Sök i Ratio Lex

Om antagande af en författning angående offentlighet vid under domstolar ne

1881-01-26 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:8, Om antagande af en författning angående offentlighet vid under domstolar ne

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!.. May.is Nåd, Proposition No 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksil. Kansli den 26 Jan. 1881, kl. 10 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om antagande af

en författning angående offentlighet vid under domstolar ne;

Gifven Stockholms Slott den 22 Januari 1881.

Urgammal häfd har stadgat bruket af offentlighet vid underdomstolarnes

förhandlingar. Vidmakthållandet af detta bruk har påbjudits genom

Kong!. Cirkuläret den 28 Mars 1835, men, på sätt vid flera tillfällen blifvit

erinradt, saknas i lag något uttryckligt stadgande härom. Enär det synts

vara af vigt, att ifrågavarande brist i gällande lag varder afhjelpt, har

Kongl. Maj:t låtit upprätta ett förslag till författning i sådant syfte och vill

alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående

denna fråga förda protokoll, jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen

att antaga följande:

Förordning om offentlighet vid under domstolar ne.

Vid allmän Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål der

förehafvas, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, skall rättegång'' hållas

offentligen; och vare förty, så länge det kan ske utan trängsel för dem, som

till Rätten höra eller hafva med sakerna att skaffa, ej någon förment att vara

inne, medan Rätten sitter, der ej öfverläggning till beslut skall inom lyckta

dörrar hållas, eller Rätten finner förekommande mål vara för anständigheten

och sedligheten stötande, i hvilka händelser åhörarne skola på ordförandens

tillsägelse afträda.

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sand. 1 Afä. 4 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongt Maj:ts Nåd. Proposition No S.

Hvar som rättegång åhöra vill skall skicka sig tyst och anständigt.

Gör någon annorlunda, må han från rummet afvisas.

Den, som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva

nödiga föreskrifter. Hvad han i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.

Genom hvad här blifvit stadgadt göres icke någon ändring i 21 och

22 §§ 17 Kap. Rättegångsbalken.

Kong! Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong! nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

3

Utdrag af Protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen

den 19 Mars 1880,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thysélius,

Lovénfä m

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern,

Malmström.

Chefen för Justitiedepartementet, Statsrådet Almqvist anmälde i underdånighet

:

10:o.

Slutligen anförde föredraganden i underdånighet:

»Uti Riksdagens Justitieombudsmans innevarande år till Riksdagen

afgifna embetsberättelse finnes omförmäldt ett af Justitieombudsmannen anstäldt

åtal mot en domare för öfverträdelse af det genom urgammal häfd

stadgade bruket af offentlighet vid underrätternas förhandlingar. Väl har

vidmakthållandet af detta bruk blifvit påbjudet genom Kongl. Cirkuläret den

28 Mars 1835; men på sätt, som är vordet erinradt ej mindre i en till

Eders Kongl. Maj:t gjord framställning af ett stort antal tidningsutgifvare

och andra personer, tillhörande landets offentliga press, utan äfven uti en

inom Andra Kammaren under nuvarande riksdag väckt motion, saknas i laguttryckligt

stadgande om offentlig rättegång vid underrätter, till Indika i

förevarande afseende äfven torde vara att hänföra poliskammare i fråga om

sådana mål, der poliskammaren utöfva!'' domsrätt; och enär det synts vara

af vigt att ifrågavarande brist i nu gällande lag varder afhjelpa har, med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. M&j:ts Nåd. Proposition No 8/

ledning af de i Lagkomité^ och Lagberedningens förslag till rättegångsbalk

införda stadganden äfvensom af Rikets Ständers senast vid 1834 års riksdag

framstälda lagförslag i berörda ämne, inom Justitiedepartementet blifvit uppgjordt

förslag till förordning om offentlighet vid under domstolar ne; hemställande

jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t täcktes öfver samma förslag,

som bilägges detta protokoll, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler,

inhemta Högsta Domstolens utlåtande.»

Denna, af Statsrådets öfrige ledamöter understödda hemställan

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla,

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Protokoll öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts Högsta Domstol

Tisdagen den 13 April 1880.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Garleson,

Wretman,

Naumann,

von Hofsten,

Lindhagen,

Svedelius,

Östergren.

Expeditionschefen Annerstedt föredrog i underdånighet:

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet den 19 nästlidne Mars, hvarmedelst, för det

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens utlåtande

blifvit infordradt öfver följande inom Justitiedepartementet uppgjorda

Förslag

till förordning om offentlighet vid under domstolar ne.

