

den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna

hästvakansspanmål, beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf särskilt.

reservationsanslag 35,000

kronor till prisbelöningar af

hästar) ............................................ 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:

friheter ....................................... 2,300: —;

summa 95,850: —.

Således ökning med................................................ 1,5 0 6 : 32;

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens

vid alla tre stuterierna lönevilkor för år

1881 på extra stat bevilja........................................ 5,937:—;

transport 472,897:—, 323,966: 57,

5

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 472,897: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,

att på extra stat för år 1881 bevilja för anställande

af en andre undervisare i husslöjd och

en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne

i husslöjd, för att af denne handledas och ut
-

bildas till att kunna användas såsom lärare i

husslöjd, ett anslag å.................................................. 3,000:

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till

Kongl. Maj:ts förfogande stridt anslag å............... 10,000:

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800:

samt såsom hyres- och inköpsbidrag åt

svenska slöjdföreningens museum.............................. 4,000:

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att detta anslag, med öfverflyttande till anslaget

för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp

61 kronor 98 öre, som inom Kopparbergs

län åtnjutes för underhåll af konststaten och

hytteverken vid Sala silfververk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant.......................... 8,700:—,

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:

ersättningar ................................. 15: —;

summa kronor 8,715:—;

således minskning med 60 kronor 34 öre;

samt att, under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor

för bergsarbetare komma att jemväl under år

1881 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång

och utsträckning som hittills, hvarom Kongl.

Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person

Ordinarie anslag.

, 323,966: 57,

transport 493,697:

, 323,966:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 493,697: —,

Sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa

ett belopp af.................................................................... 14,000:—,

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret _

utbetalas. 507,697: —.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

indragning eller förvandling,

att detta anslag, ofvannämnda indelta räntebelopp 61

kronor 98 öre inbegripet, under den kortare benämningen

»Sala bergslag» beräknas sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter................................................................. 62: —,

ersättningar........................................................... 6,320: —;

summa kronor 6,382: —;

således ökning med..........................................................................

Jordförluster genom kanal- och v äg anläggning av,

att detta anslag, med uppförande såsom utgiftsanslag af

eu till lägenheten Ostra Strömsnäs i Östergötland anslagen

spanmålsersättning för jord, som upplåtits till Göta kanal,

beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,..................... 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter ........................................................ 1,560: —,

ersättningar ............................................... 6,000: —;

således ökning med...

summa kronor 10,260

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

att detta förslagsanslag måtte höjas från 88,634 kronor 87

öre till 117,684 kronor, eller med.....................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie

stat, utgöra alltså................................. kronor (transport)

Ordinarie anslag.

3 2 3,9 6 6 : 57,

60: 39;

3,117: 45;

29,049: 13.

3 5 6,193 : 54.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 356,193: 54,

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma.............. 4,182,182: 17,

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa ............................................................... 4,538,375: n

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar i anslagen
-

till »landsstaterna i länen»................................... 27,7 03: 37,

» »bidrag till skjutsentreprenader»............... 50,000: —,

och » »befrämjande i allmänhet af bergsbruket» ___60: 34, 77,763: 71,

så erhålles det belopp................................................... 4,460,612: —, ''

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag

skulle för år 1881 uppgå.

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade

....................................................................................................... 507,697: —.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om

justering sstyr elsen,

att för år 1881 bevilja enahanda belopp som för innevarande

år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen

anstälda personal ..................................................................................... 9,300: —;

statens jernvägstrafik,

dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskild!

anslag för år 1881 af............................................. 300,000 kronor;

dels att utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel

för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr

om Storvik, beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 det belopp,

som deraf återstår oanvisadt, eller............... 1,400,000 kronor;

statens jernväg sbyggnader,

att för fortsättande af arbetena ej mindre ä norra stambanan

genom Norrland än äfven å tvärbanan emellan Torpshammar

och riksgränsen anvisa för år 1881 ett belopp

af................................................................................ 5,100,000 kronor; _

transport 516,997: —,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet

kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa

för år 1881:

till anläggning af väg emellan Lycksele och Stensele kyrkor

i Yesterbottens län ................................................................................

till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by

jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Hus
bondliden

till Ruskträsk i Vesterbottens län...................................

till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, lån

300,000 kronor.

Vidare anmärkes här, att enligt det af 1876 års Riksdagfattade

beslut blifvit för år 1881 anslagna till understödjande,

medelst lån, af enskilde jernvägsanläggningar 2,000,000 kronor.

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att för år 1881 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande

belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ..................

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder .........................................................

till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre

båthamnar.....................................................................................................

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet,

af sådana myrut dikning ar och v attenaft öppning ar, som

företrädesvis afse att minska frostländigheter....................................

till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag

samt att äfven för år 1881 bibehålla de bestämmelser angående

vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

till och kontrollen å allmänna arbeten, som vid 1873,

1874, 1876, 1878 och 1879 års riksdagar blifvit meddelade,

lärande, i händelse af bifall härtill, dessa bestämmelser lämpligen

böra till ett helt sammanföras.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till ersättande

af åtskilliga utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

anvisa ett extra anslag å........................................................................

summa extra anslag kronor 1

37

516,997: —,

10,000: —,

35,000: —,

200,000: —,

20'',000: —,

30,000: —,

80,000: —,

100,000: —,

11,391: —;

,003,388: —.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881

föreslagen, utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 4,182,182: 17, 4,460,612: —, således ökning 2 7 8,4 2 9 : 83;

extra » 1,281,817: 83, 1,003,388: —, således minskning 278,429: 83;

summa 5,464,000: — 5,464,000: —.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,966,737: 49,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor...... » 22,224: 52,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95,

oindelt spanmål, 509,6 kubikfot, efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten................................................................. » 1,2 23 : 04;

tillsammans kronor 12,990,940: —.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden

för den 31 december sistlidna år och för den 9 innevarande januari,

föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att förslagsanslaget till stämpelpapper somkostnader,'' under förutsättning

att Kongl. Maj:ts här ofvan under sjette hufvudtiteln framstälda förslag till

lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen

bifallet, måtte nedsättas med 40,000 kronor från 224,000 kronor till

184,000 kronor;

2:o.

att förslagsanslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens

uttaxering, under förutsättning att nyssnämnda förslag till lönereglering

för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen

bifallet, måtte minskas med 27,500 kronor från 102,500 kronor till 75,000

kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december

sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i post
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket, 1880. 39

verkets stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln till postverket uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp,

4,730,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit

här ofvan beräknade;

4:o.

att Riksdagen måtte, såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen di
i

9oa nnn^’ fö1'' år 1881 ^ teh9rafverket anvisa enahanda belopp, eller

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade,

samt aftaga de af Kongl. Maj:t för år 1880 fastställda stater såsom

gällande äfven för år 1881, med rätt för Kongl. Maj:t att deri aöra

de jemkningar, hvdka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom

att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det

öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som

under år 1879 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den

31 december sistlidna år;

5:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december

sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i tullverkets

stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot&staternas

slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen;

6:o.

att beträffande anslagen till skogsväsendet, det bestämda anslaget må

för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare och för afjemnande

af öretal till krontal, ökas med 5,300 kronor 3 öre, eller från

447,212 kronor 47 öre till 452,513 kronor, och förslagsanslaget 900 kronor

beraknas 570 kronor högre, eller till 1,470 kronor, och uppföras i riksstaten

under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning, på försko-: friheter»;

men reservationsanslaget deremot minskas med sammanlao-dt^ö 870

kronor, eller från 273,500 kronor till 267,630 kronor, så att summan af

anslagen för skogsväsendet kommer att blifva 721,613 kronor i stället för

nuvarande beloppet 721,612 kronor 97 öre;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880,

7:o.

att anslaget städers friheter, med öfverflyttande till det å åttonde hufvudtiteln

uppförda anslaget till allmänna läroverken af en förut till Hel

singborgs stad utgående ersättning för mistade så kallade klockarepensioner

till&belopp af 27 tunnor korn, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag.......................................... kronor 21,550: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.....................''.................................................................. ” 8’460: “

ersättningar

2,720

summa kronor 32,730

8:o.

att förslagsanslaget till rnantalsskrifningsprovision, — under förutsättning

att ofvan nämnda förslag till lönereglering för landträntmästarne och

häradsskrifvarne varder af Riksdagen bifallet, äfvensom att till utgående af

anslaget till observations- och uppbördsprocenter anvisas ej mindre mantalsskrifningsprovision

till städernas tjenstemän än äfven den särskilda provision,

hvilken jemlikt kongl. brefvet den 31 maj 1878 tillkommer länsmännen

inom Vesterbottens och Norrbottens län för deras befattning mer

mantalsskrifningen inom lappmarken, — måtte ur riksstaten afföras;

9:o.

att, med iakttagande deraf, att dels sådana från öfverståthållareembetet

och länsstyrelserna inflytande depositionsmedel, som, ehuru uppsagda till

återlyftning, icke inom tio år från nedsättningen blifvit af vederbörande

uttagna, dels ock förekommande afbetalningar å förskott, som af skogsplanteringskassans

medel utgifvits, varda af statskontoret redovisade bland

statsverkets inkomster under titel: »extra uppbörd» i stället för att till

riksgäldskontoret öfverlemnas, ifrågakommande återbetalningar af dylika

depositionsmedel måtte få anordnas af hufvudtitelns förlagsanslag till restitutioner.

10:o.

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte

höjas med 4,640 kronor 18 öre, eller från 19,491 kronor 82 öre till 24,132

kronor.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de

af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa

skulle komma att minskas genom nedsättning i anslagen:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till stäinpelpappersomkostnader.................. kronor 40,000:—,

» kostnader för kortstämpling och allmänna

bevillningens uttaxering.........

» postverket...................................................

» tullverket...................................................

» städers friheter .......................................

» mantalsskrifningsprovision ..................

men deremot ökas genom förhöjning i

anslagen:

till skrifmaterialier och expenser, ved

in. in......................................................... kronor 4,640: 18,

» skogsväsendet............................................. » --: 03, 4,640: 21,

hvadan således i det hela skulle uppkomma en minskning

af.................................................................................................. kronor 369,485: —.

Om från summan af de nuvarande ordinarie anslagen

å hufvudtiteln,............................................................ kronor 12,990,940:—,

dragés nämnda minskning ................................................... » 369,485: —,

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva................................................................. kronor 12,621,455: —.

» 27,500: —,

» 270,000: —,

» 5,000; —,

» 12,125: 21,

» 19,500:—-, 374,125: 21,

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1881 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

till löneförbättring för skogsstyrelsen................................. kronor 3,380: —,

» granskning af nya jordeböcker ....................................... » 13,600: —,

» genomförande af kammarkollegii nya organisation... » 5,000: —,

» förvaltningen af statens domäner................ » 80,000: —,

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

....................................................................................... » 14,000: —,

» genomförande af statskontorets nya organisation...... » 10,700: —,

» betäckande af statskontorets förskotter........................ » 46,565: —,

» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation

............................................................................... » 1,000: —,

» bidrag till postverkets trafikafgifter, förslagsanslag, » 50,000: —,

» bestridande af kostnaderna för skattereglerings
komitén,

förslagsanslag,........................................................ » 25,000: —,

eller tillsammans kronor 249,245: —.

6

Bill. till Riksd. Prof. 1880. l;a Sami. l:a Afd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,

utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 12,990,940

extra » 312,060

—, 12,621,455

—, 249,245

—, således minskning 369,485

—, » » 62,815

7

summa kronor 13,303,000

—, 12,870,700

—, således minskning 432,300

—.

Åttonde hufyudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar...................................... kronor 8,462,746: 77,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007: 62,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 795,879: 84,

oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

2 kronor 40 öre kubikfoten motsvarande..................... » 11,0 9 7 : 84;

tillhopa kronor 9,5 1 3,7 8 2 : 07.

1 öfverensstämmelse med beslut, som omförmälas i bilagda utdrag af

protokoll dels öfver finansärenden den 31 december 1879 och dels öfver

ecklesiastikärenden den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af den i nyssnämnda protokoll för den

9 i denna månad upptagna aflönings- och utgiftsstat för nationalmuseum

jemte de för åtnjutande af de nya löneförmånerne föreslagna vilkor, måtte

bevilja en förhöjning i det för nationalmuseum uppförda ordinarie anslag

med 11,450 kronor;

2:o.

att anslaget till Meresistaten, med öfverflyttande till anslaget för domkapitlens

expeditioner ej mindre af de aflöningsbelopp, som utgå till konsistorienotarier,

konsistorieamanuenser samt en vaktmästare och tillsammans

utgöra penningar 5,348 kronor 31 öre jemte 1,184 kubikfot 4 kannor oindelt

spanmål, än äfven af lösen för indragen kronotionde-spanmål, som

varit indelt till konsistorienotarierne i Upsala, Linköpings, Vexiö, Kalmar

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

och Karlstads stift, uppgående till 2,842 kronor 89 öre, samt med upptagande

uti anslaget af det nu särskilt uppförda förslagsanslaget till biskopens

på Gotland lön äfvensom med tillägg af 13 kronor såsom ersättning

för kontraktsprosten i Gullbergs och Bobergs kontrakt tillkommande prostetunna

för Stjernorps församling och med afrundning äfven af anvisningen

i kontant till jemnt krontal, måtte upptagas och beräknas sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 9,805: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.......................................... » 148,600: —,

ersättningar............................................... » 347,813: —;

summa kronor 506,218: —;

3:o.

att anslaget till domkapitlens expeditioner, med inberäkning dels af ofvan

nämnda nu under anslaget till kleresistaten hänförda aflönings- och ersättningsbelopp,

uppgående sammanlagdt i penningar till kronor 11,033:76, dels

af det särskilda förslagsanslaget å 3,510 kronor till ersättning åt 13 konsistorienotarier

för dem frångången förmån af förhöjd tjenstårsberäkning, dels

af ett å anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk nu utgående arvode å 300

kronor till konsistorienotarien i Hernösand, dels af den å allmänna läroverkens

anslag nu utgående ersättning för indragen tiondespanmål till konsistorienotarien

i Skara, måtte såsom vanligt bestämdt anslag beräknas

sålunda:

anvisning i kontant...................................................................... kronor 19,159: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar.................................................................. » 5,841: —;

summa kronor 25,OOQ: —;

4:o.

att anslaget till universiteten måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 162,700 kronor förslagsanslag) kronor 515,316: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.......................................... » 109,600: ,

ersättningar .....................................................................» 101,400: —;

summa kronor 726,316: —;

5:o.

att anslaget till allmänna läroverken, efter afdrag af ofvan nämnda till

konsistorienotarien i Skara utgående tiondespanmålsersättning, men med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

tillägg ej allenast af den förut på sjunde hufvudtitelns anslag till städers

friheter uppförda ersättning för oindelt spån mål, 27 tunnor korn, till Helsingborgs

läroverk, utan ock af dels den för lärares vid allmänna läroverken

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, erforderliga anslagsförhöjning

å 48,000 kronor och dels, såsom lönefyllnad åt rektor och äldste

kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall i stället för afkomst af dem

förut anslagen men numera till Sundsvalls stad indragen jord, tillhopa 45

kronor, måtte upptagas och beräknas sålunda:

anvisning i kontant (reservationsanslag)........................... kronor 2,660,878: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter...................................................................... ® 7,320: ,

ersättningar............................................................... » 1,080: ;

summa kronor 2,669,278: —;

6:o.

att anslaget till högre lärarinneseminariet måtte, för lärares vid nämnda

seminarium uppflyttning i högre lönegrad enligt stadgade grunder, varda

förhöjdt med 2,000 kronor;

7:o.

att anslaget till pedagogier och folkskolor, efter uteslutande, så väl från

utgifter som från uppbörden i kronans räkenskaper, af det till läraren vid

Sundbyholtns skola i Södermanlands län utgående spanmålsbelopp 448,9

kubikfot, hvilket, grundadt på enskild donation, skall afdragas från det till

kronan af Sundbyholms kungsgård ingående arrende, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant.................................................................... kronor 62,620: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ......................................... » 5,350: ,

ersättningar..................................................... ”_5,200: ;

summa kronor 73,170: —;

8:o.

att å det under folkundervisningen uppförda anslag till seminarier för

folkskolelärares bildande måtte, för iärares vid nämnda seminarier uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder, beviljas förhöjning med

5,000 kronor;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

9:o.

att anslaget till medicinalstyrelsen måtte varda förhöj dt med 1,200 kronor,

att användas till arvode för revision af hospitalens räkenskaper;

10:o.

att anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, efter öfverflyttande

till anslaget för kyrkors underhåll af ett belopp kyrkotiondespanmål:

9 2 5,982 kubikfot råg, 1,2 1 7,738 kubikfot korn och 9,45 kubikfot hafre,

för år 1877 i värde belöpande till 5,576 kronor 42 öre, hvilket utgör barnmorskelöner

inom vissa församlingar i Skåne, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant....................................................................... kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde .......................................... » 700: —;

summa kronor 33,441: —;

ll:o.

att för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp af 450™kronor,

såsom ersättning för de Visby ruinkassa förut tillflutnafinkomster af vissa

nu mera till statsverket indragna hospitalslägenheter, måtte varda såsom

reservationsanslag under vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien

uppfördt;

12:o.

att anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna måtte beräknas

sålunda:

anvisning i kontant ...................................................................... kronor 9,142: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................. » 20: —,

ersättningar....................................................................... » 440: —;

summa kronor 9,602

13:o.

att anslaget till lazaretts underhåll måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ........................................... » 12,615: —,

ersättningar................................................................... » 6,280: —;

summa kronor 54,020: —;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

14:o.

att under anslaget till stora barnhuset i Stockholm måtte, utom anvisningen

i kontant till nu varande belopp, uppföras såsom »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag», i kolumnen för ersättningar kronor

51,100;

15:o.

att under anslaget till barnhusen i landsorterna måtte under nyssnämnda

rubrik uppföras .............................................................................. kronor 29,350: ;

16:o.

att anslaget till kyrkors underhåll, med ^beräkning af ofvan nämnda

belopp kyrkotiondespanmål till barnmorskelöner i Skåne, måtte beräknas

sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 6,528: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde......................................... » 217,600: ,

ersättningar ................................................................. M 170,000: ;

summa kronor 394,128: —;

17:o.

att de för ålderstillägg åt tjensteman vid nationalmuseum, enligt den

föreslagna nya afiöningsstaten, derest densamma varder af Riksdagen bifallen,

erforderliga belopp må utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg;
18:o.

att det till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. å hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag måtte minskas med 126 kronor 53 öre, eller från 21,523

kronor 53 öre till 21,397 kronor.

Sam manställes hufvudtitelns nu varande ordinarie anslagssumma med

de af Kongl. Magt sålunda gjorda förslag, så visar sig, att nämnda summa

skulle komma att ökas genom förhöjning å anslagen

till nationalmuseum med .............................. kronor 11,450: - ,

» kleresistaten med....................................... » 38,240: 98,

» domkapitlens expeditioner med ......... » 15,000: —,

» universiteten med .............. » 16,062: 57,

» allmänna läroverken med ..................... » 51,271: . 76,

» högre lärarinneseminariet med ............ » 2,000: ,

transport kronor 134,025: 3J,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

47

transport

kronor

134,025:

31,

till pedagogier och folkskolor med............

))

734:

H,

))

folkskolelärareseminarierna med ........

»

5,000:

))

medicinalstyrelsen med...........................

))

1,200:

>

))

vitterhets- historie- och antiqvitets-

akademien med...........................

»

450:

))

fattigvården i Stockholm och lands-

orterna med..........................................

»

66:

))

lazaretts underhåll med ........................

»

4,308:

76,

))

stora barnhuset i Stockholm med.....

))

8,169:

91,

»

barnhusen i landsorterna med ............

))

3,677:

29,

»

kyrkors underhåll med...........................

))

86,551:

30,

men deremot minskas dels genom

uteslutande af »särskilda förslagsanslag

för

kleresiet» å tillhopa.................................

kronor

6,510:

—

och

dels genom nedsättning å anslagen

till

barnmorskeundervisningen och barn-

bördshusen med .......................................

))

3,403:

82,

))

skrifmaterialier och expenser, ved

in. in. med..................................................

))

126:

53,

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra kronor

Om härtill lägges summan af de nu varande

ordinarie anslagen å hufvudtiteln ................................... »

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva.............................................................................. »

244,183: 28;

10,040: 35,

234,142: 93.

9,513,732: 07,

9,747,875: —.

Vidare vill Kongl. Maj:t, i enlighet med beslut, som i ofvan berörda

protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad omförrnälas,

föreslå Riksdagen att för nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet,

hänförliga under åttonde hufvudtiteln, å extra stat för år 1881 anvisa:

l:o för tillfällig löneförbättring åt domkapitlens expeditioner.

............................................................................ kronor 3,716: —,

2:o till det språkliga seminariet vid universitetet i

Upsala................................. » 3,000: —,

3:o till det språkliga seminariet vid universitetet i

Lund................................ » 2,950: —,

4:o till fortsättande af universiletsbyggnaden i Upsala » 150,000: —,

transport kronor 159,666: —,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd■ prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

5:o till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund

6:o till fortsättande af särskilda observationer vid astronomiska

institutionen i Lund ........................................

7:o till arvode åt en amanuens vid karolinska medico-kirurgiska

institutets gynekologiska klinik

8:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken ..............................

9:o till arvoden åt extra lärare vid sistnämnda läroverk.

.........................................................................................

10:o till understöd för tekniska afton- och söndagskolor

ll:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceu
tiska

institutet..........................................•_.........................

12:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara ..........................................■......... ••

13:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kri
stineberg

in. m..............................v............................;.....

14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

behof, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar,

15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna

hus .........................................................................................

16:o till institutet för blinda...................................................

17:o till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma..............................

18:o till hospitalsbyggnaden i Upsala ................................

19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnes
slöa

barn ..............................................................................

20:o till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetälske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor,............................................................

21:o till svenska fornskriftsällskapet................................

22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig

uppehållande landsmän .................................................

23:o till restauration af domkyrkan i Linköping............

24:o för tillsyn och vård af lifrustkammaren och dermed

förenade samlingar...................................................

25:o till förvarande och vårdande af den skandinavisketnografiska

samlingen i Stockholm ..........................

kronor 159,666: —,

» 100,000: —,

» 1,500: —,

» 900: —,

» 6,000: —,

» 50,000: —,

» 20,000: —,

» 7,575: —,

» 12,900: —,

» 2,000: —,

» 9,200: —,

» 20,000: —,

» 21,000: —,

» 49,900: —

» 170,200: —,

» 20,000: —,

» 7,500: —,

» 2,000: —,

» 10,000: —,

» 8,000: —,

» 1,700: —,

» 11,600: —,

transport kronor 691,641: —,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

49

transport kronor 691,641: —,

26:o såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

det skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm

år 1880 .............................................................................. » 10,000: —,

27:o till ersättning för vissa af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter......................................................... » 484: —;

tillsammans kronor 702,125: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,

utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 9,513,732: 07, 9,747,875: —, således ökning 234,142: 93;

extra_»_ 630,967: 93, 702,125: —, » » '' 71,157 : 07;

summa kronor 10,144,700:—, 10,450,000: —, således ökning 305,300:—;

i hvilken ökning ingår ett belopp af 166,111 kronor 46 öre, som uppkommit

genom förändrad beräkning, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 31 december

1879, af en del förut uppförda ordinarie anslag
-

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten,

1,282,550 kronor.

I afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden:

att Riksdagen må medgifva, att de pensioner, hvardera å 210 kronor,

till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid

öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och 3

vid Stockholms station berättigade, få från och med år 1881 utgå af det

under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till pensionering af

flottans och lotsverkets gemenskap;

enligt bilagdt protokoll öfver finansärenden:

att ersättningarna till nedannämnda pensionskassor för mistade löneinnehållningar

må till närmast högre krontal utjemnas, och de å pensionsstaten

uppförda anslag till dessa kassor följaktligen beräknas sålunda:

till civilstatens pensionskassa (nu 110,985 kronor 50 öre)

anvisning i kontant.............................................................kronor 110,986: —,

Bill. till Riksd. Prat. 1880. l:a Sami. l:a Afd. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till arméns pensionskassa (nu 82,719 kronor 50 öre)

anvisning i kontant............................................................ kronor 82,720: —;

enligt bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna

i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg må beviljas

en tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af

lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn

uppförda anslag.

För allmänna indragning sstaten finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

penningar......................................................................................... kronor 9 5 7,5 7 5 : 33,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............. » 803: 61,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: 18,

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor 40 öre

kubikfoten............................................................................. »_20: 88,

tillsammans kronor 958,450: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t

enligt bilagdt protokoll öfver justitieärenden:

att vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes Larsson må

från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten

varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

för sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 kronor;

enligt bilagda protokoll öfver landtför svar särenden:

att åt hvardera af förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförråd

Hans Jonsson och Elias Svensson må å allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension af 300 kronor, att utgå från April månads början

år 1879;

att för aflidne kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus

enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången

af juli månad 1879 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
att

pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Kongl. Maj:ts

med Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension, motsvarande

de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, må från ingången

af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän

må för år 1881 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med

vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman

;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Ma.j:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden:

att å allmänna indragningsstaten må för framlidne kommendören Axel

Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonliufvud,

uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 års början

under hennes återstående lifstid;

enligt bilagdt protokoll öfver civilärenden:

att i nu gällande stadganden beträffande andre landtmätares och kommissionslandtmätares

pensionering den förändring må medgifvas,

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst tretio år och under sammanräknadt

tjugufem år varit anstalt! vid generallandtmäterikontoret eller

såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller andre landtmätare, må

vid afskedstagande^ om han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras

till pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomma

koinmissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Kongl. Maj:t

pröfvas hafva, så vidt på honom berott, under nämnda tjugufem år varit

såsom landtmäteritjensteman verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra såsom

storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å

allmänna indragningsstaten sig tillagd; samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka med pension

afgå, pensionsbeloppet må bestämmas för fyra tioåtta till 1,600 kronor

för hvarje, och för de öfriga till 900 kronor, dock ined rättighet för desse

att i den ordning de undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras

till erhållande af det högre pensionsbeloppet;

att generaldirektören Ludvig Bercklian Falkman, hvilken jemlikt gällande

föreskrifter är berättigad till en årlig pension till belopp af 4,800

kronor, må från och med månaden näst efter den, då han med pension å

allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen såsom

generaldirektör och chef för landtmäteriet, under sin återstående lifstid från

allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension af 1,600 kronor,

så att hans hela årliga pension kommer att uppgå till 6,400 kronor;

att häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi af

Kronobergs län Carl Gustaf Ericsson må från och med månaden näst efter

den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten

afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och

den för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension;

att aflidne geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David

Wilhelm Hummels enka Wilhelmina Hummel, född Cordts, må undfå en

årlig pension af 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten från

och med juni månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken geologen

Hummel aflidit, och så länge hon enka förblifver;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

att konungens fogat Wilhelm von Schoultz och aktuarien vid öfverståthållareembetets

kansli Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och

hvilkas befattningar icke ingå i den för nämnda kansli föreslagna nya organisationen,

må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, för att derå

från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda en

hvar af dem beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång

åtnjuta såsom pension, von Schoultz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii

ett belopp af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren vid samma kansli

t. f. regementsintendenten Carl Adolf Hafveri) er g, hvilkens kammarskrifvarebefattning

icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af

600 kronor, motsvarande kammarshrifvarelönen, att utgå endast så vida

Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets

eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och med iakttagande att,

om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall derå

i samma mån vidkännas afdrag;

att från allmänna indragningsstaten likaledes må till en hvar af notarierne

vid öfverståthållare-embetets kansli Adolf Jacob Lagercrantz och

Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för

sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i

aflöning med 1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande

att, i den mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen minskas

med deremot svarande belopp; samt

att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall

må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur

civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande

skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön

utan ålderstillägg, eller 300 kronor årligen;

enligt bilagda protokoll öfver f nansärenden:

att på allmänna indragningsstaten må uppföras den på fjerde hufvudtitelns

anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena förut anvisade

ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum i

Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län;

att å denna stat jemväl må uppföras de för närvarande å extra stat

under sjunde hufvudtiteln anvisade anslag till inlösen af dagsverksskyldighet

frcin hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning åt arrendator er

af militieboställen och åt militärindelningshafvare på gammal stat för dem

förut från en del af boställskassornas medel tillkommande ränteafkomst 4,800

kronor och till militiebo ställskassan 17,000 kronor;

att åt sekreteraren hos kammarkollegium Carl Johan Hussed och notarien

derstädes Carl Ecloard Ljungberg må å allmänna indragningsstaten upp
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

föras årliga pensioner, för den förre af 1,700 och för den senare af

1,600 kronor, att jemte de pensioner från civilstatens pensionsinrättning,

hvartill de efter erlagda retroaktiva afgifter blifva berättigade, utgörande

för Hassell 1,800 kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur rikets tjenst varder dem

beviljadt; samt

att för kanslisten hos kammarkollegium Jolian Fredrik Platin må å allmänna

indragningsstaten uppföras ett, hans nuvarande ordinarie lön motsvarande

belopp af 1,000 kronor, att från och med år 188^årligen till honom

utgå; dock att, derest Platin framdeles skulle blifva till helsan förbättrad

och erhålla anställning å rikets stat, det å indragningsstaten för honom

uppförda anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen,

eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra

att utgå;

enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att intendenten vid nationalmusei konstafdelning, professoren Jolian

Christofer Bakland må från och med den dag, då den af Kongl. Maj:t föreslagna

nya aflöningsstaten för nationalmuseum varder tillämpad, så länge

Boklund förrättar konservatorstjenst derstädes, ega att, utöfver det för denna

tjenst bestämda arvode, på allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

belopp af 1,300 kronor;

att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Otto

Bredberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom

beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af årlig

pension å 2,000 kronor;

att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf

Bdth må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder

honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

1,000 kronor;

att gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl

Martin Edholm må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 1,125 kronor, att årligen utgå från och med månaden näst

efter den, hvari afsked varder honom beviljadt;

att för aflidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, professoren

Carl Ståls enka, Jenny Margareta Stål, född Wall, må å allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne

under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så

länge hon förblifver enka;

att föreståndarinnan för den så kallade tysta skolan i Stockholm Johanna

Berglind må undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

pension till belopp af 500 kronor årligen från och med månaden näst efter

den, då hon varder från nämnda befattning entledigad; samt

att för medicine kandidaten Gerhard Nilsson må på allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 800 kronor, att från och med innevarande

år under hans återstående lifstid utgå.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1877—1879 utgjort i medeltal

2 kronor 35 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor 85 öre för tunnan, eller

4 kronor 35 öre utöfver det värde, 10 kronor so öre, för tunnan, hvartill

spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,

hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman

in. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu

bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af

Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 35 öre, bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 62 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af i fråga varande

utgift i jemnadt tal en summa af 270 kronor.

Med afseende derå att, jemte äskade nya pensioner, hvilka kunna

antagas blifva uppvägda af de besparingar, som genom äldre pensionstagares

afgång uppkomma, till utgående från allmänna indragningsstaten

föreslagits åtskilliga utgifter, för hvilka medel förut varit under andra hufvudtitlar

anvisade, har Kong!. Maj:t funnit förslagsanslaget till nämnda stat

böra ökas med ett nämnda utgifter motsvarande belopp, som för vinnande

af jemn slutsumma ansetts kunna bestämmas till 29,928 kronor; och föreslår

Kongl. Maj:t fördenskull, att, med tillägg af berörda belopp, anslaget

till allmänna indragningsstaten må, med iakttagande af den förändrade uppställning

i riksstaten, som blifvit följd vid de öfriga hufvudtitlarna, samt

med inberäkning af den förut på fjerde hufvudtiteln uppförda ersättning

för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum och Beckaskog,

beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,........................... kronor 987,503: —r,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter..............''.................................................... » 75:—,

ersättningar............................................................... » 6,400: —;

summa kronor 993,978:—.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

55

transport 993,978: —,

Lägges härtill nuvarande anslaget

till pensionsstaten.................................." ... kronor 1,282,550:—,

ökadt dels med det belopp, som begärts

till förhöjande af anslaget till pensionering

af lärares vid allmänna läroverk,

pedagogier och seminarier enkor och

barn..................................................................... » 3,471: —,

dels med hvad som erfordras för afjemnande

till närmast högre krontal af

de å pensionsstaten uppförda anslag till

civilstatens och arméns pensionskassor » 1:—, 1 286 022-__

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

blifva ................................................................................. kronor 2,280,000: —.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t

enligt beslut, som innefattas i bilagdt utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden,

att Riksdagen må

så väl å extra stat för år 1881 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående,

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande

år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,

utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie

anslag 2,241,000: —,

2,280,000: —,

således ökning 39,000: —;

extra

, » 900,000: —,

900,000: —,

summa

kronor 3,141,000: —,

3,180,000: —,

således ökning 39,000: —.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1881 utgöra:

Ordinarie. Extra. Summa.

I

hufvudtiteln

1,218,000

7

—, 1,218,000

?

II

))

3,740,000

—, 55,000

—, 3,795,000

III

))

613,800

—, 4,500

—, 618,300

>

IV

)>

17,362,000

—, 1,127,000

—, 18,489,000

5

V

))

5,175,000

—, 500,000

—, 5,675,000

?

VI

»

4,460,612

—, 1,003,388

—, 5,464,000

?

VII

»

12,621,455

—, 249,245

—, 12,870,700

?

VIII

))

9,747,875

—, 702,125

—, 10,450,000

?

IX

»

2,280,000

—, 900,000

—, 3,180,000

?

summa kronor

57,218,742

—, 4,541,258

—, 61,760,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t anser

böra i riksstat uppföras, äro:

till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens

expedition, riksgäldskontorets afiöningar

och pensioner m. in....................................... 625,800: —,

» kostnaderna för 1878 års kyrkomöte ..... 36,034: —,

» annuiteter och räntor å statsskuld.

................................... 13,131,407: 59

hvarifrån afgå till riksgäldskontor

inflytande

rånte- och kapitalafbetalningar,

hvilka Kongl.

Maj:t anser, med iakttagande

deraf, att härtill

hänföres inflytande

köpeskilling för det

gamla veterinärinstitutets

tomter, beräknad till

300,000 kronor, och under

förutsättning att

Riksdagen medgifver att

för ifrågavarande ändamål

må användas 200,000

kronor af de för försålda

mindre kronolägenheter

inflytande medel, böra

beräknas till 2,699,220_ _

transport 13,131,407: so,

661,834:

, 61,760,000:

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

61,760,000: —,

11,100,000: —.

1,550,000: —,

300,000: —,

så utvisar summan af dessa belopp,.............................. kronor 74,710 000: _

totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå

till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1880

här ofvan beräknats.

_ I tillgångarne har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning

till sammanlagdt belopp af 5,600,000 kronor, som Kongl. Maj: t

altså härigenom af Riksdagen äskar, att utgå efter de grunder, som Riksdagen

kan finna för ernående af berörda belopp erforderliga.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

transport 13,131,407:59, 661,834:—,

kronor, som för erhållande

af jemn slutsumma

utföres med ..................... 2,693,241: 59, 10,438,166:_,

Om härtill lägges:

dels den brist, som uppstått å statsregleringen för år 1879

dels ock det låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren, som under år 1881 skall utgå

Bill. till Riksd. Prof. 1880.

l;a Sami. l:a Afd.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

H; i k s s t a t

Kronor.

Tillgångar och

i n k o in s t e r:

Inkomster för år 1881:

ordinarie ..................................

bevillningar................................

..................... 18,760,000: —

..................... 54,650,000: —

73,410,000

Af riksbankens vinst för år 1879

1,300,000

Summa kronor

74,7 L0, 00

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. pr ap. n:o i, om statsverket 1880.

59

fö r åi* IS

Utgifter:

Till betäckande af brist ä 1879 ars statsreglering .....................

Utgifter för är 1881:

a) att utgå från statskontoret:

under hufvudtitlarne:

ordinarie............................................. 57,218,742: —

extra ordinarie................................. 4,541,258: —

utom hufvudtitlarne:

låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren..........................................................

b) att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader

m. m.......................

annuiteter och räntor.

661,834: —

10,438,166: —

Summa kronor

Krono

1,550,000

61,760,000

300,000

11,100,000

74,710,000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för en 9

innevarande januari föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att det redan be iljade

anslag af högst en million kronor, som är beräknadt för möjligen i fråga

kommande ökning af statens jernvägars materialförråd och kassaförla under

år 1879, och som för detta ändamål är uppfördt i riksgäldsko torets

utgiftsräkning för år 1880, må under sistnämnda år få af styrelsen f'' r statens

jernvägstrafik lyftas, mot skyldighet för styrelsen att godtgöra statskontoret

den såsom kassaförlag för jernvägstrafiken innehållna. oc till

statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens nettobehållning under

åren 1869—1878.

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t

Riksdagen att för år 1881 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............ kronor 5,100,000: —,

» förstärkande af materielen å norra stambanan ... » 1,400,000: —,

» nya byggnader och anläggningar vid de äldre

stambanorna.................................................................... ® 300,0 0: ;

tillsammans kronor 6,800, : —.

Då dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bes ridas,

föreslår Kongl. Maj:t, att i fråga varande belopp må anvisas att utg från

riksgäldskontoret.

Sedan Riksdagen i sammanhang med beslutet om byggande af en statsbana

från Torpshammar till riksgränsen antagit ett af Jemtlands läns andsting

erbjudet bidrag härtill af 900,000 kronor, som bör erläggas år t före

det, hvarunder banan mellan Sundsvall och Trondhjem kommer åt i sin

helhet upplåtas för allmän trafik, vill Kongl. Maj:t, i anledning af landstingets

derom gjorda framställning, och under åberopande af bilagda rotokoll

öfver finansärenden för den 9 innevarande januari, föreslå Ribs agen,

att riksgäldskontoret må erhålla bemyndigande att under år 1881 till styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader utbetala 900,000 kronor till fullbordande

af tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, mot förbindelse af Jemtlands

landsting att till riksgäldskontoret årligen inbetala det belopp, som

fullmäktige i riksgäldskontoret finna erforderligt till bestridande af statens

utgifter för ränta å och amortering af statens motsvarande lån, dock med

rätt för landstinget att, der det så önskar, genom en större amortering

tidigare afbörda sig skulden.

Under förutsättning af bifall härtill skulle till ofvan nämnda utgifter

för jernvägsbyggnader och ny jernvägsmateriel, ......... kronor 6,800,000

läggas ett belopp af ............................................................... » 900,000

och då till betäckande af denna utgift å tillsammans kronor 7,700,000

transport 7,700,000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

61

transport 7,700,000: —,

riksgäldskontor^, efter bestridande af förut till utgående

under år 1881 anvisade utgifter, eger en

eller, i rundt tal, 5,500,000 kronor, det belopp, som bör genom upplåning

anskaffas.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

beräknad tillgång af

utgör skilnaden .................

.. kronor 2,280,459: 02;

.. kronor 5,419,540: 38,

OSCAR.

Hans Forssell.

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 1:a Sami. 1 Afd.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför

Hans Majs Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen

den 19 December 1879,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist anmälde i underdånighet:
-

6:o

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne Augusti, hvarmed

öfverlemnats en af vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes

Larsson i underdånighet gjord ansökning att vid afskedstagandet komma i åtnjutande

af en mot haus nu innehafvande lön, 500 kronor, svarande årlig pension.

Af de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg inhemtades: att

Larsson, hvilken vore född den 6 Januari 1812 och den 6 April 1842 antagits till

fångvaktare vid Fjäre häradsfängelse, den 12 Juni 1854 blifvit anstäld såsom vaktknekt

vid ofvannämnda kronohäkte; att, enligt hvad tillsyningsmannen derstädes

vitsordat, Larsson, som varit ensam vaktkonstapel vid häktet och följaktligen

be strid t både dag- och nattvakter, med berömvärdt nit och ordentlighet och

Bill. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sam. 1 Afd, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

utan ringaste anmärkning sina tjensteåligganden fullgjort; att, enligt vederbörande

läkares intyg, ett längesedan ådraget nyckelbensbrott haft för Larsson till följd

en i någon mån nedsatt arbetsförmåga, samt att, på grund af hans framskridna

ålder, hans helsotillstånd i allmänhet vore försvagadt.

För egen del har Fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande dels att

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län ansett Larsson väl förtjent af

den sökta förmånen och dels att Larsson, i egenskep af vaktkonstapel, åtnjöte

i årlig lön 500 kronor, ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 60 kronor,

eller tillsammans 660 kronor, äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste

tjenstgöringsåret uppgått till 125 kronor — underdånigst hemstält, att Kongl Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå Larsson till erhållande å allmänna indragningsstaten

af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön 500 kronor, att utgå från

och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att den

gjorda framställningen måtte på det sätt bifallas, att hos näst sammanträdande

Riksdag göres nådig framställning derom, att Larsson må från och med månaden

näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten varder honom meddeladt,

uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af

en årlig pension af fyra hundra kronor.

Hvad Statsrådet i ofvanberörda under N:o 6 — antecknade

---mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas

Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvud titel.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför

Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen

den 9 Januari 1880,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande

af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel

vore att iakttaga, erinrade Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist

till eu början, att Kongl. Maj:t redan den 31 sistlidne December täckts besluta

föreslå Riksdagen, att anslagen till Hofrätterna med underlydande justitiestat

måtte ökas för Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 239

kronor 50 öre, för Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 214

kronor 57 öre och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande

justitiestat med 64 öre, samt dessa anslag utföras och beräknas på sätt i det inför

Kongl. Maj:t i Statsrådet nämnda dag förda protokoll öfver Finans-departementsärenden

omförmäles, och hänvisade Departements-chefen till hvad enligt samma

protokoll i berörda ärende förekommit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

I öfrigt hemstälde Departements-chefen, att i de nu uppförda ordinarie

anslagen å riksstatens andra hufvudtitel icke måtte föreslås någon annan förändring

än att. för bibehållande af hufvudtitelns slutsumma till oförändradt belopp,

förslagsanslaget till skrifmaterialier, expenser och ved m. m. måtte minskas med

454 kronor 71 öre till 62,556 kronor; •

Och yttrade Departements-chefen vidare:

Beträffande sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof,

som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder jag mig att få göra

följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen

anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1881 måtte begäras 5,000 kronor

till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen

anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag att samma

belopp till enahanda ändamål äskas för år 1881. — Öfver sin verksamhet under

år 1879 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken

för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll biläggas.

c) Särskild! i Svea Hofrätt har antalet af inkomna vädjade civila mål

under de senaste åren tillväxt så betydligt, att till förekommande af allt för lång

tidsutdrägt med målens afgörande, det funnits behöflig! medgifva, att nämnda

Hofrätt sedan hösten 1877 arbetat på en afdelning utöfver de divisioner, af

hvilka Hofrätten består, och det är att förutse att äfven under den närmaste

framtiden detta behof skall fortfara. Likaledes utvisa uppgifter från Hofrätten

öfver Skåne och Blekinge att balansen af vädjade mål derstädes under de sista

två åren i så betydlig mån ökats, att för dess nedbringande syntes oundgängligt,

att Hofrätten under någon tid arbetade på tre divisioner. Kostnaderna för den

öfvertaliga divisionen i Svea Hofrätt har hittills blifvit bestridd af hufvudtitelns

besparingar, men härigenom hafva dessa besparingar redan blifvit till det yttersta

medtagna, så att deraf icke kan påräknas erforderlig tillgång för bestridande af

kostnaden för öfvertaliga divisioner under år 1881.

På grund häraf och då en af t. f. presidenten i Svea Hofrätt på min begäran

afgifven promemoria, hvilken torde få biläggas detta protokoll, utvisar att

kostnaden för en öfvertalig division nära nog motsvaras utaf den inkomst af

stämpelafgift, revisionsskillingar m. m., som för statsverket uppkommer genom eu

dylik divisions arbete, hemställer jag i underdånighet att för nästkommande statsregleringsperiod

må äskas ett extra anslag af 10,000 kronor att användas till bestridande

af adjunktions-arfvoden och andra kostnader, som kunna erfordras i

händelse Kongl. Maj:t skulle förordna att jemväl under nästa år eller någon del

deraf en eller flera Hofrätter må förstärkas med en division utöfver det å stat

uppförda antalet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5

Slutligen liar jag att anmäla, att enligt den vid Statskontorets berättelse

om statsverkets tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,

hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under år

1879 förskjutit dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Juli 1878

4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande af förslag till stadganden om

säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar, dels ock på grund af

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 September 1869 och 2 Maj 1879 1,133

kronor 31 öre för insändande till Riksarkivet af domböcker, befintliga i Häradsrätternas

arkiv och tillhörande tiden före 1736.

Då Riksdagen år 1878 på framställning af Eders Kongl. Maj:t medgifvit att

kostnader, som af Statskontoret förskjutits dels till komiterade för utarbetande af

förslag till ny vexel-lag, dels till komitén för afgifvande af förslag till förändringar

i sjölagen, finge utgå af besparingarna å 1877, 1878 och 1879 års extra anslag

till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen i den mån sådana besparingar

härtill lemnade tillgång, och då enligt uppgift af vederbörande tjensteman

i Statskontoret besparingar jemväl för åren 1875 och 1876 å extra anslaget

till nya Lagberedningen förefinnas, hemställer jag att, i öfverensstämmelse med

hvad i fråga om kostnaderna för sistnämnda två komitéer egt rum, hos Riksdagen

må äskas, att omförmälda kostnader 4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande

af förslag till säkerhet i jernvägar, hvars verksamhet i viss mån sammanfaller

med det uppdrag nya Lagberedningen erhållit, måtte, likasom de kostnader,

hvilka ytterligare kunna erfordras för samma komité, som ännu ej afslutat sitt

arbete, få bestridas af besparingarna å Lagberedningens anslag för föregående år, i

den mån sådana besparingar dertill lemna tillgång.

Beträffande åter de förskjutna kostnaderna, 1,133 kronor 31 öre, för domböckers

insändande från Häradsrätternas arkiv till Riksarkivet hemställer jag,

att då detta mindre betydliga belopp icke torde behöfva af Riksdagen äskas såsom

ett särskild! extra anslag, dess återgäldande må varda anvisadt af andra

hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Hvad föredragande Departements-chefen sålunda hemstält och

deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll

till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid

upprättandet af Kongl. Majrts nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o l till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Nya, Lagberedningen får härmed afgifva underdånig redogörelse för sina

arbeten under innevarande år.

På sätt arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, var Beredningen vid

samma års slut sysselsatt med utarbetande af förslag till de stadganden inom den

s. k. lukrativa vattenrättens område, som äro af civilrättslig natur, äfvensom till

sådana administrativa föreskrifter, som med de till vattenrätten hörande civilrättsliga

bestämmelser ansågos ega omedelbart sammanhang. Sedan vid fortsatt behandling

af dessa ämnen — derunder kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren,

riddaren af Kongl. Wasa-orden Lars Berg jemlikt Eders Kongl. Majrts

nådiga förordnande lemnade Beredningen erforderligt tekniskt biträde — uppgjorda

utkast till författningar i ämnet blifvit delgifna sakkunniga personer samt

Beredningen från några af dessa fått mottaga yttranden i anledning deraf, företogos

samma utkast till slutlig granskning; och öfverlemnade Beredningen den 31

sistlidne Maj till Eders Kongl. Maj:t följande lagförslag med dertill hörande motiv,

nemligen:

l:o) Förordning angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund;

2:o) Förordning angående allmän flottled;

3:o) Förordning angående allmän farled;

4:o) Förordning om tillägg till Kongl. förordningen den 14 April 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

5:o) Förordning angående ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka;

6;o) Förordning angående ändring i vissa delar af gällande fiskeristadga;

7:o) Kungörelse om förändrad lydelse af 58 § i gällande stadga om skiftesverket

i riket;

8:o) Flottningsstadga;

9:o) Kungörelse angående tillstånd från det allmännas sida till vattenaftedning

i vissa fall m. m.; samt

10:o) Kungörelse angående särskilda föreskrifter för handläggning af frågor

om farled och vissa vattenbyggnader m. m.

Härefter ombesörjde Beredningen tryckning af omförmälda lagförslag, bvilka

innefattade slutet af vattenrätten.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 13 Juli 1875 ålåg det

Beredningen att, efter afslutande af frågan om vattenrätten och innan frågan om

ny rättegångsordning företoges till behandling, utarbeta förslag till förändrad lagstiftning

om preskription för klander å jordafång; och har Beredningen vid sistberörda

ämnes behandling, hvilken afslutades den 27 innevarande månad, utarbetat

följande författningsförslag:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 7

l:o) Förordning angående tioårig och tjugoårig häfd;

2:o) Förordning om ändring i vissa delar af Kong], förordningen den 16

Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

3:o) Förordning om förändrad lydelse af 60 § i Kongl. förordningen den

16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

hvarjemte motiv till samma förslag blifvit affattade.

Under året har den förändring i Beredningens sammansättning egt rum att,

sedan fiskalen E. von Krusenstjerna i följd af honom meddeladt uppdrag att förestå

en revisionssekreterarebefattning upphört att deltaga i Beredningens arbeten,

undertecknad Bergius, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, den 1 sistlidne

Mars inträdt såsom ledamot af Beredningen med skyldighet att tjenstgöra

å den särskilda afdelning, som har det egentliga redaktionsbestyret sig uppdraget;

och får i sammanhang dermed Beredningen anmäla, att undertecknad Bergius ej

tagit del i utarbetande af ofvannämnda. till vattenrätten hörande lagförslag samt

att von Krusenstjerna ej deltagit i slutliga handläggningen af andra bland samma

förslag än de till förordning angående allmän flottled och till flottningsstadga.

T. f. Byråchefen för lagärenden i Justitiedepartementet har under året

varit af andra embetsgöromål hindrad att deltaga i Beredningens arbeten.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

K. J. BERG.

AXEL ÖRBOM. C. W. HEDENSTRÖM. O. BERGIUS.

Wilh. Huss.

Stockholm den 31 December 1879.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Ö. P. M.

Enligt mig meddelade upplysningar hafva under hösten år 1877 samt

våren och sommaren 1878 från Hofrättens sjette division utgifvits domar i

446 saker.

För dessa domar har stämpelafgift influtit med tillsammans kr. 8,196: —

och innestår ännu oredovisade 254 kronor, hvaraf dock,

enär någon del deraf till äfventyrs ej kommer att

inflyta, här förslagsvis upptages endast hälften ...... » 127: —

För de under .ofvannämnda tid från sjette divisionen expedierade

revisions-utslag och andra resolutioner har

stämpelafgift influtit med ............................................. » 866: —

Stämpelafgift för revisionsprotokoll har uppgått till ...... » , 240: —

Summa stämpelafgift kr. —-- 8,929: —

Härifrån afgår dock aktuariens uppbördsprovision å 5 % ... ...... kr. 446: 45.

Behållningen af stämpelafgift utgör således ....................................... kr. 8,482: 55.

Härtill torde böra tilläggas biläggnings-chartor å revisionsansökningar

och skrifter med prestanda. Beloppet häraf kan ej

uppgifvas, men då revisionsansökningarnes antal uppgått till

76, torde förslagsvis kunna antagas omkring.............................. » 70: —

I de afgjorda sakerna hafva 66 revisionsskillingar blifvit

erlagde med .................................................................. kr. 6,600: —

Huru många af dessa blifvit eller varda återstälda kan

ej på siffran nu uppgifvas, men då af de under

hösten 1875 samt våren och sommaren 1876 i

saker från sjette divisionen nedsatta revisionsskillingar,

hvilka uppgingo till 88, endast 14 blifvit

återfordrade, torde ej heller af de under motsvarande

tid 1877—1878 nedsatte revisionsskillingarne,

hvilkas antal varit betydligt lägre, ett större antal

böra antagas blifva återstälda. Under sådan förutsättning

skulle således inkomsten för revisionsskil
-

lingar komma att minskas med ................................. » 1,400: —

och behållningen deraf blefve således ............................................... kr. 5,200: —

Summa kr. 13,752: 55.

Då redovisning för stämpelpapper å en stor del expeditioner under senaste

qvartalet af 1878 ännu ej från vederbörande Konungens Befallningshafvande inkommit,

har jag, för vinnande af mera exakta siffror, uppstält beräkningen efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1880. 9

förhållandet under tiden från den 1 Oktober 1877 till samma dag 1878. Häraf

har emellertid blifvit eu följd att beräkningen ej kommit att omfatta ett fullt år,

enär Kongl. Maj:ts beslut om bildande af en sjette division meddelades först den

5 Oktober 1877 och divisionens verksamhet ej kunde taga sin början förr än

påföljande måndag den 9 i samma månad; hvarjemte ej heller vid beräkningen

hänsyn tagits till de domar, som den 1 Oktober 1878 väl voro beslutade, men

ännu då ej hunnit expedieras. Någon mera tillförlitlig utredning torde likväl

svårligen kunna erhållas förr än sjette divisionen varit någon längre tid i verksamhet,

så att beräkningarne kunna uppgöras efter förhållandet under flera på

hvarandra följande år. .

Den slutsiffra, 13,752: 55, som i ofvanstående kalkyl angifves, visar, vid

jemförelse med årskostnaden för sjette divisionen 16,500, en brist af endast

2,747: 45, och synes måhända dervid ej böra lemnas oanmärkt, att i förhållande

till de mål, som från sjette divisionen fullföljas, ej blott revisionssakernas antal

utan, så länge ej balansen af oafgjorda sådana saker i samma män tillvexer, äfven

Högsta Domstolens arbetsprodukt ökas; och att således statsverket genom stampelpapper

å deduktioner och kontradeduktioner, äfvensom å de från Kongl. Maj:t

utgående expeditioner i nämnda fullföljda mål, ytterligare beredes eu af sjette

divisionen föranledd inkomst, som, med hänsyn till det höga stampelbelopp, hvarmed

dylika skrifter och expeditioner skola beläggas, torde kunna antagas lemna

tillgång till den ofvan antydda bristens fyllande.

Stockholm den 1 November 1879.

K. J BERG.

Bih. Ull Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms

Slott den 12 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna.

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Kosens vard,

von Steyern,

Malmström,

Helliesen,

Munthe.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Vid uppgörande af det förslag till de förenade rikenas utrikes budget för 1881,

hvdket jag får i underdånighet föredraga, har jag tagit i noggrant öfvervägande, huruvida

utan skada för tjensten några besparingar deruti kunde åstadkommas, hvarigenom

en, under nuvarande förhållanden mer än vanligt önskvärd nedsättning i statsutgifterna

bereddes. I den diplomatiska budgeten, hvilken, oaktadt ständigt stigande fordringar

och ökade lefnadskostnader i alla länder, under en lång följd af år förblifvit i det

närmaste oförändrad, har jag likväl ej ansett mig kunna tillstyrka någon inskränkning,

och den föga betydande minskning i utgifterna för konsulatväsendet, som förslaget upptager,

motväges genom den nedsättning i beloppet af beräknade konsulatafgifter, som

mindre gynsamma utsigter för sjöfarten göra nödvändig.

Samma anslagsbelopp af statsmedel som för närvarande och med samma fördelning

som hittills de båda rikena emellan äro följaktligen för år 1881 föreslagna.

Anslaget till kabinettskassan upptager sålunda en slutsumma af 634,300 kronor,

hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.

Anslaget till konsulskassan är äfven såsom för närvarande uppfördt att utgå: från

svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket med 120,000 kronor,

Bih. till Rihsd. Prof. 1880. ha Sami. l;a Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

hvarförutom, till bestridande af kostnaderna för konsulsstaten, äro påräknade af inflytande

konsulatafgifter 131,500 kronor eller 7,000 kronor mindre än i senaste budgetförslag.

Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd,

upptager, jemförd med beräkningen för år 1880, följande förändringar:

Chargé d’affaires befattningen i Athen har genom Eders Kongl. Maj:ts beslut af

den 7 November innevarande år blifvit tills vidare indragen, hvarigenom en besparing

af 2,000 kronor uppkommit å ministerstaten, hvaremot samma belopp anvisats att utgå

till den genom nådigt beslut af samma dag i förening med generalkonsulatet ånyo upprättade

chargé d’affaires beställningen i Rio de Janeiro.

Med fästadt afseende å hvad Riksdagen, i underdånig skrifvelse af den 13 Maj

innevarande år, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudthel

anfört: att det förefallit Riksdagen olämpligt, att personer, som icke skäligen kunna

antagas skola i tjenst återinträda, under många år qvarstå på expektansstat, istället för

att, derest de förvärfvat pensionsrätt, till pensionsstat öfverflyttas, hafva genom Eders

Kongl. Maj:ts under den 23 sistlidne Maj fattade nådiga beslut fyra af de å expektansstat

uppförde tjenstemännen blifvit till pensionsstaten öfverförde. Härigenom, äfvensom

genom likaledes å expektansstat uppförde förre t. f. konsuln i Calais Clausens senare

inträffade död, har beloppet af expektanslönerna minskats med 14,400 kronor från kabinettskassan

och 2,800 kronor från konsulskassan, samt qvarstår för närvarande på

ministerstaten blott en expektanslöntagare, men på konsulsstaten ingen.

I förening med denna öfverflyttning har pensionen för förre chargé d’affaires och

generalkonsul Hyltén-Cavallius genom nådigt beslut af samma dag blifvit bestämd att

utgå från konsulskassan allena, hvarigenom den hälft af hans hittills uppburna expektanslön,

som utgått från kabinettskassan med 1,600 kronor, blifvit denna kassa besparad,

hvilket belopp öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter».

Kabinettskassans pensionsstat har genom öfverflyttningen från expektansstaten ökats

med 12,800 kronor, men som de gjorda öfverflyttningarne från en titel till en annan

hvarken ökat eller minskat kostnaden och sålunda ej inverka på slutsumman i beräkningen

öfver kabinettskassans utgifter, förblifver denna till beloppet oförändrad.

I beräkningen öfver de utgifter, som skola från konsulskassan bestridas, förekomma

följande förändringar, hvilka alla dels redan äro af Eders Kongl. Maj:t faststälda

dels genom under året inträffad afgång uppstått:

Till följd af indragning tills vidare af den förenade chargé d’affaires och generalkonsulsbefattningen

i Athen har den till generalkonsuln hittills anvisade aflöning af

10,000 kronor från konsulskassan upphört att i beräkningen upptagas.

Generalkonsulatet i Buenos Ayres har jemlikt nådigt beslut af den 21 sistlidne

Mars blifvit förvandladt till olönadt, hvarigenom den för generalkonsuln hittills uppförda

lön af 10,000 kronor besparas.

Vid generalkonsulatet i London har genom såväl förre vicekonsulns som kanslistens

afgång inbesparats de till dessa båda tjensteman anslagna personliga lönetillägg

med tillsammans 4,400 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3

Generalkonsulns i Rio de Janeiro lön har, genom nådigt beslut af 21 Mars innevarande

år blifvit höjd från 10,000 till 17,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna från

distriktet som förut tillfallit generalkonsuln, skola till konsulskassan inbetalas.

I Montevideo har, genom nådigt beslut af samma dag, ett nytt konsulat upprättats,

med republiken Uruguay såsom distrikt, för hvilket blifvit anvisadt ett anslag till kontorskostnader

utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.

I sammanhang med generalkonsulsbefattningens indragande i Athen har, genom

redan åberopade nådiga beslut af den 7 nästlidne månad, ett olönadt konsulat blifvit i

Pireus upprättadt med konungariket Grekland till distrikt, för hvilket anvisats ett

kontorsanslag utan redovisningsskyldighet af 1,000 kronor.

Konsulskassans pensionsstat har ökats med 3,200 kronor genom öfverflyttning från

expektansstaten af förre generalkonsuln Hyltén-Cavallius, men minskats, genom förre

generalkonsuln af Forselles’ enkas dödliga frånfälle, med 800 kronor.

De nya utgifter, som skola från konsulskassan bestridas och som blifvit i beräkningen

uppförda, äro följaktligen:

för generalkonsulatet i Rio de Janeiro ........................................ kr, 7,000.

» konsulatet i Montevideo........................................................................ » 2,000.

» konsulatet i Pireus................................................................................... » 1,000.

å pensionsstaten ......................................................................................... » 3,200.

Summa kr. 13,200.

Samma beräkning upptager deremot följande nedsättning i utgifterna från konsuls
-

kassan:

för generalkonsulatet i Athen....................................................................... kr. 10,000.

» generalkonsulatet i Bueuos Ayres .................. » 10,000.

» generalkonsulatet i London.................................... » 4,400.

å expektansstaten.......... ................................................................... » 2,800.

» pensionsstaten ............................. » 800.

Summa kr. 28,000.

Besparingen genom dessa redan vidtagna nedsättningar öfverskrider följaktligen

de beslutade nya utgifterna med 14,800 kronor, men af denna besparing har en del blifvit

påräknad till nödig förhöjning under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter»,

hvilken sedan flera år visat en brist, särdeles hvad beträffar den under titeln uppförda

posten »diverse utgifter».

Denna post, som i mån af utgiftsberäkningens stigande eller sjunkande ofta förändrats

för slutsummans afrundande och till förekommande af ständiga vexlino-ar i densamma,

har blifvit föreslagen att ökas^ med 7,800 kronor eller från 1,350 till 9,150

kronor.

När denna tillökning fråndrages ofvannämnda besparing, återstår det belopp af

7,000 kronor, hvarmed utgifterna från konsulskassan minskas.

Konsulskassans inkomst af konsulatafgift^- är för år 1880 beräknad som följer:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

från Barcelonas distrikt ............................................................................. kr. 5,000.

» Håvres » » 18,000.

» Leiths » » 15,000.

» Londons » » 96,000.

» Lybecks » » 4,500.

Summa kr. 138,500.

Så vidt dömas kan af förhållandet den 1 i denna månad inom de mest betydande

af dessa distrikt, kommer vid slutet af året Håvres distrikt att lemna ett öfverskott af

mellan 3 och 4,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna inom Leiths distrikt icke kunna

beräknas högre än till 12,000 och inom Londons ej utöfver 90,000 kronor, hvilka båda

belopp sammanräknade understiga inkomsten af dessa afgifter från Storbritannien för år

1878 och det i öfverensstämmelse dermed beräknade beloppet både för år 1879 och

1880, med omkring 9,000 kronor.

Då sjöfarten sålunda visat sig vara i nedgående på det land, från hvilket det ojemförligt

största beloppet, eller omkring fyra femtedelar, af konsulatafgifterna beräknas

inflyta, har jag ansett nödig försigtighet bjuda att vidtaga någon nedsättning i det påräknade

beloppet för år 1881 och har följaktligen för Storbritannien ej upptagit detta

belopp högre än hvartill det innevarande år anses komma att uppgå, eller för Leiths

distrikt till 12,000 kronor och för Londons till 90,000 kronor. Totalbeloppet af påräknade

konsulatafgifter skulle sålunda minskas med 9,000 kronor, men då, till följd af

den nya organisationen af generalkonsulatet i Rio de Janeiro, konsulatafgifterna derifrån,

hvilka beräknas till 2,000 kronor, skola till konsulskassan inbetalas, blifver hela nedsättningen

i beräknade konsulatafgifter 7,000 kronor eller samma belopp, hvarmed utgifterna

från konsulskassan blifvit minskade.

På sätt brukligt varit och af omständigheterna påkallas, får jag slutligen föreslå,

att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulatväsendet ställas till

Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och undersamma

vilkor som hittills.

På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt öfrige

närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl. Korska Regeringens

betänkande skulle infordras öfver det nu föredragna förslaget

till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för

år 1881.

ex protocollo

H. G. Wachtmeister.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms

Slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

H ans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forsell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström,

Helliesen,

Munthe.

2:o

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter Kongl.

Norska Regeringens underdåniga betänkande af den 27 nästlidne December öfver det i

sammansatt svenskt och norskt Statsråd den 12 i samma månad af Herr Ministern framlagda

förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1881 med dertill hörande

beräkningar.

Kongl. Norska Regeringen hade hvarken i afseende å de ifrågasatta ansiagsbeloppen

eller rörande de uppstälda beräkningarne gjort någon anmärkning, hvadan Herr Ministern

i underdånighet hemstälde, att omförmälda förslag till utrikes budget för år 1881 måtte

i nåder godkännas utan annan förändring i hufvudsak än att, i öfverensstämmelse med

det denna dag fattade beslut, anslaget för generalkonsulatet i London höjdes med 1,000

kronor till beredande af personlig lönetillökning för äldste kontoristen derstädes H.

Ehrenborg, samt att, till undvikande af rubbning i slutsumman för konsulskassans utgifter,

en motsvarande minskning gjordes å rubriken »diverse utgifter», hvilken då

komme att i beräkningen uppföras med 8,150 kronor i stället för 9,150 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1880.

Derjemte föreslog Herr Ministern, det Kongl, Maj:t täcktes äska de uppförda anslagen

att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras

användande och under enahanda vilkor som hittills.

Till hvad Herr Ministern sålunda hemstält och föreslagit, och

deruti öfrige närvarande Statsrådsledarnöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder lemna bifall, och skulle till följd deraf

härhos bilagda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för

år 1881 i vanlig ordning läggas till grund för de propositioner, som

för nästinstundande statsregleringsperioder böra till Svenska Riksdagen

och Norska Storthinget aflåtas.

ex protocollo

H. G. Waahtrneister.

Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1881.

I. Kabinettskas sans utgifter:

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena ..............................

24,000.

--

24,000.

2.

Utrikesdepartementet ............................................

32,190.

13,410.

45,600.

3.

Ministerstaten........................................................

340,145.

141,730.

481,875.

4.

Militärattachéer.......................................................

8,400.

3,600.

12,000.

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

43,065.

27,760.

70,825.

Summa kronor

447,800.

186,500.

634,300.

Konsulskassans utgifter:

1.

Utrikesdepartementet.................................................

6,550.

4,900.

11,450.

2.

Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar

m. m..................................................... 377,150.

afgår hvad häraf beräknas kunna bestridas

med inflytande konsulatafgifter............ 131,500.

utföras således med.................................................

140,350.

105,300.

245,650.

3.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

13,100.

9,800.

22,900.

Summa kronor

160,000.

120,000.

280,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880 7

Beräkning öfver babinettskassans utgifter för år 1881.

1. Ministern för utrikes ärendena .......................................................

2. Utrikesdepartementet ........................................................................

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.

Legationssekreterare...................................................... 6,000. 54,000

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministerresident........................................................................... 20,000.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire............................................... 10,000.

Drogman........................................................................ 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 36,000.

Legationssekreterare..................................................... 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident........................................................................... 6,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare..................................................... 8,000. 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident............................................................................ 20,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare.................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare....................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Bio de Janeiro:

Chargé d’Affaires..................................................................... 2,000.

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire............... 19,000.

Transport 380,000.

24,000.

45,600.

69,600.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 2 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Transport 380,000. 69,600.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 16,000.

Legationssekreterare................................................. 6,000. 22,000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 40,000.

Legationssekreterare.................................................. 6,000. 46,000. 448,000.

b. Expektanslöner.................................................. 4,800.

c. Pensioner.................................................................................. 29,075. 481,875.

4. Militärattachéer:

i Berlin............................................................................ 6,000.

i Paris............................................................................................... 6,000. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och

lyshållning.............................................................................. 4,125.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. in................................................................ . 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och tidskrifter.............................. 1,500.

d. Telegrafporto.......................................................................... 6,000.

e. Postporto..................................................... 5,000.

f. Ekiperingspenningar................................................................ 10,000.

g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter............................................... 6,000.

i. Rese- och kurirkostnader......................................................... 6,000.

le. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag.......... 5,000.

l. Alderstillägg och vikariatsersättnir.gar.................................... 2,000.

m. Hemliga utgifter.................................. 14,000.

n. Diverse utgifter ...................................................................... 9,200. 70,825.

Summa kronor 634,300.

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och ntgiiter för år 1881.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag................................... .......................................... 160,000.

Norska statsverkets bidrag.................................................................................... 120,000.

Transport 280,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 9

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Barcelonas konsulsdistrikt ...

» Håvres »

» Leiths »

» Londons »

» Lybecks »

» Rio de Janeiros »

Transport

5.000.

18,000.

.. 12,000.

.. 90,000.

4,500.

2.000.

Summa kronor

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet ........................................................................................

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. m.

a. Löner och arfvoden:

Alexandrin,

Generalkonsuln, lön ...

12,000.

Archangel,

Konsuln, » .....

8,000.

Barcelona,

Generalkonsuln, » ....

12,000.

Hamburg,

» » » ...

8,000.

Havre,

» » » _____

. 14,500.

Vicekonsuln, » .....

4,500.

19,000.

Helsingfors,

Generalkonsuln, » .....

8,000.

Italien,

» » » ....

10,000.

Konstantinopel,

Ministre Plénip.,

lön...........

10,000.

Drogman,

» ............

2,000.

Konsulatssekreteraren,

» ............

6,000.

Legationspredikanten,

» ... ........

2,000.

Orgelnisten vid Svensk-Norska kapellet

derstädes, arfvode............. 400.

Hamnmästaren, aflöning........

4,600.

25,000.

Köpenhamn,

Generalkonsuln, lön..............

12,800.

Helsingör,

Vicekonsuln, » ..............

3,900.

Leith,

Konsuln, » ..............

16,000.

Lissabon,

Generalkonsuln, » ..............

8,000.

London,

» » » ..............

.......... 24,000.

Vicekonsuln, » ..............

.......... 10,000.

Kanslisten, » ..............

.......... 6,000.

En kontorist, » ..............

........... 5,000.

» » » ..............

.......... 4,000.

49,000.

Cardiff,

Kontoristen, » ..............

4,000.

Liverpool,

» » ..............

5,000.

Newcastle,

Vicekonsuln, » ..............

8,000.

Transport

208,700.

280,000.

131.500.

411.500.

11,450.

Bill. till Rik8d. Prot. 1880. l:a Sami, l:a Afd.

11,450.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Transport 208,700. 11,450.

Lybeck, Konsuln, lön.................................................. 8,000.

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön..................................... 17,000.

Shanghai, Vicekonsuln," lön (innefattande ersättning

för resor inom distriktet).......................... 12,000.

Tunis, Konsuln, lön.................................................. 6,000.

Washington, Generalkonsuln, lön................................... 16,000. 267,700.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona.................................................................... 2,000.

Håvre.......................................................................... 4,000.

Leith ........................................................................... 6,000.

London.................................................................... 11,000.

Lybeck........................................................................ 2,000.

Shanghai .................................................................. 4,000. 29,000.

c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ................................................................ 6,000.

Alger....................................... 2,000.

Archangel.................................................................. 2,000.

Bahia ........................................................................... 2,000.

Bilbao......................................................................... 2,000.

Buenos Ayres............................................................... 4,000.

Dardanellerna.............................................................. 500.

Gibraltar .................................................................. 3,000.

Hamburg................................... 2,000.

Helsingfors............................................. 2,000.

Japan .......................................................................... 4,000.

Kiel........................................................................... 4,000.

Lissabon ..................................................................... 2,000.

Marseille .................................................................... 2,500.

Montevideo................................................................ 2,000.

Neapel ........................................................................ 3,000.

Newcastle................................................................... 4,000.

New York .................................................................. 6,000.

Pirens.......................................................................... 1,000.

Rio de Janeiro............................................................ 4,000.

Rom............................................................................. 2,000.

Smyrna........................................................................ 1,000.

Tanger ........................................................................ 2,000.

Triest........................................................................... LOPP- 64,000.

d. Pensioner:.................................................................................... 16,450. 377,150.

Transport 388,600.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 11

Transport 388,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: _

a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader m. in....... 4,500.

h. Konsulernes embetsutgifter........................................................ 10,000.

c. Vexelkostnader.......................................................................... 250.

d. Diverse utgifter........................................................................... 8,150. 22,900.

Summa kronor 411,500.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlikt Nåd. Beslut

af den

1 Dec. 1868.

29 Sept. 1870.

19 Febr. 1864.

7 Sept. 1858.

1 Dec. 1868.

15 April 1869.

27 Okt. 1857J

4 Maj 1858.j

23 April 1869.

4 Dec. 1838.

22 Nov. 1863.

17 Febr. 1858.

2 Jan. 1863.

» » »

Expektanslön:

Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ........... 4,800.

Summa kronor 4,800.

Pensioner:

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .................. 6,000.

Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton....................................... 4,800.

Förre Envoyén Lövenskiold........................................................ 4,000.

Förre Ministerresidenten Mansbach............................................. 4,000.

Förre Ministerresidenten Friherre Wrede................................. 4,000.

Envoyén Friherre Hochschilds enka .......................................... 2,800.

Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens

Herr Friherre Stiernelds enka ................................................... 2,000.

Förre Envoyén Friherre Taubes enka ....................................... 1.000.

Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ....................................... 225.

Kabinettsvaktmästaren Englunds enka ....................................... 100.

Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika .................... 75.

Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ..................... 75.

Summa kronor 29,075.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Från TconsulsJcassan:

Pensioner:

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding.............................. 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ....................................... 3,600.

23 Sept.. 1864. Förre Generalkonsuln i Eio de Janeiro Hyltén-Cavallius ...... 3,200.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.

29 Nov. 1878. Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka....................... 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka............................. 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testas enka ................... 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka ....... 400.

29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka................................ 400.

16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima 400.

Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

o

6 Juli 1825. Anna Karolina ........................................................................... 225.

4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................................................ 225.

Summa kronor 16,450.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

13

Protokoll (ifver Utrikesdepartementsärende hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna.

Statsråden: Almqyist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Ottek,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om reglerandet

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för 1881 och anförde dervid:

Enligt det denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd godkända förslag

till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1881, skulle Sveriges bidrag

till kabinettskassan utgöra 447,800 kronor och bidraget till konsulskassan 160,000 kronor,

hvilka belopp äro lika med de i nu gällande riksstat uppförda.

Samma riksstat upptager derjemte bland ordinarie anslag 6,000 kronor, hvaraf

4,200 till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till

understöd åt svenska kyrkan i Paris, hvilka anslag såsom fortfarande behöfliga torde

bibehållas.

Det sedan några år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till fortsatt

utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt att

äska jemväl för 1881. Detta arbete, som inom den vetenskapliga verlden vunnit en

lika stor som välförtjent uppmärksamhet, fortskrider med säkra steg mot det förestakade

målet. Lösningen af några mycket invecklade historiska tvistefrågor har väl uppehållit

utgifvandet af de första delarne längre än utgifvaren kunnat på förhand beräkna, men

de svåraste stötestenarne torde redan vara undanröjda, och i den mån arbetet nalkas

den nyare tiden, kan ock till största delen undvikas den tidsutdrägt, som vållats af

forskningar efter medeltidsurkunder, hvilkas befintlighet förut var tvifvelaktig eller först

under arbetets fortgång blef känd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Materialet till de båda tidsperioder, hvilka från början bestämdes att intagas uti

första och andra delen (från äldsta tid - 1335 och 1335—1520) har utgifvaren sålunda

måst med stor möda sammanföra från vidt skilda håll och, en gång sammanfördt, har

för dess tillgodogörande kräfts en sträng vetenskaplig kritik, som i sin ordning betingat

omfattande forskningar af särskild natur.

I dessa dagar utkommer andra delens rista afdelning, omfattande tiden 1335—1361;

den 2:dra afdelningen (1361—1400) är färdig att tryckas. Dessa aldelningar omfatta

hvardera omkring 20 tryckta ai’k.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt utgöra

613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda tillstyrkt

och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla, och skulle utdrag af detta protokoll,

jemte dervid fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för

1881, till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

II. G. Wachtmeister.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 15

, Förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1881.

A. Ordinarie anslag:

I. KabinettsJcassans utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena ................................................ 24,000.

2. Utrikesdepartementet ................ 32,190.

3. Ministerstaten ........................................... 340,145.

4. Militärattachéer ................................................ 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 43,065. ^ g00

II. Konsulskas sans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................................................. 6,550.

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. in............. 140,350.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 13,100. jgQOOO

III. Utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel...... 4,200.

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris, 2,500 francs ä kr. 0,7 2 1,800. „„„„

’ b,(JOO.

Summa kronor 613,800”

B- Extra anslag:

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» .................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af Protokollet, öfver Landtförsvarsärenden, hållet, inför

Hans Maj it Konungen i Statsrådet, å Stockholms

slott den 9 Januari 1880.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Rosensvärd, anhöll i underdånighet

att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna

å riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1881, få föredraga följande till

Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Generalfälttygmästarens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement

underdåniga memorial den 15 November 1879 angående

departementets behof af ordinarie och extra anslag för år 1881;

Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga

memorial, likaledes af den 15 November 1879, med chefens för

fortifikationen memorial af samma dag, angående departementets medelsbehof

samt anslag till byggnadsarbeten under år 1881;

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 10 Oktober 1879

angående intendentsdepartementets medelsbebof för år 1881;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 28 November

1879 angående anslaget till legning af exercishästar för artilleriets och

fortifikationstruppernas exercis;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 2 December

1879 angående behofven för år 1881 å de anslagstitlar, som höra under

civila departementets förvaltning;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag angående

anslaget till värfvade arméens disciplinkompani;

Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 4 December

1879 om höjandet af anslaget för de topografiska arbetena under

år 1881;

Chefens för Krigsskolan, af Inspektören för militärläroverken insända,

underdåniga memorial den 15 November 1879 angående åtskilliga

större bristfälligheter å krigsskolans byggnader;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse

den 22 Oktober 1879 angående kreditivet för pensioneringen under

år 1881;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

memorial den 15 November 1878 angående uppsättandet af ett regemente

fästnings- och positionsartilleri;

Samma myndighets underdåniga memorial den 15 November 1879

angående ett fästnings- och positionsartilleriregemente;

Samma myndighets underdåniga memorial af sistnämnda dag angående

omorganisation af reservartilleriet;

Chefens för fortifikationen underdåniga förslag den 18 December

1877 till husaretablissement i Helsingborg;

Militärbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga utlåtande

den 30 Augusti 1878 angående husarregementet Konung Carl XV:s

förläggning och etablissement;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 November 1879

angående platsen för ett etablissement åt en del af husarregementet

Konung Carl XV.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majrts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Departementschefen anförde derefter:

En tid, sådan som den närvarande, under hvilken statsverkets inkomstkällor

flyta mindre rikligt och den finansiela ställningen, hvilken

förbjuder budgetens höjande med något mera betydande belopp, lägger

hinder i vägen för utförande af mera omfattande organisationsförslag

eller företagande af mera genomgripande förändringar inom den del

af statsförvaltningen, hvilken lyder under det mig i nåder anförtrodda

departement, har manat mig att vid nu förestående statsreglering söka

så vidt möjligt inom gränsen för redan anvisade ordinarie statsanslags

summa finna tillgångar för några förbättringar af försvarsväsendet. De

förslag angående hufvudtitelns ordinarie anslagsbehof, som af mig nu

komma att afgifvas, och hvilka hufvudsakligen afse Arméförvaltningens lönereglering,

upprättande af en af nutidens artilleristiska ståndpunkt samt

behofvet af besättningstrupper för fästningarne nödvändiggjord förändring

i fästningsartilleriets organisation, en för intendenturens utveckling

behöflig förbättring i regementsintendenternes aflöningsvilkor och

en, om än ringa, tillökning i armébefälet, hålla sig alla inom den nuvarande

slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag, om dertill, såsom

naturligt är, lägges beloppet af de anslag till Arméförvaltningens aflöning

och till underhåll af garnisonskommenderingar ur indelta arméen,

hvilka, ehuru numera ständiga och årligt återkommande, dock blifvit,

år efter år, på extra stat uppförda, och hvilka, om mina förenämnda

förslag vinna bifall och blifvit genomförda, ej vidare komma att erfordras.

Efter dessa förutskickade anmärkningar anhåller jag att, med

iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, få i underdånighet

framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga

andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu

kommer att anmäla.

Arméförvaltningen.

Sedan såväl löneregleringskomitéens underdåniga betänkande och

förslag till lönereglering m. m. för Arméförvaltningen som detta

embetsverks deröfver afgifna underdåniga utlåtande numera erhållit

vederbörlig beredning, skall jag underställa de sålunda väckta frågorna

om den egentliga Arméförvaltningens organisation Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning så tidigt, att de kunna, om Eders Kongl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1880.

Maj:t så besluter, blifva föremål för Riksdagens handläggning vid

nu förestående statsreglering. En dermed sammanhängande fråga

är dock af beskaffenhet att kunna särskildt och straxt anmälas.

Uti sitt underdåniga betänkande, afgifvet den 6 Juli 1878, har löneregleringskomitéen,

med erinran hurusom å Arméförvaltningens stat

funnes uppförda aflöning samt dyrtidstillägg för de vid Stockholms

och Göteborgs utredningsförråd, slotts- och förrådsmagasinet i Stockholm

samt kronobageriet derstädes anstälde tjensteman och betjente,

och då dessa förråd in. m. icke kunde anses utgöra någon del

af den egentliga Arméförvaltningen, utan till denna intaga samma

ställning, som öfriga under förvaltningen lydande inrättningar för

liknande ändamål, samt närmast vore jemförliga med $ndra embetsverks

lokalförvaltningar, ansett regleringen af ifrågavarande inrättningar

ligga utom det komitéen meddelade uppdrag och derföre ej upptagit

dem i sitt afgifna förslag till stat för Arméförvaltningen. Sedan

betänkandet afgafs, är utredningsförrådet J Göteborg indraget och

qvarstå af ifrågavarande personal endast följande, med nedan angifna

aflöningsförmåner:

vid utredningsförrådet i Stockholm:

1 intendent, arfvode .........................................

dyrtidstillägg............................................

1 förvaltare, d:o ...............................................

dyrtidstillägg.........................................

1 förrådsskrifvare, d:o....................................

dyrtidstillägg ..........................................

1 vaktmästare, d:o ............................................

dyrtidstillägg ..........................................

vid slotts- och förrådsmagasinet samt

kronobageriet i Stockholm:

1 slotts- och proviantmästare, lön .........

skrifvarehjelp.......................................

expenser...............................................

1 kronobagare, lön......................................

hyresersättning..................................

summa kronor 10,275: —;

% 7

1,125: —

250: —

50: —

1,425:

400: —

50: —

450:

3,000

—

600

— 3,600: —

2,500

500

3,000: —

1,000

200

“ 1,200: —

500

100

— 600: -

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

af hvilka 8,875 kronor utgå från Arméförvaltningens ordinarie anslag

ock 1,400 kronor från extra anslaget till dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen.

Om det än kan anses vara utan allt för stor betydelse, under hvilken

titel i riksstaten anslag för ett visst statsbehof är uppfördt, så

och då åtskilliga skäl har synts mig tala för den komiterades åsigt,

att ifrågavarande förvaltningspersonal icke på det sätt sammanhänger

med Arméförvaltningen såsom embetsverk, att den bör på dess stat

uppföras, har jag varit betänkt på öfverflyttande af de för densamma

afsedda aflöningsmedel till annan anslagstitel, hvarvid jag för min del

funnit dem böra uppföras å intendentsdepartementets andel i anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet. En sådan öfverflyttning lärer

emellertid ej förringa bebofvet af en reglering af denna tjenstepersonals

aflöningsförhållanden. Härvid kommer först i betraktande, att

kronobagarens aflöningsförmåner, som förut, med undantag af förenämnda

ringa anslag af 450 kronor, utgått såsom sportler vid brödbakningen,

blifvit af Eders Kongl. Maj:t, uppå Arméförvaltningens förslag,

den 21 Mars sistlidet år efter numera för tjenstemäns aflöning

allmänt antagna grunder, med, såsom det är att antaga,; vinst för statsverket,

förbytta till fast aflöning, hvilken, med undantag af merberörda

450 kronor, skall utgå från det anslag, som bekostar brödbakningen

för Stockholms garnison, eller anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena. Endast den omständighet, att särskilda medel

voro på Arméförvaltningens stat anvisade till kronobagarens aflöning,

hindrade mig att då föreslå hela aflöningens utgående från

sistnämnda anslag, men anser jag nu, då en allmän reglering af anslaget

till Arméförvaltningen är föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

mig böra hemställa, det äfven dessa 450 kronor må få utgå från anslaget

till mathållningen för garnisonsregementena, hvilket till öfver

1,100,000 kronor uppgående förslagsanslag ej derigenom kommer i behof

af någon förhöjning. — Då vidare slotts- och och proviantmästaren

åtnjuter den afskrifningsprocent, hvilken, enligt gällande författningar,

tillkommer förvaltare af sådana förråd, som det, hvilket står under

hans vård, anser jag någon förhöjning i hans aflöningsvilkor icke erforderlig.

— Hvad öfrige af förenämnda tjenstepersonal vidkommer,

hvilka åtnjuta endast kontant aflöning, så har jag, vid det förhållande

att genom centralförrådets å Carlsborg inrättande betydelsen af Stockholms

utredningsförråd i någon mån minskats, ansett deras tjenstebefattningar

fortfarande kunna bestridas för den aflöning, som dem nu

åtfölja. Visserligen hafva Arméförvaltningens chefer i sitt afgifna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

underdåniga förslag till lönereglering för Arméförvaltningen, tillstyrkt

en personel förhöjning för nuvarande intendent, förvaltare och förrådsskrifvare

samt en förhöjning i vaktmästarearfvodet, men då ej mindre

sistnämnda förhöjning, som afser att bringa ifrågavarande vaktmästares

aflöning till likhet med hvad vid senare löneregleringar blifvit åt vaktmästare

vid centrala embetsverk och några andre medgifvet, icke torde

kunna anses alltför trängande, än äfven de ifrågasatta personel aflöningsförhöjningarne

icke synas mig vara af natur att böra å stat uppföras,

har jag funnit förevarande förrådstjenstemäns och betjents arfvoden

höra'' förhöjas endast med den nu åt dem utgående tillfälliga

löneförbättring.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Magt,

som torde anse det nu kronobagaren i Stockholm från Arméförvaltningens

anslag tillkommande belopp böra utgå från meranämnda mathåll

ningsanslag, täcktes föreslå Riksdagen att, med omfattande af denna

åsigt, från anslaget till Arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen

vid Stockholms utredningsförråd, för slotts- och proviantmästaren

derstädes samt för kronobagaren, men deremot å anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet uppföra aflöning för

en intendent vid utredningsförrådet i Stockholm med

arfvode .................................................................................. kronor 3,600: —

en förvaltare vid dito med dito.............

en förrådsskrifvare vid dito med dito.

en vaktmästare vid dito med dito ......

en slotts- och proviantmästare vid slotts- och förrådsmagasinet

i Stockholm med lön kr. 1,125:

skrifvarehjelp ..............................

expenser ..........................................

kr.

1,125: —

))

250: —

))

50: —

3,000

1,200

600

1,425:

tillsammans kronor 9,825: —

Det nu till aflöning åt Arméförvaltningens embets- och tjenstemän

samt betjente, med undantag af förenämnda förrådspersonal, utgående

belopp utgör, enligt komiterades beräkning (bil. litt. C till komitébetänkandet)

143,545 kronor. Enär det förslag till aflöningsstat för

Arméförvaltningen, med undantag af förrådspersonalen, hvilket jag kommer

att underställa Eders Kongl. Majt:s pröfning, slutar på

får jag, då nuvarande ordinarie anslag till embetsverket

utgör

kronor 142,700: —

118,175:

i underdånighet anhålla, att skilnaden ........................ kronor 24,525:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

7

måtte få, i afvaktan på Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i fråga om

Arméförvaltningens lönereglering, vid statsregleringen beräknas såsom

förböjning i anslaget till Arméförvaltningen.

Vid bifall härtill anser jag, på sätt i mitt underdåniga memorial

angående löneregleringen kommer att närmare utredas, nu till aflöning

vid Arméförvaltningen utgående extra anslag............ kronor 29,890: —

icke vidare behöflig!, äfvensom nedsättning kunna

ega rum i anslaget till inqvarteringskostnaden i

Stockholm med........................................................................ » 1,900: —

tillsammans kronor 31,790: —

hvarförutom ej mindre en besparing å anslaget till extra utgifter om

1,240 kronor beredes, än äfven dels ett belopp af 3—4,000 kronor

årligen till vikariatsersättningar, dels de från förenade mötespassevolansfonden

till gratifikationer åt extra biträden anvisade 3,650 kronor

ej vidare komma att utgå.

Indelta Arméen.

Indelta Arméens befälsafl(lullig.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat,

att vid Vermlands fältjägareregemente skulle tills vidare hållas

vakanta så många nummer, att styrkan nedginge till 500 man, behagade

Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med den vid 1875 års riksdag

genomförda löneregleringen för arméen, besluta, att Vermlands fäitjägareregemente

skulle förbytas till corps på 500 man, och att, med

bibehållande af befälspersonalen i öfrigt tills vidare oförändrad, regementschefs-

och förste majorsbefattningarne skulle indragas och i stället

uppföras aflöning till en corpschef. Då nu, för ordnande af den

ekonomiska förvaltningen vid nämnde corps i likhet med hvad för indelta

arméen kommer att föreskrifvas, det lärer blifva nödvändigt att

förse corpsen med eu nu saknad regementsintendent, och således en

rubbning i anslaget måst ske, större än den, som vid 1877 års riksdag

genom underbefälets tillökande i någon män egde rum, har

jag ansett tiden vara inne att ordna befälsstyrkan vid denna corps till

likhet med densamma vid öfriga corpser, och har jag i detta syfte upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil, No 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

gjort en förslagsstat, som jag, då fråga blir om anslaget till Vermlands

fält jägarcorps, skall underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Genom

en sådan förändring skulle emellertid sistnämnda anslag kunna

nedsättas med 11,689 kronor. Då det emellertid icke kan anses rigtigt

att företaga en minskning af arméens på det kela alltför fåtaliga

befäl, har jag föreställt mig, att den befäls aflöning, som på Vermlands

fältjägarecorps kan undvaras, skulle få användas för tillökning af befälet

på andra arméens regementen eller corpser, som deraf kunna

vara i behof. I sådant hänseende kommer först i betraktande luckorna

i det indelta arméen tilldelade tredje bataljonsbefälet eller det s. k.

beväringsbefälet; och har jag, vid det förhållande att kaptener af 2:a

klass saknas vid Lifregementets grenadiercorps, samt att Andra lifgrenadierregementet,

Vestgöta, Bohusläns, Nerikes, Vermlands samt Norra

och Södra Skånska infanteriregementena hafva löjtnanter af 2:dra klassen

till endast halfva antalet kompanier, tänkt mig förenämnda brist å

grenadiercorpsen kunna fyllas, samt hvart af nämnda regementen kunna

tilldelas åtminstone en löjtnant af 2:dra klassen. Härvid skulle erfordras

för

1 kapten af 2:dra klassen, lön......... kronor 1,800: —

tjenstgöringspenningar ...... » 200: —

dagaflöning under vapenöfningarne

å 3 kronor, förslagsvis

i 60 dagar........ » ISO: — lcronor 2,180: —

1 dito dito dito......................................................... » 2,180: —

1 löjtnant af 2:dra klassen, lön ......... kronor 900: —

tjenstgöringspenningar ......... » 120: —

dagaflöning under vapenöfningarne

å 2 kronor, för
-

slagsvis i 60 dagar............ » 120: — ^ 1^140: _

6 dito dito dito......................................................... » 6,840: —

tillsammans kronor 12,340: —

Då den behållning, som uppstår å anslaget till

Vermlands fältjägarecorps, icke uppgår till mer än ... » 11,689: —

så skulle visserligen för genomförande af ifrågavarande

förslag anslaget till indelta arméens befälsaflöning

behöfva förhöjas med ..................................................... »__651: —

utöfver hvad kan från anslaget till Vermlands fältjägarecorps dit

öfver
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 3 a, till Kong1. Ma/:ts NM. Prof. N:o 1, om Statsverk,et 1380.

öfverflyttas, men har jag, på det att hvart och ett af förenämnda, på

befäl vanlottade regementen måtte kunna komma i åtnjutande af lika

tillökning, ej tvekat att förslå aflöningsanslagets höjande jemväl med

ifrågavarande lilla belopp.

Jag hemställer således i underdånighet, att, om Eders Kongl.

Maj:t kominer att gilla den förändring i Vermlands fältjägarecorps’

befälsorganisation och dermed sammanhängande nedsättning i corpsens

anslag, hvarom jag längre fram kommer att göra framställning, Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i anslaget för indelta arméens

befälsaflöning, för aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid

Lifregementets grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid

Andra lifgrenadierregemente!-, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns,

Nerikes och Vermlands regementen samt vid Norra och Södra

Skånska infanteriregementena, bevilja en förhöjning af 12,340 kronor.

Af skäl, som framställdes i underdånigt betänkande af den 23 November

1878 angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid

indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hade Arméförvaltningen

redan till näst föregående statsreglering ansett sig böra i underdånighet

föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsintendenterne

vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och

Vermlands fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke funnes anvisad,

måtte anslås dylik aflöning. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t

ännu icke hade fattat beslut om det nya ordnandet af den ekonomiska

förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hvartill

förslaget då först nyligen blifvit af Arméförvaltningen afgifvet, och

således icke kunde redan då tagas eu säker öfverblick öfver omfånget

af regementsintendenternes blifvande verksamhetsområde, så ansåg jag,

med uttryckande dock af den förmodan, att en aflöningsförhöjning

måste för intendenterne beredas, att Arméförvaltningens då föreliggande

hemställan icke borde föranleda någon nådig åtgärd, en åsigt,

som Eders Kongl. Maj:t behagade gilla.

Nu har Arméförvaltningen, i dess civila departements förenämnda

underdåniga skrifvelse af den 2 sistlidne December, åter upptagit frågan

och dervid erinrat, hurusom Förvaltningen i sin underdåniga skrifvelse

af den 8 November 1878, angående civila departementets medelsbehof

för år 1880, ansett sig böra föreslå, att aflöningsförmånerna

för regementsintendent, som nu utgjordes af

vid indelta arméen 2,800 kronors lön och vid värfvade arméen,

utom lön af samma storlek, äfven dagaflöning, å 3 kronor,

1,095 kronor, tillhopa 3,895 kronor, måtte bestämmas till

Bih. till Biksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. •>

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Bil. No 3 a, till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

vid indelta arméen:

lön..................................................... kronor 3,500: —

tjenstgöringspenningar ............... » 1,000: —

dagaflöning under mötena å 4

kronor i 60 dagar........................ »______240: — kronor 4,740: — och

vid värfvade arméen:

lön...................................................... kronor 3,500: —

dagaflöning å 4 kronor under

hela året......................................... J>_ 1,460: — » 4,960: —

samt att regementsintendentstjenster måtte inrättas vid Smålands

grenadierbataljon och Yermlands fältjägarecorps;

och hade Arméförvaltningen till stöd för sin den 8 November

1878 gjorda framställning åberopat det betänkande, Förvaltningen

komme att angående förslag till förvaltningsreglemente för indelta arméen

afgifva, och i hvithet betänkande, dagtecknadt den 23 i samma

månad, Förvaltningen å intendents- och civila departementen i denna

fråga hufvudsakligen anförde,

att, — i betraktande af regementsintendents ställning både såsom

uppbördsman för alla de medel, hvilka för regementets och dess beväringsmanskaps

flerfaldiga behof utginge, och såsom kontrollant öfvei

stamtruppens och beväringsmanskapets persedelförråd, uti hvilket dubbla

kall ett drygt ansvar honom ålåge —, det vore ur synpunkten af det

allmännas intresse nödigt att tillse, det nämnde tjensteman beieddes

en aflöning, tillräcklig för hans betryggande mot ekonomiskt obestånd,

äfven när han hade familj att underhålla;

att i denna fråga särskildt måste bemärkas, att, till säkerhet föi

kronan, regementsintendent icke borde tillåtas att med denna sin befattning

förena någon annan allmän eller enskild syssla eller utöfva

någon affärsverksamhet;

att, med afseende å dessa omständigheter, regementsintendents aflöning

tydligen borde rättas efter de för kassaförvaltare i allmänhet i

jemförlig ställning tillämpade grunder, dervid likväl förekomme, att regementsintendenten,

genom sin befattning såsom både ständig ledamot

i förvaltningsdirektionen och denna direktions verkställande ombud,

måste med uppbördsmannens egenskaper förena ett icke ringa mått af

insigt, erfarenhet och affärsvana i flera riktningar, helst framgången

af direktionens verksamhet till stor del vore på regementsintendenten

beroende;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880. 11

att regementintendentsbefattning i allmänhet icke kunde blifva en

öfvergångstjenst till någon fördelaktigare syssla;

att, om än, under förhoppning om en snar och tillräcklig löneförbättring,

en eller annan skicklig person skulle finnas hugad att en sådan

befattning öfvertaga, det dock måste vara uppenbart, att, derest

löneförbättringen uteblefve, någon verklig förmåga icke skulle kunna

qvarhållas på en plats, der, under ansvarsfull tjenstgöring, innehafvare!!

icke ens hade tillräckligt uppehälle för sig och de sina, hvarjemte tydligt

vore, att, innan löneförbättring vunnes, det åsyftade förbudet i afseende

å andra värfs skötande i förening med regementsintendentssysslan

måste till olägenhet för kronan eftergifvas; samt slutligen,

beträffande särskildt de föreslagna två nya intendentslönerna,

att dels, enligt reglementsförslaget, särskild regementsintendent

borde finnas både vid Smålands husarregemente och vid Smålands

grenadierbataljon, der aflöning vore anvisad blott för en gemensam

regementsintendent, dels äfven tillämpningen vid Vermlands fältjägarecorps

af den nya förvaltningsorganisationen betingade anställelse jemväl

der af en regementsintendent, för hvilken aflöning ännu saknades.

Vidhållande de åsigter, som år 1878 uttalats, har Arméförvaltningen

nu upprepat sitt då i ämnet afgifna förslag.

Hvad först angår de af Arméförvaltningen föreslagna nya regementsintendenterne

å Smålands grenadierbataljon och Vermlands fältjägarecorps,

lärer dylike tjenstemäns anställande vid nämnda båda

corpser vara för genomförande af snart förestående reform i den ekonomiska

förvaltningen nödvändigt, hvarför jag i underdånighet tillstyrker

bifall till hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende hemställt,

och har jag å förberörda förslagsstat för Vermlands fält jägarcorps

uppfört aflöning för en regementsintendent.

Beträffande derefter frågan om regementsintendenternes aflöningsvilkor,

så har jag saknat skäl att frångå min sistlidet år yttrade mening

om behöfiigheten af en aflöningsförbättring för nämnde tjensteman

och då med beredningen af det afgifna förslaget till ordnande af

den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps

nu så långt fortskridit, att med säkerhet kan förutses, att

det nya förvaltningssättet vid 1881 års ingång skall vara i tillämpning,

tvekar jag så mycket mindre att nu framlägga förslag till sådan aflöningsförbättring,

som medel dertill kunna, om densamma hålles inom

gränsen för, det allra nödvändigaste, genom nedsättning i andra ordinarie

anslag vinnas. De anspråk på aflöningsförhöjning för regements
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

intendenterne, hvilka af Arméförvaltningen blifvit framställda och enligt

hvilka regementsintendenten skulle i afseende å lön och tjenstgöringspenningar

samt till följd deraf antagligen äfven i värdighet blifva

likställd med major, synas mig väl höga, Jag, som, för min del, föreställt

mig, att lönerna, hvilka nu äro lika med kaptenslöner af första

klassen, skulle, jemte deraf beroende pensionsrätt, hållas oförändrade,

har, lika med Ärméförvaltningen, ansett regementsintendenten vid indelta

arméen böra tilläggas dagaflöning under vapenöfningarne och

tjenstgöringspenningar, men ansett dagaflöningen böra utgå såsom för

kapten (3 kronor, förslagsvis i 60 dagar). Hvad beträffar tjenstgöringspenningarne,

lärer någon passande jemförelse mellan intendenten, som

tjenstgör hela året, och en kompaniofficer, hvars hufvudsakliga tjenstgöring

på roten i allmänhet ordnas qvartalsvis, icke erbjuda sig, liksom

arten af hans tjenstgöring är svår att jemföra med den egentliga

militärtjenstgöringen. Emellan regementsintendenterne inbördes är ock

en väsentlig skillnad i arbete och ansvar, i det att bådadera äro betydligt

lättare vid rusthålls- än vid rotehålls-regementena, enär vid de

förra regementsintendenten är till ojemförligt största delen fri från befattning

med persedelvården och deraf föranledd uppbörd. Under sådana

förhållanden har det synts mig, — som anser frågan om regementsintendents

rätt att innehafva annan tjenstebefattning kunna ordnas i

hufvudsaklig likhet med hvad nu mera finnes om tjenstemän vid civila

embetsverk i sådant hänseende stadgadt, samt finner regementsintendenten

för åstadkommande af verksammare kontroll böra tillsättas medelst

konstitutorial, såsom förhållandet varit med regementsskrifvarne

och ännu befinnes vara med åtskilliga andra uppbördsmän, — att för

regementsintendenten vid ett rusthållsregemente eller corps tjenstgöringspenningarne

kunde bestämmas till 400 kronor, eller lika med

auditörs, under det jag anser desamma vid rotehållsregemente .eller

corps icke kunna sättas lägre än 900 kronor.

Regementsintendenten vid värfvade arméen, hvilken redan åtnjuter

kaptens dagaflöning under hela året, torde, medelst ett arfvode af 600

kronor, böra gifvas samma aflöning som kompani-, sqvadrons- eller

batterichef vid värfvad trupp.

De förhöjningar i anslaget till befälsaflöning vid indelta arméen,

hvilka blefve en följd af bifall till hvad nu om regementsintendenterne

yttrats, skulle utgöra

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880.

för en regementsintendent vid Smålands grenadierbatalj

lön......................................................................... kronor 2,800: —

tjenstgöringspenningar ................................... » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor,

förslagsvis i 60 dagar.......................... » 180: —

tjenstgöringspenningar åt 20 regements
intendenter

å 900 kronor ......................... kronor 18,000: —

Dito åt 8 dito å 400 kronor ..................... » 3,200: —

dagaflöning under vapenöfningarne åt 28 regementsintendenter,

å, förslagsvis, 180 kronor ..............................................

on,

3,380:

21,200:

5,040:

tillsammans .............................................................................. kronor 29,620:

I öfverensstämmelse med livad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att ej mindre förhöja regementsintendentens årliga aflöning vid

indelta arméen såväl med tjenstgöringspenningar, att utgå åt sådan

tjensteman vid rotehållsregemente eller corps med 900 kronor och

vid. rusthållsgemente eller corps med 400 kronor, som med dagaflöning

såsom kapten under vapenöfningarne, vid värfvade arméen

genom ett arfvode af 600 kronor; än äfven uppföra å Smålands Grenadierbatalj

ons stat för en regementsintendent

lön ........................... kronor 2,800: —

tjenstgöringspenningar............................................................ » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor förslagsvis

i 60 dagar........................................................................ » 180: _

tillhopa kronor 3,380: —

samt

att för nu angifvet ändamål höja anslaget till indelta arméens befälsaflöning

med erforderligt belopp, 29,620 kronor.

Anslaget till indelta arméens befälsaflöning, som nu utgör

kronor 4,179,676: —

skulle genom dessa förhöjningar

för nytt befäl .............................. kronor 12,340: —

för regementsintendenter......... » 29,620: — » 41 960-

komma att uppgå till...................................................... kronor 4,221,636: —

Vid 1875 års lönereglering för arméen bestämdes, att regementsskrifvaretjensterna

skulle indragas efter 1876 års ingång, der sådant

pröfvades kunna ske, samt att regementsskrifvarne, så länge de i tjen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sten qvarstode, skulle bibehålla sin dåvarande aflöning, dock att vid

den indelta arméen dels regementsskrifvarne egde att, såsom ersättning

för mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning

med uppbörden upphörde, åtnjuta ett belopp, motsvarande

medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd

utgjort, dels ock de regementsskrifvare, som å sina befattningar

innehade konstitutorial eller förordnanden af senare datum än den 8

April 1862, erhölle i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet

af dessa förmåner under de fem åren 1871—-1875. Då,

vid öfverlemnande till statsverket af indelta arméens aflöningstillgångar,

den största delen af regementsskrifvarnes göromål vid indelta arméen

komme att upphöra, förklarade 1877 års Riksdag, uppå Kongl.

Maj:ts förslag, de af ifrågavarande regementsskrifvare, hvilka blifvit

tillsatte före den 4 Juni 1868, berättigade att efter ingången af år 1878

å indragningsstat öfverflyttas med pension, motsvarande de af dem

under år 1877 åtnjutna aflöningsförmaner, hvarvid afkastningen af bostället

skulle beräknas efter det arrende, statsverket komme att af detsamma

vid öfvertagandet erhålla; och skulle denna pension tills vidare

utgå från besparingarne å anslaget till indelta arméens befälsaflöning.

Dåvarande chefen för Landtförsvarsdepartementet hade nemligen uti

sitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den 15 December

1875 angående öfverlemnande till statsverket af arméens indelta aflöningstillgångar

förklarat sig anse att, så länge underofficersboställen

finge för arméens aflöning disponeras, ifrågavarande indragningsstatspensioner

kunde från nämnda besparingar bestridas, hvarföre först sedermera

allmänna indragningsstaten behöfde med denna utgift betungas,

hvilken af Eders Kongl. Maj:t gillade mening legat till grund för

Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i ämnet.

Då indelta arméens underofficerare, ----- hvilka, med undantag af det

fåtal, som innehafva indelning enligt fullmakt äldre än den 8 April 1862,

vid midfastan år 1881 afgå från sina boställen, — vid sagda års ingång

tillträda sina å nya aflöningsstaterna uppförda löneförmåner och således

den källa till besparingar, från hvilken meranämnda indragningsstatspensioner

ansetts kunna tills vidare utgå, då utsinar, lärer beloppet af

sagda pensioner, hvilket åf Eders Kongl. Maj:t under den 21 November

sistlidet år blifvit faststäldt och, med undantag af några mindre poster,

hvilka ännu ej kunnat till siffran fullt bestämmas, men hvilka ej

kunna synnerligen betydligt inverka på slutsumman, sammanlagdt uppgår

till 87,872 kronor 90 öre, från början af den statsregleringsperiod,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

hvarom nu är fråga, böra från andra statsmedel utgå, och hemställer

jag derför i underdånighet,

att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Eders

Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade nådiga beslut innehafva indragningsstatspension,

motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna

aflöningsförmåner, måtte från ingången af år 1881 få utgå från allmänna

indragningsstaten.

Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Dels såsom fyllnad i detta anslag, dels ock såsom tillgång för

större gemensamma fälttjenst fningar med trupper af olika vapen härunder

de senare åren varit beviljadt ett extra anslag, hvilket dock vore

för innevarande år indraget. Då emellertid öfningar af omförmälda beskaffenhet

numera ansåges oundgängliga för truppernas tidsenliga utbildning,

hvarföre ock det extra anslagets öfverflyttande till ordinarie

stat varit Riksdagen föreslaget, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet

uti sin underdåniga skrifvelse af den 10 sistlidne Oktober

hemställt, huruvida icke för större gemensamma fälttjenstöfningar

år 1881 borde hos Riksdagen äskas åtminstone ett extra anslag af

350,000 kronor, hvilken summa något understege kostnaderna för de

i Stockholms och Nyköpings län år 1878 hållna sådana öfningar.

Huru mycket jag än är öfvertygad om nödvändigheten af de öfningar,

för hvilka ifrågavarande extra anslag varit afsedt, lärer statsverkets

tillstånd, hvilket under innevarande år till och med föranledt

en minskning i de indelta arméens öfningar, för hvilkas bestridande

det ordinarie vapenöfningsanslaget är företrädesvis afsedt, fordra öfningarnes

inskränkning under år 1881 till hvad kan genom tillgångarne

å sistnämnda anslag bestridas, hvarföre jag nödgas afstyrka, att Arméförvaltningens

förevarande framställning må föranleda någon Eders

Kongl. Maj:ts åtgärd.

Kavalleriets Volontärskola.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har visserligen i sistnämnda

underdåniga skrifvelse hemställt, att ett anslag stort 128,600

kronor till underhåll af nämnda skola må af Riksdagen äskas, men då

jag nu icke finner mig böra föreslå den tillökning i underbefäl och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

volontärer vid indelta kavalleriet, som erfordras för att möjliggöra en

volontärskola af den omfattning Arméförvaltningen förutsätter, saknar

jag anledning att instämma i denna Arméförvaltningens hemställan.

Värfvade Arméen.

Lifgarde! till häst.

Vid bifall till hvad jag angående regementsintendenternes aflöningsförhållanden

förut hemställt, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta an
-

slag, nu ................................................................................. kronor 146,345: —

föreslå en förhöjning af.............................. » 600: —

hvarigenom det skulle komma att uppgå till......... kronor 146,945: —

Husarregementet Konung Carl XV.

Detta nu till .............................................................. kronor 188,614: 05

uppgående anslag torde likaledes föreslås förhöjdt

för regementsintendentens aflöning med 600,kronor

och i öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts på finansdepartementets föredragning den

31 December 1879 fattade beslut, angående slutsiffrornas

jemnande i vissa anslag, med 95 öre,

tillhopa................................................................................... » 600: 95

till............................................................................................ kronor 189,215: —.

Svea lifgarde.

Äfven här torde såsom arfvode åt regements
intendenten

äskas.............................................................. kronor 600: —

och enligt beslutet den 31 December 1879 ............ » — 85,

att tilläggas anslaget......................................................... » 162,628: 15,

hvarigenom dess slutsumma blefve.............................. kronor 163,229: —.

Andra lifgardet.

Liknande förhöjning ................................................ kronor 600: 85

torde föreslås för detta anslag...................................... » 161,593: 15,

som då komme att uppgå till ....................................... kronor 162,194: —.

Verm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, Ull Kongl. Mag ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

17

Vermlands Fältjägarecorps.

Under åberopande af hvad jag förut vid fråga om regleringen af

anslaget till indelta arméens befälsaflöning i underdånighet anfört om

behofvet att ordna befälsstyrkan vid denna corps till likhet med densamma

vid öfriga corpser, samt att vid corpsen tillsätta en regementsintendent,

underställer jag nu i underdånighet Eders Kongl. Maj:t det

af mig i sådant syfte uppgjorda förslag till ny stat för corpsen.'' Enär

ifrågavarande nya stat afser en indragning, kan densamma naturligtvis

endast i män af afgång tillämpas. Då emellertid den ifrågasatta

befälsindragningen å denna corps, såsom af hvad jag förut anfört

framgår, endast är en öfverflyttning af här mindre behöflig! befäl

till andra arméens regementen eller corpser, hvarest behofvet af detssimma

är starkare, och följaktligen det vid Lifregementets grenadiercorps

och annorstädes föreslagna nya befälet torde böra tillsättas

endast i den män tillgång på fältjägarecorpsens stat uppstår, har det

synts mig lämpligast, om anslaget till fältjägarecorpsen genast nedsattes

till sitt för den nya sluten erforderliga belopp, hvilket dock,

såsom naturligt är, icke kan ske med mindre Kongl. Maj:t medgifves

att under öfvergångstiden för fältjägarecorpsen disponera den

nu föreslagna förhöjningen i anslaget till indelta arméens befälsaflöning.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,'' att,

— under vilkor att Riksdagen godkänner det nu framlagda, vid

protokollet fogade förslag till ny stat för Vermlands fältiägarecorps

(Bil. Lit. A:);

beviljar de å anslaget till indelta arméens befälsaflöning redan

äskade medel för aflöning åt 2 kaptener af andra klassen och 7 löjtnanter

af andra klassen;

medgifver, att såväl tillämpningen af den nya staten för Vermlands

fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda nya befälsplatser

vid indelta arméen må ega rum i den mån Kongl. Maj:t pröfvar sådant

vid afgång från fältjägarecorpsen eller eljest lämpligen kunna ske;

samt

Bih. till Rik&d. Prot. 1880. 1 Sami. 1 A/d.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj-M Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1880.

likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för meranämnda

nya befäl å anslaget till indelta arméens befälsaflöning beviljade medel

må få till aflöning vid Vermlands fältjägarecorps användas; —

anslaget till sistnämnda corps, som nu uppg.

"n. tin .................................................................................... kronor 135,684: 50,

nedsättes till det enligt förslags staten erforderliga

belopp.................................. kronor 123,995: 50,

ökadt, enligt nådiga beslutet

den 31 december 1879, med.. >>__ —____50 » 123,996: —-

hvilket medför en minskning af .............................. kronor 11,688: 50.

Svea, (tota och Vemles artilleriregementen.

Den stora uppmärksamhet och omvårdnad, som under senare tider

egnats fästnings- och positionsartilleriet uti andra länder, har gifvit ny

vigt åt den hos oss sedan flera år hysta önskan att på detta område

kunna åstadkomma en förändring, som åsyftade att höja detta vapen

till den ståndpunkt, det bör intaga såsom en vigtig länk i landets försvar.

Lifligt öfvertygad om nödvändigheten af en dylik förändring, har

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet också vid derå tillfällen

afgifvit underdåniga förslag i ämnet. Sålunda har han uti underdånigt

memorial af den 2 November 1876 fästat Eders Kongl. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet på behofvet af ett positionsartilleri. samt hemställt

om påbörjande af anskaffningen utaf härför erforderlig materiel.

Vidare har Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 11

Augusti 1877 såväl framhållit, hurusom hos oss, liksom i nästan alla

länder, fästningsartilleriets intressen varit mer eller mindre förbisedda,

till följd af en mängd organisatoriska m. fl. svårigheter, samt uttryckt

den åsigt, att fästnings- och positionsartilleriet borde höra tillsammans

och, på sätt i andra länder redan egt ruin, skiljas från fältartilleriet,

och erhålla sin egen målsman, hvilken egde att i första hand svara

för vapnets tidsenliga utveckling och framhålla behofvet af härför nödiga

anordningar, som ock framställt förslag till organisation af ett

fästnings- och positionsartilleri, under förutsättning af införandet af en

ny härordning, grundad på allmän värnepligt.

Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren

ytterligare framhållit, att det torde vara nödvändigt

vidtaga något mera bestämda och behofvet bättre motsvarande för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ändringar i artilleriets nu varande organisation än som uti det förra

förslaget ifrågasattes, enär erfarenheten tyckes hafva ådagalagt, att den

tidpunkt, då en uteslutande på allmän värnepligt grundad härordning

hos oss kan komma till utförande, ännu vore mer eller mindre aflägsen,

under hvilka förhållanden man torde böra ju förr desto hellre söka att,

med användande af nu varande rekryteringssätt och enligt eu till sina

allmänna drag bestämd plan, reorganisera vårt fästningsartilleri, och

har Generalfälttygmästare!! dervid dels framstält eu plan för fästningsoch

positionsartilleriets slutliga ordnande, enligt hvilken detsamma

skulle utgöras af ett regemente, fördeladt i 6 fästnings- och 6 positionskompanier,

och med 89 officerare, 3 läkare, en regementspastor,

eu auditör, eu regementsintendent, 74 underofficerare, 1,050 konstaplar

och artillerister samt erforderlig tygstat, dels ock för det närvarande

föreslagit:

att de nu varande 6 fästningskompanierna vid Svea och Göta

artilleriregementen (deraf 3 äro förlagda å Vaxholm, 2 å Carlsten och

1 å Carlsborg) måtte öfverflyttas till fästnings- och positionsartilleriet

samt tillökas så, att hvartdera komme att slutligen räkna 1

kapten, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 3 sergeanter, 4

förste konstaplar, 10 andre konstaplar, 1 spel samt 60 artillerister och

volontärer, i stället för nu i stat upptagne 3 officerare, 3 underofficerare,

5 konstaplar, 1 spel och 50 artillerister;

att, — enär de under senare år företagna undersökningar af de försvarslinier,

som beskydda inloppen till Stockholm, ådagalagt, att till förstärkande

af linien Vaxholm— Oscar Fredriksborg erfordrades åtskilliga i

försvarsplanen ej förut beräknade tillfälliga verk, för hvilka särskilda

artilleribesättningar blifva erforderliga, och en tillökning uti artilleristyrkan

å Carlsborg vore särdeles välbehöflig, samt Carlstens fästning

enligt Generalfälttygmästarens åsigt borde upphöra att vara förläggningsort

för en fredsgarnison och jemte tillhörande artillerim åt eriel

endast underhållas för framtida eventualiteter,—af de 6 kompanierna 4

måtte förläggas å Vaxholm—Oscar Fredriksborg och 2 å Carlsborg,

de båda senare dock tills vidare med deras nu enligt plan egande

styrka och först då utrymme för båda kompanierna kunde å Carlsborg

beredas;

att till en början af nämnda 6 kompanier måtte bildas ett fästningsoch

positionsartilleriregemente, hvars stab tills vidare skulle utgöras af

1 öfverstelöjtnant såsom chef, 1 major såsom artilleribefälhafvare å Vaxholm,

1 andre bataljonsläkare och 1 styckjunkare såsom regementskommissarie

å Vaxholm;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att af den till Svea och Göta artilleriregementen nu hörande tygstat

borde till det nya regementet öfverflyttas 2 tygskrifvare från Svea

artilleriregemente, på samma gång som 1 förråd sförvaltare för förråden

på Vaxholm—Oscar Fredriksborg skulle tillsättas, samt från Göta

artilleriregemente, enär största delen af den på* Carlsborg förvarade

artillerimaterielen komme att tillhöra fästnings- och positionsartilleriet,

hela den tygstatspersonal, som nu är förlagd å nämnda fästning och

som utgöres af 2 förrådsförvaltare, 2 tygskrifvare, 2 besigtningsrustmästare,

8 rustkammarsmeder och 4 stockmakare;

att således det nya regementet tills vidare skulle utgöras af 1

öfver stlöjtnant, 1 major, 6 kaptener af l:a klass, 10 löjtnanter, 6 underlöjtnanter,

1 andre bataljonsläkare, 7 styckjunkare, 16 sergeanter, 18

förste konstaplar, 48 andre konstaplar, 6 spel och 340 artillerister,

jemte nyss angifna tygstat;

att, sedan 4 fästningskompanier af ofvannämnda storlek blifvit förlagda

till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, artilleriet ensamt kunde öfvertaga

hela fredsbevakningen å dessa fästningar, hvarigenom den till

garnisonsförstärkning å Vaxholm nu årligen utgående kommendering

ur indelta arméen hlefve obehöflig; samt

att det för nu ifrågavarande fästnings- och positionsartilleri behöfliga

anslag måtte beredas derigenom, att dels kostnaden för nu varande

fästningskompanierna samt den ofvan nämnda tygstaten vid Svea och

Göta artilleriregementen äfvensom ett mot kostnaden för garnisonsförstärkningen

å Vaxholm svarande belopp af 45,600 kronor, måtte få

för ändamålet användas, och dels ett fyllnadsanslag af 23,254 kronor

blifva af Riksdagen äskadt.

Slutligen har Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet uti

underdånigt memorial af den 15 sistlidne November fästat Eders Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att anslaget till reservartilleriet möjligen

skulle kunna undvara det belopp af omkring 23,000 kronor, som

förut uppgifvits såsom behöfligt till fyllnad i anslaget för det ifrågasatta

fästnings- och positionsartilleriet å Vaxholm och Carlsborg. Enligt

bestämmelserna uti nådiga brefvet af den 6 September 1872 angående

artilleriets omorganisation skulle nemligen upprättas ett reservartilleri

på 9 batterier, fördelade till lika antal på de tre artilleriregementena,

hvilkas stater också för detta ändamål upptaga följande

belopp för hela reservartilleriet, nemligen:

för 9 kaptener å 1,000 kr. 9,000

» 18 löjtnanter å 600 » 10,800

» 9 styckjunkare å 400 » 3,600

Transport kr. 23,400.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

för

»

»

Tr

63 förste konstaplar

63 andre konstaplar

27 trumpetare

351 artillerister

ansport kr. 23,400

å 20 » 1,260

å 15 » 945

å 15 b 405

å 15 b 5,265

eller tillhopa kr. 31,275.

Då emellertid största delen af reservartilleriet vant vakant, allt sedan

dess organisation beslutades, och då dess personal för närvarande

utgöres af endast 4 officerare, 2 underofficerare samt 10 konstaplar

och artillerister, kunde med allt skäl ifrågasättas, huruvida ej större

delen af det för nämnda artilleri uti regementenas stater uppförda anslag

skulle kunna användas på ett för artillerivapnet mera gagneligt

sätt och reservartilleriets personal enligt stat inskränkas till hvad densamma

vid de olika regementena visat sig i regeln vara, samt sålunda

af anslaget, besparas omkring 23,000 kronor, att användas till

aflöning utaf befäl och underbefäl vid fästningsartilleriet. Om nemligen

detta befäl och underbefäl kunde vinna erforderlig tillökning,

så skulle derigenom stor fördel beredas ej allenast fästnings- och

positionsartilleriet utan äfven fältartilleriet, som derigenom blefve befriadt

från nödvändigheten att vid mobilisering af sin förut otillräckliga

befälspersonal aflåta eu icke obetydlig del till fästningsartilleriet.

Lika med Generalfälttygmästare!! känner jag vigten af att bereda

fästningsartilleriet en sjelfständig ställning med egen chef såsom målsman,

om eljest dess befäl och manskap skall utvecklas till den skicklighet,

dess numera så dyrbara vapen kräfver. Att jemväl det positionsartilleri,

hvartill Riksdagen, med rigtig blick för ett sådant vapens

nödvändighet för ett verksamt försvar, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag

beviljat och beviljar medel, kommer att i en ej alltför aflägsen

framtid kräfva särskild personal, då vårt i allt fall för fåtaliga fältartilleri

näppeligen lärer, utan tillbakasättande af sitt eget ändamål, kunna

aflåta sådan för positionsartilleriet, synes mig likaledes gifvet. Vid sådant

förhållande erbjuder sig sjelfmant att, såsom af Generalfälttygmästaren

skett, sammanbinda till en frågorna om fästnings- och positionsartilleriet.

Tidsomständigheterna äro emellertid sådana, att de ej

lemna utrymme för påbörjande af nya organisatoriska arbeten af större

omfattning. Jag skulle derföre kanske hafva i underdånighet föreslagit

Eders Kongl. Maj:t att låta hela den af Generalfälttygmästaren

väckta frågan hvila, om jag ej af den sedan ett antal år tillbaka befintliga

nödvändigheten att förstärka Vaxholms garnison genom tillfällig

kommendering ur indelta arméen, hvilken nödvändighet genom en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. No 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

omorganisation och förstärkning af fästningsartilleriet kan häfvas, sett

mig manad att redan nu upptaga den del af frågan, som rör sistnämnda

artilleri. I det jag derföre anser mig böra tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att till lägligare tider uppskjuta positionsartilleriets organisation,

finner jag deremot frågan om fästningsartilleriet äfven under

nuvarande förhållanden ej synnerligen svårlöst, om man nemligen inskränker

sig till det minsta, hvarmed ändamålet kan ses till godo.

Om Eders Kongl. Maj:t behagar gilla den af komitéen för behandling

af vissa frågor rörande fästningarne uttryckta åsigt, att Carlstens

fästning icke längre bör förses med fredsgarnison, så blifva de der

förlagda fästningskompanier användbara till förstärkning af garnisonerna

å Vaxholm—Oscar Fredriksborg med dess område och Carlsborg. —

Det nuvarande fästningsartilleriet, 6 kompanier, hvilket är fördeladt

såsom bihang på Svea och Göta artilleriregementen, blefve således

användbart uteslutande för Vaxholm—Oscar Fredriksborg och Carlsborg.

Enligt den af Generalfälttygmästare!! angående behofvet vid

mobilisering af artilleristyrka inom dessa båda fästningsområden gjorda

beräkning, hvilken af förenämnda komité, som lemnat yttrande om

Vaxholm, för denna fästning bestyrkes, skulle emellertid det nuvarande

manskapsantalet vid dessa 6 kompanier icke vara tillräckligt till stamtrupp

åt den beväring, som vid mobilisering måste tilldelas fästningarne.

De fyra kompanier, som afses lör Vaxholm—Oscar Fredriksborg,

blifva med nuvarande styrka derjemte ur stånd att, om eljest

tillräcklig utbildning skall kunna manskapet beredas, på ett tillfredsställande

sätt upprätthålla garnisonstjenstgöringen derstädes under fred.

Äfven af denna anledning bör i främsta rummet dessa kompaniers

styrka förökas; och finner jag ej någon anmärkning mot det af Generalfälttygmästare!!

i sådant hänseende afgifna förslag, genom hvars

utförande tillika skulle vinnas den fördel, att de tre fältartilleriregementena

komme att i afseende å stab och befäl lika organiseras.

Den af Generalfälttygmästaren beräknade kostnad för det omorganiserade

fästningsartilleriet utgör ................................. kronor 287,647: —

Härtill äro redan för de äldre fästningskompanierna

tillgängliga

å anslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen

............................................... kronor 76,796: —

å dito till försvarsverket till lands

i allmänhet ..................................... » 37,581: 64

Transport kronor 114,377: 64

287,647:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 3 a, till Tiongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o /, om Statsverket 1880.

Transport kronor 114,377: 64 287,647: —

å dito till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena,

förslagsvis.............................. » 65,104: 36

å dito till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och af
lönin«

................................................ » 8V87: - kronor 218)869. _

skilnaden ............................................................................... kronor 68,778: —-

måste således af andra medel anskaffas. Såsom hjelp härtill har Generalfälttygmästaren

hänvisat på anslaget till reservartilleriet.

Hvad reservartilleriet beträffar, har under den tid, anslag derå

vant beviljadt för sammanlagdt 27 officerare, 9 underofficerare samt

504 konstaplar och artillerister, det icke lyckats att vid detsamma

fästa ett större antal, än att styrkan nu uppgår till 5 officerare, 2 underofficerare

samt 10 konstaplar och artillerister. Huru välbetänkt det

emellertid än varit att försöka hos oss införa en institution, sådan som

den nu ifrågavarande, torde dock af detta förhållande kunna dragas den

slutsats, att denna institution ej lärer komma att uppfylla det dermed

afsedda ändamål. Under sådant förhållande och då, om en förändring

i stadgandena rörande den allmänna beväringen kommer att genomföras,

ett icke obetydligt antal af artillerimanskap, som uttjenat sin kapitulationstid,

kommer att finnas inom beväringens åldersklasser, hyser

jag den föreställning, att de för reservartilleriet anslagna medel torde

kunna för artilleriets utveckling på annat sätt tagas i anspråk. Det

synes mig i sådant hänseende icke skäl att låta detsamma qvarstå ens

i den inskränkta form, som af Generalfälttygmästaren föreslagits,

utan lärer hela anslaget, 31,275 kronor, kunna användas för fästningsartilleriet,

hvarvid dock en mindre del, högst 5,150 kronor, blifver

tillgänglig först sedan nuvarande innehafvare af aflöning på reservartilleriets

anslag derifrån afgått.

När från förenämnda................................................... kronor 68,778: —

dragés reservartilleriets nuvarande anslag.................. » 31,275: —

återstå såsom för fästningsartilleriet ytterligare erforderliga

.......................................................................;......... » 37,503: —

Då emellertid genom fästningsartilleriets organisation,

på sätt nu är afsedt, garnisonskommenderingarna

till Vaxholm från indelta arméen skulle

Transport kronor 37,503:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 3 a, till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kronor 37,503: —

komma att blifva öfverflödiga, men dessa kommenderingar

under de sista åren i medeltal medfört en

kostnad af................................................................................. » 44,879: 40,

hvilken dock på senare åren varit åtskilligt högre, så

skulle i alla fall genom den nya organisationen

uppkomma en besparing för statsverket af minst ... kronor 7,376: 40.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande, 6

fästningskompanier må, i den mån Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant

kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet skildt fästningsartilleri;

att till en början 4 af ifrågavarande kompanier måtte få, i mån

af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med en löjtnant af l:sta

klassen, 1 sergeant af l:sta klassen samt 3 förste konstaplar, 6 andre

konstaplar och 10 artillerister och volontärer, eller tillsammans 19 man

i nummer;

att fästningsartilleriets stab må få utgöras af

1 öfverstelöjtnant, chef,

1 major, artilleribefälhafvare på Vaxholm,

1 sergeant af l:sta klass, regementskommissarie å nämnda fästning,

samt

1 andre bataljonsläkare;

att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt antal

af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och Göta artilleriregementen,

dels tillsättas en förrådsförvaltare för förråden på Vaxholm;

att fästningsartilleriets personal måtte få åtnjuta samma aflöniugsoch

öfriga förmåner, som enligt gällande stater och författningar tillkomma

personalen vid fältartilleriregementena, dock att regementsofficer

vid fästningsartilleriet erhåller lönetillägg och fourrageersättning endast

för en tjenstehäst;

att öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast i den

mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter pröfvas kunna ske;

att till genomförande af denna förändring må, utöfver de nu för

befintliga 6 fästningskompanier jemte befäl anslagna medel, ej mindre

anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån det är

eller blifver tillgängligt, än äfven beviljas ett nytt anslag af 37,503

kronor, att tills vidare uppföras å artilleriregementenas anslag, för att

seder
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sedermera, efter organisationens genomförande, till vederbörliga anslag

öfverflyttas; samt

att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å de för

fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma, må, i närmaste

likhet med hvad vid uppsättning af de nya fortifikationstrupperna varit

medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen

af nytt manskap och eljest med organisationens genomförande förenade

kostnader;

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, vid bifall till nu gjorda framställningar,

tillse, att garnisonskommenderingar ur indelta arméen till besättning

å Vaxholm—Oscar Fredriksborg komma att upphöra, så snart

sådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation fortskrider, ega

rum, och bestrida de under tiden för sådana kommenderingar erforderliga

kostnader från de medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna.

Vidare lärer Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det i

protokollet öfver Finansärenden den 31 December sistlidet år antecknade

beslut, vilja föreslå Riksdagen, att reservationsanslaget till Svea,

Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu blifvit angående

fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall, torde böra i riksstaten

uppföras under namnet »artilleriet», och som

nu utgör............................................................................. kronor 1,091,965: 49,

och med nu föreslaget tillägg.................................... » 37,503: _

komme att uppgå till...................................................... kronor 1,129,468: 49,

måtte med........................................................................... > 5j

jemnas till

kronor 1,129,469:

Marinregemente!

Detta anslag blifver fortfarande för sitt nuvarande ändamål erforderligt,

och då utsigt förefinnes, att för Carlskronas befästningar skall

med begagnande af detta anslag kunna organiseras en fästningsartilleritrupp,

torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma

må till oförändradt belopp i riksstaten uppföras för att, i den

mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver

disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll af garnison

i Karlskrona.

Bih till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 J/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. No 3 a, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Fortifikationen.

Till arfvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier- och

en vid sappörbataljonen, torde detta anslag ........... kronor 294,420:

få föreslås förhöjdt med................................................... _»______1,200:

till......................................................................................... kronor 295,620: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller A rund‘ör val t nin gens

departement.

I enlighet med det af mig vid fråga om Arméförvaltningens anslag

gjorda förslag, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå detta anslag förhöjdt

till bestridande af aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd

och åt slotts- och proviantmästaren

derstädes, med.................................................................. kronor 9,825:

samt, enligt beslutet af den 31 December 1879,

ökadt med................................................................... » ^3,

hvarefter det, som nu utgår med...............................» 2,109,090: 47,

uppbringas till.................................................................. kronor 2,118,916:

Generalfälttygmästare!! har äfven i år framhållit behofvet af en

förhöjning i artilleridepartementets andel i detta'' anslag, men anser jag,

vid nuvarande inskränkta tillgångar för statsregleringen, frågan härom

böra till ett kommande år hvila.

Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.

Då de persedlar, för hvilkas underhåll detta anslag är afsedt, först

nyligen hunnit att för dertill af 1877 års Riksdag a extra stat beviljade

medel anskaffas, har anslaget, naturligt nog, endast till obetydlig

grad behöft under de två år, detsamma varit å riksstaten uppfördt, anlitas.

Tillväxten i utgift under en del kommande år och så länge någon

större slitning å ifrågavarande persedlar ännu icke förekommit, lärer

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 27

icke blifva så betydlig, att anslaget bör tills vidare uppföras med sitt

nuvarande belopp. Någon säker erfarenhet för bedömande af behofvet

har naturligen ännu icke kunnat vinnas, dock anser jag mig kunna tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, det detsamma, som

nu utgör.................................................................................... kronor 88,000: —

må nedsättas till ................................................................. » 50,000: —

hvarigenom uppkommer en minskning af .................. kronor 38,000: —

Inqvarteringskostnader i Stockholm.

På grund af hvad jag i fråga om Arméförvaltningens organisation

i underdånighet anfört, får jag hemställa, att detta anslag, hvithet, efter

hvad Arméförvaltningen upplyst, under senare åren icke fullt tagits i

anspråk,

med ......

måtte från ..............................

.............................. kronor

.............................. )>

57,500: —

1,900: —

minskas

till.............................................

............................. »

55,600: —

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

I sin nu föredragna skrifvelse af den 2 sistlidne December har

Arméförvaltningen å civila departementet upplyst, att det för detta

ändamål å hufvudtiteln uppförda anslag å 3,500 kronor visat sig otillräckligt,

i det att utgifterna uppgått till omkring 6,000 kronor; och

då efter beräkning af afgång och tillkomst bland dem, som enligt stadgade

grunder ega att af ålderstillägg komma i åtnjutande, och under

förutsättning att ny lönereglering för Arméförvaltningen varder fastställd

att från 1881 års början vinna tillämpning, utgifterna från ifrågavarande

anslag med nyssnämnda års ingång antoges komma att uppgå till

10,000 kronor för år, har Arméförvaltningen ansett anslaget böra med

6,500 kronor höjas till 10,000 kronor. Med anledning häraf torde en

dylik förhöjning af anslaget blifva af Eders Kongl. Maj:t äskad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Arniéförvaltningen in. It. verk.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 November 1878 hemställde

Arméförvaltningen, att detta anslag, 8,770 kronor måtte med 6,230 kronor

förhöjas till 15,000 kronor årligen. Till stöd för denna framställning

hade Arméförvaltningen hufvudsakligen anfört,

att anslaget under flera år visat sig för dermed afsedda ändamål

otillräckligt;

att bristen under de fem åren 1873—1877 i medeltal uppgått till

6,648 kronor 78 öre för år; samt

att orsaken till ifrågavarande anslagsbrist vore att söka dels i allmänhet

uti prisstegring å de förnödenheter, som af anslaget bekostades,

dels i utvidgning af embetslokaler och deraf ökad vedåtgång inom

Annéförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens egen personal

samt chefens för fortifikationen expedition, numera äfven artilleristabens

och artilleriets konstruktionskontors personal vore inrymd,

dels ock deruti, att generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller

medel till upphandling af ved, för icke länge sedan hade inflyttat

i en vida större lokal än de förut begagnade. På Eders Kongl.

Maj:ts i anledning häraf till sist församlade Riksdag afgifna förslag om

anslagets höjning meddelade Riksdagen emellertid det svar, att, hufvudsakligen

med hänseende till det betydliga prisfall å ved och åtskilliga

lysningsämnen, som på sista tiden hade egt rum, Riksdagen ansett

sig icke böra bevilja den äskade anslagsförhöjningen.

Enär nu — oaktadt det prissfall å artikeln ved, hvilket, på sätt

Riksdagen anmärkt, förekommit, — anslaget likväl fortfarande visat sig

otillräckligt ej allenast under under år 1878, då bristen uppgått till

6,818 kronor, utan äfven under sist förflutna år, ehuru bristen för sistnämnda

år icke kunde, då Arméförvaltningens skrifvelse af den 2 December

1879 afgafs, till siffran bestämdt uppgifvas, har Arméförvaltningen

ansett sig böra i nyssnämnda skrifvelse förnya sin underdåniga

anhållan om anslagets höjande till 15,000 kronor, helst det anmärkta

prisfallet på ved, hvarigenom 1879 års brist torde kunnat begränsas

till något lägre belopp än de närmast föregående årens, icke lärer

kunna beräknas blifva af någon varaktighet.

Då bristen i förevarande anslag hufvudsakligen uppkommit, icke blott

genom den naturliga, småningom fortgående stegringen på en så stor

förbrukningsartikel som ved, utan äfven och företrädesvis genom tillkomst

af nya och den nödvändiga utvidgningen af förut varande em
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

betslokaler, i hvilket hänseende, såsom ofvan antydts, torde böra märkas

såväl artilleriets efter år 1875 betydligt utvidgade konstruktionskontor,

som numera disponerar en förut ointagen våning i Arméförvaltningens

hus, som generalstabens efter inflyttningen i det åt den och

krigshögskolan nu upplåtna hus å Riddarholmen betydligt ökade utrymme,

så synes mig en förhöjning i detta anslag nödvändig, hvarför

jag i underdånighet tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära

en förhöjning af ................................................. kronor 6,230: —-

i anslaget, som nu utgör ................................................... » 8,770: —

så att detsamma kommer att utgöra.............................. kronor 15,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli.

Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens

slutsumma, föreslås förhöjdt med.......................................... kronor 271: 44.

Disciplinkompaniet.

Sedan sistlidet års Riksdag afslagit det af Eders Kongl. Maj:t för

1880 till aflöning åt nödig befälsförstärkning m. in. vid värfvade arméens

disciplinkompani äskade extra anslag 9,709 kronor samt Eders

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 sistlidne Maj anbefalt Arméförvaltningen

att, efter chefens för fortifikationen hörande, inkomma

med underdånigt utlåtande och förslag till de åtgärder, som af Riksdagens

omförmälda beslut påkallades, har Arméförvaltningen å fortifikations-,

intendents- och civila departementen ej mindre i gemensam underdånig

skrifvelse af den 2 sistlidne December sig i frågan utlåtit än

äfven öfverlemnat chefens för fortifikationen infordrade yttrande, i hvilket

sistnämnda bemälde chef anfört,

_ att, då 1875 års stat för disciplinkompaniet, hvilken från 1876 års

början tillämpats, vore beräknad för en styrka af endast 150 man, men

manskapets numerär redan dessförinnan var vida större och tillökningen

sedermera oafbrutet fortgick, chefen för fortifikationen under den

15 November 1876 af anförda skäl hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning

om behofvet af tillökning i anslaget till aflöning vid kompaniet

från 10,938 kronor till 20,647 kronor, eller med 9,709 kronor,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvilket sistnämnda belopp, uppå Eders Kong! Maj:ts derom aflåtna nådiga

proposition, af 1877 års Riksdag beviljades, att såsom extra anslag

för år 1878 utgå; hvarefter vid nästföljande riksdag enahanda anslag

för år 1879 anvisades. Den förändrade lönestat, som af bemälde

chef blifvit uti ofvanberörda underdåniga memorial föreslagen, och hvilken,

efter extra anslagets beviljande af Eders Kongl. Maj:t faststäldes,

att från 1878 års början tillämpas, upptoge dels nödig befunnen förbättring

i aflöningsvilkoren för kompanichefen och redogöraren, dels

aflöning för erforderlig befälsförstärkning, nemligen för 5 subalternofficerare

i stället för 3, för 12 underofficerare i stället för 6 samt för

12 korpraler och 12 vicekorpraler i stället för 6 af hvardera graden.

Härvid borde dock ej förbises, att, uppå chefens för fortifikationen

tid efter annan derom gjorda underdåniga framställningar, Eders Kongl.

Maj:t redan förut beviljat nödig tillökning i befälsantalet, så att detta

antal vid 1876 års slut utgjorde 4 subalternofficerare och 9 underofficerare,

hvartill under år 1877 kom ytterligare 1 underofficer, äfvensom

kompanichefen genom nådigt bref den 28 Januari 1876 bemyndigats

att antaga 1 korpral och 1 vice korpral för hvarje fullt antal af 25

man, som kompaniet komme att utgöra öfver 150 man.

Då 1877 års Riksdag, utan att göra någon erinran vid de af chefen

för fortifikationen föreslagna löneförbättringar, anvisade det af

Eders Kongl. Magt äskade belopp 9,709 kronor, ville det synas som

om Riksdagen godkänt de skäl, som för begärda löneförbättringar blifvit

anförda, och ansåge chefen för fortifikationen alltså, att dessa,

hvilka vore i högsta grad af behofvet påkallade, borde fortfarande utgå.

Det borde således endast tillses, i hvad mån minskningen i manskapsstyrkan

kunde möjliggöra indragning i befälsantalet. Att en återgång

till det antal, som uti 1875 års stat upptoges, icke vore möjlig,

läge, enligt chefens för fortifikationen åsigt, i öppen dag. Visserligen

hade manskapsstyrkan, som vid 1876 års generalmönstring uppgick

till 288 man, sedermera nedgått, så att den utgjorde under år 1878 i

medeltal 246 och vid generalmönstringen den 10 nästlidne Oktober endast

200 man; men dels hade manskapets uppförande under den sednare

tiden varit så dåligt, att den strängaste tillsyn vore af nöden,

dels vore arbetsplatserna ganska vidsträckta, så att ordningen vore

svår att öfvervaka. Om derför tjenstgöringen skulle kunna behörigen

upprätthållas, utan att blifva så ansträngande, att det vore en omöjlighet

att dertill kunna påräkna pålitliga personer, ansåge chefen för

fortifikationen inskränkningen i befälets antal icke kunna sträckas längre

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kongl. Ma./ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880. 31

än till högst 1 officer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vice korpraler.

I sådant fall skulle nu gällande aflöningsstat, som slutar å

kronor 20,647: —

kunna minskas med följande belopp:

arfvode och servismedel för 1 officer......... 1,024: —

d:o d:o för 3 underofficerare

tillhopa......................................................... 1,836: —

arfvode för 4 korpraler ................................. 144: —

d:o för 4 vice korpraler........................... 72: —

hvarjemte ytterligare kunde frånräknas den

aflöning, kompanichefen uppbär på det regemente

han tillhör, eller ............................. 1,800: —

Det belopp, som till aflöning vid disciplinkom
-

paniet erfordras, vore således ........................................ kronor 15,771: —-

Och då ordinarie anslaget till aflöning utgjorde endast.

......................................................................................... » 10,938: —

behöfdes alltså derutöfver ett årligt belopp af ......... kronor 4,833: —

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sistnämnda belopp

böra, i likhet med hvad som egt rum med förut af Eders Kongl.

Maj:t beviljade aflöningar till nödig befälsförstärkning, utgå från det å

ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till truppens beklädnad och

underhåll, funne chefen för fortifikationen å detta anslag, som af 1877

års riksdag höjdes från 45,062 kronor till 89,062 kronor, tillgång dertill

icke komma att saknas, enär, enligt erhållen uppgift, af detta an
-

slag anordnats år 1877 endast ....................................................... 78,685: 99

och år 1878 .......................................................................................... 69,936: 75.

