Sök i Ratio Lex

Kongl. Majtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882

400 sidor, varav 360 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 360 av 400 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:1, Kongl. Majtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

t

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITIO N

TILL

11 iksdagen,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 13 januari 1882.

Jcmlikt grundlagens bud afgifver Kong!. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1882. ha Sami. ha Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Ordinarie inkomster:

Ränta ........................................................................................ kronor 4,360,000: —,

Tionde................. » 1,645,000: —,

Arrendemedel..............................,.......................................... » 2,900,000: —,

Bergverkstionde.................................................................... » 10,000: —,

Mantalspenningar............................................................... » 640,000: —,

Bötesmedel.............. » 260,000: —,

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... » 340,000: —,

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ » 76,000: —,

Vakansafgifter af nyroterad jord...................................... » 115,000: —,

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland » 20,000: —,

Vakansafgifter af bergslag.................................................. » 20,000: •—,

Trosspassevolansafgift....................................................... » 26,000: —,

Båtsmansvakansafgift ........................................................... » 65,000: —,

Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................. » 60,000: —,

Kontrollstämpelmedel .......................................................... » 18,000: —,

Fyr- och båkmedel ............................................................... » 1,100,000: —,

Telegraf medel......................................................................... » 1,330,000: —,

Jernvägstrafikmedel ............................................................. » 5,500,000: —,

Skogsmedel ............................................................................. » 1,000,000: —,

Extra uppbörd ....................................................................... » 305,000: —,

säger 19,790,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel .......................................................................... kronor 27,000,000: —,

Postmedel ............................ » 4,900,000: —,

Stämpelpappersmedel ......................................................... » 3,000,000: —,

Bränvinstillverkningsafgift .................................................. » 14,000,000: —,

Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................................... » 50,000: —,

Allmän bevillning ................................................................ » 5,600,000: —,

säger 54,550,000: —; _

summa kronor 74,340,000: —r

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 9

innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i

denna beräkning vissa ändringar äfvensom införande af en ny titel bland

de ordinarie inkomsterna, med iakttagande hvaraf statsverkets inkomster

för år 1883 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Ordinarie inkomster:

Ränta ........................................................................................

Tionde .......................................................................................

Arrendemedel..........................................................................

Bergverkstionde.......................................................................

Mantalspenningar....................................................................

Bötesmedel................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................

Tillfälliga rotevakansafgifter...............................................

Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag.................................................

Trosspassevolansafgift......................................................

Båtsmansvakansafgift .....................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel ...........................................

Kontrollstämpelrnedel........................................................

Fyr- och båkmedel ..........................................................

Telegrafmedel..........................................................................

Jernvägstrafikmedel .............................................................

Skogsmedel ..........................................................................

Skolafgifter.............................................................................

Extra uppbörd ...............

kronor

4.350.000

1.645.000

2.900.000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

115.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

18,000

1.200.000

1.330.000

6.200.000

1,000,000

400.000

315.000

säger

20,990,000:

Bevillningar:

Tullmedel ......................................

Postmedel ......................................

Stämpelpappersmedel ...................

Bränvinstillverkningsafgift ...........

Hvitbetssockertillverkningsafgift

Allmän bevillning

säger 53,870,000: —;

kronor

27,000,000

5.100.000

3,000,000

14,600,000

70,000

4.100.000

summa kronor 74,860,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden *):

att hälften af riksbankens vinst för år 1881 må anvisas för

statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1883, som

af Riksdagen bestämmes; hvilken hälft här beräknas till kronor 1,250,000:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

transport kronor 76,110,000: —.

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 76,110,000: _,

samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas:

dels öfverskott å statsregleringen för år 1880 ......... » 2,070,000: _

dels ock återleverering från riksgäldskontoret af dit

från statskontoret år 1881 för mycket öfverlemnade

medel till bestridande af annuitets
liqvider,

m. m.,............................................................ » _ 500,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgå1*

tiN............................................................................. kronor 78,680,000: —.

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstaten............................................................... kronor 1,214,900: —,

» kongl. slottsstaten ........................................................ » 123,100: ,

tillsammans kronor 1,338,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t ingen annan förändring, än att de i nu

gällande riksstat upptagna särskilda anslagen till »Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen», 72,000 kronor, till »Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning''1,

108,000 kronor, och till »handpenningar för Hans Kongl. Höghet

Kronprinsens, blifvande gemål», 12,000 kronor, må sammanslås och under

titel »Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan» uppföras med 192,000 kronor,

hvarvid hufvudtitelns slutsumma ej kommer att undergå någon förändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

kontant.....................................................................................

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter..........................................................................

ersättningar..............................................— .....................

tillsammans

kronor 3,750,315: —,

» 655: —,

»____30: —,

kronor 3,751,000: —,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 9 innevarande januari * *),

föreslå, beträffande

fångvården,

[1.] att hvar och en af predikanterne vid straffangelserna å Långholmen,

i Malmö, i Karlskrona, i Norrköping, å Norrmalm samt å Nya Varfvet

måtte erhålla rätt till ett ålderstillägg af femhundra kronor efter fem års

tjenstgöring i nämnda befattning och under i öfrigt. enahanda bestämmelser,

som vid riksdagen år 1874 blifvit faststälda med afseende å då beviljade

ålderstillägg vid vissa befattningar å fångvårdens stat;

[2.] att bevakningsbefälhafvarne vid

straffängelserna å Långholmen, i Malmö,

i Karlskrona och å Nya Varfvet måtte erhålla

löneförhöjning att utgå till en hvar

med 500 kronor såsom arvode, eller tillsammans

.................................................................. kronor 2,000: —;

[3.] att bevakningsbefälhafvaren vid

länsfängelset i Göteborg måtte erhålla löneförhöjning

att utgå såsom arvode med...... » 200: —,

med hvilka belopp, tillsammans .................................. kronor 2,200: —,

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll följaktligen

skulle ökas;

[4.] att Riksdagen, med godkännande af den i''statsrådsprotokollet

för den 9 innevarande månad upptagna

aflöningsstat för vissa betjente vid fångvårdsanstalterna,

jemte de för lönernas åtnjutande föreslagna vilkor,

måtte för lönestatens tillämpning höja bestämda an
-

slaget till fångars vård och underhåll med........................ » 303,600: —;

[5.] att förslagsanslaget till ålderstillägg för eu

del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälda

embets- och tjensteman måtte höjas från 20,000 till

45,000 kronor, eller med......................................................... » 25,000: —;

- transport kronor 330,800: —•

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvndtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 330,800: —,

[6.J att reservationsanslaget till vård och underhåll

af läns- och kronohäkten måtte höjas från 20,000

till 30,000 kronor, eller med ........................................... » 10,000: —,

, summa kronor 340,800: —;

[7.] att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

må minskas från 1,500,000 till 1,159,200, eller

med ............................................................................................... kronor 340,800: —,

i följd hvaraf fångvårdsanslaget i sin helhet upptages till samma belopp

som i nu gällande riksstat, eller 1,786,300 kronor.

Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie

anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring; hvadan andra

hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle uppgå till samma belopp

som enligt gällande riksstat, eller.......................... kronor 3,751,000: —.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,

föreslå Riksdagen

dels att bevilja såsom extra anslag för år 1883:

[8.] till arvode åt krigshofrättens ordförande och

trenne militära ledamöter........

............................ kronor

5,000: —,

[9.] för nya lagberedningen...........

................................ ))

40,000: —,

tillsammans kronor

45,000: —;

dels ock att medgifva,

[10.] att, till uppförande i Bollnäs, å en af de tingshusbyggnadsskyldige

i Helsinglands södra domsagas vestra tingslag erbjuden

byggnadstomt, af ett nytt kronohäkte med tingshus för nämnda

tingslag, ett belopp af 100,000 kronor må utgå af förslagsanslaget

för år 1881 till fångars vård och underhåll; samt

[11.] att ett belopp af 6,135 kronor 31 öre, som blifvit förskottsvis

utbetalade till kornitéerna för utarbetande af ny lagstiftning angående

försvarslösa och deras behandling, angående förlag samt

angående firma och procura, m. m., måtte få bestridas af besparingarna

å anslaget till nya lagberedningen för åren 1876 och 1877.

Vid jemförelse med 1882 års riksstat finnas anslagen under denna

hufvudtitel vara till slutsumman oförändrade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

1

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.

Kongl. Maj:t vill,'' med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen

öfver utrikesdepartementsärenden för den 16 december 1881

och den 9 januari innevarande år, beträffande statsregleringen för år 1883

föreslå,

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nämligen:

I. till kabiuettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ..........................

[2.] utrikes departementet ....................

[3.] ministerstaten ...................................

[4.] militärattachéer .................................

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter...............................

kronor 24,000: —,

» 32,190: —,

>, 340,145: —,

» 8,400: —,

» 43,065: —, 447,800: —;

II. till konsulskassan:

[6.] utrikes departementet ..................... kronor 6,550: —,

[7.] konsulsstaten..................................... » 141,500: —,

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter.............................. » 11,950: —, 160,000:—;

III. till utgifter, soin bestridas af svenska statsverket allena:

[9.J underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel........ kronor 4,200: —,

[10.] till svenska kyrkan i Paris........... » 1,800: —, 6,000: —,

tillsammans kronor 613,800: —.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 9 januari innevarande

år finnes anfördt, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att

bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

Vid jemförelse med 1882 års riksstat finnas anslagen under denna

hufvudtite.1 vara till slutsummorna oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ................................................................................... kronor 15,655,600: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ........................................................................... » 873,000: —,

ersättningar ................................................................. » 693,400: —,

tillsammans kronor 17,222,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag

af statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 9 innevarande

månad *), föreslå, beträffande

kavalleri- och infanteriregementena,

[2.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»

innefattade förslagsanslag å.............. kronor 873,000: —

med .......................................................... » 17,000: —

nedsättes till........................................... kronor 856,000: —,

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från

1,573,500 kronor minskas till 1,556,500 kronor;

marinregementet,

[3.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000

kronor, i riksstaten uppföres för att, i den mån det

genom marinregementets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1883 användas till

underhåll af garnisonen i Carlskrona;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvndtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts nåd. pyrop. n:o 1, om statsverket 1882.

fortifikationen,

|4.] att från detta anslag, nu............kronor 294,420:—,

öfverflyttas till anslaget till försvars
verket

till lands i allmänhet följande

särskilda anslagsbelopp:

till skrifmaterialier, m.in. kronor 2,000:—,

» underhåll af krigs
brygge-ekipager.

........ » 9,000:—,

» underhåll af fältsig
nalmäteriel.

................. » 3,000:—,

» underhåll af sappörbataljonens

skans
tygspark

....................... »_1,500:—, » 15,500:—,

samt att återstoden, .................................kronor 278,920:—,

uppföres å riksstaten sålunda: fortifikationen (derunder

reservationsanslag 23,500 kronor till praktiska öfningar);

försvarsverket till lands i allmänhet eller armé''- förvaltningens departement,

[5.] att i följd af nämnda öfverflyttning detta anslag,

som nu utgör 2,118,916 kronor, förhöjes med .....................kronor 15,500: —

till 2,134,416 kronor. ____

Summa ökning kronor 15,500: —.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma kronor 17,222,000:—,

efter afdrag af de föreslagna

nedsättningarne å anslagen till

kavalleri- och infanteri-regementena,

.........kronor 17,000:—,

och till fortifikationen,

...... » 15,500:—, » 32,500:—,

således............................................... ___ 17,189,500: —,

skulle fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, enligt

Kongl. Maj:ts förslag, uppgå till....................................... kronor 17,205,000: —.

Bill. till Iiiksd. Prat. 1882. l:a Sand. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverlcet 1882.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja till

disciplinkompaniet:

[6.] aflöningar........................................*...............

kronor 1,700:

artilleribehof:

[7.] fältartillerimateriel ...................

[8.] positionsartilleri.........................

[9.J fästningsartillerimateriel.........

[10.] skjutförsök..................................

kronor 600,000

» 50,000

» 100,000

» 29,663

779,663:

fortiflkationsbelxof:

[IL] Carlsborg

intendenturbebof:

[12.] ersättning för underhåll af garnisonskommenderingar

.............................................................

generalstabens topografiska afdelning:

[13-] till fortsättande af dess arbeten .....................

officerares anställning vid främmande arméer:

[14.] till understöd för sådan anställning...............

skarpskytteväsendet:

[15.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklic

hetens befrämjande

>g
-

arméns ackordsamortering:

[16.] till fullgörande af ackordsamorteringsfondens

förbindelser ..........................................

landtförsvarskomitén:

[17.] ersättning för bestridda kostnader för sagde

komité .....................................

kronor 150,000:

» 40,637:

» 60,000:

» 9,000:

» 80,000:

» 78,000:

»__75,000:

tillsammans kronor 1,274,000:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1882.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1882: 1888:

ordinarie anslag 17,222,000:—, 17,205,000

extra » 1,485,000:—, 1,274,000

—; således minskning kr. 17,000

—; » » » 211,000

?

summa kronor 18,707,000:—, 18,479,000

—; således minskning kr. 228,000

—.

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................... kronor 5,172,691: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter........................................................................... » 77,705: —,

ersättningar ........................................................ » 24,604: —,

tillsammans kronor 5,275,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,

beträffande

aflöning för flottans kårer och stater,

[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att, utöfver de avgifter

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags

beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan,

jemväl öfriga under år 1883 inflytande dylika afgifter må för

löneregleringens behof under sist nämnda år användas; dels

ock i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1883,

för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat,

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer

och stater redovisas;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

[2.] att den besparing, som under år 1883 kan å detta

anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop, n:o 1, om statsverket 1882.

godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma

anslag förut kan hafva uppkommit;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

[3.] dels att Riksdagen — med bifall dertill att de, enligt

nådiga kungörelsen den 24 november 1876 faststälda, grunder

för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar

må tillämpas vid pensionering jemväl af personalen vid

lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet vid lotsverket, under

iakttagande dervid af de i förenämnda statsrådsprotokoll intagna

närmare bestämmelser, äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner,

till hvilka ifrågavarande löntagare blifva, jemlikt

berörda stadganden, berättigade, än ock pensionerna till

gemenskapen vid lotsverket skola för år 1883 och framgent

bestridas af lots- och fyrmedlen — ville för sin del godkänna

de vid samma protokoll fogade stater för lotsstyrelsen och

lotsverket jemte angifna vilkor för åtnjutande af de i staterna

uppförda aflöningar;

dels ock att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten

uppföras såsom reservationsanslag, att af fyr- och båkinedlen

direkt utgå, enahanda belopp som det, hvartill inkomsttiteln

»fyr- och båkmedeb> för statsregleringsperioden beräknats

uppgå, eller, med inberäkning af de i anslaget ingående friheter

och ersättningar, 1,200,409 kronor, och således med kronor....... 100,000

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna; med

Kongl. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att i staterna

vidtaga de jemkningar, hvilka kunna blifva af inträffade omständigheter

påkallade, som ock att för det med anslaget afsedda

ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna kan

uppstå;

viljande Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven Riksdagen

finner lotsstyrelsens och lotsverkets stater böra för

framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till Riksdagens godkännande

årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid

regleringen af omförmälde utgiftsstater.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå

någon förändring. _''___

Summa kronor 100,000

Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtltelns ordinarie__

transport kronor 100,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 100,000: —.

anslag enligt gällande riksstat........................................... » 5,275,000: >

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1883

uppgå, enligt Kongl. Maj:ts förslag, till.......................... kronor 5,375,000. •

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande

under år 1883 af löneregleringen för flottan, ............- kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[4.] komplettering af sjöbefästningarnes vid

Carlskrona inventarier, m. m..................... kronor

[5.] artillerimateriel .....................................................

[6.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »

[7.] omarbetning af krut............................................. »

[8.] min väsendet............................................................ ”

[9.] byggande af ett öfningsfartyg 1,480,000

kronor samt deraf anvisa, att år 1883

utgå, ...............................................................

[10.] ersättning för brandskada å kronans varf i

Carlskrona........................................................... »

[11.] ersättning för förskottsvis utbetalda kost
nader

för komitén för afgifvande af förslag

till sjöförsvarets ordnande .................. »_

tillsammans kronor 1,189,000: —.

En jemförelse mellan denna luifvudtitel, sådan den finnes i 1882 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1882: 1883:

ordinarie anslag 5,275,000

extra » 755,000

—, 5,375,000

—, 1,189,000

—; således ökning kronor 100,000: —

— ; » » kronor 434,000: —

summa kronor 6,030,000

—, 6,564,000

—; således ökning kronor 534,000: —

50,000: —,

38,000: —,

170,830: —,

20,000: —,

30,000: —,

142,8 1 3 : 83,

650,000: —,

38,000: —,

49,356: u,

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

kontant ...............................................

indelning och dermed jemförlig

friheter.......................................

ersättningar.............................

................................. kronor 4,085,925: —,

anvisning, på förslag:

......................................... » 19,082: —,

........................................ » 175,345: —,

tillsammans kronor 4,280,352: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,

beträffande

koinmerskollegium,

[1.] att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,

som äro i kommerskollegiets stat anvisade

ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för

andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna

ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill

slutet af år 1883, i den mån de för bestridande af

göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga,

af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

[2.] att Riksdagen må

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat

uppförde embets- och tjensteman, med undantag af

tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1883,

till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1883 anvisa 8,740 kronor;

dels och likaledes på extra stat för år 1883 anvisa,

såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjensteman vid

Sala silfververk, tjugo procent å de till dem utgående

löner, eller tillsammans 2,420 kronor;

rikets ekonomiska kartverk,

pb] att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln

för närvarande för rikets ekonomiska kartverk

uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1883 anvisa

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette liufvudtiteln”.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels

ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,

äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning

å det sistnämnda anslaget må få användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket

;

landsstaterna i länen,

[4.] att Riksdagen må medgifva, ej mindre att aflöningsbelopp,

som blifvit eller blifva tillgängliga i

följd af de utaf Kongl. Maj:t beslutade indragningar

af fögderi- och länsmanstjenster inom Vestmaiilands

och Gotlands län, må få användas för inrättande af

en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst i Yermlands

län, två länsmanstjenster i samma län, två länsmanstjenster

i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens

län, två länsmanstjenster i Vesterbottens län

och fyra länsmanstjenster i Blekinge län, än ock att

framgent de genom kronofogde-, häradsskrifvare- eller

länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp

må få användas för inrättande af nya dylika

tjenster, der sådana pröfvas vara erforderliga;

väg- och vattenbyggnadsstaten,

[5.] att Riksdagen må dels för sammanförande af

styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och

styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam

styrelse, med benämning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

samt med godkännande ej mindre

af det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat

för nämnda styrelse än ock af de vilkor och förbehåll,

som blifvit för åtnjutande af deri upptagna

löneförmåner föreslagna, bevilja ett anslag å ordinarie

stat af 83,400 kronor, dels till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag

till belopp af 40,000 kronor, dels ock

till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskåren

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders arbeten bevilja ett årligt anslag till

belopp af 3,000 kronor; samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.

att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten må

under sjette'' hufvudtiteln, efter »landsstaterna i länen»,

uppföras ett ordinarie anslag under benämning wägoch

vattenbyggnadsstatem, motsvarande aflöningsmedlens

och de särskilda anslagens sammanräknade belopp,

— deraf särskild! reservationsanslag 40,000 kronor

till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten, — eller........................................................................ kronor

ålderstillägg,

[6.] att Riksdagen må medgifva, att de för embete-

och tjensteman samt betjente vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i fråga kommande ålderstillägg

må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till

»ålderstillägg», samt för sådant ändamål höja nämnda

anslag från 202,500 kronor till 206,500 kronor, eller

med ............................................................................................. kronor

skiften och afvittringar,

[7.] att Riksdagen må dels för år 1883 bevilja

förhöjning i årsarvodet för de i Kopparbergs län anstälde

sjutton storskifteslandtmätare med 400 kronor

till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarvode likaledes med 400 kronor; dels medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i

Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten

under år 1883 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och

3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på

grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta

arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras

och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå; dels för år 1883 åt föredragandena af

afvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

dels ock bevilja tillfällig tillökning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode

för år 1883 med 200 kronor;

\

126,400:

4,000:

transport kronor 130,400:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor

[8.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1883, för

samma år må, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,

på extra stat anvisas 240,300 kronor;

undervisningsanstalter för jordbruk och landtmaimanäringar,

[9.] att, för anordnande vid Ultima och Alnarps

landtbruksinstitut af högre undervisning i mejerihushållning,

må under denna anslagstitel anvisas ett årligt

anslag af.............................................................................. »

[10.] att, på det Kongl. Maj:t må komina i tillfälle

anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till

underhållande af ytterligare en landtbruksskola inom

Elfsborgs län, belägen inom provinsen Dalsland, emot

förbindelse för lånets norra hushållningssällskap eller

dess landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta

ett lika belopp, Riksdagen må bevilja tillökning

i förevarande ordinarie anslag med..................... »

[Hd att, för beredande af tillgång till den från

och med år 1883 för en undervisare i boskapsskötsel

och mejerihushållning i fråga kommande lönetillökning,

ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» må höjas med ...... »

kommande i fråga varande anslag, i händelse af

bifall till hvad beträffande detsamma föreslagits, att

höjas med sammanlagdt 12,500 kronor, eller från nu

varande beloppet 172,900 kronor till 185,400 kronor;

laiidtbruksingeniörer och deras biträden,

[12.] att, för beredande af tillgång från och med

år 1883 till de, två landtbruksingeniörer tillkommande

löneförhöjningar, detta anslag må höjas från nu varande

beloppet 52,500 kronor till 53,500 kronor, eller

med ............................................................................................... ”

transport kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1882. l:a Saml> ha Afd.

130,400: —,

10,000: —;

2,000: —;

500: —;

1,000: —;

143,900: —,

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 143,900: —,

befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

[13.] att Riksdagen må medgifva, det högst hälften,

eller 1,500 kronor, af det under denna anslagstitel

uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af

modeller till landtbruksredskap, maskiner, m. m. må

tills vidare få användas till förhyrande af lokal för

förvarande af landtbruksakademiens samling af modeller

och redskap för fiskerierna;

skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.,

[14.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

detta anslag minskas från 117,768 kronor till 117,676

kronor, eller med 92 kronor;

summa ökning kronor 143,900: —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma kronor 4,280,352: —,

efter afdrag af den föreslagna

minskningen å anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved,

m. m................................................. » 92: —,

således ..............................................................» 4,280,260: —,

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till................................................................................................ kronor 4,424,160: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nämligen,

under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för kom
-

merskollegium och bergsstaten....................

under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk ......

kronor

»

11,160: —,

76,000: —,

transport

kronor

87,160: —,

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Konajl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor

och, under punkten 8, till fullföljande af storskiftes
och

afvittringsarbetena................................................... »

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja

till:

[15.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an
stälda

personal .................................................. »

[16.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »

[17.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm......................................................... »

[18.] aflöning, m. m. åt särskild polisstyrka på

landet..................................................................... »

[19.] bidrag till bestridande af kostnaderna''för

allmänna landtbruksmöten.............................. »

[20.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner, m.m. »

[21.] arvode åt eu botanist vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska

försöksanstalt .....7....................................... »

[22.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes

behof ..................................................................... »

[23.] de geologiska undersökningarna........................ »

[24.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,

m. m..................................... »

[25.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev ............................................ »

[26.] befrämjande af husslöjden ................................. »

[27.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola................................................ »

[28.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjd
-

föreningens museum.......................................... »

[29.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............... »

samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag

och lån anvisa för år 1883 till:

[30.] väganläggning från Sorsele kyrka till Stryck
sele

by, m.'' m. i Vesterbottenslän............... .»

transport kronor

87,160: —,

240,300: —,

9,300: —,

10,000: —,

12,200: —,

50,000: —,

5,000: —,

10,000: —,

1,000: —,

15,000: —,

85,500: —,

5,937: —,

3,000: —,

10,000; —,

4,800: —,

4,000: —,

14,000: —,

80,000: —,

647,197: —,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 647,197: —,

[31.] sänkning af sjöarne Hjelrnaren och Qvisrnaren,

lån 200,000 kronor*).

Vidare anmärkes här,

[32.] att enligt 1881 års Riksdags beslut blifvit

för år 1883 anvisade till understödjande,

medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor*).

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja till:

[33.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .............................. » 300,000: —,

[34.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnanläggningar samt upprensning af

åar och farleder .............................................. » 100,000: —,

[35.] understödjande, medelst anslag, af myrut
dikningar

och vattenaftappningar............... » 150,000: —,

[36.] befrämjande, medelst lån, af utdikningar och

aftappningar af sänka trakter och sjöar... » 100,000: —,

[37.] ersättande af åtskilliga utaf statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter ..................... » . 33,643: —,

tillsammans kronor 1,330,840: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

[38.] dels att, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande af inventarier, bevilja

ett särskildt anslag för år 1883 af 300,000 kronor*);

dels att, till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar

och utrustningsinventarier, anvisa likaledes ett särskildt anslagsbelopp

för år 1883 af 1,500,000 kronor*);

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens

jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af en byggnad, innehållande expeditions-

och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden, 200,0U0 kronor, af det särskilda

anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års Riksdag för ändamålet

beviljat*); samt

[39.] att, till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från

Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet till Helgumsjön och vidare

till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,

*) Se vidare bär nedan Statsverkspropositionen pag. 40.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

för år 1883 anvisa ett anslag å enahanda belopp som för innevarande år

beviljats, eller 2,000,000 kronor*).

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1882: 1883:

ordinarie anslag4,280,352

extra » 1,374,648

—,4,424,160:—-»således ökning kronor 143,808

—,1,330,840:—; » minskning » 43,808

J

!

summa kronor 5,655,000

—,5,755,000:—; således ökning kronorl00,000

—.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................................................................... kronor 13,087,350: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................. » 9,930: —,

ersättningar ............................................... »__2,720: —,

tillsammans kronor 13,100,000: —,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 innevarande månad**), föreslå,

beträffande

statskontoret,

[1.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre

af de i nämnda protokoll omförmälda förändringar i

statskontorets lönestat, än äfven af det för åtnjutande

af den ifrågasatta lönetillökningen föreslagna vilkor,

må höja det för statskontoret uppförda ordinarie

anslag från 89,400 kronor till 93,800 kronor, eller

med ................................................................................................ kronor 4,400: —;

transport kronor 4,400: —,

*) Se vidare, här nedan Statsverkspropositionen pag 40.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvndtiteln”.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

postverket,

transport kronor

[2.] att Riksdagen, dels med beviljande af en

årlig fyllnadspension af 300 kronor åt postmästaren

i Ödeshög, Olof Åkesson Cervin, att utgå från och

med månaden nästjefter den, då Cervin erhåller afsked

ur postverkets tjenst, dels ock med godkännande

af öfriga, enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden

af Kongl. Maj:t gillade förändringar i postverkets

stater, må bestämma det till postverket uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af

postmedlen, till samma belopp, 5,100,000 kronor,

hvartill postverkets inkomster för år 1883 blifvit här

ofvan beräknade; hvadan förevarande anslag, som

nu utgör 4,900,000 kronor, skulle förhöjas med ......... »

äfvensom attjRiksdagen må medgifva, att, sedan

återstoden, 150,000 kronor, af de under åren 1875 —

1878 postverket^ försträckta medel återlevererats till

statskontoret, blifvande öfverskott å postmedlen, i

den mån desamma ej erfordras till kassaförlag för

postverket, må, förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse

med de grunder, Kongl. Maj:t finner skäligt

föreskrifva, tills! vidare enligt Kongl. Maj:ts bestämmande

användas ensamt för postverkets egna

ändamål;

telegrafverket,

[3.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre af

de enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden af

Kongl. Maj:t gillade förändringar i telegrafverkets utgiftsstater

än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende

å ålderstillägg för tjenstepersonaien vid telegrafverkets

stationer och vilkoren för dessa ålderstilläggs åtnjutande,

hvilka i samma protokoll omförmälas, må, —

under Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i nämnda

stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, — såsom reservationsanslag, att utgå

direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år

1883 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill

telegrafinkomsterna för året blifvit här ofvan be
-

4,400:

200,000: —

transport kronor 204,400:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 204,400: —,

räknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott,

som å telegrafinkomsterna kan uppstå, må af Kongl.

Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring;

varande de förändringar i afseende å de elektriska

stationerna, som under år 1881 af Kongl. Maj:t

vidtagits, omförmälda i förut nämnda protokoll öfver

finansärenden;

tullverket,

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de i

ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda,

för år 1883 ifrågasatta förändringar i tullverkets

stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,480,000

kronor, att såsom förslagsanslag direkt utgå af tullmedlen;

hvarvid uppstår en minskning i anslagets

nuvarande belopp med 5,000 kronor;

domänstyrelsen,

[5.] att bland hufvudtitelns ordinarie anslag må

uppföras ett belopp af........................................................... » 95,000: —,

för inrättande af en domänstyrelse;

skogsväsendet,

[6.J att det »bestämda anslaget» och »reservationsanslaget»,

under förutsättning af bifall till hvad

Kongl. Maj:t, i nästförestående punkt föreslagit, må

nedsättas:

bestämda anslaget från.........

kronor

452,513: —,

med.........

»

26,300: —,

till .........

kronor

426,213: —,

och reservationsanslaget från

))

267,630: —,

med

»

21,440: -,

till

kronor

246,190: —;

sistnämnda anslagsbelopp sålunda fördeladt:

till skogsingeniörer.................. kronor 15,000: —,

» undersökning af vattendragen

i Norrbottens län » 3,000: —, _

transport kronor 18,000: —, kronor 299,400: —.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 18,000: —, kronor 299,400 —,

till skogsinstitutet................. » 21,300: —,

» enskilda skogsskolor » 7,600: —,

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

........................... » 199,290: —,

kronor 246,190: -—,

hvarvid det för skogsväsendet anvisade kontanta anslagets

slutsumma kommer att minskas med sammanlagdt

47,740 kronor och således hela anslaget för

skogsväsendet nedsättes från nuvarande beloppet

721,613 kronor till 673,873 kronor;

kontroll å tillverkningsafgifter,

[7.] att, under förutsättning af bifall till hvad

Kongl. Maj:t, i särskild proposition den 4 innevarande

månad om ny förordning angående tillverkning af

bränvin, föreslår om införande af kontrollapparater

vid brännerierna, anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,

för närvarande upptaget till 500,000 kronor,

minskas med 50,000 kronor till 450,000 kronor;

skrifmaterialier och expenser, ved, in. ni.,

[8.] att detta anslag höjes från 33,177 kronor till

35,517 kronor, eller med..................................................... kronor 2,340: —.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor

301,740: —.

Härifrån afgår här ofvan

angifna

minskning i anslagen:

för tullverket.......................................

kronor 5,000: —,

» skogsväsendet ..............................

» kontroll å tillverkningsafgifter

» 47,740: —,

» 50,000: —, ,

102,740: —,

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 199,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.............................. » 13,100,000: —.

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till.......................................... kronor 13,299,000: —.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden, att såsom extra anslag för år 1883 må under

denna hufvudtitel beviljas till:

[9.] genomförandet af statskontorets nya organisation.

................................................................. kronor 9,740: —,

[ 10.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter

................................................................. » 94,012: —,

[11.] genomförandet af öfverintendentsembetets

nya organisation................................................ » 1,000: —,

[12.] genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

................................................................. » 2,400: —,

[13.] granskning af nya jordeböcker........................ » 13,000: —,

[14.] den lokala förvaltningen af statens domäner » 60,000: —,

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis,

.................................................................. » 20,000: —,

[16.] anskaffande af kontrollapparater vid bränne
rierna.

................................................................... » 300,000: —,

[17.] anskaffande af ett isbrytande ångfartyg för

uppehållande af kommunikation vintertiden

mellan Öland och fastlandet............ » 146,300: —,

[18.] reparation af operahuset och iståndsättande

af genom vådeld skadad teatermate
riel

................................................................ » 69,548= —,

tillsammans kronor 716,000: —■

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1882 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1882: 1888:

ordinarie anslag 13,100,000

extra » 200,000

—,13,299,000

—, 716,000

—således ökning kronor 199,000:—;

—; » » » 516,000:—;

summa kronor 13,300,000

— 14,015,000

—; således ökning kronor 715,000:—.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. l:a Sami. l:a Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie

anslag:

anvisning i kontant .............................................................. kronor 8,834,573: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde............................................. » 501,805:

ersättningar...................................................................... » 718’, 491: — ’

tillhopa kronor 10,054,869: —.

I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll

öfver ecklesiastikärenden af den 9 innevarande månad*), föreslår Kongl.

Maj:t, beträffande anslagen till

universiteten,

[l.] att anslaget till materiel för den meteorologiska

institutionen i Upsala må höjas med.................................... kronor 1,000: —;

[2.] att för aflönande af en tillsyningsman vid den

till kronan inköpta del af den Carl von Linné fordom

tillhöriga egendomen Hammarby med dervarande samlingar

må beviljas och å Upsala universitets stat uppföras

ett årligt belopp af........................................................... » 500: ;

allmänna läroverken,

[3.] att för tillämpning af ny lönereglering, i hvad

den afser lärare vid de högre och de femklassiga allmänna

läroverken, anslaget till dessa läroverk må, på

sätt och under de vilkor, Kongl. Maj:ts särskilt aflåtna

proposition i ämnet innehåller, höjas med ........................

[4.] att för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget

till samma läroverk må höjas med..........................

[5.] att för beredande af lönefyllnad till belopp af

46 kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna läroverket

i Lund, i stället för det lönebidrag till samma

belopp, som förut utgått från domkyrkan derstädes, må

på anslaget till allmänna läroverken uppföras ..................

» 643,000: —;

50,000: —;

47:

transport kronor 694,547: —.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 694,547: —;

högre skolor för qvinlig ungdom,

[6.] att till ytterligare understödjande af sådana

skolor anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom

må varda förhöjdt med............................................................ » 20,000: ;

högre lärarinneseminariet,

[7.] att för tillämpning af ny lönereglering i afseende

å lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

anslaget till detta läroverk må, på sätt och

under de vilkor, den under tredje punkten nämnda särskilda

propositionen i ämnet innehåller, höjas med......... » 7,000: —;

folkundervisningen,

[8.] att, i enlighet med nyss omförmälda särskilda

proposition, anslaget till folkskolelärare-seminarierna må,

för beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor

samt till arvoden åt teckningslärare för extra

tjenstgöring och extra arvoden åt musiklärare vid dessa

seminarier, varda förhöjdt med tillhopa.............................. » 66,600: —;

[9.] att för lärares vid folkskolelärare-seminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till samma seminarier må ökas med.................... » 2,900: —;

vetenskapsakademien,

[10.] att det för meteorologiska centralanstaltens

årliga utgifter — tjenstemännens löner oberäknade —

uti staten för denna anstalt upptagna reservationsanslag

å 12,000 kronor må varda förhöjdt med ........................... » 4,000: —;

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda,

[11.] att, i stället för anslaget å 81,000 kronor till

allmänna institutet för döfstumma och blinda, må uppföras

såsom anslag till

allmänna institutet för döfstumma kronor 60,000,

institutet för blinda............................ » 21,000;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.,

[12.] att det för nämnda ändamål å hufvudtiteln

uppförda anslag må minskas med 390 kronor._______

transport kronor 795,047: —.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 795,047: —.

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

De föreslagna tillökningarna i anslag under

denna hufvudtitel utgöra tillhopa ................................... kronor 795,047: —.

Om härtill lägges summan af hufvudtitelns nuvarande

ordinarie anslag ............................. 10,054,869 »>

efter afdrag för den föreslagna nedsätt
ningen

å anslaget till skrifmaterialier, m. m. 390 »

eller..........................................................................» 10,054,479: —,

skulle den nya summan af ordinarie anslag under

åttonde hufvudtiteln blifva ................................................ kronor 10,849,526: —.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i

afseende å

d o mkapitlen s expeditioner:

[13.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner ..................................... kronor 3,716: —,

[14.]

riksarkivet:

till fortsatt utgifvande

i tryck af sådana

fäderneslandets historia......................................

))

3,000: —,

[15.]

universiteten:

till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala ..........................................

))

3,000: —,

[16.]

till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund ...........................

))

2,950: —,

[17.]

till fortsättande af särskilda observationer

vid den astronomiska institutionen i Lund

»

1,500: —,

[18.]

till magnetiska observationers anställande i

Lund.....................

))

2,500: —,

transport kronor

16,666: —.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor

[19.] till universitetsbyggnaden i Upsala .................. »

[20.] för tillbyggnad af den anatomiska institutionens

i Upsala hus 140,000 kronor, hvaraf

skulle anvisas för år 1883 .............................. »

[21.] till ny byggnad för den fysiska institutionen

vid universitetet i Lund 105,000 kronor,

hvaraf skulle anvisas att utgå under år 1883 »

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[22.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik .......................................... »

[23.] till ny byggnad för institutets anatomiska,

histologiska, fysiologiska och hygieniska

institutioner samt farmakologiska samlingar

315,000 kronor, hvaraf skulle under år

1883 utgå .................................... »

allmänna läroverken:

[24.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid de

treklassiga allmänna läroverken, enligt

grunder, som angifvas i den särskilda

propositionen om lönereglering för lärare

vid allmänna läroverk, m. m........................... »

[25.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk............................................................ »

[26.] till arvoden åt extra lärare................................ »

pedagogier:

[27.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid tvåoch

enklassiga pedagogier enligt de grunder,

som i ofvan nämnda särskilda propo
-

sition angifvas, ...................................................... »

folkundervisningen:

[28.] till uppförande af nödiga byggnader för folk
skolelärarinne-seminariet

i Falun .................. »

de tekniska läroverken:

[29.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor... »

transport kronor

16,666: —.

120,000: —.

50,000: —,

50,000: —,

900: —,

100,000: —,

50,500: —,

6,000: —,

40,000: —,

21,000: —,

32,000: —,

25,000: —,

512,066: —.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

transport kronor 512,066: —,

medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[30.] för tillfällig löneförbättring åt provincialläkare » 20,000: —,

veterinärundervisningen:

[31.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara...................................... » 12,900: —,

vetenskapsakademien:

[32.] till underhåll af den zoologiska stationen vid

Kristineberg i Göteborgs och Bohus län..... » 2,000: —,

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[33.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening kronor 4,000: —,

till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets

fornlemningar in. m. » 3,200: —,

till utgifvande af planschverk

öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål

i statens historiska

museum, m. m................. » 2,000: —, » 9,200: —,

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[34.] till institutet för blinda.......................................... » 21,000: —,

[35.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma ...... » 49,200: —,

hospitalsvården:

[36.] till hospitalsbyggnaden i Upsala ....................... » 190,000: —,

[37.] till gäldande af återstående köpeskilling för

landeriet Marieberg jemte inköp af annan

behöflig mark för hospitalsanläggning ......... »_76,963: —,

transport kronor 893,329: —.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

31

transport kronor 893,329: —.

[38.] till understöd åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet

angifna grunder,....................................... » 20,000; —,

[39.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, .............. » 7,500: —,

diverse anslag:

.75

[40.] till svenska fornskriftsällskapet.............................. » 2,000: —,

[41.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

med flere i utländska hamnar............... » 10,000: —,

[42.] till restauration af domkyrkan i Linköping ... » 8,000: —,

[43.] för tillsyn och vård af lifrustkammaren och

dermed förenade samlingar .............................. » 1,700: —,

[44.] till nordiska museet ................................................ » 16,000: —,

[45.] till vetenskaplig bearbetning af de genom

Vega-expeditionen hemförda samlingar, på

sätt och under vilkor, som statsrådsprotokollet

innehåller,.................................................. » 25,000: —,

[46.] till bekostande af geologiska undersökningar

å Spetsbergen, på sätt statsrådsprotokollet

närmare angifver, .........;................................ » 5,500: —,

[47.] till godtgörelse för vissa af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter .............................. » 2,445: -—,

summa kronor 991,474: —,

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års

riksstat upptagen och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1883 föreslagen,

utfaller sålunda:

1882: 1883:

ordinarie anslag 10,054,869:—, 10,849,526:—; således ökning kronor 794,657;

extra»687,131: —, 991,474:—; » » » 304,343;

summa kronor 10,742,000:—, 11,841,000:—; således ökning kronor 1,099,000.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,286,022 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 1,137,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ........................................................................ » 75: —,

ersättningar .............................................................»__6,400: —,

tillsammans kronor 1,143,978: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt bilagda statsrådsprotokoll

*),

[1.] att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som, under förutsättning

af Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t beslutade framställning

om fastställande af lönestat för vissa vid fångvården anstälde fanjunkare,

underofficerare, vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar och fånggevaldiger,

skulle tillkomma desse tjensteinnehafvare, må inträda vid uppnådda

60 lefnads- och 30 tjenstår, derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie

tjenst på fångvårdens stat;

[2.] att åt registratorn i fångvårdsstyrelsen Gustaf von Post må å allmänna

indragningsstaten beviljas en årlig pension af 2,800 kronor, att utgå

från'' och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;

[3.] att bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund Gustaf

Fredrik August Fornander må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom

beviljadt, af en pension af 800 kronor årligen;

[4.] att underofficeren vid kronoarbetskåren Johan Otto Wahlström må

berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln.”

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

33

[5.] att vaktqvinnan vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson

må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller

afsked, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 250 kronor;

[6.] att auditören vid lifregementets husarkår Maths Evald Bäckström,

hvilken förut tillika tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid samma kår,

må från och med månaden näst efter den, hvari han från auditörstjensten

afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till det belopp, som tillsammans med Bäckströms auditörspension

från arméns pensionskassa, 450 kronor, motsvarar den för regementsintendent

bestämda pension af 2,240 kronor, eller således 1,790 kronor;

[7.] att f. d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarekår, majoren i armén

Edvard Theodor Fredrik Nordbeck, hvilken efter erhållet afsked från kaptensbeställningen

tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid Jemtlands häst- och

fältjägarekårer, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension, motsvarande skilnaden mellan den

kaptenspension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär, och den för kapten

af första klassen eller regementsintendent numera bestämda pension af 2,240

kronor, eller således 1,240 kronor årligen, att utgå från och med månaden

näst efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen.

[8.] att förste bataljonsläkaren vid svea lifgarde Anders Erik Lundberger

må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur arméns

pensionskassa afgår från förste bataljonsläkaretjensten, för sin återstående

lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till

det belopp, som tillsammans med pensionen från nämnda pensionskassa,

450 kronor, motsvarar hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor, eller således

1,350 kronor;

[9.] att förre regementskommissarien, numera förrådsförvaltaren vid

Södermanlands regemente, f. d. majoren i armén Johan August von Feilitzen

må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension

utaf 600 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked från förrådsförvaltaretjensten, äfvensom att medgifvas

må, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra hinder för von

Feilitzen att uppbära den honom, enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858,

tillkommande fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående kaptenspension

;

[10.] att till understöd åt f. d. landtvärnsman må för år 1883 å allmänna

indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen

icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare;

[11.] att å allmänna indragningsstaten må anvisas 1,466 kronor 67 öre,

att årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i

Kalmar, kaptenlöjtnanten å flottans indragningsstat Johannes Christoffer Livijn

Bill. till Rihsd. Prof. 1882. ha Sami. l:a Afd, 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.

under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i

hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid nämnda skola varder honom

beviljadt;

[12.] att landskamererare!! i Blekinge län Olof Rudolf Hammar må från

och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens

pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta

från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att

detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 4,000 kronor,

eller 1,600 kronor årligen;

[13.] att häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl Anders

Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med

pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin

återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension,

till så stort belopp, att detta tillhopa med pensionen från sagda inrättning

utgör 2,500 kronor, eller 1,300 kronor årligen;

[14.] att en hvar af följande vid statens jernvägsbyggnader anstälde

tjensteman, nämligen stationsingeniören Gustaf Frithiof Waldenström, materialförvaltaren

Nils Fredrik Hedeuskoug, nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbetli

samt bokhållarne Olof Gustaf Hjelm, Robert Edvard Lychou, Gustaf Ulrik

Stolpe och Adolf Beurling må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader, åtnjuta

från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående lifstid

till belopp:

Waldenström af................................................................................ kronor 4,000: —•,

Hedenskoug

Nisbeth

Hjelm

Lychou

Stolpe

och Beurling

2,400

1,500

1,200

1,200

1,200

1,200

[15.] att chefen för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och för

styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, generaldirektören Carl

Gottreich Beijer må förklaras berättigad att, då han ur statens tjenst afgår,

varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning svarande

pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från och med

rnånaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom beviljadt;

[16.] att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader Carl

Alfred Grandinson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil Strömberg,

hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten uppföras årliga

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300 kronor, att jemte den pension

från civilstatens pensionsinrättning å 1,200 kronor, hvartill han såsom

kanslist i civildepartementet varder efter erlagda retroaktiva afgifter berättigad,

utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från

sistberörda befattning erhåller afsked, dock ej före ingången af år 1883,

samt för Strömberg till belopp af 2,500., kronor, att utgå från och med år

1883; dock att, derest Grandinson och Strömberg framdeles skulle erhålla

anställning å rikets stat, pensionsbeloppen skola minskas med ett belopp,

svarande mot den nya aflöningen eller, om denna uppgår till samma eller

högre belopp, upphöra att utgå;

[17.] att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,

enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Lundgren, må från och med

innevarande år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 575 kronor årligen;

[18.] att öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuka Yilhelm

Ferdinand Öhrströin må från och med månaden näst efter den, då afsked

från öfverläkarebefattningen jemte den dermed förenade extra ordinarie

professorsbeställning i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension till belopp af 4,500 kronor;

[19.] att för sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjöberg

må [å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 1,725

kronor, att till honom från och med månaden näst efter den, då han erhåller

afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid utgå;

[20.] att kammarskrifvaren å kammarkollegii gamla stat Lars Magnus

Victor Örnberg må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt att

derifrån uppbära ett belopp af 1,000 kronor årligen, dock att, derest Örnberg

framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å rikets stat, det

å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall minskas med ett belopp,

svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma

eller högre belopp, upphöra att utgå;

[21.] att jägmästaren i Östersunds revir Georg Edvard Brandberg må

förklaras berättigad att. utan hinder deraf, att han icke uppnått för pensions

erhållande stadgad lefnads- och tjensteålder, från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked från jägmästarebefattningen varder

honom beviljadt, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en emot hans nuvarande lön svarande pension af 2,250

kronor årligen;

[22.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af

1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder

beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

prisskilnad af 3 kronor 63 öre för tunnan, bestämmas till utgående från

allmänna indragningsstaten.

Enligt hvad af åberopade protokoll öfver finansärenden framgår, anser

Kongl. Maj:t sig icke böra föreslå någon ändring i beloppet åt de ordinarie

anslagen å pensions- och allmänna indragningsstaterna.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att

Riksdagen må

[23.] så väl å extra stat för år 1883 anvisa ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1882

anslagna medel kan blifva oanvändt. må för det kommande årets pensionering

användas.

Vid jemförelse med riksstaten för år 1882 finnas anslagen under denna

hufvudtitel vara till slutsummorna oförändrade.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1883 utgöra alltså:

Ordinarie:

I hufvudtiteln: 1,338,000: —,

II » 3,751,000: —,

III » 613,800: —,

IV » 17,205,000: —,

V » 5,375,600: —,

VI » 4,424,160: —,

VII » 13,299,000: —,

VIII » 10,849,526: —,

IX »_2,430,000: —,

summa kronor 59,285,486: —,

Extra:

Summa:

—, 1,338,000

45,000

—, 3,797,000

4,500

—, 618,300

1,274,000

—, 18,479,000

1,189,000

—, 6,564,000

1,330,840

—, 5,755,000

716,000

14,015,000

991,474

—, 11,841,000

900,000

—, 3,330,000

6,450,814

—, 65,736,300

—.

transport 65,736,300: —.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

37

transport 65,736,300: —.

Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet

för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som

bör utgå år 1883, .................................................................. kronor 200,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 9

innevarande januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,

in. va., förslagsvis.............................. 620,800: —,

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig

statsskuld.............................. 12,219,252: —,

efter afdrag af de till riksgäldskontor

ingående

rånte- och kapitalbetalningar.

................................... 2,617,120: —,

förslagsvis ............................. 9,602,132: —, 10,222,932: —.

Kongl. Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af

nyss nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets

grundfond må för år 1883 anvisas............................................... 2,520,768: —.

Summan af dessa belopp, .......................................... kronor 78,680,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1883 här ofvan beräknats.

I tillgångarne har inräknats allmän bevillning, som Kongl. Maj:t alltså

härigenom af Riksdagen äskar, att utgå efter de grunder, Riksdagen kan

finna erforderliga för ernående af den deraf beräknade inkomsten.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Kronor.

Öfverskott från statsreglering en för år 1880.........................................

Aterlev er exing från riksgäld skontor et af dit från statskontoret år

1881 för mycket öfverlemnade medel till bestridande af annuitetsliqvider,

m. m.....................................................................................

2,070,000

500,000

Statsverkets inkomster :

ordinarie inkomster ................................................... 20,990,000

bevillningar ..................................................................... 53,870,000 74,860,000

Af riksbankens vinst för år 1881 ............................................................... 1,250,000

Summa kronor

78,680,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

39

för år 188 3.

Utgifter:

att utgå från statskontoret:

T Vm fvn dt,i teln .............

Ordinarie anslag.

Extra ordinarie

anslag.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.338.000

3.751.000

613,800

17.205.000

5.375.000

4,424,160

13.299.000

10,849,526

2.430.000

45,000

4,500

1.274.000

1.189.000

1,330,840

716.000

991,474

900.000

200.000

1.338.000

3.796.000

618,300

18.479.000

6.564.000

5.755.000

14.015.000 |

11.841.000

3.330.000

200,000 |

II » .......................................

III »'' .............:..........................

IV ») .......................................

v » ..........................

VI )) .......................................

VII »> .......................................

VIII .) .......................................

IX » .......................................

utom hufvudtitlarne....................................

Säger 59,285,486

6,650,814

65,936,300

10,222,932

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöning, m. in.

förslagsvis.............................................................................. 620,800

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld........................... 12,219,252

efter afdrag af de till riksgäldskon- toret ingående ränte- och kapitalbe- talningar ........................................................ 2,617,120

förslagsvis........................................................ 9,602,132

Till förstärkande af statsverkets grundfo

S:gr utgifter

nd .............................................

76,159,232

2,520,768

Summa kronor

78,680,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1883 äskade anslag:

till nya byggnader och anläggningar, in. ra. vid statens

redan trafikerade jernvägar............................................ kronor 300,000: —,

» anskaffande af ny rörlig materiel, m. in.................... » 1,500,000: —,

» fullbordande af byggnader i Stockholm för statens

jernvägstrafik .................. » 200,000:

» fortsättande af statens iernvägsbygemader i Norrland

..................................................................... » 2,000,000: —,

tillsammans kronor 4,000,000: —,

föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden den 9 innevarande januari*), att ifrågavarande belopp, som

böra bestridas af upplånta medel, må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Samtlige de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1882. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1882.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkom stberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Pro positionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 9 januari

1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert.

Thempt ander.

Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll att fa underställa

Kong!. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,

hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde statskontorets

den 10 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets

s. 4 Kontrollera mot PDF

1879 ars

statsreglering.

1880 års

statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

inkomster under år 1880, såvidt dessa voro kända och beräkneliga, äfvensom

statskontorets förslag till inkomsternas beräknande vid förevarande statsreglering,

hvilken skrifvelse finnes detta protokoll bilagd under litt A.

Härefter yttrade departementschefen:

Innan jag öfvergår till beräkningen af statsinkomsterna för år 1883,

torde det tillåtas mig att få i korthet redogöra för resultaten af de närmast

förflutna årens statsregleringar.

I riksstaten för år 1881 upptogs, “till betäckande af brist i föregående

årens statsregleringaru, ett anslag af 2,372,675 kronor 41 öre, och sedan

1879 års rikshufvudbok numera blifvit afslutad, har det visat sig att nämnda

anslag var, med tillägg af andra derför afsedda medel, för ändamålet fullt

tillräckligt.

Enligt den hos statskontoret uppgjorda förslagsberäkning öfver resultatet

af 1880 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister å statsverkets

inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda

förslagsanslag, hafva öfverskotten å statsverkets inkomster, efter afdrag af

brister å vissa inkomsttitlar, utgjort.................. kronor 6,487,552: —,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,

hvilka, efter afdrag för de besparingar, som å andra

förslagsanslag uppstått, beräknats till ............... ,, 4,417,477: —,

så att på det hela öfverskott och besparingar öfverskjuta

bristerna med ................................ kronor 2,070,075: —i

Enär dessa beräkningar, ehuru ej grundade på verkstäldt bokslut,

likväl ega fullt nöjaktig tillförlitlighet, torde nämnda öfverskott för den nu

föreliggande statsregleringen kunna tagas i anspråk och således böra bland

tillgångarne upptagas med ett afrundadt belopp af 2,070,000 kronor; och

då, enligt den vid förra riksdagen iakttagna grundsats, dylika öfverskott

böra, så länge en sådan tillökning finnes behöflig, ''till statsverkets grundfond

afsättas, synes mig för detta ändamål äfven kunna användas en senare uppkommen

tillgång å 500,000 kronor, för hvilken jag nu går att närmare

redogöra. Uti skrifvelse den 13 december 1881 hafva nämligen fullmäktige

i riksgäldskontoret anmält, att sedan riksgäldskontoret utaf det å 1881 års

riksstat till annuiteter å de fonderade statslånen, m. m. uppförda anslag,

10,898,324 kronor 59 öre, under samma år lyftat en sammanräknad summa

af 10,864,023 kronor 39 öre, hvartill vid föregående årets utgång beräknats

de riksgäldskontorets utgifter för år 1881, för hvilka riksgäldskontoret vore

berättigadt att af statskontoret erhålla ersättning, hade det numera visat sig

att ifrågavarande utgifter, i följd af under året inträffade förändringar med

åtskilliga af de fonderade statslånen, i verkligheten ej obetydligt understego

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

beräkningarne, så att ett belopp af minst 500,000 kronor komme att af

riksgäldskontoret till statskontoret återlevereras; och detta belopp kan alltså

nu af Riksdagen för annat ändamål disponeras.

Beträffande i öfrigt statsregleringen för år 1881 hafva, såvidt hittills

kan vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott och brister uppkommit.

Jernvägstrafikmedel, hvilka för år 1881 beräknats till 4,500,000

kronor, hafva under året till statskontoret levererats till belopp af 7,200,000

kronor, så att å desse medel uppstått ett öfverskott af kronor 2,700,000: —.

Skog smedel, hvilka i riksstaten upptagits till

1,000,000 kronor, hafva klimat en inkomst af något

öfver 1,460,000 kronor, så att öfverskottet utgjort i

rundt tal ............................................

Tullmedel, beräknade till 26,700,000 kronor,

hafva influtit med 29,845,132 kronor 86 öre. Öfverskottet

uppgår således till i rundt tal..................

Bränvinstillverkningseif''gift, i riksstaten upptagen

till 15,000,000 kronor, kan beräknas lemna omkring

16,447,000 kronor, och under denna titel har alltså

uppstått ett öfverskott af minst........................

Ilvitbetssockertillverkningsafgift har influtit med

106,059 kronor 88 öre, men i staten upptagits till

endast 20,000 kronor, och således klimat ett öfverskott

af i rundt tal .........................................

Allmän bevillning, jemte den för år 1881 uppförda

särskilda tillägg sb evillning, upptogs vid ståtsregleringens

uppgörande till 5,600,000 kronor, men

då den bör kunna antagas inflyta med ungefärligen

samma belopp som nu enligt debiteringen för år 1880

beräknats, eller i rundt tal till 5,940,000 kronor, synes

alltså å denna titel kunna beräknas ett öfverskott af

I öfrigt torde de å inkomsterna uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de

brister, som under en eller annan titel kunna uppstå;

och torde alltså öfverskottet på inkomster kunna beräknas

till ............................................... kronor 8,160,000: —.

Större svårighet möter vid beräkningen af besparingar och brister å

förslagsanslagen. Endast i afseende å det anslag, dera den vida största

bristen uppstått, eller anslaget till restitutioner, från hvilket anslag tillverkningsafgift

för utfördt bränvin utbetalas, är ställningen med någorlunda tillförlitlighet

känd. Enligt inkomne uppgifter har i nyssnämnda hänseende

„ 460,000: —•

„ 3,140,000: —.

„ 1,440,000: —•

„ 80,000: —.

„ 340,000: —.

1881 års

statsreglering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Telegraf
medlen.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

blifvit från anslaget utbetaldt ett belopp af omkring 2,575,000 kronor; och

då öfriga utgifter under denna titel kunna anses åtminstone uppgå till anslagets

i riksstaten beräknade belopp, 25,000 kronor, kommer således bristen

att uppgå till minst ................................ kronor 2,575,000: —.

Yid jemförelse med förra årens förhållanden och

med ledning af gjorde undersökningar i afseende å

de anslag, vid hvilka sådana kunnat ega rum, hafva

bristerna å förslagsanslagen i öfrigt synts icke böra

beräknas lägre än till ..................*............... „ 1,585,000: —.

och summan af de å förslagsanslagen beräkneliga

brister utöfver besparingar uppgår alltså till .........kronoFéJöÖ^ÖOO: —.

Om nu från ofvan beräknade öfverskott å inkomsterna,

..................... - ...................kronor 8,160,000: —,

afdrages nyssnämnda bristsumma ..................... „ 4,160,000: —,

skulle alltså af statsregleringen för år 1881 uppstå ett

öfverskott af ej mindre än ...........................kronor 4,000,000: —.

Någon disposition af detta det senast förflutna årets öfverskott lärer

emellertid ej för närvarande, lika litet som vid den till senaste Riksdag framlagda

statsregleringen, böra ifrågakomma, enär de beräkningar, hvilka ligga till

grund för kalkylen öfver det senaste årets öfverskott, ej kunna ega den tillförlitlighet,

som för sådant fall är af nöden, och tillvaron af ett odisponeradt

öfverskott dessutom är egnad att bereda större trygghet med afseende på resultatet

af det nu löpande årets reglering; hvarjemte jag anser mig böra fästa

uppmärksamheten derpå, att medlen, ehuru odisponerade, icke ligga utan användning,

då de både tjena såsom kassaförlag åt statskontoret och, i den mån

de dertill icke äro behöfliga, levereras till riksgäldskontoret i afräkning på

statskontorets skuld till nämnda verk.

I afseende å inkomsttitlarne telegrafmedel, jernvägstrafikmedel och postmedel

hafva vederbörande styrelser afgifvit förslag till beräkningen af dessa

inkomster för år 1883.

Telegrafstyrelsen föreslår, att telegrafmedlen, hvilka i riksstaten för

år 1882 äro upptagna till 1,830,000 kronor, för år 1883 skola beräknas

20,000 kronor högre, eller till 1,350,000 kronor. Men då telegrafverkets

inkomster hittills icke öfverstigit det i nu gällande riksstat uppförda beloppet,

1,330,000 kronor, och någon erfarenhet ännu icke vunnits om verkningarne

af den ändring i telegrammens taxering, som med detta års ingång

börjat tillämpas, anser jag mig icke ega skäl att beräkna telegrafmedlen

för år 1883 till högre belopp än för detta år, eller 1,330,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

7

Styrelsen för statens jernvägstrafik upplyser, att den till statskontoret

inlevererade behållningen å jernvägstrafikmedlen uppgått år 1878 till

4,200,000 kronor, 1879 till 4,500,000 kronor, 1880 till 6,200,000 kronor

och 1881 till 7,200,000 kronor; äfvensom att nettobehållningen i medeltal

för nämnda fyra år utgjorde 2,945 kronor per trafikerad kilometer jernväg.

Hvarjemte styrelsen vidare anför, att, om nämnda medelbelopp antoges

såsom blifvande nettobehållning af hvarje bankilometer, som komme att

trafikeras år 1883, den totala nettobehållningen af samma års jernvägstrafik

skulle uppgå till 6,555,570; men att då trafiken å de nya bandelar, som

tillkommit först under senare delen af år 1881 till en längd af 271 kilometer,

icke kunde antagas år 1883 hafva hunnit utvecklas till likhet med

de äldre banorna, ansåge styrelsen försigtighet bjuda, att för närvarande beräkna

behållningen af de äldre, vid 1881 års början trafikerade linierna efter

ofvan nämnda medeltal, 2,945 kronor per kilometer, men deremot af de nyare

till endast ungefär hälften, eller 1,500 kronor per kilometer; och anser

styrelsen, med tillämpning af denna beräkningsgrund, jernvägstrafikmedlen

för år 1883 kunna upptagas i rundt tal till 6,200,000 kronor.

Mot denna beräkning har jag ingenting att erinra.

Postmedlen, som i riksstaten för år 1882 äro upptagna till 4,900,000

kronor, hafva under tiden från den 1 juli 1880 till samma dag 1881 uppgått

till 5,347,200 kronor, och anser jag lika med generalpoststyrelsen dessa

medel för år 1883 kunna beräknas till 5,100,000 kronor.

Tullmedlen hafva visserligen, enligt från generaltullstyrelsens kameralbyrå

meddelad uppgift, under nästlidna år uppgått till 29,845,132 kronor

86 öre, men då den lifliga varuinförsel, som nämnda år egt rum, icke kan

med säkerhet antagas komma att fortgå, anser jag ej skäl att frångå statskontorets

förslag, att denna bevillning må för år 1883 beräknas till samma

belopp som för innevarande år, eller till 27,000,000 kronor: börande jag

härvid i underdånighet erinra, att de tullnedsättningar för några artiklar,

som komma att inträda i händelse den med Frankrike afslutade handelstraktaten

varder ratificerad, icke äro af beskaffenhet att inverka på tullmedlens

beräknande, likasom att det förslag till fullständig tulltaxa, Eders Kongl.

Maj:t torde framdeles förelägga innevarande års Riksdag, icke, såvidt nu

kan antagas, lärer komma att på tulluppbörden i sin helhet utöfva något

till förändring i den af mig föreslagna beräkningen verkande inflytande.

Enligt den efter 1881 års utgång mig tillhandakomna uppgift öfver

bränvinstillverkningen under samma år, har den utgjort 16,447,396,1 kannor,

hvarför skatten belöper sig till 16,447,396 kronor 10 öre, men då

derifrån afdrages hvad som under året blifvit såsom restitution af tillverkningsafgift

för utfördt bränvin utbetaldt, eller, efter hvad jag nyss haft

Jernvägs
trafilcmedlen.

Postmedlen.

Tulhnedlen.

BränvinstillverTcningsafgiften.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Hmfbets
socker
tillverknings
afgiften.

Öfriga

inkomsttitlar.

Skolafgifter.

Inkomsttitlarnes

belopp.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

tillfälle uppgifva, i rundt tal 2,575,000 kronor, finnes ingen anledning att

för år 1883 beräkna ett större för statskassan verkligen inkomstbringande

tillverkningsbelopp än statskontoret antagit och för innevarande år blifvit

beräknadt, eller 14,000,000 kannor. I den under den 4 dennes af Eders

Kongl. Maj:t beslutade proposition till förestående Riksdag, med förslag till

ny förordning om tillverkning af bränvin, bär det metriska mått- och vigtsystemet

vunnit tillämpning och i sammanhang dermed en evalvering af den

nuvarande skatten måst göras, hvarvid denna blifvit föreslagen att utgå med

40 öre per liter. Reduceras nu 14,000,000 kannor till liter, blir den noggranna

siffran 36,638,000 liter, hvilket tillverkningsbelopp, afrundadt nedåt

till 36,500,000 liter, med en skattesats af 40 öre skulle lemna en inkomst

af 14,600,000 kronor, och då den obetydliga, till icke fullt fem procent

uppgående skatteförhöjningen icke i och för sig lär verka till minskning i

varans förbrukning, hemställer jag följaktligen, att denna bevillning må beräknas

till 14,600,000 kronor.

Ehuru livitbetssockertillverkningsafgiften för nästlidna år visat sig uppgå

till ungefär 106,000 kronor, anser jag likväl, då icke för närvarande

torde kunna bedömas, hvilket inflytande den förhöjning i skatten, som är afsedd

att inträda under innevarande år, kan komma att utöfva på tillverkningens

omfång vid den enda fabrik i landet, som för närvarande sysselsätter sig

med denna tillverkning, försigtigheten kräfva att icke föreslå en längre

gående höjning i denna skatt än statskontoret ifrågasatt, eller till 70,000

kronor.

Hvad angår statsverkets öfriga inkomster för år 1883 och den beräkning

deröfver, statskontoret gjort, har jag ingenting att erinra eller tillägga,

utan tillstyrker, att samma beräkning må af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

Under förutsättning att hvad Eders Kongl. Maj:t den 7 innevarande

månad beslutat i nådig proposition föreslå Riksdagen om lönereglering för

lärarne vid allmänna läroverk, m. m. varder af Riksdagen bifallet, och

sålunda en särskild skolafgift kommer att erläggas af lärjungarne vid rikets

allmänna läroverk och de tvåklassiga pedagogierna, uppkommer en ny statsinkomst,

som bör i riksstaten uppföras, och hemställer jag, att denna inkomst,

som enligt den utredning i ämnet, statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

till statsrådsprotokollet nyssnämnda dag lemnat, lärer böra beräknas

till 400,000 kronor, må i riksstaten med detta belopp upptagas bland

statsverkets ordinarie inkomster under benämning “skolafgifter“.

Statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar för år 1883 torde

alltså af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

9

Ordinarie inkomster:

Ränta ...............................................

kronor

4,350,000

r

Tionde................................................

77

1,645,000

?

Arrendemedel ......................................

11

2,900,000

i

Bergverkstionde ....................................

11

10,000

i

Mantalspenningar ....................................

11

640,000

i

Bötesmedel .........................................

11

260,000

i

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............

11

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............: .........

V

76,000

r

Yakansafgifter af nyroterad jord.....................

11

115,000

i

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

11

20,000

i

Vakansafgifter af bergslag ..........................

7 >

20,000

i

Trosspassevolansafgift......... ........................

> i

26,000

y

Båtsmansvakansafgift.................................

11

65,000

T

Båtsmansbeklädnadsmedel ...........................

11

60,000

1

Kontrollstämpelmedel ................................

11

18,000

T

Fyr- och båkmedel ................................

,,

1,200,000

7

Telegrafmedel .......................................

11

1,330,000

Jernvägstrafikmedel .................................

11

6,200,000

7

Skogsmedel ........................................

11

1,000,000

1

Skolafgifter .........................................

11

400,000

7

Extra uppbörd .......................................

11

315,000

*

säger 20,990,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel..........................................

11

27,000,000

•<

Postmedel.............................................

11

5,100,000

7

StämpelpaDpersmedel .................................

11

3,000,000

1

Bränvinstillverkningsafgift ...........................

V

14,600,000

—,

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................

11

70,000

_^

Allmän bevillning....................................

11

4,100,000

1

säger 53,870,000: —;

summa

kronor

74,860,000: —.

Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande

torde fortfarande såsom

hittills böra påräknas den sedvanliga andelen af riksbankens vinst, och hemjBill.

till RiJcsd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 2

Riksbankens

vinstmedel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ställer jag i sådant hänseende, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen

göra framställning derom, att hälften af vinstmedlen för år 1881 anvisas

för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1883, som

Riksdagen bestämmer. Bankofullmäktiges ordförande har i skrifvelse till

mig denna dag meddelat, att, ehuru riksbankens bokslut naturligtvis icke

hunnit till denna dag uppgöras, det likväl med stöd af redan gjorda förarbeten

för bokslutet kan med visshet antagas, att riksbankens behållna vinst

för år 1881 icke kommer att understiga 2,500,000 kronor, hvadan den för

statsverket påräknade hälften af riksbankens vinstmedel för år 1881 sålunda

kan i riksstaten för år 1883 upptagas till 1,250,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvan beräknade ordinarie inkomster och bevill
-

ningar, ............................................ kronor 74,860,000: —,

lägges:

ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens vinsten.

........... ... ...... ........................ „ 1,250,000: —,

än äfven de af mig såsom tillgång för statsregleringen

förut omförmälda belopp, nämligen:

öfverskott å statsregleringen för år 1880, ...... „ 2,070,000: _,

samt återleverering från riksgäldskontoret af dit

från statskontoret år 1881 för mycket öfverlemnade

medel till bestridande af annuitetsliqvider,

m- m............................................ „ 500,000: —,

så erhålles för statsregleringen år 1883 en tillgång af kronor 78,680,000: —.

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräknin-.

gen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets

öfriga ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

A. L. Fris.

STOCKHOLM, ISAAO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemlik! gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen

före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets

inkomster under det sist förflutna året, så vidt dessa äro kända

och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande

bill. till Riksd. Frot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomstberäkningen : statskontorets skrifvelse.

statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande

af den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Denna nådiga föreskrift får statskontoret för innevarande år nu i

underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1879 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år. Till innehållet

af den berättelse, angående statsverkets tillstånd och förvaltning

under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens början af statskontoret

blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad, får

detta embetsverk i underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott,

jemlikt föreskriften i 39 g riksdagsordningen, räkenskaper och

öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som, vid utförande af berörda utskotts åliggande att

utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.

Reträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrig! förhållandet med denna fond

genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl skola hållas statsutskottet

tillhanda.

Statsverkets inkomster för år 1883 har statskontoret ansett böra

beräknas på sätt bilagda tabell litt. a. utvisar; och är, enligt hvad tabellen

litt. b. ådagalägger, denna beräkning i allmänhet grundad på

medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren

1878 och 1879 äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna,

men för år 1880 upptagits i enlighet med en på de nyligen

afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper

och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. De inkomster,

hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, torde derföre väl i någon

mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken

kommer att utvisa, men några skiljaktigheter af den beskaffenhet, att

de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,

kan icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna

varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar

förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får

här nedan i underdånighet närmare redogöra; börande statskontoret

tillika anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp enligt

räkenskaperna för de närmast förflutna Denne åren, med undantag

af jernvägstrafikmedlen, hvilka afse de till statskontoret levererade sum
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. B

fnör, utgöra iivacl som före uppbördsårets slut den BO april påföljande

år varit af inkomsterna disponibelt till bestridande af statsutgifterna, hvadan

således, i enlighet med den för'' redovisningen i rikshufvudboken

gällande grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående

restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, som i 1882 års riksstat beräknats till 4,860,000 kronor,

har för år 1880 uppgått till 4,366,022 kronor samt i medeltal för de sist

förflutna trenne åren utgjort 4,375,797 kronor. Uti 1880 års uppbörd

ingå emellertid inom Elfsborgs och Westmanlands län efterräkningsvis

för föregående år debiterade belopp af tillsammans nära 15,000 kronor,

och då detta vid beräkningen tages i betraktande, visar sig i sjelfva verket

inkomsten för året hafva undergått en minskning af ett motsvarande

belopp, hvilken omständighet åter varit föranledd af den afskrifning utaf

räntan, som i sammanhang med utarrendering af indragna militieboställen

egt rum. Vid sådant förhållande anser statskontoret förevarande inkomsttitel

i riksstaten för år 1883 icke böra upptagas till högre belopp

än 4,350,000 kronor.

Tionden, som vid de tvänne senaste riksdagarne blifvit beräknad

till 1,645,000 kronor, har för år 1880 utgjort 1,651,373 kronor och i

medeltal för åren 1878—1880 belöpt sig till 1,646,772 kronor. Enär,

oberäknad! det inflytande, som skiljaktigheterna mellan restantierna vid

hvarje års början och slut utöfva, vexlingen i beloppet af denna inkomst

hufvudsakligen är beroende af kyrkotionden, hvilken löses efter markegång,

samt då uppbörden för år 1880 endast obetydligt öfverstigit beräkningen,

lärer tionden äfven för år 1883 få antagas till 1,645,000

kronor.

Arrendemedlen, livilka vid sist förflutna riksdag, likasom vid den

näst förutgångna, beräknades till 2,900,000 kronor, häri inbegripna arrenden

af ej mindre till statsverket indragne militieboställen än ock indragna

landsstatsboställen, hafva för år 1880 utgjort 2,879,824 kronor, och torde,

på sätt statskontoret i föregående berättelse jemväl hemstälde, någon förändring

i den senast gjorda beräkningen af denna inkomsttitel icke böra

ifrågakomma, förr än det visat sig, huruvida 1881 års uppbörd dertill

gifver anledning.

Bergverkstiondén. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet

om denna skatts upphörande, har denna inkomsttitel i statsregleringarne

från och med är 1878 endast varit beräknad till ett belopp,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: statkontorets skrifvelse.

motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt

i de tvänne senast faststälda riksstaterna uppförts med 10,000 kronor.

Inberäknad tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit

frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden för år 1880 visserligen

icke utgjort mera än 9,782 kronor, deraf afgiften från Sala

bergslag belöper sig till 8,774 kronor, men som sistnämnde afgift likväl

i medeltal för de sist förflutna trenne åren uppgått till 11,650 kronor,

lärer bergverkstionden jemväl för år 1883 få antagas till 10,000 kronor.

Mantalspenningar^, beräknade i riksstaten för åren 1880—1882

till 640,000 kronor, hafva för det sist förflutna året utgjort 643,678 kronor

samt i medeltal för åren 1878—1880 uppgått till 641,127 kronor.

Ehuru alltså denna inkomst för uppbördsåret öfverstigit den i riksstaten

beräknade summan, synes dock det uppkomna öfverskottet alltför ringa,

för att högre beräkning med anledning deraf bör ifrågasättas.

Bötesmedlen, hvilka i riksstaten från och med år 1879 varit beräknade

till 260,000 kronor, hafva för år 1880 belöpt sig till 265,409 kronor.

För de trenne sista åren har visserligen medelbeloppet utgjort 270,336

kronor, men då denna inkomsttitel är af temligen oviss beskaffenhet,

lärer den förut antagna beräkningen böra bibehållas.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomsttitel, som

för den senaste statsregleringen antogs till 340,000 kronor, har för det

sist tilländagångna året uppgått till 342,597 kronor. Då beloppet af

denna inkomst är beroende af vexlande markegångspris å den spanmål,

som af rusthållare vid det afsutna kavalleriet erlägges, synes något afseende

icke böra fästas vid det för uppbördsåret uppkomna ringa öfverskottet,

synnerligast som medeltalet för åren 1878—1880 icke utgjort

mera än 333,610 kronor; och torde således denna inkomst äfven i''1883

års riksstat upptagas till 340,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansaf''gifter, beräknade i riksstaten från och med

år 1878 till 76,000 kronor, hafva för år 1880 utgjort 81,482 kronor.

Uppbörden för det sist nämnda året har sålunda öfverskjutit den beräknade

summan, men som inkomsten för år 1879 belöpte sig till allenast

73,484 kronor samt derjemte medeltalet för de trenne sista åren, 77,350

kronor, icke väsentligen skiljer sig från sagde beräkning, lärer ifrågavarande

inkomsttitel jemväl för ar 1883 få antagas till 76,000 kronor.

Vakansafgif terna af nyroterad jord, rotevakansaf giften af utsockne

frälsehemman i Halland, vakansafgif terna af bergslag, trosspassevolansafgiften

° samt båtsmansvakansafgiften. Af dessa inkomster har för år

1880 båtsmansvakansafgiften något understigit och de öfriga afgifterna

mer eller mindre öfverskjutit de belopp, hvilka för år 1882 blefvo för

berörde inkomster beräknade, men då medelbeloppet för åren 1878—1880

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. o

på det hela i det närmaste motsvarar det senast antagna förhållandet

med dessa uppbördstitlar, torde några förändringar i de sist gjorda beräkningarne

icke böra ifrågakomma.

Båtsmansbehlädnadsmedlen, hvilka vid sistförflutna riksdag beräknades

till 60,000 kronor, hafva för år 1880 utgjort 60,422 kronor och

i medeltal för de trenne senaste åren uppgått till 61,749 kronor, hvadan

den för nästkommande år antagna beräkningen torde jemväl för år 1883

böra bibehållas.

Kontrollstämpelmedlen, vid de tvänne senaste statsregleringarne beräknade

till 18,000 kronor, hafva väl för år 1880 uppgått till 22,250

kronor och i medeltal för åren 1878—1880 belöpt sig till 20,115 kronor,

men som inkomsten i icke ringa mån är beroende på tilltälligheter,

hvilka icke kunna på förhand beräknas, torde någon förhöjd beräkning

nu icke böra ifrågasättas.

Fyr- och bäkmedlen, hvilka vid innevarande års riksdag för år 1882

beräknades till 1,100,000 kronor, hafva för år 1880 uppgått till 1,191,474

kronor och i medeltal för de senast förflutna trenne åren inbringat

1,117,244 kronor. Sedan ifrågavarande afgift, jemlikt Eders Kong!. Majds

nådiga kungörelse den 15 februari 1881, från och med den 1 påföljde

april delvis blifvit förhöjd, har i följd häraf uppbörden af fyr- och båkmedlen

under innevarande år stigit och utgjort för tiden från årets

början till och med november månads slut 1,261,717 kronor.^ Fyr- och

båkmedlen torde derföre kunna antagas för år 1883 uppgå åtminstone

till 1,200,000 kronor.

Telegraf me dlen, hvilka i riksstaten för åren 1880—1882 varit beräknade

till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad statskontoret inhemtat,

af telegrafstyrelsen för år 1883 beräknade till 1,350,000 kronor, hvilken

summa alltså blifvit uti bilagde tabell uppförd.

Jernvägstrajikmedlen. Jemlikt eu från styrelsen öfver statens jernvägstrafik

erhållen uppgift, kan nettobehållningen å trafikmedlen för år

1883 antagas till 6,200,000 kronor, hvadan denna summa för blifvande

statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen, hvilka årligen, från och med statsregleringen för år

1875, varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva för år 1880 uppgått

till 1,321,987 kronor. Ehuru inkomsten för sistnämnda år alltså lemnat

ett betydligt öfverskott, har statskontoret likväl, med fästadt afseende

derpå, att uppbörden för det näst föregående året belöpte sig till endast

585,653 kronor samt att medeltalet för åren 1878—1880 ej utgjort mera

än 979,411 kronor, ansett sig icke nu böra föreslå förhöjning i den förut

antagna beräkningen af en statsinkomst, som visat sig beroende af förhållanden,

hvilka icke med visshet kunna förutses.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Extra uppbörd, hvilken titel omfattar, jemte flera mer eller mindre

tillfälliga inkomster, de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar,

uppfördes af 1879 års Riksdag, med inberäkning af ett under förvaltning

af domkapitlet i Karlstad då stäldt kapital af öfver 60,000 kronor, i

1880 års riksstat till 365,000 kronor, och har för sist nämnda år uppgått

till 449,396 kronor, deraf det från berörde domkapitel till statsverket

öfverlemnade kapital belöpt sig till 67,611 kronor samt 214,657

kronor utgöra annuiteter å odlingslån. Efter afdrag från 1880 års uppbörd

af förenämnda kapital, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1878

—1880, 318,916 kronor, och då annuiteterne ä odlingslån för år 1883,

--------kunna påräknas till belopp af 254,590 kronor,

eller 39,993 kronor mer än 1880 års annuiteter, synes väl inkomsten

under ifrågavarande titel för år 1883 kunna antagas uppgå i det närmaste

till 360,000 kronor; men som denna inkomst till eu ej obetydlig

del är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas

högre än till omkring 320,000 kronor; varandes, för jemnande af de

ordinarie inkomsternes slutsumma, beloppet i tabellen utfördt med 315,000

kronor.

Bevillning1 eu\

Tullmedlen. Denna bevillning bär enligt räkenskaperna utgjort i

jemnt tal:

för år 1878 ................................................... kronor 23,265,000: —,

„ „ 1879 ............................................................ „ 25,003,000: —,

„ „ 1880 ................................................................ „ 27,622,000: —,

eller i medeltal ......................................................... „ 25,297,000: —.

Enligt meddelanden från generaltullstyrelsen har den debiterade

tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes

uppgått till.................................................................... kronor 27,687,011: —;

och skulle, under antagande att samma uppbörd

komme att för december månad debiteras, som

under motsvarande tid af det nästföregående

året, eller....................................................................... „ 2,052,512: —,

innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra ...... kronor 29,739,523: —.

Då emellertid de orsaker, hvilka framkallat den betydliga stegringen

i denna inkomst för året, icke Hira få antagas vara af stadigvarande

natur, anser statskontoret den vid senaste riksdag beräknade summan

af 27,000,000 kronor höra uti riksstaten för år 1883 bibehållas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

Postmedlen äro, på sätt statskontoret inhemtat, för år 1883 af

generalpoststyrelsen beräknade till 5,100,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagde tabell uppförd.

Stämpelpappersmedlen, hvilka lör innevarande och nästkommande

år antagits inbringa 3,000,000 kronor hvardera året, hafva, enligt räkenskaperna

för år 1880, utgjort 3,089,780 kronor. Det öfverskott, som

sålunda i jemförelse med den senast antagna beräkningen för nyssnämnda

år uppkommit, synes icke böra föranleda till förhöjning i denna inkomsttitel,

helst enahanda medel för år 1879, ehuru beräknade till 3,100,000

kronor, icke uppgingo till mera än 2,872,414 kronor.

Bränvinstillv er kning saf giften. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort i jemnt tal:

iU. 1876........................................................................... kannor 18,962,000: —.

1877....................................................................... ,, 16,442,000

” 1878...................................................................... „ 16,440,000

„ 1879...................................................................... » 13,763,000

„ 1880.......................................................................... „ 15,170,000

eller i medeltal för femårsperioden........................ „ 16,155,000

Beträffande innevarande års tillverkning, har densamma,^enligt erhållen

uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,

intill den 1 i denna månad uppgått till kannor 13,892,245: —,

och om dertill lägges tillverkningen under december

månad nästlidet år ............................................. ,,

skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal

motsvarar tillverkningen för samma månad

innevarande år, detta års tillverkning komma att

utgöra ........................................................................

2,942,205:

kannor 16,834,450:

Sistnämnda summa lärer likväl icke få obetingadt läggas till

grund för beräkningen af ifrågavarande inkomst, utan torde i sammanhang

härmed böra tagas i betraktande den betydliga bränvinsexport,

som under innevarande år egt rum, i följd hvaraf såsom restitution af

tillverkningsafgift, så vidt för närvarande kan anses kändt eller beräknelig!,

utbetalts i rundt tal 2,560,000 kronor. Ehuru denna omständighet

väl icke direkt inverkar på sjelfva statsinkomsten, utöfvar den dock inflytande

på statsregleringen i sin helhet; och finner statskontoret, med

hänsyn härtill, förevarande inkomsttitel för år 1883 icke böra antagas

till högre belopp än som vid sist förflutna riksdag beräknades, eller

14,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i 1882 års riksstat beräknad till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

50,000 kronor, har för år 1880 uppgått till 70,650 kronor, samt i medel

tal för de trenne sista åren utgjort 49,506 kronor.

För innevarande år kan denna afgift, med stöd åt uppgift från

förenämnda byrå för kontrollen öfver tillverkningsafgifter, beräknas sålunda

:

för tillverkning intill den 1 dennes............................. kronor 81,074: —,

,, dito under december månad, enligt antagande,

uppgående till enahanda belopp som för samma

månad näst föregående år, eller................................... ,, 20,250: —,

tillsammans kronor 101,324: —.

Med afseende ä den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig

för såväl innevarande som nästlidet år, synes afgiften för år 1883 kunna

beräknas åtminstone till 70,000 kronor.

Allmänna bevillningen, som vid sistförflutna riksdag, likasom vid

den nästförutgångna, beräknades till 5,600,000 kronor, häruti inbegripen

särskild tilläggsbevillning med 1,600,000 kronor, har, enligt räkenskaperna,

för år 1880 uppgått till 5,941,641 kronor, deraf allmänna bevillningen

utgjort 4,322,707 kronor och tilläggsbevillningen belöpt sig till 1,618,934

kronor. Som denna inkomsttitel allt sedan år 1876 årligen i mer eller

mindre mån något öfverstigit 4,100,000 kronor, finner statskontoret,

under antagande att nu gällande bevillningsstadga varder till sina hufvudgrunder

oförändrad bibehållen för år 1883 och att för samma år någon

tilläggsbevillning icke ifrågakommer, sist nämnda summa kunna i beräkningen

upptagas.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj ds

underdänigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar:

O. F. af SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH.

Stockholm den 10 december 1881.

GUST. ÖSTERGREN.

Föredragande.

Per Samzelius.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

9

Statsverkets inkomster.

Litt. a.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................*•...............................

4,350,000

—

Tionde .............................................................................................

1,645,000

—

Arrendemedel.................................................................................

2,906,000

—

Bergverkstionde ...........................................................................

10,000

—

Mantalspenningar ........................................................................

640,000

—

Bötesmedel ....................................................................................

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................

340,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord.............................................

115,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

20,000

—

Vakansafgifter af bergslag ......................................................

20,000

—

Trosspassevolansafgift ...............................................................

26,000

I

Båtsmansvakansafgift..................................................................

65,000

Bätsmansbek bulna dsmedel.........................................................

60,000

Kontrollstämpelmedel..................................................................

18,000

Fyr- och båkmedel .....................................................................

1,200,000

—

Telegrafmedel.................................................................................

1,350,000

—

Jernvägstrafikmedel.....................................................................

6,200,000

—

Skogsmedel .................................................................................

1,000,000

—

Extra uppbörd.................,............................................................

315,000

—

Säger

20,610,000

—

Bevillningar:

Tullmedel .......................................................................................

27,000,000

Postmedel ....................................................................................

5,100,000

—

Stämpelpappersmedel..................................................................

3,000,000

—

Bni n vinsti 11 verka ingsalgift.........................................................

14,000,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift .............................................

70,000

—

Allmän bevillning........................................................................

4,100,000

Säger

53,270,000

Summa

73,880,000

—

Bih. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets inkomster

Ordinarie inkomster:

Ränta..........................................................................................................................................

Tionde ......................................................................................................................................

Arrendemedel.............................................................................................................................

Bergverkstionde .....................................................................................................................

Mantalspenningar ....................................................................................................................

Bötesmedel .................................................................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......................................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter ...............................................................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................................................................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ..........................................

Vakansafgifter af bergslag ...................................................................................................

Trosspassevolansafgift ...........................................................................................................

Båtsmansvakansafgift...........................................................................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel.....................................................................................................

Kon t ro! Istämpel medel...............................................................................................................

Fyr- och båkmedel ..................................................................................................................

Telegrafmedel ...................................................................................................................

J ernvägstrafikmedel................................................................................................................

Skogsmedel .............................................................................................................................

Extra uppbörd .....................................................................................................................

Säger

Bevillning ar:

•

Tullmedel ...............................................................................................................................

Postmedel....................................................................................................................................

Stämpelpappersmedel...........................................................................................................

Bränvinstillverkningsafgift...................................................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................................................................

Allmän bevillning .....................................................................................................................

Säger

Summa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

11

åren 1878—1880.

Litt. b.

Beräknade i

riksstaten för

år 1882.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning för

år 1883.

för år 1878.

för år 1879.

för år 1880.

Medium.

4.360.000

1.645.000

2.900.000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

115.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

18,000

1.100.000

1.330.000

5.500.000

1,000,000

305.000

4,400,767

1,645,271

2,615,317

32,445

636,126

288,303

334,777

77,085

111,034

18,825

19,358

26,482

69,557

70,101

20,192

1,063,568

1,217,698

4,200,000

1,030,593

219,111

4,360,602

1,643,671

2,691,519

7,649

643,577

257,295

323,457

73,484

109,107

18,858

19,149

26,456

59,004

54,725

17,903

1,096,691

1,128,640

4,500,000

585,653

355,941

4,366,022

1,651,373

2,879,824

9,782

643,678

265,409

342,597

81,482

122,452

20,271

26,257

26,487

64,225

60,422

22,250

1,191,474

1,227,863

6,200,000

1,321,987

449,396

4,375,797

1,646,772

2,728,887

16,625

641,127

270,336

333,610

77,350

114,198

19,318

21,588

26,475

64,262

61,749

20,115

1,117,244

1,191,400

4,966,667

979,411

341,483

4.350.000

1.645.000

2.900.000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

115.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

18,000

1.200.000

1.350.000

6.200.000

1,000,000

315.000

19,790,000

18,096,610

17,973,381

20,973,251

19,014,414

20,610,000

27.000. 000

4.900.000

3,000,000

14.000. 000

50,000

5.600.000

23,264,873

4,705,987

2,282,656

13.195,590

'' 37,443

4,268,888

25,003,406

4,648,567

2,872,414

12,171,873

40,425

5,721,074

27,622,164

5,136,040

3,089,780

15,209,403

70,650

5,941,641

25,296,815

4,830,198

2,748,283

13,525,622

49,506

5,310,534

1

27.000. 000

5.100.000

3,000,000

14.000. 000

70,000

4.100.000

54,550,000| 47,755,437

50,457,759

57,069,678

51,760,958

53,270,000

74,340,000| 65,852,047

68,431,140 78,042,929

70,775,372| 73,880,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

%

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,

hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde — —

jBih. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Första hufvudtiteln.

Departementschefen anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att de i

riksstaten för år 1882 upptagna särskilda anslagen till “Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen''4, 72,000 kronor, till “Hans Kongl. Höghet Kronprinsens

hofhållning44, 108,000 kronor, och till “handpenningar för Hans Kongl. Höghet

Kronprinsens blifvande gemål44, 12,000 kronor, måtte sammanslås och under

titeln ‘‘Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan41 uppföras med 192,000

kronor.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga

statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

A. L. Fris.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Måndagen den 9 Januari 1882,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyekn,

Friherre von Ottkr,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

5:o.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kong]. Maj:t anmäla hvad vid

aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern att de å

samma hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag måtte fortfarande

komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmäles;

och anförde Departementschefen derefter beträffande:

Bih. till Tvist]. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Anslaget till fångvården.

Enligt nu gällande riksstat utgöra anslagen under

Fångvårdsstyrelsen ........................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag................................................ 186,800: —

Förslagsanslag................................................... 1,500,000: —

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården

anstälde embets- och tjensteman, förslagsanslag

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

.............................................................................

denna titel:

59,500:

1,686,800:

20,000:

20,000:

Kronor 1,786,300: —

I fråga om dessa anslag har Fångvårdsstyrelsen föreslagit följande

förändringar:

[1-] Enligt den år 1874 faststälda, ännu gällande lönereglering blefvo

Ålderstillägg för de predikanter, som innehafva två förenade befattningar, den ena

klint erm: vid vid ett större strafffängelse och den andra vid ett läns- eller kronohäkte,

de större lönevilkoren sålunda bestämda:

Stra£rna,el'' vid straffängelset och kronohäktet å Långholmen ........................ 2,600: —

vid straffängelset och länsfängelset i Malmö ................................. 2,600: —

vid straffängelset och länsfängelset i Karlskrona ........................ 2,000: —

vid straffängelset och kronohäktet i Norrköping........................... 2,000: —

vid straffängelset å Norrmalm och kronohäktet derstädes tillika

med länsfängelset i Stockholms län....................................... 2,500: —

samt vid straffängelset å Nya Varfvet med derunder lydande

församling.......................................................................................... 2,000: —

Fångvårdsstyrelsen erinrar, att de vid dessa straffanstalter anstälde

predikanter, hvilka jemte öfriga presterliga åligganden hade att hvarje

söndag förrätta två gudstjenster, vore pligtiga egna sin verksamhet uteslutande

åt fångvårdens tjenst; samt att, i följd af de under senaste åren

vidtagna åtgärder för en förbättrad fångvård och den i sådant syfte

anordnare undervisning, dels i skola för flera fångar samfäldt och dels

i celler för hvarje fånge särskildt, predikanternas göromål blifvit betydligt

ökade. Af sådan anledning och då, enligt hvad erfarenheten gåfve vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hnfyudtiteln.

3

handen, någon längre tids tjenstgöring och vana vid göromålen inom

fängelset erfordrades för att själasörjaren der måtte kanna utöfva allt

det gagn, som af honom påräknats, och det således vore af vigt att

han icke föranleddes att af utsigten till något bättre löneförmåner på

annat håll alltför tidigt lemna sin tjenst vid fångvården, har Styrelsen

ansett fångvårdens intresse fordra att till förekommande deraf utsigt

lemnades desse predikanter att efter några års nitisk tjenst komma i

åtnjutande af någon löneförbättring, och föreslår Styrelsen derföre i underdånighet

att ett ål der still ägg af femhundra kronor efter fem års tjenstgöring

måtte en hvar af dem beviljas.

Det är otvifvelaktigt att man under de senare åren begynt ställa

vida högre anspråk än förut på de vid fångvården anstälde presters

verksamhet både såsom skollärare och själasörjare, och att för en framgångsrik

utöfning af denna alldeles särskilda art af verksamhet fordras

att hafva under en ej alltför kort arbetstid gjort sig med densamma

förtrogen. Då nu en aflöning af 2,000—2,600 kronor för en predikant,

som icke får tillika innehafva annan tjenst, ej kan vara tillräcklig för

att under någon längre tid bibehålla honom vid en plats, der tjenstgöringen

är vida besvärligare än den, som är förenad med långt bättre

aflönade presterliga embeten, synes Fångvårdsstyrelsens framställning

vara befogad. Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att medgifva hvar och en af predikanterna vid strafffängelserna

å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona, i Norrköping, å Norrmalm

samt å Nya Varfvet rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor

att utgå efter fem års tjenstgöring i nämnda befattning och under i

öfrigt enahanda bestämmelser, som vid riksdagen år 1874 blifvit fastställa

med afseende å då beviljade ålderstillägg vid vissa befattningar å

fångvårdens stat.

Hvad derefter beträffar de vid straffängelserna för män anstälde [2.]

bevakningsbefälhafvare, hvilkas löneförmåner enligt nu gällande stat ut- Lönefsrbättgöra,

lön 2,000 kronor samt ålderstillägg efter lem år 300 och efter 10 år rZL{ngsbeytterligare

200 kronor, anför Fångvårdsstyrelsen, att då, till följd af in- föihafvarne

dragning under senare åren af den militära bevakningen vid ifrågavarande mgeufrnlfhfängelser,

tillökning egt rum i den civila bevakningsstyrkan, öfver hvil- män.

ken det tillkommer bevakningsbefälhafvaren att utöfva närmaste befäl

och tillsyn, hafva genom denna förändring, som föranledt en icke obetydlig

besparing i fångvårdskostnaderna, bevakningsbefälhafvarnes göromål

både i omfång och ansvar blifvit i väsentlig mån ökade; och

ansåg Styrelsen sig af sådan anledning böra föreslå en förhöjning i aflö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtitelu.

ningen till belopp af 500 kronor att utgå såsom arfvode för bevakningsbefälhafvarne

vid de fyra större med nattceller försedda straffängelserna

för män, nemligen å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona och å

Nya Varhet.

Derest lönetillökningen, på sätt Fångvårdsstyrelsen föreslagit, beviljades

endast såsom arfvode, i enlighet med hvad vid vissa tjenster

inom fångvården redan eger rum, komme den icke att inverka på pensionens

storlek. Jemlikt de af Riksdagen åren 1874 och 1875 godkända

grunder för fångvårdstjenstemäns aflöning skulle en fjerdedel af arfvode!

vid tjenstledighet afstås till den, som sköter tjensten.

På de af Fångvårdsstyrelsen anförda skäl tillstyrker jag att framställning

göres till Riksdagen om beviljande af den föreslagna löneförhöjningen,

att utgå med 500 kronor såsom arfvode till bevakningsbefälhafvarne

vid straffängelserna å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona och

å Nya Varfvet.

