Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883

468 sidor, varav 449 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 449 av 468 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

(

KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

iksdagen,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

gifven Stockholms slott den 13 januari 1883.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådio- proDosition

angående statsverkets tillstånd och behof. proposi

. Dervif förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreirleringspenod

af statsverkets inkomster. siatsregle

finnn!5rd jiber°Par\de afnd? beslut’ hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

•finansärenden för den 10 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning

samt under^ förutsättning af bifall ej mindre till de af Kongl. Mak/den %

denna manad beslutade särskilda propositioner till Riksdagen ;J dels an

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Rihsd. Prat. 1883. l:a Sami. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

sående afskrifning af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären,

m. m., dels med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, dels med förslag till förordning angående bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter, dels med förslag till förordning

angående stämpelafgiften och dels angående nedsättning af lastpenningarne,

än äfven till den förhöjning i bränvinstillverkningsskatten,

hvarom Kongl. Maj:t den 10 i denna manad beslutat proposition till Riksdagen,

förestår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1884 upptagas

sålunda:

Ordinarie inkomster:

Grundskatt...........................................................................

Kyrkotionde.........................................................................

Vakansafgifter af rusthåll och rotar.........................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...............

Trosspassevolansafgift.......................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel .............................................

Arrendemedel.....................................................................

Bergverkstionde...................................................................

Mantalspenningar................................................................

Bötesmedel...........................................................................

Kontrollstämpelmedel...................................................

Fyr- och båkmedel .........................................................

Telegrafmedel.....................................................................

Jernvägstrafikmedel .........................................................

Skogsmedel ........................................................................

Extra uppbörd ..................................................................

säger 20,381,000: —;

kronor

»

»

4.000. 000

250.000

879.000

300.000

22,000

60,000

3.000. 000

10,000

640.000

260.000

20,000

1,200,000

1.330.000

6.800.000

1,200,000

410,000

Bevillningar:

Tullmedel .................................................................................

Postmedel .................................................................................

Stämpelafgift ..........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt ...................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.........;.............................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst..........

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig
heter

.....................................................................................

säger 55,660,000: —;

kronor 27,500,000

» 5,300,000

» 4,400,000

» 14,500,000

» 90,000

» 3,700,000

» 170,000:

summa kronor 76,041,000:

transport kronor 76,041,000: —.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 76,041,000: —.

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden *):

att hälften af riksbankens vinst för år 1882 må anvisas för

statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1884, som

af Riksdagen bestämmes; hvilken hälft här beräknas till kronor 1,300,000: _,

samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å

statsregleringarne för år 1881 och för föregående år » 4,100,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår

till...................................................................................... kronor 81,441,000: —.

Första hufvudtiteln,

• ''

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstaten.................................................................. kronor 1,214,900: —,

» kongl. slottsstaten ............................................................ » 123,100: —,

tillsammans kronor 1,338,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Ändra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................................................................... kronor 3,752,315: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter.............................................................................. » 655: —,

ersättningar..................................................................... » 30: —,

__ tillsammans kronor 3,753,000: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 10 innevarande januari*),

föreslå1

svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[1.] att från denna anslagstitel uteslutes det under

rubriken, indelning och dermed jemförlig anvisning:

»friheter», upptagna belopp 255 kronor;

[2.] att, för delning af nuvarande Vesterbottens

södra domsaga i två nya domsagor, anslaget till löner

åt häradshöfdingarne under svea hofrätt måtte ökas

med 4,500 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar

åt nämnda tjensteman med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningarne

och öfriga löneförmåner fördelas,

på sätt åberopade statsrådsprotokoll upptager.

Genom bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget

skulle anslaget till svea hofrätt med derunder lydande . ''

justitiestat minskas med 255 kronor men ökas med 4,900

kronor, och följaktligen förhöjas från 583,810 kronor

till 588,455 kronor, eller med ............................................... kronor 4,645: —;

göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[3.] att från denna anslagstitel uteslutes det under

rubriken, indelning och dermed jemförlig anvisning: »friheter»,

upptagna belopp 400 kronor;

skrifmaterialier, expenser, ved, m. m.:

[4.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

detta anslag höjes från 62,856 kronor till 63,611 kronor,

eller med .................<......................................................................... » 755: —.

Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke

att föreslå någon förändring. ____

Summa kronor 5,400: —;

- transport kronor 5,400: —;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Andra hufvudtiteln».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1883.

5

transport kronor 5,400: —;

um till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens å andra hufvudtiteln slutsumma enligt gällande

riksstat................................ kronor 3,753,000: —,

efter afdrag af den föreslagna

nedsättningen å anslaget

till göta hofrätt med derunder

lydande justitiestat........ » 400: —

således kronor.................................................''_ 3,752,600: —

skulle andra hufvudtiteln enligt Kongl. Maj-ts förslag

uppgå till .................................................................... kronor 3,758,000:

Extra anslag.

K°ngl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,

föreslå Riksdagen, r

dels att bevilja såsom extra anslag för år 1884:

[5.] till arvoden åt krigshofrättens ordförande och

trenne militäre ledamöter......................................................... kronor

[6.] för nya lagberedningen .......................................... »

[7.] till uppförande af ett transportfängelse vid

Bollnäs jernvägsstation .................................................... »

[8.] till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset

i Gefle.................................................................. »

[9.] till förräntande och kapitalafbetalning af förbättringskolonien

Halls skuld ................................................ »

5,000: —,

40,000: —,

20,000: —,

51,000: —,

15,000: —,

tillsammans kx-onor 131,000: —;

dels ock att medgifva,

[10 ] att ett belopp af 7,189 kronor 39 öre, som blifvit förskottsvis

utbetaldt till komitéerna för utarbetande af förslag till författningar angående

handelsfirma och procura, m. in., angående försvarslöse och till allmänt

arbete förfallna personer samt angående förhållandena mellan de

svenske lapparne och de bofaste i Sverige, måtte få bestridas af besparingarna

å anslaget till nya lagberedningen för år 1877.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj tis nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1888: 1884:

ordinarie anslag 3,753,000: —, 3,758,000: —; således ökning kronor 5,000: —;

extra » 45,000:—, 131,000:—; » » ” 86,000:—;

summaTkronor 3,798,000: —, 3,889,000: —; således ökning kronor 91,000: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas . uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 10 innevarande

månäd förcsläj

att nedannämnde anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu

gällande redovisningsskyldighet samt med samma, rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittils, nemligen:

I. till kabinettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena..............................

[2.] utrikesdepartementet .......................

[3.] ministerstaten.......................................

[4.] militärattachéer....................................

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter......................................

kronor 24,000: —,

)> 27,495: —,

» 345,000: —,

» 8,400: —,

» 42,905: —, 447,800: —;

transport kronor 447,800: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Tredje hufvudtiteln».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 447,800: —,

II. till konsulskassan:

[6.] utrikesdepartementet.................... kronor 10,000: —,

[7.] konsulsstaten...................................... » 136,700: —,

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter.............................. ,, 13,300: —. 160 000: —•

III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel.................. kronor 4,200: —,

[10.] till svenska kyrkan i Paris ......... » 1,800: —, 6,000-

tillsammans kronor 613,800: —.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 10 innevarande

månad finnes antecknadt,_vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

Vid jemförelse med 1883 års riksstat finnas anslagen under denna hufvudtitel

vara till slutsummorna oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I ° afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1883 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

kronor 15,655,600:

» 856,000

» 693,400

kontant.......................................................................-.............

indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:

friheter......................................................................

ersättningar.........................................................................

tillsammans kronor 17,205,000: —.

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 10 innevarande januari*),

härmed,

under vilkor att Riksdagen godkänner de förslag till lagar, Kongl.

Maj:t den 8 januari 1883 beslutat i särskild nådig proposition för Riksdagen

framlägga, om ny härordning, om upprätthållande af härens stamtrupp,

om allmänna värnpligten samt om öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen, äfvensom de af Kongl. Maj:t samma dag gillade

grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad,

föreslå Riksdagen, . , . » , , , ,... ,

att, med ändring af de ordinarie anslagen under fjerde hutvudtitein,

sådana desamma finnas upptagna i nu gällande riksstat, hufvudtitelns oi~

dinarie anslag må uppföras på följande sätt och till nedannämnda belopp:

landtförsvarsdepartementet:

[1.] departementschefen .....................................

[2.] departementets afdelning af Kongl.

kansli samt kommandoexpeditionen.

[3.] arméförvaltningen........................................

[4.] kommendantsstaten ....................................

Maj:ts

kronor 17,000:

» 52,000

» 142,700

» 20,000

säger 231,700

hären:

[5.] fasta löner och arvoden, m. in. ...

[6.] ålderstillägg, förslagsanslag, .........

[7.] tjenstgöringspenningar .....................

[8.] dagaflöning:

för stammen, reservationsanslag,

för värnpligtige, förslagsanslag,

[9.] beklädnad och underhåll:

för stammen, reservationsanslag,

för värnpligtige, förslagsanslag

kronor

6.029.000

15,000

735,500

1,145,000:

60,000:

2.838.000

637,000

transport kronor 11,459,500

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Fjerde hufvudtiteln».

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o f om statsverket 1883.

transport kronor 11,459,500: —,

[10.] inqvartering:

inqvartering, kasernomkostnader, m. in.,

förslagsanslag,................................................ » 390,000: —,

[11.] inqvarteringens ordnande i Stockholm,

reservationsanslag, ....................................... » 21,450: —

[12.] mönstrings- och marschkostnader,

reservationsanslag, ....................................... » 300,000: —,

[13.] sjukvårdskostnader,

reservationsanslag ...... kronor 81,500: —,

förslagsanslag............... » _18,500: —, » 100,000: ,

[14.] lifbeväringsregementet, förslagsanslag, ...... » 7,700: —,

[15.] marinregementet, förslagsanslag,.........•......... » 160,000: —,

[16.] roteringsunderstöd, förslagsanslag, ............ » 12,500: ,

[17.] härens hästar:

tjenstehästar för officerare........................... » 693,700: —,

stamhästar och legda hästar,

förslagsanslag, ............................................. » 1,265,000: —,

säger kronor 14,409,850: —;

materielen:

[18.] krigsmaterielens underhåll, m. m.,

reservationsanslag.............................................. kronor 1,000,000: —

[19.] underhåll af fästningar och kronans

byggnader, reservationsanslag,..................... » 200,000: —-

säger kronor 1,200,000: —.

diverse anslag:

[20.] öfningskostnader, reservationsanslag,............ kronor 200,000: —,

undervisningsanstalter:

[21.] krigshögskolan ............................................. » 34,500: —,

[22.] artilleri- och ingeniörhögskolan ............ » 45,400: —,

[23.] krigsskolan...................................................... » 80,000: — ’

[24.] regementenas skolor................................... » 10,000: —,

[25.] ridskola............................................................ » 30,000: — ’

[26.] skjutskolor................................ » 40,000: —,

transport kronor 439,900: —,

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. pa Sami. Pa Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

[33.]

[34.]

[35.]

[36.]

[37.]

[38.]

[39.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor

artilleriskjutskolor ...................................... »

militärläkarekursen....................................... »

intendenturskola .......................................... »

volontärskolor, förslagsanslag,................. »

korpralskolan å Karlsborg, förslagsanslag, »

reseunderstöd åt officerare och militärläkare,

m. fl., reservationsanslag,.................. »

rese- och traktamentskostnader,

förslagsanslag,..................................................... »

generalstabens särskilda omkostnader ......... .»

diverse kostnader för musikkårerna ............ »

skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.

för arméförvaltningen, m. fl. verk ........... »

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

för departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli, förslagsanslag, ........................ »

extra utgifter ..................................................... »

disciplinkompaniet:

bestämdt anslag........... kronor 12,600. —, .

förslagsanslag............... » 32,000: —, »

säger kronor 1

summa kronor 17

439,900

20,000

10,000

10,000

285.000

105.000

20,000:

100.000

26,000

52,800

15,000:

5,150:

95,000:

44,600

228,450

,070,000

I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t under enahanda vilkor, som

ofvan sagdt är, föreslå Riksdagen,

att de från Stockholms stad till en del trupper utgående inqvarteringsoch

servismedel äfvensom dylika medel, der sådana utgå,* från andra städer,

hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande utgöras,

men för tiden från och med år 1884 till arméförvaltningen inlevereras,

för att jemte de för ändamålet anvisade statsmedel användas till inqvarteringskostnadernas

bestridande;

att anslaget till marinregementet må inom det föreslagna beloppet af

160,000 kronor, i den mån anslaget genom marinregementets indragning

är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1884 användas till underhåll

af garnisonen i Karlskrona;

samt att Riksdagen, i fråga om de nu föreslagna ordinarie anslag, hvilka

icke blifvit, uppförda såsom förslagsanslag, må för år 1884 medgifva att,

der behållning å ett anslag förekommer, densamma får användas till fyllande

af möjligen uppkommande brist å ett annat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n;o 1, om statsverket 1883.

11

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll

öfver landtförsvarsärenden, att såsom extra anslag för år 1884 må

under denna hufvudtitel beviljas till:

[40.] genomförande af ny härordning ..................... kronor 200,000: —,

[41.] fältartillerimateriel .............. » 400,000: •—,

[42.] Karlsborgs fästningsbyggnad ...........................'' » 200,000: —,

[43.] byggnader och exercisfält för hären ............ » 900,000: —,

[44.] ersättning för underhåll åt garnisonskom
menderingar

....................................................... » 29,752: —,

[45.] fortsättande af de topografiska arbetena...... » 60,000: —,

[46.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande............................ » 80,413: —,

[47.] ersättning för bestridda kostnader för landt
försvarskomitén.

................................................ » 41,835: —,

[48.] ersättning till regementen och kårer för indragna

vakansafgifter, förslagsanslag,......... » 388,000: —,

tillsammans kronor 2,300,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1883: 1884:

ordin, anslag 17,205,000:—, 17,070,000:—; således minskning kr. 135,000:—;

extra » 1,224,000:—, 2,300,000:—; » ökning _» 1,076,000: —;

summa kr. 18,429,000:—,19,370,000:—; således ökning kr. 941,000:—.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 5,272,691: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................ ® 77,705: ,

ersättningar....................................... ”_24,604: ,

tillsammans kronor 5,375,000: —,

vill Kongl. Maj:t, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts

förslag angående sjöförsvarets ordnande i enlighet med de beslut, som innefattas

uti bilagde statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 10 innevarande

månad, föreslå, beträffande

aflöning för flottans kårer och stater,

[1.] att detta anslag, nu utgörande ........................ kronor 1,201,484: —,

måtte förhöjas med följande belopp:

till ersättande af det utaf vakansafgifter till aflöning

anvisade belopp ......................................................... » 75,000: ,

för tillökning i matros- samt eldare- och handt
verkskompaniernas

styrka ............... » 6,000: - ,

till aflöning åt mintillverkningspersonalen ......... » 13,200: —,

till inqvarteringsbidrag åt en del officerare........ » 8,800: ,

för genomförande af senaste lönereglering ......... »_83,000: —,

eller till kronor 1,387,484: —;

äfvensom att Riksdagen måtte medgifva:

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet

officerare vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener

af lista klass, 2 kommendörkaptener

af 2:a klass, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna,

för permanenta reservstatens aflöning anvisade

114,000 kronor få, i den mån dessa medel

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

13

blifva tillgängliga, användas till ‘aflöning åt nämnda

antal officerare;

äfvensom, i händelse af bifall härtill,

att, derest Kongl. Maj:t skulle besluta, att redan

under år 1883 indraga chefens för flottans militärpersonal

embete och i stället tillsätta den 3:dje

flaggman, med hvilken officerskåren skulle tillökas,

till dennes aflöning för år 1883 må användas, jemte

lönen för en af de i stat upptagne kommendörstjenster,

som i så fall under året komme att lemnas

otillsatt, de 2,000 kronor, hvilka, på grund af Riksdagens

beslut år 1876, såsom årligt tillägg till fasta

lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke

uppbär flaggmans lön;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

samt yärnpligtige,

[2.] att nuvarande anslag härtill, högst.................. kronor 282,000: —,

måtte med här ofvan angifna förändrade rubrik förhöjas:
dels

med för mintillverkningspersonalen erfor
derlige.

..........................■.............................................................. » 540: —,

dels för beklädnad af beväring och värnpligtige

med....................................................................................... » 4,460: —,

eller till kronor 287,000: —;

samt att den besparing, som under år 1884 kan

å detta anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts

förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den

brist, som å samma anslag förut kan hafva uppkommit;
natura-underhåll,

[3.] att det härtill för närvarande anvisade förslagsanslag,

................................................................................. kronor

må höjas,

med hänsyn dertill att anslaget öfverskridits, med »

för mintillverkningspersonalen med ........................ »

och för värnpligtige med..............................:............ »

eller till kronor 554,000: —;

452,450:

90,942

2,208

8,400

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883,

lega och hemkall,

[4.] att till lega och hemkall åt 100 till ersätt- ning för afgången inom båtsmanshållet anskaffade

sjömän må anvisas ett reservationsanslag å..................

kronor

15,500: —;

båtsmansindelningen,

[5.] att de under denna titel anvisade friheter

till belopp 77,300 kronor och ersättningar till belopp

24,600 kronor må från anslagen under denna hufvud- titel uteslutas;

flottans materiel,

[6.] att anslaget till flottans nybyggnad och un- derhåll, ...............................................................................

kronor

1,078,800: —,

3,935: —,

må förhöjas med den för mintillverkningspersonalens

uppförande på ordinarie stat erforderliga, på denna

titel belöpande summa..........................................................

))

eller till

kronor

1,082,735: —;

flottans öfningar,

[7.] att anslaget till flottans öfningar, nu upp- taget till......................................................................................

må förhöjas,

för åstadkommande af erforderlig

utsträckning af öfningarne, med.................................

samt till dagaflöning för värnpligtige med............

kronor

»

»

550,000: —,

120,000: —,

1,000: —,

eller till kronor

671,000: —;

durchmarschkostnader,

[8.] att anslaget till durchmarschkostnader,...........

må förhöjas med ...........................................................

kronor

))

30,000: —,

10,000: —,

eller till

kronor

40,000: —;

sjukvård,

[9.] att anslaget till sjukvård,....................................

må förhöjas med ..............:...........................................

kronor

»

39,000: —,

1,000: —,

eller till

kronor

40,000: —;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

15

rese- och traktamentspenningar,

[10.] att nuvarande anslaget,....................................... kronor 15,000: —,

må förhöjas med ........................................................... » 15,536: ,

eller till kronor 30,536: —;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.,

[11.] att nuvarande anslagsbelopp,......................... kronor 46,412: ,

må förhöjas

dels, med hänsyn dertill att detsamma öfverskridits,

raed ....................;■•••;............................................................ » 33,596: —,

dels för värnpligtiges inqvartering med.................. » 842: ,

eller till kronor 80,850: —;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

[12.] att, med uteslutande af de under denna anslagsrubrik

för närvarande anvisade friheter till belopp

405 kronor och ersättningar till 4 kronor, anslaget

må i riksstaten utföras med det under inkomsttiteln

fyr- och båkmedel beräknade belopp.................. kronor 1,200,000: —,

eller enahanda belopp med det i nu gällande '' -----~

riksstat upptagna anslag i penningar, hvarvid Kongl.

Maj:t tillika förutsätter, att de å nämnda inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittils,

få användas för de med anslaget afsedda ändamål;

undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska hyrån,

[13.] att, i ändamål att bereda föreståndaren för

nautisk-meteorologiska byrån det honom tillkommande

ålderstillägg från det under rubriken undervisningsanstalter

för sjöfart anvisade förslagsanslag

å 13,000 kronor, de under ofvanberörda titlar anvisade

anslag må sålunda upptagas:

undervisningsanstalter för sjöfart............................. kronor 94,650: —,

nautisk-meteorologiska byrån ................................... » 9,000: —,

transport kronor 103,650: —,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 103,650: —,

för ålderstillägg åt personalen vid undervisningsilterna

för sjöfart och föreståndaren för nautiskmeteorologiska

byrån, förslagsanslag, ............................. .»______13,000: —,

tillsammans kronor 116,650: —,

I afseende å öfrige under femte hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Summan af de sålunda föreslagna förhöjningarna

uppgår till ............................................................................... kronor 493,959: ;

lägges härtill 5:te hufvudtitelns

slutsumma enligt gällande

riksstat, .............................. kronor 5,375,000: —,

med afräkning af nu uteslutna

ersättningar och friheter, ». 102,309: —, » 5,272,691: —,

så skulle 5:te hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till................................. kronor 5,766,650: —.

Extra anslag.

Såsom extra anslag under denna hufvudtitel vill Kongl. Maj:t härjemte

föreslå Riksdagen att bevilja till:

[14.] fortsättande af ett öfningsfartyg .................. kronor 650,000: —,

[15.] påbörjande af eu pansarbåt............................. » 838,000: ,

[16.] anskaffande af en minbåt ................................. » 190,600: ,

[17.] artilleri- och utredningsmateriel för redan

befintliga fartyg............................................................... ........ " 221,400: ,

[18.] kruthus och minmagasin, m. m. å Björnholmen.

......................................................................................... * 67,310: ,

[19.] laddhus för minor vid Carlskrona station... » 7,000: —,

[20.] syft-och tändstationer vid Vestra Hästholmen » 8,900: ,

[21.] minväsendets utveckling.................................... » 16,790: ,

[22.] nya kasernbyggnader.......................................... » 250,000: ,

[23.] ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader

för sjöförsvarskomitén och för tryckning af

deröfver infordrade underdåniga utlåtanden.................. ”____2-4,550: ,

tillsammans kronor 2,274,550: —.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Majtfs nåd. prop. n:o 1 om statsverket lö83.

En jemförelse mellan denna liufvudtitel, sådan den linnes i 1883 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

ordinarie anslag

efter afräkning af

friheter och er- 1883: 1881:

sättningar........... 5,272,691

extra d:o...... 1,189,000

5,766,650

—, 2,274,550

—; således ökning kr. 493,959

—; » » » 1,085,550

?

>

summa kronor 6,461,691

—, 8,041,200

—; således ökning kr. 1,579,509

—.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...................................................................................... kronor 4,201,933:—,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................................................................ » 19,082:—,

ersättningar................................................................... » 175,345:—,

tillsammans kronor 4,396,360: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 10 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

komnierskollegium,

[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att de lönebelopp,

som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej

mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,

i afseende å hvilka indragning synes kunna ega

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. l:a Sami. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet

af år 1884, i den mån de för bestridande af görornålen

inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af

Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras,

[2.] dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess

i stat uppförda embets- och tjensteman, med undantag

af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1884 till samma belopp, som för innevarande år

beviljats, på extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor,

dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa

såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjensteman vid

Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående

löner, eller tillsammans 2,420 kronor;

rikets ekonomiska kartverk,

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa dels till

fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom

medgifva, att möjligen uppstående behållning å det

sist nämnda anslaget må få användas äfven till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket;

landsstaterna i länen,

[4.] att Riksdagen må dels, med de i statsrådsprotokollet

föreslagna grunder och vilkor i afseende

å lönereglering för landträntmästarne, godkänna det

i protokollet intagna förslag till stat för bemälde

tjensteman, dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat

höja det under titeln »landsstaterna i länen»

uppförda penningeanslag med............................................ kronor

53,344

transport kronor 53,344

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor

[5.] att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget

under »landsstaterna i länen» må ytterligare

höjas med det belopp, hvartill fyra under år 1882

indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad,

eller tillhopa........................................................... kronor

[6.] att från denna anslagstitel må uteslutas det

i riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp af 8,500

kronor;

kommande hela ordinarie anslaget: »landsstaterna

i länen», i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,

att höjas med 56,294 kronor och minskas med

8,500 kronor samt således att uppgå till 2,497,389

kronor,

[7.] att Riksdagen må medgifva, att de aflöningsbelopp,

som blifva tillgängliga i följd af anbefald

fögderireglering inom Upsala län, må användas för

inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst

inom Jemtlands län, äfvensom att för uppehållande

af berörda båda fögderitjenster under år

1884 må på extra stat för samma år anvisas ett anslag

af 6,800 kronor;

ålderstillägg,

[8.] att Riksdagen må medgifva, att de för landträntmästare

i fråga kommande ålderstillägg må utgå

af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg»,

samt för sådant ändamål höja nämnda anslag från

205,000 kronor till 213,500 kronor, eller med........... kronor

gästgilvares friheter,

[9.] att från denna anslagstitel uteslutes det^i

riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp|af 6,635

kronor, och anslagets slutsumma således minskas med

samma belopp, eller från 19,575 kronor till 12,940

kronor; ___________

transport kronor

53,344: —,

2,950: —,

8,500: —;

64,794: —,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 64,794

färjor och färjekarlar,

[10.] att från denna anslagstitel utesluta det i

riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp 25 kronor,

och anslagets slutsumma således minskas med samma

belopp, eller från 385 kronor till 360 kronor;

skiften och afvittringar,

[11.] att Riksdagen må dels för år 1884 bevilja

förhöjning i årsarvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarvode likaledes med

400 kronor; dels medgifva, det de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittringslandtinätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och

de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka

åtnjuta arvode efter taxa, kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem. som tillhöra första lönegraden,

och 3,000 kronor för dem, soin, på grund af

ålder i tjensten, åtnjuta arvodesförhöjning, må desse

tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken; dels för år 1884 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

dels ock bevilja .tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode

för år 1884 med 200 kronor,

[12.] att, till bestridande af kostnaderna för stoi-- skiftes- och afvittringsverken under år 1884, för samma

år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra

stat anvisas 237,000 kronor;

landtbruksingeniörer och deras biträden,

[13.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare

två landtbruksingeniörer, med enahanda aflönings
transport

kronor 64,794

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor

förmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade,

må anställas samt, för beredande af tillgång å härför

erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie anslaget:

»landtbruksingeniörer och deras biträden» med............ kronor

[14.] att, för beredande af tillgång från och med

år 1884 till två landtbruksingeniörer tillkommande

löneförhöjningar å 500 kronor till hvardera, ordinarie

anslaget: »landtbruksingeniörer och deras biträden»

må höjas med .................................''..................................... kronor

kommande i fråga varande anslag, i händelse, af

bifall härtill, att höjas med sammanlagdt 5,000 kronor,

eller från nuvarande beloppet 53,500 kronor till

58,500 kronor;

hästafvel^ förbättrande,

[15.] att å denna anslagstitel uteslutes det i

riksstaden under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp 2,300 kronor

och att i stället det å anslagstiteln under rubrik:

»indelning och dermed jemförlig anvisning, ersättningar»,

uppförda belopp höjes med 1,100 kronor;

kommande i följd häraf anslagets slutsumma att

minskas med 1,200 kronor, eller från 95,850 kronor

till 94,650 kronor;

Sala bergslag,

[16.] att å denna anslagstitel utslutes det i riksstaten

under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp, 62 kronor,

och anslagets slutsumma således minskas från 6,382

kronor till 6,320 kronor;

jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

[17.] att å denna anslagstitel uteslutes det i riksstat^

under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», uppförda belopp 1,560 kronor___

transport kronor

64,794: —,

4,000: —,

1,000: —;

69,794:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 69,794: —,

och anslagets slutsumma sålunda nedsättes från 10,260

kronor till 8,700 kronor;

skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.,

[18.] att detta anslag måtte höjas från 117,376

kronor till 165,822 kronor, eller med............................. kronor 48,446: —,

summa ökning kronor 118,240: —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag, har Kongl. Maj:t icke

att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagensnuvarande slutsumma, kronor 4,396,360: —,

efter afdrag af de föreslagna

minskningarne å anslagen till

landsstaterna i länen, gästgifvares

friheter, färjor och färjekarlar,

hästafvelns förbättrande,

Sala bergslag, jordförluster genom

kanal- och väganläggningar,

tillsammans ................................... » 17,982: —,

således ............................................ » 4,378,378: —,

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till........................................................................................... kronor 4,496,618: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen,

under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium och bergsstaten.......................... kronor 10,960: —,

under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk » 76,000: —,

under punkten 7, för uppehållande af en kronofogdetransport

kronor 86,960: —,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor

och en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län »

och under punkten 12, till fullföljande af storskiftes
och

afvittringsarbétena.................................................. »

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja

till:

[19.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an
-

stälda personal ......................................... »

[20.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »

[21.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm........................................... »

[22.] aflöning, m. m. åt särskild polisstyrka på

landet................................................................... »

[23.] beredande af boställe åt länsmannen i Enon
tekis

distrikt af Norrbottens län.................. »

[24.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader.

.................................................. »

[25.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut

.................................................... »

[26.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten............................. »

[27.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner, m. m....... »

[28.] arvode åt en botanist vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska

försöksanstalt......................................... »

[29.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof »

[30.] de geologiska undersökningarna..................... »

[31.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,

rn. m. ............................................................ «

[32.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev................................................ »

[33.] befrämjande af husslöjden............................... »

[34.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola................................... »

transport kronor

86,960: —,

6,800: —,

237,000: —,

9,300: ,

10,000: —,

12,200: —,

50,000:

19,300: —,

20,000: —,

10,000:

5,000: —,

10,000: —,

1,000: —,

15,000: —,

85,500: —,

5,937: —,

3,000: —,

10,000: —,

4,800: j—,

601,797: —,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1883.

transport kronor 601,797: —,

[35.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens

museum.......................................... » 4,000: —,

[36.] bergsskolorna i Filipstad och Falun........... » 14,000: —,

[37.] godtgörande af kostnaderna för deltagande

i utställningarne i Madrid och London..... » 105,000: —,

[38.] ersättning för åtskilliga utaf statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter......*............... » 25,898: — ,

samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag

anvisa för år 1884 till

[39.] väganläggning från Sorsele kyrka till

Strycksele by, in. in. i Vesterbottens län » 39,687: —,

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja till

[40.] fulländande af norra hamnarmen vid Höganäs.

