Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881

333 sidor, varav 306 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 306 av 333 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

!

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

I & iksdagen,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1881.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof. ^ •

• Der.vid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreOeringspenod

af statsverkets inkomster. ^

på födande” statsregleringsPeriod äro dessa inkomster beräknade

Bill. till Rilcsd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Ordinarie inkomster:

Ränta .......................................................................................... kronor

Tionde..........................................................................................

Arrendemedel...........................................................................

Bergverkstionde......................................................................

Mantalspenningar....................................................................

Bötesmedel.................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord.......................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag................................................... ".

Trosspassevolansafgift........................................................... ”

Båtsmansvakansafgift ...........................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................................

Kontrollstämpelmedel ............................................................

Fyr- och båkmedel ............................................................... n

Telegrafmedel .....................................................................

Jernvägstrahkmedel ...............................................................

Skogsmedel ..............................................................................

Extra uppbörd ........................................................................ ”

säger 18,760,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel ................................................................................ kronor

Postmedel .................................................................................

Stämpelpappersmedel ...........................................................

Bränvinstillverkningsafgift................................................... *

Hvitbetssockertillverkningsafgift ....................................... »

Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning

1,600,000 kronor) ........................................................ ”

säger 55,050,000: —;__

summa kronor

4,400,000:

1,645,000: —,

2,900,000: —,

10,000: —,

640,000: —,

260,000:

350,000: —,

76,000: —,

125,000: —,

20,000: —,

20,000:

26,000: —,

75,000:

68,000: —,

18,000: —.

1,000,000: —,

1,330,000: —,

4,500,000: —,

1,000,000:

297,000: —,

26,700,000: —,

4,730,000: —,

3,000,000: —

15,000,000:

20,000:

5,600,000: —,

73,810,000: —.

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 5

innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i

denna beräkning vissa ändringar, med iakttagande hvaraf statsverkets inkomster

för år 1882 upptagas sålunda: *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”; och i fråga om allmänna

bevillningen jemväl ”Finansplanen”.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Ordinarie inkomster:

Ränta .........................................................................................

kronor

4,360,000

Tionde .......................................................................................

»

1,645,000

Arrendemedel...........................................................................

»

2,900,000

Bergverkstionde......................................................................

»

10,000

Mantalspenningar....................................................................

»

640,000

Bötesmedel.................................................................................

»

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................

»

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

»

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................

»

115,000

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland

»

20,000

Vakansafgifter af bergslag..................................................

»

20,000

Trosspassevolansafgift...........................................................

»

26,000

Båtsmansvakansafgift .........................................................

»

65,000

Båtsmansbeklädnadsmedel ..................................................

»

60,000

Kontrollstämpelmedel ...........................................................

»

18,000

Fyr- och båkmedel ...............................................................

»

1,100,000

''Telegrafmedel..........................................................................

»

1,330,000

Jernvägstrafikmedel .............................................................

5,000,000

Skogsmedel ............................................................................

»

1,000,000

Extra uppbörd ........................................................................

»

305,000

säger 19,290,000: —;

Beyillningar:

Tullmedel ............................................................................

Postmedel ...........................................................................

Stämpelpappersmedel .....................................................

Bränvinstillverkningsafgift..............................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ................................

Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning

säger 55,550,000: —,

tillsammans kronor 74,840,000: —.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, enligt ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden *):

att hälften af riksbankens vinst för år 1880 må anvisas för

statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1882, som

af Riksdagen bestämmes, hvilken hälft här beräknas till kronor 1,200,000: —,

- transport kronor 76,040,000: —.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen.”

kronor 27,000,000: —,

» 4,900,000: —,

» 3,000,000: —,

» 15,000,000: —,

» 50,000: —,

» 5,600,000: —,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 76,040,000: —,

samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas:

dels ett öfverskott utöfver förut beräknade

tillgångar å 1879 års statsreglering

................................................... kronor 269,903: 40,

dels militieboställenas skogsfond............... » 28,536: 74,

dels behållningen å ett för Stockholms

befästande beviljadt anslag .............. » 13,493: 61,

och dels återstoden af ett till stallbyggnad

i Göteborg anvisadt anslag...... » 36,066: 25, 348,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet

af statsverkets tillgångar uppgår till ...... kronor 76,388,000: —.

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstaten...................................

............................. kronor

1,094,900: —

» kongl. slottsstaten ..............................

))

123,100: —

tillsammans kronor

1,218,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 3,739,315: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................... » 655: —,

ersättningar........................................................................ » 30: —,

tillsammans kronor 3,740,000: —,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 5 innevarande januari

*), föreslå beträffande

svea hofrätt med derunder lydande justitiestat,

[1.] att, för genomförande af delning utaf Södra Ångermanlands

nuvarande domsaga i tre nya domsagor, anslaget

till löner åt häradshöfdingarne under svea hofrätt

måtte ökas med 9,000 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar

åt nämnde tjensteman med 1,700 kronor,

samt tjenstgöringspenningarne fördelas på sätt åberopade

statsrådsprotokoll upptager. Genom bifall härtill

skulle anslaget till svea hofrätt med derunder lydande

justitiestat förhöjas från 573,110 kronor till 583,810 kronor,

eller med .............................................................................. kronor 10,700: —;

skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

[2.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

detta anslag höjes från 62,556 kronor till 62,856 kronor,

eller med .......................................................................................... „ 300: —.

Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstateri

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Ma:jt icke att

föreslå någon förändring.

Summa kronor 11,000: —.

Lägges härtill andra hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat.............................................................. kronor 3,740,000: —,

skulle andra hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag

uppgå till............................................................................ kronor 3,751,000: —.

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,

äska dels såsom extra anslag för år 1882:

[3.] till arvode åt krigshofrättens ordförande och

trenne militära ledamöter....................................... kronor 5,000: —,

[4.] för nya lagberedningen ........................................... 8 40,000: —,

tillsammans kronor 45,000: —;

[5.] dels ock att ett belopp af 5,009 kronor 75 öre, som blifvit förskottsvis

utbetalade till komitén för afgifvande af förslag till förändringar

i sjölagen, måtte få bestridas af de besparingar, hvilka

uppstått å anslaget till nya lagberedningen för åren före 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1 1881: 1882:

ordinarie anslag 3,740,000:-, 3,751,000:—; således ökning kronor 11,000:—;

extra » 55,000: —, 45,000: —; således minskning » 10,000: —,

" summa kronor 3,795,000: —, 3,796,000: —; således ökning kronor 1,000: —.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda protokoll öfver

utrikesdepartementsärenden den 20 december 1880 och den 5 januari innevarande

år *), beträffande regleringen af utgifterna för år 1882 föreslå,

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu

trallande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln.”

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I. till kabinettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena........................... kronor 24,000: _,

[2.] utrikes departementet ..................... » 32,190: —,

[3.] ministerstaten ................................... » 340,145: —,

[4.] militärattachéer ................................. » 8,400: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter............................... » 43,065: 447,800: —;

II. till konsulskassan:

[6.] utrikes departementet..................... kronor 6,550:

[7.] konsulsstaten....................................... » 142,850:

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter................................. » 10,600:

III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel .................. kronor 4,200: ,

[10.] till svenska kyrkan i Paris ............ » 1,800: —, 6,000-

tillsammans kronor 613,800: —.

?

Hl 160:000: —;

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 5 januari innevarande

år finnes anfördt, vill Kongl. Makt härmed föreslå Riksdagen, att

bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

Vid jemförelse med 1881 års riksstat finnas anslagen under denna

hufvudtitel vara till slutsummorna oförändrade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ................................................................................... kronor 15,655,850: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .............................................................................. * 901,750: ,

ersättningar ............................................. ”_693,400: —-,

tillsammans kronor 17,251,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag

ur statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 5 innevarande

månad *), föreslå, beträffande

kavalleri- och infanteriregementena,

[1.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»

innefattade förslagsanslag,.........

........ kronor

901,750: —,

med .................................................

........ »

28,750: —

nedsättes till..................................

....... kronor

873,000: —,

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från

1,602,250 kronor minskas till 1,573,500 kronor;

indelta arméns befälsaflöning,

[2.] att Riksdagen ville låta den i riksstateu vid

detta anslag fogade anmärkning: »deraf 28,000 kronor förslagsanslag»,

utgå ur riksstaten;

marinregementet,

[3.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000

kronor, i riksstaten uppföres för att, i den mån det

genom marinregementets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till

underhåll af garnisonen i Carlskrona;

remontering och skoning m. in. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortiflkationstrnppernes hästar,

[4.] att detta anslag må, med oförändradt belopp,

uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde liufvudtiteln”.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

volontärskolan å Carl,sborg,

[5.] att Riksdagen måtte dels förhöja detta, till belopp

af 243,000 kronor nu utgående förslagsanslag med kronor 42,000: —

till 285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag,

hvars benämning då lärer böra förbytas till volontärskolor,

må bestridas, från ingången '' af år 1882 och

framgent, äfven kostnaden för kavallerivolontärskolan,

dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan

å Carlsborg, ökadt med behållningen å

samma anslag under år 1880, må bestridas kostnaden

för kavallerivolontärskolan från den 15 nästkommande

juli till detta års slut;

inqvarteringskostnader i Stockholm

och

inqvarteringskostnader i landsorten,

[6.] att dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor,

uppföras i riksstaten såsom ett förslagsanslag under

benämning inqvarteringskostnader med 103,000 kronor,

hvarigenom uppstår en minskning af 200 kronor;

salpeteruppköp,

[7.] att detta förslagsanslag, nu kronor 60,000: —,

minskas med............................................. » 10,000: —

till ................................................................. kronor 50,000: —;

skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets

kansliexpedition,

[8.] att för jemnande af ordinarie anslagens slutsumma

detta anslag nedsättes, från ... kronor 5,000: —

med.................................................................. » 50: —

till..................................................................... kronor 4,950: —,

samt att anslagets benämning förbytes till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för departementets afdelning

af Kongl. Majds kansli;

transport kronor 42,000: —,

2

Bih. till Riksd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 42,000: —,

disciplinkompaniet,

[9.] att det i detta anslag innefattade förslagsanslag,

som nu utgör.............................. kronor 64,062: —,

må med .................................................... .32,000: —

minskas till............................................... kronor 32,062: —,

hvarefter hela anslaget komme att utgöra 43,000 kronor;____

summa ökning kronor 42,000: —.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens

nu varande slutsumma,...... kronor 17,251,000: —,

efter afdrag af de föreslagna
garne

å anslagen

nedsättnintill
kavalleri-

och infanteriregementena

...

inqvarteringskostnader

i Stockholm och

i landsorten, tillsam
sammans.

.......................

salpeteruppköp ......

skrifmaterialier och

expenser, ved in. m.

för departementets

kansliexpedition.........

och disciplinkompaniet

................................

kronor 28,750:

200:

10,000:

50:

» 32,000:

71,000: —,

således

17,180,000: —,

kommer fjerde

uppgå till .........

hufvudtitelns ordinarie

anslag

att

kronor 17,222,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja till

disciplinkompaniet:

[9.] aflöningar.................................................................. kronor

artilleribehof:

[10.] fältartillerimateriel .................... kronor 400,000: —,

[11.] positionsartilleriet ..................... » 50,000: —,

[12.] projektiler till grafva kanoner » 60,000: —,

[13.] skjutförsök ...................................... » 29,984: —,

[14.] skjutfält (anvisning) .................. » 77,048: —,

fortifikationsbeliof:

[15.] Carlsborg....................................... kronor 150,000: —,

[16.] Carlskrona ................................... » 70,000: —,

intendenturbehof:

[17.] barackbyggnader å mötesplatserna

(anvisning) .................. kronor 200,000: —,

[18.] ersättning för underhåll åt gar
nisonskommenderingar

......... » 37,668: —,

generalstabens topografiska afdelning:

[19.] till fortsättande af dess arbeten..................... kronor

officerares anställning vid främmande arméer:

[20.] till understöd för sådan anställning- ....... »

skarpskytteväsendet:

[21.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande.........................................»

byggnadsbehof:

[22.] för kavallerietablissementet i Helsin°-bor°- »

C Ö

arméns ackordsamortering:

[23.] till fullgörande af ackordsamorteringsfon
dens

förbindelser ............................................ »

transport kronor

1,700: —,

617,032: —,

220,000: —,

237,668: —,

60,000: —,

9,000: —,

30,000: —,

157,000: —,

185,000: —,

1,517,400: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 1,517,400: —.

landtförsvarskomitdn,

[24.] till bestridande af kostnaderna för sagde

komité under år 1880.......................................... » 17,600: —,

tillsammans kronor 1,535,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 17,251,000:—, 17,222,000:—; således minskning kr. 29,000:—;

extra » 957,000:—, 1,535,000:—; » ökning » 578,000:—;

summa kronor 18,208,000:—,18,757,000:—; således ökning kr. 549,000:—.

Femte hiifvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................................................................... kronor 5,072,691: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter................................................................................ » 77,705: —,

ersättningar....................................................................... » 24,604: —,

tillsammans kronor 5,175,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 5 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

aflöning för flottans corpser och stater,

[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att, utöfver de afgifter

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre

härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut

anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl

öfriga under år 1882 inflytande dylika afgifter må för

löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

och i öfrig!, för löneregleringens genomförande under år 1882,

för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor a extra

stat, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans

corpser och stater redovisas;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

[2.] att den besparing, som under år 1882 kan ä detta

anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till

godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma

anslag förut kan hafva uppkommit;

sjökrigsskolan,

[3.] att Riksdagen måtte medgifva, att, derest tillgångar

till förbättrande af en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning

varder genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne

beredd, sådan förbättring må tills vidare och intill dess slutlig

reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af Kongl. Maj:t

med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp af 8,000

kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts

pröfning, tilldelas.

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

[4.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

uppförda penningeanslag måtte upptagas till

enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och bäkmedel»

beräknats, eller 1,100,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

uppföras med 1,100,409 kronor, eller........................... 100,000: —

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna, hvarvid

Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å nämnda inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande må,’ såsom hittills,

få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå

någon förändring.

Summa kronor 100,000: —.

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt gällande

riksstat, ......................................................................... kronor 5,175,000: —,

skulle femte hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå

till................................................................................................. kronor 5,275,000: —.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1881.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande

under år 1882 af löneregleringen för flottan,............... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till:

[5.] komplettering af sjöbefästningarnes vid

Carlskrona inventarier m. m...................... kronor

[6.] en svängbro af jern å varfvet i Carlskrona »

[7.] påbyggnad af exercishuset And Stockholms

station in. m.................................................... »

[8.] artillerirnateriel...................................................... »

[9.] omarbetning af krut............................................. »

[10.] minväsendet........................................................... »

[11.] byggande af ett pansarfartyg 2,290,000

kronor samt deraf anvisa att för år 1882

utgå.................... »

[12.] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader

för anbringande af kanonvandringar

å Kungsholmen och Hästholmen ............... »

[13] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader

för komitén för afgifvande af förslag

till lämpligaste fartygscerter för flottan ... »

tillsammans kronor

50,000: —,

48,000: —,

48,100: —,

24,500: —,

241,000: —,

60,000: —,

158,528: ro,

650,000: —,

100,000: —,

24,871: 30,

1,405,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års

riksstat upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 5,175,000: —, 5,275,000: —; således ökning kronor 100,000: —;

extra»452,000: —, 1,405,000: —; således ökning kronor 953,000: —;

summa kronor 5,627,000: —, 6,680,000: —; således ökning kronor 1,053,000:—.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

15

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 4,085,915: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .............................................................................. » 19,082: —,

ersättningar ....................................................................... » 175,345: —,

tillsammans kronor 4,280,342: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 5 innevarande månad *), föreslå,

beträffande

kommerskollegium,

[1.] att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,

som äro i kommerskollegiets stat anvisade

ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för

andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna

ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill

slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af

göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af

Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

[2.] att Riksdagen må

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat

uppförde embets- och tjensteman, med undantag af

tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1882

till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;

dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa

såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk

tjugo procent å de till dem utgående löner,

eller tillsammans 2,420 kronor;

rikets ekonomiska kartverk,

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln

för närvarande för rikets ekonomiska kartverk

uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa,

dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels

ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor;

skiften och afvittringar,

[4.] att Riksdagen må dels för år 1882 bevilja

förhöjning i årsarvodet för de i, Kopparbergs län

anstälde 17 storskifteslandtmätare, med 400 kronor

till hvar, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarvode, likaledes med 400 kronor; dels medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i

Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjänster!

under år 1882 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och

3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på’

grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta

arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå; dels för år 1882 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och

Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja

en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem

anslagna belopp; dels ock bevilja tillfällig tillökning

i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens

län årsarvode för år 1882 med 200 kronor;

[5.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1882, för

samma år må, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,

på extra stat anvisas 229,300 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o l,om statsverket 1881. 17

skrifmaterialier och expenser, red in. in.,

[6.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

detta anslag höjes från 117,758 kronor till 117,768

kronor, eller med .................................................................... kronor 10: —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring-.

o O _________________________________

Förhöjningen utgör altså ........................''.................... kronor 10: —.

Lägges härtill sjette hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat ......................................................... » 4,280,842: —,

skulle sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag

uppgå till ....................................................................... » 4,280,352: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nämligen,

under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för kommerskollegium

och bergsstaten................................... kronor 11,160: —,

under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk........ » 76,000:—,

och, under punkten 5, till fullföljande af storskiftes
och

afvittringsarbetena.................................................. » 229,300: —,

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja

till:

[7.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an
stälda

personal ................................................. » 9,300: —,

[8.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... » 10,000: —,

[9.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm....................................................... » 12,200: —,

[10.] aflöning in. m. åt särskild polisstyrka på

landet................................................................... » 40,000: —,

[11.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten.............................. » 5,000: —,

[12.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m. » 10,000: —,

transport kronor 402,960: —,

Bih. till Rikscl. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Koii^l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[13.] arvode åt en botanist vid landtbruksakaderniens

agrikulturkemiska och fysiologiska

försöksanstalt ...................................................... »

[14.] bidrag till underhåll af fena kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof »

[15.] de geologiska undersökningarna .................... »

[16.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri

m. in.................................................................... »

[17.] anställande af eu andre undervisare i husslöjd

och en elev ........................................... »

[18.] befrämjande af husslöjden .............................. »

[19.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af eu andre lärare

vid samma skola.............................................. »

[20-] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens

museum......................................... »

[21.] bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m. »

[22-] aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden »

[23.] undersökningar och expenser för allmänna

arbeten ............................................................ »

[24.] resestipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadscorpsen ................................. »

samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och

lån anvisa för år 1882 till:

[25.] väganläggning mellan Lycksele och Stensele

kyrkor i Vesterbottens län .......................... »

[26-] väganläggning från Sorsele kyrka till Stryck
sele

by m. in. i Vesterbottens län ........... »

[27-] sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren,

lån 300,000 kronor *).

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att bevilja till:

[28-] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .............................. »

[29.] understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och

farleder................................................................. »

___ transport kronor

*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 32.

402,960: —,

1,000: —,

15,000: —,

85,500: —,

5,937: —,

3,000: —,

10,000: —,

4,800: —,

4,000: —,

14,000: —,

43,870: —,

45,000: —,

3,000: —,

7,160: —,

100,000: —,

300,000: —,

20,000: —,

1,065,227: —,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket ''1881.

19

transport kronor 1,065,227: —,

[30.] understöd för byggande vid större fiske
-

lägen af smärre båthamnar......................... » 30,000:_

[31.] understödjande, medelst anslag, af myrutdik
ningar

och vattenaftappningar..................... » 80,000:_

[32.] befrämjande, medelst lån, af utdikningar och

aftappningar af sänka trakter och sjöar ... » 100,000:_,

[33.] ersättande af åtskilliga utaf statskontoret

och arméförvaltningen förskottsvis bestridda

utgifter ................................................. » 114,421:_,

tillsammans kronor 1,389,648: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

[34.] dels att, till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jernvägar, bevilja ett särskildt anslag''

för år 1882 af 350,000 kronor*);

dds ock att, till bestridande åt kostnaderna för uppförande å statens

jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande

expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga bostadslägenheter

för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik, ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor

samt deraf anvisa 200,000 kronor*) att utgå under år 1882; samt

[35.] att dels. för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade

delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen, för år 1882 anvisa 500,000 kronor*);

dels ock besluta, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga

som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke

station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Jdellgumsjön

till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,

med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägen bör

genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet af berörda

stambana, för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af 2,500,000 kronor*).

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 4,280,342: —, 4,280,352: —; således ökning kronor 10: —;

extra » 1,088,658: —, 1,389,648: —; » » » 300,990: —;

summa kronor 5,369,000:—, 5,670,000:—; således ökning kronor 301,000:—.

*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 36.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kon^ant..................................................................................... kronor 12,668,805:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.......................................................................... » 9,980: ,

ersättningar .................................................................. 2,720: - ,

tillsammans kronor 12,681,455: —,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 5 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

postverket,

[1.] att Riksdagen, — dels med beviljande af en årlig

pension å 200 kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka

Katharina Johanna Jansdotter, att från början af år 1881 utgå

så länge hon lefver ogift, dels ock med godkännande ej

mindre af de i ofvan nämnda protokoll omförmälda, förändrade

bestämmelser i afseende å ålderstillägg för en del

posttjenstemän och vilkoren för dess åtnjutande, än äfven

af öfriga enligt samma protokoll för år 1882 ifrågasatta förändringar

i postverkets stater, — må bestämma det å hufvudtiteln

till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt

att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp,

4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år 1882

blifvit här ofvan beräknade; hvadan förevarande anslag, som

nu utgör 4,730,000 kronor, skulle förhöjas med kronor......... 170,000: —

telegrafverket,

[2.] att Riksdagen må, såsom reservationsanslag, att af

telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt telegrafverket

anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna

för samma år blifvit här ofvan beräknade, samt___________________

transport kronor 170,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln.”

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 170,000: —,

antaga de af Kongl. Maj:t för år 1881 faststälda stater såsom

gällande äfven för år 1882, med rätt för Kongl. Maj:t

att deri göra de jemkningar, hvilka finnas vara af omständigheterna

påkallade, äfvensom att för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring använda det öfverskott,

som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna,

som under år 1880 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda

i ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden;

tullverket,

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de i förutnämnda

protokoll öfver finansärenden omförmälda, för år 1882 ifrågasatta

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen;

skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

[4.] att detta anslag höjes från 24,632 kronor till 33,177

kronor, eller med kronor................................................................. 8,545: —.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl- Maj:t icke att föreslå

någon förändring.

Summa kronor 178,545: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt nu gällande riksstat, ............................................... kronor 12,681,455: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts

förslag uppgå till kronor..................................................................... 12,860,000: —.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll,

att såsom extra anslag för år 1882 må under denna hufvudtitel beviljas

till:

[5.] tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen... kronor 3,380: —,

[6.] genomförandet af statskontorets nya organisation.

.................................................................. » 10,240: —,

transport kronor 13,620: —,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[7.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter

.................................................. »

[8.] genomförandet af öfverintendentsembetets nya

organisation.......................................................... »

[9.] ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona

....................................................................... »

[10.] genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

.................................................................. »

[11.] granskning af nya jordeböcker.......................... »

[12.] förvaltningen af statens domäner................... »

[13.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

.......................................................... »

13,620: —,

27,119: —,

1,000: —,

45,000: —,

5,000: —,

13,600: —,

80,000: —,

14,661:

tillsammans kronor 200,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 12,681,455:—, 12,860,000:—; således ökning kronor 178,545:—;

extra » 249,245:—, 200,000:—; » minskning» 49,245: —

summa kronor 12,930,700:—, 13,060,000:—; således ökning kronor 129,300: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie

anslag:

anvisning i kontant .............................................................. kronor 8,550,579: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ................

................................ » 501,805: —,

ersättningar ........................................

............................... » 718,491: —;

tillhopa kronor 9,770,875: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

kronor 3,000: —;

13:

1,500:

Kong1, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll

öfver ecklesiastikärenden af den 5 innevarande månad*), föreslår Kongl.

aj:t, beträffande anslagen till

riksarkivet,

[1.] att, till fortsatt utgifvande i tryck af sådana, i

riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och

andra, handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, må såsom reservationsanslag under riksarkivets

stat uppföras..................................................................

kleresistaten,

[2.] att, för kontraktsprosten i Olands norra kontrakt

tillkommande årlig ersättning, till belopp af 12

kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat,

anslaget till kleresistaten må varda höjdt med................

[3.] att för en kapellpredikantstjenst i Tärendö må å

samma anslag uppföras ett belopp af...................................

att användas på det sätt och under de vilkor, statsrådsprotokollet

innehåller;

universiteten,

[4.] att såsom förhöjning af anslaget till bokinköp

för universitetsbiblioteket i Upsala. må beviljas.....................

[5.] att anslaget till bokinköp för universitetsbiblioteket

i Lund må höjas med......................................................

karolinska mediko-kirurgiska institutet,

[6.] att till anskaffande och underhåll af apparater

och reagentier för institutets kemiska laboratorium må beviljas

ett årligt anslag af..........................................................

[7.] att till anskaffande af materiel för undervisningen

i. klinisk medicin vid nämnda institut må beviljas ett årligt

anslag af ..............................................................

allmänna läroverken,

[8.] att, för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning

. i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget

till dessa läroverk må varda förhöjdt med ...........

4,800:

5,000:

1,500:

500:

45,000:

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde lmfrudtiteln.”

transport kronor 61,313:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kong1. Maj ds nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[9.] att för fortsatt utvidgning'' af realläroverket i

Göteborg, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Riksdagen

må

dels bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna

läroverken med ...........................................................

och dels medgifva, att ytterligare en adjunktslön,

då Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflvttas från

staten för det å båda iinierna fullständiga läroverket i

Göteborg till dervarande realläroverkets stat;

[10.] att, till förhöjning af de till praktisk utbildning

af blifvande elementarlärare anslagna medel, må å anslaget

till allmänna läroverken uppföras ytterligare

[11.] att till bestridande af kostnaderna för extra

arvoden åt teckning slär are vid de allmänna läroverken,

enligt faststälda grunder, anslaget till dessa läroverk må

ökas med ........................................................................................

61,313: -

8,050:

5,500:

15,000:

seminariet för bildande af lärarinnor,

[12.] att för de vid seminariet anstälda lärares och

lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande

grunder, anslaget till detta läroverk må höjas

med ..............................................................................................

pedagogik1 oeli folkskolor,

[13.] att, för beredande af lönefyllnad till belopp af

56 kronor 25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i

stället för numera indraget lönebidrag af nämnda stad,

å anslaget till pedagogier och folkskolor må uppföras

folkundervisningen,

[14.] att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till dessa seminarier må ökas med......................

[15.] att det såsom bidrag till aflönande af lärare i

slöjd vid. folkskolorna beviljade ordinarie anslag å 15,000

kronor må varda förhöjdt med................................................

samt detta anslag, till sammanlagdt belopp af 25,000

kronor, uppföras såsom förslagsanslag. _____

transport kronor

4,500: —;

10,000:

109,420: -

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 109,420: —

medicinalstyrelsen och dithörande stater,

[16.] att Riksdagen, med godkännande af den i statsrådsprotokollet

upptagna aflönings- och utgiftsstat för

farmaceutiska institutet, må för tillämpning deraf bevilja

en förhöjning af institutets ordinarie anslag med............ » 10,975: —;

äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares

skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne

till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

skrifmaterialier och expenser, yed m. in.,

[17.] att det för nämnda ändamål å hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag må höjas med................................. » 138: —.

De sålunda föreslagna tillökningar i anslag utgöra

tillhopa ............................................................................................ kronor 120,533: —.

Om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie

anslagen under åttonde hufvudtiteln........................... » 9,770,875: —,

skulle den nya summan af denna hufvudtitels ordinarie

anslag blifva ........................................................................... kronor 9,891,408: —.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i

afseende å

domkapitlens expeditioner :

[18.] för tillfällig löneförbättring åt dessa expeditioner kronor 3,716:—;

universiteten:

[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet i

Upsala................................................................... » 3,000: —,

[20.] till det språkliga seminariet vid universitetet

_ i Lund .............................................................. » 2,950: —,

[21.] till universitetsbyggnaden i Upsala..................... » 120,000: —,

[22.] till universitetsbyggnaden i Lund........................ » 50,000: —,

[23.] till fortsättande af särskilda observationer vid

den astronomiska institutionen i Lund......... » 1,500: —;

transport kronor 181,166: —,

4

Bill. till Rifcsd. Prot. 1881. l:a Sami. l:a Af cl.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 181,166: —.

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[24.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik............................................ » 900: —;

allmänna läroverken:

[25.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk ............................................................ » 6,000: —

[26.] till arvoden åt extra lärare ......... » 40,000: —;

folkundervisningen:

[27.] till uppförande af en byggnad, innehållande

gymnastiksal m. in. för folkskolelärarinneseminariet

i Skara ................................................ » 12,000: —.

de tekniska läroverken:

[28.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor... » 25,000:—;

farmaceutiska institutet:

[29.] till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning

för institutets behof .......................... » 1,956: —;

veterinärundervisningen:

[BO.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara...................................... » 12,900: —;

vetenskapsakademien:

[31.] till underhåll af den zoologiska stationen vid

Kristineberg ........................................................... » 2,000: —;

vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

[32.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening ... kronor 4,000: —,

till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets

fornlemningar m. m.......... »> 3,200: —,

transport kronor 7,200: —, kronor 281,922: —,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 7,200: —, kronor

till utgifvande af planschverk

öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens

historiska museum

m. in........................................ » 2,000: —, »

musikaliska akademien:

[33.] till godtgörande af förskjutna kostnader för

akademiens nya byggnad och inmurning af

värmeapparat derstädes....................................... »

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[34.] till institutet för blinda......................................... »

[35.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma......... »

hospitalsvården:

[36.] till hospitalsbyggnaden i Upsala ....................... »

[37.] för inköp af landeriet Marieberg till plats för

hospitalsanläggning, på sätt statsrådsprotokollet

närmare utvisar, till handpenning å

köpesumman ....................................................... »

[38.] till understöd åt uppfostringsanstalter för sin
nesslöa

barn.......................................................... »

[39.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet

omförmäld a vilkor, ........................ »

diverse anslag:

[40.] till svenska fornskriftsällskapet ........................ »

[41.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar....................... »

[42.] till restauration af domkyrkan i Linköping ... »

[43.] för tillsyn och vård af lifrustkammaren och

dermed förenade samlingar .............................. »

[44.] till förvarande och vårdande af nordiska museets

samlingar ..................................... »

transport kronor

281,922: -,

9,200:

26,567:

21,000: -,

49,200: —;

160,000: —,

10,000: —,

20,000: -,

7,500: —;

2,000: -,

10,000: -,

8,000: —,

1,700: —,

11,600: —,

618,689: -

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:c 1, om statsverket 1881.

transport kronor 618,689: —

[45.] till vetenskaplig bearbetning af de genom

Vegaexpeditionen hemförda samlingar samt

af de under resan utförda fysikaliska och geografiska

observationer, eu summa af 50,000

kronor, hvaraf skulle utgå under år 1882 .. » 25,000: —,

på sätt och under de vilkor statsrådsprotokollet

innehåller;

[46.] till godtgörelse för vissa af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter................................ » 16,903: —,

summa kronor 660,592: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års

riksstat upptagen, och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1882 föreslagen,

utfaller sålunda:

1881: 1882:

ordinarie anslag 9,770,875: —, 9,891,408: —; således ökning 120,533 kronor;

extra » 657,125: —, 660,592: —; » » 3,467 » ;

summa kronor 10,428,000:-, 10,552,000:—; således ökning 124,000 kronor.

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Peusionsstateu:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,286,022 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant ............................................................................................ kronor 987,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter...............................

.................. ))

75: -,

ersättningar.....................

...................................... »

6,400: -,

tillsammans kronor

993,978: —.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll

*),

[1.] att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten vid

topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia

Lovisa von Wedderkop, född K i lil man, må å allmänna indragningsstaten uppföras

en årlig pension af 400 kronor, att af henne, från den månad i hvilken

mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas;

[2.] att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1882 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,

under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje

landtvärnsman;

[3.] att för aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka

Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången af

april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[4.] att länsmannen i Östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings

län Sven Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, må, från och med månaden

näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från

tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med

pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor

årligen;

[5.] att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’

enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig

pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och

med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken hennes man

aflidit;

[6.] att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!) Achates Carl Wilhelm

Ernst Ulrik von Plåten må, från och med månaden näst efter den, då

han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda stuteri,

å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en

årlig pension af 4,000 kronor;

[7.] att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg må, från

och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen

varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående

lifstid undfå en årlig pension af 1,500 kronor;

[8.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström

må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfnidtiteln”.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1881.

af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den,

hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt;

[9.] att läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet

i Linköping Carl Henrik Wallberg må erhålla rätt att, från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom såsom teckningslärare

vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension å 1,500 kronor;

[10.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias

Blackstadius må, från och med månaden näst efter den, i hvilken han ererhåller

afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor årligen;

[11.] att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium,

professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner,

må från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 kronor,

att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver enka;

[12.] att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett

och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer må på allmänna indragningsstaten

beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder förenade

hospitals- samt lasaretts- och kurhus-läkarebefattningarne; samt

[13.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af

1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder

beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en

prisskilnad af 3 kronor 61 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna

indragningsstaten.

Då de nu äskade nya anvisningarne å allmänna indragningsstaten kunna

antagas blifva uppvägda af de besparingar, som äro att påräkna genom

äldre pensionstagares afgång, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring i

beloppet af anslagen å nämnda stat.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att

Riksdagen må

[14.] så väl å extra stat för år 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag

för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyll
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ti nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

nadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående,

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande

år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 2,280,000: —, 2,280,000: —;

extra___» 950,000: —, 900,000: —; således minskning 50,000: —;

summa kronor 3,230,000: —, 3,180,000: —; således minskning 50,000: —.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1882 utgöra altså:

Ordinarie

: Extra:

Summa:

I

hufvudtiteln

1,218,000

—, 1,218,000

_A__ ?

II

)>

3,751,000

—, 45,000

—, 3,796,000

?

in

))

613,800

—, 4,500

—, 618,300

?

IV

))

17,222,000

1,535,000

—, 18,757,000

1

V

»

5,275,000

—, 1,405,000

—, 6,680,000

>

VI

»

4,280,352

—, 1,389,648

—, 5,670,000

y

VII

))

12,860,000

—, 200,000

—, 13,060,000

y

VIII

))

9,891,408

660,592

—, 10,552,000

—;

IX

»

2,280,000

—, 900,000

—, 3,180,000

y

summa kronor

57,391,560

6,139,740

—, 63,531,300

—.

Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet

för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som

bör utgå år 1882, ......................................................... kronor 300,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 5

innevarande januari *), anser böra i riksstat^) uppföras, äro:

till riksdags- och revisionskostader samt af
löningar

m. in................................................ 624,800: —,

» annuiteter och räntor å

statsskuld............................ 13,268,603: 37,

med afdrag likväl af inflytande

ränte- och kapital
betalningar.

......................... 2,405,403: 37, 10,863,200: —, 11,488,000: —.

Kongl. Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af

nyss nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets

grundfond må för år 1882 anvisas ............................................. 1,068,700: —.

Summan af dessa belopp, .......................................... kronor 76,388,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1882 här ofvan beräknats.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I tillgångar^ har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning,

som Kongl. Maj:t altså härigenom af Riksdagen äskar att utgå

efter nu gällande grunder.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

Bih. till Riksd. Pi%ot. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Kronor.

Öfverskott från föregående statsreglering ar m. m.:

öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar

för år 1879......................................................... 269,903: 40,

Militieboställenas skogsfond ................................. 28,536: n,

Behållning å äldre under 4:de hufvudtiteln

beviljade anslag................................................ 49,559: 86,

348,000

Inkomster för år 1882:

ordinarie.................................................................. 19,290,000: —,

bevillningar............................................................ 55,550,000: —,

74,840,000

Af riksbankens vinst för år 1880............................................................

1

1,200,000

Summa kronor |

76,388,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1881.

35

för år 188 2.

Utgifter:

Utgifter för år 1882:

a) att utgå från statskontoret:

under hufvudtitlarne:

ordinarie.................................................. 57,391,560:

Kronor.

extra ordinarie ...................................... 6,139,740:

utom hufvudtitlarne:

låneunderstöd för sänkning af sjöarna Hjelmaren

63,531,300

och Qvismaren .................................

b) att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt

aflöningar m. m.................................. 624,800: —,

annuiteter och räntor å

statsskuld .................. 13,268,603: 37,

efter afdrag af de till

riksgäldskontoretin- gående rånte- och ka-

300,000

pitalbetalningar ...... 2,405,403: 37, 10,863,200: ,

11,488,000

Till förstärkande af statsverkets grundfond...........

1,068,700

Summa kronor

76,388,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda

till utgående under år 1882 äskade anslag:

till nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar......................................................... kronor 350,000: —,

» uppförande af byggnader i Stockholm för statens

jernvägstrafik ...................................... » 200,000: —,

» fortsättande af statens jernvägsbyggnader i Norrland,

saminanlagdt ...... » 3,000,000: —,

tillsammans kronor 3,550,000: —,

föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 5 innevarande januari *), att i fråga varande belopp

må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R

Arvid Fr:son Posse.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1881. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Koiigl.

nådiga proposition

om statsverket år 1881.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

B

i

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finans är end en, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Statsministern Grefve Posbe,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Ottek,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert och

Themptander.

Hans excellens herr statsministern och chefen för finansdepartementet

anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen

vid nästkommande riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets

föredragning, samt anmälde statskontorets den 10 december

sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,

hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A.

s. 4 Kontrollera mot PDF

1879 års

statsreglering.

1880 års

statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Härefter yttrade herr statsministern:

“Innan jag öfvergår till beräkningen af statsinkomsterna för år

1882 torde det tillåtas mig att få redogöra för de nu kända och beräkneliga

resultaten af 1879 och 1880 års statsregleringar.

I riksstaten för år 1879 uppfördes bland tillgångarne en behållning

å föregående statsregleringar af..................... kronor 5,800,000: —;

men enligt 1878 års rikshufvudbok uppgick den

för 1879 års statsreglering disponibla reservationen

endast till ............................................................... „ 2,157,324: 59,

hvadan i förhållande till beräkningen uppkommit

en brist af............................................................. kronor 3,642,675: 41.

Till betäckande af denna brist finnas tillgångar:

dels i det belopp, hvarmed, enligt en af statskontoret

verkstäld utredning, uppkomna öfverskott

å 1879 års beräknade statsinkomster kunna

antagas öfverstiga bristerna i de på riksstaten

uppförda förslagsanslagen för samma år, eller ...

dels genom de reservationer å anslaget till

vapenöfningar, som enligt Eders Kongl. Maj:ts

beslut den 12 december 1879 skulle till “fonden

för reserverade medel41

öfverföras,.............................. kronor 1,000,000: —,

hvaraf dock redan i 1878

års rikshufvudbok tagits i

beräkning.............................. ,, 23,746: eo,

dels ock slutligen i den summa, som 1880 års

Riksdag anvisat “till betäckande af brist i föregående

statsregleringar44, ..........................................

tillsammans kronor 3,912,578: si.

Jemföras nu dessa tillgångar,........................ kronor 3,912,578: 8i,

med de förut omnämnda bristerna,........................ „ 3,642,675: 41,

visar sig således, att för år 1879 uppkommit ett

öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar af kronor 269,903: 40.

Beträffande derefter 1880 års statsreglering, hafva, så vidt hittills

kan anses kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister

uppkommit.

kronor 563,650: —,

„ 976,253: 40,

„ 2,372,675: 41,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

Af jernvägstrafikmedel, hvilka för år 1880 beräknats till 4,000,000

kronor, hafva under året till statskontoret levererats 6,200,000 kronor,

så att öfverskottet utgör............................................. kronor 2,200,000: —

Skog smedel, beräknade i 1880 års stat till

1,000,000 kronor, hafva lemna! ett öfverskott af

omkring ...........................................................................

Tullmedel, beräknade till 24,700,000 kronor,

hafva utgjort i rundt tal 27,600,000 kronor. Öfver,

sköttel uppgår alltså till........................................

A bränvinstillverkningsafgift, upptagen till

15,000,000 kronor, kan beräknas ett öfverskott

200,000:

2,900,000:

af minst ...........................................................................

Enär allmänna bevillningen jemte den särskilda

tilläggsbevillningen, för år 1880 beräknad

till 5,500,000 kronor, bör kunna antagas lemna

minst samma belopp, som under denna inkomsttitel

för år 1879 influtit, eller i rundt tal 5,700,000

kronor, synes alltså å denna titel kunna beräknas

ett öfverskott af ............................................................

Då de i öfrigt å inkomsterna uppkommande

öfverskott torde fullt motväga de brister, som

under en eller annan titel kunna uppstå, bör

100,000: -.

200,000: —.

öjverskottet å inkomster kunna beräknas till ......... kronor 5,600,000: —.

I fråga åter om de belopp, hvartill å förslagsanslagen brister utöfver

öfverskott kunna beräknas, förekommer den hufvudsakligaste

bristen å ett anslag, derå brist af någon betydenhet eljest ej plägat

uppstå, nemligen å 7:de hufvudtitelns anslag till restitution er, upptaget

till 25,000 kronor. Då från detta anslag bör utbetalas möjligen ifrågakommande

restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, samt

under år 1880 en betydlig bränvinsexport egt rum, bär från samma

anslag, hvars öfrige utgifter lära kunna anses motsvara anslagets beräknade

belopp, såsom restitution af tillverkningsafgift utbetalts i

™ndt tal ............................................................................. kronor 2,380,000:

till hvilket belopp alltså bristen å anslaget torde

uppgå.

Då vidare å anslaget till riksgäldskontorets

annuiteter m. m. uppstått en brist af.................... „ 500,000: ,

samt bristerna å förslagsanslagen i öfrigt icke

kunna beräknas lägre än till .................................... „ 1,620,000: ,

blifver alltså summan af de å förslagsanslagen

beräkneliga brister utöfver öfverskott..................... kronor 4,500,000: —.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Om nu från ofvan beräknade öfverskott å

inkomsterna,..................................................................... kronor 5,600,000: —,

afdrages nyssnämnda bristsumma,.......................... „ 4,500,000: —,

skulle alltså å statsregleringen för år 1880 uppstå____

ett öfverskott af........................................................ kronor 1,100,000: —.

Detta öfverskott torde emellertid, då de beräkningar, som ligga

till grund för antagandet af nämnda belopp, ej kunna ega erforderlig

tillförlitlighet, nu icke böra inräknas bland tillgångarne för 1882 års

statsreglering.

Deremot anser jag såsom tillgång i nämnda statsreglering böra

beräknas och användas några andra, visserligen mindre betydliga behållningar,

indika numera icke vidare äro för de med dem afsedda

ändamål behöflige.

Mi inre- Härvid afser jag i främsta rummet milittebo ställenas skogs/ond.

^skoasfond. Denna fond är, jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 maj

1874 och kongl. brefvet den 31 mars 1876, bildad af sådana besparade

tillgångar af växande eller vindfäld skog, som vid uppgörande

af planer för införande af ordnad hushållning å militieboställens skogar

förefunnits och måst tillgodogöras, men icke kunnat anses tillhöra

skogens reguliera årliga afkastning. Vid fullständig skogsindelning

eller vid upprättande af interimshushållningsplaner borde sådan skogstillgång

genom berednings- eller rensningshygge afverkas och försäljas

samt försäljningsmedlen ingå till fonden, som är stäld till Eders Kongl.

Maj:ts disposition för bekostande af skogsindelning eller skogsodlingsarbeten

å andra militieboställens skogar, eller till ersättande af dertill

möjligen från anslaget till skogsväsendet lemnade förskott. Fondens

behållning uppgick, enligt gjord beräkning, vid 1880 års slut, efter

afdrag af ett jemlikt nådiga brefvet den 3 december samma år derå

anvisadt, ännu ej utbetaldt belopp, till 27,847 kronor 64 öre.

Enär, med undantag af några få boställen, som ännu af indelningshafvare

bibehållas, samtlige militieboställen numera blifvit till

statsverket öfverlemnade, förefinnes icke vidare anledning, hvarför omförmälda

behållning fortfarande skulle såsom särskild fond qvarstå,

hvadan jag hemställer, att densamma må för nu föreliggande statsreglering

tagas i beräkning, dervid behållningen, enär den genom

upplöpande räntor ökas, torde för slutsummans jemnande få till 28,536

kronor 74 öre upptagas.

öfverskott å Vidare och då Eders Kongl. Maj:t förut under denna dag uppå

^Mvudtttein föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet behagat tillåta,

beviljade att dels deri hos arméförvaltningen innestående behållningen å ett för

anslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

Stockholms befästande beviljadt anslag, 13,493 kronor 61 öre, dels

återstoden af ett till stallbyggnad i Göteborg anvisadt anslag, 36,066

kronor 25 öre, finge för andra ändamål disponeras, hemställer jag, att

jemväl dessa medel nu må för 1882 års statsreglering tagas i beräkning.

De behållningar, hvilka jag sålunda ansett böra såsom tillgång

för den nu föreliggande statsregleringen användas, äro alltså följande:

det rrtöfver förut beräknade tillgångar uppkomna öfverskott för

år 1879 ................................................................. kronor 269,903: -io,

militieboställenas skogsfond....................................... » 28,536: rr,

rest å anslaget till Stockholms befästande ........ ?> 13,493: gi,

d:o å d:o till stall i Göteborg................... » 36,066: 2c,

eller tillhopa kronor 348,000: —.

I afseende å inkomsttitlarne telegrafmedel, jernvägstrafikmedel

och postmedel hafva vederbörande styrelser afgifvit förslag till beräkningen

af dessa inkomster för år 1882.

Hvad först angår telegraf medlen, hvilka i riksstaten för år 1881

äro beräknade till 1,330,000 kronor, anför telegrafstyrelsen, att denna

inkomsttitel visserligen under de ogynsamma åren 1878 och 1879 understigit

detta belopp, men att genom den ökade handel, skeppsfart

och annan affärsverksamhet, som med början af år 1880 inträdt, inkomsterna

ökats med 10 procent, hvadan styrelsen anser telegrafverkets

inkomster för år 1882 böra upptagas till enahanda belopp,

som för år 1881, eller till 1,330,000 kronor.

Häremot har jag ingenting att erinra, utan tillstyrker, att telegrafmedlen

för år 1882 må beräknas till nyssnämnda belopp.

Nettobehållningen å jernvägstrafikmedlen utgjorde i jemna tal åren

1877 3,500,000 kronor, 1878 4,200,000 kronor, i879 4,500,000 kronor

och 1880 6,200,000 kronor. Vid beräkningen af behållningen för år

1882 har styrelsen för statens jernvägstrafik, under antagande att å

nya bandelar, som öppnas för trafik under åren 1881 och 1882, inkomster

och utgifter komma att jemnt motsvara hvarandra, endast

tagit hänsyn till de 1,954 kilometer jernväg, som vid 1880 års slut

trafikerades. Medelinkomsten per kilometer under åren 1878, 1879

och 1880 har af trafikstyrelsen lagts till grund för beräkningen af

nettobehållningen år 1882, hvilken behållning med tillämpning af dessa

grunder skulle komma att uppgå till 5,275,800 kronor. Då emellertid

den betydliga utsträckning jernvägsnätet kommer att erhålla under åren

1881 och 1882 nödvändigtvis medför en betydlig förökning af jernvägarnes

behof af materialförlag, hvilken förlag dessutom under åren

Telegraf
medlen.

Jernvägs
trafikmedlen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Postmedlen.

Öfriga

inkomsttitlar.

Tullmedlen.

Bränvinstillverleningsafgiften.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

1878 och 1879 blifvit minskadt, anser trafikstyrelsen behållningen å

trafikmedlen, som i riksstaten för år 1881 är upptagen till 4,500,000

kronor, icke böra för år 1882 beräknas högre än till 5,000,000 kronor.

Denna trafikstyrelsens beräkning synes mig väl grundad, och jag

tillstyrker dess godkännande.

Lika med generalpoststyrelsen anser jag, att postmecllen, hvilka

för år 1881 blifvit beräknade till 4,730,000 kronor, men under tiden

från och med den 1 juli 1879 till och med den 30 juni 1880 uppgått

till 4,887,000 kronor, höra, med afseende derå att postutvexlingen synes

vara stadd i tillväxt, för år 1882 beräknas till 4,900,000 kronor.

Beträffande .statsverkets öfriga inkomster för år 1882 och den beräkning

deraf, statskontoret gjort i sin af mig förut anmälda berättelse

angående statsverkets tillstånd och förvaltning, tillstyrker jag, .att

Eders Kongl. Maj:t måtte godkänna samma beräkning med undantag

allenast i fråga om tullmedlen och bränvinstillverkningsafgiften, hvilka

jag anser böra beräknas till högre belopp, än hvad statskontoret

föreslagit.

Tullmedlen, hvilka under år 1878 utgjorde allenast 23,265,000

kronor, hafva efter den förhöjning å en del tullsatser, som egde rum i

maj 1879, och sedan gynsammare konjunkturer inträdt, fortfarande

stigit. De utgjorde ^ 1879 25,003,000 kronor och uppgå för 1880 till

27.630.000 kronor. Ökad inkomst af tullmedlen för kommande år bör

förväntas dels genom den beslutade inregistreringsafgiften å hvetemjöl,

gryn och bönor, som, beräknad efter medelimporten under

åren 1875 — 1879, skulle utgöra omkring 325,000 kronor, dels ock genom

de nya eller förhöjda tullsatser, som för vissa artiklar blifvit

faststälda genom tulltaxan den 3 december 1880, och hvilka tullsatser

vid 1880 års riksdag ansågos böra medföra en ökad tullinkomst af

något öfver 400,000 kronor. I statskontorets beräkning af tullmedlen

för år 1882, deri dessa upptagits till allenast 26,700,000 kronor, synes

mig derföre förhöjning böra ega rum, hvilken förhöjning dock . torde

höra inskränkas till denna inkomsttitels afrundande till jemnt milliontal,

så att tullmedlen, som i riksstaten för år 1881 äro upptagna till

26.700.000 kronor, i 1882 års stat beräknas till 27,000,000 kronor.

Enligt uppgift från byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgif
ter

har bränvinstillverkningen under åren 1871—1880 utgjort: 1871

15,534,452 beskattningsbara kannor, 1872 16,178,014 kannor, 1873

17,522,607 kannor, 1874 17,340,546 kannor, 1875 18,750,444 kannor,

1876 18,961,441 kannor, 1877 16,435,643 kannor, 1878 16,439,834

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet- 9

kannor, 1879 13,762,882 kannor och 1880 approximativt 15,117,000

kannor. Medeltalet beskattningsbara kannor för år under tioårsperioden

är således 16,604,286: 3 kannor. Delar man tioårsperioden i två

femårsperioder, blifver medeltalet för den första perioden 17,065,212: 6

kannor och för den andra perioden 16,143,360 kannor. Bränvinstillverkning

saf giften, som af statskontoret för år 1882 föreslagits till allenast

14,000,000 kronor, är för år 1881 beräknad till 15,000,000 kronor,

motsvarande enahanda belopp beskattningsbara kannor, och jag finner,

med hänsyn till medelbeloppet af tillverkningen under föregående år,

ingen anledning att för år 1882 föreslå någon förändring häri.

Jag hemställer alltså, att statsverkets inkomster för år 1882 må

af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................

kronor

4,360,000

Tionde............................................................................

»

1,645,000

Arrendemedel .........................................................

2,900,000

Bergverkstionde..........................................................

»

10,000

Mantalspenningar.....................................................

»

640,000

Bötesmedel ....................................................................

»

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .........

»

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter....................................

>■>

76,000

Vakansafgifter af nyrot oråd jord..........................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i

»

115,000

Halland .........................................................

»

20,000:

Vakansafgifter af bergslag........................................

»

20,000:

Trosspassevolansafgift................................................

26,000:

Båtsmansvakansafgift ..........................................

J)

65,000:

Båtsmansbeklädnadsmedel.......................................

»

60,000:

Köldrol 1 stämpelmedel ..............................................

18,000:

Fyr- och bä k medel....................................................

)■>

1,100,000:

Telegrafmedel .........................................................

y<

1,330,000:

Jernvägstrafikmedel ................................................

5,000,000:

Skogsmedel ..............................................................

1,000,000:

Extra uppbörd.............................................................

säger 19,290,000: -—j

Bill. till Riksä. Brok 1881. 1 Sami 1. Afä.

305,000:

Inleomsttitlarnes

belopp.

■)

s. 10 Kontrollera mot PDF

Riksbankens

vinstmedel.

Summa tillgångar

för

statsregleringen

år 1882.

10

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 19,290,000:

Bevillning av:

Tullmedel.........................................................

Postmedel .....................................................

Stämpel pappersmedol .... ................................

Bränvinstillverkningsafgift

Hvitbetssockertillverkningsafgiit..................

Allmän bevillning0) ...........................-.....

säger 50,950,000^

»

»

»

)i

»

27.000. 000: —,

4,900,000: —,

3,000,000: - ,

15.000. 000: —,

50,000: —,

4,000,000: —,

summa kronor 73,240,000: —.

Jao- hemställer vidare, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen

gorå framställning derom, att, i likhet med hvad under de senare aren

egt rum hälften af riksbankens vinstmedel for ar 1880 anvisas foi

statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1882, som

Riksdagen bestämmer. Vinsten för år 1880 är mig ej ännu bekant;

men då den statsverket anslagna delen af 1878 ars vinst utgjorde

1 300 000 kronor och af 1879 års vinst 1,185,000 kronor, synes mig

den för statsverket påräknade hälften af 1880 års vinstmedel kunna

upptagas till 1,200,000 kronor. _ „

Om under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets

ofvan beräknade inkomster,..................... kronor 73,240,000: —,

lägges: ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens

vinstmedel, ...................................................

än äfven de af mig såsom tillgång för statsregleringen

omförmälda summor.

öfverskott å 1879 års

statsreglering ............... kronor 209,903: ro,

militieboställenas skogs
-

1,200,000:

fond

rest å anslaget till Stockholms

befästande.........

rest å anslaget till stall

i Göteborg .................

så erhålles för statsregleringen år 1882 en tillgång

af............................................................

» 28,536: 74,

» 13,493: ci,

» 36,006: 25,

348,000:

kronor 74,788,000: —.

*) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: “Finansplanen".

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

De af herr statsministern sålunda, beträffande beräkningen af

statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen, gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets

ö frige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

I

/

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1

Bil. lätt. A.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemnlikt den för statskontoret gällande nådiga instruktion åligger

det detta embetsverk att årligen före den 15 december till Eders Kongl.

Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna

året, så vidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som

kan tjena till upplysning vid uppgörande åt den nådiga propositionen till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får statskonBih.

till Itiksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

toret härmed i underdånighet berörda nådiga föreskrift för innevarande

år fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1878 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år. Till

innehållet af den berättelse, angående statsverkets tillstånd och förvaltning

under nämnda år, hvilken före revision sförrättningens början af

statskontoret blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad,

får detta embetsverk i underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens

statsutskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper

och öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga

för verkställande af den granskning, som, vid utförande af berörda utskotts

åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof,

må erfordras.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl skola hållas

statsutskottet tillhanda.

Statsverkets inkomster för år 1882 har statskontoret ansett böra

beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar, och är, enligt hvad tabellen

litt. b ådagalägger, denna beräkning i allmänhet grundad på

medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren

1877 och 1878 äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna,

men för år 1879 upptagits i enlighet med en på de nyligen

afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper

och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. Ehuru

de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, väl torde i

någon mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken

kommer att utvisa, lära dock några skiljaktigheter af den beskaffenhet,

att de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,

icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna

varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa

inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret

får här nedan i underdånighet närmare redogöra. Jemväl

torde statskontoret böra anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna

inkomstbelopp enligt räkenskaperna för de närmast förflutna trenne

åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, hvilka afse de till statskontoret

levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets slut

den 30 april påföljande år varit af inkomsterna disponibelt till bestridande

af statsutgifterna, hvadan således, i enlighet med den för redo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3

visningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett för de vid

sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, i riksstaten för år 1881 beräknad till 4,400,000 kronor,

har för år 1879 enligt landsböckerna utgjort 4,362,428 kronor samt i

medeltal för de sist förflutna trenne åren uppgått till 4,411,030 kronor.

I sin senaste berättelse anmärkte statskontoret å ena sidan, att minskning

i _ denna inkomsttitel är att emotse allt efter som de till statsverket

indragna militie- och landsstatsboställen varda för dess räkning

utarrenderade, vid hvilken utarrendering den boställena åsätta räntan

bäfver i jordebok och räkenskaper afskrifven, men erinrade dervid tilllika

å andra sidan, att boställsräntor i allmänhet äro boställshafvarne

sjelfva anordnade samt att de sålunda, så länge de i räkenskaperna

debiteras, jemväl å vederbörande anslag såsom utgift afföras, hvadan

afskrifningen på uppbörden verkar motsvarande minskning i utgiften

och den brist, som uppkommer i inkomsten, motväges af eu lika stor

besparing å riksstatens utgiftssida. Som nu räkenskaperna utvisa, att

1879 års uppbörd, jemförd med det föregående årets, undergått en

minskning af 38,339 kronor, lärer förevarande inkomst, i nära öfverensstämmelse

med uppbörden för det nästförflutna året, icke böra beräknas

högre än till 4,360,000 kronor.

Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,645,000 kronor,

uppgick för år 1879 till 1,646,446 kronor och har i medeltal för

åren 1877—1879 utgjort 1,648,914 kronor. Då uppbörden för året sålunda

endast obetydligt öfverskjutit den senast antagna beräkningen,

torde någon förhöjning i denna inkomsttitel vid nästinstundande statsreglering

icke böra ifrågakomma.

Arrendemedlen, hvilka i riksstaten för åren 1878—1880 varit beräknade

till 2,500,000 kronor, men, med afseende å blifvande utarrendering

hufvudsakligen af militieboställen och jemväl i mindre betydande

mån af landsstatsboställen, vid den senaste statsreglenngen upptogos

till 2,900,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för år 1879 utgjort

2,691,729 kronor. Då emellertid det inflytande, nämnda utarrenderingar

kunna komma att utöfva pa inkomsten, som för öfrigt är underkastad

förändring i följd af vexlande markegång, hvad angår den

del af arrendena, som utgöres i spanmål m. fl. persedlar, för närva
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

rande icke är beräknelig^ anser statskontoret någon rubbning i den

senast gjorda beräkningen i denna del icke böra vidtagas förr än sig

visat, huruvida uppbörden för ett kommande år dertill gifver anledning,

hvadan arrendemedlen jemväl vid 1882 års statsreglering torde

få antagas till 2,900,000 kronor.

Bergverhstionde. Den behållna inkomsten af denna titel, som, i

följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet om denna skatts

upphörande, från och med statsregleringen för år 1878 varit beräknad

endast till ett belopp, motsvarande antagliga inkomsten från Sala silf

ververk, samt i 1881 års riksstat uppfördes till 10,000 kronor, har för

år 1879 icke uppgått till mera än 7,649 kronor. Anledningen till den

för sistnämnde år inträffade minskningen i uppbörden är att söka i

den omständigheten, att tionden från åtskilliga andra bergverk, hvilka

ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande, under sagde år

försålts till lägre pris, än hvartill densamma blifvit under föregående

år debiterad, samt att skilnaden följaktligen måst i räkenskaperna

föras såsom afkortning. Som silfvertionden från Sala bergslag likväl

utgjort 13,338 kronor, synes någon nedsättning i ifrågavarande inkomsttitel

nu icke böra äga rum.

Mantalspenningarne, hvilka vid de tvenne senaste statsregleringarne

blifvit beräknade till 640,000 kronor, hafva i medeltal för åren

1877—1879 uppgått till 637,124 kronor och utgjorde för nästlidet år

643,577 kronor. Denna inkomst har jemväl under de sist förflutna

trenne åren varit i stigande, ehuru icke af den betydenhet, att statskontoret

finner sig nu böra ifrågasätta förhöjning i den senast antagna

beräkningen.

Bötesmedlen, uti riksstaten för de trenne senaste åren beräknade

till 260,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 262,199 kronor. Denna

uppbördstitel har väl under de senare åren varit i nedgående och är

för öfrigt af temligen oviss beskaffenhet, men då medelbeloppet för

de trenne sista åren likväl uppgått till 290,977 kronor, torde den

senast beräknade summan jemväl för år 1882 böra bibehållas.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmäl. Denna inkomst, som är

beroende af vexlande markegångspris å den spanmål, som af rusthållare

vid det afsutna kavalleriet erlägges, har för det sist tilländagångna

uppbördsåret uppgått till 323,457 kronor och i medeltal för

åren 1877—1879 utgjort 340,516 kronor. Som uppbörden för år 1879

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5

understigit såväl den i 1881 års riksstat beräknade summan af 350,000

kronor med 26,543 kronor, som jemväl 1878 års uppbörd med 11,320

kronor, anser statskontoret sig böra ifrågasätta någon nedsättning uti

förevarande inkomsttitel och hemställer alltså, att densamma måtte, i

nära öfverensstämmelse med ofvan angifna medeltal, i riksstaten för

år 1882 upptagas till 340,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Uppbörden häraf har för år 1879

utgjort 73,484 kronor och således icke fullt motsvarat den — med anledning

af Eders Kong!. Maj:ts den 15 december 1876 meddelade beslut,

att de förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar

skulle till statsverket ingå och under ofvannämnde titel redovisas —

i riksstaten från och med år 1878 till 76,000 kronor förhöjda beräkningen

af denna inkomsttitel. Som likväl medeltalet för åren 1878

och 1879 uppgår till 75,285 kronor, synes någon nedsättning af förevarande

inkomsttitel för nästinstundande statsreglering icke böra äga rum.

Vakansafgifter af nyroterad jord. Då såväl inkomsten för senaste

uppbördsåret, 109,107 kronor, som ock medeltalet för de sistförflutna

trenne åren, 117,543 kronor, understigit den i 1881 års riksstat till

125,000 kronor beräknade summan, finner statskontoret någon nedsättning

deri böra ifrågakomma och har derföre i sitt förslag upptagit

denna inkomsttitel till 115,000 kronor.

Rotevakansaf gifter af utsockne frälsehemman i Halland, vakansafgifter

af bergslag samt trosspassevolansafgift. Af dessa inkomster

hafva för år 1879 de tvenne förstnämnda afgifterna understigit och

trosspassevolansafgiften något öfverskjutit de belopp, Indika vid senaste

statsregleringar för dessa titlar blifvit beräknade, men skilnaden

mellan de antagna och verkliga inkomsterna för året är allt för obetydlig,

för att förändringar i de sist gjorda beräkningarne deraf skulle

föranledas.

Batsmansvakansafgift och bätsmansbeklädnadsmedel. Båda dessa

inkomsttitlar hafva såväl beträffande 1879 års uppbörd, utgörande för

den förra titeln 59,004 kronor och för den senare 54,725 kronor, som

ock hvad angår medelbeloppet för åren 1877—1879, uppgående för

vakansafgiften till 70,193 kronor och för beklädnadsmedlen till 64,504

kronor, understigit de i 1881 års riksstat till respektive 75,000 kronor

och 68,000 kronor beräknade beloppen; och enär alltså någon nedsättning

i dessa båda inkomster synes böra äga rum, har statskontoret

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

i sitt förslag upptagit för båtsmansvakansafgiften 65,000 kronor och

för båtsmansbeklädnadsmedlen 60,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlen, för år 1881 beräknade till 18,000 kronor,

hafva för år 1879 uppgått till 17, 903 kronor och i medeltal för de trenne

sista åren utgjort 21,097 kronor, hvadan någon förändring af den vid

nästlidne riksdag antagna beräkningen nu icke lärer böra ifrågakomma.

Fyr- och båkmedlen, hvilka i riksstaten för åren 1880 och 1881

beräknats till 1,000,000 kronor, hafva i medeltal för de nästförflutna

trenne åren inbringat 1,121,820 kronor samt, enligt erhållen upplysning

från generaltullstyrelsen, intill den 1 dennes uppgått till 1,171,417

kronor. Berörde inkomst lärer derföre för år 1882 få antagas till

1,100,000 kronor.

Telegraf medlen, vid de tvenne senaste statsregleringarne beräknade

till 1,330,000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning från telegrafstyrelsen,

jemväl för år 1882 kalkylerade till sistnämnda summa,

hvilken alltså uti bilagde tabell uppförts.

Jernvägstrafihnedel. Genom meddelande från styrelsen öfver statens

jernvägstrafik har statskontoret inhemtat, att öfverskottet å trafikmedlen

för år 1882 kan antagas till 5,000,000 kronor, hvilken summa

derföre uti tabellen upptagits.

Skog smedlen ^ hvilka årligen från och med statsregleringen för år

1875 varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort

endast 586,076 kronor, men i medeltal för de nästföregående fyra åren

uppgått till 1,053,205 kronor. Ehuru denna statsinkomst, i följd af

särdeles ogynsamma förhållanden för trävarurörelsen, under det nästförflutna

året i så hög grad nedgått, har statskontoret likväl icke i

denna tillfälliga omständighet trott sig ega tillräcklig anledning att

föreslå nedsättning i den under en följd af år antagna beräkningen,

synnerligast som statskontoret har sig bekant, att genom upplåtelse

af flerårig afverkningsrätt å kronans parker i tvenne af de norra länen

kontraherats om betydliga köpeskillingar, hvilka komma att inverka

jemväl på 1882 års uppbörd.

Extra uppbörd. Denna titel, hvilken, förutom åtskilliga inkomster

.af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet, omfattar de å utlemnade

odlingslån inflytande afbetalningar, är för år 1881 beräknad till 297,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

kronor och har för år 1879 uppgått till 352,598 kronor, deraf 219,437

kronor utgöra annuiteter å odlingslån. Enär för år 1882 dylika’an
nuiteter

—-----äro att påräkna till ett

belopp af 233,900 kronor, torde uppbörden i sin helhet jemväl för

blifvande statsreglering kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,

hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma

blifvit utfördt med 305,000 kronor.

v Vt

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort i jemnt tal:

!ir 1877 .................................................................. kronor 26,229,000

....................................................... „ 23,265,000

» „ 25,003,000

-.................................................... „ 24,832,000

för

1878 ....

„ „ 1879 .....

eller i medeltal

För tiden fiån innevarande års början intill den 1 december har

den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

uppgått till ......................................................... kronor 25,559,365: —

och skulle, under antagande att enahanda uppbörd

komme att för december månad debiteras,

som under samma månad af det nästförflutna

året, eller ..................................................................... „ 1,387,794: —,

tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 26,947,159: —.

Vid innevarande års riksdag beräknades denna inkomst till

26,700,000 kronor med afseende å förväntad ökad inkomst aftullmedlen

dels genom den af Riksdagen beslutade inregistreringsafgift å hvetemjöl}

S-ryn samt bönor, dels ock genom de nya eller förhöjda tullsatser,

som för vissa artiklar blifvit fast-stälde; och då statskontoret saknar

anledning att antaga annan beräkning för nästa statsreglering, har

enahanda summa, 26,700,000 kronor, blifvit i tabellen upptagen.

Postmedel. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen

kan denna inkomst för år 1882 beräknas uppgå till 4,900,000 kronor,

med hvilken summa densamma derför blifvit uti bilagde tabell uppförd.

Stämpelpappersmedlen, hvilka vid sistförfluten riksdag beräknades

till 3,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 2,872,414 kronor. Som

denna uppbörd i förhållande till det närmast föregående året, då inkomsten

i riksstaten var uppförd till 2,400,000 kronor, visar en tillökning

af närmare 600,000 kronor, förekommer icke anledning till förändring

i den senast antagna beräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bränvinstillverkningsafgiften är för år 1881 af Riksdagen beräknad

till 15,000,000 kronor; motsvarande detta belopp ett lika antal beskatt
riket

utgjort i

brän vinstillverkningen

ningsbara kannor; och har

jemnt tal:

år 1876 .....................................

„ 1877 ......................................

„ 1878 ......................................

„ 1879 ......................................

eller i medeltal .......................

Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt

meddelad uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverknings

afgifter, intill den 1 december uppgått till kannor 12,222,663: —,

och om dertill lägges tillverkningen under december

månad nästlidet år .................................... „ 2,156,453: —,

kannor 18,962,000: —,

„ 16,442,000: —,

„ 16,440,000: —,

„ 13,763,000

16,401,700

skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal

motsvarar tillverkningen för samma månad

innevarande år, detta års tillverkning utgöra kannor 14,379,116: —.

Med hänsyn till de betydliga vexlingar denna inkomst i följd af

årsväxt och andra förhållanden är underkastad, torde densamma icke

böra beräknas till högre belopp än 14,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningen, i riksstaten för år 1881 beräknad till

20.000 kronor, har i medeltal för de trenne sistförflutna åren utgjort

43,751 kronor och uppgick för år 1879 till 40,425 kronor.

Under innevarande år har denna afgift, jemlikt erhållen uppgift

från nyssnämnda byrå, intill den 1 dennes utgjort kronor 59,198: —,

och under antagande att berörda inkomst under

december månad detta år kommer att uppgå till

enahanda belopp, som för samma månad nästlidet

år, eller .............................................................................. „ 11,452: —,

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 70,650: —.

Då denna inkomst sålunda, efter att år 1878 hafva nedgått, ånyo

stigit, lärer afgiften för år 1882 få antagas till åtminstone 50,000 kronor.

Allmänna bevillning en, som i 1881 års riksstat uppfördes med

5.600.000 kronor, deruti dock inbegripen den särskilda tilläggsbevillning

af 1,600,000 kronor, som innevarande års Riksdag sig åtagit, har,

enligt räkenskaperna för år 1879, utgjort 5,721,034 kronor, deraf allmänna’

bevillningen uppgått till 4,172,307 kronor och den särskilda

tilläggsbevillning, som 1879 års Riksdag beviljat att med antagna

1.500.000 kronor utgå till betäckande af uppkommen brist i det näst
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

föregående årets statsreglering, belöpt sig till 1,548,727 kronor. I

jemförelse med uppbörden för år 1878, då allmänna bevillningen uppgick

till 4,268,888 kronor, utvisar väl 1879 års inkomst af samma titel

en minskning af 96,581 kronor, men enär inkomsten under hvartdera

af de sistförflutna fem åren öfverstigit 4,000,000 kronor, anser statskontoret,

under förutsättning att nu gällande bevillningsstadga varder

till sina hufvudgrunder oförändrad bibehållen för år 1882 samt att

någon särskild tilläggsbevillning för samma år icke ifrågakommer, allmänna

bevillningen jemväl vid nästinstundande statsreglering kunna

beräknas till 4,000,000 kronor.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

« underdånigste, tropligtigste

tjenare ock undersåtar:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. GUST. ÖSTERGREN,

föredragande.

Stockholm den 10 december 1880.

Per Samzelius.

Bill. till lliksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

litt. a.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Ränta.................................................................................

Tionde...........................................................................

Arrendemedel.............................................................

Bergverkstionde ..............................................................

Mantalspenningar ...............,............,........vrf................,•

Bötesmedel..........................................................!..... .....

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................

Tillfälliga rotevakansafgifter..........................................

Vakansafgifter af nyroterad jord ...«...............................

Rotevakansafgifter af utsocknc frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag.............................................

Trosspassevolansafgift .....................................................

Båtsmansvakansafgift ....................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel.............................................

Kontrollstämpelmedel........................................................

Fyr- och båkmedel ...................................................

Telegrafmedel..................................................................

Jernvägstrafikmedel ........................................................

Skogsmedel......................................................................

Extra uppbörd.................................................

Bevillningar:

Kronor.

4,360,000!—

1.645.000 —

2.900.000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

115.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

18,000

1.100.000

1,330,000

5,000,000

1,000,000

305.000

Tullmedel ..............................

Postmedel...............................

Stämpelpappersmedel ..............

Bränvinstillverkningsafgift........

Ilvitbetssockertillverkningsafgift

Allmän bevillning......................

Säger

..................

19,290,000

—

26,700,000

4,900,000

3.000. 000

14,000,000

50,000

4.000. 000

1

1

1

Säger

52,650,000

—

Summa

71,940,000 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

ftl

i

Ua-<hs)({’ ityÅfiiltxil .MUirrt*;

S tatsverkets inkomster*

åren 1877-1879.

r.

it

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Ut t. b.

Statsverkets

Ordinarie inkomster:

Ränta .....................................................................................

Tionde....................................................................................

Arrendemedel.................................................................................

Bergverkstionde ..............................................................................

Mantalspenningar.......................................................................... ...

Bötesmedel...................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord...............................................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ......................................

Vakansafgifter af bergslag.....................................................................

Trosspassevolansafgift ........................................................................

Båtsmansvakansafgift ..................... .. ... ......... i..................................

Båtsmansbeklädnadsmedel.................................................................

Kontrollstämpelmedel..........................................................................

Fyr- och bäkmedel....................................................................

Telegrafmedel..............................................................................

| Jernvägstrafikmedel.........................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd................................................................................

Säger

Bevillningar:

Tullmedel...............................................................................

Postmedel..................................................................................

Stämpelpappersmedel.......................................................................

Bränvinstillverkningsafgift....................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift..............................................................

Allmän bevillning..............................................................................

Säger

Summa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

13

inkomster.

Beräknade

i riksstaten

för år 1881.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1882.

för år 1877.

för år 1878.

1

för år 1879. | Medium.

|

4.400.000

1.645.000

2.900.000

10,000

640.000

260.000

350.000

76.000

125.000

20.000

20,000

26,000

75.000

68.000

18,000

1,000,000

1.330.000

4.500.000

1,000,000

297.000

4,469,896

1,655,025

757,506

44,409

631,670

322,429

363,314

20,750

132,487

22,478

23,854

26,469

82,017

68,686

25,196

1,205,200

1,329,652

3,500,000

1,057,889

262,142

4,400,767

1,645,271

2,615,317

32,445

636,126

288,303

334,777

77,085

111,034

18,825

19,358

26,482

69,557

70,101

20,192

1,063,568

1,217,698

4,200,000

1,030,593

219,111

4,362,428

1,646,446

2,691,729

7,649

643,577

262,199

323,457

73,484

109,107

18,858

19,149

26,456

59,004

54,725

17,903

1,096,691

1,128,640

4,500,000

586,076

352,598

4,411,030

1,648,914

2,021,517

28,168

637,124

290,977

340,516

57,106

117,543

20,054

20,787

26,469

70,193

64,504

21,097

1,121,820

1,225,330

4,066,667

891,519

277,950

4.360.000

1.645.000

2.900.000

10,000

640.000

260.000

340.000 |

76.000

115.000 ''

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

18,000

1.100.000 |

1,330,000

5.000. 000

1.000. 000

305.000

18,760,000

16,001,069

18,096,610

17,980,176 | 17,359,285 j

19,290,000

26,700,000

4.730.000

3,000,000

15,000,000

20,000

5.600.000

26,229,372

4,726,358

2,242,381

13,204,484

53,385

4,295,848

23,264,873

4,705,987

2,282,656

13,195,590

37,443

4,268,888

25,003,406

4,648,567

2,872,414

12,171,873

40,425

5,721,034

24,832,550

4,693,637 i

2,465,817

12,857,316 ''

43,751

4,761,923

26,700,000

4,900,000

3.000. 000

14,000,000

50,000

4.000. 000

55,050,000 || 50,751,828

47,755,437

50,457,719

49,654,994 |

52,650,000

______73,810,000 || 66,752,897

65,852,047 | 68,437,895

67,014,279 |

71,940,000

Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 1 Samt. 1 Afä.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsvadet a Stockholms slott den 5 januari

1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Ricbert,

Themptander.

Hans excellens herr statsministern och chefen för finansdepartementet

anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af

statsregleringen vid nästkommande riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets

föredragning, samt anmälde--------

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Första hafyudtiteln:

Herr statsministern anförde vidare:

»Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof ma för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes anvisadt, eller

1,218,000 kronor.» r ,

Hvad herr statsministern sålunda föreslagit, täcktes, enligt det

öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af ■protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

Onsdagen den 5 Januari 1881,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild

Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid

aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde Chefen

föi Justitie-depaitementet Statsrådet von Steyern att de å samma hufvudtitel

nu uppförda ordinarie anslag måtte fortfarande komma att utgå,

endast med de förändringar, hvarom här nedan förmärs; och anförde

Departementschefen derefter beträffande:

Bih. till Riksd. Prof. 1881. / Sami. 1 Afd. l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufrudtiteln.

[1.1

Delning af

Södra Ånger

manlands

domsaga.

Ordinarie anslag.

Svea Hofrätt med underlydande justitiestat.

Södra Ångermanlands domsaga omfattar de södra och vestra delarne

af provinsen Ångermanland och är fördelad i sex tingslag, nemligen

Ramsele, Sollefteå, Boteä,Gudmundrå,Säbrä och .Nora tingslag, i hvilka

hvart för sig hållas årligen två lagtima ting. Sedan 1. d. Häradshöfdingen

i denna domsaga, Protokollssekreteraren Carl M. Schönmeyr vid ingifvandet

af underdånig ansökning om afsked tillika framhållit nödvändigheten

af domsagans delning i följd af befolkningens och industriens

tillväxt samt tillökningen i rättstvisternas antal, dervid af honom blifvit

föreslagen en sådan fördelning af domsagan, att Ramsele tingslag med

tillägg af Junsele och Lidens socknar från Sollefteå tingslag skulle utgöra

en domsaga, återstående delen af sistnämnda tingslag jemte Boteå

tingslag en domsaga samt Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag tillika

med Nordingrå, nu till norra Ångermanlands domsaga hörande, tingslag

en domsaga, erhöll Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands

län i November 1878 nådig befallning att till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med yttrande i ämnet.

I sitt i Mars månad påföljande år ingifna utlåtande erinrade Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att länsstyrelsen redan förut framhållit

behofvet af ifrågavarande domsagas delning i anseende till de

flera olägenheter för rättskipningens behöriga handhafvande, hvilka härflöte

ur domsagans stora utsträckning på en yta af icke mindre än

11,834,552 qvadratrefvar, motsvarande omkring 91 qvadratmil, med

ett afstånd emellan domsagans båda ändpunkter i norr och söder af

omkring 30 mil och med en befolkning uppgående enligt senaste officiella

uppgifter till 52,485 personer. Behofvet af domsagans delning

framginge i öfrigt deraf att förvaltningen af domareembetet inom densamma

under en lång följd af år faktiskt varit delad, i det att samma

embete på grund af förordnande uppehållits af två domare, en för det

öfre och eu för det nedre fögderiet. Enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

åsigt borde domsagan delas i tre, hvilka hvar för sig

komme att lemna sin innehafvare full sysselsättning. Hvarje försök att

inskränka domsagornas antal till endast två måste medföra nödvändigheten

att till eu domsaga förena Sollefteå och Ramsele tingslag, en anordning,

som likväl med afseende å så väl göromålens mängd som den

stora utsträckningen af* domsage-området ingalunda tillfredsstälde all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

mänhetens behof redan för det närvarande och derföre, om den genomfördes,

inom kort måste framkalla berättigade anspråk på en ny reglering.

Länsstyrelsen har derföre, med hänsyn till befolkningens antal och fördelning,

göromålens mängd samt de rättsökandes beqvämlighet, uppgjort

följande förslag till delning af Södra Ångermanlands domsaga:

.. , Area], Summa Summa

-folkmängd. A f ^ n •• i Areal.

Qvadratref. Folkmängd. Qyadratref_

Vestra Ångermanlands domsaga:

Bodums tingslag.

Tåsjö socken.......................

Bodums „ .......................

FjeUsjö „ .......................

Junsele ,, .......................

