Sök i Ratio Lex

Angående meddelande af bestämmelser om vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser

1882-02-13 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:31, Angående meddelande af bestämmelser om vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående meddelande

af bestämmelser om vården och förvaltningen af

Stockholms stads allmänna begrafningsplatser; Gifven

Stockholms Slott den 9 Februari 1882.

Kong]. Maj:t vill, på grund af hvad till protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag blifvit anfördt i anledning af ett utaf stadsfullmäktige

i Stockholm medelst underdånig skrifvelse den 4 Juni 1880

Kongl. Maj:ts pröfning understäldt förslag till instruktion för en kyrkogårdsnämnd,

härmed föreslå, det Riksdagen måtte medgifva, att med vården

och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser

eller den del deraf, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, må, utan

hinder af hvad 2 § i den för Stockholm gällande kyrkostämmoförordning

i detta afseende innehåller, förfaras på sätt Kongl. Maj:t kan finna

skäligt att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med stadsfullmäktiges ofvanberörda

förslag föreskrifva.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

Bih. till Riksd. Prot. 1882. I Sami. 1 Afd. It) Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts> Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, kallet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 9 Februari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld föredrog härefter

Öfverståthållareembetets underdåniga skrifvelse den 8 Oktober 1880,

hvarmed öfverlemnats en af stadsfullmäktige i Stockholm gjord underdånig

framställning om fastställande af nya bestämmelser rörande förvaltningen

af hufvudstadens norra begrafningsplats m. m.; med anledning

hvaraf stadens territoriella församlingar blifvit hörda och sig yttrat

samt Stockholms stads konsistorium afgifvit infordradt underdånigt utlåtande;

hvarefter stadsfullmäktiges beredningsutskott med en skrift i

ärendet inkommit; och yttrade härvid Departementschefen:

»Den fråga, som härmed framlägges till Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

har påkallat en utredning ej mindre angående tillkomsten af den

så kallade nya kyrkogarden och de åtgärder för dess utvidgande, som

tid efter annan vidtagits, än ock beträffande denna kyrkogårds förvalt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 3

ning, huruledes den uppkommit och på hvad sätt den erhållit sin nuvarande

organisation.

Denna utredning, nu åberopad af stadsfullmäktige och i väsentliga

delar grundad på upplysningar, hvilka blifvit samlade och framlagda uti

ett år 1875 af ombud för hufvudstadens territoriella församlingar utarbetadt

betänkande i ämnet, visar, hvad angår den äldre eller ursprungliga

begrafningsplatsen utanför norr tull, hurusom, jemlikt nådig skrifvelse

till Öfverståthållaren den 18 Oktober 1815 i anledning af dennes

framställning rörande de inom staden belägna kyrkogårdarnes otillräcklighet

och behofvet af en allmän begrafningsplats för Stockholms församlingar,

Kongl. Maj:t bifallit, att ett af Öfverståthållaren föreslaget

område, utgörande 17 till 18 geometriska tunnland, af den till Karlbergs

slotts egor hörande mark finge för nämnda ändamål upplåtas. Arbetet

med den sålunda erhållna platsens ordnande, hvartill medel anskaffades

genom frivilliga sammanskott i enlighet med en af Öfverståthållaren derom

utfärdad kungörelse, besörjdes af Stockholms stads drätselkommission,

som år 1823 anmälde, att platsen då vore så färdig, att den kunde

till begrafningar upplåtas; hvarefter Kongl. Maj:t den 12 Maj 1824 medgaf,

att denna begrafningsplats för Stockholms stad finge invigas och

användas, med föreskrift tillika om platsens afstångande från landsvägen

medelst vallar och planterade alléer m. m. Sedan emellertid drätselkommissionen

år 1826 hos Öfverståthållaren anmält, att, i anseende till

brist på medel att utföra arbetet till slut, kommissionen ansåge sin befattning

dermed hafva upphört; men Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd i

underdånig skrifvelse samma år, å församlingens vägnar, anhållit, att

kyrkogården måtte med det snaraste få till sitt af församlingens behof

högt påkallade bruk invigas och begagnas, följde härpå Kongl. Maj:ts i

skrifvelse till Öfverståthållaren den 4 Maj 1827 meddelade beslut, innefattande

bifall dertill att den till begrafningsplats för hufvudstadens församlingar

upplåtna jordrymd, ehuru ännu icke till alla delar försatt i

anbefaldt skick, finge för ändamålet invigas och af Storkyrkoförsamlingen,

så snart ske kunde, begagnas; hvarförutom Kongl. Maj:t, på kyrkorådets

äfven gjorda begäran, tillät, att till bestridande af kostnaderna

för platsens försättande i påbjudet skick medel finge insamlas genom årliga

kollekter i hufvudstadens kyrkor, intill dess behofvet i detta hänseende

blefve uppfyldt. Invigningen egde rum den 9 Juni 1827, hvarvid

den nya kyrkogården hade en vidd af 111/, tunnland. Sedermera

hafva ock de öfriga territoriella församlingarna, i den mån deras enskilda

kyrkogårdar befunnits otillräckliga, erhållit Kongl. Maj:ts medgifvande

att för sina aflidne begagna den nya kyrkogården mot vilkor att deltaga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

i kostnaderna för dess underhåll och förskönande. Beslut härom äro

meddelade först för Klara församling år 1835 och senast för Katarina

församling år 1873. Under samma tid har ock kyrkogården efter hand

utvidgats, för hvilket ändamål jemlikt särskilda Kongl. bref af den 20

December 1836, den 29 September 1854, den 20 Juli 1866 och den 3

Maj 1867 ytterligare områden till en areal af omkring 11 tunnland blifvit

från Karlbergs kungsgård dels mot, dels utan årlig afgäld upplåtna

och till kyrkogården utlagda.