......................................................................... » 77,000: —,

Vidare anmärkes här,

[41.] att enligt 1881 års Riksdagsbeslut blifvit

för år 1884 anvisade till understödjande,

medelst lån, af enskilda jernvägsanläggnirigar

1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja

till:

[42.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar................................ » 300,000: —,

[43.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af

åar och farleder................................................. » 100,000: —,

[44.] understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten.................. » 150,000: —,

[45.] utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jern vägar

och anskaffande af nya inventarier........... » 500,000: —,

tillsammans kronor 1,917,382: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[46.] att till fortsättning af arbetena å stambanan emellan Bräcke

och'' Sollefteå för år 1884 anvisa ett anslag af 2,500,000 kronor*)

) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 46.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1883.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1883: 1884:

ordinarie anslag 4,396,360

extra » 1,770,640

—, 4,496,618

—, 1,917,382

—; således ökning kronor 100,258:—;

—; » » » 146,742: — ;

summa kronor 6,167,000

—, 6,414,000

—; således ökning kronor 247,000: —.

Sjunde hufvudtite!n?

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes

i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ....................................................................................... kronor 13,280,350: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.............................................................................. » 9,930: —,

ersättningar ...................................................................... » 2,720, —,

tillsammans kronor 13,293,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 10 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

stämpelpappersomkostnader,

[1.] att förslagsanslaget till stämpelpappersomkostnader,

under förutsättning att Kongl. Maj:ts här

ofvan under sjette hufvudtiteln framstälda förslagtill

lönereglering för landträntmästarne varder af

Riksdagen bifallet, må nedsättas från 224,000 kronor

till 200,000 kronor, eller med 24,000 kronor;

postverket,

[2.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre

af det i ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden

*) Sa bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

Bih. till Riksd.'' Prat. 1883. l:a Sami. l:a Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1883.

omförmälda förslag om :ålderstillägg för en del posttjenstemän,

som hittils ej; varit af sådan förmån i

åtnjutande, och om vilkoren för ålderstilläggets erhållande,

än äfven af öfriga enligt samma protokoll

i fråga satta förändringar i postverkets stater, må

bestämma det till postverket uppförda anslag, förslagsvis

beräknadt att utgå direkte af postmedlen,

till samma belopp 5,300,000 kronor, hvartill postverkets

inkomster för år 1884 blifvit här ofvan beräknade;

hvadan förevarande anslag, som nu utgör

5,100,000 kronor, skulle förhöjas med........................... kronor

äfvensom att Riksdagen må medgifva, att jemväl

de öfverskott, som år 1884 kunna å postmedlen

uppkomma, må — i den mån desamma ej erfordras

till kassaförlag för postverket — förvaltade på enahanda

sätt som öfverskottsmedlen för åren 1882 och

1883, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande® få användas

ensamt för postverkets egna ändamål;

telegrafverket,

[3.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre

af den, enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden,

af Kongl. Maj:t gillade ändring i telegrafverkets

aflöningsstat, än äfven af de i samma protokoll

omförmälda grunder för beredande af fyllnadspensioner

åt de till telegrafpersonalen hörande embete-

och tjensteman, må — under Kongl. Magt

förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de

jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade

— såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1884 anvisa

enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika

medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna

uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;

tullverket,

[4.] att Riksdagen, med tullinspektören Alb. Sandstedts

förflyttande å tullverkets indragningsstat samt

200,000

transport kronor 200,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. May.U nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor

godkännande af de i ofvan nämnda protokoll öfver

linansärenden omförmälda, i öfrigt- ifrågasatta förändringar

i tullverkets stater, ma bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen, hvarvid uppstår

en minskning i anslagets nuvarande belopp med

4,000 kronor;

domänstyrelsen,

[5.] att det för domänstyrelsen å ordinarie stat

uppförda anslag, 88,300 kronor, ökas med................. kronor

till 94,000 kronor, på det de nu å domänstyrelsens

stat uppförda tre tjenstebefattningarne i andra lönegraden

må kunna utbytas mot befattningar i tredje

lönegraden;

skogsväsendet,

[6.] att, med uteslutande från anslaget till skogsväsendet

af det i riksstaten under rubriken: »indelning

och dermed jemförlig anvisning, friheter», uppförda

belopp 1,470 kronor, anslaget må erhålla följande

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten......kronor 403,413: —,

» statens skogsskolor » 22,800: —, kr. 426,213: —,

reservationsanslag:

till undersökning af vattendragen

i Norrbottens

län............... kronor 3,000: —,

» skogsinstitutet » 21,300: —,

» enskilda skogsskolor » 7,600:—,

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet

i allmänhet kronor 214,290: —, kr. 246,190: —,

, summa kronor. 672,403: —,

hvarigenom anslaget minskas med 1,470 kronor;_____

transport kronor

200,000

5,700

205,700

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 205,700: —,

städers friheter,

[7.] att från anslaget till städers friheter må

uteslutas det i riksstaten under rubriken: »indelning

och dermed jemförlig anvisning, friheter,» uppförda

belopp, 8,460 kronor, och anslagets nuvarande slutsumma

32,730 kronor således minskas med samma

belopp till 24,270 kronor;

observations- och uppbördsprocenter, in. m.,

[8.] att förslagsanslaget till observations- och

uppbördsprocenter, in. m., under förutsättning att

förut nämnda förslag till lönereglering för landträntmästarne

varder af Riksdagen bifallet, må nedsättas

från 34,500 kronor till 15,000 kronor och således

minskas med 19,500 kronor;

skrifmaterialier och ^expenser, ved, in. m.,

[9.] att detta förslagsanslag må höjas från 36,217

kronor till 36,947 kronor, eller med.............................. kronor 730: —.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 206,430: —.

Härifrån afgår här ofvan angifna minskning i

anslagen:

till stämpelpappersomkostnader kronor 24,000: —,

» tullverket.................................... » 4,000: —,

» skogsväsendet ........................... » 1,470: —,

» städers friheter ........................ » 8,460: —,

» observations- och uppbörds
-

procenter, m. m................... » 19,500: —, » 57,430: ,

hvadan förhöjningen utgör ............................................... kronor 149,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat,........................... » 13,293,000= —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till....................................... kronor 13,442,000: —.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1883.

29

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden, att under denna hufvudtitel må å extra stat be
-

viljas till:

[10.] genomförandet af kainmarkollegii nya organisation

................................................................................. kronor 2,400: —,

[11.] genomförandet af statskontorets nya organisation

................................................................................ » 9,740; —,

[12.] ersättning för af statskontoret gjorda för
skotter

..................................... » 133,778: —,

[13.] genomförandet af öfverintendentsembetets

nya organisation ..................................................................... » \ Q00: _

[14.] uppförande af ny länsresidensbyggnad i

Jönköping 169,000 kronor, hvaraf anvisas att utgå

under år 1884 .................................................................... » 85,000: —,

[15.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna ...... » 45,000: ,

[16.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

............................................................................. » 20,082: —,

tillsammans kronor 297,000: —.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen utfaller

på följande sätt: h ’

1883: 1884:

ordinarie anslag 13,293,000:—, 13,442,000:—; således ökning kr. 149,000:—

ex1 ru__________”___716,000: ,__297,000:—; » minskning » 419,000:—;

summa kronor 14,009,000:—, 13,739,000:—; således minskning kr. 270,000:—.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie

anslag:

anvisning i kontant................................................................. kronor

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde

ersättningar.

8,912,255:—,

501,805

718,491

tillhopa kronor 10,132,551:—.

I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll

öfver ecklesiastikärenden *), föreslår Kongl. Maj:t, beträffande anslagén till

kongl. biblioteket,

[1.] att dess anslag för böckers inköp och inbindning

må höjas med....................................................... kronor

kleresistaten,

[2.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

som i nuvarande riksstat upptagas till 148,600 kronor,

må uppföras allenast kyrkotionde 17,600 kronor;

[3.] att, till ersättning för prostetunnor, tillkommande

kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt för

Oscars, Gullabo, S:t Sigfrids och Carlslunda annexförsamlingar

med 53 kronor 30 öre och kontraktsprosten

i Handbörds kontrakt för Långemåla församling

med 13 kronor 32 öre, anslaget till kleresistaten

må varda höj dt med ................................................ »

universiteten,

[4.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

som i nuvarande riksstat äro upptagna till 109,600

kronor, må uppföras kyrkotionde 37,900 kronor;

[5.] att till arvode åt öfverläkaren vid Lunds

hospital, för undervisning och handledning i psykiatri

åt medicine studerande vid universitetet i Lund, må

på detta universitets stat uppföras ett årligt anslag af »

transport kronor

7,000:

67:-;

1,500:—;

8,567: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Åttonde hufvudtiteln».

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

31

allmänna läroverken, transport kronor

[6.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

uti nuvarande riksstat upptagna belopp 7,320 kronor

må uteslutas;

[7.] att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till dessa läroverk må varda förhöjdt med »

[8.] att till fullbordande af organisationen, enligt

uPPpj01“d plan, af högre realläroverket i Göteborg må

beviljas en förhöjning af anslaget till de allmänna

läroverken med........................................................................ »

[9.] att till ersättning för den i lönen åt vederbörande

lärare vid allmänna läroverket i Strengnäs

tillförene inberäknade ärliga inkomst af prebendepastoratet

Aspö, i läroverkets stat upptagen till 514 kronor

10 öre, anslaget till de allmänna läroverken må

höjas med.................................................................................... »

[10.] att — mot det att vid 1884 års slut till

statsverket öfverlemnas ej allenast två vid Eskilstuna

och Sölvesborgs läroverk befintliga fonder, som vid

1881 års slut utgjorde, den vid Eskilstuna läroverk

37,033 kronor 70 öre och den vid Sölvesborgs 14,269

kronor 84 öre, jemte å fonderna uppkomna besparingar

och ränta derå för år 1884, utan ock den af

statsmedel bestående andelen af eu vid Askersunds

läroverk varande skolfond, 5,100 kronor, jemte ränta

för sistnämnda år, samt att penningelönen för en f. d.

kollega vid Nyköpings läroverk, upptagen till 242

kronor, från anslaget till allmänna läroverken från och

med år 1883 utesluta, jemte det att ersättningen för

22 kubikfot till samma lön hörande, numera indragen

kronotiondespanmål med forsellön förklaras icke vidare

böra utgå — anslaget till allmänna läroverken

må varda höjdt dels med beloppen af de från fonderna

vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk utgående bidrag

till aflönande af lärare derstädes, nemligen vid

det förra 1,395 kronor 50 öre och vid det senare läroverket

565 kronor, dels och med ett belopp, motsvarande

fem procent ränta å nyssberörda andel af fon
-

8,567: —,

35,000: —,

8,550: —,

515:

transport kronor 52,632: —,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 52,632

den vid Askersunds skola, 255 kronor, eller tillhopa

i jemnadt krontal med ......................................................... » 2,216

[11.] att för beredande af lönefyllnad tillbelopp

af 46 kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna

läi’overket i Lund, i stället för det lönebidrag till

samma belopp, som förut utgått från domkyrkan derstädes,

må på anslaget till allmänna läroverken upp
-

föras ............................................................................................ 47

högre lärarinneseminariet,

[12.] att för eu lärarinnas uppflyttning i högre

lönegrad anslaget till detta läroverk må höjas med... » 500

pedagogier och folkskolor,

[13.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

i nuvarande riksstat upptagna till 5,350 kronor, må

uppföras kyrkotionde 1,025 kronor;

barnmorskeundervisningen och harnbördshusen,

[14.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

som i nuvarande riksstat äro upptagna till 700 kronor,

må uppföras endast kyrkotionde till enahanda

belopp 700 kronor;

fattigvården i Stockholm och landsorterna,

[15.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

i nuvarande riksstat upptagna belopp 20

kronor må uteslutas;

lasaretts underhåll,

[16.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

i nuvarande riksstat upptagna till 12,615 kronor,

må uppföras kyrkotionde 4,930 kronor;

[17.] att till ersättning åt serafimerlasarettet för

upphörandet af den afgift, hvilken jemlikt kongl.____

transport kronor 55,395

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsvérket 1883.

transport kronor 55,395: —,

brefven den 7 mars och den 7 november 1746 bör

vid befordringar till embeten och tjenster utgöras

till nämnda lasarett, anslaget till lasaretts underhåll

må höjas med .......................................................................... » 1,200: —;

kyrkors underhåll,

[18.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,

som i nuvarande riksstat äro upptagna till 217,600

kronor, må uppföras kyrkotionde 199,500 kronor;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.,

[19.] att detta anslag må höjas med....................... » 662: —.

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln

i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl.

Magt icke att föreslå någon förändring.

De föreslagna tillökningarna i anslag under

denna hufvudtitel utgöra tillhopa .................................... kronor 57,257: —.

Om härtill lägges summan af hufvudtitelns nuvarande

ordinarie anslag......... kronor 10,132,551: —,

efter afdrag för dels de

minskningar å en del anslag,

som föranledas af »friheters»

uteslutande, till sammanlagdt

belopp af 240,150 kronor, och

dels den nedsättning å allmänna

läroverkens anslag, som

uppkommer genom utesluta^

de af penningelönen för en

f. d. kollega vid Nyköpings

läroverk 242 kronor, eller tillhopa.

............................................. » 240,392: —, ,, 9,892,159: —,

skulle den nya summan af ordinarie anslag under

åttonde hufvudtiteln blifva ......................................... kronor 9,949,416: —.

5

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Mcij:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i

afseende å

riksarkivet:

[20.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådane

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia,..................................................................... kronor 3,000: —,

[21.] till uppförande af ny byggnad för riksarkivet

i nordvestra delen af Humlegården i Stockholm, på

sätt statsrådsprotokollet innehåller, 1,216,500 kronor,

hvaraf skulle under år 1884 utgå ................................... » 200,000: —;

lifrustk ännu aren:

[22.] till anordnande af ny lokal för lifrust- och

klädkamrarne samt förevisningsmateriel och flyttningskostnader

äfvensom för samlingarnas tillsyn och vård,

in. m., på sätt i statsrådsprotokollet finnes angifvet, » 41,650: —;

domkapitlens expeditioner:

[23.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner ................................................ » 3,716: —;

universiteten:

[24.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala ...................................................................... » 3,000: —,

[25.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund ............................................................................... » 2,950: —,

[26.] till fortsättande af särskilda observationer

vid den astronomiska institutionen i Lund ................. » 1,500: —,

[27.] till fortsättande af tillbyggnaden å den anatomiska

institutionens i Upsala hus ................................ » 50,000: —,

[28.] till nybyggnaden, för den fysiska institutionen

i Lund.............................................................................. » 55,000: —.,

[29.] till det matematiska seminariet vid universitetet

i Upsala ...................................................................... » 1,500: —;

transport kronor 362,316: —,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 362,316:

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[30.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik .............................................................

[31.] till nybyggnaden för institutets anatomiska,

histologiska, fysiologiska och hygieniska institutioner

samt farmakologiska samlingar .........................................

allmänna läroverken:

[32.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa

läroverk, att utgå efter samma grunder som den för

innevarande år beviljade,...................................................

[33.] till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk ......................................................................

[34.] till arvoden åt extra lärare ........................

högre lärarinneseminariet:

[35.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

detta läroverk, på sätt statsrådsprotokollet innehåller,

[36.] till förändringar och reparationer å högre

lärarinneseminariets och den dermed förenade normalskolans

för flickor läroverkshus, jemte bestridande

af andra i sammanhang dermed stående utgifter, på

sätt i statsrådsprotokollet omförmäles,..............................

pedagogier:

[37.] till löneförbättring åt

och tvåklassiga pedagogierna .......

lärarne vid de en
-

folkundervisningen :

[38.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier........................

[39.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af

statsmedel, ....................................................................

900:

100,000: —;

336,975:

6,000:

40,000:

4,000: —,

20,213: —;

8,750: —;

33,300:

15,000:

transport kronor 927,454:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 927,454: —;

de tekniska läroverken:

[40.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor » 25,000: —;

medicinalstyrelsen och dithörande stater:

[41.] för tillfällig löneförbättring åt provincialläkare » 20,000: —;

veterinärundervisningen:

[42.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara..................................................... » 12,900: —;

vetenskapsakademien:

[43.] till underhåll af den zoologiska stationen

vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län ............... » 2,000: —,

[44.] till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af en utaf professoren J. A. H. Gyldén utarbetad

teori för himlakropparnes rörelser 12,000 kronor,

hvaraf skulle till utgående under år 1884 anvisas » 3,000: —

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[45.] till arvoden åt vetenskapligt bildade

biträden vid ordnandet och vården

af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening ...................................kronor 4,000: —,

till undersökning och beskrifning af

fäderneslandets fornlemningar, m. m. » 3,200: —,

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga före
målistatenshistoriskamuseum,

m.m. » 2,000:—, 9,200: —;

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[46.] till institutet för blinda ................................... kronor 21,000: —,

[47.] till tryckning af blindskrifter........................... » 2,500: —,

[48.] till en blindskola ........... kronor 11,000:—,

transport kronor 11,000:—, kronor 1,023,054: —,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1883.

transport kronor 11,000:—, kronor 1,023,054: —,

till en handtverksskola

för blinda .................... » 7,000: —,

till understöd åt blind
lärareelever

.................. » 1,200: —,

[49.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfsturmna .......................

hospitalsvården:

[50.] till hospitalsbyggnaden i Upsala...................

[51.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn

[52.] till understöd åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet an
gifna

grunder, ..........................................................................

[53.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor .........................................

diverse anslag:

[54.] till svenska fornskriftsällskapet......................

[55.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän, m. fl. i utländska hamnar...................................

[56.] till restauration af domkyrkan i Linköping

[57.] till nordiska museet............................................

[58.] till godtgörande af förskott utaf statskontoret

.....................................................................................

summa kronor 1,470,584: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års

riksstat upptagen och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1884 föreslagen,

utfaller sålunda:

1883: 1884:

ordinarie anslag 10,132,551:—, 9,949,416:—; således minskning kr. 183,135;

extra » 1,278,449:—, 1,470,584:—; således ökning » 192,135;

summa kronor 11,411,000:—,11,420,000:—; således ökning kr. 9,000.

» 19,200: —,

» 49,200: —;

» 210,281: —,

» 100,000: —,

25,000: —,

» 7,500: —;

» 2,000: —,

» 10,000: —,

» 8,000: —,

» 16,000: —,

» 349: —;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,286,022 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t,, enligt bilagda statsrådsprotokoll*),

beträffande

civilstatens pensionskassa,

[1.] att bland de under rubriken: civilstatens pensionskassa uppförda

anslag må upptagas ett särskildt sådant till belopp af 1,300 kronor för

pensionering af de embets- och tjensteman samt betjente vid väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af

deras enkor och barn:

arméns pensionskassa,

[2.] att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmägtige medgifva:

l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp af

530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till en för enkor och

barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd ny pensionsinrättning,

eller arméns nya enke- och pupillkassa; 2:o) att allt hvad som

derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans tillgångar återstår må

tillfalla samma kassas pensionsfond samt delegarefonden för kassans ur tjenst

afgångne delegare; samt 3:o) att arméns nya enke- och pupillkassas förvaltning

må utan kostnad för densamma handhafvas af arméns pensionskassas

styrelse och tjensteman — Riksdagen måtte

dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,

motsvarande l1/^ procent årligen på summan af de löner och beklädnadsbidrag,

hvilka enligt gällande stadganden kunna läggas till grund vid bestämmande

af fyllnadspension för befäl och underbefäl med vederlikar vid

hären, samt för sådant ändamål å riksstatens nionde hufvudtitel för år

1884 uppföra, under benämning »bidrag till pensionering af enkor och barn

efter befäl och underbefäl med vederlikar vid hären», ett ordinarie anslag

af 79,170 kronor;

dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas för

ledigblifna tjenster vid hären innan desamma återbesättas, må bestridas såväl

den pensionering, hvilken någon tid framgent kommer att åligga arméns

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”nionde hufvudtiteln”.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån det åt denna kassa år 1884

ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande afgifter icke förslå, som

ock pensioneringen af dem, hvilka redan äro eller inom 1884 års utgång

skulle, med tillämpning af nu gällande stadganden, vara berättigade till

pension från det, under benämning »pensionsstaten för militära embete- och

tjenstemäns samt underofficerares enkor och barn», å 9:de hufvudtiteln

uppförda anslag å 50,000 kronor;

dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten för

år 1884.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant .......................... ................................................. kronor 1,137,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................... » 75: —,

ersättningar.................................................................. » 6,400: —,

tillsammans kronor 1,143,978: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt bilagda statsrådsprotokoll

*),

[3.] att åt förrådskrifvaren vid Stockholms utredningsförråd Carl Johan

Mellström må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension, motsvarande

hans förrådsskrifvarearvode, eller 1,200 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, hvarunder Mellström, efter fylda 65 lefnadsår

och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande från förrådsskrifvarebefattningen

vid Stockholms utredningsförråd;

[4.] att Riksdagen må ej mindre uppföra vaktmästaren vid Jönköpings

regementes förråd, f. d. stockmakare!! Johan Magnus Blomberg å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande af eu årlig pension, motsvarande hans

förrådsvaktmästarearvode, eller 250 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder han varder från förrådsvaktmästarebefattningen

entledigad, än ock medgifva, att innehafvandet af denna pension

ej skall utgöra hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den fyllnad

i hans från arméns pensionskassa utgående pension Såsom stockmakare,

hvilken enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 honom tillkommer;

[5.] att åt vaktmästaren vid Uplands regementes förråd Erik Skörd må

å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 250 kronor, att af

honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från

och med månaden näst efter den, då han erhållit afsked från vaktmästarebefattningen;
-

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde liufvudtiteln”.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

[6:] att åt f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia

Maria Lundblad, född Sandeberg,.må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 300 kronor, att med beräkning från 1883 års

ingång af henne under hennes återstående lifstid åtnjutas, så länge hon i

sitt enkestånd förblifver;

[7.] att å allmänna indragningsstaten må för regementsläkaren vid lifregementets

grenadierkår, m. m. Anders Joachim Adolf Wiedberg, enka

Fredrika Amalia Charlotta Wiedberg, född Holmberg, uppföras en pension

af 300 kronor, att af henne från 1882 års början årligen åtnjutas, så länge

hon i sitt enkestånd förblifver;

[8.] att till gratifikationer åt de från 1808 och : 809 års krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1884 anvisas å

allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

[9.J att styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs

län Wilhelm Virgin må berättigas att, vid afskedstagande! från berörda

befattning och från kommissionslandtinätarebefattningen, undfå för sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten eu årlig pension till belopp

äf 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

afskedet beviljas;

[10.] att kommissionslandtmätaren Jakob Oscar Bågenliolm må från och

med månaden näst efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens

pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta

från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att

detta tillhopa med underhållet från sagda inrättning utgör 800 kronor, eller

600 kronor;

[11.] att kamererare!! i f. d. skogsstyrelsen Erik Olof Wannqvist må å

allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt för honom att från och

med den 1 januari 1883 under sin återstående lifstid å nämnda stat uppbära

ett pensionsbelopp af 3,000 kronor årligen;

[12.] att chefen för "byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,

kanslirådet friherre Afred Henrik Eduard Fock må varda berättigad, att, när

han efter uppnådd ålder af 65 år från byråchefsbefattningen undfått afsked,

från och med månaden näst efter den, under hvilken afskedet varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg svarande pension af 5,000

kronor årligen;

[13.] att extra ordinarie professorn vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet Carl August Blix må frän och med månaden näst efter den, då

afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,500 kronor;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

[14.] att lektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona Carl August

Gosselman må från och med månaden näst efter den, då afsked varder

honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,250 kronor;

[15.] att läraren i teckning vid allmänna läroverket i Wenersborg Fredrik

August Zettergren må från och med månaden näst efter den, då han, efter

uppnådd ålder af 65 år, från teckningsläraretjensten erhållit afsked, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 1,500 kronor;

[16.] att rättskemisten, professorn Nils Peter Hamberg må från och med

månaden näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor;

[17.] att föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn

Nils Edvard Forssell må från och med månaden näst efter den, då afsked

från hans befattning vid veterinärinrättningen varder honom beviljadt, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlio- pension

till belopp af 3,200 kronor;

[18.] att lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm Emilia

Vilhelmina Gustafva Wessman må från och med månaden näst efter den, då

afsked varder henne beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,125 kronor;

[19.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af

1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder

beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må,

efter en prisskilnad af 4 kronor 68 öre för tunnan, bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten;

[20.] att Riksdagen, med uteslutande från anslagstiteln allmänna indragningsstaten

af det i riksstaten under rubriken: »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter», upptagna belopp 75 kronor, samt med förhöjande af det

under rubriken: »anvisning i kontant» uppförda beloppet med 171,605 kronor,

må öka anslagets slutsumma från nuvarande beloppet 1,143,978 kronor

till 1,315,508 kronor, eller med 171,530 kronor.

Lägges till nyss nämnda förhöjda slutsumma för allmänna indragnino-s
staten,

......................................................................................... kronor 1,315,508:

nuvarande anslaget till pen
sionsstaten.

...................................... kronor 1,286,022: —,

ökadt dels med det äskade

nya anslaget till civilstatens

pensionskassa................................. » 1,300: —,

transport kronor 1,287,322: —, kronor 1,315,508: —,

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

transport kronor 1,287,322: —, kronor 1,315,508: —,

dels ock med skilnaden mellan

det ifrågasatta anslaget till arméns

nya enke- och pupillkassa

79,170 kronor och det

nuvarande, arméns pensionskassa

beviljade, men till uteslutande

föreslagna anslaget å

50,000 kronor, eller..................... »_ 29,170: —, » 1,316,492: —,

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag, enligt Kongl. Maj:ts förslag, blifva..................... kronor 2,632,000: .

Extra anslag.

I fråga om extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[21.] att å extra stat för år 1884 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda ve
derlag

för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1883 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering an
vändas;
[22.

] att till ersättning åt rust- och rotehållare, som tills vidare effektivt

utgöra rustning eller rotering», må å extra stat uppföras ett förslagsanslag

till belopp af 1,080,000 kronor.

Summan af de extra anslagen uppgår till ..........kronor 1,980,000 : —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1883: 1884:

ordinarie anslag 2,430,000

extra » 900,000

—, 2,632,000

—, 1,980,000

—; således ökning kr. 202,000

—; » » » 1,080,000

summa kronor 3,330,000

—, 4,612,000

—; således ökning kr. 1,282,000

—.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

43

it

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1884 utgöra altså:

Ordinarie:

Extra:

Summa:

I

hufvudtiteln:

1,338,000

?

—, 1,338,000

II

))

3,758,000

—, 131,000

— 3,889,000

III

»

613,800

—, 4,500

618,300

IV

))

17,070,000

—, 2,300,000

—, 19,370,000

V

»

5,766,650

—, 2,274,550

—, 8,041,200

VI

»

4,496,618

—, 1,917,382

—, 6,414,000

VII

»

13,442,000

—, 297,000

—, 13,739,000

VIII

»

9,949,416

—, 1,470,584

—, 11,420,000

IX

))

2,632,000

—, 1,980,000

4,612,000

summa kronor

59,066,484

—; 10,375,016

—; 69,441,500

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 10

innevarande januari*), anser böra i riksstäten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,

in m., förslagsvis, ............... kronor 620,800: —,

annuiteter å de fonderade

statslånen samt räntor å öfrig

statsskuld ............. kronor, 12,165,743: —,

efter afdrag af de till riksgäldskontoret

ingående

rånte- och kapitalbetalningar

.................. kronor 2,487,120: —,

förslagsvis,............................................... kronor 9,678,623: —, 10,299,423: _.

Kongl Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af nyss

nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets grundfond

må för år 1884 anvisas ............................................kronor 1,700,077: .

Summan af dessa belopp ........................................ kronor 81,441,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstäten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1884 här ofvan beräknats; och erhåller riksstäten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. pröp. n:o 1, om statsverket 1883.

riksstat

Kronor.

Tillgångar ock inkomster:

Öfverskott frän statsreglering ar ne för år 1881 och för föregående

år................................................................................................................

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster........................................................ 20,381,000

bevillningar ........................................................................ 55,660,000

Af riksbankens vinst för år 1882...............................................................

Summa kronor j 81,441,000

4.100.000

76,041,000

1.300.000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

45

för år 188 4.

Ordinarie anslag.

, 4 f

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från statskontoret:

I hufvudtiteln .......................................

1,338,000

1,338,000

II » .......................................

3,758,000

131,000

3,889,000

in » .......................................

613,800

4,500

618,300

IV » .......................................

17,070,000

2,300,000

19,370,000

y >>

5,766,650

2,274,550

8,041,200

VI >, .......................................

4,496,618

1,917,382

6,414,000

VII >, ................................t......

13,442,000

297,000

13,739,000

vin », .......................................

9,949,416

1,470,584

11,420,000

IX » .......................................

2,632,000

1,980,000

4,612,000

Säger

59,066,484

10,375,016

69,441,500

1

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, in. m.,

1

förslagsvis,...............................................

.... 620,800

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld...................

........ 12,165,743,

efter afdrag af de till riksgäldskon-

toret ingående rånte- och kapitalbe-

talnmgar .................................................

....... 2,487,120,

förslagsvis, ..............................................

9,678,623

10,299,423

Säger utgifter

79,740,923

Till förstärkande af statsverkets grundfond....................

1,700,077

Summa kronor

81,441,000

Bih. till Riksd. Prof. 1983. l:a Sami. t:a Afd.

7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.

