Sök i Ratio Lex

Om beviljande af ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning

1882-02-06 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:20, Om beviljande af ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

1

M:o 20.

Ant. till Riksd. Kansli den 6 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen, om beviljande af

ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning;

Gifven Stockholms Slott den 30 December 1881.

Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik till Kongl. Maj:t öfverlemnat

ett utaf särskilde komiterade uppgjordt »förslag till reglering af

finansiella vilkor för en pensionsinrättning till förmån för tjenstepersonalen

vid statens jernvägstrafik» och dervid afgifvit underdånigt utlåtande

i fråga om bildandet af kassa för pensionering af nämnde tjenstepersonal,

så medgaf, med bifall till hvad Kongl. Maj:t genom nådig proposition i

ämnet den 23 Februari 1872 föreslagit, Riksdagen enligt underdånig

skrifvelse den 10 Maj samma år: att, såsom statsbidrag till en pensionsinrättning

för tjenstepersonalen vid statens jernvägstrafik, upprättad i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som legat till grund

för och åtföljt den nådiga propositionen, årligen finge, räknadt från och

med år 1872, af trafikmedlen afsättas ett belopp, som motsvarade en

och en half procent af skilnaden emellan statens jernvägstrafiks samtliga

inkomster, å ena sidan, och utgifter för drift och underhåll, å den

andra, hvilka belopp skulle nämnda inrättning tillgodogöras i enlighet

med de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t i nådigt reglemente för samma

inrättning kunde varda faststälda; dock att, när berörda skilnad första

gången uppginge till fem procent af den sammanräknade summa, som

anläggningen af de trafikerade stambanorna, enligt Styrelsens för statens

jernvägstrafik bokslut, kostat, den till förmån för pensionsinrättningen

utgående årliga procent skulle ånyo bestämmas efter hvad, på

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

grund af då verkstälda sannolikhetsberäkningar angående pensionsinrättningens

ekonomiska framtid och öfriga på denna fråga inverkande omständigheter,

kunde finnas skäligt.

För statens jernvägstrafiks pensionsinrättning utfärdades derefter den

6 September 1872 nådigt reglemente, hvilket, bland annat, innehåller:

i § 3. Delegares årsafgifter utgå med en viss, på grund af hans

ålder vid inträdet i pensionsinrättningen en gång för alla bestämd, procent

af honom tillkommande aflöning, så att till exempel den, som in
-

träder före fylda ....................................... 80 år, erlägger 1,5 % af aflöningen,

den, som vid inträdet fy It 30, men icke 32 » » 1,6 °/0 »

» » » 40, » 42 » » 2,1 % »

» » » 50, » 52 » » 2,6 % »

» » » 58, » 60 » » 3,0 °!o »

» » » 60, 3,1 % »

och i § 7. Årliga beloppet af pension bestämmes, i mån af den pensionsberättigades

tjensteår, till viss procent af den medelaflöning, som

uppkommer, då medeltalet tages af de 5 sista årsafiöningar, i förhållande

hvartill den pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt årsafgifter

till pensionsinrättningen, så att till exempel

för fulla 10 tjensteår erhållas 20 "jo af medelaflöningen,

»

» 15

»

»

27,5

%

»

»

» 20

»

»

35

°!o

»

))

» 25

»

»

42,5

°!o

»

»

» 30

»

))

50

°/o

))

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 30 September 1879

har Styrelsen för pensionsinrättningen anmält ej mindre, hurusom genom

beslut vid lagtima möte i Juni 1876 pensionsinrättningens fullmäktige,

bland hvilka den mening uttalats, att från delegarnes i inrättningen sida

en ekonomisk ansträngning måste göras i ändamål att, under förutsättning

af ett motsvarande förhöjdt statsbidrag, kunna öka den pensionsrätt,

som ditintills varit för delegarne gällande, uppdragit åt Styrelsen

att göra de utredningar, som för vinnande af det åsyftade målet vore

nödiga, än äfven att, sedan det förslag i ämnet, som Styrelsen af sådan

anledning uppgjort och framlagt, blifvit af pensionsinrättningens fullmäktige

dels å urtima möte i April, dels å lagtima möte i Juni, 1878

i hufvudsak godkändt, Styrelsen, enligt erhållet bemyndigande af fullmäktige,

utarbetat ett förslag till förändrad lydelse af de §§ i nådiga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. ‘Proposition N:o 20.

reglementet för pensionsinrättningen af den 6 September 1872, hvilka

hade afseende på den ifrågastälda vidgade pensionsrätten, dervid Styrelsen,

lika med Fullmäktige, utgått från det antagande att, likasom personalen

vid statens jernvägstrafik, åtminstone under fredstid, väl tålde

jemförelse med arméns personal i fråga om fordringarne på arbetskraft,

ihärdighet, uthållighet och påpasslighet, den förra också, derest densamma

sjelf bidroge till sin pensionering efter samma mått, som för arméns

personal vore utstakadt, skulle kunna påräkna ett bidrag från statens

sida, hvilket möjliggjorde enahanda maximum af pension, som tillkom

me arméns personal, hvadan ock det bifogade förslaget upptoge de

egna bidragen till belopp, som, ökade med 1,7 procent af aflöningen,

motsvarande från 4 till 6 procent af högsta pensionen, eller ungefär

samma procent af pensionen, som för armén vore stadgad, och den

högsta pensionen till 80 procent af aflöningen, i stället för allenast 50

procent enligt nu gällande reglemente, och alltså innehåller, bland annat

uti § 3, att de årsafgifter, som delegare borde till pensionsinrättningen

erlägga, skulle utgöra exempelvis

om han inträdde före fylda........................ 30 år, 3,2 % af aflöningen,

om han vid inträdet fylt 30, men icke 32 » 3,3 % »

» » 40, » 42 » 3,s % »

» » 50, » 52 » 4,3 % »