Rättegång vid Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål der

förehafvas, i indika poliskammare domsrätt utöfvar, skall offentligen hållas;

och vare förthy, så länge det ske kan utan trängsel för dem, som till Rätten

höra eller med sakerna hafva att skaffa, ej någon förment att inne vara

medan Rätten sitter, der ej Rätten nödigt finner att öfverläggning till beslut

inom lyckta dörrar hålla, eller mål förekomma, som äro stötande för anständigheten

och sedligheten, i hvilka händelser åhörare skola på Ordförandens

tillsägelse afträda.

Hvar som rättegång åhöra vill, skall sig tyst och anständigt skicka.

G-ör någon annorlunda, varde först varnad; rättar han sig icke deraf, då må

han från rummet afvisas.

Den, som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva

nödiga föreskrifter, utan att med Rättens öfrige ledamöter derom öfverlägga.

Hvad lian i thy fall förordnar gånge genast i verkställighet; och svare

han för sin åtgärd som för annan embetsutöfning, om deröfver klagas.

Justitierådet Östergren yttrade: Ehuru offentlighet vid underdomsto
larnes

förhandlingar icke i allmänna lagen är .uttryckligen föreskrifven, har

dock sådan offentlighet från uråldriga tider varit bruklig; och genom nådigt

bref af den 28 Mars 1835 bär det blifvit vederbörande anhefaldt att vidmakthålla

nämnda urgamla bruk. Vid sådant förhållande erfordras icke lagstiftning

i ämnet för att införa offentlighet i domstolsförhandlingarne, utan

lärer syftemålet med det till Högsta Domstolens granskning öfverlemnade förslaget

vara, att närmare bestämma den offentlighet, som redan tinnes i bruk.

Lämpligheten af införandet i allmänna lagen af sådane bestämningar kan jag

icke bestrida, men hehofvet deraf synes mig icke vara så trängande, att,

under det förslag till ny rättegångsordning är under utarbetning af Hya Lagberedningen,

nu ifrågavande del deraf bör särskild! behandlas. För den händelse

Kongl. Maj:t likväl skulle finna lämpligt att redan nu aflåta proposition

i ämnet, får jag mot förslaget erinra:

att förändring i redaktionen synes erforderlig för undvikande af kollision

med stadgande^ i 21 och 22 §§ i 17 Kap. Rättegångsbalken, hvilka

för vissa fall innehålla förbud för vittnen och parter att åhöra rättegångsförhandlingar;
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

att ett af de stadgade undantagen från rättigheten att afhöra domstolsförhandlingar,

nemligen i mål, som äro stötande för anständigheten och

sedligheten, synes vara affättadt i allt för obestämda ordalag, hvaraf följden

blifver, att‘ åhörare kunna afvisas i fall, som lagstiftaren näppeligen åsyftat,

t. ex. då fråga är om vanliga fylleriförseelser, eller om uppenbar grymhet

mot kreatur, h vilka brott i strafflagen upptagas bland sedlighetsbrott;

att stadgandet i förslagets andra stycke derom, att den som icke tyst

och anständigt sig skickar skall varnas, innan han må afvisas från domstolens

sessionssal, kan blifva menligt vid ordningens upprätthållande, enär, om ordföranden

icke bär makt att genast afvisa en bullersam eller okynnig åhörare,

störande eller anstötliga uppträden skulle kunna tillställas och af olika personer

upprepas, utan att det funnes något kraftigt medel att förhindra ofoget,

förrän en hvar, som hade lust att störa förhandlingarne, eu gång uppträdt

och blifvit varnad; samt

att slutorden i tredje stycket »utan att med Rättens öfrige ledamöter

derom öfverlägga» likasom slutorden i sista stycket »och svare han

för sin åtgärd, som för annan embetsutöfning, om deröfver klagas» synas

vara öfverflödiga och i viss mån vilseledande.

Justitierådet Svedelius yttrade: Ovilkorlig föreskrift att varning alltid

måste föregå afvisandet från domstolens sessionsrum synes ej lämplig. Ordningen

vid domstolen kan understundom på ett så betänkligt sätt störas, att

för dess vidmakthållande erfordras, att fridsstöraren genast aflägsnas; och det

torde väl utan olägenhet kunna öfverlemnas till ordförandens urskiljning,

huruvida den, som genom oskickligt uppförande sig förbryter, må derför tjenligen

varnas eller ock från rummet afvisas.

De uti tredje stycket förekommande orden »utan att med Rättens öfrige

ledamöter derom öfverlägga», likasom slutorden i fjerde stycket »om deröfver

blågås» själas böra, såsom öfverflödiga, uteslutas, hvarefter dessa stycken lämpligen

kunde sammanslås till ett.