Utgifter utom riksstat eu.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1884 äskade anslag till fortsättande af .statens jernvägsbyggnader

i Norrland, 2,500,000 kronor,'' föreslår Kongl. Maj:t, under

åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 10 innevarande

januari*), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplånta medel,

må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

O. It. Themptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: MFinansplanen.w

Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kongl. Maj:ts

ådiga proposition

om statsverket år 1883.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit

Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 10 januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

f,ChejVm+.fnr ^^departementet, statsrådet Themptander anhöll

a,t fa underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar afstatsreglerin"U

m5tundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets

tillgångar for de behof, som vid ifrågavarande statsreglering böra

fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet,

den 11 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd

och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd

under litt. A., vidare yttrade:

Statsregierin- Sedan numera 1880 års rikshufvudbok blifvit afslutad, visai sig

9arne18f°1reår att vid nämnda års slut förefans, utöfver förut beräknade och disponerade

tillgångar, en behållning af kronor 131,704. ^8.

1881 års Uti statskontorets nyssberörda berättelse finnes redogjordt för en

staXfe'' hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäknmg öfver resultaten

af 1881 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister a statsverkets

inkomster samt besparingar och brister i de pa nksstaten uppförda

förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäknmg ofverskotten a

statsverkets inkomster, efter afdrag af brister a vissa nikomsttiUar, utgjort.

................................................................................. kronor 8,871,309: si,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,

hvilka, efter afdrag för de besparingar, som

å andra förslagsanslag uppstått, beräknats till

4,180,082: 26,

kronor 4,697,287: 55.

719,137:

så att på det hela öfverskott och bespaiingai

skulle öfverskjuta bristerna med ................._.........

Härvid har emellertid statskontoret erinrat,

att bland de besparingar å en del förslagsanslag

för år 1881, som, pa sätt nyss förmälts,

frånräknats bristerna å andra förslagsanslag, inginge

det öfverskott å de af statskontoret under

år 1881 till riksgäldskontoret öfverlemnade

medel till bestridande af annuitetsliqvider, m. in.,

som af 1882 års Riksdag blifvit med....................

uppfördt bland tillgångarne i riksstaten för år

1883, och att således det nu befintliga beloppet

af öfverskott å 1881 års statsreglering, enligt _______

omförmälda beräkning, skulle utgöra endast... kronor 3,978,150:

Med tillägg af ofvan omförmälda, förut ej

beräknade öfverskott från tiden före år 1881, ...___„____13 1,Vilt:

uppkommer alltså en tillgång af.............■■.............. kronor 4,409,854:

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma matte fa, enligt den

vid de senare riksdagarne iakttagna grundsats, tagas 1 beräkning ten

1884 års statsreglering, dervid dock, enär beräknmgarne for ar 188

icke grunda sig på fullständigt afslutad hufvudbok, summan torde ta

jemnas till 4,100,000 kronor.

55.

28,

83,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 5

Beträffande derefter statsregleringen för år 1882, hafva, så vidt

hittils kan vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister

uppstått:

Jernväg strå fikm ed el, hvilka för år 1882 beräknats till 5,500,000

kronor, hafva under året till statsverket levererats till belopp af

7,800,000 kronor, så att å desse medel uppstått

ett öfverskott af ........................................................... kronor 2,300,000: —.

Skogsmedel, hvilka i riksstaten upptagils till

1,000,000 kronor, kunna beräknas lemna ett öfverskott

af......................................................................... „ 700,000: —.

Tullmedel, beräknade till 27,000,000 kronor,

hafva debiterats till belopp något öfverstigande

31,000,000 kronor. Öfverskottet uppgår således

i rundt tal till................................................................ „ 4,000,000: —.

Hvitbetssockertillverkningsafgift har influtit

med öfver 100,000 kronor, men i staten beräknats

till endast 50,000 kronor, och således lemnat ett

öfverskott af i rundt tal ............................................. „ 50,000: —.

Allmän bevillning, deruti inbegripen tilläggsbevillning,

upptogs i i.882 års riksstattill5,600,000

kronor, men då den bör kunna antagas inflyta

med minst samma belopp, som i statskontorets ofvannämnda

förslagsberäkning för år 1881 upptagits,

eller 6,200,000 kronor, lärer alltså å denna titel

kunna beräknas ett öfverskott af .......................... „ 600,000: —,

summa kronor 7,650,000: —.

Deremot kan bränvinstillverkningsafgiften, i

riksstaten upptagen till 14,000,000 kronor, icke

beräknas för år 1882 lemna mer än omkring

13,150,000 kronor, hvadan bristen å denna inkomsttitel

bör antagas till vid pass ....................... kronor 850,000: —,

och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen

motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar

kunna uppstå, torde alltså öfverskottet

* af inkomster kunna beräknas till ........................... kronor 6,800,000: —.

1883 års

statsreglering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vid jemförelse med förra årets förhållanden och med ledning af

gjorda undersökningar i afseende å de anslag, vid hvilka sådant kunnat

ega rum, torde, med särskild hänsyn till den betydliga biist, som

i följd af tulluppbördens höga belopp mast för år 1882 förefinna^ å

sjunde hufvudtitelns anslag till “ersättning till städerna för mistad

tolag11, summan af bristerna å förslagsan shagen för nämnda år ej böla

nu antagas lägre än omkring 3,500,000 kronor.

Om nu från ofvan beräknade öfverskott, å

inkomsterna,................................................................. kronor 6,800,000. ,

afdrages nyssnämnda bristsumma .......................... „ 3,500,000: —,

skulle alltså af statsregleringen för år 1882 upp-_____

stå ett öfverskott af minst......................................... kronor 3,300,000: .

sistförflutne riksdagarne egt rum, lärer ernelböra

för den nu föreliggande statsregleringen

reserveras för den budget, hvarmed 1884 års

Inkomstberäkning

för

år 1SS4.

Grundskott,

På sätt vid de två

lertid detta öfverskott ej

tagas i beräkning utan------------ -- - „ ,

Riksdag har att sysselsätta sig, då ock de siffror, som nu endast

approximativt kunnat augit vas, åro med erforderlig noggranliet kända.

Afsigten med denna min redogörelse för resultatet af 1882 års statsreglering

har således endast varit att ådagalägga, att de statsveikets

öfverskott, som befinnas odisponerade efter 1880 och 1881 åiens statsreglenngar,

och som jag nyss homstält matte la beräknas såsom tillgång

vid denna budgets uppgörande, icke blifvit genom några, sedermera

inträffade förhållanden minskade, utan äro i sin helhet tillgängliga.

Härefter öfvergick departementschefen till frågan om de inkomster,

som böra för år 1884 beräknas, och yttrade i afseende derå följande:
Enligt

den nådiga proposition, Eders Kong! Mapt. den 8 dennes

beslutat aflåta till Riksdagen angående afskrifning af grundskatter

samt rustnings- och roteringsbesvär, skola ränta och kronotionde

å hemman eller lägenhet i kronans jordeböcker och räkenskaper sammanföras

till en summa, under benämning: grundskatt, och en dylik åtgärd

lärer derföre få äfven i riksstaten vidtagas.

Statskontorets förslag till inkomstberäkning för ar 1884, deivid

jag i denna punkt icke funnit anledning till någon erinran, upptagei

räntan till........................................... kronor 4,310,000: .

och tionden till ............................... „ 1,645,000: , 5,955,000: —,

Innan jag yttrar mig om den

nedsättning i detta belopp, som blir _ ___________,

transport kronor 5,955,000: —,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

en följd af det i nyssnämnda proposition

Iramstälda förslag, att af grundskatten tio

för hundrade skola afskrifvas med ingången

af år 1884, bör jag lemna särskild redogörelse

för vissa i räntan och tionden,

säd ana de i riksstaten beräknas, ingående

belopp, Indika böra fråndragas ofvan

angifna siffra, enär de med samma

belopp förekomma å utgiftssidan, såsom

fri njuten ränta och tionde.

Riksstaten upptager nemligen å utgiftssidan,

under många anslag, så väl ränta

som tionde i kolumnen för “indelning och

dermed jemförlig anvisning, “friheter44,

hvilken kolumn omfattar sådana indelningar,

som visserligen i räkenskaperna debiteras

och afföras, men i verkligheten hvarken

till statsverket utgöras eller af statsmedel

utbetalas, utan bestå i frihet från skatt,

hvilken dock a utgiftssidan upptages såsom

ett anslag för visst ändamål. Skatteregleringskomitén

har derföre i sitt betänkande

hemstält, att, under förutsättning

af grundskatternas samt rustnings- och

roteringsbesvärens samtidiga afskrifning

beloppen af dessa anslag, i den män de

utgöra rusthållsräntor eller räntor af militäre

och civile boställen med mera dylikt,

ma såväl på inkomst- som utgiftssidan

bortfalla. Detta inverkar ock under nämnda

förutsättning hvarken på statens eller den

enskildes rätt, utan inskränker sig till en

bokföringsåtgärd. Visserligen är ännu för

en del . skogsstatstjenstemän, på sätt tillförene

i allmänhet egde rum, räntans belopp

inräknadt i lönen, men då boställets

afkastning är beräknad med hänsyn till

(len detsamma påförda ränta, kan dennas

belopp utan vidare omgång tilläggas den

transport 5,955,000: —,

transport 5,955,000: —,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport 5,955,000:

beräknade afkastningen. På tjenstemännens

aflöningsförmåner utöfvar detta icke

någon inverkan. Räntans särskiljande i

aflöningsstaterna var endast föranleÖt deraf,

att under förra tider boställshafvaren både

skyldighet att vid afskedstagandet utgöra

räntan så väl under återstoden af tjensteåret

som under fardagsåret. Denna ränta

tillföll då efterträdaren och utgjorde stundom

hans enda aflöningslÖrmån intill dess

han fick tillträda sitt boställe.

De “friheter11 åter, som ingå i sjette

hufvudtitelns anslag till gästgifvare friheter

samt färjor och färjekarlar, åtnjutas utaf

innehafvare af hemman, hvilka fått räntan

efterskänkt, mot skyldighet att hålla gästo-ifveri

eller bestrida färjefart. På skäl,

som i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

för den 8 dennes finnas anförda, har

Eders Kongl. Maj:t i förenämnda proposition

föreslagit, att jemväl dessa räntor

skola med ingången af år 1884 ur jordeböcker

och räkenskaper uteslutas. _ De

samma böra följaktligen icke vidare i riksstaten

upptagas, vare sig å inkomst-eller

utgiftssidan. Enahanda beslut har Edeis

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att fatta

beträffande de “friheter41, som ingå i det

under samma hufvudtitel uppförda anslag

till jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

Det torde nu tillåtas mig att för

hvarje hufvudtitel, hvarå dylika “friheter1

förekomma, få redogöra för de belopp, hvarmed

hufvudtitlarnes anslagssummor kunna

minskas, i följd deraf att de, såsom friheter“

upptagna frinjutna räntor och tionde

uteslutas bland'' både inkomster och

transport 5,955,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

transport kronor 5,955,000: —,

utgifter; och framgår häraf på samma gång,

med huru stort belopp grundskatten, eller

den nuvarande räntan och tionden, bör

uti inkomstberäkningen minskas, likasom

i hvilka fall de nu i kolumnen för “friheter“

upptagna belopp böra i utgiftsstaten

till annan kolumn öfverföras eller

under annan benämning upptagas.

De särskilda belopp, som uti 1883

års stat förekomma under kolumnen för

“friheter11, äro följande:

Under 2:dra liufvudtiteln.

De under anslaget till Svea hojrätt

förekommande “friheter“, .............. kronor 255: —,

utgöra, enligt hvad statskontoret i sin berättelse

anmält, räntan af ett häradshöfdingeboställe,

hvilket i följd af uppkommen

ledighet numera skall till statsverket

indragas och utan ränta utarrenderas,

hvadan räntans belopp bortfaller.

Å anslaget till Göta hofrätt med derunder

lydande justitiestat förekomma räntorna

af två häradshöfdingeboställen samt

af några Hanekinds häradsrätt anslagne

häradstorp och åkerlyckor, ............ kronor 400: —,

hvilket belopp, i öfverensstämmelse med

hvad ofvan nämnts, så väl å inkomstsom

utgiftssidan uteslutes.

Under 4:de liufvudtiteln.

Anslaget till kavalleri- och infanteriregementena

innefattar “friheter“ till ett

belopp af ............................................. kronor 856,000: —,

hvilka hufvudsakligen bestå af frinjutne

räntor och tionde af rusthållsstammar samt

transport kronor 856,655: —; 5,955,000: —

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 2

i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor

ränta af på gammal stat innehafda boställen.

I enlighet med grunderna för afskrifning

af roterings- och rustningsbesvären

skall äfven hela detta belopp ur stat

och räkenskaper afföras.

Under 5:te hufvudtiteln.

I anslaget till båtsmansindelningen

innefattas rusthållsräntor af enahanda natur,

till belopp af ......................................kronor

hvilka alltså jemväl uteslutas.

Dessutom böra från anslaget till

lots- och fyrinrättningar med lifräddningsanstalterne

uteslutas räntorna af en del

till lots- och fyrinrättningen upplåtna

hemman,............................................... kronor

Under 6:te hufvudtiteln.

De i anslaget till landsstaterna i länen

ingående “friheter11, ............... kronor

utgöras af ränta dels af åtskillige för landshöfdingelöneregleringsfondens

räkning utarrenderade

hemman och lägenheter, hvilka

förut tillhört landshöfdingarnes löneindelningar,

dels af några på gammal stat innehafda

boställen, och kunna således uteslutas.

De “friheter“, som ingå i anslagen

till gästgifvares friheter, ................. kronor

„ färjor och färjekarlar, ............... ,,

böra, på sätt redan nämnts, jemväl ur riksstaten

afföras.

De i anslaget till hästafvelns förbättrande

ingående “friheter“ böra visserligen

så väl från grundskatten som från utgiftsanslaget

afföras till den del, de utgöra fritransport

kronor

856,655:

77,300:

405:

8,500:

6,635:

25:

949,520:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.

transport kronor

njutne räntor af hemman och lägenheter,

upplåtna till Ottenby stuteri, eller kronor

men den återstående delen, 425,2 5 kubikfot

spanmål med förslagsvärde af 1,100

kronor, utgöres af hästvakansspanmål från

9 rusthållsnummer inom Elfsborgs, Skaraborgs

och Östergötlands län, hvilka 9 nummer

åtagit sig att i stället för rustningens

fullgörande hålla hingst; och detta

belopp ingår således ej i grundskatten,

utan debiteras såsom hästvakansspanmål,

och bör derföre under denna inkomsttitel

qvarstå, för att i sin ordning afskrifvas,

men å utgiftsanslaget öfverföras till kolumnen

för indelningsersättningar, enär,

så länge besväret utgöres, jordegaren bör

undfå full godtgörelse och sedermera stuteriväsendet

af statsmedel erhålla ersättning

för hingsthållningens anordnande på

annat sätt.

Anslaget till Sala silfververk inbegriper

ufriheter“ till belopp af ......... kronor

Detta belopp utgör räntefrihet, som

åtnjutes för underhåll af konststaten och

hytteverken vid Sala silfververk, och bör

både såsom inkomst och utgift afföras.

I jordförluster genom kanal- och

väg anläggning ar ingå friheter till belopp

af................................................... kronor

hvilka, i enlighet med hvad ofvan anförts,

nu jemväl torde få ur riksstaten uteslutas.

Under 7:de hufvudtiteln.

Anslaget till skogsstaten innefattar

“friheter“ till belopp af.................. kronor

hvilket belopp är afsedt till betäckande af

räntor å skogsstatsboställen, som äro vederbörande

tjenstemän och betjente på lön

transport kronor

949,520:

1,200:

62:

1,560:

1,470:

953,812:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport, kronor 953,812: —; 5,955,000

anslagne; ock böra, på sätt ofvan nämnts,

dessa räntor helt och hållet uteslutas, mot

det att i specialutgiftsstaterna boställenas

beräknade afkastning höjes med motsvarande

belopp, hvilken ändring i specialstaterna

dock ej inverkar på riksstaten.

Det under anslaget till städers friheter

förekommande belopp,...............kronor 8,460: —,

utgör ränta och tionde af städerna donerade

hemman och lägenheter, men som

ej utgöras utan frinjutas, hvarföre denna

post likaledes kan helt och hållet uteslutas.

Under 8:de hufvudtitelu.

Å denna hufvudtitel finnas under

en kolumn sammanförda “friheter11 och

“kyrkotionde41.

I anslaget till kleresistaten ingå sålunda

friheter och kyrkotionde till belopp

af 148,600 kronor. Denna summa består

af indelt ränta af kleresiets

boställen ........................kronor 119,907: 31,

indelt tionde af dito „ 11,081: 03,

eller tillhopa “friheter“ i rundt tal kronor 131,000: —,

hvilka böra från stater och räkenskaper

uteslutas. Återstoden, 17,600 kronor, utgöres

af kyrkotionde, hvilken icke beröres

af den afskrifning, hvarom Eders

Kongl. Maj:t till nästa Riksdag framställer

förslag, hvarföre sistnämnda belopp

bör bibehållas i kolumnen.

Äfven i universitetens anslag ingår

under denna kolumn kyrkotionde till belopp

af 37,900 kronor, hvilken bör i riksstaten

qvarstå, hvaremot derifrån afföres

återstoden med tillhopa.................. kronor 71,700: —,

utgörande friheter från indelt ränta och

transport kronor 1,164,972: —; 5,955,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 1,164,972: —

kronotionde af universitetens egna hemman.

Från anslaget till allmänna läroverken

bör, ej mindre än från inkomsttiteln afföras

det såsom ufriheter“ upptagna belopp

af.................................................. kronor 7,320:

utgörande indelt ränta och tionde å prebendehemman,

m. m.

Likaledes böra afföras de i anslaget

till pedagogier och folkskolor ingående ufri
heter“

till belopp af........................ kronor 4,325:

utgörande indelt ränta och tionde af pedagogierna

anslagne hemman, hvaremot

å anslaget bör i förevarande kolumn qvarstå

1,025 kronor, utgörande kyrkotionde.

Hela det å anslaget till barnmorslceunder

visning en och barnbördshus en i kolumnen

för friheter och kronotionde upptagna

belopp, 700 kronor, utgöres af kyrkotionde,

hvilken oförändrad qvarstår.

I anslaget till fattigvården i Stockholm

och landsorterna upptagas endast friheter

från ränta af några täppor, tillhörande

Allhelgona församlings fattighus i

Södermanlands län med i rundt tal kronor 20:

hvilket belopp afföres.

Anslaget till lasaretts underhåll innefattar

4,930 kronor, värdet af kyrkotionde,

som utgår till lasarettet och kliniken

i Lund och som måste i staten qvarstå,

hvaremot återstoden utgör friheter

från ränta och tionde af hospitalshemman

och bör afföras med ........................ kronor 7,685:

Slutligen ingår i anslaget till kyrkors

underhåll friheter till belopp af kronor 18,100:

utgörande ränta och tionde af kyrkornas

kronor transport 1,202,422:

; 5,955,000

)

5

■; 5,955:000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.

transport kronor 1,202,422: —; 5,955,000

egna hemman; hvaremot återstoden af

anslaget under denna kolumn, 199,500

kronor, motsvarar beräknade värdet af

den kyrkorna behållna andelen af kyi-kotionden

i Kristiaustads, Malmöhus och

Hallands län.

Under 9:de hufvudtiteln

förekomma friheter endast å anslaget till

allmänna indragnings staten, nemligen indelningsfriheter,

som ingå i kronofjerdingsmäns

löner och böra afföras med ett belopp

af ................................................ kronor 75: —.

Summan af de belopp, som af förut

uppgifna anledningar böra från inkomsttiteln

grundskatt afföras, och hvarmed på

samma gång de särskilda hufvudtitlarnes

utgifter minskas, utgör alltså ...... kronor _____ 1,202,497

Efter afdrag häraf skulle alltså grundskatten

utgöra.................................... kronor 4,752,503

Men emellertid kan icke hela detta

belopp ifrågakomma till afskrifning, enär

deri ingå dels kyrkotionden, hvilken ej

för närvarande föreslås till afskrifning,

med ett förslagsvärde af ............... kronor 261,655: —,

dels ock flere andra belopp, hvilka ej

böra underkastas afskrifning, nemligen:

l:o ränta och tionde af statens utarrenderade

egendomar, så länge kontrakten derom

gälla, i rundt tal kronor 40,000: —,

d:o d:o, som utgöres

af en del

militie- och civila

boställen, d:o ...... ,, 5,000: —,

hvilka belopp jag hemställer må till

inkomsttiteln arrendemedel öfverflyttas

med ................................................ kronor 45,000; —;

transport kronor 306,655: —, 4,752,503

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

Transport kronor 306,655: —; 4,752,503: —,

2:o ränta af skogsområden, som äro upplåtna

sågverken i de norra länen i

ersättning för privilegierad stockfångst,

i rundt tal ............... kronor 6,700: —,

ränta af tillsvidare upplåtne

slåtter-, m. fl. lägenheter

samt strömfall med

tillhörande utmål, d:o kronor 200: —.

Summan af dessa sistnämnde

belopp, kronor ............. 6,900: —,

lärer få till inkomsttiteln extra uppbörd

öfverflyttas.

Genom dessa afdrag, tillhopa kronor 313,555: —,

skulle den grundskatt, derå afskrifning

bör beräknas, komma att utgöra ............................kronor 4,438,948: —,

och efter minskning af denna summa med

10 procent, eller............................................................... „ 443,894: —,

bör alltså grundskatten för år 1884 beräknas

till........................................................................... „ 3,995,054: —,

eller i rundt tal 4/000.000 kronor.

Af denna beräkning af grundskatten blir eu följd, att kyrkotionden, Kyrkotionde.

hvilken i statens räkenskaper debiteras och redovisas, hädanefter måste

under särskild inkomsttitel upptagas. Dess förslagsvärde torde böra i

rundt tal utföras med 250,000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 dennes täckts fatta beslut Vakansafgifom

framläggande för Riksdagen af förslag dels till förändradt ordnande 7^ “4rotar

af så väl landt- som sjöförsvaret, dels ock rörande rustnings- och roteringsbesvärens

successiva ställande på vakans och afskrifning, åligger

det mig nu att redogöra för de förändrade beräkningar i riksstaten,

som af nyssberörda afskrifning påkallas.

Värdet å rustning och rotering bar hittils ej ingått i budgeten

i vidsträcktare mån, än att å ena sidan bland inkomsterna upptagits

dels kavalleriregementenas hästvakansspanmål, tillfälliga rotevakansafgifter,

vakansafgifter af nyroterad jord, rotevakansafgifter af insockne

frälsehemman i Halland, vakansafgifter af bergslag, trosspassevolansafgift,

båtsmansvakansafgift och båtsmansbeklädnadsmedel, dels ock de

räntor och kronotionde, som frinjutits för rusthåll och i några fall

äfven för rotar, samt å andra sidan uppförts bland utgifterna å 4:de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

och 5:te hufvudtitlarne, under rubrik: “indelning- och dermed jemförlig

anvisning- på förslag41, ej mindre friheterna från utgörande af nyssnämnda

ränta och kronotionde än ock ersättningar, som af statsverket

utbetalas till godtgörande dels af indragen ränta och kronotionde, som

förut åtnjutits såsom augment eller understöd för rustning eller rotering,

dels af afskrifne qvarnräntor, som för rustning varit anvisade,

dels ock, hvad båtsmanshållet i Blekinge särskild! angår, af den brist,

som uppkommit derigenom att de åt rusthållarne såsom tillskott anslagna

öfverskotts- och reservräntor få, utan beräkning efter markegång, erläggas

med deras penningebelopp efter kronovärde, hvarjemte å 4:de

hufvudtiteln ett förslagsanslag under benämning roteringsunderstöd

finnes uppfördt. Värdet å den väsentligaste delen af rustnings- och

roteringsbesvären, nemligen der dessa besvär utgöras effektivt eller

medelst erläggande af vakansafgift till vederbörande regementen eller

kårer, bär således hittils ej upptagits i riksstaten, och vid sådant förhållande

torde det än mindre vara någon anledning att nu, då förslag

framställes om indelningsverkets ställande på vakans för att efterhand

alldeles upphöra, i riksstaten uppföra värdet af prestationen för effektiva

rusthåll och rotar. I den mån dessa besvär förvandlas till vakansafgifter,

böra åter dessa senare i staten upptagas bland statsverkets

inkomster. Hvad åter angår de vakansafgifter, som hittils ingått till

regementen och kårer och vid armén hufvudsakligen användts till aflöning

för volontärer, gevärshandtverkare, stabs- och sqvadronstrumpetare,

spel i nummer och musikens underhåll, så äro dessa afgifter —

med undantag af de till aflönande af gevärshandtverkare hittils använda,

hvilka afgifter redan vid öfvergångstidens början kunna utan

vidare till statsverket indragas — under öfvergången från den nu

varande till den nya härordningen tagna i beräkning för vederbörande

regementen och kårer och blifva disponibla till indragning först i mån

af volontärernes afgång eller tillämpningen af de nya anordningarne

för musikens uppehållande. Vid sådant förhållande skulle det kunna

ifrågasättas, huruvida icke dessa afgifter, i likhet med den rustning och

rotering, som utgöres effektivt, borde, utan att i riksstaten upptagas,

såsom hittils utgå direkt till vederbörande regementen och kårer. Nu

förekommer emellertid, att dessa afgifter, hvilka äro bestämda genom

kontrakt, vanligen ställa på viss tids uppsägning, nästan utan undantag

i större eller mindre grad understiga de värden å rustning- och

rotering, och följaktligen äfven beloppen af de vakansafgifter, som beräknas

i den af Eders Kongl. Maj:t beslutade lag om rustnings- och

roteringsbesvärens afskrifning. Skulle rust- och rotehållare, under större

eller mindre del af öfvergångstiden, för ifrågavarande nummer fort
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

17

farande få utgöra de nuvarande vakansafgifterna till oförändrade belopp,

under det de i likhet med öfrige rust- och rotehållare, med tillämpning

af de i nämnda lag bestämda värden, erhölle afskrifning å besväret

genom deremot svarande kontant ersättning af statsverket — hvilket,

för bibehållande af reda och ordning uti de i allt fall invecklade liqvider

och beräkningar, afskrifningen medför, är nära nog nödvändigt —

så komme innehafvarne af ifrågavarande rusthåll och rotar härigenom

att framför andra rust- och rotehållare erhålla en fördel, som icke är

af förhållandena i öfrigt påkallad. Skulle åter kontrakten, der så ske

kunde, uppsägas och rust- och rotehållarne erlägga vakansafgifter, motsvarande''

de i afskrifningslagen upptagna värden, men utgöra dem till

vederbörande regementen och kårer, så komme dessa derigenom att

erhålla en större kontant tillgång än som för öfvergången förutsättes.

Dessutom skulle vakansafgifternas utgörande på hittils öfligt sätt hafva

till följd att, hvad dessa rusthåll och rotar angår, verkställighet icke

kunde redan från början beredas åt den förenkling af liqviderne mellan

statsverket å ena samt rust- och rotehållare å andra sidan, som

enligt afskrifningslagen kommer att för vakanta rusthåll och rotar ega

rum derutinnan, att den ersättning eller det understöd, som af statsverket

utbetalas, afräknas å rustnings- eller roteringskostnaden, sådan

den i afskrifningslagen är bestämd, samt rust- eller rotehållaren sedermera

har att erlägga skilnaden till statsverket, hvilken i mån af afskrifningens

fortgång allt mera minskas, för att slutligen upphöra.

Af dessa skäl och under antagande, att vakanskontrakten, i den

mån ske kan, varda uppsagda, anser jag, lika med skatteregleringskomitén,

att vakansafgifterna för nu omförmälda rusthåll och rotar böra

redan vid öfvergångstidens början till statsverket indragas och, tillsammans

med de redan till statsverket ingående vakansafgifter, såsom

inkomst i riksstaten upptagas. Visserligen måste i sådant fall de regementen

och kårer, för hvilka dessa vakansafgifter under större eller

mindre del af öfvergångstiden äro afsedda, genom ett statsanslag hållas

skadeslösc för förlusten af denna för öfvergången beräknade tillgång,

men då statsverket genom de inflytande vakansafgifterna samt minskning i

anslaget till ersättande af augmentsräntor, in. in. härför varder fullt

betäckt, kommer den af mig nu förordade anordning icke att föranleda

någon förlust, utan tvert om vinst för statsverket.

Vid båtsmanshållet hafva på grund af kongl. brefvet den 10 maj

1872 åtskilliga rusthåll i Blekinge och Södra Möre blifvit satte på vakans.

De afgifter, som af dessa rusthåll erlagts, hafva hittils ej heller

upptagits i riksstaten utan enligt särskilda beslut direkt användts för

llih. till liiicsä. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

aflönande af flottans personal, och som de ej tagits i beräkning vid

öfvergången till det nya system för sjöförsvaret, som Eders Kongl.

Maj:t beslutat framlägga för Riksdagen, kunna de således, i likhet med

hvad förhållandet är med de till aflöning för gevärshandtverkare vid

armén afsedda vakansafgifter, utan någon ersättning till flottan indragas

till statsverket.