» » 58, » 60 » 4,7 »jo

» » 60, 4,8 »jo »

samt i § 7,

att det årliga pensionsbeloppet skulle utgå, i mån af den pensionsberättigades

tjenst.eår, med vissa procent af den årsaflöning, som uppkommer,

då summan tages af de 12 sista månadsaflöningar, i förhållande

hvartill den pensionsberättigade, näst före erhållet, afsked, erlagt stadgade

afgifter till pensionsinrättningen, så att, till exempel:

för fulla 10 tjensteår erhölles 20 »jo af nyssnämnda årsaflöning,

»

»

15

))

))

30 »jo

))

))

»

»

20

))

))

40 »jo

»

))

»

25

»

))

60 »jo

))

»

»

))

30

»

))

80 °j0

))

))

Efter att hafva motiverat de föreslagna ändringarne i nu gällande

reglementes bestämmelser yttrar Styrelsen vidare:

»Såsom vilkor för utförbarheten af den pensionering, som här föreslås,

erfordras, såsom redan nämnts, utom det att delegarnes afgifter

höjas utöfver de för närvarande utgående till hvad i förslaget upptages,

jemväl ett ökadt statsbidrag, hvars storlek representeras af ett kapital,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

stort 2,556,000 kronor, hvilket, om det genast stäldes till pensionsinrättningens

disposition för att kunna förkofras genom förräntning efter 5

procent, skulle tillsammans med afkastningen af redan förvärfvadt. kapital

och delegarnes afgifter vara tillräckligt att betacka kostnaderna för den

föreslagna pensioneringen af nuvarande jernvägspersonal, och, derest sådant

öfverlemnande till pensionsinrättningen af sjelfva kapitalet icke kan

ega rum, borde tilldelas inrättningen genom årliga belopp, hvilkas storlek

naturligtvis beror på, i hvilken form bidraget blifver inrättningen

medgifvet. Såsom sådana former för det efter hand utgående bidraget

kunna tänkas bidrag:

a) med en viss procent af jernvägstrafikens bruttoinkomster;

b) med en viss andel af skilnaden mellan jernvägstrafikens bruttoinkomster

och driftkostnader, hvilken form är den för närvarande gällande;

c) med belopp, hvars storlek står i bestämdt förhållande till hvad

delegarne sjelfva erlägga, eller ock

d) med belopp, som med kortare mellantider bestämmas efter för

handen varande behof.

Lemnas årsbidragen i form af en viss andel af jernvägstrafikens bruttoinkomster,

komma deras storlek att följa de vexlingar, som ega rum uti

denna trafiks ekonomiska resultat, och blir således den andel, som erfordras,

svårare att bestämma. Emellertid bör det kunna på förhand

antagas, att bidraget, om det ställes i bestämdt förhållande till inkomsterna,

icke komme att utgå till en början med högre belopp, än det

erforderliga medeltalet, emedan trafikinkomsterna, enligt erfarenheten,

öfver hufvud taget stiga, äfven om tider af raskare förkofran afbrytas

af perioder, då såväl trafik som intägter nedgå under den närmast föregående

tidens. En sådan stigning visa statsjernvägarnes intägter, oaktadt

den högst menliga inflytelsen af den kris, som inträffade år 1868

och den, som nu råder, i det nemligen en jemförelse mellan de inkomster,

jernvägarne haft under åren 1858 till och med 1878, gifver vid

handen, att bruttointägten per banmil i medeltal under denna period

ökats med 4,215 kronor årligen, och skulle, i fall inkomsternas förkofran,

i stället för att vara periodisk, försiggått i aritmetisk progression, eller

inkomsterna ökats med lika belopp hvarje år, intägten under år 1878

hafva utgjort något öfver 110,470 kronor, i stället för den som då inflöt,

95,420 kronor, per banmil. Utgår man derföre från en medelintägt

af 100,000 kronor per banmil, och räknar stambanornas längd till 160

mil samt antager, att tillökningen årligen under de närmaste 21 åren

utgör 4,000 kronor för hvarje af dessa mil, skulle de bruttoinkomster,

som vore att påräkna, utgöra till en början 16 millioner, hvilken summa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

derefter hvarje år komme att i medeltal förökas med 640,000 kronor.

Det bör anmärkas, att härvid all den intägt, som kan härflyta från de

norrländska banorna och tills vidare är mycket vansklig att uppskatta,

blifvit lemnad ur räkningen. I öfverensstämmelse med den här antagna

tillväxten af bruttoinkomsterna skulle det årliga bidraget utgöra första

året 156,000 kronor, som sedermera årligen ökades med i medeltal 6,000

kronor, samt sålunda icke fullt en procent af bruttoinkomsterna vara

behöflig.

Väljes den form för årsbidraget, att detsamma fastställes till en viss

procent af skilnaden mellan bruttoinkomster och driftkostnader, bestämmes

nämnda procent på enahanda sätt, som det nyss begagnade. Liksom

bruttoinkomsterna har denna skilnad, oaktadt de ojemnheter densamma

företett, under den förflutna tjuguårsperioden stigit med i medeltal 1,974

kronor per banmil, och skulle, om den år för år jemnt tillväxt, hafva

utgjort 1878 kronor 44,450 per banmil. Man torde derföre för den följande

tjuguårsperioden kunna utgå från 40,000 kronor och en årlig tillökning

af 1,800 kronor, allt per banmil, såsom mått för den påräkneliga

skilnaden mellan bruttoinkomster och driftkostnader, och följaktligen

antaga densamma komma att utgöra på de nuvarande 160 milen bana

6.400.000 kronor, ökade hvarje år med 288,000 kronor. Beräknadt efter

dessa belopp, skulle det behöfliga bidraget komma att utgöra första året

150.000 kronor och årligen ökas med i medeltal 6,400 kronor samt kunna

betäckas af 2,5 procent af förenämnda skilnad.