........... 2,147

........... 915

........... 1,443

........... 1,993

1,123,942

778,831

902,339

1,226,619

Sgr 6,498

4,031,731

Ra msele tingslag.

Ramsele socken .................

.......... 2,831

1,351,179

Edsele „ .................

........... 1,373

489,849

Helgums „ .................

........... 2,073

520,374

Sgr 6,277 2,361,402 12,775 6,393,133

Mellersta Ångermanlands domsaga.

Sollefteå tingslag.

Sollefteå

socken ................

........... 2,089

217,515

Långsele

11 ................

........... l,987j

579 4öf)

Graninge

11 ................

........... 1,383/

Eds

11 ................

........... 1,112

193,514

Resele

11 ................

........... 1,830

594,692

Lidens

11 ................

........... 1,746

607,018

Multrå

11 ................

........... 1,063

158,015

Sgr

11,210

2,350,214

Boted tingslag.

Torsåkers socken .............

936

106,937

Ytterlännäs „ .............

3,005

311,483

Dals „ .............

745

122,909

Transport

4,686

541,329

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hnfvudtiteln.

Transport

4,686

541,329

Boteå socken.................................

1,283

184,117

Styrnäs „ .................................

1,124

193,469

öfverlännäs socken.....................

948

166,813

Sånga „ .....................

584

83,350

Sgr 8,625 1,169,078 19,835 3,519,292

o

Södra Ångermanlands domsaga:

Siibrå tingslag.

Säbrå socken.................................

Stigsjö „ .................................

Viksjö „ ................................

Häggdångers socken..................

3,941

1,879

1,252

1,058

264,169

208,886

238,123

115,774

Sgr

8,130

826,952

Gudmund,rå och JSora förenade

tingslag.

Gudmundrå socken.....................

3,565

265,670

Högsjö „ .....................

1,838

238,935

Hemsö kapell!örsamling............

505

58,884

Nora socken ................................

2,529

2,446

228,874

Bjertrå „ .................................

154,958

Skogs „ .................................

862

69,384

Sgr 11,745 1,016,705 19,875 1,843,657.

Ehuru enligt detta förslag folkmängden i den Vestra domsagan

endast skulle uppgå till 12,775 personer och densamma skulle kunna

något ökas, om, på sätt Protokollssekreteraren Schönmeyr föreslagit,

jemväl Lidens socken blefve tillagd denna domsagas område, ansåg

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sig böra frångå denna plan,

enär dels afståndet till tingsstaden i Sollefteå tingslag vore för Lidens

socken kortare än till den blifvande tingsstaden i Bodums tingslag, dels

Resele länsmansdistrikt, som innefattar Resele och Lidens socknar, skulle

genom Lidens utbrytning komma att fördelas på två olika domsagor;

dels ock den Vestra domsagan i följd af målens antal derstädes antagligen

ändock skulle komma att gifva sin innehafvare full sysselsättning. Utbrytningen

af Junsele socken från Mellersta domsagan ansåg åter Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vara påkallad deraf, att afståndet

emellan Fjellsjö socken, hvarest tingsstaden för Bodums tingslag borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hnfvudtiteln.

0

förläggas, vore vida kortare än emellan Junsele socken och tingsstaden

i Sollefteå. Samfärdseln emellan Junsele och Fjellsjö socknar, som fortginge

obehindradt vintertiden å skogsvägar, hämmades visserligen under

sommartiden deraf, att allmän väg till större delen emellan dessa socknar

saknades; men en ny sådan väg hade dock redan blifvit undersökt

och anläggningen deraf skulle antagligen påskyndas, om Junsele socken

förlädes till Vestra domsagan.

Beträffande tingslagsindelningen är Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

förslag bygd! på den förutsättning, att hvarje domsaga skulle

innehålla endast två tingslag, hvarigenom förordningen den 17 Maj

1872 skulle kunna i alla tre domsagorna tillämpas, och ansåg Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att en sådan anordning läte sig genomföra

utan någon nämnvärd olägenhet. Ramsele tingslags fördelning

i tvenne komme att medföra ökad kostnad endast för ytterligare eu

tingslokal, och den föreslagna föreningen af Gudmundrå och Kora tingslag

läte sig synnerligen lätt verkställas till följd af de båda tingslagens

läge utmed hvarandra på ömse sidor om Ångermanelfven vid dess nedre

lopp.

Det af Protokollssekreteraren Schönmeyr väckta förslaget att till

Södra domsagan lägga äfven Nordingrå tingslag har Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande förklarat sig icke kunna biträda, hufvudsakligen af

det skäl, att, äfven om nämnda tingslag utbrötes från den norra domsagan,

behofvet af dennas delning i allt fall qvarstode oförminskadt. En

sådan delning skulle, i händelse Nordingrå tingslag bibehölles vid Norra

domsagan, kunna verkställas på ett både beträffande folkmängden, arealen

och målens antal äfvensom ur öfriga synpunkter synnerligen tillfredsställande

sätt.

Vidare hafva Ytterlännäs sockenbor genom å kommunalstämma

utsedda ombud J. E. Gavelius, F. Malmberg och O. Fahlén uti en till

Eders Kongl. Maj:t i November månad 1878 ingifven skrift — under erinran

att, äfven sedan domareembetets förvaltning delats mellan två vikarier,

göromålen icke kunnat skötas på ett för den rättsökande befolkningen

tillfredsställande sätt — anhållit att Södra Ångermanlands domsaga

jemte Nordingrå tingslag måtte fördelas i tre domsagor sålunda,

att en domsaga skulle bildas af Ramsele tingslag jemte Junsele, Lidens

och Resele socknar, en domsaga af återstående socknar af Sollefteå tingslag,

Boteå tingslag och Gudmundrå socken samt en domsaga af Högsjö

och Ilemsö socknar af Gudmundrå tingslag, Säbrå tingslag, Nora tingslag

samt Nordingrå tingslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hnfvndtiteln.

Så väl öfver Eders Kong-]. Maj:ts Befallningshafvandes framställning

som öfver det af Ytterlännäs socknemän väckta förslaget hafva

samtliga tingslagens invånare blifvit genom sockneombnd inför vederbörande

häradsrätter hörde, dervid samtliga ombuden förklarat sig instämma

i förslaget om Södra Ångermanlands domsagas fördelning i flera

domsagor. I afseende å sättet för delningen hafva ombuden från Junsele,

Lidens och Resele socknar samt ett af ombuden från Multrå socken

förklarat sig anse det vara tillräckligt, om domsagan blefve fördelad

i två domsagor, bestående den ena af Ramsele och Sollefteå tingslag

och den andra af de återstående fyra tingslagen, och skulle förstnämnda

domsaga enligt dessa sockneombuds åsigt bestå af fyra tingslag, hvaraf

Resele, Lidens och Junsele skulle utgöra ett. Genom eu sådan fördelning

skulle, enligt dessa sockneombuds förmenande, beqvämare farleder

till tingsställena kunna de rättsökande beredas,, enär de ifrågasatta

tingslagen vore belägna utefter två adalar, ufnga sockneombud förorda

domsagans delning i tre och biträda i allmänhet Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes förslag; dervid dock ombuden från Gudmundrå

och Nora tingslag bestridt dessa domskretsars sammanslagning

i anseende till svårigheten att under vissa tider af aret passera Ängelmanelfven.

Sockneombuden från Botea tingslag framhålla såsom ett

företräde hos Ytterlännäs förslag, att Resele och Lidens socknar hade

större fördel att i förening med Junsele bilda ett tingslag än att förläggas

till Sollefteå tingslag. Mot Gudmundrå sockens förläggande till

Boteå tingslag har erinrats, att nämnda socken för närvarande jemte öfriga

inom Gudmundrå tingslag bildade ett länsmansdistrikt, som ej borde

klyfvas mellan två domsagor.

De myndigheter, hvilkas utlåtande öfver förslagen infordrats, hafva

hufvudsakligen anfört:

Boteå tingslags häradsrätt: att häradsrätten ville framhålla behofvet

af Södra Ångermanlands domsagas fördelning i tre domsagor samt

att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag bolde i fiämsta

rummet förordas;

Gudmundrå och Nora o tingslags häradsrätter, hvilka likaledes ansågo

en delning af Södra Ångermanlands domsaga nödvändig, att det

af Ytterlännäs socknebor framstälda förslaget bäst syntes lösa frågan;

Säbrd tingslags häradsrätt: att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

förslag'' till delning af domsagan vore att föredraga,

de t. f. domhafvande i domsagan: att de instämde i Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes förslag, dervid t. f. domhafvanden i Boteå,

Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag anförde, att en delning af Södra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

7

Ångermanlands domsaga i tre domsagor vore af förhållandena oafvisligen

påkallad, då under eu längre följd af år en sådan mängd mål till

handläggning förekommit, att två domares krafter icke kunnat räcka till

för desammas behandling; att erfarenheten nemligen visat, att de särskilda

vikarierna åtminstone under senare åren sjelfve icke mäktat förrätta

alla lagtima ting, som infallit inom de tingslag, deruti de haft förordnande

att domareembetet förestå, utan att vikarierna varit nödsakade

att skaffa sig biträden för att åt dem öfverlåta hållandet af en del lagtima

ting; samt att detta oaktadt de domhafvandena åliggande göromålen

i anseende till deras mängd och vidlyftighet icke kunnat utföras

med den skyndsamhet, som önskligt varit.

Svea Hofrätt: att dä med hänsyn till den stora mängden af de

vid domstolarne i Södra Ångermanlands domsaga förekommande mål

och ärenden samt domsagans synnerligen vidsträckta område och antalet

af dess invånare delning af domsagan oundgängligen erfordrades;

då erfarenheten redan gifvit vid handen att, oaktadt under eu följd af

år förvaltningen af häradshöfdingeembetet i domsagan varit delad mellan

två personer, dessa icke sjelfva medhunnit alla till embetet hörande

göromål, utan, i anseende till mängden af desamma, andra personer

måst till förrättande af en del deraf förordnas; dä en delning af Södra

Ångermanlands domsaga i två domsagor således ej ens för närvarande,

än mindre för framtiden torde blifva till fyllest för undvikande af ofta

återkommande vikariat och dermed förenade olägenheter; då, derest domsagan

fördelades i tre domsagor, häradshöfdingeembetet i en hvar af

dem säkerligen komme att, för dess innehafvare medföra tillräcklig sysselsättning;

dä genom en sådan anordning af Södra Ångermanlands

domsaga åtminstone större delen af befolkningen skulle kunna komma

i åtnjutande af den snabbare lagskipning, Eders Kongl. Maj:ts nådiga

förordning angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om

häradsting den 17 Maj 1872 afsåge att åvägabringa; dä, äfven om med

häradshöfdingebeställningen i en af de ifrågasatta nya domsagorna till

en början skulle kunna förenas domarevården i Nordingrå tingslag af

Norra Ångermanlands domsaga, det likväl, under antagande af en såsom

hittills fortgående tillväxt i göromålen, för visso inom kort blefve

för innehafvaren af embetet förenadt med svårighet att detsamma behörigen

uppehålla, och för öfrigt icke genom särskiljandet af Nordingrå

tingslag torde förekommas, att Norra Ångermanlands domsaga måste i

en icke aflägsen framtid klyfvas, dervid, i händelse Nordingrå tingslag

redan frångått, åtminstone en af de då blifvande nya domsagorna komme

att varda mindre än vederbör; samt dä slutligen det af Eders Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Andra hufvudtiteln.

Maj:ts Befallningshafvande framlagda förslag till delning af Södra Ångermanlands

domsaga, hvilket förslag de flesta menigheterna inom denna

domsaga äfvensom de tillförordnade domhafvandena derstädes tillstyrkt,

syntes bäst (tillgodose ortens intressen, Hofrätten, under förutsättning

att inkomster tillräckliga för blifvande domares behof bereddes, i underdånighet

hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

föreslagit, förordna att Södra Ångermanlands domsaga skall delas i tre

domsagor:

en, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattande

Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele socken, samt fördelad

i två tingslag, det ena kalladt Bodums tingslag och bestående af Bodums,

Tåsjö, Fjellsjö och Junsele socknar, det andra benämndt Ramsele

tingslag och omfattande Ramsele, Edsele och Hellgums socknar;

en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, likaledes med två

tingslag, omfattande, det ena Sollefteå nuvarande tingslag utom Junsele

socken och det andra Boteå tingslag; samt

en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, bestående af

Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag; dock att, med hänseende till hvad

åtskillige inom Gudmundrå och Nora tingslag erinrat om svårighet att

till ett förena dessa sistberörda två tingslag, denna domsaga tills vidare

skxille vara i nämnda tre tingslag fördelad.

På sätt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands

län blifvit anfördt utgjorde den 31 December 1877 enligt uppgift

af Statistiska Centralbyrån befolkningen inom nuvarande Södra Ångermanlands

domsaga, hvars ytinnehåll utgör omkring 91 qvadratmil, 52,485

personer. I afseende på de handlagda målens antal, så väl tviste- och

brottmålens som ansökningsärendenas, står denna domsaga utan jemförelse

främst bland de under Svea Hofrätt lydande. Enligt hvad af

Chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!- för åren 1869 — 1878

inhemtas, har sammanlagda antalet af de afgjorda målen i de till domsagan

hörande tingslag i medeltal för nämnda år uppgått till 836, ett

antal, som icke obetydligt öfverstiger det vid fördelningen af de två

Jemtlandsdomsagorna i fyra domsagor uppgifna sammanlagda antalet af

de i dessa domsagor afgjorda mål (677). Vid sådant förhållande och på

de öfriga skäl, som af vederbörande myndigheter blifvit anförda, synes

mig fördelningen af den nuvarande domsagans område i tre nya domsagor

vara af behofvet påkallad, och kommer en hvar åt de tre domsagorna

att med afseende å domaregöromålen blifva fullt jemförlig med

eller öfverträffa de flesta andra domsagor under Svea Hofrätt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

9

Beträffande åter det sätt, hvarpå ifrågavarande fördelning lämpligast

kan verkställas, anser jag, då frågan om reglering af Norra Ångermanlands

domsaga för närvarande icke är fullständigt utredd, och följaktligen

tvekan synes kunna uppstå, huruvida en blifvande reglering åf

sistnämnda domsaga lämpligast sker genom densammas fördelning i

två nya domsagor eller på det sätt att Nordingrå tingslag derifrån afsöndras

och lägges till annan domsaga, och då mindre lämpligt synes

vara att Gudmundrå tingslag fördelas på två olika domsagor, det af

Eders Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslag till sina

hufvudgrunder vara att föredraga framför det af Ytterlännäs socknebor

förordade. Men ehuru sålunda förstnämnda förslag torde kunna i

hufvudsak godkännas, synes detsamma dock i två punkter böra undergå

någon modifikation. Dels torde nemligen, på sätt Svea Hofrätt hemstält,

Nora och Gudmundrå tingslag med hänseende till hvad af de fleste

sockneombud från dessa tingslag blifvit erinradt, icke för närvarande

höra till ett tingslag förenas, dels ock synes mig vigtiga skäl tala för

förläggande af Lidens och Resele socknar till Vestra domsagan i enlighet

med Ytterlännäs förslag. Denna domsagas invånareantal, som

enligt Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes förslag skulle uppgå

till allenast 12,775 personer och betydligt understiga antalet invånare

i de svagast befolkade domsagorna i riket, blefve derigenom ökadt till

16,351 personer, utan att derigenom målens antal blefve större än i vissa

andra af de nybildade norrländska domsagorna. Man vunne ock derigenom

den fördel, att Junsele socken icke behöfde mot sitt bestridande hänföras

till det nybildade Bodums tingslag, till hvars ifrågasatta tingsstad i Fjellsjö

socken, enligt hvad af Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande blifvit

upplyst, ännu icke från Junsele socken förer under sommartiden farbar

väg. Om Resele och Lidens socknar lades till Vestra domsagan,

skulle dessa socknar, jemte Junsele, kunna, såsom ock af ombuden från

dessa trakter blifvit yrkadt, förenas till ett tingslag.

Derest Riksdagen efter nådig framställning anvisar för delningen

af Södra Ångermanlands domsaga i tre nya domsagor erforderliga medel,

synes mig derföre delningen böra blifva sådan att

en domsaga, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattar

Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele, Lidens och Resele

socknar;

en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, omfattar dels Sollefteå

nuvarande tingslag utom Resele, Lidens och Junsele socknar,

dels Boteå tingslag; samt

Bih. till Riksd. Prat. 1881. I Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvudtiteln.

en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, omfattar Gudmundrå,

Säbrå och Nora nuvarande tingslag; hvarförutom den, hvilken

kan blifva till häradshöfding i sistnämnda domsaga utnämnd, torde böra

blifva underkastad det vilkor att, derest sådant vid regleringen af Norra

Ångermanlands domsaga kan befinnas lämpligt, Nordingrå tingslag o skall

utan hinder af den för honom utfärdade fullmakt kunna med Ängel - manlands södra domsaga förenas.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, _ som för delningens

genomförande erfordras, komma i främsta rummet i beräkning två nya

häradshöfdingelöner, hvardera å 4,500 kronor. I afseende på tjenstgöringspenningarna

är att märka, hurusom vid oregleringen af häradshöfdingarnes

löner sportlerna i nuvarande Södra Ångermanlands domsaga

beräknades till 5,437 kronor samt omkostnaderna för domsagans förvaltning

till 5,000 kronor, hvadan i de för denna domsaga beräknade

tjenstgöringspenningar skedde ett afdrag af 400 kronor, så att desamma,

hvilka rätteligen skulle utgjort 3,500 kronor, i stat upptagas till endast

3,100 kronor. Då emellertid''enligt den nu föreslagna omregleringen ej mindre

genom bildandet af nya tingslag, än ock derigenom att åtminstone

i mellersta domsagan förordningen den 17 Maj 1872 genast komme att

vinna tillämpning, antalet tingsresor skulle blifva i ej oväsentlig mån

förökade, böra enligt de grunder, som följdes vid den allmänna regleringen

af häradshöfdingarnes löneförmåner, afdrag för Överskjutande

sportler öfver nödiga förvaltningsutgifter icke vidare i någon af de nya

domsagorna komma att eg a rum.

Den tillökning af 400 kronor, som härigenom vunnes i det belopp

af tjenstgöringspenningar, hvilket skulle på de tre domsagorna

fördelas, motsvarar emellertid icke det verkliga behofvet. Att till grund

för tjenstgöringspenningarnas beräknande numera lägga de förhållanden,

som ogdo rum åron 1863—1872 ocli voro bestämmundo vid don

allmänna regleringen af häradshöfdingarnes löner, kan ej vara billigt,

när man betänker, att medeltalet vid häradsrätterna inom domsagan

afgjorda mål under åren 1869—1878, de sista, för hvilka officiella uppgifter

äro att tillgå, utvisar en stegring af omkring 50 %, jemfördt med

medeltalet under förstnämnda decennium. Det torde derföre kunna befaras,

att tjenstgöringspenningarnas bibehållande vid samma eller ungefär

samma belopp, som år 1874 beviljades, skulle alltför mycket nedtrycka

löneförmånerna vid dessa svårskötta domsagor och minska utsigterna

att få desamma, synnerligen den vestra, besatta med duglige domare.

Med användande af medeltalet från de senast förflutna tio aren och

med tillämpning i öfrigt af de grunder, som följdes vid senaste regie
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

ring af häradshöfdingarnes löneförmåner, böra tjenstgöringspenningarne

upptagas till följande belopp:

för Ångermanlands vestra domsaga:

16,351 invånare å 10 kronor för hvarje tusental 160

6 gröfre brottmål å 10 kronor .............................. 60

341 andra mål å 5 kronor ....................................... 1,705

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,900 kronor;

1,925:

för Ångermanlands mellersta domsaga:

16,259 invånare ......................................................... 160

7 gröfre brottmål......................................................... 70

233 andra mål ............................................................ 1,165

eller i jemnadt tal 1,400 kronor;

1,395: -

för Ångermanlands södra domsaga:

19,875 invånare ......................................................... 200

7 gröfre brottmål ......................................................... 70

242 andra mål ............................................................ 1,210

eller i jemnadt tal 1,500 kronor.

1,480:

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för delning af Södra Ångermanlands domsaga, på sätt jag nu

ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda domsaga å ordinarie

stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie

stat bevilja:

o

för häradshöfdingen i Ångermanlands vestra domsaga:

Lön ................................................................................ 4,500: —

Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,900: — 0 400: —

för här adshöf dingen i Ångermanlands mellersta domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ......................................... 1,400: — 5,900:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra kufvudtiteln.

[2.]

Skrifmaterialier

och

expenser

m. in.

[3.]

Krig skof - rätten.

[4.]

Nya Lagberedningen.

[5.]

Ersättning a;

förskott.

för häradshöfdingen i Ångermanlands södra domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,500: — 6,000: —

och följaktligen förhöja det till Svea Hofrätt med underlydande justniestat

bestämda anslag med 10,700 kronor eller från 573,110 kronor till

583,810 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemställer jag, att detta

förslagsanslag måtte höjas med 300 kronor eller från 62,556 kronor till

62,856 kronor.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen

anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1882 måtte begäras

5,000 kronor till arfvoden åt Ivrigshofrättens ordförande och tre

militäre ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna

för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor och hemställer

jag, att samma belopp till enahanda ändamål äskas för 1882. —

Öfver sin verksamhet under år 1880 har Beredningen den 31 nästlidne

December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens

kännedom torde få detta protokoll biläggas.

År 1878 medgaf Riksdagen på Eders Kongl. Maj ds förslag, att de

fkostnader, som erfordrades för den då arbetande komitén för afgifvande

af förslag till förändringar i sjölagen, finge bestridas af besparingarna

å anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1878 och 1879. Sedan dessa

besparingar blifvit för ändamålet använda, återstår ännu, enligt hvad

Statskontoret anmält, att betäcka ett af Statskontoret för ifrågavarande

komités räkning utgifvet förskott å 5,009 kronor 75 öre. Jag hemställer

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att detta förskott finge

ersättas af de besparingar, hvilka uppstått å anslagen till Nya Lagberedningen

för åren före 1878.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

13

stämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Stormägtigste, AUernäcligste Konung!

Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion

får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina

arbeten under innevarande år.

Sedan Beredningen enligt föreskrift i nådig skrifvelse den 30 sistlidue

Januari ombesörjt tryckning utaf de af Beredningen utarbetade

förslag till förordning om tioårig och tjuguårig häfd samt dermed sammanhängande

författningar, har Beredningen på grund af omförmälda

instruktions stadganden rörande ordningsföljden för Beredningens arbeten

till behandling företagit frågan om ny rättegångsordning.

_ Efter det åtskilliga förberedande arbeten blifvit verkstälda och

särskildt för vinnande af lättare öfversigt af det omfattande ämnet eu

promemoria angående de vigtigaste frågor, som vid ärendets handläggning

borde komma under öfvervägande, blifvit af en bland Beredningens

ledamöter utarbetad, uppgjordes till en början det förslag till plan för

arbetets ordnande, hvilket, i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Maj

understäldt Eders Kong], Maj:ts pröfning, blifvit enligt nådig skrifvelse

den 9 derpåföljande Juli i nåder godkändt.

I öfverensstämmelse med nämnda plan har arbetet under året vidare

fullföljts, dervid med afseende å de föreliggande frågornas mångfald

och olikartade beskaffenhet en fördelning af göromålen ansetts lämplig.

Sålunda har undertecknad Örbom förnämligast varit sysselsatt med

förarbeten af öfvervägande teoretisk natur, såsom uppställande af redogörelser

för och jemförelser emellan hufvuddragen af utlandets och vårt

eget processväsen med mera dylikt; och har bemälde ledamot, enligt

Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga förordnande, under Juni, Juli och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

indra hufvudtiteln.

Augusti månader uppehållit sig i utlandet, företrädesvis i lyskland,

Frankrike och England, i ändamål att genom egen åskådning och meningsutbyte

på ort och ställe vinna säkrare uppfattning af åtskilliga utlandets

processuella förhållanden och särskildt angående rättegången i

brottmål samt domstolarnas inrättning och arbetsmetoder Vidare hafva

undertecknade Hedenström och Bergius dels gemensamt och dels hvar

för sig utredt åtskilliga frågor af öfvervägande praktisk natur, såsom

upprättande ur olika synpunkter af förslag till domstolsorganisation, landets

indelning i domkretsar, dermed sammanhängande kostnadsberäkningar

med mera, äfvensom i öfrigt varit sysselsatte med bearbetandet

af det statistiska materialet för lösningen af föreliggande spörsmål. Hvad

nämnda statistiska material angår, får Beredningen särskildt anmäla:

att sedan för vinnande af närmare kännedom om bland annat antalet

och beskaffenheten af vissa vid domstolarna förekommande mål äfvensom

de löneförmåner, som tillkomme embets- och tjenstemännen vid rådstufvurätterna

och magistraterna i rikets städer, formulär för uppgifter i

dessa hänseenden blifvit inom Beredningen uppgjorda, så hafva infordrade

upplysningar inkommit från de flesta städer och domsagor; att vidare

särskilda redogörelser beträffande beskaffenheten af de i hofrätterna

handlagda tvistemål blifvit utarbetade samt att dylik redogörelse för de

i Högsta Domstolen fullföljda mål är under arbete.

Vid samfälda rådplägningar hafva de äldre lagförslagen i vissa

delar, som kunnat bedömas oberoende af det sätt, hvarpå domstolsorganisationen

ordnas, undergått granskning och blifvit jemförda med. hvarandra

samt med motsvarande bestämmelser i utländska lagar; i sammanhang

hvarmed allmänna grunder för förändrad lagstiftning i dessa

delar blifvit provisoriskt antagna.

I Beredningens gemensamma öfver! äggningar och beslut i frågan

om ny rättegångsordning har t. f. Byråchefen för lagärenden tagit del.

Sedan på hemställan af Beredningen e. o. Professoren i processrätt

vid universitetet i Upsala, juris doktor I. Afzelius blifvit enligt nådiga

skrifvelsen den 30 sistlidne April förordnad att vid utredandet af

frågan om ny rättegångsordning gå Beredningen tillhanda med upplysningar

och annat biträde i de hänseenden, Beredningen funne behöfligt

att sådant påkalla, har Afzelius jemlikt särskild nådig tillåtelse under

Maj, Juni, Juli och en del af Augusti månad uppehållit sig i utlandet,

hufvudsakligen i Tyskland och Frankrike, för att taga närmare kännedom

om processuella institutioner och dermed sammanhängande ämnen,

företrädesvis inom civilprocessens område.

I öfrigt hafva på anmodan af Herr Statsrådet och Chefen för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra iiufvudtiteln.

15

Civildepartementet de ledamöter af Beredningen, som deltagit i upprättandet

af förslagen till vattenrättsförordning och vissa dermed sammanhängande

författningar, meddelat yttrande dels angående de redaktionsförändringar,

som i sistnämnda författningar kunde erfordras med hänsyn

till Riksdagens beslut i ämnet, dels ock beträffande de anmärkningar,

som af Kongl. Kammarkollegium och andra myndigheter afgifvits i

fråga om Beredningens förslag till flottningsstadga med mera.

I Beredningens sammansättning har under året ingen förändringförekommit.

Den 5 sistliden Mars förordnades dåvarande fiskalen i Kongl. Göta

Hofrätt, numera Assessoren derstädes A. E. W. Uppström att i egenskap

al sekreterare tills vidare tjenstgöra hos Beredningen.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

0. W. Stael v. Holstein. Axel Örbom. C. W. Hedenström.

0. Bergius.

Stockholm den 31 December 1880.

Wilh. Uppström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje hufudtiteln.

1

Protokoll öfver Utrikesdeparteinentsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 20

December 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet

Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet

det af honom uppgjorda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1882

och anförde dervid följande:

Under en följd af år har för vårdandet af de förenade rikenas utrikes angelägenheter

icke blifvit ifrågasatt någon ökning i slutsummorna af de för gemensamma ärenden

utgående statsanslag utöfver den som betingats af löneregleringen för centralförvaltningen.

Denna ökning, som af Riksdag och Stortliing åren 1874 och 1878 beviljades,

har nppgått till respektive 10,050 och 5,300 kronor eller tillsammans 15,350 kronor,

ålderstilläggen för vissa embetsman och vaktbetjente inom utrikesdepartementet oberäknade.

Inom de olika utgiftsgrupperna hafva emellertid vissa ändringar egt rum. Vid

en jemförelse mellan budgetförslagen för 1870 och 1881 finner man sålunda — hvad

nu först de diplomatiska utgifterna beträffar — att kostnaderna för beskickningarne

1870 upptogos till 110,100 riksdaler hamburger banko eller 440,400 kronor, hvarifrån

Bill. till Rilcsd. Prat. 1881. 1:a Afd. Pila Sami. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje hufvudtiteln.

dock för en riktig jemförelse böra dragas 1,200 riksdaler hamburger banko eller

4,800 kronor, utgörande traktamente för en militärattaché i Paris; de utgjorde alltså

435,600 kronor, medan samma kostnader för 1881 beräknats till 448,000 kronor. För

expektanslöner och pensioner upptog 1870 års budget belopp, hvilka sammanlagda, i

de förenade rikenas nuvarande myntslag, motsvara 53,475 kronor. I 1881 års budget

äro dessa utgifter beräknade till endast 33,875 kronor. För två militärattachéer finnes

i 1881 års budget uppfördt ett anslag af 12,000 kronor, medan 1870 års budget, såsom

nyss erinrats, upptog endast 4,800 kronor till en sådan attaché. För skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter har slutligen förändringen varit från 75,000 kronor 1870

till 70,825 kronor 1881.

Att anslaget till traktamenten för beskickningarne under en period af tolf år

(nämligen från början af 1869, då budgeten för 1870 framlades, och till 1881) icke

blifvit höjdt med större belopp än 12,400 kronor oaktadt den så högst betydliga stegring

i lefnadskostnader, som under just denna tid egt rum i de allra flesta länder och

synnerligast i hufvudstäderna, måste jag tillskrifva mindre bristen på tillgångar än en

viss hos nationalrepresentationerna befintlig obenägenhet att öka anslagen till embetsman,

hvilkas arbete saknar berättigadt erkännande derför att det på grund af sin beskaffenhet

oftast förblifver obemärkt, men på hvilkas allsidiga duglighet anspråken

dagligen ställas högre. Denna obenägenhet skulle dock ej utgöra hinder för mig att

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdag och Storthing begära medel till förbättring

af de löner, hvilka visat sig vara otillräckliga, såsom fallet synnerligen är med

den som utgår till ministern i Madrid, äfvensom till anställande vid Eders Kongl.

Maj:ts beskickning derstädes af en legationssekreterare för att biträda ministern i hans

för de förenade rikenas betydande handels- och sjöfartsintressen särdeles maktpåliggande

verksamhet och vid förfall för ministern omedelbart kunna öfvertaga beskickningen,

—- derest icke statsverkens ställning fortfarande påbjöde ett uppskof.

Inom kort torde det emellertid blifva en oafvislig pligt för Ministern för utrikes ärendena

att i hvad på honom beror tillse, att ingen bland de förenade rikenas diplomatiske

embetsman må vara utsatt för ekonomiska bekymmer, hvilka kännas synnerligen tryckande

för den som har att bekämpa dem i främmande land.

De vid beskickningarne förekommande kansliutgifterna hafva hittills i allmänhet

blifvit bestridda af beskickningschefen utan derför erhållen godtgörelse. I mån som

den internationela samfärdseln ökas och göromålen vid beskickningarne i följd deraf

växa, blifva dessa utgifter icke obetydliga och utgöra redan vid de större beskickningarne

ett verkligt afdrag på beskickningschefens lön. Vid hvarje beskickning der

legationssekreterare finnes anstäld, har ministern att ersätta honom kostnaden för

bostad och vivre, derest han icke är hos ministern boende, hvilket för gifta legationssekreterare

naturligtvis icke kan ifrågakomma. Minskningen i ministerns löneinkomster

af dessa båda anledningar kan, såsom i Paris, uppgå till en betydlig siffra.

Då emellertid någon fullständig utredning af dessa ämnen ännu icke föreligger,

och fråga vid åtskilliga tillfällen varit å bane att på ett billigt sätt aflösa ministrarnes

förpligtelser i afseende å legationssekreterarnes underhåll, hvilken åtgärd åter skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtifeln. 3

fordra särskilda förberedelser och möjligen bör företagas först i sammanhang med en

jemväl af andra skäl påkallad omarbetning af ministerreglementet, kan jag nu icke

till Eders Kongl. Maj:t göra någon hemställan i dessa afseenden, utan har endast ansett

mig böra fästa uppmärksamhet på förhållanden, som inom en snar framtid torde

böra regleras.

[1 och 2.]

I afseende å de två första hufvudrubrikerna af kabinettekassans utgifter: Ministern

för utrikes ärendena och Utrikesdepartementet, har jag icke någon ändring att föreslå. san_

För den förra finnas uppförda 24,000 kronor, för den senare 45,600 kronor. [8>]

Den tredje hufvudrubriken omfattar Ministerstaten. Den är delad i trenne under- Ministerafdelningar:

traktamenten, expektanslöner och pensioner.

Den första torde, på grund af hvad jag nyss anfört, böra för år 1882 bibehållas

vid samma belopp som det, hvarmed den nu utgår, eller 448,000 kronor.

Såsom expektanslön finnes i budgeten för 1881 uppfördt ett anslag af 4,800 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t den SO April innevarande år behagat bevilja min företrädare

i utrikesministerembetet, hvilken som envoyé i disponibilitet qvarstår, en dylik lön till

belopp af 6,000 kronor, torde anslaget i 1882 års budget böra beräknas till 10,800 kronor.

Från pensionsstaten har genom döden afgått kabinettsvaktmästaren Englunds enka,

som uppbar pension till belopp af 100 kronor. Anslaget till pensioner torde alltså,

minskadt med detta belopp, uppföras med 28,975 kronor.

Slutsumman för ministerstaten skulle då komma att utgöra 487,775 kronor eller

5,900 kronor mera än i budgeten för 1881. [4l]

Såsom anslag till militärattachéer i Berlin och Paris upptager 1881 års budget

6,000 kronor för hvardera eller tillsammans 12,000 kronor. Under loppet af innevarande

år har den för militärattaché i Berlin uppförda lön utgått till en i samma

egenskap vid beskickningen i Wden anstäld norsk officer. Enär det torde vara af intresse

att ombyte af tjenstgöringsort för militärattachéerna stundom eger rum, så att

svenska och norska krigsstyrelserna må erhålla noggrann kännedom om försvarsväsendets

utveckling inom flere af Europas stater, får jag föreslå att anslaget till militärattachéerna

icke bindes uteslutande vid Tyskland och Frankrike, utan uppföres endast

såsom anslag till två militärattachéer å 6,000 kronor hvardera. [6-|

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter finnes i 1881 ars budget, i skrifmalikhet

med hvad jemväl förut egt rum, fördeladt i icke mindre än tretton underaldei- m

ningar. Dessa äro:

a. skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och lyshållning. Utgiften

under denna post har i medeltal för åren 1877—79 utgjort 4,206 kronor och torde

böra för 1882 beräknas till 4,200 kronor;

h. möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor, frakt in. in. Utgiften

har enligt samma medeltal utgjort 3,257 kronor. Den kan alltså för 1882

beräknas till 3,300 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje hufvudtiteln.

c. prenumeration å tidninger och tidskrifter har i medeltal kostat i det närmaste

2,000 kronor och torde böra beräknas till detta belopp för år 1882;

d. telegrafporto har i medeltal utgått med 9,204 kronor, och kan, ehuru den numera

antagna taxeringen efter ordantalet i många fall medför lägre kostnad per telegiam,

icke beräknas till mindre än 9,500 kronor, enär ett allt vidsträcktare anlitande

af telegrafen ligger i sakens natur;

e- postporto har för samma år uppgått till 5,416 kronor och torde böra beräknas

till 5,500 kronor;

/. ekiperingspenningar är den till beloppet mest vexlande utgiften inom anslaget.

Den har uppgått i medeltal för åren 1877—79 till 21,333 kronor och för tioårsperioden

1870—79, likaledes i medeltal, till nära 19,000 kronor. Då emellertid ekiperingspenningar

utgå endast vid diplomatiska befattningars tillsättande efter inträffad

vakans och oftast någon besparing af lönen under vakansen kan ega rum, hvilken besparing

fai användas till bristens fyllande, anser jag mig icke behöfva i beräkningen

för 1882 uppföra mer än det hittills vanliga beloppet 10,000 kronor;

g. vexelkostnader hafva städse utgått med ett obetydligt belopp, och torde ej behöfva,

särskildt upptagas, utan hänföras lämpligen till diverse utgifter;

h. beskickningarnes extra utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 utvisar en siffra

af 7,762 kronor. Denna utgiftspost, som innevarande år redan uppgått till 7,960 kronor,

torde böra beräknas till 8,000 kronor;

i. rese- och kurirkostnader. Medeltalet har varit 4,412 kronor; men utgiften har

innevarande år uppgått till 9,370 kronor. Den torde derföre böra uppföras med åtminstone

5,500 kronor;

k. utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag. Medeltalet har varit 6,274

kronor. Utgiften torde derföre kunna beräknas till 6,000 kronor;

l. alderstittägg och vikariatser sättning ar. För denna post gifver medeltalsberäkningen

icke någon ledning. Under år 1882 skola, enligt gällande lönestat, för

utrikesdepartementet i ålderstillägg till nuvarande embetsmän och vaktbetjente utgå

1,400 kronor. Vikariatsersättningarne kunna, enligt hittills vunnen erfarenhet, icke

uppgå till mer än några hundratal kronor, hvadan beräkningen för hela posten kan

bibehållas såsom i 1881 års budget med 2,000 kronor;

m. hemliga utgifter finnas i 1881 års budget beräknade till 14,000 kronor, hvilken

siffra torde böra bibehållas;

n. diverse utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 har utgjort 3,309 kronor, men

för tioårsperioden 1870—1879, 5,633 kronor och posten har innevarande år redan öfveretigit

5,000 kronor. Den torde derföre böra upptagas med åtminstone sistnämnda

belopp.

Ett särskiljande i räkenskapen af nu omförmälda tretton eller, om vexelkostnader

bokföras under diverse utgifter, tolf utgiftsposter kan hafva skäl för sig, men deremot

synes mig deras detaljerande i budgeten icke ur någon synpunkt behöfligt. Jag får

deiföie föreslå att under hufvudrubriken 5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

uptagas endast fyra underafdelningar, nemligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

5

a. skrifmaterialier och expenser, omfattande hvad här ofvan omförmälts under a.,

b., c., d. och er,

b. ekiperingspenningar, motsvarande posten f.;

c. hemliga utgifter, motsvarande posten m., samt

d. öfriga extra utgifter uiotvarande posterna g., h., i., k, l och n.

Om detta förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall, får jag i öfverensstämmelse

med ofvan gjorda beräkningar hemställa, att under hufvudrubriken 5 uppföras

kronor

a. skrifmaterialier och expenser med....... 24,500

b. ekiperingspenningar » ........................................... 10,000

c. hemliga utgifter » 14,000

d. öfriga extra utgifter » ............................................ 26,500

Summan häraf kronor 75,000

öfverstiger beräkningen för 1881 med 4,175 kronor, men är lika med det i 1870 års

budget uppförda beloppet. Medeltalet för åren 1870—79 utgör 80,000 kronor. Att

denna siffra icke obetydligt öfverstiger de i budgetberäkningarne för samma år upptagna

summor, förklaras dels deraf, att medeltalet för posten ekiperingspenningar en
samt

utgjort 18,800 kronor, dels deraf att budgetberäkningarne för expensanslaget i det

hela icke alltid grundats på faktiska förhållanden utan jemkats för att bibehålla slutsummorna

i anslaget till diplomatiska utgifter så vidt möjligt orubbade.

En jemförelse mellan kabinettskassans utgifter enligt beräkningen för 1881 och

enligt nu framlagda förslag visar följande skiljaktigheter:

1881

1882

ökning.

1. Ministern för utrikes ärendena ...

24,000

24,000

_

2. Utrikesdepartementet

45,600

45,600

_

3. Mmisterstaten

.. 481,875

487,775

5,900

4. Militärattachéer

.. . . 12,000

12,000

_

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

.............. 70,825

75,000

4,175

Summa 634,300

644,375

10,075

Med bibehållande af nuvarande fördelningsgrund skulle af förhöjningen belöpa

på Sveriges del 7,112 kronor och på Norges 2,963 kronor.

Då emellertid kabinettskassans besparingar, hvilka vid slutet af innevarande år kunna Kabiberäknas

uppgå till något öfver 40,000 kronor, torde ännu vid 1882 års ingång vara tillräck- »ettskasliga

att betäcka en brist af 10,075 kronor, i hvilken mellankommande omständigheter, så- ^parinsom

upphörande af en expektanslön eller dylikt, kunna föranleda minskning, behöfver jag 9aricke

ifrågasätta någon förhöjning för 1882 utöfver de för 1881 beviljade statsanslag till

kabinettskassans utgifter, under förutsättning likväl att Riksdagen, såsom hittills egt

rum, medgifver Eders Kongl. Maj:t fri dispositionsrätt af anslagen till ministerstaten, militärattachéer

samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, och att Storthinget antingen

uttryckligen medgifver samma rätt eller ock på annat lämpligt sätt, som varit

ifrågasatt, sörjer för att nödig reserv må finnas för oförutsedda eller öfver beräknin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje hufvudtiseln.

garne stegrade utgifter. I sistnämnda afseende har jag för afsigt att, sedan Kongl.

Norska Regeringen inkommit med betänkande i ämnet, till Eders Kongl. Maj:t göra

underdånig framställning att föreläggas Storthinget.

Konsuls- Under hela den tidsperiod, hvars båda yttersta led jag i fråga om de diplomakassan.

tjgjJa utgifterna vält till jemförelsepunkter, hafva de årliga anslagen till gemensamma

utgifter för konsulatväsendet upptagits med en oförändrad summa af 280,000 kronor.

Statsverkens bidrag hafva emellertid samtidigt härmed vunnit en allt större förstärkning

genom de till konsulskassan från vissa konsulsdistrikt indragna afgifterna af

svenska och norska fartyg, hvilken anordning till och med beredt en öfver beräkningarne

så betydligt ökad tillgång, att icke blott flera nya lönade konsulat kunnat upprättas,

utan ock återbetalningar å statsanslagen ega rum. Dessa återbetalningar hafva uppgått

till ett sammanlagdt belopp af 280,000 kronor eller lika mycket som ett helt års

anslag. Den nya anordningen med konsulatafgifternas uppbörd, hvilken sålunda visat

sig i allo välbetänkt och förmånlig, har under loppet af innevarande år vunnit en ny

tillämpning, i det genom nådigt beslut den 3 innevarande månad blifvit bestämdt, att

de konsulatafgifter inom Helsingfors distrikt, som förut tillfallit generalkonsuln, från

och med år 1881 skola ingå till konsulskassan.

Konsulatafgifter.

Inkomstberäkningen för konsulskassan 1881 upptager:

kronor

från Barcelonas distrikt ................................................................................... 5,000

» Havres » 18,000

» Leiths » 12,000

« Londons » 90,000

» Lybecks » 4,500

» Riode Janeiros» 2,000

Summa 131,500

Enligt från de respektive konsulerne ingångna uppgifter, kan innevarande års

inkomst uppskattas till följande summor, hvilka dock endast kunna vara approximativa

:

. kronor

för Barcelona till omkring.................................. 5,600

o Håvre » » 23,000

» Leith » b ......................................................... 15,600

b London b b ................................................................................. 100,300

b Lybeck b b ............................................................................... 4,900

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

7

Inkomsten utgjorde i afrundade tal:

, . T> . .. 1878. 1879.

Iran .Barcelonas distrikt....................................................... 5 ggo. 4 530.

» Håvres » 17*760. 22^250.

0 Leiths » 12,390. 12,940.

» Londons » 97,800. 91,410.

» Lybecks » .............. . g 230

För Rio de Janeiros distrikt har ännu ingen ledning kunnat vinnas af innnevarande

års resultat, hvadan beräkningen för 1881 torde böra bibehållas. För Helsingfors

distrikt kan den vid generalkonsulatets nyligen skedda reglering, af kommerskollegium

och Norska Regeringens departement för det inre uppstälda beräkning

läggas till grund. För Lybecks distrikt, der inkomsten af konsulatafgifter enligt

konsulns förmening är i nedgående, kan en medelberäkning icke ega rum, hvilket

deremot för Barcelona, Havre, Leith och London torde vara det riktiga.

Med tillämpning häraf anser jag inkomstberäkningen för 1882 kunna uppställas

sålunda:

för Barcelona ............................................................................................... kronor 5,500.

» Hävre ..................................................................................................... » 21,000.

» Helsingfors ........................................................................................... » 8,000.

» Leith ........................................................................................................ » 13,500.

» London ................................................................................................. » 96,500.

» Lybeck .................................................................................................. » 5,000.

» Rio de Janeiro ...................................................... „ 2,000.

Summa kronor 151,500.

I fråga om utgifterna från konsulskassan äro följande, efter framläggande af Konsu1881

års budget inträdda förändringar att märka. Jemlikt ofvan åberopade nådiga late* 1

beslut af den 3 innevarande månad, skall lönen för generalkonsuln i Helsingfors utgå forsf

med 14,000 kronor, hvarjemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet

af 2,000 kronor blifvit för konsulatet anvisadt. Denna kostnad af sammanlagdt 16,000

kronor uppväges emellertid fullständigt af dels den påräknade inkomsten af konsulatafgifter

8,000 kronor, dels den förut åt generalkonsuln anvisade lön 8,000 kronor,

utöfver hvilken han uppbar ett anslag utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.

Till sistnämnda belopp uppgår således konsulskassans antagliga vinst af den nya regleringen.

Jemlikt nyssnämnda dag fattadt nådigt beslut, har hamnmästaren i Konstantinopel

erhållit ett personligt tillägg af 700 kronor

Efter den detta år inträffade ledighet af konsulatet i Gibraltar blef anslaget till Konm.

kontorskostnader derstädes, jemlikt nådigt beslut den 2 sistlidne Juli, nedsatt från tet i

3,000 till 2,000 kronor. Gibraltar.

Frågan om lämpligaste ordnandet af konsulatväsendet i Italien blef, efter att Konsu.

hafva varit föremål för långvariga förhandlingar, slutligen genom nådigt beslut den latviisen17

Augusti 1877 afgjord sålunda, att den med ministerposten i Rom förenade lönade italien

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje hufvudtiteln.

Konsulatet

i

Riga.

Vicekonsulatet

i

Liverpol.

Lönade

konsulat.

generalkonsulsbefattningen skulle indragas, så snart medel till nödig fyllnad i ministerlönen

kunnat från annat håll beredas, och att öfriga konsulat uti Italien, utom det i

Livorno, som framdeles skulle indragas, bibehöllos såsom olönade.

Lämpligheten att konsulskassans bidrag till ministerlönen upphör, synes mig icke

kunna jäfvas. Huru mycket nemligen än talar för att, på sätt konsulskomitén hemstält,

konsulskassan med en rund summa bidrager till ministerstatens aflöning i det hela,

så länge anslagen till diplomatiska utgifter och till konsulatväsendet utgå efter

olika grunder i afseende å fördelningen rikena emellan, finner ett särskildt bidrag

i Italien likväl icke stöd i några för våra intressen derstädes egendomliga omständigheter.

Deremot synes mig befintligheten af åtminstone ett lönadt konsulat i Italien,

förlagdt i någon af dess sjöstäder, vara af en ganska stor vigt. Ministern i Kom har

vid flera tillfällen vitsordat behofvet deraf; och då i hvarje fall öfverflyttningen af

konsulskassans bidrag till ministerlönen icke kan ske utan en förhöjning i anslaget till

ministerstaten till större belopp än jag nu funnit kunna ifrågasättas, anser jag att en

ny utredning angående behofvet af ett lönadt konsulat i en af sjöhamnarne, bland

Indika Neapel börjar intaga ett för den norska klippfiskexporten allt mer betydande

rum, lämpligen kan föregå en definitiv indragning af den nuvarande generalkonsulsbefattningen.

Jag har för afsigt att inom kort tid föranstalta om en sådan utredning,

så att densamma kan blifva Eders Kongl. Maj:t förelagd före 1882 års ingång. Till

samma års Riksdag och Storthing kunna sålunda göras de framställningar, som betingas

för ministerlönens fyllande genom ökadt anslag till ministerstaten.

Den nyligen inträffade vakansen af konsulatet i Kiga har gifvit anledning till

öfvervägande, huruvida icke derstädes bör upprättas ett lönadt konsulat, på sätt konsulskomitén

i sitt utlåtande af 4 November 1876 ifrågasatt. En sådan anordning bör dock

icke komma att medföra någon nämnvärd utgift för konsulskassan, utan bör kostnaden

för ett sådant konsulat kunna till allra största delen betäckas af konsulatafgifterna.

En annan fråga, som redan sedan någon tid är föremål för öfvervägande, är den

om upprättandet af ett lönadt vicekonsulat i Liverpool. Kommer ett sådant till stånd,

måste kostnaden för konsulatväsendet i Storbritannien något höjas. Detta kan icke

heller anses obilligt, då sjöfarten på detta land gifver ett så betydligt tillskott i konsulatafgifter.

Frågor om andra lönade konsulat stå alltid på dagordningen. Konstitutionskomitén

vid 1880 års Storthing yttrade i anledning af den förändring, som genom

nådigt beslut den 21 Mars 1879 egde rum med konsulatet i Buenos Ayres från lönadt

till olönadt, att komitén hyste tvifvelsmål, huruvida den nya anordningen erbjöde till—

räckliga garantier för de icke obetydliga sjöfartsintressen, som vore fästa vid ifrågavarande

distrikt. Komitén gick än längre genom att uttala, att det vore önskvärdt

att, såvidt möjligt, lönade konsulat upprättades i de vigtigaste transatlantiska hamnarne

och framhöll särskildt lämpligheten af ett lönadt konsulat på Sydamerikas vestkust.

Om också utförandet af en sådan plan som den sistomförmälda torde böra anstå

ännu någon tid, på grund af allmänt bekanta politiska förhållanden, betviflar jag likväl

icke att hela syftningen i komiténs framställning är riktig. Hvilken tvekan man än

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelii.

9

måste hysa, när det gäller att föreslå nya statsutgifter till rätt betydliga belopp för

upprättandet af institutioner, hvilkas nytta först efter en längre tid kan göra sig gällande,

torde man dock ej behöfva låta försigtigheten gå så långt att man skulle afsåga sig

begagnandet af redan befintliga tillgångar.

Af dessa skäl och af hänsyn till det hvilande förslaget till konsulatförordning,

som, oafsedt frågan om de särskildt svenska konsulatärendernas behandling, torde böra

i sina hufvuddelar, så snart omständigheterna medgifva, till afgörande företagas, vill

jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att icke föreslå nedsättning i nu utgående statsanslag

till konsulskassan, ehuru beräkningen kommer att visa ett öfverskott. Jag får i stället

föreslå detta öfverskotts upförande näst efter anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet

under rubrik d) anslag till under reglering varande konsulat m. m.

Pensionsstaten har ökats med 4,000 kronor, till hvilket belopp pension tilldelats Pen_

förre generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine. En minskning har åter sioner.

egt rum till belopp af 400 kronor genom konsuln i Archangel Bruenechs enkas död.

Okadt alltså med 3,600 kronor torde anslaget till pensioner uppföras med 20,050 kronor.

Rubriken 2 under konsulskassans utgifter skulle sålunda omfatta:

a. Löner och arfvoden.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.

c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet.

d. Anslag till under reglering varande konsulat m. m.

e. Pensioner.

I ändamål att erhålla en kortare benämning och vinna en med kabinettskassans p]

utgifter öfverensstämmande uppställning, får jag föreslå att hufvudrubriken erhåller

benämning Konsulsstaten.

De af konsulerne årligen afgifna berättelser rörande de förenade rikenas handelKonsuleroch

sjöfart skulle — sedan de förut offentliggjorts såväl i Sverige som i Norge såsomnes ierätintegrerande

del af den officiel statistiken öfver utrikes handel och sjöfart samt i 6

Sverige jemväl i det under ett par år utkomna »Svenskt Handelsarkiv» — jemlikt

nådigt beslut den 15 Mars 1878 utgifvas genom ministerns för utrikes ärendena förfogande,

för hvilket ändamål ett anslag af högst 3,000 kronor anvisades att från konsulskassan

utgå. Mot denna anordning blefvo emellertid anmärkningar redan 1879

framstälda af den komité — konstitutionskomitén — som har att till Storthinget afgifva

betänkande rörande utrikesbudgeten. Komitén yttrade den åsigt, att ifrågavarande

berättelser borde såsom förut intagas i Norges officiela statistik, men att utgifvandet

borde ombesörjas af byrån för handels- och konsulatärenden i norska departementet

för det inre i stället för den norska statistiska centralbyrån. Konstitutionskomitén

vid 1880 års Storthing vidhöll denna åsigt och hemstälde till Storthinget att

för första halfåret 1881 minska Norges bidrag till utgifter i gemensamma konsulatärenden

med ett belopp, som motsvarade s/7 af hvad på nämnda halfår skulle belöpa

af årsanslaget 3,000 kronor till berättelsernas utgifvande, eller 643 kronor. Detta blef

ock Storthingets beslut.

Bih. till Rissel. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvndtiteln.

Under sådana omständigheter kan jag icke, ehuru jag delar min företrädares åsigt

i afseende å lämpligheten af berättelsernas utgifvande för gemensam räkning, nu ifråga[8

] sätta att begära bibehållande af ett anslag från konsulskassan för sådant ändamål. Till

Skrifta- följd häraf kan anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter något nedsättas.

m.m. Det utgår nu under följande rubriker:

a) skrifmaterialier renskrifning, tryckningskostnader m. m. Härför finnes i 1881

års budget beräknadt 4,500 kronor. Från dragas 3,000 kronor, återstå 1,500 kronor,

som fylla behofvet och med kvilket belopp anslaget torde i budgeten för 1882 uppföras;
b)

konsulernes embetsutgifter. Denna post har i medeltal under senaste år obetydligt

öfverstigit det i 1881 års budget beräknade beloppet 10,000 kronor. Jag föreslår

bibehållande af denna siffra;

c) v ex elkostnader. Denna rubrik torde såsom obehöflig kunna försvinna och utgiften

bokföras under nästa littera;

d) diverse utgifter. Dessa äro temligen vexlande och hafva stundom upgått till

inemot 12,000 kronor. Medeltalet är dock betydligt mindre, hvadan de torde kunna

sättas till 7,100 kronor.

Jag föreslår alltså hufvudrubriken 3, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

fördelad på följande sätt:

Kronor.

a. Skrifmaterialier och expenser.............................................................................. 1,500.

b. Konsulernes embetsutgifter ................................................................................ 10,000.

c. Diverse utgifter .................................................. 7,100.

Summa 18,600.

Under förutsättning att svenska och norska statsverkens bidrag till konsulskassan

förblifva oförändrade, blifver det öfverskott, om hvars införande såsom anslag

till under reglering varande konsulat jag redan gjort hemställan, 15,000 kronor.

En jemförelse mellan 1881 års budget och det af mig framstälda förslag visar

följande skiljaktigheter:

Inkomster:

1881.

1882.

Ökning.

Statsverkens bidrag

280,000

280,000

—

Inkomst af konsulatafgifter, förslagsvis ..

131,500

151,500

20,000

Summa kronor 411,500

431,500

20,000

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet

2. Konsulsstaten (förut konsulatembets- och tjenste-

11,450

11,450

männens aflöningar m. m.)

a. löner och arfvoden

267,700

274,400

6,700

b. anslag till kontorskostnader mot redovisnings-

skyldighet

29,000

31,000

2,000

Transport 308,150 316,850 8,700

Minsk
ning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hufradtiteln.

1881.

Transport 308,150

c. anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

.......................................................... 64,000

d. anslag till under reglering varande konsulat

m. na...................................................................

e. pensioner ............................................................ 16,450

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 22,900

Summa kronor 411,500 431,500 27,300 7,300

alltså ökning

20,000

Frågan om användandet af konsulskassans behållning, vare sig den uppstått genom

öfverskott å beräknade inkomster eller besparing i utgifterna, har varit föremål för behandling

af senaste Storthing i sammanhang med frågan om kabinettskassans öfverskott.

Sedan Kongl. Norska Regeringens betänkande häröfver inkommit, får jag tillfälle

att underställa jemväl denna angelägenhet Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Behållningen

vid innevarande års utgång torde komma att utgöra ett temligen betydligt

belopp, och anledning finnes icke för närvarande att befara minskning i de påräknade

inkomsterna för 1881. Skulle Eders Kongl. Maj:t således finna skäl begära den hittills

vanliga dispositionsrätten öfver behållningen och såväl Riksdag som Storthing dertill

lemna medgifvande, torde det böra tagas i öfvervägande att till statsverken återbetala

hvad för kommande oförutsedda behof ej kan anses erforderligt.

Slutligen har jag att i sammanhang med konsulskassans budget erinra om den

uppställning, som Storthinget 1880 gaf åt norska statsbudgetens 10:de hufvudtitel. Såvidt

denna uppställning skall anses böra medföra en ändring för framtiden i den gemensamma

konsulatbudgeten, kan jag icke underlåta att deremot uttala min betänklighet.

Jag antager dock att frågan skall kunna ordnas genom nya föreskrifter om bokföringen

af de gemensamma anslagen, derest Storthinget skulle vidhålla sin mening efter att

hafva tagit kännedom af de skäl emot densamma, som jag meddelat Kongl. Norska

Regeringens Departement för det Inre och hvaröfver Kongl. Norska Regeringens betänkande

lärer komma att afgifvas i sammanhang med öfriga frågor rörande de gemensamma

anslagen.

På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt

öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl.

Norska Regeringens betänkande skulle infordras öfver nu föredragna

och härhos bilagda förslag till de förenade rikenas gemensamma

utrikes budget för år 1882.

In fidem

A. Cronhielm.

11

1882.

316,850

Ökning.

8,700

Minsk-

ning.

61,000

3,000

15,000

20,050

18,600

15,000

3,600

4,300

Konsuls
kassans
behåll
ning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje liufyudtitelu.

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 5

Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet

Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lovén,

von Stetern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog Kongl. Norska Regeringens

underdåniga betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt

svenskt och norskt Statsråd den 20 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag

till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1882 med dertill hörande

beräkningar, och yttrade dervid följande:

Departementet för det inre har i sitt föredrag rörande det af mig framlagda förslag

till utrikes budget till en början påpekat de omständigheter, hvilka på sin tid

föranledde att Storthingets uppmärksamhet icke, i vidare omfång än hvad som skedde,

fästes på betydelsen af den dispositionsrätt, Kongl. Maj:t begärde öfver anslagen till

diplomatiska utgifter och till utgifter för konsulatväsendet. Jag hade nämligen härom

i skrifvelse till departementet för det inre af den 30 sistlidne Oktober påpekat, hurusom

— då (1871) första gången fullständiga beräkningar i detalj öfver anslagsbehofven för

ifrågavarande utgifter förelädes såväl Riksdagen som Storthinget — Kongl. Maj:t begärde

anslagen med samma rätt till deras användande och på enahanda vilkor som dittills,

utan att på samma gång lemnades någon utredning af hvad härmed afsågs. För Riksdagens

del, yttrade jag, var detta obehöfligt, enär deri låg blott ett upprepande af flera

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lmfrudtiteln.

13

föregående Kongl. propositioner och riksdagsbeslut, men jag antog att hvad Storthinget

beträffade, ett förbiseende härutinnan egt ruin.

Enär jag är ense med Departementet för det inre deruti, att Storthinget — efter

all den utredning frågan erhållit genom åtskilliga Norska Regeringens betänkanden och

Storthingets egna komitéers utlåtanden — icke kunnat förbise, hvaruti kärnpunkten låg,

och konstitutionskomitén vid senaste Storthing äfven, såsom jag i min åberopade skrifvelse

anförde, uttryckligen framhållit densamma, har jag icke att till hvad Departementet i

denna del upplyst foga någon anmärkning.

I ändamål att för framtiden ''bringa frågan till klarhet hade jag i skrifvelsen af

den 30 Oktober framlagt tvänne alternativa förslag. Enligt det ena skulle den vid

hvarje års slut befintliga behållningen i kabinettskassan och konsulskassan, till så stor

del som tillkomme Norge, återbetalas till norska statskassan mot det att Storthinget,

på sätt erbjudits, årligen beviljade ett lämpligt belopp till oförutsedda utgifter. Enligt

det andra skulle vid framläggandet af budgetspropositionen af Storthinget äskas formligt

medgifvande för Kongl. Maj:t, att för dessa utgiftsposter äfvensom för tillfälliga

och oförutsedda utgifter, samt hvad konsulskassan särskildt anginge, till betäckande af

bristande inkomst af konsulatafgifter, få använda hvad från föregående års anslag finnes

i behåll.

Ehuru jag förklarade mig icke hysa någon betänklighet mot principen af den

förra lösningen, kunde jag likväl icke underlåta att framhålla de svårigheter, som vid

dess genomförande skulle möta. Jag fann dem ligga deruti:

att räkenskaperna för de under utrikesdepartementets vård stälda medel omfatta

kalenderår, medan budgetåret i Norge omfattar tiden från 1 Juli ena året till 1 Juli

det andra;

att de konsulskassan för året tillkommande inkomster af konsulatafgifter inom

vissa distrikt icke kunna redan vid årets utgång eller ens vid tiden för räkenskapens

afslutande vara för utrikesdepartementet kända;

att innan konsulatafgifterna för ett år börjat inflyta, betydliga utgifter redan förefallit,

särskildt för bestridande förskottsvis af kostnader som från hemlandet först senare ersättas;

att ju större omfattning bestämmelsen om konsulatafgifternas indragning till konsulskassan

erhåller, desto mer fluktuerande måste antagligen inkomsten af konsulatafgifter

blifva,

och slutligen att hänsyn måste tagas ej blott till Norges andel i den gemensamma

konsulatbudgeten utan till dennas hela sammanlagda belopp.

Med anledning häraf ansåg jag nödigt, att derest indragning af kabinettskassans

och konsulskassans behållningar skulle som regel bestämmas, föreskriften derom borde

i olikhet med den för norska statsanslag i allmänhet bestämda erhålla följande lydelse:

»Hvad efter slutlig utredning finnes i behåll från ett kalenderårs anslag skall före

nästföljande års utgång till statsverken inbetalas.»

Den förutsättning, hvarunder jag ansåg mig kunna förorda en sådan regels fastställande,

var att såväl bland de diplomatiska anslagen som bland anslagen till

konsulatväsendet komme att uppföras lämpliga belopp för oförutsedda utgifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje hufvugtiteln.

Med afseende å det senare alternativet framhöll jag:

att det lemnar orubbad den regel, Riksdagen önskat se tillämpad rörande dessa

anslag och som eger långvarig häfd för sig;

att det möjliggör att uppfylla Storthingets berättigade anspråk att känna bestämda

beloppet af det anslag som för hvarje särskildt statsbehof af Storthinget beviljas;

och att det icke är för norska statsbudgeten främmande.

Departementet för det inre har med påpekande af, att det förra förslaget leder

dertill, att budgeten i sjelfva verket kommer att utvisa icke den verkligen beräknade

utgiften, utan en fingerad utgift, större än den som beräknas och hittills i medeltal

utgått, uttalat sig för det senare alternativet.

I afseende å utgiftsberäkningarne har departementet icke gjort någon anmärkning,

men i fråga om beloppet af de anslag, som'' böra äskas, hemstält att då beräkningarne

öfver kabinettskassans utgifter med 10,075 kronor öfverstiga de i 1881 års budget upptagna

och då af mig icke blifvit ifrågasatt, det Eders Kongl. Maj:t skulle begära

en förhöjning i anslaget till motsvarande belopp, utan den åsigt blifvit uttalad, att

skillnaden bör kunna betäckas af behållningen vid 1881 års slut, sådant i sjelfva budgetöfverslaget

borde uttryckligen anmärkas.

I fråga åter om beräkningen af konsulskassans inkomster har departementet påpekat,

att till följd af den för närvarande något stigande sjöfarten de af mig uppstälda

siffror icke kunna anses för höga.

Departementet har vidare yttrat sig i fråga om den af senaste Storthing vidtagna

uppställning af konsulatbudgeten samt rörande anslaget till konsulernes årsberättelser.

Dessa yttranden föranleda icke någon ändring i de af mig framlagda

förslag.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa:

att den gemensamma utrikesbudgeten för år 1882 måtte erhålla följande uppställning:
-

I.

Kabinettslcassan :

Sverige.

Norge. 1

Till sammans.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena ...........................

24,000.

24,000.

2.

Utrikesdepartementet.............................................

... 32,190.

13,410.

45,600.

3.

Ministerstaten........................................................

... 344,300.

143,475.

487,775.

4.

Militärattachéer......................................................

8,400.

3,600.

12,000.

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......

... 45,985.

29,015.

75,000.

Summa kronor 454,875. 189,500. 644,375.

Härifrån dragés beloppet af utgifter, som beräknas

kunna bestridas af behållningen vid 1881 års slut 7,075. 3,000. 10,075.

Återstod kronor 447,800. 186,500. 634,300.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrudtiteln.

15

II. Konsulskassan:

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Utrikesdepartementet...............................................

6,550.

4,900.

11,450.

Konsulsstaten.............................................. 401,450.

afgår hvad som häraf beräknas kunna be- stridas med inflytande konsulatafgifter... 151,500.

142,850.

107,100.

249,950.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

10,600.

8,000.

18,600.

Summa kronor

160,000.

120,000.

280,000.

samt att de af mig vid underdånig föredragning den 20 nästl. December framlagda

beräkningar öfver kabinettskassans och konsulskassans utgifter måtte oförändrade

meddelas Riksdagen och Storthinget till ledning för bedömandet af anslagsbehofvet

under nästinstundande statsregleringsperioder.

Dels af hänsyn dertill att 1881 års Riksdag har att bevilja anslag för år 1882,

men innevarande års Storthing deremot kommer att behandla budgeten för 1 Juli 1881

— 1 Juli 1882, dels med afseende å den inom de båda representationerna hittills

brukliga något olika praxis vid beviljande af anslagen för de gemensamma utrikes angelägenheternas

vård, får jag vidare i underdånighet föreslå:

att af Riksdagen måtte för 1882 äskas de efter hittills gällande proportion på

Sveriges andel belöpande summor, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och

160,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som

hittills;

och att af Storthinget måtte för nästkommande budgettermin äskas de enligt

proportionen på Norges andel belöpande summor, nämligen 186,500 till kabinettskassan

och 120,000 kronor till konsulskassan äfvensom uttryckligt medgifvande att

derutöfver må användas hvad af äldre anslag för samma ändamål kan finnas besparadt.

Hvad Herr Ministern sålunda föreslagit och hemställt och

deruti öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

In fidem

A. Gronhielm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1882.

I. Kabinettslcassan:

Sverige.

Norge. Tillsammans.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena ...............................

24,000.

—

24,000.

2.

Utrikesdepartementet...............................................

32,190.

13,410.

45,600.

3.

Ministerstaten..........................................................

344,300.

143,475.

487,775.

4.

Militärattachéer........................................................

8,400.

3,600.

12,000.

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

45,985.

29,015.

75,000.

Summa kronor

454,875.

189,500.

644,375.

Härifrån dragés beloppet af utgifter, som beräknas

kunna bestridas af behållningen vid 1881 års slut

7,075.

3,000.

10,075.

Återstod kronor

447,800.

186,500.

634,300.

Konsulskassan:

1.

Utrikesdepartementet................................................

6,550.

4,900.

11,450.

2.

Konsulsstaten.............................................. 401,450.

afgår hvad som häraf beräknas kunna be-

stridas med inflytande konsulatafgifter 151,500.

142,850.

107,100.

249,950.

3.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

10,600.

8,000.

18,600.

Summa kronor

160,000.

120,000.

280,000.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1882.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................................................ 24,000.

2. Utrikesdepartementet......................................................................................... 45,600.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.

Legationssekreterare.................................................... 6,000. 54,000.

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministerresident........................................................................ 20,000.

Transport 74,000.

69,600.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

17

Transport 74,000.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Piénipotentiaire *....................... 10,000.

Drogman**................................... 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 36,000.

Legationssekreterare............................................... 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident *** .......................................................... 6,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare .......... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ....................................................................... 20,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare ..................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare..................... 8,000. 68 000

Beskickningen i Rio de Janeiro:

Chargé d’Affaires f.................................................................. 2,000.

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentaire |f......... 19,000.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire o. Ministre Piénipotentiaireftt 16,000.

Legationssekreterare................................................. 6,000. 22 000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 40,000.

Legationssekreterare................................................... 6,000. 46,000.

b. Expehtanslöner...........................................................................

c. Pensioner.............................................................

448,000.

10,800.

28,975.

* Uppbär frän konsulskassan

10,000 kronor.

** »

» »

2,000

»

***

såsom Generalkonsul

8,000

»

t »

» »

17,000

»

It

» »

10,000

»

ttt »

» »

16,000

•

iiik. till

Rikad. Prof. 1881.

Ua Sami.

l.o A/d.

Transport

69,600.

487,775.

557,375.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Transport

557,375.

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché............................................................

............... 6,000.

1 d:o ...........................................................

.......... 6,000.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och expenser..............................

................... 24,500.

b) Ekiperingspenningar..............................................

................... 10,000.

c) Hemliga utgifter.....................................................

................... 14,000.

d) Ofriga extra utgifter.............................................

................... 26,500.

75,000.

Summa kronor

644,375.

Beräkning öfver konsnlskassans inkomster och

utgifter för ar 1882.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag...............................................

160,000.

Norska statsverkets bidrag ...............................................

120,000.

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Barcelonas konsulsdistrikt ......................................

..................... 5,500.

» Håvres » ......................................

..................... 21,000.

» Helsingfors » .....................................

................... 8,000.

» Leiths » .....................................

..................... 13,500.

» Londons » ......................................

..................... 96,500.

» Lybecks » ......................................

.................... 5,000.

» Bio de Janeiros » .....................................

..................... 2,000.

151,500.

Summa kronor

431,500.

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet.....................................................

11,450.

2. Konsuls staten:

a. Löner och arfvoden:

■A

Alexandria,

Generalkonsuln, lön..

12,000.,.

Archangel,

Konsuln, » ..

8,000.

Barcelona,

Generalkonsuln, » ...

12,000.

Hamburg,

» » » ..

8,000.

Håvre,

» » » ..

.................. 14,500.

Vicekonsuln, » ..

.................. 4,500.

19,000.

Helsingfors,

Generalkonsuln, » ..

14,000.

Italien,

» » » ..

10,000.

Konstantinopel,

Ministre Plénip., » ..

.................. 10,000.

Transport 10,000.

83,000.

11,450.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln,

19

Transport 10,000. 83,000.

Drogman, lön 2,000.

Konsulatssekreteraren, » ......... 6,000.

Legationspredikanten, » ......... 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska

kapellet derstädes, arfvode...... 400.

Hamnmästaren, aflöning ............ 5,300. * 25,700.

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön................ 12,800.**

Helsingör, Vicekonsuln, » ..................... 3,900.

Leith, Konsuln, » 16,000.

Lissabon, Generalkonsuln, » .................................... 8,000.

London, » » » ..................... 24,000.

Vicekonsuln, » ..................... 10,000.

Kanslisten, » 6,000.

En kontorist » .................... 5,000. ***

» » » ..................... 4,000. 49,000.

Cardiff, Kontoristen, » ................................... 4,000.

Liverpool, » » 5,000.

Newcastle, Vicekonsuln, » .................................... 8,000.

Lybeck, Konsuln, » 8,000.

Kio de Janeiro, Generalkonsuln, » .................................... 17,000.

Shanghai, Vicekonsuln, »f ................................* 12,000.

Tunis, Konsuln, » 6,000.

Washington, Generalkonsuln, » .......................... 16,000.

274,400.

11,450.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona................................................................. 2,000.

Havre ...................................................................... 4,000.

Helsingfors .........................................•..................... 2,000.

Leith ....''................................................................... 6,000.

London ................................................................. 11,000.

Lybeck ................................................................ 2,000.

Shanghai .............................................................. 4,000. 31,000.

c. Anslag till kontorskostnader titan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ........................................................... 6,000.

Alger ..................................................................... 2,000.

Transport 8,000. 305,400. 11,450.

* Häraf 700 kronor i personligt tillägg.

** » 8,800 » » » ersättningsanslag.

*** » 1,000 » » » tillägg.

•j* Lönen innefattar anslag för resor inom distriktet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufrudtiteln.

3.

Transport 8,000. 305,400.

Archangel ................................................................ 2,000.

Bahia ..................................................................... 2,000.

Bilinie ....... 2,000.

Buenos Ayres .......................................................... 4,000.

Dardanellerna ............................... 500.

Gibraltar.................................................................... 2,000.

Hamburg ................................................................... 2,000.

Japan ...................................................................... 4.000.

Kiel ................................................. 4,000.

Lissabon ............................................................... 2,000.

Marseille....................''............................................. 2,500.

Montevideo ............................................................ 2,000.

Neapel ....................................................................... 3,000.

Newcastle ................................................................. 4,000.

New-York ............................................................... 6,000.

Pireus ........................................................................ 1,000.

Rio de Janeiro ...................................................... 4,000.

Rom ......................................................................... 2,000.

Smyrna................................................................. 1,000.

Tanger................................................................ 2,000.

Triest........................................................................ POOO.* 6i;000.

d) Anslag till under reglering varande konsulat m. m............. 15,000.

c) Pensioner: ............................................................................... 20,050.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser............................................ 1,500.

b. Konsulernes embetsutgifter ................................................. 10,000.

c. Diverse utgifter .......................... 7,100.

11,450.

401,450.

18,600.

Summa kronor 431,500.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsnlskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlikt Nåd. Bealut

af den

3 April 1880.

1 Dec. 1868.

Expektanslöner:

Envoyén, förre Ministern för utrikes ärendena, Herr Björnstjerna 6,000.

Envoyén Friherre Palmstierna ................................................ 4,800.

Summa kronor 10,800.

*) Personligt anslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

21

29 Sept.

1870.

19 Febr.

1864.

7 Sept.

1858.

1 Dec.

1868.

15 April

1869.

27 Okt.

1857.

4 Maj

1858.J

23 April

1869.

4 Dec.

1838.

22 Nov.

1863.

2 Jan.

1863.

» »

»

Pensioner:

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt ................................ 6,000.

Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton .................................... 4,800.

Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.

Förre Ministerresidenten Mansbach ......................................... 4,000-

Förre Ministerresidenten Friherre Wrede ............................. 4,000.

Envoyén Friherre Hochschilds enka.......................................... 2,800.

Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens

Herr Friherre Stiernelds enka .................................................. 2,000.

Förre Envoyén Friherre Taubes enka...................................... 1,000.

Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ............................ ......... 225.

Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika..................... 75.

Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara..................... 75.

Summa kronor 28,975.

Från konsulsJcassan :

Pensioner:

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding ....................... 4,000.

3 Dec. 1880. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Arehangel Fleischer.................................... 3,600.

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius...... 3,200.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.

29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka........ ... 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka .......................... 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testas enka ..................... 800.

29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka ........................... 400.

16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsnln i Algier Lagerheims dotter Fatima 400.

Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. lAnna Karolina ....................................................................... 225.

iSofia Helena ............................................................................... 225.

Summa kronor 20,050.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufyudtiteln.

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärencle hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för finansdepartementet

Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyeen,

Friherre von Otter,

Taube,

IIederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Ordinarie Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog förslag till reglering

anslag. ^ r;kggtateng tre^je hufvudtitel för år 1882, grundadt på hvad i sammansatt svenskt

och norskt statsråd denna dag blifvit af Kongl. Maj:t i nåder beslutadt. I enlighet

härmed skulle, såsom Sveriges bidrag till bestridande af gemensamma utgifter, af Riksdagen

äskas 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan.

[9 och io] Hvad derefter vidkom de i nu gällande riksstat uppförda anslag, som bestridas af

svenska statsverket allena, nemligen 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris, hemstälde

Herr Ministern, att de måtte oförändrade bibehållas.

till Det för innevarande år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till

anslag, fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» vore äfven för 1882 behöfligt. Af detta

arbete hade förlidet år utkommit andra delens förra hälft, utgörande 20 ark. Den

senare hälften af lika eller något större omfång vore redan under tryckning och skulle

under årets lopp utkomma. Utarbetandet af serien från och med år 1521, hvilket fortgått

samtidigt med den under utgifning varande delen, hade nu så långt framskridit,

att äfven af denna serie första häftet sannolikt kunde emotses före detta års utgång.

Hvad af traktatverket senast sett dagen, hade mötts af samma erkännande, som kommit

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

23

den första delen till godo, och funne Herr Ministern sig derför böra varmt förorda

fullföljandet af ett arbete, hvars utgifvande på sätt som skedde gjorde fosterlandet

heder.

I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda hemställan,

uti hvilken Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen förordna, att afskrift af detta protokoll, jemte dervid

fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för 1882 skullfe

till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid

författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

A. Cronhielm.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufvudtiteln.

Förslag till rikstatens tredje hufvudtitel för är 1882.

A. Ordinarie anslag::

I. Till kabinettskassan:

Kronor.

1. Departemenschefen, ministern för utrikes ärendena 24,000.

2. Utrikesdepartementet.............................................................. 32,190.

3. Ministerstaten ............................................................................. 340,145.

4. Militärattachéer ....................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................... 43,065. 447,800.

II. Till konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet................................................. 6,550.

2. Konsulsstaten ......................................................................... 142,850.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 10,600. jgp 000.

III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200.

2. Svenska kyrkan i Paris .......................................................... 1,800. 6,000

Summa kronor 613,800.

B. Extra anslag:

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» ..................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300.

Stockholm 1881. Kongl, Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott

den 5 Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

2.

Departementschefen, Statsrådet Taube, anhöll derefter i underdånighet

att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1882, få föredraga

de delar af följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, hvilka

icke redan förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1880 så

vidt den, enligt meddeladt transumt från Finansdepartementet, rörde

fjerde hufvudtiteln;

Bih. Ull Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde Imfvndtiteln.

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga

memorial den 13 November 1880 angående Arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1882;

Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga

memorial den 15 November 1880 angående departementets medelsbehof

för år 1882;

Chefens för fortifikationen underdåniga memorial af sistnämnda dag

angående extra anslag till fästnings- och kasernbyggnader under

år 1882;

Arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse

den 5 November 1880 om departementets anslag för år 1882; samt

Arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den

10 December 1880 om behofven år 1882 å de under departementets

förvaltning ställda anslag.

Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne

bland de

Ordinarie anslagen:

Kavaleri- och infanteriregementena.

[l.j Redan i sin år 1879 afgifna berättelse om statsverkets inkomster

Nedsättning i hade Statskontoret anmärkt, bland annat, att de under anslaget till

kavaleri och indelta kavaleri- och infanteriregementena anvisade indelningar eller

infanteri- skattefriheter från ränta och tiondeafgift innefattade utgifter af den beregementena.

gpaffenhet, att de i män af afgång bland löntagare på gammal stat

eller af förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af

ränta å indragna boställen komma att upphöra. Enligt hvad Statskontoret

nu, i sin förut omförmälda skrifvelse af den 10 sistlidne

December, upplyser, har af ett i Statskontoret på grund af 1879 års

landsböcker upprättadt sammandrag det visat sig, att ifrågavarande

indelningar, i 1881 års riksstat beräknade till 901,750 kronor, icke uppgått

till mer än 873,035 kronor, och har derföre Statskontoret hemstält,

att för indelta kavaleri- och infanteriregementena må under rubrik

»friheter» i 1882 år riksstat i rundt tal uppföras 873,000 kronor.

Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,

att det i förevarande anslag under rubrik »friheter» innefattade förslagsanslag,

................................................................................... kronor 901,750: —-

med.......................................................................................... » 28,750: —

nedsättes till ..................................................................... kronor 873,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvudtiteln.