1 öfverensstämmelse med hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat,

och på grund jemväl af de i Arméförvaltningen verkställda beräkningar

samt under förutsättning att kompaniets styrka icke kommer

att för framtiden öfverstiga 200 man, har Förvaltningen hemställt, ej

mindre att det till fyllnad i aflöning vid disciplinkompaniet erforderliga

belopp, 4,833 kronor, måtte för år 1880 och framdeles varda anvisadt,

att iitgå från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad

och underhåll, än äfven att i sistnämnda anslag måtte föreslås nedsättning

med 20,000 kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet

skulle komma att utgöra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Tiil. N:o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1880.

bestämdt anslag ................................................................. kronor 10,938: —

förslagsanslag ...................................................................... » 69,062: —

eller tillhopa kronor 80,000: —

Då jag instämmer i detta Arméförvaltningens förslag, hemställer

jag i underdånighet, att propositionen om statsverkets tillstånd och

behof i denna punkt måtte i öfverensstämmelse dermed affatta^.

Den tillökning i de ordinarie anslagens slutsumma, om hvilken

jag nu gjort underdånig framställning, utgör, efter afdrag af de föreslagna

nedsättningarne, 71,856 kronor 54 öre, men då vid bifall dertill

komme att besparas de nu sedan en följd af år på extra stat ständigt

återkommande anslagen till Arméförvaltningen............ kronor 29,890: —

till underhåll åt garnisonskommenderingar, i medeltal d 44,879: 40.

tillhopa kronor 74,769: 40,

så lärer Eders Kongl. Maj:t finna, att i mitt förslag ej öfverskridits den

för ständiga behof under innevarande år å fjerde hufvudtiteln anvisade

anslagssumma.

I det förslag till reglering af de under hufvudtiteln erforderliga

extra anslag, som jag nu går att afgifva, har det deremot, på den grund

att dessa vid sfstlidne riksdag blifvit till det yttersta kringskurna, —

hvilket tydligt framgår ur det sakförhållande, att som extra anslag,

för Indika år 1878 beviljats 1,600,000 kronor och 1879 ansågs böra

begäras 2,100,000 kronor, sistnämnda år anvisades blott 791,856 kronor

54 öre, eller det minsta belopp, hvartill de extra anslagen under

fjerde hufvudtiteln varit efter de årliga statsregleringarnes införande

inskränkta, — varit mig omöjligt att, äfven med det noggrannaste iakttagande

af den nuvarande finansiela ställningens kraf, hålla mig inom

sistnämnda siffra, utan har ett belopp af 1,127,000 kronor varit det

minsta, hvarmed jag ansett de extra anslagen för år 1881 böra utgå.

Artilleribeliof.

Fältartillerimateriel.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har

Generalfältygmästaren erinrat, hurusom han den 15 November 1878 i

under
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. No 3 a, till Korujl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

underdånighet anmält det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner

som af en fullständig utrustning med ammunition och materiel för

fältartilleriet, hvarvid han i då bifogad tabell upptagit dels hvad af

kanoner, fordon, redskap och ammunition m. in. borde, utöfver redan

befintligt, anskaffas, dels den af en sådan anskaffning beräknade kostnad,

uppgående till något öfver 4,600,000 kronor. Då sistnämnda

summa hade ansetts kunna fördelas på sex år, hade han anhållit, att

af Riksdagen måtte för år 1880 äskas till fältartillerimateriel 800,000

kronor, men, då detta belopp syntes Eders Kong!. Maj:t större än som

i betraktande af statens dåvarande tillgångar borde för år 1880 begäras,

hade Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att till fältartilleri måtte

under sistnämnda år få utgå ett belopp af 300,000 kronor. Ehuru

Riksdagen ansåg det genom lemnad utredning af frågan och inhemtade

upplysningar vara ådagalagdt, att fältartillerimaterielen uti dess dåvarande

skick ingalunda skulle i händelse af behof uppfylla de fordringar,

som måste ställas på densamma, fann sig dock Riksdagen icke då kunna

anvisa något särskildt anslag för anskaffande af ny dylik materiel, men

medgaf dock, att för anskaffning af ett batteri af ny konstruktion med

fullständig utrustning af fordon och ammunition finge af Eders Kongl.

Maj:t användas de besparingar, som beräknats uppstå eller i öfrigt

kunde beredas å riksstatens fjerde hufvudtitel till erforderligt belopp,

beräknadt till 150,000 kronor; och hade, på grund af Eders Kongl.

Maj:ts nådiga medgifvande och för vinnande af tid, med firman Krapp

i Essen träffats öfverenskommelse om leverans redan under år 1879

af 6 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare och redskap

jemte för försöksskjutningen nödig ammunition; och skulle ytterligare

utredning för detta batteri under innevarande år anskaffas.

Ehuru anskaffning af ny fältartillerimateriel icke, efter Generalfälttygmästarens

åsigt, borde fördelas på flera år än de sex af honom

föreslagna, men nödvändigheten att inskränka utgifterna antagligen

qvarstode äfven vid förestående statsreglering, ansåge Generalfälttygmästaren

det belopp, som för år 1881 borde begäras till ifrågavarande

ändamål, kunna nedsättas till 300,000 kronor. Då nu ett fullständigt

utrustadt batteri komme att erhållas för de af Riksdagen för år 1880

anvisade medel, har Generalfälttygmästaren tänkt under år 1881 skola

anskaffas 36 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare, tillbehör

och redskap, jemte en del ammunition, och har, på grand af hvad

han sålunda anfört, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

måtte af Riksdagen äska för år 1881 ett extra anslag till fältartillerimateriel

af 300,000 kronor.

Bih. till Bilesd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Af A. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 188Ö.

Enligt livad Generalfälttygmästaren uti afgifven embetspromemoria

den 30 sistlidne December upplyst hafva de profskjutningar, som med

den nya 8,4 c. m. kanonen blifvit utförda å firman Ivrupps skjutplats

vid Meppen dels genom bemälda firmas försorg dels af en sammansatt

svensk-norsk kommission, ådagalagt, att nämnda kanon i afseende på

träffsäkerhet är jemngod med de nyaste till krigsbruk antagna fältpjeserna,

oaktadt jemförelsen i allmänhet blifvit gjord med kanoner al''

något gröfre kaliber än den svenska, samt ej obetydligt öfverlägsen de

något äldre i åtskilliga europeiska länder ännu begagnade fältkanoner.

Då, enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande till statsregleringen

den 8 Januari 1879 anfört, behofvet af ny artillerimateriel är

synnerligen trängande, har jag ej ansett i hvad Generalfälttygmästaren

nu för detta ändamål begärt kunna, med hänseende till statsverkets för

tillfället starkt begränsade tillgångar, göras större nedsättning, än att,

då för redan anvisade medel ett fullständigt utrustadt batteri kan åvägabringas,

anskaffningen under år 1881 kan inskränkas till kanoner m. m.

åt 5 fältbatterier, eller 30 kanoner, hvarigenom, med användande af befintlig

utrustningsmateriel i öfrigt, skulle under sistnämnda år kunna

tilldelas de tre artilleriregementena hvartdera två batterier, hvilket vore

för dessa regementens inöfvande i det nya vapnets bruk erforderligt

och af*■ synnerlig vigt. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ny fältartillerimateriel

bevilja under år 1881 ett extra anslag af 250,000 kronor.

Positionsartilleri.

Sedan Generalfälttygmästaren uti memorial af den 1 November

1876 i underdånighet anmält behofvet af ett positionsartilleri, äfvensom

att kostnaderna för detsamma beräknats uppgå till 696,150 kronor, har

Riksdagen, på derom af Eders Kongl. Maj:t gjorda framställningar,

för hvart af åren 1878 och 1879 härtill anvisat 100,000 kronor, men

för år 1880 endast 50,000 kronor, tillsammans 250,000 kronor.

Då det synts Generalfälttygmästaren vara af vigt, att ifrågavarande

anskaffning ej fördelas på allt för många år, har han nu i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:.t måtte hos Riksdagen äska för år

1881 ett extra anslag till positionsartilleri af 100,000 kronor.

Utfallet af nu pågående försök att inom landet tillverka kanoner

af martinstål, hvilka försök hittills blifvit utförda för flottans räkning

och för hvilka chefen för sjöförsvarsdepartementet, enligt hvad jag

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

har mig bekant, kommer att inför Eders Kongl. Maj:t denna dag göra

reda, synes mig ej på annat sätt kunna inverka på frågan om positionsartilleriet

än att, om sådana försök, hvilka nu skola äfven för arméens

räkning anordnas af Generalfälttygmästaren, ådagalägga martinstålets

företräde såsom material för sådana kanoner, som nu äro i fråga, positionskanoner

möjligen kunna komma att af detta något dyrare material

förfärdigas. Innnan anslaget för år 1881 skall användas, torde denna

fråga vunnit sin lösning. Jag instämmer således i Generalfälttygmästarens

åsigt, att anslag för positionsartilleriet bör nu äskas.

I betraktande af statsverkets knappa tillgångar anser jag mig dock

nu ej kunna för detta ändamål ifrågasätta ett högre anslag än det, som

af sistförsamlade Riksdag derför anvisades, hvarföre jag underdånigt

hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartilleri

bevilja för år 1881 ett extra anslag af 50,000 kronor.

Bestyckning af Carlsborgs fästning.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15

November 1877 fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten

att anskaffa nödig artillerim ate idel till bestyckning af de fästningsverk

å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några få år ansågos

blifva afskräde, och i sammanhang dermed uppgifvit det kostnadsbelopp,

hvilket — efter afdrag af redan förut till samma ändamål beviljade

medel — beräknats för denna anskaffning erforderligt, utgörande

3,240,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen, för år 1879,

dertill begärt ett extra anslag af 300,000 kronor, hvilken framställning

dock endast i den mån blef af Riksdagen bifallen, att till ifrågavarande

ändamål för nämnda år anvisades 100,000 kronor. För år 1880 hade

Eders Kongl. Maj:t härtill äskat ett extra anslag af 200,000 kronor,

men blef, under förklarande att tillgångarnes knapphet nödvändiggjorde

utsträckning i tiden för fästningens fullbordande, och att således något

skyndsammare anskaffande af bestyckning för närvarande icke vore af

oafvisligt behof påkalladt, detta anslag ej af Riksdagen beviljadt.

Då emellertid byggnadsarbetena å de verk vid Carlsborg — slutvärnet

och hfvudvallen med tillhörande kaponier — för hvilken nödig

artillerimateriel ansetts böra anskaffas, numera dels äro fullbordade dels

så långt framskridit, att bestyckning af dessa verk när som helst kan

ega rum, och då ifrågavarande anskaffning icke torde böra utsträckas

utöfver den härtill ursprungligen beräknade tiden af tio år, bär General
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

fälttygmästaren nu i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade

hos Riksdagen göra framställning om beviljandet, för år 1881, af

ett extra anslag till bestyckning af Carlsborgs fästning af 200,000 kronor.

Enär meningen vore att för de medel, som kunde komma att under

år 1881 för detta ändamål utgå, anskaffa kastpjeser af grof kaliber,

hvilka, då mindre utgångshastighet vid dessa pjeser erfordras, erhålla

tillräcklig styrka, om de förfärdigas af tackjern med stålband, och i

utlandet till och med förekomma af endast tackjern, kan frågan om

martinstålets användbarhet såsom kanonmateriel ej på dessas tillverkning

öfva inflytande; och då det synes mig oaktadt tillgångarnes knapphet

icke låta sig göra att alldeles undanskjuta anskaffningen af bestyckning

till den fästning, som är afsedd att inrymma arméens hufvudförråd,

anser jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja ett extra anslag,

hvilket dock åt skäl, som icke torde behöfva ytterligare upprepas, torde

böra bestämmas till 100,000 kronor.

Projektiler till profva kanoner.

Uti memorial af den 15 November 1878 hade Generalfälttygmästaren

redogjort såväl för det antal projektiler, hvilket, enligt föreslagen

utrustningsplan för Oscar Fredriksborg, skulle utöfver redan

befintliga erfordras till de å nämnda fästning uppställda grofva kanoner,

som äfven för den med dessa projektilers anskaffning förenade kostnad,

beräknad till 164,000 kronor. Éders Kongl. Maj:t, som ansåg denna

anskaffning böra på två år fördelas, behagade af sådan anledning äska

till ifrågavarande ändamål för år 1880 ett extra anslag af 82,000 kronor,

men beviljade Riksdagen för ändamålet endast 40,000 kronor. Nu

har Generalfäittygmästaren föreslagit, att återstoden af den nödiga

kostnadssumman, 124,000 kronor, måtte begäras att utgå under år 1881.

Då genom det af sistlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål

anvisade anslag det allra mest trängande behofvet af projektiler för

Oscar Fredriksborg blifver i någon mån afhulpet, så och ehuru

det är af största vigt, att det beräknade antalet projektiler blifver

för fästningen anskaffadt, anser jag dock, i betraktande af den finansiela

ställningen och vid. jemförelse med de andra statsbehof under

hufvudtiteln, för hvilka nu måste äskas anslag, mig kunna tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att till nästkommande år uppskjuta att begära medel

för nu ifrågavarande behof.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

37

G e viirstil] Yerknin gen.

De under senare delen af år 1877 och under 1878 utförda försök med

1867 års gevär ledde väl icke till det önskade målet att uppdrifva dess

skjutförmåga till större öfverensstämmelse med nutidens fordringar,

utan förblef geväret, äfven efter vidtagande af i förhållande till deras

verkan dyrbara förändringar, fortfarande underlägset alla efter år 1869

i Europas arméer antagna modeller. Men dessa försök, äfvensom de

vid skjutskolan anstälda, ådagalade dock, att gevärets beskaffenhet utan

förändringar medgaf eldens utsträckning på längre afstånd, än tillförene

antagits, och ända till 900 meter (omkring 3,000 fot), ehuru man dervid

icke kunde erhålla den flacka kulbana och de små sannolika fel,

som utmärka nyare gevärsmodeller.

Men anledning häraf förordnade Kongl. Maj:t genom generalorder

af den 23 sistlidne April, att en förnyad skottställning af samtliga 1867

års gevär skulle företagas intill afståndet, 900 meter.

Den af svensk-norska eldhandvapenskomitéen föreslagna och vid

alla gjorda försök fördelaktig befunna kalibern af 10,15 c. m. för pipan

till ett nytt infanterigevär har af Kongl. Maj:t blifvit godkänd, men i hvad

angår modellen i öfrigt, och synnerligast låsmekanismen, har frågan icke

kunnat bringas till slutligt afgörande. Den af nämnda komité och de

respektiva ländernas gevärsfaktoriers styresmän föreslagna s. k. Jarmanska

låsmekanismen har visserligen undergått nya prof och befunnits

ega all behörig styrka, enkelhet och uthållighet och anses i detta hänseende

till och med öfverträffa alla hittills försökta modeller. Men då

under den senaste tiden modeller af repetergevär framträdt, som i utlandet

ådragit sig större uppmärksamhet och befunnits ändamålsenligare

än de förut kända, har försök med repetergevär ansetts äfven här böra

verkställas i något större omfattning än redan egt rum, innan beslut

om mekanismen kommer till afgörande.

Då således enligt ofvanstående våra nu till krigsbruk afsedda gevärs

skjutförmåga snart genom förnyad skottställning vinner en icke

obetydlig utsträckning, då gevärsfrågan i sin helhet ännu icke kunnat

lösas och då dessutom till Kongl. Maj:ts förfogande för närvarande

finnas medel för sysselsättandet af den fåtaliga personalen vid kronans

gevärsfaktori med förberedande arbeten i och för en framtida gevärstillverkning,

torde Eders Kongl. Maj:t, vid dessa, i jemförelse med

fjorårets, något ändrade förhållanden, icke finna skäl att nu af Riksdagen

begära något anslag för gevärstillverkning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skjutfält.

Vid de tre sednaste riksdagarne hade, — hvarom af Generalfälttygmästaren

uti hans underdåniga memorial den 15 November 1879

erinras, — Eders Kong!. Maj:t, på derom af Generalfälttygmästare!!

gjord underdånig hemställan, äskat anslag till ett skjutfält för Svea

artilleriregemente, men dessa framställningar hade ej vunnit Riksdagens

bifall, hvarföre ock ett af de nödvändigaste vilkoren för nämnda regementes

utbildning fortfarande vore ouppfyldt. Såsom skäl för sitt anslag

hade Riksdagen anfört, att den ansett kostnaden för det för Svea

artilleriregemente föreslagna skjutfältet vid Harg allt för hög, och dessutom

framhållit, att, äfven om detta fält blefve anskaffadt, qvarstöde

alltid oförminskadt behofvet af ett gemensamt skjutfält för hela artilleriet,

der inskjutning af alla slags artilleripjeser kunde försiggå.

Att ånyo redogöra för behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente

och för artilleriet i sill helhet ansåge Generalfälttygmästaren,

på grund af hvad i frågan redan förekommit, ej vara behöfligt,

och återstode således endast att tillse, huruvida ej något annat förslag

kunde uppställas, som hade mera utsigt att vinna Riksdagens bifall, än

de redan framlagda. Uti föregående memorial i ämnet har Generalfälttygmästaren

framhållit önskvärdheten af att det för Svea artilleriregemente

erforderliga skjutfältet vore så nära beläget till hufvudstaden,

att någon särskild kostnad för personals och materiel transport

å jernväg till och från fältet icke beliöfde ifrågakomma. Då likväl, sedan

frågan om anskaffning, för nämnda regementes räkning, af skjutfältet

vid Harg torde få anses hafva fallit, nyss berörda önskningsmål

numera måste uppgifvas, enär mångfaldiga undersökningar gifvit vid

handen, att något dylikt fält ej stode att erhålla inom derå dagsmarschers

afstånd från hufvudstaden, så har Generalfälttygmästare!! trott

sig böra tillse, huruvida någon af de mera aflägset belägna trakter,

hvilka förut varit föremål för okulära undersökningar, kunde såsom

skjutfält blifva användbar. I sådant afseende har trakten öster om

Upsala- Gefle jemn äg en, norr och söder om Marma jernvägsstation, varit föremål

för förnyade, mera omfattande undersökningar, hvarvid det visat

sig, att derstädes kunde åstadkommas ett skjutfält, som genom sin

storlek och beskaffenhet vore lämpligt icke allenast för Svea artilleriregemente,

utan äfven för artilleriet i sin helhet, Skjutfältet kunde

nemligen, enligt gjord uppmätning, erhålla en längd af 37,000 fot och

en bredd, omvexlande emellan 1,000 och 6,000 fot, samt kunde såle
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 3 a, till Kona!. Maja* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk''t 1880.

des, då de gjorda afvägningarne i både längd- och breddrigtning ådagalade

dess lämplighet äfven med hänseende till markens beskaffenhet,

begagnas till inskjutning af nutidens gröfsta och längst gående artilleripjes

er.

Att till nu ifrågavarande område förlägga ett för Svea artilleriregemente

och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält medförde dock vissa

olägenheter, hvilka Generalfälttygmästaren ansåg sig böra i korthet angifva.

Så t. ex. uppstode kostnader för transport å jernväg af regementets

personal, hästar och materiel i och för de årliga skjutöfningarne,

enär det ej torde kunna ifrågasättas att batterierna, med den korta tid,

som för öfningar funnes anslagen, skulle deraf använda 7 å 8 dagar

för fram- och återmarsch till och ifrån det nära 14 mil från Stockholm

belägna skjutfältet. Att i närheten af den föga aflägsna Dalelfven anlägga

kanon- och krutbruk, på sätt varit föreslaget i sammanhang med

med det invid Lagaån och Halmstad—Nässjö jernvägen ifrågasatta,

mera centralt och undandraget belägna, skjutfältet för hela artilleiiet

vid Hörle bruk, torde, i följd af skjutfältets vid Manna läge ej långt

ifrån Östersjökusten, icke kunna ifrågakomma.

Då emellertid de ifrågasatta skjutfälten voro af behofvet ytterst

påkallade, och då en obestridlig fördel uppstode genom att förena de

båda fälten på ett ställe, tvekade Generalfälttygmästaren ej, oaktadt

de ofvan anförda olägenheterna, att förorda trakten vid Marma såsom

lämplig till ett skjutfält, gemensamt för Svea artilleriregemente och för

artilleriet i sin helhet.

Öfvergående derefter till en kort beskrifning öfver det ifrågasatta

skjutfältet och till de kostnader, hvartill dess inlösen för kronans

räkning skulle föranleda, har Generalfälttygmästaren anfört följande.

Som ofvan uppgifvits vore fältet beläget öster om Upsala Gefle jernväg,

och innehölle, på sätt af skrifvelsen bifogade karta och tabell närmare

inhemtas, 206 tunland åker, 84 tunland äng och hagmark, 27 tunland

odlingsbar mosse samt 2,392 tunland skogsmark, eller sammanlagdt

2,709 tunland, af hvilken ytvidd kronan egde eller disponerade följande

skogsmark, eller nära halfva arealen, nemligen:

Tierps kronopark .......................................................................... 1,000 tunland

Thensmyra länsmansboställe ..................................................... 275 »

Prestboställsskog ..............................................................-.........<2____»____

1,347 tunland

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Ma/:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1880.

för hvilken mark och skog något lösningspris ej torde böra ifrågakomma,

synnerligast som endast en 1,000 fot bred skottlinie borde

upphuggas i de båda förstnämnda skogsmarkerna och den sistnämnda

helt och hållet qvarstå för uppfångande af de projektiler, som möjligen

der sloge ned.

Af återstående 1,362 tunland tillhörde:

Åker.

Ängs- o.

Skogs- mark.

Odlings-

bar

mosse.

Skogs-

mark.

Summa

tunland.

Söderfors bolag Elfkarleö

—

—

—

322

322

D:o Lindesdal ..........

62

—

—

433

495

D:o Mullbromossar ...

Grefve B. von Plåtens arf-

66

—

—

47

113

vingar .............................

35

—

13

—

48

de s. k. Rönningarne......

25

—

—

—

25

Ambricka by ....................

—

—

—

170

170

Manna d:o ................

_

_

_

73

73

östanå d:o ......................

—

84

—

84

Diverse egare......................

18

—

14

—

32

Summa 206 + 84 + 27 + 1,045 — S:ma 1,362tunland

Och utgjorde således den jordrymd, som borde inlösas, 206

tunland åker, 84 tunland ängs- och skogsmark, 27 tunland odlingsbar

mosse, och 1,045 tunland skogsmark.

Öfverenskommelse om inköp af mark hade likväl endast kunnat

träffas med Grefve B. von Plåtens arfvingar rörande dem tillhöriga

48 tunland; och då något aftal icke kommit till stånd hvarken med

Söderfors bolag eller med öfrige jordegare, borde återstående 1,314

tunland genom expropriation åt kronan förvärfvas. Den mark, som

tillhörde Söderfors bolag kunde visserligen få af kronan på arrende

öfvertagas, och i sådant fall hade af bolagets styrelse två alternativa

förslag blifvit uppgjorda, af hvilka det första innehölle, att

bolaget skulle på ett 20-årigt arrende öfverlåta till kronan förestående

930 tunland mark med afverkningsrätt för kronan af all

skog å uppgiga 322 tunland, emot ett årligt arrende af 10,000

kronor; det andra alternativet upptoge likaledes ett 20-årigt arrende å

all bolagets för skjutfältet behöfliga mark, eller omförmälda 930 tunland,

med skyldighet för kronan att emot ett pris af 70,000 kronor

inlösa den å 322 tunland växande skogen, i livilket fall arrendesumman

skulle uppgå till endast 6,000 kronor. Men om äfven någon vinst

skulle beredas kronan genom skogens fällning och försäljning samt

genom

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

41

genom utarrendering af Lindesdals inegor, sedan, på sätt här nedan

föreslås, behållningen häraf blifvit använd till stängsel, vägar, m. m.,

så syntes dessa arrendeförslag för kronan ställa sig mindre fördelaktigt,

än markens förvärfvande genom expropriation, synnerligast om,

efter arrendetidens slut, expropriering måste ske, och då antagligen

till en högre summa an nu kan blifva händelsen.

Kostnaden för en expropriation kunde naturligtvis icke med säkerhet

uppgifvas, men om markens och skogens beräknade värde höjdes

med 25 procent, ansåge Generalfälttygmästare!! den summa, som då

erhölles, böra blifva tillräcklig; och skulle, under sådan förutsättning,

kostnaden för den mark och skog, som borde anskaffas, i enlighet

med skrifvelsen bifogad tabell, uppgå till följande belopp nemligen för

expropriation af:

Söderfors bolag tillhörigt område:

a) vid Elfkarleö, skogsmark med växande skog............... kronor 84,927.

b) vid Lindesdal, åker .............................................................\

D:o skogsmark utan växande skog ............/ ):’

c) vid Mullbromossar, åker ......................................................|

D:o skogsmark utan växande skog ............f ^

de s. k. Rönningarne, åker...................................................... ;» 4,688.

Ambricka by tillhörig skogsmark med växande skog...... » 39,457.

Manna d:o d:o d:o........................ » 19,254.

Ostanå d:o d:o äng och skogsmark........... » 7,665.

Diverse egare tillhörig åker...................................................... » 3,375.

D:o odlingsbar mark.............................. » 875.

eller tillsammans kronor 212,974.

Om härtill lades betingadt pris för inköp af Grefve

B. v. Plåtens arfvingar tillhörig mark .............................. » 5,900.

samt extra kostnad för byggnader....................................... » 14,500.

så uppginge den för skjutfältet erforderliga summan

till ................................................................................................. kronor 233,374.

Orsaken till att skogsmarken vid Lindesdal och Mullbromossar

blifvit upptagen att exproprieras utan derå växande skog vore den, att

dessa delar af skjutfältet äro belägna på mer än 29,000 fots afstånd

från den tillämnade uppställningsplatsen för grofva kanoner, hvarföre

skogen icke kunde blifva utsatt för större skador af projektil er, än

som för hvarje år kunde skogsegarne särskildt ersättas.

Bill. till Bihd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

För den händelse emellertid, att kronan skulle hafva förpligtelse

att i sammanhang’ med jordens förvärfvande äfven inlösa den derå

växande skogen, har Generalfälttygmästare!! underdånigst anmält, att

vid verkstäld uppskattning samma skog värderats till omkring 109,600

kronor, samt att expropriationskostnaden, med beräkning af 25 proc.

förhöjning å det uppgifna värdet, uppginge till 137,000 kronor.

Att icke nu förvärfva sjelfva skogsmarken vid nyssnämda ställen

skulle medföra den olägenhet, att, om den framdeles blefve odlad,

kronan nödgades expropriera densamma och detta för eu mycket betydligare

kostnad än hvad nu kunde blifva fallet. I den för skjutfältet

beräknade summan, 233,374 kronor, skulle visserligen kunna göras

någon minskning genom den behållning, som uppstode efter den inlösta

skogens utverkning och försäljning, men då stubbrytning på hela

denna del af skogsområdet skulle ega rum och planering dessutom

verkställas, och då stängsel kring skjutfältet skulle uppsättas, vägar

anläggas och förbättras, kostnaden för skjutfältets undersökning m. in.

bestridas, så ansåge Generalfälttygmästaren sannolikt, att sagda behållning1

åtginge för dessa utgifter, hvartill eljest särskild! anslag erfordrades.

Någon behållning för utarrendering under vissa vilkor af den

skogsmark och de inegor, som exproprierades, utöfver det årliga underhållet

af de byggnader, som ansetts framdeles böra å fältet uppföras,

vore, enligt Generalfälttygmästarens mening, icke att påräkna, utan

borde arrendesumman för sådant ändamål tagas i anspråk.

Till inköp och expropriation, m. m., af det ifrågavarande skjutfältet

erfordrades således ett anslag af 233,374 kronor, hvilken summa likväl

ej behöfde utgå på en gång, utan kunde fördelas på tre år, helst

den å marken befintliga skog ej hunne afverkas så hastigt, att fältet

för sina olika ändamål kunde blifva användbart förrän efter flera år.

Då, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, skjutfält i främsta^ rummet

borde anordnas för Svea artilleriregemente, så borde första året området

b-b-A-A-A-c-A-A-d-d-d-d-A-T-c-c å den skrifvelsen bifogade karta

exproprieras samt Grefve B. v. Plåtens arfvingar tillhöriga Elfsäters och

Carlsäters egor inköpas, enär anbudet för dessa senare ej vidhölles längre

än till den 22 Oktober nästa år; andra året borde all återstående mark

från fältets begynnelsepunkt till Lindesdals egor exproprieras, och tredje

året Lindesdals egor, med derå befintliga hus och byggnader, åt kronan

förvärfvas.

På grund af hvad han sålunda anfört, har Generalfälttygmästaren

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande

riksdag göra nådig framställning derom,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att, till expropriation och inlösen af ett för Svea artilleriregemente

och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält vid Marma jernvägsstation

måtte beviljas en summa af 233,374 kronor, att med ett belopp

af 84,860 kronor utgå år 1881;

att Riksdagen måtte medgifva, det behållningen af den afverkade

och försålda skogen finge användas till betäckande af kostnaden för

stubbrytning, fältets planering, stängsels anbringande, vägars anläggning

och iståndsättande, undersökning och kartläggning af fältet m. m.;

samt

att den arrendesumma, som kan komma att inflyta för den öppna

jorden och för de delar af skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna

begagnas till kreatursbete, må få användas till underhåll af skjutfältet

och de derå framdeles uppförda byggnader.

Det måste för den, som hyser intresse för vårt försvarsväsen, synas

såsom ett bedröfligt sakförhållande, att en tredjedel af vårt fåtaliga

fältartilleri saknar möjlighet till öfning i skarpskjutning i en omfattning,

som i någon mån motsvarar den uppgift, som numera måste

af sådant artilleri lösas. Då fältartilleriets porté numera kan utsträckas

till 10 å 12,000 fot, och elden ofta måste taga sin början på omkring

halfva detta afstånd, har den skjutbana å Ladugårdsgärdet, som af Svea

artilleriregemente måst, ej utan våda för innebyggares å Lidingön lif och

egendom, användas, medgifva skarpskjutning endast till en längd af

2,000 fot. Äfven denna högst otillfredsställande skjutöfning blifver

emellertid för regementet ytterligare försvårad eller till och med omöjliggjord,

när Stockholms hamnjernbana och hamn utmed Lilla Värtan

hunnit färdigbyggas. Vid sådant förhållande lärer anskaffning af skjutfält

för sagda regemente icke vidare böra uppskjutas. Då Generalfälttygmästaren

nu lyckats att finna ett skjutfält, passande ej blott för meranämnda

regementes öfningar utan ock för artilleriet i allmänhet, har

jag, om än önskligt hade varit att, för minskning i årliga kostnaden,

erhålla ett mera närbeläget skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett

mig böra i allmänhet omfatta det af honom nu framlagda förslag. Då

emellertid en juridisk svårighet torde möta att, på sätt Generalfälttygmästaren

föreslagit, medelst expropriation af mark utan derå växande

skog utsträcka skjutfältets område utöfver det afstånd från uppställningsplatsen

af 29 å 30,000 fot, vid hvilket Lindesdals egor vidtaga,

intill 37,000 fot och en inlösen af skogen å den mellanliggande marken

skulle erfordra en summa af omkring 137,000 kronor, har jag ansett

frågan om skjutfältet för närvarande böra inskränkas till förstnämnda

sträckning af omkring 30,000 fot, så mycket hellre som denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

it

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.

rymd torde under den närmaste framtiden vara för våra förhållanden

tillräcklig och den derutanför liggande marken framdeles kan, i händelse

af behof, genom öfverenskommelse eller expropriation förvärfvas.

Om från den samlade kostnaden för skjutfältet enligt den Generalfält
tygmästarens

memorial bilagda tabell upptagen till...... kr. 233,374: —

dragés det belopp, som, enligt samma tabell, skulle besparas

genom skjutfältets inskränkning, på sätt jag

nu anfört .................................................................................... » 71,898: —

skulle kostnaden för skjutfältet uppgå till........................ kr. 161,476: —.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att för inköp eller förvärfvande genom expropriation af den för

skjutfältet, enligt den Generalfälttygmästarens memorial bifogade karta,

erforderliga, enskilde tillhöriga mark måtte beviljas ett extra anslag

af 161,476 kronor, samt deraf anvisas att utgå under år 1881 ett belopp,

som, till jemnande af de extra anslagens slutsumma, bestämmes

till..................................................................................................... kr. 84,428: —

att vidare medgifva, det ej mindre erforderlig mark å Tierps kronopark

varder för skjutfältet upplåten, än äfven att dels behållningen af

den afverkade och försålda skogen får, på sätt Generalfälttygmästare!!

föreslagit, användas till betäckande af kostnaden för fältets undersökning

och kartläggning, stubbrytning, planering, stängsels anbringande,

vägars anläggning och sättande i stånd m. in., dels den arrendesumma,

som kan komma att inflyta för den odlade jorden och för de delar af

skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete,

må få användas till underhåll af skjutfältet och de byggnader, som

kunna komma att derå uppföras.

Fortifikationslbeliof.

Carlsborg.

Uti den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag äskades

för Carlsborgs fästningsbyggnad dels 100,000 kronor till uppförande

af ett nytt sjukhus för garnisonen, dels eu summa af 154,500 kronor

till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt

bakom liggande jordmassors formerande. Riksdagen ansåg sig dock,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kowjl. Maj:fo Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880. 45

vid de knappa tillgångar, som för statsregleringsperioden voro att

emotse, icke kunna anvisa medel mera än till sjukhusbyggnaden, hvadan

de begärda 154,500 kronor till hufvudgrafvens yttermur in. in. ej

blefvo beviljade.

Chefen för fortifikationen har nu i sitt underdåniga memorial den

15 sistlidne november anfört, att, oaktadt de för åren 1879 och 1880

anvisade medel genast blefvo på lämpligaste sätt fördelade på båda

årens arbeten, hafva dock de olägenheter, en så betydlig nedsättning

i årsanslaget medfört, varit högst kännbara redan under år 1879 och

blefve det än mera under år 1880. Många af fästningens gamla arbetare,

som under större delen af sin tid varit vid fästningsbyggnaden

anställde, måste nu afskedas, hvarvid ej få torde komma att sakna arbete,

och användandet af disciplinsoldaterne på Carlsborg och kronoarbetskarlarne

på Borghamn, af hvilka de förre den 1 sistlidne Oktober

ännu utgjorde 200 man och de senare omkring 100 man, komme att

möta svårighet. En mängd för fästningsbyggnadens fortsättande alltjemt

behöfliga anläggningar och instrumentalier blefve endast föga anlitade,

men fordrade dock samma underhåll, som om de vore i fullt

bruk. Det borde ock ihågkommas att, om fästningsarbetet i väsentlig

mån nedsattes just de år, då materialier och arbetspris vore relativt

billiga, och då endast fortginge med små och knappa anslag, de uppgjorda

kostnadsberäkningarne för fulländande af fästningen eller större

delar deraf förlorade den grund, hvarpå de voro uppgjorda och måste

blifva felaktiga. — Då chefen för fortifikationen sålunda ej kunde anse

eu fortfarande så väsentlig nedsättning uti de byggnadsanslag, som

under de senare åren blifvit till Carlsborg anvisade och med hvilka

arbetet gått väl och fortskridit på tillfredsställande sätt, annorlunda än

som en verklig misshushållning med statens medel och derjemte medförande

ett alltför långt uppskjutande med fulländande af vigtiga delar

af fästningen, så har han i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.

Magt måtte för år 1881 af Riksdagen begära ett anslag af 250,000

kronor för Carlsborgs fästningsbyggnad till fortsättande af hufvudgrafvens

yttre murbeklädnad och der bakom liggande jordmassors

framkastande och formerande in. in., som dermed har omedelbart

sammanhang.

Hvad chefen för fortifikationen anfört om olämpligheten att allt

för starkt inskränka fästningsarbete^ vid Carlsborg finner jag till alla

delar riktigt, men då eu bjudande nödvändighet kräfver att hålla statsutgifterna

för år 1881 inom de möjligast trängsta gränser, ser jag

mig nödgad inskränka min framställning derhän, att Eders Kongl. Maj:t

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. No 3 a, till Kong!.. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af de egentliga fästningsarbetena

vid Carlsborg unde år 1881 bevilja såsom extra anslag samma

summa, som ungefärligen derför begärdes vid sistlidet års riksdag eller,

i jemnt tal, 150,000 kronor.

Carlskrona.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 November 1878 redogjorde

cliefen för fortifikationen för ställningen af de för befästningsarbetena

vid Carlskrona år 1871 och år 1878 beviljade medel af tillsammans

3,860,000 kronor, hvaraf vid 1879 års utgång återstode oanvisadt

ett belopp af 140,000 kronor, samt anhöll, att hela denna summa

måtte blifva i nåder äskad af Riksdagen att utgå under år 1880, och

blef Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen affattad i öfverensstämmelse

dermed. Då emellertid Riksdagen, med anledning deraf

att de knappa tillgångarne med nödvändighet påkallade inskränkning

i utgifterna, ansåg ifrågavarande arbeten vid Carlskrona befästningböra

på två år fördelas, så anvisades endast halfva summan, eller

70,000 kronor, att utgå under år 1880. Chefen för fortifikationen hemställer

nu i underdånighet, att återstående 70,000 kronor måtte föreslås

anvisade att utgå under 1881.

Då, såsom chefen för fortifikationen anmärker, den slutliga kostnaden

för ifrågavarande befästningsarbeten af skäl, som redan finnas

angifna i mitt underdåniga betänkande angående statsregleringen vid

1879 års riksdag, ännu ej kan på siffran bestämmas, får jag inskränka

mig att nu tillstyrka nådigt bifall till denna chefens för fortifikationen

underdåniga hemställan.

Intewlenturbeliof.

Ersättning för underhåll åt garnisonskomnienderingar.

På grund af hvad Arméförvaltningens intendentsdepartement i sin

underdåniga skrifvelse den 10 Oktober 1879 i detta hänseende anfört

får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för detta ändamål bevilja 53,571 kronor 66 öre, att, såsom ett extra

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

anslag utgå år 1881 med jemnadt belopp af 53,572 kronor, i hvilken

summa, som till ojemförligt största delen utgör ersättning för kommenderingar

till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, dock äfven ingår ett litet

belopp för provianterings-, aflönings- m. fl. kostnader för den redan i

Mars år 1878 upphörda garnisonskommenderingen å Carlsborg.

Kappotter.

Efter en utredning derom, att intendentsdepartementets andel å

anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet icke kan lemna tillgång

till nyanskaffning af det till 13,519 stycken beräknade antal

kapotter, hvilkas snara omsättning voro för t.ruppernes fidla tjenstbarhet

behöflig, har Arméförvaltningens intendentsdepartement i sistnämnda

underdåniga skrifvelse hemställt, att af Riksdagen måtte för detta ändamål

äskas ett extra anslag å 420,300 kronor, hvilket anslag dock kunde

på två år fördelas.

Äfven om det nu anmälda betydliga anslagsbehof är eller blifver

oundgängligt, lärer för detsamma plats ej kunna vid nu föreliggande statsreglering

beredas å riksstaten, hvarföre jag med anledning deraf icke

nu anser mig böra göra någon underdånig framställning.

Inventarier för Kavallerietablissementet vid Stockholm.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har i sin nyssnämnda

underdåniga skrifvelse hemställt, att ett belopp af 33,000 kronor måtte

för ifrågavarande ändamål af Riksdagen såsom extra anslag äskas, men

har jag, för att i möjligaste mån kunna inskränka hufvudtitelns extra

anslag för 1881, ansett ifrågavarande anslagsfordran icke böra vid innevarande

års riksdag väckas.

Barackbyggnader å mötesplatserna.

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå 1877 års Riksdag att bevilja

till barackbyggnader å mötesplatserna (utom de af Kongl. Maj:t för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

detta ändamål disponerade behållningarne å allmänna beväringsfonden,

hvilka beräknades till 400,000 kronor),.................. kronor 800,000: —

till byggnader å Carlsborg och inredning af Vadstena

slott för fotfolkets volontärskolor.................. »

till kavallerietablissement vid Stockholm.................. »

» kokinrättningar vid mötesplatserna..................... »

418.000

541.000

266,200

tillsammans kronor 2,025,200

samt att, då deraf vore till utgående under år

1878 erforderliga endast

för barackbyggnaderna................................................... kronor 400,000

» byggnadsarbetena å Carlsborg och Vadstena... :» 200,000

» kavallerietablissementet ......................................... » 200,000

» kokinrättningen .................................................... » 266,200

tillhopa kronor 1,066,200: —

medgifva att till gäldande af dessa 1,066,200 kronor

måtte få användas

militieboställskassans behållning, beräknad

till ................................................kronor 482,000: —

dehosboställsdirektionerna innestående

disponibla medel, beräknade till » 368,000: —

af 4:de liufvudtitelns allmänna besparingar

................................................... » 200,000: —

samt derutöfver ett extra anslag af ... » 16,200: — ^ Q00 2 q q-__

Riksdagen, som afslog anslaget till Vadstena slotts inredning och

nedsatte det för kavallerietablissementet begärda belopp, biföll framställningen

i öfrigt, och anvisade alla de för år 1878 begärda medlen.

Efter vid följande riksdagar skedda anvisningar i öfverensstämmelse

med 1877 års beslut, återstår numera af då beviljade medel oanvisade

endast 60,000 kronor för kavallerietablissementet vid Stockholm, hvarom

jag längre fram skall göra underdånig framställning, samt 400,000

kronor till barackbyggnader. De till baracker redan under år 1878

sålunda tillgängliga medel, 400,000 kronors anslag och allmänna beväringsfondens

behållningar, beräknade till samma belopp, visa sig,

enligt hvad Arméförvaltningen å intendentsdepartementet anmäler i

skrifvelsen den 10 sistlidne Oktober, sedan de af Eders Kongl.

Maj:t redan beslutade byggnader, som skolat för dessa medel uppföras,

numera nästan allestädes blifvit fullbordade, icke blott fullt tillräckliga,

utan lemna en icke obetydlig behållning, om hvars användande för dylika

arbetens fortsättande intendentsdepartementet förmäler sig vilja

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

gorå särskild underdånig anmälan, och anser sig departementet således

icke ännu böra ifrågasätta någon ny anvisning af Riksdagen för berörda

ändamål; en åsigt, hvari jag anhåller att i underdånighet få instämma.

Af hvad nu blifvit anmäldt lärer emellertid med full visshet kunna

antagas, att de för barackbyggnader af Riksdagen redan beviljade, men

ännu ej anvisade 400,000 kronor blifva fullt tillräckliga för uppförande

af ännu återstående barackbyggnader, och att således ytterligare medel

icke blifva för ändamålet erforderliga.

Militieboställskassans behållningar hafva visat sig uppgå

till, i medeltal ....................................... kronor 511,000: —

hvadan, då de beräknats till endast......... » 482,000: —

uppkommit ett öfverskott af............................................................ 29,000: —

De till Arméförvaltningen influtna boställsmedel

utgjorde vid 1879 års

slut i jemnt tal, ................................... kronor 440,000: —

och hade deraf år 1877 tagits i beräkning » 368,000: —

hvarför också här uppkommit ett öfverskott

af.............................................................................kronor 72,000: —

samlade öfverskottet utgör således kronor 101,000: —

Då, enligt hvad ofvan är anfördt, de för barackbyggnader afsedda

medel blifva för sitt ändamål fullt tillräckliga, synes mig detta öfverskott

böra få för annat nödvändigt statsbehof tagas i anspråk, och skall

jag något längre fram derom göra underdånig framställning.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

För fortsättning af dessa arbeten föreslog Eders Kong], Magt sist

församlade Riksdag att bevilja för år 1880 ett extra anslag, lika med

de närmast föregående årens, af 90,000 kronor, men då Riksdagen föreställde

sig, att ifrågavarande arbeten utan synnerlig olägenhet kunde

inskränkas till det omfång, hvari de före år 1876 bedrefvos, blef för

år 1880 till dessa arbeten anvisadt ett extra anslag af endast 60,000

kronor. Uti underdåniga memorialet af den 4 December 1879 har

chefen för generalstaben, med framhållande af de olägenheter, som af

anslagets minskning uppkommit för de topogrefiska arbetenas planmässiga

bedrifvande, och med åberopande af en skrifvelse af chefen

för generalstabens topografiska afdelning, särskilt i hvad denna skrifBih.

till Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

velse innehöll om nödvändigheten att låta de grundläggande geodetiska

arbetena fortgå i oförminskad omfattning, på det att dessa arbeten

måtte vara afslutade, då de särskilda kartverken behöfde dess resultat,

i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1881 bevilja till de topografiska arbetena 90,000

kronor.

Huru talande än de skäl äro, som mana att söka åvägabringa en

förhöjning i de medel, hvilka nu stå för de topografiska arbetena till

förfogande, har jag dock, under statsverkets nuvarande ställning och

vid jemförelse af anslagsbehofven under hufvudtiteln, icke trott arbetsanslaget

för generalstabens topografiska afdelning kunna för år 1881

höjas utöfver hvad innevarande års riksstat upptager, och hemställer

derför, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för detta

ändamål under år 1881 anvisa ett extra anslag af 60,000 kronor.

Officerares anställning i främmande arméer.

Äfven för år 1881 torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska ett extra

anslag af 9,000 kronor att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande,

användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning

i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större arméeorps’ rörelser hos

någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af

Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta upplysningar

rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, — med rättighet

för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett följande år använda

hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Det i Stockholm under sistlidet år församlade möte af skarpskyttar

har till Eders Kongl. Maj:t ingifvit en underdånig anhållan, att förhöjning

i detta anslag måtte af Riksdagen äskas. Arméförvaltningen har

visserligen ännu ej kunnat afgifva det deröfver infordrade underdåniga

utlåtande, men då en tid, under hvilken äfven arméens ordinarie vapenöfningar

måste inskränkas, ej lärer medgifva höjandet af det för de

frivilliga skarpskyttarnes öfningar afsedda anslag, hemställer jag i

underdånighet, att detsamma måtte föreslås att under år 1881 utgå med

sitt nuvarande belopp, 30,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

51

Arméens ackordsamortering.

Till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser torde å

extra stat jemväl för år 1881 äskas 185,000 kronor.

* Värnpligtslagens tillämpning.

Under den 31 sistlidne December bar Eders Kongl. Maj:t beslutit

framlägga för Riksdagen förslag till ny värnpligtslag att tillämpas

från ingången af år 1882. Enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande

angående denna lag framhållit, kommer dess tillämpning i anseende

till den fullständigare rullföring, redovisning och tillsyn å de

värnpligtige, denna lag föreskrifver, att medföra kostnader, som icke

kunna utgå af vapenöfningsanslaget och bvilka beräknats till omkring

50,000 kronor årligen. Om lagen skall kunna från 1882 års ingång

träda i verksamhet, måste likväl redan under sednare hälften af 1881

åtskilliga förberedande arbeten ordnas, hvarföre jag hemställer att för

detta ändamål måtte för sistnämnde år af Riksdagen äskas ett extra

anslag till Eders Kongl. Maj:ts förfogande af 25,000 kronor.

Byggnadsbehof.

Bristfälligheter å byggnaderna vid Krigsskolan.

Uti sitt nu föredragna underdåniga memorial af den 15 sistlidne

November har chefen för krigsskolan framlagt en af sakkunnig person

gjord uppskattning af de bristfälligheter å krigsskolans byggnader,

som inom ej aflägsen framtid måste afhjelpas, hvarför kostnaden skulle

uppgå till 141,000 kronor, och har han anhållit att för år 1881 måtte

till istånd sättande af vestra låga flygelbyggnaden beredas ett extra

anslag af 16,181 kronor.

Vid betraktande deraf att för krigsskolan ännu återstå några under

tiden före år 1875 uppsamlade besparingar, med hvilkas tillhjelp det

allra mest trängande behofvet torde kunna för året afhjelpas, har jag,

vid jemförelse af denna anslagsfordran med öfriga, ansett densamma

icke nu böra föranleda någon nådig åtgärd för 1881 års statsreglering.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

KayallerietaMissementet vid Stockholm.

Återstoden af de, för det till gemensamt bruk för Lifregementets

dragoncorps’ exercissqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola

samt för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda

etablissement beviljade 440,000 kronor torde af Eders Kongl. Maj:t

vilja äskas anvisad att utgå såsom extra anslag under år 1881 med

60,000 kronor.

Byggnader för husarregementet Konung Carl XY.

Vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 8 Januari

nästlidne år anmälde jag behofvet af nya byggnader och en förbättrad

inqvartering för husarregementet Konung Carl XV:des i Helsingborg

och Engelholm nu förlagda sqvadroner, och att detta behof syntes

lämpligast kunna tillfredsställas genom uppförandet af ett nytt kasernetablissement

i Helsingborg, deröfver förslag redan år 1877 af

chefen för fortifikationen ingifvits, hvilket, sedan kostnadsberäkningarne

rättats efter 1878 års lägre pris, slutade å en kostnadssumma af

471,000 kronor, deri inberäknadt medel för inköp af tomt och nödiga

inventarier. Men utom det att äfven denna summa, ehuru icke obetydligt

lägre än den först beräknade, föreföll väl hög, väcktes näst

före Riksdagens öppnande fråga om att bortflytta husarregementets

sqvadron i Ystad, i afsigt att upplåta dess lokaler åt Skånska dragonregementets

exercissqvadron- och derigenom undvika en kostsam utvidgning

af detta regementes och Skånska husarregementets gemensamma

etablissement å Herrevads kloster. Då tillika anledning förefanns att

i möjligaste mån inskränka 1880 års budget, ansåg jag mig, oaktadt

de talande skälen för förstberörda frågas skyndsamma lösning, icke

kunna tillstyrka, att något förslag i detta syfte till då instundande

Riksdag väcktes.

Sedan denna underdåniga framställning gjordes, har naturligtvis

behofvet af ett nytt etablissement för sqvadronerna i Helsingborg och

Engelholm blifvit än mera trängande. Visserligen hafva genom Arméförvaltningens

försorg åtskilliga reparationer under år 1879 blifvit

gjorda å etablissementet i Helsingborg, så att den hotande faran för

byggnadernas instörtande för ögonblicket är undanröjd; men då bygg
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53

naderna äro haycket gamla och i ytterst dåligt skick, torde snart* åter

samma fara blifva öfverhängande. Någon nämnvärd minskning i de

brister, som vidlåda stallbyggnaderna, såsom stallar betraktade, har

icke genom reparationen kunnat ernås, så att samma olägenheter i

sanitärt hänseende, som förut, snart nog torde komma att yppa sig.

Nära nog lika oändamålsenliga och dåliga äro stallar och ridhus i

Engelholm. Vid en besigtning, som af fortifikationsbefälhafvaren år

1878 anställdes, förklarades ock, att dessa sednare byggnader, till följd

af ålder och byggnadssätt, icke vidare kunde ega särdeles långt bestånd.

— Hvad åter manskapets inqvartering beträffar, så är det ganska

naturligt, att enskilda hus, sådana som i mindre städer kunna för

ändamålet erhållas, knappast kunna vara tjenliga till kaserner. De i

Helsingborg och Engelholm härtill förhyrda byggnader motsvara icke

heller de berättigade anspråk, som för truppens helsa och välbefinnande

måste i hygieniskt afseende uppställas.

Ordnandet af inqvarteringen för husarsqvadronerna i Helsingborg

och Engelholm bör derföre utan uppskof företagas, oberoende af frågan

om större utrymme för Skånska dragon- och husarregementenas

exercissqvadroner. Härför talar högst och i första rummet de nuvarande

etablissementens bedröfliga tillstånd, hvartill sedan kommer det

ej 0vigtiga skälet, att tidpunkten nu är ytterst gynsam för byggnadsföretag,

i det prisen å byggnadsmaterialier sjunkit betydligt under hvad

de på många år förut varit, hvarföre en prisstegring inom en icke aflägsen

framtid är att förvänta. Ett uppskof skulle derföre sannolikt

orsaka en kanske betydligt ökad kostnad för det ändock inom en synnerligen

kort tid oundgängligen nödvändiga byggnadsföretaget. Dock

synas utstakningen och anordningen af etablissementets byggnader

böra göras så, att dess utvidgning för ytterligare en sqvadron möjliggöres,

om behofvet deraf framdeles skulle uppstå.

Såsom jag redan förlidet år underdånigst yttrat borde det nya

kasernetablissementet för husarregementet Konung Carl XV uppbyggas

i eller vid Helsingborg. De der befintliga fyra tomtplatser, emellan

hvilka ett val kunnat förekomma, hafva samtliga blifvit nyligen

undersökta för bedömande af dels grundens beskaffenhet, dels deras

lämplighet ur sanitär synpunkt.

Två utgöras af mark, utlagd till stadsqvarter i stadens södra,

obebyggda del, de två andra ligga utanför staden men i dess närhet.

Af dessa senare ligger den ena, farmen N:o 144, å egendomen Eneborg

straxt öster om staden och skiljd genom farmen N:o 143 —

hvilken vid en utvidgning af etablissementet lämpligen kan tilläggas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. No 3 a, Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

detsamma — från nuvarande kyrkogården, som dock skall förläggas

till annan plats; den andra omedelbart vid stadens södra gräns å

annexhemmanet Raus’ egor, å hvilka excercisfältet äfven är beläget.

Efter hvad de senaste undersökningarne gifvit vid handen, torde valet

komma att ega rum mellan en af dessa båda sistnämnda platser. Valet

af den ena eller andra måste emellertid i viss mån blifva beroende

af prisen, hvarom underhandlingar ånyo blifvit inledda, och torde föra

till gynsamt resultat.

Kostnaden för 1877 års förslag, hvilket från början beräknades till

535.000 kronor, kunde, såsom förut omnämnts, år 1878 nedsättas till

471.000 kronor. I slutet af nästlidna år blef detta förslag ånyo revideradt

i syfte att ytterligare nedbringa kostnaden. I det sålunda omarbetade

förslaget, som jag nu går att för Eders Kongl. Maj:t framlägga,

hafva icke allenast ganska stora inskränkningar blifvit gjorda

uti kansli- och ekonomilägenheterna, utan ock stallarnas inredning förenklats

samt gas- och vattenledning och särskild! exercishus uteslutits,

hvilken sednare slags byggnad icke heller finnes vid de nu varande

etablissementena i Helsingborg och Engelholm. Planen omfattar nu:

eu kasernbyggnad i två våningar, för en sqvadron i hvardera våningen

af midtelbyggnaden samt med vakt-, arrest- och kanslilokaler jemte

bostäder för expeditionshafvande och eu ogift underofficer på hvardera

sqvadronen i de båda något utspringande ändpartierna, en matinrättningsbyggnad

i en våning med matsalsutrymme för 170 man samt manskapsmarketenteri

och nödiga kökslokaler; två stallar för tillsammans

212 hästar jemte erforderliga foder- och sadelkammare; ett med dessa

sednare sammanbygdt ridhus för tre volter af 60 fots diameter; ett

sjukstall med åtta boxar och två spiltor; en mindre byggnad för skostall,

smedja och vagnsbod,.....- hvilka samtliga byggnader skulle uppföras af

tegel; samt slutligen nödiga uthus och gödselstad. Kostnaden för detta

etablissement har beräknats till 342,000 kronor, deri äfven inberäknadt

28.000 kronor för inventarier och 20,000 kronor för planering, draineringar

och afloppsledningar samt inhägnad.

Utrymmet inom kasernen synes emellertid hafva blifvit väl mycket

reduceradt, enär åtskilliga lägenheter saknas, hvilka svårligen kunna

undvaras. Detta skulle först och främst blifva förhållandet med sjukrum

och förvaringsarrest samt vidare med handtverksrum och musikrum.

Att tillfälle beredes till lindrigare sjukes vårdande inom kasernen är så

mycket angelägnare, som det nu varande sjukhuset är temligen inskränkt

för en ökad garnisonsstyrka och icke heller särdeles ändamålsenligt.

Förenämnda brister kunna dock afhjelpas genom att uppdraga de båda

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ändpartierna ännu en våning, eller en våning högre än midtelpartiet,

hvarför kostnaden beräknats till 16,000 kronor. Hela anläggningskostnaden,

med kostnaden för inventarier, skulle då stiga till 358,000

kronor.. Härifrån bör dock afdragas den summa, som kan inflyta genom

försäljning af de kronans tomter i Helsingborg och Engelholm, hvilka,

i följd af tillkomsten utaf det nya etablissementet, blifva obehöfliga.

Värdet af dessa tomter uppskattas till omkring 100,000 kronor, hvaraf

största delen faller på tomterna i Helsingborg. Då emellertid den

summa, som genom försäljning af tomterna kan inflyta, icke blir tillgänglig

förr än efter det etablissementet hunnit åtminstone till vissa

delar, färdigbyggas, så måste beloppet, derest det får beräknas såsom

en tillgång för byggnadsföretaget, längre eller kortare tid af andra

statsmedel förskjutas.

Ehuru prisen blifvit ganska lågt beräknade, har dock ett kostnadsförslaget

något understigande entreprenadanbud å byggnadernas uppförande

antingen. å.Raus eller Eneborgstomten erhållits från en såsom

skicklig och pålitlig ansedd byggmästare. Skillnaden mellan det beräknade

och erbjudna utgör 14,700 kronor, hvilka medel dock blifva

väl behöfliga för .oförutsedda utgifter och arbeten, som under byggnadstiden

kunna visa sig nödvändiga, till brunnar med dertill hörande

uppfordringsverk och ledningar m. m., för hvilket någon särskild kostn.

ad. icke finnes i förslaget upptagen samt till undersökningar, tillsyn,

ritningar och dylikt. Vid sitt anbud anser sig emellertid byggmästaren

icke bunden längre än till den 1 Oktober detta år. Liksom det derföre är

af vigt att byggnadsföretaget i sin helhet må så snart som möjligt

kunna kontraheras och påbörjas, är det äfven angeläget, att detsamma

må så mycket som möjligt fortskyndas, på det att risken af prisstegringar

under byggnadstiden skall aflägsnas. I betraktande ej mindre

af ° statsverkets för tillfället skarpt begränsade tillgångar, hvilka med

svårighet medgifva påbörjandet af nya byggnadsföretag, än äfven af

den bjudande nödvändigheten att ej uppskjuta ordnandet af inqvarteringsförhallandena

för husarregementet Konung Carl XV, har jag ansett

bådadera kunna ses till godo, om det medgåfves, att för ifrågavarande

etablissement använda det öfverskott af 101,000 kronor, som, enligt

hvad jag ofvan visat, uppkommit å militieboställskassan och boställsdirektionernas

medel.

Om till beräknade värdet af tomterna i Helsingborg och

Engelholm .................................................................................. kr. 100,000

Transport kr. 100,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kr. 100,000

och förenämnda behållna medel ................................................. ® 101,000

lädes ett extra anslag af statsmedlen, stort.......................... • » 157,000

skulle derigenom den för etablissementet beräknade kostnad kr. 358,000

blifva gulden.

Med stöd af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppförande i eller vid Helsingborg af ett etablissement

för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV, ej mindre

bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att under år 1881 utgå 101,000

kronor från behållningarna å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas

till Arméförvaltningen inlevererade tillgångar, än

äfven medgifva, att för ändamålet må användas hvad som kan inflyta

vid försäljning af de kronans hus och tomter i Helsingborg och

Engelholm, hvilka nu disponeras af Husarregementet Konung Carl XV.

Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 22 sistlidne Oktober har Direktionen

öfver Arméens pensionskassa, efter verkställd beräkning, förklarat sig

anse någon förhöjning i det för ifrågavarande ändamål beviljade kreditiv

icke för år 1881 erforderlig, under förutsättning att behållningen från

föregående år får för pensioneringen användas, och hemställer jag derför

i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

i likhet med hvad sistlidet år egde rum, å extra stat för år 1881 anvisa

ett kreditiv af 900,000 kronor att användas dels till upprätthållande

af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp,

mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året

densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna

rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen

godkända grunder för sådana pensioners utgående; som ock

medgifva att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna

medel kan blifva oanvändt, må för det kommande årets pensionering

användas.

ö Under
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o

o

o

a, Ull Kongl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 57

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande

ändamål äfven för 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten

10,000 kronor under'' vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags

beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 150 kronor åt hvarje

understödstagare.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar

gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af

utgifterna under Riks statens fjerde hufvudtitel samt

de .för. landtförsvarets behof ifrågasatta nya såväl

ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit

af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och

skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder

beslutit utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas,

för. att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och

behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret;

hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande

handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

O. E. Pauli.

Bill. till Med. Prat. 1880. 1 Sami 1 Äfd.

8

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

59

Bil. Litt. A.

Förslag

till

Stat för Term lan ds Fiiltjägare-Corps.

Staben:

1 Öfverstelöjtnant och Corpschef, lön.................. 5,000: —

tjenstgöringspenningar....................................... 1,200: •_-

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor 800: —

fourrageersättning ä 1 krona om dagen för

hvarje häst....................................................... 730: _

1 Major, lön...................................................................~3,500: —

tj enstgöringspenningar ....................................... 500: _

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ......................... 400: —

fourrageersättning................................................ 365: _

1 Regementqvartermästare, lön ............................. 1,800: _

tjenstgöringspenningar...................... 400: _

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _

fourrageersättning............................................... 365; _

1 Förste Adjutant, lön................................................ 1 200: _

tjenstgöringspenningar ....................................... 200: _

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _

fourrageersättning................................................ 365: _

Transport

7,970: —

5,005: —

3,145: —

2,285: —

18,405: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket

Transport

1 Regementspastor, lön ............................................. 800: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Auditör, lön .............................................................. 900: —

tjenstgöringspenningar ..................................... 400: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

1 Regementsläkare, lön ............................................. 2,800: —

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —

1 andre Bataljonsläkare, lön .................................... 900: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —-

1 Regementsintendent, lön ....................................... 2,800: —

tjenstgöringspenningar....................................... 900: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Bataljonsadjutant, jemte portion under vapen
öfningarne,

lön .............................................. 360: —

tjenstgöringspenningar....................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad .................... 120: —

arfvode ................................................................. 200: —

1 Regementsväbel, jemte portion under vapen
öfningarne,

lön ................................................ 360: —

tjenstgöringspenningar....................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad ............................................................... 120: —

arfvode................................................. 200: —

1 Regementstrumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne, lön....................................... 360: —

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: —

beklädnad ............................................................... 150: —

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapenöfningarne,

lön .......................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

1 Dito dito dito

Transport

1880.

18,405: —

980: —

1,420: —

3,040: - 1,020: —

3,880: —

904: —

904: —■

570: —

224: —

224: —

31,571: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

61

Transport 31,571: —

Kompanistaten:

1 Kapten af lista klassen, lön................................. 2,800: —

tj enstgöringspenningar....................................... 400: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

3 Dito dito dito

1 Kapten af 2:dra klassen, lön ............................ 1,800: —

tjenstgöringspenningar ....................................... 200: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Dito dito dito

1 Löjtnant af lista klassen, lön.............................. 1,200: —

tjenstgöringspenningar....................................... 120: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Löjtnant af 2:dra klassen, lön ........................... 900: —

tjenstgöringspenningar ...................................... 120: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Underlöjtnant, lön...................................................... 600: —

tjenstgöringspenningar....................................... 120: —

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin
garne,

lön ......................................................... 720: —

tjenstgöringspenningar ...................................... 300: —

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: —

beklädnad ............................................................... 150: —

3 Dito dito dito

1 Sergeant af lista klassen, jemte portion under

vapenöfningarne, lön.............................. 360: —

tjenstgöringspenningar...................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad ............................................................... 120: —

4 Dito dito dito

Transport

3,380: —

10,140: —

2,180: —

2,180: —

1,440: —

4,320: —

1.140: —

3''420: —

840: —

2,520: —

1,230: —

3,690: —

704: —

2,81.6: —

71,571: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

1 Sergeant af 2:dra klassen, jemte portion under

vapenöfningarne, lön..............................

tjenstgöringspenningar.......................................

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar

beklädnad .........................................................

8 Dito dito

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarne, lön ...............

dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 60 dagar

Dessutom nummerlön.

25 Dito dito

1 vice Korpral, jemte beklädnad in natura och

portion under vapenöfningarne, lön...............

dagaflöning å 10 öre, förslagsvis i 60 dagar

Dessutom nummerlön.

25 Dito dito

om Statsverket 1880.

Transport 71,571: —

240: —

120: —

24: —

120: —

504: —

dito

4,032: —

120: —

15: —

135: —

dito

3,375: —

60: —

6: —

66: —

dito

Till löner åt 500 man, Korpraler, vice Korpraler, spel och

jägare å 65 kronor..................................................................

1,650:

32,500:

Särskilda anslag:

Inqvarteringspenningar för 500 man å 10 kronor

Kekryteringspenningar......................................................

Medikamentspenningar under exercistiden ...............

Till musikens underhåll..................................................

5,000

3,375

37

1,750

Summa kronor 123,995

50.

50.

Tillkommer:

Af å anslaget uppkommande besparingar eller, om dessa icke dertill

lemna tillgång, af Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar utgår

under skottår fourrageersättning för skottdagen till de löntagare, hvilka

till sådan förmåns åtnjutande äro berättigade.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b till Korujl. Maj:ts Nåd. Bnp. N:o 1, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott den 14 November 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd.,

von Steyern och

Malmström.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd,

föredrog i underdånighet:

19:o

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 28 nästlidne

Oktober, deruti anmälts, att Kommendantsembetet i Göteborg hos

Arméförvaltningen gjort framställning om beredande af något årligt

understöd för tvänne vid dervarande utredningsförråds upplösning detta

år ur kronans tjenst entledigade förrådsdrängar vid namn Hans Jonsson

och Elias Svensson, i hvilket afseende öfverlemnats prestbevis för

nämnde personer jemte intyg af andra vederbörande, hvaraf inhemtades,

bland annat, att Jonsson vore öfver 57 år gammal, varit anstäld

vid förrådet under nära 31 år och der städse ådagalagt ett hedrande

uppförande samt med särdeles noggrannhet och nit fullgjort sina

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 h, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

åligganden, äfvensom att lian nu befunne sig i små omständigheter,

samt att Svensson, som uppnått mer än 56 lefnads- och nära 30

tjensteår, fått enahanda vitsord såsom förrådsdräng och att han numera

icke kunde för sig och sin familj förvärfva nödtorftigt uppehälle;

och hade Arméförvaltningen, i betraktande deraf, att ifrågavarande

tvänne personer, utan eget förvållande, genom förrådets indragning

beröfvats det arbete i kronans tjenst, hvaråt de under sin bästa tid

på ett berömligt sätt egnat sina krafter, hvilken arbetsförlust utsatt

dem för nöd på gamla (lagar, i underdånighet hemstält, att nådig proposition

måtte till Riksdagen aflåtas om anvisande för bemälde Hans

Jonsson och Elias Svensson af pension å allmänna indragningsstaten

under deras återstående lefnad af 300 kronor åt hvardera, — eller lika

belopp som vid 1874 års Riksdag beviljades drängarne vid Stockholms

utredningsförråd Berglin och Lundgren — att beräknas från den 1

April innevarande år, då både Jonssons och Svenssons aflöning vid

förrådet upphörde.

Med afseende å hvad Arméförvaltningen härvid anfört, tillstyrkte

Statsrådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i öfverensstämmelse med hvad vid 1874 års riksdag i liknande

fall egde rum, bevilja å allmänna indragningsstaten åt hvardera af

nämnde förrådsdrängar, hvilka, enligt hvad blifvit upplyst, åtnjutit eu

aflöning af 2 kronor om dagen, en årlig pension af Trehundra kronor,

att utgå från April månads början år 1879; hvarjemte Statsrådet hemstälde

att, vid nådigt bifall härtill, utdrag af detta protokoll, finge till

Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade till alla delar bifalla och

gilla hvad Statsrådet uti nästföregående 18 mål, N:is 19—36,

i underdånighet tillstyrkt, hemstält och yttrat.

Ex protocollo

Edv. Kol/modin.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 c, till Kongi. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af protokollet öfver LandtfÖr svar särenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott den 31 December 187,9.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd,

von Stötjern och

Malmström.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd,

föredrog i underdånighet:

7:o

En utaf aflidne Kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus

enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, till Kongl. Maj:t

stäld samt af chefen för generalstaben öfverlemnad skrift, hvaruti hon,

som jemte en minderårig dotter befunne sig i särdeles behöfvande

omständigheter, i underdånighet anhållit att, med afseende ej mindre å

de intyg om skicklighet och oförtröttadt nit som vederbörande chefer

afgifvit om hennes aflidne mans tjenstgöring än ock å det af läkare

vitsordade förhållande, att det ansträngda arbete, som han under de

senare åren underkastat sig, i betydlig mån förvärrat hans hjertsjukdom

Bih. till Bihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Afd. 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 e, till Kongi. Majds Nåd. Trop. N:o l, om Statsverket 1880.

och sålunda förkortat hans dagar, Kong! Maj:t måtte bereda sökanden

för hennes återstående lifstid en årlig'' pension af 600 kronor.

Af ansökningshandlingarne inhemtades hufvudsakligen, att Kaptenen

Schartau aflidit den 12 sistlidne Juni och såsom sterbhusdelegare

efterlemna!- enkan och en fyraårig dotter, att behållningen i boet enligt

bouppteckningen utgjorde 8,881 kronor 14 öre, men att, enär uti denna

behållning inginge de för enkan behöfliga möbler och husgeråd m. in.,

det belopp, hvaraf hon kunde påräkna någon inkomst, endast belöpte

sig till 6,500 kronor, derå årliga räntan å 5 procent skulle utgöra 325

kronor; att hon såsom pension, gratifikation eller annat årligt understöd

endast från Arméens enke- och pupillkassa åtnjöte 150 kronor årligen,

samt att Kaptenen Schartau, enligt företedt läkarebetyg, fått sin hjertsjukdom

förvärrad väsentligen genom det ansträngande arbete, som

han i och för sin tjenst underkastat sig, hvarjemte sannolikt vore, att

hans död påskyndats genom den sista resa, som han i tjensteärenden

företagit och hvarunder han aflidit.

Uti särskild!, afgifna och vid ansökningen fogade yttranden hade

dels inspektören för militärläroverken intygat, att Kaptenen Schartau

såsom lärare i topografi och militärgeografi ådagalagt eu synnerligen

nitisk och förtjenstfull verksamhet, hvilken visat sig, bland annat,

deruti att, då vid hans tillträde till denna befattning beslutats att åt

undervisningen i nämnda läroämnen skulle gifvas en betydligt vidgad

omfattning och i följd häraf utarbetandet af nya lärokurser erfordrats,

Schartau ansett sig pligtig att författa och af trycket utgifva en för

undervisningen afsedd lärobok i topografi m. m., samt att, enär Schartau

för det härmed förenade trägna arbete, hvaråt han med outtröttligt

nit och ifver egna! sig, endast kunnat använda den tid, som hans

tjenstgöring vid generalstaben lemnade öfrig, det vore sannolikt, att

häraf föranledda öfveransträngning menligt inverkat på hans helsa och

i betydlig män bidragit till försvårande af det hjertlidande, som slutade

hans dagar;

dels chefen för generalstabens topografiska afdelning, i afseende

på de olika uppdrag Kaptenen Schartau haft sig förelagda i och för

vårt lands topografiska kartläggning, vitsordat, att Schartau vid utöfvandet

af nämnda uppdrag, hvarunder han äfven varit använd såsom

befälhafvare för undervisningsafdelningen, alltid till de gedigna kunskaper,

han i sitt yrke tillegnat sig, parat ett nit och en pligttrogenhet,

som förtjenade det varmaste erkännande;

dels ock slutligen chefen för generalstaben anfört, bland annat,

att Kaptenen Schartau sistlidna sommar under utöfvandet af sin tjenst

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

vid generalstabens topografiska arbeten ute på fältet af främmande

personer anträffats döende till följd af en hastigt påkommen hjertförlamning,

som inom kort äfven åtföljdes af döden; att dödsfallet'' såsom

äfven läkarebetyget utvisade, till stor del vore förorsakadt af hans

långt drifna tjenstenit, alldenstund den outtröttliga ifver, med hvilken

han under de senare åren underkastat sig ett alltför träget arbete,

isynnerhet i och för sin lärarebefattning vid krigshögskolan på Marieberg,

i hög grad förvärrat hans svåra hjertsjukdom och derigenom,

menskligt att döma, lagt honom i en för tidig graf; att Schartau, som

varit i tjenst i något mer än 22 år, deraf 21 år såsom officer, utgjort

en prydnad för generalstaben så väl genom sina utmärkta kunskaper,

som genom det lefvande intresse han hyst för allt hvad till hans tjenst

hörde .så väl vid topografiska arbetena, vid hvilka hans tjenstgjort

icke. mindre än 16 år, som ock såsom lärare vid krigshögskolan på

Marieberg, der han på ett i hög grad berömligt sätt verkat alltifrån

sin utnämning till lärare i topografi och militärgeografi år 1872; att

han, såsom topograf-officer, på grund af sin skicklighet redan tidigt

a.nvändts såsom befälhafvare för öfnings- och undervisningsafdelningen

till utbildande af dugliga fältmätare, blifvit anförtrodd att utstaka triangelnätet

i Vester-Norrlands län, kommenderats till biträde vid den

militära utställningens anordnande i Wien 1873 och förordnats, att

tjenstgöra såsom sekreterare i komitén för ordnande af rikets kartverk

1877 och 1878; samt att han såsom lärare vid krigshögskolan utarbetat

nya kurser i både topografi och militärgeografi, hvilket senare ämne

var för vårt land och våra militärläroverk alldeles nytt och derföre

äfven kräfde stora kunskaper och mycken ansträngning, då ny väg på

vetenskapens fält skulle brytas; anseende sig chefen för generalstaben

på grund af här anförda förhållanden böra på det lifligaste förorda

enkan Schartaus nu gjorda ansökning om pension, till hvars erhållande

hennes aflidne mans nit och skicklighet i sin tjenst borde göra henne

berättigad och hvartill hon äfven genom sin vandel visat sig värdig.

Då, enligt hvad af det handlingarne bifogade läkarebetyg, utfärdat

af Professorn vid Carolinska Institutet, Medicine Doktorn R. Bruzelius,

framginge, ej mindre att Schartaus hjertsjukdom, enligt bemälde

professors mening, väsentligen förvärrats genom det ansträngande arbete,

som Schartau i sin tjenst underkastat sig, än äfven att hans död

högst sannolikt påskyndats genom den sista resa, han i tjensteärenden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N-.o 3 c, till Kanyl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

företagit och hvarunder han aflidit, så och då det torde finnas skäligt

att genom bidrag till hans enkas underhåll lemna ett erkännande af

det föredöme af skicklighet och tjenstenit, som Schartau under sin

olikartade tjenstgöring, enligt hvad af hans chefer intygats, städse

lenmat, hemstälde Statsrådet, i betraktande ytterligare af den omständighet,

att för arméens befäl icke funnes någon af staten understödd

allmän pensionsinrättning för enkor och barn, och att från armeens

enskilda enke- och pupillkassa, hvari den aflidne förskaffat sig inträde,

en kaptensenka blott utfinge det otillräckliga understödet af 150 kronor

årligen, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att a allmänna indragningsstaten

för enkan Schartau uppföra en årlig pension af. 400

kronor, att af henne från den månad, i hvilken mannen aflidit, åtnjutas

så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; hemställande Statsrådet

slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag

i ämnet finge till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens Nionde

hufvudtitel.

Hans Makt Konungen behagade till alla delar bifalla och

gilla hvad Statsrådet uti nästföregående fjorton mål, N:ris

7—20, i underdånighet hemstält, tillstyrkt och yttrat.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman. 1880.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil No 4 a, till Kong]. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

1

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9

Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Loven,

Friherre von Utter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet

att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel för år 1881, få föredraga följande till Kongl. Maj:t

inkomna framställningar:

Do. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879,

med förslag rörande erforderlig förändring i ordinarie samt angående extra anslag

för flottan år 1881;

2:o. Samma embetsverk^ underdåniga skrifvelse den 17 Oktober 1879, i

fråga om ändring i bestämmelserna angående tiden för tillträdandet af den

tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa

tjenstår;

Bill. till It ilad. Prut. 1880. 1 Sami. 1 Åfd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

3:o. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879

med yttrande och förslag i anledning af Riksdagens framställning i afseende å

gjorda utbetalningar för vissa ändamål från anslaget till flottans nybyggnad och

underhåll;

4:o. Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 September 1879,

angående anskaffning af viss materiel för aptering af privata ångslupar till

förande af stångminor; samt

5:o. Samma embetsverks underdåniga framställning den 27 Juni 1879,

angående inrättande af en navigationsskola i Strömstad.

Departementschefen yttrade härvid:

»Då jag härmed går att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för de statsverkets

behof, som skola på sjöförsvarsdepartementets föredragning anmälas, anser

jag mig böra ånyo framhålla att, enligt min åsigt, icke någon åtgärd är af

den framstående vigt för sjöförsvaret, som en tillökning i subalternofficerarnes

antal å aktiv stat. Såsom jag vid föregående tillfällen då denna fråga varit å

bane anfört, måste nemligen, för att blott den materiel vi redan ega må kunna

vid fredsbrott tillgodogöras och erforderligt antal subalternofficerare afses till

landtjenstgöringen, minst 130 sådana officerare kunna disponeras, under det

den aktiva staten för närvarande upptager allenast 69. Val hafva, sedan frågan

om en dylik tillökning vid sistlidne Riksdag var under behandling, åtgärder

vidtagits i syftemål att utan särskilda kostnader kunna, i händelse af behof,

påräkna ett antal subalternofficerare utöfver stat, i det att förklaring meddelats

att dels kadett, som genomgått sjökrigsskolan men icke vunnit anställning

vid Kongl. flottan, dels ock en hvar, som, efter att vid flottans underbefälsskola

hafva undergått sjökaptens- eller ångfartygsbefälhafvareexamen, före uppnådd

pensionsålder lemnar derstädes innehafd befattning, kunna, på gjord ansökning,

föreslås till officerare vid Kongl. flottans reserv. Men den tillgång på subalternofficerare,

som på denna väg må vinnas, lian icke fylla det behof af öfvadt

befäl, hvarom här är fråga; ty hur duglige sjökrigsmän de än efter slutad undervisningskurs

må hafva varit och huru erfarne och skicklige sjömän de fortfarande

kunna anses vara, är dock uppenbart att åt dem icke annat än i undantagsfall

kunna vid tillfälle af krigsutbrott anförtros poster, hos hvilkas innehafvare

måste förutsättas fullständig kännedom om och utbildad förmåga att inlära och

leda handterande! af nutidens sammansatta sjökrigsmateriel. Till dess erforderliga

kunskaper och öfning härutinnan hunnit förvärfvas, skulle följaktligen kunna

inträffa att till och med en del af den nu befintliga sjökrigsmaterielen komme

att, af brist å befäl, vid fredsbrott ligga obegagnad, oaktadt det i de flesta fall

lärer tillkomma flottan att emottaga och, om möjligt, afvärja det första fiendtliga

anfallet. Behofvet af en tillökning utaf officersantalet i de lägre graderna

å aktiv stat qvarstå!'' alltså fortfarande och intet lämpligt tillfälle bör derföre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mar.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

1 Grimas obeaktadt att återkomma med förnyad framställning i frågan. Om jag

det oaktadt ocli ehuru flere år, såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, erfordras

för förberedande af en dylik tillökning, anser mig nu kunna underlåta tillstyrka

förnyad framställning till Riksdagen i enahanda syftning, som under de

båda senare åren, så sker det endast på grund deraf att särskilda förhållanden

synas medgifva ett uppskof vid detta tillfälle. Dels pågår nemligen, enligt Eders

Kongl. Maj:ts befallning, utredning af frågan huruvida icke Rikets saintlige sjöbefästningar

lämpligen böra, såsom förhållandet är med byggandet af desamma

och deras underhåll, jemväl med afseende å bestyckning och bemanning eller i

begge dessa hänseenden, lyda under samma myndighets öfverinseende och ansvar;

dels kommer, enligt nådigt beslut, att föreläggas instundande Riksdag förslag

till lag angående allmänna värnpligten. Blifvande beslut i dessa frågor torde

komma att inverka på frågan om behofvet af officerare å aktiv stat. Yid

sådant förhållande och då i allt fall antalet elever, som från sjökrigsskolan

under åren 1880 och 1881 kommer att utexamineras, icke kan antagas komma

att lemna något betydligare öfverskott till besättande af flere officersplatser än

som finnas å stat nu uppförde samt följaktligen behofvet af särskilda medel

för aflönande af blifvande öfvertaliga officerare icke under sist berörde år är

af tvingande beskaffenhet, har jag ansett med förnyåd framställning i ämnet

till instundande Riksdag kunna anstå».

Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne:

Aflöning för flottans kårer och stater.

1. »Uti den här ofvan först anmälda skrifvelse den 30 September 1879

har Marinförvaltningen beräknat de medel, som under år 1881 skulle erfordras för

de nya lönestaternas tillämpning, till något högre belopp än som under de föregående

åren varit för samma ändamål anvisadt. Orsaken till denna förhöjning är hufvudsakligen

att söka dels i den omständighet att Marinförvaltningen, som föreslagit

att å ordinarie stat uppföra den för tillverkning och skötande af de

Whiteheadska minorna erforderliga personal, hvars aflöning för innevarande år

utgår af det för minväsendet å extra stat anvisade anslag, för detta ändamål

beräknat medel å aflöningsanslaget, dels ock deri att inqvarteringsbidrag beräknats

åt de officerare, Indika på grund af nådiga Brefvet den 31 Maj 1878

förordnas att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af angelägenheter

rörande flottans artilleri, tills vidare tjenstgöra i'' Marinförvaltningen. Då emellertid

de skäl, som jag till statsrådsprotokollet den 8 Januari 1879 anförde

för åsigten, att aflöningen åt minpersonalen tills vidare borde bestridas af de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 4 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. År:o 1, om Statsverket 1880.

till minväsendet anslagna medel, fortfarande ega giltighet och den till nästlidet

års Riksdag gjorda, men af Riksdagen då icke bifallna framställning om anvisande

af inqvarteringsbidrag till berörde för tjenstgöring i Marinförvaltningen

kommenderade officerare icke nu lärer böra förnyas, skulle de för ifrågavarande

begge ändamål af Marinförvaltningen upptagna belopp icke komma

att under denna anslagstitel inberäknas.

Visserligen skulle oaktadt denna minskning större utgifter å denna titel

förekomma under år 1881 än under år 1878 — det senaste, för hvilket utgifterna

äro till siffran kända — beroende deraf att de i medeltal omkring 4

underlöjtnantsplatser och 200 nummer vid matros- samt eldare- och handtverkskompanierna,

Indika sistnämnda år voro vakanta, hvad de förra angår redan

äro och, beträffande de senare, kunna antagas blifva till största delen fylda

inom utgången af år 1881; men då i betraktande tages dels att under år

1878, utöfver det ordinarie anslaget, för löneregleringens genomförande erfordrades

allenast 145,890 kronor 5 öre, af hvilket belopp 101,707 kronor 30

öre betäcktes af influtna vakansafgifter från Blekinge län och Södra Möre

härad af Kalmar län, dels ock att dessa vakansafgifter torde för år 1881

kunna beräknas inflyta med omkring tio procent högre belopp än år 1878, så

synes ett anslag å extra stat af 50,000 kronor fortfarande vara för ändamålet

tillräckligt och följaktligen annan framställning till nu sammanträdande Riksdag

i detta afseende icke erfordras än att, i öfverensstämmelse med hvad 1879 års

Riksdag beslutat,

Riksdagen måtte, dels medgifva att, utöfver de afgifter för vakanta rnsthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, Indika enligt

1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen

för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens

behof under sistnämnda år användas; dels och i öfrigt för löneregleringens

genomförande under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af

50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater redovisas.

2. I underdånig skrifvelse den 17 Oktober 1879 har Marinförvaltningen

framhållit behofvet af ändrade föreskrifter i fråga om tiden för tillträdandet af

den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa

års tjenstetid. Marinförvaltningen har dervid erinrat hurusom, vid bestämmandet

af vilkoren för åtnjutande af de löneförmåner, som, i sammanhang med

den under de senare åren verkstälda regleringen af de centrala embetsverken,

för embets- och tjenstemännen vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet

medgifvits, att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst ansåges böra ega rum, löntagare Ange för åtnjutande af denna

förhöjning tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

flutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt eller förordnande

i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken förmån särskild!

tillförsäkrats Marinförvaltningens civila embete- och tjensteman genom nådiga

kungörelsen den 7 December 1877, i följd hvaraf ock åtskillige bland dem,

Indika förut varit på förordnanden anstälde i Förvaltningen af sjöärendena,

redan med år 1878, då den 113m staten för Marinförvaltningen började att

tillämpas, kunnat komma i åtnjutande af ålders til lägg.

För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerades år 1874, gäller

deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen godkända

vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar efter

vissa års tjenstgöring inom samma grad beräknas från och med året efter det,

under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad

eller befordrad. Detta stadgande har tillämpats efter ordalydelsen, så

att tjensteman å nämnde civilstat, hvilka under tiden före 1875, då den nya

aflöningsstaten trädde i kraft och befattningarna tillsattes på ordinarie stat, bestrid!

samma befattningar på förordnande, ansetts, på grund af sålunda utaf

Eders Kongl. Maj.t med Riksdagen faststälda vilkor, icke vara berättigade att,

för åtnjutande af lönetillägg, beräkna sig denna tid tillgodo. En del af dem

både likväl under ganska lång tid skött tjensterna på förordnande till följd

af den allt ifrån år 1866 oafgjorda frågan om civilstatens omorganisation. T

nådiga brefvet den SO Oktober sistnämnda år blef nemligen, i sammanhang

dermed att eu komité förordnades för afgifvande af förslag till förändrade grunder

för sjöförsvarets ekonomiska förvaltning, föreskrifvet att, för underlättande

af öfvergången till en blifvande förändrad organisation af deri vid sjöförsvaret

anstälde civilpersonalen, inom densamma ledigblifvande tjenster skulle endast

tills vidare och emot lönens åtnjutande såsom arvode återbesättas.

Marinförvaltningen, som icke funnit giltig grund att fortfarande bibehålla

ofvan anförda skiljaktighet emellan flottans civilstat och andra verk i fråga om

beräkning af tiden för tillträdande af ålderstillägg, har följaktligen ansett den i

förevarande hänseende för Förvaltningen meddelade bestämmelse billigtvis böra

förklaras gällande för flottans civilstat, dock att löneförhöjning, på sådant sätt

beräknad, icke borde i fråga varande tjensteman tillgodokomma förr än från

och med år 1881, då först en hvar af dem skulle få åtnjuta den förhöjning,

hvartill han kunde vara berättigad, om härvid tillgodoräknades honom den tid,

som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,

vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om civilstatens

omorganisation. I sådant fall borde dock å samma stat tillämpas jemväl öfriga

bestämmelser i 6:te punkten af åberopade kungörelsen den 7 December 1877,

af innehåll, »att der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifva,s, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 4 a, Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än fyra år af

denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare

sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation.

»

Det belopp, som genom en förändring i denna syftning skulle såsom

löneförhöjning tillkomma löntagare vid flottans civilstat utöfver hvad för samma

ändamål kornrne att, med tillämpning af gällande bestämmelser, sådana de hittills

tolkats, erfordras, skulle uppgå för år 1881 till 2,500 kronor, för 1882

till 2,000 kronor, för 1883 och 1884 till 1,500 kronor hvardera året och

för 1885 till 1,000 kröner, efter hvilken tid den föreslagna förändringen icke

kunde medföra någon utgift; kommande dessa belopp dock att minskas, derest

någon af ifrågavarande tjenstemän skulle blifva befordrad eller afgå.

Då billigheten synes fordra, att tjenstemännen vid flottans civilstat i afseende

å tiden för tillträdande åt dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter

viss tids tjenstgöring likställas med andra statens tjenstemän, livilkas löneförhållanden

under de senare åren reglerats, och grunden till den olikhet, som

härutinnan för närvarande förefinnes, torde vara att söka endast i den tillfälliga

omständighet, att flottans civilstat omreglerades tidigare än de centrala embetsverken

och innan bestämmelserna i afseende å det jemförelsevis nya aflöningssättet

med löneförhöjning efter viss tjenstetid erhållit den utveckling och bestämdhet,

som genom vunnen erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem, anser

jag mig böra biträda den gjorda framställningen. Bifall till densamma bör

i (ifrigt icke föranleda någon förhöjning i det nuvarande förslagsanslaget till ålderstillägg.

Den för innevarande år uppgjorda beräkningen öfver de ålderstillägg,

som utgå från det å femte hufvudtiteln i sådant afseende uppförda förslagsanslag,

slutar nemligen på ett belopp, som med 2,400 kronor understiger

samma anslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa:

att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse

den 15 Maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden för tillträdandet

af den tjenstemännen vid flottans civilstat till kommande löneförhöjning

efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för Marinförvaltningen gällande,

i 6:te punkten af nådiga kungörelsen den 7 December 1877 intagna stadgande

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

finge å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning i enlighet med deri

stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande tjensteman tillgodokomma

förr än från och med år 1881.

Beklädnad för sjömans- och skeppsgossekårerna.

3. Vid 1877 års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, jemte det

båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen af sjöärendena

och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom eu inkomsttitel

i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda anslag nemligen:

reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor,

och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna,

138,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag, under

titel »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna» och upptagas till belopp

af 282,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid att då denna summa vore

beräknad för kårernas fulla nummerstyrka samt vakanser till ej obetydligt antal

ofta uppkomme, något öfverskridande af anslaget ej borde förutsättas såsom

behöflig!, hvarför Riksdagen på det sätt biföll den nådiga framställningen,

att de båda anslagen sammanfördes till ett förslagsanslag till »högst» det begärda

beloppet.

Då likväl, enligt hvad Marinförvaltningen anmält, å nämnda anslag under

år 1878 uppkommit eu brist af 46,302 kronor 68 öre, erhöll Förvaltningen

genom Nådigt Bref den 4 Juli 1879 förständigande att, vid afgifvande af förslag

till erforderliga framställningar till näst instundande Riksdag, inkomma med

yttrande i hvad mån naturen af ifrågavarande anslag lämpligen borde förändras;

och har Marinförvaltningen med anledning häraf anfört, att, ehuru ett

anslag afsedt att bestrida kostnaden för gemenskapens beklädnad, lämpligast borde

ega förslagsanslags natur, likväl och då detta anslags egenskap af förslagsanslag

förändrats derigenom att dess högst uppgående belopp blifvit i riksstaten begränsad!,

Marinförvaltningen ansa ge att, derest icke förändring af anslaget derhän

att ordet »högst» i riksstaten uteslötes, skulle ifrågakomma, någon annan utväg

icke återstode än att förändra anslaget till reservationsanslag; och hemställde

Marinförvaltningen förty, att anslaget måtte sålunda förändras, samt dervid

medgifvas att framdeles möjligen uppkommande besparingar å detta anslag iinge

användas till betäckande af den från 1878 balanserade bristen, äfvensom af de

brister, hvilka kunde uppkomma å 1879 och 1880 årens anslag.

Det ifrågavarande anslaget å 282,000 kronor är beräknadt med antagande

för matros-, eldare- och lmndtverks- samt skeppsgossekompanierna af den nummerstyrka,

som i gällande stater finnes bestämd och, hvad båtsmanskompani
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 4 a, till Kon;//. Maj:U Nåd. Prop. M:o 1, om Statsverket 1880.

ernå beträffar, af det ungefärliga medeltalet af samtlige under ett år till tjenstgöring

uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878 förefunnits till icke

obetydligt antal, har likväl å andra sidan det uppfordrade antalet båtsmän, till

följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne sådana, livilka skola oberoende

af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års rekrytkurs, betydligt öfverskridit

det beräknade medeltalet af 850, så att, exempelvis, antalet uppfordrade

båtsmän vid Carlskrona station under år 1878 i medeltal uppgick till 1,070

man eller 220 flere än hela det antal, från hvilket man utgått vid anslagets

beräknande. Dertill kommer att under de år då en större rekrytering eger

rom utgifterna ytterligare ökas dels till följd deraf att nyantagne båtsmän

skola förses med både lista och 2:dra ställets beklädnad under det att öfrige

uppfordrade båtsmän erhålla endast nytt lista ställ, dels derigenom att vissa

af lista ställets persedlar skola vara 1V2, 2 eller 3 år, men måste ersättas af

anslaget det år de utlemnas. Vid sådant förhållande och under förutsättning

att anslagets belopp kan anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, synes

en ändring i bestämmelserna för dess användande vara erforderlig, dervid kan

väljas den utväg att antingen anslaget erhåller natur af vanligt ordinarie anslag

och att detsamma får för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet, hvilket

i sin ordning skulle bestrida alla kostnaderna för beklädnaden, eller ock att,

såsom Marinförvaltningen föreslagit, anslaget förändras till reservationsanslag,

hvilken senare utväg torde böra anses ega öfvervägande fördelar; hemställande

jag förty att nådig framställning må till Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse

med Marinförvaltningens förslag.

Båtsmansindelningen

och

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.

4. »I enlighet med Eders Kong!. Majits, på föredragning af Chefen för

Finansdepartementet den 31 December 1879 fattade beslut, skulle framställning

till Riksdagen ske derom att, med sammanförande af ifrågavarande båda anslag,

må beräknas:

För båtsmansindelningen:

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter .................''......................................................... kr. 77,300: -

Ersättningar..................................................................... B 24,600: •

Summa kr. 101,900: —;

hvari
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvarigenom, då summan af de båda anslagen i 1880 års riksstat utgör 105,053

kronor 98 öre, en minskning uppkommer med 3,153 kronor 98 öre.

Flottans nybyggnad och underhåll.

5. Sedan Riksdagens revisorer vid granskningen af Förvaltningens af

sjöärendena räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att af

ifrågavarande anslag blifvit användt medel till varfspolis i Oarlskrona, till pensioner

åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Oarlskrona station samt

till indrägt ngsstaten vid Göteborgs f. d. depot, så har Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 20 Maj 1879, med åberopande häraf och under erinran att den

af Kongl. Maj:t till 1873 års Riksdag gjorda framställning om förhöjning i

detta anslag till visst belopp icke blifvit i afseende å den del, som beräknades

utgå för aflöning åt den redan upprättade polisbevakningen vid varfvet i Carlskrona,

af Riksdagen bifallen, beträffande öfriga omförmälda utgifter yttrat, att

desse visserligen synts vara af beskaffenhet att medel till desammas utgörande

icke borde saknas, men att Riksdagen emellertid ansåge det önskvärdt, att

hvarje anslag i möjligaste mån uteslutande användes till de ändamål, som dermed

omedelbarligen afsetts, hvarigenom en öfverblick af kostnaderne i hvarje

särskild! fall otvifvelaktigt komme att befrämjas; på grund hvaraf Riksdagen,

som funnit ifrågavarande utgifter icke böra bestridas af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll samt föreställt sig att hinder icke borde möta för

dessa utgifters upptagande under särskilda titlar, som tydligen angåfve deras

ändamål, funnit sig böra i underdånighet anhålla det Eders Kongl. Maj:t vid

ett framtida uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra de summor, som för ifrågavarande

ändamål kunde anses erforderliga.

I det underdåniga utlåtande, som med anledning häraf infordrats från

Marinförvaltningen, har detta embetsverk yttrat, att det ansåge de anmärkta

utbetalningarne icke lämpligen kunna utgå från annat anslag än det för flottans

nybyggnad och underhåll, enär de afsåge ändamål som närmast stode i

sammanhang med dem, för hvilka berörda anslag vore anvisadt, men på det

att en öfverblick af kostnaderne i hvarje särskildt fall måtte, i enlighet med

Riksdagens önskan, kunna beredas, vid hädanefter upprättade förslag till reglering

af utgifterna under femte hufvudtiteln syntes böra iakttagas att de belopp,

som för i fråga varande ändamål ansågos erforderliga, specifikt upptogos.

Hvad nu först angår kostnaden för polisbevakning vid varfvet i Carlskrona,

så torde jag få erinra att redan den genom nådigt Bref den 30 OkBih.

till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. Nio 4 a, till Kong!. Majiis Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

tober 1866 tillsatta komité för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning

framhöll vigten deraf att bevakningen å stationerna, som då bestreds

af s. k. nattvakare, uttagne bland båtsmännen, öfver]ätes åt särskild! anstälde

polistjenstemän; och bland erforderliga åtgärder för ordnandet af förhållandena

vid stationerna framhölls jemväl af Chefen för sjöförsvarsdepartementet

i hans anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 särskild!

upprättandet af en polisbevakning vid varfven. Först efter det underhandlingar

med Carlskrona stad om öfvertagande af bevakningen äfven å kronovarfvet

icke ledt till framgång, kom särskild polisbevakning derstädes till stånd. Erfarenheten

har ock ådagalagt det välbetänkta i denna anordning. Derigenom

har vunnits icke allenast rättelse i det länge både inom och utom

flottan öfverklagade förhållandet att indelt trupp under uppfordring å stationen

i stor utsträckning begagnades till eu för deras egentliga uppgift främmande bevakningstjenst

å varfvet, utan ock att underslef, oordningar och eldfara i följd

af den stora arbetsstyrka som derstädes användes och hvilken numera till

tsörsta delen är anstäld på grund af uppsägbar kontrakt, förekommas i långt

högre grad än förut. Under sådana förhållanden lärer en återgång till äldre

tiders bevakningssätt medelst kommenderadt manskap ej kunna ifrågakomma, och

ej heller lärer annat anslag böra anlitas för att bestrida kostnaderna för denna

inrättning, än det till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stälda anslag till flottans

nybyggnad och underhåll, från hvilket jemväl kostnaderna utgå för bevakningen

vid Stockholms station, som fortfarande bestrides af båtsmän.

Emellertid synes mig hinder icke möta att särskildt i riksstaten under

anslagstiteln upptaga beloppet af kostnaden för varfspolisen i Carlskrona, hvilken

kostnad, jemlikt stat af den 17 December 1875, är beräknad till 22,100 kronor;

och torde jag i sammanhang härmed få erinra derom, att Eders Kong]. Maj:t

redan i nådigt bref den 12 Juni 1873 anbefalde Förvaltningen af sjöärendena

att, efter stationsbefälhafvarens i Carlskrona hörande, meddela utlåtande huruvida

på grund af den erfarenhet som under året vunnits i afseende å varfspolisens

verksamhet någon nedsättning i den antagna personalens antal eller

annan åtgärd, ledande till minskning i kostnaderna för varfvets bevakande, lämpligen

kunde ega rum; men att, jemlikt nämnda embetsverk^ utlåtande den 9

December samma år, stationsbefälhafvaren, med vitsordande att den förändrade

anordningen för bevakningens vid varfvet upprätthållande genom särskild anstäld

polisbetjening visat sig mycket ändamålsenlig, ansett sig icke kunna tillstyrka

någon åtgärd ledande till besparing utan att minska det gagn som med

varfvets bevakning åsyftades.

Beträffande öfriga anmärkte utbetalningar å i fråga varande anslag och

dervid först kostnaderna för invalidstaten, så torde böra upplysas att denna

stat upprättades på grund af Kongl. brefvet den 17 December 1816, dervid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof . N:o 1, om Statsverket 1880.

stadgades att å samma stat, hvilken endast vore afsedd för de med dagspenningar

tjenande handtverkare och timmermän, icke någon finge intagas som ej

tjenat vid staten 30 år, så vida ej någon med mindre tjenstår genom olyckshändelse

i kronans tjenst blifvit ur stånd satt att kunna förtjena sig uppehälle,

samt att understödet för dem som å staten förflyttades och hvilkas antal

för hvarje station var i berörda nådiga bref faststäldt, skulle utgå till stadgadt

belopp utan afseende å gratial och pension, som af samma person kunde af

annan kassa eller fond åtnjutas. Antalet pensionärer är numera bestämdt till 40

vid Carlskrona och 3 vid Stockholms station, och utgör pensionens belopp 210

kronor. Sedan vid flere tillfällen blifvit till befrämjande af nödig förändring

i afseende å varfsarbetarnes vilkor föreskrifvet, att tillsvidare antagning å

timmermans- och handtverksstaterne ej finge ega rum och nyantagning å

dessa stater för all framtid upphört i följd af nådiga brefvet den 19 April

1872, komma så väl dessa stater med nuvarande personalens afgång som ock,

vid det förhållande att öfverflyttning till invalidstat sker uteslutande från desamma,

invalidstaten småningom att upphöra. Det bör ock anmärkas att de å

invalidstat intagne, hvilka derjemte åtnjuta pension, icke uppbära sådan enligt de

af Eders Kong!. Maj:t med Riksdagen år 1876 faststälda förbättrade pensioneringsgrunder

— från hvilken förmåns åtnjutande de äro genom Kongl. kungörelsen den

24 November 1876 och reglementet för pensionering af flottans och lotsverkets

gemenskap den 31 Oktober 1879 uttryckligen undantagna — utan att denna

pension utgår med lägre belopp enligt äldre bestämmelser. Då nu denna invalidstat

lärer kunna anses hafva tillkommit med hufvudsakligt afseende å det

otillräckliga gratial eller pensionsbelopp, hvilket på den tiden utgick från

Amiralitetskrigsmanskassan till i fråga varande personal och sålunda synes kunna

betraktas såsom ett slags fyllnadspension, torde med hänsyn härtill och då, såsom

ofvan är anmärkt, timmermans- och handtverksstaterna komma efter nu

varande personals afgång att upphöra, lämpligast vara att de för i fråga

varande invalidstat erforderliga medel, hvilka utgå med högst 9,030 kronor, för

framtiden anvisas på det anslag, hvarmed pensioneringen af flottans och lotsverkets

gemenskap i allmänhet bestrides eller det å nionde hufvudtiteln i

sådant afseende uppförda förslagsanslag, hvarom jag här nedan under rubriken

pensionering torde få göra särskild underdånig framställning.

Vidare och hvad angår pensioner åt i kronans tjenst skadade, så förekommer

härvid att i 36 § i nådiga reglementet för kronoarbetskåren den 8 Augusti

1842 stadgats att kronoarbetskarl, som under arbetet skadats så svårt att lian

derigenom blifver oförmögen att sig sjelf försörja, skall tilläggas nödigt understöd

af allmänna medel, om skadan tillkommit i kronans tjenst. I sammanhang

med bestämmande af årligt understöd åt en skadad kronoarbetskarl fann

Kongl. Maj:t, i nådigt bref den 19 November 1845, godt tillåta att år
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. No å a, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ligt underhåll eller pension för i flottans arbete skadad kronoarbetskarl finge

af Förvaltningen af sjöärendena bestämmas samt utgå af flottans medel efter de

i reglementet för Amiralitetskrigsmanskassan stadgade grunder för pensioneringen

af i enahanda belägenhet varande personer af flottans gemenskap. Beloppet af

de medel, som under år 1880 beräknats utgå till kronoarbetskarlar, hvilka blifvit

skadade i arbete för flottan och hvilka medel utbetalas af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, utgör, enligt hvad inkomne upplysningar gifva vid

handen, nu mera efter inträffad afgång bland dessa underhållstagare ej mer än

högst 76 kr. 50 öre. Under eu längre följd af år har någon kronoarbetskarl icke

användts vid varfsarbetena och det lärer väl icke heller, åtminstone under vanliga

förhållanden, i fråga komma att för sådan tjenst taga dem i anspråk.

Då, under antagande häraf, i fråga varande utgift sålunda icke vidare eger det

nära sammanhang med öfriga utgifter för flottans nybyggnad och underhåll

som tillförene, men densamma likväl är för obetydlig att i Biksstaten särskildt

uppföras samt dessutom kommer att så småningom upphöra, synes den lämpligen

kunna för framtiden bestridas af det å 5:te hufvudtiteln uppförda anslag

till extra utgifter.

Enahanda är förhållandet med det till indragningsstaten vid Göteborgs f. d.

depöt utgående belopp. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 December

1869 beslutat att Nya Yarfvet vid Göteborg skulle tills vidare få användas till

afhjelpande af behofvet utaf större utrymme för fångar, samt derefter i beslut

den 20 Maj 1870 meddelat närmare föreskrifter angående upplösning af flottans

depöt derstädes, så anmäldes af Förvaltningen af sjöärendena ett af befälhafvaren

vid dåvarande skärgårdsartilleriets station uppgjordt förslag till indragningsstat

för den del af personalen vid depöten, hvilken, såsom på ordinarie

stat anstäld, ej ansåges kunna vid depötens upphörande afskedas eller

till tjenstgöring*vid flottans station i Stockholm kommenderas; och föreskref Eders

Kongl. Maj:t den 3 Mars 1871, beträffande den till timmermans- och handtverksstaten

hörande personal, hvilken icke ansågs vara ovilkorligen berättigad att blifva vid

innehafvande löneförmåner bibehållen, att vissa af dessa löntagare, hvilka uppnått

den för erhållande af pension föreskrifna ålder och tjenstetid, skulle ur

kronans tjenst entledigas; hvaremot, i betraktande af billigheten deraf att öfrige

personer vid samma stat, hvilka dels ej uppnått pensionsåldern, dels icke voro

delegare i Amiralitetskrigsmanskassan och följaktligen icke berättigade till pension,

erhölle någon ersättning, desse tillädes sådan ersättning, lämpad efter

deras ålder och den tid de varit i kronans tjenst, dock med skyldighet att

under den tid ersättningen utginge göra den tjenst för sjöförsvarets räkning,

som vid förefallande behof kunde vara dem föreskrifven. Beloppet af aflöningen

enligt denna indragningsstat är i underhållsstaten för år 1880 beräknad

till 505 kronor 60 öre, och torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 4880. 13

är föreslaget i afseende å medel till i kronans tjenst skadade kronoarbetskarlar,

för i fråga varande ändamål erforderliga utgifter för framtiden lämpligen kunna

utgå af hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då de ifrågasatta öfverflyttningarna

från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll icke lära böra

föranleda någon nedsättning i anslagets nuvarande väl behöfliga belopp, har

jag under denna anslagstitel att hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels föreskrifva att såväl från flottans medel utgående understöd åt kronoarbetskarlar,

skadade i arbete för flottans behof, som ock kostnaderne för den

å indragningsstat uppförda timmermans- och handtverkspersonalen vid Göteborgs

f. d. depot skola från och med år 1881 bestridas af det å femte hufvudtiteln

uppförda anslag till extra utgifter;

dels ock föreslå Riksdagen att upptaga anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll sålunda:

flottans nybyggnad och underhåll (derunder för polisbevakning vid Carlskrona

station 22,100 kronor) reservationsanslag......................... 1,078,800: —

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstaltema.

6. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts, på föredragning af

Chefen för Kongl. Finansdepartementet, den 31 December sistlidne år och denna

dag fattade beslut, skulle till Riksdagen hemställas, att anslaget till lots- och

fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna må beräknas sålunda:

Anvisning i kontant, reservationsanslag ................................ Kr. 1,000,000: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter ............................................................................ » 405: —

Ersättningar...................................................................... )> 4: —

Summa Kr. 1,000,409: —

eller 51 kronor mindre än hvartill detta anslag är i riksstaten för år 1880

upptaget; och lärer derjemte böra förutsättas att de å inkomsttiteln »Fyr- och

båkmedel» uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de

med anslaget afsedda ändamål användas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

7. Stadsfullmäktige i Strömstad hafva, efter anmälan af åtskilliga rederier

derstädes, uti en af magistraten förordad, af Eders Kongl. Maj:ts Befallnings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. JP>''op. N:o 1, om Statsverket 1880.

hafvande i Göteborgs och Bohus län insänd underdånig skrift anhållit om beredande

af statsanslag för inrättande af en navigationsskola i nämnde stad, för

hvilken skola de vore villige att bekosta nödig lokal; och hafva fullmäktige till

stöd för denna anhållan anfört att, enligt uppgift, å de flesta af de 98 fartyg,

hvilka vore hemmahörande i Strömstads tullkammaredistrikt, befälet för närvarande

fördes af personer, som jemlik! Eders Kong], Maj:ts nådiga förordning den

22 November 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg, dertill saknade

behörighet; att, då en stor del af Bohusläns kustbefolkning egnade sig åt sjön

och sjömän från denna trakt vore eftersökta äfven på andra håll, en dylik skola

skulle vara nyttig icke allenast för denna kust och dess rederirörelse utan

äfven för öfriga delar af riket genom den tillgång på navigatörer, från barndomen

vana vid sjön, som derigenom bereddes; att navigationsskolan i Göteborg

bäst lämpade sig för den sydliga delen af Bohusläns kust och i öfrig!

af mången icke kunde besökas i följd af de dryga lefnadskostnaderna på

platsen, hvartill komme att i många fall sjömän från norra delen af länet icke

kunnat erhålla plats vid nämnda skola utan nödgats antingen afstå från den

tilltänkta kursen eller söka plats vid Malmö eller annan aflägsen navigationsskola.

Öfver denna framställning hafva Direktionen öfver navigationsskolan i Göteborg,

Inspektören för navigationsskolorna i riket, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län samt slutligen Marinförvaltningen

afgifvit infordrade underdåniga yttranden. Samtliga dessa myndigheter hafva

tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, dervid hufvudsakligen anförts,

att till följd af de senare årens tryckta konjunkturer elevantalet vid Göteborgs

navigationsskola visserligen under de två nästförflutna åren något minskats, men

att med förbättrade sjöfartsförhållanden och till följd af tillämpningen af ofvanberörda

nådiga förordning angående befälet å svenska handelsfartyg, antalet

inträdessökande derstädes utan tvifvel skall blifva så stort, att såsom förut inträffat

en del af dem måste tillbakavisas, isynnerhet som Eders Kongl. Maj:t

i nådigt bref den 31 Maj 1878, jemte det Göteborgs stad funnits icke kunna

tillförbindas att anskaffa erforderligt utrymme för dervarande navigationsskola

utöfver hvad nuvarande lokal erbjöde, bestämt visst elevantal, afpassadt efter

lokalens utrymme, utöfver hvilket elever tills vidare icke finge i samma skola

intagas. På grund häraf och då på rikets vestkust funnes endast denna navigatiensskola,

under det att i städer på östra kusten vore inrättade icke mindre

än sju sådana skolor, syntes det väl behöflig! att å vestkusten inrättades ytterligare

en navigationsskola, för hvilken, enligt myndigheternas samstämmiga mening,

lämpligaste platsen vore Strömstad. I öfverensstämmelse härmed har

Marinförvaltningen hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, under vilkor att

stadsfullmäktige i Strömstad, på sätt de förklarat sig villige, uppläte erforderlig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop.No 1, om Statsverket 1880. 15

lokal, till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning om anvisande

från ock med år 1881 af ett årligt anslag af statsmedel till belopp af 5,650

kronor för inrättande och underhållande af en navigationsskola i Strömstad,

med lika stor lärarepersonal, som för närvarande finnes anstäld vid hvardera af

navigationsskolorna i Kalmar, Vestervik, Visby och Gefle.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då handelssjöfarten, hvilken

ensamt hvad den utrikes beträffar enligt konsulatberättelserna för åren 1873

—1877 inbringade bruttofrakter till i medeltal nära 35 millioner kronor årligen,

lärer böra anses såsom en af Sveriges vigtigare näringsgrenar, som af staten

bör åtnjuta allt det stöd, densamma utan men för andra lika vigtiga intressen

kan lemnas; — då det begränsade utrymmet i Göteborgs navigationsskola, den

enda å rikets vestra kust med dess, särskildt hvad Bohuslän beträffar, till stor

del sjöfartsidkande befolkning, föranledt Eders Kong! Maj:t att genom nådigt beslut

den 31 Maj 1878 bestämma högsta elevantalet i nämnda skola till 170; —

samt då de, som begagna sig af navigationsskoleundervisningen, till största delen

äro mindre bemedlade personer, hvilka följaktligen hafva svårt att bestrida de

kostnader, som med vistandet vid mera aflägsna skolor äro förenade, äfven om

dessa skolor skulle utan tillökning af nu befintliga lärarekrafter kunna bereda

undervisning åt ett större antal elever än under de senaste åren derstädes

varit antagna, hvilket dock icke — helst antalet inträdessökande, till följd af

de skärpta fordringarne, för att kunna vinna behörighet att å fartyg föra befäl,

torde böra antagas komma att ökas — kan anses vara fallet, så lärer behofvet

af den ifrågasatta nya skolan få anses till fullo ådagalagdt. Som densamma

emellertid icke lärer behöfva afses för högre elevantal än 40 i navigationsafdelningen,

bör densamma, på sätt Marinförvaltningen hemställt, blifva i afseende

å lärarepersonalen likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Vestervik

och Visby, och alltså erhålla en föreståndare och två lärare.

.Tåg hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må,

under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller

de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja anslaget »Undervisningsanstalter

för sjöfart» från 102,000 kronor till 107,650 kronor eller med

5,650 kronor.

8. Beträffande alla de ordinarie anslag som i Riksstaten för innevarande

år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt

omnämnda, har jag icke att för år 1881 föreslå annan förändring än i afseende

å förslagsanslaget

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 4 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skrifmaterialier och expenser, red in. m.,

hvilket för jemnande af luifvudtitelns slutsumma torde böra höjas från

45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor eller med 554 kronor 98 öre.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas skulle förhöjningen

på ordinarie stat blifva.......................................................... kronor 6,204: 98.

Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat ............................................................ » 5,172,000: —

men från den genom berörde sammanläggning erhållna

summan ........................................................................... » 5,178,204: 98.

afdroges här ofvan angifna minskningar i anslaget för båts
mansindelningen.

........................................ 3,153: 98.

samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna ..................... 51: — ^ 3 204- 98

så erhålles det belopp » 5,175,000: —

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1881 uppgå.»

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som utöfver de ofvan omförmälda

50,000 kronor för löneregleringens genomförande kunde erfordras, yttrade

Departementschefen:

»De extra ordinarie anslag, om hvilkas anvisande framställningar från

Flottans stationer inkommit och hvilka Marinförvaltningen ansett böra vid nu

instundande Riksdag tillgodoses äro följande:

Carlskrona station:

För anskaffande af ett nytt bogserångfartyg ................................. kr. 35,000,

Till arbetsmaskiner i verkstäderna........................... » 32,000,

För anskaffande af en svängbro af jern i stället för den nuvarande

vestra vindbryggan å varfvet.................................... » 48,100,

Transport kr. 115,100.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a, Ull Kongl. May.U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

1?

Stockholms station:

Transport kr. 115,100,

För uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet .................. » 46,000,

För muddring utanför dockan och galérvarfvet samt söder om

Skepps- och vester om Kastellholmen.................................... » 25,000,

hvarjemte Marinförvaltningen för egen del ansett särskilda

anslag erforderliga till fyllande af nedan nämnda behof,

nemligen:

För kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona inven
-

tarier m. m.................................................................................. » 192,000,

Till artillerimateriel och handvapen ................................................ » 802,000,

För skjutförsök och inskjutning af kanoner med inberäkning af

5,000 kronor, som af Varfschefen i Carlskrona begärts ... » 35,000,

För anskaffning af en flyttbar kanonkran för Carlskrona stations

varf............................................>................................................... b 6,000,

För omarbetning af krut .................................................................. » 30,000,

För minväsendet ................................................................................. » 120,000.

Summa kr. 1,371,100.

De flesta sålunda anmälda behof äro otvifvelaktigt af beskaffenhet, att

de ju förr desto hellre böra tillgodoses, hvartill kommer behofvet af medel

till ny fartygsmateriel; och jag skulle vid sådant förhållande icke kunna underlåta

att vid detta tillfälle tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande

af betydligare anslag å extra stat derest icke, i följd af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga befallning i anledning af Chefens för Finansdepartementet yttrande

till protokollet öfver landtförsvarsärenden den 12 December sistlidne år, det

ålåge mig tillse att, så vidt möjligt, anslagsfordringarna beräknades till det

belopp som i 1880 års riksstat är för femte hufvudtiteln anvisadt. Med

hänsyn till denna nådiga befallning och då inom nämnda belopp icke skulle

kunna upptagas medel till fartygsbyggnader utan att alla eller nästan alla

ofvan uppräknade arbeten och anskaffningar undanskötes, hvilket jag icke kan

tillstyrka, torde endast följande anvisningar, hvilkas sammanlagda summa tillika

med de ordinarie anslagen under femte hufvudtiteln icke öfverskrider denna

liutvudtitels slutsumma för år 1880, böra hos Riksdagen begäras, nemligen:

9. Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Carlskrona.

Af Yarfschefen vid Carlskrona station har anmälts behofvet vid verkstäderna

å varfvet derstädes af maskiner, för Indika, enligt specifik förteckning, kost
Bih.

till Bi/csd. Prof. 1880. 7 Samt. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 4 a, till KongL Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

naden beräknats till 32,000 kronor; dervid nämnde chef, under åberopande

att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta sådana, som under 30

till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit att i fråga varande anskaffning

vore oundgängligen nödvändig derest varfvets arbeten skulle kunna

på ett ekonomiskt sätt bedrifvas. Framställningen har af Marinförvaltningen

tillstyrkts, och äfven jag anser, på grund af hvad Yarfschefen sålunda anfört,

det vara af synnerlig vigt att nu tillgodose i fråga varande behof, i följd

hvaraf jag, i öfverensstämmelse med hvad Förvaltningen jemväl föreslagit,

hemställer att till arbetsmaskiner för stationens verkstäder må af Riksdagen

begäras ett anslag af 32,000 kronor.

10. Muddring vid Stockholms station. För detta ändamål har Yarfschefen

vid stationen anmält behofvet af ett extra anslag, stort 25,000 kronor.

Stränderna så väl vid galérvarfvet, som rundt om hela Skeppsholmen vore

nemligen starkt uppgrundade och i stort behof af upprensning. Dockans å

galérvarfvet porttröskel läge 23,5 fot och porttomtens botten 24,5 fot under

medelvattenstånd, men utanför porttomten vore minsta djupet endast 13 och

medeldjupet 16,5 fot. Det vore derföre alldeles nödvändigt att derstädes verkställa

muddring icke allenast för att möjliggöra intagande i dockan af mera

djupgående fartyg, utan äfven för att förekomma det lera och dy runne in på

porttomtens botten, hvithet försvårade dockportarnes öppnande. Till afhjelpande

af dessa olägenheter borde muddring utanför dockans porttomt verkställas till

större djup än 24,5 fot och fortgå till 30 fots djup närmast utanför dockan,

hvarför kostnaden beräknades till 8,000 kronor, hvilket belopp i främsta rummet

ansåges nödvändigt att få anvisadt.

Utanför den nybyggda kajen vid galérvarfvet, utgörande en sträcka af

ungefär 800 fot från docköppningen, vore vattendjupet på 10 ä 15 fots afstånd

från kajen minst 4 och högst 14.5 fot, hvarföre derstädes erfordrades

muddring, ehuru till mindre djup än vid dockan, eller till 18 ä 20 fot, hvarför

kostnaden beräknades till 19,200 kronor.

Söder om Skeppsholmen och vester om Kastellholmen å en strandlängd,

utgörande på förra stället 700 fot och på det senare 650 fot, erfordrades äfvenledes

muddring. Om dessa stränder skulle blifva tillgängliga för fartyg

med endast 8 ä 10 fots djupgående, behöfde omkring 300 kubikstänger dy

derstädes uppmuddras sedan flera sänkta fartygs vrak blifvit upptagna, för h vilka

arbeten kostnaden beräknades till 12,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för de i fråga varande muddringsarbetena utgjorde

således 39,200 kronor. Men då muddringen utanför den nya kajen

vid galérvarfvet samt vid Skepps- och Kastellholmarne, beräknad till en kostnad

af 31,200 kronor, icke vore till hela sin utsträckning af samma tvingande

natur, som utanför dockan, så ansåge Yarfschefen sistnämnda belopp nu kunna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Btatsverket 1880.

begränsas till 17,000 kronor och följaktligen, med tillägg af 8,000 kronor för

utförande af muddringsarbetena utanför dockan, i det hela 25,000 kronor erfordras;

och hemställer Marinförvaltningen att för ändamålet måtte äskas ett

extra statsanslag till sistnämnda belopp.

Upprensning utanför dockan å galérvarfvet anser äfven jag vara af tvingande

behof påkallad och det öfriga nu föreslagna muddringsarbetet-bör desto hellre

i samband dermed utföras, som mudderverk här i staden icke, enligt hvad anmäldt

blifvit, finnes att ens för kortare tid fä hyra samt följaktligen det flottan tillhöriga

i Carlskrona förlagda måste för ändamålet hit transporteras, hvithet åter icke

skulle vara med god hushållning förenligt, så vida ej detsamma finge åtminstone

under största delen af året härstädes tillgodogöras. Med hänsyn jemväl

till den vigt som upprensning af i fråga varande vattenområde, på sätt

vid flera tillfällen framhållits, eger ur sanitär synpunkt, finner jag mig lika

med Marinförvaltningen böra hemställa, att af Riksdagen måtte begäras ett anslag

af 25,000 kronor för utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station.

11. Artillerimateriel. De behof, för hvilkas fyllande Marinförvaltningen

nu hemstält att ofvan anmälda 802,000 kronor måtte af Riksdagen begäras,

äro följande:

i

1

Kronor. s

öre.

7 st. 5",63 (16 c.m.) kanoner ä ........

7 » d:o d:o lavetter ä.........

kr. 11.000

» 7,000

77.000

49.000

—

|till Kungsholmen.

4 » 4",i (12 c.m.) kanoner ä.........

4 » d:o d:o lavetter å .........

» 5,300

» 2,500

21,200

10,000

—

> till Hästholmen.

17 » 3//,24 kanoner ä..........................

» 650

11,050

20,400

_

>till Kungsholmen. ,

17 » d:o lavetter ä...........................

» 1,200

—

1 » 4",i (12 c.m.) kanon...................

1 » d:o d:o lavett...................

5,300

2,500

—

|till Exercisskolan.;

4 » tubkanoner till 8",08 (24 c.m.) kanoner och

4 » tubkanoner till 9",24 (27 c.m) kanoner, jemte

ammunition till dessa kanoner .

4,000

—

Projektiler enligt särskild specifikation

100 st. revolvrar ä 40 kr....................

....... 4,000

362,850

—

Ammunition till d:o ...............................

....... 1,000

5,000

_

1 kanon (cirka 8,5 dec.-tums kaliber).

70,000

—

l för kanonbåten

1 lavett till d:o ......................................

45,000

—

I Edda.

Transport

683,300

—

|

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil N:o 4 a, till Kongl. Ma,j:ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Kronor.

Transport! 683,300

1 kanon (cirka 5 dec.-tums kaliber)......................... 12,500

1 lavett till eko ......................................................... 8,000

300 st. projektiler till den större kanonen ä kr. 80

300 » d:o till den mindre d:o k » 30

2 »1 tums kulsprutor..................... k » 5,000

2 » lavetter till d:o ..................... ä » 500

Ammunition till 2 kulsprutor...................................

Artilleriinventarier......................................................

För kompletterande af skråförrådet för de vid

Carlskrona station befintliga kanoner ............

Summa

24.000

9.000

10.000

1.000

2,800

16,400

35,000

till kanonbåten

Edda

802,000 -

Innan jag öfvergår till bedömande af hvilka bland sålunda anmälda behof

må med minsta men kunna till ett kommande år uppskjutas, anser jag mig

böra något utförligare redogöra för vissa förbättringar vid den inhemska kanontillverkningen,

hvilka under det nästlidna året blifvit dels utförda dels förberedda,

och hvilka torde i viss mån utöfva inflytande på bedömandet af så

väl den nu föreliggande, som de i punkterna 12, 13 och 14 här nedan förekommande

frågor.

I utlandet och särskildt hos firmorna Armstrong & Comp. i England och

Krapp i Tyskland gjorda försök hafva ådagalagt att, om krutkammarens storlek

och loppets längd ökades samt fullt passande krut användes, kunde för

hvarje kaliberstorlek projektilen gifvas betydligt större initialhastighet och till

följd deraf åstadkommas betydligt större verkan, utan att frestningen på kanonen

derigenom tilltoge. Försök i detta hänseende borde derföre äfven hos

oss göras, hvarföre ock Marinförvaltningen den 24 Januari sistlidne år till Eders

Kongl. Maj:t inkom med begäran att bland annat tillverkningen af tre vid

Finspongs styckebruk redan bestälda 4". 1 (12 c.m.) kanoner finge utföras efter

en i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder uppgjord ritning. Marinförvaltningen

anbefaldes den 29 i samma månad att, till vinnande af nödig erfarenhet,

låta tillverka och pröfva eu bland nyss omförmälda kanoner efter

vissa i sådant hänseende gifna bestämmelser, hvarefter och sedan rapport om

försöken inkommit, föreskrift skulle lemnas angående tillverkningen af de båda

öfriga. Af den på grund häraf ingifna rapporten framgick, att den med förstorad

krutkammare försedda, förlängda 4"l (12 c.m.) kanonen, med begag
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a, till Kongl. Majds Nåd. Pr ap. No 1, ovi Statsverket 1880. 21

ilande af den såsom tjenligast befinna krutsorten och laddningsvigten samt något

ökad projektilvigt, gifvit en initialhastighet och ett magasinera^ arbete, som

hvad den förra anginge med omkring 20 procent och i senare afseendet med

omkring 40 procent öfverstege hvad som erhållits med den äldre 4".l (12 c.m.)

kanonen, utan att det tillåtna maximigastrycket af 2,000 atmosferer öfverskridits;

på grund af hvilket fördelaktiga resultat föreskrift lemnades att äfven de

återstående båda kanonerna skulle tillverkas efter den ritning, som efter de

gjorda försöken blifvit faststäld.

Oaktadt de fördelaktiga resultat dessa försök gifvit kan det likväl befaras

att, vare sig till följd af möjlig ojemnhet hos krutet eller på grund af andra

omständigheter, maximigastrycket kan öfverskridas. Vid sådant förhållande

och då med afseende fästadt derpå att, särskildt hvad skeppskanoner beträffar,

det måste vara af synnerlig vigt att erhålla de inom vissa gränser

lättaste kanoner, hvarmed afsedd effekt kan åstadkommas, eller med andra

ord att dertill begagna det starkaste kanonmaterial, som står till buds, om

ock kanonerna derigenom falla sig något dyrare, har, i sammanhang med införandet

hos flottans artilleri af nämnde förbättrade kanonkonstruktion, fråga

uppstått huruvida icke nyssnämnda mål skulle kunna vinnas genom att använda

s. k. martinstål, tillverkadt inom landet efter den Terre-Noireska metoden. Sprängskjutning

med en af martinmetall tillverkad 4® :ig kanon har derföre vid Finspong

utförts efter samma program som följts vid sprängskjutning af de vid

kanonbesigtningarne förekommande kontrollpjeserna af kanontackjern, med hvilkas

dimensioner martinmetallkanonens äfvenledes fullkomligt öfverensstämde. Dervid

visade sig att, under det endast eu af de många 4 a liga kontrollpjeserna af

kanontackjern, som under de senaste 10 åren vid Finspong sprängskjutits, uthärdat

längre än 219 skott med högst 6,47 Urs laddning, och denne ende

sprungit i 220:de skottet eller det andra med denna laddning, uthärdade den 4 Unga

kanonen af martinmetall 321 skott, deraf 88 med 6,47 U:s laddning innan han för

samma laddning i det 322:a skottet sprängdes; hvarjemte sistnämnde kanon

efter det 223:e skottet visade ungefärligen endast en tredjedel så stor utvidgning

i krutkammaren, som tackjernskanonen efter det 219:de.

Den vunna erfarenheten har sålunda ej mindre bekräftat att kanoner med

förstorad krutkammare och förlängdt kanallopp kunna göras betydligt kraftigare

än de som hittills hos oss tillverkats, utan att frestningen å godset blifver

större, än ock att skäl finnes för det antagandet att kanontillverkning kan

inom landet åstadkommas, åtminstone i fråga om mindre kalibrar, af ett material

som är betydligt starkare än kanontackjernet. Om vidare i betraktande

tages att den artilleristiska kraften hos våra äldre tackjernskanoner i

förhållande till kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder är ganska

tillfredsställande, så bör på goda grunder kunna dragas den slutsatsen att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

vi, genom att tillverka flottans kanoner efter den förbättrade kanonkonstruktionen

samt, ehuru de visserligen torde blifva något dyrare, åtminstone

skeppskanonerna af martin-metall, böra kunna utan att vända oss till utlandet

erhålla kanoner, åtminstone af mindre kalibrar, hvilka i alla afseenden äro

jemförliga med de bästa kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder.

Vid sådant förhållande synes det mig angeläget att vid anskaffandet af nu

1 fråga varande lör fästningarne och exercisskolan afsedda kanoner, som alla

äro af dylika kalibrar, den sålunda vunna erfarenheten bör, så vidt ske kan,

tillgodogöras ej blott med afseende å konstruktionen utan äfven i fråga om

materialet, och torde dessa kanoner efter hand som de blifva färdiga böra

sättas å fartygen i utbyte mot deras motsvarande kanoner af äldre konstruktion

och större tyngd, hvilken senare då fråga är om kanonernas användande

å fasta platser i land är af jemförelsevis mindre betydelse.

Då det emellertid, till vinnande af ännu större visshet i fråga om de afsedda

fördelarne, kan vara skäl att för närvarande inskränka anskaffningen till

endast det ena af de erforderliga smärre kanonslagen, nemligen 4",i (12 c.m.)

kanonerna, såsom det till antalet minsta, och hvilket kanonslag till konstruktionens

företräden redan blifvit jemfördt med de äldre tackjernskanonerna, och

medel till bekostande af den svåra kanonen jemte lavett till kanonbåten Edda

lära kunna af fartygsmaterielanslaget påräknas, så torde, hvad angår egentliga

kanoner med dithörande lavetter, medel nu höra begäras endast till anskaffning

af:

5 st. 4//,i (12 c.m.) kanoner ä förslagsvis 5,800 = 29,000

och 5 st. lavetter till d:o ä » 2,500 = 12,500.

Bland öfriga ifrågasatta anskaffningar, anser jag följande icke utan väsendtlig

olägenhet kunna undanskjutas, nemligen:

8 st. tubkanoner till 24 och 27 c.m. kanoner jemte tillhörande ammunition

(för att användas vid skjutöfningar till såväl besparande af den dyrbara

ammunitionen till de svåra kanonerna som deras bevarande) ... kronor 4,000.

2 st. entums kulsprutor med tillhörande ammunition och la
-

vetter .......................................................................................... » 13,800.

granater till ofvan upptagna 5 st. 4",i (12 c.m.) kanoner, 300

till hvardera ............................................................................. » 22,500.

samt för fortsatt komplettering af skråförrådet.............................. » 15.200.

hvaremot med fyllandet af de i öfrigt anmälda behofven under denna titel torde

ännu kunna anstå. Under förutsättning af bifall härtill skulle alltså framställningen

till Riksdagen hvad beträffar medel till artillerimateriel kunna inskränkas

till 97,000 kronor, hvilket jag i underdånighet tillstyrker.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

12. Kompletterande af sjöbefästningarnes vid, Carlskrona inventarier

m. m. De för detta ändamål erforderliga behof npptogos vid anmälan af förslaget

till reglering af utgifterna å femte hufvudtiteln för år 1880 sålunda:

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kronor 12,000: —

Åmmunitionsdurkars inredning................................................ » 30,500: —

Utredning.................................................................................... » 66,792: 81.

Inventarieutredning .................................................................. » 52,126: 92.

Inventarier................................................................................ » 68,389: 28.

17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.................................... » 3,400: —

Uppläggning af kanoner......................................................... » 46,700: —

Oförutsedda utgifter.................................................................. » 590: 20.

kronor 280,499: 21.

hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut anvisade

medel................................................................................ » 28,499: 21.

hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras............ kronor 252,000: —

och erinrades derjemte att i denna summa icke funnes upptagen kostnaden för

en del kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, i afseende å

hvilka arbetens utförande Marinförvaltningen genom Nådigt Bref den 15 Februari

1878 erhållit bemyndigande att utaf omhänderhafvande medel förskjuta

det derför erforderliga belopp.

På anförda skäl hemstälde jag likväl att för år 1880 endast 156,000

kronor skulle för det uppgifna ändamålet af Riksdagen begäras. Riksdagen

anvisade emellertid endast 60,000 kronor, hvadan således af de anmälda behofven

för kompletterande af nämnde sjöbefästningars inventarier m. m. ännu

återstå ouppfylda sådana till belopp af 192,000 kronor, förutom kostnaden för

berörde kanonvandringar; och har Marinförvaltningen i underdånighet hemställt,

att framställning till Riksdagen om anvisande af sistnämnda belopp måtte göras.

Då likväl de anskaffningar, för hvilka, i öfverensstämmelse med min tillstyrkan

den 8 Januari 1879, medel då ansågos ej böra begäras, torde kunna

till år 1882 uppskjutas samt utaf det i öfrigt erforderliga beloppet, 156,000

kronor, för innevarande år anvisats 60,000 kronor, hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t måtte af nu sammanträdande Riksdag begära anvisandet af endast

skilnaden mellan nyssnämnda båda belopp eller 96,000 kronor.

13. Omarbetning af krut. I flottans förråd finnes äldre vanligt styckekrut,

hvilket icke innehar de egenskaper, som erfordras för att vara Renligt

till kanoner af nyare konstruktion. Då emellertid detta krut kan omarbetas,

så att det blifver lämpligt för nämnda ändamål, men det icke torde

åligga Arméförvaltningen, som eljest har att tillhandahålla Flottan erforderligt

krut, att bestrida kostnaderna för ifrågavarande omarbetning, hemställer nu

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 4 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, o-m Statsverket 1880.

Marinförvaltningen att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för omarbetning af förslagsvis

1,000 centner äldre krut, äska härför nödiga medel, hvilka skulle komma

att uppgå till omkring 30,000 kronor.

Den i flottans förråd befintliga mängd vanligt styckekrut utgör något öfver

14,000 centner. Behållningen åter af sådant grofkornig! krut, som bör användas

i kanoner af nyare konstruktion, dels på det kanonen må kunna utöfva

all den kraft hvaraf konstruktionen är mäktig, dels för att undvika den farliga

påföljd som användandet af det vanliga styckekrutet med dess häftiga förbränning

utöfvar på kanonen, uppgår till endast något öfver 2,800 centner eller

mindre, än som erfordras till en utredning för de flottans kanoner, hvartill det

är afsedt. Vid sådant förhållande och enär, enligt uppgift från Arméförvaltningen

i skrifvelse den 16 Maj 1877, den största qvantitet krigskrut, som med nu varande

arbetsmetoder kan årligen tillverkas vid de i gång varande krutbruken vid

Torsebro och Åker, endast utgör omkring 1,000 centner på hvardera stället,

är angeläget att, till undvikande af att vid hastigt påkommande behof nödgas

införskrifva större mängd Renligt krut från utlandet, omarbeta åtminstone en

del af det befintliga äldre krutet, för att detsamma må blifva användbart för

de förbättrade kanonkonstruktionerna; och tillstyrker jag följaktligen att, i

enlighet med hvad Marinförvaltningen hemställt, anslag för ändamålet måtte af

Riksdagen begäras till belopp af 30,000 kronor.

14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. Marinförvaltningen har,

såsom ofvan är uppgifvet, hemställt att för detta ändamål måtte hos Riksdagen

begäras ett belopp af 35,000 kronor, hvaruti inberäknats 5,000 kronor, som

Yarfschefen vid Carlskrona station ansett erforderliga för försök till förbättrande

af lavettkonstruktioner.

Med åberopande af mitt yttrande under 11.de punkten här ofvan i fråga

om pågående försök att få till stånd en inhemsk tillverkning åtminstone af

lättare kanoner, som vore fullt jemförliga med de bästa utländska af motsvarande

kaliber, får jag, med hänsyn till behofvet af medel för så väl vidare

skjutförsök med nya, som för fortsatt inskjutning af redan^befintliga kanoner

tillstyrka att anslag må för ändamålet af Riksdagen begäras. Då emellertid

de af Yarfschefen i Carlskrona begärda 5,000 kronor för förbättrande af lavettkonstruktioner

lära kunna, om de finnas af ovilkorligt behof påkallade, utgå

af tillgängliga medel, så kan den af Marinförvaltningen begärda summan nedsättas

till 30,000 kronor, om hvilkas anvisande framställning alltså torde böra

hos Riksdagen göras.

15. Minväsendet. För detta ändamål begärde Eders Kongl. Maj:t af

nästlidna års Riksdag ett belopp af 200,000 kronor, hvarutaf beräknades 134,967

kronor 50 öre till komplettering af minmaterielen för spärrande af inloppen

till Carlskrona, 19,885 kronor 75 öre för aflönande af den för vårdande, skötande
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1880. 25

tande ombord ocli tillverkning af Wliiteheadska minor erforderliga personal och

45,146 kronor 75 öre för att kunna påbörja tillverkning vid flottans station

härstädes af dylika minor. Med hänseende till angelägenheten att för den

närmaste framtiden sä mycket som möjligt inskränka utgifterna beviljade emellertid

Riksdagen endast 150,000 kronor eller ungefärligen det belopp, som

för de två förstnämnda ändamålen ansetts erforderligt.

Marinförvaltningen har nu hemstält om ett extra anslag för år 1881 af

120,000 kronor nemligen: till anskaffning på förhand af viss materiel för

aptering af privata ångslupar till förande af stångminor 36,800 kronor, till

två stycken elektriska lysapparater 30,000 kronor, samt för minförsök och minvapnets

utveckling i öfrigt 53,200 kronor.

Med afseende å anskaffningen af materiel för privata ångslupars aptering

till förande af stångminor inhemtas af Marinförvaltningens ofvan åberopade

skrifvelse i ämnet: att, sedan erforderliga medel blifvit den 8 November 1878

anvisade för anställande af försök i berörda hänseende, Yarfschefen vid flottans

härvarande station fått sig anförtrodt dels att låta uppgöra förslag till aptering

af härstädes trafikerande privata ångslupar till förande af stångminor och att i

sådant afseende verkställa försök med en dylik ångslup, dels ock att inlemna

uppgift å den för apteringen erforderliga kostnad och tid äfvensom förslag

öfver materiel, som ansåges behöfva hållas i förråd, jemte kostnaden för densamma;

att vid de försök, som i följd häraf blifvit anstälda, befunnits, att den

dervid använda apteringsmetoden vore lämplig och ändamålsenlig samt att ångslupens

hållbarhet vid sprängning af minor, laddade med 30 skålp. bomullskrut

visat sig fullt tillfredsställande; samt att kostnaden för apteringen utgjorde

för hvarje båt 3,225 kronor, hvarutaf erfordrades 1,840 kronor till anskaffning

på förhand af sådana effekter, för hvilkas förfärdigande jemförelsevis längre tid

kräfdes; och har Marinförvaltningen på grund häraf föreslagit att materiel för

privata ångslupars aptering till förande af stångminor måtte till den utsträckning

ofvan blifvit angifven anskaffas för att i förråd hållas för 20 sådana ångslupar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, anser jag mig böra tillstyrka

att ett belopp af 36,800 kronor måtte för detta ändamål få inberäknas i det

anslag, som af innevarande års Riksdag bör för minväsendet begäras.

Beträffande derefter Marinförvaltningens hemställan om beredande af medel

till anskaffning af de föreslagna elektriska lysapparaterna till användande vid

minspärrningar, så finner jag mig, vid det förhållande att endast 2:ne sådana

apparater för närvarande finnas, under det att minmateriel är anskaffad till

fem dylika spärrningar, äfven dertill böra förorda bifall.

Hvad vidare angår framställningen om beviljande af 53,200 kronor för

minförsök och minvapnets utveckling, så enär dermed hufvudsakligen afses påBih.

till Itihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

"börjandet af tillverkning härstädes af Whiteheads sjelfgående minor, hvithet de

vid senaste Riksdag anvisade medel icke medgifvit, får jag dertill lemna mitt

tillstyrkande.

Slutligen för jag, under åberopande af min framställning vid l:a punkten i

fråga om minpersonalens qvarstående tills vidare å extra stat, hemställa, att för

ändamålet måtte få beräknas ett belopp af 19,885 kronor 75 öre.

För minväsendet erfordras sålunda inalles 139,885 kronor 75 öre eller

i rundt tal 140,000 kronor; och hemställer jag alltså, att Eders Kongl.

Maj:t ville af Riksdagen äska ett extra anslag för detta ändamål af 140,000

kronor.

Eu jemförelse mellan förevarande hufvudtitel, sådan den finnes i 1880

års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen, utfaller på följande

sätt:

1880. 1881.

ordinarie anslag 5,172^000: — 5,175^000? — således ökning kr. 3,000: —

extra » 503,000: — 500,000: — d minskning » 3,000: —

Summa kr. 5,675,000: — 5,675,000: —

Pensionering.

Under åberopande af mitt yttrande under punkten 5 härofvan angående

utgifterna för Invalidstaten, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl.

Maj:t måtte begära Riksdagens medgifvande att de pensioner, hvardera å

210 kronor, till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna

äro vid öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och

3 vid Stockholms station berättigade, måtte från och med år 1881 få utgå af

det under riksstatens Nionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering

af flottans och lotsverkets gemenskap. Visserligen skulle i händelse af bifall

härtill detta anslag antagligen komma att öfverskridas, men någon förhöjning

deri anser jag likväl nu icke böra ifrågasättas, helst, såsom nu är förhållandet,

det å samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering af flottans

befäl och underbefäl med vederlikar torde lemna fullt motsvarande öfverskott.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets Ofrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla

hvad nu i afseende å regleringen af Femte hufvudtiteln

oeli i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen

i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag

af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat

Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid

författandet af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om statsverkets

tillstånd och behof, i hvad den afsåge Femte hufvudtiteln

och sjöförsvaret.

In fidem protocolli

L. Th. Neijber.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:« 4 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hcdlet inför

Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 31 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Alalmström.

8:o.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anförde härefter:

»Den 16 Juni sistlidne år afled härstädes Kommendören i Kongl. flottans

reserv, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Axel Adlersparre. Enligt

mig i afskrift delgifvet instrument öfver förrättad afvittring och skifte i boet utgjorde

behållne tillgångarne deri 18,086 kronor 98 öre till fördelning emellan

enkan Karin Sophie Adlersparre, född Friherrinna Leijonhufvud, och fem barn,

alla från ett föregående äktenskap, nemligen tre söner, af hvilka två äro omyndige,

och två döttrar. Utöfver den lott, som härvid tillskiftats enkan, och hvilken

utgått, förutom i andel i en mindre, aflägse belägen fastighet här i staden,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 i, till Kong!. Maj ris Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

uti lösören ocli penningar till belopp af 2,577 kronor 93 öre, tillkommer henne,

enligt meddelad uppgift, tillsammans med hennes båda stjufdöttrar, af hvilka

ingendera vistas i hemmet, gratial från Amiralitetskrigsmanskassan med 750

kronor. Af ett utaf trovärdige män afgifvet intyg framgår härjemte att hon

veterligen icke eger andra tillgångar, samt att hvarken hon eller den aflidnes

efterlemnade omyndiga barn i det föregående giftet hafva att vänta eller påräkna

något arf från annat håll eller ega annan tillgång för deras uppehälle

än som kan vinnas genom eget träget arbete, försvåradt af henne nu vid nära

57 års ålder påkommen sjuklighet samt af omsorgen för de två omyndige

sönernes uppfostran och utbildning.

