Sök i Ratio Lex

Angående åtskilliga de Kongl. teatrarne rörande ärenden

1881-03-16 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:19, Angående åtskilliga de Kongl. teatrarne rörande ärenden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Moj. ts Nåd. Proposition No 19.

1

N:o 19-

Ank. till Eiksd. Kansli den 16 Mars 1881, kl. 12 midd.

Kongl. Majits nådiga Proposition till Riksdagen, angående åtskilliga

de Kongl. teatrarne rörande ärenden; Gifven Stockholms

Slott den 8 Mars 1881.

Med anledning deraf att de Ivongl. teatrarnes inkomster under de senare

åren ej räckt till att bestrida utgifterna, utan räkenskaperna vid spelårets

slut den 1 Juli 1880 utvisat brist till belopp af 227,673 kronor 88

öre, tiar Kongl. Maj:t den 20 Augusti 1880 uppdragit åt en komité af

tre personer att efter utredning af hit hörande omständigheter och de förhållanden,

som föranledt det tillstånd, hvari de Kongl. teatrarnes ekonomi

sålunda befunne sig, öfverlägga om botemedel deremot samt afgifva förslag,

huru för framtiden lämpligen borde ordnas och ställas med teatrarnes styrelse,

personal och förvaltning såväl i estetiskt som ekonomiskt hänseende.

Sedan komiterade den 21 December 1880 afgifvit utlåtande i berörda

hänseende, samt direktionen öfver Kongl. Ma j ds hofkapell och teatrar

i ämnet sig yttrat, har Riksmarskalksembetet i underdånigt memorial den 10

sistlidne Januari, med öfverlemnande af komiterades utlåtande och Direktionens

yttranden, framstält förslag till ordnande af ifrågavarande angelägenheter;

dervid Riksmarskalksembetet bland annat, under förmälan att teatrarnes

skuld under tiden från den 1 Juli 1880 till den 1 Januari 1881 ökats

med 64,000 kronor, förklarat sig anse de båda scenernas sammanslagning

och den dramatiska teaterns försäljning vara en oundviklig åtgärd för afbördande

af skulden.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna

dag vill Kongl. Maj it härmed föreslå Riksdagen:

Bih. till Rihsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

dels att den dramatiska teaterns fasta egendom jemte de lösa inventarier,

som teaterdirektionen pröfvar vara obeliöfliga i följd af scenernas sammanslagning,

må vid innevarande spelärs sint den 1 nästkommande Juli öfverlåta

å Hans Maj:t Konungen, mot det att Hans Maj:t åtager sig att åt

egna medel, utan statsverkets betungande, betala den skuld, hvari teatrarne

då häfta;

dels ock att Riksdagen, med förklarande att det å riksstatens sjunde

hufvudtitel nu uppförda anslag å 60,000 kronor ej varder nedsatt eller indraget,

så länge Hans Maj:t Konungen understödjer teatern med enahanda

belopp’ måtte medgifva att, der omständigheterna må sådant föranleda, Kong!.

Maj:t eger rätt att till enskild person eller bolag under visst antal år till

begagnande upplåta stora teaterns fasta och lösa egendom med rätt att uppbära

alla teaterns inkomster, nyss nämnda anslag deri inbegripet, mot skyldighet

för den enskilde personen eller bolaget att underkasta sig de vilkor

och förpligtelse!'', som finnas i ofvannämnda protokoll omförmälda.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAE.

Arvicl Fr.son Posse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N;o 19.

3

Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Mars 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Fosse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Riehert och

Themptander.

l:o.

Hans Excellens Herr Statsministern, Chefen för Finansdepartementet

Grefve Posse erinrade, att med anledning deraf, att de Kong!, teatrarnes

inkomster under de senare åren icke räckt till att bestrida utgifterna, utan

räkenskaperna vid spelårets slut den 1 Juli 1880 utvisat brist till betydligt

belopp, Kongl. Maj:t den 20 Augusti 1880 uppdragit åt en komité, bestående

af Öfverståthållaren Herr Friherre G. af Ugglas, Chefen för Hofförvaltningen,

Hofmarskalken Friherre K. Åkerhjelm och Professoren, Doktor C. R. Nyblom,

att, efter utredning af hithörande omständigheter och de förhållanden, som

föranledt det tillstånd, hvari de Kongl. teatrarnes ekonomi sålunda befunne

sig, öfverlägga om botemedel deremot samt afgifva förslag, huru för framtiden

lämpligen borde ordnas och ställas med teatrarnes styrelse, personal

och förvaltning så väl i estetiskt som ekonomiskt hänseende; hvarefter Herr

Statsministern föredrog: dels hemälde komiterades den 21 December 1880 i

berörda hänseende afgifna utlåtande, dels Direktionens öfver hofkapell och

teatrarne i ämnet meddelade yttranden, och dels Riksmarskalksembetets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 19.

memorial den 10 sistlidne Januari, deri Riksmarskalksembetet öfverlemnat

komiterades utlåtande och direktionens yttranden, äfvensom framstäf förslag

till ordnande af ifrågavarande angelägenheter.