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,602,250 kronor

minskas till 1,573,500 kronor.

Indelta arméens befälsaflöning.

1877 års Riksdag- biföll på det sätt Kongl. Maj:ts förslag om löne- [2.]

fyllnad med 1,000 kronor åt hvarje regementsintendent vid indelta -Förs%s<marméen,

att i anslaget till indelta arméens befälsaflöning för detta än- lönefyllnad

damål beviliades en förhöjning af 28,000 kronor, att, intill dess rege- ät regementementsintendenterne

blifvit tillsatte, utgå såsom förslagsanslag. Det mål, ^delta

Riksdagen genom att gifva lönefyllnaden tills vidare naturen af för- “^^förslagsanslag

velat vinna, var uppenbarligen det att, då tidpunkten för bestämdt <mregementsintendentstjensternas

tillsättande icke kunde vid anslagets slaubeviljande

med visshet förutses, förhindra, att under den närmaste

tiden lönefyllnaden endast komme att öka hufvudtitelns allmänna besparingar.

Sedan, — efter det Eders Kongl. Maj:t den 9 sistlidne

April faststält reglemente angående besörjandet af den ekonomiska

förvaltningen vid indelta arméens regementen och corpser, Vermlands

fältjägarecorps och allmänna beväringsmanskapet under fred, att lända

till efterrättelse från ingången af derpå följde Oktober månad, — de

vid indelta arméen anslagna regementsintendentslönerna med endast

ett undantag blifvit för regementsintendenter tagna i anspråk,

lärer numera skälet att låta en del af regementsintendentslönerna utgå

såsom förslagsanslag hafva förfallit, hvarföre jag i underdånighet hemställer,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att låta den

i riksstaten vid ifrågavarande statsanslag fogade anmärkning: »deraf

28,000 kronor förslagsanslag» utgå ur riksstaten.

Marinregemente!.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå, att detta anslag må till [3.]

oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföras, för att, i F^andeaf

den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare anslaget till

blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till underhåll af garni

sonen i Carlskrona.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde lnifrudtiteln.

[4-]

Förändring

af remonteringsanslageis

natur.

[5-]

Anslag till

kavaleriets

volontärskola.

Namnförändring.

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavaleriets,

artilleriets och fortifikationstruppernes hästar.

Då storleken af detta anslag vore grundad på en viss för Irästarne

antagen tjenstbarhetstid, men hästarnes omsättning dock i verkligbeten

icke förekomme likformigt hvarje år, utan vore mer eller mindre vexlande

både inom särskilda trupper och inom hela den här ifrågavarande

delen af arméen, hvarest remonteringen derföre stundom kunde‘vara

till och med nästan dubbelt större det ena året än det andra, och då

utgifterna å anslaget dessutom vore beroende af hästprisens vexlingar,

har Arméförvaltningens intendentsdepartement, som under sådant förhållande

hyste den åsigt, att de å anslaget tidtals uppkommande behållningar

icke kunde såsom verkliga besparingar å anslaget anses

och derför ej heller borde ingå till hufvudtitelns allmänna besparingar,

i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i underdånighet hemstält,

att anslagets natur måtte från allmänt ordinarie blifva förbytt till reservationsanslag.

Då denna framställning synes välgrundad, torde Eders Kongl.

Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att ifrågavarande anslag må med oförändradt

belopp uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag.

Volontärskolan på Carlsborg.

Enär de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnaderna å

Ladugårdsgärdet komme att blifva färdiga så tidigt, att samma skolas

öppnande kunde ega rum åtminstone i Juli månad innevarande år, och

således medel från denna tidpunkt erfordrades till aflöning och underhåll

m. in. för skolans personal och till underhåll för hästarne, hade

Arméförvaltningens intendentsdepartement låtit uppgöra och bilägga

sin skrifvelse af den 5 sistlidne November beräkning af kostnaden

för detta underhåll m. m., och uppginge densamma för tiden från den

15 Juli detta år intill årets slut till 35,000 kronor och för helt kalenderår

till 67,000 kronor. Intendentsdepartementet anser, att medel

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde hufvudtiteln.

härför lämpligen kunde anvisas i sammanhang med dem, som utgå till

infanteriets volontärskola på Carlsborg, till hvilken anstalt nu funnes

å riksstaten uppfördt ett förslagsanslag å 243,000 kronor, derå likväl

under åren 1880 och 1881 tillhopa torde uppkomma en behållning af

omkring 50,000 kronor. Intendentsdepartementet hemställer derför,

att medel för den nya kavalerivolontärskolan måtte föreslås af Riksdagen

anvisade på det sätt, att 1881 års utgifter för skolan få bestridas

från 1881 års anslag för infanterivolontärskolan å Carlsborg,

ökadt med behållningarne å samma anslag under år 1880, samt att för år

1882 och framgent i stället för nuvarande förslagsanslaget till infanterivolontärskolan,

243,000 kronor, uppföres under benämning »kavaleriets

och infanteriets volontärskolor» ett för båda skolorna gemensamt förslagsanslag

å 285,000 kronor.

Då de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnader blifva, såsom

Arméförvaltningen anmärkt, färdiga till begagnande vid medlet

af innevarande år, synes det rimligt, att de för sitt ändamål tagas så

fort ske kan i anspråk. Då sistnämnda volontärskola dess utom är af

synnerlig vigt för kavalerivapnets utbildning i allmänhet, anser jag

det i hög grad önskvärdt, att skolan redan i år börjar sin verksamhet.

Då jag i öfrigt finner det förslag till underhållsmedlens beredande,

som af Arméförvaltningen afgifvits, vara välbetänkt, får jag

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att

dels förhöja det till belopp af 243,000 kronor nu utgående

förslagsanslaget till volontärskolan å Carlsborg med 42,000 kronor till

285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag, hvars benämning

torde böra förbytas till »volontärskolor», må bestridas från ingången af

1882 och framgent äfven kostnaden för kavalerivolontärskolan,

dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan

å Carlsborg, ökadt med behållningen å samma anslag under år 1880,

må bestridas kostnaden för kavalerivolontärskolan från den 15 nästkommande

Juli till detta års slut.

Inqvarteringskostnader i Stockholm och

Inqvarteringskostnader i landsorten.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har Anslagens

Chefen för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anmält, att å sammanstående.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Fjerde hufvndtiteln.

det sistnämnda af dessa anslag under år 1880 uppstått en icke obetydlig

brist.

Ifrågavarande båda förslagsanslag äro afsedda för alldeles likartadt

ändamål, nemligen att betala de inqvarteringskostnader, bvilka skola

af statsmedel bestridas. Det förefinnes derföre endast en historisk

förklaringsgrund för deras uppförande i riksstaten såsom skilda anslag.

Då det för önskvärd enkelhet i räkenskapsföringen icke kan vara gagneligt,

att likartade utgifter utgå från olika anslag, och dertill kommer,

att sedan flera år å det senare anslaget uppstått brist, hvaremot å det

förra uppkommit eu i någon mån motsvarande behållning, hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att i riksstaten uppföra dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor,

såsom ett förslagsanslag under benämning »inqvarteringskostnader»

med ett jemnadt belopp af 103,000 kronor, hvarigenom uppstår en

minskning af 200 kronor.

Salpeteruppköp.

Detta förslagsanslag, som nu utgår med 60,000 kronor, har GeNedsättning

neralfälttygmästaren, enligt underdåniga memorialet den 13 November

i anslaget. iggO, ansett kunna, med hänsyn till salpetertillverkningen samt det

snart förestående upphörandet af dylik varas inlösen för kronans

räkning inom Norrbottens län, minskas, och har han föreslagit

minskningen till 5,000 kronor. Då under senare år utgifterna å detta

anslag högst sällan öfverstigit 50,000 kronor, hyser jag den öfvertygelse,

att nedsättningen kan utan fara göras något större och får,

till motvägande af den å annat förslagsanslag här förut begärda förhöjning,

i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t

föreslå Riksdagen att minska detta anslag med 10,000 kronor till

50,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

kansliexpedition.

j"g_j Detta förslagsanslag torde till jemnande af de ordinarie anslagens

Jemkning i slutsumma få från..................................................................... kronor 5,000: —

ansUget m0(]............................................................................................... »_50: —

minskas till................................................................................. kronor 4,950: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde lnifVudtiteln.

och torde benämningen å anslaget böra, i öfverensstämmelse med nu

gällande kansliordning, förbytas till »skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.»

Disciplinkompaniet.

Uti den stat för kompaniet, som med 1876 års ingång började

tillämpas, var kompaniets befäl, beräknadt efter en styrka af 150 man,

bestämdt att utgöras af chefen, 3 subalternofficerare, 6 underofficerare,

6 korpraler och 6 vicekorpraler, och skulle kostnaden härför, inberäknadt

arfvode till auditör, redogörare och väbel, uppgå till 10,938 kronor.

Då emellertid manskapsstyrkan så ökades, att den redan vid

1876 års generalmönstring uppgick till 288 man, således nästan dubbelt

mot den beräknade, begärde Kongl. Maj:t och erhöll af Riksdagen

medel ej mindre till förbättring i aflöningsvilkoren för chefen och redogöraren,

än äfven till befälets ökande med 2 subalternofficerare,

6 underofficerare, 6 korpraler och 6 vicekorpraler. Sedan derefter

disciplinkompaniets styrka börjat sjunka, så att den under år 1878 i

medeltal utgjorde 246 man och vid generalmönstringen den 10 Oktober

1879 endast 200 man, blef, under förutsättning att styrkan dädanefter

ej skulle komma att öfverstiga 200 man, af befälsökningen indragne en

subalternofficer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vicekorpraler,

samt extra anslagets belopp derefter rättadt. Uppå Chefens för fortifikationen

underdåniga framställning har Eders Kongl. Maj:t den 23

sistlidne December, vid det förhållande att kompaniet den 30 nästförutgångne

November utgjort endast 114 man, förklarat, att från ingången

af detta år befälet skulle ytterligare minskas med eu subalternofficer

och en underofficer.

Såsom Eders Kongl. Majt:t har sig väl bekant, pågår för närvarande

en undersökning om möjligheten af disciplinkompaniets upplösning. Äfven

om en sådan upplösning beslutas, torde den dock icke hinna utföras

under år 1882, men jag vågar dock hysa den öfvertygelsen, att kompaniets

nummerstyrka icke skall under sistnämnda år öfverstiga den

siffra, hvartill den för närvarande uppgår. Under sådant förhållande

anser jag kompaniet kunna under år 1882 åtnöja sig med det befälsantal,

som var åt detsamma genom förutnämnda år 1875 fastställda

lönestat anslaget. Aflöningskostnaden, efter nu fastställda arfvodesbelopp

med deri inräknade servismedel, komme då att utgöra för

[9.]

Extra anslag

till fyllnad i

befälsaflönmgen.

Minskning i

disciplinkompaniets

underliällsamslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvudtiteln.

kompanichefen ....................................................................

Kronor

4,495

—

1 subalternofficer..................................................................

»

1,224

—

2 d:o å 1,024: — ........................................

2,048

—

1 underofficer......................................................................

1,100

—

5 d:o å 612: — ...................................................

»

3,060

—

1 auditör ...............................................................................

500

—

1 redogörare ......................................................................

»

1,600

—

1 väbel ...................................................................................

40

—

6 korpraler å 36: — .......................................................

)>

216

—-

6 vice korpraler å 18: — ...............................................

»

108

—

tillsammans

kronor

14,391

hvarifrån dock, enär sannolikhet för ombyte af

kompanichef under den tid, nu förevarande

statsreglering omfattar, icke förefinnes, dock

kan dragas den lön denne på sitt regemente

åtnjuter ..........................................................................

D

1,800

—

då kostnaden för kompanibefälets aflöning blifver...

kronor

12,591

—

På ordinarie stat finnas nu för ändamålet uppförda

»

10,938

—

hvarför det för ändamålet erforderliga extra anslag,

som nu utgör 5,000 kronor, kommer att nedgå till...

kronor

1,653

—

eller i rundt tal 1,700 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fyllnad i disciplinkompaniets

aflöning bevilja för år 1882 ett extra

anslag af....................................................................................... kronor 1,700: —

Vid den betydande nedgång i disciplinkompaniets nummerstyrka,

som redan egt rum, och, efter hvad jag nu anfört, torde kunna ytterligare

förväntas, hvarför med temlig visshet kan antagas, att kompaniet

under år 1882 ej kommer att uppgå till mer än hälften af den

styrka, hvarefter förslagsanslaget till dess underhåll för innevarande

år är beräknadt, tvekar jag ej att hemställa, det nämnda underhålls
anslag,

som i gällande riksstat är upptaget till......... kronor 64,062: —

må föreslås nedsatt med .................................................. » 32,000: —-

till............................................................................................. kronor 32,062: —

hvarefter ordinarie anslaget för disciplinkompaniet komme att utgöra

43,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

ig

Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå

nu till............................................................................... kronor 17,251,000:

Vid bifall till de af mig nu framställda förslag

om minskning i anslagen till

kavaleri- och infanteriregementena

.............................. kronor 28,750:

inqvarteringskostnader i Stockholm

och inqvarteringskostnader

i landsorten,

tillsammans ....................... » 200:

salpeteruppköp........................... » 10,000:

skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för departementets

kansliexpedition j> 50

disciplinkompaniet..................... » 32,000

summa minskning kronor 71,000

och om ökning i anslaget till

volontärskolan å Carlsborg...... » 42,000:

skulle de ordinarie anslagen nedsättas med.

till ................................................................

29,000:

kronor 17,222,000: —

Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till en framställning af de

extra anslag, som, utöfver hvad redan blifvit angående extra anslag till

disciplinkompaniet ofvan yttradt, af mig anses erforderliga under år 1882.

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial den 15

November 1878 hos Eders Kongl. Maj:t anmält behofvet af ny fältartillerimateriel

och dervid uti vidfogad tablå upptagit såväl hvad af kanoner,

fordon, redskap och ammunition, utöfver redan befintlig materiel, borde

anskaffas, som äfven den af en sådan anskaffning beräknade kostnad,

Bih. till Bifall. Prat. 1881. 1 Sami. 1 Afil. 2

[10.]

Fortsatt anskaffning

af

faltartiUerimateriel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde hufrudtiteln.

uppgående till något öfver 4,600,000 kronor, kar Riksdagen, för år

1880 till anskaffning af ett fullständigt utrustadt batteri anvisat ett

belopp af 150,000 kronor samt sedermera för år 1881 till fortsatt anskaffning

af ny fältartillerimateriel 250,000 kronor.

Då de till förenämnda batteri från firman Krapp i Essen levererade

kanoner med lavetter och förställare vid fortsatta omfattande försök

och öfningar af alla slag under år 1880 visat sig motsvara alla

förväntningar såväl beträffande skjutförmåga som lämplighet i öfrigt,

har Generalfälttygmästare!! träffat öfverenskommelse med nämnda firma

om leverans till den 1 April innevarande år af 30 stycken kanoner,

lavetter och förställare, för hvilka samtlige dock alla redskap och tillbehör

skola tillverkas inom landet, Genom denna anskaffning blifva

till detta års exercis att tillgå kanoner med lavetter och förställare för

6 batterier, eller 2 åt hvarje af de tre artilleriregementena.

Af ny artillerimateriel har nu Generalfälttygmästaren, enligt hvad

han i sitt förbemälda underdåniga memorial af den 13 sistlidne November

omförmäler, tänkt sig böra under år 1882 anskaffas dels 36

stycken kanoner, lavetter och förställare med redskap och tillbehör, —

eller dylik materiel till 6 batterier, — jemte en del ammunition, allt be
räknadt

till 50,000 kronor för batteri, således......... kronor 300,000: —

dels 40 stycken ammunitions vagn ar med tillbehör,

hvarför kostnaden, efter ett pris af 3,750

kronor för stycket, skulle utgöra .............................. »__ 150,000: —

Summa kronor 450,000: —

Genom en sådan anskaffning skulle — med inberäkning af 8 ammunitionsvagnar,

hvartill medel redan blifvit anvisade, — hvarje regemente

bekomma ytterligare 2 batterier kanoner, lavetter m. m., eller

tillsammans 4 batterier, samt ammunitionsvagnar finnas att tillgå för 2

batterier på hvarje regemente.

Nödvändigheten att med all den kraft, omständigheterna medgifva,

påskynda fullbordandet af det nya fältartilleriets anskaffning lärer vara

nog uppenbar för att icke behöfva af mig framhållas. I den summa,

som af Generalfälttygmästaren ansetts under år 1882 för ändamålet

behöflig, skulle jag sålunda ingalunda velat föreslå någon minskning,

om ej statsverkets tillstånd kräfde att inskränka anslagsfordringarna till

det i främsta rummet nödvändiga. Jag har derför ansett mig böra föreslå

det af Generalfälttygmästaren begärda belopp nedsatt med priset för

6 kanoner med lavetter och förställare, redskap och ammunition, eller

med 50,000 kronor. Härigenom måste visserligen uppoffras den af

Generalfälttygmästaren afsedda förmån, att hvart af artilleriregemen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde hufvudtiteln.

tena finge sig tilldeladt 4 batterier af den nya materielen, men med

ett anslag af 400,000 kronor skulle dock kunna förvärfvas återstoden

af de 66 kanoner, hvilkas inköp bos Krupp utgör vilkoret för rätt att

inom riket tillverka kanoner efter hans patent. På grund af hvad jag

nu anfört hemställer jag derföre i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel

under år 1882 anslå å extra stat ........ 400,000 kronor.

Positionsartilleri.

Utaf de till ordnande af ett positionsartilleri beräknade kostnader,

696,150 kronor, har Riksdagen anvisat 300,000 kronor, deraf för åren

1878 och 1879 för hvartdera 100,000 kronor, för hvart af åren 1880

och 1881 50,000 kronor.

Med anledning af de gynsamma resultat, som erhållits vid eu af

Flottan år 1879 verkställd sprängskjutning med eu af martinstål tillverkad

4 3:8 kanon, har Generalfälttygmästare!! å artilleriets konstruktionskontor

låtit uppgöra ritning till en 12 cm. så kallad mantelkanon

af martinstål, afsedcl för positionsartilleriet; hvarjemte med aktiebolaget

Bofors-Gullspång uppgjorts kontrakt om tillverkning vid Bofors bruk

af de för denna kanon nödiga göt, hvilka sedermera skola bearbetas

vid Finspångs styckebruk. Ehuru, på grund af den för ifrågavarande

kanon erforderliga storlek af göten, de verkställda försöken att åstadkomma

fullt felfria göt icke vid tiden för afgifvande af Generalfälttygmästarens

underdåniga memorial den 13 sistlidne November hade lyckats,

ansåg sig Generalfälttygmästaren dock icke böra betvifla, att sådana

inom helt kort skulle erhållas, och derefter martinstålets företräde

såsom material till kanoner för positionsartilleriet kunna ådagaläggas.

Han föreslog derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville för fortsatt anskaffning

af materiel till ett positionsartilleri äska ett extra anslag å

100,000 kronor.

Vid hvad Generalfälttygmästaren sålunda framställt anser jag mig

ej böra göra någon annan anmärkning, än att jag, i betraktande af

de för statsregleringen nu beräkneliga tillgångar^, anser mig böra inskränka

anslagsfordran till det belopp, sist församlade Riksdag för ändamålet

anvisade, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det Eders

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartillerimateriel

bevilja å extra stat för år 1882 ............................................. 50,000 kronor,

[11.]

Fortsatt anskaffning

af

materiel till

positionsartilleri.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde hufvudtiteln.

[12.]

Anskaffning

af projektiler

till de grofva

kanonerna ä

Oscar

Fredriksborg.

[13.]

Anslag till

skjutförsök.

Projektiler till grofva kanoner.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15

November 1878 anmält behofvet af ökadt antal projektiler till de å

Oscar Fredriksborg uppställda 9",24:s och 8",08:s kanoner, äfvensom att

kostnaden för dessa projektilers anskaffning beräknats uppgå till 164,000

kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag,

för år 1880 ett extra anslag af 40,000 kronor. Uti memorial af den

15 November 1879 hade visserligen Generalfälttygmästaren gjort underdånig

hemställan, att ytterligare medel för nämnda anskaffning måtte

af Riksdagen begäras för år 1881, men ansåg Eders Kongl. Maj:t, i

betraktande af den finansiela ställningen, att till nästkommande, 1881

års, riksdag, kunde uppskjutas med begäran om medel för ifrågavarande

behof. I följd häraf har nu Generalfälttygmästaren i memorialet af

den 13 sistlidne November i underdånighet anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning om beviljande för år 1882

af ett extra anslag till ytterligare anskaffning af projektiler för de

grofva kanonerna å Oscar Fredriksborg, till belopp af 60,000 kronor.

Efter en sådan bevillning skulle ändock ytterligare erfordras 64,000

kronor, innan ifrågavarande behof vore fyldt, och då det ej torde vara

rigtigt att än vidare undanskjuta denna anslagsfordran, som, oaktadt

dess vigt för hufvudstadens försvar, redan en gång måst till följd

af bristande tillgångar lemnas ouppfyld, hemställer jag i underdånighet,

att Generalfälttygmästarens förslag måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder

bifallas.

Skjutförsök.

De skjutförsök, som under senaste två åren blifvit utförda och för

hvilka kostnaderna blifvit bestridda från de af Riksdagen dertill anvisade

medel, hafva, såsom Generalfälttygmästaren i sitt meranämnda

memorial den 13 November 1880 upplyser, hufvudsakligen utgjorts af:

försök med krut af olika kornstorlek samt med rör af ny konstruktion;

försök med ny layett till 17 cm. kanon och till pröfning af bäddning

för densamma;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hufyudtiteln.

undersökning af dels förstärkta lavetter till 12 om. kanon och

dels för denna kanon föreslagna granatkartescher;

försök med 22 cm. och 15 om. refflaae bakladdningshaubitser, afsedda

för fästningsartilleriet; samt

omfattande försök med 8,4 cm. materiel för utrönande af dess skjutförmåga

och hållfasthet.

Under den närmaste tiden ansåge Generalfälttygmästaren förestå:

skjutförsök med positions- och fältkanoner af martinstål, till hvilka

göten tillverkats vid Bofors bruk;

profning af lavetter med sidor af stål, äfven dessa af inhemsk tillverkning

;

profning af brandrör och brandrörshus till 24 cm. kanon;

undersökning af de i förråd befintliga knall- och fallbomber till

28 cm. kanon;

inskjutning af 17 cm. kanon på större afstånd, än omständigheterna

förut medgifvit, samt lavettens profning under höga elevationer;

profning af granatkartescher till 8,4 cm. kanon;

försök med ringgranater till 12 cm., 10 cm. och 8 cm. kanoner m. m.

Då utaf de 20,000 kronor, hvilka Riksdagen för dylika försök beviljade

för år 1879, numera föga återstode, och för åren 1880 och 1881

inga dylika medel blifvit begärda, hemställer nu Generalfälttygmästaren,

att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om beviljande

för år 1882 till skjutförsök af ett extra anslag om 30,000 kronor.

Till denna hemställan tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall

och detta så mycket hellre som af en del af dessa försök torde blifva

beroende, huruvida en inhemsk tillverkning af fält- och positionskanoner

m. m. i framtiden såsom hittills kan komma att ega rum; dock hemställer

jag, att anslagets belopp, för jemnande af de extra anslagens

slutsumma, föreslås till 29,984 kronor.

Skjutfält.

För anskaffning af ett för Svea artilleriregemente och artilleriet [14.]

i sin helhet gemensamt skiutfält vid Marma jernvägsstation å iernbanan -Anvisning

o tf tf cj tj s/4- (TjTftytitocl&Yl

Upsala—Margretehill beviljade sist församlade Riksdag, uppå Eders af det till

Kongl. Maj:ts proposition, ett belopp af 161,476 kronor, hvaraf på skjutfältet

extra stat för år 1881 anvisades 84,428 kronor, och medgaf derjemte i lag.

Riksdagen, att från Tierps kronopark skulle få\ för sagda skjutfält upplåtas

den mark å kronoparken, som vore för skjutfältet erforderlig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

[15.]

Anslag till

fästningsbyggnadens

fortsättande

vid Carlsborg.

Fjerde liufrudtiteln.

På grund af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 25 sistlidne Juni

hafva redan under år 1880 blifvit vidtagna förberedande åtgärder för

inköp och expropriation af så stor del af fältet, som ansetts erforderlig

till skjutfält för Svea artilleriregemente, och då antagligt vore, att

de för år 1881 anvisade medel till skjutfältets förvärfvande och ordnande

samma år komrne att tagas i anspråk, har Generalfälttygmästaren

nu hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes å extra stat för år

1882 begära anvisning af återstoden af det till skjutfältet beviljade

anslag med ................................................................................. 77,048 kronor.

Äfven denna Generalfälttygmästarens framställning torde vinna

nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Carlsborg.

Anslagen till fortsättande af fästningsbyggnaden derstädes hafva

för åren 1880 och 1881 utgjort endast 100,000 kronor för hvartdera.

De svårigheter, som vid ett så stort arbete uppkomme af ett så begränsadt

årsanslag, hade af Chefen för fortifikationen redan flera gånger

blifvit för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framhållna, äfvensom

omöjligheten att under sådana förhållanden- kunna utföra arbetena

i enlighet med de uppgjorda kostnadsförslagen. Under förhoppning

att de skäl, som de båda senaste åren föranledt den så betydliga nedsättningen

uti de af Chefen för fortifikationen föreslagna, för arbetenas

jemna bedrifvande behöfliga, anslagssummorna ej längre skulle visa sig

så tvingande, har bemälde Chef uti sitt memorial af den 15 sistlidne

November i underdånighet hemställt, att för år 1882 måtte af Riksdagen

äskas en summa af 250,000 kronor till fortsättande af Carlsborgs

fästningsbyggnad.

För dessa medel vore afsedda att utföras följande arbeten:

Do fortsättning och fulländning af grafvens yttre murbeklädnad

å linierna III och II, eller de egentliga landtfronterna; mingallerier å

linien III, jemte grundläggning af det der blifvande blockhuset, samt

så mycken jordschaktning mot detta murverk, som samtidigt borde ske,

eller omkring 1,150 kubikstänger;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde hufvudtiteln.

2:o afscliaktning och planering af marken emellan hufvudvallen

och slutvärnet från östra ändan till midt för mellersta tornet, formering

af de tvärvallar, som här skola uppläggas till skydd mot sidobeskjutning

från Waberget, samt uppförande af jord till täckning,

jemte nödig undermurning å östra delen af slutvärnets terrass (öppna

batteri ofvanpå hvalf ven).

Ehuru jag delar Chefens för fortifikationen åsigt om det ofördelaktiga

äfven ur ekonomisk synpunkt att bedrifva ett arbete af den omfattning,

som Carlsborgs fästningsbyggnad, med alltför ringa arbetskrafter

och anslag, tvingar mig dock hänsynen till den finansiela ställningen

att äfven i år tillstyrka en nedsättning i hvad af Chefen för

fortifikationen blifvit begärdt, hvarföre jag i underdånighet hemställer,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Carlsborgs

fästningsbyggnad bevilja för år 1882 ett extra anslag af kronor 150,000.

Carlskrona.

Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878, angående [16.]

fästningsbyggnadsanslagen för år 1880, anmälde Chefen för fortifikationen,

att de kontrollräkningar öfver återstående befästningsarbeten befästningar.

vid Carlskrona, hvilka tid efter annan egt rum, gifvit vid handen, att

någon brist ej kunde undvikas, ehuru dess belopp ej då ännu med

någon säkerhet kunde uppgifvas. Det anfördes då äfven, att förnämsta

skälet till den kommande bristen läge deruti, att de kostsamma inventarier

och instrumentalier, deribland 2 goda ångbåtar, en smalspårig

jernväg med rullande materiel m. m., hvilka beräknats att vid nämnda

tid kunna försäljas, men ditintills ej funnit någon köpare, vid en förestående

nödtvungen försäljning under allmän brist på större arbetsföretag

sannolikt komme att inbringa betydligt mindre, än man förut haft

skäl antaga, äfvensom att någon ökad kostnad uppstått genom de stora

jordmassornas sjunkning uti vallarne å Kungsholms fästning och deraf

förorsakad ny fyllning och gasonering. Eders Kongl. Maj:t, som gaf

Riksdagen del af nämnda anförande, begärde tillika, att hela återstoden,

140,000 kronor, af det redan beviljade anslaget till Carlskrona

befästningar skulle för år 1880 anvisas; men anvisade Riksdagen för

sistnämnda år blott halfva summan, 70,000 kronor, och sedermera, för

innevarande år återstående 70,000 kronor. Att en sådan förlängning

af arbetstiden i sin mån bidragit till ökad kostnad, ansåge Chefen förfor

tifikation en ej särskild!, behöfva framhållas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde hufrudtiteln.

Sedan nu en stor del af de till försäljning afsedda effekter blifvit

afyttrade, hvarvid prisen, såsom var emotsedt, måst betydligen sänkas,

hade Chefen för fortifikationen låtit verkställa nya beräkningar öfver

kostnaden för de återstående arbetena. Det har dervid äfven tagits i

betraktande, att en del af de instrumentalier och inventarier, som blifvit

inköpta för byggnadsanslaget och således för dess räkning borde

realiseras i den mån arbetet fulländades, äfven efter fästningsbyggnadens

afslutande äro nödvändiga vid fästningens förråd såväl under fred

som vid krigstillfälle. I händelse af deras försäljning, nu sannolikt

till lågt pris, blefve man således omedelbart derefter nödsakad att af

andra medel, men till säkerligen ej obetydligen högre pris, inköpa motsvarande

instrumentalier och effekter.

Enligt hvad Chefen för fortifikationen vidare anfört, utvisade de

gjorda beräkningarne, att vid utgången af år 1880 erfordrades, sedan

alla omkostnader blifvit pålagda, för befästningarnes

afslutande .............................................................................. kronor 175,500: —

Tillgångarne vore

behållning i kontant och materialier

från år 1880 .................................

effekter, dels redan bortslutade, dels

att realisera........................................

1881 års extra anslag..........................

vidare:

effekter, enligt förteckning, föreslagna

att inlösas från fästningsbyggna
den

till fästningens förråd ............

hvarefter återstode brist att betäcka

kr. 15,140:

20,360:

70,000:

20,000:

50,000:

175,500:—.

underdånighet

På grund häraf har nu Chefen för fortifikationen i

hemställt, att af Riksdagen måtte till såväl afslutande af befästningarne

å Carlsltrona landsida, som öfvertagande från byggnadsanslaget af en

del instrumentalier och effekter, hvilka för fästningen framgent vore nödvändiga,

äskas för år 1881 ett extra anslag, motsvarande de i ofvan

framlagda specifikation upptagna båda sista poster, eller kronor 70,000.

Härtill tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

17

Intendenturbehof.

Barackbyggnader å mötesplatserne.

ri 71

Efter derom af Eders Kong! Maj:t framstäldt förslag beviljade Anvisning af

Riksdagen år 1877 medel för uppförande på arméens mötesplatser af medel till

barackbyggnader med inredning och anvisade då af de 800,000 kronor, a™ådJt"''

som utöfver behållningarne å allmänna beväringsfonden, hvilken till

ändamålet af Eders Kongl. Maj:t anslogs, voro derför erforderliga, hälften,

eller 400,000 kronor. Då dessa medel nu i det närmaste vore och

fullständigt blefve under år 1881 använda, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet

i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i

underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t, för anskaffande enligt

den fastställda planen af återstående barackbyggnader, måtte af Riksdagen

begära anvisande af det redan för ändamålet beviljade belopp,

400,000 kronor.

I betraktande af tillgångarne för statsregleringen anser jag mig

böra endast på det sätt instämma i Arméförvaltningens framställning,

att jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå

Riksdagen att af det till barackbyggnader å mötesplatserne beviljade

belopp för år 1882 anvisa såsom extra anslag endast... kronor 200,000.

Ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar.

För garnisonskommenderingarne ur indelta arméen till Vaxholms [18.]

fästning har af Arméförvaltningens intendentsdepartement, sedan an- Ersättning

mälan i sådant afseende år 1879 egde rum, förskjutits ett sammanlagdt f°koZmmfa-''

belopp af 37,667 kronor 96 öre, för hvilket Arméförvaltningen i sist- ring ur innämnda

underdåniga skrifvelse anhåller om ersättning, och får jag med mvwholZ

anledning deraf i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t ville fästning.

af Riksdagen för detta ändamål äska å extra stat under år 1882

kronor ............................................................................................................ 37,668.

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Åfcl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde hufyudtiteln.

Generalstabens topografiska afdelning.

[19.] Till fortsättande af de topografiska arbetena torde Eders Kongl.

de^topogra- Maj:t v^Ja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 bevilja anfiska

arbe- slag till samma belopp, som innevarande år för detta ändamål utgår,

tena- eller ................................................................................................. kronor 60,000.

Officerares anställning vid främmande arméer.

[20.] Äfven för år 1882 täcktes Eders Kongl. Maj:t äska af Riksdagen

Understöd för ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts beanstättning8

i profvande, användas till understöd åt officerare, som antingen vinna

främmande anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rö
mmeer.

reiger pog någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt,

eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta

upplysningar rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, —

med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett

följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpskytteväsendet.

[21.] _ Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande torde

skarpskytt);- jemvoäl samma anslag som nu för ändamålet utgår, 30,000 kronor, blifva

väsendets och för år 1882 å extra stat äskadt.

skjutskicklighetens

befrämjande.

Byggnadsbehof.

[22.] Vid 1880 års riksdag beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts för
etabKssemen-

uppförande af ett etablissement i Helsingborg för två sqva
tet

i Helting- droner af husarregementet Konung Carl XV, för hvilket kostnaden belor9-

räknats till 358,000 kronor, en summa af 258,000 kronor, och medgafs

att för ändamålet finge användas hvad som kunde inflyta vid försäljning

af de kronans hus och tomtor i Helsingborg och Engelholm, b vil ka,

nu disponeras af sagda husarregemente, och anvisade Riksdagen af

ofvannämnda 258,000 kronor 101,000 kronor att utgå från behållnin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvudtiteln.

garne å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas till

Arméförvaltningen öfverlemnade tillgångar. Chefen för fortifikationen

har nu i det meranämnda underdåniga memorialet den 15 sistlidne

November anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära

anvisande såsom extra anslag under år 1882 af återstoden af de

till etablissementet beviljade medel med........................... kronor 157,000,

hvilken framställning torde af Eders Kongl. Maj:t bifallas.

Arméens ackordsamortering.

Ännu för år 1882 torde Eders Kongl. Maj:t vilja till fullgörande

af ackordsamorteringsfondens förbindelser, i enlighet med 1875 års

Riksdags beslut, äska å extra stat...................................... kronor 185,000.

/ Landtförsvarskomitéen.

För den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 sistlidne

Juni nedsatta komité för afgifvande af förslag till landtförsvarets

ordnande har Arméförvaltningen af under händer hafvande medel utgifvit

rese- och traktamentsersättning åt komitéens ledamöter kronor 11,541: 10,

förskott till aflöning åt kanslipersonal samt till expenser

.................................................................................... » 6,000: —

tillhopa ...................................................................................... kronor 17,541: lo,

och torde Eders Kongl. Maj:t äska dessa utgifter ersatta genom ett

extra anslag under år 1882, hvilket anslags belopp torde för slutsummans

jemnande och då i öfrigt komitéen kommer att medföra ytterligare

kostnader, kunna bestämmas till................................ kronor 17,600.

Uppå Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan,

täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla

hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof

ifrågasatta nya såväl ordinarie som extra anslag, äfvensom i

öfrigt, blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit,

utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas för

att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts propo
-

[23.]

Anslag till

fullgörande

af ackordsamortermgsfondens

förbindelser.

[24.]

Förskott ä

Landtförsvarskomitéens

utgifter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde Imfvudtiteln.

sition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan

komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende

hörande handlingar skulle vederbörande utskott

tillhandahållas.

ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1881.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari

1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steijern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om

reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1882,

dervid Departementschefen anmälde följande inkomna skrivelser och

förslag nemligen:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufrudtiteln.

l:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September

1880, med förslag öfver behofvet af förändringar i ordinarie anslag

samt af extra anslag för flottan för år 1882;

2:o) Chefens för sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 27 November

1880, med förslag till förbättrad aflöningsstat för skolans lärarepersonal;
3:o)

Marinförvaltningens skrifvelse den 3 December 1880, med

förslag till påbyggnad af exercishuset vid flottans station i Stockholm

jemte åtskilliga förändringar och anordningar i detsamma;

4:o) Komiterades för afgifvande af förslag till fartygscerter för

flottan den 28 Juni 1880 afgifna underdåniga betänkande;

5:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelser den 12 December

1879 och 12 November 1880 angående ersättning för förskotterade

kostnader för kanonvandringar å sjöfästningarna vid Karlskrona.

6:o) Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 26 Oktober

1880, om anvisande af medel till godtgörande af kostnaden för den

under 4:o omförmälte komité.

Departementschefen yttrade härvid:

»Vid särskilda tillfällen och senast vid föredragning den 9 Januari

1880 af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvud - titel för år 1881, har förre Chefen för sjöförsvarsdepartementet fästat

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å behofvet af tillökning i subalternofficerarnes

antal. Då det nu åligger mig att afgifva förslag till

dylik reglering för år 1882, har jag ansett mig ej böra underlåta att

äfven uttala min åsigt om behofvet af en förstärkning af ifrågavarande

befälspersonal. Men, huru vigtig lösningen af denna fråga ock må

vara, lärer densamma likväl icke böra företagas till pröfning utan afvaktan

på de yttranden och förslag, som den nu församlade sjöförsvarskomitén

kan komma att afgifva; och jag finner mig derföre icke för

närvarande böra göra någon hemställan i berörda afseende.»

Depertementschefen anförde härefter:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

3

Ordinarie anslag
Aflöning

för Flottans kårer och stater.

n i

»Beloppet af de för utgifter under denna titel erforderliga medel Afling för

för år 1882, utöfver den i gällande riksstat för ändamålet uppförda Flottans

summa af 1,201,484 kronor, har Marinförvaltningen enligt beräkning, ^tater^

mot hvilken jag icke har något att erinra, upptagit till 170,000 kronor.

Till betäckande häraf torde för år 1882 liksom för föregående år böra

anlitas de inflytande afgifterna från de på grund af Kongl. brefvet den

10 Maj 1872 vakanssatta båtsmansnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län samt, hvad derutöfver erfordras, bestridas

af särskildt för ändamålet anvisadt anslag å extra stat, hvars storlek

sålunda är beroende af det belopp, hvartill berörde afgifter kunna beräknas

uppgå. För år 1879 kunde då varande behof af aflöningsmedel

betäckas af dylika vakansafgifter till belopp af 108,466 kronor 76 öre;

och då någon betydligare förhöjning i beloppet af dessa medel — hvilka

beräknats kunna, efter slutad vakanssättning, uppgå till en sammanräknad

summa af omkring 121,000 kronor — ej kan för år 1882 påräknas,

anser jag, i likhet med Marinförvaltningen, extra anslag till

lika belopp, som vid sistlidna års Riksdag böra begäras. Min hemställan

blifver derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning

derom att Riksdagen måtte dels medgifva att, utöfver de afgifter

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande

af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1882 inflytande

dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda

år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under

år 1882 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

[2.]

I anledning af gjord anmälan om uppkommen brist å detta i riks- Användandet

staten såsom »förslagsanslag högst» upptagna anslag, täcktes Eders

slaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufnidtiteln.

Kongl. Maj:t föreslå 1880 års Riksdag att förändra detsamma till reservationsanslag,

med hemställan tillika att af möjligen uppkommande

besparingar å detta anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade

bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme

att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880.

Riksdagen beslöt emellertid att anslaget skulle till oförändradt belopp,

282,000 kronor, fortfarande såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten

upptagas, men medgaf att den besparing, som under år 1881

kunde å detsamma beredas, finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras till

godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag

förut kunde hafva uppkommit.

Med åberopande af detta Riksdagens beslut, har Marinförvaltningen

anmärkt att det icke vore antagligt att genom Riksdagens sålunda

lemnade medgifvande hela den vid 1879 års slut å anslaget balanserade

bristen, 65,219 kronor 86 öre, komme att blifva betäckt, helst

det vore möjligt att 1880 års enahanda anslag äfven visade sig otillräckligt;

på grund hvaraf Förvaltningen hemstält det Eders Kongl.

Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande, att den besparing som

under år 1882 kunde å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

beredas, stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag

förut kunde hafva uppkommit.

Med erinran det Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18

Juni sistlidne år befalt Marinförvaltningen verkställa utredning af orsakerna

till detta anslags öfverskridande, men att sådan utredning

ännu icke inkommit, får jag till Marinförvaltningens förevarande framställning

tillstyrka nådigt bifall.

Sjökrigsskolan.

[3.]

I en till chefen för sjökrigsskolan ingifven skrift hafva de vid

Bukring af gamma skola anstälde lektorer, under åberopande att genom den under

lSjökrigsslo- deri 30 Maj 1879 utfärdade stadga för skolan i fråga varande underkm

aflönings- visningsanstalt kunde anses hafva i hufvudsakliga delar erhållit sin

m ner- slutliga organisation, anhållit att vid sådant förhållande och då ny

undervisningsplan blifvit faststäld, hvarigenom flere läroämnen erhållit

ökad undervisningstid, utan att motsvarande jemkning i gällande lönestat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln. 5

egt rum, förnyad reglering af och förbättring i deras lönevilkor måtte

varda utverkad.

Innan jag öfvergår till vidare redogörelse för sökandenas framställning

och deröfver af skolans chef afgifvet yttrande, torde jag få

erinra derom att, enligt ofvan åberopade stadga, skall såsom grund vid

uppgörande af förslag till kursernas omfång iakttagas, att kadett, som

genomgått alla landklasserna, må i de icke militära ämnena besitta ett

kunskapsmått icke understigande det som för godkänd afgångsexamen

vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet. Lärarepersonalen utgöres

i de icke militära ämnena af fem utaf Eders Kongl. Maj:t förordnade

lektorer, för hvilka aflöningen är beräknad efter det antal

timmar de, enligt den vid statens fastställande gällande undervisningsplan,

hade att i veckan undervisa samt i öfrigt af efter enahanda grund

aflönade lärare och biträdande lärare, dem Chefen för sjöförsvarsdepartementet

antager. Behörighet att söka lektorstjenst tillkommer den,

som enligt gällande bestämmelser är behörig till sökande af lektorstjenst

vid rikets allmänna läroverk.

Nu hafva sökandena hufvudsakligen anfört: att då beloppet af

deras nuvarande aflöning vore grundadt på beräkning af visst arvode

för undervisningstimme, deraf borde vara en följd, att jemkning i undervisningens

anordnande och lärotimmarnes fördelning jemväl föranledde

motsvarande förändring i deras lönevilkor, hvilket likväl icke egt rum,

utan hade, exempelvis, lärarne i franska och i engelska språken, i

matematik och i historia fått sig ålagdt en undervisningstid, som med

tre till sju timmar i veckan öfverskrede det antal undervisningstimmar,

hvarefter aflöningen varit beräknad; att emellertid införandet af en

sådan förändring skulle medföra att lektorernas lönevilkor blefve allt

för vexlande, hvartill komme att ifrågasatta förbättringar i undervisningen

möjligen blefve uppskjutna eller inställda på grund af den rubbning

de skulle förorsaka i en eller annan lärares ekonomiska ställning,

samt att, med afseende å de sålunda med nuvarande aflöningssätt förenade

olägenheter, detsamma syntes böra förändras derhän att, —

liksom förhållandet vore vid rikets allmänna läroverk, vid nya elementarskolan,

vid högre lärarinneseminarium, vid tekniska skolorna och

vid skogsinstitutet in. fl. läroverk, — vid sjökrigsskolan bestämdes ett

visst antal lektorslöner af lika belopp med faststäldt maximum och minimum

af undervisningsskyldighet; att, då, hvad anginge aflöningens

belopp, såväl fordringarne i afseende å förberedande studier och kompetens

för befattningarnes erhållande, som anspråken å arbetet för

desses uppehållande vore hufvudsakligen desamma för lektorerne vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtiteln.

sjökrigsskolan som för motsvarande befattningar vid statens öfriga

läroverk, rättvisa och billighet synes påkalla att lönevilkoren för båda

slagen af lektorstjenster blefve desamma samt lektorerne vid sjökrigsskolan

tillförsäkrades en efter de dyrare lefnadsvilkoren i Stockholm

beräknad tillräcklig bergning och betryggad framtid, helst som en

undervisningstid af t. ex. 19 till 24 timmar i veckan å ett stadium

motsvarande allmänna läroverkens högre klasser, utan inberäkning deri

af erforderligt förarbete för undervisningen, skrifprofs rättande, extra

lektioner åt mindre försigkomna elever samt tentamina, och examina icke

lemnade synnerlig tid öfrig till andra värf, minst till någon verksamhet

i statens tjenst, och lektorerne i öfrigt vore så godt som i saknad af

den biförtjenst, som andra skolans lärare kunde påräkna genom lektioner

åt skolans elever mot särskild ersättning, hvilket, i enlighet med

chefens för skolans uttryckta önskan, icke förekomme vid sjökrigsskolan;

att härvid jemväl borde komma i betraktande att de icke militära

lärarne vid sjökrigsskolan egde i vida mindre grad än lärarekåren

vid andra läroverk utsigt till framtida befordran till tjenster med större

anseende och högre aflöning, som för öfrige i statens tjenst anstälde

personer utgjorde eu mäktig uppmuntran under de tidigare tjensteårens

arbete och försakelser, i ty att de förstnämnde ej ens hade utsigt till

befordran till rektorer, för att ej nämna rättigheten till presterlig

tjensteårsberäkning; att sökandena i öfrigt ansåge sig kunna hänvisa

till det af komiterade för afgifvande af förslag till lönereglering för

elementarläroverkens lärare den 17 Maj 1880 afgifna betänkande, som

i de flesta hänseenden syntes kunna tjena till ledning vid bestämmandet

af aflöningen för lektorerne vid sjökrigsskolan, med anmärkning

derjemte att desse sistnämnde icke såsom de allmänna läroverkens

lärare vore tillförsäkrade pension, utan till och med på grund af bestämmelserna

i 35 § 1 mom. i gällande stadga för sjökrigsskolan kunde,

i händelse af längre tids sjuklighet, blifva i saknad af alla löneförmåner;

Och hemstälde sökandena på grund häraf att lektorerne, för hvilka

verksamheten vid skolan vore och måste vara den egentliga och hufvudsakliga,

måtte, med afseende å löneinkomster och andra förmåner, blifva

likstälda med motsvarande tjenstemän vid statens allmänna läroverk,

och således jemväl i afseende å ålderstilläggens belopp, aflöningens

åtnjutande under sjukdom och tjensteårsberäkning vid sökandet af

andra lärareplatser.

Chefen för sjökrigsskolan har i sitt yttrande, med anmärkning det

han ansåge en förbättring af lärarepersonalens löneförmåner vara af

den oafvisliga nödvändighet för skolans utveckling och framtid att detta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

7

ärende, äfven oafsedt ofvanberörde skrifvelse, skulle blifvit föremål för

framställning från hans sida, tagit under pröfning frågan om reglering

ej allenast af lektorernes utan af hela lärarepersonalens löneförmåner.

Han anför härvid följande.

Lärarne i sjökrigsskolan hade så till vida sins emellan olika ställning,

att en del af dem endast delvis upptoges af skolan, medan andra

åter måste egna hela sin arbetskraft åt densamma. Detta förhållande

syntes nödvändiggöra två väsentligen olika grunder för beräknandet af

ersättningen. För de förra borde ersättning utgå i form af arvoden,

beräknade ej allenast efter den tid, som åt hvarje särskildt ämne vore

anslagen, utan äfven efter vigten af dessa ämnen med afseende på

skolans ändamål. För de senare åter, eller lektorerne, borde ersättningen

utgå i form af fasta löner till sådana belopp, att skolan med

skäl kunde af dem fordra hela deras arbetskraft, d. v. s. en undervisningsskyldighet

motsvarande den, som åligger lektorerne vid de allmänna

läroverken.

Hvad den förstnämnde klassen af lärare beträffade, hade chefen

för skolan, med tillämpning af den ofvan uttalade grundsatsen att vid

aflöningens bestämmande afseende äfven borde fästas å de särskilda

läroämnenas vigt, i en förslagsvis uppgjord stat, uppfört för en del af

dem högre arvoden än de för närvarande åtnjöte.

I afseende å de skolans icke militära lärare, som vid densamma hade

sin uteslutande eller hufvudsakliga verksamhet, har nämnde chef, i likhet

med desse lärare framhållit, att då skolans ändamål vore icke allenast

att meddela den blifvande sjöofficern fackkunskaper, utan en allmän bildning

till det mått, som meddelas i allmänna läroverken och denna undervisning

följaktligen hos lärarne förutsatte ett kunskapsmått, motsvarande

det, som för undervisningen i de allmänna läroverkens högre stadier

erfordrades, hvarföre ock kompetensfordringarne för lärarne voro desamma

vid båda slagen af undervisningsanstalter, så syntes det nödvändigt

att, för att kunna täfla i förvärfvandet och bibehållandet af dugliga

lärare, desse bereddes motsvarande förmåner. Genom en utförlig jemförelse

emellan den undervisningsskyldighet, som åligger de allmänna

läroverkens lärare och lektorerne vid sjökrigsskolan, har chefen vidare

sökt ådagalägga att de senare vore i afseende å tjenstgöringsskyldighet

i det närmaste likstälde med de förra. Så vore deremot icke förhålllandet

hvad löneförmånerna beträffade, hvilka, särskildt i hufvudstaden,

vore för lektorerne vid allmänna läroverken, både hvad lön och ålderstillägg

beträffade, betydligt högre än lektorernes vid sjökrigsskolan,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufvud titeln.

der en lektor uppbär i lön allenast 1,800 och högst 2,040 kronor,

hvadan hans aflöning, efter tjugu års tjenstgöring, med 4 ålderstillägg

ej stege högre än till 2,800 å 3,040 kronor. Med åberopande i öfrigt

af innehållet i den ingifna skriften i afseende å sökandenes ofördelaktigare

ställning jemväl i afseende å pension, utsigter till biförtjenst

och befordran, samt med anmärkning att de i händelse af vunnen anställning

vid annat statens läroverk, ej egde rätt tillgodoräkna sig de

år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort, hade chefen ansett en förnyad

lönereglering för i fråga varande tjensteman böra ega rum, för hvilken

den i ofvan berörde skrift åberopade komités betänkande borde läggas

till grund, och i öfverensstämmelse härmed vid sjökrigsskolan bestämmas

fem fasta lektorslöner, alla till lika belopp och med en undervisningsskyldighet

för deras innehafvare af minst 19 högst 24 timmar

i veckan, som vore nu varande minimi- och maximitid för lektorernes

vid sjökrigsskolan undervisningsskyldighet. Aflöningen borde delas i

lön med ålderstillägg och tjenstgöringspenningar samt lönen bestämmas

till 2,100 kronor och tjenstgöringspenningar till 1,400, med 3 ålderstillägg

af 500 kronor hvardera.

För den händelse emellertid att slutlig reglering af i fråga varande

lektorers löneförmåner icke skulle anses böra företagas innan löneförhållandena

vid de allmänna läroverken blefve ordnade, hade chefen för

skolan framlagt ett alternativt förslag till stat, öfverensstämmande

med den för närvarande för de allmänna läroverken i hufvudstaden gällande

och upptagande lektorslönen till 2,500 kronor med 4 ålderstillägg

af 500 kronor hvardera och ett hyresbidrag af 500 kronor årligen.

För erhållande af tillgångar till de högre utgifter för skolan, som

tillämpningen af vare sig det ena eller andra af dessa förslag skulle

medföra, har chefen föreslagit att lärjungarne vid skolan skulle åläggas

viss terminlig afgift. Han yttrar i afseende härå, att då ofvannämnde

komiterade, med åberopande dels af den mera allmänt spridda välmågan

i vårt land, dels af grannländernas exempel, dels ock af de betydliga

afgifterna vid de enskilda läroverken, ej tvekat att, till betäckande af

en del utaf den ökade kostnad, som den af samma komiterade föreslagna

lönereglering skulle medföra, föreslå en betydligt förhöjd terminsafgift,

han ansåge sig kunna förorda en dylik anordning äfven vid

sjökrigsskolan helst långt kraftigare skäl syntes kunna anföras för

stadgande vid sjökrigsskolan af en afgift till och med betydligt öfverstigande

den vid de allmänna läroverken föreslagna. Härutinnan förekomma

att sjökrigsskolans egenskap af specialskola gåfve den i detta

hänseende en helt annan ställning än den, de allmänna läroverken in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

9

toge; att en yngling, som för att egna sig åt Kongl. flottans tjenst

fullständigt genomgått sjökrigsskolan, kunde dermed anses hafva afslutat

sin egentliga uppfostran och erhölle såsom officer aflöning

eller åtminstone ersättning för tjenstgöring och detta vid en ålder,

då de af hans jemnåriga, som efter aflagd maturitetsexamen fortsätta

sina studier vid universitetet, ännu hade en flerårig kurs

innan de blefve behöriga att söka inträde i statens tjenst; att vid

jemförelse emellan kostnaderna för utbildningen till officer vid armén

med dem för genomgåendet af sjökrigsskolan, sistnämnde kurs vore

billigare; att hvad som emellertid mer än något annat syntes tala

för befogenheten af en högre afgift vid sjökrigsskolan, vore den omständighet,

att denna skolas elever under fyra och en half månaders

sjöexpedition årligen åtnjöte fri kost, en ekonomisk förmån, som väl ej

kunde beräknas lägre än till omkring 180 kronor; och ansåge chefen

för skolan sig, på grund häraf, kunna föreslå att en afgift ålades lärjungarne

till belopp af 100 kronor för hvarje halfår, eller, om det alternativa

förslaget till stat gillades, af 75 kronor, då, under antagande att

antalet kadetter fortfarande blefve omkring 60 samt af dem ett antal

af 5 finge friplatser, komme att inflyta ett belopp, i förra fallet af 11,000

och i senare fallet af 8,250 kronor årligen. I denna afgift skulle likväl

inbegripas den afgift af 30 kronor för hvarje läsår, som på grund

af bestämmelsen i 54 § af gällande stadga, af kadett erlägges såsom

bidrag till bestridande af kostnaden för åskådnings- och annan allmän

undervisningsmateriel, instrument m. in., hvilken afgift nu ingår i skolans

expensmedel och redovisas gemensamt med dessa.

I sammanhang härmed hade chefen för skolan hemstält, dels att

lektorerne vid möjligen blifvande anställning vid rikets allmänna läroverk

finge tillgodoräkna sig de år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort

äfvensom tillerkännas pensionsrätt i likhet med hvad för lektorerne vid

dessa allmänna läroverk vore eller kunde blifva stadgadt, dels ock att

föreskrift måtte meddelas att, vid anmälan till undergående af pröfning

till inträde i sjökrigsskolan, skulle erläggas en inträdesafgift af 15 kronor,

närmast afsedd till ersättning åt censorerne.

Dessa af lektorerna vid sjökrigsskolan åberopade och af skolans

chef vitsordade förhållanden i afseende å berörde lärares aflöningsförmåner

hafva synts mig icke kunna lemnas utan beaktande, ej allenast

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

ur synpunkten af lärarnes berättigade anspråk på billig godtgörelse för

sitt arbete, utan framför allt med afseende å den inverkan de kunna

ega på skolans framtid, som i så väsentlig mån är beroende deraf att

vid densamma fästes lärare med nit för sitt kall och duglighet i dess

utöfning. I den mån sjökrigsskolan, som vid dess inrättande var ansedd

för endast 40 elever och kadetter, utbildats till den uppburna läroanstalt,

i hvilken numera undervisning lemnas åt 60 lärjungar, hafva

anspråken på lärarne vuxit. Under det att 1867 års reglemente för

skolan lemnade valet af lärare åt Chefen för sjöförsvarsdepartementet

utan att stadga några kompetensvilkor för deras antagande, förutsätter

nu gällande stadga, hvad särskild! beträffar lektorstjensterna, att den

sökande skall vara behörig att söka d}dik tjenst vid rikets allmänna

läroverk. Undervisningen har ock blifvit utsträckt. Vid sådant förhållande

äro skäl icke för handen att antaga det sjökrigsskolan skulle,

med de jemförelsevis ringa förmåner den erbjuder sina lärare, kunna i

längden med framgång bestå i den täflan om de bästa lärarekrafterna,

som de många undervisningsanstalterna i Stockholm naturligen framkalla.

Fast hellre saknas icke grund för det antagande att skolan kan

gå i mistning om de dugligaste af de lärare den redan eger, utan utsigt

att återvinna andra af samma halt. I öfrigt lär redan den omständighet

att undervisningsplanen blifvit sedan 1876 års lönereglering, på

grund af vunnen erfarenhet, ändrad, utgöra giltig anledning till en förändrad

reglering af lärarnes aflöningsförmåner, hvilka numera ej stå i

det förhållande till undervisningstiden, som vid dessa förmåners bestämmande

var afsedd.

Om jag sålunda anser mig böra vitsorda behofvet af förändring

af och tillökning i en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöningsförmåner,

hvilka icke uteslutande torde böra bestämmas efter undervisningstiden,

finner jag mig dock icke kunna tillstyrka den af skolans

chef föreslagna reglering, som grundats på ett af Eders Kong! Maj:t

ännu icke pröfvadt komitébetänkande rörande lärare vid andra undervisningsanstalter.

Det alternativa förslaget till stat — å hvilket jag vidfogat uppgift

om nuvarande lönevilkor, i hvilken form det torde få protokollet

biläggas — är, såsom ofvan uppgifvits, grundadt, hvad lektorerne beträffar,

på de förmåner som åtnjutas af deras vederlikar vid allmänna

läroverken i Stockholm och innefattar i afseende å öfrige lärare en

efter nuvarande förhållanden lämpad förändring i deras arvoden. Härvid

må anmärkas att den för lärare i militära ämnen i fråga satta aflöningen

är lägre, än hvad flere af dylika lärare vid Kong], krigsskolan åtnjuta,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

11

äfven utan beräkning af den förmån af bostad, som tillkommer desse.

Ehuruväl nu sistnämnde stat visserligen innefattar en, efter min åsigt,

ingalunda för hög ersättning för den tid och det arbete, undervisningen

vid sjökrigsskolan tager i anspråk, anser jag mig likväl icke

nu böra, under det frågan om reglering af de allmänna läroverkens

lärares löneförmåner ännu icke blifvit pröfvad, förorda densamma till

fastställelse. Lämpligast synes vid berörde förhållande vara att den

reglering, som nu kan ifrågakomma, blir tillfällig under afvaktan att

definitiv reglering kan varda faststäld.

Beträffande de medel som erfordras för ifrågavarande löneförbättring,

tvekar jag ej att, på sätt chefen för sjökrigsskolan föreslagit,

tillstyrka att en afgift må åläggas dem, som njuta fördelarne af undervisningen

i denna skola. Kostnaderna för lärjungarne vid densamma

skulle i allt fall på intet sätt kunna sägas blifva afskräckande genom

en terminlig afgift af 75 kronor eller 150 kronor för år, helst om ett

visst antal friplatser vore att tillgå för obemedlade lärjungar. Såsom

ofvan är anfördt, skulle, med beräkning af 55 betalande elever,

erhållas en summa af 8,250 kronor årligen. I denna summa ingår

likväl det belopp, som hittills influtit i följd af den eleverna åliggande

skyldighet att lemna bidrag med 30 kronor årligen till utgifterna

för skolans expenser. Ehuru visserligen icke hela sistberörde summa

sålunda blefve för löneförbättringen tillgänglig, enär deraf måste

afses en del till förhöjning i det expensmedelsanslag staten består,

skulle dock med en dylik afgift en väsentlig förbättring i lärarnes aflöning

kunna beredas. Då emellertid gällande stat blifvit af Riksdagen

godkänd, anser jag en dylik löneförbättring ej böra utan Riksdagens

medgifvande ega rum, äfven om medlen derför icke blifvit af Riksdagen

anvisade.

Hvad slutligen angår öfrige i detta ärende af chefen för sjökrigsskolan

och lektorerne gjorda framställningar, torde de först på förnyad

anmälan, efter slutlig pröfning af den nu i fråga stälde löneförbättringen,

böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts bedömande.

Jag hemställer, på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte begära

Riksdagens medgifvande att, derest tillgångar till förbättrande af

en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning varder genom förhöjning

af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring må tills vidare

och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af

Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld kunna, inom ett belopp

af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts

pröfning, tilldelas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtiteln,

[4-]

Anslagets beräkning

in. in.

Jemförelse

mellan nuvarande

och

föreslagen ordinarie

stat.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu i fråga varande statsregleringsperiod

beräknats till 1,100,000 kronor, lärer penningeanslaget

till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten

uppföras till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med ^beräkning

af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409

kronor, eller 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat

upptagna, under förutsättning derjemte att de å nämnde inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få användas

för de med anslaget afsedda ändamål.

Uti sin nu anmälda skrifvelse den 30 sistlidne September har

Marinförvaltningen föreslagit eu förhöjning i anslaget till ålderstillägg

med 4,000 kronor; men som de nya utgifter, hvilka böra af detta förslagsanslag

under året bestridas, åtminstone till en del lära komma att

betäckas af behållningar, som uppstå i följd af afgång, anser jag ej

skäl tillstyrka framställning om ändring i anslagets belopp.

Ej heller finner jag mig nu böra biträda Marinförvaltningens förslag

att höja nu varande ordinarie anslag till flottans nybyggnad och

underhåll med en million kronor; hvaremot jag utbeder mig att här

nedan få göra den framställning om anvisning på extra stat af de

medel, jag anser för fartygsbyggnader vara af behofvet påkallad.

I öfrigt bär Marinförvaltningen, beträffande ordinarie anslag, endast

hemstält om öfverflyttning af ett mindre belopp från anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in. till anslaget för diverse behof,

hvilken öfverflyttning emellertid icke synes vara af den vigt, att framställning

till nu sammanträdande Riksdag i ämnet erfordras.

I afseende å de ordinarie anslagen, har jag ej att göra någon vidare

framställning; och skulle följaktligen, i händelse af nådigt bifall

till hvad jag ofvan anfört, ingen annan ändring i ordinarie staten förekomma,

än att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

anstalterna uppförda anslag ökades med det belopp, hvarmed inkomsten

af fyr- och båkmedel beräknats öfverstiga dess nu upptagna summa,

eller .................................................................................. kr. 100,000: —■

hvadan, med tillägg af femte hufvudtitelns slutsumma

enligt gällande riksstat..................................................... » 5,175,000: —

summan häraf kr. 5,275,000: —

utgör det belopp, hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle

för år 1882 uppgå.

Extra anslag.

På extra stat för år 1882 har Marinförvaltningen ansett följande

anslag erforderliga, förutom ofvan upptagna anslag till löneregleringens

genomförande ........................................................................... kr. 50,000: —

nemligen:

Till kompletterande af sjöfästningarnes vid Carlskrona

inventarier m. m.............................................................. » 100,000: —

» anskaffande af en svängbro af jern i stället för

vestra vindbryggan å varfvet i Carlskrona............... » 48,100: —

» anläggning af en stenkaj vid Skeppsholmen i Stockholm

........................................................................... » 38,250: —

» anskaffning af artillerimateriel...................................... » 678,300: —

» kanonvandringar å sjöfästningarne Kungsholmen

och Hästholmen................................................................ » 100,000: —

» omarbetning af krut ....................................................... » 30,000: —

» skjutförsök och inskjutning af kanoner.................... » 20,000: —

» minväsendet ....................................................................... » 343,000: —

hvartill komme dels

» påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station » 24,500: —

dels ett belopp af sammanräknadt..................................... » 117,300: —

till utbyte af bestyckningarna å monitorerna John Ericsson

och Thordön, ändring af lavattaget å korvetterna

Saga och Norrköping samt till nybyggnad

af en bogserångare för Carlskrona station.

Tillsammans kronor 1,549,450: —

De begärda anslagen äro visserligen alla af stor vigt; men

med fästadt afseende å beloppet af de tillgångar, som för närvarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtitelii.

lära kunna afses för femte hufvudtiteln, samt behofvet af anslag jemväl

för flottans materiel, anser jag mig böra tillstyrka att anslag begäras

endast för dem af ofvan berörda ändamål, hvilkas tillgodoseende

icke utan allt för stora olägenheter kan uppskjutas, och får jag i sådant

afseende åberopa nedanstående framställningar.

Komplettering af sj öbefastningarnes vid Carlskrona

inventarier.

Till detta ändamål, för hvilket Eders Kongl. Maj:t af 1880 års

Sjobefästnin- Riksdag begärde anslag å extra stat till belopp af 96,000 kronor, anCarMrona

v^sa<^e Riksdagen, som ansåg anslaget kunna på flera år fördelas, hälften

af nyssnämnde summa eller 48,000 kronor. Ehuruväl för dessa

befästningars förseende med fullständig utredning enligt den redogörelse

för behofvet derutinnan, som återfinnes i bilagan n:o 4 a) till

Eders Kongl. Mapts nådiga proposition om statsverket till 1879 års

Riksdag, ännu erfordras ett belopp af sammanlagdt 144,000 kronor,

och Marinförvaltningen på grund häraf begärt att för år 1882 måtte

anvisas 100,000 kronor, så anser jag mig likväl böra hemställa att

framställningen till näst instundande Riksdag om anvisande af medel

för ändamålet inskränkes derhän, att för fortsatt komplettering af i

fråga varande sjöbefästningars inventarier m. m. må å extra stat för sistnämnda

år beviljas lika stort belopp, som, enligt hvad ofvan är angifvet,

af 1880 års Riksdag anvisades, eller 48,000 kronor.

Svängbro af jern å varfvet i Carlskrona.

[6.] Uti skrifvelse till Marinförvaltningen har varfschefen vid Carlskrona

^ern^carfvet s^''a^0Tb under erinran hurusom redan vid åtskilliga föregående tillfällen

* Carlskrona. blifvit framhållet behofvet af en ändamålsenligare förbindelse å Kongl.

skeppsvarfvet emellan det så kallade gamla varfvet, å ena, samt reparationsdockan

och förråden å Lindholmen, å andra sidan, än den nuvarande

medelst vindbro af trä, ånyo anmält detta ärende, med åberopande

hufvudsakligen af hvad förut blifvit i frågan anfördt, eller att den nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

15

befintliga bron, med den form den innehade, endast med svårighet

kunde äfven af lättare fordon passeras, samt att å densamma icke kunde

utläggas jernvägsspår och följaktligen jernvägsanläggningen å varfvet

ej utsträckas till Lindholmen, hvartill komme att för öppnandet af bron

erfordrades en högst betydlig arbetsstyrka. På dessa skäl och enär

samma bro för att kunna fortfarande begagnas snart måste undergå en

betydlig reparation, har varfscliefen ansett det vara angeläget, att den

blefve ersatt med eu svängbro af jern. Kostnaden för en dylik bro af

sådan konstruktion att densamma kunde beqvämligen skötas af 2 man,

skulle, enligt gjord beräkning, uppgå till inalles 48,100 kronor; och

har Marinförvaltningen, under åberopande af hvad varfscliefen sålunda

anfört, i underdånighet tillstyrkt, att medel måtte för ändamålet beredas.

Lika med dessa myndigheter anser jag det vara af stor vigt att

en ny svängbro för upprätthållande af förbindelsen emellan ifrågavarande

platser varder anbragt. För den nuvarande vindbrons öppnande

och tillslutande erfordras en arbetsstyrka, uppgående till mer än 70

man. Härtill kommer i öfrigt att, till följd af brons konstruktion, fartyg

icke kunna genomgå broöppningen med begagnande af ångkraft,

utan måste dervid användas en mängd folk äfvensom förhalningstrossar,

båtar och annan redskap, hvilket allt medför både tidsutdrägt

och kostnad. På grund af sålunda anförda förhållanden och särskilt

med fästadt afseende å den dyrbara arbetskraft, som genom i fråga

varande nybyggnad skulle besparas, får jag i underdånighet hemställa

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att till en svängbro

af jern å varfvet vid Carlskrona måtte anvisas ett extra anslag

af 48,100 kronor.

Påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station.

Sedan längre tid tillbaka har frågan om uppförande af en till- [7.]

byggnad till berörda exercishus och höjande af taket på detsamma Påbyggnad

varit väckt. Val fann Eders Kongl. Maj'':t, i nådigt beslut den 2 Fe- % fidStwkbruari

1877, icke skäl att till då gjord framställning om anvisande af åolms station.

medel till en tillbyggnad lemna bifall, med förklarande derjemte, att

med höjande af exercishuset borde anstå till dess, efter verkstäld besigtning,

nytt tak funnes behöflig!, i hvilket afseende det ålåge Förvaltningen

af Sjöärendena att, vid tidpunkten för takets omläggning,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufrudtiteln.

med förnyad anmälan i ämnet till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet,

inkomma. Men med anledning af Militärchefens vid Stockholms station

ånyo upprepade framställning i ämnet har Marinförvaltningen, i

ofvannämnde skrifvelse den 3 december 1880, med öfverlemnande af

framställningen och öfriga till ärendet hörande handlingar, ånyo understält

denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Af de inkomna handlingar^ inhemtas:

att Militärchefen — under åberopande det han år efter annat, i

sammanhang med afgifna förslag öfver anslagsbehofven vid stationens

militärdepöt, gjort framställning om nödvändigheten af exercishusets påbyggnad

m. m. — såsom skäl för sitt nu framstälda förslag hufvudsakligen

anfört, hurusom det med hvarje år blifvit allt tydligare att

exercishuset lemnade ett allt för inskränkt utrymme för den personal,

som deri skulle öfvas, men att än mera väsentliga olägenheter uti

ifrågavarande byggnad förefunnes, nemligen brist på tillräckligt dagsljus

samt på tillfälle att på lämpligt sätt åstadkomma luftvexling, till

följd af hvilka sistnämnda förhållanden de förnämligaste vilkoren för

vidmakthållande af helsa och trefnad hos öfningspersonalen således i

den nuvarande byggnaden saknades;

att Militärchefen vidare, under framhållande af angelägenheten att

vidtaga åtgärder för afhjelpande af nyss nämnda brister, anhållit det

Marinförvaltningen måtte bereda tillgång till de för sådant ändamål

erforderliga medel, hvilka han, med inlemnande af en utaf stationens

byggmästare uppgjord ritning jemte kostnadsförslag öfver förändring

af exercishuset, i enlighet med sagda kostnadsförslag, upptagit till

24,500 kronor;

att den sålunda föreslagna förändringen innebure: l:o) exercissalens

höjande 7 fot, med bibehållande af nuvarande takkonstruktion,

men med förstärkningar å hvarannan takstol, på samma gång utgörande

förankring emellan murarne; 2) anbringande i vestra väggen af fönsterlufter,

hvilka skulle till f af sin höjd blifva blinda samt till öfre tredjedelen

så anordnade att de lemnade ljus till salen; 3:o) nya fönsterlufter

å motsatta, östra väggen med 2 fots högre bröstvärn än som nu

finnes; 4:o) anbringande af en lanternin å taket öfver salens midteldel

äfvensom af sidoventiler och takventilatorer; samt 5:o) en tillbyggnad

af tegel vid midteldelen af exercishusets vestra fa§ad, afsedd att ersätta

nuvarande träförstuga samt att inrymma, förutom förstugor, 2

välbehöfliga mindre rum för befäl och underbefäl;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

att, sedan Marinförvaltningen derefter, med anledning af föreskriften

i nådiga beslutet den 2 Februari 1877, från stationens varfsclief

infordrat uppgifter angående så väl särskildt ifrågavarande taks

som äfven hela byggnadens nuvarande tillstånd, hade, till följd af de

upplysningar, som från. varfschefen i berörda afseenden inkommit,

under ärendets behandling uppstått fråga, huruvida icke det kunde

vara lämpligt att, utan höjning af tak och väggar, åstadkomma ökad

tillgång på luft och ljus genom att borttaga husets nuvarande innerpanel

och anbringa, i dess ställe, takpanel jemte takfönster i ungefärlig.

likhet med hvad som funnes tillämpadt i afseende å det vid

exercishuset befintliga annex;

att ett förslag i sådant syfte blifvit uppgjordt, öfver hvilket Militärchefen

afgifvit yttrande, deri han, med bifogande af utlåtanden från

öfverintendentsembetet samt från instruktionsofficeren i gymnastik vid

exercisskolan, bland annat, anfört, att de förändringar detta förslag

innebure ingalunda kunde uppfylla de fordringar, hvilka med afseende

på luft och ljus samt exercismanskapets helsa behöfde tillgodoses,

hvarföre .Militärchefen ansåg sig böra vidhålla sitt förut afgifna förslag,

hvilket så väl Öfverintendentsembetet som instruktionsofficeren

ansett ega företräde framför det senare uppgjorda förslaget; dock att,

på sätt Öfverintendentsembetet föreslagit, den ifrågasatta lanterninen

kunde uteslutas.

Vid ärendets slutliga behandling hos Marinförvaltningen, dervid

Chefen för flottans militärpersonal jemväl närvarit, har denne — jemte

det han instämt med Militärchefen både uti dennes åsigter om olägenheterna

af den nu varande exercislokalen och uti det förslag till desammas

afhjelpande, hvilket Militärchefen afgifvit uti här ofvan omförmälda

framställning af den 12 Juni 1880 — framhållit det oafvisliga

behofvet af en på- och tillbyggnad till ifråga varande hus i enlighet

med sistnämnda förslag och hurusom detta behof, redan länge

befintligt, efterhand alltmera framstått, då under de senare åren ett

eldare- och handtverkskompani tillkommit vid stationen, matrospersonalen

ökats, samt till följd af kassation vid generalmönstringar, båtsm

an srekryternas antal ansenligt vuxit; hvarförutom han anfört att, med

hänsyn till undervisningens ändamålsenliga bedrifvande och bevarande

af ^öfningspersonalens. helsa, det vore högeligen angeläget, att den

ifrågavarande förändringen komme att så snart som möjligt verkställas.

På grund af hvad Chefen för flottans militärpersonal sålunda anfört

särskildt beträffande den personal, som skulle öfv as i exercishuset,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

har Marinförvaltningen ansett att sedan den 2 Februari 1877, då nådig

föreskrift meddelades att frågan om exercishusets höjande borde

anstå intilldess nytt tak derå funnes behöfligt, förhållanden inträffat,

som kunde leda till denna frågas bedömande ur annan synpunkt, och

har Förvaltningen följaktligen trott sig böra ånyo anmäla ärendet hos

Eders Kongl. Maj:t, i det Förvaltningen, som för sin del icke hade

något att erinra mot det af Militärchefen afgifna förslag om exercishusets

förändring i enlighet med den af honom inlemnade ritning, i

underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande

Riksdag för ifrågavarande ändamål äska ett belopp af

24,500 kronor.

I betraktande af hvad härvid blifvit af såväl Chefen för flottans

militärpersonal som Militärchefen vid flottans härvarande station anfördt

och i öfrigt i ärendet förekommit, har jag, med stöd jemväl af

hvad jag vid personligt besök på platsen varit i tillfälle att inhemta,

funnit frågan om förändring af den nu begagnade exercislokalen icke

utan synnerlig olägenhet kunna vidare uppskjutas. Beträffande de i sådant

syfte uppgjorda förslag, finner jag, lika med Marinförvaltningen

och Chefen för flottans militärpersonal, det af Militärchefen i hans

skrifvelse den 12 Juni 1880 framstälda innefatta lämpliga åtgärder

för afhjelpande af ifråga varande olägenheter, på grund hvaraf och då

den härför beräknade kostnad synes, i betraktande af de afsedda fördelarne,

jemförelsevis ringa, jag föranlåtes hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen för påbyggnad af ifrågavarande exercishus

och uppförande af en tillbyggnad till detsamma begära å extra stat

för år 1882 ett belopp af 24,500 kronor.

Artillerimateriel.

[8.1 Behofvet af anslag å extra stat för artillerimateriel har Marin
Artiileri-

förvaltningen beräknat till 678,300 kronor enligt följande specifikation:

materiel.

7

st. 15 cm. kanoner å kr. 12,500 ................

.......... kronor

87,500: —

7

» fästningslavetter till 16 cm. kanoner

å kr.

7,000 ................................................................

........... »

49,000: —

17

» 8,4 cm. kanoner å kr. 2,200 ...................

........... »

37,400: —

17

» » lavetter å kr. 1,200 ...................

........... B

20,400: —

Transport kronor 194,300: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

19

Transport 194,300

Projektiler enligt särskild specifikation........................ kronor 320,000

1 st. 15 cm. kanon å kr. 12,500.............................. » 12,500

1 » )) lavett å » 8,000 ........................... » 8,000

300 » projektiler till en 27 cm. kanon å kr. 120 » 36,000

300 » )> )) » 15 cm. » å » 30 » 9,000

Artilleriinventarier............................................................ » 16,400

För kompletterande af skråförrådet för de vid Carls
krona

station befintliga kanoner....................... » 20,000

9 st. 1-tums kulsprutor med sjölavetter å kr. 5,500 » 49,500

Ammunition till 9 st. 1-tums kulsprutor .................. » 12,600

kronor 678,300

Af de sålunda till anskaffning föreslagna kanonerna af 15 cm.

kaliber skulle en afses för den under byggnad varande kanonbåten

Edda och de sju öfriga för att utbytas mot nu å andra flottans fartyg

befintliga 16 cm. kanoner af äldre modell, hvilka deremot skulle tilldelas

sjöfästningarne, samt kanonerna af 8,4 cm. till bestyckning å

Kungsholms fästning i stället för dertill förut afsedda, men ännu ej

anskaffade 3,24 tums. kanoner af äldre modell; och bar Marinförvaltningen

derjemte anmält att inhemsk verkstad erbjudit sig att för flottan

tillverka förenämnda kanoner af martinsjern, hvilket tillfälle syntes

desto hellre böra beaktas, som stora fördelar både i ekonomiskt och

militäriskt hänseende vore för landet att påräkna, om en sådan inhemsk

tillverkning komme till stånd.

Det vore visserligen högeligen önskvärdt att hela det af Marinförvaltningen

förordade anslagsbeloppet redan under nästkommande år

kunde blifvit disponibelt, enär det är angeläget, så väl att de

nu i öfrigt nästan fullbordade sjöbefästningarne vid Carlskrona, så

snart som möjligt, förses med erforderlig bestyckning och utredning i

enlighet med faststäld plan, som ock att fartygen erhålla tidsenligare

och kraftigare artilleri, hvartill kommer att genom en större samtidig

beställning den inhemska tillverkningen erhölle en önskvärd uppmuntran

och beroendet af utlandet, med afseende å erforderlig krigsmateriel,

i väsentlig mån minskades. Då emellertid det belopp, som sålunda

blifvit ifrågasatt, utan alltför stor olägenhet torde kunna fördelas på

mer än ett år, har jag ansett mig böra upptaga endast de behof, som

framför andra synes mig angelägna.

Hvad först kanoner och lavetter beträffar, anser jag sålunda att

anskaffningen åtminstone bör omfatta 1 st. 15 cm. kanon med lavett

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte linfVudtitelii.

till Edda och 5 st. 15 cm. kanoner till några af öfriga fartyg i utbyte mot

deras 16 cm. kanoner, som i enlighet med Marinförvaltningens ofvannämnda

förslag borde tilldelas Kungsholmen, äfvensom 7 st. ännu felande

lavetter för nämnde fästning.

Anskaffning af projektiler och inventarier har jag jemväl ansett

kunna inskränkas till de för Eddas 27 cm. kanon ''samt för 15 cm.

och 12 cm. kanonerna erforderliga behofven äfvensom det uppgifna antalet

kulsprutor med lavetter kunna minskas från 9 till 3 och ammunition

till samma kulsprutor i lika förhållande.