Justitierådet Lindhagen instämde med Justitieråden Östergren och Svedelius;

samt förenade sig jemväl uti Justitierådet Carlesons här nedan intagna

yttrande utom hvad angår frågan om ordförandens rätt att omedelbart utan

öfverläggning med Rätten gifva nödiga föreskrifter till ordningens bibehållande,

och tilläde Justitierådet Lindhagen för sin del särskildt: Om också

språkets behandling ej må anses tillhöra det hufvudsakliga, hvarom .Högsta

Domstolen har att yttra sig, kan jag dock icke underlåta att göra en erinran

emot den i föreliggande förslag, likasom i många andra på senaste tiden

uppgjorda, förekommande sed att emot vanligt språkbruk och emot svenska

språkets anda draga verbet från sin naturliga plats ned till slutet af meningen.

Denna sed har hos oss länge beherskat den juridiska stilen och ku
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

rialstilen öfver hufvud; men om det långsläpiga skrifsättet än må finnas drägligt

för dem, som under en lång tjenstemannabana blifvit invande dervid,

får man dock icke glömma att våra lagar skrifvas ej för jurister och embetsman

allena, utan för hela svenska folket, för hvilket den besynnerliga och

för nuvarande språket främmande ordföljden ej kan förefalla annat än tröttsam

och motbjudande. Att denna erinran göres först vid förevarande förslag,

då likväl rika anledningar dertill funnits vid behandlingen af så många andra

af vida större omfattning och vigt, kommer sig deraf, att man i det

längsta hoppas på rättelse utan erinran. Men, då den origtiga språkbehandlingen

synes snarare tilltaga än aftaga, bär det slutligen blifvit en manande

pligt att fästa uppmärksamheten derpå. Föreliggande förslag påkallar ock i

hög grad en erinran uti förevarande afseende, enär den öfverklagade seden

der iakttagits med synnerlig konseqvens, till prof hvarpå jag får anföra början

af förslagets första stycke, uppstäldt alternativt med den i förslaget begagnade

och med den naturliga ordföljden:

»Rättegång vid Underrätt, så och vid poliskammare, när sådane mål

der förehafvas, i hvilka poliskammare domsrätt utöfvar, skall offentligen

hållas; och vare förthy, sålänge det ske kan utan trängsel för dem, som till

Rätten höra eller med sakerna hafva att skaffa, ej någon förment att innevara

medan Rätten sitter, der ej Rätten nödigt finner att öfverläggning till

beslut inom lyckta dörrar hålla, eller» — — — — — — — —

»Rättegång vid Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådane mål

der förehafvas, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, skall hållas offentligen;

och vare förthy, så länge det kan ske utan trängsel för dem, som

höra till Rätten eller hafva med sakerna att skaffa, ej någon förment att

vara inne medan Rätten sitter, der ej Rätten finner nödigt att hålla öfverläggning

till beslut inom lyckta dörrar eller» — — — — — — —

Justitierådet von Hofsten instämde med Justitierådet Svedelius.

Justitierådet Naumann yttrade det Justitierådet icke hade någon anmärkning

att framställa mot det remitterade förslagets innehåll, hvilket syntes

vara ordagrant öfverensstämmande med Lagkomiténs förslag år 1838 till Rättegångsbalk

7 Kap. 4 och 5 §§; dock hemstälde Justitierådet, om icke, till

undvikande af allt missförstånd, kunde i slutet af den tillämnade förordningen

tilläggas:

Härigenom göres ingen ändring i 21 och 22 §§ af 17 Kap. Rättegångsbalken

eller i 31 § af Kong! Förordningen den 11 Juni 1868 om krigsdomstolar

och rättegången derstädes.

Justitierådet Wretman förenade sig med Justitierådet Östergren.

Justitierådet Garleson anförde: Det i Sverige urgamla bruket af offentlighet

i rättegång vid underrätt, om hvars vidmakthållande Kong!. Brefvet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. Maj.is Nåd. Proposition No 8.

den 28 Mars 1835 erinrade, har numera kraft af lag, och något giltigt skäl

för antagandet, att det vore mer än lag i allmänhet utsatt för öfverträdelse,

är icke ens uppgifvet. Att den allmänna regel, det innebär, icke kan undvara

åtskilliga modifikationer, visar gällande lag och ej mindre det föredragna förslaget,