Härefter yttrade Herr Statsministern:

»I omförmälda utlåtande hafva komiterade till en början anfört: att

teatrarnes skuld den 1 Juli 1870 uppgått till 468,140 kronor, deraf 30,000

kronor förskrifna till sjuk- och begrafningskassan för de vid teatrarne anstälde

arbetare och betjente; att Kongl. Maj:t för liqviderande af denna gäld

i proposition till 1871 års Riksdag föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett

belopp af 270,000 kronor till inlösande för statsverkets räkning af det så

kallade dramatiska teaterhuset, mot det att Hans Maj:t Konungen personligen

åtog sig att betala teaterns skuld i den mån densamma öfversteg det

af Riksdagen äskade beloppet, dock med undantag af förskrifningen till nyss

nämnda kassa; att Riksdagen på det sätt biföll propositionen, att ett extra

1869—1870.

1870-1871.

1871—1872.

1872—1873.

1873—1874.

1874—1875.

Kongl. Teatrarnes inkomster

522,581: 15

508,693: 5 2

555,238: 8 3

612,496: 2 3

664,288: 3i

631,873:3 2

» » utgifter .

501,993: 3 2

492,909: 15

511,576:74

558,276:4 9

650,462:0 5

642,638: 9 9

Behållning för spelåret......

20,587: ss

15,784:3 7

43,662: o 9

54,219: 7 4

13,826: 2 6

Brist för spelåret...............

—

10,765:6 7

Behållning från föregående

spelår...........................

__

2,805: 6 5

57,025: 3 9

70,851:6 5

Brist från föregående spelår

—

—

Summa behållning..............

—

57,025:3 9

70,851: 6 5

60,085: 9 8

Summa brist........................

—

—

Anm. Med anledning af den reglering af Kongl. teaterns affärer, som vid tiden för statsverkets inköp

med början af spelåret 1872—1873.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

5

anslag af 270,000 kronor beviljades till liqviderande af teatrarnes gäld,

mot vilkor att så val den dramatiska teaterns fasta egendom som ock all

de båda teatrarne tillhörig lös egendom tillfölle statsverket; att genom köpebref

den 31 Oktober 1871 det dramatiska teaterhuset med tillhörigheter af

Hans Maj:t Konung Carl XY öfverläts till statsverket för en köpeskilling

af 270,000 kronor, hvarjemte i särskilt nådigt bref förordnades, att teatrarnes

samtliga lösegendom skulle å statsverkets vägnar af Kammarkollegium

mottagas, men fortfarande stå under teaterdirektionens disposition; samt att

teaterdirektionen genom köpebref den 29 December 1873 för 12,000 kronor

inköpt en från dramatiska teaterns tomt afstyckad del om 733,75 qvadratfot,

å hvilken laga fasta blifvit Kongl. Maj:t och kronan beviljad.

Angående teatrarnes ekonomiska ställning under de senaste elfva åren

hafva komiterade upprättat följande tabell:

1875—1876.

18*6-1877.

''

1877—1878.

1878—1879.

1879—1880.

I medeltal

de fem första

åren.

I medeltal

de sex sista

åren.

I medeltal

under

perioden

1869-1880.

660,163: 15

690,713: 6 3

639,057: 9 6

595,551: 19

579,319: 29

572,659: 61

632,779: 75

605,452:4 2

709,949: 16

698,900: 7 8

691,646: 6 5

694,499: 29

657,569: 20

543,043: 55

682,534:oi

619,129:2 5

—

29,616: 0 6

—

—

49,786: o i

8,187: it,

52,588: 6 9

98,948: 10

78,249:91

49,754: 25

13,676: 93

60,085: 9 8

10,299:9 7

2,112: 82

—

—

—

50,475: 8 7

149,423: 97

10,299: 9 7

2,112:8 2

—

50,475: 8 7

149,423: 97

227,673:8 8

—

f Dramatiska teatern egde rum, hafva under de 4 sista rubrikerna uppgifter lemnats endast för tiden från och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.

