Om beviljande af ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning
1882-02-06 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1882:20, Om beviljande af ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
1
M:o 20.
Ant. till Riksd. Kansli den 6 Febr. 1882, kl. 3 e. m.
Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen, om beviljande af
ökad t statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning;
Gifven Stockholms Slott den 30 December 1881.
Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik till Kongl. Maj:t öfverlemnat
ett utaf särskilde komiterade uppgjordt »förslag till reglering af
finansiella vilkor för en pensionsinrättning till förmån för tjenstepersonalen
vid statens jernvägstrafik» och dervid afgifvit underdånigt utlåtande
i fråga om bildandet af kassa för pensionering af nämnde tjenstepersonal,
så medgaf, med bifall till hvad Kongl. Maj:t genom nådig proposition i
ämnet den 23 Februari 1872 föreslagit, Riksdagen enligt underdånig
skrifvelse den 10 Maj samma år: att, såsom statsbidrag till en pensionsinrättning
för tjenstepersonalen vid statens jernvägstrafik, upprättad i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som legat till grund
för och åtföljt den nådiga propositionen, årligen finge, räknadt från och
med år 1872, af trafikmedlen afsättas ett belopp, som motsvarade en
och en half procent af skilnaden emellan statens jernvägstrafiks samtliga
inkomster, å ena sidan, och utgifter för drift och underhåll, å den
andra, hvilka belopp skulle nämnda inrättning tillgodogöras i enlighet
med de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t i nådigt reglemente för samma
inrättning kunde varda faststälda; dock att, när berörda skilnad första
gången uppginge till fem procent af den sammanräknade summa, som
anläggningen af de trafikerade stambanorna, enligt Styrelsens för statens
jernvägstrafik bokslut, kostat, den till förmån för pensionsinrättningen
utgående årliga procent skulle ånyo bestämmas efter hvad, på
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
grund af då verkstälda sannolikhetsberäkningar angående pensionsinrättningens
ekonomiska framtid och öfriga på denna fråga inverkande omständigheter,
kunde finnas skäligt.
För statens jernvägstrafiks pensionsinrättning utfärdades derefter den
6 September 1872 nådigt reglemente, hvilket, bland annat, innehåller:
i § 3. Delegares årsafgifter utgå med en viss, på grund af hans
ålder vid inträdet i pensionsinrättningen en gång för alla bestämd, procent
af honom tillkommande aflöning, så att till exempel den, som in
-
träder före fylda ....................................... 80 år, erlägger 1,5 % af aflöningen,
den, som vid inträdet fy It 30, men icke 32 » » 1,6 °/0 »
» » » 40, » 42 » » 2,1 % »
» » » 50, » 52 » » 2,6 % »
» » » 58, » 60 » » 3,0 °!o »
» » » 60, 3,1 % »
och i § 7. Årliga beloppet af pension bestämmes, i mån af den pensionsberättigades
tjensteår, till viss procent af den medelaflöning, som
uppkommer, då medeltalet tages af de 5 sista årsafiöningar, i förhållande
hvartill den pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt årsafgifter
till pensionsinrättningen, så att till exempel
för fulla 10 tjensteår erhållas 20 "jo af medelaflöningen,
»
» 15
»
»
27,5
%
»
»
» 20
»
»
35
°!o
»
))
» 25
»
»
42,5
°!o
»
»
» 30
»
))
50
°/o
))
Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 30 September 1879
har Styrelsen för pensionsinrättningen anmält ej mindre, hurusom genom
beslut vid lagtima möte i Juni 1876 pensionsinrättningens fullmäktige,
bland hvilka den mening uttalats, att från delegarnes i inrättningen sida
en ekonomisk ansträngning måste göras i ändamål att, under förutsättning
af ett motsvarande förhöjdt statsbidrag, kunna öka den pensionsrätt,
som ditintills varit för delegarne gällande, uppdragit åt Styrelsen
att göra de utredningar, som för vinnande af det åsyftade målet vore
nödiga, än äfven att, sedan det förslag i ämnet, som Styrelsen af sådan
anledning uppgjort och framlagt, blifvit af pensionsinrättningens fullmäktige
dels å urtima möte i April, dels å lagtima möte i Juni, 1878
i hufvudsak godkändt, Styrelsen, enligt erhållet bemyndigande af fullmäktige,
utarbetat ett förslag till förändrad lydelse af de §§ i nådiga
3
Kongl. Maj:ts Nåd. ‘Proposition N:o 20.