Vidkommande beräkningen af det belopp, hvilket såsom vakansafgifter

kan antagas komma att för år 1884 inflyta till statsverket, har

det icke undfallit min uppmärksamhet, att eu mindre del af de till

regementen och kårer nu ingående vakansafgifter äro bestämda genom

kontrakt, som icke kunna uppsägas, och att beträffande dem, der icke

vederbörande vilja frånträda kontraktet, de i afskrifningslagen bestägida

värden å rusthåll och rotar således icke kunna träda i tillämpning vid

afskrifningstidens början. Då likväl redan under första året en afskrifning

af 10 procent å rustnings- och roteringsbesväret kommer att eg a

rum, torde det kunna antagas, att åtskilliga rust- och rotehållare, som

innehafva kontrakt af nyss omförmälda beskaffenhet, godvilligt afstå

från kontrakten, ior att komma i åtnjutande af afskrifning. Dock torde

några, med anledning deraf att deras vakansafgifter äro särdeles låga

i jemförelse med nyssberörda värden, finna med sin fördel förenligt att

tills vidare vidblifva kontrakten. Att nu bestämma beloppet af de vakansafgifter,

med hvilka detta förhållande kan inträffa, är af lätt insedda

skäl icke möjligt, men jag har dock uti den, med tillämpning

af de i afskrifningslagen bestämda värden å rustning och rotering, här

nedan förekommande beräkning af vakansafgifterne ansett mig icke

böra härå fästa vidare afseende, enär å andra sidan, till följd af bestämmelsen

i öfvergångslagen, att rekrytering af manskap upphör vid

rust- och rotehållsregementena omedelbart efter härordningsförslagets

antagande, anledning är för handen, att antalet vakanta rusthåll och

rotar under år 1884 varder något större än af mig härefter kommer

att beräknas.

Då enligt afskrifningslagen statsunderstödet, så snart rusthåll eller

rote varder vakant, skall indragas och rusthållet eller roten till statsverket

erlägga endast skilnaden mellan det i afskrifningslagen upptagna

värde å rustnings- eller roteringskostnaden samt statsunderstödet,

så har i öfverensstämmelse härmed nämnda skilnad och, der något understöd

icke utbetalas, de i afskrifningslagen bestämda värden lagts till

grund för bestämmande af de medelvärden, som följts vid beräkningen

af vakansafgifterna.

Enligt den vid landtförsvarskomiténs betänkande af den 19 juni

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19

1882 fogade tabell n:o 27, del IV, voro den 1 januari 1881 af de

20,881 nummer, hvaraf den indelta armén består, vakanta:

455 rusthåll vid kavalleriet,

430 d:o vid infanteriet,

24 rotar vid kavalleriet (Jemtlands hästjägarekår) och

2,045 rotar vid infanteriet.

Vid båtsmanskompanierna åter, hvilkas hela nummerstyrka utgör

vid rusthållsindelningen 2,301 och vid rotehållet 3,385, voro, enligt den

vid sjö förs varskomiténs den 10 augusti 1882 afgifna underdåniga betänkande

fogade tabell n:o 0, litt. B, den 30 september 1881 effektiva

4,040, i följd hvaraf de vakanta numren utgjorde 1,040. Dessa sistnämnda

tillhörde, enligt hvad samma tabell vidare upplyser, indelningskompanierna

i Blekinge och Södra Möre, och kunna antagas hafva varit

så fördelade, att 050 rusthåll tillhörde kompanierna i Blekinge och 390

kompanierna i Södra Möre.

Af de enligt nyssnämnda tabell vakanta rustliållen vid kavalleriet

fullgöra 55 rustningsskyldigheten medelst hingsthållning. Då dessa

fortfarande torde böra tills vidare användas för sitt nuvarande ändamål,

måste i fråga om sättet för afskrifningen, hvad dem angår, enahanda

förfarande eg a rum, som kommer att iakttagas beträffande de

effektiva rustliållen. Antalet af de rusthåll, som vid 1881 års början

erlade vakansafgift, utgjorde således endast 400. Sedermera har dock,

jemlik! nådiga brefvet den 20 mars 1881, volontärernes antal vid hvarje

sqvadron ökats från två till tre, i följd hvaraf, och då dessa tilldelats

nummerlöner från förut effektiva nummer, antalet af de rusthåll,

som erlägga vakansafgift, uppgår till 435, hvaraf 75 äro helvakanta

och 300 halfvakanta. Då dessa sistnämnda, hvilka alla hålla häst,

sadelmundering och beväpning samt en del äfven beklädnad och remtyg,

redan \ud öfvergångstidens början skola öfverlemna häst och persedlar

till staten, så äro de, der icke ingångna kontrakt derför lägga

hinder i vägen, med afseende å afskrifningen likstälda med de helvakanta

rustliållen.

Från här ofvan angifna 430 vakanta rusthåll vid infanteriet böra

först afräknas 9 rusthåll, hvilka användas för hingsthållning. Vidare

och sedan innehafvarne af 10 rusthåll vid Vestgöta regemente och ett

rusthåll vid Smålands grenadierbataljon vägrat att ingå på någon vidare

förlängning, utöfver år 1873, af de med rusthållarne vid de afsutna

kavalleriregementena afslutade hästvakanskontrakt samt Eders

Kongl. Maj:t med anledning deraf jemlikt nådigt bref den 27 december

samma år föreskrifvit, att dessa rusthåll skulle med befrielse från

rustningsbesväret åsättas ordinarie rotering, samt förordnat om rust
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

nings- och augmentsräntornas indragning till statsverket, har rusthållens

vid infanteriet antal minskats med 11. f följd häraf utgör antalet

af de rusthåll, som erlägga vakansafgift jemväl för karl, 416.

Likasom vid det berustade har äfven vid det roterade kavalleriet

volontärernes antal vid hvarje sqvadron ökats från två till tre, hvarigenom

antalet vakante rotar skulle uppgå till 26, men efter afdrag

härifrån af 4 rotar, som hålla hingst, utgör endast 22, hvaraf 2 äro

helvakante och 20 halfvakante.

Uti här ofvan uppgifne 2,645 vakante rotar vid infanteriet ingå

äfven 2 rotar vid norra och 5 vid södra skånska infanteriregementet,

hvilka försvunnit derigenom att åtskillig^ f. d. adelsfaneboställen

blifvit befriade från ordinarie rotering. I återstående 2,638 rotar är

inräknad den rotering för 3 rotar, som är ålagd Sårna, Idre och Hede

byar i Kopparbergs län, hvilken roteringsskyldighet nu fullgöres medelst

erläggande af en vakansafgift för alla tre rotarne af 40 kronor,

å hvilket belopp vederbörande rotehållare enligt afskrifningslagen

skola erhålla afskrifning. Förutom nu omnämnda äldre i-otering finnas

525,202 rotar ny ordinarie rotering samt 373,331 bergsslagsrotar, för

hvilka sistnämnda enligt afskrifningslagen skall, i likhet med hvad nu

är förhållandet, erläggas endast half vakansafgift.

I afseende å de vakanta rusthållen vid båtsmanshåll förekommer,

att bland de för Södra Möre här ofvan angifna finnas 9 rusthåll, hvilka

enligt afskrifningslagen skola å den vakansafgift, tillsammans 90 kronor

26 öre, som de nu erlägga, tillgodonjuta afskrifning. I öfrigt

finnas vid båtsmanshållet 48,200 vakanta rusthåll, som utgöra ny indelning

i Blekinge.

De vakanta rotarne vid båtsmanshållet utgöras af 6 rotar på \ isingsö,

hvilkas nuvarande vakansafgifter, tillhopa 45 kronor, enligt afskrifningslagen

skola läggas till grund för afskrifningen, 206,93 6 rotar ny ordinarie

rotering, 290,960 rotar å utsockne hemman i Halland, hvilka sistnämnda

enligt afskrifningslagen, likasom hittils, skola erlägga endast

half vakansafgift, samt 879,414 rotar, som äro fördelade på rikets städer

och köpingar.

Vakansafgifterna, uträknade efter här ofvan angifna grunder, ut
-

göra:

för

11

11

v

11

435

rusthåll

vid kavalleriet

å

297: 8 5 kronor

129,564:

75i

416

d:o

vid

infanteriet

å

186: 30 „

77,500:

so

22

rotar

vid

kavalleriet

å

264: 06 „

5,809:

32

3,160

d:o

vid

infanteriet

å

151: 23 „

479,513:

96;

3

d:o

vid

d:o

............. 11

40:

t

transport

692,428;

83,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 21

för

373,334 bergslagsrotar

>

a

79:

transport

70 kronor

692,428:

29,754:

83,

72,

11

656 båtsmansrusthåll i Blekinge

\

a

102:

41

11

67,180:

96,

11

381 d:o i Södra Möre

>

a

110:

_

11

41,910:

1

11

9 d:o i d:o

11

90:

26,

1)

48,200 d:o i Blekinge, ny in- delning, ...........................

\

a

120:

11

5,784:

1

11

206,036 båtsmansrotar, ny or- dinarie rotering,..............

\

a

124:

65

11

25,794:

57,

11

6 båtsmansrotar på Visingsö

11

45:

1

11

290,960 d:o å utsockne hem- man i Halland ...............

å

60:

11

17,457:

60,

11

879,414 d:o i städer och kö- pingar ..............................

å

110:

11

96,735:

54,

tillsammans kronor 977,181: 48.

hvaraf, efter 10 procent afskrifning med ............... ,, 97,718: 15,

kan såsom inkomst för år 1884 beräknas ............... kronor 879,463: 33,

eller i jemnadt tal ......................................................... „ 879,000: —.

Sistnämnda siffra är följaktligen den, hvartill jag hemställer, att

inkomstposten vakansafgifter af rusthåll och rotar må i staten för år

1884 upptagas.

Då samtlige vakansafgifter, hästvakansspannmålen oberäknad, i

1883 års riksstat beräknats till allenast 296,000 kronor, kommer alltså

en betydande förhöjning i denna inkomsttitel att för år 1884 ega rum,

hvilken förhöjning beror derpå, dels att ett vida större antal rusthåll

och rotar än för närvarande komma att erlägga vakansafgifter till statsverket,

dels ock att de i afskrifningslagen bestämda värden äro högre

än de, som för vakansafgifternas erläggande nu tillämpas.

Uti ofvan af mig beräknade vakansafgifter af rusthåll vid kaval- Kavallerileriet

och infanteriet ingår jemväl trosspassevolansafgiften och värdet af regementehästvakansspanmålen,

i följd hvaraf de vakanta rusthållen böra befrias hansspanmäl

från dessa utskylder, hvilket åter föranleder en minskning i dessa och trosspasbåda

utskylders uti innevarande års riksstat upptagna belopp. Hcistva- stafgiftT

kansspanmålen torde sålunda böra för år 1884 upptagas till 300,000

kronor, i stället för 340,000 kronor enligt statskontorets förslag, och

trosspassevolansafgiften till 22,600 kronor, eller i rundt tal 22,000 kronor,

i stället för 26,000 kronor, hvartill statskontoret beräknat afgiften.

Beträffande båtsmansbeklädnadsmedlen, som utgå endast från effek- Båtsmanstiva

rusthåll och rotar, finnes nu icke någon anledning att föreslå ned- heUmeäelS~

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

sättning i det af statskontoret för denna inkomst beräknade, med nu

gällande riksstat öfverensstämmande belopp, 60,000 kronor.

Arrende- Arrendemedel äro af statskontoret beräknade till 3,000,000 kronor,

medel och den ofvan omförmälda öfverflyttningen till denna inkomsttitel af

viss uppbörd, som hittils debiterats såsom ränta, gäller ej så stora

belopp, att jag derför anser någon höjning i berörda beräkning påkallas,

utan torde arrendemedel för år 1834 tå till nämnda belopp,

3,000,000 kronor, upptagas.

Bergverks- Jemväl bergverkstionde, mantalspenningar, bötesmedel, Jcontrollstäm
tionde,

m. m. peimeciei och jyrl oc/j bakmedel lära få till de af statskontoret föreslagna

belopp beräknas.

Tel graf- Telegraf medel, i hvilkas beräkning telegrafstyrelsen ansett någon

medel. förhöjning nu icke böra ega rum, torde få upptagas till samma belopp,

som i innevarande års stat förekommer, eller 1,330,000 kronor.

Jemvägs- Jernväg str a fikmedlen hafva, enligt hvad styrelsen för statens jern
trafikmedel.

ygggtrafik upplyst, i medeltal för de fem sista åren lemna! en inkomst

af 3,090 kronor per kilometer trafikerad banlängd. Detta belopp, multipliceradt

med den våglängd, 2,232 kilometer, som under år 1884

komme att trafikeras, angifver 6,896,880 kronor såsom den summa,

hvilken skulle tillkomma statsverket såsom behållen kontant tillgång

af jernvägstrafikmedel under år 1884; och hemställer jag förty, lika

med trafikstyrelsen, att jernvägstrafikmedel må i 1884 års stat med

ett afrundadt belopp upptagas till 6,800,000 kronor.

Skogmedel. Statskontoret har beräknat skog smedlen till ett från 1,000,000

kronor till 1,200,000 kronor förhöjdt belopp. I fråga om afkastningen

af statens skogar hafva de båda senaste åren företett eu glädjande

tillväxt. Enligt 1881 års bokslut hafva skogsmedlen uppgått

till 1,521,754 kronor och efter en från domänstyrelsen erhållen uppgift

angående det belopp, hvarmed dessa medel influtit under år 1882,

utgör detta 1,699,631 kronor 59 öre. Att med dessa siffror för ögonen

i någon mån höja beräkningen af skogsmedlen, utöfver hvad statskontoret

hemstält, skulle väl icke i och för sig kunna väcka någon

betänklighet, men då jag det oaktadt tillstyrker Eders Kongl. Maj:t

att godkänna den af nämnda embetsverk föreslagna siffra, beror detta

af de särskilda förhållanden, hvilka vid detta tillfälle synas mig göra

en förhöjd beräkning mindre tillrådlig. Då nemligen Eders Kongl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 23

Maj:t vid den nu förestående Riksdagen äskar pröfning af förslag till

en ombildning af landets försvarsväsende, som för framtiden på statskassan

ställer ökade anspråk, och då på samma gång ifrågasättas dels

en successiv afskrifning af vissa till staten hittils utgjorda skatter och

besvär, och dels andra väsentliga skattelindringar, skulle nemligen en

samtidigt dermed skeende stegrad beräkning af afkastningen utaf statens

öfriga hittilsvarande inkomstkällor i samma mån betaga Riksdagen

tillfälle att, vid de nämnda vigtiga frågornas behandling, äfven besluta

om anvisande af de nja eller förhöjda skatter, som dock otvifvelaktigt

under den närmaste framtiden blefve behöfligt att tillämpa,

för att bringa jemnvigt mellan statskassans inkomster och utgifter.

Detta är skälet, hvarföre jag nu hemställer, att skogsmedlen må beräknas

endast till 1,200,000 kronor.

Extra uppbörd, som af statskontoret beräknats till 350,000 kronor,

torde få upptagas till 410,000 kronor, dels på grund af den ofvan omförmälda

öfverflyttningen till denna titel af uppbörd, som förut i räntan

ingått, och dels i anledning af Eders Kongl. Maj:ts den 22 nästlidne

december, uppå föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet,

fattade beslut angående indragning till statsverket af några vid läroverken

i Eskilstuna, Sölvesborg och Askersund befintliga fonder, tillhopa

56,403 kronor 54 öre, Indika medel skulle komma att under denna

inkomsttitel för år 1884 inflyta, i händelse Riksdagen beviljar de anslag,

som för indragningens verkställande‘förutsättas.

I öfverensstämmelse med statskontorets beräkning tillstyrker jag,

att tullmedlen må upptagas till enahanda belopp, som af sist församlade

Riksdag för innevarande år beslutades, eller 27,500,000 kronor. Den

nedsättning i lastpenningar^, Eders Kongl. Maj:t beslutat föreslå

Riksdagen, från 14 till 10 öre per ton, och som lärer kunna verka en

minskning i tullinkomsten af högst 200,000 kronor, bör naturligtvis

icke verka till någon rubbning i den af mig sålunda föreslagna siffran,

då man tager i betraktande, att tullmedlen uppgått år 1881 till nära

30 millioner och år 1882 till mer än 31 millioner kronor, eller, såsom

den mig från generaltullstyrelsen tillhandakomna uppgift innehåller,

31,108,237 kronor 27 öre. Såsom Eders Kongl. Maj:t af de sifferuppgifter,

jag nu lemnat angående tullinkomstens verkliga belopp under

de senaste åren, täcks finna, är det endast det skäl, jag nyss antydt vid

skogsmedlens beräknande, som föranledt mig att tillstyrka, det statskontorets

låga förslagsberäkning af tullmedlen må af Eders Kongl.

Maj:t godkännas.

Extra uppbörd.

1 ullmedel.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Postmedel.

Stämpel
afgift.

24 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Uti afgifvet yttrande bar generalpoststyrelsen, med tillämpning af

de grunder, styrelsen vid dylika beräkningar plägar följa och som visat

sig tillförlitliga, och med uppmärksammande derjemte af det inflytande,

dels de vid sistlidna riksdag enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag beslutade

portonedsättningar, dels ock en för närvarande till styrelsens utlåtande

remitterad framställning om minskning i afgifterna för tidningars

förskrifvande genom postverket skulle ega på postuppbörden, beräknat

postmedlen för år 1884 till 5,500,000 kronor, och således

400,000 kronor högre än hvartill detta års stat upptager dem. Denna

styrelsens beräkning förtjenar i min tanke fullkomligt vitsord, men då

postverkets utgiftsstat, hvilken jag vid regleringen af sjunde liufvudtitelns

anslag kommer att för Eders Kongl. Magt anmäla, icke slutar

å högra siffra än 5,300,000 kronor, och det derefter uppstående

öfverskottet enligt eu hemställan, hvartill jag sedermera anhåller få

återkomma, icke skulle tagas i anspråk för statsverkets allmänna behof,

utan jemväl för år 1884 såsom för de båda nästföregående åren

få reserveras för postverkets egna ändamål, synes det mig icke vara

skäl att beräkna postmedlen i staten högre än hvad som motsvarar

postverkets utgiftsstater, eller 5,300,000 kronor. 1 annat fall skulle

nemligen sjunde hufvudtitelns utgiftsstat onödigtvis komma att svälla

ut med ett belopp, som i sjelfva verket icke vore någon utgift, utan

en afsättning till en reservfond, och detta kan icke vara lämpligt,

helst vår riksstats uppställning i allmänhet såsom bruttobudget är

egnad att i många fall, särskild! i fråga om sjunde hufvudtiteln, lätteligen

ingifva en origtig föreställning om utgiftsstatens stegring. Sjunde

hufvudtiteln upptager nemligen en mängd anslag, hvilka måste växa i

visst förhållande till statens ökade inkomster, och de ökade utgifterna

äro då att rätteligen betrakta såsom eu exponent för vissa rikligare

flödande statsinkomster. Då emellertid nödvändigheten af ett sådant

betraktelsesätt, när man för riksstaten begagnar formen af bruttobudget,

möjligen icke är allmänt insedd, har jag ansett det icke vara skäl

att, så '' länge postmedlens öfverskott reserveras för postverkets egna

ändamål, låta den inkomst, postmedlen lemna, i staten beräknas högre

än som motsvarar postverkets verkliga utgifter. Först när öfverskottet

kan ingå till statskassan, synes mig tidpunkten vara inne att å inkomstsidan

upptaga dessa medel till det högre belopp, som kan antagas

motsvara den verkliga postuppbörden.

Stämpelpappersmedlen äro af statskontoret beräknade till 3,000,000

kronor, men med hänseende till de väsentliga ändringar i lagstiftningen

angående dessa medel, hvilka Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes

s. 25 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 25

besluta föreslå Riksdagen till antagande, och om hvilka ändringars

inflytande på en ökad statsinkomst genom stämpelafgift jag anhåller

att få åberopa mitt yttrande till statsrådsprotokollet för nämnda dag,

hemställer jag, att denna inkomsttitel, som hädanefter skulle benämnas

stämpelafgift, måtte få i staten upptagas till 4,400,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften bör, sedan benämningen afgift uti

den från detta års början gällande tillverkningslagen blifvit utbytt

mot namnet skatt, hädanefter i staten benämnas bränvinstillverkningsskatt.

Innan jag yttrar mig om beräkningen af den statsinkomst,

denna skatt bör antagas lemna under år 1884, tillåter jag mig erinra

derom, att skattekomitén i sitt betänkande velat bereda tillökning i

statens inkomster genom att äfven låta afgifterna för handeln med

bränvin tillgodokomma statskassan; dock så att de nuvarande försäljningsafgifterna

skulle under tio år successivt indragas till statsverket

med en tiondedel hvarje år. Fem reservanter inom komitén, hvilka

äfven velat till förmån för statskassan beskatta bränvinshandeln, hafva

i stället för en successiv indragning af försäljningsafgifterna förordat

en förändrad fördelning af såväl dessa afgifter som bränvinsbolagens

vinstmedel, så att staten deri erhölle del jemte de hittils varande

participanterna. Då jag för min del icke kan instämma i någotdera

af dessa förslag, beror det derpå, att jag anser åtskilliga skäl tala

derför att statskassan icke bör upphemta någon inkomst af den å viss

handel med spirituösa drycker lagda särskilda afgift, utan låta denna

afgift framgent vara af kommunal natur.

Det är en temligen allmänt erkänd sats, att bränvin likasom

andra spirituösa drycker särdeles väl lämpar sig såsom skatteobjekt

och att statskassan af en dylik skatt kan upphemta betydande inkomstbelopp.

Denna sats har ock i vår skattelagstiftning gjort sig gällande

i ganska stor utsträckning. Ingen annan konsumtionsartikel inbringar

staten på långt när så afsevärda skattebidrag som bränvin och de dermed

likstälda spirituösa dryckerna. Men just denna bränvinets stora

betydelse såsom skatteobjekt måste i min tanke göra det till en omsorg

för lagstiftaren att tillse, att vid ordnandet af denna del af skattelagstiftningen

de grundsatser följas, hvilka man i allmänhet anser

böra vara bestämmande för en varas beskattning. Den grundsats man

dervid iakttager är då först och främst, att skatten likformigt må

drabba varan utan afseende på den person, hvilken förbrukar densamma.

En sådan likformighet eger rum, när skatten ikläder sig formen

af tillverkningsskatt å all inom landet tillverkad vara af visst

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

*

slag eller af tullafgift å den utifrån införda varan. Men likformigheten

eller den lika beskattningen förefinnes icke, om staten belägger

viss försäljning af en vara inom landet med skatt, men lemnar en på

annat sätt skeende försäljning af samma vara obeskattad, och denna

olikhet i beskattningen måste framträda såsom en ännu större oegentlighet,

när det är den försäljning, hvars afnämare företrädesvis utgöra

de mindre bemedlade samhällsmedlemmarne, på hvilken man lägger

den särskilda högre beskattningen. Anser sig staten kunna för sina

behof upptaga en viss skatt på bränvinet, när detta utminuteras eller

utskänkes, så förstår jag icke, hvarföre staten icke skulle anse den

person böra lemna ett lika stort bidrag till statskassan, hvilken har

tillfälle att förskaffa sig sitt behof af bränvin i större partier, än att

han behöfver anlita utminuterings- eller utskänkningsstället. Det är

en ofta upprepad sanning, att de för statskassan mest inkomstbringande

konsumtionsskatterna i följd af sin natur jemförelsevis tungt

drabba de mindre bemedlade, och när detta gäller skatter, som dock

likformigt drabba skatteobjektet, måste deri ligga en bestämd maning

för staten att icke låta denna oegentlighet blifva än större genom att

uttaga högre skatt af varan, i samma mån den konsumerande nödgas

inköpa den i smärre qvantiteter. Med hvad jag nu tillåtit mig yttra

har jag naturligtvis icke på minsta sätt velat förringa bränvinets egenskap

af ett synnerligen lämpligt skatteobjekt, utan jag har endast

velat framhålla, att, då staten redan anlitar detta skatteobjekt och man

är betänkt på att göra det i än större omfattning, det är angeläget

att man icke för statens behof skonsammare beskattar varan, när den i

handeln förekommer i sådana qvantiteter, som endast den jemförelsevis

mera bemedlade förmår inköpa. Staten har således efter min

tanke ur sin synpunkt och för de ändamål, hvilka staten genom skatters

uttagande har att tillgodose, ingen anledning att behandla denna

konsumtionsartikel annorlunda än andra dylika, som anses lämpliga

att beskatta, det vill säga staten bör låta hvarje konsument till staten

betala skatt efter enahanda grund. Häraf följer, att jag anser den för

statens räkning skeende beskattningen af bränvin böra ega rum i

samma form som hittils och att, när staten anses böra af denna beskattning

upphemta större inkomst, detta bör ske genom en höjning

af tillverkningsskatten.

Mot min nu yttrade åsigt kommer naturligtvis den invändning

att göras, att staten vid denna lagstiftning icke endast eller ens företrädesvis

får vidhålla skattesynpunkten, utan måste fästa ett synnerligt

afseende vid det sedliga intresse, som med bränvinslagstiftningen är

förknippadt. Denna invändning eger sitt fulla berättigande, men träffar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

27

icke den åsigt, jag förfäktat. Det sedliga intresset gör sig gällande,

då staten belägger denna vara med en skatt, hvars storlek låter rättfärdiga

sig endast ur synpunkten af det angelägna i att för det sedliga

intressets skull fördyra varan, men det sedliga intresset kan aldrig

kräfva, att den mera bemedlade bränvinskonsumenten för sin förbrukning

lemnar lägre bidrag till statskassan än den mindre bemedlade, fastän

de kanske förbruka den i samma qvantitet. Vidare fordrar det sedliga

intresset, att staten deraf låter leda sig vid lagstiftningen rörande ordnandet

af försäljningen utaf spritdrycker. Det är icke min afsigt att

i dag inför Eders Kongl. Maj:t anmäla frågan om ny försäljningslag,

men jag tillåter mig dock att redan nu i detta sammanhang tillkännagifva

min mening derom, att hänsynen till sedlighetens kraf synes mig

påkalla, att icke någon väsentlig rubbning göres i de nu gällande

grunderna för ordnandet af bränvin shandeln och att vid detta ordnande

kommunernas medverkan är af en väsentlig betydelse. De former,

som hos oss tillämpas för denna handels ordnande, påkalla emellertid, att

viss handel eller den, som afser varans försäljning i smärre qvantiteter,

belägges med en särskild afgift. En annan form är att låta handeln

bedrifvas för kommunens räkning, såsom på visst sätt förhållandet kan

anses vara i städer, der bränvinshandeln är upplåten åt bolag. Med

sistnämnda form äro några afgifter för försäljningen icke oundgängligen

behöfliga, och den senaste bränvinslagstiftningskomitén, som i sitt den

20 december 1878 afgifna betänkande förordat en dermed liknande

anordning af bränvinshandeln, har heller icke ifrågasatt någon särskild

försäljningsafgift, men då uppstår i stället en vinst å handeln. För

att nu närmare belysa, huruvida staten eger någon anledning att för

sig taga i anspråk någon del af denna vinst, vill jag tänka mig det

fall, att bränvinshandel existerade i alla rikets kommuner och öfverallt

bedrefves för kommunens räkning. För att staten då för sina behof

skulle kunna upphemta en viss andel af kommunernas vinst fordrades,

att staten skulle underkasta sig besväret att i hvarje kommun kontrollera

rörelsens bedrifvande såsom affär och låta granska räkenskaperna

för att utröna vinstens belopp. Man frågar sig då, hvarföre staten

skulle underkasta sig ett så besvärligt förfarande för att upphemta

en inkomst, som staten i stället kunde utan allt besvär vinna genom

att höja tillverkningsskatten; och svaret måste blifva, att under de förhållanden,

som jag nyss förutsatte om en öfver hela landet jemt fördelad

bränvinshandel, staten ingalunda skulle befatta sig med intressentskapet

i kommunernas bränvinshandel, utan föredraga att genom tillverkningsskatten

tillgodose sitt behof af skattebidrag. Om jag derföre

vågar antaga för visst, att staten i nyssnämnda fall ock lemnade

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

handelsvinsten odelad åt kommunerna, så läge i detta förfarande endast

ett erkännande, att staten, efter att hafva uttagit för sitt behof det

belopp, hvarmed staten ansåge varan böra beskattas, funne billigt att

kommunerna erhölle i den vinst, handeln lemnade, en ersättning för sin

direkta medverkan vid handelns ordnande och ett skadestånd för de

uppoffringar, kommunen icke undgår att vidkännas såsom följder af

denna varas missbrukande. Den statens ställning till bränvinshandeln

inom kommunerna, hvilken jag sålunda förestält mig såsom den naturliga,

förändras emellertid efter min tanke alldeles icke derföre att denna

handel eger rum endast inom en del af landets kommuner, eller derföre att

den icke alltid kan bedrifvas för kommunernas egen räkning. Nämnda

omständigheter kunna nemligen, så vidt jag kan inse, icke för staten

medföra något ökadt skattebehof, eller någon anledning att icke lika

väl som i det först förutsatta fallet beskatta endast varans tillverkning,

och lika litet kunna derigenom för kommunerna undanrödjas de för

dem kännbara förhållanden, hvartill bränvinets missbruk gifver upphof,

i fråga om ökad fattigvård och dylikt. Det synes mig emellertid

otvifvelaktigt, att det just är den omständigheten, att bränvinshandel

förekommer endast inom en del kommuner och att den inkomst särskilt

städerna hemta af denna handel vuxit till ganska ansenliga belopp,

som utgjort anledning dertill, att man betraktar afgifterna å bränvinshandeln

liksom en staten undandragen skatt, hvilken man bör åt

densamma återvinna helt och hållet eller åtminstone delvis. De förhållanden,

som gifvit upphof åt detta betraktelsesätt, erkänner jag vara

väl värda uppmärksamhet, och de påkalla efter mitt förmenande väsentligen

ändrade grunder för försäljningsafgifternas fördelning, men deraf

följer icke, att dessa afgifter böra upphöra att utgå för kommunala

ändamål.