Med hänvisning till förestående tabell anföra komiterade vidare: att

de ekonomiska resultaten varit gynsamma under den första femårsperioden

1869—1874, i det att hvarje spelår gifvit större eller mindre öfverskott af

inkomster, under det att hvart och ett af de sista sex aren lemnat en brist,

som, med undantag af spelåret 1876—1877, visat en tydlig benägenhet att

stiga; att spelåret 1872—1873 lemnat det gynsammaste resultatet med en

behållning af 54,219 kronor 74 öre, hvaremot spelåret 1878—1879 stälde

sig ofördelaktigast med en brist af ända till 98,948 kronor 10 öre; att om

än teatrarnes ekonomi under det förflutna årtiondet sålunda i det hela kunde

sägas bilda en motsvarighet mot den allmänna ekonomiska ställningen inom

landet, det dock förtjente anmärkas, att teatrarnes årsinkomster fortforo att

stiga till och med" spelåret 1876—1877, och således efter det att förebud

redan börjat visa sig till den ekonomiska kris, som inträdde mot slutet af

årtiondet; att inkomsterna under spelåret 1876—1877 uppgingo till ett belopp,

som med nära 170,000 kronor öfversköte inkomsterna under året 1869—1870,

hvaremot utgifterna samtidigt stigit, och det i ännu starkare progression, så

att skilnaden mellan utgifterna under spelåren 1869—1870 och 1875—1876

belöpte sig till icke mindre än omkring 208,000 kronor; att under de senaste

åren såväl inkomster, som utgifter visat benägenhet att falla, inkomsterna

dock i ojemförligt högre grad än utgifterna; att, hvad inkomststaten beträffar,

dess utseende i främsta rummet berodde på det rörligaste elementet inom

densamma, eller recettmedlen, Indika under spelåret 1879—1880 uppgingo

å stora teatern till 255,804 kronor 35 öre och å dramatiska teatern till

164,566 kronor 25 öre emot respektive 328,465 kronor 85 öre och 187,543

kronor under spelåret 1876—1877; att under de sista åren betydliga besparingar

gjorts inom vissa poster å utgiftsstaten, såsom »tjenstgöringspenningar

och arfvoden > in. m., under det att andra utgiftsposter deremot något ökats,

och en ny utgiftspost tillkommit, nemligen »räntor och amorteringar», hvilka

i budgeten för spelåret 1879—1880 upptogos till 5,479 kronor 24 öre; att

under de 11 år, förestående tabell omfattade, teatrarnes sammanlagda inkomster

utgjorde 6,659,976 kronor 38 öre, eller i medeltal 605,452 kronor

42 öre, medan utgifterna samtidigt uppgingo till 6,810,421 kronor 82 öre,

eller i medeltal 619,129 kronor 25 öre, i hvilken utgiftsumma dock ingingo

räntor och amortering af skuld till belopp af 84,224 kronor 11 öre, samt att,

om detta för teaterns egentliga driftkostnader främmande belopp afdroges,

återstode utgifter för ifrågavarande 11 år till belopp af 6,726,197 kronor

67 öre, eller i medeltal....................................................... kronor 611,472: 51,

hvilket efter afdrag af medelinkomsten ............................. » 605,452: 42

visade en årlig brist af kronor 6,020: 09.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

7

Hvad åter angår orsakerna till det ekonomiska betryck, hvari teatrarne

sålunda befinna sig, har teaterdirektionen i sitt den 30 Augusti 1880 afgifna

underdåniga betänkande ansett dessa orsaker böra sökas dels i de svåra ekonomiska

konjunkturerna i allmänhet, af Indika teatrarne ej kunnat förblifva

oberörda, dels i teatrarnes tunga och föråldrade maskineri, hvars handhafvande

erfordrade en talrik, i sina göromål särskild! inöfvad skara arbetare,

dels i den lyx i afseende å dekorationer, kostymer och belysning, utan hvilken

en teater numera knappast kunde påräkna någon större framgång, dels i

den löneförhöjning, som under de goda åren beviljats teatrarnes artister och

under sedermera förändrade förhållanden icke kunnat plötsligen beröfvas dem,

helst ökad konkurrens åstadkommit eu allmän förhöjning i skådespelares

aflöning, dels i en nödvändig reform och utgallring af körpersonalen, som

medfört ej blott direkta utan äfven indirekta utgifter genom att belasta teaterkassan

med eu särskild expektansstat, dels och slutligen i den omständigheten,

att under de senaste åren inom hufvudstaden uppstått teatrar och förlustelseställen

till ett antal, som icke stode i rimligt förhållande till folkmängden.

Under erkännande att de sålunda angifna förhållandena äro bland de

vigtigare orsakerna till det nuvarande finansiella betrycket, hafva komiterade

såsom medverkande orsaker härtill äfven påpekat åtskilligt teaterdirektionens

görande och låtande i estetiskt och ekonomiskt hänseende, hvarjemte komiterade

äfven velat finna eu anledning till teatrarnes nuvarande brydsamma

belägenhet dels i den stora teatersalongens inskränkta utrymme, som icke

lemnar plats för mer än ett tusental åskådare, och dels i teaterlokalernas

föga tidsenliga inrättning i öfrigt, de obeqväma sittplatserna, de trånga och

vid en eldsolycka lifsfarliga korridorerna samt frånvaron af en rymlig foyer,

ventilationsapparater med mera.

I fråga om de åtgärder, som böra vidtagas för gäldande af teatrarnes

nuvarande skuld, hafva teaterdirektionen och komiterade framstält olika

förslag. Direktionen föreslår, att den förut omnämnda sjuk- och begrafningskassans

samtliga värdepapper, utvisande vid slutet af räkenskapsåret 1879—

1880 ett kapitalvärde af 70,194 kronor 14 öre, må försäljas för att med de

inflytande medlen betäcka motsvarande belopp af teatrarnes skuld, med skyldighet

för direktionen att under Eders Kongl. Maj:ts höga garanti af för

händer varande medel utbetala de pensioner eller understöd, hvartill kassan

sig förbundit och livilka för närvarande utgjorde 1,595 kronor årligen. Af

den skuld, som förefans vid slutet af spelåret 1879—1880, skulle efter vidtagande

af denna åtgärd återstå vid pass 157,000 kronor, af hvilket belopp

största delen, eller 155,000 kronor voro förskrifna till hofförvaltningen, och

hemställer direktionen, att denna del af skulden måtte tills vidare få förblifva

bestående såsom en teatrarnes skuld till hofförvaltningen, med skyldighet för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

teatrarne att erlägga ränta derå och amortera densamma, der omständigheterna

sådant tilläte.