Under den långa tid Kommendör Adlersparre, som utnämndes till Sekundlöjtnant

i Kongl. flottan 1837, tillbragt i det allmännas tjenst, har han anlitats

i vigtiga uppdrag, till hvilka förtroendet till hans insigter och erfarenhet

kallat honom; och då han, oaktadt känd noggrannhet i vården om egna

ekonomiska angelägenheter, icke lyckats bespara medel, tillräckliga att bereda

sin efterlefvande enka eu någorlunda bekymmerfri utkomst, har jag, i betraktande

af den verksamhet Kommendör Adlersparre ej mindre i allmänt medborgerliga

värf än i flottans tjenst under sin lefnadsbana utöfvat, icke tvekat

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

för Kommendör Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född

Friherrinna Leijonhufvud, uppföra en årlig pension af 1000 kronor att under

hennes återstående lifstid från och med år 1880 utgå; och torde, i händelse

af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet

till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.»

Till hvad Departementschefen så i ena som andra

hänseendet hemställt, tillstyrkte Statsrådets öfriga ledamöter

i underdånighet nådigt bifall.

Hvad Statsrådet uti förestående tio mål i underdånighet

hemställt och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Carl Silfverswärd.

Stockholm, tryckt hos K, L. Beckman, 1880.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af Protokoll Öfver Civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet å Stockholms

Slott den 2 Januari 1880.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Efter föregående beredning gemensamt med cheferne för Landtocli

Sjöförsvars-departementen föredrog Departements-chefen Herr Statsrådet

Thyselius det af utsedde komiterade den 6 Maj 1878 afgifna

betänkande rörande Sveriges offentliga kartverk jemte de i anledning

deraf inkomna utlåtanden; Och anförde föredragande Departementschefen

härvid följande:

Sedan den utredning i fråga om de officiela kartverken, som Eders

Kongl. Maj:t uppå min underdåniga tillstyrkan täcktes den 8 Januari

och den 18 Maj 1877 anbefalla, blifvit genom särskilda komiterade

verkställd och vederbörande myndigheter öfver detta komiterades betänkande

afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, föreligger nu att

taga hela detta vidt omfattande ärende under ompröfning. Innan jag

likväl i anledning deraf afgifver mitt underdåniga yttrande utbeder jag

mig att få erinra om några af de vigtigaste momenten i samma ärendes

behandling vid föregående tillfällen.

Bill. till RUcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Till. N:o 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prap. N:o 1, om Statsverket 1880.

Jag tillåter mig altså att i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla

hurusom, — när från slutet af 1850-talet, efter det då skedda inrättandet

af Sveriges geologiska undersökning och det ekonomiska kartverket,

i vårt land finnas, oberäknadt landtmäteriet, fyra särskildaoffentliga

institutioner för kartografiska ändamål, nämligen, utom de

båda nyssnämnda, äfven de sedan gammalt befintliga topografiska och

sjökartverken, — det efter en tids förlopp uppställdes den frågan,

huruvida kartarbetena skedde med nödig samverkan och huruvida ej

åtskilliga förändringar i afseende derå vore af behofvet påkallade. Denna

tanke uttalades äfven af Riksdagen, när han uti skrifvelse den 9 Maj

1870 anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad

mån de topografiska, ekonomiska och geologiska kartverken kunde med

hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på

skalor, omfattning och utgifning dessa kartverk framgent kunde fortgå

samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas. I anledning

häraf behagade Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 utse en komité, under

ordförandeskap af f. d. Statsrådet Thulstrup och bestående, jemte honom,

af dåvarande cheferne för de tre ifrågavarande kartverken samt chefen

för Statistiska Centralbyrån, hvarförutan chefen för Sjökartkontoret

fick för rådplägning tillkallas. Det infordrade underdåniga utlåtandet

afgafs den 6 Febr. 1871 och ärendet blef slutligen efter samfäld beredning

med Landtförsvars- och Sjöförsvarsdepartementens chefer den

15 December 1871 af dåvarande chefen för Civildepartementet föredraget

inför Kongl. Maj:t, som behagade på Statsrådets tillstyrkan i

nåder fastställa flera bestämmelser för kartverkens fortsatta verksamhet.

Bland dessa bestämmelser var äfven den, att det ekonomiska kartverket

i sin helhet skulle vid ingången af år 1873 ställas under styrelse

och ledning af chefen för Topografiska korpsen. Genom denna anordning

vanns den fördel, att ledningen af de båda kartverken, det topografiska

och det ekonomiska, kom i en enda mans hand, hvilket förhållande

dock i någon mån ändrades, när denna korps kort derefter

införlifvades med Generalstaben såsom en afdelning af densamma.

Att för öfrigt de anbefallda åtgärderna icke ansågos tillfyllestgörande

framgår ej allenast af Departementschefens anförande vid ärendets

behandling, utan jemväl af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Nov.

1872 och den 5 Dec. 1873, i hvilka afdelningschefen för Generalstabens

topografiska afdelning anbefalldes att efter någon tids förlopp,

på grund af derunder vunnen erfarenhet, till Kongl. Maj:t inkomma

med underdånig framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter

i afseende å det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil No ,5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

som i ett eller annat afseende kunde af omständigheterna påkallas,

äfvensom deraf, att Eders Kongl. Maj:t, uppå framställning af bemälde

afdelningschef, genom nådigt bref den 21 Maj 1874, meddelat vissa nya

och förändrade föreskrifter rörande bearbetandet af det ekonomiskt-geografiska

kartverket i Norrbottens län. Beträffande de ekonomiska kartarbetena

i öfrigt hafva deremot inga förändrade föreskrifter blifvit

meddelade, dock har under fortgången af dessa kartarbeten anledning

förekommit att taga i öfvervägande, huruvida de i berörda hänseende

gällande föreskrifter äro i allo lämpliga och ändamålsenliga.

Såsom förberedande åtgärder, innan beslut i detta hänseende kunde

fattas, anbefallde Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga tillstyrkan,

den 10 Januari 1876 afdelningschef en för Generalstabens topografiska

afdelning att så fort ske kunde och före den 1 Oktober samma år till

Kongl. Maj:t inkomma med dels utlåtande och utredning i fråga om

den tid, som kunde anses åtgå för fullbordande af så väl det allmänna

ekonomiska kartverket med tillhörande beskrifningar, så vidt angår de

till Svea land räknade och söder derom belägna delarne af riket, som

ock de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, allt i

enlighet med derom gällande bestämmelser, äfvensom angående de

sannolika kostnaderna härför; dels ock i sammanhang dermed förslag

rörande de förändringar i bestämmelserna angående det allmänna ekonomiska

kartarbetet, som möjligen kunde finnas erforderliga, på det

att fullbordandet af detta arbete måtte kunna påskyndas.

Samma dag, den 10 Januari 1876, täcktes Eders Kongl. Maj:t

äfven anbefalla chefen för Generalstaben att inom den 1 nästföljande

Oktober dels låta uppgöra och till Kongl. Magt inkomma med såväl

beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af

landet med undantag af Norrbottens län kunde med användande af de

krafter, som dertill voro disponibla, fulländas, som ock af det årliga

anslag, hvilket under arbetstiden erfordrades, dels äfven, enär samma

mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom mellersta och södra delarna

af landet begagnades, icke syntes vara för de nordligare landskapen

erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång borde ega rum från de

nu i allmänhet nyttjade skalorna, dels slutligen i samband med afgifvandet

af den sålunda anbefallda utredningen göra framställning angående

de förändringar i topografiska arbetenas bedrifvande, hvilka kunde leda

till påskyndande af arbetets gång.

Af de sålunda anbefallda utredningarna fullgjordes den förstnämnda

genom underdåniga memorial af afdelningschefen den 2 och 4 September

1876, och den sistnämnda genom chefens för Generalstaben

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

underdåniga memorial den 30 i samma månad, det senare åtföljdt af

ett utaf honom infordradt yttrande från nyssnämnde afdelningschef.

För den sakrika utredning, som genom dessa de båda chefernas

yttranden blifvit vunnen, är i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

1877 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof utförligt

redogjordt, men jag anhåller ändock att här få i minnet återkalla de

vigtigaste resultaten af dessa utredningar.

I fråga om Allmänna ekonomiska kartverket, eller det för Svea land

och. Göta land afsedda, beräknar afdelningschefen att med framgent

beviljande af då anvisade årsanslag skulle, räknadt från 1876 års början,

tiden för arbetets utförande blifva 53 år och kostnaden uppgå till

4,277,000 kronor, deri ej inberäknade utgifterna för den efter vissa

bestämda mellantider nödiga revisionen af kartorna, hvilken, förslagsvis

antagen att ega rum hvart tionde år, skulle vålla en utgift af omkring

3,000,000 kronor, innan kartverket vore år 1928 afslutadt, samt sedermera1

en årskostnad af 110,000 kronor. I följd af denna utredning

fann sig afdelningschefen föranledd att uttala vissa tvifvel om kartverkets

ändamålsenlighet.

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité förklarade med anledning

häraf uti infordradt och den 14 Oktober 1876 afgifvet underdånigt

yttrande sig böra tillstyrka, att det ekonomiska kartverket icke allenast

fortsattes utan äfven påskyndades, och att den föreslagna revisionen

fördenskull skulle inställas, intilldess hela kartverket blifvit fulländad!,

hvarefter den borde kunna åvägabringas på mindre kostsamt sätt än

föreslaget blifvit.

Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk beräknades af afdelningschefen

vara å marken afslutadt år 1887 och att efter åtskilliga

på afvittringens fortgång beroende kompletteringsarbeten och efter

kartornas utgifning kunna upplösas 1894. Hela den vid 1876 års början

återstående kostnaden uppskattades till omkring 389,000 kronor, hvaraf

erforderligt statsanslag 383,000 kronor. Ombesörjandet af revisionen

utaf detta kartverk borde öfverlemnas åt Generalstabens topografiska

afdelning.

Beträffande Topografiska kartverket gaf det underdåniga memorialet

af Generalstabens chef vid handen, att afdelningschefen vid den topografiska

afdelningen beräknat, att om kartverket skulle fortgå ända upp

till Norrbottens länegräns på samma sätt som hittills, d. v. s. med

mätskalan 1 : 50,000 och utgifning af kartor medelst koppargravyr i

1:100,000, så skulle med ett årsanslag af 75,000 kronor för arbetets utförande

erfordras 65 år, räknade från 1876 års början, och återstående

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 5

totalkostnaden utgöra 5,075,000 kronor, hvaraf behöfligt statsanslag

4.880.000 kronor.

För att minska så väl arbetstiden som kostnaden, föreslog afdelningschefen

emellertid, att de topografiska kartorna öfver Yesterbottens,

Jemtlands och Vester-Norrlands län, norra och mellersta delarne af

Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delen af Vermlands

län skulle efter mätning i skalan 1:100,000 utgifvas i skalan 1: 200,000,

då hela arbetstiden minskades till omkring 35 år med ett årsanslag af

75.000 kronor, eller till 25 år om detta anslag ökades till 107,000

krono]-, och blefve slutliga kostnaden 2,630,000 kronor, allt räknadt

från början af år 1876. Härtill skulle dock komma kostnaderna för

omarbetning af flera äldre kartblad, äfvensom för granskningsarbeten

öfver alla kartlagda områden.

Chefen för Generalstaben åter, som ansåg skalan 1 : 200,000 vara

altför liten för ett militäriskt kartverk, hemställde dels att af det ifrågavarande

nordliga området kustlandet efter Bottniska viken och området

utefter de större floderna och kommunikationslederna, synnerligen inåt

Jernband, skulle likasom södra Sverige uppmätas i skalan 1: 50,000, hvaremot

hela öfriga Norrland, oberäknad! Norrbottens län, kunde mätas i

1:100,000, dels ock att kartor borde utgifvas öfver hela riket i sistnämnda

skala, med undantag af Vesterbottens läns lappmarker, hvaröfver kartorna,

likasom för Norrbottens läns lappmarker, borde ega utgifningsskalan

1 : 200,000. Såsom reproduktionsmedel föreslogs heliogravyr i

stället för den hittills använda dyrare och långsammare koppargravyren.

Totalkostnaderne beräknades till 2,755,400 kronor, och ansågs arbetet

kunna afslutas under en tidrymd af 25 år med ett årsanslag af 107,000

kronor. Vid uppgörandet af denna kostnadsberäkning var dock icke

upptaget något belopp för kartläggning af Vesterbottens läns lappmarker,

hvilken kartläggning enligt förslaget skulle ske i sammanhang

med Norrbottens läns. ekonomiska kartverk.

Dessutom uttalade chefen för Generalstaben den öfvertygelsen,

att om de topografiska och ekonomiska kartverken bragtes i närmare

förening med hvarandra än de nu ega, så att personal och anslag för

båda kartverken blefve gemensamma, arbetet i sin helhet skulle både

skyndsammare och billigare utföras.

Hvad sålunda blifvit utredt och föreslaget föredrogs inför Eders

Kongl. Maj:t, i hvad ämnet rörer topografiska kartverket, af chefen

för Landtförsvars-Departementet den 30 December 1876, samt beträffande

det ekonomiska kartverket af mig den 8 Januari 1877, hvarvid

jag yttrade, att den omständigheten, att gällande bestämmelser om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

ifrågavarande kartarbeten vore, efter omsorgsfull pröfning af utsedde

komiterades utlåtande i ämnet, meddelade för få år sedan, manade till

stor varsamhet vid behandling af frågan, huruvida genomgripande förändingar

i dessa bestämmelser borde vidtagas. Jag ansåg mig fördenskull

icke böra underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning något förslag

till de föreskrifter, som med anledning af hvad afdelningschefen

upplyst och anfört, kunde finnas erforderliga, innan flere sakkunnige

män fått tillfälle att efter noggrann pröfning af alla dithörande förhållanden

i ärendet sig yttra. Med afseende jemväl derå att dels, såsom

förut blifvit omförmäldt, chefen för Generalstaben uttalat den åsigt

att de topografiska och ekonomiska kartverken borde fullständigt med

hvarandra förenas, dels ock inom representationen höjt sig röster,

hvilka på skäl, som icke syntes kunna frånkännas eu viss vigt och

betydelse, påyrkat att alla rikets kartverk skulle med hvarandra förenas

och ställas under en gemensam styrelse, hemställde jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja uppdraga åt eu

komité af sakkunnige män, att efter tagen kännedom af den verkställda

utredningen och noggrann pröfning af alla på saken inverkande förhållanden

ej mindre afgifva utlåtande, huruvida gällande bestämmelser

angående de ekonomiska kartarbetena i mellersta och södra delarne

af Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i ett eller annat

hänseende ändras samt om och på hvad sätt de för dessa kartarbetens

fullbordande beräknade kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt

göra de framställningar angående så väl de topografiska och ekonomiska

kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket, hvilka

möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad vid de olika arbetenas

utförande.

Eders Kongl. Maj:t, som biföll detta förslag, behagade sedermera

genom nådigt bref den 18 Maj 1877 utse till ordförande för en komité

med nyss angifna uppdrag Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker

samt till ledamöter i densamma chefen för Generalstaben Friherre

C. F. H. Raab, afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning

Friherre A. V. von Vegesach, Godsegaren A. Odelberg, chefen

för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torell, chefen för Sjökartverket

T. A. Arwidsson och Förste Landtmätaren A. F. Helander.

Bemälde komités den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan

detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under September

månad samma år till Civil-Departementet. Då likväl inom komitén

skiljaktiga meningar gjort sig gällande icke allenast i fråga om

organisationen och ledningen af den personal, som borde verkställa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 7

de ekonomiska kartarbetena, ocli sättet för dessa arbetens utförande,

utan äfven beträffande lämpligbeten och nödvändigheten af att vidare

fortsätta det allmänna ekonomiska kartverkets bearbetande, ansågs

komiterades förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förrän

vederbörande fått i anledning deraf yttra sig, och blefvo derför Landtmäteri-Styrelsen,

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité och chefen

för Statistiska Centralbyrån den 27 September 1878 anbefallda att i

ämnet afgifva underdåniga utlåtanden, hvilka likväl inkommo först

efter det 1879 års Riksdag tagit sin början. Landtmäteri-Styrelsens

utlåtande är beledsaga^ af ett särskild! anförande af då varande föredraganden

i Styrelsen, Öfveringeniören G. Liunggren, hvilken under åren

1860—1869 hade under sin ledning det allmänna ekonomiska kartverket.

Ett från Landshöfdingen i Norrbottens län Id. A. Widmark sedermera infordradt

underdånigt yttrande i hvad frågan rörer detta läns kartverk

har ock nu inkommit och dermed skriftvexlingen i ämnet blifvit afslutad.

Beträffande sättet, hvarpå bearbetningen af de topografiska och

ekonomiska kartverken nu sker, torde jag få meddela de derom i

komiténs betänkande intagna, der sammanförda upplysningar:

»För närvarande upprättar sålunda Generalstabens topografiska, afdelning

triangelnätet öfver riket och bestämmer dervid under senare

åren ungefär tre triangelpunkter på hvarje qvadratmil. Dessa triangelpunkter

hafva under sistnämnda tid äfven blifvit höjdmätte. Personalen

i rikets ekonomiska kartverk hopsamlar sedan för en trakt i sender

eg o- och skifteskartor från generallandtmäterikontoret, landtmäterikontoren

i länen och enskilde personer samt nedtransporterar dem till

skalan 1 : 20,000. Sedan hvarje kartograf erhållit ett visst antal karttransporter,

begifver lian sig till sitt rekognosceringsområde, hvarest

lian under sommarens lopp på fältet kontrollmäter och rättar hvar och

en af de medförda karttransporterna, så att de till alla delar öfverensstämma

med terrängen och passa till hvarandra. År någon karttransport

särdeles otillförlitlig eller saknas karta helt och hållet för någon

del af trakten, så verkställas nymätningar på dessa ställen. — Sedan

kartograferne om hösten återkommit till Stockholm, sammansättas de

olika karttransporterna med stöd af de från generalstabens topografiska

afdelning erhållna triangelpunkterna till en ekonomisk plankarta öfver

den rekognoscerade trakten. Om de olika karttransporterna och nymätningarna,

hvilka af de olika kartograferne aflemnas till denna kartsammansättning,

icke passa till hvarandra, så sammanjemkas de —

och spåren efter denna samman]emkning återfinnas nästan på hvarje

ekonomiskt kartblad — dels derigenom att en karttransport med sin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 5 a till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 7, om Statsverket 1880.

sida får öfverskjuta och täcka någon del af en- annan karttransport,

dels derigenom att luckor mellan 2:ne karttransporter ifyllas med hvitt

papper och slutligen äfven derigenom att en eller annan karttransport,

som icke räcker till att fylla den plats, som den är afsedd att upptaga,

på lämpligt eller lämpliga ställen sönderklippes och tillökas med hvitt

papper. Till denna karta, sådan den blifvit sammansatt, göras arealuträkningar

häradsvis. Härvid må ytterligare tilläggas, att de ofvan

antydda felen vid kartsammansättningen i allmänhet icke få infalla på

den odlade jorden, utan på utmarken, men felen äro dock fel, som

icke kunna helt och hållet afhjelpas, så länge den nuvarande arbetsmetoden

bibehålies. — Generalstabens. topografiska afdelning begagnar

sedermera den ekonomiska plankartan i skalan 1 : 20,000, för att medelst

pantograf nedtransportera den till en stomkarta i skalan 1: 50,000

för de topografiska arbetena. Från denna stomkarta, som fullständigt

uppritas, afkalkeras de stommar, som begagnas vid den topografiska

fältmätningen i skalan 1 : 50,000. Sedan denna mätning är fullbordad

samt jordhöjder och berg inlagda, renritas och textas kartkonsepten

med tusch och sammansättas i blad, hvart och ett lika stort som ett

vanligt topografiskt kartblad i skalan 1 : 100,000 och utgörande Tdel af

detsamma. Vid denna sammansättning möter icke någon som helst

svårighet, då alla kartkonsepten förut passa till hvarandra, såsom utgörande

delar af samma geodetiskt bestämda stomkarta. Härefter

tagas fotografier af konseptkartan i skalan 1 : 50,000, och med tillhjelp

af dessa sker afvägning af den senast rekognoscerade trakten

genom särskilt för detta ändamål ditsända personer, s. k. nivellörer.

— Höjdsiffror utsättas på konseptkartan och fotografierna. Dessa siffror

begagnas sedan, för att, vid konseptkartans reduktion till och omritning

i skalan 1 : 100,000 göra de rättelser i den redan gjorda höjdbeteckningen,

som kunna vara behöfliga. Till denna sistnämnda skala

nedtransporteras nemligen de renritade konseptbladen i skalan 1:50,000,

hvarvid 4 af dessa sammansättas till ett nytt konseptblad, hvilket äfven

renritas, i skalan 1:100,000, hvarefter detsamma eller en fotografi deraf

begagnas såsom mönster vid den gravering i koppar af detta blad, som

verkställes af topografiska afdelningens gravörer.

Genom ofvan beskrifna operationer erhållas:

triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;

en ekonomisk plankarta i skalan 1 : 20,000 i konsept, sammansatt

af karttransporter, hvilka före denna sammansättning blifvit kontrollmätta

på fältet, samt arealuträkningar af denna konseptkarta, utgifna

häradsvis;

en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a till Kong!. Ma/ds Nåd. Prof. N:n 1, om Statsvirlcei 1880. 9

en stomkarta i skalan 1:50 000;

en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 50 000;

en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 100 000;

en graverad kopparplåt motsvarande sist nämnda konseptkarta.

Härvid är dock att märka, att det ekonomiska kartverket icke

liinner så fort undan med sitt arbete som den topografiska afdelningen,

hvarför det är nödvändigt för den senare att äfven sjelf sammansätta

stomkartor utaf karttransporter från landtmätarkartor. Dessa stomkartor

i skalan 1 : 50 000 äro icke till någon nytta för ekonomiska

kartverket och förminskar ej i någon mån dess arbete.»

Enligt den åsigt, som chefen för generalstaben inom komitén närmare

utvecklat, vållar detta sätt att gå till väga vid kartverken mycket

öfverflödigt arbete och många onödiga utgifter, hvarför han ansett

ändamålsenligt, att kartverken blefve så val till personal som anslag

förenade och att arbetena för framtiden ordnades på följande sätt:

»Trianguleringen skulle såsom hittills verkställas af generalstabens

topografiska afdelning till en utsträckning af 3 punkter på qvadratmilen.

På samma gång skulle äfven den första afvägningen af terrängen göras

på ett sådant sätt, att ett tillräckligt antal höjdbestämda utgångs- och

kontrollpunkter för den öfriga detalj a fvägningen skulle finnas att tillgå

inom hvarje mätningsområde. Topografiska afdelningen skulle sedan

från general-landtmäterikontoret, landtmäterikontoren i länen och enskilda

personer hopsamla ego- och skifteskartor för en trakt i sender,

nedtransportera dem i skalan 1 : 20 000 samt deraf och med tillhjelp

af nymätningar, der sådana äro beliöfliga, sammansätta en stomkarta i

sist nämnda skala, Denna stomkarta skulle kontrollmätas och fullständigas

på marken. Alla konturer och ekonomiska detaljer skulle uppritas, textning

utföras och höj dbildningen återgifvas enligt det faststälda topografiska

maneret, Plan- och höjdmätning skulle utföras under samma

mätningsperiod och af samma personer, hvilka äfven skulle insamla

beliöfliga uppgifter för arealuträkningarna och för beskrifningarnas upprättande.

Konseptkartan skulle renritas och derefter mångfaldigas i

samma skala medelst fotolitografi samt färgtryck för vatten och de

ekonomiska detaljerna. Hon skulle sedan på fotografisk väg förminskas

till skalan 1 : 50 000, i hvilken den åter skulle renritas, utan ekonomiska

detaljer, men med bibehållande af beteckning för höjdförhållandena

och på sådant sätt, att en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000 derutaf

kunde tagas.

Genom dessa operationer skulle man sålunda erhålla:

triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;

Bih. till ltikdd. Prof,. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil, No 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1880.

en stomkarta i skalan 1 : 20 000;

en renritad karta i skalan 1 : 20 000 jemte konsept, upptagande

allt som för närvarande finnes upptaget på den ekonomiska kartan

samt dessutom höj dbildningen;

fotolitografiska aftryck af denna karta i samma skala, med färgtryck

för vatten och ekonomiska detaljer, samt arealuträkningar utgifna

häradsvis;

en renritad konseptkarta i skalan 1:50 000; samt

en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000.

Enligt detta förslag skulle en fullständig sammansmältning af de

båda kartverken ega rum; fältmätning af samma trakt skulle endast en

enda gång ifrågakomma; sjelfva handarbetet vid kartornas förfärdigande

skulle i betydlig grad förminskas och i stället fotografiens medverkan

så mycket som möjligt tagas i anspråk.»

Enligt det underdåniga betänkandet hafva komiterade i hufvudsakliga

delar anslutit sig till det af generalstabschefen framstälda förslaget

och lika med honom ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska

kartverken i afseende på personal och anslag varda sammanslagna till

ett kartverk med benämning af Landkartverket, och för hvilket skulle

gälla följande bestämmelser:

»1) att kartläggningen i skalan 1 : 20 000 af södra och mellersta delarne

af riket fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens

karta öfver Sverige i skalan 1 : 100 000, samt att i denna

kartläggning inräknas äfven det hörn af Vérmland, som ligger norr

om nämnde gräns;

2) att kartan i skalan 1 : 20 000 skall innehålla, utom detsamma som

den nu varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en

fullständig topografisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska

beteckningarna för markens höjningar och sänkningar

samt höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare

vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar och kärr i allmänhet

utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om

nymätningar i skogsmark och obygd;

3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det s. k.

backstrecksmaneret eller detsamma, som nu användes för generalstabens

konseptkarta i skalan 1 : 50 000, samt att utmark betecknas

enligt nu gällande föreskrifter;

4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehållas;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller på

annat lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen;

men att i trakter, der hemmanens arealer äro mycket små, så att

stomkartan måste sammansättas af ett ovanligt stort antal reducerade

landtmätarkartor (s. k. karttransporter), samt der landets

beskaffenhet icke lägger betydande hinder i vägen derför, triangelpunkternas

antal bör, på grafiskt eller annat sätt, ökas till vid pass 6;

6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med

de geodetiska mätningarna, till den utsträckning, att ett tillräckligt

antal utgångs- och rättelsepunkter må finnas att tillgå för den

samtidigt med fältmätningen skeende detaljhöjdmätningen;

7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen, på samma sätt

som alltid skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket;

ego- och skifteskartor öfver den trakt, som skall kartläggas,

hopsamlas dels från general-landtmäterikontoret, dels från landtmäterikontoren

i länen och enskilda personer, samt nedtransporteras

till skalan 1:20 000; öfver trakter, der endast föråldrade eller alldeles

inga landtmätarkartor finnas att tillgå, verkställas nymätningar;

derefter sammansättes stomkartan med stöd af de förut bestämde

triangelpunkterne; denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas

på marken; ekonomiska detaljer inläggas med färger

och höj dbildningen återgifves enligt det faststälda topografiska

maneret; plan- och höjdmätning, terränginläggning och alla andra

för kartans sammanfattande erforderliga arbeten på fältet utföras

af samma personer och under samma mätningsperiod; en renritning

i tusch af konseptkartan påbörjas länder fältarbetet — under regndagar

m. m. — och fullbordas efter dettas slut;

8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk

reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala,

genom öfvertryck från sten och medelst färgtryck, på ett sådant

sätt, att åker, äng och vatten på kartorna återgifvas med sina

respektive färger, gult, grönt och blått, gränser tecknas röda och

allt det öfriga svart;

9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar

utgifvas fortfarande som hittills, hvarvid formuläret bil. VI följes;

att ytinnehållet uttrvckes i hela och tiondedels hektarer; samt att

alla för dessa beskrifningars affattande nödiga upplysningar insamlas

under fältmätningen;

10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar

af följande innehåll:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

a) en geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning,

som den, hvilken inleder den af topografiska kåren

utarbetade beskrifningen öfver Malmöhus län;

b) en förteckning och beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom

länet;

c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning,

styrelse, uppbörd och kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag

af arealbeskrifningarna härads- och sockenvis;

d) eu höjdkarta I i enlighet med nämnda beskrifning öfver

e) en folkmängdskartaj Malmöhus län;

att uppgifter äfven för den militäriska beskrifningen insamlas under

fältmätningen;

att en topografisk karta i skalan 1 : 100 000 sammandrages från

den ekonomisk-topografiska kartan i 1 : 20 000 och mångfaldigas

medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i

skalan 1 : 50 000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst

någon billig fotografisk metod;

att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan

den norra gränsen för kartverket i 1 : 20 000 samt Norrbottens

läns södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikation

slederna genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt

300—320 qvadratmil, uppmätas i skalan 1:50 000; att hela återstoden

af Norrland inom nämnde gränser uppmätes i skalan

1:100 000; samt att kartläggningen inom Norrbottens län fortsättes

enligt nu faststäld plan;

att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och

Vesterbottens lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1 : 100 000

medelst heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves

enligt nu faststäld plan, samt att hela lappmarkskartan, inom såväl

Norr- som Vesterbotten, utgifves i skalan 1 : 200 000, eller samma

skala som nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;
att

nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens

ytformer på den ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens

län äfven framdeles må följas; samt att inom det öfriga

Norrland må begagnas samma arbets- och beteckningssätt, som

hittills användts vid den topografiska kartläggningen i motsvarande

skalor i södra och mellersta delarne af riket;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

*

16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning:

Först uppmätas de delar af södra och mellersta Sverige, öfver

livilka kartor i 1 : 100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade.

Samtidigt bearbetas Norrbottens län af en mätafdelning,

motsvarande det nu varande ekonomiska kartverket derstädes,

hvilken, efter arbetenas afsilande inom länet, fortsätter söderut

i Norrlands kustland. Sedan förenämnda kartläggningsarbeten i

södra och mellersta Sverige, intill 29. bladvådens norra kant, blifvit

utförda, sändes en mätafdelning från hufvudstationen i Stockholm

att arbeta tillsammans med förutnämnda Norrbottens afdelning i

Norrlands kustland och Jemtland, under det att öfriga mätafdelningar

ommäta de delar af södra och mellersta Sverige, öfver

hvilka visserligen topografiska kartor i skalan 1 : 100 000 finnas

utgifna, men endast sådana som blifvit fältmätta i samma skala.

Sist bearbetas det inre af Norrland tillika med norra och vestra

Dalarne äfvensom öfrige delar af södra och mellersta Sverige;

17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal

och anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes

under styrelse och ledning af chefen för generalstaben;

18) att vid landkartverket böra tjenstgöra 11 officerare och 1 professor,

samtlige på generalstabens stat;

19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile kartografer

och 65 från armén kommenderade officerare och underofficerare;

att de förre aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning,

de senare endast med dagaflöning; samt att årliga

anslaget till landkartverket bestämmes till 220 000 kronor;

20) att en topografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom

samma lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning;
21)

att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra pensioneras

af staten;

22) att nu varande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra

biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas

dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket; samt att nu varande

såväl kartografer som koppar-gravörer, hvilka öfverflyttas

till landkartverket, må, i och för rättighet till pensioner, räkna sig

till godo den tid, de före öfverflyttningen tjenstgjort vid de ekonomiska

och topografiska kartverken (sid. 79).»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 5 a till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /. om Statsverket 1880.

Frågan på hvad sätt och i hvilken skala de mellersta och södra

delarne af riket skulle ekonomiskt och topografiskt kartläggas är i

komiterades betänkande, på sätt jag redan haft nåden omförmäla, besvarad

sålunda, att kartläggningen bör ske samtidigt så väl i ena som

andra afseendet och verkställas i skalan 1 : 20 000. Det är visserligen

ett mindertal bland de komiterade, nämligen de tre cheferne för generalstaben,

för den geologiska undersökningen och för sjökartverket,

hvilka velat hafva svaret så formuleradt, men då de fyra öfrige ledamöterne

icke alla kunnat med hvarandra sig förena, utan delat sig i

två grupper, måste den i betänkandet angifna åsigten gälla såsom komiténs

kollektiva. Innan jag vidare yttrar mig öfver hvad i betänkandet

i denna maktpåliggande fråga blifvit tillstyrkt, tillhör mig dock att,

fastän i all korthet, redogöra för de meningar, som blifvit af reservanterne

uttalade.

Chefen vid generalstabens topografiska afdelning har på anförda

skäl föreslagit, att arbetena vid det ekonomiska kartverk, som har till

uppgift att kartlägga södra och mellersta delarne af riket, skola afstanna

och att den ifrågasatta topografiska kartläggningen i skalan

I : 20 000 icke måtte företagas utan denna kartläggning såsom hittills

verkställas i mindre skalor; och komiténs ordförande har instämt i

detta afdelningschefens förslag.

En tredje reservant, förste landtmätaren Helander, uttalar såsom

sin mening, bland annat, att mellersta och södra Sverige väl skall kartläggas

å en ekonomisk karta i skalan 1 : 20 000, men att för den topografiska

kartläggningen af riket skola användas hittills vanliga mindre

skalor; att ekonomiska och topografiska kartarbetena, hvilka böra sammanslås

till ett gemensamt verk, med en personal hufvudsakligen bestående

af landtmätare, skola vara stälda under styrelse och ledning af

landtmäteristyrelsen; samt att topografiska kartläggningen och höjdmätningen

tills vidare, eller intilldess att de geodetiska mätningarne

hunnit fullbordas, må verkställas genom generalstabens topografiska

afdelning, hvarefter det må bero af omständigheterna om dessa arbeten

då böra till landkartverket öfverflyttas; och den fjerde bland reservanterne

har i särskild! yttrande biträdt hvad den näst förut omförmälde

reservanten föreslagit.

Af de myndigheter, som lemnats tillfälle att afgifva underdåniga

yttranden i denna del af frågan, har chefen i landtmäteristyrelsen beträffande

landkartverkets bearbetande i mellersta och södra delarne

af riket i allo biträdt komitébetänkandets förslag, hvaremot öfveringeniören

Liunggren uti sitt vid detta landtmäteristyrelsens utlåtande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 5 a till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

bilagda särskilda yttrande instämt i de två sist omförmälte reservanternes

mening. Landtbruksakademiens förvaltningskomité har biträdt

komiterades beslut i denna del af förslaget och samma mening synes

äfven vara antagen af chefen för statistiska centralbyrån.

De i betänkandet angifna motiv derför, att skalan för det ekonomiska

och till följd deraf jemväl för det topografiska kartverket bör

vara i allmänhet 1 : 20 000, äro dels att denna skala antages såsom den

minsta, i hvilken det ännu blefve möjligt att med noggranhet uträkna

arealerna för olika hemmansnummer och egoslag och dels att det för

vart land, med dess ringa befolkning i förhållande till arealen, icke

skulle vara välbetänkt att använda större skala till ett allmänt kartverk,

och har gränsen mot norr för kartläggningen i denna skala ansetts för

närvarande böra sättas vid norra kanten af 29:de bladvåden i det topografiska

kartverket i skalan 1 : 100 000, emedan norr om denna gräns,

som skär öfver sjön Siljan och går norr om Gefle, andra odlingsförhållanden

vidtaga, hvilka måste rättfärdiga en öfvergång till mindre

skalor, härifrån likväl undantaget det lilla hörn af Vermland, som ligger

norr om nämnda gräns och hvilket skulle tillsammans med den öfriga

delen af provinsen höra till mellersta Sverige och kartläggas i skalan

1 : 20 000.

Ehuru den fråga, som först bör till afgörande förekomma, är den,

huruvida, såsom två af de komiterade föreslagit, det ekonomiska kartverk,

som har till föremål södra och mellersta delarna af riket, ej vidare

må fullföljas på annat sätt än medelst afsilande af redan påbörjade

arbeten, och fastän, i det fall att denna fråga blifver besvarad

i öfverensstämmelse med dessa tvänne komiterades åsigt, deraf skulle

följa att det i komitébetänkandet framstälda förslag i afseende på ett

närmare och oupplösligt samband emellan de topografiska och ekonomiska

kartverken kommer att förfalla, så utbeder jag mig ändock

att redan nu få yttra mig beträffande detta förslag, helst, äfven med

erkännande af alla de förtjenster förslaget må ega, kostnaden för detsammas

genomförande torde böra vara, så vidt ske kan, utredd, innan

beslutet om det allmänna ekonomiska kartverkets framtid varder fattadt.

Enligt planen skulle, såsom redan är nämndt, den kombinerade

ekonomiska och topografiska kartläggningen af södra och mellersta

Sverige stanna vid en rät linie, dragen i ost—vest tvärs öfver Gestrikland

och Dalarne, hvars norra delar, likasom öfriga trakter af Norrland,

utom Norrbottens län, skulle endast topografiskt kartläggas. Från rent

topografisk synpunkt kan denna gränslinie anses vara fullt berättigad,

men deremot är den, så vidt jag kan finna, icke möjlig, då man fäster

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sig vid endast den ekonomiska kartläggningen. Enligt nu gällande och

af komiterade äfven för framtiden förordade bestämmelser, skall det

kartverk, som upptager de ekonomiska detaljerna, uti särskilda beskrifningar

redogöra för dessa detaljers arealer m. m. icke allenast för län,

härad eller tingslag och socknar, utan äfven för byar och gårdar. Men

nu skär den föreslagna gränslinien tvärs öfver allt detta utan någon

motsvarighet på marken, hvaraf följden blifver, att antingen den gemensamma

ekonomiska och topografiska kartläggningen måste utsträckas

tills man råkar en lånegräns, eller ock att endast den ekonomiska kartläggningen

får upphöra vid eu sådan gräns, innan eller sedan skiljelinien

blifvit uppnådd.

När man kombinerar den ekonomiska och topografiska kartläggningen

i riket, finnes det enligt min uppfattning blott ett rationelt sätt

att undgå den nyss antydda svårigheten, och det vore att utsträcka

det ekonomiska likasom det topografiska kartarbetet öfver hela riket,

och om man öfverser frågan i hela dess vidd, torde svårligen kunna

förnekas, att södra och mellersta Norrland har lika berättigade anspråk

som öfriga delar af riket att blifva försedt med ekonomiska kartor,

och utan tvifvel kunde eu ekonomisk kartläggning i denna del af landet

af flera samverkande orsaker verkställas med vida billigare kostnad än

hvad erfarenheten hittills i sådant hänseende visat för öfriga riket.

Att man ändock skulle stå inför ett vidt omfattande företag finnes lätt

vid tanken derpå, att hvad som af Sverige ligger norr om den uppdragna

skiljolinien, allt intill Norrbottens län, är föga mindre än hvad

af riket ligger söder derom. Det förstnämnda området omfattar nämligen

1,337 qv.-mil, det senare 1,356 qv.-mil, vattnen oberäknade.

Såsom skäl, hvarför landkartverket bör vara både ekonomiskt

och topografiskt, anföra komiterade följande:

Det har icke kunnat undgå komiterades uppmärksamhet, att det

ekonomiska kartverket hittills arbetat långsamt och till följd deraf

äfven dyrt, ett förhållande som torde böra tillskrifvas en mindre god

organisation, under hvilken arbetet bedrifvits med för dyra krafter.

Årliga arbetsprodukten har vexlat emellan 11 och 20 qv.-mil och under

de 20 år, kartverket egt bestånd, har det i allt uppmätt omkring 300

qv.-mil. Efter samma måttstock skulle den återstående kartläggningen

af södra och mellersta Sverige kräfva 60—70 år, hvilken tid är alldeles

för lång. Komiterade anse derföre tiden för kartverkets fullbordande

böra reduceras till ungefär hälften af hvad ofvan är angifvet

och hafva tänkt sig, att detta skulle kunna ske åtminstone till en stor

del genom en förändrad organisation af kartverket, hvarigenom billigare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1880.

och talrikare arbetskrafter skulle kunna användas och således för samma

kostnad en större arbetsqvantitet erhållas. Men detta kan icke, så vidt

komiterade förstå, på mera än eu enda väg åstadkommas, eller i samband

med en förändrad organisation af äfven det topografiska kartverket.

Komiterade ingå derefter i en detaljerad redogörelse för så väl

det nu varande, som det af dem föreslagna nja arbetssättet, jemte

dermed närmast sammanhängande frågor. Då detta likväl redan är i

hufvudsakliga delar angifvet genom de nyss anförda förslagen till de

allmänna bestämmelserna för landkartverket, böra de här förbigås,

men jag anhåller att i fortsättning af hvad jag redan erinrat i afseende

på komiterades plan få fästa mig vid en och annan af de vigtigare

punkterna, af densamma. Hvad då beträffar det föreslagna sättet för

konnekteringen af stomhartan har förste landtmätaren Helander i sin

reservation framställt åtskilliga, såsom mig synes, vigtiga anmärkningar,

i afseende å hvilka lärer mig tillåtas hänvisa till innehållet af hans reservation.

Giltigheten af dessa anmärkningar, hvilka för öfrigt äfven upprepats

af öfveringeniören Liunggren, vinner ock stöd af en mening

som uttalats i den årsberättelse, hvilken, vid krigsvetenskapsakademiens

sammankomst den 22 sistlidna April, professoren vid generalstaben

i sin egenskap af föredragande i topografi afgifvit och hvarvid

han underkastat komiterades förslag i denna del af frågan en granskande

undersökning. Efter att de fel blifvit uppvisade, hvilka kunna

finnas i de transporter af landtmäterikartor, som skola tjena till material

för stomkartan, uppkastas till besvarande det vigtiga spörsmålet, i

hvilken ordning sjelfva sammansättningen bör verkställas, nämligen

antingen så, att först kontroll mätning och korrigering af karttransporterna

samt, på samma gång dermed, planmätningen göres fullt färdig,

samt sedermera sammansättandet af kartan verkställes, eller ock så,

att, i motsatt ordning, kartan med tillhjelp af triangelpunkterna först

sammansättes, hvarefter kontroll- och planmätning på den redan hopsatta

stommen eger rum. Det ekonomiska kartverket begagnar sig

al den förstnämnda metoden, hvaremot komiterade förorda den andra.

På skäl, för hvilka fullständigt i berättelsen redogöres men dem det

bär vore för långt att utveckla, stannar föredraganden vid den uppfattning

af frågan, att kartverkskomiterades förslag utgår från en oriktig

teori, åtminstone då saken gäller, såsom här, eu karta i den stora

skalan.

_ Om nu, såsom äfven mig synes vara ådagalagdt, det hittills följda

förfaringssättet vid stomkartans sammansättning i skalan 1 : 20 000'' är

Bill. till Riksä. Prat. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 5 a till Kontji. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

det riktiga, så falla äfven de förhoppningar om minskning i tid och

kostnad vid kartarbetenas utförande, som komiterade grundat på den

af dem förordade förändring i arbetssättet. Häraf följer nämligen, att

planmätning och terrängteckning icke låta samtidigt utföra sig, och redan

härigenom blifver en af hufvudgrunderna i komiterades förslag undanröjd.

Eu jemkning mellan de olika förfaringssätten kunde väl åstadkommas

genom att låta samma person, som upprättat den ekonomiska

stomkartan, sedermera på denna verkställa äfven den topografiska terränginläggningen,

hvarvid han skulle ega eu betydlig lättnad genom

den lokalkännedom, som han vid förra arbetet förvärfvat; men huruvida

vinsten deraf skulle till fullo uppväga den olägenheten att en

person nödgades utföra sådana olika slag af arbeten, som måhända

lämpligare åstadkommas af skilda personer, en hvar med särskild utbildad

yrkesskicklighet, derom torde meningarna kunna vara delade.

I afseende derpå är af reservanter äfven erinradt, hurusom planmätning,

höjdmätning och terrängteckning äro så vidt skilda göromål, att den i

öfrigt bepröfvade och riktig befunna regeln om arbetets fördelning

äfven här bör tillämpas, hvarigenom ömsesidig kontroll jemväl vunnes

öfver arbetets utförande.

Utan att vidare inlåta mig i ordande om hvad komiterade föreslå

i fråga om kartornas mångfaldigande, projektion och bladindelning,

reproduktionskostnad, beskrifningar, arbetspersonal m. m., anhåller jag

att få yttra mig i afseende på kostnaderna för kartverkens organiserande

efter den af komiterade framlagda planen.

Jag har redan anmärkt att den i komiterades betänkande föreslagna

nya ordning för sammansättande af stomkartorna icke synes antaglig,

och att med förslaget derom faller icke allenast till hufvudsaklig del

den uppgjorda planen för kartarbetet i sin helhet, utan jemväl den

på nämnda plans antagande grundade förhoppningen om minskning i

kostnaderna för kartarbetenas utförande.

Med den organisation, komiterade föreslagit, och under förutsättning

att en fältmätare kan hinna kartlägga och arealuträkna 0,7 qv.- mil om året, antages 1 qvadratmil — utgifven dels som ekonomisktopografisk

karta i skalan 1 : 20 000 och dels såsom topografisk i skalan

1:100 000, med tillfälle för allmänheten att äfven få en karta ! 1:50 000

att kosta omkring 5,300 kronor. Då nu Sveriges areal till och med

29:de bladvåden jemte den del af Vermland, som ligger norr derom,

utgör 1,356 qvadratmil land, så beräkna komiterade att den ifrågavarande

kartläggningen af detta område medför en kostnad af 7,186,800

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

kronor, hvarifrån likväl bör dragas den minskning i kostnad, som bör

uppstå derigenom att 310 qvadratmil redan äro ekonomiskt kartlagda

inom denna del af landet. Uppskattas detta afdrag såsom komiterade

antaga efter vid pass 2,000 kronor per qvadratmil till en jemn summa

af 650,000 kronor, så skulle slutsumman blifva 6,536,800 kronor för

kartläggningen af södra och mellersta Sverige.

Enligt planen för landkartverket skulle kostnaden för topografisk

kartläggning och kartutgifning af 1 qvadratmil land i skalorna 1:50 000

och 1:100 000 uppgå till 1,900 kronor för den större och 750 kronor

för den mindre skalan och en öfvad fältmätare hinna i dessa skalor

kartlägga om året resp. 2 och 5 qvadratmil. Då nu enligt komiterades

förslag skulle af norra Sverige kartläggas 320 qvadratmil i skalan

1:50 000 och 1,017 qvadratmil i skalan 1:100 000, så beräknades detta

medföra en utgift af dels 608,000 och dels 762,750 kronor. Härtill

borde slutligen läggas en årlig utgift af 30,000 kronor under loppet

af 9 år, till Norrbottens läns kartverk, hvilket gör 270,000 kronor.

Totalkostnaden för rikets kartläggning och dertill hörande kartutgifning

blifver alltså enligt komiterades plan och beräkningar:

för södra och mellersta Sverige, ekonomisk-topografisk

karta i 1 : 20 000 .................................................................. kr. 6,536,800.

» norra Sverige, endast topografisk karta i 1 : 50 000

och 1:100 000................................................................... » 1,370,750.

» Norrbottens län, återstående kostnad för ekonomisk
topografisk

karta................................................... » 270,000.

Summa kr. 8,177,550.

Afgår för verkställd triangel mätning och nivellering omkring

................................................................. kr. 200,000.

Totalkostnad kr. 7,977,550;

och borde hela arbetet vara utfördt inom 36 år, räknade från 1880 års

början, hvadan härför erfordrades ett årligt anslag af 221,599 kronor.

Enligt en annan beräkning af komiterade skulle samtliga årskostnaderna

uppgå till 227,000 kronor, så att, om härifrån frånräknades

såsom inkomst för försäljning af kartor 7,000 kronor, återstode såsom

behöflig! årligt statsanslag 220,000 kronor, likaledes under 36 år.

Vid tiden för komiterades beräkningar funnos anslagna:

till topografiska kartverket ........................................................ kr. 90,000.

Transport kr. 90,000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 5 a Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

till ekonomiska kartverket:

ordinarie anslag..................

extra ordinarie anslag.......

18 andre-landtmätarelöner

Transport kr. 90,000.

6,000

76,000

16,200

98,200.

Brist att årligen fylla

Summa befintliga anslag 188,200.

31,800.

Man kan emot denna beräkning anmärka, att då landkartverkets hela

personal skulle för sommararbetena fördelas i en geodetisk afdelning, sex

mätningsafdelningar, en undervisningsafdelning samt en afdelning tjenstgörande

vid hufvudstationen, så innehåller organisationen ingen stomkartafdelning.

En eller flera sådana äro dock nödvändiga, då planen förutsätter

såsom oundgängligt vilkor, att all fältmätning skall ske å redan färdig

stomkarta, hvilken deremot svårligen lärer kunna erhållas utan åtskilliga

föregående mätningar å fältet. De på mätningsafdelningarne anvisade

fältmätarne äro beräknade att samtlige arbeta för den egentliga kartläggningen,

hvadan således desse icke kunna lemna något arbetsbiträde

om sommaren för stomkartans upprättande. Skulle deremot fältmätarne

tagas i anspråk härför, blefve deras egentliga arbetsprodukt mindre och

totalkostnaden derigenom ökad.

Samma påföljd blefve ock, om den geodetiska afdelningen befunnes

försedd med otillräcklig personal, såsom generalstabens professor vid

krigsvetenskapsakademiens förut omförmälda sammankomst anmärkt.

Likaledes kan man draga i tvifvel, huruvida den för vinterarbete

beräknade personalen förmår transportera till stomkartor och arealberäkna

nära dubbelt så många qvadratmil som nu, samt dessutom verkställa

renritningen till fotografi och heliogravyr, om ock derifrån frångår

den n. v. renritningen af topografiska kartor i skalan 1:100 000. Komiterade

hafva ändock för vinterarbete beräknat endast en styrka af 50

personer, utom chefen, då under nuvarande förhållandet det motsvarande

antalet är 54.

En annan icke mindre vigtig anmärkning är af afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning gjord, nämligen i fråga om

den arbetsqvantitet, som under sommartiden skulle åstadkommas af

hvarje fältmätare. Komiterade hafva antagit denna till 0,7 qvadratmil

och grunda sin beräkning derpå att enligt vunnen erfarenhet en öfvad

fältmätare kan under s. k. positionsrekognoseringar i skalan 1 : 20 000

kartlägga och renrita 0,4—0,45 qvadratmil under 150 dagar, samt att,

om han hela tiden endast’sysselsatt sig med mätning, han skulle hafva

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 21

hunnit kartlägga minst 0,6 qvadratmil, hvilken arbetsprodukt under

vissa andra antaganden väl skulle kunna höjas till 0,7 qvadratmil, hvilket

deremot på grund af anförda skäl och hittills vunnen erfarenhet bestrides

af afdelningschefen, som anser att siffran ej kan ökas till mer

än 0,55. Det är visserligen en sanning, att komiterade sökt att äfven

på annan väg deducera siffran 0,7, men så länge någon egentlig erfarenhet

icke är vunnen, hvaraf deras beräkning kan finna ett praktiskt

stöd, lärer det vara nog vågadt att på densamma grunda sitt omdöme.

Hvad betydelse för öfrigt ett godkännande af den utaf komiterade

antagna siffran i sjelfva verket innebär framgår deraf, att om denna

siffra lägges till grund för beräkningen, men erfarenheten sedermera

skulle visa att öfver hufvud taget hvarje fältmätare på sommaren icke

kunde kartlägga 0,7 qvadratmil, utan, såsom afdelningschefen beräknat,

högst 0,55, så skulle kostnaden för kartläggningen för södra och mellersta

Sverige till följd häraf utöfver förslaget ökas med den betydande

summan af inemot 2 millioner kronor.

Det har vidare blifvit af afdelningschefen anmärkt, att komiterades

förslag ej afser något mindre än påbörjandet af ett så godt som nytt

kartverk, och att härigenom stora delar af landet skulle komma att

ånyo kartläggas, medan andra delar deraf, såsom af komiterades beräkningar

framginge, ännu icke blifvit föremål för kartläggning. Det

allmänna ekonomiska kartverket har, säger han, vid slutet af år 1879

troligen kartlagt omkring 305 qvadratmil, hvilka enligt komiterades

förslag skulle med tiden fullständigt höjdmätas och topografiskt kartläggas,

hvarförutan kartor i skalan 1 : 20 000 skulle ''öfver dessa trakter

utgifvas. Af topografiska kartverket har i skalan 1:50 000 kartlagts

ett område af något öfver 475 qvadratmil, som ej ännu varit föremål

för ekonomisk kartläggning, och öfver största delen deraf hafva topografiska

kartor utgifvits i skalan 1: 100 000, men enligt komiterades

förslag skulle denna del af landet kartläggas å nyo i skalan 1:20 000

både ekonomiskt och topografiskt, de i och för kartan i skalan 1:100 000

gjorde afvägningarna fullständigas medelst ytterligare höjdmätningar

och kartor utgifvas i skalan 1 : 20 000.

De anmärkningar, hvilka emot den af komiterade angifna planen

för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda och af mig här

ofvan omförmälda äfvensom hvad i öfrigt i afseende på samma plan

erinrats, synas, ehuru värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet

vara af beskaffenhet, att. leda till förkastande af denna plan, enligt

hvilken, sedan nödiga modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen

skulle erhålla sitt behof af offentliga kartverk bättre än genom något

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

af de öfriga förslagen tillgodosedt. Långt betänkligare synes mig ett

antagande af komiterades förslag vara, när uppmärksamhet egnas deråt,

att detta förutsätter en rubbning i den för det topografiska kartarbetet

hittills följda och allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens

genomförande tagas i beräkning. Såsom redan är sagdt,

skulle kostnaden för den ekonomisk-topografiska kartläggningen i skalan

1:20 000, jemte kartornas utgifning för södra och mellersta Sverige

uppgå enligt komiterades beräkning till 6,536,800 kronor, men det är

ock visadt att kostnadsförslaget icke tagit nödig hänsyn till flere poster,

så att den beräknade summan icke kan vara tillförlitlig utan måste

betydligt förhöjas. Då man vill och inlåter sig på kartläggning af ett

rike och i synnerhet ett så vidsträckt rike som Sverige, beträdes en

väg, som ovilkorligen betecknas af stora utgifter, och derför är det

ock angeläget att, innan beslut derom fattas, en så vidt ske kan fullständig

och tillförlitlig undersökning och beräkning sker om beloppet

af de för företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt

uppskattas. Det kännbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag

kräfver, kan väl mycket minskas derigenom att summan fördelas till

utgående under en längre följd af år, men detta medför åter den stora

olägenhet att arbetets fullbordande uppskjutes till en långt aflägsen

framtid. Komiterade sätta denna gräns för kartläggningen af hela riket

till 36 år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta

årsanslag befarar jag för min del, att rikets kartläggning enligt den

af komiterade utstakade stora planen icke kan inom denna tid fulländas.

Ett annat förslag till inrättande af ett landkartverk är framlagdt

af förste landtmätaren Helander och godsegaren Odelberg, men som

detta föreslagna kartverk synes i hög grad närma sig till det allmänna

ekonomiska kartverket, sådant detta var medan det stod under landtmäteristyrelsens

vård, så torde jag få yttra mig deröfver i sammanhang

med den fråga, till hvilken jag anhåller att nu få särskildt vända

mig eller till det allmänna ekonomiska kartverket.

Härvid anhåller jag att ur detta kartverks historia få i minnet

återkalla, hurusom verket egentligen icke är annat än en fortsättning

af det s. k. sockenkartverket, hvilket, enligt 1827 års landtmäteriinstruktion,

landtmäteriets personal hade till åliggande att bearbeta.

Att man af detta sockenkartverk icke hade att skörda synnerligen

stora frukter — något som sedermera äfven blef visadt — hade

man kanske redan på förhand kunnat beräkna, då ett arbete af den

granlaga och vidtomfattande beskaffenhet, som upprättandet af geografiska

kartor öfver rikets alla socknar, skulle utan någon eller på

opaginerad Kontrollera mot PDF

■r.1,

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No l, om Statsverket 1880.

sin höjd med en högst ringa kostnad för det allmänna utföras eller

så att säga framtvingas af lönlöse landtmätare. Redan år 1850 och

sedermera fyrfaldiga gånger blefvo derför af landtmäteriets chef föreslagna

genomgripande förändringar i detta hänseende, hvilket ändtligen

ledde till inrättandet af rikets ekonomiska kartverk, arbetande

i två afdelningar, den ena för mellersta och södra delarne af riket och

den andra för Norrbottens län, med de åligganden, som Kongl. Maj:ts

nådiga skrifvelse den 15 April 1859 närmare bestämmer.

Den förstnämnda afdelningen eller det sedermera s. k. allmänna

ekonomiska kartverket, hvilket frågan nu gäller, ställdes först under

styrelse af öfverdirektören för landtmäteriet, kort derefter under särskild

styresman, sedermera under landtmäteristyrelsen och slutligen

under chefen för topografiska korpsen. Den andra afdelningen, eller

Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk, åter leddes af två

landshöfdingar i länet, innan äfven denna del af kartverket ställdes

under nyssnämnde korpschef, hvilken från och med år 1873 haft att

leda verket i sin helhet.

Enligt planen skulle kartverket hufvudsakligen bearbetas i 1:50 000- dels skalan, men denna skala blef ofördröjligen utbytt mot skalan 1: 20 000.

Topografiska korpsens stomkartor borde tjena till underlag, hvilket

dock egentligen aldrig blef förhållandet, utan nödgades det ekonomiska

kartverket att till sina kartor upprätta egna stommar, hvilka sedermera

skulle begagnas för det topografiska kartverket. Oaktadt den

stora arbetsskalan hafva kartorna utgifvits i endast skalan 1 : 50 000,

hvilket skedde till en början på det allmännas bekostnad och för

dess räkning, men numera är öfverlåtet åt landstings, hushållningssällskaps

och kommuners fria vilja. Detta allt gäller dock nästan uteslutande

det allmänna ekonomiska kartverket. För det Norrbottniska

hafva förhållandena gestaltat sig annorlunda.

I afseende å verkets organisation och ställning till öfriga kartverk

hafva många meningar offentligen uttalats. Ämnet har, bland annat,

varit före inför Riksdagens revisorer, Riksdagen och tvänne särskilda

af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer. Nu föreslår, såsom redan är nämndt,

det ekonomiska kartverkets chef, och med honom komiténs ordförande,

att verket skall upphöra, och såmedelst har saken kommit derhän, att

jag bör göra frågan om verkets vara eller icke vara till föremål för

min underdåniga framställning.

I likhet med de komiterade, som senast yttrat sig, kan man vara

öfvertygad derom, att ekonomiska kartverkets oklara ställning, som

visat sig i mycken meningsskiljaktighet om och täta förändringar i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:n 1, om Statsverket 1880.

sättet för arbetenas ordnande och utförande, i hufvudsaklig män berott

af det sväfvande i ändamålet, eller måhända rättare af det mindre

riktiga begrepp, man i allmänhet gjort sig derom. En utredning af

denna fråga blef derför nödig för komiterade, men då redogörelsen

härför skulle leda till alltför stor vidlyftighet, om den här skulle ordagrant

återgifvas, inskränker jag mig att framhålla endast de vigtigaste

punkterna härutinnan.

Komiterade säga, att då ekonomiska kartverket år 1859 inrättades,

angafs dess hufvudändamål vara att till jordbruksstatistikens tjenst

anskaffa säker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet

och fördelning i ekonomiskt hänseende — en ingalunda ny tanke,

utan en naturlig utveckling af förhållanden, hvilka ett länge kändt

behof med nödvändighet framkallat. Noggrann kännedom af eu stats

område, af dess arealinnehåll så väl i dess helhet, som för hvarje dess

olika administrativa fördelning, förhållandet mellan land och vatten, fjelltrakt

och lågland, utsträckningen af kärr och mossar, hedar och skogar,

jemte de förändringar, som denna fördelning genom odlingens fortgångar

underkastad, vore i allmänhet ett oundgängligt vilkor för en mängd

administrativa och statistiska frågors utredning. I synnerhet vore

denna noggranna kännedom om arealen för jordbruksstatistiken af

sådan vigt, att utan densamma alla beräkningar af åkerbrukets afkastning

måste blifva högst otillförlitliga. De flesta europeiska stater hade

ock under de senaste 4—5 årtiondena blifvit fullständigt mätta och

kartlagda med en noggrannhet, som man i vårt land icke kunnat tänka

på att efterfölja och som måhända äfven här skulle varit till stor del

obehöflig. Tilläggas, fortsätta komiterade, borde likväl, att en ny uppskattning

af jorden nästan allestädes varit förenad med uppmätningen,

men en följd häraf hade äfven varit, att såväl mätningsskalor som

kostnader vida öfverstigit hvad som behöfts för uppnående af det rent

statistiska målet. I Sverige, der man hufvudsakligen afset.t det senare,

har äfven mätningen kunnat verkställas i den jemförelsevis lilla skalan

1 : 20 000 och för ringa kostnad, under det man i främmande länder

verkställt sina kadaster-mätningar i skalorna 1 : 1000 å 1 : 5000 samt

med uppoffring af ofantliga penningesummor.

Framhållande vidare det ekonomiska kartverkets betydelse i allmänt

statistiskt hänseende samt huru det bör kunna tjena som grundval

för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska m. fl. kartläggningsarbeten,

äfvensom för enskilda företag, tillägga komiterade,

att kartverket likaledes kan göra mycket gagn vid beskattning af

jorden, äfven om man icke af den ekonomiska kartan eller beskrif
ningen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N;o 6 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof). No /, om Statsverket 1880.

ningen kan se hvarje mindre jordegares område och ännu mindre detta

områdes värde. Slutligen fästa komiterade uppmärksamheten på kartverkets

allmänna kulturintresse, som vid bedömande af dess värde icke

finge förbises, och att man i detta fall, som ofta eljest, måste arbeta

för framtiden.

Sådan är i korthet ekonomiska kartverkets ändamål och betydelse,

enligt komiterades uppfattning.

Enligt denna uppfattning skall således det ekonomiska kartverket

hufvudsakligen hafva tillkommit till tjenst för jordbruksstatistiken, men

denna statistik, hvilken, likasom de öfriga grenarne af den statistiska

vetenskapen, förnämligast rör sig med sifferuppgifter, kan dock icke

hemta dessa direkt från den ekonomiska kartan, utan måste för erhållande

af desamma hålla sig till endast den öfver kartan utarbetade

beskrifningen. Bland de i denna beskrifning förekommande uppgifter

äro några, t. ex. om tomter, mossar, vägar m. m., icke af behof för

jordbruksstatistiken, hvaremot andra, såsom de hvilka redogöra för

hemmantal, antal brukningsdelar o. d., visserligen ingå uti redogörelsen

för jordbruket, men äro i och för sig icke af den beskaffenhet, att för

deras erhållande skulle erfordras upprättandet af ett särskildt kartverk,

då de på ett mycket enklare sätt kunna anskaffas. Annorlunda kan

deremot förhållandet vara med de i den ekonomiska kartbeskrifningen

förekommande arealuppgifter om åker, äng och skog, framför allt

om åkern, deri inberäknad annan odlad jord.

Det minsta område, för livilket den officiela jordbruksstatistiken

för det nu varande redogör, är socknen eller delar deraf, s. k. skatar,

och sannolikt torde förhållandet äfven för framtiden komma att sålunda

förblifva. Den, som har att från socknen insamla primäruppgifterna,

kan, om han skall göra sin sak rigtigt och noggrant, icke taga socknen

i en summa, utan måste med sin undersökning först gå ned till

mindre områden och, hvilket vore det mest rigtiga, vända sig med

sina frågor till hvarje enskild jordbrukare. Kunde nu denne lemna

nöjaktiga svar på spörsmålen, behöfdes ej vidare än att anteckna svaren,

men om tvifvel uppstår om deras rigtighet eller om sådana alls

icke aflemnas, af bristande vare sig kunskap eller vilja, måste så noggranna

sannolikhetsberäkningar som möjligt göras, och just i sådana

fall blifva uppgifter om den odlade jorden af stor nytta. Rådfråga!- insamlaren derför den ekonomiska härads- och sockenbeskrifningen, så

vidt en sådan föreligger, så finner han visserligen uppgifter i ämnet

enligt regel för större egendoms-komplexer, byar och under särskilda

namn i jordeboken upptagna hemman, men deremot icke en redoBih.

till Riksd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Åfd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o o a Ull Kong!. Maj:k Nåd. Prof. N:n ./, om Statsverket 1880.

görelse för hvarje särskild egendom eller liemmansdel, hvaruti byn kan

vara fördelad. Här stöter han sålunda uti den ekonomiska beskrifningen

på en ofullkomlighet, som väl icke alldeles får förbises, om beskrifningens

brukbarhet och värde skall bedömas.

Hänvisad sålunda att hålla sig till endast byalagen i sin helhet

och de öfriga jordegendomarne, för hvilkas areal i beskrifningen särskild!

redovisas, kan insamlaren af de statistiska primäruppgifterna om

jordbruket icke vänta sig att direkte erhålla den för hans ändamål

nödiga uppgiften om huru stor den jordvidd är, som besås med hvete

eller råg o. s. v., utan meddelas honom, i stället för allt detta, blott

en summa för hela åkervidden, utan specifikation för användandet.

Detta får dock icke tillmätas den ekonomiska kartbeskrifningen såsom

något fel, ty då ett åkerstycke besås än med ett än med ett annat

växtslag, än ligger i träde, så kunna naturligtvis sådana föränderligheter

icke fixeras i en kartbeskrifning, den må nu gälla den ekonomiska

eller en vanlig landtmäterikarta. Allt sådant och mera till, såsom uppgifter

om utsäde, skörd och kreatursantal, måste direkte inhemtas eller

beräknas.

Den vinst, som jordbruksstatistiken kan hemta af ekonomiska kartverket,

reducerar sig alltså till uppgift om hela den produktiva jordens

areal, hvilken, der så behöfves, får tjena till utgångspunkt eller kontroll

för de jordbruksstatistiska beräkningarna.

1 afseende på de arealsiffror, som ekonomiska kartverket derutinnan

lemnar, har blifvit anmärkt dels att de i följd af odlingens fortgång

mycket snart ändras och då hafva nästan endast ett historiskt

värde, dels att de äro af föga betydelse, enär de ej kunna liktidigt för

hela riket erhållas. Om man än i förra hänseendet skulle kunna erinra,

att det obestridligen är eu fördel att hafva vunnit eu säker kunskap

om förhållandet vid eu viss tid och att kunna fortsätta do behöfliga

fortlöpande undersökningarne från en säker utgångspunkt, så har man

dock i senare hänseendet svårt att jäfva den gjorda invändningens

giltighet. Gällde frågan att vänta 10 å 20 år tills arealen af den produktiva

jorden vore utrönt, skulle denna invändning ega mindre betydelse,

men då man står inför ett mål, som icke kan uppnås förr, än

kanhända ett hälft sekel eller mera förflutit, och hvithet, äfven då icke

vore till fullo vunnet, enär vida trakter af riket i Norrland icke skulle

vara af ifrågavarande undersökning berörda, så kan det, äfven med

erkännande af det önskliga deruti att Sverige varder ekonomiskt kartlagdt,

vara att befara att eu orätt väg blifvit beträdd, när planen för

ett kartverk, sådant som det nu bearbetade, utstakades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"27

Bil. N:o 5 a till KongJ. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

I nära samband med ofvan berörda förhållande står frågan, huruvida,

såsom komiterades åsigt är, det ekonomiska kartverket skall

kunna vara af synnerligt gagn vid beskattning af jorden. Det är visserligen

sant, säga komiterade, att den ekonomiska kartan eller beskrifningen

icke utvisar hvarje mindre jordegares område och ännu mindre

detta områdes värde, men en god ledning för omdömet och framförallt

eu kontroll ligger dock uti den bild man får af de olika hemmanens

förhållande till hvarandra, af hvarje särskild! hemmans storlek och belägenhet,

af jordstyckningen och den odlade jordens utseende på kartan,

af in ogerna s förhållande till den öfriga jorden, af deras belägenhet

i sammanhängande egofigurer eller splittring i många mindre delar,

hvilket måste försvåra och fördyra skötseln, af traktens allmänna karaktär

af bördighet m. m.

En bland de reservanter, Indika förordat det ekonomiska kartverkets

fortsatta bearbetande, fastän efter annan plan, än den i

betänkandet föreslagna, framhåller i sitt särskilda yttrande äfven kartverkets

blifvande stora nytta i afseende å skatte]emkning och bevillningstaxering,

i sammanhang hvarmed han, för åstadkommande af

kännedom om jordmånens beskaffenhet, föreslår användandet af vissa

bokstafsbeteckningar å kartorna för åtminstone större sammanhängande

åkerfält.

I motsats härtill finner kartverkets chef det ekonomiska, kartverket

ingalunda användbart i beskattningshänseende, och detta emedan beskrifningarne

innehålla endast uppgifter å arealen af åker, äng in. in.,

men sakna alla uppgifter om den lika vigtiga graderingen af sjelfva

jorden, hvarförutan, till följd af kartans i detta hänseende lilla skala,

i beskrifningarna i allmänhet, såsom redan är omförmäldt, endast upptagas

arealerna summariskt för hela byar, ej för hvarje delegares innehaf

af mark. I vissa enstaka fall kunde beskrifningen väl lemna någon

ledning, men då hade komiterade ej haft skäl att stanna med denna

karta midt i Dalarne, utan borde föreslagit kartarbetets fortsättande

öfver hela Sverige.

I detta afdelningschefens yttrande instämmer hufvudsakligen chefen

i 1 an dtm ät e ri styre Isen, hvilken, hvad särskild! beträffar den föreslagna

beteckningen för vissa jordmåner, söker ådagalägga att detta icke skulle

lemna tillfredsställande resultat och att förfaringssättet svårligen kunde

följdrigtigt på skilda ställen tillämpas.

Till hvad i fråga härom blifvit från ena eller andra sidan framhållet,

torde mig tillåtas lägga den anmärkning, att jag för min del

högligen betviflar lämpligheten af att för jordbeskattningsändamål eller

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:fa Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

för taxeringsbevillning under nuvarande förhållanden bearbeta ett stort

och dyrbart kartverk och detta desto hellre, som för införandet af de

förändringar, hvilka i detta fall kunna blifva behöfliga, icke lärer böra

afbidan insamlandet af de bidrag till frågans lösning, som skulle blifva

att af ekonomiska kartverket först i en aflägsen framtid hemtas.

Jag torde nu få taga i närmare betraktande äfven ett annat uppgifvet

hufvudändamål för det ekonomiska kartverket, nämligen dess

åliggande att åstadkomma säker kännedom om rikets areal. Med komiterade

instämmer jag deruti, att noggrann kännedom af en stats område

och af dess arealinnehåll, så väl i dess helhet som för hvarje dess

olika administrativa fördelning, är ett oundgängligt vilkor för en mängd

administrativa och statistiska frågors fullständiga utredning, och utan

tvifvel finnes väl icke något civiliseradt samfund, som icke söker att

efter tillgängliga krafter fylla ett sådant behof.

Så länge det topografiska kartverket var hemligt och uteslutande

militäriskt, var arealuppgiften ett berättigadt ändamål för sockenkartverket,

men när det topografiska kartverket erhöll offentlighet och

derigenom framträdde såsom ett officielt geografiskt kartarbete, bortföll

också behofvet att genom ett särskild! fristående kartverk skaffa

upplysning om socknars, häraders och läns samt slutligen hela rikets

areal. Icke desto mindre fick ekonomiska kartverket sig uppdraget,

i arf efter sockenkartverket, att anskaffa den i sådant hänseende erforderliga

upplysning, men, såsom kändt är, har hittills icke synnerligen

stora delar af riket kunnat ekonomiskt kartläggas eller i sammanhang

dermed till arealen beräknas. Oaktadt allt på geografiska kartor nedlagdt

arbete skulle sålunda ännu saknas officiela uppgifter om arealen

ej blott af hela riket, utan ock af de flesta politiskt administrativa indelningar

deraf, derest ej det topografiska kartverkets styrelse, enligt

en från statistiska centralbyråns chef i skrifvelse den 29 oktober 1870

framställd begäran, sökt fylla detta behof genom att verkställa så noggranna

arealbestämmelser öfver riket och dess administrativa indelningar

ända ned till socknarne, som befintliga så väl topografiska och

ekonomiska, som privata kartmaterialier möjliggjort. Resultaten deraf

äro i mån af arbetets fortgång län för län meddelade till statistiska

centralbyrån, som till en början offentliggjorde dem genom den officiela

jordbruksstatistiken, men sedermera efter åtskilliga kompletteringar

sammanförde dem till en enda redogörelse, som finnes offentliggjord

såsom supplement till 1870 års årgång af Statistisk Tidskrift.

Detta arbete kan väl endast delvis tillerkännas officiel egenskap,

då det för stora delar af riket måst stödja sig på enskilda kartografiska

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

arbeten, men fyller ändock tills vidare ett behof, som tillfredsställes

allt säkrare ju mera den topografiska kartläggningen hinner fortgå,

och redan häri kan ett vigtigt skäl ligga att med all kraft påskynda

detta arbete.

I)å det ekonomiska kartverket väl har sig förelagdt att anskaffa

säker kännedom om rikets areal, men detta emellertid skett genom

det topografiska kartverkets styrelse, är det af vigt att undersöka huru

nöjaktig den säkerhet må vara, som kan vinnas genom meranämnda

verk eller i allmänhet genom en karta i dess skala 1 : 50 000, ty i detta''

hänseende äro skalorna afgörande. Då eu egofigur, återgifven på den

ekonomiska kartan i skalan 1 : 20 000, blir 6,25 gånger så stor, efter

ytan räknadt, som på den topografiska konseptkartan 1 : 50 000, och

då tunnlandet är 5,c gånger så stort som qvadratrefven, så inträffar

att med nära nog samma säkerhet, som å den ekonomiska kartan,

enligt det fastställda formuläret för arealbeskrifningen, mätes qvadratrefven,

mätes också tunnlandet på den topografiska kartan, och ett

möjligt fel af några tunnland på en hel sockens areal saknar i de flesta

fall någon betydelse.

Det är redan omförmäldt, huruledes, sedan det visat sig fåfängt

att af dem, som önskade vinna befordran till kommissionslandtmätarebeställning,

få geografiska kartor med beskrifningar, först utan någon

och sedermera mot en ringa ersättning, utarbetade öfver socknarna i

riket, det allmänna ekonomiska kartverket blef för de södra och mellersta

delarne af landet inrättadt. Det på extra-ordinarie stat uppförda

årsanslaget dertill, i början bestämdt till 11,000 kronor, har sedermera

blifvit tid efter annan förhöjdt och utgår för det närvarande med 46,000

kronor, oberäknadt dels ordinarie anslaget 6,000 kronor och dels beloppet

17,100 kronor af 19 nu mera besparade andre-landtmätarelöner,

således tillsammans med 69,100 kronor. Någon beräkning af de kostnader,

som erfordrades för verkets fullbordande, har dock icke egt rum,

förr än befallning derom år 1876 af Eders Kongl. Magt. blef chefen

för det ekonomiska kartverket meddelad.

1 afseende på dessa kostnader föreligga nu två olika beräkningar,

oafsedt den af komiterade uppgjorda, mot antagligheten hvaraf, efter

hvad jag redan anfört, tvekan hos mig uppstått.

Den ena af dessa beräkningar är den, som till följd af nyssnämnda

nådiga befallning kartverkets chef år 1876 uppgjort, och hvilken åberopas

uti hans, komiterades betänkande åtföljande, reservation, och

enligt denna beräkning skulle för då ännu ej kartlagda delar af Svea
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

land och Götaland, 1,299 qvadratmil land och vatten (de fyra stora

sjöarna frånräknade), en summa af 4,277,000 kronor återstå.

Förste landtmätaren Helander beräknar deremot att enligt en organisation,

sådan den blifvif af honom för landkartverket föreslagen,

skulle vid 1880 års början erfordras för kartläggningen af södra och

mellersta riket intill 29:de bladvådens norra kant, 1,046 qvadratmil

land, eu totalkostnad af 2,719,600 kronor; men då, enligt hvad förut

är ådagalagdt, nyssnämnda gränslinie icke lärer kunna anses lämplig

vid den ekonomiska kartläggningen, utan torde böra förflyttas till Svealands

norra gräns, samt enär af Svealands och Götalands hela område,

1,545 qvadratmil, oberäknadt de stora sjöarne, vid 1880 års början

310 qvadratmil antogos vara kartlagda, så skulle återstående 1,235

qvadratmil erfordra för sin kartläggning enligt denne reservants plan, då

hvarje qvadratmil kostade 2,600 kronor, en summa af 3,211,000 kronor.

För kartläggningen al'' samma område, enligt nu varande organisation,

blefve, efter kartverkschefens beräkning, återstående kostnaden

4,066,300 kronor.

Talen 3,211,000 och 4,066,300 skulle alltså utvisa, att eu ekonomisk

kartläggning af de vid 1880 års början återstående 1,235 qvadratmilen

skulle enligt förste landtmätaren Helanders plan vara 855,300 kronor

billigare än enligt den nuvarande organisationen. Huruvida en dylik

kostnadsbesparing kan vinnas, beror dock derpå, att den arbetsprodukt,

som hvarje fältmätare förutsatts under året åstadkomma, varder i verkligheten

uppnådd; liksom vid eu rättvis uppskattning af den ena eller

andra organisationens företräde icke bör bannas ur sigte'', huruvida den

erhållna arbetsprodukten kan antagas blifva lika god enligt de båda

organisationerna.

Enligt hittills vunnen erfarenhet har den af hvarje kartograf årligen

åstadkomna arbetsqvantitet i allmänhet undergått en förminskning,

beroende af den allt större noggranhet hvarmed arbetet blifvit utfördt.

Arbetsqvantiteten uppgifves nemligen hafva varit:

åren 1860—1869 - 2,17 qvadratmil,

)> 1870—1872 — 1,?/

» 1873—1877 = l,oo »

och antager kartverkets chef för sina beräkningar denna qvantitet i

medeltal till 1,3 qvadratmil. Förste landtmätaren Helander deremot

förutsätter att fältmätaren enligt den af honom föreslagna organisation

skulle årligen medhinna 1,<»7 qvadratmil. Det är endast erfarenheten

förbehållet att kunna afgöra hvilkendera af dessa beräkningar kommer

verkligheten närmast. Emellertid, då den nya föreslagna planen förut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

sätter att af hela arbetspersonalen skulle nybörjaren, extra ingeniören,

medhinna första året 0,75 qvadratmil, andra året 1,25 qvadratmil och

sedermera såsom ordinarie ingeniör 2 qvadratmil om året, hvaraf uppkommer

medeltalet 1,67 qvadratmil, så strida dessa antaganden, åtminstone

hvad beträffar de 2 qvadratmilen, så mycket mot senaste 8 årens

erfarenhet, att jag icke vågar antaga, att resultatet skall fullt motsvara

förhoppningen. Det i ändamål att försäkra kartverket tillgång på arbetare,

som redan från början egde en viss öfning, framställda förslag,

att enligt regel hvarje landtmäteriauskultant, för vinnande af vidare

befordran, borde tjenstgöra två års tid vid landkartverket har, likasom

planen i sin helhet, blifvit af landtmäteristyrelsen på det lifligaste

be stridt.

Då förste landtmätaren Helander uti sin reservation äfven anmärkt,

att i senare tider såväl nymätningar som rekognoseringar gått längre

i detalj, än som varit nödigt, torde det antagande icke vara oberättigadt,

att denne reservant, vid uppgörande af sina beräkningar, förutsatt

att fältmätarne icke borde gå så detaljeradt till väga, som nu sker,

eller med andra ord icke åstadkomma ett så utförligt arbete, som nu

göres.

Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit och då den kostnadsbesparing,

hvartill den nya organisationen öppnar utsigt, ytterst

beror deraf, huruvida den förmår bereda den arbetsprodukt, som beräknats,

och hvilken äfven i någon mån skulle erhållas genom en \nss

eftergifvenhet i fordringar, hvilkas tillfredsställande dock torde i icke

så ringa grad öka arbetets värde och gagnet deraf, är jag ingalunda

öfvertygad derom, att genom den nu tillämpade organisationens utbytande

mot den föreslagna skulle vinnas fördelar, uppvägande olägenheterna

af öfvergången till ett nytt system.

Jag har här ofvan sökt visa, att det allmänna ekonomiska kartverket

i följd af ändrade förhållanden icke numera erfordras och kanske ej heller

någonsin erfordrats för kännedomen om rikets areal, hvilket dock angifvits

såsom ett af dess hufvudändamål; jag torde jemväl hafva ådagalagt,

att hvad jordbruksstatistiken har att hemta af kartverket är mindre

än hvad man måhända förmodar, då hvarken kartan eller beskrifningen

upplyser om hvarje särskild jordegares innehaf af mark, och det lärer

icke heller kunna bestridas, att kartverket endast ofullständigt kan tjena

till ledning vid beskattningsfrågor.

Det må visserligen medgifvas att detta kartverk i sin mån bidrager

till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt land och att det

särskild! icke är utan sitt stora intresse att vinna en bild af jordkul
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. No 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

turens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla jordeboken, så

att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af detta allt, kan

jag likväl icke underkänna riktigheten af de reservanters mening, som

uttalat sig för inställandet af denna ekonomiska verksamhet, när, såsom

mig åligger, jag egnar tillbörlig uppmärksamhet åt de kostnader, som

för densammas fortsättande måste tagas i anspråk. Hvilkendera af

de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde, synes mig

kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp än omkring

4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en framtid

skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det historiska

göras behof.

Ehuru i följd häraf jag icke anser mig kunna i underdånighet förorda,

att det ekonomiska kartverket må, hvad Svea- och Götaland

angår, varda bragt till fullbordan, kan jag dock icke tillstyrka att

arbetet å detsamma skall med utgången af året 1880 afbrytas. Vid

kartverket finnas nämligen, på sätt den för samma år fastställda stat

utvisar, anställde 16 kartografer, hvilka äro i åtnjutande af aflöningsbelopp,

utgående efter grunder, som äro af Riksdagen bestämda, och

utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma 69,300 kronor äro icke

mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden åt desse kartografer

jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare. Vid afgifvande af

sin reservation hafva de två komitéledamöter, som afstyrkt kartverkets

fortsättande och af hvilka den ene är kartverkets chef, ansett sig böra

fästa uppmärksamheten derpå, att om den af dem tillstyrkta åtgärd

blefve vidtagen, staten, hvad förenämnda personal beträffade, har förpligtelse!-

att uppfylla. Mänga af kartograferna hade nämligen lemnat

förut innehafvande sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket

anställas, och andre hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad

som behöfts för erhållande af den anställning, de nu innehafva, och

alla hade de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på

ett utmärkt sätt. Tages detta i betraktande, så lärer icke förnekas,

att om och när det allmänna ekonomiska kartverket förklaras icke

böra vidare fortsättas, billigheten kräfver, att den vid detsamma nu

anställda personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring

försatt, också varder hållen skadeslös för en förlust, som den

titan egen förskyllan tillskyndats. Erkännes detta och tillika i betraktande

kommer att inemot 7:; af kostnaderna för det ekonomiska kartverket

utgöras af arfvoden till nuvarande personalen — några nya

kartografer få, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af

chefen antagas, — synes likväl allt skäl tala derför, att detta kartverk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

verk icke tvärt afbrytes, utan att tills vidare bibehålies en redan för

handen varande arbetskraft, som staten utan särskild kostnad kan göra

sig till godo och hvilken synes lämpligen kunna användas dels för

afslutande af kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast

för upprättande af stomkartor in. m. för det topografiska kartverket

till besparande dervid både af tid och kostnad.

Då, vid bifall till mitt förslag, arbetena för det ekonomiska kartverket

skulle hvarken fortsättas i annat syfte än att för den del af den dervid

antagna personal, som icke kunde finna annan anställning, tills vidare

bereda tillfälle till en för densamma lämplig sysselsättning, hvarigenom

äfven all fråga om ersättning för den förlust, som genom arbetenas inställande

blefve samma personal tillskyndad, förfölle, ej heller utsträckas längre

än till afslutande af hvad redan är påbörjadt, och till upprättande af erforderliga

stommar för de topografiska kartorna, följer ock deraf, att komiterades

förslag, ehvad de afse de bägge kartverkens sammanslagning

till personal och anslag, eller förändring i sättet för utförande af de

återstående göromålen vid det allmänna ekonomiska kartverket eller

andra i sammanhang dermed stående anordningar, icke må blifva föremål

för vidare pröfning, utan arbetena af kartverkets personal under

den kortare tid, dessa arbeten varda fullföljda, fortgå enligt nu gällande

bestämmelser.

Om så väl med hänseende till det, såsom mig synes, mindre ändamålsenliga

att, för ett samtidigt bearbetande af flera kostsamma kartverk,

anvisa anslag, hvilka, ihopräknade, uppgå till betydande summor,

men ändock, såsom splittrade, icke förmå bringa någotdera af dem till

snar fullbordan, som ock när i betraktande tages att det allmänna

ekonomiska kartverket, sådan dess organisation nu är, eller sådan den

blifvit till förändring ifrågasatt, icke skulle blifva till det gagn, som

med dess inrättande varit afsedt, det sistnämnda icke kommer att nu

allt framgent fortsättas, så är dock att med temlig säkerhet förutse,

att när framdeles den odlade jorden ytterligare vunnit i omfång och

anspråken på noggranhet och fullständighet i kartografiskt hänseende

än mera vuxit, skall förslaget ånyo upptagas och då troligen efter en

större plan samt med fullständigare hjelpmedel och, såsom det är att

hoppas, med större tillgångar, komma till utförande.

Beträffande Norrbottens läns kartverk, hafva komiterade icke funnit

skäl föreslå någon förändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande

för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afsedda att utgifvas såsom

ekonomiska kartor i skalan 1:100 000, antingen redan äro utgifna eller

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd, 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o I, om Statsverket 1880.

under gravyr. Till följd häraf samt för att icke förorsaka onödiga kostnader,

hafva komiterade icke kunnat godkänna ett förslag af kartverkets

chef att antaga samma projektionsmetod och bladindelning för detta kartverk

som för det topografiska samt att mångfaldiga kartorna medelst

heliogravyr, hvarigenom en omritning af dem alla skulle blifva nödvändig.

Denna förändring skulle, enligt verkstäld utredning, kosta

omkring 100,000 kronor mera än som är beräknadt för kartutgifningen

enligt nu gällande plan, men då både penningar och arbetskrafter för

den närmaste framtiden i fullt mått böra tagas i anspråk för kartarbetenas

skyndsammare bedrifvande, hafva komiterade ansett nyttan

af en sådan förändring för närvarande icke motsvaras af de dermed

förenade uppoffringar och derföre afstyrkt den, ehuru komiterade icke

ville förneka det tilltalande i planen att söka erhålla ett sammanhängande,

likformigt kartverk öfver hela landet.

Deremot har i afseende på detta kartverk förste landtmätaren

Helander i afgifven reservation anfört bland annat, att det redan i och

för sig vore ganska märkvärdigt att Norrbotten, denna aflägsna, stora

och ytterst glest befolkade landsdel nästan företrädesvis, eller åtminstone

långt förr än flera af de mest befolkade och kultiverade länen, skulle

förses med ett kartverk, sådant som detta. Ån anmärkningsvärdare

vore det dock att vid afvittringen inom länets lappmarker de af kartverket

i skalan 1 : 20 000 upprättade kartorna förklarats böra tjena till

ledning. Således skulle denna kartläggning föregå afvittringen och

kartorna tillkomma innan alla de förhållanden i afseende på områdets

tilldelning åt hemman och nybyggen, bildande af kronoparker, markutbrytning

för stockfångst, egoutbyten m. m. ännu blifvit reglerade,

Itvilka äro föremål för afvittringsarbetet. Derigenom måste mycket

arbete ondgöras och onödiga kostnader ådragas det allmänna, äfven om

kartverkets kartor vore så pålitliga, att de med skäl kunde iäggas till

grund för ett arbete, hvilket, såsom afvittringen, afser icke blott ekonomiskt-statistiska

uppgifter, utan jemväl eganderätt till mark. Skulle

det sedermera befinnas att kartverket icke vore pålitligt, så vore att

välja emellan att tolerera felen och befrämja uppenbar orätt eller att

ådraga statsverket kostnaden af förnyad uppmätning.

På dessa med flera skäl, hvarvid särskildt åberopas landtmäteristyrelsens

underdåniga utlåtande den 22 November 1875, af hvilket

inhemtas denna styrelses ofördelaktiga omdöme om ifrågavarande kartverk,

grundas det förslag, att utgifning af kartan öfver Norrbottens

kustland väl må fortsättas enligt faststäld plan, men att med mätningen

af lappmarken skall afstanna så fort som möjligt, sedan behöfliga kon
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 5 a till Kongi. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

nekteringar vunnits för en framtida-fortsättning; dock att erforderliga

geodetiska mätningar eller ortbestämningar derförinnan göras till säkerhet

för afvittringsmätningarnas sammansättning, sedan länskartverket

i framtiden blifvit återupptaget.

Godsegaren Odelberg uttalar äfven i samma ämne såsom sin särskilta

mening, att något antagligt skäl icke funnes att, på sätt komiterades

flertal föreslagit, i tio år fortsätta kartarbetena i denna aflägsna

landsdel genom att på de upprättade kartorna inlägga terräng och derstädes

uppoffra ännu några hundra tusen kronor, hvilka kunde nyttigt

användas i södra delen af riket, hvadan denne reservant äfven tillstyrkt

att, sedan den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt kartarbete

i Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill afsedda

medel användas vid ekonomiska kartverket i södra och mellersta delarna

af riket, uti hvilken åsigt landtmäteristyrelsen instämt.

I denna del af frågan erinrar landshöfdingen i Norrbottens län uti

sitt afgifna underdåniga utlåtande, hurusom den strid, som i ett inför

Eders Kongl. Maj:t draget ärende varit förd om det ekonomiska kartarbetets

större eller mindre värde, vore för flera år sedan utkämpad,

då äfven landtmäteristyrelsens åberopade omilda omdöme om kartverket

blifvit så vederlagdt, att Eders Kongl. Maj:t icke funnit skäl att ändra

de föreskrifter uti nådiga afvittringsstadgan för lappmarken, hvilket

med anhängiggörandet af förenämnda ärende åsyftades. Det vore —

yttrar landshöfdingen vidare — fullkomligt riktigt, såsom en reservant

angifvit, att Eders Kongl. Maj:t förklarat, att den ekonomiska uppmätningen

i skalan 1 : 20 000 borde tjena till ledning vid afvittringsmätningen,

men det vore en stor skillnad emellan tjena till ledning vid

mätning för afvittring och läggas till grund för afvittring, ehuru i reservationen

båda begreppen anses synonyma. Eu fyraårig erfarenhet hade

emellertid till fullo ådagalagt obefogenheten af 1875 års stormlöpning

mot kartverket. Det funnes nu mera ingen bland länets afvittringslandtmätare,

som icke medgåfve de ekonomiska kartornas värde och

som icke hade god ledning af dem vid mätningen. Hvad dubbelarbetet

vidkomme, så gjorde landtmätarne sjelfve afdrag i sina arfvodesräkningar

för den nytta, de vid sina arbeten haft af ekonomiska kartorna. Icke

afdroge de väl mer å mätningsarfvodet än att de finge sitt eget arbete

fullt ersatt, och dock varierade dessa afdrag från V2—V0 af mätningsarfvodet.

Detta afdrag hade hittills uppgått till fullt ut det belopp,

som af statsmedel utgifvits för den ekonomiska uppmätningen af samma

areal. Landshöfdingen frågar hvaruti, vid sådant förhållande, den ökade

kostnaden läge, och anföres att till följd af den ekonomiska uppmät
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

ningen Eders Kongl. Maj:t kunnat afsätta kronoparker i Piteå och Luleå

lappmarker till en sammanlagd areal af öfver 90 qvadratmil, inom

hvilken areal inga nymätningar skulle ega rum annat än af äng, som

tillhörde redan anlagda hemman. Derjemte vore det icke allenast det

egentliga fjell-landet, upptagande V8 af lappmarkens ytvidd, utan äfven

ett stort bälte af skogslandet nedanför detta fjell-land, som icke komme

att utgöra föremål för afvittring, emedan inga hemman der funnes eller

kunde läggas. Det vore således blott den mindre delen af länets lappland,

som skulle uppmätas i och för afvittring, och å hvilken areal enligt reservantens

åsigt ett dubbelarbete försigginge eller komme att försiggå.

I öfrigt fäster landshöfdingen uppmärksamhet på det förhållande,

att det ekonomiska kartarbetet numera påginge uti Torneå lappmark

och hädanefter komme att omfatta sådana trakter, som icke blefve

föremål för afvittring, om man undantoge en eller tvänne qvadratmil

i närheten af Muonio eif, och att vid sådant förhållande det vore utan

ändamål att upphöra med kartläggningen i lappmarken, när den förutsättning,

på hvilken reservationen är fotad, icke hädanefter komme att

inträffa. Ett bifall till det deri framställda förslag skulle dessutom till

en långt aflägsen framtid förlägga fullbordandet af ett arbete, på hvilket

under tjugo år kostnader nedlagts och som nu icke kräfde mer än 14:del

af denna tid för att varda färdigt.

Efter att vidare hafva framhållit den stora praktiska nytta, som

kartverket redan beredt, äfvensom det behof af kunskap om denna

aflägsna del af fäderneslandet, som just genom detta verk fylles, hemställer

landshöfdingen i länet, att de af reservanterne framlagda förslagen

ej måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Jag bör slutligen lemna den upplysning, att hela Piteå och Luleå

lappmarkers fjellbygd, äfvensom Arvidsjaurs, Pajala och Neder Luleå

socknar redan äro kartlagda med terrängteckning, så att en icke ringa

del af länet är äfven topografiskt behandlad.

På grund af hvad sålunda blifvit dels af komiterade och dels af

landshöfdingen Widmark anfördt, och då det väl icke bör lemnas utan

afseende att en arbetspersonal nu finnes, som satt sig in i den ingalunda

lätta uppgiften att lefva och verka i dessa glest bebygda trakter

och hvilken, om arbetet nu blefve afbrutet, eu gång återigen måste

anskaffas och utbildas, kan, i likhet med komiterade, jag ej anse välbetänkt

att nu rubba de pågående arbetena, efter hvilkas fullbordande

icke mindre än 920 qvadratmil blifva fullständigt så väl ekonomiskt

som topografiskt kartlagda för en i förhållande till ett så stort arbete

ingalunda dryg utgift.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 37

Beträffande nu det topografiska kartverket, så enär ett bifall till hvad

i afseende på det allmänna ekonomiska kartverket blifvit föreslaget icke

på något sätt rubbar fortgången af förutnämnda kartverk efter hittills

antagen plan, utan deremot skulle, så länge den vid det ekonomiska

kartverket anställda personal bibehålies, sätta denna personal i tillfälle

att i vidsträcktare mån än förut tillhandagå vid upprättande af stomkartor

till begagnande vid det topografiska kartarbetet, och enär för

öfrigt hinder icke möter att i händelse någon förändring i den nu följda

och såsom ändamålsenlig erkända planen för denna kartläggning framdeles

skulle befinnas önsklig, derom efter då förekommande förhållanden

förordna, torde hvad komiterade hemstält i fråga om de topografiska

eller såsom det nu mera benämnes generalstabens kartverk icke böra

bifallas.

Jag har nu att redogöra för hvad komiterade anfört i fråga om

Sveriges geologiska ''undersökning.

Till eu början anhåller jag att hufvudsakligen ur betänkandet få

meddela följande upplysningar:

Sverges geologiska undersökning har, jemlikt nådigt bref den 27

April 1858, bland annat, till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens

fordringar och med särskildt fäst uppmärksamhet på jord- och

bergarternas vigt och inflytande i ekonomiskt hänseende, inhemta kännedom

om landets allmänna geognostiska beskaffenhet. Frukterna af

denna dess verksamhet göras för allmänheten tillgängliga dels genom

geologiska kartor med tillhörande beskrifningar, dels genom afhandlingar

och uppsatser, som behandla så väl rent vetenskapliga som ur

praktisk synpunkt vigtiga specialfrågor. Geologiska undersökningen

är således icke ett kartverk i vanlig mening, fastän den upprättar ett

sådant, utan torde i främsta rummet böra betraktas såsom en vetenskaplig

institution, hvilken, i likhet med flera andra sådana, har till

sitt yttersta mål att verka i det praktiska lifvets tjenst.

Undersökningen har egen chef, under hvilken för närvarande lyda

11 fäste tjenstemän, nämligen 10 geologer och biträdande geologer

samt 1 kemist, hvilken senare icke deltager i de allmänna rekognoseringsarbetena.

Bland geologerna är 1 tillika chefens biträde vid öfvervakandet

af fältarbetena, 1 aktuarie, 1 amanuens vid museet och 1

paleontolog. Dessa deras åligganden inkräkta naturligtvis ganska väsentligt

på deras fältarbeten i och för kartläggningen. Då härtill

kommer, att åtskillige af tjenstemännen längre eller kortare tid af

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

sommaren äro sysselsatte med öfversigtsresor samt utredningar af rent

vetenskaplig eller ekonomisk-geologisk art, så torde alla 10 årligen

icke kunna anses medhinna kartläggning af större areal än om 6 odeladt

häråt egnade sig. Merendels äro de biträdde af s. k. extra geologer,

hvilka mot dagaflöning anställas endast för sommarmånaderna och utföra

den mera mekaniska delen af rekognoseringen. Denna anordning medför

bland annat den fördelen, att undersökningskostnaden per qvadratmil

blir ej obetydligt lägre, än om endast fäste geologer användas.

För närvarande utgifvas geologiska kartblad i 2 olika skalor,

1: 50 000 och 1: 200 000, den förra allt sedan kartverkets början, den

den senare efter det förberedande försök, på grund af nådigt tillstånd

den 12 April 1872, blifvit verkställda. Underlaget för dessa kartor

utgöres alltid, när så låter sig göra, af topografiska kartor i skalorna

1:50 000 och 1:100 000. För mera detaljerade arbeten, såsom undersökningar

af gruffält, ekonomisk-geologiska undersökningar m. fl. begagnas

arbetsskalan 1:20 000 eller någon ännu större, om så skulle

erfordras.

Emot denna organisation och detta arbetssätt hafva komiterade

för sin del haft intet att erinra.

I sammanhang med frågan om utarbetande af en ekonomisk och

topografisk karta öfver landet i skalan 1:20 000 hafva komiterade tagit

under öfvervägande, huruvida den geologiska undersökningen af landet

äfven borde utföras och geologiska kartor deröfver utgifvas i samma

skala, men de hafva ansett eu så detaljerad undersökning icke ens af

södra och mellersta delarne af riket för närvarande böra ifrågasättas.

Det geologiska kartverket, hvilket visserligen i främsta rummet

har ett praktiskt syfte, bör dock bygga sina arbeten på vetenskaplig

grund, och detta syftemål tillgodoses, enligt komiterades åsigt, bättre

genom att hastigt skaffa en god geologisk karta i skalan 1:200 000,

after hvilken specialundersökningar sedermera kunna göras, än genom

att utgå från specialundersökningar. De hafva derför ansett lämpligast,

att arbetena för skalan 1:200 000 påskyndas, så att eu geologisk karta

i denna skala ju förr dess heldre må blifva färdig. Derigenom skulle

icke allenast det vetenskapliga behofvet bäst tillgodoses, utan äfven

det rent praktiska, emedan det endast i den mån, som de för denna

karta nödvändiga rekognoseringarna hinna fortgå, blifver möjligt att

bestämma hvar specialundersökningar i skalan 1 :20 000 rätteligen böra

företagas; hvarjemte de undersökningar, som göras i skalan 1:100 000,

äfven komma att blifva till nytta för specialkartorna. Dessa senare

hafva det rent praktiska syftet att gagna åkerbruk, bergsbruk och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

39

industri, hvarföre ock undersökningar för något eller några af dessa

ändamål borde företagas på de trakter, der den allmänna undersökningen

gifvit vid handen, att något af dessa intressen genom specialundersökningar

kunde på ett verksamt sätt främjas.

Komiterades åsigt är således, att den geologiska undersökningens

kartläggningsarbeten i allmänhet böra utföras i skalan 1:100 000 och

kartorna utgifvas i skalan 1:200 000. Äfven öfver de delar af landet,

som äro eller blifva kartlagda i skalan 1:50 000, borde kartor i 1:200 000

utgifvas, så att ett sammanhängande geologiskt kartverk öfver hela

landet erhålles i denna skala. Öfversigtskartor i mindre skalor skulle

utföras i sammanhang med dessa undersökningar, i mån som tillfälle

dertill erbjuder sig.

Hvad beträffar den nu använda kartskalan 1:50 000 erinra komiterade,

bland annat, huruledes den erfarenhet, som nu mera vunnits rörande

i denna skala upprättade kartors praktiska betydelse, gifver vid handen,

att de hos allmänheten väcka anspråk, hvilka ej kunna tillfredsställas

med användande af en skala, som icke tillåter inrymmandet af sådana

vigtiga detaljer, som på en karta af 1:20 000 kunna återgifvas. Dessutom

torde af en jemförelse mellan de geologiska kartorna i skalorna

1: 50 000 och 1:200 000 otvetydigt framgå, att de förras företräde

framför de senare i agronomiskt och tekniskt hänseende ej står i rimligt-

förhållande till den ökade tid och kostnad, deras utarbetande krafvel-.

Komiterade hafva derföre ansett, att den nu pågående kartläggningen

i skalan 1:50 000 bör upphöra, ehuru först sedan ett lämpligt helt

bildats af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena.

Kartläggning i skalan 1:20 000 borde endast ske i sådana trakter, som

äro af den vigt i geologiskt och ekonomiskt hänseende, att specialkartor

äro erforderliga, men blott såvida landkartverkets kartor i samma

skala finnas att tillgå såsom underlag. Äfven dessa kartor borde ut
-

gifvas.

Till och med år 1877 voro geologiskt undersökte i skalan 1:50 000

tillsammans 883,5 qvadratmil och för utgifning i skalan 1:200 000 sammanlagdt

128,5 qvadratmil, så att enligt komiterades beräkningar återstodo

af rikets fasta land att undersöka i den förra skalan 102 och i

den senare 2,941 qvadratmil. Undersökning af ett blad i skalan

1:50 000 kostar 6,356 kronor och utgifning af karta med beskrifning

2,184 kronor, eller tillsammans 8,540 kronor för 5,79 qvadratmil. För

ett blad i skalan 1:200 000 äro motsvarande kostnader 6,022 kronor

och 950 kronor eller tillsammans 6,972 kronor för 23,16 qvadratmil.

På grund häraf beräknas totalkostnaden för kartläggningen i dessa

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

skalor till 1,081,017 kronor, hvartill skulle komma kostnaden för utgifning1

i skalan 1:200 000 af de i 1:50 000 undersökta kartbladen eller

25,660 kronor, oberäknad revisionskostnaden, som ej är möjlig att uppgifva.

öfriga utgifter för institutionen för år upptagas till 35,000 kronor

att utgå till löner åt chefen och de tjensteman, som icke kunna anses

arbeta direkte för kartläggningen, för desses resor hufvudsakligen i

vetenskapliga ändamål, för laboratorium, museum, bibliotek m. m.

Landkartverket, som borde lemna behöfligt kartunderlag, skulle

enligt komiterades förslag vara färdigt år 1916, och kunde således den

geologiska undersökningen, för så vidt den afser att åstadkomma ett

kartverk i skalan 1: 200 000, afslutas några år senare. Om man antager

år 1920 såsom afslutningsår, så blefve årliga kostnaden för denna kartläggning,

tillika med nyssnämnda årsutgifter, omkring 61,000 kronor.

Återstående 22,000 kronor af nuvarande årsanslaget, 83,000 kronor,

kunde lämpligen användas dels till upprättande af öfversigtskartor i

små skalor, särskildt en öfver hela landet med tillhörande beskrifning,

dels ock till specialundersökningar i skalan 1:20 000.

Med stöd af hvad sålunda och i öfrigt anfördt blifvit föreslå komiterade

i underdånighet:

att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning

fortfarande må utgå;

att den nu pågående undersökningen och kartutgifningen i skalan

1:50 000 upphör, sedan ett lämpligt helt, i enlighet med bifogad öfversigtskarta

(bil. XVII), åstadkommits af de i denna skala färdiga eller

redan påbörjade arbetena;

att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk

undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet bearbetas i skalan

1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i 1:200 000;

att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänsende vigtiga trakter,

för hvilka specialkartor erfordras, och öfver hvilka landkartverkets

kartor i skalan 1:20 000 finnas att tillgå, geologiskt undersökas och

kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;

att kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas äfven öfver de delar af

landet, som blifva eller redan äro kartlagda i skalan 1:50 000;

att öfversigtskartor i lämpliga skalor utföras i sammanhang med

ofvannämnda undersökningar;

att beskrifningar utgifvas till samtliga kartorna i de olika skalorna;

att de geologiska kartorna i skalan 1:200 000 utgifvas medelst

litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande

metod

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 5 a till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk 1880.

metod och kartorna i skalan 1:20 000 medelst fotolitografi eller annan

fotografisk metod;

att de undersökningar, hvilka skola verkställas i skalan 1:50 000

fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan 1: 200 000,

som sedermera bedrifves i södra och mellersta Sverige, så långt underlag

af topografiska kartor finnes att tillgå. Derefter bearbetas Norrbottens

län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets fortgång.

Uti afgifna reservationer hafva förste landtmätaren Helander och

godsegaren Odelberg, hvilka i öfrigt instämt i förslaget om skalans

förminskande från 1: 50 000 till 1: 200 000, förklarat sig icke kunna

godkänna den föreslagna geologiska undersökningen i skalan 1:20 000,

i hvilken reservation äfven Landtbruksakademiens förvaltningskomité

förenat sig, menande att, om arbetets utförande i denna skala någonstädes

önskades, kostnaden derför borde bestridas af landsting, hushållningssällskap

eller enskilde jordegare, som kunna hafva fördel af

sådana kartors utarbetande. Desslikes anse reservanterne öfverflödigt

så väl att geologiska kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas öfver redan

i större skala kartlagda trakter, som ock att öfversigtskartor upprättas

i mindre skala än 1 :200 000, likasom de afstyrka att geologiska undersökningar

i Norrbottens län påbörjas, innan södra Sverige blifvit till

hela sin vidd geologiskt kartlagdt. Med föranledande af dessa anmärkningar

yrkas af desse reservanter eu nedsättning i årsanslaget för

geologiska undersökningarne med 18,000 kronor, hvilka i stället borde

företrädesvis tillgodokomma utgifvandet af de ekonomiska kartorna.

De af komiterade anförda skälen för en fullständig öfvergång från

skalan 1: 50 000 till skalan 1: 200 000 för de geologiska undersökningarne

äro äfven inför mig öfvertygande, hvadan jag tillstyrker en sådan

åtgärd.

Hvad deremot beträffar det, under förutsättning att ekonomiska

och topografiska kartor i skalan 1:20 000 funnos tillgängliga, framstälda

förslag att samma skala skulle användas för kartläggning af

vissa i geologiskt hänseende vigtiga trakter, förfaller denna komiterades

framställning till hufvudsakligaste delen, om, såsom jag tillstyrkt, ekonomiska

kartor i sådan skala icke vidare upprättas. Visserligen kunde

de ifrågasatta geologiska specialkartorna erhålla nödigt underlag i de

delar af riket, öfver hvilka ekonomiska kartor i skalan 1:20 000 äro

befintliga, men det sjuies mig icke vara skäl att härom nu meddela

något stadgande, då det ändock står de geologiska undersökningarnes

chef öppet, att om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka

Bih. till Rihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Åfd. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. 2V:o 1, om Statsverket 1880.

fall en geologisk kartläggning verkställes i större skala än den i allmänhet

erforderliga, derom göra särskild underdånig framställning.

I motsats till reservanternes åsigt om öfverflödigheten att utgifva

geologiska kartor i skalan 1:200 000 äfven öfver de trakter, som kartlagts

i skalan 1:50 000, är mitt förmenande att komiterades förslag

äfven i denna del liar giltiga skäl för sig, då härigenom för en relativt

lindrig kostnad den geologiska kartan öfver hela riket erhålles i en

och samma skala. I öfrigt utbeder jag mig att få fästa uppmärksamhet

derpå, dels att i vissa fall det är alldeles nödvändigt att för fyllande

af kartblad i den mindre skalan äfven inrymma trakter, som redan äro

kartlagda i den större, dels att afsigten i öfrigt ingalunda kan vara att

nu eller i, en snar framtid företaga omarbetningen i öfrigt, hvilken

måste blifva en senare åtgärd.

Lika litet som topografiska kartor i större skalor kunna fylla beliofvet

af sådana som på eu gång lemna öfversigt öfver betydligare vidder,

lika litet kunna geologiska öfversigtskartor undvaras. Tvärtom synas

mig de senare just i följd af kartläggningens egen art vara mera nödvändiga

än de förra, icke minst för dem, som skola verkställa sjelfva

den geologiska undersökningen.

Komiterades hemställan i afseende å tidpunkten för bearbetande af

den geologiska kartan öfver Norrbottens län, hvilken hemställan utan

allt tvifvel föranledts af en beräkning när nödigt kartunderlag derför

kunde vara att tillgå, torde icke böra nu framkalla något beslut, utan

åt framtiden öfverlåtas till afgörande, enär helt visst många år komma

att ännu förflyta innan något arbete dermed kommer till utförande.

Frågan om huru stort det årsanslag må vara, som lämpligen bör

för den geologiska undersökningen begäras, torde framdeles blifva

föremål för Eders Kongl. Maj:ts beslut, men jag vill dock redan nu

uttala den åsigt, att det måhända vore mindre välbetänkt, om, såsom

reservanterne hemställt, detta anslag nu blefve till beloppet nedsatt,

och detta af det skäl, att en sådan åtgärd skulle motverka uppnåendet

af hvad i främsta rummet åsyftas genom förminskning af kartskalan,

nämligen att inom en ej alltför aflägsen framtid komma till ett afslutadt

helt.

Skulle emellertid någon minskning i det beräknade redan nu utgående

årsanslaget komma i fråga, så synes dock dermed böra uppskjutas

intilldess sig visade att erforderligt kartunderlag af topografiska

och andra kartor saknades. Att såsom den ene reservanten föreslår

åstadkomma en minskning i kostnaden genom en reduktion af extra

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. No 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1850.

personalen och sålunda använda blott en dyrare arbetskraft, kan icke

leda till besparing i utgifter.

I afseende på

Sjökartverket,

som äfven varit föremål för komiterades öfverläggningar, är af dem

hemstäldt, att den nu varande organisationen måtte bibehållas.

Häremot är ingen erinran att framställa.

Under åberopande af hvad sålunda rörande förevarande ämne i

hela dess vidd blifvit af mig anfördt, hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t såsom grunder för de nådiga framställningar,

indika beträffande de särskilda kartverken komma att till den stundande

Riksdagen aflåtas, täcktes antaga och godkänna

l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland

icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas

af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan

anstälda personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning;

2:o att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens

län skall enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas;
3:o

att Sverges geologiska undersökning må bibehållas vid

nuvarande organisation;

4:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning

i skalan 1: 50 000 upphör sedan ett lämpligt helt, i

enlighet med bilagan XVII till ofvannämnde komiterades betänkande,

åstadkommits af de i denna skala färdiga eller redan

påbörjade arbeten;

5:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter,

der geologisk undersökning ännu icke blifvit utförd, bearbetas

i skalan 1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan

1:200 000;

6:o att kartor i sistnämnda skala framdeles utgifvas äfven

öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i

skalan 1: 50 000;

7:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar,

der så finnes lämpligt, utföras i sammanhang

med ofvannämnda undersökningar;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o <5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

8:o att de geologiska kartorna utgifvas medelst litografi

eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande

metod;

9:o att beskrifningar utgifvas till samtliga geologiska

kartorna i de olika skalorna; samt

10:o att beträffande så väl det topografiska eller Generalstabens

kartverk som sjökartverket, de för desamma redan faststälda

planer varda oförändrade bibehållna och tillämpade.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna

bifall.

2:o.

Föredragande Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll

härefter att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning det af utsedde koiniterade

framstälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna

samt indragning af häradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med

dessa befattningar förenade göromål, i anledning af hvilket förslag

Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten afgifvit underdånigt

utlåtande; Och anförde Herr Departementschefen härvid följande:

Sedan komiterade den 13 Oktober 1875 öfverlemnat underdånigt

betänkande och förslag till allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten

äfvensom till ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet

för länen, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

samtliga länen än äfven åtskilliga andra vederbörande i anledning deraf

afgifvit infordrade utlåtanden, behagade Eders Kongl. Maj:t vid ärendets

föredragning den 24 Maj 1877, på sätt då förda statsrådsprotokoll

utvisar, i vissa delar deraf meddela beslut, hvarigenom, bland annat,

med ogillande af komiterades förslag i fråga om kronofogde- och länsmanstjensternas

sammanslagning till en tjenstemannaklass, kronofogdarnes,

hvilka tjenstemän skulle med biträde af så kallade fogdefullmäktige

bestrida de kronofogdar och länsmän hufvudsakligen åliggande göromål,

förklarades att i fråga varande båda befattningar borde bibehållas

med hufvudsakligen enahanda åligganden som dittils.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Derjemte anbefaldes Kammarkollegium och Statskontoret att inkomma

med underdånigt utlåtande och förslag i fråga om löneregleringen

för de vid landsstaten anstälde embete- och tjensteman med

undantag af landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare; och sedan

detta utlåtande och förslag aflemnats, samt ej mindre Eders Kongl.

Maj:t uti sin till 1878 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof gjort nådig framställning i ämnet, än

äfven Riksdagen uti skrifvelse den 22 Maj sist nämnda år, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, anmält de

af Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

förslag fattade beslut, har Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878,

med godkännande af Riksdagens beslut uti de från Eders Kongl. Maj:ts

nådiga framställning afvikande delar, bland annat, dels till efterrättelse

från och med år 1879 faststält ny aflöningsstat för de Eders Kong!.

Maj:ts befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande embetsed!

tjensteman samt betjente, med undantag af räntmästare och häradsskrifvare;

dels meddelat föreskrifter ej mindre om upphörande, med

vissa särskild! angifna undantag, för de i den nya löneregleringen inbegripa

embets- och tjensteman af deras förutvarande rättighet till

åtskilliga extra inkomster eller s. k. sportler, än äfven om indragning

till statsverket, under iakttagande af stadgade vilkor och bestämmelser,

af alla till landssekreterare, landskamererare och kronofogdar anslagna

boställen eller löningsjordar; dels ock utfärdat nådig kungörelse angående

vilkoren för åtnjutande af de för i fråga varande embets- och tjenstemän

samt betjente sålunda faststälda nya löneförmånerna.

I sammanhang med öfriga under den 24 Maj i ärendet meddelade

beslut, anbefalde Eders Kongl. Maj:! Kammarkollegium, Statskontoret

och Kammarrätten att afgifva underdånigt utlåtande öfver förenämnde

komiterades förslag angående uppbörds- och r.edovisningsväsendet för

länen jemte dermed sammanhängande frågor, såsom om förändring af

räntmästarebefattningarna, indragning af häradsskrifvaretjensterna och

bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål och aflöningen

derför; Och efter det detta utlåtande, — vid afgifvande hvaraf

embetsverken haft att jemväl taga i öfvervägande, bland annat till följd

af nådig remiss den 4 Februari 1878, en af landträntmästare e i rikets

samtliga län till Eders Kongl. Maj:t ingifven gemensam skrift, innefattande

åtskilliga anmärkningar mot komiterades förslag och betänkande,

så vidt detsamma anginge förändring af landträntmästaretjensterna, —

under den 12 December sist nämnda år blifvit afgifvet, samt, enligt

nådigt beslut den 23 sistlidne Maj, till trycket befordrats för att med

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

blifvande riksdagstryck utdelas, anhåller jag, som, i den mån sådant

bort ega rum, gemensamt med chefen för Finansdepartementet beredt

detta ärende, att nu få underställa detsamma Eders Kongl Maj:ts nådiga

pröfning i de delar, som hafva afseende på de väckta förslagen om

indragning af häradsskrifvaretjensterna och förändring af räntmästarebefattningarna

samt dermed omedelbart sammanhängande frågor, dervid

jag tillika har att i underdånighet anmäla en af tolfte allmänna landsstatsmötet

ingifven underdånig skrift, innehållande åtskilliga erinringar

och anmärkningar med anledning af embetsverkens i fråga varande

utlåtande.

Hvad då först angår frågan om häradsskrifvaretjensternas indragning,

hafva komiterade, med åberopande af den framställning i likartadt

syftemål, som blifvit gjord uti det af skatteförenklingskomitén den

30 April 1847 afgifna betänkande, anfört, bland annat, att, sedan,

jemlikt nådiga förordningen den 23 Juli 1869, räntan och kronotionden

blifvit förvandlade till bestämda skatter i penningar, derigenom vunnits

två betydliga fördelar till lättnad vid debiteringen, enär dels den tidsödande

förvandlingsuträkningen af ränte- och kronotiondepersedlarna

upphört och dels debiteringen af dessa skatter nu mera kunde företagas

så snart mantalslängderna började inkomma. Då vidare debiteringen

af räntan och tionden, enligt komiterades antagande, hufvudsakligen

inskränkte sig till afskrifning af föregående årets uppbördsbok i denna

del, samt den debitering, som grundade sig på bevillningstaxering,

endast bestode deruti, att i uppbördsboken infördes de i taxeringslängderna

upptagna bevillningsbelopp, ansåge komiterade det vara icke

blott möjligt utan ock ledande till önskvärd förenkling, att häradsskrifvaretjensterna

indroges och att debiteringen af kronoutskylderna

för landet verkstäldes å landskontoret af dertill särskildt anstäld tjensteman,

benämnd andre länsbokhållare, hvilken skulle med vissa undantag

hufvudsakligen fullgöra de häradsskrifvarne nu åliggande göromål. Visserligen

vore det alldeles otvifvelaktigt, att debiteringsarbetet i de större

så väl som i de medelstora länen skulle blifva mer omfattande, än att

detsamma kunde medhinnas af eu person; men då komiterade, sådant

oaktadt, tillstyrkte, att för i fråga varande ändamål endast en ordinarie

tjensteman skulle å hvarje landskontor anställas, skedde detta icke

blott derföre, att, till vinnande af enhet vid tillämpningen af de rörande

debiteringen gällande föreskrifter, ansvaret för detta arbete syntes böra

uteslutande hvila på en tjensteman, utan äfven af det skäl, att de erforderliga

biträdena icke påkallade andra egenskaper än dem, som förefunnes

hos hvarje skicklig och ordentlig renskrifvare.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Om debiteringen af den allmänna uppbörden sålunda komme att

verkställas å landskontoret, borde också, enligt livad komiterade vidare

förmält, redogörelsen för länets hela uppbörd der författas. Den nu i

sådant afseende upprättade landsboken, utgörande ett sammandrag af

redogörarnes specialräkningar, skulle icke vidare i fråga komma, utan

i stället räkenskaperna ordnas och afgifvas enligt ett särskilt af komiterade

uppgjordt förslag.

Dels såsom förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning

och dels till åstadkommande af lättnad vid debiteringsarbetet hafva komiterade

vidare föreslagit:

att häradsskrifvarnes nuvarande åligganden vid mantalsskrifningar,

beviliningstaxeringar och skattläggningar måtte öfverflyttas på kronofogdarne,

livilket tillika med den af komiterade jemväl föreslagna indragningen

af länsmanstjensterna emellertid, enligt hvad komiterade

förmält, med nödvändighet betingade eu betydlig minskning i fögderiernas

områden;

att kronofogdarne borde befrias från indrifningen och redovisningen

af bortflyttade personers resterande utskylder, samt dessa bestyr öfvertagas

af den å landskontoret hufvudsakligen för debiteringsgöromål

anstälde andre länsbokliållaren, hvarigenom, enligt komiterades förmenande,

skulle vinnas besparing i tid och arbete äfvensom den fördel

att, då uppbördsmännen medelst öfverlemnande till länsstyrelsens åtgärd

egde göra sig qvitt dylika rester, deras redogörelser vid slutet af året

i allmänhet kunde vara restfria;

att för den allmänna uppbördens kontrollerande borde begagnas

särskildt afstämplade skatteqvittens, hvarigenom beliofvet af en kontrollerande

tjenstemans närvaro vid uppbördsstämmorna komme att

upphöra;

att, till minskande af besväret med upprättande af taxeringslängderna,

upprättandet af nya dylika längder å fastigheter måtte inskränkas till

de år, då allmän fastighetsvärdering egde rum, hvilket borde ske blott

hvart femte år, samt deremellan uppkommande förändringar i fastighetsvärdena

upptagas i årliga förändringsextrakter;

att, enär debiteringens nu varande omfattning och besvärlighet

till väsentlig del föranleddes af kapitationsskatterna, mantalspenningarna

och personliga skyddsafgiften, samt dessa utskylder hade eu särdeles

ofördelaktig inverkan på uppbörds- och redovisningsväsendet, berörda

skatter måtte, så snart de för statsbehofven kunde undvaras, upphöra;

samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

att statens tjensteman måtte varda befriade från debiteringen af

landstingets skatter, likasom i allmänhet af kommuners medel, och

debiteringen jemte uppbörden och redovisningen deraf uteslutande ankomma

på de kommunala myndigheterna;

hvarjemte komiterade, enär den tillökning i arbetskrafter, som å

landskontoren erfordrades för verkställande af debiteringen samt utskrifvande

af debetsedlar med dertill hörande skatteqvittens, vore beroende

af det sätt, hvarpå debiteringsarbetet kunde ordnas, särdeles

med hänsyn till en jemnare fördelning deraf på hela året, dels framhållit

angelägenheten deraf, att mantalslängderna redan i början af året

komrne debiteringsförrättarne till banda, samt att pröfningskomitéernas

sammanträden kunde ega rum redan i September månad, dels ock

erinrat, hurusom länge varit erkänd olägenheten deraf att markegångssättningen

egde rum först i November, hvarigenom tiden blefve knapp

för verkställande af debitering och uträkning af de på markegång beroende

afgifter och af ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag,

samt att det derföre, enligt komiterades mening, vore nödigt,

att tiden för sättande af den del af markegången, som skulle ligga till

grund för ersättningsuträkningarna, nämligen medelmarkegången, bestämdes

till eu tidigare månad af året, hvilket åter läte sig göra antingen

på det sätt, att markegångsdeputerade sammanträdde tvänne gånger

årligen, eller ock, hvilket komiterade för sin del ansåge lämpligt, derigenom

att markegångssättningen i denna del verkstäldes omedelbart

af landstinget.

Hänvisande i öfrig! till komiterades tryckta betänkande och förslag,

som jag nu uti i fråga komna hänseende i största korthet återgifvit,

anhåller jag endast få erinra, att komiterade, som förmält det genom

anstäldt prof vara utrönt, att en vid debiteringsarbete van person utan

öfveransträngning dagligen kunde medhinna minst 100 uppbördsnummer

jemte debetsedlarna och qvittensen, för det debiteringsarbete, som skulle

utföras af biträden, föreslagit såsom lämplig ersättning 6 öre för hvarje

nummer, och, med tillämpning häraf, beräknat, att kostnaden för det

sålunda genom biträden verkstälda arbetet skulle för hela riket uppgå

till 33,015 kronor, så att, om dertill lades den af komiterade föreslagna

aflöningen för de nya ordinarie tjenstemännen eller andre länsbokhållare,

nämligen 2,400 kronor för hvarje, eller för alla länen 57,600

kronor, debiteringskostnaden på det hela skulle uppgå till 90,615 kronor.

Af de yttranden, som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen meddelats öfver komiterades förevarande förslag, inhemtas, att

icke någon af dessa med uppbördsförvaltningen i orterna företrädesvis

för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

förtrogna myndigheter tilltrott sig att obetingadt förorda förslagets

antagande i dess helhet. De allra flesta bland dem hafva tvärtom, med

bestämdt afstyrkande af komiterades förslag, ansett häradsskrifvarebefattningarna

böra fortfarande, med hufvudsakligen samma åligganden

som hittills, bibehållas, åtminstone tillsvidare intill dess jordeboksgranskningen

blifvit fullständigt afslutad och så länge den väckta frågan om

grundskatternas samt roterings- och rustningsbesvärens afskrifning eller

aflösning vore oafgjord. De skäl, som för denna mening blifvit af

Eders Kongl. Maj:ts särskilde befallnigshafvande i de afgifna yttrandena

närmare utvecklade, äro förnämligast följande:

att den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af alla

indelta och anordnade rånte- och tiondeanslag, som förut af de skattskyldiga

direkt till indelningshafvare blifvit erlagda, för häradsskrifvarne

medfört betydligt ökade skyldigheter, hvilka inom de orter, der från

äldre tider grundräntan utgått i penningar utan förvandling, icke motsvarats

. af någon genom den allmänna ränteomsättningen föranledd

minskning af göromålen, hvarförutan på åtskilliga orter i riket under

senare tider jemväl tillkommit en del nya afgifter, såsom vakans- och

beklädnad smedel af båtsmanshållet, hvilka förorsakade besvär, fullt motsvarande

den genom rånte- och tiondeomsättningen derstädes uppkomna

lindring, äfvensom att, oberoende af inträffade förändringar i beskattningen

och uppbördsverket, stigande folkmängd och densammas större

rörlighet jemte ständigt fortgående hemmansklyfningar och jordafsöndiingar

föranleda ökade göromål, så att i följd af alla dessa omständigheter

häradsskrifvaretj en sterna fortfarande voro synnerligen trägna

och i allmänhet icke kunde utan biträden af innehafvarne sjelfve skötas;

att, äfven om en del göromål, på sätt komiterade föreslagit, frånskildes,

de återstående, hufvudsakligen uti kronoutskyldernas debitering

bestående häradsskrifvaregöromålen likväl icke skulle kunna till landskontoren

öfverflyttas, med mindre derstädes anstäldes tillräckligt antal

tjenstemän, så qvahficerade att debiteringen och ansvaret derför kunde

åt dem. anförtros; helst det i annat fall, till följd af bristande tillgång

på nödigt antal pålitliga och skickliga biträden, otvifvelaktigt, till skada

så val. för det allmänna som de skattskyldiga, äfventyrades, att skatterna

icke kunde inom föreskrifven tid påföras och uppbäras, eller, hvad

som vore föga bättre, att debiteringen blefve otillförlitlig och felaktig

samt alltså pakallade rättelser, än i besvärs- och än i anmärkningsväg,

med deraf härflytande kostnader, skriftvexling och andra olägenheter;

. att mantalsskrifningarna, derest längderna skulle blifva på ett för

debiteringen tillfredsställande sätt förda, borde förrättas af samma perBih.

till liiksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. No 5 b till Kanal. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1880.

soner, som påförde utskylderna, och att af enahanda skäl debiteringsförrättarne

jemväl borde upprätta taxeringslängderna, samt att jordeboks-,

skattläggnings- och roterings- m. fl. ärenden icke lämpligen borde

handläggas ensamt af kronofogden, som hade att dervid bevaka kronans

rätt, af hvilken anledning det ej heller syntes lämpligt att denne tjensteman

hos taxeringskomitéerna förde både protokoll, och längder;

att genom afskaffande af den personliga kontroll, som vid uppbördsstämmorna

af häradsskrifvaren nu utöfvades, för de skattskyldiga skulle

gå förloradt det tillfälle, som nu funnes, att vid uppbördsstämma vinna

icke allenast upplysningar rörande grunden för påförda utskylders beräknande

in. in., än ock rättelse af möjligen förekommande felaktigheter,

samt att den i fråga satta uppbördskontrollen medelst stämplade

skatte qvittens icke egnade sig för tillämpning i landsorten,^ der uppbörden

måste verkställas under resor ofta på mycket långt afstånd från

residensstaden eller den kontrollerande tjenstemannens bostad; men att

fast hellre denna anordning, som för öfrigt ingalunda omöjliggjorde

uppbördsbalanser eller underslef, skulle för uppbördsmännen medföra

betydligt ökadt ansvar och äfventyr;

att om debiteringsarbetet, oaktadt det icke egnade sig för centralisation,

blefve öfverflyttadt till landskontoren, deraf, på ofvan angifven

grund, skulle föranledas icke blott betydligt större kostnader

till aflöning än hvad komiterade förestält sig, än äfven särskilda anslag

för beredande af tjenstelokaler och arkiv för den mängd handlingar,

som genom förändringen skulle komma att å landskontoret samlas, samt

att, då fråga om grundskatternas jemte roterings- och rustningsbesvärens

afskaffande vore väckt och på utredning beroende, det syntes

oklokt att i fråga sätta häradsskrifvarebefattningarnas indragning, hvarigenom

för det allmänna ginge förlorade den erfarenhet och specialkännedom

om särskilda orters kamerala förhållanden, .sona berörda

befattningars innehafvare i tjensten förvärfvat, och hvilka icke utan

stor olägenhet skulle kunna undvaras vid verkställande af de åtgärder,

som af ett blifvande beslut i nyss nämnda vidt omfattande ämne till

äfventyrs kunde blifva en följd, vare sig i afseende å de nu bestående

förhållandenas afskaffande eller å nya beskattningsgrunders tillämpning.

Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten, hvilka i allt

väsentligt vitsordat giltigheten af hvad sålunda blifvit af de flesta bland

länsstyrelserna mot förslaget anmärkt, hafva beträffande den vigtigaste

af de anordningar, hvilka, på sätt ofvan blifvit nämndt, skulle möjliggöra

häradsskrifvaretjensternas indragning, eller att på kronofogdarne

skulle öfverflyttas häradsskrifvarnes nu varande åligganden vid mantals
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 51

skrifningar och bevillningstaxeringar m. m., anfört, att, då denna anordning

betingades af komiterades förslag angående kronofogde- och

länsmanstjensternas sammanslagning till en enda tjenstemannaklass,

kronofogdarnes, hvilka, med biträde af särskildt aflönade fogdefullmäktige,

inom fögderier af minskadt område skulle fullgöra, jemte nyss

nämnda göromål, de kronofogdarne och länsmännen nu tillhörande

åligganden, men sist nämnda förslag icke tillvunnit sig Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bifall, dermed ock måste hafva förfallit den i fråga satta

anordningen att på kronofogdarne lägga häradsskrifvarnes nu varande

skyldigheter uti nyss omförmälda hänseenden, helst det icke vore möjligt

och, så vidt embetsverken hade sig bekant, ej heller någonsin

varit i fråga satt, att, med det omfång de nu varande fögderierna upptoge,

kronofogdarne, utan åsidosättande af deras öfriga åligganden,

skulle kunna medhinna dessa nya göromål.

Emot förslaget om uppbördsmännens befrielse från indrifning och

redovisning af bortflyttade personers resterande utskylder och dessa

bestyrs öfvertagande af den å landskontoret anstälde andre länsbokhållaren

förekomme, att landskontoren, hvilka hade att utöfva kontroll

på uppbördsmännen, icke sjelfva borde direkt befatta sig med uppbördens

indrifning; att ovisshet uppstode, huruvida uppbördsmännen eller landskontoren

hade att vederbörligen bevaka utskylder hos skattskyldiga,

hvilka råkat i obestånd; och att nitet hos uppbördsmännen blefve försvagadt

genom rättigheten att på landskontoret öfverflytta en del af

redovisningsskyldigheten. Den föreburna vinsten af uppbördsmännens

i allmänhet restfria redogörelser syntes dessutom icke vara särdeles

stor, om deraf skulle föranledas, att så mycket större rester komme

att af landskontoren balanseras; och, då vid afskrifning af utskylder,

påförda personer, som icke kunnat anträffas, den skattdragandes betalningsskyldighet

likväl qvarstode och borde göras gällande i händelse

han sedermera anträffades, skulle stor svårighet för uppbördsmännen

uppstå vid fullgörande af hvad honom i sådant fall ålåge, enär han

naturligen icke egde kännedom om de åtgärder, som i fråga om restförda

utskylder kunde vara vidtagna, sedan samma utskylder blifvit

från hans räkenskaper afförda till redovisning af landskontoret.

Vidkommande den föreslagna anordningen att medelst stämplade

skatteq vitten s ersätta den kontroll, som nu utöfvas genom häradsskrifvarens

annotation af kronofogdens å inbetalta utskylder meddelade

qvittens, hafva embetsverken förmält, att denna anordning, så enkel och

fördelaktig den vid första påseende förefölle, icke kunde blifva syn
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:U Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

nerligen tillfredsställande med afseende å förebyggandet af missbruk

och oredlighet till förfång för kronan. Den åsyftade säkerheten i kontrollen

på kronofogden vore helt och hållet beroende på antagandet,

att denne uppbördsman icke skulle blifva i tillfälle att med innehafvande

skatteqvittens styrka rester, som i verkligheten blifvit inbetalta,

men i detta hänseende borde det anmärkas, att, om ock vid sjelfva

uppbördsstämman qvittensen för de då erlagda utskylderna i allmänhet

komme att af de skattskyldiga uttagas, kronofogden likväl, till följd

af lättrogenhet, liknöjdhet eller vårdslöshet hos många skattskyldiga

att icke efterfråga qvittensen, säkerligen icke skulle sakna medel att

bestyrka obehörig restföring, och att, då resterande utskylder, hvarå

qvittensen för indrifning blifvit till länsmännen eller fjerdingsmännen

utlemnade, hos kronofogden till betalning anmäldes, denne icke kunde

vid sjelfva betalningstillfället tillhandahålla skatteqvittensen, utan måste,

om sådant fordrades, å de mottagna medlen utfärda särskilt erkännande

intilldess, efter skatteqvittensens återbekommande från länsmannen

eller fjerdingsmännen, dessa handlingar kunde de skattskyldiga

tillställas eller af dem afhemtas, i hvilka, säkerligen ej alldeles ovanliga

fall kronofogden knappast kunde undgå att omhänderfå eller tillsvidare

hos sig förvara qvittensen å redan betalta medel. Då dessutom

så väl den skattskyldiges som kronans trygghet mot underslef

vid uppbörden ytterst hvilade på uppbördsmannens redbarhet, hvilken

blefve i vida mindre grad satt på prof, om vid hans sida funnes en

annan i ansvaret delaktig .statens tjensteman, samt för öfrigt häradsskrifvarens

kontrollängd vore af särdeles stor betydelse i de fall, då

genom öfvervåld, olyckshändelse eller på annat sätt, utan kronofogdens

förvållande, uppbördsmedlen förlorats, syntes den häradsskrifvarne

nu åliggande personliga kontroll å uppbörden icke böra borttagas, helst

de af skatteqvittensen och deras inventerande föranledda nya skyldigheter

säkerligen skulle förorsaka vida större besvär än åliggandet att

för annotation af uppbörden bevista uppbördsstämmorna, utan att likväl

någon större trygghet derigenom stode att vinna.

Hvad beträffade förslaget om fastighetstaxeringens verkställande

endast hvart femte år, så skulle detta säkerligen leda till förlust för

statsverket genom minskning i inkomst samt blifva för de skattdragande

betungande i det fall att under tiden fastighetsvärdet underginge

förminskning; och att för de år, då allmän fastighetsvärdering

icke förekomme, på sätt komiterade föreslagit, ersätta taxeringslängderna

öfver fast egendom genom upprättande af förändringsextrakter,

skulle åter, enär dessa längder borde innehålla icke blott uppgift på

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvarje särskild fastighets värde, utan äfven på egarnes eller innehafvarnes

namn och skattskrifningsort, enligt embetsverkens förmenande,

föranleda så stor vidlyftighet uti extrakten, att fördelarna af förändringen

blefve ringa, helst om i betraktande toges, att vid debiteringen

felaktigheter lätteligen kunde uppstå genom förbiseende af inträffade

ändringar beträffande eganderätten m. in., hvilka icke medförde ändring

af taxeringsvärdet, hvarförutan grund ej heller syntes saknas för den

anmärkningen att, i följd af taxeringslängdens begagnande i flera år,

denna handling, som synnerligen ofta måste anlitas, slutligen skulle

blifva så utsliten, att den endast af denna anledning måste förnyas.

I fråga om komiterades framställning att mantalspenningarna

och personliga skyddsafgift^ skulle upphöra, hafva embetsverken bland

annat andragit att, då administrationens uppgift just vore handhafvandet

af gifna bestämmelse]- rörande samhällsmedlemmarnes skyldigheter

emot stat eller kommun, förvaltningsverkets ordnande på det sätt, att

deraf nödvändiggjordes ändringar i de bestående skatteförhållandena,

innefattade en betänklig förvexling af ändamål och medel. Komiterade

hade i sammanhang med berörda framställning väckt förslag om

kronobetjeningens befrielse från debitering och redovisning af landstingsskatten

m. m. Det syntes dock embetsverken mycket tvifvelaktigt

om derigenom någon fördel skulle statsverket tillskyndas, enär

för debiteringens verkställande genom kommunalmyndigheternas försorg

dessa måste förses med utdrag af mantals- och taxeringslängd er

samt andra handlingar, hvilka åter endast genom statens tjenstemän

och antagligen med lika om ej större besvär, än nu debiteringen förorsakade,

kunde dem tillhandahållas; hvarförutan det icke finge förbises,

att genom den föreslagna åtgärden kommunerna naturligen skulle

ådragas så dryga kostnader och olägenheter i öfrigt, att förändringen

på det hela, långt ifrån att medföra fördelar, skulle befinnas synnerligen

olämplig i jemförelse med nu varande anordning.

Vidkommande den i fråga komna ändringen i afseende å markegångssättningen,

borde erinras dels att debiteringsarbetet nu mera efter

räntans och kronotiondens omsättning vore endast i mindre mån deraf

beroende, dels ock att landstinget icke lämpligen borde omedelbart

bestämma markegången, hvilket såsom hittils borde verkställas af landstingets

dertill utsedde deputerade inför Eders Kongl. Majts Befallningshafvande,

ett förfaringssätt som jemväl påkallades så väl af föreskriften

uti 75 § Regeringsformen, som deraf, att inom län, indelade i två

landstingsområden, komiterades förslag icke läte sig verkställas.

I fråga om det af komiterade föreslagna sättet för debiteringsarbetets

verkställande å landskontoren, hafva embetsverken, med åbe
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ropande af hvad länsstyrelserna härom anfört, till en början fästat

uppmärksamheten derå att, efter den tid, då länsstyrelsernas yttranden

afgåfvos, debiteringsgöromålen ytterligare ganska betydligt ökats genom

den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af ej mindre

hospitalsfondens inkomster, Indika förut i allmänhet redovisats af hospitalssysslomännen,

än ock af indelta ärméens boställen, som intill

början af år 1878 förvaltades af särskilda direktioner. Då beloppet af

den sålunda tillkomna nya statsintraden kunde beräknas öfverstiga två

millioner kronor, vore uppenbart att uppbörden och redovisningen deraf

skulle föranleda mycket besvär ech ansvar.

Vid betraktande af förslaget att det besvärliga och tidsödande

debiteringsarbetet, hvilket nu för hvarje län verkstäldes af två eller

tre, men i de flesta af fyra, fem, sex, sju och ända till åtta häradsskrifvare,

skulle i hvarje län, oberoende af detsammas folkmängd och

storlek, öfvertagas af en enda tjensteman, påträngde sig med kraft

den tanken att komiterade, jemte det de ringaktat debiteringsarbetets

vigt samt underskattat häradsskrifvarnes trägna och i allmänhet väl

vitsordade verksamhet, på samma gång i utomordentlig grad öfverskattat

krafterna hos den tjensteman, andre länsbokhållaren, på hvilken

hela den för landsbygden i ett län belöpande debiteringen i alla dess

enskildheter, hvad ansvaret för arbetets behöriga utförande anginge,

skulle hvila. Den i fråga satta anordningens utförbarhet vore för öfrigt

helt och hållet beroende på möjligheten att erhålla tillräckligt antal

biträden och på de fordringar, som till följd af arbetets beskaffenhet

måste ställas på sådana biträdens egenskaper; men, då en längre tids

erfarenhet gifvit vid handen att tilloppet af unge män, som sökte anställning

i statens tjenst allt mer minskats, företrädesvis på den civila

embetsmannabanan, samt det för visso kunde antagas, att en anordning,

hvarigenom antalet af ett visst slag ordinarie tjenstebefattningar,

som af sina innehafvare fordrade stor arbetsamhet och särskilda insigter

i flera vigtiga förhållanden äfvensom säkerhet vid tillämpning

af författningar, nedsattes från 116 till 24, icke vore egnad att föröka

antalet aspiranter till tjenster vid landsstaten och förminska anledningarna

till den klagan, som äfven från länsstyrelsernas sida på senare

tiden allt starkare förnummits öfver svårigheten att vid statens tjenst

fästa extra ordinarie tjensteman, skulle säkerligen genom antagande

af komiterades förslag uppstå ganska stora och måhända i de flesta

fall alldeles oöfvervinneliga svårigheter att bland aspiranter till landsstatstjenster

finna tillräkligt antal tjenstebiträden åt andre länsbokhållaren,

hvilket komiterade ock syntes hafva förutsett, enär de gifvit

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. No 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

anvisning att nr renskrifvarnes klass erforderliga -biträden stode att

finna. Denna utväg kunde embetsverken emellertid för sin del icke

förorda. Utom andra skäl deremot förekomme nämligen, att man icke

kunde förvänta att hos en person, hvars uppfostran, vanor och böjelser

icke vant i stånd att förskaffa honom någon bättre plats i samhället

än en renskrifvares, och hvars anställning i det allmännas tjenst endast

skulle blifva på obestämd tid, skulle finnas den duglighet, den

samvetsgranhet och det nit, som, icke minst vid debitering af allmänna

utskylder, utgjorde nödvändiga förutsättningar för ett fullgodt arbete.

Dertill komme att, då betalningen till dessa biträden skulle utgå med

visst belopp för hvarje nummer i uppbördsboken med tillhörande debetsedel

och skatteqvittens, det vore att befara, det renskrifvarens oftast

af trängande behof framkallade begär till största möjliga arbetsförtjenst

stadie, till men för sjelfva arbetet samt till lockelse för hans

kamrater att följa det gifna föredömet, hos honom undertrycka pligtkänsla

och omtanken att med tillbörlig noggranhet verkställa arbetet.

Det mest angelägna ej blott för staten utan äfven för de skattskyldiga

vore emellertid just noggranhet vid debiteringsarbetets utförande, och,

derest icke all erforderlig sådan iakttoges, vore skyndsamheten vid debiteringens

verkställande föga värd. Tryggheten mot oordningar och

fel vid debiteringsarbetet blefve åter ensamt beroende af andre länsbokhållarens

ansvar för hela arbetets behöriga fullgörande och den

deraf följande skyldigheten att kontrollera biträdena, men, som en dylik

kontroll, för att motsvara sitt ändamål, nödvändigt fordrade ett sorgfälligt

genomgående af hela uppbördsboken och granskning af hvarje

särskildt debiteringsnummer med tillhörande debetsedlar och skatteqvittens,

insåges lätt omöjligheten för andre län sbokhållaren att, då hans

tid af andra göromål strängt toges i anspråk, medhinna ett arbete,

hvilket, med bortseende från den mera mekaniska delen, i det närmaste

måste blifva lika tidsödande som sjelfva debiteringen. Kontrollen

komme under sådana omständigheter otvifvelaktigt att inskränka sig

till en slumpvis företagen granskning af ett eller annat nummer i uppbördsboken.