reglementet för pensionsinrättningen af den 6 September 1872, hvilka
hade afseende på den ifrågastälda vidgade pensionsrätten, dervid Styrelsen,
lika med Fullmäktige, utgått från det antagande att, likasom personalen
vid statens jernvägstrafik, åtminstone under fredstid, väl tålde
jemförelse med arméns personal i fråga om fordringarne på arbetskraft,
ihärdighet, uthållighet och påpasslighet, den förra också, derest densamma
sjelf bidroge till sin pensionering efter samma mått, som för arméns
personal vore utstakadt, skulle kunna påräkna ett bidrag från statens
sida, hvilket möjliggjorde enahanda maximum af pension, som tillkom
me arméns personal, hvadan ock det bifogade förslaget upptoge de
egna bidragen till belopp, som, ökade med 1,7 procent af aflöningen,
motsvarande från 4 till 6 procent af högsta pensionen, eller ungefär
samma procent af pensionen, som för armén vore stadgad, och den
högsta pensionen till 80 procent af aflöningen, i stället för allenast 50
procent enligt nu gällande reglemente, och alltså innehåller, bland annat
uti § 3, att de årsafgifter, som delegare borde till pensionsinrättningen
erlägga, skulle utgöra exempelvis
om han inträdde före fylda........................ 30 år, 3,2 % af aflöningen,
om han vid inträdet fylt 30, men icke 32 » 3,3 % »
» » 40, » 42 » 3,s % »
» » 50, » 52 » 4,3 % »
» » 58, » 60 » 4,7 »jo
» » 60, 4,8 »jo »
samt i § 7,
att det årliga pensionsbeloppet skulle utgå, i mån af den pensionsberättigades
tjenst.eår, med vissa procent af den årsaflöning, som uppkommer,
då summan tages af de 12 sista månadsaflöningar, i förhållande
hvartill den pensionsberättigade, näst före erhållet, afsked, erlagt stadgade
afgifter till pensionsinrättningen, så att, till exempel:
för fulla 10 tjensteår erhölles 20 »jo af nyssnämnda årsaflöning,
»
»
15
))
))
30 »jo
))
))
»
»
20
))
))
40 »jo
»
))
»
25
»
))
60 »jo
))
»
»
))
30
»
))
80 °j0
))
))
Efter att hafva motiverat de föreslagna ändringarne i nu gällande
reglementes bestämmelser yttrar Styrelsen vidare:
»Såsom vilkor för utförbarheten af den pensionering, som här föreslås,
erfordras, såsom redan nämnts, utom det att delegarnes afgifter
höjas utöfver de för närvarande utgående till hvad i förslaget upptages,
jemväl ett ökadt statsbidrag, hvars storlek representeras af ett kapital,
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
stort 2,556,000 kronor, hvilket, om det genast stäldes till pensionsinrättningens
disposition för att kunna förkofras genom förräntning efter 5
procent, skulle tillsammans med afkastningen af redan förvärfvadt. kapital
och delegarnes afgifter vara tillräckligt att betacka kostnaderna för den
föreslagna pensioneringen af nuvarande jernvägspersonal, och, derest sådant
öfverlemnande till pensionsinrättningen af sjelfva kapitalet icke kan
ega rum, borde tilldelas inrättningen genom årliga belopp, hvilkas storlek
naturligtvis beror på, i hvilken form bidraget blifver inrättningen
medgifvet. Såsom sådana former för det efter hand utgående bidraget
kunna tänkas bidrag:
a) med en viss procent af jernvägstrafikens bruttoinkomster;
b) med en viss andel af skilnaden mellan jernvägstrafikens bruttoinkomster
och driftkostnader, hvilken form är den för närvarande gällande;
c) med belopp, hvars storlek står i bestämdt förhållande till hvad
delegarne sjelfva erlägga, eller ock
d) med belopp, som med kortare mellantider bestämmas efter för
handen varande behof.
Lemnas årsbidragen i form af en viss andel af jernvägstrafikens bruttoinkomster,
komma deras storlek att följa de vexlingar, som ega rum uti
denna trafiks ekonomiska resultat, och blir således den andel, som erfordras,
svårare att bestämma. Emellertid bör det kunna på förhand
antagas, att bidraget, om det ställes i bestämdt förhållande till inkomsterna,
icke komme att utgå till en början med högre belopp, än det
erforderliga medeltalet, emedan trafikinkomsterna, enligt erfarenheten,
öfver hufvud taget stiga, äfven om tider af raskare förkofran afbrytas
af perioder, då såväl trafik som intägter nedgå under den närmast föregående
tidens. En sådan stigning visa statsjernvägarnes intägter, oaktadt
den högst menliga inflytelsen af den kris, som inträffade år 1868
och den, som nu råder, i det nemligen en jemförelse mellan de inkomster,
jernvägarne haft under åren 1858 till och med 1878, gifver vid
handen, att bruttointägten per banmil i medeltal under denna period
ökats med 4,215 kronor årligen, och skulle, i fall inkomsternas förkofran,
i stället för att vara periodisk, försiggått i aritmetisk progression, eller
inkomsterna ökats med lika belopp hvarje år, intägten under år 1878
hafva utgjort något öfver 110,470 kronor, i stället för den som då inflöt,
95,420 kronor, per banmil. Utgår man derföre från en medelintägt
af 100,000 kronor per banmil, och räknar stambanornas längd till 160
mil samt antager, att tillökningen årligen under de närmaste 21 åren
utgör 4,000 kronor för hvarje af dessa mil, skulle de bruttoinkomster,
som vore att påräkna, utgöra till en början 16 millioner, hvilken summa
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
derefter hvarje år komme att i medeltal förökas med 640,000 kronor.
Det bör anmärkas, att härvid all den intägt, som kan härflyta från de
norrländska banorna och tills vidare är mycket vansklig att uppskatta,
blifvit lemnad ur räkningen. I öfverensstämmelse med den här antagna
tillväxten af bruttoinkomsterna skulle det årliga bidraget utgöra första
året 156,000 kronor, som sedermera årligen ökades med i medeltal 6,000
kronor, samt sålunda icke fullt en procent af bruttoinkomsterna vara
behöflig.
Väljes den form för årsbidraget, att detsamma fastställes till en viss
procent af skilnaden mellan bruttoinkomster och driftkostnader, bestämmes
nämnda procent på enahanda sätt, som det nyss begagnade. Liksom
bruttoinkomsterna har denna skilnad, oaktadt de ojemnheter densamma
företett, under den förflutna tjuguårsperioden stigit med i medeltal 1,974
kronor per banmil, och skulle, om den år för år jemnt tillväxt, hafva
utgjort 1878 kronor 44,450 per banmil. Man torde derföre för den följande
tjuguårsperioden kunna utgå från 40,000 kronor och en årlig tillökning
af 1,800 kronor, allt per banmil, såsom mått för den påräkneliga
skilnaden mellan bruttoinkomster och driftkostnader, och följaktligen
antaga densamma komma att utgöra på de nuvarande 160 milen bana
6.400.000 kronor, ökade hvarje år med 288,000 kronor. Beräknadt efter
dessa belopp, skulle det behöfliga bidraget komma att utgöra första året
150.000 kronor och årligen ökas med i medeltal 6,400 kronor samt kunna
betäckas af 2,5 procent af förenämnda skilnad.