Då emellertid förutnämnda kassa i någon mån tillkommit genom tillfälliga

gåfvor och sålunda ej lämpligen borde användas till ändamål, som

säkerligen icke ingått i gifvarnes föreställning eller syfte, samt de vid teatrarne

anstälde betjente och arbetare i den för dem den 1 September 1852

utfärdade nådiga instruktion tillförsäkrats understöd i händelse af sjukdom

äfvensom begrafningshjelp att under vissa förutsättningar utgå från denna

kassa, och det ej syntes komiterade vara med billighet öfverensstämmande,

att bemälde arbetare utan eget förvållande skulle gå i mistning om en dem

eventuel! tillförsäkrad förmån, hvarpå de haft grundad anledning att gorå

vakning och i förhoppning hvarom de till äfventyra inträdt i teatrarnes tjenst,

hafva komiterade ej ansett sig kunna biträda direktionens förslag att för

afhjelpande af en tillfällig förlägenhet använda en kassa, som från början

städse varit afsedd att i någon mån betrygga teatrarnes betj entes och arbetares

ålderdom. Komiterade hafva ej heller understöd! direktionens förslag

att söka amortera skulden, enär, enligt komiterades åsigt, åtminstone för den

närmaste framtiden, föga utsigt förefunnes att teatrarne med sin årsinkomst

skulle kunna förränta, än mindre amortera sin skuld.

Komiterade hafva deremot, såsom eu utväg att i tid hejda en skuldsättning,

som enligt deras åsigt hotar att inom kort undergräfva teaterns

ekonomiska ställning, föreslagit en åtgärd, som teaterdirektionen å sin sida

af styrkt, eller att båda teatrarnes personal sammanföres för att spela endast

å störa teatern, der såväl lyriska som dramatiska föreställningar skulle gifvas,

samt att dramatiska teaterns fasta egendom jemte de lösa inventarier, som

icke behöfde öfverflyttas till stora teatern för uppförande derstädes af dramatiska

pjeser, må försäljas till skuldens liqviderande.

Teaterdirektionen har såsom skäl mot dramatiska teaterns försäljning

hufvudsakligen anfört: att det allt ifrån stora teaterns tillkomst varit en oomtvistad

sak, att densamma icke rätt väl lämpade sig för komedien och det

mindre skådespelet, en omständighet som föranledt först inrättandet af den

mindre, dramatiska teatern, som år 1825 genom brand förstördes, och sedermera

inköpet af nuvarande dramatiska teatern; att dennas verksamhet sedan

sjutton år tillbaka varit af så stor betydelse, att genom dess upphörande

den inhemska dramatiska konstens vigtigaste intressen skulle sättas på spel;

att äfven ur ekonomisk synpunkt en dylik åtgärd icke vore tillrådlig, utan

skulle medföra eu ganska betydlig förlust, då dramatiska teatern, långt ifrån

att taga i anspråk någon del af de från Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

tillflytande understöd, fast hellre genom sin recettinkomst, utgörande i medeltal

aren 1863—1879 162,864 kronor 61 öre brutto, skulle betäckt utgifterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 19.

ej blott för den dramatiska, utan äfven till någon del för den lyriska scenen;

att äfven om vid de dramatiska representationernas öfverflyttande till stora

teatern någon minskning i personal möjligen knnde ske, den deraf uppkommande

behållningen i allt fall skulle i betydlig grad motvägas af ökad dagkostnad

å den större scenen; samt att dramatiska teatern, om den skulle

begagnas till enskild boning, till sin grund och inredning vore sådan, att

dess saluvärde deraf måste betydligt sänkas, under det att densamma, efter

försäljning fortfarande använd till teater, skulle blifva platsen för en konkurrens,

som redan för sjutton år sedan, då hufvudstadens teatrar ej voro

så talrika som nu, ansågs betänklig.

Härå genmäla komiterade, att direktionens påstående, att dramatiska

teatern lemnat en recettinkomst, som förmått att betacka utgifterna ej blott

för den dramatiska, utan äfven till någon del för den lyriska scenen, ej

kunde undgå att väcka en viss förvåning, då man funne, att räkenskaperna

för begge teatrarne vore sammanförda på sådant sätt att, såsom komiterade

varit i tillfälle att sj elfva förvissa sig, det i fråga om en mängd utgiftsposter

vore så godt som omöjligt att tillförlitligen utreda, huru stor andel

deraf folie på hvardera teatern. De beräkningar komiterade i detta hänseende

anstalt, med ledning af räkenskaperna, så vidt sådan ledning stått

att ur dessa vinna, syntes emellertid tyda på ett annat förhållande, än direktionen