Vidare och efter det Kongl. Maj:t redan den 15 Oktober 1858, med

gillande af en utaf Öfverståthållareembetet gjord framställning om vidtagande

af nödiga åtgärder på det att liks nedläggande i de inom Stockholms

stad belägna kyrkogårdar måtte så snart ske kunde upphöra,

anbefalt bemäld a embete, bland annat, att gå i författning om upprättande

af förslag till anskaffande af tillräckliga begrafningsplatser och

dermed till Kongl. Maj:t inkomma, samt förslag i sådant hänseende äfven

afgifvits, hafva stadsfullmäktige, der frågan på grund af särskildt väckta

förslag jemväl till behandling förekommit, den 12 April 1867 beslutit

att, för anskaffande af erforderlig mark i ändamål att bereda en för hela

hufvudstaden gemensam begrafningsplats medelst utvidgning enligt uppgjord

plan af nya kyrkogården utanför norr tull, dels inköpa omkring

48 tunnland jord från egendomen Öfra Frösunda och dels hos Kongl.

Maj:t göra framställning derom, att den för begrafningsplatsens utvidgning

i öfrigt jemte tillhörande vägar erforderliga mark, i hvad den tillhörde

Karlbergs och Haga kungsgårdar samt Solna kyrkoherde- och

komministersboställen, måtte till Stockholms stad upplåtas. Efter vederbörandes

hörande i anledning af berörda från stadsfullmäktige inkomna

framställning, och sedan stadens territoriella församlingar förklarat sig ej

hafva något att erinra deremot att, såsom föreslaget blifvit, för hufvudstadens

alla församlingar anordnades en gemensam begrafningsplats utanför

stadens norra tull, har Eders Kongl. Maj:t ej allenast medelst beslut den

9 December 1870 på anförda grunder pröfvat skäligt stadsfullmäktiges

framställning på det sätt bifalla, att för utvidgning af nya kyrkogården

och i sammanhang dermed omläggning af den från dervarande kyrkogårdsförvaltareboställe

förbi Solna kyrka till Bromma församling ledande

väg skulle, på de vilkor och i den ordning nådiga förordningen den 14

April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

stadgade, eller eljest kunde öfverenskommas, till Stockholms kommun

för alltid upplåtas inom vissa beskrifna gränser belägna jordområden

dels från Solna församlings kyrkoherde- och komministersboställen och

dels från Solna församling; utan ock till Riksdagen 1871 aflåtit nådig

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

proposition derom att den mark, som, tillhörande Karlbergs och Haga

kungsgårdars egor, inom ett bestämdt område erfordrades för den nya

kyrkogårdens utvidgande och verkställande af de i sammanhang dermed

ifrågakomna vägomläggningar, finge för all framtid från kungsgårdarne

afsöndras och till Stockholms kommun för omforma,Ida ändamål upplåtas

mot årlig afgäld och andra vilkor. Denna proposition blef af Riksdagen

bifallen. Expropriation och afsöndring af förenämnda särskilda jordområden

egde derefter i stadgad ordning rum, hvarvid ersättningen i anledning

af expropriationen blef genom nämndens beslut den 5 Juni 1872

bestämd till 73,178 kronor, samt den årliga afgälden för jordafsöndringarna

från kungsgårdarne af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande medelst

utslag den 14 Juni 1873 faststäldes till 13 kubikfot. 8 kannor spanmål

till Karlbergs och 17 kubikfot 3 kannor spanmål till Haga kungsgård,

att utgå medelst lösen i penningar efter länets markegångspris. Köpet

af mark från Öfra Frösunda hade redan 1867 blifvit afslutadt mot en

betingad köpeskilling af 48,000 kronor.

Ytterligare har genom nådig resolution den 31 December 1877 medgifvits,

att för fullbordande af en väg invid begrafningsplatsen mark

finge från Solna kyrkoherde- och komministersboställen afsöndras och till

Stockholms stad upplåtas mot skyldighet att till boställenas innehafvare

erlägga en årlig afgäld af 60 centner hårdvallshö för hvarje tunnland

med lösen efter markegångspris.

Sedan genom drätselnämndens försorg en plan blifvit uppgjord till

ordnande af den för begrafningsplatsens utvidgning sålunda förvärfvade

mark, har denna plan blifvit af stadsfullmäktige godkänd genom beslut

deri 28 Juni 1875, som vunnit Öfverståthållareembetets fastställelse,

hvarefter arbetena med planens utförande, hvari ingått anordnande af

en anhaltstation vid norra stambanan, alltjemt fortgått och numera lära

blifvit bragta nära sitt slut.

Af nyssberörda mark hafva tid efter annan inom de sista tio åren

särskilda områden blifvit af drätselnämnden till kyrkogårdsförvaltningen

på dennas framställningar upplåtna för att med den äldre begrafningsplatsen

förenas.