[3.] Vidkommande bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg,

Hnef%lätL.hvai''s aflöningsförmåner senast utgjort lön 800 kronor samt ålderstillägg

v åkning sb e - 200 kronor efter 5 och ytterligare 100 kronor efter 10 års tjenstgöring,

ridh%vn7fän- hemställer Styrelsen det nämnde bevakningsbefälhafvare måtte beviljas en

gelset i Göte- löneförbättring af 200 kronor årligen att såsom arfvode utgå. Till stöd

bor9- härför åberopas af Styrelsen, att vid detta länsfängelse, det största i riket,

som enligt aftal med staden Göteborg vore afsedt till förvarande

jemväl af ransaknings- och polisfångar från nämnda stad, till följd af stadens

utvidgning samt tillväxten af dess folkmängd, fångantalet''och omsättningen

af fångar vid fängelset under senaste tid i hög grad tilltagit

och ökat de ansträngande göromålen för bevakningsbefälhafvaren, samt

att, med åberopande af detta förhållande och särskildt att fångantalet,

hvilket, då lönen för ifrågavarande befattning bestämdes eller år 1859,

från årets början till den 8 Augusti uppgått endast till 641, under lika

lång tid år 1881 uppgått till 1,504, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet förnyat sin tillförene hos Styrelsen gjorda framställning om förbättring

i löneförmånerna för ifrågavarande tjensteman.

De af Styrelsen åberopade skäl synas mig giltiga, och hemställer

jag derföre att proposition göres till Riksdagen om beviljande af den föreslagna

löneförhöjningen,, att utgå med 200 kronor såsom arfvode till

bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg.

[4.] .Vidare är af Fångvårdsstyrelsen föreslaget, att lönerna för vissa af

Faststaiian- de vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare, vaktmästare,

de af löne- '' "

Hat för vina

betjente vid

fångvården.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

5

förste v aktkonstaplar samt vaktkonstaplar äfvensom fånggevaldigerne,

eller i allmänhet lönerna för den vid fångvården anstälda betjening,

Indika hittills utgått af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

måtte uppföras å ordinarie stat, och denna personal förklaras berättigad

till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten.

Beträffande denna fråga har Styrelsen yttrat, att det ändamål, som

åsyftats med de under senaste årtionden å fängelsebyggnader nedlagda

betydliga anslagssummor — åstadkommandet af en förbättrad och tidsenlig

fångvård — icke kunde vinnas utan en insigtsfull, nitisk och för

sitt kall bildad förvaltnings- och bevakningspersonal. I Sverige, der den

förra vore inskränkt till det minsta möjliga för ordningens öfvervakande

samt för expeditionsgöromålens ombesörjande, berodde den egentliga

vården af fångarne i högre grad än annorstädes af bevakningspersonalens

beskaffenhet, Denna personal, af hvilken fordrades vaktgöring jemväl

2 å 3 nätter i veckan, hade en ansträngande och ansvarsfull, ofta

med fara förenad tjenstgöring. Lönevilkoren för den del af personalen,

som ej hade fri bostad och ved, understego dock dem, som åtnjötos af

deras vederlikar vid vissa andra stater, hvilka jemväl egde rätt till pension

för tjensteinnehafvaren och vid hans frånfälle för hans enka och

minderåriga barn; så var exempelvis förhållandet vid post-, telegraf- och

tullstaten, jernvägstrafiken, vissa städers poliscorpser m. fl. Vid sådant förhållande

mötte svårighet att till bevakningsbefattningarna vid fångvården

erhålla och vid dem få bibehålla pålitliga och i öfrigt fullt lämpliga

personer. Till en början antagna på försök, afgingo många innan de

vunnit ordinarie anställning, och ej sällan inträffade att bland de qvarstående

de mest pålitliga och dugliga lemnade fångvårdens tjenst till

följd af de fördelaktigare vilkor, som annorstädes stodo dem till buds.

Då en sådan tätare omsättning af bevakningspersonalen inverkade menligt

på dess beskaffenhet i det hela, vore det af vigt att åt bevakningspersonalen

bereddes sådana vilkor, att duglige karlar funnos villiga ingå

i fångvårdens tjenst och der qvarstanna. Detta skulle enligt Styrelsens

åsigt kunna åstadkommas, om de i tjensten bepröfvade och duglige befunne

på förhand tillförsäkrades pensionsrätt, hvilket kunde ske utan någon

egentlig uppoffring för statsverket, enär hittills de vid fångbevakningen

anstälde betjente, som efter längre tjenstetid uppnått 65 år och

varit i saknad af helsa och krafter att längre sköta tjensten, på särskilda

framställningar alltid utaf Biksdagen erhållit pension. — En ännu större

förmån kunde dessa tjensteinnehafvare tillskyndas, om för dem samt deras

hustrur och barn bereddes delaktighet i civilstatens pensionsinrättning.

Tjensteinnehafvarne vunne derigenom ej blott för sig rättighet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andni hnfvudtiteln.

att redan vid 55 års ålder afgå med en mindre pension, utan äfven förmånen

att vid hans frånfälle hustru och minderåriga barn komme att

erhålla ett årligt understöd. För det allmänna vore det en fördel att i sist

förutsatta fall den aflidnes familj, om den vore alldeles utblottad, ej

nödgades falla fattigvården till last.

Det första vilkor för vinnande af dessa fördelar vore emellertid att

lönerna för ifrågavarande personal vid fångvårdsanstalterna uppfördes å

riksstat och underkastades Riksdagens pröfning.

Detta borde dock, för närvarande åtminstone, ej ske med alla de

befattningar, till hvilka aflöning nu utgår från förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll. En del af dem komme antagligen att under

den närmaste framtiden omregleras, hvilket särskildt vore fallet med betjeningen

vid qvinnofängelserna. Först sedan detta skett, vore tiden

inne att uppföra dessa fenster på ordinarie stat. Då, hvad särskildt

vaktkonstaplarne anginge, ingen af dem skulle erhålla ordinarie anställning

innan han efter någon tids tjenstgöring aflagt nöjaktiga prof på

duglighet och lämplighet för tjensten, borde aflöningen åt dessa, på försök

anstälde, fortfarande utgå utom den af Riksdagen faststälda staten.

Med konstitutorial skulle således, enligt Fångvårdsstyrelsens mening, förses

endast de betjente, hvilkas löner vore å nämnda stat upptagna.

Skilnaden mellan de nuvarande och de föreslagna lönerna inhemtas

af följande tablå:

7 fanjunkare ..........................................

30 underofficerare.................................

17 vaktmästare vid länsfängelserna

16 förste konstaplar vid läns- och

kronofängelserna..............................

200 konstaplar vid straffängelserna

och kronoarbetscorpsen..................

150 konstaplar vid läns- och kronofängelserna

........................................

58 fånggevaldiger.................................

Nuvarande aflöning.

Föreslagen aflöning.

Lön

eller

arf-

vode.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Summa.

Lön.

Tjenst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Summa.

900

80

980

600

400

1,000

700

80

780

500

300

800

700

80

780

500

300

800

650

80

730

500

250

750

550

80

630

400

250

650

500

60

560

400

200

600

400

100

500

500

—

500

Härtill komma så väl enligt den nu gällande som den föreslagna

staten för samtliga betjeningen utom fånggevaldigerne två ålderstillägg,

hvardera å 50 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års tjenstgöring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

Beklädnadsersättningen skulle således upphöra att utgå,. och aflöningen

fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, dervid aflöningens belopp

höjts till närmaste jemna femtio- eller hundratal. Hvad särskild!

anginge fånggevaldigernej Indika egde uppbära dagtraktamente vid resor

i tjensten, ansåg Styrelsen sistnämnda löneförmån böra betraktas såsom

tjenstgöringspenningar, hvadan i Styrelsens förslag några tjenstgöringspenningar

för dem icke blifvit upptagna. Då dessa betjente enligt Styrelsens

förslag icke skulle komma i åtnjutande af något _ ålder stillägg,

hvarmed lönen och vanligen också pensionen blefve förhöjda, hade deremot

det belopp, 100 kronor, hvaraf de för närvarande voro i åtnjutande

såsom beklädnadsersättning, blifvit tillagd! lönen, hvarigenom fånggevaldigerne

i pensionshänseende blifvit likstälde med vaktkonstaplar.

Derjemte erinrades af Styrelsen att de bland utgifterna för fångvården

upptagna »belöningar till bevakningspersonalen» voro afsedda att

fortfarande utgå af förslagsanslaget och att dessa belöningar, som blifvit

bestämda genom Kongl. brefven den 3 December 1861 och 28 November

1865, i allmänhet utgått med 75 å 100 kronor årligen till en hvar af bevakningspersonalen,

som genom berömlig tjenstgöring deraf gjort sig

förtjent, men kunde, då synnerliga förhållanden dertill föranledde, stiga

till ett belopp af högst 150 kronor.

Fångvårdsstyrelsen hemställer under åberopande af det nu anförda,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på ordinarie stat

uppföra den å förevarande tablå upptagna personal med de för densamma

föreslagna löneförmåner, samt att sammanräknade beloppet af löner och

tjenstgöringspenningar måtte i riksstaten öfverföras från fångvårdens

förslagsanslag till det bestämda anslaget, äfvensom från förstnämnda

anslag till förslagsanslaget till ålderstillägg öfverflyttas ett mot de till

samma personal nu utgående ålderstillägg ungefärligen svarande belopp.

Till Fångvårdsstyrelsens förslag i afseende å pensioneringen torde jag

längre fram få återkomma; dock bör redan nu erinras, att pensionerna

enligt detta förslag skulle, såsom fallet i allmänhet är i fråga om depå

senare tider faststälda stater, utgå med samma belopp som lönen, inberäknadt

ålderstilläggen.

De skäl Fångvårdsstyrelsen åberopat till stöd för öfverflyttning

till ordinarie stat af löneförmånerna för vissa utaf de vid fångvården anstälde

betjente synas mig vara fullt giltiga.

Mot'' en dylik åtgärd har visserligen erinrats, att aflöningen för

den vid fängelserna anstälda betjening skulle vara så beroende af de

vexlande dagsverksprisen, att behofvet af dess förändring kunde inträda

hastigare än att Riksdagens bifall dertill hunne inhemtas. Denna far
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufvudtiteln.

håga har dock visat sig ogrundad i afseende på de jemförliga stater,

som redan nu af Riksdagen faststälts, såsom skogs-, tull- och postbetj.

eningens. Förmånen af fri bostad, som redan är en stor del afbetjeningen

vid fängelserna beredd, och som man söker ytterligare utsträcka,

är ock af den betydelse, att den vida uppväger en tillfällig förhöjning

i arbetslönen. Det är derför ingen anledning att antaga, att, om de nu

föreslagna aflönings beloppen af Riksdagen godkännas, behof af deras

förhöjande under den närmare framtiden skall uppstå.

I afseende på det af Styrelsen föreslagna antal betjente af olika grader,

som skulle å den nya lönestaten upptagas, synes det mig välbetänkt

att i detta antal icke ingår hela den vid fängelserna nu anstälda betjening.

Fångvårdsstyrelsen har härför angifvit såsom skäl en snart förestående omreglering

af vissa tjenster och behofvet att under de första åren anställa

vaktkonstaplar endast på förordnande. Dertill kommer att den ordinarie

staten ej lärer böra upptaga andra tjenster än som kunna antagas vara

under alla förhållanden nödvändiga. Derutöfver måste Eders Kongl.

Maj:t vara förbehållen rätt att efter sig företeende förhållanden såsom

hittills af. förslagsanslaget anordna aflöning till extra konstaplar och

annan, betjening i den mån antalet fångar ökas. Den sålunda anstälda

betjeningen bör dock ej få rätt till pension förr än den vid inträffande

ledigheter kan komma i åtnjutande af lön på den af Riksdagen faststälda

stat.

Då befattningarna vid kronoarbetscorpsen torde komma att underkastas

en förändrad reglering, och af sådan anledning underofficerarne

vid denna corps enligt Styrelsens förslag icke skulle å ordinarie stat

uppföras, bör samma förhållande ega rum i fråga om de två fanjunkare,

som äro anstälde vid kronoarbetsstationerna å Tjurkö och Borghamn, hvadan

antalet af. de fanjunkare, som böra på ordinarie stat erhålla lön,

kan nedsättas till fem. Det kunde synas som om samma skäl borde föranleda

nedsättning af det antal af 200 konstaplar vid strafffängelserna

och kronoarbetscorpsen, som i förslaget till stat upptagits.

Dermed förhåller det sig dock så, att för närvarande

finnas sådana konstaplar antagna till ett antal af 268, deraf 42 vid

kronoarbetscorpsen. Äfven om alla de sistnämnda uteslutas från den

ordinarie staten, finnas dock ensamt vid straffängelserna så många vaktkonstaplar,

att de med ett antal af närmare 30 öfverstiga det i staten upptagna.

Detta kan derföre lemnas orubbadt, med tillägg af den bestämmelse,

att ordinarie lön får tilldelas endast vaktkonstapel vid straffängelse.

. Beträffande löneförmånernas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

synes mig en jemkning böra ega rum för förste kon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

9

staplar och konstaplar, så att lönen minskas med 50 kronor och tjenstgöringspenningarna

. Ökas med samma belopp. Denna förändring'' åsyftar

icke blott att minska statens utgifter för tjensternas uppehållande vid

förfall för innehafvaren, utan ock att något nedsätta pensionsbeloppet,

så att detta ej måtte komma att allt för mycket öfverstiga hvad Riksdagen

i särskilda fall hittills beviljat, och som för en vanlig konstapel

utgjort 400 kronor.

Att _ någon fördelning af fånggevaldigernas aflöning ej egt rum,

synes billigt, enär hvarje sådan fördelning skulle inneburit en försämring

i deras nuvarande lönevilkor, derest ej tjenstgöringspenningar och ålderstillägg

skulle utgått såsom ett tillskott till dessa lönevilkor, hvilken

åter Fångvårdsstyrelsen ansett obehöfligt.

Såsom vilkor för åtnjutande af de föreslagna löneförmånerna torde

dels i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i andra likartade

fall stadgas, dels särskildt med afseende på fångvårdens behof böra

föreskrifvas

att tjenst e i n n e h a fv a r e n skall vara underkastad skyldigheten att

emot ersättning för flyttningskostnaden låta sig förflyttas till tjenst inom

samma grad vid annan fångvårdsanstalt;

att tjenstgöringspenningarna få uppbäras endast för den tid tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning tilltjensten

skett, med iaktagande att för löntagare, som blifvit transporterad, denna

beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid olika

fångvårdsanstalter, och att löntagaren må tillgodoräkna sig den tid, som

före den nya lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning till

tjensten; samt

att tjensteinnehafvare skall vara förpligtad att vid uppnådd pensionsålder

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med

afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört tillstyrker jag

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att, med godkännande af de

Bih. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvudtiteln.

[5.]

Förhöjning i

anslaget till

älderstillägg

för en del vid

Fångvårdsstyrelsen

och

fångvården

anstälde embete-

och

tjensteman.

af mig föreslagna vilkor för åtnjutande af nedan upptagna löneförmåner,

fastställa följande

Aflöningsstat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårds
anstalterna.

Tjenstgö

Älderstillägg

Lön.

ringspennin-

Summa

gar.

efter 5 år.

år.

1

Fanjunkare......................

600

_

400

_

1,000

-,

50

—

50

—

4

D:o ......................

2,400

—

1,600

—

4,000

—

50

—

50

—

1

Underofficer.....................

500

-—

300

—

800

—

50

—

50

—

29

D:o .....................

14,500

—

8,700

—

23,200

—

50

—

50

—

1

Vaktmästare vid läns-

fängelserna.................

500

—

300

—

800

—

50

—

50

—

16

D:o ..................

8,000

—

4,800

—

12,800

—

50

—

50

—

1

Förste konstapel vid

läns- och kronofän-

gelserna........................

450

—

300

—

750

—

50

-

50

—

15

D:o ........................

6,750

—

4,500

—-

11,250

—

50

—

50

—

1

Konstapel vid straffän-

gelserna........................

350

—

300

—

650

—

50

—

50

—

199

D:o ........................

69,650

—

59,700

—

129,350

—

50

—

50

—

1

Konstapel vid läns- och

kronofängelserna ......

350

—

250

—

600

—

50

—-

50

—

149

i bo ...........................

52,150

—

37,250

—

89,400

—

50

—

50

—

1

Fånggevaldiger ............

500

—

—

—

500

—

—

—

—

—

57

D:o ............

28,500

—

—

28,500

—

—

—

—

—

476

Summa 185,200

Ii

—

118,400

—

303,600

Af godkännandet utaf förenämnda stat samt deraf att, på sätt ofvan

af mig blifvit liemstäldt, älderstillägg skulle komma att utgå till predikanterna

vid de sex större straffängelserna, följer att anslaget till ålderstilllägg

för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embetsoch

tjenstemän bör förhöjas. Den erforderliga förhöjningen i detta anslag

är af Fångvårdsstyrelsen beräknad, för älderstillägg åt bevakningspersonalen

till 23,000 kronor samt för älderstillägg åt förenämnde predi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

kanter 2,000 kronor eller tillsammans till 25,000 kronor. På grund af

hvad sålunda förekommit hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att förevarande förslagsanslag måtte från nuvarande

beloppet 20,000 kronor höjas till 45,000 kronor.

Slutligen har Fångvårdsstyrelsen i fråga om reservationsanslaget [6.]

till vård och underhåll af läns- och kronofängelserna anfört, att nämnda

anslag, som vid 1873 års riksdag bestämdes till 20,000 kronor, visat sig awdaqet till

alltmera otillräckligt i den mån de tidigast uppförda fängelserna kraft *»%**»*

större underhållskostnader. Sedan den nuvarande anslagssumman be itronohäkstämdes,

hade kronohäktenas antal ökats med 3, och enligt hvad bty- tena.

relsens biträdande arkitekt upplyst hade verkställandet af en del beholliga

underhållsarbeten i brist af tillgång på medel måst flera ar uppskjutas

Då under den närmaste framtiden dels dessa arbeten borde tor

byggnadernas bevarande utföras, dels ock äldre odugliga värmeapparater

mot nya utbytas, ansåg Styrelsen sig pligtig fästa uppmärksamheten pa behofvet

af tillökning i nämnda anslag. Enligt de inkomna besigtningsinstrumenten

öfver ifrågavarande byggnader och i öfngt anmalda behof skulle

kostnaden för de underhållsarbeten, som detta år ansågos hora verkställas,

uppgå till omkring 39,000 kronor, och ansåg Styrelsen lika med biträdande

arkitekten ifrågavarande anslag böra förhöjas åtminstone med

ett belopp af 10,000 kronor och sålunda upptagas till 30,000 kronor

Då på sätt Styrelsen anfört flera kronohäkten tillkommit sedan

ifrågavarande reservationsanslag vid 1873 års riksdag höjdes till sitt

nu var ande belopp, och då otvifvelaktigt kostnaden föi undergå et a.

läns- och kronohäktena kommer att ökas, i den män längre tid förflyter

från deras uppförande, hemställer jag i underdånighet att Eders Kong .

Makt täcktes hos Riksdagen aska, att reservationsanslaget till underhall

af läns- och kronohäktena måtte från nuvarande beloppet 20,000 kronor

höjas till 30,000 kronor.

Då förslagsanslaget till fångars vård och underhåll — hvilket an- [7 ]

slag, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen uppgift, under aren 18''76

medeltal lemnat ett öfverskott af 37,000 kronor, ettofveiskott som en ig laget ull

mig lemnad uppgift från Fångvårdsstyrelsens kameralbyra under ar 1881

stig;it till 100,400 kronor — synes mig lämpligen kunna nedsattas icke Ull

blott med sammanlagda beloppet af de löneförmåner, som hittills tran

detta anslag utgått till betjente, hvilkas aflöning blifvit föreslagen att till

det bestämda anslaget öfverflyttas, eller 292,240 kronor tillika med det

belopp 25,000 kronor, hvarmed förslagsanslaget till alderstillagg komme

att ökas, eller tillhopa 317,240 kronor, utan ock med beloppet af de utaf

!ård

s. 12 Kontrollera mot PDF

, [8-].

Krigshofrätt

ten.

12 Andra liufvudtiteln.

mig föreslagna löneförhöjningar eller 13,560 kronor äfvensom med den

ioreslagna förhöjningen i reservationsanslaget till vård och underhåll af

lans- och kronohaktena 10,000 kronor, eller tillhopa 23,560 kronor, hemstaller

jag att med bibehållande af anslaget till Fångvårdsstyrelsen oför
andradt

till.............................................................................kronor 59 500- _

Eders Kongl. Maj:t täcktes. föreslå Riksdagen att godkänna,

det. öfriga anslag till fångvården blifva i staten *

upptagna till nedan angifna belopp, nemligen:

fångars vård och underhåll:

bestämda anslaget, nu Utgörande............ 186,800: —

ökas med arfvode till 4 bevakningsbefälhafvare

vid straffän
gelsrn-.

...................................... 2,000: —

och till bevakningsbefälhafvaren

vid Göteborgs läns
fängelse.

................................ 200: — 2 200: —

äfvensom med det belopp, hvartill den

föreslagna äflöningsstaten för en del af

bevakningspersonalen uppgår............... 303,600: — 402 -

förslagsanslaget till ålderstillägg, nu utgöra^6

........................... 20,000: —

ök“ melä .....i.............................................. 25,000: - 45,000: -

reservationsanslaget för vård och underhåll

af läns- och kronohäkten, nu utgöra1^

............................................................... 20,000: —

okas med ......... 10,000: — 30 000: —

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

nu utgörande................................. 1,500 000: _

minskas med ett belopp, motsvarande

samtliga de föreslagna förhöjningarna

i öfriga anslag''............................................. 340,800: — 1,159,200: —

, , „ Summa kronor 1,786,300: —

hvadan följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet skulle upptagas

till samma belopp som i nu gällande riksstat. °

Extra anslag.

. Inom Justitiedepartementet har blifvit upprättadt förslag till ändnng

i förordningen den 11 Juli 1868 om krigsdomstolar och rättegången

derstädes i syfte, att Svea Hofrätt skulle blifva Krigshofrätt och följ
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

13

aktligen deri nuvarande Krigshofrätten kunna indragas. Öfver detta förslag

hafva vid slutet af sistlidet år Svea Hofrätt och Krigshofrätten med

infordrade underdåniga utlåtanden inkommit. Men då, innan förenämnda

fråga kan blifva inför Eders Kongl. Maj:t föredragen, jemväl Högsta

Domstolens utlåtande öfver förslaget bör inhemtas, kan för närvarande

någon förändring i Krigshofrättens anslag icke ifrågasättas, utan hemställer

jag att, i öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit

af Riksdagen anvisadt, på extra stat jemväl för 1883 måtte begäras

5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre

ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna

för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och hem- NJedrting3n''

ställer jag att samma belopp till enahanda ändamål begäres för 1883.

— Öfver sin verksamhet under år 1881 har Beredningen den 31 sistlidne

December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens

kännedom torde få detta protokoll biläggas.

Fångvårdsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 11 Mars sistli- ^10.]

det år gjort framställning om uppförande af ett nytt kronohäkte i Bollnäs. Kr°s°oiinis.

Efter det statens jernväg genom södra Helsingland blifvit för trafik

upplåten, har Styrelsen i fråga om fångtransporterna mellan Stockholm

och de norr derom belägna orter, hvilka transporter förut skett till Gefle

och derifrån med skjuts till Hudiksvall, träffat den förändrade anordning att

dessa transporter en dag i veckan verkställas å jernväg med en med celler

inredd fångvagn från Stockholm till Bollnäs, der transport norr ifrån samma

dag med fångvagn möter, hvarefter båda fångvagnarne påföljande morgon

efter skedd utvexling af fångar återvända till sina utgångsstationer.

För herbergerande under natten af transportfångarne har i Bollnäs fått

användas häktesrummen i en Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag

tillhörig mindre byggnad, hvilka rum blifvit afdelade i ett för fånggevaldiger

och tre mindre för fångar. Då dessa rum hvar för sig äro mindre

än någon af de minsta cellerna i nuvarande cellfängelser, och antalet

transportfångar ofta är så stort att fyra fångar måste inrymmas i

hvarje rum, har Styrelsen, med afseende jemväl å byggnadens bristfälliga

och osunda beskaffenhet, ansett denna provisionel^ anordning böra så

fort som möjligt upphöra och ett tidsenligt transportfängelse uppföras i

Bollnäs, der, enligt hvad Styrelsen för statens jernvägstrafik meddelat,

de från Stockholm och Östersund utgående tågen skola mötas och stanna

öfver natten.

Då emellertid utrymmet inom cellfängelserna i Gefleborgs län visat

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra hufvudtiteln.

sig vara otillräckligt, så att, ehuru förflyttning derifrån till fängelser utom

länet måst ske, fångantalet icke desto mindre utgjort i medeltal vid länsfängelset

i Gefle med 66 celler år 1879 55 och år 1880 57, och vid

kronoliäktet i Hudiksvall med 24 celler år 1879 28 och år 1880 30

samt vid vissa tillfällen uppgått vid länsfängelset i Gefle till 71 och i

kronohäktet i Hudiksvall till 37, i följd hvaraf emot cellsystemets grundtanke

flere personer ofta måst förvaras i samma cell, ansåg Styrelsen

sig i sammanhang med frågan om uppförande af ett nytt transportfängelse

i Bollnäs böra taga i öfvervägande, huruvida det icke vore ändamålsenligt

att i Bollnäs uppfördes ett kronohäkte och ransakningsfängelse

för tingslagen i Södra och Vestra Helsinglands domsaga, hvilket

fängelse, innehållande nödiga lokaler för ransakningar med häktade personer

från dessa tingslag, derjemte kunde blifva tingsstad jemväl

i öfriga mål för de tingslag, för hvilka sådant befunnes ändamålsenligt.

Styrelsen har genom Konungens Befallningshafvande i Gefleborgs län

infordrat vederbörande domhafvandes och tingslagsbors yttrande i

denna fråga jemväl till upplysning derom, hvilka bidrag från tingslagen

till häktets uppförande kunde vara att påräkna.

Af de vid Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse bilagda

protokoll, som vid sammanträden af socknevis utsedde deputerade blifva

hållna inför vederbörande domhafvande, inhemtas

dels att Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag erbjudit sig

att för häktet kostnadsfritt upplåta byggnadsplats, belägen på ett afstånd

af 1,500 fot från Bollnäs jernvägsstation, äfvensom att till byggnaden

bidraga med 9,000 kronor, att gäldas under loppet af tre år med

en tredjedel årligen och att göra första afbetalningen i Mars månad året

efter det arbetet tagit sin början, hvaremot desse tingshusbyggnadsskyldige

bestridt att lemna något årligt bidrag till byggnadens underhåll;

dels ock att menigheterna i de öfriga tingslagen, nemligen Södra

Helsinglands domsagas östra tingslag samt Ljusdals tingslag och Arbrå

och Jerfsö tingslag motsatt sig förslaget att brottmålsransakni-ngarne

för dessa tingslag skulle vid det ifrågasatta nya fängelset hållas och

vägrat att lemna bidrag till byggnadskostnaden.

Vid öfverlemnande af förberörda protokoll till Styrelsen har af

Konungens Befallningshafvande hufvudsakligen blifvit anfördt: att ifrågavarande

häkte väl lämpligen borde blifva ransaknings- och kronohäkte

för Södra och Vestra Helsinglands domsaga samt tillika tingsstad ej

mindre för ransakningar rörande häktade personer från begge tingslagen

inom Södra Helsinglands domsaga, på sätt förordningen den 20 November

1845 medgifver, än äfven i öfriga mål för Södra Helsinglands dom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

15

sagas vestra tingslag, men deremot funnit sig ej kunna förorda häktets

användning i vidsträcktare mån; att uppförandet af ifrågavarande häkte

vore af verkligt behof påkalladt och skulle medföra stora fördelar för

brottmålslagskipningen och fångvården, samt att det af tingslagsborna

inom Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag erbjudna bidrag vore

fullt motsvarande hvad af dem med skäl kunde fordras.

Sedan Fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt vid besök på stället

funnit den erbjudna byggnadsplatsen lämplig, har Styrelsen låtit uppgöra

fullständiga ritningar till ett krono- och transportfängelse med 36

celler jemte ekonomibyggnad och tingshus att uppföras i Bollnäs, hvilka

ritningar tillika med kostnadsförslag, situationsplan och tomtkarta Styrelsen

till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat. Enligt, berörda

förslag beräknas kostnaden för fängelset af sten, med omslutningsmur,

ekonomibyggnad och uthus af trä in. in., till 95,000 kronor samt föi

tingshus och arkiv till 14,000 kronor, eller tillsammans 109,000 kronor,

hvarifrån bör afräknas de.t af tingshusbyggnadsskyldige i Södra Helsinglands

domsagas vestra tingslag utfästa bidrag 9,000 kronor, så att

det erforderliga anslaget skulle uppgå till 100,000 kronor.

På grund af förestående utredning och då sistnämnda tingshusbyggnadsskyldiges

erbjudande att, jemte kostnadsfritt upplåtande af byggnadstomt,

lemna ett kontant bidrag af 9,000 kronor tillsammans torde

motsvara hvad af dem för ändamålet lärer kunna fordras, tillstyrker

Styrelsen, som af de vidtagna anordningarne med fångtransporterna i

Norrland tror sig kunna motse en icke obetydlig besparing i fångforslingskostnaderna,

att, med antagande af förenämnda tingshusbyggnadsskyldiges

i Södra Helsinglands .domsagas vestra tingslag erbjudande

och samma byggnadsskyldiges befriande för all framtid från skyldighet

att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte, Kongl. Maj:t täcktes

besluta att, i öfverensstämmelse med de öfverlemnade ritningarne

och förslag, i Bollnäs må uppföras ett krono- och transportfängelse om

36 celler med ekonomibyggnad, tingshus in. in., afsedt att vara kronooch

ransakningsfängelse för Södra och Vestra Helsinglands domsagor

samt tingsstad såväl i brottmål som i öfriga mål för Södra Helsinglands

domsagas Vestra tingslag, hvaremot frågan om häktets användande

såsom tingsstad i brottmål för Vestra Helsinglands domsaga och för Södra

Helsinglands domsagas östra tingslag skulle blifva beroende på framdeles

skeende underdånig anmälan.

Öfverintendentsembetet, hvars yttrande öfver omförmälda ritningar

och kostnadsförslag blifvit infordradt, har med anledning deraf anmält,

att embete!, mot dem icke funnit skäl till anmärkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

eu.]

•sättning

förskott.

Andra lmfvudtiteln.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen upplyst och meddelat, torde

det fa anses uppenbart att anskaffandet af lokal ej mindre för transportfångars

förvarande vid Bollnäs jernvägsstation än äfven för beredande

af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom Ge de borgs län klaf

behofvet, påkalladt. Anläggandet af ett kronohäkte i denna trakt

skulle ock bespara staten kostnaderna för transport af fångar från vestra

delen af Helsingland till städerna Hudiksvall och Gefle, äfvensom möjliggöra

utförandet af den af Fångvårdsstyrelsen redan i verket satta anordning^

att låta fångtransporterna från söder till norr och tvärtom försiggå

på statens jernväg. Kostnaden för fängelsebyggnadens uppförande

synes ock, vid jemförelse med hvad Riksdagen beviljade 1874 till ett

kronohäkte i Ystad och 1875 till ett dylikt i Sundsvall, icke vara för högt

beräknad. Bidraget från det tingslag, som skulle få tingshus uppfördt i

sammanhang med fängelsebyggnaden, är vida större än det bidrag, som

Ljunits och. Herrestads härad för samma ändamål lemnade till häktes~yt?Sn^den

i Ystad. Med stöd i öfrigt af den utredning i ämnet, som

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse innehåller, och då enligt

uppgift af vederbörande tjensteman i Fångvårdsstyrelsen besparingarne

^ “ tin fångars vård och underhåll för år 1881 uppgår till omkring

;-u0,n°i fr0nor’ hemställer jag i underdånighet att nådig framställning

till Riksdagen gores derom, att till uppförande i Bollnäs å den af tingshus

byggnads skyldige i Helsinglands södra domsagas vestra tingslag

erbjudna byggnadstomt af ett nytt kronohäkte med 36 celler och nödiga

ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad måtte beviljas 100,000 kronor

samt att Riksdagen måtte medgifva att detta belopp må utgå af förslagsanslaget

för år 1881 till fångars vård och underhåll.

, -n ^jhhhgen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott,

1 hvdka höra hos Riksdagen till ersättning anmälas, och i fråga om hvilka

beslut icke redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t fattadt. Dessa förskott

aro dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Juli 1881

966 kronor 15 öre till komitén för utarbetande af förslag till ny lagstiftning

rörande försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer, dels

pa grund af nådiga blefven den 10 December 1880 och 12 Augusti 1881

4,396 kronor 40 öre till komitén för revision af gällande föreskrifter om

ioriag, dels ock . på grand af nådiga brefvet den 6 Augusti 1881 772

kionor 76 öre till komitén för utarbetande af förslag till författningar

angående handelsfirma och procura samt angående skydd för varumärken.

_ Då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar

å extra anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1^76 och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

17

1877 lemna tillgång till ersättande af nämnda förskott, hemställer jag

att, i öfverensstämmelse med hvad af Riksdagen i fråga om kostnaderna

för dylika komitéer liera gånger förut blifvit medgifvet, Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att omförmälda kostnader 6,135 kronor

31 öre till förenämnda tre komitéer måtte få bestridas af besparingarne

å Lagberedningens anslag för nämnda år.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Stormäktig ste, Allernådigste Konung!

Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda

instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för

sina arbeten under innevarande år.

Beredningen, som vid nästlidna års slut var sysselsatt med behandlingen

af frågan om ny rättegångsordning, har i öfverensstämmelse

med den af Eders Kongl. Maj:t faststälda plan under innevarande år

fortsatt detta arbete och dervid under gemensamma öfverläggningar

förehaft de vigtigare delarne af civilprocessen, hvarjemte Beredningens

ledamöter hvar för sig efter antagen arbetsfördelning genom verkstälda

utredningar till samfäld behandling förberedt kriminalprocessen äfvensom

andra delar af ämnet.

Bih. till Rissel. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra hufvudtiteln.

Vid Beredningens sammanträden under nästlidne Maj och Juni

månader har e. o. Professoren i processrätt vid universitetet i Upsala,

juris doktorn I. Afzelius, som, på sätt nästföregående års arbe.tsredogörelse

utvisar, enligt nådigt förordnande under en del af samma

år uppehållit sig i utlandet för att taga kännedom om processuella institutioner

och dermed sammanhängande ämnen, på anmodan af Beredningen

muntligen redogjort för den moderna civilprocessens allmänna grunder

och hufvuddragen af förfarandet i vissa främmande länder jemväl

med hänsyn till föreslagna förändringar deri; och har Afzelius, som deltagit

i Beredningens dervid i ämnet hållna öfverläggningar, tillika enligt

uppdrag af Beredningen gått i författning om ofvannämnda redogörelses

affattande i skrift.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtig^e

tjenare och undersåtar

K. J, Berg.

O. W. Stael v. Holstein. Axel Örbom. C. W. Hedenström.

0. Bergiu.s.

Wilk. Uppström.

Stockholm den 31 December 1881.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1882.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje hufyudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:fc Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

december 1881.

Närvarande:

s Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Då jag den 5 januari innevarande år inför Eders Kongl. Maj:t föredrog Kongl.

Norska Regeringens betänkande öfver förslaget till utrikes budget för 1882, redogjorde

jag i korthet för tvenne af mig alternativt uppgjorda förslag till ordnande af

frågan om användandet af Norges andel i kabinettskassans och konsulskassans behållningar.

Dessa förslag hade tillkommit för att lösa en svårighet, som uppstått derigenom,

att Storthinget funnit, att i afseende å Norges bidrag till de gemensamma utgifterna

för diplomatien och konsulatväsendet borde ske tillämpning af den för norska

statsanslag i allmänhet gällande regel, enligt hvilken allt hvad af ett beviljadt anslag

vid budgetårets utgång finnes i behåll skall ingå till statskassan. Enligt det ena alternativet

skulle den vid hvarje års slut befintliga behållningen i kabinettskassan och

konsulskassan, till så stor del som tillkomme Norge, återbetalas till norska statskassan

under förutsättning att Storthinget årligen beviljade ett lämpligt belopp till oförutsedda

utgifter; enligt det andra åter skulle vid framläggandet af budgetpropositionen

af Storthinget äskas formligt medgifvande för Kongl. Maj:t att för dessa utgiftsposter

få använda hvad från föregående års anslag funnes i behåll.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje hufvudtiteln.

I enlighet med Kongl. Norska Regeringens tillstyrkande behagade Eders Kongl.

Maj:t besluta att vid framläggande af budgetpropositionen för 1882 tillämpa det senare

alternativet.

Storthinget lemnade ock det sålunda äskade medgifvandet vid beviljandet för

budgetterminen 1 juli 1881—30 juni 1882 af anslagen till ifrågavarande gemensamma

utgifter, men bestämde tillika, att för framtiden skall tillses att »hvad efter slutlig utredning

finnes i behåll från ett kalenderårs anslag skall inbetalas till statskassan.»

Denna formulering återger väsendtligen den modifikation af den allmänna norska regeln,

hvilken jag af åtskilliga skäl funnit nödigt påyrka, derest indragning af behålluingarne

öfverhufvud skulle kunna ega rum.

Af vederbörande storthingskomités betänkande framgår, att komitén tillstyrkt

uppskof med den nya anordningen af hänsyn bland annat dertill, att tid kräfdes att

förbereda en dylik anordning för Sveriges del.

Visserligen kunna olägenheter uppstå, derest olika bestämmelser tillämpas i afseende

å de anslag som från svensk och från norsk sida utgå till gemensamma ändamål,

men å andra sidan kunna betänkligheter anföras mot införande af nya bestämmelser

rörande den af Riksdagen åt Kongl. Maj:t städse medgifna dispositionsrätt öfver

anslagen under tredje hufvudtiteln. Jag har derföre icke velat underlåta att före föredragningen

i sammansatt statsråd af förslaget till utrikes budget för 1883 nu inhemta

Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i afseende å den Sverige ensamt rörande delen af

frågan. Jag anser mig böra genast uttala, att efter min förmening något bestämdt

hinder icke finnes för vidtagande af sådana ändringar i formen för redovisningen af de

gemensamma utgifterna, att den vidtagna proportionen rikena emellan för olika slag

af utgifter bevaras, oaktadt olika bestämmelser om anslagens natur äro gifna. Derest

således Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt att äfven framdeles af Riksdagen

äska beviljande af anslagen till kabinettskassan och konsulskassan att utgå med samma

rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, medan af Storthinget

begäres anvisande af särskildt anslag till bestridande af oförutsedda utgifter och betäckande

af brist i påräknade inkomster, så verkar detta omedelbart endast på den

gemensamma utrikesbudgetens uppställning.

Förändringen är emellertid icke endast formel. Den har tvärtom en ganska stor

reel betydelse derutinnan, att den skulle på ett fullständigare och säkrare sätt än för

närvarande är fallet trygga det behof af eu reserv, som både för kabinettskassan och

konsulskassan förefinnes, för den förra mot fluktuerande utgifter, för den senare mot

vexling i inkomsten af konsulatafgifter. Denna synpunkt, har emellertid icke varit den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufviidtiteln.

3

för Storthinget bestämmande, och jag har nu blott velat påpeka den för den händelse

fråga om lämpligaste sättet för beredande af en sådan reserv framdeles skulle uppstå.

Jag har på förhand meddelat chefen för finansdepartementet de handlingar,

som innehålla upplysningar om frågans behandling i Norge, och får i underdånighet

anhålla det Eders Kongl. Maj:t nu behagade inhemta hans yttrande i ämnet.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Themptander, som derefter af Hans

Maj:t Konungen anmodades att yttra sig, anförde i underdånighet:

Af den redogörelse för frågans uppkomst och föregående behandling i Norge,

som Herr Ministern för utrikes ärendena lemnat mig, synes framgå, att den af Storthinget

länge önskade och numera till iakttagande för framtiden beslutade förändringen

med kabinettskassans och konsulskassans behållningar skulle hafva sin grund i Storthingets

begäran af den 17 december 1868 om att för framtiden få sig förelagda specificerade

budgetförslag för de diplomatiska utgifterna och de gemensamma utgifterna

för konsulatväsendet. Den synes ock ega ett visst samband med den önskan, som

inom norska representationen uttalats, att en fullständigt genomförd bruttobudget måtte

upprättas. I förra afseende! har framhållits, att endast genom att årligen indraga behållningarne

skulle Storthinget kunna utöfva ett verkligt inflytande öfver ifrågavarande

anslags användande, medan i det senare afseendet — åtminstone hvad konsulskassan

beträffar — gjorts gällande, att i budgetförslaget borde upptagas alla utgifter, äfven

sådana som icke bestridas äf direkta statsanslag, utan för hvilka särskilda inkomster

finnas anvisade, hvadan ock för oförutsedda utgifter eller till betäckande af brist i påräknade

inkomster borde finnas uppförda särskilda anslag, men ej få användas behållningar

från föregående år.

Något behof att i nu antydda riktning och af nu omförmälda anledningar vidtaga

förändring i tredje hufvudtitelns anslag synes mig icke för Sveriges del förefinnas.

Denna hufvudtitels formella uppställning har icke visat sig medföra någon olägenhet

och den Kongl. Maj:t tillagda dispositionsrätt öfver vissa af hufvudtitelns anslag

har hittills lemnat tillfälle att på ett mot ändamålet svarande sätt bestrida under hufvudtiteln

ifrågakommande utgifter, utan att förhindra kontrollen i fråga om anslagens användande

och inkomsternas behöriga redovisande. Deremot skulle, i händelse besparingar

från ena året icke finge reserveras till ett kommande års utgifter, utan denna

anordning ersättas med särskilt anvisade anslag för oförutsedda eller på förhand icke

till beloppet beräkneliga utgifter, både en konstlad förhöjning af hufvudtitelns slutsumma

deraf blifva följden och — hvad som synes mig mera afsevärdt — icke den

garanti gifvas för iakttagande af hushållning i fråga om utgifterna, som efter min

tanke förefinnes just i tillvaron af den dispositionsrätt öfver anslagen, som nu är lagd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje hufrudtiteln.

i Eders Kongl. Maj:ts hand. För kabinettskassan inträffa nämligen tid efter annan

tillfälliga utgifter af mera fluktuerande beskaffenhet, hvartill tillgångar hittills kunnat

beredas genom besparingar, såsom vid uppstående ledigheter af diplomatiska befattningar

m. m. Men att i stället för att nödvändiggöra dylika besparingar, så långt

dessa visa sig kunna utan olägenhet göras, anvisa särskilda anslag för de tillfälliga

eller mera vexlande behofven, skulle efter all anledning hos den svenska representationen

framkalla icke ringa betänklighet.

Afser man åter, såsom jag äfven inhemtat, med den förändrade anordningen att

bereda trygghet mot en vexling af de för konsulskassan beräknade inkomsternas belopp

genom uppförande af ett särskildt anslag för betäckande af uppkommande brist,

så — utan att förneka vigten häraf — tillåter jag mig påpeka, att inkomsterna då

hellre böra beräknas med så stor varsamhet, att en brist blifver mindre sannolik. I

enlighet med den uppfattningen synes man ock hittills hafva tillvägagått, då, efter

hvad jag erfarit, under åren 1875 och 1879 blifvit af konsulskassans besparingar till

de båda statsverken återbetalade tillsammans 210,000 kronor samt innevarande år ytterligare

105,000 kronor.

Då slutligen Herr Ministern för utrikes ärendena förklarat olägenhet väl kunna

vållas af inbördes olika bestämmelser för Sveriges och Norges del om anslagens natur,

men något bestämdt hinder icke mot en sådan anordning vara för handen, finner jag

mig på grund af det anförda böra i underdånighet afstyrka hvarje förändring för

Sveriges del uti den hittills brukliga form för begäran om anslag till kabinettskassan

och konsulskassan.

Sedan Herr Ministern för utrikes ärendena förklarat sig icke på frågans nuvarande

ståndpunkt hafva något att erinra mot hvad af chefen för finansdepartementet

blifvit anfördt samt öfrige statsrådsledamöter i detta anförande instämt,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder besluta, att anslagen

under riksstatens tredje hufvudtitel jemväl framdeles skola af

Riksdagen äskas att utgå med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln.

5

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartemeutsärenden, hållet inför

Hans Magt Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott

den 16 december 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

von Stetern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

JOHANSEN,

Jensen.

1 :o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet

förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1883 och yttrade dervid:

De vid Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag och Storting

fogade beräkningar för kabinettskassans utgifter under år 1882 upptogo ett belopp

af 644,375 kronor.

För 1883 upptager beräkningen 641,350 kronor. Minskningen, 3,025 kronor, faller

hel och hållen på posten c. pensioner under rubriken 3. ministerstaten och är beroende

+ deraf, att denna utgiftspost, som plägat upptagas till det vid beräkningarnes uppgö
rande

faktiskt utgående belopp, under innevarande år minskats genom två pensions
-

[1-5;]

K abinettskassan.

Pen
sioner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje hufvudtitelii.

Konsuls

kassan.

Konsulat
nfgifter
-

tagares afgång, af hvilka den ena, envoyén friherre Hochschilds enka, uppbar 2,800

och den andra, f. kabinettskuriren Öhmans enka, 225 kronor årligen.

Hvad ofri g a rubriker beträffar, vill jag icke för närvarande ifrågasätta några

ändringar, enär de af mig vid föredragning den 20 december 1880 af förslaget till

1882 års utrikesbudgét omförmälda utredningar ännu icke hunnit afslutas.

Af hela beloppet 641,350 kronor skulle efter den hittills följda proportionen

452,720 kronor falla på Sveriges och 188,630 kronor på Norges del.

I budgetförslaget för år 1882 beräknades konsulskassans inkomst af konsulat
-

afgifter till följande belopp:

kronor

inom Barcelonas konsulsdistrikt......................................................................... 5,500

>3 Havres » 21,000

» Helsingfors » 8,000

» Leiths » 13,500

>3 Londons » ........................................;............................... 96,500

» Lybecks » 5,000

» Rio de Janerios » 2,000

Summa 151,500.

Enligt nådigt beslut den 9 februari innevarande år, har ett lönadt vicekonsulat

blifvit inrättadt i Liverpool. Den hälft af derstädes uppburna konsulatafgifter, som

förut tillföll vicekonsuln, ingår numera till konsulskassan, hvarigenom inkomsten inom

Londons distrikt kommer att något ökas. Ökningen har af generalkonsuln beräknats

till 5,400 kronor och af departementet för det inre till 6,300 kronor. Den 6 augusti

blef i sammanhang med ny reglering af konsulatet i Riga bestämdt, att jemväl för detta

distrikt konsulatafgifterna skulle för framtiden indragas, hvilken inkomst beräknats af

kommerskollegium till 9,900 kronor och af departementet för det inre till 10,500

kronor. Slutligen kommer, jemlikt Eders Kongl. Majits beslut den 12 oktober, samma

åtgärd att vidtagas hvad generalkonsulatet i Köpenhamn vidkommer. Konsulskassans

inkomst inom detta distrikt har af Kommerskollegium beräknats till 21,000 och af

departementet för det inre till 24,000 krono!-, hvilken senare beräkning dock grundar

sig endast på förhållandet under ett år.

Med ledning af dessa siffror samt de meddelanden rörande det sannolika beloppet

af innevarande års uppbörd, hvilka vederbörande konsuler för sina respektive distrikt

afgifvit, bär jag uppstält inkomstberäkningen för år 1883 på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

7

för Barcelona

» Havre

» Helsingfors

» Köpenhamn

» Leith

» London

» Lybeck

» Kiga

» Rio de Janeiro

kronor

............ 6,000

............. 22,000

............ 8,000

............. 22,000

............. 14,000

............ 100,000

............. 5,000

............. 10,000

.......... 2,000

Summa 189,000.

Hvad konsulskassans utgifter beträffar, så upptager beräkningen följande ändringar,

hvilka betingas af redan inträdda förhållanden eller beslutade åtgärder.

Enligt hvad ofvan blifvit anfördt, har i Liverpool upprättats ett lönadt vicekon- vice

sulat, hvars innehafvare fått sig anvisad en årlig lön af 9,000 kronor samt ett anslag

till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet af 5,000 kronor. Liver
Den

27 april blef genom nådigt beslut ett dylikt anslag till belopp af 3,000 Anslag

kronor anvisadt för generalkonsulatet i Havana, medan till följd af nådigt beslut den toreiost6

augusti anslaget till konsulatet i Marseille blifvit minskadt från 2,500 till 1,500 naderkronor.

Konsuln i Riga skall, enligt ofvan åberopade nådiga beslut, ega att uppbära lön Konsuaf

9,000 kronor och anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 3,000 i ^

kronor.

Upprättandet af det lönade generalkonsulatet i Köpenhamn har medfört en ökning General

i utgifter derigenom att generalkonsulns lön blifvit bestämd till 15,000 och vicekonsulns iatet iKö.

till 4,500 kronor, hvarjemte till kontorskostnader mot redovisning blifvit anslagna 4,500 Penhamnkronor.

Om emellertid från summan af dessa belopp eller 24,000 kronor dragés den

lön, embetets förre innehafvare uppbar eller 12,800 kronor, är den verkliga ökningen

endast 11,200 kronor, hvilken mer än betäckes af de till konsulskassan ingående konsulatafgifterna,

beräknade — som förut är nämndt — till 22,000 kronor. Regleringen

bör sålunda komma att medföra en årlig vinst för konsulskassan af minst 10,000

kronor.

Den i sammanhang med det lönade vicekonsulatets i Liverpool upprättande verkstälda

indragning af kontoristbefattningen derstädes uppväges af den under den 6

augusti beslutade anställningen af en dylik tjensteman i West Hartlepool.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje hufvudtiteln.

Perisioner.

Generalkonsulatet

i

London.

Konsulatet

i

Rom.

Ålder stillägg

för lönade

vicekonsuler.

Slutligen har Eders Kong!. Maj:t under den 12 oktober beviljat förre generalkonsuln

i Köpenhamn, Ewerlöf en årlig pension af 4,000 kronor, med hvilket belopp

pensionsstaten blifvit höjd.

I beräkningen upptages en lön af 5,000 kronor för den ene af kontoristeine vid

generalkonsulatet i London. Senaste innehafvaren af befattningen, hvilken den 6 augusti

innevarande år utnämndes till vicekonsul i Liverpool, uppbar, jemlikt nådigt beslut

den 9 januari 1880, utöfver sin lön på stat, 4,000 kronor, ett personligt tillägg af

1,000 kronor årligen. Generalkonsuln har framhållit behöfligheten deraf, att ett sådant

tillägg äfven'' beviljas den nuvarande äldre kontoristen, helst på det sätt, att lönen för

denne sättes till 5,000 kronor, eller åtminstone genom beviljande af ett personligt tillägg

för den nuvarande innehafvaren af befattningen. Jag kan icke annat än vitsorda behofvet

af denna lilla tillökning, så mycket mer befogad som stora fordringar ställas

och alltid måste ställas på personalen vid generalkonsulatet i afseende såväl å kunskaper

som arbetsförmåga.

För konsuln i Koin har anslaget till kontorskostnader blifvit i beräkningen höjdt

från 2,000 till 4,000 kronor. En sådan förhöjning har blifvit af Eders Kongl. Maj:ts

minister i Kom förordad och vunnit understöd af kommerskollegium. Den är betingad

af de mångahanda kraf, som ställas på denne tjenstemans tid och biträde af det stora

antal landsmän, som årligen besöka Rom.

Uti sitt den 4 november 1876 afgifna betänkande hemstälde komitén för konsulatväsendets

ordnande, att samtlige lönade vicekonsuler skulle erhålla ålderstillägg, efter

fyra års tjenstgöring, af 500 kronor och efter fyra års ytterligare tjenstgöring af 500

kronor samt lönade vicekonsuler utom konsulsstationen dessutom ett tredje ålderstillägg,

efter sammanräknade tolf års tjenstgöring, af likaledes 500 kronor. Komitén grundade

sitt förslag derpå, att vicekonsulerne icke alla kunna räkna på befordran och att de,

som blifva befordrade, ofta ganska länge få vänta derpå.

Billigheten af ett tredje ålderstillägg för vicekonsulerne utom konsulsstationen,

skulle, enligt komiténs förmening, ligga deruti, att de i regeln icke kunna såsom de

öfrige genom vikariatsarfvoden erhålla någon förhöjning i sina inkomster.

Grundtanken i komiténs förslag synes mig riktig. Eu löneförhöjning efter någon

tids tjenstgöring för tjensteman i de lönade vicekonsulernes ställning torde utgöra ett

lämpligt medel att till dessa befattningar draga och deri qvarhålla dugliga personer.

I likhet med hvad för åtskilliga tjenstebefattningar i Sverige och särskildt i utrikesdepartementet

finnes bestämdt, torde dock rätten till ålderstillägg först böra inträda efter

respektive fem och tio års tjenstgöring. Hvad det tredje ålderstillägget beträffar, synes

det mig icke vinna fullt stöd i hvad konsulskomitén anfört. Jag har alltså tänkt mig,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

9

att bestämmelsen om ålderstilläggen skulle komma att formuleras ungefär sålunda, att

ålderstiliägg tillkommer lönad vicekonsul med femhundra kronor efter fem års samt

med ytterligare femhundra kronor efter tio års innehafvande af sådan befattning under

vilkor, att vicekonsuln utan längre tids afbrott skött sin egen befattning^eller förrättat

konsulstjenst samt med den inskränkning, att den högre aflöningen icke i någotdera

fallet får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd. Nuvarande vicekonsuler borde ock, i likhet med hvad

vid löneregleringen för utrikesdepartementet var fallet, få i fråga om antalet tjensteår

tillgodoräkna sig den tid, de före den nya bestämmelsens utfärdande innehaft lönad

vicekonsulsbefattning.

För bedömande af de kraf, som genom en sådan bestämmelse skulle komma att

ställas på konsulskassan, får jag i underdånighet upplysa, att för närvarande finnas

lönade vicekonsuler anstälde i Havre, Helsingör, Liverpool, London, Newcastle och

Shanghai, hvartill kommer Köpenhamn, der befattningen inom kortare tid kommer att

första gången tillsättas. Af dessa sju befattningar innehafvas tre af personer, som vid

1882 års ingång innehaft lönad vicekonsulsbefattning i mer än fem år, nemligen :

Vicekonsuln i Shanghai, Christiernsson, utnämnd den 23 juni 1874, 7 år,

» i Helsingör, Thulin, utnämnd den 22 februari 1875, 6 år,

» i Havre, Danielsson, utnämnd den 22 september 1876, 5 år.

För 1883 vore den behöfliga summan för ålderstiliägg således 1,500 kronor.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är höjdt, hvad posten a. be- Skrifma
.

. terialier

träffar, med 1,500 kronor, som visat sig behöfliga, sedan en riktigare fördelning mellan m, m.

kabinettskassan och konsulskassan af hithörande utgifter börjat ega rum.

Posten b. Konsulernes embetsutgifter är upptagen till oförändradt belopp 10,000

kronor och c. diverse utgifter är — med inberäknande af ålderstiliägg 1,500 — uppförd

för vinnande af rund slutsumma till 7,900 kronor.

Ett anslag till »under reglering varande konsulat» finnes fortfarande uppfördt med

5,000 kronor mot 15,000 kronor i budgeten för 1882.

Under året hafva, såsom redan blifvit nämndt, regleringar af Kiga, Liverpool och

Köpenhamn egt rum och närmast förestående äro nu regleringar af Neapel och Antwerpen.

Min afsigt hade varit att före årets slut förelägga Eders Kongl. Maj:t frågan

om ett lönadt konsulat i Neapel samt, oberoende deraf, vid föredragning af budgeten

för 1883 ett förslag att ordna ministerlönen i Rom, så att dertill utgående bidrag å

konsulsstaten kunnat ersättas med en förhöjning å ministerstaten. I fråga om Neapel

torde uppskofvet icke behöfva vara långt, men ordnandet af beskickningens i Rom

9

Bih. till Riksd. Prot. 1882. l:a Sami. ha Afd. *

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje liufvudtiteln.

löneförhållanden står i det närmaste samband med den omreglering af utgifterna å

ministerstaten, hvartill förslag äro under förberedelse, och då jag icke kan anse tjenligt,

att annorlunda än i ett sammanhang förelägga Eders Kongl. Maj:t dessa förslag,

hvilka kräfva Riksdagens och Storthingets bifall, torde frågan om konsulsstatens bidrag

till ministerlönen i Rom ännu ett år kunna anstå.

En sammanställning af de utaf mig nu omförmälda skiljaktigheter mellan 1882

och 1883 års beräkningar rörande konsulskassans inkomster och utgifter, utfaller sålunda:

Inkomster: 1882. 1883. Ökning. M!nsk
°

ning*

Statsverkens bidrag........................................ 280,000 280,000 —— ——

Inkomst af konsulatafgifter, förslagsvis........................ 151,500 189,000 37,500 --

Summa kronor

431,500

469,000

37,500

—

Utgifter:

Utrikesdepartementet

11,450

11,450

—

Konsulsstaten:

a. löner och arfvoden...............

274,400

299,100

24,700

—

b. anslag till kontorskostnader

skyldighet..............................

mot redovisnings-

31,000

38,500

7,500

c. anslag till kontorskostnader

skyldighet

utan redovisnings-

61,000

70,000

10,000

1,000

d. anslag till under reglering

varande konsulat...

15,000

5,000

—

10,000

e. pensioner

20,050

24,050

4,000

—

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter______

18,600

20,900

2,300

—

Summa kronor 431,500

469,000

48,500

11,000

alltså ökning

'' 37,500.

[a.]

Slcrif- Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts proposition rörande 10:de hufvudtiteln

lier m.m.af norska statsbudgeten: utrikes ärenden, uttalade konstitutionskomitén i sitt betänkande

till 1881 års Storthing, att den bland kabinettskassans utgifter uppförda 5:te

rubriken skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, hvilken jag beräknat i medeltal

kräfva 75,000 kronor årligen, borde kunna utan men för arbetet inskränkas.

I anledning häraf får jag vid detta tillfälle upplysa, att innevarande års räkenskap

sannolikt kommer att utvisa en stegring i denna utgiftsrubrik, beroende derpå,

dels att utrikesdepartementets embetslokal undergått en genomgripande förändring,

hvilken påkallat anskaffande af en del nya möbler samt renovering af gamla, delvis ny

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

11

biblioteks- och arkivinredning, samt ny belysningsapparat in. m., dels att rese- och

kurirkostnader samt utgifter för utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag af

flera mer tillfälliga anledningar ökats, och dels slutligen att den temligen långvariga

underhandlingen om nya handels- och sjöfartstraktater med Frankrike medfört särskilda

kostnader. Med framräknande af allt det tillfälliga häruti, som icke torde ofta

återkomma, kan jag emellertid icke ställa i utsigt, att denna utgiftsrubrik skall kunna

för framtiden nedsättas. Det är nämligen ett af vår tids så betydligt ökade samfärdsel

ovilkorligen betingadt förhållande, att utrikesdepartementets verksamhet småningom

och regelbundet tilltager i omfång och betydelse, och deraf följer att icke blott sådana

utgifter som för skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, inköp af böcker och

kartor, prenumeration å tidningar och tidskrifter, telegraf- och postporto samt resekostnader,

utan ock åtskilliga andra utgifter, som ej kunna upptagas i närmare bestämda

kategorier och derför fått namnet af extra eller diverse utgifter, skola lika

regelbundet växa. Den lättade samfärdseln medför äfven att de internationela artighetsbetygelser,

som kräfvas af en skyldig uppmärksamhet mot främmande nationer,

oftare återkomma. Det är kostnaderna härför, som upptagas under titlarne utomordentliga

beskickningar. En återgång i dessa förhållanden kan efter min förmening icke ske

utan men för eu mängd praktiska intressen, bland hvilka flera af stor vigt för vår

handel och sjöfart, och icke utan öfvergifvande af den ställning de förenade rikena

faktiskt intaga i det stora europeiska samfundet.

Konstitutionskomitén vid 1881 års Storthing har vidare i fråga om utgifterna för

det med beskickningen förenade konsulatet i Konstantinopel påpekat de jemförelsevis

höga belopp hvartill de uppgå. En inskränkning af dessa finner komitén derför böra

tagas under öfvervägande. Under förutsättning att komitén icke velat ifrågasätta en

omedelbar indragning af en eller annan tjenstebefattning derstädes, hvilket antagligen

endast skulle leda till en ökning i expektansstaten, är det först vid uppstående ledighet

af någon bland befattningarne, som jag kan komma i tillfälle att förelägga frågan till

Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Den skall emellertid icke lemnas ur sigte.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 17 sistlidne juni fattade nådiga beslut har under

september månad af konsulskassans behållning vid 1881 års slut återbetalats 60,000

kronor till svenska och 45,000 till norska statsverket eller sammanlagdt ett belopp af

105,000 kronor.

Enär Eders Kongl. Maj:t vid föredragning i svenskt statsråd denna dag beslutat,

att den disposition, som hittills alltjemt varit Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen medgifven

öfver anslagen under riksstatens tredje hufvudtitel, äfven för 1883 skall af

Riksdagen äskas, men Storthinget uttryckligen beslutat, att i afseende å utgifter i di
-

Konsulatet

i

Konstantinopel.

Konsuls
lcassans
behåll
ning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje hnfvudtiteln.

plomatiska ärenden samt gemensamma utgifter för konsulatväsendet skall för framtiden

tillses, att hvad efter slutlig uppgörelse kan finnas i behåll af anslagen för ett kalenderår

skall ingå i statskassan, hvilket beslut fattats under förutsättning att Storthinget årligen

beviljar ett lämpligt belopp till betäckande af bristande inkomster eller bestridande

af oförutsedda utgifter, så har jag slutligen att framlägga ett öfverslag af hvad

för sådant ändamål sannolikt kan behöfvas.

Hvad då först kabinettskassan beträffar, så antager jag, att till nödig reserv för

oförutsedda utgifter alltid bör finnas ett belopp af omkring 40,000 kronor. Fördeladt

på båda rikena enligt hittills gällande proportion skulle beloppet kunna sättas till 12,000

kronor för Norges del.

Hvad åter vidkommer konsulskassan, der det hufvudsakligen är fluktuationen i

inkomster, mot hvilken trygghet måste beredas, så torde vid det förhållande, att redan

nu inkomsten af konsulatafgifter beräknas till 189,000 kronor och efter reglering af

ytterligare ett eller två konsulat kommer att öfverstiga 200,000 kronor, den nödiga

reserven böra beräknas till tjugofem procent af detta belopp eller omkring 50,000

kronor. Norges andel häraf enligt hittills gällande proportion skulle då blifva i rundt

tal 20,000 kronor. Sammanlagda beloppet till oförutsedda utgifter och betäckande af

bristande inkomster bör således, enligt min förmening, icke sättas under 32,000 kronor.

Jag hemställer nu, att Eders Kongl. Maj:t behagade rörande de af mig uppgjorda

förslag och beräkningar anbefalla Sin Norska Regering att afgifva underdånigt betänkande.

Jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga

tillstyrkande, behagade Hans Maj:t. Konungen till denna hemställan

i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

13

Utdrag åt'' protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott

den 9 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert,

Themptander,

J OHANSEN,

Jensen,

3:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog vidare Kongl. Norska

Regeringens på föredragning af chefen för departementet för det inre den 31 nästlidne

december afgifna underdåniga betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 16 samma

månad af Herr Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas gemensamma

utrikes budget för år 1883. — Herr Ministern yttrade:

»Departementet för det inre har vid beräkningen öfver kabinettskassans utgifter icke

haft något att erinra och har likaledes lemnat utan anmärkning beräkningen öfver

konsulskassans inkomster, men deremot i fråga om konsulskassans utgifter dels — under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje liufvudtiteln.

åberopande af ett särskildt samma dag afgifvet betänkande — tillstyrkt, att anslaget

till kontorskostnader för konsulatet i Rom måtte höjas med endast 1,000 kronor att

utgå som personligt tillägg och således upptagas med sammanlagdt 3,000 kronor, dels

ock hemstält, huruvida icke de af mig föreslagna ålderstilläggen för de lönade vicekonsulerne,

hvilka tillägg departementet för sin del tillstyrker, borde uppföras under

posten 2. a. löner och arvoden, i stället för under posten 3. c. diverse utgifter.

Hvad då först vidkommer anslaget till konsulatet i Rom, så enär detsamma* jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts nyss fattade beslut, kommer att utgå med endast 3,000 kronor,

dock utan den af departementet för det inre ifrågasatta inskränkning, böra beräkningarne

derefter rättas. Det härigenom uppkommande öfverskott torde lämpligen kunna

tilläggas anslaget till under reglering varande konsulat, hvilket sålunda skulle komma

att uppföras med 6,000 i stället för 5,000 kronor.

I fråga åter om uppförandet af ålderstilläggen för de lönade vicekonsulerna, får

jag i underdånighet erinra, att de från kabinettskassan utgående ålderstillägg väl finnas

angifna i den lönestat, till hvilken de höra, men att anslaget till deras bestridande, på

grund af utgiftens fluktuerande beskaffenhet, innefattas i rubriken skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter (se vidare härom Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 om statsverket

1878, bil. 2. pag. 4, 8 och 9 samt Stil. Prp. 1. C 1878, pag. 253 och 265). I öfverensstämmelse

härmed har jag ansett, att ålderstilläggen under konsulskassan borde

uppföras under 3. c. diverse utgifter. För att departementets åsigt måtte vinna tillbörligt

afseende har jag emellertid — såsom ock från början varit afsedt — i de beräkningar,

jag nu får underställa Eders Kongl. Maj:t, i lönestaten vid hvarje befattning,

för hvilken ålderstillägg skulle komma att utgå, infört anmärkning härom. Dessutom

torde en uppgift på de vicekonsuler, som uppbära sådant ålderstillägg, hädanefter böra

tillställas departementet för det inre för att i sammanhang med budgetförslaget meddelas

Storthinget, på sätt med innehafvare af expektanslöner och pensioner eger rum.

Derest Eders Kong], Maj:t behagar gilla dessa mina åsigter, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte besluta, att det af mig uppgjorda förslag

till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för år 1883 med tillhörande beräkningar

öfver kabinettskassans och konsulskassans utgifter skola meddelas Riksdagen

och Storthinget, äfvensom att nödiga anslag för dessa utgifters bestridande skola af

Riksdagen och Storthinget äskas enligt den mellan de båda rikenas bidrag till ifrågavarande

gemensamma utgifter hittills gällande proportion af 1-/X1 och ä/17 för anslagen

till kabinettskassan samt 4/7 och 3/7 för anslagen till konsulskassan.

Af hänsyn till de olika statsregleringsperioderna samt med fästadt afseende derå,

att för Norges del bör begäras ett anslag till oförutsedda utgifter, medan Eders Kongl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln. 15

Maj:t beslutat att för Sveriges del begära samma dispositionsrätt som hittills öfver anslagen

under tredje hufvudtiteln, får jag slutligen hemställa,

att af Riksdagen måtte för 1883 äskas samma belopp som för 1882 blifvit beviljade,

nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan

att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras

användande och under enahanda vilkor som hittills;

och att af Storthinget måtte för nästkommande budgettermin äskas 187,565 kronor

till kabinettskassan samt 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad af norska fartyg

kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga

eller oförutsedda utgifter för första halfåret 1883 af 16,000 kronor hvaraf 6,000

kronor för kabinettskassan och 10,000 kronor för konsulskassan.»

Hvad Herr Ministern sålunda föreslagit och hemstält och deruti

öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1883.

I. KabinettsTcassan:

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1, Ministern för utrikes ärendena.

24,000.

—

24,000.

2. Utrikesdepartementet ................

32,190.

13,410.

45,600.

3. Ministerstaten ............................

342,175.

142,575.

484,750.

4. Militärattachéer .........................

8,400.

3,600.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter.........

45,955.

29,045.

75,000.

Summa kronor

452,720.

188,630.

641,350.

Konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet................

6,550.

4,900.

11,450.

2. Konsulsstaten............................

................. 436,650.

aferår hvad som häraf beräknas

O

kunna be-

stridas af inflytande konsulatafgifter... 189,000.

141,500.

106,150.

247,650.

3. Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ......

11,950.

8,950.

20,900.

Summa kronor

160,000.

120,000.

280,000.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1883.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................................................ 24,000.

2. Utrikesdepartementet.......................................................................................... 45,600.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire 48,000.

Legationssekreterare................................................... 6,000. 54,000.

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministerresident........................................................................ 20,000.

Transport 74,000.

69,600.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

17

Transport

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire*.......................................... 10,000.

Drogman** ................................................................ 4,000.

74.000.

14.000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 36,000.

Legationssekreterare ................................................... 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident*** ...............

6,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare ................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ....................................................................... 20,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaire 60,000.

Legationssekreterare ................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Bio de Janeiro:

Chargé d’Affaires| ................................................................ 2,000.

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaireff ...... 19,000.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire o. Ministre Plénipotentaire fff 16,000.

Legationssekreterare................................................... 6,000. 22,000.

__ Transport 402,000.

* Uppbär från konsulskassan 10,000 kronor.

2,000 »

*** » såsom Generalkonsul 8,000 »

f » » » 17,000

•J-J* » » » 10,000 »

flb » » » 16,000 »

Bih. till Rilcsd. Prot. 1882. l:a Sami. l:a Afd.

69,600.

69,600.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Transport 402,000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaire 40,000.

Legationssekreterare................................................... 6,000. 46,000- 448 000

b. Expektanslöner........................................................................... 10,800.

c. Pensioner .................................................................................... 25,950.

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché..

1 d:o

6,000.

6,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och expenser...................................................... 24,500.

b) Ekiperingspenningar ..................................................................... 10,000.

c) Hemliga utgifter........................................................................... 14,000.

it) Öfriga extra utgifter..................................................................... 26,500.

Summa kronor

Beräkning öfver konsnlskassans inkomster och utgifter för år 1883.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag

Norska statsverkets bidrag..............

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom

Barcelonas konsulsdistrikt ..............................

.............................. 6,000.

»

Havres

» ..............................

.............................. 22,000.

»

Helsingfors

» ..............................

.............................. 8,000.

»

Köpenhamns

» ..............................

.............................. 22,000.

»

Leiths

» .............................

............................ 14,000.

»

Londons

» ....................... .....

............................. 100,000.

»

Lybecks

» ..............................

.............................. 5,000.

»

Rigas

» ...............................

............................. 10,000.

»

Rio de Janeiros

» ..............................

.............................. 2,000.

Summa kronor

69,600.

484,750.

12,000.

75,000.

641,350.

Kronor.

160,000.

120,000.

189.000.

469.000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

19

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet.............................................................................

2. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Alexandria, Generalkonsuln, lön................................. 12,000.

Archangel, Konsuln, »................................. 8,000.

Barcelona, Generalkonsuln, »................................. 12,000.

Hamburg, » » »................................. 8,000.

Håvre, » » ».................. 14,500.

Vicekonsuln, »................. 4,500.* 19,000.

Helsingfors, Generalkonsuln, »................................ 14,000.

Italien, » » »................................. 10,000.

Konstantinopel, Ministre Plénip., ».................. 10,000.

Drogman, ».................. '' 2,000.

Konsulatssekreteraren».................. 6,000.

Legationspredikanten ».................. 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet

derstädes, arfvode ............... 400.

Hamnmästaren, aflöning ............... 5,300.** 25,700.

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön..................... 15,000.

Vicekonsuln, » ..................... 4,500.* 19,500.

Helsingör, » » » .................................... 3,900.*

Leith, Konsuln, » ................................... 16,000.

Lissabon, Generalkonsuln, » .................................... 8,000.

London, Generalkonsuln » 24,000.

Vicekonsuln, » 10,000.*

Kanslisten, » 6,000.

En kontorist, » 5,000.

» » » ..................... 4,000. 49,000.

Cardiff, Kontoristen, » .................................... 4,000.

West Hartlepool, » » .................................... 5,000.

Transport 214,100.

11,450.

11,450.

* Förutom ålderstillägg, som kan tillkomma innehafvaren af vicekonsulsbefattningen efter fem års tjenstgöring

med 500 och efter tio års tjenstgöring med 1,000 kronor.

** Häraf 700 kr. i personligt tillägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport 214,100. 11,450.

Liverpool, Vicekonsuln, lön................................... 9,000. *

Newcastle, » » .................................... 8,000. *

Lybeck, Konsuln » 8,000.

Riga, » » 9,000.

Rio de Janeiro Generalkonsuln, » .................................... 17,000.

Shanghai, Vice konsuln » .................................... 12,000.

Tunis, Konsuln » 6,000.

Washington, Generalkonsuln » .................................... 16,000. 299,100.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona.................................................................. 2,000.

Havre ........................................................................ 4,000.

Helsingfors ............................................................... 2,000.

Köpenhamn............................................................... 4,500.

Leith........................................................................... 6,000.

London ................................................................... 11,000.

Lybeck ..................................................................... 2,000.

Riga........................................................................... 3,000.

Shanghai ................................................................. 4,000. 38,500.

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandria ............................................................... 6,000.

Alger ........................................................................ 2,000.

Archangel.................................................................. 2,000.

Bahia ........................................................................ 2,000.

Bilbao........................................................................ 2,000.

Buenos Ayres............................................................ 4,000.

Dardanellerna............................................................ 500.

Gibraltar .................................................................. 2,000.

Hamburg .................................................................. 2,000.

Havana ..................................................................... 3,000.

Transport 25,500. 337,600. 11,450.

* Förutom alderstillägg, som kan tillkomma innehafvare!! af vicekonsulsbefattningen efter fem års tjenstgöring

med 500 ock efter tio års tjenstgöring ined 1,000 kronor,

f Lönen innefattar anslag för resor inom distriktet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

21

Transport 25,500. 337,600. 11,450.

Japan ........................................................................ 4,000.

Kiel ........................................................................... 4,000. ''

Lissabon .....A............................................................ 2,000.

Liverpool .................................................................. 5,000.

Marseille .................................................................. 1,500.

Montevideo ............................................................... 2,000.

Neapel ..................................................................... 3,000.

Newcastle.................................................................. 4,000.

New-York................................................................. 6,000.

Pireus........................................................................ 1,000.

Rio de Janeiro ........................................................ 4,000.

Rom........................................................................... 3,000.

Smyrna ................................................................... 1,000.

Tanger ..................................................................... 2,000.

Triest........................................................................ 1,000-* 69,000.

d) Anslag till under reglering varande konsulat m. m............ 6;000.

e) Pensioner: ................................................................................ 24,050. 436,650.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser .............................................. 3,000.

b. Konsulernes embetsutgifter..................................................... 10,000.

c. Diverse utgifter ........................................................... 7,900. 20,900.

Summa kronor 469,000.

* Personligt anslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: LovÉN,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om reglering

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för 1883.

Enligt Kongl. Maj:ts denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd fattade

beslut, skulle af Riksdagen äskas samma belopp som för 1882 blifvit beviljade, nämligen

447,800 kr. till kabinettskassan och 160,000 kr. till konsulskassan. Enär de för

kabinettskassan beräknade utgifterna uppginge till 641,350 kr., hvaraf 12/17 utgjorde

452,720 kr., vore det sålunda afsedt, att skilnaden mellan sistnämnda belopp och det

som komme att af Riksdagen äskas, hvilken skilnad belöpte sig till 4,920 kr., skulle

kunna betäckas af de vid 1882 års slut befintliga besparingar. Herr Ministern ville

emellertid redan nu erinra, att det svårligen skulle låta sig göra, att ännu ett år anvisa

förutsedda utgifter på besparingarne, hvilka tvärtom måste afses hufvudsakligen för

oförutsedda eller öfver beräkningarne stegrade utgifter.

ö DO

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

23

Det i riksstaten uppförda anslag till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel

vore fortfarande behöfligt, hvadan Herr Ministern föreslog dess uppförande

utan förändring.

Hvad anslaget till svenska kyrkan i Paris beträffade, så finge Herr Ministern i

underdånighet anmäla, att Kongl. Maj:ts minister i Paris den 5 nästlidne december

inberättat, att kyrko- och skolbyggnaden numera vore afslutad, till fullo betald och sålunda

färdig att till staten aflemnas. Församlingens organisation borde derför ofördröjligen

företagas och möjligen komme dervid ett förhöjdt bidrag af statsmedel att tagas

i anspråk. Härom kunde Herr Ministern icke för närvarande hafva någon på utredning

af ärendet grundad åsigt och ville derföre nu endast föreslå bibehållandet af det

äldre anslaget, 1,800 kr.

Arbetet för utgifvandet af det stora verket, »Sveriges Traktater» hade under det

förflutna året oafbrutet fortgått, ehuru åtskilliga omständigheter väsentligen rubbat

den för nämnde tid uppgjorda planen. Tryckning af andra delens senare afdelning

påginge emellertid för närvarande, så att den snart kunde utkomma. Samlingarne till

den för närmaste utgifning afsedda delen, omfattande Gustaf den förstes tid, vore fullständigt

ordnade, så att äfven denna dels tryckning kunde under innevarande år påbörjas.

Herr Ministern hemställde att Kongl. Maj:t ville jemväl för 1883 äska beviljande

af ett extra anslag till belopp af 4,500 kr. för arbetets fortsättande.

I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda hemställan,

uti hvilken statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen, med gillande af det uppgjorda, härhos bilagda

förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för 1883, befalla att detsamma

jemte afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

\

[9]

[10]

[11]

Extra

anslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje liufrudtiteln.

Förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1883.

A. Ordinarie anslag:

I. Till JcabinettsJcassan:

Kronor. Kronor.

1. Departementschefen, ministern för utrikes ärendena............... 24,000.

2. Utrikesdepartementet ................................................ 32,190.

3. Ministerstaten............................................................................. 340,145.

4. Militärattachéer.......................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... 43,065. 447;800.

II. Till konsulsJcassan:

1. Utrikesdepartementet................................................................. 6,550.

2. Konsulsstaten ............................................................................. 141,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... 11,950. 160 000

III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ... 4,200.

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris....................................... 1,800. 6 000

Summa kronor 613,800.

B. Extra anslag:

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» .................................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300.

Stockholm 1882. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Fjerde hufvudtiteln.

Utdra/j af protokollet öfver landtforsvarsärmden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 9 Januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube

Heder stier na,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Taube anhöll i underdånighet, att

få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1883 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kong]. Maj:t. inkomna

framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda:

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1881 så

vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde

fjerde hufvudtiteln;

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga

memorial den 14 November 1881 angående Arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1883;

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

[1.]

Uppskof med

reglerande af

anslaget till

kommendantsstaten.

Fjerde hufrudtiteln.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse

den 14 November 1881 angående departementets medelsbehof

för år 1883;

Chefens för fortifikationen särskilda underdåniga memorial dels

den 8 November 1881 i fråga om förändringar med vissa å fortifikationens

stat uppförda anslag och dels den 16 i samma månad angående

extra anslag till fästningsbyggnader under år 1883;

Arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse

den 30 November 1881 om departementets anslag för år 1883;

Arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den

25 November 1881 angående behofven år 1883 å de under departementets

förvaltning stälda anslag; samt

Chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga

memorial den 18 November 1881 i fråga om beliofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1883.

Departementschefen anförde härefter beträffande

Ordinarie anslagen.

Kommendantsstaten.

Genom den af Eders Kong!. Maj:t beslutade indragning vid 1882

års ingång af kommendantsbefattningarne i Malmö och Christianstad

samt å Carlstens fästning och af gränsbefälhafvarebefattningen i Haparanda

blifva å detta anslag lediga medel till belopp af sammanlagdt

3,607 kronor 50 öre. Då emellertid på anslaget måste, för utvecklingen

af kommendaturen å Carlsborg, ställas åtskilliga nya fordringar,

samt, framför allt, ett ordnande af polismyndigheten å Carlsborg,

till följd af den talrika och växande civila befolkningen derstädes,

framstode såsom en bjudande nödvändighet, har Arméförvaltningen å

civila departementet i sitt ofvanberörda underdåniga memorial af den

25 nästidne November ansett sig, enär sistnämnda fråga, hvars lösande

kräfde ökade anslag, icke ännu kunnat utredas, böra i underdånighet

hemställa, det med förslag till regleringen af anslaget för kommendantsstaten

måtte få till en senare Riksdag anstå.

Emedan, på sätt Arméförvaltningen erinrat, i anseende till den

fortgående betydande utvecklingen af förhållandena å Carlsborg, tillökning

i de till kommendanturen derstädes nu anslagna medel synes in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 3

om den närmaste tiden blifva nödig, men för närvarande, innan behörig

utredning hunnit verkställas rörande de förändrade anordningar,

som böra komma till utförande, anslagsbehofvet ej kan till siffran bestämmas,

anser jag, med hänsyn jemväl till det mindre ansenliga beloppet

af de genom ofvanberörda indragningar uppkommande besparingar

å anslaget, regleringen af detsamma lämpligen icke nu böra

eg a rum.

Kavalleri- och infanteriregementena.

Af'' ett i Statskontoret, på grund af 1880 års landsböcker, upprättadt

sammandrag har, enligt hvad Statskontoret i sin ofvanberörda

skrifvelse af den 10 sistlidne December tillkännagifvit, visat sig, att

de under anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena i 1882

års riksstat till ett belopp af 873,000 kronor uppförda indelningar eller

skattefriheter från ränta och tiondeafgift, — innefattande utgifter af den

beskaffenhet, att de, i mån utaf afgång bland löntagare på gammal

stat eller förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning

af ränta å indragna boställen, komme att upphöra — uppgått till endast

856,131 kronor, och har Statskontoret derföre hemställt, att å anslaget

till indelta kavalleri- och infanteriregementena må under rubrik

»Friheter» uti 1883 års riksstat i rundt tal uppföras 856,000 kronor.

Med bifall härtill, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,

att det i förevarande anslag under rubrik »Friheter» innefattade förslagsanslag.

..................................................................................... kronor 873,000: —

med ........................................................................... »_17,000: —

nedsättes till ................................................................ kronor 856,000: —

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,573,500 kronor

minskas till 1,556,500 kronor.

Marinregementet.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå, att detta anslag må till

oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföras, för att, i

den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1883 användas till underhåll af garnisonen

i Carlskrona.

[2.]

Nedsättning i

anslaget till

kavalleri- ock

infanteriregementena.

[3.]

Förnyadt beviljande

af anslaget

till

marinregementet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde hufnultiteln.

[4-]

Öfverflyttning

till annat anslag.

Omföring

af ett belopp

till reservationsanslags

natur.

Fortifikationen.

Uti sitt ofvanberörda underdåniga memorial af den 8 sistlidne November

bär Chefen för fortifikationen anfört:

att å den för fortifikationen senast i nåder fastställda stat särskilda

anslag- funnes uppförda, bland annat:

till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fästningsorterna, enligt

.kongl. brefvet den 16 April 1798, äfvensom till rit- och skrifmaterialier

för fortifikationen, pontonierbataljonen, sappörbataljonen och fältsignalkompaniet

samt till inköp af kartor och böcker kronor 2,000: —

till underhåll af sex krigsbryggeekipager................... » 9,000: —

och till underhåll af fältsignalmateriel............................. > 3,000: —

hvarjemte 1878 års Riksdag till underhåll af sappörba- 0

taljonens skanstygspark beviljat ett årligt anslag af ''» 1,500: —,

hvilka samtliga anslag, såsom ingående i det å riksstaten uppförda anslag

"Fortifikationen», vore ställda under Arméförvaltningens civila departements

förvaltning och redovisning.

Med hänseende till såväl de speciela ändamål, för hvilka dessa anslag

vore afsedda, som äfven, hvad särskildt beträffade de sist uppräknade

tre anslagen, den omständighet att vården om den materiel, hvilken

med samma anslag skulle vidmakthållas, tillkomme Arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet, syntes det emellertid Chefen för

fortifikationen i alla afseende» lämpligast, om jemväl kontrollen öfver

användandet af ifrågavarande anslag öfvertoges af sistnämnda departement,

hvilket måste företrädesvis eg a den för bedömande af hithörande

frågor erforderliga fackkunskap, och har derföre bemälde Chef

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ofvannämnda

fyra anslagsposter måtte från anslaget till fortifikationen öfverflyttas

till fortifikationsdepartementets andel i anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet. Derjemte och då enahanda skäl, som ursprungligen

legat till grund för uppförande såsom reservationsanslag af anslaget

till fortifikationens praktiska öfningar, talade för nödvändigheten

att till reservationsanslags natur omföra äfven de till fältsignalkompaniets

fältöfningar å anslaget till »Fortifikationen» anvisade särskilda

anslagsmedel 3,500 kronor, anhåller Chefen för fortifikationen i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen jemväl

måtte komma att omfatta vidtagandet af sist omförmälda åtgärd.

Till dessa framställningar har Arméförvaltningen å civila departementet

ansett sig så mycket hellre böra tillstyrka nådigt bifall, som

ofvan uppräknade underhållsanslag obestridligen hade en naturligare

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde lmfvudtiteln.

plats inom anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilket,

vore afsedt till materielens underhåll, än å fortifikationens aflöningsanslag,

och öfverflyttningen af deras förvaltning och redovisning från

civila departementet till fortifikationsdepartementet måste anses såsom

ett fullföljande af den grundsats om sakkunnig myndighets öfvervakande

af statsmedlens användande och redovisning, hvilken senast gjort

sig gällande vid Arméförvaltningens nyss verkställda omorganisation;

samt, hvad vidkomme anslaget till sappörernes fältöfningar, det jemväl

vore en i riksstaten för såväl arméns som flottans öfningsanslag godkänd

grundsats, att dessa anslag borde vara af reservationsanslags natur,

der de icke, såsom anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, utginge

såsom förslagsanslag.

Hvad Chefen för fortifikationen och Arméförvaltningen sålunda

anfört, finner jag väl grundad! och tillstyrker, det Eders Kongl. Magt

täcktes föreslå Riksdagen att från nuvarande anslaget till Fortifikationen

................................................................................. kronor 294,4:20! —

måtte få till anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet öfverflyttas förenämnda

särskilda anslagsbelopp

till skrifmaterialier m. m............................ kronor 2,000: —

» underhåll af krigsbryggeekipager........ » 9,000: —

» underhåll af fältsignalmateriel.............. » 3,000: —

» underhåll af sappörbataljonens skans
tygspark

................................................ » 1,500: — 15,500: —

samt att återstoden............................................................ kronor 278,920: —

måtte få uppföras i riksstaten sålunda: Fortifikationen (derunder reservationsanslag

23,500 kronor till praktiska öfningar.)

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningen

s departement.

[5;] .

Enligt hvad jag angående anslaget till »Fortifikationen» hemställt, ^ån^nnat8

skulle från samma anslag öfverflyttas till anslaget till försvarsverket anslag,

till lands i allmänhet fyra uppgifna anslagsposter å tillsammans 15,500

s. 6 Kontrollera mot PDF

Öfrig» ordinarie

anslag.

Jemförelse

emellan nuvarande

och föreslagen

ordinarie

stat.

[6.]

Anslag till

fyllnad i aflöningen.

6 Fjerde hufvudtiteln.

kronor; och skulle, under förutsättning af Riksdagens medgifvande till

nämnda öfverflyttning, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

nu ..................................................................................... kronor 2,118,916,

med tillägg af dessa.................,........................................... » 15,500,

komma att utgöra.................................................................. kronor 2,134,416.

I fråga om öfriga ordinarie anslagen har jag icke att föreslå

någon förändring.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå

nu till ..................................................................... kronor 17,222,000: —.

Vid bifall till det af mig framställda förslag

om minskning med 17,000 kronor å anslaget

till kavalleri- och infanteriregementena,

skulle de ordinarie anslagen med...... » 17,000: —

nedsättas till.................................................................. kronor 17,205,000: —.

Extra ordinarie anslag.

Departementschefen, som härefter öfvergick till frågan om erforderliga

anslag på extra stat, yttrade i detta ämne som följer.

Disciplinkompaiiiet.

Då den fyllnad i kompaniets aflöning, som för år 1883 blifver erforderlig,

kan beräknas till enahanda belopp, som blifvit anvisadt för år

1882, eller 1,700 kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen

äska ett lika stort extra anslag att för ifrågavarande ändamål utgå under

år 1883.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imf vildt! teln.

7

Artilleribehof.

Fiil tartillerimateriel,

Utaf de 4,600,000 kronor, hvartill den erforderliga kostnaden för

ny fältartillerimateriel blifvit beräknad, har Riksdagen för tre år, eller

åren 1880—1882, beviljat sammanräknadt 800,000 kronor. Uti sitt

memorial af den 14 sistlidne November har Generalfälttygmästare!! erinrat,

att efter en dylik proportion skulle för denna materiels anskaffning

åtgå omkring 17 år, i stället för ursprungligen beräknade 6 år,

men då ett sådant fördröjande med anskaffningen syntes betänkligt,

hemställde Generalfälttygmästare]! att större anslagsbelopp måtte för

år 1883 begäras.

Sedan återstoden af de 66 stycken kanoner, hvilka kontraktsenligt

borde tagas ifrån firman Krapp, enligt träffadt aftal blifvit under nästa

vår levererad, borde, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, den vidare

anskaffningen af fältartillerimateriel kunna ske inom landet, helst de

hittills utförda försöken med gjutstålskanoner från Bofors ådagalagt det

stor sannolikhet förefunnes att dylika blifva fullt jemförliga med de

från Krapp anskaffade kanonerna, hvarjemte antagligen Motala verkstad

skulle kunna leverera passande lavettsidor af stål.

Den anskaffning, som under år 1883 skulle ega rum, har Generalfälttygmästaren

ansett böra utgöras af följande:

24 st. kanoner med lavetter, förställare och tillbehör, eller 4 batterier,

efter 40,500 kronor för hvarje,.................................... kronor 162,000

48 st. ammunitionsvagnar med tillbehör, efter 3,750

kronor stycket......................................................................... ® 180,000

förändring af 70 st. packvagnar af äldre modell,

hvilka med erforderligt tillbehör kräfde eu kostnad af

300 kronor per vagn,............................................................. }) 21,000

rid- och anspannspersedlar för 3 batterier ........... » 90,000

ammunition till 4 batterier............................... » 147,000

Summa kronor 600,000.

Efter en dylik anskaffning skulle, med tillägg af den vid 1882 års

slut färdiga materiel, till hvilken anslag förut beviljats, finnas kanoner

samt erforderliga ammunitions- och packvagnar, jemte en del nya ridoch

-anspannspersedlar och en del ammunition, för tillsammans 15 batterier

af de 34, som, enligt den af Eders Kongl. Maj:t godkända plan

[7.]

Fortsatt anskaffning

af

fältartillerimateriel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hiifyudtiteln.

för fältartilleriets materiel, skulle behöfva nyanskaffas; och som, i fråga

om. materiel för krigsbehof, fältartilleriets förseende med sådan af tidsenlig

beskaffenhet för närvarande är den för landets försvar vigtigaste

angelägenhet samt af den betydelse, att med fullbordandet häraf ej bör

till en mera aflägsen tid anstå, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för år 1883 till fortsatt anskaffning

af ny fältartillerimateriel anvisa å extra stat 600,000 kronor.

Positionsartilleri.

F Ptt

anskaffningnaf _ Sedan Generalfälttygmästaren uti memorial den 1 November 1876

i underdånighet anmält behofvet af ett positionsartilleri, äfvensom att

Artilleri! kostnaden för ordnande af ett sådant beräknats uppgå till 696,150

kronor, har Riksdagen för hvartdera af åren 1878—1882 härtill beviljat

större eller mindre belopp, sammanräknadt 350,000 kronor, hvaraf för

hvarje af åren 1880—1882 50,000 kronor, och har Generalfälttygmästaren

nu i sitt underdåniga memorial af den 14 sistlidne November hemställt,

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om

beviljande äfven för år 1883 af ett extra anslag till positionsartilleri

af 50,000 kronor.

Denna Generalfälttygmästarens hemställan torde vinna Eders Kongl.

Maj:ts bifall.

Fästningsartilleri.

[9°.

ättnfugsartii- .Generalfälttygmästare!! har i sitt ofvanberörda memorial af den

levimateriel. 14 sistlidne November i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen till fullföljande af bestyckning^ utaf Carlsborgs

fästning, för hvilket ändamål hitintills anvisats tillsammans 475,000

kronor, äska för år 1883 ett extra anslag af 100,000 kronor.

De af Generalfälttygmästaren sålunda begärda medel äro afsedda

att användas till anskaffande af 15 c. in. refflade bakladdnings haubitzer,

och som anskaffning af sådana pjeser är så mycket nödigare,

som, oaktadt kasteldens synnerliga vigt i fästningskriget, dugliga kastpjeser

för närvarande bland vårt fästningsartilleri nästan helt och

hållet saknas, får jag, som anser af vigt att detta behof snart fylles,

tillstyrka, det Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja å

extra stat för år 1883 till fästningsartilleri»!,ateriel 100,000 kronor. ''

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

9

Skjutförsök,

Till dylika försök har Eders Kong]. Maj:t, i anledning af Generalfälttygmästarens

i memorial den 13 November 1880 gjorda underdåniga

hemställan, utaf senaste Riksdag äskat ett belopp af 29,984 kronor,

hvilket ock blifvit af Riksdagen för år 1882 beviljadt. Sedan omfattningen

af de försök, som erfordrades innan gjutstålskanoner för fältocli

positionsartilleriet jemte dithörande lavettsidor af inhemsk tillverkning

borde antagas, äfvensom kostnaderna för samma försök kunnat

närmare bestämmas, har, enligt hvad Generalfälttygmästare!! i sitt underdåniga

memorial af den 14 sistlidne November anmält, förslag upprättats

öfver kostnaden för såväl nämnda, som de öfriga försök, hvilka

af Generalfälttygmästaren i memorialet den 13 November 1880 uppgifvits

såsom förestående, slutande sig detta kostnadsförslag på 104,600

kronor. Då af denna summa Riksdagen redan beviljat 29,984 kronor

och kostnaden för det till skjutningarne erforderliga krut, beräknad

till 44,600 kronor, syntes kunna bestridas från artilleridepartementets

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, utgjorde det

belopp, som återstode, 30,016 kronor. Generalfälttygmästaren bär

med anledning häraf i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t

behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljande äfven för år

1883 af ett extra anslag till skjutförsök af 30,000 kronor.

Häruti får jag, då det är af vigt, att de påbörjade skjutförsöken

utan afbrott fullföljas, för att ändamålet med desamma skall kunna

uppnås, för min del instämma; dock att anslagets belopp, till jemnande

af de extra anslagens slutsumma, torde få föreslås till 29,663 kronor.

Fortifikationsbehof.

Carlsborg.

Uti underdånigt memorial den 15 November 1876, till sitt hufvudinnehåll

åberopadt uti statsrådsprotokollet för den 8 Januari 1877, åtföljande

Eders Kongl. Maj:ts proposition till sistnämnda års riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof, har Chefen för fortifikationen

i fråga om denna fästning framhållit de förenklingar uti landfrontens

utstakning, som vid samma tid blifvit föreslagna och af Eders Kongl.

Maj:t godkända, likasom ock i nämnda protokoll finnes intagen uppgift

2

[10.]

Anslag till

skjutförsök.

[IT]

Anslag till

fästningsbyggnaden

vid

Carlsborg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde hulViultiteln.

å de summor, som enligt då gällande priser beräknats erforderliga för

fästningens fulländande, deruti ej upptagna de framskjutna verk utanför

hufvudfästningen, som framdeles kunde komma att beslutas. Detta

kostnadsförslag, uppgjordt år 1876, slutade på:

I för fästningsverk med kruthus och förrådshvalf.................4,610,000

II » hus och byggnader :............................................................... 485,000

III » hamnanläggning å östra stranden af fästningen............ 405,000

Summa kronor 5,500,000.

Chefen för fortifikationen har nu i sitt underdåniga memorial af

den 16 sistlidne November anfört, hurusom af landfronterna, på hvilka

arbetet för närvarande concentrerades, vore, med undantag af några

mindre arbeten för bestyckningen, hufvudvallen med dess anslutning

till sjön på östra sidan fulländad; hvaremot återstode den betydligare

delen af hufvudgrafvens yttre murbeklädnad, fältvallen med vapenplatser

och mingallerier samt anslutningen till Vettern å vestra sidan.

Likaså återstode påmurning och jordtäckning af den stora defensiva

kasernens öfre vallgång och i sammanhang dermed planering af fältet

emellan denna kasern och hufvudvallen samt ujipförande derå af vallar

till skydd mot insyn och beskjutning från Vaberget samt till skydd af

slutvärnets nedre våning.