Enligt det tredje af de omnämnda sätten för årsbidragets öfverlemnande
till pensionsinrättningen skulle detsamma utgå med belopp, som
stode i ett bestämdt förhållande till delegarnes afgifter. Denna form skulle
göra de årliga statsbidragen mindre vexlande än de båda förut nämnda,
ty sedan statsbanorna numera hunnit en betydlig utsträckning och trafiken
kan antagas under en längre tid kräfva ungefärligen samma antal
af personalen som för närvarande, samt större delen af de äldre tjensteinnehafvarne
uppnått de för befattningarne stadgade högsta arfvoden,
kunna delegarnes bidrag icke undergå andra vexlingar än sådana, som
föranledas af att personalen förökas genom dem, som anställas å nyöppnade
bandelar, hvilkas afgifter för öfrigt komma att utgöra endast ett
ringa tillskott till dem, som erläggas af den till nära 4,000 personer
uppgående personalen å de äldre linierna. Hvad beträffar storleken af
ett i nu berörda form utgående statsbidrag, så bestämmes denna af förhållandet
mellan de kapitaliserade värdena af delegareafgifterna och af
statsbidraget, och skulle nämnda bidrag, med hänsyn till nuvarande för
-
6 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
hållanden, utgöra 1,4 gånger delegarnes afgifter eller omkring 200,000
kronor årligen.
Det fjerde af här ofvan framstälda alternativ, eller att bidraget
skulle utgå med belopp, som med kortare mellantider bestämdes efter
för handen varande behof har framkallats af tanken på, huru fördelaktigt
det borde vara för statens jernvägstrafik, såsom ekonomisk affär
betraktad, om bidraget fördelades så, att största andelen deraf folie på
en tidsperiod, då affärens konsolidering vore bragt till full stadga, d. v. s.
då trafiken gåfve en nettobehållning, som fullt motsvarade räntan å det
på statsbanornas anläggning nedlagda kapital, och då annuiteterna å
upptagna statsbanelån började försvinna, i hvilket senare afseende Direktionen
icke kunnat undgå att lägga märke till, huruledes efter förloppet
af 18 å 20 år skulderna minskas genom bortfallandet af annuiteterna å
de båda första statsbanelånen, och en minskning i statens utgift för banorna
inträffar med mer än 2V2 millioner årligen. Direktionen har ansett
sig hafva så mycket större skäl att leda tanken in på dessa förhållanden,
som den närvarande ekonomiskt kritiska perioden, hvilken så
väsentligen nedtryckt statsbanornas trafikinkomster, icke kan vara inbjudande
för en framställning sådan som den föreliggande, och Direktionen
har derföre trott sig böra framhålla ett alternativ, hvarigenom
en utväg bereddes att låta den sökta förmånligare pensionsordningen
träda i kraft, utan att sådant i någon anmärkningsvärdare grad tyngde
på den närmaste framtiden, men statsbidraget fördelades så, att detsamma
växte i mån af statsbaneaffärens fortgående konsolidering.
En sådan utväg vore, att statsmakterna, under förutsättning, att
delegarne ökade sina bidrag på sätt föreslaget är, lemnade det ökade
understödet i form af fyllnadsbidrag till de efter hand uppkommande
pensionerna, med bibehållande för öfrigt af den nu gällande grunden
för det löpande statsbidragets utbetalning. Till en sådan komplettering
af pensionerna, utöfver hvad inrättningen med sina medel förmår bestrida,
erfordras under det nu följande decenniet endast ringa belopp,
emedan ingen af de nuvarande delegarne före år 1886 uppfylt vilkoren
för erhållande af full pension, d. v. s. räknar tillsammans 95 lefnadsoch
tjensteår och deraf minst 30 tjensteår, och de personer, som det
året kunna komma i fråga att på grund af tjenste- och lefnadsåldern
afgå med pension, äro för närvarande endast 8 med en sammanräknad
aflöning af, inbegripet inqvarteringen, 15,664 kronor, och skulle, i fall
bland de då qvarlefvande samtliga begagna sin rätt att erhålla pension,
dessa pensioners sammanlagda belopp utgöra omkring 10,000 kronor.
Alla andra, som dessförinnan afgå med pension, äro sådana, som ent
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
ledigas på grund af sjuklighet före den normala tjenstetidens utgång och
derföre pensioneras med mindre andelar af aflöningen. Enligt beräkning
är det antagligt att, om det förnyade reglementet omedelbart trädde i
kraft, de belopp, som skulle tillerkännas som pensioner åt för hvarje
år tillkommande nya pensionärer, icke skulle öfverstiga: år 1880 kronor
6,000; år 1881 kronor 7,000; år 1882 kronor 8,000; år 1883 kronor
9,000; och under de tre följande åren respektive 10,000, 12,000 och
14.000 kronor. Af dessa pensioner borde inrättningen, utan att försämra
sin ställning, kunna ansvara för omkring 70 procent, så att den
på fyllnadsbidraget kommande delen utgjorde 30 procent.
Fyllnadsbidraget kunde utgå på tvenne sätt, antingen såsom kapitalbidrag
eller pensionsbidrag. I förra fallet borde, sedan för hvarje år
närvarande värdet af de under föregående året började pensionsutbetalningarne
uträknats, 30 procent af detta värde med trafikmedel inbetalas
såsom kapitaltillägg till pensionsinrättningen, med skyldighet för denna
att af egna tillgångar till fullo och för framtiden utbetala de under föregående
året började och då af inrättningen äfvenledes till fullo utbetalda
pensioneringarne.
Staten komme på detta sätt att hvarje år på en gång lemna allt
hvad som erfordrades från dess sida för de under föregående året entledigades
pensionering, så länge desse lefde, och något vidare bidrag
för deras räkning skulle således ej behöfvas. Värdet af pensionerna kan
i rundt tal uppskattas till 8 å 9 gånger af årliga pensionsbeloppet, och
om nu fyllnadsbidraget betäckte 30 procent af nämnda värde, komme i
fråga varande kapitalbidrag att utgöra under ofvan nämnda år från
15.000 kronor år 1880 till 35,000 kronor under år 1886.