I öfverensstämmelse härmed har jag uppgjort följande beräkning

öfver erforderliga medel till artillerimateriel för år 1882 nemligen:

6 st. 15 cm. kanoner af martinsmetall, deraf

Edda...........................................................................

7 ■» lavetter till 16 cm. kanoner för fästningen

Kungsholmen ........................................................

1 )) lavett för Eddas 15 cm. kanon .....................

Artilleriinventarier ............................................................

3 )> kulsprutor med lavetter och ammunition.........

150 st. projektiler för Eddas 27 cm. kanon.........

1,200 )) projektiler för 15 cm. kanoner .................

200 » projektiler för 12 cm. kanoner ..................

Besigtning och transporter .............................................

Komplettering af skråförrådet .....................................

eu för

kronor

)>

kanonbåten

75,000: —

49,000

8,000

8,000

21,000

18,000

36.000

3,600

2,400

20.000

tillsammans kronor 241,000

hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till

Riksdagen att till artillerimateriel anvisa sistberörda belopp å extra

stat för år 1882.

Omarbetning af krut.

[9.] Med erinran att sistlidne års Riksdag anvisat 30,000 kronor å

0ma7ierut9 e*tra stat fÖr år 1881 omarbetning af äldre krut, har Marinförvaltaf

m'' ningen anmält, att behofvet af tjenligt krut till kanoner af nyare konstruktion

vida öfverstege den tillgång, som för närvarande funnes och

med berörda anslag kunde åstadkommas, hvadan Förvaltningen ansett,

att till undvikande af beställning å utländsk ort vid hastigt inträffande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

21

behof af Renligt krut, det äldre krutets omarbetning genom våra inhemska

krutbruk borde oafbrutet fortgå samt förty hemstält att enahanda

belopp, som för ändamålet beviljats för år 1881, måtte jemväl

för år 1882 anvisas.

För bedömande af behofvet af krut har jag låtit upprätta en tablå

öfver tillgångarne å olika slag af krut för flottans och sjöfästningarnes

kanoner. Af denna tablå, som torde kunna Riksdagens Statsutskott

meddelas, framgår bland annat, att af vanligt styckekrut finnes ett

öfverskott, uppgående till omkring 7,000 centner, som för mindre kostnad

än hälften af hvad nytt krut betingar, kan omarbetas till grofkornig!

af dimensioner lämpade efter de olika kanonslagen, men att af det

senare slags krutet, utöfver befintlig tillgång, förefinnes en brist af

icke mindre än omkring 9,400 centner. Vid sådant förhållande och

då, oafsedt den betydligt större kostnaden, det icke med visshet kan

påräknas att i behofvets stund erhålla tjenlig! krut från utlandet, synes

mig omarbetningen af äldre styckekrut vid våra inhemska krutbruk

böra fortgå, till dess behofvet blifver fyldt, eller åtminstone intill

dess att tillgång deraf erhålles i samma förhållande som af projektiler.

Såsom ofvan är anfördt, har Marinförvaltningen i sitt förslag för

år 1882 upptagit endast ett belopp af 30,000 kronor för omarbetning

af 1,000 centner, eller den qvantitet, som hittills ansetts kunna inom

landet under ett år omarbetas. Då emellertid, enligt vunnen upplysning,

sådana anordningar numera blifvit vidtagna, hvarigenom icke mindre

än 2,500 centner krut kunna årligen omarbetas, af hvilken qvantitet

500 centner lära komma att betingas för landtförsvaret, anser jag, med

hänsyn till den känbara bristen å användbart krut, grundade skäl

förefinnas att begagna det tillfälle, som sålunda erbjuder sig att så

snart som möjligt afhjelpa det oafvisligaste behofvet genom omarbetning

för flottans räkning af 2,000 centner äldre styckekrut till grofkornig!,

och hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t måtte för ändamålet

af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1882 af 60,000

kronor.

Minväsendet.

I afseende å behofvet af extra ordinarie anslag under år 1882

för minväsendets utveckling har Marinförvaltningen anfört,

att, sedan varfschefen vid Carlskrona station föreslagit anskaffning

[10.]

Minväsendet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufvudtiteln.

af åtskillig'' minmateriel för en kostnad af 120,408 kronor 50 öre, hvilken

materiel skulle afses dels till ersättningsförråd vid uppbörderna

för spärrande af inloppen till Carlskrona och dels till användning för

minöfningarna, Förvaltningen, som instämde i varfschefens förslag,

sedan detsamma blifvit öfversedt och jemkadt, funne ett belopp af

75,500 kr. för sagda ändamål behöfligt;

att, då de med minfartyget Rans utrustning förenade jemförelsevis

dryga omkostnader gjorde detta fartygs användning till profning och

inskjutning af Witheheads större eller 15-tums 19-fots minor mindre

lämpligt och detsamma vore oanvändbart för 14-tums 15-fots dylika

minor, hvilka anskaffats för minfartyget Rolf och antagligen framdeles

komme att tillverkas för öfrige minbåtar, en så kallad skjutbro

borde anläggas på lämplig plats i skärgården, på det erforderlig profning

och inskjutning måtte kunna med större noggranhet och mindre

kostnad verkställas; och hade, på grund af ungefärlig beräkning, kostnaden

härför icke kunnat sättas lägre än 75,000 kronor;

att, då minfartyget Rån för närvarande vore försedt allenast med

en fast tub för utskjutning af minor föröfver, men i senare tid så

kallade svängapparater blifvit å dylika fartyg uppsatta för minornas

utskjutning under olika sidoriktningar, anbringandet af sådana apparater

å Rån skulle i hög grad öka dess stridbarhet och af denna anledning

ansåges böra ju förr desto hellre vidtagas, derför kostnaden

beräknades till 18,000 kronor;

att behofvet af 14-tums 15-fots Whiteheads minor beräknats till

18 utöfver befintlig tillgång, och som medel från 1881 års anslag för

minväsendet icke vore att tillgå för bekostande af mera än 3 nya

minor, anvisning alltså erfordrades å tillverkningskostnaden för 15

minor, beräknad till 95,000 kronor;

att flottans förråd af bomullskrut för närvarande icke fylde behofvet

af laddningar till samtliga flottan tillhöriga minor, hvartill

komme att befintlig tillgång årligen förbrukades i mån af minöfningarnas

omfattning och att lämpligt öfverskott af sådant krut följaktligen

alltid borde i förrådet förefinnas; anseende Förvaltningen att för upphandling

af bomullskrut till denna omfattning borde anvisas 34,000

kronor;

att för åtskilliga andra för minväsendets utveckling nödvändiga

arbeten och anskaffningar samt till behöfliga försök för materielens

fullkomnande ett belopp efter ungefärlig beräkning af 25,500 kronor

vore synnerligen behöfligt; samt

att för minpersonalens aflöning erfordrades 19,885 kronor 75 öre;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte Iiufvudtiteln.

23

hvadan slutsumman för behöfligt anslag under år 1882 till minväsendet

uppginge till 342,885 kronor 75 öre eller i jemnadt tal 343,000 kronor.

Hvad angår de för Carlskrona station till en kostnad af 75,500

kronor anmälda behofven, synes mig att, med undantag af anskaffningen

för 30,000 kronor af eu ångbåt, afsedd för utläggning af multipelkablar,

och hvartill medel kan beredas af återstoden af anslaget

till krigsfartygs byggande, samt af en del stångminor och mingafflar

m. m. till en sammanlagd kostnad af 5,855 kronor, med fyllandet af

de öfriga behofven kan anstå och således endast sistnämnda summa

böra inberäknas i det belopp, söm bör för minväsendet af innevarande

års Riksdag äskas.

Den föreslagna skjutbron för inskjutning af Whiteheads minor, på

sätt i andra länder eger rum, skulle utan tvifvel blifva af gagn, men

då kostnaden för anläggning af en dylik skjutbro på lämpligt ställe

med för sådant ändamål erforderlig inlösen af jord och vattenområde

ännu icke hunnit fullständigt utredas, så torde med begäran om anslag

för ifrågavarande ändamål böra tills vidare anstå.

Ehuru i följd af gjord anvisning under tiden efter det Marinförvaltningen

afgifvit sin nu i fråga varande framställning, tillgång ej

finnes för förfärdigande vid härvarande minverkstad af flera än två

Whiteheads minor, anser jag likväl medel för närvarande ej böra beräknas

för tillverkning derutöfver af flera än tio, motsvarande en kostnad

af 63,334 kronor, men att derjemte bör för ändring och komplettering

af äldre minor upptagas ett belopp af 9,100 kronor.

Anskaffningen af bomullskrut torde kunna inskränkas till fyllande

af behofvet för stångminor 14,490 kronor och för 8 stycken Whiteheads

minor 1,316 kronor eller tillsammans 15,806 kronor.

Hvad angår det af Marinförvaltningen till minväsendets utveckling

och materielens fullkomnande begärda belopp finner jag anslag härför

desto mer behöfligt, som deruti äfven torde böra inbegripas medel till

aflönande af lärare i fysik, kemi och minlära, i hvilka ämnen det är

af synnerlig vigt att större insigt meddelas än som från befintliga läroböcker

kan erhållas eller vid hittills meddelad undervisning i allmänhet

kunnat inhemtas; och torde i fråga varande belopp böra beräknas till

26,500 kronor.

Lika med Marinförvaltningen anser jag i girigt böra för minfartyget

Rans förseende med svängapparater afses 18,000 kronor samt

för minpersonalens aflöning beräknas 19,885 kronor 75 öre.

De af mig sålunda beräknade belopp utgöra sammanlagdt 158,480

kronor 75 öre; hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufuidtiteln.

dagen begära anslag å extra stat för minväsendet för år 1882 till belopp,

som, för jemnande af slutsumman å de extra anslagen, utföres

med 158,528 kronor 70 öre.

Fartygsmateriel.

[11.] Uti ett den 28 sistlidne juni afgifvit underdånigt betänkande

^ett^ansar^mec^ förslag till fartygscerter för flottan, kafva dertill förordnade komi6

fartyg™ terade, bland sådana fartyg, hvilka, med hänsyn till rikets tillgångar

och sjökrigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt, syntes bäst främja vår

flottas uppgift, att till kusternas försvar uppträda mot fiendtliga anfall,

kvarhelst dessa mot oss försöktes, jemväl framstält en uti betänkandet

med bokstafven A betecknad pansarbåtstyp, afsedd att med fördel

kunna sättas i stället för så väl den ena som den andra af de typer för

pansarklädda fartyg vi nu ega. Otvifvelaktigt torde ock den ifrågavarande

af komitén föreslagna pansarbåten A, hvilken är att betrakta

blott såsom eu utvecklingsform af den redan hos oss sedgn 15 år tillbaka

antagna monitorstypen, bättre är denna sin numera i mycket föråldrade

föregångare och urbild, och bättre än våra under de senare åren

tillkomna, helt och hållet opansrade kanonbåtar, kunna fylla de maktpåliggande

uppgifterna att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste

hamnar, försvåra fiendtliga härmassors landsättande på våra

kuster och oroa en möjligen landstigen fiendes förbindelse med eget

land. Äfven för stridsfälten inom skärgården egnar han sig bättre

än våra nuvarande pansarbåtar. Härtill kommer dessutom det stora

företräde han på sätt jemväl af komiterade framhålles, eger deruti,

»att han till sin verksamhet icke är bunden af vissa på förhand bestämda

försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs aldrig blifva anfallna

utan kan obehindradt och hastigt flytta sig från ett försvarsområde

till ett annat, dit omständigheternas kraf för tillfället må angelägnast

kalla honom, ett företräde, hvilket torde böra tillmätas så mycket

större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,

att vi uti besittningen af den i hjertat af Östersjön belägna ön Gotland,

hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka och försvara,

ensamt vårt fastlands, vid pass 270 geografiska mil långa, och till mer

än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka, erbjuder ett snart sagdt obegränsadt

antal anfalls- och landstigningspunkter».

Enligt mitt förmenande är det på goda grunder, som komiterade

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufVudtiteln.

25

såsom ändamålsenligt och öfverensstämmande med god hushållning

med både försvarskraft och penningar förorda, dels att antalet af de

olika fartygscerterna måtte begränsas till det minsta, som skäligen kan

stå tillsammans med beskaffenheten af de värf, hvilka det nödvändigt

åligger vårt sjöförsvar att utföra, dels ock att hvarje fartyg som inginge

i vår flotta borde hafva sådana egenskaper, att detsamma vore

användbart för så väl det ena som det andra stridsfältet, så att de krafter,

öfver hvilka vi hade att förfoga, icke behöfde splitras, utan lätt

läte samla sig till gemensamt försvar af den punkt, som för tillfället

vore mest hotad. Vår flotta skulle då enligt mitt förmenande bättre

än nu är fallet fylla den uppgift, hvilken, såsom varande hennes förnämsta,

icke borde öfverstiga hennes krafter, eller det ansvarsfulla

åliggandet att genom den fiendtliga landstigningens försvårande och

fördröjande bereda vår här rådrum att samlas och ordna sig, för att

med kraft kunna möta en landstigande fiende så snart och hvarhelst

han beträdde vår mark.

I betraktande häraf och på de skäl i öfrigt, hvilka uti berörda

komitébetänkande blifvit anförda för lämpligheten och behofvet för vår

flotta af en sådan pansarbåtstyp, som den, hvilken, betecknad med bokstafven

A, blifvit af komiterade föreslagen, har jag, utan att vilja förringa

det värde de äldre fartygen, hvar i sin mån, må ega för försvaret, så

mycket mindre tvekat tillstyrka framställning till Riksdagen om medels

anvisande till påbörjandet af ett dylikt fartygs byggande, som flottan

för närvarande icke eger ett enda fullt tidsenligt pansarfartyg och något

anslag till fartygs nybyggnad icke blifvit af de tre senaste Riksdagarne

anvisadt. Då emellertid medel fordras äfven för andra vigtiga utgifter

för flottans behof och statsverkets tillgångar icke torde medgifva desammas

anlitande utöfver hvad de mest maktpåliggande behofven kräfva,

har jag ansett 650,000 kronor af hela det för en sådan pansarbåts

färdigbyggande erforderliga beloppet, beräknadt att förutom bestyckning,

artilleriinventarier samt minor och minapparat uppgå till omkring

2,290,000 kronor, böra för år 1882 anvisas, och får jag följaktligen

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att till

byggande af ett pansarfartyg måtte å extra stat beviljas 2,290,000

kronor, samt deraf anvisas 650,000 kronor att för år 1882 utgå.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hufvudtiteln.

[12.]

Ersättning

för kostnader

för kanonvandringar.

Ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader för anbringande

af kanonvandringar å Kungsholmen

och Hästholmen.

Sedan uti nådig generalorder den 30 April 1877 dåvarande Förvaltningen

af sjöärendena blifvit anbefald att vidtaga erforderliga åtgärder

på det att kanonerna så val för pansardonjonen å Kungsholms

fästning som för kasematterna på vestra Hästholmen måtte så fort

ske kunde blifva på sina platser uppsatta och försedde med tillhörande

ammunition och öfrig utredning, så hade Förvaltningen, till åtlydnad

häraf, uti särskilda skrivelser den 17 Augusti och 26 Oktober 1877,

anmodat varfschefen i Carlskrona att gå i författning om åtgärders

vidtagande för uppställningen af kanoner å fästningarne Kungsholmen

och Hästholmen m. m.

Till följd af innehållet i berörda skrivelser, livilka blifvit fortifikationsbefäihafvaren

i Carlskrona delgifne, aflät chefen för Kongl.

fortifikationen den 21 December 1877 en skrifvelse till Förvaltningen

af sjöärendena, deri bemälde chef upplyste, att, ehuru fortifikationen

vore villig utföra vandringarne till ifrågavarande kanoner m. m., detta

dock ej kunde låta sig göra förr än behöfliga medel af Förvaltningen

anvisades, emedan kostnaderna för dessa arbeten ej inberäknats i ornbyggnadsförslaget

för ifrågavarande fästningar; hvarjemte bemälde

chef insände uppgjorda kostnadsberäkningar, utvisande att kostnaden

för kanonvandringar för Kungsholms fästning skulle uppgå till 76,000

kronor och för Hästholmen till 24,000 kronor, hvartill lagts kostnaden

för inredning af krut- och ammunitionsmagasin, beräknad för Kungsholms

fästning till 26,000 kronor och för Hästholmen till 4,500 kronor,

hvadan dessa kostnader skulle uppgå tillsammans till 130,500 kronor.

Med anledning häraf inkom Marinförvaltningen till Eders Kongl.

Maj:t med underdånig skrifvelse den 4 Januari 1878, deri Förvaltningen

— under erinran att Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 1 Juni

1877 föreskrifvit, att hvad af anslaget till artillerimateriel för år 1878

återstode, sedan vissa angifna kostnader blifvit af detsamma bestridda,

skulle afses för utförandet i öfrigt, af den bestyckningsplan för

Kungsholmen och Hästholmen, som under den 8 Januari 1877 blifvit

faststäld, — tillika anfört, att af sålunda anvisade medel icke någon

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

27

de! kunde afses till kanonvandringar; vid hvilket förhållande och då

Marinförvaltningen icke vore i tillfälle att föreslå några medel för dessa

arbeten, Förvaltningen hemstälde, att hos Riksdagen måtte göras framställning

om beviljande för ändamålet af 130,500 kronor.

Då denna underdåniga skrifvelse inkommit först efter tiden för

aflåtande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof för år 1879, fann Eders Kongl. Maj:t i

beslut den 15 Februari 1878 berörda skrifvelse icke böra föranleda

särskild framställning till samma års Riksdag, hvaremot Eders Kongl.

Maj:t bemyndigade Marinförvaltningen att af omhänder hafvande medel

förskottsvis bestrida kostnaden för i fråga varande kanonvandringar

till ett belopp af högst 100,000 kronor, med förständigande i öfrigt

att, efter det utgiften blifvit till siffran känd, densamma till ersättning

i underdånighet anmäla.

Sedan Marinförvaltningen derefter uti underdånig skrifvelse den

12 December 1879, med anmälan att hela det för ifrågavarande kanonvandringar

anvisade belopp, 100,000 kronor, blifvit till fortifikationen

utbetaldt, hemstält om ersättning härför, fann Eders Kongl. Maj:t vid

underdånig föredragning af berörda skrifvelse den 31 i sistnämnda

månad, godt anbefalla Marinförvaltningen att sedan, efter erhållen

redovisning för de till fortifikationen utbetalda medel, beloppet af

kostnaderna för ifrågavarande kanonvandringar blifvit slutligen kändt,

ånyo, i sammanhang med uppgift å de behof, för hvilkas tillgodoseende

extra anslag ansåges böra af den år 1881 sammanträdande Riksdag

begäras, inkomma med underdånig anmälan om ersättning för de för

ifrågavarande ändamål bestridda utgifter; Och har nu Marinförvaltningen

dels i underdånig skrifvelse den 30 September 1880 angående behofvet

af nya anslag till flottan för år 1882 hemstält om äskande hos Riksdagen

af ett extra anslag till belopp af 100,000 kronor för godtgörande

af ifrågavarande utgifter, dels ock med underdånig skrifvelse den

12 derpåföljande November öfverlemnat en af fortifikationsbefälhafvaren

i Carlskrona afgifven, hos Förvaltningen till siffran granskad

och utan anmärkning lemnad redogörelse för de medel, som af Förvaltningen

för ifrågavarande kanonvandringar utgifvits, hvilken redogörelse

utvisade att kostnaden för dessa arbeten utgjort berörda belopp,

hvarvid Förvaltningen tillika anmält, att chefen för fortifikationen,

hvilken af samma redogörelse erhållit del, icke haft någon anmärkning

att mot densamma framställa.

I sammanhang med den nu lemnade redogörelse för tillkomsten

af ifrågavarande utgift torde jag få erinra att, innan den nådiga befall
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte hufvud titeln.

ningen om densamma den 15 Februari 1878 meddelades, så hade

Riksdagen, enligt dess skrifvelse den 18 Maj 1877, på Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat ett kreditiv af 2,000,000

kronor, som Eders Kongl. Maj:t skulle ega att i mån af behof använda

till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet, men att

berörda kreditiv, å hvilket tillgång till betäckande af ofvan omförmälda

kostnader sålunda funnits, lemnats obegagnadt och ingått såsom tillgång

för derefter skeende statsregleringar.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag tillstyrka

framställning till Riksdagen att, till godtgörande af ifrågavarande förskottsvis

bestridda kostnader, ett extra anslag af 100,000 kronor måtte

anvisas.

Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för komité!!

för afgifvande af förslag till nya fartygscerter.

[13.]

Ersättning

för förslcotterade

utgifter för

en komité.

Uti nådigt bref den 26 September 1879 har Eders Kongl. Maj:t,

i sammanhang med tillsättandet af en komité för afgifvande af förslag

till lämpligaste fartygscerter för sjöförsvaret, anbefalt Marinförvaltningen

att med omhänder hafvande medel förskottsvis bestrida ej

mindre godtgörelsen till ordföranden och ledamöterne i komitén, än

ock de utgifter i öfrigt, Indika i följd af komiterades uppdrag funnes

oundgängliga, med föreskrift tillika att, sedan komiténs arbeten

blifvit afslutade, kostnaden för desamma till ersättning i underdånighet

anmäla.

Vid föredragning derefter den 23 Juli 1880 af det utaf komitén,

etter fullgjordt. uppdrag, afgifna underdåniga betänkande med dervid

fogade reservationer af, bland andre, kommendörkaptenen vid Kongl.

Flottan m. m. C. G. Lindmark, som förordat antagandet af pansarfartyg

utaf mindre cert än den af komiténs flertal föreslagna, fann

Eders Kongl. Maj:t godt medgifva att de utgifter, som kunde komma

att föranledas deraf att åt sakkunnig person uppdroges att utarbeta

ritning och kostnadsförslag till den af bemälde kommendörkapten förordade

fartygstyp, finge af allmänna medel bekostas enligt räkning,

som af Chefen för sjöförsvarsdepartementet godkändes.

Sedan Marinförvaltningen derefter i skrifvelse den 26 Oktober

sistnämnda år anmält, att de för ifrågavarande komité förskottsvis be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

29

stridda utgifter uppgått till 23,221 kronor 30 öre samt att någon tillgång

å femte hufvudtiteln, som syntes vara af beskaffenhet att böra

anlitas till betäckande af desamma, icke kunde uppgifvas, behagade

Eders Kongl. Maj:t under den 10 sistlidne December — med bifall till

min i sammanhang dermed gjorda framställning om utbetalande af ett

belopp af 1,650 kronor till Extra Ingeniören in. m. J. Gr. Braune, som

fullgjort förenämnda uppdrag, — i nåder förklara sig vilja, vid behandling

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1882, taga under pröfning frågan om godtgörelse

för så väl det för ifrågavarande komité af Marinförvaltningen redan

utgifna förskott, 23,221 kronor 30 öre, som den Braune beviljade ersättning,

1,650 kronor, eller tillhopa 24,871 kronor 30 öre.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet

anhålla det täcktes Eders Kongl. Maj:t- till Riksdagen göra

framställning derom att till betäckande af ifrågavarande förskottsvis

utgifna kostnader, måtte å extra stat anvisas ett belopp af tillhopa

24,871 kronor 30 öre.»

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder

bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte

hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit

af Departementschefen i underdånighet hemstäldt;

och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl.

Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af Kongl.

Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd

och behof, i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och

sjöförsvaret.

In fidem protocolli:

L. Th. Neijber.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte hufvudtiteln

Jemförelse mellan nu gällande och af Chefen för Kongl. Sjökrigsskolan

alternatiTt föreslagen stat för samma skola.

......."............. ''■ .............

Gällande

Föreslagen

i

Ökning

Minskning.

A) Aflöning.

stat.

stat.

l.o. Befäl.

Chefen, dagaflöniDg å 4 kronor i 240 dagar, för-

slagsvis........................................................

1160

—

960

—

B kadettofficerare, deraf en med fri bostad, förslags-

i

vis å 2 kronor d:o d:o.....................................

1,440

—

1,440

—

2:o. Lärare.

a) militära ämnen:

!

i navigation, trigonometri, sjökort- och topografi-

ritning vid skolan i land................................

1,500

—

2,000

-

500

—

» navigation samt sjömätning och förtoningsteck-

ning vid skolan ombord..................................

300

—

300

—

» vapenlära (artilleri och handgevärslära) med ar-

tilleriritning.................................................

800

—

1,300

—

500

—

» sjökrigskonst (sjötaktik, sjökrigshistoria).............

200

—

300

—

100

—

» skeppsbyggeri...............................................

300

—

400

—

100

—

» ångmaskinlära............................................

300

—

400

—

100

—

» minlära.....................................................

300

—

300

—

» befästningskonst (fältbefästningslära, fästningslära)

med fältbefästningsritning.............................

300

—

400

—

100

—

» krigs- och sjölagar.........................................

100

—

150

-

50

—

» exercis- och tjenstgöringsreglementen.................

200

—

400

—

200

--

» gymnastik och vapénföring..............................

700

--

1,000

—

300

—

( vid skolan i land.........

300

_

500

_

200

_

» navigation (biträdande) {

l ombord......................

150

—

150

—

» tackling och skeppsmanöver vid skolan ombord...

150

—

400

—

250

—

b) icke militära ämnen:

|

i modersmålet och filosofisk propedeutik jemte tyska

språket (lektor)..............................................

3,000

—

3,000

—

1

Transport

11,000

—

13,400 |—

2,400

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hnfvudtiteln.

31

Gällande

stat.

Föreslagen

stat.

Ökning.

Minskning, j

Transport

11,000

_

13,400

—

2,400

—

i engelska språket (lektor).................................

1,800

—

3,000

—

1,200

—

» franska språket (d:o) .................................

1,800

—

3,000

—

1,200

—

» matematik jemte mekanik (d:o).......................

2,640

—

3,000

—

360

—

» historia och geografi jemte statskunskap (d:o).....

2,040

—

3,000

—

960

» kristendom...................................................

960

—

900

—

—

—

60

—

» fysik (enligt gällande stat förenadt med mekanik)

—

—

720

—

720

—

» kemi............................................................

600

—

720

—

120

—

» matematik (biträdande).................................

1,320

—

1,200

—

—

—

120

—

» frihandsteckning och projektionsritning..............

240

—

400

—

160

—

a i handstil....................................................

120

—

100

—

—

—

20

—

3:o. Öfrig personal........................................

2,800

—

2,800

—

B) Diverse utgifter.

För undervisning i musik och dans samt annan extra

undervisning äfvensom till vikariatsarvoden.........

i Till ved, lysningsämnen, modeller, böcker, nautiska

1.500

—

1,500

—

i instrument samt skrifmaterialier m. fl. expenser ..

4,220

—

5,500

—

1,280

—

" .........

Summa kronor

31.040

—

39,240

—

8,400

—

200

—

Således ökning................................................

—

—

—

-

8.200

—

Awmärkninga/r:

l:o. Enligt den föreslagna staten skulle aflöningen till lektorerne utgå med 2,500 kronor såsom lön

och 500 kronor såsom hyresersättning.

2:o. Enligt nu gällande stat undfå så väl lektorer som öfrige lärare uti icke militära ämnen hvart femte

år i tjugu års tid arvodestillökning med 250 kronor hvarje gång så vida arvodet för det eller de

ämnen, i hvilka han är lärare, uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver.

3:o. Enligt den föreslagna staten skulle lektorerne undfå ålderstillägg hvart femte år i tjugu års tid

med 500 kronor hvarje gång samt öfrige lärare uti icke militära ämnen, med ofvan stadgade

inskränkning, bibehållas vid den arvodestillökning, som nu finnes bestämd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5

Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarne:

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette lmfvuiltiteln.

[1-2.]

Rätt för Kommerslcollegium

att disponera

lediga

löner.

Tillfällig

löneförbättring

för Kommerslcollegium

samt

Bergsstaten.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

I det underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet, som min

företrädare i embetet afgaf den 9 Januari sistlidna år vid föredragning

af uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel för år 1881, erinrade lian bland annat, att då lagförslagen

angående ny grufvestadga, angående patent ocli angående skydd för

varumärken och mönster ännu icke kommit i det skick, att desamma

kunde till afgörande hos Eders Kongl. Maj:t anmälas, men de beslut,

söm beträffande dessa lagförslag komme att fattas, icke kunde undgå

att på organisationen af det embetsverk, som kommer att handlägga

de mål, hvarå de nya författningarna skola tillämpas, i högst väsentlig

män utöfva inflytande, med frågan om reglering af Kommerskollegium

måste anstå ännu ett år. De sålunda angifna hindren för en slutlig

lösning af denna fråga qvarstå ännu och jag är derföre förhindrad att

redan nu framlägga förslag om kollegiets indragning och till hvilka

vare sig nya eller redan befintliga myndigheter de kollegiet nu åliggande

göromål derefter skola öfverflyttas. Förslaget till ny grufvestadga

har visserligen under sistlidne Mars månad blifvit i Högsta

Domstolen föredraget, men Högsta Domstolen, som beslöt att förslaget

derefter skulle mellan ledamöterna cirkulera, har ännu icke afgifvit sitt

underdåniga utlåtande. Vidkommande åter förslagen till patentlag

och till lagar angående varumärken och mönster, hafva äfven dessa,

sedan vederbörandes utlåtanden i början af sistlidna års höst inkommit,

blifvit under senare delen af November månad hos Högsta Domstolen

föredragna, men något utlåtande öfver dessa omfattande förslag har

ännu ej hunnit att af Högsta Domstolen afgifvas. Den omständighet

att frågan om kollegiets indragning således ännu icke kan förekomma

till afgörande synes mig emellertid icke behöfva lägga hinder

i vägen för att redan derförinnan från kollegiet till andra myndigheter

öfverflytta göromål af den art, att desamma lämpligare eller

åtminstone lika väl kunna af andra än kollegiet handläggas, och hvilka

icke beröras af några förestående lagförändringar. Till dylika göromål

torde enligt min åsigt i främsta rummet böra hänföras bestyret med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvudtiteln.

upprättandet af statistiska redogörelser rörande handeln, fabrikerna och

bergverksrörelsen. Detta bestyr lär nämligen enligt sin natur lämpligast

böra tillkomma den myndighet, som har den officiella statistiken

i öfrigt sig anförtrodd, eller Statistiska Centralbyrån. Nämnda byrås

chef har ock på uppdrag af mig uppgjort ett förslag huru öfverflyttningen

skulle kunna verkställas. Öfver detta förslag har Kommerskollegium

under den 21 sistlidne December erhållit befallning att afgifva

utlåtande och så snart detta inkommit, hvilket sannolikt inträffar

redan under denna månad, torde jag få inför Eders Kongl. Maj:t ånyo

anmäla ärendet och dervid föreslå framställning till innevarande års

Riksdag om de nedsättningar i Kommerskollegiets och förhöjningar i

Statistiska Centralbyråns stater, som af öfverflyttningen lära föranledas.

I afbidan härå och då jag således ännu icke är i tillfälle uppgifva

i hvilken mån en inskränkning kan under nästkommande år ega

rum i de arbetskrafter, öfver hvilka kollegiet för närvarande för upprätthållande

af sina göromål behöfver förfoga, torde nu i afseende å

kollegiet tills vidare böra hos Riksdagen för år 1882 utverkas enahanda

medgifvanden, som för år 1881 och flera föregående år blifvit

beviljade, likasom ock, då någon lönereglering för bergmästarne icke

kan genomföras så länge frågan om ny grufvestadga ännu är oafgjord,

de bland bergmästarne, hvilka icke äro med boställen försedde, samt

tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år

komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, i likhet med hvad för flera föregående

år egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af

göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och

tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1882 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på

extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;

dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette Imfrudtiteln.

tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

[3.] Sedan Eders Kongl. Maja uti nådiga propositionen till 1880 års

Anslag till Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof såsom grunder för

rimtla kart- Eders Kong!. Maj:ts framställningar beträffande i fråga varande kartverk.

verk antagit, att den ekonomiska kartläggningen af Svea och Göta

land icke skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af

ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal

måtte tills vidare finna lämplig sysselsättning, hvaremot den ekonomiskt-geografiska

kartläggningen af Norrbottens län skulle enligt dittills

faststäld plan fortsättas och afslutas, men Riksdagen, som anvisat

anslag till fortsättande år 1881 af så väl de ekonomiskt-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län som det allmänna ekonomiska kartverket,

funnit att, innan ett definitivt inställande af bearbetningen utaf ekonomiska

kartverket för mellersta och södra delarne af riket i fråga komme,

de undersökningar, som erfordrades för bedömande af kostnaderna för

ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det

af utsedde komiterade uppgjorda förslag, borde anordnas, med anledning

hvaraf Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhöll, att praktiska

försök i vissa antydda hänseenden måtte varda anstälda och kostnaderna

derför bestridas af de till kartverken anvisade medel; så har

Eders Kongl. Maj:t behagat att under den 28 Maj 1880 tillsätta en kommission

för de allmänna kartarbetena, med uppgift att snarast möjligt

anordna och låta verkställa praktiska försök för att utröna hvilka besparingar

af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de

ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande

af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder,

samt med åliggande derjemte att ej mindre årligen uppgöra plan för

de allmänna kartarbetena än äfven yttra sig öfver frågor angående förändringar

i mätnings- och utgifningsskalor, öfver nya sätt för kartornas

mångfaldigande, öfver organisationen af kartverkens personal, öfver

de af kartverkscheferne årligen afgifna utredningar rörande behöfliga

anslag med de flera kartverken angående ärenden, i hvilka Eders

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette liufyudtiteln.

Kongl. Maj:t kunde finna nödigt infordra kommissionens utlåtande, i

sammanhang hvarmed i nåder förordnades att, på sätt Riksdagen beslutit,

kostnaderna för de omförmälda försökens anställande skulle gäldas

af de för kartverken anvisade medel.

Förberedande arbeten för de praktiska försöken utfördes genom

kommissionens försorg redan under sistlidna år och bestodo i sammansättning

af en stomkarta i skalan 1 : 20000 öfver ett område om 2*/2

qvadratmil inom Östergötland äfvensom i anordnande af en undervisningskurs,

afsedd att bibringa de kartografer, som skola deltaga i årets

fältmätningsarbeten, nödig färdighet i topografisk kartritning. Under

innevarande år skola de praktiska försöken påbörjas och komma att

utgöras af dels ekonomisk-topografisk kartläggning af nyss nämnda

område, dels försök med olika reproduktionsmetoder.

Innan kartverkskommissionen afslutat de praktiska försöken samt

med anledning af deras utgång afgifvit sitt utlåtande i ärendet, torde något

slutligt ordnande af landtkartverket icke kunna i fråga komma, och

jag saknar derföre anledning att nu föreslå Eders Kongl. Maj:t att vidtaga

någon ändring i planen för de båda ekonomiska kartverken utan

synas dessa böra äfven under år 1882 fortgå i enahanda omfattning

som under åren 1880 och 1881.

Vidkommande dessa båda kartverk — det för mellersta och södra

delarne af riket och det för Norrbottens län —- torde det vidare tillåtas

mig erinra derom att, sedan Afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 10 sistlidne

November afgifvit förslag för år 1881 till inkomst- och utgiftsstat

för de båda kartverken, samt kommissionen för de allmänna

kartarbetena uti infordradt utlåtande tillstyrkt bifall till Afdelningschefens

omförmälda förslag, behagade Eders Kongl. Maj:t vid föredragning

häraf den 3 December 1880 i nåder fastställa utgiftsstater

för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa

af 69,000 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne

af riket, samt å 27,600 kronor för arbetena inom Norrbottens län.

Till dessa utgifter äro att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor,

under anslaget till Landtmäteristaten besparade 22 andre landtmätarelöner

19,800 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjette hufVudtitelii.

der år 1880 försålda kartor 200 kronor eller sammanräknadt 71,000

kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning

af kartor 200 kronor eller tillsammans 31,200 kronor.

Då kartverkens inkomster äro upptagna till sammanräknadt 102,200

kronor och de för år 1881 faststälda utgifterna belöpa sig till endast

sammanlagdt 96,600 kronor, finnes för samma år en behållning af 5,600

kronor, hvilka medel jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 3 December 1880

fattade nådiga beslut skola öfverlemnas till kommissionen för de allmänna

kartarbetena att användas till bestridande af 1881 års kartverksförsök.

Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under

år 1882 i samma omfattning som hittills borde hos Riksdagen äskas,

har Afdelningschefen anfört att, då det nu visat sig att de medel,

hvilka redan finnas för det allmänna ekonomiska kartverkets arbeten

tillgängliga, ej mera kunde för dessa arbeten användas •— en naturlig

följd deraf, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning afgång

bland arbetspersonalen ej finge för det närvarande ersättas, under det

att genom andre landtmätares afgång medel undan för undan tillfalla

kartverket — någon framställning om ökadt anslag för detta kartverk

ej vore behöflig, samt, hvad Norrbottens läns ekonomiska kartverk

anginge, att då sagda kartverk säkerligen under år 1882 finge

för egna arbeten åter använda alla de medel, hvilka nu vore anslagna

till dessa arbeten, någon förhöjning af kartverkets anslag för år 1882

ej vore af nöden, under hvilken förutsättning Afdelningschefen ansett

lämpligast vara att berörda anslag för nyss nämnda år utginge till

samma belopp som för år 1881 eller med 31,000 kronor.

Af hvad jag nu tillåtit mig anföra framgår, att kostnaderna för de

båda kartverken under år 1882 icke torde fullt uppgå till det belopp, hvartill

kartverkens inkomster för år 1881 blifvit beräknade. Då emellertid

de af kommissionen för de allmänna kartarbetena anordnade praktiska

försök antagligen komma att äfven under år 1882 fortsättas och kostnaderna

för dessa försöks anställande skola gäldas af de för kartverken

anvisade medel, samt, enligt de upplysningar jag erhållit, några

besparingar å anslagen till de öfriga kartverken icke kunna emotses, torde

den behållning, som med beräkning af samma inkomst- och utgiftsstat

under år 1882 som under innevarande år skulle uppstå å anslaget till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufYudtiteln.

de ekonomiska kartverken, komma att till fullo behöfva tagas i anspråk

för gäldande af kostnaderna för kartverkskommissionens verksamhet.

Äfven om de båda andre landtmätaretjenster, hvilka ännu äro besatte,

blifva under år 1882 lediga och således ett belopp af 1,800 kronor

tillfaller kartverken, lär äfven denna behållning blifva behöflig. Jag finner

mig derför böra hemställa, att samma anslag, som för år 1881 beviljats,

måtte äfven för år 1882 äskas och att således Eders Kong!. Maj:t

måtte täckas föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln

för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag

6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1882

anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 31,000 kronor dels ock för de ekonomiska kartarbetena

i öfriga delar af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000

kronor.

Skiften och afvittringar.

Beträffande denna anslagstitel tillåter jag mig att utur det protokoll

öfver civilärenden den 9 Januari 1880, hvilket åtföljde Eders

Kongl. Maj:ts till samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof, i minnet återkalla att, sedan

Landtmäteristyrelsen beräknat att till bestridande af utgifterna för storskiftes-

och afvittringsverken för år 1881 skulle erfordras

tillsammans ................................................................................ kronor 304,835

till betäckande af hvilket utgiftsbelopp funnes dels en behållning

från föregående år å........................ kronor 23,000

och dels ett på riksstatens sjette hufvudtitel

uppfördt ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å ..................................................... » 63,000 86,000

hvadan ett fyllnadsanslag å extra stat erfordrades till ett belopp

af .................................................................................... kronor 218,835

så behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att till bestridande

af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1881 för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på

extra stat anvisa 218,000 kronor.

Till svar härå anmälde Riksdagen, att omförmälda för år 1881

äskade extra anslag af Riksdagen ansetts kunna utan olägenhet något

[4-5.]

Förhöjning i

årsarfvodet

förstorshifteslandtmätare
711.

fl.

Anslag till

storskiftesoch

afvittring

sverken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette liufrudtiteln.

nedsättas, då bland annat det för år 1880 anvisade extra anslaget,

233,000 kronor, beräknats kunna lemna en behållning af omkring 23,000

kronor samt utgifterna jemväl torde kunna nedbringas genom en revision

af gällande taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens

och Norrbottens län; på grund hvaraf Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställning i berörda hänseende allenast på det sätt af Riksdagen

bifölls, att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till skiften och

afvittringar, anvisades ett extra anslag af 200,000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter

till Landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar

i afseende å de belopp, som under innevarande och nästkommande

år ansåges erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken,

öfverlemnade Landtmäteristyrelsen med eget utlåtande den 22

sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t dessa handlingar; och inliemtades

deraf bland annat följande:

Eders Kongl. Majrts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förslag

till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverket under år 1881 upptog

en slutsumma af 80,250 kronor eller 20,000 kronor mera än som

uti den under år 1879 ingifna approximativa beräkning blifvit i fråga

satt. Förhöjningen var beroende derpå att vid storskiftet inom Sårna

och Idre socknar, hvilket redan under år 1880 tagit sin början och

sedermera oafbrutet komme att fortgå, handtlangningskostnaderna jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 27 Juni 1879 skola gäldas af allmänna

medel och icke, såsom inom öfriga socknar, af jordegarne. Vidkommande

utgifterna för år 1882, yttrade Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

att, derest Eders Kongl. Majrt fortfarande föresloge och

Riksdagen beviljade den nu för styresmannen och storskifteslandtmätarne

utgående förhöjning i årsarfvodet, 400 kronor till en hvar af

dem, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge att, vid upprättande

af statsreglering för år 1882, förändring icke borde i fråga komma

uti nämnda belopp 80,250 kronor, såsom af allmänna medel erforderligt

för fortsättning af storskiftes- och afvittringsarbetena.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, som

beräknade 1881 års utgifter vid afvittringsverket i länet till 134,660

kronor, meddelade rörande de utgifter, som vid sagda verk kunde i fråga

komma år 1882, att, enär afvittringsgöromålen under sist nämnda år hufvudsakligen

torde komma att bestå uti mätningsarbeten och områdestilldelningar,

skattläggning af Stensele samt möjligen slutligt bestämmande

af den s. k. kulturlinien, Eders Kongl. Majrts Befallningshaf
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufvudtitcln.

vande, med hänsigt till mätningsarbetenas dyrhet och då områdesutstakningar

och kulturliniens bestämmande jemväl torde kräfva betydliga

omkostnader, funne sig böra föreslå, dels att till betalning af arfvoden

jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare

den 30 Maj 1873 för år 1882 måtte anvisas ett

belopp af 70,000 kronor äfvensom att kronans kostnader till aflöning

åt gode män och handtlangare uti samma års stat upptagas till enahanda

belopp som det för år 1881 föreslagna eller 42,000 kronor, dels

att det uti förslaget till stat för sist nämnda år såsom tilläggsarfvode

åt landtmätare, som under sommararbetstiden varit sysselsatta med sådana

förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning,

som betaltes allenast enligt § 8 uti nyss nämnda nådiga taxa, upptagna

belopp torde, med afseende derå att skattläggningsberedning i Stensele

egde rum, jemväl för år 1882 bestämmas till 3,400 kronor. För

öfrigt hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke haft anledning

antaga, det några vidare förändringar kunde uti staten för år

1882 i förhållande till staten för år 1881 uppstå, hvadan alltså Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande beräknat kostnaderna för afvittringsverket

inom Vesterbottens län år 1882 uppgå till 134,660 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som

ansett ett belopp af 106,100 kronor erforderligt för afvittringens fortsättande

år 1881, anmälde att, i och för beräkningen af utgifterna under

år 1882, Länsstyrelsen icke hade någon annan grund än de nu

varande förhållandena, hvadan Länsstyrelsen hemstälde att det för år

1881 uppgjorda utgiftsförslaget, för så vidt några nya bestämmelser,

som derpå kunde inverka, icke blefve i nåder utfärdade, måtte läggas

till grund för beräkningen öfver 1882 års utgifter för afvittringen i länet.

Det af Landtmäteristyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstat för

storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 slutade på en summa

af ...................................................................................................... kr. 321,010

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp

funnes på Riksstatens sjette hufvudtitel ett

ordinarie anslag å ................................................. kr. 63,000

och ett extra anslag å....................................... » 200,000 263,000

understege detta belopp först nämnda summa med........... kr. 58,010,

men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 16 sistlidne

November uppgjord kalkyl öfver tillgångarna å anslagen till skiften

och afvittringar, sedan utgifterna under år 1880 blifvit bestridda, behållningen

derefter skulle utgöra 66,201 kronor 65 öre, så vore, under

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvudtiteln.

förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda

brist å 58,010 kronor, ändock ett öfverskott å 8,191 kronor

65 öre påräkneligt till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1882.

Efter det Landtmäteristyrelsens berörda förslag till utgiftsstat

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit afgifvet,

både emellertid Eders Kong! Maj:t under den 3 sistlidne December

behagat utfärda förnyad taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i

Vesterbottens och Norrbottens län. Uti berörda taxa bär, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med livad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Norrbottens län samt Landtmäteristyrelsen hemstält, arfvodet

för mätning och uträkning af skogsmark i skalan 1 : 16000 och

1: 20000 blifvit ej obetydligt nedsatt, så att detsamma numera utgår med

11 öre per hektar, motsvarande 0,97 öre per qvadratref, i stället för

att det hittills utgjort 1,2 öre per qvadratref, hvarjemte arvodet för

uppgående af linienät, hvilket hittills utgått med 2 kronor för 1,000

fot, bestämts till 50 öre för 100 meter, motsvarande 1 krona 50 öre

för 1,000 fot.

När derefter ärendet angående fastställande af stat för år 1881

blef den 10 i nyssberörda månad inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt,

fann Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till de nedsättningar i arfvodestaxan,

som sålunda egt rum, skäligt föreskrifva, att de beräknade

kostnaderna för arfvoden enligt §§ 1—8 samt 12 i taxan — deri inberäknadt

de särskilda tilläggsarfvodena till landtmätare, som under sommartiden

varit sysselsatta med förberedande arbeten för skattläggning

och områdestilldelning — Unge minskas för Vesterbottens län med 10,000

kronor och för Norrbottens län med 5,000 kronor, hvarjemte Eders Kongl.

Maj:t, som samma dag bifallit en hemställan från Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Kopparbergs län att en nyss förut ledigblifven

storskifteslandtmätarebefattning inom länet icke vidare skulle återbesättas,

i följd hvaraf storskifteslandtmätarnes antal i nämnda län hädanefter

komme att utgöra endast 17, nedsatte staten för Dalarnes storskiftesverk

med 3,200 kronor; och blef, med godkännande i öfrigt af

förslaget, utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år

1881 af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna äro upptagna

till ett sammanlagdt belopp af 302,810 kronor, hvaraf belöpa

på Kopparbergs län..................................... kr. 77,050,

» Vesterbottens län .................................... » 124,660,

» Norrbottens län........................................ » 101,100.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufvudtiteln.

Uti ofvan omförmälda utlåtande af den 22 November 1880 har

Landtmäteristyrelsen anfört, att om styrelsens förslag till utgiftsstat

för storskiftes- och afvittringsverken blefve i nåder gilladt samt styresmännen,

föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

finge under år 1882 komma i åtnjutande af enahanda förmåner,

som blifvit för innevarande och flera föregående år särskildt

beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, så skulle, enär Styrelsen

saknade skäl att göra någon anmärkning emot Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes beräkningar, erfordras till fortsättning under

år 1882 af

storskiftesarbetena i Kopparbergs län .............................. kr. 80,250: —,

afvittringsarbetena i Vesterbottens län.............................. » 134,660: —,

dito i Norrbottens län................................ » 106,100: —,

eller tillsammans........................................................................ kr. 321,010: —,

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp

skulle, på sätt ofvan

upplyst vore, finnas dels en behållning

från föregående år å.................. kr. 8,191: 65,

och dels ett på Riksstatens sjette

hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag

till skiften och afvittringar å )> 63,000^ — i kr. 71,191: 65,

så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras

till ett belopp af................................................................ kr. 249,818: 35,

eller i jemnadt tal 250,000 kronor, hvadan Styrelsen hemstälde, att

sist nämnda belopp måtte blifva af 1881 års Riksdag i nåder äskadt,

för att, jemte nyss uppgifna 71,191 kronor 65 öre, användas till storskiftes-

och afvittringsarbetenas fortsättning under år 1882.

Den af Landtmäteristyrelsen, under förutsättning af bifall till

dess förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1881, beräknade behållning till år 1882 från föregående år borde

väl, enär sagda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t nedsatt med

18,200 kronor, höjas med ett motsvarande belopp och således utgöra

26,391 kronor 65 öre; men då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Kopparbergs län under den 26 November 1880 till

godtgörelse anmält ett belopp af 15,863 kronor 25 öre, som bemälde

Befallningshafvande förskjutit för handtlangningskostnader i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufvudtiteln.

Sårna under år 1880 och detta förskott lär böra ersättas från besparingarna

å anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, kan behållningen

till år 1882 icke upptagas till högre belopp än 10,528 kronor

40 öre. Då Eders Kongl. Maj:t redan vid bestämmande af storskiftesoch

afvittringsverkens stat för innevarande år vidtagit alla nedsättningar,

som af den nya arfvodestaxan kunna blifva en följd, och anledning

icke förekommer att af någon annan orsak utgifterna för år 1882

skulle understiga det för år 1881 faststälda belopp, skulle alltså för

storskiften och afvittringar under år 1882 erfordras

till storskiftesverket i Kopparbergs län .......................... kr. 77,050: —,

» afvittringsverket i Vesterbottens län.......................... » 124,660: —,

» dito i Norrbottens län ............................ » 101,100: —,

Summa kr. 302,810: —,

till betäckande hvaraf funnes dels ett

ordinarie anslag å............................... kr. 63,000: —,

dels ofvannämnda behållning .............. » lö,528: 40, pr- 73,528: 40,

hvadan ett fyllnadsanslag erfordrades till belopp af... kr. 229,281: 60,

eller i jemnadt tal 229,300 kronor.

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå

Riksdagen:

dels, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, att

för år 1882 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde

17 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvar samt i Styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;

att medgifva det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens

och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1882 kunde

komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder

i. tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå; att för år 1882 åt föredragandena af a.fvittringsärenden

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1882 med 200

kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1882, för samma år utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 229,300 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hufvudtiteln.

Jemväl beträffande öfriga ordinarie anslag, som i Riksstaten för öfriga ordiinnevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke för narie anslag.

närvarande och innan sig visat, huruvida den af mig här ofvan omnämnda

öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska Centralbyrån

af vissa göromål bör, derest densamma af Eders Kongl. Maj:t

godkännes, föranleda framställning till Riksdagen om ändring i ordinarie

anslagen för ifrågavarande båda embetsverk, att föreslå annan

förändring för år 1882 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra höjas

med 10 kronor eller från 117,758 kronor till 117,768 kronor.

[6.]

Skrifmaterialier

m. m.

Om nyssberörda framställning bifalles och förhöjningen på or- jemförelse

dinarie stat således blifver ............................................. kr. 10: —,

samt härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma föreslagen oredligt

gällande riksstat........................................... » 4,280,342: — , dinarte stat.

så erhålles det belopp .................................................. » 4,280,352: —,

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1882 skulle uppgå.

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 11,160 kronor till tillfällig löneförbättring för

Kommerskollegium och Bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska

kartverk och 229,300 kronor till fullföljande af storskiftesoch

afvitt rings arbetena, anförde Departementschefen beträffande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtiteln.

Justeringsstyrelsen.

[7.]

I enlighet med hvad under de båda föregående åren egt rum

Éenvidjuste- tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för

ringsstyrelsen år 1882 anvisa till arfvoden åt den vid justeringsstyrelsen anstälda

<mSk&mwlVer~ personal ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthållareembetet.

[8.] Uti underdånig skrifvelse af den 14 sistlidne Oktober har Öfverståt
Fortsatt

ut- hållareembetet hemstält att då det för utgifvande af tidningen »Polisun»Polisunder-

derrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år

rättelser». 1881, men det torde få anses otvifvelaktigt att tidningens utgifvande

jemväl efter nämnda år vore af behofvet högligen påkalladt, samt

någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med

tidningen afsedda ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t måtte

för ifrågavarande tidnings utgifvande under år 1882 bereda tillgång

till enahanda anslag, som blifvit för innevarande år beviljadt.

Denna hemställan anser jag mig böra understödja och får derföre

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för

år 1882 på extra stat bevilja till fortsatt utgifvande under samma år

af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade

föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.

tq -i Uti det af Eders Kongl. Maj:t till sistlidna års riksdag framlagda

Bidrag till förslag till stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets

aflöning åt kansli var upptaget ett belopp å 12,200 kronor att användas såsom

eXtjenlngSJn.'' bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm. Enligt hvad

Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anmälde, beviljade

Riksdagen visserligen berörda belopp, men endast såsom extra

anslag för år 1881. Då enahanda anslag för år 1882 är erforderligt,

tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för

år 1882 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag

till aflöning åt exekutionsbetjeningen ett belopp af 12,200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

15

Landsstaterna i länen.

Med bifall till derom gjord nådig framställning anvisade senast mq -i

församlade Riksdag för innevarande år ett extra anslag af 40,000 Särskild pokronor,

att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka ^styrka på

på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, äfvensom till andetbelöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande.

Jemte tillkännagifvande att det för nästlidet år till enahanda belopp

för ändamålet beviljade anslag till fullo tagits i anspråk samt att å anslaget

för innevarande år till denna dag anvisats 30,475 kronor, får jag,

enär icke några förändringar inträffat i de förhållanden, på grund af

hvilka berörda anslag ansetts erforderligt, utan fastmera en förhöjning

i anslaget inom kort torde blifva erforderlig, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att för år 1882

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 40,000

kronor, att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial

den 23 September 1880 derom gjorda framställning torde Eders Kongl.

Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 fortfarande

anvisa:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

[11.]

Allmänna

landibruks
möten.

[12.]

Prisbelöningar

vid dito

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[13.]

Botanist vid

Landtbruksakademiens

försöksanstalt.

[14-]

Agrikultur
kemiska
stationer.

Sjette hufyurttiteln.

till arfvode åt den för mikroskopiska och vextfysiologiska undersökningar

vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt

af Akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.

På det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att såsom bidrag

till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbunde

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

eller liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till

dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof

— anvisa 3,000 kronor för hvarje station, beviljade 1876 års Riksdag

på extra stat för år 1877 tillsammans 12,000 kronor, hvilket belopp

alltsedan årligen till enahanda ändamål anvisats.

Jemte erinran att dylika med statsunderstöd försedda stationer

blifvit, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15 December 1876

och den 13 April 1877, inrättade i Kalmar, Skara, Halmstad och

Yesterås, får jag i underdånighet anmäla, att fråga nu är väckt om

beredande af statsbidrag åt ytterligare en sådan anstalt. — Uti eu till

Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning har Örebro läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, på grund af sällskapets vid sammanträde

den 21 September nästlidet år utskottet lemnade uppdrag, anhållit, det

Eders Kongl. Maj:t ville för tiden från och med år 1882 och framgent,

såsom bidrag till underhåll af en för Örebro län i staden Örebro

inrättad kemisk station för jordbrukets och näringarnas behof i

förening med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö, anvisa

ett årligt belopp af 3,000 kronor, samt dervid meddelat, att hushållningssällskapet,

jemlik! bifogadt utdrag af dess vid berörda sammankomst

förda protokoll, under förutsättning af bifall till i fråga varande

framställning så väl förbundit sig att i allo fullgöra ofvan nämnda, för

åtnjutande af statsbidrag till underhåll af dylik station föreskrifna vilkor

och fordringar, som ock för sådant ändamål beviljat icke allenast fölen

gång ett förslagsanslag å högst 5,000 kronor till inlösen af laboratorieinventarier

och persedlar, utan äfven för tiden från och med år 1882

och tills vidare framgent ett årligt förslagsanslag af högst 3,000 kronor

för bestridande af de årliga utgifterna vid stationen.

Till förevarande underdåniga framställning har Landtbruksakademiens

förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt

nådigt bifall, med hemställan att, för beredande af medel till det afsedda

ändamålet, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

år 1882 med 3,000 kronor höja ofvan omförmälda, hittills med 12,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 17

kronor beviljade anslag till bidrag åt kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof.

Af de vid ansökningsskriften fogade handlingar inhemtas, att förevarande

framställning afser, att Örebro läns hushållningssällskap skulle

öfvertaga en i Örebro redan befintlig, under ledning af ingeniören

C. G. Zetterlund stöld enskild kemisk station och byrå för kontrollundersökning

af säd och frö.

Vid i fråga varande anstalt, hvilken för år 1880 af länets hushållningssällskap

åtnjutit ett understöd af 1,500 kronor, hafva under de

åtta första månaderna af samma år, enligt af föreståndaren meddelad

redogörelse, verkstälts ej mindre än 834 kemiska och 554 botaniska

undersökningar. Då denna i och för sig omfattander verksamhet otvifvelaktigt

skulle komma att, till gagn för ej allenast Örebro utan äfven angränsande

läns jordbrukande och näringsidkande befolkning, än vidare

utvecklas, derest åt stationen bereddes den tryggade ställning och de

ökade krafter, som blefve en följd af den sammas eftertagande af hushållningssällskapet,

samt billigheten fordrar, att sällskapet för stationens

underhållande får åtnjuta samma förmån, som kommit andra

hushållningssällskap till godo, synas giltiga skäl vara för handen för

det äskade statsunderstödets beviljande; och för beredande af tillgång

härtill hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa såsom bidrag

till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig

att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa

och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof

— ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station eller tillsammans

15,000 kronor.

Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande

af medel för fortsättandet af de geologiska undersökningarna.

Uti underdånig skrifvelse den 21 Oktober sistlidna år har chefen

för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,

utvisande geologiska undersökningens och kartverkets dåvarande

ståndpunkt, dels lemna! redogörelse för hvad som under år 1880 åt
3
-

[15.]

Geologiska

unåersök
ninga/rna.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette liufvudtiteln.

gjorts, äfvensom för den vid de geologiska arbetena anstälda personal,

dels ock afgifvit summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges

geologiska undersökning under år 1882; hvarvid chefen bland annat

anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 utförts inom Stockholms,

Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom hvilka län sammanlagdt

7,8 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de

i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde omkring 407,3

qvadratmil;

att undersökningar i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat

en areal af 42,2 qvadratmil inom områdena för de topografiska kartbladen

Lenhofda, Iivetlanda, Borås, Kongsbacka, Särö och Halmstad,

hvilka blad härigenom afslutats, så att nu mera omkring 216,5 qvadratmil

voro i denna skala undersökta;

att revisionsarbeten för utgifvande af kartor öfver åtskilliga förut

undersökta områden såsom vanligt under sommaren egt rum, samt att

öfversigtsresorna för åstadkommande af en bergartskarta öfver södra

Sverige i skalan 1 : 1,000,000 blifvit afslutade;

att inom området för kartbladet öfver mellersta Sverige undersökningar

pågått inom Gestrikland, Helsingland, Dalarne och Jemtland,

hvarförutom iakttagelserna blifvit fortsatta inom landets nordligaste

lappmarker;

att de s. k. bergslagsundersökningarna, till hvilka Brukssocieteten

sedan år 1872 lemnat anslag, under år 1880 bedrifvits hufvudsakligen

inom Dalarne, hvarjemte några gruffält inom Örebro län varit föremål

för speciela studier;

att af vederbörande hushållningssällskap bekostade praktiskt geologiska

arbeten inom norra delarne af Kalmar och Elfborgs län äfven

under året utförts och inom förstnämnda område fullbordats; hvarjemte

noggranna undersökningar verkställts angående landets i industrielt

hänseende användbara stenslag samt torfmossarna i Kronobergs

län;

att till bokhandeln komme att innan 1880 års slut lemnas de af

beskrifningar åtföljda geologiska kartbladen Helsingborg, Landskrona,

Engelholm, Kullen och Höganäs samt Hor skalm, utgörande N:ris 74—79

af kartbladen i skalan 1 : 50,000, samt kartbladet Nissafors jemte dertill

hörande beskrifning (N:r 6 af kartbladen i skalan 1 : 200,000); samt

att dessutom vore färdigtryckt kartbladet Tjällmo samt under gravyr

Gustaf sberg, Finspång, Dalarö och Utö, Kreta kloster, Askersund och

Kristianstad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hufYudtiteln.

Förut nämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningar

under år 1882 erforderliga medel upptager utgifterna till

89,000 kronor.

Häraf beräknades för

Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga

biträden .............................................................................. kronor 49,650: —

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning, inköp

och reparation af undersökningseffekter

m. m.................................................... kronor 19,300: —

Omkostnad för resor och traktamenten,

reseberättelser m. in., som på enskild

bekostnad utföras .................................... » 2,500: — 21 800-__

By råafdelning en:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier

m. m.................................................................................... kronor 2,000: —

Biblioteket och samlingarna:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. m........................................................... » 2,000:

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning och färglägg
-

ning af diverse originalkartor m. m........................... » 11,500: —

Värme och diverse utgifter:

Omkostnad .............................................................................. » 2,050: —

Kronor 89,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln.

Då emellertid till utgifternas bestridande vore att påräkna:

inflytande medel för genom bokhandeln sålda kartor

m. m. omkring..................................................................... kronor 1,000: —

anslag af Brukssocieteten..................................................... » 1,000: —

dito af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap » 1,500: —

eller tillsammans kronor 3,500: —

minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga be

loppet till 85,500 kronor. Skilnaden, 2,500 kronor, mellan denna summa

och det statsanslag, 83,000 kronor, som från och med år 1878 utgått

och jemväl för innevarande år beviljats, hade uppkommit derigenom

att, jemlikt den genom nådiga brefvet den 16 Juni 1875 faststälda

löneregleringen för Undersökningens personal, under innevarande år

tre och år 1882 ytterligare två af tjenstemännen komme att uppflyttas

i högre lönegrad, med ålderstillägg af 500 kronor för hvardera. I förslagsberäkningen

för innevarande år hade tillgång till de sålunda med

1,500 kronor ökade lönebeloppen kunnat beredas endast genom att i

känbar mån minska vissa andra utgiftsposter, hvilken anordning vore

förbunden med desto större svårighet, som Brukssocieteten för perioden

1881 —1883 till 1,000 kronor nedsatt det understöd af 3,000 kronor,

hvarmed societeten alltsedan år 1872 årligen bidragit till geologiska

undersökningar i bergslagen. Enär emellertid med ingången af

år 1882 ytterligare 1,000 kronor erfordrades till tjenstemännens aflönande

och en icke blott fortsatt utan äfven stegrad inskränkning i de

för göromålens jemna gång nödiga kostnader skulle vålla väsentliga

olägenheter och särskildt föranleda att extra geologernas antal måste

minskas, d. v. s. de billigare arbetskrafterna till större eller mindre

del undvaras, och den årligen rekognoserade arealen följaktligen aftaga,

anhölle chefen i underdånighet, att för nu i fråga varande ändamål

måtte af Riksdagen för år 1882 äskas ett anslag till belopp af 85,500

kronor.

På grund af hvad sålunda anförts i förevarande framställning, öfver

hvilken Kommissionen för de allmänna kartarbetena den 22 sistlidna

November afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, och under

framhållande, hurusom den i fråga satta anslagsförhöjningen är uteslutande

betingad af den tjenstemännen vid Geologiska undersökningen

af Riksdagen medgifna rätt att efter viss tids tjenstgöring varda i

högre lönegrad uppflyttade, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för fortsättande under år 1882 af de geologiska undersök
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufrutltiteln.

ningarna och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra

anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

I enlighet med Stuteriöfverstyrelsens uti underdånigt memorial

den 24 September 1880 gjorda hemställan och i likhet, med hvad under

flera föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet nådig

framställning till Riksdagen

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor

för år 1882 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

[16.]

Aflöning af

betjenmgen

vid Flyinge

stuteri in. m.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

1 enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial

den 23 September 1880 gjorda framställning torde Eders Kongl.

Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att, i öfverensstämmelse med hvad

under flera föregående år egt rum, på extra stat för år 1882 bevilja

dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, [17.]

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne .

handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, husslöjd och

ett anslag å 3,000 kronor; en elev
dels

ock till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie [18.]

stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag

å 10,000 kronor.

Sedan 1868 års Riksdag för anordnande af en väfskola i Borås [19.]

anvisat, jemte 4,500 rdr till skolans första uppsättning, ett belopp af Väfskolan i

3,000 rdr för skolans underhåll mot vilkor att af länets landsting eller Boraseljest

inom orten tillskötes ett derutöfver för ändamålet behöfligt belopp

af 1,500 rdr, har enahanda belopp af 3,000 rdr årligen intill och med år

1872 samt derefter ett till 3,800 rdr eller kronor ökadt belopp årligen

för skolans underhåll af statsmedel beviljats mot vilkor att af länets

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette liufvudtiteln.

landsting eller eljest inom orten för ändamålet lemnades ett likaledes

årligt tillskott, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

Omförmälda anslagsbelopp, 3,800 kronor, torde äfven för näst

kommande år böra begäras; men härvid har jag att tillika i underdånighet

anmäla, hurusom fråga blifvit väckt om beredande af ytterligare

medel för nämnda skola. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig

skrift af den 3 November nästlidet år har nämligen styrelsen

för tekniska elementarskolan i Borås dels förmält, att den derstädes

inrättade väfskola, hvars lärjungar under senare åren i medeltal uppgått

till 40, för meddelande åt desse af undervisning i allt hvad till

väfnadskonsten hörer, egde blott en lärare, hvilken, huru nitisk och

skicklig han än vore, icke utan öfveransträngning och med en tjenstgöringstid

af öfverhufvud 9 timmar dagligen under 10 månader af

året förmådde så, som önskligt vore, handhafva undervisningen, samt

att Elfsborgs läns år 1880 församlade landsting, enär ökade lärarekrafter

vid skolan alltså af behofvet påkallades, för innevarande år anslagit

1,000 kronor till aflöning åt en andre lärare vid densamma, dels ock,

med afseende derå att nyssnämnda summa, till följd af den stora bristen

på dylika lärare, befunnes otillräcklig samt något vidare bidrag ej

gerna kunde af landstinget påräknas till en läroanstalt, som ej uteslutande

besöktes af alumner från länet, hemstält, huruvida Eders Kongl.

Maj:t ej skulle täckas till näst sammanträdande Riksdag göra nådig

framställning om anvisande af ett årligt anslag af 2,000 kronor såsom

bidrag till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan.

Kommerskollegium, som öfverlenmat förevarande ansökning,

bär dervid, jemte erinran att i den för väfskolan i Borås under den

29 November 1872 nådigst faststälda, ännu gällande stat vore upptagen

aflöning för en lärare i teoretisk och praktisk väfnadskonst med

2,500 kronor, till en början anfört, att det icke vore lämpligt om, på

sätt skolstyrelsen i fråga satt, för anställande af en andre lärare af

statsmedel anvisades 2,000 kronor, hvarigenom, under förutsättning att

landstingets för innevarande år lemnade bidrag af 1,000 kronor fortfarande

komme att äfven sedermera med samma belopp utgöras, denne

lärares aflöning skulle komma att uppgå till 3,000 kronor. Då det

emellertid af hvad skolstyrelsen andragit äfvepsom af det förhållande

att lärjungeantalet vid skolan, hvilket under hvartdera af de två första

åren efter densammas öppnande utgjort allenast 12, under hvartdera

af åren 1878 och 1879 ökats till 40, syntes framgå, att ännu en lärare

vore vid skolan behöflig, samt aflöningen för denne, vid jemförelse

med den nu varande lärarens löneförmåner, skäligen borde bestämmas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufyudtiteln.

till 2,000 kronor, tillstyrkte kollegiet, att åtgärd måtte i nåder vidtagas

för anvisande af statsmedel till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan

i Borås af 1,000 kronor om året, mot vilkor att hvad derutöfver

till samme lärares aflönande erfordrades blefve af landstinget

eller på annat sätt, utan kostnad för statsverket, tillskjutet.

Behofvet af anställandet utaf ytterligare en lärare vid i fråga

varande väfskola torde genom hvad i ärendet sålunda anfördt och upplyst

blifvit få anses vara till fullo ådagalagdt; och, då denna läroanstalt

otvifvelaktigt verkar till gagn för fcmdet i dess helhet, synes det

mig endast vara af billighet påkalladt att statsverket, på sätt Kommerskollegium

föreslagit, med halfva beloppet bidrager till åstadkommande

af den för ändamålet erforderliga aflöning, hvilken skäligen

icke torde kunna bestämmas till lägre belopp än hvad i sådant hänseende

blifvit af kollegiet i fråga satt, eller 2,000 kronor för år

räknadt.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1882 anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;

dels och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Under denna anslagstitel tillåter jag mig slutligen, med anledning

af framställning från styrelsen för Svenska slöjdföreningen, i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska äfven

för år 1882, på sätt för innevarande och flera föregående år blifvit

beviljadt, ett extra anslag å 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag

åt Svenska slöjdföreningens museum.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen

att, i likhet med hvad under sistlidet och flera föregående år varit

förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

[20.]

Svenska slöjdföreningen.

[2E]

Bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

[22.]

Aflöning åt

Styrelsen för

allm. väg- och

vattenbyggnader

m. fl.

[23.]

Undersökningar

för allmänna

arbeten.

[24.]

Stipendier åt

Väg- och vattenbyggnadscorpsen.

Sjette hufvudtiteln.

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1882

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt

dess tjenstebiträden m. m.

Uti den af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års Riksdag aflåtna

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslog

Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att dels med de i protokollet öfver civilärenden

den 9 Januari samma år omförmälda vilkor och förbehåll i

afseende å förändrad organisation af och lönereglering för Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, godkänna ett i nämnda protokoll intaget

förslag till ny stat för detta embetsverk och dess biträden, dels till

undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt

reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor, dels ock till stipendier

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten

bevilja ett årligt anslag till samma belopp som hittills eller 3,000 kronor,

samt att i händelse af bifall härtill i riksstaten under sjette hufvudtiteln

uppföra ett ordinarie anslag under benämningen »Väg- och

vattenbyggnadsstaten», motsvarande aflöningsmedlens och de särskilda

anslagens sammanräknade belopp, 106,300 kronor.

Till svar å denna nådiga framställning anförde Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 14 sistlidne Maj, att då de hittills beslutade

statsbanorna enligt den uppgjorda planen skulle vara fullbordade under

loppet af år 1882 samt tidpunkten för den i fråga satta förändringen

i afseende å tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader alltså

icke vore långt aflägsen, det synts Riksdagen, som vore det mest

ändamålsenligt om med den slutliga organisationen af Väg- och vattenbyggnadsstaten

ännu finge anstå, och detta ärende till afgörande

företoges i sammanhang med fråga om förändring beträffande tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader, i synnerhet som sannolikt vore, att

sedan under arbete varande stambanor fulländats, statens jernvägsbygg
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette liufvu(Ititeln.

byggnader icke komme att derefter bedrifvas i den omfattning, att någon

särskild styrelse för ntöfvandet af tillsynen derå vidare blefve

behöflig, och det derföre ville synas lämpligt att bestyret dermed öfverflyttades

på Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som

redan nu handlade en mångfald ärenden rörande enskilda jernvägsbyggnader;

samt att på grund häraf och i betraktande särskilt deraf

att en blifvande definitiv stat för Styrelsen så väl i fråga om antalet

tjenster, som med afseende å de särskilda lönebeloppen borde rättas

efter de göromål, som ålåge embetsverket, men dessa åter i ej oväsentlig

mån berodde deraf dels huruvida tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

blefve å Styrelsen Överflyttad eller icke, dels huruvida

och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande komme att ega

rum, Riksdagen funnit sig icke böra för närvarande reglera nu i fråga

varande stat utan fortfarande för år 1881 bevilja de för upprätthållande

af Styrelsens göromål erforderliga medel, utgörande dessa för år 1880

ett sammanlagdt belopp af 42,310 kronor; dock att det synts Riksdagen,

då det ådragit sig dess uppmärksamhet, att kamreraren och registratorn

hos Styrelsen, hvilka för närvarande åtnjöte i aflöningsförmåner,

den förre allenast 3,600 kronor och den senare endast 2,160

kronor, befunne sig i en väsentligen sämre ställning än icke blott deras

vederlikar i de under senare tider omreglerade embetsverken, utan

äfven motsvarande på gammal stat ännu qvarstående tjenstemän i Kommerskollegium,

af billighet påkalladt att detta missförhållande undanröjdes

och att för sådant ändamål den tillfälliga löneförbättringen för

bemälde kamrerare och registrator höjdes med 600 kronor för den

förre och med 960 kronor för den senare, hvarigenom deras aflöningsförmåner

komme att uppgå till enahanda belopp af 4,200 och 3,120

kronor, som af deras vederlikar i Kommerskollegium uppbures, hvadan

Riksdagen för beredande af tillgång härtill funnit ofvanberörda

till Styrelsens aflöning förut beviljade anslag böra höjas med 1,560

kronor och på grund af hvad sålunda förekommit och anförts, samt

då de till undersökningar och expenser samt vissa stipendier förut anvisade

anslagen vid oförändrade belopp bibehållits, anvisat på extra

stat för år 1881 dels till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen

och dess tjenstebiträden 43,870 kronor, dock att af chefens arfvode

Unge, så länge befattningen vore förenad med chefskapet i Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgjorde

skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap uppbures

och 14,000 kronor; dels till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten 45,000 kronor; dels ock till stipendier åt medlemmar af Yäg
4
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten 3,000 kronor.

Vid föredragning af denna Riksdagens underdåniga skrifvelse har

Eders Kongl. Maj:t under den 28 sistlidne Maj funnit godt för år 1881

i nåder fastställa följande aflöningsstat för Styrelsen och dess tjenstebiträden,

nämligen

Aflöning.

Dyrtidstillägg

Summa.

Chefen........................................

6,000

1,000

7,000.

Byråchefen .................................

4,500

900

5,400.

Kamreraren................................

3,000

1,200

4,200.

Förste Adjutanten...................

3,000

600

3,600.

Andre Adjutanten.....................

2,000

400

2,400.

Registratorn ..............................

1,800

1,320

3,120.

Kanslisten...................................

1,000

200

1,200.

Vaktmästaren..............................

600

150

750.

En Distriktschef........................

1,800

360

2,160.

Fyra Distriktschefer ...............

7,200

1,440

8,640.

En Distriktsadjutant ...............

750

150

900.

Fem Distriktsadjutanter.........

3,750

750

4,500.

tillsammans kronor

35,400

8,470

43,870

samt i sammanhang härmed och i anledning af Riksdagens beslut

derom, att sammanräknade aflöningarna för den gemensamme chefen

i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader icke finge öfverstiga 14,000

kronor, förordna, att under år 1881, så länge chefskapen i nämnda

styrelser äro hos en person förenade, aflöningen för chefskapet i

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader skall utgå med allenast

7,000 kronor.

I underdånigt memorial den 10 sistlidne December har Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att såvida icke Eders

Kongl. Maj:t skulle finna godt att hos Riksdagen antingen förnya sin

framställning om ny stat för Styrelsen och dess tjenstebiträden eller

ock af Riksdagen begära eu viss lämplig summa för att såsom interimstillökning

af Eders Kongl. Maj:t tilläggas de Styrelsens tjenstebefattningar,

som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva deraf vara främst i

behof, Eders Kongl. Maj:t täcktes af instundande Riksdag äska för att

på extra stat för år 1882 uppföras

dels 43,870 kronor till aflöning åt Styrelsen med underlydande

eller samma belopp som enligt den för innevarande år fastställa staten

utgår,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvucltiteln.

dels 45,000 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningar

och expenser för allmänna arbeten,

dels slutligen 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar af Vägocb

vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten.

Under en följande anslagstitel ärnar jag visserligen för Eders

Kongl. Maj:t framlägga förslag angående fortsättande af statens jernvägsbyggnader

sedan de redan beslutade blifvit under loppet af år

1882 fullbordade. Innan emellertid definitivt beslut härom blifvit af

Konung och Riksdag fattadt och man således med visshet känner huruvida

och i hvilken omfattning jernvägsbyggnader för statens räkning

fortfarande komme att ega ruin, torde vara för tidigt att slutligen

reglera Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, hvars

framtida göromål och sammansättning väl lära böra göras beroende af

frågan huruvida eu särskild öfverstyrelse för jernvägsbyggnaderna kan

blifva erforderlig eller icke. Huru behjertans\7ärda anspråk Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader samt derunder lydande tjenstemän

än må ega att icke allt för länge behöfva afbida en lönereglering

som redan länge tillgodokommit de flesta öfriga embetsverk, anser

jag mig således nu endast böra tillråda Eders Kongl. Maj:t att föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa

till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden 43,870

kronor; under vilkor att af chefens arfvode må, så länge befattningen

är förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

utgå blott det belopp, som utgör skilnaden emellan den aflöning,

som i sist nämnda egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;

samt

till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders arbeten 3,000

kronor,

eller tillsammans 91,870 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufviultiteln.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i

allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader.

Under den 1 December nästlidet år har nämnda styrelse i vanlig

ordning afgifvit förslag rörande de bidrag, som under år 1882 erfordras

för understödjande af allmänna arbeten.

I första rummet förekomma bland dessa följande arbeten, till hvilka

Riksdagen redan beviljat statsbidrag, hvaraf dock hittills endast vissa

belopp blifvit till utgående anvisade, nämligen:

[25.] Anläggning af väg mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens

Väg mellan län. Till utförande af detta arbete beviljade 1876 års Riksdag ett an1Stensele.

11 slag af 95,000 kronor, hvaraf hittills utgått 75,000 kronor och till utgående

under innevarande år anvisats 10,000 kronor eller tillsammans

85,000 kronor. Vid beviljandet af förevarande anslag har Riksdagen

fästat det vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet

i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde under

arbetstiden i någon betydligare mån nedgå», och, på sätt till statsrådsprotokollet

af den 9 Januari 1880 i underdånighet anmälts, har

vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga kostnaden

för i fråga varande vägbyggnad befunnits, att den till 140,200

kronor ursprungligen beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100

kronor, hvadan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

hemstält, att statsbidraget, motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden,

jemväl måtte minskas från 95,000 kronor till 92,160 kronor.

Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke synes vara

för handen, att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet skulle i fråga

komma, har Styrelsen föreslagit, att nu måtte såsom slutligt bidrag

anvisas återstoden af det sålunda jemkade anslagsbelÖppet, och hemställer

jag i enlighet härmed,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning om medgifvande, att återstoden af

i fråga varande anslag må under år 1882 få lyftas

med 7,160 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette lnifvudtiteln.

Anläggning af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk

i Vesterbottens län. Till berörda företag, beräknadt att kosta 515,680

kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor,

hvaraf anvisats till utgående under år 1878 kronor 24,093: 86, under

år 1879 kronor 60,000, under år 1880 kronor 25,000 samt under innevarande

år kronor 35,000 eller tillsammans kronor 144,093: 86.

Under förmälan, hurusom vederbörande vägbyggnadsdirektion, till

följd af otillräckligheten utaf de till förevarande arbete hittills anvisade

ärsbidragen, försatts i eu högst brydsam finansiel ställning, äfvensom

att ytterligare svårigheter uppstått derigenom, att de på ackord till

väghållningsskyldige gruppvis öfverlåtna vägdelarne förutom de svåraste

vägarbetena, hvilkas utförande af vägdirektionen omedelbart ombesörjdes,

blifvit fortare brutna, än de disponibla tillgångarne medgifvit,

har ordföranden uti bemälda direktion i eu genom Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande i länet till Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader insänd och med förord understödd skrift hemstält

om anvisande för år 1882 af 100,000 kronor för i fråga varande vägbyggnad,

i hvilket belopp sedermera äskats en ytterligare förhöjning

af 30 procent, så att för nästkommande år åstundats ett anslag å

130,000 kronor; och har Styrelsen, under erkännande af angelägenheten

deraf att ett större byggnadsföretag ej utdrages allt för långt på tiden,

hvarigenom förorsakades ökade kostnader af flerahanda slag, samt med

vitsord om arbetets bedrifvande på ett ändamålsenligt och anmärkningsfritt

sätt, för sin del föreslagit, att till i fråga varande företag må för

år 1882 äskas åtminstone 100,000 kronor.