Enligt det uppgjorda generela kostnadsförslaget skulle fordras till:

grafvens yttermur, mingallerier, täckvallar och betäckt väg 1,119,300

anslutningar till sjön.............................................................................. 495,800

slutvärnets täckning och skyddsvall med planering framför

kasernen.............................................................................................. 494,100

kruthus under slutvärnets skyddsvall och Lin. 1....................... 135,300

portar, bryggor och jernluckor........................................................ 131,000

gasonering, tvärvallar å landfrontens hufvudvallar m. m....... 107,500

Summa kronor 2,483,000.

Häraf vore anvisade:

till grafvens yttermur, mingallerier, täckvallar och betäckt

väg................................................................... 395,250

» östra anslutningen till sjön ....................................... 86,100 481,350

hvadan således återstode.................................................... kronor 2,001,650

till landfronternas fulländande.

Betydliga arbeten erfordrades således ensamt å landfronterna, innan

fästningen kunde anses vara sluten mot ett öfverfall, och för dess försättande

i stånd att uthålla ett bombardement fattades ytterligare bombsäkra

kruthus och förrådshvalf in. m. De arbeten, som nu påginge

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 11

och äfven kunde anses vara de vigtigaste att få snart fulländade, voie.

hufvudgrafvens yttermur med fältvall, mingallerier och vapenplatser,

hvarför den återstående kostnaden vid 1882 ars utgång upp
ginge

till................................................................................................ 761,500

påmurning och jordfyllning å slutvärnets öfre vallgång............... 158,700

och skyddsvallen framför slutvärnet med tvärvallar.................... 318,400

Summa kronor 1,238,600,

enligt nu gällande arbetspriser. Dessa arbeten skulle således kunna

utföras på 5 år med ett årsanslag af 250,000 kronor.

En fästning, som vid ett krigsutbrott befunne sig uti halffärdig^

skick, blefve vanligen af föga eller intet gagn under kriget, stundom

till och med endast en anledning till oro och bekymmer.. Ty endast

undantagsvis blefve det möjligt att i hast fylla de befintliga, luckorna

uti befästningen och att genom provisoriska anläggningar, i alla fall

ofullständigt, ersätta de felande bombfasta hvalfven för besättning och

förråd. I detta halffärdiga skick befunne sig för närvarande Carlsborg,

och äfven om de summor, som Chefen för fortifikationen i underdånighet

ville föreslå, dertill anvisades, komme det att draga ut en ej ringa

tid, innan fästningen kunde anses någorlunda i stånd att motstå ett

kraftigare anfall. De arbeten, som alltid och under alla förhållanden

måste utföras vid ett krigsberedskap, äfven på en fullt färdigbygd fästning,

vore flera och större, än man vanligen föreställde sig, och skulle

särskild! i vårt, ej allt för rikligt med medel af alla slag försedda land

fordra de kraftigaste ansträngningar af såväl krigsstyrelsen, som befälet

på stället.

För att ådagalägga, huru omkostnader af alla slag stiga uti procent

af årets arbetstillgångar, i samma mån dessa tillgångar minskas

till siffran, hade Chefen för fortifikationen låtit upprätta tabeller, som

utvisade, att dessa omkostnader, hvilka uti det generela kostnadsförslaget

beräknats till 15% af byggnads summan, under åren 1876—1879,

då de vid fästningsbyggnaden använda summor uppgått till emellan

220,000 och 333,000 kronor, hållit sig under den sålunda beräknade

procent och varierat emellan 10,63 % och 15,87 % eller i medeltal 13,45 %,

men att deremot 1880, då endast 100,000 kronor varit anvisade och

127,800 kronor användes, samma omkostnader uppstigit till öfver 26 %.

Chefen för fortifikationen antoge visserligen, att sistnämnda procent

vore högre, än den i medeltal borde blifva, men den laga anslagssumman

hade dock dertill väsentligen bidragit, och af tabellerna syntes

äfven, att de af anslagssumman oberoende omkostnaderna vore stora

nog att inverka ofördelaktigt på samma procent, då det till arbetet

s. 12 Kontrollera mot PDF

[12.]

Ersättning för

garnisonskommenderingar

ur indelta

armén till

Vaxholms

fästning.

12 Fjerde hufvudtiteln.

anvisade belopp sänktes. För några år sedan, då fästningsbjggnader

pågingo på tre och. något tidigare till och med på fyra ställen i Sverge,

hade äfven vid Riksdagen anmärkts, att det ej vore fördelaktigt att

fördela de begränsade anslagen på flera arbetsställen, utan att de hellre

borde concentreras på ett ställe i sender. Då Carlskrona befästningar

enligt faststäld plan nu blefve afslutade, återstode under arbete ensamt

Carlsborg, som således äfven af detta skäl borde ega förhoppning

att erhålla ett tillräckligt årsanslag.

_ På grund af nu anförda skäl har Chefen för fortifikationen i underdånighet

hemställt, det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska

ett anslag af 250,000 kronor till Carlshorgs fästningsbyggnads fortsättande.

I likhet, med. Chefen för fortifikationen anser äfven jag, att Carlsborgs

fästning icke länge kan lemnas i sitt nuvarande ofullständiga

skick,, utan att arbetet derå bör, i den mån omständigheterna sådant

medgifva, bedrifvas med större kraft, än som under de senare åren

kunnat ske. Likaledes synes mig vara till fullo ådagalagdt, att arbetet

i väsentlig grad fördyras i samma mån det bedrifves med

allt för små medel. Jag skulle derför ej tvekat, att redan nu

tillstyrka nådigt bifall till hela det af Chefen för fortifikationen

föreslagna anslagsbelopp, derest det icke vid uppgörandet af statsregleringen

blifvit nödigt att för tillgodoseende af andra trängande behof

nedsätta den äskade summan. Då likväl, sedan vid 1882 års slut

de väsentligaste befästningsarbetena vid Carlskrona blifvit afslutade,

fästningsanslagen denna gång, i enlighet med ofvanberörda af Riksdagen

uttalade önskan, kunna användas på endast ett ställe, lärer dock

till Carlsborgs fästningsbyggnad nu kunna anslås större belopp än de

sista åren, och hemställer jag derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till Carlsborgs fästningsbyggnad anvisa för år

1883 ett extra anslag af 150,000 kronor.

Intendent ur behof.

Ersättning för underhåll af garnisonskommenderlngar.

För garnisonskommenderingarne till Vaxholms fästning ur indelta

armén har från Arméförvaltningens intendentsdepartement, sedan anmälan

i sådant afseende år 1880 egde rum, förskjutits tillsammans

40,636 kronor 69 öre, för hvilket belopp Arméförvaltningen nu anhållit

om ersättning; och torde Eders Kongl. Maj:t för detta ändamål vilja

af Riksdagen äska å extra stat under år 1883 40,637 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

13

Generalstabens topografiska afdelning.

„ , . [13-]

Rörande anslaget till fortsättande af de .topografiska arbetena har Anslas t111 a*

chefen för generalstabens ofvannämnda afdelning i sitt underdåniga ^betena™

memorial af den 18 sistlidne November anfört följande:

Under åren 1869—75 utgjorde de årliga anslagen till de topografiska

arbetena 60,000 och under åren 1876 och 1877 75,000 kronor.

På grund af derom i vederbörlig ordning gjord framställning höjdes

detta anslag för åren 1878 och 1879 till 90,000 kronor eller med 15,000

kronor, hvaraf begärdes och erhöllos 10,000 kronor till fortskyndande

af de geodetiska arbetena. Vid 1879 års riksdag nedsattes anslaget

till 60,000 kronor, med hvilket låga anslag generalstabens topografiska

afdelnings arbeten måst bedrifvas under åren 1880 och 1881.

Ett bland de vigtiga uppdrag, generalstabens topografiska afdelning

hade sig ålagdt, vore äfven landets fullständiga triangulering, hvarigenom

den första grunden lades till alla de allmänna kartverkens bearbetande.

Triangelmätningarne måste derföre hafva ett stort försteg

framför sjelfva kartläggningsarbetena, helst i ett sådant land som Sverge,

der skogar, markens ytformer i allmänhet och lokala förhållanden inom

det vidsträckta Norrland lade så svåra hinder i vägen mot framförande

af triangelnät, att detta arbete ofta vore dill tiden svårberäkneligt. En

följd af det minskade arbetsanslaget under åren 1880 och 1881 hade

naturligtvis varit, att de rent geodetiska arbetena och triangelmätningarne

ej kunnat bedrifvas i samma utsträckning som under åren 1876

—79. Skulle ett sådant förhållande fortgå, blefve det omöjligt för

generalstabens topografiska afdelning att allt framgent medhinna att

utföra triangelmätningar så, att dessas resultat funnes att tillgå, när de

behöfdes; och ansåge sig afdelningschefen böra anmäla detta beaktansvärda

förhållande innan def vore för sent. Derjemte erinrade afdelningschefen,

att denna fråga kunde behandlas alldeles oberoende af de beslut,

hvilka en gång komme att fattas angående de topografiska och ekonomiska

kartverkens vidare bearbetande, eftersom, huru än framdeles

kartläggningsarbetet komme att utföras eller kartor komme att utgifvas,

alla de återstående geodetiska arbetena måste ostörda och till behöflig

utsträckning fortgå för att möjliggöra sjelfva kartarbetena.

Afdelningschefen hemställde derföre, att i arbetsanslaget måtte beredas

förhöjning från 60,000 till 70,000 kronor; och har kartverkskommissionen

uti afgifvet yttrande i ämnet andragit, att kommissionen

s. 14 Kontrollera mot PDF

[14.]

Understöd för

officerares anställning

i

främmande

arméer.

14 Fjerde hufvudtiteln.

ej kunnat lemna obemärkt den menliga inverkan på fortgången af

generalstabens topografiska arbeten och det allmänna ekonomiska kartverket,

som måst blifva en oundviklig följd af ovissheten om sättet

för deras framtida ordnande, och särskilt de svårigheter, hvarmed

det topografiska kartverket haft att kämpa med anledning af den betydliga

nedsättning i dess anslag, som från och med år 1880 inträdde.

Likasom derföre kommissionen ej haft någon möda ospard för att,

i hvad på densamma berodde, söka påskynda lösningen af de frågor,

hvaraf dessa kartverks framtida ordnande måste göras beroende, ansåg

kommissionen sig böra på det varmaste tillstyrka afdelningschefens

framställning, som hade till ändamål att under de för närvarande rådande

förhållanden åtminstone i möjligaste mån minska de olägenheter,

hvilka ännu någon tid, intill dess frågan om kartverkens ordnande blefve

slutligen afgjord, vore oundvikliga, och vore till den begärda anslagsförhöjningen,

enligt kommissionens åsigt, tvingande skäl för handen.

De sålunda andragna skäl synas mig ådagalägga, att medel till

förhöj dt belopp måste ställas till det topografiska kartverkets förfogande,

såvida kartarbetena skola utan menlig rubbning kunna fortgå,

men då Chefen för civildepartementet, enligt hvad jag tiar mig bekant,

bär för afsigt att framlägga förslag derom, att möjligen uppstående

behållning å anslaget till ekonomiska kartverket för mellersta och

södra delarne af riket måtte få delvis användas till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket, får jag, under förutsättning af bifall

till detta förslag, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

till fortsättande af de topografiska arbetena äska för år 1883 ett

extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000

kronor.

Officerares anställning vid främmande arméer.

För år 1883 täcktes Eders Kongl. Maj:t, likasom för de föregående

åren, äska af Riksdagen ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt

Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas till understöd åt officerare,

som antingen vinna anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en

större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till

Sverge stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för

att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller

utbilda sig i yrket, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom

hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under

året besparas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud titeln.

15

Skarpskytteväsendet.

Ehuru frågan om ny arméorganisation fortfarande är under pröfning,

torde redan nu kunna och böra tillses, huruvida, aldeles oberoende

häraf, åtgärder utan större kostnader för staten skulle kunna vidtagas till

ökande af landets försvarskraft. En sådan åtgärd af synnerlig vigt,

huru än vårt försvarsväsende blifver organiseradt, har synts mig vara

skjutskicklighetens höjande i allmänhet hos landets befolkning. Skarpskytteföreningarne

och skyttegillena hafva i detta afseende, såsom af de

senare årens täflingsskjutningar otvetydigt framgår, verkat med allt större

framgång, och de af Riksdagen till skarpskytt?väsendets och skjutskicklighetens

befrämjande anvisade medel måste fördenskull anses vara

för Rikets försvar väl använda, på samma gång de redan vunna resultaten

synas mig mana till ett kraftigare befrämjande af nämnda frivilliga

föreningars verksamhet i syfte att åt deras skjutöfningar gifva

ytterligare utsträckning, bereda tillfälle till täflan om pris åt ett större

antal skyttar än hitintills samt för öfrigt åstadkomma sådan anordning

af täflingsskjutningarne, att ett lifligare deltagande för desamma väckes

och underliålles inom landets olika delar.

Såsom kändt är, har årligen i September månad en för hela landet

gemensam täflingsskjutning om större statspris plägat hållas i hufvudstaden

emellan de skyttar, hvilka vid föregående skjutningar, verkstälda

hos föreningarne hvar för sig eller förenade i större eller mindre

grupper, visat sig besitta eu viss grad af skjutfärdighet. — Uti

en till Eders Kongl. Maj:t ställd underdånig skrifvelse hafva öfverbefälhafvaren

för Stockholms frivilliga skarpskytteförening E. Ekman,

sekreteraren vid det år 1881 hållna allmänna skarpskyttemöte A. Hedin

m. fl., efter uppdrag af nämnda skarpskyttemöte, anmält ett af mötet

godkändt förslag till förändrad anordning af täflingsskjutningarne sålunda,

att täflingsskjutningen om de större statsprisen visserligen allt

framgent borde ega rum i hufvudstaden, för att sålunda bibehålla karakteren

af en nationalfest, men att denna täflingsskjutning, till inskränkande

af de hitintills deraf föranledda känbara uppoffringar för de enskilde

af tid och penningar, då de täflandes antal icke stått i behörigt

förhållande till antalet pris, måtte begränsas till täflan mellan blott de

skyttar, som vid föregående, länsvis anordnade s. k. inskjutningstäflingar,

vid hvilka prisutdelning jemväl borde ega rum, uppnått ett bestämdt

högre antal points, under det kompetensvilkoren för deltagande

uti inskjutningarne åter skulle blifva desamma, som hitintills varit gällande

för rätt att deltaga i den allmänna täflingsskjutningen i Stock
-

[15.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde lmfvudtiteln.

holm. Detta förslag har synts mig beaktansvärdt. Anordnades näm

ligen de i förslaget omförmälda inskjutningstäflingar, så vidt ske kan,

länsvis, — och med nutidens lätta förbindelser lärer sådant inom de

flesta orter kunna verkställas, — lemnades till dem pris af staten samt

möjligen äfven af landstingen och enskilde personer, och stäldes de tillika,

då omständigheterna gjorde sådant lämpligt, i samband med andra sammankomster

för länets angelägenheter, så skulle dessa täflingsskjutningar,

hvilkas anordnande kunde ske genom de skarpskyttebefälhafvare eller

andre lämplige personer, som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

dertill utsåges, kunna genom den pregel, de sålunda erhölle,

blifva verkliga länsbögtider samt genom desamma håg och deltagande

för ifrågavarande idrott inom de särskilda orterna väckas. Emellertid,

då af skyttarne såsom vilkor för deltagande uti inskjutningstäflingarne

måste fordras ett visst mått af skjutfärdighet, ådagalagdt, vid skarpskytteföreningarnes

eller gillenas skjutöfning^, torde jemväl, till uppmuntrande

af dessa vigtiga öfningar, de till föreningarne och gillena för

närvarande utgående bidrag till skjutpremier böra bibehållas. Till förekommande

i väsentlig mån deraf, att vid dessa olika täflingsskjutningar,

de hos föreningarne eller gillena, de länsvis skeende och den stora

för hela riket gemensamma, prisen skulle kunna tillfalla endast ett fåtal

skyttar, desamme år efter annat, torde möjligen föreskrifter böra gifvas

derom, att åtminstone en del af statens pris vid hvar och en af de

olika täflingarne först vissa år efter det pris vid täflingen vunnits,

kunde af samma skytt ånyo erhållas. ,

Kostnaderna för här ifrågasatta förändrade anordningar synas ej

blifva synnerligen betydliga i jemförelse med det gagn, som af desamma

borde kunna förväntas.

Enligt senast meddelade nådiga bestämmelser af den 20 Maj 1881,

utgå nu:

för hvarje skarpskytt

till ammunition ........................................................................................... 1;

)> instruktörs aflöning.............................................................................. 1; 25,

» målskjutningspremier...................................................... ^5,

Summa kronor 3: —

för hvarje medlem af skyttegillena

till ammunition ........................................................................................... 50,

» instruktörs aflöning.......................................................................... 50,

» premier............................................................................. lj

Summa kronor 3: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde hufvudtitebi.

1 nyssnämnda underdåniga skrifvelse har, å 1881 års allmänna skarpskyttemötes

vägnar, anhållan hos Eders Kong!. Maj:t framställts derom,

att understödet måtte så ökas, att för hvarje man kunde, i stället för

nu utgående 3 kronor, få beräknas 4 kronor, deraf till ammunition 1

krona 75 öre, till instruktörsarfvode 1 krona 50 öre och till premier 75

öre, samt att dessutom till målskjutningspremier vid de länsvis skeende

täflingarne understöd måtte lemnas. Erkännande önskvärdheten deraf,

att den ifrågasatta förhöjningen från 3 kronor till 4 kronor kunde beredas,

tvekar jag dock, att nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå

Riksdagen att bevilja de härför nödiga medel, dels emedan under år

1881 bidraget höjts från 2 kronor 25 öre till 3 kronor per man och,

ehuru denna förhöjning närmast föranledts af den högre kostnaden för

ammunition, det kanske torde vara skäl att låta någon tid förflyta innan

samma bidrag ånyo höjes, dels ock hufvudsakligen derföre att än vigtigare

synes mig vara att bidrag lemnas till täflingsskjutningarne länsvis

samt emedan för detta ändamål och för att kunna bibehålla det öfriga

bidraget vid dess nuvarande belopp, anslaget måste icke obetydligt

höjas. Till premier vid länstäflingarne har jag ansett böra beräknas

1 krona för hvarje aktiv skarpskytt eller medlem af skyttegille, hvarvid

tillika efter omständigheterna kunde fastställas något visst belopp

såsom det minsta för hvarje län jemte vilkoren för att detta belopp

må kunna utgå.

A nu ifrågavarande extra statsanslag, som under åren 1871—1876

utgick med 100,000 kronor årligen, förefans vid 1877 års ingång eu

behållning af 137,897 kronor 95 öre. Under åren 1877—1879, då anslaget

utgjorde endast 50,000 kronor årligen, minskades behållningen

efterhand och hade vid slutet af år 1879 nedgått till 86,712 kronor

64 öre. Från och med år 1880 har anslaget utgått med endast 30,000

kronor årligen samt behållningen ytterligare nedgått, så att till år 1881

kunnat öfverföras endast 63,057 kronor 62 öre och utgjorde behållningen,

enligt hvad Arméförvaltningen å civila departementet i sitt

memorial af den 25 sistlidne November anmält, samma dag endast

34,971 kronor 32 öre, men som detta belopp ansåges innan slutet af

år 1881 komma att ytterligare något nedgå och behållningen kunde

med visshet förutses vara vid 1882 års utgång förtärd, så framt eljest

de ändamål, för hvilka anslaget hittills blifvit anvisadt, ansåges böra

fortfarande tillgodoses, vore det, enligt Arméförvaltningens åsigt, nödigt

att för år 1883 äskades ett årsanslag, som fullt uppginge till anslagets

beräkneliga utgifter för året.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

[16.]

Anslag till

fullgörande af

ackordsamortering8fondens

förbindelser.

Fjerde Jmfnidtiteln.

Vid ett antal, såsom år 1881, af omkring 12,000 skarpskyttar

och medlemmar af skyttegillen skulle för år 1883 erfordras:

såsom bidrag efter 3 kronor pr man ...... kronor 36,000:

till länstäflingarne

» samma täflingars anordnande...............

» den allmänna skjuttäflingen.................

» befordrande af skjutfärdigheten på

Gotland, särskildt utgående ...............

»■ skjutbanors anläggande eller förhyrande

och underhåll samt anskaffning

af skott-taflor, beräknadt i enlighet

med utgifterna under år 1880,

omkring......................................................

» arfvode för öfverinstruktör vid Stockholms

skarpskytteförening ..................

12,000

1,800

8,500

1,000:

15,700: —

1,000:

76,000:

men torde, med afseende å möjligheten att antalet medlemmar

vid föreningarne och gillena redan under år

1883 vunnit tillökning, härtill böra beräknas ytterligare

omkring........................................................................ kronor 4,000: —

Summa kronor 80,000: —.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1883 till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande bevilja 80,000 kronor.

Arméns ackordsamorteringsfond.

1 sammanhang med löneregleringen för armén medgaf 1875 års

Riksdag, uppå Eders Kong]. Maj:ts förslag, att arméns ackordsamorteringsfonds

förbindelser skulle öfvertagas af statsverket; och anvisades

till fullgörande af dessa förbindelser för år 1876 likasom sedermera

årligen ett extra anslag å 185,000 kronor. Enligt den amorteringsplan

för fonden, som var bilagd Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

om statsverket till 1875 års riksdag, och som legat till grund

för nämnda nådiga förslag och Riksdagens beslut i ämnet, skulle slutamorteringen

ega rum år 1883 och dertill för sistnämnda år erfordras

något högre anslag än de under föregående åren för ändamålet bevil
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde Imf tu Ati teln.

jade, nämligen 199,493 kronor. Då emellertid i November 1876 amorteringsfondens

räkenskaper för år 1875 kunnat af fondens förvaltning

slutligen uppgöras och till Arméförvaltningen öfverlemnas, visade sig,

enligt hvad Armé förvaltningen å civila departementet anmält, eu vid

uppgörande af ofvannämnda amorteringsplan icke beräknad behållning

af 94,676 kronor 47 öre, uppkommen hufvudsakligen af löntagarnes

afgifter för senare hälften af år 1875; och enär denna behållning, jemlik!

föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 Mars 1877,

äfven blifvit använd till amortering under sistnämnda år af fondens

förbindelser, hade dessa så sjunkit, att till slutamortering under år

1883 erfordrades endast 78,000 kronor.

Jag hemställer således, att sistnämnda belopp 78,000 kronor måtte

af Eders Kongl. Maj:t äskas, att för slutligt fullgörande af ackordsamorteringsfondens

förbindelser utgå såsom extra anslag under år 1883.

Landtforsvarskoniitén.

För den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 Juni

1880 nedsatta komité för afgifvande af förslag till landtförsvarets ordnande

har, enligt hvad Arméförvaltningen anmält, förvaltningen af

under händer egande medel förskjutit dels rese- och traktamentsersättning

åt komiténs ordförande och ledamöter, dels ock medel för aflöning

af komiténs kanslipersonal och till expenser, tillsammans 92,004

kronor 53 öre, varande deri, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bref den 26 Mars och den 27 Maj 1881, inbegripen jemväl kostnaden

för det omfattande statistiska arbete, som, enligt nådigäföreskrift, blifvit

af särskild personal genom Arméförvaltningens försorg utfördt. Till

ersättning af detta förskott äro för Arméförvaltningen vid ingången af

år 1882 tillgängliga de af sistförsamlade Riksdag för ändamålet anvisade

17,600 kronor, hvaremot återstoden 74,404 kronor 53 öre torde af Eders

Kongl. Maj:t äskas af Riksdagen ersatt genom ett extra anslag å 1883

års riksstat, hvilket anslagsbelopp, enär komitén, såsom ännu icke afslutad,

kommer att medföra ytterligare kostnader, torde kunna bestämmas

i rundt tal till 75,000 kronor.

-r

[17.]

Ersättande af

förskott till

landtförsvarskomiténs

utgifter.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfradtiteln.

delar gilla och bifalla livad nu i afseende på regleringen

af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel

blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda

i nåder beslutit, utdrag af protokollet finansdepartementet

meddelas för att läggas till grund vid författande

af Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets

tillstånd och behof, hvarjemte de till detta statsregleringsärende

hörande handlingar skulle vederbörande

utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

Stockholm, K. L. Beckman, 188 2.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvarsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms slott den 9

Januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

ThEMPT ANDER.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstadens femte hufvudtitel för år 1883 och

föredrog härvid Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 23 September 1881 i

fråga om de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda

år.

Departementschefen yttrade härefter:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufvu dtiteln.

[1-]

Aflöning (Öl

Flottarn

kårer och

stater.

[2-]

Användande

af besparingarne

å anslaget.

Ordinarie anslag.

Aflöning för Flottans kårer och stater.

Enligt af Marinförvaltningen gjord beräkning, mot hvars riktighet jag ej har

någon anmärkning att framställa, skulle de under denna an slagstitel hänförliga

utgifter för år 1883 uppgå till ..........................................................Er. 1,371,484: —

Om från denna summa dragés det i riksstaten uppförda ordinarie

anslaget med......................................................................................... » 1,201,484: —

skulle, utöfver beloppet af nämnda anslag, under år 1883 erfordras för

aflöning åt flottans kårer och stater ......................................... » 170,000: —

Till fyllande af detta belopp lärer, i likhet med hvad under föregående år egt

rum, böra i första rummet anlitas afgifterna af do på grund af Kong], brefvet. den 10

Maj 1872 vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län. Det högsta belopp, hvartill dessa afgifter kunna, efter'' det den nu på tionde året

fortgående vakanssättningen blifvit fullständigt genomförd, beräknas uppgå, är emellertid

endast 121,000 kronor, hvadan för ändamålet ytterligare erfordras i rundt tal

50,000 kronor; och föranlåtes jag derföre tillstyrka likartad framställning till instundande

Riksdag som den af Eders Kong! Maj:t till föregående Riksdag aflåtna och då

bifallna eller att Riksdagen ville dels medgifva, att, utöfver do afgifter för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge flin och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt

1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan,

jemväl öfriga under år 1883 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof

under sistnämnda år användas; dels ock i öfrig!, för löneregleringens genomförande

under år 1883, för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Som a detta anslag, hvilket vid 1877 års Riksdag i riksstaten uppfördes såsom

»förslagsanslag högst» med 282,000 kronor, under de följande åren uppstått icke obetydlig

brist, biföll Riksdagen 1880 och 1881, uppå Eders Kong!. Maj:ts förslag, att de

under åren 1881 och 1882 a anslaget möjligen uppkommande besparingar finge användas

till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som förut kunde hafva upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

kommit; och behagade emellertid Eders Kong!. Maj:t under den 18 Juni 1880 anbefalla

Marinförvaltningen att, efter verkstäld utredning af orsakerna till anslagets öfverskridande,

taga i öfvervägande Indika åtgärder, som ansågos böra vidtagas, ledande

till besparing i kostnaderna för sjömans- och skeppsgossekårernas beklädnad samt inkomma

med det yttrande, som af sådan utredning och i öfrigt af förhållandena påkallades.

Af det underdåniga utlåtande Marinförvaltningen i anledning af denna nådiga

befallning afgaf inhemtades, att den ifrågavarande bristen hufvudsakligen uppkommit

derigenom, att dels uppfordringen af båtsmän år 1879 öfverstigit det antal, för hvilket

anslaget är beräknadt, dels kostnaden för indeiningsbåtsmäns beklädnad och sängservis,

beräknad till lika belopp som för roteringsbåtsmän, i verkligheten uppgått till

icke obetydligt högre summa .omkring 26 procent por man) dels ock att flere persedlar

blifvit enligt gällande föreskrifter utlemnade till den uppfordrade båtsmansstyrkan

vid Karlskrona station iin som motsvarade beklädnadsbehofvet enligt medeltalsberäkning.

Vid ärendets föredragning den 7 April 1881 behagade Eders Kong!

Maj:t förordna, att chefen för flottans militärpersonal skulle ega att, efter anmälan

af vederbörande militärchef, i likhet med hvad redan vore stadgadt för vintermånaderna,

under hvilken del af året som helst i tur hvardera stationens kompanier

emellan permittera uppfordradt manskap eller låta detsamma i landsorten qvarstanna,

i den män dessa åtgärder lämpligen kunde vidtagas och finnas behöfliga för åstadkommande

af besparing till godtgörande af blåst i beklädnadsanslaget. 1 sammanhang

härmed erhöll komitén för revision af reglementet för flottan befallning att,

vid fullgörande af det komitén redan förut meddelade uppdrag att yttra sig öfver

gjord framställning om ändring i afseende ä föreskrifterna för beklädnaden af flottans

trupper, särskild! taga hänsyn till önskvärdheten af besparing i beklädnadskostnaderna,

med förständigande derjemte för komitén att uppgöra fullständig beräkning

af kostnaderna för beklädnaden af flottans trupper under vanliga förhållanden,

för bedömande om och i hvad män nu i riksstaten för ändamålet uppfördt anslag

kunde anses derför tillräckligt.

De af komitén i anledning häraf framstälda förslag och meddelade utredningar

blefvo don 6 sistlidne Augusti understå!da Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning, dervid

Eders Kong!. Maj:t behagade till efterrättelse från och med den 1 påföljande September

fastställa förändrade föreskrifter angående beklädnaden för flottans trupper, i hufvudsakligt

syfte att minska beklädnadskostnaden.

Ehuru otvifvelaktigt i följd häraf lärer kunna motses besparing å beklädnadsanslaget,

hav dock Marinförvaltningen i sin nu förevarande skrifvelse - jemte anmälan

att vid 1880 års slut den å anslaget balanserade bristen efter iakttagna omföringar

utgjorde 73,714 kronor 51 öre — hemstält att, enär besparingen under åren 1881

och 1882 icke torde komma att betacka hela bristen, Eders Kong!. Maj:t täcktes begära

Riksdagens medgifvande att den besparing, som under år 1883 kunde beredas

å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, måtte ställas till Eders

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufvudtiteln.

Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å

samma anslag förut uppkommit;

Och får jag, med hänsyn till hvad i denna fråga sålunda förekommit, underdånigst

tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta förslag i enlighet

med Marinförvaltningens hemställan.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

I.

Sm ''för 1 sammanhanS med den framställning, hvartill den af Eders Kongl. Maj:t, på

Lotsstyrélsen föredragning af chefen för Finansdepartementet, beslutade beräkningen af fyr- och

båkmedlen Sifver anlednir|g) har jag ansett mig böra underställa Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning, huruvida ej skäl vore för handen att för Riksdagen framlägga stater

för Lotsstvrelsen och lotsverket.

Väl har Lotsstyrelsen uti ett den 1 December 1880 afgifvet memorial uttalat

betänkligheter mot en sådan afvikelse från den alltifrån lotsverkets första uppkomst

såsom statsinstitution vid ordnandet af dess angelägenheter följda väg, att verkets

stater i detalj underkastades Riksdagens pröfning och godkännande, utom möjligen

hvad anginge styrelsens ordinarie personal och lotsbefälet, helst det stora flertalet

befattningar vid lotsverket borde vara ordnade på så rörlig fot, att icke allt för stora

hinder mötte att tillgodose sjöfartens behof af nya eller ändrade säkerhetsanstalter

eller indragning af platser, som i följd af nya förhållanden kunde undvaras. Under

förutsättning att nödig frihet fortfarande förbehålles Eders Kongl. Maj:t att använda

tillgängliga medel till säkerhetsanstalternas vidmakthållande och förbättring, anser jag

dock ifrågavarande betänkligheter icke vara af den vigt, att den undantagsställning,

som lotsverket hittills intagit, bör vidare fortfara, utan jemväl detta verk komma

i lika ställning till Riksdagen, som statens öfriga embetsverk. Det tillkommer visserligen

Eders Kongl. Maj:t att ensam bestämma den afgift — fyr- och båkafgiften —

hvarmed utgifterna under anslaget skola bestridas, inon beloppet af denna afgift har

sedan äldre tider intagits i beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster och motsvarande

summa upptagits såsom anslag- till lots- och fyrinrättningen. I öfrigt är

klart att, med afseende a sa. väl beskaffenheten af de utgifter, som med anslaget skola

bestridas, som ock ändamålet med den afgift, som under namn af fyr- och båkmedel

af sjöfarten uttages, uppkommande besparingar och öfverskott böra stå till Eders

Kong], Maj:ts förfogande för att användas till nya säkerhetsanstalter samt till aflöning

åt personalen vid desamma, intill dess denna aflöning kan varda i stat uppförd, och

att följaktligen de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott allt

fortfarande såsom hittills, utan sammanblandning med andra statsmedel, reserveras för

de med anslaget afsedda ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

5

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt för Riksdagen framlägga

stater för Lotsstyrelsen och lotsverket, har jag, på grund af inkomna uppgifter från Lotsstyrelsen

rörande anslagsbehofven för år 1883, låtit uppgöra det statsförslag, som

torde få protokollet bifogas {Bil. A). och hvilket under nedanstående hufvudrubriker

slutar å det belopp, hvartill Eders lvongl. Maj:t beslutat ^beräkna inkomsten af fyroch

båkmedlen i fråga varande år, nemligen:

Afiöningsstaten..............................................................................

Öfvergångs- och indragningsstaten ............................................

Pensionsstaten..............................................................................

Underhålls- och omkostnadsstaten................................................

Till Eders Kongl. Maj:ts disposition afsätta medel för lotsverkets

utveckling.....................................................................

kronor

613,357:

—

»

92,563:

17.

»

30,000:

—

»

414,079:

83.

»

50,000:

_

kronor 85,000: —

Tillsammans kronor 1,200,000: —

förutom det under rubrik indelta räntor upptagna belopp 409 kronor.

I afseende å det för underhålls- och omkostnadsstaten uppförda belopp torde

böra anmärkas, att detsamma beräknats sålunda:

till konsumtionsartiklar för fyrarne..............................................

» reparation och underhåll af fyr- och lutsbyggnader, fartyg och

båtar samt öfriga anstalter, fyrskeppens rustning, utläggning

och intagning, driftkostnader för lotsverkets ångfartyg,

anskaffning, utsättning och intagning af flytande sjömärken

samt kostnader för öfnings- och räddningsförsök vid lifrädd
ningsstationerna

m. m.......................................................

» skrifmaterialier och expenser, vod för Lotsstyrelsen och inom

lotsfördelningarna, hyra för Lotsstyrelsens embetslokal och

kontorshyror inom fördelningarna .......................................

» grundräntor och jordskyld m. m............................................

» rese- och traktamentskostnader ..............................................

» tillsyn och bemanning å tjenstefartvg samt ett lotsfartyg vid

Malmö .........................................................

» extra utgifter....................................................

Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel...

257,039: 83.

24.000

6,500

15.000

.................... »

10,000: -

.................... »

16.000: -

.................... »

540: —

Summa kronor

414,079: 83

I afseende å de skiljaktigheter, som förefinnas mellan i fråga varande statsförslag

och de af Eders Kong]. Maj:t för innevarande år gillade stater för Lotsstyrelsen

och lotsverket, tillåter jag mig fästa uppmärksamhet å följande:

Afiöningsstaten. Någon jemkning i fråga om fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar

har, med särskild hänsyn till de grunder för pensioneringen, som jaghär

nedan kommer att föreslå, egt rum i afseende å lotsdirektören, öfverfyringeniören,

fyringeniörerne, lotskaptenerne och öfverlotsarne af l:a grad till närmare likhet med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufviultiteln.

hvad för tjensteman i civila verk är bestämdt, i öfverensstämmelse med hvad nedanstående

tabell utvisar:

1882 års stat.

1883 års stat.

Tjenstgö-

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Lön.

ringspen-

ningar

ningar

7,000

—

2,000

—

6,200

—

2,800

—

4,000

—

1,500

—

O

O

no

—

2,000

—

O

■“

O

—

1,000

—

2,500

—

1,500

—

3,000

___

500

—

2,500

—

1,000

—

1 1,700*)

—

(1,500*)

—

2,800

—

å

3,000

—

a

11,100 *)

—

1 000 *)

—

1,500

—

1,300

—

å

å

1,000

—

1,000

—

1,200

—

800

500

—

å

300

Lotsdirektör ........

Öfverfyringeniör.....

Förste Fyringeniör

Fyringeniör...........

Lotskapten

Öfverlots af l:a grad

Ålder stillugg. Det för utbetalande af ålderstillägg i aflöningsstaten beräknade

anslag, i 1882 års stat upptaget till 16,600 kronor, har ansetts böra höjas till 18,100

kronor eller med 1,500 kronor för betäckande af de ökade utgifter, som för detta ändamål

med år 1883 äro att emotse.

Fyrpersonalen. I följd af tillkomsten under är 1882 af de nya fyrarno å Fjordskär

och Utlängan hafva upptagits ytterligare en fyrmästare för den förra och en

fyrvaktare med uppbörd vid den senare fyren med aflöning af 1,100 kronor för fyrmästaren

och 800 kronor för fyrvaktaren, hvarjemte anslaget för fyrbetjeningen beräknats

böra höjas med 1,500 kronor för tillsyn och vard af tillämnade smärre fvrar

i skärgårdarne, rörande hvilkas anläggning förslag från Lotsstyrelsen införväntas.

Lotsverkets ångfartyg. Under förutsättning att befälhafvare å ångfartyget Ring

kommer att från flottan kommenderas, har i förslaget för år 1883 upptagits det i

sådant fall för befälhafvare och besättning ä lotsverkets ångfartyg beräknade aflöningsbelopp,

25,690 kronor, i stället för det i 1882 års stat upptagna, 26,770 kronor.

Ofrergångs- och indragningsstat. Ehuru det kan antagas, att i följd af afgång

bland den å öfvergångs- och indragningsstat upptagna personal utgifterna under

) Uti tjenstgöringspenningar för lotskapten äro här inräknade i staten utförda inqvarteringsbidrag, 500

och. 400 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte lmfrndtiteln. 7

t

denna anslagstitel komma att ytterligare minskas, har dock i nu förevarande förslagstörre

nedsättning i förhållande till hvad som för år 1882 beräknats icke ansetts

kunna företagas än 915 kronor, motsvarande det belopp, hvarmed titelns utgifter

måste minskas i följd af afskedstagande under loppet af år 1882.

Pensionsstaten. I öfverensstämmelse med de beräkningar, för Indika jag torde få

redogöra här nedan i sammanhang med frågan om Lotsstyrelsens och lotsverkets pensionering,

och under förutsättning af bifall till hvad i afseende derå kommer att föreslås,

har för detta ändamål i staten upptagits ett förslagsanslag å 30,000 kronor, i sammanhang

hvarmed det hittills från lotsverket utgående bidrag af 3,500 kronor till

amiralitetskrigsmanskassan för gemenskapens pensionering uteslutits.

I öfrigt torde ifrågavarande anslags rubrik i riksstaten, hittills »Lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna», böra, i öfverensstämmelse med de i senast

utfärdade lotsförfattningar vedertagna benämningar, ändras till »Lotsstyrelsen och

lotsverket».

Vidare torde böra erinras, att enligt Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den

22 December 1876 och sedermera tid efter annan meddelade bestämmelser, vilkoren

för löneförmånernas åtnjutande äro hufvudsakligen följande:

för Lotsstyrelsen:

att embets- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, äfvensom, om i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan som sjelfständigt embetsverk

anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,

efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den

tinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i styrelsen; dock att

tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehade tjenst utom

styrelsen, finge densamma bibehålla, så länge den icke vore för tjenstgöringen i styrelsen

hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring befriad utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, söm af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen;

men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina

Vilkor för

löneförmånernas

åtnjutande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Femte luifvudtiteln.

tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester, tjensteman

af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

inom styrelsen, den samma emot åtnjutande af tjenstgöringspenningar till det för

den högre graden bestämda belopp i stället för egna bestrida, dock ej längre än tre

månader under ett år;

att då inspektör utan särskildt nådigt förordnande förvaltar lotsdirektörsembetet,

han derför icke åtnjuter särskild ersättning;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst

anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan eger ram, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde

till tjensten;

att semester må åtnjutas af verkets chef samt sekreterare och kamrerare under

eu och en half samt af registrator, notarie, revisor och bokhållare äfvensom kassör

och bokhållare under en månad årligen;

för lotskapten samt underbefäl och betjening vid lots- och fyrinrättningarna:

att der till aflöningen hörer ålderstillägg, tiden för detsammas tillträdande beräknas

från och med början af kalenderåret näst efter det, under hvilket löntagaren

blifvit till tjenst inom graden förordnad eller befordrad, under iakttagande likväl, att

honom tillgodoräknas den tid han före den nya lönestatens tillämpning, vare sig på

grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om lotsverkets omorganisation,

varit i tjenst anstäld, lotskapten såsom lotsfördelningsehef och öfverlots såsom

lotsålderman;

att tjenstgöringspenningar i allmänhet uppbäras endast under den tid löntagaren

sin tjenst förrättar; dock att vederbörande må vid inträffad sjukdom eller beviljande af

tjenstledighet kunna, efter pröfning i hvarje särskildt fall, medgifva att tjenstgöringspenningarne

bibehållas af befäl under högst en och en half månad årligen samt af

underbefäl under högst en månad årligen, under vilkor likväl att kronan ieke tillskyndas

någon utgift för tjenstens uppehållande under tiden;

att uppmuntringspenningar uppbäras under den tid löntagaren sin tjenst förrättar

äfvensom under sjukdom, men kunna under tjenstledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag innehållas till så stor del,

som för tjenstens uppehållande erfordras;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

9

att öfverlots af l:a grad är skyldig att utan särskild godtgörelse förestå lotskaptenens

tjenst i det fall att lian, vid förfall för denne, förrättar tjensten jemte*

sin egen;

att mästerlots eller lots, som vid förfall för öfverlots förordnas att dennes tjenst

bestrida, samt fyrväktare eller fyrbiträde, som vid förfall för fyrmästare förordnas att

fyrmästaretjenst förestå, skall under tiden, jemte bibehållande af egna aflöningsförmåner,

åtnjuta tjenstgöringspenningar till det för den högre tjensten bestämda belopp;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t behagat såsom ett för samtlige ernbets- och tjensteman

samt underbefäl gemensamt vilkor stadga:

att löntagare, som ingår på ny stat, skall vara underkastad de vilkor med hänsyn

till pensioneringen, som vid näst blifvande pension sreglering kunna varda bestämda,

äfvensom skyldig att vid uppnådd pensionsålder från tjensten afgå; Eders

Kongl. Maj:t eller, hvad löntagare, som Lotsstyrelsen eger tillsätta, angår, styrelsen

dock obetaget att, med den pensionsberättigades medgifvande, låta med afskedet anstå

derest och så länge häri pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna.

IT.

Pensions
reglering.

Hvad pensioneringen af personalen vid Lotsstyrelsen och lotsverket angår, så

torde jag få erinra derom att, sedan vid 1876 års Riksdag, på gjord nådig framställning,

nya grunder blifvit godkända för pensionering ej allenast af befäl och underbefäl

med vederlikar vid Kongl. flottan, utan ock af både flottans och lots verkets gemenskap,

blef vid 1877 års Riksdag förnyad pensionsreglering för, bland andre, embets-

och tjenstemännen vid Marinförvaltningen faststäld, hvaremot då jemväl föreslagen

reglering'' i enahanda syftning för tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt befäl

och underbefäl vid lotsverket icke vann Riksdagens bifall.

Under det således gemenskapens vid lotsverket pensionering blifvit förbättrad,

utgå pensionerna för tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt för befälet och underbefälet

vid lotsverket fortfarande i enlighet med äldre bestämmelser, nemligen dels enligt

reglementet för amiralitetskrigsmanskassan af den 26 Oktober 1838 och dels, hvad

fyllnadspension angår, enligt Kongl. cirkuläret don 20 November 1860.

Den livilande frågan om förbättrad pensionering för nämnde personal upptogs

ånyo af Lotsstyrelsen i underdånigt memorial den 1 December 1880, deri styrelsen

erinrade att, i sammanhang med utfärdandet af de nya lotsförfattningarne, som då

förväntades inom kort blifva faststälda, nya stater skulle komma att tillämpas och att

följaktligen en slutlig pensionsreglering för dessa löntagare ej syntes böra längre anstå,

utan åt dem, såsom delegare i amiralitetskrigsmanskassan, beredas enahanda

pensionsförmåner, som redan tillkomme kassans öfrigo delegare.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte lnifvudtiteln.

De nya lotsförfattningarne blefvo derefter af Eders Kong]. Maj:t faststälde den

15 Februari 1881. Den ombildning, som lotsverket ej mindre i afseende å personalens

antal, än i fråga om befälets och underbefälets tjenstgöring, i följd af dessa författningar

undergick, påkallade naturligen en förnyad pröfning af pensionsfrågan, och

jag uppdrog derföre åt Lotsstyrelsen att. oberoende af förut gjorda framställningar

i ärendet, inkomma med det yttrande derutinnan, som kunde finnas af sålunda och i

fiffigt förändrade förhållanden påkalladt. - .

1 don skrifvelse af den 8 November 1881, genom hvilken berörda uppdrag blifvit

fullgjordt, har Lotsstyrelsen hemstält om tillämpning vid pensionsregleringen af grunder,

som i viss mån afvika från dem, hvilka voro bestämmande vid föregående förslag i

ärendet, men deremot närma sig de i sammanhang med senare årens löneregleringar

för förvaltande verk i allmänhet bestämda pensioneringsgrunder. Vid redogörelsen

för Lotsstyrelsens förslag torde jag få hänvisa till eu uppgjord tabell, som upptager

ej mindre ilo fasta löner och ålderstillägg, hvilka, enligt staten för år 1883, skulle

tillkomma i fråga varande löntagare, än ock de pensionsbelopp, som vid olika ålder

föreslagits att till dem utgå, och hvilken tabell torde få såsom Bil. B vidfogas protokollet.

Beträffande först lotsdirektören, hvilkens aflöning är lika med chefernes för do

fleste öfrige förvaltande verk, har styrelsen ansett de för flottans officerare nu gällande

pensioneringsgrunder icke böra blifva å honom tillämpade. I öfverensstämmelse med

hvad för öfrige chefer med samma löneförmåner vore bestämdt, borde skyldigheten

att från embetet afgå inträda först vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår, samt,

med iakttagande att löneförmånerna fördelades i 6,200 kronor lön och 2,800 kronor

tjenstgöringspenningar, han berättigas att komma i åtnjutande af pension och fyllnadspension

med lönens hela belopp.

I afseende a den d styrelsens kansli, och kammarkontor anställa personal sand

styrelsens vaktbetjening öfverensstämmer förslaget i allmänhet med hvad redan finnes

bestämdt för statens centrala embetsverk och särskild! med bestämmelserna för Marinförvaltningen,

med hvilket embetsverk Lotsstyrelsen i detta hänseende syntes böra

likställas.

Vidkommande öfrige tjensteman vid styrelsen, nemligen inspektören, samt öfverfyr-

och fyringeniörerna, har af styrelsen anförts, att, derest för desses pensionering

komme att, i likhet med hvad 1877 varit ifrågasatt, tillämpas samma grunder, som

vid pensionsregleringen för flottans officerskår, sa skulle de vara förpligtade att från

tjensten afgå vid den tidigare lefnadsålder, som för officerarne vore bestämd eller vid

55 år, och då berättigas att erhålla i pension och fyllnadspension ett belopp, motsvarande

vissa procent af den fasta lönen utan ålderstillägg; att den tjenstgöring,

som ålåge ifrågavarande tjensteman, emellertid icke vore så likartad med flottans officerares,

att samma grunder borde för dem gälla i afseende ä tiden för afskedstagandet

och öfrige med pensioneringen sammanhängande frågor, utan vore deremot deras

sysselsättning, om ej helt och hållet, dock i flere fall jemförlig med statens civile

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hnfvudtiteln.

11

tjenstemäns; att det visserligen ej syntes rådlig! att sätta den lefnads- och tjensteålder,

vid hvilken de skulle vara skyldiga att afgå med pension och fyllnadspension

till de i sådant afseende för statens civile tjensteman i allmänhet bestämda, men att

det dock vore lämpligt närma sig donna gräns så, att skyldigheten att afgå inträdde,

i stället för vid 55 lefnads- och 30 tjensteår, vid respektive 60 och 30 år; att, om

denna åsigt i afseende å åldern vid afskedstagande! skulle vinna godkännande, det

syntes billigt att summan af pensionen och fyllnadspensionen något nedsattes i förhållande

tillj dom, som tillkomme öfrige med dem jemförlig© civile tjensteman; samt

att Lotsstyrelsen ansåge att i detta hänseende den riktiga medelvägen funnes genom

det stadgande att pensionens och fyllnadspensionens sammanlagda belopp för i fråga

varande personer borde vid afskedstagande! utgå med en summa, motsvarande den

ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg.

Enahanda voro förhållandet dels med lotskapten, dels ock med öfverlots eif

ha grad, hvilken senare, genom arten af sin tjenstgöring icke oväsentligt skild

från det öfriga underbefälet, åtnjöte förmånen af ålderstillägg till lönen i likhet

med befälet.

Med tillämpning häraf skulle pension och fyllnadspension vid uppnådda 60 lefnads-

och 30 tjensteår, derest vederbörande innehade ålderstillägg till lönerna, utgöra:

För inspektör ...................................

» öfverfyringeniör .........................

» förste fyriugeniör och fyringeniör

» lotskapten ....................................

» öfverlots af l:a grad ................

kronor 4,500: -

» LOOO:

» 3,000:

» 3,500: -

1,700: —

Hvad öfver lotsar af 2:a grad och fyr mästare vidkommer, vore visserligen deras

aflöning fördelad i lön af 800 kronor för hvar och en samt tjenstgöringspenningar,

för de förstnämnda af 200 kronor och för de senare af olika belopp, men de åtnjöte

icke ålderstillägg till lönen. Deremot hade dessa personer andra inkomster, som

icke borde lemnas ur sigte vid bestämmandet af deras pension, så framt do skulle

vara skyldige att vid viss ålder lemna sin tjenst och dermed följande förmåner.

För öfverlotsar af 2:a grad utgjordes dessa förmåner, utöfver aflöningen, af lotsbåt,

hvilken vid de olika platserna uppgått till vexlande belopp, oftast öfver 1,000,

i vissa fall öfver 2,000 kronor om året, och ehuru denna inkomst antagligen numera

i följd af den medgifna lotsfriheten komme att flerstädes minskas, vore dock klart,

att skilnaden emellan inkomster före och efter afskedstagande! skulle blifva allt för

stor, om pensionen bestämdes till den, som är faststäld för vederlikar vid flottan,

Indika taga afsked vid 55 års ålder. Fyrmästarne åter egde utom den kontanta aflöningen

af 900—1,400 kronor förmånen af fri bostad, vedbrand och ljus äfvensom

å fyrskeppen portion, hvadan äfven för dem det blefve allt för känbart att vid uppnådd

pensionsålder finna sina inkomster nedsatta till det för underofficerare af 2:a

grad faststälda belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtitehi.

Med afseende härå och dä i öfrigt för öfverlotsar af 2:a grad och för fyrmästare

syntes böra bestämmas enahanda lefnads- och tjensteålder, då de skola vara pligtige

att taga afsked, som för befälet och för öfverlotsar af l:a grad, ansåge Lotsstyrelsen

pensionens och fyllnadspensionens sammanlagda belopp böra för i fråga varande personer

vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjenstår bestämmas till 1,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit af Lotsstyrelsen anfördt skulle,

enligt styrelsens förslag, de jemlik! nådiga kungörelsen den 24 November 1876 faststälda

grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar

tillämpas vid pensioneringen jemväl af personalen vid Lotsstyrelsen samt befälet och

underbefälet vid lotsverket under iakttagande af följande närmare bestämmelser,

nemligen:

att pension jemte fyllnadspension eldigt ha punkten i omförrnälda grunder äfvensom

pensionsafgift skall för löntagare, hvilken enligt gällande stat är tillerkänd ålderstillägg

efter vissa ars tjenstgöring i samma grad, beräknas efter den fasta, lönen ulan

ålder stillägg;

att fyllnadspensionen för lots direktör, sekreterare, kamererare, registrator, notarie,

revisor och bokhållare äfvensom kassör och bokhållare samt vaktbetjente, Indika, efter

uppnådda 65 lefnads- och minst idb tjenstår, erhålla afsked, skall utgå med skilnaden

emellan lönens hela, belopp, ålder stillägg inberäknade, och pensionen;

att fyllnadspension för inspektör\ tjensteman å hotsstyrelsens fyringeniörkontor samt

befäl och underbefäl vid lotsverket,, Indika efter uppnådda HO lefnads- och minst 30

tjenstear, erhålla afsked, skall utgå mal, skilnaden emellan den ursprungliga lönens belopp

tillika med ett ålder''stillägg, om sådant inneliafves, och pensionen, dock att öfverlots

af 2:a grad och fyrmästare i pensionsförmåner komma i åtnjutande af 1,000 kronor;

att den pensionsafgift, som det åligger löntagare att för åtnjutande af rutt till pension

och fyllnadspension utgifva, skall erläggas från och med, 1883 års ingång eller ock,

vid senare tillträde af lön hvarefter förhöjd, pension beräknas, från och med månaden

näst efter deri, under hvilken sådant tillträde egt ruin; samt

att den ålder, vid, hvilken vederbörande löntagare skall vara förpligtad att frän

innehafvande befattning söka, entledigande, bestämmes för lotsdirektören samt tjenstemännen

a Lotsstyrelsens kansli och kammarkontor äf vensom vedäbetjeningeu till Hd lefnadsovh

minst 35 tjenstår samt för inspektören, tjensternännen å fyringeniörkontor et, äfvensom

befälet och ''underbefälet vid lotsverket till HO lefnads- och minst SO tjenstår.

För egen del får jag åberopa hvad sålunda i fråga om grunderna för ordnandet

af pensioneringen af personalen vid Lotsstyrelsen och lotsverket blifvit anfördt af styrelsen,

med hvilken jag till alla delar instämmer,

Men i sammanhang härmed framställer sig äfven frågan, hvarifrån de för pensioneringen

erforderliga medel böra utgå. För närvarande bestrides, såsom kändt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufviultiteln.

13

är, pensioneringen af tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt af befälet och underbefälet

vid lotsverket dels af amiralitetskrigsmanskassan, till hvilken en afgift beräknad

efter 4 procent af pensionen årligen af löntagarne erlägges, dels ock från det å riksstatons

9:o hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering af flottans befäl och

underbefäl mod vederlikar. Gemenskapens vid lotsverket pensionering utgår, i likhet

med medlen för pensioneringen för flottans manskap, af det för sådant ändamål ä

samma hufvudtitel uppförda anslag, jemväl af förslagsanslags natur, dervid dock, enligt

1876 års Riksdags beslut, af lotsverket fortfarande lemnas ett bidrag till belopp af

3,500 kronor.

Det synes mig likväl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida oj fyllnadspensionerna

till löntagarne vid Lotsstyrelsen och lotsverket, så ock pensioneringen

för lotsverkets gemenskap bör bestridas af samma medel, från hvilka öfrige

kostnader för lotsverket utgå. Redan i ofvannämnda memorial af den 1 December

1880 har Lotsstyrelsen gjort antydning om lämpligheten att för åstadkommandet

af eu förbättrad pensionering anlita fyr- och båkmedlen; och då donna

sjöfarten ålagda afgift är afsedd till lots- och fy.rinrättningarnes behöriga upprätthållande

och dertill utan tvifvel jemväl måste räknas kostnaderna för pensioneringen

af den personal som ognat sina krafter åt lotsverkets tjenst, så tvekar jag

desto mindre att tillstyrka en dylik öfverflyttning på lotsverkets stat af utgifterna

härför, som andra styrelsegrenar af de för deras verksamhet i allmänhet afsedda

medel pensionera sina löntagare.

Lämpligaste sättet att för närvarande ordna denna angelägenhet synes mig sålunda

vara, att tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket

fortfarande qvarstå såsom delegare i amiralitetskrigsmanskassan och derifrån erhålla

pension, mot skyldighet att till kassan erlägga den högre afgift, som blcfve en följd

af den förhöjda pensionen, men bekomma fyllnadspensionen af fyr- och båkmedlen,

af hvilka model jemväl skulle utgå pensionerna till gemenskapen. Nämnda kassas

direktion lärer dock fortfarande höra bibehålla bostyret med utgifvande såväl af fyllnadspensionerna

som af gemenskapens pensioner.

Enligt uppgift från amiralitetskrigsmanskassans direktion har af fortjenta pensioner

för tjensteman vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket

don del deraf som utgjort fyllnadspensioner utgått för

1878 ......................................... med kronor 7,587: 33.

1879 .......................................... » » 6,642: 91.

1880 ........................................» » 6,038: 08.

1881 ..................................... » » 7,544: 84.

I följd af det jemförelsevis stora antal afsked som på grund af lotsverkets ombildning

meddelats åt befäl och underbefäl under år 1881, är det antagligt att fyllnadspensionen,

oafsedt den nu föreslagna pensionsförhöjningen, skulle under de närmast

följande åren utgå med något högre belopp än för år 1881 eller med, förslagsvis

beräknadt, omkring 10,000 kronor. Den föreslagna nya pensionsregleringen skulle i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte Jiufvudtiteln.

och för sig sannolikt icke i det hela verka någon förhöjning. Det bör nemligen ej

lomnas nr sigte att befälets och underbefälets antal genom ombildningen i betydlig

mån minskats. Så upptager staten nu i stället för 3 distriktchefer och 15 fördelningsehofer

allenast en inspektör vid styrelsen och S fördelningschefer, samt, i stället för

59 lotsåldermän, allenast 16 öfverlotsar. Till berörda antagande bidrager ock den

omständighet att afskedsåldern skulle för do flesta pensionstagare blifva senare än

för närvarande är förhållandet. Om således den summa, som för i fråga varande ändamål

skulle komma att utgå från fyr- och båkmedlen, beräknas, såsom ofvan är

nämndt, till 10,000 kronor, kommer sannolikt detta belopp icke, åtminstone ej i don

närmaste framtiden, att öfverskridas.

Hvad beloppet af den utaf gemenskapen vid lotsverket förtjenta pension angår,

har don utgjort

1878 ..................

................. kronor 11,154

1879 ..................

.................. » 12,099

1880 ....................

................... » 12,852

1881 ....................

................. » 18,425

och torde, med afseende å den stegring dessa siffror utvisa, icke för framtiden böra

beräknas lägre än till 20,000 kronor.

Sammanlagda beloppet af de utgifter lotsverket komme att vidkännas i händelse

pensioneringen, till den utsträckning som ofvan är nämndt, komme att bestridas af

fyr- och båkmedlen, skulle sålunda utgöra 30,000 kronor, dervid dock bör anmärkas

att, då lotsverket för närvarande bidrager till gemenskapens pensionering med 3,500

kronor, den förökade utgiften, komme att utgöra allenast 26,500 kronor.

Beträffande frågan huruvida nedsättning i de å 9:de hufvudtiteln uppförda pensioneringsanslag

för flottan skulle, i händelse af bifall till detta förslag, kunna ske,

torde, hvad först angår anslaget till pensionering af befäl och underbefäl, den minskning

i anvisningarne å detsamma, som uppstår derigenom att lotsverket öfvertoge

pensioneringen af egne löntagare, komma att till hufvudsaklig del motsvaras af

förväntad stegring i beloppet af förtjenta pensioner åt flottans befäl och underbefäl.

I afseende å anslaget till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap — från

hvilket anslags rubrik orden »och lotsverket» lära böra utgå — har direktionen öfver

amiralitetskrigsmanskassan upplyst att detsamma under år 1880 öfverskridits med

mer än 9,000 kronor samt att anvisningarne derå förväntas blifva ännu större år 1881,

dels genom det högre antal under år 1881 inkomna pensionärer af gemenskapsklass,

dels ock till följd af föreskriften i Kongl. brefvet den 4 Juni 1880, enligt hvilket

underhållet för de från f. d. timmermans- och handtverksstaten på invalidstat öfverflyttade

daglönare skall, till belopp af högst 9,030 kronor, utgå af detta anslag. Vid

sålunda anförda förhållanden finner jag, med fästadt. afseende derjemte å anslagens

natur, ej skäl ifrågasätta någon minskning i desamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

15

I öfverensstämmelse med hvad sålunda är vordet anfördt, är min hemställan

under förevarande anslagsrubrik att Eders Kong! Magt täcktes föreslå Riksdagen:

dels att Riksdagen — med bifall dertill att de enligt nådiga kungörelsen den

24 November 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar må tillämpas vid pensionering jemväl af personalen vid Lotsstyrelsen

samt befälet och underbefälet vid lotsverket, under iakttagande dervid af

de utaf Lotsstyrelsen föreslagne, bär ofvan intagna närmare bestämmelser, äfvensom

att ej mindre do fyllnadspensioner, till hvilka ifrågavarande löntagare blifva

jemlikt berörde stadganden berättigade, än ock pensionerna till gemenskapen vid

lotsverket skola för år 1883 och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen — ville för

sin del godkänna de vid detta protokoll fogade stater för Lotsstyrelsen och lotsverket

jemte de likaledes här ofvan upptagne vilkor för åtnjutande af de i staterna

uppförda aflöningar,

dels ock att för »Lotsstyrelsen och lotsverket» måtte i riksstaten uppföras såsom

reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda belopp som

det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för statsregleringsperioden beräknats

uppgå, eller, med inberäkning af de i anslaget ingående friheter och ersättningar,

1,200,409 kronor, och således med 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande

riksstat upptagna, . med Kong!. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att i staterna

vidtaga do jemkningar, hvilka kunna blifva af inträffade omständigheter påkallade,

som ock att för det med anslaget afsedda ändamål använda det öfverskott, som å

inkomsterna kan uppstå;

Och torde Eders Kong!. Maj:t i sammanhang härmed i nåder förklara, att Eders

Kong!. Magt, under förutsättning det äfven Riksdagen finner Lotsstyrelsens och lotsverkets

stater böra för framtiden af Riksdagen pröfvas, är sinnad att framgent till

Riksdagens godkännande årligen framlägga ifrägakommando förändringar vid regleringen

af omförmälda utgiftsstater.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att göra någon särskild framställning.

Visserligen har Marinförvaltningen i sin förevarande underdåniga skrifvelse

den 23 sistlidne September anmält, att det i gällande stat för navigationsskolorna i

riket upptagna belopp af 2,500 kronor till förhyrande af lokal för undervisning i

skeppsbyggeri vid navigationsskolan i Göteborg numera icke fullt åtginge, sedan

hyresbeloppet från och med den 1 sistlidne Oktober blifvit nedsatt till 2,000 kronor

för år, men denna tillfälliga omständighet lärer icke böra verka ändring af det i riksstat

uppförda anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart.

Öfriga ordinarie

anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvudtiteln.

Jemförelse I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle i den ordinarie staten

rande^cli'' förekomma annan ändring, än att det till lots- och fyrinrättningen med lifrädd
föreslagen

or- ningsanstalterna uppförda anslag ökades med............................ kronor 100,000: —

dinane stat, hvadan, med tillägg af slutsumman af femte hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt gällande riksstat ................................... » 5,275,000: —

, ‘ sammanlagda beloppet häraf kronor 5,375,000: —

komme att utgöra den summa, hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för

är 1883 uppgå.

Extra anslag.

Komplettering af sjöbefästningarnes vid Karlskrona

inventarier m. m.

Sjöbefästningårm

vid

Karlskrona,

För detta ändamål erfordrades, såsom i statsprotokollet den 5 Januari 1881 omförmäles,

vid samma års början ett belopp af sammanlagdt 144,000 kronor. Då 1881

års Riksdag i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts förslag å extra stat för år 1882 för

ändamålet beviljat 48,''000 kronor samt Eders Kong!. Maj:t genom nådigt bref den

11 Februari 1881 från andra tillgångar anvisat 19,400 kronor för byggande af en ängslig

af jern till uppehållande af förbindelse emellan Karlskrona och dess sjöfästningar,

hvilken ångslup ingår bland befästningarnes inventarier, så återstår ännu för

dessa befästningars förseende med fullständiga inventarier m. m. ett behof af 76,600

kronor, hvilket belopp Marinförvaltningen hemstält måtte af Riksdagen å extra stat

för år 1883 begäras.

Då emellertid ännu återstående anskaffningar torde utan olägenhet kunna fördelas

på två år, anser jag mig böra hemställa, att för fortsatt komplettering af i fråga

varande sjöbefästningars inventarier in. in. må å extra stat för sistnämnda år af

Riksdagen begäras endast ett belopp af 38,000 kronor.

Artillerimateriel.

[5] Enligt en Marinförvaltningens förberörde skrifvelse bifogad specifikation har kost
Artillenma-

na(:]GU fgr den artillerimateriel, till hvars anskaffning extra anslag för år 1883 ansetts

höra begäras, beräknats till 483,130 kronor, nemligen:

2 st. 15 cm kanoner af martinsmetall å 12,500 kronor .............. kronor 25,000: —

2 » lavetter till dito ä 8,000 kronor.......................................... » 16,000: —

Transport kronor 41,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

Transport kronor

5 st. 12 om kanoner af martinsmetall å 5,800 kronor......

9 » lavetter till 12 om kanoner å 4,500 kronor ............

17 b 8,4 om kanoner af martinsmetall å 2,200 kronor......

17 » lavetter till dito å 1,200 kronor .............................

Spetsprojektiler ...................................................................

150 st. projektiler till 1 st. 27 cm kanon........................

Artilleriinventarier ..............................................................

Komplettering af skråförrådet ........................................

8 st. 25 mm. kulsprutor med sjölavetter och ammunition

å 7,000 kronor ...................................................

298 » revolvers å 35 kronor .............................................

4 » tubkanoner å 500 kronor .....................................

41.000

29.000

40,500

37.400

20.400

200,000

18.000

8,400

20,000

56,000

10,430

2,000

60.2

g <2 bi

M a -5

„ a h

o fl eä

8 Ss ^

•43

Summa kronor 483,130: —

Af ofvan nämnda materiel äro 2 st. 15 cm kanoner och 5 st. 12 cm kanoner

med tillhörande lavetter afsedda för skjutöfningar dels vid exercisskolan i Karlskrona

dels ombord å skolskeppet Stockholm; och torde med desammas anskaffande

kunna åtminstone tills vidare anstå, enär dessa kanoner med tillbehör utan olägenhet

kunna från sjöbefästningarne vid Karlskrona såsom lån bekommas.

Af det vid sistlidne års Riksdag beviljade anslag till artillerimateriel är afsedt

dels 20,000 kronor till komplettering af skråförrådet, dels erforderligt belopp till anskaffande

af 150 stycken projektiler för kanonbåten Eddas 27 cm kanon, vid hvilket

förhållande jag finner att med vidare utgifter för berörda ändamål jemväl kan för

närvarande anstå.

Vidare anser jag det, enligt ofvannämnda specifikation, till anskaffning föreslagna

antal 8,4 cm kanoner med lavetter till bestyckning å Kungsholms fästning

kunna för närvarande inskränkas till 10 samt behofvet af kulsprutor till hälften af

det i samma specifikation upptagna eller till 4.

Hvad beträffar anskaffning af spetsprojektiler, för hvilket ändamål Marinförvaltningen

beräknat 200,000 kronor, torde vid det förhållande att redan befintligt

antal spetsprojektiler i det närmaste motsvarar behofvet för sjöfästningarne samt

omkring 2V2 utredningar för fartygen — med undantag för 27 cm kanoner, för

hvilka endast l''/2 och för 17 om kanoner, för hvilka blott 1V6 utredning finnes, —

kostnaderne för komplettering utaf förrådet af spetsprojektiler kunna fördelas på 3 år,

och för år 1883 beräknas till 70,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad jag här ofvan anfördt skulle, derest Förvaltningens

beräkning i öfrigt, såsom jag hemställer, godkännes, för anskaffning af

artillerimateriel erfordras följande belopp:

4 st. lavetter till 12 cm kanoner...................

10 » 8,4 cm kanoner af martinsmetall ..........

.................. kronor

18,000: -

................... »

22,000: —

Transport kronor

40,000: —

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte lmfvudtiteln.

[6]

Skjutförsök

m. m.

[7]

Omarbetning

af krut.

Transport kronor 40,000

—

10 st. lavetter till 8,4 cm. kanoner af martinsmetall ..................

» 12,000

_

Spetsprojektiler.............................................................................

» 70,000

—

Artilleriinventarier till kanonbåten Edda ..................................

» 8,400

—

. 4 st. 25 mm. kulsprutor mod sjölavetter och ammunition........

» 28,000

—

298 » revolvers .........................................................................

» 10,430

—

4 » tubkanoner .....................................................................

» 2,000

—

Summa kronor 170,830

—

och tillstyrker jag alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till

Riksdagen att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1883 anvisa denna summa.

Skjutförsök och inskjutning af kanoner.

Med hänsyn till de tillgångar, som kunde afses för femte lmfvudtiteln fann Eders

Kongl. Maj:t, vid afgifvandet af sistlidet års statsverksproposition, icke skäl att, begära

anslag för skjutförsök och inskjutning af kanoner, för hvilket ändamål Marinförvaltningen

ansett ett belopp af 20,000 kronor erfordras år 1882. Nu bär emellertid flottans

skjutbana vid Karlskrona blifvit färdigbygd och då det är synnerligen angeläget att

inskjutningen af kanoner icke afbrytes, har Marinförvaltningen på grund häraf och

enär det vore af vigt att genom skjutförsök pröfva så väl olika krutsorter till flottans

nyare kanoner som uthålligheten af de kanoner, livilka blifva tillverkade af martinsmetall,

förnyat sin anmälan om i fråga varande behof samt hemstält att för skjutförsök

och inskjutning af kanoner måtte af Riksdagen begäras ett extra ordinarie

anslag för år 1883 af 20,000 kronor; och får jag med afseende å hvad härvid förekommit

biträda denna Marinförvaltningens underdåniga hemställan.

Omarbetning af krut.

Då med de för åren 1881 och 1882 af Riksdagen anvisade medel till omarbetning

af äldre styckekrut till grofkornigt icke kan erhållas för flottans 27 cm kanoner

lämpligt krut till så stor myckenhet att, med inberäkning af redan befintligt förråd,

ens halfva behofvet för dessa kanoner, enligt faststäld utredning, dermed blefve tillgodosett,

har jag, med hänsyn jemväl dertill att det med afseende å produktens

beskaffenhet är af vigt att tillverkningen af grofkornigt krut får oafbrutet, om ock

i mindre skala, fortgå, ansett mig böra tillstyrka, att till nu instundande Riksdag göres

framställning om anvisande å extra stat af medel för omarbetning af krut till belopp

af 30,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

19

Minväsendet.

På sätt jag till statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 anförde, hade Marinförvaltningen

ansett ett belopp af 75,500 kronor vara behöfligt för anskaffning af åtskillig

minmateriel till Karlskrona station. Då emellertid fyllandet af de anmälda behofven

syntes kunna anstå, utom hvad angick dels anskaffningen för 30,000 kronor

af en ångbåt, afsedd för utläggning af multipelkablar, och hvartill medel kundo beredas

från återstoden af anslaget till krigsfartygs byggande samt af en del stångminor

och mingafflar m. in. till en summa af 5,855 kronor, blef endast sistnämnda summa

inberäknad i det belopp, som för minväsendet af 1881 års Riksdag äskades och beviljades.

Med erinran att nyssberörda två belopp, tillsammans 35,855 kronor, sedermera

blifvit af Eders Kongl. Maj:t för sina ändamål anvisade, har Marinförvaltningen

nu framhållit, att behofvet derutöfver af extra ordinarie anslag till minmateriel i vissa

delar qvarstode oförändradt samt anmält att, enligt en af varfsehefen vid Karlskrona

station insänd specificerad uppgift, ytterligare 19,800 kronor vore för ändamålet behöfliga,

så att sammanlagdt 59,445 kronor nu erfordrades för anskaffning af minmateriel

till nämnde station.

Åberopande don utredning rörande behofvet af 14-tums 15-fots Whiteheads minor,

som återfinnes uti ofvan angifna statsrådsprotokoll, har Marinförvaltningen erinrat, att

återstående behofvet af dylika minor numera utgjorde 6 stycken, motsvarande en

kostnad af 37,998 kronor.

Vidare har Förvaltningen, med åberopande att behofvet af bomullskrut dels till

laddningar för samtliga flottan tillhöriga minor och dels i förråd sistlidne år beräknats

till en kostnad af 34,000 kronor, samt att af detta belopp endast 15,806 kronor

blifvit anvisadt, anmält att sålunda för fyllande af flottans behof af bomullskrut i angifna

omfattning erfordrades 18,194 kronor.

Då för åtskilliga andra för minväsendets utveckling nödvändiga arbeten och anskaffningar

m. m. kräfdes i rundt tal 20,400 kronor samt i öfrigt erfordrades 19,885

kronor 75 öre till minpersonalens aflöning, så länge denna personal ansåges böra

qvarstå å extra stat, uppginge slutsumman för behöfligt anslag under år 1883 för

minväsendet till 155,922 kronor 75 öre eller i rundt tal 156,000 kronor.

Hvad angår det anmälda behofvet af 59,445 kronor för anskaffning af minmateriel

vid Karlskrona station, anser jag — då häruti ingår kostnaden dels för reservförråd,

med hvars anskaffande tills vidare lärer kunna anstå, dels för öfningsattiralj,

hvartill enligt mitt förmenande den redan befintliga, för krigsbruk afsedda materielen

[8.J

Minväsendet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte liufrudtiteln.

lämpligen bör användas — en nedsättning af 39,645 kronor kunna ega rum och alltså

för i fråga varande behof nu erfordras endast 19,800 kronor.

Jemte det jag anser det ofvan angifna beloppet, 37,998 kronor, böra afses för

tillverkning af ytterligare 6 stycken minor, får jag erinra, att i sammanhang med mintillverkningens

fortgång behofvet af en s. b. skjutbro för minors inskjutning gjort sig

allt mera känbart. Marinförvaltningen har ock upprepade gånger gjort framställning

i ämnet och afgifvit förslag, hvarvid kostnaden beräknats till alternativt 67,096 och

39,041 kronor, beroende af det omfång, i hvilket bostäder för manskapet, minverkstad,

minförrådshus o. s. v. kunde finnas erforderliga; men dels hafva dessa kostnader ansetts

allt för höga, dels har den för brons anläggning föreslagna plats befunnits icke

fullt lämplig, hvarför ock vidare åtgärder i det föreslagna syftet hittills icke blifvit

vidtagna. Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t numera befalt, att postångfartyget

Polhem skall för flottans behof inköpas, hvarigenom erhålles ett minskolefartyg som

derjemte kan inredas dels till bostad för befäl och besättning, dels till minverkstad,

i följd hvaraf annan fast byggnad än sjelfva bron och möjligen en vaktstuga ej behöfves,

lärer kostnaden för skjutbro med tillbehör kunna nedsättas till 20,700 kronor,

hvilket belopp alltså torde få inberäknas uti det extra anslag, som af Riksdagen begäres

för minväsendet.

Bland de behof, hvilka i öfrigt böra skyndsamligen tillgodoses, förekommer uppförandet

af kruthus, minmagasin m. in. å dertill tjenlig plats. "Visserligen är kostnaden

för i fråga varande anläggning i dess helhet ännu icke tillfyllest. utredd; men

då en för ändamålet synnerligen lämplig plats lärer kunna förvärfvas, derest köp

snart kommer till stånd, anser jag den af Marinförvaltningen för minväsendets utveckling

m. m. beräknade summa böra, med afseende härå, höjas till 26,400 kronor.

I likhet med Marinförvaltningen anser jag derjemte erforderliga belopp böra beräknas

för anskaffning af bomullskrut samt för minpersonalens aflöning, nemligen

18,194 kronor för det förra ändamålet och 19,885 kronor 75 öre för det senare.

Sammanlagda kostnaderna för de behof, hvilkas tillgodoseende jag anser icke

kunna undanskjutas, uppgår sålunda till 142,977 kronor 75 öre; och hemställer jag

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i öfverensstämmelse härmed af Riksdagen begära anslag

å extra stat för minväsendet för år 1883, dock till belopp, som för jemnande af

de extra anslagens slutsumma utföres med 142,813 kronor 83 öre.

Farty gsmateriel.

Fartygs- På de skål, hvilka till statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 finnas anförda,

materiel, bemstälde jag i underdånighet det täcktes Eders Kongl. Maj:t, att af det årets riks
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitelri.

21

dag begära ett anslag af 2,290,000 kronor till byggande af ett pansarfartyg af den typ,

som uti det af komiterade för afgifvande af förslag till fartygscerter för flottan den

28 Juni 1880 aflåtna betänkande betecknas med bokstafven A, samt att af detta

byggnadsanslag 650,000 kronor måtte anvisas att utgå för år 1882.

Till denna min underdåniga hemställan behagade Eders Kong!. Maj:t, på tillstyrkan

af Statsrådets öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall, i öfverensstämmelse hvarmed

ock nådig framställning i ämnet blef till Riksdagen afliden.

I anledning af denna framställning yttrade emellertid statsutskottet i sitt utlåtande

till 1881 års riksdag bland annat följande:

»Först efter den fullständiga utredning, som af den nu samlade sjöförsvarskomitén

är att emotse, kan den frågan väntas blifva tillförlitligen afgjord, hvilken

ställning inom försvaret, sjövapnet för framtiden bör intaga, och på denna frågas

pröfning måste ytterst bero bedömandet hvilka fartygscerter må företrädesvis anses

för våra behof lämpliga. Detta förhållande synes utskottet innebära fullgiltigt skäl

för Riksdagen, att icke för närvarande bevilja medel till någon så stor och dyrbar

fartygsbyggnad som den nu af Kong! Maj:t föreslagna.»

Ehuru jag fortfarande till alla delar vidhåller min förut uttalade åsigt om pansarfartygs

såväl lämplighet som oumbärlighet för våra kusters försvar, har jag likväl

— då statsutskottets ofvannämnda mening jemväl synes hafva delats al flertalet

bland Riksdagens ledamöter, och det sålunda torde kunna antagas att Riksdagen

derpå grundade sitt afslag på den gjorda framställningen samt sjöförsvarskomitén ännu

icke afslutat sina arbeten och alltså enahanda anledning till afslag fortfarande qvarstår

— icke ansett lämpligt att redan till innevarande års Riksdag förnyad framställning

allåtes om medels beviljande till nybyggnad af dylika fartyg.

Deremot torde de ofvan anförda skälen icke kunna åberopas mot anslags beviljande

till byggande af ett öfningsfartyg i stället för den föråldrade ångkorvetten

»Gofle», hvilket fartyg är 34 år gammalt, och enligt hvad af statsrådsprotokollen den

7 Januari 1878 och 8 Januari 1879 framgår, redan då ansågs böra ersättas, och som

nu icke utan misshushållning och i allt fall endast för kortare tid kan lör ändamålsenliga

öfningars utförande med detsamma vidare underhållas.

Behofvet af ett nytt öfningsfartyg i stället för nämnde korvett, hvilket sålunda

länge varit för handen, gör sig för hvarje år alltmer gällande; och hvilken ställning

inom försvaret sjövapnet, än må komma att för framtiden intaga, äro och förblifva

dock fartyg, lämpliga för personalens öfvande, i alla hänseenden lika oumbärliga, och

hvarje uppskof med anskaffandet af sådan öfningsmateriel voro en för befälets och

manskapets utbildande till yrkesskicklighet förlorad tid.

På grund häraf får jag i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen om

medels anvisande till ett nytt öfningsfartyg. Då emellertid, oaktadt önskvärdheten af

det ifrågavarande fartygets snara fullbordande, det med fästadt afseende å dess framtida

varaktighet icke torde vara lämpligt att arbetet dermed på ett år utföres,

har jag ansett att af hela det för fartygets anskaffande erforderliga belopp, beräknadt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln.

[10]

Ersättning

för brandskada

å kronovarfvet

i

Karlskrona.

O O

Cj U

att, förutom omkring 170,000 kronor till bestyckning och artilleri-inventarier, uppgå

till 1,480,000 kronor, det för år 1883 erforderliga anslaget kunde inskränkas till

650.000 kronor; cell får jag alltså hemställa det täcktes Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

begära att till byggande af ett öfningsfartyg måtte å extra stat beviljas

1.480.000 kronor samt deraf anvisas 650,000 kronor att utgå år 1883.

Ersättning för brandskada å kronans varf i Karlskrona.

I nådigt bref af den 6 Augusti 1881 har Eders Kongl. Maj:t befallt Marinförvaltningen

att, i sammanhang med anmälan om de anslag, som bordo hos instundande

Riksdag begäras, jemväl inkomma mod framställning om ersättning för den

skada och förlust, som uppstått i följd af den å kronovarfvet i Karlskrona den 20

Januari 1881 uppkomna eldsvåda. Vid fullgörande af denna befallning- har Marinförvaltningen

erinrat att, enligt varfschefens vid stationen uppgift, denna skada och för
-

lust beräknats sålunda:

Instrument, som tillhört sjöinstrument- och sjökarteförrådct ......... kronor 48,087: 70.

Föremål, som tillhört minkontorets persedeluppbörd in. m........... » 3,041: 17.

Effekter, som tillhört sjökrigsskolan.............................................. » 2 314:__

Effekter, som tillhört materialförrådet.......................................... » 2 427: 38.

Förrådsbyggnadens värde före branden.......................................... » 35,000: —-

Summa kronor 90,870: 25.

Varfschefen hade dock härvid anfört: att det icke syntes vara skäl att ersätta sådana

förstörda sjöinstrument, såsom sextanter, oktanter, kikare och dylikt, hvilka, äldre

och mindre brukbara, flinnos utöfver verkliga behofvet; att glasinstrument, såsom

termometrar och hydrometer, tillsvidare icke behöfdo finnas i förråd till det antal, som

om samtlige fartyg skulle rustas, enär dylika instrument när som helst funnes i allmänna

handeln att tillgå och att kostnaden för dem, som tarfvades utöfver förrådets behållning,

påräknades kunna utgå af årsanslaget till nautiska instrument; att då loggmaskiner

och båtkompasser som oftast förbättrades, det icke vore lämpligt att för

närvarande hafva flera sadana i förråd, än som erfordrades för att kunna dermed

förse det antal fartyg, som i allmänhet årligen utrustades; att andra utländska sjökort

och seglingsbeskrifningar än öfver närmaste farvatten för närvarande icke bordo

anskaffas, emedan fartygsbefälhafvarne alltid voro i tillfälle att förse sig med sådana

kort och beskrifningar, som de under expeditionen funne sig behöfva utöfver dem

de från stationens förråd erhållit; äfvensom att, ehuru materialförrådets träpersedel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hafvttdtiteln.

23

uppbörd för tillfället icke borde kompletteras, erforderliga medel dertill dock beräknats

för att, derest ersättning konrme att anvisas, godtgöras materialförrådets behållning;

och hade varfsehefen, på grund häraf, beräknat den erforderliga ersättningen

för reparationer och nyanskaffning af instrument till ................. kronor 35,552: 50.

anskaffning af uppbördspersedlar för minkontoret samt betäckande

af utgifterna för dagsverken och inventering m. m................ » 3,041: 17.

instrument för sjökrigsskolan ........................................................ » 2,314: —

materialförrådets ersättande för uppbrunne persedlar .................... » 2,427: 38.

Summa kronor 43,335: 05.

från hvilken summa dock kunde afdragas befintlig tillgång till underhåll

af nautiska instrument med .................................. kronor 3,000: —

da återstoden utgjorde 40,335: 05.

Denna beräkning har Marinförvaltningen för sin del gillat, med tilläggkikväl att

från ersättningssumman kunde utan olägenhet ytterligare afdragas den af varfsehefen

upptagne post å 2,427 kronor 38 öre för ersättning till materialförrådet och sålunda ersättningsbeloppet

inskränkas till 37,907 kronor 38 öre.

Med åberopande häraf och då undersökningen inför krigsrätt angående uppkomsten

af i fråga varande brand icke gifvit anledning att ställa någon till ansvar

såsom till densamma vållande, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning att till betäckande af i fråga varande kostnader måtte å

extra stat för år 1883 anvisas ett belopp i jenmadt tal af 38,000 kronor.

Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för komitén

för afgifvande af förslag till sjöförsvarets ordnande.

Då Eders Kongl. Maj:t den 19 Juni 1880 beslöt uppdraga åt en komité att af- [H]

gifva förslag till sjöförsvarets ordnande, erhöll tillika Marinförvaltningen befallning för för^kotteatt

af tillgängliga medel förskottsvis utbetala kostnaderna för densamma mot ersätt- ra(le utgifter

ning uppå framdeles skeende anmälan. Enligt inkommen uppgift hafva kostnaderna ^ en^omit^

för denna komité till 1881 års slut uppgått till 49,356 kronor 17 öre;

och ehuru komiténs arbeten ännu icke äro afskräde, har jag likväl icke ansett

denna tidpunkt böra afvaktas för afgifvande af framställning om ersättning för redan

utbetalda kostnader i och för densamma. Jag får alltså i underdånighet hemställa

det Eders Kongl. Maj:t täcktes för detta ändamål af Riksdagen begära ett extra anslag

lör är 1883 till motsvarande belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufrudtiteln.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öffige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i

afseende å regleringen af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets

behof blifvit af departementschefen i underdånighet

hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl.

Maj:t sålunda beslutat finansdepartementet meddelas, för att

läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge

femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.

In fidem protocolli

]j. T/i. Neijber.

Stockholm, K. L. Beckman, 1882.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte lnifvudtiteln

25

Bil. A.

Stater

för Lotsstyrelsen och lotsverket år 1883.

. <13

v §. fe-

CD §

g » 5

Cfl

A) Aflöiiingsstat.

t-1

o:

5 rZt

P.CXq

b o:

crq 2

£ B

“ erg

m

B’Ef §

(W M.

so b - b OQ ®

“ &

3

3

so

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Lotsstyrelsen.

1 Lotsdirektör och Chef ................

6,200

2,800

—

9.000

/"Efter 5 år kanj

i lönen höjas med!

(500 kronor.

1 Inspektör ......................................

4,000

2,000

—

6.000

1 Sekreterare ...................................

3,000

1,500

—

4.500

\ Efter 5 år kan i

1 Kamererare...................................

3,000

1.500

—

4,500

t lönen höjas med!

1500 kronor och!

1 Registrator ...................................

1.800

1.200

—

3,000

/efter 10 år med''

1 ytterligare 500

1 Notarie........................................

1,800

1.200

—

3,000

kronor.

1 Ombudsman...................................

1 Revisor och bokhållare....................

—

—

2.000

2,000

3,000

1.800

1.200

—

1 lönen höjas med!

3.000

1 Dito dito ....................

1.800

1.200

—

/efter 10 år med;

1 Kassör och bokhållare ...................

ce

—

O

1,200

500

2,500

1 ytterligare 500;

j kronor.

1 Materialförvaltare ..........................

—

2,000

2,000

1 Ofverfyringeniör ...........................

3,500

2,000

—

5,500

I Efter 5 år kan

1 Förste Fyringeniör........................

2,500

1,500

—

4.000

1 lönen höjas med

1500 kronor och

1 Fyringeniör...................................

2.500

1,000

—

3,500

/efter 10 år med

1 ytterligare 500

2 Dito ...................................

Vikariatsersättningar samt arvoden och

flitpenningar åt

5,000

2,000

7,000

1 kronor.

extra ordinarie tjensteman ...........

—

—

—

4,500

1 Förste Vaktmästare .......................

800

500

300

300

—

1,100

800

1 Vaktmästare ...............................

—

1 lönen höjas med

(lOO kronor.

Summa

—

—

68,900

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hnfvudtiteln

H-3

©

s|

tr1

5"

a e+-

s-e§:

p: ^

c-t- £+■

ff2

3

Summa.

S5 «''

• CTQ

xn

i

a'' §•

"p s,

CQ

p

Transport

__

_

_

_

68,900

Lotsverket.

Befäl.

1 Lotskapten i Stockholm...........................

3,000

1,000

500

4,500

2 D:o i Göteborg och Malmö ....................

6,000

2,000

1,000

9,000

1 D:o i Norrköping...................................;

3,000

500

400

3,900

4 Iko i Kalmar, Visby, Sundsvall och Luleå...

12,000

2,000

1,600

15,600

Efter 5 år kan

Underbefäl.

lönen höjas med

500 kronor och

1 Öfverlots af lista grad i Stockholm............

1,200

1,300

—

2,500

efter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

i

3 D:o d:o i Göteborg, Malmö och Sundsvall ...

3,600

3,900

7,500

1 D:o d:o i Norrköping ..............................

1,200

800

—

2,000

1 D:o d:o i Kalmar.................................

1,200

800

—

2,000

1 D:o d:o i Visby .................................

1,200

300

—

1,500

1 D:o d:o i Luleå .................................

1,200

300

—

1,500

.

1 Eko af 2:dra grad, på större lotsplats.........

800

200

_

1,000

I

Högst 7 öfverlotsar af 2:a grad ..................

5,600

1,400

_

7,000

/Jemte lotslott.

70 fyrmästare med löner å 800 kr. och tjenstgöringspeuningar å

högst 600 kr.....................................

79,500

137,500

O

Ålder stillägg.

Till Lotsstyrelsens embets- och tjensteman samt befäl och under-

befäl vid lotsverket, förslagsvis..............

18,100

Lotsbetjeningen.

Till arvoden åt lotsförmän å högst 500 kronor samt till uppmun-

tringspenningar åt erforderligt antal kronolotsar

å högst 540

kronor och till förhöjda uppmuntringspenningar åt mästerlotsar

»'' 60 kronor äfvensom till arvoden åt lotslärlingar med styrsedel

å 100 kronor, allt för år rälcnadt ........

186,300

Fyrbetjeningen.

Till aflöning åt erforderlig personal äfvensom till proviant åt perso-

nalen å fyrskeppen m. m........................

167,915

Transport

372,315

206.400

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hafva dtiteln

27

Transport

Undervisningsanstalter.

Till arvoden åt lärare och lärarinnor vid skolor för lots- och fyrbetje- ningens barn.......................................................................

1

372,815

4,500

-

206,400

—

LotsverTcets ångfartyg.

Till aflöning och portionsersättning åt befälhafvare, underbefäl och be- j

sättning ..........................................................................

25,690

Personalen vid lifräddnmgsanstalterna.

Till arvoden åt uppsyningsman, båtstyraro, roddare och räddningsman- skap ..................................................................................

4,452

406,957

B) Öfvergångs- och indragningsstat.

613,357

—

Till f. d. Lotsdistriktehefon A. G. Nordonskjöld ..............................

» » » C. W. B. J. Forsell .............................

» Lotsfördelningschefen''L. I. Cronstrand.....................................

» » H. A. Natt och Dag...............................

» » E. A. Pihl ..........................................

3,500

2,666

896

896

896

67

50

50

50

» Underbefäl och gemenskap....................................................

8,856

83,707

17

92,563

17

!

C) Pensionsstat.

Till fylnadspensioner för Lotsstyrelsens ombets- och tjensteman samt

befäl och underbefäl vid lotsverket, äfvensom till manskapets pen- sionering, förslagsvis ...........................................................

_

____

30,000

_

D) Underhålls- och omkostnadsstat.

Till underhåll af fyr- och lotsbyggnader, sjömärken, fartyg och båtar

m. m. förslagsvis...................................................................

Särskilda omkostnader.................................................................

342,039

72,040

83

414,079

83

E) För lotsverkets utveckling

afsättes till Kongl. Maj:ts disposition............................................

—

—

50,000

—

F) Indelta räntor.

Friheter och ersättningar .........................................................

—

409

—

Summa Kronor

—

1,200,409

|—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B.

Tabell, utvisande de fasta löner och ålderstillägg, som skulle tillkomma nedan nämnda personer samt de pensionsbelopp, som vid olika ålder böra till dem utgå.

~

Vid tiden för

skyldighet att från tjensten söka afsked.

liden

Vid 55 ars ålder.

Om ålderstillägg icke

Om ett ålderstillägg

Om två ålderstillägg

lön.

tillägg.

ätnjutes.

ätnjutes.

atnjutas.

Fyinads-

Pension.

Fyinads-

Summa.

Pension.

Fyinads-

Summa.

Pension.

Fyinads-

Summa.

Kanyl. Lotsstyrelsen.

pension.

pension.

pension.

Lotsdirektör................................................................................

6,200

—_

3,100

1,550

4,650

3,100

3,100

6,200

—

—

—

—

—

Inspektör .....................................................................................

4,000

1 å 500

2,133

1,067

3,200

2,133

1,867

4,000

2,133

2,367

4,500

—

—

—

3,000

2 ä 500

1,600

800-

2,400

1,600

1,400

3,000

1,600

1,900

3,500

1,600

2,400

4,000

Registrator.................................................................................

1,800

2 ä 500

960

480

1,440

960

840

1,800

960

1,340

2,300

960

1,840

2,800

Kamererare ................................................................................

3,000

2 ä 500

1,600

800

2,400

1,600

1,400

3,000

1,600

1,900

3,500

1,600

2,400

4,000

Revisor och bokhållare ...........................................................

1,800

2 ä 500

960

480

1,440

960

840

1,800

960

1,340

2,300

960

1,840

2,800

Kassör och bokhållare ..................................................................

800

2 ä 500

533

267

800

533

267

800

533

767

1,300

533

1,267

1,800

Öfverfyringeniör ..........................................................................

3,500

2 ä 500

1,867

933

2,800

1,867

1,633

3,500

1,867

2,133

4,000

1,867

2,133

4,000

Fyringeniör...................................................................................

2,500

2 ä 500

1,333

667

2,000

1,333

1,167

2,500

1,333

1,667

3,000

1,333

1,667

3,000

Förste vaktmästare .......................................................................

800

—

533

267

800

533

267

800

—

—

—

—

—

—

Vaktmästare...................................................................................

500

1 ä 100

333

167

500

333

167

500

333

267

600

----

—

—

Befäl och underbefäl.

Lotskapten.......................................................................................

3,000

2 ä 500

1,600

800

2,400

1,600

1,400

3,000

1,600

1,900

3,500

1,600

1,900

3,500

Öfverlots af lista grad ..................................................................

1,200

2 ä 500

667

333

1,000

667

533

1,200

667

1,033

1,700

667

1,033

1,700

öfverlots af 2:dra grad..................................................................

800

—

533

267

800

533

467

1,000

—

—

—

—

| Fyrmästare .....................................................................................

800

—

533

267

800

533

467

1,000

1

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre IIochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarne:

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufyudtitelu.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

[1—2]. Uti mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 5

Rätt för Januari 1881 erinrade jag derom att eu slutlig lösning af frågan om

^egZTatt" Kommerskollegiets indragning icke kunde åvägabringas innan åtskilliga

disponera hyllande lagförslag, deribland det angående ny grufvestadga, kommit

lediga laner, j det sl{ick5 att de kunde hos Eders Kongl. Maj:t till afgörande an
neförbättrin

mälas’ oc^ J*ag omnämnde tillika, att det från Högsta Domstolen införKommers-

fordrade utlåtande öfver nyss berörda förslag då icke hunnit afgifva^.

samt^^Ts Detta utlåtande har visserligen sedermera inkommit under senare hälfSamstateTJS

ten af år 1881, men vid granskning af förslaget har jag, såsom jag

den 4 i denna månad hade nåden att inför Eders Kongl. Magt

till statsrådsprotokollet anföra, kommit till den uppfattning, att inmutningsrätten

numera skulle kunna, utan men för bergverksnäringen, alldeles

afskaffas, och deraf funnit mig förhindrad att till Eders Kongl.

Maj:ts pröfning framlägga berörda förslag, hvilket är bygd! på grundsatsen

om inmutningsrättens bibehållande, utan har jag i stället låtit

inom departementet uppgöra ett nytt förslag till grufvelagstiftning.