Då det emellertid läge i öppen dag, att ju mindre omsorg, som

egnades åt debiteringen, desto flera blefve de åtgärder, som erfordrades

för att rätta de vid debiteringen förelupna felen, vore det antagligt att

genom det föreliggande förslagets godkännande skulle mångdubblas, å

ena sidan, de skattskyldigas klagomål öfver för hög och, å andra sidan,

vederbörande revisorers anmärkningar mot för låg eller alldeles uraktlåten

debitering jemte andra felaktigheter. I ena som i andra fallet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

förorsakades ej blott de skattskyldiga utan äfven länsstyrelsen och öfriga

myndigheter, hvilkas embetsåtgärder för rättelsernas åvägabringande

eller ärendenas utredning och pröfning erfordrades, särskilda olägenheter

samt besvär och arbete, och derjemte skulle vid för låg eller

alldeles underlåten debitering svårigheterna för kronan att utbekomma

skatter ökas, enär möjligheten att undgå utskylders erläggande i allmänhet

blefve större i mån af krafvets fördröjande.

Beträffande komiterades beräkning öfver det af dem framstälda

förslagets kostnader, hafva embetsverken anmärkt, att då dervid hänsyn

ej tagits till de ökade utgifter, kronobetjeningens befrielse från skyldigheten

att verkställa debitering af landstings- och brandstods- samt

folkskole- och andra kommunernas eller inrättningars medel skulle förorsaka

kommunalmyndigheterna in. fl., den i öfrigt till stor del på antaganden

bygda beräkningen saknade allt värde, helst uppenbart vore,

att förslaget måste bedömas icke blott ur synpunkten af de fördelar,

som deraf kunde tillskyndas statsverket, utan ock med afseende på de

olägenheter, detsamma för kommunerna eller eljest förorsakade. Då

dessutom vid beräkningen intet afseende fästats vid de vigtiga göromål,

som enligt komiterades förslag skulle öfvertagas af kronofogdarne,

samt, på sätt visadt blifvit, den i fråga satta öfverflyttningen till landskontoren

af debiteringsgöromålen omöjligen kunde för de i sådant afseende

beräknade kostnader nöjaktigt anordnas, vore det klart att, om

i betraktande derjemte toges de särskilda anslag, som för anskaffande

af tillräckliga tjenstelokaler i länsresidensen skulle i följd af förändringen

blifva oundgängligen nödiga, den förespeglade besparingen måste nedgå

till en obetydlighet, hvaremot olägenheterna och äfventyret skulle blifva

stora.

På grund af de erinringar, hvilka sålunda blifvit framstälda, hafva

embetsverken alldeles afstyrkt komiterades nu i fråga varande förslag,

hvilket särskild! synts embetsverken synnerligen olämpligt och äfventyrlig!

under en tidpunkt, då fråga vöre å bane om en genomgripande

reform i beskattningen medelst afskaffande af äldre, i århundraden tillämpade

beskattningsgrunder och införande af nya metoder för åvägabringande

af de till statsbehofvens fyllande erforderliga medel. Uppenbart

vore nämligen, att de åtgärder, som af denna hittils oafgjorda

frågas lösning kunde blifva en följd, skulle, för att kunna på ett tillfredsställande

sätt verkställas, kräfva ej mindre omfattande insigter uti

de nu bestående beskattningsformerna och särskild kännedom om de

för hvarje ort egendomliga förhållanden, än ock den vana och säkerhet

vid dithörande ärendens handläggning, som för tillämpning af nya

beskatt
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 5 a till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

beskattningsförfattningar blefve af synnerligt behof, och att under sådana

omständigheter de tjenstebefattningar, hvilkas innehafvare i allmänhet

maste förutsättas vara med slika ärenden och göromål mest

förtrogne, skulle helt och hållet indragas, kunde embetsverken för sin

del ingalunda finna välbetänkt.

Då det emellertid måhända icke vore alldeles overkställbar!, att

antalet af de tjenstebefattningar, hvilkas hufvudsakligaste uppgift i

hvarje fall skulle blifva debitering af allmänna utskylder, skulle, om

möjlighet till debiteringsarbetets jemnare fördelning blefve beredd, kunna

för framtiden något inskränkas, dock, enligt embetsverkens förmenande,

undei intet förhållande utöfver den af skatteföronklingskomitén föreslagna

gräns eller till hälften af det nu varande antalet, hemstälde

embetsverken, under förutsättning att i afseende å häradsskrifvarne

blefve stadgad enahanda skyldighet att underkasta sig vidsträcktare

tjenstgöring och jemkning i åligganden samt reglering af tjenstgöringsområde,

som, i sammanhang med senaste löneregleringen, blifvit för

flertalet af landsstatstjenstemän föreskrifven, att af de nu lediga eller

framdeles ledigblifvande häradsskrifvaretjensterna tillsvidare med fullmakt

måtte återbesättas allenast så stort antal inom hvarje län, att de

med fullmakt tillsätta tjensterna uppginge till hälften af de på stat

uppförda häradsskrifvarelöner för länet, dock att i de fall, då lönernas

antal vore udda, antalet med fullmakt försedde häradsskrifvare måtte

uppgå till den siffra, som närmast öfversköte hälften af lönernas antal,

samt att öfriga häradsskrifvaretjenster, likasom nu, endast måtte förses

med innehafvare, förordnade tills vidare...

Då jag i allt hufvudsakligt instämmer uti de erinringar och anmärkningar,

som sålunda blifvit af så väl Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

med stor enighet som äfven af embetsverken framstälda

mot ej mindre. de anordningar, hvilka komiterade ansett böra dels utgöra

förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning och dels

i öfrigt vidtagas såsom ledande till lättnad vid debiteringsarbetet, än

äfven mot det af komiterade föreslagna sättet för detta arbetes förrättande

å landskontoren, följer deraf, att jag icke kan till nådigt bifall

förorda komiterades nu i fråga varande förslag, utan anser jag,

lika med embetsverken, att häradsskrifvarebefattningarna böra oförändrade

bibehållas. Mot det af embetsverken väckta förslag, att endast

vissa häradsskrifvarebefattningar inom hvarje län skulle tillsättas med

fullmakt. men de återstående på förordnande tillsvidare uppehållas,

synas mig deremot väsentliga anmärkningar kunna framställas. Någon

Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

betydligare minskning i bäradsskrifvaretjensternas antal lärer nämligen

icke i något fall kunna i fråga sättas, förr än till äfventyrs vid den

tidpunkt, då ej blott de för närvarande på utredning beroende frågorna

angående förändringar i beskattningsgrunderna blifvit slutligen pröfvade

och afgjorda, än äfven de åtgärder, livilka af möjligen blifvande

beslut i samma frågor kunna påkallas, blifvit åtminstone i väsentlig

mån genomförda. Men det lärer icke nu kunna med visshet bestämmas,

när den sålunda angifna förutsättningen för möjligheten af minskning

i häradsskrifvarnes antal må varda förverkligad; och när sådant

inträffar, kunna måhända förhållandena inom statsförvaltningen hafva

utvecklat sig derhän, att häradsskrifvarebefattningarna ändock måste

bibehållas vid oförminskadt antal. För närvarande kan således ingalunda

anses afgjordt, att häradsskrifvarebefattningarna i en framtid

kunna delvis indragas, än mindre förutsägas tidpunkten när sådant

skulle kunna ega rum. Men den omständighet endast, att en sådan

möjlighet blifvit i fråga satt, synes mig ingalunda innefatta giltigt skäl

att för en oviss, måhända aflägsen framtid hålla halfva antalet af en

för statsförvaltningen behöflig tjenstemannaklass i det ovisshetstillstånd,

hvars menliga verkningar länge nog gjort sig gällande och visat sig

förnämligast i den allmänt öfverklagade svårigheten att finna personer

villige att egna sig åt befattningar vid landsstaten. Af den föreslagna

anordningen skulle dessutom föranledas olägenheter öfvervägande de

möjliga fördelarna deraf. Då nämligen icke kan antagas att häradsskrifvarnes

afgång ur tjenst skall inom de särskilda länen under samma

tidrymd utfalla någorlunda lika, skulle ofta inträffa att inom ett län eu

äldre häradsskrifvare finge åtnöja sig med förordnande tillsvidare, under

det i annat län en yngre redan kommit i åtnjutande af fullmakt.

Häraf skulle åter framkallas åstundan hos tillförordnade häradsskrifvare

att erhålla transport till sådant län, inom hvilket fullmakt å befattningen

kunde vinnas; men att sådana måhända ofta förekommande förflyttningar

ingalunda skulle blifva fördelaktiga för häradsskrifvaregöromålens

behöriga bestridande torde vara uppenbart.

Med afseende å hvad jag sålunda i korthet antydt och då Eders

Kongl. Mej:t lärer finna för godt att, om och när förhållandena utvecklat

sig så, att häradsskrifvarebefattningarnas antal anses kunna vid

någon med sannolikhet beräknelig tidpunkt nedsättas, meddela föreskrift

om ledigblifvande befattningars indragning eller uppehållande på

förordnande tillsvidare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte finna embetsverkens i fråga varande förslag icke böra vinna

bifall.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Beträffande härefter landträntmästarebefattningarna, hafva komiterade,

under förutsättning af bifall till vissa af dem gjorda framställningar

om genomgripande förändringar i afseende å räkenskapsföringen

för länen och sättet för länskassans förvarande, föreslagit, att, i stället

för de nu varande räntmästarne, skulle å landskontoret anställas en

länskassör, hvilken med lägre aflöning och i en mer underordnad ställning

skulle vara af landskamreraren mindre oberoende än räntmästaren

samt, jemte öfvertagande af nu varande, genom de af komiterade föreslagna

ändringarna förenklade räntmästaregöromålen, hafva till åliggande

att biträda äfven vid öfriga göromål å kontoret; och borde, med

hänsyn till den ansvarighet för kassaförvaltningen, som ålåge länsstyrelsen,

tillsättningen af kassörstjensterna ankomma på Eders Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvande.

De allra flesta af nämnda myndigheter hafva emellertid kraftigt

afstyrkt komiterades förevarande förslag och i sådant hänseende hufvudsakligen

anfört:

att genom den föreslagna förändringen i fråga varande befattningar

skulle blifva att betrakta såsom öfvergångstjenster och otvifvelaktigt

ofta komma att ombyta innehafvare, hvilket på grund af göromålens

beskaffenhet vore för det allmänna särdeles menligt;

att en så vigtig uppbördstjenst som de nu varande räntmästarnes

borde vara af sjelfständig beskaffenhet och så aflönad att icke tjensteinnehafvaren

genom ekonomiskt betryck komme i frestelse att brista

i redbarhet; samt

att ränterigöromålen skulle komma att lida, derest tjensteinnehafvaren

skulle biträda med andra göromål å landskontoret.

Embetsverken, hvilka underkastat komiterades förslag i fråga om

räkenskapsföringen och länskassans förvaring en omsorgsfull pröfning

samt, på grund af denna, funnit sig böra i allt väsentligt afstyrka bifall

till komiterades i ämnet gjorda framställningar, hafva, såsom följd

häraf, icke heller kunnat biträda komiterades förslag beträffande räntmästare^’ensternas

förändring. Med tillbörligt afseende på det allmännas

säkerhet läte nämligen, enligt embetsverkens tanke, icke förena sig,

att den landträntmästare nu anförtrodda stora uppbörd och ganska

vidlyftiga redovisning uppdroges åt tjenstemän, som vore allt för lågt

aflönade eller stode i annat beroende af sina förmän, än det som af

sjelfva uppbördsbefattningen med dertill hörande åligganden vore en

följd. De landträntmästarebefattningarna tillhörande göromål vore i

allmänhet af den omfattning, att de gåfve full sysselsättning; och, om

äfven i de mindre länen sådant icke alltid vore förhållandet, borde det

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1880.

utan tvifvel tagas i betraktande, att det mången gång lände till det

allmännas fördel, äfven i ekonomiskt hänseende, om till dylika tjänster,

hvilka framför allt kräfde omutlig redbarhet samt starkt ordningssinne,

kunde befordras personer, som i mer trägna och ansträngande sysslor

offrat sin bästa arbetskraft, men likväl besute sådana egenskaper, som

gjorde dem till räntmästare^enster mest lämplige. Med jemförelsevis

ganska få undantag vore det ock i allmänhet endast äldre, i statens

tjenst förut pröfvade samt för ordning och redbarhet aktade personer,

hvilka vunnit befordran till denna tjenst; men med en väsentligen förändrad

tjensteställning och lägre aflöning skulle detta befordringssätt,

hvilket ländt till allmänt gagn, icke vidare blifva möjligt.

Af dessa skäl och under åberopande i öfrigt af hvad de flesta

bland Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i ämnet anfört, hafva

embetsverken i underdånighet hemstält, att landträntmästarebefattningarna

med enahanda åligganden som hittils måtte fortfarande bibehållas;

och hafva embetsverken ej heller ansett något skäl vara för handen

att tillstyrka ändring af tjensteman allt sedan deras inrättande år 1680

bibehållna benämning eller af den ordning, som vid tillsättning af dessa

fenster hittills, på grund af nådiga brefvet den 27 Februari 1821,

varit följd.

Hvad komiterade föreslagit i fråga om landträntmästaretjensternas

indragning och ersättande med länskassörstjenster beror, såsom redan

blifvit antydt, helt och hållet på antagligheten af de förändringar, komiterade

föreslagit med afseende dels å räkenskapsföringen, dels och

i synnerhet å länskassans förvaring. Komiterade hafva nämligen förestält

sig, bland annat, att länens uppbörd alltid borde i bankinrättning,

vare sig Riksbanken eller dess afdelningskontor eller enskild bank med

solidarisk ansvarighet, insättas, hvaraf skulle följa, att landtränteriet

blefve obehöfligt och att ombesörjandet af de å bankräkningen utstälda

anvisningars bokföring och vården af en obetydlig dagkassa kunde anförtros

åt en tjensteman af första graden. Embetsverken hafva härom

yttrat, att hvarje stadgande om ränteribehållningens insättande i bankinrättning,

så vidt dermed afsåges enskilda banker eller annan penningeinrättning

än Riksbanken och dess afdelningskontor, skulle vara vådligt,

icke så mycket för risken af ..förlust eller de svårigheter, som vid kassaförvaltningen

deraf kunde föranledas, utan hufvudsakligen för den äfventyrliga

bana, som dermed skulle komma att beträdas, enär ett i allmän

författning meddeladt stadgande, att medel, som i form af skatt till

statsverket influtit, borde i enskild bankinrättning insättas, enligt embetsverkens

tanke, nödvändigt skulle hafva till följd, att enskilda bankernas
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

kernas sedlar måste uti kronouppbörden mottagas, och sålunda innebure

ett lika kraftigt godkännande af, att icke säga garanti för dessa bankers

förbindelser, som ett direkt påbud om dylikt mottagande, hvarigenom

åter Riksbankens på 72 § Regeringsformen grundade rätt att

ensam utgifva sedlar, som för mynt i riket erkännas, i betänklig grad

skulle förnärmas, samt kreditmedel af enskild beskaffenhet erhålla en

från statens sida erkänd giltighet, som framdeles möjligen icke skulle

kunna begränsas till de betalningsmedel, hvarom nu är fråga.

Med hänsyn härtill och då en föreskrift om- ränteribehållningarnas

insättande i bankinrättning under nu varande förhållanden skulle ställa

statsförvaltningen i allt för nära samband med och beroende af enskilda

kreditanstalter, samt jag icke kan inse, huru landtränterierna och deras

kassarörelse på annat sätt skulle kunna göras öfverflödiga, anser jag,

i likhet med embetsverken, att räntmästarebefattningarna böra bibehållas;

dock att vid utfärdande af ny instruktion för länsstyrelserna

bör tagas i öfvervägande huruvida icke, såsom i fråga satt blifvit, vissa

af de göromål, som nu i landskontoren bestridas, må kunna till minskning

i dessas behof af extra biträde å räntmästarne öfverfiyttas.

Derest Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af de utaf mig nu

uttalade åsigter, finner såväl häradsskrifvare- som räntmästarebefattningarna

böra bibehållas med hufvudsakligen enahanda åligganden som

hittills, synes deraf böra följa, att vidare tillämpning af nådiga cirkulären

den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti

1877, angående tillsättning af sådana befattningar endast på förordnande

tills vidare, kommer att upphöra. Med utfärdande af föreskrift

härom torde emellertid lämpligen böra anstå, intill dess frågan om

lönereglering för nämnde tjensteman, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer

vilja göra framställning till näst sammanträdande Riksdag, blifvit slutligen

afgjord.

Jag inskränker mig således för närvarande till den hemställan, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Sine befallningshafvande att före

den 1 instundande Juni, en hvar för sitt län, meddela uppgift å de

häradsskrifvare och räntmästare, som på grund af nådiga cirkulären

den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti 1877

erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida sin innehafvande

befattning, samt huruvida något hinder möter att för dem utfärda fullmakt

eller konstitutorial med intagande af det förbehåll, att de skola

vara underkastade så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och

jemkning i åligganden som ock den reglering af löneförmåner och förändring

i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven.

Bih. till Rilcstl. Prot. 1880. 1 Sand. 1 Afd.

9

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti allt hvad föredragande

Departementschefen sålunda yttrat och hemstält;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna

bifall.

Enligt Statsrådets hemställan förordnade Hans

Maj:t Konungen slutligen, att utdrag af detta protokoll

skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga proposition

angående statsverket, som kornme att till näst sammanträdande

Riksdag aflåtas.

in fidem

Axel Sjöberg.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1880.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Till. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

9 Januari 1880. >

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarna:

l:o Kommers-Kollegium.

Ehuru det betänkande angående ordnandet af Svenska och Norska

konsulatväsendet och det förslag till förordning om detsamma, som af

utsedde komiterade blifvit afgifna, ännu icke kunnat blifva föremål för

behandling i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd, der hufvudsakliga

besluten deröfver böra fattas, har Eders Kongl. Maj: t likväl den

31 December nästlidna år behagat ingå i pröfning af nämnda författBih.

till Rilcsä. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 b till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvwket 1880.

ningsförslags § 2, för så vidt deruti afses den för brödrariket främmande

frågan om bestämmande af den myndighet, hvilken det må

tillkomma att till handläggning upptaga de konsulatärenden, som angå

Sverige särskilt; och Eders Kongl. Maj:t har dervid i öfverensstämmelse

med detta förslag funnit lämpligt att sådant äfven framdeles

skall ske af Kommers-Kollegium. Härigenom må emellertid icke anses

afgjordt, att detta Kollegium bör med dess nuvarande organisation bibehållas

eller ens, om det varder bibehållet, att det namn, som det

nu bär, skall lemnas oförändradt, men detta beslut synes i allt fall

innefatta ett godkännande af den åsigt, jag vid flera tillfällen och med

stöd af allt mera vunnen erfarenhet uttalat derom att detta embetsverk

icke kan och icke bör indragas, utan att en eller flera nya embetsmyndigheter

sättas i dess ställe.

Såsom ett hinder för mig att söka till slutligt afgörande bringa

denna organisationsfråga, har jag vid föregående tillfällen anfört och,

såsom jag vågar hoppas, äfven lyckats ådagalägga, att det ingalunda

kan vara tillrådligt att i detta hänseende upprätta samt för Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen framlägga något förslag, innan ännu omfånget

och beskaffenheten af de göromål, som skulle embetsverket

tillkomma blifvit åtminstone till hufvudsakligare delar bestämda; och

jag har äfven utbedit mig uppmärksamhet derpå att uti alla de industriens

grenar, till hvilka Kollegiets verksamhet sträcker sig, handel,

sjöfart, bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning

vore under bearbetning, så att det icke varit möjligt afgöra

till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade nya

författningarna skola handläggas, biträde måste af administrativa embetsmyndigheter

anlitas.

Nu mera må väl frågan, huruvida de enbart svenska konsulatärendenas

behandling bör ifrån Kommers-Kollegium skiljas för att af andra

redan bestående embetsverk öfvertagas, anses hafva i förutomförmälda

nådiga beslut funnit sitt svar och derigenom ett väsentligt hinder för

frågans återupptagande blifvit undanröjdt, men då dels detta beslut

blifvit helt nyligen fattadt, dels ock, såsom redan är sagdt, Komiterades

betänkande i öfrigt icke ännu förevarit i det sammansatta Statsrådet,

skulle,'' äfven derest Kollegiets reorganisation varit beroende

endast på denna frågas afgörande, det icke blifvit utan stor svårighet

att redan nu, före riksdagens början, för Eders Kongl. Maj:t framlägga

ett fullständigt förslag till en sådan reorganisation. Ån mindre låter

sådant sig göras, när hänsyn tages till det skick, hvaruti öfriga af mig

omförmälda lagstiftningsfrågor sig för det närvarande befinna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. Nio 1, om Statsverket 1880.

Med sitt yttrande öfver det af särskilde Komiterade uppgjorda

förslag till ny Gfrufvestadga liar Kommers-Kollegium, der olika meningar

blifvit framstälda i afseende på tidsenligheten och vidare behöfligheten

af den grund, hvarpå denna lagstiftning blifvit uppförd och med hvars

undanrödjande hela byggnaden skulle falla, nemligen frågan huruvida

inmutarerätten må bibehållas eller icke, väl numera till Eders Kongl. Maj:t

inkommit, men uti detta ärende, som i hög grad berör den enskilde

jordegarens rättigheter, har sedermera infordrats utlåtande af Högsta

Domstolen, der ärendet icke ännu hunnit till behandling företagas.

Öfver förslagen dels till Förordning om patenter, dels till Lag

till skydd för varumärken och mönster och dels till Författning angående

minderåriges antagande och användande vid fabrik, handtverk

eller annan handtering hafva vederbörandes utlåtanden ännu icke inkommit,

och enär de beslut, som synnerligast öfver de två förstnämnda

af dessa författningsförslag likasom beträffande förslaget till Gfrufvestadga

varda fattade, icke kunna undgå att på organisationen af det embetsverk,

som kommer att handlägga de mål, hvarå de nya författningarna

skola tillämpas, i högst väsentlig mån utöfva inflytande hvad angår

både antalet af de tjensteman, som i embetsverket skola anställas och

de kostnader, organisationens genomförande tager i anspråk, lärer

Eders Kongl. Maj:t finna icke allenast förklarlig, utan äfven af omständigheterna

betingad den anmälan, jag har att göra derom att

enligt min öfvertygelse med frågan om reglering af Kommers-Kollegium

måste anstå ännu ett år. Då jag äfven nu bör vitsorda att de Kollegiet

tillhörande göromål fortfarande på ett ganska förtjenstfullt sätt

handhafvas, torde känningarna af ett sådant oundgängligt uppskof

blifva till skada mindre för det allmänna, än för embetsverket sjelf,

ej allenast derigenom att den der anstälde personal längre än deras

vederlikar i andra verk blifver i saknad af en väl behöflig förbättring

i löneinkomster, hvarför dock så väl Riksdagen som Eders Kongl.

Maj:t lärer i viss mån vilja bereda eu ersättning, utan äfven i så

måtto, att till följd af den osäkra ställning, hvaruti embetsverket sedan

flera år befunnit sig och ännu ett år skulle qvarstadna, yngre män

torde känna sig mindre hugade söka inträde i Kollegium, för att under

tjenstgöring derstädes förvärfva de mångsidiga insigter samt den

skicklighet och erfarenhet, hvaraf i synnerhet vid förvaltningen af de

högre befattningarna inom Kollegium göres stort behof.

På grund häraf och då för nöjaktigt upprätthållande af de Kollegium

åliggande göromål är oundgängligen, nödigt att Kollegium äfven

under nästkommande år må kunna förfoga öfver samma arbetskrafter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

som hittills, torde i afseende å Kollegium böra hos Riksdagen för

nästkommande år utverkas enahanda medgifvanden, som för innevarande

och flera föregående år blifvit lemnade.

Då, såsom förut omnämnts, frågan om utfärdande af ny Grufvestadga

ännu är oafgjord, kan af anledning, som omförmäles i det

Statsrådsprotokoll den 8 Januari 1879, hvilket åtföljde statsverkspropositionen

till nämnda års Riksdag, icke heller nu ifrågasättas någon

lönereglering för bergmästarne, hvaremot såväl de bland desse, hvilka

icke äro med boställen försedde, som tjenstemännen vid Sala silfververk

torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande af dyrtidstillägg

i likhet med hvad för flera föregående år egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets

stat anvisade ej mindre för en Advokatfiskalstjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1881, i den mån de för bestridande af

göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af tre Kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra

stat för år 1881 anvisa 8,740 kronor;

dels oek likaledes på extra stat för år 1881 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra Bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner

eller tillsammans 2,420 kronor.

2:o Rikets Ekonomiska kartverk.

Under åberopande af mitt yttrande till Statsrådsprotokollet den 2

i denna månad och Eders Kongl. Maj:ts då lemnade godkännande deraf

att såsom grund för de nådiga framställningarna beträffande dessa

kartverk må antagas dels att den ekonomiska kartläggningen af Svea

och Göta land icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas

af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anställda

personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning, dels ock att den

ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skall enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 15 om Statsverket 1880.

hittills fastställd plan fortsättas och af slutas, anhåller jag att nu få anmäla

frågan om beredande af de för år 1881 till fortsättande af kartarbetena

enligt berörda beslut erforderliga medel.

Sedan Afdelnings-chefen för generalstabens topografiska afdelning

uti särskilda underdåniga memorial af den 8 sistlidne November afgifvit

förslag för år 1880 till inkomst- och utgiftsstat för ej mindre

Norrbottens läns ekonomiska kartverk än äfven det kartverk, som bearbetar

mellersta och södra delarne af riket, behagade Eders Kongl.

Maj:t vid föredragning häraf den 14 sistlidne December i nåder fastställa

utgiftsstat.er för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande

sig å en summa af 69,300 kronor för dem, som afse mellersta och

södra delarne af riket, samt å 31,300 kronor för arbetena inom Norrbottens

län; varande till dessa utgifter att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket.

Anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade nitton andre

landtmätarelöner 17,100 kronor samt fordringar för under år 1879 försålda

kartor, förslagsvis 200 kronor, eller sammanräknade 69,300 kronor,

samt

för Norrbottens län.

Motsedd behållning för år 1879, 1,000 kronor, anslag på extra stat

för år 1880, 30,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning af

kartor 300 kronor eller tillsammans 31,300 kronor.

De faststälda staterna upptaga:

för mellersta och södra delarne af riket.

till arfvode åt den officer af generalstaben, som skall föredraga kart
-

verket rörande ärenden in. m............................................. 666: 67.

y> särskildt arfvode åt en kartograf, såsom biträde vid kartarbetets

öfvervakande och kontroll .................................... 500: —

» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 kronor ........................... 6,000: —

» dito åt 8 kartografer å 2,500 » 20,000: —

» dito åt 2 kartografer å 2,000 » 4,000: —

» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —

Transport 37,166: 67.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. Nx> 5 b till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 37,166: 67.

till arfvode åt 7 qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas

på föreskrifvet sätt........................................................ 5,900: —

» arfvode åt en vaktmästare....................................................... 700: —

» dagaflöning under fältmätningstid till omförmälde gene
-

» 15 kartografer å 3 kronor om dagen förslagsvis

............................................................. 6,750: — 7,750: —

» resekostnadsersättningar:

» bemälde generalstabsofficer, förslagsvis ........ 400: —

» ofvanomförmälde biträde vid arbetets öfver
vakande.

................................................................... 600:

» 15 kartografer, tillsammans................................■ 4,500: ■— 5,400: —

» byra för arbetslokalen ............................................................... 2,250: —

» arbetslokalens städning, ved, olja och ljus ........................ 650:

» rit- och skrifmaterialier ........................................................... 500: —

» uppköp och underhåll af instrument och effekter............ 600: —

» dagsverkskostnader ..................................................................... 4,500:

» tryckning af häradsbeskrifningar .......................................... 2,800: —

» diverse utgifter............................................. ■ .......;................ 1,083: 33.

Summa kronor 69,300: —

för Norrbottens län.

till dagtraktamente och resekostnadsersättning åt den generalstabsofficer,

hvilken tjenstgör såsom arbetschef, förslagsvis............... 2,500:

» arfvode åt den generalstabsofficer, hvilken redogör för

kartverkets medel m. m......................................................... 333: 33.

)) arfvode åt 2 kartografer å 2,500 kronor .......................... 5,000: —

» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —

» dagaflöning under fänmätningstid för lem af ofvanbe
mälde

kartografer, förslagsvis.............................................. 1,660: —

» chefens inspektionsresor.......................................................... 300: —

» resekostnadsersättning för 5 kartografer å 300 kronor 1,500: —

» handtlangningskostnader under fältarbete, förslagsvis ... 6,200: —

» aflöning och resekostnadsersättning åt två tillfälliga biträden,

förslagsvis ............................................... 1,500: —

Transport 24,993: 33.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Transport 24,993: 33.

till graverings- och tryckningskostnader, förslagsvis ............ 4,600: —

» hyra för arbetslokal, lyshållning in. in., förslagsvis ...... 700: —

» inköp och reparation af instrument in. in., förslagsvis 500: —

» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier

samt diverse utgifter, förslagsvis ........................... 506: 67.

Summa kronor 31,300: —

I fråga om de belopp, som för kartarbetenas fortsättande under

år 1881 borde hos Riksdagen äskas, har Afdelnings-chefen uti ofvannämnda

memorial den 8 November 1879 anfört att, med tillämpning

af de i nådiga brefvet den 16 Juni 1875 meddelade bestämmelser angående

löneförmåner för de vid det ekonomiska kartverket anstälde

kartografer, en arfvodesförhöjning af 500 kronor från och med den 1

Januari 1881 komme att tillfalla hvar och en af sex kartografer, nemligen

i Norrbottens län kartograferne G. W. Buclit och B. Lindegren

samt vid allmänna ekonomiska kartverket kartograferne D. A. Femblad,

G. A. Seth, J. P. Ljungström och F. G. Bergman; hvadan och då tillgångar

att dermed bestrida denna ökade utgift icke funnes att påräkna

med nuvarande anslag, Afdelnings-chefen hemstält, det täcktes Eders

Kongl. Majd hos Riksdagen göra framställning derom, att det för bearbetande

af allmänna ekonomiska kartverket nu utgående extra anslag,

46,000 kronor, måtte för år 1881 höjas till 48,000 kronor samt att det

för bearbetande af Norrbottens läns ekonomiska kartverk beviljade anslag,

nu utgörande 30,000 kronor, måtte för år 1881 få utgå med 31,000

kronor.

Afdelnings-chefens framställning i hvad den afser beredande af

anslag för fortsättande af de ekonomiskt geografiska kartarbetena i

Norrbottens län gifver icke anledning till någon erinran. Hvad åter

angår det ifrågasatta anslaget för kartarbetena i mellersta och södra

delarna af riket, så, enär den för dessa arbeten anställda personal,

inom hvilken inträffande ledigheter icke, emot Eders Kongl. Maj ds

redan den 8 Januari 1879 meddelade beslut få af kartverkets chef återbesättas,

ännu uppgår till samma antal som under sistlidet och flera

föregående år, samt, såsom jag uti mitt förutnämnda yttrande nämnt,

den väsendtligaste delen af de för ifrågavarande kartverk erforderliga

medel åtgår till aflöning enligt af Eders Kongl. Majd och Riksdagen

derför bestämda grunder åt nämnda personal, för hvilken dessutom full

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

sysselsättning kan under år 1881 beredas, anser jag mig icke kunna

ifrågasätta någon mera betydande nedsättning i det föreslagna extra

anslaget. Men då, synnerligast om Riksdagen bifaller Eders Kongl.

Maj:ts redan beslutade framställning om förbättrad pensionsrätt för de

ännu qvarstående andre landtmätarne, antagas kan att ytterligare indragningar

af andre landtmätarebefattningar komma att ega rum och

de med sådana befattningar förenade löner således blifva för kartverket

tillgängliga, vill det synas mig som om ifrågavarande anslag

kunde för nästkommande år nedsättas till 45,000 kronor, så att sammanräknade

beloppet af de för ekonomiska kartverket under samma år

på extra stat erforderliga medel icke behöfver öfverstiga 76,000 kronor

eller det belopp, som för innevarande år utgår.

Min underdåniga hemställan är således, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000

kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels

till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska kartverket

redan anställda personal må under samma år kunna finna lämplig

sysselsättning, för detta kartverks fullföljande 45,000 kronor eller

tillsammans 76,000 kronor.

3:o Öfverståthållave-Embetet.

Uti det underdåniga yttrande, jag senast afgaf beträffande de för

Öfverståthållareembetet erforderliga anslag och dermed sammanhängande

frågor, anmälde jag, hurusom en förändrad organisation af och lönereglering

för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållareembetet, hvilkas

aflöning helt och hållet eller delvis bestredes af statsmedel, varit länge

ifrågasatt samt att Öfverståthållareembetet under September månad år

1878 inkommit med särskilda underdåniga framställningar och förslag

dels beträffande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium

och deraf beroende förändrad organisation af Öfverståthållareembetet

i kronouppbördsärenden delsock i fråga om tjenste- och lönereglering

för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli.

Den förstnämnda framställningen har, sedan Statskontoret och

Kammarrätten deröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, blifvit

den 18 sistlidne Juni till öfverståthållareembetet remitterad för inhemtande

af Stockholms stadsfullmägtiges yttrande i ämnet; men detta

sedan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio o b till Kongl. Majds Nåd. Prof. Nio ./, om Statsverket 1880. 9

yttrande har ännu icke inkommit. I den andra frågan har deremot

öfverståthållareembetet, med anledning af Statskontorets utlåtande af

den 31 December 1878, den 4 November 1879 afgifvit underdånigt

yttrande och dervid med föranledande af de utaf Statskontoret gjorda *

erinringar framställt ett i vissa delar förändradt förslag.

Då jag nu i underdånighet anhåller, att få underställa Eders Kong!.

Maj:ts pröfning detta förslag, tillåter jag mig till en början i minnet

återkalla, att Öfverståthållareembetet, hvilket redan vid dess inrättande

genom Regeringsformen den 29 Juli 1634 upptages såsom det första

af de »höfdingadömen eller gubernament», hvari »landsregeringen fördelas»,

skiljer sig från öfriga länsstyrelser icke allenast derigenom att,

då under embetet icke lyder »något land eller landfolk», dess verksamhetsområde

utgöres endast af hufvudstaden, utan äfven deri att de

till embetets befattning börande ärenden handläggas icke såsom bos

länsstyrelserna å två utan å tre särskilda utdelningar, kansliet samt

afdelningarna för kronouppbördsärenden och för polisärenden.

I Ofverståthållareembetet för polisärenden, omfattande jemväl Stockholms

poliskammare och polisdomstol, handläggas alla sådana polisärenden,

som i andra städer utgöra föremål för rådstufvurätts, magistrats

eller poliskammares behandling samt derjemte sådana mål rörande upprätthållande

af allmän ordning och säkerhet, hvilka det tillkommer

länsstyrelse att afgöra såsom angående fattigvård och helsovård, brandocli

hamnväsende, vård och försäljning af farliga ämnen, tillverkning

och försäljning af bränvin, försäljning till förtäring på stället af vin

och maltdrycker, allmänna beväringen, utvandrares fortskaffande och

förvärfvande af svensk medborgarerätt eller tillstånd att i riket vistas,

utfärdande af pass in. m. Till bestridande af aflöning och öfriga kostnader

för denna afdelning af Öfverståthållareembetet utgår af ^statsmedel

ett årligt bidrag till belopp af allenast 28,250 kronor. Öfriga

utgifter bestridas af Stockholms kommun; och sedan Eders Kongl.

Maj:t den 19 November 1875 fastställt ny utgiftsstat för polisverket i

Stockholm, slutande å en summa af 502,900 kronor, har icke någon

förändring i denna stat eller i det för deri upptagna utgifters bestridande

anvisade bidrag af statsmedel blifvit ifrågasatt.

Beträffande Öfverståthållareembetet i kronouppbördsärenden, hvars

verksamhetsfält är genom dess benämning angifvet, har deremot, såsom

redan blifvit omnämndt, förslag väckts om förändrad organisation beroende

hufvudsakligen af den ifrågasatta indragningen af Stockholms

Handels- och Ekonomikollegium. Den af Öfverståthållareembetet, under

Bill. till Bibel, Prat. 1 Sami. / A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. No 5 b till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

förutsättning att sådan indragning komme till verkställighet, föreslagna

nya utgiftsstat för dess afdelning för kronouppbördsärenden slutar å

en summa af 80,441 kronor 41 öre, hvari staten skulle deltaga endast

med det enligt nådiga brefven den 2 Augusti 1815 och den 17 Januari

1816 årligen utgående bidrag till belopp af 11,472 kronor.

Till aflöning och öfriga omkostnader för nu nämnda två afdelningar

af Öfverståthållareembetet lemnar staten således årligen endast mindre

bidrag, hvaremot embets- och tjenstemännen vid Öfverståthållareembetets

kansli äro aflönade uteslutande af statsmedel; och är det i gällande

riksstat för Öfverståthållareembetet uppförda ordinarie anslag fördeladt

på följande sätt:

Öfverståthållarens lön.................. 9,000

hyresmedel....................................................................................... 3,000

bidrag till bestridande af kostnaderna för polisverket ... 28,250

d:o d:o d:o för kronouppbördsverket........................... 11,472 5^772.

Underståthållarens lön.................................................................. 4,500

till Öfverståthållareembetets kansli, inberäknade 11,450

kronor, som äro ställda till Öfverståthållareembetets

förfogande för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen.

................................................... 25,900 30 400.

Summa kronor 82,122.

Härtill kommer dyrtidstillägg för Underståthållaren samt embets
och

tjenstemän jemte betjente vid kansliet.............................. 5,250.

Summa kronor 87,372.

Innan det från stadsfullmägtige infordrade yttrande öfver det afgifna

förslaget rörande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium

och organisation af embetets afdelning för kronouppbördsärenden

inkommit, kan jag icke bedöma huruvida denna organisationsfråga

möjligen kan vara af beskaffenhet att böra underställas Riksdagens

pröfning. Af hvad jag beträffande ärendets behandling inhemtat framgår

dock, att någon höjning i det från statsverket utgående årliga

bidrag eller ökade skyldigheter i öfrig! för staten icke komma att

ifrågasättas. Då härtill kommer, att indragningen af Handels- och

Ekonomikollegium och deraf beroende anordningar inom Öfverståthållareembetet

för kronouppbördsärenden icke kunna utöfva nämnvärdt om

ens något inflytande å de göromål, som skola bestridas af Öfverståthållareembetets

kansli, så synes mig den omständighet att förstnämnda

s. 11 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No o b till Körtel. Maj ds Nåd. Prop. No 7, om Statsverket 1880. 11

organisationsfråga nu icke kan till pröfning företagas ej innefatta något

skäl att uppskjuta pröfningen af det föreliggande förslaget till förändrad

organisation af öfverståthållareembetets kansli samt den deraf

beroende af behofvet högt påkallade löneregleringen för Underståthållaren

och de vid kansliet anstälde embets- och tjenstemän samt

betjente.

Vid framställande af sitt berörda förslag har Öfverståthållareembetet,

efter att hafva erinrat, hurusom för embetet utfärdats särskilda

instruktioner den 28 Mars 1664, den 13 Februari 1776 och den 25

Augusti 1791, hvilken sistnämnda instruktion ännu vore i tillämpliga

delar gällande, redogjort för de olika göromål, hvilka åligga Ofverståthållaren,

Underståthållaren samt kansliets embets- och tjenstemän,.

hvilka äro konungens fogat, eu sekreterare, en aktuarie, två notarier,

två kanslister samt eu kammarskrifvare; och torde ur denna redogörelse

få meddelas följande kortfattade upplysningar.

Of ver ståthållarens åligganden äro, förutom de som i allmänhet tillkomma

Landshöfdingarne i länen, hufvudsakligen följande. Han är

Ordförande: enligt nådiga brefvet den 29 Januari 1819 i direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk; enligt instruktionen för direktionen

öfver Danviks hospital den 19 Augusti 1845 i nämnda direktion;

enligt Nådiga brefvet den 24 Februari 1860 i direktionen öfver

Stockholms hospital för sinnessjuke; enligt reglementet den 28 December

1850 i direktionen för allmänna barnhuset i Stockholm och enligt

instruktionen för direktionen öfver Stockholms stads och läns kurhus

den 16 Mars 1826, jemförd med § 18 i 1791 års instruktion, i sistnämnda

direktion. Jemlik! Nådiga förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 Maj 1862 skall han föra ordet bland Stockholms

stadsfullmägtige, dervid han eger deltaga i öfverläggningarne men ej

i besluten, af hvilka åtskilliga skola, för att erhålla gällande kraft, af

honom fastställas. Han är vidare ordförande i stadsfullmägtiges beredningsutskott

samt eger öfvervara drätselnämndens och fattigvårdsnämndens

sammanträden och i öfverläggningarne men ej i besluten

deltaga. Enligt de för dessa båda nämnder den 4 Mars 1864 i nåder

faststälda instruktioner föres ordet i dem af öfverståthållaren, när han

tillstädes är. Stadsfullmägtiges och beredningsutskottets sammanträden,

i hvilka Öfverståthållaren i allmänhet tager del, uppgå i medeltal till

55 om året eller ungefär ett i veckan.

Den Öfverståthållaren tillkommande skyldigheten att presidera i

stadsrätten hos borgmästare och råd, hvarmed ursprungligen varit

förenadt åliggande att. i domarevärf deltaga, inskränker sig numera

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 b till Komjl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

dertill, att lian utöfvar ordförandeskapet i magistraten samt deltager i

magistratens öfverläggningar och beslut. I afseende härå anför Öfverståthållareembetet,

att om Handels- och Ekonomikollegiets befattning

med uppbördsärendena komme att, såsom föreslaget blifvit, upphöra,

återstode väl för magistraten icke några göromål af beskaffenhet, att

de i och för sig påkallade bibehållandet af skyldigheten för Öfverståthållaren

att vara ordförande i magistraten; men då det, jemlikt

nådiga resolutionen på städernas besvär den 16 Oktober 1723, jernjord

med instruktionen för landshöfdingarne den 10 November 1855, ålåge

Ofverståthållaren att till Kong!. Maj:t insända de för återbesättande af

lediga borgmästare-, rådmäns- och magistratssekreterarebefattningarne

.uppgjorda förslag och desse med sitt yttrande beledsaga; då det syntes

lämpligt, att Ofverståthållaren fortfarande såsom hittills indelade rådmännen

till tjenstgöring på rådstufvurättens särskilda afdelningar, utsåge

afdelningarnes ordförande och beviljade rådmännen tjenstledighet, och

då slutligen den samtidigt med nya utsökningslagen utfärdade nådiga

förordningen om stämningsmän af den 10 Augusti 1877 föreskrefve, att

i stad rådstufvurätt skulle förordna vissa män att, då de derom anlitades,

bland annat verkställa delgifning i utsökningsmål, samt dessa

mål, hvad Stockholm anginge, tillkomme Öfverståthållareembetet att

handlägga och Ofverståthållaren således syntes böra utöfva inflytande

på valet af stämningsmän i Stockholm, hvartill tillfälle kunde honom

beredas derigenom, att han såsom ordförande omedelbart samverkade

med magistraten, — ansåge sig öfverståthållareembetet icke böra härutinnan,

likasom icke heller beträffande Öfverståthållarens åligganden i

öfrigt, föreslå någon förändring.

Under ståthållaren åligger, jemlikt 25 § i 1791 års instruktion, att,

1 Öfverståthållarens frånvaro eller då han är hindrad, Öfverståthållareembetet

förvalta och Öfverståthållarens ställe företräda på alla rum,

der det utöfvas bör, så hos magistraten och borgerskapet som uti

embetets kansli och poliskammaren. Hans embetsverksamhet har härigenom

bibehållits vid samma omfattning, som uti 1634 års regeringsform

deråt ursprungligen gifvits, hvadan ock på underdånig hemställan

af Ofverståthållaren, att på grund af ofvannämnda 25 § i 1791 års

instruktion Underståthållaren måtte få företräda Öfverståthållarens ställe

såsom ordförande i direktionen öfver Danviks hospital, allmänna barnhuset

och Stockholms stads och läns kurhus, genom nådigt bref den

2 Februari 1849 förklarats, att berörda stadgande finge i afseende på

ordförandebefattningarne i nämnda tre direktioner tillämpas, på sätt

hemstäldt blifvit, under förbindelse likväl för Ofverståthållaren att bibe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:u 1, om Statsverket 1880.

13

hålla den allmänna öfversigten angående de tre inrättningarnes tillstånd

och förvaltning; och har sedermera det bruk utvecklat sig, att i regeln

Underståthållaren och endast undantagsvis Öfverståthållaren deltager i

och förer ordet vid dessa direktioners sammanträden.

Till kommunalstyrelsen i Stockholm intager Underståthållaren, jemlik!

nådiga brefvet den 15 April 1864, den ställning, att han berättigats

när Öfverståthållaren åtnjuter af Eders Kongl. Maj:t beviljad tjenstledighet

och annan person icke blifvit särskildt förordnad att öfverståthållareembetet

förvalta, föra ordet bland stadsfullmägtige, i fullmägtiges beredningsutskott

samt i de under fullmägtige lydande nämnder.

Konungens fogat tillkommer, jemlikt 27 § i 1791 års instruktion,

dels att, när Öfver- eller Underståthållaren af andra embetssysslor är

förhindrad, förrätta allt hvad till exsekutionsverket hörer dels ock i

synnerhet att utöfva uppsigten å fångar, fängelserum och arrestanters

afstraffande.

Sekreteraren åligger numera, sedan jemlikt nådiga brefvet den 15

Januari 1831 passexpeditionen öfverflyttats från kansliet till afdelningen

för polisärenden, men han till följd af nådiga brefvet den 24 Januari

1862 öfvertagit de kamreraresysslan enligt 1791 års instruktion tillhörande

göromål, att uppsätta, kontrasignera och expediera alla bref,

berättelser, utlåtanden och kungörelser, som från kansliet utfärdas; att

hålla diarium öfver alla till kansliet inkommande ärenden med undantag

af skuldfordringsmål; att föredraga och expediera besvärsmål och understälda

mål rörande byggnadsärenden och frågor deri stadsfullmägtige,

drätselnämnden eller kyrkofullmägtige beslutat, äfvensom åtskilliga fattigvårdsärenden,

samt att ombesörja räkenskapsföring rörande deponerade

samt expens- och aflöningsmedel.

Notarierna föra protokollet och tillhandahålla vederbörande expeditionerna

i utsökningsmålen.

Aktuarien håller diarium i utsökningsmålen och förser ansökningarne

i dessa mål med kommunikationsresolutioner, öfvervakar verkställigheten

i ärenden, der handräckning begärts för uttagande af lösen,

kommunalutskylder och andra afgifter, samt utöfvar tillsynen å arkivet.

Kanslisterna äro anstälde den ene hos fogaten och den andre hos

sekreteraren. Fogatens kanslist håller diarium rörande alla de verkställighetsåtgärder

i brottmål, som af Öfverståthållareembetet genom

fogaten vidtagas. Sekreterarens kanslist biträder sekreteraren med diariiföring

och uppsättande af skrifvelser samt ombesörjer renskrifning och

förvaltar numera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. No 5 b till Kong]. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

Kammar skrift) ar ens göromål, hvilka bestå i förandet af kansliets

depositionsräkning samt förteckning å inlemnade och uttagna borgensförbindelser

och värdepapper jemte åtskilliga andra förteckningar och

räkningar.

Under åren 1867—1876 hafva till kansliet inkommit årligen i

medeltal 3,163 skuldfordringsmål, 5,632 handräckningsärenden och till

sekreterareexpeditionen 2,667 ärenden; beloppet af deponerade medel

uppgick i medeltal årligen till 206,909 kronor på 188 särskilda konti

och deraf hafva årligen i medeltal öfverförts från det ena året till det

andra 61,976 kronor.

Aflöningarna för Underståthållaren och ofvan nämnde tjensteman

i Öfverståthållareembetets kansli utgå för innevarande år med inberäkning

af dyrtidstillägg med följande belopp, nemligen:

Lön.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren............................................

4,500

900

5,400

Fogaten.............................................................

4,500

500

5,000

Sekreteraren.....................................................

3,500

700

4,200

Aktuarien ............................................

900

180

1,080

1 Notarie............................................................

900

180

1,080

1 d:o ...........................................................

900

180

1,080

1.200

Kanslisten hos sekreteraren........................

1,000

200

D:o hos fogaten .............................

1,000

_

1,000

Kammarskrifvaren .........................................

hvarförutom är anvisadt för beredande

600

120

720

af ärendenas gång i sekreterareexpedi- tionen ett anslag å...................................

1,000

_

1,000

till gratifikationer............................................

samt till Öfverståthållareembetets för-

150

—

150

fogande för aflönande af vakt- och

exsekutionsbetjeningen..............................

11,450

2,290

—

Summa

30,400

5,250

35,650 i

Efter meddelande af dessa upplysningar öfvergår jag nu till redogörelsen

för Öfverståthållareembetets förslag sådant det samma uti

ofvan berörda underdåniga skrifvelse!’ af den 9 September 1878 och

den 4 November 1879 blifvit framstäldt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Den nu vidtagna anordning att underståthållaren och fogaten hvar

sin dag handlägga utsökningsmålen, har Öfverståthållareembetet ansett

lätt kunna medföra den olägenheten, att i likartade fall olika förfaringssätt

egde rum och olika beslut meddelades. Detta både borde och

kunde undvikas derigenom, att dessa måls handläggning ombesörjdes

uteslutande af Underståthållaren. Vid tillfällen då Öfverståthållaren varit

frånvarande eller hindrad och i följd deraf Öfverståthållareembetet förvaltats

af Underståthållaren, hade det visserligen inträffat, att utsökningsmålens

handläggning, hvilken hittills kräft vederbörande ordförandes

personliga närvaro och för parternas skull måst till viss tid på dagen

utsättas, icke kunnat ombesörjas af Underståthållaren och i dylika fall

hade då tillgått sålunda, att å Underståthållarens tjenstgöringsdagar

sekreteraren fungerat i hans ställe såsom ordförande på grund af nådiga

förordnanden senast i bref af den 9 December 1871. Men härutinnan

hade till följd af nya utsökningslagen inträdt en väsendtlig förändring,

i det nemligen, från den tid denna lags tillämpning tagit sin början,

det muntliga förfarandet vid utsökningsmålens behandling mer och mer

blifvit undanträngdt af det skriftliga, hvilket antagligen blefve äfven

fortfarande det förherrskande, såsom varande för parterna både mera

beqvämt och mindre tidsödande än det muntliga. Då härtill komme,

att genom nådiga kungörelsen angående sättet för skriftvexling mellan

domstolar m. in. den 11 Oktober 1878 sekreterarens arbete med handräckningsärendena

i väsendtlig mån underlättats, ansåge Öfverståthållareembetet,

att såsom vid länsstyrelserna nu tillginge, sekreteraren

kunde öfvertaga skyldigheten att föredraga och kontrasignera utsökningsmålen,

vid hvilkas uppsättande och expedierande biträde honom

lemnades af de begge notarierna, de der jemväl i öfrigt borde tillhandagå

sekreteraren i den mån sådant erfordrades och deras tid medgåfve;

och borde under förutsättning af bifall härtill, fortfarande åt

sekreteraren uppdragas att, vid förhinder för Underståthållaren, i dennes

ställe såsom ordförande handlägga exsekutionsmålen.

Fogaten ålåge vidare att öfvervaka verkställigheten i brottmål,

dervid för närvarande förfares på det sätt, att de till kansliet inkommande

skrivelser, som innefattade begäran om handräckning i brottmål

rörande icke häktade personer, först diariifördes hos sekreteraren och

från honom öfverlemnades till fogatexpeditionen, der de ånyo diariifördes

och derefter försåges med resolutioner, innefattande verkställighetsorder

för vederbörande exsekutionsbetjenter, hvilka hos fogaten mottage

de för verkställigheten erforderliga handlingar, ombesörjde verkställigheten

och redovisade för sina åtgärder till fogaten, genom hvilkens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

försorg’ redovisning tillstäldes sekreterareexpeditionen, der all skriftvexling

ombesörjdes på grund af promemorior från fogaten. I ett

embetsverk der, i likhet med hvad förhållandet vore hos Öfverståthållarembetet,

öfver- och underexsekutorer arbetade så att säga under

samma tak, borde verkställigheten kunna ombesörjas på ett enklare

sätt och både tid och arbetskrafter besparas. För sådant ändamål erfordrades

allenast, att handlingarne i mål af förevarande slag, efter att

en gång hafva blifvit i kansliet diariiförde, derifrån öfverlemnades direkte

till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten.

Denne borde derefter anteckna dem i det diarium, som jemväl under

nuvarande förhållanden måste af honom föras och i hvilket beslutet

med order om verkställighet borde införas. Efter fullgjord verkställighet

borde redovisning ske omedelbart till den som ombesörjde skriftvexlingen.

Bestyret med ordernas meddelande samt kontrollen öfver verkställigheten,

för hvilken kontroll endast granskning af, underexsekutorns

diarium komme att erfordras, borde uppdragas åt underståthållaren.

Verkställigheten i brottmål rörande häktade personer öfvervakadés medelst

fångdiariet. Bestyret dermed vore ytterst maktpåliggande, men

kräfde icke mera tid, än att detsamma jemväl kunde uppdragas åt

Underståthållaren, hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med

fogattjensten förenade återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver

Stockholms stads ransakningsfängelse.

Under erinran derom att, såsom ofvan är nämndt, aktuarie!! hölle

diarium öfver utsökningsmål och försåge ansökningarne i dessa mål

med kommunikationsresolutioner, har Öfverståthållareembetet anfört, att

sedan, enligt 14 och 15 §§ i utsökningslagen den 10 Augusti 1877,

öfverexsekutor blifvit ålagdt att, innan någon åtgärd med inlemnad inlaga

innefattande lagsökning för gäld vidtoges, pröfva frågan om ansökningens

upptagande eller icke, hvilken pröfning måste företagas af

person med insigt i och vana vid utsökningsmåls behandling, samt således

inkomna handlingar i skuldfordringsmål måste, innan de försåges

med kommunikationsresolution, af sekreteraren eller någon af notarierna

granskas, sjelfva diariiföringen af sådana mål kunde anförtros åt ett

extra biträde.

Verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts för uttagande

af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, ombesörjdes

nu på det sätt att, sedan de skrivelser, deri dylik handräckning äskats,

blifvit i sekreterareexpeditionen diariiförda, skrifvelserna öfverlemnades

till aktuarien, hvarefter denne i sin ordning diariiförde skrifvelserna

och öfverlemnade dem till vederbörande exsekutionsbetjente, hvilka,

sedan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 5 b Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sedan en af notarierna å skrifvelserna tecknat order om verkställighet,

derom droge försorg och för verkställigheten redovisade hos aktuarien,

som slutligen lemnade redovisning i sekreterare-expeditionen. Till undvikande

af onödig omgång borde med verkställigheten i dessa ärenden

förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades

till vederbörande underexsekutor, hvilken omedelbart i sekreterare-expeditionen

redovisade för verkställigheten. Aktuariens befattning

med dessa ärenden komme i sådant fall att upphöra och för honom

skulle endast återstå tillsynen öfver arkivet, hvilken dock ej vore

mera betungande, än att densamma utan olägenhet kunde åt sekreteraren

uppdragas.

Den diariiföring, brefskrifning och renskrifning, som ålåge sekreterarens

kanslist, vore icke af svårare beskaffenhet än att hvarje person,

som med någon vana förenade ordentlighet och påpasslighet, kunde

fullgöra sagde åligganden. Någon på ordinarie stat anstäld tjensteman

erfordrades lika litet härför som för de likartade göromål, hvartill landssekreterare

i de större länen för närvarande måste anlita biträden mot

tillfälligt arfvode, och lämpligast syntes derför vara, att ifrågavarande

göromål anförtroddes under sekreterarens inseende och ansvar åt en

amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode anstäldes,

samt att all utskrift ombesörjdes hufvudsakligast af renskrifvare mot

godtgörelse från expensmedlen i förhållande till det antal ark, som renskrefves,

eller den tid, som för renskrifningsarbetet åtginge. För sekreterarens

kanslist skulle i sådant fall icke återstå andra göromål, än de

som vore förenade med kammarskrifvarebefattningen. Dessa vore emellertid

icke så omfattande, att de uteslutande toge en persons tid i anspråk;

men de vore af den vigt, att sekreteraren borde sjelf dem ombesörja,

hvilket ock kunde af honom medhinnas, om honom bestodes

tillräckligt biträde för ombesörjande af diariiföringen, uppsättande af

formulärskrifvelser och renskrifning, hvilket arbete vore vida mindre

magtpåliggande än räkenskapsföringen angående depositions- och öfrige

medel, hvilken räkenskapsföring nu tillhörde kammarskrifvarebefattningen.

Ofverståthållareembetet anser således att, utan fara för ärendenas

skyndsamma och ordentliga handläggning i kansliet, fogatens, aktuariens,

. de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas och kammarskrifvarens

befattningar kunde indragas och de hufvudsakligaste

åligganden, desse tjensteman hittils fullgjort, öfvertagas af Underståthållaren,

sekreteraren och notarierna, under förutsättning och med vilBih.

till Bilad. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil, N:o 5 l till Eont/I. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

kor att dessa befattningar, hvilka komme att taga sina innehafyares

tid helt och hållet i anspråk, aflönades så, att befattningarnes innehafvare

för det med hvarje särskild befattning förenade arbete andunge

skälig ersättning, som tillika vore tillräcklig för innehafvarens

utkomst, hvar i den samhällsställning hans befattning medförde.

Med afseende härå har Öfverståthållareembetet föreslagit, att for

Underståthållaren, hvilken, på sätt förut är nämndt, skulle komma att

öfvertaga de göromål, som förut ålegat fogaten, aflöningen måtte bestämmas,

att från statsverket utgå med 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor

i lön och 2,500 kronor i tjenstgöringspennmgar, varande härvid

erinradt att Underståthållaren af Stockholms stad uppbär 2,250 kronor

årligen till bestridande af extra utgifter.

Sekreteraren, som jemte sin lön haft hela behållna inkomsten åt

alla utaf Öfverståthållareembetet utfärdade pass, till dess i följd af

nådiga brefvet den 15 Januari 1831, passexpeditionen från kansliets

sekreterare öfverflyttades till sekreteraren i Öfverståthållareembetet for

polisärenden, dervid Öfverståthållareembetet tillika bemyndigas att uppgöra

en billig fördelning emellan de båda sekreterarne af ylen behållna

lösen för passen, uppbure nu, enligt beslut af Öfverståthållareembetet

% af omförmälda behållning, medan återstående V# tillfölle polissekreteraren,

och hade sekreterarens i kansliet andel under hvarje af åren

1876 och 1877 utgjort omkring 1,100 kronor. Då det emellertid vore

med rättvisa och billighet öfverensstämmande att den, som förrättade

arbetet och bure ansvaret derför, jemväl skördade frukterna af detsamma,

ansåge Öfverståthållareembetet att sekreteraren i afdelningen

för polisärenden, hvilken numera utfärdade alla pass och vore er ör

ensam ansvarig, äfven borde uppbära all passlönen. Sekreterarens i

kansliet rätt till andel i nämnda lösen skulle i sådant fall upphöra,

hvarefter han, som icke komme att åtnjuta någon sportelinkomst, syntes

böra erhålla årligen 4,400 kronor i lön, 2,000 kronor ytjenstgörmgspenningar

och ett ålderstillägg å 600 kronor, att utgå fem ar etter

tjenstens tillträdande, allt i enlighet med hvad som gälde för landssekreterare

i Stockholms län.

I öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar pa senare

tider iakttagits, borde expeditionslösen indragas och med stämpelpapper

ersättas, dock med det, vid ifrågavarande regleringar och sarskildt,

uti nådiga skrifvelsen angående lönereglering för vissa åt de tall landsstaten

hörande tjenstår den 31 Maj 1878, gjorda undantag af lösen oi

sådane expeditioner, som part eller annan .på egen begäran erhåller

eller eljest icke är pligtig att lösa. Under nämnda förutsättning an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 5 b till Kong!. Ma:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1880.

såge Öfverståthållareembetet, att, då de göromål, hvilka skulle af notarierne

fullgöras, vore till beskaffenheten fullt jemförliga med dem, som

nu ålåge länsnotarien i Stockholms län, enahanda aflöning, som för

denne tjensteman vore bestämd, borde tilldelas notarierne i embetets

kansli eller för hvardera 1,500 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

och efter tio år ett ålderstillägg å 500 kronor.

I händelse kansliets organisation genomfördes på sätt nu blifvit

antydt, erfordrades, i likhet med hvad som funnes stadgadt för landskanslierna

i 22 af rikets län, ytterligare två tjensteman, hvilka emellertid

borde anställas endast på förordnande tillsvidare såsom extra ordinarie

kanslister eller amanuenser, och erfordrades till arfvode åt dem

jemte vikariatsersättning under semester och gratifikationer årligen 4,000

kronor.

Rörande anslaget å 11,450 kronor till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen

jemte dyrtidstillägg derå 2,290 kronor eller tillhopa

13,740 kronor, har annan förändring icke blifvit af Ofverståthållareembetet

ifrågasatt, än att de såsom dyrtidstillägg årligen beviljade 2,290

kronorna måtte varda på ordinarie stat uppförde.

Genom den af öfverståthållareembetet föreslagna organisation och

lönereglering skulle förorsakas en förhöjning i anslaget till embetet af

990 kronor. Härvid vore dock att märka, att statsverket genom indragning

af expeditionslösen och dennas ersättande med stämpelpapper

skulle erhålla en inkomst, hvilken, enär utsökningsmålen, såsom förut

omförmälts, under åren 1867 - 1876 uppgått i medeltal årligen till 3,163

stycken, derför, med beräkning af 75 öre för hvarje kommunikationsresolution

och 2 kronor för hvarje expedition å ett ark, lösen till vederbörande

expeditionshafvande, influtit med 8,698 kronor ,25 öre, icke

kunde, äfven om renskrifningskostnaden, hvilken hittills bestridts af

vederbörande expeditionshafvande, upptoges till 50 öre för hvarje ark,

i allmänhet beräknas understiga i medeltal 7,000 kronor, hvadan efter

organisationens genomförande en årlig besparing å omkring 6,000 kronor

skulle för statsverket uppkomma.

I fråga om skyldigheten för nuvarande innehafvare af tjenster inom

Öfverståthållareembetets kansli att underkasta sig en blifvande reglering

af dessa tjenster och dermed förenade löner yttrar Öfverståthållareembetet

följande:

Enligt den för Sekreteraren J. F. Bratt den 20 December 1864

utfärdade fullmagt, vore han icke pligtig underkasta sig någon förändring

i de med tjensten förenade göromål; men som Bratt tillkännagifvit,

att han, under förutsättning att de för sekreteraren föreslagna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

löneförmåner blefve beviljade, vore villig åtaga sig den ifrågasatta föredragningen

af utsökningsmål, mötte förslagets genomförande härutinnan

icke något hinder.

Fullmagterna för de begge nu anstälde notarierna, vice Häradshöfdingen

A. J. Lagercrantz och vice Häradshöfdingen C. A. Weinberg,

innehölle uttryckligen, att de skulle vara underkastade den förändring

i göromål, som kunde ifrågakomma, hvaremot någon föreskrift om skyldighet

för dem att underkasta sig förändring i aflöningsförmånerna icke

funnes meddelad. Vid sådant förhållande syntes de vara berättigade

till godtgörelse för mistning af sportler, derest förslaget om indragning

af expeditionslösen och densammas ersättande med stämpelpapper

godkändes. Beträffande det belopp, hvartill sportlerna borde beräknas,

framginge af den underdåniga skrifvelsen bifogade uppgifter, att medelinkomsten

af sportlerna för hvardera notarien kunde antagas hafva

uppgått till 2,900 kronor, som alltså borde enhvar af dem tilläggas;

men då, för den händelse den nya aflöningen bestämdes på sätt ofvan

blifvit antydt, hvardera notarien, som utöfver sportler, 2,900 krono]:,

nu åtnjöte i lön 1,080 kronor, i stället komme att uppbära i lön och

tjenstgöringspenningar tillhopa 2,500 kronor och efter tio år från fullmagternas

särskilda data ett ålderstillägg å 500 kronor, skulle allenast

erfordras, att för organisationens genomförande ansloges ett belopp af

1,480 kronor att till enhvar af notarierna Lagercrantz och Weinberg i

ersättning för mistade sportelinkomster utgå, så länge de i egenskap

af notarier qvarstode, med föreskrift tillika att, i den mån Lagercrantz

och Weinberg komme i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor hvardera,

den sålunda bestämda ersättningen för enhvar af dem borde med

motsvarande belopp minskas till 980 kronor.

Den för aktuarien m. in. Carl Georgii den 13 Juni 1853 utfärdade

fullmagt vore ovilkorlig och innehölle icke någon föreskrift om skyldighet

för honom att vidkännas indragning af expeditionslösen och densammas

ersättande med stämpelpapper; hvadan, i den händelse förslaget

härom bifölles, Georgii vore berättigad till godtgörelse för mistning af

sina sportler, hvilka enligt intyg från Stockholms kronouppbördskontrollkontor

borde beräknas i rundt tal till 2,300 kronor årligen; och

som Georgii, hvilken vore född den 24 Juni 1813 och således uppnått

66 års ålder, följaktligen egde att i pension undfå hela sin lön, hvilken,

oberäknadt dyrtid still ägg, utgjorde 900 kronor, syntes, på sätt han sjelf

ifrågasatt, honom för hans återstående lifstid böra på allmänna indragningsstaten

tillerkännas pension till belopp af 3,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Hvad beträffade fogaten m. m. W. von Schoultz, hade Öfverståthållareembetet

redan vid ett föregående tillfälle understödt af honom

gjord framställning om rättighet att vid afskedstagande få såsom pension

åtnjuta nuvarande lönen, hvilken uppginge till 4,500 kronor; men frågan

härom hade ansetts böra pröfvas i sammanhang med förslaget till förändrad

organisation och lönereglering för Öfverståtliållareembetets kansli.

Då fogattjensten nu blifvit till indragning föreslagen och dermed förenade

åligganden synts kunna lämpligen anförtros åt Underståthållaren,

hemstäldes, att von Schoultz, på sätt han begärt, måtte undfå på allmänna

indragnings staten sagda belopp 4,500 kronor i pension under

sin återstående lifstid, att utgå från och med månaden efter den, då

bifall till afskedsansökningen lemnats; dervid, enär von Schoultz uppnått

70 års ålder och således vore lagligen berättigad till pension, motsvarande

% af lönen eller 3,600 kronor, hans öfverflyttande på indragningsstat

skulle medföra en ökad utgift af allenast 900 kronor.

Fogatens kanslist innehade sin anställning endast tills vidare, hvadan

ifrågavarande befattning kunde utan hinder från innehafvarens sida

indragas, så snart dermed förenade göromål kunde af annan person

öfvertagas. Med den hos sekreteraren anstälde kanslisten J. A. Dahlström

vore deremot förhållandet annorlunda. Denne, hvilken vore född

år 1825 och till kanslist utnämndes år 1861, innehade ovilkorlig fullmagt;

men såväl han som innehafvaren af kammarskrifvarebefattningen

C. A. Hafverberg, hvilken vore född år 1830, till kammarskrifvare utnämnts

år 1859 och jemväl innehade ovilkorlig fullmagt, hade erhållit

förordnanden å befattningar utom Öfverståtliållareembetets kansli och

åtnjöte derför tjenstledighet. I afseende å desse båda tjensteman erfordrades

sålunda endast, att deras löner, 1,000 kronor för den ene

och 600 kronor för den andre, anvisades på indragningsstat, att under

deras lifstid årligen utgå endast för den händelse de ej i statens tjenst

innehade annan anställning med lön eller arfvode till motsvarande eller

Överskjutande belopp.

På grund af allt hvad sålunda blifvit anfördt, har Öfverståthållareembetet

uti sitt den 6 sistlidne November afgifna utlåtande i underdånighet

hemstält:

l:o att å riksstatens sjette hufvudtitel måtte uppföras:

till en Underståthållare lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar

2,500 kronor;

till en sekreterare i Öfverståthållareembetets kansli lön 4,400 kronor

och tjenstgöringspermingar 2,000 kronor med rätt derjemte för

tjenstinnehafvaren till ett ålderstillägg efter fem år med 600 kronor;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

till två notarier, hvardera, lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenn

in gar 1,000 kronor med rätt för hvardera till ett ålderstillägg efter

tio år med 500 kronor; samt

till arfvode åt två amanuenser eller extra ordinarie kanslister äfvensom

till godtgörande af semestervikariat och till uppmuntring af lönlöse

extra ordinarie tjensteman högst 4,000 kronor, att af Ofverståthållareembetet

disponeras och i mån af behof användas;

2:o att för åtnjutande af de nya löneförmånerna enahanda vilkor,

som för åtnjutande af de faststälda förändrade löneförmånerna för vissa

embets- och tjensteman vid landsstaten, blifvit genom Kongl. kungörelsen

den 31 Maj 1878 faststälda, måtte i tillämpliga delar varda bestämda

och derutöfver, särskilt för sekreteraren, föreskrifvas, att hans

andel i passlösen skall upphöra;

3:o att, likasom utgifterna till skrifmaterialier och expenser för

närvarande bestridas af det för dylika utgifter å riksstatens sjette

hufvudtitel uppförda förslagsanslag, jemväl kostnaden för renskrifning

måtte, enligt behörigen granskade räkningar, som innefattade ^ tydlig

uppgift å grunden, hvarefter ersättningen beräknades, gäldas af nyssnämnda

förslagsanslag;

4:o att, för den händelse mom. 1 och 3 bifölles, dels all rätt till

expeditionslösen måtte upphöra, dock med undantag af lösen för sådane

expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle eller eljest

icke författningsenligt vore pligtig att lösa, dels fogatens, aktuariens,

de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas samt kammarskrifvarens

befattningar måtte indragas;

5:o att åt en hvar af vice häradshöfdingarne A. J. Lagercrantz

och C. A. Weinberg såsom ersättning för mistade sportler måtte anvisas

ett belopp af 1,480 kronor att, så länge de i egenskap af notarier

tjenstgjorde, årligen utgå med iakttagande att, i den mån de komme

i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor, ersättningen för en hvar af

dem minskades med detta belopp;

6:o att, förutom den pension, hvartill fogaten von Schoultz och

aktuarien Georgii vore lagligen berättigade, eller 3,600 kronor åt den

förre och 900 kronor åt den senare, måtte för organisationens genomförande

på indragningsstat anvisas 900 kronor till fogaten von Schoultz,

2,100 kronor till aktuarien Georgii, 1,000 kronor till kanslisten Dahlström.

och 600 kronor till kammarskrifvaren Hafverberg att årligen

utgå, till von Schoultz och Georgii från och med månaden efter deras

afskedstagande samt till Dahlström och Hafverberg endast såvida de

ej innehade annan anställning med aflöning, vare sig på rikets eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1880. 23

enskild kommuns stat, till lika eller högre belopp, men med iakttagande

att, om den nya aflöningen understege det till en hvar af dem på indragningsstat

upptagna belopp, de i samma mån skulle derå vidkännas

afdrag.

Hvad nu först angår Öfverståthållareembetets organisationsförslag,

enligt hvilket Underståthållaren skulle öfvertaga och i första hand vara

ansvarig för utförandet af en ej obetydlig del af de göromål, som

åligga embetets kansli, samt dessa göromål i öfrigt bestridas af en sekreterare

med biträde af två notarier och extra ordinarie tjensteman i mån

af behof, anser jag mig böra biträda samma förslag såsom väl lämpadt

efter de särskilda förhållandena i afseende å nämnda embetsverk.

Visserligen är vid hvarje af landskanslierna inom länen anställd endast

en ordinarie länsnotarie, men dessa länsstyrelsernas afdelningar hafva

dessutom till sitt förfogande två hvardera en och hvarje af de öfrige

två ordinarie landskanslister. De flesta landskanslier äro derjemte i

behof af extra" biträden och vid flera af dem finnes anställd extra

ordinarie länsnotarie med arfvode till belopp af 2,000 kronor årligen.

Då jag för min del finner berörda organisationsförslag vara af

beskaffenhet att böra godkännas, följer ock deraf att jag lika med

Öfverståthållareembetet anser fogattjensten samt aktuariens, de två

kanslisternas och kammarskrifvarens befattningar böra i och med organisationens

genomförande indragas. Hvad Öfverståthållareembetet i

afseende härå hemställt och föreslagit rörande vissa befattningsinnehafvares

öfverflyttande å allmänna indragningsstaten gifver mig icke

anledning till annan anmärkning än att, enär, såsom jemväl Öfverståthållaren

uti en till mig aflemnad promemoria erinrat, de göromål,

som nu åligga sekreterarens kanslist, äro af enahanda beskaffenhet som

de, hvilka enligt den nya organisationen skola utföras af extra biträden,

samt således, i händelse nuvarande innehafvare!! af nämnda befattning

skulle komma att återgå till tjenstgöring vid Öfverståthållareembetets

kansli, ett extra biträde kan undvaras, ifrågakommande utbetalning af

den i nu gällande stat uppförda lön för samma befattning bör kunna

bestridas af det för embetsverket erforderliga anslag till extra biträden

och vikariatsersättning.

Emot de af Öfverståthållareembetet föreslagna allmänna grunder

och vilkor för löneregleringen har jag intet att erinra: jemte det jag

således lika med Öfverståthållareembetet anser den hittills vidtagna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 5 b till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

anordning, enligt hvilken sekreteraren i Öfverståthållareembetets kansli

uppburit eu del af den sekreteraren i Öfverståthållareembetet för polisärenden

egentligen tillkommande passlösen, böra upphöra, tillstyrker

jag att all lösen för de från kansliet utgående expeditioner må, med

det af embetet föreslagna undantag, till statsverket indragas och med

stämpelpapper ersättas; och då, i händelse af bifall härtill, Öfverståthållareembetets

kansli skulle i afseende å beläggning med stämpladt

papper af inlemnade eller utgående handlingar blifva alldeles likstäldt

med de embets- och tjenstemän vid landsstaten, hvilka i § 5 af nu

gällande nådiga kungörelse den 19 September 1879 angående stämpelpappersafgiften

äro hänförde till tredje afdelningen, lärer Eders Kongl.

Maj:t vilja genom Finansdepartementet göra framställning hos Riksdagen

om vidtagande af åtgärd, så att Ofverståthållareembetets kansli må

blifva till samma afdelning öfverflyttadt.

Enligt Öfverståthållareembetets af mig godkända förslag skulle

vilkoren för tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna blifva följande:
l:o

att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och

jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas

annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

Öfverståthållareembetet, _ må densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;

3:o att Underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga

befattning på kommuns stat;

4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

6:o

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o -5 b till Konyl. Majds Nåd. Trop. N:o 7, om. Statsverket 1880.

25

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda

med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid

sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit

semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till

tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; och

7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af Underståthållaren och sekreteraren

länder högst en och en half månad och af notarierne under högst en

månad årligen.

Beträffande aflöningarnas belopp instämmer jag i allo uti Ofverståthållareembetets

förslag, likasom jag, på grund af hvad embete!

anfört, anser med rättvisa och billighet öfverensstämmande att nuvarande

notarierne Lagercrantz och Weinberg, på sätt embetet hemställt,

undfå godtgörelse för den minskning i löneinkomster, som de genom

löneregleringen komma att lida, hvilken godtgörelse lämpligen torde

böra anvisas å allmänna indragningsstaten.

Till arfvoden åt två ständiga extra biträden torde icke kunna afses

mindre belopp än 2,500 kronor årligen; och då till vikariatsersättningar

under semester erfordras omkring 800 kronor samt medel dessutom

böra finnas tillgängliga till gratifikationer åt tillfälliga biträden, synes

mig det af öfverståthållareembetet för nu omförmälda ändamål föreslagna

belopp 4,000 kronor icke vara för högt tilltaget, dock att af

detta anslag bör, i likhet med hvad vid andra embetsverk eger rum,

utgå jemväl ifrågakommande gratifikation till extra vaktmästare, om

sådan finnes behöflig.

Såsom förut blifvit omnämndt, är för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen

vid kansliet stäldt till Öfverståthållareembetets förfogande

ett anslag af 11,450 kronor med dyrtidstillägg 2,290 kronor,

tillsammans 13,740 kronor, hvilket belopp Öfverståthållareembetet anser

böra fortfarande för ändamålet utgå och på ordinarie stat uppföras.

Af detta belopp bestrides aflöningen till de vid kansliet anstälde två

vaktmästare, för närvarande utgående enligt Öfverståthållareembetets

beslut till den ene med 600 kronor jemte hyresersättning och till den

andre med 700 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prof. J880. I Sami. 1 Afl/.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 l till Konfjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Dessa vaktmästare böra emellertid skäligen komma i åtnjutande af

samma aflöningsförmåner som deras vederlikar vid länsstyrelserna.

Oberäknade möjligen ifrågakommande ålderstillägg skulle de således

årligen uppbära aflöning till belopp af 800 kronor hvardera eller tillsammans

1,600 kronor, hvilket belopp således bör af dragas från förutnämnda

anslag å 13,740 kronor. Återstoden 12,140 kronor jemnad till

12,200 kronor synes deremot böra fortfarande utgå såsom bidrag till

bestridande af kostnaden för exsekutionsbetjeningens aflönande samt

för sådant ändamål ställas till Öfverståthållareembetets förfogande.

Enligt de af mig nu uttalade åsigter skulle staten för Underståthållaren

och öfverståthållareembetets kansli blifva följande:

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Underståthållaren......................................

Sekreteraren...............................................

1 Notarie......................................................

1 d:o ......................................................

1 Vaktmästare ..........................................

1 d:o ..........................................

Till öfverståthållareembetets förfo- gande för extra biträden och vika-

riatsersättning in. m............................

Till öfverståthållareembetets förfo- gande såsom bidrag till aflöningen

åt exsekutionsbetjeningen..................

5,000

4,400

1,500

1,500

500

500

2,500

2,000

1,000

1,000

300

300

7.500

6,400

2.500

2,500

800

800

4,000

12,200

TEfter 5 år kan

< lönen höjas med

1.600 kronor.

(Efter tio år kan

/ lönen höjas med

(ö00 kronor

(Efter tio år kan

< lönen höjas med

(lOO kronor.

Summa kronor

—

36,700

Då nuvarande ordinarie anslaget upp- går till endast.......................................

__

30,400

i utgör således skilnaden..........................

—

—

6,300

1 Men om härifrån afräknas det för inne- varande och flera föregående år an- visade dyrtid stillägg ...........................

5,250

utgör den nu ifrågasatta förhöjningen

i egentligen endast...............................

_

1,050

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No ,5 b till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Ppop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Härtill komma likväl ålderstillägg, för nästkommande år uppgående

till högst 600 kronor samt kostnaderna för renskrifning, hvilka kostnader,

i likhet med hvad vid länsstyrelserna eger rum, skulle anvisas

att utgå från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. in. Å andra sidan tillgodokommer statsverket genom

indragning af expeditionslösen en årlig inkomst, beräknad till omkring

6.000 kronor.

Enligt hvad Öfverståthållareembetet upplyst innehar nuvarande kanslisten

hos fogaten anställning endast tillsvidare, hvadan denna befattning

kan indragas, så snart dermed förenade göromål kunna varda

annorledes bestridda; och torde, derest nu framstälda förslaget om

fogaten von Schoulz’ och aktuarien Georgiis öfverflyttande på allmänna

indragningsstaten vinner bifall, kunna inträffa att äfven endera eller

båda dessa till indragning afsedda befattningar redan under året blifva

lediga. I sådant fall synes den nya organisationens genomförande böra

redan under året påbörjas; och torde det för ändamålet erforderliga

medgifvande i afseende å användande af den för sådan befattning i

stat uppförda aflöning böra hos riksdagen utverkas.

Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållareembetet uti

underdånig skrifvelse den 18 sistlidne December hemstält, att, som

det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser)) beviljade anslag

10.000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses

otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore

af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej

kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skulle

vinnas, Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition om beviljande

af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under år

1881 af tidningen »Polisiinderrättelser».

Denna hemställan torde böra bifallas.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att

vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» få yttra mig i fråga

om anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga

medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

dels med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation och lönereglering godkänna ofvan intagna förslag till ny

stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli,

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie

anslaget »Öfverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 88,422 kronor

eller med 6,300 kronor,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 5 b till Konr/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

dels förklara att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nuvarande

ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten må bestridas

af det på nya staten uppförda anslag till »extra biträden och

vikariatsersättning in. in.,» äfvensom att den i nu gällande stat uppförda

aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning

afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets kansli må ställas

till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens

genomförande och göromålens bestridande i enlighet dermed,

dels medgifva, att konungens fogat in. in. Wilhelm von Schoulz

och aktuarien in. m. Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern

och hvilkas befattningar icke ingå i den nya organisationen, må å allmänna

indragningsstaten öfverflyttas för att derå från och med månaden

näst efter den, hvarunder afsked kan varda enhvar af dem beviljad

t, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom

pension von Schoulz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp

af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren t. f. Regementsintendenten

Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning

icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af 600

kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen, att utgå endast såvida Hafverberg

ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets

eller enskild kommuns stat till lika eller högre belopp, men med iakttagande

att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg

skall derå i samma män vidkännas afdrag; samt att från allmänna

indragningsstaten likaledes må till enhvar af notarierne Adolf Jacob

Lagercrantz och Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och

så länge de hvar för sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå

ersättning för minskning i aflöning med 1,480 kronor årligen till dem

hvardera, dock med iakttagande att, i den mån de komma i åtnjutande

af ålderstilläggy ersättningen minskas med deremot svarande belopp,

dels ock på extra stat för år 1881 bevilja till fortsatt utgifvande

under samma år af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.

4:o. Landsstaterna i länen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 i denna månad, enligt hvad då

förda statsrådsprotokoll utvisar, till pröfning förehaft de af utsedde

komiterade uti underdånigt betänkande den 13 Oktober 1875 angående

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o o h till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

tjenste- och lönereglering för landsstaten framstälda förslag om förändring

af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvaretjensterna

samt bestridande af de med dessa befattningar förenade

göromål, hvaröfver Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten

afgifvit underdånigt utlåtande, samt Eders Kongl. Maj:t dervid, med

ogillande af komiterades berörda förslag, besluta att omförmälda befattningar

skola, med hufvudsakligen enahanda åligganden som hittils,

bibehållas, anhåller jag, med erinran att nämnda statrådsprotokoll kommer

att såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till instundande Riksdag

om statsverket, att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning

det af embetsverken i nyss nämnda utlåtande afgifna förslag till lönereglering

för bemälde tjensteman och i sammanhang dermed jemväl

öfriga frågor angående reglering af de för »landsstaterna i länen»

under år 1881 erforderliga utgifter, dervid det torde tillåtas mig i underdånighet

fästa uppmärksamhet derå, att det snara genomförandet af i

fråga varande lönereglering, hvilken redan länge varit af behofvet påkallad,

blifvit om möjligt ännu mer angeläget, sedan ny lönestat, bygd

på väsentligt andra grunder än de förut gällande, från och med år 1879

tillämpats för öfrige Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande,

till landsstaten hörande embets- och tjensteman, samt att, hvad

särskildt häradsskrifvarne vidkommer, Riksdagen jemväl uti underdånig

skrifvelse den 13 Maj 1879 angående regleringen af utgifterna under

riksstafcens sjette hufvudtitel förmält sig anse desse jemförelsevis svagt

aflönade tjensteman fortfarande böra, »under afvaktan på den för dem

förestående löneregleringen», få komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring.

Den första fråga, som i afseende å löneregleringen förekommer,

är den, om och i hvad mån de nu varande tjensteinnehafvarne, så väl

landträntmästare som häradsskrifvare, kunna anses skyldige att underkasta

sig dylik reglering; men då, på sätt statsrådsprotokollet för den

4 Januari 1878 gifver vid handen, samtlige landsstatstjenstemännen, med

undantag allenast af två kronofogdar, ansetts pligtige att, utan någon

rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå

på ny lönereglering, lärer något vidare yttrande härom nu icke erfordras.

Vidkommande de allmänna grunderna för den blifvande löneregleringen,

torde dessa, på sätt embetsverken hemstält, böra i allt väsentligt

blifva enahanda med dem, som vid löneregleringen för landsstaten

i öfrigt enligt det i Svensk Författningssamling införda nådiga brefvet

den 31 Maj 1878 vunnit tillämpning; och böra alltså, till en början,

de med räntmästarebefattningarna i fyra län, nämligen Upsala, Söder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:t$ Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

manlands, Östergötlands och Örebro län, samt med åtskilliga häradsskrifvaretjenster

ännu förenade boställen eller löningsjordar i och med

löneregleringen, efter tillgodonjuten fardagsrätt, till kronan indragas.

Då, med iakttagande af den vid beslutet om indragning af alla till landssekreterare,

landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen följda

beräkningsgrund för fardagsårets bestämmande, detta för de boställen,

hvilka i sammanhang med nu i fråga varande lönereglering skulle komma

att afstås, slutar vid 1883 års midfasta, lärer denna tidpunkt böra för

indragningens verkställande fastställas; med iakttagande likväl att nu

varande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar, under sin

återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord

emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning är eller

kan blifva bestämdt, samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord,

efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga,

indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses

vara för fastigheten nyttiga.

Hvad derefter angår de med nu i fråga varande tjenstebefattningar

hittils förenade extra inkomster eller s. k. sportler, hvilka hufvudsakligen

utgöras, för räntmästarne af remisslage vid leverering af statseller

andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers- och möteskostnads-

äfvensom å landstingsmedel och, hvad Vester- och Norrbottens

län beträffar, enahanda förmån å salpetermedel, samt för häradsskrifvarne

af mantalsskrifningsprovision, arvode af allmänna bevillningen,

expeditionslösen, debetsedelslösen jemte åtskilliga provisioner af ringa

betydenhet, så lära dessa inkomster, jemväl i öfverensstämmelse med

hvad i afseende å likartade förmåner för andre landsstatstjenstemän

stadgats, i allmänhet böra till statsverket indragas eller eljest besparas,

Och, hvad särskildt expeditionslösen vidkommer, denna med stämpelpapper

ersättas. Från den allmänna regeln om sportelinkomsternas

upphörande bör dock, på sätt embetsverken hemstält och i enlighet

med hvad för öfrige landsstatstjenstemän medgifvits, undantag i så

måtto göras, att nu i fråga varande tjensteman bibehållas dels vid dem

hittils tillkommande rätt till lösen för sådana expeditioner, som part

eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa, äfvensom till provisioner för uppbörd och redovisning

af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars afgifter

eller af medel af än mer enskild natur, dels ock tillsvidare vid nuvarande

inkomst af bötesandelar, hvilken inkomst, enligt hvad embets
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

verken erinrat, icke uppgår till nämnvärdt belopp och icke kan utan

ändring i gällande författning indragas.

Hvad dessutom särskildt beträffar den häradsskrifvarne nu tillkommande

debetsedelslösen, hvilken enligt gällande bevillningsstadga utgår

med 3 öre för hvarje debetsedel, hvars slutsumma icke öfverstiger 7

kronor, med 12 öre för debetsedel till högre belopp till och med 75

kronor samt med 50 öre för debetsedel, Överskjutande sist nämnda

summa, hafva embetsverken, under förmälan hurusom de mot sportelaflöning

i allmänhet framstälda anmärkningar antingen alls icke eller i

ganska ringa grad egde tillämplighet på debetsedelslösen, anfört, att

denna lösen, jemte det att den stälde sig i visst förhållande till arbetet

vid debiteringen, särdeles väl egnade sig för godtgörande af de kostnader,

häradsskrifvarne för expenser samt biträde i tjensten måste

vidkännas. Der debiteringsarbetet vore vidlyftigare än att det af häradsskrifvaren

sjelf kunde medhinnas, der blefve ock i allmänhet inkomsten

af debetsedelslösen större samt lemnade tillgång för användande af

tillfälligt skrifbiträde utan att derigenom den egentliga aflöningen, afsedd

för häradsskrifvarens egna lefnadskostnader, behöfde anlitas, och

svårligen kunde, om viss summa till expenser och andra kostnader i

tjensten skulle för hvarje befattning anslås, denna afpassas i sådant

förhållande till de verkliga kostnaderna och besvärligheten vid hvarje

tjenst, att derigenom i samma grad, som med debetsedelslösen, billighet

och det allmännas fördel blefve tillgodosedda. Då derjemte debetsedelslösens

bibehållande helt visst borde underlätta den i fråga satta

och i en framtid tilläfventyrs verkställbara åtgärden, att, med tillökning

i de nu varande tjenstedistrikten, minska häradsskrifvarnes antal, samt

lösen för debetsedlar, utfärdade å landtbefolkningens utskylder, icke

kunde upphöra, med mindre denna lösen jemväl blefve afskaffad inom

städerna, hvaraf åter skulle föranledas särskildt anslag till ersättande

af den förlust, debiteringsförrättarne i städerna genom förändringen

finge vidkännas, syntes af alla dessa skäl i fråga varande extra inkomst

böra vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas och beräknas såsom ersättning

för de med tjensterna förenade kostnader till expenser och

biträden.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt och då bibehållandet af

i fråga varande lösen — hvilken, enligt de af komiterade meddelade

uppgifter, i medeltal under åren 1863—1872 för de särskilda häradsskrifvaretjensterna

medfört en årlig inkomst, vexlande mellan 124 och

675 kronor, väl icke synes kunna fullt motsvara skilnaden i arbete och

kostnaderna i tjensten för häradsskrifvarne inom de särskilda fogde
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

r ier na, men likväl är väl egnadt att underlätta möjligheten att uti förevarande

hänseende åstadkomma rättvisa och billighet, anser jag, lika

med embetsverken, att rättigheten till uppbärande af nämnda lösen fortfarande

bör vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas.

Vidare torde, jemväl i öfverensstämmelse med de vid löneregleringen

för öfrige landsstatstjenstemän tillämpade grundsatser, böra iakttagas,

att de blifvande löneförmånerna för nu i fråga varande tjenstemän

fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, vid hvilken fördelning

afseende bör fästas ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarna, så

vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande af vikariatsersättning

under tjenstledighet, utan ock derå, att lönen kommer att

utgå med sådant belopp, som efter tjenstens beskaffenhet skäligen må

kunna, efter uppnående af den i sådant hänseende stadgade lefnadsoch

tjensteålder, vid afskedstagandet såsom pension å allmänna indragningsstaten

bestås; äfvensom att, till följd af indragningen af räntmästarnes

sportelinkomster, de kostnader för arbetsbiträde, skrifmaterialier

och andra expenser, som af tjensternas skötande föranledas,

enligt regeln böra af statsmedel bestridas; hvaremot, under förutsättning

att häradsskrifvarnes rätt till debetsedelslösen varder bibehållen,

någon dylik förmån icke bör dem medgifvas; lärande Eders Kongl.

Maj:t framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan

om öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,

vilja taga i nådigt öfvervägande, om och i hvad mån sådan

rättighet jemväl må häradsskrifvarne förunnas.

Hvad slutligen angår vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas

åtnjutande, så torde dessa böra i tillämpliga delar blifva desamma, som,

jemlikt nådiga kungörelsen den 31 Maj 1878, äro gällande i afseende

å den faststälda löneregleringen för öfrige embete- och tjensteman

samt betjente vid landsstaten. Dervid erfordras dock, på sätt embetsverken

hemstält, särskild föreskrift derom, att den med häradsskrifvaretjenst

förenade förmån af debetsedelslösen skall, lika med tjenstgöringspenningarna,

tillfalla den, som under ordinarie innehafvares tjenstledighet

debiteringen förrättat. I fråga om inträdandet af landträntmästares

rätt till ålderstillägg, hafva embetsverken dessutom föreslagit,

att räntmästare måtte i sådant hänseende få räkna sig till godo den

tid, han före utnämningen till räntmästare kunde hafva innehaft kronofogdebefattning

med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nådiga

cirkuläret den 7 Mars 1873; hvarjemte Tolfte allmänna landsstatsmötet

uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift, innefattande

åtskilliga erinringar med anledning af embetsverkens förevarande löne
regle
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. No -5 b Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

regleringsförslag, anhållit, att enahanda förmån måtte tillerkännas räntmästare,

som förut innehaft häradsskrifvare tjenst. Utan att kunna understödja

sist nämnda hemställan, anser jag mig deremot böra till bifall

förorda hvad af embetsverken blifvit i detta hänseende föreslaget.

Med iakttagande häraf böra alltså, enligt min åsigt, för åtnjutande

af de nya löneförmånerna för landträntmästare och häradsskrifvare följande

vilkor blifva gällande, nämligen:

att landträntmästare och häradsskrifvare skola vara underkastade

såväl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden,

som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda

föreskrifven;

att med landträntmästare- eller häradsskrifvare tjenst icke må förenas

annan tjenst på Rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare eller häradsskrifvare,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar

tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;

att landträntmästare icke heller må emottaga befattning på kommuns

stat;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller, der han dertill är berättigad, åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet

debiteringen förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma

tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med

mindre innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst; dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester;

Bih. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 b till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.

samt att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas den tid, som

före den nya statens utfärdande förflutit från det lian till tj ensten utnämndes

eller enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades

att densamma förestå, och landträntmästare derjemte den tid, lian före

utnämningen till räntmästare må hafva innehaft kronofogdebefattning

med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade nådiga

cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än

vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af landträntmästare under högst en månad årligen.

Då jag härefter har att öfvergå till frågan om de särskilda aflöningsstaterna,

anhåller jag att få göra början med

Landträntmästarne.

Desse tjenstemäns aflöning utgör för närvarande enligt stat, med

inräknande af värdet utaf de extra inkomsterna samt af ränta och afkastning

af löningsjordar för de tjenster, till hvilka dylika äro anslagna,

i allmänhet 3,000 kronor, utom i Gotlands, Jemtlands, Westerbottens

och Norrbottens län, der densamma är uppförd till allenast 2,500 kronor,

samt i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs

län, i hvilkas stater aflöningen är upptagen till de högre belopp,

som redan före sista, genom nådiga brefvet den 31 Januari 1856 faststälda

regleiing af vederbörande innehades och då beräknades sålunda,

nämligen:

i Östergötlands län kr. 3,619: —

i Malmöhus » » 3,257: —

i Göteborgs och Bohus » .................... )) 3,449: —

i Elfsborgs » )> 3,014: —

Aflöningarna hafva emellertid, till följd deraf att extra inkomsterna

uppgått till högre belopp, än som i stat funnits beräknade, i allmänhet

varit vida större än nyss enligt stat uppgifvits och, jemligt de af komiterade

för åren 1863—1872 meddelade uppgifter, vexlat emellan 2,700

kronor, som de utgjort i Gotlands län, och ända till 7,300 kronor,

hvartill för Christianstads län medeltalet, under sagda tid uppgått.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Mats-verket 1880.

Sedan de extra inkomsterna kommit att upphöra samt löningsjordarna

blifvit indragna, borde, enligt embetsverkens åsigt, för i fråga

varande tjensteman anvisas kontant aflöning, ungefärligen motsvarande

kronofogdarnes. Då emellertid ej blott uppbördens storlek, utan äfven

gör omålen vid räntmästaretjensterna inom särskilda län vore olika,

kräfde sådant att löneförmånerna ock blefve något olika bestämda; och

syntes den klassifikation af länen, som i senast faststälda stat iakttagits

i fråga om beloppet af landssekreterares och landskamrerares

tjeustgöringspenningar, jemväl kunna tillämpas vid reglering af räntmästarnes

aflöning. Med afseende derå, att tjenstgöringspenningarna

icke lämpligen kunde sättas lägre än kronofogdarnes eller länsnotaries

och län sb okhållar es, och ej heller så högt som landskamrerares i lägsta

klass, borde någon skiljaktighet i sjelfva lönen ega rum för de mindre

länen. Dessutom ansåge embetsverken, att räntmästare, såsom i allmänhet

vid bestämmandet af aflöningen för kassörer iakttagits, borde

tillerkännas förmån af missräkningspenningar, som då kunde sättas något

högre i de största länen än i de medelstora och mindre.

Af dessa skäl och i betraktande af så väl tjensternas vigt och dermed

förenadt ansvar som ock af de lönevilkor, som för de fleste öfrige

tjensteman vid landsstaten nu mera blifvit bestämda, äfvensom af det

sätt, hvarpå dylika befattningar i enskild tjenst aflönades, hafva embetsverken,

under åberopande jemväl af hvad de flesta bland Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i detta ämne yttrat, förmält sig- anse

landträntmästarnes löneförmåner icke böra fastställas lägre än på föl
-

jande sätt, nämligen:

i Malmöhus, Elfsborgs,

Östergötlands, Skara- borgs, Göteborgs och

Bohus, Calmar, Chri- stianstads och Verm-

Lön.

Tj ens tgörin ga- pen nin gar.

Missräknings-

penningar.

Summa.

lands län .....................

i Jönköpings, Kronobergs,

Stockholms, Koppar- bergs, Örebro, Gefle- borgs, Vesternorrlands

3,000: —

1,000: —

500: —

4,500:

och Södermanlands län

i Blekinge, Hallands,

Vestmanlands, Upsala,

3,000: —

1,000: —

300:

4,300:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. No 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Vesterbottens, Norrbottens,

Jemtlands och

Gotlands län................. 2,700: — 1,000: — 300: — 4,000: —

hvarförutan embetsverken tillstyrkt, att ålderstillägg till belopp af 500

kronor måtte desse tjensteman tillerkännas, att efter 5 års väl vitsordad

tjenstgöring lönen tilläggas.

Vid hvad embetsverken sålunda föreslagit har tolfte allmänna landsstatsmötet

uti förut omförmälda underdåniga skrift gjort den erinran,

att det icke. vore med billighet och rättvisa förenligt att den fasta lönen

bestämdes till lägre belopp för räntmästare i tredje klassens län än för

deras vederlikar i län af första och audra klasserna. Derigenom skulle

nämligen visse räntmästare vid sjukdoms- och annat förfall blifva försatte

i en vida ogynnsamare ställning än de öfrige, och dessutom

skulle de vid afskedstagande! komma i åtnjutande af ej obetydligt

lägre pension än ej blott öfrige räntmästare utan äfven kronofogdar,

hvilken sist nämnda omständighet vore så mycket mer betänklig, som

derigenom hinder lades i vägen för kronofogdes befordran till räntmästarebefattning.

Hvad sålunda blifvit, af landsstatsmötet anfördt har synts mig väl

förtjent af uppmärksamhet. Jag anser således lönen böra bestämmas

till lika belopp för samtlige räntmästarne eller 3,000 kronor; men då

jag deremot biträder embetsverkens förslag i fråga om så väl länens

klassifikation som löneförmånernas slutsummor, samt missräkningspenningar

egentligen icke är o annat än ett särskild! slag af tjenstgöringspenningar,

synas mig de för räntmästarne i fråga kommande tjenstgörings-

och missräkningspenningar böra sammanslås till en löneförmån

under benämning »tjenstgöringspenningar», hvilkas belopp för hvarje

klass borde bestämmas till skilnaden mellan den fasta lönen och aflöningens

slutsumma.

Enligt mitt förslag skulle alltså lönestaten för räntmästarne blifva

följande:

a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands,

Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Calmar,

Christianstads och Vermlands län

b) i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, VesterNorrlands

och Södermanlands län............

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

3,000

1,500

4,500

3,000

1

1,300

4,300

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 5 b till Kong! Ma,j:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,Upsala,

Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och

Gotlands län..................................................... 3,000 1,000 4,000

jemte ålderstillägg i enlighet med hvad embetsverken föreslagit.

Hvad härefter angår

Häradsskrifvarne,

så hafva desse tjenstemän, hvilkas antal, enär inom ett bland rikets

117 fögderier, nämligen Lappmarksfögderiet af Vesterbottens län, häradsskrifvare

icke finnes anstäld, utgör allenast 116, för närvarande, extra

inkomster upptagne, en aflöning, i stat beräknad för de häradsskrifvare,

som äro försedde med boställen, till 2,000 kronor, och för dem, som

sakna sådan förmån, till 2,300 kronor, hvarjemte de under de senare

åren åtnjutit och fortfarande åtnjuta en mot 20 procent af den kontanta

aflöningen svarande tillfällig löneförhöjning, hvilken enligt riksstaten

för innevarande år för samtlige häradsskrifvarne uppgår till sammanlagdt

34,500 kronor 40 öre. För några häradskrifvaretjenster utgör

emellertid, af enahanda anledning som i fråga om landträntmästarne

redan blifvit omförmäld, aflöningen enligt stat något högre belopp än

de nu angifna, men öfverstiger likväl, den tillfälliga löneförbättringen

oberäknad, icke i något fall 2,851 kronor.

Embetsverken, — som ansett den skilnad, hvilken förr egt rum mellan

häradsskrifvares och kronofogdars aflöningsbelopp och hvilken då icke

egde sin grund i olika kompetensvilkor, nu vara än ytterligare befogad,

sedan enligt nådiga kungörelsen den 12 Maj 1865 kompetensfordringarna

för kronofogdebefattningar blifvit skärpta, under det att för

anställning såsom häradsskrifvare enligt samma författning blott erfordras

afgångsexamen från allmänt läroverk jemte bevis om ådagalagd

skicklighet i kamerala göromål, — hafva, med afseende ej mindre härå

än äfven å de aflöningsförmåner i öfrigt, som genom senaste löneregleringen

blifvit faststälda för de fleste bland landsstatens tjenstemän,

föreslagit, att aflöningen för häradsskrifvare måtte bestämmas till

lön ............................................................................................................. kr. 2,000

tjenstgöringspenningar.......................................................................... » 1,000;

jemte förmån af ålderstillägg, att efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring

utgå med förhöjning i lönen till ett belopp af 500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Emot embetsverkens förevarande förslag hafva så väl tolfte allmänna

landsstatsmötet uti mera nämnda underdåniga skrift som 75

häradsskrifvare i 19 af rikets län uti särskilda ingifna underdåniga

skrifter framstält väsentliga erinringar. Beträffande först beloppet af

den fasta lönen har samstämmande anhållits, att detsamma måtte höjas

till 2,500 kronor; till stöd för hvilken anhållan dels åberopats den

omständighet att skilnaden mellan kronofogdes och häradsskrifvares

aflöning förr utgjort allenast 500 kronor, dels ock hufvudsakligen

anförts, att de för dessa båda befattningar nu mera gällande olika

kompetensfordringarna icke borde tillmätas hela sin betydelse, enär

ännu helt visst de fleste häradsskrifvare i riket egde erforderlig kompetens

till kronofogdebefattning samt antagligen icke många af nu varande

kronofogdar aflagt den föreskrifna högre examen; hvarförutan afseende

borde fästas derå, att häradsskrifvare egde vida mindre tillfälle än

kronofogde att genom utförande af enskilda uppdrag bereda sig ökade

inkomster.

Ehuru hvad sålunda blifvit anfördt icke kan lemnas utan uppmärksamhet,

anser jag mig likväl, med afseende å giltigheten af de

utaf embetsverken anförda skäl, icke böra i fråga sätta att den fasta

lönen för häradsskrifvarne skulle bestämmas till högre belopp än det

af embetsverken föreslagna.

Vidare har i berörda underdåniga skrifter erinrats att, då folkmängden

inom hvarje fögderi vore en säker mätare på häradsskrifvarens

arbete och behof af biträde i tjensten, samt folkmängdssiffran

inom särskilda fögderier vexlade ända från omkring 10,000 personer

till mer än 60,000, den af embetsverken föreslagna lönereglering, enligt

hvilken hela skilnaden i löneinkomst för häradsskrifvarne i de särskilda

fögderierna skulle utgöras allenast af olikheten i de belopp, hvartill

debetsedelslösen kunde uppgå, vore obillig och skulle leda dertill, att

häradsskrifvaretjensterna i de minst folkrika fögderierna, Indika kunde

utan biträde skötas, blefve de i ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga,

hvaraf åter, till men för det allmänna, skulle följa, att de äldre

och erfarnare häradsskrifvarne komme att, då tillfälle dertill yppade

sig, söka att blifva förflyttade till berörda, minst maktpåliggande tjenster.

Beloppet af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar borde derföre

bestämmas i förhållande till folkmängden i fögderiet; och har i sådant

hänseende framstälts det förslag, att såsom tjenstgöringspenningar skulle

anvisas 30 kronor för hvarje tusental af folkmängden inom fögderiet.

Då häradsskrifvarnes mest betungande göromål, mantalsskrifningen

och debiteringen, otvifvelaktigt, med hänseende till det arbete desamma

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No t, om Statsverket 1880.

kräfva, i det allra närmaste rätta sig efter folkmängden inom tjenstedistriktet,

samt, på sätt jag redan antydt, debetsedelslösen, om än egnad

att i någon mån utjemna förhållandet de särskilda fögderierna emellan,

likväl, i betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten i fögderiernas

folkmängd, icke förmår att i förevarande hänseende åstadkomma

full rättvisa, anser jag mig böra i viss mån biträda förslaget om bestämmande

af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar i förhållande

till fögderiernas folkmängd. Den i sådant hänseende föreslagna beräkningsgrund

kan jag dock icke i allo godkänna. Med tillämpning af

densamma, skulle tjenstgöringspenningarna för häradsskrifvarne komma

att vexla ända från 300 kronor, livilket belopp torde vara alldeles

otillräckligt, till närmare 1,900 kronor, hvadan således skilnaden i tjenstgöringspenningar

inom de särskilda fögderierna utan tvifvel blefve

mycket för stor. Till undvikande af dessa olägenheter synes det mig

mest lämpligt att en del af tjenstgöringspenningarnas belopp bestämmes

lika för alla häradsskrifvarebefattningar och återstoden göres beroende

af folkmängden inom fögderiet. Denna grundsats kan naturligt- •

vis på flera olika sätt tillämpas; men, efter en på noggranna beräkningar

grundad pröfning af frågan, anser jag, med afseende särskildt

å angelägenheten att, så vidt möjligt är, förekomma allt för ofta inträffande

ändringar i aflöningsbeloppen, det ändamålet bäst tillgodoseende

och för statsverket jemförelsevis minst betungande sättet vara,

att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar fastställas till 500 kronor

för hvarje befattning, med tillägg derutöfver af 75 kronor för hvarje

börjadt femtusental af folkmängden inom tjenstedistriktet; dervid dock,

till förekommande af en allt för ofördelaktig ställning för häradsskrifvarne

i de tre fögderier, hvilkas folkmängd enligt senaste uppgifter

understiger 15,000 personer, torde böra stadgas att tillägget icke får

understiga 300 kronor.

Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,

skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på

nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:

i

10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer,

kr.

800.

»

24

»

»

))

mellan 20,000-

-25,000

)>

875.

15

»

))

25,000-

-30,000

»

950.

23

»

»

))

»

30,000-

-35,000

»

»

1,025.

)>

16

»

))

))

»

35,000-

-40,000

»

»

1,100.

»

9

D

))

))

»

40,000

-45,000

»

»

1,175.

))

9

))

»

))

»

45,000-

-50,000

»

»

1,250.

»

4

))

))

»

»

50,000-

-55,000

»

»

1,325.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 b till Kmgl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

i 3 fögderier, med folkmängd mellan 55,000—60,000 personer kr. 1,400.

» 3 » ■>) » » 60,000—65,000 » » 1,475.

Den skilnad i beloppet af i fråga varande löneförmån, som alltså

skulle uppkomma, synes mig, om derjemte tages i betraktande den

större inkomst af debetsedelslösen, som bör kunna påräknas i de folkrikare

fögderierna, kunna ungefärligen motsvara ej blott häradsskrifvarnes

i de mer befolkade fögderierna större arbete, än ock de särskilda

kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll af erforderliga

tjenstebiträden.

Vid embetsverkens förslag i fråga om ålderstillägg för häradsskrifvarne

har jag intet att erinra.

Uti ofta nämnda, af Tolfte allmänna landsstatsmötet samt flertalet

af rikets häradsskrifvare ingifna skrifter har särskildt i underdånighet

anhållits, att de förbättrade aflöningsförmåner, som kunde varda för nu

i fråga varande landsstatstjenstemän medgifna, måtte få komma dem

till godo redan från och med innevarande år; men, då rubbningar i den

gällande statsregleringen böra, såvidt möjligt är, undvikas, anser jag

mig icke kunna understödja berörda framställningar.

För genomförande af den utaf mig nu föreslagna löneregleringen

för landträntmästare och hävadsskrifvare skulle kostnaderna blifva följande:
24

landträntmästare:

löner å 3,000 kronor.............................................. 72,000: —

tjenstgöringspenningar för:

8 tjenster å 1,500 kronor.............. 12,000: —

8 » å 1,300 » 10,400: —

8 » å 1,000 » 8,000: — gQ ^qq. _

102,400: —

116 häradsskrifvare:

löner k 2,000 kronor............................................. 232,000: —

tjenstgöringspenningar, enligt ofvan angifna

beräkningsgrund ............................................ 120,175: -— 35g 175- _

Summa kronor 454,575: —

Härtill kommer ålderstillägg för förenämnde tjenstemän, för hvars

bestridande under nästkommande år skulle, enligt deras uti statskalendern

angifna tjensteålder, erfordras omkring 43,000 kronor.

Dess
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. No 5 h till Konrjl. Maj ds Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880.

Dessutom kommer att för vikariatsersättning under landträntmästarnes

semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande

en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen, hvartill

emellertid det för likartad!, ändamål äfvensom till arvoden åt extra

länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna

i länen» reda!) uppförda reservationsanslag å 95,000 kronor

åtminstone under nästkommande år torde lemna tillgång, utan att någon

förhöjning deruti blifver erforderlig.

De tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns

aflöning nu finnas å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgöra:

löner för landträntmästare .................................. 47,982: —

» » häradsskrifvare ................................... 172,502: —

hyresersättning för häradsskrifvare..................... 26,400: — 246 884- _

Härtill kommer i stat beräknade värdet af boställsförmåner:

för landträntmästare ................................................. 1,074: —

» häradsskrifvare .................................................... 10,684: — -q 75g.__

Summa kronor 258,642: —

Derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet anlita,

skulle alltså; för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning

å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.

Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets

tillstånd och behof meddelat, har emellertid vid bestämmande, i enlighet

med de för flertalet af landsstatens embete- och tjenstemän faststälda

nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådane

indelningshafvare, hvilka komme att äfven efter nästlidna års ingång

såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag

vid hittils verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som

med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstiger den för sådana boställen

eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.

Härvid bör likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet

för den 8 Januari 1879 gifver vid handen, med nu i fråga

varande tillgång bör bestridas ersättning för i staten förut uppförd

ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och löningsjordar

jemte hyresersättning till en häradsskrifvare med tillsammans

11,717 kronor.

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt en uti Statskontorets

förut nämnda berättelse meddelad uppgift rörande de under år

Bill. till Rihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 l till Kong!. Maf.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

1879 indragna landsstatsboställen, för Indika ersättning till vederbörande

tjensteman icke blifvit å anslaget till landsstaten uppförd, summan

af dessa ersättningsbelopp, efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen

belöpande, hvilka, under förutsättning att löneregleringen för

desse tjensteman nu varder genomförd, icke vidare behöfva tagas i beräkning,

utgör 3,885 kronor, livilket belopp jemväl lärer böra anvisas

till utgående från den till följd af högre uppskattning af en del boställen

uppkomna tillgång.

Om således till sist nämnda belopp 3,885 kronor läggas förberörda

11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan 15,602

kronor afräknas från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda

tillgång af 48,350 kronor 59 öre, återstår ett belopp af ej mindre än

32,748 kronor 59 öre, hvilket synes kunna tagas i anspråk för löneregleringen

för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant

förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, hvartill jag

anhåller att i sammanhang med frågan om beredande af medel till

öfriga likartade utgifter inom hufvudtiteln få återkomma, för löneregleringens

genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning

af 163,184 kronor 41 öre, eller, med tillämpning af grundsatsen om anslagens

beräknande till jemnt tal af kronor, 163,185 kronor.

Härmed är dock icke angifven den verkliga kostnad, som genom

löneregleringen skulle uppstå, utan måste för beräkning deraf afdrag

göras för följande besparingar, hvilka skulle tillskyndas statsverket eller

andra allmänna fonder, nämligen:

a) genom löneregleringen för häradsskrifvarne:

å extra stat nu anvisadt anslag för beredande af tillfällig löneförbätt
-

ring....................................................................... 34,500: 40.

arvoden af allmänna bevillningen, omkring...... 20,400: —

provision å hästvakansspanmål, omkring........... 800: —

mantalsskrifningsprovision eller ersättning derför,

omkring ...................................................... 20,000: —

provision å biskops- och presterskapets löne
regleringsmedel,

omkring .............................. 200: —

provision å båtsmansvakansafgift ochtestaments
bevillning

samt hospitalsmedel, omkring 65: —

personella ersättningar till nu varande häradsskrifvarne

i Tveta, Vista och Mo härads

Transport 75,965: 40.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o »5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

43

Transport 75,965: 40.

fögderi af Jönköpings samt Kungsörs fögderi

af Vestmanlands län för ökade göromål

genom förändrad fögderireglering...... 350: —

hvarjemte, med afseende å den ökade inkomst,

som allmänna bevillningen och mantalspenningarna

de senare åren lemna!, enligt

livad embetsverken hemstält, kan upptagas

en tillökning af 25 procent i ofvan

stående, efter förhållandena under åren

1863—1872 uppgifna arvoden och provisioner

å dessa inkomsttitlar med............... 10,100: — gg

b) genom löneregleringen för landträntmästarne:

remisslage, omkring.................................................

provision å stämpelpappersmedel, hvilken, enligt

inhemtade uppgifter angående de belopp,

hvartill densamma under senare åren

uppgått, lärer kunna beräknas till..............

provision å salpetermedel, omkring.....................

» å möteskostnadsmedel, omkring

)> å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii
fondens

medel m. m., omkring .................

hvarjemte af likartad anledning, som den nyss

omförmälda, 25 procents förhöjning af remisslagen

kan beräknas med .....................

18,000: -

40,000: —

400: —

1,700: —

500: —

4,500: —

65,100: —

Summa kronor 151,515: 40.

Då denna summa dragés från beloppet af den behöfhga förhöjningen

i det ordinarie anslaget för landsstaten, visar sig, att den verkliga

kostnad, som statsverket behöfver för löneregleringen vidkännas, ålderstilläggen

oberäknade, uppgår till allenast 11,669 kronor 1 öre, hvilken tillökning,

äfven den, torde försvinna när genom ny uppskattning eller

utarrendering af de till räntmästare och häradsskrifvare nu upplåtna

boställen och löningsjordar statsverket af innehafvarne får tillgodonjuta

full ersättning för deras brukande.

De landsstatsboställen, hvilka, enligt hvad ofvan nämnts, under år

1879 blifvit indragna mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman

efter stadgade grunder, äro följande, nämligen:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. No 5 b till Kong!. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

i Upsala län:

häradsskrifvarebostället i gamla 2:dra fögderiet % mantal Hessling N:o

2, mot godtgörelse för ränta och afkastning 300 kronor samt hyresersättning

300 kronor, tillsammans 600 kronor;

i Södermanlands län:

kronofogdebostället i 2:dra fögderiet 1 mantal Vik N:o 1, mot ersättning

för ränta och afkastning sammanräknade 351 kronor;

i Östergötlands län;

landskamererarens löningsjord, mot ersättning för den i stat till 670

kronor beräknade afkastningen; häradsskrifvarebostället i Lösings, Björkekinds

och Östkinds härads fögderi 1 mantal V. Helgestad N:o 1, mot

godtgörelse för ränta och afkastning 512 kronor samt hyresersättning

300 kronor, tillsammans 812 kronor;

länsmansbostället i Hanekinds härads länsmansdistrikt 1 mantal

Anestad N:o 1, mot ersättning af 1,440 kronor, motsvarande den i stat

uppförda ränta och afkastning;

länsmansbostället i Aska härads södra länsmansdistrikt 1 mantal

Råcklanda Nio 1, mot ersättning af ränta och afkastning sammanräknade

800 kronor;

i Jönköpings län:

länsmansbostället i Vestbo härads 3:dje länsmansdistrikt % mantal Fållinge

Brunsgården N:o 8, mot ersättning af 330 kronor, utgörande sammanräknade

beloppet af boställets i stat uppförda ränta och afkastning;

i Malmöhus län:

häradsskrifvarebostället i Oxie och Skytts härads fögderi 1 mantal V.

Wemmenhög N:o 16, mot godtgörelse för ränta och afkastning 387

kronor samt hyresersättning 300 kronor, tillsammans 687 kronor; och

i Elfsborgs län:

kronofogdebostället i Redvägs och Kinds fögderi % mantal Bulläng

Pelle Bengtsgården N:o 5, % mantal Ibid. Storgården N:o 6 och 1/i

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 5 i till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

mantal Ibid. Kronogården N:o 7, mot ersättning af 294 kronor, motsvarande

boställets i stat uppförda ränta och afkastning.

På sätt jag redan antydt, erfordras emellertid icke till följd häraf

någon höjning af det kontanta anslaget till landsstaterna i länen. Vid

det förhållande att beloppet af det för innevarande år under denna anslagstitel

uppförda förslagsanslag »indelt ränta och ersättning för indragna

räntor» under senare åren visat sig icke fullt motsvara utgiftssumman,

anser jag ej heller vara skäl föreslå minskning af vederbörande

förslagsanslag med det belopp, hvartill ofvannämnda bostältens i stat

uppförda ränta sammanräknad uppgår, utgörande endast 393 kronor

11 öre.

Embetsverken hafva slutligen anmält, att, utom den förhöjning,

som genom löneregleringen påkallades uti sjette hufvudtitelns anslag

till landsstaten samt till ålderstillägg, jemväl några andra af löneregleringen

i viss mån beroende riksstatsanslag borde undergå förändring.

De anslag, som af regleringen berördes, vore de på sjunde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslagen till stämpelpappersomkostnader, kostnader

för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, observations-

och uppbördsprocenter in. in. samt mantalsskrifningsprovision.

Det först nämnda, eller stämpelpappersomkostnader, borde sålunda

minskas med beloppet af den nu till räntmästarne utgående stämpelpappersprovision;

men, då den vid tiden för afgifvandet af embetsverkens

• utlåtande senast afslutade rikshufvudbok utvisade, att brist till

högre belopp än som af sagda provision motsvarades, uppstått å detta

anslag, borde alltså någon minskning af anslagsbeloppet icke af regleringen

föranledas; hvarvid emellertid nu bör erinras att genom senaste

Riksdags bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

förevarande anslag blifvit höjdt med 60,000 kronor.

Anslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens

uttaxering, i riksstaten för närvarande uppfördt med 102,500 kronor,

syntes, till följd af löneregleringen för häradsskrifvarhe, kunna nedsättas

med 27,500 kronor, eller till 75,000 kronor.

Då genom sist nämnda lönereglering mantalsskrifningsprovision

endast komme att utgå till mantalsskrifningsförrättarne i städerna, syntes

för det obetydliga belopp, hvartill denna utgift sålunda komme att

uppgå, särskildt anslag i riksstaten icke erfordras, helst utgiften till sin

beskaffenhet vore fullt jemförlig och likartad med dem, hvilka bestredes

af anslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m. Sammanlagda

beloppet af de för nämnda utgifters bestridande i riksstaten uppförda

tvänne särskilda förslagsanslag utgjorde 34,500 kronor, hvarå,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. M:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

enligt den för år 1876 afskräde rikshufvudboken, då enahanda anslagsbelopp

för ändamålen funnes anvisade, uppstått brist af mer än 21,000

kronor. Minskning af utgifterna kunde nu till följd af löneregleringen

beräknas:

genom upphörande af häradsskrifvarnes mantalsskrifningsprovision samt

provision å hästvakansspanmål m. in., omkring............... 21,000: —

och genom upphörande af räntmästarnes rätt till remisslage

omkring ...........................,........................................................ 18,000: —

eller med......................................................................................... kr. 39,000: —

och syntes derföre anslaget till observations- och uppbördsprocenter

in. m. kunna till oförändradt belopp, 15,000 kronor, bibehållas samt anvisas

jemväl för bestridande af mantalsskrifningsprovision till städernas

tjensteman och den särskilda provision, hvilken, jemlikt nådiga brefvet

den 31 Maj 1878, inom Norrbottens och Vesterbottens län fortfarande

tillkomme länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningen inom

lappmarken;

lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå anmälan af Chefen för Finansdepartementet,

vilja meddela de nådiga beslut, hvartill embetsverkens

nu omförmälda framställningar må finnas gifva anledning.

Då i följd af den nu i fråga satta löneregleringen räntmästares och

häradsskrifvares expeditionslösen kommer att, med enahanda undantag,

som för öfrige landsstatstjenstemän blifvit bestämdt, indragas och med

stämpelpapper ersättas, hvarefter intet hinder vidare möter för att i

fråga om beläggning med stämpladt papper af handlingar, som från

räntmästare och häradsskrifvare utgifvas eller till dem inlemnas, hänföra

desse tjenstemän till samma afdelning som öfrige landsstatstjenstemän,

torde Eders Kongl. Maj:t vilja genom Finansdepartementet hos

Riksdagen göra framställning om vidtagande af åtgärd i berörda syfte.

Någon nämnvärd tillökning i statsverkets inkomster lärer emellertid

icke vara att häraf påräkna.

Efter att sålunda hafva redogjort för det sätt, hvarpå, enligt min

åsigt, löneregleringen för landsstaten i ännu återstående delar bör erhålla

sin lösning, anhåller jag att få i underdånighet anmäla en af länsmannen

i Walbo distrikt af Geileborgs län Carl Anton Engvall gjord

underdånig ansökning, att då han, som från 1842 varit i statens tjenst

anstäld, nu mera vore, enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg, till

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. No 5 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverlcet 1880.

helsau så försvagad, att han icke kunde behörigen sköta sina tjensteåligganden,

samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 7 December

1877 besluta, att Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle till ett förenas,

sökanden måtte vid af skedstagandet förklaras berättigad att från allmänna

indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära hela lönen

enligt nya staten, 900 kronor, jemte 300 kronors ålderstillägg, tillsammans

1,200 kronor, eller, om detta icke kunde beviljas, åtminstone

lönebeloppet, 900 kronor.

Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att sökanden,

som är född den 17 Juli 1823 och således uppnått en ålder af mer

än 56 år, inträdt i statens tjenst den 23 Februari 1842; att han år

1844, efter föregående tjenstgöring dels hos domare på landet och dels

å kronofogde- och länsmanskontor, erhållit förordnande att tills vidare

bestrida länsmanstjensten i Walbo distrikt, å hvilken tjenst han den

31 December 1846 undfått konstitutorial; att han sedermera jemte egen

tjenst innehaft åtskilliga uppdrag såsom stämpelförsäljningsman i orten,

ordförande i Valbo brandstodskomité och tillförordnad stadsfiskal i Gefle

vid tre särskilda tillfällen; att, jemlikt vederbörande kronofogdes äfvensom

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, Engvall med nit

och skicklighet uppfylt sina skyldigheter och ådagalagt ett hedrande

uppförande; samt att han, enligt företedda läkarebetyget, sedan flera

år lider af tidtals påkommande anfall af stenplågor i njurarne samt af

kronisk rheumatisk värk i hals och rygg.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som i underdånighet

öfverlemnat i fråga varande ansökning, har för egen del anfört

att, ehuru Engvall icke uppnått den lefnadsålder, som lagligen berättigade

honom till pension å allmänna indragningsstaten, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande likväl ansåge sig böra till nådigt bifall förorda

ansökningen, dels emedan Engvall till följd af sjuklighet vore urståndsatt

att på ett fullt tillfredsställande sätt handhafva sin tjenstebefattning

och dels på den grund att genom hans pensionerande någon

förlust icke komme att tillskyndas statsverket utan i stället för detsamma

årlig besparing åstadkommas, enär, jemlikt förberörda nådiga

bref Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle förenas till ett, samt nu

varande länsmannen i Hille distrikt, enligt ett ansökningshandlingarna

bilagdt skriftligt intyg, förklarat sig villig att utan vidare godtgörelse

öfvertaga länsmansbefattningen jemväl i Walbo distrikt.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Statskontoret erinrat, att

genom nådiga brefvet den 1 Juni 1877, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel, stadgats, bland annat, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

civile ernbets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på grund

af reglering, som skett vid 1876 års eller följande riksdagar, vore fördelad

i lön och tjenstgö ringspenningar, skulle vara berättigade — der

ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller blefve meddelade —•

att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagande!

från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå pension till

lönens hela belopp; att sökanden sålunda ännu icke på långt när hunnit

den enligt berörda nådiga bref föreskrifna pensionsåldern af 65 år;

samt att det företedda läkarebetyget ej heller innehölle något förklarande,

att han för all framtid vore för sin tjensteverksamhet oduglig.

I betraktande likväl deraf, att han tjenat staten allt ifrån år 1842 och

af denna tid såsom ordinarie länsman sedan år 1846; att hans verksamhet,

som syntes hafva varit mer än vanligt omfattande, blifvit synnerligen

väl vitsordad; att han numera till följd af sjuklighet vore urståndsatt

att sina tjensteåligganden behörigen fullgöra; samt att, om

tillfälle bereddes åt sökanden att afgå från länsmansbefattningen med

pension å allmänna indragningsstaten, statsverket i allt fall komme att

draga fördel utaf sammanslagningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt,

ansåge Statskontoret sig böra tillstyrka framställning till Riksdagen,

att länsmannen Engvall måtte från och med månaden näst efter den,

då afsked honom meddelades, öfverflyttas å rikets allmänna indragningsstat

till åtnjutande för sin återstående lifstid af pension med 900

kronor årligen.

Till följd af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i

fråga om den sökanden tillkommande rätt till pension från Civilstatens

pensionsinrättning, har Direktionen för nämnda inrättning uti skrifvelse

den 20 Mars nästlidna år i underdånighet anfört att, då Engvall, som

från och med 1847 och allt framgent inbetalt stadgade afgifter till

pensionsinrättningen, då mera uppnått 55 års ålder, varit i rikets tjenst

anstäld öfver 30 år, deraf mer än 20 år i ordinarie, till Civilstatens

pensionsinrättning hörande syssla, samt till inrättningens kassa erlagt

behöriga afgifter för mer än 30 år, Engvall vore, jemlikt gällande reglemente

för pensionsinrättningen, berättigad att från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked honom beviljades, tillträda för sin återstående

lifstid pension i sjette klassen af Civilstatens pensionsinrättning

med 600 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och med hänsyn särskildt

dertill att, derest länsmannen Engvall kommer att från sin innehafvande

länsmanstjenst afgå, den i nådiga brefvet den 7 December 1877,

angående reglering af länsmansdistriktsindelningen i G-efleborgs län,

före
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

föreskrifna förening af Kille och Valbo länsmansdistrikt kan genomföras,

synes det mig önskvärdt att tillfälle må beredas Engvall att, då

häri med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår,

komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af understöd från allmänna

indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden mellan

nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller

trehundra kronor årligen.

I sammanhang med det nu anförda torde böra erinras att, på sätt

af de yttranden, hvilka Eders Kongl. Majt:s Befallningshafvande i samtliga

länen med anledning af nådiga cirkuläret den 24 Maj 1877 afgifvit

i fråga om reglering af tjenstgöringsområdena för kronofogdar och

länsmän m. in. inhemtas, beträffande länsmansdistriktsindelningen blifvit

i fråga satta förändringar, genom hvilka visserligen femton länsmanstjenster

skulle komma att indragas, men å andra sidan tjuguåtta

nya dylika tjenster komma att inrättas, samt att af de föreslagna nya

länsmansdistrikten redan fem, nämligen ett i Vermlands, ett i Jemtlands,

två i Vesterbottens och ett i Norrbottens län, måst förses med

extra länsmän, till hvilka aflöning utgår från det för anställande af särskild

polisstyrka å landet beviljade extra anslag, hvarförutom uti två

föreslagna nya distrikt inom Elfsborgs län redan finnas anstälde extra

länsmän. Vid sådant förhållande kan icke rätt gerna ifrågasättas, att

den länsmansaflöning, som genom länsmannen Engvalls afskedstagande

och deraf följande verkställande af den beslutade sammanslagningen af

Kille och Valbo länsmansdistrikt kan varda tillgänglig, skall indragas,

utan torde samma aflöning lämpligen böra tilldelas länsmannen uti något

nybildadt distrikt, hvilket af Eders Kongl. Maj:t pröfvas företrädesvis

vara i behof af ordinarie länsman; lärande Riksdagens medgifvande

härtill höra begäras.

Slutligen får jag, jemte erinran att senaste Riksdag, med bifall till

derom gjord nådig framställning, för innevarande år beviljat ett extra

anslag af 40,000 kronor, att användas dels till aflöning och underhåll

åt särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af förliålllandena

påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande, i underdånighet tillkännagifva,

att det för nästlidna år till enahanda belopp för ändamålet beviljade

anslag hlifvit till fullo disponerad^ samt att af anslaget för innevarande

år till denna dag anvisats 20,625 kronor; och hafva icke

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

några förändringar inträffat i de förhållanden, till följd hvaraf berörda

anslag ansetts erforderligt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med erinran om Eders

Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December fattade beslut beträffande förändrad

uppställning af Riksstaten, i hvad det afser förevarande auslagstitel,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå

Riksdagen, att

dels, med godkännande af nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser

för löneregleringen, besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen

eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1883; dock

med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för

sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt

boställe eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta

lönen-, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter

värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga,

indelningshafvare!! tillhöriga åbyggnader, som vid synen

anses vara för fastigheten nyttiga;

att, med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjenstemän

upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arvoden af allmänna bevillningen samt öfriga

extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler komma

att till samme tjensteman fortfarande utgå, nämligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan

på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är

pligtig att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,

kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel

af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;

samt tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt

d) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med nu föreslagna vilkor i öfrigt,

godkänna följande aflöningsstater:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.

51

I för landträntmästare:

Lön.

a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergöt
lands,

Skaraborgs, Göteborgs och

Bohus, Calmar, Christianstads och

Vermlands län ................................. 3,000.

b) i Jönköpings, Kronobergs, Stock
holms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs,

Vesternorrlands och Södermanlands

län...................................... 3,000.

c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,

Upsala, Vesterbottens, Norrbottens,

Jemtlands och Gotlands

län ....................................................... 3,000.

Tjenstgörings
penningar.

Summa.

1,500. 4,500.

1,300.

Efter 5 år kan

,lönen höjas med

500 kronor.

4,300.

1,000. 4,000.

II för häradsskrifvare:

Lön ....................................

Tj enstgöringspenningar

kr. 2,000

» 500

''Efter 10 år kan

lönen höjas med

500 kronor.

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt

femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget

icke i något fall må understiga 300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget

till »landsstaterna i länen» med 163,185 kronor;

dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget

landsstaterna i länen, med inberäkning af de nu särskildt uppförda penningeanslagen

till ersättande af arrendet för lägenheten Hushagen jemte

forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den Landshöfding en

i Vesternorrlands län anvisade lön ingående rånte]) er sedlar, må beräknas

sålunda:

Anvisning i kontant, — deraf 95,000 kronor reservationsanslag

—,................................................................................. 2,343,539: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter ..................................

......................................................... 8,500: —

Ersättningar ...........................

........................................................ 150,900: —

Summa kronor 2,502,939: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

dels medgifva, att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län

Carl Anton Engvall må från och med månaden näst efter den, hvari

han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension

och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller Trehundra kronor

årligen;

dels medgifva att den länsmansaflöning, som vid verkställandet af

den beslutade föreningen af Kille och Walbo länsman sdistrikt inom

Gefleborgs län blifver tillgänglig, får af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom

samma eller annat län;

dels ock till Eders Kongl. Majrts förfogande för år 1881 ställa ett

extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll

åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

5:o Öfverinscendct öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Redan i mitt anförande till det Statsråds-Protokoll den 8 Januari

1877, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till samma

års Riksdag angående statsverket, erinrade jag, hurusom en fullständig

lönereglering för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i

sammanhang hvarmed borde ifrågakomma en eller annan förändring i

detta embetsverks organisation, länge varit af behofvet påkallad. Jag

nödgades likväl då inskränka mig till att understödja ett af Styrelsen

väckt förslag att, i stället för de vid den tiden hos Styrelsen anstälda

tre tekniska biträden eller så kallade Ritare, endast två tekniska biträden,

med benämning Förste och Andre Adjutant och med aflöning

af 3600 kronor för den förre och af 2,400 kronor för den senare, måtte

dädanefter på Styrelsens stat uppföras. Detta förslag blef af Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallet.

Jemväl i mitt yttrande till Statsråds-Protokollet den 7 Januari

1878 vidrörde jag behofvet af en förbättrad organisation och fullständig

lönereglering för nämnda Styrelse och framhöll önskvärdheten

deraf, att den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta Komité för afgifvande

af betänkande och förslag angående lönereglering för de centrala embetsverken

måtte ju förr desto hellre erhålla uppdrag att öfvergå till

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53

behandlingen af det nu ifrågavarande, på det förslag i ämnet måtte

kunna framläggas, i sammanhang hvarmed borde komma under öfvervägande

ej blott, huruvida icke de vid embetsverket anstälde och derunder

lydande embets- och tjenstemän kunde beredas fast anställning

och det för ändamålet erforderliga anslag således på ordinarie stat

uppfördes, utan äfven bland andra frågor om möjligen nödiga förändringar

i Styrelsens organisation främst den om sammanslagning af

eller åtminstone närmare anslutning mellan Styrelserna öfver Statens

jernvägsbyggnader och för allmänna väg- och vattenbyggnader, till

lösningen af hvilken senare fråga ett vigtigt steg tagits genom det

åt Chefen i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 10 Augusti

1877 lemnade uppdrag att tills vidare öfvertaga jemväl chefskapet uti

den senare Styrelsen. Organisations- och löneregleringsfrågan kunde

emellertid icke heller då Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas,

men jag ansåg mig kunna förorda vidtagande af erforderlig åtgärd i

anledning af en utaf den förstnämnda Styrelsen i underdånigt memorial

den 17 December 1877 gjord hemställan, att Styrelsens tekniska biträden

samt Officerarne vid Väg- och vattenbyggnaclscorpsen måtte förklaras

berättigade, utan afseende derå om de innehade lön på stat eller icke,

att utöfver dem tillkommande ersättning enligt gällande resereglemente

tillgodonjuta såsom tjenstgöringspenningar fem kronor för hvarje dag

vid tillfällen, då de erhölle uppdrag att verkställa inspektioner å eller

undersökningar för allmänna arbeten, vare sig de dertill beordrades af

Styrelsen eller Distriktscheferne, eller förrättningarne med bidrag af

allmänna medel utfördes på anmodan af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eller menighet; Och, sedan Riksdagen beviljat för ändamålet

erforderlig höjning i anslaget till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten, behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall till berörda

hemställan, meddela stadgande i ämnet genom Kongl. Brefvet

den 29 Mars 1878.

Det ärende, hvarå det sålunda tillförene tillåtits mig fästa uppmärksamhet,

har nu omsider kommit i det skick, att jag kan anmäla

detsamma till slutlig pröfning. Komitén för reglering af de förvaltande

embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden har nemligen, enligt

Nådigt beslut den 20 December 1878, förehaft till behandling frågan

om reglering af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader;

och har Komitén, uti hvilken Chefen för detta embetsverk varit Ordförande,

den 19 Maj 1879 afgifvit sitt till trycket sedermera befordrade

betänkande i ämnet. Uti detta betänkande erinras till en början, hurusom,

— efter det den så kallade Strömrensningskomitén, hvilken år

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

1819 inrättats med uppgift att genom strömrensningars verkställande

och lättare transporters öppnande befrämja ökad framalstring och afsättning

af landtmannavaror, upphört och alla under denna Komités

ledning stälda arbeten från och med 1828 öfverlemnats till Storamiralsembetets

tredje afdelning, hvilket embete emellertid år 1840 upphörde,

— Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref den 6 Augusti 1841 förordnat en

särskild förvaltning att, med benämning »Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, under Chefens för Civil-Departementet lydnad

och inseende handlägga tekniska och administrativa ärenden, som angå:

anläggningar och förbättringar af kanaler, slussar, vägar, broar, färjor

samt andra vatten- och landt-kommunikationer; hamnbyggnader och

muddringar; strömrensningar; och arbeten för beredande af större

odlingsföretag medelst utdikningar och aftappningar af sänka trakter

och sjöar; utgörande dessa slags arbeten dels sådana, som genom särskilda

Kongl. resolutioner blifvit åt bolag, menigheter eller enskilda

personer upplåtna till utförande, men i mer eller mindre mån med allmänna

medel eller särskilda förmåner understödts mot vilkor, att de

till det allmännas nytta och begagnande vidmakthållas; dels sådana,

hvilka helt och hållet på Statens bekostnad och genom dess myndigheters

åtgärd äro verkstälda eller under utförande; dels ock slutligen

sådana, som väl genom försorg och på bekostnad af enskilda utföras,

men äro af den allmänna beskaffenhet, att Nådigt bifall till och fastställelse

af plan för deras utförande erfordras.

Enligt Instruktion den 6 Augusti 1841 och särskilda Kongl. Bref

utgöres Styrelsen för närvarande af: Chefen, hvilken befattnings nuvarande

innehafvare, med bibehållande af förut innehafvande chefskap

i Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, blifvit, såsom ofvan förmäles,

under år 1877 dertill och till Chef för väg- och vattenbyggnadscorpsen

förordnad; En Byråchef för de tekniska ärendena; En

Kamrerare för kameral- och kansligöromålen; Två tekniska biträden

med benämning: Förste och Andre Adjutant; En Registrator; En

Kanslist; samt Fem Distriktschefer och Sex Distriktsadjutanter i landsorten,

eller tillsammans 18 embets- och tjensteman, tillika med 1 vaktmästare;

redogörande Komitén i det tryckta betänkandet dels å sidorna

6—9 för omfånget och beskaffenheten af Styrelsens verksamhet och

för arbetsfördelningen inom densamma, dels å sidorna 11—13 för ej

mindre antalet af de under åren 1870—1878 inkomna och handlagda

ärenden, äfvensom af arbetsföretag, med hvilka Styrelsen under sistnämnda

år haft befattning, eller hvilka, såsom redan fullbordade, stodo

under Styrelsens fortfarande kontroll, än äfven beloppet af de medel,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. No 5 b till Konql. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverlcet 1880.

som, oberäknade anslagen till Styrelsen och till vissa af Riksdagen särskild!

pröfvade arbetsföretag, voro för 1878 under Styrelsens förvaltning

eller till hvilkas användande Styrelsen hade att afgifva förslag.

Komitén, som jemväl, sid. 9—11, vidrört tillkomsten af den genom

nådiga brefvet den 22 December 1851 till biträde åt Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader i dess befattning med allmänna arbeten

bildade, men icke å stat uppförda eller med fasta löner försedde,

Väg- och Vattenbyggnadscorpsen, hvars chef tillika är chef i bemälda

Styrelse, yttrar derefter hufvudsakligen:

att, då de åligganden, som tillkomma Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, hvilken allt hittills endast varit tills vidare förordnad

med stat, som för hvarje år faststälts af Eders Kongl Maj:t och

Riksdagen, numera icke kunde anses vara af tillfällig natur, samt anledning

till ett motsatt antagande för framtiden icke förefunnes, det

icke syntes vara skäl att än vidare på extra stat bibehålla detta embetsverk,

för hvilket den kortare och redan brukliga benämningen Vägoch

Vattenbyggnadsstyrelsen lämpligen torde kunna hädanefter antagas;

att, som de hos Styrelsen förekommande ärenden voro dels af teknisk

dels af administrativ natur och flertalet af dem för bearbetning

och afgörande erfordrade handläggning af så väl tekniskt bildade, som

i administrativa måls behandling förfarne embets- och tjenstemän, embetsverket

borde särskiljas i en teknisk och en administrativ afdelning; och

att emellertid, då den nuvarande sammansättningen af sjelfva Styrelsen,

som utöfvades af Chefen, biträdd af Byråchefen för de tekniska

och Kamreraren för kansli- och kameralgöromålen, hittills visat sig fullt

ändamålsenlig, inga hufvudsakliga ändringar deri, efter komiténs förmenande,

erfordrades; men att likväl, då, med hänsyn till göromålens inom

Styrelsen jemförelsevis ringare omfattning, det icke torde vara nödigt

att för handläggningen och föredragningen af de till den tekniska afdelningen

hörande ärenden ega en person med samma embetsställning,

som Byråchefer i de större embets verken, komitén ansåge, att i stället

för Byråchefen borde anställas en tjensteman i lägre grad med samma

åligganden som den nuvarande Byråchefen, hvilken tjensteman kunde

benämnas Förste ingeniör; äfvensom komitén trodde, att kamreraren, som

redan nu utöfvade, jemte revisors- och kassörstjenst, äfven sekreterarebefattningen

i fråga om kansli- och kameralärenden, lämpligen torde,

derest denne tjensteman befriades från revisorsgöromålen och från en

del af kassörsgöromålen, af livilka en annan del skulle på Riksbanken

öfverflyttas, kunna åt Styrelsen lemna det administrativa biträde, hvarpå

inom verket fortfarande borde vara tillgång, och tillika fylla platsen af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 5 b Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ombudsman, hvaraf behofvet visat sig känbar!, för hvilket sistnämnda

ändamål föredraganden för den administrativa afdelningen borde vara

en juridiskt bildad person och i staten upptagas under benämningen:

sekreterare och kamrerare, tillika ombudsman.