Sedan jag sålunda sökt visa, att statens behof af inkomster, såvidt

dessa böra hemtas från spritdryckers beskattning, kan fyllas genom

tillverkningsskatt och bär på den vägen fyllas, för att staten skall

likformigt beskatta alla konsumenter af dessa varor, öfvergår jag till

det andra hufvudsakliga skälet för bibehållande åt försäljningsafgifterna

af deras kommunala natur. Under det man, för att på ett tillfredsställande

sätt kunna ordna en stats skatteförhållanden, är temligen allmänt

öfverens om behöfligheten och gagnet af ett skattesystem, som omfattar

ett flertal af skatter och medgifver att på olika vägar taga

landets skatteförmåga i anspråk, äro i vår kommunala lagstiftning de

flesta kommuner hänvisade att för sina behof företrädesvis anlita

endast en skatteform, och denna hvilande på den direkta inkomstskatten,

eller just den form, som i trots af alla de teoretiska skäl, hvilka kunna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 29

andragas till stöd för dess företräde framför andra skatter, dock faktiskt

icke är egnad att i längden tjena till grund för uttaxering af skattebelopp,

som för de skattskyldige innefatta en mera känbar uppoffring.

Detta bär för mig utgjort en afgörande betänklighet mot att till statsverket

indraga en nu för kommunala ändamål utgående indirekt skatt,

då detta, såsom jag ofvan sökt visa, icke är för statens eget behof

nödigt.

Då dertill kommer, att försäljningsafgifternas indragning till statsverket,

såsom skattekomitén yrkat, sedan denna reform blifvit fullständigt

genomförd, synes mig kunna medföra den våda, att den i

sedligt syfte efter min tanke vigtiga medverkan från kommunernas

sida vid bränvinshandelns ordnande äfventyras, och då det af reservanterna

inom skattekomitén framlagda förslaget om fördelning mellan

statens och kommunala behof af såväl försäljningsafgifterna som

bränvinsbolagens vinstmedel innefattar en onödig omgång för uttagande

af den skatt å varan, som bör tillkomma staten, och derjemte

skulle tvinga staten till ett intressentskap på visst sätt i

alla bränvinsbolag — något som ur åtskilliga synpunkter förefaller

mig vara med statens ställning föga förenligt — kan jag, såsom

jag förut nämnt, icke biträda de inom skattekomitén framstälda förslagen,

att af bränvinshandeln bereda staten ökade inkomster. Deremot

inser jag fullkomligt val, att en höjning af tillverkningsskatten

kommer att minska den vinst, minuthandeln med och utskänkningen

af spritdrycker nu lemnar, och detta beroende derpå, att vid dylik

försäljning priset i allmänhet åtminstone i städer, der handeln ar öfverlåten

åt bolag, redan är så högt i förhållande till varans partipris, att

någon ytterligare stegring deraf näppeligen låter sig verkställas, med

utsigt att för handeln bibehålla samma omsättning som för närvarande.

I det nu antydda egendomliga förhållandet, att staten inom en viss

gräns kan höja en förbrukningsskatt, utan att varans pris vid den i

smärre qvantiteter skeende handeln i motsvarande mån deraf höjes,

ligger emellertid efter min tanke en särskild uppfordran, att icke undanskjuta

tillfället att på den af mig förordade väg bereda statskassan

en del af de ökade inkomster, som för densamma erfordras. Denna

min uppfattning om verkan utaf en i viss mån höjd tillverkningsskatt

innebär visserligen, att man på den vägen lika väl som genom de

inom skattekomitén framstälda förslag minskar den för kommunala

ändamål nu utgående inkomsten af bränvinshandeln, men den af mig

förordade åtgärden är dock ur statens synpunkt att föredraga, derföre

att den på ett naturligt sätt ansluter sig till statens hittils följda

skattesystem i denna del, derföre att den lemnar de nuvarande grun
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

derna för bränvinshandelns ordnande orubbade, och derföre att den för

statskassan lemnar ett fördelaktigare resultat, i det att staten för sitt

behof beskattar allt bränvin lika och således äfven de qvantiteter,

som nu icke äro hemfallna under de i försäljningslagen stadgade afgifter.

Skattekomitén har icke heller uttalat sig emot tillverkningsskattens

höjning, utan tvärtom förordat den, ehuru först efter någon tids

förlopp, och komiténs obenägenhet att genast vidtaga en sådan åtgärd,

hvilken äfven efter min mening borde ske under formen af en

endast småningom skeende höjning, synes bero på en önskan att,

efter de höjningar denna skatt nyligen undergått, söka undvika alltför

ofta återkommande rubbningar i denna beskattning. Erkännande, att

täta rubbningar i eu varas beskattning i allmänhet medföra olägenheter,

tror jag dock att dessa olägenheter, Indika väl egentligen

skulle drabba tillverkningen, icke numera kunna vara för denna näring

af mera afsevärd beskaffenhet, sedan genom den förlidet år

skedda ändringen i tillverkningslagen nederlagsrätten blifvit utsträckt,

så att bränvinet kan obeskattadt qvarligga å nederlaget

huru länge som helst, kan förflyttas från ett till annat nederlag och

kan exporteras utan att skatt derför behöfver erläggas. Vid sådant

förhållande och då med en endast småningom skeende höjning af

skatten icke torde vara att befara, det tillverkningens naturliga omfång

skulle förryckas genom eu ifrigare bedrifven tillverkning omedelbart

före den högre skattens inträdande — ett förhållande, som, i händelse

det skulle framträda, för öfrigt kan på enklaste sätt förekommas,

om man låter skatteförhöjningarne inträda med tillverkningsårets i stället

för kalenderårets början — lärer något hinder för denna skatts successiva

stegring inom viss gräns under den närmaste framtiden icke böra

möta ur synpunkten af den inhemska näringens berättigade intressen.

Om man derföre, såsom jag tänkt mig saken, låter en skatteförhöjning

med tio öre per liter småningom inträda under tio år, skulle

skatten derigenom ökas från 40 till 50 öre per liter och, efter det

gamla måttet, komma att motsvara ungefär 1 krona 30 öre per kanna,

samt den ökade statsinkomsten uppgå till omkring 3| millioner kronor,

beräknadt endast efter den låga tillverkning af circa 13,165,000

kannor, hvilken egde ruin under sistlidet år. I fråga om skattesatsens

storlek anhåller jag få hänvisa till den senaste bränvinslagstiftningskomiténs

redogörelse för de vida högre skattesatser, som tilllämpas

i åtskilliga främmande länder, och att särskildt få erinra, att

denna skatt i Norge utgår med 67,4 öre per liter.

För den statsreglering, som nu är i fråga, anhåller jag, med stöd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. Öl

af livad jag sålunda anfört, få hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

dels i särskild proposition föreslå Riksdagen, att besluta en med två

öre, eller från 40 till 42 öre per liter, förhöjd tillverkningsskatt å bränvin,

dels ock tillåta att, med beräkning af en sådan förhöjning, inkomsten

af denna skatt måtte få i den stat, som nu skall föreläggas

Riksdagen, upptagas till 14,500,000 kronor.

Mot den af statskontoret föreslagna beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften

till 90,000 kronor bär jag icke något att erinra.

Då Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes, i sammanhang med beslut

om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition med förslag till ny

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, förklarat

sig icke ifrågasätta, att den under namn af personlig skyddsafgift

hittils utgående bevillning efter artikel I i bevillningsstadgan

vidare må utgöras, bör den af nämnda personella skatt hittils härflytande

statsinkomst, som till beloppet sammanfallit med hvad mantalspenningarne

inbringat, icke vidare i beräkningen af bevillningen upptagas.

Vidkommande derefter den hittils utgående bevillningen enligt

2:dra artikeln har Eders Kongl. Maj:t i förenämnda proposition den

8 dennes beslutat, att, i stället för de bestämmelser, som nu uti denna

artikel innehållas angående fastighets- och inkomstbevillningen, för

Riksdagen framlägga förslag till förordning angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst. Olikheterna emellan detta förslag samt nu

gällande stadga bestå, såvidt de hafva inflytande på beloppet af den

bevillning, som af fast egendom och af inkomst kan påräknas, hufvudsakligen

deruti, att bevillningen för jordbruksfastighet blifvit höjd från

3 till 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet; att, under

det värdet af torfmosse och växande skog vid taxering af fast egendom

enligt nu gällande bestämmelser tages i beräkning utan någon

viss angifven begränsning, dessa förmåner enligt förslaget må vid

fastighetstaxeringen tagas i betraktande endast i den mån, de anses

erforderliga till husbehof, hvaremot för inkomst genom skogsafverkning

eller torftägt för annat ändamål, än husbehof, eller genom försäljning

af växande eller afverkad skog samt af torf inkomstbevillning

skall erläggas; att bevillning skall utgöras för inkomst af jordbruksrörelse,

beräknad till ett öre för hundra kronor af fastighetens taxeringsvärde;

att, då nu gällande stadga medgifver bevillningsfrihet för årsinkomst,

understigande 400 kronor, samt bevillningsfritt afdrag af 300

kronor för eljest beskattningsbar inkomst, icke öfverstigande 1,800

Hvitbets
sockertill
verlcnings
afgift.

Bevillning

af fast egendom

samt af

inkomst.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

kronor, bevillningsfrihet enligt förslaget deremot skall ega rum för

årsinkomst, understigande 500 kronor, samt bevillningsfritt afdrag medgifvas

af 450 kronor å inkomst från och med 500 intill 1,200 kronor

och af 300 kronor för inkomst från och med 1,200 intill 1,800 kronor,

hvilken befrielse från eller lindring i bevillningen dock å ort, der kostnaden

för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, eller i fall, då särdeles ömmande omständigheter

förekomma, kan ökas med högst 200 kronor.

Beträffande den verkan, här omförmälda skiljaktigheter kunna antagas

medföra i afseende å beloppet af den statsinkomst, som genom

bevillning af fast egendom samt af inkomst må vara att för år 1884

påräkna, förekommer först, att, till följd af den här ofvan anmärkta

bestämmelse rörande sättet för beräknande vid fastighetstaxeringen af

värdet å torfmosse och växande skog, taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

inom riket kan komma att å vissa orter i någon mån minskas.

Denna minskning i fastighetsbevilluingen kommer dock säkerligen att

mer än uppvägas genom den ökning i inkomstbevillningen, som uppstår

genom beskattning af inkomst, som erhålles genom användande

för annat ändamål än husbehof af torfmosse och växande skog. Genom

här ofvan angifna höjning af bevillningen från 3 till 5 öre för hvarje

fulla 100 kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet och genom den

särskilda bevillningen för inkomst af jordbruksrörelse samt för nyssnämnda

inkomst genom användande af skog eller torf, å hvilka inkomstarter

hvarken något bevillningsfritt minimum får beräknas eller afdrag

ega rum, bör derföre en statsinkomst, motsvarande dubbla beloppet af

nu utgående bevillning af jordbruksfastighet, erhållas; och då denna

bevillning för åren 1879—1881 i medeltal utgjort 642,000 kronor, kan

alltså förhöjningen antagas uppgå till samma belopp.

Hvad åter beträffar den minskning i inkomstbevillningen, som

må blifva en följd af den föreslagna förhöjningen, dels af existensminimum,

dels ock för inkomst, understigande 1,200 kronor, af det bevillningsfria

afdraget, har jag till grund för beräkningen häraf antagit

den af skatteregleringskomitén meddelade öfversigt af antalet skattskyldige

samt dem påförd bevillning enligt artikel II i bevillningsstadgan,

utvisande förhållandet år 1879 (komiténs betänkande, del II,

73). Dervid har jag utgått från följande förutsättningar, nemligen dels

att på landsbygden och i de flesta mindre städerne skyldigheten att

erlägga bevillning komme att inträda, då inkomsten uppginge till det

i förslaget till förordningen såsom normalt antagna belopp af 500 kronor,

dels ock att i Stockholm och Göteborg samt åtta andra här nedan

nämnda städer bevillningsskyldigheten komme att inträda först då in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 33

komsten uppginge till 700 kronor samt det bevillningsfria afdraget för

inkomst från och med 700 intill 1,200 kronor komme att beräknas till

650 kronor. De beräkningar, som enligt nu anförda grunder företagits,

utvisa följande resultat:

A. å landsbygden.

Enskilda personers inkomst af kapital och arbete, der inkomsten

för en hvar understigit 500 kronor, men likväl varit föremål för bevillning,

utgjorde ........................ kronor 51,598: —.

Om häraf antages hafva för

fattigdom afskrifvits 5 procent

med................................................... „_2,580: —,

återstå ............................................. kronor 49,018: —,

i rundt tal ........................................................................... kronor 49,000: —.

Antal skattskyldige, som påförts bevillning

för nedan upptagna inkomstgrupper, utgjorde, för

inkomst af

500

till

600

kronor, ............

............ 16,334

st,

600

till

700

11 1 ............

............ 9,842

11

700

till

800

11 1 ............

............ 5,863

11

800

till

1,300

11 1 ............

............ 14,002

11

summa 46,041 st.

Om en hvar af dessa skattskyldige, hvilka nu

åtnjuta bevillningsfrihet för 300 kronor af inkomsten

hvardera, kommer att åtnjuta sådan frihet för

450 kronor, uppkommer en ökad skattefrihet af 1

krona 50 öre för hvar och en, eller för alla tillhopa.

................................................. kronor 69,061: —.

Om häraf antages hafva

för fattigdom afskrifvits 5 procent

med.......................................... ,, 3,453: —,

återstå ............................................. kronor 65,608: —,

eller i rundt tal................................................................. kronor 65,600: —,

hvadan hela minskningen för landsbygden skulle

utgöra.................................................................................. kronor 114,600: —.

Bih. till BiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.

B. i städerna.

1. Stockholm.

Bevillning för inkomst, understigande

500 kronor för en hvar skattskyldig,

har påförts till ett sammanräknadt

belopp af......... kronor 23,300: —,

samt för följande

inkomstgrupper:

från och med

500 till 600 kronor

med .......................... „ 6,700: —,

från och med

600 till 700 kronor

med.............................. „ 6,200: —,

summa kronor 36,200: —.

Häraf hafva för fattigdom

afskrifvits:

i gruppen under 500 kronors

inkomst............kr. 16,000: —,

i gruppen från

500 till 600

kronor............... ,, 2,000: —,

i gruppen från

600 till 700

kronor............... „ 1,800: —, 19,800: —.

Skilnaden utgör alltså

minskningen i inflytande bevillning

för dessa grupper

med kronor ................................ 16,400: —.

Antalet skattskyldige, som påförts bevillning

för följande inkomstgrupper, utgjorde, för

inkomst af

700 till 800 kronor, ......... 546 st.

800 till 1,300 „ , ......... 5,326 „

summa 5,872 st.

transport kronor 16,400: —,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 16,400: 7—,

Om för en hvar af dessa 650 kronor, i

stället för 300 kronor, af inkomsten fritagas

från bevillning, uppkommer en minskning i

bevillningen af 3 kronor 50 öre för en hvar,

eller för alla tillhopa med kronor 20,552 -—,

deraf för fattigdom torde

afskrifva s omkring 10 procent

med.............................. „ 2,052: —,

hvadan skilnaden utgör

minskad bevillning med kronor ___ 18,500: —,

2. Göteborg.

Bevillning för inkomst, understigande 500 kronor för

en hvar skattskyldig, har påförts till ett sammanräknadt

belopp af......kr. 6,400: —,

samt för följande

inkomstgrupper:

från och med

500 till 600

kronor med... ,, 2,800: —,

från och med

600 till 700

kronor med... „ 2,900: —, kronor 12,100: —.

Häraf torde minst 30

procent afskrifva6 för fattigdom

med ........................... „ 3,600: —,

hvadan skilnaden kan anses

utgöra minskningen i bevillning

med ........................ „ __ 8,500: —.

Antalet skattskyldige, som påförts bevillning

för följande inkomstgrupper, utgjorde, för

inkomst af

700 till 800 kronor, ......... 180 st.

800 till 1,300 „ , ......... 2,100 „

summa 2,280 st.

34,900:

transport kronor 8,500: —, 34,900

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 8,500: —, 34,900: —,

Om bevillningen för en livar af dessa minskas

med 3 kronor 50 öre, eller för alla tillhopa

med.................................... kronor 7,980: •—,

deraf för fattigdom torde afkortas

10 procent med........................ kronor 798: —,

uppkommer å denna inkomstgrupp

en minskad bevillning med kronor 7,182: —,

jemnad till..................................................................... 7,200: —, 15,700: —;

3. Några städer, der bostadskostnaden torde vara jemförelsevis

hög.

Bevillning för inkomst, understigande 700 kronor för

i Upsala ............

...... med

kronor

3,220: —,

i Norrköping ..

...... med

11

3,810: —,

i Malmö ............

...... med

11

7,980: —,

i Gefle ...............

...... med

4,960: —,

i Söderhamn......

..... med

11

2,800: —,

i Hudiksvall.....

...... med

11

770: —,

i Sundsvall.........

...... med

n

1,780: —,

i Hernösand......

...... med

ii

830: —,

26,150:

2,615:

Häraf torde för fattigdom afkortas minst

10 procent med............................................. kronor

hvadan skillnaden kan beräknas utgöra minskning

i bevillning för dessa grupper med kronor 23,535:

jemnad till ...................................................... kronor 23,500?

Antalet skattskyldige, som påförts bevillning

för följande inkomstgrupper, utgjorde:

för inkomst af

i

i

i

i

i

i

700

till 800 kronor.

800 till 1,300 kronor.

Upsala..............

66 .......

........ 442

Norrköping ....

..... 114 .......

........ 541

Malmö..............

..... 200 .......

........ 1,037

Gefle.................

.... 103 .......

........ 467

Söderhamn ....

.... 59 ,......

........ 293

Hudiksvall .....

.... 31 .......

........ 104

23,500: —, 50,600:

y

transport 573

2,884;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

700 till 800 kronor. 800 till 1,300 kronor.

transport 573 2,884; 23,500: —,

i Sundsvall............ 36 257

i Hernösand ........ 29 162

summa 638 3,303

summa summarum 3,941 st.

Om bevillningen för hvar och eu af dessa

minskas med 3 kronor 50 öre, eller för alla

tillhopa med ........................... kronor 13,798: —,

deraf för fattigdom torde afkortas

5 procent med........................ kronor 690: —,

kan skillnaden beräknas utgöra

minskning i bevillningen med kronor 13,108: —,

jemnad till..................................................... kronor 13,000: —,

4. öfriga städer i riket.

Bevillning för inkomst, understigande 500 kronor för

en hvar skattskyldig, har påförts till ett sammanräknadt

belopp af ................................. kronor 16,277: —.

Häraf torde för fattigdom afkortas

minst 5 procent med kronor 814: —,

hvarefter återstå..................... kronor 15,463: —,

jemnadt till ................................................ kronor 15,500: —.

Antalet skattskyldige, som påförts bevillning

för nedan upptagna inkomstgrupper, utgjorde

nemligen, för inkomst af:

500 till 600 kronor

600 till 700 „

700 till 800 „

800 till 1,300 „

20,461 st.

Om en hvar af dessa skattskyldige,

i stället för nu åtnjuten bevillningsfrihet

för 300 kronor, enligt förslaget få åtnjuta

sådan frihet för 450 kronor af

inkomsten, kommer bevillningen alltså

för hvar och en af dem att minskas

i

37

50,600: —,

36,500: —.

87,100: —,

transport kronor

15,500:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 15,500:

med 1 krona 50 öre, eller för alla tillhopa

med.................. kronor 30,691: —.

Deraf torde 5

c|0 afkortas för fattigdom

med .................. ,, 1,535: —,

hvarefter såsom

minskning återstå... kronor 29,156: —,

jemnad till .................................................. kronor 29,200:

87,100: —,

44,700:

hvadan hela minskningen för städerna skulle uppgå

till ......................................................................................

Tillkommer för landsbygden .........................

kronor 131,800

114,600

summa kronor 246,400

Uti ofvanstående beräkningar har hvarken existensminimum eller

det bevillningsfria afdraget för någon ort antagits till belopp, liggande

mellan de i författningsförslaget angifna högsta och lägsta, likasom ej

heller för inkomst från och med 1,200 till 1,800 kronor högre afdrag

än 300 kronor beräknats, men då det svårligen torde kunna antagas,

att taxeringsmyndigheterna i samtliga åtta ofvannämnde städer medgifva

de i förslaget bestämda högsta både existensminima och bevillningsfria

afdrag; då med anledning af de skattskyldiges gruppering

i öfversigten äfven de, som erlägga bevillning för inkomst från och

med 1,200 till 1,300 kronor, måste hänföras till den nedanför stående

gruppen, som kommer i åtnjutande af det större skattefria afdraget;

samt då afkortningarne å bevillningen för fattigdom, hvilka endast hvad

Stockholm angår kunnat med någon tillförlitlighet bestämmas, vid jemförelse

med förhållandena derstädes för de särskilda grupperna af

skattskyldige i öfrige orter äro lågt beräknade, synas mig grundade

skäl finnas för det antagande, att minskningen i inkomstbevillningen

icke varder större än den här beräknade.

Om från ofvan beräknade förhöjning i bevillningen.

................................................................................... kronor 642,000: —,

afräknas denna minskning........................................... jn_246,400: —,

skulle alltså förhöjningen blifva.................................... kronor 395,600: —.

Då nu enligt 1880 års hufvudbok bevillningen efter II artikeln

uppgått till, med utelemnande af öretal,............... kronor 3,322,248: —,

och man dertill lägger den af mig nyss genom

tillämpning af de nya grunderna beräknade förhöjningen.

.......................................................................... y_395,600: ,

uppkommer en summa af .......................................... kronor 3,717,848: ;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 39

hvadan jag anser mig kunna föreslå, att bevillningen af fast egendom

samt af inkomst beräknas i staten till 3,700,000 kronor.

Enär Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes, med bifall till skatteregleringskomiténs

förslag i den delen, beslutat föreslå Riksdagen,

att af de särskilda bevillningar, som utgå enligt art. III i nu gällande

bevillningsstadga, bevillningen af frälseegendomar och af lotshemman,

för karaktersfullmagter samt af gåfva, testamente, fideikommiss, arf

och fynd må upphöra, äfvensom att bevillningen för spelkort må sammanföras

med stämpelafgiften, återstå af den nuvarande bevillningen

efter art. III följande afgifter, hvilka äro afsedda att bibehållas, nemligen:

för rättighet till skogsfång å allmänningar, af bankbolag med

sedelutgifningsrätt, af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande och handelsexpediter, samt af utländingar för konserter

och dramatiska eller andra föreställningar. Förslag till bestämmelser

rörande dessa återstående afgifter innefattas i Eders Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen af den 8 dennes angående bevillningsafgifter

för särskilda förmäner och rättigheter; och då i grunderna för

utgörandet af dessa afgifter, hvilka enligt 1880 års bokslut i rundt tal

belöpa sig till 217,000 kronor, hvari afgiften för utländske handlande

och handelsexpediter ingår med 97,000 kronor, Eders Kongl. Maj:t

icke föreslagit annan ändring, än att sistnämnda afgift skulle nedsättas

till hälften, hemställer jag, att bevillning safgifterna för särskilda förmäner

och rättigheter må i staten beräknas till 170,000 kronor.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets nu uppräknade inkomster

för år 1884 må med de benämningar och med de beräknade belopp,

jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd,

som hittils varit iakttagen, och med den fördelning i ordinarie

inkomster och bevillningar, hvilken af åtskilliga grundlagens bud påkallas,

har jag dock trott mig böra i detta mitt yttrande låta inflyta

en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt öfver dessa inkomsters olika natur ur

finansiel synpunkt och närmare hvarandra sammanför inkomster af

närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel .....

skogsmedel...........

...................................... 3,000,000: —,

....................................... 1,200,000: —.

transport kronor 4,200,000: —,

Bevillningsafgifter

för

särskilda förmåner

och

rättigheter.

Inkomsternas

uppställning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Riksbankens

vinstmedel.

transport kronor 4,200,000: —,

jernvägstrafikmedel.................................. 6,800,000: —,

postmedel................................................... 5,300,000: —,

telegrafmedel ............................................. 1,330,000: —,

bötesmedel................................................. 260,000: —,

extra uppbörd..................................... 410,000: —, 18,300,000: —.

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel........................ 27,500,000: —,

bränvinstillverknings
skatt

........................... 14,500,000: —,

hvitbetssockertillverk
ningsafgift

............... 90,000: —,

stämpelafgift ............... 4,400,000: —,

mantalspenningar......... 640,000: —,

bevillning af fast egendom

samt afinkomst 3,700,000: —, 50,830,000:_,

b) af viss fastighet:

grundskatt.....................

4,000,000: —,

kyrkotionde ..................

250,000: —,

vakansafgifter af rust-

håll och rotar .........

879,000: —,

kavalleriregementenas

hästvakansspanmål

300,000: —,

trosspassevolansafgift

22,000: —,

båtsmansbeklädnads-

medel........................

60,000: —,

särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel......

1,200,000: —,

kontrollstämpelmedel..

20,000: —,

bergverkstionde .........

10,000: —,

bevillningsafgifter för

särskilda förmåner..

170,000: —,

, 5,511,000: —,

1,400,000: —, 57,741,000: —

summa kronor 76,041,000:—.

Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande

såsom hittils böra påräknas hälften af riksbankens vinst för nästlidet

år. Vinsten i sin helhet har enligt en från bankofullmäktiges ord
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 41

förande mig meddelad uppgift belöpt sig till 2,637,645 kronor 14 öre.

Jag hemställer följaktligen, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen

göra framställning derom, att hälften af riksbankens vinstmedel för år

1882 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt

under år 1884, Riksdagen bestämmer; lärande denna tillgång höra i

riksstaten beräknas i rundt tal med 1,300,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit

till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster,........................................................................ kronor 76,041,000: —,

lägges:

ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens

vinstmedel............................................................... „ 1,300,000:—,

än äfven det af mig såsom tillgång förut omförmälda

öfverskott å statsregleringarne för

år 1881 och för föregående år....................... „ 4,100,000:—,

så erliålles för statsregleringen år 1884 en tillgång

af ........................................................ kronor 81,441,000:—.

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen

af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed

sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade,

sedan statsrådets öfriga ledamöter deri instämt, Hans Makt Konungen

gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

Bill. till Rihsd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd.

6

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1

Bil. litt. Å.

Till Konungen.

Jemlik!, gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen

före den 15 december t ill Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sist förflutna året, så vidt dessa äro

kända och beräknelig^, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande

statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning

vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörda nådiga

föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1880 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och statskontoret

får. i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse, angående

statsverkets tillstånd och förvaltning under nämnda år, hvilken

före revisionsförrättningens början af detta embetsverk blifvit afgifven

och sedermera till revisorerna öfverlemnats; skolande för Riksdagens

statsutskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper

och öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga, för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts

åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må

vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt. förhållandet med denna fond

genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet

tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1884, har statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter för åren 1879 och 1880 äro hemtade från de för

samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1881 upptagits i

enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år

samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad

approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda

år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat,

som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, lära dock några

skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt

inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid

upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen bär för öfrigt afseende

blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller

fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden,

för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet närmare

redogöra; börande statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade

tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de närmast

förflutna Henne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, som afse

de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets

slut, den 30 april påföljande år, varit af inkomsterna disponibelt

till statsutgifters bestridande, och att således, i enlighet med den för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

3

redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skeft- för

de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, i 1883 års riksstat beräknad till 4,350,000 kronor, har

för år 1881, enligt landsböckerna, utgjort 4,309,751 kronor, samt i

medeltal för de sistförflutne trenne åren uppgått till 4,344,927 kronor.

Räkenskaperna utvisa, att 1881 års uppbörd, jemförd med det föregående

årets, undergått eu minskning af 54,678 kronor, hvilken föranledts af den

afskrifning utaf räntan, som i sammanhang med utarrendering af indragna

militieboställen egt rum, samt att brist på senare tider årligen

å räntan förekommit, hvilken för år 1880 uppgick till 105,570 kronor

86 öre; lärande vid sådant förhållande förevarande inkomst, i nära

öfverensstämmelse med uppbörden för det sistförflutna året, icke böra

beräknas högre än till 4,310,000 kronor.

Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,645,000 kronor,

uppgick för år 1881 till 1,651,897 kronor och har i medeltal för åren

1879—1881 utgjort 1,648,205 kronor. Vexlingarne i beloppet af denna

inkomst äro, oberäknad! det inflytande, som utöfvas af skiljaktigheterna

emellan restantierna vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende

af kyrkotionde!!, hvilken del af uppbörden fortfarande utgår

efter markegång. Då medeltalet af uppbörden för senaste trenne åren

obetydligt öfverstigit beräkningen, lärer tionden äfven för år 1884 få

antagas till 1,645,000 kronor.

Arrendemedlen. Med afseende å blifvande utarrendering hufvudsakligen

af militieboställen och jemväl, i mindre betydande mån, af

landsstatsboställen, upptogos arrendemedlen i 1881 års riksstat till

2,900,000 kronor; och har någon förändring i denna beräkning sedermera

icke ansetts böra ega ruin, förr än sig visat, huruvida 1881 års

uppbörd dertill gåfve anledning, hvadan denna inkomsttitel upptagits i

såväl 1882 och 1883 årens riksstater med nyssnämnda belopp.

Behållna uppbörden häraf har utgjort:

år 1879 ................................................................. kronor 2,691,519: —,

» 1880 ......................................... » 2,886,324: —,

» 1881 ..................................................................... » 3,073,367: —,

eller i medeltal för dessa tre år ................... » 2,883,736: —.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Denna inkomsttitel är underkastad förändringar så väl i följd af

vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i

spanmål eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade

utarrenderingar i mån af äldre kontrakters tilländalöpande, hvarförutan,

enligt af kammarkollegium meddelad uppgift, förhöjning deri är att

emotse till följd af utarrendering för statsverkets räkning af eu del vid

1882 års midfasta indragna militie- och andra boställen; och anser statskontoret

denna inkomst för år 1884 böra beräknas till 3,000,000 kronor.