Öfver detta nya förslag hafva åtskilliga myndigheter nyssnämnda dag

erhållit Eders Kongl. Maj ds befallning att yttra sig, och är det icke

sannolikt att deras yttranden inkomma så tidigt, att jag kan få föreslå

framställning i ämnet till innevarande års riksdag. Det ofvan angifna

hindret mot framläggande af förslag till kollegiets indragning qvarstår

således ännu. Uti samma här förut åberopade yttrande till statsrådsprotokollet

uttalade jag äfven den mening, att den omständigheten att

frågan om kollegiets indragning icke kunde komma till afgörande icke

behöfde lägga hinder i vägen för att redan derförinnan från kollegiet

till andra myndigheter öfverflytta göromål af den art, att desamma

kunde lika väl af andra än kollegiet handläggas, och hvilka icke berördes

af några förestående lagförändringar, och jag ansåg, att till dessa

göromål borde i främsta rummet hänföras bestyret med upprättandet

af statistiska redogörelser rörande handeln, fabrikerna och bergverksröreisen,

hvilket bestyr enligt sin natur borde tillkomma den myndighet,

som har den officiella statistiken i öfrigt sig anförtrodd eller Sta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufrudtiteln.

tistiska Centralbyrån. Vid den närmare utredning af ärendet, som under

sistlidet år egt rum, har det emellertid visat sig, att den ifrågavarande

öfverflyttningen skulle nödvändiggöra en betydlig tillökning i

Statistiska Centralbyråns stat, under det att endast en relativt ringa

nedsättning i kollegiets kunde företagas, så länge samtliga öfriga kollegiet

tillhörande ärenden skola af detsamma handläggas, och att denna

öfverflyttning således ej skulle kunna genomföras utan en förökad

statsutgift. Jag anser mig derföre icke nu böra förelägga Eders Kongl.

Maj:t något förslag derom, utan torde dermed böra få anstå till dess

frågan om Kommerskollegiets indragning kan i sin helhet afgöras.

Vid sådant förhållande och då för nöjaktigt upprätthållande af

de kollegiet åliggande göromål är nödigt, att kollegiet äfven under

nästkommande år må kunna förfoga öfver samma arbetskrafter som

hittills, torde i afseende å kollegiet böra hos Riksdagen för år 1883

utverkas samma medgifvanden som för innevarande och flera föregående

år blifvit lemnade, likasom ock, då någon lönereglering för bergmästarne

icke kan genomföras så länge frågan om ny grufvestadga

ännu är oafgjord, de bland bergmästarne, hvilka icke äro med boställen

försedde, samt tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under

nästkommande år komma i åtnjutande af löneförbättring i likhet med

hvad för flera föregående år egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1883, i den mån de för bestridande af

göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och

tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1883 till samma belopp som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1883 anvisa 8,740 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1883 anvisa såsom tillfällig

löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre

tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 2,420 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufmdtiteln.

[3]

Anslag till

rikets ekonomiska

kartverk.

Rikets ekonomiska kartverk.

Den af Eders Kongl. Maj:t med anledning af 1880 års Riksdags

anhållan tillsatta kommission för de allmänna kartarbetena, hvilken fått

sig anbefaldt, bland annat, att anordna och låta verkställa praktiska

försök för att utröna hvilka besparingar af tid och kostnader må kunna

ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till

ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga

reproduktionsmetoder, afgaf den 22 Januari 1881 redogörelse för hvad

kommissionen dittills i berörda afseende åtgjort, och tillåter jag mig

att ur denna arbetsberättelse i minnet återkalla följande:

Då kommissionen ansåg af högsta vigt, att omförmälda försök,

synnerligast i hvad de rörde förändrade arbetsmetoder ute å fältet,

inom möjligast korta tid kunde bringas till fullbordan utan vidare förryckningar

i de ordinarie kartarbetenas fortgång än hvad af omständigheterna,

oundgängligen påkallades, beslöt kommissionen, ätten samfäld

ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1 : 20,000 samt i förening

med höjdmätning skulle utföras öfver ett område, inom hvilket triangelmätning

och afvägning redan blifvit verkstälda till den omfattning,

att tillräckligt antal stödjepunkter förefunnes såväl för stomkartans

sammansättning som för de ytterligare höjdbestämmelser, hvilka i sammanhang

med fältmätningen borde utföras. Dessutom borde detta område,

inom en ej alltför stor utsträckning, erbjuda den omvexling mellan

öppen och odlad samt bruten och skogbeväxt terräng, som erfordrades

för att genom bearbetandet af en relativt mindre yta kunna draga

någorlunda sannolika slutsatser i fråga om tid och kostnad för större

områdens kartläggning. Såsom bäst uppfyllande dessa fordringar utvaldes

den redan förut såväl ekonomiskt som topografiskt kartlagda

trakt inom Hellestads och Tjellmo tingslag af Östergötlands län, som

inrymmes å de ekonomiska kartbladen Tjellmo och Skönnarbo, hvarförutom,

då en fullständig ekonomisk beskrifning öfver Tjellmo socken

ansågs böra upprättas, fältmätningen äfven borde utsträckas öfver de

delar af nämnda socken, hvilka inskjuta å angränsande kartblad. Genom

valet af denna trakt afsåga äfven att vinna den fördel, att de

efter den nya metoden utförda arbeten måtte kunna efter deras fullbordande

jemföras med efter annan metod redan upprättade kartor,

hvilken jemförelse sannolikt borde lemna värdefulla bidrag för lösningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hnfrodtiteln.

af de med försöksarbetena sammanhängande frågor. Arealen af det

område, som enligt kommissionens sålunda fattade beslut skulle kartläggas,

utgjorde omkring 2,5 qvadratmil. Kommissionen både härvid

ingalunda förbisett, att valet af en icke undersökt trakt äfven kunde

erbjuda vissa fördelar, såsom att man undveke att befara någon sådan

vägledning af redan förut utförda arbeten, som kunde i någon mån

minska tillförlitligheten af de på försöksarbetena grundade beräkningar,

samt att dessa försöksarbeten, om de förlädes till en sådan trakt, skulle

komma framtida kartarbeten till godo; men då dessa fördelar icke

kunnat vinnas utan fullkomligt uppgifvande af flera af de här förut

uppräknade högst väsentliga vilkor och framför allt skulle betingat vida

större rubbningar, än hvad nu blifvit fallet, i planen för de ekonomiska

och topografiska arbeten, hvilka redan voro under utförande, hade

dem ej kunnat tillmätas någon större betydelse, helst kommissionen,

i hvad det befarade tillgodogörandet af förut befintliga kartor vidkomme,

såväl genom försegling som genom uttrycklig föreskrift till

arbetets ledare för sin del gjort sig förvissad om, att något sådant

användande af förut befintliga arbeten, som skulle kunna hafva något

egentligt inflytande på tiden och sättet för det nya arbetets utförande,

icke skulle komma att ega rum.

De för stomkartan erforderliga transporteringar af landtmätarekartor

hade bedrifvits med den skyndsamhet, att arbetet i orten i och

för denna stomkartas sammansättning kunde den 1 Augusti 1880 börjas

och hvarvid, förutom tre kartografer af ekonomiska kartverkets personal,

en officer och två civila biträden från Generalstabens topografiska

afdelning användes, i afsigt att på samma gång bibringa dessa

tre sistnämnde, hvilka skulle deltaga i 1881 års fältmätningsarbeten,

nöjaktig insigt i de för dem nya förrättningar och metoder, på hvilka

den rent ekonomiska kartläggningen grundades. Stomkartarbetet i

orten afslutades i slutet af påföljande September månad, sedan i och

för erhållandet af stöd af de utanför det egentliga området belägna

triangelpunkter åt detta arbete måst gifvas en utsträckning af omkring

4,5 qv.-mil, af hvilka 0,53 mil blifvit till följd af bristande eller felaktiga

geometriska kartor nymätta. Till ytterligare stöd för kartans sammansättning

hade s. k. vägmätningar, sammanbindande de trigonometriska

punkterna, blifvit efter grafisk metod utförda till en längd af

något öfver 12 mil, hvarjemte för att utröna såväl den olika grad af

precision som den skilnad i tid och kostnad, som uppstode vid olika

mätningsmetoder, en vägsträcka af omkring 2,5 mil äfven uppmätts

medelst nivelleringsteodolit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvudtiteln.

Uti underdånigt memorial den 26 sistlidne November anmälde kartverkskommissionen

vidare, att, sedan i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i förberörda berättelse angifna grunder fältmätningsarbeten blifva

under sistlidne sommar efter olika metoder utförda, kommissionen

för vinnandet af fullt tillförlitliga utslag öfver dessa metoders olika

företräden, såväl i afseende å resultatens beskaffenhet som kostnaderna,

ansett lämpligt och nödigt att låta i tryck efter olika metoder framställa

de under sommaren upprättade konceptkartorna. Först sedan

de i sådant hänseende pågående gravering^- och tryckningsarbeten afslutats

och de i tryck fullbordade kartorna blifvit för kartverkskommissionen

tillgängliga, kunde afgörande öfverläggningar företagas och

med bestämdhet afgöras, huruvida några ytterligare försöksarbeten blefve

erforderliga. Innan sådant skett vågade kommissionen icke uttala den

förhoppning att kunna till Eders Kongl. Maj:t afgifva slutligt yttrande

i så god tid, att något derpå grundad! förslag rörande i fråga satta

förändringar i de allmänna kartverkens organisation m. in. skulle kunna

framläggas för innevarande års riksdag.

Då kartverkskommissionen således ännu icke afslutat sina arbeten

och af hvad jag ur kommissionens senaste yttrande tillåtit mig anföra

framgår, att något slutligt förslag till landtkartverkets ordnande svårligen

torde hinna framläggas under loppet af årets riksdag, lärer någon

ändring i planen för de båda ekonomiska kartverken ännu icke böra

i fråga sättas, utan synas dessa böra äfven under år 1883 fortgå i hufvudsakligen

enahanda omfattning som hittills.

För dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne

af riket och det för Norrbottens län — har afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial

af den 19 nästlidne November afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat;

och har Eders Kongl. Magt, sedan kartverkskommissionen i ärendet

sig yttrat, den 8 sistlidne December faststält utgiftsstater för innevarande

års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 67,300

kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af riket, samt

å 32,600 kronor för arbetena inom Norrbottens län.

Till dessa utgifter äro att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

beräknad behållning för år 1881 6,000 kronor, anslag på ordinarie

stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget

till landtmäteristaten besparade 23 andra landtmätarelöner 20,700 kronor

samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1881 försålda kartor

200 kronor eller sammanräknadt 77,900 kronor; och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjette hiifyiidtiteln.

7

för Norrbottens län:

motsedd behållning af 1881 års anslag 1,300 kronor, anslag på extra

stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för försäljning af kartor

300 kronor eller tillsammans 32,600 kronor.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut af nyssberörda dag skola af

den uppstående behållningen bestridas kostnaderna för kartverkskommissionens

verksamhet under år 1882.

Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under

år 1883 borde af Riksdagen äskas, anförde afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning, hurusom stora svårigheter nu mötte

vid utredning af hvad i sådant hänseende vore bedröfligt, då allt berodde

på det beslut, Eders Kongl. Maj:t kunde komma att fatta angående

det vidare bearbetandet af landtkartverken. Emedan möjligt

vore att kartverkskommissionen i början af år 1882 till Eders Kongl.

Maj:t inkomnre med det utlåtande och de utredningar, Indika det åligger

kommissionen att afgifva, och att således frågan om kartverkens

vidare bearbetande vore afgjord innan 1883 års arbetsplan skulle uppgöras,

torde det ock vara nödvändigt att då i och för arbetspersonalens

förökning och för möjliggörande af förändrade arbetsmetoder, om

så skulle anses behöfligt, hafva medel att tillgå. Skulle åter frågan

om sättet för landtkartverkens bearbetande ej vara afgjord vid ofvan

angifna tid, blefve visserligen deraf en följd, att en bestämd plan för

dessa kartverks arbeten under 1883 års sommar ej fullständigt kunde

uppgöras på nu föreskrifven tid, under November månad 1882; men

oberoende af detta komme antagligen arbetena under år 1883 att

ordnas så, att omkostnaderna för dem ej blefve mindre, kanske något

större än för år 1882. Med anledning häraf har afdelningschefen anhållit,

det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det nu

utgående extra anslaget för det allmänna ekonomiska kartverket af

45,000 kronor måtte beviljas äfven för år 1883.

Beträffande arbetena inom Norrbottens län har afdelningschefen

meddelat, att, med tillämpning af de i nådiga brefvet den 16 Juni 1875

gifna bestämmelser angående aflöningsvilkoren för den vid rikets ekonomiska

kartverk anstälda personal, Kartografen L. Lind från och

med den 1 Januari 1883 skall uppflyttas till högre arfvodesklass, eller

från ett ärligt arfvode af 1,500 till 2,000 kronor. Denna ökade arfvodesutgift

under år 1883 kunde måhända tyckas ej böra hafva något

känbart inflytande å tillgångarna för detta kartverks fortgång; men då

under nämnda år eu betydligare utgift vore att emotse i och för gravyr
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

[4].

Användande

af indragna

kronofogde-,

häradsskrifvare-

och

länsmanslöner.

8 Sjette hufvudtiteln.

omkostnader, har afdelningschefen ansett sig böra föreslå, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att det

för bearbetande af Norrbottens läns ekonomiska kartverk beviljade

anslag måtte för år 1883 höjas från 31,000 kronor till 31,500 kronor.

Kartverkskommissionen har förordat afdelningschefens förslag.

Då, på sätt afdelningschefen erinrat, ännu icke med någon visshet

kan bestämmas i hvilken utsträckning de ekonomiska kartarbetena i

mellersta och södra delarne af riket komma att under år 1883 bedrifvas,

synes någon ändring i det hittills utgående anslaget icke böra i fråga

sättas. Skulle någon behållning uppstå, torde densamma böra användas

till fyllande af kostnaderna för det topografiska kartverket, för hvars

arbeten, såsom chefen för landtförsvarsdepartementet till dagens statsrådsprotokoll

anfört, de för detta kartverk anvisade medel icke förslå.

Hvad åter Norrbottens läns ekonomiska kartverk angår, lärer det för

den omnämnda arfvodesförhöjningen erforderliga belopp af 500 kronor

kunna genom kartförsäljning eller annorledes beredas utan att någon

förhöjning i anslaget göres nödvändig.

Jag hemställer alltså, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar

af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda anslaget

må få användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

Landsstaterna i länen.

Till nådig pröfning föreligga för närvarande åtskilliga, af vederbörande

länsstyrelser gjorda samt af Kammarkollegiet och Statskontoret

förordade framställningar om bildande af nya fögderier och länsmansdistrikt.

Bland dessa torde i främsta rummet böra vara förtjenta

af uppmärksamhet framställningarna från Yermlands, Elfsborgs, Norrbottens,

Vesterbottens och Blekinge län.

Yermlands län, innefattande sju domsagor och egande en areal af

nära 166 qvadratmil samt en befolkning, som vid 1880 års utgång,

städernas invånare oräknade, uppgick till 252,960 personer, är förde
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln. 9

ladt i 6 fögderier och 17 länsmansdistrikt, hvadan i medeltal belöper

på hvarje fögderi 27,66 qvadratmil och 42,160 personer och å hvarje

länsmansdistrikt 9,76 qvadratmil och 14,880 personer. Af fögderierna

äro Vestersysslets fögderi, som utgöres af Jösse härad och Fryksdals

nedre tingslag, med en befolkning af 61,575 personer på 29,12 qvadratmil,

det till folkmängden största. Det vidsträcktaste åter, med en areal af 56,27

qvadratmil och en befolkning af 45,225 personer, är Norrsysslets fögderi,

som består af Fryksdals öfre tingslag och Elfdals härad. Myndigheterna

hafva nu hemstält, att berörda båda fögderier med afseende

å deras stora folkmängd och areal samt svårigheten, om icke omöjligheten

för kronofogdarne derstädes att på ett tillfredsställande sätt fullgöra

sina göromål sålunda minskades att Fryksdals härads båda tingslag

(med en areal af 23,88 qvadratmil och en befolkning af 42,468 personer)

derifrån utbrötos och sammanslogos till ett nytt fögderi, Fryksdals

fögderi, hvarigenom den fördel jemväl vunnes, att dessa båda

tingslag, som bildade en domsaga, äfven blefve i administrativt hänseende

förenade. Vidare är föreslaget dels att Elfdals öfre tingslags

vidsträckta länsmansdistrikt (innehållande 26,88 qvadratmil med en befolkning

af 10,769 personer), hvarest alltsedan år 1877 en extra länsman

måst anställas, blefve deladt i två distrikt, så att Njr och Dalby

socknar, med en befolkning af 6,587 personer, bildade det ena samt

Norra och Södra Finskoga socknar jemte Nyskoga kapell, med en befolkning

af 4,182 personer, det andra, dels ock att Fryksdals nedre

tingslags länsmansdistrikt (innehållande 11,76 qvadratmil med 26,823

personer), som hade 22 mil landsväg och en talrik, rörlig befolkning,

som i andra orter sökte arbetsförtjenst, hvilket förorsakade att länsmannen

för utskyldernas indrifvande finge göra särdeles vidsträckta

resor och icke utan biträde kunde uppehålla tjensten, jemväl måtte

delas i två länsmansdistrikt med sjön Fryken till gräns mellan båda.

För dessa regleringar, hvilkas behöflighet torde vara uppenbar, skulle

således erfordras inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvaresamt

två länsmanstjenster.

Uti Elfsborgs län är i fråga satt bildandet af två nya länsmansdistrikt,

det ena omfattande Trollhättans socken i Väne härad och det

andra Vårviks, Torrskogs, Årtemarks och Nössemarks socknar af Vedbo

härad. Trollhättans socken^ med de många der belägna industriella

verk och inrättningar eger en lös arbetarebefolkning, uppgående till

öfver 3,500 personer. Inom det vidsträckta Vedbo härad, med en befolkning

af 27,026 personer, finnas för närvarande endast två ordinarie

Biksd. Prot. 1882. 1 Smil 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvud titeln.

länsmän, och det har ock redan befunnits nödvändigt att såväl der som

vid Trollhättan anställa extra länsmän.

Enahanda åtgärd har ock allt sedan 1877 befunnits nödvändig

inom Pajala länsmansdistrikt af Norrbottens län. Detta distrikt har

visserligen en folkmängd af endast 3,901 personer, men dess areal

utgör ej mindre än 56,92 qvadratmil; och vid sådant förhållande är det,

enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet vitsordat, med

hänsyn till de ofantliga afstånd en och de många indrifningarna inom

distriktet omöjligt för en person att såsom sig bör derstädes uppehålla

länsmanstjensten.

Jemväl inom Vesterbottens län hafva sedan flera år tillbaka måst

anställas extra länsmän, eu inom Byske socken samt en inom Malå

socken, och då erfarenheten till fullo ådagalagt behofvet att särskilda

länsmän fortfarande varda derstädes anstälda, torde, på sätt Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i länet hemstält samt Kammarkollegium och

Statskontoret förordat, två nya länsmansdistrikt böra inom länet inrättas,

omfattande det ena Byske socken med en ytvidd af 9,23 qvadratmil

och en folkmängd af 6,116 personer och det andra Malå socken

med en ytvidd af öfver 17 qvadratmil och en folkmängd af 1,508 personer.

För närvarande tillhöra dessa socknar, Byske Skellefteå norra

länsmansdistrikt och Malå Norsjö länsmansdistrikt, af hvilka det förra

är det folkrikaste och det senare det till ytvidden största bland länets

länsmansdistrikt. Af myndigheterna är visserligen föreslaget att ytterligare

en länsmanstjenst skulle inom ifrågavarande län inrättas, nämligen

för Tärna kapellförsamling, men med afseende å församlingens

ringa folkmängd, 921 personer, torde härmed ännu böra någon tid anstå.

Hvad slutligen vidkommer Blekinge län, hvars landtbefolkning vid

1880 års slut utgjorde 111,370 personer och hvilket nu är deladt i 4

domsagor, men endast 2 fögderier med tillhopa 9 länsmansdistrikt,

hafva myndigheterna erinrat, att detta län vore af alla rikets-län, med

undantag af Vermlands, sämst lottadt i afseende på antalet kronobetjente,

hvarföre en tillökning i antalet kronofogde- och länsmanstjenster

vore oundgängligen nödvändig, helst hvad länsmännen beträffade

desse tjenstemän för ordningens upprätthållande, hvilket i anseende

till befolkningens rörliga och lifliga lynne ingalunda vore lätt, ej kunde

påräkna något synnerligen verksamt biträde af kommunalpolisen. Det

är derföre föreslaget, att länets östra fögderi, bestående af östra och

Medelstads härad, hvars folkmängd med 13,896 personer öfverstiger

vestra fögderiets och der kronofogdetjensten så väl i följd deraf som

af det betydligt större antal brott, som i detta fögderi föröfvades, re
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufvudtiteln.

dan nu vore i hög grad svårskött, skulle delas i två fögderier, Ostra

härads och Medelstads härads, samt att länsmansdistriktens antal skulle

ökas från nio till tretton. Nuvarande Kristianopels och Ramdala distrikt

i Östra härad, Tvings distrikt i Medelstads härad, Hobj distrikt i

Bräkne härad, Gammalstorps distrikt i Listers härad och Asarums distrikt,

tillhörande både Bräkne och Listers härad — af hvilka hvartdera

utgör ett tingslag med tingssammanträden, som samtidigt börjas, hvadan

länsmannen i detta distrikt svårligen kan längre nöjaktigt fullgöra

de honom såsom allmän åklagare och tingsuppvaktande åliggande

skyldigheter — skulle nämligen delas i tio distrikt, omfattande Kristianopels

distrikt: Kristianopels köping och socken samt Torhamns

och Sturkö socknar; Ramdala distrikt: Ramdala, Jemjö och Lösens

socknar; Augerums nya distrikt: Augerums och Rödeby socknar; Tvings

distrikt: Tvings och Eringsboda socknar; Fridlefstäds nya distrikt: Fridlefstads

och Sillhöfda socknar; Hoby distrikt: Hoby och Öljehults socknar;

Hellaryds nya distrikt: Hellaryds och Åryds socknar; Asarums distrikt:

Asarums socken och Mörrums socknedel i Bräkne härad; Gammalstorps

distrikt: Gammalstorps och Elleholms socknar jemte Mörrums

socknedel i Listers härad samt Mjelby nya distrikt: Mjelby, Ysane

och Sölvesborgs socknar. De återstående tre distrikten, Hjortsberga,

Ronneby och Gemsjö, skulle förblifva oförändrade.

Om än med den i fråga satta delningen af Östra och Medelstads

fögderi i två fögderier synes möjligen kunna ännu någon tid anstå,

lärer deremot länsmansdistriktsregleringen böra så snart som möjligt

genomföras.

För inrättandet utaf de af mig nu, såsom företrädesvis behöfliga

omnämnda nya fenster, eller en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst

i Vermlands län, två länsmanstjenster i samma län, två länsmanstjenster

i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens län, två

länsmanstjenster i Vesterbottens län och fyra länsmanstjenster i Blekinge

län, kunna nödiga medel utan någon ökad kostnad för statsverket

beredas från de aflöningsbelopp, som blifvit eller blifva tillgängliga

genom de af Eders Kongl. Maj:t redan beslutade regleringar inom

andra orter af riket. I följd af den reglering utaf fögderierna och

länsmansdistrikten inom Vestmanlands län, hvilken blifvit anbefald den

10 September 1869 hvad fögderierna och den 8 Februari 1878 hvad

länsmansdistrikten angår, hafva nämligen under år 1881 en kronofogdeocli

en länsmanslön blifvit disponibla, och komma framdeles, i den

mån regleringen genomföres, ytterligare sex länsmanstjenster och eu

häradsskrifvaretjenst att indragas. Vidare har, på grund af Eders

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette liufvudtiteln.

Kong!. Maj:ts beslut af den 14 December 1877 om länsmansdistriktens

i Gotlands län minskning från tio till sex, en länsmanstjenst derstädes

redan blifvit indragen, hvarförutom framdeles ytterligare tre länsmanslöner

blifva inom samma län disponibla,

Jag tillåter mig derföre i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att aflöningsbelopp, som blifvit

eller blifva tillgängliga i följd af de utaf Eders Kongl. Maj:t beslutade

indragningar af fögderi- och länsmanstjenster inom Vestmanlands och

Gotlands län, må få användas för inrättande af en kronofogde- och en

häradsskrifvaretjenst i Vermlands län, två länsmanstjenster i samma

län, två länsmanstjenster i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens

län, två länsmanstjenster i Yesterbottens län och fyra länsmanstjenster

i Blekinge län.

Derest sådant medgifvande lemnas, torde, intill dess lönebeloppen

blifva disponibla, Eders Kongl. Maj:t vilja af tillgängliga besparingar

anvisa medel för upprätthållande tills vidare genom extra tjenstemän

utaf dem bland ifrågavarande befattningar, med hvilkas inrättande något

uppskof icke vidare kan ega rum.

Förr eller senare torde äfven inom flera andra delar af riket

blifva nödvändigt att öka fögderitjenstemännens och länsmännens antal.

Särskildt torde sådant inom kort befinnas oundgängligt inom det vidsträckta

Jemtlands län, som fortfarande är deladt i blott två fögderier,

ehuru domsagornas antal nyligen ökats från två till fyra. Äfven inom

öfriga delar af Norrland kommer ock, i den mån näringslifvet derstädes

utvecklas och befolkningen tillvexer, behofvet af ökadt antal

polis- och exekutionstjenstemän att göra sig alltmera kännbart. Å

andra sidan torde möjligen inom ett eller annat län en ytterligare indragning

af tjenster kunna verkställas. Sålunda är fråga väckt, ehuru

ännu icke afgjord, om minskning af fögderierna i Upsala län äfvensom

om indragning af en länsmanstjenst i Östergötlands län.

För att emellertid undvika behofvet af ett särskildt samtycke af

Riksdagen för hvarje gång det framdeles kan ifrågakomma att för inrättande

af ett nytt fögderi eller länsmansdistrikt använda eu disponibel

lön, hemställer jag det Eders Kongl. Maj:t måtte derjemte äska

Riksdagens medgifvande att framgent de genom kronofogde-, häradsskrifvare-

eller länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp

må få användas för inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvas

vara erforderliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette liufvudtiteln.

Väg- och Vattenbyggnadsstaten.

Efter det då varande chefen för civildepartementet ej. mindre i [5].

det statsrådsprotokoll för den 8 Januari 1877, hvilket åtföljde Eders

Kongl. Maj:ts proposition till samma års riksdag angående statsverkets rélsema för

tillstånd och behof, erinrat hurusom en fullständig lönereglering för

styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och i sammanhang vattenbyggdermed

en eller annan förändring i detta embetsverks organisation

länge varit af behofvet påkallad, än äfven i sitt vid Eders Kongl. jernvägsbyggMaj:ts

proposition till 1878 års riksdag om statsverket fogade yttrande

till statsrådsprotokollet den 7 Januari 1878 vidrört angelägenheten af styrelse m. m.

en sådan reglering, utan att likväl organisations- och löneregleringsfrågan

då kunde Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning underställas, erhöll

den 20 December 1878 komitén för afgifvande af betänkande

och förslag angående lönereglering för de centrala embetsverken nådigt

uppdrag att till behandling företaga frågan om reglering af styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Denna komité, uti hvilken ordförandebefattningen utöfvades åt

den genom nådigt beslut den 10 Augusti 1877 förordnade gemensamma

chefen för detta embetsverk och för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,

afgaf betänkande i ämnet den 19 Maj 1879, deruti komiten

uttalade såsom sin åsigt, bland annat: att styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, för hvilken benämningen: Väg- och Vatten
byggnadsstyrelsen

torde kunna dädanefter lämpligen antagas, icke syntes

längre böra på extra stat bibehållas, utan borde omregleras och

uppföras å ordinarie stat med nyssberörda benämning; att det nya

embetsverket borde särskiljas i en teknisk och en administrativ afdelning;

att i allt väsentligt enahanda grunder och vilkor skulle tillämpas i afseende

å detta embetsverk, som följts vid omreglering under de senare

åren af åtskilliga andra embetsverk; samt att, i fråga om den lokala

förvaltningen, den ändring borde vidtagas, att då det norra väg- och

vattenbyggnadsdistriktet, hvilket omfattade hela Norrland samt Upsala

och Stockholms län äfvensom östra delen af Kopparbergs län, hade

ett i förhållande till de öfriga fyra distrikten, Indika icke syntes kunna

väsentligen utvidgas, alltför vidsträckt omfång, riket hädanefter borde

indelas i sex väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Beträffande ordnandet

af styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader yttrade komitén, att särskild

förvaltning för ledningen af dessa byggnader och hvad dermed

egde gemenskap icke torde, sedan då under arbete varande stambanor

fulländats, blifva behöflig, utan syntes de göromål, som af möjligen

äfven framdeles ifrågakommande jernvägsanläggningar för statens räk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette liufrodtiteln.

ning blefve en följd, kunna öfverflyttas på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

om ökade arbetskrafter då i erforderlig mängd åt denna

''"''styrelse bereddes.

Med gillande i de flesta delar af hvad komitén föreslagit behagade

Eders Ivongl. Maj:t förelägga 1880 års riksdag förslag till styrelsens

för allmänna väg- och vattenbyggnader omorganisation till ett

nytt embetsverk på ordinarie stat med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

För detta förslag, hvilket icke berörde frågan om

framtida ordnandet af tillsynen öfver jern vägsanläggningar för statens

i åkning, lärer jag icke nu behöfva lemna någon närmare redogörelse,

utan tillåter jag mig hänvisa till dåvarande chefens för civildepartementet

yttrande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880. Jag torde

endast få erinra derom, att staten för det nya embetsverket slutade å

en summa af 58,300 kronor, deraf 31,300 kronor för sjelfva styrelsen och

27,000 kronor för den lokala förvaltningen; att den senare skulle utgöras

af 6 distriktschefer på stat och 6 extra distriktsingeniörer med

arfvode; att distrikts chefs aflöning, hvilken skulle helt och hållet utgå

i form af lön, skulle utgöra 3,000 kronor med rätt för honom att med

befattningen förena annan tjenst, samt att distriktsingeniörs arfvode

var föreslaget till 1,500 kronor.

. Förslaget blef icke af Riksdagen bifallet. Uti sin underdåniga

skrifvelse den 14 Maj 1880 angående regleringen af utgifterna under

sjette hufvudtiteln yttrade Riksdagen angående detta ärende:

»Då de hittils beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda planen,

skola vara fullbordade under loppet af år 1882 samt tidpunkten

för den ifiagasatta förändringen i afseende å tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader alltså icke är långt aflägsen, bär det synts Riksdagen,

som vore det mest ändamålsenligt, om med den slutliga organisationen

af väg- och. vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå och

detta ärende företagas i sammanhang med fråga om förändring beträffande

tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt komma

nämligen, sedan de nu under arbete varande stambanorna fulländats, statens

jernvägsbyggnader, äfven om de blifva fortsatta norr om den

Norrländska tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning,

att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå vidare blifver

behöflig; och vill det derför synas, som om det vore lämpligt, att bestyret

dermed då öfverflyttades på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

hvilken redan nu handlägger en mångfald ärenden rörande enskilda

jernvägsbyggnader.

»På grund häraf och i betraktande särskildt deraf att en blifvande

definitiv stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, så väl i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette imf vild titeln.

fråga om antalet tjenstår, som med afseende å de särskilda lönebeloppen,

bör rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa

åter måste i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen

öfver statens jern vägsbyggnader blifver å styrelsen Överflyttad eller

icke, dels huruvida och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande

komma att ega rum, har Riksdagen funnit sig icke böra för

närvarande reglera ifrågavarande stat samt vid sådant förhållande icke

heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning af detaljerna af

Eders Kongl. Majrts förevarande nådiga framställningar.»

I enlighet härmed blef ock den för styrelsen och dess tjenstebiträden

på extra stat för år 1880 anvisade aflöning jemte tillfällig

löneförbättring, uppgående sammanlagdt till 42,310 kronor, bibehållen

för år 1881 utan annan ändring, än att den tillfälliga löneförbättringen

för kamreraren och för registratorn i styrelsen höjdes med 600 kronor

för den förre och med 960 kronor för den senare, hvarigenom styrelsens

stat för sistnämnda år kom att uppgå till 43,870 kronor, med

dervid fästadt förbehåll dock, att af chefens arfvode, så länge hans

befattning vore förenad med chefskapet i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,

utginge blott det belopp, som utgjorde skillnaden

emellan den aflöning, han i sistnämnda egenskap uppbure, och 14,000

kronor. Nyssberörda belopp, 43,870 kronor, är under enahanda förbehåll

uppfördt å extra stat äfven för år 1882.

Sedan 1880 års Riksdag fattade sitt ofvanomförmälda beslut, hafva

arbetena å norra stambanan fullbordats och de å tvärbanan genom demtland

så fortskridit, att densamma i sin helhet kan under år 1882 upplåtas

för allmän trafik. Med afseende såväl härå som att 1881 års Riksdags

beslut att för påbörjandet af en stambana från tvärbanan genom

Jemtland till Angermanelfven anvisa allenast 2,000,000 kronor

för år 1882, i stället att hittils under en längre tidsföljd varit för

statsbanebyggnader årligen anslagna 6,000,000 kronor, måste föranleda

en motsvarande inskränkning för framtiden i personalen vid och omfånget

af dessa byggnader med deraf följande minskning i de göromål,

som hittils ålegat styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,

har jag för min del ansett tidpunkten för denna styrelses upphörande

såsom särskildt embetsverk vara inne, och hemstälde jag derföre

underdånigst i Statsrådet den 19 Augusti sistlidet år att Eders

Kongl. Maj:t måtte anbefalla Generaldirektören C. G. Beijer, såsom

chef för styrelserna för allmänna väg- och vattenbyggnader

och öfver statens jernvägsbyggnader, att inkomma med underdånigt

förslag till dessa styrelsers förening, med iakttagande att ärenden angående

så väl statens som enskilda jernvägar borde, så vidt ske kunde,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette liufyudtiteln.

handläggas på samma byrå, samt till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i dess sålunda utvidgade skick.

Denna hemställan täcktes Eders Kongl. Maj:t bifalla, och Generaldirektören

Beijer har nu till åtlydnad af den honom sålunda gifna befallning

under den 19 nästlidne December afgifvit underdånigt utlåtande

och förslag i ämnet, så lydande:

»Hvad först angår de båda embetsverkens förening har jag,

under förutsättning, att statens jern vägsbyggnader komme att utföras

på ett enda arbetsdistrikt och således för ledning, tillsyn och öfvervakande

ej tarfvade på olika områden inom landet spridda krafter med

deraf följande ökade bestyr inom det lokala embetsverket, sökt inskränka

antalet af det i fråga satta gemensamma embetsverkets personal

till det minsta möjliga, som efter mitt underdåniga förmenande

vore behöfligt för ärendenas behöriga handläggande, — allt under vilkor

likväl, hvad jernvägsbyggnaderna beträffar, att chefen finge rättighet

att vid möjligen påkommande nya undersökningar och dermed sammanhängande

utredning samt i öfrigt i fråga om uppdrag, som ej tillhöra

den för året bestämda arbetsplan, inkalla extra biträden emot

ersättning, som då torde för hvarje särskildt fall anvisas.

Utgående ifrån denna grund, och då den i fråga satta föreningen

endast komme att såsom sådan taga förökade krafter i anspråk vid

det blifvande embetsverket i hufvudstaden, har jag ansett mig till en

början böra redogöra för den personal, som jag med hänsyn till denna

reglering tänkt mig blifva erforderlig. Personalen vid det lokala embetsverket

i hufvudstaden borde sålunda, enligt min underdåniga åsigt,

utom chefen, bestå af

Tvä Byråchefer för de tekniska ärendenas handläggande, hvaraf

den ene skulle, med undantag af ärenden rörande enskilda jernvägar,

omhänderhafva de göromål, som åligga byråchefen i nuvarande styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, och den andre få på sig

öfverflyttadt bestyret med enskilda jernvägar jemte de åligganden, som

nu tillkomma Byråchefen i styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader.

Såsom skäl för den fördelning af göromålen, jag här i underdånighet

föreslagit och för behofvet af två tjenstemän i förenämnde grad,

får jag anföra, att jag sedan det förra löneregleringsförslaget för vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen uppgjordes, blifvit i tillfälle närmare erfara

icke allenast omfattningen af de mångahanda åligganden, som nuvarande

byråchefen har att fullgöra, utan äfven huru dessa oupphörligen

tillväxa, så att det med fog kan emotses, att deras behöriga skötande

och utförande blifver inom kort alltför ansträngande för en enda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette lmfyudtiteln.

tjensteman, hvarförutom tillräcklig tid och tillfälle väl borde dessa tjensteman

genom tjensteresor i orterna beredas att underhålla och fullkomna

den för deras ställning nödvändiga kunskap om och insigt uti

landets kulturförhållanden och topografiska beskaffenhet samt att på

stället närmare erfara de vunna resultaten af med statsbidrag utförda

arbeten. I följd häraf synes behandlingen af mål rörande enskilda

jernvägar, hvilkas antal för närvarande uppgår till 69, omfattande en

våglängd af 380 mil, och som med visshet kan antagas komma att i

den närmaste framtiden än ytterligare ökas, lämpligen böra anförtros

åt den tjensteman, som skulle biträda chefen vid expedierandet af

ärenden angående statens jernvägsbyggnader. Då vidare hos dessa

båda tjenstenit! måste förutsättas ej mindre omfattande teknisk bildning

än äfven vana vid administrativa göromåls handläggning, förutom

att deras tid betydligt upptages af de upplysningar och råd, hvarmed

de å tjenstens vägnar tillmötesgå allmänheten, torde dem böra beredas

en med byråchefer i andra förvaltande verk likartad ställning;

en Kamrerare, hvilken, utöfver de honom såsom sådan tillkommande

åligganden, skulle såsom ledamot i styrelsen inför chefen föredraga

ekonomiska och administrativa ärenden, i sådana frågor uppsätta

infordrade underdåniga utlåtanden äfvensom de öfriga skrifvelse!’ och

handlingai’, som af dessa mål föranledas, hvarförutom han skulle närmast

utöfva tillsyn öfver de till den civila afdelningen hörande ärendens

behöriga gång;

två Byrå-ingeniörer till biträden åt de tekniska byråcheferne.

Enär det vid tider, då ingeniörsverksamheten i landet ökas, rätt

ofta erbjudes tillfällen för skicklige ingeniörer att vid enskilda arbetsföretag

erhålla anställning med ganska förmånliga arfvoden, och det

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är angeläget att, då hon deraf

har mest behof, ej gå miste om deras biträde, har jag, oaktadt de förmåner,

som statens tjenst i öfrigt bereder, ansett nödigt att sätta dessa

tjenstemäns löner så pass höga, att de kunna innebära någon fördel för

dem att bibehålla sina befattningar, och till de ungefärliga belopp, som i

aflöning uppbäras af de under mariningeniörsstaten lydande ingeniörer,

med hvilkas ställning ifrågavarande byråingeniörers synes mig kunna

jemföras;

en Registrator, tillika Aktuarie.

Då jag har afsett, att registrator!! skulle, utom denna sin tjenst,

derjemte såsom aktuarie handhafva vården om verkets bibliotek och

arkiv, hvilket senare är stådt i stark tillväxt ej minst i följd af de

kopior af kartor och ritningar, som nu mera skola af antagna arbetsBih.

till Riksd. Prof. 1882. 1 Smil. 1 Afd.

•>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sj ette Imfvudtl tel n.

planer till styrelsen aflemnas och der förvaras, samt, utom af verket

sjelft vid ständigt förefallande behof, tidt och ofta anlitas af den sökande

allmänheten, har jag icke dragit i betänkande att för den sålunda

strängt sysselsatt blifvande tjenstemannen i underdånighet föreslå de

aflöningsförmåner, som i mitt här nedan förekommande förslag till stat

finnas upptagne, helst han i öfrigt måste vara så qvalificerad, att han

vid förfall för kamreraren kan påräknas sköta dennes tjenst;

en Kassör och Bokhållare.

Åberopande hvad jag ofvan i underdånighet yttrat i afseende på

personalens antal i det blifvande embetsverket har jag trott mig äfven

här böra hos en person förena tvenne befattningar under förutsättning,

att de sålunda på eu hand hopade göromål komme att betalas så, att

eu fullt skicklig och pålitlig person kunde för denna i viss mån maktpåliggande

plats vinnas;

en Revisor.

Som jag förestält mig att de till denna tjenst hörande göromål

åtminstone under närmast förestående förhållanden icke komma att uteslutande

upptaga en persons tid, har jag icke förutsatt att revisorn

skulle upptagas på ordinarie stat, utan att han endast skulle uppbära

ett arfvode till det af mig föreslagna belopp och utan rätt till ålderstillägg;

lemnande åt framtiden att afgöra, huruvida han under möjligen

då ändrade förhållanden bör med sådan förmån hugnas;

två Vaktmästare, af hvilka den ene skulle utöfver föreslagen lön

åtnjuta fördelen af fri bostad.

I anseende till den föreslagna personalens fåtalighet behöfvas

vidare biträden såväl på den tekniska som på administrativa afdelningen;

men då jag ansett det vara eu fördel för embetsverket att dessa biträden

ej sattes på ordinarie stat, utan kunde på förordnande antagas,

har jag inbegripit ersättningen till dem i det belopp, som jag ansett

nödvändigt för vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän

samt för skrif- och ritbiträde.

Hvad nu i allmänhet vidkommer de aflöningsförmåner, som skulle

af denna personal åtnjutas under de vilkor, som för de redan omreglerade

embetsverken finnas stadgade, har jag med hänsyn till chefen,

på de skäl, som finnas intagna i min reservation till komiterades underdåniga

betänkande och förslag angående lönereglering m. in. för

styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, afgifvet den 19

Maj 1879, och då nu genom den i fråga varande föreningen hans ansvar

och åligganden komme att så väl till omfång som vigt betydligen

ökas, trott mig böra i underdånighet föreslå denna aflöning till 10,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette liufvudtiteln.

kronor, dock utan rätt till ålderstillägg. I afseende på de öfriga här

ofvan uppräknade embets- och tjenstemäns samt betjentes aflöningar

har jag utom här förut angifna förhållanden ansett mig böra i tillämpliga

delar dels lägga till grund såväl Eders Kongl. Maj:ts stat för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, sådan den förekommer i den till 1880

års riksdag nådigst aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, som de stater, hvilka faststälts för de under senare tider

omreglerade embetsverken, dels i underdånighet anföra, att de till styrelserna

för väg- och vattenbyggnader och öfver statens jernvägsbyggnader

under åren 1875—1880 ankomna skrivelser i medeltal utgjort

ett antal af resp. 904 och 827 samt att de afgångna expeditionerna

under samma tid, likaledes i medeltal, belöpt sig till resp. 971

och 646.

Med fästadt afseende på dessa i korthet anförda grunder tillåter

jag mig att i underdånighet föreslå följande aflöningsbelopp för de

embets- och tjensteman samt betjente, som skulle blifva behöfliga vid

det lokala embetsverket i hufvudstaden i dess utvidgade skick, nämligen:

Tjenstgö-

Lön.

ringspett-

Summa.

ningar.

Chefen ........................................................

7,600

2,400

10,000

Tekniska af delningen:

En Byråchef för landsvägs-, bro- och vattenbyggnader

En Byråchef för så väl statens som enskilda jern-

4,400

2,000

6,400

1 Efter 5 år kan lönen

jVöjas med 600 kronor.

vägsbyggnader .........................................

4,400

2,000

6,400

En Byråingeniör ...........................................

3,000

750

3,750

En dito ...........................................

2,600

650

3,250

Efter 5 år kan lönen

A dministrativa afdelningen:

900

4,500

höjas med 500 kronor

(och efter 10 år med

En Kamrerare och föredragande ........................

3,600

ytterligare 500 kronor.

En Registrator tillika Aktuarie...........................

2,800

700

3,500

En Kassör och Bokhållare .................................

2,800

700

3,500

En Revisor, arfvode......................................

—

—

3,000

Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman samt rit- och renskrifningsbiträden

—

—

12,000

|4s g "g

En Vaktmästare ..........................................

500

300

800

jemte bostad! to ;§ ^

1 En dito .........................................

500

300

800

, t. t n « o

utan dito | £ n .SI ©

1 c3 ro tH

Summa kronor

—

—

57,900

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufmdtiten.

1 anser jag mig böra i underdånighet erinra

derom, att Eders Kongl. Maj:t för år 1882 i nåder faststält följande

aflöningsstat för den i hufvudstaden vid styrelsen för allmänna'' vägoch

vattenbyggnader anstälda personal, nemligen:

Chefen (som dock såsom tillika chef

i styrelsen öfver statens jernvägs
byggnader

derifrån i lön ytter- Aflöning. Dyrticutiiiägg. summa.

hgare uppbär 7,000 kronor)......... 6,000 ......... 1,000 ... 7,000

Byråchefen ................................................... 4,500 900 5,400

Kamreraren................................................ 3,000 1,200 4,200

Förste Adjutanten....................................... 3,000 600 3,600

Andre Adjutanten.................................... 2,000 400 2,400

Registratorn ................................................ 1,800 1,320 3,120

Kanslisten..................................................... 1,000 200 1,200

Vaktmästaren .............. 600 150 750

Tillsammans kronor 21,900 ......... 5,770 27,670.

Bägges till denna sistnämnda summa dels det arfvode,

som under innevarande år utgått till ett biträde

dels den för renskrifning nödiga kostnad..................... 600, 3 oqq

utgöra utgifterna för nyssnämnda personal jemte

biträden.................................................... 31,270,

under det att motsvarande utgifter för styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader, deruti ingår ett belopp af 6,000 kronor

till extra biträden, för samma tid äro beräknade till..................... 44,550,

eller för bada lokalverken i hufvudstaden, tillsammans kronor 75,820.

. Om från denna summa dragés mitt här ofvan föreslagna

aflöningsbelopp för det förenade embetsverkets personal i hufvudstaden.

....................................................................................................... 57,900

uppstode således genom mera nämnda förening och om mitt

underdåniga förslag vunne framgång en besparing för statsverket

af.................................................................................. 17,920

kronor, på samma gång som, efter min mening, embets- och tjenstemännen

1 väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen i dess sålunda utvidgade

skick bereddes aflöningsvilkor, som komme att i jemförliga delar motsvara

hvad deras vederlikar i de under senare tider omreglerade embetsverken

i sådant hänseende fått åtnjuta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvud ti teln.

Jemföras åter de af mig föreslagna aflöningar för ensamt lokalstyrelsen

i hufvudstaden och dess tjenstebiträden med de i jemförliga

delar upptagna aflöningar i den ofvan åberopade stat för väg- och.

vattenbyggnadsstyrelsen i hennes gamla skick, som Eders Kongl. Maj:t

föreläde 1880 års riksdag, och hvilka aflöningar, med afdrag af sådana

till distrikts chefer och distriktsingeniörer, deruti beräknades till 31,300

kronor, så visar sig att mitt underdåniga förslag öfverstiger detta belopp

med 26,600 kronor. Denna skilnad har sin grund deri, att i följd

af den tillämnade sammanslagningen med deraf följande ökadt ansvar

och bestyr personalen måst dels förstoras, dels beredas bättre löneförmåner.

Så har jag ansett dels att chefens aflöning borde i anseende

till förändrade förhållanden höjas med........................ kr. 1,000

dels att följande fenster nu borde tillkomma, nämligen:

en ny teknisk byråchef med ......................................................... » 6,400

en ny byråingeniör » » 3,250

en kassör och bokhållare » » 3,500

en särskild revisor » )> 3,000

dels att lönen för byråchefen för landsvägs-, bro- och

vattenbyggnader, den ene byråingeniören och registratorn

borde höjas med resp. 900, 250 och 500 kronor eller tillsammans

............................................................................................... » 1,650

dels att ersättningen för vikariat, behöfliga extra ordinarie

tjenstemän och renskrifning höjts med ........................ » 7,000

dels att lön för en ny vaktmästare tillkommit med ...... » 800

Summa kronor lika med skilnaden 26,600.

Ofvergående härefter till de af den blifvande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjenstebiträden i landsorten, eller distriktscheferne

och distriktsingeniörerne, hvilka, såsom oumbärlige för utöfvandet af

styrelsens permanenta verksamhet, hafva sin plats på dess stat, men

hvilka genom de båda embetsverkens förening icke komme att undergå

någon rubbning med hänsyn till sina göromåls ansvar eller omfång,

bär jag trott mig med allt skäl kunna i afseende å dem i underdånighet

föreslå det antal, de aflöningsförmåner och bestämmelser, som i

Eders Kongl. Maj:ts mera nämnda nådiga proposition till 1880 års riksdag

innehållas och hvartill jag tillåter mig i sådant hänseende i underdånighet

hänvisa.

Enligt mina nu i underdånighet yttrade åsigter borde sålunda hela

staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och hennes biträden såväl

i hufvudstaden som landsorten efter styrelsernas för väg- och vattenbyggnader

och öfver statens jern vägsbyggnader förening blifva följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette lmfvudtiteln.

1 '' ............... ......

i

jxjenstgö-

1 Lön.

| ringspen-

Summa.

■

j ningar.

Er.

Er.

Er.

| Cbefen .......................................................

7,600

2,400

10,000

Tekniska afdelningen:

i Eu Byråchef för landsvägs-, bro- och vattenbyggnader

En Byråchef för så väl statens som enskilda jern-

4,400

2,000

6,400

l Efter 5 år kan lönen

[höjas med 600 kronor.

vägsbyggnader ..........................................

4,400

2,000

6,400

1

En Byråingeniör ...........................................

3,000

750

3,750

En dito ............................................

2,600

650

3,250 .

Efter 5 år kan lönen

Administrativa af delningen:

liöjas med 500 kronor

och efter 10 år med

En Kamrerare och föredragande på denna afdelning

3,600

900

4,500

ytterligare 500 kronor.

En Registrator, tillika Aktuarie.........................

2,800

700

3,500

En Kassör och Bokhållare .................................

2,800

700

3,500

En Revisor, arfvode.......................................

—

—

3,000

Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjenstemän, rit- och skrifbiträde ..................

—

12,000

(«§ §3 .

bo :§ a £

emte bostad<v ^ ^

En Vaktmästare .................

500

300

800

En dito ...........................

500

300

800

2 ö -2,°

pn c3 :o

En Distriktschef .............................................

3,000

3,000

Fem dito ...........................................

15,000

—

15,000

En extra Distriktsingeniör, arfvode ..................

—

—

1,500

Fem dito dito .....................

—

—

7,500

Summa kronor

—

—

84,900

)) 1

Mot detta förslag, hvilket synes mig vara väl afpassadt efter de

kraf, som böra ställas på ett embetsverk, afsedt att ersätta hittills varande

styrelser för allmänna väg- och vattenbyggnader och öfver

statens jernvägsbyggnader, har jag, i hvad detsamma rör organisationen

af erabetsverket, ingenting väsentligt att erinra, om än ifrågasättas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufvndtiteln.

kan, huruvida det må vara fullt lämpligt, att förslaget icke innehåller,

att kamreraren och föredraganden på den administrativa afdelningen,

lika med hvad löneregleringskomiténs ofvanomförmälda förslag till ombildning

af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förutsätter

i fråga om innehafvare!! af motsvarande befattning i denna styrelse,

bör ega juridisk bildning för att kunna fylla platsen äfven af

ombudsman. Då likväl det torde få antagas att, åtminstone så länge

jernvägsanläggningar för statens räkning komma att pågå, biträde af

juridiskt bildad person oftare blir af nöden för styrelsen inom den ort,

der jernvägsbyggnadsarbeten ega rum, än inom embetsverket i hulvudstaden,

och då med kamrerarens embetsåligganden hos styrelsen

icke rimligtvis låter sig förenas utförandet åt sådana juridiska uppdrag

eller rättstvister, som kunna föranledas af pågående jernvägsbyggnader

i möjligen aflägse belägna orter, medan deremot den person, som af

styrelsen lärer antagas att mot ersättning från anslaget till jernvägsbyggnader

tillhandagå styrelsen med biträde i förekommande dylika

fall, bör kunna medhinna att, då beliofvet sådant påfordrar, handlägga

äfven de juridiska göromålen vid sjelfva styrelsen, anser jag utlemnande!

af stadgande härom icke böra föranleda någon olägenhet eller

påkalla ändring.

Deremot och då, hvad angår det föreslagna arfvodet af 3,000

kronor till eu revisor, Generaldirektören Beijer sjelf anser, att revisionsgöromålen

inom styrelsen icke skulle uteslutande upptaga eu persons

tid, synes lämpligare vara att icke ens på extra stat anställa någon

särskild tjensteman för dylika göromål, utan låta revisionskostnaderna,

till det belopp, hvartill de kunna det ena eller andra året uppgå,

bestridas af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjenstemän etc. och således höja detta anslag med 3,000 kronor.

Den närmare pröfningen af den form, hvarunder det nya embetsverket

bör organiseras, lärer böra ega rum först i sammanhang med fastställande

af instruktion för verket. Grunddragen af organisationen

torde emellertid enligt min uppfattning kunna sammanfattas sålunda:

att styrelserna för allmänna väg- och vattenbyggnader och

öfver statens jernvägsbyggnader sammanföras och deras åligganden

uppdragas åt en på ordinarie stat uppförd förvaltning,

benämnd Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, med två afdelningar,

en teknisk och en administrativ;''

att sjelfva styrelsen skall utgöras af: en Chef, eu. Byråchef

och föredragande af ärenden angående landsvägs-, bro- och vattenbyggnader

samt sjösänkningar och dylika arbeten; en Byråchef

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hufvudtiteln.

och föredragande af ärenden angående statens och enskilda jernvägsbyggnader;

samt eu Kamrerare och föredragande af ekonomiska

och administrativa ärenden;

att chefen ensam eger beslutanderätt i alla mål, sedan han

hört vederbörande föredragande, hvilken är ansvarig för fattadt

beslut, mot hvilket han icke reserverat sig;

att i chefens frånvaro styrelsen utöfvas gemensamt af minst

två bland föredragandena och, derest olika meningar dem emellan

uppstå, beslutet utfärdas i enlighet med föredragandens;

att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skola, utom byråchefen

och kamreraren, anställas: å den tekniska afdelningen, två Byråingeniörer

samt å den administrativa afdelningen, eu Registrator

och Aktuarie samt en Kassör och Bokhållare;

att norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet delas i två, så att

distriktens antal hädanefter blifver sex, hvardera med eu chef

och en distriktsingeniör;

att hos styrelsen anställas två vaktmästare, hvaraf den ene

förses med bostad;

att chefen och, efter underdånigt förslag af honom, båda byråcheferne

och kamreraren utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, som

jemväl nämner distriktscheferne efter förslag af styrelsen;

att styrelsen deremot må eg a tillsätta ö frige tjenstemän och

vaktmästarne hos styrelsen, äfvensom förordna distriktsingeniörer

och antaga extra ordinarie tjenstemän i styrelsen.

Beträffande åter de föreslagna aflöningsbeloppen kan jag icke i

allo tillstyrka hvad Generaldirektören Beijer derutinnan hemstält. Dels

synas, med hänsyn till rättigheten till två ålderstillägg, aflöningarna

för de båda byråingeniörerna icke skäligen böra bestämmas högre än

till respektive 3,500 och 3,000 kronor. I sådant fall skulle visserligen

den nuvarande förste adjutanten, hvilken uppbär i aflöning och dyrtidstillägg

tillhopa 3,600 kronor, komma, i händelse han utnämndes till

förste byråingeniör, att få sina aflöningsförmåner nedsatta med 100

kronor, men godtgörelse härför, intill dess han blefve berättigad till

ålderstillägg, torde kunna beredas honom från anslaget till vikariatsersättning

etc. Vidare och då i öfriga, under senare tider reglerade

embetsverk registratorn och kassören tillhöra första lönegraden och

således i aflöning åtnjuta 3,000 kronor, lärer samma aflöning böra bestämmas

för registratorn och kassören i den nya styrelsen. Slutligen

bör förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar bringas till öf
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufvudtiteln.

verensstämmelse med den norm, som vid andra löneregleringar iakttagits,

och således för chefen, byråingeniörerna, kamreraren, registratorn

och kassören tjenstgöringspenningarna ej obetydligt höjas och lönen

följaktligen sänkas med motsvarande belopp. I fråga om den ändring

anslaget till vikariatsersättning etc. torde böra undergå, åberopar

jag hvad jag här ofvan anfört i afseende å det föreslagna arfvodet till

en revisor.

Då befattningarna såsom chef i styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader och i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader för

närvarande äro förenade hos Generaldirektören Beijer och aflöningarna

för dessa båda befattningar utgöra tillhopa 14,000 kronor, men den

föreslagna aflöningen för chefen i den nya styrelsen är 10,000 kronor,

lärer Generaldirektören Beijer, derest han varder till chef utnämnd, böra,

så länge han såsom sådan qvarstår och statens jernvägsbyggnader

fortgå, från anslagen till dessa byggnader uppbära särskild! arfvode

till belopp af 4,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjette hufyudtitein.

Enligt min åsigt skulle således staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

från och med år 1883 blifva följande:

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

i

n in gar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 Chef ........................................................

7,000

3,000

10,000

Tekniska afdelningen:

1 tredje gradens tjensteman (Byråchef) ...............

4,400

2,000

6,400

[Efter 5 år kan lönen

o

rö

o

^3

4,400

2,000

6,400

f höjas med 600 kr.

1 Byråingeniör ................................................

2,300

1,200

3,500

1 d:o ................................................

1,800

1,200

3,000

A dministrativa af delningen:

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

1 andra gradens tjensteman (Kamrerare)...............

1 första gradens tjensteman, (Registrator, tillika Ak-

3,000

1,500

4,500

" och efter 10 år med \

ytterligare 500 kr. j

tuarie)......................................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o (Kassör och Bokhållare) ........................

1,800

1,200

3,000

Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman, rit- och skrifbiträde.....................

—

—

15,000

1 Vaktmästare ...............................................

500

300

800

1

jemte

(Efter 5 år kan lö-

bostad

> nen höjas med 100

kronor.

1 d:o ................................................

500

300

800

I Distriktschef................................................

3,000

_

3,000

5 d:o ................................................

15,000

—

15,000

1 extra distriktsingeniör, arfvode ........................

—

—

1,500

B d:o d:o d:o ........................

—

—

7,500

Summa kronor

—

—

83,400

I afseende å rättigheten att åtnjuta de nu föreslagna löneförmånerna

torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för de under

senare tiden reglerade verk i allmänhet blifvit stadgadt, följande vilkor

och förbehåll böra bestämmas:

att embete- eller tjensteman i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyl
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln.

dighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom,

derest i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så

förändras att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk

anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den

tjenstegrad och aflöning lian innehar, sköta de med tjensten efter

den nya arbetsordningen förenade göromål;

att med embete eller tjenst med lön å stat — distriktschefsbefattnihgarna

allena undantagna ■— icke må förenas annan

tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan

tjenstebefattning med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörandet af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman,

som från anställning bos styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

eller styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader

öfvergår till befattning inom motsvarande grad i den nya styrelsen,

må, derest han vid regleringens inträdande redan innebar.

tjenst utom dessa embetsverk, densamma bibehålla så

länge den icke är för tj enstgöringen hos styrelsen hinderlig;

att, der tjenstgöringspenningar äro med befattning hos styrelsen

förenade, desamma få uppbäras endast för den tid tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild!

uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

der sådana åtnjutas, afstå så mycket af lönen,

som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

.skäligt;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af tjensteresor

eller för beredandet af semester, tjensteman af lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattninginom

styrelsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall,

af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men

eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under

ett år;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln.

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under vilkor att innehafvaren iller än fyra år af denna

tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan

statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester; och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor,

under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd, börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit

från det han inom styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

eller styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader på grund

af konstitutorial eller förordnande tillträdt befattning, motsvarande

den han inom den nya styrelsen erhållit;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå;

Eders Kongl. Maj:t eller styrelsen, der det tillkommer denna

att utfärda afskedet, dock obetaget att låta med detsamma anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i

tjensten på tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant, utan hinder för göromålens behöriga

gång kan eg a rum, åtnjutas: af styrelsens chef, byråcheferne

och kamreraren under en och en half månad, samt

af byråingeniörerne, registrator!! och kassören under en månad

årligen.

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten har sedan

flera år tillbaka af Riksdagen anvisats ett extra anslag. Detta anslag

torde, likasom anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, böra uppföras

å ordinarie stat, dervid, enär de utgifter, som skola derifrån bestridas,

kunna uppgå till väsentligen olika belopp det ena året mot

det andra, åt anslaget bör gifvas egenskap af reservationsanslag, på

det att en möjligen befintlig behållning å anslaget må kunna tagas

i anspråk under år, då utgifterna äro större än vanligt. Anslaget har

4

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufnidtiteln.

under senare åren utgjort 45,000 kronor. Då emellertid härifrån, såsom

Generaldirektören Beijer i sitt utlåtande omförmält, utgått dels

arfvode till ett extra biträde hos styrelsen dels godtgörelse för

renskrifningskostnad med tillhopa 3,600 kronor, men i den stat för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jag nu framlagt ett särskildt belopp

är upptaget för bland annat dylika ändamål, torde anslaget kunna minskas

till, i jemnt tal, 40,000 kronor.

Det sedan lång tid tillbaka jemväl årligen utgående anslaget af

3,000 kronor till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor, i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten, lärer likaledes nu böra å ordinarie stat uppföras.

Åberopande hvad jag sålunda anfört, tillstyrker jag, under anhållan

att få vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» yttra mig i fråga

om anvisande af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg

nödiga medel, att Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

att

dels för sammanförande af styrelsen för allmänna väg-, och vattenbyggnader

och styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader i en gemensam

styrelse med benämning Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt med

godkännande ej mindre af det nu framlagda förslaget till stat för

nämnda styrelse, än ock af de vilkor och förbehåll, som blifvit för

åtnjutande af deri upptagna löneförmåner föreslagna, bevilja ett anslag

å ordinarie stat af....................................................................... kronor 83,400,

dels till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af » 40,000,

dels ock till stipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att

studera andra länders arbeten bevilja ett årligt anslag till

belopp af.................................................................................... » 3,000,

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette liufvudtiteln

efter »Landsstaterna i länen» uppföra ett ordinarie anslag under

benämning » Väg- och Vattenby ggnadsstatem, motsvarande aflöningsmedlens

och de särskilda anslagens sammanräknade belopp, — deraf särskildt

reservationsanslag 40,000 kronor till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten — eller 126,400 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufyudtiteln.

Då nu gällande riksstat upptager:

aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden...................................................... kronor 43,870,

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

.......................... » 45,000,

till resestipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadskorpsen ......................................................... » 3,000.

Summa kronor 91,870,

och härtill skall läggas utgifterna för styrelsen öfver

statens jern vägsbyggnader................................................... » 44,550.

Summa kronor 136,420,

men det nu äskade anslaget för väg- och vattenbyggnadsstaten

utgör .................................. » 126,400,

uppstår således en besparing för statsverket af ...... » 10,020.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

Då samtlige i styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

nu anstälde embete- och tjensteman samt vaktmästare skulle kunna i

det nya embetsverket erhålla mot deras nuvarande svarande befattningar

med undantag åt kanslisten O. V. Modig, och åt den sistnämnde,

så länge han såsom extra ordinarie tjensteman fästes vid den nya

styrelsen, torde böra från det på den nya styrelsens stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning m. m. beredas en godtgörelse, svarande

mot den honom enligt konstitutorial tillförsäkrade kanslistaflöning,

erfordras icke någon öfvergångsstat för styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader.

Vidkommande åter de styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader nu

tillhörande tjensteman, har styrelsens chef Generaldirektören Beijer uti

en till mig aflemnad promemoria hemstält, att bland dem byråchefen

för den ekonomiska och administrativa afdelningen Carl Alfred Grandinson

och bokhållaren Carl Emil Strömberg, för Indika båda några

platser i den nya styrelsen icke funnes, måtte erhålla pension från all
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufvudtiteln.

manna indragningsstaten; och har Generaldirektören Beijer föreslagit,

att pensionsbeloppet måtte bestämmas för Grandinson, hvars arfvode

såsom byråchef utgör 6,000 kronor, till 4,500 kronor och för Strömberg,

som uppbär 3,500 kronor i arfvode, till 2,500 kronor.

I afseende å desse tjensteman har jag inhemtat: att Grandinson,

som är född den 2 September 1826 och år 1849 antogs till extra ordinarie

kanslist i civildepartementets expedition, der han den 30 Juli

1859 befordrats till kopist och den 24 Oktober 1862 till kanslist, blifvit

den 11 Maj 1858 utnämnd till regementsskrifvare vid Eders Kongl.

Maj:ts Andra Lifgarde och den 9 Januari 1863 förordnad till sin innehafvande

byråchefsbefattning, hvilken han, enligt Generaldirektören

Beijers vitsord, på ett utmärkt och förtjenstfull t sätt bestridt; samt att

Strömberg, som är född den 22 Juli 1825, alltsedan den 16 Mars 1855

varit såsom bokhållare anstäld vid statens jernvägsbyggnader och derunder,

enligt Generaldirektören Beijers intyg, med nit och ordning fullgjort

sina tjensteåligganden.

Mot hvad Generaldirektören Beijer i fråga om bemälde tjenstemän

hemstält har jag ej annan erinran att framställa än att vid bestämmande

af pensionsbeloppet för byråchefen Grandinson afdrag synes

böra göras för den pension han kan erhålla från civilstatens pensionsinrättning.

Grandinson, hvilken qvarstår såsom ordinarie kanslist å civildepartementets

stat, ehuru han icke för denna befattning uppbär lön,

är nämligen, såsom redan innehafvande mera än 55 lefnads- och 30

tjensteår, berättigad att vid afskedstagande från kanslist^’ensten erhålla

pension från civilstatens pensionsinrättning till belopp af 1,200 kronor,

under vilkor dock att Grandinson, som först från 1859 och således

ännu icke i 30 år erlagt afgifter till inrättningen, före afskedet retroaktivt

inbetalar afgift för den tid som kan brista i 30 år.

Jag får således i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen medgifva

att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

Carl Alfred Grandinson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil

Strömberg, hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten

uppföras årliga pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300

kronor att jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning å

1,200 kronor, hvartill han såsom kanslist i civildepartementet vard elever

erlagda retroaktiva afgifter berättigad, utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder han från sistberörda befattning erhåller afsked,

dock ej före ingången af år 1883, samt för Strömberg till belopp af

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette hiifriultiteln.

2,500 kronor att utgå från och med år 1883; dock att, derest Grandin

son och Strömberg framdeles skulle erhålla anställning å rikets stat,

pensionsbeloppen skola minskas med ett belopp, svarande mot den nja

aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra

att utgå.

Ålderstillägg.

[6]. Om den af mig föreslagna lönereglering för väg- och vattenbygg
Älderstillägg.

nadsstyrelsen varder bifallen, torde de medel, som äro erforderliga för

bestridande af de embets- och tjenstemän samt betjente enligt den föreslagna

nya aflöningsstaten tillkommande ålderstillägg böra anvisas att

utgå af förevarande anslag. För sådant ändamål skulle, under förutsättning

att samtlige nuvarande befattningshafvare inom styrelserna

för allmänna väg- och vattenbyggnader och öfver statens jernvägsbyggnader,

med undantag af två, öfverflyttades till motsvarande befattningar

å den nya aflöningsstaten, erfordras 4,000 kronor; och jaghemställer

således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva, att de för embets- och tjenstemän samt betjente vid vägoeh

vattenbyggnadsstyrelsen ifrågakommande ålderstillägg må få utgå

af sjette lmfvudtitelns förslagsanslag »ålderstillägg», samt för sådant

ändamål höja nämnda anslag från 202,500 kronor till 206,500 kronor

eller med 4,000 kronor.

[7, 8].

Förhöjning i

årsarfvodet

för storskifteslandtmätwre

m. fl.

Anslag till

storskiftesoch

afvittringsverken.

Skiften och afvittringar.

Vidkommande denna anslagstitel torde det tillåtas mig erinra, att,

sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens

och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter till

landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i afseende

å de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges

erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken, bemälda styrelse med

eget utlåtande den 14 sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade

dessa handlingar, af hvilka inhemtades, bland annat, följande:
Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förslag

till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverket under år 1882

upptog eu slutsumma af 83,050 kronor, uti hvilken kostnaden för er
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette hufvudtiteln.

forderlig handtlangning inom Sårna socken, hvilken kostnad år 1881

uppgått till 19,532 kronor 35 öre, blifvit, med afseende derå att flere

landtmätare derstädes borde användas än under sistnämnda år, beräknad

till 25,000 kronor, och derest Eders Kongl. Maj:t fortfarande föresloge

och Riksdagen beviljade den nu för styresmannen och storskifteslandtmätare

utgående förhöjning i årsarfvodet, 400 kronor till en hvar

af desse, ansåge Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att vid upprättandet

af statsregleringen för år 1883 förändring icke borde ifrågakomma

uti omförmälda belopp såsom åt allmänna medel erforderligt

för fortsättning af storskiftes- och afvittringsarbetena.

Afvittringsverket i Vesterbottens län var åt Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet beräknadt att för år 1882 kosta 131,435

kronor, deraf till gode män och handtlangare 47,000 kronor eller 5,000

kronor mera än för år 1881 upptagits; och hade Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande såsom skäl för förhöjningen anfört, att dagsverksprisen

år 1881 stält sig ovanligt höga och möjligt vore, att än ytterligare

förhöjning uti dem kunde komma att inträffa under år 1882, äfvensom

att, derest rågångsutstakningar inom Lycksele socken komme

att då ega rum, större antal handtlangare torde behöfvas. Beträffande

åter de utgifter, som vid afvittringsverket i Vesterbottens län kunde

ifrågakomma under år 1883, meddelade Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande

att, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förestälde sig

att under sist nämnda år arbetena komme att försiggå enligt ungefärligen

samma plan, som antagits skola ega rum under år 1882, eller

atf 5 till 6 landtmätare sysselsattes med skattläggningsarbeten och de

öfrige med mätningar, områdesutstakningar och dermed jemförliga arbeten,

hvilka kräfde dryga dagsverkskostnader, samt någon anledning

icke förefunues till vare sig ökning eller minskning af de belopp, som

upptagits uti förslaget till stat för år 1882, så antog Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, att kostnaden för afvittringsverket under

år 1883 komme att belöpa sig till ungefärligen enahanda belopp som

för år 1882, med undantag deraf att kostnaderna för de renovationer,

som jemlikt 29 § i nådiga afvittringsstadgan den 30 Maj 1873 samt

nådiga brefvet den 12 Juli 1878 borde till vederbörande delegare och

skogstjenstemän utgifvas, hvilka kostnader uti 1882 års stat upptagits

till 2,500 kronor, torde till följd af det utslag, hvilket Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande hade för afsigt att under förra hälften af

år 1882 meddela angående afvittringen i Lycksele socken, komma att

uppgå till ett större belopp, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshaf
Bih.

till BOcsd. Prof. 1882. 1 Sami 1 Afd, 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sjette liufvudtiteln.

vande icke vågade anslå lägre än till 20,000 kronor. Med anledning

häraf beräknade Eders Kong! Maj:ts Befallningshafvande att kostnaderna

för afvittringsverket inom Vesterbottens län skalle år 1883 uppgå

till 148,935 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som

ansåg ett belopp af 102,100 kronor erforderligt för afvittringens fortsättande

år 1882, hemstälde att i afseende å beräkningen af de allmänna

medel, som erfordrades till afvittringsarbetenas fortsättande

under år 1883, det för förstnämnda år uppgjorda utgiftsförslaget måtte

läggas till grund.

För egen del anförde landtmäteristyrelsen, att styrelsen vid granskning

af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställningar i

ämnet funnit sig böra anmärka att, då den af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Vesterbottens län, med föranledande hufvudsakligen

af möjligen inträffande stegring i dagsverksprisen, förslagsvis

beräknade utgift af 47,000 kronor för godtgörelse till gode män och

för handtlangare uppginge till 5,000 kronor mera, än hvad i staten

för år 1881 blifvit för enahanda ändamål anvisadt, och till omkring

6,200 kronor mera än det belopp, hvartill dessa kostnader uppgått under

sist nämnda år, ehuru, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

upplyst, dagsverksprisen då stält sig ovanligt höga, landtmäteristyrelsen

ansett skäl förefinnas till bibehållande af ifrågavarande anslag

vid samma belopp, som för år 1881 anvisats eller 42,000 kronor,

desto hellre som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län icke ifrågasatt någon förestående förhöjning i dagsverksprisen inom

detta län för år 1882.

Det åt landtmäteristyrelsen, på grund häraf och då styrelsen

saknade skäl att föreslå några vidare ändringar uti de af Eders Kongl.

Majds Befallningshafvande beräknade utgifter för år 1882, uppgjorda

förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under sagda

år slutade på en summa af ...... ........................... kr. 311,585: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes

på riksstatens sjette hufvudtitel

ett ordinarie anslag å ........................... kr. 63,000: —

och ett extra anslag å.. .......................... » 229,300: - 292 300- —

understege detta belopp förstnämnda summa med......... kr. 19,285: —

men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 10 sistlidne

November uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften

och afvittringar, sedan utgifterna under år 1881 blifvit bestridda, be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette hufvudtiteln.

hållningen derefter skulle utgöra 26,549 kronor 89 öre, så vore, under

förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda

brist å 19,285 kronor, ett öfverskott å 7,264 kronor 89 öre

att påräkna till bestridande af utgifterna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1883.

Då ärendet angående fastställande af stat för sagda, verk under

år 1882 den 2 nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes,

blef, med afdrag endast af en uti landtmäteristyrelsens förslag till

stat för afvittringen i Vesterbottens län upptagen arfvodesförhöjning

till eu afvittringslandtmätare med 500 kronor samt med godkännande

i öIligt af landtmäteristyrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1882, sådan stat af Eders Kongl. Maj:t

faststäld, deri samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt

belopp af 311,085 kronor, hvaraf belöpa på

Kopparbergs län .................................................................. kronor 83,050:

Vesterbottens » ................................................. » 125,935:

Norrbottens >» ...................................................................” 102,100:

Uti ofvan omförmälda utlåtande den 14 November 1881 har landtmäteristyrelsen

vidare anfört, att beträffande utgifterna till storskiftesoch

afvittringsarbetenas fortsättande under år 1883, hvilka af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs och Norrbottens län

beräknats till lika belopp som för år 1882, styrelsen i afseende å dessa

beräkningar saknade skäl att i fråga om nyss nämnda båda län framställa

någon anmärkning, hvarvid styrelsen dock vågat förutsätta, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes, såsom styrelsen ock hemstälde, bereda

styresmännen, föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och

afvittringsverken imder år 1883 enahanda förmåner, som blifvit för

innevarande och flera föregående år särskild! beviljade.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, hvilkens

förslag till utgiftsstat för afvittringsverket under år 1882, på sätt

ofvan blifvit omförmäldt, slutade å 131,435 kr., hade visserligen beräknat

att i fråga varande utgifter skulle för år 1883 kräfva ett belopp af

148,935 kronor, hvilken förhöjning i utgifterna orsakats deraf, att de

kostnader, som erfordrades för renovationer, skulle'' för år 1883 komma

att stiga till 20,000 kronor; men enär, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande antagit, lika stort antal afvittringslandtmätare skulle

komma att i Vesterbottens län tjenstgöra under åren 1882 och 1883,

torde det enligt landtmäteristyrelsens åsigt skäligen kunna påräknas,

att om, såsom sannolikt vore, renovationskostnaden blefve högre under

år 1883 än under år 1882, så borde ock minskning i samma mån vara

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hiifyudtiteln.

att emotse i den för afvittringslandtmätarne i öfrigt beräknade betalning

jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode

åt afvittringslandtmätare af den 3 December 1880, och då härtill komme,

att en afvittringslandtmätare i Vesterbottens län redan i Februari

månad 1882 vore berättigad till afsked med pension enligt Riksdagens

skrifvelse den 19 Maj 1875, hvarigenom, om han begagnade

sig af denna rätt och tjensten icke vidare återbesattes, besparing i

utgifterna för åren 1882 och 1883 vunnes, så förestälde sig landtmäteristyrelsen

att beloppet af de allmänna medel, som erfordrades för

afvittringsarbetenas fortsättande i Vesterbottens län under år 1883,

icke borde antagas blifva högre än det belopp, som styrelsen beräknat

för samma arbeten under år 1882.

I enlighet med hvad styrelsen sålunda yttrat skulle alltså erfordras

till fortsättning under år 1883 af

storskiftena i Kopparbergs län ............................

........ kronor

83,050: —

afvittringsarbetena i Vesterbottens län .............

....... »

126,435: —

d:o i Norrbottens län ................

»

102,100: —

eller tillsammans ....................................................

....... kronor

311,585: —

och som till betäckande af detta utgifts- belopp funnes dels en behållning från före-

gående år å ............................................................

7,264: 89

och dels ett på Riksstatens sjette hufvudtitel

uppfördt ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å..........................................................

63,000: —

70,264: 89

så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras till belopp

af .............................................................................. kronor 241,320: 11,

eller i jemnadt tal 241,300 kronor; och har landtmäteristyrelsen alltså

hemstält, att sist nämnda belopp måtte blifva af 1882 års riksdag i

nåder äskadt för att, jemte nyss uppgifna 70,264 kronor 89 öre,

användas till storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättning under

år 1883.

Då jag icke finner mig ega anledning att emot hvad Landtmäteristyrelsen

härvid föreslagit framställa någon annan erinran, än att äfven

för år 1883 från den för afvittringsverket i Vesterbottens län af bemälda

styrelse beräknade utgiftssumma bör afdragas enahanda belopp,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufyudtiteln.

hvarmed den af samma styrelse för 1882 års afvittringsarbeten i sagda

län föreslagna utgiftsstat blifvit af Eders Kongl. Maj:t minskad, eller

500 kronor, i följd hvaraf och då genom sistberörda nedsättning den

för år 1883 disponibla behållning ökats med 500 kronor eller till

7,764 kronor 89 öre, det erforderliga fyllnadsanslaget kan nedsättas

till i jenmadt tal 240,300 kronor, får jag, instämmande för öfrigt uti

hvad landtmäteristyrelsen i förevarande hänseende yttrat och hemstält,

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå

Riksdagen:

dels, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, att för

år 1883 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde

sjutton storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i

styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kr.;

att medgifva det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens

och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1883 kunde

komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder

i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå, att för år 1883 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för ar 1883 med 200

kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1883, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 240,300 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och. landtmanna
näringar.

Jag anhåller härefter att få i underdånighet anmäla särskilda af

Landtbruksakademiens förvaltningskomité och bestyrelsen för det femtonde

allmänna svenska landtbruksmötet i Malmö år 1881 gjorda framställningar

i fråga om anordnande af högre undervisning i mejerihushållning.

Uti underdånigt memorial den 16 September 1881 har nämligen

Landtbruksakademiens förvaltningskomité — jemte erinran att under
-

[9.]

Högre undervisning

i

mejerihushållning:
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette liufvudtiteln.

visningen såväl vid statens mejeriskolor som vid de enskilda mejeristationer,

der elever med understöd af statsmedel vore anstälda, endast

afsåge att utbilda qvinligt elever till dugliga tjenarinnor vid mejerihandteringen

— anfört, att i vårt land tillfälle ännu saknades för manliga

elever att i denna vigtiga del af landtliushållningen vinna de insigter

och den praktiska erfarenhet, som fordrades för att kunna ordna

och leda ekonomien dervid, samt att denna omständighet otvifvelaktigt

utgjorde egentliga orsaken dertill att mejeriprodukterna hos oss, oaktadt

de obestridliga framsteg, som under senare tiden egt rum, likväl

ännu i allmänhet saknade den jemnhet och den likartade utmärkta

beskaffenhet, som betecknade den högre fulländning, utan hvilken dessa

produkter aldrig på verldsmarknaden kunde vinna stadgadt förtroende

och deraf härflytande efterfrågan till högsta gällande pris. Det vore

derföre nödvändigt att i fråga varande brist blefve undanröjd och att

tillfälle bereddes för manliga elever att i mejerihushållningen erhålla

den fullständiga och mer vetenskapliga undervisning, utan hvilken de

icke kunde blifva skickliga till att vare sig anordna och leda eller

kontrollera samma hushållning. Ordnandet af en högre mejeriundervisning

vore derjemte af vigt för att bereda tillgång till erforderligt

antal undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, af hvilka landtbrukare

kunde i förekommande frågor erhålla råd och upplysningar.

För närvarande funnes endast två med aflöning af statsmedel försedde

dylike undervisare, men detta antal vore alldeles otillräckligt, enär,

med de talrika reqvisitioner som nu mera årligen till förvaltningskomitén

inginge om biträde af desse undervisare, sådant på hvarje

ställe endast kunde meddelas under en eller högst få dagar, hvilket

mycket förringade det gagn, som af dylikt biträde stode att vinna.

Derest sådane undervisare skulle vara till verklig nytta, måste nämligen

tillfälle lenmas dem att någon längre tid qvarstanna vid hvarje

mejeri; och borde derföre minst en dylik undervisare finnas inom området

för hvarje af de särskilda hushållningssällskapen, hvilka nu mera

egde medel till deras aflöning och helt visst skulle låta sig angeläget

vara att dem anställa, allenast några funnes att tillgå.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts samt under framhållande

af den betydliga vinst, jordbruket och landet i dess helhet

skulle skörda genom mejerihandteringens utveckling och fullkomnande,

så att dess alster kunde motsvara verldsmarknadens allt jemt stegrade

anspråk, har förvaltningskomitén anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på ordinarie stat anvisa ett anslag af 10,000

kronor årligen till anställande af lärare i mejerihushållning samt full
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette hufvudtiteln.

ständigt ordnande af undervisningen häruti vid rikets båda landtbruksinstitut,

på det att tillfälle måtte beredas för dem af dessa instituts

elever, som särskildt ville egna sig häråt, äfvensom för andra personer,

som önskade besöka landtbruksinstituten endast för att förvärfva insigt

och praktisk skicklighet i nämnda hushållning, att vinna de kunskaper,

som kräfdes så väl af husbonden och förvaltare!) af eu mejeriegendom

som af dem, hvilka såsom kringresande undervisare borde i

denna del af landthushållningen gå allmänheten till hända.

Vidare har, efter det 1881 års allmänna landtbruksmöte i Malmö

vid behandling af frågan huru eu tidsenlig undervisning i mejeriskötsel

skidle kunna inom vårt land åstadkommas uppdragit åt sin bestyrelse

att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om

samma undervisnings ordnande på lämpligt sätt och efter nutidens

fordringar, mötesbestyrelsen i underdånigt memorial den 20 September

1881 förmält, att betyrelsen ansett sig böra såsom mötets upptaga

och å nyo frambära den af Malmöhus läns hushållningssällskap i underdånigt

memorial den 27 September 1880 i ämnet gjorda framställning,

enär bestyrelsen vore fullt förvissad derom att, såvida en verkligt

grundlig, högre undervisning inom i fråga varande gren af landthushållningen

skulle åstadkommas, dervid borde följas den af hushållningssällskapet

föreslagna organisation, enligt hvilken vid Alnarp skulle

inrättas en högre för hela landet ansedd, med särskild föreståndare

försedd mejeriskola, der fri undervisning skulle årligen meddelas åt

12 med fri bostad vid skolan försedda elever, fördelade i två kurser,

med 6 elever och 6 månaders undervisning i hvarje kurs. För detta

ändamål erfordrades dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor årligen,

dels ock för en gång till uppförande af nödig byggnad för skolan ett

belopp af 24,575 kronor samt till anskaffande af en 4 hästars ångmaskin,

erforderliga instrument och undervisningsmateriel 4,000 kronor.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som undfått nådig befallning

att afgifva utlåtande öfver mötesbestyrelsens i fråga varande

framställning, har till fullgörande häraf dels åberopat hvad komitén i

nyss omförmälda underdåniga memorial af den 16 sistlidne September

anfört, dels ock ytterligare andragit, att, då ett fullständigt och väl

ordnadt mejeri funnes såväl vid Ultuna som vid Alnarp samt derjemte

vid hvardera institutet icke blott en utan tvänne lärare i kemi

jemte laboratorier äfvensom lärare i de öfriga naturvetenskaperna,

komitén ansåge, att den af komitén begärda mindre summa skulle åtminstone

för närvarande vara tillräcklig för hvad landtbruksmötet i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

Malmö åsyftat, eller åvägabringande på lämpligt sätt och efter nutidens

fordringar af fullständig mejeriundervisning, hvilket borde kunna

åstadkommas genom anställande vid hvardera landtbruksinstitutet af

skicklige lärare i mejerihushållningen samt genom anskaffande af härvid

möjligen ytterligare behöfliga inventarier och undervisningsmateriel.

Slutligen har förvaltningskomitén uti en till mig afbiten skrifvelse

af den 18 sistlidne November meddelat, att den af komitén begärda

anslagssumman, 10,000 kronor, vore afsedd . att på följande sätt användas,

nämligen:

till aflöning med 4,000 kronor åt eu lärare i mejerihushåll
-

ning vid hvartdera landtbruksinstitutet...................................... kr. 8,000,

och till årliga försök samt komplettering af undervisningsmaterielen

1,000 kronor för hvartdera institutet...................... » 2,000,

tillsammans kr. 10,000.

Efter att sålunda hafva redogjort för det väsentliga innehållet af

de i förevarande ämne nu gjorda framställningar tillåter jag mig i minnet

återkalla, att under de senaste åren vid flera tillfällen förslag förut

blifvit väckta rörande anordnande af eu högre undervisning i mejerihushållningen

för att såmedelst främja denna hushållnings utveckling och

fullkomnande, men att omständigheterna hittills icke ansetts medgifva

dessa förslags sättande i verket. Enligt mitt förmenande är emellertid

denna fråga af så maktpåliggande betydelse, att densamma icke vidare

får hos oss undanskjutas. Icke någon bland landthushållningens olika

grenar torde nämligen under de senare åren hafva ådragit sig större

uppmärksamhet än mejerihandteringen eller varit stadd i snabbare utveckling

än denna, och då i den täflan, som i detta hänseende eger

rum mellan de olika landen, det land, som ej går framåt, otvifvelaktigt

kommer att intaga en underordnad ställning, synes det vara nödvändigt

att i Sverige något göres för denna hushållnings höjande, hvilket, på

sätt så väl Landtbruksakademiens förvaltningskomité som bestyrelsen

för nästlidet års allmänna landtbruksmöte framhållit, bäst kan ske genom

anordnande af en högre undervisning i mejeriväsendet. Så har redan

skett i våra grannland Danmark och Finland, hvilka båda i hvad beträffar

denna gren af landthushållningen intaga en framstående plats.

Dylik undervisning meddelas nämligen i Danmark vid Landboliöiskolen

i Köpenhamn, der särskilde lärare i mejerihushållning äro anstälde, och

i Finland vid landtbruksinstitutet på Mustiala, hvilket under nästlidet

år omorganiserats och der eleverna i den högre afdelningen undervisas

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufvudtiteln.

1 tvänne jemsides gående kurser, den ena omfattande allmän landthushållning

och den andra mejerihan dtering, af hvilka kurser den förra

är två-årig och den senare ett-årig.

Då jag alltså i betraktande af de fördelar, som med jemförelsevis

ringa uppoffringar torde vinnas genom främjande på föreslaget sätt af

förevarande vigtiga gren af jordbruksnäringen, anser mig böra tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska det för ändamålets ernående

nödiga anslagsbeloppet, tillhör det mig att yttra mig rörande hvilketdera

af de framstälda förslagen till den högre mejeriundervisningens

ordnande bör tillerkännas företrädet. I sådant hänseende synes det

mig att Landtbruksakademiens förvaltningskomité bjudit giltiga skäl

för sin i ämnet gjorda framställning, enligt hvilken dylik undervisning

skulle anordnas vid båda landtbruksinstituten, helst förhållandena äro

så olika i skilda delar af vårt vidsträckta land, att en enda i sydligaste

delen af detsamma förlagd högre mejeriskola svårligen skulle kunna för

landets alla provinser afhjelpa behofvet af undervisning och handledning

i rationel mejeriskötsel; och biträder jag alltså förvaltningskomiténs

ofvan omförmälda förslag.

På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra får jag, jemte

anhållan att, derest erforderliga medel blifva för ändamålet anvisade,

framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning frågan om meddelande

af närmare bestämmelser rörande ofta nämnda undervisnings

ordnande, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att på ordinarie stat under titeln: »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» anvisa ett belopp af 10,000

kronor, att användas till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.

Inom de särskilda delarne af riket hafva tid efter annan inrättats

lägre landtbruksskolor, hvilka åtnjuta bidrag af statsmedel. Antalet

sådana skolor utgör för närvarande 28, nämligen 3 i Kalmar län, 2 i

hvartdera af Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län samt 1 i hvarje

af samtliga öfriga länen med undantag af Upsala län, inom hvilket

sådan skola icke finnes inrättad. För eu skola inom hvarje län utgör

statsbidragets belopp 4,000 kronor, men för öfriga skolorna, eller för

2 inom Kalmar samt 1 inom hvarje af Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands

län utgår årligt statsunderstöd endast till belopp af 2,000 kronor

emot förbindelse för hushållningssällskapet eller landstinget inom den

ort, der skolan är upprättad, att till densammas underhåll tillskjuta ett

lika belopp.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä.

[10.]

En landtbruksskola

pä Dalsland.

U

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette Irafyudtiteln.

Fråga är nu väckt om anvisande af bidrag till ytterligare en dylik

skola inom Elfsborgs län. Detta läns norra hushållningssällskap har

nämligen under den 4 Februari 1881 gjort underdånig framställning

om erhållande af statsbidrag till belopp af 2,000 kronor årligen för

upprättande af en lägre landtbruksskola inom provinsen Dalsland, hvars

jordbruk, till följd af egendomliga naturförhållanden olikt jordbruket

inom länets öfriga delar, vore i behof af en för detsamma särskild!

afsedd skola; och hade hushållningssällskapet vid sammanträde den

28 förutgående Januari förbundit sig ej mindre att till. skolan årligen utbetala

ett lika stort belopp, än äfven att, derest statsbidrag ej under första

året kunde tillgodokomma skolan, hvilken vore afsedd att öppnas den

24 Oktober 1881, under tiden ansvara för hela den för densamma erforderliga

kostnaden.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Landtbruksakademiens

förvaltningskomité vitsordat, att ytterligare en landtbruksskola

kan anses behöflig för det vidsträckta Elfsborgs län och särskilt för

provinsen Dalsland, som i mycket hvad landtbruket beträffar ännu står

efter länets öfriga lyckligare lottade delar; vid hvilket förhållande och

då det för jordbrukets förkofran vore af största vigt att kännedom

om landtliushållningens rätta och ändamålsenliga anordning och bedrifvande

blefve allmän och tillämpad, särdeles inom de orter, der

landets modernäring ännu befunnes i allmänhet mindre ändamålsenligt

handhafd, förvaltningskomitén understödt hushållningssällskapets förevarande

framställning.

Då hvad sålunda blifvit anfördt synes ådagalägga att en landtbruksskola

på Dalsland är väl behöflig för jordbrukets höjande inom

denna provins, samt billigheten lärer fordra att hushållningssällskapet

för skolans underhåll får åtnjuta enahanda bidrag, som i dylika fall

plägar beviljas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att — på det Eders Kongl. Maj:t må komma

i tillfälle anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af

ytterligare en landtbruksskola inom Elfsborgs län, belägen inom provinsen

Dalsland, emot förbindelse för länets norra hushållningssällskap

eller dess landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta ett lika

belopp — bevilja tillökning med 2,000 kronor i ordinarie anslaget

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar».

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette lnifyiidtiteln.

I fråga om förevarande anslagstitel har jag slutligen att i andel- [H-J

ö , , t* i.-i t i n • r*” ,1_____-i-A ■! W,w. n/ndi

dårlighet anmäla, hurusom Landtbrnksakademiens förvaltningskomite i

underdånigt memorial den 2 sistlidne November hemstält, att undervisaren

i boskapsskötsel och mejerihushållning, i redrik Cederborgh,

hvilken år 1867 i dylik egenskap antagits samt från och med år

1878, då lian uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit i årsarfvode 1

3,000 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29

Maj 1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i den för statens

undervisare i särskilda delar af landthushållningen bestämda fjerde

lönegraden med årlig aflöning af 3,500 kronor.

Då Cederborgh med utgången af innevarande år tjenstgjort såsom

undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning i femton år, det ai

oberäknad! då lian till befattningen utnämndes, samt han, enligt

förvaltningskomiténs vitsord väl och berömligt fullgjort sina tjensteåligganden,

lärer, jemlikt de åt Eders Kongl. Maj:t. och Riksdagen

antagna aflöningsgrunder, omförmälda uppflyttning i högre löneo-rad

böra ega rum för tiden från och med år 1883 samt den för sådant

ändamål erforderliga anslagsförhöjning förty böra beredas. Jagfår

alltså tillstyrka nådig framställning till Riksdagen derom, att förberedande

af tillgång till den från och med år 1883 för en undervisare

i boskapsskötsel och mejerihushållning i fråga kommande lönetillökning

ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar» må höjas med 500 kronor;

kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad

jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 12,500

kronor, eller från nu varande beloppet 172,900 kronor till 185,400

kronor.

En imdervisares

i boskapsskötsel

och mejerihushållning

uppflyttning

högre lönegrad.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

I särskilda underdåniga memorial den 16 September och den 16 [12.]

December 1881 har Landtbruksakademiens förvaltningskomité hemstält,

dels att landtbruksingeniören Ludvig. Rosén, hvilken den 18 Oktober avers upp flytt1872

utnämnts till sin innehafvande tjenst samt från och med år 1878

uppburit arfvode enligt den för landtbruksingeniörer medgifna andra

lönegraden med 2,500 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga

brefvet den 29 Maj 1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette lmfyudtiteln.

tredje lönegraden med aflöning till belopp af 8,000 kronor om året, dels

ock att landtbruksingenören Knut Arthur Schönmeyr, hvilken år 1876

utnämnts till landtbruksingeniör och i sådan egenskap från och med

ar. 1877„ uppburit i årsarfvode 2,000 kronor, måtte i enlighet med berörda

nådiga bref från och med innevarande år 1882 varda uppflyttad

i andra lönegraden med årlig aflöning af 2,500 kronor; varande af

förvaltnirigskomitén vitsordadt. att båda dessa landtbruksingeniörer alltid

på ett berömligt sätt fullgjort sina tjensteåligganden.

Med underdånig erinran att Eders Kongl. Maj:t den 30 nästlidne

December _ af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande år

landtbruksmgemören Schönmeyr tillkommande lönetillökning, tillstyrker

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för beredande af tillgång från och med år 1883 till de två landtbruksingemorer

tillkommande löneförhöjningar höja anslaget »Landtbruksingeniörer

och deras biträden» från nu varande beloppet 52 500

kronor till 53,500 kronor, eller med 1,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

] Med anledning af nådig framställning anvisade rikets åren 1856—

01 1858 församlade ständer under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

. jordbruk och landtmannanäringar» ett belopp af 3,000 rdr rmt årligen

såsom bidrag till inköp af så väl in- som utländska åkerbruksredskap,

maskiner och apparater, för att uppställas vid Landtbruksakademiens

experimentalegendom och såsom modeller tillhandahållas landets

jordbrukare och redskapstillverkare. Den genom inköpen förvärfvade

redskapssamlingen jemte akademiens äldre samling af enahanda

art har sedermera förvarats å berörda egendom till år 1868, då akademien,

efter det den för ändamålet dittills begagnade lokalen blifvit

disponerad till akademiens vid experimentalfältet anordnade agrikulturtemiska

. laboratorium, bekom ny lokal för modellredskapen uti huset

n:r 36 vid Mäster Samuelsgatan här i staden.