Det andra sättet vore, att fyllnadsbidraget inskränktes till hvad som
behöfdes för att ersätta bristen i de pensionsbelopp, som under året
förfölle till betalning, men som, enligt hvad ofvan sagts, ej kunde af
pensionsinrättningen fyllas till större andel än 70 procent, d. v. s. att
årliga fyllnadsbidraget skulle komma att utgöra 30 procent af summan
af de för året utfallande pensioner. Fyllnadsbidraget under de första
åren blefve i detta fall ändå mindre, men komme deremot att hastigare
växa, så att detsamma utginge med 1,800 kronor år 1880; 3,900 kronor
år 1881; 6,300 kronor år 1882 och 9,000 kronor för 1883 o. s. v. samt
19,800 kronor för år 1886 o. s. v. enligt jemförelsetabell rörande de
olika alternativen, hvilken kommer att i underdånighet särskildt ingifvas.
Det torde vara tydligt, att, om de båda faktorerna: pensionsrätt
och delegarnes bidrag, äro gifna, statens bidrag, i tidernas längd, blir
lika stort, hvilken form för detta bidrag än må användas.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt får Direktionen i underdånighet
föreslå:
att Eders Kongl. Maj:t, med nådigt gillande af fullmäktiges för statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning underdåniga förslag om utsträckt
pensionsrätt för personalen vid nämnda trafik, täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition om statsbidrag, att utgå af
trafikmedlen, till den storlek, den utsträckta pensionsrätten fordrade och
i den form, Eders Kong]. Maj:t täcktes nådigst bestämma,
och att, om fullmäktiges framställning af Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen bifalles, Direktionen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning
finge till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till
förnyadt reglemente för samma inrättning, hvarvid Direktionen komrne
i tillfälle att framlägga förslag till ändringar i åtskilliga andra §§ af nu
gällande reglemente än dem, som angå i fråga varande utsträckning af
pensionsrätten, hvilka ändringar fullmäktige för sin del beslutat.»
Öfver denna framställning har Styrelsen för statens jern vägstrafik
den 29 September 1880 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, deruti
Styrelsen anför följande:
»Styrelsen får till en början underdånigst förklara, att, på sätt äfven
af fullmäktige antydts, pensionerna vid statens jernvägstrafik, sådana de
för närvarande äro bestämda, icke uppgå till så pass tillräckliga belopp,
att styrelsen kan gå till väga utan all hänsyn, då fråga uppstår att för
ålders skull afskeda en tjensteperson, hvilken, ehuru eljest oförvitlig,
dock ej är vid fullt den sinnesspänstighet och kroppskraft, man anser
hans befattning fordra. Synnerligast ofördelaktigt ställer sig detta förhållande
i afseende å den personal, som tjenat redan från statens jernvägstrafiks
första början, af hvilken personal ingen kan ernå ens den
nuvarande högsta pensionen, eller 50 procent af aflöningen, förr än år
1892, innan hvilken tid de flesta dock uppnått allt för hög ålder för
att vidare kunna tjena, och sålunda sannolikt få afgå med pension af
omkring 40 procent af aflöningen.
Styrelsen anser alltså det vara för statens jernvägstrafik fördelaktigt,
att pensionerna höjas. Hvad graden af höjning vidkommer, äfvensom
pensionsvilkoren i öfrigt, instämmer styrelsen till alla delar i det redan
afgifna underdåniga förslaget, sådant detta föreligger i form af förslag
till ändring af vissa paragrafer i nu gällande pensionsreglemente.
Deremot torde Styrelsen böra särskildt yttra sig i fråga om de olika
former för statsbidragets utgående, hvilka, enligt fullmäktiges uppdrag,
af Direktionen framstälts, utan att Direktionen dock för sin del förordat
någon viss bland dessa former.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Härvid anhåller styrelsen först att i underdånighet få fästa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att, hvilken form än må
väljas, det i fråga satta statsbidraget alltid komme att utgå till samma
värde, fastän olika fördeladt på olika tider, och att frågan om formen
sålunda icke är en fråga om statsbidragets storlek, i sin helhet betraktad,
utan endast en fråga om det för staten beqvämaste och i öfrigt
fördelaktigaste sättet för utbetalningen af samma bidrag.
I underdånigst vidfogade jemförelsetabell (Bil. Litt. A) rörande årliga
beloppen af statsbidrag under olika former, hvilken tabell i Direktionens
underdåniga memorial af den 30 September 1879’ finnes omförmäld
såsom ett tillägg till öfriga uträkningshandlingar, och hvilken till
Styrelsen direkte öfverlemnats, efter det berörda memorial blifvit till
Styrelsen nådigst remitteradt, har Direktionen fullföljt beräkningarne
öfver statsbidragens storlek efter de i memorialet anförda olika former
till och med året 1915.
Med underdånig hänvisning till Direktionens vid denna tabell fogade
beskrifning, får Styrelsen här fästa sig vid endast det 4:de alternativet,
eller formen d) och de tvenne fall deraf, som vid tillämpningen kunna
väljas. Skälen dertill att Styrelsen föredrager denna form framför de
öfriga äro, dels att man derigenom lemnar orubbadt ett af båda statsmakterna
redan godkändt sätt för statsbidragets utgående, dels att den
andel af statsbidraget, som skulle motsvara nu ifrågasatta höjning af
pensionerna, utginge såsom ett särskildt och tillfälligt fyllnadsbidrag,
hvilket komme att upphöra, då redan godkändt bidrag, lV2 procent af
nettobehållningen, uppginge till sådant belopp, att detsamma räckte till
betäckande af statens andel i den högre pensioneringen, hvarigenom
måttet af nuvarande bidrags förhöjning tydligare framträder såväl i och
för sig, som i jemförelse med de förhöjda bidragen från delegarnes i
pensionsinrättningen sida, men dels ock derföre, att ett sådant fyllnadsbidrag
vore jemförelsevis obetydligt under de närmast följande åren,
men växte till betydligare belopp först mot den tid, då efter all sannolikhet
nettobehållningarna af jernvägstrafiken vore större än nu, och man
närmade sig den tid, då annuiteterna å statens jernvägslån började försvinna.
I sist nämnda hänseende står det senare fallet af i fråga varande
form främst, hvarföre ock det är åt detta fall, som Styrelsen för
sin del gifver företräde, och hvilket innefattar, att ett belopp, motsvarande
30 procent af summan af de för året utfallande pensioner, skulle
af trafikmedlen utgå, intilldess framdeles skeende utredningar gåfve vid
handen, att redan stadgadt statsbidrag, 1''a> procent af nettot, vore en
Bih.
till Riksd. Prot. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 13 Raft. 2
10
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 20.
samt för sig tillräckligt att betacka statens andel af bidrag till äfven nu
ifrågasatta högre pensioner.
