Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 27

1882-02-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:27, Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 27

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, i fråga om medgifvande

att för anläggning af en bibana från Hjerpens

station till Bonäset använda besparingar å jernvägsbyggnadsmedlen.

; Gifven Stockholms Slott den 20 januari 1882.

Kong! Maj:t vill, under hänvisande till innehållet af hifogade utdrag

utaf statsrådsprotokollet öfver ett civilärende, härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att för byggande, med samma spårvidd och trafikförmåga som stambanan

genom _ Norrland, af en bibana från Hjerpens station till Bonäsets

lastageplats vid Kallsjön ma fa användas de å anslagen för samma stambanas

anläggning uppkomna besparingar.

De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

08 ÖAR.

Fredrik Hederstierna.

Bill. till Riksd, Prof, 1882. 1 Sami. 1 Afä. 18 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Utdrag af protokollet, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet

å Stockholms Slott den 20 Januari ''J882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Jösse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Ilochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre ron Otter,

Taube,

Heder stierna,

Hammarskjöld,

Bichert och

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anmälde vidare

39:o.

Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader underdåniga skrifvelse angående

byggande af jernbana mellan Hjerpen och Kallsjön.

Statsrådet Hederstierna anförde härefter:

»Sedan Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader redan ar 1876 och

derefter vid särskilda tillfällen, då underdåniga utlåtanden afgifvits i fråga

om fortsättandet af arbetena å stambanan genom Norrland, fästat Eders

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på fördelarne för trafiken å tvärbanan genom

Jemtland deraf att från den beslutade stationen vid Hjerpen anlades en

bibana till Bonäsets lastageplats vid Kallsjön, men Eders Kongl. Maj:t hittills

funnit något yttrande icke erfordras i anledning af dessa underdåniga

framställningar, har styrelsen uti underdånig skrifvelse den 19 sistlidne December,

i betraktande deraf att med fattandet af beslut i ämnet nu icke

kunde anstå längre, så vida jern vägsanläggningen skulle kunna verkställas i

sammanhang med återstående arbeten a tvärbahan, ansett sig böla a nyo

draga omförm äkta fråga under Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Styrelsen, som fortfarande vidhaller sina förut uttalade asigtei om

nyttan af denna handel och om densammas fördelaktiga inverkan pa ti afiken

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.

å tvärbanan, har funnit en ökad anledning till sin nu gjorda underdåniga

framställning uti den omständighet, att till följd af de gynsamma förhållanden

för jern vägsarbetenas bedrifvande, som under de senare åren egt rum, en

större besparing i anläggningskostnaderna för norra stambanan uppkommit,

än hvad styrelsen tillförene hade vågat hoppas; och ehuru styrelsen ännu

icke är i tillfälle att noggrant uppgifva storleken af dessa besparingar, som

bestå dels i kontanta medel och dels i öfverblifna materialier, hvilka senare

med största fördel skulle kunna användas för nu ifrågavarande ändamål,

tilltror sig styrelsen dock kunna med säkerhet beräkna, att nämnda besparingar

blifva tillräckliga för bestridande af kostnaderna för den föreslagna

bibanan äfven för det fall, att icke större bidrag erhållas från vederbörande

menigheter än de, till hvilka dessa sig redan utfäst.

Enligt hvad af den underdåniga skrifvelsen bifogade handlingar framgår,

hafva nemligen dels Jemtlands koppar- och sågverksaktiebolag förklarat

sig beredvilligt att till ifrågavarande bibana utan ersättning afstå den

bolaget tillhöriga, för banan nödiga jord, som derför kan komma att tagas

i anspråk, med all den rätt, hvarmed bolaget kan öfver jorden förfoga, dels

ock Kalls socknemän vid särskilda kommunalstämmor, den 14 December 1879

och den 22 Oktober 1881, förbundit sig att till samma bana bidraga »med

fem kronor per tunnland skatte för all i mantal satt jord inom kommunen, dock

endast med hälften eller 2 kronor 50 öre per tunnland för lappskattshemman,

samt 20 öre per fyrk för alla beskattningsföremål enligt den för 1880 upprättade

fyrktalslängd.»

Beträffande den ifrågavarande bandelen och de trakter, hvilka densamma

skulle komma att betjena, har styrelsen upplyst: att Kallsjöns stora

vattendrag, som redan nu af ångbåtar trafikerades på en längd af fyra mil

och vore afskildt endast genom ett smalt näs från den jemväl med ångbåt

trafikerade, två mil långa Anjansjön, utgjorde tillsammans med denna senare

de vestligaste delarne af den äldre kommunikationsleden genom Jemtland;

att de vidsträckta, skogrika och till en del uppodlade trakter, som omgifva

dessa vattendrag, äfvensom det utmed Kallsjön belägna Huså kopparverk

skulle genom en sådan bibana erhålla en beqväm och väl behöflig förbindelse

med tvärbanan; att Kallsjön, som stode i förbindelse med andra, norr derom

belägna, större sjöar, deribland Jufveln och Torrön, hvilken senare sträckte

sig ända intill riksgränsen mot Norge, alltså utgjorde en stor vattenbassin,

som afbördade sitt vatten genom Hjerpströmmen, hvilken på den korta sträckan

mellan Bonäset och sjön Lithen, invid hvilken Hjerpens station vore anlagd,

bildade flera vattenfall af tillsammans icke mindre än 190 fots höjd, hvarigenom

en tillräcklig vattenkraft förefunnes för drifvande af flera industriella

verk, hvilken kraft genom lättade kommunikationer antagligen komme att i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

en framtid blifva tillgodogjord; samt att verkstälda undersökningar gifvit

vid banden, att den ifrågavarande bibanan komme att erhålla en längd

af 33,200 fot och att kostnaderna för dess anläggande skulle upppå till

537,000 kronor, livilket belopp, grundadt på förut gällande högre så väl

dagsverks- som materialpris, under nuvarande förhållanden likväl kunde nedsättas

till 450,000 kronor.

