Sök i Ratio Lex

Angående byte af mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad

1881-03-31 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:25, Angående byte af mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

1

N:0 25.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1881, kl. 12 nödd.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående byte

af mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborgs

stad; Gifven Stockholms Slott den 26 Mars 1881.

Under åberopande af den utredning, som innefattas uti bifogade

utdrag af det öfver civilärenden denna dag inför Kongl. Maj:t i statsrådet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

medgifva,

att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgadt område

för Göteborgs bangård, med Göteborgs stad träffa aftal om byte afjord

inom nämnda stad enligt följande grunder:

att Göteborgs stad till kronan med full eganderätt afstår de å

den af H. W. Brandel 1876 upprättade karta litt. X med röda och

gröna gränslinier utmärkta områden af Gullbergsvass, Lilla och Stora

Olskroken samt Ånäs, sådana dessa områden blifvit uti punkten I,

mom. a), b) och c) af stadsfullmäktiges i Göteborg till Styrelsen för

statens jern vägstrafik den 22 December 1879 aflåtna skrifvelse närmare

bestämda; samt

att kronan till Göteborgs stad jemväl under full eganderätt afstår

dels den kronans mark, som erfordras för redan beslutad utsträckning

af Kronhus- och Smedjegatorna med en bredd af 33 fot för den

förra och 30 fot för den senare, dels ock den kronans mark norr om

Kronhusgatans fortsättning och vidare vester om Qvarnberget samt

norr och vester om cellfängelset, som å den af H. W. Brandel år 1871

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd, 14 Hiift. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

upprättade karta (N:o 1) finnes betecknad med litt. A, B, C, D och E,

tillika med det emellan egofigurerna A och B belägna område, som

för närvarande disponeras af cellfängelset, äfvensom de 35 qvadratfot

af egofiguren F å samma karta, som erfordras för utläggning af Qvarnbergsgatan,

med rätt för Kong]. Magt ej mindre att vid uppdragandet af gränserna

för de å hvardera sidan afträdda områdena vidtaga de smärre

afvikelse]- från nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas

af förhållandena påkallade, än äfven att fastställa de närmare vilkor-en

för bytet, under förutsättning att dessa ej komma att medföra större

förpligtelse!- för kronan än dem, som innefattas uti de vilkor och förbehåll,

stadsfullmäktige uti deras ofvan omförmälda skrifvelse af den

22 December 1879, mom. 2—13 uppstält.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Magt förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Fredrik Hederstierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 25.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Haris Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 26 Mars 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr »Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

8tatsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

• Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Efter gemensam beredning med chefen för Landtförvarsdepartementet

anmälde chefen för Civildepartementet Statsrådet Hederstierna

i underdånighet:

Styrelsens för statens jernvägstrafik underdåniga framställning om

byte af mark mellan Kongl. Maj:t och kronan, å ena, samt Göteborgs

stad, å andra sidan; hvarefter Departementschefen yttrade:

UI följd af den växande rörelsen å statens jernvägar har behof

uppstått för statens jernvägstrafik att för utvidgning af bangården i

Göteborg m. m. komma .i besittning af nämnde stad tillhörig mark.

Å andra sidan har staden önskat att för reglering af gator och öppna

platser samt för beredande af nya kommunikationsleder i stadens nordvestra

del förvärfva vissa Kong!. Maj:t och kronan tillhöriga områden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

inom stadens gränser. Sedan under en längre tid underhandlingar pågått

mellan Styrelsen för statens jernvägstrafik och Göteborgs stadsfullmäktige

rörande ordnandet af ifrågavarande angelägenhet, hafva nu

stadsfullmäktige i skrifvelse till Trafikstyrelsen af den 22 December

1879 anmält, att stadsfullmäktige i anledning af Styrelsens framställningar

i ämnet beslutat att till statens jernvägstrafik upplåta följande

å en af H. W. Brandel år 1876 upprättad med litt. X betecknad karta

utmärkta områden, nemligen

a) de två vester om och intill Gullbergsån belägna, med röd

färgläggning utmärkta platserna mellan Bergslagernas jernvägsstation

och statsbanans nuvarande område, dock dels med undantag af ett för

framdragande af gata till Stora Olskroken möjligen erforderligt område,

utaf den nordligaste af dessa platser, 110 fot bredt, sträckande sig söder

om och längs utmed Bergslagernas jernvägsaktiebolags bangårds

södra gräns från samma bolags jernväg till Gullbergsån, och dels med

iakttagande, att intrång icke sker å den del af sistnämnda jernväg, som

åtskiljer begge platserna; hvarvid i afseende å nämnda, till gata undantagna

område beslutats, att Trafikstyrelsen skulle få tillsvidare innehafva

detsamma, med skyldighet att, då området för ändamålet behöfdes,

utan ersättning afträda detsamma till staden tre månader efter

uppsägning;