^iar 1111 blifvit väckt om delvis förändrad användning af

omföl mälda anslag. Uti underdånigt memorial den 16 September 1881

har nämligen Landtbruksakademiens förvaltningskomité — under anförande,

bland annat, att den fiskerierna tillhörande afdelning af akademiens,

på sätt nyss är nämndt, här i staden upprättade museum dels

genom inköp och dels genom gåfvor samt senast genom hvad som er
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufrudtiteln.

hållits från 1880 års internationella fiskeriutställning i Berlin äfvensom

från Blekinge och Vesterbottens läns hushållningssällskap vunnit så

betydlig tillväxt att den rikhaltiga samlingen af fiskredskap och modeller

till fiskodlingsanstalter, båtar och laxgårdar m. m. ej kunnat

inrymmas i förenämnda museum, utan att särskild lokal måst af akademien

förhyras för dessa samlingar, hvilka för sig ordnade kunde

betraktas såsom början till ett särskildt museum af sådana redskap,

som i olika delar af landet eller i främmande land begagnades vid

fiskerinäringens bedrifvande — hemstält, att, enär akademien saknade

medel att framgent bestrida kostnaderna för den erforderliga lokalens

förhyrande, tillgång härtill måtte beredas, samt att, derest hyresmedel

för fiskerisamlingarna ej kunde erhållas af de till fiskeriernas förkofran

anvisade statsmedel, en del, högst hälften af förut nämnda till inköp

af modellredskap anvisade anslag å 3,000 kronor måtte tills vidare få

användas till hyresmedel för i fråga varande samlingar, hvilka, för

vinnande af med desamma åsyftadt gagn, borde, ändamålsenligt ordnade

och i särskild lokal uppstälda, för allmänheten hållas tillgängliga.

Då det, på sätt förvaltningskomitén jemväl framhållit, för den inhemska

fiskerinäringens vidare utveckling och förkofran måste anses

vara af synnerlig vigt att nu befintliga samlingar af fiskredskap samt

modeller till fiskodlingsanstalter och fiskarbåtar in. m. varda på ett sådant

sätt uppstälda och ordnade, att de kunna tillhandahållas fiskeriidkare

och redskapstillverkare samt äfven vara för den öfriga allmänheten

tillgängliga, och medel till förhyrande af för sådant ändamål erforderlig

lokal lämpligen synas kunna utan statsverkets särskilda betungande

beredas på det af förvaltningskomitén föreslagna sätt, finner jag mig

böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att medgifva det högst hälften, eller 1,500 kronor, af det

under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af modeller till

landtbruksredskap, maskiner m. m. må tills vidare få användas till förhyrande

af lokal för förvarande af Landtbruksakademiens samling af

modeller och redskap för fiskerierna.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

annan förändring för år 1883 än i afseende å förslagsanslaget

k

Öfriga ordinarie

anslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette Imfvudtiteln.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

[14.] hvilket för jemnande af hufvndtitelns slutsumma torde böra minskas

Skrifmaten- mec[ 92 kronor, eller från 117,768 kronor till 117,676 kronor.

(ther m. ni. 1 1 1

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå nu till kronor 4,280,352.

Vid bifall till de af mig nu

framstälda förslag om uppförande å

ordinarie stat af ett nytt anslag under

titel »väg- och vattenbyggnads
staten»

till belopp af ........................... kronor 126,400,

samt om höjning i anslagen till ål
derstillägg

............................................... » 4,0’00,

undervisningsanstalter för j ordbruk

och landtmannanäringar........................ » 12,500,

landtbruksingeniörer och deras biträden

......................................................... » 1,000.

Summa ökning kronor 143,900,

äfvensom om minskning i anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved

m. in. ........................................................ » 92,

skulle de ordinarie anslagen höjas med ..................... » 143,808,

till

kronor 4,424,160.

4

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjette hufva (It! teln.

47

Extra ordinarie anslag.

T fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 11,160 kronor till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium och bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekono-,

miska kartverk och 240,300 kronor till fullföljande af storskiftes- och

afvittringsarbetena, anförde Departementschefen beträffande

Justeringsstyrelsen.

I enlighet med hvad under de tre föregående åren egt rum till- [15.]

styrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för år ^wäenJU

1883 anvisa till arfvoden åt den vid justeringsstyrelsen anstälda per- ringsstyrelsen

sonat ett. belopp af 9,300 kronor. anstälda per
1

sonat.

Öfverståthållareembetet.

I underdånig skrifvelse den 9 November nästlidet år har Öfver- [16.]

ståthållareembetet hemstält att, då det för utgifvande af tidningen bortsatt ut»Polisunderrättelser»

beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt en- ^polisunderdast

för år 1882, men tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år rättelser».

otvifvelaktigt blefve af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning

i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen

åsyftade ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t måtte för i fråga

varande tidnings utgifvande under år 1883 af Riksdagen äska enahanda

anslag som det för innevarande år beviljade.

Då denna framställning torde vara förtjent af bifall tillstyrker jag,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande

under år 1883 af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af

Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma

år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

[17.]

Bidrag till

aflöning åt

exekutionsbetjeningen.

[18.]

Särskild

polisstyrka

på landet.

48 Sjette hufvudtiteln.

Då enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år är på

extra stat anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eningen

i Stockholm, enligt hvad öfverståthållareembetet i underdånig skrifvelse

den 7 nästlidne December anmält, jemväl för år 1883 är för ändamålet

erforderligt, får jag i öfverensstämmelse med Öfverståthållareembetets

hemställan tillstyrka, det Eders Kongl. Maj :t behagade föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa till öfverståthållareembetets

förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

Från och med år 1875 har årligen anvisats ett extra anslag till

aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan

kunde af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande. Anslaget

utgjorde under de två första åren 20,000 kronor, men höjdes

från och med år 1877 till 40,000 kronor, med hvilket belopp det sedermera

utgått.

Uti mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 5 Januari

sistlidet år, vid föredragning af förslag till reglering af utgifterna under

Riksstatens sjette hufvudtitel för innevarande år, tillät jag mig att

erinra derom att en ytterligare förhöjning af i fråga varande anslag

torde inom kort blifva erforderlig. Erfarenheten under år 1881 har

bekräftat detta. Förutom att det för nyssnämnda år beviljade anslag

blifvit till fullo taget i anspråk, hafva nämligen redan från 18 af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkommit ansökningar om bidrag

från anslaget för innevarande år till sammanlagdt belopp af icke mindre

än 47,650 kronor eller 7,650 kronor mera än hela anslagssumman,

och Eders Kongl. Maj:t har derföre, ehuru samtlige bemälde Befallningshafvande

anfört talande skäl för behofvet af det belopp eu hvar

äskat, varit nödsakad att vidtaga nedsättningar. Att här föreligger

ett verkligt behof att fylla torde ock ytterligare framgå deraf, att

kommunerna sjelfva börja finna sig manade att, för ändamålet lemna

tillskott — så hafva, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län anmält, flere kommuner inom nämnda

län anslagit ej obetydliga belopp för polisväsendets ordnande — och

jag föreställer mig att hädanefter vid i fråga varande statsanslags fördelning

bidrag företrädesvis bör tilldelas de kommuner, hvilka förklarat

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hufvudtiteln.

sig vilja sj elfva lemna motsvarande tillskott. Oaktadt dylika bidrag

från kommunerna bär emellertid, såsom nyss är nämndt, det hittills

utgående anslaget funnits otillräckligt; och jag tillåter mig derföre i

underdånighet hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes i nåder föreslå

Riksdagen att för år 1883 ställa till Eders Kong!. Majds förfogande

ett extra anslag af 50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll

åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan åt förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial

den 15 September 1881 derom gjorda framställning torde Eders Kongl.

Majd vilja i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1883 fortfarande

anvisa:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt

af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.

Efter det Riksdagen under flera år anvisat till underhåll af fyra

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 3,000 kronor

för hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor, samt senast församlade

''Riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning, för

innevarande år höjt i fråga varande anslag till 15,000 kronor att utgå till

fem dylika stationer med 3,000 kronor för hvarje station, har Eders

Kongl. Maj:t, som förut tillagt statsunderstöd åt kemiska stationerna i

Kalmar, Skara, Halmstad och Vesterås, under den 6 Maj 1881 funnit

o*odt medgifva, att den för Örebro län i staden Örebro inrättade kemiska

station för jordbrukets och näringarnas behof i förening med

eu byrå för kontrollundersökning af säd och frö finge utaf det af

Riksdagen för innevarande år anvisade bidrag till underhåll af dylika

stationer bekomma ett anslag af o,000 kronor, under vilkor att stationen

behörigen ordnades med lämpligt laboratorium samt erforderliga

Bill. till Rikad. Prof. 1882. 1 Sami- 1 Af<1- t

[19.]

Allmänna

landtbruksmöten.

[20.]

Prisbelönmf/ar

vid dito.

[21.]

Botanist vid

La/ndtbrulcsakademiens

försöksanstalt.

[22.]

Agrikulturkemiska

stationer.

s. 50 Kontrollera mot PDF

[23.]

Geologiska

Undersöknin

garna.

50 Sjette hufvudtiteln.

instrument, apparater och böcker, äfvensom att ej mindre bostad anskaffades

eller hyresmedel anvisades åt stationens kemist och assistent,

än ock öfriga för statsbidragets tillgodonjutande föreskrifna vilkor

uppfyldes. Jemte det jag tillåter mig erinra härom, får jag, i öfverensstämmelse

med Landtbruksakademiens uti ofvan berörda underdåniga

memorial den 15 September 1881 gjorda framställning, underdånigst

tillstyrka, det Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen att jemväl

för år 1883 på extra stat anvisa såsom bidrag till fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter, der

hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta

lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

samt bekosta aflöningen till clessa och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker

och inventarier för stationens behof — ett anslag af 3,000 kronor för

hvarje station eller tillsammans 15,000 kronor.

Under denna an slagstitel har jag vidare att anmäla frågan om

anskaffandet af medel för fortsättandet af de geologiska undersökningarna.

Uti underdånig skrifvelse den 30 November sistlidna år har chefen

för Sveriges geologiska undersökning dels lemna! redogörelse för

hvad som under år 1881 vid undersökningen åtgjorts, dels ock afgifvit

förslagsberäkning öfver de för undersökningen under år 1883 erforderliga

medel; hvarvid bemälde chef bland annat anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 utförts inom Stockholms

och Malmöhus län öfver en sammanräknad yta af 7,23

att hela det i denna skala hittills rekognoscerade området utgjorde omkring

414,5 qvadratmil;

att undersökningar i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat

en areal af 15,73 qvadratmil inom Jönköpings, Göteborgs och Bohus,

Hallands och Elfsborgs län, hvarigenom den i nämnda skala geologiskt

kartlagda arealen nu stigit till ungefär 232,2 qvadratmil;

att öfversigtsresor för åstadkommande af en bergartskarta i skalan

1 : 1,000,000 öfver rikets nordligare trakter utförts inom Jemtland,

Ångermanland samt Vester- och Norrbottens lappmarker, hvarjemte

undersökningar pågått för att öfver hela landskapet Dal utsträcka den

för flera år tillbaka offentliggjorda kartan i skalan 1 : 200,000 öfver

berggrunden inom detsammas östra del;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette lutfviidtiteln.

att i skalan 1 : 20,000 de af Brukssocieteten bekostade undersökningarna

inom mellersta Sveriges bergslag blifvit fortsatta och åtskilliga

gruffält gjorts till föremål för mera speciela studier;

att med anslag af Vesternorrlands samt Elfsborgs läns norra hushållningssällskap

ekonomiskt geologiska utredningar åvägabragts inom

områdena för dessa sällskaps verksamhet;

att under årets lopp utgifvits de af beskrifningar åtföljda geologiska

kartbladen Gustaf sberg, Helsingborg, Landskrona, Engelholm, Kullen

och Höganäs samt Norsholm, utgörande n:ris 73—79 af kartbladen i

skalan i : 50,000, samt kartbladet Nissafors (n:r 6 af kartbladen i skalan

1 : 200,000); samt

att samtidigt härmed blifvit utdelade n:ris 36—44 af geologiska

afliandlingar och uppsatser.

Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningar

under år 1883 erforderliga medel upptager utgifterna till kronor

88,800.

Häraf beräknades för

Aflöning eu,:

löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden

.................................................................................... kronor 49,650: —

Fältarbetena:

rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation

af undersökningseffekter m. m. kr. 19,000: —

omkostnad för resor och traktamenten,

reseberättelser in. in., som på

enskild bekostnad utföras .................• » 2,500: — » 21,500: --

Byråafdelning en:

inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier,

in. in. ........................................................................... 11 2,000:

Biblioteket och samlingarna:

inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad in. m............................................................. ” 2,000:

Transport kronor 75,150: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufriultiteln.

Transport kronor 75,150: —

Kart- och Boktrycket:

tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning och färglägg
-

ning af diverse originalkartor m. m......................... » 12,000: —

Värme- och diverse utgifter:

omkostnad................................................................................. » 1,650: —

kronor 88,800: -

Då emellertid till utgifternas bestridande äro att påräkna inflytande

medel för genom bokhandeln försålda kartor m. in.,

omkring ....................................................................................... kronor 800: —

anslag af Brukssocieteten...................................................... » 1,000: —

>> » Vesternorrlands läns hushållningssällskap... :» 1,500: —

eller tillsammans kronor 3,300: —

minskas härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet

till 85,500 kronor eller samma belopp, som för år 1882 blifvit

beviljadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att till 1 ortsättande under år 1883 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

[24.] I enlighet med stuteriöfverstyrelsens uti underdånig skrifvelse

betjenmgm den -6 September 1881 gjorda hemställan och i likhet med hvad undd

Flyinge der liera föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att

sluten in. m. Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år

1883 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjelf e lin bni(1 ti tel n.

53

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

1 enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial

den 15 September 1881 gjorda framställning torde Eders Kong!. Maj:t

vilja föreslå Riksdagen att, på sätt under flera föregående år egt rum,

för år 1883 på extra stat bevilja:

dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, . [25.]

hvilken bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd, för att af denne t^J^ree ,thandledas

och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, husslöjd och

ett anslag å 3,000 kronor; _ _ enda.

dels och till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie ( [26.]

stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt an- a/llm^den.

slag å 10,000 kronor.

Sedan 1881 års Riksdag, med bifall till derom gjord nådig fram- [27.]

ställning, på extra stat för innevarande år anvisat dels, på sätt förut

egt rum, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800

kronor, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom

orten tillskötes ett belopp motsvarande minst hälften af statsanslaget,

dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp blefve för ändamålet

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet,

har uti eu till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig skrift af den 24

Oktober nästlidet år styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås,

jemte erinran att länets senast församlade landsting för år 1882 beviljat

ett belopp af 1,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre

lärare vid väfskolan, samt under framhållande att denna skola för sin

tillvaro fortfarande vore i största behof af ökade lärarekrafter, äfvensom

att det vore förenadt med stora svårigheter att anställa en lärare

för ett enda år utan kännedom om huruvida medel till dennes aflöning

för framtiden vore att påräkna, anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

till nu sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om anvisande

på ordinarie stat af ett årligt anslag å 1,000 kronor såsom bidrag

till aflöning åt en andre lärare vid mera nämnda väfskola. .

Kommerskollegium, som öfverlemnat denna ansökning, har dervid,

jemte åberopande af kollegiets i underdånig skrifvelse den 12 November

1880 meddelade redogörelse för beliofvet af anställande vid väfskolan

i Borås af eu andre lärare och det aflöningsbelopp, som lämpligen

syntes böra denne tillkomma, tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Sjette liiifvudtiteln!

måtte täckas vidtaga åtgärd för fortsatt anvisande af statsmedel till

aflöning åt en dylik lärare.

Ehuru de till väfskolan i Borås för närvarande anvisade statsbidrag

fortfarande torde blifva för skolans behöriga upprätthållande

erforderliga, lärer likväl öfverflyttning till ordinarie stat af anslaget

till andre lärarens aflöning desto mindre böra ifrågakomma, som det

till skolan i öfrig! utgående statsanslag är på extra stat anvisadt och

förslag icke ens blifvit väckt om någon förändring härutinnan. Jag

anser mig alltså nu endast böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t i

nåder behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjut

es ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800

kronor;

dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för

ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Under denna anslagstitel får jag slutligen, med anledning af framsiöjäförenin-

ställning från styrelsen för svenska slöjdföreningen, i underdånighet

oeH- tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska äfven för år 1883, på

sätt för innevarande och flera föregående år blifvit beviljadt, ett extra

anslag af 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens

museum.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

[29]. Jag tillstyrker i underdånighet [nådig framställning till Riksdagen

Bergsskolor- .pa [ likhet med hvad under nästlidet och flera föregående år varit

iici t jjiitjo stcia p.. i o it i ^

och Falun, torhallandet,

under vilkor åt! bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1883 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjette Imfvudtiteln.

55

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i

allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg’- och

vattenbyggnader.

Nämnda styrelse liar under den 1 December nästlidet år i vanlig

ordning inkommit med generalförslag rörande de bidrag, som under

år 1883 blifva erforderliga för understödjande af allmänna arbeten.

Främst bland dessa förekomma följande arbeten, till livilka Riksdagen

redan beviljat statsbidrag, af k vilka likväl hittills endast vissa

belopp blifvit till utgående anvisade, nämligen:

Anläggning af väg från Sårvele kyrka till Strycksele by jemte Ado- [30]._

väg från Lycksele öfver Ulriksdal, Gårig är d och Husbond Hd en till Ruskträsk

i Vesterbottens län. Detta företag är enligt den gillade planen Stryckseie

beräknadt att kosta 515,680 kronor och Riksdagen bär till detsamma m- m''

beviljat ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående

under år 1878 kronor 24,093: 86, under år 1879 kronor 60,000, under

år 1880 kronor 25,000, under år 1881 kronor 35,000 samt under innevarande

år kronor 80,000 eller tillsammans kronor 224,093: 86.

Adjutanten i Norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Kaptenen

A. F. O. Cederberg, hvilken å styrelsens vägnar förliden sommar

verkstält besigtning å ifrågavarande arbetsföretag, har derom meddelat,

att arbetet så raskt bedrifvits, att bankläggningen för vägen och

alla öfriga arbeten derå utom grusningen kunde, enligt den plan för

arbetenas bedrifvande, som de i företaget intresserade kommunerna

ämnade följa, antagas vara fullbordade på hösten år 1882, så att

grusningen kunde påbörjas under vintern 1882—1883 och fullbordas

under vintern 1883—1884; samt att, då vid 1883 års slut omkring

hälften af grusningen torde befinnas ogjord, och kostnaderna för densamma

vore beräknade till ej fullt 20 procent af hela arbetskostnaden,

något mindre än 10 procent af denna kostnad alltså borde vid sistnämnda

tidpunkt återstå till utbetalning.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst har styrelsen för

sin del föreslagit, att till omförmälda företag må för år 1883 äskas ett

belopp af 80,000 kronor; och får jag i enlighet härmed tillstyrka,

att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att i ytterligare

afräkning å förutnämnda anslagssumma anvisa till utgående under år

1883 ett belopp af 80,000 kronor.

¥

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufyudtiteln.

[31] . Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren är, enligt derom

Hjeimarem vid 1877 års riksdag fattadt beslut, beviljad t ett lånebidrag af 2,000,000

rens stink- kronor, hvaråt redan anvisats 1,800,000 kronor; och då återstoden,

mnfl- enligt Riksdagens bestämmande, bör under år 1883 utgå,

lärer ifrågavarande belopp eller 200,000 kronor böra här upptagas

;

[32] , och torde jag i sammanhang härmed böra erinra, att enligt 1881

Låneunckr- års riksdags beslut blifvit för år 1883 anvisade

skilda jern- till understödjande, medelst län, af enskilda jernväg sanläggning ar

cugar. 1,000,000 kronor.

[33].

Anläggning

m. in. eif

vägar.

[34].

Brobyggnader

och mindre

hamnbyggnader

m. m.

Vidare har styrelsen afgifvit underdånigt yttrande i fråga om

de för vissa bestämda ändamål afsedda anslagssummor, Indika Riksdagen

årligen plägar ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande.

Beträffande dervid i första rummet anslaget till bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar, livilket anslag till och med nästlidet år utgått

med 200,000 kronor årligen, men för innevarande år ökats till

ett belopp af 300,000 kronor, har styrelsen, enär många afsevärda

planer och förslag till vägbyggnadsföretag, erfordrande tillsammans,

enligt beräkning, ett belopp af omkring 2,200,000 kronor, till styrelsen

inkommit, väl ansett en ytterligare förhöjning i förevarande anslag af

behofvet påkallad och önskvärd, men dock icke velat sådant nu ifrågasätta;

och jag hemställer derföre, lika med styrelsen, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest, mindre göda vägar af Riksdagen äska för år 1883

samma belopp, som för innevarande år dertill anvisats, eller 300,000

kronor.

Jemte det, beträffande den »till understödjande af mindre hamnoch

brobyggnader samt upprensning af åar och farleder» hittills af

Riksdagen anvisade fond, styrelsen föreslagit, att rubriken derå måtte

ändras så, att den komme att lyda: »till understödjande af brobyggnader

och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder»,

har styrelsen anhållit, att ifrågavarande anslagsbelopp, som utgått

med 20,000 kronor årligen utom för år 1875, då detsamma utgjorde

40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas till 70,000 kronor, och såsom

skäl härför anfört, att dels redan inkommit flera vigtiga brobyggnads
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette lmfvudtiteln.

förslag, derför sammanlagda kostnaderna beräknats uppgå till omkring

150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad af 20,560 kronor beräknadt

strömrensningsförslag, dels ytterligare vore att emotse flera hithörande

förslag, som påkallade understöd till större belopp, än att behofvet

kunde på långt när tillfredsställas med det hittills anvisade alltför

ringa anslaget.

Då vidare det anslag å 30,000 kronor, som Riksdagen under eu

följd af år anvisat »till understöd för byggande vid större fiskelägen af

smärre båthamnar)), i ändamål all derigenom uppmuntra och befrämja

hafsfiske!., så att detta må uppbringas till en högre utveckling, fortfarande

visat sig vara behöflig^, enär nya planer till dylika hamnanläggningar

alltjemt utarbetades och ansökningar om anslag dertill till

Eders Kongl. Maj:t inkomme, har styrelsen hemstält att äfven för år

1883 samma anslag måtte till oförändrad! belopp utgå.

Lika med styrelsen anser jag en förhöjning i anslaget till brobyggnader

och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen

torde dock äfven böra till godo komma anslaget till smärre båthamnar

och såväl af denna grund som derföre att det förra anslaget egentligen

omfattar äfven de ändamål, för hvilka det senare är afsedt, torde lämpligast

vara att dessa båda anslag sammanföras under en titel, hvarvid

den af styrelsen för det förra anslaget föreslagna rubrik, såsom omfattande

de med båda anslagen åsyftade ändamål, synes böra godkännas.

Jag får således tillstyrka, att till understödjande af brobyggnad er

och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder måtte

för år 1883 utaf Riksdagen äskas ett belopp af 100,000 kronor.

»Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldig- [35].

het, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädes- Myrutdikninvis

afse att minska frostländigheten», har från och med 1873 års riks - dag årligen anvisats ett belopp af 80,000 -kronor att fördelas öfver anslag.

hela landet till företag, som kunde vara deraf förtjenta, med bidrag,

motsvarande en tredjedel af den beräknade kostnaden. Under framhållande

af det stora gagn, som tillskyndats odlingen och jordbruket

genom företag af nu i fråga varande beskaffenhet, äfvensom af otillräckligheten

af de för närvarande dertill anvisade medlen hafva nu ej

allenast Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens och

Vesterbottens län inkommit med underdåniga framställningar om en förhöjning

uti förevarande anslag, hvars belopp af sistnämnda läns styrelse

föreslagits till 200,000 kronor; utan äfven hushållningssällskapet

i Vesternorrlands län, uti eu af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

derstädes insänd och förordad skrift uttalat den önskan, att af

Bill. till Biksd. Prat. 1882. 1. Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette Irafvudtiteln.

detta anslag, hvilket syntes böra höjas till 200,000 kronor och företrädesvis

utlemnas till torrläggning af frost orsakande myrar, men äfven

till sjöaftappningar, om sjön fullkomligt torrlädes, understöd kunde

komma att utgå med två tredjedelar af den beräknade kostnaden för

arbetet, äfvensom att tiden för sådana torrläggningsarbetens utförande

bestämdes olika allt efter arbetenas omfång, dock ej till mindre tid

än tre år. Härötver hörd har styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

uti sitt ofvan berörda generalförslag hufvudsakligen anfört,

att — ehuru styrelsen fortfarande vidhölle den åsigt, hvilken styrelsen

uttalat uti ett den 14 December 1877 afgifvet underdånigt utlåtande

med anledning af då gjorda enahanda framställningar, nemligen att

styrelsen, på grund af vunnen erfarenhet, hade kommit till den öfvertygelse,

att det i allmänhet vore lämpligare och för vissheten att

understödsmedlen rätt användes mer betryggande, om vattenaftappningsföretag

i vidsträcktare mån, än hittills, synnerligast inom de norra

länen, varit fallet, understöddes medelst lån i stället för med anslag

styrelsen likväl, enär den i fråga varande anslagsfonden otvifvelaktigt

medfört stort gagn för landet och bidragit till dess odling samt

med fästadt afseende på de stora kraf, som stäldes på understöd i

form af anslag, ansåge sig böra under nu varande förhållanden i underdånighet

hemställa, att framställning gjordes hos Riksdagen om

fondens ökande till ett belopp af 100,000 kronor; hvaremot styrelsen

icke funne skäl att understödja den gjorda framställningen om förhöjandet

af proportionen mellan statsbidraget och den för ett företag

beräknade kostnaden, helst företag af den beskaffenhet som de i fråga

varande likväl i de flesta fall medförde vinst af odlingsbar mark och

anslagen, med nu stadgade vilkor för deras åtnjutande, visat sig särdeles

begärliga.

De olägenheter, hvilka det nu i fråga varande anslaget afser att

undanrödja, äro utan tvifvel af den allvarsammaste betydelse för jordbruket

inom många delar af riket, särdeles inom de nordligare länen,

och af ett närmare aktgifvande på ändamålet med de arbetsföretag,

till hvilka samma anslag lemnar bidrag, torde sjelfmant framgå det

erkännandet, att statens mellankomst här om någonsin påkallas. Flerstädes.

inom landet förekomma myrar och vattensjuka trakter, hvilka i

befintligt skick icke blott äro utan allt värde för egaren, utan derjemte

genom de frostskador, hvilka ifrån dem leda sitt egentliga upphof,

hafva det förderfligaste inflytande på den omgifvande nejden och der

växande gröda. Sålunda framhålles af hushållningssällskapet i Vesternorrlands

län, hurusom på inånga ställen säden nästan årligen i mer

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

S,j ette 1 infvndtitel n.

eller mindre män skadas af frost och skördarne endast undantagsvis

få utveckla sig till fullkomlig mognad, emedan de kalla dimmor, som

tidigt på hösten uppstiga från angränsande myrar och betydligt nedsätta

temperaturen, drifva landtmannen att skörda säden, innan den

blifvit mogen, på det icke frosten måtte helt och hållet förstöra densamma.

Hvad som genom dylika myrars torrläggande vinnes är

egentligen icke en mer eller mindre betydlig areal odlingsbar jord, då

i de flesta fall desamma utgöras till större del af mossar, som först

efter lång tids torrläggning kunna göras för odling tjenliga, utan det

oeftergifliga vilkoret för ett ordnadt jordbruk i den kringliggande trakten

eller mera gynsamma klimatiska förhållanden. Då sålunda här afses

afhjelpandet af ett allmännare ondi, som verkar hinderlig! för jordbrukets

utveckling på många ställen inom riket; då många af de i

fråga varande arbetsföretagen äro af den omfattning, att de icke kunna

utan statsbidrag bringas till utförande, och då, enligt hvad styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader upplyst, uti styrelsens arkiv

för närvarande inneligga ansökningar om understöd utan återbetalningsskyldighet

till dylika arbeten, förutsättande statsbidrag till ett sammanlagdt

belopp af ej mindre än 366,527 kronor, så tvekar jag icke att

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till understödjande, medelst andag utan återbetalning sskyldighet, af

sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att

minska frostländigheten, anvisa för år 1883 ett belopp åt 150,000 kronor.

Lika med styrelsen får jag slutligen, enär ansökningshandlingar

med planer inkommit för 11 stycken, till en kostnad af 222,508 kronor

beräknade, sjösäukningsföretag, till hvilkas utförande begäres låneunderstöd,

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade

hos Riksdagen göra framställning derom, att äfven för år 1883 måtte,

till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af

sänka trakter och sjöar till beredande af odlings för stag, anvisas 100,000

kronor.

Och torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att äfven för

år 1883 bibehålla nuvarande bestämmelser angående vilkoren för erhållande

och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, äfvensom

i fråga om kontrollen derå att sådana arbeten enligt faststälda

planer utföras.

y

[36],

Utdikningar

och aftappningar;

lan.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

[37].

Ersättning

för af statskontoret

gjorda

förskott.

Sjette lnifviultiteln.

Uti styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda

generalförslag äro vidare upptagna följande, på Eders Kong].

Maj ds . nådiga pröfning beroende, uti statsrådsprotokollet förden 5

Januari 1881 redan omnämnda ansökningar om statsbidrag, nämligen:

I;0 t]11 fullbordande af den påbörjade hamnanläggningen rid Höganäs,

lör livilket arl)et.e, afsedt att kosta 350,000 kronor, upptagits till utgående

under ar 1883 ett belopp af 77,000 kronor, motsvarande två

tredjedelar af hvad som erfordrades för afsilande] af arbetena å den

norra vagbrytaren derstädes; och 2:o för upprensning af segelrännan

genom Kalmar rund, till hvilket företag, beräknadt att kosta omkring

400,000 kronor, föreslagits ett statsbidrag under nämnda år af 150,000

kronor; och har styrelsen derjemte i underdånighet anmält en af Eders

Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Norrbottens och Vesterbottens län

samfäld! gjord underdånig'' ansökning om statsbidrag till anläggning af

mg från Byske kyrkoby t, Vesterbottens lön till Risnabbens by i Norrbottens

lön, för hvilken anläggning i fråga satts anvisande antingen af ett

anslag till belopp af två tredjedelar utaf den till 179,900 kronor beräknade

kostnaden för företaget eller ock af understöd utaf den till

Eders Kongl. Majds förfogande stälda fonden till anläggning af nya

samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda

vägar, . hvilken fond likväl, enligt styrelsens förmenande, icke kunde

under innevarande ar till i fråga varande ändamål bidraga.

Ehuru nu omförmälda, af behofvet påkallade företag, hvart för

sig, synas väl värda att behjertas, torde likväl, vid det förhållande att

för närvarande många andra stora anspråk ställas på statsverket, andra

nya anslag icke höra i fråga sättas än sådana, hvilkas beviljande icke

kan utan synnerligt men uppskjutas, och får jag förty hemställa, att

samtliga ofvan berörda ansökningar icke måtte för närvarande till

någon annan åtgärd föranleda, än att förslaget till anläggning af väg

iioup Byske återlemnas till styrelsen att tagas i ompröfning vid fördelning

af de medel, som Riksdagen framdeles kan komma att ställa

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för anläggning af nya samt ''omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

Enligt den statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och

behof åtföljande förteckning a förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas

till ersättande, har statskontoret under åren 1880 och 1881 förskjutit:
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvmltitelii.

ersättning till landsstatstjensteman för frånträdt boställe kr.

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet ...............................................................................”

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af

befintliga oregelbundenheter i rikets administrativa,

judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga

författningar, som beröra fiskerinäringen ................. »

500:

21,2 7 6 : 54.

6,338: 27.

5,527: !*/.

kr. 33,642: 7».

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kong! Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal åt

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmäkla åt

statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till

belopp af 33,643 kronor.

Styrelsen för statens jernvägstrafik.

Uti underdånig skrifvelse den 30 December 1881 bär styrelsen

för statens jernvägstrafik — enär trafikens utsträckning öfver nya jernvägslinier,

äfvensom densammas betydliga tillväxt i intensivt hänseende

å de äldre banorna under de senaste två åren nödvändigt påkallade

åtskilliga nya byggnader, anläggningar och utvidgningar vid statens

jern vägar, jemte ytterligare förstärkning af den rörliga materiel on med

dertill hörande inventarier in. in., — hemstält, att Eders Kong!. Maj:t

måtte till innevarande års Riksdag aflåta nådig framställning om beviljande

af nödiga medel att under år 1883 utgå:

till nya byggnader och anläggningar med........................ kr. 350,000,

till ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och

ui rust ningsin veni arior med ........................................... » 1,500,000,

samt till andra inventarier.................................................” 100,000,

tillsammans kr. 1,950,000;

hvarjemte styrelsen anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande år 1883 ställa återstoden

af det utaf 1881 års riksdag beviljade anslag till nybyggnad

å statens jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen här i staden 200,000

kronor; och har styrelsen i fråga om användandet af ofvanberörda

1,950,000 kronor afgifvit följande förslag:

[38],

Anslår) till

n\ja byggnader

och anläggningar

samt mj rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette hufvudtiteln.

"A) Nya byggnader och anläggningar.

Kronor.

Till uppförandet af en virkesbod jemte spänd- j

läggningar för reparationsverkstaden vid Öster-1

sunds station ..............................................................I

Då det redan vid flera tillfällen visat sig nödigt att j

anordna tågmöten vid den å norra stambanan mellan I

j Karsjö och Arbrå, med bidrag af ortens befolkning, ny- j

i anlagda stationen Vallsta och endast ett kortare sido-1

spår derstädes förefinnes, erfordras en

utvidgning af sparsystemet vid Vallsta station,!

beräknad till.............................................................|

Till fullbordandet af den under innevarande år I

påbörjade mindre reparationsverkstaden vid Bollnäs

nation, med tillhörande spårläggning och för-!

rådsbodar ..................................................................I

Enär Bollnäs efter norra stambanans förlängning

blir nattstation för tågen å linierna såväl norr som so- j

der om denna punkt, erfordras vid nämnda station plats:

för flera lokomotiv och ökadt spårutrymme, hvarföre |

beräknas:

för tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Bollnäs

station för ytterligare 3 lokomotiv..............................

och för utvidgning af sparsystemet å samma

station...........................................................................

I anledning af den stegring, som inträdt i samtrafiken

med Upsala—Gefle och Upsala—Länna-banorna,

erfordras

utvidgning af spårsystemet vid Upsala station,

beräknad till.................................................................

Transport |

12,000

5,000 !

i

28,000

17,000

8,000

4,500

74,500

s. 63 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtitelii.

63

Transport

Då tågmöten vid Väsby station numera dagligen

förekomma och endast ett sidospår derstädes finnes, å

hvilket jemväl den lokala trafiken måsts skötas, så uppstå

emellanåt ganska besvärliga hinder för rörelsen,

hvarföre upptages:

till ett tredje spår vid Väsby station .................

För spårläggning till det beslutade lokomotivstallet

vid Tomteboda ................................................

och för tillbyggnad, af samma stall för ytterligare

4 lokomotiv, med. derför nödig terassering ..

Till inhysande af de å Stockholms skeppsbro och

i Stadsgården tjenstgörande lokomotiv, hvilka hittills j

icke käft annat skydd än bron under Östra Slussgatan, j

erfordras:

uppförande af ett mindre lo komotiv stall i Stads- j

gården ..........................................................................j

Vid anläggningen af bibanan till Södertelje lemnadei

staden kostnadsfritt det för banan behöfliga jordområdet,!

under förbehåll att erhålla nödiga vägöfvergångar, hvaribland

en till Värsholmen, hvilken genom banan skildes

från stadens öfriga mark. Vägen till den utmed södra I

kanalen belägna Värsholmen ledde då öfver det område,

som upplåta till Södertelje nedre station, och kunde icke

bibehållas då stationen terasserades, utan medgafs de vägfarande

att färdas längs stationsspåren till stationens

södra ända, der eu öfvergång i plan anlades öfver spåren.

Sedan rörelsen numera betydligt ökats och statio-j

nens spårsystem innevarande år utvidgats, medför emellertid

ett dylikt färdande både fara och hinder för tra-j

Transport j

Kronor.

74,500

8,000

5,500

28,000

9,000

125,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette liufviidtiteln.

Transport

! fiken, hvarföre följande anordning anses behöflig, nämI

ligen:

förbättring af en gammal egoväg från allmänna \

landsvägen och uppförandet af en vägbro öfver \

banan, sträft söder om Södertelje nedre station......

I Stjernhofs stationshus, som är af minsta storleken!

för dylika hus, äro såväl väntsalar och expeditionsrum |

som föreståndarens boställslägenhet ytterst trånga, eld-i

farliga och osunda, hvarföre länge varit ifrågasatt att!

söka åstadkomma någon förbättring af dessa lokaler, och)

kan en sådan lämpligast ske genom husets ominredning,!

så att det endast kommer att innehålla tjenstelokalerna, j

samt uppförandet af ett särskildt boställshus för föreståndaren.

Med hänsyn till stationens ökade rörelse bör på

samma gång stationen utvidgas och landsvägen, som nu

korsar spåren i banans plan, ledas till en vester om stationen

belägen vägport. På grund af det nu anförda

upptages:

för utvidgning af spår systemet, ominredning af

stationshuset, uppförandet af ett boställshus samt

idig omläggning vid Stjernhofs station.......................

För tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Linkö- \

långs station för ytterligare 2 lokomotiv..................j

För tillbyggnad af lokomotiv stallet vid Hallsbergs

station för ytterligare 2 lokomotiv ................

Då vid flera tillfällen befogade klagomål från de

resande försports deröfver, att den i stationshuset vid

Charlottenberg inredda matsalen är alltför trång och att

Transport

Kronor.

125,000

6,000

30.000

13.000

13,000

187,000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

65

Kronor.

Transport

187,000

matsal för 3:dje klassen helt och hållet saknas, upp- tages

för tillbyggnad af södra boställshuset vid Char- lottenbergs station med 2:ne matsalar för jernvägs- resande .............................................................................

10,000

Enär marken, hvarå Olskrokens stationshus är upp- fördt, ligger sankt och lägre än banan, erfordras en ut- fyllning kring samma hus, hvarjemte en del nödiga ut- hus saknas, hvadan upptages

för utfyllning och planering omkring stations- huset vid Olskroken jemte uppförandet af uthus

derstädes .........................................................................

10,000

I följd af den betydligt ökade godsrörelsen erfordras

tillbyggnad af godsmagasinet vid Jönköpings sta- tion .................................................................................

10,000

Då afståndet mellan Lamhult och Moheda uppgår

i till 19 kilometer, skulle det vara till stor fördel för tå- ! gens anordning och lättnad vid inträffande tågrubbningar

om en mötesplats anlades vid Lidsjön midt emellan dessa

| begge stationer, och har derför beräknats

till anläggning af en mötesplats vid Lidsjön

mellan Lamhults och Moheda stationer....................

15,000

För att lokomotiven med nödig lätthet och skynd- samhet må kunna intaga vatten erfordras

uppförandet af en fristående vattenkran jemte

spårläggning vid Alfvesta station ..............................

5,000

Vid Åkarps station saknas för den tyngre gods-

Transport

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

237,000

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette liufrudtiteln.

Transport

Kronor.

237,000

rörelsen en behöflig lastplats med ett tillhörande spår,

hvarföre upptages

till inköp af jord för områdetso utvidgning samt

utläggning af ett stickspår vid Äkarps station......

5,000

Enligt hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse

af den 13 dennes, angående arfvodesstat för år 1882,

'' föreslagit, skulle 3:ne nya banvakter komma att tillsät- 1 tas å bandelen Hallsberg—Mjölby. För desse äfvensom

för en vid samma handel förut anställd vakt saknas

emellertid bostad, hvarföre beräknats

för uppförandet af 4 banvaktstugor med uthus,

å bandelen Hallsberg—Mjölby..............................

8,000

Slutligen torde, i likhet med hvad under föregående

år egt rum,

för oförutsedda nya byggnader och anläggnin- gar under år 1883, hvaribland med visshet kan

förutses behof af håll- och lastplatser på flera

ställen emellan stationerna vid de nyligen öpp- nade delarne af norra stambanan och tvärbanan

i Norrland, anvisas ett belopp, hvilket styrelsen

nu anser böra bestämmas till .................................

100,000

Summa kronor

350,000

B) Förstärkning af (lön rörliga materielen.

I det ursprungliga kostnadsförslaget för anläggning och utrustning

af norra stambanans fortsättning norr om Storvik till Ange samt

för den så kallade tvärbanan genom Jemtland emellan riksgränsen mot

Norge och Torpshammars station på Sundsvalls—Torpshammars jernväg

om tillsammans 52 mils längd var ett belopp af 2,860,000 kronor,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette hufviultiteln.

grundadt på beräkning af 55,000 kronor per mil, anslaget till anskaffning

af rörlig materiel med dertill hörande inventarier.

Den för öppen dag liggande otillräckligheten af detta anslag föranledde,

efter derom af styrelsen för statens jernvägstrafik ingifven

underdånig framställning, Eders Kongl. Maj:t att i nådig proposition

till 1877 års riksdag föreslå och Riksdagen att bevilja ett särskilt anslag

af 5,400,000 kronor till fyllnad af bristen uti förstnämnda kostnadsberäkning

för den till de nya banorna behöfliga rörliga materielen

och dessutom 100,000 kronor till verktyg och fasta maskiner, hviiket

särskildta anslag sedermera af. Riksdagen anvisats att utgå med

1,100,000 kronor år 1878, 1,500,000 kronor hvardera af åren 1879 och

1880’samt återstoden 1,400,000 kronor år 1881.

Till anskaffning af rörlig materiel jemte verktyg, fasta maskiner

och inventarier för ofvanomförmälda jernvägar har Trafikstyrelsen sålunda

haft till sin disposition:

år 1876

» 1877

» 1878

» 1879

» 1880

» 1881

kronor

Bijcianadsmedel.

200,000

Extra anslagsmedel.

130.000

515.000

—

»

1,100,000

»

250,000

1,500,000

450,000

1,500,000

»

822,000

1,400,000

Summa kronor 2,367,000 5,500,000

och återstå af byggnadsmedel ännu icke bekomna 493,000 kronor,

som först lära utfalla under början af nästinstundande år,, ehuru beställningar

redan derför blifvit gjorda. Om denna återstod inberäknas,

utgör således hela anslagssumman af byggnadsmedel kronor 2,860,000

och af extra anslag ............................................................. ^ 5,500,000

eller tillsammans under alla åren kronor 8,360,000.

I den mån som den för ofvannämnda belopp helt och hållet, vid

inhemska verkstäder beställda materiel under åren 1878—1881 blifvit

successivt levererad, har densamma tagits i bruk och efter behof begagnats

på samtliga statsbanelinierna, hvilka derigenom under dessa

år egt en den växande rörelsen jemnt motsvarande tillgång på transportmedel,

intill dess att nu vid innevarande års slut, genom norra

stambanans fullbordande till Ange och tvärbanans förening med det

öfriga statsbanenätet, detta på en gång erhållit en tillökning af 410

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette hufvudtiteln.

kilometer och dessutom kommit i omedelbar förbindelse med den norska

Merakerbanan om 102 kilometers längd från riksgränsen i Jernband

till Irondhjem.

Efter denna utsträckning af de sammanhängande linierna och

oaktadt endast 2:ne ordinarie dagliga bantåg ännu gå i hvardera riktningen

på luden Storvik—Ljusdal, 161 kilometer, och 1 d:o på öfriga

bandelar norr om Ljusdal, 406 kilometer, taga dock dessa, jemte behofuga

lokala extra godståg, för närvarande inemot två tredjedelar af

den nya materielen i anspråk, och kan utan tvifvel en så väsentlig tillökning

i^ rörelsen på dessa linier emotses redan under de nästföljande

tvenne åren, att återstoden af den i och för desamma afsedda materielen

kommer att derstädes behöfvas, och detta så mycket mera som

den öppnade förbindelsen emellan de norra och södra bansträckningarna

numera möjliggör godsbefordring på vida längre transportlinier än tillföl

ene, hvaraf följer, att en motsvarande längre tid måste åtgå, innan

de af sådana långväga transporter upptagna godsvagnar åter blifva

disponibla för^ nya försändelser. Så t. ex. fordra nu pågående direkta

transporter från Skåne till Östersund en tid af minst 7 å 8 dagar eller

mera samt lika mycket för de återgående vagnarne, och obestridligt

är, att dessa nya förhållanden, i den mån de vidare utvecklas, måste

föi anleda ett stegradt behof af isynnerhet lokomotiv och godsvagnar.

Men i samma mån som de nya linierna taga den nya materielen

i anspiåk är det ock klart, att den tillgång på transportmedel, som under

aren 1879—1881 medelst de för norra stambanan beviljade anslagen

j erij n(^ blifvit anskaffad och till större delen kunnat användas på

de äldre statsbanorna, måste förminskas och blifva otillräcklig för den

äfven å dessa linier växande rörelsen.

Erfarenheten under den korta tid, som förflutit sedan hela norra

stambanan öppnades för trafik, har, oaktadt förbindelsen mellan Östersund

och Norge ännu ej är fullständigt färdig, dock redan bestyrkt

detta förhållande i det att förflyttningen af eu ej ringa del af den

förut för de sydligare linierna disponibla materielen till de nya norra

bandelarne förorsakat brist på de förra, så att de trafikerandes billiga

anspråk på. snabb expedition af ifrågakommande varuförsändelser under

den sista tiden stundom endast med svårighet kunnat på ett tillfredsställande

sätt uppfyllas.

Det lider intet, tvifvel,, att en riklig tillgång på transportmedel är

ett af. de^hufvudsaldigaste vilkoren för trafikinkomsternas uppbringande,

och likaså litet att de båda sista årens, jemförelsevis med de nästföregående,

i ekonomiskt hänseende fördelaktiga resultat af statens jern
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette liufvudtiteln.

vägstrafik i hög grad gjorts möjligt genom den under dessa år befintliga

tillgången på lokomotiv och vagnar; samt att, om, såsom det af

anförda orsaker är att befara, denna tillgång ej kan vidmakthållas i

förhållande till rörelsens jemna tillväxt och transportliniernas utsträckning,

statens jernvägsindustri skall deraf erfara ett högst menligt inflytande,

som hufvudsakligast kommer att visa sina verkningar i förminskade

årliga behållningar på rörelsen.

Det förhåller sig nemligen så att, om tillgången på transportmedel

ej motsvarar trafikanters billiga anspråk på befordran på rätt

tid och i erforderlig mängd af deras varuförsändelser, ej allenast rörelsen

och de deraf beroende inkomsterna lida afbräck utan äfven omkostnaderna

för driften förökas, det senare emedan förvaltningen, för

att i denna händelse i möjligaste måtto ändock tillfredsställa trafikens

fordringar, ser sig nödsakad att, i vida större mängd och på större

afstånd samt oftare än som under ett motsatt förhållande vore nödvändigt,

låta försända tomvagnar mellan vidt skilda delar af jernvägsnätet

och ofta med särskild! anordnade bantåg, som eljest vore obehöfliga.

Härom vittnar nogsamt erfarenheten under den ej längesedan

förflutna tid, då bristen på behöfliga transportmedel xitgjorde en stående

orsak till klagomål mot trafikförvaltningen.

Fullkomligt öfvertygad att enahanda förhållande skall uppkomma

i den närmaste framtiden, derest medel icke beredas att ytterligare

öka tillgången på transportmedel vid de äldre statsbanorna, bär styrelsen

för statens jernvägstrafik ansett sig förpligtad att häruppå fästa

Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet och derföre i underdånighet

vågat hemställa, att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes föreslå

Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts disposition under år 1883 ställa

ett extra anslag af 1,600,000 kronor för att efter den detaljerade specifikation

af behofven, som det må åligga styrelsen att i underdånighet

framdeles till Eders Kongl. Maj:t ingifva, användas till anskaffande af

dels lokomotiv och vagnar, hufvudsakligen afsedda för godstransport,

jemte dertill behöfliga axlar med hjul samt till den rörliga materielen

hörande reservdelar, belysnings- och uppvärmningsinrättningar, pressenningar

med flere utrustningspersedlar, allt inom ett belopp af 1,500,000

kronor, dels till diverse fasta maskiner och inrättningar vid banorna

och i verkstäderna, såsom timmeruppfordringsverk vid norra stambanan,

beräknade till omkring 30,000 kronor, dels slutligen till pumpar, verktygsmaskiner,

belysnings- och värmapparater i de nya lokomotivstallen,

reparationsverkstäderna och förrådshusen för vid pass 25,000 kronor,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette lmfvudtiteln.

äfvensom till diverse inventarier för maskin-, ban- och trafikafdelningarnas

behof inom ett belopp af 45,000 kronor.»

Hvad nu angår det belopp af tillhopa 450,000 kronor, som

af styrelsen ansetts erforderligt, dels till nya byggnader och anläggningar,

dels till inventarier, så, och ehuru jag icke vill förneka, att

det kunde vara önskvärdt om hela detta belopp blefve för angifna

ändamål tillgängligt redan år 1883, anser jag likväl, utan att ingå i

närmare granskning af de tilltänkta byggnadernas och anläggningarnas

större eller mindre inbördes angelägenhet, att ett uppskof med vissa

bland dem ännu något år torde kunna utan synnerlig olägenhet ega

rum och anslagsbeloppet förty kunna nedsättas till 300,000 kronor att

användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader och anläggningar

bland de nu i fråga satta och till anskaffande af sådana inventarier,

som Eders Kong!. Maj:t, efter förslag af styrelsen, finner företrädesvis

vara af behofvet påkallade.

Den af mig sålunda förordade minskning i nyssberörda anslagsbelopp

synes mig desto mera lämplig och berättigad, som jag i allo

instämmer i hvad styrelsen anfört till ådagaläggande af behofvet utaf

ett särskildt anslag till förstärkande af den rörliga materielen vid statens

jernvägar och ett uppskof med detta förstärkande skulle kunna menligt

inverka på statsbanornas afkastning under tiden, samt det belopp, som

kommer att till trafikens befrämjande äskas, derest styrelsens framställning

i denna del, på sätt jag hemställer, vinner Eders Kongl. Majfis

nådiga bifall, sålunda ändock uppgår till 1,800,000 kronor.

Jag tillstyrker alltså, på grund af det anförda, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande af inventarier

bevilja ett särskildt anslag för år 1883 af 300,000 kronor;

dels att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande

reservdelar och utrustningsinventarier anvisa likaledes ett särskildt anslagsbelopp

för år 1883 af 1,500,000 kronor;

dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens

jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af eu byggnad, innehållande

expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, ställa

till Eders Kong]. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden, 200,000

kronor, af det särskilda anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års

Riksdag för ändamålet beviljat;

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette hufvudtiteln.

lärande Eders Kongl. Maj: t täckas, uppå chefens för finansdepartementet

föredragning, fatta beslut angående sättet för anskaffande

af härtill erforderliga medel0).

Statens jernvägsbyggnader.

Sedan nästlidet års Riksdag beslutat, att en stambana af samma

spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland [39.]

skall anläggas med utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig

punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och ställen af stambanan

Eders Kongl. Maj:t med anledning af anstälda undersökningar kan geno^mfor>''

finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och vidare

till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,

samt för påbörjandet af berörda stambana, derför kostnaden

beräknats till 11,250,000 kronor, för innevarande år anvisat 2,000,000

kronor, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till fortsättning af i fråga varande jernvägsanläggning af Riksdagen

äska för år 1883 ett anslag å enahanda belopp eller 2,000,000 kronor;

och torde Eders Kong], Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för

finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af

härtill erforderliga medel0'').

Hvad föredragande departementschefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans

Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige

ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att

utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

Otto Sjögreen. *)

*) So bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild,

Statsråden: LovéN,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, statsrådet Themptander att få anmäla de

frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde

härvid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde liufvudtiteln.

Ordinarie anslag:

Statskontoret.

[11 i det förslag till lönereglering för statskontoret, som af Eders Kongl.

stats- Maj:t afläts till 1876 års Riksdag, var bland vilkoren för åtnjutande af

kontoret, de nya löneförmånerna upptaget, att de med hvarje tjenstebefattning förenade

tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester,

utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men skulle för

den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som

tjensten förrättat. Riksdagen, som fann billigheten fordra, att tjenstgöringspenningar

finge under semester af tjensteinnehafvaren uppbäras,

ehvad annan måst förordnas att sköta tjensten eller icke, ändrade''i öfverensstämmelse

härmed nyssberörda bestämmelse. Då likväl Riksdagen

icke tillika förhöjde det för statskontoret afsedda anslag till vikariat,

m. m., i hvilket icke ursprungligen inberäknats ersättning för semestervikariat,

har nämnde anslag visat sig för sitt ändamål otillräckligt, hvarföre

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 maj 1879 bemyndigat

statskontoret att inkomma med underdånig framställning om särskilda

medel för betäckande af kostnaderna för semestervikariat inom

verket. På statskontorets i öfverensstämmelse härmed gjorda framställningar

om godtgörelse af de för nämnde ändamål förskjutna belopp,

hafva derefter genom nådiga bref af den 6 februari 1880 och den 28

januari 1881 medel till betäckande af berörde kostnader under åren

1879 och 1880 anvisats å sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar;

och har statskontoret i underdånig skrifvelse den 31 december 1881

gjort enahanda framställning i afseende å semestervikariatet för sistnämnda

år.

Enligt från statskontoret erhållen upplysning uppgå, då samtlige

löntagare inom verket begagna sig af dem medgifven semesterförmån,

kostnaderna för semestervikariat till 2,225 kronor.

Då det icke torde öfverensstämma med god ordning, att, för bestridande

af ifrågavarande, årligen återkommande kostnader, medel särskildt

för hvarje år måste af Eders Kongl. Maj:t anvisas, anser jag mig

böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det

i statskontorets stat uppförda anslag till vikariat, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden måtte förhöjas med ett belopp, motsva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. •>

rande kostnaderna för semestervikariatet, hvilket belopp dock härvid

lämpligen torde böra afrundas till 2,200 kronor.

Nämnde anslag, som för närvarande utgör 15,000 kronor, skulle

således komma att ökas till 17,200 kronor.

Med underdånig skrifvelse den 22 oktober 1880 öfverlemnade statskontoret

en af samtlige tjenstemännen inom första tjenstegraden i verket

gjord underdånig ansökning om allåtande af nådig proposition till

Riksdagen om en sådan förändring af lönestaten för dessa tjensteman, att

genom förhöjning af lönen med 200 kronor för dem hvardera, räknadt

från och med 1881 års början, löneförmånerna blefve lika med dem,

som bestodes deras vederlikar i andra nyreglerade centrala embetsverk

i hufvudstaden; och anförde dervid statskontoret, att berörde ansökning

syntes statskontoret väl grundad samt förtjent af behjertande, och att

statskontoret ansåge den dermed afsedda förbättring åt löneförmånerna

desto mer nödvändig, som inom detta embetsverk en betänklig brist på

e. o. tjensteman uppstått, hvilken till väsentlig del (inge tillskrifvas den

omständigheten, att de unge män, som sökte inträde på den civila tjenstemannabanan,

dervid naturligen icke valde ett embetsverk, der, utom mer

begränsade utsigter till vidare befordran, lägre löne- och pensionsförmåner

erbjödes än som fallet vore inom andra dermed jemförliga verk,

hvarföre statskontoret icke kunde annat än underdånigst tillstyrka, att

nådig proposition till Riksdagen måtte aflåtas om beviljande af den sökta

löneförhöjningen, med vilkor att med ifrågavarande fenster icke finge

förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller

annan tjenstebefattning med mindre den funnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen i statskontoret, dock med rätt för en särskildt

omförmäld tjensteman — hvilken å annan stat egde fast anställning,

den han likväl innehaft redan innan statskontorets n^a organisation

med 1877 års ingång trädde i verket — att bibehålla samma tjenst

utom statskontoret, så länge denna icke vore för tjenstgöringen derstädes

hinderlig. „

Vid föredragning den 30 december 1880 af detta ärende fann tiders

Kongl. Maj:t, med afseende å den korta tid, som förflutit sedan lönerna

inom statskontoret reglerades, godt förklara den gjorda ansökningen icke

föranleda till någon Eders Kongl. Maj ds åtgärd.

Emellertid har statskontoret i underdånig skrifvelse den BO nästlidne

december anmält, att den omständighet, som, enligt statskontorets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde hufvudtiteln.

omförmälda yttrande i frågan jemte andra orsaker, nödvändiggjorde den

begärda ^ likställigheten i afseende å aflönings- och pensionsförmåner

eller svårigheten för verket att vinna tillräckligt antal extra biträden’

under nu tilländagångna året visat sig i än högre grad än förut vara

för handen; hvarjemte statskontoret anfört, att hvilken menlig inverkan

denna omständighet måste hafva på ärendenas jemna och behöriga gång

lätt insåges, när i betraktande toges, att vid den nya organisationens

införande med ty åtföljande stora inskränkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen

afsågs, att eu icke obetydlig del af göromålen skulle

kunna besörjas af extra biträden. På grund af anförda förhållande och

med jemväl fästadt afseende å tjenstemännens, enligt statskontorets

åsigt, otvifvelaktigt billiga anspråk på likställighet i aflöningsväg med vederlikar

i andra statens embetsverk, har statskontoret ansett sig icke

kunna underlåta att hos Eders Kongl. Maj:t nu göra underdånig framställning

om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om beviljande

från och med innevarande år af den utaf tjenstemännen begärda löneförhöjning

med det af statskontoret föreslagna, af mig förut omförmälda vilkor.

Första gradens tjensteman i statskontoret äro elfva till antalet,

och deras aflöning utgör 1,600 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöiingspenningar,

tillsammans 2,800 kronor för hvar, under det att aflöningen

till deras vederlikar i andra centrala embetsverk utgör 3 000

kronor, deraf 1,800 kronor i lön.

Hvad statskontoret i denna fråga anfört synes mig ådagalägga, att

den mindre gynsamma ställning, hvaruti statskontoret i afseende på

löneförmånerna för första gradens tjensteman befinner sig i jemförelse

med öfriga centrala embetsverk, svårligen kan undgå att i längden utöfva

ett menligt inflytande på statskontorets verksamhet. Af denna orsak

och då någon annan grund till den skiljaktighet i lönebelopp, som

eger rum mellan första gradens tjensteman i detta och öfriga centrala

verk, icke torde förefinnas, än att, efter det statskontoret fors! i ordningen

af de administrativa verken blifvit regleradt, andra åsigter sedermera

gjoide sig gällande i fråga om de aflönings-och pensionsförmåner,

som bolde tillkomma första gradens tjensteman; men å andra sidan

medgifvas måste, att detta förhållande billigtvis krafvel’, att. enahanda

asigter vinna tillämpning jemväl för det tidigare reglerade verket, helst

göromålen i statskontoret äro af den trägna beskaffenhet, att der icke

mindre än i öfriga verk för första gradens tjensteman påkallas förbudet

mot innehafvande! af annan tjenst, anser jag mig böra till nådigt bifall

förorda statskontorets ifrågavarande framställning, dock att, till undvikande

af rubbning i den redan faststälda riksstaten för år 1882, den

ifrågasatta löneförhöjningen torde böra inträda först med 1883 års början.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

o

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

, Riksdagen, att, för beredande åt första gradens tjensteman i statskontoret

af en förhöjning i lönen med 200 kronor för dem hvardera, anslaget

till nämnde embetsverk måtte från och med år 1883 med 2,200 kronor

förhöjas, samt att, såsom vilkor för åtnjutande af den förhöjda lönen,

måtte, i likhet med hvad för närvarande gäller i fråga om chefsplats

äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i statskontoret, föreskrifvas,

att med första gradens tjenst i samma embetsverk icke må förenas

annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i statskontoret; dock att tjensteman, som vid

löneförhöjningens inträdande redan innehar tjenst utom statskontoret, må

densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring i statskontoret

hinderlig.

Under förutsättning af bifall så väl härtill som till min förut gjorda

framställning om förhöjning i anslaget till vikariat, m. in., skulle anslaget

till statskontoret komma att från sitt nuvarande belopp, 89,400 kronor,

förhöjas till 93,800 kronor.

Postverket.

Innan jag redogör för post- och telegrafverkens anslagsbehof för

år 1883, torde jag böra yttra mig rörande den fråga, som behandlas i Riksdagens

underdåniga skrifvelse den 12 maj 1880 med begäran om utarbetande

af förslag till post- och telegrafverkens förenande under en gemensam

styrelse. Sedan de båda styrelserna enligt nådig befallning afgifvit särskilda

yttranden i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse, förordnade

Eders Kong], Maj:t den 24 december 1880, att styrelserna skulle i

samråd uppgöra förslag dels till stat för den ifrågasatta gemensamma

styrelsen och dels till ordnande af de båda verkens pensionsväsende.

Till åtlydnad deraf hafva styrelserna den 6 sistlidna maj afgifvit gemensamt

utlåtande, åtföljdt af förslag i nyssnämnda hänseenden, uppgjorda

särskildt af hvardera styrelsen på grund af den skiljaktighet i uppfattning

rörande såväl en gemensam styrelses organisation som pensionsväsendet,

hvilken mellan de båda styrelserna gjort sig gällande och för

hvilken i det gemensamma utlåtandet närmare redogöres. Sedermera

hafva enligt Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande samtliga handlingar i

V detta ärende blifvit till trycket befordrade. Rörande den sedan lång tid

tillbaka flere gånger å bane bragta frågan om en sammanslagning af

styrelserna för post- och telegrafverken föreligger således nu en fullstän
-

f2.]

Postverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Sjunde hufvudtiteln.

dig utredning, såvidt densammas åstadkommande beror af de båda styrelserna

sjelfve, och det kan derföre synas, som skulle förhållandena nu

påkalla en definitiv lösning af frågan, vare sig i den ena eller andra

riktningen. Skäl, hvilka jag sedermera skall närmare utveckla, gifvas

dock, på grund hvaraf jag måste anse den närvarande tidpunkten synnerligen

olämplig för denna frågas behandling af Eders Kongl. Maj:t

eller Representationen, åtminstone såvida detta skulle ske i syfte att

åstadkomma en förening af de båda styrelserna.

Att få de båda nu befintliga särskilda styrelserna för post- och

telegrafverken sammanförda till ett styrelseverk är, såsom ock i Riksdagens

skrifvelse erkännes, icke i och för sig hufvudsyftet med den af

Riksdagen framstälda begäran. Den af embetsverken lemnade utredning

gifver ock vid handen, att någon ens nämnvärd besparing af arbetskrafter

eller kostnader derigenom icke står att vinna och att någon

längre sträckt förenkling i de centralverket tillhörande göromåls gäng

icke är att af sammanslagningen påräkna. Ser man åter på post- och

telegrafverkens tidsenliga utveckling och på det sätt, hvarpå desamma

sökt fylla sin uppgift att betjena allmänheten, så vittnar erfarenheten,

att den nuvarande anordningen med skiljda styrelser för de båda förvaltningarne

icke lemnar något öfrigt att önska, som skulle hafva bättre

tillgodosetts genom en gemensam centralförvaltning. Af Riksdagens skrifvelse

framgår ock, att den gemensamma styrelsen icke af Riksdagen

uppfattas såsom annat än ett medel eller vilkor för ett genomförande i

större utsträckning af post- och telegraftj en sters förening i orterna; och

vill man fullständigt tillämpa ett sådant system i fråga om den lokalförvaltning,

som för post- och telegraftjenstgöringen erfordras, så är jag

för min del lika med Riksdagen öfvertygad om lämpligheten att i sådant

fall äfven förena de båda nu skiljda styrelserna, om jag än på samma

gång vågar påstå, att en förening af post- och telegraftjenster i orterna

i vida större grad än hittills och en större samverkan mellan de båda

styrelserna i andra afseenden, såsom i fråga om beredande af gemensamma

lokaler, der sådant låter sig göra, böra kunna åvägabringas äfven

under nuvarande förhållanden med särskilda styrelser. I fråga om

lämpligheten och vinsten för det allmänna af en mera genomförd förening

i vårt land af de båda verkens lokalförvaltningar kunna väl tankarne

vara delade, men för visso kan antagas, att ett sådant system

låter sig genomföras och kan till allmänhetens gagn fylla sin uppgift, under

förutsättning att andra eller flera fordringar icke ställas på personalens

verksamhet än som nu ifrågakomma med afseende på post- och telegraftjenstgöringen.

Men — och härvid kommer jag till det skäl, som för

mig är bestämmande att tillstyrka den af Riksdagen å bane bragta frå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufyudtiteln.

7

gans undanskjutande för det närvarande — det torde kunna antagas,

, att snart äfven i vårt land liksom redan i flera andra af Europas stater

ett nytt fält öppnar sig för postförvaltningens verksamhet. Jag syftar

naturligtvis härmed på den fråga, för hvilken jag redan förut haft tillfälle

att några gånger påkalla Eders Kongl. Maj :ts uppmärksamhet, nemligen

den om inrättande af en under statens garanti och förvaltning

stäld allmän postsparbank, hvilken genom de särskilda postanstalterna

i orterna träder i beröring med allmänheten. För denna vigtiga frågas

närmare utredning och bearbetande har Eders Kong], Maj:t den 16 sistlidne

december förordnat eu särskild komité, och om, såsom jag hoppas,

resultatet af de förarbeten, som äro denna komité anförtrodda, skall blifva,

att äfven Sverige tillegnar sig en institution, hvars stora betydelse för

sparsamhetens befrämjande i andra länder icke ens behöft mer än ett

fåtal af år för att till fullo bekräftas, komma i följd deraf att postverket

påläggas nya trägna och ansvarsfulla göromål i den omfattning, att jag

neppeligen kan antaga, att telegraftjenstgöringen derefter åtminstone i

allmänhet kan handhafvas af samma personal, som bestrider de med

postbefordringen och sparkasserörelsen förbundna bestyr.

Detta är det hufvudsakliga skäl, hvarföre jag anser Riksdagens

framställning icke för närvarande höra till någon Eders Kongl. Maj ds

vidare åtgärd föranleda, men det finnes äfven ur telegrafverkets synpunkt

anledning att icke under just denna tid rubba verkets nuvarande organisation.

Man torde nämligen ännu icke kunna bedöma, hvilket inflytande

telefonens användning kan komma att utöfva med afseende på

telegrafverkets framtida förhållanden och ställning, och det saknar icke

sin betydelse, att under en tid, som möjligen kan medföra en ganska

väsentlig omgestaltning af formerna för telegrafverksamheten, verket har

till sitt förfogande en personal, som är fullt förtrogen med och kan mera

uteslutande egna sig åt dess tjenst, och att förvaltningen öfvervakas och

ledes af en styrelse, som odeladt kan rikta sin uppmärksamhet och sin

omtanke på tillgodogörande och tillämpning till korrespondensens gagn

af de resultat, hvilka af den senaste tidens vetenskapliga upptäckter på

detta område kunna framgå.

T underdånig skrifvelse den 12 december 1881 har generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till postverkets stater för år 1883.

Beträffande aflöning sstaten hemställer generalpoststyrelsen om inrättande

af eu fjerde byrå i poststyrelsen och uppförande af aflöning för

en fjerde byråchef med 6,400 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde liufvudtiteln.

Af generalpoststyrelsens framställning visar sig väl, att ärendenas

antal inom styrelsen tillvuxit i så betydlig grad, att desammas handläggning

med behörig skyndsamhet icke kan medhinnas af styrelsens nuvarande

medlemmar, hvilket ock föranledt, att Eders Kongl. Maj:t, på

framställning af generalpoststyrelsen, förordnat en adjungerad ledamot

att biträda hemälda styrelse under fyra månader af hvart och ett af de

senast förflutna åren och under fem månader af innevarande år, men

då jag det oaktadt anser förhållandena ännu icke vara sådana, att

de med nödvändighet fordra inrättandet af en ny byrå inom generalpoststyrelsen,

grundar jag denna min åsigt dels derpå att göromålens

antal ännu icke påkallat anlitande af extra biträde under längre tid än

fyra eller fem månader årligen, hvarföre ännu icke torde kunna anses

fullt utredt, att behofvet kräfver uppförande på ordinarie stat af ytterligare

en fjerde byråchef, dels ock derpå att någon lättnad i byråchefernes

nuvarande arbete äfven torde kunna beredas genom tillämpning af

§ 52 i den för generalpoststyrelsen gällande instruktion, som medgifver

generalpostdirektören att, i mån af behof, förordna någon af de hos generalpoststyrelsen

anstälde tjenstemän att biträda med föredragning af

en del ärenden. Jag hemställer derföre, att detta generalpoststyrelsens

förslag ej må vinna Eders Kongl. Maj ds bifall.

Under erinran att vid den reglering af postverkets stater, som

verkstäldes år 1875, antalet af de tjenstemän, som borde vara att tillgå

för postbehandlingen i jernvägskupé, bestämdes till 79, och att detta

antal sedermera icke blifvit ökadt, vare sig i de aflöningsstater, hvilka

fortfarande upptagit särskild personal för fasta och för ambulanta postanstalter,

eller i den för postverket senast faststälda aflöningsstaten, i

hvilken resepostexpeditörer och kontorsskrifvare blifvit sammanförda till

en enda tjenstemannaklass med benämningen postexpeditörer, oaktadt

jern vägsförbindelserna i riket under tiden vunnit en så betydlig utvidgning,

att antalet kilometer till trafik upplåten jernväg, som vid 1875 års

utgång utgjorde omkring 3,720, för närvarande uppginge till omkring

6,130, fäster generalpoststyrelsen uppmärksamhet derå, att orsaken, hvarför

jernvägspostbefordran likväl kunnat å nya linier anordnas och underhållas,

hade sin grund deri att för tjenstgöringen i postkupé till en stor

del användts extra biträden i stället för resepostexpeditörer, till hvilka

extra biträden anordnats arvoden af det för extra biträden vid postanstalterna

i allmänhet å aflöningsstaten uppförda anslag, och att vid

sådant förhållande skäl ej saknades att till uppförande å aflöningsstaten

föreslå ett ytterligare antal postexpeditörer. Men då ännu icke kunnat

vinnas någon erfarenhet rörande verkningarne af den år 1881 beslutade

sammanföringen af resepostexpeditörer och kontorsskrifvare till eu tjenste
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

9

mannaklass, hvarigenom möjlighet blifvit beredd att använda samma

personal för tjenstgöring å fast postanstalt och i postkupé, och, enligt

generalpoststyrelsens åsigt, ökad tillgång å användbar personal för tjenstgöring

i postkupé skulle kunna vinnas genom vissa anordningar i afseende

å tjenstgöringen vid de fasta postanstalterna, har generalpoststyrelsen

ansett böra tills vidare anstå med förstärkningen af den ordinarie

postexpeditörspersonalen, samt behofvet af ökadt biträde för tjenstgöringen

såväl å nya järnvägslinjer som å en del fasta postanstalter, hvilkas

postutvexling under senare tid vunnit större tillväxt, lämpligast tillgodoses

på det sätt, att anslaget till extra biträden vid postanstalterna varder

förhöjdt med 30,000 kronor, eller från senast faststälda beloppet, 285,000

kronor, till 315,000 kronor.

Mot denna generalpoststyrelsens framställning har jag ingenting att

erinra.

Med afseende å de utvidgade jernvägsbyggnaderna i Norrland och

då den i Stockholm stationerade inspektören för centralpostdistriktet icke

lämpligen kunde öfvervaka tjenstgöringen i postkupéerna å jernvägslinierna

Bollnäs—Norska gränsen och Sundsvall—Torpshammar—Ange äfvensom

å de poststationer, som voro belägna vid dessa jernvägar, har

generalpoststyrelsen ansett behöfligt vidtaga särskilda åtgärder för ordnande

och öfvervakande af jernvägspostbefordringen norr om Bollnäs.

Generalpoststyrelsen föreslår i detta hänseende, att de göromål, som i

allmänhet tillhöra postinspektörerne, skola tills vidare uppdragas åt någon

af de inom distriktet anstälde ordinarie postförvaltarne, och då den postförvaltare,

som erhölle ett dylikt uppdrag, icke skulle komma att under

tiden åtnjuta ledighet från sin postmästarebefattning, hvadan hans göromål

blefve i väsentlig mån ökade, hemställer generalpostyrelsen, att särskild

ersättning i form af arvode måtte denne postförvaltare beredas

med 1,500 kronor för år.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag innefattar väl en afvikelse

från den eljest tillämpade anordningen, att för postinspektionen

använda särskilda inpektörer, hvilka samtidigt icke utöfva annan befattning,

men då förslaget synes mig ändamålsenligt och väl förtjent att på

praktisk väg pröfvas, bland annat, äfven derföre att man må kunna bedöma,

i hvad mån en dylik anordning skulle kunna vinna en vidsträcktare

tillämpning inom postförvaltningen, har jag allt skäl tillstyrka bifall

dertill. Likaledes får jag, under åberopande af den utredning, som förekommer

i statsrådsprotokollet den 30 december sistlidna år, då Eders

Ivongl. Maj:t beslöt nådig proposition till Riksdagen i anledning af generalpoststyrelsens

förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften och

Bih. till Rilesd. Prof. 1SS2. 1 Smil. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde liufvudtiteln.

höjning i portot för lokalbref, tillstyrka generalpoststyrelsens framställning,

att anslaget till aflönande af brefbärare må förhöjas med 70,000

kronor från 145,000 kronor till 215,000 kronor.

Hvad generalpoststyrelsen slutligen i fråga om anslagen å aflöningsstaten

hemstält derom, att anslaget till ålderstillägg må ökas med 4,100

kronor, eller från 110,900 kronor till 115,000 kronor, det högsta belopp,

hvartill utgifterna å detta anslag skulle kunna uppgå under år 1883,

anser jag mig böra biträda, hvadan, under förutsättning af bifall till

hvad jag sålunda föreslagit, aflöningsstaten, som för år 1882 är faststäld

till ................................. .................

skulle komma att ökas med följande belopp

förhöjning i anslaget till aflönande af extra biträden

vid postanstalterna........................

utgifter för postinspektionen å jernvägslinierna

norr om Bollnäs ..............................

ökning i anslaget till aflönande af brefbärare

„ „ ,, „ ålderstillägg ..............

och komma att uppgå till .................

kronor 1,885,975: —,

„ 30,000: —,

1,500: -,

„ 70,000: —,

,, 4,100: -,

kronor 1,991,575: —.

Generalpoststyrelsen anmäler vidare, att åtskilliga personer afgått

från öfver g äng sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater för

år 1883 kunna minskas, den förra med 2,400 kronor, från 13,400 kronor

till 11,000 kronor, och den senare med 1,495 kronor, från 10,075 kronor

till 8,580 kronor.

I afseende å pensionsstaten upplyser generalpoststyrelsen, att i följd

af tirnade dödsfall derifrån skola afföras följande pensionsbelopp, nämligen

:

till f. d. öfvermaskinisten A. C. Pahl ......

............ kronor

600: —,

,, ,, kanslivaktmästaren H. Sundqvist

...........

320: —,

,, ,, brefbärare!! O. Mårtensson''.........

........... n

280: —,

,, ,, postexpeditören C. G. Stuart ......

........... )?

1,500: —,

„ „ postexpeditören I). Janse .........

........... n

1,500: —,

tillhopa kronor

4,200: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit

beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nämligen:

till f. d. postexpeditören i Öregrund M. Lindstedt...... kronor 1,200: —,

transport kronor 1,200: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

transport kronor 1,200: —

till f. d. postmästaren i Eskilstuna B. A. Lind......... „ 900: —,

„ „ postmästaren i Vexiö E. F. Vrangel ......... ,, 2,700: —,

hvartill kommer

f. d. postmästaren i Jönköping Paul Christoffer Billing,

som vid erhållet afsked den 23 december sistlidna

år förklarats berättigad att å postverkets

pensionsstat uppbära en årlig pension till belopp

af.................................... ...... ■ ,, 1,500: —,

tillhopa kronor 6,300: —.

I sammanhang med en större utvidgning af postförbindelserna inom

riket öfverlemnades, genom nådigt bref den 27 mars 1830, åt dåvarande

öfverpostdirektörsembetet att tillförordna föreståndare vid de nya postkontor,

som till följd af regleringen skulle komma att inrättas, och förständigades

öfverpostdirektörsembetet tillika att sedermera göra framställning

om samma tjensters definitiva tillsättande. Någon dylik framställning

har dock icke egt rum under den sedermera förflutna tiden. I en

till Eders Kongl. Maj:t stöld, af generalpoststyrelsen insänd ansökning

har en bland de postförvaltare, öfverpostdirektörsembetet på grund af

nämnda nådiga bref tillförordnade, nämligen postmästaren i Ödeshög,

Olof Åkesson Cervin, anhållit, att han, som i lön och till lön hänförlig

andel af ålderstillägg för närvarande uppbure 1,200 kronor årligen och

vore berättigad att efter afskedstagande komma i åtnjutande af 900

kronors pension från civilstatens pensionsinrättning, måtte förklaras berättigad

att, efter afgång ur postverkets tjenst, af postmedel uppbära en

årlig pension af 300 kronor.

Generalpoststyrelsen upplyser, att Cervin är född den 27 maj 1808

och den 4 september 1840 förordnats att tills vidare vara postmästare

i Ödeshög, samt att Cervin således icke så obetydligt öfverskridit den

lefnads- och tjensteålder, som i allmänhet berättigar till pension vid afskedstagande!.

Då den omständigheten, att Cervin icke erhållit fullmakt å den

tjenst, han i mer än fyratio år innehaft och för hvilken stadgade afgifter

till civilstatens pensionsinrättning blifvit Cervin affordrade och af

honom erlagda, icke kan anses härflyta af något förhållande, som det

berott på Cervin att förekomma, anser jag, lika med generalpoststyrelsen,

billigheten påkalla, att Cervin af postmedel tillägges en årlig fyllnadspension

af 300 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, då Cervin erhåller afsked ur postverkets tjenst; och hemställer jag

derföre, att Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad som år

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sjunde hufyudtiteln.

1871 egde rum i likartad! fall, behagade härom göra framställning till

Riksdagen och tillåta, att beloppet uppföres i postverkets pensionsstat

för år 1883.

Under förutsättning af bifall härtill och med iakttagande af de

nyss anmärkta, redan inträffade förändringarne i pensionsstaten, skulle

denna stat, som för år 1882 är upptagen till 68,015 kronor, komma att

ökas med 2,400 kronor och för år 1883 sluta å 70,415 kronor.

Hvad derefter angår de å omkostnadsstaten uppförda anslag föreslår

generalpoststyrelsen åtskilliga förändringar, afseende dels förhöjning, dels

minskning i anslagens belopp. De förhöjningar, generalpoststyrelsen

ifrågasätter, afse i första rummet anslaget till postbefordran å jernväg.

Då icke allenast nya jernvägars öppnande för trafik måste i betydlig

mån öka utgifterna å detta anslag, och en tillväxt i postföringskostnaden

jemväl vore att motse till följd deraf, att det befunnits nödigt upplåta

mer än en jernvägsvagn för postbefordringar å nattåget mellan Malmö

och Nässjö, föreslår generalpoststyrelsen en ökning i detta anslag med

70.000 kronor, eller från 730,000 kronor till 800,000 kronor. Den utvidgade

jernvägspostföringen kräfver naturligtvis äfven en förhöjning i

anslaget till rese- och traktamentsersättning för tjenstemän i jernvägspostkupé,

och föreslår generalpoststyrelsen i sådant hänseende en förhöjning

af 16,200 kronor, så att anslaget skulle höjas från 133,800 kronor

till 150,000 kronor. Då till förekommande af missbruk, hvilka under

den senare tiden icke sällan öfverklagats i Sverige likasom annorstädes,

påkallades förändringar i tillverkningen af frimärken, och då utgifterna

å anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort

under tiden från och med den 1 juli 1880 till och med den 30

juni 1881 öfverstigit de i 1881 och 1882 års stater uppförda belopp med

8.000 kronor, hemställer generalpoststyrelsen, att detta anslag måtte ökas

med 15,000 kronor, från det nuvarande beloppet, 30,000 kronor, till

45.000 kronor. Deremot anser generalpoststyrelsen minskning kunna

ske i anslaget till diverse utgifter och föreslår, att detta anslag, som i

staterna för hvartdera af åren 1877—1881 upptagits till 40,000 kronor,

och som i staten för år 1882 blifvit förhöjdt till 82,700 kronor endast

af den anledningen, att af samma anslag skulle bestridas utgifterna för

uppförande af ett posthus i Sundsvall, måtte varda i staten för år 1883

nedsatt till sitt förutvarande belopp, 40,000 kronor.

De förändringar i omkostnadsstaten, generalpoststyrelsen sålunda

föreslagit, synas mig vara af förhållandena påkallade och böra af Eders

Kongl. Maj:t bifallas.

Då de föreslagna ökningarna å denna stat uppgå till sammanlagdt

101,200 kronor och minskningen åter till 42,700 kronor, skulle slutsum
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

13

man å staten, som för närvarande utgör 2,871,500 kronor, komma att

ökas med 58,500 kronor, eller till 2,930,000 kronor.

Lika med generalpoststyrelsen anser jag anslaget till afkortning ar

och restitutioner, m. m. böra upptagas till 26,530 kronor.

Enligt generalpoststyrelsens nu anförda förslag, såvidt detsamma

blifvit af mig biträdt, skulle postverkets stater för år 1883 komma att

förete följande slutsummor:

aflöningsstaten.......................................

kronor

1,991,575: —,

öfvergångsstaten ................................

11,000: —,

indragningsstaten...................................

>>

8,580: —,

pensionsstaten.......................................

n

70,415: —,

omkostnadsstaten....................................

>j

2,930,000: —,

afkortningar, restitutioner, m. m...................

>>

26,530: —.

Om nu anslaget till oförutsedda utgifter bestäm-

mes till .....................................

n

61,900: —,

skulle samtliga staternas slutsumma uppgå till

kronor

5,100,000: —,

innefattande förhöjning i nu gällande riksstat med 200,000 kronor och

utgörande samma belopp, hvartill inkomsterna för år 1883 ansetts kunna

beräknas.

Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att

Riksdagen, dels med beviljande af eno årlig fyllnadspension å 300 kronor

åt postmästaren i udeshög, Olof Åkeson Cervin, att utgå från och

med månaden näst efter den, då Cervin erhåller afsked ur postverkets

tjenst, dels ock med godkännande af öfriga nu tillstyrkta förändringar

i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till

samma belopp, 5,100,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år

1883 antagits komma att uppgå.

I sin skrifvelse angående förslag till postverkets stater för år 1883

har generalpoststyrelsen jemväl gjort framställning i syfte att framtida

öfverskott å postmedel skola användas uteslutande för postverkets egna

ändamål.

Generalpoststyrelsen anför i detta hänseende, att, ehuru postförbindelserna

under senare tiden vunnit en betydlig utvidgning, det dock icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln.

vore något tvifvel, att folkmängdens tillväxt och en ökad rörelse skulle

i en icke aflägsen framtid komma att med oafvislig makt påkalla inrättande

af nya postgångar och landtbrefbäringslinier samt utsträckande

till flera turer af postföringen å vägar, der densamma nu vore inskränkt

till en eller två gånger i veckan. Den erfarenhet, som vunnits rörande

postkassans inkomst af de många nya postgångar, som i förra årtiondet

inrättats för att ersätta den ordinarie kronobrefbäringen, gåfve visserligen

icke ringaste anledning betvifla, att de utgifter, postverket finge vidkännas

för de utvidgningar af postgångarne, som ytterligare kunde finnas

erforderliga och tjenliga, ju icke skulle varda till fullo ersatta framdeles

och sannolikt efter endast några få års förlopp. Men deremot förekomme

å andra sidan icke något skäl att i detta mera än i andra fall påräkna,

att inkomsterna af postutvexlingen å nya eller utvidgade linier skulle

redan de första åren lemna tillgång till bestridande af samtliga de utgifter,

som vore oskiljaktiga från vidtagande af dylika åtgärder till korrespondensens

främjande. De flesta länders erfarenhet bore jemväl vittnesbörd

derom, att nedsättningar i porto och andra reformer till underlättande

af postutvexlingen ofta under de första åren verkade till minskning i

postuppbörden, hvilken minskning dock snart mer än betäcktes af senare

års växande portoinkomst. Riktigheten af dessa åsigter ansåge generalpoststyrelsen

hafva blifvit indirekt erkänd af Rikets Ständer, som, i sammanhang

med införandet af ett medelporto för bref, i skrifvelse den 25

oktober 1854 anmält sitt beslut derom, att blifvande öfverskott å postverkets

inkomster skulle få af Eders Kongl. Maj:t disponeras till postanstalternas

utvidgande och förbättrande samt postföringens ordnande

på ett ändamålsenligare och efter tidens fordringar mera lämpadt samt

för postförare mindre betungande sätt, m. m. Sedan emellertid de besparingar,

postverket gjorde under de följande åren, uppgått till betydligt

belopp och förvandlats i räntebärande obligationer, förordnade Eders

Kong! Maj:t den 24 juli 1868, på framställning af Riksdagen, att de

postverkets besparingar, som utgjordes af räntebärande obligationer, skulle

öfverlemnas till riksgäldskon törel, samt a tt de öfverskott och besparingar,

som efter verkstäldt bokslut för hvarje år kunde förefinnas, borde öfverlemnas

till statskontoret, med afdrag af det belopp, som erfordrades till

kassaförlag. På grund af detta förordnande blefvo under tiden till 1874

års slut dels till riksgäldskontoret, dels till statskontoret levererade postmedel

till ett sammanlagdt belopp af 1,554,577 kronor 11 öre. Följden

häraf kunde icke blifva annan än den, att då under loppet af det nästförflutna

årtiondet den förutvarande kronobrefbäringen skulle ersättas

med nya postgångar, samt icke allenast posthemmanen indrogos utan

äfven de gästgifveri-, håll-och reservskjutsskyldige frikallades från åliggan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 15

det att biträda med fortskaffande af ordinarie poster, postverkets egna

tillgångar befunnos aldeles otillräckliga till bestridande af de utgifter,

till hvilka nämnda genomgripande förändringar i postinrättningens verksamhet

gåfvo anledning, hvarför ock nödigt blef att under loppet af fyra

år anlita statskontoret om förskott till ett sammanlagdt belopp af nära

en och en half million kronor. Ett dylikt sätt att tillvägagå vore allt

annat än förmånligt för postinrättningens fortgående utveckling, likasom

generalpoststyrelsen ansåge en anordning af den beskaffenhet, att det

vissa år blefve nödigt att under en eller annan form bispringa postverket

med kontanta medel, höra vara förenad med olägenheter för statsverket.

Sedan generalpoststyrelsen härefter erinrat, att förut nämnda kassaförlag,

som genom nådigt bref den 17 december 1875 faststäldes till

400,000 kronor, toges i anspråk ensamt för postanvisnings- och postför

skottsrörelsen, som egde rum å omkring 1,680 olika orter inom riket,

samt att, till följd af det år för år starkt ökade användandet af ifrågavarande

penningeförsändningssätt, det snart skulle blifva nödvändigt att

för denna rörelse hålla en vida större kassa än den, hvarmed hithörande

utgifter för närvarande kunde bestridas, yttrar generalpostsyrelsen slutligen,

att, då hinder icke borde läggas i vägen vare sig för postförbindelsernas

fortgående utvidgande i den mån sådant af behof påkallades, eller

för vidtagande af ytterligare portoreformer, hvilka kunde vara af beskaffenhet

att bereda fördelar för såväl allmänheten som efter hand äfven postverket,

generalpoststyrelsen ansåge, att, i öfverensstämmelse med den af

Rikets Ständer år 1854 uttalade åsigt och i likhet med hvad i afseende

å telegrafverket funnes medgifvet, postverket borde sättas i tillfälle att

för åtgärder till postutvexlingens underlättande disponera blifvande öfverskottsmedel,

så att någon leverering till statskontoret af postmedel icke

komme att ega rum i annat fall, än att möjligen i en framtid Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle finna ifrågavarande öfverskottsmedel

hafva uppgått till så stort belopp, att hela summan icke ansåges böra

användas ensamt för postutvexlingens främjande.

1 sammanhang härmed torde jag få meddela, alt förutnämnda af

statskontoret postverket lemnade förskott under den senaste tiden blifvit

af postverket ersatt, med undantag allenast af 150,000 kronor, hvilka

efter all anledning skola inom kort statskontoret återgäldas.

Vårt nuvarande inländska porto för vanligt bref, som är 12 öre,

visar sig särdeles högt vid jemförelse med förhållandet i en del andra

länder. Motsvarande porto utgör nemligen:

i Norge ............................................................................................. 10 öre,

„ Danmark ...................................................................................... 8 „

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

i Tyskland 10 pfennige, motsvarande omkring

„ Frankrike, 15 centimes, „ „

„ Belgien, 10 centimes, „ „

„ England, 1 penny,

„ Nederländerna, 5 cents, „ ,,

10,8 „

8,8 öre,

7,2 „

7,5 „

7,5

Nedsättning i vårt inländska porto från 12 till 10 öre har äfven länge

ansetts såsom ett önskningsmål. Andra nedsättningar i postafgifter torde

jemväl inom den närmaste framtiden visa sig vara af hehofvet påkallade.

Men då andra länders erfarenhet lärer, att nedsättning i porto verkar

minskning i de närmast följande årens postuppbörd, är det nödvändigt,

att vid genomförandet af portonedsättningen, i synnerhet om den skulle

vara af så stor betydenhet som från 12 till 10 öre, vara betänkt på att

med andra tillgångar godtgöra hvad som i följd af denna nedsättning

kommer att brista i inkomst för postverket.

Att för sådant ändamål likasom för att bereda tillgång för bestridande

af ökade utgifter i följd af postförbindelsernas framtida utvidgning

reservera postverkets öfverskottsmedel från föregående år, anser jag vara

en synnerligen lämplig åtgärd, helst postverket, likasom telegrafverket,

är en institution, hvars inkomster icke äro jemförliga med vanliga statsinkomster,

utan synas mig böra, i den mån de öfverskjuta de normala

utgifterna, i första rummet användas till institutionens tidsenliga utveckling

och förbättring samt för att bereda allmänheten förmånen af skäliga

nedsättningar i portosatserna; samt härtill kommer, att det utan allt

tvifvel skall blifva betydligt lättare att genomföra behöfliga reformer inom

postväsendet, om deraf föranledda ökade kostnader kunna bestridas af

för ändamålet samlade postmedel, än om samma kostnader skola trycka

på budgeten, i bvilket senare fall befaras kan, att en reform, huru

lämplig den än i och för sig må vara, likväl får stå tillbaka för tillgodoseende

af andra statsbehof, som för tillfället kunna anses mera

trängande. Besparingarnes reserverande på dylikt sätt utesluter icke

heller, såsom ock generalpoststyrelsen erinrat, tillfället för statsmakterna,

att, om fonden växer till belopp, som anses öfverstiga postverkets behof

af en reservfond, disponera en del deraf för statsverkets allmänna behof.

På nu anförda grunder anser jag mig böra biträda generalpoststyrelsens

förslag, hvarvid jag dock i afseende å förvaltningen af ifrågavarande

öfverskottsmedel finner densamma böra öfverlemnas åt statskontoret,

såsom förvaltare af andra statsverkets fonder.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, sedan återstoden, 150,000 kronor, af de under åren 1875—

1878 postverket försträckta medel återlevererats till statskontoret, blifvande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

17

öfverskott å postmedlen, i den mån desamma ej erfordras till kassaförlag

för postverket, må, förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse

med de grunder, Eders Kongl. Maj:t finner skäligt föreskrifva, tills vidare

enligt Eders Kongl. Majds bestämmande användas ensamt för postverkets

egna ändamål.

Telegrafverket.

Sistlidna års Riksdag antog, på derom af Eders Kongl. Maj:t framstäldt

förslag, de för samma år faststälda staterna för telegrafverket såsom

gällande äfven för år 1882, med rätt för Eders Kongl. Majd att deri

göra de jemkningar, som kunde finnas af omständigheterna påkallade.

På grund af detta bemyndigande har Eders Kongl. Majd under år 1881

i telegrafverkets stater besluti t följande ändringar, Indika nu böra för

Riksdagen anmälas, nämligen:

a) uteslutning ur aflöningsstaten af tjenstebefattningarna vid de

indragna elektriska stationerna i Avesta, Ludvika och Nya varfvet, äfvensom''

vid de likaledes indragna optiska stationerna Brännö, Nya varfvet

och Vinga;

b) uppförande i nämnda stat af en 2 alra klassens telegrafistbefattning

vid hvardera af de under året nyinrättade elektriska stationerna i

Brännö, Stocka och Sunne, samt

c) uppflyttning af kommissariebefattningarna i Hudiksvall och Landskrona

från 2:dra klassen med 2,700 kronors aflöning till lista klassen

med aflöning af 3,000 kronor.

De af Eders Kongl. Maj d, med iakttagande af dessa och några andra

mindre betydande ändringar, den 26 augusti 1881 faststälda staterna

för år 1882 sluta å följande belopp:

aflöningsstaten .............................................................. kronor 890,670: —,

öfvergångsaflöningsstaten............................................ ,, 5,550: —,

pensions- och understödsstaten.............................. ,, 85,162: —,

underhållsstaten ................................................... ,, 308,128: —,

summa kronor 1,289,510: —,

hvilken summa med 2,230 kronor understiger slutsumman i 1881 års

stater.

Vid flera föregående tilliällen har telegrafstyrelsen framhållit det

synnerliga behofvet att för personalen vid telegrafverkets stationer bereda

JM. till Eiksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. ~ 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjunde hufvudtitein.

någon förbättring i de nuvarande särdeles knappa löneförmånerna. Förslag

i dylikt syfte, afseende att, i sammanhang med minskning af antalet

löneklasser och nedflyttning af en del högre aflönade tjenstebefattningar

till telegrafisttjenster, utsträcka den rättighet till ålderstillägg, som nu

tillkommer assistenter och telegrafi ster, äfven till den öfriga personalen

och samtidigt för assistenter och telegrafister bereda förmånligare vilkor i

afseende på ålderstilläggens åtnjutande, har af telegrafstyrelsen senast

varit framstäldt i den underdåniga skrifvelse, hvaruti statsanslag för år

1880 af styrelsen afgafs; men då detta förslag den 30 december 1878

inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, fann Eders Kongl. Maj:t i telegrafverkets

dåvarande ekonomiska ställning, som icke medgaf den ifrågasatta

regleringens genomförande utan tillskott af andra statsmedel, ett hinder

för att upptaga den väckta frågan till närmare pröfning. Till underlättande

af den åsyftade regleringen har Eders Kongl. Maj:t dock dels genom

särskilda beslut bemyndigat telegrafstyrelsen att i förekommande

fall endast på förordnande tillsätta befattningar vid telegrafverkets stationer,

dels ock med den rätt, som varit Eders Kongl. Maj:t lemnad att,

vid fastställande af årliga stater för telegrafverket, göra de jemkningar,

som kunde finnas af omständigheterna påkallade, "i mån af inträffade

ledigheter förordnat om indragning eller nedflyttning i lägre löneklasser

af en del tjenstebefattningar, med hvilka en dylik åtgärd varit i telegrafstyrelsens

regleringsförslag afsedd.

