Sök i Ratio Lex

Angående -upplåtelse af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt liofstall m. in

1881-03-22 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:23, Angående -upplåtelse af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt liofstall m. in

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 23.

N:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Mars 1881, kl. 5 e. in.

Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående -upplåtelse

af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt liofstall m. in.:

Gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

Med hänvisning till hvad hilagda protokoll öfver finansärenden för den

3 December 1880 och den 11 Mars 1881 innehålla, vill Kong!. Maj: t —

under förutsättning att Riksdagen på de i protokollet för förstnämnda dag

omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning af de staten

å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl. Artillerigården,

som är belägen mellan Riddare , Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkaregatorna,

må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för landtförsvarets behof

afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall;

dels ock att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgad byggnadsplats

för hofstallsanläggningen, med Stockholms stad träffa uppgörelse om

utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt följande grunder:

att staden utaf tomterna K:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Rodarne äfvensom

af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å

den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade

karta med en blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören

R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765

qvadratfot;

att kronan till staden afstår så stort område af Artilleriplanen, som

för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd

af 60 fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Samt, 1 Afd. 12 Höft. l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

med rätt för Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna för de å

hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från nyssberörda

områd esbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade;

samt

att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som

befinnes under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den

mark, kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning att bestämmas i enlighet

med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof angifna grunder.

1 sammanhang härmed och då, till följd af hofstallets förflyttning till

Artilleriplanen, den i det å nämnda plats belägna kronobageriet för Stockholms

garnisons behof bedrifna brödtillverkning skulle komma att nedläggas,

vill Kongl. Maj:t, för den händelse Riksdagen bifaller hvad här ofvan föreslagits,

äska Riksdagens medgifvande dertill,

att föreståndaren för nämnde bageri, f. d. Majoren Friherre A. Gf. B.

Fock, samt af arbetarne vid samma bageri verkgesällen J. Bergh och gesällerne

J. B. Sydow, 0. F. Hagström och C. A. Kilsson må få å allmänna

indragningsstaten uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af

pensioner till nedanstående belopp, att utgå från och med månaden näst efter

den, i hvilken deras tjenst vid bageriet upphör, nemligen:

Friherre Fock............................................................................ kronor 1,500: —

Bergh .......................................................................................... » 600: —

Sydow ........................................................................................... * 400: —

Hagström......................................................................................... * 400: —

Nilsson ....................................................................... * 400: —;

äfvensom att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken,

såsom afskedad äldre kapten vid artilleriet, åtnjuter pension af 600 kronor

från Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl

tillkommande fyllnadspension af 900 kronor; kommande, på sätt dagens protokoll

utvisar, den enligt 1867 års riksdagsbeslut för ofvanbemälde Bergh å

indragningsstaten uppförda löneförhöjning å 200 kronor att vid Berghs pensionering

upphöra att utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAK.

0. B. Theniptander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kont/l. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

)

Utdrag af Protokollet öfver Finansårenden, hållet inför Hans

Magi Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 3

December 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Forssell,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld och

Eichert.

Departementschefen, Statsrådet Forssell föredrog i underdånighet:

l:o.

Efter gemensam beredning med Chefen för Landtförsvarsdepartementet:

En af fullmäktige i Riksbanken den 7 Juni 1879 afbiten underdånig

skrifvelse med anhållan, att Kong! Maj:t täcktes meddela, huruvida och i

sådant fall till hvilket bestämdt belopp i penningar den vid Vasabrons norra

ända belägna, för hofstallets behof upplåtna egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen,

kunde få af Riksbanken från statsverket förvärfvas;

deröfver Riksmarskalksembetet efter vederbörandes hörande afgifvitinfordradt

underdånigt utlåtande;

äfvensom samma fullmäktiges underdåniga skrifvelse den 20 November

nästlidet år, deruti fullmäktige — under erinran, att förslaget om Riksbankens

förläggande till egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen, aldrig förevarit

till pröfning hos Riksdagen — ansett sig kunna, jemväl med stöd af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.

Riksdagens skrifvelse den 16 April 1875, återupptaga och Kong!. Maj:ts

pröfning underställa förslaget om beredande af plats för Riksbanken å

Helgeandsholmen, sä mycket hellre som denna plats otvifvelaktigt för Riks

banken och således äfven för det allmänna erbjöde större fördelar än dem,

qvarteret Sjöhästen kunde anses bereda, samt med hänvisning å sådana anordningar,

genom hvilka kunde, med stallbyggnadernas bibehållande å holmen,

beredas nödigt utrymme äfven för en riksbanksbyggnad, anhållit, att Kong!.

Maj:t ville taga i öfvervägande de af fullmäktige sålunda framstälda förslag

till hofstallbyggnadernas ordnande, och, för den händelse något af dem tillvunne

Sig nådigt bifall, meddela fullmäktige emot hvilken ersättning i penningar

och under hvilka vilkor i öfrigt Riksbanken kunde förvärfva någondera

af tvenne alternativt föreslagna platser å Helgeandsholmen, så att fullmäktige

derefter kunde blifva i tillfälle att i ämnet göra framställning till

Riksdagens Banko-Utskott,

öfver hvilken skrifvelse så val Öfverintendentsembetet som Riksmarskalksembetet

afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

Föredragande Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

»Af hvad så val från Riksmarskalksembetet meddelats som af fullmäktige

i Riksbanken anförts rörande förslaget att till plats för ett nytt

riksbankshus afstå det i qvarteret Sjöhästen belägna s. k. Hennes Maj:t

Enkedrottningens hofstall, torde Eders Kong! Maj:t finna att hvarken stallförvaltningen

kunnat gilla den anordning, genom hvilken blifvit ifrågasatt

att ersätta denna nu för hofvets räkning disponerade stallbyggnad, ej heller

fullmäktige sjelfve lagt någon synnerlig vigt å förverkligandet af detta förslag,

som, från dem utgånget, aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen, hemställande

jag derför att Eders Kong! Maj:t täcktes förklara fullmäktiges

ifrågavarande förslag för närvarande icke kunna bifallas.

Deremot hafva fullmäktige i sin skrifvelse af den 20 November 1879

ansett sig böra återupptaga det förslag om Riksbankens förläggande å

Helgeandsholmen, som förut åtskilliga gånger varit väckt, och för hvilket

fullmäktige ansett sig särskilt ega stöd i Riksdagens skrifvelse af den 16

April 1875. Fullmäktige, som antaga, att, sedan Stockholms stad a fel a g i t

anbudet om förvärfvande för densamma af Kong!, hofstallets nuvarande tomter

å Helgeandsholmen och sedan den hos Riksdagen väckta fråga om riksdagshusets

förläggande å Helgeandsholmen icke rönt framgång, hofstallet icke

torde komma att förflyttas från dess nuvarande plats, hafva förestält sig,

att eu reglering af de nuvarande stall-lägenheterna för åstadkommande af

holmens ordnande och önskvärd prydlighet för derå uppförda byggnader icke

skulle strida mot Eders Kongl. Maj:ts önskningar, och att Riksbankens behof

vore fullt tillgodosedt med den plats mellan nuvarande Norrbro och hot''-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

5

stallets byggnad, som kunde erhållas i fall dels bazaren undanröjdes, dels

den öster ut gående flygeln af stallbyggnaden samt vagnbodarne bortflyttades

och med bibehållande af stallets hufvudbyggnad förlädes i en halfrundel åt

vester med nämnda hufvudbyggnad såsom bas. Ännu fördelaktigare läge

skulle efter fullmäktiges åsigt Riksbanken erhålla, om jemväl den nuvarande

stallbyggnadens hufvuddel nedrefves och helt och hållet nya byggnader för

hofstallet uppfördes med sådant läge, att hufvudbyggnaden förlädes parallelt

med Norrbro och med framsidan trehundra fot vester om brons vestra kant

och hofstallets öfriga byggnader i eu halfrundel vester derom — en anordning

som både ur skönhetssynpunkt skulle vara lämpligare och åt Riksbanken

bereda en större plats å holmen. Fullmäktige, som icke kunnat närmare

bedöma kostnaderna för det ena eller andra förslagets förverkligande, hafva

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande de af fullmäktige

sålunda framstälda förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och

för den händelse något af desamma skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall,

meddela fullmäktige, emot hvilken bestämd utgift i penningar och under

hvilka vilkor i öfrig! Eders Kongl. Maj:t kunde vara benägen tillåta Riksbanken

att förvärfva någon af de alternativt föreslagna platserna på Helgeandsholmen,

så att fullmäktige kunde blifva i tillfälle att i ämnet afgifva framställning

till Riksdagen.