antagit. Redan den omständigheten att, med en bruttoinkomst af omkring

175,000 kronor, ensamt, kontot för aflöningar och tjenstgöringspenningar

för den vid talscenen anstälda artistpersonalen under spelåret 1879—1880

uppgick till icke mindre än 124,000 kronor vore af beskaffenhet att väcka

tvifvel om hållbarheten af direktionens antagande. Komiterade hade visserligen

icke förbisett, att, jemte recettinkomsten å dramatiska teatern, genom

dramatiska föreställningar å stora teaterns scen inspelats en summa, som

under spelåret uppgick i rundt tal till 30,000 krojior; men härvid borde, när

man sökte bilda sig en föreställning om de ekonomiska resultaten af begge

scenernas verksamhet, hvardera scenen för sig betraktad, icke förgätas, att

merendels samtidigt föreställningar gifvits å dramatiska scenen, att de aftnar,

då dramatiska stycken uppförts å den större scenen, derstädes i stället kunnat

gifvas lyriska föreställningar, livilkas behållning ej läte sig beräkna, samt

att från bruttoinkomsten borde afräknas dagkostnaderna, af hvilka den betydligaste

andelen utan tvifvel återfunnes i stora teaterns utgiftsstat. Komiterade

anse det icke kunna betviflas, att en sammanslagning af begge scenerna

skulle i vissa afseenden medföra säkra besparingar. Derigenom skulle

nemligen, såsom direktionen ock medgåfve, en inskränkning i personalen kunna

ega rum; de nu rätt betydliga slitningskostnaderna skulle minskas; åtskillig

materiel, hvilken under nuvarande förhållanden måste anskaffas särskildt för

Bill. till Bilcsd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 AJd. 10 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

hvardera scenen, skalle kunna användas gemensamt för begge o. s. v.

Komiterade hafva ej heller ansett de ur estetisk synpunkt framställa betänkligheterna

vid den ifrågasatta åtgärden böra tillmätas någon afgörande vigt.

Visserligen vore det i allmänhet en fördel att för komedier och konversationsstycken

hafva tillgång till en scen af något mera inskränkta dimensioner. Att

emellertid dylika dramatiska alster kunde med framgång gifvas äfven på

större scener visade ej så få exempel från främmande länder, deribland komiterade

särskilt erinrade om Danmark, hvars Kongl. teater hade en scen

af ej obetydligt större dimensioner än den härvarande stora teatern. Hos

oss uppfördes emellanåt å störa teatern större dramer, i Indika en snabbare

replikvexling förekomme, utan att, så vidt komiterade försport, några egentliga

olägenheter deraf yppats, hvilket tvifvelsutan i ej ringa mån berodde

på stora teaterns goda konstruktion i akustiskt hänseende. Hvarjemte borde

anmärkas, att i de fall, då scenens storlek verkligen kunde medföra olägenhet,

en inskränkning af densamma till lämpliga dimensioner ofta nog kunde

åvägabringas genom ändamålsenliga dekorationsanordningar. Komiterade framhålla

såsom eu bestämd fördel af scenernas förening den större lättheten att

inom ramen af en aftons föreställning sammanföra lättare lyriska stycken,

operetter och vådeviller med talpjeser och dymedelst bereda en säkerligen för

många kärkommen omvexling i programmet, utom det att minskningen i antalet

föreställningar vore egnad att förebygga faran för en alltför stark nötning

af repertoire!!. Mot den af direktionen uttalade betänkligheten, att

dramatiska teatern i främmande händer skulle komma att erbjuda en oläglig

konkurrens, erinra komiterade, att derest verkligen förhållandena skulle inbjuda

till nya teaterföretag inom hufvudstaden, det icke vore svårt att härför

finna lokaler lika passande som dramatiska teatern, hvars salong lede af

svåra olägenheter, som ej kunde utan dryga kostnader aflijelpas, hvarförutom

det icke saknades afväg att vid en blifvande försäljning träffa sådant

aftal, hvarigenom den befarade konkurrensen åtminstone från första egarens

sida förebyggdes.

Beträffande derefter frågan huru för framtiden bör ordnas och ställas

med teatrarnes styrelse, personal och förvaltning hafva komiterade, under

förutsättning af begge scenernas förening, med ledning af nuvarande förhållanden

uppgjort förslag till inkomst- och utgiftsstat för teatrarne, hvarvid

komiterade jemväl i åtskilliga delar tagit hänsyn till förhållandena vid

Kongl. teatern i Köpenhamn. I fråga om inkomststaten hafva komiterade,

under erinran att dess utseende i främsta rummet berodde på recetten, upplyst,

att denna under spelåret 1879—1880, då å begge teatrarne gifvits

sammanlagd! 429 representationer, utgjorde i medeltal å stora teatern 1,353

kronor 16 öre och å dramatiska teatern 685 kronor 69 öre, eller för begge

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition. N:o 19.

teatrarne tillsammans omkring- 1,000 kronor, samt vore af teaterdirektionen

för spelåret 1880—1881 beräknad å stora teatern till 1,400 kronor och å

dramatiska teatern till 700 kronor. Med beräkning af 250 föreställningar å

stora teatern för år och under antagande att på dessa 250 representationer

skulle belöpa lika många teaterbesök, som under spelåret 1879—1880 varit

fördelade på de å båda teatrarne gifna 429 föreställningarne, skulle medelrecetten

komma att uppgå till 1,680 kronor. Denna siffra synes komiterade

visserligen vara för hög, men då å andra sidan repertoirens sammanträngande

inom ett färre antal föreställningar otvifvelaktigt borde föranleda medelrecettens