Förestående redogörelse utvisar alltså, att all den mark, staden för

ofvanberörda ändamål förvärfvat, öfvertagits och — i den in ån densamma

ej redan blifvit till kyrkogård ordnad och utlagd — fortfarande omhänderhafves

af stadens drätselnämnd, hvilken jemväl förvaltar en, jemlikt

Kongl. Majrts bref till Öfverståthållaren den 17 November 1808, till begrafningsställe

för aflidne arrestanter eller så kallade politilik afsedd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 31.

plats utanför Skanstull, som enligt kontrakt med egaren till Enskede

blifvit för sådant ändamål upplåten.

Hvad åter beträffar förvaltningen af den till kyrkogård använda

platsen utanför Norrtull, så inhemtas af den i detta hänseende lemnade

utredning, hurusom år 1827 vid ett inför Stockholms magistrat hållet

sammanträde med dem af hufvudstadens invånare, som enligt utfärdade

subskriptionslistor sammanskjutit medel till den allmänna begrafningsplatsens

inredning, revisorer för granskning af drätselkommissionens redovisning

för dessa medel blifvit utsedde med uppdrag tillika att utlåta

sig dels i fråga derom, huruledes öfverskottet finge för subskribenternas

räkning från stadskassan mottagas, och dels angående tjenligaste utvägen

att skaffa ytterligare behöfliga medel för inredningens fullbordande

samt åt hvilken denna inrednings slutliga verkställande kunde varda

uppdragen. Revisorernas samma år afgifna yttrande innehöll, i afseende

å Segrafningsplatsens styrelse, förslag derom att subskribenterna skulle

utse en direktion af 4 eller 6 ledamöter, så framt ej kyrkoråden inom

de församlingar, som komme att begagna begrafningsplatsen, ville öfvertaga

detta bestyr. Vid nytt sammanträde beslöto subskribenterna att

med gillande af revisorernas plan för platsens ordnande öfverlemna handlingarna

i ärendet till Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd med anmodan

att gå i författning om utarbetande af förslag till erforderliga reglemcntariska

föreskrifter i afseende å nya kyrkogårdens ekonomiska förvaltning,

vård och underhåll, med det syftemål att omsorgen härom komme att,

under ordförande af pastor primarius, öfvertagas af nämnda församlings

kyrkoråd jemte ledamöter af kyrkoråden inom öfriga församlingar, som

deltogo i nya kyrkogårdens begagnande, samt att, efter det förslag till

förvaltningsreglemente sålunda, blifvit uppgjordt, delgifva detsamma med

de andra församlingarna och tillika erbjuda dessa att begagna begrafningsplatsen

mot uppfyllande af dermed förenade skyldigheter. Vid protokollets

justering å ett följande sammanträde tillädes den uttalade mening,

att det blifvande reglementsförslaget jemväl borde meddelas subskribenterna

till granskning och yttrandens afgifvande. Storkyrkoförsamlingens

kyrkoråd beslöt i anledning häraf den 23 Juni 1827 att, intill

dess andra församlingar komme att i begrafningsplatsens begagnande

deltaga, uppdraga förvaltningen deraf åt en komité af 8 personer, bland

dem pastor primarius och en kyrkovärd såsom ständiga ledamöter; hvarefter

ett reglemente blef af kyrkorådet och komitén faststäldt att tills

vidare tjena till efterrättelse. Sedan Klara församling med år 1836 fått

delaktighet i kyrkogården, tillkommo medlemmar af denna församling

jemte dess kyrkoherde såsom ledamöter i komitén, och sedan år 1840

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

har komitén bestått af pastor primarius såsom ordförande samt fem för

obestämd tid å sockenstämma valde ledamöter från hvardera af de

nämnda två församlingarna. Komitén bär sedan år 1861 namn af »Förvaltningen

för hufvudstadens norra begrafningsplats».

Revisorer för årlig granskning af kyrkogårdskassans förvaltning äro

numera två, en från hvardera af nyssbemälda församlingar; men revisionsberättelsen

meddelas samtliga territoriella församlingar, af hvilka

dock blott Storkyrkoförsamlingen och Klara församling utlåta sig i fråga

om décharge för förvaltningen.

Denna förvaltning omfattar för närvarande ej allenast hela det till

liks jordande upplåtna området med derå befintliga byggnader och inventarier,

utan äfven en under årens lopp, förnämligast genom försäljning

af grafplatser, samlad fond, hvilken för närvarande lärer uppgå till omkring

400,000 kronor.

Till upplysning angående nuvarande förhållanden, som stå i samband

med den föreliggande frågan, tjenar vidare ett af öfverståthållareembetet

den 21 Maj 1874 meddeladt beslut af anledning att förenämnda

förvaltning för hufvudstadens norra begrafningsplats — med afseende

å det olämpliga deri att det åt staden nyförvärfvade vidsträckta begrafningsområdet

icke på en gång i dess helhet ordnades, utan endast

styckevis tillädes den äldre begrafningsplatsen, äfvensom och ej minst

deri att särskilda af hvarandra oberoende styrelser förvaltade hvar sin

del af denna stadens gemensamma egendom —- hemstält att, på det förvaltningens

ställning till kommunalstyrelsen måtte blifva fullt klar, så

att tvekan icke vidare egde rum, huruvida den ena eller den andra af

dessa myndigheter hade att i afseende å den gemensamma begrafningsplatsen

förordna, Öfverståthållareembetet måtte vidtaga de på embetet

beroende åtgärder, genom hvilka dessa frågor kunde vinna en tillfredsställande

lösning. Uti sitt berörda beslut har Öfverståthållareembetet,

efter drätselnämndens hörande, anfört: att ifrågavarande för utvidgning af

hufvudstadens begrafningsplats utanför Norrtull afsedda jordområden

blifvit med kommunens till drätselnämndens disposition stälda medel

inköpta eller eljest i första hand till nämnden öfverlemnade; att drätselnämnden,