Vid öfvervägandet af detta förslag synes mig från Eders Kongl. Maj:ts

sida böra uppställas det anspråk att genom en dylik anordning sä väl hofstallets

behof af nödigt utrymme varder vederbörligen tillgodosedt, som ock

holmens ordnande och önskvärda prydlighet åstadkommes utan någon särskild

utgift för Eders Kongl. Maj:t. Betraktas ur dessa synpunkter de tvenne alternativa

förslagen, så visar sig, att det sistnämnda, hvilket visserligen i någon mån

bättre tillfredsställer skönhetssinnets fordringar, skulle så väsentligt inskränka

stallbyggnadernas och stallgårdens utrymme, att detta, såsom myndigheterna vitsordat,

icke blefve för ändamålet tillräckligt. Hvad åter det förstnämnda

alternativet beträffar, utvisar det af Öfverintendentsembetet uppgjorda kostnadsförslag,

att för sjelfva ombyggnaden af de stall-lägenheter, hvilka i en

halfrundel åt vester skulle anslutas till den bibehållna hufvudstallbyggnaden,

skulle erfordras ett belopp af 672,326 kronor 88 öre. Dermed lärer emellertid

icke holmens ordnande kunna sägas vara fullbordadt, och behofvet af den

byggnaden omgifvande strandremsans och planens försättande i skick minskas

icke derigenom att sjelfva byggnaden erhåller ett prydligare utseende. Då

nu den skyldighet, som på grund af redan fattade beslut eller allmän författning

kan anses åligga Stockholms kommun att utföra eller deltaga i

strandens och gatuplanernas iståndsättande, antagligen kommer att blifva

föremål för tvist och Eders Kongl. Maj:t icke lärer böra förbinda sig att i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 23.

vidrigt fall svara för dessa arbetens verkställande, torde bland vilkoren för

den ifrågasatta regleringens utförande äfven böra ingå, att Riksbanken åtager

sig ansvaret äfven för denna kostnad, af Öfverintendentsembetet beräknad till

minst 700,000 kronor. Slutligen tillkommer naturligtvis som ett oeftergifligt

vilkor, att Riksbanken åtager sig kostnaden för den ersättning, hvilken kan

varda bazarbolaget tilldömd och som väl icke lärer komma att understiga

200,000 kronor.

Priset för den tomtplats mellan Norrbro och stallets nuvarande hufvudbyggnad,

som fullmäktige ansett för Riksbanken eftersträfvansvärd, lärer sålunda

icke kunna, såvida vederbörlig trygghet skall vinnas för holmens ordnande,

beräknas till lägre belopp än 1,600,000 kronor.

Då emellertid mot en sådan anordning af holmen kan anmärkas, dels

att holmen fortfarande blefve uppfyld af byggnader ända fram emot Norrbro,

dels att en sned gatulinie komme att skära holmen emellan riksbanksbyggnaden

och qvarstående stallbyggnaden, vågar jag antaga, att eu uppgörelse

om plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, som bättre tillgodosåge

fordran på holmens prydliga anordning, så mycket hellre borde tillvinna sig

fullmäktiges godkännande, om den kunde erbjudas under vida fördelaktigare

vilkor, än de, som skulle ifrågakomma för förverkligande af det från fullmäktige

framstälda förslag.

Jag tillåter mig derför att nu ånyo till pröfning upptaga det förslag

till Helgeandsholmens ordnande och stallbyggnadernas förflyttning till annan

plats, som uppgjordes af den af Eders Kongl. Maj:t år 1875 tillsatta

komité och som hittills endast föranledt ett anbud till Stockholms stadsfullmäktige,

hvilket dessa förklarat sig icke kunna antaga.

Komiterade utgingo från antagandet, att vid stallets förflyttning tillgång

borde beredas till uppförande af ett nytt hofstat! och tillhörande byggnader

med lika stora lokaler som de, öfver hvilka nuvarande hofstallet å Helgeandsholmen

förfogar, och beräknade kostnaden härför till 1,072,600 kronor,

hvarjemte beräknades kostnaden för ett vaktstall i Kongl.

slottets omedelbara närhet, uppgående till 80,000 kronor

eller efter afdrag af det beräknade värdet å materialierna

i de Kongl. hofstallet tillhöriga byggnader å Helgeandsholmen

till kontant . 30,000 kronor.

Vid den sålunda uppgjorda kostnadsberäkning har jag för öfrigt intet

att anmärka, men tillåter mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet dels

derå, att, ehuru före kostnadsförslagets upprättande undersökning af grunden

å och i närheten af Artilleriplanen lär hafva företagits, platsens belägenhet

i närheten af Nybrohamnen dock kan gifva anledning till farhågor, att å

någon del af densamma kunna erfordras dyrbarare grundläggningsarbeten än

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

7

som i kostnadsförslaget upptagits, dels derå att beräkningen af värdet å de

uti de gamla stallbyggnaderna förefintliga materialier beror på antagandet, att

en större del af dessa materialier skulle kunna i det nya stallet användas,

liv arom för närvarande dock icke någon visshet kan ernås, och föreställer

jag mig derför, att det i kostnadsförslaget för oförutsedda utgifter upptagna

belopp så mycket hellre bör lämpligen förhöjas, som det icke torde kunna

ifrågakomma att på grund af möjlig missräkning å byggnads- eller grundläggningskostnaderna

begära ytterligare ersättning af Riksbanken. Jag tillåter

mig derför hemställa, att det belopp, hvarför Eders Kongl Maj:t må förbinda

sig att med de nuvarande stallbyggnadernas borttagande låta uppföra nytt

hofstall å Artilleriplanen, måtte bestämmas till i rundt tal 1,200,000 kronor.

Denna summa är alltid vida mindre än det belopp, hvarför Riksbanken

skulle behöfva ansvara för att tillvinna sig den inskränkta byggnadsplatsen

mellan Norrbro och nuvarande stallbyggnaden, och då härtill kommer, att

mot den för hofstallets förflyttning erforderliga penningesumma hela holmen

kunde öfverlemnas till disposition för Riksbanken, synes ett sådant anbud i

hvarje fall innebära större förd el. för Riksbankens hufvudmän än det af fullmäktige

ifrågasatta.

Till den sålunda erforderliga lösesumma kommer visserligen kostnaden

för iståndsättande och underhåll af holmens stränder och öppna platser, hvars

öfvertagande måhända icke får anses som eu i hvarje händelse fullt ostridig

skyldighet för Stockholms kommun. Men en uppgörelse härutinnan med kommunen

lärer troligen icke möta större svårigheter, såvida från Riksdagens

sida tillbörligt afseende fästes å de anspråk, som från kommunens sida kunna

framställas derå, att holmens östra del lemnas obebyggd. Och då det med

hänsyn till fordringarne på ett ändamålsenligt och prydligt anordnande af

slottets omgifningar väl torde få anses önskvärdt, att de ä holmen ifrågakommande

byggnader uppföras vester om den synlinie, som från Gustaf Adolfs

staty dragés till vestra slottsflygelns yttersta hörn, torde Eders Kongl. Ala j:t

böra förbehålla Stockholms kommun att, mot skyldighet att iståndsätta och

underhålla holmens stränder, gator och öppna platser, förvärfva dispositionsrätten

öfver den öster om nämnda linie befintliga del af holmen. Likaså och

då den nuvarande bazarbyggnaden icke synes vara af något värde för Riksbanken,

och dess undanflyttande icke utgör vilkor för den öfriga holmens användande,

men onekligen hindrar den fria utsigt öfver holmen, hvilken det i

främsta rummet är en kommunens angelägenhet att befrämja, torde för Stockholms

kommun böra förbehållas rätt att efter öfverenskommelse med bazarbolaget

eller expropriation af dess byggnad till fri och öppen plats disponera

den mark, å hvilken bazarbyggnaden nu är uppförd.