Enligt det tredje af de omnämnda sätten för årsbidragets öfverlemnande

till pensionsinrättningen skulle detsamma utgå med belopp, som

stode i ett bestämdt förhållande till delegarnes afgifter. Denna form skulle

göra de årliga statsbidragen mindre vexlande än de båda förut nämnda,

ty sedan statsbanorna numera hunnit en betydlig utsträckning och trafiken

kan antagas under en längre tid kräfva ungefärligen samma antal

af personalen som för närvarande, samt större delen af de äldre tjensteinnehafvarne

uppnått de för befattningarne stadgade högsta arfvoden,

kunna delegarnes bidrag icke undergå andra vexlingar än sådana, som

föranledas af att personalen förökas genom dem, som anställas å nyöppnade

bandelar, hvilkas afgifter för öfrigt komma att utgöra endast ett

ringa tillskott till dem, som erläggas af den till nära 4,000 personer

uppgående personalen å de äldre linierna. Hvad beträffar storleken af

ett i nu berörda form utgående statsbidrag, så bestämmes denna af förhållandet

mellan de kapitaliserade värdena af delegareafgifterna och af

statsbidraget, och skulle nämnda bidrag, med hänsyn till nuvarande för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

hållanden, utgöra 1,4 gånger delegarnes afgifter eller omkring 200,000

kronor årligen.

Det fjerde af här ofvan framstälda alternativ, eller att bidraget

skulle utgå med belopp, som med kortare mellantider bestämdes efter

för handen varande behof har framkallats af tanken på, huru fördelaktigt

det borde vara för statens jernvägstrafik, såsom ekonomisk affär

betraktad, om bidraget fördelades så, att största andelen deraf folie på

en tidsperiod, då affärens konsolidering vore bragt till full stadga, d. v. s.

då trafiken gåfve en nettobehållning, som fullt motsvarade räntan å det

på statsbanornas anläggning nedlagda kapital, och då annuiteterna å

upptagna statsbanelån började försvinna, i hvilket senare afseende Direktionen

icke kunnat undgå att lägga märke till, huruledes efter förloppet

af 18 å 20 år skulderna minskas genom bortfallandet af annuiteterna å

de båda första statsbanelånen, och en minskning i statens utgift för banorna

inträffar med mer än 2V2 millioner årligen. Direktionen har ansett

sig hafva så mycket större skäl att leda tanken in på dessa förhållanden,

som den närvarande ekonomiskt kritiska perioden, hvilken så

väsentligen nedtryckt statsbanornas trafikinkomster, icke kan vara inbjudande

för en framställning sådan som den föreliggande, och Direktionen

har derföre trott sig böra framhålla ett alternativ, hvarigenom

en utväg bereddes att låta den sökta förmånligare pensionsordningen

träda i kraft, utan att sådant i någon anmärkningsvärdare grad tyngde

på den närmaste framtiden, men statsbidraget fördelades så, att detsamma

växte i mån af statsbaneaffärens fortgående konsolidering.

En sådan utväg vore, att statsmakterna, under förutsättning, att

delegarne ökade sina bidrag på sätt föreslaget är, lemnade det ökade

understödet i form af fyllnadsbidrag till de efter hand uppkommande

pensionerna, med bibehållande för öfrigt af den nu gällande grunden

för det löpande statsbidragets utbetalning. Till en sådan komplettering

af pensionerna, utöfver hvad inrättningen med sina medel förmår bestrida,

erfordras under det nu följande decenniet endast ringa belopp,

emedan ingen af de nuvarande delegarne före år 1886 uppfylt vilkoren

för erhållande af full pension, d. v. s. räknar tillsammans 95 lefnadsoch

tjensteår och deraf minst 30 tjensteår, och de personer, som det

året kunna komma i fråga att på grund af tjenste- och lefnadsåldern

afgå med pension, äro för närvarande endast 8 med en sammanräknad

aflöning af, inbegripet inqvarteringen, 15,664 kronor, och skulle, i fall

bland de då qvarlefvande samtliga begagna sin rätt att erhålla pension,

dessa pensioners sammanlagda belopp utgöra omkring 10,000 kronor.

Alla andra, som dessförinnan afgå med pension, äro sådana, som ent
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

ledigas på grund af sjuklighet före den normala tjenstetidens utgång och

derföre pensioneras med mindre andelar af aflöningen. Enligt beräkning

är det antagligt att, om det förnyade reglementet omedelbart trädde i

kraft, de belopp, som skulle tillerkännas som pensioner åt för hvarje

år tillkommande nya pensionärer, icke skulle öfverstiga: år 1880 kronor

6,000; år 1881 kronor 7,000; år 1882 kronor 8,000; år 1883 kronor

9,000; och under de tre följande åren respektive 10,000, 12,000 och

14.000 kronor. Af dessa pensioner borde inrättningen, utan att försämra

sin ställning, kunna ansvara för omkring 70 procent, så att den

på fyllnadsbidraget kommande delen utgjorde 30 procent.

Fyllnadsbidraget kunde utgå på tvenne sätt, antingen såsom kapitalbidrag

eller pensionsbidrag. I förra fallet borde, sedan för hvarje år

närvarande värdet af de under föregående året började pensionsutbetalningarne

uträknats, 30 procent af detta värde med trafikmedel inbetalas

såsom kapitaltillägg till pensionsinrättningen, med skyldighet för denna

att af egna tillgångar till fullo och för framtiden utbetala de under föregående

året började och då af inrättningen äfvenledes till fullo utbetalda

pensioneringarne.

Staten komme på detta sätt att hvarje år på en gång lemna allt

hvad som erfordrades från dess sida för de under föregående året entledigades

pensionering, så länge desse lefde, och något vidare bidrag

för deras räkning skulle således ej behöfvas. Värdet af pensionerna kan

i rundt tal uppskattas till 8 å 9 gånger af årliga pensionsbeloppet, och

om nu fyllnadsbidraget betäckte 30 procent af nämnda värde, komme i

fråga varande kapitalbidrag att utgöra under ofvan nämnda år från

15.000 kronor år 1880 till 35,000 kronor under år 1886.

Det andra sättet vore, att fyllnadsbidraget inskränktes till hvad som

behöfdes för att ersätta bristen i de pensionsbelopp, som under året

förfölle till betalning, men som, enligt hvad ofvan sagts, ej kunde af

pensionsinrättningen fyllas till större andel än 70 procent, d. v. s. att

årliga fyllnadsbidraget skulle komma att utgöra 30 procent af summan

af de för året utfallande pensioner. Fyllnadsbidraget under de första

åren blefve i detta fall ändå mindre, men komme deremot att hastigare

växa, så att detsamma utginge med 1,800 kronor år 1880; 3,900 kronor

år 1881; 6,300 kronor år 1882 och 9,000 kronor för 1883 o. s. v. samt

19,800 kronor för år 1886 o. s. v. enligt jemförelsetabell rörande de

olika alternativen, hvilken kommer att i underdånighet särskildt ingifvas.