Lika med Styrelsen får jag, då de föregående årens bidrag visat

sig för små i förhållande till de kostnader arbetet kräfver, tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att af förevarande anslag ytterligare anvisa för

år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.

Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvisrnaren har 1877 års

Riksdag beviljat ett lånebidrag af 2,000,000 kronor, deraf till utgående

redan anvisats 1,500,000 kronor, och lärer

här böra upptagas det belopp, som skall under

år 1882 dertill utgå, eller 300,000 kronor.

[26.]

Väg från Sorsele

till Strycksele

in. m.

[27.]

Hjelmarens

och Qvismarens

sänkning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufTudtiteln.

[28.]

Anläggning

in. in. af

iVägar.

Beträffande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder,

hvilka under eu längre följd af år Riksdagen plägat ställa till Eders

Kongl. Maj ds förfogande, och deribland först anslaget till bidrag

för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

enär det behof af ökade och förbättrade kommunikationer,

hvilket föranledt Styrelsen att uti underdåniga memorial af den 14

December 1877 och den 6 December 1879 föreslå omförmälda anslags

höjande från 200,000 kronor till 300,000 kronor, alltjemt visade sig

vara särdeles stort, hvilket bäst ådagalades af det stora antal uti Styrelsens

arkiv hyflande förslag till fullt förberedda vägarbeten, — hvilka

enligt den detaljerade uppgift, som Styrelsen haft tillfälle aflemna uti

underdånigt memorial den 15 Oktober 1880, då omfattade en sammanräknad

våglängd af 30 mil 32,756 fot, beräknade att kosta 886,109

kronor 29 öre, hvaraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet åstundades

559,353 kronor, allt oberäknad! de företag, som i samma underdåniga

memorial föreslogos till erhållande af understöd från 1881 års

vägbyggnadsmedel —, och nämnda behof genom jernvägarnes ökade

verksamhet och inflytande på landets rörelse och industri samt nödvändigheten

att närmare förbinda jernvägsstationerna med den omgifvande

landsorten alltmer ökades, synnerligen för de provinser, som

berördes af norra stambanan, i underdånighet hemstält att hos Riksdagen

måtte göras framställning om i fråga varande anslags ökande till

ofvan ^berörda belopp eller 300,000 kronor.

Redan vid de föregående tillfällen, då Styrelsen påpekat behofvet

af en förhöjning i anslaget till bidrag för anläggning af nya vägar

m. in., har detsamma ansetts väl förtjent att beaktas, och till statsrådsprotokollet

för den 9 Januari 1880 yttrade dåvarande Departementschefen,

att den tidpunkt antagligen icke vore aflägsen, då behofvet

af en sådan förhöjning blefve oafvisligt. Sedan dess har detsamma,

på sätt Styrelsen nu ytterligare framhållit, ingalunda förminskats, utan

lärer i jembredd med landets fortgående utveckling göra sig allt mer

känbar!, särskildt för rikets aflägsnare och med landsvägar mera sparsamt

försedda trakter i samma mån som dessa komma i åtnjutande af

jernvägsförbindelse med öfriga delar af riket. Vid 1880 års riksdag

skedde ock — i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt

rum — framställning af enskild motionär om anslagets ökning. Det

torde alltså icke vara med det allmännas väl förenligt att än ytterligare

uppskjuta äskandet af ökade medel för i fråga varande ändamål

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette lmfnidtiteln.

och hemställer jag derför, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för år 1882 må till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till'' bidrag för anläggning af nya samt omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar anvisas ett belopp af 300,000 kronor.

I fråga om de öfriga fonder för vissa bestämda ändamål, hvilka

Riksdagen plägat ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, under vitsordande att

anslagen fortfarande äro väl behöfliga och att anspråken på bidrag

vida öfverstigit de anvisade medlen, i underdånighet hemstält att för

år 1882 samma belopp måtte anvisas som hittills utgått.

I anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad för flera föregående

år skett, för år 1882 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisa:

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder 20,000 kronor;

till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar

30,000 kronor;

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

sådana myrutdikningar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att

minska frostländigheten, 80,000 kronor; och

till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftaiopningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag 100,000 kronor.

Och torde, enligt Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

hemställan, böra bibehållas äfven för år 1882 nu gällande,

vid senaste riksdagar meddelade, bestämmelser angående vilkoren

för erhållande och till godo njutande af statsbidrag till allmänna arbeten

samt angående kontrollen deröfver.

Uti Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda

generalförslag äro vidare upptagna följande på Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning beroende, till största delen uti statsrådsprotokollet

den 9 Januari 1880 redan omnämnda ansökningar om statsbidrag,

rörande hvilka jag här nedan får tillfälle att yttra mig, nämligen:

l:o) till omläggning af vägen mellan norska gränsen vid Håns tull genom

JVorclmarks härad till Gillbergs liäradsgräns, för hvithet arbete, som

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader beräknat att kosta

220,701 kronor, hvaraf skulle i statsbidrag utgå 2/s eller 147,000 kro
-

[29.]

Mindrehamnoch

brobyggnader.

[30.]

Smärre båthamnar.

[31.]

Myrutdikningar

ochvattenaftappningar;

anslag.

[32.] -

Utdikningar

och aftappnmgar;

lån.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette liufvudtiteln.

nor, Styrelsen uti generalförslaget upptagit till utgående under år 1882

ett belopp af 30,000 kronor; 2:o) till förbättring af landsvägen inom

Helgums och Edsele socknar i Vester-Norrlands län, derför begärts ett

understöd af 53,600 kronor; hemställande dock Styrelsen, huruvida

icke förevarande ärende kunde tagas i öfvervägande vid uppgörandet

af förslag till fördelning af de medel, som Riksdagen kan komma att

anvisa till understöd utaf anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar; 3:o) till anläggning

af ny väg genom Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Jönköpings

län från hemmanet Sjö vid sjön Unnen till Nissastigen jemte i samband

dermed varande omläggningar af äldre vägar, hvilket företag, som

skulle kosta 98,650 kronor, föreslagits till erhållande af ett understöd å

64.000 kronor, deraf för år 1882 24,000 kronor; 4:o) till ombyggnad af

den genom storm förstörda hamnen vid Simrishamn; 5:o) för vidtagande

af åtgärder att medelst indämning genom stranddammar förekomma öfversvämningar

frän Umeå och Vindelns vattendrag ä Vännäs, Spölands,

Eråns in. fl. byar i Umeå och Vännäs socknar af Vesterbottens län, hvartill

statsbidrag förordats till belopp af 24,333 kronor; 6:o) för upprensning

af en ny segelränna genom Kalmar sund, för hvilket arbete, beräknadt

att kosta 400,000 kronor, upptagits ett anslag för år 1882 af 150,000

kronor; 7:o) till fullbordande af den påbörjade hamnanläggningen vid

Höganäs, afsedt att nämnda år understödjas med 77,000 kronor; samt

8:o) till utvidgning af Varbergs hamn, för hvilket företag, afsedt att

kosta 264,200 kronor, föreslagits ett statsbidrag å 127,800 kronor.

Med anledning af ofvan berörda framställnig i fråga om bidragför

omläggning af vägen mellan Håns tull och Gillbergs härads gräns

infordrades den 15 sistlidne Oktober genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Yermlands län vederbörande menigheters yttranden,

huruvida de ville förbinda sig att, i händelse anslag till det af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader efter nedsättning af det

först upprättade kostnadsförslag^ tillstyrkta belopp af sammanlagdt

147.000 kronor kunde dem för ändamålet beredas, utföra i fråga varande

vägomläggning; men då dessa yttranden ännu icke inkommit,

kan jag icke för närvarande till slutlig pröfning anmäla förevarande

ärende.

Hvad åter beträffar öfriga, här ofvan likaledes omförmälda vägarbeten,

nämligen inom Helgums och Edsele samt Unnaryds in. fl.

socknar, torde särskilda framställningar om bidrag till desamma icke

erfordras, derest Eders Kongl. Maj:t täckes, på sätt jag i underdånighet

föreslagit, hos Riksdagen äska förhöjning med 100,000 kronor af an
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjette Hufvudtitcln. 33

slaget till bidrag för anläggning af nya vägar m. m., utan lärer, under

förutsättning af Riksdagens bifall till berörda förslag, tillgång till

dessa arbetens behöriga understödjande kunna af nämnda anslag beredas.

Ofriga nu i fråga varande ansökningar anser jag visserligen, i likhet

med de myndigheter som öfver de samma sig yttrat, vara väl förtjent

af uppmärksamhet; men då angeläget är att så mycket som

möjligt inskränka statsverkets utgifter, finner jag desamma icke böra

för närvarande till någon åtgärd föranleda.

Ersättning’ för af Statskontoret och Arméförvaltningen

gjorda förskott.

Enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd [33,]

och behof fogade förteckning öfver förskott, kvilka böra till ersättande

hos Riksdagen anmälas, har Statskontoret under åren 1879'' och 1880 kontoret och

förskjutit: Arméförmlt
ersättningar

till landtstatstjenstemän för frånträdda bo- ”^3!*

_ ställen............................................................................................... 527: 92

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet.......................................................................................... 1,634: 65

ersättning för tryckning och häftning af Statskontorets,

Kammarkollegiets och Kammarrättens utlåtande angående

uppbörds- och redovisningsväsendet för länen.................... 966: 15.

till Kong! Norska Regeringens Departement för det Inre

Sveriges oguldna andel uti de från norsk sida bestridda

utgifter för den under år 1879 verkstälda uppröjningen

af riksgränsen............ 7,011: 84.

kronor 10,140: 56.

Vidare hade, på sätt uti bilagan N:r 5 b vid Eders Kongl. Maj:ts

till nästlidna års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof finnes omförmäldt, Arméförvaltningen, som

på grund af nådiga bref den 30 Maj och 13 Juni 1879 förskottsvis

bestridt kostnaderna för de truppkommenderingar, hvilka under nämnda

månader utgått till Sundsvall och dess omgifningar samt till åtskilliga

s. 34 Kontrollera mot PDF

[34.]

Anslag till

nya byggnader

och an

läggningar

vid statens

jernvägar.

34 Sjette hufvudtitcln.

orter inom Gefleborgs län i anledning af yppade oroligheter bland sågverksarbetare,

enligt meddelade uppgifter sålunda förskjutit dels omedelbarligen

och dels genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Gefleborgs och Vester-Norrlands län ett sammanräknad! belopp af omkring

100,000 kronor, men, alldenstund någon redovisning för de sålunda

förskjutna medlen då ännu ej inkommit och slutlig uppgift å

kostnaderna för dessa kommenderingar, af hvilka en mindre styrka om

75 man fortfarande var förlagd i Sundsvall, icke kunde lemnas förr

än äfven donna truppkommendering indragits, anmälde då varande chefen

för Civildepartementet, att frågan om beredande af ersättning för

de af berörda anledning uppkomna kostnader skulle framdeles underställas

Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Sist nämnda truppkommendering i Sundsvall blef genom nådigt

bref den 27 Januari 1880 hemförlofvad, och Arméförvaltningen har

derefter uti särskilda underdåniga skrivelser den 14 September och

12 November samma år anhållit om ersättning för samtliga af'' 1 örvaltningen

förskottsvis utbetalta kostnader för i fråga varande kommenderingar,

uppgående enligt nu meddelade uppgifter till sammanlagdt

belopp af 104,280 kronor 23 öre.

Med anledning häraf tillåter jag mig i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Magt, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande

till jemnt tal af kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till

ersättande af i fråga varande dels af Statskontoret och dels af Arméförvaltningen

förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett* extra anslag af

114,421 kronor.

Styrelsen för statens jernvägstraflk.

Uti underdånig skrifvelse den 13 December 1880 har Styrelsen

för statens jernvägstraflk hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att. till nya byggnader och anläggningar vid ^statens

trafikerade jernvägar anvisa till Styrelsens förfogande under ar 1882

ett belopp ''af 550,000 kronor, samt dervid, i fråga om fördelningen

och användandet af dessa medel, anfört följande:

-»Till fullbordandet af en mindre reparationsverkstad vid

Östersunds station, för hvilkens påbörjande ett anslag af 25,000

kronor redan blifvit. af Riksdagen beviljadt, beräknas.................15,000-

Transport 15,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjette hufYudtiteln.

35

Transport

Under innevarande år har å bandelen Torpshammar—

Östersund eu betydlig timmer forsling förekommit från Bräcke

station, der timret, som ditkommit sjöledes från do med

Refsundssjön sammanhängande vattendragen, medelst ett

särskildt med . ångmaskin drifvet uppfordringsverk lastas å

jernvägsvagnar, som föras till den straxt vester om Torpshammar

belägna hållplatsen Tirsta, hvarest timret afstjelpes

i Ljungans vattendrag för att derå flottas till sin bestämmelseort.

Då denna timmerforsling antagligen kommer att fortsättas

i än större skala, blifver nödigt att tillöka i fråga varande

uppfordringsverk, så att ett större antal vagnar kunna

på en gång lastas, hvarför Styrelsen

för tillökning af uppfordring sverket vid Bräcke beräknat

ett belopp af........................................................................................

För beredandet* af stallrum åt de lokomotiv, som med

anvisadt extra statsanslag komma att under nästkommande

år inköpas för att vara tillgängliga, när norra stambanan i

hela hennes utsträckning öppnas för trafik, erfordras:

dels för tillbyggnad af lokomotivstallen

vid Bollnäs station för ytterligare 4 lokomotiv ...........................

» Storviks d:o » 2 » ...........................

)) Upsala d:o » 2 )) ...........................

dels för upp för and et af ett loka motiv stall för 4 maskiner

med tillhörande vändskifva och vattenstationsbyggnad vid den

blifvande stationen vid Tomteboda, i närheten af Carlberg......

Då behof uppstått af den rörliga materielens förstärkning

å de närmast Göteborg belägna delarne af vestra och

södra banorna, och då dertill erforderliga lokomotiv lämpligast

böra förläggas i Falköping, der dessa båda banor sammanträffa,

upptages

för tillbyggnad af lokomotiv stallen i Falköping för ytterligare

4 lokomotiv......................................................................................

Esomoftast bar det visat sig vara med svårighet förenadt

att anordna tågmöten vid de å norra banan belägna

stationerna By valla och Vånge, der förutom bufvudspåret

endast finnes ett spår med tillhörande stickspår, å Indika

senare stationernas hela lokaltrafik måste besörjas, då de

Transport

15,000.

12,000.

23.000.

12.000.

16,000.

40,000.

28,000.

146,000.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette Imfvudtiteln.

Transport

begge öfriga spåren tagas i anspråk vid tågmötena. För

afhjelpande af dessa olägenheter upptages

för ett tredje spår vid Byvalla station......................................

för d:o d:o vid Vånge station.........................................

Likaledes är det nödigt att vid Ockelbo station, jemväl

å norra banan, vid hvilken station en ansenlig trafik med

träkol utvecklat sig, för denna trafiks behöriga besörjande

i någon mån utvidga spårsystemet, hvadan

till utvidgning af sparsystemet vid Ockelbo station beräknas

ett belopp af.............................................................................................

Vid Hessleholms station, utgörande föreningsstation med

såväl Christianstad—Hessleholms som Helsingborg—Hessleholms

jernväg, är liksom å öfriga föreningsstationer en stor

personal behöflig, för hvilkens inqvartering tillräckligt antal

statens jernvägstrafik tillhöriga boställslägenheter saknas.

Då hyrorna för bostäder dersammastädes äro ganska uppdrifna

och då billigheten fordrar, att dervarande stationsbetjente

erhålla samma förmåner, i fråga om inqvartering, som

deras kamrater vid andra dylika stationer, har Styrelsen, särskild!

med hänsyn dertill att åtskilliga materialier, som erhållits

vid nedtagningen af ett större provisoriskt lokomotivstall

i Elmhult, med fördel kunna användas till ett betjeningshus

i Hessleholm och sålunda på lämpligaste sätt realiseras,

för uppförandet af ett för 8 hushall afsedt boställslms för

betjente vid Hessleholms station upptagit ett belopp af..............

Vid Vårgårda station, der boställslägenheter jemväl saknas

för stationsbetjeningen, behöfves äfven en bostadsbyggnad,

hvartill de materialier kunna användas, som finnas uti

ett häststall vid Göteborgs station, hvilket numera är obehöflig!,

då rangering af vagnar merendels försiggår med

lokomotiv, och dessutom måste borttagas, då det står i vägen

för eu gatureglering, hvadan

för uppförandet af ett för tvenne hushåll afsedt boställshus

för betje?ite vid Vårgårda station beräknas......................................

Vid Flöda och Södertelje öfre stationer äro de vid banans

första anläggning uppförda små stationshusen otillräckliga

för den numera ej obetydliga persontrafiken, och har

Transport

146,000.

6,000.

6,000.

2,000.

12,000.

5,000.

177,000.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjette hufVudtiteln.

Transport

Styrelsen ansett, att de ofta återkommande klagomålen rörande

bristande utrymme i trafik- och expeditionslokalerna

vid dessa stationer böra afhjelpas på sådant sätt, att stationshuset

i Flöda tillbygges, men att vid Södertelje öfre station

en särskild boställsbyggnad uppföres för stationsföreståndaren,

hvarigenom den boställslägenhet i stationshuset, denne

nu begagnar, blir disponibel till tjenstelokaler, och beräknas

härvid

för tillbyggnad af Flöda stationshus ett belopp af...............

och för uppförande af ett boställshus för stationsföreständaren

vid Södertelje öfre station ett belopp af .............................

Vid Nässjö station, der 4 banor sammanstöta och der

åtskilliga tåg göra längre uppehåll för att gifva resande tillfälle

att intaga måltider, äro lokalerne i stationshuset otillräckliga,

synnerligast som särskild restaurationsbyggnad derstädes

saknas, hvarigenom en stor del af husets utrymme

tages i anspråk för restaurationsrörelsen. För att kunna

företaga en länge påtänkt utvidgning af väntsalar samt expeditions-

och restauration slokaler uptages

för tillbyggnad af Nässjö stationshus ett belopp af............

Å de större föreningsstationer, der flera tåg samtidigt

inträffa sedan mörker inbrutit, uppgå kostnaderna för belysning

med fotogen eller lampolja till ej obetydliga belopp,

hvilka kostnader borde kunna i afsevärd mån minskas genom

inrättande af mindre gasverk, hvarmedelst jemväl en önskvärd

bättre belysning kunde vinnas. För verkställande af

försök med sådana gasverks användbarhet på föreningsstationer

torde Nässjö station vara särdeles lämplig, då för

belysning af väntsalar, expeditions- och restaurationslokaler,

platformar m. in. hvarje afton öfver 100 lågor derstädes äro

tända, hvarför

till uppförande af ett mindre gasverk vid Nässjö station

beräknas...................................................................................................

Under den tid, som förflutit sedan Jönköpings station

anlades, har derstädes utvecklat sig eu ansenlig godstrafik

och har för lämpligt bedrifvande af den ökade rörelsen spårsystemet

vid flera särskilda tillfällen blifvit utvidgadt, hvarjemte

vester om stationen på ett afstånd af omkring 1,500

Transport

37

177,000.

5.000.

4.000.

10,000.

14,000.

210,000.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette lmfvu(Ititeln.

Transport

fot från yttersta vexeln sidospår utlagts och eu särskild lastplats,

benämnd Talavid, anordnats. Trafikerandet af denna

lastplats är emellertid förenad! med åtskilliga svårigheter,

derigenom att, vid vagnars förande emellan lastplatsen och

stationen, södra banans hufvudspår måste begagnas, hvadan

all förbindelse med lastplatsen är afbruten så snart tåg väntas

till staden vesterifrån eller skall afgå från staden vesterut,

hvilka olägenheter blifva känbarare ju mera rörelsen

i Jönköping tillväxer, synnerligast som den egentliga stationen,

belägen emellan staden och Vettern, ej vidare kan utvidgas,

hvadan det blifver nödigt att efter hand öfverflytta

trafiken med tyngre gods till Talavid, och upptages för afhjelpande

af ofvannämnda olägenheter

för utläggning af ett dubbelspår emellan Jönköpings station

och lastplatsen Talavid...........................................................................

Under nästkommande år torde den under arbete varande

jernvägen emellan Carlberg och Lilla Värtan blifva färdig

till begagnande. Anordnandet af trafiken å denna bände! är

visserligen beroende af den rörelses beskaffenhet, som kan

komma att uppstå då hamnanläggningen vid sistnämnda

fjärd varder fullbordad. Redan nu kan emellertid förutses,

att i fråga varande trafik, liksom i allmänhet lokaltrafiken i

närheten af större städer, lämpligast bör besörjas med många

små s. k. omnibuståg, hvilka ankomma och afgå med vissa

regelbundna tidsmellanrum, t. ex. hvar annan timme, hvarje

timme etc., beroende på trafikens liflighet. Å en bansträcka,

der dylik regelbunden lokaltrafik skall ega rum, på samma

gång som den sedvanliga trafiken med tyngre tåg, gående

till och från aflägsnare orter, är det i allmänhet nödigt

att använda ett särskildt spår för lokaltrafiken, enär eljest

nästan oöfvervinnerliga svårigheter uppstå för upprättandet

af lämpliga tidtabeller, hvarförutom tågrubbningar, trots de

förträffligaste signalsystem och det sorgfälligaste iakttagande

af föreskrifna försigtighetsmått, kunna medföra beklagliga

följder.

Emellan Stockholm och Carlberg, der banan till Värtan

utgrenar sig från hufvudbanan, finnas visserligen två spår,

men det ena tillhör Stockholm—Vesterås—Bergslagens jern
,

Transport

210,000.

15,000.

225,000.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjette lnifvudtiteln.

39

Transport

väg och är väl behöfligt för denna jernväg^ trafik, som numera

närmast Stockholm ej är lättskött, sedan lokaltåg anordnats

emellan Stockholm och Sundbyberg, hvarför detta

spår ej kan medtagas i räkningen.

Å statsbanans spår gå nu dagligen 6 ordinarie tåg i

hvardera rigtningen, hvarjemte å samma spår de ensamma

lokomotiv måste framgå, hvilka, förlagda i ofvan nämnda nya

lokomotivstall vid Tomteboda, användas för tåg, som ankomma

till eller afgå från Stockholm eller till stationstjenst

derstädes, hvadan, oberäknadt lokaltrafiken till Värtan, det

dagliga antalet tåg eller ensamma lokomotiv å detta spår

snart torde blifva större än på något annat ställe å statens

banor. Utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholm

och Carlberg kan dessutom verkställas för en jemförelsevis

ringa kostnad, enär åtskilliga förarbeten, såsom inlösning af

erforderlig mark, redan till större delen äro verkstälda, hvarförutom

det är antagligt att den entreprenör, som utför banbyggnaden

emellan Carlberg och Värtan, skall vara beredvillig

att för billigt pris åtaga sig spårets byggnad, så framt

arbetena utföras innan det vid Värtabanan använda arbetsmanskapet

entledigas och byggnadsmaterielen realiserats.

På grund af hvad sålunda anförts, upptages

för utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholms norra

station och Carlbergs hållplats..............................................................

I likhet med hvad under föregående år egt rum torde

derjemte

för oförutsedda nya byggnader och anläggningar under är

1882 anvisas ett visst belopp, hvilket Styrelsen nu anser

böra utgöra................................................................................................

Slutligen får Styrelsen med åberopande af sin underdåniga

skrifvelse af den 7 Januari 1879, — intagen i

bilagan n:r 5b till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

n:o 1 till 1879 års Riksdag om statsverkets tillstånd och

behof — rörande uppförandet å de för statens jernvägstrafiks

räkning inköpta, i närheten af centralstationshuset belägna

tomterna i qvarteret Svanen här i staden af en stenhusbyggnad,

innehållande dels sådane tjenstelokaler, som ej

längre kunna inrymmas i berörda stationshus, dels ock bo
Transport
-

225,000.

55,000.

70,000.

350,000.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufYudtiteln.

Transport 350,000.

ställslägenheter, i underdånighet erinra derom, att ett byggnadsföretag

af så omfattande beskaffenhet, som det i fråga

varande, ej kan fullbordas på kortare tid än tvänne år, hvadan,

om byggnaden påbörjas under år 1882, dess begagnande

för afssdda ändamål ej kan taga sin början förr än i

slutet af år 1883, vid hvilken tidpunkt ej allenast den nu

under arbete varande norra stambanan bör vara i sin helhet

öppnad för trafik, utan äfven arbetena för hamnanläggningen

vid Yärtan så långt framskridna, att ofvan omnämnda lokaltrafik

emellan Stockholm och den nya hamnen bör vara i

full gång, af hvilka båda anledningar ökadt utrymme i centralstationshuset

erfordras. Under sådana förhållanden är

det för Styrelsen af stor vigt att för tillfredsställande af de

mångahanda anspråk på förbättrade anordningar i centralstationshusets

lokaler, som redan nu framställas och som

vid berörda tidpunkt icke lära kunna med fog tillbakavisas,

under år 1882 låta påbörja ofta nämnda byggnad, för hvilken,

på sätt i underdåniga skrifvelsen af den 7 Januari

1879 omförmäles, hela kostnaden är beräknad till 400,000

kronor, och hemställer Styrelsen, på grund af hvad nu anförts,

att till påbörjande af uppförandet af ett annex till centralstationshuset

å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret

Svanen här i staden måtte för år 1882 anvisas halfva den

beräknade kostnaden för hela byggnaden eller........................... 200,000.

Summa kronor 550,000.»

Beträffande först de af Styrelsen till nya byggnader och spårutläggningar

samt till oförutsedda nya byggnader och anläggningar afsedda

350,000 kronor af ofvanomförmälda belopp, 550,000 kronor, så

och enär jag icke finner något att erinra mot Styrelsens framställning i

denna del, helst de ändamål, hvartill dessa medel skulle användas,

synas mig vara af den angelägna beskaffenhet, att upskof med deras

utförande icke bör ifrågakomma, biträder jag hvad Styrelsen härutinnan

föreslagit.

Hvad vidare angår Styrelsens nu förnyade framställning om anslag

till påbörjande af nybyggnad å de år 1878 för statens jernvägstrafiks

räkning inköpta tomter i qvarteret Svanen här i staden, utbeder jag

mig få till en början i Eders Kongl. Maj:ts erinran återkalla,

dels hurusom, vid anmälan den 8 Januari 1879 af Styrelsens redan

då framlagda förslag i ämnet, dåvarande chefen för Civildeparte
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufvudtiteln.

mentet till statsrådsprotokollet, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof, anförde, bland annat, följande:

»Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms centralbangård

uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga

expeditions- och tjenstelokaler m. in., är genom hvad Styrelsen för

statens jern vägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin ofvan

intagna skrifvelse af nästlidne gårdag anfört, så fullständigt ådagalagdt,

att någon tvekan om nödvändigheten att, så fort ske kan, afhjelpa

detta behof icke lärer kunna uppstå.

Sedan byggnadsplats numera blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande

af det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för

behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra

nybyggnad i två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag

skulle enligt Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa

någon anmärkning, uppgå till 300,000 kronor. Om härutöfver

ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen beräknat, den

ifrågasatta byggnaden kunna ökas med ytterligare två våningar, inneslutande

bostadslägenheter för den personal, hvars åliggande ovilkorligen

fordrar en ständig närvaro inom centralstationen eller i dennas

närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder nu måste hyras;

och då, enligt hvad Styrelsen till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas

statsverket eu icke obetydlig besparing samt dessutom kunde

vinnas den för tjenstgöringen högst väsentliga fördelen, att sådane

befattningsinneliafvare, hvilkas ständiga närvara å stationen företrädesvis

är af behofvet påkallad, kunde blifva bosatte inom sjelfva bangårdens

område, tvekar jag icke att för min del understödja Styrelsens

berörda förslag, och jag tillstyrker altså Eders Kongl. Maj: t att föreslå

Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnde

tomter af en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler

jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinneliafvare vid

statens jernvägstrafik, ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

särskilt anslagsbelopp af 400,000 kronor att utgå med 200,000 kronor

under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881»;

dels att, sedan Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed

gjort framställning till Riksdagen, denna i sin underdåniga skrifvelse

den 13 Maj 1879 angående reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel, härom yttrat hufvudsakligen: Datt af den i statsrådsprotokollet

förebragta utredning framgått, att ifrågavarande nya byggnad

vore afsedd att, förutom åtskilliga tjenstelokaler samt smärre lä
0
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette lmfvudtitelii.

genheter för portvakter, vaktmästare och stationsbetjening, inrymma

tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän, hvarigenom bostäder

kunde beredas ej mindre för flere uppgifne tjensteman, för hvilka

dylika nu förhyrdes i centralstationens granskap mot ett årligt hyresbelopp

af 15,000 kronor, än äfven för Generaldirektören och chefen

för statens jernvägstrafik samt Ofverdirektören för maskinafdelningen,

af hvilka ingendera ännu vore med boställe inom centralstationen försedd

; att med anledning häraf erinrats, hurusom Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 28 April 1877 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar

vid statens jernvägstrafik borde vara med fördelen af fri

bostad i statens egna eller förhyrda lokaler förenade, samt derefter

såväl i berörda hänseende, som i de med denna fråga sammanhängande

öfriga omständigheter, meddela de föreskrifter, som Eders Kongl. Maj:t

kunde finna för ändamålet tjenliga; att, ehuru Trafikstyrelsen den 17

December 1877 afgifvit utlåtande i anledning af Riksdagens nyssnämnda

skrifvelse, Departementschefen likväl, enligt hvad statsrådsprotokollet

upplyste, icke dittills ansett sig böra till slutlig pröfning anmäla

den sålunda väckta frågan; att vid sådant förhållande Riksdagen

varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som för det

nämnda ändamålet kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och

således icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget

till bebyggande af de då nyinköpta tomterna; samt att, på grund

häraf och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore

i väsentlig mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses till

nämnda slag af lägenheter, Riksdagen funne sig för det då närvarande

icke böra bevilja några medel för berörda nybyggnad».

Sedan Eders Kongl. Maj:t emellertid numera under den 23 December

1880 till slutlig pröfning förehaft Riksdagens ofvanomförmälda

underdåniga skrifvelse den 28 April 1877 och Trafikstyrelsens deraf

föranledda underdåniga förslag i fråga om och till hvilken utsträckning

tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad

förenade och dervid bestämt, bland annat, att ej mindre Generaldirektören

och chefen, än äfven samtlige öfverdirektörer i Styrelsen för statens

jernvägstrafik, hädanefter skola med bostad förses, samt tillika fastställt

de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens jernvägstrafik, som

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette hufvucltiteln.

tillerkänts förmånen af fri bostad, böra med sådan tillgodoses, lärer det

hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan vara undanröjdt,

som 1879 års Riksdag ansett företinnas i den omständighet att

frågan om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens

jernvägstrafik böra vara med fri bostad förenade ej förut blifvit af Eders

Kongl. Maj:t afgjord.

Under åberopande af den fullständiga utredning utaf ärendet, som

Trafikstyrelsen lemnat i sin den 7 Januari 1879 afgifna och i statsrådsprotokollet

den 8 i samma månad och år i hufvudsakliga delar intagna

underdåniga skrifvelse, och med hänvisande till hvad af dåvarande

chefen för Civildepartementet till samma protokoll yttrats angående

nödvändigheten att, så fort ske kunde, afhjelpa det trängande

behofvet för statens jernvägstrafik af ytterligare expeditions- och tjenstelokaler

samt bostadslägenheter i närheten af Stockholms centralbangård,

anser jag mig böra biträda Trafikstyrelsens nu ånyo gjorda

på andragna ytterligare skäl stödda framställning om angelägenheten

af det ifrågavarande byggnadsföretagets påbörjande så snart som möjligt

och äskande af dertill nödiga medel.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jernvägar bevilja ett särskildt anslag

för år 1882 af 350,000 kronor;

dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å sta- .

tens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af en byggnad, innehållande

expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenlieter

för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, allt i

öfverensstämmelse med Styrelsens förslag, ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor

samt deraf anvisa 200,000 kronor att utgå under år 1882;

lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå chefens för Finansdepartementet

föredragning, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af

härtill nödiga medel. °) *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette liufrudtiteln.

[35.]

Anslag till

stambanor i

Norrland.

Statens jernvägsbyggnader.

I fråga om Statens jernvägsbyggnader anmälde Departementschefen

ett af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 24 sistlidne November

afgifvet underdånigt memorial af följande lydelse:

»De under år 1880 verkställda arbeten å norra stambanan genom

Norrland, hvilka fortgått i enlighet med den af Eders Kongl.

Maj:t den 20 sistlidne Februari nådigst gillade arbetsplan hafva varit

gynnade af särdeles fördelaktiga väderleksförhållanden, hvilka medgifvit

att de kunnat påbörjas tidigt på våren och med högst få afbrott

fortsättas långt inpå senhösten. De hafva, till följd häraf och då riklig

tillgång på erforderliga arbetskrafter icke saknats, erhållit en något

större omfattning än arbetsplanen förutsatt. Sålunda har på första

arbetsdistriktet rälsläggningen kunnat utsträckas ytterligare 2 mil eller

ända till Löfnässundet och å andra arbetsdistriktet ytterligare 14 mil

eller förbi Ramsjö station. Å tredje arbetsdistriktet, der rälsläggningen

var föreslagen till Åre station, har den kunnat utsträckas 1| mil

derutöfver och ballastningen hunnit fullbordas emellan riksgränsen och

Dufeds station så att denna 4,9 mil långa handel blifvit till alla delar

färdig.

Å hela stambanan genom Norrland återstå således efter detta års

utgång endast 6 mil, som icke blifvit lagda under arbete, samt 9i mil *■

att rälslägga och ballasta, hvarförutom åtskilliga kompletteringsarbeten

å de till allmän trafik ännu icke upplåtna bandelarne återstå att utföra.

Då nu arbetena hunnit denna ståndpunkt, har man allt skäl antaga

att den beräkning som Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i

sin till Eders Kongl. Maj:t den 21 December 1878 aflåtna underdåniga

skrifvelse förebragt öfver såväl de erforderliga kostnaderna för de efter

1879 års slut återstående arbetena för ifrågavarande stambanas färdigbyggande

i sin helhet som tiden när dessa arbeten kunna vara afskräde

icke kommer att förete någon afsevärd skiljaktighet från verkliga

förhållandet.

Enligt denna beräkning skulle kostnaden för de efter 1879 års

slut återstående 18 milen stambana komma att uppgå till 13,500,000

kronor, och då 7,000,000 kronor deraf blifvit för 1880 års arbeten använda

och sist församlade Riksdag beviljat 6,000,000 kronor för

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufvudtiteln.

1881 års arbeten, återstå således endast 500,000 kronor för år 1882.

Men om nu under den återstående arbetstiden särdeles ogynsamma,

för arbetenas bedrifvande menligt inverkande omständigheter skulle

inträffa, hvarigenom den beräknade kostnaden skulle komma att öfverskridas,

så finnes ännu en tillgång, som icke blifvit upptagen i förutnämnda

beräkning, i värdet af det betydliga förråd af efter arbetenas

afslutande öfverblifna inventarier och materialier. Detta värde anser

Styrelsen kunna, lågt beräknadt, uppskattas till omkring 600,000 kronor,

enär ibland inventarierna ingå icke mindre än sex i godt stånd

varande ballastmaterieler, bestående af sex lokomotiv, 183 ballastvagnar

och sex stycken särskildt inrättade täckta godsvagnar, Indika i inköp

kostat mera än 300,000 kronor. Men då nu detta betydliga förråd

icke skulle kunna utan stor förlust realiseras så hastigt att de derför

inflytande medlen skulle blifva tillgängliga för bestridande af kostnaderna

för återstående arbeten å stambanan i fall mot förmodan en

brist i den beräknade kostnaden skulle uppstå, så anser Styrelsen, på

det ej genom bristande medel stambanans fullbordan måtte fördröjas,

försigtigheten fordra att, för den händelse nästinstundande Riksdag icke

beslutar stambanornas fortsättning och för år 1882 dertill beviljas särskildt

anslag, ett belopp af 4 å 500,000 kronor utöfver ofvannämnda

anslag af 500,000 kronor ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till bestridande af de utgifter, som möjligen skulle i fråga komma utöfver

sistnämnda för år 1882 påräknade anslag, hvilket förskott framdeles

genom förrådernas realiserande i den mån detta kan ske kunde

återgäldas.

Skulle Riksdagen deremot besluta fortsättning af stambanorna och

dertill för år 1882 bevilja anslag, erfordras ej något ytterligare tillskott

för den nu under byggnad varande stambanan genom Norrland, emedan

i så fall den nya banan, i likhet med hvad hittills egt rum, skulle

komma att öfvertaga det öfverblifna förrådet.

Rörande tiden för de ännu återstående stambanedelarnes färdigblifvande,

tilltror sig Styrelsen nu, då arbetena så långt framskridit, kunna

med tillförsigt bestämma:

att den återstående 9,7 mil långa bandelen å den uppåtgående

stambanan emellan Ljusdal och Ange kan under loppet af nästinstundande

Augusti månad och den 11,1 mil långa bandelen å tvärbanan

emellan Trångsvikens station vid Storsjön och riksgränsen under loppet

af derpå följande Oktober för allmän trafik upplåtas samt

att den 4,4 mil långa, mellanliggande delen å tvärbanan emellan

Östersund och Trångsviken (hvarå tre mil ännu icke blifvit lagda under

arbete) kan under loppet af Juli månad 1882 färdigbyggas och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sjette hufvudtlteln.

följaktligen stambanan genom‘Norrland vid den tiden i sin hela längd

för allmän trafik upplåtas.

Då således den uppåtgående stambanan, hvarå arbetena varit fördelade

på två arbetsdistrikt, redan under loppet af nästa år, och hela

tvärbanan tidigt under år 1882 blifva färdigbyggda samt något beslut

ännu icke å statsmakternas sida blifvit fattadt om påbörjandet af någon

ny stambana eller stambandel, så är det af största vigt att frågan

om huruvida'' statens jernvägsbyggnader komma att fortsättas eller att

helt och hållet upphöra i och med fullbordandet af den nu under bj^ggnad

varande stambanan genom Norrland redan under nästinstundande

Riksdag blifver afgjord, emedan de anordningar som blifva en följd

af det beslut, som då komme att fattas, redan under nästa år måste

vidtagas.

Sedan Styrelsen ofvanföre i korthet redogjort för jernvägsarbetenas

ståndpunkf vid 1880 års slut och uppgifva såväl det anslag, som

för år 1882 erfordras för stambanans genom Norrland färdigbyggande,

som de tider när de ännu återstående delarne deraf kunna för allmän

trafik upplåtas, samt i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på vigten deraf, att beslut redan under nästa riksdag

blifver fattadt, om huru med statens jernvägsbyggnader skall förfaras

efter den nu under arbete varande stambanans fullbordan, så anser

Styrelsen sig, utan att ingå i bedömande af huruvida en fortsatt byggnad

af statens stambanor kan vara öfverensstämmande med landets

nuvarande finansiella ställning, hvaröfver det icke tillkommer Styrelsen

att sig yttra, likväl, då en fortsättning af norra stambanan åtminstone

till Angermanelfven sannolikt inom en icke allt för aflägsen framtid

kommer till utförande, böra framhålla de fördelar, som i tekniskt-ekonomiskt

hänseende skulle uppstå, ifall en sådan fortsättning finge ske

omedelbart efter den nu under byggnad varande stambanans fullbordan.

Men innan Styrelsen öfvergår härtill torde Styrelsen få i korthet erinra

om de förhandlingar som under senaste riksdagar egt rum i och

för bestämmandet af de stridiga delarnes af norra stambanan rigtning,

emedan dessa förhandlingar jemväl röra stambanans fortsättning till

Angermanelfven.

I nådig proposition till 1875 års riksdag föreslog Eders Kongl.

Maj: t antingen att den år 1873 beslutade tvärbanan, hvilken afser att

tillsammans med Sundsvall—Torpshammarbanan och en norsk jernväg

mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och

Vesterhafvet, måtte, hvad angår den dittills stridiga sträckningen emellan

Torpshammar och Näskott i Jemtland, dragas från Torpshammar

vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig rigtning öfver Gällösundet

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette lmfvudtiteln.

och Östersund till Näskott, att den uppåtgående stambanan, såvidt fråga

var om dess dittills obestämda rigtning emellan Hybo och tvärbanan,

måtte sträckas från Hybo, öfver Välje, till Ange, samt att derjemte

måtte byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig rigtning till

Håsjö, eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen

bifölles, att den uppåtgående stambanan måtte dragas från Hybo, öfver

Välje, till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar, öfver Håsjö,

Dusnäsviken och Östersund, till Näskott.

Då hvarken det ena eller andra af dessa förslag vann dåvarande

Riksdags bifall, så anbefallde Eders Kongl. Magt genom nådig skrifvelse

af den 25 Juni Styrelsen att till en början låta verkställa rekognoseringar

jemte okulära undersökningar, hvarigenom det blefve

möjligt att med säkerhet bedöma, huruvida antaglig jernvägsförbindelse

kunde tillvägabringas från Hybo i rigtning vester om Stödesjön till

Ån germanelfven antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom belägna

Björkå, eller om derför uppstode svårigheter af den beskaffenhet

att det skulle blifva ändamålslöst anställa kostsamma och tidsödande

detaljundersökningar, och föreskref Eders Kongl. Maj:t att

dessa undersökningar derjemte skulle hafva till mål att utröna, huruvida

för den från Hybo utgående banan eu lämpligare öfvergång af

Ljungans dalgång än den förut undersökta vid Torpshammar kunde

utletas mellan Stödesjön och Ange.

På grund af de resultat som förenämnda undersökningar gåfvo vid

handen, för hvilka genom särskild promemoria af den 6 December

1875 blifvit närmare redogjordt, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig

proposition till 1876 års riksdag, att den år 1873 beslutade tvärbanan

måtte dragas från Torpshammar vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig

rigtning öfver Gällösundet och Östersund till Näskott, till hvilken

framställning Riksdagen den 15 Maj 1876 lemnade sitt bifall.

Beträffande den uppåtgående banan anbefallde Eders Kongl. Maj:t

i nådig skrifvelse af den 10 Januari 1876 Styrelsen att, så snart årstiden

det medgåfve, låta anställa fullständiga och detaljerade undersökningar

för dragande af jernväg från Ange i Medelpad eller någon

i grannskapet deraf belägen tjenlig punkt fram emot Ångermanelfven

vid Sollefteå eller Björkå eller någon punkt emellan dessa begge platser.

I sin den 18 December 1876 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga

skrifvelse har Styrelsen redogjort för utgången af dessa undersökningar

och deri jemväl anfört de skäl, hvarpå Styrelsen grundade

sitt förordande af den bland alla de undersökta särskilda linierna

som utgår från tvärbanan vid Bräcke station, såsom den i alla afseenden

fördelaktigaste.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette hufvudtiteln.

I nådig proposition till 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl.

Maj:t att den uppåtgående stambanan måtte från Hybo framdragas öfver

Välje i nordlig rigtning till Ange, till hvilken nådiga framställning

Riksdagen den 16 April sistnämnda år lemnade sitt bifall, hvarigenom

den uppåtgående stambanan till hela sin längd blef till rigtningen

bestämd.

Het framgår således häraf att vid bestämmande af den nu under

byggnad varande stambanans genom Norrland rigtning största vigt

blifvit fästad på denna stambanas vidare fortsättning norrut till Angermanelfven,

samt att denna senare jernvägsförbindelse blifvit underkastad

en sorgfällig pröfning och varit föremål för noggranna och detaljerade

undersökningar för utrönande af hvilken af de ifrågasatta

linierna vore fördelaktigast, och då nu, enligt hvad Styrelsen har sig

bekant, man inom det öfra Norrland, hvars intressen denna jernvägsförbindelse

närmast berör, förenat sig om ofvannämnda rigtning emellan

Bräeke och Sollefteå, så synes, enligt Styrelsens åsigt, alla förberedande

åtgärder redan vara vidtagna, så att, om erforderliga medel

dertill kunna tillvägabringas, ifrågavarande jernvägsförbindelse skulle

kunna påbörjas efter fullbordande af de nu under byggnad varande

stambanedelarne genom Norrland.

Denna jernvägsförbindelse emellan Bräeke och Angermanelfven

vid Sollefteå utgör i längd 13,4 mil och är i det ''år 1876 upprättade

kostnadsförslaget beräknad till 10,066,000 kronor eller 751,194 kronor

per mil. Men då kostnaden såväl för denna som för alla de ^öfriga

särskilda linierna, som afse förbindelse emellan tvärbanan och Angermanelfven,

i likhet med hvad ursprungligen var afsedt äfven för stambanan

genom Norrland, är beräknad med lättare öfverbyggnad och med

broöfverbyggnader af trä, och då det, enligt Styrelsens åsigt, icke är

skäl att för denna, jemförelsevis korta och i förbindelse med den öfriga

stambanan genom Norrland kommande handel göra någon sådan

förändring i konstruktion, hvarigenom trafikförmågan skulle blifva mindre

och underhållskostnaden större än å den öfriga banan, och den

olägenhet derjemte uppkomma att icke samma rörelsemateriel som å

hufvudbanan derpå skulle kunna användas, anser Styrelsen att den beräknade

kostnaden, dels med hänsyn härtill och dels med afseende å

den, såsom erfarenheten visat, ofta förekommande prisstegringen å

dagsverken och materialier, bör ökas med i jemnt tal 1,180,000 kronor,

så att hela den erforderliga kostnaden för denna jernbana med

lika tunga räler som hufvudbanans och med broöfverbyggnader af jern,

af den styrka att statens nuvarande tyngsta lokomotiv kunna deröfver

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hufvudtitcln.

passera, derigenom skulle komma att uppgå i jemnadt tal till 11,250,000

kronor eller 839,553 kronor per mil.

Hvad tiden för utförandet af denna handel beträffar, så beror

denna på de årliga anslag, som derför kunna blifva tillgängliga.

Andamålsenligast synes det Styrelsen att tiden för banans färdigbyggande

bestämmes till 3 högst 5 år, hvarigenom arbetena kunde

fortgå på ett enda arbetsdistrikt, och att de årliga anslagen lämpades

så att arbetena kunde de första begge åren bedrifvas med större arbetsstyrka,

hvilken under de återstående åren småningom kunde minskas.

Styrelsen har ofvanföre i underdånighet anmält, att tvärbanans

fullbordande kan påräknas redan under Juli månad år 1882. Men då

dertill fordras användande af en stor arbetsstyrka för att, om en sen

vår skulle inträffa, kunna till den tiden medhinna alla sådana återstående

kompletteringsarbeten, som endast under tjenlig årstid kunna

företagas, så skulle det obestridligen leda till icke ringa besparing, om

denna med stor kostnad samlade arbetsstyrka, äfvensom det vid byggnaden

anstälda arbetsbefälet, kunde under den återstående arbetstiden

af året sysselsättas. Man skulle äfven genom en fortsatt stambanebyggnad

i Norrland draga största fördel af de nu der samlade betydliga

förråd af inventarier och materialier, hvilka derigenom så småningom

skulle kunna förbrukas, men hvilka, i fall statens jernvägsbyggnader

skulle upphöra eller för en obestämd tid uppskjutas, man

antingen skulle nödsakas realisera till sannolikt ganska ringa pris, då

inga större enskilda jernvägsbyggnader inom landet nu mera pågå, som

deraf kunde sig begagna, eller också nödgas tills vidare förvara desamma,

hvilket skulle erfordra ganska kostsamma provisionel^ byggnader

och vara förenad! med årliga utgifter för vården och underhållet deraf.

Då nu. dertill stambanebyggnaden genom Norrland, hvilken i anseende

till. klimatiska och öfriga förhållanden i flera afseenden företer skiljaktigheter

i sättet för arbetenas bedrifvande emot det i det sydligare

landet använda, redan fortgått sedan år 1875, och de dervid anstälda

ingeniörer derunder inhemta! en flerårig och värdefull erfarenhet och

gjort sig fullt förtroliga med förhållandena inom Norrland och det sätt,

hvarpå jernvägsarbeten der ändamålsenligast och billigast böra bedrifvas,

samt jemväl den arbetsstyrka, uppgående till i medeltal 6 å 7,000

man, som dervid årligen varit använd, förvärfva! en utmärkt arbetsskicklighet

och blifvit van att underkasta sig de försakelser och besvärligheter,

som äro oskiljaktiga från så beskaffade arbetens bedrifvande

i dessa under ett liårdt klimat belägna och glest befolkade orter,

och hvilka svårigheter vid arbetenas början syntes dem afskräckande,

så kan det svårligen bestridas att utförandet af den nu ifråga
7
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Sjette hufvudtiteln.

varande jernvägsförbindelsen aldrig skulle kunna åstadkommas med

mindre kostnad, än om det finge ske utan afbrott och i sammanhang

med de nu pågående jernvägsarbetena inom Norrland.

Genom ett sådant tillvägagående skulle man äfven till stor del

undvika den menliga inverkan, som ett hastigt afbrott i statens jernvägsbyggnader

skulle medföra icke allenast för den enskilda industrien

inom landet, utan äfven och synnerligen för den mängd arbetare, som

vid dessa byggnader haft en flerårig sysselsättning och hvilka under

nuvarande förhållanden sannolikt, i brist på annan arbetsförtjenst, skulle

komma att öka den under de senare åren i betänklig grad tilltagande

emigrationen.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört och

för den händelse det skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att till näst

instundande Riksdag göra nådig proposition om anslag till en stambana

från Bräcke station å tvärbanan med sträckning förbi Helgumssjön

till Sollefteå vid Ångermanelfven, så anser Styrelsen att beloppet

af ett sådant anslag lämpligast borde bestämmas för år 1882 till

2,500,000 kronor».

Departementschefen anförde härefter:

Att den uppåtgående stambanan genom Norrland icke skulle afslutas

vid den punkt der densamma träffade tvärbanan, utan att densamma

skulle i eu närmare eller fjermare framtid fortsättas till Ångermanelfven

och således sammanbinda Norrlands mäktigaste pulsåder med

såväl rikets sydligare delar som Norges hamnar, har utgjort en förutsättning,

som då fråga förevarit att bestämma stambanans rigtning

inom Norrland blifvit mångfaldiga gånger framhållen såväl inför Eders

Kongl. Maj:t som inom Riksdagen. För de skäl, som tala för ett dylikt

fortsättande, torde jag således icke behöfva redogöra. Då under

år 1882 den hittills beslutade stambanan genom Norrland blir i sin

helhet fullbordad, lär nu tidpunkten vara inne att afgöra, huruvida

fortsättningen af norra stambanan bör ske omedelbart derefter och

statens jernvägsbyggnader således få fortgå i ett sammanhang, eller

om med fortsättandet bör under någon tid anstå. I afseende härå delar

jag i allo den uppfattning, som af Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader

i dess nyss anmälda memorial blifvit uttalad, eller att det i

tekniskt-ekonomiskt hänseende skulle vara synnerligt fördelaktigt att

icke något afbrott i jernvägsbyggandet behöfde ega rum. Då härtill

kommer ej mindre att landstingen och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Yesterbottens och Vesternorrlands län hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anhållit att till instundande Riksdag proposition

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hufyudtltelii.

måtte aflåtas angående norra stambanans fortsättning till Ångermanelfven,

än äfven att den finansiella ställningen synes vara gynsam för

upplåning af de för företaget nödiga medel, tvekar jag ej att i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till 1881 års Riksdag framlägga

ett förslag i nyss angifvet syfte.

Hvad då angår den sträckning, i hvilken fortsättningen af norra

stambanan till Ångermanelfven skulle framdragas, torde det tillåtas

mig att erinra derom att vid olika tillfällen blifvit ifrågasatta och undersökta

linier, utgående dels från Torpshammar eller närheten deraf,

dels från någon lämplig punkt i närheten af den plats, Ange, hvarest

den uppåtgående stambanan sammanträffar med tvärbanan, dels ock

längre vesterut från tvärbanan antingen från Östersund eller ännu vestligare

från Näskott. Vid Sollefteå skulle samtliga dessa linier råka

Ångermanelfven. ,

Sedan emellertid föreningspunkten mellan uppåtgående stambanan

och tvärbanan blifvit förlagd till Ange och icke, såsom först var föreslaget,

till Torpshammar, torde någon från sistnämnda plats eller närheten

deraf utgående linie icke böra i fråga komma. Af en blick på

kartan lär ock genast framgå, att enahanda måsto förhållandet blifva

med linien Östersund—Sollefteå eller Näskott—Sollefteå, ty, förutom

att båda dessa linier äro betydligt längre och således till anläggningskostnaden

vida dyrare än någon af de öfriga sträckningarna, skulle

dessa linier hufvudsakligen vara till gagn för förbindelsen mellan öfra

Norrland och Norge samt endast i mindre grad befordra — hvad väl

måste vara hufvudsyftet med stambanans fortsättning — trafiken mellan

öfra Norrland och landet söder om tvärbanan.

Valet torde således böra ske mellan någon af de linier, som utgå

på icke alltför stort afstånd från Ange. Fyra dylika linier äro genom

Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader undersökta, nämligen:

a) från Gällösundet å tvärbanan öfver Ulfsjönäs, Håssjö och Mannsjön

till Sollefteå;

b) från Bräcke å tvärbanan i rigtning utmed sjöarne Grötingen

och Idsjön till Ulfsjönäs, der den sammanfaller med linien a) och följer

denna linie till Annsjön, hvarifrån den är dragen i nära rak rigtning

till Håssjö, der den sammanfaller med linien Håssjö—Sollefteå;

c) från Kotjern å tvärbanan söder om Hemsjön till Alanäset och

vidare i nära nordlig rigtning till Annsjön, der den träffar linien b)

och sammanfaller med denna linie ända till Sollefteå; och

d) en linie, som, jemväl utgående från Kotjern, är gemensam med

linien c) till Alanäset, går derifrån öfver Mjösjön och Balsjön till Mannsjön,

der den sammanträffar med de öfriga linierna.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufvudtiteln.

Utaf deri af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 18 December

1876 till Eders Kongl. Maj:t afgifna, uti Styrelsens af mig nyss

anmälda memorial åberopade underdåniga skrifvelse framgår vidare

att linien a) håller i längd 13 mil 13,600 fot och

blifvit i Styrelsens år 1876 uppgjorda kostnadsförslag

beräknad att kosta .......................................... 10,006,000 kronor

linien b) 13 mil 12,700 fot .......................................... 10,066,000 »

» c) 14 mil 1,400 fot............................................ 10,522,000 »

)) d) 14 mil 11,000 fot......................................... 10,837,000 »

att lutnings- och krökningsförhållandena samt samlade höjdskillnader

å de särskilda linierna mellan tvärbanan och Mannsjön (hvarifrån

sträckningen till Sollefteå är för alla linierna gemensam) med tillägg

af delarna mellan Ange och liniernas utgångspunkter från tvärbanan

utfalla på sätt som åskådliggjorts af Styrelsen genom en tabell, till

hvilken jag tillåter mig hänvisa;

samt att afståndet mellan Ange och Sollefteå efter de olika linierna

blifver

efter linien a) ................................................................ 18 mil 6,300 fot

» » b) .................................................................... 16 » 6,800 »

» » c) .................................................................... 15 » 30,900 »

» » d) .................................................................... 16 )> 4,500 »

Granskar man läget af dessa fyra linier och jemför dervid först

linierna a) och b), finner man att för förbindelsen mellan öfra Norrland

och landet söder om tvärbanan skulle genom en jernväg dragen efter

linien b) vinnas en förkortning i väglängd af 1 mil 35,500 fot eller

nära 2 mil, förutom betydligt gynnsammare lutningsförhållanden och

detta med en tillökning i anläggningskostnaden af endast 60,000 kronor.

Linierna c) och d) hafva visserligen fördelen af en ännu något

kortare väglängd eller för c) 11,900 fot och för d) 2,300 fot, men

deremot betydligt ogynsammare lutningsförhållanden och kosta dessutom

i anläggning den förra 456,000 kronor och den senare 771,000

kronor mera än den från Bräcke utgående linien.

Med afseende å dessa förhållanden och då härtill komme att linierna

c) och d) fortgå från Kotjern i nära paralel riktning med tvärbanan

mellan Ange och Torpshammar och på ett medelafstånd af endast omkring

2‘/2 mil derifrån, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

redan i sitt år 1876 afgifna utlåtande förklarat, att linien b) eller

Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå enligt Styrelsens åsigt vore i alla afseenden

att föredraga framför de öfriga linierna och, såsom Eders

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell

IT,.■Halla.,de,, samt sa»,la,la MJdstflnaUr ä dr särskilda jc-nvägsllnlem. emellan Tvä,-Lana,, ad,

Hägg af dclarne emellan Ange och deras utgångspunkter från Tvärbanan.

Samlade liöjdskilnader

K r ö k 11 i u

fallande

n g a

ed radier

i längd

i längd

rak linie

öfver 2,000''

1,500'' t. o. m. 2,000''

horisont, bana

1 : 200 och deröfver

1 : 100—1 : 199

1 : G0—1 : 79

. I mil.

. i mil.

11,780

33,480

11,922

12,756

Ä uge—ICotj alu—Briicke—Gällösund—Blfsjönäs—Ann
sjön—Håsjö—Mannsjön.

....................................

Ange—ICotj äril—Bräeke—Ulfsjönäs Annsjön Hasjö

—Mannsjön......................... ........................

Ange — Kotjärn— Alanäset— Annsjön — Håsjö—Mann
-

21,333

15,389

18.679

10,500 i 13.

26,800

2,936.2

10.700

14,190

2,200 22.0

14,000

30,900 i 1,530.0

Alanäset—Mjösjö—Hällesjö—-Mann
-

19,100 ( 26.2

19,300 ! 15.9

18,700

10,800

27,700 | 28.7

23,600

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette hufvud titeln.

Kongl. Maj:t af Styrelsens denna dag anmälda memorial torde hafva

inhemtat, vidhaller Styrelsen fortfarande i allo denna uppfattning.

Samma åsigt omfattas ock af vederbörande inom de öfra norrländska

länen. Enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län anmält, har 1880 års landsting för samma län uttalat såsom

sin mening, att af de föreslagna sträckningarna linien Bräcke—

Håssjö—Sollefteå vore den för Norrland och staten fördelaktigaste.

Inom samma års landsting för Vesternorrlands län tillsattes för frågans

utredning ett särskildt utskott, hvilket i sitt utlåtande dels framhöll

lämpligheten deraf att jernvägen droges till det ställe vid Ångermanelfven,

der sjöfarten från kustorterna hade sin ändpunkt, eller Sollefteå,

hvarest två bördiga och folkrika floddalar möttes och derföre af

ålder bildats en medelpunkt för handels- och affärslifvet i inre delen

af Ångermanland och angränsande trakter af Jemtland, hvartill komme

att vid Sollefteå genom platsens centrala läge och särskildt gynsamma

lokala förhållanden skulle i en framtid kunna beredas en lätt öfvergång

för banans fortsättning till nordligare bygder, dels tillkännagaf, att

man inom länet snart kommit till insigt deraf att Bräcke vore den utgångspunkt

som allmännast skulle tillgodose de olika orternas skilda

intressen och behof af så mycket som möjligt direkta förbindelser med

såväl Norge och Vesterhafvet som hufvudstaden, samt att banan derföre

borde framdragas i den sträckning som linien b) utvisade. Utskottets

utlåtande godkändes enhälligt af landstinget, som beslöt att hos Eders

Kongl. Maj:t förorda linien Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå, och i det

underdåniga yttrande, hvarmed Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Vesternorrlands län öfverlemnat landstingets skrifvelse i ämnet, har

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under tillstyrkan af samma

linie, ytterligare erinrat att enligt beräkning af 1870 års skogskomité

nästan hela det område, genom hvilket jernvägen skulle framdragas,

besutte eu sådan tillgång af skog, att detsamma derutinnan intoge ett

af de främsta rummen, i ty att enligt komiténs beräkning skogen derå

lenmade ett årligt öfverskott till afsalu af omkring 20 å 25 kubikfot

per tunnland, att denna skog för närvarande i anseende till bristen på

kommunikationer vore till stor del nästan utan värde, hvaremot genom

jernvägens anläggning en väsentlig förbättring derutinnan skulle göra

sig gällande, samt att, när linien b) valdes, jernvägen efter sitt inträde

UVesternorrlands län komme i förbindelse med trakter, hvilkas

odlade egovidder voro af sällsynt mäktighet och godhet. Vesterbottens

läns landsting slutligen har, utan att uttala sig för någon viss

linie, anhållit att jernvägen måtte erhålla den rigtning, som, så vidt

opaginerad Kontrollera mot PDF

o 4

Sjette hufvudtiteln.

terrängförhållandena sådant medgåfve, på kortaste och lämpligaste

väg förbunde de norra orterna med hufvudstaden.

Från en särskild kommun, den inom Jemtlands län vid Indalselfven

belägna Stuguns socken, har visserligen under den 20 sistlidne December

till Eders Kongl. Maj:t inkommit en underdånig ansökning, att

jernvägen måtte från Gällö å tvärbanan eller annan lämplig punkt i

närbeten framdragas utmed Gesundsjön och derifrån till det s. k. döda

fallet och vidare till Ångermanelfven. Såsom skäl härför bär hufvudsakligen

anförts, att derest jernvägen råkade Gesundsjön, som vore

den naturliga bassinen för allt virke på Indalselfven och från norra

delen af Jemtland, skulle detta virke kunna, i stället för att behöfva

föras utefter Indalselfven och vidare till svensk utskeppningsort, kunna

fraktas direkte på jernvägen till Norge. Då emellertid sökandena icke

åstadkommit annan utredning rörande den förut icke undersökta jern- - vägslinien Gällö—Gesundsjön än ett intyg af en tjensteman vid Vägoch

vattenbyggnadscorpsen, att han vid liniens uppgående — dervid

han dock i följd af snö och kyla icke kunnat begagna afvägningsinstrument

— kommit till den öfvertygelse att några oöfverstigliga hinder

ej skulle möta att derstädes framdraga en bana med icke större

lutningar än 1 : 100, samt i allt fall uppenbart torde vara att anläggningskostnaden

för denna bana blefve större än för någon af linierna

a)—d), synes något afseende vid den underdåniga ansökningen

icke böra fästas.

För egen del anser jag mig på de af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

anförda skäl böra i allo förorda den i fråga varande

luden b) Bräckt—Hellgumsjön—Sollefteå, såsom den, hvilken, vid jemförelse

med de andra linierna, synes så väl i afseende å anläggningskostnad

som med hänsyn till förbindelsen mellan öfre delen af Norrland

och trakterna söder om tvärbanan erbjuda de största fördelarne.

Då emellertid banans sträckning torde efter närmare undersökningar

kunna i någon mån jemkas, så att särskildt vid öfvergången af vattendragen

för banan må kunna väljas den rigtning, der största virkestillflöde

kan påräknas, lär Eders Kongl. Maj:t böra härutinnan förbehålla

sig full handlingsfrihet.

Icke heller mot det belopp, hvartill anläggningskostnaden blifvit

af Styrelsen i dess senaste memorial beräknad eller till 11,250,000

kronor, motsvarande 839,553 kronor för milen, har jag något att erinra.

Arbetet synes lämpligast böra utföras på eu tid af omkring 5 år.

Med anledning af hvad Styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufyudtiteln.

hemstält och hvad jag nu tillåtit mig anföra, får jag i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att

dels för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade

delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen för år 1882 anvisa ett särskildt anslag

af 500,000 kronor,

dels besluta att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga

som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke

station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Hellgumsjön

till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,

med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägeu

bör genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet

af berörda stambana för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af

2,500,000 kronor,

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen

för Finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande

af härtill erforderliga medel0).

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ''"Finansplanen”.

In fidem

Paul Strandberg.

s. 1 Kontrollera mot PDF

i

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

januari 1881.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll herr statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen

af sjunde hufvudtiteln, samt anförde härvid beträffande anslngstitlarne:
Bih.

till Riksd. Prat. 1881. 1 Sami 1 Afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

[10

Postverket
-

Ordinarie anslag:

Postverket.

Innan jag öfvergår till frågan om post- och telegrafverkens anslagsbehof

för år 1882, torde jag få inför Eders Kong!. Maj:t anmäla,

att, sedan, i anledning af Riksdagens i skrifvelse den 12 maj 1880

gjorda anhållan om utarbetande af förslag till post- och telegrafverkens

förenande under en gemensam styrelse, infordrade yttranden afgifvits

af generalpoststyrelsen den 24 juli och telegrafstyrelsen den

16 november samma år, de två nämnda styrelserna den 24 nästlidne

december erhållit uppdrag att i samråd uppgöra förslag dels till stat

för den ifrågasatta gemensamma styrelsen och dels till ordnande af de

båda verkens pensionsväsende. Ehuru det sålunda infordrade förslagettorde

vara att införvänta så tidigt, att ärendet kan inför Eders Kong].

Maj:t anmälas före riksdagens slut, anser jag mig likväl redan nu böra

föredraga de för post- och telegrafverken af vederbörande styrelser afgulna

förslag till stater för år 1882, och detta desto hellre, som deruti

icke blifvit ifrågasatt någon ändring i de för verkens styrelser senast

faststälda stater, och i allt fall en åtgärd i det af Riksdagen angifna

syfte endast i mindre väsentlig grad lärer komma att på dessa stater

inverka.

Under förmälan att icke mindre tor posttjensten än för tjenstemännen

en afsevärd fördel skulle beredas, om sådana anordningar

träffades, att de nu för jernvägspostföringen uteslutande använda

t-jenstemännen, eller de s. k. resepostexpeditörerne, och de å fasta

postanstalter såsom biträden anstälda kontorsskrifvarne finge ömsevis

användas till tjenstgöring i postkupé och å fast postanstalt, har generalpoststyrelsen

hemstält, att de två nämnda klasserna af posttjenstemän

måtte till en enda klass sammanslås.

Å postverkets afiöningsstat äro för närvarande uppförda

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

2

resepostexjpeditörer

med

aflöning

af

1,175: —

325: —

1,500: —

24

d:o

11

d:o

11

750: —

250: —

1,000: —

58

d:o

11

d:o

11

600: —

200: —

800: —

samt

37

kontorsskrifvare

11

d:o

11

1,200: —

400: —

1,600: —

58

d:o

11

d:o

11

900: —

300: —

1,200: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hnfvudtiteln. 3

Ehuru således kontorsskrifvarnes löner äro något högre än resepostexpeditörernes,

åtnjuta de senare likväl, enligt hvad generalpoststyrelsen

anför, på det hela större inkomster än de förre, då resepostexpeditören,

jemte den fasta aflöningen, under tjenstgöringen uppbär dagtraktamente,

som, för år räknadt, icke obetydligt ötverstiger de sportler,

genom frimärkesförsäljning, kontorsskrifvaren, utöfver lönen, åtnjuter,

och hvilka i medeltal för år uppgå till endast omkring 250 kronor.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle, i stället för de nuvarande

resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne, i 1882 års stat

uppföras 174 »postexpeditörer», 39 af första graden med 1,200 kronor

i lön och 400 kronor i tjenstgöringspenningar samt 135 af andra graden

med 900 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar.

Den till 26,200 kronor uppgående tillökning i aflöningsstaten, som

häraf blefve föranledd, skulle dock komma att motsvaras af en lika

stor minskning i omkostnadsstaten, då, i sammanhang med förbättrandet

af den fasta aflöningen för de nuvarande resepostexpeditörerne, det

för tjenstgöringen i postkupé från omkostnadsstaten utgående dagtraktamente

borde nedsättas så, att detsamma allenast komme att utgöra ersättning

för den ökade utgift, som för postkupépersonalen under alla

förhållanden blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen

befunne sig på resande fot, och i följd deraf måste förskaffa sig mat

och stundom äfven nattläger utom hemmet.

Under förutsättning af bifall till berörda förslag, har generalpoststyrelsen

ansett, att föreståndarne för postanstalter af 5:te, 6:te och 7:de

klasserna samt på öfvergångsstat, hvilka för närvarande benämnas postexpeditörer,

borde, till undvikande af förvexling, i stället, lika med föreståndare

för 4:de klassens postanstalter, erhålla namn af postmästare,

samt att, i sammanhang härmed, benämningen af postmästare lör dem,

hvilka förestode 2:dra och 3:dje klassens postanstalter, borde utbytas

mot den af postdirektör, som hittills endast tillkommit föreståndarne

för lista klassens, postanstalter.

I det statsförslag, som låg till grund för den nådiga proposition

nen till sistlidne års Riksdag, framhöll generalpoststyrelsen behofvet af

att bereda någon löneförbättring åt de svagast aflönade posttjenstemännen,

eller kontorsskrifvarne samt föreståndarne för 5:te, 6:te och

7:de klassens postanstalter. Äfven då varande chefen för finansdepartementet

erkände vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t

önskligheten af att kunna tillgodose det sålunda af generalpoststyrelsen

anmälda behofvet, men fann derför ett hinder i postverkets ekonomiska

ställning, och denna departementschefens åsigt Slef ock af Eders Kongl.

Maj:t godkänd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde hufvudtiteln.

Med erinran att postverkets ställning numera vore högst väsentligt

förbättrad, livilket bland annat framginge deraf, att, såsom jag här

nedan skall närmare omförmäla, postverket under nästlidna år gjort

betydliga afbetalningar på sin skuld till statskontoret, har generalpoststyrelsen

nu förnyat sin hemställan om beredande af förbättrade vilkor

åt de nämnda tjenstemännen, i hvilken hemställan styrelsen, under förutsättning

af bifall till framställningen om

postexpeditörernes sammanförande till en klass, inbegripit jemväl de

sistnämnde tjenstemännen.

Föreståndarne för öde, 6:te och 7:de klassens postanstalter åtnjuta

för närvarande i aflöning:

föreståndare för Öde klassen ............................................ kronor 1,800: ,

d:o „ 6 de d:o ............................................. „ 1,600: ,

d:o „ 7:de d:o ............................................. „ 1,200: —;

hvartill komma uppbördsprovision och sportler, som för år 1879 utgjort

i medeltal för hvar och eu 600 kronor.

Derjemte äro desse tjenstemän, likasom kontorsskrifvare och resepostexpeditörer,

berättigade till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,

hvilka ålderstillägg få tillträdas, af resepostexpeditörerna det första

efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring och det andra efter 10 års anställning,

samt af de öfriga ifrågavarande tjenstemännen, första ålderstillägget

efter 10 och det andra efter 15 års tjenstgöring.

Nu, likasom år 1879, har generalpoststyrelsen ansett den förordade

lönetillökningen lämpligast kunna beredas genom förbättrade vilkor

i afseende på rätt till ålderstillägg samt liemstält, att nu gällande

bestämmelser i detta hänseende måtte på det sätt förändras, att föreståndarne

för 5:te, 6:te och 7:de klassens postanstalter samt postexpeditörerue,

till hvilken senare tjenstemannaklass enligt styrelsens förut

omförmälda förslag skulle hänföras så väl de nuvarande koutorsskrifvarne

som resepostexpeditörerne, måtte efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring

undfå ålderstillägg med 300 kronor samt efter 10 års sådan

tjenstgöring med ytterligare 300 kronor; och har styrelsen såsom vilkor

för dessa ålderstilläggs åtnjutande i öfrigt föreslagit:

att med tjenst af förenämnda beskaffenhet ej Unge förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat — befattning i telegrafverket

likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som

funnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;

att tjensteman icke uppnått den lefnads- och tj ens teål der, som

berättigade till pension å postverkets stat;

att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skulle inträda

5 år efter det att tjenstemännen tillträdt den ena eller andra af nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 5

ifrågavarande befattningar i postverkets tjenst, utan hinder deraf att

lian under tiden blifvit förflyttad från postexpeditör till föreståndare för

postanstalt af 5:te, 6:te eller 7:de klassen eller från dylik föreståndareplats

till befattning som postexpeditör, eller slutligen från föreståndare

för postanstalt å öfvergångsstat till annan befattning vid postanstalt,

med hvilken vore förenad rättighet till ålderstillägg, allt under vilkor,

att innehafvare!! mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan tjenst i postverket, dock att härvid

icke finge föras honom till last den tid, han möjligen åtnjutit semester;
att

andra ålderstillägget skulle få uppbäras efter ytterligare 5 år

under enahanda vilkor, som gälde i afseende på första ålderstillägget;

att för öfrigt, hvad så väl det ena som det andra ålderstillägget

anginge, skulle iakttagas, att den högre aflöningen ej finge tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd, dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid,

som före de nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde

till befattning såsom postförvaltare, kontorsskrifvare eller resepostexpeditör,

vare sig på grund af fullmakt, konstitutorial eller förordnande

i de fall, då, med anledning af väckt fråga om omorganisation

eller indragning, endast förordnande skolat å befattningen meddelas;

samt att af de förhöjda ålderstilläggen, likasom af de förut beviljade,

tre fjerdedelar skulle anses tillhöra lönen och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne,

såsom följd hvaraf förstnämnda del åt det förhöjda

ålderstillägget skulle läggas till grund vid bestämmandet af den pension,

som tillkomme postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af

5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilken varit i åtnjutande af dylikt ålderstillägg

och, på egen begäran, från tjensten entledigades inom ett hälft

år från det han blifvit till pension å postverkets stat berättigad.

I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen ansett böra stadgas,

att till de postexpeditörer och föreståndare för postanstalter af

5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilka icke, med tillämpning af nu föreslagna

bestämmelser, blefve berättigade till förhöjdt ålderstillägg, eller

hvilka, om äfven dertill berättigade, icke ville underkasta sig de derför

stadgade vilkor samt icke lagligen kunde dertill förbindas, ålderstillägg

skulle utgå efter hittills gällande grunder,

äfvensom att hvar och eu, som efter 1882 års ingång befordrades

till postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af 5:te, 6:te eller

7:de klassen, skulle vara pligtig att underkasta sig de föreskrifter,

hvilka, såsom vilkor för rättighet till förhöjdt ålderstilläggs åtnjutande,

blefve stadgade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hnfvudtiteln.

För den reglering af ålderstillägg, hvilken generalpoststyrelsen sålunda

föreslagit, har styrelsen ansett en förhöjning af postverkets anslag

till ålderstillägg erforderlig med 54,000 kronor, i följd hvaraf och

då de nuvarande utgifterna å detta anslag, i 1881 års stat upptaget till

48,900 kronor, utgjorde 56,900 kronor, styrelsen hemstält, att anslaget

i 1882 års stat måtte ökas till 110,900 kronor.

Till extra biträdens aflönande och till vikariatsersättning äro för

närvarande å postverkets stat anvisade 325,000 kronor, deraf för centralförvaltningen

35,000 kronor och för postanstalterna 290,000 kronor.

Med anmälan att under tiden från och med den 1 juli 1879 till samma

dag 1880 utgifterna för berörda ändamål uppgått för centralförvaltningen

till omkring 39,000 kronor och för postanstalterna till omkring

278.000 kronor, har generalpoststyrelsen hemstält, att anslaget till extra

biträden och vikariatsersättning för centralstyrelsen måtte upptagas till

40.000 kronor och anslaget till extra biträden vid postanstalterna till

285.000 kronor.

Då utgifterna för brefbärares aflönande under nyssnämnda tid öfverstigit

det härför i 1881 års stat uppförda förslagsanslag, 130,000

kronor, med 13,100 kronor, har generalpoststyrelsen ansett detta anslag

böra höjas med 15,000 kronor till 145,000 kronor, hvaremot styrelsen,

enär, till följd af dels indragning af ett betydligt antal poststationer,

dels erhållna billigare vilkor för bestridande af föreståndarebefattningarne

vid en del andra stationer, utgifterna å anslaget till

poststationsföreståndares aflönande icke obetydligt nedgått, funnit detta

anslag, nu i staten upptaget till 380,000 kronor, kunna minskas med

ett belopp, som dock med afseende å det förestående öppnandet af åtskilliga

nya jern vägsförbindelser och deraf inträdande bebo! af nya

poststationer, ansetts höra inskränkas till 10,000 kronor.

Om till den nuvarande aflöning sstatens slutsumma,

............................................................................ kronor 1,792,775: —,

läggas dels de belopp, hvarmed aflöningen å stat

komme att ökas genom resepostexpeditörernes

sammanförande med kontorsskrifvarne i eu löne
klass,

............................................. kronor 26,200: —,

dels de föreslagna förhöjningarna

i anslagen till ålderstillägg

....................................... ii 62,000: —

och till brefbärares aflönande „ 15,000: — „ 103,200: —,

samt från det sålunda erhållna beloppet,............... kronor 1,895,975: —,

transport kronor 1,895,975: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde Imf vildt! teln.

transport kronor 1,895,975: —

afdragas ........................................................................... „ 10,000: —,

hvarmed minskning i anslaget till poststationsföreståndares

aflönande antagits kunna ske,

skulle aflöningsstaten alltså enligt generalpoststyrelsens

förslag komma att uppgå till ............... kronor 1,885,975: —.

Då den af generalpoststyrelsen förordade sammanslagningen af

resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne till en löneklass, utan att

öka postverkets utgifter, synes mig böra lända posttjensten till fördel,

och postverkets närvarande ställning lemnar tillfälle att tillgodose det

länge kända och erkända behofvet af förbättring i aflöningen för vissa

af de svagast aflönade posttjenstemännen, har jag ej något annat att

erinra mot hvad poststyrelsen i dessa hänseenden hemstält, än att, till

underlättande af post- och telegraftjensters förening, torde för rättigheten

till förhöj dt ålderstillägg böra föreskrifvas enahanda vilkor, som

enligt Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 6 juni 1873 införas i postoch

telegraftjenstemännens fullmakter och konstitutorialer, eller skyldigheten

att underkasta sig icke allenast den utvidgade och förändrade

tjenstgöring, som af möjligen ifrågakommande förening mellan postoch

telegraftjenst kan föranledas, utan ock den förflyttning till annan

tjenstgöringsort, som kan varda tjenstemannen ålagd. Mot generalpoststyrelsens

öfriga förslag i afseende på aflöningsstaten synes mig

ingen anledning till anmärkning förekomma.

I öfvergängsstaten och indragning sstaten, upptagna för innevarande

år, den förra till 13,400 kronor och den senare till 10,075 kronor,

föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring.

Beträffande pensionsstaten har generalpoststyrelsen anmält:

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

belopp, som utgått

till f. d. kontorsskrifvaren P. E. Andersson ............... kronor 1,000: —,

„ f. d. postexpeditören i Mariefred L. A. af Donner „ 1,500: —,

„ f. d. d:o i Ljungby G. M. Adlerstam „ 400: —,

,, f. d. postmästaren i Ystad B. Nilsson ............... „ 2,250: —,

,, f. d. d:o i Vesterås E. v. Wedderkop „ 2,250: —,

„ postinspektorsdottern Anna Maria Rydberg......... „ 100: —,

tillhopa kronor 7,500: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit

beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

te Sjunde hufvudtiteln.

till f. d. postmästaren i Hudiksvall G. W. Söderström kronor 900: —,

„ f. d. sekreteraren hos generalpoststyrelsen C. E.

Löfgren ........................................................................... 11 4,000: ,

tillhopa kronor 4,900: —.

I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen hemstält, att, sedan

extra postiljonen Magnus Sjöqvist vid forslande af post från Sollefteå

till Junsele den 26 maj 1880 blifvit öfverfallen och bragt om

lifvet, efterlemnande enligt bouppteckning en behållning af endast 58

kronor 18 öre, Sjöqvists enka, Katarina Johanna Jansdotter, hvilken befunne

sig i behöfvande omständigheter, måtte tilläggas en årlig pension

af 200 kronor, att från början af år 1881 utgå så länge hon lefver

ogift. ...