I fråga om den för Kongl. hofvets räkning använda, uti holmens norra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 23.

kajmur befintliga tvättinrättning lärer för närvarande så mycket mindre

kunna ifrågakomma att träffa någon bestämmelse, som beslut först måste vara

fattadt om ordnande af holmens stränder och det förslag, som jag skall utbedja

mig att för Eders Kongl. Maj:t föredraga, endast afser eu uppgörelse

om bortflyttande af de å sjelfva holmen förlagda, Kong!, hofstallet tillhöriga

byggnader.

Hvad beträffar platsen för det nya hofstallet, lärer nu likasom vid

föregående tillfällen icke böra blifva fråga om någon annan än den, som å

Artilleriplanen och i dess omgifningar kan beredas, och för hvilken de af

komiterade uppgjorda kostnadsförslag äro uträknade. Staten innehar deraf

den större delen eller Artilleriplanen, kronomagasinets och artilleristallets

tomter på grund af ostridig eganderätt, samt har dessutom fått sig genom

byte af Stockholms stad öfverlåten så stor del af Kaptensgatan och qvarteret

Bodarne, som ursprungligen ansågs erforderlig till beredande af nödigt utrymme

för ny hofstallbyggnad.

Ytinnehållet af den sålunda redan till disposition stående tomtplats utgör

156,000 qvadratfot. Det har visserligen .vant ifrågasatt, att tomtplatsen

skulle ytterligare utvidgas genom förvärfvande från staden af ytterligare mark

af qvarteret Bodarne, hvilket förslag, af Drätselnämnden och Beredningsutskottet,

hufvudsakligen tillstyrkt, blifvit af stadsfullmäktige afslaget, men

ett bifall till eu dylik tomtutvidgning torde så mycket mindre böra anses

såsom ett oundgängligt vilkor för stallbyggnadens ditflyttande, som den å och

invid Artilleriplanen redan till disposition varande tomtplatsens ytinnehåll är

omkring 12,000 qvadratfot större än samtliga de å Helgeandsholmen disponibla

stalltomternas yta, och det i hvarje fall icke lärer kunna möta något,

hinder att, om så behöfves, genom ökande af byggnadernas höjd vinna allt

det utrymme, som med de anslagna byggnadsmedlen kan beredas.

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle behaga godkänna, hvad

jag sålunda anfört, och om derefter fullmäktige i Riksbanken finnas villige

att å sin sida hemställa om Riksdagens bifall till förvärfvande å nämnda

vilkor af plats för nytt Riksbankslius å Helgeandsholmen, lärer det på Eders

Kongl. Maj:t ankomma att till Riksdagen göra framställning om dess medgifvande

att för det nya liofstallets inrymmande anordna platsen å och omkring''

Artilleriplanen.

Jag tillåter mig derför hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville i skrifvelse

till fullmäktige i Riksbanken — under förutsättning af Riksdagens samtycke

till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och densamma omgifvande

tomter, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde göra nådig framställning,

så snart från fullmäktiges sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till

förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen — förklara

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

sig villig, att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från

Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda, staten

tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad

öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter mot vilkor:

att till Eders Kongl. Maj:ts disposition, för uppförande af nytt hofstall

å Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet, ställes ett belopp af

1,200,000 kronor att utgå i mån af behof under byggnadens utförande;

att såsom tillgång för de nya stallbyggnadernas uppförande få disponeras

de nuvarande stallbyggnadernas materialier;

att Stockholms kommun varder berättigad att, efter förvärfvande och

nedrifvande af bazarbyggnaden vid Norrbro, till fri och öppen plats disponera

så väl denna byggnadstomt som den öfriga del af Helgeandsholmen, hvilken

ligger öster om en rät linea, dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta

hörnet af vestra slottsflygeln, allt emot skyldighet att åtaga sig kostnaderna

för iståndsättande och underhåll af holmens öppna platser och gator samt

stränder, der de af öppen plats eller gata mötas. Och då till beredning af

frågan om hofstallets förflyttning till Artilleriplanen, bland annat torde erfordras

utlåtande från vederbörande myndigheter om dispositionen af de för

arméns räkning disponerade tomter och byggnader i Artilleriplanens närhet,

hvilka enligt uppgjordt förslag erfordras till beredande af utrymme för den

nya stallbyggnaden, anhåller jag, att ärendet i denna del matte fa öfverlemnas

till Kongl. Landtförsvarsdepartementet.

Slutligen tillåter jag mig, under förutsättning att hvad sålunda är vordet

hemstäldt, vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, fästa uppmärksamhet

derå, att särskildt yttrande af Eders Kongl. Maj:t torde böra afgifvas rörande

vilkoren för disposition af de Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga

hus och tomter å Helgeandsholmen, öfver hvilka, jemlikt nådigt förklarande

till statsrådsprotokollet af den 10 Augusti 1877, Eders Kong!. Maj:t, för den

händelse beslut om hofstallets förflyttning ej inom slutet åt ar 1878 vore åt

samtlige vederbörande fattadt, förbehållit sig förfoganderätt.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

tillstyrkt, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde,

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla,

hvarjemte Hans Maj:t Konungen för sin del, såsom egare

af husen N:is 5, 7, 9 och 11 å Helgeandsholmen, behagade

förklara sig villig att, sedan hofstallet blifvit till

Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortföra nämnda

å holmen befintliga, honom enskildt tillhöriga byggnader

samt medgifva att tomtplatserna utan särskild ersättning

till honom eller hans rättsinnehafvare finge disponeras i

Bih. till Bilsd. Prof. 1881. 1 Sami, 1 Afd. 12 Häft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

likhet med de staten å holmen tillhöriga tomter för holmens

ändamålsenliga och prydliga ordnande; dock att denna

Hans Maj:t Konungens förbindelse skulle gälla endast

under förutsättning, att vid nästinstundande riksdag fattades

beslut, som af Kongl. Maj:t godkändes, om hofstallets

förflyttande till Artilleriplanen;

Och skulle utdrag af detta protokoll jemte handlingarne

i ärendet öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet.

Ex protocollo

Hans Wachtmeister.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Themptander föredrog i underdånighet

följande mål, nemligen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

11

12:o.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Themptander anförde härefter

:

»Med anledning af en utaf fullmäktige i Riksbanken gjord underdånig

framställning om beredande af plats för Riksbanken å Helgeandsholmen

behagade Eders Kongl. Maj:t den 3 December nästlidet år — under förutsättning

af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen

och densamma omgifvande tomter — förklara sig under vissa

vilkor villig att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta

från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda,

staten tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande

af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter. Tillika

förklarade Eders Kongl. Maj:t sig vara sinnad att, så snart från fullmäktiges

sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats

för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, till Riksdagen göra nådig framställning

i fråga om hofstallets inrymmande å Artilleriplanen och vidliggande

mark. Sedan numera, enligt hvad jag inhemtat, fullmäktige till Riksdagens

Banko-Utskott aflåtit en på Eders Kongl. ,Maj:ts berörda beslut grundad framställning

om riksbanksbyggnadens förläggande å Helgeandsholmen, anhåller

jag att inför Eders Kongl. Maj:t få ånyo anmäla detta ärende, så vidt det

afser upplåtelse af Artilleriplanen och omgifvande tomter till byggnadsplats

för nytt hofstall.