än äldre förslag i samma ämne, men i stället att gällande lag låter,

utom i särskildt uppgifna fall, modifikationerna bero af underrätternas urskiljning

under allmänhetens och öfverrätternas kontroll, har man i nu förevarande

förslag, liksom i de föregående förslagen, sökt att, med inskränkning

af domarens pröfningsrätt, bestämma de nödiga undantagen från regeln, och

det är deruti, såsom redan blifvit anmärkt, den egentliga betydelsen af dessa

förslag torde ligga. Men de nödiga undantagen betingas af så mångskiftande

förhållanden att den, som vill in abstracto bestämma dylika undantag, äfventyrar

icke blott att gifva somliga vidsträcktare, andra inskränktare omfattning

än den de bort hafva och den man åsyftat, utan ock att, trots detta,

nödgas tillgripa bestämningar, som egna sig till försvar för obehöriga både

inskränkningar och utsträckningar. Intetdera äfventyret har förslaget undgått,

och efter min förmening är dess innehåll i öfrigt sådant, att det hela

skulle framstå såsom en sällsam anomali inom svenskt rättegångsväsende.

Änskönt rättegång vid underrätt är af blandadt aceusatorisk och inqvisitorisk

beskaffenhet, skulle genom förslaget varda underrätt betaget att

till sanningens uppdagande, när part eller vittne af räddhåga, blygsel eller

annan dylik orsak undandrager sig att i eu menighets närvaro afgifva fullständig

och tydlig redogörelse för ett sakförhållande, begagna den icke sällan

lämpliga och ändamålsenliga utvägen att under förhöret utvisa menigheten,

i hvars närvaro den till domstolens protokoll tagna berättelsen om förloppet

sedermera uppläses. Utan att de, som till Rätten höra eller med sakerna

hafva att skaffa, lida af trängsel, skall det vara domstolen otillåtet att förmena

åhörare sammanpacka sig till en för dem sjelfva farlig trängsel och

till ett antal, att icke ens luften varder för de närvarande tillräcklig. Åt ordförandens

i hvarje underrätt enskilda omdöme skall öfverlåtas att afgöra, när

den händelse må anses vara för handen, att ett förekommande mål stöter anständighet

och sedlighet samt åhörare fördenskull böra afträda, men domstolen

sjelf, om den finner förhandlingarne inför sig hindras eller störas genom

åhörares beteende, skall icke vara berättigad att låta tillsäga dem att afträda,

med mindre en hvar, som utvisas, blifvit först genom domstolens ordförande

varnad och derefter bevisligen beträdd med att icke hafva låtit sig

af varningen rätta. Underrätternas disciplinärmyndighet öfverflyttas till en

del på domstolens ordförande, som erhåller en i lag erkänd beslutanderätt,

skild från domstolens. Det är möjligt att detta låter förena sig med eu ny

anordning af rättegångsväsendet, men illa står det samman med den närva
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

rande och isynnerhet med hvad i afseende å domstolsledamöternes gemensamma

rätt och skyldighet att vaka öfver och svara för ordningen inför rätta skulle

fortfarande komma att förblifva gällande.

Till likartade anmärkningar föranleda jemväl de föregående förslagen,

och da obehöfliga ändringar af lag aldrig kunna vara gagneliga, anser jag

mig icke böra tillstyrka att nådig proposition till Riksdagen varder på grund

af det remitterade förslaget framstäld.

Enligt protokollet

E. Adlerstråhh.

Utdrag af Protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Lördagen

den 22 Januari 1881,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikesärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Justitieråden: von Segebaden,

Glimstedt.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i

underdånighet:

Ett inom Justitiedepartementet utarbetadt förslag till förordning om

offentlighet vid underdomstolarne; öfver hvilket förslag Högsta Domstolens

Bih. till Pdksd. Prof. 1881. 1 Samt 1 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

utlåtande blifvit, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, infordradt;

varande förslaget af följande lydelse:

»Rättegång vid Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål

der förehafvas, i hvilka poliskammare domsrätt utöfvar, skall offentligen hållas;

och vare förty, så länge det ske kan utan trängsel för dem som till Rätten

höra eller med sakerna hafva att skaffa, ej någon förment att inne vara

medan Rätten sitter, der ej Rätten nödigt finner att öfverläggning till beslut

inom lyckta dörrar hålla, eller mål förekomma, som äro stötande för anständigheten

och sedligheten, i hvilka händelser åhörare skola på ordförandens

tillsägelse afträda.

Hvar som rättegång åhöra vill skall sig tyst och anständigt skicka,

(lör någon annorlunda; varde först varnad; rättar han sig icke deraf, då

må han från rummet afvisas.

Den som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva

nödiga föreskrifter, utan att med Rättens öfrige ledamöter derom öfverlägga.