b) den med röd färgläggning utmärkta plats af lägenheten Stora

Olskroken och landeriet Ånäs, hvilken är belägen söder om och intill

statsbanans nuvarande område, dock med den förändring och inskränkning

beträffande sydöstra gränsen, som upptagas å en särskild af H.

W. Brandel i Juni 1879 upprättad karta;

c) så stort område af Gullbergsvass till förening dels med statens

nu varande bangård och dels med statsbanan fram öfver Gullbergsvass

och Mosaiska församlingens begrafningsplats till Kommendantsängen

vid Skansen Lejonet, att nämnda bangård och bana, tillsammans med

redan innehafvande områden, erhålla den utsträckning och de gränser,

som å kartan utmärkts med röd färgläggning, men med utvidgning af

banvallen till gröna linien s. t. u. v. x. y; dock med undantag af den

areal, som dels erfordras för att öppna platsen framför Bergslagernas

stationshus må i söder erhålla den gräns, som å kartan litt. X betecknats

med bokstäfverna n. o. p. q. r.; dels utaf redan förut upplåtet område

och det nu ytterligare till upplåtelse ifrågasatta åtgår, om södra

gränsen för en, enligt af Majoren Richert upprättad regleringsplan för

Gullbergsvass, föreslagen gata söder om Bergslagernas bangård framdrages

till reglerade Norra Larmgatans fortsättning i den rigtning den

röda streckade linien utmärker, men med afskuret hörn mot gatan; och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

dels hvad som af bangårdens nu varande område åtgår, för att Norra

Larmgatan må erhålla en bredd af femtio fot på sträckningen från

Köpmansgatan upp emot Kronhusgatan till den punkt, der förstnämnda

gata, jemlikt den af Kongl. Maj:t den 19 Februari 1869 faststälda

regleringsplan, skall hafva mera än femtio fots bredd; — allt under

följande vilkor:

1) att den upplåtna marken skall användas endast till jernvägsrörelsen

och dermed sammanhängande anordningar;

2) att den upplåtna marken, med nedan nämnda undantag, får

tillträdas antingen genast, der den är disponibel, eller så snart den,

efter uppsägning af arrendena, blifver tillgänglig; skolande uppsägning

ske, sedan erforderliga arealuträkningar hunnit verkställas;

3) att den af arrendatorn J. Gullanders manbyggnad upptagna

del åt Gullbergsvass, för så vidt den i jernvägsområdet ingår, jemte

ett lämpligt mindre utrymme till fri gång omkring sagda byggnad, ej

får tillträdas förr än efter samma byggnads undanrödjande, om tiden

hvarför staden skall ega besluta;

4) att staden ombesörjer de ersättningar, hvartill arrendatorerna

på grund åt uppsägningen, enligt gällande kontrakt, äro berättigade,

mot det att Trafikstyrelsen, som, innan nämnda ersättningar af stadens

vederbörande myndigheter beslutas och utbetalas, borde lemnas tillfälle

att yttra sig öfver ersättningsanspråken, håller staden skadeslös för så

väl utbetalningen af nämnda ersättningar som alla andra kostnader,

hvilka staden i följd af uppsägningen måste vidkännas;