Jag tillåter mig härvid först erinra derom, att, då åtskilliga byggnader

och tomter å och invid Artilleriplanen användas för arméns behof, Eders

Kongl. Maj:t vid ärendets senaste föredragning beslöt, att handlingarne i

ärendet skulle till Landtförsvarsdepartementet öfverlemnas. Innan Eders Kongl.

Maj:t fattar beslut om inhemtande af Riksdagens medgifvande till Artilleriplanens

upplåtelse för det ifrågasatta ändamålet, torde derföre Chefen för

Landtförsvarsdepartementet böra afgifva yttrande rörande dispositionen af

nyssnämnde, för arméns räkning använda byggnader och tomter.»

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Taube utlät sig:

»Arméförvaltningen, hvars underdåniga utlåtande blifvit infordradt angående

den nu ifrågasatta dispositionen af nyssberörda byggnader och tomter

— hvilka utgöras af eu förrådsbyggnad, som förut användts till stall för

Svea artilleriregemente, tomten N:o 6 i qvartett Bodarne, äfven kalladt

Bodar och Tomter, med derå uppförd stenhusbyggnad, samt kronobageriet —

har dervid uti skrifvelse den 5 sistlidne Februari anfört att,

hvad först anginge det gamla artilleristallet, så begagnades denna bygg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

nåd, hvilkens golfyta utgjorde omkring 12,500 qvadratfot, för närvarande

såsom förrådslokal för den förut i stora tyghuset förvarade materiel till 6

reservbatterier, hvilken materiel måst flyttas till ifrågavarande stallbyggnad

för beredande af plats ej mindre åt ett artillerimuseum, som härstädes upprättats,

än äfven för den nya positions-artillerimaterielen, sedan det utrymme,

som erhållits vid förflyttningen af Svea artilleriregementes materiel från

stora tyghuset till kasernen, visat sig vara för sagda ändamål otillräckligt.

I den mån ny fältartillerimateriel hunne anskaffas och den vid nämnda regemente

nu befintliga materielen öfverflyttas till reservartilleriet, måste ytterligare

förrådsutrymme beredas. Om derföre det gamla stallet nedrefves, blefve det

nödvändigt att genom ny byggnads uppförande på annan plats skaffa utrymme

för artilleriets effekter, och hade Arméförvaltningen tänkt sig, att

ett förrådshus, motsvarande behofvet, eller med eu till 11,000 qvadratfot

beräknad golfyta, kunde uppföras vid härvarande ammunitionsförråd i enlighet

med approximativt kostnadsförslag, slutande å 68,400 kronor, hvilken

summa alltså, om hofstallet körnare att till artilleriplanen förflyttas, hehöfdes

för en ny förrådsbyggnad åt artilleriet.

I afseende å den af Arméförvaltningens artilleridepartement uti qvarteret

Bodarne under N:o 6 disponerade lägenhet, vore visserligen, enligt

hvad Arméförvaltningen underdånigst anmälde, stenhuset obehöfligt såsom

förvaringsställe för artilleriets effekter, men gånge Artilleridepartementet,

derest tomten, om hvilken för närvarande påginge rättegång med Stockholms

stad, toges i anspråk för nytt hofstall, i mistning årligen af 2,500 kronor,

hvilken summa nu för tomt och hus inflöte i hyra och utgjorde en väl behöflig

förstärkning i sagda departements jemförelsevis svaga tillgångar till

artilleriförrådens underhåll.

Beträffande derefter kronobageriet, hvarmed Arméförvaltningens intendentsdepartement

hade befattning, så innehölle denna byggnad magasins- och

bagerilägenheter för brödtiilverkning åt Stockholms garnisonstrupper jemte

dem tillhöriga beväringsmanskap äfvensom för andra trupper, livilka till gemensamma

fälttjenstöfningar eller eljest kunde i hufvudstaden eller dess närhet

sammandragas. Sedan bestyret med denna inrättning blifvit från Statskontoret

öfverflyttadt till Arméförvaltningen, hade, med Eders Kongl. Maj:ts

nådiga tillstånd, ett maskinverk för brödtillverkningen blifvit i bageriet insatt,

hvarjemte åtskilliga andra tidsenliga förbättringar derstädes egt rum. Härigenom

och då tillika en från Danmark hemtad ny bakningsmetod införts, på

samma gång den föråldrade entreprenaden om bakningen helt och hållet afskaffa,

hade kronans bröd så vunnit i godhet, näringshalt och utseende, att

detsamma, enligt sakkunniges erkännande och äfven enligt vetenskaplig analys,

icke i något afseende vore underlägset, utan tvärtom öfverträffäde dylikt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.

bröd från hufvudstadens enskilda bagerier, liksom ock det förra brödet ensamt

erhölles på ett sätt, som lemnade konsumenten full visshet, att icke några

främmande ämnen eller någon annan spanmål än ren råg i brödet inginge.

Sedan Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen, i anledning

af väckt fråga om allmänt upphörande af statsverkets magasins- och brödbakningsrörelse,

fått i underdånigt utlåtande af den 23 Januari 1871 yttra

sig, hvarvid Förvaltningen, i enlighet med hvad en särskild undersökningskommission

i detta ämne hufvudsakligen anfört, uttalat såsom sin bestämda

öfvertygelse, att under alla förhållanden tillvaron inom armén af åtminstone

en större kronans bageriinrättning vore lika mycket här som öfver allt annorstädes,

ur både politisk och ekonomisk synpunkt, nyttig och nödvändig, i

följd hvaraf en indragning äfven af kronobageriet i hufvudstaden, der större

deien af arméns ständigt tjenstgörande styrka vore förlagd och der, under

yttre politiska förvecklingar, en betydande samling af trupper kunde komma

att ega rum, vore desto mer vådlig och ledande till kronans skada och förlust,

som nämnda bageri, helst om detsamma något utvidgades, kunde förse

trupper äfven i landsorten med erforderligt bröd och för öfrigt lemnade kronan

tillfälle att, när omständigheterna sådant påfordrade, utan brödprisets

uppstegrande åstadkomma en större mängd bröd i reserv, — hade Eders Kongl.

Majd funnit skäligt medgifva bibehållande af kronans magasins- och bagerirörelse

i hufvudstaden, hvarefter, med denna rörelses öfverlemnande till Arméförvaltningens

inseende, ofvanberörda förbättringar inom bageriet kommit till

utförande. Vidare hade, sedan fråga första gången uppstått om hofstallets

flyttning till Artilleriplanen, ocli då i hvilket fall som helst kronobageriets

befintlighet på sin nuvarande plats ej särdeles länge syntes kunna påräknas,

Arméförvaltningen funnit sig böra i tid vidtaga förberedande åtgärd med afseende

ä bageriets förläggande annorstädes. I detta ändamål och efter uppdrag

af dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet hade Förvaltningens

intendentsdepartement låtit uppgöra förslag till ett nytt tidsenligt kronobageri

i hufvudstaden, jemväl innefattande ångqvarn, att förläggas på en

kronans tomt vid Storgatan å Ladugårdslandet, midt emot Lifgardets till

häst östra stallbyggnad. Från detta nya bageri skulle, när dess produktionsförmåga

dag och natt anlitades, kunna åstadkommas bröd för 25,000 man

dagligen, jemte det att magasinsutrymme der blefve att tillgå för spanmål

åt 10,000 man i tre månader och för bröd åt en lika stor styrka under en

månad. Detta förslag hade jemte Intendentsdepartementets yttrande i ämnet

under den 29 Oktober 1877 till Chefen för Landtförsvarsdepartementet

öfverlemnats med begäran om utverkande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bifall dertill, på samma gång Intendentsdepartementet i sitt underdåniga

statsregleringsbetänkande för år 1878 hos Eders Kongl. Majd särskild!