Af den omförmälda jernförelsetabellen framgår, att fyllnadsbidraget
från statens sida under första året skulle utgöra omkring 1,800 kronor,
under andra omkring 3,900 kronor, under tredje omkring 6,300 kronor
o. s. v., samt under det tionde omkring 36,300 kronor, således under
det året ännu icke hafva uppnått beloppet af delegarnes fyllnadsbidrag,
hvilket, enligt hvad Direktionens beräkningar utvisa, skulle uppgå till
omkring 40,000 kronor årligen, från och med första året räknadt och
allt framgent, äfven sedan statens fyllnadsbidrag hade upphört. Under
det sjuttonde året, eller 1896, skulle statens fyllnadsbidrag nå sin höjd,
och för det året uppgå till omkring 117,300 kronor, men derefter skulle
detsamma hastigt sjunka samt under det tjugonde eller sista året utgöra
endast omkring 3,920 kronor.
Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t häraf nådigt täcktes finna skulle
det från statens sida påräknade fyllnadsbidraget komma att utgå på ett
för staten föga betungande sätt, och Styrelsen vågar underdånigst uttala
den mening, att genom ett dylikt bidrag, i förening med det fyllnadsbidrag
från personalens sida, som af det förra blefve en följd, statens
jernvägstrafik skulle vinna en fördel, som fullt motsvarade den uppoffring
från statens sida, som nu i fråga sättes.»
Slutligen har under innevarande månad ordföranden i Styrelsen för
statens jernvägstrafiks pensionsinrättning ingifvit en promemoria (härvid
bilagd under Litt. B.), hvilken redogör för de jemkningar i beräkningen
af statsverkets tillskott till pensionsinrättningen, hvilka blifva en
följd deraf, att tillämpningen af de uträkningar angående sagda tillskott,
som innefattas i bil. Litt. A., kommer att, om det förökade bidraget bifalles,
ega rum först från och med år 1883, i stället för 1880.
Ehuru de årliga bidrag af statsmedel, som i enlighet med 1872 års
Riksdags beslut redan nu till pensionsinrättningens uppehållande utgå,
ingalunda äro obetydliga, finner Kongl. Maj:t likväl, på grund af hvad
i ärendet förekommit, den gjorda framställningen om ytterligare tillskott
för ändamålet desto hellre böra vinna afseende, som, på samma gång
dymedelst och genom de förhöjda pensionsafgifter, som delegarne äro
villige åtaga sig, en af behof och billighet påkallad förbättring af
pensionsrätten möjliggöres, staten äfven genom denna pensionernas höj
-
11
Kcngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
ning tillskyndas fördelen, att tjensteman vid trafikstaten, . hvilka till
följd af ålder eller minskade själs- och kroppskrafter icke längre äro
fullt tjenlige för sina befattningar, kunna på pensionsstat öfverflyttas
med mindre hänsyn till förekommande ömmande omständigheter, än
hittills rimligtvis bort iakttagas, samt härtill kommer, att det erforderliga
tillskottet bör, om lämplig form derför väljes, blifva''föga betungande
för statsverket; anseende Kongl. Maj:t i detta hänseende »formen
d) senare fallet» i jemförelsetabellen, efter den jemkning deraf, som
enligt senare alternativ i Bil. Lutt. B. blifver af nöden, ega afgjordt
företräde framför öfriga föreslagna, då genom antagandet af deri uppstälda
beräkningsgrunder statens nya bidrag till pensionsinrättningen
komme att under de närmaste åren blifva jemförelsevis mindre betydliga,
och först då skulle uppgå till ansenligare belopp, när nettobehållningen
af jernvägstrafiken blifver, såsom antagas kan, större än nu, samt den
tidpunkt nalkas, vid hvilken annuiteterna å de för statens jernvägsbyggnader
upptagna lån börja minskas och småningom försvinna. Till hvilket
belopp statens årliga bidrag i följd häraf ungefärligen skulle komma
att uppgå, synes af här bilagda tabell litt. C.
Kongl. Maj:t vill derför, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för
statens jern vägstrafik i sitt yttrande tillstyrkt, härigenom föreslå Riksdagen
att medgifva,
att, under förutsättning och vilkor, att delegarne
i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning sjelfve bidraga
med förhöjda årsafgifter till pensionsfonden, på
sätt fullmäktiges och styrelsens för inrättningen ofvanomförmälda
förslag innehåller, ett årligt fyllnadsbidrag
till förhöjning af pensionerna från nämnde fond må af
trafikmedlen, utöfver redan beviljadt statsbidrag af V/2
procent af nettobehållningen å trafiken, tills vidare
utgå med 30 procent af summan af de för hvarje år
utfallande pensioner; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag
skall minskas eller alldeles upphöra, så snart
framdeles skeende utredning gifver vid handen, att
det redan beviljade och utgående statsbidraget till
pensioneringens uppehållande är tillräckligt att delvis
eller fullständigt betäcka jemväl det nu ifrågasatta
statens tillskott.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande
Riksdagens Utskott och Kongl. Maj:t. förblifver Riksdagen med
all Rongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Fredrik Hederstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
13
Litt. A.