Jemte uttalande af den förmodan, att sänskild förvaltning för ledning

af statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde gemenskap

icke torde, sedan de under arbete nu varande stambanor fulländats,

blifva erforderlig, utan de göromål, som af möjligen äfven dädanefter

ifrågakommande jernvägsanläggningar för statens räkning blefve en följd,

kunna på Styrelsen öfverflyttas om ökade arbetskrafter då i erforderlig

mån bereddes, — anför komitén vidare: att, om, såsom komitén föreslagit,

revisionsbestyret inom Styrelsen öfverflyttades från Kamrerare!!

till annan tjensteman i verket, och Kamreraren sålunda blefve oförhindrad

att föredraga och deltaga i afgörandet af Revisorns anmärkningar,

all anledning syntes förekomma att tillerkänna Styrelsen, i likhet med

de centrala embetsverken i allmänhet, rätt att, mot hvad nu i afseende

å vissa räkenskaper är förhållandet, i första hand pröfva gjorda anmärkningar;

att Styrelsens befattning med vården och inseendet öfver

sådana helt och hållet på Statens bekostnad utförda anläggningar, hvilka,

så snart de fullbordats, blifvit stälda omedelbart under det embetsverk

eller den myndighet, för hvars ändamål de tillkommit, lämpligen syntes

kunna upphöra; att med utbetalningen af de under Styrelsens omedelbara

förvaltning stälda medel, hvilka hittills af Kamreraren uppburits i

Statskontoret och insats i Riksbanken, hvarifrån medlen vid behof uttagits

mot Styrelsens anvisningar och af Kamreraren tillhandahållits

vederbörande, samma tillvägagående, som af komitén föreslagits i fråga

om utbetalningar från åtskilliga andra embetsverk, borde, till minskande

i någon mån af Kamrerarens kassörsbestyr och ökande af Statens trygghet,

kunna utan olägenhet vidtagas; samt att ändrade bestämmelser

syntes böra meddelas till undvikande deraf, att större eller mindre

belopp af de så kallade vägundersökningsmedleii blefve från ett år till

annat qvarliggande obegagnade hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

I fråga om den personal, som är och framdeles skulle blifva till

tjenstgöring inom Styrelsen eller till dess biträde i orterna anställd

samt angående denna personals tillsättning in. m.,’yttrar härefter komitén:

att de tekniska göromål, som tillhörde nuvarande Förste Adjutanten i

Styrelsen, utan tvifvel fortfarande kräfde eu ordinarie tjensteman med

skyldighet, som hittills, att vid behof förrätta Byråchefens tjenst, hvilken

tjensteman komitén föreslagit att kallas Andre Ingeniör, både för att

utmärka

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj di Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1880. 57

utmärka beskaffenheten af hans åligganden''och emedan det syntes olämpligt

att för denna tjenst med uteslutande civila göromål använda en

militärisk benämning, desto heldre som befattningen kunde besättas med

person utom Väg- och Vattenbyggnadscorpsen; att deremot af nuvarande

andre adjutantens göromål en del, såsom omhänderhafvandet af

arkiv och bibliothek, registrering af inkomna handlingar och böcker,

tillsynen öfver samt ombesörjandet af erforderliga inköp och förtecknandet

af Styrelsens möbler och inventarier, syntes böra af verkets

registrator öfvertagas, och den öfriga delen, hvaribland omhändertagandet

och ordnandet af inkommande kartor och kartekopior, lämpligen

kunna åt en extra ordinarie tjensteman på tekniska afdelningen uppdragas;

att komitén, på sätt förut nämnts, ansåge registratorn böra, med

bibehållande af sina nuvarande göromål, öfvertaga eu del af andre adjutantens

samt tillika verkställa den föga omfattande revision af inkommande

räkenskaper, hvilken hittills ålegat kamreraren; att kanslistbefattningen,

enär dithörande göromål icke vore af beskaffenhet att kräfva

bibehållandet af en ordinarie tjensteman derför, torde böra indragas

och i stället en extraordinarie tjensteman å den administrativa afdelningen

antagas; att, då, på det Cheferna i Väg- och Vattenbyggnadsdistrikten

måtte blifva i tillfälle att så fullständigt som möjligt förvärfva sig kännedom

om sina distrikt, dessa distrikt icke borde vara till omfattningen

alltför stora, men det norra, hvilket innefattade Norrbottens, Vesterbottens,

Vesternorrlands, Jemtlands och Gefleborgs samt Upsala och

Stockholms län jemte östra delen af Kopparbergs län, samt i fråga

om kommunikationer vore det mest vanlottade och inom hvilket otvifvelaktigt

många allmänna arbeten kunde under deri närmaste framtiden

förväntas, hade ett i förhållande till de öfriga distrikten, hvilka syntes

icke kunna väsendtligen utvidgas, alltför vidsträckt omfång, komiténs

flertal ansett Riket hädanefter höra indelas i sex, i stället för nuvarande

fem, väg- och vattenbyggnadsdistrikt, efter förslag af styrelsen; att

Öfverdirektörens rätt att, der så nödigt pröfvas, kalla samtliga distriktchefer

till hufvudstaden för öfverläggningar med dem i vigtigare fall,

väl synts komitén böra bibehållas, men dock behofvet att använda denna

rätt kunna minskas genom föreskrift, att distriktcheferne ålåge afgifva

skriftliga utlåtanden i frågor, som af Styrelsen till dem remitterades;

samt att till distriktschefernas biträde borde fortfarande såsom hittills

på förordnande och mot arfvoden anställas ingeniörer, en i hvarje

distrikt.

I afseende å vilkoren för rättigheten att komma i åtnjutande af

nya aflöningsförmåner har komitén ansett samma allmänna grunder,

Bih. till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. No 5 b till Kong/. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

hvilka vunnit tillämpning vid åtskilliga andra embetsverks under sednare

tider skedda omdaning, böra för Styrelsens embete- och tjensteman

föreskrifvas, med iakttagande allenast deraf, att Styrelsen skulle,

när Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader funnes böra upphöra,

vara skyldig öfvertaga ledningen af de jern vägs anläggningar, som derefter

för Statens räkning möjligen ifrågakomme, samt att distriktscheferne,

aldenstund deras tid icke komme att uteslutande upptagas af

tjenstgöring för Statens räkning, väl icke borde förmenas att med sina

befattningar förena andra fenster, men också icke tillerkännas rätt till

semester.

På grund af det sålunda anförda hemställer komitén:

att Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader nuvarande

åligganden uppdragas åt en på ordinarie stat uppförd

förvaltning, benämnd Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen med två

afdelningar, en teknisk och en administrativ;

att sjelfva styrelsen skall utgöras af en Öfverdirektör såsom

chef samt af en teknisk och en administrativ tjensteman såsom

föredragande;

att Öfverdirektören må ega ensam beslutanderätt i förekommande

ärenden, sedan han hört vederbörande föredragande,

hvilken är underkastad ansvar för fattadt beslut, mot hvilket

han icke anmält reservation;

att, när tvifvelaktigt är, huruvida ett ärende bör af förste

ingeniören eller af sekreteraren och kamreraren föredragas,

Öfverdirektören eger derom bestämma;

att, om vid ärendes afgörande, då Styrelsen i öfverdirektörens

frånvaro utöfvas af båda föredragandena, olika meningar

dem emellan uppstå, beslutet må utfärdas i enlighet med dens

mening, till hvars föredragning ärendet hörer;

att Styrelsen må, i fråga om de inom Styrelsen uppkomna

anmärkningars pröfning och afgörande, tillerkännas enahanda

befogenhet, som är eller framdeles varder för centrala embetsverk

i allmänhet bestämd;

att Styrelsens skyldighet att öfvervaka underhållet och det

ändamålsenliga begagnandet af fullbordade anläggningar, som

för Statens räkning utförts, må inskränkas till sådana, som icke

blifvit stälda under vård och öfverinseende af annan Statens

myndighet;

att utbetalningar af de under Styrelsens omedelbara förvaltning

stående medel må, sedan medlen uppburits i Stats
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majfa Nåd. Prof). N:o 1, vin Statsverket 1880. 59

kontoret och insatts i Riksbanken, verkställas medelst anvisningar

på embetsverkets i Banken innestående kassa, och dessa

anvisningar, om medlen skola i Stockholm utbetalas, tillhandahållas

vederbörande för medlens lyftning i banken, eller ock,

om medlen skola till landsorten afsändas, öfverlemnas till Riksbanken,

för afsändningens besörjande.

att, hvad angår vägundersökningsmedel, som Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i länen hittils fatt, efter reqvisition

bos Styrelsen, i förskott emottaga och i sin ordning utbetala

inom belopp, som på förslag af Styrelsen blifvit af Eders Kongl.

Maj:t för hvarje län bestämdt, vederbörande länsstyrelser med

af omhänder hafvande medel förskjuta sådana inom belopp,

som sålunda faststälts, och Styrelsen sedermera vid hvarje års

slut efter behörig reqvisition utanordna ersättning derför;

att å Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens tekniska afdelning

må anställas, förutom förste ingeniören, en Andre Ingeniör,

samt å den administrativa afdelningen, utom sekreteraren, en

Registrator, tillika revisor;

att norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet må delas i två,

så att distriktens antal hädanefter blifver sex, hvartdera med

en chef och ett extra ingeniörsbiträde;

att distriktschefernes nuvarande åligganden må ökas med

skyldigheten att afgifva skriftliga utlåtanden i frågor, som för

.sådant ändamål af Styrelsen till dem öfverlemnas;

att hos Styrelsen må anställas en vaktmästare;

att Ofverdirektören och, efter underdånigt förslag af honom,

förste ingeniören samt sekreteraren och kamreraren skola

utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, som jemväl nämner distriktscheferne

efter förslag af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen;

att Styrelsen deremot må ega tillsätta öfrige tjensteman

samt vaktmästaren, äfvensom antaga ingeniörsbiträden i distrikten

och extra ordinarie tjenstemän i Styrelsen;

att Styrelsen må kunna bevilja tjenstledighet för förste

ingeniören och sekreteraren under högst fjorton dagar; för

annan ordinarie tjensteman under högst tre månader samt för

extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare efter omständigheterna

;

att Styrelsen må ega förordna vikarie för förste ingeniören

och sekreteraren under semester och annars på högst fjorton

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

dagar, samt för öfrige ordinarie tjensteman under tre månader;

samt

att, om ordinarie tjensteman beliöfver ledighet, under, eller

vikariatsförordnande erfordras för, längre tid, än nu är nämndt,

underdånig ansökan derom skall göras hos Eders Kongl. Maj:t;

att embets- och tjensteman i Ådig- och Vattenbyggnadsstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af embetsverket eller dess

särskilda afdelningar, vare sig i följd af Styrelsens öfver

Statens jernvägsbyggnader upphörande eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid verkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han

innehar, sköta de med tjensten efter den nya arbetsordningen

förenade göromål;

att med embete eller tjenst i sjelfva Styrelsen icke må

förenas annan tjenst i Rikets, Riksdagens eller kommuns stat,

ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke

vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen;

dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom Styrelsen, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen

hinderlig;

att aflöningarne för de å Styrelsens stat uppförde ordinarie

embets- och tjenstemän samt vaktmästare fördelas i lön

och tjenstgöringspenningar, hvilka sednare få uppbäras endast

för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,

eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller

särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af

tjensteresor eller för beredande af semester, tjensteman af

lägre grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

fil

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

befattning inom Styrelsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda

fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp i stället

för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra år af

denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan Statens tjenst; dock att härvid icke må föras

honom till last den tid han åtnjutit semester; och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år,

på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena som

den andra förhöjningen angår, att den högre aflöniugen ej får

tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det

den stadgade tjens.teåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren

dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från det han tillträdde tjensten, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af

förordnande i följd af fråga om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst

35 tjenste-år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom

pension från tjensten afgå; Eders Kongl. Magt eller Styrelsen,

der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; samt

att semester må, när sådant Titan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjutas: af Öfverdirektören, Förste

Ingeniören och Sekreteraren under en och eu half månad, samt

af Andra Ingeniören och Registrator!! under eu månad årligen.

I fråga om de löneförmåner, som borde tillkomma ifrågavarande

embete- och tjensteman samt vaktmästare, innehåller betänkandet:

att enär de ärenden, hvilkas handläggning ålåge Styrelsen,

vore, om än till antal icke jemförliga med åtskilliga andra

embetsverks, likväl i allmänhet af synnerlig vigt för det allmänna,

hvaraf följde, att Styrelsens maktpåliggande verksamhet

nödvändigtvis kräfde personer med tillräcklig sakkunskap,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

samt för utöfvandet af Öfverdirehtörsbefattningen fordrades administrativ

förmåga, förenad med grundliga teoretiska och

praktiska insigter i ingeniörsyrket, men en person med dessa

egenskaper säkert kunde, om han ville egna sin tid åt enskild

verksamhet, påräkna att blifva flitigt anlitad vid förekommande

ingeniörsarbeten och derigenom förvärfva jemförelsevis stora

inkomster, — Komiténs flertal ansett 7,500 kronor, fördelade

i 5,000 kronor lön och 2,500 kr. tjenstgöringspenningar, vara

det lägsta belopp, för hvilket en skicklig Chef för Väg- och

Vattenbyggnads-Styrelsen kunde med någon säkerhet påräknas;

att, ehuru tjenstemännens å Styrelsens tekniska afdelning

befattningar närmast motsvarade andra och första gradernas

tjenster i de nyreglerade embetsverken, löneförmånerna för

dessa tjensteman likväl, med hänsyn till den tekniska duglighet,

som hos innehafvarne af ifrågavarande befattningar måste

förutsättas, syntes böra något höjas utöfver de belopp, som

i allmänhet blifvit för andra och första gradernas tjenster bestämda,

hvadan komiténs flertal föreslagit Förste Ingeniörens

aflöning till 3,500 kronor lön och 2,000 kr. tjenstgöringspenningar,

eller tillhopa 5,500 kronor, samt Andre Ingeniörens till

2,500 kr. lön och 1,500 kr. tjenstgöringspenningar, eller tillsammans

4,000 kr., med två ålderstillägg å 500 kr. för hvardera;

att komitén ansåge aflöningen för den administrativa afdelningens

tjenstemän samt för vaktmästaren böra bestämmas till

samma belopp, som för motsvarande befattningar inom andra

embetsverk redan äro bestämda;

att för Distriktscheferna, hvilkas tid icke skulle komma att

uteslutande tagas i anspråk för Statens tjenst och hvilka altså

blefve i tillfälle att genom enskild verksamhet öka sina inkomster,

det icke synts komiténs flertal blifva behöfligt att sätta

aflöningen högre än till 3,000 kronor om året utan rätt till

ålderstillägg; men att, enär Distriktschef, om han i denna befattning

blefve pensionsmessig, vore förtjent af högre pension

än honom efter vanlig fördelning af lönebeloppet för lägsta

gradens tjenster skulle tillkomma, denna aflöning borde bestämmas

till 2,400 kronor lön och 600 kronor tjenstgöringspenningar;

samt

att komiténs flertal trodde arfvodet för de extra distriktsingeniörerna

böra sättas något högre än för extra biträden vanligen

beräknats, eller till minst 1,500 kr. årligen för hvardera.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. N:o å i till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Under förutsättning, att komiténs förslag i afseende å antalet af

Styrelsens tjensteman, samt angående semester för dem och vilkoren

för de nya aflöningarnes tillgodonjutande, äfvensom om. tjenstgöringspenningarnes

belopp för de olika tjensterna blefve godkändt, har komiténs

flertal slutligen, med beräkning att till vikariatsersättning under

semester behöfdes ett årligt belopp af 662 kr. 50 öre, samt att till

ersättning åt två extra ordinarie tjenstemän, den ena å den tekniska

och den andra å den administrativa afdelningen, erfordrades för den

förre 1,500 kronor och för den sednare 1,200 kr. årligen, och att till

kostnaden för renskrifning hos Styrelsen årligen åtginge omkring 950

kronor, föreslagit,

att ett årligt anslag af 4,300 kronor måtte ställas till Vägoch

Vattenbyggnads-Styrelsens förfogande för att användas till

arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän samt till vikariatsersättning

under semester och till renskrifningskostnad.

Komiténs förslag till stat för Styrelsen, de extra distriktsingeniörerne

inberäknade, upptager 17 embete- och tjenstemän, utom vakt
-

mästaren, och slutar å............................................................... kr. 56,600: —

Enligt nu gällande stat utgör personalen 18 jemte

vaktmästaren samt deras löneförmåner tillsammans med

öfriga utgifter för Styrelsen ................................................... » 43,482: —

hvadan efter komiténs förslag, personalen skulle minskas

med en, men kostnaderna ökas med ................................... kr. 13,118: —

Hvad nu först angår komiténs förslag, att Styrelsen för Allmänna

Väg- och vattenbyggnader måtte, under benämning Väg-, och vattenhyggnadsstyrelsen

uppföras å ordinarie stat samt utgöras af Öfverdirektören

såsom chef jemte en teknisk och en administrativ tjensteman såsom

föredragande hvar för sin afdelning, finner jag intet att deremot erinra,

likasom jag anser den af komiténs flertal uttalade åsigt om nödvändigheten

af Norra Väg- och vattenbyggnadsdistriktets fördelning i två

distrikt vara välgrundad och förtjent af bifall. De grunder, komitén

i öfrigt föreslagit att följas vid ombildningen af nu ifrågavarande embetsverk,

synas mig icke gifva anledning till några liufvudsakliga anmärkningar.

Den slutliga pröfningen af förslaget härutinnan torde

dock böra ega rum först i sammanhang med frågan om utfärdande af

ny instruktion för embetsverket; och lärer något yttrande nu icke

erfordras i fråga om framtida ordnandet, derest Styrelsen öfver Statens

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 ■ Bil. Nio 5 b till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

jern vägsbyggnader kommer att upphöra, af tillsynen öfver möjligen

blifvande jernvägsanläggningar för Statens räkning.

De af komitén uppstälda allmänna grunder och vilkor för löneregleringens

tillämpning öfverensstämma i allt väsendtligt med dem,

som följts vid omrcgleringan under de sednare åren af åtskilliga andra

embetsverk, och föranleda ej till någon erinran; lärande förutnämnda

nådiga bref den 29 Mars 1878 komma att fortfarande tillämpas, äfven

éfter det den nya löneregleringen trädt i kraft.

Beträffande åter de föreslagna aflöningarna kan jag icke i allo instämma

med komiténs flertal. Lika med komiténs ordförande anser

jag den för Öfverdirektören och chefen föreslagna aflöning, 7,500 kronor,

icke stå i rätt förhållande till de anspråk, som böra ställas på innehafvaren

af denna maktpåliggande befattning; och tillåter jag mig till stöd

för den af mig sålunda uttalade åsigt åberopa de kraftiga skäl, som

anförts af ordföranden i hans vid betänkandet fogade särskilda mening.

Den föreslagna aflöningen är nemligen icke större än den, som eu

duglig arbetschef vid något större arbetsföretag under nuvarande förhållanden

kan påräkna, och vida mindre än de löneförmåner, som större

kommuner eller särskilda arbetsdirektioner betala de ingeniörer, som

utföra deras större arbeten och anläggningar. Flera af de sålunda anstälde

ingeniörer kunna derjemte samtidigt bereda sig inkomst af annan

enskild verksamhet. Ifrågavarande chef deremot hvarken kan eller bör

åtaga sig enskilda ingeniörsförrättningar eller andra uppdrag för att

derigenom förbättra sina inkomster. Den föreslagna aflöningen skulle

dock måhända kunna anses i någon mån tillräcklig, om Styrelsens åligganden

vore inskränkta till granskning af planer och förslag rörande

allmänna arbeten och upprättande af förslag till fördelning af de för

sådana arbeten anslagna medel samt öfvervakande af dessa arbetens

utförande enligt gillade planer; men så är ingalunda förhållandet.

Styrelsen har att i flera för särskilda orter och landet i dess helhet

synnerligen vigtiga frågor afgifva utlåtande, hvarvid Styrelsen icke kan

stanna vid att endast uttala ett gillande eller förkastande af framstälda

förslag, utan ofta måste på grund af egen erfarenhet och sakkännedom

åstadkomma den för frågans lösning erforderliga utredning. För nöjaktig

behandling af sådana frågor, såsom ansökningar om tillstånd till

och fastställande af plan för anläggning af jernvägar, kanaler och

större hamnar samt sänkning af större sjöar och andra betydligare

vattenregleringsföretag, erfordras icke allenast öfverlägsna kunskaper

i ingeniörsvetenskapen, utan derjemte framstående insigter uti samt

öppen blick för landets administrativa och ekonomiska förhållanden.

Afgif
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

65

Afgifvande af yttrande i dessa ärenden kräfver dessutom ofta en särdeles

omsorgsfull pröfning, förenad med träget arbete.

Då således såsom Chef i Styrelsen bör, så vidt möjligt är, anställas

landets skickligaste, erfarnaste och i öfrigt mest lämplige ingeniör,

samt, såsom komitén erinrat, Staten måste i fråga om befattningar, som

hos innehafvaren kräfva egenskaper, användbara för och eftersökta af

den enskilda företagsamheten, tillse, att aflöningsförmånerna bestämmas

till sådant belopp, att personer med verkligt framstående duglighet

kunna finna med sin fördel förenligt att för dem afstå de med den enskilda

verksamheten förenade större, om än mera tillfälliga fördelarna,

kan jag icke annat än instämma i den af komiténs ordförande uttalade

åsigt, att Chefen i Väg- och Vättenbyggnadsstyrelsen, om han än icke

anses böra innehafva samma embetsvärdighet, som cheferne i de större

förvaltande verken, likväl bör, hvad aflöningsförmåner beträffar, vara

likstäld med dem, och att honom således bör tillerkännas en aflöning

af åtminstone 9,000 kronor årligen, hvaraf 6,200 kronor såsom lön och

2,800 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

I händelse den af mig sålunda uttalade åsigt vinner Eders Kongl.

Maj:ts och Riksdagens bifall, samt chefskapet uti nu ifrågavarande Styrelse

kommer att efter 1881 års ingång förfarande vara förenadt med uppdraget

att vara chef i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, lärer

Eders Kongl. Maj:t vilja meddela särskilt beslut rörande aflöningen

för sistnämnda befattning; i afseende hvarå jag anhåller få erinra, att

under innevarande år, så länge befattningarna såsom Chef i Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

äro hos en person förenade, aflöningen för sistnämnda befattning

enligt nådigt bref den 23 Maj 1879 utgår med 7,000 kronor, så

att aflöningen för båda befattningarna utgör sammanräknade 14,000 kronor.

Jag delar visserligen komiténs på goda skäl grundade åsigt, att

löneförmånerna för andre ingeniören böra något höjas utöfver det belopp,

som i allmänhet är för första gradens tjenster bestämdt; men då andre

ingefnörsbefattningen lämpligen bör betraktas såsom en öfvergångsplats,

hvars innehafvare bör kunna, efter det han under densammas utöfning

förvärfvat nödig erfarenhet, vinna befordran till de ansvarsfullare och

vigtigare distriktschefs- eller förste ingeniörsbefattningarna, anse)'' jag

mig böra i så måtto biträda den af en ledamot i komitén uttalade afvikande

mening, att jag föreslår löneförmånerna för andre ingenören

till endast 2,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar

med två ålderstillägg, hvarje å 500 kronor, hvadan således, enligt mitt

förslag, lönen för andre ingeniören och hans deraf beroende pension

Bill. till Bihd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bil. N:o 5 I till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

skulle kunna uppgå till endast 3,000 krenor, i stället för såsom komitén

föreslagit 3,500 kronor.

I afseende å distriktschefsbefattningarna har jag redan vidrört, att

desamma böra betraktas såsom ansvarsfullare och vigtigare, än andre

ingeniörstj ensten. Det oaktadt anser jag mig icke böra för distriktscheferne

ifrågasätta högre aflöning, än komitén föreslagit, enär, såsom

komitén anmärkt, desse embetsmän hvarken kunna’ eller ens lämpligen

böra för bestridande af sina lefnadskostnader vara hänvisade uteslutande

till de aflöningsförmåner, som af Statsmedel komma dem till godo.

Komiténs åsigt, att den föreslagna aflöningen, 3,000 kronor, skulle fördelas

i lön, 2,400 kronor, och tjenstgöringspenningar, 600 kronor, kan

jag deremot icke biträda. Distriktschefernas verksamhet är nemligen

af helt annan art, än de fleste andra tjenstemäns. Om än distriktscheferne

äro för fullgörandet af sina tjensteåligganden ständigt upptagna,

är dock deras tjenstgöring icke af beskaffenhet, att hvarje tillfälligt

förfall med nödvändighet betingar förordnande af vikarie. Till följd

häraf, och då distriktscheferne enligt komiténs förslag icke böra berättigas

att åtnjuta semester, bortfaller i väsendtlig mån behofvet att låta

en del af deras i stat uppförda aflöning utgå i form af tjenstgöringspenningar.

Då dessutom distriktschefernes hufvudsakliga tjenstgöring

består i verkställandet af besigtningar å och undersökningar för allmänna

arbeten samt de för sådana förrättningar skola, enligt gällande

bestämmelser, åtnjuta rese- och traktamentsersättning, lärer väl denna

ersättning vara jemförlig med och böra anses motsvara de till andra

Statens tjenare utgående tjenstgöringspenningar. Komitén har anfört,

att distriktschef borde, om han i denna tjenst blefve pensionsmessig,

med hänsyn till sin föregående gagnande verksamhet i Statens tjenst,

vara förtjent af större pension, än som enligt vanlig fördelning af aflöningen

i lön och tjenstgöringspenningar skulle honom tillkomma. Men,

om, såsom komitén föreslagit, lönen skulle bestämmas till belopp af

endast 2,400 kronor, blefve följden häraf, att distriktschefs pension

komrae att understiga andre ingeni örens med 1,100 kronor, derest* dennes

lön utginge enligt komiténs, och med 600 kronor, om lönen bestämdes

enligt mitt förslag, hvilket väl med hänsyn till de olika befattningarnas

vigt icke kan anses vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,

och dessutom skulle kunna leda derhän, att en duglig distriktschef,

hvars bibehållande på denna plats vore för det allmänna

önskvärdt, funne sig böra för erhållande af högre pensionsrätt eftersträfva

förflyttning till andre ingeniör sbefattningen. Med afseende å

hvad jag sålunda i korthet antydt, och då landtbruksingeniörerne, som

väl må anses med distriktscheferne närmast jemförlige, men hvilkas

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

befattningar åtminstone icke böra betraktas såsom vigtigare och ansvarsfullare

än distriktschefernes, kunna enligt Riksdagens skrifvelse

den 16 Maj 1876 och Eders Kongl. Maj:ts derpå grundade beslut komma

i åtnjutande af pension till belopp af 3,000 kronor redan vid 60 års

ålder och efter endast 30 års tjenstgöring, anser jag mig böra förorda,

att det af komitén för Distriktscheferne föreslagna aflöningsbelopp må

bestämmas att utgå allenast i form af lön.

Hvad komitén i öfrigt beträffande aflöningarna föreslagit synes

mig böra godkännas. Men då Styrelsens göromål äro af den omfattning,

att tillfälliga biträden tidtals kunna blifva för Styrelsen behöfliga,

synes mig som skulle det af komitén föreslagna årliga belopp af 4,300

kronor för användande till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, till

vikariatsersättningar under semester och till renskrifningskostnad, väl

behöfva höjas med det af ordföranden i komitén föreslagna belopp,

700 kronor, eller till 5,000 kronor, hvilket belopp i allt fall, vid jemförelse

med hvad för andra embetsverk till samma ändamål utgår, icke

kan anses vara högt tilltaget.

Enligt min åsigt skulle staten för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

och hennes biträden från och med år 1880 blifva följande:

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Öfverdirektören..........................................

6,200

2,800

9,000

11 Förste ingeniör.......................................

3,500

2,000

5,500

1 Andre d:o .......................................

2,000

1,500

3,500

Efter o år kan

lönen höjas med

11 Sekreterare och kamrerare, tillika

1500 kronor och

/efter 10 år med

Ombudsman.............................................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500

kronor.

1 Registrator, tillika revisor..................

Till vikariatsersättning, arfvoden åt

1,800

1,200

3,000

extra ordinarie tjenstemän och ren- skrifningskostnad .................................

°) 500

5,000

/Efter 5 år kan

1 Vaktmästare.............................................

300

800

J lönen höjas med

\l00 kronor.

1 Distriktschef ..........................................

3,000

—

3,000

5 d:o ..........................................

1 15,000

—

15,000

1 Extra distriktsingeniör, arfvode......

—

—

1,500

5 d:o d:o d:o ......

—

—

7,500

Summa! — —

i 58,300

O 0

*) Om vaktmästaren åtnjuter bostad jemte vedbrand böra dessa förmåner, så vida de icke tillkomma

honom såsom portvakt elle?: för andra åligganden utöfver tj ensten, inberäknas till ett värde af

150 kronor under lönen, hvilken i sådant fall utgår med allenast 350 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. No 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om, Statsverket 1880.

Aflöningsmedlen för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen skulle alltså

komma att uppgå till........................................................................... kr. 58,300;

och, då nu gällande Riksstat upptager det till aflöning för

Styrelsen för Allmänna väg- och vattenbyggnader utgående

belopp till ................................................ kr. 42,310

hvartill kommer för arfvoden och gratifikationer

åt extra ordinarie tjenstemän samt renskrifningskostnad.

........................................................... » 1,172

blifver tillökningen i Styrelsens stat.

>. 43,482,

kr. 14,818.

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten har sedan

lång tid tillbaka hvarje år af Riksdagen anvisats ett från och med år

1879 till 45,000 kronor förhöjdt extra anslag, hvarifrån utgått ofvan

omförmälda 1,172 kronor till arfvoden och gratifikationer åt extra

ordinarie tjenstemän och till bestridande af renskrifningskostnad hos

Styrelsen. Ehuru i det förslag till stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,

jag nu framlagt, ett belopp af 5,000 kronor är särskildt upptaget

bland annat för omförmälda ändamål, och ifrågavarande anslag

sålunda icke, om detta förslag bifalles, skulle komma att tagas i anspråk

för utgifter af nyssnämnda art, anser jag dock, vid det förhållande att

det ständigt växande antalet allmänna arbeten tager i anspråk ökade

tillgångar för bestridande af kostnaderna för kontrollen öfver sådana

arbeten, skäl icke vara för hand att föreslå någon nedsättning i berörda

anslag, hvilket synes mig böra bibehållas vid oförändradt belopp af

45,000 kronor och, likasom anslaget till aflöning för Styrelsen och dess

tjenstebiträden, uppföras å ordinarie stat. T afseende härå anhåller jag

emellertid få erinra, att de utgifter, som skola bestridas af detta anslag,

kunna uppgå till väsendtligen olika belopp det ena året mot det andra,

och att således, på det hädanefter som hittills en möjligen befintlig

behållning å anslaget må kunna tagas i anspråk under år, då utgifterna

uppgå till mer än vanligt höga belopp, anslaget bör gifvas egenskap

af reservationsanslag. Det sedan lång tid tillbaka jemväl hittills årligen

utgående anslaget af 3,000 kronor till stipendier för utrikes resor

i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten lärer likaledes

nu böra å ordinarie stat uppföras.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillstyrker jag, under anhållan

att få vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» yttra mig i fråga

om anvisandet af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg

nödiga medel, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föi-eslå Riksdagen, att

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om. Statsverket 1880.

dels med ofvan omförmälda vilkor och förbehåll i afseende

å förändrad organisation af och lönereglering för Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen godkänna ofvanintagna förslag till ny

stat för detta embetsverk och dess biträden;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af... kr. 45,000.

dels och till stipendier för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten

bevilja ett årligt anslag till samma belopp som

hittills ................................................................................... » 3,000,

samt att, i händelse af bifall härtill, i Riksstaten under Sjette

hufvudtiteln efter »Landsstaterna i länen» uppföra ett ordinarie

anslag under benämning »Väg- och vattenby ggnadsstatenD, motsvarande

aflöningsmedlens och de särskilda anslagens sammanräknade

belopp, — deraf särskild! reservationsanslag 45,000

kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten —

eller 106,300 kronor.

6:o. Ålderstillägg.

Om de af mig föreslagna löneregleringar för Öfverståthållareembetets

kansli, landträntmästare och häradsskrifvare samt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

varda bifallna, torde de medel, som äro erforderliga för bestridande

af de embets- och tjensteman samt betjente enligt de föreslagna nya

aflöningsstaterna tillkommande ålderstillägg, böra anvisas att utgå af förevarande

anslag. För sådant ändamål skulle, under förutsättning att samtlige

nuvarande befattningshafvare qvarstode vid innehafvande eller öfverflyttades

till motsvarande befattningar å de nya aflöningsstaterna erfordras;

inom Öfverståthållareembetets kansli ...................................................... 600

för landträntmästare och häradsskrifvare ........................................ 43,000

inom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ............................................... 2,000.

Summa kronor 45,600.

Då härtill kommer att de nya ålderstillägg, som enligt gällande bestämmelser

skola från och med innevarande år utgå till visse ernbetsoch

tjenstemän samt betjente vid landsstaten, för hvilka lönereglering blifvit

år 1878 fastställd, efter afräkning för de redan för år 1879 beviljade

ålderstillägg inom landsstaten, hvilka i följd af vederbörande befattningsinnehafvares

afgång ur tjenst upphört att utgå, föranleda en ökad årlig

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

utgift från detta anslag till belopp af 4,600 kronor, skulle således anslaget

behöfva höjas med 50,200 kronor. Men enär i följd af befordran inom

Statistiska Centralbyrån samt åtskilliga äldre förste landtmätares afgång

ur tjenst utgifterna från detta anslag minskats med omkring 4,000 kronor

samt, vid det förhållande att 13 räntmästare och häradsskrifvare äro födde

före år 1816, antagas kan att icke alla sådana befattningshafvare, hvilka

enligt föreslagna löneregleringen skulle vid 1881 års ingång vara berättigade

till ålderstillägg, under nämnda år qvarstå vid sina befattningar,

synes mig det belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstat eu förslagsvis uppfördt,

icke behöfva höjas med mera än 40,000 kronor.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva, att de för embets- och tjensteman samt betjente vid Ofverståthållareembetets

kansli och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landträntmästare och häradsskrifvare ifrågakommande ålderstillägg må få

utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till “ålderstillägg41 samt att för

sådant ändamål höja nämnda anslag från 170,000 kronor till 210.000 kronor

eller med 40,000 kronor.

7:o. Bidrag till skjutsentreprenader.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts, af Riksdagen vid förlidet års riksmöte

godkända förslag är under ofvanstående benämning å Sjette hufvudtiteln

på ordinarie stat uppfördt ett förslagsanslag å 300,000 kronor, hvaraf skall

utgå ej blott statens bidrag till skjutsentreprenader i enlighet med nådiga

stadgan angående skjutsväsendet den 31 Maj 1878, utan äfven efter samma

grunder, som den 18 Maj 1878 blifvit af Eders Kongl. Maj:t tillämpade,

bidrag åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det vid förlidet riksmöte

indragna reservationsanslaget: “till lättnad i skjutsningstungan, der

den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande" förut var

afsedt.

Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst nådigt cirkulär till samtlige sine

Befallningshafvande den 21 Mars 1879, efter vederbörandes hörande, bestämt

såväl maximibeloppet af den skjutslega, som må af entreprenör få uppbäras,

som ock beloppet af den skjutslega, som skjutsskyldige få tillgodonjuta

i händelse de, jemlikt föreskriften i § 18 af förutnämnda nådiga

stadga, komma att sjelfve skjutsningen uppehålla, hafva inom de län, der

äldre entreprenadkontrakt icke lagt hinder i vägen derför, entreprenadauktioner

i enlighet med nådiga stadgans bestämmelser egt rum, hvarefter

auktionsprotokollen jemte öfriga till ärendet hörande handlingar blifvit i

följd af föreskriften i § 14 af nådiga stadgan öfverlemnadc till de under

förliden höst sammanträdande landstingen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Af tillgängliga upplysningar i ämnet inhemtas, att inom Kalmar,

Blekinge, Örebro, Vestmanlands och Gefleborgs län skjutsväsendet ännu

under innevarande år är ordnadt i öfverensstämmelse med äldre föreskrifter.

Inom Stockholms, Upsala, Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs och

Jemtlands län hafva för flera eller färre skjutsanstalter (i de flesta fall

öfver hälften) entreprenader inrättats i enlighet med den nya stadgan och

inom Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Elfsborgs, Vermlands, VesterNorrlands,

Vesterbottens och Norrbottens län synes ett allmänt ordnande

af skjutsväsendet i enlighet med samma stadga hafva egt rum, så att de

äldre entreprenadkontrakten, med högst få undantag, torde hafva upphört

att gälla.

Summan af statsbidrag för år 1880 till skjutsentreprenader enligt

skjutsstadgan kan väl icke för närvarande med full visshet bestämmas,

enär ännu icke kändt är huruvida samtliga af Landstingen beviljade bidragkomma

att af entreprenörerne antagas, men enligt anstäld beräkning synes

nämnda summa icke komma att mycket öfverstiga 1 50,000 kronor.

För att säkert beräkna hvilken summa under år 1881 erfordras för

dylika bidrag är det nödvändigt att känna Indika belopp, som af 1880 års

landsting komma att såsom bidrag till skjutsentreprenader godkännas, men

äfven utan kännedom härom torde dock, med ledning af den erfarenhet,

som under sistlidna år vunnits, en sannolikhetsberäkning i detta hänseende

kunna uppställas.

För de län, der entreprenader vid nästan alla skjutsanstalter blifvit

enligt nådiga stadgan inrättade, kan någon nämnvärd tillökning i utgift

under år 1881 icke ifrågakomma; och utgör summan af entreprenadbidragen

för dessa län under innevarande år omkring 100,000 kronor.

Bidrag inom de län, der nya entreprenader blott vid en del skjntsanstalter

blifvit inrättade, uppgå för år 1880 till omkring 50,000 kronor.

Uti detta belopp kommer väl någon höjning att ske i följd af de alltflera

entreprenader, som enligt den nådiga stadgan komma att under år 1881

inrättas; men med afseende å den erfarenhet, som under år 1879 vunnits,

torde densamma icke behöfva beräknas till särdeles högt belopp. Hvad

derefter angår det erforderliga beloppet för bidrag till de skjutsentreprepader,

som under år 1880 komma att ordnas i de län, der entreprenader

efter den nådiga stadgan ännu icke blifvit inrättade, utan först under

nämnda år komma att åvägabringas, nemligen Kalmar, Blekinge, Örebro,

Vestmanlands och Gefleborgs län, så enär enligt erhållen upplysning skjutsningsbesväret

inom tre af dessa län är särdeles lindrigt, lärer ej böra befaras

att statens bidrag till skjutsentreprenader inom dessa län skall

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

blifva stort. Om man alltså för bidrag till de under år 1880 nyinrättade

entreprenader inom dessa län och till nya entreprenader inom rikets

öfriga län beräknar ett belopp af 50,000 kronor, torde för detta anslagsbeliof

vara tillräckligt sörjdt.

Enligt anstäld beräkning kommer under år 1881 att till understöd

för äldre entreprenader utgå högst ........................................... kr. 50,000;

och då, såsom jag nu sökt utreda, bidragen för de under år

1879 inrättade entreprenader kunna beräknas till ............ » 150,000

samt bidragen till de entreprenader, som under år 1880

komma till stånd torde uppgå till....................................... » 50,000

tillsammans kr. 250,000;

så synes mig ifrågavarande förslagsanslag kunna och böra i Riksstaten

beräknas allenast till sistnämnda belopp.

Jag hemställer altså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att nedsätta det belopp, hvartill anslaget »Bidrag till skjutsentreprenader»

i Riksstaten beräknas från Trehundra tusen kronor,

till Tvåhundra femtio tusen eller med 50,000 kronor.

8:o. Skiften och afrittringar.

Beträffande denna anslagstitel anhåller jag till en början få erinra,

att, sedan 1879 års riksdag, uppå nådig framställning, för år 1880, dels i

likhet med hvad för flera år egt ruin, beviljat förhöjning med 400 kronor

i årsarfvodena för de i Kopparbergs län anstälde storskifteslandtmätarne

och för styresmannen vid storskiftesverket, dels medgifvit att de belopp,

hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster

af tjensten under nyss nämnda år kunde komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätarne 3,000 kronor lör de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte

arfvodesförhöjning, finge afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till

storskiftes- och afvittringsverken utgå, dels åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem

beviljat en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,

dels ock beviljat tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i

Vesterbottens läns årsarfvode med ett belopp af 200 kronor, så har Eders

Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 23 Maj 1879, med anledning af Riksdagens

förberörda medgifvande, i nåder förordnat, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vesterbottens och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittrings
landt
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 h till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

73

landtmätare, livilkens arfvode efter taxa icke under år 1880 uppgått till

honom på grund af berörda medgifvande tillkommande högsta belopp, må

anses hafva under året åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen

kunnat af honom fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra

underdånig framställning om anvisande af det för gäldande af rnedgifna

arfvodestillökningen erforderliga belopp; hvarjemte i samma nådiga bref förklarades

det Kongl. Maj:t ville uppå vederbörande länsstyrelses framställning

taga i öfvervägande dels huruvida de afvittringslandtmätare i Vesterbottens

och Norrbottens län, hvilka under sommararbetstiden 1880 varit

sysselsatte med sådana arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som

betaltes allenast enligt § 8 i nådiga taxan den 30 Maj 1873 samt under

samma arbetstid ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer

än vanligt stor arbetsprodukt, kunde utöfver stadgadt dagarfvode komma i

åtnjutande af ett tilläggsarfvode för hvarje dag, hvilket i mån af arbetsproduktens

storlek finge uppgå till högst sju kronor, dels ock huruvida de

storskiftes- och afvittringslandtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor under

år 1880 visades hafva i afse värd mån öf verstigit derför anslaget ersättningsbelopp,

må beviljas godtgörelse för den Överskjutande kostnaden.

I enlighet med gällande föreskrifter hafva härefter Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens

län till Landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i

afseende å bestämmande af de belopp, som under innevarande och nästkommande

år ansåges erforderlige för storskiftes- och afvittringsverken;

hvarjemte Landtmäteristyrelsen, med underdånigt memorial den 17 nästlidne

November, öfverlemnat dessa handlingar, ur hvilka jag tillåter mig

vidare i minnet återkalla, hurusom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vesterbottens län bland annat andragit:

dels att, till betalning af arfvoden jemlik! så väl §§ 1 till och med

8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare den SO

Maj 1873 som ock för upprättande af linienät enligt nådiga brcfvet den

1 Maj 1874, under år 1878 utgått 76,219 kronor 48 öre; att kostnaderna

härför under år 1879, hvilka i nämnda års stat upptagits till 75,000 kronor,

likväl till följd deraf att samtliga afvittringslandtmätarne under sommaren

varit med skattläggningsgöromål sysselsatte, komme att betydligt

understiga sist nämnda belopp; och att, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

kommer att, derest Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade

det förslag till arbetsplan för år 1880, hvilket af Eders Kong]. Maj:ts

befallningshafvande framdeles skulle ingifvas, jemväl under sommaren år

1880, så vidt de nu uppmätta områdena dertill försloge, sysselsätta samtBih.

till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. No 5 h till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

liga landtmätare med skattläggning och möjligen områdes utstakning, men

endast till en mindre del med mätningar, kostnaderna derför enligt ofvanåberopade

§§ uti förberörda nådiga taxa torde komma att utgöra allenast

det i förslaget till utgiftsstat för år 1880 upptagna belopp 50,000 kronor;

samt

dels att Kronans kostnader till gode mäns och handtlangares aflöning

funnes uti den för år 1879 faststälda utgiftsstaten upptagna till ett belopp

af 39,000 kronor, men hade, enligt hvad afvittringslandtmätarnes, af afvittringsstyresmannen

granskade räkningar gåfve vid handen, uppgått till

allenast 11,420 kronor 72 öre, hvilken betydliga besparing af 27,579 kronor

28 öre uppkommit derigenom, att afvittringslandtmätare, såsom ofvan

nämnts, under sommaren användts för skattläggningsgöromål; hvarföre och

då enahanda förhållande antoges hufvudsakligen skola ega rum jemväl år

1880 sist omförinälda kostnader icke borde i staten upptagas till högre

belopp; men att, då Eders Kong!. Majrfs Befallningshafvande ämnade att,

i motsats med hvad under 1879 års sommar egt ruin, eller att afvittringslandtmätarne

två och två tillsammans inom samma område arbetat med

skattläggningen, låta hvarje landtmätare för sig upprätta förslag till skattläggning

och områdestilldelning, Eders. Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansett sig till en början böra fördubbla de för berörda ändamål upptagna

belopp, samt än ytterligare höja desamma med en summa af 5,158 kronor

56 öre, dels emedan med dryga kostnader förenade mätningar kunde förekommu,

dels emedan sannolikt vore att arbetena skyndsammare framåtskrede

sedan samtlige landtmätarne vunnit större vana vid skattlägga ngsgöromålen,

dels ock emedan de år 1879 ovanligt låga dagsverksprisen

möjligen blefve högre; på grund af hvilket allt Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande

föresloge att kronans kostnader till gode mäns och handtlangares

aflöning uti 1880 års stat finge upptagas till 27,000 kronor;

Och hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län

hemstält att, då afvittringslandtmätarnes göromål under 1880 års sommar

korame att blifva sådana, att de för dem i allmänhet erhölle betalning

allenast enligt § 8 uti ofvan nämnda taxa, såsom tilläggsarfvoden enligt

nådiga brefvet den 23 Maj 1879 måtte beräknas förslagsvis 10,080 kronor.

Vidkommande åter de utgifter, som vid afvittuingsverket i Vesterbottens

län under år 1881 kunde i fråga komma, hade Eders Kongl, Maj:ts befallningshafvande

i sagda län yttrat, att enär afvittringsgöromålen under

berörda år hufvudsakligast torde komma att bestå uti mätningsarbeten eller

områdesutstakningar, eftersom skattläggning inom redan uppmätta socknar

då antagligen vore fullbordad, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

under åberopande af samma skäl, som Eders Kongl. Majrts Befallnings

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hafvande, uti sitt i statsrådsprotokollet den 8 Januari 1879 omförmälda

förslag till stat för samma år andragit beträffande anslag till betalning af

arfvoden jemlikt dels §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på

arfvoden åt afvittringslandtmätare den 30 Maj 1873 och dels för upprättande

af linienät enligt nådiga brefvet den 1 Maj 1871, ansett sig böra

hemställa, att till omförmälda ändamål anvisades ett belopp af 70,000 kronor,

äfvensom att, på grund af hvad Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i samma förslag anfört om ersättning till gode män och för handtlangning,

kronans kostnader till gode mäns och handtlangares aflöning uti 1881 års

stat måtte upptagas till 42,000 kronor.

På grund af hvad Landtmäteristyrelsen uti ofvan omförmälda memorial

anfört och tillstyrkt blef utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1880 den 5 sistlidnc December af Eders Kongl. Maj:t faststäld,

deruti samtliga utgifterna äro upptagna till ett ett sammanlagdt belopp af

273,515 kronor.

Häraf belöpa sig på

Kopparbergs län:

Arfvode å styresmannen............................................ 2,500

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879........................................................................ 400

Arfvode åt tre Landtmätare i första lönegraden

ä 1,500 kronor till hvarje .............................. 4,500

Förhöjning deruti enligt åberopade nådiga bref

ä 400 kronor till hvarje.................................... 1,200

Arfvode åt femton Landtmätare i andra lönegraden

ä 2,000 kronor till hvarje.................. 30,000

Förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade nådiga

bref ä 400 kronor till hvarje ........................ 6,000

Respenningar åt styresmannen................................................

“ åt aderton storskifteslandtmätare, ä 200

kronor till hvarje ..............................................................

Till ersättning åt de landtmätare, hvilkas kostnad för

tjcnsteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit

nyss nämnda resepenningar, förslagsvis........................

Ofverarbetesersättningar, beräknade enligt nådigt bref af

Transport

2,900

5,700

36,000

600

3,600

500

49,300

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 5 b till Kong! Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 49,300

den 19 Maj 1876 till högst 600 kronor årligen till

hvarje landtmätare, förslagsvis....................................... 10,800

Till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis............ 150 qq 250

Vesterbottens län:

Arfvode åt föredraganden samt för skrifbiträde 1,200

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879....................................................................... 400

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden

för mistade sportler, förslagsvis ..............

Arfvode åt styresmannen .......................................... 3,500

Förhöjning deruti, enligt nyss åberopade nådiga

bref ....................................................................... 200

Till betalning af arfvoden, jemlikt dels §§ 1 till och

med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare

den 30 Maj 1873 och dels för

upprättande af linienät, enligt nådigt bref den l

Maj 1874, förslagsvis ......................................................

Till arfvodesförliöjning enligt 10 i nyss åberopade taxa

åt åtta landtmätare i andra lönegraden, k 500 kronor

till hvarje..............................................................................

Till godtgörelse enligt nådiga hrefvet den 23 Maj 1879

åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis.......................................

Till tilläggsarfvoden jemlikt nyss åberopade nådiga bref

åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden

varit å sina arbetsstationer inom afvittringslagen

sysselsatta med sådana förberedande arbeten för

skattläggning och områdestilldelning, som betalas

allenast enligt § 8 i ofvannämnda nådiga taxa,

förslagsvis..............................................................................

Ersättning åt styresmannen för tjensteresor........................

“ åt aderton landtmätare för tjensteresor ä 250

kronor till hvarje.............................................................

1,600

700

3,700

50,000

4,000

500

10,080

800

4,500

Transprt 75,880 106,665.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong! Malis Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 75,880

Till ersättning jemlikt nådiga brefvet den 23 Maj 1879

åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor

visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resopenningar, förslagsvis ........''................................... 500

Ersättning åt aderton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, ä 50 kronor till hvarje ............... 900

Godtgörelse till gode män och för handtlangning, förslagsvis

................................................................................. 27,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för

afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,

häfdeförteckningar och taxeringslängder, för tryckning

af blanketter och kungörelser, för inbindning

af handlingar samt för anskaffande och underhåll

af kartonger, förslagsvis................................................... 900

Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis.................. 500

Till d:o åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen för

afstådd boställslägenhet och ved, att disponeras af

föredraganden ................................................................ 140

Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den 24 December

1874 för arbetsrum åt i Umeå bosatta afvittringslandtmätare,

till dels hyra för rummen 400

dels deras uppvärmning....................................... 170

dels rummens belysning................................... 75

och dels deras städning............ ......................... 100 74-

Till lagning af möblerna och anskaffande af nya bord i

förenämnda arbetsrum, förslagsvis.............................. 100

Norrbottens län:

Arfvode åt föredraganden samt för skri!biträde ... 1,200

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879 .................................................................400

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden

för mistade sportler, förslagsvis ...........................

Arfvode åt Styresmannen J. E. Nyström ..........................

“ “ H. W. Boström ........................

1,600

700

1,700

1,000

77

60,250.

106,665.

Transport 5,000 166,915.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

Transport 5,000 166,915.

Till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1 till och med 8

samt 12 i nådiga taxan pa arfvode åt afvittrings
landtmätare

af den BO Maj 187B, förslagsvis...........: 60,000

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss åberopade taxa

åt tio afvittringslandtmätare i andra lönegraden ä

500 kronor till hvarje...................................................... 5,000

Till godtgörelse enligt nådiga brefvet den 23 Maj 1879

åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis....................................... 500

Till tilläggsarfvoden jemlikt nyss nämnda nådiga bref

åt de landtmätare, Indika under sommararbetstiden

varit å sina arbetsstationer inom afvittringslagen

sysselsatta med sådana förberedande arbeten för

skattläggning och områdestilldelning, som betalas

allenast efter § 8 i nyssnämnda taxa, förslagsvis ... 2,800

Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för tjcnsteresor,

enligt gällande nådiga landtmäteritaxa, förslagsvis

.............................................................................. 1,300

Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor ä 250

kronor till hvarje............................................................... 3,750

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 23 Maj 1879,

åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor

visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis............................................... 500

Ersättning åt femton landtmätare för husrum under sommarmånaderna

k 50 kronor till hvarje ..................... 750

Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,

förslagsvis ........................................................ 25,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för

afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar

m. m., för tryckning af blanketter och kungörelser,

för inbindning af handlingar, för forsling af kartor

och handlingar samt för anskaffande och underhåll

af kartonger, förslagsvis.................................................. 1,000

Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis ... 500

Till hyra för arbetslokal för i lappmarken arbetande

landtmätare och förvaringsrum för afvittringen der
O

o_

Transport 79,600 166,915.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

79

Transport 79,600 166.500,

städes rörande kartor och handlingar samt till samma

lokals städning, uppvärmning m. m. å. förslagsvis

att i mån af behof användas ................................. 500 106,600.

Summa kronor 273,515;

hvilken summa med 22,485 kronor understiger de för innevarande år till

skiften och afvittringar beviljade anslag, uppgående sammanräknade ‘till

296,000 kronor.

I sammanhang härmed och då storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs

län numera så fortskridit, att endast inom Sårna socken med Idre

kapellag samt Orsa och Elfdals socknar återstode att utföra sådana arbeten,

som delvis borde af statsmedel bekostas, och af dessa arbeten inom

sistnämnda två socknar de väsendtligen delarne redan vore verkstälda,

samt vid sådant förhållande syntes böra ifrågasättas, huruvida icke antalet

af de vid nämnda storskiftes- och afvittringsverk anstå Ide landtmätare,

hvithet antal i förberörda stat upptagits till aderton, borde, i mån som

landtmätare från sina befattningar aflinge, tid efter annan minskas, så att

icke vid tidpunkten för arbetenas fullbordan måtte qvarstå ett flertal landtmätare,

för Indika nödig sysselsättning ej kunde beredas, behagade Eders

Kongl. Maj:t i nåder förordna, att, derest befattning såsom landtmätare

vid ofta nämnda storskiftes- och afvittringsverk vore eller blefve ledig,

fragan, huruvida sådan befattning finge i hittills vanlig ordning återbesättas,

skulle med förebringande af nödig utredning rörande de på samma

frågas bedömande inverkande förhållanden underställas Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning.

För storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1881

hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Norrbottens

län ansett erforderliga samma belopp, som af dem för innevarande

år beräknats, hvaremot Eders Kong], Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens

län beräknat kostnaderna för afvittringsverket derstädes under år

1881 till 136,985 kronor.

För egen del har Landtmäteristyrelscn uti förberörda memorial den

17 November 1879 i underdånighet anfört att till betäckande af det för

år 1880 erforderliga utgiftsbeloppet funnes, på sätt nyss är antydt, på

riksstatens sjette hufvudtitel ett ordinarie anslag å kronor 63,000: —

och ett extra anslag å......................................................... » 233,000: —

tillsammans kronor 296,000: —

eller 22,485 kronor mera, än som, enligt styrelsens förslag skulle vara behöflig!;

och som, enligt eu i Statskontorets utgiftsbyrå den 14 November

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stat&verlcet 1880.

1879 uppgjord kalkyl öfver tillgången å anslagen till skiften och afvittringar,

sedan de i staten för år 1879 upptagna utgiftsbelopp blifvit bestridda,

behållningen å samma anslag beräknats till 599 kronor, så skulle

denna behållning vid 1880 års slut utgöra 23,084 kronor. I afseende härå

hade väl icke blifvit af styrelsen förbisedt att, enligt hvad Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län uppgifvit, de uti 1879 års

stat förslagsvis uppförda beloppen dels till betalning af landtmätarnes

arfvoden jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i förutnämnda taxa och dels

godtgörelse åt gode män samt ersättning för handtlangning i samma län

betydligt öfverskridits; men emedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vesterbottens län upplyst, att af de belopp, som i det länets stat för år

1879 förslagsvis uppförts för nyss nämnda två ändamål betydliga andelar

icke behöfts för samma ändamål, så torde utan något äfventyr ofvan berörda

behållning å 23.084 kronor, eller i rundt tal 23,000 kronor, kunna

påräknas till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittriugsverken

under år 1881.

För nyss nämnda ändamål skulle erfordras

» för storskiftesarbetena i Kopparbergs län lika mycket som år 1880,

eller....................................................................................... kronor (10,250: —

för afvittringsarbetena i Vesterbottens län, hvilkas kostnader för år 1880

beräknats till ett belopp af .......................................... kronor 106,665: —

efter förhöjning af förslagsanslagen till betalning icke

allenast af arfvoden jemlikt 1 till och med 8

samt 12 i taxan och för linienäts upprättande

med ............................................................... 25,000: —

utan äfven af gode män och handtlangare

med...................................................... 15,000: —

tillsammans 40,000: —

men förminskning af förslagsanslagen till

tilläggsarfvoden med ............ 8,580: —

och till möblers lagning in. m.

med ......................................... 100: — 8,680: —

eu förhöjning på det hela till belopp af 31,320: —,

hvadan således hela utgiftsbeloppet kommer att uppgå

till ................................................................................. kronor 137,985: —

samt för afvittringsarbetena i Norrbottens län lika mycket som år 1880,

eller....................................................................................... kronor 106,600: —

Under förutsättning att styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftesoch

afvittriugsverken blefve i nåder gilladt samt att styresmännen, föredra

gan
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 81

dragandena och landtmätarne finge under år 1881 komma i åtnjutande af

enahanda förmåner, som blifvit för innevarande och flera föregående år

särskildt beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, skulle således

år 1881 erfordras för storskiftes- och afvittringsarbetena

tillsammans ........................................................................ kronor 304,835: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes

dels, på sätt i det föregående vore uppgifvet, en

behållning från föregående år å ......... 23,000: —

samt dels ett på Riksstatens Sjette Hufvudtitel

uppfördt ordinarie anslag till

»skiften och afvittringar» å .................... 63,000: —- „ 86,000-

så skulle ett fyllnadsanslag å; extra stat erfordras å

ett belopp af ................................................................... kronor 218,835: —

eller i jemnadt tal 218,800 kronor; hemställande Landtmäteristyrelsen, att

sist nämnda belopp måtte blifva af 1880 års Riksdag i nåder äskadt för

att, jemte nyss uppgifna 86,000 kronor, användas till storskiftes- och afvittringsarbetenas

fortsättning under år 1881.

Uti hvad Landtmäteristyrelsen sålunda yttrat och hemstält anser jag

mig böra instämma, Visserligen har för bestridande af kostnaderna för

gode män och handtlangare för år 1881 beräknats i Vesterbottens län

42,000 kronor eller omkring 3,000 kronor mera än det belopp, hvartill

dessa kostnader under något föregående år uppgått, likasom kostnaderna

för enahanda ändamål i Norrbottens län antagits uppgå till 25,000 kronor

eller samma belopp som under åren 1878 och 1879, då dessa kostnader

af tillfällig anledning varit stegrade utöfver hvad som under föregående år

åtgått; men då nu i fråga varande belopp endast äro förslagsvis beräknade,

anser jag ej skäl föreslå någon nedsättning deri; hvaremot jag, med

afseende derå dels att dessa belopp synas vara rundligt tilltagna, dels att

någon, om än ringa behållning kan vara att påräkna äfven å de i staten

för år 1879 anvisade medel till skiften och afvittringar, lika med Landtmäteristyrelsen,

icke finner nödigt beräkna något särskildt belopp för oförutsedda

utgifter.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bil. iV:o 5 b till Kornjl. Maj ds Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1880.

Jag tillstyrker alltså det Eders Kongl. Maja måtte i nåder föreslå

Riksdagen:

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1881 bevilja

förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare

med 400 kronor till hvarje, samt i Styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de

belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1881 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tj ensten enligt gällande taxa

åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1881 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje

af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1881 med

ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1881, för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000

kronor, på extra stat anvisa ...v........................................... kronor 218,800:

9:o. Landtbruksingeniörer och deras biträden.

På sätt Statsrådsprotokollet för den 8 Januari sistlidna år utvisar,

hade Landtbruksakademien i underdånigt memorial den 23 September

1878 anfört, att de agrönomiska förrättningarne inom landet på senare

tiden ansenligen ökats såväl till antal som till omfång, synnerligast sedan

inom de norra länen, der stora obegagnade odlingsmarker ännu förefunnes,

agronomiskt biträde i vida större grad än förr årligen begärdes för uppgörande

af planer, dels för sjösänkningar och sänka markers torrläggning

för odling till åker och äng, dels för moss- och myrmarkers aftappning

till fredande mot frostskador, samt derjemte i öfriga delar af landet sådant

biträde mer än förr påkallades för utförande af underdikning- och andra

kulturarbeten. Reqvisitionerna å biträde af de i Statens tjenst anstälda

landtbruksingeniörer hade derföre vida öfverstiga hvad af dem kunnat

verkställas, hvaraf följden vant, dels att åtskilliga arbeten måst tills vidare

lemnas å sido, dels att åt de arbeten, som blifvit handlagda, ofta icke

kunnat anslås den tid, som dertill varit af behofvet påkallad. Dessa omständigheter

hade klarligen lagt i dagen, att landtbruksingeniörernes antal

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o .1, om Statsverket 1880. 83

vore för ringa, hvarför Akademien för afhjelpande af denna brist i underdånighet

anhölle, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta

nådig proposition om ytterligare anslag på ordinarie stat till två landtbruksingeniörer,

hvardera med en aflöning af 2,000 kronor. Och som

landtbruksingeniörerne, särdeles om deras antal ökades, hade för utförande

af vissa arbeten större behof af biträde än det, som kunde påräknas af

de hittils anstälda tre landtbruksstipendiaterne, samt det dessutom vore

erforderligt, att stipendiaternes antal ökades, så att kompetente personer

funnes att tillgå för fyllande af ledigblifvande landtbruksingeniörsbefattningar,

äfvensom att på förordnande bestrida dylik befattning, om någon af

de ordinarie landtbruksingeniörerne af sjukdomsfall blefve ur stånd satt att

tjenstgöra, hemstälde Akademien jemväl om beviljande af 3,000 kronor till

aflöning åt ytterligare tre landtbruksstipendiater med 1,000 kronor till

hvarje.

Det syntes mig väl högeligen önskvärdt, att denna framställlning kunde

vinna bifall, men då ett uppskof med ökande af landbruksingeniörernes och

landtbruksstipendiaternes antal icke kunde sägas medföra ögonskenlig skada,

ansåg jag mig kunna i underdånighet hemställa, att framställningen då icke

måtte till någon åtgärd föranleda, hvilken hemställan äfven blef af Eders

Kongl. Maj:t godkänd.

Med åberopande af förut anförda skäl har nu Landtbruksakademien i

underdånigt memorial den 22 sistlidne September anmält, att behofvet af

förstärkning af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes antal

fortfarande vore lika oafvisligt; med anledning hvaraf Akademien i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag göra nådig framställning om ytterligare anslag på ordinarie stat

till aflöning åt två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med

sammanräknade 7,000 kronor.

Såsom förut är erinradt, uttalade jag redan sistlidet år den åsigt, att

en tillökning i landsbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes antal

vore högeligen önskvärd. Detta oaktadt, ansåg jag af förutnämnda anledning

ett tillfälligt uppskof med vidtagande af åtgärd i berörda syfte kunna

ega rum. Numera torde dock, med afseende å de af Landtbruksakademien

förut anförda och nu ånyo åberopade talande skäl, denna frågas lösning

icke lämpligen kunna längre undanskjutas utan att förbise jordbrukets intresse

och derigenom tillskynda denna modernäring skada till högre belopp,

än den jemförelsevis ringa statsutgift, som nu ifrågasattes.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens åren 1874 och 1876

fattade beslut, utgör aflöningeu för landbruksingeniör i första lönegraden

2,000 kronor och för landtbruksstipendiat 1,000 kronor årligen, hvarför
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Ålderstillägg

för landtbruksakademiens

agrikulturkemist

och undervisaren

i fårskötseln

och

ullkulturen.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

utom resekostnads- och traktamentsersättning till dem utgår från Sjette

Hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar». Till aflöning

åt två nyantagne ingeniörer och tre stipendiater åtgår således, såsom

Landtbruksakademien anmärkt, endast 7,000 kronor årligen. Men icke

ens med detta belopp erfordras förhöjning uti nu ifrågavarande anslag till

»landtbruksingeniörer och deras biträden». A detta anslag finnes nämligen

en odisponerad årlig tillgång till belopp af 850 kronor. Härtill kommer

att, enär en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden med 3,500 kronors aflöning

redan uti en den 14 Mars 1879 inför Eders Kongl. Maj:t anmäld

ansökning anhållit att blifva Överflyttad å allmänna indragningsstaten, samt

det hinder, som då mötte för bifall härtill, eller att sökanden ej uppnått

fullt 30 tjensteår, inom kort lärer vara undanröjdt, med visshet kan anantagas,

att inom årets utgång en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden

kommer att lemna sin befattning, i följd hvaraf, vid det förhållande att

efterträdaren skall åtnjuta aflöning i första lönegraden med endast 2,000

kronor, en ytterligare tillgång å förevarande anslag uppkommer till belopp

af 1,500 kronor. För fyllande af det anmälda behofvet böra således redan

vara att påräkna tillsammans 2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget

erfordras endast till belopp af 4,650 kronor.

Jag tillstyrker altså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater

med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer

och stipendiater beviljade, må anställas samt, för beredande af tillgång å

härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning å anslaget

till »landtbruksingeniörer och deras biträden», höja samma anslag från

47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.

10:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Från detta anslag utgå aflöningar till åtskillige för befrämjande af

jordbruket och dess binäringar afsedde befattningsinnehafvare och bland

dem Landtbruksakademiens Agrikulturkemist samt undervisaren i fårskötseln

och ullkullturen. Desses aflöningsförmåner blefvo vid 1874 års Riksdag i

enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag sålunda bestämda, att första

gradens aflöning utgör för Agrikulturkemisten 4,000 kronor och för undervisaren

2,000 kronor, hvilka aflöningar må efter innehafvares af nämnda

beställningar väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad

från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500

kronor och således utgå för Agrikulturkemisten med 4,500 kronor och för

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bil. No 5 b till Kongl. Malis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

undervisaren med 2,500 kronor, samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring

höjas för den förre till 5,000 kronor och för den senare till 3,000

kronor, hvarjemte undervisarens aflöning kan efter ytterligare fem års enahanda

tjenstgöring höjas till 3,500 kronor.

Nuvarande innehafvarne af nämnda befattningar, Professorn m. m.

Carl Erik Bergstrand, hvilken blifvit under år 1869 antagen till Agrikulturkemist

och under senast förflutna fem år uppburit i aflöning 4,500 kronor

årligen, samt Thomas Hoffman Bang, hvilken, antagen till undervisare i

fårskötseln och ullkullturen år 1874, under nämnda tid uppburit årlig aflöning

till belopp af 2,000 kronor, äro, enligt hvad LandtSruksakademiens

förvaltningskomité uti särskilda underdåniga memorial anmält, berättigade

att under nästkommande och följande år tillgodonjuta ålderstillägg med

500 kronor hvardera; och som härför erforderlig tillökning uti förevarande

anslag icke varit ifrågasatt och således ej heller hittills kommit att af

Riksdagen äskas, lärer Eders Kongl. Maj:t, som den 31 sistlidne December,

uppå derom gjord anhållan, af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande

år Professoren Bergstrand tillkommande lönetillökning, och, när

anhållan derom sker, utan tvifvel i afseende på Hoffman Bang fattar

enahanda beslut, nu vilja till Riksdagen göra framställning i berörda hänseende.

Eders Kongl. Maj:t täcktes således föreslå Riksdagen att för beredande

af tillgång till de Landtbruksakademiens Agrikulturkemist samt undervisaren

i fårskötseln och ullkullturen tillkommande löneförhöjningar höja anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» från

44,950 kronor till 45,950 kronor eller med 1,000 kronor.

Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 har Landtbruksakademien

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1881 anvisa ej mindre samma för jordbruket

och dess binäringar behöfliga anslag, som för innevarande år beviljats, än

äfven ett särskildt anslag å 1,000 kronor att användas till arfvode åt en

entomolog, hvilken, anstäld på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité,

skulle arbeta på utredning af kännedomen om de insekter,

som vore till skada för landtbruket, samt söka utfinna medel att förekomma

de förödelser, dessa djur åstadkomma; varande till stöd för framställningen

om sistnämnda anslag åberopade samma skäl, som finnas ananförda

uti Akademiens underdåniga memorial den 23 September 1878,

hvilket finnes omförmäldt uti Statsrådsprotokollet den 8 januari 1879.

Diverse anslag

för jordbruket

och dess

binäringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfi

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Derjemte har Svenska Trädgårdsföreningens styrelse uti ingifven underdånig

ansökning anfört, att, derest det nu till föreningen utgående

extra anslag indroges, föreningen nödgades, för att icke äfventyra hela sin

tillvaro, inskränka sin verksamhet, hvilken föreningen på grund af lemnade

uppgifter måste anse vara af allmänheten såsom gagnelig ansedd, samt

att denna inskränkning i första rummet måste träffa den utvidgade undervisningen

och aflöningen för eleverna samt den utdelning till uppmuntran

för anläggning af folkskoleträdgårdar, som föreningen hittills kunnat verkställa;

anhållande styrelsen att Eders Kongl. Ma,j:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta proposition, att det till Svenska trädgårdsföreningens

elevskola nu utgående extra anslag å 4,500 kronor måtte äfven

för år 1881 anvisas.

Då Eders Kongl. Maj:t lärer vara i tillfälle att, derest någon för den

ifrågasatta entomologsbefattningen fullt lämplig person finnes att tillgå, åt

denne af tillgängliga besparingar anvisa arfvode, åtminstone för nästkommande

år, samt sistlidet års Riksdag uttryckligen förklarat det extra anslaget

för trädgårdsföreningens elevskola för framtiden icke vidare vara behöfligt,

anser jag mig, med hänsyn jemväl till nödvändigheten att så mycket

som möjligt inskränka Statens utgifter, böra endast i så måtto understödja

nu anmälda ansökningar om anslag till befrämjande i allmänhet

af jordbruket och landtmannanäringarna, att jag tillstyrker nådig framställning

till Riksdagen att på extra stat för år 1881 anvisa följande belopp,

nemligen;

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten,

5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 10,000

kronor;

b) till arvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt, på

förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité antagen, botanist,

1.000 kronor; och

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda

sig att uprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till

dessa och laboratorier enaren, äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof,

3.000 kronor för hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bil. N:o 5 h till Körtel. Maj:ts Nåd. Braf. No 1, om Statsverket 1880.

Under åberopande af mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet

den 2 i denna månad och Eders Kong!. Maj:ts, i anledning deraf,

fattade beslut angående de allmänna kartearbetena, får jag vidare under

denna anslagstitel anmäla frågan om beredande af medel för fortsättande

af de geologiska undersökningarna.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande

år har Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne November fäststält föl
-

jande stat:

Aflöning ar:

Chefen för undersökningarna...................................................... 7,000

2 tjensteman ä 4,000................................................................. 8,000

1 tjensteman ............................................... 3,000

5 tjensteman ä 2,500................................................................. 12,500

1 biträdande tjensteman .......................................................... 2,100

2 biträdande tjensteman å 1,500................ 3,000

1 förste vaktmästare..................................................................... 750

1 andre vaktmästare .................................................................. 600

Särskilda arvoden till Chefens biträde och Amanuensen,

ä 500 för hvarje, enligt nådigt bref den 5 Juni 1874, 1,000

Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt nådigt bref den

11 November 1870, förslagsvis...................................... 2,500

Ersättning till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt

nådigt bref den 16 April 1870, samt arfvoden till

extra geologerne, jemlikt nådigt bref den 12 Maj

1871, förslagsvis ................................................................ 5,000 45 450.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 4:de

klassen i gällande Resereglemente, till 8 tjensteman

efter 6:te klassen, till 2 biträdande tjensteman efter

7:de klassen, samt till nödigt antal extra geologer

efter 8:de klassen, förslagsvis .......................................... 19,000

Inköp och reparation af undersökningsverktyg, kartor

m. in., förslagsvis .......................................................... 500

Omkostnad för resor och reseberättelser med bilagor in. m.,

som på enskild bekostnad utföras, ................................. 4,500 24 000

Geologiska

undersöknin
garna.

Transport 69,450.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 69,450.

Byråafdelningen:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier m. m, förslagsvis

................................................................................................ 2,000.

Biblioteket och samling änne:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad

m. in., förslagsvis ..................................................................... 2,000.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor med beskrifningar,

afhandlingar, uppsatser, ritning och färgläggning af

originalkartor m. m., förslagsvis...................................................... 13,000.

«

Värme och diverse utgifter:

Omkostnader, förslagsvis ......................................................................... 2,050.

Summa kronor 88,500.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o det för innevarande år anvisade extra anslag 83,000 kronor.

2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord beräkning

till 1,000 kronor.

3:o från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska undersökningar

i bergslagen för år 1880, 3,000 kronor.

4:o af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500

kronor för undersökningar inom samma läns norra del.

Uti underdånig skrifvelse den 27 November sistlidet år har Chefen

för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,

utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels

lemnat redogörelse för hvad under år 1879 åtgjorts, äfven som för den

vid geologiska arbetena anstälda personal, dels ock afgifvit summariskt förslag

till utgiftsstat för Sveriges geologiska undersökning under år 1881;

hvarvid chefen anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50.000 under år 1879 fortgått i Stockholms,

Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom hvilka

län sammanlagdt nära 5 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området

af

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bil. N:n 5 h till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde omkring 39 8,5

qvadratmil;

att undersökningar i skalan 1:100 000 under samma år omfattat en

areal af något mera än 30 qvadratmil inom de topografiska bladen Lcnhofda,

Hvetlanda och Nisafors’ område, så att numera omkring 174 qvadratmil

vore i denna skala undersökta;

att, som vanligt, revisionsarbeten verkstälts för utgifvande af kartor

öfver flera förut undersökta områden;

att, dessutom resor företagits i och för utgifvande af en bergartskarta

i skalan 1 : 1,000,000 öfver södra Sverige, livilket maktpåliggande arbetes

fullbordande under innevarande år derigenom blifvit möjliggjordt; hvarjemte

i sammanhang med upprödjningen af riksgränsen emellan Sverige

och Norge samt de ekonomiska kartarbetena i Norrbottens län geologiska

öfversigtsresor utförts;

att, geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det från

jernkontoret utgående anslag utförda inom eu del af mellersta Sverige,

hvarjemte mera speciela studier af de så kallade kismalmerna blifvit gjorda

med särskild! fäst afseende på utredandet af lagarne för deras förekomst;

att ekonomiskt geologiska undersökningar verkstälts i Dalarne samt,

på bekostnad af Kalmar och Elfsborgs läns norra hushållningssällskap

inom dessa båda län äfvensom på Gotland, bekostade af dess landsting;

att torfmossar i Kronobergs län blifvit i företrädesvis praktiskt syfte

studerade samt geologiska rekognoseringar af grunden för Stockholms stad

äfven samma år pågått;

att för vinnande af ökad kännedom om de i vårt land talrikt förekommande,

för stenindustrien vigtiga bergarter mera omfattande undersökningar

än tillförene egt rum, samt att genom de paleontologiska forskningar,

som inom skilda delar af landet försiggått, kännedom om dess utdöda

djur- och vextverld ytterligare ökats och en värdefull tillökning erhållits

till undersökningens redan förut betydande samlingar af detta slag;

att kartbladen Linderöd, Hjulsjö, Norrköping, Moja i skalan 1 : 50,000

och bladen Lessebo och Ölmestad i skalan 1 : 200,000 vore i bokhandeln

utlemnade, samt under arbete kartbladen Dalarö och Utö, Gustafsberg,

Finspong, Norsholm Helsingborg, Landskrona och Kristianstad äfvensom

färdigtryckta kartbladet Tiällmo.

Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningen

under år 1881 erforderliga medel upptager utgifterna till 85,500 kronor.

Bill. till Bihd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Häraf beräknas med iakttagande af de utaf Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen fastställda aflöningsgrunder för

Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden 47,950.

Fältarbetena:

*

Rese- och traktarnentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter

in. in., att utgå af statsanslag med .................. 19,000.

Omkostnad för resor och traktamenten, reseberättelser, bilagor in.

m., som på enskild bekostnad utföras............................................. 1,500.

By råafdelning en:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. m............. 2,000.

Biblioteket och samlingarna:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad

in. m. ........................................................................................ 2,000.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar

och uppsatser, ritning och färgläggning af diverse originalkartor

in. in...................................................................................... 11,000.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnad ............................................................................................ 2,050.

Kronor 85,500.

Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar,

som bekostades af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap med

1,500 kronor, och då vid pass 1,000 kronor antagligen komtne att genom

försäljning af kartor och beskrifningar under år 1881 till undersöknings
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bil. No 5 i till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

verket inflyta, ansåge Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som

för innevarande år behöfva för ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet tillstyrka

nådig framställning till Riksdagen,

att för fortsättande under år 1881 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett

extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Il o. Hästafvelns förbättrande.

I enlighet med Stuteriöfverstyrelsens i underdånigt memorial den 16

September 1879 gjorda hemställan och i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet nådig framställning

till Riksdagen,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1881

på extra stat bevilja 5,937 kronor.

12:o. Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Med anledning af särskilda utaf Landtbruksakademien och Styrelsen

för Svenska Slöjdföreningen gjorda underdåniga framställningar och i öfvercnstämmelse

med hvad i öfrigt under flera föregående år egt rum, torde

Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen, att på extra stat för

år 1881 bevilja

för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken

bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å

3.000 kronor,

till befrämjande af husslöjder utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor,

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp

motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,8000 kronor, samt

såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande

af husslöjder.

Väfskolan i

Borås.

Svenska slöjdföreningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

02

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1880.

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

13:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen,

att, i likhet med hvad under sistlidet och flera föregående år varit förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1881 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom

Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig

förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor

att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.

14:o Skiftesmaterialier och expenser, ved m. in.

Enligt hvad jag meddelat till det statsrådsprotokoll den 10 Januari

1876, som åtföljde den till samma års Riksdag aflåtna proposition om

statsverket, hade utbetalningarna från detta förslagsanslag, hvilka i nämnda

års riksstat var beräknadt allenast till belopp af 67,310 kronor 95 öre,

uppgått år 1872 till 82,895 kronor 85 öre, år 1873 till 94,275 kronor

72 öre och år 1874 till 96,261 kronor 90 öre. På grund häraf och med

afseende å det vid berörda riksdag lemnade medgifvande att de kostnader

för tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka icke skulle annorledes

godtgöras, finge utgå från nämnda anslag, blef detsamma då höjdt med

omkring 20,000 kronor; och är detta anslag uti innevarande års Riksstat

beräknadt till belopp af 88,634 kronor 87 öre. Denna summa understiger

således icke obetydligt de belopp, hvartill utbetalningarna från anslaget

redan under åren 1873 och 1874 uppgått. Under hvarje af åren

1875, 1876, 1877 och 1878 hafva utgifterna med omkring 40,000 kronor

öfverstigit nämnda i Riksstaten uppförda summa. Vissa af de kostnader,

som bestridas från detta anslag och hvilka under åren närmast före det

sistlidna betydligt stegrats, kunna väl antagas hafva numera i någon mån

nedgått; men, då å andra sidan från och med sistlidet år skall från anslaget

bestridas kostnaden för den renskrifning, som icke kan medhinnas

af de hos länsstyrelserna anställde kanslister och kontorister, hvartill torde

från och med nästkommande år komma någon om ej betydlig kostnad för

renskrifning inom Ofverståthållareembetets kansli, lärer en förhöjning af

anslaget icke kunna undvikas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Af sådan anledning och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja

förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser ved m. m.» från 88,634

kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med 29,049 kronor 13 öre.

Sedan föredragande Departementschefen härefter anmält, att beträffande

alla de ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande

år funnes under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit

särskildt nämnda anledning saknades att föreslå annan förändring än

de, som blefve en följd af Kongl. Majrts den 31 sistlidne December

fattade beslut i fråga om förändrad uppställning af Riksstaten, så att

om hvad Departementchefen hemställt blefve godkändt, slutsumman af

ordinarie anslagen å hufvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,460,612

kronor, anförde Departementschefen vidare i fråga om.

14:o Justeringsstyrelsen.

I enlighet med hvad sistlidet år egde rum tillstyrker jag nådig

framställning till Riksdagen att på extra stat för år 1881 anvisa till

arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anställda personal ett belopp

af 9,300 kronor.

16:o. Statens jernvägstrafik.

Efter det Styrelsen för Statens jernvägstrafik den 8 December

1879 afgifvit underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för Statens

jernvägstrafik under år 1880, slutande å ett belopp af 11,163,000 kronor

eller 576,000 kronor mindre än hvad den approximativa beräkning af

dessa kostnader upptog, hvilken framlades för sistlidet års Riksdag,

samt nämnda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 19 i samma

månad faststäldt, har bemälda Styrelse under den 27 förutnämnda December

inkommit med utredning öfver de inkomster, som under år

1881 kunde vara att förvänta å de vid 1879 års slut trafikerade Statsbanorna,

öfvensom öfver de år 1881 sannolikt förestående utgifter för

drift och underhåll af samma banor, samt angående de nya byggnader

och den nya materiel, som Styrelsen förmenade böra under sistberörda

år utföras och anskaffas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bil. N:o 5 b Ull Kong!. Maj;U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Härvid anför Styrelsen till en början:

»Beträffande de nya banor, som under år 1881 kunna blifva trafikerade,

bär Styrelsen, liksom vid föregående utredningstillfällen gjort

det antagande, att inkomsterna nätt och jemnt betäcka driftkostnaden

och att följaktligen någon nettobehållning af dessa banor icke bör i

inkomstberäkningen kalkyleras.

Statens jernvägstrafiks räkenskap visar för åren 1876—1878 nedanstående

bruttoinkomster, nemligen:

år 1876 vid 143,g mil i medeltal trafikerad banlängd s:a kr. 16,609,048,48 eller pr bamnil 115,661,90

» 1877 » 149,3 » » » » » .. 16,346,342,i« » » » 109,486,55''

» 1878 » 153,9 » » >. .. » ,, 14,685,883,92 » » » 95,424,85''

Under år 1879 har till de vid årets början trafikerade 160,9 mil

kommit den 1 October 4,5 mil af norra stambanan, den 1 November

linien Hallsberg—Motala—Mjölby 9,0 mil och den 1 December 6,6 mil

af tvärbanan emellan Bräcke och Östersund, så att den i medeltal under

året trafikerade banlängden utgör 164,1 mil och hela längden vid årets

slut 181,0 mil. Bruttoinkomsten stiger vid November månads slut till

kronor 12,978,549,47 och torde så vidt nu kan bedömas för hela året

kunna antagas uppgå till 14,100,000 kronor eller vid pass 85,920 kronor

pr mil.

Orsaken till den utomordentliga förminskning af bruttoinkomsten

både i totalbelopp och relativt till de trafikerade banornas längd, som

successivt vederfarits statens jernvägstrafik under tiden efter 1876, är

otvifvelaktigt att förnämligast tillskrifva det, efter en likaså hastig stegring

unger åren 1870 -1876, sedermera inträffade våldsamma tillbakagåendet

i nästan alla industri- och handelsgrenar, på samma gång som

inkomsternas förhållande till banlängden onekligen försämrats derigenom

att ej obetydliga bansträckor, genomgående mera glest befolkade trakter,

under de senaste 2 åren tillkommit, å Indika bansträckor rörelsen

icke på långt när hunnit utveckla sig till en omfattning jemförlig med

de äldre liniernas.

Jemföres de trafikerade väglängderna och inkomsterna under åren

1876—1879, så finner man att den totala våglängden vid sistnämnda

års slut ökats med 21,05 procent och den trafikerade medellängden

med 14,27 procent, under det att bruttoinkomsterna samtidigt minskats

till tototalbeloppet med 15,51 procent och pr trafikerad bamnil med

25,71 procent, hvilka senare tal stälda vid hvarandra, belysa hvad ofvanföre

blifvit anmärkt om inflytandet af banlängdens snabba utsträckning.

Emellertid synas flere tecken gifva vid handen att den industriella

krisen med innevarande år nått sin vändpunkt samt att jern vägsrörelsen

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. No 5 l till Konrjl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

nu går eu något förmånligare framtid till mötes, dock icke i den grad

att de beräkningar öfver 1880 års nettobehållning, som vid slutet af

1878 af Styrelsen upprättades på grund af då antagliga förhållanden,

behöfva en rättelse.

Styrelsen antog nemligen då att bruttoinkomsten af de vid 1878

ars slut trafikerande banorna om 160,fl mils längd skulle under 1880

uppgå till 98,000 kronor per mil och inalles till 15,800,000 kronor eller

1,400 kronor mera per mil än året 1878 enligt approximativ beräkningansågs

komma att lemna.

Sedan våglängden numera blifvit ökad till 181,o mil, som komma

att under hela året 1880 trafikeras, har Styrelsen trott sig böra upprätta

eu ny på de närvarande utsigterna grundad kalkyl, sålunda att

inkomsten för hvarje af de under 1878 i medeltal trafikerade 153,9

milen beräknas något lägre än beloppet under sistnämda år eller till

94,000 kronor

och tillsammans till ..................................................................... 14,466,600 kr.

och för de 27,i mil, som derefter tillkommit, till 28,00 kr.

milen........................................................................................ 758,800 »

eller tillsammans 15,225,400 kr.

Då omkostnaderna för drift och underhåll under år

1880, som uti dertill underdånigt afgifna specifik stat

blifvit beräknad till ............................................................ kr. 11,163,000

härifrån afdragas, så uppkommer eu nettobehållning för

år af 1880 af................................................................. kr. 4,062,400

som dock ytterligare förminskas med det stadgade bidraget

till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning utgörande

1V2 procent af beloppet ......................................... » 60,936

hvarefter återstår såsom kontant nettobehållning för är

1880 .......................................................................................... kr. 4,001,464

eller ungefär samma belopp, som approximativt beräknades vid slutet

af år 1878.

Om vid beräkning af bruttoinkomsterna under år 1881, för samma

väglängd som under år 1880, enahanda grunder följas, som härofvan

äro begagnade för sistnämda år, men berättigadt afseende fästes vid

den antagliga ökningen af rörelsen på de gamla linierna och äfven på

någon utveckling af trafiken på de nyare bandelarne till följd deraf att

omgifvande trakter hunnit vidtaga anordningar att tillgodogöra sig förmanen

af det nya samfärdsmedlet, så torde man kunna antaga att rörelsen

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. No 1, om Statsverk 1880.

på förstnämda 153,9 mil bör kunna inbringa 97,500 kr.

nor per mil eller tillsammas ................................................. l''r- 15,005,250

och på de nyare 27,i mil å 30,000 .................................11111____813,000

Summa brutto kr. 15,818,250.

Om derifrån afdrages i den approximativa omkostnads
staten

beräknade drift- och underhållskostnaden............... kr. 11,255,000

så erhålles en nettobehållning under år 1881 af............... kr. 4,563,250

hvarifrån dock afgår bidrag till statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning med vid pass................................... » 68,250

då återstående behållningen utgör.......................................... kr. 4,495,000

eller i rundt tal 4,500,000 kronor, hvilken summa torde kunna upptagas

i Riksstaten såsom disponibel nettoinkomst af statens järnvägstrafik

för sistnämda år.))

Jemte erinran dernäst, hurusom, på sätt ofvan är nämndt, utgifterna

för drift och underhåll oaktadt den med 20,i mil ökade längden

af statsbanenätet, blifvit för år 1881 beräknade till allenast 11,255,000

kronor, eller 484,000 kronor mindre än hvad vid 1878 års slut approximativt

upptagits för innevarande år, men 92,000 kronor utöfver hvad

den specifika kostnadsstaten för nu löpande år utvisade, har Styrelsen

uti bifogade förslag dels till arvodesstat, dels ock angående sannolikt

förestående utgifter vid statens jernvägstrafik under år 1881, lemna!

redogörelse för de särskilda utgiftsposterna och tillika fästat uppmärksamheten

derå, att, under det de beräknade utgifterna

för Byråafdelningen .................................... kr. 265,000 med kr. 5,000

)) Maskinafdelningen................................ » 4,520,000 » )) 220,000

» Trafikafdelningen................................ » 3,200,000 )) » 110,000

Summa kr. 7,985,000 med kr. 335,000

öfverstege, utgifterna deremot för Ban
afdelningen.

........................................... kr. 3,270,000 )) » 243,000

understege de för innevarande år i det defininitiva kostnadsförslaget

upptagna motsvarande utgiftssummor, så att för
höjningarne

uppginge till förutnämnda belopp...................... >'' 92,000;

varande förberörda förslag af följande innehåll:

Under
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 l till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

97

Underdånigt förslag
till

arfvodesstat vid Statens jernvägstrafik för år 1881.

A. Byråafdelningen.

Antal.

A

r f v o d e

n

a) vid Styrelsen.

fasta.

föränderliga.

Summa.

Kronor.

Generaldirektör.........................................

i

10,000

Byråchef........................................... .......

i

6,000

Inspektör........................:........................

i

6,000

Sekreterare................................................

i

4,000

Registrator och Aktuarie............................

i

3,500

N otarier......................................................

2

5,000

Kamrerare.................................................

1

4,000

Revisor......................................................

1

3,000

Hufvudkassör.........................................

1

3,000

Uppbördskassör...........................................

1

3,000

Föreståndare för Statistiska kontoret........

1

4,000

51,500

Kammarförvandt..........................................

1

2,400

Milkontrollör................................................

1

4,200

Bokhållare...................................................

3

8,700

Kammarskrifvare..........................................

3

5,700

Kontorsskrifvare........................................

19

39,000

Vaktmästare och kontorsvakt...................

5

4,200

64,200

Förtjenst- och ålderstillägg .......................

—

10,000

10,000

Summa vid Styrelsen

44

1 125,700

b) vid Distrikten.

Byråassistenter...........................................

4

11,400

Kassörer......................................................

2

4,800

Vaktmästare..............................................

4

3,360

19,560

Summa vid Distrikten

10

1

19,560

Summa för Byråafdelningen

54

——

145,260

Bih. till Riksä. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bil. No 5 b till Kong! Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

''

B. Banafdelningen.

Antal.

A

r f''v o d <

n

a) vid Styrelsen.

fasta.

föränderliga.

Summa.

Kronor.

Öfverdirektör..............................................

i

6,000

6,000

Öfverdirektörsassistent...............................

i

3,900

Telegrafdirektör...........................................

i

3,900

Bokhållare...................................................

i

2,700

Vaktmästare................................................

i

900

11,400

2,200

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

1,000

1,200

Summa vid Styrelsen

5

7,000

12,600

19,600

it

b) vid Distrikten.

Bandirektörer.................................... ........

6

—

25,200

Baningeniörer .............................................

20

—

68,700

Bokhållare...................................................

2

—

4,500

Banbetjening................................................

1,357

---

698,880

Förtjenst- och ålderstillägg......................

—

2,700

Summa vid Distrikten

1,385

799,980

799,980

Summa för Banafdelningen

1,390

819,580

C. Maskinafdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör..............................................

1

6,000

6,000

Öfverdirektörsassistent...............................

1

3,900

—

Bitare............................................................

1

2,400

6,300

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

1,000

1,000

Summa vid Styrelsen

3

7,000

6,300

13,300

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och ingeniörer..............

9

34,800

Verkmästare...........................................••••

11

29,100

Verkstadskamrerare....................................

5

16,800

Förrådsförv»ltare..........................................

5

16,800

Transport

30

97,500

13,300

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

99

1

Antal.

A

fasta.

r f v o d e

föränderliga.

n.

Summa.

Kronor.

Transport

30

97,500

13,000

Ritare, bokhållare, vaktbetjente m. 11........

61

93,480

Lokomotivbetjening...................................

462

505,400

Vagnbetjening............................................

123

83,100

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

1,500

Summa vid Distrikten

676

780,980

780,980

Summa för Maskinafdelningen

679

794,280

D. Trafikafdelningen.

a) Tid Styrelsen.

Öfverdirektör...............................................

1

6,000

Öfverkontrollör............................................

1

4,000

10,000

Öfverdirektörsassistent ...............................

1

3,900

Kontrollörer och biljettförvaltare...............

6

—

20,400

Kontorsskrifvare.........................................

36

59,340

83,640

Förtjenst- och ålderstillägg.......................

—■

2,000

600

2,600

Summa vid Styrelsen

45

96,240

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och assistenter.................

14

56,100

Stationsföreståndare....................................

192

312,240

Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och

telegralister..............................................

429

—

483,840

Telegrafinspektörer ...................................

5

—

12,300

Stationsbetjening .......... ............................

1,206

698,490

Tågbetjening............................................

266

253,260

1,816,230

1 Förtjenst- och ålderstillägg .....................

—

2,100

2,100

Summa vid Distrikten

Summa för Trafikafdelningen

2,112

1,818,330 1

2,157

1,914,570

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bil. No 5 b till Kong! Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jern vågs trall k

under år 1881.

1

I. Byråafdelningen.

K ronor.

.....j

! Ordinarie arfvoden till crabets- och tjensteman

samt betjente, enligt särskild! förslag till arf- vodesstat............................................................

145,260

Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil-

kontoren...........................................................

40,000

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden...............................................

16,000

Missräkningspenningar ........................................

7,000

Inqvarteringsersättningar.....................................

4,200

212,460

Reseersättningar och traktamenten......................

3,300

Anslag till utländska resor..................................

5,000

Expeditionskostnader............................................

9,300

Trycknings- d:o ...........................................

Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, be-

9,400

.

lysning och städning...........................................

6,800

Biblioteket..............................................................

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning..............

300

Sjukvård och begrafningshjelp...............................

Pensioner till under byggnadstiden skadade per-

300

soner samt till enkor och barn efter till följd

af skada allidna....................................................

10,200

Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till ju-

ridiska biträden vid distrikten...........................

6,000

Diverse utgifter.......................................................

440

52,540

Summa för byråafdelningen

|

265,000

Transport]

--1

265,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

101

Kronor.

Transport

—

—

265,000

• II. Banafdeliiiiigeii.

Ordinarie arfvoden till ernbets- och tjensteman

samt betjente, enligt särskilda arfvodesstaten

819,5.80

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden................................................................

148,906

Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-

heter.................................................................

22,895

Beklädnad............................................................

105,846

Bränsle till boställslägenheter..............................

37,000

Expeditionskostnader..............................................

9,500

Tryckningskostnader .............................................

4,800

Tjenstelokaler.......................................................

4,900

Underhåll af banvallen..........................................

20,500

B » broar och kulvertar..........................

19,500

» » afioppstrummor................................

4,000

» b vägar, vägöfvergångar m. m.........

28,500

b b öfverbyggnaden: rigtning.................

163,000

b b b utbyte af sliprar...

480,500

b b b b b räler......

494,000

B B b spårvexlar..............

41,000

b b B ballastning.............

39,000

b b b stängsel.................

129,000

b b stationer: husbyggnader .................

197,000

b b b bangårdsmaskinerier.........

30,500

b b b planteringar och stations-

plan m. m......................

85,000

t

b b vaktstuga- och kurar .......................

110,000

b b telegrafledningar................................

23,100

b b signaleringsinrättningar....................

16,600

Materialförbrukning för signalering.......................

24,000

Inventariers underhåll och förbrukning..............

13,500

Transport

3,072,127

265,000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport

Expropriationsräntor och kontributioner...............

Snöskottning..........................................................

Reseersättningar och traktamenten........................

Sjukvård och begrafningshjelp............ .................

Diverse utgifter......................................................

Förändringar af byggnader och anläggningar.......

Summa för banafdelningen

3,072,127

4,150

92.000

18,400

22,800

17,523

43.000

K rono r.

265,000

3,270,000

.

III. MasMnafdelningen.

Gemensamma kostnader.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjente, enligt särskilda arfvodesstaten....

205,780

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden ..*...........................................................

22,260

Inqvartering, kontant eller genom hyrda lägenheter

40,960

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings-

hjelp samt diverse utgifter.................................

58,000

327,000

Lokomotiv tj ensten.

Ordinarie arfvoden till betjente, enligt arfvodes-

staten..................................................................

505,400

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....

290,600

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

93,000

Kol- och milpenningar............................................

220,000

Beklädnad för lokomotivpersonalen.......................

17,000

Inventariers underhåll och förbrukning.................

22,000

Förbrukning af stenkol och cokes......................

995,000

» » olja och talg............................

85,000

» » diverse materialier... ...................

94,000

Transport

2,322,000

327,000

3,535,000

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 l till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 103

Kronor.

Transport

2,322,000

327,000

3,535,000

Eldning, belysning och materialförbrukning för

vattenstationer och lokomotivstall......................

109,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp..................

19,000

2,450,000

Vagntjensten.

Ordinarie aflöning till betjente, enligt arvodes-

staten ...................................................................

83,100

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m...

73,400

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

16,500

Beklädnad för vagnspersonalen............................

8,000

! Premier samt milpenningar..................................

27,000

Materialförbrukning för vagnsmörjning och ren-

hållning.................................,.............................

35.000

Inventariers underhåll och förbrukning..............*

83,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp....................

12,000

338,000

Transportmedlens underhåll.

1

[ Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.....

37,000

» » verkstädernas ångmaskiner...............

35,000

Belysning, eldning och renhållning m. m............

38,000

Transporter, lastningar och lossningar ................

25,000

Inventariers underhåll och förbrukning samt af-

skrifning af förlust å försålda materialier.........

68,000

J Resor, sjukvård och begrafningshjelp...................

9,000

| Underhåll af lokomotiv och tendrar................ ...

565,000

» » person-, post-, fång- och packvagnar

244,000

» » godsvagnar ...................................

272,000

» » vagnsaxlar och hjul..........................

47,000

1,340,000

| Komplettering af verkstads- och förrådsbyggna-

■

j der m. m..........................................................

65,000 i

Summa för maskinafdelningen

4,520,000 1

Transport

——

—

8,055,000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

''

Kronor.

Transport

8,055,000

TV. Trafikafdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjente, enligt arfvodesstaten..................

1,914,570

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar och

anmärkningsprocent.............................................

254,405

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

228,416

J Beklädnad..............................................................

137,363

| Bränsle till boställslägenheter...............................

70,800

Milpenningar till tågbetjeningen........................

41,400

j Kontorskostnader....................................................

134,500

Signalering och belysning inom stationerna.........

97,000

Eldning inom stationerna......................................

40,800

Signalering, belysning och uppvärmning å ban-

tågen...................................................................

66,800

Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-

graferingen.................................................■..........

25,350

Inventariers underhåll och förbrukning.................

73,200

Renhållning vid stationerna..................................

31,700

Reseersättningar och traktamenten........................

47,600

Sjukvård och begrafningshjelp.............................

25,700

Ersättningar för bortkommet och skadadt gods...

8,000

Diverse utgifter......................................................

2,396

Summa för trafikafdelningen

—

. 3,200,000

Summa utgifter för drift och underhåll

1 ö

—

—

11,255,000

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 105

I fråga om anslag till nya byggnader och anläggningar, som Styrelsen

anser erforderliga under år 1881, yttrar Styrelsen derefter:

»Då under loppet af nämnda år ej mindre den uppåtgående delen

af Norra stambanan från Ljusdal till Ange på den så kallade tvärbanan

blifver öppnad för trafik samt denna senare såmedelst kommer

i omedelbar förbindelse med det sydligare stambanenätet, utan äfven

den återstående delen af tvärbanan emellan Östersund och Riksgränsen

antagligen blifver fullbordad, lärer en ej obetydlig tillväxt i trafiken och

ökning af bantågens antal och storlek på de nordligaste delarne af

Statens jernvägar vara att emottse. För den på dessa bandelar tjenstgörande

betydliga transportmaterielen af lokomotiv och vagnar finnes

för närvarande ingen reparationsverkstad på närmare håll än Stockholm

och Liljeholmen,n dit afståndet blifver från Bollnäs 29,6 mil, från Ange

45,3 mil, från Östersund 54,7 mil och från Riksgränsen 70,2 mil; ty

den vid Torpshammar provisionelt inrättade lilla verkstaden för tvärbanan

är endast beräknad för att kunna nödtorftligen hålla den nu å

banans färdiga del befintliga mindre betydliga materielen i tjenstdugligt

skick.

För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti ofvan berörda afseende,

och då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på

Norra stambanan lära vara uti dess anläggningskostnad beräknade, är

nödvändigt lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs

station och den andra vid Östersund, å hvilka båda ställen nödigt

utrymme förefinnes för sjelfva verkstäderna äfvensom tillfälle för arbetare

att i kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen får derför

underdånigst föreslå, att anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar

måtte utgå under år 1881 med 25,00 kronor för hvardera eller

tillsammans ....................................................................................... kr. 50,000

Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande anordningen

af bantågen på hela Norra stambanan och deruti

ingår, att persontågen emellan Stockholm och Östersund

böra öfvernatta å Bollnäs station, erfordras derstädes en

större betjeningspersonal, och enär bostäder för densamma

icke kunna till någorlunda billigt pris få hyras så nära

stationen som tjenstens åligganden fordra, får Styrelsen underdånigst

föreslå, att anslag måtte beviljas till uppförande

af en bostadsbyggnad för stationsbetjeningen vid Bollnäs

för........................................................................................................ » 20,000

Transport kr. 70,000

Bih. till Rilcsd. Prat. 1880. 1 Sand. 1 Åfd. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bil. N:o 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kr.

Vid Moholms station, der rörelsen är ganska liflig och

tågmöten ofta förekomma samt vagnar behöfva afställas för

omlastning emellan Stambanan och Mariestad—Moholms

jernväg, har spårutrymmet befunnits otillräckligt, hvarföre

Styrelsen föreslår, att ett nytt spår derstädes måtte få utläggas

för en kostnad af .............................................................. kr.

Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes

derstädes en reparationsverkstad och ett dermed sammanbygdt

lokomotivstall. Sedermera har dels verkstaden tid

efter annan erfordrat betydande utvidgningar så väl genom

nya tillbyggnader, som genom inkräktning på lokomotistallets

ursprungliga område, dels de i Göteborg stationerade

lokomotivens antal så ökats, att ett nytt stall för

13 maskiner måst under åren 1875 och 1876 uppföras på

ett af Statens jernvägstrafik förvärfvadt område vid Olskroken

midt för skansen Lejonet. Emellertid behöfver nu

reparationsverkstaden ytterligare utrymme, sedan den rörliga

materialen väsentligen förökats, men ett sådant kan ej pa

billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna den återstående

delen af det med verkstaden sammanbyggda lokomotivstallet

och, i dettas ställe, uppföra en ny stallbyggnad,

genom hvars förläggande till Olskroken invid de dervarande

stallen de olägenheter och ej obetydliga kostnader undanrödjas,

som äro förbundna med att de tjenstfärdiga maskinerna,

såsom för närvarande, äro fördelade på 2:ne från

hvarandra aflägsna platser inom samma stations område.

Den ofvannämnda af Statens jernvägstrafik förvärfvade

platsen lemnar ock tillräckligt utrymme och erbjuder fast

byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall i halfcirkelform

för 21 maskiner. Som likväl icke hela denna stallbyggnad

kan behöfva på en gång uppföras, hemställer Styrelsen, att

till påbörjande deraf under år 1881 måtte anvisas ett anslag

motsvarande ungefär hälften af den beräknade kostnaden

för det hela, med ett belopp af....................................... »

Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs

station på nordvestra Stambanan är allt för inskränkt för

att erforderliga vexlingar med det stora antal både svensk

och norsk materiel, som derstädes i allmänhet är samlad,__

Transport kr.

70,000

10,000.

100,000.

180,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 107

Transport kr. 180,000.

skola kunna skötas med nödig skyndsamhet och säkerhet,

finner sig Trafikstyrelsen föranlåten att föreslå det till utvidgning

af spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år

1881 beviljas ett anslag af ............................................................ kr.'' 10,000.

Att äfven under år 1881 nya byggnader vid stambanorna

skola påkallas, utan att nu kunna i detalj uppgifvas

och till kostnaden beräknas, är så mycket mera

gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort efter öppnandet

för trafik af nya mera betydande bansträckor, och

Styrelsen vågar derföre underdånigst hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga disposition för diverse nu oförutsedda nya

byggnader och anläggningar, hvaribland torde förekomma

särskilda lastplatser, med dertill hörande inrättningar för

lastning och lossning af timmer, vid norra stambanan och

tvärbanan, ställa ett anslag för år 1881 af.............................. » 110,000.

Summa kronor 300,000.»

Slutligen har Styrelsen föreslagit, att af det anslag å 5,400,000 kr.,

som 1877 års Riksdag beviljade till förstärkning af den rörliga materielen

å Norra stambanan, och hvaraf ett sammanlagdt belopp af 4,000,000

kronor hittills anvisats till utgående, återstoden eller 1,400,000 kronor

måtte för år 1881 anvisas för att, enligt de bestämmelser Eders Kongl.

Maj:t kunde finna godt meddela, användas till anskaffning af dylik

materiel för nämnda bana.

De af Styrelsen för Statens jernvägstrafik gjorda förutnämnda beräkningar

af utgifterna för Statens jernvägstrafik under år 1881, likasom

ofvanintagna förslag till arfvodes- och kostnadsstater för samma

år synas mig desto mindre gifva anledning till anmärkning, som dessa

beräkningar, oaktadt de afse en sammanlagd banlängd, som med icke

mindre än 20,1 mil öfverstiger den i den approximativa utgiftsberäkningerx

för innevarande år antagna af 160,9 mil, likväl angifva en slutsumma,

som, efter hvad redan är nämndt, med 484,000 kronor understiger

hvad det approximativa utgiftsförslaget för innevarande år upptog.

Mot Styrelsens förslag, att hos Riksdagen måtte äskas ett särskildt

anslag för 1881 af 300,000 kronor till nya byggnader och anläggningar

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bil. N:o 5 b till Kongl. Majds Nåd. l’rop. N-.o 1, om Statsverket 1880.

vid Statens stambanor, har jag, då de ändamål, hvilka med dessa medel

skulle tillgodoses, icke kunna annat än såsom angelägna anses,

intet att erinra, likasom jag biträder Styrelsens hemställan, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikdagen att anvisa till utgående under

år 1881 återstoden, 1,400,000 kronor, af anslaget till den rörliga materielens

å Norra stambanan norr om Storvik kompletterande.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid Statens redan trafikerade jernvägar

anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000

kronor;

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade

medel för anskaffande af rörlig materiel å Norra stambanan

norr om Storvik beviljade särskilda anslag å

5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1881 det belopp, som deraf återstår

oanvisadt, eller 1,400,000 kronor;

lärande Eders Kongl. Maj:t behaga, uppå föredragning af Chefen

för Finansdepartementet, besluta angående sättet för anskaffande af

de medel här äro i fråga.

17:o. Statens jcriivsigsbyggnadcr.

Uti eu till mig afgifven promemoria af den 20 December nästlidet

år har Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, beträffande arbetena

å Norra stambanan genom Norrland och å tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen,

dels anmält, att dessa arbeten under år 1879 bedrifvits, enligt

faststäld plan, i sådan utsträckning: att den 4,5 mil långa bandelen

emellan Bollnäs och Jerfsö å den uppåtgående stambanan blifvit fullbordad

och den 1 sistlidne Oktober för allmän trafik upplåten; att

jemväl den 6,6 mil långa sträckan emellan Bräcke och Östersund å

tvärbanan kunnat fulländas och den 1 December nämnda år upplåtas

för trafik, äfvensom det 0,2 mil långa sidospåret med bispår emellan

Kilaforss station och stranden af sjön Bergviken färdigbyggas; att

skenläggning egt rum från Ange station å tvärbanan söderut till den

1 mil derifrån belägna Alby station å den uppåtgående banan; att

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

broarne öfver Ljunga elfs båda grenar blifvit fullbordade, utom det att

åtskilliga förberedande arbeten vidtagits å den uppåtgående stambanan

emellan Jerfsö ocli Alby stationer; samt att dessutom de återstående

terrasseringsarbetena emellan Dufed och Riksgränsen å tvärbanan blifvit

bragta till slut, jemte det att skenläggningen, som under Augusti månad

från Norsk sida nått Riksgränsen, kunnat'' derifrån å Svenska sidan

forsättas 1,6 mil till Enafors station;

dels ock, — på det Styrelsen, som fortfarande hyste den redan i

Styrelsens uti mitt anförande till Statsrådsprotokollet den 8 Januari

1879 omförmälda underdåniga skrifvelse af den 21 December 1878 uttalade

förhoppning, att hela den uppåtgående stambanan mellan Storvik

och Ange skulle kunna för allmän trafik upplåtas före utgången af år

1881 och tvärbanan i sin helhet före Augusti månads slut år 1882

måtte komma i tillfälle att, för vinnande af detta mål, begagna alla

under tiden inträffande, på jernvägsarbetenas fortgång inverkande, gynsamma

förhållanden, — förklarat sig anse ett belopp af 6,000,000 kronor

vara för ändamålet under år 1881 erforderligt, deruti dock inberäknadt

det bidrag af 900,000 kronor, som Jemtlands läns Landsting

förbundit sig att till byggande af tvärbanan emellan Torpshammar och

Riksgränsen lemna Staten utan anspråk på aktier eller på återbetalning

Jemte det jag tillåter mig erinra, hurusom, på grund af framställning

i ämnet af Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen, enligt underdånig

skrifvelse den 2 Maj 1873, bland annat antagit det af Jemtlands läns

landsting gjorda ofvanomförmälda erbjudande att, såsom bidrag till

förenämnda tvärbanas byggande, lemna Staten 900,000 kronor på de

tider och med de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt bestämma, äfvensom att, på dertill af nämnda Landsting gifven

anledning, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1875

bestämt, att merberörda belopp, 900,000 kronor, skulle vara af Landstinget

inbetaldt före utgången af året näst före det, hvarunder tvärbanan

emellan Sundsvall och Trodhjem komme att i sin helhet för

allmän trafik upplåtas, samt enär vid sådant förhållande, och då, på

sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader upplyst, tvärbanan

mellan Torpshammar och Riksgränsen äfvensom dess fortsättning inom

Norge, kan antagas blifva färdig och för trafik öppnad redan inom

utgången af Augusti månad 1882, Jemtlands läns Landsting lärer böra

före slutet af år 1881 inbetala sitt meranämnda bidrag, kan jag icke

annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att till utgå
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bil. N:o 5 i till Kongl. Maj: t a Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ende under sistnämnda år anvisa det belopp, som, efter afdrag af

Landstingets erbjudna 900,000 kronor är erforderligt för fortsättande

af arbetena ej mindre å Norra stambanan genom Norrland, än ock å

tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen, eller 5,100,000 kronor,

hvarefter, enligt Styrelsens uti förstnämnda skrifvelse intagna beräkning,

icke skulle för banornas fullbordande erfordras anslag till högre belopp,

än 500,000 kronor.

18:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet

kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har under den

6 December sistlidet år afgifvit vanligt förslag angående de bidrag till

understödjande af allmänna arbeten, som för år 1881 erfordras.

I första rummet förekomma bland sådana arbeten följande, till

hvilka Riksdagen redan beviljat anslag, hvaraf dock hittils endast vissa

belopp blifvit till utgående anvisade, nemligen:

a) Anläggning af väg mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens

län, till utförande hvaraf 1876 års Riksdag beviljat ett anslag

af 95,000 kronor under vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka

anslagsbeloppet i den män dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde

under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå.» Sedan af detta

anslag blifvit utbetaldt under år 1877 kronor 15,000; år 1878 kronor

25,000 och år 1879 kronor 25,000 samt till utgående innevarande år

anvisats kronor 10,000, eller tillsammans kronor 75,000, och Styrelsen

genom Chefen i Norra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet infordrat en

utredning af och öfversigt öfver de kostnader, som redan nedlagts å

och ännu återstode för detta företag, har Styrelsen nu anmält, dels att

enligt den utredning, som på sådan grund inkommit från Distriktsadjutanten,

kaptenen m. m. A. F. O. Cederberg, åt hvilken den tekniska

ledningen af arbetet är uppdragen, den till 140,200 kronor ursprungligen

beräknade kostnaden för ifrågavarande vägbyggnad borde,

med afseende å nu gällande pris och den förändring deri, som under

kommande år möjligen kunde inträffa, nedsättas till 136,100 kronor,

och det beviljade statsanslaget, motsvarande 67,76 procent af först

nämndå 140,200 kronor, äfven minskas från 95,000 kronor till 92,160

kronor; dels ock att, enär den för berörda nära 9 ''/* mil långa och

14 fot breda vägs anläggning upptagna kostnad af omkring 14,790

kronor för milen syntes särdels låg, Styrelsen för sin del funne anledning

icke vara för handen att nedsätta kostnadsberäkningen derför

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1880. 111

under den af Cederberg sednast uppstäda, och alltså, samt i betraktande

deraf att väganläggningen, hvilken enligt det med vederbörande afskräde

kontrakt borde vara fullbordad året efter det, hvarunder sista

delen af anslaget till densamma komme att utgå, antagligen kunde

blifva fulländad under loppet af år 1882, i underdånighet hemstälde,

att till utgående under år 1881 måtte äskas återstoden af det på förenämnda

sätt nedsatta anslaget eller kronor 17,160.

Då emellertid någon visshet icke förefinnes derför, att den väganläggning,

hvarom här handlas, kan hinna under år 1882 i allo bringas

till slut, och det derjemte är af vigt att så vidt möjligt nedbringa statsutgifterna,

tillstyrker jag att,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till utgående

under år 1881 anvisa för nu i fråga varande väganläggning

ytterligare 10,000 kronor.

b) Anläggning af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte

sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Husbondliden till

Ruskträsk i Vesterbottens län, till hvilket företag 1877 års Riksdag beviljat

ett anslag af 343,780 kronor, deraf utgått under år 1878 kronor

24,093: 86 och under år 1879 kronor 60,000, samt för innevarande år

anvisats kronor 25,000, tillhopa kronor 109,093: 86.

Uti en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet

insänd och med dess förord understödd skrift hafva de för denna väganläggnings

utförande utsedde arbetsdirektioner inom Degerfors, Lycksele

och Sorsele socknar, derinom den blifvande vägen sträcker sig,

anhållit att, på det arbetet icke måtte afstanna utan kunna, med begagnande

af närvarande goda tillgång på arbetare för skälig dagspenning,

fortskyndas på önskvärd! sätt, och välbehöflig arbetsförtjenst

såmedelst beredas åt ortens befolkning, hvilket mål arbetsdirektionerna

sökt främja genom upptagande af icke obetydliga lånebelopp, Eders

Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag göra framställning om

beviljande dels för , innevarande år af ett tillskott af 75,000 kronor i

det för samma år till vägarbetet redan anvisade belopp, dels ock för

år 1881 af 80,000 kronor; för år 1882 af 50,000 kronor; för år 1883

af 15,000 kronor och för år 1884 af återstoden 14,686 ‘kronor 14 öre,

utaf anslaget; Och har Styrelsen, som fått sig anbefaldt att öfver denna

ansökning afgifva underdånigt utlåtande, förklarat sig kunna endast i

så måtto understödja ansökningen, att Styrelsen hemstälde, att till

utgående under år 1881 måtte för ändamålet äskas 75,000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bil. N:o 5 l till Kongl. ,Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Delande Styrelsens åsigt, anser jag mig icke böra förorda en framställning

till Riksdagen om höjande, på sätt begärdt blifvit, af det för

innevarande år redan anvisade anslagsbeloppet; och ehuru jag under

andra förhållanden skulle önskat kunna biträda Styrelsens förslag i

fråga om det belopp, som af anslaget till förevarande väganläggning

bör för nästkommande år hos Riksdagen begäras, tror jag dock, med

hänsigt till hvad jag förut yttrat om angelägenheten att så vidt möjligt

inskränka Statens utgifter, en nedsättning i sistnämnda belopp både

böra och utan allt för stor olägenhet kunna ifrågasättas, och jag hemställer

alltså,

att till fortsättning af den väganläggning, hvarom här är

fråga, måtte, i ytterligare afräkning å dertill beviljade anslagssumma,

hos Riksdagen äskas 35,000 kronor att under år 1881 utgå.

Dernäst torde det tillåtas mig här anmäla några på Eders Kongl.

Maj:ts pröfning beroende underdåniga ansökningar, hvilka i anseende

till deri berörda arbetens omfång eller beskaffenhet i öfrigt synas mig

icke kunna upptagas bland sådana, som böra föranleda understöd från

de särskilda medel, hvilka Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande för dylika ändamål och hvarom jag här nedan får

tillfälle yttra mig, nemligen

dels de redan i statsrådsprotokollen den 8 Januari 1877, den 7

Januari 1878 och den 8 Januari 1879 angående regleringen af utgifterna

under Sjette hufvudtiteln omnämnda ansökningarna om bidrag: l:o af

200,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 100,000

kronor såsom lån till iståndsättande och utvidgning af Cimbrishamns stads

hamn; i afseende hvarå föreliggande generalförslag innehåller att, ehuru

understöds erhållande till detta arbete vore i hög grad önskvärdt, dermed

likväl torde kunna tills vidare anstå; 2:o af 53,600 kronor till

omläggning och förbättring af landsvägen inojn Helgums och Edsele socknar

uti Vesternorrlands län; 3:o af 64,000 kronor dels för anläggning af ny

väg genom Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Vestbo härad af

Jönköpings län från hemmanet Sjö vid sjön Unnen till Nissastigen, dels

för omläggning och förbättring af åtskilliga i samband med den nya vägen

kommande äldre vägar; 4:o af 168,000 kronor för omläggningar af allmänna

landsvägen emellan Carlstad och Christiania från Gillbergs härads

vestra gräns genom Silbodahls med flere socknar till gränsen mot Norge vid

Håns tull; varande af Styrelsen nu anmärkt i afseende å sist berörda

3 arbetsföretag att, då nu gällande arbetspris vore lägre än de till

grund

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880. 113

grund för förslagen angående dessa arbeten liggande, icke obetydliga

nedsättningar i de sökta statsbidragens belopp torde kunna göras;

samt 5:o af 400,000 kronor till bestridande af kostnader för upprensning

och fördjupning af segelrännan genom Calmar sund; dels ock 6:o

särskilda af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens

län insända och förordade underdåniga ansökningar af hemmansegare

i Spölands, Vännäs, Vänforss, Nyåkers och Bråne byar af Vännäs

socken samt af Strands byamän inom Umeå socken, att Eders Kongl.

Maj:t måtte af allmänna medel tilldela eller bereda sökandena lämpligt

understöd, helst såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, för vidtagande,

i enlighet med derför af kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

in. m. Å. F. O. Cederberg uppgjordt förslag, af åtgärder

medelst inrättning till förekommande eller minskande af de ofta betydande

skador, som Ume- och Windelelfvarne genom öfversvämningar vissa år förorsakade

å sökandenas lågländta eg or utmed dessa eif v ar; i anledning af

hvilka ansökningar Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

den 26 sistlidne Augusti sig utlåtit och dervid, på anförda skäl, hemstält,

att hos Riksdagen måtte begäras ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

af 24,333 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel af

de beräknade kostnaderna för utförande af detta nyttiga indämningarbete;

samt 7:o en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län insänd och med dess förord beledsagad ansökning af Wäsby

kommun och Höganäs bruksförsamling, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till fullbordande, enligt bifogad af kaptenen vid

Väg- och Vattenbyggnadscorpsen W. Gagner upprättad och af Chefen

i Södra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet granskad och godkänd plan

med kostnadsförslag, af den påbörjade hamnbyggnaden vid Höganäs anvisa

ett statsanslag till ett hela den beräknade kostnaden motsvarande

belopp af 350,000 kronor eller åtminstone till två tredjedelar häraf; och

har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader uti häröfver

den 25 sistlidne November afgifvet infordradt utlåtande hemstält att,

derest Eders Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att, såsom högeligen

önskvärd! vore, hos Riksdagen begära till fullbordande af ifrågavarande

hamnanläggning hela eller åtminstone två tredjedelar af det erforderliga

beloppet, Eders Kongl. Maj:t likväl måtte föreslå Riksdagen att bevilja

ett anslag af 77,000 kronor, motsvarande två tredjedelar af det belopp,

som enligt kostnadsförslaget skulle åtgå till förlängning, på sätt planen

upptager, af norra vågbrytaren och dennas afsilning med ett pierhufvud.

Bill. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Lika med de myndigheter, som öfver dessa ansökningar sig yttrat,

och i enlighet med den åsigt, jag redan tillförne beträffande de

flesta af dem uttalat, anser jag samtlige de ifrågasatta företagen vara

väl förtjenta att med understöd af statsmedel bringas till verkställighet,

men af skyldig åtanka på nödvändigheten att, såvidt möjligt är, begränsa

anspråken på statsverkets mellankomst med bidrag till utgifter

för sådana ändamål, hvarom här är fråga, måste jag i underdånighet

hemställa, att nämnda ansökningar icke må för närvarande till någon

åtgärd föranleda.

Näst i ordningen härefter lärer, i enlighet med 1877 års Riksdags

beslut om ett lånebidrag

till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, stort

2,000,000 kronor, hvaraf till utgående redan anvisats 1,200,000

kronor, höra liär upptagas det belopp, som skall under ar 1881

dertill utgå, eller 300,000 kronor;

äfvensom jag i sammanhang härmed torde få erinra, att enligt det af

1876 års Riksdag fattade beslut blifvit för år 1881 anvisade,

till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar,

2,000,000 kronor.

Vidkommande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda anslagssummor,

dem Riksdagen plägar sedan längre tid tillbaka ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har Styrelsen, — under åberopande

af hvad Styrelsen i sitt den 14 December 1877 afgifna och af mig i

Statsrådsprotokollet den 7 Januari 1878 angående regleringen af utgifterna

under Riksstatens Sjette Hufvudtitel omförmälda förslag yttrat

om behöfligheten, att det till 200,000 kronor bestämda anslaget till bidrag

för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga

eller eljest mindre goda vägar höjdes till 300,000 kronor, nu, enär

nya ansökningar om understöd för dylika företag fortfarande inginge

till Styrelsen och arbetsprisen ännu vore låga samt den betydliga minskningen

i jernvägsbyggnaderna åstadkommit brist på arbetstillfällen, förnyat

sitt ofvanberörda uttalande derom, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att höja berörda anslag för år 1881 från 200,000

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 115

kronor till! 300,000 kronor; och har Styrelsen vidare hemstält: att till

understödjande af mindre hamn- och brobygnader samt upprensning af åar

och farleder måtte hos Riksdagen begäras enahanda anslagsbelopp för

nästa år, som det för innevarande år bestämda, eller 20,000 kronor;

att anslaget till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar,

såsom fortfarade väl behöflig!, måtte föreslås till oförändradt

belopp af 30,000 kronor; att, då, på sätt Styrelsen redan i sitt förslag

för innevarande år anmärkt, planer till sådana arbetsföretag, för hvilka

understöd plägade anvisas från det för landets odling och utveckling

särdeles gagneliga anslaget till utförande af sådana myr utdikning ar och

vattenaftappning ar, som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten,

altjemnt innelåge i Styrelsens arkiv till stort antal, Eders Kongl. Magt

måtte föreslå Riksdagen att till samma ändamål anvisa för år 1881

enahanda belopp af 80,000 kronor, som för innevarande år beviljats;

samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska samma belopp, som hittils

utgått, till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag eller 100,000 kronor.

Den framställning, Styrelsen nu åter gjort om förhöjning i anslaget

till bidrag för anläggning af nya vägar in. m., förtjenar utan tvifvel

stor uppmärksamhet, och den tidpunkt torde icke vara aflägsen, då behofvet

af en sådan förhöjning blifver oafvislig!, men af skäl, som jag

redan flera gånger antydt, anser jag mig icke kunna för nästkommande

år ifrågasätta en så betydlig tillökning i statsutgifter, som genom bifall

till Styrelsens framställning skulle föranledas. Jag hemställer således

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 ställa följande belopp,

nemligen:

l:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar 200,000 kronor;

2:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder 20,000 kronor;

3:o till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar

30,000 kronor;

4:o till understödjande, medelst anslag utan åderbetalningsskyldighet, af

sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att

minska frostländigheten, 80,000 kronor; och

5:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af odlings företag, 100,000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bil. No 5 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Hvad slutligen angår vilkoren för erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag till och kontrollen å allmänna arbeten, hemställer jag,

lika med Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen bibehålla äfven för år 1881 de

bestämmelser, som blifvit af 1873, 1874, 1876, 1878 och 1879 års riksdagar

meddelade; lärande, i händelse af bifall härtill, dessa bestämmelser

lämpligen böra till ett helt sammanföras.

783: 50.

3,558: 25.

Enär slutligen, enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda

förskott, hvilka böra till ersättande hos Riksdagen anmälas,

Statskontoret under åren 1878 och 1879 förskjutit:

ersättningar för jord, exproprierad från länsmansboställen

ersättningar för indragna landsstatsboställen ...........................

till tryckning och häftning af komiténs för verkställande af

undersökning rörande förvaltningen och hushållningen

vid Ultuna landtbruksinstitut betänkande.........................

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet ..........................................................................................

för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande

öfver förslag till ny grufvestadga ......................................

752: 10.

5,757: Öl.

539: 50:

Summa kronor 11,390: 36,

torde Eders Kongl. Maj:t vilja, med tillämpning af grundsatsen om anslags

bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslå Riksdagen, att till

ersättande af åtskilliga, af Statskontoret förskottsvis bestridda, utgifter

anvisa ett extra anslag å 11,391 kronor.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att på grund af

nådiga bref den 30 Maj och den 13 Juni innevarande år Arméförvaltningen

förskottsvis bestridt kostnaderna för de truppkommenderingar,

hvilka under nämnda månader utgått till Sundsvall och dess omgifningar

samt till åtskilliga orter inom Gefleborgs län i anledning af yppade

oroligheter bland sågverksarbetare, samt att, enligt meddelad uppgift,

sålunda af Arméförvaltningen förskjutits, dels omedelbarligen dels ock

genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs och Vesternorrlands

län, ett sammanräknadt belopp af omkring 100,000 kronor.

Då

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 117

Då emellertid någon redovisning för de sålunda förskjutna medlen ännu

ej inkommit, samt slutlig uppgift å kostnaderna för dessa kommenderingar,

af Indika en mindre styrka om 75 man ännu finnes förlagd i

Sundsvall, i allt fall icke kan lemnas, förr än äfven sistnämnda truppkommendering

kan, såsom jag hoppas, oförtöfvadt indragas, måste jagför

närvarande inskränka mig till en erinran om förhållandet; och torde

det tillåtas mig framdeles, så fort ske kan, underställa Eders Kongl.

Maj:ts pröfning frågan om beredande af godtgörelse för de af berörda

anledning uppkomna kostnader.

*

In fidem

Axel Hegardt.

16

Bih. till Kihd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Uti. JY:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

/

1

Utdrag af Protokollet, öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

17 Oktober 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Slutligen anförde Departements-chefen Herr Statsrådet Thyselius:

»Eders Kong! Maj:t torde tillåta mig att i Dess minne återföra,

huruledes, efter det ett större antal kommissionslandtmätare anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för denna klass af landtmätare utverka

en förhöjning till 2,000 kronor i det för dem på allmänna indragningsstaten

nu bestämda pensionsbelopp af 900 kronor, och ej mindre Landtmäteristyrelsen,

än ock Statskontoret lemnat förord till pensionsbeloppets

förhöjande. Statskontoret likväl endast till 1,600 kronor, Eders

Kongl. Maj:t uti till riksdagen år 1878 afbiten proposition äskat, att

medgifvas måtte, att icke allenast kommissionslandtmätare utan jemväl

andre landtmätare, hvilken vid afskedstagande! tjena! 30 år och unBih.

till Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsvericet 1880.

der sammanräknade 25 år varit antingen tjensteman vid generallandtmäterikontoret

eller ock haft anställning såsom storskiftes- eller

afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare, kommissions- eller

andre landtmätare, måtte, om lian tillika vid afskedstagandet uppnått

60 lefnadsår, undfå pension på allmänna indragningsstaten till årligt

belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension icke skulle tillkomma

kommissionslandtmätare som fortfore att tjenstgöra såsom storskifteseller

afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap uppbure pension.

Denna proposition, hvilken af Stats-Utskottet afstyrktes, blef väl

af Första Kammaren bifallen med det tillagda vilkor, att kommissionslandtmätare,

för att komma i åtnjutande af den förhöjda pensionen,

borde, så vidt på honom berott, hafva 25 år varit verksam såsom

landtmäteritjensteman eller i annan statens befattning, men Andra Kammaren

antog deremot Utskottets förslag, i öfverensstämmelse hvarmed,

efter anstäld gemensam omröstning, Riksdagens beslut blef affattadt.

Uti en till Civildepartementet sedermera ingifven skrift hafva

de till möte i Stockholm under Oktober månad nästlidne år församlade

landtmätare anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte fortfarande egna

nådig uppmärksamhet åt förenämnda deras vigtiga angelägenhet och

ånyo till Riksdagen aflåta proposition i enahanda syfte som den år

1878 afgifna, men med tillägg af det ytterligare förbehåll, som innefattades

i Första Kammarens ofvan anförda beslut. I anledning häraf

hörd, har Landtmäteristyrelsen anmält, att vid tiden för afgifvandet

af dess underdåniga utlåtande funnos i tjenst sex andre landtmätare,

eu har sedermera afgått, och 40 kommissionslandtmätare, hvilka nästa

år, om de då ännu äro i lifvet, skulle uppnå 60 lefnadsår, af hvilka

kommissionslandtmätare dock två voro i åtnjutande af pension såsom

f. d. öfverstelöjtnanter, en såsom f. d. major och en i egenskap af

f. d. kapten, och att i öfrigt af det uppgifna antalet landtmätare eu

icke förr än i Juni månad 1881 tjenat i fulla 30 år; hvarjemte styrelsen

upplyst, att under året 1881 ytterligare 9 kommissionslandtmätare

skulle tillkomma, hvilka, i fall de då fortfarande funnos bland de lefvande,

tjenat 30 år och uppnått 60 års ålder. Med föranledande häraf

och då af öfverläggningarne inom riksdagen syntes framgå som skulle

ett ibland skälen dertill att den Kongl. propositionen icke vunnit framgång

vara att finna deruti, att antalet pensionsrum för kommissionslandtmätare

icke vore begränsadt och således all ledning saknades för

bedömande af den kostnad, som af eu pensionsförhöjning kunde uppkomma,

bär styrelsen hemstält dels, i öfverensstämmelse med en vid

landtmätaremötet uppgjord beräkning, att 48 andre och kommissions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil, No 5 o till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

landtmätare måtte på de i ansökningen uppgifna vilkor förklaras berättigade

att på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt

belopp af 1,600 kronor, dels ock att, derest antalet af de kommissionslandtmätare,

som uppfyllt samma vilkor för erhållande af pension

öfverstege 48, desse, när de till nådigt afsked sig anmälte, skulle

komma i åtnjutande af pension till det nu medgifna beloppet, 900

kronor, men med rättighet att efter tur uppflyttas i den högre pensionsklassen,

när rum deruti blefve ledigt; och har Statskontoret till

alla delar instämt i detta styrelsens förslag.

Den af mig nu i underdånighet anmälta framställning afser, i

likhet med den nästlidne år behandlade, att i pensionshänseende måtte

beredas ifrågavarande landtmätare en dubbel förmån, dels i så måtto

att de skulle kunna komma i åtnjutande af pension vid en ålder af

fylda 60 år i stället för de nu erforderliga 65 åren, och dels deruti

att pensionens belopp, åtminstone för ett visst antal, blefve ifrån 900

till 1,600 kronor förhöjdt.

Hvad angår förändringen i den lefnadsålder, vid hvilken pensionen

skulle få tillträdas, torde mig vara tillåtet erinra derom, att

riksdagen år 1875 för storskiftes- och afvittringslandtmätare och år

1878 för förste landtmätare medgifvit, att, så vida desse uppfyllt i

öfrigt föreskrifna vilkor, de vid eu ålder af fylda 60 år må på indragningsstat

uppföras till pension, bestämd för de förre till 2,000 och för

de sednare till 2,500 kronor. Då nu, på sätt Landtmäteristyrelsen vid

ett föregående tillfälle äfven framhållit, kommissionslandtmätarne mer

än de fleste tjenstemän äro utsatte för helsoförstörande mödor och flere

slag af försakelser, hvarigenom förmågan att vara åtminstone fullt

verksamme i allmänhet jemförelsevis ganska tidigt aftager eller upphör

och en hög ålder sällan uppnås, hvarpå såsom bevis må anföras,

att, enligt mig lemnad officiel uppgift, icke flere än 23 bland dem, som

innehaft kommissionslandtmätarebefattning, för det närvarande äro efter

uppnådd stadgad lefnadsålder i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten,

så synes allt skäl vara för handen, att desse och i

likhet med dem andre landtmätarne få sig tillerkänd den begärda förmånen

att vid 60 års ålder kunna blifva till pension å allmänna indragningsstaten

uppförde, en förmån, hvilken icke allenast, såsom redan

nämndt är, tillkommer öfrige med landtmäteriförrättningar i orterna

sysselsatte personer, utan äfven tillerkänts åtskilliga andra, hvilkas befattningar

ansetts taga krafterna mer än vanligt i anspråk eller på

helsotillståndet utöfva en mera menlig inverkan, såsom gymnastiklärare,

landtbruksingeniörer, provincialläkare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 5 e till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Beträffande åter den begärda förhöjningen i pensionsbeloppet,

har det väl, efter hvad jag erfarit, blifvit satt i fråga, huruvida kommissionslandtmätare,

da de icke af staten åtnjuta någon aflöning, kunna

anses såsom i dess tjenst i egentlig mening’ anstälde och om således

de böra vara ens till någon pension berättigade. Utom det att representationen

redan beviljat dem en sådan förmån, hvarigenom deras

egenskap af statens tjenare äfven torde få anses erkänd, förekommer

i detta hänseende, att för vinnande af inträde i landtmäterikorpsen

fordras att hafva aflagt en särskildt föreskrifven examen; att det tillkommer

Kongl. Maj:t att utnämna kommissionslandtmätare, och att

befordran dertill icke vinnes med mindre sökanden under en längre

tids tjenstgöring ådagalagt säkra prof på skicklighet, nit och rättskaffenhet.

Under utöfningen af sina åligganden får kommissionslandtmätaren

ock erfara, att han är en statens tjensteman. De förrättningar,

hvartill enskildes förtroende kallar honom, får han icke åtaga sig utan

att förordnas af offentlig myndighet och för sina förrättningar står han

under en kontroll, och har han sig ålagdt en redovisningsskyldighet,

den förra måhända mera sträng och den sednare med större allvar utkräfd,

än för de fleste andra tjensteman eger rum. Väl är det sant,

att han icke fått sig tillagd någon lön af staten, men om han härutinnan

icke är så lyckligt lottad, som t. ex. landtbruksingeniörer och undervisare

i åtskilliga med jordbruket gemenskap egande näringar,

Indika personers verksamhet, i likhet med hans, i främsta rummet tages

i anspråk för den enskilde jordegarens gagn och bästa, men tillika,

likasom också landtmätarens, är för befrämjande af landets modernäring

samt således för vidmakthållande och höjande af landets deraf

ytterst beroende välstånd af oundgängligt behof och omisskännelig vigt,

så är det ändock ej honom tillåtet att sjelf bestämma ersättningen för

det biträde lian lemnar, utan denna ersättning utgår efter derför af

Konungen utfärdad taxa, På landtmätarne hvilar dessutom ett för dem

mycket betungande åliggande, hvarifrån de upprepade gånger förgäfves

sökt befrielse, det åliggande nemligen att till statens arkiv utan ersättning

aflemna renoveradt exemplar af en mängd kartor med tillhörande

beskrifningar öfver skiften och andra förrättningar, som af dem verkställas,

och till följd af föreskriften hvarom det allmänna utan allsköns

uppoffring är i besittning af dylika kartor och handlingar, hvilka, genom

tusentals landtmätares ansträngningar tillkomna och under lång

följd af år samlade, ega, enligt Landtmäteristyrelsens uppskattning, ett

värde, som är att beräkna i millioner kronor och i mångfaldiga hänseenden

tjena till afhjelpande af behof, som eljest måste med betydande

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>

Bil. N:o 5 c Ull Kong!.. Maj:U Nåd''. Trop. N:o /, om Statsverket 1880.

kostnader tillgodoses. Om nu, såsom det blifvit uppgifvet och med

säkerhet kan antagas, en kommissionslandtmätare bör i allmänhet kunna

under sin verksamma tid bereda sig en årlig inkomst af 3,000 kronor,

ett belopp, som, derest det i form af lön utginge, skulle, när pensionsåldern

inträdt och öfriga pensionsvilkor blifvit uppfylda, efter allmänt

gällande grunder medföra rätt till pension af samma belopp eller

åtminstone två tredjedelar deraf, vill det synas mig, som skulle fullgiltigt

skäl saknas att lemna obeaktad den förnyade framställning om

förhöjd pension, som föreligger till behandling, och genom bifall hvartill

desse landtmätare, när tilltagande år och minskad arbetskraft icke

längre medgifva dem att fortsätta sin allmännyttiga verksamhet, ändock

icke skulle beredas så hög pension, som redan är tillerkänd de

med dem närmast jemförlige storskiftes- och afvittringslandtmätare, och

ej heller komma i åtnjutande af större inkomst, än som kan anses

motsvara ungefär hälften af den de under tjenstetiden kunnat påräkna.

Ån mindre kan jag för min del finna skäl att underkänna billigheten

af hvad i detta hänseende blifvit satt i fråga, om, såsom ''det blifvit af

vederbörande embetsmyndiglieter hemstäldt, de högre pensionsrummen

blefve till ett visst antal begränsade.

På grund af det nu anförda får jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen bevilja den förändring

uti nu gällande stadganden beträffande andre landtmätares och kommissionslandtmätares

pensionering

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst trettio och under

sammanräknade tjugufem år varit anstäld vid Gener allandtmäterikontoret

eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare,

vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare

eller andre landtmätare må vid afskedstagande^ om

han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras till pension

å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomma

kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke af

Kongl. Maj:t pröfvas hafva, så vidt på honom berott, under

nämnda 25 år varit såsom landtmäteritjensteman verksam, eller

ock fortfar att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare

eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten

sig tillagd; samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare,

hvilka med pension afgå, pensionsbeloppet må bestämmas

för fyratioåtta till 1,600 kronor hvarje, och för de öfrige med

000 kronor, dock med rättighet för desse att i den ordning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 5 c till Kong!. Majds Nåd.. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

do undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras

till erhållande af det högre pensionsbeloppet.

Uti allt hvad föredragande Departements-chefen sålunda yttrat

och tillstyrkt instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder dertill lemna bifall

samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle

meddelas Finans-departementet till iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

A. Wennberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 c till Kong!, Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1880.

7

Utdrag

af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den

12 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Tliyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Herr Departements-chefen föreslog vidare:

12:o.

En af Generaldirektören och Chefen för landtmäteriet, Kommendören

m. in. Ludvig Berckhan Falkman den 12 sistlidne November ingifven

underdånig ansökning, deruti sökanden, jemte anmälan att han

uppnått en ålder af mera än 71 år och vore till helsan försvagad, i

underdånighet anfört, bland annat, att han, som ej ingått på den nya

från och med år 1879 gällande lönestaten för Landtmäteri-Styrelsen,

genom nådiga brefvet. den 13 December 1878 förklarats berättigad att

fortfarande bibehållas vid sina dåvarande aflöningsförmåner och såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 5 c till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk 1880.

följd deraf ej mindre i lön uppbära 6,000 kronor, än äfven, i likhet

med hvad dittills egt rum, åtnjuta afkomsten i liyror af de honom på

lön anslagna boställsrum och lägenheter i Gienerallandtmäteri-kontorets

hus; att dessa hyror, på sätt genom ett handlingarna bifogadt intyg

styrktes, utgjorde tillsammans 3,800 kronor samt att, med tillämpning

af stadgandet i nådiga brefvet den 16 Mars 1858 angående pensionernas

för civile embets- och tjensteman beräkning i visst fall till 80 procent

af totalsumman utaf aflöningen, deri pension, som vid afskedstagandet

tillkomme honom, skulle utgöra 80 procent af nyssberörda aflöningsförmåner,

tillhopa 9,800 kronor, eller 7,840 kronor; anhållande

sökanden i underdånighet, att, derest denna åsigt af Kongl. Maj:t gillades,

honom måtte i nåder beviljas afsked från hans embete såsom Generaldirektör

och Chef för landtmäteriet med pension å allmänna indragningsstaten

till sistnämnda belopp eller i rundt tal 7,800 kronor; men

att, om Kong], Maj:t funne stadgandet i 1858 års ofvanåberopade nådiga

bref böra så förstås, att, enligt detsamma, sökandens pension icke kunde

bestämmas till mera än 80 procent af hans lön å stat eller till 4,800

kronor, — hvarigenom sökanden vid afskedstagande skulle förlora

5,000 kronor af sina aflöningsförmåner och erhålla lägre pension än

såväl andra Generaldirektörer som blifvande efterträdare i tjensten, —

Kongl. Maj:t täcktes, med afseende härå och då vid 1877 års riksdagen

annan Generaldirektör medgifvits rätt till pension vid 65 års ålder

till belopp af 7,200 kronor, motsvarande 80 procent af då innehafvande lön,

i nåder föreslå Riksdagen att bevilja sökanden pension å allmänna indragningsstaten

till belopp, som ungefär motsvarade 80 procent af totalsumman

utaf sökandens ofvan uppgifna aflöningsförmåner, att utgå från

och med månaden näst efter den, i hvilken afsked blefve sökanden

beviljadt.