Utförandet af en sådan jernvägsanläggning, hvilken menigheterna i

trakten icke kunde antagas ega förmåga att på egen bekostnad bringa till

verkställighet, skulle, enligt styrelsens förmenande, ske billigast och ändamålsenligast

i sammanhang med pågående arbeten å tvärbanan, och staten borde

med sin materiel kunna billigare än någon annan trafikera densamma samt

derjemte erhålla en icke obetydlig inkomst genom den ökade trafik, den komme

att tillföra tvärbanan.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, och då merberörda jernbana

i anseende till sin ringa längd och öfriga lokala förhållanden, som icke medgifvit

tvärbanans direkta beröring med Kallsjön, icke kunde anses såsom en

särskild bana, utan snarare vore att betrakta såsom utgreningsspår från stambanan,

har styrelsen i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att till byggandet af förevarande bibana från Hjerpens

station till Kallsjön finge användas de besparingar, som äro att påräkna från

anläggningen af stambanan genom Norrland.

På sätt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader sålunda a nty dt, förefinnas

norr om den ifrågavarande delen af tvärbanan genom Jemtland såväl

vidsträckta skogsområden som rika malmfyndigheter, och förädlingsverk för

dessas tillgodogörande äro derstädes redan anlagda. Endast Huså-verken skola,

enligt mig meddelade uppgifter, uti dessa trakter ega mer än 180,000 tunnland

skog, till största delen belägen omkring de ofvan nämnda stora sjöarne,

och den afverkningsbara mogna skogen å denna egovidd har blifvit uppskattad

till 60,000 standard sågade trävaror förutom 26 millioner kubikfot kolved.

Dessutom förekommer en ej obetydlig skogsareal uti andre egares händer.

Någon beräkning af de qvantiteter oarbetad malm eller förädläd koppar eller

andra i förening med bruksdriften alstrade varor, livilka kunna komma att

från dessa trakter tillföras trafiken å tvärbanan, kan väl icke med någon

visshet på förhand uppgöras; men antagligen skulle åtminstone den oarbetade

malmen komma att dervid spela en icke obetydlig roll, då densammas försäljning

i oförädladt tillstånd lärer anses fördelaktigast uti en trakt, som endast

med svårighet kan förses med stenkol. Utom nu omförmälda varusändningar

torde äfven ladugårdsprodukter kunna tagas med i beräkningen, enär omkring

de stora sjöarne förefinnas egendomar, hvilka redan föda ett större antal boskap

och särdeles väl lämpa sig för ladugårdsskötselns bedrifvande i än högre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 27. 5

grad, i synnerhet som de rika fjellbetena lemna lönande tillfällen till idkande

af denna näring.

Att tillföra jernvägstrafiken dessa skilda slag af ortens produkter skulle

såväl för denna som för jern vägen icke kunna vara annat än fördelaktigt,

och man har derföre äfven vid tvärbanans utstakning sträfvat att söka bringa

densamma i direkt beröring med de ifrågavarande stora, redan förut med

ångbåtar trafikerade vattendragen, hvarigenom åt jernvägen skulle vinnas ett

ökadt trafikområde af omkring tjugu qvadratmil. Lokala förhållanden hafva

häremot lagt oöfverstigliga hinder i vägen; men genom anläggandet af det

nu föreslagna utgreningsspåret från tvär banan till Bonäset kan målet ändock

vinnas, och detta utan andra uppoffringar, än användandet af de besparingar,

hvilka genom kloka anordningar och gynsamma förhållanden uppkommit å de

anslag, som redan anvisats till byggandet af den uppåt gående stambanan och

tvärbanan genom Jemtland. En nödvändig förutsättning härför är likväl, att

arbetet med bibanan företages i sammanhang med fullbordandet af tvärbanan,

och att dervid användes en del materialier, som varit vid tvärbanan begagnade,

och hvilka på detta sätt häst tillgodogöras. Redan denna omständighet torde

ock tala för, att staten sjelf lämpligast utför den ifrågavarande banbyggnaden;

men dertill kommer ock, att det obetydliga afståndet mellan Hjerpen och

Bonäset utgör hinder för banans trafikering utaf enskilda personer, äfven om

ortens invånare egde förmåga att åstadkomma erforderliga medel.

Då alltså det ifrågavarande utgreningsspåret synes böra blifva af betydelse

för trafiken å tvärbanan; dä tillgängliga medel härtill finnas, utan

anvisande af särskildt anslag, äfvensom erforderliga materialier, om banan

bygges i sammanhang med återstående arbetena å tvär banan; och då det torde

kunna anses obestridligt, att banan icke kan genom den enskilda företagsamheten

bringas till utförande, får jag i underdånighet tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att föreslå Riksdagen,

att för byggande, med samma spårvidd och trafikförmåga som stambanan

genom Korrland, af en bibana från Hjerpens station till Bonäsets lastageplats

vid Kallsjön må få användas de å anslagen för samma stambanas

anläggning uppkomna besparingar.»

Uti denna hemställan instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet skulle till Riksdagen allåtas af den lydelse bilagan

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

W. J. Modigh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.