J emför els etab ell,
utvisande de ungefärliga belopp, hvarmed enligt approximativ beräkning
statsbidrag skulle komma att utgå till förmån för pensionering af personalen
vid statens jernvägstrafik, enligt de olika former för bidraget, och
under den förutsättning rörande bidragets storlek, hvilka äro framstälda
i direktionens för nämnda inrättning underdåniga skrifvelse den 30 September
1879, samt under antagande, att såväl personalens storlek som
statsbanornas längd är densamma som vid nämnda tid, eller den förra
4,000 personer och den senare, i rundt tal, 160 mil.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Kol. 1
Kol. 2
Kol. 3
Kol. 4
Kol. 5
Kol. 6
Kol. 7
Kol. 8
Kol. 9
Enligt for-
Enligt for-
Enligt for-
Enligt formen d
A r
bidrag efter
bidrag efter
men c eller
förra fallet
senare fallet
0,8 procent
2 procent
delegarnes
1-J- procent
fyllnads-
14- procenti fyllnads-
af brutto-
af netto-
af netto-
kapital-
Summa
af netto-
pensions-
Summa
inkomsten
inkomsten
inkomsten
bidrag
inkomsten
bidrag
1880
125,000
120,000
182,000
96,000
15,000
111,000
96,000
1,800
97,800
81
129,800
125,120
182,000
100,320
17,400
117,720
100,320
3,900
104,220
82
134,600
130,240
182,000
104,640
20,800
121,440
104,640
6,300
110,940
83
139,400
135,360
182,000
108,960
22,200
131,160
108,960
9,000
117,960
84
144,200
140,480
182,000
113,280
24,600
137,880
113,280
11,200
124,480[
85
149,000
145,600
182,000
117,600
27,000
144,600
117,600
15,800
133,4001
86
153,800
150,720
182,000
121,920
29,400
151,320
121,920
19,800
141,720''
87
158,600
155,840
182,000
126,240
39,600
165,840
126,240
25,400
151,640:
88
163,400
160,960
182,000
130,560
51,900
182,480
130,560
31,800
162,360
89
168,200
166,080
182,000
134,880
47,100
181,980
134,880
36,300
171,180
1890
173,000
171,200
182,000
139,200
57,900
197,100
139,200
45,300
184,500
91
177,800
176,320
182,000
143,520
72,000
215,520
143,520
51,300
194,820
92
182,600
181,440
182,000
147,840
93,900
241,740
147,840
61,500
209,340
93
187,400
186,560
182,000
152,160
82,440
234,600
152,160
72,600
224,760
94
192,200
191,680
182,000
156,480
25,520
182,000
156,480
98,800
255,280
95
197,000
196,800
182,000
160,800
21,200
182,000
160,800
103,500
264,300
96
201,800
207,920
182,000
165,120
16,880
182,000
165,120
117,300
282,420
97
206,600
207,040
182,000
169,440
12,560
182,000
169,440
98,200
267,640
98
211,40g1)
212,160
182,000
173,760
8,240
182,000
173,760
49,350
223,110
99
216,200
217.2802)
182,000
178,080
3,920
182,000
178,080
3,920
182,000
1900
221,000
222,400
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
1
225,800
227,520
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
2
230,600
232,640
182,000
182,000
——
182,000
182,000
—
182,000
3
235,400
237,760
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
4
240,200
242,880
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
5
245,000
248,000
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
6
249,800
253,120
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
7
254,600
258,240
182,000
182,000
—
182,000
182,000
---
182,000
8
259,400
263,360
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
9
264,200
268,480
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
1910
269,000
273,600
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
11
273,800
278,720
182,000
182,000
—
182,000
182,000
----
182,000
12
278,600
283,840
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
13
229,787
288,960
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
14
182,000
229,136
182,000
182,000
182,000
182,000
182,000
15
182,000
182,000
182,000
182,000
—
182,000
182,000
—
182,000
o. s. y.
0. S. V.
0. S. V.
0. S. V.
0. S. V.
0. S. V.
0. S. V.
Efterföljande stigande årsbidrag kunna ersättas med ett konstant bidrag af 213,650 kronor per år.
2) » » » » » » » » » » 218,428 » » »
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 20.
15
Beskrifning-.
Uti föregående jemförelsetabell utvisar den första kolumnen storleken
af det för den föreslagna pensioneringen erforderliga statsbidraget
under förutsättning, att detta utgår med en viss andel, eller 0,8 procent,
af bruttoinkomsten. Första året, eller 1880, skulle bidraget utgöra
125,000 kronor och sedan för hvarje år ökas med 4,800 kronor, ända
till dess det år 1898 komme att utgå med 211,400 kronor, men, sedan
bidraget uppnått detta belopp, skulle endast en obetydlig tillökning vara
tillräcklig för pensioneringens behof och detta fyllas med en från och
med 1899 utgående konstant summa af i rundt tal 213,600 kronor. Antager
man deremot, att bidraget skulle fortfarande utgå med samma procent
af bruttoinkomsten och dennas stigning alltjemt försiggå efter den
från början supponerade lagen, samt bidraget sålunda äfven efter 1898
årligen ökas med 4,800 kronor, behöfde denna tillökning icke fortgå
längre än till år 1912, då bidraget skulle hafva vuxit till 278,600 kronor
och pensioneringens behof kunna derefter tillgodoses med mindre
belopp, nemligen med 229,800 kronor för år 1913 och med ett konstant
bidrag af 182,000 kronor under 1914 och hvarje följande år.
Summorna af alla de årsbidrag, som komme att utgå intill århundradets
slut eller till och med år 1900, blefve i båda fallen ungefär lika,
eller i det förra 3,623,000 kronor och i det senare 3,633,000 kronor.
Under den följande tjuguårsperioden 1901 —1920 blefve i förra fallet,
eller med det konstanta årsbidraget af 213,600 kronor, summan af de
utgifna bidragen 4,272,000 kronor och i senare fallet, eller med växande
bidrag, enahanda summa 4,530,000 kronor. Summan af de till och med
1920 utgående beloppen är sålunda i förra fallet 7,895,000 kronor och
i det senare 8,163,000 kronor eller den förra summan 268,000 kronor
lägre än den senare. Enligt den under b) föreslagna formen för bidraget,
det vill säga om detta utginge med 2 procent af nettobehållningen,
skulle årsbidraget år 1880 utgöra 120,000 kronor och derefter utgå med
belopp, som för hvarje år ökades med 5,120 kronor. Fortgår denna tillökning
till och med år 1899, då bidraget vuxit till 217,280 kronor,
skulle derefter någon väsentlig höjning ej vara erforderlig, utan ett konstant
bidrag af 218,428 eller i rundt tal 218,400 kronor årligen från och
med år 1900 och allt framgent motsvara behofvet. Kunde den från början
antagna tillökningen, 5,120 kronor per år, påräknas fortgå till 1913
och årsbidraget derigenom nämnda år hafva vuxit till 288,960 kronor,
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
skulle för år 1914 erfordras endast 229,140 kronor och för hvarje af de
följande åren blott 182,000 kronor.