stigande, anse komiterade sig på goda grunder kunna antaga,

att en medelrecett af 1,200 kronor icke ens under så tryckta konjunkturer

som de nuvarande skall befinnas vara för högt tilltagen. Utgifterna skulle

vid de begge scenernas sammanslagning, enligt komiterades förslag, belöpa

sig till 505,760 kronor, under det att inkomsterna, med antagande af en

medelrecett af 1,200 kronor för dag, beräknats uppgå till allenast 454,250

kronor, hvilket utvisade en brist af 51,510 kronor för år, och hvaraf framginge,

att teatern, under ogynsamma konjunkturer, oundgängligen vore i behof

af ökadt understöd för att upprätthålla sin verksamhet, så framt den ej

skulle nödgas åter beträda skuldsättningens bana eller tillgripa sådana utvägar,

som icke vore en nationalteater värdiga. Man torde dock med hänsyn

till förhållandena under det sista årtiondet ega rätt antaga, att konjunkturerna

skulle vexla och dåliga tider följas af bättre. Ökades medelrecetten

till 1,300 kronor med oförändrade utgifter, sjönke bristen till 26,510 kronor, och

stege recetten till 1,400 kronor, eller det belopp, hvartill teaterdirektionen

för spelåret 1880—1881 beräknat densamma för stora teatern, skulle bristen

nedgå till 1,510 kronor. Den utväg till reglering af teaterns finansiella ställning,

^ som teaterdirektionen i dess förut nämnda betänkande föreslagit, eller

att åt teatern anvisa ett årligt kreditiv, hvilket i mån af behof skulle få

användas, då teaterns inkomster icke försloge till betäckande af dess utgifter,

mot återbetalningsskyldighet sä snart omständigheterna sådant medgåfve, har

derföre synts komiterade synnerligen lämplig, och hafva komiterade föreslagit

kreditivets belopp till 50,000 kronor.

Slutligen hafva komiterade erinrat om de betydliga statsunderstöd de

större teatrarne i utlandet åtnjuta, nemligen:

Ifopéra i Paris ............................................................................. 800,000 francs

k opera comique ........... 300,000

Le theatre frangais ......................................................................... 240,000 »

l/Odéon ..................................................................................... 100,000 »

Theatre royal de la Monnaie i Bryssel....................................... 204,000 »

Kejserliga operan i Wien .......................................................... 210,000 gulden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

Burgtheatern i Wien....................................................................... 84,000 gulden

Statsteatern i Lissabon................................................................... 100,000 kronor.

De K. K. teatrarne i Berlin, Hannover, Cassel och Wiesbaden erhölle samtliga

understöd af allmänna medel, uppgående till omkring hälften åt teatrarnes

hela inkomststat,

Kong! teatern i Köpenhamn hade under de första åren efter konstitutionens

införande varit helt och hållet en statsinstitution, som, i den mån

sådant visade sig erforderligt, underhölls af statsmedel. Sedermera hade statens

understöd begränsats till ett visst årligt bidrag, som under en lång följd

af år utgick med 100,000 kronor årligen, till dess det omsider nedsattes först

till 80,000 kronor och slutligen till 60,000 kronor. Numera hade dock teatern

åter öfvertagits af staten, som betäckte den brist, hvilken kunde uppstå

i teaterns budget, hvaremot möjligen uppkommande öfverskott skulle ingå till

statskassan.

I sitt underdåniga memorial den 10 sistlidne Januari upplyser Riksmarskalksembetet,

att teatrarnes brist under det senast förflutna halfåret ökats

med 64,000 kronor, hvadan möjligt vore att, om spelårets senare hälft visade

samma ofördelaktiga resultat, teatrarnes skuld den 1 Juli 1881 skulle komma

att uppgå till öfver 350,000 ''kronor. Vid sådant förhållande anser Riksmarskalksembetet

den dramatiska teaterns försäljning vara en oundviklig åtgärd

till afbördande af en större del af det ansenliga skuldbeloppet, och har

Riksmarskalksembetet derjemte tillkännagifvit, att då det icke vore att förmoda,

att genom denna försäljning Hela teaterskulden komme att blifva betäckt,

Riksmarskalksembetet vore bemyndigadt förklara, att Eders Kong!.

Maj:t vill af egna medel, utan statsverkets betungande, ansvara för godtgörande

af den då återstående skulden. Riksmarskalksembetet, som jemväl

biträder komiterades förslag om beredande för framtiden af ett kreditiv för

teatern till belopp af 50,000 kronor årligen, meddelar derjemte, att Eders

Kong!. Maj:t behagat i nåder förklara, att om vid den liqvid af kreditivet,

som årligen den 1 Juli bör cga ruin, skulle visa sig, att kreditivet icke blifvit

återgäldadt genom af teaterstyrelsen insatta belopp, utan större eller mindre

del deraf nämnda dag vore ogulden, Eders Kongl. Maj:t då ville af egna

medel ansvara för hälften af det sålunda oguldna beloppet.

I sammanhang härmed har Riksmarskalksembetet, under erinran att

enligt nu gällande reglemente för styrelsen och förvaltningen af de Kongl.