Af den vid ansökningen fogade tjensteförteckningen och öfriga

handlingar inhemtades, bland annat, att sökanden, hvilken vore född

den 22 Maj 1808, antagits till landtmäterielev den 9 Juli 1827, konstituerats

till landtmäteriauskultant den 18 Maj 1829 och till vice Ivommissionslandtmätare

i Malmöhus län den 28 Januari 1833 samt i nåder

utnämnts den 22 Juli 1835 till Kommissionslandtmätare, den 27 April

1840 till Förste Landtmätare i Malmöhus län och den 12 Juni 1849

till Öfverdirektör vid Landtmäteriet, hvilket embete sökanden ännu utöfvade,

alltsedan den 6 Augusti 1864 under titel af Generaldirektör;

samt att sökanden, enligt den 17 sistlidne Oktober afgifvet läkarebetyg,

sedan flere år tillbaka lede af lungemphysem och deraf framkallad

chronisk bronchit samt af en svårare biåskatarr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. No 5 c till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Uti häröfver infordradt, den 4 innevarande månad afgifvet underdånigt

utlåtande hade Statskontoret anfört, att enligt de äldre pensionsförfattningarne,

som i förevarande fråga egde tillämpning, civile embetsoch

tjenstemän vore vid uppnådd ålder af 70 år och efter minst 30

års oafbruten tjenstetid, äfven om de icke, såsom här vore fallet, företett

läkareattest om försvagadt helsotillstånd, berättigade till pension

å allmänna indragningsstaten vid af skedstagandet; att i afseende å beloppet

af sådan pension vid 1856—1858 årens Riksdag, enligt det af

sökanden åberopade nådiga brefvet till Statskontoret af den 16 Mars

1858, blifvit stadgadt, bland annat, att för embets- och tjenstemän,

hvilka åtnjöte mera än 3,000 kronor i årlig lön, deri äfven inberäknad

då beviljad löneförhöjning, pensionen skulle utgå med 80 procent af

totalsumman deraf; samt att de aflöningsförmåner sökanden, i egenskap

af Chef för landtmäteriet, genom nådiga brefvet den 13 December 1878,

berättigats att fortfarande uppbära, utgjordes af:

lön efter gammal stat................................................. kr. 6,000: —

ersättning af statsverket för afträdda boställsrum,

enligt nådiga brefven den 24 Mars 1865 och

den 31 Oktober 1873......................................... » 2,750: —

hyror för en del andra åt enskilde förhyrda bo
ställslägenheter,

enligt hyreskontrakt........... )) 1,050: — q^qq._

Och, enär enligt här förut åberopade stadgande!! pension icke

finge åtnjutas å boställsförmån eller ersättning för sådan, vore alltså

sökanden endast berättigad till en pension af 4,800 kronor, motsvarande

80 procent af hans ordinarie lön. I förevarande fall, der boställsförmånen

uppginge till ett så betydligt värde samt utan tvifvel verkat

derhän, att lönen blifvit bestämd till ett jemförelsevis ringa belopp,

betydligt understigande den för sökandens vederlikar enligt förut gällande

stater utgående aflöning, som i allmänhet uppgått till 8,000 kr.,

syntes billigheten dock kräfva, att vid pensionens bestämmande afseende

fästades å detta förhållande; och då härtill komme, att sökanden

under en tid af mera än 50 år tjenat staten och derunder på ett synnerligen

träget, förtjenstfullt och för det allmänna gagnande sätt varit

verksam samt i ej mindre än 30 år af denna tid, eller alltsedan den

12 Juni 1849, varit Chef för landtmäteriet i riket, ansåge Statskontoret

sig kunna i underdånighet hemställa om aflåtande till nästsammanträdande

Riksdag af nådig proposition om beviljande åt sökanden af en

mot 80 procent af ofvannämnda aflöningsbelopp, 8,000 kronor, svarande

pension af 6,400 kronor årligen, att från allmänna indragningsstaten

Bil. till Riksd. Prot. 1880. 1 Sarnl, 1 Afä. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

utgå från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked blefve

honom i nåder meddeladt.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å ej

mindre det outtröttliga nit och den framstående skicklighet, som Generaldirektören

Falkman ådagalagt under den tid af mera än 50 år han varit

i statens tjenst, och särskildt under den ovanligt långa tid af mera än

30 år, hvarunder han varit chef för landtmäteriet, än äfven hans gagnande

verksamhet i öfrigt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Magt, i

enlighet med hvad Statskontoret hemstält, måtte i nåder föreslå Riksdagen

medgifva, att Generaldirektören Falkman, hvilken jemlikt gällande

föreskrifter i ämnet vore berättigad till en årlig pension till belopp

af 4,800 kronor, finge från och med månaden näst efter den, då han

med pension å allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen

såsom Generaldirektör och Chef för landtmäteriet, under sin

återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

fyllnadspension af 1,600 kronor, så att hans hela årliga pension komme

att uppgå till 6,400 kronor.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Magt

Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag af detta

protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Otto Sjögreen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 o till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

11

Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 31 December 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Utter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, Herr Statsrådet Thyselius föredrog vidare i

underdånighet:

51:o

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kronobergs län underdåniga

memorial den 3 nästlidne November, hvarmed Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

öfverlemnat en af häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge

härads fögderi af nämnda län Carl Gustaf Ericsson till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande ingifven, af prest- och läkarebetyg jemte

tjensteförteckning åtföljd ansökning derom, att honom, som nu mera

vore oförmögen att sköta sin innehafvande häradsskrifvaretjenst, måtte

beredas den förmån att vid afskedstagande^ ehuru stadgade vilkor i

afseende å ålder och tjenstetid ej ännu vore uppfylda, undfå pension

å allmänna indragningsstaten till så stort belopp, som utgjorde skilnaden

emellan den pension från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. No 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

lian redan vore berättigad, och det pensionsbelopp å allmänna indragningsstaten,

som vid blifvande lönereglering för häradsskrifvare kunde

varda bestämdt; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med vitsordande

att sökanden städse med utmärkt nit, skicklighet och redbarhet

utöfvat sin ansträngande tjenstebefattning intill den 15 Januari

1875, från hvilken tid tjensten i anseende till sökandens brutna helsa

måst i sin helhet af vikarie uppehållas, hemstält att, med afseende å

det företedda läkarebetygets innehåll och enär häradsskrifvares löneförmåner

icke vore tillräckliga att under de flera år, som ännu återstode,

innan sökanden författningsenligt blefve berättigad till pension

å allmänna indragningsstaten, bereda underhåll för ordinarie tjensteinnehafvaren

och hans vikarie, samt detta förhållande, då det för längre

tid blefve rådande, otvifvelaktigt hade menlig inverkan på tjenstens

skötande, Kongl. Maj: t måtte till Riksdagen göra nådig framställning

derom, att sökanden berättigades att, då han med pension ur Civilstatens

pensionskassa från tjensten aflinge, för sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp, motsvarande

skilnaden emellan pensionen ur nämnda kassa och den pension,

som å allmänna indragningsstaten kunde häradsskrifvare tillkomma.

Af handlingarna i målet inhemtades, att sökanden, som vore född

den 15 Juni 1818 och således uppnått en ålder af mer än 6H år,

kunde anses hafva vunnit inträde i statens tjenst den 1 Maj 1846,

sedan han efter aflagd examen till rikets kammar och räkenskapsverk

förut under nära 4 år varik anstäld såsom enskildt biträde å häradsskrifvarekontor;

samt att han, efter att hafva innehaft förordnanden

att sköta kronofogde- och häradsskrifvaretjenster, blifvit den 20 September

1853 till sin nu innehafvande häradsskrifvarebefattning utnämnd,

och hade sökanden alltså tillbragt nära 34 år i statens tjenst, deraf

mer än 26 år såsom ordinarie innehafvare af häradsskrifvarebefattning.

Uti infordradt, den 10 sistlidne November afgifvet underdånigt

utlåtande hade Statskontoret anfört, att Ericsson visserligen hvarken i

afseende å ålder eller tjenstetid ännu uppfylt de genom nådiga brefvet

den 12 November 1823 stadgade vilkor för civile embets- och tjenstemäns

berättigande till pension å allmänna indragningsstaten; men att,

då vid flera tillfällen tjenstemän äfven derförinnan blifvit, enligt Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut, hugnade med pension å nämnda stat,

när de af obotlig sjukdom varit urståndsatte att vidare tjenstgöra, samt

i förevarande fall clet handlingarna bilagda läkarebetyget innehölle, att

Ericsson sedan flera år lidit af kronisk mag- och tarmkatarr samt

kronisk rheumatism och att i anseende till hans framskridna ålder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ingen förhoppning funnes, att han skulle blifva så mycket till helsan

återstäld, att han någonsin skulle kunna sköta sina tjensteåligganden,

Statskontoret ansåge sig, på grund häraf och jemväl med hänsyn så

väl till det hedrande vitsord, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande lemnat

rörande Ericssons tjenstgöring, som till de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

anförda olägenheter af häradsskrifvaretjenstens uppehållande

medelst fortsatt vikariat, böra, lika med Kongl• Maj:ts Befallningshafvande,

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition derom, att Ericsson måtte förklaras berättigad att

från och med månaden näst efter den, då han med pension från Civilstatens

pensionsinrättning från tjensten afginge, å allmänna indragningsstaten

för sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension till det

belopp, som utgjorde skilnaden emellan 1,200 kronor, som han, enligt

det för nämnda pensionsinrättning under den 30 November 1877 senast

utfärdade nådiga reglemente, vore berättigad att såsom pension i 4:de

klassen erhålla så snart han från häradsskrifvaretjensten undfinge afsked,

och det högre belopp, som häradsskrifvare i allmänhet måtte

såsom pension å allmänna indragningsstaten tillkomma.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, ■ tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att häradsskrifvaren

Ericsson finge från och med månaden näst efter den, hvari han

med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

understöd, till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension

och den för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension.

Hans Majt Konungen behagade i nåder lemna bifall härtill

samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Härefter anmälde Departementschefen, Herr Statsrådet Thyselius:

56:o

Eu af aflidne Geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf

David Wilhelm Hummels enka, Wilhelmina Hummel, född Cordts,

gjord underdånig ansökning, att sedan bemälde Hummel, — hvilken

vant född den 16 November 1838 och i Juni månad år 1861 anstäldes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning samt

den 3 December 1870 af Chefen för Civildepartementet förordnades

att vara geolog vid samma undersökning, hvilken befattning Hummel

utan afbrott bestridt intill slutet af år 1876, då han på grund af sinnessjukdom

i nåder erhöll tjenstledighet, — den 25 Maj 1879 aflidit

på Wadstena hospital, efterlemnande, förutom enka, tvenne minderåriga

söner, den ene född 1873 och den andre 1876, Kongl. Maj:t måtte,

enär behållningen i Hummels efterlemnade bo uppginge till endast

729 kronor 3 öre, samt i följd af beskaffenheten af den befattning,

Hummel i lifstiden innehaft, han ej heller varit delegare i någon allmän

enke- och pupillkasseinrättning, till näst sammanträdande Riksdag

aflåta nådig proposition om pension till sökanden och hennes tvenne

minderårige söner, att utgå med 600 kr. årligen, motsvarande 15 procent

af den lön, Hummel under sina senaste tjensteår såsom geolog uppburit.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning, som med underdånig

skrifvelse den 30 September 1879 öfverlemnat ifrågavarande ansökning,

hade dervid rörande Hummels verksamhet såsom geolog vitsordat,

att han med ett berömvärd! nit städse deltagit icke blott i den

allmänna geologiska undersökningen, utan ock i fullgörandet af åtskilliga

mera speciela magtpåliggande arbeten; att han ensam utarbetat

och utgifvit de geologiska kartbladen Skattmansö, Eriksberg, Linde,

Trosa och Båstad med tillhörande beskrifningar samt, biträdd af extra

geologer, bladen Huseby, Ljungby och Vexiö, till hvilka blad lian författat

beskrifningar; att han dessutom medverkat vid undersökningen

af bladet Baldersnäs och rekognoscera! de ännu ej publicerade bladen

Vidtsköfie, Simrishamn och Sandhammaren samt en del af bladet Trolleholm;

samt att följande vetenskapliga afhandlingar blifvit af honom

utgifna: »Öfversigt af de geologiska förhållandena vid Hallandsås»;

»Om rullsten sbildningen»; »Om Sveriges lagrade urberg, jemförda med

sydvestra Europas», varande sistnämnda afhandling frukten af en vetenskaplig

resa, hvilken Hummel med understöd af statsmedel år 1873

företagit. Vidare hade Hummel år 1875 erhållit uppdrag att såsom

geolog deltaga i en af Kongl. Maj:t påbjuden undersökning af malmfyndigheter

i Gellivare och Jukkasjärvi socknar i Norrbottens län samt

deröfver afgifvit berättelse, äfvensom från Juni månad 1874, så länge

helsan det medgifvit, på ett förtjenstfullt sätt fullgjort erhållet uppdrag

att biträda Chefen för Sveriges geologiska undersökning, samt, på

grund af nådigt förordnande, förestått chefsbefattningen vid nämnda

undersökning under den tid af år 1876, då chefen i offentligt uppdrag

vistades i Norra Amerika.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Till. N:o 5 c till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

På grund häraf hade Chefen för Sveriges geologiska undersökning,

under anförande att det ingalunda vore osannolikt, att Hummels

sjukdom framkallats genom öfveransträngning i tjensteutöfning, samt

med afseende derå att behållningen i hans efterlemnade bo föga öfverstege

700 kronor, till enkan Hummels ifrågavarande ansökning tillstyrkt

nådigt bifall.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande den 10 November 1879

hade Statskontoret anfört, att då behållningen enligt bouppteckningsinstrumentet

endast uppginge till det obetydliga belopp, sökanden

uppgifvit, eller 729 kronor 3 öre, och någon pensionsrätt från allmän

enke- och pupillkassa icke tillkomme sökanden eller hennes barn, sökanden

tvifvelsutan vore i stort behof af något understöd för sina

barns uppfostran; och hade Statskontoret, med hänsyn dels till Hummels

synnerligen väl vitsordade, förtjenstfulla verksamhet i det allmännas

tjenst, dels särskild! derå att Hummel, ehuru i statens tjenst anstäld,

icke egt delaktighet i någon allmän enke- och pupillkassa, i underdånighet

hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t till nästsammanträdande Riksdag

aflåta nådig proposition om beviljande åt Geologen Hummels enka

af en årlig pension från allmänna Indragningsstaten af 400 kronor, att

utgå från och med Juni månad 1879 och så länge hon i enkestånd

förblefve.

Med hänsyn till hvad sålunda anfördt blifvit, tillstyrkte Statsrådet

i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i betraktande af Geologen

Hummels väl vitsordade och gagnande verksamhet i det allmännas

tjenst äfvensom öfriga härvid förekomna ömmande omständigheter,

föreslå Riksdagen att bevilja förbemälda enka en årlig pension af 400

kronor, att från allmänna Indragningsstaten utgå från och med Juni

månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken Geologen Hummel

aHidit, och så länge hon enka förblifver.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla denna

hemställan samt förordnade, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

A. Wennberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1880. I

Utdrag af ''protokollet öfver landiför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 12 december 1879.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern,

Malmström.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Rosensvärd anförde

i underdånighet:

l:o.

“Med anledning af Riksdagens i 3:dje punkten af dess underdåniga

skrifvelse den 13 sistlidne inaj, angående utgifterna under 4:de hufvudtiteln,

gjorda hemställan, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida

ej indelta arméns och Yermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar under

innevarande eller nästkommande år, eller till någon del under hvardera af

dessa år, skulle utan väsentlig olägenhet kunna i den mån inskränkas, att

Bill. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880.

någon betydligare besparing i det för nämnda ändamål anvisade ordinarie

anslag kunde vara att emotse och hvilken kunde komma statsverket till

godo, behagade Eders Kong]. Maj:t den 23 i förenämnde månad anbefalla

arméförvaltningen att, före den 15 derpåföljande november, till chefen för

landtförsvarsdepartementet inkomma med så noggranna uppgifter som då

kunde åstadkommas å kostnaden för årets vapenöfningar vid indelta armén

och Yermlands fältjägarecorps.

Sedan arméförvaltningen, till fullgörande af denna nådiga befallning,

aflemnat ett sammandrag af provianteringsdirektionernas approximativa beräkningar

öfver stammens marsch- och möteskostnader innevarande år och

derjemte, under den 5:te dennes, eu uppgift å öfrig? af vapenöfningsanslaget

intill föregående dag bestridda utgifter, samt generalintendenten uppgjort beräkningar

öfver kostnaden för de vanliga mötena under nästkommande år,

anser jag tiden vara inne att inför Eders Kong]. Maj:t ånyo anmäla Riksdagens

ofvanberörda hemställan.

I anseende till den ovanligt tryckta finansiela ställningen under senare

delen af förra året och början af det innevarande har Eders Kongl. Maj:t

redan så ordnat 1879 års vapenöfningar för indelta armén och Yermlands

fältjägarecorps, att det å extra stat uppförda anslaget

för dessa öfningar ............................................................... kronor 388,000: —-

icke behöft tagas i anspråk.

Till följd af de något lägre rations- och portionspris,

som i år kunnat betingas; inställelsen af regementsmötet

vid lifrfegementets husarcorps i anseende till sjuklighet

bland hästarne; minskning i styrkan af infanteriets

underbefälsskola, föranledd af volontärskolans öppnande,

samt andra anordningar, uppkommer på årets

ordinäre vapenöfningsanslag en behållning, som väl

ännu icke kan till siffran bestämmas, men som dock

redan nu lemnar visshet om, att för de återstående

liqvider, som böra af detta anslag bestridas, kan undvaras

en summa af..............................................................

om härtill lägges den behållning, som enligt nu afslutade

räkenskaper visar sig hafva uppstått på sammanräknade

beloppet af förlidet års ordinarie och extra

anslag och som redan den 17 sistlidne oktober blifvit

till statsverket kontant öfverlemnad eller........................

88,253: 94;

23,746: oe,

blifver kronor 500,000: -

beloppet af redan besparade vapenöfningsmedel, som kunna till fyllande af

andra statsändamål användas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj ds nåd. prop. 1, om statsverket 1880.

Genom generalorder (lön 28 förlidne månad har Eders Kong]. Maj:t

för nästkommande år anbefalt vanliga befäls-, skjut- och rekrytmöten samt

exercissqvadroner och förberedande underbefälsskolor, men regementsmöte

endast för lifregementets husarcorps, som i år icke varit till sådant möte

sammandragen. Frågan om öfrige regementsmöten har jag icke ansett mig

böra till Eders Kongl. Maj:ts slutliga afgörande anmäla utan i sammanhang

med den redogörelse för vapenöfningsanslagets tillgångar för innevarande

och nästkommande år, jag först nu blifvit i tillfälle att lemna, enär, om

statsverkets finansiela ställning nödvändiggör ytterligare uppoffringar på detta

anslag, regementsmötena, visserligen icke utan stora olägenheter, men dock

med mindre våda för arméns tjenstbarhet, än öfriga möten och öfningar,

kunna för en gång inställas. Den besparing, som derigenom skulle uppkomma,

är beräknad till 499,428 kronor, eller i rundt tal till kronor 500,000.

Återstoden af 1880 års vapenöfningsanslag, eller 882,300 kronor, bereder,

enligt uppgjorda beräkningar, möjlighet att bestrida kostnaderna för öfriga

vapenöfningar och de andra utgifter, som böra drabba detta anslag.11

Chefen för finansdepartementet statsrådet Forssell yttrade: “I afseende

å statsverkets finansiela ställning är jag för närvarande endast i tillfälle meddela,

att, efter hvad af tillgängliga uppgifter vill synas, statsinkomsterna för

är 1879 icke torde betäcka den brist, som uppstått å statsregleringen för år

1878, och att sålunda statsverkets ställning antagligen kommer att påkalla

förnyad framställning om ökning af skattebidragen, der icke till fyllande af

redan befintlig eller uppkommande brist kan vidtagas inskränkning i statsverkets

utgifter; och får jag med hänsyn härtill hemställa, icke blott att de

besparingar, som redan uppkommit eller kunna med säkerhet beräknas uppstå

å reservationsanslaget till arméns vapenöfningar för åren 1879 och 1880,

måtte få till statsverkets fond för reserverade medel öfverföras, utan äfven

att, vid uppgörande af statsregleringen för år 1881, vederbörande departementschefer

ville tillse, att såvidt möjligt anslagsfordringarne må beräknas

till det belopp, som i 1880 års stat är anvisadt.“

Härefter anförde chefen för landtförsvarsdepartementet vidare: “Under

de förhållanden, chefen för finansdepartementet upplyser vara för handen,

anser jag mig böra underdånigst tillstyrka, att icke allenast ofvan anmälde

redan befintlige besparingar å anslagen till indelta arméns och Yermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar, uppgående till 500,000 kronor, utan ock af

nästkommande års anslag till samma ändamål ytterligare 500,000 kronor,

eller tillsammans 1,000,000 kronor, deri dock inberäknadt det belopp af

23,746 kronor 06 öre, som, enligt hvad förut anförts, redan blifvit till

statskontoret aflemnadt, må öfverföras till statsverkets fond för reserverade

medel.“

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n-.o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Hans Maj:t Konungen behagade, på statsrådets tillstyrkan,

bifalla hvad chefen för landtförsvarsdepartementet

sålunda tillstyrkt, hvarjemte Hans Maj:t anbefalde samtlige

departementschefer att vid statsregleringens uppgörande

taga hänsyn till hvad chefen för finansdepartementet i

detta afseende anfört; hvarom utdrag af protokollet skulle

samtliga statsdepartementen meddelas.

Ex protocollo:

O. E. Pauli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880.

o

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 31

december 1879.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

16:o.

Departementschefen, statsrådet Forssell anförde härefter:

”1 sin den 11 innevarande månad afgifna berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning erinrar statskontoret: att vid den förändrade uppställning

af riksstaten för år 1871, som blef en följd af den år 1869 beslutade

rånte- och tiondeomsättningen, de andelar af ränta och tionde, hvilka

fortfarande måste såsom indelte och anordnade bibehållas, biefvo uti riksstaten

sammanförda med de vid omsättningen anvisade ersättningar för till statsverket

indragen ränta och tionde, på det sätt, att under hvarje anslagstitel

uppfördes två särskilda förslagsanslag, det ena för indelt ränta och ersättning

för till statsverket indragna räntor, det andra för indelt tiondespanmål

och ersättning för till statsverket indragna tiondeanslag; att denna anordning,

ehuru blott provisorisk och föranledd af omöjligheten att vid detta till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

fälle och före rånte- och tiondeomsättningens genomförande uppgifva det på

densamma beroende värdet särskilt af do sedermera bibehållna indelningarne,

likväl sedermera förblifvit oförändrad; samt att beloppen af de under nämda

rubriker förslagsvis beräknade anslagen, som, hvad ersättningarne beträffade,

vore beroende af markegången för året, jemväl i allmänhet blifvit bibehållna,

sådana de uti 1871 års riksstat upptogos, ehuru i fråga varande utgiftsanslag

sedermera på det hela taget utfallit med icke obetydligt ökade brister,

som än mera stegrats till följd af det vid 1876 års riksdag fattade beslutet

om forsellönsersättningens utgående af spanmålsersättningsanslagen; och har

statskontoret ansett sig nu böra göra framställning om sådan förändring af

riksstatsberäkningarna, att ej mindre indelningarne, i den mån de ännu äro

innehafvarne såsom skattefrihet förbehållna, varda särskilt för sig angifna,

än ock ersättningsanslagen för de indragna eller eljest upphörda indelningarna

varda upptagna till belopp, som mera öfverensstämma med de senast

afslutade räkenskaperna och närmare motsvara det på markegång beroende

behofvet.

Beträffande härvid riksstatens form har statskontoret, som ansett de

utgifter, till hvilka före rånte- och tiondeomsättningen viss indelning varit

anslagen, fortfarande som hittills böra i riksstat och räkenskaper särskild t

upptagas utan sammanblandning med öfriga utgifter, men att den åtskilnad,

som hittills varit gjord mellan å ena sidan indelningar af och ersättningar

för ränta och å andra sidan indelningar af och ersättningar för tionde, numera,

sedan båda skatterna blifvit i bestämd penningeafgift omsatte, icke vore

behöflig, tillika anfört, att med anslagen till ersättning för indragno indelningar

af ränta och tionde vore fullt jämförliga åtskilliga andra i riksstaten

förekommande utgiftsanslag, hvilka nu dels ingå bland anvisningarna i penningar

och dels hufvudsakligen bestå af de uti särskild kolumn förda anslagen

af oindelt spanmål, hvarför dessa, särskildt angifna, anslag borde uti

nämda ersättningsanslagskolumn införas, och har på grund häraf statskontoret

föreslagit sådan förändrad uppställning af berörda stat, att densamma

komme att innehålla en kolumn för ''»anvisning i kontant», eu dubbelkolumn

för ))indelning och. dermed jemförlig anvisning, pa förslag)), hvilken sönderfaller

i en kolumn för yfnheter och kyrkotionde» samt en annan för »ersättningar.

», och slutligen en kolumn för ''vsunvmam af de anförda kolumnerna.

I samband med denna förändrade uppställning af i fråga varande anslag

har statskontoret ifrågasatt dels öfverflyttande af åtskilliga anslagsposter

från ett anslag till ett annat, som de efter sin art ansetts rätteligen böra

tillhöra, dels uteslutande ur riksstaten af belopp, som i sjelfva verket ej

hafva anslags natur, dels upptagande i riksstaten under vederbörande anslagstitel

af belopp, hvilka hittills i räkenskaperna afförts som afdrag å inkomster.

“

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1880.

Efter att hafva redogjort för de af statskontoret sålunda väckta förslagen,

yttrade departementschefen vidare:

»Hvad statskontoret sålunda anfört synes mig så väl med hänsyn till

reda och ordning i statsräkenskaperna som för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse

mellan riksstatens beräkningar och de verkliga statsutgifterna

förtjena all uppmärksamhet. Endast i en punkt har jag en anmärkning att

framställa, nemligen i afseende å det under sjette hufvudtiteln uppförda anslaget

till hä staf v sins förbättrande. Angående ett under detta anslag nu uppfördt

belopp oindelt spanmål af 3:50,7 kubikfot, med förslagsvärde af 793 kronor

G8 öre, har statskontoret upplyst, att detta spanmålsanslag eger sin grund

i kontrakt, som blifvit afsiutade med en del rusthållsnummer i Skaraborgs

och Elfsborgs län om skyldighet för dem att i stället för hästvakansspanmåls

erläggande hålla hingst; och har statskontoret tillika, med förmälan att, på

grund af särskilda kong!, bref, för enahanda ändamål inom Östergötlands län

utginge 94,5 kubikfot hästvakansspanmål, motsvarande afgiften för två. rusthållsnummer,

utan att något anslag härtill blifvit å riksstaten uppfördt, hemstält,

att då berörde 94,/> kubikfot hästvakansspanmål böra i riksstaten upptagas,

men i fråga varande spanmålsanslag ej lämpligen kunna med ersättningsanslagen

för indragna indelningar sammanföras, spanmålsanslaget må

från riksstaten uteslutas och, till betäckande af förenämda utaf hästvakansspanmål

bestridda utgifter, ett kontant anslag till bestämdt belopp, beräknadt

till 1,100 kronor, ställas till stuteriöfverstyrelsens disposition, med föreskrift

för styrelsen att enligt liqvid, som på grund af rikshufvudboken för hvarje

år i statskontoret upprättas, godtgöra de utgifter för hingsthållning, som jemlik!

länsräkenskaperna blifvit af hästvakansspanmålen bestridda.

Då i fråga varande anvisning af hästvakansspanmål, hvarom enligt

nådiga brefvet af den 7 december 1877 nya kontrakt på 10 år skolat afslutas,

till formen är fullt jemförlig med annan under indelningar hänförd

frihet från skatt, i hvars ställe något besvär utgöres; då utgiftens hänförande

under “anvisning i kontant''4 så mycket mindre synes lämplig, som

densamma skall bestridas just å den tid och på det sätt som, enligt hvad

statskontoret sjelft angifvit, är det egentligen utmärkande för anslagen på

“indelning eller dermed jemförlig anvisning44, eller vid uppbördsstämmorna

för ränta och tionde, och då för öfrigt eu anvisning af bestämdt anslag för

eu utgift, som på grund åt kontraktens fortfarande lydelse måste vexla med

hästvakansspanmålens markegångspris, ej är ändamålsenlig, så tillåter jag mig

i afseende å denna utgiftspost hemställa, att densamma må upptagas med

det af statskontoret föreslagna belopp 1,100 kronor under rubriken “friheter".

Under förutsättning af bifall härtill och godkännande af statskontorets

förslag, att under sistnämnda rubrik uppföra räntorna å en del hemman under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Ottenby stuteri med 1,200 kronor, skulle å detta anslag rubriken “friheter“

komma att upptaga ett sammanlagdt belopp af 2,300 kronor.

Vid utarbetandet af de beräkningar, som erfordrats för den nu i fråga

satta förändringen i riksstatens uppställning, har statskontoret låtit sig angeläget

vara att öfverallt, der anslagsbeloppen äro på förslag beräknade, utföra

dem i jemnt krontal, och hafva derigenom flera af de nu å öretal slutande

anslagsbeloppen blifvit lämpligen utjemnade. Ännu återstå dock åtskilliga

anslag med bestämd siffra slutande på öretal. Det må visserligen anses för

eu jemförelsevis obetydlig fördel att ernå utslutning i krontal för riksstatens

samtlige anslag, men då en dylik anordning dock underlättar den afrundning

af slutsiffrorna, som för en budget torde få anses önskvärd, och då ett

medgifvande, att hvarje bestämdt anslag, som slutar å öre, får afundas till

närmast högre krontal, icke medför annat, än att den öfverföring till vederbörande

hufvudtitels besparingsfond, till fonden för reserverade medel eller

till anslagets reservationer, som dock nästan alltid i räkenskapen uppkommer,

varder med några få öre förökad, synes det mig som om tillfället af nu i

fråga satta allmännare förändring i anslagen borde begagnas till genomförande

af nämda anordning, hvarför jag hemställer att, i samband med den

nu af statskontoret ifrågasatta beräkningen af vissa anslag, Eders Kongl.

Maj:t ville föreslå, att, der anslag i riksstaten slutar å öretal, detsamma må

till närmast högre krontal utjemnas.

I öfverensstämmelse härmed och efter gemensam beredning med veder - börande departementschefer får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t ville besluta, att, oafsedt de ökningar eller minskningar af

anslagsbeloppen, som på föredragning af vederbörande departementschefer

kunna ifrågakomma, följande förändringar i afseende å utförandet och beräknandet

af nedan nämnda anslag skola iakttagas vid affattande af den

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, som kommer att till

Riksdagen aflåtas, nemligen:

Andra lmfvudtiteln:

att anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat beräknas

sålunda:

anvisning i kontant..................................................... kronor 572,826: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................ „ 255: —,

ersättningar.......................................................... „ 29: —,

summa kronor 573,110: —;

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Bil. n:o G 1) till Kong1. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1880.

att anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat beräknas

sålunda:

anvisning i kontant...................................................... kronor 510,020: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................. „ 400: —,

ersättningar......................................................... „ i;

summa kronor 510,421

samt att anslaget till hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder

lydande justitiestat afjemnas till krontal och beräknas sålunda:

anvisning i kontant ................................................... kronor 208,713: —.

Fjerde lmfvndtiteln:

att anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena, under förutsättning

att den enligt kong], brefvet ''den 28''april 1863 häraf utgående

ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjlirum

i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län med sammanlagdt

240 kronor i penningar och 1,207,3 kubikfot oindelt spannmål varder

å allmänna indragningsstaten Överflyttad, beräknas sålunda:

anvisning i kontant................................................ kronor 7,100: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning-, på

friheter.........

ersättningar

n

vi

901,750

693,400

summa kronor 1,602,250

att anslaget till lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas

exercis såsym förslagsanslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant ................................................

att följande anslag i jemnadt krontal utföras sålunda:

till krigsskolan...................... anvisning i kontant:

„ garnisonssjukhuseniStock
-

kronor 64,000: —;

79,889: —,

cronor

bolin och å Karlsborg, reservationsanslag,

............

husarregementet Konung

Karl XV ......................

Svea lifgarde.....................

andra lifgardet ...............

Vermlands fältjägarecorps

II

V

V)

V)

V

11

VI

II

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

81,487: —,

188,615: —,

162,629: —,

161,594: —,

135,685: —,

9.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o r> b) till Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen,

reservationsanslag,

........................anvisning i kontant: kronor 1,091,966: ,

,, värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning,

reservationsanslag,...

„ remontering och skoning m.

m. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortifika
tionstruppernas

hästar......

„ lifbeväringsregementet ......

„ Gotlands nationalbeväring...

„ försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens

departement, reservationsanslag,

...............

„ lif- och släpmunderingar vid

rotehållsregementena och

Yertnlands fältjägarecorps

„ ved och ljus vid fästnings- och

garnisonsorter....................

859,212: —,

7>

7?

140,592: -,

V

?7

11,432: —,

77

n

200,262: -,

77

7»

2,109,091: —,

77

7?

304,063: —,

77

?7

46,392: —.

Femte Imfvutltiteln:

att med sammanförande af de bägge anslagen båtsmansindelnmgen och tillskott

i de till båtsmansindelnmgen i Blekinge län anslagna räntor

beräknas för båtsmansindelnmgen:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................. kronor 77,300: ,

ersättningar ...........................................................„ 24,600: ,

summa kronor 101,900: —;

att anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddmhgsanstalterna be
räknas

sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag,...... kronor 1,000,000: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter ............................................ 405: —

ersättningar .................................. »_4: —

summa kronor 1,000,409: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1880. 11

S.j ette Imfvudtiteln:

att anslaget till landsstaterna i länen, med ^beräkning åt de nu särskilt

uppförda penningeanslagen till ersättande af arrendet för lägenheten

Hushagen, jemte forsellön och till bestridand,e af lösen för atskillige i,

den, landshöfding en i Vesternorrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar,

beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 95,000 kronor

reservationsanslag)................................... kronor 2,180,354: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter............................................ v 8,500: •—,

ersättningar ................................ „_150,900: —,

summa kronor 2,339,754: —;

att anslaget gästgifvares friheter, med ^beräkning af ersättning för en

under räntan af hemmanet 1 mantal skatte n:o 1 Herting, Lars Nils

gården i Skrea socken af Hallands län inbegripen, numera afskrifven

qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet i Falkenberg, beräknas

sålunda:

anvisning i kontant ............................................ kronor

1,040: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter ................................................... „

ö,0ö5: —,

ersättningar ..........................................

11,900: —,

summa kronor

19,575: —;

att anslaget färjor och färjekarlar beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................................... kronor 150: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ..................................................................... „ 25: —

ersättningar....................................................... „ 210: ■—

summa kronor 385: —

7

7

7

att anslaget till hästafvelns förbättrande, med iakttagande deraf att, jemte

den hittills i staten för hingsthållning anslagna hästvakansspanmål, under

rubriken friheter uppföres ej mindre räntor å en del under Ottenby

stuteri disponerade hemman, än äfven den till hingsthållning i Östergötlands

län anslagna hästvakansspanmål, beräknas sålunda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 b) till Kong!,. Maj:ts nåd. »rop. n:o 1. om statsverket 1880.

anvisning i kontant (deraf särskild! reservationsanslag 35,000 kronor

till prisbelöningar för hästar) ................. kronor 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter ................................................ „ 2,300: —,

summa kronor 95,850: —;

att anslaget befrämjande i allmänhet af bergsbruket, med öfverflyttande till

anslaget för Sala bergslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor 98 öre,

som inom Kopparbergs län åtnjutes för underhåll af konststaten och

hytteverken vid Sala silfververk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

ersättningar ............................................ „ 15: —,

summa kronor 8,715: —;

att anslaget till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors indragning

eller förvandling, ofvannämnda indelta räntebelopp 61 kronor 98 öre

inbegripet, under den kortare benämningen: Sala bergslag, beräknas

sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.............................................................. kronor 62: —,

ersättningar...................................................... „ 6,320: —,

summa kronor 6,382: —;

att anslaget för jordförluster genom kanal- och väganläggningar, med

uppförande såsom utgiftsanslag af eu till lägenheten Ostra Strömsnäs i

Östergötland anslagen spanmålsersättning för jord, som upplåtits till

Gröta kanal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,.................. kronor 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: *

friheter ............................................... „ 1,560: —,

ersättningar........................................ „ 6,000: —,

summa kronor 10,260: —.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 13

Sjunde hufvudtiteln:

att anslaget till skogsväsendet, med det “bestämda anslagets“ utförande, till

jemnt krontal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 273,500 kronor

reservationsanslag)................................. kronor 720,713: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter ............................................... „ 1,470: —,

summa kronor 722,183: —;

att anslaget städers friheter, med öfverflyttande till det å åttonde hufvudtiteln

uppförda anslaget till allmänna läroverken af en förut till Helsingborgs

stad utgående ersättning för inistade så kallade klockarepensioner

till belopp af 27 tunnor korn, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag, ................. kronor 21,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag :

• friheter .............................................. „ 8,460: —.

ersättningar ......................................... „ 2,720: —,

summa kronor 32,730: — ’

Åttonde hufvudtiteln:

att anslaget till kleresistaten, med öfverflyttande till anslaget för domkapitlens

expeditioner ej mindre af de aflöningsbelopp, som utgå till konsistorienotarier,

konsistorieamanuenser samt en vaktmästare och tillsammans

utgöra penningar 5,348 kronor 31 öre jemte 1,184 kubikfot 4

kannor oindelt spanmål, än äfven af lösen för indragen kronotiondespanmål,

som varit indelt till konsistorienotarierne i Upsala, Linköping,

Yexiö, Kalmar och Karlstads stift, uppgående för år 1877 till 2,842

kronor 89 öre, samt med upptagande uti anslaget af det nu särskild! uppförda

förslagsanslaget till biskopens på Gotland lön, och med afrundning

äfven af anvisningen i kontant till jemnt krontal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................ kronor 9,805: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde .

................. „ 148,600: —,

ersättningar .....................

................ „ 347,800: —,

summa kronor 506,205: —;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Muj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

att anslaget till domkapitlens expeditioner, med inberäkning dels af ofvannämnda

nu under anslaget till kleresistaten hänförda aflönings- och ersättningsbelopp,

uppgående sammanlagdt i penningar till kronor 11,033, 76,

dels af det särskilda förslagsanslaget å 3,510 kronor till ersättning åt

13 konsistorienotarier för dem frångången förmån af förhöjd tjensteårsberäkning,

dels af ett å anslaget till Lappmarkens ecclesiastikverk nu

utgående arvode å 300 kronor till konsistorienotarien i Hernösand,

dels af den å allmänna läroverkens anslag nu utgående ersättning för

indragen tiondespanmål till konsistorienotarien i Skara, såsom vanligt

bestämdt anslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant............................................. kronor 19,159: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

ersättningar.............................

............ 11

5,841: —,

summa kronor

25,000: —;

slaget till universiteten beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 162,700

kronor

förslagsanslag)............................

............ kronor

515,316: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde........

............ kronor

109,600: —,

ersättningar.........................

............

101,400: —,

summa kronor

726,316: —;

att anslaget till allmänna läroverken, efter afdrag af ofvannämda till konsistorienotarien

i Skara utgående tiondespanmålsersättning, men med

tillägg af den förut på sjunde hufvudtitelns anslag till städers friheter

uppförda ersättning för oindelt spanmål 27 tunnor korn till Helsingborgs

läroverk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag, ...... kronor 2,612,833: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter .......................................... kronor 7,320: —,

ersättningar..................................... „ 1,080: —,

summa kronor 2,621,233: ;

att anslaget för pedagogier och folkskolor, efter uteslutande, så väl från

utgifter som från uppbörden i kronans räkenskaper, af det till läraren

vid Sundbyholms skola i Södermanlands län utgående spanmålsbelopp

448,9 kubikfot, hvilket, grundadt på enskild donation, skall afdragas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majt:s nåd. prop. n:e 1, om statsverket 1880. 15

från det till kronan af Sundbyholms kungsgård ingående arrende, beräknas

sålunda:

.anvisning i kontant.......................................... kronor 62,620: —,

indelning och dermed jemföidig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde..................... „ 5,350: —,

ersättningar ......................................... „ 5,200: —,

summa kronor 73,170: —;

att anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, efter öfverflyttande

till anslaget till kyrkors underhåll af ett belopp kyrkotiondespanmål,

925,982 kubikfot råg, 1,217,738 kubikfot korn och 9,45 kubikfot

hafre, för år 1877 i värde belöpande till 5,576 kronor 42 öre, hvilket

utgör barnmorskelönen inom vissa församlingar i Skåne, beräknas

sålunda:

anvisning i kontant ............................................ kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde........................ ,, 700: —,

summa kronor 33,441: —;

att anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 9,142: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde..................... kronor 20: —,

ersättningar ......................................... „ 440: —,

summa kronor 9,602: —;

att anslaget till lasaretts underhåll beräknas sålunda:

anvisning i kontant.............................................. kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde ..................... kronor 12,615: —,

ersättningar............................................. „ 6,280: —,

summa kronor 54,020: -—;

att under anslaget till störa, barnhuset i Stockholm, utom anvisningen i kontant

till nuvarande belopp, uppföras såsom “indelning och dermed jern
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

förlig anvisning, på förslag “i kolumnen för ersättningar kronor 51,100: —;

att under anslaget till barnhusen i landsorterna under nyssnämnda rubrik

uppföras...................................................................... kronor 2^,350: —;

att anslaget till kyrkors underhåll, med ^beräkning af ofvannämda belopp

kyrkotionde spanmål till barnmorskelönen i Skåne, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 6,528: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter och kyrkotionde ..

ersättningar......................

................ „ 217,600: —,

„ 170,000:

summa kronor 394,128: —.

Nionde hufVudtitelii:

att ersättningar ne till vederbörande pensionskassor för mistade löneinnehållningar

till närmast högre krontal utjemnas, och följande två i pensionsstaten

uppförda anslag följaktligen beräknas sålunda:

till civilstatens pensionskassa, ... anvisning i kontant kronor 110,986; —,

„ arméns pensionskassa ......... „ „ „ 82,720: —;

samt att anslaget till allmänna indragning sstaten, med inberäkning af den

förut på fjerde hufvud titelns anslag till indelta kavalleri och infanteriregementena

uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till

kungsgårdarna Lilla Bjurum i Skaraborgs län- och Beckaskog i Kristianstads

län, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,............. kronor 957,575: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter.................................................. „ 75: —,

ersättningar ...................................... „ 6,400: —;

summa kronor 964,050:

Uti hvad föredragande departements-chefen sålunda anfört och hemstält

instämde statsrådets öfriga ledamöter, och behagade Hans Maj:t Konungen

dertill lemna nådigt bifall, med befallning tillika, att hvad sålunda blif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 b) till Kong!,. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om. statsverket 1880. IT

vit beslutadt skulle genom utdrag af detta protokoll delgifvas justitie-,

landtförsvars-, sjöförsvars-, civil- och ecklesiastikdepartementen samt iakttagas

vid uppsättande af den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof, som komme att till Riksdagen aflåtas.

Föredragande departements-chefen anförde vidare:

17:o.

“I underdånig skrifvelse den 6 november 1879 har generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till stater för postverket för år 1881.

1 fråga om postverkets inkomster har generalpoststyrelsen härvid anfört,

att det tryck, hvarunder handel och näringar i en senare tid arbetat,

sträckt sina verkningar äfven till postverket, i det att antalet postförsändelser

minskats och postuppbörden, som för hvardera af åren 1879 och 1880

beräknats till 5,000,000 kronor, under tiden från och med den 1 juli 1878

till och med den 30 juni 1879 uppgått till endast omkring 4,630,000 kronor.

Någon på ökad korrespondens beroende tillväxt af betydenhet i postuppbörden

för år 1881 har generalpoststyrelsen icke ansett med någon grad

af tillförlitlighet kunna påräknas; men då, i följd af dels de under innevarande

år beslutade förhöjningar i afgifterna för befordran af försändelser under

band och för förskrifning genom postanstalt af tidningar och tidskrifter,

dels Eders Kongl. Maj:ts ''den 26 september samma år fattade beslut om införande

af ett uniform! porto för större paketer af 30 öre per 500 grams

vigt, en tillökning i postuppbörden vore att förvänta, som, äfven under förutsättning

att de förhöjda afgifterna komma att medföra någon inskränkning

i postverkets anlitande för befordran af omförmälda slag af försändelser,

kunde antagas komma att uppgå till minst 100,000 kronor för år, har

generalpoststyrelsen ansett postverkets inkomster för år 1881 kunna förslagsvis

i rundt tal beräknas till 4,730,000 kronor.

Om än anledning icke saknas att för år 1881 antaga en något större

lifaktighet i handelsförbindelserna och postutvexlingen än som för närvarande

är rådande, torde försigtigheten likväl bjuda att icke ställa beräkningarna

på postverkets inkomster högre än generalpoststyrelsen tilltrott sig,

och jag hemställer derföre,

att postverkets inkomster för år 1881 måtte beräknas

till 4,730,000 kronor.

Bill. till Jiiksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Åfd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Beträffande postverkets utgiftsstater och dervid först dess aflöning sstat,

har géneralpoststyrelsen, under erinran att så väl posttjenstens beskaffenhet

åt att större delen af dagen och ofta nog flere timmar af natten binda tjenstemannen

vid arbetsrummet, som det med tjensten förenade ansvar för dels

kontant uppbörd till icke ringa belopp och dels försändelser af höga penningevärden

med nödvändighet påkallade, att posttjenstemannen vore i det

minsta lika väl aflönad som hans vederlikar inom andra verk och inrättningar,

särskildt framhållit behofvet af att bereda någon löneförhöjning åt de,

enligt styrelsens åsigt, relativt till arbete och ansvar sämst aflönade tjenstemännen

inom postverket, eller föreståndarne för de fasta postexpeditionerna

och de vid postanstalterna anstälde kontorsskrifvarne.

Desse tjensteman åtnjuta för närvarande i aflöning å stat:

postexpeditörer, tillhörande femte löneklassen,............ kronor 1,800: —,

d:o „ sjette „ ........... ,, 1,600: —,

d:o ,, sjunde „ ............ „ 1,200: —,

d:o på öfvergångsstat................................... ,, 1,000: —,

kontorsskrifvare, tillhörande första lönegraden,......... ,, .1,600: —,

d:o d:o andra d:o ......... „ 1,200: —;

hvartill komma för postexpeditörer uppbördsprovision och sportler, som år

1878 i medeltal uppgått för hvar och en till 615 kronor, och för kontorsskrifvare

andel i uppbördsprovision, hvilken samma år i medeltal för hvarje

utgjort 250 kronor; hvarförutan så väl postexpeditörer som kontorsskrifvare

äro berättigade till ålderstillägg med 200 kronor efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring och med 400 kronor efter 15 års anställning.

Den såsom önsklig ansedda löneförbättringen för ifrågavarande tjenstemän

har genera]poststyrelsen föreslagit måtte dem beredas genom sådan förändring

af nu gällande bestämmelser angående ålderstillägg, att dessa lönetillägg

Ange tillträdas, det första efter 5 års och det andra efter 10 års

tjenstgöring, samt förhöjdes, det förra till 300 kronor och det senare till

600 kronor. Under förutsättning af bifall till denna hemställan har generalpoststyrelsen

ansett en tillökning i det å postverkets aflöningsstat uppförda

anslag till ålderstillägg erforderlig med 38,400 kronor; och då utgifterna

å berörda anslag, i 1880 års stat upptaget till 45,500 kronor, under tiden

från och med den 1 juli 1878 till och med den 30 juni 1879 uppgått till

48,900 kronor, har generalpoststyrelsen föreslagit, att för ålderstillägg måtte

i 1881 års stat uppföras ett belopp af 87,300 kronor.

I öfrigt har i aflöningsstaten icke annan förändring blifvit af generalpoststyrelsen

föreslagen, än att, då, i sammanhang med fullständiga postanstalters

utbytande mot poststationer, 6 postexpeditioner af sjunde klassen indrägt

och af anslagen lör dessa expeditioner endast ett borde bibehållas

för den postexpedition, som enligt nådigt beslut skulle inrättas i Laxå, Inne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts nåd. grop. n-.o 1, om statsverket 1880. 19

anslagen för 5 postexpeditörer af omförmälda klass, tillsammans utgörande

6,000 kronor, måtte ur staten afföras.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle sålunda ökning i aflöningsstaten

ega rum med 41,800 kronor och minskning ske med 6,000 kronor,

i följd hvaraf samma stat, nu faststäld till 1,795,375 kronor, skulle komma

att sluta på 1,831,175 kronor.

Med tillkännagifvande, att en af de kammarskrifvare, som å öfvergångsstaten

uppburit aflöning af 1,600 kronor, blifvit till annan tjenst befordrad,

samt att det å mdragningsstaten uppförda belopp till lönefyllnad åt kontorsskrifvare,

hvilka vid löneregleringen år 1873 fått minskad aflöning, numera icke

vore för ändamålet erforderligt, sedan den vid fastställandet af 1880 års

stat qvarstående ende kontorsskrifvaren med dylik lönefyllnad afgått, har

generalpoststyrelsen hemstält, att anslagen till nämnda två stater,. upptagna

för år 1880, det för öfvergångsstaten till 15,000 kronor och det för indragningsstaten

till 10,275 kronor, måtte minskas, det förra anslaget till 13,400

kronor och det senare till 10,075 kronor.

Beträffande perisionsstaten har generalpoststyrelsen anmält,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afgå de belopp,

som utgått

till f. d.

„ f- d.

„ förre

postmästaren M. Giertz....................................... kronor 1,400:; —,

d:o A. E. Lilliestjerna...................... „ i ,400: —,

postvaktmästaren 13. C. Dellon........................... „ 750: —;

tillhopa kronor 3,550: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit beviljade

efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

till f. d. postmästaren i Yesterås E. von AVedderkop ... kronor 2,250: —,

,, f. d. revisorn hos generalpoststyrelsen J. AV. Sundberg „ 2,800: —,

„ f. d. postexpeditören i Örnsköldsvik D. danse......... „ 1,500: —;

tillhopa kronor 6,550: —.

Med afseende å sålunda inträflade förändringar har generalpoststyrelsen

föreslagit, att pensionsstaten, för år 1880 upptagen till 67,415 kronor,

måtte ökas med 3,000 kronor till 70,415 kronor.

1 åtskilliga af de på omkostnadsstaten uppförda anslag anser generalpoststyrelsen,

i betraktande af den erfarenhet senare halfåret 1878 och förra

halfåret 1879 lemnat angående dessa anslagsbehof, nedsättning kunna ega

rum. Så föreslås: att anslaget till postbetjentes beklädnad och beväring måtte

nedsättas från 50,000 kronor till 45,000 kronor, anslaget till poståkdons

anskaffande och underhåll från 30,000 till 15,000 kronor, anslaget till post
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. n:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

föringen mellan Sverige och Danmark från 12,000 till 5,500 kronor samt

anslaget till utrikes brefvexlingen från 40,000 till 35,000 kronor.

Vidare hemställer generalpoststyrelsen, att, då postverkets inkomster

för år 1881 antagits komma att väsentligen understiga det i 1880 års stat

beräknade belopp, såsom en följd häraf det för sistnämnda år uppförda anslag

till uppbörds- och frimärkesprovision måtte minskas med 15,000 kronor,

eller från 235,000 till 220,000 kronor, samt att, med anledning af de förhandlingar,

hvilka egt rum om förändradt sätt för underhållande af postföringen

mellan Sverige och Finland, anslaget till denna postföring måtte

i 1881 års stat upptagas till 6,500 kronor i stället för nu till detta ändamål

uppförda 15,000 kronor.

Äfven i anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och

inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring, hvilket anslag för

hvardera af åren 1879 och 1880 upptagits till 900,000 kronor, anser

generalpoststyrelsen minskning kunna ske. Åtskilliga under senare tid vidtagna

åtgärder, såsom förutvarande postgångars utbytande mot landtbrefbäring,

inskränkningar i en del postturer eller fastställande såsom vilkor för

deras bibehållande af bidrag från vederbörande kommuner, utbyte mot vanlig

post af diligenspostföringen å linier, der persontrafiken varit obetydlig, samt

slutligen nedsättningar i postföringslegan hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen

anför, verkat en sådan minskning i kostnaden för landposternas

fortskaffande, att under år 1879 icke allenast det såsom bidrag till postverkets

trafik utgifter å extra stat uppförda förslagsanslag af 350,000 kronor

kunnat helt och hållet besparas, utan utgifterna för ifrågavarande ändamål

understigit det å omkostnadsstaten uppförda fasta anslag med ett belopp, som

generalpoststyrelsen vid statsförslagets afgifvande antagit komma att för hela

året uppgå till 75,000 kronor. Vid detta förhållande har generalpoststyrelsen

föreslagit, att ifrågavarande anslag måtte minskas från 900,000 till

825,000 kronor, hvarvid styrelsen likväl förutsatt, att sådana förändrade

omständigheter icke skulle före 1881 års utgång inträda, hvilka medförde en

väsentligare förhöjning i postlegan.

Deremot finner generalpoststyrelsen, på grund af senast vunnen erfarenhet,

ökning nödig i nedannämnda anslag, nemligen i anslaget till förhyrande

af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll m. m. från 80,000 till 85,000 kronor, i anslaget

till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan inrikes orter i allmänhet

från 40,000 till 45,000 kronor och i anslaget för tillverkning af frimärken,

frankokuvert och brefkort från 20,000 till 30,000 kronor.

Med dessa förändringar, innefattande minskning med tillhopa 130,000

kronor och ökning med 20,000 kronor, skulle omkostnadsstaten, senast faststäld

till 2,892,000 kronor, komma att sluta på ett belopp af 2,782,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

bil. n:o (ib) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 21

För afkortningar och restitutioner har generalpoststyrelsen upptagit ett

belopp af 22,935 kronor.

De af generalpoststyrelsen sålunda, beräknade utgifterna uppgå för de

olika staterna till följande belopp:

för aflöningsstaten..............................

...................... kronor

1,831,175

9

„ öfvergångsstaten..........................

....................... 99

13,400

9

„ indragningsstaten.......................

....................... 95

10,075

9

„ pensionsstaten .............................

...................... 99

70,415

9

,, omkostnadsstaten .......................

.................... 99

2,782,000

‘ 9

hvartill kommer för afkortningar och restitutioner „

22,935

9

tillsammans kronor

4,730,000

9

eller enahanda summa, hvartill postverkets inkomster för året 1881 blifvit

beräknade.

Då generalpoststyrelsen, af skäl som jag förut omförmält, ansett sig

kunna föreslå minskning af det å omkostnadsstaten uppförda anslag till

iandpostföringen, har styrelsen likväl fästat uppmärksamheten dervid att, i

händelse af en väsentligare förändring i de nuvarande ekonomiska förhållandena,

det af styrelsen beräknade anslagsbelopp skulle kunna visa sig otillräckligt.

Då en stor del af de nya skjutskontrakten afslutats för tre år,

kunde visserligen, hvad en väsentlig del af postskjutsen beträffade, legan

under inga omständigheter före 1881 års utgång uppdrifvas utöfver sitt nuvarande

belopp; men i afseende å en annan och betydligare del postlinier,

för hvilka fleråriga aftal icke kunnat bringas till stånd, förefunnes deremot

ej någon säkerhet för att icke postverket under andra förhållanden skulle

för posternas fortskaffande få ikläda sig en högre ersättning, och ehuru en

förändring i den ekonomiska ställningen af den beskaffenhet, att eu förhöjning

i postskjutslegan kommeatt deraf följa, antagligen äfven skulle efter

hand, om också icke lika hastigt, medföra ökad uppbörd för postverket, har

generalpoststyrelsen funnit sig böra hemställa, att till betäckande af eu för

nu förutsatt fall till äfventyrs uppkommande tillökning i utgifterna för landsvägsposternas

befordran måtte, under enahanda vilkor i öfrigt, som varit bestämda

för de under senare åren såsom bidrag till postverkets trafikutgifter

å extra stat beviljade förslagsanslag, till uppförande å sjunde hufvudtiteln

äskas ett reservationsanslag af 70,000 kronor;

i sammanhang hvarmed generalpoststyrelsen hemstält, att af detta

anslag måtte få utgå förekommande oförutsedda utgifter, för hvilka utgifter

anslag hittills varit å postverkets stat uppfördt, men särskildt belopp nu icke

blifvit af generalpoststyrelsen begärdt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Lika med generalpoststyrelsen erkänner jag önskligheten af att postexpeditörerne

och postverkets kontorsskrifvare kunde beredas någon förbättring

i deras nuvarande iönevilkor; men då postverket, såsom torde framgå

af det förslag till utgiftsstater jag nu går att framställa, icke är i tillfälle

att med egna medel bestrida den ökade utgift, som för berörda ändamål

skulle erfordras, och det minst under närvarande förhållanden lärer böra

ifrågasättas, att tillskott af andra statsmedel skulle för ändamålet lemnas,

nödgas jag hemställa, att generalpoststyrelsens förslag i förevarande hänseende

måtte för denna gång få falla.

Mot hvad generalpoststyrelsen föreslagit, så väl hvad angår aflönings
staten

i öfrigt som beträffande öfvergångs-, indragnings-, pensions- och

omkostnadsstaterna, har jag icke något att erinra.

Deremot finner jag det mindre lämpligt att, såsom generalpoststyrelsen

föreslagit, å ett anslag, hvilket af styrelsen begäres för det särskilda ändamål,

att i förutsatt fall utgöra eu tillgång till betäckande af ökade utgifter

för landsvägsposternas befordran, anvisa postverkets s. k. oförutsedda utgifter,

hvilka i de flesta fäll torde afse andra ändamål än landpostföringen och i

en förvaltning med den utsträckning, som postverkets, ständigt återkomma,

ehuru till vexlande belopp.

Allt ifrån den tid, postverkets utgiftsstater börjat att för Riksdagen

framläggas, har också särskildt anslag för oförutsedda utgifter varit i staten

uppfördt, och jag ser icke någon anledning att nu härifrån göra undantag,

hvarför jag hemställer att i 1881 års stat måtte för berörda ändamål upptagas

ett belopp, hvilket, då enligt uppgift från generalpoststyrelsens kameralbyrå

ifrågavarande utgifter uppgått för år 1877 till 53,601 kronor 96 öre,

för år 1878 till 24,489 kronor 16 öre samt för tiden från och med den f

juli sistnämnde år till och med den 30 juni 1879 till 33,451 kronor 81 öre,

torde kunna bestämmas till 40,000 kronor.

Med iakttagande häraf och med den af mig tillstyrkta förändring i

generalpoststyrelsens förslag till aflöningsstat skulle följande slutsummor

uppstå:

för aflöning sstaten .......

„ öfver gängsstaten ....

„ indragning sstaten.....

„ pensions staten..........

,, omkostnadsstaten ....

„ oförutsedda utgifter

kronor

T)

V

V

>i

7?

1,792,775

?

13,400

10,075

70,415

782,000

40,000

''■>

''i

>

i

transport kronor 4,708,665

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 2?>

transport kronor 4,708,665: —,

och skulle följaktligen i det af generalpoststyrelsen

för afkortning ar och restitutioner beräknade

belopp, 22,935 kronor, erfordras en jemkning till...... kronor 21,335: —

för att utgiftsstaterna på det hela skulle komma att

sluta å samma belopp ...................................................... kronor 4,730,000: —,

hvartill inkomsterna ansetts kunna beräknas.

Åberopande hvad jag nu anfört, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t

i den proposition, som kommer att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets

tillstånd och behof, täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de för år 1881

nu tillstyrkta förändringarne i postverkets stater, måtte

bestämma det å riksstatens sjunde hufvudtitel till postverket

uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att utgå

direkt af postmedlen, till samma belopp, 4,730.000 kronor,

hvartill postverkets inkomster för samma år antagits komma

att uppgå.

Då, på grund af hvad generalpoststyrelsen i sådant afseende anfört,

medel för styrelsen torde böra vara att tillgå för det fall, att postverkets inkomster

icke skulle komma att förslå till kostnaderna för landsvägsposternas

fortskaffande, men denna tillgång synes mig böra beredas, icke, såsom generalpoststyrelsen

föreslagit, under form af ett reservationsanslag, utan, på sätt

under närmast föregående '' år egt rum, genom anvisande för ändamålet af

ett förslagsanslag, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof måtte af Riksdagen

äska ett förslagsanslag å extra stat för år 1881 af

50,000 kronor, att _ under vilkor att gästgifveri-, hålloch

reservskjuts icke vidare anlitas för postbefordran i

andra än de undantagsfall, då dylik skjuts måste till förekommande

af postutvexlingens afbrytande påkallas —

utgå till bestridande af de ökade utgifter, som under år

1881, till följd af en sådan anordning, kunna uppstå, och

hvartill det för postbefordran å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landtbrefbäring å postverkets

omkostnadsstat uppförda anslag icke lernnar tillgång.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1880.

I det statsrådsprotokoll öfver finansärenden, som åtföljde den nådiga

propositionen till 1879 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,

lemnades en utredning angående postverkets skuld till statskontoret för lemnade

förskott intill 1878 års slut, och beräknades härvid denna skuld till

1,518,783 kronor 89 öre. Under slutet af nämnda år hade dock, enligt

hvad generalpoststyrelsens nu föredragna memorial gifver vid handen, återbäringar

till statskontoret egt rum, så att skulden vid 1878 års utgång

effektivt utgjorde 1,489,957 kronor 35 öre. Under innevarande år har väl,

med den betydliga nedgång som egt rum i postuppbörden, någon afbetalning

icke kunnat ske å berörda skuld; men en förändring till det bättre har dock

i så måtto inträdt, att postverket, oaktadt minskade inkomster, förmått att

bestrida sina utgifter utan att ytterligare skuldsätta sig. Under sådana^ omständigheter

och då utsigt icke saknas att för framtiden uppnå ett sådant

förhållande mellan postverkets inkomster och utgifter, att minskning i omförmälda

skuld må kunna ske, anser jag skäl icke vara för handen att i afseende

på de lemnade förskotten göra någon framställning till den nu sammanträdande

Riksdagen."

18:0.

“Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 7 sistlidne november

afgifvit förslag till tullverkets stater för ar 1881.

Hvad först angår aflöning sstaten erinrar generaltullstyrelsen, att en

tillökning i personalen påkallas deraf att jemlikt Eders Kongl. Maj:ts bref

den 18 april 1879 eu ny tullstation under samma år inrättats vid Höns

station å Dalslands jernväg för tullbehandling af varor, som å jernvägen

forslas mellan Norge och Sverige. Eders Kongl. Maja har, da göromalen

vid denna station ansågos komma att blifva af ungefärligen enahanda beskaffenhet

som vid gränsetullstationen å statsbanan, Charlottenberg, i nämnda

bref föreskrifvit, att vid Mon skulle anställas en kontrollör och en vaktmästare

med samma aflöning som deras vederlikar vid Charlottenberg, eller 2,400

kronor för kontrollören och 900 kronor för vaktmästaren, att utgå af anslaget

till extra biträden intill dess, i sammanhang med reglering af tullverkets

utgiftsstater för år 1881, en definitiv lönereglering för stationens

personal kunde varda faststäld. Generaltullstyrelsen hemställer med anledning

häraf, att antalet af de i nu gällande stat upptagna kontrollörer i lägsta

lönegraden, eller med lön af 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar af 600

kronor, må höjas från tre till fyra, samt att en ytterligare vaktmästaretjenst må

i staten uppföras med lön 600 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor,

hvarigenom antalet af vaktmästaretjenster med dylik aflöning skulle blifva

111. Den förhöjning i aflöningsstaten, som sålunda komme att erfordras, ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

EU. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 25

göi 3,300 kronor, och bör dessutom rätt till åld ers tillägg'' tillerkännas desse

nya tjensteinnehafvare i likhet med hvad som finnes stadgadt för dem, som

äro deras vederlikar i aflöningshänseende.

Med föi mälan att generaltullstyrelsen, begagnande sig af den rätt

Eders Kongl. Maj:t lenmat styrelsen, hållit ledigblifna platser vid kustbevakningen

obesatta, der sadant funnits kunna ske utan olägenhet, anför generaltullstyrelsen

vidare, att af de nio kustvaktstjenster till fot inom Skåne, livilka

för närvarande vore obesatta, fem platser, som hållits vakanta alltsedan år

1876, af styrelsen ansågos kunna nöjaktigt ersättas genom förändrade anordningar

i afseende å den öfriga personalens postering; och föreslår generaltullstyrelsen

derföre, att dessa fem platser må ur staten uteslutas, hvarigenom

antalet ° af kustvakter till häst eller till fot skulle minskas från 85 till BO

och, da aflöningen för hvarje kustvakt utgör 800 kronor, en minskning i

staten uppkomma till belopp af 4,000 kronor.

Hvad generaltullstyrelsen såväl i ena som andra hänseendet hemstält,

synes mig böra af Eders Kongl. Maj:t godkännas, och skulle i sådant fall

aflöningsstatens slutsiffra komma att minskas med 700 kronor, eller från

1,684,500 kronor enligt 1880 års stat till 1,683,800 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler, att åtskillige personer afgått från öfvergång

sopning sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater för år

1881 kunna minskas, den förra med 450 kronor, från 48,350 kronor till

47,900 kronor, och den senare med 5,156 kronor, från 75,191 kronor till

70,035 kronor

Beträffande öfriga utgiftsstaterna föreslår generaltullstyrelsen ingen

annan förändring än att det a omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget

till diverse utgifter, som visat sig otillräckligt, må förhöjas med ett belopp,

som, för jemnande af staternas slutsumma, föreslagits till 1,306 kronor, så

att nuvarande anslaget 9,809 kronor skulle ökas till 11,115 kronor.

Då jag icke har någon anledning till anmärkning häremot, hemställer

jag, att generaltullstyrelsens förslag må vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.

Godkännes hvad jag sålunda hemstält, skulle tullverkets stater för år

1881 komma att förete följande slutsummor:

aflöningsstaten........................................................... kronor 1,683,800

öfvergångsaflöningsstaten .......................................... n 47 900

ålderstilläggsstaten ................................................... n 250,000

indragningsstaten....................................................... n 70 035

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente „ 197,000

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn

omkostnadsstaten....................................

31,800:

204,465:

Bill. till Riksd. Prof.. 1880.

eller tillhopa kronor 2,485,000: —

1 Samt. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket IB 80.

Jag tillstyrker derför, att Eders Kong!- Maj:t i den nådiga proposition,

som kommer att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof,

täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de för år 1881

ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte bestämma

anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen. “

19:o.

“För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1880 uppfördt.

dels ett reservationsanslag till kronoskogarnes förvaltning

m. in........................................................kronor 273,500. ,

dels ett bestämdt anslag........................ kronor 447,212: 97,

dels ock ett förslagsanslag under

rubrik indelt ränta och ersättning

för indragna räntor............... __9QQ- »

af hvilka båda sistnämnda, tillsammans kronor 448,112: 97,

utgår: till skogsstyrelsen ..... 31,300: —,

„ skogsstaten .......... 394,012: 97,

„ statens skogsskolor 22,800: —, „ 448,112, 97;

summa kronor 721,612: 97.

Då jag förut i dag föredrog statskontorets hemställan om förändring

i uppställningen af riksstaten och beräkningen åt åtskilliga deri uppförda

anslag, beslöt Eders Kongl. Maj:t att i afseende å anslagen till skogsväsendet

föreslå Riksdagen, dels att ofvan nämnda förslagsanslag må upptagas i

staten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter» samt beräknas till 1,470 i stället för 900 kronor, dels ock att det

bestämda anslaget må till närmast högre krontal afjemnas.

Jag anhåller nu att inför Eders Kongl. Maj:t få anmäla skogsstyrelsens

memorial af den 18 sistlidne september, angående anslagsbehofven för

skogsväsendet under år 1881.

I detta memorial har skogsstyrelsen, som icke ifrågasätter någon förändring

i de nuvarande utgiftsposterna för skogsstyrelsen och statens skogsskolor,

" i afseende å skogsstaten anmält, dels att utgifterna för nya ålderstillägg

under år 1881 komma att uppgå till 6,500 kronor, nemligen till sju

jägmästare för intjenta 20 år, till tre jägmästare för intjenta 15 år och til

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 27

tre jägmästare för intjenta 10 år, eller till 18 jägmästare med 500 kronor

till en hvar, dels ock att eu jägmästaretjenst i högsta lönegraden, med 3,000

kronors aflöning, innevarande år blifvit ledig och vid befattningen anstalts

eu tjensteman i lägsta lönegraden med 1,500 kronors lön, så att härigenom

eu besparing uppstått, men att, då i den nämnda lönen å 3,000 kronor ingått

afkastning af boställe till belopp af 300 kronor och bostället, enligt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 20 juni 1879, numera blifvit indraget till

statsverket, omförmälda besparing inskränkte sig till 1,200 kronor. Skogsstyrelsen

har med anledning häraf föreslagit, att utgiftsposten för skogsstaten

må ökas med 5,300 kronor. Och då ofvan nämnda jägmästare äro till

ålderstillägg berättigade, torde, för beredande af tillgång dertill, det bestämda

anslaget böra höjas med berörda belopp, 5,300 kronor.

Hvad derefter beträffar reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

m. m., föreslår skogsstyrelsen att detsamma må förhöjas till 275,000

kronor.

Enligt den redogörelse för tillgångarne å detta anslag, som skogsstyrelsen

den 20 november 1879 afgifvit i sammanhang med generalförslaget

för samma anslags användande under år 1880, beräknades å anslaget vid

1879 års slut en tillgång af’.....................kronor 69,947: 89,

hvartill komma för år 18"80 beviljade ... „ 273,500: —, 343,447: so
Genom

Eders Kong]. Maj:ts beslut den 5 innevarande

december hafva för år 1880 blifvit härå anvisade:

till skogsingeniörer ........................... kronor 13,000 —,

„ undersökning åt flottleder i de båda

nordligaste länen ........................... „ 7,000: —,

„ skogsinstitutet ................................... „ 21,300: —,

„ enskilda skogsskolor ....................... „ 7,600: —,

„ kronoskogarnes förvaltning och be- „

främjande af skogsväsendet i all- ''

mänhet ........................................... 235,889: 17, 284,789: 17,

hvadan en besparing derå förefinnes af.................................. kronor 58,658: 72,

att af Eders Kongl. Maj:t användas vare sig till under år 1880 uppstående

behof för skogsvården eller till ökande af statens skogbärande marker.

På förslag af Eders Kong!. Maj:t beslöt 1879 års Riksdag, som medgaf

eu äskad förhöjning i det bestämda anslaget med 1,500 kronor, att

reservationsanslaget skulle minskas med motsvarande belopp, från 275,000

kronor till 273,500 kronor, för att dymedelst undvika en förhöjning i slutsiffran

för skogsanslagen i dess helhet. De skäl som för ett år sedan

föranledde ett dylikt förfarande förefinnas ännu, och då reservationsanslaget

varder för sitt ändamål fullt tillräckligt äfven om detsammas nuvarande belopp,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1880.

273,500 kronor, minskas ej mindre med de 570 kronor, hvarmed förslagsanslaget

enligt det förut i dag fattade beslutet bör förhöjas, än äfven med

det belopp af 5,300 kronor, hvarmed det bestämda anslaget är föreslaget

att ökas för beredande af tillgång till erforderliga ålderstillägg, anser jag

propositionen till Riksdagen böra affattas i enlighet härmed och med iakttagande

tillika, att det bestämda anslagets öretal varder afjemnadt till närmast högre krontal.

Såsom tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen är för år 1880 pa

extra stat anvisadt ett belopp af 3,380 kronor, hvaraf f ,000 kronor tillkomma

skogsstyrelsens chef och 2,380 kronor den öfriga personalen. Skogsstyrelsen

hemställer, att, då dess embets- och tjensteman, oaktadt nämnda löneförbättring,

ändock äro ej obetydligt knappare affönade än innehafvarne af motsvarande

befattningar i andra embetsverk, som i afseende å aflöningen blifvit reglerade,

samt de väsentligaste lifsförnödenheterna fortfarande hållas vid ett pris, som

gör berörda tillägg oumbärligt, detsamma äfven för år 1881 må skogsstyrelsen

beredas; och anser jag denna skogsstyrelsens hemställan, såsom på goda

skäl grundad, böra vinna nådigt bifall.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t, beträffande anslagen till skogsväsendet, i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof ville föreslå Riksdagen:

att det bestämda anslaget må, för beredande af ålderstillägg

åt dertill berättigade jägmästare och för afjemnande

af öretal till krontal, ökas med 5,300 kronor 3 öre, eller

från 447,212 kronor 97 öre till 452,513 kronor;

att förslagsanslaget 900 kronor må beräknas 570

kronor högre, eller till 1,470 kronor, och uppföras i riksstaten

under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag: friheter»;

att reservationsanslaget deremot må minskas med

sammanlagdt 5,870 kronor, eller från 273,500 kronor till

267,630 kronor; äfvensom

att å extra stat för år 1881 uppföres 3,380 kronor

såsom tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen, att utgå

efter hittills derför bestämda grunder.»

20:o.

“Sedan 1879 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning,

antagit de för nämnda år faststälda stater för telegrafverket att

gälla äfven för år 1880 med rätt för Eders Kongl Maj:t att deri göra de

jemkningar, som funnos vara af omständigheterna påkallade, har Eders Kongl.

Maj:t under år 1879 beslutat följande ändringar i berörda stater, hvilka ändringar

böra för Riksdagen anmälas, nemligen:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 29

a) uppflyttning af tre kommissarier, två i Stockholm och eu i Yisby, från

andra klassen med 2,700 kronors aflöning till första klassen med 3,000 kronors

aflöning;

b) nedflyttning af vakanta föreståndarebefattningen vid Sandhamns

station från första assistentklassen med 2,000 kronors aflöning till andra

telegrafistklassen med 800 kronors aflöning;

c) nedflyttning, i uppkomna ledigheter, af en andre assistent med

1.000 kronors aflöning vid hvardera af stationerna Hernösand, Karlstad,

Skellefteå, Söderköping, Vadstena, Venersborg och Vestervik till andre telegrafist-

med 800 kronors aflöning och enahanda särskilda lönetillägg af 100

kronor, som förunnats förut varande andre telegrafister, hvilka icke tillika

äro statiousföreståndare;

d) nedflyttning af de jemväl vakanta telegrafisttjensterna i Falun,

Hernösand och Upsala från första klassen med 1,000 kronors aflöning till

andra klassen med 800 kronor i normal aflöning och 100 kronor i särskild!

lönetillägg;

e) uteslutning ur aflöningsstaten af den under år 1879 indragna telegrafanstalten

i Grand hotel inom hufvudstaden, äfvensom af Bäckaskogs station,

hvilken sedan längre tid tillbaka icke hållits för korrespondens tillgänglig; samt

f) indragning vid 1879 års utgång af statstelegrafstationen i Åtvidaberg

och der varande assistentbefattning af första klassen med 2,000 kronors

aflöning.

Anslaget till ålderstillägg har visserligen måst ökas med 7,100 kronor,

men detta oaktadt har, genom ofvan nämnda förändringar och till följd deraf

att bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning, som utgår med vissa procent

af telegrafverkets portoinkomst, i anseende till dennas minskning för

år 1880 beräknats till lägre belopp än under föregående år, 1880 års utgiftsstater

i sin helhet kunnat minskas med ett belopp af 4,000 kronor, eller

från 1,325,960 kronor, enligt 1879 års stat, till 1,321,960 kronor enligt

den för år 1880 faststälda.

Telegrafverkets inkomster, som för åren 1878 och 1879 varit beräknade

till 1,400,000 kronor och för år 1880 till 1,330,000 kronor, hafva

under de bägge senaste åren lidit betydlig minskning. De utgjorde under

åren 1871—75 i medeltal 1,105,776 kronor, 1876: 1,304,432 kronor, 1877:

1.329.000 men 1878 allenast 1,217,393 kronor, och torde för år 1879 ej uppgå

till mer än 1,130,000 kronor. Orsaken härtill är utan tvifvel att söka

i främsta rummet i samma inskränkning af all affärsverksamhet, som i öfriga

grenar af statens kommunikationsförvaltning vållat så betydande minskning

af bruttointägterna, och det må visserligen vara att hoppas, att med en återvändande

liflighet i handel och industri äfven telegrafverkets rörelse skall

visa mera tillfredsställande resultat. Men då i fråga om postverket och sta
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. n:o 6 bj till Kongl. Ma)-t.s nåd. /trop. n:o /, om statsverket 1880.

tens jern vägar förhoppningarne om en framtida ökning af trafiken ej ansetts

berättiga till beräkning af väsentlig stegring i inkomsterna redan under år

1881, utan vid uppgörande af statsförslagen för bägge dessa verk förhållandena

under de senast förflutna åren lagts till grund för inkomstberäkningen,

så torde samma grundsats äfven böra gälla för telegrafverket. Så vida ej

derför särskilda åtgärder varda vidtagna till förökande af telegrafinkomsterna,

vågar jag ej antaga, att desamma skola för år 1881 uppgå till högre belopp

än 1,150,000 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att telegrafverkets utgiftsstater för år

1880, såsom jag förut nämnt, uppgå till 1,321,960 kronor, att telegrafstyrelsen

icke ansett sig kunna föreslå någon nedsättning af desamma för

år 1881 och att, under förutsättning af dessa utgiftsstaters godkännande,

sålunda skulle för år 1881 uppstå en brist af omkring 170,000 kronor.

Dessutom förekommer att, trots styrelsens rätt betydliga besparingar

å utgifterna för år 1879, har till följd af inkomsternas förminskning uppstått

en brist, till hvars fyllande statskontoret redan förskjutit 50,000 kronor,

och, ehuru deraf återbetalats 25,000 kronor, kan befaras, att ett liknande behof

inträder under år 1880. Skall återbetalningen af den sålunda uppkomna

skuld af telegrafstyrelsen bestridas under år 1881, så varder skilnaden mellan

beräknad inkomst och utgift ännu något förökad.

Hvad beträffar telegrafverkets utgiftsstater och dervid först aflöningsstaten,

anser jag någon annan minskning i densamma nu icke kunna i fråga

komma än den, som kan åvägabringas genom det i mån af ledigheter fortgående

utbytet af assistentbefattningar mot telegrafisttjenster, som med qvinlig personal

besättas, — en minskning, som dock icke kan på förhand beräknas och

som i allt fall icke kommer att uppgå till något betydligare belopp. I afseende

å öfvergångsaflönings- samt pensions- och understödsstaterna kunna

några nedsättningar icke ega rum. Dessa sistnämnda stater jemte aflöningsstaten

uppgå till ett sammanlagdt belopp af 1,013,832 kronor. Hvad åter

angår underhållsstaten, slutande å 308,128 kronor, förekommer visserligen,

att telegrafstyrelsen hufvudsakligen å dessa anslag gjort de besparingar,

hvarigenom det blifvit möjligt att, utan större bidrag från statskontoret än

det ofvannämda, betäcka bristen i staterna för åren 1878 och 1879. A

anslagen till telegrafliuiers underhåll, inköp och underhåll af inventarier och

materiel in. in. hafva utgifterna minskats under 1878 med omkring 00,000 kronor,

under 1879 med omkring 100,000 kronor. Men sådant har icke kunnat ske

utan strängt anlitande af telegrafverkets reservförråd och eftersättande af de vanliga

och nödvändiga reparationerna å telegrafverkets linier och materiel. Skulle

bris uppstå äfven under år 1880, hvilket väl, om ej åtgärder för telegrafuppbördens

ökande snart varda vidtagna, lär vara oundvikligt, är det att befara, att

en fortsatt indragning af utgifterna å dessa anslag kunde medföra betänkliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 31

följder för telegrafinrättningen. Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra

sig, har under föregående år alltid större eller mindre del af verkets öfverskottsmedel

jämte den i stat upptagna underhållssumma användts för större

reparationer å linierna, och jag fruktar att, sedan nu under några år ej blott

inga öfverskottsmedel varit att tillgå utan icke ens hela underhållsanslaget

kunnat disponeras, telegrafverkets materiel snart nog skall befinna sig i ett

skick, som ovilkorligen påkallar ökade utgifter. Det kan derför icke i fråga

sättas, att ofvannämnda belopp, 308,128 kronor, skall kunna för år 1881

i någon mån minskas.

Nedsättning af utgifterna för telegrafverket synes mig alltså nu icke

kunna ske annorledes än genom en minskning af dess verksamhet. Det

kan utan tvifvel sättas i fråga, vare sig att å en eller annan mindre betydande

station med hel dagstjenst tjenstgöringstiden inskränkes, så att en af

tvänne tjensteman kan undvaras, eller att, i synnerhet å ställen der jernvägstelegrafstationer

finnas inrättade, statstelegrafstationer, som lemna otillräckliga

bidrag till sina omkostnader, indragas, eller slutligen att utkräfva

större bidrag af de kommuner, hvilka, för att åtnjuta förmånen af telegrafstation,

utfäst sig att intill visst belopp betala skilnaden mellan stationens

inkomster och omkostnader. Men det är klart att hvarje åtgärd af denna

art på ett vida kännbarare sätt berör vederbörande orters intressen än förändringen

af de vilkor, hvarunder telegramvexlingen besörjes. Det får icke

heller förbises, att dylika åtgärder inom telegrafverket icke på långt när

medföra samma verkan som inskränkningar inom post- och jernvägsförvaltningarna.

Under det indragningen af en posttur i veckan eller ett jernvägståg

om dagen, utan att beröfva vederbörande orter all post- eller jernvägsförbindelse,

tillföra förvaltningarne omedelbar vinst af betydligt minskade

trafikomkostnader, är det deremot gifvet, att borttagandet af ett större antal

telegrafstationer skulle på en gång för flera orter alldeles afbryta de telegrafiska

förbindelser, hvarvid de blifvit invända, utan att dock kunna i någon

betydligare mån bidraga till omedelbar minskning i telegrafverkets kostnader.

Utom att borttagandet af en telegraflinie vållar direkt ökad utgift, kommer

nämligen vid stationsindragningar den väsentligaste delen af stationsutgifterna,

tjenstemännens aflöning, att qvarstå. 1 hvarje fall synas derför åtgärder

af nämnda art icke kunna tagas i beräkning som någon verksam utväg

för häfvande af det missförhållande mellan telegrafverkets inkomster och

utgifter, hvilket nu eger rum.

Det synes mig ej heller vara skäl att för upprätthållande och drift af

en inrättning, till hvars anläggningskostnader redan af allmänna medel utgått

omkring 5 millioner kronor, å hvilka ingen ränta hittills af verket erlagts,

begära särskild t anslag af Riksdagen, åtminstone icke sålänge någon utsigt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. n:o 6 b) till Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

kan förefinnas att från dem, som af telegramvexlingen draga omedelbar

fördel, hemta de för ändamålet erforderliga medel.

En sådan möjlighet har telegrafstyrelsen, i sitt förslag till beräkning

af telegrafverkets inkomster och utgifter för år 1881, sjelf antydt då den yttrat,

att telegraf uppbörden skall kunna ökas genom den tillväxt i korrespondens,

som bör kunna förväntas, derest, i samband med de nya tarifbestämmelserna

för den utländska telegramvexlingen, hvilka skola tillämpas från den 1 april

1880, ett nytt på ordtarif grundadt system blifver infördt äfven för taxeringen

af inländska telegram. En ordtarif, som, äfven der den i någon mån

ökar portot för längre telegram, medgifver en ganska betydlig nedsättning i

portot för de korta telegrammen, eget'' derigenom fördelen att bättre lämpa

sig efter allmänhetens behof och har också, enligt redan vunnen erfarenhet

vid dess tillämpning, visat sig förmå framkalla en lifligare telegramvexling.

Det synes mig derför, som om telegrafstyrelsens antagande skulle vara

grundadt, och då, efter hvad jag har mig bekant, ett förslag i denna riktningär

att snarligen från telegrafstyrelsen förvänta, anser jag mig, under förutsättning

af Eders Kongl. Maj:ts bifall till en sådan förändring af taxan för

inländska telegram, hvaraf möjligen kan förväntas väsentlig stegring af portouppbörden,

kunna tillstyrka,

dels att telegrafmedlen för år 1881 beräknas till samma

belopp hvartill de upptagits i 1880 års stat, eller 1,330,000

kronor, dels ock att Eders Kong!. Maj:t i den nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

behagade föreslå, att Riksdagen måtte såsom reservations

anslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1881

åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt antaga

de af Eders Kongl. Maj:t för år 1880 faststälda

stater såsom gällande äfven för år 1881, med rätt för

Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkning^-, hvilka

finnas vara af omständigheterna påkallade, och att för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda

det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå. “

Hvad föredragande departementschefen uti förestående fyra ärenden

hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Majestät Konungen i nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad

i dessa ärenden sålunda blifvit beslutadt borde iakttagas vid uppsättandet

af den nådiga proposition, som kommer att till Riksdagen aflåtas angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

STOCKHOLM, ISAAC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880,

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Katigt. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet

inför Hans Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den .9 januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F orssell,

Rosensvård,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell föredrog i underdånighet

Föredragande departementschefen anhöll härefter att få underställa

Kongl. Maj:ts pröfning'' de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,

hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning och ej redan utgjort

föremål för Kongl. Maj:ts beslut, samt föredrog för sådant ändamål statskontorets

den 11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under

litt. A.

Härefter anförde departementschefen:

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

”Å de för år 1879 beräknade statsinkomster hafva, så vidt nu är

kändt eller beräknelig!, uppkommit följande

öfverskott: å tullmedel .....................

kronor 2,500,000: —,

„ allmän bevillning .......

„ 1,650,000: —,

,, öfriga inkomster...........

„ 200,000: —, 4,350,000: —;

brister: å jernvägstrafikmedel..............

„ 250,000: —,

„ bränvinstillverkningsafgift..

„ 1,030,000: —,

„ öfriga inkomster .................

„ 800,000: —, 2,080,000: —,

således öfverskott å inkomster ...................................... kronor 2,270,000: —.

Å de för år 1879 uppförda förslagsanslag torde kunna beräknas följande

brister utöfver öfverskott:

å hufvudtitlarne .......................... kronor 1,450,000: —,

„ förslagsanslaget till annuiteter „ 550,000: —, 2,000,000: —.

Den å 1878 års statsreglering uppkomna brist utgör,

enligt numera tillgängliga räkenskaper, i rundt tal ..... kronor 2,820,000: —.

Till betäckande af ofvanstående brister, tillsammans kronor 4,820,000: —,

finnes tillgång

dels i öfverskotten å 1879 års inkomster

................................. kronor 2,270,000: —,

dels i det belopp reservationer

å anslaget till vapenöfningar,

som enligt Eders Kongl.Maj:ts

beslut af den 12 december

sistlidna år skall till fonden för

statsverkets reserverade medel

öfverlemnas ........................... kronor 1,000,000: —,

eller tillsammans ......-...................................... kronor 3,270,000: —,

hvadan för betäckande af återstoden......................................... 1,550,000: —,

såsom utgörande brist i 1879 års statsreglering, tillgång måste vid 1881 års

statsreglering beredas.

I afseende å statsinkomsterna för år 1881 anhåller jag att få anföra

följande:

Telegraf medlen anser jag, under den vid föredragningen i statsrådet

den 31 sistlidne december af telegrafverkets stat för år 1881 nämnda förutsättning,

böra beräknas till samma belopp som för år 1880, eller 1,330,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Tullmedlen äro af statskontoret beräknade till samma belopp, hvartill

de visat sig uppgå för år 1879, eller 25,000,000 kronor. Härvid bör emellertid

iakttagas, att de vid sistlidne riksdag beviljade tullfprhöjningar kommit

att verka endast å en del af årets införsel af socker, kaffe, tobak och bränvin.

Af nämnda varor hafva under året på det hela införts ungefär samma

belopp som under de föregående åren, hvaraf torde kunna dragas den slutsatsen,

att någon betydande införsel utöfver årsbehofvet, ledande till minskning

af kommande års inkomster, icke egt rum. Endast fördelningen af

årets införsel på de särskilda månaderna har af naturliga skäl varit en helt

annan än vanligt, enär importörerna, för att undgå tullförhöjningarne, skyndat

sig att så vidt möjligt före tiden för deras inträde förse sina behof. Om

man får antaga, att allra största delen af den införsel af socker, tobak och

kaffe, som egde rum under maj månad, inföll före den 19, så visar sig af

månadsrapporten, att till de lägre tullsatserna blifvit införda under januari—

maj: af tobak: blad och stjelk, skålpund 4,844,302; kaffe: skålpund 6,266,842;

socker, rått och raffineradt: skålpund 29,807,107, hvaraf framgår att, om

hela årets införsel varit underkastad den högre beskattningen, 1879 års tullinkomst

skulle hafva ökats med mer än eu million kronor. Då jag icke

baner någon anledning antaga, att införselsmängden under år 1 881 skall hvarken

för dessa eller andra varor blifva på det hela mindre än under sist förflutna

år, men de högre tullsatserna, hvilka jag förutsätter att Riksdagen icke

för närvarande vill förminska, komma att träffa denna införsel i dess helhet,

vågar jag föreslå, att tullmedlen för år 1881 måtte beräknas till

26.000. 000 kronor.

Bränvinstillverkningsaf''giftén är för år 1880 af Riksdagen beräknad till

15.000. 000 kronor, motsvarande samma belopp beskattningsbara kannor.

Tillverkningen har utgjort under de sist förflutna fem åren i medeltal 16,960,000

kannor, under de sist förflutna tio åren i medeltal 16,710,000 kannor. Den

har visserligen under år 1879 utgjort allenast 13,750,000 kannor, eller lägre

än under något år sedan 1869. Men det förflutna året har företett alldeles

säregna förhållanden, då förutom den nyss inträdda ganska betydliga skatteförhöjningen

och befolkningens af den ekonomiska förlägenheten minskade

förbrukning, äfven en felslagen rotfruktsskörd bidragit att nedtrycka hösttillverkningen

till föga mer än hälften af dess normala belopp, och det torde

derför icke vara skäligt att taga detta års tillverkning till utgångspunkt för

beräkningarna. Jag anser mig derutinnan böra fasthålla de grunder jag antog

för beräkningen af 1880 års tillverkningsbelopp under inverkan af den

högre skatten, och får derför hemställa, att bränvinstillverkningsafgiften för

år 1881 måtte beräknas till 14,800,000 kronor.

Hvad slutligen beträffar inkomsterna af ränta, tionde, arrendemedel,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

bergverkstionde, kontrollstämpelraedel, jernvägstrafikmedei, extra uppbörd,

postmedel, stämpelpappersmedel och hvitbetssockertillverkningsafgift hafva de

af statskontoret beräknats till belopp, afvikande från hvad för dem blifvit i

1880 års riksstat uppfördt, och finner jag mot de sålunda föreslagna beräkningarna

intet att anmärka. Jag hemställer sålunda, att med iakttagande

häraf och de af mig förut föreslagna beräkningarne af tullmedel och bränvinstillverkningsafgift,

och med bibehållande af öfriga inkomsttitlar vid deras

för år 1880 antagna summor, statsverkets inkomster för år 1881 måtte af

Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ordinarie inkomster:

Ränta..................................................

kronor

4,400,000: —,

Tionde .................................................

V

1,645,000: —,

Arrendemedel ......................................

11

2,900,000: —,

Bergverkstionde ...................................

11

10,000: —,

Mantalspenningar .................................

11

640,000: —,

Bötesmedel............................................

11

260,000: —,

Kavalleriregementenas hästvakans-

spanmål.........................................

11

350,000: —,

Tillfälliga rotevakansafgifter..............

M

76,000: —,

Vakansafgifter, af nyroterad jord......

H

125,000: —,

Rotevakansafgifter af insockne frälse-

hemman i Halland ....................

20,000: —,

Vakansafgifter af bergslag.................

V

20,000: —,

Trosspassevolansafgifter.......................

•

11

26,000: —,

Båtsmansvakansafgift ...........................

11

75,000: —,

Båtsmansbeklädnadsmedel ................

68,000: —,

Kontrollstämpelmedel...........................

11

18,000: —,

Fyr- och båkmedel ............................

11

1,000,000: —,

Telegrafmedel ....................

11

1,330,000: —,

Jernvägstrafikmedei ..............................

11

4,500,000: —,

Skogsmedel............................................

11

1,000,000: —,

Extra uppbörd...................................

11

297,000: — 18,760,000:

Tullmedel

Postmedel .................

Stämpelpappersmedel

Bevillning ar:

............... kronor 26,000,000: —,

................ „ 4,730,000: —,

................. „ 2,900,000: —,_

transport kronor 33,630,000: —, 18,760,000: —,

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1880.

transport kronor 33,630,000: —, 18,760,000: —,

JBränvinstillverkningsafgift.................. „ 14-,800,000: —,

Hvitbetssockertillverkningsafgift......... „ 20,000: —,

Allmän bevillning .............................. „ 4,000,000: —, 52,450,000: — •

eller tillsammans kronor 71,210,000:—.

Vid tvänne föregående riksdagar har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

äskat för statsbehofvens fyllande så stor del af riksbankens behållna vinst,

som motsvarat fem procent ränta å det i bankens rörelse nedlagda kapital

af allmänna medel. Riksdagen har å sin sida upprepade gånger anslagit

allenast hälften af riksbankens behållna vinst till statsverkets behof, och sedan

detta skett äfven vid senaste statsreglering, då likväl en betydande skatteförhöjning

måste i fråga komma, har jag ingen anledning antaga, att ett

så stort belopp som motsvarar fem procent af bankens kapital, eller 1,950,000

kronor, nu skall beviljas, äfven om på sådant sätt skatteförhöjning skulle

kunna undvikas. Då beloppet af riksbankens vinst för år 1879 ännu ej är

mig bekant, anser jag det för statsregleringens riktiga uppgörande vara ändamålsenligast

att utgå från den förutsättningen, att samma belopp, som anvisats

för statsutgifterna under år 1880, äfven för år 1881 må vara att påräkna och

föreslår, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska, att af riksbankens behållna

vinst för år 1879 måtte för statsverkets behof anvisas 1,300,000 kronor,

att utbetalas vid den tidpunkt under år 1881, som Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets

ofvan beräknade inkomster, ....................................... kronor 71,210,000: —,

lägges nämnda belopp af riksbankens vinstmedel... „ 1,300,000: —,

så erhålles för statsregleringen år 1881 en tillgång af kronor 72,510,000: —.“

De af föredragande departementschefen sålunda, beträffande

beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen, gjorda

underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan

statsrådets öfrige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Mapts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

“Dä beträffande regleringen af

första hufvudtiteln

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, soin kan för år 1881

föranleda, vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande

uppförda ordinarie anslag, eller till framställning om nya sådana,

eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för första

hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna hufvudtitel

anvisadt, eller 1,218,000 kronor/''

Hvad föredragande departementschefen sålunda föreslagit,

täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande,

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne hörande

frågor blitvit af vederbörande departementschefer föredragna, anhöll

chefen för finansdepartementet, statsrådet Forssell, att få anmäla de frågor,

som tillhörde regleringen af

sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Departementschefen erinrade härvid om Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne

december fattade beslut dels i anledning af statskontorets hemställan om

förändrad uppställning af riksstaten m. m., så vidt samma beslut rörde sjunde

hufvudtiteln, dels ock beträffande postverkets, telegrafverkets och tullverkets

stater äfvensom skogsväsendet, samt anförde härefter "angående:

Stämpelpappers-omkostnader in. m.

Eders Kongl. Maj:t har förut i dag, på föredragning af herr statsrådet

och chefen för civildepartementet, beslutat föreslå Riksdagen en regie
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o L. om statsverket 1880. 7

ring åt landträntmästarues och häradsskrifvarnes löner, hvilken reglering

såsom föredragande departementschefen förmälde, bör verka ändring i följande

å sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, nemligen: till stämpelpappers-omkostnader,

till kostnader för kortstämpling och allmänna bevill—

ningens uttaxering, till observations- och uppbördsprocenter m. m. samt till

mantalsskrifningsprovision.

Hvad först angår anslaget till stämpelpappers-omkostnader hafva väl

kammarkollegium, statskontoret och kammarrätten uti sitt i löneregleringstrågan

den 12 december 1878 afgifna utlåtande funnit, att genom löneregleringen

och den i sammanhang dermed skeende indragningen af räntmästarnes

provision å stämpelpappersmedel bör uppkomma en besparing å detta anslag,

samt beräknat densamma till omkring 30,000 kronor, men då rikshufvudboken

för år 1876 utvisade brist å detta anslag till högre belopp än provisionen,

hafva embetsverken ansett någon minskning i anslaget icke kunna

ega rum.

Då emellertid detta anslag, sedan embetsverkens utlåtande afgafs, blifvit

höjd! med 60,000 kronor, så att detsamma numera är för bestridande af

derå anvisade utgifter tillräckligt, och vid sådant förhållande minskning deri

bör ske med belopp, motsvarande räntmästarnes provision, och denna° provision

genom vissa stämpelsatsers förhöjning under senare tid uppgått till

omkring 40,000 kronor, anser jag ifrågavarande anslag kunna med nämnda

belopp minskas från 224,000 kronor till 184,000 kronor.

På grund af den utredning i afseende å de tre öfriga anslagen, som

embetsverken i sitt utlåtande lemnat och för hvilken utredning chefen för

civildepartementet redogjort, anse embetsverken, att anslaget till kostnader

för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering kan nedsättas, samt

anslaget till mantalsskrifningsprovision helt och hållet indragas, under förutsättning

att mantalsskrifningsprovision till städernas tjensteman likasom provisionen

till länsmännen i Vesterbottens och Norrbottens län för deras befattning

med mantalsskrifningen inom Lappmarken öfverflyttas å anslaget till

observations- och uppbördsprocenter, hvilket anslag dock i anseende till dessa

provisioners ringa belopp ej skulle behöfva någon tillökning.

Då embetsverkens nämnda förslag synas mig grundade på goda skäl

och under senare tid inträffade förhållanden icke kunna anses verka någon

nämnvärd förändring i den gjorda beräkningen, anser jag mig böra instämma

i hvad embetsverken sålunda hemstält.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:ts

förslag till lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne

varder af Riksdagen bifallet, förslagsanslaget

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

till stämpelpappersomkostnader nedsättes med 40,000 kronor

från 224,000 kronor till 184,000 kronor, förslagsanslaget

till kostnader för kortstämpling och allmänna

beviliningens uttaxering minskas med 27,500 kronor från

102,500 kronor till 75,000 kronor, samt med anvisande

till utgående å anslaget till observations- och uppbördsprocenter

ej mindre af mantalsskrifningsprovision till städernas

tjensteman än äfven af den särskilda provision,

hvilken jemlikt nådiga brefvet den 31 maj 1878 tillkommer

länsmännen inom Westerbottens och Norrbottens län

för deras befattning med mantalsskrifningen inom Lappmarken,

anslaget till mantalsskrifningsprovision ur riksstaten

afföres.

Restitutioner.

Jemlikt nådiga brefvet den 1 augusti 1851 åligger det statskontoret

att vid hvarje års slut till riksgäldskontoret öfverlemna sådana från Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen och från öfverståthållareembetet

i Stockholm influtna äldre depositionsmedel, som enligt föreskrifter i nådiga

brefvet den 2 oktober 1828 blifvit behörigen uppsagda till återlyftning, men

icke inom tio år efter insättningen af vederbörande uttagits, dock eger statskontoret

att häraf från riksgäldskontoret återbekomma hvad som erfordras

för de återbetalningar af samma medel, som i behörig ordning kunna varda

beviljade. Härmed öfverensstämmande föreskrifter finnas jemväl intagna uti

det för riksgäldskontorets förvaltning utfärdade reglemente.

Detta reglemente innehåller ock att, sedan vid 1869 års riksdag ett

särskildt anslag för skogsväsendet blifvit å sjunde hufvudtiteln uppfördt, återstoden

af skogsplauteringskassans behållning bör, enligt Riksdagens beslut,

från statskontoret till riksgäldskontoret öfverlemnas, och är dermed öfverensstämmande

föreskrift meddelad statskontoret genom nådiga brefvet den 10

december 1869, i följd hvaraf detta embetsverk till riksgäldskontoret aflemnar

sådana medel, som ännu kunna till statskontoret inflyta såsom afbetalningar

å förskott, hvilka af skogsplanteringskassan utgifvits.

Under erinran att vid den tid, då nu omförmälda föreskrifter tillkommo,

ännu funnos anslagna särskilda statsinkomster för riksgäldskontorets behof,

men att, efter det härutinnan vidtagits den förändring, att dessa särskilda

inkomster i allmänhet beräknats bland tillgångarne för riksstaten, och å denna

stat i stället uppförts ett förslagsanslag att af statskontoret till riksgäldskontoret

utbetalas för att användas till de riksgäldskontorets utgifter, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n-.o i, om statsverket 1880. 9

icke åt'' dit ingående kapital- och räntebetalningar kunde betäckas, det vore

så mycket mindre behöfligt, att ifrågavarande smärre inkomster särskildt

tillgodo beräknades riksgäldskontoret och dit levererades, som uti den liqvid,

hvilken i riksgäldskontoret, jemlikt dess reglemente, med statsverket årligen

upprättades, dessa inkomster blefvo statskontoret godtgjorda och sålunda >

gingo i afräkning på förenämnda förslagsanslag, har statskontoret uti sin den

11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets inkomster hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen måtte förordna att, med ändring

af ofvan nämnda stadganden, öfveråriga depositiousmedel samt ännu utestående

fordringar för förskott, som af skogsplanteringskassans medel utgifvits,

skola, då de till statskontoret inbetalas, redovisas bland statsverkets inkomster

under titel: extra uppbörd, äfvensom att möjligen ifrågakommande återbetalningar

af äldre depositionsmedel få anordnas af sjunde hufvudtitelns

anslag till restitutioner.

Statskontorets ifrågavarande hemställan synes mig förtjent af bifall, enär

derigenom en onödig omgång i redovisningen för framtiden undvikes. Beloppet

af ifrågavarande medel är ej heller af särdeles betydenhet. Statskontoret

har i detta hänseende meddelat, att influtna depositionsmedel under

åren 1874—1879 tillsammans utgöra 8,893 kronor 60 öre, således i medeltal

för år 1,482 kronor 27 öre, samt att af skogsplanteringskassans äldre

förskott tills vidare ingå 500 kronor årligen. Då, enligt hvad statskontoret

tillika upplyst, under åren 1874—1879 icke ifrågakomma mer än en enda

återbetalning af depositionsmedel, och då till belopp af 1,486 kronor 17 öre,

anser jag dylika återbetalningars anvisande å anslaget till restitutioner, som

till sin natur är förslagsanslag, icke böra påkalla någon förhöjning af anslagets

nuvarande belopp.

Jag hemställer på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, med iakttagande deraf, att dels sådana från

öfverståthållareembetet och länsstyrelserna inflytande depositionsmedel,

som, ehuru uppsagda till återlyftning, icke

inom tio år från nedsättningen blifvit af vederbörande

uttagna, dels ock förekommande afbeta!ningar å förskott,

som af skogsplanteringskassans medel utgifvits, varda af

statskontoret redovisade bland statsverkets inkomster under

titel: »extra uppbörd» i stället för att till riksgäldskontoret

öfverlemnas, ifrågakommande återbetalningar af dylika

depositionsmedel måtte få anordnas af hufvudtitelns förslagsanslag

till restitutioner.

Bih. till Rilesd. Prof. 1880. 1 Sami 1 Afä.

9,

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Kammarkollegium.

Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1879 har

kollegium i skrifvelse den 19 sistlidne december tillkännagifvit: att nya

jordeböcker för Upsala, Södermanlands och Elfsborgs län blifvit faststälda;

att jordeböcker upprättats för fyra fögderier af Östergötlands län; att granskningen

af nya jordeböckerna för Yestmanlands och Yesternorrlands län påbörjats;

att anmärkningarne vid förteckningarne å de till statsverket år 1871

indragna rånte- och krono tiondeanslag nu äro af kollegium pröfvade, med

undantag allenast af två mindre betydliga; samt att, om det under åren 1878

och 1879 begagnade arbetssättet bibehålies, jordeboksarbetet skall vara afslutadt

inom 1883 års utgång.

Under erinran att Eders Kong]. Maj:t den 31 sistlidne december förordnat,

att jordeboksarbetet skall under år 1880 fortgå på samma sätt som

under föregående år, tillstyrker jag,

att Eders Kongl Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år

1881 anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller enahanda

belopp, som i sådant hänseende är vordet beviljadt för

innevarande år.

%

I afgifvet, förslag till genomförande af kammarkollegii nya organisation,

för hvilket ändamål å extra stat för år 1880 är uppfördt ett anslag å 10,000

kronor, har kammarkollegium hemstält, att eu del af koilegii tjensteman,

hvilka dels sakna plats inom den nya organisationen, dels ock genom ålder

och sjukdom äro hindrade att på ett tillfredsställande sätt fullgöra de åligganden,

som med de nya tjensterna äro förenade, må varda förflyttade å

indragningsstat. Lika med kollegium anser jag en dylik åtgärd böra ega

rum i afseende å en del af tjenstemännen; och under förutsättning af bifall

till hvad jag i detta hänseende ämnar föreslå vid föredragning af de till

nionde hufvudtiteln hörande frågor, och med hänsyn dertill att åtskillige åt

de ordinarie tjensteman inom kollegium, för hvilka plats ej kunnat beredas

inom den nya organisationen, dels redan äro och dels antagligen framdeles

blifva anstälda vid domänförvaltningen och jordeboksarbetet, anser jag det

nuvarande anslaget för genomförande af koilegii nya organisation kunna för

år 1881 nedsättas till hälften.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880. Il

Jag hemställer derföre,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes för ifrågavarande

ändamål af Riksdagen äska ett belopp af 5,000 kronor,

att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition och å extra

stat för år 1881 utgå.

Domänförvaltningen.

Då jag i afseende å domänernas förvaltning icke eger anledning att

framställa något förslag till ökande eller minskande af de för detta ändamål

nu anslagna belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att å extra stat för år 1881 må uppföras dels för

förvaltningen af statens domäner 80,000 kronor och dels

till resekostnader vid domänförvaltningen ett förslagsanslag

af 14,000 kronor.

Statskontoret.

Då förhållandena ännu icke medgifva nedsättning i det för genomförandet

af statskontorets nya organisation nu beviljade anslaget 10,700

krono]'', tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t

att såsom extra anslag för år 1881 till genomförande

af statskontorets nya organisation af Riksdagen

äska ett belopp af 10,700 kronor.

Öfverintemlentsembetet.

Öfverintendentsembetet har i skrifvelse den 30 september sistlidna år

hemstält, att reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som för

närvarande utgör 155,480 kronor, måtte förhöjas till 165,000 kronor. De

skäl öfverintendentsembetet för denna framställning anfört, eller att antalet

af de byggnader, som med nämnda anslag böra underhållas, ökats i väsentlig

mån, sedan nuvarande anslagsbeloppet. faststäldes, och att en del behöfliga

reparationer måste i brist på medel fortfarande anstå, synas mig visserligen

särdeles beaktansvärda; men då jag anser att under nuvarande tryckta

förhållanden statsutgifterna böra, så vidt möjligt, inskränkas, och ökning af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 c) till Kong!. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1880.

detta anslag icke synes mig påkallad af oundgängligt behof, tillstyrker jag,

att öfverintendentsembetets ifrågavarande hemställan icke för närvarande må

till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

För genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation är för

innevarande år å extra stat uppfördt ett anslag å 1,000 kronor, och då jag

icke eger anledning att föreslå någon ändring i detta belopp, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1881 för nämnda ändamål

anvisa 1,000 kronor till Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De åt statskontoret förskottsvis gjorda utgifter, hvilka tillhöra sjunde

hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro enligt från

statskontoret meddelade uppgifter följande:

tid reparationer under åren 1878 och 1879 å Tranebergs, Nockeby och

Drottningholms broar ....................................................... kronor 10,340: 8 5,

„ komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

löneförhållanden ................................................................ „ 11,509:

„ förre innehafvaren af till statsverket indragna häradshöfdingebostället

Kragenäs ersättning för åbyggnader „ 13,675: 66,

„ arrendatorerna af indragna kronofogdebostället Mycklinge,

indragna profossbostället Örby och Källviken,

Korsängs hofstalläng, och indragna hospitalshemmanet

Hemringe ersättning för exproprierad jord .................. ,, 249: 84,

„ bestridande af kostnaderna för verkstäld undersökning

angående stämpelpappers-afgiften .................................. ,,

transport och andra kostnader för statsverkets bergs
-

effekter

9,047: 26,

1,742: oi;

summa kronor 46,564: 97.

Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af beslutet den

31 sistlidne december att öretal i riksstaten böra till krontal utjemnas, måtte

hos Riksdagen göra framställning derom

att, till gäldande af nämnda förskotter, Riksdagen

må å extra stat för år 1881 anvisa ett belopp af 46,565

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880. 13

Ersättningar in. in. till följd af indelta armens nflöningstiligångars

öfvertagande af statsverket.

Då indelta arméns aflöningstillgångar vid L878 års början öfvertogos

af statsverket, uppfördes i sammanhang dermed a sjunde hufvudtiteln för

samma år tre särskilda anslag å extra stat: ett förslagsanslag till inlösen

af dagsverksskyldighet från hästhemmanen i Skåne, ett förslagsanslag till ersättning

åt arrendatorer af militieboställen och åt militära indelningshafvare

på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel tillfallande

ränteafkomst, och ett bestämdt anslag till,militieboställskassan, af

hvilket sistnämnda anslag skulle utgå dels inqvarteringspenningar åt dertill

berättigad indelningshafvare, dels kostnaderna för reparationer å karaktershusen

vid en del militieboställen. Dessa extra anslag hafva sedermera beviljats

jemväl för åren 1879 och 1880 samt äro i sistnämnda års stat uppförda:

det första med 4,578 kronor 45 öre, det andra med 4,800 kronor

och det tredje med 17,000 kronor.

De arrendatorer, som numera antagas å boställena, erhålla ingen rätt

till sådan ersättning, som de två först nämnda anslagen äro afsedda att godtgöra,

men åläggas deremot den underhållsskyldighet af karaktershusen, som

förut ålegat militieboställskassan. Alla tre ifrågavarande anslag blifva således

obchöfliga i den mån de gamla arrendekontrakten gå till ända och de på

gammal stat qvarstående militära indelningshafvarne afgå ur tjensten.

Eders Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne december vid föredragning

af statskontorets hemställan om förändrad uppställning af riksstaten beslutat

föreslå Riksdagen, att en hittills å fjerde hufvudtiteln uppförd ersättning för

dagsverksskyldighet till indragna militieboställena Lilla Bjurum och Beckaskog

må öfverföras till allmänna indragningsstaten för att derå qvarstå, till

dess nuvarande-arrendekontrakt gå till ända och ersättningen på sådan grund

upphör; och då de nu ifrågavarande å sjunde hufvudtiteln uppförda anslagen

äro hufvudsakligen af enahanda beskaffenhet med nyss nämnda anslag, som

Eders Kongl. Maj:t ansett böra till nionde hufvudtiteln öfverföras, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att jemväl dessa anslag må under nionde hufvudtiteln

å allmänna indragningsstaten uppföras, för att der

qvarstå så länge och i den mån behofvet kräfver.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:o 6 cj till Kongl. i\Iaj:ls nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

Skatteregleringskomitdn.

Då i afseende å beloppet af det anslag, sotn under år 1881 må vara

erforderligt för skatteregleringskomitén, något tillförlitligt omdöme ännu icke

kan grundas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för detta ändamål anvisa enahanda belopp som

för innevarande år, eller 25,000 kronor, att ställas till Eders

Kongl. Maj:ts disposition och såsom förslagsanslag å extra

stat för år 1881 uppföras.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För vinnande af jemn slutsumma å sjunde hufvudtitelns anslag får

jag slutligen hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må höjas med 4,640 kronor 18 öfe, eller/från

19,491 kronor 82 öre till 24,132 kronor.“

Departementschefen fortfor härefter:

“Utöfver de af mig den 31 december sistlidna år och denna dag

gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln, har

jag icke anledning att i samma hufvudtitel föreslå någon ändring. Om mina

denna dag i detta hänseende gjorda framställningar vinna Eders Kongl.

Majrts bifall, skulle, med iakttagande af Eders Kongl. Maj:ts redan fattade

beslut angående post- och tullverkets stater samt skogsväsendet, de ordinarie

anslagen således komma att, minskas genom nedsättning i anslagen:

till stämpelpappersomkostnader

„ kostnader för kortstämpling

och allmänna bevillningens

uttaxering...........................

„ postverket ..........................

,, tullverket..............................

„ städers friheter ..................

„ mantalsskrifningsprovision

kronor

40,000:

V)

27,500: —,

??

270,000: —,

V

5,000: —,

V

12,125: 21,

?;

19,500: —,

374,125: 21,

transport 374,125: 21

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. 1, om statsverket 1880.

15

men deremot ökas genom förhöjning''

i anslagen:

till skrifmaterialier och expenser,

ved m. tn...................

,, skogsväsendet .....................

transport 374,125: 21.

kronor 4,640: is.

0 3i

4,640: 2i.

369,485:

hvadan således minskningen i sin helhet skulle utgöra kronor

Om från summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln................................................... „ 12,990,940: —

dragés nämnda minskning............................................ „ 369,485: —,

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva ........................................................... kronor 12,621,455: —.

Vidare får jag erinra, att de af mig för år 1881 föreslagna extra

anslagen äro följande, nemligen:

tillfällig löneförbättring för

skogsstyrelsen ......................................................................

Kammarkollegium:

för granskning af nya jordeböcker....................................

„ genomförande af kollegii nya organisation ...............

„ förvaltningen af statens domäner ..............................

till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

Statskontoret:

för genomförande af dess nya organisation.....................

till ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda utgifter,

tillhörande denna hufvudtitel, ..................................

Öfverintendentsembetet:

för genomförande af dess nya organisation.....................

Postverket:

bidrag till trafikutgifter, förslagsanslag, ..........................

Skatter egleringskomitén:

till bestridande af kostnaderna derför, förslagsanslag, ...

\

kronor 3,380:

13,600

5,000

80,000

14,000

V

. >?

10,700: —,

46,565: —;

1,000: —;

50,000:

25,000: —;

tillsammans kronor 249,245:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880

Statsrådets öfrig» ledamöter instämde i hvad föredragande

departementschefen sålunda hemstält och föreslagit

beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln; och

behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll chefen för finansdepartementet,

statsrådet Forssell, att få i underdånighet anmäla de frågor,

som tillhörde regleringen af

nionde linfvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstatema.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t förut denna dag beslutit föreslå

Riksdagen

dels på föredragning af sjöförsvarsdepartementet:

att Riksdagen må medgifva, att de pensioner, hvardera å 210 kronor,

till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid

öfverflyttning till invalidsstat inom ett antal af 40 vid Karlskrona och 3

vid Stockholms station berättigade, måtte från och med år 1881 få utgå af

det under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering

af flottans och lotsverkets gemenskap;

dels ock på föredragning af ecklesiastikdepartementet:

att för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna

i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg må beviljas en

tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af lärares

vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier, enkor och barn uppförda

anslag.

Då den rätt till anvisning på förslagsanslaget till pensionering af flottans

och lotsverkets gemenskap, hvilken sålunda komme att äskas, icke förutsatte

någon förhöjning i samma anslag, skulle, enligt hvad departementschefen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1880. 17

härvid anmärkte, med bifall till omförmälda framställningar och under iakttagande

af den afjemning till krontal, som, enligt nådiga beslutet den 31

december sistlidna år, borde ske i anslagsbeloppen till civilstatens och till

arméns pensionskassor, anslagen till förevarande stat i dess helhet komme

att ökas med .................................................................... kronor 3,472: —,

så att staten, för närvarande upptagen till.................. „ 1,282,550: —,

skulle komma att sluta på ett belopp åt ..................... kronor 1,286,022: —.

Beträffande

indragning sstaten

erinrade departementschefen om Kong]. Maj:ts på nedan nämnda departements

föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet

tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning:

att vaktkonstapeln vid kronohäktet i lvongsbacka Johannes Larsson

må från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten

varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 kronor;

på landiför svar sdepartementets föredragning:

att åt hvardera af förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförråd,

Hans Jonsson och Elias Svensson, må å allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension af 300 kronor, att utgå från april månads början

år 1879;

att för aflidne kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus

enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången

af juli månad 1879 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlik! Eders Kongl.

Maj:ts med Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension, motsvarande

de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, må från

ingången af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän

må för år 1881 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med

vikor att understödsbeloppen icke öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman;
Bih.

till Ttiksd. Prof. 1880. 1 Sarnl. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. tl:o 1, om statsverket 1880.

på sjöförsvarsdepartementets föredragning’:

att å allmänna indragningsstaten må för framlidne kommendören Axel

Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonliufvud,

uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 års början

under hennes återstående lifstid;

på civildepartementets föredragning:

att i nu gällande stadganden beträffande andra landtmätares och kommissionslandtmätares

pensionering den förändring må medgifvas,

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst tretio år och under sammanräknadt

tjugufem år varit anstäld vid generallandtmäterikontoret eller såsom

storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller andre landtmätare, må vid afskedstagandet,

om han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras till

pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomina

kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Kongl. Maj:t pröfvas

hafva, så vidt på honom berott, under nämnda tjugufem år varit såsom

landtmäteritjensteman verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra såsom stor''

skiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å allmänna

indragningsstaten sig tillagd, samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka med pension

afgå, pensionsbeloppet må bestämmas för fyratioåtta till 1,600 kronor

för hvarje och för de öfrige till 900 kronor, dock med rättighet för desse

att i den ordning de undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras

till erhållande af det högre pensionsbeloppet;

att generaldirektören Ludvig Berckhan Falkman, hvilken jemlik! gällande

föreskrifter är berättigad till en årlig pension till belopp af 4,800

kronor, må från och med månaden näst efter den, då han med pension å

allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen såsom

generaldirektör och chef för landtmäteriet, under sin återstående lifstid från

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,600 kronor,

så att hans hela årliga pension kommer att uppgå till 6,400 kronor;

att häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi af

Kronobergs län Carl Gustaf Ericsson må från och med månaden näst efter

den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten

afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den

för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension;

att aflidne geologen, vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David

Wilhelm Hummels enka Wilhelmina Hummel, född Cordts, må undfå

en årlig pension af 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten

från och med juni månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken

geologen Hummel aflidit, och så länge hon enka förblifver;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 19

att konungens fogat Wilhelm von Schoultz och aktuarien vid öfverstathållareembetets

kansli Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och

hvilkas befattningar icke ingå i den för nämnda kansli föreslagna nya organisationen,

må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, för att derå från

och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda en hvar af

dem beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom

pension, von Schoultz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp

af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren vid samma

kansli t. f. regementsintendenten Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning

icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp

af 600 kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen, att utgå endast så

vida Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på

rikets eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och med iakttagande

att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall

derå i samma mån vidkännas afdrag;

att från allmänna indragningsstaten likaledes må till en hvar af notarierne

vid öfverståthållareembetets kansli Adolf Jakob Lagercrantz och Christian

Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för sig utöfva

innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i aflöning med

1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande att, i den

mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen minskas med deremot

svarande belopp, samt

att länsmannen i Yalbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall

må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens

pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande

skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg,

eller 300 kronor årligen;

på finansdepartementets föredragning:

att den på fjerde hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena

förut uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet

till kungsgårdarna Lilla Bjurum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads

län må öfverföras till allmänna indragningsstaten; samt

att å denna stat jemväl må uppföras de för närvarande å extra stat

under sjunde hufvudtiteln anvisade anslag, till inlösen af dagsverksskyldighet

från hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning åt

arrendatorer af militieboställen och åt militcirindelningshafvare på gammal

stat för dem förut frän en del af boställskassornas medel tillbommande

ränteafkomst 4,800 kronor och till militieboställskassan 17,000 kronor;

på ecklesiastikdepartementets föredragning;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. n:o 6 c) till Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

att intendenten vid nationalmusei konstafdelning, professoren Johan

Christoffer Boklund må från och med den dag, då den af Kongl. Maj:t

föreslagna nya aflöningsstaten för nationalmuseum varder tillämpad, så länge

Boklund förrättar konservatorstjenst derstädes, ega att, utöfver det för denna

tjenst bestämda arvode, på allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

belopp af 1,300 kronor;

att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Otto

Bredberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom

beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af årlig

pension å 2,000 kronor;

att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf

Bäth må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder

honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

1,000 kronor;

att gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl

Martin Edholm må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 1,125 kronor, att årligen utgå från och med månaden näst

efter den, hvari afsked varder honom beviljadt;

att för aflidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, professoren

Carl Ståls enka Jenny Margareta Stål, född Wall, må å allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne

under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så

länge hon förblifver enka;

att föreståndarinnan för den så kallade tysta skolan i Stockholm Johanna

Berglind må undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till belopp af 500 kronor årligen från och med månaden näst efter

den, då hon varder från nämda befattning entledigad; samt

att för medicine kandidaten Gerhard Nilsson må på allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 800 kronor, att från och med innevarande

år under hans återstående lifstid utgå.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

“Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 november 1879, i sammanhang med

fastställande af ny lönestat och instruktion för kammarkollegium, anbefalt

detta embetsverk att uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med

förslag till den öfvergångsstat, som vid genomförande af den beslutade regleringen

af samma embetsverk kunde blifva erforderlig, har kammarkollegium

i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne december, bland annat, anfört, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majtis nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 21

sekreteraren hos kollegium Carl Johan Hassell, för hvilken plats i den nya

organisationen saknades, anmält sin önskan att ur statens tjenst afgå, mot

det att, utöfver den pension af 1,800 kronor, hvartill han skulle vara berättigad

från civilstatens pensionsinrättning, en fyllnadspension af statsmedel

blefve honom beredd till belopp af 1,700 kronor, så att hans pension på det

hela komme att motsvara den lön, han nu åtnjöte på ordinarie stat, eller

3,500 kronor, och har kollegium för dess del hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå uppförande på allmänna indragningsstaten

af en ärlig fyllnadspension för llassell med 1,700 kronor, derest icke

Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligare att af Riksdagen begära Hassells

öfverflyttande på nämnda stat, med rätt för honom att derifrån uppbära hela

lönen.

Enligt hvad kammarkollegium vidare meddelat, har notarien hos kollegium

Cad Edvard Ljungberg väl vilkorligt förklarat sig villig att ingå

på den nya lönestaten, men under åberopande deraf att en del af de göromål,

som enligt den nya instruktionen skulle honom åligga, vore för innehafvare

af notarietjenst å deri gamla staten fullkomligt främmande och förutsatte

annan utbildning för tjensten, än som de nuvarande innehafvarne i allmänhet

varit i tillfälle att förvärfva, anhållit att, med åtnjutande af skilnaden

mellan honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension,

1,200 kronor, och hans enligt gamla staten till 2,800 kronor uppgående

lön, eller 1,600 kronor, varda å indragningsstat uppförd. Då Ljungberg

sålunda sjelf syntes hysa tvifvel om lämpligheten af hans bibehållande på

nya lönestaten, och han, som blifvit utnämnd till notarie den 17 maj 1861,

efter öfvergången på den nya staten egde åtnjuta två ålderstillägg, hvarigenom

hela hans aflöning komme att uppgå till 4,000 kronor, samt Ljungberg

dessutom inom få år blefve berättigad till pension från allmänna indragningsstaten

med 2,800 kronor, har kollegium, under förutsättning af

Ljungbergs rätt till pension från civilstatens pensionsinrättning med uppgifvet

belopp, tillstyrkt, att Ljungberg måtte å indragningsstat uppföras med rätt

till årlig fyllnadspension af 1,600 kronor.

Från civilstatens pensionsinrättning har blifvit mig meddeladt, att

sekreteraren Hassell, hvilken under innevarande år uppnår en ålder af 61 år

och 38 år varit i statens tjenst anstäld, är, derest han före afskedstagandet

retroaktivt erlägger pensionsafgift för ytterligare ett år med 126 kronor,

berättigad att månaden näst efter den, då afsked ur rikets tjenst honom beviljas,

uppbära årlig pension från nämnda inrättning med 1,800 kronor,

samt att notarien Ljungberg, som detta år uppnår 60 års ålder och 41 år

varit i rikets tjenst anstäld, likaledes under vilkor att före afskedstagandet

felande pensionsafgifter för 1 år 11 månader erlägges med tillsammans 161

kronor, är till pension från inrättningen berättigad till belopp af 1,200 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Dä båda desse tjensteman inom få år uppnå den ålder, att pension

från allmänna indragningsstaten skulle dem tillkomma med väsentligen högre

belopp, än som nu blifvit för dem ifrågasatt; dä befattning, motsvarande

den Hassell för närvarande innehar, ej på kollegii nya stat förekommer, och

genom Ljungbergs afgång tillfälle skulle beredas kollegium att besätta hans

notariebefattning med innehafvare, som mera egnade sig för tjenstens nuvarande

beskaffenhet, på samma gång två ålderstillägg skulle tills vidare

för statsverket besparas; samt dä, på sätt jag redan vid föredragning af de

till sjunde hufvudtiteln hörande frågor antydt, dessa tjenstemäns öfverflyttning

på indragningsstaten skulle medgifva ed minskning i det, till genomförande

af kammarkollegii förändrade organisation, eljest erforderliga belopp,

svarande mot de pensioner, hvilka nu för dem begäras, tillstyrker jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att åt sekreteraren Hassell och notarien Ljungberg

måtte å allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner,

för den förre af 1,700 och för den senare, af

1,600 kronor, att jemte de pensioner från civilstatens

pensionsinrättning, hvartill de efter erlagda retroaktivafgifter

blifva berättigade, utgörande för Hassell 1,800

kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur rikets

tjenst varder dem beviljadt.

Äfven i afseende på en annan tjensteman å kammarkollegii gamla

stat synes mig sådana omständigheter förekomma, att hans öfverflyttande på

allmänna indragningsstaten måste anses önskvärdt. Den 4 december 1868

erhöll kanslisten hos kammarkollegium Johan Fredrik Platin för sinnessjukdom

tjenstledighet och har sedan dess icke kunnat i tjenstgöring åter inträda.

Senast den 21 november 1879 har, på ansökning af Platins förmyndare,

förlängd tjenstledighet blifvit Platin beviljad, och, såsom kammarkollegium

äfven erinrat, förefinnes icke någon utsigt, att Platin i framtiden skall

blifva tjenstbar. Vid detta förhållande och då befattning, svarande mot den

Platin nu innehar, icke ingår i kammarkollegii nya organisation, anser jag

mig, oaktadt Platin, född år 1837, är endast 42 år gammal, ega skäl tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen,

att för Platin må å allmänna indragningsstaten

uppföras ett mot hans nu varande ordinarie lön svarande

belopp af 1,000 kronor, att från och med år 1881 årligen

till honom utgå, dock att, derest Platin framdeles skulle

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 23

blifva till helsan förbättrad och erhålla anställning å rikets

stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag

skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya

aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre

belopp, upphöra att utgå.

I fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod

å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före

statsreglering en vid, 1840—41 årens riksdag, för hvilken spanmål, om och

i den mån medelpriset öfverstiger 7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre

tunnan, särskild ersättning, jemlikt kongl. brefvet den 3 februari 1841,

bör från allmänna indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, har statskontoret

i sin den 11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmål under

åren 1877—1879 utgjort i medeltal 2 kronor 35 öre för kubikfoten eller

14 kronor 85 öre för tunnan, och lärer alltså berörda ersättning för år

1881 böra beräknas efter 4 kronor 35 öre för tunnan, hvilket för de två

löntagare, som, enligt hvad statskontoret meddelat, ännu för tillsammans 62

tunnor ega rätt till dylik förhöjning, skulle komma att utgöra 269 kronor

70 öre. Jag hemställer följaktligen

alt det anslag, som till betäckande af ifrågavarande

utgift å allmänna indragningsstaten erfordras, må bestämmas

till 270 kronor.

De anvisningar på allmänna indragningsstaten, hvilka dels enligt

Eders Kongl. Maj:ts förut fattade, af mig nu omförmälda nådiga beslut, dels

ock enligt af mig i underdånighet framstälda förslag skulle hos Riksdagen

äskas, torde väl i väsentlig mån komma att uppvägas af de besparingar,

som kunna påräknas uppstå genom äldre pensionstagares afgång; men då

en del af dessa anvisningar är beroende af öfverflyttning på allmänna indragningsstaten

af utgifter, för hvilka medel förut varit under andra hufvudtitlar

anslagna, lärer någon ökning i det för ifrågavarande stat uppförda

förslagsanslag nu böra ega rum. För vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitlarne

synes mig denna ökning kunna upptagas till 29,928 kronor, och

hemställer jag följaktligen, att, med iakttagande jemväl af Eders Kongl.

Majrts den 31 december sistlidna år fattade beslut angående förevarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

anslags upptagande i riksstaten, detta anslag måtte få i staten beräknas

sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag, kronor........................... 987,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .................................................................... kronor 75: —,

ersättningar ............................................................. „ _6,400: —;

summa kronor 993,978

Beträffande slutligen extra anslag under denna hufvudtitel, hör vid den

nådiga propositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts förut denna

dag, på föredragning af landtförsvarsdepartementet, fattade beslut, att hos

Riksdagen begära

så väl att å extra stat för år 1881 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående;

som ock att hvad af de till pensioneringen under innevarande år

anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering

användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp är å

innevarande års stat uppfördt, skulle förevarande hufvudtitel, så vidt angår

extra anslag, icke undergå någon förändring/1

Hvad föredragande departementschefen sålunda rörande

reglering af anslagen under nionde hufvudtiteln och

dermed sammanhang egande ämnen anfört och hemstält,

biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans

Maj:t Konungen i nåder gilladt oeh godkändt; och behagade

Hans Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande,

härjemte förordna, att de nu anmälda, för statsregleringen

erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880. 25

Härefter yttrade departementschefen :

“Enligt från fullmäktige i riksgäldskontoret mig tillhandakommen uppgift

af den 11 sistlidne december, som under litt. B torde få biläggas dagens

protokoll, lära de riksgäldskontorets utgifter för år 1881, Indika skola utgå till

riksdags- och revisionskostnader, justitieombudsmannens expedition samt riksgäldskontorets

aflöning och pensioner, in. in. och i riksstat uppföras, kunna

beräknas till 625,800 kronor. Till dessa utgifter torde få läggas äfven

kostnaderna för 1878 års kyrkomöte, uppgående till ett belopp af 36,034

kronor, som af statskontoret blifvit förskottsvis bestridda och hvilka, i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut den 7 maj 1868 rörande bestridande af

kostnaderna för allmänt kyrkomöte, skola af riksgäldskontoret efter erhållen

reqvisition bestridas.

De under år 1881 till utbetalning från riksgäldskontoret förfallande

annuiteter och räntor å statsskuld utgöra, enligt fullmäktiges uppgift, ett

belopp af kronor 13,131,407,69. Till deras betäckande finnes tillgång uti

de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar, utgörande

enligt fullmäktiges beräkning kronor 2,199,220.

Jag tillåter mig härvid erinra derom, att enligt Riksdagens skrifvelse

den 19 maj 1875 skall den summa, som kommer att inflyta vid försäljning

af det gamla veterinärinstitutets tomter, till riksgäldskontoret inbetalas, och

då detta belopp, som enligt öfverintendentsembetets uppskattning kan upptagas

till 300,000 kronor, torde komma att ingå under något af åren 1880

eller 1881, bör beloppet af de kapitalinbetalningar, som riksgäldskontoret

har att påräkna, med nämnda summa förhöjas.

Vidare får jag fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att.

enligt Riksdagens skrifvelse af den 11 maj 1874 skola de för försålda mindre

kronoegendomar inflytande köpeskillingar från statskontoret levereras till riksgäldskontoret

att der särskild! bokföras, samt att Riksdagen 1877 bemyndigat

Eders Kongl. Magt att å denna fond anvisa utgifter för inköp af skogbärande

eller till skogsodling tjenlig mark. Debiterade köpeskillingsbeloppen för försålda

kronolägenheter intill 1878 års utgång utgjorde enligt uppgift från

statskontoret ........................................................................... kronor 446,971: 39,

och under år 1879 hafva köpeanbud å dylika lägenheter

af Eders Kongl. Maj:t antagits till sammanlagdt belopp af „ 56,276: —.

utgjorde under åren 1876, 1877 och. 1878 tillsammans

..................................................................................... kronor 122,334: 27,

hvartill komma inbetalningar under år 1879 .................. „ 97,597: 42;

summa kronor 219,931: 69,

Bill. till Biksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport kronor 219,931: 6 9,

hvarå blifvit anvisadt för inköp af skogsmark ett belopp af 146,830: —,

så att återstoden utgör......................................................... kronor 73,101: 69.

Inbetalningarne under åren 1880 och 1881 torde så mycket hellre kunna

beräknas till omkring 100,000 kronor för hvartdera året, eller tillsammans

200,000 kronor, som inbetalningarne under dessa år komma att ökas med

hvad som inflyter å köpeskilliugarne för de lägenheter, hvilka under samma

‘år ytterligare kunna varda försålda. För beräknande af beloppet å dessa

köpeskillingar saknas väl annan ledning, än att försäljning under åren

1880 och 1881 synes förestå för ett antal kronolägenheter med uppskattadt

taxeringsvärde af omkring 59,700 kronor; men detta belopp torde vid försäljning

komma att betydligt ökas, då, enligt hvad erfarenheten hittills visat,

köpeskillingar ne för sålda kronolägenheter'' i allmänhet ansenligt öfverstigit

taxeringsvärdena.

Utan att på något sätt underkänna vigten af att kunna genom i frågavarande

medels användning öka kronoparkernas antal eller lämpligen utvidga

de redan befintliga, vågar jag dock, i öfverensstämmelse med hvad jag vid

flere föregående tillfällen uttalat, framhålla, att denna utvidgning af kronoparker

kan, i synnerhet så länge ännu pågår afsöndring till parker af skogarne

vid indragna boställen, hållas inom ganska måttliga gränser. Vid sådant

förhållande torde det böra vinna något afseende, att, under statsverkets

nuvarande tillfälliga betryck, dessa kapitaltillgångar kunna ännu förmånligare

användas till uppköp af statens egna skuldförbindelser, hvarigenom icke blott

erhålles en vida större afkastning å medlen, utan äfven vinnes fördelen af

att med motsvarande belopp kunna minska den utgift för statsskuldens amortering,

som skall med årets statsinkomster bestridas, hvilket under nuvarande

förhållanden synes komma att blifva liktydigt med en minskning i behofvet

af nya skatter. Med erinran derom att äfven å reservationsanslaget för skogsväsendet

kan beredas någon tillgång för nämnda inköp af skogsmark, anser

jag mig derför böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t ville afstå från eu

del af de tillgångar, som enligt Riksdagens ofvan nämnda beslut blifvit stälde

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, hvilken del torde få bestämmas till 200,000 kronor,

under förutsättning att detta belopp får inräknas bland de till riksgäldskontoret

under år 1881 ingående kapitalbetalningar.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad jag

sålunda föreslagit, uppkommer, med lämplig utjemning af siffrorna, följande

beräkning öfver det för riksgäldskontoret erforderliga anslagsbelopp af statsmedel

:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 27

till riksdags- och revisionskostnader m. m. ...... kronor 625,800: —,

kostnaderna för 1878 års kyrkomöte.................. „ 36,034:

annuiteter å statsskuld ............ 13,131,407: 59,

efter afdrag af till riksgäldskontoret

ingående rånte- och

kapitalbetalning, 2,699,220

kronor, som för erhållande

af jemn slutsumma torde få

utföras med ........................... 2,693,241: 59, „ 10,438,166: -,

summa kronor 11,100,000: —.

Sam manställes ofvanstående utgiftspost med de anslag, som Eders Kongl.

Maj:t pa de särskilde departementschefernas föredragning beslutat äska af

Riksdagen för år 1881, så erhålles följande öfversigt af

statsverkets utgifter under är 1881:

under hufvudtitlarne:

Ordinarie. Extra Ordinarie. Summa.

I

II

hufvudtiteln

>7

1,218,000

3,740,000

7

7

55,000

1,218,000

3,795,000

7

in

5?

613,800

7

4,500

5

618,300

IY

V

17,362,000

7

1,127.000

7

18,489,000

v

5,175,000

7

500,000

7

5.675.000

5.464.000

YI

4,460,612

7

1,003,388

7

VII

12,621,455

7

249,245

7

12,870,700

VIII

7?

9,747,875

7

702,125

7

10,450,000

IX

77

2,280,000

1

900,000

7

3,180,000

7

summa kronor

57,218,742

1

4,541,258

>

61,760,000

utom hufvudtitlarne:

riksdags- och revisionskostnader m. m. 625,800: —,

kostnader för 1878 års kyrkomöte ... 36,034: —,

annuiteter och räntor å statsskuld ... 10,438,166: —, 11,100,000: ,

tillsammans kronor 72,860,000: —.

Då Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 23 maj 1878 hade förklarat,

att Riksdagen icke ville, för beredande af tillgång till låneunderstöd

för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, medgifva upplåning med

mindre än att för något af de år, hvarunder lånet skulle utgå, förhållandet

mellan statens inkomster och disponibla tillgångar samt dess utgifter gjorde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

ett sådant förfaringssätt oundgängligen nödvändigt, trodde jag mig vid framläggande

af förslag till statsreglering för år 1880 kunna antaga, att det förhållande

mellan tillgångar och utgifter, som dervid nödvändiggjorde äskandet

af betydande skatteförhöjningar, just var hvad Riksdagen med sitt anförda

uttryck afsett, och föreslog derför att berörda medel skulle af riksgäldskontoret

anskaffas. Riksdagen, som lika med Eders Kongl. Maj:t fann en

betydande1 skatteförhöjning nödvändig, beslöt emellertid att i fråga varande

utgift skulle äfven år 1880 af statens årsinkomster bestridas. Till följd häraf

torde få antagas att, så länge missförhållandet mellan statens utgifter och

disponibla tillgångar icke är väsentligen större än det visade sig vid föregående

statsreglering, Riksdagen anser sig förhindrad att för i fråga varande

utlåning upptaga lån, och ehuru äfven i år ett behof af skatteförhöjning

synes komma att inträda, finner jag mig derför böra, för vinnande af riktig

beräkning af riksstatens siffror, tillstyrka att denna utgift må upptagas bland

dem, för hvilka tillgång må beredas genom beskattning.

Om derföre till ofvan upptagna utgifter för år 1881, tillsammans ut
-

görande ............................................................................. kronor 72,860,000: —,

lägges dels bristen å 1879 års statsreglering............ „ 1,550,000: —,

dels låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelma
ren

och Qvismaren ......................................................... „ 300,000: —,

så erhålles det belopp, hvarför tillgång i 1881 års

riksstat bör beredas, ...................................................... kronor 74,710,000: —.

Till betäckande häraf skulle statsverket, efter

den beräkning jag redan för Eders Kongl. Maj:t

framlagt, ega tillgångar uti:

statsverkets inkomster:

ordinarie ................... kronor 18,760,000: —,

bevillningar ............... „ 52,450,000: —,

af riksbankens vinst för 1879 „ 1,300,000: —, 72,510,000: ’

Då skilnaden häremellan utgör........................ kronor 2,200,000: —>

torde till fyllande af densamma i främsta rummet

böra begäras, att en tilläggsbevillning efter andra

artikeln till samma belopp, som af Riksdagen blifvit

beviljadt för åren 1879 och 1880, måtte få utgå

äfven för år 1881, och då denna lär kunna beräknas

till........................................................................ „ 1,600,000: —,

hemställer jag att, för betäckande af återstående

belopp............................................................................ kronor 600,000: —,

måtte äskas en förhöjning af tullen å tobak: oarbetad, blad och stjelk, äfvensom

arbetad: cigarrer och cigarretter, samt andra slag, hvilken förhöjning, med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. n-.o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 29

iakttagande af den förlidet år följda beräkningsgrund och den afjemning i

siffrorna, som af metersystemet erfordras,, lämpligast torde kunna bestämmas

så, att de nya tullsatserna komma att utgöra för kilogram oarbetad tobak,

blad och stjelk, 1 krona 25 öre, cigarrer och cigaretter 3 kronor 50 öre,

samt andra slag arbetad tobak 1 krona 50 öre, motsvarande respektive 53,13

öre, 1 krona 48,78 öre, och 63,76 öre för skålpund.

Det finnes ej omedelbar anledning att till fyllande af statsbehof för år

1880 föreslå framställning till Riksdagen derom, att i fråga varande högre

beskattning å tobak måtte få utgå redan under detta år, men jag tillåter

mig dock fästa uppmärksamheten derå att, om Riksdagen, till förekommande

af spekulation i införsel af tobak, som kunde uppstå om förhöjningen i tullsatsen

uppskjutes till ingången af år 1881, skulle anse en tilläggsbevillning

för år 1880 i tullen å nämnda artikel ändamålsenlig, i hvilket fall densamma

borde åtminstone före sjöfartens öppnande tillämpas, så lärer den tillökning

i 1880 års statsinkomster, som derigenom kan uppstå, finna sin ändamålsenligaste

användning till ökning af statsverkets grundfond genom afbetalning

å riksgäldskontorets fordran för kassaförlag till statskontoret.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville

dels i den särskilda proposition, som till Riksdagen afgifves

om förändringar i tulltaxan för år 1881 äska, att tullsatserna för

nedannämnda varor måtte utgå med följande belopp:

för tobak: oarbetad, blad och stjelk, 1 kg. 1 krona 25 öre.

arbetad: cigarrer och cigarretter 1 kg. 3 „ 50 „

andra slag 1 kg. 1 „ 50 „

dels i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

af Riksdagen begära för år 1881, utom allmän bevillning efter nu

gällande grunder, en särskild tilläggsbevillning efter andra artikeln,

att för år 1881 utgå efter den för tilläggsbevillningen innevarande år

stadgade grund.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall härtill tillstyrker

jag, att statsverkets inkomst af tullmedel för år 1881 måtte få beräknas till

26,600,000 kronor och af allmän bevillning med nämnda tilläggsbevillning

till ett belopp af 5,600,000 kronor.

Rikstaten för år 1881 skulle under denna förutsättning få följande utseende

:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Inkomster för år 1881:

ordinarie ..............................................................

bevillningar .........................................................

18,760,000:

54,650,000:

Af riksbankens vinst för är 1879............

Kronor.

73,410,000

1,300,000

summa kronor 74,710,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 31

för år 1 S S 1.

Utgifter:

Kronor.

Till betäckande af brist å 1879 års statsreglering

1,550,000

Utgifter för år 1881:

a) att utgå från statskontoret:

•

under hufvudtitlarne:

ordinarie ........................................

57,218,742: —

extra ordinarie..................................

4,541,258: —

61,760,000

utom hufvudtitlarne:

låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och

Qvismaren ..........

300,000

b) att utgå frän riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader m. m.

661,834: —

annuiteter och räntor ..........................

10,438,166: —

11,100,000

summa kronor

74,710,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

32'' Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

I afseende å riksgäldskontorets utgifter för år 1881 anhåller jag att

få anföra följande:

På framställning af Eders Kongl. Maj:t beslöt 1878 års Riksdag att å

riksgäldskontoret anvisa ett anslag för betäckande af den ökning i statens

jernvägars material/örrad och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879

kunde förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst 1,000,000

kronor för hvardera året, hvarå finge lyftas ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna

nedlagda medel, sedan ökningens belopp genom årets bokslut

blifvit utredt. Såsom vid föredragning af statsregleringspropositionen

förlidet år af mig anmäldes, hade styrelsen för statens jernvägstrafik då ingen

anledning'' antaga, att det för året 1878 anvisade belopp skulle kunna för

det nämnda ändamålet tagas i anspråk, och den i 1879 års utgiftsberäkning

för riksgäldskontoret upptagna post å 1,000,000 kronor blef derför derifrån

utesluten. Återstår således det anslag å samma belopp för året 1879, som

ingår i fullmäktiges nu framlagda beräkning öfver riksgäldskontorets utgifter

under år 1880. Enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, lärer

icke heller för år 1879 i fråga komma någon ökning af jernvägens förråd

och förlag, hvarför, ifall de nu meddelade bestämmelser bibehållas, äfven

detta belopp kunde från samma räkning utgå.

Styrelsen för statens jernvägstrafik har visserligen fästat uppmärksamheten

derå, att för åren 1880 eller 1881 möjligen någon ökning af materialförrådet

kunde i fråga komma, men då styrelsen tillika upplyst, att den

anser sig ega tillfälle att bestrida kostnaden härför medelst tillgängliga återstoder

af andra särskilda anslag, lärer nu icke behöfva derom göras någon

särskild framställning. Deremot förekommer att, genom den från och med år

1879 förändrade anordningen af statsverkets och jernvägstrafikens ömsesidiga

ställning, behofvet af ett särskildt förlagskapital för statsj er n vägar nes kassarörelse

framträdt på ett sätt, som gifver mig anledning att föreslå, att nämnda

å riksgäldskontoret anvisade anslag må bibehållas under något förändrad

bestämmelse för dispositionen af detsamma.