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

anmälde den beräknade kostnaden för nyssnämnda byggnadsarbete, 432,000

kronor, med underdånig hemställan, derest förslaget gillades, om nådig proposition

till Riksdagen för beredande af medel till arbetets utförande, men hade

denna framställning, så vidt Arméförvaltningen hade sig bekant, icke hitintills

gifvit anledning till någon Kong], Maj:ts åtgärd. Då emellertid Arméförvaltningen

från eu numera vunnen detaljkännedom i afseende å brödprovianteringen

vid garnisonstruppperna hemtade stöd för sin förut yttrade mening

i frågan, hvars ställning för öfrigt, enligt Arméförvaltningens åsigt, icke genom

några nya yttre förhållanden blifvit ändrad, funne förvaltningen sig

manad — för den händelse förslaget om hofstallets flyttning skulle föranleda

upphörande af kronobageriinrättningen vid Artilleriplanen — till den underdåniga

anhållan, att, innan en sådan åtgärd bringas till verkställighet, ett

nytt kronobageri, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälda

förslag, mätte få uppföras, sedan Riksdagen beviljat den nödiga summan

432.000 kronor, och deraf till utgående under första byggnadsåret anvisat

200.000 kronor.

Slutligen öfverlemnade Arméförvaltningen en, på förvaltningens begäran,

genom Öfverintendentsembetets försorg upprättad synehandling angående

de tre ofvan omnämnda byggnaderna vid Artilleriplanen, enligt hvilken handling

dessa byggnader blifvit uppskattade sålunda:

Byggnadernas

värde i deras nuvarande

skick:

Antagliga värdet

af användbara

materialier

som vid byggnadernas

rifning

erhållas:

Forna artilleristallet .....................

huset N:o 6 i qvarteret Bodarne

kronobageriet.................................

............ kronor

35,000: —

4,000: —

»

20,000: —

1,000: —

»

200,000: —

20,000: —

Summa kronor

255,000: —

25,000: —

dock att, om byggnadernas rifning stäldes i sammanhang med en blifvande

entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, de för materialiernas värde uppgifna

belopp borde förhöjas med 50 procent.

Sedan derefter Arméförvaltningen erhållit föreskrift att inkomma med

underdånigt yttrande om den tillökning i årliga kostnaderna å anslaget till

mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hvilken till äfventyrs

skulle uppstå, om brödbakningen för kronans räkning komme att i hufvudstaden

upphöra, har Arméförvaltningen under den 25 nysslidne Februari afgifvit

detta yttrande och dervid anfört,

att, för behörigt fullgörande af denna föreskrift, Arméförvaltningen

funnit nödigt att med enskild idkare af bageriyrket afhandla rörande de san
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

nolika grunderna för brödbakningens verkställande genom entreprenör och

kronans kostnad derför, i hvilket afseende Arméförvaltningen anlitat en för

större teknisk insigt i handteringen känd samt i öfrigt ansedd person bland

hufvudstadens mer betydande bagare, nemligen O. W. Sclmmacher, som, efter

närmare öfvervägande af frågan, ansett sig för sin del kunna, under vissa

förutsättningar, ingå entreprenad med kronan om brödbakning för Stockholms

garnison, dervid, såvidt för det närvarande kunde bedömas, de billigaste

vilkoren för en sådan entreprenad skulle hufvudsakligen utgöra, enligt Schumachers

skriftliga förklarande, att entreprenören, mot rättighet att af kronan

utfå behöfligt mjöl och kontant ersättning af 1 krona 25 öre för hvarje

centner bakadt mjukt, syradt bröd, skulle vara skyldig lemna dylikt bröd

efter sådant förhållande mellan mjöl och bröd, att eu centner af det förra

skulle motsvara 130 skålpund af det senare, när mjölet tagits af råg, i vigt

af 280 skålpund å 6,3 kubikfot (14 lispund tunnan), men att deremot af en

centner mjöl efter råg om 290 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (14 % lispund

tunnan) skulle lemnas 132 skålpund mjukt bröd.

Ehuru detta Schumachers förklarande icke egde eller i sakens närvarande

skick kunde ega någon för Schumaclier bindande betydelse och enär

något bestämdare eller tillförlitligare yttrande från annan bagare svårligen

vore att påräkna, ansåge Arméförvaltningen efter de underrättelser, som inhemtats

om brödprisen i hufvudstaden och öfriga förhållanden inom bagerihandteringen

härstädes, de af Schumaclier sålunda framstälda grunder kunna

användas för beräkningen åtminstone af den lägsta kostnad, kronan möjligen

skulle få vidkännas för garnisonsbrödets förbakning hädanefter i enskilt

bageri, att tjena till jemförelse med det pris, hvartill kronan erhåller bröd

från eget bageri; betviflande Arméförvaltningen dock högeligen, att en entreprenad

allenast på berörda vilkor skulle i verkligheten kunna åstadkommas,

vare sig med Schumaclier eller någon annan person, vuxen ett dylikt åtagande.

För beredande af nyssnämnda jemförelse hade Arméförvaltningen låtit

företaga två uträkningar, af hvika syntes, att mjukt, syradt bröd från kronobageriet

efter råg af 278 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (13 lispund 18 skålpund

tunnan) nu kostade kronan 7 kronor 10 öre centnern, hvaremot sådant

bröd från enskildt bageri, med tillämpning af ofvan omförmälda entreprenadvilkor

och med antagande att rågen, hvaraf mjölet erhölles, vägde 280 skålpund

å 6,3 kubikfot skulle betinga ett pris af 7 kronor 30 öre centnern.

Då brödbehofvet för ett år under vanliga förhållanden kunde uppskattas till

omkring 18,000 centner skulle följaktligen entreprenadförbakningen medföra

en ökad omedelbar utgift för kronan årligen af..................kronor 3,600: —

Transport kronor 3,600: —.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition No 33.

Transport kronor

hvartill dock, enligt Arméförvaltningens mening, borde

läggas, dels en motsvarande förhöjning i den kontanta ersättning

för brödportion, som nu författningsenligt tillkomme

underbefälet och en del manskap af garnisonen,

utgörande omkring.............................................................. »

dels ock det belopp, som, då det nyssnämnda priset för

kronobageriets bröd innefattade, bland annat, hela aflöningen

till bageriets personal, kunde anses böra i form af

pensioner tillkomma den ene eller den andre af samma

personal vid entledigandet ur kronans tjenst. I detta afseende

hade Arméförvaltningen anmält, att kronobageriets

föreståndare, Majoren in. m. Friherre Fock, som vore 71

år gammal, varit i berörda syssla förordnad sedan år

1866, samt att, af de fasta äldre arbetarne vid bageriet,

verkgesällen J. Bergh hade 62 lefnads- och 33 tjensteår

på platsen, gesällen J. B. Sydow 60 lefnads- och 16 tjensteår,

gesällen C. F. Hagström 58 lefnads- och 28 tjensteår

samt gesällen C. A. Nilsson 55 lefnads- och 27

tjensteår. Då, derest kronbageriet indroges, Friherre Fock,

enligt Arméförvaltningens åsigt, borde bibehållas, under

sin återstående lefnad, vid den hufvudsakligare delen af

sin nuvarande aflöning såsom bageriets föreståndare, samt

billigheten äfven syntes fordra, att förbemälde, i tjensten

skickliga och redbara gesäller, som efter entledigandet

svårligen, vid deras numera framskridna ålder, kunde påräkna

någon säkrare förtjenst hos enskilda, jemväl komme

i åtnjutande, för deras öfriga lefnad, af pension, motsvarande

väsentligare delen af deras nuvarande löneinkomster

i kronobageriet, så skulle, vid bifall härtill och om pensionerna

finge utgå med lika belopp som de ifrågavarande

personernas ordinarie aflöning i kontant, sådan denna aflöning

blifvit bestämd genom Kongl. Brefvet den 21 Mars

1879, pensionsstaten komma att upptaga:

för Majoren, Friherre Fock .................. kronor 5,000: —

» Verkgesällen J. Bergh.................... » 1,740: —

samt för en hvar af de öfriga tre gesällerna,

å 960 krono]'', tillsammans » 2,880: —

3,600: -

550: —

9,620: —

Transport kronor 13,770: —.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 23.