Under förmälan att, hufvudsakligen i följd af sålunda af Eders

Kongl. Maj:t vidtagna ändringar i telegrafverkets ''utgiftsstater, dessa blifvit

efter hand nedbragta derhän, att staternas slutsumma för år 1882

med 36,450 kronor understiger den för år 1879, har telegrafstyrelsen nu,

i underdånigt memorial den 11 november 1881 angående telegrafverkets

stater för år 1883, med några mindre förändringar förnyat sitt år 1878

framstälda regleringsförslag och då till en början hemstält om följande

förändringar i tjensteklasserna och antalet befattningar inom de olika

klasserna, nämligen:

att andra direktörsklassen måtte indragas och de till denna klass

hörande tre direktörsbefattningarne vid stationerna Gefle, Jönköping och

Norrköping, med aflöning af 3,600 kronor för hvardera, nedflyttas till

kommissariebefattningar af lista klassen, med 3,000 kronors aflöning;

att likaledes första assistentklassen, inom hvilken aflöningen utgjort

2,000 kronor, måtte indragas, och af de 13 till denna klass hörande befattningar

7, nämligen de vid stationerna Grisslehamn, Marstrand, Nordmaling,

Norrtelje, Nyland, Nässjö och Stockholm (byrån vid Brunkebergstorg),

uppflyttas till kommissariebefattningar af 3:dje klassen med 2,400

kronors aflöning, men öfriga 6, eller de vid stationerna Arboga, Engel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

19

holm, Furusund, Norberg, Råneå och Åmål, utbytas mot telegrafisttjenster;
att

2 assistentbefattningar i Göteborg af den nuvarande 2:dra klassen

måtte indragas, och 10 befattningar af samma klass, nämligen en å

hvardera af stationerna Borås, Gefle, Helsingborg, Karlshamn, Köping,

Landskrona, Norrköping, Strömstad, Sundsvall och Örebro, utbytas mot

telegrafisttjenster;

samt att, med indragning af den nuvarande lista telegrafistklassen,

inom hvilken aflöningen utgjort 1,000 kronor, de två telegrafistklasserna

måtte sammanslås till en med den aflöning, som nu är bestämd för den

lägre klassen, eller 800 kronor med särskildt tillägg, såsom hittills, af

100 kronor för telegrafist, som icke i egenskap af stationsföreståndare

åtnjuter förmån af fri bostad, ljus och vedbrand.

Med dessa förändringar .skulle personalen vid telegrafverkets stationer

komma att utgöras af:

Ti enstgö rings-

Summa för hela

Lön.

penningar.

Summa.

lön eklassen.

4 direktörer med .........

3,000: —,

1,000: —,

4,000: —,

16,000: —,

29 kommissarier af l:a klas-

sen eller kontrollörer

2,250: —,

750: —,

3,000: —,

87,000: —,

25 kommissarier af2:aklas

sen eller kassörer ...

2,025: -,

675: —,

2,700: —,

67,500: —,

23 kommissarier af 3:e

klassen ........................

1,800: —,

600: —,

2,400: —,

55,200: —,

135 assistenter ..................

1,200: —,

400: —,

1,600: —,

216,000: —,

157 telegrafister................

600: —,

200: —,

800: —,

125,600: —,

och

summa kronor 567,300: —;

då slutsumman af de för stationspersonalen i 1882 års stat uppförda

lönebelopp utgör 590,700 kronor, skulle alltså en minskning i denna del

af staten uppstå med 23,400 kronor, hvilken minskning, enligt hvad

telegrafstyrelsen anmärkt, framdeles torde blifva ännu något större i den

mån ytterligare ett antal af omkring 20 assistentbefattningar skulle

kunna förändras till telegrafisttjenster.

Vidare och med erinran, att för närvarande endast assistenter och

telegrafister vore berättigade till ålderstillägg, hvilka ålderstillägg utginge

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring inom samma grad med 200 kronor

till assistent och 100 kronor till telegrafist samt efter 15 års tjenstgöring

i graden ökades till dubbla beloppet, men att öfriga tjensteman,

som icke egde rätt till ålderstillägg, deremot under de senare åren fått

i afbidan på en aflöningsreglering uppbära dvrtidstillägg med tio procent

af aflöningen, har telegrafstyrelsen hemstält,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

att, med upphörande af de nu utgående dyrtidstilläggen, hela den

vid telegrafverkets stationer anstälda personal måtte berättigas att uppbära

två ålder sti Hägg, utgående det första efter 5 och det andra efter

10 års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvardera

gången, nämligen:

för direktör, kommissarie af l:a klassen och kontrollör kronor 500: —,

„ kommissarie af 2:a klassen och kassör .................... „ 400: —,

„ kommissarie af 3:e klassen ........................................... ,, 300: —,

„ assistent................................................................................ ,., 200: —,

„ telegrafist ............................................................................. „ 100: —;

samt att assistenter och telegrafister derutöfver, i betraktande af

den ringa utsigt till befordran, som komme att för dem förefinnas, måtte

efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring få uppbära ytterligare ett 3:dje

ålderstillägg å samma belopp som hvartdera af de två första ålderstil

läggen ;

och har telegrafstyrelsen tillika föreslagit, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i allmänhet vore för uppbärande af ålderstillägg

stadgadt och senast under sistlidna år blifvit i dylikt afseende föreskrifvet

i fråga om fenster vid postverket, måtte, såsom vilkor för åtnjutande

af de nu ifrågasatta ålderstilläggen, stadgas:

att med tjenst vid telegrafverkets stationer ej må förenas annan

tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat —- befattning i postverket

likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som finnes vara

hinderlig för tjenstgöringen vid telegrafverket;

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig icke allenast den

utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande

förening af post- och telegrafi]ensten kan föranledas, utan ock den förflyttning

till annan tjenstgöringsort, som kan varda honom ålagd;

att tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande af ålderstillägg,

redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar

till pension från telegrafverkets pensionsinrättning, ej må samma ålderstillägg

tillträda, samt att den, som börjat uppbära ålderstillägg, skall,

då han derefter uppnår pensionsåldern, vara skyldig ålderstillägget frånträda

;

att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skall inträda 5

år efter det tjenstemannen tillträdt sin befattning inom graden, under

vilkor att tjensteinnehafvaren mer än fyra år af nämnda tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst i telegrafverket,

med iakttagande härvid, att kommissarierne af de särskilda löneklasserna

anses tillhöra en och samma tjenstegrad, så att kommissarie af högre

klass eger för åtnjutande af ålderstillägg inom klassen räkna sig tillgodo

äfven den tid, han tillhört lägre löneklass inom graden;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 21

att andra ålderstillägget får uppbäras efter ytterligare 5 år, och

det assistenter samt telegrafister tillkommande tredje ålderstillägget 5 år

efter det andras erhållande, allt under enahanda vilkor, som gälla i afseende

på det första ålderstillägget;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de särskilda ålderstilläggen

angår, skall iakttagas, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blilvit

uppnådd, dervid löntagaren bör tillgodoräknas den tid, som före de

nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde till befattningen,

vare sig på grund af fullmagt, konstitutorial eller förordnande, i

de fall då, med anledning af väckt fråga om omorganisation eller indragning,

endast förordnande tills vidare skolat å befattningen meddelas; samt

att af ålderstilläggen tre fjerdedelar skola anses tillhöra lönen och

en fjerdedel tjenstgöringspenningarne;

hvarjemte telegrafstyrelsen ansett det böra i sammanhang härmed

föreskrifvas,

att de nuvarande assistenter och telegrafister, hvilka icke vilja underkasta

sig ofvan nämnda vilkor för åtnjutande af ålderstiHägg enligt

de nya bestämmelserna, fortfarande skola vara berättigade till ålderstillägg

efter hittills gällande grunder,

äfvensom att en hvar, som efter 1883 års ingång befordras till

ordinarie tjenstebefattning vid telegrafverkets stationer, skall vara pligtig

underkasta sig de föreskrifter, hvilka blifvit stadgade såsom vilkor för

rättighet till ålderstilläggs åtnjutande.

För bestridande af de sålunda föreslagna ålderstilläggen, har^ telegrafstyrelsen

funnit ett förslagsanslag för år 1883 erforderligt åt 125,000

kronor, hvarvid styrelsen dock anmärkt, att i följd af den relativt höga

tjensteålder, som för närvarande innehades af stationspersonalens flertal,

det för ålderstilläggen erforderliga beloppet komme att under de första

åren ställa sig något högre än under normala förhållanden, då, enligt

verkstälda beräkningar, ålderstilläggen icke borde komma att för år

öfverstiga 100,000 kronor. Åfräknas från det af styrelsen för år 1883

beräknade beloppet, 125,000 kronor, de anslag, som å aflöningsstaten

nu äro uppförda dels för dyrtidstillägg, 21,070 kronor, och dels för ålderstillägg

åt stationspersonalen, 36,100 kronor, återstår ett belopp af 67,830

kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle för de ifrågavarande lönetilläggens

bestridande komma att ökas.

Enligt hvad telegrafstyrelsen anfört, skulle af den ifrågasatta aflöningsregleringen

ökning ytterligare komma att föranledas:

dels i det å aflöningsstaten uppförda anslag för lönetillägg åt telegrafister

af 2:dra klassen, som ej åtnjuta bostad, hvilket anslag, i 1882

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

års stat utfördt med 4,400 kronor, borde, i följd af den föreslagna förändringen

af 10 assistentbefattningar till telegrafisttjenster, ökas med

1,000 kronor till 5,400 kronor; och

dels å öfvergångsaflöningsstaten, å hvilken senare stat blefve nödigt

att för 5 assistenter och 25 telegrafister af de nu varande lista klasserna,

hvilka komme att nedflyttas till telegrafister, uppföra skilnaden

mellan deras nu innehafvande aflöning och den föreslagna aflöningen

för telegrafist, eller för hvar och en af de 5 assistenterna ett belopp af

1.200 kronor och för hvardera af de 25 telegrafisterna 200 kronor, tillsammans

11,000 kronor;

hvaremot, å andra sidan, det belopp, som nu vore å öfvergångsaflöningsstat

uppfördt för tjenstförrättande kommissarien vid Venershorgs

station, direktören H. R. Rhen, 200 kronor, motsvarande skilnaden mellan

kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och förut åtnjuten direktörsaflöning,

3.200 kronor, blefve öfverflödigt, i händelse Rhen komme i åtnjutande

af ålderstillägg till högre belopp, likasom, i följd af de föreslagna nya bestämmelserna

rörande ålderstillägg, de å öfvergångsaflöningsstaten anvisade

belopp för assistenterne G. Th. C. Feuk och C. F. Askenstedt med 400

kronor för hvardera, motsvarande skilnaden mellan 2:dra klassens assistentaflöning,

1,600 kronor, och förut uppburen lista klassens assistentaflöning,

2,000 kronor, kunde minskas till 200 kronor för hvardera.

Sammanställas de ökningar och minskningar, som med det föreliggande

regleringsförslagets genomförande komme att i lönestaterna ega

rum, visar det sig, att ökning komme att uppstå:

för bestridande af ålderstillägg med kronor 67,830: —,

i anslaget till lönetillägg åt telegrafister.

................................................ „ 1,000: —,

å öfvergångsaflöningsstaten för beredande

åt en del tjensteman af

ersättning för minskad aflöning ,, 11,000: —, 79,830: _.

under det att å andra sidan minskning

komme att ega rum:

i de normala lönebeloppen med......... kronor 23,400: —,

och å öfvergångsaflöningsstaten med ,, 600: —, 24 000: _

så att följaktligen en ökning på det hela komme att uppstå

af........................................................................... kronor 55,830: —.

Härvid bör dock icke förbises, att en del af de indragningar och

förändringar af tjenstebefattningar, som ingått i den nu framlagda regleringsplanen,

på sätt jag förut omnämnt, blifvit under de senare åren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

28

efter hand verkstälda, och att derigenom sedan år 1879 en nedsättning

i telegrafverkets löneslater åstadkommits med mer än 30,000 kronor,

likasom ock att, enligt hvad telegrafstyrelsen påpekat, de föreslagna

ålderstilläggen, till följd af särskilda förhållanden, de första åren komme

att taga vida större medel i anspråk än i framtiden kan antagas blifva

fallet.

Det af telegrafstyrelsen sålunda afgifna förslaget går onekligen i

den erkännansvärda riktningen att å ena sidan, så långt för göromålens

behöriga uppehållande låter sig göra, inskränka antalet af tjenstebefattningar

och låta dessa, der sådant kan ske, uppehållas af mindre dyrlegda

qvinliga biträden eller telegrafister,1 samt å andra sidan söka bereda

den för verkets gång oumbärliga personalen en skälig förbättring i dess

löneförmåner.

Behof vet af en sådan förbättring synes mig i detta fall vara så

uppenbart och de anspråk, telegrafstyrelsen i sådant afseende framställ.,

så måttliga, att jag icke tvekar att lemna min tillstyrkan till det framlagda

förslaget, och detta så mycket mindre som telegrafverkets ekonomiska

ställning, i följd af såväl stigande inkomster som minskad driftkostnad,

under de senare åren så betydligt förbättrats, att något tvifvel

icke bör förefinnas om telegrafverkets förmåga att utan olägenhet bära

äfven den större ökning i aflöningsutgifter, som under de första åren af

förslagets tillämpning komme att inträda.

Till underhåll af telegrafverkets linier och stationer samt anskaffning

af materiel för verkets drift, m. m. äro för närvarande å telegrafverkets

stat i olika poster anvisade förslagsanslag å tillsammans 308,128 kronor.

Enligt hvad telegrafstyrelsen anmält, har under de senare åren, till följd

deraf att dels erforderlig materiel kunnat erhållas till billigare pris än vid

den tid, då nämnda anslag bestämdes, dels förändrade anordningar vidtagits

så väl för telegrafliniernas tillsyn och underhåll som i afseende

å de för telegramexpeditionen erforderliga förbrukningsartiklar, en betydlig

del af det beräknade underhållsbeloppet kunnat besparas, och under

de fem åren 1876—1880 utgifterna å underhållsstaten i medeltal utgjort

endast 236,796 kronor, hvilket belopp med 71,332 kronor understiger

hvad som för ändamålet blifvit i staten förslagsvis upptaget.

Med afseende å detta förhållande har telegrafsstyrelsen ansett sig

hafva anledning föreslå följande ändringar i de å underhållsstaten upptagna

förslagsanslag, nämligen:

att det till liniernas öfvervakande, besigtning och underhåll för

närvarande uppförda anslag af 100,000 kronor, hvaraf under de fem

åren 1876—1880 i medeltal årligen utgifvits 65,817 kronor, måtte nedsättas

till 75,000 kronor;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln.

att anslaget till inköp och underhåll af inventarier, hvartill under

nämnda tid i medeltal årligen åtgått 29,055 kronor, måtte nedsättas från

40,000 till 30,000 kronor;

att det till böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter,

pappersremsor, in. m. anvisade anslag af 50,000 kronor, hvaraf under

den omförmälda femårsperioden i medeltal årligen användts 32,407 kronor,

måtte nedsättas till 35,000 kronor; samt

att anslaget till batteriförnödenheter, hvarå utgifterna under samma

period i medeltal årligen utgjort 6,306 kronor, måtte från 15,000 kronor

nedsättas till 10,000 kronor.

Mot dessa styrelsens förslag finner jag icke något att erinra, annat

än så vidt det rör anslaget till inköp och underhåll af inventarier. Då

utgifterna å detta anslag de nämnda fem åren i medeltal utgjort 29,055

kronor, synes mig försigtigheten bjuda, att ej vid en nedsättning gå detta

belopp så nära som till 30,000 kronor, och jag hemställer derföre, att

berörda anslag måtte få i staten upptagas till 35,000 kronor.

Äfven med denna förändring komme genom de föreslagna förändringarne

en betydlig minskning att ske i underhållsstaten, eller med 50,000

kronor, hvilket belopp i det närmaste motsvarar ökningen å de öfriga

staterna.

I öfverensstämmelse med telegrafstyrelsens nu föredragna förslag,

sådant det blifvit af mig tillstyrkt, och med iakttagande derjemte att, då

telegrafinkomsterna blifvit beräknade 20,000 kronor lägre än telegrafstyrelsen

föreslagit, det å telegrafverkets pensions- och understöds stat upptagna,

med 5 procent af telegrafinkomsterna utgående anslaget till telegrafverkets

pensionsinrättning utförts med 66,500 kronor i stället för af

telegrafstyrelsen beräknade 67,500 kronor, har förslag till stater för telegrafverket

under år 1883 blifvit upprättadt; och utvisar detta förslag

följande slutsummor å de särskilda staterna:

aflöningsstaten ........................................

...................... kronor

936,100: —.

öfvergångsaflöningsstaten.....................

....................... n

15,950: —,

pensions- och understödsstaten .........

....................... ))

85,162: —,

underhållsstaten ....................................

....................... >)

258,128: —,

summa kronor

1,295,340: —.

Åberopande hvad jag nu anfört och med erinran, att de täta förändringar,

telegrafnätet i följd af samfärdselns utveckling är underkastadt,

torde nödvändiggöra ett förbehåll för Eders Ivongl. Maj:t att fortfarande

få vidtaga jemkningar i de af Riksdagen pröfvade staterna, tillstyrker

jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

25

att, med godkännande ej mindre af de nu tillstyrkta ändringarne i

telegrafverkets utgiftsstater än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende

å ålderstillägg för tjenstepersonalen vid telegrafverkets stationer och

vilkoren för dessa tilläggs åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed blifvit

föreslagna, måtte, under Eders Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i

nämnda stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket

för år 1883 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott,

som å telegrafinkomsterna kan uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t

användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 7 november

1881 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1883.

Sedan generaltullstyrelsen häri förmält sig ej ega anledning ifrågasätta

någon ändring i aflöning sstaten utan hemstält, att densamma måtte

utgå med enahanda belopp som det i 1882 års stat upptagna, eller

1,688,100 kronor, anmäler generaltullstyrelsen, att åtskilliga personer afgått

från öfvergångsaflöningsstaten och från in dragnings st åt en, så att dessa

stater för år 1883 kunna minskas, den förra med 4,900 kronor, från

46,750 kronor till 41,850 kronor, och den senare med 7,410 kronor,

från 66,645 kronor till 59,235 kronor.

Beträffande öfrig a utgifts staterna föreslår generaltullstyrelsen ingen

annan förändring än i afseende å två i omkostnadsstaten upptagna förslagsanslag,

det ena till skeppsmätningskostnad och det andra till diverse

utgifter. Hvad angår anslaget till skeppsmätningskostnad anför generaltullstyrelsen,

att detsamma, hvars ursprungliga belopp var 27,000 kronor,

men i 1879 års stat nedsattes till 19,000 kronor, för att begränsa staternas

slutsumma inom visst belopp, och sedermera i 1880 års stat höjdes till

23,000 kronor, visat sig otillräckligt att betäcka de utgifter, som dermed

borde bestridas, och hvilka utgifter i medeltal under de senast förflutna

fyra åren, under hvilka desamma bestridts af tullmedlen, uppgått till

26,300 kronor om året, ett belopp,''som generaltullstyrelsen, med hänsyn

y till förestående ommätningar i följd af de nya skeppsmätningsförfattnin
garne,

anser böra blifva snarare högre än lägre för de närmast komBih.

till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afä. 4

[4.]

Tullverket.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde liufvudtiteln.

mande åren. Generaltullstyrelsen anser derföre anslaget böra uppbringas

till sitt ursprungliga belopp och föreslår dess höjande med 4,000

kronor, från 23,000 kronor till 27,000 kronor. Då anslaget till diverse

utgifter, i 1882 års stat upptaget till 11,355 kronor, under de senaste

åren ständigt måst öfverskridas, och medeltalet af dessa utgifter för

de sistförflutna fem åren uppgått till 16,600 kronor, hemställer generaltullstyrelsen

om detta anslags förhöjning, hvarvid styrelsen, med afseende

derå att ifrågavarande anslag plägat utföras med det belopp, som

erfordras för jemnande af samtliga staternas slutsumma, föreslår en

ökning med 3,310 kronor, eller från 11,355 kronor till 14,665 kronor.

Omkostnadsstatens slutsumma, som i 1882 års stat är 204,705 kronor,

skulle; således komma att ökas med 7,310 kronor till 212,015 kronor.

Då jag icke har någon anledning till anmärkning mot de af

generaltullstyrelsen sålunda framstälda förslag, hemställer jag, att samma

förslag må vinna Eders Kong!. Maj:ts bifall.

Under förutsättning häraf skulle tullverkets stater för år 1883

komma att förete följande slutsummor:

allomngsstaten .............................................................................. 1,688,100

öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... 41,850

ålderstilläggsstaten ..................................................................... 250,000

indragningsstaten ........................................................................ 59,235

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente...... 197,000

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn ..................... 31,800

omkostnadsstaten ....................................................................... 212,015

summa kronor 2,480,000

hvilket belopp utgör en minskning i 1882 års staters slutsumma med

5,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de för år 1883 ifrågasatta förändringar''

i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,480,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen.

Domänstyrelsen.

[5.]

Domän
styrelsen.

I enlighet med den af Eders Kong]. Maj:t den 23 sistlidne december

beslutade proposition till Riksdagen i fråga om domänförvaltnin
-

+

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtitelu. 27

gens ordnande, bör, för inrättande af eu för statens jordbruksdomäner

och skogar gemensam domänstyrelse, under sjunde hufvudtiteln upptagas

ett anslag på ordinarie stat af 95,000 kronor.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1882, utom indelning

och dermed jemförlig anvisning................................... kronor 1,470: —,

uppfördt:

dels bestämdt anslag ...........

hvaraf utgår:

till skogsstyrelsen .............

o

ii

skogsstaten.

kronor 31,300

398,413

statens skogsskolor .........

dels reservationsanslag till kronoskogarnes förvalt
-

ii

ii

22,800

ning, m. m.

452,513:

267,630: —,

summa kronor 721,613:

På grund af det under näst föregående anslagstitel åberopade

beslutet om framställning till Riksdagen rörande inrättandet af en för

jordbruksdomänerna och skogarne gemensam centralstyrelse, bör från

det bestämda anslaget till skogsväsendet afgå hvad som hittills varit

från detta anslag för skogsstyrelsen anvisadt, eller 31,300 kronor.

I sitt den 29 september 1881 afgifna underdåniga memorial angående

anslagsbehofven för skogsväsendet under år 1883 har skogsstyrelsen

anmält, att med sistnämnda års ingång nya ålderstillägg böra

utgå till en jägmästare för intjenta 20 år, till elfva jägmästare för intjenta

15 år och till fyra jägmästare för intjenta 10 år med 500 kronor

till hvardera, eller tillsammans 8,000 kronor, men att å andra sidan,

enär under år 1881 två jägmästare, med aflöning af 3,000 kronor

hvardera, afgått, hvilka komme att ersättas med jägmästare, som i

aflöning egde åtnjuta endast 1,500 kronor hvardera, en besparing i det

för ålderstillägg nu beräknade belopp komme att uppstå med 3,000

kronor.

I anledning af hvad skogsstyrelsen sålunda anmält, torde den för

skogsstaten beräknade del af det bestämda anslaget få ökas med 5,000

kronor, eller till 403,413 kronor, då hela det nämnda anslaget, efter

afräknande af ofvan omförmälda belopp af 31,300 kronor, skulle komma

att utgöra 426,213 kronor.

Af reservationsanslaget till skogsväsendet är i 1882 års riksstat

beräknadt:

[6.]

Skogs
väsendet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde hufvudtiteln.

för skogsingeniörer............................................................ kronor

„ undersökning af vattendragen i Norrbottens län „

,, skogsinstitutet ............................................................

„ enskilda skogsskolor ................................................ v

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet ...................................

15,000

7,000

21,300

11,400

212,930:

1

1

5

1

i hvithet sistnämnda belopp ingått äfven beräknadt anslag för skogsstyrelsen

med 16,040 kronor.

Såsom jag antydt vid handläggningen af frågan om domänförvaltningens

ordnande blir, i händelse den centrala skogsförvaltningen

regleras på det sätt Eders Kongl. Maj:t beslutit föreslå Riksdagen, det

belopp, som hittills från reservationsanslaget utgått till skogsstyrelsen,

icke vidare erforderligt, med undantag endast af en post på 2,400

kronor, afsedd för tidtals hos styrelsen mot månadsarvode biträdande

skogsingeniörer, och hvilken styrelsen ansett böra för centralförvaltningen

fortfarande vara att påräkna, då skogshushållningsplaner i större

mängd inkomma till granskning. En minskning i reservationsanslaget

kan således i följd af domänstyrelsens inrättande ske med 13,640 kronor.

Enligt hvad skogsstyrelsen anmält, har den undersökning af

vattendragen i Norrbottens län, för hvilken medel varit från reservationsanslaget

anvisade och hvilken, på grund af särskilda nådiga beslut, utsträckts

äfven till vattendrag i Vesterbottens län, numera fortskridit

derhän, att densamma, i afseende å utarbetet, kan förväntas inom loppet

af detta år blifva i det hufvudsakligaste fullbordad, så att derefter endast

kommer att återstå bestämmandet och beräknandet af vissa strömbyggnader

i gränselfvarne mot Finland, hvilken åtgärd åter är beroende

på fortgången af öfverläggningarne inom en af svenska och finska

ledamöter bestående, år 1878 nedsatt komité. För att emellertid de

verkstälda undersökningarne må medföra påräknadt gagn, har skogsstyrelsen

ansett angeläget att, med ledning dels af de upplysningar,

som vid undersökningarne vunnits, och dels af en föranstaltad uppskattning.

af virkestillgången å kronans skogar i de ifrågavarande orterna,

eu fullständig plan för den successiva virkesförsäljningen derstädes

varder upprättad, och har styrelsen hemstält, att för detta ändamål

äfvensom för de återstående undersökningarne i gränselfvarne mot

Finland, derest det nämnda komitéarbetet hinner till år 1883 afslutas,

måtte för sist nämnda år beräknas ett belopp af 3,000 kronor, hvartill

således den ofvan berörda, under reservationsanslaget uppförda posten:

för “undersökning af vattendragen i Norrbottens län“ 7,000 kronor,

skulle kunna minskas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde Imfvudtiteln.

29

Vidare och då af det belopp, 11,400 kronor, som under reservationsanslaget

beräknats för bidrag åt tre enskilda skogsskolor, under

en följd af år utgått endast 7,600 kronor till understöd åt två dylika

skolor, hvaraf en i Södermanland och en i Vermland, men någon framställning

om bidrag till en tredje skola icke ingått, och den skriftvexling

i ämnet, skogsstyrelsen fört med åtskilliga länsstyrelser, icke

gåfve anledning antaga, att återstående beloppet af ifrågavarande anslagspost,

3,800 kronor, komme att för ändamålet tagas i anspråk, har

skogsstyrelsen ansett densamma böra med nämnda belopp minskas och

i 1883 års stat utföras med endast 7,600 kronor.

Med de minskningar, skogsstyrelsen sålunda ifrågasatt, och mot

hvilka jag ej finner något att erinra, samt efter afdrag af det ofvan

omförmälda anslagsbelopp, som i följd af skogsstju-elsens föreslagna

reglering icke vidare komme att erfordras, skulle reservationsanslaget

till skogsväsendet nedgå till 246,190 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört och med erinran, att, under förutsättning

af bifall till förslaget om inrättande af en <iomcmstyrelse

med anslag på ordinarie stat, det extra anslag, som är i 1882 års stat

uppfördt för tillfällig löneförbättring åt skogsstyrelsen, varder obehöflig!,

får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen:

att det bestämda anslaget till skogsväsendet, nu i staten upptaget

till 452,513 kronor, måtte, med afräknande af det belopp, 31,300

kronor, som hittills utgått till skogsstyrelsen, men med tillägg af

5,000 kronor för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare,

i 1883 års stat utföras med 426,213 kronor;

samt att reservationsanslaget måtte minskas med sammanlagdt

21,440 kronor, eller från 267,630 kronor till 246,190 kronor, sistnämnda

anslagsbelopp sålunda fördeladt:

till skogsingeniörer..................... kronor

„ undersökning af vattendragen i

Norrbottens län..................... ,,

„ skogsinstitutet ..................... „

,, enskilda skogsskolor......... ,,

,, kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet...........................

15,000: —,

3,000: —,

21,300: —,

7,600: —,

199,290: —, 246,190: —.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hvifvudtiteln.

t7’]

Kontroll å

tillverkningsafgifter.

Kongl.

teatrarne.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

Derest den af Eders Kongl Maj:t den 4 innevarande månad beslutna

proposition till Riksdagen om ny förordning angående tillverkning

af bränvin bifalles af Riksdagen, och kontrollapparater följaktligen

jemlikt författningsförslaget varda införda vid de svenska brännerierna,

blifva de nuvarande s. k. brännerivittneua öfverflödiga, likasom antalet

brännerikontrollörer kan betydligt inskränkas. Häraf följer i motsvarande

mån besparing å förslagsanslaget för kontroll å tillverkningsafgifter,

hvadan, under förutsättning af bifall till Eders Kongl. Maj:ts

proposition, bör föreslås nedsättning i nämnda anslag, helst jag har

för afsigt att vid föredragningen af hufvudtitelns behof af anslag å

extra stat göra framställning om anvisande af ett dylikt anslag för anskaffandet

af de ifrågavarande apparaterna, med hvilken tillfälliga utgift

jag icke anser lämpligt betunga det ordinarie anslaget för kontrollen

å tillverkningsafgifter.

Då emellertid är antagligt, att under de första månaderna år 1883

eu del brännerier ej ännu hunnit förses med kontrollapparater, och

kontrollen vid dem kommer att under tiden handhafvas på samma sätt

som hittills, samt det dessutom torde vara nödigt, att minskningen i

kontrollörernas antal ej sker omedelbarligen så snart kontrollapparaterna

blifvit satta i verksamhet, utan att särskild kontrollör bibehålies

någon tid vid hvarje bränneri, för att genom den dubbla kontrollen

bereda förtroende till apparaterna hos tillverkarne, anser jag mig, för

närvarande, ej kunna tillstyrka större nedsättning uti ifrågavarande

anslag än 50,000 kronor, ett belopp ungefärligen motsvarande kostnaden

för de nuvarande s. k. brännerivittnena.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen, att, under förutsättning att hvad Eders Kongl. Maj:t i särskild

proposition den 4 innevarande månad om ny förordning angående

tillverkning af bränvin föreslår om införande af kontrollapparater vid

brännerierna vinner Riksdagens bifall, anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,

för närvarande upptaget till 500,000 kronor, nedsättes till

450,000 kronor och således minskas med 50,000 kronor.

Kongl. teatrarne.

Genom beslut den 27 april 1881 förordnade Eders Kongl. Maj:t,

att de kongl. teatrarne skulle skiljas från Eders Kongl. Maj:ts hofför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtitela.

Bl

vältning- och tills vidare lyda under finansdepartementet, hvars chef

hade att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga de ärenden, som rörde

teatrarne, samt att deras verksamhet skulle under det med den 1 påföljande

juli inträdande spelåret fortgå efter hufvudsakligen enahanda

plan som dittills, dock med iakttagande af all den sparsamhet i förvaltningen,

som af omständigheterna medgåfves.

Denna de. kongl. teatrarnes förändrade ställning och den interimistiska

anordning, hvilken för närvarande i afvaktan på Riksdagens

beslut i frågan måst vidtagas, lära med nödvändighet påkalla en framställning

af Eders Kongl. Maj:t till innevarande års Riksdag, huru med

teatrarne skall efter den 1 nästkommande juli förhållas, men då detta

ärende lämpligen torde göras till föremål för en särskild proposition,

samt det förslag, Eders Kongl. Maj:t då kan komma att framlägga i

fråga om de kongl. teatrarnes verksamhet för framtiden, synes mig icke

böra för år 1883 medföra någon förhöjning i det för dessa teatrar på ordinarie

stat anvisade anslag, eger jag ej anledning att med afseende

å detta anslag för närvarande ifrågasätta någon ändring i gällande stat.

Då jag ej heller finner mig böra tillstyrka någon ändring i öfriga

förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln, tillåter jag

mig endast hemställa, att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser; ved m. m.,

hvars utgifter under år 1880, enligt hvad statskontoret upplyst, uppgått

till 35,612 kronor, må för afrundande af de ordinarie anslagens

slutsumma förhöjas från 33,177 kronor till 35,517 kronor, eller med

2,340 kronor.

Jag har här ofvan tillstyrkt:

förhöjning i anslagen:

till statskontoret med..................

,, postverket „ ..................

,, skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. med........................

samt nytt anslag:

„ domänstyrelsen med ...............

kronor 4,400: —,

„ 200,000: —,

„ 2,340: -,

„__________95,000: —, 301,740:

transport kronor 301,740:

* [8-]

Skrifmaterialier

och

expenser,

ved m. in
-

Jemförelse

mellan nuvarande

och

föreslagen

ordinarie

stat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde hufvudtiteln.

transport kronor 301,740: —

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till tullverket med .................. kronor 5,000: —,

„ skogsväsendet med.............. ,, 47,740: —,

„ kontroll å tillverkningsafgift med „ 50,000: —, 102,740: —,

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie

anslagen efter inberäkning af den tillökning

i postverkets utgiftsstater med 200,000

kronor som motsvaras af en med samma belopp

beräknad höjning af postmedlen, skulle blifva kronor 199,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ... ,, 13,100,000: —,

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1883 blifva ..... kronor 13,299,000: —.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen:

Genomförandet af statskontorets nya organisation.

j-g -j För ifrågavarande ändamål är för närvarande å extra stat anvi
Anslag

för sadt 10,240 kronor. Detta belopp kan i följd af timade förändringar

9det°af stats ^norn ämbetsverkets personal minskas med 500 kronor, och jag hemkontorets

nya ställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet af

organisation, statskontorets nya organisation af Riksdagen äska ett belopp af 9,740

kronor att å extra stat för år 1883 utgå.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

[10.J Af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde

Ersättning hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro enf07kontoretS~

uppgifter från statskontoret följande:

gjorda förskotter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

33

till reparationer under år 1881 å Tranebergs, Nockeby och Drottningkronor

7,052: 46,

holms broar

kronofogdarne C. A. Ekström och A. Platin

såsom ersättning för till statsverket afträdda

^byggnader å indragna boställen, enligt synerätt^

eller domstols laga kraftvunna beslut, ...

arrendatorerne af Billesholms kungsgård, Korsängs

hofstalläng och indragna sergeantsbostället

Karsmossen n:o 1, såsom ersättning för

afkomst af exproprierad eller genom domstols

laga kraftvunna beslut frånvunnen jord, jemte

ådömd skadeersättning och rättegångskostnad

transport och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter.......................*...............

godtgörelse för kostnader vid laga skifte, m. m.

å f. d. militiebostället Jersta n:o 1, enligtjsyne
rätts

laga kraftvunna beslut,.....................

komitén för öfverseende af gällande bränvins-,

lagstiftning ...........................''............

komiterade för utarbetande af förslag till de

räkenskapsformulär och föreskrifter för redovisningen

i länen, som kunde anses erforderliga

för länsräkenskapernas tidigare afslutande,

m. m..............................................

biträden för utarbetande inom finansdepartementet

af förslag till domänförvaltningens definitiva

ordnande .................................

godtgörande af kostnader för upprättande eller

öfverseende af kartor och beskrifningar öfver

åtskilliga statens domäner, hvartill det för förvaltningen

af nämnda domäner å extra stat

anvisade anslag ej lemnat tillgång, ............

10,465: —,

2,885: 60,

300: —,

3,062: 09,

44,553: 90,

14,987: 22,

3,874: 83,

6,830: 28,

eller tillhopa kronor

94,011: 38.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

framställning, att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat

för år 1883 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af

öretal i riksstaten torde få utföras med 94,012 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde liufvudtiteln.

[ilo

Anslag för

genomförandet

af öfverintendentsembetets

nya

organisation.

[12.]

Anslag för

genomförandet

af Icammarleollegii

nya organisation.

[13-]

Anslag för

jordebolcsarbetet.

Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.

Då behofvet af särskildt anslag för genomförandet af detta embetsverks

nya organisation fortfarande är oförändradt, tillstyrker jag,

i öfverensstämmelse med hvad embetsverket i underdånigt memorial

den 4 oktober 1881 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att å extra stat för år 1883, för genomförandet af öfverintendentsembetets

nya organisation, anvisa samma belopp som hittills,

eller 1,000 kronor.

Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

På extra stat för år 1882 är på framställning af Eders Kongl.

Maj:t för detta ändamål anvisadt 5,000 kronor, hvaraf bland annat utgår

aflöning till kammarskrifvaren å kammarkollegii gamla stat Lars

Magnus Viktor Örnberg. Med anledning af en utaf Örnberg gjord

underdånig ansökning ämnar jag, vid föredragning af de till nionde

hufvudtiteln hörande ärenden, föreslå Örnbergs öfverflyttande å allmänna

indragningsstaten. Under förutsättning af bifall härtill och då

före 1883 års ingång en annan af de öfvertalige tjenstemännen uppnått

pensionsåldern, kan förevarande anslag minskas med 2,600 kronor.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att för genomförandet af kammarkollegii nya organisation anvisa

ett anslag å extra stat för år 1883, och att detta anslag, under

förutsättning att Örnberg varder förflyttad å allmänna indragningsstaten,

bestämmes till 2,400 kronor.

För granskning af nya jordeböeker.

Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1881

har kollegium i skrifvelse den 23 sistlidne december inberätta!: att

nya jordeböeker blifvit faststälda för Kalmar, Örebro och Gefleborgs

län; att granskning påginge af nya jordeböckerna för Göteborgs och

Bohus samt Jemtlands län; samt att det återstående arbetet kunde

verkställas under åren 1882 och 1883; hvarjemte kollegium tillkännagifvit,

att af de sex biträden, som för närvarande mot ett årligt arvode

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde Imfvudtiteln. 35

al 600 kronor voro anstälda hos föreståndarne för jordeboksarbetet,

ett biträde kunde indragas vid 1882 års utgång.

Med anledning häraf och då anslaget för närvarande utgör 13,600

kronor, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

'' att, för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år 1883

anvisa ett anslag af 13,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens domäner.

Det torde tillåtas mig få erinra, att, enligt den af Eders Kong],

Maj:t den 23 sistlidne december beslutade proposition angående domänförvaltningens

ordnande, följande anslag för den lokala domänförvaltningen

böra på extra stat för år 1883 äskas, nämligen:

till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöro
målen

hos länsstyrelserna........................................ kronor 60,000: —,

,, resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis,

...................................................................................... „ 20,000: —.

Anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna.

I den af mig förut omnämnda särskilda propositionen till Riksdagen

den 4 innevarande månad om ny förordning angående tillverkning

af bränvin, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, bland annat,

att kontrollapparater skola införas vid brännerierna, samt att dessa apparater

skola anskaffas af statsverket, med skyldighet för bränvinstillverkarne

att på egen bekostnad låta afhemta kontrollapparaterna samt

bestrida kostnaden för deras uppsättning.

I händelse af bifall till denna proposition måste således medel

finnas tillgängliga för att anskaffa nämnda apparater.

Hvad först angår det erforderliga antalet kontrollapparater, har

chefen för kontrollbyrån i afgifven promemoria erinrat, att bränneriernas

antal, som under de senare åren minskats, för närvarande utgjorde

omkring 300, och att det icke vore antagligt, att detta antal under den

närmaste framtiden skulle komma att i nämnvärd grad ökas. Då emellertid

vore angeläget att ega tillgång till reservapparater, anser byråchefen

den första uppsättningen af apparaterna böra bestämmas till

350 stycken. Priset för hvarje apparat utgjorde enligt meddelande

från Gebriider Siemens i Berlin 684 kronor, eller för 350 stycken

239,400 kronor, hvilken summa byråchefen, med afseende derå att en

[14. 15.]

Anslag till

den lokala

förvaltningen

af statens

domäner.

[16.]

Anslag för

anskaffande

af kontrollapparater

vid

brännerierna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde Imfvudtiteln.

del af apparaterna borde ega större dimensioner och följaktligen blefve

dyrare, ansåge böra afrundas till 245,000 kronor.

I nämnda promemoria fäster byråchefen vidare uppmärksamhet

derå, att apparaternas införande jemväl kommer att medföra andra

kostnader för statsverket än utgiften för deras inköp, och anför i detta

hänseende till en början, att för apparaternas uppsättande inom brännerierna

måste företagas vissa förberedande anordningar, hvilka vid

flertalet brännerier komme att blifva af en ej ringa omfattning, i det

att i allmänhet tillräcklig höjdskilnad ej förefunnes mellan den s. k.

lyktan och sprithållaren. Enligt författningsförslaget ålåge det visserligen

bränvinstillverkarne att bekosta apparaternas uppsättning; men

för att uppsättningen ej skulle vålla alltför mycken svårighet, och för

att apparaterna måtte blifva uppstäda å den lämpligaste platsen inom

brännerierna, vore det oundgängligt att i god tid före tillverkningsårets

början antaga och ställa till länsstyrelsernas förfogande sakkunnige

personer, för att meddela tillverkarne kännedom om de behöfliga

förberedande anordningarne inom brännerierna och äfven kunna biträda

vid sjelfva apparaternas uppsättande. Då emellertid apparaterna

ej voro allmänt kända, borde dessa särskildt anstälde personer, hvilkas

antal ej finge vara allt för ringa, beredas tillfälle på statens bekostnad

att inhemta kännedom om apparaterna och vilkoren för uppsättningen.

Byråchefen erinrar vidare, att då kontrollapparaternas utslag skulle

blifva ensamt bestämmande för beskattningen, det vore nödvändigt,

att deras justering verkstäldes genom svenske justeringsmän, och att

detta justeringsarbete lämpligast kunde verkställas å tillverkningsorten.

Då apparaternas införande påkallade en helt och hållet ny ordningsstadga

för brännerierna, vore byråchefen i behof att för dess utarbetande

erhålla nödigt biträde, hvarjemte byråchefen anser, att, sedan

ordningsstadgan blifvit utarbetad, öfverkontrollörerne böra, i likhet med

hvad förut egt rum, sammankallas för att gemensamt inhemta kännedom

såväl om de nya bestämmelserna som om kontrollapparaterna och

deras verkningssätt. Tillfälligt ökadt biträde inom kontrollbyrån blefve,

enligt byråchefens åsigt, äfven erforderligt för att under den sannolikt

korta tiden mellan författningens antagande och apparaternas införande

medhinna utarbetandet af speciela instruktioner samt erforderliga formulär

till journaler, tabeller, m. m., likasom det äfven, åtminstone under

den närmaste tiden efter apparaternas införande, vore nödvändigt

för kontrollbyrån att tillgå en eller annan tekniskt bildad person med

fullständig insigt i apparaternas konstruktion och verkningssätt, och

som för förvärfvande af dylik insigt borde sättas i tillfälle att under

någon tid närvara vid apparaternas förfärdigande. Slutligen komme

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

äfven apparaternas transport från tillverkningsorten hit till landet och

vidare till de respektive länen äfvensom deras magasinering och vård,

intill dess de blefvo på brännerierna fördelade, att medföra kostnader

för statsverket. Under erinran, att det svårligen vore möjligt att med

någon grad af noggranhet uppgifva storleken af de kostnader, som

genom dessa anordningar kunde föranledas, anser. byråchefen med

hänsyn till arbetenas omfattning dessa kostnader ej kunna beräknas

lägre än 50,000 kronor.

Då jag icke har någon erinran att framställa mot hvad chefen

för kontrollbyrån i ofvannämnda hänseenden anfört, och för kontrollapparaternas

första anskaffande och uppsättande enligt den gjorda beräkningen

erfordras ett belopp af omkring 300,000 kronor, hemställer

lag att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för detta tillfälliga

behof å extra stat för år 1883 till Eders Kongl. Maj:ts disposition

anvisa ett belopp af 300,000 kronor.

Anskaffande af ett isbrytande ångfartyg för uppehållande af kommunikation

vintertiden mellan Öland och fastlandet.

I underdånig skrifvelse den 27 april nästlidna år i fråga om regleringen

af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel anmälde

Riksdagen, hurusom i särskilda inom Riksdagen väckta motioner förslag

blifvit framstälda om anvisande af nödiga medel, att ställas till generalpoststyrelsens

förfogande i och för anskaffande af lämpligt ångfartyg

till uppehållande af vinterkommunikation mellan Oland och fasta landet,

dervid tillika anfördes, att Riksdagen vid behandling af nämnda förslag

ansett befolkningens på Öland anspråk på erhållande af en förbättrad

vinterkommunikation med fastlandet och särskild^ med staden Kalmar

vara särdeles behjertansvärda, samt derför funnit någon åtgärd höra

vidtagas, som kunde leda till det åsyftade målets vinnande; att derför

emellertid kunde gifvas äfven andra sätt, än det i omförmälda förslag

angifna, i ty att måhända något enskildt bolag kunde finnas villigt att

anskaffa en för den ifrågavarande vinterkommunikationen nog kraftig

isbrytande ångbåt samt mot lämplig afgift för passagerare och gods

dermed uppehålla trafiken mellan Öland och fastlandet, derest staten

erlade ett årligt bidrag till trafikutgifternas betäckande, eller tilläfventyrs

derjemte lemnade något tillskott till bestridande af kostnaden föi

fartygets anskaffande; men att för utrönandet af möjligheten och ända
-

[17.]

Anskaffande

af ett inbrytande

ångfartyg

för

uppehållande

af kommunikation

vintertiden

mellan

Öland och

fastlandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde Iiufvudtiteln.

målsenligheten af en dylik anordning erfordrades särskild utredning;

med afseende hvarå, och då jemväl beträffande de kostnader, som skulle

för statsverket uppkomma, derest detsamma åtoge sig att med eget

ångfartyg ombesörja ifrågavarande kommunikations uppehållande, undersökningar

borde föregå slutligt afgörande af förevarande fråga, Riksdagen

ansett sig böra i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes efter vederbörlig utredning för näst sammanträdande Riksdag

framlägga förslag till upprättande af en ordnad och tidsenlig vinterkommunikation

mellan Oland och Kalmar, vare sig genom aftal med

enskildt ångfartygsbolag eller genom statens försorg.

I anledning af Riksdagens omförmälda framställning anbefalde

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 påföljde maj generalpoststyrelsen

att, efter företagande af den utaf Riksdagen äskade utredning

rörande sättet för ordnande af en regelbunden och tidsenlig

vinterkommunikation mellan Öland och Kalmar, afgifva det utlåtande

och förslag, hvartill en sådan utredning kunde föranleda.

. Under ärendets handläggning hos generalpoststyrelsen hafva två

enskilda bolag till nämnda styrelse ingifvit särskilda anbud i afseende

å uppehållande af ifrågavarande vinterkommunikation.

Det först inkomna anbudet är afgifvet af ett hösten 1880 bildadt

bolag, benämndt “Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag“, hvilket bolag

dock ännu icke synes hafva trädt i verksamhet. Detta bolag erbjuder

sig att, derest pa statsverkets bekostnad anskaffas ett “nytt eller dermed

jemngodt“ ångfartyg, lämpligt för vinterkommunikation i Kalmar

sund och ej mera djupgående än att det, äfven under lågt vattenstånd,

kan anlöpa hamnen vid Färjestaden å Öland, öfvertaga nämnda ångfartyg

på minst femton års tid, för uppehållande af ordnad vinterkommunikation

mellan Öland och Kalmar från och med november till

och med april månad, mot rättighet att uppbära lämplig afgift för

passagerare och gods, äfvensom att, der bolaget så önskar, jemväl

under den öfriga tiden af året begagna fartyget för person- och godstrafik

mellan Öland och fastlandet, utan att derför erlägga någon ersättning

till staten. Derjemte föreslår bolaget följande vilkor: att postverket

under vintertiden, eller från och med november till och med

apiil månad, aflönar befälhafvare och maskinist å fartyget; att Kongl.

Maj.t eller generalpoststyrelsen antager befälhafvare och maskinist å

fartyget, men bolaget befrias från skyldighet att hafva fartyget försäga

adt för sjöskada; att bolaget dels underhåller fartyget i sjövärdigt

skick under minst femton år med inventarier och allt, som bolaget

emottager, dels bekostar fartygets driftkostnader, med undantag af förut

nämnda aflöning till befälhafvare och maskinist, dels ock besörjerom

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjunde liufvudtiteln.

postens öfverförande utan särskild kostnad för postverket; hvaremot

bolaget vill vara fritt från sådana kostnader, som genom förslitning

af maskin eller maskindelar, eller genom sjöolycka eller forcering af

is kunna uppstå.

Det andra anbudet, som inkommit några dagar senare, är afgifvet

af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolag, som för närvarande besörjer trafiken

mellan Öland och fastlandet med fem särskilda fartyg. Detta

bolags anbud innehåller, att, såvida för vinterpostbefordringen mellan

Öland och fastlandet ny ångbåt kommer att inköpas för postverkets

räkning, “öfvertaga densamma och besörja trafiken på samma sätt och

vilkor, hvartill Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag förbundit sig“, eller

ock, för den händelse sådan särskild ångbåt icke kommer till stånd,

för ett belopp af 5,000 kronor årligen föra all post med Kalmarsundsbolagets

ångbåtar å deras reguliera tider till och från Öland och fasta

landet å alla punkter, som nämnda ångbåtar trafikera, samt vintertiden

föra post och passagerare mellan Öland och Kalmar med en af bolagets

ångbåtar, så länge naturhinder icke omöjliggöra kommunikationen,

men i sådant fall fortfarande uppehålla densamma med isbåt, bemannad

med en del af bolagets pålitligaste och raskaste ångbåtsbesättningar

samt, då fast is finnes, med skjuts öfverföra posten.

Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö har efter skriftvexling

med generalpoststyrelsen framstält förslag att bygga ett isbrytningsångfartyg

för ifrågavarande vinterkommunikation, 91 fot långt

i vattenlinien och 23 fot bredt vid däcket, afsedt att med jemn hastighet

genombryta cirka sex tums tjock fast is, med ett medeldjupgående

af 8|- fot med last af 25 tons, men som under isbrytning ökades i följd

af användningen af en akterut inrättad s. k. barlasttank; och skulle

fartygets maskin under jemt arbete utveckla en kraft af 225 indicerade

hästkrafter. Kostnaden för ett dylikt fartyg skulle uppgå till 146,300

kronor.

Alternativt har bolaget föreslagit byggande af ett annat isbrytningsfartyg,

som, med bibehållande af det förras hufvuddimensioner,

skulle ligga allenast 8 fot djupt, förses med en maskin af 180 indicerade

hästkrafter och kunna genombryta fyra tums is under jemn hastighet.

Priset å detta alternativt föreslagna fartyg skulle vara 136,900

kronor.

I begge fallen skulle skrofvet byggas af svenskt jern, propellern

utföras af gjutstål, axlar och öfriga rörelseorganer tillverkas extra

starka af svenskt stål, samt en passande barlasttank med injektor och

rörledningar anbringas.

Generalpoststyrelsens biträde i frågor rörande postångfartygen,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Sjunde liufvudtiteln.

mariningeniören J. L. Frykholm, som efter uppdrag af generalpost

styrelsen nedrest till Kalmar och inhemtat kännedom om förevarande

förhållanden, har i till generalpoststyrelsen ingifna skrifvelser anfört

hufvudsakligen: att Kalmarsundsbolagets fartyg under vanliga förhållanden

kunde ombesörja postföringen mellan Öland och fastlandet; att

hvad deremot anginge ovanliga förhållanden och särskild! sådana vintertiden,

då ishinder förekomma, det vore en sjelfklar sak, att så små

och svaga fartyg som de ifrågavarande ganska snart blefve urståndsätta

att trafikera; att om ock, med hänsyn dertill att under loppet af

många år postförbindelsen mellan Öland och fastlandet icke någon

gång varit afbruten längre tid än en eller två på hvarandra följande

dagar, postförhållandena vintertiden icke ådagalade behofvet af en ny

isbrytareångare för Kalmarsund, kunde deremot för detta behof ur

erfarenheten om persontrafiken hemtas desto flera skäl, och dessa af

“upprörande beskaffenhet"; att då Kalmarsundsbolagets båtar vore, om

icke alldeles förkastliga till vintertrafik i Kalmarsund, likväl dertill

mycket olämpliga, en kraftig isbrytareångare vore för ändamålet högeligen

påkallad; att, beträffande det ifrågasatta nya isbrytareångfartyget,

dess djupgående till följd af farledens beskaffenhet borde begränsas till

7 fot; att en sådan förändring med säkerhet kunde vidtagas med det

af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i första alternativet föreslagna

fartyget genom någon jemkning i dess öfriga dimensioner och

utan att dess allmänna egenskaper nämnvärdt förändrades; samt att

Frykholm vore lifligt öfvertygad, att icke något mindre fartyg än det

större af de båda alternativen kunde i förevarande fall med fördel

användas, enär det erfordrades stor maskinkraft och ett starkt fartyg

för att bekämpa ström och isförhållandena i Kalmarsund, hvilka voro

de svåraste på Sveriges östersjökust söder om Åland. Hvarjemte

Frykholm förklarat sig anse en dylik jemkning i dimensionerna icke

kunna anses medföra någon minskning i priset för fartyget.

Chefen för sjökarteverket har i afgifvet intyg upplyst, att, enligt

den nyaste år 1874 upplodade sjömätningskartan öfver Kalmarsund,

vattendjupet i segelleden mellan Kalmar stad och Färjestadens hamn

på Oland icke på något ställe vid lågt vatten understege 8 fot, så att denna

farled kunde begagnas af 7 fots djupgående fartyg, samt att den del

af farleden, hvarest djupet vore endast 8 fot, inskränkte sig till en

sträcka af 600 fot närmast färjestaden, hvaremot i öppningen mellan

hamnarmarne vid färjestaden djupet vore 10 fot, men inne i hamnen

6 fot och derunder, allt vid lågt vatten.

Härtill fogar mariningeniören Frykholm den upplysningen, att

man, enligt sjömätningskartans vittnesbörd, kan erhålla ända till 10

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjunde hufvudtiteln.

fots vattendjup genom att taga en något längre väg till färjestaden

än den direkta vanligen begagnade, samt att ett fartyg af 7 fots djupgående

vid lågt vattenstånd visserligen icke kan anlöpa lastbryggan

vid färjestaden, men deremot då kan intaga sin last vid hamnarmen.

Mariningeniören Frykhelm har tillika uppgjort approximativ beräkning

angående trafik-utgifter och inkomster för det ifrågasatta isbrytarefartyget,

hvarvid han dels upptagit aflöningen till befälhafvare

och maskinist till 5,400 kronor, dels ock ansett årliga drift- och underhållskostnaderna

komma att öfverstiga inkomsterna med 10,000 å

15.000 kronor.

Generalpoststyrelsen har den 19 december 1881 afgifvit underdånigt

utlåtande i ämnet, deri generalpoststyrelsen, som anser postföringen

i och för sig icke påkalla anskaffande af ett nytt isbrytarefartyg

för Kalmarsund, och att användande af postmedel för sådant ändamål

för den skull icke bör ifrågakomma, tillika förklarar någon erinran

från postverkets sida icke skäligen kunna göras deremot, att, derest

ett af statsverket anskaffadt nytt ångfartyg åt enskildt bolag upplåtes

för uppehållande af den ifrågavarande vinterkommunikationen, postverket

under månaderna november-april aiiönar fartygets befälhafvare

och maskinist, mot det att postverket ej behöfver vidkännas vidare

kostnader för den postföring, som genom fartyget bestrides.

Det kan icke förnekas, att det sätt, hvarpå kommunikationen

vintertiden mellan Öland och fastlandet för närvarande underhålles,

icke är tillfredsställande, och jag delar desto hellre Riksdagens åsigt

derom, att den öländska befolkningens anspråk på förbättring i detta

hänseende äro särdeles behjertansvärda och af beskaffenhet att böra

af staten tillgodoses, som denna del af riket med en folkmängd af cirka

38.000 personer hittills ej kommit i åtnjutande af synnerligt bidrag

från det allmännas sida för kommunikationernas befrämjande. Hvad

åter angår lämpligaste sättet för statens medverkan i detta fall, så

skulle det otvifvelaktigt vara mera naturligt och för staten fördelaktigt,

om det allmänna genom ett årligt bidrag understödde ett enskildt

bolag, som forbonde sig att sörja för kommunikationens uppehållande

med ett dertill lämpligt fartyg. Af hvad jag förut anfört framgår

emellertid, att någon väsentlig förbättring af den nuvarande vinterkommunikationen,

åtminstone hvad angår person- och godsbefordringen,

icke står att vinna genom användande af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolags

nuvarande båtar, och någon anledning till antagande, att

vare sig enskilde personer eller bolag skola finnas villige och i stånd

att bekosta byggandet af ett sådant för isbrytning afsedt fartyg, som

är för ändamålet behöfligt, torde så mycket mindre vara för handen,

Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjunde liufvudtiteln.

som något anbud i sådant hänseende icke till generalpoststyrelsen afgifvits,

utan fastmera båda de förutnämnda bolagen i sina anbud förutsätta,

att lämpligt fartyg skall dem kostnadsfritt tillhandahållas och

statsverket dessutom lemna bidrag till trafikkostnadens betäckande.

Anser man Riksdagens framställning förtjena afseende — och till grund

för en sådan uppfattning ligger, såsom jag redan antydt, ganska

mycken billighet — lärer det derföre icke återstå annat sätt att tillvägagå

för målets vinnande än att låta det behöfliga fartyget anskaffas genom

statens försorg och på dess bekostnad.

Deremot hyser jag vissa tvifvel om lämpligheten af att öfverlemna

det staten tillhöriga fartyget till disposition åt ett enskildt trafikbolag

på nyss angifna vilkor. Enligt dessa skulle staten, bland annat,

dels bestrida aflöningen för fartygets befälhafvare och maskinist under

vintertiden, hvilken kostnad af'' mariningeniören Frykholm beräknats

till 5,400 kronor, dels ock vidkännas en väsentlig del af fartygets

underhåll, och detta, under det fartyget vore stäldt till disposition af

ett enskildt bolag, som följaktligen hade i sin hand att bestämma öfver

fartygets användning, utan all risk för den skada, som kunde drabba

detsamma. Jemföras dessa omständigheter å ena sidan och på den

andra den af Frykholm beräknade årliga förlusten af 10,000 å 15,000

kronor på denna trafikleds- uppehållande, synes det vara mera tillrådligt,

att, sedan isbrytareångfartyget blifvit på statens bekostnad anskaffadt,

trafiken med detsamma ock uppehälles genom statens försorg

och för dess räkning. Detta kan åter ske antingen genom fartygets

öfverlemnande för sådant ändamål till postverket, som för närvarande

med eget fartyg uppehåller vinterkommunikationen med Gotland, eller

ock på annat sätt, såsom genom att använda flottans befäl och manskap

för ändamålet, ehuru äfven i senare fallet kostnaden för trafikens

uppehållande synes böra drabba postverket. Derigenom kommer väl

postverket att drabbas af större kostnader än som kunna anses nödiga

för postföringen i och för sig, men dessa kostnader lära dock icke

kunna anses oskäliga, med hänsyn dertill att det å en farled sådan

som denna icke torde vara oegentligt, att postverket befordrar icke

allenast post utan jemväl passagerare, och postverket för dylik befordran

till Gotland vidkännes en årlig kostnad af 45,000 kronor. Det

torde emellertid icke vara nödigt att Eders Kongl. Maj:t redan nu

fattar beslut om det sätt, hvarpå fartyget, när det blifvit anskaffadt,

skall disponeras, utan lärer det, i händelse Eders Kongl. Maj:t

gillar hvad jag i underdånighet yttrat om önskvärdheten af fartygets

anskaffande på statsverkets bekostnad, för närvarande endast böra

ifrågakomma, att af Riksdagen dertill äska erforderliga medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hnfvudtiteln. 4,5

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kongl. Makt behagade föreslå Riksdagen, att, för anskaffande af ett

lämpligt isbrytareångfartyg till besörjande af vinterkommunikationen

mellan lämplig hamn å Oland och fastlandet, å extra stat för ar 1883

anvisa ett belopp af 140,300 kronor.

sättande af

slcadad teatermateriel.

Reparation af operahuset och iständsättande af genom vådeld skadad

teatermateriel.

Genom en vådeld, som den 10 oktober sistlidna år utbröt inom [18 ]

operahuset, skadades såväl sjelfva byggnaden som en stor del af de filset

kongl. teatrarnes, statsverket tillhöriga materiel. och istånd.

I skrifvelse den 22 påföljde november anmalde ofvermtendentsembetet:

att botandet af de skador å byggnaden, som uppstått i följd

af branden, och hvilka nödvändigt måste afhjelpas för att byggnaden

skulle kunna för sitt ändamål fortfarande begagnas och ej taga vidare

skada, kräfde ett belopp af ............ •• ...... kr0Mr 3o-650:

att till betäckande af dessa kostnader forefunnes

en brandskadeersättning till belopp,......... .......g_n-^ '' -ftt

men att för bestridande af återstoden,...... ... ... ••• kronor 17,725: 50,

icke funnos tillgängliga medel, enär det å sjunde hufvudtrteln uppförda

anslaget till byggnader och reparationer ej kunde harfot anlitas utan

åsidosättande af angelägna reparationsarbeten vid kronans ofriga hus

i Stockholm och landsorterna. Med anledning af denna framställa ö

har Eders Kongl. Maj:t bemyndigat öfverintendentsembetet att åt tor

händer varande medel förskjuta nämnda för reparationsarbetena erfor
lig-a

belopp*. 17,725 kronor 50 öre. . , •

Direktionen öfver de kongl. teatrarne har i skrifvelse till in g

den 5 innevarande månad tillkännagifvit, att den genom vadelden oisakade

skadan å teatrarnes materiel, lågt beräknad, utgjorde:

för rustkammaren.

„ kostymer ... .

„ dekorationer .

kronor 25,000

43,100

71,500

V

V)

eller tillhopa kronor 139,600

hvarvid teaterdirektionen tillika fäst uppmärksamhet dels derå att förlusten

af rustkammaren upptagits efter i förra tider gällande anskaft

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde hufvudtiteln.

ningskostnad, hvilken kostnad numera ej obetydligt stegrats, dels ock

derå att af kostymer och dekorationer i kalkylen ingått endast sådana,

hvilka tillhöra pjeser, som kunna i fråga komma att ånyo uppföras under

den nuvarande och närmast kommande tiden.

Såsom öfverintendentsembetet anfört, lemnar anslaget till byggnader

och reparationer ej tillgång till godtgörande af kostnaden för afhjelpande

af de genom vådelden operahuset tillfogade skador, och torde

det äfven vara uppenbart, att detta anslag, med hänsyn till dess belopp,

icke är afsedt att bestrida reparationer, föranledda af vådeld och

tillika af den omfattning som de ifrågavarande. Kostnaden härför lärer

således böra ersättas genom särskildt anslag.

Enligt hvad jag förut nämnt, är teatrarnes materiel statsverkets

tillhörighet, upplåten till teaterinstitutionen för begagnande. Vid sådant

förhållande synes mig ligga i sakens natur, att särskilda statsmedel.

böra anvisas för iståndsättande af den genom branden skadade

materielen, da sadant är nödvändigt för teatrarnes verksamhet, och

teatrarnes egna inkomster ej lemna tillgång till denna kostnads bestridande.

Väl hafva häraf föranledda utgifter redan blifvit till betydliga

belopp af teaterdirektionen bestridda, för att icke kongl. stora teatern

skulle nödgas inställa sin verksamhet, men då dessa utgifter icke kunna

hänföras till den normala kostnaden för uppehållandet af teaterverksamheten,

lärer ersättning derför böra beredas nämnde direktion. Då

det emellertid icke torde vara nödigt att, efter de redan verkstälda

och närmast förestående arbetena för denna materiels nyanskaffnino’

eller iståndsättande, annorlunda än efter hand och småningom ersätta

den skadade materielen, har jag ansett mig nu icke böra ifrågasätta

högre anslag för materielen än ungefär 50,000 kronor, hvilket anslag

jemte det för byggnadens reparation erforderliga torde, för jemnande

af slutsumman å hufvudtitelns extra anslag, böra upptagas till 69 548

kronor.

På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1883 anvisa ett särskildt anslag

af 69,548 kronor till Eders Kong]. Maj:ts disposition, att användas

dels till godtgörande af de kostnader, öfverintendentsembetet förskottsvis

bestridt för operahusets reparation efter branden, dels ock för iståndsättande

af den genom branden skadade materielen.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1883 utgör alltså 716,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 45

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde

hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex. protocollo:

A. L. Fris.

4

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-är end en, hållet inför Hans

Maja Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 9

Januari 1882.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid

och efter erinran derom, att vid föredragningen den 30 sistlidne

December af Universitetskanslerns, Vetenskapsakademiens, Vitterhets-,

historie- och antiqvitets-akademiens samt Medicinalstyrelsens underdåniga

framställningar om anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt,

att samma framställningar skulle i vissa, nedan nämnda deiar å nyo

Bill. till Rilcsd, Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Åttonde hnfrudtiteln.

anmälas i sammanhang med förslag till reglering af utgifterna under

denna hufvudtitel, Departementschefen yttrade, beträffande

Ordinarie anslag:

Universiteten.

[1.] I underdånigt memorial den 30 September 1881 har Kanslern

Ang. meteoro- för universitetet i Upsala bland annat anmält och till bifall förordat en

10tutioneTTaf det Akademiska konsistoriet på vederbörandes anhållan gjord framUpsaia.

ställning om förhöjning af årsanslaget för den meteorologiska institutionen

vid nämnda universitet. Dervid har anförts, att, då vid 1878

års riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning medel beviljades till

upprättande af denna institution, anslogs, förutom lön åt föreståndaren

och arfvode åt en amanuens, ett belopp af 1,500 kronor till institutionens

samtliga öfriga utgifter. Denna summa, hvilken af dåvarande

prefekten för den astronomiska institutionen föreslagits, utgjorde medeltalet

af de årliga utgifterna under de närmast föregående åtta åren

för den meteorologiska afdelningen af nämnda institution. Då emellertid

just under dessa åtta år den meteorologiska verksamheten varit

stadd i hastig utveckling, hvilken sedermera ytterligare fortgått, vore

det helt naturligt, att den anslagna summan numera måste vara för

liten. Den hade ock under de nu gångna åren visat sig fullkomligt

otillräcklig. Att på något sätt öka institutionens verksamhet eller

anskaffa nya instrument eller ens att fullständigt underhålla det befintliga

instrumentförrådet, hade alls icke kunnat komma i fråga. Ej

heller både någon materiel för undervisningen vid institutionen eller

för de föreståndaren såsom tillika extra ordinarie professor åliggande

föreläsningar kunnat i nämnvärd mån anskaffas. Anslaget hade ej ens

på långt när varit tillräckligt för bestridande af institutionens löpande

utgifter, utan hade föreståndaren måst af egna medel tillskjuta det

oundgängligaste. År 1880 hade detta förskott uppgått till 700 kronor,

hvilket belopp sedan blifvit af universitetets medel ersatt; och äfven

under sistförflutna året hade han nödgats göra betydliga tillskott. Då ett

sådant förfarande vore föga lämpligt och för föreståndaren ganska betungande,

och då ingen möjlighet funnes att vidtaga ytterligare besparingar,

så vida ej institutionens verksamhet skulle i betydlig mån inskränkas,

så att den ej komme att motsvara sitt ändamål, hade det

ansetts nödvändigt att begära förhöjning i anslaget med 1,000 kronor,

hvarigenom detsamma skulle i sin helhet utgå med 2,500 kronor. Med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 3

det sålunda ökade anslaget skulle det blifva möjligt att bestrida de

löpande utgifterna för hvarje år samt att äfven erhålla ett ringa öfverskott

till instrumentens och undervisningsmaterielens komplettering och

underhåll. Äfven om det äskade tillskottet beviljades, blefve dock institutionens

anslag ganska obetydligt i jemförelse med dem, som bestodes

dylika observatorier i utlandet. .

Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta fullt giltiga skäl

för den begärda tillökningen i anslaget, för ifrågavarande så väl i vetenskapligt

som i praktiskt hänseende vigtiga anstalt. Jag tillstyrker derför

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att höja det årliga anslaget till materiel för den meteorologiska institutionen

vid universitetet^i Upsala med 1,000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat medel för inköp af eu del utaf den Carl [2.]

von Linné fordom tillhöriga''egendomen Hammarby i Upsala län jemt

derå uppförda byggnader och på stället befintlig lösegendom, har Clver- ning sman vid

intendentsembetet, enligt erhållet nådigt uppdrag, dels afslutit köp på ^ZTy.

grund hvaraf ifrågavarande egendom blifvit i behörig ordning till kronan

öfverlåten, och dels afgifvit förslag i fråga om de bestämmelser, som

ansetts nödiga och lämpliga rörande tillsyn och vård af samma.egendom.

Enligt berörda förslag skulle högsta tillsynen öfver Lmnéanska

stiftelsen å Hammarby utöfvas, hvad anginge dit hörande byggnader af

Öfverintendentsembetet, samt, i fråga om stiftelsens samlingar, park

och öfriga område, af någon bland Upsala universitets oidinane eller

extra ordinarie professorer, hvilken Eders Kongl. Maj:t komme att, efter

förslag af det Större akademiska konsistoriet i Upsala, till inspektor i

berörda hänseende förordna för en tid af fem år i sender. Närmaste

vården om såväl stiftelsens byggnader som dess samlingar och omgå

tillhörigheter skulle anförtros åt en å stället boende tillsyningsman, hvilken

antoges af inspektor. Bemälde tillsyningsman, hvilken borde hafva

gjort sig känd för synnerlig pålitlighet samt kunna räkna och skrifva

äfvensom hafva någon vana vid trädgårdsskötsel, skulle åligga att, jemte

den på honom ankommande vård i allmänhet om stiftelsens byggnader

och öfriga tillhörigheter, verkställa efter inspektörs anvisning de blomsteranläggningar,

hvilka med hänsyn till minnet af Linné kunde ifråga

komma, så ock i öfrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

i afseende å ifrågavarande vård och tillsyn kunde vaida honom af

Länsstyrelsen, å Öfverintendentsembetets vägnar, eller af inspektor meddelade;

och skulle tillsyningsmannen ega åtnjuta fri bostad samt aflöning

af staten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde lnifvudtiteln.

Efter det Universitetskanslern anbefalts att, efter vederbörandes

ilande öfver namnda förslag, inkomma med underdånigt utlåtande i

ärendet jemte utredning i fråga om kostnaderna för den föreslagna

tillsynen öfver Lmnéanska stiftelsens samlingar, park cell öfriga område

bär Kanslern infordrat yttrande från det Större akademiska konsistoriet

i Upsala, som, lika med Professoren Th. M. Fries och universitetets

, ratselnainnd, uti afgifvet och af Kanslern biträdt utlåtande instämt i

lonnet KV|der flSemb r/6*8 /°r?mg Samt hemstält> att det kontanta bebestLt

tmrntonol. vid Hammarby mätte

1881 förordnadtende “ ^ K°ngL Maj’:t den 11 Februari

att de vid ifrågavarande egendom befintliga byggnader hvilka

hus ntvåaiflvfdbUtgJ°r<^eS ^ JLinnéanska museibyggnaden, ett bonings
inseende

och föS^61’ ?Vn • magf^sbyggnad, skulle stå under

eende och förvaltning åt Ofvenntendentsembetet, som egde att desamma

underhalt med anlitande derför af det å riksstafens sjunde

iakttagande ^öfrT^ byggnader och reparationer samt hinder

som betSffa, do ? ^ enahanda stadgande!! i fråga om husens vård,

som beträffande andra under embetets inseende stälda egendomar i

landsorten vore eller framdeles kunde blifva föreskrifna
embetets

magasi»sbyggnad skulle genom Öfverintendents
antam

ft ^8 mredas bostad åt eu tillsyningsman, som kunde varda

antagen oi den narmaste värden om så väl stiftelsens byggnader som

dess samlingar och öfriga tillhörigheter; ^ 1

törn, a!t df Linnéanska Parken jemte det öfriga området af den inkopta

egendomen äfvensom den Linné fordom tillhöriga lösegendomen

tills vidare skulle_ stå under Upsala universitets tillsyn och vård; samt

från den II bestridande af kostnaderna härför under ett år, räknadt

besnnvKo H M ''S ,1881’ etJt beloPP af 500 kronor finge af allmänna

besparingarna a anslagen under nksstatens åttonde hufvudtitel till universitetets

disposition utbetalas.

egendom1 °*dna?.de f förbåHandena vid ifrågavarande

egendom, hvilket synes lämpligen kunna ske i hufvudsaklig öfverens
stammeise

med ofvan berörda förslag, erfordras nu endast anslag för

ti lsyningsmannens aflönande. Till följd deraf hemställer jag i underlighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning

derom, att ett årligt belopp af 500 kronor måtte föfifrågavS ande

ändamål beviljas samt å ordinarie staten för Upsala universitet uppföras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde linfrö dtiteln.

5

Allmänna läroverken.

Vid underdånig föredragning den 7 innevarande månad har Eders [3.]

Kongl. Maj:t godkänt af mig framlagdt förslag till löneförbättring för Ang. anslag

lärare vid allmänna läroverk och pedagogier, Högre lärarinneseminariet

i Stockholm och folkskolelärare-seminarierna samt dervid tillika beslutit lönereglering

att i detta ämne till Riksdagen göra framställning, hvilken, i anseende,,(å''de ''''högre

till beskaffenheten och omfattningen af ifrågavarande ärende jemte andra »ek de f»mi

sammanhang dermed förekommande frågor, borde särskilt för sig lärö
aflåtaS.

verken.

På det att emellertid de särskilda anslag, som blifva erforderliga

för tillämpning af ifrågasatt lönereglering och för de tillfälliga löneförbättringar,

som i samband dermed äro i afseende å en del läroverk

föreslagna, må varda upptagna i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till förestående riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, anhåller

jag att få till dagens protokoll å nyo anmäla dessa anslagsbehof,

i den ordning deras plats i riksstaten föranleder; och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för tillämpning af

ny lönereglering vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken

anslaget till dessa läroverk måtte, på sätt och under de vilkor den särskilda

propositionen i ämnet innehåller, höjas med 643,000 kronor.

För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill [4.]

lärare vid de allmänna läroverken äro enligt faststälda grunder b er ätti- Ang. läraresgade,

erfordras, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord ^ksgffiöneapproximativ

beräkning, från och med år 1883 ett belopp af 50,000 radkronor

utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel. Jag får derför

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda

ändamål hos Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget till de

allmänna läroverken med 50,000 kronor.

Bland de löneförmåner, som rektor vid högre allmänna läroverket [5.]

i Lund, enligt staten för detta läroverk, eger åtnjuta, är inberäknadt ring. inneett

belopp af 46 kr. 67 öre, hvilket enligt den för Lunds domkyrka ^rektor vid,

år 1839 faststälda stat utgått från samma domkyrka; men uti de af högreallmänKongl.

Maj:t för domkyrkan faststälda aflönings- och pensionsstater afna

åren 1859, 1869 och 1879 har angående berörda belopp endast den bestämmelse

meddelats, att detsamma för Rektorn G. M* Sommelii tjenstetid

skulle af domkyrkans medel utgå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hutVudtiteln.

Efter det Sommelius den 30 Juni 1881 afträdt från rektorstjensten,

har Domkapitlet i Lund i underdånig skrifvelse den 10 derpå

följande Augusti, under åberopande af nyssnämnda förhållanden, anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda rektor vid Lunds allmänna

läroverk ersättning af statsmedel för sagda årliga lönebidrag, som från

och med den 1 Juli samma år icke vidare utginge af domkyrkans medel.

1 detta ärende har Statskontoret afgifvit infordradt utlåtande och

deruti dels meddelat, att lönen för rektor vid ifrågavarande läroverk är

uti gällande stat sålunda upptagen:

afkomst af Kjellby löningsjord .............................. 356: —

från Lunds domkyrka ..............................................- 46: 67 402: 67

penningar af statsverket............................................................... 4,097: 33

Kronor 4,500: —;

dels ock vidare anfört: att omförmälda belopp, hvilket i den af Kongl.

Maj:t för Lunds domkyrka den 21 Juni 1839 faststälda utgiftsstat

var upptaget såsom tillkommande förste collega schola^ vid dåvarande

katedralskolan i Lund, blifvit vid den år 1858 skedda reglering af

läroverken tillagdt rektor vid Lunds högre elementarläroverk, såsom

katedralskolan derefter benämndes, hvarvid beloppet, enligt grunderna

för denna reglering frånräknats den af statsmedel utgående rektorslönen;

att emellertid, jemlikt föreskrift i den stat för domkyrkan, som

den 25 Juli 1879 faststälts att gälla för eu tid af tio år från den 1

Januari 1880, endast dåvarande rektorn Sommelius för sin tjenstetid

egde uppbära berörda lönebidrag från domkyrkan, och att detsamma

följaktligen med sistlidne Juni månads slut, då rektorstjensten

af honom frånträddes, upphört att af domkyrkans medel utgå; och

har Statskontoret vid sådant förhållande och med stöd derjemte af flera

i likartade frågor tillförene meddelade beslut, hvarvid särskildt erinrats

om den vid 1880 års riksdag anslagna lönefyllnad åt rektor och äldste

kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall i stället för afkomst af dem

förut anslagen, men dåmera till staden indragen jord, i underdånighet

tillstyrkt framställning till Riksdagen om beviljande af ett mot ofvannämnda

lönebidrag svarande belopp.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för

beredande af lönefyllnad till belopp af 46 kronor 67 öre åt rektor vid

högre allmänna läroverket i Lund, i stället för omförmälda, från domkyrkan

numera icke utgående lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt

till 47 kronor, måtte uppföras å anslaget till allmänna läroverken.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

Högre skolor för qvinlig ungdom.

Sedan Riksdagen år 1878, på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda [6.]

framställning, anslagit på ordinarie stat ett belopp af 50,000 kronor till Ang. förhöjunderstöd

åt högre skolor för qvinlig ungdom, så har detta belopp dels m^get till

utdelats åt 38 sådana skolor för åren 1879 — 1881, dels ock beviljats {högre smör

understöd åt samma antal för åren 1882—1884. Derjemte hafva till 4

andra skolor utaf besparingar å det extra anslag, som första gången

beviljades till dylika läroanstalter, utdelats för hvartdera af åren 1879

—1881 tillsammans 1,900 kronor och för år 1882 beviljats 1,850 kronor,

utgörande återstoden af nämnda besparingar. Sistbemälda fyra skolor,

Indika endast haft ett mindre understöd hvardera, hafva för innevarande

år icke kunnat komma i åtnjutande af någon förhöjning af understödsbeloppet,

och för nästkommande år finnes till understöd för dem ingen

vidare tillgång. Sex skolor, som i slutet af sistlidna år begärde understöd

och otvifvelaktigt förtjent att deraf komma i åtnjutande, kunde icke

erhålla något sådant, och de skolor, som förut, haft anslag och begärt

någon förhöjning af understödsbeloppet, kunde icke heller fa sig någon

sådan beviljad. Åt de skolor, som i slutet af förlidna ar begärt understöd,

hafva vederbörande domkapitel och eforalstyrelser, som öfver de

inkomna ansökningarna afgifvit infordrade utlåtanden, tillstyrkt ett understödsbelopp

af tillsammans 87,000 kronor.

Att elementarundervisningen för flickor på de senare åren gjort

betydande framsteg i vårt land, torde ej kunna bestridas. Om ock erkännas

må, att förtjensten häraf i första rummet tillkommer^ det Högre

lärarinneseminariet, från hvilket under en följd af år utgått många skickliga

och nitiska lärarinnor, och hvars så kallade normalskola för flickor varit

det mönster, efter hvilket en stor del af de öfriga flickskolorna anordnats,

så torde derjemte kunna med skäl sägas, att det af Riksdagen beviljade

anslag till''understöd åt dylika skolor dertill ej oväsentligen bidragit

dels genom att i någon mån minska svårigheten att upprätta och

uppehålla en god flickskola, dels ock genom att i spridda delar af riket

framkalla och underhålla intresset hos kommuner och enskilde för dylika

skolor, ett intresse, som i flera orter visat sig i anslag och uppoffringar

långt utöfver hvad genom understöd af statsmedel erhållits. Det

bör för öfrigt ihågkommas, att detta understöd icke lemnas för intet.

Hvarje skola måste såsom vilkor för erhållande af statsbidrag undervisa

dels ett visst antal elever utan afgift, dels ock ett antal elever för en

afgift, som icke får öfverstiga 50 kronor för år. På detta sätt hafva

s. 8 Kontrollera mot PDF

[7.]

Ang. anslag

till lönereglering

vid Högre lärarinneseminariet.

[8.]

Ang. lönereglering

vid folkskolelärareseminarierna.

8 Åttonde hufvudtiteln.

under hvartdera af åren 1879—1881 vid de af staten understödda flickskolorna

151 elever haft kostnadsfri undervisning, och 290 elever hafva

undervisats mot en afgift, som understiger hälften af den vanliga skolafgiften.

I den öfvertygelsen att de af staten beviljade understöd för flickskolor

burit god frukt och all den frukt, som deraf skäligen kunnat

förväntas, samt med afseende på de statistiska uppgifter jag nyss meddelat,

hvaraf framgår bland annat, att, derest inga nya tillgångar till

understöd beredas, en del skolor, som redan åtnjuta understöd, måste

med nästa år gå miste derom, och andra, som väl förtjent att understödjas,

icke kunna blifva delaktiga af något bidrag, finner jag mig

manad att göra underdånig hemställan om någon förhöjning af det förut

beviljade anslaget för ifrågavarande ändamål, hvilken jag dock, med

afseende på de många andra vigtiga ändamål, för hvilka statens medel

måste tagas i anspråk, icke vågar föreslå till högre belopp än 20,000

kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning

derom att anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom måtte

varda förhöjdt med ett belopp af 20,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

För tillämpning af den i tredje punkten af dagens protokoll omnämnda

lönereglering i afseende å lärare och lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet

torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen en förhöjning

af anslaget till detta läroverk med 7,000 kronor, på sätt och

under de vilkor den särskilda propositionen i ämnet innehåller.

Folkundervisningen.

På grund af hvad förut, enligt protokollets tredje punkt, af mig

anförts, hemställer jag om nådig framställning till Riksdagen, att förhöjning

af anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte för tillämpning

af ny lönereglering, på sätt och under de vilkor den särskilda propositionen

i ämnet innehåller, beviljas med följande belopp:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 9

till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid dessa

seminarier ................................................................................. kronor 64,600: —

till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring.

......................................................................................... » 500: —

till extra arfvoden åt musiklärare........................ » 1,500: —

eller tillhopa kronor 66,600: —.

För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer lärare vid [9.]

folkskolelärareseminarierna, erfordras, enligt en inom Eeklesiastikdepar-^»?. »eminatementets

afdelning för folkskoleärenden verkstäld beräkning, från /"Äj"

och med år 1883 ett belopp af 2,900 kronor utöfver hvad förut blifvitlängre inneför

detta ändamål anslaget; och får jag med anledning häraf i under- grad"

dånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra

framställning derom, att för lärares vid folkskolelärareseminariernä uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder anslaget till dessa

seminarier måtte ökas med omförmälda belopp, 2,900 kronor.

V etenskapsakademien.

Vetenskapsakademien, som har sig anförtrodt inseendet öfver sta- [10.]

tens meteorologiska centralanstalt, har i underdånig skrifvelse den 14 Ang. meteoSeptember

nästlidet år anmält, att det i anstaltens stat för bestridande™^^"''

af dess årliga utgifter, tjenstemännens löner oberäknade, uppförda reserva- ™ ten. “

tionsanslaget å 12,0.00 kronor, under de sista åren visat sig otillräckligt

för tillgodoseende af de allt mer växande anspråken på anstaltens verksamhet.

I afseende härpå har akademien anfört, bland annat, att, då

under ett ständigt tilltagande intresse för meteorologien hos den stora

allmänheten ett högst betydande antal privatstationer i olika delar af

landet anmält sig vilja utan arfvodesersättning anställa meteorologiska

iakttagelser, men anstalten saknat medel till bestridande af alla härför

erforderliga utgifter, hade anstalten vändt sig till Kongl. hushållningssällskapen

och af dem rönt det mest frikostiga understöd, i det att dessa

sällskap bekostat den instrumentala utrustningen för flere hundra mer

eller mindre fullständiga privatstationer. Genom att åtaga sig uppsigten

öfver och ledningen af denna vidsträckta privata meteorologiska

verksamhet hade anstalten visserligen sökt verka för ett af sina hufvudändamål,

nämligen anskaffande af ett rikligt och fullgodt material för

studiet af vårt lands klimatologiska förhållanden, men detta åtagande

Bih. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åttonde hufvudtiteln.

hade på samma gång blifvit för anstalten ganska betungande, derigenom

att detsamma, oafsedt det förökade arbetet för anstaltens tjensteman,

medfört icke obetydliga extra utgifter. I medeltal för åren 1877—

1881 hade anstaltens förenämnda reservationsanslag, på sätt en framlagd

redogörelse utvisar, öfverskridits med nära 600 kronor årligen; och

totalsumman af utgifterna för år 1881 beräknades till 14,289 kronor 75 öre,

hvadan bristen för samma år uppginge till 2,289 kronor 75 öre. Härvid

förekomme, att de utgiftsposter, som företedde den största tillväxten

från föregående år, vore just de, som blifvit en följd af privatstationernas

mångfaldigande. Men äfven utöfver sistberörda belopp borde

för framtiden beräknas en ytterligare tillökning i de årliga utgifterna

till belopp af 1,710 kronor 25 öre, af anledning dels att genom öfverenskommelse

med Upsala meteorologiska observatorium från och med

hösten 1881 ett vidsträckt observationssystem komme att till meteorologiska

centralanstalten öfverflyttas, hvilket medförde nya årliga utgifter

för beräkningar och observationernas bokföring, dels att denna post

drabbades af utgifter för utdrag och sammanställningar af iakttagelser

ur äldre journaler och manuskript, hvilka under sista åren i ganska stor

mängd blifvit till centralanstaltens arkiv öfverlemnade, dels ock att det

arfvode, som enligt nådiga brefvet den 12 Maj 1876 borde utgå till

anstaltens telegrafist och vaktmästare med 700 kronor årligen, men

hvilket visat sig otillräckligt för hans och hans familjs underhåll samt

icke heller kunde anses motsvara de många honom åliggande göromål,

tarfvade en förhöjning, som akademien funne sig böra föreslå till 300

kronor. I enlighet med dessa beräkningar har akademien hemstält om

beredande af en tillökning å tillhopa 4,000 kronor i meteorologiska centralanstaltens

ofvan omförmälda anslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser jag mig ock böra

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att i det uti gällande stat för meteorologiska centralanstalten

uppförda reservationsanslag å 12,000 kronor bevilja eu förhöjning

till belopp af 4,000 kronor
-

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

[11.] Sedan Eders Kongl- Maj:t den 18 Maj 1878 — i sammanhang

Ang. fördel- med gifna föreskrifter, huruledes vården om de på statens bekostnad

nslaget till undervisade blinda skulle skiljas från Allmänna institutet vid Manilla

Allmänna in- för döfstumma och blinda samt anförtros åt ett särskildt institut för

stitvtet för

döfstumma

och b linda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

blinda — tillika förordnat, bland annat, att den för sistnämnda institut

tillsatta direktion skulle ega att tills vidare årligen, från den tid, då

blindafdelningen vid Manilla dit öfverflyttades, af de tillgångar, som

stode under direktionens öfver Allmänna institutet för döfstumma och

blinda förvaltning, disponera 21,000 kronor ''för att jemte de af Riksdagen

särskildt anslagna medel äfvensom inflytande elev-afgifter för Blindinstitutets

behof användas; så hafva, på sätt direktionerna för de båda instituten

i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne Oktober förmält, ofvanberörda

21,000 kronor årligen, under de tre år Blindinstitutet varit i verksamhet,

till detta institut utgått af det å åttonde hufvudtiteln för Allmänna

institutet för döfstumma och blinda uppförda ordinarie anslag å

81,000 kronor; hvarjemte numera, i enlighet med de af Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 17 December 1880 faststälda grunder, öfverenskommelse

blifvit mellan direktionerna träffad angående fördelning

vid 1881 års slut mellan de båda instituten af de under direktionens

för institutet vid Manilla förvaltning stälda donationsfonder.

Med anledning häraf och på det att efter denna fördelning de två

instituten måtte komma att i afseende å sina penningeangelägenheter,

liksom i öfrigt redan vore fallet, blifva fullt oberoende af hvarandra,

hafva direktionerna framstält förslag till sådan förändrad anordning i afseende

å förenämnda årliga statsanslag å 81,000 kronor, att detsamma

blefve, i enlighet med den redan tillämpade grunden, mellan instituten

definitivt fördeladt, så att Institutet för döfstumma bibehölles vid ett

årligt belopp af endast 60,000 kronor, under det 21,000 kronor skulle

såsom anslag för Institutet för blinda särskildt i riksstaten uppföras.

Då detta förslag, som hvarken afser någon anslagsförhöjning eller

eljest förutsätter någon förändring af de antagna grunderna för de

båda anstalternas skilda verksamhet, synes mig vara i alla hänseenden

ändamålsenligt, får jag på grund deraf hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att i stället för

ofvanberörda under riksstatens åttonde hufvudtitel för Allmänna institutet

för döfstumma och blinda uppförda anslag å 81,000 kronor måtte

från och med år 1883 upptagas såsom anslag till:

Allmänna institutet för döfstumma................................. 60,000 kronor och

Institutet för blinda............................................................... 21,000 kronor.

Till den af direktionen öfver Institutet för blinda tillika framstälda

anhållan om samma anslagsbelopp å extra stat för år 1883, som redan

för innevarande och föregående år till detta institut anvisats, anhåller

jag att få återkomma i sammanhang med redogörelsen för öfriga frågor

rörande extra anslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

Öfriga ordinarie anslag.

[12.] I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke

Curialier att föres^ annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutoch

expenser,samma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

ved m. m. för närvarande uppgående till 21,846 kronor, minskas med 390 kronor.

Extra anslag:

Domkapitlens expeditioner.

[13.] ^ För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende

Aiig''iöneför- ~ ^vilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,

Vattring åt ännu ej. kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år

nentuTtln- j likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt belopp;

Kapitlens1 ock får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställning till Riksaeped

it laner, dagen derom att för berörda ändamål måtte å extra stat för år 1883

anslås 3,716 kronor.

Riksarkivet.

[14.] _ I fråga om medel, till fortsatt utgifvande i tryck af sådana i Riks
Ang.

utgif- arkivet och andra samlingar befintliga skrifter och handlingar, som äro

a.f vigt för . fäderneslandets historia, för hvilket ändamål vid senaste

handlingar, riksdag beviljades ett extra anslag af 3,000 kronor, har Riksarkivarien inkommit

med underdånig , framställning och dervid anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta förnyadt förslag om uppförande

under Riksarkivets stat af ett belopp af 3,000 kronor såsom reservationsanslag

för ifrågavarande ändamål.

Med afseende å det. af Riksdagen år 1881 fattade beslut i anledning

af. Eders Kongl. Maj:ts då gjorda framställning i ämnet samt hvad

derom, i Riksdagens underdåniga skrifvelse anförts, anser jag mig icke

böra tillstyrka bifall till Riksarkivariens anhållan om ansiagets uppförande

a ordinarie stat, utan hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att för ofvan berörda ändamål på extra stat jemväl

för år 1883 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

13

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande [15, 16.]

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier förn.,- —

språkvetenskap får jag, under åberopande af livad vid föregående rits spr&ltveten.,

dager anförts i detta afseende och särskild» hvad angår det Akade-.^«J~- miska konsistoriets i Upsala nu förnyade anhållan om det begarda an

slagets uppförande å ordinarie stat, i underdånighet tillstyrka, det hd ers

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven

för år 1883 bevilja extra anslag till samma belopp, som under liera

år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala 3,000

kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Vid de tre senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å [17.]

1,500 kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund

äf särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt företag, s){a 0ismali

vartill åtskilliga observator^ i Europa och Amerika bidraga. Om fort -tioner i Lund.

gången af dessa observationer bar Professoren A. Möller afgifva redogörelse

för tiden intill Maj månad 1881. ,

Då, på sätt vid föregående riksdagar erinrats, för utförande åt

omförmälda undersökningar beräknats en tid af fem år och eu kostnad

af 7,500 kronor, får jag i underdånighet hemställa,, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med det Akademiska konsistoriets i

Lund, af Universitetskanslern biträdda, anhållan,, föreslå Riksdagen att för

fortsättande af ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag

för år 1883 till belopp af 1,500 kronor.

I början af sistförflutna år anslogs af Kanslern för universitetet i [18.]

Lund, på vederbörandes derom gjorda framställning, medel ur universi- Ang. magn«- tetets reservfond till uppförande af eu mindre byggnad., afsedd tioner i Lund.

anställande af magnetiska iakttagelser. Det Akademiska konsistoriet

har nu, på hemställan af föreståndaren för den fysiska institutionen,

anhållit och Kanslern förordat, att åt det sålunda tillkomna magnetiska

observatoriet måtte beredas ett anslag för en gång af 2,500

kronor, hvaraf 2,000 kr. skulle användas till anskaffande af ett för absoluta

magnetiska observationer erforderligt instrument och 500 kr. för

att vid observatoriet bestrida de löpande utgifterna under det extraordinära

observationsåret 1882 —1883 eller tiden för de störa internationella

expeditioner, som komma att företagas för fysikaliska undersök
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

[19.]

Ang. universitet

byggnaden

i Upsala.

14 Åttonde hufvudtiteln.

ningar i polartrakterna och hvilka utgjort en hufvudsaklig anledning att

just nu anlägga ett magnetiskt observatorium i Lund. Bemälda institutions

föreståndare har i ämnet upplyst och anfört, att redan i den till

Kanslern mgifna ansökningen om observatoriets inrättande uppgafs, att

utom anslaget för sjelfva byggnaden behöfdes omkring 2,000 kronor

till ett instrument för absoluta mätningar, på det att de magnetiska variationerna

måtte kunna hänföras till ett fast normalstånd. Ett sådant

instrument vore det enda, som nu fattades, för att Lunds universitet

skulle kunna värdigt fylla sin plats i det störa vetenskapliga företag,

hvarom flera nationer förenat sig och hvilket borde kunna anses komma

till stånd redan under nu ingångna år. Det vore således mycket snart

som Lunds magnetiska observatorium borde hålla sig färdigt att börja

sitt arbete, och då dettas värde väsentligen berodde af ifrågavarande

instrument, vore det nödvändigt att i tid söka anskaffa detsamma. I saknad

af medel hade instrumentet icke kunnat beställas, men genom undeihandlingar

med skicklig fabrikant hade vunnits, att det kunde erhållas

i rätt tid, om beställning skedde senast inom nästkommande April

månad. Sakens utgång berodde följaktligen uteslutande på anskaffandet

af det nödiga penningebeloppet; och som den fysiska institutionens

tillgångar, ehuru ifrågavarande instrument alltid skulle ega ett stort

värde, måste påräknas för andra utgifter, och man hvarken ansett sig

kunna, utöfver hvad som redan skett, anlita universitetets tillgångar eller

velat ifrågasätta enskildes uppoffringar för befrämjande af ändamålet,

återstod ej annan. utväg, än att af staten begära detta jemförelsevis

ringa understöd vid universitetets ansträngningar att i sin mån gagna

ett internationelt vetenskapligt arbete.

Till berörda framställning anser jag mig böra tillstyrka nådigt bifall

och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för ofvan omförmälda magnetiska observationers anställande, å

extra stat för år 1883 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

Med anmälan att, enligt den med entreprenören för uppförande af

den nya universitetsbyggnaden i Upsala senast träffade öfverenskommelse,

samtliga arbeten vid byggnaden skola vara afslutade under år

1883, så att afsyning kan hållas före den 1 Oktober samma år, har

det Akademiska konsistoriet derstädes anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen gorå framställning derom, att återstoden af det

vid 1877 års riksdag för nämnda byggnad beviljade anslag å 740,000

kronor måtte anvisas att utgå under år 1883 med''120,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 15

Till denna, af Universitetskanslern förordade, anhållan får jag i

underdånighet tillstyrka bifall.

Den af det Akademiska konsistoriet i Upsala redan år 1877 gjorda

och sedermera hvarje år upprepade framställning om anslag för tillbyggnad

och förändring af den anatomiska institutionens nuvarande

byggnad har konsistoriet jemväl till nu instundande riksdag förnyat.

Beträffande de skäl, som tala för nödvändigheten af nämnda åtgärds

vidtagande, har konsistoriet åberopat hvad förut blifvit i frågan anfördt.

Då för dessa skäl redogöres i det utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden,

som åtföljde Uders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

1878 års riksdag om statsverkets tillstånd och behof, tillåter jas- miff

derur anföra följande:

»Genom en fortgående utveckling af de anatomiska läroämnena

och den i dessa ämnen lemnade undervisning, en ständig tillväxt af

lärjungarnes antal samt en jemn och ganska betydlig förökning af samlingarna

hade behofvet af ökadt utrymme vid den anatomiska institutionen

redan länge gjort sig känbart samt allt mera och under de senaste

åren i så hög grad tilltagit, att en tidsenlig undervisning inom

de nuvarande lokalerna endast med största svårighet kunde lemnas och

snart vore nästan omöjlig att meddela.