BergverkstioncLen, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade

beslutet om denna skatts upphörande, från och med statsregleringen

för år 1878 varit beräknad endast till ett belopp, motsvarande antagliga

inkomsten från Sala silfververk, samt i 1881—1883 årens riksstater

uppförts till 10,000 kronor, har, inberäknad tionden från några andra

bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande,

för år 1881 utgjort 9,074 kronor; och torde någon ändring i förut antagna

beräkning af ifrågavarande inkomsttitel nu icke böra ega rum.

Mantalspenningarne, som i riksstaterna för åren 1881—1883 beräknats

till 640,000 kronor, hafva för år 1881 utgjort 642,458 kronor

samt i medeltal för de sistförflutna tvenne åren uppgått till 643,238

kronor. Visserligen har denna inkomst för uppbördsåret något öfverstigit

den i riksstaten beräknade summan, men då 1881 års uppbörd

understigit uppbörden för år 1880 och det för år 1881 uppkomne öfverskott

et icke är af någon betydenhet, anser statskontoret förhöjd beräkning

af denna inkomsttitel nu icke böra ifrågasättas.

Bötesmedlen, i 1883 års riksstat, lika som i de fyra nästföregående

årens, beräknade till 260,000 kronor, hafva för år 1881 väl uppgått till

276,459 kronor, men då medelbeloppet för de trenne sista åren utgjort

endast 266,379 kronor och denna uppbörd för öfrigt är af temligen

oviss beskaffenhet, lärer någon förhöjning af denna inkomsttitel vid

nästinstundande statsreglering icke böra ifrågakomma.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst, som, på

grund af nådiga beslut den 27 december 1873 och den 30 januari 1874,

årligen, intill dess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid

det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål,

hälften råg och hälften korn, och hvilken i 1883 års riksstat beräknats

till 340,000 kronor, har för år 1881 i penningevärde uppgått

till 353,952 kronor. Då beloppet af denna inkomst är beroende af vexlande

markegångspris, torde det för sistförflutna året uppkomna öfverskott

icke böra föranleda till förhöjning i den uti 1883 års riksstat antagna

beräkningen, helst inkomsten i medeltal för åren 1879—1881 icke

uppgått till mera än 340,002 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5

Tillfälliga rotevakansafgifter äro i riksstaten från och med år 1878

beräknade till 76,000 kronor och hafva för år 1881 utgjort 76,105 kronor;

lärande vid sådant förhållande den förut antagna beräkningen böra

bibehållas.

Vakansafgifter af nyroterad jord, Indika i riksstaten för åren 1882

och 1883 beräknats till 115,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1879—1881

utgjort 124,727 kronor och för sistnämnda år belöpt sig till 140,266

kronor. Denna inkomst torde i nära öfverensstämmelse med nyssnämnda

medelbelopp för år 1884 kunna beräknas till 125,000 kronor.

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i'' Halland, vakansafgifter

af bergslag, trosspassevolansafgift, båtsmansvakansafgift och bdtsmansbeklädnadsmedel.

Dessa inkomsttitlar hafva väl, hvar för sig, i

medeltal de trenne sista åren öfverskjutit deras i 1883 års riksstat beräknade

belopp, men dessa öfverskott äro icke af den betydenhet, att

förändringar i de senast gjorda beräkningarne deraf böra föranledas.

Kontrollstämpelmedlen, i 1883 års, likasom i de tvenne närmast

föregående årens riksstat beräknade till 18,000 kronor, hafva i medeltal

för åren 1879—1881 uppgått till 21,262 kronor; och då inkomsten

under de två senaste åren visat sig vara i stigande, torde densamma i

1884 års riksstat kunna med någon, om än ringa förhöjning; upptagas

till 20,000 kronor.

Fyr- och båkmedlen, Indika i riksstaten för år 1883 beräknats till

1.200.000 kronor, hafva i medeltal för de sistförflutna trenne åren uppgått

till 1,200,782 kronor och för år 1881 belöpt sig till 1,314,180 kronor

samt under innevarande år för tiden intill den 1 dennes, eldigt

från generaltullstyrelsen erhållen uppgift, utgjort 1,453,329 kronor; men

med afseende såväl å ofvannämnda medeltal som å de i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga kungörelse den 17 sistlidne november meddelade förändrade

föreskrifter i ämnet, anser statskontoret någon förändring i den

senast antagna beräkningen af denna inkomsttitel icke böra ega rum.

Telegrafmedef i riksstaten för åren 1881—1883 beräknade till

1.330.000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning från telegrafstyrelsen,

åt detta embetsverk jemväl för år 1884 kalkylerade till nämnda summa,

hvilken alltså i bilagda tabell uppförts.

Jernvägstrajikmedel. Genom meddelande från styrelsen öfver statens

jernvägstrafik bär statskontoret inhemta!, att behållna inkomsten

af trafikmedlen för år 1884 kan antagas till 6,800,000 kronor, hvilken

summa derföre uti tabellen upptagits.

Skogsmedel. Denna inkomsttitel, som årligen från och med år

1875 varit beräknad till 1,000,000 kronor, har för år 1881 uppgått till

1,521,754 kronor samt i medeltal för åren 1879 —1881 belöpt sig till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1,140,959 kronor. Enligt hvad statskontoret inhemta!, kan denna inkomst

för innevarande år antagas komma att ej obetydligt öfverstiga

uppbörden för år 1881; och synes alltså en förhöjning i den under en

följd af år antagna enahanda beräkningen böra eg a ruin. Då emellertid

denna inkomst beror af förhållanden, som icke på förhand med någon

säkerhet kunna förutses, har statskontoret ansett, att densamma

för år 1884 icke bör beräknas till högre belopp än 1,200,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna titel, hvilken, förutom åtskilliga inkomster

af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet, omfattar de å utlemnade ocllingslån

inflytande afbetalningar, är för år 1883 beräknad till 315,000

kronor och har för år 1881 uppgått till 357,416 kronor, deraf 22,815

kronor 53 öre utgöra influten ersättning för af skogsplanteringskassan

förskottsvis bestridda utgifter för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs

län samt 217,238 kronor 35 öre bestå af annuiteter å odlingslån.

Efter afdrag dels från 1880 års uppbörd af ett deri ingående, från

domkapitlet i Karlstads stift till statsverket öfverlemnadt kapital å

67,611 kronor och dels från 1881 års uppbörd af ofvanberörda ersättningsmedel,

22,815 kronor 53 öre, utgör medeltalet af inkomsten för

åren 1879—1881 358,318 kronor; och då annuiteterna å odlingslån

för år 1884, — — — — — — — kunna påräknas till belopp

af 273,766 kronor, eller 56,528 kronor mera än 1881 års annuiteter,

synes väl inkomsten under denna titel för år 1884 kunna antagas uppgå

till mera än 414,000 kronor, men som denna inkomst till eu ej obetydlig

del är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas

högre än till 350,000 kronor; varande dock, för jemnande af de

ordinarie inkomsternas slutsumma, beloppet i tabellen utfördt med 353,000

kronor.

Bevillningar:

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort i jemnt tal:

för år 1879 ................................................ kronor 25,003,000: —,

» » 1880 ................................................................. » 27,622,000: —,

» » 1881 .............................................. » 29,849,000: —,

eller i medeltal för dessa år.................................... » 27,492,000: —.

För tiden från innevarande års början intill den 1 december har

den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

uppgå it till........................................................... kronor 29,006,377: —,

och skulle, under antagande att enahanda uppbörd

komme att för december månad debiteras,

transport kronor 29,006,377: —,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

7

tansport kronor 29,006,377: —,

som under samma månad af det nästförflutna

året, eller........................................................................ » 2,158,210: —,

tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 31,164,587: —.

Då den betydliga stegringen af denna inkomst för året torde få

anses hafva framkallats af orsaker, som ej iiro af stadigvarande natur,

synes den vid senaste riksdagen beräknade summan af 27,500,000 kronor

böra uti riksstaten för år 1884 bibehållas, helst tullmedlen i medeltal

för åren 1879—1881 ej öfverstigit samma stumma.

Postmedel. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen

kan denna inkomst för år 1884 beräknas uppgå till 5,500,000 kronor,

med hvilken summa densamma derföre blifvit uti bilagde tabell uppförd.

Stämpelpappersmedlen, vid sistförflutna riksdag beräknade till

3,000,000 kronor, hafva för år 1881 utgjort 3,104,183 .kronor samt i

medeltal för åren 1879—1881 3,027,094 kronor. Det ringa öfverskott,

nyssnämnda medeltal utvisar, torde icke böra föranleda till förändring

i den senast antagna beräkningen.

Bränvinstillverkningsafgiften. Till grund för beräkningen af ifrågavarande

statsinkomst under år 1883 ansåg innevarande års Riksdag böra

läggas en tillverkning af 13,500,000 kannor, eller deremot svarande

35,329,500 liter, som, efter en skatt af 40 öre per liter, skulle gifva ett

belopp af 14,131,800 kronor; och blef bränvinstillverkningsafgiften för

år 1883 af Riksdagen upptagen till ett afjemnadt belopp af 14,000,000

kronor.

Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen i riket utgjort i

jemn t tal:

år 1877 ............................................... kannor 16,442,000: —,

» 1878 ................................................................. ... 16,440,000: —,

» 1879 ............................................................... » 13,763,000: —,

» 1880 ........................................ » 15,170,000: —,

>>1881 ................................... » 16,447,000: —,

eller i medeltal för femårsperioden ..................... » 15,652,400: —.

Innevarande års tillverkning har,- enligt meddelad uppgift från

finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter, intill

den 1 december uppgått till.................................... kannor 10,902,769: —,

och om dertill lägges tillverkningen under december

månad 1881,......................................................... » 2,555,150: —,

skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal

motsvarar tillverkningen för samma månad

innevarande, detta års tillverkning utgöra ...... kannor 13,457,919: -—,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

eller i det närmaste det kannetal, som af Riksdagen ansetts böra läggas

till grund för afgiftens beräknande för år 1883; och har statskontoret

icke funnit anledning att i denna beräkning föreslå annan förändring,

än att, då, i följd af den bränvinsexport, som under detta år egt rum,

såsom restitution af bränvinstillverkningsafgift, så vidt för närvarande

kan anses kändt eller beräknelig!, utbetalts omkring 470,000 kronor,

inkomsten för år 1884 måtte i riksstaten uppföras med endast 13,500,000

kronor, hvilket inkomstbelopp, efter en skatt af 40 öre per liter, motsvarar

en tillverkning af 33,750,000 liter, eller, i rundt tal, 12,900,000

kannor. *

Hvitbetssockertillverkningen, i riksstaten för år 1882 beräknad till

50.000 kronor, blef af innevarande års Riksdag upptagen i riksstaten

för år 1883 till 70,000 kronor. I medeltal för de trenne sistförflutne

åren har denna inkomst utgjort 70,800 kronor och uppgick år 1881 till

101,324 kronor.

Enligt erhållen uppgift från nyssnämnda byrå, har denna afgift

under innevarande år intill den 1 dennes utgjort... kronor 89,958: —,

och under antagande att berörda inkomst under

december månad detta år kommer att uppgå till

enahanda belopp, som ■ för samma månad nästlidet

år, eller................................................................................ » 24,986: —,

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 114,944: —.

Med afseende å den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig

för såväl innevarande som nästlidet år, synes afgiften för år 1884 kunna

beräknas till åtminstone 90,000 kronor.

Allmänna bevillningen, som i 1883 års riksstat är uppförd med

4.100.000 kronor, bär för år 1881 uppgått till 4,516,250 kronor och i

medeltal för åren 1879—1881 utgjort 4,337,101 kronor. Under antagande

att nu gällande bevillningsstadga varder till sina hufvudgrunder

oförändrad bibehållen för år 1884, anser statskontoret allmänna bevillningen

vid nästinstundande statsreglering kunna beräknas till 4,300,000

kronor,

Stockholm den 11 december 1882.

Underdånigst:

O. F. AP SILLEN.

AUG, HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. L. W. RIBEN.

Föredragande.

1. s.

C. Kinberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

9

Bil. litt, a.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Kronor.

öre.

Ränta .......................................................................................

4,310,000

Tionde ......................................................................................

1,645,000

Arrendemedel ..........................................................................

3,000,000

Bergverkstionde......................................................................

10,000

Mantalspenningar..................................................................

640,000

—

Bötesmedel.................................................................................

260,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord.....................................

125,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

20,000

—

Vakansafgifter af bergslag..................................................

Trosspassevolansafgift............................................................

20,000

—

26,000

Båtsmansvakansafgift ...........................................................

65,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel......................................................

60,000

Kontrollstämpelmedel...............................................................

20,000

—

Fyr- och båkmedel..................................................................

1,200,000

Telegrafmedel..........................................................

1,330,000

Jemvägstrafikmedel .............................................................

6,800,000

—

Skogsmedel ............................................................................

1,200,000

—

Extra uppbörd ...................................................................

353,000

—

säger

21,500,000

Bevillningar:

Tullmedel....................................... ........

27,500,000

Postmedel ...........................

ö''500''000

Stämpelpappersmedel...............................................................

3,000,000

Bränvinstillverkningsafgift . ... ......

13,500,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift .........................

90,000

_

Allmän bevillning ............

4,300,000

_

säger

53,890,000

|-

Summa

75,390,000]—

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Iiikomstlberiikniiigen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets inkom
-

Beräknade

i riksstaten

för år 1883.

Ordinarie inkomster:

Ränta..........................................................................................................

4,350,000

Tionde....................................................................................................

1,645,000

Arrendemedel..........................................................................................

2,900,000

Bergverkstionde .....................................................................................

10,000

Mantalspenningar ...................................................................................

640,000

Bötesmedel ..............................................................................................

260,000!

Kavalleriregementenas liästvakansspanmål.......................................

340,000

Tillfälliga rote vakans afgifter.................................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord ......................................................

115,000

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ...........

20,000

Vakansafgifter af bergslag.................................................................

20,000''

Trosspassevolansafgift •........................................................................

26,000

Båtsmansvakansafgift..............................................................................

65,000

Båtsmansbeklädnadsmedel ....................................................................

60,000

I Kontrollstämpelmedel ..............................................................................

18,000

Fyr- och båkmedel ................................................................................

1,200,000

Telegrafmedel..........................................................................................

1,330,000

Jernvägstrafikmedel...............................................................................

6,200,000

Skogsmedel ................................................................................................

1,000,000

Extra uppbörd .........................................................................................

315,000

säger

20,590,000

Bevillning^:

Tullmedel ...................................................................................................

27,500,000

Postmedel ...................................................................................................

5,100,000

Stämpelpappersmedel ..............................................................................

3,000,000

Bränvinstillverkningsafgift....................................................................

14,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................................................

70,000

Allmän bevillning.................................................................................

4,100,000

säger

53,770,000

summa

74,360,000

Tillkommer: Tilläggsbevillning .........................................................

— —

Summa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

11

Bil. litt. b.

ster aren IS''7''9—1881.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1884.

för år 1879.

för år 1880.

för år 1881.

Medium.

4,360,602

1,643,671

2,691,519

7,649

643,577

257,295

323,457

73,484

109,107

18,858

19,149

26,456

59,004

54,725

17,903

1,096,691

1,128,640

4,500,000

585,653

355,941

4,364,429

1,649,047

2,886,324

9,782

643,678

265,383

342,597

81,482

124,809

20,274

23,833

26,487

64,209

60,422

22,250

1,191,474

1,227,863

6,200,000

1,315,469

452,024

4,309,751

1,651,897

3,073,367

9,074

642.458

276.459

353,952

76,105

140,266

21,781

25,183

26,471

. 75,592

67,883

23,632

1,314,180

1,327,232

7,200,000

1,521,754

357,416

4,344,927

1,648,205

2,883,736

8,835

643,238

266,379

340,002

77,024

124,727

20,304

22,722

26,471

66,268

61,010

21,262

1,200,782

1,227,912

5,966,667

1,140,959

388,460

4.310.000

1.645.000

3,000,000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

125.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

20,000

1.200.000

1.330.000

6.800.000

1,200,000

353.000

17,973,381

20,971,836

22,494,453

20,479,890

21,500,000

25,003,406

4,648,567

2,872,414

12,171,873

40,425

4,172,347

27,622,164

5,136,040

3,104,685

15,209,493

70,650

4,322,707

29,849,639

5,420,105

3,104,183

16,493,841

101,324

4,516,250

27,491,736

5,068,237

3,027,094

14,625,069

70,800

4,337,101

27.500.000

5.500.000

3,000,000

13.500.000

90,000

4.300.000

48,909,032

55,465,739

59,485,342

54,620,037

53,890,000

66,882,413

1,548,727

76,437,575

1,618,934

81,979,795

1,709,091

75,099,927

1,625,584

75,390,000

68,431,140

78,056,509

83,688,886

76,725,511

— —

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Mafit Konungen i statsrådet cl Stockholms~slott den 10

januari 1883.

✓

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld, •

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen, statsrådet Themptander anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

Bill. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första liufvudtiteln.

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes anvisadt, eller

1,338,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det

öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

Hans Wnchtmeister.

\

STOCKHOLM, ISAAC MA11CUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet

inför Hans Makt Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Onsdagen den 10 Januari 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Depaitementschefen Statsrådet von Steyern föredrog'' följande ärenden

rörande regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen

yttrade beträffande:

Ordinarie anslag.

Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster

förut i dag, efter anmälan af chefen för Finansdepartementet, af Eders

Kongl. Maj .t fattade beslut, lärer från denna anslagstitel böra uteslutas

Bdi. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. X

[1.]

iUteslutande

från detta

anslag af

t frihet ert>.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Imfvudtiteln.

det under rubriken Indelning och dermed jemförlig anvisning »Friheter»

upptagna belopp 255 kronor.

[2.] Vesterbottens södra domsaga omfattar de södra och vestra delarne

Delning af af Vesterbottens län och är fördelad i fem tingslag, nemligen NordVluva0dom-

malings och Bjurholms tingslag, hvartill höra Nordmalings och Bjurholms

saga. socknar; Umeå tingslag, bestående af Umeå, Vännäs och Säfvars socknai

jemte Holmsunds och Holme kapellförsamlingar; Degerfors tingslag, omfattande

Degerfors socken; Lycksele lappmarks ^tingslag, hvartill hora

Lycksele, Stensele och Sorsele socknar jemte Örträsks och Tärna kapellförsamlingar,

samt Asele lappmarks tingslag, omfattande Asele, Vilhelmina,

Dorothea och Fredrika socknar. Domsagans ytinnehåll uppgår

till 409 qvadratmil och befolkningen utgjorde enligt Statistiska Centralbyråns

uppgift den 31 December 1881 56,02S personer. I fråga om antalet

handlagda mål och ärenden, i medeltal för tio år ej mindre än

3,290 årligen, står denna domsaga främst bland rikets domsagor näst

Yesterdalarnes. .

Redan år 1875 gjorde länets landsting underdånig framställning

om ifrågavarande domsagas delning i tvenne, omfattande, den ena Umeå

och Nordmalings tingslag, samt den andra Degerfors, Lycksele och

Åsclc tingslag. Men sedan upplyst blifvit att domhafvande!!, Härads

höfdingen C. E. Lindberg icke vore villig att ingå på den ifrågasätta

delningen, och densamma icke lagligen kunde utan hans medgifvande

ega rum, med mindre full ersättning för deraf uppkommande minskning

i inkomster honom bereddes, fann Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning

den 15 December 1876 icke skäl att till ansökningen lemna bifall.

Med anledning af väckt förslag om delning af Lycksele tingslag,

har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nu i afgifvet yttrande häröfver

åter upptagit frågan om delning af hela domsagan.

I betraktande af dennas folkmängd och utsträckning och enär endast

i tvenne af tingslagen, eller Nordmalings och Bjurholms samt

Umeå tingslag, två lagtima ting årligen hölles, medan i de öfriga tie

tingslagen blott ett ting hvarje ar förrättades, voi e det uppenbart, ej

mindre att eu person icke kunde medhinna göromålen i denna domsaga,

än äfven att mycket aterstode att önska i afseende a både lag

skipningens handhafvande med erforderlig skyndsamhet och de till domare

embetet i öfrigt hörande ärendens behandling. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

som sålunda funnit en delning af domsagan vara af

förhållandena oundgängligen påkallad, har föreslagit delningens genomförande

på det sätt, att en domsaga, kallad Vesterbottens södra, skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

omfatta Nordmalings och Bjurholms, Umeå samt Degerfors tingslag,

tillsammans 71,8 qvadratmil med (enligt Statistiska Centralbyråns

senare uppgift) 34,821o invånare, samt en, kallad Vesterbottens vestra,

omfatta Lycksele och Asele lappmarkers tingslag, 337,5 qvadratmil med

21,207 invånare. Till stöd för eu sådan delning har Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande så väl vid förslagets framställande som i ett till

Svea Hofrätt sedermera afgifvet yttrande anfört, att lappmarken med sina

vidsträckta odlingslägenheter och förträffliga betesmarker hade en stor

framtid för sig, som raskt skulle utvecklas i den mån afvittringen hunne

afslutas och kommunikationerna blefve lättare och fullständigare; att ett

ökadt antal ting skulle just för denna landsdel snart visa sig oundgängligen

nödvändigt; att, sedan afvittringen fulländats, en mängd laga skiften

•säkerligen skulle komma att inom lappmarken ega rum, hvarvid de

egodelningsrättssammanträden m. m., som af skiftena blefve en följd,

skulle förorsaka skiftesdelegarne högst betydliga kostnader, om domaren,

såsom sannolikt vore, om kustland och lappmark förenades till eu domsaga,

komme att bosätta sig vid kusten; att i sådant fall det blefve för

lappmarkens invånare förenadt med de största svårigheter att träffa

domaren annat än under tingen, hvilket vore uppenbart deraf att afståndet

från domarens nuvarande bostad i Umeå till Lycksele kyrka

vore 13 mil, till Åsele kyrka 17 mil, till Vilhelmina kyrka 23 mil, till

Dorothea kyrka 22 mil, till Stensele kyrka 22 mil, till Sorsele kyrka 27

mil och till Tärna kyrka 35 mil. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hade tänkt sig, att domhafvande!! skulle taga sin bostad vid Lycksele

kyrko- och marknadsplats, hvarest redan nu, förutom presterskap och

kyrkobetjente, vore boende kronofogde, två länsmän, två jägmästare och

revirförvaltare, provincialläkare, apotekare, postexpeditör, telegrafstationsföreståndare

m. 11., och från hvilken plats vägar vore färdiga eller under

anläggning till Örträsk, Fredrika, Åsele, Dorothea, Vilhelmina, Stensele

och Sorsele.

Visserligen blefve skilnaden mellan invånarnes antal i de nya

domsagorna stor, men folkmängden i lappmarksdomsagan skulle dock

öfverstiga folkmängden i flera andra domsagor i riket, hvartill komme

att folkökningen vore störst i lappmarken. — Att arealen af den domsaga,

som skulle utgöras af lappmarken, blefve betydligt större, vore

eu naturlig följd af landets stora utsträckning och delvis oländiga beskaffenhet,

men detta vore ett ytterligare skäl för bildande derstädes af

en särskild domsaga, på det domaren ej måtte blifva alltför otillgänglig för

befolkningen, hans resor i tjensten ej allt för långa och rättsskipningen

så vidt möjligt underlättad. — Antalet mål i vestra domsagan skulle en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

ligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes öfvertygelse snart tilltaga så

att skilnaden i detta hänseende blefve utjemnad. Och slutligen vore det

ock att betrakta såsom en fördel, att området för den föreslagna vestra

domsagan blefve detsamma som för nuvarande lappmarksfögderiet.

I afgifvet yttrande öfver Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

framställning har Häradshöfdingen Lind berg anfört: att en delning af ifrågavarande

domsaga väl vore af behofvet påkallad, men att i fråga om sättet

för delningen syntes vara lämpligare att genomföra samma princip, som

gjort sig gällande vid regleringen af domsagorna i Norrbottens län, så att

hvardera af de nya domsagorna komme att omfatta kustland med ofvanför

belägen lappmark ända upp till norska gränsen; i hvilket afseende

föreslogs en sådan delning, att en domsaga skulle utgöras af Nordmalings

och Bjurholms tingslag samt Asele tingslag och den andra om-,

fatta Umeå, Degerfors och Lycksele tingslag; att enligt denna delning

folkmängden komme att utgöra i den förra domsagan (enligt senaste

uppgift) 21,132 personer på eu yta af 169 qvadratmil och i den senare

34,896 invånare på en areal af 240 qvadratmil; att företrädet af denna

delning vore, att skilnaden emellan de båda domsagorna i afseende å

så väl deras omfång och befolkning som antalet af mål och ärenden

blefve mindre än enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag;

samt att svårighet torde uppstå att med lämplig person besätta domareembetet

i den af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagna

vestra domsagan, enär domhafvanden derstädes måste vara skyldig att

bosätta sig i lappmarken.

Med Häradshöfdingen Lindberg hafva Nordmalings socknemän instämt,

hvaremot samtlige öfrige socknar inom domsagan biträdt Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes delningsförslag, dervid särskild! lappmarksförsamlingarne

kraftigt framhållit angelägenheten för denna i rask

utveckling stadda trakt att erhålla sin egen inom lappmarken bosatte

domare.

Vidare har Svea Hofrätt andragit: att då med hänsyn till mängden

af de vid domstolarna i Vesterbottens södra domsaga förekommande

mål och ärenden samt domsagans synnerligen vidsträckta område och

antalet af dess invånare delning af domsagan vore i hög grad af behofvet

påkallad; då i fråga om sättet för denna delning det af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslag blifvit förordadt

af samtliga menigheter inom domsagan med undantag allenast af Nordmalings

sockens invånare, för hvilka dock, enär denna jemte Bjurholms

socken enligt nämnda förslag likasom efter det, hvilket blifvit af Härads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra liufyudtiteln.

5

höfdingen Lindberg afgifvet och af Nordmalings socknemän förordadt,

skulle fortfarande såsom hittills komma att utgöra ett särskildt tingslag,

de öfriga tingslagens fördelning syntes vara af underordnadt intresse;

samt då, ehuru antagandet af Eders Kongl. Maj :t.s Befallningshafvandes

förslag skulle, på sätt Häradshöfdingen Lindberg anmärkt, för

blifvande domare medföra olägenheten att nödgas taga sin bostad inom

lappmarken, Hofrätten likväl, utan att underskatta vigten af denna anmärkning,

ansåge densamma böra stå tillbaka för den, såsom ofvan förmälts,

inom orten nästan enhälligt uttalade önskan om förslagets godkännande

och de fördelar i öfrigt, som derigenom, enligt hvad Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande närmare antydt, skulle åt orten beredas,

Hofrätten, under förutsättning att inkomster, fullt tillräckliga för

blifvande domares behof, bereddes, i underdånighet hemstälde, att Eders

Kongl. Maj:t måtte förordna, att Vesterbottens södra domsaga skall vid

Häradshöfdingen Lindbergs afgång från embetet delas i två domsagor

i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

förslag.

Af det nu anförda torde Eders Kongl. Maj:t finna utredt så väl

att domsagan bör delas, som att öfvervägande skäl tala för dess delning

på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit. Något

hinder för delningens omedelbara verkställande förefinnes numera ej, sedan

Häradshöfdingen Lindberg den 8 nästlidne December undfått afsked från

domareembetet.

Beträffande beloppet af det anslag, som för delningens genomförande

erfordras, kommer i främsta rummet i beräkning en ny häradshöfdingelön

å 4,500 kronor.

Domhafvandens i den odelade domsagan öfriga, af statsmedel utgående

löneförmåner äro tjenstgöringspenningar enligt de vid löneregleringen

följda grunder, 2,600 kronor, samt förvaltningskostnadsbidrag

500 kronor, det sistnämnda beroende derpå, att i denna domsaga sportlerna

icke, såsom i de flesta öfriga, ansågos komma att betäcka de till

följd af de långa resorna, särskildt i lappmarksdistrikten, dryga förvaltningskostnaderna.

Med användande af medeltalet mål från de senast förflutna tio

åren och med tillämpning i öfrigt af de grunder, som följdes vid senaste

reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, böra tjenstgöringspenningarne

upptagas till följande belopp:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvudtiteln.

för Vesterbottens södra domsaga:

34,821 invånare å 10 kronor för hvarje tusental...... 340: —

6 gröfre brottmål å 10 kronor.......................................... 60: —

304 andra mål å 5 kronor................................................... 1,520: — 1,920: —

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,900 kronor;

för Vesterbottens vestra domsaga:

21,207 invånare........................................................................ 210: —

4 gröfre brottmål .................................................................. 40: —

168 andra mål........................................................................ 840: — 1,090: —

eller i jemnadt tal 1,100 kronor.

Då förvaltningskostnaderna ingalunda komma att minskas genom

delningen, samt dessa kostnader utan tvifvel tyngst drabba domhafvan
-

den i lappmarksdomsagan, hvars löneinkomster, enligt nyss anförda

beräkning, skulle blifva mindre än domhafvandens i södra domsagan,

torde hela förvaltningskostnadsbidraget, 500 kronor, böra tilläggas den

förstnämnda.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för delning af Vesterbottens södra domsaga, på sätt jag nu

ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda domsaga å ordinarie

stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie

stat bevilja:

för häradshöfdingen i Vesterbottens södra domsaga:

Lön............................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar..................................................... 1,900: —- 6,400: —

för här adshöf dingen i Vesterbottens vestra domsaga:

Lön............................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar...................................................... 1,100: —

Förvaltningskostnadsbidrag............................................. 500: — 6,100: —

och följaktligen höja det till löner åt häradshöfdingarne under Svea

Hofrätt bestämda anslag med 4,500 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar

åt nämnde tjenstemän med 400 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufmdtiteln.

7

Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Af enahanda skäl, som ofvan under anslaget till Svea Hofrätt [3.]

blifvit omförmäldt, lärer äfven från anslaget till Göta Hofrätt med der- fX!''''d7ua

under lydande justitiestat böra uteslutas det under rubriken »friheter» '' anslag af

upptagna belopp 400 kronor. »friheter».