hvilken af stadens berörda tillgångar dittills bestridt de kostnader,

som för dessa jordområdens ordnande till begrafningsplats erfordrades,

desto hellre måste med detta bestyr fortfara, som särskilda

medel för ändamålet icke blifvit af hufvudstadens församlingar omedelbart

anvisade; samt att följaktligen, innan jordområdena hunnit för sitt

ändamål så fullständigt ordnas, att de kunde med gamla kyrkogården

till gemensam begrafningsplats förenas, någon förändring i den nuvarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

förvaltningen af den äldre kyrkogården och af de till utvidgning af densamma

afsedda, men af drätselnämnden ännu icke till begrafningsplats

öfverlemnade delar af de nya jordstyckena icke kunde lämpligen ega

rum, utan styrelsen deraf syntes böra, intill dess utvidgningen fullständigt

blifvit tillvägabragt samt beslut fattats om förvaltningen af det hela,

fortgå på sätt för närvarande skedde, eller så att den af församlingarna

tillsatta kyrkogårdsförvaltningen hade styrelsen ej mindre öfver den ursprungliga

och äldre kyrkogården, än ock, under de vilkor och förbehåll,

drätselnämnden vid upplåtelsen fästat, öfver de delar af förberörda nya

jordområden, som nämnden till kyrkogårdsförvaltningens disposition redan

aflemnat eller under tiden ytterligare kunde komma att upplåta, men

deremot drätselnämnden ensam hade bestyret med de nya jordområden,

som nämnden icke till gamla kyrkogårdens utvidgande upplåtit; och hade

i betraktande häraf öfverståthållareembetet funnit förvaltningens i ämnet

gjorda framställning icke kunna föranleda till någon annan embetets åtgärd,

än att drätselnämnden anmodats icke allenast att, så mycket möjligt

vore, påskynda de arbeten och anordningar, som vore orforderliga

för de nya jordområdenas försättande i det skick, att genom deras förenande

med den gamla kyrkogården det länge insedda behofvet af en

tillräckligt rymlig och för öfrigt på ändamålsenligt sätt ordnad gemensam

begrafningsplats kunde för bufvudstaden blifva att tillgå, utan äfven

att, sedan det på nämndens åtgärd beroende arbetet sålunda vore afslutadt,

afgifva och till vederbörandes fastställelse öfverlemna förslag

rörande sammansättningen af den styrelse, som med förvaltningen af det

hela borde taga befattning.

Sedan vidare Stockholms stads konsistorium, på hemställan af kyrkogårdsförvaltningen,

till stadens territoriella församlingar bänskjutit frågan

om en efter nu mera inträdda förhållanden lämpad förändring i styrelsen

för den norra begrafningsplatsen, och församlingarna i anledning häraf

hvar för sig utsett ombud, hvilka efter ärendets utredande, på sätt redan

är nämndt, afgifvit utlåtande och förslag, hvaröfver församlingarna

å kyrkostämmor blifvit hörda; så blef, i anledning deraf att samtliga

församlingar i vissa delar ej stannat i lika beslut, ärendets vidare behandling

°öfverlemnad till kyrkofullmäktige, hvilka efter omröstning den

19 Oktober 1875 förklarade sig anse, att den styrelse, som skulle hafva

att vårda och förvalta stadens gemensamma, till jordande af dess aflidne

bestämda fastigheter jemte dertill hörande byggnader och öfrig egendom,

borde bestå af nio ledamöter, utsedde åtta af kyrkofullmäktige och

en af konsistorium, äfvensom att för granskning af styrelsens räkenskaper

och förvaltning årligen borde af hvarje församling utses en revisor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

hvarefter frågan om ansvarsfrihet för förvaltningen skulle till församlingarnas

pröfning öfverlemnas; och antogo kyrkofullmäktige i enlighet

med dessa grunder uppgjorda förslag dels till instruktion för »Förvaltningen

af Stockholms stads begrafningsplatser» och dels till ändring i

Kongl. förordningen den 20 November 1863 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm. Dessa förslag jemte kyrkofullmäktiges

till Eders Kongl. Maj:t stälda ansökning om fastställelse derå blefvo af

konsistorium med underdånig skrifvelse den 30 November 1875 till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade; hvaremot stadsfullmäktige i sammanhang

med häröfver infordradt yttrande för sin del till Eders Kongl.

Maj:ts pröfning och med anhållan om nådig stadfästelse öfverlemnade

en af dem antagen instruktion för »kyrkogårdsnämnden», enligt hvilken

denna nämnd, som skulle ega att vårda och förvalta de Stockholms

kommun tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörde äfvensom de

grafkapell, som korame att i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras,

borde bestå af sju ledamöter, deraf stadsfullmäktige hade att välja

fem samt konsistorium och helsovårdsnämnden inom sig hvar sin ledamot,

äfvensom på stadsfullmäktige skulle ankomma att, efter det nämndens

förvaltning och räkenskaper blifvit granskade af årligen utaf dem

utsedde revisorer, afgöra, huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen borde

meddelas eller icke; och hemstälde stadsfullmäktige tillika, att vården

och förvaltningen af den äldre utanför Norrtull belägna kyrkogården

äfven måtte få af kyrkogårdsnämnden öfvertagas.