Då postiljonen Sjöqvist i statens tjenst tillsatt lifvet, synes det

mig vara i sin ordning att staten, ehuru Sjöqvist varit endast fem år

inom postverket anstäld, icke lemnar hans enka i nöd, och jag anser

mig följaktligen ega anledning att tillstyrka den pension, generalpoststyrelsen

för henne föreslagit.

Under förutsättning af bifall härtill och med iakttagande af de

nyss anmärkta, redan inträffade förändringarne i pensionsstaten, skulle

denna stat, som för innevarande år är upptagen till 70,415 kronor, för

år 1882 komma att sluta å 68,015 kronor.

Beträffande omkostnadsstaten har generalpoststyrelsen, med hänsyn

till de belopp, hvartill under tiden från och med den 1 juli 1879

till och med den 30 juni 1880 utgifterna å vissa af de under denna

stat uppförda anslag uppgått, funnit minskning kunna ega rum i anslaget

till expenser med 10,000 kronor, eller från 325,000 till 315,000

kronor, i anslaget till dagtraktamente åt postiljoner med 5,000 kronor,

från 245,000 till 240,000 kronor, samt i anslaget till postföringskostnad

vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden samt till

landtbrefbäring med 25,000 kronor, från 825,000 till 800,000 kronor,

hvarjemte, under förutsättning af bifall till styrelsens förut omförmälda

förslag i afseende på den fasta aflöningen åt resepostexpeditörerna,

det för desse tjensteman uppförda anslag till rese- och traktamentsersättningar

ansetts böra, under förändrad benämning af ‘‘anslag till

rese- och traktamentsersättningar för tjensteman i jernvägspostkupé“,

upptagas till allenast 133,800 kronor i stället för det nu i staten utförda

beloppet 160,000 kronor. ----- Deremot finner generalpoststyrelsen,

såsom en följd af den växande postuppbörden, nödigt att öka anslaget

till uppbörds- och frimärkesprovision från_ 220,000 kronor till 228,000

kronor; och då före utgången af år 1882 icke blott statsbanorna Ljus
tf
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 9

dal—Ange samt Östersund—Riksgränsen torde komma att fullbordas,

utan äfven för allmän trafik öppnas en del under anläggning varande

enskilda jernvägar, anser generalpoststyrelsen anslaget till postföringskostnad

vid befordran å jernväg, hvilket anslag redan under närvarande

förhållanden visat sig otillräckligt, böra från sitt nuvarande belopp,

625,000 kronor, ökas till 730,000 kronor.

Med hemställan att från anslaget till diverse utgifter måtte få

bestridas kostnaden för uppförande af ett posthus i Sundsvall å postverkets

der egande tomt, har styrelsen vidare föreslagit, att sistnämnda

anslag, för närvarande i staten upptaget till 40,000 kronor, måtte ökas

med 42,700 kronor, motsvarande den beräknade utgiften för berörda

byggnad, eller till 82,700 kronor.

Med anledning af styrelsens sistberörda framställning torde jag få

återkalla i minnet, att Eders Kongl. Maj:t redan år 1874 funnit det

otillräckliga utrymmet i den till postlokal i Sundsvall dittils förhyrda

lägenhet och svårigheten att mot hyra erhålla annan fullt lämplig

lokal påkalla uppförandet derstädes af ett posthus samt, på grund häraf,

dels den 23 december samma år bemyndigat generalpoststyrelsen att

inköpa en i staden Sundsvalls andra qvarter under n:o 74 vid nya

kyrkogatan belägen gård med derå befintliga åbyggnader emot en

köpesumma af 15,000 kronor, dels i nådig proposition den 22 januari

1875 föreslagit Riksdagen, att till bestridande af kostnaderna för uppförande

af ett posthus å nämnda tomt måtte af postverkets öfverskottsmedel

för år 1873 få användas ett belopp af högst 70,000 kronor.

Denna framställning fann Riksdagen sig dock icke böra bifalla, enär

för de af postverket i Sundsvall begagnade lägenheter då betalades en

årlig hyra af endast 750 kronor samt, i händelse dessa lägenheter vore

otillräckliga, annan lämplig lokal enligt Riksdagens antagande borde

kunna anskaffas till hyra, vida understigande den årliga utgift, som

skulle föranledas genom uppförandet af ett särskildt posthus.

Sedan hyran för den till postlokal begagnade lägenheten blifvit

förhöjd till 1,200 kronor, och förnyade försök att genom annonsering

i stadens tidningar och enskilda förfrågningar hos stadens husägare

erhålla annan lämplig lokal visat sig fruktlösa, begärde generalpoststyrelsen

i skrifvelse den 18 mars 1878, att postverkets tomt måtte för

postverkets räkning få bebyggas, antingen med ett envåningshus af trä,

till beräknad kostnad af 28,700 kronor, i hvilket fall dock skulle erfordras

undantag från stadens byggnadsordning, som icke medgåfve

uppförande vid den gata, tomten angränsade, af envåningsbyggnader,

eller ock med ett två våningars kalkrappadt trähus, i hvilket senare,

jemte nödiga uthus beräknadt till kostnad af 42,700 kronor, då, utom

Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sjunde hufvudtiteln.

postlokal, borde inrymmas bostad för postförvaltaren, att till honom

upplåtas mot skälig hyra. Vid föredragning den 15 november 1878

af berörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t emellertid, enär^ postverkets

inkomster vid den tiden voro i hög grad tagna i anspråk för

andra oundgängliga utgifter för postväsendets behof, och lokal för postkontoret

i Sundsvall antogs fortfarande kunna mot hyra beredas, styrelsens

framställning för det dåvarande icke kunna bifallas.

I underdånig skrifvelse den 31 maj sistlidne år har generalpoststyrelsen

förnyat sin hemställan om den ifrågavarande tomtens bebyggande

i enlighet med det senare alternativet i styrelsens skrifvelse den

18 mars 1878, hvarvid till stöd för den underdåniga framställningen

anförts: att åbyggnaden å tomten numera befunne sig i så förfallet skick,

att densamma, icke utan högst betydliga och kostsamma reparationer,

vidare kunde till bostadslägenhet begagnas, i följd hvaraf ock tomten,

som förut varit uthyrd för 450 kronor, nu icke lemnade någon afkastning;

att deremot den hyra, postverket erlade för den till postlokal

anskaffade lägenheten, år 1879 blifvit ytterligare förhöjd till 1,800

kronor; att, förutom att denna lägenhet vore mörk, qvaf och osund,

utrymmet derstädes vore allt för litet för att tjenstgöringen skulle

kunna bestridas på ett sätt, som, särskilt åt värdeförsändelserna, beredde

all erforderlig säkerhet, hvilket vore af så mycket större vigt

som värdet ensamt af de assurerade försändelser, hvilka genom postkontoret

i Sundsvall till andra orter affärdades, åi ligen uppgmge till

mera än 13,000,000 kronor; att genom kungörelse, införd tre gånger i

hvardera af de inom staden utkommande tidningar, anbud infordrats

å upplåtande af lämplig postlokal, utan att något enda anbud inkommit;

att på grund af inhemtade upplysningar kunde antagas, att, derest

i en framtid till följd af nybyggnad eller annan anledning tillfälle skulle

erbjuda sig att förhyra en tjenlig postlokal i Sundsvall, den årliga

hyran icke skulle komma att väsentligen understiga 4,000 kronor; att

åter, med beräknande af 5 procent ränta å den erforderliga byggnadssumman

och 2 procent till underhall m. in., postverkets ärligt utgift

för beredande af postlokal å den tomt, postverket innehade, kunde beräknas

komma att uppgå till 2,989 kronor eller, om derifrån afdroges

hyra af 500 kronor för de boställsrum, som kunde komma att åt postförvaltaren

upplåtas, till allenast 2,489 kronor, hvilket belopp med omkring

1,500 kronor understege det belopp som torde komma att erfordras,

derest framdeles tillfälle skulle kunna beredas att i hus, som icke

tillhörde postverket, erhålla tjenlig lokal för postkontoret.

Med afseende å hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört, anser

jag mig ega fullt skäl biträda styrelsens i det nu föreliggande stats
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

förslaget gjorda hemställan om upptagande å postverkets anslag till

diverse utgifter af den beräknade kostnaden för ett posthus i Sundsvall;

och hvad styrelsen'' beträffande omkostnadsstaten i öfrigt föreslagit

synes mig äfven af förhållandena påkalladt.

Då de föreslagna minskningarne å denna stat tillsammans uppgå

till 66,200 kronor och de ifrågasatta ökningarne åter till 155,700 kronor,

skulle, enligt förslaget, den ifrågavarande staten, för innevarande

år faststäld till 2,782,000 kronor, komma att ökas med 89,500 kronor

och uppgå till 2,871,500 kronor.

Mot generalpoststyrelsens hemställan, att till oförutsedda utgifter,

hvarför i nu gällande stat beräknats ett belopp af 40,000 kronor, måtte,

med ledning af den under sistlidne år vunna erfarenhet, afsättas 28,500

kronor, samt att till afkortningar och institutioner måtte upptagas 22,535

kronor, finner jag icke något att erinra.

Enligt generalpoststyrelsens nu anförda, af mig biträdda förslag,

skulle postverkets stater för år 1882 komma att förete följande slutsummor:
afiöningsstaten

.............................................................. kronor 1,885,975:

m.

13,400

10,075

68,015

2,871,500

28,500

22,535

öfvergångsstaten ..............................

indragningsstaten ...........................

pensionsstaten .................................

omkostnadsstaten ...........................

oförutsedda utgifter........................

afkortningar och restitutioner m _._

tillhopa kronor 4,900,000: —,

innefattande förhöjning i nu gällande riksstat med 170,000 kronor och

utgörande samma belopp, hvartill inkomsterna för år 1882 ansetts

kunna beräknas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t i propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af en årlig pension å 200

kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka Katharina Johanna Jansdotter,

att från ''början af år 1881 utgå så länge hon lefver ogift, dels

ock med godkännande ej mindre åt de här ofvan föreslagna ändrade

bestämmelserna i afseende å ålderstillägg för en del posttjenstemän

och vilkoren för dess åtnjutande än äfven af öfriga nu tillstyrkta förändringar

i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till

samma belopp, 4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år

1882 antagits komma att uppgå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufvudtiteln.

[2.]

Telegraf
verket.

Till bestridande af de ökade utgifter, som för postverket föranledts

deraf, att gästgifveri-, båll- och reservskjuts icke vidare får annat

än undantagsvis för postutvexlingen anlitas, och hvartill det, för postbefordran

å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring,

å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag funnes icke

lemna tillgång, hafva alltsedan år 1878 å extra stat varit uppförda

särskilda förslagsanslag, till belopp för år 1879 af 350,000 kronor, för

år 1880 af 100,000 kronor och för innevarande år af 50,000 kronor.

Enligt hvad generalpoststyrelsen nu anmält, hafva till följd af

särskilda under de senaste åren vidtagna åtgärder — såsom förut varande

postgångars utbytande mot landtbrefbäring, inskränkning i en del postturer

eller fastställande, såsom vilkor för desammas likasom för

åtskilliga poststationers bibehållande, af större eller mindre bidrag utaf

de kommunex-, till hvilkas betjenande postgångarne och postanstalterna

varit afsedda, utbyte mot vanlig post af diligensbefordx-ingen å linier,

der persontrafiken varit obetydlig, samt slutligen de i alla delar af

riket gjorda, förnyade försök att, genom utsändande af särskilda postverkets

ombud, åstadkomma aftal om postföringens besörjande på billigare

vilkor än genom postskjutsens utbjudande på auktioner kunnat

erhållas — postverkets utgifter i allmänhet och särskildt utgifterna å

anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg m. in. efter

hand så betydligt nedgått, att postverket icke allenast kunnat helt och

hållet undvara de omförmälda för åren 1879 och 1880 beviljade förslagsanslag

å tillhopa 450,000 kronor, utan äfven varit i tillfälle att å postverkets

skuld till statskontoret för lemnade förskott, hvilken skuld vid

1878 års utgång utgjorde 1,489,957 kronor 35 öre, under nästlidne år

göra betydliga afbetalningar, uppgående enligt mig lernnad uppgift till

564,957 kronor 35 öre, så att postverkets omförmälda skuld nedgått

till 925,000 kronor.

Vid sådant förhållande täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att, såsom

generalpoststyrelsen äfven erinrat, någon anledning icke förefinnes att

för år 1882 för landsvägsposternas befordran äska särskildt anslag utöfver

hvad för detta ändamål finnes å postverkets omkostnadsstat uppfördt.

Telegrafverket.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t har 1880 års Riksdagantagit.

de för nämnda år faststälda stater för telegrafverket att gälla

äfven för år 1881, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 13

jemkningar, som kunde finnas vara af omständigheterna påkallade.

Eders Kongl. Maj:t har i anledning häraf under år 1880 besluta följande

ändringar i staterna för år 1881, af beskaffenhet att böra för Riksdagen

anmälas, nemligen:

a) indragning af statstelegrafstationen i Torpshammar och der

varande t-elegrafisttjenst af 2:dra klassen med 800 kronors aflöning;

b) indragning af tre kommissarier af 3:dje klassen i Gefle, Jönköping

och Norrköping med 2,400 kronors aflöning hvar och, i sammanhang

dermed, uppförande för hvar och eu af dessa stationer af en 2:dra klassens

telegrafist med 800 kronor i ordinarie aflöning och 100 kronor

såsom särskilt lönetillägg;

c) indragning af en assistent af 2:dra klassen med 1,600 kronors

aflöning å hvar och en af stationerna Hernösand, Sundsvall och Östersund

;

d) nedflyttning af en 2:dra assistent med 1,600 kronors aflöning till

2:dra telegrafist med 900 kronor, deraf 800 kronor i ordinarie aflöning

och 100 kronor i särskild! lönetillägg, vid hvar och en af stationerna

Kalmar, Södertelje, Venersborg, Vestervik och Vexiö;

e) en sådan förändring med de i Kristiania och Köpenhamn anstälde

l:ste kontrollörer äfvensom med kontrollören i Nystad, hvilka förut

endast åtnjutit arvoden, att hvar och en af desse tjensteman erhållit fast

aflöning i likhet med kommissarie af lista klassen jemte förhöjning till 600

kronor i den hittills med 400 kronor utgående hyresersättningen, hvaremot

de förut åt fem kontrollörer på nämnda tre ställen uppförda arvodesbelopp

af tillsammans 11,800 kronor indragits och anslaget till hyresersättning

nedsatts från 2,000 kronor åt fem till 1,800 kronor åt tre kontrollörer; samt

f) indragning af de i staten särskildt upptagna anslagen till arvoden

för tjenstgöringens uppehållande vid Landsorts station och telegramby

råarne i Stockholm samt öfverförande af kostnaden för sagda tjenstgöring

till anslaget för extra biträden och vikariater.

De af Eders Kongl. Maj:t den 20 augusti 1880 faststälda staterna

för år 1881, i hvilka stater nyssnämnda ändringar iakttagits, sluta å

följande belopp:

aflöningsstaten.................................................................................. 893,030: —,

öfvergångsaflöningsstaten............................................................ 5,150: ,

pensions- och understödsstaten ............................................... 85,432: _

underhållsstaten.............................................................................. 308,128: ,

summa kronor 1,291,740: —

hvilken summa är omkring 30,000 kronor lägre än slutsumman i 1880

års stater.

s. 14 Kontrollera mot PDF

[3.]

Tullverket.

14 Sjunde hufvudtiteln.

Telegrafstyrelsen har i underdånigt memorial den 9 november

1880 angående beräkning af telegrafverkets inkomster och utgifter år

1882 icke föreslagit någon ändring i de senast faststälda staterna ; och

då anledning till ändring deri icke heller synes mig vara för handen,

får jag, under erinran att Eders Kongl. Maj:t förut i dag beslutit beräkna

telegrafverkets inkomster för år 1882 till 1,330,000 kronor, hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att dels såsom

reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt

telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna

blifvit beräknade, dels ock antaga de af Eders Kongl. Maj:t

för år 1881 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1882, med

rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, Indika finnas

vara af omständigheterna påkallade, samt att för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna

kan uppstå.

Tullverket.

Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 9 november

1880 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1882.

Beträffande aflöning sstaten erinrar generaltullstyrelsen, att städerna

Vesterås och Lidköping under år 1880 börjat begagna sig af dem tillagd

stapelstadsrätt samt att Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga

bref den 9 juli och den 24 september 1880 bemyndigat generaltullstyrelsen

att medelst förordnanden, gällande tills vidare, tillsätta

erforderlig tjenstepersonal, bestående på hvartdera stället af en tullförvaltare

och en vaktmästare, hvilka skulle erhålla: tullförvaltaren i

lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg

400 kronor efter fem och ytterligare 400 kronor efter tio års tjenstgöring

i graden, samt vaktmästaren i lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar

300 kronor och ålderstillägg 75 kronor efter fem och ytterligare

75 kronor efter tio års tjenstgöring; eller enahanda löneförmåner,

som hittills i stat upptagits för nya stapelstäder. Generaltullstyrelsen,

som anser omförmälda aflöning böra bibehållas, föreslår, att i

1882 års ordinarie aflöningsstat må upptagas en tullförvaltare i Vesterås

och en i Lidköping med samma löneförmåner som tillkomma

de enligt gällande stat lägst aflönade tullförvaltarne, samt att antalet

vaktmästare i tullverket med 900 kronors aflöning må ökas från 111

till 113, hvarigenom den ordinarie aflöningsstaten, som omfattar lön

och tjenstgöringspenningar, skulle komma att ökas med 7,200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufyudtiteln.

15

Med förmälan att generaltullstyrelsen, begagnande sig af den rätt,

Eders Kongl. Maj:t lemnat styrelsen, hållit ledigblifna platser vid kustbevakningen

obesatta, der sådant funnits kunna ske utan olägenhet,

anför generaltullstyrelsen vidare, att af de platser, som längst stått

obesatta, generaltullstyrelsen anser sig kunna föreslå indragning af en

kustsergeantstjenst till häst och en kustvaktstjenst till fot inom Helsingborgs

tullkammaredistrikt samt eu kustuppsyningsmanstjenst inom

Umeå distrikt, hvarigenom kustsergeanterne skulle minskas från 35

till 34, kustvakterna till häst eller till fot från 80 till 79 samt kustuppsyningsmännen

från 4 till 3 och en besparing å den ordinarie aflöningsstaten

uppstå till belopp af 2,900 kronor. Då, såsom jag förut

nämnt, för tullpersonal i de nya stapelstäderna erfordras en ökning i

aflöningsstaten med 7,200 kronor, skulle, med iakttagande af nyss berörda

besparing å 2,900 kronor, den ordinarie aflöningsstaten i sin helhet

komma att ökas med 4,300 kronor, eller från 1,683,800 kronor enligt

1881 års stat till 1,688,100 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler, att åtskilliga personer afgått från

öfver g äng sa flåning sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater

för år 1882 kunna minskas, den förra med 1,150 kronor, från 47,900

kronor till 46,750 kronor, och den senare med 3,390 kronor, från 70,035

kronor till 66,645 kronor.

Beträffande öfriga utgifts staterna föreslår generaltullstyrelsen ingen

annan förändring än att det på omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget

till diverse utgifter, som visat sig otillräckligt, må förhöjas

med ett belopp, som generaltullstyrelsen, för att utgiftsstaternas slutsumma

för är 1882 må blifva densamma som för år 1881, föreslagit

till 240 kronor, så att nuvarande anslaget till diverse utgifter, 11,115

kronor, skulle ökas till 11,355 kronor.

Då jag icke har någon anledning till anmärkning mot de af generaltullstyrelsen

sålunda framstälda förslag, hemställer jag, att samma

förslag må vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.

Godkännes hvad jag nu hemstält, skulle tullverkets stater för år

1882 förete följande slutsummor:

aflöningsstaten .............................................................................. 1,688,100: —,

öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... 46,750: —,

ål de rstill äggss t a 1 en........................................................................ 250,000: —,

indragningsstaten........................................................................... 66,645: —,

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... 197,000: —,

transport kronor 2,248,495: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

Skogsväsen
det.

transport kronor 2,248,495:

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn..................... 31,800

omkostnadsstaten.......................................................................... 204,705

summa kronor 2,485,000

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att

Riksdagen, med godkännande af de för år 1882 ifrågasatta förändringarne

i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till

ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att

såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

Skogsväsendet.

I underdånigt memorial den 27 september 1880 angående anslagsbehofven

för skogsväsendet under år 1882, har skogsstyrelsen bemstält

om ålderstillägg åt fem jägmästare, hvilka icke uppfyllt det för åtnjutande

af dylik löneförhöjning i nådiga brefvet den 5 juni 1874 föreskrifna

vilkor att hafva tjenstgjort såsom ordinarie jägmästare under

tio år; och bar skogsstyrelsen såsom skäl för denna framställning

anfört, att desse jägmästare, innan de blefvo till sina nuvarande befattningar

befordrade, under en följd af år dels förvaltat revir såsom

vikarie för skogsinspektör eller för jägmästare, som i anseende till

hög ålder eller sjukdom år efter år åtnjutit tjenstledighet, dels utöfvat

ordinarie befattning eller innehaft fortgående förordnande eller vikariat

inom skogsstyrelsen, dels ock förrättat läraretjenst vid skogsläroverken

eller förestått skogsingeniörsbeställning.

Det i 1874 års nådiga bref bestämda vilkoret för erhållande af

ålderstillägg, eller att under viss bestämd tid hafva varit ordinarie

innehafvare af den tjenst, för hvilken ålderstillägg är i stat medgifvet,

är en tillämpning af samma grundsats, som genomförts jemväl vid senare

tidens löneregleringar, och jag anser en afvikelse från denna

grundsats till förmån för de ifrågavarande fem jägmästarne så mycket

mindre böra ega rum, som deras ordinarie tjenstetid är jemförelsevis

kort och utgör för en 6 år, för en 3 år, för en 2 år och för de båda

öfriga icke uppgår till ens 1 år. Jag hemställer derföre, att Eders

Kongl. Maj:t måtte lemna skogsstyrelsens förevarande framställning

utan afseende.

Skogsstyrelsen har i memorialet anmält att, för beredande af ålders
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

17

tillägg åt tio jägmästare, som uppfyllt de i nådiga brefvet den 5 juni

1874 meddelade föreskrifter, erfordras ett belopp af 5,000 kronor.

Då emellertid, såsom skogsstyrelsen i sammanhang härmed tillkännagifvit,

en besparing af 3,000 kronor uppkommit derigenom, att

två jägmästare i fjerde eller högsta lönegraden afgått och blifvit

ersatta med jägmästare i lägsta lönegraden, samt tillgång till betäckande

af återstående 2,000 kronor torde förefinnas i de besparingar å

det bestämda anslaget för skogsväsendet, hvilka uppkomma hufvudsakligen

derigenom att ålderstilläggen för en del jägmästare, hvilka

innehafva förordnanden såsom skogsinspektörer, under tiden icke utgå,

anser jag ifrågavarande ålderstillägg icke böra föranleda någon framställning

hos Riksdagen om förhöjning i det bestämda anslaget till

skogsväsendet.

Lika med skogsstyrelsen anser jag ökning i reservationsanslaget

till skogsväsendet icke böra ifrågakomma, då dess nuvarande belopp,

267,630 kronor, synes vara fullt tillräckligt för bestridande af derå anvisade

utgifter.

Slutligen har skogsstyrelsen gjort framställning om fortfarande

lönetillägg åt dess embets- och tjensteman, för hvilken framställning

jag torde få redogöra vid föredragningen af hufvudtitelns behof af anslag

å extra stat.

Restitutioner m. fi. förslagsanslag1.

Under hösten år 1880 har, såsom jag förut nämnt, uppstått en

betydlig export af bränvin. Exportör af bränvin är jemlikt gällande

författningar berättigad till restitution af erlagd tillverkningsafgift.

Beloppet af dylika restitutioner har följaktligen vuxit i samma mån

som exporten och uppgick för år 1880, enligt inkomna uppgifter, till

i rundt tal 2,380,000 kronor. För bestridande af dessa restitutioner är

å sjunde hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag af 25,000 kronor,

hvilket belopp sålunda för år 1880 varit fullkomligt otillräckligt.

Enligt hvad jag förut i dag vid föredragning af den del af statsregleringen,

som omfattar inkomstberäkningen, anfört, kommer denna

export af bränvin och dermed sammanhängande restitution af tillverkningsafgift

icke att föranleda någon brist i 1880 års statsreglering, och

jag anser skäl icke heller vara för handen att med anledning af nämnda

export för närvarande föreslå någon förhöjning i anslaget till restitutioner,

då det icke kan med säkerhet antagas, att denna så hastigt

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3

Restitu
tioner.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

Andra förslagsanslag.

[4-]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved m. m.

Jemförelse

mellan nu-]

varande och

föreslagen

ordinarie

stat.

18

uppkomna export kommer att fortgå under kommande år, och det i

allt fall torde vara uppenbart, att exporten af bränvin, derest den fortfar,

skall såsom en gifven följd medföra ökad produktion, så att

bristen å förslagsanslaget till restitutioner otvifvelaktigt alltid kommer

att i motsvarande mån betäckas genom öfverskott å den utan afseende

å export och med hänsyn allenast å hittills förevarande förhållanden

beräknade inkomsttiteln bränvinstillverkningsafgift.

Äfven å en del andra förslagsanslag å sjunde hufvudtiteln, likasom

å vissa andra hufvudtitlar, hafva nu såsom tillförene uppstått brister,

å somliga anslag till ansenliga belopp. Men då totalsumman af

de sålunda uppkomna bristerna icke synes vara i nämnvärd mån högre

nu än vid föregående statsregleringar, och antagligt är att dessa brister

framgent såsom hittills varda betäckta genom öfverskott å de för året

beräknade statsinkomsterna, anser jag mig så mycket mindre ega skäl

att tillstyrka Eders Ivongl. Maj:t någon framställning till Riksdagen i

afseende å dessa anslags förhöjning, som Riksdagen förut vid flere tillfällen

visat sig mindre benägen att bifalla dylika framställningar.

Då jag ej heller finner mig böra tillstyrka någon ändring i öfriga

förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln, inskränker

jag mig till att hemställa, att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket anslag tillhör de ofvan nämnda öfverskridna förslagsanslagen,

må, för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma, förhöjas från

24,632 kronor till 33,177 kronor, eller med 8,545 kronor.

Om mina nu gjorda framställningar bifallas, skulle förhöjningen

på ordinarie stat blifva ............................................ kronor 178,545: —.

Lägges härtill slutsumman af hufvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat,

........................................................................... „ 12,681,455: —,

så erhålles det belopp, kronor 12,860,000: —,

hvartill sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1882 uppgå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

19

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

herr statsministern:

''''Tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen.

I underdånigt memorial den 27 september 1880 har skogsstyrelsen,

med hänsyn dertill, att dess embets- och tjensteman äro ej obetydligt

lägre aflönade än innehafvare af motsvarande befattningar i

andra embetsverk, der lönereglering egt rum, samt att de väsentligaste

lifsförnödenheterna betinga sådana pris som göra ett lönetillägg oumbärligt,

hemstält om samma lönetillägg åt skogsstyrelsen som hittills,

eller 3,380 kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle tillkomma skogsstyrelsens

chef och 2,380 kronor den öfriga personalen.

Denna skogsstyrelsens hemställan synes mig vara förtjent af bifall,

och jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen att å extra stat för år 1882 uppföra 3,380 kronor såsom

tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen, att utgå efter hittills derför

bestämda grunder.

Genomförandet af statskontorets nya organisation.

För genomförandet af statskontorets nya organisation är för närvarande

å extra stat anvisadt 10,700 kronor. Under år 1880 erfordrades

för ifrågavarande ändamål endast 10,240 kronor, hvadan anslaget

synes böra till detta belopp nedsättas, och jag hemställer derföre, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet af statskontorets nya

organisation af Riksdagen äska ett belopp af 10,240 kronor att å extra

stat för år 1882 utgå.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, hvilka tillhöra

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas,

äro enligt från statskontoret meddelade uppgifter följande:

[5.]

Tillfällig

löneförbättring

för

skogsstyrelsen.

[G-]

Anslag för

genomförandet

af statskontorets

nya

organisation.

[7-]

Ersättning

för af statskontoret

gjorda förskotter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

till reparationer under år 1880 å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar.................................................................. kronor 5,187: 90,

,, arrendatorerna af kronohemmanet Neder-Jerfva,

indragna landtmätarebostället Kärreberg, indragna

militiebostället Råken eller Råknan,

Korsängs hofstalläng, kronohemmanen Greby,

lytt. A. B. D. E. F. G. H. I. och Iv., samt

Oflinge, Eskilstuna kungsladugård, indragna

militieboställena Tuna Lunnagård, Ryssby,

klockaregården, Mårarp Hansegården, Forsheda,

Ölmestad kronogården, Södra Fagerhet,

Stora Ringbult, Staf, Södra och Norra Östbro

samt Himmelsberga såsom ersättning för afkomst

af exproprierad jord.................................... „ 1,321: 37,

,, transport och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter ............................................................ „ 359: 02,

„ nybyggnader och reparationer å karaktershusen

vid en del militieboställen, som lagligen ålegat

kronan verkställa, men till hvilkas bestridande

icke funnits tillgång å det anslag, som bland

ersättningar m. in. till följd af indelta arméns

aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket

varit uppfördt till bestridande af mititieboställs
kassans

utgifter ......................................................... „ 12,182: 43,

,, inlösen af öfverbyggnad å ett indraget kronofogdeboställe

enligt synerätts laga kraftvunna

beslut.............................................................................. „ 7,405: 50,

,, tryckning och häftning af löneregleringskomi
-

téns förslag till lönereglering för nationalmuseum

samt styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader.........................................................

662:

55,

eller tillhopa kronor 27,118: 77

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

framställning, att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat

för år 1882 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af

öretal i riksstaten torde få utföras med 27,119 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 21

Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.

Behofvet af särskild! anslag för genomförandet af öfverintendentsembetets

nya organisation qvarstår fortfarande, då plats inom denna

organisation ännu icke kunnat beredas för fyra å embetets gamla stat

uppförda 2:dre arkitekter, och jag tillstyrker derföre, i öfverensstämmelse

med hvad öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 28

september 1880 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1882 för genomförandet af öfverintendentsembetets

nya organisation anvisa enahanda belopp som hittills,

eller 1,000 kronor.

Ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona.

I memorial den 26 september 1876 hemstälde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Blekinge län, att en invid landsstatsembetshuset

i Karlskrona belägen, handelsbolaget under firma Ludvig M. Ruben

& Comp. tillhörig fastighet skulle för kronans räkning inköpas, samt

att nytt landsstatsembetshus måtte få uppföras å de tomter, hvarest

nuvarande landsstatsembetshuset äfvensom Rubenska fastigheten voro

belägna.

Genom nådigt beslut den 11 maj 1877 bemyndigades Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att för 30,000 kronor inköpa omförmälda

Ruben & Comp. tillhöriga fastighet, hvaremot Eders Kongl. Magt, som

ansåg att landsstatsembetshusets lokaler, om än i allmänhet af dålig

beskaffenhet, likväl borde med tillhjelp af det ökade utrymme, som

Lomme att vinnas genom för detta Rubenska huset, kunna nödtorfteligen

brukas ännu någon tid, förklarade sig icke finna skäl att då hos Riksdagen

föreslå uppförande af nytt landsstatsembetshus.

Nu liar Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den

20 september 1880 tillkännagifvit, att alla rummen i för detta Rubenska

huset, med undantag af två, sakna så väl eldstäder som golf; att eldstäderna

i de två rum, der sådana finnas, icke kunna utan eldfara

begagnas; samt att huset följaktligen icke kan för det afsedda ändamålet

begagnas förr, än detsamma blifver iståndsätta hvadan Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande allt hitintills måst åtnöja sig med de förut

befintliga inskränkta och olämpliga embetslokalerna.

Beträffande beskaffenheten af nämnda lokaler har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande upplyst: att expeditionsrummen äro till

antalet allt för få, så att landssekreteraren och länsnotarie!! nödgas

[8.]

Anslag för

genomförandet

af öfverintendentsenibetets

nya

organisation.

[9.]

Ombyggnad

af landsstatsembetshuset

i

Karlskrona.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

arbeta i samma rum, hvilket vid tillfällen då landssekreteraren emottager

besök af personer, som önska med honom samtala i tjensteärenden,

inverkar störande på länsnotariens arbete; att å landskontoret,

hvarest rummen äro ytterst små, länsbokhållaren och två landskontorister

äro inhysta i ett rum, oaktadt den förre för de med räkenskapens

förande förknippade arbeten ovilkorligen behöfver ett särskild! rum;

att den nuvarande så kallade sessionssalen är alldeles för liten, hvarföre

ock vid alla sådana förrättningar, Indika påkalla närvaro af en

större samling personer, lokaler utom embetshuset måste anskaffas;

att vid pröfningskomiténs sammanträden, Indika, i anseende till mängden

af de handlingar, som vid dessa sammanträden erfordras och som icke

lämpligen kunna från embetsverket, förflyttas, fortfarande måst hållas

i sessionssalen, sittplatser för- komiténs samtliga ledamöter med största

svårighet kunna beredas, hvarjemte till följd af det ringa utrymmet

hettan i salen under förrättningens gång blifver nästan qväfvande; att

ränterilokalen för närvarande består af en afplankning i ett af gråstensmurar

uppfördt källarrum; att landtmäterikontoret, som varit inhyst i

eu jord- eller källarvåning, i följd af der rådande fukt måst förflyttas

till enskild för ändamålet hyrd lokal; att i anseende till bristande utrymme

länsstyrelsens arkiv måst inrymmas å vinden, hvarest arkivhandlingarne

äro utsatta för faran att förstöras af fukt; samt att de

till embetslokalerna ledande yttre uppgångarne, hvilka utgöras af trätrappor,

äro i hög grad eldfarliga.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

anhållit, det Eders Kongl. Magt måtte tillse, huruvida icke nya ändamålsenliga

lokaler kunna för länsstyrelsen anskaffas; och har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande för sådant ändamål öfverlemnat två, af

kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda alternativa förslag, af hvilka

det ena afser nuvarande embetshusets och för detta Rubenska husets

nedrifvande och uppförande på den derigenom vunna tomten af ett

nytt embetshus för eu kostnad af 125,000 kronor eller, efter afdrag

af värdet å materialierna i de gamla husen, i rundt tal 120,000 kronor,

hvaremot det andra förslaget går ut på att sammanbygga nuvarande

embetshuset med för detta Rubenska huset samt att förändra inredningen

i dessa hus till lämpliga lokaler, allt för en beräknad kostnad af

45,000 kronor.

Ehuru Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anser det förstnämnda

förslaget bäst motsvara ändamålet samt derjemte erbjuda fördelarne

af större arkitektonisk prydlighet och mindre eldfara, har Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande likväl tillika förmält, att äfven utförandet

af det andra förslaget skulle afhjelpa de befintliga olägenhe
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

23

terna i afseende på utrymme samt tillfredsställa billiga anspråk på eu

någorlunda beqväm och ändamålsenlig anordning af embetslokalerna,

hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande finner någon anmärkning

mot den sålunda föreslagna byggnadens yttre utseende icke

med fog kunna framställas.

I häröfver afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet instämt

i hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört samt icke funnit

anledning till anmärkning mot kostnadsförslagen.

Hvad jag sålunda anfört synes mig fullt ådagalägga behofvet af

rymligare och mera tidsenliga lokaler för länsstyrelsen i Blekinge, och

då detta behof, enligt min åsigt, kan blifva fullt tillgodosedt genom

det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framstälda alternativa

förslaget till ombyggnad af det nuvarande landsstatsembetshuset och

för detta Rubenska huset, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att, för sammanbyggande och förändrad inredning

af det nuvarande landsstatsembetshuset och det för detta Rubenska huset

enligt upprättadt förslag, å extra stat för år 1882 anvisa 45,000 kronor.

Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

För genomförandet al kammarkollegii nya organisation beviljade [10.]

1879 års Riksdag på extra stat för år 1880 ett belopp af 10,000 kronor. Anslag för

Detta anslag kunde följande år nedsättas till 5,000 kronor; men då 9dlt°af°kamförhållandena

ännu icke medgifva någon ytterligare nedsättning i sist marköllegii

nämnda belopp, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att såsom extra 5ZmtiZ

anslag för år 1882 till genomförande af kammarkollegii nya organisation

af Riksdagen äska ett belopp af 5,000 kronor.

För granskning af nya jordeböcker.

I skrifvelse den 24 sistlidne december har kammarkollegium [11.]

angående jordeboksarbetet inom kollegium under år 1880 tillkännagifvit:

att nya jordeböcker blifvit faststälda för Östergötlands, Vestmanlands mbetet

och Vesternorrlands län; att granskning påginge af nya jordeböckerna

för Kalmar, Örebro och Gefleborgs län, samt att såsom alldeles ogranskade

numera endast återstode jordeböckerna för Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Jemtlands och Vesterbottens län samt Vester Bergslags

fögderi af Kopparbergs län.

Då det otvifvelaktigt är af vigt att jordeboksarbetet, som kammarkollegium

ansett kunna afslutas under år 1883, får oafbrutet fortgå

under år 1882, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år 1882

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

[12. 13.]

Anslag till

domänförvaltningen.

Sjunde hufvudtiteln.

anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller enahanda belopp, som i

sådant hänseende är beviljadt för innevarande år.

Förvaltningen af statens domäner och resekostnader vid domänförvaltningen.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1880 uttalat sin önskan

att snart få motse förslag till definitivt ordnande af domänförvaltningen,

samt Eders Kong!. Maj:t vid föredragning af nämnda skrifvelse

bemyndigat chefen för finansdepartementet att för detta ärendes

handläggning inom vederbörande byrå af departementet tillkalla särskilda

biträden, har förslag i omförmälda hänseende blifvit uppgjordt

och den 26 november 1880 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt, hvarvid

Eders Kongl. Maj:t behagade anbefalla kammarkollegium och

skogsstyrelsen att skyndsamligen inkomma med underdåniga utlåtanden

öfver förslaget, kammarkollegium efter det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

blifvit i ämnet hörde.

Då det emellertid icke kan med säkerhet antagas, att de infordrade

yttrandena inkomma så tidigt, att framställning i ämnet kan till detta

års Riksdag aflåtas, anser jag vid nu förevarande statsreglering böra

för domänförvaltningen upptagas samma anslag som hittills, allenast

med den ändring att-, för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns

extra anslag, förslagsanslaget till resekostnader vid dom än förvaltningen

förhöjes med 661 kronor. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1882 må uppföras

dels för förvaltningen af statens domäner 80,000 kronor och

dels till resekostnader vid domänförvaltningen ett förslagsanslag af

14,661 kronor.

Summan af de utaf mig tillstyrkta extra ordinarie anslagen utgör

alltså 200,000 kronor.»

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad herr statsministern

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde

hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1881.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 5 Januari

1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande ärenden

rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel

hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid Departementschefen yttrade,

beträffande

Ordinarie anslag.

Riksarkivet,

Hos Eders Kongl. Maj:t har Riksarkivarien i underdånig skrifvelse den 24

September 1880 framstält anhållan om beredande af medel till fortsatt utgifvande

i tryck af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia. I afseende

härå har anförts följande:

[1.]

Ang. utgifvande

af historisha

handlingar.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

Genom nu gällande instruktion för Riksarkivets embets- och tjensteman

hade Riksarkivarien ålagts beflita sig derom, att sådana arkivalier, som för fäderneslandets

historia vore af synnerlig vigt, blefve i tryck utgifna. Det sålunda

numera obligatoriska utgifningsarbetet hade likväl redan långt förut börjats och

fortgått, sedan särskilda för ändamålet anvisade anslag gjort detsamma möjligt.

När till följd af nådig proposition Rikets Ständer år 1854 första gången beviljade

medel för utgifvande af historiskt vigtiga handlingar, bestämdes anslagsbeloppettill

6,000 riksdaler banko för den treåriga statsregleringsperioden 1855—1857,

att utgå med 2,000 rdr för hvarje år. Sedan vid följande riksdag ett belopp af

9,000 riksdaler riksmynt anslagits för åren 1858—1860, och dessa medel stälts

till Riksarkivets disposition, faststäldes af Kong!. Maj:t en bestämd plan för deras

användande. För statsregleringsperioden 1861 — 1868 beviljades likaledes 9,000

rdr rmt. Då emellertid dessa medel under den afsedda tiden ej kunde användas,

emedan utgifningsarbetet med den då i Riksarkivet befintliga arbetskraft endast

långsamt kunde framskrida, erfordrades ej något nytt anslag för åren 1864—

1866, men Rikets Ständer medgåfvo i underdånig skrifvelse den 21 November

1868, att det vid föregående riksdag beviljade, men ännu ej anlitade anslaget

finge under den nya statsregleringsperioden användas. Vid nästföljande riksdag

medgafs ytterligare, att den då ännu betydliga återstoden af samma anslag finge

fortfarande för ändamålet anlitas, hvarjemte ett ytterligare belopp af 3,000 riksdaler

anvisades.

Af dessa medel hade utgifningen kunnat bekostas intill år 1879. Men

hvad deraf vid nyssnämnda års början återstod var så otillräckligt att betäcka de

oundgängliga utgifterna för ifrågavarande ändamål, att vid årets slut en brist

uppstått till belopp af 1,493 kronor 36 öre. Vid sådant förhållande skulle man

nödgats alldeles afbryta utgifningsarbetet, derest ej Eders Kong!. Maj:t den 6

sistlidne Augusti dertill särskild! anvisat ett belopp af 3,000 kronor. På det

emellertid Riksarkivets editoriska verksamhet måtte kunna jemlik! instruktionens

föreskrift äfven under följande år vederbörligen fortsättas, vore ytterligare anslag

behöfligt.

Det an slagsbelopp, som ursprungligen ansetts motsvara behofvet. för ett år,

hade varit 3,000 kronor. Med afseende på det omfång, Riksarkivets utgifningsarbete

fått under de senare åren, skulle detta belopp ingalunda vara tillräckligt,

om staten skulle vidkännas hela kostnaden. Men en betydlig del af denna kostnad,

nemligen den som utginge för fortsättningen af Svenskt Diplomatarium,

kunde bestridas och hade hittills uteslutande blifvit bestridd af den s. k. Posseska

donationsfonden, eller de medel, som på grund af framlidne Sekreteraren i Krigshofrätten

Grefve Erik Posses testamente blifvit stälda till Riksarkivets förfogande.

En gynsam följd häraf vore, att Riksarkivets behof i detta hänseende för närvarande

kunde varda tillgodosedt genom ett mindre anslagsbelopp, än eljest vore er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

forderligt, i det nemligen beloppet kunde inskränkas till det vid utgifningsarbeteti

början beräknade, eller 3,000 kronor årligen.

Den stora nytta, som beredts den historiska vetenskapen derigenom,

att Riksarkivet varit satt i tillfälle att utgifva vigtiga historiska handlingar, är

allmänt erkänd och synes mig innebära giltig grund för önskligheten deraf att

denna verksamhet ej må af brist på medel afstanna. Jag får derföre, i öfverensstymmelse

med hvad Riksarkivarien hemstält, i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

i Riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och handlingar, som äro af

vigt för fäderneslandets historia, bevilja ett årligt belopp af 3,000 kronor, att

under Riksarkivets stat såsom reservationsanslag uppföras.

Kleresi-staten.

Kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt af Kalmar län. Kyrkoherden C. [2.]

Lindbom har, under åberopande af 24 § i Kongl. resolutionen på presterskap^ Atnxfnnparof‘^''

besvär den 10 Mars 1719, i underdånighet anhållit att, då Borgholms stad enligt Borgholms

Kongl. brefvet den 12 April 1878 blifvit från och med den 1 Maj 1879 skild

från Köpings socken för att utgöra ett särskildt pastorat, sökanden måtte komma

i åtnjutande af s. k. prostetunna för det sålunda inom nämnda kontrakt nybildade

pastoratet.

Öfver denna ansökning hafva — efter inhemtande af yttranden från Borgholms

församling samt Domkapitlet i Kalmar och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet — Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande och dervid, enär någon prostetunna för Borgholms pastorat icke

för närvarande utginge, samt den kontraktsprosten i sådant hänseende tillkommande

ersättning, eller värdet å sex kubikfot tre kannor kronotiondespanmål, hälften

råg och hälften korn, förvandlad till penningar, på sätt Kongl. förordningen

den 23 Juli 1869 föreskrefve, utgjorde tolf kronor 79 öre, tillstyrkt, att Eders

Kongl. Maj;t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om uppförande af

ett mot berörda ersättning svarande belopp, jemnadt till tretton kronor, å anslaget

till kleresi staten.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

ville föreslå Riksdagen, att för kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt tillkommande

årlig ersättning, 12 kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat

anslaget till kleresistaten måtte varda höjdt med ett belopp af 13 kronor.

I anledning af underdånig framställning från Norrbottens läns Landsting [3.]

föreslog Eders Kongl. Maj:t år 1875 Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 A*f;

kronor för att i mån af behof användas till uppförande åt kyrka och anläggning predikant i

Tär enda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde hufvudtiteln.

af begrafningsplats samt inköp af predikantsboställe för en kapellförsamling i

nordvestra delen af Pajala pastorat, under vilkor att kapellagets invånare åtoge

sig dels att bekosta hvad utöfver nämnda belopp kunde erfordras för ifrågavarande

ändamål, dels ock att för framtiden underhålla kyrkan och bostället. Beträffande

åter Landstingets tillika gjorda underdåniga hemställan om anslag jemväl till årlig

lön åt kapellpredikant, intill dess kapellborna sjelfva förmådde honom aflöna, förklarade

Eders Kongl. Maj:t att, enär denne prestman i alla händelser icke kunde

varda anstäld förr än efter det kyrkan blifvit färdig till begagnande, frågan derom

skulle anstå till en kommande riksdag, då efter sig företeende förhållanden det

erforderliga anslagets belopp och användande kunde göras till föremål för särskild

pröfning.

Efter det Riksdagen bifallit förenämnda nådiga framställning, förordnades

af Eders Kongl. Maj:t den 23 Mars 1877, bland annat, att inom nordvestra delen

af Pajala- pastorat skulle bildas ett kapellag, benämndt Tärendö kapellförsamling,

som komme att utgöras af byarna Tärendö, Ylikodanmännikko, Kompelusvaara,

Isohuhta, Selkäjärvi, Saittajärvi, Lautakoski och Kainulasjärvi jemte de hemman,

som kunde komma att inrättas och vore så belägna, att de lämpligen kunde till

kapellaget förläggas, äfvensom att af det beviljade anslaget 12,000 kronor skulle i

mån af behof användas för kyrkas uppförande och anläggande af begrafningsplats

samt återstående 8,000 kronor till inköp och iordningsställande af boställe åt kapellpredikant,

dock att frågan om sådant boställes inköpande borde, sedan närmare

utredning om de af kapellagets invånare dertill föreslagna hemmans lämplighet,

inegoareal och skattetal vunnits, underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, i sammanhang

hvarmed ock borde föreslås de tidpunkter, då den till predikantsboställets

anskaffande afsedda summan finge lyftas. Tillika anbefaldes Domkapitlet i

Hernösand att inkomma med underdånigt förslag angående uppehållande af gudstjensterna

i kapellet genom särskildt anstäld predikant eller, intill dess detta kunde

ske, genom pastoratets nuvarande presterskap.

I skrifvelse den 21 April 1880 har Domkapitlet, med förmälan att kyrka

numera vore uppförd i Tärendö by, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit-:

att, då Pajala församlings kyrkoherde icke kunde medhinna att bestrida

någon tjenstgöring i Tärendö, ett årligt belopp af 1,500 kronor måtte beviljas

såsom bidrag af allmänna medel till aflöning åt särskild predikant i nämnda

kapellförsamling, — att denna summa finge af Domkapitlet användas till aflöning

af vice kapellpredikant derstädes, när särskild prestman kunde för ändamålet förordnas,

intill dess, efter anskaffande af boställe, ordinarie kapellpredikant komme

att sysslan tillträda, samt att nuvarande kapellpredikanten i Korpilombolo måtte

få förordnas att mot skäligt arfvode, som Domkapitlet skulle bestämma, för den

närmaste framtiden jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen i Tärendö, hvartill

han förklarat sig villig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

O

I anledning häraf hafva, efter nådig remiss, Kammarkollegium och Statskontoret

afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med tillkännagifvande att de

till kapellaget hörande byar enligt jordeboken uppginge till 63 särskildt skattlagda

hemmansdelar om tillsammans 3167/i92 mantal med en folkmängd, som enligt 1878

års mantalslängd utgjorde 821 personer, samt under erinran att inbyggare i

nämnda byar åtagit sig att jemte deltagande i pastoratets gemensamma utskylder

bidraga till kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af hvarje hemmansdel,

i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

nådig framställning om anvisande på kleresistatens anslag af 1,500 kronor för att,

intill dess kapellborna förmå sjelfva bestå erforderlig aflöning, under vilkor af förberörda

bidrags utgörande, utgå till lön åt en kapellpredikant i Tärendö kapell af

Pajala socken, äfvensom att detta belopp må, så länge befattningen icke kan med

ordinarie innehafvare besättas, i mån af behof användas till aflönande af vikarie

eller till arfvode åt den prestman inom orten, som af Domkapitlet varder förordnad

att jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen inom kapellaget.

Då af hvad i ärendet förekommit framgår, att för ernående af det ändamål,

som med förut fattade beslut i ämnet till en väsentlig del åsyftats, eller anställande

af kapellpredikant i Tärendö, det begärda statsbidraget icke kan umbäras

till aflönande af kapell predikanten, åt hvilken boställe derstädes inom kort bör varda

anordnadt, sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 10 sistlidne December godkänt

inköp af dertill föreslagna hemmansdelar samt anvisat de för inköpet afsedda

medel att under stadgade vilkor utgå, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å anslaget till kleresistaten uppföra ett

belopp af 1,500 kronor, att för eu kapellpredikantstjenst i Tärendö användas på

sätt och under vilkor, som, enligt hvad nyss är nämudt, Kammarkollegium och

Statskontoret föreslagit.

Universiteten.

Vid föredragningen den BO sistlidne December af Universitetskanslerns underdåniga

framställningar om anslag för universitetens och Karolinska medikokirurgiska

institutets behof, har Eders Kongl. Maj:t befalt, att dessa framställningar

skulle i nedan nämnde delar å nyo anmälas i sammanhang med förslag till reglering

af utgifterna under åttonde hufvudtiteln.

I sitt underdåniga memorial af den 28 September 1880 har Universitets- [4.]

kanslern anmält, bland annat, att det Akademiska konsistoriet i Upsala förnyat A”?e''ts™^

sin under de senare åren flera gånger gjorda framställning angående det derva- tefat i

rande universitetsbibliotekets behof af ökade tillgångar för inköp och bindning af Apinia.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufvndtiteln.

böcker, hvilket behof, omförmäldt i Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen

år 1878, blifvit allt mer och mer känbart.

Till stöd för denna framställning har det Akademiska konsistoriet åberopat,

förutom sina tillförene gjorda andraganden, ett nu afgifvet yttrande af universitetets

Bibliotekarie, hvilken deri anfört, hurusom det nu varande, vid 1851 års riksdag

till bibliotekets materiel beviljade statsanslaget, 10,200 kronor, då blifvit bestämdt

i syfte att bringa universitetsbiblioteket i likställighet med Kongl. biblioteket i

Stockholm, som då nyligen fått sitt bokanslag ökadt till 12,000 kronor. Det vore

ej blott penningens förändrade värde och vetenskapernas utvidgning i allmänhet,

som gjorde det nuvarande anslaget otillräckligt, utan ock de förbättringar i andra

hänseenden, hvilka blifvit vid universitetet under de senare åren införda. År 1851

hade universitetet blott tjugufyra professioner; antalet vore nu tretiofyra ordinarie

och tjugu extra ordinarie, af hvilka senare dessutom flera voro inrättade för undervisning

och förhör i vetenskaper, hvari icke någon ordinarie professor funnes anstäld.

Då i följd häraf föreläsningar och praktiska öfningar numera kunde omfatta

flera läroämnen, hvilka förut sällan eller aldrig kommo i fråga, — då studenternas

antal betydligt ökats och deras studier genom förändrade examensstadgar

och införandet af flera skriftliga prof antagit en mer vetenskaplig rigtning, — och då

biblioteket äfven af dem mycket mera anlitades, hade tillgångarne länge befunnits

alldeles otillräckliga för att motsvara de många fordringar, som stäldes på detsamma.

Det skulle derföre kunna sättas i fråga, om de nya lärareplatserna kunde fullt motsvara

sin bestämmelse, så framt icke biblioteket sattes i tillfälle att anskaffa det

vigtigaste i de vetenskaper, som tillhörde dessa lärareplatsers verkningskrets. En

tillökning i årsanslaget af 6,000 kronor syntes derföre oundgänglig för att sätta

universitetsbiblioteket någorlunda i jemnbredd med andra dylika inrättningar vid

främmande universitet af lika storlek och med Kongl. biblioteket i Stockholm, hvars

anslag år 1877 blifvit höjdt till 18,000 kronor. Äfven i våra grannländer vore universitetsbibliotekens

behof bättre tillgodosedda. Så hade universitetsbiblioteket i Christiania

ett anslag af 24,000 kronor årligen och det i Köpenhamn omkring 14,500

kr., ehuru i samma stad funnes det stora kungliga biblioteket med 27,000 kronor

i årsanslag, hvarigenom i fråga om vissa mindre allmänt studerade kunskapsarter

eller dyrbarare verk kunde hänvisas från det ena biblioteket till det andra.

De anförda omständigheterna, hvilkas vigtighet jag är i tillfälle att vitsorda,

ådagalägga det jemväl af Universitetskanslern särskild! framhållna behofvet af förhöjning

i anslaget till detta bibliotek. Då likväl detta behof synes mig för närvarande

kunna i väsentlig mån afhjelpas derigenom att ifrågavarande ordinarie

anslag för bokinköp ökas till 15,000 kronor, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förhöjning af nämnda anslag

för bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala bevilja 4,800 kronor årligen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

Till Eders Kong''!. Maj:ts pröfning har Universitetskanslern äfven öfverlemnat eu [5.]

af det Akademiska konsistoriet i Lund gjord anhållan derom att till Riksdagen måtte A:nnaflåtas

förnyad framställning om en tillökning af 5,000 kronor i det årliga stats-sfet\ %Lund.

anslag — 9,475 kronor — som universitetsbiblioteket för närvarande åtnjöte till

bokinköp. Till stöd härför har åberopats hvad vid 1878 års riksdag blifvit i

ärendet anfördt, och skälen äro enligt sakens natur väsentligen desamma, som gälla

i fråga om anslaget till motsvarande institution i Upsala. Kanslern tiar jemväl

beträffande detta bibliotek funnit sig böra särskild! framhålla vigten af detsammas

förseende med tillräckliga medel att åt lärare och lärjungar erbjuda nödig tillgång

till vetenskaplig literatur.

Då den begärda förhöjningen synes mig vara för ändamålet behöflig, och

hela årsanslaget för bokinköp derigenom ändock skulle komma att uppgå till ett

något mindre belopp än det för universitetsbiblioteket i Upsala föreslagna, tillstyrker

jag framställning till Riksdagen om ifrågavarande förhöjnings beviljande med 5,000

kronor årligen
-

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Lärarekollegium vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har i en till [6.]

Universitetskanslern stäld skrifvelse, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats, an- Ans>- apparafört,

hurusom den mångfald af delvis ganska dyrbara apparater och reagentier, somteKarolinska

å institutets kemiska laboratorium erfordrades, och den rätt stora förbrukning af institutets

bådadera, som oaktadt all omsorg och sparsamhet ej kunde förekommas, gjorde det laboratorium.

i hög grad behöfligt, att ett särskildt anslag för anskaffande af materiel för den

kemiska institutionen beviljades. De behof, som i detta hänseende hittills förefunnits,

hade måst fyllas genom anlitande af de för institutets materiela behof anslagna

medel. Dessa toges emellertid så strängt i anspråk för en mängd andra

ändamål — såsom för egendomens skötsel och renhållning, för biblioteket, för anskaffande

af bränsle, gas och vatten m. in., Indika olika poster numera kräfde betydligt

större utgifter än vid den tid, år 1874, då nuvarande anslag för materiela

behof beviljades —, att samma anslag icke vidare kunde lemna tillgång till bestridande

af ytterligare en så betydande utgift, som den, hvilken för nu ifrågavarande

ändamål påkallades, och hvilken de sist förflutna åren vexlat emellan 1,000 och

1,300 kronor. Detta belopp hade dock ej varit tillräckligt att förse laboratoriet

med all den materiel, som der verkligen skulle behöfvas, hvartill en summa af

1,500 kronor årligen kunde under nuvarande förhållanden anses erforderlig. Och

har lärarekollegiet på grund häraf anhållit, att för omförmälda ändamål ett anslag

å sistnämnda belopp måtte åt institutet utverkas.

Till denna, af Kanslern i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hufvudtiteln.

förordade, anhållan anser jag mig böra tillstyrka bifall och hemställer alltså, att

Eders Kongl. Maj:t måtte bos Riksdagen göra framställning derom, att till anskaffande

och underhåll af apparater och reagentier för Karolinska institutets kemiska

laboratorium må beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor.

[7.] Karolinska institutets lärarekollegium har jemväl förnyat en förut gjord

fs*''mdrvii förställning, hvilken af Kanslern till bifall förordats, nemligen om anslag till anskaffande

af materiel för undervisningen i klinisk medicin. Dervid har anförts,

nir''d mKaroinhurusom Aera 11 .Va och vigtiga undersökningsmetoder inom medicinens och specielt

måta den medicinska diagnostikens område påkallade eu mer eller mindre kostbar ut
institutet.

rustning af apparater, instrument in. in., utan Indika hjelpmedel medicinsk klinisk

undervisning icke kunde enligt vetenskapens nuvarande fordringar meddelas, samt

att det icke torde böra anses lämpligt, att afhjelpandet af de behof, som i detta

hänseende gjorde sig gällande, öfverlemnades åt vederbörande lärare, så att desse

nödgades såsom hittills använda egna instrument och redskap eller från annat håll

tillfälligtvis anskaffa sådana, ett tillvägagående, hvarigenom undervisningen

dessutom endast på ett mer eller mindre otillfredsställande sätt kunde tillgodoses.

I hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst finner jag mig ega giltigt skäl

för tillstyrkande, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffande

af materiel för undervisningen i klinisk medicin vid Karolinska institutet

bevilja ett årligt anslag af 500 kronor.

Allmänna läroverken.

[8.] Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord öfver de

til allmänna bei°PP > som för de å stat uppförda lärarebeställningar vid allmänna läroverk, hvilmläroverken

kas innehafvare äro till uppflyttning i högre lönegrad berättigade, böra enligt de

uppflyttning fj>,r sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1882 utgå utöfver de

lönegrad, för innevarande år anvisade lönemedel. Af denna beräkning, som endast kan

vara ungefärlig, framgår, att den summa, hvarmed det nuvarande läroverksanslaget

för ifrågavarande behof bör ökas, utgör 45,000 kronor; och får jag fördenskull

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för ofvanberörda

ändamål föreslå en förhöjning med 45,000 kronor i anslaget till de allmänna

läroverken.

[9.] I framställning till Riksdagen år 1879 föreslog Eders Kongl. Maj:t att,

itvi/Zn*aaf^x ^vidgning af det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt reallärou

Gsteborgt verk, med undervisning endast i de till reallinien hörande läroämnen, samt i samrtaUäroverk,

^anhang härmed inskränkning af det å båda linierim fullständiga läroverket

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

9

derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning endast i de till denna

linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte, på det utvidgningen af det förra och

inskränkningen af det senare läroverket skulle kunna ega rum, till en början beträttände

läroverkens fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet

inträffade eller sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar

öfverflyttades från det dåvarande högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets,

dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors-

och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda läroverk bestämda atlöningsbelopp

till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk, allt under

vilkor att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga

och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk samt försåge

dess rektor med hostad eller deremot svarande hyresersättning. Sedan Riksdagen

bifallit denna framställning och Göteborgs stad åtagit sig uppfyllandet af

de föreskrifna vilkoren, har Eders Kong]. Maj:t dels vidtagit nödiga åtgärder för

successiv utvidgning af det treklassiga läroverket, som numera benämnes Göteborgs

realläroverk, tillsvidare endast med eu fjerde och en femte klass, dels ock anbefalt

kommunen att, enligt åtagande, gå i författning om uppförande af erforderliga

byggnader för det tillämnade fullständiga realläroverket. Med höstterminen 1880

intogos lärjungar i realläroverkets fjerde klass, och vid början af nästa läsår kommer

en femte klass att der öppnas. De lärjungar, som med vårterminen 1882

genomgått sistnämnda klass, äro vid början af höstterminen samma år färdiga att

intagas i sjette klassen. Till höstterminen år 1882 måste derföre en fortsatt

utvidgning af realläroverket hafva genomförts, derest icke de lärjungar, som genomgått

dess femte klass, skola nödgas öfverflytta till det äldre, hittills å båda

linierna fullständiga läroverket, hvilket många af dem sistlidna höst måst lemna

för att i realläroverket intagas.

Realläroverkets lärarestat utgöres nu af rektor, fem kolleger och tre öfningslärare,

hvarjemte, i anseende till läroverkets stora lärjungeantal, höstterminen

1880 utgörande 244, och deraf uppkomna behof af många parallelklasser, fyra

extra lärare derstädes äro under innevarande läsår anstälde. För läroverkets fullständiga

utvidgning till högre realläroverk skulle, i öfverensstämmelse med den

beräkning, som är intagen i bilagan till Eders Kong!. Maj:ts förutnämnda

proposition i detta ämne, erfordras utöfver de 1.250 kronor, som då beviljades,

följande belopp:

för höjande af rektorslönen.......kr. 1,000: —

„ „ „ öfningslärarnes arfvode]! . . . . „ 1,100: —

löner åt fyra lektorer å 2,500 „ 10,000: —

„ „ tre adjunkter å 1,500 ......„ 4,500: — 16,600: —

Utaf dessa belopp synas följande vara behöfliga från och med höstterminen

1882:

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hufvudtiteln.

förhöjning af rektorslönen, på det rektor må kunna af Eders

Kongl. Maj:t förordnas samt blifva i tillfälle att deltaga

i det vigtiga ordnandet af läroverket.......kr. 1.000: —

förhöjning af öfningslärarnes aflöning, tillsvidare med hälften

af det för don fullständiga utvidgningen erforderliga belopp „ 550: —

löner till två lektorer............„ 5,000: —-

lön till en adjunkt.............„ 1,500: — 8,050: —

Derjemte vore det otvifvelaktigt en förmån, om redan nu medgåfves, att

den fjerde af de adjunktslöner, som enligt planen för ifrågavarande tvänne läroverks

förändrade organisation skulle öfverflyttas från det hittills å båda linierim

fullständiga läroverket till realläroverket, finge, då lämpligt tillfälle dertill erbjöde

sig, af Eders Kongl. Maj:t öfverföras till realläroverket.

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels till fortsatt utvidgning af Göteborgs

realläroverk bevilja eu förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken

med 8,050 kronor och dels medgifva, att ytterligare eu adjunktslön må, då Eders

Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflyttas från det å båda linierna fullständiga

läroverkets stat till staten för realläroverket.

[10.] Till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till praktisk utbild
ihkwtliid

"”''t klifvande elementarlärare anvisades af Riksdagen år 1874 ett extra anning

0/

^v^dde iiim Maj;t gjord framställning, hvarje följande år på enahanda sätt, tills det vid 1878

1läroverkenårs riksdag uppfördes å ordinarie stat under anslaget till elementarläroverken.

År 1875 faststäldes af Eders Kongl. Maj:t ett reglemente för den kurs, som

lärarekandidater hade att till vinnande af sådan utbildning genomgå under ledning

af rektor och lärare vid allmänt läroverk, och nu gällande skolstadga föreskrifver

nöjaktigt genomgången profårskurs enligt bestämmelserna i detta reglemente såsom

ett vilkor för behörighet att vinna anställning i egenskap af ordinarie ämneslärare

vid sådant läroverk.

På de senare åren har antaleto lärarekandidater, som anmält sig till genomgående

af profår, betydligt ökats. Åren 1876—1879 hafva respektive 31, 30,

41 och 39 lärarekandidater hänvisats till vederbörande läroverk för genomgående

af profårskurs, och under år 1880 uppgick deras antal till 51. Profårskurs har

under hvart och ett af de sista fem läsåren varit anordnad vid fyra högre läroverk,

dervid Stockholms gymnasium i förening med ett eller två af hufvudstadens

femklassiga läroverk räknats såsom ett sådant läroverk. Innevarande läsår har

profårskurs egt rum vid de högre läroverken i Upsala och Lund, äfvensom i Stockholm

vid de å latinlinien fullständiga läroverken å Norrmalm och Södermalm,

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att sådan lärokurs finge, i mån af behof,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

l]

anordnas jemväl vid Stockholms realläroverk. Skola lärarekandidaterne kunna utan

känbara olägenheter för läroverken erhålla den behöriga ledning, som är nödvändig

för att ändamålet med profåret skall vinnas, måste antalet lärarekandidater,

som samtidigt vid ett läroverk genomgå profår, vara temligen begränsadt. Den

erfarenhet, man hittills egt, synes visa, att önskligt vore såväl för kandidaternes

som läroverkens skull, att antalet kandidater, som ett läroverk finge sig ålagdt

att på eu gång mottaga till handledning, inskränktes till åtta, der ej särskilda

förhållanden föranledde till undantag. Med hänsyn till det antal lärarekandidater,

som på sista tiden anmält sig till profårskurs och hvilket antagligen icke snart

kommer att minskas, är derföre eu fördelning af profårskursen på minst fem läroverk

väl behöflig.

Kostnaderna för lärarekandidaters handledning hafva under läsåren 1875 —

1880 uppgått till sammanlagdt 82,550 kronor, alltså årligen i medeltal 16,510

kronor eller något mer än 4,100 kronor för hvart och ett af de fyra läroverk,

vid Indika under denna tid profårskurs varit anordnad. Då det icke är sannolikt,

att kostnaderna för hvarje läroverk, der dylik lärokurs anordnas, framdeles

skola blifva mindre än hittills, erfordras alltså för praktisk utbildning af blifvande

lärare vid fem särskilda läroverk tillsamman 20,500 kronor, och då nuvarande

anslaget för detta ändamål utgör 15,000 kronor, är eu förhöjning af

detta anslag med 5,500 kronor behöflig.

På grund häraf, och enär jag anser profårs-institutionens uppehållande och

ändamålsenliga utveckling vara för undervisningens fortskridande förbättring vid de

allmänna läroverken af högsta vigt, får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen om eu förhöjning af de till

praktisk utbildning af blifvande elementarlärare beviljade medel med 5,500 kronor,

att, i likhet med förut för detta ändamål anvisade belopp, uppföras å anslaget till

de allmänna läroverken.

I nådig proposition till Riksdagen 1878 föreslog Eders Kongl. Maj:t, att [] ] .]

för beredande af löneförbättring samt extra arfvoden åt teckningslärare vid de all- Ang. extra

manna läroverken anslaget till dessa läroverk måtte ökas med 17,600 kronor. ZelningsifHäraf

voro 11,600 kronor afsedda till löneförbättring och återstoden, 6,000 kro- rare vid de

nor, till extra arfvoden. Sistnämnda belopp var beräknadt att betäcka kostnaderna allZlerken.a

för sådan tjenstgöring, som ålades teckningslärare utöfver den normala tjenstgöringstiden

af 15 timmar i veckan vid högre läroverk, 8 vid femklassigt och 5 vid

treklassigt läroverk. Utöfver nämnda antal timmar skulle nemligen läraren vara

pligtig att mot särskild! arfvode åtaga sig så många timmars tjenstgöring, som

undervisningen kräfde, dock att sådan tjenstgöring, för hvilken särskild! arfvode

skulle utgå, icke utan Eders Kong!. Maj:ts tillstånd skulle få åläggas eller medgifvas

teckningslärare utöfver 5 timmar i veckan vid högre läroverk, 3 timmar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

vid femklassigt och 2 timmar vid treklassigt läroverk. Arfvodet för extra tjenstgöringen

skulle så beräknas, att för hvarje timme i veckan under helt läsår lärare

vid tre- och feinklassiga läroverk äfvensom lärare i första och andra lönegraderna

vid högre läroverk skulle erhålla 75 kronor samt lärare i högsta lönegraden vid

sistnämnda läroverk 100 kronor, hvarigenom extra arfvodet skulle i det närmaste

komma att motsvara afiöningen för den normala tjenstgöringstiden. Riksdagen,

som fann detta förslag vara af billighet och rättvisa påkalladt samt stå i närmaste

öfverensstämmelse med de i underdånig skrifvelse den 23 Maj 1877 af

Riksdagen uttalade åsigter, anvisade för ifrågavarande ändamål de föreslagna

beloppen.

Enligt hvad i bilaga till den åberopade nådiga propositionen angifves,

hade det erforderliga beloppet för extra arfvoden beräknats efter det antal undervisningstimmar

i teckning, som förekommit vid läroverken under det senast förflutna

läsåret, hvartill dock, i anledning af den utveckling, hvari teckningsundervisningen

syntes befinna sig, lades ytterligare 1,000 kronor. Under läsåren

1878—1879 och 1879—1880 har teckningsundervisningen gjort väsentliga framsteg,

och antalet undervisningstimmar har i förhållande dertill ökats. Då under

det läsår, från hvilket beräkningen utgick, endast vid nio högre läroverk teckningstimmarne

i veckan öfverstego normalantalet, och sammanlagda antalet af sådana

öfverskottstimmar vid dessa nio läroverk utgjorde 50, förekommo under läsåret

1879—1880 vid tjugutre högre läroverk tillsammans 1371/2 undervisningstimmar

utöfver det normala antalet. Vid fem- och treklassiga läroverk, der förut

högst sällan undervisningstimmarne i teckning öfverstego normalantalet, utgjorde

under sistnämnda läsår de extra tjenstgöringstimmarnes antal 28Va. I följd af

dessa förändrade förhållanden har det anvisade beloppet af 6,000 kronor befunnits

alldeles otillräckligt och kommer utan tvifvel att så förblifva utan väsentlig

ändring antingen af gällande bestämmelser för undervisningen eller af de antagna

grunderna rörande ersättningen för lärarnes extra tjenstgöring. Ingendera af dessa

utvägar synes mig böra tillgripas, enär afiöningen ingalunda öfverstiger skäliga

anspråk, och en inskränkning af undervisningstimmarne i teckning skulle vara till

stor skada för detta undervisningsämne, som just nu är på väg att vid läroverken

vinna eu ställning, hvarigenom såväl dess allmänt bildande förmåga som dess

praktiska gagn för ernående af eu högre yrkesskicklighet mera än förut träda i

dagen och hos lärjungarne framkalla lifiigare intresse och större håg för deltagande

i denna undervisning. En förhöjning i det hittillsvarande anslaget synes

mig derföre af vigt. Det erforderliga beloppet af förhöjningen har jag på följande

sätt beräknat:

Enligt läroverkens redogörelser för läsåret 1879—1880 utgjorde antalet

extra timmar i teckning 166. Af dessa skulle för omkring 70 timmar ersättning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

13

utgå med 100 kronor i timmen.............. 7,000 kr.

och för 96 timmar å 75 kr................ 7,200 „

Under innevarande läsår, för hvilket någon fullständig uppgift åteckningstimmarnes

antal ännu icke finnes att tillgå, kan dock med

skäl antagas, att timmarnes antal ökats med 50, hvaraf omkring

20 å 100 kr. och 30 å 75 kr.......... . . . 4,250 „

S:a 18 450 kr.

Om härifrån afdragas förut anvisade............ 6,000 kr.

återstår såsom erforderligt ett belopp af........... 12,450 kr.

Då likväl den sålunda beräknade summan sannolikt icke blir tillräcklig för år

1882 och framgent, eftersom åtskilliga läroverk ännu icke hafva hela det antal undervisningstim

mar i teckning, som för teckningsundervisningens ordnande enligt

gällande bestämmelser synes komma att erfordras, anser jag rådligast, på det

anslaget må kunna motsvara det verkliga behofvet, att den ifrågasatta förhöjningen

upptages något högre än ofvanstående beräkning utvisar; och hemställer jag

derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till

Riksdagen derom, att till bestridande af kostnaderna för extra arfvoden åt teckningslärare,

enligt faststälda grunder, anslaget till de allmänna läroverken måtte

höjas med 15,000 kronor.

Seminariet för bildande af lärarinnor.

I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, medgaf Riksdagen

år 1878, att de vid det Högre lärarinne-seminariet austälda lärarinnor skulle

få åtnjuta rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller för

den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att kostnaden, som ifrågavarande uppflyttningsrätt

komme att medföra, finge bestridas af besparingarna å anslaget till

de allmänna läroverken. På grund häraf hafva under de två sistförflutna åren

ifrågavarande kostnader utgått af de för de allmänna läroverken anslagna medel, i den

mån seminariets anslag icke dertill lemnat tillgång. Det stigande antalet lärjungar

vid de allmänna läroverken har likväl i flere rigtningar medfört ökade behof, hvarföre

anslaget för dessa läroverk, långt ifrån att lemna besparingar, tvärt om visat

brist. Äfven om förhoppning torde finnas, att förhållandet skall under detta år i

någon mån förbättras, vågar jag likväl icke antaga, att sådana besparingar deri

skola uppstå, att dermed kunde bestridas icke blott de faststälda ålderstilläggen

för lärare vid pedagogierna, hvilka äfven deraf utgått och fortfarande skola utgå,

utan äfven de ål d er still ägg, hvartill lärarinnorna vid bemälda seminarium äro berättigade.

En framställning till Riksdagen om anslag för ändamålet synes mig

derföre vara en trängande nödvändighet. Derjemte behöfves, enligt gjord beräk
-

[12.]

Ang. lärares

och lärarinnors

vid det

Högre läraTinne-seminariet

uppflyttning

i

högre lönegrad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde hufvudtiteln.

[13.]

Ang. lönefyllnad

åt

rektor vidpedagogien

i

Köping.

ning, för samma o rätt åt de vid seminariet anstälde lärare en förhöjning af läroverkets

anslag. År 1880 utgjorde sammanlagda beloppet af de seminariets lärare

och lärarinnor tillerkända ålderstillägg 10,000 kronor. Enligt nyss åberopade

beräkning kommer denna summa att ökas innevarande år för ålderstillägg till lärare

med 1,000 kronor och nästkommande år för dylikt tillägg till en lärare och

en lärarinna med 1,000 kronor; i följd hvaraf hela summan af ålderstillägg vid

läroverket med år 1882 skulle komma att utgöra 12,000 kronor. Åfräknas härifrån

dels de för ålderstillägg åt läroverkets lärare förut beviljade anslag af tillsammans

6,000 kronor dels ock den besparing å 1,000 kronor, som för närvarande

uppkommer derigenom, att ålderstillägg icke utgår till den af lärarne, som

bestrider rektorstjensten och derför åtnjuter särskilt arfvode, erfordras alltså för

nu ifrågavarande ändamål ett tillskott af 5,000 kronor.

På grund af dessa förhållanden får jag i underdånighet hemställa, att

Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för de vid det högre lärarinneseminariet

anstälda lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad enligt

gällande grunder bevilja eu förhöjning af anslaget till detta läroverk med 5,000 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

Med anmälan att Köpings stads invånare å allmän rådstuga den 22

December 1879 besluta, att det anslag, 56 kronor 25 öre, som dittills årligen

utgått af stadskassan såsom lönebidrag åt rektor vid stadens pedagogi, skulle med

nämnda års utgång upphöra att af stadens medel utbetalas, har Domkapitlet i

Vesterås, uti underdånig skrifvelse den 5 sistlidne April, hemstält, att åt bemälde

rektor måtte beredas erforderlig lönefyllnad af statsmedel.

I detta ärende har Statskontoret afgifvit infordradt utlåtande och dervid dels

meddelat att, på sätt ett Domkapitlets skrifvelse bilagdt transsumt af gällande stat för

nämnda pedagogi äfven utvisar, för rektor derstädes äro under rubrik “inom kolumn

specificerade inkomster" upptagna, bland annat, omförmälda nu indragna 56 kronor 25

öre från stadens kassa, hvilket belopp, enligt en af Magistraten lemnad utredning

angående uppkomsten af denna aflöningsförmån, utgjort ersättning för upphörda

så kallade socknegångspenningar, dels vidare anfört, hurusom ifrågavarande lönebidrag

af staden blifvit för pedagogien anvisadt under en tid, då andra bestämmelser

rörande lärares aflöning voro gällande än de, som på senare tider vunnit

tillämpning, samt att Statsverket numera i allmänhet bestrede lärarnes hela aflöning

så väl vid pedagogierna som de allmänna läroverken, under det att kommunerna

sjelfva bekostade lokaler för läroverken jemte boställsrum för rektor, och att

något skäl ej förefunnes, hvarför staden Köping fortfarande skulle böra vidkännas

särskild! bidrag för rektors aflönande.

I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillika hemstält och då äfven

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

15

tillförene i likartade fall ersättning af statsmedel tillagts vederbörande, bland andra

kollegan vid Nora stads pedagogi, enligt Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875,

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor 25 öre åt rektor

vid pedagogien i Köping, i stället för omförmälda, numera af staden indragna

lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt till 57 kronor, måtte uppföras å anslaget

till pedagogier och folkskolor.

Folkundervisningen.

För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärare- [14.]

seminarierna anstälde rektorer och adjunkter, erfordras, enligt en inom Ecklesia- rfsnf.;JäZl

stikdepartementets afdelning för folkskoleärenden uppgjord beräkning, från ochILieiä/aremed

år 1882 ett belopp af 4,500 kronor utöfver hvad förut blifvit för detta åuda-4^»<iri<,™<1

mål anslaget; och får jag i anledning häraf hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täck-T^yrTutes

till Riksdagen göra framställning derom, att för lärares vid folkskolelärare- ^gra<i.

seminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till

dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp 4,500 kronor.

Riksdagen har år 1877, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga fram- [15.]

ställning om bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, å ordinarie stat A^- unf.er''

anvisat ett anslag af 15,000 kronor, att användas till understöd, med 75 kronor

till hvarje skola, åt sådana församlingar, som på lämpligt sätt beredde i skola]- ‘ /***»*•- deri! varande barn undervisning i slöjd.

Sedan Eders Kong!. Maj:t under den 11 September 1877 utfärdat nådig

kungörelse i detta ärende, hafva under åren 1878 och 1879 understöd till stadgade

belopp beviljats de församlingar, som dertill befunnits berättigade. Men

under år 1880, då antalet skolor, för Indika församlingarna ansetts berättigade

till understöd, uppgått till 234, har understöd ej kunnat beviljas till högre belopp

än 64 kronor för hvarje skola. En tillökning i anslaget är sålunda behöflig för

att bereda fullt understöd för redan inrättade slöjdskolor; och då undervisningen i

slöjd med ständigt stigande intresse omfattas, och nya slöjdskolor för hvarje år inrättas,

är äfven med afseende härpå behöflig!, att större tillgångar för detta ändamål

beredas.

Rå under tre år redan 234 slöjdskolor bildats, eller i medeltal omkring 80

skolor för hvarje år, skulle efter denna beräkning hela antalet under år 1882

komma att uppgå till omkring 400. För att bereda dem understöd efter faststälda

grunder, skulle erfordras ett anslag af 30,000 kronor. Enär likväl någon säker

beräkning i detta hänseende ej kan uppgöras, vore måhända skäl att för närva
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvudtiteln.

[16.]

Ang. stat Jo)

Farmaceutik

stia institutet

ni. m.

rande ej höja anslaget till mer än 25,000 kronor; men tillika vore önskvärdt, att

dessa medel anvisades såsom förslagsanslag, så att visshet måtte förefinnas derom,

att understöd till bestämda belopp kunna beredas församlingarna.