5) att Trafikstyrelsen tre månader efter uppsägning till Göteborgs

stad återlemnar all den mark vester om Mosaiska församlingens begrafningsplats,

som till jernvägen förut upplåtits, men icke innefattas

inom de gränser för jernvägsområdet, Indika här ofvan i mom. c beskrifvits;

hvarigenom till staden skall återfalla: dels området vester om

östra gränsen för Norra Larmgatan och dess fortsättning enligt den af

Kongl. Maj:t den 19 Februari 1869 faststälda regleringsplan och med

iakttagande af den här ofvan i samma moment bestämda bredd af

femtio fot för södra delen af samma gata; dels det område norr om

jernvägens verkstadsbyggnad och lokomotivstall, hvilket åtgår för framdragandet

af gatan söder om Bergslagernas bangård till Norra Larmgatan

i den rigtning, som å kartan litt. X utmärkes af en röd streckad

linie och med afskuret hörn mellan gatorna; dels de delar af nu varande

jernvägsområdet, hvilka till äfventyrs äro belägna söder om norra

gränsen för den, enligt nådiga brefvet den 8 April 1870, reglerade

gatan, som åtskiljer förstaden Stampen och jernvägsområdet; och dels

de öfriga delar af ett år 1855 till jernvägen upplåtet område, hvilka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 25.

ligga utom de nu bestämda gränserna för bangården. Derest de å kartan

med röd färgläggning utmärkta gränserna för jernvägens område

skulle befinnas icke öfverensstämma med nyssnämnda regleringar,

borde gränserna till enlighet med dessa rättas; och skulle det åligga

staden att, derest bortflyttning af jern vägstrafikens metallgjuteri norr

om lokomotivstallet inom fem år af staden fordrades, ersätta jernvägstrafiken

detsammas värde;

6) att, på jernvägstrafikens bekostnad, skall öfver de nu upplåtna

områdena samt de områden å Gullbergsvass, jernvägen till följd af

äldre upplåtelser behåller, upprättas karta i skala af ftf naturliga

storleken, hvilken karta, sedan dess rigtighet blifvit af stadsingeniören

vitsordad, skall af Trafikstyrelsen öfverlemnas till Drätselkammaren i

Göteborg att såsom stadens tillhörighet förvaras;

7) att Trafikstyrelsen skall upprätta och underhålla nödig hägnad

af lämplig beskaffenhet omkring området;

8) att, intill dess dränering af stadsområdet, enligt framdeles antagen

plan, af staden verkställes, Trafikstyrelsen skall vara pligtig att,

på jernvägstrafikens bekostnad, upptaga och underhålla ändamålsenliga

aflopp för vatten under grunden för jernbanan, så att någon skada af

vatten ej tillskyndas ofvanför liggande jord, hvarjemte staden skall

vara berättigad att, på egen bekostnad, inom bangårdsområdet verkställa

sådana dräneringsarbeten, hvilka, enligt plan, som vardér antagen, skola

utföras för kringliggande marks torrhållning, utan skyldighet för staden

att gifva ersättning för härigenom förorsakadt intrång; dock med vilkor

att dessa arbeten, så vidt de afse statsbanans område, utföras i enlighet

med de bestämmelser, som Trafikstyrelsen genom vederbörande

banbefäl finner nödigt att meddela till trafikens betryggande, samt att

jernvägsspår och byggnader, som genom dylika arbeten möjligen behöfva

flyttas eller rubbas, på stadens bekostnad återställas uti sådant

skick, som deras ändamål erfordrar, äfvensom att häraf förorsakad

skada å dessa eller andra jernvägens tillhörigheter af staden ersättes;

9) att Trafikstyrelsen skall dels före regleringen af Gullbergsvass

och Lilla Olskroksängen låta till allmänt begagnande vidmakthålla nu

befintliga vägöfvergångar öfver jernvägsområdet, nemligen en gångbana

under bron öfver s. k. Drankån och tre vägöfvergångar för såväl gående

som körande i jernvägens plan, den ena i närheten af arrendator!!

J. Gullanders manbyggnad, den andra i gränsen mellan jernvägsområdet

och Mosaiska församlingens begrafningsplats, och den tredje vid

pass tvåhundra fot vester om Gullbergsån; och dels, sedan stadsplan

för nyssnämnda stadsdelar blifvit antagen och kommer att utföras, anordna

och i godt skick underhålla en femtio fot bred vägundergång

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

under spåren, ungefär midt för Gullbergsvass, samt en öfvergång i

banans plan utmed östra gränsen af Mosaiska församlingens begrafningsplats,

begge öfvergångarne afsedda för körtrafik; hvarjemte ofvan

nämnda gångbana under Drankåbron och öfvergången i plan vester om

Gullbergsån, äfven efter stadsplanens utförande, skola bibehållas, men

deremot den vid arrendator!! Gullanders manbyggnad försvinna; och

skall Trafikstyrelsen vara pligtig medgifva sådana smärre ändringar

af läget för dessa trafikleder öfver bangårds- och banområden, att desamma

må komma att motsvara gatorna i kringliggande stadsdelar;