Hvad han i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet; och svare

lian för sin åtgärd som för annan embetsutöfning, om deröfver klagas.»

Efter att hafva redogjort för de vid förslagets granskning i Högsta

Domstolen afgifna yttranden, utlät sig departementschefen vidare:

»Den anmärkning, som af flere bland Högsta Domstolens ledamöter

blifvit uttalad, att under det förslag till ny rättegångsordning vore under utarbetning,

det ämne, som uti förevarande författningsförslag afsåges, icke

borde göras till föremål för särskild lagstiftning, kan jag icke dela. Då

något tvifvel icke torde kunna uppstå derom att en ny rättegångsordning —

den må i öfrigt blifva gestaltad huru som helst — dock städse komme att

upptaga bland sina hufvudbestämmelser den grundsats, att, rättegång skall

offentligen hållas, synes mig icke någon olägenhet kunna uppkomma deraf,

att denna grundsats, som står i full öfverensstämmelse med urgammal sed i

landet, uti lagen tydligt uttalas, utan att man härför afvaktar den tidpunkt,

då de pågående arbetena för en ny rättegångsordning kunna blifva bragta

till slut.

Enär på sätt inom Högsta domstolen blifvit anmärkt en ovilkorlig föreskrift,

derom, att varning alltid måste föregå afvisandet från domstolens sessionsrum,

understundom skulle kunna blifva menlig för ordningens upprätthållande

derstädes, synes nämnda föreskrift böra ur förslaget uteslutas; hvarjemte

dels de såsom öfverflödiga anmärkta orden i tredje och fjerde styckena

torde kunna utgå, dels till förekommande af det visserligen mindre sannolika,

men dock måhända möjliga missförstånd af författningen, att genom densamma

någon ändring skulle ske i hvad uti 21 och 22 §§ af 17 kapitlet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

11

Rättegångsbalken är föreskrifvet, ett uttryckligt förbehåll att så icke är förhållandet

synes böra tilläggas.

Jag kan icke finna, att det föreslagna undantaget från rättigheten att

afhöra domstolsförhandlingar blifvit, på sätt de fleste ledamöter i Högsta Domstolen

anmärkt, uttryckt i allt för obestämda ordalag. Ett brott kan svårligen

sägas vara stötande för anständigheten och sedligheten endast derföre

att det i Strafflagen blifvit upptaget i 18 kapitlet eller bland de så kallade

sedlighetsbrotten, och farhågan att författningen skall blifva så tolkad att den

skulle anses medgifva att i t. ex. mål angående fylleriförseelser eller grymhet

mot kreatur åhörare af domstolsförhandlingarna skulle kunna afvisas synes

mig derföre sakna tillräcklig grund.

Deremot bör i lagen tydligare utmärkas, att det är Rätten och icke

dess ordförande som vid förekommande fall bestämmer, när undantag från

regeln om offentlighet skall ega rum.

Att i nu föreslagen ordning endast kan vara fråga om lagstiftning

angående offentlighet vid de allmänna underrätterna, torde vara uppenbart,

men dock möjligen böra, till förekommande af hvarje missförstånd, uttryckligen

utsägas. Vid krigsrätt är offentlig ransakning redan föreskrifven genom

förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes, § 31.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt får jag alltså

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes enligt 87 § Regeringsformen till

Riksdagens antagande öfverlemna följande förslag till

Förordning om offentlighet vid underdomstolarne.

Vid allmän Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål der

förehafvas, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, skall rättegång hållas

offentligen; och vare förty, så länge det kan ske utan trängsel för dem, som

till Rätten höra eller hafva med sakerna att skaffa, ej någon förment att

vara inne, medan Rätten sitter, der ej öfverläggning till beslut inom lyckta

dörrar hålles, eller Rätten finner förekommande mål vara för anständigheten

och sedligheten stötande, i hvilka händelser åhörarne skola på ordförandens

tillsägelse afträda.

Hvar som rättegång åhöra vill skall skicka sig tyst och anständigt.

Gör någon annorlunda, må han från rummet afvisas.

Den, som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva

nödiga föreskrifter. Hvad han i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.

Genom hvad här blifvit stadgadt göres icke någon ändring i 21 och

22 §§ 17 Kap. rättegångsbalken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kov/gl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

Departementschefen hemstält; och skulle i följd häraf till

Riksdagen aflåta^ nådig proposition af det innehåll, som

bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Boliemm.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

sid. 11, rad 9 och 10 står: beslut inom lyckta dörrar hålles, °

läs: beslut skall inom lyckta dörrar hållas,

Bih. till Biksd. Prot. 1881

1 Samt.

1 Afä. 5 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.