Summorna af de bidrag, pensionsinrättningen erhölle under dessa
förutsättningar skulle utgöra för
åren 1880—1900: 3,591,200 resp. 3,595,200 Kr.
» 1901—1920: 4,368,000 » 4,678,260 »
eller för » 1880—1920: 7,959,200 » 8,273,460 »
af hvilka båda sistnämnda summor den förra understiger den senare
med 314,260 kronor.
Deri tredje kolumnen innehåller det årsbidrag, som skulle erfordras,
om statsunderstödet bestämdes att utgå med en fast summa ända från
och med år 1880. Sammanräknas alla de årsbidrag, som under denna
förutsättning komme pensionsinrättningen till godo under åren 1880 till
och med 1920, erhålles en summa af 7,462,000 kronor, hvilken är lägre
än summorna af de inom samma tidrymd under någon af de förut anförda
formerna inflytande bidragen, och detta af det skål, att de vid
denna forms tillämpning i början bekomna större beloppen medgifva en
långvarigare och följaktligen fördelaktigare förräntning.
De öfriga kolumnerna 4—9 angifva den sannolika storleken af belopp,
som behöfde påräknas i statsbidrag, om detta utginge sålunda, att det
för närvarande pensionsinrättningen tilldelade bidraget af 1,5 procent af
nettoafkastningen Ange bibehållas och hvad derutöfver erfordrades lemnades
såsom fyllnadsbidrag, motsvarande 30 procent af de under året
åt afgångne delegare tillerkända eller utbetalade pensionsbelopp. Den
efter närvarande grund beräknade andelen af nettoinkomsten är antagen
utgå år 1880 med 96,000 kronor och ökas årligen i medeltal med 4,320
kronor intill år 1899, då dess belopp skulle utgöra 178,080 kronor, samt
att för år 1900 och hvarje derpå följande år utgå med 182,000 kronor.
Fyllnadsbidraget är antaget antingen såsom kapitalbidrag, d. v. s. beräknadt
till viss andel, 30 procent, af den summa, som måste öfverföras
till pensionsfonden för att betäcka kostnaden för alla under året afgångne
delegares. pensionering under deras återstående lifstid, eller såsom
pensionsbidrag, det är beräknadt efter summan af de under hvarje år
utbetalda pensionsbelopp. Beviljades fyllnadsbidraget såsom kapitalbidrag,
skulle det utöfver nu utgående andel af nettoinkomsten erforderliga
tillskott utgöra år 1880 15,000 kronor och växa med olika belopp
till dess det år 1892 uppnådde ett maximum af 93,900 kronor, för att
derefter sjunka och upphöra år 1900, från och med hvilket år förut
nämnda konstanta belopp 182,000 kronor vore utan något tillskott till
-
17
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
räckligt för upprätthållandet af pensionsinrättningens alla förbindelser.
Såsom fyllnad i pensioner, som under året utbetalas, skulle tillskottet
under 1880 utgöra endast 1,800 kronor och småningom växa till år 1896
och då uppgå till 117,300 kronor, men under de följande tre åren aftaga,
då nemligen från och med år 1900, liksom i förra fallet, ett årligt bidrag
af 182,000 kronor vore i och för sig tillfyllest.
Sammanräknas alla de belopp, som under nu nämnda former för
bidraget skulle åtnjutas af pensionsinrättningen under åren 1880—1900,
så är summan af de efter 1V2 procent å nettoafkastningen inflytande
medlen 2,922,800 kronor och summan af tillskotten, om de lemnas som
fyllnadskapitalbidrag, 639,560 kronor, men, om de utgå såsom fyllnad
i utbetalade pensioner, 863,070 kronor, och hela statsbidraget under
denna tid, i förra fallet 3,612,360 kronor och i det senare 3,785,870
kronor. Lägges härtill det i båda fallen lika stora bidraget under de
följande 20 åren, eller 3,640,000 kronor, fås såsom summa af alla de
bidrag pensionsinrättningen skulle erhålla under åren från och nied
1880 till och med 1920 i dessa nu behandlade fall, 7,252,360 kronor
och 7,425,870 kronor, och befinnas, vid jemförelse med förut angifna
tal af motsvarande slag, bemälda summor understiga de belopp, som
skulle under lika stor tidrymd tillflyta pensionsinrättningen, derest bidraget
lemnades under form af vare sig viss andel af brutto- eller
nettointägten eller såsom konstant årligt bidrag.
Ö Ö ö
i
Bih. till. Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Litt. B.
Y. P. SL
Om de föreslagna grunderna för pensioneringen vid statens järnvägstrafik
träda i kraft år 1883 och de för åren 1880, 1881 och 1882 beräknade
inkomster af höjda afgifter och statsbidrag icke komma pensionskassan
till godo, skulle ersättning för denna minskning beredas
antingen genom att de i jemförelsetabellen angifna statsbidragen ökades
med ett konstant tillägg af 10,000 kronor per år från och med år
1883 och allt framgent, och sålunda, i stället för de i tabellens kolumn
9 utsatta belopp, utginge
för år 1883 ....................... 127,960 kronor
för år 1884 ....................... 134,480 » o. s. v. samt
från och med 1899 ....................... 192,000 » per år;
eller ock derigenom att, utan rubbning af bidragen för åren 1883 till
och med 1896, enahanda bidrag för åren 1897 till och med 1901 utginge
med 282,420 kronor per år och för år 1902 med 263,970 kronor
samt för 1903 och alla följande år med 182,000 kronor.
I stället för de i tabellens kolumner 7, 8 och 9 angifna talen komme
i denna händelse följande tal:
lV2 procent af
nettoinkomsten
Fyllnadspensions-
bidrag
Summa
år
1883 ...
................................ 108,960
9,000
117,960
»
1896 ...
.............................. 165,120
117,300
282,420
»
1897 ...
............................... 169,440
112,980
282,420
))
1898 ...