10) att af den upplåtna platsen å Lilla Olskroken pråmhamn må

utgräfvas på sätt Trafikstyrelsen föreslagit; dock med den ändring,.som

föranledes af platsens inskränkning i norr; men att jernvägstrafiken

icke, på grund häraf eller på grund af upplåtelserna, skall ega annan

rätt till begagnande af Gullbergsån, än den som allmänheten medgifves;

äfvensom att Trafikstyrelsen bör underhålla stranden och fördämningen

mot ån å sitt område i sådant skick, som lämpar sig för de

kaj- och strandskoningsarbeten, staden å sitt område mot ån låter verkställa

;

11) atf, derest staden kommer att anlägga bro öfver Gullbergsån

emellan den föreslagna gatan till nämnda å samt Störa Olskroken,

staden eger rätt att å jernvägens område verkställa de arbeten, som

till stöd för bron samt gatan kunna erfordras;

12) att Trafikstyrelsen har att sjelf träffa öfverenskommelse med

Mosaiska församlingen angående afstående! af det till jernbanan erforderliga

område af församlingens begrafningsplats, hvarefter samma

område anses vara af staden till jernvägen upplåtet på ofvan stadgade

vilkor;

13) att den rätt till jernvägskommunikation, som enligt kontrakt den

27 Maj 1873 medgifvits bolaget C. Fr. Wrern & Comp., förbehålles; och

14) att Kongl. Maj:t och kronan till Göteborgs stad såsom vederlag

afstår eganderätten till den kronan tillhöriga mark, om hvars öfverlåtelse

till staden anhållan blifvit gjord i sammanhang med underställning

af uppgjord plan för reglering af stadens nordvestra del.

Af handlingarne i sistnämnda ärende inhemtas, att den kronans

mark, Göteborgs stad sålunda vill åt sig förvärfva och hvilken mark

disponeras till en del af Arméförvaltningen och till en del af cellfängelset

i Göteborg, utgöres af dels hvad som erfordras för redan beslutad

utsträckning af Kronhus- och Smedjegatorna, med en bredd af

33 fot för den förra och 30 fot för den senare, dels ock den mark

norr om Kronhusgatans fortsättning och vidare vester om Qvarnberget

samt norr och vester om cellfängelset, som å en af H. W. Brandel år

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

1871 upprättad karta (N:o 1) finnes utmärkt med grön färg och betecknad

med litt. A, B, C, D och E, tillika med det mellan egofigurerna

A och B belägna, åt cellfängelset upplåtna området, äfvensom

35 qvadratfot af egofiguren F å samma karta, som erfordras för

ifrågasatt utläggning af Qvarnbergsgatan, enligt en företedd karta öfver

Göteborgs stads nordvestra del (N:o 3); varande hela det ifrågavarande

området af stadsfullmäktige beräknadt att utgöra tillhopa 286,082 qvadratfot.