Af hvad statskontoret i särskildt infordradt utlåtande upplyst framgår,

att under den tid, då jernvägstrafikens inkomster och utgifter bokförts och

redovisats såsom en integrerande del af statsverkets inkomster och utgifter,

har icke i räkenskaperna kunnat göras skilnad mellan den behållning, som

till statskontoret för hvarje år ingått, och den, som^i form af oundgängligt

kassaförlag hos jernvägstrafikstyrelsen innehållits. År efter år har sålunda

blifvit bokförd som statsverkets tillgång en de] af behållningen, hvilken icke

kunnat för andra statsändamål disponeras, utan qvarhållits i jernvägens

kassor eller legat i dess utestående fordringar. När nu på grund af

Riksdagens framställning Eders Kongl. Maj:t besluta att från och med år

1879 jernvägstrafiken skall befraktas som en från statsförvaltningen fristå
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880. 33

ende industri och att endast levereringarna från jernvägstrafikstyrelsen skola

bokföras som inkomst för statsverket, så har, vid den för år 1878 verkstälda

slutliga uppgörelse mellan statsverket och statens jernvägar, statskontoret ansett

att de statsverkets medel, som ligga uti jernvägens kassor, kunna statskontoret

till godo föras på det sätt, att ett deremot svarande belopp öfverföres

från den statsverket tillflutna trafikbehållningen för år 1878, hvarigenom åter

skulle uppstå en ytterligare brist af omkring en million kronor i statsverkets

inkomst af jernvägstrafiken för detta år. Det är obestridligt, att jernvägens

kassaförlag hittills utgjort en del af statsverkets utestående tillgångar, och

att statsverket numera åtminstone eger en fordran hos jernvägstrafiken, hvilken

tynger på statskontorets kassarörelse. Då jag under nuvarande förhållanden

icke finner det vara skäligt att äska ny beskattning'' till gäldandet

af en genom nytt bokföringssätt framträdande brist, som egentligen är en

jernvägstrafikens under tio år samkade skuld till statsverket, och då det

snara återgäldandet af statsverkets fordran å nämnda belopp torde från

jernvägstrafikens sida möta stora vanskligheter och i sjelfva verket endast

skulle komma att på åren 1880 eller 1881 öfverflytta beräkningen af i fråga

varande brist, synes det mig, som om ändamålsenligast vore att, till betäckande

af jernvägstrafikstyrelsens nuvarande behof af kassaförlag, anvisa

derför erforderligt anslag från riksgäldskontoret, hvarigenom denna post kommer

att med den öfriga statsskulden för jernvägarne assimileras.

Jag får derför tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t vilie föreslå Riksdagen, att det

redan beviljade anslag af högst eu million kronor, som är

beräknadt för möjligen i fråga kommande ökning af statens

jernvägars materialförråd och kassaförlag under år

1879, och som för detta ändamål är uppfördt i riksgäldskontorets

utgift,sräkning för år 1880, må få under år

1880 af styrelsen för statens jernvägstrafik lyftas, mot

skyldighet för styrelsen att godtgöra statskontoret den

som kassaförlag för jernvägstrafiken innehållna och till

statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens

nettobehållning under åren 1869 — 78.

Enligt fullmägtiges i riksgäldskontoret till mig den 11 sistiidne december

algifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter

från den 11 december 1879 till slutet af 1881 skulle riksgäldskontoret vid

slutet af år 1881 ega en behållning af kronor 2,280,459,62.

På föredragning af chefen för civil-departementet har Eders Kongl. Maj:t

beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1881 anvisa till utgående under samma år

Bih. till Bihsd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. n:o 0 cj till Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader...... kronor 5,100,000: —1

, förstärkande af materielen å norra stambanan „ 1,400,000: —,

„ nya byggnader och anläggningar vid de äldre

stambanorna .................................................... „ 300,000: —.

tillsammans kronor 6,800,000: —.

Sedan Jemtlands landsting för byggandet af en statsbana genom Jemtland

erbjudit staten ett bidrag af 900,000 kronor, hvilket af Riksdagen i

samband med beslutet om byggande af en tvärbana från Torpshammar till

riksgränsen blifvit antaget,'' att utan anspråk på aktier i banan eller återbetalning

lemnas på de tider och de vilkor, Eders Kongl. Maj:t funne godt

i nåder bestämma, och Eders Kongl. Maj:t derefter bestämt, att inbetalningen

af berörda bidrag skulle vara fullgjord före utgången af året näst före det,

hvarunder tvärbanan mellan Sundsvall och Trondhjem komme att i sin helhet

för allmän trafik upplåtas, har landstinget, som erhållit Kongl. Maj:ts

godkännande å sitt beslut att upptaga ett lån på högst 40 års amortering,

funnit att under nuvarande penningeförhållanden vilkoren för ett sådant lån

antagligen skulle blifva särdeles hårda, då landstinget vore hänvisadt att

söka detsamma ensamt å den inhemska penningemarknaden, och med anledning''

deraf anhållit, att staten ville i samband med sina lånetransaktioner

upplåna i fråga varande summa mot erhållande af landstingets förbindelse

att till staten årligen betala den vid låneuppgörelsen faststälda amortering

och ränta, dock med förbehåll för landstinget att genom en större amortering

tidigare afbörda sig skulden, om landstinget funne sådant med sin fördel och

betalningsförmåga förenligt.

Som Eders Kongl. Maj:t behagade finna, innebär en anordning, sådan

som den ifrågasatta, endast en fördelning på längre tid af inbetalningen af

Jemtlands landstings penningebidrag till statens stambana, och då det är antagligt

att det ganska betydande bidragets börda derigenom kan lindras, utan

att statens utgifter i någon mån förökas, samt landstingets betalningsförbindelse

synes innebära full säkerhet för statsverket, anser jag mig kunna tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen,

att riksgäldskontoret må erhålla bemyndigande att

under år 1881 till styrelsen öfver statens jernvägsbygnader

utbetala 900,000 kronor till fullbordande af tvärbanan

mellan Torpshammar och riksgränsen, mot förbindelse af

Jemtlands landsting att till riksgäldskontoret årligen inbetala

det belopp, som fullmägtige finna erforderligt till

bestridande af statens utgifter för ränta å och amortering

af statens motsvarande lån, dock med rätt för landstinget

att, der det så önskar, genom en större amortering tidigare

afbörda sig skulden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 85

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad jag sålunda

föreslagit, skulle till nämnda utgifter för jernvägsbyggnader och ny jervägs
materiel,

........................................................................ kronor 6,800,000: —,

läggas ett belopp af................................................ „ 900,000: —;

och då, till betäckande af denna utgift å tillsammans „ 7,700,000: —,

riksgäldskontoret eger en behållning af .................... ,, 2,280,459: 62,

utvisar skilnaden ............................................................ kronor 5,419,540: 38,

eller i rundt tal 5,500,000 kronor, det belopp, hvarför ny upplåning bör

ifrågakomma.

Jag tillåter mig slutligen för Eders Kongl. Maj:t anmäla, att statskontorets

skuld för kassaförlag till riksgäldskontoret för närvarande utgör ett

belopp af 16,500,000 kronor.

Behofvet af detta kassaförlag finner, väsentligen på samma sätt som

förut, sin förklaring

dels deruti, att en betydlig del af de för utgifterna påräknade statsinkomsterna

för år 1879 ej inflyta förr än under innevarande år, nemligen:

ränta och tionde (efter afdrag af indelningar

och ersättningar)........................... omkring kronor 3,100,000

vakansafgifter ...................................... „ „ 750,000

arrendemedel............................................. „ „ 2,600,000

mantalspenningar .................................... „ „ 630,000

oguldna bränvinstillverkningsafgifter ... ,. „ 2,000,000

„ tullmedel................................... ,. „ 3,000,000

allmän bevillning och tilläggsbevillning „ „ 5,650,000

tillsammans kronor 17,730,000

dels deruti, att af bristen för 187 9 ännu är obetänkt en

del, som, innan reservationerna å vapenöfningsanslaget

kommit statsverket till godo, kan beräknas

till ................................................ omkring „ 2,550,000: —,

att statskontorets förskott till postverket.

........................................................ • „ „ 1,500,000: —,

ännu är oguldet

samt att jernvägstrafikens skuld till

statskontoret för den såsom kassaförlag

innehållna andel af nettobehållningen

under åren 1869—78 utgör .............. „ „ 1,000,000: —,

hvaraf slutsumman, .............................................. kronor 22,780,000: —,

torde utvisa det behof, till hvars betäckande statskontoret utöfver innestående

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

reservationer sjelft eger tillgång allenast i den till 5,000,000 uppgående

grundfonden.

Riksgäldskontoret är redan bemyndigadt att försträcka de för statskontorets

kassaförlag erforderliga belopp och att genom på viss tid förfallande

eller uppsägbara obligationer, stälda å återbetalning inom sex år, anskaffa

dertill nödiga medel, och synes det mig att någon annan åtgärd för närvarande

icke lämpligen kan i fråga sättas.41

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet

sålunda hemstält och åt honom uppdraga att, sedan

han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende

å statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl.

Maj:t i statsrådet anmäla förslag till nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med

Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd.

■■ vrop. n:o 1, om statsverket 1880. 37

Protokoll öfver ett finansärende, hållet inför Hans Mafit Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjern

otatsraden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Utter,

Forssell,

Rosensvård,

von Steyern och

Malmström.

A,

... Departementschefen, statsrådet Forssell uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts förut fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta

beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof, g

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förskooch

befalla, att i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

skulle till Riksdagen aflåtas.

In fidem:

Hd r* 1

(rustaf Munthe.

Bdi. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd

6

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, nt. m.

1

Litt. A.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jern likt gällande instruktion åligger det statskontoret att hvarje

år före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sist förflutna året, såvidt dessa äro

kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande

statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning

vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statskontorets inkomst!)#!''åkning för år 1881. m. m.

Denna nådiga föreskrift får statskontoret härmed för innevarande

år i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1877 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år, och

statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse,

angående statsverkets tillstånd och förvaltning under nämnda

år, hvilken före revisionsförrättningens början af detta embetsverk

blifvit afgifven och sedermera till revisorerne öfverlemnats; skolande

för Riksdagens stats-utskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen,

räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar hållas

tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande

af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets

tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrig!, förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

stats-utskottet till hända.

Statskontoret, som här nedan afgifver särskild! förslag i fråga

om indelningarnes och indelningsersättningarnes åtskiljande och i sammanhang

dermed gör underdånig framställning om uteslutande från

riksstaten af anvisningar i oindelt spanmål, i följd hvaraf något förslagsvärde

å dylik spanmål icke behöfde fastställas, har ansett statsverkets

inkomstår för år 1881 böra beräknas på sätt bilagde tabell

Litt. x. utvisar, och är, enligt hvad tabellen Litt. y. ådagalägger,

denna beräkning i allmänhet grundad på medeltalen af de senaste tre

årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren 1876 och 1877 äro hemtade

från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna, men för år 1878

upptagits i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för

samma år samt i öfrig! tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter

grundad approximativ kalkyl. De inkomster, som sålunda för

sistnämnda år afgifvits, torde derföre visserligen i någon mån afvika

från det resultat, som af den blifvande rikshufvudboken kommer att.

framgå, men några skiljaktigheter af den betydenhet, att desamma

kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,

kan icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna

varit i jemn! stigande eller fallande, dels på de vid vissa

titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får

här i underdånighet, närmare redogöra; börande statskontoret tillika

anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

räkenskaperna för de närmast förflutna trenne åren, med undantag af

jernväg,st.rafikmedlen, som afse de till statskontoret levererade summor,

utgöra livad som före uppbördsårets slut, den 30 april påföljande år,

varit af inkomsterna disponibelt till statsutgifters bestridande, och att

således, i enlighet med den för redovisningen i rikshufvudboken gällande

grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående

restan tier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Ränta. Denna inkomsttitel, som i 1880 års riksstat beräknats

till 4,470,000 kronor, har för år 1878 endast uppgått till 4,402,869

kronor. Anledningen till den fortgående minskningen af ifrågavarande

uppbörd, som i medeltal för åren 1876—1878 utgjort 4,453,734 kronor,

är att söka hufvudsakligen i det af statskontoret vid flere föregående

tillfällen anmärkta förhållandet, att, vid utarrendering för statsverkets

räkning af indragna boställen, den dessa boställen åsätta ränta varder

i jordebok och räkenskaper afskrifven, men beror jemväl, hvad särskild

angår året 1878, på någon stegring af de för detta år utestående

resterna, hvilka med omkring 33,000 kronor öfverstiga föregående årets.

Denna senare omständighet bör väl icke läggas till grund för en lägre

beräkning af inkomsten för framtiden, enär resterna, i den mån de

inflyta, verka till ökning af det då löpande årets disponibla tillgångar,

men å andra sidan förekommer att, enligt det vid regleringen af landsstatens

aflöning fattade beslut, landsstatsboställenas räntor varda, oberoende

af boställets indragning och utarrendering, afskrifna i sammanhang

med den förnyade uppskattning, som till följd af löneregleringen

skolat verkställas. Beloppet af de räntor, som på denna grund blifvit

eller blifva afskrifna, har statskontoret, vid det förhållande att samtlig^

lör landsstaten enligt 1877 års räkenskaper afförda boställsräntor

uppgå till 28,556 kronor 66 öre och att häri inbegripas räntor jemväl

å sådana boställen, som, tillhörande landsliöfdinge-, räntmästare- och

häradsskrifvarebeställningar, icke varit förnyad uppskattning underkastade,

trott sig kunna i rundt tal beräkna till 20,000 kronor, hvilket

belopp härnedan under landsstatsanslaget blifvit utgifterna fråndraget;

börande statskontoret härvid anmärka, att den minskning af uppbörden,

som berörda afskrifning föranleder, varder statsverket genom högre

uppskattningsvärde å boställena samt deraf beroende lägre kontant

aflöning godtgjord.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statskontords inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Hvad äter angår sådan afskrifning, som eger rum i sammanhang

med utarrenderingen af indragna boställen, så saknar statskontoret i

detta afseende afl ledning för beräkning af den minskning, som, i mån

af gällande arrendekontrakts tilländagående eller nuvarande indelningshafvares

afgång, häraf kan föranledas. Då likväl boställsräntor i allmänhet

äro boställshafvarne sjelfve anordnade samt sålunda, så länge

de i räkenskaperna debiteras, jemväl varda å vederbörande anslag såsom

utgift affärda, så verkar afskrifningen på uppbörden en motsvarande

minskning i utgiften, och den brist, som uppkommer å inkomsten,

motväges af en lika stor besparing å riksstatens utgiftssida.

Af denna anledning lärer vid riksstatsberäkningarne vidare afseende

å sistberörda afskrifningar icke kunna fästas, än att dels uppbördstiteln

“ränta41 varder, i mån som räkenskaperna utvisa att afskrifningen

fortgår, behörigen minskad och dels motsvarande afdrag jemväl

varder iakttaget å de utgiftsanslag, som de afskrift^ räntorna

tillhört.

Enligt hvad ofvan blifvit förmäldt, utgjorde för år 1878 den till

utgifter före uppbördsårets utgång disponibla

uppbörden af ränta .................................................... kronor 4,402,869:

Lägges härtill beloppet af den förhöjning,

som under samma år uppstått å hithörande

restantier, hvilken förhöjning torde få anses

såsom tillfällig,.............................................................. „ 33,000: —,

så skulle efter denna grund räntan kunna beräknas

till omkring ...................................................... kronor 4,435,800: —.

Häri ingår likväl ett inom Östergötlands län efterräkningsvis för åren

1871—1877 debiterad! belopp å 13,034 kronor 84 öre, som icke kan

vid en beräkning sådan som förevarande tagas i betraktande, hvarföre,

med afseende härå samt med iakttagande af ofvan omförmälda afdrag

för landsstatsboställens räntor, statskontoret anser förevarande inkomsttitel

kunna beräknas till 4,400,000 kronor.

T mulen, som för år 1880 beräknats till 1,648,000 kronor, uppgick

år 1878 till 1,647,723 kronor och i medeltal för senast förflutna

Henne år till 1,652,949 kronor. Vexlingarne i beloppet af denna inkomst

äro, oberäknad! det inflytande, som utöfvas af skiljaktigheterna

emellan restantierna vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende

af kyrkotionden, hvilken del af uppbörden fortfarande utgår

efter markegång. Då, enligt hvad nämndt är, senaste årets uppbörd

i det närmaste motsvarade beräkningen, som allt ifrån år 1878 varit

oförändrad, samt medeltalet för åren 1876—78 något öfverstiger beräk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. ni. 5

ningen, förefinnes härutinnan ingen anledning till afvikelse från den

i senast faststälda riksstat uppförda siffra; men som i sammanhang

med den förnyade uppskattning af en del landsstatsboställen, hvilken

till följd af förändrad lönereglering egt rum, icke blott ränta utan

jemväl tionde å boställena skolat, der sådant utan förlust för kronan

kunnat ske, afskrifvas, samt af statskontoret meddelade uppgifter inhemtas,

att beloppet af den på sådan grund under år 1878 af kammarkollegium

beslutade afskrifning af dylika boställen åsatt kronotionde

uppgår till något mera än 2,000 kronor, torde, med afseende jemväl

derå, att vid sistnämnda ars slut åtskillige landsstatsboställens uppskattning

ännu icke blifvit pröfvad och faststäld, den minskning, som af

ifrågavarande anledning är att förvänta, kunna i rundt tal beräknas

till 3,000 kronor.

Statskontoret finner sig derföre föranlåtet i underdånighet hemställa,

att tionden nu matte beräknas till allenast 1,645,000 kronor,

hvarvid statskontoret tillika får erinra, dels att den sålunda beräknade

minskning i uppbörden varder statsverket genom motsvarande förhöjning

i boställenas uppskattningsvärde ersatt och dels att, som kronötionden

å landsstatsboställen — i motsats med hvad förhållandet i allmänhet

varit med boställsräntor — ingått till statsverket såsom kronan

behållen, något afdrag å landsstatens anslag för här omförmälda

afskrifning icke kan ega rum.

Arrendemedlen, som i riksstaten för år 1877 beräknades till allenast

648,150 kronor, men från och med år 1878 varit, till följd af

militie- och hospitals- in. fl. hemmans indragning till statsverket, upptagna

till 2,500,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för sistnämnda

ar uppgått till 2,615,316 kronor. I denna inkomst, som till stor del är

beroende af vexlande markegångspris på de enligt äldre arrendekontrakt

utgående spanmåls- m. fl. persedlar, är nu att motse tillökning

hufvudsakligen genom indragning till statsverket af sådana militieboställen,

som en del löntagare vid indelta armén, jemlikt löneregleringen

för denna armés befäl, egt rättighet att intill 1880 års utgångbibehålla,

samt i mindre betydande man jemväl genom indragning af

åtskilliga landsstatsboställen. Beloppet af den förhöjning, som af förstnämnda

anledning må kunna påräknas, har statskontoret med stöd af

en från kammarkollegii domänkontor meddelad uppgift ansett kunna

antagas till omkring 268,000 kronor, och arrendeinkomsterna för sådana

landsstatsboställen, som i följd af löneregleringen för vissa bland

landsstatens tjensteman och särskildt meddelade nådiga beslut komma

att senast vid midfastan 1881 indragas till statsverket, torde kunna be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

räknas till enahanda belopp, som i ersättning för de indragna boställena

skola till vederbörande enligt bestämda grunder utgå, dock med

afdrag för den hyresersättning, som deri inbegripits. Enligt hvad

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 8 januari innevarande år

utvisar, utgjorde då sammanlagda beloppet åt de medel, som i stället

för indragna boställsförmåner borde till åtskillige landsstatstjenstemän

kontant utgå, 11,717 kronor, eller, med aldrag af deri ingående hyresersättning,

11,417 kronor, och bar, jemlikt nådiga beslut,, som efter

nämnda dag meddelats, sedermera blifvit förordnadt om indragning

från midfastan 1881 af åtskilliga landsstatsboställen, hvars i stat beräknade

ränta och afkastning uppgå till 5,084 kronor.

De påräkneliga förhöjningarne i uppbörden lör år 1881 kunna

derföre antagas utgöra i följd af indragning utaf

landsstatsboställen ........................................... kronor 16,500: •

militieboställen................................................... y 268,000: .

Lägges härtill uppbörden för 1878, i rundt

tal utgörande .................................................... y_2,615,500: ,

så uppkommer den summan af......................... kronor 2,900,000: ,

hvartill, enligt statskontorets förslag, arrendemedlen för år 1881 böra

beräknas.

Bertjverkstionclen, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade

beslutet om denna skatts upphörande, uti de senast fastställa trenne

riksstaterna endast varit beräknad till ett belopp, motsvarande antagliga

inkomsten af tionde från Sala silfververk, har visserligen utgjort

för år 1878 ....................................................................... kronor 32,445: —

och för åren 1876—1878 i medeltal ........................ _ „ 42,707: —,

men som härunder linnes inbegripen tionde från åtskilliga andra bergverk,

hvilka, då de vid skattens eftergifvande fastade vilkor blifvit fullgjorda,

komma att derifrån frikallas, samt silfvertionden från Sala

bergslag utgjort

torde, med hänsyn till den fortgående stegringen i afgiften från sistnämnde

bergslag, för år 1881 bergverkstionden kunna beräknas till

10,000 kronor.

år 1876

kronor 6,658: 79,

W11W1 t tf)

,, 8,849: 10,

9,448

12,836: 58,

eller i medeltal

Mantalspenningarne beräknades i riksstaten

för år 1878 till ...................................................... kronor 620,000:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m, m. 7

föi- år 1879 till ....................................................... kronor 630,000: —

och „ „ 1880 „ ..................................................... „ 640,000: —,

hvadan alltså för dessa år antagits en tillökning af 10,000 kronor årligen.

Räkenskaperna för de senast förflutna trenne åren ådagalägga

emellertid, att den årliga förhöjningen varit icke obetydligt mindre,

hvarföre och då medeltalet uppgått till allenast 630,680 kronor statskontoret

anser den vid innevarande års riksdag för ifrågavarande inkomsttitel

beräknade summa af 640,000 kronor böra uti riksstaden för

är 1881 bibehållas.

Bötesmedlen, som vid sistförflutna riksdag, likasom vid den nästförutgångna,

beräknades till 260,000 kronor, hafva för år 1878 visserligen

uppgått till 288,303 kronor, men som denna uppbörd, i förhållande

till de närmast förutgående årens, visar en ganska ansenlig minskning,

och inkomsten för öfrig! är af synnerligen oviss beskaffenhet,

torde någon förhöjning i senast antagna- beräkning icke böra ifrågasättas.

Kavaljer i-regementenas hästvakansspanmäl. Denna inkomst, som,

på grund af Eders Kongl. Maj:t.s nådiga beslut den 27 december 1873

och den 30 januari 1874, årligen, intill dess annorlunda kan varda förordnadt,

af rusthållen vid det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658

kubikfot 4 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, har för år

1878 i penningevärde uppgått till 334,777 kronor och i medeltal för

åren 1876—18/8 utgjort 350,976 kronor. Ehuru alltså för det senast

tilländagångna uppbördsåret inkomsten, till följd af lägre markegång,

med något mera än 15,000 kronor understigit den i 1880 års riksstat

beräknade summan af 350,000 kronor, synes dock sistnämnda siffra så

mycket hellre kunna för år 1881 bibehållas i beräkningen, som under

de föregående åren, 1876 och 1877, uppbörden uppgått till högre belopp.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Uppbörden häraf beräknades i statsregleringen

för år 1877 till i5,000 kronor, men, i anledning af Eders

Kongl. Maj:ts den 15 december 1876 meddelade nådiga beslut, att de

förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar skulle till

statsverket ingå och såsom tillfällig rotevakansafgift redovisas, höjdes

från och med år 1878 beräkningen till 76,000 kronor. Då nu enligt

räkenskaperne för sistnämnda år afgifterna utgjort 77,085 kronor, anser

statskontoret någon ändring af beräkningen för de senast faststälda

trenne statsregleringarne icke böra i denna del ega rum.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. ni.

Vakans afgifterna af nyroterad jord, rotevakansafgiften af utsockne

frälsehemman i Halland, vakansafgifterna af bergslag samt båtsmansvakansafgiften

Kafva väl samtliga för år 1878 mer eller mindre understigit

de belopp, som vid senaste statsregleringen blefvo för dessa titlar beräknade,

men då medeltalet för åren 1876—1878 i allmänhet öfverskjuter

sagda beräkning, synes den af lägre markegång beroende minskningen

för sistberörda år icke nu böra verka till ändring af ett antaget förhållande,

som under de föregående åren till fullo af verkligheten motsvarats

och utfallit med öfverskott.

Bätmansbeklädnadsmedlen, som först i 1878 års riksstat bland

statsverkets inkomster beräknades och då uppfördes till 68,000 kronor,

hafva för samma år uppgått till 70,101 kronor. Det öfverskott, som

sålunda uppstått, synes alltför ringa att föranleda högre beräkning,

helst under föregående år enahanda medel, hvilka då ingingo till förvaltningen

af sjöärendena, endast utgjorde 68,686 kronor.

Kontrollstämpelmedlen hafva väl för år 1878 motsvarat den beräkning

af 20,000 kronor, som i då gällande likasom i senast fastställda

statsreglering blifvit för denna inkomsttitel gjord, och medeltalet af

uppbörden för de sista trenne åren utvisar till och med öfverskott af

närmare 4,000 kronor utöfver sagda beräkning, men som inkomsten

ifrån år 1874, då den uppgick till 31,236 kronor, ständigt varit i fallande,

synes nu någon nedsättning böra ega rum, hvarföre statskontoret

i sitt förslag upptagit 18,000 kronor.

Fyr- och båkmedel samt telegraf medel. Den förstnämnda af dessa

inkomsttitlar, som vid innevarande års riksdag beräknades till 1,000,000

kronor, har för senast förflutna trenne år i medeltal inbringat 1,068,400

kronor samt kan för innevarande år, enligt uppgift från generaltullstyrelsen,

beräknas något öfverstiga nämnda medeltal, och telegrafmedlen

äro, enligt hvad statskontoret inhemtat, för år 1881 af telegrafstyrelsen

beräknade till samma belopp, som i 1880 års stat finnes

uppfördt, på grund hvaraf statskontoret i sin förslagsberäkning under

dessa titlar upptagit enahanda summor, som för 1880 års utgifter

påräknats.

Jernvägstrafihnedel. I afseende på statsverkets inkomster afjernvägstrafiken

har statskontoret genom meddelande från styrelsen för

statens jernvägstrafik inhemtat, att trafikuppbörden för år 1881 kan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

antagas till ................................................................. kronor 15,818,250: —,

att drift- och underhållskostnaden

beräknats till .............. 11,265,000: —

samt bidraget till trafikstatens

pensionskassa till............... 68,250: — ^ 11,333,250: —,

och att inbetalningen till statskontoret följaktligen

skulle komma att utgöra .............. kronor 4,485,000: —,

eller i rundt tal ....................................................... „ 4,500,000: —,

hvilken summa derföre torde i blifvande riksstat upptagas.

Skogsmedlen, som årligen, från och med statsregleringen för år

1875, varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva väl i medeltal för

de sista trenne åren och jemväl för året 1878 något öfverstigit beräkningen,

men som skogsprodukters försäljningsvärde i hög grad vexlar

och är beroende af förhållanden, som svårligen kunna med säkerhet

förutses, samt inkomsten för öfrigt de senare åren varit i någon mån

nedgående, bör, efter statskontorets tanke, förhöjning nu icke ifrågasättas

i senast antagna beräkning, hvilken statskontoret i sitt förslag

ansett sig kunna följa.

Extra uppbörden, hvilken titel, jemte flera andra mer eller mindre

tillfälliga inkomster, omfattar de å utlemnade odlingslån inflytande

afbetalningar, beräknades för år 1878 till 250,000 kronor och har för

sagda år uppgått till 290,112 kronor, deraf 140,911 kronor 74 öre utgöra

annuiteter å odlingslån. Som för år 1881 dylika annuiteter —

— —- — — —----kunna påräknas till belopp af 207,500

kronor, torde uppbörden i sin helhet under förevarande titel — hvilken

vid innevarande års riksdag, med inberäkning af ett under förvaltning

af domkapitlet i Karlstads stift stäldt kapital af mer än 60,000 kronor,

som till statsverket skulle öfverlemnas, uppfördes till 365,000 kronor

— kunna för kommande statsreglering antagas till omkring 300,000

kronor, hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas summa

utförts med 297,000 kronor.

Tullmedel.

jemnt tal

för år 1876 ....................

„ „ 1877 ....................

» „ 1878....................

eller i medeltal.......................

Bill. till lliksd. Prof. 1880.

Bevillningar.

Denna bevillning har enligt

1 Sami. 1 Afd.

räkenskaperna utgjort i

kronor 26,323,000: —,

26,229,000; —

„ 23,265,000: —,

„ 25,272,000: —.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

För tiden från innevarande års början till nästlidne november

månads slut har den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från

generaltullstyrelsens kameralbyrå, uppgått till kronor 23,612,756: —

och skulle, under antagande att samma uppbörd

komme att för december månad debiteras,

som under motsvarande tid- af föregående år,

eller................................................................................ ,, 1,426,820: —,

innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra ... kronor 25,039,576: —.

Vid det förhållande att under innevarande år förhöjning af de

vigtigare tullsatserna egt rum,hvilket otvifvelaktigt föranledt större förtullningar

än eljest skolat inträffa, kan väl icke sistnämnda summa läggas

till grund för inkomstens beräkning för framtiden, men som alltsedan

år 1873 tulluppbörden städse uppgått till högre belopp än 23,000,000

kronor, samt de innevarande år beslutade tullförhöjningarne af Riksdagen

beräknades inbringa 2,200,000 kronor, anser statskontoret ifrågavarande

bevillning kunna för år 1881. antagas till 25,000,000 kronor.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret inhemtat, för år 1881

af generalpoststyrelsen beräknade till 4,730,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagde tabell uppförd.

Stämpelpapper smedlen, som för år 1878 beräknades till 2,400,000

kronor, men för innevarande och nästkommande år, med anledning

hufvudsakligen af den i sammanhang med löneregleringen för vissa

landsstatstjenstemän beslutade förändring i stämpelpappersförordningen,

antagits inbringa 3,100,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna endast

utgjort för år 1878 ................................................... kronor 2,282,656: —

och i medeltal för senaste trenne åren .............. „ 2,341,623: —.

Oafsedt den tillökning, som med 600,000 kronor årligen beräknats

uppkomma genom förhöjning och indragning till statsverket af

en del landsstatstjenstemäns expeditionslösen, torde sålunda ifrågavarande

bevillning kunna antagas uppgå till omkring 2,300,000 kronor,

hvarföre, med tillägg af nyssnämnda 600,000 kronor, statskontoret i

sitt förslag uppfört 2,900,000 kronor.

Bränvinstillverhiing safgift. Enligt

riket utgjort i jemnt tal

tillverkningen

år 1875 .......................................

1876 .........................................

1877 .........................................

„ 1878 .........................................

eller i medeltal för dessa fyra år

ii

ii

räkenskaperna har bränvins
-

kannor 18,750,000: —,

„ 18,962,000: —,

„ 16,442,000: —,

„ 16,440,000: —,

„ 17,648,500: —.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

Hvad innevarande års tillverkning angår har jemlik! uppgift, meddelad

från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgiften,

densamma intill den 1 dennes uppgått till kannor 11,602,384,0,

och om dertill lägges tillverkningen under december

månad nästlid et år....................................... ,, 2,537,969,0,

skulle, under antagande att sistnämnda siffra motsvarar

den nu löpande månadens tillverkning,

för innevarande år belöpa ....................................... kannor 14,140,354,2.

Ehuru den vid innevarande års riksdag beslutade förböjning i

skatten från 80 öre till 1 krona per kanna helt antagligen haft till

följd, att under årets första hälft tillverkningen ökats utöfver hvad som

eljest varit att påräkna, kan sålunda under detta år tillverkningen ingalunda

komma att motsvara'' de närmast förflutna årens, och finner sig:

statskontoret med afseende härå samt å det förhållande, att tillverkningen

flere år varit i nedgående, icke höra för år 1881 antaga densamma

till högre belopp än 14,000,000 kannor, som efter nu gällande afgift,

utan beräkning af nederlagsafgiften, skulle lemna en inkomst af 14,000,000

kronor.

Hvitbetssuckertillverkningsafgiften, som för år 1880 blifvit i riksstaten

beräknad till 30,000 kronor, har i medeltal för de sista trenne

åren enligt räkenskaperna utgjort 44,633 kronor och kan, med stöd af

uppgift från nyssnämnda byrå, för innevarande år beräknas sålunda:

afgift för tillverkning intill den 1 dennes ................. kronor 22,900 —,

dito för tillverkning under december månad, enligt

antagande uppgående till lika belopp, som för

samma månad nästlidet år,....................................... 3,062: —;

tillsammans kronor 25,962: —.

Då alltså jemväl denna uppbörd på de senare åren betydligt

nedgått, lärer för år 1881 icke böra beräknas mera än 20,000 kronor.

Allmänna bevillningen, som vid innevarande års riksdag beräknats

till 5,500,000 kronor, deraf 1,500,000 kronor serskild tilläggsbevillning,

uppgick väl enligt räkenskaperne för år 1877 till 4,295,848 kronor,

men föll derefter år 1878 till 4,268,888 kronor. Då emellertid denna

inkomsttitel alltsedan år 1874 årligen öfverstigit 4,000,000 kronor, finner

statskontoret, under antagande att nu gällande bevillningsstadga var delfin

sina hufvudgrunder oförändrad bibehållen för år 1881 och att för

samma år någon tilläggsbevillning icke ifrågakommer, sistnämnda summa

kunna uti beräkningen upptagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Då, jemlik^ kongl. förordningen den 23 juli 1869, räntan och

kronotionden omsattes till ett oföränderligt penningevärde, att dermed

framgent af de skattskyldig^ utgöras, och tillika samtlige indelningar

af ranta och kronotionde, med undantag allenast af boställsräntor samt

sådana, som blifvit påförda hemman och lägenheter, af Indika i stället

något besvär utgöres, blefvo till statsverket indragna, emot ersättning

till vederbörande indelningshafvare för de indragna rånte- och tiondebeloppen

medelst statsanslag i penningar, som, intilldess annorlunda

blefvc förordnadt eller innehafvare af rånte- och tiondeanslag förklarade

sig nöjd med godtgörelse efter omsättningspriset, skulle beräknas

och utgå med de belopp, hvartill indelningarne före omsättningen uppgingo;

så föranleddes deraf, från och med år 1871, då tillämpningen

af nyssnämnda nådiga förordning vidtog, en i viss mån förändrad

uppställning af riksstaten. Före denna tid funnos uti berörda stat,

såväl bland inkomsterna som bland utgifterna, indelningarne af ränta

och af tiondespanmål särskild! beräknade och utförda. Skulle denna

uppställning bibehållas äfven under de förändrade förhållandena, så

borde, enligt hvad statskontoret uti dess underdåniga berättelse angående

statsverkets tillstånd och förvaltning den 1 december 1869 anförde,

de rånte- och tiondeanslag, som icke blifvit, i sammanhang med omsättningen,

till statsverket indragna, fortfarande upptagas uti de serskilda

kolumner för indelt ränta och för indelt spannmål, hvilka förut

funnos i riksstaten uppdragna; men som dessa indelningar då icke

kunde skiljas från den kronan behållna anparten af ränta och tionde,

samt någon olägenhet af dessa inkomsters sammanförande i riksstaten

icke skulle uppkomma, ansåg statskontoret, att åtminstone för den

statsreglering för år 1871, hvarom då var fråga, den indelta anparten

af räntan och Fonden borde sammanföras med den till statsverket ingående

del af samma inkomster; och då, hvad utgifterna vidkom,

samma hinder för indelningarnes frånskiljande mötte som i afseende

å inkomsterna, syntes det statskontoret lämpligast att de rånte- och

tiondeanslag, hvilka jemlikt omförmälda nådiga förordning fortfarande

borde såsom indelta och anordnade bibehållas, blefve sammanförda

med ersättningsanslagen för de indragna indelningarne på det sätt,

att under hvarje anslagstitel, hvarå enligt förut gällande riksstat indelning

af ränta eller tionde funnes anvisad, uppfördes tvenne serskilda

förslagsanslag, det ena för indelt ränta och ersättning för de till statsverket

indragna räntor och det andra för indelt tiondespanmål och

ersättning för indragna tiondeanslag, hvarförutan, i fråga om beloppen

af dessa förslagsanslag, statskontoret hemstälde, att desamma måtte i

riksstaten upptagas till hvad indelningarne för år 1867, enligt den för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

samma år upprättade rikshufvudboken, befunnos hafva i värde uppgått,

dock med uteslutande af ören samt med iakttagande af anslagens

afrundning till jemna tiotal.

Detta statskontorets underdåniga förslag i fråga om riksstatens

uppställning för år 1871 blef af Riksdagen godkändt, med endast den

förändring att, i öfverensstämmelse med Kongl. Majds vid 1870 års

riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, de till rånte- och tionde-indelningarnes betäckande samt till

bestridande af ersättningarne för de indragna indelningarna uppförda

förslagsanslagen icke faststäldes till afrundade summor, grundade på

föregående års räkenskaper, utan upptogos till samma belopp, som i

förut gällande riksstat funnits för motsvarande indelta rånte- och tiondeanslag

beräknade.

Ehuru blott provisorisk och föranledd af den då för handen

varande omöjligheten att, före den beslutade rånte- och tionde-omsättningens

genomförande, uppgifva det på samma omsättning och den

dermed förbundna indragningen till statsverket beroende värdet af

de sedermera bibehållna indelningarne åt ränta och tionde af boställen

eller af hemman och lägenheter, hvilka i stället för ränta eller tionde

utgöra något besvär, har dock den på omförmälda sätt tillkomna anordningen

af riksstatens utgiftsanslag i denna del hittills bibehållits

oförändrad, och finnas sålunda för närvarande uti riksstaden sammanförda

i en kolumn indelt ränta och ersättning för indragna räntor samt

i en annan indelt tionde och ersättning för indragna tionde-anslag.

Beloppen af de i dessa kolumner förslagsvis beräknade anslagen, som

hvad ersättningarna beträffar bero af markegången för året, äro jemväl

i allmänhet bibehållna, sådana de uti 1871 års riksstat upptogos,

der icke förhöjning eller minskning af serskilda förhållanden varit påkallad.

Till följd af föreskrifter, som af statskontoret meddelats, hafva

emellertid länsräkenskaperna allt ifrån År 1871 skolat så uppställas,

att beloppet af indelningarne, såväl af ränta som af tionde, skiljts

från ersättningarne för de indragna rånte- och tionde-anslagen, och

något hinder för en sådan uppställning af riksstatens utgiftsanslag,

att de ännu qvarstående indelningarne varda serskild! beräknade, utan

sammanblandning med ersättningarne för de indragna, förefinnes derföre

icke numera.

Af denna anledning och med hänsyn jemväl dertill att, på det

hela taget, ifrågavarande utgiftsanslag städse utfallit med icke obetydliga

brister, som än mera ökats i följd af det vid 1876 års riksdagfattade

beslutet, att forsellön för indelt spannmål skall utgå af samma

anslag, som förut funnits serskildt anvisade till ersättning af de in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

delningar, dit spån mål eu hörde, har statskontoret nu trott sig böra i

underdånighet gorå framställning om sådan förändring af riksstatsberäkningarne,

att ej mindre indelningarne, i den män de ännu äro innehafvarne

såsom skattefrihet förbehållna, varda serskild! för sig angifna,

än ock ersättningsanslagen för de indraga a eller eljest upphörda indelningarne

varda upptagna, till belopp, som mera öfverensstämma med

de senast afslutade räkenskaperna och närmare torde motsvara det

på markegång beroende behofvet.

Beträffande härvid riksstatens form, såvidt angår utgifter, till

hvilka före rånte- och tiondeomsättningen viss indelning varit anslagen,

så är statskontoret af den mening, att utgifter af detta slag, framdeles

såsom hittills, böra i riksstaten likasom i räkenskaperna upptagas serskild!

utan sammanblandning med öfrig;! utgifter, intilldess de härtill

erforderliga anslagen kunna antingen helt och hållet upphöra eller

mot penningeanslag till bestämda belopp utbytas. Denna åsigt är,

hvad angår de ännu qvarstående indelningarne af boställe- och rusthållsräntor

m. in., grundad derpå, att indelningarne i verkligheten icke

af statsmedelsuppbörden utbetalas, utan bestå uti frihet från skatt, som

under annan form tillgodokommer det allmänna, och hvad beträffar

ersättningarna för indragna indelningar, så är deras särskiljande behöflig!

af den anledning, att dessa ersättningar icke, såsom med andra

statsutgifter i allmänhet är förhållandet, utbetalas under det kalenderår,

för livilket de beräknats, utan först under påföljande år vid samma

tid, som den skatteuppbörd, deraf de ersatte indelningarne förr utgjorde

eu part, till statens kassor inflyter. Deri åtskillnad, som uti

1870 och äldre årens, före rånte- och tionde-omsättningen gällande

riksstater gjordes emellan indelningarne af ränta och af tiondespanmål,

synes emellertid numera, efter det berörda båda skatter blifvit förvandlade

till bestämd och oföränderlig afgift i penningar, icke vara

behöflig, utan torde den till förekommande af vidlyftighet i staten

böra undvikas. Likaledes synes allt skäl saknas att för framtiden i

stat eller räkenskaper göra skilnad emellan den ersättning, som utgår

för indragna ränteanslag, och den, som belöper för indragen indelning

af tiondespanmål. I stället för de å flertalet bland riksstatens hufvudtitlar

nu upptagna kolumnerna för »indelt ränta och ersättning för indragna

räntor» samt för »iädelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag» bör alltså, enligt statskontorets tanke, ä hvarje an slagstitel,

derunder så beskaffade utgifter förekomma, uti en summa sammanföras

indel t ränta och tionde samt i eu annan ersättningarne för

indragna indelningar, vare sig att dessa indelningar utgått af räntan

eller af tionden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statskontorets ■inkomstberäkning för år 1881, m. m. lä

Fullt jemförliga med de nu omförmälda anslagen till ersättning

för sådana indelningar af ränta och tionde, som på grund af kong!,

förordningen den 23 juli 1800 till statsverket indragit», äro åtskilliga

andra i riksstaden förekommande utgiftsanslag, hvilka nu dels ingå

bland anvisningarne uti kolumnen för penningar och dels hufvudsakligen

bestå af de uti serskild kolumn förda- anslagen af oindelt spannmål.

Till dessa med nämnda ersättningsanslag jemförliga utgifter böra

i törsta rummet- räknas sådana anslag, hvilka, till större eller mindre

del beroende af markegång, utgå till ersättande af indelningar, som

redan före ränteomsättningen upphört, vare sig i följd af indragning

eller af annan anledning, och icke kunnat eller kunna till visst oföränderligt

penningebelopp bestämmas. Hit höra anslag i penningar och

oindelt spanmål till ersättande af indelta mjöl- och sågqvarnsräntor,

som jemlikt. kongl. kungörelsen den 30 december 1803 blifvit- afskrift!e,

och finnas under liera särskilda an slagsrubriker i riks,staten upptagna;

anslaget under fjerde hufvudtiteln, indelta kavalleri-och infanteri-regementena,

till ersättning jemlikt kongl. brefven den 8 november 1851

och den 6 november 1860 åt Jemtlands roteringskassa för vissa till

statsverket indragna indelta räntor i Jernband och Medelpad; anslagen

under sjette hufvudtiteln till bestridande af lösen jemlikt kong], brefvet

den 13 juli 1866 för åtskilliga i lönen för landshöfdingen i Western

or rlands län ingående räntepersedlar; anslaget, under samma hufvudtitel

till ersättning åt Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

indragning eller förvandling jemlikt kongl. brefven den 13 november

1863, den 13 juli 1866 och den 1 juni 1877; anslaget under sjunde hufvudtiteln,

städers friheter, till Helsingborgs stad, i ersättning för så kallade

klockarepensioner enligt kongl. b refvel don 11 december 1863;

anslaget under, åttonde hufvudtiteln till ersättning, jemlikt kongl. brefvet

den 5 maj 1824 och flera nådiga föreskrifter, af de till biskopen

å Gotland anslagna jordeboksränta!'' och spanmål, med mera. Vidare

äro med ersättningsanslagen jemförlige sådana utgifter, som förekomma

till understöd i rustning eller rotering, för hvithet ändamål, oboräknadt

det serskild;! förslagsanslaget till roteringsunderstöd, finnes

under fjerde hufvudtitelns anslag »indelta kavalleri- och infanteri-regementena»

uppfördt: ersättning till en del rusthållare vid lifregementets

husarkorps, enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 ett kontant belopp

åt 44 kronor 25 öre; ersättning till Westmanlands knektelegomedels-kassa,

enligt kongl. brefven den 3 juli 1084, den 2 oktober

1850 och den 18 november 1862, likaledes i kontant, 699 kronor; rotehjelp

för öfverroterade hemman vid Kronobergs och Kalmar regementen,

enligt kongl. brefvet den 15 augusti 1829, oindelt spanmål till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

belopp af 806,2 kubikfot; öfverroteringscr,sättning vid norra och södra

skånska infanteri-regementena, enligt kongl. brefven den 25 augusti 1825,

den 4 maj 1827 och den 24 januari 1835, oindelt spannmål 3,250,8 kubikfot;

samt ersättning för ökad rotering af mönsterskrifvärebostället Holm

vid Dalregementet, enligt kongl. brefvet den 12 augusti 1856, i kontant-

41 kronor 34 öre. Härförutom synas jemväl aflöningsanslag, anvisade

att utgå i oindelt spannmål efter markegång, såsom prostetunnor

med mera för ecklesiastäke tjensteman, äfvensom anslag i spanmål

till ersättning för förlorad mark genom kanalanläggningar eller vattenuppdämning

för allmänt behof eller till vin- och byggnadssäd samt

underhåll af kyrkor med flera ändamål lämpligen kunna betraktas på

samma sätt som ersättningarne för verkliga indelningar, under hvilken

anordningsform dylika utgifter i äldre tider bestredos.

I afseende serskild! å anslagen af oindelt spanmål, hvilka, utom

hvad förut blifvit omforma!dt, förnämligast utgå till ersättning åt innehafvare

af kungsgårdarne Lilla Bjurum i Skaraborgs län och Beckaskog

i Kristianstads län för upphörd dagsverksskyldighet, till godtgörelse

för tillhandahållande af hästar för artilleriets exercis och för

hingsthållning vid åtskilliga rusthållsnummer af det afsutna indelta

kavalleriet samt till aflöning åt skolmästaren vid Sundbyholms skola i

Södermanlands län, uttalade uti underdånig skrifvelse den 15 maj 1874

Riksdagen den mening, att som dessa anslag hufvudsakligen afsåge

sådana behof, hvartill indelning af viss ränta eller tionde i äldre tider

plägat anvisas, desamma, der de ej kunde, utan förnärmande af enskild

rätt, emot bestämdt penningeanslag utbytas, borde sammanföras

med de ersättningar, som utgingo till indelningshafvare för dem frångångna

indelningar, med hvilka ersättningar ifrågavarande anslag af

oindelt spanmål, jemväl enligt Riksdagens åsigt, vore af fullt jemförlig

beskaffenhet, och anhöll af donna anledning samt då tiden snart

borde vara inne, då ersättningsanslagen för indragen ränta och tionde

kunde till beloppen bestämmas, Riksdagen i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen för

oindelt spanmål kunde ur riksstaten uteslutas.

Häröfver afgaf uppå nådig befallning statskontoret den 10 december

1874 underdånigt utlåtande, hvarvid detta embetsverk, jemte meddelande

af uppgift å de då på riksstaten befintliga utslagen af oindelt

spanmål, — af hvilka de flesta vore af sådan beskaffenhet, att desammas

utbytande mot bestämda penningeanslag icke syntes kunna ske utan

medgifvande af dem, som anslagen egde uppbära, — instämde i den

meningen, att ifrågavarande anslag, med undantag blott af åtskilliga

numera till penningeanslag förvandlade anvisningar samt af de från

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

kavalleriregementenas hästvakansspanmål utgående anslagen till lega

för hästar vid artilleriets exercis” och till Ihistafvelns förbättrande”,

borde med indelningsersättningarne sammanföras. I fråga om

rörda, ännu på riksstaten qvarstående tvenne anslag, utgörande det

förra 18,049 kubikfot och det senare 330 kubikfot 7 kannor, gjordes

åter utaf statskontoret det förslag, att peuningevärdet å spanmålen, sådant

det då var i staten beräknadt, skulle såsom förslagsanslag till

betäckande af spanna ålens verkliga värde i staten upptagas uti penningek

olumnen, tillsammans med öfrig! anslag för enahanda ändamål;

men någon åtgärd, serskild!, hvad dessa tvenne anslag angingo, ansåg

statskontoret emellertid då icke böra vidtagas, utan borde, i sammanhang

med ett blifvande förslag till upptagande i riksstaten af ersättningarnc

för de indragna indelningarne, jemväl göras framställning

rörande de oindelta spanmålsanslagens uteslutande.

Då statskontoret, på grund af det anförda och hvad förut i detta

ärende förekommit, sålunda nu går att afgifva underdånigt förslag så

i ena som andra afseende!, bör statskontoret först yttra sig i fråga

om naturen af de nya eller förändrade anslag, som kunna ifrågakomma.

Härvid är det en gifven följd af indelningsersättningarnes beroende

på markegång, att alla de anslag, som varda för dylik och dermed

jemförlig ersättning anvisade, böra erhålla natur af förslagsanslag.

De ännu bibehållna indelningarne åter, hvilka endast utgöra frihet från

skatt, äro numera, enligt kongl. förordningen den 23 juli 1869, bestämda

till oföränderliga penningebelopp, och för dem borde alltså, der

ej serskilda förhållanden påkalla annat förfaringssätt, jemväl anslagen,

hvarmed de skola betäckas, fastställas till eu viss och oföränderlig

siffra- Några omständigheter föranleda emellertid rätt ansenliga rubbningar

i eu del af indelningarne, så att, värdet deraf årligen varierar.

Oafsodt möjligen inträffande annan förändring i dispositionen af ränta

eller tionde, som förut varit indelt, förekommer nemligen för närvarande

mycket ofta den anledning till rubbning i indelningsvärdet, att,

vid utarrendering för statsverkets räkning af indraget boställe, den

bostället åsätta räntan skall i jordebok och räkenskaper afskrifvas,

hvarförutan all kyrkotionde, som i staten eller räkenskapen föres under

anordnings titel och måste hänföras till indelningarne, ännu är på

markegång beroende samt således underkastad årliga vexlingar. Det

är derföre nödigt att jemväl anslagen till indelningarnes betäckande erhålla

naturen af förslagsanslag, hvilket ej är förenad! med någon

olägenhet och för öfrigt lemnar tillfälle att till jemnare tal afrunda

anslagens belopp i riksstaten.

Bih. till llikscl. Prof. 1880. 1 Smil. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Beträffande derefter uppställningen af berörde stat, så synes denna,

på sätt bilagda sammandrag (Litt. z.), närmare utvisar, kunna anordnas

sålunda, nemligen

eu kolumn för anvisning i kontant, vid hvilken under sjelf va anslagsrubriken

på hittills brukligt sätt bör angifvas hvarje anslags

natur,

en dubbelkolumn för indelning och dermed jemförlig anvisning, ''på

förslag, hvilken sönderfaller i eu kolumn för friheter och kyrkotionde

samt en annan för ersättningar, och slutligen

eu kolumn för summan af de särskilda slagen af anvisningar.

För sitt förslag i fråga om beräkningen af de särskilda utgiftsanslag,

som af en reglering i förevarande hänseende beröras, får statskontoret

här nedan vidare redogöra; börande statskontoret förut i underdånighet

anmärka, att, der serskild anledning till annat förfarande icke

varit förhanden, till grund för de ifrågasatta nya anslagsbeloppens

beräkning blifvit lagdt det förhållande, som af senast afslutade rikshufvudbok,

den för år 1877, framgår — ett förfarande som har sin

anledning deri att, jemlik! Riksdagens år 1876 fattade beslut, forsellönen

för indelt rånte- och tiondespanmål från och med år 1877 utgått af enahanda

anslag, som varit till ersättning för sjelfva spanmålen an visade,

och att utaf de föregående årens räkenskaper icke kan utan mycken

möda inhemtas, huru mycket forsellön, som på hvarje titel belöper.

Andra hufradtiteln.

l:o. A denna hufvudtitel förekomma uti senast faststälda, likasom

uti de närmast förut utfärdade riksstater, anslag af indelt ränta

och ersättning för indragna räntor under rubrikerna:

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat .................... 44: 92;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat .................... 186: 02.

Enligt räkenskaperna hafva emellertid utgifter af hit hänforlig

beskaffenhet för år 1878 förekommit:

å anslaget till Svea hofrätt med justitiestat:

räntor af boställen med ...................................................... 256: sr,

ersättning för indragna räntor med .............................. 28: 12;

å anslaget till Göta hofrätt med justitiestat:

räntor af boställen med .................................................... 677: ce,

ersättning för indragna räntor med ........................... —: 7 5.

De sålunda enligt räkenskaperna affärda boställsräntorna, hvilka

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

äro åsätta dels häradshöfdingeboställen, som antingen ännu icke blifvit

till statsverket indragna utan af vederbörande häradshöfding under dess

tjenstetid emot afdrag å den kontanta lönen innehafvas eller ock för

statsverkets räkning äro utarrenderade, ehuru afskrifning af räntan

hittills af någon anledning icke kunnat ske, dels ock några till Hanekmds

härads tingsrätt i Östergötlands län, jemlikt kongl. resolutionen

den 13 december 1673 och konfirmation af den 14 oktober 1675, anslagna

jordlägenheter, måste, vid det förhållande att de icke blifvit i

riksstaten beräknade, vid utslutning af rikshufvudboken gå i afräkning

på den debiterade summan af inkomsttiteln ränta; men, fastän omförlnälda

utgift framdeles, i mån af nuvarande innehafvares afgång ur

tjenst eller vid förnyad utarrendering af boställena, bör till större delen

upphöra, torde dock tills vidare anslag derför böra beräknas, helst de

kunna och böra, i mån som utgiften upphör, från staten uteslutas; och

statskontoret, som, efter gjord undersökning rörande förhållandet med

räntorna å häradshöfdingeboställen, inhemtat att, såvidt nu kan beräknas,

för den närmaste framtiden icke bör ifrågakomma högre utgift i boställsräntor

än för Svea hofrätt^ justitiestat ofvanupptagne 256 kronor 57 öre

och för Göta hofrätts stat 677 kronor 66 öre, får af sådan anledning

hemställa, att å andra hufvudtiteln måtte varda beräknade följande

anslagsbelopp.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Skattefriheter. Ersättningar.

För Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat 255: — 29: —-

» Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat 400: — 1: —.

Fjerde hufvudtiteln.

2:o. Af det å denna hufvudtitel uppförda anslaget, indelta kavallerioch

infanteri-regementena, enligt 1880 års riksstat utgörande;

penningar ................................................................................ 20,790: ro,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... 1,485,554: ir,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 57,055: n’

oindelt spanmål, 10,838,9 kubikfot, ................................ 26,013: 36

äro förekommande utgifter nästan alla af den beskaffenhet, att de höra

hänföras under de nya anslagskolumnerna,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. in.

Då, till följd af löneregleringen för indelta arméns befäl, från

och med år 1878 till statsverket indragits de indelta lönetil lgångar

eller ersättning derför, som förut till befälets aflöning utgått, med undantag

allenast för sådana löntagare, som på grund af ovilkorlig fullmakt

äro berättigade att för sin tjenstetid uppbära sina löneförmåner enligt

gamla staten, samt för vissa löntagare, livilka förunnats rättighet att

intill 1880 års utgång jemväl en dylik förmån åtnjuta, kan i afseende

på beräkningen af anslagssummorna under denna rubrik icke läggas

till grundförhållandet, sådant det visat sig af 1877 års rikshufvudbok,

hvarföre statskontorets förslagsberäkning i denna del är stödd på ett

härstädes upprättadt sammandrag af de nyligen inkomna landsboksräkenskaperna

för år 1878. Detta sammandrag, som likväl af nyss

antydda orsak måste omfatta åtskilliga utgifter af den beskaffenhet,

att de framdeles, i mån af afgång bland löntagare på gammal stat eller

af förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af ränta å

indragna boställen, komma att upphöra, utvisar att

indelningarne, eller skattefriheterna från ränta och tiondeafgift

uppgått till ................................................................. 901,752: 68?

samt att

ersättningarne för indragna indelningar af ränta och

tionde utgjort................................................................. 656,855: 84.

Men till dessa belopp bör, enligt den reglering af anslagen, som

statskontoret härofvan omförmält, läggas större delen af de anslag till

indelta kavalleri- och infanteriregementena, som upptagas i kolumnerna

för penningar och för oindelt spanmål. Sistnämnda båda anslag bestå

af följande poster:

Penningar. Oindelt spanmål.

l:o. ersättning till en del rusthållare vid

Vadsbo och Valla sqvadroner af lifregementets

husar-korps för skjutsfärdspenningar, enligt

kongl. brefvet den 9 februari 1858, ...... 41: 25, ---—

2:o. ersättning till Vestmanlands knektelegomedelskassa,

enligt kongl. brefven den 3

juli 1684, den 2 oktober 1850 och den 18

november 1862, ..................................................... 699: —,

3:o. rotehjelp för öfverroterade hemman,

enligt kongl. brefvet den 15 augusti 1829:

vid Kronobergs regemente kft. 268,5,

)> Kalmar d:o » 597,7, — —: — 866,2;

866,2.

transport 740: 25-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. ni.

transport

4:o. öfverroteringsersättning, enligt kongl.

brefven den 25 augusti 1825, den 4 maj 1827

och den 24 januari 1835:

vid Norra Skånska infanteriregementet

........................... k It 1,609,8,

vid Södra d:o d:o » 1,641,

5:o. ersättning till Jemtlands roteringskassa

för kronoräntor in. m., enligt kongl.

brefven den 8 oktober 1851 och den 6 november

1860 ..........................................................................

6:o. ersättning för afskrift^ mjöl- och

sågqvarnsräntor, enligt kongl. kungörelsen den

30 december 1863, .................................................

7:o. ersättning för ökad rotering af

mönsterskrifvarebostället Holm vid Dalregementet,

enligt kongl. brefvet den 12 augusti

1856,...........................................................................

8:o. ersättning för upphörd dagsverksskyldighet

till nedannämnda kungsgårdar,

enligt kongl. brefvet den 28 april 1863:

Lilla Bjurum i Skaraborgs län 240 —, 119,6,

Beckaskog i Kristianstads län — — 1,087,8,

9:o. till musikens underhåll vid Nerikes

regemente samt Norra och Södra Skånska

infanteri-regementena .........................................

740: 26. 866,2.

3,250,8;

12,144: sr, 1,738,4;

524; 32, 3,776,2;

41: 34,---;

240: —, 1,207,3;

7,100: -,--, -;

summa 20,790: 78. 10,838,9-

Bland dessa anslagsposter synes den sistnämnda, under 9:o upptagna,

böra fortfarande såsom kontant anvisning för kavalleri- och infanteriregementena

qvarstå, hvaremot den under 8:o uppförda ersättningen

för dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum och Beckaskog,

hvilken ersättning lärer komma att vid förnyad utarrendering af

kungsgårdarne upphöra, lämpligen torde böra öfverföras till allmänna

indragningsstaten för att derå qvarstå, till dess nuvarande arrendekontrakt

gå till ända, hvilket, enligt den i kammarkollegium upprättade

och till innevarande års riksdag öfverlemnade förteckning öfver utarrenderade

egendomar, inträffar för Beckaskogs kungsgård år 1885 och

för Lilla Bjurum år 1895.

Öfriga poster, tillhopa utgörande i penningar 13,450 kronor 78 öre

och i spanmål 9,631,6 kubikfot, äro samtlige, enligtde åsigter statskontoret

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

härofvan uttalat, af den art, att de lämpligen böra hänföras till ersättningar

för indelningar. Då riksmarkegången förj de trenne senaste

åren blifvit å spanmål, hälften råg och hälften korn, faststäld sålunda:

för år 1877 ............................................................................... kronor 2: 46,

» » 1878 ............................................................................... » 2: 62,

» » 1879 ................................................................................ » 2: io,

samt medium häraf utgör .......................................................... )) 2: 36,

synes för beräkningen af de hittills i oindelt spanmål uppförda utgiftsposterna

skäligen kunna tagas till grund enahanda värde af 2 kronor 40

öre, som från och med år 1878 varit i riksstaten för dylik spanmål upptaget,

och uppgår efter denna grund beräkningsvärdet af nu ifrågavarande

utgifter till följande belopp: penningar ......................13,450: 78,

spanmål, 9,631,6 kft.,... 23,115: 84;

tillsammans kronor 36,566: 62.

Lägges härtill det ofvan enligt landsboksräkenskaperna uppgifna

värdet för år 1878 å ersättningar för indelningarne af

ränta och tionde, som på grund af 1869 års förordning till

statsverket indragits, eller .......................................................... 656,855: 8 4,

så uppkommer för samtliga ersättningar en summa af...... 693,422: 4 6,

eller i rundt tal 693,400 kronor.

Med iakttagande deraf att jemväl anslaget till betäckande

af de ännu bibehållna indelningarne, eller skattefriheterne,

varder i en afrundad siffra beräknadt, skulle alltså under rubriken

indelta kavalleri- och infanteriregementena uppföras:

anvisning i kontant................................................................... 7,100 —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

'' skattefriheter ..................................kronor 901,750:—,

ersättningar ................................... » 693,400: —, 1,595,150—;

summa kronor 1,602,250 —.

Då indelningarne och dermed jemförliga anvisningar, på samma

sätt som hittills egt rum med den indelta räntan och tionden jemte

ersättningen derför, borde redovisas i länsräkenskaperne och af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande enligt länsstaterna disponeras, så blefve

af den nu föreslagna regleringen utaf indelta kavalleri- och infanteriregementenas

anslag en följd, att arméförvaltningen befriades från redovisningen

af andra anslag än sådana, som vore anvisade i kontant,

hvilket ock, enligt statskontorets tanke, en god anordning af anslagens

disposition torde fordra.

3:o Under ljerde hufvudtiteln förekommer vidare, enligt hvad

redan blifvit förmäldt, å anslaget till lega för hästar till artilleriets

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m. 23

och fortifikationstruppernas exercis, oindelt spanmål till belopp af

18,049,5 kubikfot, i värde å 2 kronor 40 öre kubikfoten beraknadt till 43,318

kronor 80 öre. I afseende å tillkomsten och ändamålet med detta anslag

upplystes uti statskontorets bärofvan åberopade utlåtande den 10 december

1874, dels att, sedan Kongl. Maj:t vid 1828—30 års riksdag anmält, att för

artilleriets exercismöten erfordrades, utom de ständiga artillerihästarne,

382 hästar, hvilka Kongl. Maj:t, uppå vilkor, som genom nådigt bref

den 19 mars 1828 blifvit bestämda, låtit erbjuda rusthållare vid det

afsutna kavalleriet eller andra privata att prestera mot en årlig betalning

för hvarje häst af 71 tunnor spanmål, eller lika med hvad i hästvakansafgift

af ett rusthållsnummer erlades, så beviljades af Rikets

Ständer, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag, för ifrågavarande

ändamål det erforderliga spanmålsbeloppet 2,865 tunnor, samt

dels att anslaget utginge sålunda,. att vissa rusthållare för de hästar,

som af dem presterades, njöto befrielse från hästvakansafgiftens erläggande,

hvaremot. andra äfvensom öfrige privata personer, hvilka tilllmndahöllo

exercishästar, för hvarje häst från arméförvaltningen undfingo

värdet af hästvakansspanmålen för ett rusthållsnummer.

I öfverensstämmelse med den då af statskontoret uttalade mening

om olämpligheten af ifrågavarande anslags sammanförande med ersättmngsanslagen

för indragna indelningar eller dess utbytande emot bestämd

anvisning i kontant, hyser detta embetsverk fortfarande den

åsigten, att för omförmälda behof bör anvisas förslagsanslag i penningar,

och, enär ett serskildt penningebelopp med karaktär utaf bestämdt

anslag finnes under förevarande anslagsrubrik uti riksstaten uppförd!;

men beskaffenheten af dit hänförliga utgifter synes fordra, att beräkningen

deraf endast varder på förslag i staten införd, har statskontoret

nu trott sig böra ifrågasätta, att hela anslaget måtte varda anvisadt

såsom förslagsanslag; i följd hvaraf statskontoret i underdånighet hemställer,

att det å riksstaten under förevarande titel utförda beloppet

63,814 kronor 54 öre, måtte, i rundt tal upptaget till 64,000 kronor

anvisas såsom förslagsanslag i kontant.

Femte ImiViidtiteln.

4:o Härunder förekomma i senast faststälda riksstat anslag af

mdelt ränta och ersättning för indragna räntor till

båtsmansi adel ningen ................................................ kronor 81,053:

lots- och fyr-inrättningen med lifräddningsanstal
terna

........................................................................ , 460: —.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, ni. m.

Varande, jemlikt beslut vid 1871 års riksdag'', förstnämnda belopp afsedt

jemväl till ersättning för indelta men afskrifna qvarnräntor, . hvilken

ersättning med 7 kronor 61 öre i penningar samt 39,8 kubikfot oindelt

spanmål förut varit serskild!, å båtsmansindelningens anslag uppförd.

Derförutom upptages under hufvudtiteln såsom tillskott i de till

båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor ett förslagsanslag

i penningar af 24,000 kronor, hvilket äx- afsedt till betäckande af den

brist, som, till följd af Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers medgifvande,

att öfverskotts- och reserv-räntorna inom. nämnda län få utan

förvandling erläggas med deras penningebelopp enligt kronovärdi, uppstår

vid liqviderande af de så kallade tillskottsräntorna inom ^ nämnda

län, lxvilka räntetagarne äro berättigade att efter årlig markegång uppbära.

Ändamålet med sistnämnda anslag sammanfaller sålunda, enligt

bär ofvan uttalade åsigter, med det för hvilket serskilda förslagssummor

till ersättande af förlorad indelning skulle anvisas. Utgifterna bestridas

nu förskottsvis af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Blekinge län emot ersättning af marinförvaltningen, och jemväl med

hänsyn till förvaltningen och redovisningen skulle det alltså föda till

förenkling, om anslaget uppfördes såsom ersättning för indelning samt

enligt länsstat stäldes till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

disposition och redovisning, så att marinförvalningen derifrån Inkallades.

Af sådan anledning och då enligt rikshufvudboken för ar 1877

utgifterna utgjort för

„ , , .. . Ersättning för

Indelta räntor. j^ragna räntor.

båtsmansindelningen......................................... 77,300: 92, Ilo: 09,

lots- och fyrinrättningen ......................._■........ 404: 67> '' * 75’

samt i tillskott för båtsmansindelningen i Ble
binge

utgått i penningar ..............................-______24,486: 34;

tillsammans 77,705: 59, 24,605: 18,

får statskontoret underdånigst hemställa, att, med uteslutande af det för

sistnämnda ändamål nu anvisade särskilda förslagsanslaget i penningar,

i blifvande riksstat måtte varda beräknadt för

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på. förslag.

Skattefriheter. Ersättningar.

båtsmansindelningen .................................... 77,300: , 24,600 ,

lots- och fyrinrättningen med dertill hörande

personal ......... .............................. ...^05: ,____4. ,

tillsammans 77,705: —, 24,604: —.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

25

Sjette hufrudtiteln.

5:o Under denna hufvudtitel förekommer bland anslag, som af

en reglering i nu ifrågavarande hänseende beröras, först anslaget till

landsstaterna i länen. Härå upptages i 1880 års riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 150,014: 66,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

....................................................................... » 12,361: se,

oindelt spannmål, 7,164,6 kubikfot, ....................... » 17,194: so,

hvarförutan under anslaget i penningar finnes inbegripet ett belopp af

32 kronor 28 öre, utgörande dels ersättning för uppkommen brist i

landshöfdingeindelningen uti Upsala län till följd af nedsättning å

räntan af hemmanet Söderby n:o 5 i Danmarks socken, enligt kongl.

brefvet den 31 maj 1867, och dels ersättningar för afskrift^ indelta

mjöl- och sågqvarnsräntor.

Inberäknadt sådana indelningsersättningar och anvisningar i

oindelt spannmål, som, anslagna till aflöning åt landsliöfdingarne, på

grund af meddelade nådiga föreskrifter blifvit landshöfdinge-löneregleringsfonden

tillgodoförda, utgjorde enligt rikshufvudboken för år 1877

utgifterna å ofvanberörda, i riksstaten serskildt utförda anslagsposter:

indelt ränta af boställen..................... kronor 28,556 66,

ersättning för indragna räntor ..... „ 124,265: 32, 152,821: 98,

ersättning för indragna tionde-anslag „ 13,474: 95,

oindelt spannmål, 7,164,56 kubikfot, „ 18,782: 43.

Då redan vid den lönereglering, som år 1856 egde rum, indelningsförmånerna,

med undantag af räntan å innehafvande boställe, för

tjensteman och betjente vid landsstaten upphörde och i stället kontanta

löner anvisades, är deraf eu följd, att förestående ersättningar

för indragna rånte- och tionde-anslag utgått i stället för landshöfdingarnes

fordna indelningar, och är jemväl utgiften i oindelt spanmål,

hvilken till icke obetydlig del har sin anledning i afskrifning af qvarnräntor,

för dessa embetsmäns aflöning beräknad. Grunden för liqviderandet

af indelningsersättningar, som utgått till landshöfdings aflönande,

har, med färre undantag, hittills i allmänhet varit medelmarkegångspriset

för året, men sedan Eders Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga

brefvet till statskontoret den 1 november 1878, förklarat, att samtlige

för närvarande till landshöfdinge-löneregleringsfonden ingående ersättningar

för indelta räntor och tionde-anslag skola från och med inneJBih.

till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

varande år utgå endast efter dessa räntors och tiondeanslags omsättningsvärde

i enlighet med nådiga förordningen den 23 juli 1869, äfvensom

att statsverket från samma tid skall befrias från utgifvande af

de nu till fonden ingående forsellönsersättningar, så kommer för framtiden

ersättning efter medelmarkegångspris med tillägg af forsellön

för spannmål endast att beräknas för de tvenne landshöfdingelönerna

i Kopparbergs och Gefleborgs län, som hittills icke kunnat regleras,

utan fortfarande till nuvarande innehafvare utgå med enahanda rätt

och på det sätt, som i 1869 års nyssberörda nådiga förordning finnes

bestämdt.

Af denna anledning bör icke för beräkning af anslag till indelningsersättningar

under rubriken landsstaterna i länen tagas till grund

de förhållanden, som af räkenskaperna för tiden före år 1879 framgå, utan

böra indelningsersättningarne för de redan reglerade landshöfdingelönerna

beräknas på det sätt, nyssnämnda nådiga bref för framtiden stadgar;

och utgör, enligt härstädes verkstäld uträkning, för de tjugutvå reglerade

landshöfdingelönerna värdet, efter omsättningspris utan forsellön,

af indragna, räntor ....................... kronor 93,078: 97,

,, indragna tionde-anslag ............ „ 12,032: ei, lOo, 111: ds.

Lägges härtill, enligt räkenskaperne för år 1877, markegångsvärdet,

jemte forsellön, af indelningsersättningarne

för de oreglerade landshöfdingelönerna i Kopparbergs

och Gefleborgs län................................................................... 20,402: 94,

samt derjemte upptages förslagsvärdet enligt gällande

riksstat af oindelt spanmål...................................................... 17,194: so,

och hit öfverföres ofvanomförmälda, uti penningeanslaget

inbegripna belopp till ersättning för uppkommen indel
ningsbrist

och för afskrida qvarnräntor................................ 32: 28,

så skulle, med iakttagande för öfrigt af den hittills följda

rubriceringen af riksstatsanslagen, indelningsersättningarne

för landsstaterna i länen kunna beräknas till ..... kronor 142,741: so,

Men uti nu gällande riksstat förekomma tvenne serskilda

förslagsanslag för landsstaterna i länen, det ena,

till ersättning åt landshöfdingen i Kopparbergs län af

arrendet för lägenheten Hushagen jemte forsellön, beräknadt

till 2,500 kronor, och det andra, till bestridande af

lösen för åtskilliga i landshöfdingelönen inom Vesternorrlands

län ingående räntepersedlar, upptaget till 5,000

kronor. Båda dessa anslag, — af indika det förstnämnda,

transport 142,741: so,

s. 27 Kontrollera mot PDF

. Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m. 27

transport 142,741: eo,

jemlikt beslut vid 1872 års riksdag och nådiga brefvet

den 7 juni samma år, utgår till betäckande af den årliga

arrendeförlust å 216 tunnor spanmål, en femtedel råg

och fyra femtedelar hafre, jemte forsellön, som för landshöfdingen

i Kopparbergs län uppstått genom försäljningför

statsverkets räkning af den, bemälda embetsman på

lön anslagna kronolägenheten Hushagen, och det senare,

jemlikt kongl. brefven den 21 september 1860 och den 13

juli 1866, är afse dt till ersättning för 50 centner smör, 50

centner kött och 320 centner hö, som, enligt den, förstnämda

dag faststälda löneregleringen för landshöfdingen i Vesternorrlands

län, bland annat, borde till denna embetsman

utgå och efter medelmarkegångspris beräknas, —

äro, enligt de åsigter, statskontoret härofvan uttalat, af

beskaffenhet, att de lämpligen böra med indelningsersättningarne

sammanföras. Utgiften för nu omförmälda ändamål,

hvilket i statskontorets tanke framdeles ej erfordrar

serskild anslagsrubrik, har för år 1877 utgjort ... kronor 8,149: 91;

och synes indelningsersättningarne för landsstaterne

i länen sålunda kunna beräknas till ....................... kronor 150,891: 51,

eller i jemnadt tal 150,900 kronor.

Med iakttagande dels af behörig minskning å det för landsstaterne

i länen enligt senast faststälda riksstat anvisade penningeanslag,

i följd af ofvan föreslagna öfverflyttning till indelningsersättningarne

af 32 kronor 28 öre, samt dels af indelningsfriheternas nedsättning

med den summa, som härofvan under inkomsttiteln ränta blifvit beräknad

såsom afskrifning å landsstatens boställsräntor, samt återstodens

uppförande till jemnadt belopp, skulle alltså, efter uteslutande af

de nu anvisade serskilda förslagsanslagen för landsstaterna, landsstatsanslaget,

oafsedt sådana förändringar, som oberoende af nu ifrågavarande

reglering kunna erfordras, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................ kronor 2,180,353: sr,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på föi-slag:

friheter .......................................... 8,500: —,

ersättningar .................................... 150,900: —, 159,400: —;

summa kronor 2,339,753: sr.

6:0. Å anslaget gästgifvares friheter är enligt 1880 års riksstat

på förslag anvisadt:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statskontorets inkomiberåkniny för År 1881, m. m.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 17,423: n,

indelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag ...................................................... ,, B: ei,

oindelt spannmål, 38,i kubikfot,.......................... ,, 91: 44,

hvarförutan under anvisningen i penningar inbegripes ett belopp af 9

öre, som, lika med ofvan angifna anslag af oindelt spanmål, utgör

ersättning för en afskrifven qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet

Vinterås Sanna i Örebro län.

Utgifterna, motsvarande förenämnda serskilda anslagsposter, hafva

enligt 1877 års räkenskaper utgjort:

indelta räntor af gästgifverihemman .......... kronor 6,635: 12,

ersättning för indragna indelningar i

räntor........................................................ 1 1,691: 68,

tionde .............................................................12: 02, _ 11,703: ro.

oindelt spanmål, 38,1 kubikfot, ........................ kronor 104: 01,

Efter hvad den senast faststälda staten föranleder och med iakttagande

af den beräkningsgrund, som förut i allmänhet blifvit i detta

förslag följd, borde alltså, sedan anvisningen i penningar, nu utgörande

1,039 kronor 13 öre, minskats med deri ingående 9 öre ersättning för

qvarnränta, anslaget, gästgifvares friheter, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................... kronor 1,039: 04,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter............................................................. ,, 6,635: 12,

ersättningar, förestående ..................... 11,703: ro,

med tillägg dels af det förut såsom

anvisning i penningar beräknade

beloppet ...............................................09,

och dels af den oindelta spanmålens

förslagsvärde efter gällande riksstat 91: 44, 11,795: 23.

På grund af kongl. brefvet till kammarkollegium den 31 oktober

1871, i anledning af anförda underdåniga besvär i fråga om dispositionen

af räntan å 1 mantal skatte n:o i Herting, Lars Nilsgården i

Skrea socken af Hallands län, bör emellertid under förevarande anslagstitel

på stat uppföras ersättning för en under nämnda hemmans ränta

med 9 lispund eller 1 centner SO skålpund smör inbegripen qvarnränta,

hvilken varit, lika med- hemmanets egen ränta, indelt till gästgifveriet

i Falkenberg, men i öfverensstämmelse med] kongl. kungörelsen den

30 december 1863 blifvit afskrifven. Som denna ersättning efter medelmarkegångspriset

för år 1877 uppgår till 107 kronor 64 öre, torde, med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. m.

29

tillägg häraf samt indelningsanvisningarnes utförande till jemnade belopp,

under ifrågavarande titel böra upptagas:

anvisning i kontant ........................................... kronor 1,039: o 4,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter.................................................. 6,635: —,

ersättningar.......................................... 11,900: —

18,535:

summa kronor

19,574: o*,

senast fast184:
-

7:o. Under titel färjor och färjekarlar upptages i

stälda riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............iö4: 6 9,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 37: 17,

och hafva, enligt räkenskaperna för år 1877, motsvarande utgiftsposter

utgjort:

indelt ränta af hemman eller lägenheter ............ kronor 27: 35,

ersättning för indragen indelning af

ränta...

tionde

152: so,

58: 55,

211: re.

För denna anslagstitel torde alltså kunna, med bibehållande af

förutvarande penningebelopp, beräknas:

anvisning i kontant

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter ........................................................

ersättningar ............................................

kronor 150:

25:

210:

235:

summa kronor 385: —.

8:0. För hästafvel^ förbättrande finnes i gällande riksstat uppförd

oindelt spanmål af 330,7 kubikfot med förslagsvärde af 793 kronor

68 öre.

Enligt hvad statskontoret uti dess härofvan åberopade underdåniga

utlåtande den 10 december 1874 anmälde, eger detta spanmålsanslag

sin grund i kongl. brefvet den 2 december 1818, hvarigenom

förordnades om upprättande af kontrakt med en del rusthållsnummer

om skyldighet för dem att, i stället för hästvakansspanmåls

erläggande, hålla ''hingst. De i följd häraf på 20 års tid afslutade kontrakt

med 7 rusthållsnummer inom Elfsborgs och Skaraborgs län hade

sedermera blifvit förnyade, och de då gällande kontrakten, som jemväl

omfattade en tid af 20 år, räknade från och med 1860, voro afslutade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. nt.

år 1859. Till en början affördes uti statsverkets räkenskaper den spanmål,

från hvars erläggande rusthållarne i följd af hingsthållningen njöto

befrielse, på öfverskotten af statsverkets inkomster, men sedan Rikets

Ständers år 1834 församlade revisorer framställ, yrkande om ändring

i detta redovisningssätt, uppfördes vid 1834—35 års riksdag på dåvarande

åttonde hufvudtiteln under rubrik “hingsthållning i Elfsborgs

och Skaraborgs län“ ett mot häst vakai lsafgiften för 7 rusthåll svarande

spanmålsbelopp af 52 tunnor 16 kappar, som sedermera vid 1840—41

ars riksdag öfverfördes till nuvarande sjette hufvudtiteln.

Åt räkenskaperna inhemtas emellertid att, utom nu omförmälda

spanmålsanslag af 52 tunnor 16 kappar eller 330,75 kubikfot för hingst

hållning inom Elfsborgs och Skaraborgs län, årligen för enahanda ändamål

inom Östergötlands län utgår 94,5 kubikfot hästvakansspanmål,

motsvarande afgiften för 2 rusthållsnuinmer, och får statskontoret i afseende

å denna utgift nu i underdånighet anmäla, dels att densamma

grundar sig på kong!, brefvet den 15 maj 1840, hvarigenom medgilvits

att, i stället för erläggande af hästvakansspanmål för 2 rusthållsnummer

vid andra lifgrenadier-regementet, Unge hållas hingstar, och

att derom Unge, till eu början på fem år, räknade från och med år

1842, afslutas kontrakt, som sedermera, senast med stöd af kong!,

brefvet den 21 november 1859, förnyats och är gällande för den tid,

hästvakanskontrakten för regementet fortfara, samt dels att något anslag

med anledning häraf likväl icke blifvit på riksstaten uppfördt.

Vidare bör i sammanhang härmed omförmälas, att, enligt -hvad

statskontoret inhemtat, Eders Kongl. Maj:t jemlik! nådigt bref till stuteriötverstyrelsen

den 7 december 1877 förordnat, att samtlige kontrakt

om hingsthållning vid de indelta kavalleriregementena finge förlängas

på 10 år från den tid, då gällande kontrakt ginge till ända.

Vidhållande sin i afseende å ifrågavarande spaumålsanslag förut,

i nyss åberopade underdåniga utlåtande, uttalade åsigt, att detsamma

e j lämpligen bör med ersättningsanslagen för indragna indelningar sammanföras,

har statskontoret, då i öfrig! anslaget till hästafvelns förbättrande

till hela beloppet är stäldt till stuteri-öfverstyrelsens disposition

samt vid redovisningen behandlas såsom ett reservationsanslag,

hvarå uppkommande besparingar för ett år kunna till förefallande utgifter

under ett följande är användas, nu funnit sig böra underdånigst

hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Magt skulle täckas i nåder föreslå

Riksdagen att, med uteslutande från riksstaten af det der beräknade spanmålsanslaget,

för betäckande af förenämnda utaf hästvakansspanmålen

årligen bestridda utgifter å tillsammans 425,25 kubikfot spanmål, anvisa

ett kontant anslag till bestämdt belopp, som, med afseende "derpå

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

att berörda spanmåls värde för år 1877 uppgått till 1,105 kronor 66

öre, torde böra fastställas till 1,100 kronor. I händelse af bifall härtill

komme kontanta anslaget till hästafvel^ förbättrande, nu utgörande

93,550 kronor, att uppgå till 94,650 kronor, och då detta anslag,

framgent såsom hittills, torde komma att ställas till stuteriöfverstyrelsens

disposition, lärer nådig föreskrift böra meddelas derom, att bemäld^

styrelse enligt liqvid, som på grund af rikshufvudboken för

hvarje år i statskontoret upprättas, skall godtgöra de utgifter för hingsthållning,

som jemlik! länsräkenskaperna blifvit af hästvak ansspanmålen

bestridda.

Enligt specialräkningen öfver krön ouppbörden i Ölands södra

mots fögderi afföras å räntan, under titel hästafvelns förbättrande, årligen

ett belopp af 1,201 kronor 54 öre, utgörande ränta å hemman,

som disponeras till Ottenby stuteri. Då anslag härför icke finnes i

riksstaten beräknadt, har vid rikshufvudbokens upprättande beloppet

måst föras i afräkning på inkomsttiteln ränta, hvilken sålunda i motsvarande

mån minskats. Till undvikande af ett sådant redovisningssätt

hemställer statskontoret nu i underdånighet, att nödigt anslag måtte

varda beräknadt, hvarigenom under förevarande anslagsrubrik skulle

komma att upptagas:

anvisning i kontant ................................................ kronor 94,650: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: friheter................................................ ,, 1.200: —;

summa kronor 95,850: —.

9:o. Under anslagstiteln, befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

upptager nu gällande riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 61: os,

oindelt spanmål, 5,4 kubikfot,................................................. 12: oe,

hvarjemte under penningeanslaget, utgörande 8,700 kronor 40 öre, inbegripes

40 öre, som lika med den oindelta spanmålen utgör ersättning

till Bergviks bruksegare i Vermlands län för en afskrifven indelt

qvarnränta. Anslagsposten af indelt ränta, 61 kronor 98 öre, utgöres

af räntefrihet till nämnda belopp, som inom Kopparbergs län åtnjutes

för underhåll af konststaten och hytteverken vid Sala silfververk, och

då för Sala bergslag ett särskild! anslag finnes under hufvudtiteln uppförd

t, torde sagde anslagspost böra dit öfverflyttas. Med iakttagande

häraf och af förut följ dt beräkningssätt bör å anslaget, befrämjande i

allmänhet af bergsbruket, uppföras:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

anvisning i kontant............................................... kronor 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar.......................................... v_ 15: —;

summa kronor 8,715: —.

I0:o. Såsom ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa

räntors indragning eller förvandling anvisar gällande riksstat i

penningar .................................................................... kronor 3,524: 11,

oindelt spanmål, 1,165,5 kubikfot, ................... ,, 2,797: 20.

Det förstnämnda beloppet utgör ersättning enligt kongl. brefvet

den 1 juni 1877 för de i bergslagets så kallade konststatsmedel

ingående jordebok®- och mantalsdagsverkena af Sala, Möklinta, Kila,

Rumla, Norrby och Tärna socknar, hvilka dagsverken till statsverket

indragits, och det senare, eller spanmålsanslaget, ersättning för förlust

genom förvandling efter de i kongl. kungörelsen den 11 maj 1855

stadgade grunder af så kallade grufvudrängshjelpen och dagsverkspenningarne,

hvilka under gemensam benämning af konststatsmedel varit

bergslaget donerade. Båda anslagsposterna äro sålunda ersättningar

för upphörd indelning, och böra derföre i en summa såsom indelningsersättning

med jemnadt belopp sammanföras. Varder derjemte, på sätt

nyss blifvit föreslaget, hit Överflyttad och med jemt tal upptagen den

anslagspost till Sala bergslag, hvilken med 61 kronor 98 öre indelt

ränta nu finnes inbegripen under rubriken, befrämjande i allmänhet af

bergsbruket, sfi kommer förevarande anslagstitel, hvilken efter förändringen

synes böra erhålla den kortare benämningen, “Sala bergslag41,

att omfatta

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: friheter........................................... 62: —,

ersättningar ................................. 6,320: —, 6,382: —.

ll:o. Å sjette hufvudtiteln förekommer slutligen för jordförluster

genom kanal- och väganläggningar anslag af

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 2,946: 27,

oindelt spanmål, 623 kubikfot 3 kannor,............ ,, 1,495; 92;

varande derjemte under det till förevarande ändamål förslagsvis uppförda

penningeanslaget, utgörande 2,700 kronor 36 öre, inbegripet ett

belopp af 36 öre, som, lika med eu del, eller 371,3 kubikfot, af den

oindelta spanmålen, beräknats till godtgörande af indelta men afskrifna

qvarnräntor. Den öfriga oindelta spanmålen, 252 kubikfot, utgår på

grund af kongl. brefvet den 13 januari 1826 till åtskilliga hemman

inom Blekinge län i ersättning för bortmistade egor genom vattenupp
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

dämning vid uppförande af Lyckeby kronoqvarn, hvarförutan till lägenheten

Ostra Strömsnäs vid Motala i Östergötlands län, i ersättning för

en till Göta kanal upplåten jordrymd, jemväl, enligt kong], brefvet

den 13 februari 1812, utgår värdet efter markegång af 1 tunna 19

kappar eller 10 kubikfot spanmål, hvilken spanmålsqvantitet ej blifvit

i stat beräknad.

Anslaget af indelt ränta och ersättning för indragna räntor är

enligt stat beräknadt dels till ersättning, jemlikt kong!, brefvet deri

13 augusti 1821, för förlust genom jords upplåtande för Hjelm are kanal

och slussverk från åtskilliga hemman och lägenheter i Vestermo

socken af Södermanlands län, dels till godtgörelse åt åtskilliga hemman

inom Väne härad af Elfsborgs län för vattenskada i följd af T roll - hätte kanal, enligt flera äldre nådiga bref, och dels till ersättning åt hemmansinnehafvare

inom Vadsbo härad af Skaraborgs län för förlorad

jord vid anläggning af Göta kanal, jemlikt kongl. brefven den 18

februari och den 14 september 1813 samt den 27 mars 1831.

Af do sålunda beräknade anvisningarne utgår emellertid, enligt

hvad räkenskaperna för Skaraborgs län gifva vid handen, en del såsom

indelt tionde eller ersättning för indragna tiondeanslag, och har,

då anslag härför icke finnes uppfördt, denna del af utgiften vid riksbokslutet

gått i afräkning på uppbördstiteln: tionde.

Utgifterna hafva för år 1877 enligt räkenskaperna utgjort:

indelningsfrihet: ränta................................... 516: 42,

tionde ................................ 1,041: _ts, 1,558: j5

indelningsersättning: ränta ........................... 2,624: ro,

tionde ........................ 1,848:jg 4,473; 68,

oindelt spanmål, 633,3 kubikfot, ''............... 1,686: 25.

På grund häraf och med iakttagande, dels att penningeanslaget

minskas med deri ingående 36 öre, ersättning för qvarnräntor, och

dels att för oindelta spanmålen beräknas 2 kronor 40 öre kubikfoten,

hvarigenom värdet derå uppgår till 1,519 kronor 92 öre eller i jemt tal

1,520 kronor, anser statskontoret ifrågavarande anslag böra med bibehållen

natur af förslagsanslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant .................................................. kronor 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:

friheter .............................................................. 1,560: —.

ersättningar....................................................... 6,000: —, 7,560: —;

summa kronor 10,260: —.

Bill. till RiJisd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statskontorets inkomst,beräkning för år 1881, in. m.

Sjunde lmfvndtitelu.

12:o. Under anslaget till skogsväsendet inbegripas enligt nu

gällande riksstat ett belopp af 900 kronor, indel t ränta och ersättning''

för indragna räntor, hvilket är afsedt till betäckande af räntor å

skogsstatsboställen, som äro vederbörande tjensteman och betjente på

lön anslagna. Då ifrågavarande räntor enligt räkenskaperne för år 1877

uppgått till 1,466 kronor 85 öre, torde i stället för förstnämnda belopp

nu böra under denna anslagsrubrik beräknas:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.................................................................... kronor 1,470: —.

13:o. Förslagsanslaget, städers friheter, omfattar enligt 1880 års

riksstat, jemte anvisning i penningar af 21,552 kronor 70 öre, följande I

belopp:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ... kronor 21,324: 52,

indelt tionde och ersättning för indragna tionde
anslag

.............................................................................. ,, 754: 95,

oindelt spannmål, 509,0 kubikfot, .............................. ,, 1,223: 04.

I penningeanslaget ingår ett belopp af 1 krona 29 öre, som,

jemte 339 kubikfot 5 kannor af den oindelta spanmålen, utgör ersättning

till Göteborgs stad för afskrift^ räntor å åtskilliga qvarnar i

Mölndals ström, hvilka räntor förut varit nämnda stad anordnade, och

utgör den återstående spanmålsqvantiteten, eller 170 kubikfot 1 kanna,

ersättning jemlik! kong!, brefvet den 11 december 1863 till staden

Helsingborg för mistade så kallade klockarepensioner, 27 tunnor korn,

hvilka genom nådigt bref den 20 oktober 1820 blifvir staden upplåtna

mot vilkor att för framtiden svara för alla reparationer å skolhuset

och med skyldighet att tillika bestrida alla de utgifter för skolan, som

genom berörde 27 tunnor enligt räkenskaperna förut blifvit besörjde.

Sistnämnda ersättning utgår likväl icke numera till Helsingborgs

stad, enär, efter underdånig framställning af stadsfullmäktige derstädes

att, mot afstående af ifrågavarande spanmålsanslag, vinna befrielse

från den staden åliggande skyldigheten att ej mindre underhålla

undervisningslokalen än ock bestrida åtskilliga andra för skolan

nödiga utgifter, isynnerhet lärorummens uppvärmning, jemlikt nådigt

bref till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län och

domkapitlet i Lunds stift den 7 juli 1871 medgifvits, att staden

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Helsingborg, mot anslagets afstående till läroverket, blefve med utgången

af samma år befriad från de i kongl. brefvet den 20 oktober

1820 omförmälda förbindelser; och lärer på sådan grund detta anslagböra

öfverfljttas till åttonde hufvudtiteln.

Oberäknad! berörda ersättning till Helsingborgs läroverk för

klockarepensioner, hafva enligt rikshufvudboken för år 1877 utgifterna,

under titel: städers frihete r,i indelningar eller ersättning derför utgjort:

indelt ränta af städerna donerade hemman

och lägenheter...........................................

.. kronor 8,084:

50,

indelt tionde af dito ...................................

. „ 374:

81

1

8,459: 31,

ersättning för indragen ränta ..................

„ 1,550:

48,

tionde .................

oindelt spanmål, 339,5 kubikfot, ..............

340:

”,

1,890: 71,

814: so.

Efter förut följd beräkningsgrund och med iakttagande dels af

penningeanslagets minskning med deri nu ingående 1 krona 29 öre

qvarnränteersättning och dels af samma, endast förslagsvis beräknade

anslags [afrundning till jemnadt tal, anser statskontoret anslagstiteln,

städers friheter, förslagsanslag, böra i riksstaten upptagas sålunda:

anvisning i kontant....................................... kronor 21,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter ................................................... 8,460: —,

ersättningar .......................................... 2,720:—, 11,180: ;

summa kronor 32,730: —.

Åttonde hufvudtiteln.

14:o. Kleresistatens anslag, som enligt gällande riksstat upptager:

penningar...................................................................... kronor 15,156: 73,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ,, 130,110: 11,

indelt tionde och ersättning för indragna tionde
_

anslag ........................................................................ „ 315,425: ic,

oindelt spanmål, 3,035 kubikfot 3 kannor, „ 7,284: 72;

tillsammans kronor 467,977: 02,

är hufvudsakligen afsedt till aflöningsbidrag, prostetunnor in. in. för

presterskapet i riket, men deraf utgår jemväl aflöning till de vid dom

kapitlens expeditioner anstälde tjensteman, hvilka för närvarande upp

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

bära sina löneförmåner från flera särskilda anslag; och enär under

hufvudtiteln finnes uppförd en särskild anslagsrubrik för dessa expeditioner,

synes det statskontoret lända till reda i stater och räkenskaper,

om till nämnde rubrik hänföres alla dit hörande utgifter.

Om af sådan anledning från kleresistatens anslag i penningar och

i oindelt spanmål afdragas de aflöningsbelopp, som enligt stat utgå

till konsistorii-notarier, konsistorii-amanuenser samt en vaktmästare,

och tillsammans utgöra 5,348 kronor 31 öre jemte 1.184 kubikfot 4

kannor spanmål, så återstå:

i penningar ...................................................................... kronor 9,808: 42,

i oindelt spanmål, 1,850 kubikfot 9 kannor, ............ „ 4,442: ie.

Af detta penningebelopp utgör 3 kronor 68 öre ersättning för

afskrifna qvarnräntor, och är den oindelta spanmålen anslagen för följande

ändamål:

löneförbättringar åt presterskapet ............................ kubikfot 1,143, 2,

prost et minor.................................................................... ,,_219, 3;

kubikfot 1,362, g,

ersättning till innehafvarne af prestgårdarne i

Lyrestads och Fägreds pastorater af Skara stift för

jordförluster genom Göta kanals anläggning, enligt

kong!, brefven den 13 februari och den 14 september

1813 samt den 9 och den 16 november 1854, ............ ,, 346, 5,

ersättning för afskrifna qvarnräntor ........................ „ 141, 9;

tillsammans kubikfot 1,850, 9.

Hvad angår kleresistatens anslag af indelt ränta och tionde samt

ersättning för indragna indelningar, hvilka anvisningar jemväl afse

sådan kyrkotionde, som inom Malmöhus och Kristianstads län utgår till

presterskapets aflöning, sä upptages i riksstaten, närmast efter kleresistaten,

ett särskilt förslagsanslag i penningar af 3,000 kronor till bestridande

af biskopens på Gotland lön; och utgår detta senare anslag,

jemlik! kongl. brefvet den 5 maj 1824 och flere sedermera meddelade

nådiga föreskrifter, till lösen efter medelmarkegångspris för bemälde

biskop anslagen jordeboksränta och spanmål, samt är sålunda,

af enahanda beskaffenhet med öfrige kleresiets indelningsersättningar,

hvarföre der, efter statskontorets tanke, bör med dem sammanföras. Inberäknadt

beloppet af denna lösen hafva för år 1877 utgifterna til!

kleresisfaten i indelning och indelningsersättning enligt räkenskaperne

utgjort:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

indelt ränta af kieresiets boställen kronor 119,907:

indelt tionde af dito..........................

kyrkotionde, 6,720,9 kubikfot,.......

v

n

ersättning för indragna räntor

dito för indragen kronotionde.

V

V

1881, in.

m.

119,907:

31,

11,084:

03,

17,561:

68,

148,553:

17,417:

01,

328,790:

68,

346,207:

u

02;

Bland sistnämnda ersättningar ingår emellertid

lösen för kronotiondespanmål, som varit

indelt till konsistorii-notarierne i Upsala, Linköpings,

Wexiö, Kalmar och Karlstads stift,

men jemlikt kongl. förordningen den 23 juli

1869 till statsverket indragits, och bör, efter

hvad förut blifvit nämndt, denna lösen, för

år 1877 uppgående till .......................................... kronor 2,842: 8 9,

här afdragas, hvarefter återstår ........................ kronor 343,364: so.

På grund af denna utredning får statskontoret, under förutsättning

att samtlige för domkapitlens expeditioner anvisade anslag varda

under en titel sammanförda, underdånigst hemställa, att, med uteslutande

från riksstaten af det särskilda förslagsanslaget till biskopens

på Gotland lön, kleresistatens anslag måtte, efter vidtagen minskning

å penningebeloppet för deri ingående 3 kronor 68vöre qvarnr än te-ersättning

samt med tillägg å indelningsersättningarne ej mindre för sistnämnda

belopp än äfven för värdet, å 2 kronor 40 öre, af ofvanuppgifne

spanmålsqvantitet 1,850 kubikfot 9 kannor, varda i blifvande

riksstat sålunda beräknadt:

anvisning i kontant ................................................. kronor 9,804: 74,

indelning ochdermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter från ränta

och kronotionde 131,000: —,

kyrkotionde 17,600: —? 148,600: —,

ersättningar .................................... 347,800: —, ,, 496,400: —;

summa kronor 506,204: 74.

15:o. Beträffande härefter tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner,

så omfattar för närvarande, enligt hvad sagdt är, kleresistatens

anslag aflöningsmedel för dessa tjenstemän, uppgående till:

penningar.......................................................................... kronor 5,348: 31,

oindelt spanmål, 1,184,4 kubikfot å 2: 40,............ ,, 2,842: 56,

.hvarjemte för år 1877 indelningsersättningar till

transport kronor 8,190:

87.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. in.

transport

kleresistatens

kronor 8.190: sr.

ofvan angifna konsistoriinotarier

anslag a Iförts med.........................................................

Derförutom äro under nedannämda riksstatsanslag

för dessa expeditioner med
-

2.842:

89

följande anvisningar

delade, nemligen

särskilda förslagsanslag för kleresistaten: ersättning

åt 13 konsistoriinotarier för dem frångån
-

3,510:

10,000:

300:

150: 25.

gen förmån af förhöjd tjenstårsberäkning å 270

kronor, högst ............................................................ ,,

domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastik verk: arvode åtkonsistoriinotarien

i Hernösand, enligt kongl. brefvet den

6 februari 1863, .................................................. ,,

och utgår tillika enligt Jönköpings läns räkenskaper

å elementarläroverkens anslag årlig ersättning till

konsistoriinotarien i Skara för indragen tiondespanmål,

hvilken ersättning för år 1877 utgjort „

Samtlige dessa anvisningar, uppgående till ............ kronor 24,994: oi,

torde höra under gemensam titel: domkapitlens expeditioner, uppföras.

I fråga om naturen af detta gemensamma anslag förekommer väl,

dels att det nuvarande ersättningsånslaget i följd af förlorad högre

tjenstårsberäkning cger naturen af förslagsanslag, högst, och dels att

det under titel domkapitlens expeditioner nu uppförda beloppet 10,000

kronor, hvilken användes för höjande af notariernes och amanuensernes

löner till vissa för hvarje stift faststälda belopp äfvensom för expeditionernas

behof i öfrigt, erhållit benämning af reservationsanslag; men

då samtlige konsistoriinotarier numera äro berättigade till förstberörda

ersättning, samt det senare anslaget städse varit till fulla beloppet disponeradt

och dermed utgått, synes anledning saknas för annan qvalifikation

än den, som tillkommer ett vanligt bestämdt anslag; hemställande

i enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt statskontoret i underdånighet

att, i stället för ofvanberörda å serskilda titlar nu förekommande

anvisningar, måtte i blifvande riksstat uppföras ett anslag till domkapitlens

expeditioner, beräknadt till:

anvisning i kontant......................................................... kronor 19,158: 31,

indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:

ersättningar

5,840:

summa kronor

24,998: 31.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Lärande förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, hvarå

årligen betydliga brister uppkomma, icke böra, i följd af nu föreslagna

öfverflyttning af de! härifrån utgående arvodet till konsistoriinotarien

i Hernösand, undergå någon förändring till beloppet.

l(!:o. A sistnämnda anslag har årligen, till och med år 1877,

förekommit en utgift till ersättning för indragen tionde, som varit anvisad

till lön åt läraren vid Skytteanska lappskolan i Tärna, men sedan,

jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 februari 1878, lönen

för denne lärare blifvit från och med samma år annorlunda bestämd,

kommer ifrågavarande utgift, hvilken icke varit i riksstaten beräknad,

att upphöra, hvadan af förenämnda anledning någon ändring af ecklesiastikverkets

anslag icke påkallas.

17:o. Universitetens anslag, derunder inbegripna tvenne särskilda

förslagsanslag i penningar å tillsammans 162,700 kronor, det ena för

tillämpning af ny lönereglering och det andra för ombildning af adjunkturer

och docentstipendier, omfattar enligt riksstaten för år 1880 på

det hela:

penningar....................................................................... kronor 515,315: ss,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ,, 82,363: 3 6,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.

........................................................................ ,, 112,381: 71,

oindelt spanmål, 80 kubikfot 2 kannor,............... ,, 192: 43;

summa kronor 710,253: 43.

Häraf utgör det oindelta spanmålsanslaget jemte 24 öre i penningar

ersättning för tvenne till universitetet i Upsala indelta qvarnräntor

inom Stockholms län, hvilka enligt kong], kungörelsen den 30

december 1863 blifvit afskrida, och är anvisningen af indelt tionde

beräknad jemväl för kyrkotionde, som inom Malmöhus och Kristianstds

län utgår till universitetet i Lund.

Utgifterna hafva för år 1877 enligt räkenskaperne utgjort:

i indelt ränta af universitetens hemman kronor 70,168: 6 6,

i indelt kronotionde af dito..................... ,, 1,540: 41,

i kyrkotionde, 13,885 kubikfot 5 kannor, ,, 37,888: os, 109 597: 12,

i ersättning för indragna räntor............ ,, 4,247: so,

i dito för indragen kronotionde .......... ,, 97,007: 32, 101,255: 12.

Med iakttagande af ofvanberörda qvarnräntors öfverförande till

indelningsersättningarne synes, på grund häraf, universitetens anslag

böra i blifvande riksstat sålunda beräknas:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

an

visning’ i kontant (deraf 162,700 kronor för
-

slagsanslag)

indelning och dermed jemförlig anvisning’, på förslag

friheter från ränta och

kronor 515,315:

64,

kronotionde.

kyrkotionde ...

ersättningar ....

71,700:

37,900:

109,600:

101,400:

211,000:

summa kronor 726,315:

64.

18:o.

anvisadt:

penningar

För de allmänna läroverken är enligt 1880 års riksstat

indelt ränta och ersättning för indragna

räntor ..........................

kronor 2,613,137:

37,

..... „ 4,868: 27, 2,618,006: 24,

och ingår i penningeanslaget med ett beräknadt belopp af 305 kronor

54 öre ersättning, jemlik! kongl. brefvet den 11 december 1863, till åtskilliga

allmänna läroverk för indragna landtgillen och klockarepensioner,

hvilken ersättning årligen utbetalas:

till Lunds läroverk med

penningar ..............................................................................

lösen efter medelmarkegångspris för 5 kubikfot 2

kannor råg och 27 kubikfot 3 kannor korn, som

bör, å 2 kronor 40 öre kubikfoten, utföras till ...

till läroverket i Kristianstad med

penningar ............................................................................

lösen efter medelmarkegångspris för 100 kubikfot

kronor

05,

78: —,

■y. i2.

8 kannor korn, som bör,

2 kronor 40 öre ku
-

ll

n

241:

16:

3:

bikfoten, utföras till

till läroverket i Ystad med penningar.............

och till läroverket i Halmstad med penningar.

tillsammans kronor 345:

''bill Helsingborgs läroverk utgår derjemte, enligt

hvad förut under sjunde hufvudtiteln blifvit omförmäldt,

äfvenledes i ersättning för klockarepensioner, lösen

efter medelmarkegångspris för 170 kubikfot 1 kanna

spanmål, hvilken lösen bör från anslaget till städers

friheter hit öfverflyttas och af sådan anledning bör, å.

2 kronor 40 öre kubikfoten, upptagas till ..................

så att på det hela denna till de allmänna läroverken

utgående, med indelningsersättningar jemförliga lösen

för landtgillen och så kallade klockarepensioner kan

beräknas till ......................................................................... ,, 753:

92,

44,

408:

24,

77.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.41

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

Efter behörigt, afdrag för sådana utgifter, som endast af tillfällig anledning

förekommit, hafva, enligt räkenskaperna för år 1877, indelningarne

och indelningsersättningarne å elementarläroverkens anslag utgjort:
indelt

ränta å prebendehemman m. m. ...............7,116: 55,

indelt kronotionde å dito ......................................... 204: 57, - •..)j.

ersättning för indragna räntor ................................ 44: 99,

dito för indragen tionde ......................................... 431: 44, 4^;.

Bland indelningsersättningarne, hvilka föröfrigt tillkomma Visingsborgs

skolstat, Eskilstuna skolas lönefond, bibliotekarien i Skara,

Helsingborgs skola samt rektor i Malmö, hvars lön icke varit underkastad

den reglering, som vid 1874 års riksdag beträffande elementarlärarnes

löner beslöts, ingår emellertid, på sätt förut blifvit nämndt,

lösen för spanmål, som varit indelt åt konsistoriinotarien i Skara; börande

denna lösen, som ofvan med 150 kronor 25 öre upptagits under

titel domkapitlens expeditioner, här afdragas, hvarefter indelningser
-

sättningarne uppgå till ...................................................... kronor 326: is,

och, med tillägg af förut beräknade................................. » 753: 77,

till ........................................................................................... kronor 1,079: 95.

På grund häraf torde, med iakttagande af penningeanslagets

minskning för deri inberäknad ersättning för landtgillen och klockarepensioner,

under titel, allmänna läroverken, böra i blifvande riksstat

uppföras:

anvisning i kontant ............................................ kronor 2,612,832: 49

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter .......................................... kronor 7,320: —,

ersättningar

» 1,080: — 8,400:

summa kronor 2,621,232: 43.

19:o. För pedagogier och folkskolor anvisar nu gällande riksstat,

utom penningar till belopp af 62,619 kronor 31 öre, följande förslagsvis

beräknade anslag, nemligen:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ... kronor 4,219: —,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag )) 4,519: 62,

oindelt spanmål, 448 kubikfot 9 kannor,.................. » 1,077: se.

Den oindelta spanmålen utgör lön, enligt kongl. brefvet den 29

september 1820, till. läraren vid Sundbyholms skola i Södermanlands

län, och grundar sig denna anvisning ursprungligen på testamente den

Bill. till Riksä. Vrot. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

20 oktober 1629 af dåvarande egaren till Sundbyholms och Ribbingelunds

kungsgårdar, riksamiralen friherre Carl Carlsson Gyllenhjelm.

Enligt det af kammarkollegium den 6 april 1857 utfärdade kontrakt,

hvarigenom Sundbyholms kungsgård med underlydande hemman och

lägenheter blifvit på 30 år från midfastan samma år för statsverkets

räkning utarrenderad, åligger det arrendatorn att, jemte de bekläd]iadspenningar

och den förplägning, som från kungsgården böra utgå

till Sundby skola, årligen i arrende erlägga 350 tunnor eller 2,205

kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, hvaraf till skolmästaren

in natura skall utgå 71 tunnor 8 kappar eller 448 kubikfot 9 kannor

samt återstoden, 1,756 kubikfot 1 kanna, hos vederbörande kronans

uppbördsman med penningar efter stadgadt medelpris lösas.

Af denna anledning varder nu uti kronoräkenskaperna förenämnda

löningsspanmål årligen å arrendemedlen afförd såsom utgift till Sundbyholms

skola; men då ifrågavarande anslag ursprungligen tillkommit

genom enskild donation samt arrendet till statsverket rätteligen icke

utgör mera än sistberörda spanmålsqvantitet, 1,756 kubikfot 1 kanna,

bör, enligt statskontorets förmenande, såväl från uppbörden som från

utgiften i kronans räkenskaper uteslutas det arrendebelopp, som utgår

till skolan, och endast redovisas hvad som af uppbördsmannen verkligen

uppbäres, hvarigenom särskildt anslag till denna skola icke behöfver

beräknas eller uppföras.

Uti indelningar och indelningsersättningar, derunder jemväl inbegripen

kyrkotionde, som inom Malmöhus län utgår till en del folkskolor,

hafva för år 1877 enligt räkenskaperna utgiften till pedagogier

och folkskolor utgjort:

indelt ränta af pedagogierna anslagna hemman.

............................................................... kronor 4,323: 02,

indelt tionde af dito .................................... » — — 27,

kyrkotionde, 417 kft.,................................. )> 1,027: 63 5351- 89

ersättning för indragna räntor .................. » 434: or,

dito för indragen tionde ........................... » 4,772: sb, 5 206- sd

på grund hvaraf statskontoret underdånigst hemställer, att, med uteslutande

af det nu i riksstaten för Sundbyholms skola beräknade anslag,

i blifvande riksstat under titel, pedagogier och folkskolor, måtte

uppföras:

anvisning i kontant (förutvarande beloppet) ......... kronor 62,619: 31;

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

transport 62,619: 31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stat kontor ds inkomstberäkning för år 1881, m. m.

48

transport 62,619: 31.

friheter från ränta och krono
-

tionde ......................... kronor 4,325: —,

kyrkotionde ............... » 1,025: —, 5,350: ,

ersättningar ...................................... kronor 5,200: —, 10,550- •

summa kronor 73,169: 31

20:o. Under anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

finnes i nu gällande riksstat uppförd indelt tionde och ersättning

för indragna tiondeanslag till belopp af 4,103 kronor 82 öre.

Beträffande tillkomsten af detta anslag, som består af kyrkotionde

inom Kristianstads och Malmöhus län, får statskontoret underdånigst

tillkännagifva, att, sedan detta embetsverk uti berättelse om statsverkets

förvaltning, tillstånd och behof den 16 oktober 1828 hos Kongl.

Magt anmält, att bland anordning utom stat å statsmedlen då till barnmorskors

underhåll utginge 307 tunnor 5 rLri kappar spanmål, som icke

vore i riksstat beräknade, så uppfördes af Rikets Ständer vid 1828—30

års riksdag, i enlighet med derom gjordt nådigt förslag, omförmälda

spanmålsqvantitet å dåvarande åttonde hufvudtiteln till allmänna och

extra utgifter. Vid 1834—3.5 års riksdag beräknades samma anslagtill

310 tunnor och vid 1840—41 års riksdag, då det i följd af anslagens

förändrade fördelning på hufvudtitlar hänfördes under rubriken:

sundhetskollegium med medicinalstaten, upptogs spanmålen till 310

tunnor 6 kappar, som, i nytt mått utgörande 1,954 kubikfot 2 kannor,

å, 2 kronor 10 öre kubikfoten motsvarar det ännu qvarstående penningevärdet

4,103 kronor 82 öre. När vid 1862—63 års riksdag särskild!

anslag för barnmorskeundervisningen och barnbördshusen uppfördes,

blef icke i sammanhang dermed från sundhetskollegii anslagtill

den nya anslagsrubriken öfverförd ifrågavarande spanmål, hvarinvid

påföljande riksdag rättelse i detta hänseende blef vidtagen, så att

alltifrån år 1867 omförmälda belopp, då beräknadt efter 2 kronor kubikfoten,

varit i riksstaten under förstnämnda titel upptaget.

1 fråga om användningen af detta anslag, för hvilket, enligt 1877

års räkenskaper, motsvarande utgifter uppgått till 2,427 kubikfot spanmål

med värde af 6,285 kronor 70 öre, har statskontoret af landsboksräkenskaperna

inhemta!, att till barnmorskeundervisningsanstalten i

Lund såsom aflöning från Malmöhus län utgår 117,25 kubikfot råg och

156,62 5 kubikfot korn, som för nyssnämnda år i värde uppgått till

709 kronor 28 öre, samt att återstoden, 925,982 kubikfot råg, 1,217,738

kubikfot korn och 9,45 kubikfot hafre, för år 1877 i värde belöpande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

till 5,576 kronor 42 öre, utgör barnmorskelöner inom en del församlingar

i Skåne.

Då endast förstnämnda utgiftspost, hvad ändamålet angår, öfver - ensstämmer med anslagets nuvarande benämning, samt anvisningen

till barnmorskors aflönande, hvilket i Skåne likasom å öfrige orter

måste betraktas såsom en kommunalangelägenhet, torde grunda sig på

vederbörande församlingars beslut i fråga om användandet af kyrkornes

behållna tionde, hvilken i allmänhet redovisas under titel kyrkors

underhåll, så är statskontoret, som jemväl inhemtat, att det nu ifrågavarande

anslagets användande till barnmorskelöner varit föremål för

senast församlade statsrevisions uppmärksamhet, af den åsigt, att

under titel barnmorskeundervisningen och barnbördshusen endast bör

beräknas ofvanstående för undervisningsanstalten i Lund utgående

spanmål samt att återstoden bör i stat och räkenskaper hänföras under

titel kyrkors underhåll, i följd hvaraf statskontoret underdånigst

hemställer, att förstnämnde titel måtte med bibehållande af förutvarande

penningeanslag beräknas till

anvisning i kontant ............................................... kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

lärande, i händelse af bifall härtill, statskontoret få sig i nåder uppdraget,

att meddela vederbörande föreskrift om den till barmorskelöner

utgående spanmålens afförande å anslaget till kyrkors underhåll.

21 :o. Anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna

omfattar, utom penningar 9,141 kronor 25 öre,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 158: 29,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag..... 236: 46.

Utgifterna å dessa senare tvenne anslagsposter, som enligt landsboksräkenskaperne

utgått till fattigvården i Södertelje stadsförsamling

samt i Tryserums församling af Kalmar län, Wisingsö församling af

Jönköpings län och Harbo församling i Westmanlands län äfvensom

Allhelgona församlings fattighus i Södermanlands län, hafva för år 1877

utgjort:

indelt ränta af sistnämnda församlings fattighustäppor...... 19: 55.

ersättning för indragna räntor ................................ 213: n,

på grund hvaraf anslaget i blifvande riksstat synes böra sålunda beräknas

:

kyrkotionde

)) 700: —:

summa kronor 33,441: —

dito lör indragen tionde

228: 24

441: 35

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

anvisning i kontant ...................................................... kronor 9,141: 25,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ....................................................................... 20: —,

ersättningar ............................................................ 440: —, ^gQ._.

tillsammans kx-onor 9,601: 25.

22:o. För lasaretts underhåll anvisas i 1880 års riksstat:

penningar .................................................................... kronor 35,125: 06,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor .. » 8,208: —,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

........................................................................ v 6,208: os,

oindelt spanmål, 70,9 kubikfot å 2: 40, .................. >< 170: xe;

tillsammans kronor 49,711: 24.

Häraf utgör den oindelta spanmålen jemte 6 öre af penningeanslaget

ersättning för en afskrifven qvarnränta, som varit indelt till

Köpings hospital, och hafva för öfrig! indelningarne och indelnings

ersättningaxuxe, derunder inbegripen kyrkotionde i Skåne

till lasax-ettet och kliniken i Lund, för år®1877 utgjort:

som utgår

indelt ränta af hospitalshemman ......... kronor

indelt tionde af dito ................................. »

kyrkotionde ................................................ »

ersättning för indragna räntor.............. »

dito för ixxdi-agen tionde........................... »

7,135:

36,

90,

548:

4,929: 6i, 12,613: st,

438: 73,

5,673: 06,

6,111: 79.

Efter qvarnräntans öfverförande till indelningsersättningarne torde

sålunda detta anslag böra i blifvande riksstat sålunda uppföras:

anvisning i kontant ...................................................... kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................................. 7,685: —,

kyrkotionde .................................... 4,930: —. 12 615- _

ersättningar ....................................................

6,280:

18,895:

summa kronor 54,020:

23:o. Under anslagstitlarne stora bambu,set i Stockholm och barnhusen

i landsorterna anvisar’nu gällande riksstat indelt tionde och ersättning

för indragna tiondeanslag till belopp af 42,930 kronor 9 öre för

den förra och 25,672 kixmor 71 öre för den senax-e titeln.

De för detta ändamål afförda, i indelningsersättning bestående utgifterna

hafva för år 1877 utgjort:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

stora barnhuset i Stockholm:

ersättning för indragen ränta

dito för indragen tionde.........

kronor 36: 99,

* 51’Q73: 62> 51,110: 6i;

barnhusen i landsorterna:

ersättning för indragen ränta .............. > 35: 73

dito för indragen tionde........................... » 29,312: 42, 29,348'' n

hvarföre under dessa anslagsrubriker såsom indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag, torde böra uppföras uti kolumnen för ersättningar

:

under den förstnämnda rubriken ........................... kronor 51,100:-—

och under den senare ................................................... » 29,350: —.

24:o. Indelningar - och indelningsersättningar finnas under åttonde

hufvudtiteln slutligen uppförda å anslaget kyrkors underhåll, som nu

omfattar följande belopp:

penningar ........................................................................ kronor 6,721: 04,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 14,080: 59,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

..................................................................... » 284,401: 9.-,,

oindelt spanmål, 988,s kft. å 2:40, ......................... » 2,373: 12;

tillsammans kronor 307,576: 70.

Af dessa anvisningar belöper för afskrifna qvarnräntor, som varit

till åtskilliga kyrkor indelta, i penningar 193 kronor 4 öre och i oindelt

spanmål ............................................................................ kubikfot 134,1.

För öfrigt består anslaget i oindelt spanmål af

följande poster, nemligen:

till Trollhättans församling i Elfsborgs län, enligt

kongl. brefvet den 29 juni 1866, vin- och bygg
nadssäd

....................................................................................... ,,

till underhåll af Visby domkyrka, enligt kongl.

brefvenden 1 februari 1845 och den 17 november 1848, ,,

till Hernösands domkyrka, enligt kongl. brefvet

den 20 mars 1848,................................................................ ,,

till Askersunds stadsförsamlings kyrka, enligt

kongl. brefven den 21 mars och den 1 oktober 185 1,

vin och byggnadssäd.............................................................. „

till Lekvattnets kapellförsamlings kyrka i Ver inlands

län, enligt dito, dito ................................................... ,,

18,9;

315,— ;

252,-;

18,9;

_____ „___12,6;

transport kubikfot 751,6.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, ra. m.

transport

till Hjulsjö och Jernboås kyrkor i Örebro län,

enligt kongl. brefvet den 16 november 1854, dito......

till Ulrika kyrka i Östergötlands län, enligt dito,

dito...........................................................................................

till Loos kapellkyrka i Gefieborgs län, enligt

kongl. brefven den 30 oktober 1845 och den 16 november

1854, dito ..........................................................................

till Trosa stadsförsamlings kyrka, enligt kongl.

brefvet den 20 mars 1858, dito..........................................

till Qvarsebo kyrka inom Östergötlands län, enligt

kongl. brefvet den 29 december 1860, dito ........

till höbinge kyrka i Jemtlands län, enligt kongl.

brefvet den 11 december 1863, dito..............................

till Östersunds stadskyrka, enligt kongl. brefvet

den 25 maj 1869, dito............................................................

till dörns församlings kyrka i Vesterbottens län,

enligt dito, dito.......................................................................

kubikfot

751,5;

n

37,8;

11

12,6;

11

31,5;

11

18,it:

11

18,:»:

11

44,1;

11

60,—

____11

13,5;

tillsammans kubikfot 988,s.

Hvad utgifterna i indelt ränta och tionde samt ersättning för indragna

rånte- och tiondeanslag angår, så hafva, enligt räkenskaperna

för år 1877, dessa jemte den kyrkorna behållna andelen af kyrkotionden

inom Kristianstads, Malmöhus och Hallands län utgjort:

indelt ränta af kyrkornas egna

hemman ................................... 11,135: 37,

indelt kronotionde af dito ......... 6,941: oi,

kyrkotionde, 80,792,5 kubikfot,... .193,911: eo, kronor 211,987: !)s.

ersättning för indragna räntor 1,178: 41,

dito för indragen tionde ............ 166,297: 77, ^ 167,476- js

Med iakttagande att den. nu under penningeanvisningen inbegripna

ersättningen för afskrida qvarnräntor, 193 kronor 4 öre, samt

den oindelta spanmålens förslagsvärde, 2,.'' 173 kronor 12 öre. varda till

indelningsersättningarna öfverförda, äfvensom att de härofvan omförmälda

barnmorskelöner af kyrkotionden i Skåne, hvilka löner för år

1877 uppgått till 5,576 kronor 42 öre, blifva under förevarande anslagstitel

beräknade, synes alltså anslaget till kyrkors underhåll böra

i blifvande riksstat upptagas sålunda:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

anvisning i kontant ............................................ kronor 6,528: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter ...... 18,100: —,

kyrkotionde 199,500: —, 217,600: —,

ersättningar ...................... 170,000: —, „ 387,600: —;

summa kronor 394,128: —.

Nionde hiifvudtiteln.

25:o. Å denna hufvudtitel förekomma enligt nu gällande riksstat

anvisningar uti indelningar och indelningsersättningar samt oindelt

spanmål endast under anslaget till allmänna indragningsstaten.

Beloppet af dessa anvisningar, som alltifrån år 1877 varit oförändrad!

och då jemkats i den mån, som för vinnande af jemnade summor i

riksstaten erfordrats, utgör:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 803: 6i,

indelt tionde och ersättning för indragna tionde
anslag.

.......................................................................... „ 50: 13,

oindelt spanmål, 8,r kubikfot å 2:40, ................. „ 20: 88.

Utgifterna, motsvarande ifrågavarande anvisningar, hafva för år

1877 uppgått till följande belopp:

indelt ränta af boställen ......................................... kronor 77: rs,

ersättning för indragna räntor ............ 670: 48,

dito för indragen tionde........................... 61: 12,

oindelt spanmål, 33,85 kubikfot,............ 92: 28, „ 823: 83,

samt bestå indelningarna och indelningsersättningarne af löner till

kronofjerdingsmän, hvilka före 1841 blifvit antagna, och den oindelta

spanmålen dels, till ett belopp af 2,25 kubikfot, af ersättning för afskrifven

qvarn ränta, som varit en sådan äldre kronofjerdingsmän indelt,

och dels, till belopp af 31,6 kubikfot, af ersättning til gesckwornern

Mathias Gtriesbachs arfvingar för det till militieboställe anvisade hemmanet

Munkebo i Kopparbergs län, enligt kongl. brefvet den 28 juli 1852.

Kronofjerdingsmanslönerna, hvartill äfven hörer 9 öre i penningar,

som jemte nyssnämnda spanmålsqvantitet utgår i ersättning för afskrifven

qvarnränta, komma, ])å sätt som för anvisningen under förevarande

titel i allmänhet är föreskrifvet, att vid de nuvarande innehafvarnes

afgång indragas, hvaremot den till Griesbachska arfvingarne utgående

s. 49 Kontrollera mot PDF

in.

49

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. in

ersättningen, som grundar sig på Drottning Christinas donation af 5

tunnor l kappe kronotiondespanmål från ofvanberörde hemman, icke

lärer kunna till statsverket indragas annorlunda än efter öfverenskommelse

och inlösen från vederbörande rättsinnehafvare.

Utom de nu omförmälda indelningsersättningarne utgå af allmänna

indragningsstatens peningeanslag till lektor emeritus vid Clefle allmänna

läroverk J. O. Forssén och till f. d. adjunkten vid allmänna

läroverket i Hernösand, på grund af kongl. brefven den 16 juni 1875

och den 6 september 1878, godtgörelse för tillhopa ! ,025 kubikfot 5

kannor indelt spanmål, hvarjemte, enligt hvad ofvan under fjerde hufvudtiteln

blifvit anfördt, hit bör öfverföras den ersättning, som, intill dess

nu gällande arrendekontrakt gå till ända, årligen utgår till innehafvarne

af kungsgårdarne Lilla Bjurum i Skaraborgs och Beckaskog i Kristianstads

län med 240 kronor i penningar och lösen för 1,207 kubikfot 3

kannor spanmål; utgörande alltså sammanlagda värdet af de anvisningar,

som under allmänna indragningsstatens anslag böra till förutvarande

indelningsersättningar hänföras,

i penningar ............................................... kronor 240: o9,

i spanmål, 2,266 kubikfot 6,5 kannor

A ~;|0'' ................................................................. » 96, 5,680: os.

På grund häraf torde, med iakttagande af penningeanslagets

upptagande till jemnadt belopp, för allmänna indragningsstaten böra i

blifvande riksstat beräknas:

anvisning i kontant................................................ kronor 957,575: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag:

friheter ........................... kronor 75: —,

ersättningar ................ » 6,400: —__„ 6,475: —;

tillsammans kronor 964,050: —.

26:o. Enär samtliga de anvisningar, hvilka enligt förestående

förslag blifvit sammanförda med indelningsersättningar, som utgå på

grund af kongl. förordningen den 23 juli 1869, antingen utgöra godtgörelse

för verkliga indelningar, hvilka af de skattskyldige vid afradstiden

blifvit till indelningstagarne erlagde, eller ock utgått af kronans

behållna, oindelta spanmålsräntor, som ej heller förr än vid afradstid

kunnat disponeras, samt sålunda någon rättighet att förr än vid sagde

tid undfå ifrågavarande anvisningar icke kan vederbörande ersättningstagare

tillkomma, får statskontoret, för åstadkommande af likformighet

i redovisningen, slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Bih. till Piksd. Prof. 7880. 1 Sant?. 1 Afä. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

Maj:t täcktes i nåder förklara, att alla enligt riksstaten bland ersättningarne

för indelningar beräknade utgifter skola till vederbörande

utbetalas vid samma tid, som är eller kan varda bestämd i fråga om

ersättning för indelta rånte- och tiondeanslag, hvilka jemlik!, nådiga

förordningen den 27 juli 1869 till statsverket indragits.

Jemlikt kongl. brefvet den 1 augusti. 1851 åligger det statskontoret

att vid hvarje års slut till riksgäldskontoret öfverlemna sådana från

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen och från öfverståthållareembetet

i Stockholm influtna äldre depositionsmed el, som enligt nådiga

föreskrifter, meddelade uti kongl. brefvet den 2 oktober 1828, blifvit

behörigen uppsagda till återlyftning, men icke inom tio år efter insättningen

af vederbörande uttagits, dock eger statskontoret att häraf

från riksgäldskontoret återbekomma hvad som erfordras för de återbetalningar

af samma medel, som i behörig ordning kunna varda beviljade.

Härmed öfverensstämmande föreskrifter finnas jemväl intagna uti det

för riksgäldskontorets förvaltning utfärdade reglemente.

Detta senare reglemente innehåller ock att, sedan vid 1869 års

riksdag ett särskild! anslag för skogsväsendet blifvit på riksstaten under

sjunde hufvudtiteln uppfördt, återstoden utaf skog splantering skassans behållning

bör, enligt Riksdagens beslut, från statskontoret till riksgäldskontoret

öfverlemnas, och är dermed öfverensstämmande föreskrift

statskontoret meddelad genom kongl. brefvet den 10 december 1869,

i följd hvaraf detta embetsverk till riksgäldskontoret aflemna!'' sådana

medel, som, utgörande afbetalningar å förskott, hvilka af skogsplanteringskassan

utgifvits, ännu kunna hit inflyta.

Vid den tid, då de nu omförmälda föreskrifterna tillkommo, lunnos

ännu för riksgäldskontorets behof särskilda statsinkomster anslagna,

men efter det härutinnan den förändring vidtagits, att nämnda särskilda

inkomster i allmänhet beräknats bland tillgångarne för riksstaten, och

å denna stat i stället uppförts ett förslagsanslag, att af statskontoret

till riksgäldskontoret utbetalas för att användas till de sistnämnda verk

åliggande utgifter, som icke af de dit ingående kapital- och räntebetal
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. m.

ningar betackas, är det. så mycket mindre beköfligt, att ifrågavarande

smärre inkomster särskildt tillgodoberäknas riksgäldskontoret och dit

levereras, som uti den liqvid, hvilken uti riksgäldskontoret, jemlikt

föreskrift i dess reglemente, med statsverket årligen upprättas, dessa

inkomster varda statskontoret godtgjorda och sålunda gå i afräkning

på förenämnda förslagsanslag; och '' har vid sådant förhållande statskontoret,

till undvikande af en efter statskontorets tanke onödig omgång

i redovisningen, nu trott sig böra i underdånighet hemställa, att

Edere Kong! Maj:t med Riksdagen måtte förordna, att, med ändring af

ofvanåberopade stadganden, öfveråriga depositionsmedel samt ännu

utestående fordringar för förskott, som af skogsplanteringskassans medel

utgifvits, skola, då de till statskontoret inbetalas, redovisas bland statsverkets

inkomster under titel: extra uppbörd, äfvensom att möjligen

i frågakommande återbetalningar af äldre depositionsmedel få anordnas

af sjunde hufvudtitelns anslag till restitutioner.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stonnäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersater:

O. E. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NOKDLINDH. P. M. NILSSON.

Föredragande.

1. s.

s C. Kinberg.

Stockholm den 11 december 1879.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

Bil. litt. x.

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster.

Ränta...........................................................................................

4,400,000

—

Tionde ............................................................................................

1.645.000

2.900.000

—

Arrendemedel....................................................................................

—

Bergverkstionde.................................................................................

10,000

—

Mantalspenningar...............................................................................

640,000

—

Bötesmedel ........................................................................................

260,000

—

Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål..........................................

350,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ............................................................

76,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord........................ ........................

125,000

20,000

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland .................

Vakansafgifter af bergslag ...............................................................

20,000

—

Trosspassevolansafgift.......................................................................

26,000

—

Båtsmansvakansafgift.....................................................................

75,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel....................................................................

68,000

—

Kontrollstämpelmedel .......................... ..........................................

18,000

—

Fyr- och båkmedel..........................................................................

Telegrafmedel......................................................................................

1,000,000

—

1.330,000

—

Jernvägstrafikmedel............................................................................

4,500,000

—

Skogsmedel ........................................................................................

1,000,000

—

Extra uppbörd .............................................................................

297,000

—

Säger

18,760,000 —

Bevi Ilningar.

Tullmedel.................................................................................

25,000,000

—

Postmedel...........................................................................................

4,780,000 -

Stämpelpappersmedel..........................................................................

2,900.000

-

Bränvinstillverkningsafgift ...............................................................

14,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift .........................................................

20,000

_

Allmän bevillning...............................................................................

4,000,000

Säger

50,650,000

S u m m a| 69,410,000—1

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, rn, m

Bil. litt. y.

Statsverkets * I

Ordinarie inkomster.

| Ränta ...................................................................................

! Tionde ............................. ......................•........................... ......

I Arrenderaedel..............................................................................

! Bergverkstionde ...........................................................................

Mantalspenningar.............................................................................

| Bötesmedel..................................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......................................................

i Tillfälliga rotevakansafgifter .............................................................

| Vakansafgifter af nyroterad jord ..........................................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland .......................................

! Vakansafgifter af bergslag......................................... v..........................

: Trosspassevolansafgift ......................................................................

Båtsmansvakansafgift .......................................................................

| Båtsm ansbeklädnadsmedel...................................................................

| Kontrollstämpelmedel ............................................................ ..........

Fyr- och båkmedel ..*...... ........................................................ .........

Telegrafmedel....................... ......................................................

Jernvägstrafikmedel.........................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd ..............................................................................

Säger

Bevillningar.

Tullmedel ...................................................................................

Postmedel ................................................................................

Stämpelpappersmedel

Bränvinstillverkningsafgift.....................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ................................................................

Allmän bevillning ..........................................................................

Säger

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

OD

inkomster,

Beräknade

Enligt räk

enskaperna

i Statskontorets

i riksstaten

för år 1880.

| för år 1876.

! för år 1877.

för år 1878.

i

Medium.

ij beräkning

: för år 1881. ;

4.470.000

1.648.000

2.500.000

7,000

640.000

260.000

350.000

76.000

125.000

20.000

20,000

26,000

75.000

68.000

20,000

1.000. 000 i

1.330.000

4.000. 000

1.000. 000

365,000 I

4,488,436

1,656,098

699,937

51,268

624,244

334,313

354,838

20,183

127,591

22,478

23,562

26,481

76,307

71,500

26,465

936,431

1,305,910

3,000,000

1,103,508

305,930

4,469,896

1,655,025

,757,506

44,409

631,670

322,429

363,314

20,750

132,487

22,478

23,854

26,469

82,017

68,686

25,196

1,205,200

1,329,652

3,500,000

1,057,889

262,142

i

4,402,869

1,647,723

2,615,316

32,445

636,126

288,303

334,777

77,085

111,034

18,825

19,358

26,482

69,557

70,101

20,192

1,063,568

1,217,698

4,200,000

1,030,658

290,112

4,453,734

1,652,949

1,357,586

42,707

630,680

315,015

350,976

39,339

123,704

21,260

22,258

26,477

75,960

70,096

23,951

1,068,400

1,284,420

3,566,667 {

1,064,018

286,061

4.400.000

1.645.000 ;

2.900.000

10,000

640.000 i

260.000

350.000

76.000 i

125.000 i

20.000 |

20.000 i

26.000 1

75.000 .

68.000 1

18,000

1,000,000

1.330.000 1

4.500.000 i

1,000,000 !

297.000

18,000,000 |

15,255,480

16,001,069

18,172,229

16,476,259 j

18,760,000

24,700,000

5,000,000

3.100.000

15,000,000 ii

30,000 ii

5.500.000 |

26,323,351

4,411.179

2,499*833

15,193,153

43,072

4,171,622

26,229,372

4,726,358

2,242,381

13,204,484

53,385

4,295,848

23,264,873

4,705,987

2,282,656

13,195,590

37,443

4,268,888

25,272,532

4,614,508

2,341,623

13,864,409 i

44,633 1!

4,245,453 i1

25.000. 000

4.730.000

2.900.000

14.000. 000

20,000

4,000,000

53,330,000 1

52,642,210

50,751,828 |

47,755,437

50,383,158 il

50,650,000

71,330,000 [|

67,897,690 j

66,752,897 |

65,927,666 j

66,859,417

69,410,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Sammandrag öfver de ^statsanslag, hvilka enligt statskontorets förslag till

Penningar.

1880 års riksstat anvisar:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Tndelt, tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

[ Värde för- „ | slagsvis ä 2

Mp‘ 1 kronor 10 öre

kubikfoten.

572,825

58

44

92

,

____

__

572.870

50

510,019

81

186

62

__

—

_

—

—

—

510,206

43

Sgr

1,082,845 39

231

54

—

-

—

—

—

—

1,083,076

93

20,790

78

1,485,554

17

57,055

11

10,838

9

26,013

*

36

1,589,413

42

20,495

74

—

—

--

18,049

5

43,318

SO

63,814

54

Sgr

41,286

52

1,485,554

17

57,055

11

28,888

4

69,332 16

1,653,227

9b

81,053

98

81,053

98

24,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24,000

—

1,000,000

—

460

_

—

—

1,000,460

—

Sgr

1,024,000

81,513 98

—

—

__

—

—

—

1,105,513,98

2,180,386

15

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

80

2,359,957

37

7,500

__

_

—

—

—

—

—

7,500

1.039

13

17,423

71

8

61

38

1

91

44

18,562

89

150

_

184

69

37

17

—

—

—

—

371

86

93,550

—

—

—

—

—

330

7

793

68

94,343

68

8,700

40

61

98

_

5

4

12

96

8,775

34

3,524

41

_

—

—

1,165

5

2,797

20

6,321

61

2/700

36

2,946

27

—

623

3

1,495

92

7,142

55

Sgr 12,297,550 45

170,631 21

12,407

64

9,327

5

22,386

—! 2,502,975''30

Tpt 4,445,682 36 1.737.960 90

69,462|75

38,215

9

91,718 16

6,344,794(17

Andra

Svea hofrätt med derunder

Göta hofrätt med derunder

Fjerde

Kavalleri- och infanteriregeLega

för hästar till artilleriets

förslagsanslag (I 1880 års

Femte

Båtsmansindelningen .........

Tillskott i de till båtsmansräntor,

förslagsanslag (UtLots-

och fyr-inrättningen med

anslag....................

Sjette

Särskilda förslagsanslag för

Gästgifvares friheter.........

Färjor och färjekarlar ......

Hästafvelns förbättrande (derkronor

till prisbelöningar

Befrämjande i allmänhet af

Sala bergslag ...............

55 Jordförluster genom kanal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, rn. m,

ö7

Bil. kitt. z.

indelningarnes och indelningsersättningarnes beräknande skola undergå förändring.

St

atskontorets förslag för

å i

1881:

Indelning och dermed jemförlig anvisning,

Anvisning i kontant.

på förslag.

Summa

\

Friheter.

Ersättningar.

\

hufvudtiteln.

1

lydande justitiestat ..................

572,825

58

255

_

29

_

573,109

58

lydande justitiestat .................

510,019

81

400

! —

1

—

510,420

81

Sgr

1,082,845

39

655

30

-

1,083,530

| 39

hufvudtiteln.

I

1

|

mentena.............................

och fortifikationstruppernas exercis,

7,100

—

901,750

693,400

1

1,602,250

stat bestämdt anslag) ...............

64,000

—

--

—

—

64,000

—

Sgr

71,100

—

901,750

—

693,400

—

1,666,250

- ■

hufvudtiteln.

indelningen i Blekinge län anslagna

går-) ..................................

lifräddningsanstalterna, reservations-

—

77,300

—

24,600

—

101,900

—

—

1,000,000

—

405

__

4

—

1,000,409

_

Sgr

1,000,000

-

77,705

24,604

1,102,309

_

hufvudtiteln.

95,000 kronor reservationsanslag)......

2,180,353

87

8,500

_

150,900

2,339,753

87

landsstaterna i länen (Utgår).........

—

—

—

—

__

1,039

04

6,635

—

11,900

—

19,574

04

af särskildt reservationsanslag 35,000

150

—

25

—

210

385

94,650

1.200

lör hästar)........................

95,850

8,715

bergsbruket... ........................

8,700

—

—

—

15

_

........................ .............

och väganläggningar, förslagsanslag ...

2,700

''

62

1,560

—

6,320

6,000

_ |

6,382

10,260

—

Sgr

2,287,592

91

17,982

— I

175.345 |

—!

2,480,919 |

91

Tpt

4,441,538

30 j

998,092 j

—

89^,379 !

— i

6,333,009 |

30

Bill till JRiksd. Prof. 1880. 1 Sami.

1 Afä.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Penningar.

1880 års riksstat anvisar:

J

Summa.

In del t ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt i

ning för

indragna i

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

i

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Tpt

4,445,682

36

1,737,930

90

69,462

|

75

38,215

9

91,718

16

6,844,79J

17

720,712

97

|

900

1

1

721,612(97

21,552

70

21,324

52

754

95

509

6

1,223 04

44,85521

Sgr

742,265

67

22,224

52

754,95

509

6

1,223(04

766,468 18

15,156

73

130,110

11

315,425

46

3,035

3

i

7,284

72

467,977

02

6,510

_

__

_

—

_

—

—

—

6,510

—

10,000

_

__

_

—

—

10,000

—

515,315

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

710,253

43

2,613,137

97

4,868

27

__

_

--—

—

—

2,618,006

24

62,619

31

4,219

_

4,519

62

448

9

1,077

36

72,435

29

32,741

_

___

_

4,103

82

—

—

—

—

36,844

82

9,141

25

158

29

236

46

—

—

—

9,536

—

35,125

06

8,208

6,208,02

70

9

170

16

49,711

24

28,750

_

42,930

09

__

—

_

—

71,680

09

_

___

___

25,672

71

—

—

__

—

25,672

71

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,373

12

307,576

70

Sgr

3.335,218(24

244,007(62

795,879

84

4,624

1

| 11,097 84

4,386,203(54

957,575(33

1 |

80361

50

18

•

8

7

20

88

958,450

S:a

9,480,741

60

2,004,966

;

65

866,147

72

43,358

3

104,059

1

92

12,455,915

89

]

l

|

!

148,367

06

$

Sgr

12,604,282(95

Sjunde

Skogsväsendet (deraf 273,500

Städers friheter, förslagsan
-

Åttonde

Kleresistaten ...............

Särskilda förslagsanslag för

Domkapitlens expeditioner

Universiteten (deraf 162,700

Allmänna läroverken, BeserPedagogier

och folkskolor ...

Barnmorskeundervisningen

Fattigvården i Stockholm och

Läsare ttsunderhåll............

Stora Barnhuset i Stockholm

Barnhusen i landsorterna ...

Kyrkors underhåll............

Nionde

Allmänna indragningsstaten,

Således uppkommer till453:

46. å

13,022: 04. å

166,107: 14. å

185,182: 64. _ 5>6QQ: ~ ä

men minskning

3,204: 98. å

22,055: 39. å

36,815: 58. U’555: 2L ä

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881 m. m.

59

Tpt.

hufvudtiteln.

kronor reservationsanslag) ............

slag ................................

Statskontorets förslag för år 1881:

—

Anvisning i kontant.

Indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa

Friheter.

Ersättningar.

4,441,588

30

998,092

893,379

6,333,009

30

720,712

21,550

97

1,470

8,460

—

2,720

—

722,182

32,730

97

Sgr

hufvudtiteln.

kleresiet (Utgår) .....................

(förut reservationsanslag) ............

kronor förslagsanslag) ...............

vationsanslag ........................

och barnbördshusen .................

landsorterna ........................