................................ 173,760
108,660
282,420
))
1899 ...
............................... 178,080
104,340
282,420
))
1900 ....
................................ 182,000
100,420
282,420
))
1901 ....
.............................. 182,000
100,420
282,420
* »
1902 ....
................................ 182,000
81,970
263,970
»
1903 ....
................................ 182,000
—
182,000
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Litt. C.
19
Tabell, utvisande beloppen af statens bidrag till pensionsinrättningen
i enlighet med jemförelsetabellens fjerde alternativ senare fallet, med
den jemkning deraf, som påkallas af jemförelsetabellens fördröjda tillämpning.
Enligt formen d senare fallet
Kol. 7
Kol. 8
Kol. 9
A r
1^- procent
Fyllnads-
af
pensions-
Summa
nettoinkomsten
bidrag
1883..............................
108,960
9,000
117,960
84..............................
113,280
11,200
124,480
85..............................
117,600
15,800
133,400
86..............................
121,920
19,800
141,720
87..............................
126,240
25,400
151,640
88..............................
130,560
31,800
162,360
89..............................
134,880
36,300
171,180
1890.............................
139,200
45,300
184,500
91..............................
143,520
51,300
194,820
92.............................
147,840
61,500
209,340
93..............................
152,160
72,600
224,760
94............................
156,480
98,800
255,280
95..............................
160,800
103,500
264,300
96............................
165,120
117,300
282,420
97..............................
169,440
112,980
282,420
98.............................
173,760
108,660
282,420
99..............................
178,080
104,340
282,420
1900..............................
182,000
100,420
282,420
1..............................
182,000
100,420
282,420
2..............................
182,000
81,970
263,970
3.............................
182,000
182,000
4..............................
182,000
—
182,000
5...........................
182,000
—
182,000
0. S. V.
O. S. V.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 30 December 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Themptander.
Föredragande Departementschefen anmälde derefter:
33:o.
En af Styrelsen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning till
Kongl. Maj:t ingifven skrift, deruti Styrelsen i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t, med nådigt gillande af ett utaf fullmäktige för nämnda
pensionsinrättning uppgjordt förslag om utsträckt pensionsrätt för personalen
vid jernvägstrafiken, täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
om statsbidrag att utgå af trafikmedlen till den storlek, den utsträckta
pensionsrätter! fordrade och i den form, Kongl. Maj:t ville bestämma;
uti hvilket ärende Styrelsen för statens jernvägstrafik den 29 sistlidne
September afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid bifogat
en jemförelsetabell rörande de erforderliga årliga beloppen af statsbidrag
under olika former; hvarefter ordföranden i styrelsen för statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning ingifvit en promemoria i ämnet.
Departementschefen anförde härvid:
»Ehuru de årliga bidrag af statsmedel, som, i enlighet med 1872
års Riksdags beslut redan nu till pensionsinrättningens uppehållande
utgå, ingalunda äro obetydliga, anser jag likväl, på grund af hvad i
ärendet förekommit, den gjorda framställningen om ytterligare tillskott
för ändamålet desto hellre böra vinna afseende, som, på samma gång
dymedelst och genom de förhöjda pensionsafgifter, som delegarne äro
villige åtaga sig, en af behof och billighet påkallad förbättring af pensionsrätten
möjliggöres, staten äfven genom denna pensionernas höjning
tillskyndas fördelen, att tjensteman vid trafikstaten, hvilka till följd af
ålder eller minskade själs- och kroppskrafter icke längre äro fullt tjenlige
för sina befattningar, kunna på pensionsstat öfverflyttas med mindre
hänsyn till förekommande ömmande omständigheter, än hittills rimligtvis
bort iakttagas, samt härtill kommer, att det erforderliga tillskottet
bör, om lämplig form derför väljes, blifva föga betungande för statsverket.
I detta hänseende torde »formen d) senare fallet» i jemförelsetabellen,
efter den jemkning deraf, som enligt senare alternativet i Bil.
Litt. B. blifver af nöden, ega afgjordt företräde framför öfriga föreslagna,
då genom antagandet af deri uppstälda beräkningsgrunder statens
nya bidrag till pensionsinrättningen komrne att under de närmaste åren
blifva jemförelsevis mindre betydliga, och först då skulle uppgå till
ansenligare belopp, när nettobehållningen af jernvägstrafiken blifver,
såsom antagas kan, större än nu samt den tidpunkt nalkas, vid hvilken
annuiteterna å de för statens jernvägsbyggnader upptagna lån börja
minskas och småningom försvinna. Till hvilket belopp statens årliga
bidrag i följd häraf ungefärligen skulle komma att uppgå, synes af här
bilagda tabell Litt. C.
På grund häraf och i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för
statens jernvägstrafik i sitt yttrande tillstyrkt, hemställer jag, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva:
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft.
4
22
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.
att, under förutsättning och vilkor, att delegarne i statens jernvägstrafiks
pensionsinrättning sjelfve bidraga med förhöjda årsafgifter till
pensionsfonden, på sätt fullmäktiges och styrelsens för inrättningen här
ofvan omförmälda förslag innehåller, ett årligt fyllnadsbidrag till förhöjning
af pensionerna från nämnda fond må af trafikmedlen utöfver
redan beviljadt statsbidrag af 1V2 procent af nettobehållningen å trafiken
tills vidare utgå med 30 procent af summan af de för hvarje år utfallande
pensioner; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag skall minskas
eller alldeles upphöra, så snart framdeles skeende utredning gifver vid
handen, att det redan beviljade och utgående statsbidraget till pensioneringens
uppehållande är tillräckligt att delvis eller fullständigt betäcka
jemväl det nu ifrågasatta statens tillskott.»
Uti hvad Statsrådet Hederstierna sålunda yttrat och hemstält instämde
Statsrådets öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad
Statsrådet sålunda hemstält, och befalde att i öfverensstämmelse
dermed skulle till Riksdagen aflåtas nådig
proposition, så lydande, som bil. N:o 2 vid detta
protokoll utvisar.
Ex protocollo
Axel Hegardt.
Stockholm, tvär Hoeggströma boktryckeri, 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.