17

Transport kronor 13,770: —

Följaktligen skulle kronans ökade kostnad genom

brödtillverkningens öfverlemnande åt enskild entreprenör

till en början utgöra minst....................................................... » 13,770: —

årligen, hvilket belopp, så framt de ifrågaställa pensionerna komme att utgå

från värfvade garnisonstruppernas matliållningsanslag jemväl skulle beteckna

den tillökning i årlig utgift, anslaget linge vidkännas genom det nya sättet

för portionsbrödets tillhandahållande åt garnisonstrupperna, häruti dock icke

inberäknad kostnaden för åstadkommande af de nödvändiga, men ingalunda

lätta kontroller, som å kronans sida ständigt borde utöfvas i afseende å

sättet för bakningsentreprenadens fullgörande.

I det nyss funna beloppet skulle väl, derest kronan kunde på det

blifvande brödprisets bestämmande nämnvärdt inverka, nedsättning framdeles

vara att förvänta i mån af pensionstagarnes afgång; men Arméförvaltningen

vore för sin del öfvertygad, att denna besparing snart skulle mer än motvägas

af brödprisets skeende stigning, sedan kronan, dåmera i saknad af

eget bageri, icke vidare kunde återtaga brödtillverkningen. Ty vid dennas

utbjudande på entreprenad kunde, enligt Arméförvaltningens mening, någon

verklig, till prisbillighet ledande täflan mellan spekulanter, icke med ringaste

säkerhet väntas, emedan entreprenadens öfvertagande förutsatte sådana resurser

och utvägar hos entreprenören samt sådana särskilda anstalter vid

bageriverket, att endast en eller annan yrkesman, hvilken redan hade en

större solid rörelse, som i öfrigt lämpade sig för en så beskaffad affär, kunde

vara i tillfälle att uppträda såsom spekulant; och om än två eller tre spekulanter

skulle till eu början kunna påräknas, vore det mer än sannolikt,

att dessa hellre, efter inbördes öfverenskommelse, skulle sins emellan dela

entreprenaden och sålunda sj elfva bestämma hufvudvilkoren, på det för sig

möjligast fördelaktiga sätt, än att de, till kronans nytta, men egen skada,

skulle underbjuda hvarandra och derigenom äfven befrämja kronans oberoende

vid entreprenadens afslutande. Dessutom skulle i hvilket fall som helst

en särskild prisförhöjning påtagligen göra sig gällande hvarje gång bröd erfordrades

för något nytt eller extra behof, såsom t. ex. vid större fälttjenstöfningar,

mobilisering eller andra tillfälligheter.

För den enskilda bageri-industrien på platsen måste det sålunda vara

ett önskningsmål att kronan, genom indragning af sitt bageri, gjorde sig

beroende af denna industri, och från dylik synpunkt läte det lätt förklara

sig, ej mindre att, medan kronobageriet ännu funnes, bröd för flottans manskap

kunnat genom entreprenad erhållas för samma pris, som kronans eget

bröd kostade, än äfven att bagaren Schumachers ofvan uppgifna entreprenadvilkor

icke voro öfverdrifna. Att samma vilkor blifvit väsentligen afJJih.

till Itihsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 A/d. 12 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

passade efter kronans nuvarande brödpris, vore icke tvifvelaktigt. Då nemligen

Arméförvaltningen, med afseende å de personers rätt, som få soldatportion

i kontant, årligen bestämde kronans brödpris på grund af verkliga

kostnaden, torde detta pris, såsom varande allmänt kändt inom hela garnisonen,

icke gerna utom densamma kunna vara obekant.

Den genom ofvanberörda tvenne uträkningar erhållna jemförelse mellan

kronans nuvarande brödpris och en blifvande entreprenörs sannolikt billigaste

pris å brödet skulle å kronobageriets sida hafva utfallit än gynsammare,

om den af Arméförvaltningen, i dess underdåniga skrifvelse rörande kronobageriet

af den 31 Januari 1879, yttrade åsigt, att den tjenst Majoren

Friherre Fock vid denna inrättning nu innehar, borde framdeles, vid inträffande

ledighet, indragas såsom öfverflödig, redan nu kunnat vinna tillämpning.

I sådant fall och under antagande att 1,000 kronor af lönen på

nämnda plats, i förening med verkgesällens nuvarande aflöning, blefve anvisad

för en kronans »bagaremästare», skulle en årlig besparing af omkring

4,130 kronor hafva uppstått och kronobageriets till 7 kronor 10 öre per

centnern ofvan uträknade brödpris hafva nedgått till 6 kronor 87 öre, understigande

bagaren Schumachers entreprenadpris med 43 öre centnern. Då

Arméförvaltningen vågade antaga, att, om kronobageriet bibehölles, en sådan

förändrad anordning blefve af Kong!. Maj:t bifallen, torde denna omständighet

vid pröfningen af nu föreliggande fråga icke böra lemnas ur sigte. Detsamma

vore förhållandet äfven med ett annat Arméförvaltningens syftemål,

nemligen att kronobageriets ugnar måtte erhålla en ny och tidsenlig konstruktion,

med inskränkning i deras antal, hvarigenom besparing både i bränsle

och arbetskraft skulle vinnas, sannolikt uppgående till 2 å 3,000 kronor

årligen eller derutöfver.

Arméförvaltningen ansåge sig slutligen böra särskild! vidröra bagaren

Schumachers fordran, att kronan sjelf skulle tillhandahålla erforderligt mjöl

och att således entreprenaden uteslutande borde gälla mjölets^ förvandling till

bröd. Detta vilkor — som äfven för tio år sedan, då fråga om brödtillverkningens

öfverlåtande åt enskild person på ackord väcktes, utgjorde ett

af dåvarande bagaren Wennberg framstäldt förbehåll — hade sin grund i

det äfventyr, som eljest, när brödpriset vore på förhand bestämdt, skulle

träffa entreprenören genom de större prisvexlingar, som inom spanmålsmarknaden

stundom kunde förekomma. Enär det icke torde vara lägligt eller

välbetänkt att till enskild persons förfogande på en gång öfverlemna betydligare

qvantiteter af kronans spanmål eller mjöl, hvarför utrymme i allt fall

icke hos någon bagare härstädes numera torde kunna påräknas, skulle således

mjölet hållas entreprenören tillhanda endast i mån af behof, t. ex. för

14 dagar eller en månad i sänder. Härvid torde väl i (ifrigt kunna för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

faras sålunda, att mjölet endast efter hand och i nyssnämnda mån af kronan

uppköptes, hvilket jemväl skulle befria kronan från varans magasinering;

men en sådan hushållning nästan för dagen vore dock oförenlig med

varans erhållande för billigare pris, ty dertill fordrades tydligen uppköp på

en gång af stora partier vid lämpliga tidpunkter och på korta leveransterminer.