Omförmälda handlingar gifva vidare vid handen, att Arméförvaltningen,

som blifvit i ärendet hörd, uti afgifvet underdånigt utlåtande

väl såsom sin åsigt uttalat, att med upplåtelse af kronans ifrågavarande

mark borde anstå, till dess beslut fattats angående det nja

artilierietablissementet i Göteborg, men, för den händelse Kongl. Maj:t

skulle finna skäligt att bifalla stadsfullmäktiges framställning, såvidt

den afser figurerna A. B. C. D. och E., föreslagit, att såsom vilkor dervid

måtte föreskrifvas, dels att staden skulle på sin bekostnad borttaga

såväl den å egofiguren D. på kartan N:o 1 belägna stenkällaren

(N:o 32) som ock garnisonsvedboden (N:o 35) å figuren E på samma karta,

samt efter åsatt värde öfvertaga materialierna af den förstnämnda och

på sin bekostnad å anvisad plats i stället för vedboden låta uppsätta

eu ny sådan, dels ock att de af Kongl. Maj:t och kronan uppgjorda

kontrakt om upplåtelser å den mark, som blifvit ifrågasatt att afträdas

till staden, skulle af staden öfvertagas; och har Fångvårdsstyrelsen

uti infordradt utlåtande förmält, att området mellan egofigurerna

A. och B. å kartan N:o 1 icke är för cellfängelset behöfligt.

Uti underdånigt memorial af deri. 21 Februari 1880 har Trafikstyrelsen,

med öfverlemnande af stadsfullmäktiges ofvanberörda skrifvelse

af den 22 December 1879 jemte en s. k. öfversigtskarta (00),

hufvudsakligen anfört,

att, beträffande läget och vidden af de områden, Göteborgs stad

förklarat sig vilja öfverlemna till statens jernvägstrafik, stadsfullmäktiges

förslag i hufvudsak öfverensstämde med aftal, som under förhandliugarnes

gång blifvit derom träffade mellan styrelsen och vederbörande

stadsmyndigheter,

att Styrelsen icke hade något att invända mot det förbehåll, som

i mom a) blifvit gjordt angående framtida återställande, efter uppsägning,

af den till gata möjligen i framtiden behöfliga jordremsan om 110

fots bredd af området vid Gullbergsån;

att något intrång på Bergslagsbanans område icke kunde ifrågasättas

annat än det, som denna banas styrelse redan inedgifvit., eller

framdragande af ett Bergslagsbanan korsande jernvägsspår från stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Adel. Proposition N:o 25. g

banans nya lokomotivstall midt för Skansen Lejonet till koluppla»Bplatsen

vid Gullbergsån; ''

att Styrelsen ansåge de uti mom c) gjorda framställningar om

vissa inskränkningar af statsbanans gamla område böra medgifvas, dock

att hvad anginge förslaget att, till Norra Larmgatans utvidgande till

öO fots bredd på sträckningen från Köpmansgatan uppemot Kronhusgatan,

inflytta gränsen mellan först nämnda gata och bangården, midt

för vändskifvan framför banhallen, förbehåll dervid borde göras, att den

nya gränsen icke finge förläggas närmare vändskifvan, än att denna

kunde fritt, säkert och beqvämt begagnas för sitt ändamål;

samt att Styrelsen mot de uti mom. 1—13 uppstälda vilkoren

icke hade annan anmärkning att framställa än den, som nyss blifvit

antydd i afseende på utvidgandet af Norra Larmgatans bredd uppemot

Kionhusgatan till femtio fot; utgörande det område, som för detta

ändamål enligt Styrelsens förslag skulle återlemnas af bangården,

ungefär 36 qvadrat.stänger;

och har Trafikstyrelsen — som beräknat vidden af de områden,

Göteborgs stad förklarat sig villig att mot betingade vederlaget afstå’

till 1,506,800 qvadratfot, med anmärkning dock, att denna beräkning

icke kunde blifva fullt exakt förr än efter ny utstakning af gränserna

och ny uppmätning då förvärfvandet af nämnda områden, hvilka till

största delen redan af tvingande skäl måst tagas i besittning och

blifvit använda tid dermed afsedda ändamål, vore för statens jernvägstrafik

en oeftergiflig nödvändighet, för lösandet af frågan om nödigt

utrymme i Göteborg för statens jernvägstrafik förordat en öfverenskommelse

mellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborg om byte

af mark, med vissa af btyrelsen föreslagna förbehåll i afseende å, bland

annat, nyss omförmälda stenkällare och vedbod.

På föranstaltande af Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län, efter förordnande af mig, har värdering å den mark,

Kongl. Maj:t och kronan, derest bytet kommer till stånd, skulle, å

ena sidan, gifva och, å den andra, erhålla i vederlag, blifvit verkstäld

af tre personer, nemligen Kapten Pontus Virgin, utsedd af Kong],

Maj:ts Befallningshafvande, Majoren m. m. J. G. Richert, för Göteborgs

. stadsfullmäktige, och Chefen för vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet

Majoren m. m. E. Atterbom,-vald af de båda sistnämnda;

och har vid denna värdering kronans till utbyte ifrågasatta mark —

under förutsättning att äfven en del af arealen norr och vester om

cellfängelset, efter af staden bekostade planerings- och gatuläggningsarbeten,

i en framtid möjligen kunde blifva till bebyggande användbar

JBih. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afä. 14 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

— uppskattats till 100,940 kronor samt den i vederlag erbjudna marken

till 219,092 kronor.