Det torde vara tydligt, att, om de båda faktorerna: pensionsrätt

och delegarnes bidrag, äro gifna, statens bidrag, i tidernas längd, blir

lika stort, hvilken form för detta bidrag än må användas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt får Direktionen i underdånighet

föreslå:

att Eders Kongl. Maj:t, med nådigt gillande af fullmäktiges för statens

jernvägstrafiks pensionsinrättning underdåniga förslag om utsträckt

pensionsrätt för personalen vid nämnda trafik, täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition om statsbidrag, att utgå af

trafikmedlen, till den storlek, den utsträckta pensionsrätten fordrade och

i den form, Eders Kong]. Maj:t täcktes nådigst bestämma,

och att, om fullmäktiges framställning af Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen bifalles, Direktionen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning

finge till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till

förnyadt reglemente för samma inrättning, hvarvid Direktionen komrne

i tillfälle att framlägga förslag till ändringar i åtskilliga andra §§ af nu

gällande reglemente än dem, som angå i fråga varande utsträckning af

pensionsrätten, hvilka ändringar fullmäktige för sin del beslutat.»

Öfver denna framställning har Styrelsen för statens jern vägstrafik

den 29 September 1880 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, deruti

Styrelsen anför följande:

»Styrelsen får till en början underdånigst förklara, att, på sätt äfven

af fullmäktige antydts, pensionerna vid statens jernvägstrafik, sådana de

för närvarande äro bestämda, icke uppgå till så pass tillräckliga belopp,

att styrelsen kan gå till väga utan all hänsyn, då fråga uppstår att för

ålders skull afskeda en tjensteperson, hvilken, ehuru eljest oförvitlig,

dock ej är vid fullt den sinnesspänstighet och kroppskraft, man anser

hans befattning fordra. Synnerligast ofördelaktigt ställer sig detta förhållande

i afseende å den personal, som tjenat redan från statens jernvägstrafiks

första början, af hvilken personal ingen kan ernå ens den

nuvarande högsta pensionen, eller 50 procent af aflöningen, förr än år

1892, innan hvilken tid de flesta dock uppnått allt för hög ålder för

att vidare kunna tjena, och sålunda sannolikt få afgå med pension af

omkring 40 procent af aflöningen.

Styrelsen anser alltså det vara för statens jernvägstrafik fördelaktigt,

att pensionerna höjas. Hvad graden af höjning vidkommer, äfvensom

pensionsvilkoren i öfrigt, instämmer styrelsen till alla delar i det redan

afgifna underdåniga förslaget, sådant detta föreligger i form af förslag

till ändring af vissa paragrafer i nu gällande pensionsreglemente.

Deremot torde Styrelsen böra särskildt yttra sig i fråga om de olika

former för statsbidragets utgående, hvilka, enligt fullmäktiges uppdrag,

af Direktionen framstälts, utan att Direktionen dock för sin del förordat

någon viss bland dessa former.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Härvid anhåller styrelsen först att i underdånighet få fästa Eders

Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att, hvilken form än må

väljas, det i fråga satta statsbidraget alltid komme att utgå till samma

värde, fastän olika fördeladt på olika tider, och att frågan om formen

sålunda icke är en fråga om statsbidragets storlek, i sin helhet betraktad,

utan endast en fråga om det för staten beqvämaste och i öfrigt

fördelaktigaste sättet för utbetalningen af samma bidrag.

I underdånigst vidfogade jemförelsetabell (Bil. Litt. A) rörande årliga

beloppen af statsbidrag under olika former, hvilken tabell i Direktionens

underdåniga memorial af den 30 September 1879’ finnes omförmäld

såsom ett tillägg till öfriga uträkningshandlingar, och hvilken till

Styrelsen direkte öfverlemnats, efter det berörda memorial blifvit till

Styrelsen nådigst remitteradt, har Direktionen fullföljt beräkningarne

öfver statsbidragens storlek efter de i memorialet anförda olika former

till och med året 1915.

Med underdånig hänvisning till Direktionens vid denna tabell fogade

beskrifning, får Styrelsen här fästa sig vid endast det 4:de alternativet,

eller formen d) och de tvenne fall deraf, som vid tillämpningen kunna

väljas. Skälen dertill att Styrelsen föredrager denna form framför de

öfriga äro, dels att man derigenom lemnar orubbadt ett af båda statsmakterna

redan godkändt sätt för statsbidragets utgående, dels att den

andel af statsbidraget, som skulle motsvara nu ifrågasatta höjning af

pensionerna, utginge såsom ett särskildt och tillfälligt fyllnadsbidrag,

hvilket komme att upphöra, då redan godkändt bidrag, lV2 procent af

nettobehållningen, uppginge till sådant belopp, att detsamma räckte till

betäckande af statens andel i den högre pensioneringen, hvarigenom

måttet af nuvarande bidrags förhöjning tydligare framträder såväl i och

för sig, som i jemförelse med de förhöjda bidragen från delegarnes i

pensionsinrättningen sida, men dels ock derföre, att ett sådant fyllnadsbidrag

vore jemförelsevis obetydligt under de närmast följande åren,

men växte till betydligare belopp först mot den tid, då efter all sannolikhet

nettobehållningarna af jernvägstrafiken vore större än nu, och man

närmade sig den tid, då annuiteterna å statens jernvägslån började försvinna.

I sist nämnda hänseende står det senare fallet af i fråga varande

form främst, hvarföre ock det är åt detta fall, som Styrelsen för

sin del gifver företräde, och hvilket innefattar, att ett belopp, motsvarande

30 procent af summan af de för året utfallande pensioner, skulle

af trafikmedlen utgå, intilldess framdeles skeende utredningar gåfve vid

handen, att redan stadgadt statsbidrag, 1''a> procent af nettot, vore en
Bih.

till Riksd. Prot. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 13 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 20.

samt för sig tillräckligt att betacka statens andel af bidrag till äfven nu

ifrågasatta högre pensioner.