Detta åter skulle betinga större magasinsutrymme för varans uppläggning,

innan densamma förbrukades. Sådant utrymme hade ock hitintills

icke saknats; men om, med antagande att kronobageriet upphörde, tillgången

på magasinsplats inskränktes blott till den, som tinnes i landtförsvarets qvarvarande

magasinsbyggnad på Skeppsholmen, hvilken rymmer knappast hälften

af den för ett år behöfliga spanmålsmängden, så inskränktes dermed

äfven icke så litet kronans utväg att vid spanmålsupphandlingarna göra sig

oberoende af tillfälligare prisstegringar. Dock vore äfven i sådant fall kronans

ställning bättre, än om all magasinering måste öfvergifvas, synnerligast

med hänseende till hastigt inträffande behof af en ökad qvantitet bröd, som

eljest kunde tvinga till oförberedda och plötsliga upphandlingar af spanmål

eller mjöl för oskäliga pris. En annan anledning till önskvärdheten af ett

ständigt spanmålsupplag vore, att en verksammare och mera betryggande

kontroll kunde utöfvas i afseende å beskaffenheten af levererad säd, än som

vid inköp af mjöl läte sig verkställa; hvilken omständighet4åter hade en

särskild vigt och betydelse genom de förhållanden, som under senare tider

förekommit inom svenska qvarnindustrien och hvilka gåfvo kronan nya skäl

att, med bibehållande af eget bageri och magasin, äfven förskaffa sig egen,

tidsenligt anordnad qvarninrättning.

Genom Chefens för Sjöförsvarsdepartementet benägna medverkan håljern

väl inhemtats upplysningar angående de erfarenhetsrön, hvilka inom flottans

härvarande station gjorts med hänsyn till brödleveranser för manskapets

behof, verkstälde af enskilde näringsidkare, och har Marinförvaltningen uti

skrifvelse af den 24 sistförflutne Februari, — med öfverlemnande af utlåtande

från militärchefen vid flottans härvarande station jemte yttranden från

Förvaltningsdirektionen, Chefen för sjötrupperna och räkenskapskontoret vid

stationen, — förklarat sig anse ur dessa handlingar framgå, det åtgärden

att låta enskild näringsidkare leverera erforderligt bröd för manskapet härstädes

icke medfört någon olägenhet, men väl besparing. Förvaltningsdirektionen

har uti sitt förenämnda yttrande lemnat den upplysning, att brödet

af godt, sammalet rågmjöl, lagom syradt, väl bakadt och gräddadt, har, omkostnadsfritt

för kronan, levererats å Skeppsholmen under nedannämnda år

för följande pris pr skålpund:

år 1876

* 1877

5,75 öre.

5,U5 »

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition No 23.

år 1878 ...................................................................... 5,50 öre.

1 1879 ................................................................. 5,50 »

* 1880 ....................................................................... 5,50 »

Och har Chefen för militärpersonalen framhållit, hurusom vid en jemförelse

mellan kostnaderna under de sista fem åren, 1867—1871, då brödet levererades

från kronobageriet, och de 9 år brödet derefter levererats af enskilda

personer, det skulle visa sig, då medelpriset för kostnaden under förenämnda

lem år lägges till grund för jemförelsen, att kronan genom den förändrade

anordningen gjort en besparing under dessa nio år af sammanräknadt 15,477

kronor 69 öre.

Beträffande först den i arméns intendenturväsende temligen djupt ingripande

frågan om de i hufvudstaden eller dess granskap ständigt eller för

kortare tid förlagda truppers förseende med bröd genom kronans omedelbara

försorg och om bibehållande, med anledning deraf, af ett kronobageri härstädes,

hvilken fråga nu, till följd af det väckta förslaget om hofstallets förflyttning

till Artilleriplanen, måste tagas i öfvervägande, finner jag de af

Arméförvaltningen anförda grunder icke för mig tillräckliga för instämmande

i det slut, hvartill detta embetsverk kommit. Det antagande af en, i öfrigt

ej alltför betydlig, skilnad — kronan till skada — i den årliga kostnaden

för brödanskaffningen, hvilket Arméförvaltningen, efter inhemtade uppgifter

från en af hufvudstadens större bageri-idkare, funnit, i händelse af truppernas

förseende med bröd från enskilda bagerier, nödvändigt, torde i ej ringa

mån jäfvas af det ådagalagda sakförhållande, att brödet för Flottans härvarande

manskap erhållits billigare, sedan det på sistnämnda sätt anskaffats,

om det än möjligen stode i godhet något efter det bröd, som numera från

kronobageriet utgår. Den farhåga Arméförvaltningen hyser, att, sedan kronobageriet

blifvit nedlagdt, de enskilda bagarne skulle träffa förening om brödleveransen

och således, efter konkurrensens upphörande, kunna godtyckligt

föreskrifva brödpriset, synes kunna häfvas, om, såsom jag förestält mig, brödanskaffningen

ej längre komme att i sin helhet åligga Arméförvaltningen,

utan i fråga om de garnisonerade trupperna blefve öfverlemnad åt vederbörande

förvaltningsdirektioner, hvarigenom ett större antal bageriidkare blefve

i tillfälle att täfla om de sålunda utbudna mindre brödleveranserna. Vid

större, tillfälliga truppsamlingar invid hufvudstaden torde äfvenledes brödanskaffningens

utbjudande i god tid och till leverans i smärre qvantiteter kunna

förekomma en onaturlig prisstegring. Villigt medgifver jag, att kontrollen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 23.

21

af det sålunda levererade brödets beskaffenhet erbjuder stora svårigheter, men

föreställer jag mig dock att, vid lämpligt anordnad vetenskaplig undersökning

af brödet, faran för upptäckt och dermed förenad förlust af en vinstgifvande

leverans skulle afhålla från underslef den leverantör, som från sådant svek

ej funne sig af moraliska skäl förhindrad. Då det dessutom stode för kronan

öppet att ånyo anlägga ett eget bageri, så snart sådant skulle visa sig bringa

kronan en oomtvistad ekonomisk fördel, och jag naturligen måste utgå från

den förutsättning, att en dylik åtgärd vid sådant förhållande ovilkorligen blefve

vidtagen, finner jag frågan om kronobageriets nedläggande och den åt detsamma

upplåtna temligen bofälliga och vanprydliga byggnadens nedrifvande icke

böra utgöra hinder för hofstallets föreslagna förflyttning. Att emellertid vid kronobageriets

nedläggande den dervid tjenstgörande personal icke kan, efter mångårig

trogen och väl vitsordad tjenst, afskedas utan allt framtida underhåll,

anser jag, lika med Arméförvaltningen, naturligt, ehuru jag i afseende å

pensionernas belopp är med detta embetsverk af något olika mening.

Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, ej mindre att, derest kronobageriet

blifver till följd af hofstallets förflyttning till Artilleriplanen nedlagdt, förenämnda

bageripersonal må få å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under deras återstående lifstid af pensioner till nedanstående belopp, att utgå

från och med månaden näst efter den, i hvilken deras tjenst vid bageriet

upphör, nemligen:

Friherre Fock

Bergh .............

Sydow.............

Hagström.........

Nilsson.............

Kronor 1,500: —

» 600: —

» 400: -

» 400: —

» 400: —

än äfven att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken såsom

afskedad äldre kapten vid artilleriet åtnjuter pension af 600 kronor från

Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl

tillkommande fyllnadspension af 900 kronor.

Jag anser mig böra tillägga att vid bagerigesällen Berghs pensionering

kommer att å allmänna indragningsstaten besparas derifrån nu utgående 200

kronor, hvilka af Bergh åtnjutas såsom personlig löneförbättring på grund af

1867 års Riksdags beslut.