På grund häraf får jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning derom, att förenämnda anslag för bidrag till aflönande

af lärare i slöjd vid folkskolorna, 15,000 kronor, måtte ökas med 10,000 kronor,

och att hela beloppet, tillhopa 25,000 kr., måtte uppföras såsom förslagsanslag.

Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.

Det af Apotekaresocieteten år 1837 för apotekares bildande inrättade Far''macevtiska

institutet underhölls till en början uteslutande genom årliga bidrag

från apotekarne i riket. Först år 1845 beviljade Rikets Ständer detsamma ett

årligt understöd af 1,000 riksdaler banko, mot vilkor att Apotekaresocieteten skulle

årligen bidraga med ett lika belopp. Institutets dåvarande utgiftsstat uppgick till

2,200 riksdaler banko, hvarvid en tillgång utgjordes äfven af elevernas årsafgifter.

Det årliga statsanslaget ökades år 1858 till 3,750 riksdaler riksmynt och år 1866

till 4,875 riksdaler samma mynt, mot enahanda vilkor som förut. Sistnämnda

år beviljades dessutom 2,000 riksdaler riksmynt till arfvode åt lärarne vid institutet

för den skyldighet att examinera i provisor- och apotekare-examen, som på

dem öfverflyttades från Karolinska institutets professorer.

För att bereda läroanstalten tillräckliga och tjenliga lokaler hade emellertid

Apotekaresocieteten låtit i sin fasta egendom vid Rörstrandsgatan här i staden

uppföra, inreda och med dyrbar undervisningsmateriel förse en ändamålsenlig byggnad,

innehållande sex laboratoriirum, hörsal, bostäder för laborator, amanuens och

vaktmästare, rum för samlingar in. in., i hvilken byggnad institutet varit sedan

år 1863 inrymdt mot en till Societeten från årsanslaget utgående årlig hyra af

2,600 kronor.

År 1875 inkom Apotekaresocieteten till Sundhetskollegium med anmälan,

att apotekarne icke kunde efter 1876 års utgång erlägga de årliga bidragen till institutets

underhåll, dels emedan de funno dem alltför betungande, dels och hufvudsakligen

derföre, att de fleste apotekare genom ingående i den år 1873 bildade

fonden för de säljbara apoteks-privilegiernas amortering kommit i en helt annan

ställning än förut, i det att de icke vidare kunde fritt förfoga öfver sina af fonden

inlösta privilegier och fördenskull icke heller kunde vid desamma fästa några

för framtiden bindande åtaganden af ifrågavarande beskaffenhet. Deremot gjorde

Apotekaresocieteten ett anbud att, om staten åtoge sig att ensam besörja och bekosta

undervisningen vid institutet, öfverlemna till detsamma utan ersättning all

vid läroanstalten befintlig lösegendom, samt att, om så påfordrades, till staten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

upplåta den del af fasta egendomen, som då användes för den farmacevtiska undervisningen,

mot det att staten erlade ofvannämnda årliga hyresbelopp, 2,600

kronor, och besörjde de upplåtna lokalernas underhåll.

På grund häraf föreslog Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den S

November 1875, dels att statsverket måtte öfvertaga hela kostnaden för undervisningen

vid Farmacevtiska institutet, hvartill skulle, enligt Kollega utredning, erfordras

ett årligt anslag af 19,850 kronor, och dels att institutet finge mottaga

Apotekaresocietetens förberörda anbud på de dervid uppgifna vilkor.

1 anledning af detta förslag, och då tillförne i sammanhang med väckt

fråga om åtskilliga läroverks förening med Teknologiska institutet och bildandet af

eu teknisk högskola blifvit föreslaget, att äfven Farmacevtiska institutet skulle förenas

med det Teknologiska,

1875 komitén för afgifvande af förslag angående den tekniska undervisningens

ordnande att inkomma med yttrande, bland annat, huruvida undervisningen för

farmacevter lämpligen kunde förläggas till Teknologiska institutet och hvilka kostnader

skulle kunna beräknas deraf uppkomma. I komiterades den 29 December

samma år afgifna utlåtande yttrades af flertalet den åsigt, att gemensam undervisning

för vissa bland Teknologiska institutets elever och för farmacevter, nemligen

företrädesvis i allmän kemi, mineralogi samt geognosi, och denna undervisning

fördelad på tvenne parallelklasser, kunde med fördel anordnas, dock att, i betraktande

af då gällande låga fordringar i afseende på farmacevternas förkunskaper,

eu sådan förening mellan ifrågavarande båda läroanstalter borde uppskjutas

intill dess den förändring i afseende på kunskapsfordringarna för blifvande farmacevt-elever,

hvilken redan vore åsyftad, hunnit fullständigt genomföras, så att

måttet af dessa elevers förkunskaper för inträde vid Teknologiska institutet bragts

till likhet med inträdesfordringarna för institutets elever. — Beträffande de årliga

kostnader, som genom den ifrågasatta föreningen skulle uppkomma, ansåg

komitén dessa icke kunna för tillfället med säkerhet beräknas, emedan de väsentligen

måste bero på den utveckling, Teknologiska institutet erhållit vid den antydda

tidpunkten för föreningens verkställande. Men under förutsättning,, att

elevantalet derstädes då blifvit så förökadt, att en fördelning af undervisningen i

allmän kemi, mineralogi och geognosi på tvenne parallelklasser i alla fall måste

ega rum, skulle nämnda kostnader kunna beräknas till:

lön åt en professor i farmacevtisk kemi.........4,500 kr.

„ „ „ „ i fannakognosi, botanik och zoologi..... 3,500 „

„ „ en lärare i författningskunskap . ......... 300 „

arfvode åt en assistent i fysik............ 500 „

„ „ två assistenter i kemi............ 2,000 „

„ 1 „ en vaktmästare .............. 750 „

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

förökade anslag för laboratorium och samlingar....... 1,800 kr.

, „ „ bränsle, belysning och diverse utgifter . . . . 1,500 „

tillsammans 14,850 kr.;

hvarvid tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg icke blifvit inberäknade. Skulle

deremot föreningen verkställas under närvarande förhållanden, Ange till ofvan angifna

summa läggas förökad kostnad för undervisningen i

allmän kemi.................. 1,500 kr.

mineralogi och geognosi............... 1,000 „

matematik................... 1,000 „

ritkonst.................... 1,000 „

Summa 4,500 kr.

Vidkommande lokalerna, skulle föreningen göra en utvidgning af Teknologiska

institutets nuvarande byggnader nödvändig. Kostnaden härför måste i

icke ringa mån bero derpå, huruvida sådan utvidgning ändock blefve nödig till

följd af elevantalets tillväxt vid institutet, i hvilken händelse den farmacevtiska

undervisningens förläggande till denna läroanstalt skulle medföra mindre kostnad

i afseende på lokalen, än om tillbyggnad måste ensamt för sådant ändamål

verkställas.

Vid föredragning af Sundhets-kollegii sistberörda framställning och nämnda

komités i anledning deraf infordrade utlåtande har Eders Kongl. Maj:t väl funnit

det vara oneklig!, att, sedan innehafvande! af apotek icke längre vore grundadt på

privilegier, och idkandet af denna rörelse således stode öppet för hvar och en, som

på grund af ådagalagd skicklighet kunde dertill erhålla nådigt tillstånd, de nuvarande

apotekarne icke vore förpligtade att underhålla eu läroanstalt för bildande

af dem, som eu gång skulle inträda i bedrifvandet af deras yrke; men då dermed

icke vore afgjord den frågan, huruvida staten borde bekosta ett särskild! läroverk

endast för den farmacevtiska undervisningen, och enär så väl vid öfvervägande af

hvad komitén anfört som äfven i betraktande af åtskilliga anmärkningar deremot,

hvilka en bland dess ledamöter, föreståndaren för Teknologiska institutet, Öfverdirektören

Styffe, i afgifven reservation framstält, jemväl frågan, huruvida berörda

undervisning lämpligen skulle kunna förläggas till nämnda institut, icke kunde

anses hafva vunnit erforderlig utredning, och följaktligen ett slutligt förslag i ämnet

ej heller kunde ännu för Riksdagen framläggas, har Eders Kongl. Maj:t, på

det att undervisningen vid Farmacevtiska institutet icke måtte afbrytas, vid hvarje

riksdag från och med år 1876 gjort framställning om anvisande för ändamålet af

ett belopp, motsvarande Apotekaresocietetens dittills lemnade årsbidrag 4,875 kr.,

att utgå jemte de dels på ordinarie och dels på extra ordinarie stat beviljade anslagen

å tillhopa 7,405 kronor. Härtill har Riksdagen lemnat bifall, hvarförutom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

1878 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts framställning om behofvet af förbättrade

lönevilkor vid Farmacevtiska institutet samt om ökad tillgång för bekostande

af dess materiel, anvisat för sådant ändamål ett belopp af 2,820 kr.

De anslag, som från statsverket för närvarande utgå till institutet, belöpa sig således

till 14,600 kronor, af hvilket belopp likväl 7,575 kronor äro på extra stat

uppförda.

I den anmälan rörande medicinalverkets behof af anslag vid nu instundande

riksdag, hvarmed Medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27 sistlidne September

inkommit, har styrelsen förmält, hurusom statens nyssnämnda bidrag till

Farmacevtiska institutets underhåll icke kunde anses vara för ändamålet tillräckliga.

Då dertill komme, att mer än halfva anslaget vore uppfördt på extra ordinarie

stat och således för hvarje år beroende på Riksdagens pröfning, samt att

apotekarnes ofvan omförmälda, för institutet oumbärliga gåfva, hvilken af dess

styrelse uppskattats till ett värde af omkring 30,000 kronor, icke kunnat, ehuru

institutet hittills fått begagna sig deraf, formligen mottagas, emedan gifvarnes vid

densamma fastade vilkor ännu ej blifvit uppfylla, så befunne sig läroanstalten i

en högst osäker ställning, som medförde stora olägenheter, bland hvilka särskild!

borde framhållas svårigheten att finna lärare, som ville uteslutande egna sig åt undervisningen

derstädes, då de mot en ringa lön endast tills vidare kunde förordnas.

Dessutom hade behofvet af detta läroverks tastare organisation ökats derigenom, att

institutets lärare på grund af nådiga kungörelsen den 19 December 1879 fått sig

ålagd skyldigheten att från och med 1881 års ingång examinera äfven i farmaciestudiosi-examen,

till följd hvaraf båda de för apotekare erforderliga examina skola

efter nämnda tid vid institutet afläggas.

Derjemte har Medicinalstyrelsen förmält, att Farmacevtiska institutets styrelse

i sistlidne September månad inkommit med en skrifvelse, hvari tillkännagifvits,

att Åpotekaresocieteten till den 1 Oktober 1881 uppsagt det med institutet

afslutade hyreskontrakt under yrkande, att nytt kontrakt skulle upprättas i öfverensstämmelse

med det af societeten år 1875 gjorda erbjudande, och hvari tillika,

efter en närmare utredning af institutets närvarande behof, anhållits, att dess

styrelse måtte dels beredas tillfälle att emottaga den af bemälda societet åt staten

såsom gåfva erbjudna materiel och dels bemyndigas att med societeten upprätta

nytt, från den 1 Oktober 1881 gällande hyreskontrakt, innefattande aftal om lokalens

underhåll, fäfvensom att underdånig framställning måtte göras om beredande

åt$institutet af de anslag, som här nedan omförmälas.

Den för Farmacevtiska institutet sedan år 1878 tillämpade utgiftsstat

upptager:

arfvode åt inspektor............. . . • 500 kr.

aflöning åt en lärare i kemi och farmaci . . . ,..... 3,500 „

„ „ en assistent vid laboratorium......... 1,500 „

77 ~

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufvudtiteln.

aflöning åt en lärare i naturalhistoria och farmakognosi .... 3,000 kr.

„ „ en lärare i fysik och matematik ........ 1,000 „

„ „ en lärare i författningskunskap........ 300 „

„ „ en vaktmästare............. 800 „

hushyra................... 2,600 „

instrument, böcker, laborationsmaterialier......... 1,000 „

ved, kol, lysgas, vatten ............ . . 1,000 „

Summa 15,200 kr.,

hvaraf erhålles på ordinarie stat •...... 7,025 kr.

„ „ på extra stat . . . . . . . . . 7,575 „

, „ genom elevers terminsafgifter .... 600 „ 15,200 kr.

Ett af institutets styrelse i förberörda skrifvelse till Medicinalstyrelsen framlagdt

förslag till stat har följande lydelse:

lön åt föreståndaren............... 500 kr.

„ „ eu professor i naturalhistoria och farmakognosi ..... 4,500 „

„ „ „ „ i kemi och farmaci......... 4,500 „

arfvode åt en lärare i fysik......... 1,200 „

„ „ „ „ i författningskunskap........ 300 „

„ „ assistenter . .............. 1,500 „

lön åt en vaktmästare............... 800 „

instrument, böcker, laborationsmateriel .......• . 1,800 „

gas, kol, ved, vatten och diverse........... 1,500 „

hyresmedel ............, . . . . . 3,000 „

Summa 19,600 kr.

Till denna utgiftssummas bestridande skulle, om 600 kronor ansåges fortfarande

böra fyllas genom elevernas tenninsafgifter, behöfvas ett anslag på ordinarie

stat af 19,000 kronor, hvaraf dock, så länge läraren i farmakognosi, såsom för

närvarande, innehade annan tjenst, 1,500 kronor kunde besparas. Dessutom har

styrelsen förmält, att ny ångpanna och värmeledning behöfde för institutet anskaffas,

hvartill, enligt företedd kostnadsberäkning, erfordrades ett anslag för en gång af

1,956 kronor.

Beträffande de särskilda posterna i den af institutets styrelse sålunda föreslagna

staten, har Medicinalstyrelsen ansett billigt, att de begge hufvudlärarne,

under förutsättning att de icke med lärarebefattningen förenade annan tjenst, borde,

med benämning af professorer, erhålla högre lön än den nuvarande, dock så, att

professorn i kemi och farmaci, som hade vida större undervisningsskyldighet än

professorn i naturalhistoria och farmakognosi, erhölle 4,500 kronor i lön jemte tillräcklig

bostadslägenhet vid läroverket, hvaremot 4,000 kronor syntes vara nöjaktig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

21

ersättning åt professorn i naturalhistoria och farmakognosi. Skulle deremot någon

af desse lärare med sin befattning förena annan tjenst, borde lönen nedsättas med

1.000 kronor, så att den såsom arfvode utginge med endast 3,500 kronor till den

förre och endast 3,000 kronor till den senare. Billigt syntes äfven, att lärarens

i kemi nu alltför trånga boställslägenhet ökades med de dertill angränsande tvenne

rum, som för närvarande vore upplåtna åt vaktmästaren, hvilken i ersättning borde

erhålla 400 kronor till hyra af annan lägenhet, helst i samma gård, hvartill utväg

förmälts skola finnas. Medicinalstyrelsen, som icke haft något att erinra mot den

föreslagna förhöjningen i arfvodet åt läraren i fysik och som, på det att lärjungarne

ej måtte, utöfver hittills vanliga terminsafgifter, betungas med särskilda bidrag

till laborationsmateriel eller dylikt, ansett högst behöfligt, att anslaget till sådan

materiel in. m. höjdes till föreslaget belopp samt att anslaget till gas, kol m. in.,

hvilket på senare åren visat sig otillräckligt, ökades i enlighet med förslaget, har

slutligen, vitsordande behofvet af det begärda anslaget å 1,956 kronor till ny ångpanna

och värmeledning, dessutom, för att institutet måtte komma i tillfälle att

åtaga sig underhållet af de mot en särdeles lag hyra af Apotekaresocieteten erbjudna

lokalerna, i underdånighet framhållit, att institutet skulle bringas i den största

förlägenhet, om det icke erhölle ett bestämdt årligt anslag till de hyrda lokalernas

underhåll, för hvilket ändamål 500 kronor syntes vara erforderliga och hvarmed

anslaget till kol, ved in. in. borde höjas.

Medicinalstyrelsen har således ansett, att Farmacevtiska institutet, för att

kunna nöjaktigt ordna undervisningen och för att ändtligen kunna emottaga

Apotekaresocietetens frikostiga anbud, vore i behof af ett ordinarie statsanslag å

19.000 kronor, som jemte beräknade terminsafgifter, 600 kronor, skulle på följande

sätt fördelas, nemligen till

lön åt en professor i kemi och farmaci.....

eller, om annan tjenst med befattningen förenas,

lön åt en professor i naturalhistoria och farmakognosi

eller, om annan tjenst förenas med denna befattning,

arfvode åt en lärare i fysik........

„ „ „ ,, i författningskunskap . . .

„ „ assistenter..........

„ „ föreståndaren.........

lön åt en vaktmästare..........

hyresmedel åt d:o ..........

laboratorium, instrument, samlingar, böcker . . .

ved, kol, gas, vatten och diverse.....•

hyra till Apotekaresocieteten........

3,500 kr.

3,000 kr.

800 kr.

4,500 kronor,

4,000 „

1,200

300

1,500

500

dOO „ 1,200 „

. . • 1,800 „

. . . 2,000 „

• • • 2,600 „

Summa 19,600 kronor;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtiteln.

hemställande Medicinalstyrelsen derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen göra framställning:

dels att åt Farmacevtiska institutet, i stället för hittills på extra ordinarie

stat uppförda 7,575 kronor, måtte beviljas på ordinarie stat ett anslag af 11,975

kronor att utgå jemte det förut på samma stat beviljade anslaget 7,025 kronor,

så att hela det ordinarie anslaget till institutet komme att utgöra 19,000 kronor;

och dels att institutet erhölle för år 1882 ett belopp af 1,956 kronor till

anskaffande af ny ångpanna och värmeledning;

hvarjemte Medicinalstyrelsen hemstält, att, i händelse Riksdagen skulle på

ordinarie stat bevilja erforderligt anslag till institutet, dettas styrelse måtte erhålla

nådigt bemyndigande att för läroanstaltens räkning mottaga Apotekaresocietetens

anbud så väl att till samma anstalt öfverlemna all dervid befintlig lösegendom i

apparater, instrument, böcker, samlingar in. in., som ock att mot nu utgående

hyresbelopp af 2,600 kronor upplåta till institutet, så länge det ville sig deraf

begagna, den del af societetens fasta egendom, som nu för den farmacevtiska undervisningen

användes, dock med skyldighet för institutet att underhålla de upplåtna

lokalerna.

Den provisoriska ställning, hvari Farmacevtiska institutet hittills befunnit

sig, torde ej längre kunna fortfara, då Apotekaresocietetens uppsägning af hyreskontraktet

för den af läroanstalten nu begagnade lokal nödgar till att fatta ett

beslut om institutets blifvande ställning. Tvenne förslag till detta läroverks definitiva

ordnande föreligga: det ena afgifvet af ofvannämnda komité, enligt hvilket

farmacevternas undervisning skulle förläggas till Tekniska högskolan; det andra

framstäldt redan år 1875 af dåvarande Sundhetskollegium och nu med få ändringar

förnyadt af Medicinalstyrelsen.

Den af komitén lemnade utredning visar, att besparing i årliga utgifter för

den farmacevtiska undervisningen kunde genom dess förläggande till Tekniska högskolan

vinnas blott under den förutsättning, att ett stigande antal elever vid denna

högskola skulle göra eu anordning af parallelklasser i alla fall nödvändig. Komiténs

yttrade förmodan, att en sådan stegring snart nog torde inträffa, har dock hittills

ej bekräftat sig; elevantalet vid Tekniska högskolan har tvärtom aftagit. Den af

komitén föreslagna anordning skulle således icke medföra någon nedsättning i det

för farmacevtiska undervisningen nödiga årliga statsanslaget, men deremot kräfva

anslag för en gång till uppförande af nya byggnader till lärosalar, laboratorier in. in.

Från ekonomisk synpunkt är derföre denna anordning ofördelaktig. Och den skulle

äfven, såsom en reservant mot komiténs utlåtande visat, medföra väsentliga olägenheter

för ifrågavarande undervisning. För vinnande af inträde vid Tekniska högskolan

måste kunskapsfordringarna i matematik, fysik och kemi ställas lika höga

för farmacevter som för andra elever, och vid högskolan finge farmacevterna så

väl i de tvenne förstnämnda ämnena som i ritkonst genomgå större kurser än för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

23

dem äro behöflig^. Derigenom skulle alltså ej blott tillträdet till den fannacevtiska

undervisningen onödigt försvåras, utan äfven farmacevterna vid Tekniska högskolan

erhålla mindre tid än eljest för sina hufvudämnen, farmaci samt farmakognosi, och

följaktligen antingen få eu sämre utbildning eller ock nödgas att åt sina studier

egna flera år än hittills varit fallet.

Då det fördenskull icke torde böra komma i fråga att, med större ekonomisk

uppoffring för staten, ordna den fannacevtiska undervisningen på det sätt, som är

för farmacevterna det mindre fördelaktiga, synes det af Medicinalstyrelsen framstälda

förslaget vara att föredraga.

Mot de särskilda posterna i Medicinalstyrelsens förslag till stat har jag

ingen annan anmärkning, än att, till efterföljd af en numera antagen grundsats,

den föreslagna förhöjningen i hittills varande lönebelopp må bestämmas såsom

tjenstgöriugspenningar. Med iakttagande häraf synes mig den nya staten böra

erhålla följande utseende:

Lön.

Tjenstgö-

rings-

penningar.

Summa

kronor.

En lärare i kemi och farmaci ..........................................

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

3,500

1,000

4,500

lönen med 1,000 kronor.

Eu lärare i naturalhistoria och farmakognosi..................

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

3,000

1,000

4,000

lönen med 1,000 kronor.

Arfvode åt eu lärare i fysik .............................................

—

—

1,200

„ ,, ,, i författningskunskap.....................

—

—

300

„ „ assistenter.......................................................

—

—

1,500

„ „ föreståndaren ...................................................

Lön åt eu vaktmästare....................................... 800: —

—

500

Hyresmedel åt d:o .......................................... 400: —

—

—

1,200

Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...............

—

—

1,800

Ved, kol, gas, vatten och diverse ....................................

Hyra till Apotekaresocieteten.............................................

—

—

2,000

—

—

2,600

Summa

—

—

19,600

Då 600 kronor af nämnda slutsumma äro beräknade att utgöras genom

elevernas terminsafgifter, återstå 19,000 kronor, hvaraf redan 7,025 kronor finnas

på ordinarie stat för institutet uppförda. Således skulle till den föreslagna nya

statens fyllande erfordras ett ordinarie anslag af högst 11,975 kronor, men, så

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

länge läraren i naturalhistoria och farmakognosi, såsom nu är händelsen, tillika

innehar annan befattning, allenast 10,975 kronor. Enär det extra anslag, som

institutet för närvarande åtnjuter, uppgår till 7,575 kronor, komme den verkliga

utgiftstillökningen för närvarande att utgöra 3,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då behofvet af ångpanna och

värmeledning blifvit af Medicinalstyrelsen vitsordadt, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af

sistberörda stat för Farmacevtiska institutet, för dess tillämpning bevilja en förhöjning

af institutets ordinarie anslagjlmed 10,975 kronor samt medgifva, att vilkoren

för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne

åt vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas, och dels att på extra

stat anvisa 1,956 kronor till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för

institutets behof.

Öfriga ordinarie anslag.

[17.] I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå

iiateriaiier annai1 förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslao7?fexpenser,

got till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande uppgående till

ved m. m. 21,497 kronor, höjes med 138 kronor, eller till 21,635 kronor.

Extra ordinarie anslag.

Domkapitlens expeditioner.

[18.] För att bereda tjenstemännen vid Domkapitlens expeditioner, i afseende å

Ang. uu- hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning, ännu ej kunf^bättring

nat framläggas, tillfällig löneförbättring under år 1882 i likhet med föregående

åt Dom- år, erfordras följaktligen anslag till oförändradt belopp; och får jag för den skull

expeditionerÅ underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen derom att för berörda ändamål

måtte å extra stat för år 1882 anslås 3,716 kronor.

Universiteten.

[19, 20.] För de vid universiteten inrättade seminarier för språkvetenskap hafva af

vederbörande begärts understöd af statsmedel till enahanda belopp, som under flera

språkveten- föregående ar beviljats, hvarvid, beträffande spraksemmanet i Upsala, det AkadevwbveniMm.

lllls^a konsistoriet i sin af Kanslern förordade framställning anhållit om det der
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

25

för begärda anslagets uppförande å ordinarie stat; och då dessa seminarier fortfarande

visat sig utöfva en gagnande verksamhet, utan att dock den hittills vunna

erfarenheten i detta hänseende synes mig utgöra tillräcklig grund för ifrågasättande

för någotdera seminariet af sådant statsanslag, som afser behof af stadigvarande

beskaffenhet, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven för år 1882 bevilja

extra anslag till samma belopp, som hittills årligen utgått, nemligen till det språkvetenskapliga

seminariet i Upsala 8,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Angående medel till fortsättande af universitetsbyggnaderna i Upsala och [21, 22.]

Lund hafva af vederbörande gjorts underdåniga framställningar. Anp- uni
Beträffånde

byggnaden i Upsala, för hvilken af det vid 1877 års riksdagvZad?m%T

beviljade anslag — 740,000 kronor — hittills anvisats tillsammans 500,000 kr., Aftala och

har det Akademiska konsistoriet, under förmälan att numera dels aftal träffats Lund''

om förändrad fördelning af utbetalningarna till byggnadsentreprenören och dels förlängning

med ett år af den förut bestämda byggnadstiden under vissa vilkor medgifvits,

meddelat eu på grund af dessa förhållanden uppgjord beräkning, enligt

hvilken de redan verkstälda och de till 1882 års slut förestående utbetalningarna

skulle utgöra tillsammans 656,768 kr. 45 öre, hvartill vore anvisade af statsanslaget

ofvannämnda 500,000 kronor och af universitetets reservfond 30,000

kronor. Det ytterligare erforderliga beloppet uppginge alltså till 126,763 kronor

45 öre, ungefär motsvarande hälften af det ännu ej anvisade beloppet.

För byggnaden i Lund har begärts, att återstoden af det för densamma

beviljade anslag måtte få under år 1882 utbekommas.

Med biträdande af de Akademiska konsistoriernas, af Kanslern förordade

framställningar, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för år 1882 anvisa för universitetsbyggnaden i Upsala

120,000 kronor och för den i Lund det å derför beräknade byggnadsanslaget återstående

belopp 50,000 kronor.

Vid de två senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å 1,500 kronor [23].

för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund af särskilda observatio- Ano- sät"

ner, afsedda att främja ett vetenskapligt företag, hvartill åtskilliga observatorier i ‘nomtka^bEuropa

och Amerika bidroge. Om fortgången af dessa observationer har Professor stationer

A. Möller afgifvit redogörelse för tiden intill Maj månad 1880. * Lun,L

Under erinran att för utförande af omförmälda undersökningar beräknats

eu tid af fem år och eu kostnad af 7,500 kronor, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsättande af

ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag för år 1882 till belopp

af 1,500 kronor.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hofvudtiteln.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[24.] På derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning anvisades vid senaste

Ang. arfvode riksdag å extra stat ett belopp af 900 kronor till arfvode åt eu amanuens vid

“miensTid Karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik. I en af UniversiKaroiinsha

tets-kanslern till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har institutets läraremtttiae.

]j0j]egjulIlj Under anförande, hurusom allt från början af höstterminen 1879 undervisningen

oafbrutet fortgått ej allenast vid den förutvarande gynekologiska kliniken

på Serafimer-lazarettet, utan ock vid den i särskildt upplåten lokal å Sabbatsbergs

sjukhus anordnade gynekologiska klinik, der den nye amanuensen blifva

anstäld, samt att ingen anledning funnes att antaga, det någon rubbning i

detta förhållande skulle ega rum, äfvensom att i allt fall denne amanuens vore

för den kliniska undervisningen vid institutet behöflig, anhållit om utverkande

deraf, att ofvan omförmälda amanuensarfvode från och med 1882 blefve, i likhet

med de arfvoden, som åtnjötos af öfrige kliniske amanuenser vid institutet, uppfördt

på ordinarie stat.

Då, så vidt upplyst är, det förhållande, som föranledde att ifrågavarande

arfvode vid förra riksdagen begärdes såsom extra anslag, är oförändradt, i det att

den särskilda klinikens bestånd vid Sabbatsberg är beroende på ett mellan Stockholms

stad och institutet ingånget aftal, som å ömse sidor kan uppsägas, anser

jag mig endast böra tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att till arfvode

åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska klinik må på extra stat

jemväl för år 1882 anvisas ett belopp af 900 kronor.

Allmänna läroverken.

[25.] För beredande af medel till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

''penater för aPmaima läroverken, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

lärare i uf- Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med föregående år, jemväl för år 1882

rande språk.Ovilja ett extra anslag å 6,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till

stipendier åt bemälde lärare för att i utlandet studera tyska, franska och engelska

språken.

[26.] Med bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda framställning an
Ani/.

ärfva- vjgac[e genagt församlade Riksdag ett extra anslag å 50,000 kronor till arfvoden

lärare vid de åt extra lärare vid de allmänna läroverken. I bilagan till denna framställning

allmänna omförmäles, att dåvarande Chefen för Ecklesiastikdepartementet trott sig böra taga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

27

i öfvervägande, huruvida det skulle vara möjligt att utan för stora olägenheter i

viss mån begränsa läroverkens växande behof af lärarekrafter, — att han ansett detta

möjligen kunna ske derigenom att, sedan det för hvarje läroverk nödiga antalet

lärare beräknats med hufvudsaklig ledning af de senare årens behof, derefter hvarje

läroverks skyldighet att mottaga inträdessökande lärjungar blefve behörigen faststäld

och begränsad inom dess enligt vissa bestämmelser beräknade förmåga att

med tillgängliga lärarekrafter och befintlig^ utrymme meddela undervisning, men

att det afsedda målet måhända kunde bättre ernås på annat sätt än det sålunda

antydda, äfvensom att han, innan närmare utredning häraf hunnit göras, tvekat

att ifrågasätta eu förhöjning af det å ordinarie stat till arfvoden åt extra lärare

förut beviljade anslag och derföre hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen anvisande af ofvan nämnda belopp å extra stat.

För att småningom kunna inskränka läroverkens behof af extra lärare hafva,

i anledning af inkomna underdåniga framställningar om arfvoden till sådane lärare

för det i slutet af Augusti börjande nya läsåret, under ärendets utredning åtgärder

varit ifrågasatte, åsyftande att vid läroverk, der extra lärares anställande ansågs

nödigt, skulle för skyldigheten att mottaga nya lärjungar sättas vissa gränser,

börjande med den eller de lägsta klasserna för att sedermera utsträckas till de

högre, hvarjemte äfven andra förslag till begränsning af lärjungeantalet vid särskilda

läroverk tagits i öfvervägande. De antydda åtgärderna och förslagen syntes

dock vara af den stora vigt och betydelse, att det icke ansågs lämpligt att

under ordinarie departementschefens af sjukdom föranledda tjenstledighet underställa

dem Eders Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande. Sedan Eders Kongl.

Maj:t bestämt, huru många extra lärare finge för innevarande läsår anställas, hafva

dessa förslag icke vidare upptagits, dels emedan de. om de af Eders Kong]. Maj:t

gillades, likväl icke för detta läsår skulle medföra någon väsentlig verkan i åsyftad

rigtning, dels ock emedan för lösningen af eu annan fråga, som varit under

öfverläggning, föreslagits en åtgärd, som sannolikt skulle göra särskilda bestämmelser

för begränsning af lärjungeantalet tillsvidare obehöfliga.

Den fråga, som jag härmed åsyftar, är den om lönereglering för lärarne

vid de allmänna läroverken med flere läroanstalter. I det underdåniga betänkande,

som i detta ärende afgifvits af dertill i nåder förordnade komiterade, hafva

till förbättring af lärarnes lönevilkor framstälts förslag, för hvilkas genomförande

skulle erfordras en summa af nära 800,000 kronor årligen. För (ten händelse

att den ökade kostnad, som skulle uppstå, om komiterades förslag antoges, icke

skulle anses till hela sitt belopp böra bestridas af statsverkets hittills varande

tillgångar, och derest ej någon lämpligare utväg skulle finnas till dess betäckande,

hafva komiterade föreslagit, att en förhöjd terminsafgift skulle påläggas lärjungarne

vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna, dock att

25 procent af närvarande lärjungeantalet skulle under vissa vilkor kunna från

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hufvudtiteln.

afgiftens erläggande befrias. En förbättring af lärarnes lönevilkor synes irrig vara

af verkligt behof påkallad, men då jag icke anser mig böra ifrågasätta, att för

detta ändamål eu anslagsförhöjning skulle beviljas till det af komiterade föreslagna

belopp, i hvilket någon väsentlig nedsättning icke heller torde kunna göras, har

jag trott en förhöjning af lärjungarnes terminsafgifter icke kunna undvikas, äfven

om jemväl någon annan utväg kunde finnas för att, jemte direkt anslag af

statsverket, bereda tillgång för nämnda ändamål. Det är denna ifrågasatta förhöjning

af terminsafgiften, som jag tror skulle, åtminstone till en början, verka

någon minskning af lärjungeantalet, ehuru det icke med någon större sannolikhet

nu kan beräknas till hvad grad, helst denna torde blifva väsentligen beroende

af förhöjningens belopp och af de bestämmelser, hvilka i sammanhang dermed

kunde komma att meddelas om vilkor för befrielse från afgiftens erläggande.

Minskning i lärjungeantalet skulle åter möjliggöra eu inskränkning i antalet parallelklasser

och dermed ock af antalet extra lärare, hvilka företrädesvis för klassernas

delning i parallelafdelningar äro behöfliga.

Af skäl, som jag vid föredragning af särskilda underdåniga ansökningar

rörande löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken m. 11. redan haft

nåden anföra, har jag ansett mig icke kunna föreslå Eders Kongl. Maj:t att till

näst sammanträdande Riksdag aflåta framställning i nämnda ärende, ehuru jag

erkänner behöfliglieten af en förbättring och är af den mening, att den icke utan

skada kan länge uppskjutas. Huruvida, i händelse afgörandet af den dermed

sammanhängande frågan om en förhöjd terminsafgift skulle komma att tillsvidare

anstå, någon särskild bestämmelse om en begränsning af lärjungeantalet för nästkommande

läsår må vara lämplig, derom anser jag mig nu så mycket mindre

behöfva yttra mig, som en sådan väl icke borde åsyfta en hastig omkastning af

nu bestående förhållanden, utan endast en småningom skeende förändring, och den

förväntade minskningen i kostnaden för extra lärares aflönande således endast

småningom lärer kunna vinnas. Med nu gällande bestämmelser rörande undervisningen,

lärjungars intagning i läroverken, terminsafgifter och rätt att från erläggande

af sådana varda befriade är det högst sannolikt att, derest ej de ordinarie

lärarnes antal ökas, kostnaden för anställande af extra lärare kommer att

betydligt växa, så framt undervisningen skall kunna i behörig ordning fortgå.

Deremot synes antagligt, att med 1882 års hösttermin någon minskning af ifrågavarande

utgifter må kunna vara att påräkna, om bestämmelser dessförinnan meddelas,

som antingen medelbart, t. ex. genom förhöjning af terminsafgiften, verka

en minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart fastställa någon gräns för

mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der lärjungeantalet i förhållande till

antalet ordinarie lärare är alltför stort; och det är under förutsättning af någon

åtgärd i den ena eller andra af dessa rigtningar, som jag vågar hoppas, att det

belopp, som för innevarande år beräknats vara behöfligt utöfver det å ordinarie

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufviidtiteln.

29

stat uppförda anslaget till extra lärare, skall kunna för år 1882 utan väsentlig

skada för undervisningen minskas med 10,000 kronor eller från 50,000 kronor,

som för nu löpande år äro anvisade, till 40,000 kronor.

Enär jag, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, anser eu

summa af 40,000 kronor erforderlig för nästkommande år till arfvoden åt extra

lärare vid de allmänna läroverken för undervisningens behöriga upprätthållande

derstädes, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra

nådig framställning till Riksdagen om anvisande af detta belopp, 40,000 kronor,

å extra stat för nämnda ändamål.

Folkundervisningen.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Skara i skrifvelse den 6 Ok- [27.]

tober 1880, uppå hemställan af rektor vid folkskolelärarinneseminariet derstädes

och sedan seminariets inspektor i ärendet sig yttrat, i underdånighet anhållit om luktai m, m.

anslag af allmänna medel för att å den seminariet tillhöriga tomt uppföra en byggnåd

af trä, innehållande en sal för seminariielevernas gymnastiska öfningar och seminariet

ett lärorum för den vid seminariet upprättade fjerde klassen, båda med tillhörande 1 Skaraafklädningsrum,

samt möjligen äfven ett reservrum för framtida behof; och har

Domkapitlet dervid öfverlemnat ritning till byggnaden jemte kostnadsförslag, slutande

å ett belopp af 12,002 kronor 65 öre.

Af Domkapitlets skrifvelse i ärendet inhemtas, att det för seminariet nu

upplåtna lärohuset ej lemnar tillräckligt utrymme för läroverkets behof, i afseende

hvarå bland annat anförts:

att seminariet, då lärohuset uppfördes, omfattade tre klasser, och att lärohuset

med hänseende dertill anordnades så, att derstädes endast funnes tre lärosalar

för seminariets elever, jemte en bönsal, ett rum för seminariets folkskola

samt några mindre rum för småskolan, materielens förvarande in. in.;

att de gymnastiska öfningarna, inskränkta till fristående gymnastik, intill

slutet af sistlidna läsår försiggått i bönsalen, hvars bänkar, då dessa öfningar

anstäldes, måst undanflyttas;

att, sedan seminariet blifvit utvidgadt med eu fjerde klass, ett af de mindre

rummen blifvit upplåtet för denna klass, i hvilken 25 elever varit intagna,

ehuru utrymme i detta rum, efter nutidens sanitära fordringar, ej funnes för

mer än 16;

att vid början af innevarande läsår vidtagits en annan nödfallsutväg, nemligen

att såsom lärorum för en klass använda bönsalen, men att detta medförde

stora olägenheter, då dagligen omflyttning af bänkar ooh bord i bönsalen måste

ske och den i öfrigt vore till lärorum mindre lämplig; samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde lmfvudtiteln.

att till följd af denna anordning’ elevernas gymnastiska öfningar ej kunde

försiggå inom seminariets egen lokal, utan anstäldes i högre allmänna läroverkets

gymnastiklokal, som tillsvidare blifvit under vissa timmar i veckan för seminariets

elever upplåten mot en årlig hyra af 300 kronor, men att det vore ovisst, huru

länge denna utväg, som medförde flera olägenheter, kunde få begagnas.

Beträffande förenämnda ritnings- och kostnadsförslag har Öfverintendentsembetet,

efter erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande och dervid

ej funnit skäl till annan anmärkning än den, att den i fråga varande byggnaden,

mot föreskriften i § 2 af Kongl. förordningen om publika byggnader den

31 Juli 1776, vore föreslagen att uppföras af trä; och har embete!, då genom

Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 vore föreskrifvet, att brandförsäkring af seminariibyggnader

icke vidare skulle ega rum, sedan dessa byggnader af embetet

mottagits, trott sig böra ifrågasätta, huruvida icke den nu föreslagna byggnaden

borde uppföras af sten, i hvilket fall byggnadskostnaderna komme att ökas till

20,000 kronor.

Då det af Domkapitlets framställning synes, att seminariet så väl för den

fjerde klassen som för de gymnastiska öfningarna saknar behöfliga lokaler, och

den nu vidtagna åtgärden att använda bönsalen som lärorum och att låta seminariets

qvinliga elever begagna det allmänna läroverkets, från seminariet aflägsna

gymnastiklokal medför flera olägenheter, anser jag mig böra understödja Domkapitlets

anhållan om behöfliga medels anvisande för uppförande af den föreslagna

byggnaden. Ått denna byggnad kunde få uppföras af sten, såsom Öfverintendentsembetet

ifrågasatt, vore visserligen önskvärd!;, men då kostnaden derigenom skulle

betydligt ökas, och seminariet är beläget på en rymlig plats med omgifvande trädgård

i eu utkant af staden, så att någon eldfara från angränsande byggnader

ej lärer ifrågakomma, samt tomt för den nya byggnaden bör kunna beredas på

tillräckligt afstånd från det nuvarande lärohuset, torde någon betänklighet ej

möta för nådigt medgifvande att den nya mindre byggnaden må. på sätt Domkapitlet

hemstält, uppföras af trä; och får jag derföre i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Kiksdagen, att den härtill erforderliga summan,

i jemnadt tal 12,000 kronor, måtte för detta ändamål såsom extra anslag

för år 1882 beviljas.

De tekniska läroverken.

^28,] Koiniterade för den tekniska undervisningen, Indika i underdånig skrifvelse

Ang. lägre den 18 Augusti 1880 meddelat en sammanfattad redogörelse för de yrkesskolor,

tentsVoior " som åtnjuta bidrag af de till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor beviljade

statsmedel, hafva dervid tillika påkallat nådig uppmärksamhet å frågan om

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hrifviidtitelii.

31

denna undervisnings ordnande och vidare utveckling, på sätt jag nu anhåller att

få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla.

Af det till understöd för nämnda skolor afsedda extra anslag, som till belopp

af 20,000 kronor årligen från och med år 1878 utgått, hafva under år 1880

statsbidrag tilldelats sexton dylika skolor, vid hvilka undervisning i hithörande

ämnen, ehuru af olika omfattning, meddelats under 10 till 97 timmar i veckan åt

ett antal lärjungar, som efter tillgängliga uppgifter kan antagas icke understiga

2,175. De af kommunerna utgående bidrag till dessa skolor hafva under samma

år utgjort tillhopa 25,521 kr. 90 öre, hvarjemte räntor å de till vissa bland skolorna

donerade medel beräknats uppgå till 9,405 kr. och lärjungarnes utgifter till

3,633 kr. Utom dessa skolor finnas, såsom bekant, åtskilliga andra likartade anstalter,

såsom Tekniska skolan i Stockholm samt Tekniska elementarskolorna i Norrköping,

Malmö, Örebro och Borås, för hvilka statsmedel äro anvisade på ordinarie

stat. Den offervillighet och det intresse, hvarmed dessa anstalter i allmänhet

omfattas, samt de bidrag dels af kommuner och dels af enskilda korporationer,

som utgå till ett betydligt antal andra skolor med likartad! syfte så väl i städer

som på landsbygden, ådagalägga, på sätt komiterade erinrat, hos den svenska allmänheten

ett så lifligt intresse för detta slag af undervisning, att det utan tvifvel

berättigar till fortsatt synnerlig omvårdnad äfven från statens sida.

Emellertid hafva vid fördelning af statsanslaget för år 1880 de begärda,

ganska måttliga understödsbeloppen till flera bland skolorna måst nedsättas; och

komiterade, hvilka med anledning häraf uttalat sin åsigt om behofvet af någon förhöjning

i anslaget för att bereda möjlighet till dessa undervisningsanstalters understödjande

på ett tillfredsställande sätt med afseende både å sakens vigt och å

motsvarande uppoffringar från kommunernas sida, hafva tillika och i sammanhang

härmed framhållit det önskvärda i någon utvidgning af planen för de till arbetares

undervisning afsedda anstalterna. Otvifvelaktigt vore nemligen förnämsta

syftet med dessa skolor att åt unga personer, de der redan inträdt i yrkena,

meddela de grundläggande kunskaper, som äro erforderliga för dessa yrkens rätta

utveckling; men i åtskilliga fall, der lokala eller andra omständigheter dertill föranledde,

kunde derjemte vid undervisningen mera specielt afseende fästas på behofven

inom särskilda vigtiga industrigrenar. Sålunda hade man inom flera länder,

exempelvis Belgien, Preussen, Sachsen, Wurtemberg, Baijern, Österrike,

Schweiz, Frankrike, speciela läroanstalter för byggnadsarbetare, maskinister, väfvare,

urmakare, färgare, träsnidare m. fl. yrkesidkare. Dessa skolor, på olika

sätt anordnade, än i förening med, än utan läro-verkstäder, och upprättade å

orter, der en liflig industriel verksamhet vore rådande, hade visat sig vara särdeles

gagnande, och deras underhåll toge i allmänhet endast ringa kostnad i anspråk.

Äfven i Sverige vore början gjord till dylika anstalters grundande genom

väfskolan i Borås samt den afdelning af Tekniska skolan i Stockholm, som vore

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde lmfviidtitelii.

egnad åt byggnadsarbetares undervisning. Enligt livad komiterade hade sig bekant,

vore i fråga satt att äfven å andra ställen inom riket inrätta skolor med

sådant syfte; och då det syntes vara med statens intresse öfverensstämmande att

underlätta uppkomsten af sådana anstalter till befrämjande af eu sund och af landets

behof betingad industriel utveckling och derigenom för Sveriges yrkesidkare

möjliggöra täflan med andra länders, då vidare det icke vore antagligt, att

utan statens mellankomst något väsentligt i detta hänseende kunde åvägabringas,

men redan från början torde böra bestämmas, hvilken andel staten kunde vilja

taga i dylika skolors upprättande, ansågo sig komiterade böra hemställa om åtgärder

för ifrågavarande syftes vinnande. Kostnaderna derför syntes ej blifva särdeles

betydliga, vid det förhållande att, åtminstone till en början, endast ett mindre

antal sådana anstalter torde ifrågakomma till understöds erhållande, utom det

att sjelfva den vid dem erhållna arbetsprodukten i flera fall borde kunna lemna

bidrag till utgifternas bestridande; och som de ifrågasatta yrkesskolorna, för att

rätt uppfylla sitt ändamål, borde stå i samband med tekniska afton- och söndagsskolor,

syntes det understöd, staten kunde komma att lemna sådana yrkesskolor,

lämpligen böra meddelas på enahanda sätt och under samma vilkor, som förut och

senast genom Eders Kong!. Maj:ts kungörelse den 28''Maj 1880 stadgats för understöd

åt de tekniska afton- och söndagsskolorna; i hvilket hänseende komiterade särskild!

framhållit den af erfarenheten bestyrkta nyttan af årligen återkommande inspektion

genom sakkunniga personer. Slutligen hafva komiterade, hvilka ansett,

att för nu omförmälda ändamål det för närvarande beviljade extra anslaget å

20,000 kronor tarfvade någon förhöjning, som af dem föreslagits till 10,000

kronor, så att anslaget skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, äfven anmärkt

att, för den händelse komiterades framställning vunne godkännande, benämningen

“tekniska afton- och söndagsskolor", hvilken ej blefve rätt lämplig, i

den mån undervisningen, såsom redan vid en och annan skola vore fallet, komme

att till tiden utsträckas utöfver aftnar och söndagar, syntes lämpligen böra utbytas

mot benämningen “lägre tekniska yrkesskolor".

Hvad i denna komiterades framställning yttrats rörande den förmodade

uppkomsten af särskilda skolor för teknisk utbildning af yrkesidkare i vissa speciel^

industrigrenar, finner till någon del bekräftelse redan uti en af Stadsfullmägtige

i Eskilstuna gjord och af stadens Magistrat förordad underdånig ansökning,

att Eders Kong], Maj:t täcktes bereda ett årligt anslag till inrättande af en fackskola

för den finare smidesmanufakturen i nämnda stad, i hvilken skola, afsedd

“att till vara taga spåren af föregående konsthandtverk och att leda arbetarens

smak och yrkesstudier i en rigtning, som tilläte honom att med konstnärlighet

behandla materialet med iakttagande af dess egendomligheter och de olika orneringssätt,

hvartill dess beskaffenhet gåfve anledning", undervisningen, enligt den

af Stadsfullmägtige derför framlagda planen, skulle omfatta finare smides- och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

33

stål-arbeten, etsning eller s. k. damascering af stål, gravering af stål och andra

metaller, gjutning af finare metallarbeten, drifning af koppar och messing äfvensom

fackritning; hvarjemte ansökningen innehåller en öfver omkostnaderna för den

ifrågasatta läroanstalten uppgjord beräkning, slutande å 6,000 kronor, deraf 500

kronor till hyra skulle af staden bekostas, så att tills vidare ett ärligt statsanslag

af 5,500 kronor skulle blifva till öfriga utgifters bestridande erforderligt.

I anledning häraf har, efter nådig remiss, Kommerskollegium afgifvit underdånigt

utlåtande och dervid tillika öfverlemnat infordrade yttranden dels af Direktionen

för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, som biträdt Stadsfullmägtiges

förslag i afseende å den tillämnade fackskolans inrättande, ändamål och

hufvudsakliga verksamhet samt tillika uttalat sig för skolans ställande i samband

med tekniska afton- och söndagsskolan under tillsyn af samma direktion, dels af

Södermanlands läns Landsting, som, med afseende ä fackskolans motsedda gagnelighet

ej blott för detta län, utan i lika mån äfven för öfriga delar af riket, förklarat

sig sakna anledning att till samma skola lemna något bidrag, och dels af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som understöd! det väckta förslaget om

fackskolans inrättande och om statsanslag derför. För egen del har Kommerskollegium

hufvudsakligen anfört, hurusom ådagalagdt vore, att någon åtgärd måste

vidtagas för att det af ålder väl ansedda finsmide! i Eskilstuna måtte ernå eu sådan

utveckling, att produkterna af denna industri, i fråga om form och prydlighet,

kunde uthärda täflan med hvad utlandet inom samma tillverkningsgren hade att

erbjuda; och otvifvelaktigt vore, att detta ändamål icke kunde vinnas med mindre

än att arbetare med framstående anlag bereddes tillfälle att inom detta område

undfå särskild undervisning, hvilken åter, till nu afsedd omfattning, icke kunde

antagas komma arbetare till del a de i Eskilstuna anlagda verkstäder för mera

allmänt förekommande slag af smiclesarbeten. Då således eu flickskola för den

finare smidesindustrien vore af verkligt behof påkallad, men, på sätt Eders Kongl.

Majds Befallningshafvande yttrat och Kollegium äfven i öfrig! inhemtat, Eskilstuna

kommun saknade förmåga att till skolans underhållande bidraga i vidare

mån, än hvartill densamma redan förbundit sig, eller medelst anvisande af medel

till hyra för skollokal, ansåge Kommerskollegium sig böra tillstyrka nådigt bifall

till Stadsfullmägtiges anhållan om beredande af ett årligt statsanslag tills vidare

af 5,500 kr. till inrättande af eu s. k. flickskola för den finare smidesmanufakturen

i Eskilstuna, hvilken skola borde ställas i samband med den tekniska skolan

derstädes och under tillsyn af dess direktion, dock att för anslagets åtnjutande

det vilkor syntes böra bestämmas, att kommunen vore skyldig tillhandahålla eu

för fackskolan fullt lämplig lokal, äfven om hyresbeloppet derför skulle öfverstiga

i kostnadsförslaget beräknade 500 kronor.

Hvad sålunda är vordet anförd! om behofvet ej allenast af ett något ökadt

anslagsbelopp för befrämjande af den undervisning, som de tekniska afton- och

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde hufvudtiteln.

[29.]

Ang. ny ångpanna

och,

värmeledning

för Farmacec

tulta

institutetsl/ehof.

[BO]

Ang. Veteri
-

söndagsskolorna äro afsedda att meddela, utan äfven af medel till statsbidrag åt

sådana i samband med dem stående läroanstalter, hvilkas speciela ändamål vore

att befordra arbetsskickligheten i vissa industrigrenar, synes mig i väsentliga delarvara

af beskaffenhet att förtjena nådigt afseende. Om än, med hänsyn till andra

vigtiga kraf, beloppet af de understöd, som komma att lemnas åt förstnämnda

skolor, fortfarande måste inskränkas inom eu föga större anslagssumma än den,

hvaröfver för närvarande är att för detta ändamål förfoga, anser jag likväl att,

i betraktande af den ifrågavarande undervisningens gagn och för befrämjande af

dess vidare utveckling i det af komiterade angifna syfte, nästa års anslag för

ifrågavarande ändamål skäligen icke bör föreslås lägre, än att —• jemte det tillgång

funnes till understöd åt skolorna efter hittills följda grunder — anslaget

äfven medgåfve något särskildt statsbidrag, der en så kallad fackskola inrättades

i samband med eu teknisk skola, vare sig sådan, till hvilken statsanslag utgår

på ordinarie stat, eller till hvilken bidrag af statsmedel eljest lemnas.

Hvad angår den föreslagna fackskolan i Eskilstuna, för hvilken något särskildt

ordinarie anslag, på sätt Stadsfullmägtige begärt, för närvarande icke torde

böra ifrågasättas, synes mig likväl vara uppenbart, att eu dylik skolas upprättande

kunde vara af stort gagn för den finare smidesindustrien så väl i nämnda

stad som annorstädes i riket, hvarföre något bidrag dertill af statsmedel synes vara

väl på sin plats, dock blott under de vilkor, som finnas bestämda i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga kungörelse af den 28 Maj 1880 angående understöd åt tekniska

afton- och söndagsskolor; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i detta förhållande finna

ett ytterligare stöd för min härmed i underdånighet gjorda hemställan, det Eders

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för beredande af tillgång till understöd

åt lägre tekniska yrkesskolor, i stället för det tillförene anvisade anslaget å 20,000

kr. till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, ä extra stat för år 1882

anslå ett belopp af 25,000 kronor.

Farmacevtiska institutet.

Rörande det i sammanhang med frågan om ny stat för Farmacevtiska institutet

anmälda behof af ett extra anslag å 1.956 kronor till anskaffande af ny

ångpanna och värmeledning för institutets behof, får jag här i underdånighet

åberopa hvad derom förut (under n:o 16) blifvit anfördt.

V eterinärundervisningen.

För uppehållande af undervisningen vid Yeterinärinrättningen i Skara erfordras,

på sätt inrättningens direktion anmält, anslag till samma belopp som förut

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

dertill utgått; och får jag i anledning häraf hemställa, det Eders Kongl. M.a,y.tnärinräUnintäcktes

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1882 ett extra anslag af 12,900 kro-°cn 1 Skara''

nor måtte för berörda ändamål anvisas.

Vetenskapsakademien.

1 särskilda underdåniga skrifvelse]'' den 15 September och den 8 December [31.]

1880 bär Vetenskapsakademien anhållit om nådig framställning till Riksdagen tka ''gtåuo°ne''n

derom, att det belopp af 2,000 kronor, som för hvart och ett afåren 1879—1881 -Hd Krist ineblifvit

på extra stat anvisadt till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristi-her,J''

neberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma,

måtte från och med år 1882 varda uppfördt på ordinarie stat; och har i den senare

af nämnda skrivelser såsom stöd för denna framställning blifvit särskild! åberopadt,

att, sedan en enskild person, Doktor Regnell i Brasilien, till stationen lemnat

en gåfva af 25,000 kronor för uppförande af nya byggnader, hufvudsakligen

aqvarier, det vore af synnerlig vigt, att anstaltens inkomster vore fasta och gifna,

för att den skulle kunna fylla de stegrade anspråken på dess verksamhet.

På grund af hvad vid föregående riksdagar rörande denna fråga förekommit,

anser jag mig likväl icke böra å den gjorda framställningen tillstyrka bifall

i vidsträcktare mån, än att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

för ifrågavarande ändamål jemväl för år 1882 bevilja å extra stal ett belopp af

2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Enär de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, till- [32.]

hörande Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verksamhet, blifvit för innevarande

och närmast föregående år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga a}Jvitterjemväl

för nästkommande år, får jag, med anledning af Akademiens i skrifvelse Ifl''’

den 26 Augusti 1880 gjorda framställning, i underdånighet hemställa, det Eders uqvUcuaZKongl.

Makt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 bevilja enahanda anslags- femienssamMopp,

nemligen:

till arfvodeu åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af

de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetje
-

ning vid samlingarnes offentliga förevisning........ 4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m. m.................... 3,200 „

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hufvudtiteln.

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. . . . . 2,000 kronor.

S:a 9,200 kronor.

Musikaliska akademien.

[SB.] I underdånigt memorial den 4 December 1877 har Öfverintendentsembetet

i£Hke9af11!» anhållit att, sedan Musikaliska akademiens nya byggnad dinera blifvit, i hvad

dei förskjut- på embetets åtgärd ankomme, afslutad och af Akademien mottagen, godtgörelse

na kostnader måtte i nåder beredas för medel, som embetet utöfver för ändamålet anvisade bestia

akademi- lopp till bestridande af kostnader för byggnadens uppförande och inmurning af

enadnya hjg9'' värmeapparat derstädes förskjutit, med 26,566 kronor 54 öre.

Till upplysning i denna fråga anhåller jag att fä erinra:

att, efter det på Eders Kong!. Maj:ts framställning Riksdagen beviljat

190.000 riksdaler rall till uppförande af byggnad för Musikaliska akademien och

dess läroverk på Kronans tomt n:r 8 i qvarteret Blasieholmen i hufvudstaden, Eders

Kong!. Maj:t, efter pröfning af upprättade byggnadsritningar jemte kostnadsförslag,

som upptog för sjelfva byggnaden 162,585 r:dr, för värme och ventilationsapparat

24.000 r:dr samt för gas och vattenledning 4,106 r:dr, eller tillhopa 190,691

r:dr, medelst nådigt bref den BO Maj 1873 till efterrättelse faststält berörda

ritningar samt meddelat Öfverintendentsembetet, till hvars disposition byggnadsanslaget

stäldes för att till dermed afsedda ändamål användas, bemyndigande att,

efter samråd med Akademien, vidtaga de jemkningar i afseende på byggnadsplan^

som utan att öka förslagskostnaden kunde vid arbetets utförande finnas lämpliga;

att vidare och sedan Akademien, der åtskilliga anmärkningar gjorts mot de

faststälda ritningarna, låtit upprätta och till Öfverintendentsembetet öfverlemna

nya ritningar tillika med två kostnadsförslag, af Indika det ena upptog de kostnader,

som för byggnadens uppförande jemte värmeapparat in. m. enligt de faststälda

ritningarna skulle åtgå, efter då mera gällande pris till 221,281 r:dr, och

det andra upptog samma kostnader enligt de nya ritningarna till 208,928 r:dr,

Öfverintendentsembetet i skrifvelse den 28 April 1874 hos Eders Kong!. Maj:t

gjort anmälan härom äfvensom meddelat, att till betäckande af kostnaderne enligt

det senare, af embetet nu förordade förslaget, funnes att tillgå dels det beviljade

statsanslaget å 190,000 r:dr och dels influtna medel för sålda uthus å byggnadstomten

3,500 r.dr, eller tillhopa 193,500 r:dr, hvadan en brist uppkomme

till belopp af 15,428 rabatt,

i enlighet med Öfverintendentsembetets hemställan Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 12 Juni 1874 gillat de nya byggnadsritningarne och be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln. 37

myndigat Öfverintendentsembetet att verkställa byggnaden efter sistnämnda ritningar

med de jemkningar, som utan byggnadskostnadens ökande kunde af omständigheterna

påkallas, samt tillika föreskrifvit att, derest vid anstäld entreprenadauktion

sig visade, att lägsta antagliga anbudet öfverstege det af Riksdagen beviljade

anslag tillsamman med de medel, som eljest kunde vara att för byggnadens

uppförande disponera, frågan om anbudets antagande borde underställas Eders

Kongl. Maj:ts pröfning;

att Eders Kongl. Maj:t, på Öfveriutendentsembetets underdåniga hemställan

rörande ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande gjordt anbud, som

med 14,206 r:dr öfversteg för arbetet tillgängliga medel, uti nådigt bref den 21

Augusti 1S74 bemyndigat Öfverintendentsembetet att antaga detta anbud;

att nämnda embete, som i underdånigt memorial den 30 November 1875

hemstält dels om beredande af erforderligt fyllnad sanslag till den då pågående nybyggnaden

med nyssberörda belopp 14,206 r:dr, och dels om tillökning i den beräknade

kostnaden för byggnadens värmeapparat in. in., ytterligare i underdånigt

memorial den 30 Maj 1876 anfört, hurusom för den till 16,095 kronor då beräknade,

i kostnadsförslaget icke upptagna, kostnaden för värme- och ventilationsapparatens

inmurande, tillgång icke, på sätt vid förslagets uppgörande antagits, kunde beredas

vare sig af den i samma förslag befintliga utgiftsposten å 7,000 kronor till

“diverse oförutsedda utgifter“ eller genom uteslutande af något annat i samma

förslag beräknadt arbete; i anseende hvartill och då kontrakt redan uppgjorts om

en dylik apparat i enlighet med Akademiens förslag, samt åtskilliga i förbindelse

dermed stående arbeten blifvit verkstälda, Öfverintendentsembetet anhållit om nådigt

bemyndigande att, intill dess frågan om betäckande af ofvan omförmälda

brist i anslaget för byggnaden kunde varda af Eders Kongl. Maj:t pröfvad och

afgjord, få af under bänder varande medel bestrida erforderlig inmuruingskostnad

för ifrågavarande värmeapparat; samt

att denna framställning angående förskjutande af medel till värmeledningens

inmurande blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1876 bifallen;

i sammanhang hvarmed Eders Kong]. Maj:t anbefalt Musikaliska akademien

att afgifva underdånigt utlåtande, om och i hvad mån Akademien skulle kunna

bereda sig tillgång att det beviljade förskottet genom årliga afbetalningar återgälda;

och bar Akademien med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 14

September 1876 förklarat sig icke kunna uppgifva några för ändamålet användbara

tillgångar.

Uti Öfverintendentsembetets förut omförmälda memorial af den 4 December

1877 anföres, att kostnaden för värmeapparatens inmurning slutligen uppgått till

18,301 kronor 86 öre, men att den genom detta belopps sammanläggning med

förut nämnda 14,206 kronor uppkommande summa af 32,507 kronor 86 öre,

som skulle utvisa bristen i anslaget till ifrågavarande byggnad, kunnat genom

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde hufyudtiteln.

besparade medel för diverse omkostnader minskas till det belopp 26,566 kronor

54 öre, om hvars ersättande Öfverintendentsembetet anhåller; och ser jag mig, på

grund af hvad sålunda förekommit, föranlåten i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, till ersättande

af de medel, Öfverintendentsembetet sålunda fått förskjuta för Musikaliska akademiens

nybyggnad och inmurning af värmeapparat derstädes, ett deremot svarande,

till fullt krontal jemnadt belopp af 26,567 kronor måtte varda å extra stat för

år 1882 anvisadt.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

[84-] På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för innevarande år

Ang imtitu-beviljat ett extra anslag af 21,000 kronor till fortsättande af Institutets förblinda

ut ö> “ "''verksamhet; och har Direktionen för detta institut i skrifvelse den 18 Oktober

1880, under åberopande af de skäl, Direktionen i sin skrifvelse den 29 Oktober

1879 anfört till stöd för sin begäran om nämnda anslag, förmält, att enahanda

belopp vore jemväl för år 1882 erforderligt för institutets oafbrutna verksamhet och

ytterligare utveckling, samt på grund deraf anhållit, att ett statsanslag till belopp

af 21,000 kronor måtte institutet för år 1882 beredas för att jemte dess öfriga

tillgångar användas för fortsatt tillämpning af institutets genom nådiga brefvet

den 28 Maj 1880 faststälda utgiftsstat för innevarande år.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för i fråga varande institut anvisa å extra stat

för år 1882 ett belopp af 21,000 kronor.

[85.] För uppehållande under år 1881 af undervisningen vid tre under åren

iudiJ%7öf 1878, 1879 och 1880 i Vadstena, i Skara och i Bollnäs församling af Gefleborgs

håriga äif-län upprättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma, har Riksdagen,

stimma. j öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit

behöflig^ medel, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning.

För att dessa läroanstalter under år 1882 må kunna fortsätta sin verksamhet

erfordras enligt nämnda beräkning för hvarje af de tre anstalterna ett

belopp af 16,400 kronor, utgörande tillsamman 49,200 kronor; och får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

sistnämnda belopp, 49,200 kronor, måtte för år 1882 på extra stat anvisas till

undervisningens uppehållande vid ifrågavarande tre anstalter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Hospitals vården.

39

Beträffande nybyggnaderna vid Upsala hospital har Öfverintendentsembetet [36.]

underdånig skrifvelse den 28 September 1880 förmält, att under nyssnämnda Ay-, husiriar

företagits till fullbordande stommarne till afdelningarna IY och Y med angrän- den i Vp*aia.

sande stormcellafdelning, jemte en del inredningsarbeten inom ekonomihiiset och de

är 1879 uppförda afdelningarna I och IT, samt att under innevarande år skulle

utföras: slutliga inredningen af sistnämnda hus och afdelningar, livilka, sålunda

fullbordade, komme att, enligt nådiga brefvet den 28 sistlidne Maj, mottagas af

Hospitalsstyrelsen vid 1881 års slut för anbringande i dem af möbler och utredningspersedlar.

— Yidkommande 1882 års byggnadsarbeten vid hospitalet och de

dertill erforderliga medel har bemälda embete föreslagit, att under nämnda år måtte

få verkställas: inredning med golf och snickeriarbete, putsning, målning samt anordnande

af vatten- och värmeledningar inom afdelningarna IV och Y med angränsande

stormcellafdelning, så att dessa kunde vid årets slut till Hospitalstyrelsen

öfverlemnas för möblering m. in. — allt för eu kostnad af . kr. 120,200: - samt vattenledning utomhus med tillhörande vattencistern och pumphus,

enligt deröfver af arbetschefen för Stockholms stads vattenledning

uppgjordt förslag, hvartill erfordrades återstoden af den för

detta arbete till 46,000 kronor beräknade kostnaden, af hvilken redan

6,200 kronor blifvit vid sist förflutna riksdag beviljade, utgörande

således nämnda återstod ............kr. 39,800: —;

och skulle alltså för 1882 års byggnadsarbeten behöfvas ett sammanlagdt

belopp af.............kr. 160,000: —.

Med afseende på hvad sålunda blifvit framstäldt, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 å extra

stat anvisa 160,000 kronor till omförmälda byggnadsarbeten vid Upsala hospital.

I skrifvelse den 27 September 1880 angående anslag för medicinalverkets [37.]

behof har Medicinalstyrelsen förnyat sin under den 30 September 1878 gjorda eu nytt

underdåniga framställning om åtgärders vidtagande till uppförande af det nya ho-meuf,“tasvespital

för mellersta Sverige, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka från Vermlands, nge.

Örebro och Skaraborgs län, hvithet hospital, enligt den på Riksdagens begäran

år 1874 framlagda fullständiga plan till ordnande af hospitalsväsendet i riket,

borde ifrågakomma näst efter nybyggnaden vid Upsala hospital. Till de skäl, som

redan förut blifvit an dragna rörande behofvet af denna nya sjukvårdsanstalt, har

Medicinalstyrelsen nu vidare anfört att, — sedan utöfver de vid slutet af år 1875

befintliga 1,513 sjukvårdsplatser för sinnessjuka blifvit, dels genom förändringar

eller tillbyggnader af förut varande hospital och dels genom nybyggnader, intill

utgången af år 1880 beredda 528 nya sjukplatser, hvartill under loppet af år

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvudtiteln.

1883, eller efter fullbordandet af den pågående stora nybyggnaden vid Upsala,

komme ytterligare påräknade 220 platser, — hela det sålunda tillgängliga antalet

sjukplatser skulle uppbringas till 2,261, eller omkring 25 procent af de 9,000

sinnessjuka, Indika funnos i riket enligt den år 1870 gjorda beräkning; men att

emellertid berörda antal sjukplatser nu mera vore för behofvet alldeles otillräckligt,

enär icke blott antalet sinnessjuka måste beräknas vida högre på grund så

väl af befolkningens tillväxt under de senaste tio åren som af den absoluta tillökningen

af sinnessjuka, utan äfven den anförda procentberäkningen af dem,

hvilka behöfde å allmän vårdanstalt intagas, måste anses alltför låg och otillfredsställande.

Då tillika bristen på utrymme å mellersta Sveriges hospital fortfarande

vållat stor svårighet att lemna der intagna patienter nödig uppsigt och vård, och

då under det sist förflutna året ett stort antal sinnessjuka från Dalarne, Vermland,

Vestmanland och Stockholm måst hänvisas att söka inträde vid hospitalen

i Hernösand och Lund, utan att platser vid dem kunnat beredas eller att den

anvisade utvägen i flere fall ens kunnat begagnas i anseende till de af våglängden

orsakade kostnader och öfriga svårigheter vid sinnessjukas transport, så vore ett

särskild! hospital för Vermlands, Örebro och Skaraborgs län högeligen behöflig!,

och det så mycket mer som Vermlands län, enligt 1870 års beräkning, bland

rikets alla län hade att uppvisa det relativt största antalet sinnessjuka.

Det stora behofvet af ett hospital i mellersta Sverige, särskild! för Vermland,

har äfven föranled! Vermlands läns Landsting att förnya en redan åren

1867, 1872 och 1873 gjord underdånig anhållan om aflåtande af nådig framställning

till Riksdagen rörande anslag till en hospitalsanläggning inom länet;

och har Landstinget till stöd för sin framställning dels åberopat väsentligen samma

sakförhållanden som af Medicinalstyrelsen blifvit anförda, dels ock erinrat, att

angelägenheten af en sådan anstalt flere gånger blifvit af Eders Kong! Maj:t

genom regeringshandlingar och af Riksdagen genom uttryckliga uttalanden erkänd.

Beträffande platsen för det ifrågastälda nya hospitalet, hvilken borde vara

någorlunda centralt belägen inom det angifna sjukvårdsdistriktet, nära stad och

jern vägsstation, med ymnig vattentillgång och afskildt läge samt i öfrig! lemnande

nödigt utrymme för de sjukas sysselsättning med landtmannaarbeten, har förekommit:

att särskildt anmodade sakkunnige personer, efter besök på flera föreslagna

platser för det blifvande hospitalet, i sitt utlåtande gifvit afgjordt

företräde åt egendomen Hälleberg å Kristinehamns stads grund; att såväl _Medicinalstyrelsen,

efter förnyadt öfvervägande och i flera utlåtanden, som ock Öfverintendentsembetet

tillstyrkt, att denna egendom borde för ändamålet väljas; att

egendomens egare, Häradshöfdingen S. Löivenhielm, erbjudit sig att till staten försälja

samma egendom, som vore väl bebyggd och bestode af omkring 330 tunnland

jord, hvaraf öfver 63 tunnland vore tomter, åker, äng och planteringsland

samt återstoden skog, för en köpeskilling af 85,000 kronor och under vilkor i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvud titeln. 41

öfrigt jemlikt förslag- till köpekontrakt, bilagdt Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse

i ärendet den 30 September 1878; att Häradshöfding Löwenhielm uti en till

Öfverintendentsembetet ingifven skrift af den 26 November 1878 förbundit sig att,

derest egendomen för det afsedda ändamålet och på förut angifna vilkor inköptes

af staten, tillhandahålla kronan jemväl all den till samma egendom gränsande

mark, som eges af Kristinehamns stad, utano någon ersättning, och af det till

Mariebergs ego-område angränsande hemmanet Ålskärr i Ölme socken och härad för

hospital sanläggningens ändamålsenliga anordnande behöfliga högst femton tunnland,

vare sig åker eller skogsmark, utan annan ersättning än lika stor areal af

den närmast intill Kristinehamns jern vägsstation belägna del af Mariebergs skogsmark

eller annan till Marieberg hörande mark, som må anses för hospitalsanläggningen

minst behöflig; att Löwenhielm ytterligare afgifvit tvenne särskilda skriftliga

förbindelser af den 16 September och den 1 December 1880, den förra af

innehåll, bland annat, att han vidhölle sina förut uppstälda köpevilkor samt

ytterligare gjorda erbjudanden för underlättande af egendomsköpet, derest slutligt

aftal derom träffades inom utgången af instundande Juli månad, samt den

senare innehållande, att säljaren, derest berörda köpeaftal komme till stånd förr

än den till 9 tunnland 7 3ka kappland uppskattade skogstrakt, som å alla sidor

omgåfves af Mariebergs egor och af sådan anledning jemväl torde böra för liospitalsanläggningen

inköpas, kunde varda bebyggd, vore villig medgifva, att från

köpeskillingen för egendomen Marieberg finge afdragas det belopp, hvarmed kostnaden

för inköp af nu omförmälda skogstrakt kunde komma att öfverstiga 2,200

kronor.

På grund häraf, och med åberopande af förut i ärendet anförda skäl, har

Medicinalstyrelsen nu i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska såsom extra anslag för år 1882 dels ett belopp af 85,000

kronor till inköp af egendomen Marieberg och dels en summa af 100,000 kronor

för påbörjande af en hospitalsbyggnad derstädes.

Det fullständigt utredda och flere gånger erkända behofvet af en hospitalsanläggning

i mellersta Sverige fordrar otvifvelaktigt ett snart afhjelpande. Bestämmande

af plats för den blifvande anläggningen måste emellertid naturligen

föregå uppgörande af ritningar och kostnadsförslag för hospitalets uppförande,

hvarföre hvarje års dröjsmål med afgörandet af frågan om hospitalets läge till en

allt aflägsnare framtid uppskjuter den dag, då det färdiga hospitalet kan blifva

till gagn. De undersökningar, som från olika synpunkter verkstälts af sakkunnige

personer, synas sätta det utom allt tvifvel, att landeriet Marieberg icke blott är

den jemförelsevis lämpligaste af alla hittills föreslagna platser för det blifvande

hospitalet, utan ock uppfyller de skäliga fordringar, man bör hafva på en lokal

för en sådan anstalt. Äf dessa skäl har jag, som trott det vara mindre angeläget

att till detta års Riksdag framställning göres om anslag till byggnadens uppförande,

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

[38.]

Ang. uppfostringsanstalter

fö i

sinnesslöa

barn.

42 Åttonde hufvudtiteln.

då antagligen, äfven sedan platsen tdifvit bestämd, icke ringa tid fordras för de

åtgärder, som måste föregå sjelfva byggnadsarbetet, ansett mig böra i så måtto

tillstyrka bifall till den nu gjorda underdåniga framställningen, att Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för inköp enligt ofvan angifna vilkor af

ifrågavarande egendom Marieberg till plats för ett hospital, hufvudsakligen afsedt

för sinnessjuka från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, anvisa på extra stat

för år 1882 ett belopp af 10,000 kronor, att användas till handpenning å köpeskillingen

för nämnda egendom.

På Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat senast

för hvartdera af åren 1880 och 1881 ett extra anslag af 20,000 kronor att i

enlighet med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn. Med tillämpning af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser,

hvilka blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd,

ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Johannesberg-

vid Mariestad eller den af Föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård

stiftade skola, hvilka båda anstalter redan i flera år åtnjutit statsbidrag efter särskilda

grunder och i enlighet dermed blifvit ordnade, har Eders Kong!. Maj:t af

ofvan nämn dn, anslag för så väl 1880 som 1881 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg

5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt

idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst 35 elever skulle

derstädes uppfostras och bland dem 10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet

för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot

half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och

Vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville

dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade den inspektion,

som Chefen för Ecklesiastikdepartementet egt att bestämma. Sedan deremot, beträffande

andra sådana inrättningar, hvilkas styrelser kunde önska bidrag af omförmälda

anslag för år 1880, Eders Kong!. Maj:t genom nådig kungörelse den 30

Maj 1879 meddelat de bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets

erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrig! vore att iakttaga vid derom skeende

ansökningar, hafva på gjorda underdåniga framställningar och efter verkstäld

inspektion understöd af sistnämnda anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor

beviljats dylika anstalter inom (fefleborgs, Östergötlands, Malmöhus och Vestmanlands

län; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 28 sistlidne Maj

meddelat enahanda bestämmelser som tillförene rörande vilkoren för åtnjutande af

understöd för år 1881 af det till detta ändamål beviljade anslag.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet ä

Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola måtte äfven för år 1882

beredas understöd till enahanda belopp och mot samma vilkor som för nu löpande

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde Imf vi! dtiteln.

43

år, samt framställningar om statsbidrag under nästkommande år jemväl åt de

öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna utan tvifvel kunna förväntas, tillstyrker

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom

understöd för år 1882 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att

användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet af sådant

anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen godkända.

I skrifvelse den 30 September 1880 har Eders Kongl. Maj:ts Befallnings- [39.]

hafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets Landsting, underdånigst anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1882 bevilja ett hemmet i

anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag åt det inom Jerfsö socken i Helsingland Jerf*sbefintliga

sjukhem för spetelska, med vilkor att Landstinget skulle för samma år

till ändamålet anvisa 4,000 kronor och att spetelske sjuke äfven från orter

utom länet måtte erhålla vård vid anstalten, så långt utrymmet kunde sådant

medgifva.

Medicinalstyrelsen har i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af de

utaf styrelsen inhemtade upplysningar framginge, att någon minskning i antalet

spetelske sjuke icke egt rum, och då det följaktligen vore af behofvet påkalladt

att, till förekommande af sjukdomens spridning och till beredande af ändamålsenlig

vård åt de sjuke, ifrågavarande anstalt fortfarande blefve satt i tillfälle att mottaga

det högsta antalet sjuke, utrymmet medgåfve, tillstyrkt bifall till den underdåniga

framställningen.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1882 bevilja ett extra anslag af 7,500 kronor till

upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kronor

dertill af Landstinget anvisas för samma år och att spetelske sjuke äfven från

andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet

derstädes kan sådant medgifva.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma skäl, [40—42.]

som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska fornskriftsällskåpet,

dels till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska barn- sällskapet,

nar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän och dels till fortsättande d0e7^fd9åt

af restaurationsarbetet å domkyrkan i Linköping, torde Eders Kongl. Maj:t täckas svenske sjoföreslå

Riksdagen att jemväl för år 1882 å extra stat anvisa: ^utländska1

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Åttonde hufyudtiteln.

hamnar och till Svenska fornskriftsällskapet •.......... 2,000 kronor,

fiol o VfiSbCLU" ^ ’ 7

ration af Lin- till beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i utländ
Upings

dom- sira hamnar...............10,000

och till restauration af domkyrkan i Linköping...... 8,000 „ .

[43.] Under åberopande af den utredning och de skäl, som vid sistlidne Riksdag

Ang. Lifrust- framlagts i fråga om Lifrustkammaren, för hvars samlingar särskild lokal ännu

icke kunnat beredas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren och dermed

förenade samlingar bevilja jemväl för år 1882 ett extra anslag till enahanda

belopp, som blifvit för innevarande år anvisadt, eller 1,700 kronor.

[44.] Sedan den af Filosofie doktorn Artur Hazelius bildade “Skandinavisk-etno
Ang.

t Nordi- grafiska samlingen", enligt ett af honom den 18 April 1880 utfärdadt öfverlåtelsesha

museet.»jjre^ blifvit gåsom fin sjelfständig anstalt under namn af “Nordiska museet" stäld

under en särskild styrelse, "att för all framtid och i alla väsendtliga delar orubbad

uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas", hafva C. G-. Hernmarck,

C. Limnell, Axel Key, Magnus Ismus och Artur Hazelius, i egenskap af ledamöter i

nämnda styrelse, i skrifvelse den 27 September nästlidet år anhållit, att åt ifrågavarande

museum måtte för år 1882 beredas anslag till enahanda belopp, 11,600

kr., som för innevarande år finnes anvisadt för Skandinavisk-etnografiska samlingen.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Vetenskapsakademien förordat

berörda ansökning; hvarjemte Akademien, med anledning af Eders Kong!. Maj:ts

den 28 Maj 1880 Akademien meddelade nådiga befallning i fråga om upprättande

af förteckning öfver de föremål i omförmälda museum, hvilka borde anses tillhöra

staten, anmält, dels att Styrelsen för museet redan tillstält Akademien en tre

band omfattande förteckning öfver de föremål, hvilka under åren 1876—1878

blifvit såsom gåfvor till museet öfverlemnade, jemte ett af Styrelsen utfärdadt depositionsqvitto,

enligt hvilket de sålunda förtecknade föremålen såsom statens

egendom fortfarande skulle förvaras i Nordiska museet, dels ock att likartade förteckningar

öfver gåfvor under åren 1873—1875 samt 1879 och de fyra första

månaderna af år 1880, enligt Hazelii åtagande, skulle, så snart ske kunde,

Akademien i behörig ordning tillställas.

