Sök i Ratio Lex

Angående täckande af en ä anslaget till Marinregementet uppkommen brist

1881-03-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:17, Angående täckande af en ä anslaget till Marinregementet uppkommen brist

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1881, kl. 3 e. in.

Kongl. Maj tis nådiga Proposition till Riksdagen, angående täckande

af en ä anslaget till Marinregementet uppkommen brist;

Gifven Stockholms Slott den 8 Mars 1881.

Uti skrifvelse den 10 sistlidne December har Arméförvaltningen

hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om ersättande af en å

det under fjerde hufvudtiteln till Marinregementet uppförda anslag

uppkommen brist; öfver hvilken framställning Statskontoret afgifvit

underdånigt utlåtande.

Kongh Maj:t har detta ärende, med hvad dervid förekommit, i nåder

låtit Sig föredragas och vill, under åberopande af de skäl och den

utredning i frågan, som innefattas i bifogade utdrag af det öfver landtförsvarsärenden

denna dag inför Kongl. Maj:t i Statsrådet förda protokoll,

härmed föreslå Riksdagen,

att, för täckande af den brist i Marinregementets

anslag, som vid 1879 års slut förefunnits, måtte få

dels användas den behållning, som å anslaget under

år 1880 uppkommit, dels från statsverkets fond för

reserverade medel utgå ett belopp af Etthundratrettionio

tusen kronor.

Bill. till Riksd. Brok 1881. 1 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

De till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd

och ynnest städse val bevågen.

O S C A R.

Otto F. Taube.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. M«j:ts Nåd. Proposition N:o 17.

3

Utdrag’ af protokollet öfver Landtförsvarsärenden, hållet

inför Hans Maj: t Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott den 8 Mars 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Friherre

Hochsciiild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet Statsrådet Taube yttrade:

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December liar Arméförvaltningen

å civila departementet anfört,

att, enligt hvad ett skrifvelsen bifogadt räkenskapsutdrag öfver det

under riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda anslaget till Marinregementet

utvisade, hade utaf de utgifter, som år 1879 bort af anslaget bestridas,

ett belopp af 226,638 kronor 58 öre i anseende till bristande

tillgångar icke kunnat af samma års anslag betäckas. Orsaken till

nämnda förhållande vore att söka hufvudsakligen i den förändrade natur,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17,

berörda anslag med 1875 års ingång erhållit, i det att anslaget då förvandlades

från s. k. allmänt anslag till »förslagsanslag, högst». De af

Arméförvaltningens artilleri- och intendents-departement för nyssnämnda

år förskjutna utgifter för Marinregementet och garnisonskommenderingen

i Karlskrona hade nemligen ej kunnat hos Förvaltningens civila

departement, under hvars förvaltning anslaget i sin helhet vore stäldt,

anmälas till ersättande från anslagets medel förr, än under det påföljande

året, sedan 1875 års räkenskaper blifvit afslutade; och då, i anseende

till anslagets förändrade natur, den vid 1875 års utgång befintliga

behållning, 122,735 kronor 48 öro, hvarmed sagda års återstående

utgifter bort bestridas, icke, i likhet med hvad förut egt rum, kunnat

få för nämnda ändamål reserveras, utan mast till statsverket återlevereras,

hade häraf blifvit eu nödvändig följd, att de för år 1875 oersatta

kostnaderna måst betäckas af 1876 års anslag, af hvilket för öfrigt jemväl

ett belopp af 16,273 kronor 41 öre till statsverket återlevererats.

På enahanda sätt hade sedermera, till följd af nu omförmälda, med tillhopa

139,008 kronor 89 öre utaf anslaget för åren 1875 och 1876 verkstälda

återlevereringar, större delen af utgifterna för garnisonskommenderingen

i Karlskrona för hvarje år måst gäldas af nästföljande årets

anslag. Härtill komrne dessutom, att intendentsdepartementet under år

1879 begärt ersättning för slitning af kapotter samt remtygs- och personella

utredningspersedlar, som af sistnämnda departement tillhandahållits

garnisonskommenderingen för åren 1872—1878, hvilken ersättning

funnes uti ofvanberörda räkenskapsutdrag upptagen med 41,125

kronor 45 öre. De kostnader, som af 1879 års anslag icke kunnat betäckas,

uppginge, enligt hvad räkenskapsutdraget utvisade,

till....................................................................................... Kr. 226,638: 58.