Vidkommande derefter dispositionen af tomten lo 6 i qvarteret Bodarne

med derå uppförda hus, synes mig förlusten för artilleri-departementets

underhållsmedel af den derifrån flytande hyresinkomst af 2,500 kronor icke

böra utgöra hinder för den tilltänkta förflyttningen eller nu påkalla någon

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Eders Kongl, Maj:ts åtgärd. Deremot lärer det så mycket mindre kunna

undgås att, såsom Arméförvaltningen föreslagit, anskaffa medel till uppförande

af eu byggnad för inrymmande af den reservartillerimateriel, som nu finnes

förvarad i Svea artilleriregementes forna stallbyggnad, hvilken, på sätt förut

är nämndt, måste, för att bereda plats åt det nya hofstallet, nedrifvas, som

ifrågavarande reservmateriel kommer att, till följd af fortgående nyanskaffning

af fältartillerimateriel, framgent ökas, och utrymme jemväl behöfves för det

positionsartilleri, som är under anskaffning. Den af Arméförvaltningen såsom

erforderlig ansedda byggnad skulle, enligt Förvaltningens uppgift, komma att

kosta 68,400 kronor. Om dertill i första rummet finge användas värdet af

materialierna i de Landtförsvarets byggnader, som nu blifvit föreslagna till

nedrifning, hvilket värde af Öfverintendentsembetet blifvit beräknadt till

25,000 kronor, eller, om byggnadernas rifning ställes i sammanhang med en

blifvande entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, till 37,500 kronor, skulle

det belopp, som för ändamålet måste ytterligare anvisas, blifva antingen 43,400

eller 30,900 kronor. Då emellertid detta belopp ej kan till siffran bestämmas

förr än de äldre byggnadernas materialvärde blifvit genom försäljning verkligen

kändt, anser jag frågan om dess anskaffande kunna intill dess hvila, så

mycket hellre som, vid gynsamt utfall af en sådan försäljning, den erforderliga

fyllnadssumman skulle blifva mindre än som nu kunnat beräknas. Jag

anhåller derföre i underdånighet att få framdeles inkomma med förslag i

detta ämne.»

Departementschefen Statsrådet Themptander anförde vidare:

»Då, såsom Eders Kongl. Maj:t af Chefens för Landtförsvarsdepartementet

anförande behagade finna, hinder från arméstyrelsens sida icke möter

för Artilleriplanens upplåtelse till byggnadsplats för nytt hofstall, får jag, i

öfrigt åberopande hvad vid ärendets föredragning den 3 December nästlidet

år blifvit anfördt, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t — under

förutsättning, att Riksdagen på de i protokollet öfver finansärenden för sistnämnda

dag omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning

af de staten å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — ville föreslå Riksdagen

att medgifva, att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl.

Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och

Fyrverkaregatorna, må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för Landtförsvarets

behof afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall.

I ordningen förekommer härefter frågan om förvärfvande från Stockholms

stad af så stort område af den Artilleriplanen omgifvande mark, som

ansetts erforderligt för beredande af nödigt utrymme för hofstallbyggnaden.

I detta afseende tillåter jag mig i minnet återkalla, att, sedan vid 1872 års

riksdag fråga blifvit väckt om Helgeandsholmens bebyggande med riksdags
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.

lins m. in., och Öfverintendentsembetet, med anledning'' af erhållen nådig befallning

att inkomma med uppgift å någon för uppförande af nytt hofstall

tjenlig plats, föreslagit, att för sådant ändamål måtte upplåtas den del af

Artillerigården, som vore belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och

Fyrverkaregatorna, jemte kronans å ofri grund belägna tomt Ko 6 i qvarteret

Bodarne äfvensom de staden tillhöriga tomterna Kds 5, 7 och 8 i

sistnämnda qvarter, Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 30 November

1872 infordrade Stockholms stadsfullmäktiges yttrande i fråga om de

vilkor, hvarunder de vore villige att för ifrågavarande ändamål till kronan

öfverlåta stadens rätt till tomterna Nds 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne.

I underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1873 förklarade stadsfullmäktige

till svar å den erhållna remissen, att, om icke annan lämpligare plats skulle

kunna för hofstallet beredas, staden vore villig att för ändamålet af tomterna

i qvarteret Bodarne och derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan

mot skälig ersättning afstå ungefärligen så stor del, som funnes å en till

remisshandlingarne hörande planritning, antydd genom en af vice stadsingeniören

gjord, med blått utmärkt linie; dock med vilkor, dels att Fyrverkare-,

Riddare- och Löjtnantsgatorna genom utläggning från kronans mark utvidgades

till 60 fots bredd, enligt hvad å ritningen funnes på ofvannämnda sätt

antydt, dels att den till kronan öfverlåtna marken blefve på ett prydligt

sätt och helst med boningslägenheter för hofstallets personal bebyggd, dels ock

att, innan gränsen för hvad staden skulle afstå blefve definitivt bestämd, en

närmare utredning åstadkommes derom, huru platsen skulle bebyggas.

Enligt en af vice stadsingeniören Rudolf Brodin den 5 Mars 1873,

med ledning af ofvan omförmälda, af A. W. Wallström år 1872 uppgjorda

planritning, upprättad, i stadsfullmäktiges nyssberörda skrifvelse åberopad

promemoria, innehåller Artilleriplanen en ytvidd af 137,900 qvadratfot.

Derifrån skulle i och för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna

afgå sammanlagdt 22,765 qvadratfot, hvaremot skulle tillkomma dels

3,415 qvadratfot från kronans å ofri grund belägna tomt N:o 6 i qvarteret

Bodarne, dels ock sammanlagdt 38,350 qvadratfot från stadens tomter N:is

5 (jemte den dertill begagnade plats och gränddessein), 7 och 8 i samma

qvarter äfvensom från Kaptensgatan. För vinnande af den ifrågasatta byggnadsplatsen

för hofstallet — i sin helhet utgörande 156,900 qvadratfot —

borde alltså kronan afstå 22,765 qvadratfot mark mot erhållande i utbyte

af 41,765 qvadratfot, eller 19,000 qvadratfot utöfver den ytvidd kronan afstode,

för hvilken skilnad skälig ersättning måste staden beredas.

Uti den areal, som skulle af staden till kronan afträdas ingår likväl

äfven nyssnämnda område af 3,415 qvadratfot utaf den å ofri grund belägna

tomten N:o 6, till hvilken kronan redan eger dispositionsrätt. Angående

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

denna tomt pågår för närvarande rättegång emellan Stockholms stad och

kronan, i det staden uti stämning till Rådstufvurätten yrkat åläggande för

kronan att genast återlemna tomten fri från alla åbyggnader eller, om detta

icke kunde bifallas, genast afträda den mot lösen för den derå uppförda

byggnaden af sten. Rådstufvurättens utslag i målet har ännu icke fallit.

Skäl saknas emellertid icke för antagandet, att kronans eganderätt

till en del så-väl af nyssnämnda tomt som af öfriga nu ifrågavarande tomter

i q varter et Bodarne skall kunna lagligen ådagaläggas; för hvilket fall naturligtvis

den Stockholms stad tillkommande ersättning kominer att med motsvarande

summa minskas.

Då, i öfverensstämmelse med den vid detta ärendes underdåniga föredragning

den 3 December nästlidet år af dåvarande Departementschefen uttalade

mening, den ytvidd af 156,900 qvadratfot, som genom det ifrågasatta

egoutbytet med Stockholms stad skulle vinnas till byggnadsplats för hofstallet,

torde få anses för ändamålet tillräcklig, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, att Eders Kongl. Majffmåega

att, för beredande af utvidgad byggnadsplats för hofstallsanläggningen, med

Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt

följande grunder:

att staden utaf tomterna N:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne äfvensom

af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å

den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade

karta med eu blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören

R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765

qvadratfot;

att kronan till staden afstår så stort område af Artilleri planen, som för

utvidgning af Fyrverkare , Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd af 60

fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;

med rätt för Eders Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna

för de å hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från

nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade;

samt

att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som befinnes

under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den mark

kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning, att bestämmas i enlighet

med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof angifna grunder.»

Hvad Cheferne för Finans- och Landtförsvarsdepartementen

sålunda anfört och hemstält, deruti Statsrådets

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla och bifalla ; hvarjemte Hans Maj:t Konungen,

på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, befalde, att nådig proposition

i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,

skulle genom Finansdepartementet till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Ädelgren.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 12 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1881:57 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t.s proposition angående upplåtelse af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt hofstall m. m. s. 1 i texten