"teatrarne den 19 Februari 1863 teaterns ärenden föredragas omedelbart

af förste teaterdirektören inför Hans Maj:t Konungen, hemstält, att, då Eders

Kongl. Maj:t personligen ej bör besväras med en sådan granskning, det hädanefter

må tillkomma Finansdepartementet, såsom högsta vårdare af statens

egendom, att handlägga ocli inför Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet till afge
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 19.

rande anmäla alla sådana frågor rörande teatern, som kunna anses vara af

beskaffenhet att höra Eders Kong!. Maj:t underställas, såsom tillsättande och

afskedande af styrelsepersonal, ändringar i gällande reglementariska föreskrifter,

inköp eller försäljning af fast egendom med flera dylika ärenden.

Öfverintendentsembetet har i infordradt utlåtande förklarat sig anse

den dramatiska teaterns fasta egendom kunna betinga en köpeskilling af

290,000 kronor. Skulle likväl vid försäljningen stadgas, att egendomen ej

må af nye egaren till teater användas, anser Öfverintendentsembetet köpeskillingen

ej höra beräknas mer än till 145,000 kronor. Angående värdet af

den till försäljning ifrågasatta lösa egendomen finnes ingen närmare utredning,

men torde detsamma icke komma att uppgå till något särdeles stort belopp.

Såsom jag förut nämnt utgjorde teatrarnes skuld vid slutet af spelåret

1879—1880 227,673 kronor 88 öre. Denna skuld har under den senare

hälften af år 1880 ytterligare tillväxt och, enligt hvad Riksmarskalksembetet

antydt, kan densamma, med hänsyn till de för teatrarne fortfarande

rådande dåliga konjunkturerna, vid spelårets slut den 1 Juli 1881 komma att

uppgå till öfver 350,000 kronor. Jag anser, lika med komiterade och

Riksmarskalksemhetet, det vara en bjudande nödvändighet att befria teaterinstitutionen

från denna skuld, och vid valet af den utväg, som för detta ändamål

hör vidtagas, tvekar jag icke att biträda det framställa förslaget att sammanföra

de båda teatrarnes personal för att å stora teatern gifva såväl lyriska som

dramatiska föreställningar samt att försälja den dramatiska teaterns fasta

egendom jemte de lösa inventarier, som i följd af sammanslagningen ej vidare

blifva erforderliga, Hvad teaterdirektionen anfört mot försäljningen af den

dramatiska teatern synes mig vara af komiterade med goda skäl vederlagdt,

och äfven om, dessa skäl oaktadt, någon betänklighet mot den föreslagna

åtgärden skulle qvarstå, anser jag denna betänklighet böra förfalla, då Eders

Kong!. Maj:t genom sitt frikostiga anbud att af egna medel betala den del

af skulden, hvartill försäljningssumman ej lemnar tillgång, beredt teatern

möjlighet att med nästa spelår börja sin verksamhet under ny organisation

och utan tryck af gamla skulder. Tiden och sättet för försäljningen af den

fasta och lösa egendomen hafva naturligtvis stort inflytande på försäljningens

resultat, och synes mig derföre bestämmandet häraf böra öfverlemnas åt Eders

Kongl. Maj:ts eget afgörande.

Jag hemställer derföre att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att den dramatiska teaterns fasta egendom jemte de lösa inventarier,

som teaterdirektionen pröfvar vara obehöfliga i följd af scenernas sammanslagning,

må vid innevarande spelårs slut den 1 nästkommande Juli öfverlåtas

å Eders Kongl. Maj:t, mot det att Eders Kongl. Maj:t, enligt sitt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 19

nådiga erbjudande, åtager sig att af egna medel, utan statsverkets

betungande, betala den skuld, hvari teatrarne då häfta.

Beträffande derefter frågan, huru för framtiden och efter scenernas

sammanslagning bör ordnas med teaterns ekonomi, framgår af komiterades

förslag till inkomst- och utgiftsstater, att såsom vilkor för att teaterns

verksamhet må kunna fortgå utan skuldsättning erfordras dels, att teatern

allt framgent förblifver i åtnjutande ej mindre af det nu under riksstatens

7:de lmfvudtitel uppförda anslaget å 60,000 kronor årligen, än äfven af det

bidrag till enahanda belopp, hvarmed Eders Kongl. Maj:t af egna medel hittills

hugnat teatern, dels och att recettmedlen uppgå till så stort belopp att,

med beräkning af 250 representationer årligen, medelrecetten kommer att

utgöra något mera än 1,400 kronor. Då emellertid komiterade ansett medelrecetten

under ogynsamma konjunkturer kunna nedgå till 1,200 kronor,

då en brist för året skulle uppstå af omkring 50,000 kronor, hafva komiterade

såsom jag förut anfört, föreslagit framställning till Riksdagen om anvisande

af ett årligt kreditiv å nyss nämnda belopp att i mån af behof användas,

då teaterns inkomster icke förslå till betäckande af dess utgifter,

mot återbetalningsskyldighet så snart omständigheterna sådant medgifva.