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln har jag icke [4.]

att föreslå annan förändring än att för jemnande af hufvudtitelns slut- Skrifmaterisumma

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. ur,''reTm.m.

för närvarande uppgående till 62,856 kronor, höjes med 755 kronor eller

till 63,611 kronor.

Extra anslag.

Vid underdånig föredragning den 29 sistlidne December af Hög- [5,]

sta Domstolens, Svea Hofrätts och Krigshofrättens yttranden öfver ett Krigshofinom

Justitie-departementet utarbetadt förslag till förordning angående iattenvissa

ändringar i förordningen den 11 Juni 1868 om hrigsdomstolar

och rättegången derstädes, enligt hvilket förslag Krigshofrättens verksamhet

skulle öfverflyttas till Svea Hofrätt, sammansatt af Hofrättens

president såsom ordförande samt två af Hofrättens ledamöter och två

militärpersoner, blef af mig yttradt:

»Bland de skäl, som blifvit anförda mot förslaget, synes mig åtminstone

ett vara förtjent af nådigt afseende. Det har af Högsta Domstolens

samtlige ledamöter anmärkts såsom en brist hos förslaget, att

en. af öfvervägande antal civile ledamöter sammansatt domstol skulle

öfvertaga Krigshofrättens funktion att i första instansen afdöma förbrytelser,

begångna af officerare, under det att underbefäl och manskap

fortfarande skulle i första hand dömas af de af företrädesvis militära

ledamöter bestående krigsrätterna. Att denna omständighet möjligen

kan, till men för disciplinen, väcka föreställning om bristande likhet

inför lagen, vill jag ej bestrida och anser mig af denna anledning ej

böra göra någon underdånig hemställan om förslagets framläggande för

Riksdagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufyu dtiteln.

Frågan om Krigshofrättens omorganisation eller indragning bör

dock enligt mitt förmenande ingalunda anses hafva härigenom förfallit.

Fastmer synes, sedan ofvan omförmälda förslag utarbetades, en utsigt

till frågans lösning hafva trädt i dagen, som då ej i lika hög grad förefans.

Derest det till föredragning inför Eders Kong!. Maj:t nu förberedda

förslag till ny härordning blifver af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

godkändt, skulle befälet, särskildt det högre, blifva så koncentreradt

på bestämda förläggningsorter, att inga svårigheter böra möta

att inom hvarje militärdistrikt anordna en krigsrätt så sammansatt, att

den kan i Krigshofrättens ställe såsom första instans upptaga och afdöma

åtal mot officerare, likasom en dylik krigsrätt redan nu lätteligen

kan organiseras vid flottans stationer. Dermed har den ofvan berörda

anmärkningen mot det öfvervägande civila elementet i Svea Hofrätt såsom

första instansens domstol i_ vissa krigsrättsmål förfallit. Måhända

har ock dermed yppats en möjlighet att, efter vissa andra länders särskildt

^ Norges föredöme, indraga hela mellaninstansen i krigsrättsmål

och låta målen fullföljas från krigsrätterna direkt till Högsta Domstolen.

Någon bestämd mening härom torde dock ännu vara för tidigt att

uttala, då så mycket beror på den organisation, som kan bibringas krigsrätterna.

till undanrödjande af de hinder, som för en kommande förändring

af Krigshofrättens organisation kunde uppstå deraf, att der anstälde civile

embets- och tjenstemän erhållit fullmakt å sina sysslor, torde dessa

tjänster, när de blifva lediga, hädanefter böra tillsättas endast på förordnande.

Likaledes och då, enligt hvad Krigshofrätten hos Eders Kong].

Maj:t anmält, med innevarande år tilländagår den tid, för hvilken Eders

Kongl. Maj:t förordnat militärledamöter i Krigshofrätten och deras suppleanter,

torde de nya förordnanden, som jemlikt 11 § i förordningen om

krigsdomstolar in. in. nu böra gifvas på tre år från början af år 1883

få innehålla uttrycklig föreskrift derom, att förordnandet äfven före de

tre årens slut upphör, för det fall att Krigshofrätten komme att indragas.

»

Hvad sålunda hemstäldes blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt;

och kan vid sådant förhållande för närvarande någon förändring i Krigshofrättens

anslag icke ifrågasättas, utan hemställer jag att, i öfverensstämmelse

med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen anvisadt,

på extra stat jemväl för år 1884 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden

åt Krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra liufvudtiteln.

9

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna [6.]

för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och heriställer

jag att samma belopp till enahanda ändamål begäres för 1884.

öfver sin verksamhet under år 1882 har Beredningen den 31 sistlidne

December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens

kännedom torde få detta protokoll biläggas.

Enär anskaffandet af lokal för transportfångars förvarande vid [7 & 8.]

Bollnäs jernvägsstation äfvensom för beredande af ytterligare utrymme

för förvarande af fångar inom Gefleborgs län visat sig vara af behofvet Bollnäs och

påkalladt, samt då anläggandet af ett kronohäkte i. denna trakt skull

föranleda besparing i kostnaderna för transport af fångar inom nämnda Gefie.

län, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidet års

Riksdag, att ett belopp af 100,000 kronor måtte få af Eders Kongl. Maj:t

disponeras för uppförande vid Bollnäs af ett nytt kronohäkte med 36

celler och nödiga ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad för södra

Helsinglands domsagas vestra tingslag, till hvilken byggnads uppförande

tingslagets byggnadsskyldige utfäst, jemte kostnadsfri upplåtelse

af tomt, ett bidrag af 9,000 kronor.

Denna framställning blef icke af Riksdagen bifallen, och åberopades

såsom skäl härför hufvudsakligen följande omständigheter. Behofvet

af ett transportfängelse vid Bollnäs vore visserligen ådagalagdt, men

tillräcklig anledning syntes saknas för inrättande i sammanhang med (

transportfängelset af ett krono- och ransakningsfängelse äfvensom tingslokal.

Om otillräckligheten af utrymmet vid fängelserna i Godo och

Hudiksvall befunnes blifva af stadigvarande natur, kunde denna olägenhet

lämpligare afhjelpas genom utvidgning af dessa fängelser, än genom inrättandet

af ett nytt fängelse, hvilket erfordrade sin särskilda, förvaltningspersonal.

Det bidrag till byggnaden, som af södra Helsinglands

domsagas vestra tingslag blifvit erbjudet, såsom ersättning för befrielse

att bygga och underhålla tingshus, motsvarade icke de kostnader staten

derför skulle få vidkännas. Den erbjudna tomten vore dessutom belägen

på ett afstånd af 1,500 fot från jernvägsstationen i Bollnäs och således

icke välbelägen för ett transportfängelse, der ett ständigt ombyte

af fångar skulle ega rum. Ett mindre förvaringsfängelse beläget i

jern vägsstationens närhet syntes på dessa grunder Riksdagen lämpligast

att fylla det behof, som närmast förelåge.

Fångvårdsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 17 November

1882 gjort förnyad framställning om uppförande af ett fängelse vid Boll
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afl. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvudtiteln.

näs och beredande af ökadt fängelseutrymme i Gefleborgs län till undvikande

af förflyttningar af fångar från fängelserna derstädes.

Med anledning af hvad inom Riksdagen blifvit anfördt bar Styrelsen

låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag till ett transporthäkte

i Bollnäs med 16 celler jemte rum för vaktmästare och gevaldiger samt

till en tillbyggnad af länsfängelset i Gefle med 27 celler, upptagande

ifrågavarande kostnadsförslag — hvilka jemte ritningar och situationsplaner

blifvit af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnade —

för transportfängelset i Bollnäs ............................................. 20,000 kronor,

hvaraf 1,200 kronor beräknats för expropriation af

byggnadsplats för fängelset invid jernvägsstationen

i Bollnäs, jemte byggnadsplatsens planering och

fyllning till jemnhöjd med banvallen, samt

för tillbyggnaden vid länsfängelset i Gefle ........................ 51,000 kronor

eller tillhopa........................... 71,000 kronor.

De tingshusbyggnadsskyldige i förenämnda tingslag hade emellertid,

på sätt ett af Styrelsen öfverlemnadt protokoll, hållet vid sammanträde

den 6 sistlidne November, utvisade, förklarat att de, med vidblifvande

af sitt förra anbud i öfrigt, voro villiga att ej mindre med full

eganderätt till kronan öfverlåta den förut erbjudna tomten än ock under

förbehåll att för all framtid blifva befriade från skyldigheten att bygga

och underhålla tingshus och kronohäkte höja det utfästa bidraget från 9,000

kronor till 14,000 kronor, dervid dock fästes de vilkor att uti tingshusets

vindsvåning inreddes 4 i stället för 2 rum för nämnd och länsmän, samt

att, derest vid tiden för de utfästa bidragens betalning ny lagstiftning

skulle vara gällande för skyldigheten att bygga tingshus, grunderna för

denna lagstiftning skulle vid uttaxeringen följas; och har Fångvårdsstyrelsen

i sammanhang härmed upplyst, att Styrelsen för statens jernvägstrafik

förklarat att inom jernvägens område vid Bollnäs icke funnes

någon plats, som kunde till transportfängelse upplåtas.

Angående behofvet af ökadt utrymme för fångar inom Gefleborgs

och angränsande norrländska län upplyser Fångvårdsstyrelsen, att utrymmet

icke blott vid fängelserna inom förstnämnda län utan äfven vid

kronohäktet i Sundsvall och vid länsfängelset i Östersund under senaste

år visat sig otillräckligt, så att fångar dömde på kortare tid än två

år måste från dessa fängelser förflyttas till fängelser belägna i hufvudstaden

eller ännu mer aflägset. En dylik tillväxt af fångantalet inom

ifrågavarande orter på en tid, då hvarken missväxt eller arbetsbrist egt

rum, torde jemväl i betraktande af folkökningen i dessa delar af landet

berättiga till antagandet att behofvet af tillökadt fängelseutrymme der

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

icke kommer att upphöra. Genom uppförandet af ett kronohäkte i Bollnäs

ansåg Styrelsen sig ock kunna med säkerhet motse en minskning

ej mindre i de särdeles i Gefleborgs län anmärkningsvärdt höga transportkostnaderna,

hvilka 1881 utgjort 22,721 kronor, än ock i tiden för

ransakningarna.

Enär, enligt hvad Styrelsens byggnad sbiträde upplyst, i stället

den i kostnadsförslaget för kronohäktet till en utgift af 12,000 kronor

för beräknade stängselmuren kunde anbringas ett plank, hvarigenom

kostnaden för kronohäktet skulle minskas med 5,000 kronor, samt

de tingshusbyggnadsskyldige numera erbjudit sig att tillskjuta hela

det för tingslokalens uppförande erforderliga beloppet 14,000 kronor,

och sålunda byggnadsföretaget skulle komma att taga i anspråk ett

från 100,000 kronor till 90,000 kronor minskadt anslag, ansåg Styrelsen

dessa förhållanden tala derför att, då behofvet af ett transporthäkte

vid Bollnäs för förvarande under nätterna af de fångar, som med de

ordinarie fångtransporterna dit ankomma, blifvit af Riksdagen erkändt,

och således ett dylikt fängelse derstädes i allt fall skulle komma att

anskaffas, ett kronohäkte med tingshusbyggnad der blefve uppfördt i

öfverensstämmelse med de af Eders Kong!. Maj:t nästliden år godkända,

af Styrelsen jemväl insända ritningar, med iakttagande af de utaf tingshusbyggnadsskyldige

nu ifrågasatta förändringar.

För den händelse de af Riksdagen mot uppförande i Bollnäs af

eu så beskaffad fängelse- och tingshusbyggnad anförda skäl skulle

under nuvarande i viss mån förändrade förhållanden anses fortfarande

gälla, hemställer Styrelsen, om icke framställning till Riksdagen kunde

ske om anslag dels för uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs

till belopp af 20,000 kronor, dels för tillbyggnad af länsfängelset i Gefle

med 27 celler till belopp af 51,000 kronor, eller tillsammans 71,000

kronor,

Ofvorintendentsembetet, hvars yttrande öfver ritningar och kostnadsförslag

blifvit infordradt, har med anledning deraf anmält att embete!

ej funnit skäl till andra anmärkningar än, hvad kronohäktet med

tingstad i Bollnäs angår, att kostnaden härför borde med hänsyn till de

förändringar af tingshuset, som föranleddes af ökadt antal rum, höjas

med 4,500 kronor, hvarigenom behölliga anslagssumman för denna fängelsebyggnad

skulle blifva 94,500 kronor, samt att vidkommande transportfängelset

i Bollnäs facadritningarna dertill borde förändras i öfverensstämmelse

med deröfver hos Öfverintendentsembetet uppgjorda särskilda

ritningsblad.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen upplyst och meddelat ej

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra hufvudtiteln.

mindre i dess underdåniga skrifvelse den 11 Mars 1881 än i ofvan anmärkta

skrifvelse torde det få anses uppenbart, att anskaffandet af lokal

ej mindre för transportfångars förvaring vid Bollnäs jernvägsstation än

äfven för beredande af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom

Geflehorgs län är af behofvet påkalladt och icke utan synnerlig olägenhet

kan längre anstå. Väl synes det mig kunna sättas i fråga, huruvida

icke uppförandet af ett kronohäkte vid Bollnäs, på sätt af Eders Kong!.

Maj:t vid senaste riksdag blifvit föreslaget, skulle på lämpligaste sätt

afhjelpa det förefintliga behofvet och jemväl, om tillbörlig hänsyn toges

till den minskning i fångtransportkostnader inom nämnda län, hvilken

med säkerhet derigenom skulle åvägabringas, lända till framtida

besparing för statsverket. Då emellertid en anordning, hvarigenom

kostnaderna för sjelfva fängelsebyggnaderna skulle i någon mån blifva

minskade, vid sistlidna riksdag gifvits företräde, och då äfven genom

en dylik anordning de af Fångvårdsstyrelsen i främsta rummet framhållna

behofven blifva afhjelpta, hemställer jag i underdånighet att nådig

framställning till Riksdagen göres derom

dels att till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs jernvägsstation

invid stationsplanet måtte beviljas ............... 20,000 kronor,

dels ock att till uppförande af en tillbyggnad vid

länsfängelset i Gefie måtte anvisas.......................................... 51,000 kronor,

båda beloppen att utgå på extra stat för år 1884.

[9.1 Hos Eders Kong!. Maj:t har föreningen till minne af Konung

Undertt.od åt Oscar 1 och Drottning Josefina gjort underdånig ansökning om bere°°Hall.

1'' dande af understöd åt den af föreningen inrättade uppfostringsanstalt

för vanvårdade barn.

Behofvet och gagneligheten af uppfostrings- och förbättringsanstalter

för den ungdom, som i följd af dåliga föredömen i hemmen och

förderfligt sällskap alltmer utbildats i lastbara vanor och slutligen inslagit

på brottets väg, har redan länge varit insedt och erkändt. Knappast

något land med utbildadt fångvårdsväsen saknar dylika af enskilda

menniskovänner eller genom statens försorg grundlagda anstalter, och

deras tillvaro äfven i vårt land förutsättes i gällande strafflag, hvars 5

kap. 1 § tillåter domstol förordna, att barn, som, innan det fylt femton

är, begår straffbar gerning, skall insättas i allmän uppfostringsanstalt, om

tillgång dertill finnes. Den anvisning strafflagen sålunda innehåller har

upptagits af den år 1873 till minne af Konung Oscar I och Drottning

Josefina stiftade förening, då denna såsom främsta uppgiften för sin

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

13

verksamhet satt inrättandet af en uteslutande för vanartiga barn afsedd

uppfostringsantalt, ordnad med uteslutande afseende på dessas särskilda

behof, dertill bland annat hörde, att barnen Unge qvarstanna vid anstalten

så länge, att de dåliga vanorna och anlagen hunne undertryckas

samt en förändrad sinnesrigtning inträda och vinna full stadga. Frukten

af föreningens sträfvanden blef grundandet af en förbättringsanstalt

efter mönstret af den berömda åkerbrukskolonien vid Mettray i Frankrike.

För ändamålet inköptes egendomen Hall i närheten af Södertelje

och bebyggdes med nödiga bostads- och arbetslokaler. År 1876 öppnades

kolonien och den har sedan 1879 ett af Eders Kongl. Maj:t faststäldt

reglemente, som närmare bestämmer dess verksamhet. Enligt

detta reglemente har inrättningen till ändamål »att från alla delar af

riket till vård mottaga gossar mellan tio och femton års ålder, hvilka

för begångna brottsliga handlingar eller gröfre vanart antingen enligt

domstols förordnande jemlikt 5 kap. 1 § i strafflagen skola i allmän

uppfostringsanstalt insättas eller på grund af intyg af polis- eller kommunalmyndighet

anses böra i sådan anstalt intagas, samt att dem till

gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder återföra och uppfostra». Reglementet

innehåller i öfrigt bland andra stadganden, att elev kan få qvarstanna

till tjugu års ålder, om det för hans uppfostran pröfvas nödigt;

att undervisning meddelas i folkskolans läroämnen, i jordbruk samt

enklare handtverk och slöjder, i gymnastik och militäröfningar, i sång

och instrumentalmusik; att elev, som afgår, bör så vidt ske kan genom

föreståndarens försorg beredas fast arbetsställning hos pålitlig husbonde;

att styrelsen för kolonien utöfvas af Oscar och Josefinaföreningens styrelse;

samt att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms

län har inseende och kontroll öfver kolonien.

Antalet elever, som sedan koloniens inrättning varit der intagne,

utgjorde i sistlidne November månad 177, hvilka samtliga före ankomsten

till kolonien gjort sig skyldige till grof vanart eller brottsliga handlingar.

76 af dessa hafva varit från Stockholm, 101 från öfriga delar

af landet, med undantag af Vesternorrlands, Yesterbottens och Norrbottens

län. Af de afgångna eleverna, tillsammans 52, hafva 36 blifvit

anstälda i särskilda yrken, 11 för obotliga sjukdomsanlag, hvarmed de

voro behäftade vid ankomsten till kolonien, återhemtats till hemorten,

3 aflidit samt 2 rymt och sedermera återfallit i brott. Återstående antalet

125 är det högsta, som för närvarande utan stor olägenhet kan vid

anstalten på en gång mottagas.

Den årliga kostnaden för en hvar af dessa elever har under de

tre sista åren i medeltal uppgått till 345 kronor. Dertill bidrager sta
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra liufvudtiteln.

ten med omkring hälften, sedan Eders Kongl. Maj:t medgifvit att ur

fängelsernas besparingskassa må utgå ett bidrag af 50 öre dagligen

för hvarje barn, till ett antal af högst 150, som på grund af domstols

beslut eller på polis- eller kommunalmyndighets anmälan är till vård

och uppfostran vid anstalten intaget. Kommun, till hvilken barnet hör,

eller enskild, som för detsamma drager försorg, betalar 150 kronor

årligen under minst tre år, hvilket belopp för Stockholms stad är höjdt

till 200 kronor. Återstoden har bestridts af inrättningens eller, hvad som

dermed är liktydigt, Oscar—Josefinaföreningens tillgångar.

Dessa tillgångar hafva emellertid under de senare åren visat sig

långt ifrån tillräckliga för nämnda ändamål. Efter att hafva på inköp

och bebyggande af egendomen Hall nedlagt hela sitt kapital, har föreningen

för ytterligare komplettering af byggnader och inventarier äfvensom

till betäckande af brist, uppkommen derigenom att koloniens

utgifter årligen öfverstigit inkomsterna, åsamkat sig en skuld, som på

senare tider ökats jemväl af den anledning, att föreningen nödgats upplåna

medel till räntornas betalning. Denna skuld, vid sistlidne års slut

utgörande omkring 130,000 kronor, skulle, enligt föreningens i denun*

derdåniga ansökningen gjorda beräkning, hafva vid slutet af innevarande

år, under förutsättning att förhållandena ej gestalta sig annorlunda än

hittills, hafva stigit till 140,000 kronor. Till ränta och amortering å

denna skuld saknar föreningen all disponibel tillgång, och skulden måste

således årligen ökas med det belopp, hvartill årsräntan uppgår. Då

emellertid skulden vid innevarande års slut uppnått samma siffra som

fastighetens taxeringsvärde, inses lätt, att föreningen nu hunnit gränsen

för sin förmåga att hålla anstalten vid makt och att, derest ej skuldbördan

aflyftas, koloniens verksamhet ganska snart måste upphöra.

Men äfven om föreningen befrias från alla utgifter för skuldens

förräntande och amortering, uppstår, såsom ofvan är nämndt, eu årlig

brist i koloniens hushållning, en brist, som föreningen med ledning af

hittills vunnen erfarenhet beräknar till 3,000 kronor, men som kan stiga

vida öfver detta belopp under sådana år, då fastighetens afkastning understiger

den vanliga. Denna brist skulle dock enligt föreningens åsigt

kunna utjemnas, om tillfälle yppades att öka elevernas antal till 150.

Vissa af koloniens utgifter såsom för aflöningar in. m. skulle nemligen

icke stiga i förhållande till det ökade elevantalet. Om föreningen för

de nytillkomna eleverna finge påräkna samma ersättning af staten och

kommunerna, som för de hittills varande, skulle derföre på de förras

räkning ett öfverskott uppkomma, som enligt föreningens beräkning borde

betäcka den nuvarande årliga bristen, på sätt närmare inhemtas af en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

15

vid den underdåniga ansökningen fogad kalkyl. För att bereda utväg

till en sådan ökning i elevernas antal fordras emellertid ett understöd

af 40,000 kronor för en gång till uppförande ocli inredning

af en logements- och verkstadsbyggnad, deri jemväl skulle inrymmas

sjukrum och bostäder för en del af tillsyningspersonalen. Detta anslag

har föreningen trott sig kunna påräkna ur fängelsernas besparingskassa,

hvaremot föreningen anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning antingen om ett anslag af 140,000 kronor till

betalning af koloniens skuld vid nästa års ingång eller, om ett så stort

belopp ej kunde sättas i fråga att på en gång utgå, ett årligt anslag af

15,000 kronor under tolf år, hvarigenom, enligt en ansökningen bilagd

amorteringsplan, hela skulden borde vara vid utgången af nämnda tid

till fullo gulden. Skulle dessa anslag beviljas, har föreningen icke något

emot, att staten förbehålles delaktighet i koloniens styrelse och rätt till

granskning af dess räkenskaper och förvaltning, på sätt Eders Kongl.

Maj:t behagar förordna.

Föreningens ansökning har lifligt förordats så väl af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län som af Fångvårdsstyrelsen,

hvilken dock ansett lämpligare att anslaget till skuldens amortering utgår

såsom räntefritt lån af besparingskassan, men deremot anslag till uppförande

af ny byggnad begäres af Riksdagen.

Af det nu anförda synes mig framgå, att derest icke Oscar—

Josefinaföreningen i sin verksamhet för uppfostringsanstaltens uppehållande

på ett kraftigt sätt bispringes, anstalten måste, kanske redan under

loppet af innevarande år, upplösas och dess tillgångar realiseras till skuldens

betäckande. Vårt land, som åtnjuter ett ganska högt anseende för

det sätt, hvarpå den egentliga fångvården ordnats, men som ännu beklagligen

står långt efter de flesta jemförliga länder i det ej mindre

samhällsvigtiga arbetet på unge förbrytares uppfostran och förbättring,

skulle derigenom gå i mistning af den enda anstalt, som i större omfattning

egnat sig åt ett sådant arbete och som numera, hvad angår

både den materiel och de personliga krafter, som stå densamma till

buds, onekligen är tillräckligt väl utrustad för att kunna med framgångverka

för sin uppgift. Den tid, under hvilken anstalten hittills varit i

verksamhet, är visserligen ännu allt för kort för att en säker erfarenhet

om resultatet skall vara vunnen; men af de underrättelser, som hittills

kunnat samlas om de elever, hvilka lemna! inrättningen, har man

dock, såsom redan är anfördt, god anledning att hoppas, att endast ett

mycket ringa antal återfallit i brott. Mot de anordningar, som vid kolonien

äro vidtagna för elevernas räkning, torde intet af vigt vara att er
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra hufvudtiteln.

lura. Den religionsvård, som egnas eleverna, är den mest omsorgsfulla.

Den nödiga tillsynen utöfvas af en utvald och nitisk personal,

bestående utom föreståndaren, religionsläraren och skolläraren af tio

förmän jemte eu befälhafvare för dem. De fleste förmän äro tillika

yrkesläråre, såsom skomakare, skräddare, slöjdskollärare, snickare, smed,

skogvaktare, undervisare i jordbruk och boskapsskötsel samt sång-, musikoch

gymnastiklärare. Det arbete, hvarmed eleverna sysselsättas, är hufvudsakligen

jordbruk, i följd af det stärkande och förädlande inflytande

på det unga sinnet, som ai''betet i den fria naturen visat sig medföra.

Men denna sysselsättning är ingalunda ensidig. Slöjder och handtverk

ingå, såsom af förteckningen å förmän inhemtas, i allt högre grad såsom

föremål för undervisningen; och sådana öfningar, som äro särskildt

egnade att utveckla och höja de andliga och fysiska krafternas styrka

och spänstighet, bedrifvas med all omsorg.

Man torde ej med fog kunna påstå, att föreningen genom oklokt

användande af de medel, den haft till sitt förfogande, framkallat den

tryckta ställning, i hvilken kolonien nu befinner sig. Föreningen säger

sig i den senast afgifna årsberättelsen hafva nedlagt i koloniens fastighet,

elevbyggnader och inventarier omkring 340,000 kronor. Lägges

härtill det nu begärda anslaget, 40,000 kronor, till en ny byggnad, för

att öka elevantalet till 150, skulle anläggnings- och utrustningskostnaden

utgöra något öfver 2,500 kronor för hvarje elev och således icke i

anmärkningsvärd mån öfverstiga den af erfarne deltagare i 1878 års

penitentiärkongress för dylika anstalter beräknade, eller 3,000 francs

(2,200 kronor). Äfven koloniens årliga underhållskostnad, som under de

senare åren ständigt nedgått och i medeltal för de tre sista utgjort 345

kronor, synes, om den ock bör kunna ytterligare något nedbringas, ej

vara öfverdrifven, när man besinnar, att här är fråga om unga brottslingar,

hvilkas vård kräfver dyrbarare anstalter och talrikare tillsyningspersonal,

än då det gäller uppfostran af vanvårdade men eljest ej i någon högre

grad svårskötta barn. Vid motsvarande inrättningar både hos oss och i

Norge uppgifves ock årskostnaden vara ungefär lika hög eller högre.

Mången torde anse att föreningen gjort bättre, om hon för begynnande

af koloniens verksamhet afvaktat den tidpunkt, då ett samladt

kapital satt henne i tillfälle att utan kreditens anlitande både aflägga

och underhålla kolonien. Men å andra sidan kan det ej förtänkas föreningen

om hon, frikostigt understödd som hon till en början var af det

enskilda deltagandet, ville låta frukterna af detta deltagande så snart

som möjligt komma det allmänna till godo. Att kolonien i ekonomiskt

hänseende lernnat ett ogynsamt resultat beror till icke ringa del derpå,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

17

att allmänhetens deltagande, såsom ofta händer, i längden svikit, i ty att

föreningsmedlemmarnes antal sjunkit så, att deras årsafgifter nu knappast

uppgå till det belopp, som erfordras för föreningens egna årliga omkostnader,

såsom för tryckning af årsberättelser, arfvode åt sekreterare in. m.

Om man således måste anse kolonien vid Hall väl förtjent af understöd,

återstår den, särdeles vid 1879 års riksdag, då årligt bidrag

till elevernas underhåll begärdes men af Riksdagen afslogs, mycket omordade

frågan, huruvida skyldigheten att meddela understödet bör åligga

staten. Äfven den varmaste anhängare af den åsigt, att inrättandet af

dylika anstalter bör vara eu kommunens och den enskilda välgörenhetens

sak, toi de dock medgifva, att dessa anstalter, genom sm uppgift

att söka förbättra den unge förbrytaren och för honom öppna en ljusare

framtidsbana än fängelsets, verka så direkt till minskning af statens

utgiftei för fångvården, att, sedan en allmän uppfostringsanstalt

genom kommunei s och enskildes förenade bemödanden kommit till

stånd och befunnits väl inrättad och nyttig, den bör kunna påräkna

skäligt understöd från statens sida, Sådan har ock uppfattningen varit

i de länder, der förbättringsanstalterna nått en större utvecklingsåsom

i England, der staten bidrager med 5—7 shillings (4—5 kronor)

i veckan för hvarje elev, och i Frankrike, der samma bidrag kan uppgå till 1

franc (72 öre) om dagen. Det understöd, som nu begares, uppgår långt

ifrån till hälften af de på kolonien vid Hall nedlagda kostnader. Först seclan

föreningen af egna medel utgifvit 308,000 kronor, eller mer än fem

åttondedelar af samtliga i kolonien nedlagda kostnader, begäres nu statens

mellankomst för återstående ej fullt tre åttondedelar eller 180,000

kronor. Och äfven om staten fortfarande såsom hittills skulle ur fängelsernas.

besparingskassa tillskjuta 50 öre om dagen eller 180 kronor

årligen till hvarje elevs underhåll, skulle dock ett ganska stort belopp

återstå att bekostas af kommuner och enskilde samt genom afkastningen af

koloniens fastighet. Genom ett sådant understöd af staten har kolonien

icke upphört att vara ett hufvudsakligen enskildt företag, och den är

således fortfarande såsom hittills i besittning af det hufvudvilkor för en

framgångsiik verksamhet, som man velat finna deri, att koloniens angelägenheter

icke handhafyas af andra än dem, Indika med nit och hängifvenhet

frivilligt egnat sig åt förverkligande af koloniens uppgift.