I det sålunda till Eders Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutna ärendet,

deri äfven yttranden inhemtades af Öfverståthållareembetet, af »Förvaltningen

af hufvudstadens norra begrafningsplats» och af församlingarna,

gafs den 28 November. 1879 nådigt beslut, hvarigenom Eders Kongl.

Maj:t förklarade: att, enär enligt 2 § i ofvanberörda förordning den 20

November 1863 förvaltningen af det till begrafningsplats för hufvudstadens

invånare använda område vore en församlingarnas angelägenhet,

som dem tillkomme att å kyrkostämma i enlighet med de i samma förordning

meddelade bestämmelser handlägga, kunde stadsfullmäktiges

endast af en församling biträdda hemställan, att berörda förvaltning

måtte uppdragas åt en hufvudsakligen af stadsfullmäktige utsedd styrelse,

icke bifallas; och då, beträffande kyrkofullmäktiges förslag till

organisation af begrafningsplatsens förvaltning, detta förslag afsåge en

ändring i ofvannämnda förordning, hvartill Eders Kongl. Maj:t, i betraktande

af den väsentliga skiljaktighet i meningar, som vid ärendets

behandling gjort sig gällande, ej mindre hos församlingarna än ock hos

de myndigheter, hvilka i öfrigt egt att dermed taga befattning, ansåge

Bill. till. Itiksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Af cl. 1,9 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd.-Proposition N:o 31.

tillräcklig anledning icke förekomma, funne Eders Kongl. Maj:t jemväl

kyrkofullmäktiges framställning icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

Efter hvad sålunda förekommit hafva stadsfullmäktige å nyo förehaft

frågan derom, huru den af staden till utvidgning af norra begrafningsplatsen

förvärfvade mark borde framdeles förvaltas, samt i detta

hänseende den 4 Juni 1880 antagit ett nytt förslag till »instruktion för

kyrkogårdsnämnden», hvilken instruktion, nu öfverlemnad till Eders

Kongl. Maj:ts pröfning, är af följande innehåll:

»§ 1. Kyrkogårdsnämnden vårdar och förvaltar de Stockholms kommun

tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörer äfvensom de grafkapell,

som i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras.

§ 2. Kyrkogårdsnämnden utgöres af fyra af stadsfullmäktige samt

fyra genom kyrkostämmorna i hufvudstadens territoriella församlingar

för två år i sänder valde ledamöter. För ledamöterne utses jemväl

suppleanter, nemligen fyra af stadsfullmäktige och fyra genom kyrkostämmorna.

§ 3. Hvar och en af hufvudstadens territoriella församlingar väljer

å kyrkostämman två församlingens medlemmar att utse nämndens ledamöter

och suppleanter. Dessa sålunda valda sexton personer sammanträda

på Öfverståthållarens kallelser, och utse fyra ledamöter i nämnden

och lika många suppleanter. De utsedde suppleanterna inträda i den

ordning, de enligt röstetalet hafva.

§ 4. I nämnden föres ordet af Öfverståthållaren, när han tillstädes

är, med rätt för honom att i öfverläggningarna, men ej i besluten deltaga.

Genom val utser nämnden inom sig en vice ordförande för två

år i sänder. Aro både Öfverståthållaren och vice ordföranden hindrade

att bevista sammanträdet, utses ordförande för tillfället.

§ 5. Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse så ofta omständigheterna

dertill föranleda och minst en gång i månaden. Kallelse

till sammanträde skall ock utfärdas, då Öfverståthållareembetet sådant

äskar, äfvensom då minst tre ledamöter med uppgift om anledningen

derom hos ordföranden anhålla. Ärende må icke företagas till afgörande,

derest icke minst fyra ledamöter äro tillstädes.

§ 6. Vid val inom nämnden sker omröstningen med slutna sedlar,

och lotten skiljer emellan dem, som erhållit lika antal röster. I öfrigt

verkställes omröstning Öppet; och blifver den mening gällande, hvarom

de fleste sig förena. Åro rösterna på hvardera sidan lika, verkställes

ny omröstning och med slutna sedlar, dervid före dessas öppnande en

sedel aflägges för att, der rösterna ännu blifva lika, bestämma beslutet.

§ 7. Vid nämndens sammanträden föres protokoll, hvars rigtighet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

granskas senast vid nästa sammankomst; egande nämnden att i ärenden,

som fordra skyndsamhet, uppdraga åt en eller flere af sina ledamöter

att verkställa denna granskning.

§ 8. Från stadens byggnadskontor och stadsingeniörskontor har

nämnden att påräkna biträde i allt det, som till dessa kontors göromål

hörer. Hvilka tjenstebiträden nämnden i öfrigt skall hafva till sitt förfogande,

bestämmes af stadsfullmäktige på nämndens förslag. Nämnden

antager genom förordnande tills vidare eller på viss tid samt entledigar

dessa senare tjenstebiträden.

§ 9. Frågor om tjenstebiträdens löneförmåner och om öfriga för

bestridande af nämndens utgifter erforderliga medel pröfvas af stadsfullmäktige.