Af den omförmälda jernförelsetabellen framgår, att fyllnadsbidraget

från statens sida under första året skulle utgöra omkring 1,800 kronor,

under andra omkring 3,900 kronor, under tredje omkring 6,300 kronor

o. s. v., samt under det tionde omkring 36,300 kronor, således under

det året ännu icke hafva uppnått beloppet af delegarnes fyllnadsbidrag,

hvilket, enligt hvad Direktionens beräkningar utvisa, skulle uppgå till

omkring 40,000 kronor årligen, från och med första året räknadt och

allt framgent, äfven sedan statens fyllnadsbidrag hade upphört. Under

det sjuttonde året, eller 1896, skulle statens fyllnadsbidrag nå sin höjd,

och för det året uppgå till omkring 117,300 kronor, men derefter skulle

detsamma hastigt sjunka samt under det tjugonde eller sista året utgöra

endast omkring 3,920 kronor.

Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t häraf nådigt täcktes finna skulle

det från statens sida påräknade fyllnadsbidraget komma att utgå på ett

för staten föga betungande sätt, och Styrelsen vågar underdånigst uttala

den mening, att genom ett dylikt bidrag, i förening med det fyllnadsbidrag

från personalens sida, som af det förra blefve en följd, statens

jernvägstrafik skulle vinna en fördel, som fullt motsvarade den uppoffring

från statens sida, som nu i fråga sättes.»

Slutligen har under innevarande månad ordföranden i Styrelsen för

statens jernvägstrafiks pensionsinrättning ingifvit en promemoria (härvid

bilagd under Litt. B.), hvilken redogör för de jemkningar i beräkningen

af statsverkets tillskott till pensionsinrättningen, hvilka blifva en

följd deraf, att tillämpningen af de uträkningar angående sagda tillskott,

som innefattas i bil. Litt. A., kommer att, om det förökade bidraget bifalles,

ega rum först från och med år 1883, i stället för 1880.

Ehuru de årliga bidrag af statsmedel, som i enlighet med 1872 års

Riksdags beslut redan nu till pensionsinrättningens uppehållande utgå,

ingalunda äro obetydliga, finner Kongl. Maj:t likväl, på grund af hvad

i ärendet förekommit, den gjorda framställningen om ytterligare tillskott

för ändamålet desto hellre böra vinna afseende, som, på samma gång

dymedelst och genom de förhöjda pensionsafgifter, som delegarne äro

villige åtaga sig, en af behof och billighet påkallad förbättring af

pensionsrätten möjliggöres, staten äfven genom denna pensionernas höj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kcngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

ning tillskyndas fördelen, att tjensteman vid trafikstaten, . hvilka till

följd af ålder eller minskade själs- och kroppskrafter icke längre äro

fullt tjenlige för sina befattningar, kunna på pensionsstat öfverflyttas

med mindre hänsyn till förekommande ömmande omständigheter, än

hittills rimligtvis bort iakttagas, samt härtill kommer, att det erforderliga

tillskottet bör, om lämplig form derför väljes, blifva''föga betungande

för statsverket; anseende Kongl. Maj:t i detta hänseende »formen

d) senare fallet» i jemförelsetabellen, efter den jemkning deraf, som

enligt senare alternativ i Bil. Lutt. B. blifver af nöden, ega afgjordt

företräde framför öfriga föreslagna, då genom antagandet af deri uppstälda

beräkningsgrunder statens nya bidrag till pensionsinrättningen

komme att under de närmaste åren blifva jemförelsevis mindre betydliga,

och först då skulle uppgå till ansenligare belopp, när nettobehållningen

af jernvägstrafiken blifver, såsom antagas kan, större än nu, samt den

tidpunkt nalkas, vid hvilken annuiteterna å de för statens jernvägsbyggnader

upptagna lån börja minskas och småningom försvinna. Till hvilket

belopp statens årliga bidrag i följd häraf ungefärligen skulle komma

att uppgå, synes af här bilagda tabell litt. C.

Kongl. Maj:t vill derför, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för

statens jern vägstrafik i sitt yttrande tillstyrkt, härigenom föreslå Riksdagen

att medgifva,

att, under förutsättning och vilkor, att delegarne

i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning sjelfve bidraga

med förhöjda årsafgifter till pensionsfonden, på

sätt fullmäktiges och styrelsens för inrättningen ofvanomförmälda

förslag innehåller, ett årligt fyllnadsbidrag

till förhöjning af pensionerna från nämnde fond må af

trafikmedlen, utöfver redan beviljadt statsbidrag af V/2

procent af nettobehållningen å trafiken, tills vidare

utgå med 30 procent af summan af de för hvarje år

utfallande pensioner; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag

skall minskas eller alldeles upphöra, så snart

framdeles skeende utredning gifver vid handen, att

det redan beviljade och utgående statsbidraget till

pensioneringens uppehållande är tillräckligt att delvis

eller fullständigt betäcka jemväl det nu ifrågasatta

statens tillskott.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

Riksdagens Utskott och Kongl. Maj:t. förblifver Riksdagen med

all Rongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

13

Litt. A.