För det vid tiden för den nuvarande institutionsbyggnadens uppförande

i allmänhet ännu föga uppmärksammade histologiska studiet

var denna byggnad egentligen icke afsedd, och den med praktiska öfningar

förenade undervisning i detta ämne, som under de femton sistförfluten

åren ändock lemnats inom institutionen och derunder så utvecklat

sig, att den, synnerligen sedan de praktiska öfningarna numera

blifvit obligatoriska, kräfde sin egen man, skulle icke varit möjlig, om

icke prosektorns boställsrum dertill upplåtits. Så vore ock ännu fallet;

återfordrade prosektorn dessa rum för eget begagnande, hvilket vore

hans rättighet och således när som helst kunde inträffa, måste antingen

föi den histologiska undervisningen eller för en rätt betydlig del af

samlingarna lokal anskaffas utom institutionsbyggnaden.

Dissektionssalen, ursprungligen för då varande antal dissekanter

särdeles rymlig och ännu under läseåren 1860—1869, då medelantalet

af dissekanter utgjorde under höstterminerna 28, under vårterminerna

35, fullt tillräcklig, visade, sig redan under åren 1870—1875, då den

måste inrymma ett fördubbladt medelantal af dissekanter — 57 under

höst-, 72 under vårterminerna — vara allt för liten och hade under de

närmast derpå följande läseåren, då medelantalet stigit till 67 under

[20.]

Ang. tillbyggnad

af anatomiska

institutionens

i

Upsala hus.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Åttonde hufvudtiteln.

höst- och 95 under vårterminerna, ofta varit ända till trängsel fyld samt

genom brist på både dagsljus och utrymme i hög grad försvårat det

arbete, som der bedrifvits. Derjemte befunnes temperaturen icke sällan

stiga till en värmegrad, som både för dissekanternas helsa och dissektionsmaterialets

bevarande i relativt friskt tillstånd vore allt annat än

fördelaktig. Ett särskilt rum för dissektionen af mindre partier saknades

nu mera, sedan det förut dertill använda rummet blifvit, i stället

för prosektorsrummen, som nu hyste en del af samlingarna, inredt till

ett histologiskt arbetsrum för lärarne. Till följd häraf måste föreläsningssalen

begagnas såsom dissektionsrum, hvilket vore särdeles olämpligt

och tidsödande, då denna sal före hvarje föreläsning måste af dissekanterna

utrymmas och egentligen alltid borde kunna af läraren ostördt

begagnas för de stundom rätt långa förberedelser med ordnande af preparater

och utförande af teckningar, som föreläsningarna i anatomi ej

sällan erfordrade. _ .

För sitt egentliga ändamål vore emellertid denna föreläsningssal,

hvilken för öfrigt äfven måste tjena till kapprum, fullkomligt otjenlig.

Dess ringa höjd tilläte icke den amfiteatraliska, med stark stigning förenade

anordning af bänkraderna, som på ett anatomiskt auditorium vore

nödvändig, om eljest förevisningen af preparaterna ej skulle komma

blott de allra närmast föreläsaren sittande till godo. Den i och för sig

allt för sparsamma belysningen vore dessutom så anordnad, att den infölle

midt emot åskådarne, hvarigenom det tydliga seendet af preparaterna

och det å täflan tecknade än mera försvårades.. En förändrad inredning,

som kunde afhjelpa denna olägenhet, tilläte icke rummets form.

Ett särskildt verkstadsrum eller så kalladt anatomiskt kök egde

institutionen icke. Macerationerna måste derför, oaktadt den svåra stank

de ej sällan medförde, företagas dels i dissektionssalen dels i lärarnes

arbetsrum. Ett biblioteks- och skrifrum, der de studerande vid ofta

förekommande tillfälliga, men relativt korta uppehåll i arbetet kunde

finna en nyttig sysselsättning eller studera specialafhandlingar öfver de

partier, hvarmed'' de voro sysselsatta, egde de allra flesta, utländska

anatomiska institutioner, men icke den i Upsala. Utrymmet i samlingssalarne

medgåfve numera ej uppställandet af något nytt skåp, och utrymmet

i de redan befintliga skåpen hade ej tillåtit att vid preparaternas

ordnande fästa något egentligt afseende vid den önskvärda möjligheten

att kunna studera dem på den plats de intaga. Samlingspieparaterna

komme också derför egentligen endast vid föreläsningarna

de studerande till godo.»

Af denna redogörelse, jemförd med det kända lörhallandet, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

antalet dissekanter under de senaste åren icke aftagit, torde klart nog

framgå, att den nuvarande anatomiska institutionsbyggnaden icke längre

kan anses på ett tillfredsställande sätt motsvara något af de ändamål,

för Indika den är afsedd. Ett längre dröjsmål att afhjelpa dess brister

skulle otvifvelaktigt menligt och hämmande inverka på de för hela

läkarebildningen så vigtiga anatomiska studierna.

Hvad den ifrågasatta tillbyggnaden företrädesvis måste afse att

anskaffa vore, på sätt konsistoriet nu vidare anfört, en ljus och tillräckligt

rymlig dissektionssal, en genom två våningar gående föreläsningssal

med riklig och helst från taket infallande belysning, en större

sal för de praktiska öfningarna i histologi samt ökadt utrymme för samlingarna.

Då man icke ville ifrågasätta den visserligen ändamålsenligare

men ock dyrbarare utvägen att uppföra en helt och hållet ny byggnad,

och det behöfliga större utrymmet icke heller kunde vinnas genom

påbyggnad af det gamla huset, hade föreslagits uppförande af tre mindre

byggnader, hvar och en genom en kort täckt gång förenad med

den gamla hufvudbyggnaden, såsom flyglar till denna förlagda en vid

hvardera gafveln och en vid midten af nordvestra långsidan.

Denna byggnadsplan kunde likväl numera icke följas. En del af

anatomiska institutionens tomt hade nemligen blifvit af Upsala stad exproprierad

för utvidgning af Vestra Agatan. I anledning häraf hade

af Arkitekten Kihlberg uppgjorts en ny byggnadsplan, hvilken blifvit af

medicinska fakulteten och konsistoriet godkänd. Dervid hade visat

sig, att, med hänsyn till så väl byggnadstomtens form och storlek som

önskligheten att å densamma bevara plats för andra medicinska instituti

onsbyggnader, den nuvarande anatomiska byggnaden endast i det

fall kunde med någon verklig fördel bibehållas, att den ursprungliga

byggnadsplanen i hufvudsaken, men med vidtagande af

de förändringar, som tomtens förminskade storlek gjorde nödvändiga,

kunde tillämpas. Genom borttagande af två mellangångar,

som enligt denna plan skulle med den nuvarande byggnaden förena

de vid dess båda gaflar förlagda flygelbyggnaderna, och genom

att i stället direkt sammanbygga dessa flyglar med hufvudbyggnaden

kunde detta ske; och med iakttagande af nödig försigtighet vid läggandet

af grunden till flyglarne samt förminskadt djup af deras källare

borde, enligt Arkitekten Kihlbergs förklaring, ett sådant sammanbyggande

ej kunna skadligt inverka på den gamla byggnaden, ehuru den

farhåga, man förut i detta hänseende uttalat, och som till en del föranledt.

förslaget om mellangångar, visserligen ej kunde anses ogrundad.

Enligt de i öfverensstämmelse med den nya planen utarbetade

Bi}t. till Rilcsd. Prat. 1882. 1 Sarnl. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

förslagsritningar vore således det nuvarande huset direkt sammanbygdt

med två gafvelflyglar och från midtpartiet af dess nordvestra långsida

utginge såsom i det ursprungliga förslaget en mellangång, som med

detsamma förenade en tredje flygel. De tre flyglarnes bestämmelse

vore oförändrad. Den nordöstra gafvelflygeln innehölle sålunda i jordvåningen

dissektionssalen, i öfvervåningen salen för de allmänna histologiska

öfningarna; den sydvestra gafvelflygeln åter i jordvåningen

arbetsrum för ordinarie professorn, ett biblioteksrum, boningsrum för

prosektorn samt en förstuga med särskild ingång, hvilken i följd af

mellangångens borttagande måst hit förläggas, och i den öfre våningen

en större sal för samlingarna; långsidsflygeln vore hufvudsakligen afsedd

för en genom två våningar gående och med takbelysning försedd

föreläsningssal. Användandet af midtpartiet, som bildades af den nuvarande

byggnaden, öfverensstämde i det allra närmaste med det förut

föreslagna. Hela byggnaden komme att erhålla en slående och för dess

ändamålsenlighet talande likhet med den nya anatomiska byggnad, som

nyligen invigts i Halle.

Af gafvelflyglarnes sammanbyggande med det gamla huset hade

dock åtskilliga smärre afvikelse!- från den ursprungliga planen blifvit

en följd. Så hade nordöstra eller anatomisalsflygeln härigenom förlorat

några för dess belysning, som nödvändigt måste vara riklig, erforderliga

fönster och derför i stället måst förlängas, hvilket äfven föranledt

en motsvarande förlängning af den sydvestra flygeln. Åt båda dessa

flyglar kunde enligt den förra planen till följd af deras fria läge gifvas

en för de stora salar, de skulle inrymma, behöflig, öfver midtbyggnaden

uppskjutande höjd. Sammanbyggandet fordrade nu en förhöjning af

denna byggnad eller egentligen af den för sitt ändamål alltför låga öfre

våningen. — Källrarne i gafvelflyglarne skulle enligt förra planen erhålla

åtta fots höjd och deras golf läggas två fot djupare än golfvet till

de endast sex fot höga källrarne i den nuvarande byggnaden, och de

hade derigenom erhållit en användbarhet, som de nu komme att sakna,

då farhågan för en menlig inverkan på den gamla grunden ej tilläte

att lägga den nya till större djup än den förra. Derför inginge ock i

den nya planen att äfven anbringa källare under långsids- eller auditoriiflygeln,

som förut saknade sådana, och att der gifva dem det djup,

som deras afsedda användning fordrade. I den sålunda till utrymmet

betydligt förökade källarevåningen kunde nu likväl förläggas större delen

af de lokaler, som enligt det förra förslaget skulle inrymmas i en

särskild uthusbyggnad, hvarigenom denna blefve mindre behöflig. — I

de förut föreslagna mellangångarne till gafvelflyglarne vore trappor till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hafva (Ititeln.

19

öfre våningen anbragta. Då dessa nu försvunne och den relativt smala

spindeltrappan i den nuvarande byggnaden ej kunde anses tillräcklig

för hela det nya institutionshuset, hade det blifvit nödvändigt att i auditoriiflygeln

anbringa en större trappa. — Enligt det förra förslaget

skulle sistnämnda flygel blott innehålla den genom två våningar gående

föreläsningssalen samt en under högsta delen af dennes amfiteater anbragt

mindre demonstrationssal. Föreläsningssalen skulle således egentligen

legat i jordvåningen. Denna sal kunde dock utan all olägenhet

— och tvärt om med en viss fördel, då den sålunda komme i samma

våning med samlingssalarne, hvarifrån preparater skulle dit införas —

förläggas en trappa upp, och sålunda för den relativt lindriga kostnad,

som uppförandet af ännu en våning på samma grund och under samma

tak medförde, ett betydligt ökadt utrymme i jordvåningen vinnas. Det

vore afsedt att användas dels till inrymmande af den torkapparat, som

för närvarande hade sin i flera hänseenden olämpliga plats på sjukhuset

och derför äfven blifvit derifrån uppsagd, dels till ett korrosionsrum

samt dels och hufvudsakligen för den undervisning i topografisk anatomi

och kirurgisk operationslära, som borde lemnas åt medicine kandidater,

men i saknad af lokal hittills ej kunnat med tillbörlig ifver

bedrifvas.

Kostnaden för utförande af det ursprungliga byggnadsförslaget

var beräknad till 140,000 kronor. De förändringar i förslaget, hvartill

den verkstälda expropriationen gifvit anledning, hafva ökat den beräknade

kostnadssumman med 10,000 kronor; och har konsistoriet till

följd häraf anhållit och universitetets kansler tillstyrkt, att proposition

måtte till Riksdagen göras om anvisande af ett anslag af 150,000 kronor

för den föreslagna tillbyggnadens verkställande. Den för ändamålet

nu upprättade och företedda ritningen med tillhörande kostnadsförslag

är af Öfverintendentsembetet granskad och i allt hufvudsakligt

lemnad utan anmärkning.

Af hvad i detta ärende blifvit anfördt och upplyst föranlåtes jag

att till konsistoriets, af Universitetskanslern förordade, anhållan om nödigt.

anslag för ifrågavarande ändamål tillstyrka bifall. Då det emellertid

icke synes obilligt att till betäckande af den förhöjda kostnad af

10,000 kronor, som har sin yttersta grund i den verkstälda expropriationen,

användes den, enligt hvad jag inhemtat, till ungefär enahanda belopp

uppgående ersättning, som för den exproprierade marken jemte

derå uppförda byggnader tillfallit akademien, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillbyggnad

af den anatomiska institutionens hus, i hufvudsaklig öfverens
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufvudtiteln.

[21.]

Ang. ny bygg■

nåd för fysiska

institutionen

vid

universitetet

i Lund.

stämmelse med det senast uppgjorda förslaget, må beviljas en summa.

af 140,000 kronor, samt att deraf må såsom extra anslag i 1883 års

stat uppföras ett belopp af 50,000 kronor.

Det Akademiska konsistoriet i Lund har jemväl gjort förnyad anhållan

om beredande af anslag till uppförande af en byggnad för den

fysiska institutionen vid universitetet derstädes, på sätt föreståndaren

vid nämnda institution begärt. Till stöd för denna årligen sedan 1876

återkommande och af Universitetskanslern nu såsom tillförene förordade

anhållan har konsistoriet åberopat de skäl, som förut derför anförts och

Indika äfven föranledt, att till 1878 års riksdag aflåtits nådig framställning

i ämnet, åtföljd af nedanstående, i dertill hörande statsrådsprotokoll

upptagna redogörelse för dessa skäl.

Ifrågavarande institution, som för närvarande vore inrymd i zoologiska

museets byggnad, saknade så väl tillräckligt utrymme för sina

samlingar som ock tjenliga arbetsrum. Bristen i dessa hänseenden måste

nödvändigt inverka hämmande på det fysiska studiets utveckling, enär

den icke allenast i hög grad försvårade de mera försigkomne studerandes

laborationsöfningar, utan jemväl lade hinder i vägen för förvärfvandet

af den för en hvar, som studerade fysik, behöfliga förtrogenheten

med de fysikaliska apparaternas användning. De vetenskapliga öfningar,

som åsyftades i 118 § af universitetsstatuterna, kunde derför, hvad

fysiken anginge, inom institutionens nuvarande lokal endast på det

mest ofullkomliga sätt komma till stånd, ett förhållande som icke kunde

annat än verka menligt, i betraktande af huru olika de inhemtade

kunskaperna blefve, om man sjelf framkallade de fenomen, som skulle undersökas,

eller om man dervid blott vore åskådare. Under dessa för fysikens

studium tryckande omständigheter hade dock intresset för denna

vetenskap vid universitetet i betydande män tilltagit. Att detta studium

under sådana förhållanden rättvisligen kunde göra anspråk på det materiela

understöd, som för dess rätta utveckling vore af nöden, torde

så mycket mindre kunna förnekas, som de praktiska öfningarnas nödvändighet

redan blifvit till fullo erkänd beträffande de i detta afseende

med fysiken jemförliga vetenskaperna kemi och astronomi.

För afhjelpande af de berörda olägenheterna funnes ingen annan

utväg än anskaffandet af en särskild byggnad för den fysiska institutionen.

Till en sådan byggnad hade af Arkitekten, numera Intendenten

vid Qfvermtendetsembetet, H. Zettervall uppgjorts ritning, enligt hvilken

hufvudbyggnaden skulle innehålla: i källarvåningen, förutom tvättstuga

och vanliga förvaringsrum, tillika ett arbetsrum för sådana experiment,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

21

i afseende på h vilka den vexlande temperaturen ofvan jord skulle inverka

störande, i hufvudvåningen en större och en mindre sal för instrumentsamlingen,

en föreläsningssal, fem arbets- och ett verkstadsrum äfvensom

två mindre rum, afsedda att användas det ena såsom skrifrum och

det andra såsom materialrum, samt i vindsvåningen ett biblioteksrum,

ett rum för meteorologiska observationer och två boställsrum för en

amanuens. Boställsrum åt vaktmästare skulle beredas i en särskild byggnad.

Kostnaden för en sådan byggnad hade uti arkitektens deröfver

upprättade förslag beräknats sålunda:

för anskaffande af tomt........................................................ kronor 20,000: —

fur uppförande af den nya byggnaden jemte inredning » 78,655:17

eller tillsammans kronor 98,655: 17.

Konsistoriet hade dock, enär erfarenheten visat, att byggnadsarbeten

ofta icke kunna utföras för det beräknade boloppet, hvartill i förevarande

fall jemväl komme, att en och annan, ehuru jemförelsevis mindre,

post ej vore i kostnadsförslaget upptagen, liemstält, att det till

sjelfva byggnadsarbetet beräknade beloppet måtte höjas till 85,000 kronor,

hvarigenom hela det anslag, som för ifrågavarande ändamål borde

af Riksdagen äskas, komme att uppgå till sammanlagdt 105,000 kronor.

Öfverintendentsembetet har i afgifvet utlåtande förklarat sig icke

hafva något att anmärka vare sig mot ritningen eller mot det af konsistoriet

beräknade kostnadsbeloppet.

Med anledning deraf att Riksdagen bland skälen, hvarför ofvanberörda

nådiga proposition ej blef bifallen, anfört, det Riksdagen förestält

sig, att förevarande behof skulle kunna, sedan den nya universitetsbyggnaden

blifvit fullbordad, med jemförelsevis ringa kostnader tillgodoses

genom omflyttningar inom universitetets nuvarande byggnader,

har det Akademiska konsistoriet i sin den 18 September 1878 aflåtna

förnyade framställning meddelat, att det enda hus, som genom den nya

universitetsbyggnadens uppförande blefve ledigt, vore det så kallade

konsistoriihuset, men att detta ingalunda kunde anses användbart för

ändamålet. En våning i detsamma vore nemligen otillräcklig för behofvet,

och fysiska institutionens ömtåliga, tunga och dyrbara apparater

skulle icke utan våda kunna utsättas för ofta upprepade transporter

från våning till våning. Vidare skulle huset icke ens med dryga kostnader

kunna omändras i öfverensstämmelse med det fysikaliska arbetets

egendomliga förutsättningar, hvilka dessutom husets belägenhet vid en

större stadsgata föga motsvarade. Och den omständigheten, att huset

vore omgifvet af träd och höga byggnader, hvarigenom det direkta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Åttonde hufvudtiteln.

solljusets fria tillträde helt och hållet förhindrades, gjorde detsamma

enligt konsistoriets förmenande alldeles olämpligt, enär en stor del af

läran om ljuset icke skulle kunna blifva föremål för undersökning och

studier i en sådan lokal. Ett försök till afhjelpande af de nuvarande

svårigheterna genom hyrande af rum i staden för de studerandes laborationsöfningar,

hvartill medel anvisats från universitetets reservfond, hade,

enligt hvad professorn i ämnet upplyst, visat sig medföra så stora olägenheter

och så litet leda till målet, att dermed ej vore skäl att vidare

fortsätta.

Hvad sålunda blifvit andraget och upplyst har synts mig utgöra

tillräckliga skäl att å nyo för Riksdagen framlägga denna byggnadsfråga.

Jag får derför, under instämmande tillika i hvad till statsrådsprotokollet

den 7 Januari 1878 i ämnet anfördes af dåvarande Departementschefen,

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte till

Riksdagen aflåta framställning derom, att till uppförande af en ny byggnad

för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den företedda ritningen må beviljas ett anslag

af 105,000 kronor och deraf anvisas 50,000 kronor att utgå under år

1883.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[22.] . Vid de två senaste riksdagarne har, på derom af Eders Kongl.

Ang. arfvode w&y.t gjorda framställningar, till arfvode åt eu amanuens vid KarolinIns

vid Karo- s^a mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik anvisats för hvartumka

insti- derå af åren 1881 och 1882 ett extra anslag af 900 kronor. Då insti“

e'' tutets lärarekollegium nu anmält det fortfarande behofvet af detta anslag,

har kollegiet tillika förnyat sin förut framstälda, af Universitetskanslern

jemväl nu förordade, anhållan om utverkande deraf, att omförmälda

amanuensarfvode måtte såsom varande oundgängligen erforderligt för

fortsatt klinisk undervisning i gynekologi varda, i likhet med arfvodena

för öfriga kliniska amanuenser vid institutet, uppfördt på ordinarie stat.

Ehuruväl detta anslag tvifvelsutan är fortfarande behöfligt för dermed

afsedt ändamål, anser jag mig likväl icke böra tillstyrka detsammas

uppförande på ordinarie stat, en åtgärd, hvartill det, enligt lärarekollegiets

skrifvelse i ämnet, oförändrade förhållandet i afseende å ifrågavarande

klinik ej mera nu än förut synes föranleda; och får jag således

allenast hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska

klinik må jemväl för år 1883 på extra stat anvisas ett belopp af 900 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

23

Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium har i

skrifvelse till Universitetskanslern den 1 sistlidne September å nyo, likasom

vid flera föregående tillfällen, framstält behofvet af nya lokaler för

en del af läroverkets institutioner eller dem, som afse undervisningen i

anatomi, histologi, fj^siologi, allmän helsovårdslära och farmakologi.

Kollegiet bar dervid hufvudsakligen hänvisat till den fullständiga utredning

af ärendet, som förut och senast i skrifvelse den 15 September

1880 lemnats. I denna skrifvelse har kollegiet — efter meddelad upplysning,

att för undervisningen i allmän helsovård och till förvaring af

de farmakologiska samlingarna, i brist på annan lokal, provisoriskt upplåtits

två mindre rum i den för de patologiskt-anatomiska och kemiska

institutionerna uppförda byggnad, samt att undervisningen i histologi

måst meddelas i sjelfva det patologiskt-anatomiska museet, men att

dessa lägenheter, oafsedt deras otillräcklighet och olämplighet, numera

behöfdes uteslutande för den patologiskt-anatomiska institutionen —

vidare anfört följande:

Behofvet af passande lokaler — vid all undervisning känbart —

vore det i än högre grad vid undervisningen i ämnen, utihvilka, såsom

förhållandet vore med de här ifrågavarande, den väsentligaste delen

deraf måste meddelas på det sätt, att lärjungarne sjelfva finge under

lärarens ledning praktiskt öfva sig och studera vare sig på anatomisalen

vid dissektionsbordet eller på de fysiologiska och histologiska laboratorierna,

korteligen på särskilda för de olika ämnena afsedda arbetsrum,

hvarest de studerande således måste vistas större delen af dagen för

att bearbeta och undersöka det material, som blifvit hvar och en af

dem förelagdt. Det vore naturligt, att denna undervisningsmetod, hvilken

för öfrigt vore af den betydelse, att olägenheterna af dess åsidosättande

aldrig kunde uppvägas al lärarens ansträngningar och framstående

egenskaper, för sin behöriga tillämpning förutsatte temligen stort

utrymme och särskildt för ändamålet afpassade lokaler.

I högsta grad gälde detta om anatomien. Tillsåge man då, huruvida

de betydande anspråk, som i följd häraf kunde och borde ställas

på en anatomibyggnad, vore genom den nuvarande byggnaden vid institutet

tillgodosedda, funne man lätt, att så ingalunda vore förhållandet,

och att dervarande lokalers beskaffenhet vore sådan, att undervisningen

i detta för all medicinsk bildning grundläggande ämne deraf måste

blifva lidande. Redan af den omständigheten, att ifrågavarande byggnad

ursprungligen icke varit annat än ett ekonomihus vid den glashytta,

som tillförene vant å institutets tomt förlagd, följde, att från första bör
-

[23.]

Ang. ny bygg

nåd för Kara

linska insti

tutet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

jan vid densammas inredning många, af ämnets säregna beskaffenhet

betingade kraf i afseende å lokalernas anordning icke kunnat såsom sig

bort beaktas. Bland mera väsentliga brister i detta hänseende förekomme,

att ingen annan lokal än auditoriet vore att tillgå för de erforderliga

preparationerna till föreläsningarna eller förvaring af material

för dessa samt att rum saknades så väl för den nödiga osteologiska

samlingen som för finare anatomiska arbeten. Dessa senare, hvilka inginge

i förberedelserna till medicine kandidatexamen, hade måst verkställas

på auditoriet, som härtill vore i hög grad olämpligt, särskildt med

afseende å de afbrott i arbetena, som tidt och ofta måste uppkomma.

Lärarnes arbetsrum, 17 fot långt, 12 fot bredt och 8 l/i fot högt, visade

under vintern temligen regelbundet en temperaturskilnad mellan golf

och tak af 6 till 8 grader, ett förhållande som gjorde, att detsamma

vore för sitt ändamål oanvändbart och att auditoriet måst jemväl härtill

begagnas. Allt detta bidroge ock att göra auditoriet illaluktande och

osundt. Bristen på särskildt omklädningsrum för dissekanterne vore

äfvenledes högst känbar.

Men ännu tydligare framstode byggnadens fullkomliga olämplighet,

om tillika toges i betraktande det förfallna skick, hvari densamma

befunne sig. Den grund, hvarpå byggnaden från början uppförts, hade

varit allt för svag, och för det tillbygda auditoriet hade densamma så

förskjutit sig, att det hela i stora sträckor vore stadt i sprickning. Murarna

vore i följd häraf mycket skadade och luften inträngde vid fönsterfoder

och golf till den grad, att vissa ställen af anatomisalen icke

kunde begagnas till dissektionsplatser. Vid en på Öfverintendentsembetets

föranstaltande år 1872 företagen besigtning å institutets lägenheter hade

ock anmärkts, att ifrågavarande byggnad genom svåra sättningar i

bjelklag, skiljeväggar och eldstäder m. in. i den äldre delen af huset,

äfvensom svåra sättningar och skjutningar å yttermurarne och vindsbjelklaget

i den nyare delen var så bristfällig, att, med fästadt afseende

på dess obeqväma inredning och vanprydliga utseende, bekostande af

en grundlig reparation och ombyggnad i vissa delar icke syntes vara

med god hushållning förenligt; med hänseende hvartill af besigtningsmännen

föreslagits, att huset endast nödtorftligen måtte underhållas,

till dess medel kunde anskaffas för en ny ändamålsenligare byggnad.

Under de år, som förflutit sedan detta yttrande afgafs, hade de då anmärkta

bristfälligheterna naturligtvis i ej ringa mån ökats, om ock desamma,

i följd af en under sommaren 1880 verkstäld upputsning af

byggnaden invändigt, blifvit mindre i ögonen fallande.

Hvad derefter beträffade museibyggnaden, vore förhållandet föga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln. 25

bättre. Till en början kunde med skäl anmärkas det olämpliga i att

sjelfva museet, som borde vara nära och lätt tillgängligt för undervisningen

i anatomi, vore förvaradt i ett särskilt hus, aflägse från anatomibyggnaden.

Nu ifrågavarande byggnad ansågs vid eu år 1877

verkstäld besigtning,. oaktadt ofta företagna reparationer, så bristfällig,

att någon ominredning, på- eller tillbyggnad deraf icke borde

ifrågakomma, utan byggnaden i stället nedrifvas. I denna byggnad

vore för närvarande, utom det anatomiska museet, den fysiologiska institutionen

inrymd; der måste ock beredas lokal för den histologiska undervisningen.

De rum i bottenvåningen, hvilka begagnades för museet,

vore oaktadt flera reparationer så fuktiga, att preparaten deraf lede,

och rummen kunde under den kallare årstiden icke uppvärmas. Den

lokal, som användes för den fysiologiska institutionen, vore i följd af

rummens ringa höjd och ogynsamma belysning så beskaffad, att den i

hög grad försvårade och understundom omöjliggjorde utförandet af

experimentelt-fysiologiska undersökningar och demonstrationer. Huru

ofullständigt de fordringar, som borde ställas på en lokal för undervisning

i ett ämne sådant som histologi — der de studerandes arbete nästan

uteslutande måste fortgå på lärorummet under lärarens ledning och icke

kunde utföras utan mikroskopets tillhjelp samt sålunda förutsatte ett

ganska godt utrymme och riklig dager — kunde uppfyllas i de lägenheter,

som här för denna undervisning stode till buds, borde icke vara

svårt att inse. Någon annan lokal än den, som i våningen en trappa

upp vore upplåten för sjelfva museet, vore ej möjlig att dertill använda,

ehuru ostridigt torde vara, att ett sådant museum, med hänseende så

väl till den noggranna vården om dervarande ömtåliga och värderika

samlingar som till de anspråk, hvilka med fog kunde ställas på samlingarnas

tillgänglighet för personer, som för vetenskaplig forskning måste

anlita dem, icke lämpade sig till arbetsrum för studerande.

Då sålunda, om ock nödvändigheten af en ny byggnad för institutets

normal-anatomiska anstalt vore mest i ögonen fallande, det icke

kunde förnekas, att ett trängande behof af nya lokaler för öfriga här

omförmälda institutioner jemväl gjorde sig gällande, då reparation eller

tillbyggnad af de nuvarande byggnaderna hvarken i ekonomiskt hänseende

eller för åstadkommande af fullt tjenliga lokaler för alla de

speciela ändamål, som här måste tagas i betraktande, vore tillrådlig och

jemväl afstyrkts af de sakkunnige personer, som i ärendet sig yttrat,

samt då slutligen någon annan fullt lämplig och tillräcklig plats för en

större byggnads uppförande å institutets tomt ej funnes än den på dess

östra sida, hvarå museibyggnaden nu är belägen, kunde lärarekollegiet

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hnfvudtiteln.

icke annat än vidhålla sin förut nttalade, af Universitetskanslern biträdda

och af Eders Kongl. Maj:t i nådig framställning till 1878 års

riksdag godkända, åsigt att, efter museibyggnadens nedrifvande, å denna

del af tomten en gemensam nybyggnad för institutets anatomiska, histologiska,

fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska

samlingar borde uppföras.

Sedan omförmälda nådiga framställning afläts, hade emellertid inträffat

en omständighet, som gjort åtskilliga förändringar i planen för

den ifrågasatta nybyggnaden nödvändiga. Enligt den uppgjorda planen

för gaturegleringen å Kungsholmen skulle nemligen Handtverkaregatan

å en viss sträcka, hvilken till en del befunne sig framför institutets

tomt, utvidgas till 16 meters bredd, för hvithet ändamål ett stycke

af institutets område komme att afskäras. Då ritningarna till det förut

framlagda byggnadsförslaget voro uppgjorda under förutsättning, att

byggnaden med sin ena gafvel skulle sträcka sig ända intill Idandtverkaregatans

dåvarande gränslinie, men i anseende till tomtens beskaffenhet,

hvilken ej tilläte bygge adens förläggande med södra gafveln närmare

sjöstranden, byggnaden numera måste förkortas i den mån gatan

utvidgades, hade på anmodan af lärarekollegiet Arkitekten F. G. A.

Dahl, hvilken uppgjort de förra ritningarna, efter samråd med vederbörande

lärare vid institutet utarbetat nya sådana, å hvilka den nämnda

förkortningen af byggnaden genomförts.

Enligt dessa ritningar skulle byggnaden uppföras med sin större

del i rät vinkel mot institutets patologiskt-anatomiska byggnad och på

minst 60 fots afstånd från denna, till en höjd af blott två våningar i

den del, som komme att ligga midt framför nj^ssnämnda byggnads östra

gafvel, men i öfrigt bestå af tre våningar. Den nya byggnaden skulle,

förutom källare, i hvilken komme att anordnas likbod, värmeapparat,

förvaringsrum för bränsle och dissektionsdjur m. in., innehålla dels i bottenvåningen:

för den histologiska afdelningen en föreläsningssal samt

fyra medelstora och två mindre arbetsrum, för den fysiologiska afdelningen

ett större och ett medelstort arbetsrum samt ett mörkt rum, för

den farmakologiska afdelningen två större museisalar och ett arbetsrum,

för den hygieniska afdelningen ett arbetsrum för professorn i ämnet, ett

större rum för samlingar och ett laboratorium äfvensom ett för professorerne

i farmakologi och hälsovård slära gemensamt auditorium samt

slutligen bostäder åt tre vaktmästare och en eldare; dels i våningen en

trappa upp: för fysiologiska afdelningen en föreläsningssal, en laborationssal,

tre arbetsrum för lärarne samt ett rum till förvaring af instrument

och anställande af elektriska undersökningar, för anatomiska af
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 27

delningen sex större och fyra mindre museisalar, två arbetsrum för professorn

i ämnet, ett preparationsrum och en mindre materialkammare

äfvensom ett ruin för en laborator; dels i väningen två trappor upp: för

anatomiska afdelningen fem större dissektionssalar, en föreläsningssal,

ett större rum, afsedt för bibliotek och bensamling, ett arbetsrum för en

amanuens, ett preparationsrum, ett rum för anatomiskt kök och för injektioners

verkställande, två omklädningsrum för dissekanter samt en

verkstadskammare.

Vid jemförelse mellan de äldre och de nyare ritningarna, mot

hvilka Öfverintendentsembetet vid verkstäld granskning ej funnit skäl

till anmärkning, har lärarekollegiet funnit skiljaktigheterna i afseende

å inredningen och rummens fördelning å de särskilda institutionerna icke

vara af någon väsentligare betydelse.

I det kostnadsförslag, som åberopades vid 1878 års nådiga framställning,

beräknades utgifterna för byggnadens uppförande och inredning,

värmeapparat och vattenledning inbegripna, uppgå till 360,000

kronor, hvarifrån likväl skulle afdragas 5,000 kr., hvartill värdet af materialierna

i den gamla museibyggnaden efter rifningskostnadernas betäckande

uppskattats. I följd af den sänkning i arbetslöner och materialpris, som

derefter inträda skulle, enligt det år 1880 uppgjorda kostnadsförslaget,

samtliga ofvannämnda arbeten för den nu ifrågasatta byggnaden kunna

utföras för 320,000 kronor, hvadan med förberörda afdrag för värdet af

gamla materialier skulle för ändamålet erfordras ett belopp af 315,000

kronor.

Lärarekollegiet har på grund häraf anhållit, att förslag om sistnämnda

summas beviljande måtte vid nu instundande riksdag framläggas

för byggnadens uppförande enligt den senast uppgjorda planen med de

mindre förändringar deri, som under arbetets utförande kunna, utan att

kostnaden derigenom ökas, anses tjenliga.

Denna anhållan är af Universitetskanslern i underdånighet förordad.

Till ofvanstående redogörelse för det skick, hvari de två der omförmälda

byggnaderna sig befinna, och för bristen på lokaler för flera i

senare tider tillkomna institutioner torde intet behöfva tilläggas för att

ytterligare ådagalägga befogenheten af lärarekollegiets upprepade framställningar

derom att, genom beredande af nya lokaler, det skadliga inflytande

på den medicinska undervisningen, som det nuvarande tillståndet

medför, måtte undanrödjas. Då jag således är af den åsigt, att

afhjelpandet af berörda missförhållanden icke längre kan eller bör uppskjutas,

och då den för den ifrågasatta nya byggnaden beräknade kostnaden

ingalunda torde kunna anses för hög, får jag i underdånighet till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

styrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de senast ingifna ritningarna,

af en ny byggnad för Karolinska institutets anatomiska, histologiska,

fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska samlingar

bevilja ett anslag af 315,000 kronor och deraf till utgående under

år 1883 anvisa 100,000 kronor.

Allmänna läroverken.

[24.] Med åberopande af hvad tredje punkten af dagens protokoll inne
Ang.

tiUfäi- håller, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå RiksdalMttrin{°åt

Sen ati för tillfällig löneförbättring för lärare vid de treklassiga alllärare

i tre- männa läroverken enligt de grunder, som angifvas i den särskilda nådiga

^läroverk™''propositionen om lönereglering för lärare vid allmänna läroverk m. m.,

på extra stat för år 1883 bevilja ett belopp af 50,500 kronor.

[25.] I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i under
Ang.

resesti- dånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att

UrmTl ^lef- äfven för år 1883 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att af Eders

vande språk. Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska

och engelska språken.

[26.] Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken beviljades

Ang. arfvo- af Riksdagen sistlidna år, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

den åt extra (}erom aflatna framställning, å extra stat ett anslag af 40,000 kronor.

allmänna I ill detta belopp ansags anslaget da kunna nedsättas tran den aret iorut

läroverken. beviljade gumman af 50,000 kronor, under förutsättning att bestämmelser

skulle komma att meddelas, som antingen medelbart verkade en

minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart faststälde en gräns

för mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der lärjungeantalet i förhållande

till antalet ordinarie lärare vore alltför stort. Sedermera har

genom nådigt cirkulär den 10 sistlidne Juni och genom särskilda skrifvelser

samma dag till eforalstyrelserna Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang

med pröfning af underdåniga ansökningar om extra lärares anställande

vid åtskilliga läroverk, meddelat bestämmelser rörande det högsta

antal lärjungar, som i de lägre klasserna af dessa läroverk får mottagas;

och hafva dessa bestämmelser genom senare af Eders Kongl.'' Maj:t fattade

beslut förklarats skola tillämpas vid ännu några läroverk. Att på

denna väg, derest motsvarande bestämmelser framdeles komma att med
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 29

delas äfven för de högre klasserna, behofvet af extra lärare skall

kunna inskränkas, lider väl icke något tvifvel, men då inskränkningen

är afsedd att ske småningom, på det inga större rubbningar må ske i

undervisningen, är dock tillsvidare särskildt anslag för nämnda ändamål

fortfarande behöfligt. På grund häraf, och enär jag icke anser mig

kunna föreslå någon ytterligare minskning af anslagsbeloppet, innan nu

meddelade bestämmelsers verkan i afsedt syfte af erfarenheten bekräftats,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken

bevilja för nästkommande år ett extra anslag till samma belopp

som för innevarande år, eller 40,000 kronor.

Pedagogier.

Äfvenledes torde Eders Kongl. Maj:t, för tillfällig löneförbättring [27.]

åt lärare vid de två- och enklassiga pedagogierne, enligt de grunder, som

angifvas i den särskilda propositionen om lönereglering för lärare vid bättring åt

allmänna läroverk m. m., hos Riksdagen föreslå anvisande af ett extra ^argechmedn_

anslag för år 1883 till belopp af 21,000 kronor. klassiga pe
dagogier.

Folkundervisningen.

Som Riksdagen år 1881, med anledning af der väckt förslag, till [28.]

uppförande i staden Falun af nödiga byggnader för det derstädes upp-^yyjw®“[

rättade folkskolelärarinneseminariet beviljat ett extra anslag af 62,000 skolelärarinkronor,

— i hvilken summa, efter hvad Riksdagens förhandlingar i frågan

utvisa, ingår beräknad kostnad för byggnadstomtens dränering och

planering samt nödig trädgårdsanläggning — samt deraf anvisat 30,000

kronor att under innevarande år utgå, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t, som den 30 April sistlidna år, med gillande

af upprättad ritning till seminariibyggnaden, beslutit ställa det

redan anvisade beloppet-till Domkapitlets i Vester ås disposition för byggnadsarbetenas

påbörjande, nu täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att återstoden af det för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget,

eller 32,000 kronor, måtte varda anvisadt att utgå under år 1883.

De tekniska läroverken.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljades vid senaste riks- [29.]

dag, i stället för tillförene anvisade extra anslag å 20,000 kronor till A”^nld^ae

•yrkesskolor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Åttonde hufvudtiteln.

understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, ett till 25,000 kronor

förhöjdt belopp för år 1882, att användas till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor. Då sistnämnda belopp otvifvelaktigt är för samma ändamål

fortfarande erforderligt,. tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att jemväl för år 1883 till understöd

åt lägre tekniska yrkesskolor anvisa 25,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

. J30/,''t t \ Gn Eders K°ngl- Maj:t ingifven skrift har Provincialläkaren

ligjöneför''- Lundblad, å egna och etthundrafem andra provincialläkares vägb

ätt ring åt nar, anhållit, att nådig framställning måtte hos näst sammanträdande

VrVikare. '' Riksdag göras om nödiga medels anvisande för en sådan reglering af

provmcialläkarnes löner och pensioner, att dem beviljades en första lön

å 3,000 kronor och derutöfver fyra ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,

så att desse tjensteman efter 20 års anställning såsom ordinarie

eller efter legitimationen tillförordnade provincialläkare erhölle en lön

af 5,000 kronor, samt att de efter uppnådda 55 lefnadsår och 25 års

tjenst, hvarutaf 20 år såsom provincialläkare, undfinge sistnämnda lönebelopp

i pension vid afskedstagandet.

I anledning häraf torde till en början få erinras, att enligt beslut

vid 1878 års riksdag samtlige provincialläkares löner numera utgå med

2,000 kronor jemte ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års tjenstgöring;

att bär förutom åtskillige provincialläkare, nemligen de som äro

anstälde uti de i fråga om annan inkomst eller mödosam tjenstgöring

sämst lottade distrikten, åtnjuta af dertill särskildt anslagna medel tjenstgöringspenningar,

utgående med högst 1,000 kronor för hvar; samt att

provincialläkare, som uppnått 60 lefnadsår och 30 tjenstår, eger att

efter erhållet afsked undfå lönens belopp såsom pension under sin återstående

lifstid.

Medicinalstyrelsen, hörd öfver den gjorda ansökningen, har i underdånigt

utlåtande, den 10 sistlidne Oktober, med åberopande af en på

åtskillige provincialläkares anhållan af styrelsen den 27 September 1880

gjord framställning beträffande ifrågavarande ämne, hvilken framställning,

dock icke föranledde någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd, anfört,

att vid nästlidne riksdag enskild motion väcktes om sådant anslag till

enahanda belopp, som nu i den underdåniga ansökningen blifvit begärdt,

och att, ehuru denna motion ej vann Riksdagens bifall, densamma likväl

gaf anledning till åtskilliga uttalanden så väl inom Statsutskottet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 31

som inom båda Kamrarne, hvari behofvet af löneförbättring för provincialläkarne

erkändes, hvarjemte Statsutskottet i sitt öfver motionen afgifna

utlåtande yttrade, bland annat, att en reglering af desse läkares

löner vore önskvärd, men att den förbättring i deras ekonomiska ställning,

som torde vara af behofvet påkallad, syntes böra åstadkommas

icke så mycket genom någon allmän förhöjning af de fasta aflöningsbeloppen,

utan snarare genom beredande af ökade tillgångar för att höja

tjenstgöringspenningarne inom de distrikt, der provincialläkarne icke

kunde anses under nuvarande förhållanden åtnjuta tillräcklig godtgörelse

för sitt mödosamma arbete eller hade att påräkna någon större inkomst

genom enskild praktik.

De funktioner i statens intresse, för hvilka provincialläkaren af

staten uppbure lön, vore, på sätt Medicinalstyrelsen vidare yttrat, öfverinseendet

å den allmänna helso- och sjukvården inom distriktet, verkställandet

af derstädes förekommande rättsmedicinska förrättningar, tillsynen

öfver skyddskoppympningen, barnmorske- och apoteksväsendet,

förandet af journal och konceptbok öfver alla till hans tjensteverksamhet

hörande expeditioner, årliga berättelser till Medicinalstyrelsen om

denna verksamhet in. m. Genom 1874 års helsovårdsstadga hade provincialläkarnes

åligganden blifvit betydligt ökade, och de ökades fortfarande

allt mer i samma mån som denna stadgas föreskrifter blefve

tillämpade och den allmänna helsovårdens vigt och betydelse vunne erkännande.

Provincialläkaren vore ock den naturlige målsmannen för de

sträfvanden, som inom den allmänna helsovårdsläran numera gjort sig

gällande; honom tillhörde att sprida kännedom om och väcka förtroende

för desamma och att motverka rådande fördomar, okunnighet, liknöjdhet

och vidskepelse. Fördenskull framträdde mer och mer önskvärdheten

deraf, att provincialläkaren icke, såsom hittills vanligen skett,

måtte betraktas som hufvudsakligen sjukvårdare, utan i främsta rummet

som helsovårdare, hvars vigtigaste åliggande vore att egna sina omsorger

åt bevarandet af befolkningens helsa samt åt undanrödjande! af befintliga

och förekommandet af befarade sjukdomsorsaker; och just i detta

den allmänna helsovårdens intresse vore det af största vigt, att han

genom en tillräcklig aflöning blefve satt i tillfälle att mera än förr egna

sin tid åt dessa sina tjenstegöromål. Ur denna synpunkt hade ock det

af Medicinalstyrelsen till nådig pröfning och stadfästelse öfverlemnade

förslag till ny instruktion för provincial- med flere läkare upprättats,

hvaruti provincialläkarnes tjensteåligganden i berörda hänseenden blifvit

betydligt utsträckta och närmare bestämda; hvartill komme, att, enligt

det af särskilde komiterade afgifna förslag till’ ny liospitalsstadga, åt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde hufvudtiteln,

vederbörande provincialläkare äfven skulle anförtros uppsigten öfver de

inom distriktet befintliga, enskildt vårdade sinnessjuka.

Beträffande sättet för åstadkommande af den förbättring i provincialläkarnes

vilkor, som deras förberörda mångartade och vigtiga ålig,

ganden. syntes påkalla, har Medicinalstyrelsen ansett densamma icke

kunna tillvägabringas genom ökade tjenstgöringspenningar vid vissa distrikt,

enär en sådan löneförhöjning hvarken komme alla provincialläkare

till godo eller finge såsom pension åtnjutas; och lika mycket som förhöjd

^ lön vore förbättrad pensionering för desse läkare af nöden. För

en sådan talade äfven både rättvisa och billighet, då man sammanstälde

provincialläkarnes pensioner med de pensionsbelopp, som tilldelades

öfrige med dem jemförlige tjenstemän i länen, nemligen häradshöfdingar,

landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar. Om man äfven

i de biförtjenster, Indika provincialläkarne kunde genom enskildt meddelad

sjukvård förvärfva, skulle finna ett skäl dertill, att deras löner

blifvit stälda lägre än de nämnde tjenstemännens, så bortfölle likväl

detta skäl helt och hållet, när fråga vore om pensionerna, ty då provincialläkaren

blifvit uttjent eller uppnått den ålder, att han ej längre kunde

anses förmå, på ett tillfredsställande sätt sköta sin tjenstebefattning,

skulle han ej heller kunna påräkna stor, om ens någon, inkomst af enskild

praktik, och likväl måste han, efter en mödosam tjenstgöring i

statens tjenst för ringa lön, enligt nu gällande förhållanden åtnöjas på

ålderdomen med en pension af ungefär halfva det belopp, som staten

bestode hans jemlikar bland öfrige tjenstemän, hvilkas befattningar, utan

att vara mera magtpåliggande, vore vida mindre mödosamma och fordrade

vida mindre långvariga och kostsamma studier.

Att nu utgående tjenstgöringspenningar vid de sämre lottade distrikten

fortfarande maste anlitas såsom det enda medlet att någorlunda

utjemna de olika förhållandena, vore enligt Medicinalstyrelsens åsigt

likväl nödvändigt, och häri läge äfven skälet, hvarföre styrelsen icke

kunde förorda hela den af provincialläkarne sökta löneförbättringen,

utan ansåge sig böra inskränka sin begäran till en slutlön och pension

för desse läkare af 4,000 kronor. Denna summa skulle visserligen kunna

uppnås genom fyra successiva ålderstillägg utöfver den nuvarande lönen,

i likhet med hvad förhållandet vore för lärarne vid allmänna läroverken;

men i betraktande af den stora vigten för provincialläkarne att

tidigt komma i åtnjutande af löneförbättring för att kunna afbetala de

genom gällande examensfordringar särdeles dryga kompetenskostnaderna,

hvilka för flertalet medfört större eller mindre skuldsättning, äfvensom

deras jemförelsevis korta förvärfstid och medel-lifslängd, hade Medici
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitein.

33

nalstyrelsen ansett rättare att förorda lönens höjande till 3,000 kronor

samt ännu ett ålderstillägg å 500 kronor efter 15 års tjenst, utom det

redan beviljade å samma belopp efter 10 års tjenstgöring.

Enligt detta förslag skulle, med beräkning af provincialläkaretjensternas

antal och innehafvarnes nuvarande tjensteålder, vid 1883 års

ingång erfordras: till 1,000 kronors löneförhöjning åt 137 provincialläkare

137,000 kronor och till 500 kronors ålderstillägg åt 55 provincialläkare,

som tjenat 15 år, 27,500 kronor, eller tillhopa 164,500 kronor.

Vidkommande pensionsvilkoren hade Medicinalstyrelsen, i anseende

till vigten deraf, att tillräcklig pension blefve provincialläkarne beredd

vid sådan ålder, att de icke, både sig sjelfva och distrikten till skada,

nödgades allt för länge bibehålla sina tjenster, funnit sig böra förorda

deras nu gjorda anhållan.

Behofvet af förbättrade lönevilkor åtminstone för provincialläkarne

i de genom befolkningens gleshet och fattigdom eller andra omständigheter

minst inkomstgifvande distrikten torde få anses erkändt

och vinner äfven bekräftelse af den yppade bristen på sökande till lediga

läkarebeställningar i vissa sådana distrikt. Detta behof synes mig derför

vara af beskaffenhet att nu ej böra åsidosättas, äfven om man tager

i betraktande, att så nyligen som år 1878 beslut fattats, hvarigenom samtlige

desse läkares löneförmåner och pensionsvilkor blifvit i större eller

mindre mån tillgodosedda.

Den särskilda ställning, provincialläkarne intaga såsom statens

tjenstemän, väsentligen olik andre tjenstemäns, de der icke på långt när

i samma grad som de förre kunna eller få dela tid och krafter mellan

egentliga embetspligter och eu verksamhet egnad åt enskildes tjenst och

af dem godtgjord, — denna ställning, hvilken i sjelfva verket föga medgifver

någon i nu föreliggande fråga tillämplig jemförelse mellan aflöningsförhållandena

å ena och andra sidan, föranleder ock, efter min åsigt,

dertill, att provincialläkarnes löpe- och pensionsvilkor böra vara''skäligen

afpassade efter vidden och vigten af de fordringar, staten för egna ändamål

på dem ställer, och de inskränkningar i den enskilda praktiken,

som deraf följa. Då nu, på sätt äfven Medicinalstyrelsen anmärkt, ett

förslag till ny instruktion för ifrågavarande läkare nyligen blifvit utarbetadt,

utan att detsamma ännu kunnat till Eders Kongl. Maj:ts slutliga

pröfning framläggas — hvilket förslag, på samma gång det tydligare, än

hittills skett, bestämmer desse läkares skyldigheter i afseende på den

allmänna helsovården, äfven afser att fastställa, i hvilken mån provincialliikare

är berättigad att fordra ersättning af enskilde eller af kommun för

af honom lemnad sjukvård — men de skyldigheter, samt de inskränkningar

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Åttonde hufvudtiteln.

i möjligheten till enskildt förvärf, som Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt

att för provincialläkarne stadga vid den antagligen snart förestående

pröfningen af nämnda förslag, synas mig hafva en väsentlig betydelse för

bedömandet, om och i hvilken mån löneförbättring för desse läkare i

allmänhet må varda af rättvisa och billighet påkallad, eller om, såsom

Statsutskottet vid senaste riksdag antagit, en förhöjning i löneförmåner

är behöflig blott för dem, hvilka fatt sin verksamhet i distrikt, der af en

eller annan anledning läkarne icke kunna anses åtnjuta tillräcklig godtgörelse

för sitt arbete, eller tillfällena till enskild förtjenst äro jemförelsevis

mindre betydande; så har jag trott det icke vara lämpligt att nu

ifrågasätta någon definitiv reglering af provincialläkarnes löner eller ändring

i de deraf beroende pensionsbestämmelserna.

På det att emellertid och utan hinder häraf Eders Kongl. Maj:t

må sättas i tillfälle att åt provincialläkare i sådana distrikt, hvarest, till

följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och distriktens vidd eller

besvärlighet i afseende å sjukvårdens handhafvande, svårighet vid inträffade

ledigheter uppstått att finna sökande till tjensterna, eller der läkarnes

inkomster befinnas allt för knappa i förhållande till deras lefnadsbehof,

ytterligare lemna någon skälig lönetillökning, utgående i form af

tjenstgöringspenningar, erfordras ytterligare anslag, hvars belopp för nästkommande

år, på grund af för handen varande omständigheter, ej lärer

böra sättas under 20,000 kronor. Jag får derför i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för beredande

af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare,

å extra stat för år 1883 anvisa nyssnämnda belopp, 20,000 kronor.

V eterinärundervisningen.

[31.J För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i

Ang. Veteri- Skara erfordras, enligt hvad inrättningens direktion förmält, anslag till

"ningen*^ samma belopp som förut dertill utgått; och får jag i anledning häraf

skara, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl

för år 1883 ett extra anslag af 12,900 kronor måtte för berörda ändamål

anvisas.

Vetenskapsakademien.

[32.] I underdånig skrifvelse den 14 September 1881 har Vetenskaps
iustationL

akademien, i likhet med hvad under närmast föregående åren egt rum,

vid Kristinelerg.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

anhållit om framställning till Riksdagen derom, att det belopp af 2,000

kronor, som för hvart och ett af åren 1879—1882 blifvit på extra stat

anvisadt till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs-

och Bohuslän samt för främjande af arbetena vid densamma,

måtte i syfte af stationens framtida betryggande varda uppfördt på ordinarie

stat.

Emellertid och med afseende å hvad vid föregående riksdagar

* rörande denna fråga förekommit, anser jag mig icke heller nu böra

å den gjorda framställningen tillstyrka bifall i vidsträcktare mån, än att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål

jemväl för år 1883 å extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att

ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.

[33.]

Med anledning af Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens Ang_ arfvo.

uti skrifvelse den 17 Augusti 1881 gjorda framställning, hemställer ja g den för vård

i underdånighet, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kronor^lutotie^och

som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för inne- antiqvitetsvarande

år likasom för de närmast föregående åren beviljade, äro för tung™

samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, Eders Kongl. m.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1883 bevilja enahanda anslagsbelopp,

nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning

................................................................................................... 4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m............................ ............................................. 3,200 »

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000 »

Summa 9,200 kronor.

Uppfostringsanstalter för döfstumma och blinda.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver Institutet för blinda [34.]

i underdånighet anhållit, att ett statsanslag af 21,000 kronor måtte äfven Ang. instituför

år 1883 institutet beredas för att jemte dess öfriga tillgångar användas

i enlighet med de för enahanda anslagsbelopp under de närmast

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde hufvudtiteln.

föregående åren bestämda grunder; och får jag med anledning häraf

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

ifrågavarande institut anvisa å extra stat för år 1883 ett belopp af

21,000 kronor.

[35.] _ Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara

A''staiur°m °Ch ’ bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanSöfverä/iga

stalterna för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1883, i enlighet med

döfstumma, förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna

16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att sistnämnda belopp, 49,200 kronor, måtte varda för år 1883 i likhet

med föregående år på extra stat anvisadt för undervisningens uppehållande

vid ifrågavarande tre anstalter.

Hospitalsvården.

[36.] Angående fortsättning af beslutade nybyggnader vid Upsala hospi
Ang.

hospi- tal har öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 4 sistlidne

den i Upsala. Oktober föreslagit, att under år 1883 skulle derstädes verkställas uppförande

af hospitalsafdelningarna III och VI till grund, väggar, bjelklag,

karmar och takstolar, varande kostnaden för dessa byggnadsarbeten beräknad

till 190,000 kronor; och tillstyrker jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1883 å extra stat anvisa

nämnda belopp, 190,000 kronor, till omförmälda arbeten.

[37.] _ Sedan Riksdagen år 1881, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,

Ang. inköp för inköp af den å Kristinehamns stads grund befintliga egendomen

^Marieb™™ Marmberg till plats för anläggning af ett hospital, hufvudsakligen afsedt

nu plats för för sinnessjuke från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, beviljat

hospital. 10,000 kronor att användas till handpenning å köpeskillingen för nämnda

egendom, och efter det Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf bemyndigat

Medicinalstyrelsen att för berörda inköp träffa uppgörelse med egaren

af Marieberg,. Häradshöfdingen S. Löwenhielm, på de vilkor, som finnas

angifna dels i det vid Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet

den 30. September 1878 fogade förslag till köpekontrakt, dels i de af

Löwenhielm sedermera vid särskilda tillfällen skriftligen meddelade förbindelser

oclp erbjudanden i afseende på köpet; så har Medicinalstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne September anfört: att styrelsen

redan vidtagit sådana förberedande åtgärder för uppgörelsen om

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

37

egendomen Mariebergs inköp, hvilka stode i sammanhang med ofvanberörda

förslag till köpekontrakt och dertill hörande handlingar, nem-.

ligen bestämmandet af den del utaf egendomen Ålskärr, som mot ersättning

af skogsmark från landeriet Marieberg skulle af Häradshöfdingen

Löwenhielm för det blifvande hospitalets räkning inköpas att tillsammans

med Marieberg användas för samma hospitals behof m. m.;

att, enär alla förberedande åtgärder syntes kunna under loppet af år

1882 medhinnas, och då vid den tiden inga hinder i öfrigt mötte för köpets

afsilande, så att egendomen Marieberg kunde tillträdas midfastan

1883, Medicinalstyrelsen borde dessförinnan hafva till sin disposition

återstoden af den betingade köpeskillingen, eller 75,000 kronor; samt

att, då, enligt hvad i ofvan åberopade handlingar äfven förekomme, för

hospitalsområdets ordnande erfordrades, att en inom Mariebergs egor

helt och hållet belägen skogsmark, i areal uppgående till 9 tunnland

20,3 kappland, likaledes blefve för hospitalets räkning förvärfvad, utgörande

kostnaden för densamma enligt verkstäld värdering 1,962 kronor

62 öre, Medicinalstyrelsen funne sig böra anhålla, att medel jemväl för

detta inköp måtte ställas till dess förfogande.

Under erinran att, beträffande nyss nämnda skogsmark, hvilken

redan i det vid Kongl. propositionen till 1881 års riksdag bilagda protokoll

i ämnet omförmäldes såsom behöflig för ifrågavarande anläggning,

Eders Kongl. Maj:t, på särskild framställning af Medicinalstyrelsen,

den 7 sistlidne Oktober bemyndigat samma styrelse att för Kronans räkning

inköpa lägenheten för det uppgifna beloppet, som finge förskjutas

af de till hospitals underhåll anslagna medel, får jag, på grund af hvad

sålunda förekommit, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att till gäldande af dels återstående köpesumman

för egendomen Marieberg med dertill hörande byggnader, 75,000

kronor, och dels köpesumman för ofvannämnda skogsmark, 1,962 kronor

62 öre, eller tillhopa 76,962 kronor 62 öre, ett till fullt krontal jemnadt

belopp af 76,963 kronor måtte varda såsom extra anslag för år 1883

anvisadt.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen beviljat senast

för hvardera af åren 1881 och 1882, i likhet med närmast föregående

år, ett extra anslag af 20,000 kronor, att i enlighet med uppgiga

grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa

barn.

Med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de allmänna bestämmelser,

som blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant

[38.]

Ang. uppfostringsanstalter

för

sinnesslöa

barn.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde hufvudtitelu.

understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å

.lägenheten Johannesberg vid Mariestad, ej heller den af föreningen i

Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl.

Maj:t af ofvannämnda anslag för så väl 1881 som 1882 anvisat åt

idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever

der underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor,

med vilkor att minst 35 elever skulle derstädes uppfostras och bland

dem 10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse

att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,

hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning

och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre

personer, som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit

underkastade inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt

att bestämma.

Sedan vidare, beträffande andra sådana inrättningar, hvilkas styrelser

kunde önska bidrag af omförmälda anslag för år 1881, Eders

Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 28 Maj 1880 meddelat de af

Riksdagen godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets

erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid

derom skeende ansökningar, hafva, på gjorda underdåniga framställningar

och efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda anslag till

ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter inom

Gefleborgs, Östergötlands och Malmöhus län; och har Eders Kongl. Maj:t

låtit utfärda nådig kungörelse af den 13 Maj 1881 rörande vilkoren för

åtnjutande af understöd för år 1882 utaf det till detta ändamål beviljade

anslag.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet

å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola

måtte äfven för år 1883 beredas understöd till enahanda belopp som

tillförene, men med den förändring i vilkoren, hvad angår sistnämnda

anstalt, att antalet frielever skulle nedsättas från tio till sex; samt framställningar

om statsbidrag under nästkommande år jemväl åt de öfriga,

här ofvan omförmälda anstalterna utan tvifvel kunna förväntas, får jag

— som för närvarande, och då någon egentlig utredning om behofvet

af den ifrågasatta inskränkningen i Stockholms idiotskolas förbindelser

för anslags åtnjutande icke förekommit, anser mig sakna skäl att understödja

den i detta afseende gjorda anhållan — i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd

för år 1883 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

39

kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid

beviljandet af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen

godkända.

I skrifvelse den 28 September 1881 bär Eders Kongl. Maj:ts Be- [39.]

fallningshafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets Landsting, un- Ang. speteiderdånigst

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen met^jer/ss.

att äfven för år 1883 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken i Helsingland befintliga sjukhem för

spetelske, under enahanda vilkoi’, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet

af dylikt bidrag.

Medicinalstyrelsen har i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande,

enär särdeles inom provinsen Helsingland, der antalet spetelske sjuke

under år 1880 varit något högre än under föregående år, ifrågavarande

sjukdom egde en icke ringa spridning, och då det vore af synnerlig

vigt att sådane sjuke egde tillfälle till tjenlig behandling och vård å eu

för dem inrättad anstalt, hvarigenom äfven sjukdomens ytterligare spridning

kunde motverkas, tillstyrkt att, på det å anstalten skulle kunna

mottagas det högsta antal sjuke, som utrymmet medgåfve, den underdåniga

framställningen måtte bifallas.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1883 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken,

under vilkor att 4,000 kronor dertill af Landstinget anvisas för samma

år och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda

till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant

medgifva.

Diverse anslag.

1 likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma [40, 41.]

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska Ang. dels Sv.

fornskriftsällskapet, och dels till beredande af religionsvård åt svensk & säUsh^etoch

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande dels reiigilandsmän,

torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jern- "Znske sji

väl för år 1883 på extra stat anvisa: män m. fl. i

till Svenska fornskriftsällskapet.................................... 2,000 kronor hamnar*

och till beredande af religionsvård åt svenske sjö

män m. fl. i utländska hamnar.................................................. 10,000 »

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvudtiteln.

[42.] På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i underdånig skrifvelse hem
Ang.

Testan- stält, torde Eders Kongl. Magt föreslå Riksdagen att af det till restauraTöpZgfdom-

ti°n af domkyrkan i Linköping utaf Riksdagen beviljade extra anslag

kyrka, å 68,500 kronor, hvaraf tillhopa 48,000 kronor anvisats att utgå under

åren 1877 — 1882, äfven för nästkommande år anvisa ett belopp af 8,000

kronor för berörda ändamål.

[43.] Då det af särskilde komiterade upprättade förslag om beredande

Ang. Ufrust- af annan och lämpligare lokal för Lifrustkammaren ännu icke kunnat

kammaren. jnf(jr {?(}erö Kongl. Magt till slutlig pröfning anmälas, får jag emellertid,

under åberopande af den utredning och de skäl, som i ämnet framlades

vid 1880 års riksdag, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren

och dermed förenade samlingar bevilja jemväl för år 1883

ett extra anslag till enahanda belopp, som blifvit för innevarande år

anvisadt, eller 1,700 kronor.

[44.] Med åberopande af den år 1881 församlade Riksdagens beslut om

Ang. Nordi- anvisande af ett extra anslag för år 1882 af 16,000 kronor till det Norska

museet. (]''s]<;a museet har styrelsen för samma museum i skrifvelse den 28 September

nästlidet år anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning

om beviljande jemväl för år 1883 af enahanda anslag för ifrågavarande

museum.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1883

anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för Nordiska

museet förfogande, för att enligt dess bestämmande användas för

museet tillhörande ändamål.

[45.] Sedan Riksdagen år 1881, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställ
Ang.

veten- ning, beviljat till vetenskaplig bearbetning af de genom Vega-expeditioarbetning

“afnen hemförda samlingar och af de under resan utförda fysikaliska

Vega-expedi- och geografiska observationer ett anslag af 50,000 kronor samt deraf

tWniingaram'' anvisat på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kronor, att utgå

på sätt och under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa det Eders Kongl. Maj:t nu täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1883 anvisa det återstående beloppet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 41

25,000 kronor, att, i enlighet med hvad förut föreskrifvits, genom Vetenskapsakademien

tillhandahållas Professoren m. m. friherre Å. E. Nordenskiöld

i mån af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt

under de af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnas öfverlemnande

till staten.

I en till Vetenskapsakademien ingifven och af bemälda akademi [46.]

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift har Chefen för Sveriges geo- ^anslag^

logiska undersökning, e. o. Professoren O. M. Torell hemstält, att akademien undersöknmmåtte

förnya sitt uti underdånig skrifvelse den 8 December 1880 lexa-gar ^ Spetsnade

förord för hans då framstälda anhållan, att tillfälle matte beredas

för två geologer att medfölja den sjöexpedition, som skiille komma att

till Spetsbergen afgå i och för inrättandet derstädes af en svensk fysikalisk

observationsstation, och att ett anslag af 5,500 kronor af allmänna

medel måtte beredas till bestridande af de kostnader, som dessa geologers

forskningsresa beräknades skola medföra. Med anledning häraf

har Vetenskapsakademien i underdånig skrifvelse den 14 nästlidne December

dels anmält, att förberedelserna för Spetsbergsstationens inrättande

framskridit så långt, att, så framt akademiens underdåniga hemställan

''om stationspersonalens och dess effekters transport till Spetsbergen

och tillbaka genom Eders Kongl. Maj:ts Flottas försorg och på

dess bekostnad varder i nåder bifallen, och så vidt eljest icke några

ofönitsedda hinder mellankomma, expeditionen för upptransporteringen

till Spetsbergen bör kunna afgå i början af Juli innevarande år, och

dels förordat Professoren Torells nu förnyade anhållan om anslag af

allmänna medel för ifrågavarande ändamål.

I sin förenämnda skrifvelse den 8 December 1880 hade Vetenskapsakademien

till stöd för sitt tillstyrkande åberopat ett särskildt inhemtadt

yttrande af tvänne sakkunnige ledamöter af akademien, Professoren

friherre A. E. Nordenskiöld och Geologen .A. E. Törnebohm,

hvilka anfört bland annat: att, på sätt Torell i en dem meddelad

promemoria framhållit, alla expeditioner, hvilka från Sverige afgått

till Spetsbergen, varit åtföljda af geologer, och att de geologiska undersökningar,

som af dessa expeditioner utförts, väsentligt bidragit att

belysa mer än en dunkel fråga rörande vår jords utvecklingshistoria,

hvaremellertid inom det rika geologiska forskningsfält, som Spetsbergen

hade att erbjuda, mycket dock ännu återstode att inhemta särskildt derigenom,

att i öns storartade naturliga profiler bättre än på något annat

ställe borde kunna erhållas värdefulla upplysningar rörande de för SveBih.

till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä, 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde hufvudtiteln.

[47.]

Ang. af Statskontoret

anmälda

förskott.

rige så vigtiga bergbildningarne från de äldsta geologiska perioderna,

äfvensom möjligen kunde vinnas något bidrag till bestämmande af de

kristalliniska skiffrars geologiska plats, hvilka i mäktiga massor deltoge

i Skandinaviens fjellbyggnad, hvarjemte genom ett närmare studium af

det sätt, hvarpå Spetsbergens jöklar utförde sitt geologiska arbete, månget

bidrag borde kunna vinnas till en närmare kännedom af de förhållanden,

under hvilka Sveriges lösa aflagiingar en gång bildades; att

bland dessa och andra af Torell anförda skäl, som talade för önskvärdheten

af det utaf honom väckta förslagets utförande, isynnerhet

borde betonas vigten deraf, att ett tillfälle sådant som det nu förevarande

icke måtte försummas att på Spetsbergen söka bidrag till

de skandinaviska fjellskiffrarnas geognosi, hvilket borde blifva hufvudföremålet

för geologernas uppmärksamhet; att, så länge man endast

kände de nämnda skifferbildningarnas södra gräns, deras geognosi dock

svårligen kunde blifva nöjaktigt utredd, innan äfven den norra gränsen

blefve uppsökt och undersökt, hvartill icke funnes någon möjlighet annat

än på Spetsbergen, samt att på dessa, i det afgifna yttrandet än vidare

utvecklade grunder akademiens förenämnde två ledamöter tillstyrkte utverkande

för ifrågavarande ändamål af statsanslag till det enligt uppgjordt

och företedt kostnadsförslag angifna beloppet.

Med stöd af hvad sålunda förekommit och enär de för ändamålet

erforderliga medlen, hvilka behöfva disponeras redan under innevarande

år, torde — derest de varda af Riksdagen anvisade för år 1883 — kunna

af förhanden varande tillgångar förskjutas, anser jag mig böra tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1883 bevilja ett belopp af 5,500 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen

för att der anställa undersökningar enligt af akademien meddelad

plan; och torde dervid tillika böra föreskrifvas, att de vetenskapliga

samlingar, som af bemälde geologer kunna varda hemförda, skola tillhöra

staten samt enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, på förslag

af Vetenskapsakademien, mellan vederbörande institutioner fördelas.

De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln,

gjorda förskott, hvilka böra hos Riksdagen till ersättning anmälas, äro,

enligt Statskontorets i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp,

utgörande:

dels arfvoden till ledamöter i komitén för ordnande af undervisningen

för döfstumma och blinda................................................... kr. 860: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

43

godtgörelse åt två ledamöter i komitén för särskilda

arbeten med insamlande och bearbetande af åtskilliga för

komitén behöfliga statistiska arbeten............................................. kr. 300: —

ersättning för bestridande af sekreteraregöromålen

inom komitén samt till renskrifning och gratifikationer åt

komiténs vaktmästare ....................................................................... » 935: 65

och dels till arrendatorn af Yexiö liospitalsgård förskjuten

ränta från den 14 Mars 1880 till samma dag 1881

å medel, som af Karlskrona—Vexiö jernvägsbolag erlagts

för exproprierad mark från nämnde liospitalsgård ............... » 348: 65.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott

å tillhopa 2,444 kronor 30 öre, ett till fullt krontal jemnadt belopp af

2,445 kronor måtte varda såsom extra anslag för år 1883 anvisadt.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansårenden, Mllet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1882.

N Svarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit p)å föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementscheBih.

till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde hufvudtiteln.

fen statsrådet Themptander att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen

af

Nionde hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaten.

Hvad först angick

pensionsstaten,

förklarade departementschefen sig icke ega anledning föreslå någon förändring

i de å denna stat uppförda anslagens belopp.

Beträffande åter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet tillhandakomna

protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen

[1.] på justitiedepartementets föredragning: {se bil. 1 vid detta prof. pag. 1)

Pensionering att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som under förut
fångvården

sättning åt Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t beslutade framafilare

mfl om fastställande af lönestat för vissa vid fångvården anstälde

jun a, em. fanjunkare^ underofficer are, vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar

och fånggevaldiger skulle tillkomma desse tjenstinnehafvare, må inträda vid

uppnadda 60 lefnads- och 30 tjenstår, derest löntagaren minst 20 år innehaft

ordinarie tjenst på fångvårdens stat;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta prot. pag. 4) [2.]

att åt registratorn i fångvårdsstyrelsen Gustaf von Post må å all-r^e^“"Jr"r,

manna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 2,800 kronor, attfångvårdssty

utgå från och med månaden näst efter den, då afsked varder honomrdsenp®''t v0’

beviljadt;

på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta prof. pag. 6) [3.]

att bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund Gustaf f^hntngåbeFredrik

August Pornander må uppföras å allmänna indragningsstaten till fäihafvaren

åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom j^^^nelund

beviljadt, af en pension af 800 kronor årligen; g.f.å.fot
nander.

på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof. pag. 8) [4.]

att underofficeren vid kronoarbetscorpsen Johan Otto Wahlström underofficeren

berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller af- vid kronoarsked

från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, ^o^wahuwsm.

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;

på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta pr ot. pag. 10) [5.J

att vaktqvinnan vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson må ?llf™n{öarn

erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller vid lämfänafsked,

å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 250

kronor; Eriksson.

på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prof. [6.]

nnn 19} Pension förf.

pag. i*) .. d_ regemenU.

att auditören vid lifregementets husarcorps Maths Svala Backström, shrifvaren vid

hvilken förut tillika tjenstgiort såsom regementsskrifvare vid samma corps, lifresementeis

må från och med månaden näst efter den, hvari han tran auditörstjensten auditören m.

afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningssta-E- Bäckström.

ten fyllnadspension till det belopp, som tillsammans med Bäckströms audi
törspension

från arméns pensionskassa, 450 kronor, motsvarar den för re
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Nionde liufvudtiteln.

gementsintendent bestämda pension af 2,240 kronor, eller således 1,790

kronor;

t7-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta mot.

Pension förf y^

d. regements- Jr^U *

skrifvaren vid att f. d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarecorps, majoren i armén

häsTochfält- Edvard Theodor Fredrik Nordbeck, hvilken efter erhållet afsked från kapjägarecorpser,

tensbeställningen tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid Jemtlands hästTZdlL:0^

fältjägarecorpser, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension, motsvarande skilnaden

mellan den kaptenspension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär, och

den för kapten af första klassen eller regementsintendent numera bestämda

pension af 2,240 kronor, eller således 1,240 kronor årligen, att utgå från

och med månaden näst efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen;
-

E.Lundberger.

I8-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 8 vid detta prot.

Pension for o/T\

förste batal- Jr™9* &U)

jonsiäkaren a. att förste bataljonsläkaren vid Svea lifgarde Anders Erik Lundber
ger

må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension

ur arméns pensionskassa afgår från förste bataljonsläkaretjensten, för sin

återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten

till det belopp, som tillsammans med pensionen från nämnda pensionskassa,

450 kronor, motsvarar hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor, eller

således 1,350 kronor;

[9-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 9 vid detta prof.

Ää5i» *)

faren vid So- att förre regementskommissarien, numera förrådsförvaltaren vid SöderffZZtePA.

manlands regemente, f. d. majoren i armén Johan August von Feilitzen

von Feilitzen. må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension

utaf 600 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den,

i hvilken han erhåller afsked från förrådsförvaltaretjensten, äfvensom att

medgifvas må, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra hinder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln.

5

för von Feilitzen att uppbära den honom enligt kongl. brefvet den 9

februari 1858 tillkommande fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående

kaptenspension;

på landtförsvarsdepa/rtementets föredragning: (se bil. 10 vid detta prof. [10.]

paa. 26) Understöd åt

att till understöd åt f. d. landtvärnsman ma lör ar 1888 a all värnsmän.

inänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen

icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare;

på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 11 vid detta prot. [11.]

Paff- 2°) . „ . föreståndaren

att å allmänna indragnmgsstaten må anvisas 1,466 kronor 67 öre, för navigaatt

årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i tionsskoian i

Kalmar, kaptenlöjtnanten a flottans lndragnmgsstat Johannes Christoner chr. Limjn.

Livijn under lians återstående lifstid från och med månaden näst efter den,

i hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid nämnda skola varder

honom beviljadt;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 12 vid detta pr ot. pag. 32) [12.]

att landskamreraren i Blekinge län Olof Rudolf Hammar må från Pension för

och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens ren o. k.

pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta Hammar.

från allmänna indragnmgsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att

detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 4,000 kronor,

eller 1,600 kronor årligen;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 13 vid detta prof. pag. 36) [18.]

att häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl Änders Pensum för

Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med ren c. A.

pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin Ljungholm,

återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragnmgsstaten fyllnadspension

till så stort belopp, att detta tillhopa med pensionen från sagda inrättning

utgör 2,500 kronor, eller 1,300 kronor årligen;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtitelu.

[14 — 15.] på civildepartementets föredragning: (se bil. 14 vid detta

^stations fn-** a^'' en hvar af följande vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjenste
ande»

g. f. män, nemligen stationsingeniören Gustaf Frithiof Waldenström, materialm.

aji.tjenste- förvaltaren Nils Fredrik Hedenskoug, nivellören Lars Theodor Fredrik

män vid sta- Nisbeth samt bokhållarne Olof Gustaf Hjelm, Robert Edvard Lycbou, GuJanndpr3

^^ Stolpe och Ådolf B curling inå från och med månaden näst efter

byggnader.

den, hvarunder han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader,

åtnjuta från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående

lifstid till belopp

Waldenström af............................................ kr. 4,000:—

Hedenskoug » ............................................. » 2,400:—

Nisbeth » ............................................. » 1,500:—

Hjelm » » 1,200:—

Lychou » ............................................. )> 1,200:—

Stolpe » » 1,200:—

och Beurling » ............................................. » 1,200:—;

Pension för samt att c^e^en för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och för

generaidirek- styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, generaldirektören Carl

t0r<Beipr. ° ^ottreich. Beijer *) må förklaras berättigad att, då han ur statens tjenst

afgår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under

sin återstående lifstid af eu mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning

svarande pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från

och med månaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom

beviljadt;

[16.] Pa civildepartementets föredragning: (se bil. sjette hufvudtitelnpag. 31)

Pension för att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader Carl

bAr<GrlndinsoJ^X^i ^rail(Hnson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil Strömoch

bokhålla- berg, hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen af

strömbefg va§'' och vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten uppföras

årliga pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300 kronor, att

jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning å 1,200 kronor, hvartill

han såsom kanslist i civildepartementet varder efter erlagda retroaktiva

*) Se bil. 14 pag. 42.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

afgifter berättigad, utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder

han från sistberörda befattning erhåller afsked, dock ej före ingången af

år 1883, samt för Strömberg till belopp af 2,500 kronor, att utgå från

och med år 1883; dock att, derest Grandinson och Strömberg framdeles

skulle erhålla anställning å rikets stat, pensionsbeloppen skola minskas

med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår

till samma eller högre belopp, upphöra att utgå;

på ecklesiastikdepartementets föredragning {se bil. 15 vid detta prat. [17—19.]

pag. 45) Pension Jäv

att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,^weidZlayn.

enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Lundgren, må från och med

innevarande år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 575 kronor årligen;

att öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuka Wilhelm Pension för

Ferdinand Öhrström*) må från och med månaden näst efter den, då af-h°maren^w.

sked från öfverläkarebefattningen jemte den dermed förenade extra ordi-F■ öhrström.

narie professorsbeställning i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska

institutet varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 4,500 kronor; samt

att för sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjö- Pension för

berg**) må å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af^mlenT^E.

1,725 kronor, att till honom från och med månaden näst efter deh, då Sjöberg.

han erhåller afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid

utgå.

Föredragande departementschefen anförde vidare: i-oa -i

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning har kam- penSion för

marskrifvaren å kaminarkollegii gamla stat Lars Magnus Victor Örnberg, kammarshrifmed

bifogande af läkarebetyg, anhållit att varda Överflyttad på allmänna ''”vTönierg.

indragningsstaten med rätt att derifrån uppbära den lön af 1,600 kronor,

som, enligt kaminarkollegii gamla stat, åtföljt sökandens numera indragna

tjenstebefattning.

Ornberg, som är född den 17 september 1839 och den 24 februari

1860 inträdde i statens tjenst såsom e. o. kammarskrifvare i kammarkol
-

*) Se bil. 15 pag. 47.

**) Se bil. 15 pag. 49.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln.

legium, utnämndes den 20 september 1872 till innehafvare af en ordinarie

kammarskrifvaretjenst i kollegii dåvarande första provinskontor, men har,

sedan kollegium med 1880 års ingång erhållit en förändrad organisation

och kammarskrifvaretjensterna dervid indragits, utan att lämplig anställning

i den nya organisationen kunnat Örnberg beredas, varit såsom öfvertalig

tjensteman uppförd å kollegii öfvergångsaflöningsstat. I sådan egenskap

har Örnberg af det för genomförande af kammarkollegii nya organisation

anvisade extra anslag uppburit ett belopp, som till en början,

enär Örnberg då hade inkomstgifvande sysselsättning på annat håll och

någon väsentligare tjenstgöring inom kollegium icke af honom påkallades,

kunnat inskränkas till endast 1,000 kronor för år. Sedan emellertid örnberg,

som redan under den tid, han bestridde kammarskrifvaretjenst, varit

sjuklig och af sådan anledning vid flere tillfällen åtnjutit ledighet, under

sistlidet år genom tilltagande sjuklighet blifvit otjenstbar, har först kammarkollegium

och derefter Eders Kongl. Maj:t, för en tid af ett år från

den 17 september samma år, beviljat Örnberg fullständig tjenstledighet,

i sammanhang hvarmed Örnberg genom nådigt beslut den 11 sistlidne

november berättigats att under ledigheten, enligt gällande författningar,

uppbära 3/4:delar af den å gamla staten honom tillkommande kammarskrifvarelön

med 1,200 kronor årligen.

Det vid Örnbergs omförmälda ansökning fogade, den 31 augusti 1881

af läkare på embetsed utfärdade betyg innehåller: att Örnberg redan för

15 år sedan lidit af sockersjuka, för 11 år sedan af ledvattensutgjutning

i knäna, för 7 år sedan och ännu af muskelrheumatism samt de sista 12

åren af stigande och nu i åtminstone 5 år höggradig blodbrist med deraf

följande ögonsvaghet och allmän afmattning; att Örnberg, som äfven har

benägenhet för nafvelbråck, befinner sig i ett sådant tillstånd af kraftlöshet,

att han ej kan underkasta sig någon nämnvärd själs- eller kroppsansträngning;

samt att, då Örnberg derjemte lider af djup nedstämdhet, som

ytterligare utestänger hoppet om tillfrisknande, och hans ohelsa under så

lång tid utvecklat sig samt sjukdomarne envist fortfarit och tilltagit, Örnberg

befinner sig i så betänkligt och oroande tillstånd, att han högst osannolikt

någonsin kan återfå sådana krafter, att han vidare kan egna sig åt

någon stadigvarande och trägen sysselsättning.

Kammarkollegium, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har

dervid anfört, att Örnberg, enligt den för honom utfärdade fullmakt, vore

skyldig att för åtnjutande af den honom i fullmakten tillförsäkrade lön

underkasta sig tillämpning af bestämmelserna i kongl. cirkuläret den 9

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

9

november 1860, och således äfven jemkning i sina tjensteåligganden, samt

att med afseende härå och då kollegium, som egde på bestämd eller obestämd

tid anställa amanuenser, kunde för dessa anordna aldeles enahanda

göromål som dem, hvarmed de vid kollega omreglering qvarstående kammarskrifvare

varit sysselsatte, Örnberg icke kunde ega något berättigadt

anspråk att i följd af kollega omreglering varda försatt å indragningsstat;

och då sökanden, född år 1839, lika litet vore på grund af sin ålder

dertill berättigad, samt det af honom företedda läkarebetyget, sådant detsamma

vore affattadt, enligt kollega åsigt, icke heller utgjorde tillräckligt

stöd för förordande af en sådan åtgärd, har kollegium funnit sig sakna

skäl att tillstyrka bifall till ansökningen.

Från detta yttrande var . dock eu ledamot skiljaktig och hemstälde,

under framhållande af Örnbergs sjuklighetstillstånd samt oanvändbarhet

och olämplighet för tjenstgöring i kollegium, att, då af det företedda läkarebetyget

åtminstone syntes kunna dragas den slutsats, att Örnberg, som

under sin ordinarie tjenstetid af omkring 9 år mer än halfva tiden eller

5 år 10 månader icke utöfvat någon verksamhet inom kollegium, för

framtiden ännu mindre blefve i stånd att derstädes göra något verkligt

gagn samt hans qvarstående under sådana förhållanden på kollegii stat

vore utan ändamål och endast komme att leda till nya ansökningar om

ledighet, som icke, vid företeende af läkarebetyg, kunde honom förvägras,

ansökningen måtte på det sätt bifallas, att ett belopp af 1,000 kronor

blefve å allmänna indragningsstaten uppfördt, att af Ornberg årligen åtnjutas

från och med månaden näst efter den, då han begärt och erhållit

afsked från sin tjenst i kollegium.

Sedan Örnberg derefter, med förklarande, att han åtnöjdes, derest en

sådan anordning vidtoges, som föreslagits af den från kollegii utlåtande

skiljaktige ledamoten, ytterligare ingifvit och åberopat ett nytt den 5

november 1881 för honom utfärdadt läkarebetyg, enligt hvilket lian dåmera

befunnits lida jemväl af en såsom följd af sockersjuka stundom

uppträdande sjukdom »oxaluri», hvilken yttrade sig, bland annat, i stor

matthet och förslappning samt hypokondri, har jemväl statskontoret i

ärendet inkommit med infordradt utlåtande, deruti detta embetsverk, hufvudsakligen

instämmande med reservanten i kammarkollegium, anfört, att,

då genom läkarebetyg vore styrkt, att Örnberg, efter långvarig och tilltagande

sjuklighet, befunne sig »i så betänkligt och oroande tillstånd, att

han högst osannolikt någonsin kunde återfå sådana krafter, att han vidare

kunde egna sig åt någon stadigvarande och trägen sysselsättning»; då det

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln.

följaktligen måste antagas, att örnberg icke komme att i tjenstgöring åter

inträda, utan att honom, på förnyade ansökningar, måste beviljas tjenstledighet,

hvarunder han, enligt författningarna, vore berättigad att af kammarskrifvarelönen,

1,600 kronor, uppbära tre fjerdedelar eller 1,200 kronor,

samt då Örnberg förklarat sig nöjd med ett till 1,000 kronor årligen

nedsatt belopp, om ständig tjenstledighet honom beviljades, statskontoret

funne giltiga skäl vara för handen till sökandens öfverflyttning å allmänna

indragningsstaten med rätt till uppbärande derifrån af sistnämnda belopp,

dock att, emedan innehållet af läkarens betyg icke helt och hållet uteslöte

möjligheten, att Örnberg åter kunde blifva i mer eller mindre mån tjenstbar,

vid berörda förmån borde fästas det vilkor, att, i händelse Örnberg efter

öfverflyttningen blefve befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skulle

vara pligtig att i allo frånträda lönen på indragningsstat, derest denna

understege eller vore lika med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas

motsvarande afdrag, i den mån den öfverstege den nya lönen.

Da den vitsordade beskaffenheten och långvarigheten af Örnbergs

sjukdomstillstånd utesluter sannolikheten för hans återställande, och, äfven

om Örnberg framdeles skulle blifva i större eller mindre grad tjenstbar,

kammarkollegium, enligt hvad handlingarne utmärka, icke torde af hans

tjenstgöring kunna hemta något afsevärdt gagn, anser jag mig, med fästadt

afseende äfven å den besparing för statsverket, som vinnes genom den af

statskontorer förordade åtgärden, böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

i öfverensstämmelse med statskontorets tillstyrkande täcktes föreslå Riksdagen:
att

kammarskrifvaren Örnberg må å allmänna indragningsstaten

öfverflyttas med rätt att derifrån uppbära ett belopp af 1,000 kronor

årligen, dock att, derest örnberg framdeles skulle vinna befordran till

annan tjenst a rikets stat, det a indragningsstaten för honom uppförda

anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen,

eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

[21.] Det torde vidare tillåtas mig att påkalla Eders Kongl. Maj:ts upp
jägmåstZeng.

märksamhet för en af jägmästaren i Östersunds revir Georg''Edvard

e. Brandberg. Brandberg gjord underdånig ansökning att varda på allmänna indragningsstaten

Överflyttad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

11

Brandberg, hvilken under flere år såsom blind och lam åtnjutit

tjenstledighet, har, med åberopande häraf samt under förmälan, att han

saknade all enskild tillgång, anhållit att för sin återstående lifstid få från

allmänna indragningsstaten uppbära samtliga de löneförmåner, som tillhöra

hans nuvarande befattning.

Af ansökningen bifogade och sedermera ingifna handlingar inhemtas,

att Brandberg, som är född den 13 november 1823, efter att hafva år

1847 aflagt utgångsexamen vid skogsinstitutet och under flere år förvaltat,

uppmätt och indelat bruks- och allmänningsskogar, den 12 mars 1855

blifvit förordnad att under en kortare tid förestå jägmästaretjensten i

Stockholms län, hvarefter han samma år antagits till extra öfverjägare i

samma län; att Brandberg år 1856 konstituerats till öfverjägare i Vesterbottens

län, år 1859 till jägmästare i Jemtlands län och den 30 december

1876 erhållit förordnande å sin nu innehafvande befattning; att han såsom

jägmästare i fjerde eller högsta lönegraden, oberäknadt resepenningar, åtnjuter

i aflöning 3,000 kronor, deraf han under tjenstledigheten uppbär

sjelfva lönen, 2,250 kronor, men är skyldig att till vikarien afstå den

del, som har natur af tjenstgöringspenningar, eller 750 kronor; att Brandberg,

enligt läkares på embetsed afgifna intyg, är obotligt blind å båda

ögonen och lam i båda benen.

Öfver den underdåniga ansökningen hafva yttranden inhemtats från så

väl statskontoret som skogsstyrelsen, af hvilka det förra embetsverket anfört,

att, då Brandberg icke hunnit den lefnads- och tjensteålder, som författningsenligt

utgjorde vilkor för civile embets- och tjenstemäns rätt att vid

afskedstagande undfå pension å allmänna indragningsstaten, hvilken rätt

numera tillkomme jemväl skogsstyrelsens samt skogsstatens embets- och

tjensteman, statskontoret icke funne sig kunna tillstyrka bifall till ansökningen

i hela dess utsträckning; men enär, enligt läkares intyg, Brandberg

till följd af blindhet och förlamning vore för all framtid oförmögen att

sin tjenst bestrida, samt, på sätt skogsstyrelsen erinrat, förvaltningen af

det till Brandbergs jägmästare tjenst hörande revir måste lida synnerligt

men, om han, ehuru på grund af sjukdom ständigt tjenstfri, nödgades till

upphunnen pensionsålder qvarstå vid tjensten och denna under tiden skulle

uppehållas genom en otillräckligt lönad vikarie, har statskontoret, med

åberopande jemväl af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade

förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjensteman

skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, hemstält, att nådig

proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande af rättighet för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln.

Brandberg att, oaktadt han icke uppnått föreskrifven lefnads- och tjenstealder,

efter erhållet afsked från jägmästare^ensten under sin återstående

lifstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta en emot hans nuvarande lön

svarande pension af 2,250 kronor årligen; i hvilken hemställan äfven

skogsstyrelsen förenat sig.

Da olägenheterna af Brandbergs qvarstående i tjenst under närvarande

förhållanden synas mig uppenbara, och, enligt läkarebetyg, all möjlighet

saknas för hans framtida återställande till tjenstbarhet, tillstyrker jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de hörda

myndigheternas hemställan, täcktes föreslå Riksdagen:

att jägmästaren Brandberg må förklaras berättigad att, utan hinder

deraf att han icke uppnått för pensions erhållande stadgad lefnads- och

tjensteålder, från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked

från jägmästarebefattningen varder honom beviljadt, under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en emot hans nuvarande

lön svarande pension af 2,250 kronor årligen.

[22.] Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å spanmål

Krattning för^ g,ren ] 87 9—1881 utgjort i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten,

/»•»er isående motsvarande 14 kronor 13 öre för tunnan eller 3 kronor 63 öre utöfver

spanmni. det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41

års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom jemlikt då

stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering tillträdt lön

med derunder beräknad spanmål, är försäkrad, böra af Riksdagen bestämmas

till utgående från allmänna indragningsstaten efter nämnda prisskilnad,

3 kronor 63 öre för tunnan; och kommer sålunda den ersättning, som

utgår för den ende återstående löntagaren, hvilken eger rätt till dylik

förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor, att utgöra 54 kronor 45 öre.

deBe^ordinarie ^ det förslag, Eders Kongl. Maj:t, på justitiedepartementets föredrag
ansiagen

å ni- ning beslutit framställa i afseende å pensionering af en del af den till

°ndetiteilmd"fångvården hörande personal icke lärer behöfva för närvarande föranleda

någon ökning i det å allmänna indragningsstaten uppförda förslagsanslag,

och summan af de nya anvisningar å detta anslag, som eljest dels enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

13

Eders Kongl. Maj:ts redan fattade, här omförmälda beslut, och dels på

grund af nu utaf mig framstälda förslag skulle komma att hos Riksdagen

äskas, icke är större, än att en mosvarande minskning i anslaget kan

antagas uppstå genom äldre pensionstagares afgång, anser jag mig, med

afseende jemväl derå, att en reglering af det nämnda anslaget egt rum

så nyss som vid nästlidet års riksdag, icke böra ifrågasätta någon ändring

i det belopp, hvartill anslaget är i nu gällande riksstat beräknadt, och

torde således de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln få såsom för

närvarande upptagas:

anslaget för pensionsstaten till ................................................... 1,286,022: —

» » allmänna indragningsstaten till ........................... 1,143,978: —

tillsammans kronor 2,430,000

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverks- [23.]

propositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 30 december Kreditiv för

1881 på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 16 vid detta

prat. pag. 51) fattade beslut att af Riksdagen äska, pensionskassa.

så väl att å extra stat för år 1883 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu fastställa pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående,

som ock att hvad af de till pensioneringen under år 1882 anslagna medel

kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln anfört och

hemstält biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen

i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen,

på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu anmälda, för statsregleringen

erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

Ex protocollo:

A. L. Fris.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

1

Utdrag af protokollet öfver fustitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven, ■

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Thempt ander,

Departementschefen, statsrådet von Steyern anförde:

»Derest den i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna Pensionering

under riksstatens andra hufvudtitel beslutade nådiga framställning till få™Xden

Riksdagen, angående fastställande af lönestat för vissa vid fångvården an- anstaide >»- stälde tjensteman och betjente, af Riksdagen godkännes, blifver deraf på iunhare m- A

grund af Riksdagens år 1877 fattade beslut en följd, att samtlige de

bland nämnde tjenstinnehafvare, som fått sin aflöning fördelad i lön och

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

tjenstgöringspenningar, nemligen 5 fanjunkare, 30 underofficerare, 17 vaktmästare,

16 förste konstaplar och 350 konstaplar, erhålla rätt till pension

å allmänna^ indragningsstaten till lönens hela belopp. Enahanda rätt

torde för fånggevaldigerna, hvilkas lön skulle bestämmas till 500 kronor,

utan tjenstgöringspenningar, följa af 1875 års Riksdags beslut, att fångvårdens

a ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman samt betjente

skola erhålla pension å allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende

för civile tjensteman i allmänhet gällande grunder. Till dessa grunder

hör att, da lönen ej öfverstiger 3,000 kronor, pensionen utgår med

lönens hela belopp.

Pensionsåldern bestämdes af 1877 års Riksdag till 65 lefnads- och

minst 35 tjenstear, der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller

blefve meddelade. Enligt de äldre, på fånggevaldigerna tillämpliga reglerna.

fordras för rätt till pension 70 lefnads- och 30 tjensteår, eller, derest

sjuklighet. eller^ försvagadt helsotillstånd kunde styrkas, 65 lefnads- och

vid pass 40 tjensteår. Redan i den underdåniga framställning fångvårdsstyrelsen

gjorde före 1862 års Riksdag angående pensionering af fångvårdens

personal och som föranledde ett förslag från Kongl. Maj:ts sida till

Riksdagen, vitsordade fångvårdsstyrelsen, på grund af då vunnen erfarenhet,

att, enär de åligganden, som tillhörde större delen af fångvårdsanstalternas

tjenstebefattningar, vore af särdeles mödosam och svår samt kroppsoch

själskrafter hastigt medtagande beskaffenhet, innehafvarne af dessa befattningar

icke med den ständiga vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades,

kunde medium fenster fortfara till 65 års ålder, hvarför fångvårdsstyrelsen

och pa dess tillstyrkan Kongl. Maj:t föreslog pensionsrätter inträdande

vid 60 lefnadsår. Visserligen förföll detta förslag i följd deraf

att hela pensionsfrågan af Riksdagen uppsköts, men då nu denna af Eders

Kongl. Maj:t ånyo upptages, har jag ej ansett mig kunna underlåta att

fästa uppmärksamheten vid fångvårdsstyrelsens ifrågavarande, såsom mig

synes, väl grundade framställning. Nedsättning af pensionsåldern, der sådan

af särskilda förhallanden pakallats, har ock sedan nämnde tid i flere fall

af Riksdagen beviljats, exempelvis för gymnastiklärare och provinsialläkare.