På grund af anförda förhållanden hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till förvarande och vårdande af Nordiska museets

samlingar bevilja för år 1882 ett extra anslag af 11,600 kronor.

[45.] . Hos Eders Kong!. Maj:t har Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets

tkapiigTeZ-m™ei^°^s^’a afdelning, Professoren in. in. Friherre Adolf Erik Nordenskiöld unifem?

af derdånigst anhållit, att ett anslag af 50,000 kronor måtte af allmänna medel

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

45

varda anvisadt för att mot redovisning användas till bestridande af kostnaderna

för vetenskaplig bearbetning ej allenast af de naturhistoriska och etnografiska samlingar,

hvilka, vid den under Friherre Nordenskiölds ledning utförda Vega-expeditionon,

blifvit hemförda dels från Asiens nordkust och Berings-sund, dels från de

trakter expeditionen besökt, sedan den lemnat Beringsön, såsom Japan, Labuan,

Singapore och Ceylon, utan ock af det rika vetenskapliga materialet af de under

expeditionens öfvervintring i det arktiska hafvet anstälda utförliga meteorologiska,

magnetiska och hydrografiska iakttagelser, geografiska ortbestämmelser och fysisktgeografiska

undersökningar in. in. Af förenämnda samlingar hade de från Asiens

nordkust och Berings-sund en särskild betydelse derigenom att de till stor del

hemtats från ett verldshaf, som aldrig förr gjorts till föremål för någon naturvetenskaplig

undersökning eller plöjts af ett nutida fartygs köl. På ett ändamålsenligt

sätt bearbetade och beskinna, komme de derför att fylla en väsentlig

lucka i kännedomen om vårt jordklot. Äfven flera af de utaf expeditionen, sedan

den lemnat Beringsön, gjorda samlingarna kunde anses gifva särdeles vigtiga vetenskapliga

resultat, såsom samlingarna af växtförsteningar från Japan och Labuan,

hvilka anslöte sig till de likartade samlingar, dem Friherre Nordenskiöld

förut hemfört från polarländerna eller som under de senare åren träffats i vårt

eget land och som, jemförda med de nu ifrågavarande, lemnade en af vetenskapen

hittills saknad parallelbild från tropiska och subtropiska trakter rörande den forna

växtfördelningen på jordklotet. Då härjemte toges i betraktande den stora vigt,

som tilldelas Yega-expeditionen ej blott i hemlandet utan äfven bland verldens öfrig^

bildade folk, syntes det vara en oeftergiflig pligt, att det material, som expeditionen

hopbragt, blefve på ett värdigt sätt bearbetadt och bekantgjordt; och har

Friherre Nordenskiöld, i fråga om det begärda anslagets beviljande, föreslagit det

vilkor dervid, att omförmälda samlingar, sedan de blifvit bearbetade och ordnade,

skulle af honom öfverlemnas till statens offentliga museer och bibliotek, dock så

att det måtte tillåtas honom att af de naturvetenskapliga dupletterna öfverlemna

hvad han kunde anse skäligt till någon offentlig institution i det land, Ryssland,

hvars kuster expeditionen hufvudsakligen berört och hvars medborgare på ett så

kraftigt sätt understödt densamma.

Vetenskapsakademien, som erhållit nådig befallning att häröfver afgifva utlåtande,

har i ämnet inhemtat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat yttrande af

särskilt utsedda sakkunniga ledamöter, nemligen Professorerne S. Lovén, Friherre

G. von Duben och Veit Wittrock, hvilket yttrande Akademien för sin del gillat

och såsom uttryck för sina egna åsigter antagit.

Bemälde ledamöter af Akademien hafva anfört att, då man toge i betraktande

all den skiljaktiga verksamhet och de många olika åtgärder som måste vidtagas,

den tid som måste egnas åt förberedandet, utarbetandet och fullbordandet

af ett vetenskapligt verk öfver så vidlyftiga samlingar och så många olikartade

Vega-expeåitionens

samlingar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hufvudtiteln.

forskningsämnen, ett sådant arbete icke kunde åvägabringas utan kostnader, ovanliga

för våra förhållanden; och syntes den begärda summan, 50,000 kronor, icke

vara tillräcklig för utarbetande och fullbordande af ett vetenskapligt verk öfver

så vidlyftiga samlingar, som representerade så många olikartade forskningsämnen.

För minskning af kostnaderna hade emellertid Friherre Nordenskiöld, enligt hvad

komiterade inhemtat, för afsigt att tillvägagå på följande sätt. De särskilda afhandlingar,

som öfver olika ämnen författades, skulle inlemnas till svenska vetenskapliga

sällskap för att i deras publikationer intagas. Då de afbildningar, som

vid afliandlingar af detta slag vore alldeles oumbärliga, emellertid antagligen

konune att blifva så talrika och dyra, att samfunden icke torde kunna till fullo

bekosta dem, afsåges eu del af anslaget för denna utgift, som kunde förslagsvis

beräknas till 12,000 kronor. För att derjemte kunna sammanföra de sålunda på

skilda håll publicerade afhandlingarna till ett samladt helt, som gåfve en verklig

bild af Vega-expeditionens arbeten, skulle af dem tagas 500 å 800 exemplar i

öfvertryck eller ombrutet tryck, oafsedt att eu eller aiThan afhandling undantagsvis

torde komma att särskildt tryckas; varande såsom bidrag till betäckande af de

nödiga tryckningskostnaderna beräknadt ett belopp af 10,000 kronor. Då vidare

de fackmän, som åtoge sig den vetenskapliga bearbetningen, borde skäligen godtgöras,

skulle, under antagande att för ändamålet anlitades tre specialister, som

för detta uppdrag blefve uteslutande sysselsatta under två år, och med beräkning

af ett arfvode utaf 3,500 kronor om året för en hvar af dem, härtill erfordras

sammanlagdt 21,000 kronor. För anställande af nödig betjening, anskaffande af

glaskärl, sprit in. in. måste påräknas ett belopp af 7,000 kronor; hvaremot och

då Eders Maj:t ytterligare ökat den frikostighet och välvilja, hvarmed Eders Maj:t

städse omfattat Vega-expeditionen, genom att upplåta den förra biblioteksvåningen

i Kong], slottet till förvaringsrum för samlingarna och arbetsrum för vetenskapsmännen,

någon ersättning för lokal icke behöfde ifrågakomma.

Efter anförande häraf hafva komiterade yttrat sig anse, att Friherre Nordenskiölds

ansökan, med afseende så väl på det rika material, hvilket här erbjöde

sig till en följd af upplysande och värdefulla afliandlingar, som på det storartade

företaget, hvithet förtjenade att värdigt framställas i sina vetenskapliga resultat,

borde af Akademien förordas; och har Akademien i enlighet dermed anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka det för ändamålet begärda anslaget,

att utgå med 25,000 kronor under hvartdera af åren 1881 och 1882.

På det man må fullständigt vinna de vetenskapliga frukterna af den berömda

expedition, som under Friherre Nordenskiölds ledning hufvudsakligen af svenske

män blifvit bragd till ett lyckligt slut, måste naturligtvis det material, som

samlats, blifva bearbetadt, och det torde ej böra komma i fråga, att Sverige

skulle undandraga sig de derför erforderliga kostnaderna. Då emellertid ändring

i en redan faststäld stat ej annat än i verkligt nödfall synes böra ifråga
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfnidtitoln.

47

sättas, samt i allt fall utväg torde kunna beredas att förskjuta de medel, som

kunna vara beliöfliga, om arbetet redan detta år kan börja och fortsättas, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

till vetenskaplig bearbetning af de genom Vega-expeditionen hemförda samlingarna

och af de under resan utförda fysikaliska och geografiska observationer bevilja ett

anslag af 50,000 kronor samt deraf anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp

af 25,000 kronor, att genom Vetenskapsakademien tillhandahållas Friherre Nordenskiöld

i män af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt under de

af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnes öfverlemnande till staten.

De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln, gjorda [46.]

förskott, Indika böra hos Riksdagen till ersättning anmälas, äro, enligt den af^torcflnStatskontoret

i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp, utgörande dels mMda för
-

resekostnadsersättningar och arfvoden

för reglering af presterskapets löner..........kr. 318: 66;

till två ledamöter i Komitén för döfstummeundervisningens ordnande

...................„ 672: —;

för uppgörande och granskning af förslag till förordning angående

presterskapets boställen, äfvensom utgifter för tryckning,

häftning m. in. af förslaget........... 15,214: 64;

och dels till arrendator!! af Wexiö hospitalsgård förskjuten

ränta å belopp, som af Carlskrona—Wexiö jernvägsbolag

erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård 697: 30.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott å tillhopa

16,902 kronor 60 öre, ett till fullt krontal jemnadt belopp af 16,903 kronor

måtte varda å extra stat för år 1882 anvisadt.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder

gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle

till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver jinamärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5

januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

H ans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstjerna,

Hammarskjöld,

Richert och

Thempt ander.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll herr

statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Btii. till li kså. Frat. 1881. L Sami. 1 A/d.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Monde hufvudtiteln.

Nionde hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

Härvid anmälde herr statsministern, »att någon fråga om förändring

af de å pensionsstaten uppförda anslag icke förekommit.»

Beträffande åter

indragningsstaten

erinrade herr statsministern »om Kongl. Maj:ts på nedan nämnda departements

föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet

tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande

till Riksdagen af följande framställningar, nemligen,

DO

Pension för

öfversten C.

A. G. E.

von Wedderkops

enka.

på landtförö var sdepartementets föredragning: (se bil. 1 vid detta prat.

pag. 1)

att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten. vid

topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka

Sofia Lovisa von Wedderkop, född Rililman, må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension åt 400 kronor, att af henne från den

månad, i hvilken mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas

;

p.] på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta prat.

Understöd åt paff. 4dj

f. d. landt- atfc till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärn»-

varnsman. - „ i , . 1. . . ^ ,xru\ i

män må för ar 1882 a allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,

under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor

åt hvarje landtvärnsman;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta prot.

pag. 6)

att för afiidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka

Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången

af april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd

förblifver;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof.pag. 9)

att länsmannen i östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings

län Sven Svensson, efter lykta 55 lefnadsår, må från och med månaden

näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning

från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta

tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor,

eller 600 kronor årligen;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta prof,, pag. 13)

att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’

enka Märta Hedvig Soda Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig

pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå

från och med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken

hennes man aflidit;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prof. pag. 16)

att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!! Acliates Carl Wilhelm

Ernst Ulrik von Plåten må från och med månaden näst efter den,

då han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda

stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära

en årlig pension af 4,000 kronor; och

att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg °) må

från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen

varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten

under sin återstående lifstid undfå eu årlig pension af 1,500

kronor;

[3-]

Pension för

kaptenen

A. Gr. Ericsons

enka.

[4-]

Pension för

länsmannen

Sven Svensson.

[5-]

Pension för

landshöfdingen

A. Ad - lerereutz''

enka.

[6 -7.]

Pension för

chefen för

Fly inge stuteri

A. G.

W. E. U.

von Plåten.

Pension för

bokhållaren

vid samma

stuteri C. Gt.

Tullberg.

*) se bil. 6 pag. 18.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln.

[«-12.]

Pension för

adjunkten

A. Ii. Knström.

Pension för

teckningsläraren

C. II.

Wallberg.

Pension för

öfverlär aren

J. Z. Blackstadius.

Pension för

professoren

II. J. Berens''

enka.

Pension för

hospitalsläkaren

J. G. K

Leijer.

[13]

Ersättning

för den i

äldre löner

ingående

spanmål.

på ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta prat.

paq. 21)

att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström

må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst

efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt;
att

läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet

i Linköping Carl Henrik Wallberg v) må erhålla rätt

att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

såsom teckningslärare vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension å 1,500 kronor,

att öfverlärarcn vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias

Blackstadius**) må från och med månaden näst efter den, i hvilken han

erhåller afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp åt 1,500 kronor årligen;

att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium,

professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Bränner***,

må från allmänna indragningsstaten uppbära-eu årlig pension af

500 kronor, att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver

enka; samt

att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett

och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer****) må på allmänna indragningsstaten

beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå fiån

och med månaden näst efter den, da han efter erhållet afsked frånträder

förenade hospitals- samt lasaretts- och kurhusläkarebefattningarne.

Härefter anförde herr statsministern:

»Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å

spanmål åren 1878—1880 utgjort i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten,

motsvarande 14 kronor 11 öre för tunnan, eller 3 kronor 61

öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen

vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,

hvarom jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering

tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad,

böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten

efter nämnda prisskillnad, 3 kronor 61 öre för tunnan; och kommer

sålunda den ersättning, som för den ende återstående löntagaren,

*) se bil. 7 pag. 23.

**) se bil. 7 pag. 24.

***) se bil. 7 pag. 26.

****) se bil. 7 pag. 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

o

hvilken eger rätt till dylik förhöjning för 15 tunnor, att utgöra 54

kronor 15 öre.

De nya anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten,

hvilka enligt Eders Kongl. Maj:ts af mig nu omförmälda beslut

komma att äskas, torde blifva fullt uppvägda af de besparingar, som

uppstå genom äldre pensionstagares afgång, och jag saknar derför

anledning föreslå någon ändring i beloppet af nämnda anslag, hvadan

och då å anslaget till pensionsstaten någon ny anvisning nu icke blifvit

ifrågasatt de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln torde såsom

hittills få upptagas:

anslaget för pensionsstaten till ................................kronor 1,286,022: —,

eko ,, allmänna indragengsstaten till ......... ,, 993,978: —,

tillsammans kronor 2,280,000

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel, bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts förut

denna dag på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 8. vid

detta prat. pag. 29) fattade beslut att af Riksdagen äska,

så väl att å extra stat för år 1882 må anvisas ett kreditiv af

900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot

skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande

förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen

godkända grunder för sådana pensioners utgående,

som ock att hvad af de till pensioneringen under innevarande

år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.»

Hvad herr statsministern sålunda rörande nionde hufvudtiteln

anfört och hemstält biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef

af Hans Magt Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade

Hans Magt Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna,

att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas

Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Bill. till BiJcsd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afä.

2

Beloppet af

de ordinarie

anslagen å

nionde

hufvudtiteln.

[14]

Kreditiv för

pensioneringen

från arméns

pensionskassa.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

1

%

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert, och

Themptander.

Departementschefen föredrog slutligen en utaf aflidne f. d. öfversten

i armén och öfverstelöjtnanten vid topografiska corpsen m. m. Carl

Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia Lovisa von Wedderkop,

född Kihlman, till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, som vid

en ålder af 65 år befunne sig i svårt ekonomiskt betryck och vore

oförmögen att sjelf bidraga till sitt uppehälle, i underdånighet anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om

beviljande för henne af någon pension; till stöd för hvilken anhållan

Bill. till Piksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1

Pension för

öfversten C.

A. G. E.von

Wedderkops

enka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''2

Nionde hufvndtiteln: bil. 1.

sökanden, med bifogande af öfversten von Wedderkops tjensteförteckning,

erinrat, att hennes aflidne man allt ifrån år 1826, då han blifvit

underlöjtnant vid fältmätningsbrigaden, varit anstäld i statens tjenst,

der han såsom militär efter hand befordrats till öfverstelöjtnant vid

topografiska corpsen och öfverste i armén, hvarefter han år 1872 utnämnts

till postinspektor i Gefle och år 1874 förflyttats till postmästare

i ^ Westerås, hvilken befattning han innehaft till år 1879, då han erhållit

afsked, samt att han, utom denna tjenstgöring, under åren 1850

—1872 varit lärare i topografi och kartritning vid krigshögskolan

äfvensom under en lång följd af år, i förening med framlidne generalmajor

J. A. Hazelius, förestått en i Stockholm förlagd läroanstalt för

linie-officerare, hvarest ett mycket stort antal sådana erhållit den för

deras yrke nödiga undervisning.

Under åberopande af den efter mannen upprättade bouppteckning,

hvaraf inhemtades, att en brist i boet förefunnes af 3,769 kronor 27

öre, hade sökanden vidare uppgifva, att hon och hennes tvenne barn

nödgats afträda boet till fordringsegarne och söka urarfva-förmån, samt

att hennes enda tillgång vore en henne uti civilstatens enke- och

pupillkassa tillkommande pension af 400 kronor, hvaraf dock under de

närmaste åren hälften komma att innehållas, enär hennes man, som

endast i sju år tillhört civilstaten, ej under det stadgade antalet år

inbetalt pensionsafgiften.

Uti särskilt afgifvet och vid ansökningen fogadt yttrande hade

chefen för generalstabens topografiska afdelning hufvudsakligen anfört,

att öfversten von Wedderkop under sin långa 46-åriga tjenstetid egnat

större delen deraf åt de topografiska arbetena och i öfrigt åt dermed

nära sammanhängande värf; att hans verksamhet, hvarunder han deltagit

i nästan alla de olika topografiska arbetena, hufvudsakligen tagits

i anspråk för fältmätning med anledning af den sällsynta smak och

skicklighet i topografisk ritning, som han utvecklat och hvaruti han

inom corpsen egt få likar, men ingen öfverman; att han, efter att i åtskilliga

år varit anstäld såsom arbetare vid fältmätningarne, sedermera

i 13 år såsom befälhafvare och ledare af dessa arbeten uppdrifvit det

svenska kartverket till en grad af duglighet, som betydligt höjde sig

öfver hvad föregående tid mägtat åstadkomma; att han samtidigt haft

personligt, uppdrag att af originalmätningarne sammandraga 6 länskarta^

hvilket arbete kräfde mycket omdöme, samt att åt honom varit

anförtrodd ledningen af tvenne andra kart-arbeten, af livilka det ena,

företaget i och för tillämnade befästningar omkring hufvudstaden, otvifvelaktigt

vore i sitt slag det vackraste som i Sverige åstadkommits,

samt det andra, en fullständig uppmätning af Stockholms stad, utförts

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 1.

3

i en så stor skala, att mätningen måst anordnas efter en plan, som

åtminstone inom Sverige var i viss mån ny; och. hade bemälde chef

slutligen upplyst, att von Wedderkop åtta gånger varit i allmänt uppdrag

och i ärenden, som rörde tjensten, utsänd till främmande länder,

hvarvid hans språkkunskap underlättat fullgörandet af de honom anförtrodda

värf, äfvensom omnämnt hans verksamhet vid militärundervisningen,

dels vid läroanstalten för linie-officerare, hvars föreståndare

han varit från 1856 till 1867, dels såsom ledamot i 4:de militärdistriktets

examenskommission från 1836 till 1850 samt från 1856 till 1867,

och dels såsom lärare under 21 års tid i topografi vid krigshögskolan,

der han dessutom väsentligen bidragit till en på allmänt uppdrag utarbetad

militärgeografi.

Då obestridligt vore, att öfversten von Wedderkop varit en i många

hänseenden framstående militär och, såsom sådan, dels fört de topografiska

arbetena inom landet högst betydligt framåt, dels nedlagt stora

förtjenster om militärundervisningen, och då det syntes skäligt att staten

lemnade ett erkännande häraf genom något bidrag till hans enka,

hvilken vore ålderstigen och icke egde andra tillgångar för sitt uppehälle

än den pension, som hon för närvarande erhölle från civilstatens

pensionskassa och af hvilken hon, under ännu närmare fyra års tid, ej

finge uppbära mer än hälften, eller 200 kronor, hemstälde statsrådet

i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å allmänna

indragningsstaten för enkan Sofia Lovisa von Wedderkop uppföra

en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad, i hvilken

mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas; hemställande

statsrådet slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag

i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde

hufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet

sålunda hemstält.

Ex protocollo:

Edv. Kolmodin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande

reglering för år 1882 af de anslag å riksstatens nionde hufvudtitel,

hvilka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande

understöd, åt f. d. landtvärnsman:

Understöd åt

f. d. landtvärnsman.

“Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande

ändamål äfven för år 1882 anvisa å allmänna indragningssta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufrudtiteln: bil. 2.

5

ten 10,000 kronor, under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags

beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt

hvarje understödstagare.u

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar

gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifva

af departementschefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder

besluta utdrag af protokollet finansdepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och

behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret;

hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden

hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:

Edv. Iiolmodin.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufyudtiteln: bil. 3.

Pension för

Jcaptenen A.

G. Ericsons

enka.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 30

december 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otteb,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

THEMPT ANDER.

Departementschefen, statsrådet friherre von Offer föredrog i

underdånighet:

En utaf aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons efterlemnade

enka Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, till Kongl. Maj:t

ingifven skrift, hvaruti hon, under åberopande af den nödstälda belägenhet,

i hvilken hon blifvit genom mannens frånfälle försatt, anhållit

att, med afseende härå och då mannen under kommendering såsom

chef å kanonbåten “Gunhild“ ådragit sig en sjukdom, hvilken, i följd

af hans nit att i det längsta bibehålla chefskapet å fartyget, grundlagt

ett obotligt lidande, som förkortat hans dagar, Kongl: Maj:t måtte

bereda sökanden och hennes barn någon statspension.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

7

Departementschefen anförde härvid:

“Af ansökningen bilagda handlingar inhemtas, att kaptenen Ericson

aflidit den 18 mars innevarande år och såsom sterbhusdelegare efterlemnat

enkan och en dotter, född år 1872; att behållningen i boet,

enligt bouppteckningen, utgjorde allenast 570 kronor 13 öre; samt att

kaptenen Ericson, enligt företedt läkarebetyg, under tjenstgöring såsom

befälhafvare å kanonbåten Gunhild ådragit sig diafragmatisk lungsäcksinflammation,

hvilken, jemlikt samma intyg, sannolikt genom kaptenen

Ericsons öfverdrifna tjenstenit, att i det längsta bibehålla befälet, förvärrades

och antog dödlig utgång.

Uti särskildt afgifna, vid ansökningen fogade yttranden hafva

dels kommendören i kongl. flottans reserv m. in. Alexis Pettersén

intygat, att kaptenen Ericson, hvilken under hans befäl innehaft åtskilliga

olikartade tjenstebefattningar, derunder städse ådagalagt, jemte en

rik erfarenhet, ett outtröttligt, sjelfuppoffrande nit i tjensten, hvilket

ock måhända bidragit till hans förtidiga bortgång, i det han, såsom

chef å kanonbåten “Gunhild“ och ännu convalescent, ej lemnade kommandobryggan

förrän han uppfylt den skyldighet, hans kommendering

afsåg, hvarföre om honom kunde sägas, att han nära nog dog på sin

post;

dels kommendörkaptenen i kongl. flottans reserv m. m. Sv. Ad.

C:son Lagerberg, i afseende å kaptenen Ericsons verksamhet såsom

äldste officer vid ekipagedepartementet å flottans varf i Karlskrona

under den tid han stått under bemälde kommendörkaptens befäl, vitsordat,

att en mera nitisk, ihärdig och omtänksam tjensteman icke stode

att finna och svårligen eu sakkunnigare än hvad kaptenen Ericson varit;

dels ock kommendörkaptenen vid kongl. flottan m. m. O. Lagerberg

anfört, att kaptenen Ericson, hvilken vid flere olika tillfällen stått

under hans befäl, utmärkt sig för en aldrig svikande pligttrogenliet i

utöfningen af tjensten jemte en icke vanlig skicklighet deri, samt att

den åsigten allmänt delades af kaptenen Ericsons vapenbröder, att hans

bortgång varit en lika kännbar förlust för det vapen han tillhört, som

till stor saknad för hans tjenstekamrater och underlydande.

Genom nådig remiss anbefald att med underdånigt utlåtande öfver

ifrågavarande ansökning till Kongl. Maj:t inkomna, har chefen för flottans

militärpersonal i underdånigt memorial den 16 innevarande månad

anfört: att kaptenen Ericson såväl till flottans bästa som statens

fromma städse fullgjort de många och maktpåliggande uppdrag, som

honom anförtrotts; att kaptenen Ericson, hvilken hösten 1879 utnämnts

till chef på kanonbåten “Gunhild“ med order att under då förestående

vintermånader, så ofta väderlek och omständigheter det medgåfvo,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Monde hufYudtiteln bil. 3.

kryssa i Kattegat, för att, der så erfordrades, lemna nödstälda fartyg

bistånd, den 1 november samma år med kanonbåten afgått från Karlskrona,

men den 18 februari 1880 måst, i följd af sjukdom, aflemna befälet

öfver densamma; att kaptenen Ericson under fullgörandet af i

fråga varande hårda tjenstgöring ådragit sig den sjukdom, hvilken

genom hans brinnande nit att i det längsta söka behålla befälet så

förvärrades, att densamma inom kort antog en dödlig utgång; samt

att på grund af sålunda anförda förhållanden och med hänsyn till så

väl kaptenen Ericsons långa tjenstetid, 24 år, hvarunder han städse

tjenat konung och land med omutlig trohet och aldrig tröttnande nit,

som ock till det utblottade tillstånd, hvaruti hans efterlemnade maka

och barn befunne sig, chefen för flottans militärpersonal ville på det

varmaste förorda den underdåniga ansökningen.

I betraktande af de sålunda i afseende å kaptenen Ericson och

hans tjensteutöfning afgifna hedrande vitsord, och med särskildt fäst

afseende å anledningen till hans bortgång, som, enligt sammanstämmande

omdömen, antagligen är att söka i ett af synnerligt nit i tjensten

eggadt begär att i det yttersta qvarstanna på sin post för fullgörande

af honom anförtrodt uppdrag, finner jag mig, vid det förhållande

att hans enka och minderåriga dotter befinna sig i medellös

belägenhet, böra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å allmänna indragningsstaten för kaptenen Ericsons enka

uppföra en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad,

under hvilken mannen aflidit, åtnjutas så länge hon i sitt nuvarande

enkestånd förblifver; samt att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag

i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde

hufvudtitel.“

Uti denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad

statsrådet uti förestående under punkterna---upptagna mål

underdånigst tillstyrkt och hemstält.

Ex protocollo:

Carl Silfversvärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

9

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december

1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog vidare i

underdånighet:

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga

memorial den 12 sistlidne oktober, hvarmed öfverlemnats en af länsmannen

i Östbo härads mellersta distrikt af nämnda län, Sven Svensson,

Bill. till alltså. Prof. 1881. 1 Sami 1 Afd. 2

Pension för

länsmannen

S. Svensson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifven, af prest- och läkarebetyg

jemte andra handlingar åtföljd ansökning, att, då sökanden till

följd af slaganfall i början af år 1876 blifvit oförmögen att förrätta

sin länsmanstjenst, utan att någon förbättring i hans helsotillstånd

vore att förvänta, samt sökanden saknade egna medel för sin och sin

familjs utkomst, pension å allmänna indragningsstaten måtte beredas

honom, ehuru stadgade vilkor i afseende å ålder ännu icke vore uppfylda,

när han, i anseende till berörda obotliga sjukdom, nödgades från

tjensten söka afsked;

och hade Kong!. Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande att

sökanden med redbarhet, nit och skicklighet utöfvat sin tjenstebefattning,

hemstält, att, då, enligt det för honom utfärdade läkarebetyg,

icke någon förbättring i sökandens helsotillstånd kunde emotses, samt

det vore med svårighet förenadt att, ensamt mot tjenstgöringspenningarne,

kunna fortfarande erhålla lämplig person till bestridande af

länsmanstjensten inom ifrågavarande besvärliga distrikt, innefattande

jemväl Vernamo köping, Kongl. Maja täcktes hos Riksdagen föreslå,

att sökanden, hvilken i 32 år varit uti statens tjenst och enligt gällande

föreskrifter vore berättigad att, sedan han år 1881 uppnått 55

års ålder, från civilstatens pensionsinrättning uppbära en årlig pension

af 600 kronor, måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

af en fyllnadspension till enahanda belopp.

Af handlingarne i målet inhemtades, att sökanden, som vore

född den 4 augusti 1826 och således uppnått en ålder af mer än 54

år, den 15 juni 1841 antagits till skrifvare å kronofogdekontor och

derstädes under flera år tjenstgjort, samt att han den 10 oktober 1848

konstituerats och förordnats till sin nu innehafvande länsmanstjenst,

hvilken han alltså beklädt öfver 32 år; och innehölle det för sökanden

den 14 sistlidne september utfärdade, läkarebetyg, att han, som flera år

lidit och fortfarande lede af följderna utaf ett slaganfall, yttrande sig

i förlamning i venstra armen och benet, vore alldeles oförmögen att

sköta sin länsmanstjenst, äfvensom att för framtiden ingen förbättring

vore att vänta uti sökandens helsotillstånd.

Uti häröfver infordradt, den 21 sistlidne oktober afgifvet underdånigt

utlåtande hade direktionen för civilstatens pensionsinrättning

anfört, att, enär sökanden, som från och med november månad 1848

till pensionsinrättningen erlagt stadgade utgifter, varit i rikets tjenst

öfver 30 år och derunder sin omförmälda afgiftsskyldighet behörigen

fullgjort, men han ännu icke uppnått den för pensions tillträdande

bestämda ålder af fylda 55 år, sökanden, om han dessförinnan från

sysslan afginge, vore, jemlikt § 16 af gällande reglemente för civil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

11

statens pensionsinrättning den 30 november 1877, berättigad att, efter

uppnådd sådan ålder, så framt han behörigen fortfore med afgifters

erläggande, under den tid, som i samma ålder bruste, tillträda för sin

öfriga lifstid pension i sjette klassen af nämnda inrättning med 600

kronor årligen.

Statskontoret hade derefter uti infordradt underdånigt yttrande

åt den 18 nästlidne november anfört: att genom nådiga brefvet, den

1 juni 1877 vore, bland annat, stadgadt, att civile embets- och tjensteman

samt betjente, hvilkas aflöning på grand af reglering vid 1876

års riksdag eller sedermera fördelats i lön och tjenstgöringspenningar,

vore berättigade att, då de . uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår,

vid afskedstagande! från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå

pension till lönens hela belopp; att, enligt den vid 1878 års riksdag

skedda lönereglering för visse af landsstatens tjensteman, länsmännens

aflöning numera utgjordes af lön 900 kronor, förutom tjenstgöringspenningar

600 kronor och expensmedel 100 kronor, hvartill för sökanden,

jemlikt nådiga brefvet den 17 januari 1879, komme ett personligt

ålderstillägg till lönen af 300 kronor, så att denne i sin helhet

för honom utgjorde 1,200 kronor; att i följd häraf pension å allmänna

indragningsstaten till motsvarande belopp skulle honom tillkomma,

derest lian hade uppfylt de vilkor, som för rätt till pension å nämnda

stat blifvit uti 1877 års nyss åberopade nådiga bref stadgade; att, då

emellertid sökandens anställning å kronofogdekontor, utan att vara

i statens tjenst antagen, icke kunde medföra rätt till tjensteårsberäkning

för vinnande af rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,

sökanden ännu icke i afseende å tjensteåldern fullgjort det

vilkor, som för åtnjutande af berörda förmån sålunda föreskrifvits; att

han likaledes icke på långt när uppfyllt det stadgade vilkoret beträffande

lefnadsaldern; men att, med afseende å innehållet af det för

honom utfärdade läkarebetyg, hans väl vitsordade tjenstgöring samt

svårigheten och olämpligheten af tjenstens fortsatta uppehållande genom

vikarie, statskontoret ansåge, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, sig böra i underdånighet tillstyrka,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,

att Svensson, hvilken, enligt hvad direktionen för civilstatens pensionsinrättning

upplyst, blefve vid 55 års ålder berättigad att för sin öfriga

lifstid från nämnda inrättning tillträda en årlig pension af 600 kronor,

så framt han behörigen fortfore med afgifters erläggande till inrättningen

under den tid, som i samma ålder bruste, måtte å allmänna indragningsstaten

få uppföras till åtnjutande af en fyllnadspension till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

enahanda belopp, eller 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden

näst efter den, då sökanden, efter uppnådda 55 lefnadsår, från

tjensten erhölle afsked.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen

Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, finge från och med månaden näst

efter den, hvari han med pension ur civilstatens. pensionsinrättning

från tjensten afginge, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta

tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgjorde 1,200 kronor,

eller sex hundra kronor årligen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna bifall härtill samt

befalte, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

W. J. Mocligh.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

13

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

december 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert ,

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter:

En af framlidne landshöfdingen i Malmöhus län m. m. Axel Pensionat

Adlercreutz’ efterlemnade enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född

Lewenhaupt, till Kongl. Maj:t ingifven ansökning, deruti hon, med creuté enka.

bifogande af styrkt transsumt utaf den efter landshöfdingen Adlercreutz

förrättade bouppteckning, i underdånighet anhållit, att, då hennes bemälde

man den 20 sistlidne maj aflidit vid 59 års ålder och hon således

ensam finge draga försorg om deras sex oförsörjda barn, utan att

dertill eg a annan tillgång än den henne från civilstatens pensions
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

inrättning tillkommande pension, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att pension å allmänna indragningsstaten

måtte henne och de oförsörjda barnen förunnas.

De vid ansökningen fogade handlingar utvisa, att landshöfdingen

Adlercreutz efterlemnat, jemte ofvannämnda enka, sex omyndiga barn,

nemligen fyra söner, födda 1864, 1866, 1868 och 1871, och två döttrar,

födda 1856 och 1862, samt att vid bouppteckning den 15 sistlidne juli

tillgångarne i boet befunnits utgöra 562,241 kronor 32 öre, under det

att skulderna uppgått till 602,472 kronor 46 öre, hvadan således en

brist förefanns till belopp af 40,231 kronor 14 öre.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har i

afgifvet underdånigt utlåtande af den 29 nästlidne november förmält,

att, enligt hvad statskontoret inhemtat, landshöfding Adlercreutz, som

inträdde i statens tjenst år 1842, erhållit ordinarie tjenst såsom fiskal

i Svea hofrätt år 1850, utnämnts till assessor i nämnda hofrätt 1853,

till revisionssekreterare 1857, till justitieråd 1860, till president i Göta

hofrätt 1868, till statsråd och chef för civildepartementet samma år

samt till justitiestatsminister den 3 juni 1870, hvilket embete han

innehaft under nära fyra års tid, hvarefter han den 8 april 1874 utnämndes

till landshöfding i Malmöhus län; att landshöfding Adlercreutz

under många riksdagar varit en af svenska folkets representanter dels

såsom sjelfskrifven ledamot af ridderskapet och adeln och dels i egenskap

af valdt ombud i riksdagens andra kammare; äfvensom att, i

afseende å den pensionsrätt, som kunde tillkomma sökanden från civilstatens

pensionsinrättning, statskontoret erhållit den upplysning, att

hon erhållit pension från enskilda enke- och pupillfonden till årligt

belopp af 1,200 kronor samt att hon syntes berättigad till en årlig

pension af 300 kronor från allmänna enke- och pupillfonden, hvarom

ansökning till Kongl. Maj:t ingifvits; och hade statskontoret, med afseende

å det synnerligen framstående sätt, hvarpå landshöfdingen

Adlercreutz utöfvat de mångfaldiga honom anförtrodda vigtiga befattningar

och uppdrag, samt då styrkt vore, att hans efterlefvande enka

och många barn befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter,

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition

derom, att till understöd åt landshöfdingen Adlercreutz’ enka

för hennes framtida bergning och såsom hjelp till barnens uppfostran

måtte å allmänna indragningsstaten anvisas ett belopp af 2,000 kronor

årligen, att från och med nästlidne juni månad beräknas och utgå.

Med afseende å landshöfdingen Adlercreutz’ för fäderneslandet

synnerligen gagnande verksamhet under en nära fyratioårig embetsmannabana,

dervid han beklädt flera af samhällets mest ansvarsfulla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

15

och maktpåliggande befattningar, samt då hans efterlemnade enka för

sin framtida bergning och flera oförsörjda barns uppfostran icke egde

annan tillgång än det understöd, som vore att från civilstatens pensionsinrättning

påräkna till belopp af högst 1,500 kronor, hemstälde statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja landshöfdingen

Adlercreutz’ enka en årlig pension af två tusen kronor, att från

allmänna indragningsstaten utgå från och med juni månad 1880, eller

månaden näst efter den, i hvilken hennes man aflidit.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla denna hemställan

samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. Wennberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufyudtiteln: bil. 6.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december

1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert och

ThEMPT ANDER.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter i

underdånighet:

Pension för En af chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästaren m. in. Achates

Ilyinge stil- Carl Vilhelm Ernst Ulrik von Plåten gjord, af stuteriöfverstyrelsen

tv* É'' u met^ memorial den 13 sistlidne oktober insänd underdånig ansökning,

von Plåten, att han, hvilken uppnått en ålder af nära 65 år och varit i statens

tjenst anstäld öfver 46 år, måtte, då han vid fylda 65 år från tjensten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

17

afginge, erhålla en årlig pension å allmänna indragningsstaten af

5,000 kronor, motsvarande hans nu innehafvande kontanta lön.

Af ansökningshandlingarna inhemtades: att von Plåten, som vore

född den 30 juni 1816, blifvit den 24 december 1833 antagen till

korporal vid då varande kronprinsens husarregemente; att han år

1836 blifvit underlöjtnant vid samma regemente och sedermera derstädes

befordrats till löjtnant och ryttmästare, från hvilken sistnämnda

beställning han år 1862 erhållit afsked; samt att han redan derförut

den 9 september 1859 utnämnts till sin nu innehafvande befattning,

chef för Flyinge stuteri, hvilken tjenst han således beklädt i mera än

21 år.

Det insända läkarebetyget innehölle, att von Plåten under de senare

åren ofta besvärats af stenbildningar och att, oaktadt lyckliga

operationer, dessa lidanden dock i förening med eu framskriden ålder

haft till följd, att krafterna minskats, hvadan han för att rätt vårda

sin helsa väl behöfde att numera få åtnjuta en hvila, som endast

minskade göromål åt honom kunde bereda.

Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial har stuteriöfverstyrelsen,

under tillkännagifvande, att sökanden icke fullgjort de vilkor

i afseende å tjenstetid vid armén, som berättigade honom till pension

från arméns pensionskassa, i underdånighet hemstält, det Kongl.

Maj:t täcktes såsom ett erkännande af det nit samt den skicklighet

och omtanka, sökanden i berörda chefsbefattning städse ådagalagt,

hos nästkommande Riksdag i nåder föreslå honom att, då han efter

fylda 65 år från sagda chefsbefattning afginge, å allmänna indragningsstaten

komma i åtnjutande af en årlig pension af 5,000 kronor.

Till följd af erhållen nådig remiss har statskontoret i underdånigt

utlåtande den 25 nyssnämnda oktober månad anfört: att de, i

afseende å embets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna

indragningsstaten, meddelade allmänna nådiga föreskrifter icke

kunde, beträffande innehafvare af ifrågavarande tjenstebefattning, anses

tillämpliga, men att Riksdagen likväl, i anledning af särskilda nådiga

framställningar, vid olika tillfällen medgifvit dylik förmån till åtskilliga

innehafvare af likartade befattningar, hvaribland till chefen för Ottenby

stuteri, hofstallmästare!! J. W. Beijer, hvilken fått sig tillagd en årlig

pension å allmänna indragningsstaten af 4,000 kronor; samt att med

hänsyn härtill och då sökanden, förutom åtskilliga naturaförmåner,

upptagna till ett sammanlagdt värde af 1,700 kronor, åtnjöte en kontant

lön af 5,000 kronor, och beloppet i allmänhet af pensionen för

civile embets- och tjenstemän, hvilkas aflöning, i likhet med sökandens,

icke vid nyligen skedd reglering blifvit i lön och tjenstgöringsBih.

till lliksd. Brnt. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde liufyudtiteln: bil. 6.

Pension för

bokhållaren

vid Flyinge

stuteri G. G.

Tullberg.

penningar fördelad, motsvarade, när lönen uppginge till den summa

sökanden åtnjöte, 80 procent af lönen, eller 4,000 kronor, statskontoret,

med derjemte fästadt afseende å sökandens långvariga och väl vitsordade

tjenstgöring samt behofvet för honom att, då han uppnådde den

ålder, vid hvilken pension af civile embetsman i allmänhet erhölles,

från tjensten afgå, funnit sig böra i underdånighet tillstyrka, det

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att

sökanden, hvilken icke uppbure någon pension från arméns pensionskassa,

måtte tilläggas rättighet att, då han efter uppnådd ålder af 65

år från chefsbefattningen för Flyinge stuteri afginge, å allmänna indragningsstaten

under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension

af 4,000 kronor.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte statsrådet

i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i betraktande af hofstallmästaren

von Plåtens långvariga och väl vitsordade verksamhet i det

allmännas tjenst, föreslå Riksdagen medgifva, att hofstallmästare!! von

Plåten Unge från och med månaden näst efter den, då han vid fylda

65 år afginge från befattningen såsom chef för Flyinge stuteri, å allmänna

indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära eu årlig

pension af 4,000 kronor.

Stuteriöfverstyrelsens underdåniga memorial den 15 sistlidne september

angående bokhållaren vid Flyinge stuteri, hofkamreraren Carl

Gustaf Tullbergs anhållan, att, enär han, som uppnått en ålder af omkring

73 år och öfver 48 år varit i statens tjenst anstäld, numera till

följd af försvagad helsa vore urståndsätta att sin innehafvande bokhållarebefattning

fortfarande bestrida, bemälda styrelse måtte i underdånighet

föreslå honom till erhållande vid afskedstagande! af en årlig

pension af 1,500 kronor.

För egen del hade stuteriöfverstyrelsen, jemte tillkännagifvande,

att stuteribokhållarens löneförmåner, förutom kontant lön 1,500 kronor,

utgjordes af fri bostad med planteringsland, 5 famnar ved samt foder

och bete till 3 kor, hvilka förmåner kunde uppskattas till minst 600

kronor, samt med vitsordande af sökandens långvariga och trogna

tjenst, i underdånighet hemstält, huruvida Kongl. Maj:t skulle finna

skäligt att såsom pension åt sökanden hos näst sammanträdande Riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde lnifvudtiteln: bil. 6.

19

dag föreslå ett årligt belopp af 1,500 kronor, att å allmänna indragningsstaten

uppföras.

Enligt ansökningshandlingarna vore Tullberg född den 5 december

1807. Sedan lian på grund af särskilda förordnanden bestridt

länsmanstjenst under sammanlagdt 2 år 3 månader, erhöll han å sin nu

innehafvande stuteribokhållaretjenst under den 23 april 1834 förordnande

och den 28 november samma år fullmakt, hvadan han innehaft

denna tjenst i 46^- år. I afseende å hans helsotillstånd innehölle ett

för honom utfärdadt läkarebetyg, att lian under de senaste två åren

ofta varit besvärad och lidande af rheumatiska åkommor samt, i följd

af dessa krämpor, flere gånger varit nödsakad att genom vikarie fullgöra

de honom åliggande göromål vid stuteriet, samt att, med afseende

å sökandens ålder, han ansåges väl behöfva fullkomlig befrielse

från alla tjensteåligganden vid stuteriinrättningen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet blifvit infordradt, hade

anfört, att, ehuru sökanden i allo uppfylt de allmänna vilkor, som före

vidtagande af de senaste löneregleringarne, dervid aflöningen fördelats

i lön och tjenstgöringspenningar, vore i författningarne stadgade för

civile ombets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna

indragningsstaten, likväl och då den tjenstebefattning, sökanden innehade

vid stuteriet, för hvilket sådan lönereglering ej egt rum, icke

kunde hänföras till dem, för hvilka eu dylik förmån blifvit medgifven,

sökanden saknade rätt till den förmån, han begärt; men att, då vid

sökandens långt framskridna ålder ifrågavarande tjenstebefattning icke

syntes kunna af honom längre uppehållas, och billigheten torde kräfva,

att han efter en så långvarig och väl vitsordad tjenstgöring icke ginge

i mistning af alla sina löneförmåner utan finge behålla den kontanta

lönen, såsom erforderlig för hans uppehälle under ålderdomen, statskontoret

ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att sökanden

berättigades att från och med månaden näst efter den, uti hvilken

afsked från bokhållarebefattningen vid Flyinge stuteri honom beviljades,

å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå en

årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den kontanta lön, han nu

uppbure.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att bokhållaren

vid Flyinge stuteri Tullberg finge från och med månaden näst efter

den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen varder honom beviljadt,

å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid

undfå eu årlig pension af 1,500 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet

i näst föregående två mål hemstält samt befalte, att utdrag af detta

protokoll skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

21

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5

januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld.

Richert och

Themptander.

Vidare anförde statsrådet Hammarskjöld i fråga om vissa anslag

under nionde hufvudtiteln:

“Hos Eders Kongl. Maj:t har domkapitlet i Upsala uti underdånig

skrifvelse den 22 juni 1880 förmält, att, sedan domkapitlet i skrifvelse

den 17 oktober 1877 gjort underdånig framställning om beredande af

pension å allmänna indragningsstaten för adjunkten vid allmänna läroverket

i Upsala Adolf Robert Enström, både under de tre år, som

derefter förflutit, det redan då af domkapitlet angifna förhållande, att

nämnde lärare icke skulle kunna i tjenstgöring återinträda, vunnit ytterligare

bekräftelse; och har domkapitlet nu, efter en af rektor vid läroverket

hos eforus särskildt gjord hemställan, under åberopande af domkapitlets

förra framställning i ämnet och med bifogande af ett den 14

Pension för

läroverksadjunkten

A.

B. Enström.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Monde hufvudtiteln: bil. 7.

juni 1880 utfärdadt läkarebetyg angående Enströms helsotillstånd,

underdånigst anhållit, att, då Enström från och med år 1867 varit af

sjukdom hindrad att sin tjenst vid läroverket utöfva, och enligt läkarebetyget

måste antagas allt framgent blifva dertill oförmögen, samt då

ett sådant missförhållande icke kunde vara utan men för läroverket,

livilket till följd deraf under lång tid saknat en af sina ordinarie lärare

och icke kunde motse någon ändring häruti på annat sätt än

genom den otjenstbare lärarens pensionering, Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå, att nödiga medel måtte för ändamålet

varda anvisade.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas, att adjunkten

Enström är född den 8 augusti 1828, att han börjat tjenstgöra vid

Upsala högre elementarläroverk under vårterminen 1856 och den 5

april 1861 erhållit fullmakt såsom adjunkt vid läroverket, i hvilken

egenskap han tjenstgjort till slutet af år 1866, samt att, enligt hvad

domkapitlet vitsordat, Enström under sin tjenstgöring städse ådagalagt

synnerligt nit och utmärkt lärareskicklighet och gjort sig känd för ett

värdigt och hedrande förhållande i lefveimet; varande genom det företedda

läkarebetyget styrkt, att Enström alltifrån hösten 1866 lidit af

ryggradssjukdom, som omöjliggör allt andligt arbete, och att hans tillstånd

icke visar något hopp om en sådan förbättring, att han skulle

kunna ^återtaga sin befattning såsom lärare.

Öfver ifrågavarande framställning har statskontoret afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, hvari anförts, att Enström, som uppnått

en ålder af något öfver 52 år och varit anstäld i statens tjenst

under 24 år, visserligen ännu icke i afseende å lefnads- och tjensteår

uppfylt de genom nådiga brefvet den 12 november 1823 för civile

tjenstemäns pensionsrätt föreskrift^ vilkor, som, enligt nådiga brefvet

den 16 mars 1858, jemväl egde tillämpning å lärare vid allmänna läroverken;

men att statskontoret, på grund af läkarebetygets innehåll och

med afseende å hvad domkapitlet i frågan anfört och vitsordat, likväl

ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj :t täcktes

föreslå Riksdagen, att adjunkten Enström, hvilkens aflöning i denna

egenskap, enligt gällande stat, utgjordes af lön 1,500 kronor och personlig

tillökning 500 kronor, eller tillhopa 2,000 kronor, måtte från

och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från adjunktsbefattningen

blefve honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af en mot tre fjerdedelar af berörda aflöning svarande

årlig pension af 1,500 kronor, utgörande det belopp, som han

under tjenstledighet för sjukdom vore berättigad uppbära.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer jag i under
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

23

dårlighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom att, i öfverensstämmelse med hvad förut i flera likartade

fall egt rum, adjunkten Enström må erhålla rätt till pension å

allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor årligen, att utgå

från . och med månaden näst efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen

varder honom beviljadt.

Domkapitlet i Linköping har insändt och förordat en af läraren

i teckning vid allmänna läroverket i nämnda stad samt vid folkskolelärareseminariet

derstädes Carl Henrik Wallberg gjord underdånig ansökning,

att åt honom, som uppnått en ålder af mer än 70 år och numera,

i. anseende till helsans försvagade tillstånd, vore oförmögen att

sköta sina befattningar, matte beredas rätt till en årlig- pension af

2,000 kronor. ö 1

Af handlingarne inhemtas, att Wallberg är född den 21 september

1810; att lian från den 21 februari 1846 varit anstäld såsom vikarierande

och från den 1 juli samma år såsom ordinarie lärare i teckningvid

Linköpings dåvarande gymnasium samt högre lärdoms- och apologistskola

äfvensom från den 27 augusti 1862 bestridt teekningslärarebefattningen

vid Linköpings folkskolelärareseminarium; att Wallberg

under denna långa tjenstetid af nära 35 år, innan ålder och sjuklighet

gjorde honom oförmögen att vidare sköta sina befattningar, med nit

och skicklighet fullgjort sina åligganden; att enligt för honom utfärdadt

läkarebetyg Wallberg är lidande af kronisk rheumatism; samt att

han är i behöfvande omständigheter.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har

anfört att, då teckningsläraretjenst vid allmänt läroverk, ehuru lön

derför funnes å ordinarie stat uppförd, icke torde kunna hänföras till

de tjänster vid dessa läroverk, för hvilka pensionsrätt å allmänna indragningsstaten

blifvit jemlik t nådiga brefvet den 16 mars 1858, medgifven,

samt förhållandet syntes vara enahanda i afseende å teckningslärarebefattning

vid folkskolelärareseminarium, statskontoret ansågé

sökanden icke kunna utan särskild framställning till Riksdagen blifva

berättigad till ifrågavarande förmån; och enär sökanden, enligt hvad

läkarebetyget innehölle, vore oförmögen att sköta sina befattningar,

samt deras fortsatta uppehållande genom vikarie icke kunde vara lämpligt,

funne statskontoret, i betraktande af sökandens höga ålder och

val vitsordade tjenstgöring, sig böra i underdånighet tillstyrka framställning

till Riksdagen derom, att Wallberg, hvilkens aflöning enligt

Pension för

teckningsläraren

C. H.

Wallberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för

öfverläraren

J. Z. Blackstadius.

gällande stater utgjorde för lians befattning vid allmänna läroverket

1,000 kronor i lön och 500 kronor såsom personligt ålderstilläg-g, eller

tillsammans 1,500 kronor, samt för befattningen vid seminariet 800

kronor såsom arvode, och således för begge tjensterna uppgång^ till

2,300 kronor, måtte, enär pension endast för den ena befattningen

syntes böra i öfverensstämmelse med antagna allmänna grunder ifrågakomma,

berättigas att, efter afskeds erhållande, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den aflöning,

han såsom lärare i teckning vid allmänna läroverket åtnjöte.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att

teckningsläraren Wallberg må erhålla rätt att från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked varder honom, såsom lärare i teckning

vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet i Linköping,

beviljad t, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å 1,500

kronor.

I en till kommerskollegium aflåten och af detta embetsverk till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har styrelsen för tekniska

skolan i Stockholm, på anhållan af öfverläraren derstädes Johan

Zacharias Blackstadius, hemstält, att åt denne måtte beredas pension,

att utgå sedan han erhållit afsked från sin befattning.

Af styrelsens berörda skrifvelse och dervid fogade handlingar inhemtas:

att Blackstadius är född den 14 mars 1816; att han, efter

idkade studier dels vid akademien för de fria konsterna, der han sedermera

blifvit vald till agréé, och dels i utlandet, under åren 1854—1856

tjenstgjort såsom vikarierande lärare vid dåvarande slöjdskolan och

alltsedan 1859 varit derstädes anstäld såsom öfverlärare i teckning och

målning af figur och landskap; att han under sin tjenstetid med skicklighet

samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden, men

numera vid snart uppnådd ålder af 65 år, enligt för honom utfärdad!

läkarebetyg, lede af en ögonsjukdom, hvarigenom han vore urståndsätta

att sköta den till större delen vid eldsljus pågående och derför särdeles

ansträngande undervisningen i förenämnda läroämne; att Blackstadii

aflöning, som till och med vårterminen 1867 utgått med viss ersättning

för timme, utgjort från och med den 1 september samma år till

och med den 30 juni 1869 2,000 kronor och från sistnämnde dag till

utgången af år 1874 2,300 kronor, hvilket belopp med 1875 års in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelii: bil. 7.

25

gång blifvit förhöjd t med tjugu procents dyrtidstillägg, eller till 2,760

kronor, men att hans aflöning numera, från och med den 1 september

1879, i följd af minskad undervisningskyldighet faststälts till 2,050

kronor; samt att, enär den vid slöjdskolans ombildning till teknisk

skola inrättade högre konstindustriela afdelning, för uppfyllande af sitt

ändamål, uppstälde högre och mera speciela fordringar på skolans

verksamhet, och hvad beträffade undervisningen i figurteckning och

landskapsmålning det visat sig nödigt vidtaga af dessa förhållanden

påkallade förändringar, styrelsen, i betraktande af Blackstadii framskridna

ålder och försvagade synförmåga, ansett sig böra för undervisningen

i nyssnämnda ämne anställa annan lämplig person samt förklara

Blackstadius tills vidare tjenstledig.

Angående den ifrågasatta pensionens belopp har styrelsen hemstält,

att detsamma måtte bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande

ungefärligen Blackstadii nuvarande aflöning och ej fullt uppgående

till tre fjerdedelar af den högsta lön, han före skolans omorganisation

åtnjutit. Kommerskollegium har, med afseende å de af styrelsen anförda

förhållanden och med hänsyn jemväl dertill, att den af Blackstadius

uppburna aflöning svårligen satt honom i tillfälle att göra hägra besparingar

för framtiden, samt att, enligt ett bland handlingarna befintligt

intyg, Blackstadius skulle i saknad af sin lön vid tekniska skolan

råka i ytterst torftiga omständigheter, i underdånighet tillstyrkt, att

honom måtte tillerkännas pension till så stort belopp, omständigheterna

kunde medgifva.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att,

ehuru lärarne vid tekniska skolan i Stockholm, hvarken före eller efter

dess omorganisering, blifvit berättigade till pension å allmänna indragningsstaten,

äfven om de uppfyllt de vilkor, som för en sådan förmåns

åtnjutande af civile embets- och tjensteman samt lärare vid de allmänna

läroverken och en del tekniska läroanstalter blifvit i författningarna

stadgade, statskontoret likväl, i betraktande af Blackstadii

väl Vitsordade tjenstgöring, långt framskridna ålder, oförmåga att

vidare uppehålla befattningen och medellöshet, ansåge sig böra tillstyrka

framställning hos Riksdagen om pension för Blackstadius till

ett belopp, motsvarande ungefärligen tre fjerdedelar af hans nuvarande

aflöning, eller 1,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, då han, efter fylda sextiofem år, från öfverlärebefattningen erhölle

afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att öfverläraren Blackstadius må från och med månaden

Bill. till Rihsd. Prot. 1881. I Sami. 1 Afcl. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för

professoren

H. J. Berens’

enka.

näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning, å

allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor

årligen.

I skrifvelse den 4 september 1880 bär musikaliska akademien

underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen utverka

en årlig pension af statsverket till belopp af 800 kronor åt framlidne

läraren i instrumentering och komposition vid det under akademiens

inseende stälda läroverk, professoren Hermann Johannes Berens’

enka Mathilda Berens, född Brauner; till stöd för hvilken anhållan

akademien anfört bland annat: att Berens, som afled den 9 maj 1880,

efterlemna! jemte enkan fyra barn, bland dem en son, född år 1862,

och två ogifta döttrar, födda 1858 och 1859, utvisande den efter honom

förrättade bouppteckningen en behållen tillgång af 1,974 kronor 46

öre; att Berens, hvilken år 1861 förordnats till lärare i nämnda ämnen

vid akademiens läroverk, med den mest berömvärda omsorg och nit

samt på ett för akademien synnerligen tillfredsställande sätt skött denna

befattning, likasom lian ock under en följd af år ledt orkesteröfningarne

vid konservatoriet; att hos honom varm kärlek till ämnet, framstående

förmåga som lärare och eu aldrig svikande pligttrohet förenat sig att

gorå hans verksamhet af stor betydelse för akademiens undervisningsverk

i dess helhet, jemte det han, såsom en bland våra mest framstående

och flitige tonsättare, frambragt verk, Indika häfdade sin plats

vid sidan af det bästa vår tonkonst har att uppvisa; att han under

sin föregående tjenstgöring såsom musikdirektör vid lifregementets

husarkår lemna! ett varaktigt minne uti en af honom stiftad understödskassa

för musikkåren; att emellertid ingen af de befattningar,

Berens under olika skeden af sitt lif beklädt, kunnat betrygga hans

och familjens ekonomiska existens, helst hans löneförmåner vid akademien

under största delen af de nära 20 år, han derstädes verkat,

endast uppgått till omkring 1,500 kronor om året, hvarföre han ock

måst underkasta sig ett mycket ansträngande enskildt arbete, som i

förtid brutit hans krafter.

Med afseende på professoren Berens’ sålunda vitsordade förtjenster

både såsom lärare och tonsättare samt i öfrigt förekomna bevekande

omständigheter, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten

bevilja professoren Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln: bil. 7.

27

en årlig pension till belopp af 500 kronor, att under hennes återstående

lifstid utgå från och med innevarande år och så länge hon förblifver

enka,

Med underdånig skrifvelse den 13 oktober 1880 bär medicinalstyrelsen

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af direktionen för

hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett och kurhus till styrelsen

insänd, af läkaren vid nämnda hospital och lasarett, medicine doktorn

Jesper Gustaf Ernst Leijer gjord underdånig ansökning om rätt

för honom att, vid afskedstagande! från den med lasarettsläkarebefattningen

förenade hospitalsläkaretjensten, åtnjuta af hospitalsmedlen

såsom pension ett mot hospitalsläkarelönen svarande belopp af 500

kronor.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas: att Leijer, som

är född den 6 augusti 1823 och således uppnått en ålder åf 57 år,

den-1 april 1847 inträdt i statens tjenst och den 27 oktober 1859

blifvit i nåder utnämnd till hospitalsläkare i Visby; att Leijer, enligt

föfjf? e- °- professoren Carl J. Rossander, lider af börjande grå starr

å båda ögonen och derigenom är urståndsatt att, såsom'' sig bör, sköta

sin tjenst, samt att han jemväl, enligt ett af provinc.ialläkaren Axel Gods

meddeladt betyg, lider af organiskt hjertfel, kronisk rheumatism och

allmän svaghet; och har direktionen förordat ifrågavarande ansökning

samt. erinrat, hurusom Leijer under sin tjenstetid tagit initiativ till

hospitalets utvidgande; att numera, i anseende till hans af sjukdom

vållade oförmåga att sin tjenst bestrida, det vore med det allmännas

fördel bäst öfverensstämmande, om annan läkare vid hospitalet finge

anställas; samt att den lön, Leijer såsom hospitalsläkare uppbure, eller

500 kronor, vore särdeles ringa, såsom ock framginge af en jemförelse

med löneförmånerna för öfverläkarne vid öfriga hospital.

För egen del har medicinalstyrelsen, med vitsordande att Leijer

med särdeles nit och ordentlighet skött hospitalsläkaretjensten, i underdånighet

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos''Riksdagen göra

framställning derom, att Leijer måtte å allmänna indragningsstaten

beviljas för lians återstående lifstid ett pensionsbelopp, svarande mot

hans lön såsom hospitalsläkare, eller fem hundra kronor, dock med

vilkor, att Leijer komme i åtnjutande af denna pension först från och

med månaden näst efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder

Pension för

hospitalsläkaren

J. G.

E. Leijer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

den med hospital slak aresysslan för närvarande förenade läkarebefattningen

vid Gotlands läns lasarett.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jhg i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att på

allmänna indragningsstaten bevilja hospitalsläkaren Leijer en årlig pension

till belopp af 500 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder förenade läkarebefattningarne

vid hospitalet i Visby samt vid Gotlands läns lasarett

och kurhus.»

Hvad föredragande departementschefen beträffande de under

nästförestående fem punkter upptagna ärenden hemstält och föreslagit

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige

ledamöter, i nåder gilla; och skulle protokollsutdrag härom till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Ex protocollo;

Alfred Zimmennan.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

29

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

reffleWPaförårntT88e9fenff?edr0f fÖljande ärenden rörande

reglering tor ar 1882 af de anslag a nksstatens nionde hufvudtitel

Imlka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande ’

armens pensionering:

tionen’™ “ wl? ^ 29 f''rtlid“e sePtember direk- » för

. o pensionskassa i afseende å beloppet af det kre- arméns P

d tv som for ar 1882 kan erfordran för ifrågavarande ändamål meddelat

tok hMl7eeUer att tTnft ,mder samma förutsättning

t mnlUTUL e för 4r 1882 ^°l䙫 <mm“a soZ

Blh- tdl Klcsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. - ’

s. 30 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

30

efter afdrag af skilnaden mellan den numera kända och den förut beräknade

bristen i pensionskassans inkomster för år 1879, komme att

belöpa sig till omkring 1,100,000 kronor.

Som likväl skyldigheten att afgå ur tjenst icke inträder förr än

tre år efter den för pensions erhållande föreskrifna lefnadsålder, hade

den årliga tillkomsten af pensioner icke motsvarat den, som beräknats

kunna ega i’um, och syntes i följd häraf ett sa stort öfverskott a 1880

års kreditiv kunna uppstå, att direktionen, med antagande af samma

förhållande äfven framgent i afseende å pensionernas tillkomst, a.nsåge

detsamma blifva tillfyllest att betäcka sa väl förut beiäknad brist för

år 1881 som ock den brist, hvilken kan uppkomma för år 1882, i

händelse kreditivet för samma år bestämdes endast till enahanda belopp

som hittills, eller 900,000 kronor.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och enligt direktionens

anhållan, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, i likhet med. hvad de senare aren

egt ruin, å extra stat för ar 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet föi

pensionskassan att afstå det för aret densamma tillkommande fölhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthallsafgifterna, dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder

för sådana pensioners utgående; som ock medgifva, att hvad af de till

pensioneringen under innevarande ar anslagna medel kan blifva oanvändt

må för det kommande årets pensionering användas.»

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes

Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende

på regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit

af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående

hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit, utdrag af protokollet finansdepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och. behof, i hvad

den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden

hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:

Edv. Kolmodin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållit inför Hans

May.t Konungen i statsrådet åt Stockholms slott den 5

januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

IIederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Härefter yttrade herr statsministern:

“De anslag Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1882 utgöra sålunda

:

Bill. till lliksd. Brok 1881. 1 Sand. 1 Å/d.

Sammanfattning

af

utgifterna

under hufvudtitlarne.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter utom

hufvudtitlarne.

Riksgäldskontor

ets

ställning.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln,ordinarie

II „ ordinarie

,, extra ordinarie

3,751,000:

45,000:

1,218,000:

III

,, ordinarie

613,800

J

„ extra ordinarie

4,500

— 618,300: —,

IV

,, ordinarie 17,222,000

)

,, extra ordinarie

1,535,000

—, 18,757,000: —,

V

„ ordinarie

5,275,000

„ extra ordinarie

1,405,000

— 6,680,000: —,

VI

,, ordinarie

4,280,352

,, extra ordinarie

1,389,648

—, 5,670,000:—,

VII

„ ordinarie 12,860,000

J

„ extra ordinarie

200,000

—, 13,060,000: —,

VIII

„ ordinarie

9,891,408

>

,, extra ordinarie

660,592

—, 10,552,000: —,

IX

„ ordinarie

2,280,000

)

„ extra ordinarie

900,000

, 3,180,000: —

Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet

för sänkning af sjöarne Hjelmaren och

Qvismaren, som bör utgå under år 1882,........................

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse

den 16 december 1880, som under litt. B. torde få biläggas

dagens protokoll, lemnat uppgift å de riksgäld skontorets

utgifter för år 1882, hvilka böra i riksstaten

uppföras. Enligt denna fullmäktiges beräkning, emot

hvilken jag icke har någon anmärkning att framställa,

utgöra dessa utgifter:

riksdags- och revisionskostnader samt

aflöningar in. m.........

annuiteter och räntor å

statsskuld.....................

med afdrag likväl af den

under samma år beräknade

inkomst af ränteoch

kapitalbetalningar

2,405,420: —, hvilket afdrag

för slutsummans aftra

import

13,268,603: 3

624,800:

kronor 63,531,300

300,000

13,268,603: 37; 624,800:

63,831,300:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

transport 13,268,603: 37; 624,800: —; 63,831,300: —.

jemnande utföres med

allenast ........................... 2,405,403: 37^ 10,863,200: — 11,488,000: —.

Summan af statsverkets utgifter för år 1882 uppgår

således till ............................................................ kronor 75,319,300: —

och öfverstiger den förut beräknade tillgången, ,, 74,788,000: —,

med ............................................................................... kronor 531,300: —.

Statskontoret hade vid 1879 års slut från riksgäld skontoret erhållit

kassaförslärkning till sammanlagd! belopp af 16,500,000 kronor. Under

mars, april och maj 1880 återgäldade statskontoret häraf 3,500,000

kronor; men mot slutet af år 1880 uppstod på nytt behof af kassaförstärkning,

så att Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, den

23 december samma år bemyndigade statskontoret att under loppet af

första veckan i januari 1881 för nämnda ändamål hos riksgäldskontoret

lyfta 1,500,000 kronor, hvadan statskontorets skuld till riksgäldskontoret

för närvarande kan antagas uppgå till 14,500,000 kronor. Enligt den

utredning i afseende å anledningen till förevarande behof, som lemnats

vid föregående statsregleringar af dåvarande chefen för finansdepartementet,

grundar sig detta behof derå, att en betydlig del af de för utgifterna

under året beräknade statsinkomsterna ej inflyta förr än året derpå.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva af 1879 års Riksdag erhållit bemyndigande

att för betäckande åt statskontorets ifrågavarande skuld upplåna

erforderliga medel mot särskilda, af riksgäldskontoret utfärdade

obligationer, Indika dock skola infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

Härigenom är visserligen provisoriskt ordnad! för behofvets fyllande;

men då behofvet, såsom af förut nämnda utredning framgår, icke

är af öfvergåendc beskaffenhet, anser jag nödvändigt att lör dess afhjelpande

förstärka statsverkets grundfond, som för närvarande utgör omkring

5,000,000 kronor, till så stort belopp, att statskontoret med tillhjelp

af denna grundfond må kunna bestrida statsverkets utgifter utan

att, annat än undantagsvis, anlita riksgäldskontoret om kassaförstärkning.

EU sådant ökande af statsverkets grundfond synes mig lämpligast

böra ske successive under en följd af år och på det sätt, att till

grundfonden årligen afsättas möjligen uppkomna öfverskott å föregående

statsregleringar och, derest dessa ej anses tillräckliga, jemväl en del af

statsverkets inkomster för året, intill dess grundfonden uppgått till erforderligt

belopp.

Statsverkets utgifter för år 1882 komma, såsom jag förut nämnt,

ad öfverstiga de beräknade tillgångarne -med 531,300 kronor. För att

Statskontorets

kassa/örstärkning.

TilltiggsbeviHflinti

för

år 1882.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

bereda tillgång till det sålunda felande beloppet, synes mig böra begagnas

samma utväg, som godkänts vid de två senaste riksdagarne, nemligen

att begära särskild tilläggsbevillning för år 1882. Och om denna bevillning

äskas till enahanda belopp, hvarmed den för innevarande år utgår,

eper ................................................................................ kronor 1,600,000: —,

skulle, efter afdrag af nyss nämnda till betäckande

af 1882 års utgifter erforderliga belopp.......... „ 531,800: —,

återstå ......................................................................... kronor 1,068,700: —,

Utgifter utom

riksstat.

livilket belopp jag, med tillämpning af hvad jag förut anfört angående

behofvet att förstärka statsverkets grundfond, anser böra för detta

ändamål användas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen

äska för år 1882, utom allmän bevillning efter nu gällande grunder,

en särskild tilläggningsbevillning, att utgå efter hvad__för tilläggsbevillningen

innevarande år är stadgadt, äfvensom föreslå Riksdagen, att,

till förstärkande af statsverkets grundfond för år 1882, anvisa ett be
-

lopp af 1,068,700 kronor.

På föredragning af chefen för civildepartementet*) har Eders Kongl.

Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1882 anvisa till

utgående under samma år:

till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jern vägar ........................................................ kronor 850,000: ,

„ uppförande af byggnader i Stockholm för

statens jern vägstrafik ............................... „ 200,000: ,

„ fortsättande af statens jernvägsbyggnader

i Norrland, sammanlagdt ......................... „ 3,000,000:—.

Dessa belopp, tillsammans................................ kronor 3,550,000:—,

torde, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, böra anvisas att

utgå från riksgäldskontor.

Enligt fullmäktiges mig lemnade, förut omförmälda uppgift, skulle

riksgäldskontor, efter bestridande af förut, till utgående under år 1882

anvisade utgifter, för samma år ega en beräknad tillgång af 3,687,259

kronor 68 öre, hvilken tillgång således öfverstiger det belopp, jag nu

föreslagit böra å riksgäldskontor anvisas.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla

hvad herr statsministern sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,

*) Se bil. till statsverlcsprositionen: “Sjette Inifvudtiteln".

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga departementens

föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen,

uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig

proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med

Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

Bill. till 1likså. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. litt. B.

Till Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kongl.

Finansdepartementet.

Med anledning af statsrådets och chefens för kongl. finansdepartementet

skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor den 12

nästlidne november hafva fullmäktige låtit upprätta och få härmed till

eders excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver

riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1880

och 1881 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1882.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen

för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden

ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ej

finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och

1878 års lån, som belöper å de obligationer af berörda lån, genom

hvilkas försäljning medel anskaffats till utlåningen från sistnämnda fond.

Det på statskontoret anvisade, riksgäldskontoret tillkommande

anslag till riksdags- och revisionskostnader, annuiteter å de fonderade

lånen och räntor å öfrig statsskuld beräknades af 1879 års Riksdag,

efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar,

för år 1880 till 10,899,000 kronor, med hvilket belopp

anslaget ock såsom förslagsanslag i riksstaten för år 1880 uppfördes.

Till följd af på riksgäldskontorets inkomster och utgifter inverkande

förhållanden, hvilka vid uppgörande år 1879 af statsregleringen för år

1880 ej kunde med full noggranhet beräknas, kommer detta anslag

Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

att utgå med ett något högre belopp än nyssnämnda 10,899,000 kronor.

Fullmäktige hafva nemligen måst för ifrågavarande ändamål af statskontoret

reqvirera 11,422,390 kronor 59 öre.

Förr än riksgäldskontorets räkenskaper för innevarande år hunnit

afslutas och liqvid med statskontoret upprättas, kan det visserligen ej

visa sig till hvilket belopp detta förslagsanslag i verkligheten kommer

att uppgå; men då redan nu med säkerhet kan antagas att detsamma

kommer att öfverstiga de af Riksdagen beräknade 10,899,000 kronor,

och då, för så vidt nu kan bedömas, den del af de reqvirerade 11,422,390

kronor 59 öre, som — efter det sig visat, om och i hvad mån en del

resterande liqvider, exempelvis för Bergslagernas jernvägsaktiebolags

obligationer, Wessman—Barkens jernväg, Dalslands kanal m. fl., under

året komma att ingå samt efter det liqvid för året mellan riksgäldskontoret

och statsverket uppgjorts — möjligen må kunna såsom för

mycket utbetaldt till statskontoret återbäras, måste utgöra ett jemförelsevis

obetydligt belopp, hafva fullmäktige, vid beräkningen af riksgäldskontorets

inkomster för återstående delen af innevarande år, ansett sig

böra uppföra anslaget med det reqvirerade beloppet 11,422,390 kronor

59 öre, efter afdrag af redan derå godtgjorda 10,200,000 kronor.

Stockholm den 16 december 1880.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. JOH. MALLMIN.

ALB. ANDERSON. J. NORDENFALK. A. Y. ÅBERGSSON.

Herman Wikblad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fin ansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3

Förslagsberäkningar

öfver

riksgäldskontorets ställning

för tiden från den 16 december 1880 till och med år 1882.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning den 10 december enligt riksgäldskontorets kassaräkning 95,589: 21.|

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

mot revers eller depositionsbevis............ 2,350,000: —,

„ obligationer efter inköpspris............ 56,722: 2 5,

saldo af löpande räkningar med jernvägshypoteksfonden

samt liqvidations- och

amortissementsfonderna Öfver tillfälliga

försträckningar........................... 540,000^—, 2,946,722: 2 5.

3,042,311 4

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne
-

understöd .................................................. 1,033,000: —.

Genom förräntande af innestående behållningar................. 30.000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

riksgäldskontoret för år 1880 tillkommande anslag för riksdags- och

revisionskostnader, annuiteter å de fonderade lånen och räntor å öfrig

statsskuld............................................. 11,422,390: 5 9,

efter afdrag af godtgjorda .............................. 10,200,000^—.

summa

1,063,000

1,222,390 6

5,327,702(0

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5

utgifter från den 16 december 1880 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .................. ......

Riksdagskostnader ................................................

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek........................

Ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung Carl XIILs hemgiftskapital

samt å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder......

3,500: —.

10,000: —.

3,000: —.

11,403: 83.

27,903

83

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag för

anläggning af jernväg från Karlberg till lilla Värtan......... 100,000: —.

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt

anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg, återstoden ........................ 10,000: —.

110,000

Beräknad behållning vid 1880 års slut.............................

5,189,798

22

summa

| 5,327,702 oe

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1881 års början samt fordringar för tills vidare förräntade

medel............................................................

Inkomster:

inom Kronobergs och

föremål anvisade låne2,

105,800; —.

1,120: —.

110,000: —.

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda

understöd......................................

Afbetalningar å lån till undsättningar

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt

Genom förräntande af innestående behållningar ...

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1881 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen och räntor

å öfrig statsskuld.................................... 13,080,943: 3 9,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar... 2,216,920: —.

Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån eller återbetalning

från kongl. statskontoret af riksgäldskontorets återstående” fordran för

lemnad kassaförstärkning................................. 13,000,000

efter afdrag af redan upplånte........................... 9,000,000

Vid 1880 års riksdag medgifven ny upplåning ............... 6,800,000

efter afdrag af redan upplånte ........................... 3,802,538: 54.

5,189,798

2,216,920

10,864,023

4,000,000

2,997,461

transport | 25,268,203

22

39

46

07

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7

inkomster och utgifter år 1881.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader, afiöningar m. m.:

riksdags och revisionskostnader ............... 500,000: —,

kostnader för 1878 års kyrkomöte............ 36,034: —,

kostnader för Riksdaeens hus ............... 12,000: —,

11 5» »

bibliotek............ 2,000: —,

löner, arvoden och

expenser vid riksgälds-

kontoret ........

......................... 62,207: so,

löner å indragnings-

och pensionsstat vid d:o 26,792: so,

aflöning, resekostnad

och expenser för justitie-

ombudsmannen och hans expedition ...... 21,800: —, göp g34; _

Annuiteter och räntor:

till H. M. Konungen.

......................... 300,000: —,

anslag till ränta och amortering å de fonde-

rade lånen:

1858 års lån

...... 1,166,666: 6 7,

1860 „ „...

...... 1,466,000: —,

1861 „ „...

...... 165,000: —,

1864 „ „...

...... 199,192: so,

1866 „ ,, ...

...... 315,793: 33,

1868 „ „...

...... 1,096,410: —,

1870 „ „...

...... 924,435: -,

1872 „ „...

..... 986,006: —,

1875 „ „...

... ... 1,651,138: 66,

1876 „ „ ...

...... 1,816,000: —,

187S „ „...

...... 896,304: 96,

1880 „ „...

...... 862,361: 57, 11,545,308: 69,

ränta å 1879 års tillfälligajlån för betäckande

af kassaförstärkning till kongl. stats-

kontoret.........

..................... 495,000: —,

ränta å medgifven och beräknad, men ännu

ej verkstäld upplåning ............... 62,500: —,

ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung Carl

XIII:s hemgiftskapital samt å Göta och

Södertelje kanalers reparationsfonder 17,300: 70, 12,420,109: 3 9

13,080,943

39

transport

13,080,943

39

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport}

25,268,203

or

!

■

summa kronor| 25,268,203[07

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 9

transport

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för

enskilda jernvägsanläggningar...... .... ......... ............ 2,000,000: —,

efter afdrag af hvad derå till utgående år 1879 anvisats

och utbetalts.......................................... 500,000: —.

Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag

och lån:

till statens jernvägsbyggnader i Norrland 5,100,000: —,

„ utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerande

jernvägar............... 800,000: —,

„ fyllnad i förut beräknade medel för

anskaffande af rörlig materiel å

norra stambanan norr om Storvik 1,400,000: —, 6,800,000: _,1

tomtregleringslån till staden Hudiksvall........ ...... 100,000: —

Beräknad behållning vid 1881 års slut .......................................|

summa kronorl

13,080,943

1,500,000

6,900,000

3,787,259

39

68

25,268,2031or

Bill. till Riksd. B rot. 1881. 1 Samt. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsbcräkuing öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1882 års början samt fordringar för tills vidare förräntade

medel .............................. ... ... ... ... ... ... ... ...

i

3,787,259 6 8

Inkomster:

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

...................................................... 2,354,300: -.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar .............. .50,000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld ........................... 13,893,403: 3 7,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar 2,405,420: —.

2,405,420

11,487,983

3 7

summa , 17,680,663,05

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 11

inkomster ock utgifter år 1882.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader

...... 500,000: —,

kostnader för Riksdagens hus ......

...... 12,000: —,

,, ,, „ bibliotek

...... 2,000: —,

löner, arvoden och expenser vid riksgälds-

kontoret........................

...... 62,207: so,

löner å indragnings- och pensionsstat vid

dito ...........................

...... 26,792: so,

aflöning, resekostnad och expenser för

iustitie-ombudsmannen och hans ex-

pedition ......................

...... 21,800: —, 624,800: .

Annuiteter och räntor:

till 11. M. Konungen ...............

...... 300,000: —,

anslag till ränta och amortering å de fon-

derade lånen:

1858 års lån ...... 1,160,606

67,

1860 „ „ ...... 1,466,000

»

1861 „ „ ...... 165,000

1868 „ „ ...... 1,096,410

1870 „ „ ...... 925,000

1

1872 „ „ ...... 995,000

1875 ,. „ ...... 1,650,000

-,

i

1876 „ ,. ...... 1,816,000

-,

1878 „ „ ...... 1,079,434

-,

1880 „ ,. ..... 1,881,792

—, 12,241,302: 67,

ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäc-

kande af kassaförstärkning till kongl.

statskontoret ...................

..... 585,000: —,

ränta å medgifven och beräknad,

men

ännu ej verkstäld upplåning ...

125,000: —,

ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung

Carl

Xlihs hemgiftskapital samt å Göta och

Södertelje kanalers reparationsfonder 17,300: 70 13,268,603: 37.

13,893,403

37

Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt tomt-

regleringslån åt staden Hudiksvall

100,000

—

Beräknad behållning vid 1882 års slut ..

3,687,259

68

summa

17,680,663 oe|

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Statsverkspropositionens justering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14 januari

1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

THEMPT ANDER.

Hans excellens herr statsministern, chefen för finansdepartementet

grefve Posse uppläste till justering ett i öfverensstämmelse med Kong].

Maj:ts förut fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt

förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afä.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.