För sådant ändamål skall nämnden hvarje år till stadsfullmäktige

inkomma med utgifts- och inkomstförslag för det följande året.

§ 10. Plan för ordnande af kyrkogård eller del deraf pröfvas af

stadsfullmäktige. De pris och öfriga vilkor, som skola ligga till grund

för upplåtelse af grafställen åt enskilda, skola jemväl af stadsfullmäktige

bestämmas.

§ 11. Nämndens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år

af tre utaf stadsfullmäktige utsedde revisorer; skolande räkenskaperna

för hvarje år vara färdiga att till revisorerne aflemnas inom utgången af

Februari månad det följande året. Förekommer hos revisorerne anledning

till anmärkning mot förvaltning eller räkenskaper, bör nämnden efter

erhållen del af anmärkningen skyndsamligen till revisorerne afgifva utlåtande

deröfver. Finnes det anmärkta förfarandet vara nöjaktigt förklaradt,

förfaller anmärkningen; i annat fall ega revisorerne upptaga den

i sin berättelse till stadsfullmäktige. På revisorernes hemställan afgöra

stadsfullmäktige huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen skall meddelas

eller ej.»

Uti sin förevarande underdåniga framställning hafva stadsfullmäktige

till en början anfört och åberopat sina tillförene i ämnet yttrade åsigter

och gjorda förklaranden, hvilka kortligen sammanfattade innebära: att

frågan om en efter nutidens fordringar inrättad för hufvudstadens invånare

gemensam begrafningsplats, i afseende hvarå de regler borde

tillämpas, som vetenskapen och erfarenheten ur den allmänna helsovårdens

synpunkt uppstält, hufvudsakligen vore den verldsliga kommunens angelägenhet,

hvilken således ej borde bedömas ur uteslutande statskyrklig

synpunkt; att det emot en sådan uppfattning åberopade stadgandet i 2 §

af Kongl. förordningen den 20 November 1863, enligt stadsfullmäktiges

förmenande, ej kunde anses gifva kyrkostämma rätt att råda öfver andra

begrafningsplatser än sådana, hvilka vore kyrkan, d. v. s. församlingen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

tillhöriga; att deremot, då Kongl. Maj:t medgifvit, att en för alla klasser

af stadens befolkning afsedd begrafningsplats bereddes genom utvidgning

af kyrkogården utanför Norrtull, samt lemnat Stockholms af stadsfullmäktige

representerade kommun tillåtelse att i vederbörlig ordning expropriera

en del af den derför behöfliga marken äfvensom med Riksdagens

begifvande upplåtit en annan del från kronans mark, och samma

kommun genom köp förvärfvat den återstående delen, måste kommunens

sålunda förvärfvade egendom, så vida icke, på sätt kommunalförordningen

för Stockholm anvisade, annorlunda blefve bestämdt, förvaltas af

drätselnämnden, som följaktligen, derest ej särskild, i enlighet med kommunalförordningens

37 § tillkommen nämnd skulle, såsom nu blifvit

ifrågasatt, öfvertaga denna förvaltning, borde fortfarande hafva bestyret

dermed, lika väl som nämnden förvaltade kommunens utanför Skanstull

belägna begrafningsplats; samt att stadsfullmäktige icke kunde medgifva,

att förvaltningen af den för Stockholms kommuns räkning förvärfvade

kyrkogården utanför Norrtull Överflyttades till någon annan eller annorlunda

sammansatt nämnd än den, för hvilken stadsfullmäktige uppgjort

och understält Eders Kongl. Maj:t förslag till instruktion.

Vidare hafva stadsfullmäktige andragit, bland annat: att de nu, med

ledning af Eders Kongl. Maj:ts beslut den 28 November 1879, sökt uppnå

en sådan lösning af frågan, att den kunde hafva utsigt att vinna nådig

fastställelse; att till stöd för fullmäktiges anhållan härom förekomme,

hurusom — efter det stadsfullmäktige i Göteborg år 1863 för sin del

beslutit att å stadens invånai-es vägnar öfvertaga vården och förvaltningen

af de för stadens församlingar gemensamma begrafningsplatserna

derstädes med deraf följande rättigheter och förbindelser, i hvilket afseende

tillförene uppkomna frågor handlagts å allmän rådstuga — Kongl.

Maj:t genom beslut den 4 December 1863, enär den nya, för samtliga

församlingarna gemensamma, kyrkogården blifvit inköpt af Göteborgs

stad, som för densamma ännu häftade i skuld, för hvars gäldande stadens

invånare ikläd t sig ansvarighet, godkänt stadsfullmäktiges beslut i

afseende å vården och förvaltningen af stadens begrafningsplats; samt

att den nu öfverlemnade instruktionen för en kyrkogårdsnämnd i Stockholm

utgjorde ett förmedlingsförslag, som inrymde kyrkostämmorna rätt

att genom medelbara val insätta fyra ledamöter och fyra suppleanter i

nämnden och derigenom förlänade dessa stämmor så stort inflytande,

som äfven från kyrklig sida borde befinnas tillfredsställande, på samma

gång förslaget häfdade den verldsliga kommunens rätt att genom sina

delegerade i nämnden och genom Öfverståthållaren, som deri skulle

såsom ordförande deltaga, utöfva ett väsentligt inflytande på för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31. 13

valtningen af kommunens till alla dess medlemmars gagn förvärfvade

egendom.