J emför els etab ell,

utvisande de ungefärliga belopp, hvarmed enligt approximativ beräkning

statsbidrag skulle komma att utgå till förmån för pensionering af personalen

vid statens jernvägstrafik, enligt de olika former för bidraget, och

under den förutsättning rörande bidragets storlek, hvilka äro framstälda

i direktionens för nämnda inrättning underdåniga skrifvelse den 30 September

1879, samt under antagande, att såväl personalens storlek som

statsbanornas längd är densamma som vid nämnda tid, eller den förra

4,000 personer och den senare, i rundt tal, 160 mil.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Kol. 1

Kol. 2

Kol. 3

Kol. 4

Kol. 5

Kol. 6

Kol. 7

Kol. 8

Kol. 9

Enligt for-

Enligt for-

Enligt for-

Enligt formen d

A r

bidrag efter

bidrag efter

men c eller

förra fallet

senare fallet

0,8 procent

2 procent

delegarnes

1-J- procent

fyllnads-

14- procenti fyllnads-

af brutto-

af netto-

af netto-

kapital-

Summa

af netto-

pensions-

Summa

inkomsten

inkomsten

inkomsten

bidrag

inkomsten

bidrag

1880

125,000

120,000

182,000

96,000

15,000

111,000

96,000

1,800

97,800

81

129,800

125,120

182,000

100,320

17,400

117,720

100,320

3,900

104,220

82

134,600

130,240

182,000

104,640

20,800

121,440

104,640

6,300

110,940

83

139,400

135,360

182,000

108,960

22,200

131,160

108,960

9,000

117,960

84

144,200

140,480

182,000

113,280

24,600

137,880

113,280

11,200

124,480[

85

149,000

145,600

182,000

117,600

27,000

144,600

117,600

15,800

133,4001

86

153,800

150,720

182,000

121,920

29,400

151,320

121,920

19,800

141,720''

87

158,600

155,840

182,000

126,240

39,600

165,840

126,240

25,400

151,640:

88

163,400

160,960

182,000

130,560

51,900

182,480

130,560

31,800

162,360

89

168,200

166,080

182,000

134,880

47,100

181,980

134,880

36,300

171,180

1890

173,000

171,200

182,000

139,200

57,900

197,100

139,200

45,300

184,500

91

177,800

176,320

182,000

143,520

72,000

215,520

143,520

51,300

194,820

92

182,600

181,440

182,000

147,840

93,900

241,740

147,840

61,500

209,340

93

187,400

186,560

182,000

152,160

82,440

234,600

152,160

72,600

224,760

94

192,200

191,680

182,000

156,480

25,520

182,000

156,480

98,800

255,280

95

197,000

196,800

182,000

160,800

21,200

182,000

160,800

103,500

264,300

96

201,800

207,920

182,000

165,120

16,880

182,000

165,120

117,300

282,420

97

206,600

207,040

182,000

169,440

12,560

182,000

169,440

98,200

267,640

98

211,40g1)

212,160

182,000

173,760

8,240

182,000

173,760

49,350

223,110

99

216,200

217.2802)

182,000

178,080

3,920

182,000

178,080

3,920

182,000

1900

221,000

222,400

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

1

225,800

227,520

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

2

230,600

232,640

182,000

182,000

——

182,000

182,000

—

182,000

3

235,400

237,760

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

4

240,200

242,880

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

5

245,000

248,000

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

6

249,800

253,120

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

7

254,600

258,240

182,000

182,000

—

182,000

182,000

---

182,000

8

259,400

263,360

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

9

264,200

268,480

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

1910

269,000

273,600

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

11

273,800

278,720

182,000

182,000

—

182,000

182,000

----

182,000

12

278,600

283,840

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

13

229,787

288,960

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

14

182,000

229,136

182,000

182,000

182,000

182,000

182,000

15

182,000

182,000

182,000

182,000

—

182,000

182,000

—

182,000

o. s. y.

0. S. V.

0. S. V.

0. S. V.

0. S. V.

0. S. V.

0. S. V.

Efterföljande stigande årsbidrag kunna ersättas med ett konstant bidrag af 213,650 kronor per år.

2) » » » » » » » » » » 218,428 » » »

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 20.

15

Beskrifning-.

Uti föregående jemförelsetabell utvisar den första kolumnen storleken

af det för den föreslagna pensioneringen erforderliga statsbidraget

under förutsättning, att detta utgår med en viss andel, eller 0,8 procent,

af bruttoinkomsten. Första året, eller 1880, skulle bidraget utgöra

125,000 kronor och sedan för hvarje år ökas med 4,800 kronor, ända

till dess det år 1898 komme att utgå med 211,400 kronor, men, sedan

bidraget uppnått detta belopp, skulle endast en obetydlig tillökning vara

tillräcklig för pensioneringens behof och detta fyllas med en från och

med 1899 utgående konstant summa af i rundt tal 213,600 kronor. Antager

man deremot, att bidraget skulle fortfarande utgå med samma procent

af bruttoinkomsten och dennas stigning alltjemt försiggå efter den

från början supponerade lagen, samt bidraget sålunda äfven efter 1898

årligen ökas med 4,800 kronor, behöfde denna tillökning icke fortgå

längre än till år 1912, då bidraget skulle hafva vuxit till 278,600 kronor

och pensioneringens behof kunna derefter tillgodoses med mindre

belopp, nemligen med 229,800 kronor för år 1913 och med ett konstant

bidrag af 182,000 kronor under 1914 och hvarje följande år.

Summorna af alla de årsbidrag, som komme att utgå intill århundradets

slut eller till och med år 1900, blefve i båda fallen ungefär lika,

eller i det förra 3,623,000 kronor och i det senare 3,633,000 kronor.

Under den följande tjuguårsperioden 1901 —1920 blefve i förra fallet,

eller med det konstanta årsbidraget af 213,600 kronor, summan af de

utgifna bidragen 4,272,000 kronor och i senare fallet, eller med växande

bidrag, enahanda summa 4,530,000 kronor. Summan af de till och med

1920 utgående beloppen är sålunda i förra fallet 7,895,000 kronor och

i det senare 8,163,000 kronor eller den förra summan 268,000 kronor

lägre än den senare. Enligt den under b) föreslagna formen för bidraget,

det vill säga om detta utginge med 2 procent af nettobehållningen,

skulle årsbidraget år 1880 utgöra 120,000 kronor och derefter utgå med

belopp, som för hvarje år ökades med 5,120 kronor. Fortgår denna tillökning

till och med år 1899, då bidraget vuxit till 217,280 kronor,

skulle derefter någon väsentlig höjning ej vara erforderlig, utan ett konstant

bidrag af 218,428 eller i rundt tal 218,400 kronor årligen från och

med år 1900 och allt framgent motsvara behofvet. Kunde den från början

antagna tillökningen, 5,120 kronor per år, påräknas fortgå till 1913

och årsbidraget derigenom nämnda år hafva vuxit till 288,960 kronor,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

skulle för år 1914 erfordras endast 229,140 kronor och för hvarje af de

följande åren blott 182,000 kronor.