Med hänseende till skedd minskning i garnisonskommenderingens

styrka, ansåge civila departementet,

på grund af redan inkomna handlingar och gjorda

approximativa beräkningar, utgifterna för år 1880 icke

komma att öfverstiga 165,000 kronor, hvarigenom en

behållning å anslaget för samma år skulle uppstå af » 35,000: —

och skulle således den verkliga bristen vid sistnämnda

års slut komma att utgöra................................................ » 191,638: 58.

Då det emellertid vore angeläget, att anslaget snarast möjligt återbringades

i en normal ställning, så att anslagets summa för hvarje särskilt

år blefve för dermed afsedda utgifters bestridande tillräcklig,

har Arméförvaltningens civila departement ansett sig böra till en början

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas att, till bristens min
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 17. 5

skande, meddela Statskontoret nådig föreskrift att till Arméförvaltningen

utbetala de belopp, som för åren 1875 och 1876 blifvit utaf anslaget

återlevererade till statsverket, eller tillhopa 139,008 kronor SO

öre; och anhölle departementet att i sammanhang med den underdåniga

berättelse om fjerde hufvudtiteln för år 1880, som det ålåge departementet

att före den 1 Maj 1881 till Eders Kongl. Maj:t afgifva, få göra

den ytterligare framställning i ämnet, hvartill omständigheterna då kunde

föranleda.

Uti häröfver den 29 sistlidne December ingifvet underdånigt utlåtande

har Statskontoret anfört, att omförmälda för åren 1875 och 1876

såsom besparingar till statsverket levererade medel af förslagsanslaget

till Marinregementet _ blifvit, i likhet med besparingarne å öfriga förslagsanslag,

^ stälda till Riksdagens förfogande samt jemväl vore af

Riksdagen för andra ändamål disponerade, i följd hvaraf återbetalning

åt samma medel icke vidare kunde ifrågakomma, Då emellertid statsverket

sålunda origtigt kommit i åtnjutande af medel, Indika varit behöfliga

för det med deras beviljande afsedda ändamål, och sådant ledt

till det oegentliga förhållande, att år efter år brist i anslaget uppstått,

hvilken måst betäckas af följande års anslagsmedel, vore det angeläget,

att åtgärd för vinnande af rättelse härutinnan vidtoges; och om befintliga

tillgångar å statsverkets fond för reserverade medel, dit sagda besparingar

ingått, icke kunde, såsom stående under Riksdagens disposition,

för ändamålet anlitas, ansåge Statskontoret, att, derest Eders

Kong], Maj:t icke skulle finna för godt att i ämnet direkt göra framställning

till Riksdagen, den äskade ersättningen skulle kunna på det

sätt beredas, att Statskontoret erhölle nådigt bemyndingande att af under

händer varande medel till Arméförvaltningen utbetala ifrågavarande

belopp, 139,008 kronor 89 öre, såsom förskott att hos Riksdagen till

ersättande anmälas.

Hvad nu först angår den af intendentsdepartementet med 41,125

kronor 45 öre ingifna efterräkning å ersättning för garnisonskommenderingens

slitning under åren 1872—1878 af kapotter samt remtygsoch

personella utredningspersedlar, så torde detta först år 1879 framkomna

fordringsanspråk icke böra föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts

åtgärd.

Hvad derefter beträffar anslagets allmänna öfverskridande och den

deraf och till följd af origtig återleverering till statsverket å anslaget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