Jemte det stadsfullmäktige sålunda, med åberopande af 37 § i Stockholms

kommunalförordning, understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning ifrågavarande

instruktion, hafva fullmäktige tillika, då det icke kunde vara

ändamålsenligt, att den äldre och den senare tillkomna begrafningsplatsen

stode under olika förvaltningar, äfven nu hemstält, huruvida ej Eders

Kongl. Maj:t skulle finna skäligt tillåta, att vården och förvaltningen af

den äldre utanför Norrtull befintliga kyrkogården, som funnits innan

stadsfullmäktige förvärfvade mark till begrafningsplats för hufvudstaden,

finge öfvertagas af kyrkogårdsnämnden.

Denna framställning är af Öfverståthållareembetet så i ena som i

andra afseendet biträdd och förordad, såsom grundad på giltiga skäl och

åsyftande en ändamålsenlig anordning, hvarigenom äfven besparing i kostnaderna

för kyrkogårdsförvaltningen kunde ernås.

Efter härå erhållen nådig remiss har Stockholms stads konsistorium

infordrat och till Eders Kongl. Maj: t insändt yttranden af Stockholms

territoriella församlingar, hvilka blifvit på kyrkostämmor den 21 Januari

1881 i ämnet hörda. Af dessa yttranden inhemtas, att endast två församlingar,

nemligen Nikolai och Klara, efter omröstning vägrat att i alla

delar godkänna den föreslagna instruktionen för en kyrkogårdsnämnd.

Nikolai församling har nemligen, med bifall till stadsfullmäktiges

förslag och hemställan i öfrigt, såsom sin åsigt uttalat, dels att i instruktionens

1 § orden »de Stockholms kommun tillhöriga kyrkogårdar»

borde utbytas mot »de för Stockholms stad gemensamma kyrkogårdar»,

samt att i slutet af samma § orden »af kommunen» borde utgå, dels

ock att af de tre revisorer, som omförmälas i 11 §, en borde utses af

de 16 församlingsmedlemmar, hvilka, enligt 3 §, af kyrkostämmorna i

stadens territoriella församlingar erhållit uppdrag att å deras vägnar

invälja fyra ledamöter i kyrkogårdsnämnden, äfvensom att revisorernas

berättelse borde föredragas icke blott hos stadsfullmäktige, utan äfven

hos nämnde af kyrkostämmorna utsedde församlingsmedlemmar, hvilka

det lika med stadsfullmäktige skulle tillkomma att meddela eller vägra

ansvarsfrihet för nämndens förvaltning och i det senare fallet öfverlemna

frågan till församlingarnas pröfning.

Klara församling har väl för sin del velat medgifva, att vården och

förvaltningen af ifrågavarande begrafningsplatser, och således äfven af

den äldre kj^rkogården, i öfverensstämmelse med §§ 1—7 i stadsfullmäktiges

förslag, uppdroges åt en kyrkogårdsnämnd, så sammansatt som

der sägs, men tillika förklarat sig såsom vilkor för detta medgifvande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

förutsätta, att öfriga paragrafer i förslaget ej vunne nådigt godkännande,

utan i deras ställe stadganden meddelades af hufvudsakligen det innehåll:

att afgifter och öfriga vilkor för upplåtelse af grafställen åt enskilde

må bestämmas af nämnden, som med dessa afgifter samt derå redan

uppkomna eller framdeles uppstående behållningar, äfvensom hvad församlingarna

derutöfver kunna för ändamålet anslå, skulle hafva att bestrida

de utgifter, som för nämndens verksamhet, antagna tjenstebiträdens

aflönande samt begrafningsplatsernas behöriga ordnande och vård

äro erforderliga; att nämnden i öfrigt skulle hafva att ställa sig till

efterrättelse den instruktion, Kongl. Maj:t, på nämndens förslag och efter

stadsfullmäktiges och församlingarnas hörande, kunde finna godt fastställa;

att nämndens förvaltning och räkenskaper skulle för hvarje år

granskas af fem revisorer, af hvilka två utsåges a.f stadsfullmäktige, två

af församlingarna i enahanda ordning, _ som i 3 § angående ledamöter i

nämnden stadgas, och den femte af Öfverståthållaren; samt att revisorerna

efter fullbordad granskning borde derom afgifva berättelse till så

väl stadsfullmäktige som församlingarna, hvilka hvar för sig skulle ega

att i den genom kommunallagarna föreskrifna ordning pröfva, huruvida

ansvarsfrihet för förvaltningen borde meddelas eller ej.

Samtliga öfriga församlingar hafva så väl till alla delar godkänt

den ifrågavarande instruktionen för en kyrkogårdsnämnd som ock biträdt

stadsfullmäktiges hemställan angående den äldre utanför Norrtull belägna

kyrkogårdens öfverlemnande till samma nämnds vård och förvaltning,

hvarvid dock af Jakobs och Johannis församling tillagts det förbehåll,

att något beslut härom icke finge anses fattadt i fråga om de

penningemedel, som tillhöra sistnämnda kyrkogård.