Af hvad i frågan förekommit synes mig uppenbart, att ett oundgängligt

vilkor för teaterns fortfarande bestånd är, att den framgent tillförsäkras

de bidrag af Eders Kongl. Maj:t personligen och af Riksdagen, som hittills

kommit densamma till del. Osäkerhet i detta hänseende verkar störande på

teaterns verksamhet och hindrar i många fall dess ordnande på ändamålsenligaste

sätt. Då härtill kommer att vid riksdagarne under senare tider

höjts röster för minskning eller indragning af det nuvarande anslaget, anser

jag i första rummet nödigt att af Riksdagen erhålla ett förklarande, att det

nuvarande anslaget å 60,000 kronor årligen ej nedsättes eller indrages, så

länge Eders Kongl. Maj:t af egna medel understödjer teatern med enahanda

belopp. Att deremot nu göra någon framställning till Riksdagen om förhöjning

i anslaget till teatern, vare sig under form af kreditiv eller annorledes,

synes mig ej lämpligt. Verkningarne af den ifrågasatta sammanslagningen

af de båda scenerna kunna icke på förhand beräknas. De kunna utfalla

förelaktigt, säd att understöd utöfver det nuvarande ej erfordras, och äfven

om de skulle komma att visa sig mindre gynsamma, så att inkomsterna ej

motsvara utgifterna, förefaller det mig, som om någon annan utväg till ställningens

förbättrande då bör försökas, innan på Riksdagen ställes anspråk på

förhöjning i anslaget. En utväg i detta fall är att öfverlåta teatern åt

enskild person eller bolag. Den enskilda personen eller bolaget skulle i sådant

fäll berättigas att under viss bestämd tid kostnadsfritt begagna stora

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

teaterns fasta och lösa egendom samt uppbära alla dess inkomster, häruti inberäknade

de årliga understöden från Eders Kongl. Maj:t och från Riksdagen,

mot skyldighet å andra sidan: att öfvertaga teaterns alla förbindelser i

afseende å aflöning och pensionering, att fortfarande ställa till Eders Kongl.

Maj:ts disposition de platser i teatersalongen, som nu begagnas af Eders

Kongl. Maj:t, den Kongl. familjen och hofvet, att årligen låta uppföra visst

antal såväl lyriska som dramatiska stycken, att hålla kapell, kör och balett

till visst minimiantal, att å den fasta egendomen verkställa sådana reparationer,

som nu bekostas af teaterkassan, att väl underhålla den lösa egendomen

och vid kontraktstidens slut återställa densamma i lika godt skick

som den mottagits, samt att vara underkastad de vilkor i öfrigt, Eders

Kongl. Maj:t kan finna af omständigheterna påkallade; hvarjemte den enskilda

personen eller bolaget bör ställa säkerhet för fullgörandet af sina

förbindelser. Blefve derjemte någon lämplig person af Eders Kongl. Maj:t

förordnad att granska de stycken, som skulle å teatern spelas, och bemyndigad

att förbjuda uppförandet af sådana, som ej vore landets förnämsta

scen. värdiga, synes mig inga betänkligheter, vara sig i ekonomiskt eller

estetiskt hänseende, böra möta mot vidtagande af en sådan anordning, jag

här ofvan antyda För att emellertid kunna, der så erfordras, genomföra

åtgärder i denna syftning, erfordras vissa medgifvanden från Riksdagens sida,

och med åberopande af hvad jag här ofvan anfört, hemställer jag derföre,

att Eders Kongl. Magt täcktes i proposition till Riksdagen föreslå,

att Riksdagen med förklarande, att det å riksstatens sjunde hufvudtitel

nu uppförda anslaget å 60,000 kronor ej varder nedsatt eller indraget

så länge Hans Maj:t Konungen understödjer teatern med enahanda

belopp, måtte medgifva att, der omständigheterna må sådant föranleda,

Eders Kongl. Maj:t egen rätt att till enskild person eller bolagunder

visst antal år till begagnande upplåta stora teaterns fasta och

lösa egendom med rätt att uppbära alla teaterns inkomster, nyss nämnda

anslag deri inbegripet, mot skyldighet för den enskilda personen eller

bolaget att underkasta sig de vilkor och förpligtelse^ jag här ofvan omförmält.

Beträffande slutligen Riksmarskalksembetets hemställan, att teatern

rörande ärenden hädanefter skulle föredragas inför Eders Kong! Maj:t i

Statsrådet, anser jag lika med Riksmarskalksembetet eu dylik anordning vara

öfverenstämalande med våra grundlagsenliga former, och att dessa ärenden

höra beredas och föredragas af något af statsdepartement^!. Då emellertid

Eders Kongl. Maj:ts beslut härutinnan lämpligast bör meddelas i samman
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

hårig med det ordnande af teaterns angelägenheter, som kommer att ega

rum, sedan Riksdagen fattat beslut i de ämnen, jag här ofvan omförmält,

torde denna del af frågan framdeles blifva föremål för särskild underdånig

föredragning.»

Uti hvad Herr Statsministern sålunda hemstält instämde Statsrådets

öfriga ledamöter.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla och bifalla.

Herr Statsministern uppläste härefter ett, under förutsättning af bifall

till omförmälda hemställan, i förväg uppsatt förslag till nådig proposition,

och befalde Hans Maj:t Konungen på Statsrådets tillstyrkande

att, i enlighet med berörda, detta protokoll

bilagda förslag, proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Ädelgren.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1881:58 Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående åtskilliga de Kongl. teatrarne rörande ärenden än äfven en inom Riksdagen i ämnet s. 1 i texten