742,202

97

9,930 j —

2,720

—

754,912

97

9,804

19,158

515,815

2,612,882

62,619

82,741

9,141

35,125

28,750

6,528

74

31

64

43

31

25

Friheter och kyi

tionde.

148.600

109.600

7,320

5,350

700

20

12,615

217.600

ko-

347,800

5,840

101,400

1,080

5,200

440

6,280

51,100

29,350

170,000

z

506,204

24,998

726,315

2,621,232

73,169

33,441

9,601

54,020

79,850

29,350

394,128

74

31

64

43

31

25

Sgr

hufvudtiteln.

Förslagsanslag.......................

3,332,015

68

501,805

— j 718,490

—

4,552,310

68

957,575

Friheter.

75

6,400

964,050

S:a

ökning med

Andra hufvudtiteln.

Fjerde dito.

Åttonde dito.

Nionde dito.

med

Femte hufvudtiteln.

Sjette dito.

Sjunde dito.

9,473,391

95

1,509,902

1,620,989

12,604,282

95

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontor ds ställning vid 1879, 1880 och 1881 års stint.

1

Bil. Litt. B

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af Eder skrifvelse den 5 nästlidne november hafva

fullmäktige i riksgäldskontor låtit upprätta och få härmed till Eder

öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontor^

sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1879 och 1880 samt

redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1881.

Då den af innevarande års Riksdag beslutade så kallade jernvägshypoteksfonden

utan sammanblandning med riksgäldskontor^ öfriga

rörelse förvaltas och särskilt bokföres, äro denna fonds behållningar,

fordringar, inkomster och utgifter icke i de öfverlemnade förslagsberäkningarne

innefattade: i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen

för nämnda fonds räkning föranledas, böra af de till fonden

ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, beräkningarne ej upptaga

den andel af annuiteterna för 1875 och 1878 års lån, som belöper

å de obligationer af berörda lån, genom hvilkas försäljning medel anskaffats

till den hittills skedda utlåningen från omförmälde fond.

De fonderade statslånens liqvidations- och am orti ssements fonders

likaledes särskildt förvaltade tillgångar innefattas ej heller i de uti

dessa beräkningar upptagne behållningar samt fordringar för tills vidare

förräntade medel.

Enligt 46 § af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente

bemyndigades fullmäktige att, för betäckande af statskontorets

skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, upplåna erforderliga

medel mot kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riks
Bih.

till Jlihsd. Prof. 1880. 1 Sand. 1 Afd. !

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ang. rihsgäldsJcontorets ställning vid 1879. 1880 och 1881 års slut.

gäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlemnadt

att bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock skulle obligationerna, vare sig deras inlösen

bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias

inom sex år från deras utgifningsdag.

Då riksgäldskontor^ förestående utgifter, så väl för ökad kassaförstärkning

åt statskontoret som ock för öfriga, på riksgäldskontor

gjorda anvisningar, med nödvändighet under den närmare tiden påkallade

betäckning i riksgäl skontorets kassa för en betydlig del af de,

statskontoret tid efter annan från riksgälskontoret lemnade förskott,

hafva fullmäktige beslutat att, med begagnande af omförmälda, dem

gifna bemyndigande, utfärda obligationer i svenskt mynt till ett belopp,

för närvarande utgörande 9,000,000 kronor, deraf 3,000,000 kronor

blifvit till Sveriges allmänna hypoteksbank öfverlåtna till parikurs och,

rörande återstående 6,000,000 kronor, aftal med skandinaviska kreditaktiebolaget

träffats om dessas eftertagande till lika kurs med 2,000,000

kronor den 2 instundande januari, 1,000,000 kronor den 1 och 1,000,000

kronor den 15 nästkommande februari samt återstående 2,000,000 kronor

inom utgången af nämnda februari månad, efter uppsägning å tider,

som riksgäldskontor eger att bestämma.

Till upplysning om dessa obligationers beskaffenhet få fullmäktige

anföra, att de äro daterade den 1 nästlid ne november, löpa med

41/2 procents årlig, halfårsvis den 1 maj och den 1 november förfallande

ränta samt äro stälda att återbetalas sex år från utgifningsdagen,

eller den 1 november 1885, dock med riksgäldskontor förbehållen

rätt att, om riksgäldskontoret sådant önskar, före den sålunda utsatta

ovilkorliga återbetalningstid när som helst sex månader efter föregången,

af riksgäldskontoret medelst kungörelse i allmänna tidningarne

verkstäld uppsägning inlösa större eller mindre antal af dessa obligationer.

Då nemligen Riksdagen ansett, att till en dylik inlösen borde

användas uppkommande öfverskott eller, om dessa ej försloge, en på

en passande tidrymd fördelad, för detta ändamål beslutad beskattning,

hafva fullmäktige funnit sig böra, genom förbehåll om ofvanberörda

uppsägningsrätt, bevara möjligheten för staten att, på det af Riksdagen

antydda sätt, successivt inlösa ifrågavarande obligationer medelst en

på en passande tidrymd fördelad amortering.

Statskontorets skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning

uppgår för det närvarande till 16,500,000 kronor, och fullmäktige

hafva, med anledning häraf, i de öfverlemnade förslagsberäkningarne

upptagit ränta ej blott å det, såsom ofvan förmälts, redan

kontraherade obligationsbeloppet 9,000,000 kronor, utan ock, derutöfver,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Ang. riksgäldskontoreis ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

för år 1880 å det obligationsbelopp, som beräknats komma att under

samma år, i den män å riksgäldskontoret anvisade utgifter sådant erfordra,

ytterligare utsläppas, och för år 1881 å hela den ofvannämnda

summan 16,500,000 kronor.

Stockholm den 11 december 1879.

G. S. ÅKEEHIELM.

c. v. stoCkenström. per samzelius. joh. mallmin.

O. R. T HEM PLAN DER. ALB. ANDERSON. J. NORDENFALK.

Herman Wilcblad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslagsberäkningar

öfver

riksgäldskontorets inkomster och utgifter

från den 11 december 1879 till årets slut samt under åren 1880 och 1881.

s. 5 Kontrollera mot PDF

(5

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

Förslags beräkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning å riksgäldskontorets räkning n:o 1 i riksbanken den 11 decemoei;

1879.................................................. 91,211: 45.

Fordringar för tills vidare förräntade medel: _

kapital: mot reverser och depositionsbevis 1,196,000: ,

mot obligationer till ett inköpspris

af....................... 477,009: 59. 2,273,009: 59.

2,367,254 04

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

................................................ 87?qoor

Äldre depositionsmedel .................._........ ............ er inn

Genom förräntande af innestående behållningar ............. do,100

Genom upplåning för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg 4,000,000

efter afdrag af redan upplånade eller i liqvid upptagna... ... 3,244,200

summa kronor

907,100''-

755,800;

4,030,154 04''

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ang. rihsgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

7

utgifter från (lön 11 december 1879 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .................. 4,400: —.

| Kostnader för riksdagens hus och bibliotek ..................... 3'',000: — .

i Ranta å gamla 5 proc. lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta och Södertelje kanalers reparations
fonder.

.................................................... 11,403: 83.

| Inlösen af obligationer för 1869 års lån, ser. IV ..............77.77..

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag för

| . anläggning af jernväg från Karlberg till Lilla Värtan ...... 650,000: .

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt

anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg, återstoden .................. 100,000:__.

Riksgäldskontorets skuld för å krediti vräkningen

lyftade......................................

I Beräknad behållning vid 1879 års utgång.....

riksbanken

18.803

7,500

(50,000

200,000

,053,850

summa kronor j 4,030,154|04

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ang. riksgäldskontor et.? stallning vid 1870, 1880 och 1881 års slut.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1880 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1 ii

" '' ‘ “ ’ '' ....... '' ’ förräntade medel ...........

riksbanken samt fordringar för tills vidare

Inkomster.

å till

vissa bestämda föremål anvisade låne.

................... 2,058,600:

1,500:

1,120: -

50,000: -

Kapital- och ränte-inbetalningar

understöd...........................................

Äldre depositionsmedel ..............................v........

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt,............

Genom förräntande af innestående behållningar ...............

Ersättning af statsverkets medel:

enligt riksstaten för år 1880 riksgäldskontoret tillkommande anslag föi

bestridande af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter och räntoi

å öfrig statsskuld, efter afdrag af ingående rånte- och kapitalbetalningai

Genom ny upplåning eller genom återbetalning från kongl. statskontoret till betäckande

af riksgäldskontorets fordran för kassaförstärkning 16,500,000: —,

efter afdrag af redan upplånade ........................_ 3,000,000: — •

3,053,850

2,111,220

10,899,000

13,500,000

21

transport j 29,564,070 2k

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontor ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

9

inkomster och utgifter under år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader............... 500 000: _,

kostnader för Riksdagens hus ............ 12,000: —,

n „ „ bibliotek........... 2^000: — ’

löner, arvoden och expenser vid riksgälds
kontörel.

................................ 62,207: 50,

löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 28,292: 50,

aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition...... 21,300: —, 625 800-

Annuiteter och

räntor:

till H. M. Konungen ...

■ 300,000: —,

anslag till

räntor och

amortering å

de

fonderade lånen:

1858 års lån.......

... 1,166,666

67,

1860

11 V ........

. 1,466,000

1861

n ii ........

... 165,000

1864

ii il .......

... 504,000

1866

" ii ........

... 1,380,000

---,

1868

yi ii .......

. 1,096,410

1870

„ „ ........

947,000

1872

ii ii ........

... 1,001,178

1875

« ii ........

... 1,643,830

22,

1876

VI 11 ........

... 1,816,000

1878

''• - .......

896,300

’ 12,082,384: 89,

ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäckande

af kassaförstärkning till kong!

statskontoret .................... 508,125: —,

ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung

Carl XIII:s hemgiftskapital samt å

Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder

.........................17,300: 70, 12,907,810: 59.1

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för

enskilda jern vägsanläggningar............................................

transport

Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

13,533,610 59

2,000,000 —

15,533,610)59

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

transport

29,564,070

summa kronor 29,564,070

21

21

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

11

transport

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Karlberg till lilla Värtan... 600,000: —,

15,583,610

59

„ ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag 1,000,000: —.

1,600,000

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontor et anvisade anslag:

för statens jernvägsbyggnader i Norrland................ 7,000,000: —,

„ rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik ... 1,500,000: —,

„ utförande af nya byggnader och anläggningar vid sta-

tens redan trafikerade jernvägar .................. 150,000: .

8,650,000

Beräknad behållning vid 1880 års slut .....................................

3*780^459

62

summa kronor

29,564,070

21

:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ang. riksgäldskontor ds ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster

Beräknad behållning vid 1881 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1

i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel...........

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

............................................... 2,171,600: —.

Äldre depositionsmedel .................................... .. 1,500: —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —.

igenom förräntande af innestående behållningar.............. 25,000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1881 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

ränta å öfrig statsskuld............................. 13,757,207: 59,.

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar 2,199,220: —,

3,780,459

2,199,220

11,557,987

59^

1

summa kronor 17,537,667

62

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

och utgifter år 1881.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader ......... 500,000

kostnader för Riksdagens hus............ 12,000

„ „ „ bibliotek ...... 2,000

löner, arvoden och expenser vid riksgäldskontor

.......................... 62,207: 50,

löner på indragnings- och pensionsstat

vid d:o............................ 28,292: 50,

aflöning, resekostnad och expenser för

justitie-ombudsmannen och hans expedition

.......................... 21,800: —,

jAnnuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ............... 300,000: —,

i anslag till ränta och amortering å de fon
-

625,800:

derade lånen:

1858 års lån

....... 1,166,666: 67,

1860 .....

....... 1,466,000: —,

1861.....

....... 165,000: —,

1864 .....

...... 499,400: —.

1866 „ .

...... 1,380,000: - .

1868 „ „ .

....... 1,096,410: - .

1870 .....

....... 947,000: —,

1872 „ „ .

....... 995,000: .

1875 .....

....... 1,643,830: 22,

1876 .....

....... 1,816,000: —.

1878 ......

....... 896,300: —,

ränta å 1879 års

tillfälliga lån för be-

12,071,606: 89,

täckande af kassaförstärkning till

kongl. statskontoret..................

ränta å gamla 5 proc. lånet, å Konung

Carl XIII:s hemgiftskapital samt å

Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder

.......................

742,500: -

17,300: 70, 13,131,407: 59. 13,757,207

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för enskilda

jernvägsanläggningar .............................. 2,000,000: —,

efter afdrag af hvad derå till utgående år 1879 anvisats 500,000: —,

Beräknad behållning vid 1881 års slut........................ ...............

1,500,000

2,280,459

summa kronor 17,537,667

59

62j

21

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. om, Statsverket 1880.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De G-eer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Eorssell,

-Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Departementschefen Statsrådet Malmström föredrog följande ärenden rörande

dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel

hänförliga extra ordinarie anslagshehof, dels ock frågor om anslag under

nionde hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

Do.

Då nationalmuseibyggnaden var färdig och statens konstsamlingar erhållit Ang. ny stat för

en sådan lokal, att de genom ändamålsenlig anordning kunde göras mera till- ATnlionalmu’egängliga

samt derigenom för den allmänna bildningen likasom särskilt för vetenskapsmannen,

konstnären och handtverkare!! i vidsträcktare mån fruktbärande, afgafs

till Riksdagen-år 1868 nådig proposition angående en för konstsamlingarne

afsedd särskild styrelse och förvaltning, hvilken, med tillräckliga arbetskrafter och

specialkunskaper, skulle kunna åt samlingarnas vårdande, ordnande och bearbetning

egna sin verksamhet. Denna förvaltning skulle utgöras af en direktör, såsom

en för hela inrättningen ansvarig chef, hvilken kunde odeladt egna ''sina

krafter åt detta vidsträckta verksamhetsfält, med biträde af en intendent för besörjandet

af verkställighetsåtgärder och tillsynen öfver konstverken, samt vidare

af eu sekreterare och en kamererare. Vid de konstveténskapliga arbetena inom

museets olika afdelningar skulle direktören biträdas af två amanuenser. I sammanhang

härmed framlades äfven förslag till utgiftsstat.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880.

Efter pröfning af berörda organisationsförslag anförde Riksdagen bland

annat: att Riksdagen, lika med Kongl. Maj:t, funnit angeläget, att för musei samlingar

anordnades en särskild förvaltning, men att densamma syntes kunna på ett

enklare sätt inrättas; samt att i betraktande häraf, och då Riksdagen ansett det

möta svårighet att definitivt bestämma de olika arfvodesbeloppen för de personer,

som kunde behöfva vid mnsei samlingar användas, Riksdagen, med godkännande

af den föreslagna utgiftsstaten för sjelfva nationalmuseibyggnaden och dervid anstäld

betjening, i sådant hänseende under åttonde hufvudtiteln och rubrik “Nationalmuseum"

anvisat ett belopp af 10,150 R:dr, samt i öfrigt, beträffande nationalmusei

konstafdelning, besluta att under sistnämnda rubrik ställa till Kongl.

Maj:ts disposition ett anslag af 15,400 R:dr för såväl vården om musei konstsamlingar

som deras ökande genom inköp af äldre mästares arbeten och andra konstföremål

för minst 3,000 Rall" anhållande Riksdagen tillika, att alla tjenstebefattningar

måtte framgent blifva, endast på förordnande tillsatta. Den härvid af Riksdagen

vidtagna minskning i den framlagda staten var hufvudsakligen föranledd deraf,

att någon direktör i egenskap af chef icke ansågs behöfva vid konstsamlingarna

anställas.

Då härefter Kongl. Maj:t under den 31 December 1868 utfärdade nådig

stadga angående vården och förvaltningen af de i Nationalmuseum förvarade konstsamlingar,

föreskrefs deri, att vid konstafdelningen skulle vara anstäld en intendent,

i första rummet ansvarig för samlingarnas ordnande och vård, äfvensom två

amanuenser, jemte nödiga biträden för sekreterare- och kamereraregöromålen, samt

för vissa ärendens afgörande och behandling en nämnd, bestående af fem ledamöter.

Från och med år 1869 har intendenten uppburit en lön af 2,500 kronor

och hvardera amanuensen ett arfvode af 1,500 kronor, hvarjemte under de senare

åren för desse tjensteman varit beviljade dy rti d still ägg med tillhopa 1,100 kronor.

För sekreterare- och kamereraregöromålens bestridande har anvisats ett belopp af

800 kronor årligen.

Från och med år 1874 har under Nationalmusei stat jemväl vant uppfördt

det förut å Akademiens för de fria konsterna stat anvisade reservationsanslag till

inlösen af lefvande svenske konstnärers arbeten, hvilket.från och med år 1873

blifvit förhöjdt från 6,000 till 9,000 kronor för att kunna användas äfven till

inköp af norska och danska konstnärers alster. Sedan musei stat vidare från

och med år 1875 tillökats med ett belopp af 1,750 kronor till förbättring af

betjeningens aflöningsvilkor, upptager ifrågavarande utgiftsstat för närvarande en

slutsumma af 36,300 kronor.

Sedan intendenten vid Nationalmuseum inkommit med underdånig framställning

om löneförbättring för tjenstemännen och betjeningen vid konstafdelningen,

har den för reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden tillsatta

komitén, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, handlagt denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

angelägenhet och den 19 December 1878 i ämnet afgifvit betänkande och förslag

hvaröfver underdånigt utlåtande infordrats af museinämnden och särskildt yttrande

af intendenten.

För att bilda sig ett omdöme om behofvet af den tjenstepersonal eller de

arbetskrafter, som vid musei konstafdelning kunna vara nödiga, dels för konstsamlingarnas

ändamålsenliga skötsel och vetenskapliga bearbetning, dels ock för

den ekonomiska förvaltningen vid musei in rättningen, liar Komitén, såsom af dess

betänkande inhemtas, tagit närmare kännedom angående omfattningen af de samlingar,

som tillhöra denna bildningsanstalt, och de arbeten, som vid dem kunna

anses erforderliga. Af redogörelsen härför framgår, att intendenten vid Nationalmusei

konstafdelning har under sin omedelbara vård och tillsyn eller under sitt

öfverinseende 1,905 skulpturverk eller till dem hänförliga föremål och 4,428 målningar,

hvartill ansluta sig de högst betydliga samlingarna af gravyrer och handteckningar

med omkring 98,000 nummer. Ensamt gravyrsamlingen har sedan

Nationalmuseets öppnande tillväxt med omkring 84,500 blad. Men härtill kommer

numera eu tredje hufvudgrupp af samlingar, nemligen konstindustriföremål, hvilka

blifvit med konstafdelningen förenade, sedan för Riksdagen år 1868 framlades förslaget

angående vården och förvaltningen af konstsamlingarna. Denna nya grupp

af konstindustriföremål, som med ringa undantag tillkommit genom Konung Carl

XV:s testamente och framlidne grefve A. G. Bielkes legat, räknar redan mer än

5,900 nummer och är således nästan lika omfattande som statens samlingar åt

skulpturverk och talför tillhopa. Då emellertid de hithörande rika samlingarna

endast delvis kunnat i Nationalmuseum inrymmas, har med föranledande af dessa

och andra omständigheter förslag väckts om inrättande af ett särskildt museum för

konstindustri och slöjd. Detta ärende har ock, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

förordnande, varit handlagdt af en särskild komité, hvilken kommit till det resultat,

att för ändamålet behöfde uppföras en ny museibyggnad samt att denna museiinrättning

vidare skulle kräfva ett årsanslag af 34,200 kronor. Frågan härom har

dock enligt nådigt beslut den 31 sistlidne December för närvarande förfallit. Löneregleringskomitén,

som tagit kännedom om denna fråga, för så vidt hon måste

hafva inflytande på organisationen af förvaltningen för Nationalmusei konstafdelning,

har uttalat den mening, att, så länge konstindustriföremålen enligt nu gällande

bestämmelser förblifva med konstafdelningen förenade, derstädes skall behöfvas

åtminstone en tjensteman för studiet af detta omfattande och vigtiga fack samt

bearbetningen af de hithörande betydliga samlingarna.

I enlighet med en gruppering i tre stora hufvudafdelningar af alla de till

konstafdelningen nu hörande eller dermed förenade samlingar, nemligen 1) de

egentliga konstföremålen, skulpturverk och målningar, 2) gravyrer och handteckningar,

och 3) konstindustrifacket, samt vidare med afseende på arten och omfattningen

af de vid alla de nämnda samlingarna förekommande göromål skulle, enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Komiténs åsigt, vid konstafdel ningen erfordras tre ordinarie tjensteman, hos hvilka

såsom nödiga qvalifikationer måste förutsättas insigter i estetiska och konsthistoriska

ämnen. Tillika tiar Komitén uttalat sin öfvertygelse derom, att åt eu af

dem borde anförtros att, jemte det han skulle lägga hand vid göromålen inom en

af hufvudafdelningarna, såsom hela inrättningens styresman leda arbetena vid de

olika samlingarna, öfvervaka det helas ordnande och vård äfvensom ombesörja den

ekonomiska förvaltningen. För denne tjensteman, hvilken vid främmande museer

vanligen kallas direktör, har Komitén ansett kunna bibehållas den nu brukliga benämningen

intendent, och för de tvenne andra tjenstemännen benämningen amanuenser.

Hvad särskilt anginge intendenten, har Komitén velat fästa uppmärksamhet

derpå att, då han skall utöfva en oaflåtlig och noggrann tillsyn

öfver museibyggnaden och de derstädes förvarade samlingar, hvilka utgöra en dyrbar

statens egendom, samt med vaksamhet följa en talrik betjening och ordningen

vid förevisningarna, då han vidare jemte sina vetenskapliga arbeten och förvaltningsbestyren

vid musei konstafdelning skall hafva öfverinseendet öfver statens å

flere af de Kongl. lustslotten förvarade samlingar, hvilka äfvenledes tarfva skötsel

och bearbetning, så syntes innehafvaren af denna maktpåliggande befattning

böra sättas i tillfälle att kunna deråt egna all sin tid och alla sina krafter. I

afseende på sjelfva arbetsfördelningen mellan tjenstemännen har Komitén uppstad

såsom grundsats, att intendenten skulle ega efter fritt val bearbeta endera hufvudafdelningen

af de egentliga konstsamlingarna, således antingen skulpturverk och

målningar in. m. eller gravyrer och handteckningar, samt uppdraga en af dessa

grupper åt den ene amanuensen, medan den andre amanuensen borde egna sfg

åt studier och bearbetning af konstindustrifacket. Af Komiténs redogörelse för

de hittills verkstälda arbetena inom samlingarnas olika hufvudgrupper framgår,

att med de hittills varande otillräckliga arbetskrafterna, och då samlingarna dessutom

i vissa delar äro stadda i en ovanligt stark tillväxt, hvarken beskrifvande

kataloger eller ens hufvudinventarier, grundade på noggranna undersökningar,

kunnat upprättas öfver de vigtigaste samlingarna.

Då vidare hvarje konstmuseum jemte sin konsthistoriska och kulturhistoriska

uppgift, sin allmänt bildande estetiska undervisning, bör hafva ett praktiskt

syftemål såsom en studieanstalt, der konstidkaren" söker utbilda sin tekniska färdighet

genom kopiering af framstående mästares arbeten och yrkesmannen kan

hemta motiv och teckningsmönster, och då härtill kommer, att för konstföremålens

skötsel i flera fall fordras konstnärligt-tekniska insigter, har Komitén ansett, att

för öfvervakandet och. besörjandet af hit hörande göromål behöfde vid konstafdelningen

anställas jemväl en utöfvande konstnär, hvilken, med benämningen konservator,

i öfrigt icke skulle tagas i anspråk för den ekonomiska förvaltningen

eller samlingarnas vetenskapliga bearbetning.

I enlighet med anförda grunder har Komitén hemstält, att vid National
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 5

musei konstafdelning måtte anställas en intendent, en konservator och två amanuenser;

att intendenten skulle med beslutande rätt utöfva chefskapet för konstafdelningeu,

dess tjensteman och betjening, handhafva den ekonomiska förvaltningen

och i första rummet vara Ansvarig derför, att konstafdelningen väl vårdas och

motsvarar sin bestämmelse, hvarjemte honom skulle åligga att hafva öfverinseende

öfver statens å de Kongl. lustslotten förvarade konstsamlingar; att den af

amanuenserne, som anstäldes för bearbetning af de till konstafdelningen hörande

eller dermed förenade samlingar af konstindustriföremål, skulle vara förbunden att,

derest dessa föremål från konstafdelningen afskildes, med bibehållande af sina

aflöningsförmåner öfverflyttas till tjenstgöring vid den anstalt, dit berörda föremål

öfverlemnades.

Med tillämpning af de vid reglering af andra embetsverk förut följda

grunderna för aflöningen och beloppen deraf har Komitén föreslagit, att intendenten

skulle i lön och tjenstgöringspenningar erhålla 6,500 kronor, konservatorn ett

årsarfvode af 1,200 kronor samt de båda amanuenserna i lön och tjenstgöringspenningar,

den ene 4,000 kronor och den andre 3,000 kronor, hvarjemte de två

sistnämnde tjenstemännen skulle tillerkännas rätt till två ålderstillägg å 500 kr.

I afseende på den ekonomiska förvaltningen skulle intendenten, såsom förut,

hafva att tillgå biträden för sekreterare- och kamereraregöromålens ombesörjande.

Till de förra skulle höra: att föra diarium öfver inkommande handlingar samt protokoll

öfver de af intendenten fattade beslut i förvaltningsärenden, såsom angående

betjeningens antagande, kontrakt och aftal om reparationsarbeten, inköp ad

bränmaterial efter entreprenadanbud, redovisning för de vid museet inflytande medel

in. in.; att likaledes föra protokoll öfver förhandlingarna hos Museinämnden,

hvilken bland annat eger fatta beslut om inköp för konstsamlingarna och om renovering

af konstföremål; att uppsätta och expediera utgående skrivelser; äfvensom

att förvara koncept och arkivet tillhörande handlingar.

Komitén, som icke ansett någon förändring erforderlig beträffande kameralgöromålen,

sådana dessa äro bestämda i nu gällande museistadga, men funnit arfvodesbeloppet

för dessa göromåls bestridande skäligen böra förhöjas från 300 till

400 kronor årligen, har deremot uttalat den åsigt, att sekreteraregöromålen borde

åligga den af amanuenserne, som vore anstäld vid de egentliga konstsamlingarna,

på grund hvaraf komitén ock åt denne amanuens föreslagit eu högre lön än åt

don andre.

På det att vetenskapligt bildade biträden vid konstsamlingarna måtte vara

att påräkna och tjenstemännens platser vid innehafvarnes afgång eller tillfälliga

förhinder kunna ändamålsenligen fyllas, har Komitén till arfvoden åt extra ordinarie

amanuenser ansett ett belopp af omkring 1,200 kronor erforderligt; hvarjemte beräknats

ett anslagsbelopp af 512 kronor 50 öre till vikariatsersättningar under de

ordinarie tjenstemännens semester.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Den vid sjelfva mu sei byggnaden anställa betjening, hvilken utgöres af en

öfvereldare, två eldare, en portvakt och en gårdsdräng, har Komitén ansett vara

fortfarande behöflig samt hemstält, dels att öfvereldarens nu varande arfvode måtte

uppföras såsom aflöning, fördelad i fast lön och tjenstgöringspenningar, dels att

portvakten och gårdsdrängen, som tillika äro vaktmästare med daglig tjenstgöring,

måtte erhålla en väl behöflig löneförbättring samt deras aflöning^ likaledes fördelas

i fast lön och tjenstgöringspenningar, med rättighet dessutom för gårdsdrängen

att åtnjuta ett ålderstillägg af 100 kronor.

Af de nio vaktmästare, som äro anstälde för bevakning af konstsamlingarna

vid deras offentliga förevisning och hvilkas antal synts icke kunna minskas, har

Komitén ansett fem, hvilka hafva daglig tjenstgöring, böra, i likhet med betjeningen

vid flera andra verk, komma i åtnjutande af en aflöning hvar af 800 kronor,

fördelade i lön och tjenstgöringspenningar, samt med rätt till ett ålderstillägg af

100 kronor. Deremot skulle de fyra öfrige vaktmästarne, hvilka hafva tjenstgöring

endast tre dagar i veckan, antagas såsom extra biträden mot arfvoden,

som beräknats till 40Ö kronor för hvar af dem.

Uti sitt öfver Komiténs organisations- och löneregleringsförslag afgifna utlåtande

har Nationalmuseinämnden i allt väsendtligt instämt i samma förslag och

endast i tvenne punkter uttalat en afvikande mening, nemligen dels att det syntes

fördelaktigast, om sekreteraregöromålen, i stället för att bindas vid den ena amanuensbefattningen,

kunde mot ett årsarfvode af 1,000 kronor uppdragas åt den

af de båda ainanuenserne, hvilken funnes dertill mest passande, eller i särskilda

fall åt något extra ordinarie biträde, dels att tvifvelaktigt syntes vara, huruvida

det ur disciplinär synpunkt kunde anses fullt lämpligt, att samtlige vid Nationalmuseum

anstälde vaktmästare med daglig tjenstgöring erhölle fasta platser, hvarigenom

intendentens makt att med kraft beifra möjligen förekommande förseelser

skulle inskränkas.

Museinämnden, hvilken disponerar öfver det i staten nu uppförda anslag

af 3,500-kronor till konstsamlingarnas kompletterande genom inköp af äldre mästares

arbeten, har ock nu erinrat, hurusom Nämnden vid flera föregående tillfällen

haft anledning att erfara otillräckligheten af detta anslag. För att emellertid

ej behöfva begära en direkt anslagsförhöjning har Nämnden åberopat sin

redan under den 4 November 1878 gjorda underdåniga framställning derom, att

till förberörda anslag 3,500 kronor till samlingarnas ökande måtte från reservationsanslaget

9,000 kronor till inlösen af lefvande nordiska konstnärers arbeten

öfverflyttas det belopp af 3,000 kronor, hvarmed samma reservationsanslag från

och med år 1873 blifvit tillökt i syftning att kunna användas ej blott för lefvande

svenska, utan äfven för lefvande norska och danska konstnärer. Såsom skäl

härför har anförts, att, så vidt kändt vore, icke något motsvarande anslag blifvit

anvisadt i Norge eller Danmark till förmån för svenska konstnärer, hvadan det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

påräknade utbytet icke blifvit ömsesidigt. Till följd af den begränsning, som

vore utstakad för begge de anförda inköpsanslagen, kunde Museinämnden under

nu varande förhållanden icke genom köp förvärfva något konstverk af en lefvande

fransk, tysk, italiensk eller annan främmande konstnär, äfven om gynsamt tillfälle

dertill yppades.. På grund af dessa och i öfrigt andragna skäl har Museinämnden

hemstält, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t kunde täckas vidtaga sådan ändring i

gällande bestämmelser, att af omförmälda reservationsanslag den ursprungliga summan

6,000 kronor till inköp af lefvande svenska konstnärers arbeten finge bibehållas

och i föreskrifven ordning användas, men den återstående tredjedelen, eller

3,000 kronor, derifrån afskiljas och ställas till disposition af Nationalmusei

nämnd för att användas till inlösen af norska och främmande konstnärers alster,

utan att sådana, på sätt nu egde rum, skulle behöfva vid en årligen utlyst täflan

hembjudas.

Intendenten vid Nationalmuseum, hvilken i sitt yttrande öfver Löneregleringskomiténs

förslag vidrört jemväl de anslagsposter i musei stat, som icke varit

föremål för Komiténs utredning, har i afseende på dessa poster ansett sig icke

höra nu ifrågasätta annan förhöjning, än att det ringa anslaget 100 kronor till

boksamlingen måtte höjas till 500 kronor.

_ Då den organisation af styrelsen och förvaltningen för Nationalmusei konstafdelning,

som Löneregleringskomitén sålunda föreslagit och Museinämnden med

stöd af vunnen erfarenhet kunnat biträda, i allt hufvudsakligt öfverens stämmer

med de grundsatser, hvilka uttalades redan i den af Kongl. Maj:t år 1868 framlagda

proposition i samma angelägenhet; då vidare hela denna fosterländska bildningsanstalt

sedan berörda tid så betydligt utvecklat sig och tillväxt, utan att

dock Komitén ansett sig böra föreslå någon egentlig tillökning i de vid konstafdelningen

erforderliga och redan anstälde tjenstemännens antal; så tvekar jag icke

att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, med blott några

smärre afvikelse!1, godkänna detta organisationsförslag, hvarigenom arbetskrafterna

skola kunna på ett ändamålsenligare sätt fördelas och anordnas samt ledningen

af hithörande arbeten, såsom äfven eger rum vid andra museer af jemförlig omfattning,

anförtros åt en intendent, hvilken odeladt kan egna sina krafter åt detta

lika vidsträckta som ansvarsfulla värf. Emellertid delar jag Museinämndens åsigt,

att sekreteraregöromålen icke ovilkorlig! böra förenas med den ena amanuensbefattningen,

hvars innehafvare skulle sättas i eu högre lönegrad, utan med större fördel kunna

uppdragas åt den af de ordinarie eller extra amanuenserne, hvilken finnes dertill lämpligast,

och mot ett årligt arfvode, som skäligen torde kunna bestämmas till 800 kronor.

Lika med nämnden anser jag ock, att den vid museibyggnaden och för samlingarnes

.bevakning nödiga betjening, hvars antal skulle förblifva detsamma som

förut, icke bör anställas med fasta platser eller aflöning, delad i fast lön och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

tjenstgöringspenningar, utan mot arfvoden. Skulle bland denna betjening någon

efter långvarig och väl vitsordad tjenstgöring anses böra komma i åtnjutande af

pensionsförmån, torde kunna förväntas, att Riksdagen efter pröfning i hvarje särskilt

fall sådan beviljar. Vidare anser jag aflöningen för förste vaktmästaren och

portvakten, hvilken städse bör hafva fri bostad i museibvggnaden, kunna skäligen

bestämmas till 950 kronor.

Att det i staten nu uppförda anslag 3,500 kronor till samlingarnas ökande

är för sitt ändamål otillräckligt synes mig vara ovedersägligt; men utan att derföre

ifrågasätta någon direkt förhöjning i detta fall tillstyrker jag i underdånighet såsom

eu lämplig åtgärd, att, på sätt Museinämnden föreslagit, till nämnda anslagspost

måtte öfverflyttas ett belopp af 3,000 kronor från det under Nationalmusei

stat uppförda reservationsanslaget 9,000 kronor till inlösen af lefvande svenska,

norska och danska konstnärers arbeten, dock under bestämmelse att det sålunda

öfverflyttade beloppet skall efter Museinämndens disposition användas företrädesvis

till inlösen af lefvande norska eller främmande konstnärers arbeten. Hvad slutligen

beträffar anslaget till boksamlingen, hvilket hufvudsakligen måste afses för

anskaffande af lexikaliska verk, specialarbeten inom konsthistoria och konstindustrifacket

samt vigtigare tidskriftslitteratur, hemställer jag, att detsamma måtte förhöjas

från 100 till 300 kronor.

Med iakttagande af hvad sålunda blifvit föreslaget, dervid tillika må erinras,

att en del af intendentens tjenstgöringspenningar vore att anse såsom godtgörelse för

de embetsresor, Indika han årligen måste företaga till flera af de kong!, lustslotten

i och för tillsynen öfver statens der förvarade konstsamlingar, skulle den nya

staten för Nationalmuseum blifva följande:

Intendenten...........................................

1 konservator...........................arfvode

1 amanuens ...........................................

1 d:o ...........................................

Till sekreteraregöromålens bestridande

...................................kr. 800: —

» kamereraregöromålens d:o » 400: —

» vikariatsersättning och arfvoden åt

extra ordinarie tjensteman .............

1 förste vaktmästare tillika portvakt,

jemte fri bostad och ved ... arfvode

Lön

Tjenst-

göringspen-

ningar

Summa

4,500

—

2,000

—

6,500

1,200

—

Efter fem år

J kan lötten

ihöjas med 500

|kr. och efter

J tio år med yt- terligare 500

kronor.

1,800

1,800

—

1,200

1,200

—

3,000

3,000

—

1,200

—■

•

... _

•— —

—

1,750

—

•

---

—

950

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

9

1 vaktmästare tillika gårdsdräng, jemte

fri bostad och ved..............arfvode

1 öfvereldare vid nationalnmseibyggna
den,

jemte fri bostad och ved, arfvode

2 eldare å 500 ....................... d:o

Vaktbetjening för konstsamlingarnas

bevakning vid de offentliga förevisningarna

..........................................

Till konstsamlingarnas ökande, reservationsanslag

.......................................

deraf 8,000 kronor böra användas

företrädesvis till inköp af lefvande

norska eller främmande konstnärers

arbeten;

Till samlingarnes vård och underhåll,

reservationsanslag ...........................

Till boksamlingen, d:o...........................

Till underhåll af golf, fönster och förevisningsmateriel

samt för renhållning

.................................................

Till brännmaterial in. in......................

S:a kr.

Till inlösen af lefvande svenska

konstnärers arbeten, reservationsanslag

.............................................

Summa kr.

Lön

Tjenst
göringspen
ningar
-

summa

800

750

1,000

5,600

6,500

1,500

800

2,700

5,000

41,750

6,000

47,750

Nationalmusei nuvarande ordinarie stat uppgår, såsom ofvan är anfördt, till

36,800 kronor, hvadan alltså tillökningen skulle blifva 11,450 kronor; men då

anslaget till dyrtidstillägg åt musei tjensteman, 1,100 kronor, samtidigt skulle

försvinna, blefve den verkliga tillökningen i statsutgift, oberäknad! ålderstilläggen,

10,350 kronor.

I afseende på vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt den nya staten hemställer

jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Löneregleringskomitén:

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880.

att ernbets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af Nationalmuseum eller eljest kan varda stadgad;

att med intendents- eller amanuensbefattning i Nationalmusei konstafdelning

icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i konstafdelningen; dock att amanuens, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom konstafdelningen, må densamma bibehålla, så

länge den icke är för tjenstgöringen i konstafdelningen hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring befriad utgå till den, som

tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela

lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

inom konstafdelningen, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall af de

för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande

belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre

månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst i

samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra år af

denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma vilkor; under

iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf att,

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans

tillträde till tjensten;

att intendent eller amanuens skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst

35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

a,lista, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 11

pa ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af embete- och tjenstemännen under en och eu

half månad årligen.

På grund af hvad jag nu anfört, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan upptagna

aflönings- och utgiftsstat för Nationalmuseum med nyss berörda för åtnjutande

af de nya lönerna föreslagna vilkor, för statens tillämpning bevilja en förhöjning

i Nationalmusei ordinarie anslag med 11,450 kronor.

I sammanhang härmed bör jag ock anmäla, att nuvarande Intendenten vid

Nationalmusei konstafdelning, Professoren in. in. Johan Ohristofer Boklund, hvilken

enligt särskilda förordnanden uppehållit den s. k. kamererare- eller intendentsbelåttningen

vid f. d. kongl. museum, dels från den 9 Maj 1861 till den'' 31 Oktober

samma år och dels från den 1 Maj 1862 till deri 28 December 1866, då han

erhöll nådig fullmakt att vara intendent vid Nationalmusei konstafdelning, i hvilken

egenskap han från och med år 1869 åtnjutit den för samma befattning i staten

upptagna aflöning af 2,500 kronor, uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift

i underdånighet förklarat, att han ansåge sig icke kunna, såsom hittills, med sina

öfriga befattningar förena intendentssysslan vid Nationalmusei konstafdelning, om

denna syssla utvidgades med nya och förändrade åligganden jemlikt Löneregleringskomiténs

förslag. För den händelse detta förslag skulle varda genomfördt, har

Intendenten Boklund i underdånighet anhållit, att jemväl framdeles varda bibehållen

vid de löneförmåner, hvilka han jemlikt förenämnda fullmakt af år 1866

eger tillgodonjuta, hvaremellertid han anmält sig vilja emottaga den uti den nya

organisationen för konstafdelningen föreslagna konservatorsbefattningen, derest Eders

Kongl. Maj:t skulle täckas densamma åt honom uppdraga.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen, att nuvarande Intendenten vid Nationalmusei konstafdelning

Johan Ohristofer Boklund må från och med den dag, då den nya aflöningsstaten

för Nationalmuseum varder tillämpad, så länge han förrättar konservatorstjensten,

ega att, utöfver det för denna tjenst bestämda arfvode, på allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt belopp af 1,300 kronor.

2:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i (tullbergs och Bobergs kon- Ang. pro.ictrakt

af Östergötlands län Johan Fredrik Greveil i underdånighet anhållit att , tunna/°r

komma i åtnjutande af s. k. prostetuima för Stjernorps till Yreta klosters pastorat StjZZmgM

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

hörande annexförsamling'', öfver denna ansökning hafva, efter inhemtande af yttranden

från Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten samt Domkapitlet i Linköping

och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, Kammarkollegium och

Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid vitsordat, att för

Stjernorps församling, hvilken, efter att förut hafva utgjort ett kapell- eller kyrkolag

af Vreta klosters församling, genom kongl. brefvet den 13 December 1810

förklarats skola utgöra annex eller sacellani till densamma, någon prostetunna

hittills icke funnits anslagen. På grund häraf och då, jemlikt 24 § af kongl.

resolutionen och förklaringen på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 och

presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, kontrakt sprostar ne är o berättigade

att, såsom godtgörelse för de embetet vidhängande hvarjehanda besvär, årligen oafkortad!

åtnjuta eu tunna spanmål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge,

hafva Kammarkollegium och Statskontoret tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att ett årligt anslag af tolf

kronor 62 öre, utgörande enligt kongl. förordningen den 23 Juli 1869 värdet å

en tunna spanmål, lk råg och 2/ä korn, eller de sädesslag, hvaraf ortens kronotionde

består, måtte såsom lösen för prostetunna för Stjernorps församling anvisas.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att till kontraktsprosten i Gtullbergs och Bobergs kontrakt

må såsom ersättning för prostetunna för Stjernorps församling utgå 12 kronor

62 öre årligen, hvilken ersättning, finge å anslaget till kleresistaten uppföras i

öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 December 1879 med

ett jemnadt belopp af 13 kronor.

3:o.

Ang.lärare»M Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord å de belopp,

allmänna Uro- gom för, hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna läroverken, hvars

ning i högre innehafvare är till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, böra enligt de för

lönegrad, sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1881 utgå utöfver de för

innevarande år anvisade lönemedel. Af skäl, som vid föregående statsregleringspropositioner

anförts, kan denna beräkning endast vara approximativ; men af densamma

framgår, att, efter afdrag af de besparingar, som genom äldre lärares afgång

kunna antagas uppkomma, det belopp, som utöfver det nu utgående läroverksanslaget

kommer att för ifrågavarande behof erfordras, ej kan upptagas lägre

än 48,000 kronor. Jag får derför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål al Riksdagen äska en tillökning till belopp

af 48,000 kronor i anslaget till de allmänna läroverken, beräknadt enligt Eders

Kongl. Maj:ts beslut den 31 December 1879.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880. 13

4;o.

Hos Eders Kongl. Maj;t har Domkapitlet i Hernösand, med förmälan att den Ang. lönefylembetsed,

som varit anslagen åt lektor och äldste kollega vid allmänna läroverket

i Sundsvall och hvaraf årliga afkomsten uti den för läroverket gällande stat upp-'' lega vid alltagits

i penningvärde, för rektor till 25 kronor och för kollegan till 20 kronor,

numera blifvit till staden indragen, — en åtgärd, som syntes Domkapitlet vara med16’ *''

lag och rätt öfverensstämmande, — underdånigst hemstält om sådan ändring i läroverkets

stat, att nämnde lärare bekomme ersättning för den genom embetsjordens

indragning förorsakade minskning i deras löneförmåner.

Af den utredning i ämnet, Stadsfullmäktige uti sin till Domkapitlet afgifna

förklaring lemnat, inhemtas:

att, enligt de för staden Sundsvall den 15 April 1624 utfärdade privilegier,

för beredande af »utrymme och mulbete» till staden upplåtits tre »fullgärdz Hemman»

och ett »ödesgodz», med föreskrift, att de upplåtna lägenheterna icke finge användas

och häfdas »till någre personers privat nytto», utan skulle brukas till stadens

»gemena bästa och förkofring», så att de, som ville nyttja desamma, hade att derför

årligen gifva »viss lego i penningar»;

att sådant oaktadt den odlade stadsjorden blifvit fördelad i en mängd till

arealen lika s. k. kronolotter, af hvilka en del upplåtits åt stadens embets- och

tjensteman, under det de öfriga turvis begagnats af stadens borgare utan afgift till

stadskassa^

att Magistraten, efter samråd med borgerskapets äldste, genom beslut den

16 Maj 1810, till upphjelpande af det otillfredsställande skick, hvari stadens pedagogi

sedan längre tid tillbaka befunnit sig och livilket i väsentlig mån ansetts bero på

lärarnes knappa lönevilkor, till dåvarande »skolmästaren» upplåtit en kronolott, med

rätt för honom att, under sin tjenstetid, densamma »såsom sin embetslott» begagna;

afl antaglig!, vore, ehuru bestämd upplysning derom saknades, att, sedan vid

pedagogien anstälts, jemte rektor, en kollega eller s. k. hörare, jemväl denne af

samma anledning som rektor fått åt sig till nyttjande upplåten en kronolott;

samt att, då de förste innehafvarnes efterträdare icke i afseende på öfriga

löneförmåner varit bättre lottade än sina företrädare, de, hvar efter annan, fortfarande

tillåtits njuta afkomsten af berörde kronolotter.

Då emellertid staden enligt det åberopade privilegiibrefvet och sakförhållandets

egen. natur icke egde rätt att afhända sig sin kronojord eller någon del deraf,

samt dertill komme att genom stadens allmänna Rådstugas af Kongl. Maj:t den 28

Februari 1862 fastställa beslut föreskrifvits, att stadsjord framdeles icke finge,

under namn af kronolott, till borgerskapet upplåtas utan skulle, i mån af dåvarande

innehafvarnes afgång för stadens räkning utarrenderas och afkomsten ingå till

stadens allmänna kassa, har staden, då nuvarande rektor och äldste kollega nästan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

samtidigt tillträdde sina löneförmåner, funnit sig förhindrad att bibehålla dem vid

deras företrädares embetsjordar, utan att staden derföre ansett sig skyldig lemna

någon ersättning för den minskning i löneförmåner, som ifrågavarande lärare sålunda

fått vidkännas.

Riktigheten af stadsfullmäktiges ofvan anförda uppgifter har vitsordats ej

mindre af läroverkets rektor, än ock af stadens Magistrat, som derjemte för egen

del till stöd för ifrågakomna åtgärden erinrat, att, sedan stadens röstberättigade

invånare, vid uppgörande af ny aflöningsstat för stadens tjensteman, besluta att

de åt tjenstemännen i och för deras tjenstebefattningar anslagne löningsjordar skulle,

vid dåvarande innehafvarnes afgång, till staden återgå och för dess gemensamma

bästa utarrenderas, så har samma aflöningsstat, på tillstyrkan ad Kongl. Majits

Befallningshafvande i länet, blifvit genom nådigt bref den 11 Juni 1862 till efterrättelse

faststäld.

Uti infordradt underdånigt utlåtande i ärendet har Statskontoret anfört, att

enär upplåtelsen af ifrågavarande jord skett under en tid, då andra bestämmelser

rörande lärares aflöning voro gällande, men statsverket numera i allmänhet åtagit

sig att bestrida lärarnes vid de allmänna läroverken aflöning, emot skyldighet för

vederbörande kommuner att anskaffa lokaler för läroverken jemte boställsrum för

rektorerne, samt vid sådant förhållande giltig anledning saknades att tillförbinda

Sundsvalls stad att till berörda tvänne lärares aflöning lemna särskild! bidrag,

vare sig in natura genom jordens fortsatta upplåtande eller i kontant ersättning

för afkomsten deraf, Statskontoret, jemväl med hänsyn till Kongl. Maj:ts förut fattade

beslut i åtskilliga likartade frågor, ansåge sig böra tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande ä åttonde

hufvudtitelns anslag för allmänna läroverken af de belopp å tillhopa 45 kronor,

hvarmed afkomsten af ifrågavarande jord funnes upptagen i staten för Sundsvalls

allmänna läroverk.

På grund af hvad nu blifvit anfördt och då äfven tillförne i likartade fall

ersättning af statsmedel tillagts vederbörande, bland andra rektor vid Gefle allmänna

läroverk enligt Riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1869, får jag i underdånighet

tillstyrka, att. Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

såsom lönefylnad åt rektor och äldste kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall,

i stället för afkomsten af berörda jord, å allmänna läroverkens stat må uppföras ett

anslag af 45 kronor.

5:o.

Ang .lär area vid Den rätt till uppflyttning i högre lönegrad, som är tillförsäkrad lärarne vid

rinnZZnaZtM högre lärarinneseminariet, kommer, enligt gjord beräkning, att med år 1881

uppflyttning i föranleda en ökad utgift af 2,000 kronor utöfver det nu för ändamålet utgående

högre lönegrad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

belopp. Jag hemställer derför, att i nådig proposition till Riksdagen måtte äskas

förhöjning i anslaget till det högre lärarinneseminariet med nyssnämnda belopp

2,000 kronor. v 11 ’

6:o.

. För de]1 uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärare- Ang.tara,^vid

seminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare, erfordras enligt enMMoieiarareinom

Ecklesiastikdepartementets afdelning för folkskoleärenden verkstäld’ beräkning,

lian och med år 1881 ett belopp af 5,000 kronor utöfver hvad förut blifvit för%»■*

detta ändamål anslaget; och får jag med anledning häraf i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,

att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt

gällande grunder anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp

5,000 kronor. 11 ’

7:o.

I sammanhang med hospitalsöfverstyrelsens år 1876 beslutade öfverflyttning

till Sundhetskollegiet blef å detta embetsverks stat uppfördt ett anslag af 1,000

kronor för år räknadt, såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision utaf

hospitalens räkenskaper. Samma år den 14 Juni afgaf emellertid den i nåder

tillförordnade löneregleringskomitén underdånigt betänkande, innefattande förslag till

Sundhetskollegiets ombildning med benämning af Medicinalstyrelse, hvarvid i fråga

om berörda räkenskapsrevision komitén, som då ansåg sådan revision i allmänhet icke

böla, ahlggas de centiala förvaltningsverken, utan uteslutande tillhöra revisionsdepartementet

i Kammarrätten, föreslog, att Medicinalstyrelsens skyldighet i afseende

på granskningen af hospitalens räkenskaper måtte inskränkas till den för

hufvudbokens upprättande behöfliga, men revisionen i öfrigt fullgöras af dertill

utaf Kammarrätten utsedd tjensteman.

. Sedan Eders. Kongl. Maj:t, med hufvudsakligt godkännande af omförmälda

legleringsförslag, vid 1877 års riksdag äskat och Riksdagen jemväl beviljat nödiga

medel för genomförande af Sundhetskollegiets ombildning, dervid, under förutsättning

att revisionen af hospitalsräkenskaperna skulle i öfverensstämmelse med korniténs

förslag skiljas från Medicinalstyrelsens befattning, något för bekostande af

detta revisionsarbete afsedt anslag icke upptagits i staten för det nya embetsverket

som erhöll nådig instruktion den 2 November 1877, så hafva, med anledning af

hvad löneregleringskomitén i afseende på sättet för räkenskapsrevisionen anfört, ej

mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen, den sistnämnda i skrifvelse den

2S Februari 1879, inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden.

Ang .revision af

hospital ens välönska

per.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Åf dessa utlåtanden synes framgå, att genomförandet af löneregleringskomiténs

förslag angående omförmälda revision skulle möta betydliga, särskild! af Kammarrätten

anmärkta svårigheter, beroende såväl pa de ifrågavarande räkenskapernas

beskaffenhet, som på den stadgade ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete

inom nyssnämnda embetsverk.

Medicinalstyrelsen har i detta ärende yttrat, bland annat, att då styrelsen

enligt dess instruktion nu mera är öfverstyrelse för hospitalen och skyldig att

tillse, att de till dess disposition stälda anslagen till hospitalens underhåll och

byggande af nya hospital i föreskrifven ordning förvaltas och redovisas, följde deraf,

att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år måste till Medicinalstyrelsen

aflemnas för att der sammandragas till ett för dem alla gemensamt bokslut, innefattande

öfverstyrelsens redovisning för nämnda anslag, så vidt de blifvit af styrelsen

lyftade.'' Bokslutet åter förutsatte eu förberedande granskning af de inkomna

redogörelserna; och ju fullständigare denna granskning vore, desto säkrare

skulle bokslutet framstå. Det syntes derföre vara ändamålsenligast, såsom äfven

ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, sålunda började räkenskapsgranskning

af samme person fortsattes och gjordes fullt uttömmande, så att räkenskapen

derefter icke behöfde underkastas någon vidare detaljgranskning. Vore denna

synpunkt för bedömandet af förevarande ärende riktig, och borde i enlighet härmed

den ifrågavarande revisionen verkställas inom Medicinalstyrelsen af der anstäld

tjensteman, så syntes ock samma styrelse böra underkastas skyldighet att i första

hand pröfva dervid uppkommande anmärkningar, helst dessa antagligen i de flesta

fall afsåge tillämpningen af föreskrifter, Indika väsentligen utgått från öfverstyrelsen

för hospitalen. " Ej heller borde förbises att handläggningen af berörda anmärkningsmål

vore egnad att sätta öfverstyrelsen i tillfälle att i första hand erhålla

kännedom af och således skyndsammare beifra eller söka rättelse i missbruk eller

andra oordningar, som genom anmärkningarna kunde hos underlydande förvaltningsmyndigheter

uppdagas.

Hufvudsakligen af dessa skäl har Medicinalstyrelsen, lika med Kammarrätten,

i underdånighet tillstyrkt, att revisionen af hospitalens räkenskaper hädanefter,

såsom hittills, om ock blott provisoriskt, egt rum, må inom Medicinalstyrelsen

af dertill utaf styrelsen antagen person verkställas; hvarjemte styrelsen under

erinran derom, att hospital sräkenskaperna nu mera efter öppnandet af det nya

hospitalet i Lund erhållit eu icke obetydlig tillökning, hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas till Medicinalstyrelsens förfogande bereda ett anslagsbelopp af

1.200 kronor för år räknadt, att för ändamålet användas.

Hvad sålunda blifvit anfördt står i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens

under år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till hvilken

löneregleringskomitén under sitt fortsatta arbete öfvergått, att i allmänhet den inom

de centrala embetsverken hittills förekommande revision bör hos dem bibehållas, i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 17

följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens arbetskrafter för att sätta detta

embetsverk i stånd att öfvertaga nämnda revisionsarbete ej blifvit ifrågasatt. Jag

hemställer derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning derom att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen må varda

förhöjdt med 1,200 kronor, att användas till arfvode för revision af hospitalens

räkenskaper.

8:o.

Genom kongl. bref af den 2 November 1836 förordnades, att de årligaÅn3 . vården om

tomtören eller hyresmedel, som inflöte för de hospitalet i Visby då tillhöriga tomter Vi,hv ruineri

nämnda stad, skulle af hospitalsdirektionen användas till bekostande af underhåll

och vård af kyrkoruinerna derstädes; och i kongl. bref den 27 Februari 1863 meddelades

föreskrift, bland annat, derom att närmaste vården om den staden Visby

omgifvande ringmuren skulle, i likhet med hvad om kyrkoruinerna stadgats, tillhöra

hospitalsdirektionen samt öfverinseendet öfver så väl ringmuren som kyrkoruinerna

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, — att den af ofvanberörda

hyresmedel bildade ruinkassan, af hvilken framtida kostnader äfven för ringmurens

underhåll borde bestridas, skulle skiljas från hospitalsfonden och ställas under

öfverinseende af bemälda akademi, dit för den skull årsräkningen för behörig granskning

borde af hospitalsdirektionen insändas, — samt att, derest jemväl framdeles,

på sätt förut egt ruin, anställande af särskild inspektör öfver ruinerna ansåges

behöflig!, lämplig person dertill finge af akademien utses.

Efter det fråga blifvit väckt om utbyte af hospitalstomterna mot annan utom

staden belägen jord, har Eders Kongl. Maj:t den 6 November 1874 bifallit att

vissa föreslagna tomter, värderade till 7,375 kronor, Ange upplåtas till Visby stad,

som i vederlag derför skulle till hospitalet afträda och med full eganderätt öfverlåta

vissa stadsjordar, tillsamman uppskattade till enahanda belopp; i sammanhang

hvarmed Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles, på skeende anmälan,

meddela beslut angående fördelning mellan Visby hospital och ruinkassan af den

inkomst, som komme att inflyta af de stadsjordar, hvilka öfverlätes till hospitalet.

Sedan vidare, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 12 Maj 1876, hospitalens

fastigheter och öfriga tillgångar (med vissa undantag) blifvit indragna till

statsverket, är det omförmälda bytet numera verkstäldt så, att kronan, såsom innehafvare

af Visby hospitals rätt, från och med år 1879 öfvertagit de i nådiga

brefvet den 6 November 1874 bestämda stadsjordarna samt Visby stad de i vederlag

derför lemnade tomterna derstädes.

Uti den, enligt hvad nyss förmälts, af Eders Kongl. Maj:t ännu icke pröfvade

frågan om fördelningen af inkomsterna från ifrågavarande stadsjordar har

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien den 17 December 1878 afgifvit

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

underdånigt utlåtande och dervid anfört, att de af hospitalstomterna i Visby influtna

inkomster utgjorts dels af de till underhållande och vård af Vishy stads

ruiner anslagna tomtören eller hyresmedel, som årligen erlagts af tomternas innehafvare,

och dels af så kallade i n fäs te a fg i fter, hvilka af hvarje ny tomtinnehafvare

vid tillträdet utbetalts med ett belopp motsvarande två års tomthyra och hvilka

senare afgiffcer ingått till hospitalets egen kassa; att, enligt de till akademien insända

räkenskaperna, tomthyrorna under åren 1863—1877 uppgått till ett sammanräknadt

belopp af 3,490 kronor 60 öre, således i medeltal för hvarje år till

232 kronor 70 öre; att infästeafgifterna, enligt inhemtad upplysning från hospitalsdirektionen,

uppgått under åren 1850—1876 till 723 kronor 30 öre, således

i medeltal för hvarje år till 26 kronor 79 öre; samt att, då årliga inkomsten af

stadsjordarna uti det år 1874 godkända bytesförslaget beräknats till 350 kronor

75 öre, här således syntes vara att förvänta någon tillökning, som för ruinkassan

vore af desto större vigt, då utgifterna för ruinernas vård torde blifva större i den

mån dessa komme att frigöras från angränsande byggnader; och har akademien i

underdånighet hemställt att, för beredande af mera enkelhet i kassornas räkenskaper,

inkomsten från stadsjordarna måtte så fördelas, att såsom ersättning för

de till hospitalskassan förut ingångna infästeafgifterna skulle aflemnas 30 kronor

och hvad derutöfver inflöte tillfalla ruinkassan, att på sätt hittills varit föreskrifvet

förvaltas och redovisas.

Hospitalsdirektionen i Visby, som lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra,

har dervid meddelat, bland annat, att tomtörena för de numera till staden öfverlåtna

tomterna år 1878 utgjort 234 kronor 51 öre och för de ej bortbytta tomterna

52 kronor 60 öre samt att för tre af de omförmälda stadsjordslägenheterna

1879 års arrendeinkomst uppginge till 350 kronor 1 öre och att den fjerde lägenheten

dittills afkastat 42 kronor 55 öre årligen, hvarjemte för en af lägenheterna

under nyssnämnda år bekommits ett städjebelopp af 160 kronor.

Härefter hafva Kammarkollegium och Statskontoret i gemensamt underdånigt

utlåtande förmält, hurusom det väl skulle för ruinkassan vara mest fördelaktigt,

om densamma finge, efter afdrag af ett infästeafgifterna motsvarande årligt belopp,

framgent uppbära den af ifrågavarande lägenheter inflytande afkomsten, hvilken

kunde antagas småningom stiga och således kunna bereda nämnda kassa förökade

tillgångar. Bland dessa lägenheter vore emellertid endast en af den beskaffenhet,

att inkomst deraf kunde för någon längre framtid påräknas, hvaremot de öfriga

tillhörde sådane mindre kronans lägenheter, som jemlikt kongl. blefven den 29

Maj 1874 och den 6 Juni 1879 skola å auktion försäljas. Vid sådant förhållande

och då styrelsen för Visby hospital icke vidare syntes böra med förvaltningen af

ifrågavarande medel taga befattning, hafva Kammarkollegium och Statskontoret underdånigst

hemstält dels om nådigt förordnande att ruinkassan skall till förvaltning

och redovisning af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien öfverlemnas, dels

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 19

att Eders Kong]. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande

under bemälda akademis anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel af ersättning för

ifrågavarande arrenden och tomtafgifter med ett samma inkomsters nuvarande belopp

i jemnadt tal motsvarande anslag af 450 kronor årligen.

I sammanhang med förevarande fråga anhåller jag att få till Eders Kongl.

Maj:ts pröfning anmäla en inkommen underdånig framställning från Oskar Rosman,

J. Kahl med flere ledamöter i sällskapet Gotlands fornvänner, Indika, under åberopande

deraf att 1865—1866 års riksdag, som beviljat ett extra anslag till ödekyrkornas

vård. förklarat sig anse dessa fornlemningar vara att räkna bland de

i konsthistoriskt hänseende märkligaste inom de nordiska länderna, på grund hvaraf

staten icke borde undandraga sig att tillse, det dessa ruiner, i den mån sådant

utan allt för stora uppoffringar kunde ske, åt efterverlden bevarades, anhållit att,

för den händelse 1879 års riksdagsbeslut angående försäljning af vissa kronan

tillhöriga, under Kammarkollegii vård stälda och för statsverkets räkning utarrenderade

hemman och lägenheter vore tillämpligt på de 57 inom Gotlands län befintliga

för detta hospitalslägenheter, som enligt nådiga brefvet den 12 Maj 1876

blifvit till statsverket indragne, Eders Kong]. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,

om och i hvad mån köpeskillingarne för berörda fastigheter icke borde disponeras

för att åt efterverlden bevara hvad som ännu k undp och borde räddas af de märkligare

ödekyrkorna i Visby, eller ock, om hinder derför skulle möta, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning i syfte att i allt fall ändamålet

med 1865 -1866 års Riksdags beslut i nyss nämnda hänseende kunde

vinnas.

Jemväl i sistberörda ämne har, efter nådig remiss. Vitterhets-, Historie-och

Antiqvitets-akademien afgifvit underdånigt yttrande och deri, enär den genom nådiga

brefvet den 2 November 1836 för ruinernas vård anvisade årliga inkomst af

hyrorna för de inom Visby stad belägna hospitalstomterna till belopp af omkring

230 kronor årligen varit för ändamålet otillräcklig, hemstält om icke Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas, på det sätt Eders Kongl. Maj:t funne mest lämpligt, bereda anvisande

af ett rikligt anslag att för ifrågavarande ändamål användas.

Af en jemförelse mellan beloppet af de medel, hvilka före det omfönnälda

bytet tillfallit ruinkassan, samt afkastningen af de mot en del stadstomter utbytte

stadsjordarne tillika med återstående tomtöresmedel, enligt de meddelade uppgifterne,

framgår — såsom redan Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien anmärkt

— att, med tillämpning af den förut stadgade fördelningsgrunden, för ruinkassan

vore att påräkna en icke obetydlig förhöjning af de årliga inkomsterna.

Till följd häraf och då, så vidt tillgängliga upplysningar gifva vid handen, erfarenheten

ännu icke visat, om eller i hvad mån de sålunda förökade tillgångarne,

derest de varda ruinkassan tillförsäkrade, må anses otillräckliga till nödiga och

ändamålsenliga utgifter för ruinernas vårdande, anser jag mig ej hafva anledning

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 7 (ill Kongl. Maj-is Nåd. Trop. om StatsverTcet 1880.

Ang. ålderstillägg.

Ang. öfriga

ordinarie

andag.

att för närvarande föreslå någon åtgärd för att, på sätt Gotlands fornvänner ifrågasatt,

bereda ruinkassan anslag till väsentligen högre belopp än berörda tillgångar.

Men då stadsjordarne redan blifvit till statsverket öfverlemnade och, efter

hvad Kammarkollegium och Statskontoret meddelat, tre af dem äro af beskaffenhet

att jemlikt Kongl. blefven den 29 Maj 1874 och den 6 Juni 1879 böra för statsverkets

räkning försäljas, synes mig frågan om godtgörelse åt ruinkassan lämpligen

böra för framtiden lösas på det af Kammarkollegium och Statskontoret föreslagna

sätt, hvilket jemväl öfverensstämmer med den af hospitalsstyrelsen i Yisby uttalade

åsigt, nemligen sålunda att ruinkassan tillägges ett visst årligt anslag, motsvarande

beloppet af de arrende- och tomtöresmedel, som enligt den förut följda grunden

bort samma kassa tillfalla. Härvid förekommer tillika att, sedan hospitalsstyrelsens

i Yisby befattning med uppbörden af ifrågavarande inkomster numera

upphört, skäl saknas till denna styrelses åläggande att vidare förvalta ruinkassan

och dit inflytande medel, hvaremot förvaltningen af denna kassa, — hvars tillgång

enligt 1878 års räkenskaper vid samma års slut uppgick till 1,089 kronor

48 öre, deri inberäknade årets först i Januari påföljande år influtna tomthyror, —

lämpligen synes böra uppdragas åt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,

som redan förut har öfverinseendet öfver ruinerna och ruinkassan sig anförtrodt.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels förordna, det ifrågavarande kassa skall till förvaltning och redovisning af

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien öfverlemnas, dels ock hos Riksdagen

göra framställning derom att ett mot tomtören och arrendeafgifter af nämnda

fastigheter i jemnadt tal svarande belopp af 450 kronor må varda såsom reservationsanslag

från och med år 1881 å riksstatens åttonde hufvudtitel under bemälda

akademi uppfördt för att till Yisby ruiners vård och underhåll användas.

9:o.

Då för ålderstillägg i öfverensstämmelse med den af mig föreslagna stat för

Nationalmuseum, derest denna varder godkänd, det under åttonde lmfvudtiteln uppförda

förslagsanslag till ålderstillägg kan anlitas utan att behöfva ökas, har jag i

detta hänseende nu endast att föreslå, det Eders Kongl. Majrt täcktes till Riksdagen

göra framställning derom att de för beredande af dylik förmån åt Nationalmusei

tjensteman erforderliga belopp må utgå af nyssnämnda anslag.

10:o.

I fråga om" öfriga ordinarie anslag under åttonde lmfvudtiteln har jag —

med erinran allenast om den förändrade beräkning af vissa bland dessa anslag,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majrts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

21

som jemlik! Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 sistlidne December bör iakttagas vid

affattandet af nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof — eljest icke att föreslå annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelus

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

minskas med 126 kronor 53 öre eller till 21,397 kronor.

ll:o.

För beredande af tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid National-xm.,,. tillfällig

museum och vid Domkapitlens expeditioner utgå för närvarande särskilda extra an-j^^"™»

slag, af hvilka det för Nationalmuseum icke vidare skulle blifva behöflig! derest!™, eXpediioden

aflöningsstat, jag i underdånighet föreslagit för detta verk, varder antagen. nrr1

afseende å Domkapitlens expeditioner har deremot ännu icke kunnat vinnas

sådan utredning, att derpå kan grundas ett fullständigt förslag till reglering

af lönerne för de vid dessa expeditioner anstälde tjensteman. Jag får derför i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillfällig

löneförbättring åt Domkapitlens expeditioner jemväl för år 1881 måtte anvisas

såsom tillförene 3,716 kronor.

12:o.

Vid föredragningen den 31 sistlidne December af Universitetskanslerns underdåniga

framställningar om åtskilliga anslag för universitetens och Karolinska

mediko-kirurgiska institutets behof har Eders Kongl. Maj:t befalt, afl dessa skulle i

nedan nämnde delar å nyo föredragas i sammanhang med förslag till reglering af

utgifterna under åttonde hufvudtiteln.

På det att de vid universiteten inrättade seminarier för språkvetenskap, för A«g.,cmmaIndika

under flera föregående år beviljats understöd af statsmedel, må kunna fort- ^

sätta sin gagnande verksamhet, får jag, i öfverensstämmelse med hvad Universitets- vid universikanslern

hemstält, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå tetenRiksdagen

att åt dessa anstalter äfven för år 1881 bevilja extra anslag till samma

belopp, som hittills årligen anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

13:o
Från

vederbörande hafva inkommit underdåniga framställningar angående j„rj. unm,- de belopp, som erfordras till fortsättande af universitetsbyggnaderna i Upsala

och Lund. e2l''iJ7.a

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj :ts Nåd. Pr vp. om Statsverket 1880.

Af det för byggnaden i Upsala vid 1877 års riksdag beviljade anslag,

740.000 kronor, hafva anvisats att utgå under år 1878 150,000 kronor, under

1879 100,000 kronor och under innevarande år 150,000 kronor eller tillsammans

400,000 kronor. Till de arbeten, hvilka enligt den uppgjorda byggnadsplanen

borde under år 1881 utföras, har en summa af minst 150,000 kronor

beräknats vara erforderlig.

För universitetsbyggnaden i Lund hafva af det derför beviljade anslag,

450.000 kronor, för åren 1878—1880 anvisats tillhopa 300,000 kronor. Då

arbetet med ifrågavarande byggnad så långt framskridit, att densamma otvifvelaktigt

kan blifva fullbordad under år 1881, hafva så väl det Akademiska konsistoriet

som Universitetskanslern anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen

utverka, att återstoden af anslaget, 150,000 kronor, måtte under sistnämnda

år få lyftas.

Den förra af de sålunda begärda anslagssummorna torde icke kunna utan

stora olägenheter nedsättas. Att äfven den senare finge under nästa år i sin

helhet utgå, vore visserligen önskligt; men under nuvarande förhållanden anser

jag mig endast böra tillstyrka nådig proposition om anvisande af samma belopp,

som för hvart och ett af de tre föregående åren utgått. Jag hemställer

derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1881 anvisa

för universitetsbyggnaden i Upsala 150,000 kronor och för den i Lund

100.000 kronor.

14:o.

Ang. särskilda

astronomiska

observationer

i Lund,

Vid senaste riksdag beviljades på Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

ett extra anslag af 1,500 kronor för anställande under innevarande år vid astronomiska

institutionen i Lund af särskilda observationer, afsedda att främja ett

vetenskapligt företag, hvartill åtskilliga observatorier i Europa och Amerika bidroge

och hvaruti nämnda institution blifvit uppfordrad att deltaga. Till utförande

af dessa observationer beräknades en tid af fem år och eu kostnad af 7,500

kronor vara erforderliga. Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 8 Januari 1879 anförts rörande ifrågavarande vetenskapliga

undersökningar, hvilka enligt en af Professorn i astronomi A. Möller afgifven

redogörelse påbörjats redan i September månad 1878 och fortgått under

större delen af förlidet år, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda särskilda observationers fortsättande

måtte för år 1881 anvisas ett extra anslag af 1,500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1880.

23

15:o.

Kanslern för universitetet i Upsala har i underdånigt memorial den 27 sistone

September anmält och till bifall förordat en af lärarekollegium vid Karolinska

medico-kirurgiska institutet gjord framställning om anslag till aflöning åt eu amanuens

vid institutets gynekologiska klinik. I sådant afseende har anförts, att, sedan

genom Kong! Maj:ts nådiga stadgar för Karolinska institutet af den 26 April

1861 den vid institutet anstälde professorns i obstetrik undervisningsområde blifva

utvidgadt så till vida att han fått sig ålagdt att undervisa — förutom i

förlossningskonsten — äfven i gynekologi, hade institutets lärarekollegium bemödat

sig att bringa till stånd en för undervisningen i nämnda vetenskap särskild!

afsedd klinik. Detta hade dock mött svårigheter, enär på allmänna barnbördshuset,

som för öfrig! vore afsedt endast för barnsängsqvinnor, utrymme saknades

för en särskild! för qvinnosjukdoinar i allmänhet afsedd afdelning.'' För att likväl

kunna, om ock i liten skala, åvägabringa en klinisk undervisning i gynekologi,

både för detta ändamål ett rum med åtta sängar å Kongl. Serafimerlazarettet

blifvit upplåtet. Denna klinik hade dock visat sig alldeles otillräcklig, ej endast

för undervisningens behof, utan äfven med afseende på det stora antal qvinnor.

som vid kliniken sökte hjelp och vård för sjukdomar inom gynekologiens område;

men någon utvidgning af densamma på lazarettet kunde, i anseende till dervarande

knappa utrymme, ej sättas i fråga. Numera hade emellertid tillfälle yppats att

vid det nyinrättade sjukhuset ä Sabbatsberg erhålla en klinik af ifrågavarande

slag. Sedan en af lärarekollegium i sådant syfte hos stadsfullmäktige gjord framställning

blifvit på vissa vilkor i hufvudsak bifallen, hade lärarekollegium, under

förutsättning af kanslerns bifall, med helsovårdsnämnden eventuel! träffat eu öfverenskommelse,

enligt hvilken till klinik för qvinnosjukdoinar åt institutet upplåtits

eu paviljongsvåning, afsedd att rymma 25 sängar; och de vilkor, som helsovårdsnämnden

uppstält för denna upplåtelse, vore alla af den beskaffenhet, att lärarekollegium

ansett sig böra tillstyrka deras antagande. Men ett bland dem, nemligen

det, som ålade institutet att vid den nämnda kliniken hålla och aflöna en

särskild amanuens, medförde en utgift, för hvars bestridande institutet ej hade

några disponibla tillgångar; och då öppnandet af den högst behöflig^ klinisktgynekologiska

afdelningen å Sabbatsbergs sjukhus vore helt och hållet beroende af

uppfyllandet af nyssberörda vilkor, hade lärår ekologi um funnit sig böra anhålla

om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om arfvode åt en amanuens vid

institutets gynekologiska klinik, hvilket arfvode lärarekollegium ansett böra å ordinarie

stat uppföras med ett belopp af 900 kronor för år, i likhet med de arfvode^

som åtnjutas af öfrige kliniska amanuenser vid institutet.

Behofvet af de för ifrågavarande ändamål begärda medlen synes mig vara

både utredt och förtjent att tillgodoses. Då likväl fortvaron af undervisningen å

Ano), arfvode

åt eu amanuens

vid Karolinska

institutet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

den klinik, der den nye amanuensen skulle anställas, efter livad lärarekollegium

upplyst, är beroende på aftal, som å ömse sidor kan uppsägas, och i följd deraf

uppehållandet af berörda anstalt för närvarande ej lärer böra hänföras till sådana

ständiga behof, för hvilka de ordinarie anslagen äro afsedda, anser jag mig böra

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska klinik å extra

stat för år 1881 anvisa ett belopp af 900 kronor.

16:o.

Ang. resestipendier

för lärare

i lefvande

»prak.

Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts i fråga om anslag

till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid allmänna läroverken,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att äfven för år 1881 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders Kongl.

Maj:t disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk för att i utlandet

studera tyska, franska och engelska språken.

17:o.

Ang andag Antalet extra lärare vid de allmänna läroverken uppgick under läsåret

till extra lärare i $ 7 3—1874: till 72, det högsta dittills, minskades under de följande tre läsåren

viiärol"Tna samt utgjorde under 1877 års vårtermin 59, hvarefter det åter ökades, sistnämnda

års hösttermin till 73, följande läsår till 86 och nästlidne hösttermin till 104.

Orsaken till minskningen under läsåren 1874—1877 torde förnämligast böra sökas

i den förändrade anordning af undervisningen, som genom nådiga cirkulären den 6

Juni 1873 och den 12 Mars 1875 föreskrefs för de fem lägre klasserna, hvilkas lärjungar

derigenom fingo, med undantag för engelska och latin för fjerde och femte

klasserna, i alla öfriga ämnen gemensam undervisning. Att sedermera behofvet af

extra lärare betydligt ökats, torde bero på flere samverkande orsaker, bland hvilka

realliniens starka tillväxt och liniernas åtskiljande vid undervisningen i de två

högsta klasserna otvifvelaktigt varit af stort inflytande. Om dertill lägges, att

lärjungeantalet äfven i öfrigt ökats, att tjenstgöringstimmarne i veckan för åtskillige

jemförelsevis hårdt betungade lärare minskats, samt att, till väsentlig förmån för

lärjungarne, fördelningen i parallelklasser utsträckts, så torde de vigtigaste orsakerna

vara nämnda.

Arfvodet till eu extra lärare utgår nu med 1,500 kronor för helt läsår, så

framt han aflagt filosofie kandidatexamen och genomgått föreskrifven profårskurs,

men eljest med 1.200 kronor, derest ej undantag särskildt medgifvits. Af de extra

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1880.

lärare, hvilka sistlidne termin varit vid de allmänna läroverken anstälde, hafva 65

uppburit det högre arfvodet och 39 det lägre. Under antagande af samma förhållande

instundande vårtermin, uppgå statens kostnader för extra lärare under

innevarande läsår till 144,300 kronor, hvartill ytterligare höra läggas följande för

samma ändamål, ehuru under annat namn, utgående arfvoden, nemligen till två extra

ordinarie lektorer 2,000 kronor hvardera samt till en timlärare och två biträdande

lärare tillsammans omkring 2,600 kronor. Sammanlagda kostnaden utgör således

ett belopp af 150,900 kronor, och då det till bestridande af arfvoden åt extra

lärare beviljade statsanslag utgör 100,000 kronor, måste följaktligen för innevarande

läsår uppstå en brist af 50,900 kronor.

Att behofvet af extra lärare vid de allmänna läroverken skulle för framtiden

komma att minskas, är icke sannolikt, så framt ej flere ordinarie lärare anställas

eller förändrade bestämmelser rörande dessa läroverk skulle komma att i detta hänseende

utöfva någon väsentlig inverkan. Någon nedsättning i arfvodesbeloppen

för extra lärarne lärer icke heller billigtvis kunna ifrågasättas, och att, med bibehållande

af samma arfvodesberäkning, inskränka extra lärarne till det antal, som

med det för sådana lärare anvisade statsanslag kan anställas, skulle uppenbarligen

hafva till följd, att undervisningen vid många läroverk omöjligen kunde enligt

gällande föreskrifter behörigen uppehållas. Vid sådant förhållande synes ett ytterligare

anslag af 50,000 kronor, hvilket belopp i det närmaste motsvarar ofvan beräknade

brist för innevarande läsår, vara för ifrågavarande ändamål erforderligt.

Att extra lärarne nu fylla ett väsentligt behof vid läroverken är obestridligt,

men å andra sidan bör ock medgifvas, att det icke är för ett läroverk gagneligt,

om desse lärare blifva alltför många i förhållande till dess ordinarie lärare,

af hvilka dessutom en eller annan understundom måste till följd af sjukdom eller

andra omständigheter ersättas af vikarie. De täta ombyten af extra ordinarie lärare,

som uppkomma genom dessas befordran på annat håll eller af andra orsaker, vålla

vid undervisningen en osäkerhet och ojemnhet, som utgör eu rätt betänklig olägenhet.

De under sistlidne termin anstälde 104 extra lärare tjenstgjorde vid 29 läroverk,

således i medeltal 3 å 4 vid hvardera; men fyra af dessa läroverk hade sex

extra lärare, ett sju, ett ända till åtta; och ingen visshet finnes, att ej omständigheterna,

derest särskilda åtgärder ej vidtagas, kunna nödga till anställande af

ett ännu större antal och i följd deraf till förnyad framställning om ökadt anslag

till arfvoden för sådant ändamål. I anledning häraf har jag trott mig böra taga

i öfvervägande, huruvida det skulle vara möjligt att utan alltför stora olägenheter

i viss mån begränsa läroverkens växande behof af lärarekrafter. Detta mål kunde

måhända vinnas derigenom att, sedan det för hvarje läroverk nödiga antalet lärare

beräknats med hufvudsaklig ledning af de senare årens behof, derefter hvarje läroverks

skyldighet att mottaga inträdessökaude lärjungar blefve behörigen faststäld

och begränsad inom dess enligt vissa bestämmelser beräknade förmåga att med

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

tillgängliga lärarekrafter och befintligt utrymme meddela undervisning. Jemte den

begränsning af statens utgifter, som af eu sådan anordning blefve en följd, skulle

ock större fasthet och stadga i undervisningen ernås, i det att de omkastningar i

arbetsordningen, som ej sällan måste ske i följd af den obegränsade skyldigheten

att mottaga inträdessökande, Indika fullgjort intagningsvilkoren, i allmänhet skulle

kunna undvikas. Äfven för beredande af tillräckliga och så väl med afseende på

undervisningen lämpliga som för lärjungarnes helsa ändamålsenligt inrättade lokaler

skulle en sådan anordning vara fördelaktig. Måhända kan ock det afsedda

målet bättre ernås på annat än nu antydda sätt. Under afvaktan på resultatet af

eu utredning om samt på hvad sätt behofvet af extra lärare må utan väsentlig

olägenhet kunna i viss mån begränsas, tvekar jag att nu ifrågasätta en förhöjning

af det å ordinarie stat förut till detta behof uppförda anslaget, och hemställer

derför att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för år

18S1 anvisa ofvannämnda belopp, 50,000 kronor, till arfvoden åt extra lärare

vid de allmänna läroverken.

18:o.

Ang. understad För beredande af erforderlig tillgång till understöd åt tekniska afton- och

t ""»^''söndagsskolor täcktes Eders Kong!. Maj:t, i likhet med hvad under föregående år

daysskoior. skeft, föreslå Riksdagen att ett belopp af 20,000 kronor måtte varda jemväl för

år 1881 å extra stat för berörda ändamål amvisadt.

19:o.

Ang. Farma- Under åberopande af livad vid föregående statsregleringar är anfördt rörande

ceutiska^insn- Farmaceutiska institutet, hemställer jag, det Eders Kong!. Ma,j:t behagade föreslå

Riksdagen att, för uppehållande af undervisningen vid nämnda institut under år

1881, ä extra stat anvisa såsom tillförene ett belopp af 7,575 kronor.

20:o.

Ang.veterinär- För undervisningens fortgång vid Veterinärinrättningen i Skara behöfves,

mr“skara.n * efter hvad inrättningens direktion anmält, fortfarande anslag i likhet med föregående

år; och får jag i anledning deraf hemställa, det Eders Kong]. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1881 ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande

för berörda ändamål ett extra anslag till belopp af 12,900 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:u 7 till Kongl. Muj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

21:o.

27

Likasom före nästlidne riksdag liar Vetenskapsakademien i skrifvelse den Ang. zooiogi10

September 1879 inkommit med underdånig _ anhållan om framställning till *

Riksdagen derom att det belopp 2,000 kronor, som för hvardera af åren 1879 ’ berg.

och 1880 blifvit på extra stat anvisadt till underhåll af den Zoologiska stationen

vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande åt arbetena

vid densamma, måtte från och med år 1881 varda uppfördt på ordinarie stat.

Med anledning af hvad vid föregående riksdagar rörande denna fråga förekommit,

anser jag mig likväl äfven nu endast höra tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja jemväl för

år 1881 å extra stat ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande.

22:o.

Med anledning af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens i skrif- Ang. vaurvelse

den 17 September 1879 gjorda underdåniga framställning får jag, enär de^^J^"™''

extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande Akademiens akademiens ex.- verksamhet, blifvit för innevarande och föregående år beviljade, äro för samma tra anda9- ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, i underdånighet hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ifrågavarande behof bevilja

för år 1881 enahanda anslagsbelopp, nemligen:

l:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

vid samlingarnas offentliga förevisning .................. kr. 4,000: —

2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
-

3:o till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum in. m................

3,200;

2,000:

Summa kronor 9,200:

23:o.

Sedan Akademien för de fria konsterna i underdånig skrifvelse den 14 Ang. ,-eparaSeptember

1878 såsom alternativ i frågan om uppförande af en ny byggnad för*’j”V| flödet

under Akademiens inseende stälda läroverk, för hvilket Akademiens fasta egen “fria konsterna

dom n:r 32 vid Fredsgatan i Stockholm under mer än ett århundrade varit upp- hm■

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kungl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

låten, framlagt förslag och kostnadsberäkning, slutande å 75,000 kronor, till

reparationer å nämnda egendom, så väl i de nu varande läroverksrummen och å

dessas inventarier som å byggnadens utvändiga murar och tak in. in., täcktes

Eders Kongl. Maj:t, som ansåg att frågan om en ny byggnad för berörda läroverk

utan alltför stor olägenhet kunde anstå, i nåder föreslå den nästlidet år församlade

Riksdagen att till bestridande af kostnaden för sådana reparationsarbeten å Akademiens

egendom, hvilka borde främst företagas, anvisa för år 1880 ett extra anslag

af 7,600 kronor. Detta belopp blef ock af Riksdagen beviljadt.

Akademien har vidare i skrifvelse den 23 September 1879 underdånigst

hemstält, att, enär de öfriga i ofvan omförmälda förslag och kostnadsberäkning

upptagna reparationsåtgärderna, hvilka ej kunde verkställas för det redan beviljade

anslagsbeloppet, dels vore af vigt för husets bestånd och studielokalernas försättande

i ett någorlunda lämpligt skick och dels afsåge reparation af husets förfallna

yttre, Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning

om beviljande af medel för verkställande af följande, i förut nämnda kostnads
-

beräkning upptagna poster:

till yttertakens beläggning med ny plåt.......................................... kr. 15,500: —,

„ reparation af lärosalarna i andra våningen.............................. „ 6,000: —,

» d:o af d:o i tredje d:o ........ „ 4,000: —,

Kronor 25,500: —,

ett belopp, som dock på grund af nu mera minskade arbetskostnader ansåges

kunna nedsättas till 20,000 kronor.

Då nu ifrågavarande reparationsarbeten måste anses synnerligen behöfliga,

finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaden för berörda arbeten anvisa för

år 1881 ett extra anslag af 20,000 kronor.

24:o.

Ang. Institutet

för blinda.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj;ts derom gjorda framställning,

anvisat ett belopp af 15,000 kronor för fortsättande under år 1880 af det under

nästföregående år upprättade Blindinstitutets verksamhet, har Institutets direktion

uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober 1879 förmält, att en förhöjning i nämnda

anslag på grund af numera vunnen erfarenhet vore oundgängligen af behofvet

påkallad.

Beloppet af detta anslag hade blifvit bestämdt efter en af komitén för döfstummeundervisningens

ordnande uppgjord beräkning, som upptog aflöning för

föreståndaren med 3,000 kronor, samt för två lärare och presterligt biträde med

tillhopa 2,500 kronor äfvensom till hyra för lokal m. m. 9,500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 29

I de för föreståndaren och lärarne beräknade löner hade direktionen funnit

eu förhöjning vara behöflig, om fullt lämpliga och skickliga personer skulle kunna

påräknas, och ansett att följande lönebelopp borde för dem bestämmas, nemligen

för föreståndaren, hvars tid och krafter af hans befattning uteslutande toges i anspråk,

4,000 kronor, eller samma belopp som nu utginge till rektorerne vid de

femklassiga allmänna läroverken i Stockholm; för hvarje af de vid institutet anstälde

tre lärare för den intellektuella undervisningen 1,500 kronor, eller lika aflöning

som folkskolelärare i hufvudstaden i medeltal åtnjöte och som motsvarade

lägsta adjunkts- eller kollegalön vid de allmänna läroverken; — hvarvid direktionen

anfört, att tjenstgöringen för i fråga varande lärare vid institutet, om än,

hvad sjelfva undervisningen anginge, något mindre än lärares vid folkskolor och

allmänna läroverk, likväl till följd af denna undervisnings beskaffenhet och den

särkilda tillsyn öfver eleverna, som mellan lärotimmarne ålåge lärarne, toge deras

tid och krafter i större anspråk —; samt för en arbetslärare 1,000 kronor och

för tre arbetslärarinnor, som äfven mellan lärotimmarne måste hafva tillsyn å de

blinda flickorna, 1,000 kronor hvar.

Fri bostad inom institutet med ved skulle dessutom fortfarande, såsom för

närvarande, tillkomma ej blott föreståndaren utan ock i allmänhet hvar och en af

institutets ofvan nämnde lärare och lärarinnor eller ock, derest sådan lägenhet för

de senare ej vore inom institutet att tillgå, i stället en hyresersättning af 200

kronor årligen.

Med beräkning af dessa sålunda i fråga satta löneförmåner och af institutets

öfriga utgifter, sådana desamma efter nu vunnen erfarenhet syntes komma

att gestalta sig, har direktionen framlagt ett förslag till stat för institutet för år

1881, slutande på en summa af 47,500 kronor. För bestridande häraf äro af

direktionen beräknade dels det bidrag af 21,000 kronor, som enligt Kongl. Brefvet

den 18 Maj 1878 till institutet utgår af statsanslaget till institutet vid Manilla,

dels ock elevafgifter, upptagne till 5,500 kronor; och behöfdes sålunda ytterligare

21,000 kronor, eller 6,000 kronor utöfver det belopp af 15,000 kronor, som för

hvart och ett af åren 1879 och 1880 beviljats; i anseende hvartill direktionen

anhållit att ett statsanslag åt institutet till belopp af 21,000 kronor måtte för

år 1881 beredas, samt att — då det för institutets oafbrutet fortgående utveckling

vore önskvärd!, att tillämpningen af staten kunde redan under år 1880 vidtagas

— det derför behöfliga beloppet af 6,000 kronor måtte redan för detta är

komma institutet till godo.

Då Eders Kongl. Maj:t ej torde finna lämpligt att göra framställning om

tillökning i det för år 1880 anvisade beloppet, får jag, på grund af hvad direktionen

i öfrig! anfört, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för i fråga varande institut anvisa å extra stat för år 1881

ett belopp af 21,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ang. läroanstalter

för

öfveråriga

döfstum ma.

Äng. hospitalsbyggnaden

i Upsala.

30 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

25:o.

Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kongl Maj:ts derom gjorda framställning

för år 1880 på extra stat anvisat de enligt uppgjord beräkning behöfliga medel

dels för uppehållande af de två under åren 1878 och 1879 i Vadstena och Skara

upprättade tillfälliga läroanstalterna för öfveråriga döfstumma dels för inrättande

af en tredje dylik anstalt, har Eders Kongl. Maj:t den 17 Oktober 1879 förordnat,

att den tredje läroanstalten för detta ändamål skall under innevarande år inrättas

i Bollnäs församling inom Gefleborgs län.

För dessa läroanstalters uppehållande under år 1881 erfordras enligt omförmälda

beräkning följande belopp, nemligen för hvardera af läroanstalterna i

Vadstena och Skara 16,400 kronor och för anstalten i Bollnäs, som nämnda år

skulle utvidgas med eu ny årsklass, 17,100 kronor.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under år 1881 af undervisningen

vid nämnda tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa ett extra anslag

för samma år å 49,900 kronor.

26:o.

I planen för byggnadsarbetena vid Upsala hospital har Eders Kongl. Maj;t

under den 12 sistlidne December medgifvit den ändring, att uppförandet af norra

flygelns yttersta afdelning, hvarmed början borde göras innevarande år, skulle anstå

intill dess två af den södra flygelns afdelningar hunnit fullbordas, — en ändring,

som afsåg att, utan byggnadskostnadens ökande, tidigare än eljest varit

möjligt kunna i den nya hospitalsbyggnaden bereda plats åt det slag af patienter,

som nu vore deraf företrädesvis i behof, nemligen de orolige och störande. — Vidkommande

1881 års byggnadsarbeten vid hospitalet och de dertill nödiga medel,

har Öfverintendentsembetet föreslagit, att under nämnda år måtte utföras: fortsättning

af ekonomihusets inredning i de delar, som erfordrades för vården af de

patienter, hvilka skola inrymmas i norra flygelns redan uppförda afdelningar samt

fullbordande af dessa båda afdelningar, så att desamma kunde vid årets slut vara

färdiga att af hospitalstyrelsen mottagas för anbringande i dem af möbler och utredningspersedlar,

— allt för en kostnad af 164,000 kronor. Derjemte har Öfverintendentsembetet

hemstält, att eu så väl för det äldre hospitalet som för nybyggnaden

behöflig kallvattenledning med tillhörande reservoir och pumphus, hvarför

kostnaden blifvit beräknad till 46,000 kronor, måtte få vid hospitalet anbringas; i

fråga hvarom dock embete! ansett, att tills vidare och intill dess i nybyggnaden komme

att inrymmas ett större antal patienter, än som under den närmaste tiden kunde dit

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

31

förflyttas, arbetet skulle kunna inskränkas till nedläggning af vattenrör endast å sträckan

mellan det äldre hospitalet och det nya samt till dessa rörs sammankopplande

med det äldre hospitalets reservoir; varande kostnaden för nämnda rör, hvilka

komme att blifva för den fullständiga nya vattenledningen användbara, beräknad

till G,200 kronor. Den summa, som Öfverintendentsembetet ansåge oundgängligen

erforderlig för 1881 års arbeten, utgjorde således sammanlagdt 170,200 kronor.

Med afseende å hvad sålunda blifvit framstäldt tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1881 å extra stat

anvisa ett belopp af 170,200 kronor till omförmälda byggnadsarbeten vid Upsala

hospital.

27:o.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat för

hvartdera af åren 1879 och 1880 ett extra anslag af 20,000 kronor att i enlighet

med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa

barn. Med tillämpning af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser,

hvilka blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd, ej afsett

det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Johannesberg vid Mariestad

och den af föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola,

hvilka båda anstalter redan i flera år åtnjutit statsbidrag efter andra grunder och

i enlighet dermed blifvit ordnade, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda anslag

för så väl 1879 som 1880 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor,

med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000

kronor, med vilkor att minst 85 elever skulle derstädes uppfostras och bland dem

10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse att i stället för

högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan

borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och

sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; och skulle

dessa anstalter vara underkastade den inspektion, som Chefen för Ecklesiastikdepartementet

komme att bestämma. Sedan deremot, beträffande andra sådana inrättningar,

hvilkas styrelser kunde önska bidrag af omförmälda anslag för år 1879,

Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 18 Maj 1878 meddelat de bestämmelser,

som skulle utgöra vilkor för understödets erhållande, samt föreskrifvit

hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva på gjorda

underdåniga framställningar understöd af sistnämnda anslag beviljats dylika anstalter

inom Gefleborgs, Östergötlands och Malmöhus län; och har Eders Kongl.

Maj:t genom nådig kungörelse den 30 sistlidne Maj meddelat enahanda bestämmelser

som tillförne rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1880 af

det för detta ändamål beviljade anslag.

Ang. uppfostringsanstalter

för 8inne8slön

barn.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Ang. Spetelskesjukhemmet

i

Jerf so.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda och af Medicinalstyrelsen

förordade, att åt idiothemmet å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga

idiotskola måtte äfven för år 1881 beredas understöd till enahanda belopp och mot

samma vilkor som för nu löpande år, samt framställningar om statsbidrag under

nästkommande år jemväl åt de öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna utan

tvifvel kunna förväntas, sannolikt för ett större antal barn än som i början af

sistlidet år fans vid dem intaget, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd för år 1881 åt uppfostringsanstalter

af ifrågavarande beskaffenhet ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma

grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de föregående tvenne åren

blifvit af Riksdagen godkända.

28:o.

I skrifvelse den 24 September 1879 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, underdånigst anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1881 bevilja

ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag åt det inom Jerfsö socken i Helsingland

befintliga sjukhem för spetelske, med vilkor att landstinget skulle för samma år

till ändamålet anvisa 4,000 kronor och att spetelske sjuke äfven från orter utom

länet måtte erhålla vård vid anstalten, så långt utrymmet kunde sådant medgifva.

Medicinalstyrelsen har, i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af de

till styrelsen insända rapporter framginge, att sjukdomen spetelska fortfarande egde

en ej ringa utbredning inom Helsingland, och då det vore af synnerlig vigt, i

ändamål att förekomma sjukdomens spridning och bereda de sjuke ändamålsenlig

vård, att anstalten blefve satt i tillfälle att mottaga det högsta antal sjuke utrymmet

medgåfve, tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställning.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att jemväl för år 1881 bevilja ett extra anslag af

7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att

4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och att spetelske sjuke

äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt

utrymmet derstädes kan sådant medgifva.

29:o.

Ang. diverse Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts i fråga om sär
andag.

skilda anslag dels till Svenska fornskriftsällskapet, dels till beredande af religions
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880. 33

vård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän och dels till fortsättande af restaurationsarbetet å domkyrkan i

Linköping, får jag i underdånighet tillstyrka framställning hos Riksdagen derom

att för berörda ändamål måtte jemväl för år 1881 å extra stat anvisas samma

belopp som tillförene, nemligen:

till fornskriftsällskapet ........................................................................ 2,000 kronor,

till beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i utländska

hamnar ..................... 10,000 „

till restauration af domkyrkan i Linköping....................................... 8,000 „ .

80:o.

Löneregleringskomitén har i det afgifna underdåniga betänkandet angående Ang. ufrmtordnandet

af förvaltningen och löneförhållandena vid Nationalmusei konstafdelning kamrnarenerinrat,

att i nationalmuseibyggnaden äro förvarade jemväl Lifrustkammaren och

den dermed förenade Klädkammaren, hvilka samlingar genom kongl. brefvet den 7

Augusti 1866, sedan de derförinnan vårdats af eu särskild intendent, stäldes under

inseende af Öfverintendentsembetet, men från och med år 1869, då öfverintendentsembetets

befattning såsom styrelse för konstsamlingarne upphörde, varit under

tillsyn och vård af intendenten vid konstafdelningen. Då emellertid Lifrustkammaren

och Klädkammaren icke hade något egentligt samband med konstafdelningen,

utan vore att räkna till gruppen af statens historiska samlingar samt dessutom

konstafdelningen hade behof af ökadt utrymme för sina egna samlingar, har

komitén hemstält, att, med upphörande af Intendentens vid Nationalmusei konstafdelning

befattning med lifrust- och klädkamrarne till de delar, som icke ansåges

böra med konstafdel ningens samling af konstindustriföremål förenas, vården och

inseendet öfver lifrust- och klädkamrarnes samlingar, med nyssnämnda undantag,

måtte med vården af Statens historiska museum förenas.

Uti sitt öfver löneregleringskomiténs förslag afgifna utlåtande har National - musei nämnd såsom sin uppfattning uttalat, att intet skäl syntes förefinnas, hvarför

lifrust- och klädkamrarne skulle stå under tillsyn och vård af intendenten vid

konstafdelningen.

Härefter har Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, som den

3 Juni nästlidet år afgifvit infordradt utlåtande i detta ämne, för sin del

anfört, bland annat, att akademien visserligen delade komiténs åsigt om olämpligheten

af den nu varande anordningen, men att någon flyttning af lifrustkammarens

samlingar till museibyggnadens bottenvåning svårligen kunde ifrågasättas,

enär Statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet, som derstädes

förvarades, saknade utrymme för sina egna samlingar, samt att i allt fäll Riksantiqvarien

och de vid4 Statens historiska museum anstälde tjensteman och betje
5
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

ning vore så fullt upptagne af sina förut varande tjensteåligganden, att de icke

tillika kunde öfvertaga vården af lifrust- och klädkamrarne.

Emellertid har Intendenten vid Nationalmusei konstafdelning förnyat sin

redan i skrifvelse den 5 December 1878 gjorda underdåniga framställning om förstärkning

i anslagen för nu ifrågavarande samlingar, hvilka omfatta det betydliga

antalet af omkring 6,000 nummer och innehålla många värdefulla föremål samt

dyrbara historiska minnen. De medel, som för närvarande finnas anvisade för

vården och tillsynen af lifrustkammaren och dermed förenade samlingar, utgöra

endast en summa af 1,500 kronor årligen, deraf 900 kronor utgå af ordinarie

anslag under riksstatens fjerde hufvudtitel samt 600 kronor under en följd af

år uppförts såsom extra anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel. Deremot hafva

utgifterna för dessa samlingar från och med år 1869 i medeltal uppgått till omkring

3,400 kronor årligen. Den sålunda återkommande årliga bristen af 1,900

kronor har städse måst betäckas antingen genom anvisning på besparingar å

andra anslag eller genom anlitande af de så kallade förevisningsmedlen, hvilka

inflyta genom den stadgade afgiften för inträde i Nationalmusei samlingar

under vissa dagar i veckan. Men då, i sammanhang med ordnandet af förvaltningen

och utgiftsstaten för konstafdelningen, berörda förevisningsmedel påräknades

till betäckande af konstafdelningens egna behof, har Intendenten vid Nationalmuseum,

i egenskap af föreståndare för lifrustkammaren, underdånigst hemstält, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för vården af nämnda samlingar

bevilja ett från 600 till 2,500 kronor förhöjdt extra anslag.

Då frågan om beredande af annan lokal för lifrustkammaren och ny anordning

för vården af dess samlingar för närvarande möter svårigheter, torde jagvid

detta tillfälle endast böra yttra mig om de utgifter, som tills vidare, och till

dess någon större förändring med samlingarne kan ske, synas nödvändiga. De

behof, som jag sålunda efter granskning af Intendentens förslag anser böra fyllas,

äro följande:

till årsarfvode åt föreståndaren för lifrustkammaren och dermed

förenade samlingar ..................................................................

„ d:o åt eu lifrustmästare ............................................................

„ aflönande af två vaktmästare med daglig tjenstgöring vid

samlingarnas förevisning å 800 ............................................

„ d:o af en d:o med half tjenstgöring..........................................

„ samlingarnas vård och underhåll................................................

kronor

500: —

900: —

1,600

400

200

Summa kronor 3,600

Då jag anser, att en tredjedel af de vid Nationalmuseum inflytande förevisningsmedlen,

förslagsvis beräknad till 1,000 kronor, fortfarande bör utgå för lifrust-

och klädkamrarnes behof, så länge dessa samlingar förblifva inrymda i musei
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Pr ap. om Statsverket 1880. 35

byggnaden, skall, oberäknad! förutnämnda 900 kronor från riksstatens fjerde hufvudtitel,

ändock vidare erfordras ett belopp af 1,700 kronor. Med anledning häraf

och då fyllandet af berörda behof synes mig oundgängligt, hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkannnaren

och dermed förenade samlingar bevilja för år 1881 ett extra anslag af 1,700 kronor.

31 :o.

Sedan Riksdagen i sammanhang med beviljande af ett extra anslag för år Ang. skandi1880

till vårdande och förvarande af den utaf Filosofie doktorn Artur Hazelius ,

bildade “Skandinavisk-etnografiska samlingen" i Stockholm anhållit, det Eders iV.jcn''"''

Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för bestämmande, hvilka delar af

nämnda samling kunde anses vara staten tillhöriga, har Vetenskapsakademien,

efter erhållen nådig remiss, i skrifvelse den 12 November 1879 inkommit med utlåtande

i ämnet och dervid bifogat dels en från doktor Hazelius infordrad förklaring,

dels ett af tvenne bland Akademiens ledamöter, Professorerne friherre G. von

Duben och F. A. Smitt, samt Akademiens ombudsman, Revisionssekreteraren A.

V. Åbergsson efter uppdrag af Akademien afgifvet yttrande, hvilket Akademien

åberopat såsom uttryckande dess egna åsigter i den omhandlade frågan.

I berörda förklaring har doktor Hazelius förmält, att, då de frikostiga anslag,

som af Riksdagen årligen allt sedan 1875 lenmats till ifrågavarande samling,

ehuru betydliga, dock icke varit tillräckliga ens för samlingens förvarande i hyrda

lokaler, än mindre för dess vårdande, staten icke torde kunna göra anspråk på

andra delar af samlingen än de till densamma lemnade gåfvor, hvilka Hazelius redan

från samlingens första tillvaro förklarat sig komma att anse såsom eu statens

egendom, den han ämnat att, så vidt icke andra vilkor dervid blifvit af gifvarne

fästa, framdeles till staten öfverlemna. Eu sådan öfverlåtelse ansåge Hazelius

lämpligast kunna ske på det sätt, att öfver förenämnda gåfvor utskrefves förteckningar

i två lika lydande exemplar, af hvilka det ena skulle aflemnas hos Vetenskapsakademien

jemte ett af Hazelius såsom det Skandinavisk-etnografiska museets

styresman utfärdadt depositionsqvitto af innehåll, att han till förvaring i samma

museum för statens räkning och såsom statens tillhörighet emottag^ de sålunda

förtecknade föremålen, samt det andra exemplaret förblifva i museets arkiv.

Vid en sådan öfverlåtelse ansåge sig Hazelius ock skyldig att, alldenstund

flertalet af gåfvor uttryckligen lemnats till “Skandinavisk-etnografiska samlingen",

å gifvarnes vägnar fästa det vilkor, att den staten tillhörande delen af samlingen

icke finge från det hela lösryckas eller afskiljas i annat fall, än att staten icke

funne lämpligt att såsom sin egendom emottaga jemväl den öfriga delen af museet

samt sistnämnde del, i stället för att ingå i någon inhemsk fortbestående institution,

ur stiftarens händer öfverginge i enskild persons ego.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Förut bemälde, af Vetenskapsakademien utsedde sakkunnige personer hafva

i sitt yttrande anfört bland annat: att, enligt åtskilliga inför Akademien föredragna

revisionsberättelser öfver användandet af gåfvomedel, influtna till Skandinavisketnografiska

samlingens ökande, vissa af Hazelius inköpta museiföremål blifvit afsätta

såsom vederlag för berörda gåfvomedel; att dessa föremål jemte de till samlingen

lemnade gåfvor i persedlar följaktligen, i enlighet med hvad Hazelius förklarat,

utgjorde hvad af samlingen borde anses vara eller varda statens egendom;

att Hazelius vore sysselsatt med upprättande af specialförteckningar för närmare

bestämmande af berörda föremål; samt att intet syntes vara att erinra vid af honom

meddelade formulär för dessa förteckningar och omförmälda depositionsqvitto.

Emellertid, och innan Vetenskapsakademien ännu hunnit afgifva sitt utlåtande

i förevarande ämne, hade Hazelius till Eders Kongl. Maj:t inkommit med tvenne

särskilda inlagor af den 30 September nästlidet år, den ena innefattande ett anbud

att till staten öfverlemna den Skandinavisk-etnografiska samlingen i dess helhet,

den andra en anhållan att, om nyssnämnda anbud icke skulle till någon Eders

Kong]. Maj:ts åtgärd föranleda, nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen

derom, att till samlingens förvarande och vård blefve för år 1881 anvisadt ett

extra anslag af 11,600 kronor, eller samma belopp som under de två föregående

åren varit för enahanda ändamål beviljadt.

Hvad nu först angår det gjorda anbudet, har Hazelius till en början

anfört, att han ansett sig böra göra detta erbjudande nu, dels emedan museet

redan vunnit den betydliga utveckling, att dess fortbestånd snarast möjligt

borde betryggas, dels ock med anledning af Riksdagens ofvan anförda begäran

om en utredning af förhållandet mellan staten och museets innehafvare, hvilken

fråga syntes lättast kunna lösas genom det helas öfvergående till allmän

egendom. Vidare framhålles, att staten genom ett sådant öfvertagande af museet

skulle erhålla:

Ro den egentliga samlingen, som för närvarande utgjordes af öfver 24,000

i museets hufvudliggare upptagna nummer, af hvilka flera omfattade ett betydligt

antal, åtskilliga öfver hundra särskilda föremål, allt sammanbragt från olika trakter

af Sverige, Korge, Danmark, Finland och Estland samt till någon mindre del

från intill dessa gränsande land;

2:o alla museet tillhörande interiörer af allmogestugor samt såsom fond dekorationer

målade landskapsutsigter;

3:o samtliga de för folkdrägternas lämpliga förevisning anskaffade mannekiner

eller bilder, hvilkas antal nu uppginge till 75 och hvilka i allmänhet betingat

ett pris af 230 till 250 kronor stycket;

4:o hela den med museet förenade samlingen af böcker, gravyrer och planscher;

5:o alla museets montrer af olika slag, bland hvilka 6 stora tafvelställ, 38

skåp, åtskilliga af dessa synnerligen värdefulla såsom efter konstnärlig teckning

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 37

snidade i ek, samt 67 större och mindre hängskåp, omkring 80 glaslådor och derjemte

flera andra till föremålens förvaring gjorda, mer eller mindre dyrbara montrer;

6:o alla för museets dekorativa anordning anskaffade byster och vapensköldar

in. in.

7:o museets “allmänna fond", bildad i ändamål att med användning af kapitalets

afkastning främja museets syfte i allmänhet och uppgående för närvarande

till ett kapital af 10,000 kronor; samt slutligen

8:o den förmånen i fråga om kostnaderna för samlingens förvar, att museets

“byggnadsfond", nu uppgående till i rundt tal 80,000 kronor, skulle användas för

det ändamål, som fondens namn angåfve, och i afseende å hvilken fond borde anmärkas,

att densamma enligt de derför antagna stadgarna stode under särskild förvaltning

och vore afsedd att på enskild väg ytterligare ökas, hvarigenom statens

kostnader för det blifvande byggnadsföretaget antagligen komme att högst väsentligt

minskas.

Samlingen, hvars värde, enligt stiftarens mening, väl icke egentligen kunde

uppskattas i penningar men enligt hans beräkning dock borde upptagas till mer

än en million kronor, inrymdes för närvarande i fem störa våningar med tillsammans

fyratio rum, oberäknad! särskilda förrådslokaler.

För öfverlåtelsen till staten af alla museets tillhörigheter, sådana de blifvit

ofvan angifna, har doktor Hazelius uppstält följande vilkor:

1. Samlingen, hvars syfte vore att utgöra ett hem för nordiska minnen från

olika tider och alla samhällsklasser äfvensom för sådana föremål, som utgjorde en

erinran om personer, hvilka i ett eller annat afseende inlagt förtjenst om nordisk

odling, Ange under inga förhållanden skingras eller delas, .utan måste i all framtid,

under namn af Nordiska museet, utgöra ett för sig bestående helt. För museet

alldeles öfverflödiga dubletter eller föremål, som vore främmande för dess ofvan

angifna syfte, Ange visserligen afsöndras eller i andra museer deponeras; men så

framt Hazelius icke i särskilda fall dertill gifvit sitt uttryckliga samtycke, finge sådant

dock icke ske förr-än 25 år ifrån den dag, då han upphört att vara museets

styresman.

2. Museets ofvan nämnda “allmänna fond", afsedd att genom enskilda bidrag

ytterligare förkofras, skulle städse vara innestående i Sveriges Riksbank eller

derstädes vara deponerad i form af svenska statens obligationer; och med densamma

finge aldrig på annat sätt förfaras, än, att den årliga afkastningen stäldes till museets

styresmans förfogande för att enligt hans pröfning, ehuru mot redovisning,

användas till främjande af museets syfte.

8. Staten skulle åtaga sig att af museets skuld gälda ett belopp af 50,000

kronor, hvaremot Hazelius förbunde sig att med egna tillgångar täcka den återstående

delen af skulden, så framt medel dertill icke skulle kunna insamlas på

enskild väg.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

4. Ett museum, framför allt ett af så nationel väckande art som det här

ifrågavarande, borde, för att motsvara sitt ändamål, vara lätt tillgängligt, och staten

syntes i detta afseende kunna underkasta sig samma offer som den hittills varande

enskilde egaren, hvarföre Hazelius ansåge sig till sakens fromma böra fordra,

att antalet förevisningstimmar under söcknedagarna icke komme att nedsättas under

hvad förhållandet vid museet varit de båda senaste åren.

5. På det att Nordiska museets styresman måtte odeladt egna sig åt

sin uppgift, borde han icke samtidigt vara intendent för någon annan af statens

samlingar.

6. Då friheten från tryckande former varit den lifsluft, i hvilken samlingen

så hastigt utvecklat sig, läge det både i sakens och statens intresse, att, så

länge andra förutsättningar för hennes fortfarande raska tillväxt funnes, denna icke

genom kollegiala hinder hämmades. I följd häraf borde åt Hazelius, såsom samlingens

grundläggare, lemnas rätt att, så länge helsa och krafter medgåfve, omedelbart

lydande under Kongl. Maj:t genom Ecklesiastikdepartementet, vårda och utveckla

samlingen med samma handlingsfrihet som hittills och i enlighet med den

angifna och hittills följda planen, men med skyldighet att afgifva årlig redovisning,

på sätt och i den ordning Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, samt att i afseende

på sina åtgärder såsom museets styresman vara likstäld med andre embets- och

tjensteman, som icke innehafva förtroende-embeten.

I fråga om den stat, som skulle erfordras för det Nordiska museet, har

Hazelius, utan att i detta afseende vilja framställa något anspråk eller förslag, till

ledning för beräkningen deraf meddelat en öfversigt öfver den Skandinavisk-etnografiska

samlingens utgifter under de tre åren 1876—1878, utvisande att dessa

utgifter för år 1876 uppgått till 40,462 kronor 19 öre, för 1877 till 51,582

kronor 41 öre, och för 1878 till 38,820 kronor 88 öre. Vidare och under förmälan,

hurusom ett långvarigt öfvergångstillstånd måste verka hämmande på museets

utveckling, har Hazelius såsom en gräns för det nu gjorda anbudet om samlingens

öfverlemnande åt staten faststält den 15 Juli 1880; hvarjemte, och intill dess slutligt

aftal om samlingens öfvergång till statsegendom kunnat träffas, han velat förbehålla

sig samma handlingsfrihet i afseende å museet som hittills, dock mot

förbindelse att icke utan särskild anmälan vidtaga några sådana åtgärder, som

kunde anses minska museets värde.

Slutligen och på grund af hvad sålunda blifvit andraget, har Hazelius i underdånighet

anhållit, det Eders Kong]. Maj:t måtte täckas till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af de anslag, som för den Skandinavisk-etnografiska

samlingens öfverlåtelse till staten på de uppgifna vilkoren

funnes nödiga.

Vetenskapsakademien, som, efter inhemtande af yttranden utaf särskilda komiterade

bland dess ledamöter, under den 12 November nästlidet år afgifvit infordrade

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

utlåtanden ej mindre öfver Hazelii anbud om museets öfverlåtelse till staten än

äfven öfver hans alternativt gjorda anhållan om ett extra anslag för år 1881, har

dervid bifogat och såsom sin mening i begge fallen åberopat nämnda yttranden.

Af dessa handlingar framgår, att de komiterade, som handlagt frågan om öfverlåtelsen,

nemligen t. f. Presidenten C. F. Wsern samt Professorerne, friherre von Diiben

och Axel Key, till bifall förordat den af Hazelius härutinnan gjorda framställningen,

hvarvid tillika och hufvudsakligen anförts: att ifrågavarande samling borde

såsom ett helt bibehållas; att de för öfverlåtelsen af Hazelius uppstälda vilkoren

syntes antagliga, såsom dikterade af en liflig önskan att i allt skydda museets framtid,

främja dess bästa och göra det så tillgängligt och gagnande som möjligt, dock

att, vidkommande de i ofvanstående 6:te punkten af vilkoren gjorda speciella förslag

om Hazelii ställning såsom museets styresman, komiterade, som vitsordat Hazelii

utmärkta nit och förmåga samt stora förtjenst om ifrågavarande inrättning, ansett

sig icke böra närmare ingå på förslaget härutinnan; samt att, då enligt Hazelii

förslag staten skulle erhålla icke blott den till en million kronor uppskattade samlingen,

utan derjemte kontanta bidrag af tillsammans 90,000 kronor eller mera,

mot förbindelse för staten å andra sidan att gälda ett skuldbelopp af 50,000 kronor,

det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke lämpligare vore, att staten mot

erhållandet af samlingen och dertill hörande fonder inlöste jemväl den återstående

delen af museets skuld, än att denna del skulle af grundläggaren fortfarande bäras

med den af honom antydda påföljd att möjligen för liqvi deran det blifva tvungen

att söka allmänhetens medverkan.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, som jemväl erhållit nådig

befallning att afgifva utlåtande öfver nu förevarande fråga, har inkommit med sådant

i skrifvelse den 2 December nästlidet år och deruti likaledes uttalat sin åsigt om

önskvärdheten deraf, att den Skandinavisk-etnografiska samlingen måtte varda till

staten öfverlåten äfvensom att den man, som tillvägabragt denna samling, finge

fortfarande taga vård om dess ordnande och tillväxt. Akademien funne sig i enlighet

härmed böra underdånigst tillstyrka, att museet, öfvergånget i statens ego,

måtte af doktor Hazelius tillsvidare få vårdas och utvecklas efter samma plan som

hittills och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af honom föreslagna vilkor,

men med de närmare bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva nödigt

att tillägga med hänsyn till de för våra fornminnens vård gällande författningar

och andra förhållanden. Hvad åter beträffade museets ställning i en framtid, då en

särskild byggnad hunnit åt detsamma beredas, och då följaktligen tiden blefve inne

för dess definitiva ordnande, ansåge akademien nödvändigt, att Eders Kongl. Maj:t

med afseende härpå förbehölle staten full handlingsfrihet, på det att alla statens

samlingar med liknande syfte då måtte kunna ordnas efter en sammanhängande

plan. På dessa och i öfrigt anförda grunder har bemälda Akademi, hvilken äfven

ansett billigt att museets hela skuld, som vid 1878 års slut uppgått till 99,246

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Ang. andag

för Skandinaviska

naturforskaremötet

1880.

kronor 65 öre, öfvertoges af statsverket, underdånigst hemstält, om icke Eders

Kongl. Maj:t täcktes finna skäl att af Riksdagen äska det till inlösen af den Skandinavisk-etnografiska

samlingen erforderliga anslaget 50,000 kronor samt derutöfver

nödiga årsanslag till lön för samlingens vårdare och till bestridande af utgifter för

dess förvarande och fortsatta tillväxt.

Till fullo erkännande den oegennytta, som förestafvat doktor Hazelii anbud,

måste jag dock tveka att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att detsamma antaga, redan

af det skäl att de af honom uppstäda vilkoren synas mig dels öfver höfvan inskränka

Eders Kongl. Maj:ts rätt att förordna om förvaltningen af eu offentlig institution.

dels lägga på staten bördor utan tillbörlig rätt för statens målsmän att dem

begränsa. Ty med den handlingsfrihet, som museets stiftare sig förbehållit, och

det vilkor han uppstält, att utan hans uttryckliga samtycke intet finge från museet

afsöndras, torde man, om museet på föreslaget sätt varder en statsinstitution, med

temlig säkerhet kunna förutse ständigt växande och knappast afvisliga kraf på allt

vidsträcktare lokaler för dess inrymmande, allt drygare kostnader för dess underhåll

och förvaltning.

Dessutom då, på sätt af föregående redogörelse framgår, det är doktor Hazelii

afsigt att förändra samlingen från etnografisk till kultur- och personalhistorisk med

eu så vidgad omfattning i afseende på innehållet, eller arten af de samlade föremålen,

att gränsen skulle utplånas mellan detta museum å ena sidan samt konstindustrisamlingarna

och Statens historiska museum å den andra, så måste äfven

derom tvekan uppstå, huruvida staten lämpligen kan eller bör låta uti skilda museer

med olika styrelser sammanföra likartade föremål, hvilket svårligen torde kunna

aflöpa utan split och oreda. Då härtill kommer, att statsverkets närvarande tillstånd

icke är sådant, att det bör för ifrågavarande ändamål vidkännas en ny utgift

af 50,000 kronor för en gång och en årlig tillökning i sina ordinarie utgifter,

hvilken till en början torde böra beräknas till omkring 35,000 kronor, så kan jag

ej annat än i underdånighet afstyrka bifall till doktor Hazelii nu i fråga varande

framställning.

Deremot anser jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, med bifall

till den af Hazelius alternativt gjorda och jemväl af Vetenskapsakademien understödda

ansökningen om ett extra anslag för nästkommande år, täcktes föreslå Riksdagen

att för den Skandinavisk-etnografiska samlingens förvarande och vårdande

bevilja för år 1881 ett extra anslag af 11,600 kronor.

32:o.

»

Uti en till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift hafva Professorerne S. Lovén,

0. Santesson, H. A. Abelin, H. Gyldén och A. Key, i egenskap af Styrelse för det

Skandinaviska naturforskaremöte, som är utsatt att hållas i Stockholm under inne
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

varande års sommar, underdånigst anhållit att, enär Styrelsen, som fått sig uppdraget

att vidtaga alla på platsen nödiga anordningar för nämnda möte, besörja utgifvandet

af mötets förhandlingar m. in., till bestridande af de härför oundgängliga kostnaderna

ej egde andra tillgångar än de jemförelsevis obetydliga medel, som kunde

inflyta genom afgifter åt de i mötet deltagande, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas,

i likhet med hvad vid föregående dylika tillfällen egt rum, för ändamålet bevilja

ett anslag af allmänna medel. Med afseende på beräkningen af det erforderliga

anslagsbeloppet, hvarvid Styrelsen ansett sig böra iakttaga all nödig sparsamhet,

dock att ifrågavarande möte måtte kunna ställa sig någorlunda jemnbördig! vid

sidan af sina föregångare, särskildt de i Norge och Danmark senast hållna lnötena,

har Styrelsen inhemtat, att de direkta utgifterna vid mötet i Köpenhamn för sju

år sedan uppgått till 12,642 kronor, oberäknad! de oj obetydliga uppoffringarna

af enskilda personer för samma möte. På grund af denna vunna erfarenhet har

Styrelsen funnit det behöfliga statsbidraget icke kunna beräknas till lägre belopp

än 10,000 kronor.

Då några medel för ett tillfälligt behof af denna beskaffenhet icke finnas

tillgängliga, men Kongl. Maj:t i likartad! fall förut tagit i anspråk Riksdagens

beredvillighet, samt vigten af det syftemål, hvarom nu är fråga, eller främjandet

af naturvetenskapernas utveckling i norden, icke lärer bestridas eller skattas lågt,

hemtar jag häraf tillräckliga skäl för att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att anvisa ett extra anslag af 10,000 kronor,

att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition i mån af behof användas såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för det Skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm

innevarande år.

33:o.

De åt Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln, gjorda Ang. «./ statsförskott,

Indika böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro, enligt den af hontmt onStatskontoret

i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp, utgörande rese- "läWaf"''Å"tL

kostnadsersättningar och arfvoden:

för reglering af presterskapets löner ................................................ kronor 306: 74,

till en ledamot i komitén för döfstummeundervisningens ordnande „ 176: 70.?

Jag hemställer i underdånighet, att’ Eders^ Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott å tillhopa

483 kronor 44 öre, ett i öfverensstämmelse »med Eders Kongl. Maj:ts beslut

den 31 sistlidne December till fullt krontal jemnadt belopp af 484 kronor måtte

varda å extra stat för år 1881 an vi säd!.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

34:o.

A Makt*,- Med underdånig- skrifvelse den 4 Oktober 1878 bär Kommerskollegium öfhet

i himmel verlemnat särskilda, af föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna i

v"li,’,ZrhT Norrköping, Örebro, Borås och Malmö gjorda framställningar, det Eders Kongl.

. - och j». Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvilket sätt åt dem

Är</«£ kunde beredas delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupill - „chlektorer vid kassa; till stöd för hvilken anhållan erinrats, att intet, vare sig genom nådår

eller annorledes vore gjordt för att vid tekniska elementarlärares frånfälle betrygga

»<■ ./*■ deras enkors och barns framtid, men att samma skäl, hvilka föranledt inrättandet afen

enke- och pupillkassa för lärarne vid de allmänna läroverken, pedagogierna och

folkskolelärareseminarierna, talade för beredande af dermed afsedda förmåner äfven

åt lektorerne vid de tekniska skolorna.

Vid öfverlemnande af berörda ansökningar har Kommerskollegium för egen

del anfört, att då lektorerne vid sistnämnda skolor numera blifvit i fråga om

såväl lärarebefattningarnas egenskap af ordinarie tjenster som aflöningsvilkor hufvudsakligen

likstälde med lektorerne vid de allmänna läroverken, det syntes vara

billigt att jemväl uti. nu ifrågavarande afseende likställighet dem emellan åvägabragtes,

hvarföre Kollegium ansåge sig böra tillstyrka vidtagande af åtgärd för att

åt enkor och barn efter aflidne lektorer vid de tekniska elementarskolorna bereda

enahanda pensionsförmåner, som tillkomme enkor och barn efter lektorerne vid de

allmänna läroverken i riket.

Sedermera hafva jemväl föreståndaren och lektorerne vid Ohalmerska slöjdskolan

i Göteborg till Eders Kongl. Maj:t inkommit med underdånig framställning

i enahanda syfte. Uti afgifvet underdånigt utlåtande öfver dessa framställningar

har Direktionen öfver lärarnes vid elementarläroverken enke- och'' pupillkassa upplyst,

att, enligt verkstad uträkning, det belopp som, under förutsättning att utgifter

efter de i reglementet för nämnda kassa stadgade grunder af nu ifrågavarande

lärare erlades, derutöfver i årligt bidrag erfordrades för att kassan skulle

kunna utan förlust öfvertaga den ifrågasatta pensioneringen, utgjorde, med oförändrade

förvaltningskostnader, 3,471 kronor; och har Direktionen förty förklarat

sig icke hafva något att emot bifall till de underdåniga framställningarna erinra,

derest det för pensionering af elementarlärares enkor och barn beviljade årliga

statsanslag ökades med ofvannämnda belopp 3,471 kronor.

Då de af sökandena och Kommerskollegium anförda skäl synas mig vara

grundade, får jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för nu afsedda ändamål bevilja en tillökning af 3,471 kronor i det

under nionde hufvudtiteln såsom bidrag till pensionering af lärares vid allmänna

läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn m. in. uppförda anslag.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 43

35:o.

Ilos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Göteborg, på derom af Adjunkten

vid högre allmänna läroverket i nämnda stad Carl Otto Bredberg gjord anhållan,/

underdånigst hemstält, att som Bredberg, hvilken under en längre följd af år på

grund af sjuklighet varit oförmögen att uppehålla sin tjenst, sannolikt icke heller

framdeles, enligt hvad för honom utfärdadt läkarebetyg gåfve vid handen, torde

kunna återinträda i tjenstgöring, honom måtte beredas en årlig pension till belopp

af 2,000 kronor.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, att Bredberg, som är född den 27 November

1817, tjenstgjort såsom extra lärare dels vid lägre allmänna läroverket i

Uddevalla under höstterminen 1851 och dels vid högre allmänna läroverket i Göteborg

från och med. höstterminen 1852 till den 30 November 1859, då han utnämndes

till ordinarie adjunkt vid sistberörda läroverk, samt att han för sjuklighet

åtnjutit.tjenstledighet under läseåret 1866—1867 och derefter allt sedan början af

vårterminen 1869; och har Eforus vitsordat att Bredberg med utmärkt skicklighet

och nit, så länge hans helsa det medgaf, fullgjort sina tjensteåligganden.

Det insända läkarebetyget innehåller att Bredberg lider af kronisk lunginflammation

i förening med ägghvitsjuka, samt att han i följd häraf är oförmögen

att hädanefter sköta sin tjenstebefattning.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Statskontoret anfört, att Bredberg,

hvilken, 62 år gammal, varit under en tid af 28 år anstäld i statens tjenst, visserligen

ännu icke i afseende å lefnads- och tjensteålder uppfylt de genom Kongl.

brefvet den 12 November 1823 för civile embets- och tjenstemäns rättighet till

pension å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, som enligt nådiga skrifvelsen

den 16 Mars 1858., egde tillämpning jemväl å lärare vid allmänna läroverken, men

att Statskontoret likväl på grund af hvad läkarebetyget innehölle och med hänsyn

till den långa tid under hvilken Bredbergs lärarebefattning redan uppehållits af

vikarier, funne sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom, att Bredberg,

hvilken för närvarande i aflöning uppbure, efter afdrag af arfvode åt vikarie,

2,767 kronor 31 öre, deraf dock 700 kronor utgjorde bidrag af Göteborgs stad

till hushyra, måtte från och med månaden näst efter den, då afsked kunde varda

honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten undfå en årlig pension af 2,000

kronor.

1 betraktande af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst och då de oundvikliga,

ofta återkommande ombytena af vikarier för Bredberg under hans tjenstledighet

måste, såsom jemväl Domkapitlet anmärkt, lända undervisningen vid läroverket

till stort men, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå att Bredberg må från och med månaden näst efter den,

Any. pension

ör Läroverksadjunkten

C.

O. Bredberg.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Avy. pension

för Tcckningsf

är aren J. A.

B&th.

44 EU. N:o 7 till Konyl. M.aj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1880.

dä afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

af årlig pension å 2,000 kronor.

86:o.

Hos Eders Kong]. Maj:t har Läraren i teckning vid allmänna läroverket i

Norrköping Jeuns Adolf Båth i underdånighet anhållit, att Eders Kougl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå honom, som uppnått eu ålder af nära 73 år, till erhållande

å allmänna indragningsstaten af en årlig pension af 1,000 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från nämnda befattning

blefve honom beviljadt.

Af de ansökningen bifogade handlingar inheintas: att sökanden är född den

11 Januari 1807; att han från och med vårterminen 1837 till och med höstterminen

1857 mot ett ur enskild donation utgående årligt arfvode af högst 75 kronor,

på grund af vederbörande skolkollegii, af Eforus godkända förordnande, meddelat

undervisning i teckning vid Norrköpings då ännu femklassiga skola; att han innehaft

förordnande såsom vice ritlärare dels vid samma skola under 1858 års vårtermin'',

dels, efter skolans utvidgning till ett på reallinien fullständigt elementarläroverk,

vid detta läroverk från och med höstterminen sistnämnda år till dess han

under den 18 November 1859 konstituerades till ordinarie lärare i teckning derstädes;

att han sedermera utan afbrott utöfvat nämnda befattning, dervid han,

med nit och samvetsgrannhet skött sina åligganden; samt att han, enligt företedt

läkarebetyg, numera icke eger de kroppskrafter och de själsförmögenheter, Indika

för hans tjenstebefattnings upprätthållande erfordras.

Öfver denna, af Eforus öfver Linköpings stifts allmänna läroverk på det

Migaste förordade, ansökning, har Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,

och dervid — under erinran, att, då sökandens mångåriga verksamhet vid

Norrköpings f. d. skola, derför vedergällning icke utgått af statsmedel, ej kunde

hänföras till sådan tjenstgöring i statens tjenst, som grundläde rätt till pension å

allmänna indragningsstaten, sökanden, äfven om hans med lön å ordinarie stat nu

innehafvande befattning skulle kunna hänföras till dem, för hvilka pensionsrätt å

nämnda stat jemlikt Kong!. Brefvet den 16 Mars 1858 blifvit medgifven, likväl i

afseende å tjenstetiden i denna befattning ännu icke uppfyllt de stadgade vilkoren

för rättighet till åtnjutande af pension å nämnda stat — emellertid, enär läroverket,

på sätt af handlingarna framginge, hade behof af undervisningens uppehållande

uti ifrågavarande ämne genom yngre, friskare krafter, och med hänsyn

jemväl till sökandens höga ålder och väl vitsordade tjenstgöring, i underdånighet

tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition

derom att sökanden, hvilkens lön, enligt gällande stat utgör 1,000 kronor utom

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 Ull Kongl. Maj:ts Nåd. 1’roj). om Statsverket 1880. 45

500 kronor ålderstillägg, må varda berättigad att å allmänna indragningstaten

uppbära eu årlig pension af 1,000 kronor.

I hvad sålunda blifvit anfördt anser jag mig ega giltiga skäl att tillstyrka,

det Eders Xongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Teckningsläraren

Båtli må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked

varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid

åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor.

37:o.

Sedan Gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Martin Any. pension

Edholm hos Domkapitlet i Göteborg anhållit om Domkapitlets medverkan dertill, att,-^^™*''

enär han, som på grund af sjuklighet åtnjutit tjenstledighet under de senaste tio “rEdLim.

åren, enligt läkares intyg icke egde någon förhoppning att framdeles kunna

återinträda i tjenstgöring, pension till belopp, som motsvarade åtminstone tre fjerdedelar

af hans nuvarande ordinarie löneförmåner, måtte blifva honom beviljad; så

har Domkapitlet i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne September hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda Edholm den begärda pensionen.

Af handlingarna inhemtas: att Edholm är född den 2 April 1825; att lian,

som dels under åren 1851—1858 tjenstgjort såsom extra ordinarie kammarskrifvare

i Kammarkollegium och der jemväl på grund af förordnanden förrättat ordinarie

kammarskrifvaretjenst i 7 månader, dels ock varit förordnad att under ett

hälft års tid förestå under lärarebefattning vid Gymnastiska Centralinstitutet, den 6

Juli 1854 konstituerats till gymnastiklärare vid Göteborgs högre allmänna läroverk;

samt att Edholm, som, enligt hvad Eforus vitsordat, så länge helsa och krafter det

tillåtit, med utmärkt nit och skicklighet skött sina tjensteåligganden, på grund af

sjuklighet åtnjutit tjenstledighet dels under tre månader vårterminen 1868 och dels

allt sedan påsktiden år 1869.

Det vid ansökningshandlingarna fogade läkarebetyget innehåller, att Edholm

sedan flera år tillbaka lider af så stor svaghet i nervsystemet, att lian är oförmögen

att sköta sin tjenst, samt att föga hopp finnes att han någonsin skall återvinna

tillräckliga krafter för att inträda i tjenstgöring.

Uti infordradt underdånigt utlåtande den 2 December 1879 har Statskontoret

— med erinran, hurusom, jemlikt Rikets Ständers vid riksdagen 1856—1858

fattade beslut och kongl. skrifvelsen den 16 Mars 1858, Gymnastiklärare, efter uppnådda

60 lefnadsår och 30 års oförvitlig tjenstgöring, antingen vid Gymnastiska

Centralinstitutet eller vid elementarläroverk, egde att efter afskedstagandet å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till lönens hela belopp, — vidare anfört

att, ehuru Edholm, hvilken vore 54 år 8 månader gammal samt omkring 25‘4 år

innehaft sin gymnastiklärarebefattning, icke uppfylt de sålunda för pensionsrätt

s. 46 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

åt Pr of essoren

C, Ståls enka.

46 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

stadgade vilkor, Statskontoret likväl, i betraktande af läkarebetygets innehåll och

olämpligheten af att gymnastiklärarebefattningen fortfarande under en följd år uppehölles

genom vikarier samt med afseende jemväl å det fördelaktiga vitsord Edholm

erhållit angående sin tjenstgöring, ansåge sig böra tillstyrka aflåtande af nådig

proposition till Riksdagen derom att Edholm, hvars lön enligt gällande stat, med

inberäknande af 500 kronor i ålderstillägg, utgjorde 1,500 kronor, måtte varda

Överflyttad å allmänna indragningstaten med åtnjutande af en årlig pension motsvarande

tre fjerdedolar af lönen, eller 1,125 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade

fall tillförene egt ruin, föreslå Riksdagen, att Gymnastikläraren Edholm må erhålla

rätt till pension å allmänna indragningstaten till belopp motsvarande tre fjerdedelar

af hans lön, att med 1,125 kronor årligen utgå från och med månaden näst

efter den, hvari afsked varder honom beviljadt.

38:o.

''Hos Eders Kong]. Maj:t har framlidne Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseet,

Professoren Carl Ståls enka, Jenny Margareta Stål, född Wall, underdånigst

anhållit, att henne måtte beredas en årlig pension af statsverket till belopp af

1,000 kronor: öfver hvilken ansökning Vetenskapsakademien, efter att hafva inhemtat

särskildt yttrande af sina ledamöter Professorerne S. Lovén och G. Lindström,

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

Handlingarne utvisa, att Professoren Stål, som afled den 15 Juni 1878,

efterlemna! jemte bemälda enka en dotter, född 1873, samt att den sökanden vid

förrättadt arfskifte tillagda andel af sterbhusets behållna tillgångar, i bouppteckningen

upptagna till 16,723 kronor 61 öre, uppskattats till 9,165 kronor 14 öre.

I forenämnda af Professorerne Lovén och Lindström afgifna yttrande, hvilket

Vetenskapsakademien åberopat såsom uttryckande dess egen mening, anföres bland

annat, att Professoren Stål, hvilken år 1867 kallades till intendent vid Naturhistoriska

riksmuseets entomologiska afdelning, åt denna sin befattning egnat en aldrig

tröttnande flit samt åt museets utveckling och tillökning en upplyst omtanke och

vetenskaplig urskiljning. Inom hela den entomologiska verlden hade han genom

eu mängd skrifter, rika på grundliga undersökningar af förut föga bearbetade ämnen,

vunnit anseende af att vara i denna väg en bland samtidens mest framstående

forskare och inom det område, der han företrädesvis och med förkärlek arbetat,

antagligen den ypperste, hvarföre ock hans förtjenster blifvit uppskattade af

både inhemska och utländska vetenskapsmän. Att Riksmuseets entomologiska afdelning

blifvit försatt i ett så förträffligt skick, dertill hade i icke ringa mån bi
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma,j:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1880.

dragit den omständigheten, att Stål vid sitt tillträde af intendentshefattningen genom

gåfvobref den 1 April 1867 till museet skänkt sin egen insektsamling, bestående

af vid pass 1,200 nya, af Stål sjelf beskrifna arter, förutom redan af andre författare

beskinna, men dittills i museet saknade, jemte duppletter af förut der befintliga. Denna

oegennytta bos den för sitt värf så uppoffrande mannen vore utan tvifvel förtjent

af det lifligaste erkännande, då fråga blifvit väckt om beredandet af eu någorlunda

sorgfri tillvaro åt hans efterlefvande. De ekonomiska omständigheter i Indika Stål

efterlemna! maka och en späd dotter, vittnade väl om hans sparsamhet och omtanka,

men vore dock behjertansvärdt knappa, hvarföre den gjorda ansökningen till

bifall förordades.

Med afseende på Professoren Ståls sålunda vitsordade vetenskapliga verksamhet

och det jemförelsevis ringa belopp, hvartill enkans behållna andel i boet

uppgått, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på allmänna indragningsstaten bevilja åt Professoren Ståls enka Jenhy

Margareta Stål, född Wall, en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne

under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så länge

hon förblifver enka.

39:o.

Hos Eders Kongl.^Majit har Styrelsen för dens. k. Tysta skolan i Stockholm,

med förmälan, att föreståndarinnan för nämnda skola Johanna Berglind sannolikt

snart skulle nödgas att i följd af ålder och aftagande krafter lemna sitt kall såsomhusmoder

och lärarinna vid anstalten, underdånigst anhållit att, enär det icke vore

möjligt att med skolans knappa tillgångar bereda henne ett värdigt samt för hennes

ålderdom betryggande och behöflig! understöd, Eders Kongl. Maj:t måtte aflåta

framställning till Riksdagen om beviljande åt henne af en årlig pension å 600

kronor.

Till stöd för denna hemställan har skolans styrelse hufvudsakligen anfört:

att Johanna Berglind år 1860 grundat nämnda uppfostrings- och undervisningsanstalt,

att hon sedermera på ett gagnande, nitiskt, med stora ansträngningar och

egna uppoffringar förenadt sätt skött och utvecklat anstalten, som i följd af hennes

omsorger och den ömma vård, som egnats de der intagna, i allmänhet medellösa

barnen, tillvunnit sig högt förtroende och välvilja; att anslag till anstalten beviljats

af 1862—1868 årens Riksdag med 1,500 kronor årligen under tre års tid

samt att anstalten sedermera under flera år, i likhet med andra dylika inrättningar,

åtnjutit understöd af allmänna medel.

Bifogade prest- och läkarebetyg utvisa, att Johanna Berglind, som är född

den 21 Augusti 1816, sedan längre tid tillbaka lider af döfhet och genom ben
-

Ant), pension

åt föreståndarinnan

vid

Tysta skolanu

Johanna

Berglind.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

för Medicine

Kandidaten

G. Xilsson.

48 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

skador blifVit ofärdig och oförmögen att fritt röra sig samt att hon till följd af

dessa kroppsliga brister jemte tilltagande allmän svaghet numera saknar förmåga

att på ett verksamt sätt bidraga till sitt uppehälle.

I afgifvet underdånigt utlåtande har Direktionen öfver allmänna institutet

för döfstumma, med vitsordande att “Tysta skolan” under Johanna Berglinds

ledning verkat till stort gagn och mycken välsignelse för de döfstumma, samt

under åberopande deraf att döfstumme-lärare ej allenast vid allmänna institutet å

Handla utan ock vid det enskilda .institutet i Hjoited kommit i åtnjutande af

pensioner utaf statsmedel, tillstyrkt bifall till i fråga varande hemställan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning derom, att Föreståndarinnan

för Tysta skolan i Stockholm Johanna Berglind måtte å allmänna mdragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af

500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder hon varder

från nämnda befattning entledigad.

40:o.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Medicine Kandidaten Gerhard

Nilsson underdånigst anhållit, att han, hvilken under tjenstgöring såsom extra läkare

inom Yisby provincialläkaredistrikt tillfogats en skada, som beröfvat honom synen

å ena ögat och äfven haft menlig inverkan å det andra, måtte undfå ett årligt

understöd af statsmedel för att i någon mån trygga hans framtid, som genom

nämnda missöde blifvit bekymmersam.

Af ett vid denna ansökning bilagdt intyg upplyses, att Nilsson, då han den

15 Maj 1878 skulle från Visby resa till landet på sjukbesök, blifvit svårt skadad

till följd deraf att vagnen genom körsvennens vårdslöshet stjelpt; och medelst vederbörlig

läkareattest är styrkt, att Nilsson, hvilken genom berörda olyckshändelse

icke blott förlorat synen å venster ögat, utan äfven genom den skada, som detta

öga undergått, eu ganska stor del af både synskärpa och arbetsförmåga å det

högra, till'' följd deraf för framtiden är urståndsatt till hvarje ihållande och ansträngande

ögonarbete.

" Medicinalstyrelsen, som öfver ansökningen afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, har deruti anfört, att, enär Nilsson sålunda under tjensteutöfning ådragit

sig eu kroppsskada, hvarigenom icke blott hans nyss började bana såsom läkare

blifvit afbruten, utan han derjemte antagligen blefve urståndsatt att genom annat

arbete förtjena nödtorftigt lefnadsuppehälle, Medicinalstyrelsen, med hänsyn till

härvid förekommande synnerligen behjertansvärda omständigheter, ansåge sig böra

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

strm“e bos ^«**» p—

■ ri J enlighet med hvad Medicinalstyrelsen sålunda hemstält, får jag, med er
X

ål°m’ f år 1878 På Eders K°ngl. Majrts proposition beviljade

ndei liknande forhaHanden, ett ärligt understöd af 1,000 kronor åt Medicine

-Licentiaten V. Uhrström, i underdånighet tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att åt Medicine Kandidaten Gerhard Nilsson å allmänna imL--

PeSBi<>11/ 800 kr°n0r’ ^ af h0n°m UUde1'' lmnsåte^

stående lifstid atnjutas från och med innevarande år.

Hvad föredragande Departements-chefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Koran - gen, på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder

gilla med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle

tUl Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

at Kong]L Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. A. Th. Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.