Summorna af de bidrag, pensionsinrättningen erhölle under dessa

förutsättningar skulle utgöra för

åren 1880—1900: 3,591,200 resp. 3,595,200 Kr.

» 1901—1920: 4,368,000 » 4,678,260 »

eller för » 1880—1920: 7,959,200 » 8,273,460 »

af hvilka båda sistnämnda summor den förra understiger den senare

med 314,260 kronor.

Deri tredje kolumnen innehåller det årsbidrag, som skulle erfordras,

om statsunderstödet bestämdes att utgå med en fast summa ända från

och med år 1880. Sammanräknas alla de årsbidrag, som under denna

förutsättning komme pensionsinrättningen till godo under åren 1880 till

och med 1920, erhålles en summa af 7,462,000 kronor, hvilken är lägre

än summorna af de inom samma tidrymd under någon af de förut anförda

formerna inflytande bidragen, och detta af det skål, att de vid

denna forms tillämpning i början bekomna större beloppen medgifva en

långvarigare och följaktligen fördelaktigare förräntning.

De öfriga kolumnerna 4—9 angifva den sannolika storleken af belopp,

som behöfde påräknas i statsbidrag, om detta utginge sålunda, att det

för närvarande pensionsinrättningen tilldelade bidraget af 1,5 procent af

nettoafkastningen Ange bibehållas och hvad derutöfver erfordrades lemnades

såsom fyllnadsbidrag, motsvarande 30 procent af de under året

åt afgångne delegare tillerkända eller utbetalade pensionsbelopp. Den

efter närvarande grund beräknade andelen af nettoinkomsten är antagen

utgå år 1880 med 96,000 kronor och ökas årligen i medeltal med 4,320

kronor intill år 1899, då dess belopp skulle utgöra 178,080 kronor, samt

att för år 1900 och hvarje derpå följande år utgå med 182,000 kronor.

Fyllnadsbidraget är antaget antingen såsom kapitalbidrag, d. v. s. beräknadt

till viss andel, 30 procent, af den summa, som måste öfverföras

till pensionsfonden för att betäcka kostnaden för alla under året afgångne

delegares. pensionering under deras återstående lifstid, eller såsom

pensionsbidrag, det är beräknadt efter summan af de under hvarje år

utbetalda pensionsbelopp. Beviljades fyllnadsbidraget såsom kapitalbidrag,

skulle det utöfver nu utgående andel af nettoinkomsten erforderliga

tillskott utgöra år 1880 15,000 kronor och växa med olika belopp

till dess det år 1892 uppnådde ett maximum af 93,900 kronor, för att

derefter sjunka och upphöra år 1900, från och med hvilket år förut

nämnda konstanta belopp 182,000 kronor vore utan något tillskott till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

räckligt för upprätthållandet af pensionsinrättningens alla förbindelser.

Såsom fyllnad i pensioner, som under året utbetalas, skulle tillskottet

under 1880 utgöra endast 1,800 kronor och småningom växa till år 1896

och då uppgå till 117,300 kronor, men under de följande tre åren aftaga,

då nemligen från och med år 1900, liksom i förra fallet, ett årligt bidrag

af 182,000 kronor vore i och för sig tillfyllest.

Sammanräknas alla de belopp, som under nu nämnda former för

bidraget skulle åtnjutas af pensionsinrättningen under åren 1880—1900,

så är summan af de efter 1V2 procent å nettoafkastningen inflytande

medlen 2,922,800 kronor och summan af tillskotten, om de lemnas som

fyllnadskapitalbidrag, 639,560 kronor, men, om de utgå såsom fyllnad

i utbetalade pensioner, 863,070 kronor, och hela statsbidraget under

denna tid, i förra fallet 3,612,360 kronor och i det senare 3,785,870

kronor. Lägges härtill det i båda fallen lika stora bidraget under de

följande 20 åren, eller 3,640,000 kronor, fås såsom summa af alla de

bidrag pensionsinrättningen skulle erhålla under åren från och nied

1880 till och med 1920 i dessa nu behandlade fall, 7,252,360 kronor

och 7,425,870 kronor, och befinnas, vid jemförelse med förut angifna

tal af motsvarande slag, bemälda summor understiga de belopp, som

skulle under lika stor tidrymd tillflyta pensionsinrättningen, derest bidraget

lemnades under form af vare sig viss andel af brutto- eller

nettointägten eller såsom konstant årligt bidrag.

Ö Ö ö

i

Bih. till. Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Litt. B.

Y. P. SL

Om de föreslagna grunderna för pensioneringen vid statens järnvägstrafik

träda i kraft år 1883 och de för åren 1880, 1881 och 1882 beräknade

inkomster af höjda afgifter och statsbidrag icke komma pensionskassan

till godo, skulle ersättning för denna minskning beredas

antingen genom att de i jemförelsetabellen angifna statsbidragen ökades

med ett konstant tillägg af 10,000 kronor per år från och med år

1883 och allt framgent, och sålunda, i stället för de i tabellens kolumn

9 utsatta belopp, utginge

för år 1883 ....................... 127,960 kronor

för år 1884 ....................... 134,480 » o. s. v. samt

från och med 1899 ....................... 192,000 » per år;

eller ock derigenom att, utan rubbning af bidragen för åren 1883 till

och med 1896, enahanda bidrag för åren 1897 till och med 1901 utginge

med 282,420 kronor per år och för år 1902 med 263,970 kronor

samt för 1903 och alla följande år med 182,000 kronor.

I stället för de i tabellens kolumner 7, 8 och 9 angifna talen komme

i denna händelse följande tal:

lV2 procent af

nettoinkomsten

Fyllnadspensions-

bidrag

Summa

år

1883 ...

................................ 108,960

9,000

117,960

»

1896 ...

.............................. 165,120

117,300

282,420

»

1897 ...