uppkomna brist, lärer förklaringen till densamma böra sökas i den intill

innevarande års början för Arméförvaltningen stadgade räkenskapsform

samt det sätt, hvarpå ärendena hittills blifvit handlagda de särskilda

departementen emellan. De öfver de olika anslagen förda räkenskaper

hafva utgjort endast en löpande kassaräkning öfver de anslagen

tillflutna medel och på anslagen gjorda utanordningar, hvarföre ock, då

frågan, såsom nu, gäller ett förslagsanslag, allt hvad ej under året

blifvit utanordnadt, måst till statsverket åter]evereras, äfven om kostnader,

som bort drabba årets anslag, varit vid dess slut obetalda. Så

har, i nu förevarande fall, såsom af det åberopade räkenskapsutdraget

utvisas, det belopp, som af Marinregementets anslag ej under år 18/5

utanordnats, blifvit med 122,735 kronor 48 öre till statsverket återlevereradt,

ehuru nästan, hela årskostnaden för garnisonskommendermgen i

Karlskrona qvarstod ogulden. Om deremot, såsom hädanefter, jemlikt

nådiga brefvet den 7 November 1879 angående förändring i bokföringssättet

hos Arméförvaltningen, kommer att ske, ett verkligt bokslut för

år 1875 hade kunnat ega rum, skulle, såsom sig bort, endast det af

bokslutet utvisade, till äfventyrs befintliga, verkliga öfverskottet utöfver

de kostnader, som för år 1875 bort, fastän de först ett följande år blifvit

betalda, drabba anslaget, kommit statsverket till godo. För att nu

erhålla ett svar på den naturligen sig framställande frågan, hvarför

kostnaderna för garnisonskommendermgen under år 1875 ej förr än år

1876 anmälts till betalning från anslaget, maste man ega kännedom

derom, att — under det Arméförvaltningens civila departement handhade

sjelfva anslagets förvaltning och redovisning och derifrån _ sjelft

bestred utgifterna för Marinregementet underhållet af garnisonskommenderingen

tillhörde i allra största delen mtendentsdepaitementet

och i någon mindre del de båda öfriga militära departementen. Då dessa

tre sistnämnda departement först efter ett gifvet års utgång kunde med

säkerhet känna alla de kostnader, sagda kommendering för året medfört,

hafva de, som under tiden förskjutit de nödvändiga utbetalnmgarne,

först följande år anmält det samiade beloppet till ersättning hos

civila departementet. Så länge anslaget hade natur af allmänt ordinarie

anslag, hade ett sådant förfarande, äfven med Arméförvaltningens

dåvarande räkenskapssätt, ingen verklig betydelse på anslagets ställning,

enär civila departementet, som i April månad hvarje år afgifver

underdånig berättelse om hufvudtitelns allmänna anslagsställning genom

att i novo*" conto upptaga de öfriga departementens förskotterade utgifter

för garnisonskommendermgen, hvilka utgifter då blifvit till ersättande

hos civila departementet anmälda, för desamma reserverade

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

nödiga medel å deri vid årets slut i räkenskapen synliga behållningen

å anslaget och således angaf endast det verkliga öfverskottet såsom

en besparing till Kongl. Maj:ts disposition. Sedan anslaget förvandlats

till förslagsanslag, lärer deremot Arméförvaltningen, hvilken ju, enligt

hvad förut blifvit sagdt, icke egde att uppgöra verkligt bokslut öfver

årets verkliga utgifter, icke kunnat undandraga sig att till statsverket

återleverera den vid årets slut synliga A:assa-behållningen. Det torde

vid sådant förhållande icke kunna nekas, att vid 1875 års slut kommit

statsverket origtigt till godo ett belopp, som motsvarar största delen

af kostnaderna för garnisonskommenderingen under år 1875. Detta

belopp kan ej utan en på den äldre räkenskapsformen beroende synnerlig

svårighet på siffran utredas, men torde rimligen kunna antagas

motsvara de vid 1875 års slut till statsverket återlevererade medlen.

Hvad nu om denna återleverering blifvit yttradt, torde hafva tilllämplighet

jemväl på den, som egde rum vid 1876 års slut och som

uppgick till 16,273 kronor 41 öre. Hvad statsverket sålunda för mycket

tillgodokommit, lärer således i rundt tal belöpa sig till 139,000 kronor.

Beträffande den brist, som derutöfver, och utöfver intendentsdepartementets

förenämnda fordringsanspråk, på anslaget uppstått, och som

lärer, äfven den, hafva sin förklaring i dåvarande räkenskapsform och

skyldigheten för anslaget att bestrida utgifter under alla fyra Arméförvaltningens

departement, så torde frågan om de medel till betäckande

af denna brist ■—• uppgående, efter Arméförvaltningens räkning, till omkring

46,000 kronor, hvaraf dock 35,000 kronor skulle kunna gäldas af

ett å 1880 års anslag till Marinregementet förväntadt öfverskott — och

hvars förnyade uppkomst torde vara genom det nya bokföringssättet

förekommen, få, såsom Arméförvaltningen föreslagit, längre fram blifva

föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvaremot Eders Kongl.

Maj:t torde vilja af Riksdagen utverka, till bringande af jemvigt i Marinregementets

anslagsställning, ej mindre disposition för ändamålet öfver

sistnämnda öfverskott än äfven ett återbärande af hvad till statsverket

blifvit genom ofvan angifna säregna förhållanden för mycket återlevereradt.

Jag hemställer derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att för täckande af den brist i Marinregementets

anslag, som vid 1879 års slut förefunnits, måtte få dels användas

den behållning, som å anslaget under år 1880 uppkommit, dels

från statsverkets fond för reserverade medel utgå ett belopp af 139,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Mot)ds Nåd. Proposition N:o 17.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan behagade Hans Maj:t Konungen härtill

lemna nådigt bifall samt förordna att proposition i ämnet,

sådan den finnes här vid protokollet fogad, skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.