Derest 60 lefnadsår skulle berättiga till pension, fordras en motsvarande

nedsättning i tjensteåldern till 30 år, helst fångvårdsbetjeningen ej plägar

och ej heller bör antagas vid allt för tidig ålder. Deremot borde det,

till förekommande af missbruk, stadgas, att den, som vill göra anspråk på

rätt till pension, skall hafva under ett visst antal år, förslagsvis 20, innehaft

någon af de på fångvårdens ordinarie stat uppförda tjenster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln: bil. 1.

8

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som under förutsättning

af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning om fastställande

af lönestat för vissa vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare,

vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar och fånggevaldiger skulle tillkomma

dessa tjenstinnehafvare, må inträda vid uppnådda 60 lefnads- och

BO tjensteår, derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på

fångvårdens stat.

Jag torde ej behöfva erinra derom, att detta förslag ej afser att

rubba Riksdagens vid särskilda tillfällen, senast 1863, gjorda medgifvande,

att tjensteman och betjente vid fångvården, som genom våld af fångar blifvit

till helsa och lemmar så skadade, att de icke vidare kunna sin tjenst

bestrida, skola, oberoende af ålder och tjenstetid, bibehållas vid sin aflöning».

Denna af statsrådets öfrige ledamöter understödda .

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

Och skulle utdrag af detta protokoll meddelas

finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Tli. Wilh. Malm.

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Riciiert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

Pension för Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 28 nästlidne må
registratorn

r • . ^

fångvårdssty- nåd, hvarmedelst öiverlemnats en åt registratorn i styrelsen Gustaf von .

reUenpo8t 1 underdånighet gjord ansökan, att, enär han under senare åren lidit

af ögonsjukdom, hvilken, enligt ett af medicine doktorn Anton Bergh

den 21 i samma månad utfärdadt, vid ansökningen fogadt intyg, vore

obotlig och gjorde honom alldeles oförmögen att vidare bestrida sina

tjensteåligganden, Kongl. Maj:t täcktes bereda honom, som icke egde en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2. 5

skilda tillgångar, pension å allmänna indragningsstaten^ till belopp motsvarande

registratorslönen i fångvårdsstyrelsen jemte alderstillägg eller

2,800 kronor; och har fångvårdsstyrelsen för egen del anfört:

att von Post, hvilken vore född den 29 januari 1825, den 22 juni

1850 inträdt i statens tjenst och den 25 oktober 1865 blifvit till registrator

hos styrelsen befordrad,

att de för registratorsbefattningen bestämda löneförmåner utgjordes

af: lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, ålderstillägg 500

kronor efter fem och ytterligare 500 kronor efter tio års tjenstgöring,

att von Post, som allt sedan den 28 juni 1875 på grund af sjukdom

haft sig fortfarande tjenstledighet beviljad, under denna tid uppburit och

allt framgent vid fortfarande sjukdomsförfall jemlikt kongl. kungörelsen

den 1 juni 1877 skulle vara berättigad att uppbära samtliga löneförmånerna

vid tjensten med undantag af tjenstgöringspenningarne, samt

att fångvårdsstyrelsen desto hellre till ansökningen tillstyrkte bifall,

som det icke kunde vara lämpligt eller till båtnad för tjenstens behöriga

bestridande, att densamma än vidare skulle komma att för obestämd tid

förrättas af vikarie.

Departementschefen anförde härvid:

»Då enligt läkares intyg den sjukdom, som hindrar von Post att förrätta

sin tjenst, är obotlig, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja honom en årlig

pension af 2,800 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, då afsked varder honom beviljadt.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält och deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och

skulle utdrag af detta protokoll till finansdepartementet

expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Th. Wilh. Mahn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Thempt änder.

Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 7 sistlidne oktober,

fäihafvaren hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Konungens befallnings8f/rrlf-''hafvande

1 Göteborgs och Bohus län till styrelsen insänd och förordad

sund G. F. ansökning af bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund GuA.

Fomander. gtaf Fredrik August Fomander att, enär han nu vid uppnådda 67 års

ålder saknade krafter att förrätta bevakningsbefälhafvarebefattningen vid

nämnda häkte, honom måtte vid afskedstagandet beredas en mot hans nuvarande

lön 1,000 kronor svarande pension.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 3.

7

Departementschefen anförde härvid:

»Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas, att sökanden, som är

född den 11 juni 1814 och sedan år 1832, då han antogs till furir vid

Kronobergs regemente, varit anstäld vid samma regemente till våren år

1855, då han på begäran undfått afsked ur krigstjensten, den 9 september

1866 blifvit anstäld såsom fanjunkare vid straffängelsets i Karlskrona inre

bevakning samt den 27 september 1872 erhållit styrelsens förordnande

såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet i Svanesund, hvilken befattning

han ännu innehar; att han enligt Konungens befallningshafvandes

vitsord med nit, ordning och skicklighet fullgjort sina åligganden samt

att han, hvilken sistlidne sommar åtnjutit tjenstledighet för vårdande af

sin brutna helsa, fortfarande är lidande af hjernanemi och allmän svaghet

jemte nedsatt hörselförmåga; och har fångvårdsstyrelsen underdånigst hemstält,

det Ivongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att

Fornander måtte komma i åtnjutande af en årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af åtta hundra kronor, hvilket belopp ungefärligen

motsvarade hvad honom skulle tillkomma, derest fortfarande

tjenstledighet på grund af sjukdom blefve honom beviljad.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Fornander, hvars befattning icke är

upptagen på den af Riksdagen faststälda stat för vissa fångvårdstjenstemän,

måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från

och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, af

en pension till belopp af 800 kronor årligen.»

1 denna hemställan instämde statsrådets öfrige ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält; skolande utdrag af

detta protokoll till finansdepartementet expedieras, för

behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

TJi. Wilh. Malm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, Mllet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1882.

N ärvar ande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyeen,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Riciiert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

Pension för Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 september 1881,

TiJ ™«nolr- hvarmedelst öfverlemnats en af direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö

betscorpsen j. till styrelsen insänd och förordad ansökning af underofficeren vid krono’

arbetscorpsen Johan Otto Wahlström att blifva tilldelad pension å allmänna

indragningsstaten.

Departementschefen anförde härvid:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

9

»Af de vid ansökningen fogade betyg inhemtas, att Wahlström, hvilken

är född den 26 oktober 1817 samt, sedan han år 1843 blifvit antagen

såsom volontär och derefter tjenstgjort dels vid Skaraborgs regemente

och dels vid Hallands infanteribataljon, den 1 oktober 1854 blifvit antagen

till underofficer vid kronoarbetscorpsen på Karlsborg, att han år 1872

kommenderats att i nämnde egenskap åtfölja corpsen till Tjurkö, der han

sedermera oafbrutet tjenstgjort och ännu är tjenstgörande, att han i berörda

tjenstgöring städse väl sig förhållit samt att han, till följd af ålder

och dermed aftagande krafter, icke längre i sin ifrågavarande befattning

är fullt tjenstbar; och har med afseende härå fångvårdsstyrelsen, jemte

anmälan, att Wahlströms lön, deruti inberäknade två ålderst il lägg, uppginge

till 800 kronor jemte beklädnadsbidrag SO kronor eller tillsammans

880 kronor, underdånigst hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Wahlström

till erhållande af en årlig pension å allmänna indragningsstaten af

sexhundra kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han

undfinge afsked.

På grund af hvad sålunda förekommit och under erinran, att, om

Riksdagen bifaller Eders Kongl. Maj:ts denna dag beslutade framställning

om pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för vissa af fångvårdsstatens

betjente, sådan rätt för Wahlström dock icke deraf blir en följd, enär

hans lön ej uppförts å den stat, hvarå Riksdagens fastställelse begärts,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Wahlström

måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han

erhåller afsked från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å

Tjurkö, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära

en årlig pension af sexhundra kronor;»

I hvilken hemställan statsrådets öfrige ledamöter instämde.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att utdrag

af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Th. Wilh, Mahn.

Bill. till Rikad. Prof. 1881, 1 Sami. 1 Afä.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

Pension för

vaJetqvinnan

vid länsfängelset

i Venersborg

C.

EriJcsson.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

9 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 1 sistlidne juli, hvarmedelst

till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af vaktqvinnan vid länsfängelset

i Venersborg, Carolina Eriksson gjord ansökning om pension vid afskedstagandet,

utvisande de vid ansökningen fogade betyg, att Eriksson, som är

född år 1810 och sedan den 28 oktober 1854 varit anstäld såsom vakt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 5.

11

qvinna vid nämnde fängelse, med nit och pålitlighet fullgjort sina tjensteåligganden

samt att hon på grund af hög ålder .och allmän sjuklighet är

oförmögen att sköta sin tjenst vid fängelset; och har på grund häraf

fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande, att Eriksson i egenskap af

vaktqvinna skulle, derest hon varit i tjenstgöring, enligt stat egt att uppbära,

förutom särskild gratifikation, i lön 850 kronor, beklädnadshidrag

40 kronor och två ålderstillägg 100 kronor årligen, men att Eriksson, som

i anseende till sjukdom alltsedan augusti månad 1879 varit tjenstledig,

åtnjutit endast tre fjerdedelar af förenämnda inkomster för den tid ledigheten

varat öfver två månader — underdånigst hemstält, att Ivongl Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå Eriksson till erhållande å allmänna indragningsstaten

af en årlig pension å 300 kronor att utgå från och med månaden

näst efter den, då hon undfinge afsked.

Departementschefen yttrade härvid:

»Lika med fångvårdsstyrelsen tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om rätt för Carolina

Eriksson att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller

afsked, å indragningsstaten uppbära årlig pension, hvilken jag dock vid

jemförelse med de pensioner, som i öfrigt ifrågasatts för fångvårdsbetjeningen,

finner mig icke kunna föreslå till högre belopp än 250 kronor.»

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande departementschefen

sålunda tillstyrkt,

och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill lemna

nådigt bifall; skolande utdrag af detta protokoll meddelas

finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Th. Wilh. Malm.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde lmfvndtiteln: bil. 6,

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj-.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 23

december 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Pension för f.

d. regementsskrifvaren

M.

E. Bäckström.

Departementschefen föredrog härefter:

En af auditören vid lifregementets husarcorps Maths Evald Bäckström

till Kongl. Maj:t stäld samt af vederbörande militärbefäl öfverlemnad skrift,

hvari Bäckström, — under förmälan, att han enligt förordnande bestridt

regementsskrifvaretjensten vid nämnda corps från den 26 december 1867

till dess tjensten den 1 oktober 1880 indrogs, men icke kunnat erhålla

fullmakt a densamma af den anledning, att tjenstens förre innehafvare,

hvilken rymt och efterlemnat balans, ansetts först efter balansens utred
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

13

ning kunna från tjensten skiljas, och det under tiden blifvit genom kongl.

brefvet den 4 juni 1868 bestämdt, att regementsskrifvarebefattningarnä

derefter skulle tillsättas endast medelst förordnande, — i underdånighet

anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning

antingen derom, att Bäckström måtte, i likhet med de före den 4 juni

1868 tillsatte regementsskrifvarne, undfå pension, motsvarande de löneförmåner

jemte provisioner, tillsammans 4,582 kronor 64 öre, som han

för år 1877 åtnjutit, eller ock, derest Kongl. Maj:t ansåge denna anhållan

ej kunna bifallas, derom, att Bäckström måtte beviljas pension till ordinarie

lönens belopp, omkring 3,000 kronor, eller åtminstone 80 procent deraf.

Uti afgifvet yttrande häröfver hade sekundchefen för lifregementets

husarcorps, med vitsordande, att Bäckström allt sedan den 26 december

1867 oafbrutet och oförvitligt skött regementsskrifvaretjensten och endast

till följd af omförmälda formella skäl''icke kunnat å tjensten erhålla

fullmakt, tillstyrkt bifall till Bäckströms alternativt gjorda framställning

om pension till belopp motsvarande den ordinarie lönen eller åtminstone

80 procent deraf, till stöd hvarför sekundchefen vidare anfört, bland annat,

att då i kongl. brefvet den 1 april 1848, som gälde när Bäckström

erhöll auditörstjensten, blifvit förordnadt, att sistnämnda tjenst skulle vid

första inträffande ledighet förenas med regementsskrifvaretjensten, Bäckström

på grund häraf vid regementsskrifvarebefattningens öfvertagande,

under förutsättning att erhålla tjensten, och till åtlydnad af föreskriften

i nämnda kongl. bref, lemnat alla de andra befattningar och enskilda

uppdrag han innehaft, för att odeladt egna sig åt corpsens angelägenheter;

äfvensom sekundchefen upplyst, att Bäckström, hvilken numera, enligt

ansökningshandlingarne bifogadt läkarebetyg, lider af s. k. skrifvaresjuka,

af denna orsak ej kunnat föreslås till erhållande, efter regementsskrifvaretjenstens

indragning, af den i stället inrättade regementsintendentsbefattningen

vid corpsen.

Arméförvaltningen, som jemväl afgifvit underdånigt utlåtande, hade

hufvudsakligen på enahanda skäl och då Bäckström numera till följd af

regementsskrifvaretjenstens indragning och den skrifvaresjuka, han ådragit

sig, befunne sig jemte familj i bekymmersam ekonomisk ställning utan

förmåga att i mera nämnvärd mån bereda sig inkomster utöfver den

otillräckliga auditörslönen, som, inberäknadt tjenstgöringspenningar och

dagaflöning, uppginge till 1,420 kronor, ansett det vara af billighet påkalladt,

att Bäckström åtminstone i någon mån bereddes ersättning för

den oförvållade förlust af inkomst, han genom regementsskrifvaretjenstens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde liufvudtitelu: bil. 6.

indragning måst vidkännas, hvarför arméförvaltningen hemstält, det Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att ett belopp af 2,400 kronor, motsvarande

i rundt tal 80 procent af regementsskrifvarelönen, blefve anvisadt

såsom pension åt Bäckström, att utgå från den 1 oktober 1880, då han

frånträdde regementsskrifvarebefattningen.

Då Bäckström redan den 26 december 1867 blifvit antagen att bestrida

regementsskrifvarebefattningen, ehuru, i anseende till den tid, som

åtgått för utredning af den efter hans företrädare uppkomna balans, han

ej kunnat till tjensten utnämnas innan genom nådigt beslut den 4 juni

1868 föreskrift meddelats derom, att regementsskrifvaretjensterna derefter

skulle tillsättas endast medelst förordnande på obestämd tid;

då Bäckström, enligt hvad sekundchefsembetet vitsordat, allt ifrån berörde

den 26 december 1867 oafbrutet och oförvitligt skött regementsskrifvaretjensten

ända till dess han den 1 oktober 1880 d"följd af tjenstens

indragning nödgats frånträda densamma;

då, med anledning af föreskriften i kongl. brefvet den 1 april 1848

om auditörs- och regementsskrifvarebefattningarnas förenande, Bäckström

vid regementsskrifvareförordnandets emottagande haft skäligt anledning

antaga, det lian, så länge han behörigen fullgjorde sina tjensteåligganden,

skulle blifva vid regementsskrifvaretjensten bibehållen och i följd häraf

afsagt sig åtskilliga med ej obetydlig inkomst förenade befattningar och

enskilda uppdrag för att kunna egna sin tid och sina krafter uteslutande

åt kronans tjenst;

då vidare Bäckström härunder ådragit sig s. k. skrifvaresjuka, hvilken

omständighet föranledt, att han gått i mistning af den nyinrättade

regementsintendentstjensten, och äfven utgjorde hinder för honom att till

sin och sin familjs bergning erhålla annan med skrifgöromål förenad

befattning;

och då vid nu anförda förhållanden billigheten syntes kräfva, att

Bäckström åtminstone i någon mån bereddes ersättning för den förlust,

han lidit genom regementsskrifvaretjenstens indragning, j på samma gång

tillfälle kunde lemnas Bäckström att afgå från auditörstjensten, den han

numera endast genom anlitande af skrifbiträde utaf annan person, till

hvilken han måste afstå eu del af den ringa auditörsaflöningen, förmådde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

15

sköta, men dock af ekonomiska skäl eljest nödgades behålla, enär han vid

afsked från samma tjenst vore berättigad till endast 450 kronor pension

ur arméns pensionskassa; tillstyrkte statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes

föreslå nästsammanträdande Riksdag, väl icke att medgifva fläckström

samma förmån, som de före den 4 juni 1868 utnämnde regeinentsskrifvare

af Riksdagen beviljats, eller att i pension å allmänna indragningsstaten

uppbära hvad som motsvarade samtliga de med regementsskrifvaretjensten

förenade inkomster, hvilket för Bäckström skulle uppgått till sammanlagdt

omkring 4,500 kronor, men att Bäckström finge från och med manaden

näst efter den, hvari han från auditörstjensten afginge, under sin återstående

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till

det belopp, som tillsammans med pensionen från arméns pensionskassa

motsvarade den för regementsintendent bestämda pension af 2,240 kronor,

eller således 1,790 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel. /

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 23

december 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

ThEMPT ANDER.

Departementschefen föredrog härefter:

Pension för Fn af majoren i armén, £ d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarecorps

Edvard Theodor Fredrik Nordbeck till Kongl. Maj:t stäld och af generaljoren

e. t. jvpefaJhafvaren i öde militärdistriktet med förord öfverleinnad ansökan,

Noidbeck. c-jeru^ Jordbeck andragit:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln: bil. 7.

17

att han år 1867 begärt och erhållit afsked från kaptensbeställningen

vid Jeintlands fältjägarecorps för att söka den då lediga regementsskrifvarebefattningen

vid Jemtlands häst- och fältjägarecorpser, till hvilken

befattning han erhållit löfte om förord;

att ansökan till regemerytsskrifvaretjensten också blifvit i april 1868

inskickad till arméförvaltningen, men att, enär ärendet ännu icke varit

afgjordt, då Kongl. Majtts nådiga bref den 4 juni 1868 utkom med föreskrift,

att regexnentsskrifvaretjensterna derefter skulle endast medelst förordnande

på obestämd tid tillsättas, Nordbeck allenast erhållit förordnande

att tills vidare bestrida regementsskrifvaretjensten;

och att Nordbeck derefter uppehållit regementsskrifvaretjensten vid

corpserna ända till den 15 oktober 1880, då, i enlighet med Kongl. Maj:ts

nådiga förordning den 9 april samma år, regementsintendent förordnats att

öfvertaga de tjensteåligganden, som förut tillkommit regementsskrifvaren;

anhållande nu Nordbeck, att, då endast en oförutsedd, af hans åtgörande

oberoende tillfällighet föranledt, att han icke blifvit utnämnd till

regementsskrifvare på ordinarie stat, samt han, såsom endast tillförordnad,

icke vore lagligen berättigad att, i likhet med de regementsskrifvare, som

erhållit fullmakter, blifva Överflyttad på indragningsstat, och sålunda, efter

så många års ytterligare arbete i kronans tjenst, icke hade att för sitt och

sin familjs underhåll påräkna större inkomst än den honom vid afskedstagandet

från kaptensbeställningen tillerkända pension af 1,000 kronor,

Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, att han, i likhet med de regementsskrifvare,

som erhållit fullmakt, måtte få öfverflyttas på indragningsstat

med åtnjutande af de löneförmåner, som voro förenade med regementsskrifvaretjensten

den tid, densamma indrogs, eller ock, för den händelse

denna hans underdåniga framställning icke kunde vinna nådigt bifall, det

Kongl. Maj:t, — med afseende derå, att Nordbeck såsom tjenstförrättande

regementsskrifvare nästan oafbrutet från den tid, han afgått från sin kaptens-

och kompanichefsbeställning och till den 15 oktober 1880 tjenstgjort

med åligganden, som, hvad arbete och ansvar beträffade, varit fullt

jemförliga med dem, hvilka nu tillkomme regementsintendent, samt att

han vid afskedandet uppnått 64 års ålder, och således innehade den tjensteoch

lefnadsålder, som ej allenast fullt berättigade kompanichef utan äfven

regementsintendent till pension af 2,240 kronor, — täcktes i nåder medgifva

honom att på indragningsstat få för sin återstående lifstid tillgodonjuta

så stor tillökning i hans nu innehafvande pension å 1,000 kronor,

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1. Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

att Nordbeck erhölle hvad som motsvarade en kompanichefs eller regementsintendents

pension efter nu gällande pensionsstat.

Arméförvaltningen, som i afgifvet underdånigt utlåtande upplyst, att

det af majoren Nordbeck i ansökningen omförmälda dröjsmål med ifrågakomna

regementsskrifvaretjensts tillsättande vållats deraf, att handlingarne

i befordringsärendet varit ofullständiga och måst kompletteras, hade i öfrigt

hufvudsakligen anfört, att rigtigheten af Nordbecks uppgift, att han

begärt afsked från kaptensbeställningen på grund af förhoppning att, i

anseende till gifvet löfte om förord, komma i åtanke vid återbesättandet

af regementsskrifvaretjensten, vunne bekräftelse deraf, att Nordbeck sedermera

af vederbörande förordats till tjenstens erhållande, ehuru befordringsfrågan

först efter det Kongl. Maj:t, genom nådiga brefvet den 4 juni 1868

förklarat regementsskrifvaretjensterna böra besättas endast medelst förordnande,

kunnat till slutlig pröfning af arméförvaltningen företagas; men

ehuru Nordbeck till följd af de i nämnda kong], bref meddelade förändrade

föreskrifter drabbats af en missräkning, så mycket svårare som

han vid afskedstagandet från kaptensbeställningen tyckts ega grundad förhoppning

att medelst konstitutorial komma i åtnjutande af regementsskrifvaretjensten

och dermed förenade löneförmåner, ansåg arméförvaltningen

sig icke kunna tillstyrka bifall till Nordbecks anhållan att tillerkännas

pension efter enahanda grunder, som de före den 4 juni 1868

vid indelta armén tillsatte regementsskrifvare. Det syntes arméförvaltningen

dock vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, derest

sökanden, hvilken i tolf år uppehållit regementsskrifvaretjensten och derunder,

enligt hvad vederbörande generalbefälhafvare vitsordat, städse ådagalagt

nit och välförhållande, nu, sedan han nödgats från nämnda befattning

och densamma åtföljande löneförmåner afgå utan att vid uppnådd hög

ålder kunna för sig med familj påräkna annan bestämd inkomst än den

honom vid afskedet från kaptensbeställningen beviljade pension å 1,000

kronor, kunde af allmänna medel beredas någon förhöjning i denna pension,

och hemstälde arméförvaltningen derföre, det Kong!. Maj:t täcktes

hos Riksdagen föreslå, att ett''belopp af 1,240 kronor, motsvarande skilnaden

emellan hans nu utgående kaptenspension, 1,000 kronor, och den

pension af 2,240 kronor, hvartill äldre kaptener och regementsintendenter

numera vore vid afgång ur tjenst berättigade, måtte å allmänna indragningsstaten

anvisas att till .sökanden årligen utbetalas från och med månaden

näst efter den, då han från regementsskrifvaretjensten afträda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

19

Enär majoren Nordbeck, hvilken år 1867 lemnat sin befattning såsom

kapten och kompanichef på grund af utsigt att erhålla den då lediga

regementsskrifvaretjensten vid Jemtlands häst- och fält]ägarecorpser, genom

att sålunda tidigare afgå från militärt]ensten för att i annan icke mindre

maktpåliggande befattning egna sina krafter åt statens tjenst, gått i mistning

af den högre pension, som numera tillkommer kapten af första klassen,

utan att Nordbeck sedermera i regementsskrifvaretjensten kunnat förvärfva

pensionsrätt, emedan, innan denna hunnit besättas, Kongl. Maj:t

genom nådiga brefvet den t juni 1868 meddelat föreskrift om regementsskrifvaretjensternas

tillsättande endast medelst förordnande tills vidare,

ansåg statsrådet, om än skäl saknades att göra Nordbeck i fråga om pension

likstäld med de före sagda dag utnämnde regementsskrifvare, sig

likväl, — med hänsigt till Nordbecks långvariga och väl vitsordade verksamhet

i statens tjenst, och då Nordbeck, efter det lian med anledning af

regementsskrifvaretjenstens indragning måst i oktober månad 1880 lemna

densamma, vid numera uppnådda 65 lefnadsår, för sitt och sin familjs

uppehälle ej hade annan bestämd inkomst att påräkna än den honom vid

afskedet från kaptensbefattningen tillagda pension af 1,000 kronor, — höra

underdånigst hemställa, huruvida icke Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

att i denna pension bereda Nordbeck sådan förhöjning, att han komme

att åtnjuta pension till det belopp, som numera, jemlikt kongl. brefvet

den 22 juni 1877, tillkommer kapten af första klassen eller regementsintendent,

och alltså hos Riksdagen föreslå, det finge Nordbeck å allmänna

indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af

pension, motsvarande skilnaden mellan nuvarande pension för kapten af

första klassen och den pension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär,

eller sålunda 1,240 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst

efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält, samt befalde, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

Utdrag af protokollet öfver lanätför sv ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott deri

23 December 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

ThEMPT ANDER.

Departementschefen föredrog härefter:

jonsläkaren Sekundchefens för Svea lifgarde i underdånigt memorial den 5 innebtrg^öfvtr-

varande månad gjorda och af chefen för lifgardesbrigaden tillstyrkta hemflyttande

på ställan, det Kong! Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta prodragningssta-

Pos^°n om förste bataljonsläkaren vid Svea lifgarde, medicine licentiaten

ten. och kirurgie magistern Anders Erik Lundbergers öfverflyttande på rikets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 8:

21

allmänna indragningsstat med bibehållande af sin nuvarande lön, 1,800

kronor, enär Lundberger, hvilken sedan flere år tillbaka lidit af sinnessjukdom

och af sådan anledning allt sedan den 12 december 1878 haft

tjenstledighet, fortfarande vore i det tillstånd, att förhoppning icke förefunnes,

att Lundberger framdeles skulle kunna återtaga sin tjenstgöring

vid regementet, upplysande sekundchefen, att Lundberger, i följd af sinnessjukdomen

varit förhindrad att anmäla sig till delaktighet i den nya pensionsstaten

för armén.

Vid memorialet var fogadt ett af öfverläkaren vid Upsala hospital

för sinnessjuke den 7 sistlidne November utfärdadt intyg, att Lundberger,

hvilken såsom sinnessjuk intagits å hospitalet den 21 augusti 1879 och,

enligt de till hospitalet aflemnade intagningshandlingarne, lidit af sinnessjukdom

sedan hösten 1878, efter sin intagning å hospitalet fortfarande

lidit af samma sjukdom och att Lundbergers tillstånd vid betygets utfärdande

icke ingåfve någon förhoppning, att han framdeles kunde återtaga

sin tjenstgöring vid regementet.

Medicinalstyrelsen hade uti afgifvet utlåtande anfört:

att bataljon släkaren Lundberger, född den 22 oktober 1828 och således

numera 53 år gammal, sedan den 21 april 1863, då han utnämndes

till andre bataljonsläkare vid Bohusläns regemente, eller i 18 år, varit,

med undantag af omkring 2 månader, ordinarie militärläkare samt

under hela sin tjenstetid, intill dess för omkring 3 år sedan sjukdom satte

honom ur stånd till vidare tjenstgöring, med nit och skicklighet fullgjort

sina åligganden;

att, då den sinnessjukdom, Lundberger hösten 1878 iråkat, sedan dess

oafbrutet fortfarit och, enligt det af öfverläkaren vid Upsala hospital meddelade

intyg, icke vore af beskaffenhet att ingifva någon förhoppning, att

Lundberger framdeles skulle kunna återtaga sin tjenstgöring vid regementet,

det syntes blifva nödvändigt att, i fall den sökta öfverflyttningen på

indragningsstaten icke komme till stånd, fortfarande år från år vid Svea

lifgarde förordna extra läkare mot dagtraktamente, hvarigenom helso- och

sjukvården derstädes ej blefve, såsom sig borde, tillgodosedd och derjemte

staten ådroges en ej ringa kostnad;

samt att, då således, jemte det ömmande i Lundbergers ställning, med

hänsyn till så väl den militära läkarevårdens bästa som statens ekonomiska

fördel skäl funnes att behjerta förevarande framställning, medicinalstyrelsen

för sin del ville på det kraftigaste tillstyrka bifall till densamma,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

Med afseende å hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört och då Lundberger

den 1 november 1882 är berättigad att tillträda 450 kronor i

pension från arméns pensionskassa, vid hvilket förhållande Lundbergers

öfverflyttande på indragningsstaten syntes kunna derefter verkställas utan

att statsverkets nu utgående kostnader för bataljonsläkaretjenstens uppehållande

blefve ökade, tillstyrkte statsrådet i underdånighet, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Lundberger finge från och

med månaden näst efter den, hvari han med pension ur arméns pensionskassa

afginge från förste bataljonsläkaretjensten, för sin återstående lifstid

åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till det belopp,

som tillsammans med pensionen från arméns pensionskassa motsvarade

hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor eller således 1,350 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

23

Utdrag af protokollet öfver landtförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

december 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander.

Departementschefen föredrog härefter en af chefsembetet vid Södermanlands

regemente med memorial den 12 sistlidne November insänd ansökning,

hvari förrådsförvaltaren vid samma regemente, f: d. majoren i

armén m. in. Johan August von Feilitzen, jemte förmälan, att han, som

numera uppnått 67 lefnadsår, ansåge sig i anseende till försvagade krafter

och aftagande synförmåga böra inom kort afgå från förrådsförvaltaretjensten,

i underdånighet begärt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

Pension för

för rads för valtaren

vid Södermanlands

regemente J. A.

von Feilitzen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

framställning derom, att sökanden, efter erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten,

måtte undfå 600 kronor pension af statsmedel.

Till stöd för denna underdåniga framställning hade sökanden åberopat

vid ansökningen fogad styrkt tjensteförteckning, utvisande, att han vid

Södermanlands regemente tjenat i 34 år såsom officer och från maj månad

1870 till och med september månad 1880 såsom regementskommissarie

samt, efter det regementskommissarietjensten då indragits, fortfarande

gjort tjenst i egenskap af förrådsförvaltare; och hade sökanden, hvilken

för närvarande uppbär 1,600 kronor i arvode såsom förrådsförvaltare jemte

den från arméns pensionskassa utgående kaptenspension af 600 kronor,

tillika anfört, hurusom detta sistnämnda belopp och den fyllnad i kaptenspensionen

af 400 kronor, hvaraf han efter erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten

skulle komma i åtnjutande, blefve för sökanden, som helt

och hållet saknade enskilda tillgångar, aldeles otillräckligt för hans framtida

bergning.

Chefsembetet hade i sitt ofvan omförmälda memorial, hvilket beledsagats

af förord utaf generalbefälhafvaren i 4:de militär-distriktet, andraga,

att sökanden, efter afgång från förrådsförvaltaretjensten, veterligen

icke egde. annan tillgång än kaptenspensionen från arméns pensionskassa

jemte fyllnadspension af statsmedel, tillsammans 1,000 kronor, hvilket belopp,

då sökanden vid nu uppnådda 67 års ålder icke kunde anses ega

förmåga att vidare genom tjenstebefattning eller annorledes i väsentligare

mån bidraga till sin utkomst, syntes otillräckligt, samt att i betraktande

häraf och med fästadt afseende å den tid af mer än 40 år sökanden varit

i statens och regementets tjenst anstäld först såsom officer och sedermera

såsom civil tjensteman, derunder han städse med utmärkt nit och

skicklighet fullgjort sina åligganden och ådagalagt ett hedrande uppförande,

samt med hänsyn jemväl till fördelen för det allmänna att vid

förrådsförvaltaretjenstens bestridande hafva att tillgå en person med oförsvagade

krafter, chefsembetet funnit sig böra tillstyrka nådigt bifall till

ansökningen, hvarvid chefsembetet erinrat, att sökanden, derest han erhölle

det begärda pensionsbeloppet, komme att i pension åtnjuta sammanlagdt

det belopp 1,600 kronor, som motsvarade hans arvode såsom förrådsförvaltare.

Efter erhållen nådig remiss hade arméförvaltningen den 21 innevarande

månad i ärendet afgifvit utlåtande och i underdånighet hemstält,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva sökanden att, efter

erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten, komma i åtnjutande af 600

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

25

kronor pension och att innehafvandet af denna pension ej skulle utgöra

hinder för sökanden att uppbära den honom enligt kongl. brefvet den 9

februari 1858 tillkommande fyllnadspension.

På grund af förrådsförvaltaren von Feilitzens långvariga och väl vitsordade

tjenstgöring såsom regementskommissarie och då Riksdagen gång

efter annan ansett pension å allmänna indragningsstaten böra medgifvas

åt de förre regementskommissarierne, hvilka, såsom aflönade endast med

arvode, icke varit inbegripne uti den allmänna pensioneringen för armén,

hemstälde statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att ej mindre uppföra sökanden å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af en årlig pension af 600 kronor, att utgå från ingången af

månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked från förrådsförvaltaretjensten,

än äfven medgifva, att innehafvandet af denna pension ej

skulle utgöra hinder för sökanden att uppbära den honom enligt kongl.

brefvet den 9 februari 1858 tillkommande fyllnadspension.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda hemstält och förordnade, att

protokollsutdrag i ämnet skulle till finansdepartementet

expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

Bih. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

Understöd å

f. d. landtvärnsmän.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

December 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochsciiild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstieena,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande reglering

för år 1883 af de anslag å riksstatens nionde hufvudtitel, hvilka

röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

27

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

»Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande

ändamål äfven för år 1888 anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000

kronor under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att

understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare.

»

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar

gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit

af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och

skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit

utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af Kongl.

Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof;

hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden hörande

handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil. 11.

Pension för

föreståndaren

för navigationsskolan

i

Kalmar J. Chr.

Livijn.

Utdrag äf protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Friherre von Ottee,

Taube,

Heoerstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet friherre von Otter, föredrog i underdånighet:
-

Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne november,

deri förvaltningen, pa grund af en utaf inspektören för navigationsskolorna

i riket gjord framställning, tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde lmfvu dtiteln: bil. 11.

29

föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten anvisa 2,166 kronor

67 öre att årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan

i Kalmar, kaptenlöjtnanten å flottans indragningsstat m. in. Johannes

Christoffer Livijn under hans återstående lifstid från och med månaden

näst efter den, uti hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid berörda

skola varder honom beviljadt.

Departementschefen yttrade härvid:

»Af handlingarne i ärendet inhemtas:

att Livijn, som är född den 6 Oktober 1824 och år 1845 inträdt i

statens tjenst såsom sekundlöjtnant vid Kongl. Majfls flotta samt den 20

april 1859 befordrats till kaptenlöjtnant, blifvit den 10 juli 1866

öfverflyttad på flottans nya reservstat, derifrån den 25 april 1867

öfvergått på flottans indragningsstat, och den 29 april 1864 erhållit

nådigt förordnande att vara ordinarie lärare vid navigationsskolan i

Kalmar;

att Livijn från flottans indragningsstat uppbär 1,833 kronor 33 öre

årligen samt, såsom föreståndare för navigationsskolan i Kalmar, åtnjuter

2,500 kronor i fast lön och 1,000 kronor i två ålderstillägg, förutom

fri bostad, som af kommunen bekostas; samt

att Livijn på grund af sjuklighet allt sedan 1879 vid flere tillfällen

åtnjutit tjenstledighet och för närvarande af samma anledning fått sig

sådan beviljad från höstterminens början 1881 till den 15 maj 1882.

I handlingarne bilagdt, på embetsed afgifvet intyg har stadsläkaren

i Kalmar, doktor E. Engdahl förklarat, att Livijn, som under de senare

åren icke under någon längre tid förmått fullgöra sin undervisningsskyldighet

vid navigationsskolan, utan upprepade gånger till följd af benägenhet

för svindel och svag helsa i öfrigt måst begära och erhållit tjenstledighet,

vid flere tillfällen lidit af yrsel, sinnesfrånvaro eller sjuklig

sinnesstämning samt att anledning vore att befara en ytterligare försämring

af hans helsa, om honom skulle åläggas eu fortsatt och isynnerhet

mera ihållande tjenstgöringsskyldighet, på grund hvaraf doktor Engdahl

ansåge Livijn icke tjenstbar såsom föreståndare och öfverlärare vid navigationsskola.

Då nu Livijn icke öfverflyttats på den under den 1 juni 1877 faststälda

nya stat för navigationsskolorna, enligt hvilken föreståndare för

sådan skola eger att vid erhållet afsked vid 65 lefnads- och 35 tjenstår

uppbära hela lönen i pension från allmänna indragningsstaten, är han

sålunda icke till dylik pension berättigad, men kan ej heller för annat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 11.

än fel i tjensten från densamma skiljas, under det att han åter vid åtnjutande

af tjenstledighet för sjuklighet, styrkt genom läkarebetyg, är, då

ledigheten ej öfverstiger två månader, befriad från något afdrag af lönen

till vikarien, hvilkens aflöning utgår af statsmedel, samt för tjenstledighet

under längre tid icke är skyldig afstå mer än en fjerdedel af sin

fasta lön.

Med åberopande af dessa förhållanden och enär det vore i hög grad

angeläget för undervisningens jemna gång vid ifrågavarande skola, att

ombyte af föreståndare derstädes ju förr desto hellre egde rum, hvilket

mål syntes kunna vinnas, derest den nuvarande föreståndaren tillförsäkrades

skälig pension å allmänna indragningsstaten, sedan han från befattningen

erhållit afsked, har marinförvaltningen, under erinran, att pension

till skolföreståndare, som vore dertill berättigad och innehaft sin befattning

så länge, att han kommit i åtnjutande af två ålderstillägg, utginge

med 2,800 kronor, anfört, att, då Livijn ännu icke uppnått pensionsåldern,

förvaltningen ansåge pensionen till honom skäligen kunna nedsättas till

2,166 kronor 67 öre, och således Livijn, som fortfarande uppbure 1,333

kronor 33 öre från flottans indragningsstat, komma att under sin återstående

lifstid åtnjuta sammanlagd t 3,500 kronor.

På samma gång jag, lika med marinförvaltningen, anser det vara

angeläget, att kaptenlöjtnanten Livijn beredes tillfälle att genom undfående

af skälig pension lemna sin beställning såsom föreståndare och öfverlärare

vid navigationsskolan i Kalmar, finner jag likväl denna pension skäligen

kunna bestämmas till något lägre belopp än af marinförvaltningen föreslagits

eller till 1,466 kronor 67 öre, hvarigenom Livijn, med tillägg af

aflöningen på flottans indragningsstat, komme efter afskedet att åtnjuta

2,800 kronor eller enahanda belopp, hvarmed pension till navigationsskoleföreståndare,

som ingått å ny stat, utgår; och hemställer jag förty, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

anvisa ett tusen fyra hundra sextio sex kronor 67 öre att årligen

utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i Kalmar, kaptenlöjtnanten

å flottans indragningsstat Johannes Christoffer Livijn under

hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken

afsked från föreståndarebefattningen vid berörda skola varder honom beviljadt,

med tillstyrkan tillika, att, i händelse af bifall härtill, protokollsutdrag

i ärendet finge meddelas finansdepartementet till efterrättelse vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens 9:de

hufvudtitel.))

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 11.

31

Uti denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets

e ledamöter.

Hvad statsrådet uti förestående fyra mål underdånigst

tillstyrkt och hemstält, behagade Hans Maj:t

Konungen nådigst gilla och bifalla.

Ex protocollo:

(Jarl Silfverswärd.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde lmfvudtiteln: bil. 12.

Pension för

landshamreraren

O. R.

Hammar.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 December

1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Hederstierna anförde vidare:

Med underdånigt memorial af den 13 september 1881 har Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län öfverlemnat en af landskamreraren

i nämnda län m. m. Olof Rudolf Hammar till Eders Kongl.

Maj:t stäld, af prest- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning åtföljd skrift,

deruti Hammar tillkännagifvit, att, då han på grund af sjukdom en längre

tid varit och fortfarande vore förhindrad att sin landskamreraretjenst be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvodtiteln: bil. 12.

33

strida och han icke kunde hoppas att under den närmaste framtiden återvinna

sådan helsa, att han kunde i tjenstgöring inträda, han vore benägen

och önskade från tjensten afgå, derest honom blefve beviljad pension till

belopp, motsvarande hans ålder och tjenstetid, eller omkring 4,000 kronor,

deraf 2,400 kronor från civilstatens pensionsinrättning och återstoden från

allmänna indragningsstaten, att utgå från och med månaden näst efter

den, då afsked blefve Hammar beviljadt;

och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del anfört,

att landskamreraren Hammar under den tid af 32 år, han varit anstäld

i statens tjenst, städse utmärkt sig för en framstående tjensteduglighet samt

isynnerhet för en utomordentlig pligttrohet i fråga om fullgörandet af

sina med en maktpåliggande och ansvarsfull embetsbefattning förenade

åligganden, äfvensom att Hammar, i egenskap af ledamot uti de af Eders

Kongl. Maj:t tillsatta komitéer för afgifvande af underdåniga betänkanden

och förslag rörande dels lönereglering för landsstaten och dels reglering

af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden, ostridigt

gjort sig förtjent af vitsord om en sällspord arbetsamhet och ihärdighet

samt en pligttrogenhet ända derhän, att det skäligen kunde befaras,

att Hammar, som vid inträdet i denna komitéverksamhet åtnjöt god helsa,

genom detta uppdrag ådragit sig den sjukdom, hvaraf han enligt det företedda

läkarebetyget lede; med afseende hvarå samt då det varit och vore

förenadt med största svårighet för Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att kunna vederbörligen uppehålla landskamreraretjensten, hvilken allt sedan

år 1872, då Hammar inträdde i ofvanomförmälda komitéverksamhet, måst

förvaltas af vikarie, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom,

att landskamreraren Hammar, som vore berättigad till pension från civilstatens

pensionsinrättning till belopp af 2,400 kronor årligen, måtte få

uppföras å allmänna indragningsstaten för åtnjutande derifrån under sin

återstående lifstid af en årlig fyllnadspension med 1,600 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, då afsked från landskamreraretjensten

honom beviljas.

Af handlingarne i målet inhemtas, att Hammar är född den 28 maj

1822 och således mer än 59 år gammal samt att han, som den 20 januari

1842 antagits till auskultant i hofrätten öfver Skåne och Blekinge, den

1 februari 1849 befordrats till länsnotarie i Blekinge län och den 16 mars

1855 utnämnts till sin nu innehafvande landskamreraretjenst, sålunda varit

i statens tjenst öfver 39 år; och innehåller det för Hammar utfärdade

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afd. . 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde lmfvudtiteln: bil. 12.

läkarebetyg, att han lider af kronisk inflammation i ryggraden med åtföljande

förlamning i själs- och kroppskrafter, så att han är helt och hållet

urståndsatt att för närvarande sköta sin tjenst, samt att han aldrig kan

återvinna helsa och krafter i den grad, att han kan återgå till utöfningen

deraf.

Efter det direktionen för civilstatens pensionsinrättning uti infordradt

yttrande af den 22 september 1881 meddelat, att landskamreraren Hammar,

jemlikt det för pensionsinrättningen gällande reglemente, är berättigad

att från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked

från landskamreraretjensten varder honom beviljadt, tillträda för sin öfriga

lifstid pension af 2,400 kronor årligen i första klassen af nämnda pensionsinrättning;

har statskontoret uti afgifvet underdånigt utlåtande af den

20 oktober 1881, — jemte erinran, att uti nådigt bref den 1 juni 1877

vore, bland annat, stadgadt, att civile embets- och tjensteman, hvilkas aflöning

på grund af reglering vid 1876 års riksdag eller sedermera fördelats

i lön och tjenstgöringspenningar, skulle vara berättigade att, då de

uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagandet från tjensten

å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp,

äfvensom att, enligt den vid 1878 års riksdag skedda lönereglering för

vissa af de till landsstaten hörande fenster, landskamrerarens i Blekinge

län aflöning numera utgöres af lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, hvarjemte till nämnda lön för landskamreraren Hammar,

jemlikt nådigt bref den 17 januari 1879, kommer ett ålderstillägg

af 600 kronor, så att denna lön uppgår till ett sammanräknadt belopp

af 5,000 kronor, — hemstält, att, då, på grund af bestämmelserna i 1877

års ofvanberörda nådiga bref, Hammar, hvilken redan varit längre tid i

statens tjenst än som erfordras för berättigande till pension å allmänna

indragningsstaten, inom mindre än sex år, vid uppnådd ålder af 65 år,

egde tillträda en emot hela lönen svarande årlig pension af 5,000 kronor,

samt det icke kunde vara lämpligt, att ifrågavarande landskamreraretjenst,

hvilken från medlet af mars månad år 1873 varit bestridd af vikarie, än

vidare på förordnande uppehölles, Eders Kongl. Maj:t täcktes, med afseende

jemväl å så väl det företedda läkarebetygets innehåll som det synnerligen

fördelaktiga vitsord Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifvit rörande

Hammars tjenstgöring, till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,

att landskamreraren Hammar, som, enligt hvad direktionen för civilstatens

pensionsinrättning upplyst, vore berättigad att från och med månaden näst

efter den, hvarunder nådigt afsked från landskamreraretjensten blefve honom

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

35

beviljadt, tillträda för sin öfriga lifstid pension från nämnda inrättning af

2,400 kronor årligen, måtte få uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande från och med samma tid af en fyllnadspension af 1,600 kronor

för år räknadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, att

landskamreraren Hammar må från och med manaden näst efter den, hvari

han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under

sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension

till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda

inrättning utgör 4,000 kronor, eller ett tusen sex hundra kronor årligen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

och hvari statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla; och skulle

utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. Wennberg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln; bil. 13.

Pension för

häradsskrifvaren

C. A.

Ljungholm.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 december

1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otteb,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Hederstierna anförde derefter

:

»Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län har insändt

och förordat en underdånig ansökning af häradsskrifvaren i nämnda läns

södra fögderi Carl Anders Ljungholm, att han, som sedan den 17 mars

1877 varit ur stånd satt att bestrida sin innehafvande häradsskrifvaretjenst,

måtte erhålla afsked från samma tjenst med rättighet att på all
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 13.

37

manna indragningsstaten uppbära pension till belopp, motsvarande lönen

jemte ålderstillägg eller 2,500 kronor.

Till stöd för denna ansökning har Ljungholm åberopat tjensteförteckning

samt ett af stadsläkaren i Visby den 4 april 1881 utfärdadt

läkarebetyg, af hvilka handlingar inhemtas: att Ljungholm är född den

17 februari 1825, att han inträdt i statens tjenst i oktober 1846, då han

vunnit anställning såsom extra ordinarie kontorsskrifvare vid Gotlands

nationalbevärings fältkontor och i samma egenskap vid tullkammaren i

Visby, att han, efter afgång år 1856 från tullverkets tjenst och år 1863

från sin då innehafda befattning såsom tygförvaltare vid Gotlands nationalbeväring,

den 25 september 1863 utnämnts till häradsskrifvare; samt

att Ljungholm, som för några år sedan angreps af en blödning i hjernan

(haemorrhagia cerebri), hvarefter en halfsidig lamhet och förlust af talförmågan

följde, numera visserligen återvunnit rörelseförmågan, men högst

litet af förmågan att tala och skrifva, hvadan med största sannolikhet

kunde antagas, att han aldrig skulle kunna återinträda i tjenstgöring.

Direktionen för civilstatens pensionsinrättning, hvars utlåtande öfver

ansökningen infordrats, har med anledning deraf insändt så väl särskilda

af vice stadskomministern i Visby O. Öfverberg samt ordföranden och vice

ordföranden hos stadsfullmäktige i Visby utfärdade intyg, att Ljungholm

befunne sig med hustru oeh fyra oförsörjda barn i sadana omständigheter,

att, då han ej längre åtnjöte löneinkomst såsom häradsskrifvare, han vore

i verkligt behof af allmänt understöd, som äfven ett af tvenne delegare

i pensionsinrättningen meddeladt skriftligt yttrande, att Ljungholms sjukdomstillstånd

medförde oförmåga för honom att sin tjenst utöfva; hvadan

och då Ljungholm erlagt stadgade afgifter till pensionsinrättningen, direktionen

förklarat honom berättigad att efter erhållet afsked från häradsskrifvaretjensten

uppbära pension i fjerde klassen af civilstatens pensionsinrättnings

tjenstemannafond med 1,200 kronor.

Slutligen har statskontoret, till följd af nådig remiss, under den 15

sistlidne juli afgifvit infordrad t underdånigt utlåtande i ärendet och

dervid, med tillkännagifvande, att Ljungholms aflöning i egenskap af häradsskrifvare

utgjordes af lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 950

kronor och stadgadt ålderstillägg till lönen 500 kronor, tillsammans 3,450

kronor, samt att pensionen å allmänna indragningsstaten för Ljungholm,

då han författningsenligt gjort sig dertill berättigad, skulle likmätigt nådiga

skrifvelsen den 1 juni 1877 utgå med ett lön och ålderstillägg motsvarande

belopp af 2,500 kronor, vidare anfört, att statskontoret visser
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde hufvudtiteln; bil. 13.

ligen, enär Ljungholm icke uppnått de för ett sådant berättigande stadgade

65 lefnads- och minst 35 tjensteår, i hvilka senare likväl då återstode

blott ett par månader, vore häraf förhindradt att tillstyrka det den begärda

pensionsförmånen redan nu beviljades honom; men att, då statens

tjensteman förut vid flera tillfällen, när deras oförmåga att vidare tjenstgöra

behörigen styrkts, blifvit före uppnåendet af stadgad pensionsålder,

jemlikt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut, hugnade med pension å allmänna

indragningsstaten, statskontoret i betraktande häraf samt Ljungholms

enligt det företedda läkarebetyget iråkade sjukdomstillstånd, i följd hvaraf

hans häradsskrifvare tjenst måste, på sätt redan länge skett, ännu under

många år genom vikarie uppehållas, ansåge sig böra tillstyrka, att Kongl.

Maj:t i anledning af förevarande underdåniga ansökning måtte till Riksdagen

aflåta nådig proposition om berättigande för Ljungholm att från

och med månaden näst efter den, då han med pension ur civilstatens pensionskassa

afginge från tjensten, å allmänna indragningsstaten uppföras till

åtnjutande af understöd till så stort belopp, som motsvarade skilnaden

emellan nyssberörda båda pensioner eller 1,300 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att

häradsskrifvaren Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i

hvilken han med pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från

tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen

från sagda inrättning, utgör två tusen fem hundra kronor, eller ett

tusen tre hundra kronor årligen.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt och hvari statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. Wennberg.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 14.

39

Utdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december

1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog i underdånighet:

En af styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader ingifven underdånig stZZZilgeskrifvelse

af den 22 innevarande månad, deruti styrelsen anmält, att, då nioren g. f.

bland de vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjensteman funnes sju m. ^ tjewtepersoner,

hvilka i anseende till hög ålder eller sjuklighet icke kunde vi-män vid sta~

dåre användas i befattningar vid dessa jernvägsbyggnader och svårligen e”byggnader''!

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde liufvudtiteln: bil. 14.

torde på annat håll kunna vinna anställning, enär de endast i ringa mån

förmådde bidraga till sitt uppehälle, styrelsen så mycket mera funnit sin

pligt fordra att hos Kongl. Maj:t göra hemställan om beredande åt dem

af någon pension för deras återstående dagar, som de, enligt hvad styrelsen

hade sig bekant, alla befunne sig i knappa ekonomiska omständigheter

och således utan statens mellankomst skulle komma i nödstäld belägenhet;

varande bemälde tjenstemän följande:

l:o) stationsingeniören, kaptenen vid flottans mekaniska corps m. m.

•Gustaf Fritliiof Waldenström;

2:o) materialförvaltaren Nils Fredrik Hedenskoug;

3:o) nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbeth;

4:o) bokhållaren Olof Gustaf Hjelm;

5:o) bokhållaren Robert Edvard Lychou;

6:o) bokhållaren Gustaf Ulrik Stolpe och

7:o) bokhållaren Adolf Beurling.

Af handlingarne inhemtas beträffande desse tjenstemän:

att Waldenström, som är född den 16 september 1828 och i 31 år

varit i statens tjenst anstäld, deraf i 24 år såsom stationsingeniör vid statens

jernvägsbyggnader, lider ej mindre af kronisk sjukdom i venstra ögat,

som endast i ringa mån uppfattar ljus, och hvilken sjukdom ingifver fara

äfven för det högra ögat, än ock af lomhördhet på venstra örat och

tidtals påkommande rheumatiska åkommor, tillkomna under tjenstgöringen,

samt till följd häraf endast föga kan genom arbete bidraga till sin framtida

bergning; varande af styrelsen vitsordadt, att Waldenström, som med

sin ännu lefvande hustru eger nio oförsörjda barn, hvaraf det yngsta endast

4 år gammalt, med synnerlig skicklighet, omtanke och redbarhet

samt outtröttligt nit skött sin maktpåliggande befattning;

att Hedenskoug, född den 6 November 1809, varit vid statens jernvägsbyggnader

anstäld sedan den 1 juli 1860, till en början såsom bokhållare

och från den 1 januari 1862 i nu innehafvande egenskap af materialförvaltare;

och har styrelsen, som ansett hans höga ålder ensamt tala

derför, att Hedenskoug, som är gift, icke varder lemnad utan hjelp till

sitt uppehälle för återstående dagar, vitsordat hans redbara och förtjenstfulla

verksamhet;

att Nisbeth, som är född den 22 april 1829 och sedan år 1863 tjenstgjort

vid statens jernvägsbyggnader, lider af värk och stelhet i ledgångarne,

hvilka vid ringa anledning ansvälla, äfvensom af digestionsoordningar,

hvarigenom hans arbetsförmåga i icke ringa grad aftagit;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 14. 41

att Hjelm, som är född den 14 april 1820 och sedan maj månad

1860 tjena! vid jernvägsbyggnaderna, numera till följd af ålder och försvagad

syn eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig;

att Lychou, född den 14 juni 1822 och sedan år 1863 anstäld vid

statens jernvägsbyggnader, numera till följd af svag och vacklande helsa

eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig och hustru jemte tva

minderåriga barn;

att Stolpe, som är född den 27 augusti 1828 och sedan år 1863 innehaft

anställning vid statens jernvägsbyggnader såsom bokhållare, nu till

följd af en kronisk inflammation i högra knäleden och lårbenet jemte

fistelsår och benröta är till all tjenstgöring oduglig;

att Beurling, hvilken är född den 3 September 1831 och sedan år

1860 anstäld vid statens jernvägsbyggnader, der han från och med år

1863 innehaft sin nuvarande beställning, lider af elephantiasis arabum

samt har genom förfrysning förlorat alla sina fingrar, hvarigenom han

blifvit fullkomligt oförmögen till all tjenstgöring;

samt att bemälde tjensteman för närvarande uppbära i aflöning, förutom

inqvarteringsersättning, Waldenström 6,000 kronor, Hedenskoug och

Nisbeth hvar 3,600 kronor samt en hvar af Hjelm, Lychou, Stolpe och

Beurling 2,100 kronor;

och har styrelsen, jemte tillkännagifvande, att äfven sistomförmälde

fem tjensteman med redbarhet och nit fullgjort hvad dem alegat, föreslagit,

att såsom årliga pensioner åt ifrågavarande 7 tjensteman måtte

äskas belopp, motsvarande:

för Waldenström och Hedenskoug tva tredjedelar;

för Nisbeth fem tolftedelar, och för hvardera af bokhållarne Hjelm,

Lychou, Stolpe och Beurling fyra sjundedelar af den aflöning de för närvarande,

utom inqvarteringsersättning, åtnjöte, eller för

Waldenström ................................................................. kr. 4,000,

Hedenskoug................................................................... 50 2,400,

Nisbeth................................... }> 1»500,

Hjelm, Lychou, Stolpe och Beurling hvardera ...... » 1,200.

Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde hufvudtiteln: bil. 14.

Då af hvad sålunda förekommit syntes otvetydigt framgå, att samtlig0

ofvanuppräknade tjensteman vid statens jern vågsbyggnader, hvilkas

långvariga verksamhet i statens tjenst af styrelsen väl vitsordats, icke längre

vore i innehafvande eller andra befattningar vid dessa byggnader användbare,

och derjemte till följd af ålder eller iråkad sjuklighet helt och hållet

saknade eller blott i inskränkt mån egde förmåga att med arbete bidraga

till sitt och, der de vore gifte, de sinas uppehälle, samt rättvisa

och billighet syntes bjuda, att, då de från statens tjenst afskedades, dem

förunnades ett nödtorftigt understöd, tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att en hvar af stationsingeniören Waldenström,

materialförvaltaren Hedenskoug, niveliören Nisbeth samt bokhallarne

Hjelm, Lychou, Stolpe och Beurling finge från och med månaden

näst efter den, hvarunder han entledigades från anställning vid statens

jernvägsbyggnader, åtnjuta från allmänna indragningsstaten årlig pension

under sin återstående lifstid till det af styrelsen för statens jernvägsbyggnader

föreslagna belopp, nemligen:

för Waldenström............ kr. 4,000,

» Hedenskoug ............ » 2,400,

» Nisbeth .................... )> 1,500,

» Hjelm........................ » 1,200,

» Lychou ..................... » 1,200,

» Stolpe........................ » 1,200

och » Beurling..................... » 1,200.

Pension för

generaldirektören

C. G.

Beijer.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna anförde härefter:

»Sedan jag nu föredragit förslaget om pension för åtskillige vid statens

jernvägsbyggnader anstälde tjensteman, torde det slutligen tillåtas

mig att hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, det framställning måtte aflåtas

till Riksdagen om beredande åt rätt till pension för chefen i styrelsen öfver

berörda jernvägsbyggnader och i styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

generaldirektören m. in. Carl Gottreich Beijer.

Generaldirektören Beijer, som är född den 25 januari 1811, inträdde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde hufVudtitelu: bil. 14.

43

i statens tjenst såsom sekundlöjtnant i flottan 1832, tjenstgjorde åren

1841 — 1855 såsom chef i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, och

åren 1855 — 1862 såsom ledande ingeniör för södra stambanan, samt har

på grund af nådigt förordnande innehaft alltifrån den 30 december 1862

chefskapet i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och'' derjemte från

den 10 augusti 1877 chefsembetet saväl i styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader som för väg- och vattenbyggnadscorpsen. I nära

tjugu år har således generaldirektören Beijer haft sig anförtrodd den ansvarsfulla

ledningen och tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader samt

öfver de tid efter annan derunder verkstälda omfattande jernvägsundersökningar,

och under denna tid hafva blifvit bygda statsbanor till eu

längd af ej mindre än 136,5 mil och till en anläggningskostnad af omkring

110,000,000 kronor.

Generaldirektören Beijer, som uppnått en ålder af öfver 7 0 ar och

varit i statens tjenst anstäld i nära 50 år, har visserligen i fråga om ålder

och tjenstetid mer än uppfylt de vilkor, som i allmänhet fordras

för rätt till pension från allmänna indragningsstaten, men någon dylik

rätt tillkommer honom i allt fall icke, enär de befattningar han innehar

icke äro på ordinarie stat uppförda.

Vid sådant förhållande torde det emellertid tillhöra Konung och

Riksdag att, såsom ett erkännande af det synnerliga nit och den utmärkta

skicklighet generaldirektören Beijer ådagalagt under sin langvariga tjenstetid,

särskilt i den vigtiga befattningen såsom chef för statens jernvägsbyggnader,

bereda honom rätt till pension; och jag hemställer derför i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t matte föreslå Riksdagen att förklara

generaldirektören Beijer berättigad att, da han ur statens tjenst afgar,

varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin

återstående lifstid af en mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning

svarande pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från och

med månaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom beviljadt.

»

Uti hvad statsrådet Hederstierna sålunda hemstält instämde statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla

hvad statsrådet beträffande de under nästförestående

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde liufvudtiteln: bil. 14.

två punkter upptagna ärenden tillstyrkt; och skulle

protokollsutdrag härom öfyerlemnas till finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 15.

45

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherrre

Hochsciiild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Ricin: rt,

Themptander.

Vidare anförde statsrådet Hammarskjöld i fråga om vissa anslag under

nionde hufvudtiteln:

»Hos Eders Kong! Maj:t har förra lärarinnan vid slöjdskolan och Pmsionforiätekniska

skolan i Stockholm, enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Tekniska skoLundgren,

i underdånighet anhållit om någon pension a allmänna indrag- lan i stockningsstaten

för sig och tva oförsörjda döttrar; varande vid ansökningen (,ar<)-lina Wei.

fogade dels vederbörliga intyg, att sökanden, som är född den 2 oktober denhayn.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde hufvudtiteln: bil. 15.

1822 och enka efter vågskrifvaren S. Weidenhayn, befinner sig i medellösa

omständigheter, dels ock ett af styrelsen för tekniska skolan sökanden

meddeladt tjenstebetyg af innehåll, att hon, som under tiden från

den 1 oktober 1859 till den 31 maj 1881 upprätthållit undervisningen

i gravyr i trä och inom sagda tid i 20 år äfven i gravyr i metall så väl

vid slöjdskolan intill den 1 september 1879, i egenskap af öfverlärarinna,

som ock, efter denna skolas reorganisation till teknisk skola, såsom extra

lärarinna, under denna tid med skicklighet samt utmärkt ordning och nit

fullgjort sina åligganden.

Öfver ifrågavarande ansökning har kommerskollegium, till följd af

nådig remiss, infordrat yttrande af styrelsen för nämnda läroanstalt samt

dermed jemte eget utlåtande inkommit.

Bemälda styrelse har — efter meddelande af redogörelse rörande

sökandens tjenstgöring dels såsom öfverlärarinna och dels såsom extra

lärarinna vid skolan äfvensom angående den årliga aflöning, som i sådant

afseende henne tillkommit och hvilken från lägre belopp efter hand stigit

till 1,150 kronor, som hon uppburit under de tvä sista läroåren — vidare

förmält, att, da sökanden under 22 år haft anställning såsom lärarinna

vid skolan och under denna tid, på sätt ofvanberörda tjenstebetyg innehöll,

med skicklighet samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden,

samt dertill komme, att så väl de ifrågavarande läroämnenas öfverflyttning

från den ordinarie undervisningen, hvilken de under de första 11 åren tillhört,

till den extra ordinarie undervisningen, som ock den nyligen skedda indragningen

äfven såsom extra läroämne af det dittills bibehållna ämnet

gravyr i trä föranledts af omständigheter, hvilka, oberoende af hennes

lärareverksamhet, tillkommit i samband med skolans tid efter annan försiggångna

omdaning, styrelsen ansåge sig, på grund häraf och i betraktande

jemväl af sökandens vitsordade medellöshet, böra tillstyrka, att hon

måtte komma i åtnjutande af pension till det belopp, Eders Kongl. Maj:t

kunde finna lämpligt.

För egen del har kommerskollegium anfört, att, ehuru de för pensionering

af statsmedel i allmänhet faststälda grunder visserligen icke

lemnade omedelbart stöd för beviljande af den ifrågastälda pensionen,

kollegium likväl, med afseende ej mindre å sökandens väl vitsordade

lärareverksamhet och styrkta medellöshet, än ock derå, att uti ett af sökanden

inlemnadt läkarebetyg blifvit intygadt-, att hon af trägen sysselsättning

med undervisning och arbete i xylografi fått sin synförmåga betydligt

försvagad och af denna anledning samt till följd af sin framskridna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 15.

47

ålder mist största delen af sin arbetsförmåga, ansåge sig, jemväl i betraktande

af hvad år 1880 blifvit för förre öfverläraren vid ifrågavarande

skola J. Z. Blackstadius medgifvet, kunna i underdånighet hemställa, huruvida

icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt vidtaga åtgärd för beredande

af något årligt understöd åt sökanden för hennes återstående

lifstid.

I anledning af hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,

enkan Johanna Carolina Weidenhayn, må från och med innevarande

år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension

till belopp af 575 kronor årligen, motsvarande hälften af den aflöning

hon under de senaste åren vid skolan uppburit.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har öfverläkaren vid Stock- Pension för

holms hospital för sinnessjuka, medicine och filosofie doktorn samt kirurgi^^atenw^F

magistern Wilhelm Ferdinand Öhrström underdånigst anhållit, att, då han, ökrström:

som är född den 20 augusti 1821 och år 1851 utnämndes till andre hospitalsläkare

i Vadstena samt år 1861 till sin nu innehafda befattning,

efter att sålunda hafva i 30 år varit i rikets tjenst anstäld såsom hospitalsläkare,

vid nu uppnådda sextio lefnadsår manades att snart åt yngre

och bättre krafter lemna den befattning, han innehade, men bestämmelse

saknades angående hospitalsläkares pensionering, nådig framställning om

pensionsrätt för sökanden vid afskedstagande! måtte till Riksdagen aflåtas;

hvarvid sökanden uttalat den förhoppning, att, då hans aflöningsförmåner

för närvarande utgjorde vid öfverläkarebefattningen 4,500 kronor i lön,

jemte bostad och vedbrand, och vid det med nämnda befattning tills vidare

förenade extra ordinarie professorsembetet i psykiatri vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet 3,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

beloppet af den pension, som kunde varda sökanden tillerkänd,

måtte, för att någorlunda motsvara nyssnämnda aflöningsförmåner,

bestämmas till 5,000 kronor, helst sökanden till följd af vissa föreskrifna

vilkor i afseende å öfverläkarebefattningen varit beröfvad utvägen att genom

enskild praktik bereda sig extra inkomster och sålunda i någon mån

blifva för sin ålderdom oberoende af den nu sökta pensionsförmånen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Nionde lmfvudtiteln: bil. 15.

Öfver denna ansökning har medicinalstyrelsen, efter erhållen remiss,

sig yttrat och under vitsordande, att sökanden med nit och skicklighet

samt utmärkt administrativ förmåga fullgjort sina vigtiga och ansvarsfulla

åligganden såsom öfverläkare vid Stockholms hospital, ansett tillfälle böra

sökanden beredas att vid nu uppnådda lefnads- och tjensteår afgå från

denna befattning med pension å allmänna indragningsstaten samt föreslagit,

att pensionen för Öhrström såsom öfverläkare måtte bestämmas till

lika belopp med lönen för samma befattning eller 4,500 kronor, hvarförutan

medicinalstyrelsen, i betraktande deraf att med öfverläkaretjensten

äfven extra ordinarie professorssysslan vid Karolinska institutet måste frånträdas,

anmärkt, hurusom en viss billighet syntes tala derför, att pensionen

ökades med 500 kronor till det af sökanden ifrågastälda belopp.

Statskontoret, hvars underdåniga utlåtande i denna fråga jemväl infordrats,

har i ämnet anfört, bland annat, att, jemlikt nådigt bref den 2

juni 1876, extra ordinarie professorer vid Karolinska institutet äro berättigade

att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagandet från tjensten

åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,500 kronor,

men att deremot läkare vid rikets hospital icke genom allmän föreskrift

tillförsäkrats pensionsrätt å nämnda stat, ehuru något tvifvel icke torde

kunna ega rum derom, att pensionsförmån borde genom Riksdagens medverkan

beredas dessa i statens tjenst anstälda personer, då de, vid uppnådd

pensionsålder eller derförinnan, om sjukdom eller andra afsevärda

omständigheter skulle dertill föranleda, lemna sin befattning. Med afseende

å de vilkor, som i nådiga brefvet den 12 november 1823 blifvit

stadgade i allmänhet för civile einbets- och tjenstemäns pensionsrätt å indragningsstat,

nemligen att den afskedstagande skulle hafva hunnit en lefnadsålder

af 65 år, tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst och styrkt

sig vara till helsan försvagad, förekomme väl i nu förevarande fall, att

sökanden, såsom handlingarne utvisade, endast vore något öfver 60 år

gammal och varit i statens tjenst anstäld dels såsom uppbördsläkare å

flottan under 3''/2 månader år 1849 och dels sedan den 24 april 1851

såsom hospitalsläkare, eller sammanlagdt en tid af nära 31 år, äfvensom

att sökanden icke företett något intyg om försvagadt helsotillstånd; men

då i detta hänseende, efter hvad medicinalstyrelsen yttrat, de med hospitalsläkaretjenst

och isynnerhet öfverläkaretjensten vid ett större hospital,

såsom Stockholms med 260 sjukplatser, förenade åligganden vore af den

själ san strängan de art, att innehafvaren af dylik tjenst, äfven om han icke

kunde åberopa kroppslig sjukdom eller aftagande själskrafter, torde böra,

s. 49 Kontrollera mot PDF

rr

Nionde hufvudtiteln: bil. 15.

49

icke allenast för sin egen skull, utan fast mer för tjenstens oeh i likhet

med hvad för provinsialläkare för närvarande funnes stadgadt, berat i

att afgå från tjensten med pension redan vid uppnadda 60 lemade

efter 30 år såsom hospitalsläkare, liar statskontoret, med biträdande af

medicinalstyrelsens åsigt härutinnan, tillstyrkt framställning till Riksdagen

om sökandens uppförande å allmänna indragmngsstaten till åtnjutande af

pension från och med månaden näst efter afskedstagande!; hvarjemte statskontoret

hemstält, att pensionen måtte föreslås till samma be opp, som i

sådant hänseende blifvit bestämdt för universitetens Professorer och ordinarie

professorer vid Karolinska institutet, eller till rono^

På orund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt, ansei j B

mitr böra& i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl Maj:t tacktes hos

Riksdagen göra framställning derom, att öfverläkaren Ohrstrom ma från

och med månaden näst efter den, då afsked från öfverläkarebefattnmgen

iemte den dermed förenade extra ordinarie professorsbeställmngen varder

honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna indragning a en

åtnjuta eu årlig pension till belopp af 4,500 kronor, motsvarande han.

nuvarande öfverläkarelön.

Till Ed™ Kongl. Maj:t har medicinalstyrelsen med

velse den 26 september 1881 öfverlemnat en af direktionen för Göte s. e.

hospital insänd och förordad ansökning af sysslomannen vid nämnda ho- "*■

spital Sigfrid Emanuel Sjöberg, att åt honom matte a rikets allmänna mdragningsstat

beredas lämplig pension efter afskedstagande!

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas: att Sjöberg, som ai

född den 1 oktober 1820, blifvit år 1840 anstäld i statens tjenst såsom

extra ordinarie landskanslist samt 1851 befordrats till ordinarie landskanslist;

att han den 29 mars 1858 blifvit af serafimerordensgillet utnämnd

till syssloman vid Göteborgs hospital och den 8 juli 187Si t

porterad till samma befattning vid Göteborgs nya hospital, att Sjob g,

enbet intyg af tillförordnade öfverläkaren vid hospitalet, ar lidande åt

kronisk magkatarr och i öfrig!, företer så försvagade kropps- och sja skrafter,

att han är oförmögen att sköta sm tjenst; samt att, efter hvad

Siöbero- till stöd för sin begäran andragit, han, som under sm fyratioariga

anställning i statens tjenst icke kunnat göra några besparingar for fram
Bih.

till Biksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Nionde hufvudtitelu: bil. 15.

tida behof, ej egde andra tillgångar än lönen för sin och sin hustrus

bergning.

För egen del har medicinalstyrelsen — jemte meddelande, att lönen

för sysslomannen vid Göteborgs hospital utgjorde 2,300 kronor utom naturaförmåner,

samt att Sjöberg, hvilken sedan ett år tillbaka, på grund

af oförmåga till tjenstens bestridande, åtnjöte ledighet, derunder såsom

bidrag till vikaries aflönande afstode en fjerdedel af sin lön — i underdånighet

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

framställning om anvisande åt Sjöberg af ett belopp, motsvarande tre

fjerdedelar af hans kontanta sysslomanna-aflöning, eller 1,725 kronor, att

såsom årlig pension utgå, sedan han från hospitalets tjenst erhållit afsked.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att,

ehuru Sjöberg väl .ej kunde hänföras till de tjensteman, som författningsenligt

vore berättigade till pension å allmänna indragningsstaten, likväl

och då han, hvilken redan tillbragt i statens tjenst den tid af 40 år, som

för civile tjensteman i allmänhet stadgats såsom vilkor för sådan rättighet,

derjemte styrkt sig vid nu uppnådd ålder af sextioett år vara oförmögen

att sköta sin tjenst, hvarifrån han icke skulle kunna afgå utan förmånen

af pension, statskontoret ansåge skäl vara för handen, att denna

förmån måtte honom beredas, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på allmänna

indragningsstaten bevilja sysslomannen Sjöberg en årlig pension af 1,725

kronor, att till honom från och med månaden näst efter den, då han erhåller

afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid utgå.»

Hvad föredragande departementschefen beträffande

de under nästförestående tre punkter upptagna ärenden

hemstält och föreslagit behagade Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter,

i nåder gilla; och skulle protokollsutdrag härom till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

r> Ö

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 16.

51

Utdrag af protokollet öfver landtfor svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stocltholms slott den o O

december 1881.

N Svarande:

Haris Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierra,

Hammarskjöld,

Richert,

'' 1''hempT A ND E R.

Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande reglering

för år 1883 af de anslag å riksstadens nionde hufvudtitel, hvilka

röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande

Arméns pensionering’:

»1 fråga om beloppet af det kreditiv, som for år 1883 kan blifva

erforderligt för detta ändamål, har direktionen öfver armens pensionskassa donering.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Nionde hufvudtiteln: bil. 16.

uti underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september meddelat, att, efter

verkstäld beräkning, uppgjord under enahanda förutsättning som hitintills,

eller att samtlige i anseende till lefnadsåren pensionsberättigade afgå ur

tjenst och inträda å pensionsstaten, samt med iakttagande tillika af så väl

beräknad afgång genom dödsfall bland pensionstagarne, som den sannolika

bristen i pensionskassans inkomster, skulle för år 1888 erfordras eu

summa af omkring 1,100,000 kronor; men att, med användande af det

öfverskott, som antagligen komme att förefinnas å 1882 års kreditiv

900,000 kronor, förhöjning af sistnämnda belopp emellertid icke syntes

blifva behöflig.

Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad sistlidet år egde rum, såväl å

extra stat för år 1883 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med

nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå

det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket

indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet

med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1882 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering

användas.»

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar

gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit

af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och

skulle angående livad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit

utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och

behof; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden

hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

Stockholm, tryckt i Central-Tryckeriet, 1882.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen.

Utdrag a,f protokollet öfver fnansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den ,9 januari

1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:

De anslag Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1883 utgöra sålunda:

Bill. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt, 1 Afä. 1

Sammanfattning

af utgifterna

under

hufvudtitlarne.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln :

ordinarie

...... 1,338,000:—,

II

JJ

55

3,751,000

: —?

5)

extra

45,000

i 3,796,000: —,

III

>1

ordinarie

613,800

5?

extra

4,500

618.300:—,

IV

55

ordinarie 17,205,000

5

57

extra

1,274,000

—i 18,479.000: —.

V

55

ordinarie

5,375,000

7

’5

extra

1,189,000

— 6,564,000:—.

VI

55

ordinarie

4,424,160

7

»

extra

1,330,840

> 5,755,000: —,

VII

>7

ordinarie 13,299,000

7

15

extra

716,000

—, 14,015,000: —,

Vill

57

ordinarie 10,849,526

7

55

extra

991,474

—, 11,841,000: —,

IX

5»

ordinarie

2,430,000

7

V

extra

900,000

—, 3,330,000: —,

kronor 65,736,300:—.

Härtill kommer sista återstoden af det bevillarne.

jade låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren, hvilken bör utgå under år

1883, ......_.......................................... „ 200,000: —,

Riksgälds- I skrifvelse den 13 december 1881, som torde

^ställning. ^ biläggas dagens protokoll'' under litt. b., hafva

fullmäktige i riksgäldskontor lemnat uppgift å de

riksgäldskontorets utgifter för år 1883, hvilka böra

i riksstaten uppföras, hvarjemte fullmäktige i skrifvelse

den 29 i samma månad meddelat, att då statskontoret

under tiden, sedan förra skrifvelsen afläts,

afbetalt ytterligare 1,000,000 kronor å sin skuld, till

riksgäldskontor för erhållen kassaförstärkning och

derigenom minskat denna skuld från 10,000,000 kronor

till 9,000,000 kronor, de i förra skrifvelsen beräknade

utgifterna kunde minskas med ett belopp af

45,000 kronor, motsvarande 4} procent ränta å

1,000,000 kronor. Enligt fullmäktiges beräkning,

transport kronor 65,936,300: —,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

transport kronor 65,936,300: —,

vid hvilken jag icke har något att erinra, och med

iakttagande af nyssberörda minskning af 45,000 kronor,

utgöra riksgäldskontorets utgifter för år 1883:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m.m.,

förslagsvis .................................... 620,800: —,

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å

öfrig statsskuld 12,219,252: —,

med afdrag likväl af

den undersamma

år beräknade

inkomst

af ränte- och

kapitalbetalningar

.................. 2,617,120: —,

förslagsvis.................................... 9,602,132: , „ 10,222,932: —.

Summan af statsverkets utgifter för år 1883

uppgår således till............................................................ kronor 76,159,232: .

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äxo beräknade

till................................................;....................... kronor 78,680,000: —.

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma,...... „ 76,159,232: ,

återstår ett belopp af..................................................... kronor 2,520,768: —,

hvilket belopp torde få användas till förstärkande af statsverkets grundfond,

i likhet med de vid 1881 års riksdag för sådant ändamål anslagna 1,501,700

kronor. Att använda öfverskott och behållningar från föregående statsreglermgar

till förstärkande af statsverkets grundfond och såmedelst till minskande

af statskontorets behof af kassaförstärkning från riksgäldskontoret läier oafvisligen

påkallas af omsorgen att bereda tillgångar för återgäldande af det tillfälliga

lån, 1879 års Riksdag bemyndigade riksgäldskontoret att upptaga i och

för "de till statskontoret gjorda försträckningarne. Den skuld, hvari statskontoret

häftade till riksgäldskontoret utgjorde vid början af nästlidna år

14,500,000 kronor, hvaraf dock 1,500,000 kronor återbetaltes redan i mars

månad, så att skulden minskades till det belopp af 13,000,000 kronor, hvarunder

den under de föregående åren icke kunnat nedbringas. Under nästlidna

år hafva emellertid ytterligare 4,000,000 kronor kunnat till riksgäldskontoret

återgäldas, och skulden utgör nu, såsom redan är erinradt, 9,000,000

kronor, eller iust det belopp riksgäldskontoret upptagit genom 1879 aistill
-

StatsverTcets

grundfond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Allmän

bevillning.

Utgifter

utom

riksstat.

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

fälliga lån. Den yttersta tiden för infriandet af nämnda tillfälliga lån infaller

under år 1885 och det kräfves sålunda, att den under förra riksdagen

vidtagna åtgärden att förstärka statsverkets grundfond fullföljes, såvida

statskontoret skall kunna i behörig tid frigöra sig från den skuld till riksgäldskontor,

som föranledde behofvet för sistnämnda verk af den tillfälliga

upplåningen. Det lyckliga förhållande, att ett betydande öfverskott från

föregående statsregleringar af ungefär 2| millioner kunnat upptagas bland

tillgångarne i den nu föreliggande staten, gör emellertid denna gång annan

åtgärd obehöflig för grundfondens förstärkning än att dertill anvisa ett mot

nämnda öfverskott ungefärligen svarande belopp, till nyss angifna siffra

2,520,768 kronor.

Det har af nu nämnda skäl icke påfordrats att för år 1883 taga i

beräkning någon särskild förhöjning i allmänna bevillningen, utan har inkomsten

deraf, som i innevarande års riksstat är upptagen till 5,600,000

kronor, nu beräknats till endast 4,100,000 kronor; och torde Eders Kongl.

Maj:t således för år 1883 af Riksdagen äska allmän bevillnings utgörande

efter de grunder, som kunna finnas erforderliga för ernående af sistnämnda

inkomstbelopp.

På föredragning af chefen för civildepartementet *) har Eders Kongl.

Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1883 anvisa till utgående

under samma år:

till nya byggnader och anläggningar, m. m. vid statens redan trafike
-

rade jernvägar ................................................ kronor 300,000: —,

anskaffande af ny rörlig materiel, m. m. ... „ 1,500,000: —,

fullbordande af byggnader i Stockholm för

statens jernvägstrafik..................................... ,, 200,000: —,

fortsättande af statens jernvägsbyggnader i

Norrland........................................................... „ 2,000,000: —,

tillsammans kronor 4,000,000: —.

Då dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bestridas,

torde, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, beloppet böra anvisas

att utgå från riksgäldskontoret; och är jag i tillfälle meddela, att enligt

fullmäktiges i riksgäldskontoret till mig afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

inkomster och utgifter från och med den 14 december 1881

till slutet af år 1883, sådana de på grund af Riksdagens redan fattade beslut

ställa sig, kontoret vid sistnämnda års utgång skulle ega en behållning af

2,786,546 kronor 45 öre. ''T''

*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln“ [38. 39].

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla

hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,

sedan han erhållit protokolisutdrag om hvad som efter de öfriga departementens

föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen, uppsätta

och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl. Maj:ts

nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

A. L. Fris.

Bih. till Bilisd. Prof. 1882. 1 Sarnl. 1 Afd.

9

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontor et yttrande mig. riksgäldskontorets ställning

1

Bil. litt. 1).

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af eder skrifvelse den IT sistlidne november hafva

fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till eder

öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgaldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvardera aret 1881 och 1882 samt redan

nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1883.

Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster, utgifter

och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen

för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra al de till fonden ingående

rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ejfinnes

bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och 1878

års län som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom hvilkas

försäljning medel till utlåningen från jernvägshypoteksfonden anskaffats.

''Med den under innevarande år verkstälda konvertenngen åt 1858

års lån, 1860 års Ti procents lån samt 1861, 186T och 1866 års lån äro

förenade åtskilliga dels redan af riksgäldskontoret bestridda, dels ytterligare

förestående utgifter, bestående af den vissa utländska banker och

bankirer tillkommande inlösningsprovision å de obligationer af nämnda

lån hvilka utomlands infriats, af riksgäldskontoret åliggande stämpelkostnad

för obligationer af 1880 års lån, genom hvilkas försäljning medel

till konverteringen anskaffats, äfvensom af den kursförlust, som vid

indragningen af valutan för dessa försålda 1880 års obligationer uppkommit.

Ej heller dessa utgifter hafva i de öfverlemnade förslagsberakningarne

upptagits. Fullmäktige anse nemligen nödigt, att i {låga häiom

Bill. till Riksd. Frot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges iriksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

inhemta Riksdagens föreskrift om sättet, huru de redan häfda utgifterna

i förevarande hänseende må böra riksgäldskontoret godtgöras och huru

de återstående enahanda kostnaderna skola bestridas; och då fullmäktige

härvid ansett samtliga berörda utgifter lämpligen kunna betäckas

utan desammas uppförande på riksstaten, hafva fullmäktige saknat anledning

att i de öfverlemnade förslagsberäkningarne uppföra dem. De

konverterade, ofvan uppräknade lånens liqvidations-och amortissementsfonder,

hvilkas behållningar vid sistlidne års slut utgjorde 2,281,440 kronor

80 öre och kunna beräknas vid innevarande års" slut hafva ökats med

ytterligare omkring 100,000 kronor, öfverstiga nemligen vida ifrågavarande

utgifter; och ämna fullmäktige till den härnäst sammanträdande Riksdagen

göra framställning derom, att dessa fonder må dels till bestridda

eller blifvande konverteringsutgifter få användas, dels med deras derefter

återstående belopp åt riksgäldskontoret bevaras för mötande af sådana

med det nya lånets förräntande och amortering gemenskap egande

utgifter, som äro likartade med dem, hvilkas betäckande ursprungligen

varit med liqvidations- och amortissementsfondernas bildande afsedt och

hvartill tillgång eljest skulle komma att saknas, helst de till parikurs beräknade

årliga annuiteterna ej förslå till gäldande af kursförluster, inlösningsp

ro visioner m. m.

Vid slutet af sistlidne år, innan ännu kändt var, om konvertering

af 1858 års lån, 1860 års 4-J> procents lån och 1861 års lån komme att,

med begagnande af den låneconsortiet i sådant afseende gifna optionsrätt,

under innevarande år verkställas, uppgjordes i riksgäldskontoret

och delgafs statskontoret en beräkning öfver de riksgäldskontorets utgifter

år 1881, för hvilka riksgäldskontoret vore berättigadt att af statskontoret

erhålla ersättning. Enligt denna beräkning, upprättad så noggrant

som den då kunde anställas, utgjorde förenämnda utgifter, efter

afdrag af de kapital- och räntebetalningar, som antogos under året komma

att till riksgäldskontoret inflyta, 10,864,023 kronor 39 öre, att till riksgäldskontoret

inbetalas med 800,000 kronor under januari månad,

2,600,000 kronor under mars, 2,300 000 kronor under maj, 700,000

kronor under juni, 2,500,000 kronor under september och 1,964,023 kronor

39 öre under november månad, allt innevarande år. Som emellertid

statskontoret var i tillfälle att tidigare än å berörda terminer gälda dessa

belopp, blefvo desamma af statskontoret till riksgäldskontoret förskottsvis

inbetalta, så att sista andelen af detta förslagsanslag redan i början af maj

månad var till riksgäldskontoret erlagdt. Det har sedermera visat sig, att

ifrågavarande utgifter i verkligheten komma att ej obetydligt understiga

ofvannämnda, vid slutet af nästlidne år beräknade belopp, och hafva

fullmäktige fördenskull bland utgifterna år 1882 upptagit en återlevere

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

ring till statskontoret af dylika medel, hvilken för det närvarande, innan

sig visat i hvad mån de påräknade inkomsterna för återstående delen af

innevarande år komma att inflyta, ej kunnat antagas till högre belopp

än 500,000 kronor, men måhända torde komma att uppgå till en något

högre summa.

I riksstaten för år 1882 finnas annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld förslagsvis uppförda till 12,399,794

kronor 70 öre, hvaremot dessa utgifter i den härmed öfverlemnade förslagsberäkningen

för samma år kunnat upptagas till endast 12,277,283

kronor 18 öre. Skilnaden beror hufvudsakligen derpå, att statskontorets

skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning numera minskats.

Vid riksstatens uppgörande utgjorde den 13,000,000 kronor, å hvilket belopp

således beräknades en motsvarande ränteutgift för riksgäldskontoret.

Sedan emellertid statskontoret under sistlidne oktober och innevarande

december månader å berörda skuld afbetalt tillhopa 3,000,000 kronor,

har densamma numera nedgått till 10,000,000 kronor, i följd hvaraf

riksgäldskontorets beräknade ränteutgift för berörda ändamål nu kunnat

i motsvarande mån minskas.

Stockholm den 13 december 1881.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENEALK. A. V. ÅBERGSSON. C. G. HIERTA.

Herman Wikblad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang.riksgäldskontorets ställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

O

P örsl ags!) e r ii kniTi gar

öfver

riksgäldskontorets ställning

för tiden från och med den 14 december 1881 till och med år 1883.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning.

Förslagsberäkning öfvei* rikugäldskontorets inkomster och

Behållning den 14 december enligt riksgäldskontorets kassaräkning.

.............................................................. 1,026,002: 54.

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

mot revers eller depositionsbevis 1,591,400: —,

„ obligationer, efter inköpspris,

.......................................... 56,718: 25.

Hos utländske låneöfvertagare mot

ränta innestående, för annuitetsliqvider

afsedda mede1.

..................................... 1,001,000: —, 2,649,118: 25;

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd .................................... 1,222,200: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 6,900: —;

Af riksgäldskontoret inlösta konverterade obligationer, äfvensom

inlösta räntekuponer, att ersättas dels af utländske

låneöfvertagare dels genom upplåning,....................................

Kronor. j ö.

3,675,120

79

1,229,100

1,042,954 | 70

summa kronor j 5,947,175 j 49

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

7

utgifter frän oeli med den 14 december 1881 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret.

för Riksdagens hus och bibliotek.........

0 lånet, å konung Carl XIII:s

samt å Göta och Södertelje

2,500

10,000

3,000

11,403: as;

Riksdagskostnader

Kostnader

Ränta & gamla 5-°

hemgiftskapital

kanalers reparationsfonder

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

lån för enskilda jernvägar......................

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisadt anslag för anläggning af

jernväg från Karlberg till Lilla Yärtan, återstoden

.................................................................•......

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisa,dt anslag å högst 4,000,000

kronor för inköp af

250,000:

100,000:

Mjölby jernväg, d:o

Hallsberg—-Motala
-

Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisade anslag:.

för statens jernvägsbyggnader i

Norrland....................................

10,000:

„ anskaffande af rörlig materiel

a norra

Storvik

stambanan norr om

7 (JO,000:

925,000: —5

Kronor.

26,903

8 3!

Beräknad behållning

vid 1881 års slut

1,285,000

4,635,271

summa kronor | 5,947,175

66

49

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsfoeräkniiig öfver riks

Beräknad behållning'' vid 1882 års början samt fordringar för

tillsvidare förräntade medel........................................................

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd ................................ 2,853,474: 70.

Af betalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län, i anledning

af 1868 års missväxt, .................................. 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m., äfvensom annuiteter å de fonderade

statslånen samt räntor å öfrig statsskuld.

.................................................................... 12,898,083: is,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under

samma år beräknade inkomst af ränteoch

kapital-inbetalningar ............................. 2,404,594: 70;

Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån

eller genom återbetalning från kongl. statskontoret till

betäckande af riksgäldskontorets återstående fordran för

lem nåd kassaförstärkning............................. 10,000,000: —,

efter afdrag af redan upplånta....................... 9,000,000: —;

transport

iMskonlorets

Kronor. i ö.

4,635,271 66

2,404,594 7o

10,493,488 4 8

1,000,000 —

187533,354 sr!

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäld skontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

9

inkomster och utgifter år 1882.

Kronor.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar rn. m.:

500,000

12,000

2,000

62,207: bo,

22,792: so,

riksdags- och revisionskostnader

...................................

kostnader för Riksdagens hus

„ „ „ bibliotek

löner, arfvoden och expenser

vid riksgäldskontoret ......

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid d:o ...............

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

.........................................

Annuiteter och räntor:

till H. M. Konungen ............ 300,000:

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade

lånen:

1860 årslån emot premieobligationer

293,000: —,

1868 års lån 1,096,410: —,

o.

21,800:

620,800:

transport 1,389,410: —; 300,000:

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

620,800:

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoretyttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Kronor. i ö

. transport

Vid 1880 års riksdag medgifven upplåning för

jernvägsbyggnader.......... 6,800,000: —

Vid 1881 års d:o d:o ............... 4,050,000: — ; 10,850,000: _

efter afdrag af redan upplånta ........................ 7,048,725: 21;

18,533,354

3,801,274

84

79 I

transport j 22,334,629! 63

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoretyttrande ang. riksgåldskontorets ställning.

11

Kronor.

transport 1,389,410:

1870 års lån 925,000

1872 „ „ 1,166,726

1875 „ „ 1,650,000

1876 „ „ 1,816,000

1878 „ „ 1,076,942

300,000:

620,800:

1880

3,335,904

48,

—; 11,359,982: 4)

ränta å 1879 års tillfälliga lån

för betäckande af kassaförstärkning

till kongl.

statskontoret äfvensom å

ytterligare upplåning för

samma ändamål, tillhopa

10,000,000 kronor, å

procent ..............................

ränta å ny upplåning för andra

ändamål........................

ränta å gamla 5 procents lånet,

å konung Karl XIII:s

hemgiftskapital samt å

Göta och Södertelje kanalers

reparationsfonder..

450,000:

150,000:

17,300: 7 0_; 12,277,283: is;

Aterleverering till kongl. statskontoret:

af till riksgåldskontorets förvaltning öfver
lemnad

kassabehållning .................................

återleverering till kong! statskontoret af

derifrån för mycket öfverlemnade medel

till bestridande af annuitetsliqvider m. m.

Vid 1880 års

1,000,000: —,

500,000:

riksdag till utgående från riksgäldskontoret an

visadt tomtreglering slån åt staden Hudiksvall .

12,898,083

1,500,000

100,000

18

transport! 14,498,083 118j

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Kronor.

ö.

transport

22,334,629

63

summa kronor

22,334,629

63

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

13

Kronor.

ö.

transport

14,498,083

18

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an- visade anslag och lån:

till statens jern vägsbyggnader i Norrland ..

„ utförande af nya byggnader och anlägg- ningar vid statens redan trafikeradejern-

vägar.................................................................

„ uppförande af byggnader i Stockholm

för statens jernvägstrafik ...........................

„ låneunderstöd för enskilda jernvägar......

2,500,000: —,

350,000: —,

200,000: —,

1,000,000: —;

4,050,000

Beräknad behållning vid 1882 års slut...............

3,786,546

46

summa kronor

22,334,629

63

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Finansplanen; fullmägtiges i rikgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Kronor.

ö.

Beräknad behållning vid 1883 års början samt fordringar för

tillsvidare förräntade medel ...........................................................

3,786,546

45

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd....................................... 2,566,000; —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län i anledning af

1868 års missväxt...................................... 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000; —;

2,617,120

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1883 upptagna riksdags- och revisionskost- nader, aflöningar m., m., äfvensom annuiteter å de fon- derade statslånen samt räntor å öfrig

statsskuld....................................................... 12,885,052; —,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret un- der samma år beräknade inkomst af ränte- och kapital-inbetalningar ............................. 2,617,120: —;

10,267,932

*

transport |

16,671,598

46

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning.

fö

inkomster och utgifter år 1883.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostna- der ..........................................

500,000: —,

kostnader för Riksdagens hus

12,000: —,

>i it ii bib-

liotek

2,000: —,

löner, arfvoden och expenser

vid riksgäldskontor ......

62,207: so,

löner å indragnings- och pen- sionsstat vid d:o ...............

22,792: so,

aflöning, resekostnad och ex- penser för justitieombuds- mannen och hans expedi- tion ....................................

21,800: —;

Kronor.

Annuitet er och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ...... 300,000:

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:
1860

års lån emot premieobligationer.

........... 293,000: —,

1868 års lån

1,096,410

transport

1,389,410

—; 300,000: —;

620,800:

620,800:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontorets yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport

Kronor.

o.

16,671,5981 4 b

summa kronor | 16,671,598

45

s. 17 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

17

transport

1,389,410: —;

1870 årslån 925,000: —,

1872

V

„ 1,149,315: —,

1875

11

„ 1,650,000: —,

1876

11

„ 1,816,000: —,

1878

11

„ 1,076,914: so,

1880

11

„ 3,315,312: —;

300,000:

620,800: —;

S 11,321,951: so,

ränta å 1879 års tillfälliga lån

för betäckande af kassaförstärkning

till kongl. statskontoret

äfvensom å ytterligare

upplåning för samma

ändamål, tillhopa 10,000,000

kronor, å 4| procent ...........

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verk
stäld

upplåning .....................

ränta å gamla 5 procents lånet,

å konung Karl XIII:s liemgiftskapital

samt å Göta

och Södertelje kanalers reparationsfonder

.....................

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt

låne-understöd för enskilda jernvägar .......................

Beräknad behållning vid 1883 års slut

450,000:

175,000: —,

17,300: 7o; 12,264,252:

Kronor.

o.

12,885,052

1,000,000

2,786,546

45

summa kronor j 16,671,598| 45

Bill. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen» justering,

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1882. ''

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Taube,

Hedekstieena,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Themptander uppläste härefter

till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,

af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.