I eget utlåtande har konsistorium, med vidhållande af sina förut i

detta ämne yttrade åsigter, dels anmärkt, att stadsfullmäktiges förslag,

äfven det nu framstälda, stode i strid så väl med gällande kyrkostäminoförordnings

uttryckliga föreskrift, enligt hvilken kyrkogårds vård och

förvaltning vore en kyrklig församlingsangelägenhet, som ock med den

grundsats, hvilken genomginge vårt lands borgerliga och kyrkliga lagstiftning,

att nemligen det borgerliga och kyrkliga samfundet skola hafva

hvartdera sina begränsade områden, som ej böra öfverskridas, till följd

hvaraf konsistorium, som äfven ur andra synpunkter hade åtskilliga betänkligheter

mot förslaget, förklarat sig icke kunna tillstyrka dess fastställande

i närvarande skick; dels ock anhållit, att samma förslag åtminstone

ej måtte varda stadfästadt utan deri vidtagna ändringar i åtskilliga

hänseenden, och att sålunda ej allenast rättighet för konsistorium att

inom sig utse en ledamot i kyrkogårdsnämnden måtte uti instruktionen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

inrymmas, utan ock de af Klara församling framstälda yrkanden vinna

nådigt afseende; och har konsistorium uppgjort förslag till sådan ändrad

lydelse af vissa delar utaf instruktionen, som enligt konsistorii sistberörda

anhållan vore erforderliga i afseende å nämndens sammansättning och

befogenhet, räkenskapernas granskning m. m.

I den fråga om ordnandet af förvaltningen och vården af hufvudstadens

gemensamma begrafningsplatser, hvilken sålunda för andra gången,

ehuruväl i ett icke oväsentligen förändradt skick, blifvit Eders

Kongl. Maj:ts pröfning understäld, är jag visserligen af den mening, att

äfven det nu af stadsfullmäktige framstälda förslaget, hvarmed åsyftas

att dela inflytandet å berörda vård och förvaltning mellan stadens kommunalstyrelse

å ena sidan och kyrkoförsamlingarna å den andra, icke

står i öfverensstämmelse hvarken med 2 § af Kongl. förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November

1863, eller med den i den allmänna kyrkostämmoförordningen uttryckta

grundsats, enligt hvilken detta ämne, på sätt Eders Kongl. Maj:t den

28 November 1879 förklarat, är att, så vidt det rörer det till begrafningsplatser

använda område, betrakta såsom en församlingarnas angelägenhet,

som dem tillkommer att i öfverensstämmelse med kyrkostämmoförordningens

stadganden handlägga. Det sätt, hvarpå frågan om utvidgning

af den för Stockholm gemensamma begrafningsplatsen å norr

under en lång följd af år blifvit behandlad, har emellertid gifvit ett

visst stöd åt det af Stockholms stadsfullmäktige framstälda anspråk att

få deltaga uti förvaltningen af det område, som genom dem blifvit till

utvidgning af begrafningsplatsen förvärfvadt. Förhållandet med den nu

varande kyrkogården är åtminstone till en del ett annat. I hvad mån

hinder må möta att utan församlingarnas medgifvande undandraga den

nuvarande kyrkogården församlingarnas uteslutande vård, derom är jag

ej beredd att nu yttra mig. Det ligger emellertid i sakens natur och

är af alla, som i ämnet yttrat sig, erkändt, att det är högst önskvärdt

det en och samma myndighet har närmaste vården öfver hela det till

begrafningsplats använda område. Om det nu å ena sidan icke finnes

den ringaste anledning att antaga, att en af Stockholms stads församlingar

utsedd styrelse skulle med förbiseende af gällande lagbestämmelser

fullgöra sin uppgift i någon trångbröstad anda, hvarföre från denna

synpunkt intet stöd kan hemtas för den föreslagna afvikelsen från gällande

lag, så lemnar å den andra sidan äfven den af stadsfullmäktige

föreslagna ordningen efter min uppfattning all önskvärd garanti för en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

tillfredsställande förvaltning. Då härtill kommer, att till följd af nuvarande

lagstiftnings beskaffenhet en Stockholms stads församlingars förvaltning

af begrafningsplatserna skulle blifva ganska svår att anordna,

samt att alla i ärendet hörda församlingar, härutinnan ense, instämt uti

stadsfullmäktiges önskan, att de gemensamma begrafningsplatserna måtte

vårdas af en kyrkogårdsnämnd, så sammansatt, som stadsfullmäktige

senast föreslagit, anser jag de betänkligheter, som förekommit mot förslaget

att i detta fall afvika från en i lagstiftningen eljest häfdad grundsats,

böra träda tillbaka för angelägenheten att bereda den länge omtvistade

frågan en efter befintliga förhållanden lämpad lösning. Då

emellertid den sålunda ifrågakommande afvikelsen från kommunallagsbestämmelser

numera ej, emot 57 § Regeringsformen, må ega rum utan

Riksdagens samtycke, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om dess medgifvande

dertill, att med vården och förvaltningen af Stockholms stads allmänna

begrafningsplatser eller den del deraf, som kan varda af Eders Kongl.

Maj:t bestämd, må, utan hinder af hvad 2 § i den för Stockholm gällande

kyrkostämmoförordning i detta afseende innehåller, förfaras på

sätt Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det ai'' stadsfullmäktige senast uppgjorda förslag föreskrifva.

»

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt bifall

samt förordna, att i enlighet med ett af föredragande

Departementschefen nu uppläst förslag nådig

proposition i ämnet af den lydelse, bilagan vid detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen afiåtas.

Ex protocollo

C. A. Th. Ädelgren.

Stockholm, Ivar Hceggströms boktryckeri, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.