Då en utvidgning af Göteborgs bangård torde vara oundgängligen

erforderlig för att tillfredsställa den väsentligt ökade trafikens

fordringar; då bibehållandet af de områden, Göteborgs stad i utbyte

vill förvärfva, icke vidare torde vara för något statens behof nödvändigt,

och dä af den nyligen verkstälda uppskattningen framgår, att

värdet af de senare områdena understiger värdet af den jord, staten skulle

tillbyta sig, anser jag mig ega skäl att tillstyrka det ifrågavarande bytet,

detta dock under förutsättning att den jord, som staten skulle bekomma,

erhålles med full och oinskränkt eganderätt, och icke blott, såsom Göteborgs

stadsfullmäktige i skrifvelse af den 22 December 1879 föreslagit, under

en med vissa inskränkningar graverad besittningsrätt. Enligt ett mig

tillhandakommet meddelande hafva ock stadsfullmäktige vid sammanträde

den 24 innevarande månad besluta att frånträda ifrågavarande

vilkor och medgifva upplåtelse under full eganderätt. Detta beslut

har visserligen ännu icke kunnat vinna laga kraft, men, för att ärendets

slutliga afgörande icke måtte behöfva uppskjutas ytterligare ett,

år, tillåter jag mig hemställa, att Kongl. Maj:t måtte redan nu äska

Riksdagens medgifvande till bytet, under förutsättning att den jord,

Göteborgs stad i utbyte lemnar, bekommes med full eganderätt.

Mot öfriga af staden ifrågasatta vilkor har jag icke funnit anledning

till erinran; dock torde å Kongl. Maj:t och kronans sida något

förbehåll behöfva göras beträffande ej mindre förut omnämnde

stenkällare och garnisonsvedbod, än äfven de Kongl. Maj:t och kronans

byggnader, hvilka beröras af Kronhusgatans utsträckning. Med

pröfningen af dessa vilkor torde emellertid få anstå, till dess Riksdagens

beslut angående sjelfva bytet hunnit inheintas.

Jag hemställer således, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgadt

område för Göteborgs bangård, med Göteborgs stad träffa aftal om

byte af jord inom nämnda stad enligt följande grunder:

att Göteborgs stad till kronan med full eganderätt afstår de å

den af Brandel år 1876 upprättade karta litt. X med röda och gröna

gränslinier utmärkta områden af Gullbergsvass, Lilla och Stora Olskroken

samt Anäs, sådana dessa områden blifvit i punkten I moment a,

b och c af stadsfullmäktiges i Göteborg till Styrelsen för statens jernvägstrafik

den 22 December aflåtna skrifvelse närmare bestämda;

samt

att kronan till staden jemväl under full eganderätt afstår dels

den kronans mark, som erfordras för redan beslutad utsträckning af

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.

Kronhus- och Smedjegatorna med en bredd af 33 fot för den förra

och 30 fot för den senare, dels ock den kronans mark norr om Kronhusgatans

fortsättning och vidare vester om Qvarnberget samt norr

och vester om cellfängelset, som å den af Brandel år 1871 upprättade

karta (N:o 1) finnes betecknad med litt. A, B, C, D och E tillika med

det emellan egofigurerna A och B belägna område, som för närvarande

disponeras af cellfängelset, äfvensom de 35 qvadratfot af egofiguren F

å samma karta, som erfordras för utläggning af Qvarnbergsgatan,

med rätt för Kongl. Maj:t ej mindre att vid uppdragandet af

gränserna för de å hvardera sidan afträde! a områdena vidtaga de

smärre afvikelser från nyssberörda områdesbestämningar, som må

kunna finnas af förhållandena påkallade, än äfven att fastställa de närmare

vilkören för bytet, under förutsättning att dessa ej komma att

medföra större förpligtelser för kronan än dem, som innefattas i de

vilkor och förbehåll, stadsfullmäktige uti skrifvelsen den 22 December

1879 mom. 2—13 uppstäda “

Uti hvad Departementschefen sålunda hemstält instämde Statsrådets

öfriga ledamöter.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder

gilla och bifalla; och befalde Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att nådig proposition i ämnet

af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1881:56 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds ''proposition, angående byte af mark emellan Kongl. Majd och kronan samt Göteborgs stad. s. 1 i texten