............................... 169,440

112,980

282,420

))

1898 ...

................................ 173,760

108,660

282,420

))

1899 ...

............................... 178,080

104,340

282,420

))

1900 ....

................................ 182,000

100,420

282,420

))

1901 ....

.............................. 182,000

100,420

282,420

* »

1902 ....

................................ 182,000

81,970

263,970

»

1903 ....

................................ 182,000

—

182,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Litt. C.

19

Tabell, utvisande beloppen af statens bidrag till pensionsinrättningen

i enlighet med jemförelsetabellens fjerde alternativ senare fallet, med

den jemkning deraf, som påkallas af jemförelsetabellens fördröjda tillämpning.

Enligt formen d senare fallet

Kol. 7

Kol. 8

Kol. 9

A r

1^- procent

Fyllnads-

af

pensions-

Summa

nettoinkomsten

bidrag

1883..............................

108,960

9,000

117,960

84..............................

113,280

11,200

124,480

85..............................

117,600

15,800

133,400

86..............................

121,920

19,800

141,720

87..............................

126,240

25,400

151,640

88..............................

130,560

31,800

162,360

89..............................

134,880

36,300

171,180

1890.............................

139,200

45,300

184,500

91..............................

143,520

51,300

194,820

92.............................

147,840

61,500

209,340

93..............................

152,160

72,600

224,760

94............................

156,480

98,800

255,280

95..............................

160,800

103,500

264,300

96............................

165,120

117,300

282,420

97..............................

169,440

112,980

282,420

98.............................

173,760

108,660

282,420

99..............................

178,080

104,340

282,420

1900..............................

182,000

100,420

282,420

1..............................

182,000

100,420

282,420

2..............................

182,000

81,970

263,970

3.............................

182,000

182,000

4..............................

182,000

—

182,000

5...........................

182,000

—

182,000

0. S. V.

O. S. V.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj :t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 30 December 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Föredragande Departementschefen anmälde derefter:

33:o.

En af Styrelsen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning till

Kongl. Maj:t ingifven skrift, deruti Styrelsen i underdånighet anhållit,

att Kongl. Maj:t, med nådigt gillande af ett utaf fullmäktige för nämnda

pensionsinrättning uppgjordt förslag om utsträckt pensionsrätt för personalen

vid jernvägstrafiken, täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

om statsbidrag att utgå af trafikmedlen till den storlek, den utsträckta

pensionsrätter! fordrade och i den form, Kongl. Maj:t ville bestämma;

uti hvilket ärende Styrelsen för statens jernvägstrafik den 29 sistlidne

September afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid bifogat

en jemförelsetabell rörande de erforderliga årliga beloppen af statsbidrag

under olika former; hvarefter ordföranden i styrelsen för statens

jernvägstrafiks pensionsinrättning ingifvit en promemoria i ämnet.

Departementschefen anförde härvid:

»Ehuru de årliga bidrag af statsmedel, som, i enlighet med 1872

års Riksdags beslut redan nu till pensionsinrättningens uppehållande

utgå, ingalunda äro obetydliga, anser jag likväl, på grund af hvad i

ärendet förekommit, den gjorda framställningen om ytterligare tillskott

för ändamålet desto hellre böra vinna afseende, som, på samma gång

dymedelst och genom de förhöjda pensionsafgifter, som delegarne äro

villige åtaga sig, en af behof och billighet påkallad förbättring af pensionsrätten

möjliggöres, staten äfven genom denna pensionernas höjning

tillskyndas fördelen, att tjensteman vid trafikstaten, hvilka till följd af

ålder eller minskade själs- och kroppskrafter icke längre äro fullt tjenlige

för sina befattningar, kunna på pensionsstat öfverflyttas med mindre

hänsyn till förekommande ömmande omständigheter, än hittills rimligtvis

bort iakttagas, samt härtill kommer, att det erforderliga tillskottet

bör, om lämplig form derför väljes, blifva föga betungande för statsverket.

I detta hänseende torde »formen d) senare fallet» i jemförelsetabellen,

efter den jemkning deraf, som enligt senare alternativet i Bil.

Litt. B. blifver af nöden, ega afgjordt företräde framför öfriga föreslagna,

då genom antagandet af deri uppstälda beräkningsgrunder statens

nya bidrag till pensionsinrättningen komrne att under de närmaste åren

blifva jemförelsevis mindre betydliga, och först då skulle uppgå till

ansenligare belopp, när nettobehållningen af jernvägstrafiken blifver,

såsom antagas kan, större än nu samt den tidpunkt nalkas, vid hvilken

annuiteterna å de för statens jernvägsbyggnader upptagna lån börja

minskas och småningom försvinna. Till hvilket belopp statens årliga

bidrag i följd häraf ungefärligen skulle komma att uppgå, synes af här

bilagda tabell Litt. C.

På grund häraf och i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för

statens jernvägstrafik i sitt yttrande tillstyrkt, hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva:

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.

att, under förutsättning och vilkor, att delegarne i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning sjelfve bidraga med förhöjda årsafgifter till

pensionsfonden, på sätt fullmäktiges och styrelsens för inrättningen här

ofvan omförmälda förslag innehåller, ett årligt fyllnadsbidrag till förhöjning

af pensionerna från nämnda fond må af trafikmedlen utöfver

redan beviljadt statsbidrag af 1V2 procent af nettobehållningen å trafiken

tills vidare utgå med 30 procent af summan af de för hvarje år utfallande

pensioner; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag skall minskas

eller alldeles upphöra, så snart framdeles skeende utredning gifver vid

handen, att det redan beviljade och utgående statsbidraget till pensioneringens

uppehållande är tillräckligt att delvis eller fullständigt betäcka

jemväl det nu ifrågasatta statens tillskott.»

Uti hvad Statsrådet Hederstierna sålunda yttrat och hemstält instämde

Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad

Statsrådet sålunda hemstält, och befalde att i öfverensstämmelse

dermed skulle till Riksdagen aflåtas nådig

proposition, så lydande, som bil. N:o 2 vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

Stockholm, tvär Hoeggströma boktryckeri, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.