• Då j.aS alltså anser mig ega skål att tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att söka bereda de nu begärda anslagen af statsmedel, är jag så

till vida af olika mening med Fångvårdsstyrelsen, att jag icke kan förorda

att ur fängelsernas besparingskassa anslå större belopp än som

erfordras till uppförande af ny logementsbyggnad, eller 40,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra hufvudtiteln.

Till det större belopp, som erfordras för skuldens betalning, lemnar besparingskassan

ej tillgång. Den utredning, Fångvårdsstyrelsen lemnat,

gifver vid handen, att, om hela skulden betalas af besparingskassan,

dennas inkomster ej förslå att jemte öfriga utgifter bestrida det ökade

årliga tillskott till kolonien vid Hall, som blefve en följd af elevantalets

höjande till 150. Dessutom kan det ej vara skäl att för denna anstalts

räkning så till det yttersta anlita besparingskassan, att den ej lemnar

någon Överskjutande tillgång för främjande af det ändamål, som dock

torde vara kassans hufvudsakliga, att bereda stöd åt de ur fängelset

frigifne, särdeles yngre förbrytare. Jag anser det derför rättast att af

Riksdagen begära medel till betalning af inrättningens skuld, och då

ett så stort anslag som 140,000 kronor ej lärer kunna på en gång för

ändamålet sättas i fråga, torde den af föreningen alternativt föreslagna

utväg böra väljas, att till utgående under tolf år fördela det erforderliga

beloppet. Sedan sig visat, om Riksdagen genom att bevilja ett sådant

anslag vill betrygga inrättningens bestånd, torde jag få underställa

Eders Kongl. Maj:t frågan om beviljande af det begärda byggnadsanslaget.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till förräntande och kapitalafbetalning under år 1884 af kolonien

Halls skuld vid 1883 års slut till belopp af högst 140,000 kronor

bevilja ett extra anslag af 15,000 kronor att utgå under de vilkor

Eders Kongl. Maj:t kan komma att till vinnande af trygghet för anslagets

rätta användande bestämma.

[10.j Slutligen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott,

Ersättning hvilka höra hos Riksdagen till ersättning anmälas. Dessa förskott äro

för förskott. de]g på, grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881

och den 27 Oktober 1882 1,269 kronor 47 öre till komitén för utarbetande

af förslag till författningar angående handelsfirma och prokura samt angående

skydd för varumärken, dels på grund af nådiga brefven den 4

November 1881 samt 19 Maj och 15 September 1882 4,417 kronor 70

öre till komitén för utarbetande af förslag till ny lagstiftning rörande

försvarslösa samt till allmänt arbete förfallna personer, dels ock enligt

nådiga brefvet den 16 Juni 1882 1,502 kronor 22 öre till komitén

för utarbetande af förslag till lagbestämmelser angående förhållandena

mellan de svenska lapparne och de bofasta i Sverige. Då enligt uppgift

af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar å extra anslaget

till Nya Lagberedningen för år 1877 lemnar tillgång till ersättande

af nämnda förskott, hemställer jag att, i öfverensstämmelse med

hvad af Riksdagen i fråga om kostnaderna för dylika komitéer flera

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

19

gånger förut blifvit, medgifvet, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att omförmälda kostnader 7,189 kronor 39 öre till förenämnda

tre komitéer måtte få bestridas af besparingarna å Lagberedningens

anslag för nämnda år.

I sammanhang härmed torde det böra komma till Riksdagens

kännedom, att förstnämnda komité utarbetat ett förslag till författning

angående skydd för varumärken, som remitterats till Högsta Domstolens

utlåtande, samt att komitén för utarbetande af ny lagstiftning angående

försvarslösa afslutat sina arbeten och att öfver komiténs förslag yttranden

infordrats från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid

uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Otto Rooth.

Till Konungen.

Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda

instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för

sina arbeten under innevarande år.

Till en början torde få erinras att, i och för fullgörandet af den

enligt nämnda instruktion och de närmare bestämmelserna i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bref den 9 Juli 1880 Beredningen åliggande förpligtelse

att afgifva principbetänkande i frågan om ny rättegångsordning, Beredningen

under nästlidna år vid gemensamma öfverläggningar förehaft de

vigtigare delarna af civilprocessen samt låtit genom verkstälda utredningar

till samfäld behandling förbereda kriminalprocessen jemte andra

delar af ämnet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra hufvudtiteln.

I fråga om arbetets vidare fullföljande och ordnande Ilar Beredningens

flertal, faststält, att principbetänkandet borde enligt ämnenas

natur fördelas i tre särskilda hufvudafdelningar, omfattande en civilprocessen,

en kriminalprocessen och en domstolsförfattningen.

Vidare och i öfverensstämmelse med den i ofvannämnda nådiga

bref godkända anordningen, att Beredningens åsigter i ämnet skulle

framläggas icke under formen af lagtext utan såsom allmänna grunder

för ett blifvande lagförslag, faststäldes:

inom hvarje. särskild afdelning dessa allmänna grunder skulle

till lättnad för öfversigten deraf och ledning för den blifvande lagtextens

utarbetande ordnas och sammanställas under kapitelrubriker, väsentligen

i öfverensstämmelse med den uppställning, som ansågs lämplig

för ny rättegångslag, och så att de kunde utgöra stomme för denna; samt

att de allmänna grunderna skulle närmare utvecklas i särskild vid

dem fogad motivering.

Enligt den sålunda antagna planen utarbetades till eu början af

undertecknad Örbom, efter honom dertill lemnadt uppdrag, preliminära

förslag till grunderna för rättegångsordningen i tvistemål, hvilka förslag,

framlagda successivt under förra hälften af året, granskades och genomgingos

af Beredningens öfriga ledamöter dels enskild^ dels vid gemensamma

öfverläggningar; hvarefter, och sedan anmärkningar och yttranden

af samtliga ledamöterna afgifvits, förslagen med ledning deraf samt

af de. förda, diskussionerna i ämnet vidare utarbetades af redaktionsafdelningen

i väsentlig öfverensstämmelse med de åsigter, som gjort sig

gällande hos flertalet bland Beredningens ledamöter.

Det . sålunda utarbetade utkastet till allmänna grunder för rättegångsordningen

i tvistemål, hvilket blifvit af Beredningens flertal, innan

ledamöterna vid sommarferiernas början åtskildes, hufvudsakligen godkändt,

. dock . under förbehåll om de modifikationer, som under arbetets

fullföljande i öfriga delar kunde visa sig behöfliga, utgöres, sådant det

för närvarande föreligger, af följande afdelningar:

I Afd. Om rättegången vid underrätt,

Kap. 1. Om stämning,

Kap. 2. Om laga förfall.

Kap. 3. Om parts uteblifvande,

Kap. 4. Om invändningar i rättegången,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

21

Kap. 5. Om partförhandlingen,

Kap. 6. Om processledningen,

Kap. 7. Om förhandlings och bevisförings antecknande i protokollet,

Kap. 8. Om rättens beslut och dom;

Il Afd. Om rättegången i öfverrätt,

Kap. 9. Om ändringssökandet hos öfverrätt,

Kap. 10. Om vadeförfarandet,

Kap. 11. Om besvärsförfarandet,

Kap. 12. Allmänna bestämmelser om rättegången i öfverrätt;

III Afd. Om rättegången i Högsta Domstolen,

Kap. 13.

Kap. 14.

Kap. 15.

Kap. 16.

Om ändringssökandet i Högsta Domstolen,

Om revisionsförfarandet,

Om besvärsförfarandet,

Allmänna bestämmelser om rättegången i Högsta

Domstolen;

IV Afd. Om bevis i tvistemål,

Kap. 17.

Kap. 18.

Kap. 19.

Kap. 20.

Kap. 21.

Kap. 22.

Kap. 23.

Om bevisningen i allmänhet,

Om bevis genom parts erkännande,

Om bevis genom vittnen,

Om bevis genom sakkunnige,

Om bevis genom skriftliga handlingar,

Om bevis genom parts hörande på ed,

Om bevis till framtida säkerhet;

V Afd. Kap. 24. Om rättegångskostnad.

Undertecknad Stael von Holstein har sammanfattat sina åsigter

rörande grunderna till ny rättegångsordning i civila mål uti ett särskildt

förberedande förslag, som under titel Rättegångslag, förra delen: Om

rättegång i tvistemål framlades den 7 i denna månad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra hufvudtiteln.

Under höstsammanträdena har Beredningen samfäldt genomgått

och öfverlagt om grunderna för rättegångsordningen i brottmål; hvarefter,

med ledning af diskussionen i ämnet samt i enlighet med den ofvan

antydda allmänna planen, Örbom under medverkan af och samråd med

redaktionsafdelningens öfriga ledamöter samt användande af verkstälda

förarbeten sammanstält och vid årets slut till granskning aflemnat ett

preliminärt utkast till allmänna grunder för rättegångsordningen i brottmål,

bestående af följande afdelningar:

I Afd. Om åtalsrätt och skadestånd in. in.,

Kap. 1. Om åtalsrätt,

Kap. 2. Om skadestånd och civila rättsfrågor;

II Afd. Om den förberedande undersökningen,

Kap. 3. Om efterforskning af brott,

Kap. 4. Om häktning och reseförbud,

Kap. 5. Om hus- och kroppsransakan;

III Afd. Om rättegången vid underrätt,

Kap. 6. A. Om åtal mot den, som finnes å fri fot,

B. Om åtal mot häktad,

Kap. 7. Om parts frånvaro från ransakning,

Kap. 8. Om ransakningen och hvad dertill hörer,

Kap. 9. Om beslut och dom samt verkställighet deraf;

IV Afd. Om rättegången i öfverrätt,

Kap. 10. Om ändringssökande, underställning och omedelbart

åtal i öfverrätt,

Kap. 11. Om vadeförfarandet,

Kap. 12. Om besvärsförfarandet,

Kap. 13. Allmänna bestämmelser om rättegången i öfverrätt;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra liufvudtiteln.

23

V Afd. Kap. 14.

Om rättegången i Högsta Domstolen;

VI Afd. Kap. 15.

Om bevis i brottmål,

A. Om bevisningen i allmänhet,

B. Om bevis genom den tilltalades erkännande,

C. Om bevis genom vittnen,

D. Om bevis genom sakkunnige eller syn,

E. Om parts hörande på ed;

VII Afd. Kap. 16.

Om rättegångskostnad.

Samtidigt med aflemnande! af sistnämnda utkast bär jemväl framlagts

ett enligt enahanda plan och med ledning af i ämnet förut hållna

diskussioner och verkstälda förarbeten af Örbom uppgjordt preliminärt

utkast till allmänna grunder för domstolsförfattningen med hvad dertill hörer,

i följande afdelningar:

Kap.

1.

Om

Kap.

2.

Om

Kap.

3.

Om

Kap.

4.

Om

Kap.

5.

Om

Kap.

6.

Om

Kap.

7.

Om

Kap.

8.

Om

Kap.

9.

Om

Kap.

10.

Om

Kap.

11.

Om

Kap.

12.

Om

Kap.

13.

Om

Kap.

14.

Om

underrätt på landet,

underrätt i stad,

gemensam underrätt för stad och land,

öfverrätt,

Högsta Domstolen,

domförhet och rösträtt m. m.,

jäf och förfall för domstols ledamot,

domstols behörighet,

offentlighet och ordning vid domstolen,

protokoll, dombok och sakförteckning i rättegångsmål,

protokoll i ansökningsärenden,

åklagare och polismyndigheterna,

sakförare,

skiljesmän och särskild skadeståndsnämnd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra hufvudtitoln.

I (ifrigt liar Beredningen förutom andra förarbeten låtit dels uppgöra

statistiska öfversigter i vissa rättegångsväsendet rörande frågor,

dels ock vidtaga åtgärder för införskaffandet af dylika uppgifter i andra

delar af ämnet.

Underdånigst

K. J. Berg.

O. W. Stael v. Holstein. Axel örbom. C. W. Hedenström,

ö. Bergius.

Wiih. Uppström.

Stockholm den 31 December 1882.

«

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af ''protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, kallet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms

slott den 15 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander,

Ryding,

VOGT,

ScHWEIGAARD.

3:o

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog slutligen

förslaget till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1884 och

anförde dervid:

De beräkningar öfver kabinettskassans utgifter under år 1883,

hvilka åtföljde Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års

Riksdag och Storthing, upptogo en slutsumma af 641,350 kronor. För

Bill. till Riksä. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 1

Kabinetts
kassan.

s. 2 Kontrollera mot PDF

[2.]

Utrikesde
partementet.

[3.]

Minister
staten.

2 Tredje liufvudtiteln.

1884 vill jag föreslå åtskilliga förändringar, hvilka skulle nedbringa

slutsumman till 638,700 kronor.

Å utrikesdepartementets stat finnes uppfördt arfvode för en skönskrifvare

med 600 kronor. Befattningen, som i december 1880 genom

senaste innehafvarens död blef ledig, bar sedan dess, i brist af fullt

kompetent sökande, icke blifvit återbesatt. Arfvodet har derför, på sätt

Eders Maj:t genom särskilda beslut den 6 augusti 1881 och 8 december

innevarande år medgifvit, blifvit användt till bestridande af kostnaden

för den skönskrifning, som för departementets räkning under dessa båda

år behöft verkställas. Då skickliga kalligrafer ingalunda saknad men

tvifvelaktigt är, huruvida någon sådan vill binda sig att för ett på förhand

bestämdt arfvode verkställa all den skönskrifning, som kan för departementets

behof ifrågakomma, anser jag lämpligare att arfvodet afföres

från lönestaten och skönskrifningen verkställes mot särskild godtgörelse.

Lönestaten för departementet, som, ålderstilläggen oberäknade,

slutar å 57,050 kronor, skulle derigenom minskas till 56,450 kronor.

Hela beloppet 57,050 kronor är för närvarande fördeladt sålunda

att 45,600 kronor utgå från kabinettskassan och endast 11,450 kronor

eller föga mer än en femtedel från konsulskassan. Före 1872 var konsulskassans

bidrag 6,500 kronor till en lönestat, som slutade å 41,700

kronor. Från och med 1872 höjdes bidraget till 7,700 kronor samt från

och med 1875, samtidigt med hela lönestatens höjning till 51,750 kronor,

till nuvarande beloppet 11,450 kronor. När lönestaten slutligen

från och med 1879 erhöll sin nuvarande slutsumma, blef konsulskassans

bidrag oförändradt.

Häruti ligger ett bestämdt missförhållande, som redan af en utaf

mina företrädare i embetet blifvit påpekadt. Då emellertid konsulskassans

tillgångar den tiden voro mindre rikliga, fick det bero vid en mindre

jemkning. Förhållandet har emellertid nu blifvit helt olika. Konsulskassan

har under en följd af år gifvit så rikliga öfverskott, att betydande

återbetalningar till statsverken kunnat ega rum, medan kabinettskassans

tillgångar allt strängare anlitats, och dess behållning fördenskull

ock varit i ständigt sjunkande. Jag får derföre tillstyrka,

att fördelningen ändras derhän, att konsulskassans andel i kostnaden för

centralförvaltningen hojes till närmare en tredjedel af lönestatens slutsumma

eller i rundadt tal till 17,500 kronor. Kabinettskassans andel

blifver då 38,950 kronor.

Å ministerstaten bör minskning ske under posten a. traktamenten,

till följd af Eders Kongl. Maj:ts denna dag fattade beslut, att den blif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln. 3

vande generalkonsuln i Lissabon icke skall uppbära tillskott från kabinettskassan.

Denna minskning uppgår till 6,000 kronor.

Ehuru jag anser mig icke böra nu för Eders Kongl. Maj:t framlägga

de mera omfattande förslag till omreglering af utgifterna för

minister staten, hvilka någon tid varit under förberedelse, behöfver jag

likväl icke vidare påyrka uppskof med den under den 17 augusti 1877

beslutade indragningen af den med ministerposten i Rom förenade generalkonsulsbefattilingen

i Italien. Enligt nyssnämnda beslut skulle sådan

indragning ske, så snart medel till nödig fyllnad i ministerlönen kunde

från annat håll beredas. En utväg härtill yppar sig nu genom att för

den nödiga lönefyllnaden använda dels det belopp, som hittills varit för

ministerresidenten i Lissabon å ministerstaten anvisadt eller 6,000 kronor,

dels utaf andra öfverskott 4,000 kronor.

I afseende å expektanslöner och pensioner å nämnda stat hafva

inga förändringar inträffat, som gifva anledning till ändring i senast

framlagda beräkningar.

I fråga om anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

förekommer väl, att utgifterna under åren 1880 och 1881 öfverstigit

beräkningarne, men enär detta åtminstone till en del torde hafva

berott på mera tillfälliga omständigheter, finner jag mig icke för närvarande

höra föreslå ändring i denna rubriks slutsumma eller fördelning.

En sammanställning af beräkningarne för 1883 och 1884 gifver

följande resultat:

1883.

1881.

Ökning.

Minsk-

ning.

1. Ministern för utrikes ärendena ........

............ 24,000

24,000

—

2. Utrikesdepartementet ................

3. Ministerstaten:

45,600

38,950

—

6,650

a. traktamenten

............ 448,000

452,000

4,000

—

b. expektanslöner...........................

............ 10,800

10,800

—

—

c. pensioner ....................................

............. 25,950

25,950

—

—

4. Militärattachéer

............ 12,000

12,000

—

—

5. Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter ......

75,000

75,000

—

—

Summa

kronor 641,350

638,700

4,000

6,650

alltså minskning

2,650

Af slutsumman för 1884 skulle efter hittills följd proportion 450,850

kronor belöpa på Sveriges och 187,850 kronor på Norges del.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KonsulsItassan.

Konsulatef

gifter.

4 Tredje hufvudtiteln.

I beräkningarne öfver konsulskassans inkomster och utgifter under

år 1883, blefvo de förra, så vidt de bestå i konsulatafgifter af

svenska och norska fartyg, upptagna till ett belopp af 189,000 kronor,

fördelade på följande konsulsdistrikt:

kronor.

Barcelona ........................................................................... 6,000

Havre ................................................................................. 22,000

Helsingfors ........................................................................ 8,000

Köpenhamn ........................................................................ 22,000

Leith.................................................................................... 14,000

London ............................................................................. 100,000

Lybeck .............................................................................. 5,000

Riga .................................................................................... 10,000

Rio de Janeiro.................................................................. 2,000

Summa kronor 189,000.

Jemlik! nådigt beslut den 21 april innevarande år, har ett lönadt

generalkonsulat blifvit upprättadt i Antwerpen, i sammanhang hvarmed

bestämmelse gifvits att konsulata%ifterna vid hufvudstationen och hälften

af de afgifter, som inflyta vid vicekonsulsstationerna, skola ingå till

konsulskassan. Dessa afgifter hafva af kommerskollegium och departementet

för det inre beräknats hädanefter tillföra konsulskassan en årlig

inkomst af omkring 12,000 kronor. Enligt nådigt beslut denna dag

skola jemväl inom Lissabons distrikt konsulatafgifterna hädanefter tillfalla

konsulskassan. De kunna anslås till 5,000 kronor.

De från vederbörande konsuler i början af innevarande månad inkomna

öfverslag af det löpande årets inkomst af konsulatafgifter, sammanstälda

med inkomstbeloppen under närmast föregående tvänne år,

gifva anledning till nedsättningar i beräkningen för Helsingfors, Köpenhamn

och Riga, men till förhöjning för Havre, Leith, London och Lybeck.

Inkomstberäkningen för 1884 kan derför i sin helhet uppställas

på följande sätt:

kronor.

Antwerpen ........................................................................ 12,000

Barcelona........................................................................... 6,000

Havre ................................................................................. 22,500

Helsingfors ........................................................................ 7,000

Köpenhamn ........................................................................ 21,000

Leith.................................................................................... 15,000

Transport kronor 83,500.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 5

Transport kronor 83,500

Lissabon.............................................................................. 5,000

London ............................................................................... 105,000

Lybeck................................................................................. 5,500

Riga .................................................................................... 8,000

Rio de Janeiro ........ 2,000

Summa kronor 209,000.

Lägger man det faktiska förhållandet 1881 vid dessa konsulat till

grund för beräkningen af 1884 års inkomster, kunna häraf 34,i % antagas

belöpa på svenska och 65,6 % på norska fartyg. Detta utgör för de

förra ungefär 72,000 och för de senare omkring 137,000 kronor.

Hvad derefter konsulskassans utgifter vidkommer, så upptager beräkningen

följande ändringar.

På sätt ofvan blifvit omnämndt, har bidraget till utrikesdeparte- [6.]

mentets aflöningsstat blifvit höjdt från 11,450 till 17,500 kronor.

Enligt ofvan åberopade nådiga beslut af den 21 sistlidne april har [7.]

lönen lör generalkonsuln i Antwerpen blifvit bestämd till 13,000 kronor,

hvarjemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet Antwerpen.

af 3,000 kronor blifvit för detta generalkonsulat anvisadt. Dragés från

summan af dessa belopp, 16,000 kronor, den beräknade inkomsten af

konsulatafgifter 12,000 kronor, blifver konsulskassans egentliga utgift

för detta synnerligen vigtiga konsulat endast 4,000 kronor. Härvid bör

ock erinras, att vid den nya regleringen sjöfarten kommit i åtnjutande

af en nedsättning till hälften af de förut enligt en äldre norm utgående

konsulatafgifterna.

I öfverensstämmelse med hvad jag redan vid omnämnandet af än- GenemiHndringarne

å ministerstaten anfört, har lönen för generalkonsuln i Italien, italien.

10,000 kronor, hvilket belopp för närvarande uppbäres såsom lönefyllnad

af ministern i Rom, blifvit från konsulsstaten affördt. Jag skall

senare återkomma till denna fråga.

Under de senaste två åren har den å konsulsstaten upptagna lön Konstantmoför

en legationspredikant i Konstantinopel, 2,000 kronor, icke utgått. pelm

Anledningen dertill har varit, att det icke lyckats få någon prestman

att mot detta tillskott till annan aflöning såsom missionär eller i annan

egenskap, än mindre att mot ett så ringa arfvode utan tillskott från

annat håll åtaga sig befattningen.

Före 1875 utgjorde lönen 4,000 kronor, hvaraf hälften utgick från

kabinettskassan, men då det synes mig tvifvelaktigt äfven att med en höjning

af lönen till detta belopp erhålla kompetent person till en befatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

G c ner alkon''

sulatet i

Lissabon.

Konsulatet i

Tunis.

Ålder stillägg

för lönade

vice konsuler.

6 Tredje hufvudtiteln.

ning, som af innehafvaren bland andra särskilda egenskaper kräfver en

mindre vanlig språkkunskap, och som skall utöfvas på en ort, der lefnadskostnaderna

under senare tider varit betydligt stegrade, anser jag

för närvarande bäst att indraga densamma. Skulle framdeles möjlighet

yppa sig till dess återupprättande utan allt för dryg kostnad, lärer eu

provisorisk anordning för sådant ändamål alltid kunna träffas medelst

anlitande af befintliga besparingar, intilldess vederbörlig framställning

om anvisande af lön hunnit af Riksdagen och Storthinget pröfvas. Jag

är angelägen att genom detta uttalande hålla frågan öppen, enär en mer

än sekelgammal tradition, som är värd all aktning, ännu kan anses ålägga

de förenade rikena förpligtelse att under vissa omständigheter i Turkiets

hufvudstad upprätthålla protestantisk gudstjenst icke blott för landsmän

utan ock för religionsfränder af främmande nationalitet. Arfvode! för

eu orgelnist, hvilket i hvarje fall icke torde behöfva å lönestaten särskilt

uppföras, utan torde höra, om behöflig!, utgå af expensmedlen,

har från beräkningen jemväl blifvit affördt.

Genom denna dags beslut angående generalkonsulsbefattningen i

Lissabon har Eders Kongl. Maj:t bestämt generalkonsulns lön till 15,000

kronor samt åt konsulatet anvisat ett anslag till kontorskostnader mot

redovisningsskyldighet af 4,000 kronor. Utgiften för detta generalkonsulat

blifver sålunda hädanefter 19,000 kronor, hvarifrån dock bör dragas

konsulskassans inkomst af konsulatafgift^!-, anslagen till 5,000 kronor,

således i det hela eu utgift af 14,000 kronor. Senaste innehafvaren uppbar

från konsulskassan dels lön, dels anslag till kontorskostnader af tillsammans

10,000 kronor men derjemte 6,000 kronor från kabinettskassan,

hvilka nu kunnat för andra ändamål disponeras.

Jemlikt nådigt beslut den 8 innevarande månad bär konsulatet i

Tunis vid senaste innehafvarens afskedstagande blifvit indraget och distriktet

förlagdt under konsulatet i Alger, åt hvars innehafvare en förhöjning

af 1,000 kronor i anslaget till kontorskostnader blifvit beviljad!.

Indragningen af den lönade befattningen i Tunis, hvilken åtgärd tillstyrktes

redan af den äldre konsulatkomitén 1856, har sålunda medfört

en ren besparing af 5,000 kronor.

Den i Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag

och Störtning föreslagna bestämmelsen om ålderstillägg för lönade

vicekonsuler kommer, på grund af representationernas bifall till förslaget

och i öfverensstämmelse med det under den 8 innevarande månad

fattade nådiga beslut, att från och med nästkommande års ingång vinna

tillämpning. Från och med år 1884 är vicekonsuln i Newcastle Conradi,

som till befattningen utnämndes den 28 september 1878, berättigad till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 7

dylikt tillägg. För att tillmötesgå den af Kongl. Norska Regeringen

förra året uttalade och af Storthingets konstitutionskomité biträdda åsigt,

upptager beräkningen för 1884 dessa ålderstillägg under rubriken 2. a.

löner och nrfv oden.

För pensioner upptager beräkningen 27,550 kronor, eller 3,500 Pensionär.

kronor högre belopp än beräkningen för 1883. Skillnaden betingas af

den pension, som den 21 sistl. april, vid beviljande af nådigt afsked

åt förre konsuln i Antwerpen Berg, blef honom tillerkänd.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är i beräk- [8.]

ningen höidt från 20,900 till 23,250 kronor. Af de tre poster, hvari ShHfmatendetta

anslag är fördeladt, har den första under åren 1879 — 81 vant i

jemnt stigande och uppgick 1881 till 3,309 kronor. Med den andra är

förhållandet enahanda; den uppgick 1881 till 12,892 kronor. Endast

den tredje har år 1881 visat en lägre siffra än under de två föregående

åren, men medeltalet för alla tre åren utgör — då vexelkostnader derunder

inbegripas, såsom från och med innevarande år skall iakttagas —

öfver 8,000 kronor.

Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 10 december näst- lfffftdetfff

lidna år, vid föredragning af förslaget till utrikes budget för år 1883,^* oeh\miyttrade

jag att det varit min afsigt att förelägga Eders Kongl. Maj:t baofrågan

om ett lönadt konsulat i Neapel. Sedermera har emellertid Storthingets

konstitutionskomité såsom än mer önskligt framhållit upprättandet

af ett lönadt konsulat i Bilbao, som är en synnerligen vigtig

ort för den norska fiskhandeln och der det derför torde vara af vigt

att konsuln är oberoende af hvarje personligt intresse i fiskeriaffärerna.

Ehuru önskvärdt det synes mig att åtminstone i en af Italiens sjöstäder

hafva en lönad agent, som kunde egna sig uteslutande åt tjensten,

har jag likväl icke haft något emot ett uppskof med denna frågas ordnande,

i betraktande af den större vigt, den spanska marknaden egen

för Norges fiskerier. Det vore väl för öfrigt icke omöjligt att finna utvägar

för upprättande af lönade konsulat såväl i Bilbao som i någon

italiensk hamn, derest sådant vid ett närmare öfvervägande af alla i

ena eller andra riktningen inverkande faktorer skulle finnas nödigt eller

åtminstone i högre grad önskvärdt. Redan nu finnas tillgångar, som

kunna tagas i anspråk för de ifrågasatta befattningarne. Dessa utgöras

dels af de åt konsulerne i Neapel och Bilbao från konsulskassan utgående

anslagen till kontorskostnader, 3,000 kronor för den förre, 2,000

kronor för den senare, dels konsulatafgifterna inom de respektive distrikten,

hvilka afgifter kunna anslås till omkring 1,000 kronor i Neapel

och 3,000 kronor i Bilbao, dels slutligen det öfverskott, som de af mig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje hufvudtiteln.

nu uppgjorda beräkningarne lemna odisponeradt och som uppgår till

4,500 kronor. Inkomsterna af konsulatafgifter vid de redan befintliga

lönade konsulaten äro dessutom beräknade med den varsamhet, att derest

icke en återgång i vår utländska sjöfarts nuvarande omfattning skulle

inträda redan under de närmaste åren, ytterligare öfverskott böra kunna

vara att påräkna. En sådan varsamhet har jag likväl ansett synnerligen

påkallad af det kända förhållandet, att användningen för våra segelfartyg

allt mer minskas, medan det ännu är ovisst, huruvida eu motsvarande

ersättning kommer att lemnas genom den visserligen redan mycket

lofvande utvecklingen af våra ångbåtsflottor.

Generalhon- Genom den sedan 1864 i Shanghai anställde olönade generalkon
SUJcf

jafan“ sulns afskedstagande innevarande år har den sedan några år hvilande

frågan om lämpligaste ordning af de förenade rikenas konsulatväsende

i Kina åter kommit på dagordningen. Jag får rörande denna frågas

olika skeden i underdånighet åberopa den redogörelse härför, som återfinnes

i senaste konsulatkomités betänkande (sidorna 288—-308 i den

svenska samt 128—137 i den norska upplagan) och vill nu blott erinra

derom, att sedan nådigt beslut den 15 november 1867 blifvit fattadt om

upprättandet af ett lönadt generalkonsulat för Kina och andra ostasiatiska

länder med staden Victoria å ön Hongkong till station samt den

22 i samma månad förordnats en agent, som skulle tills vidare öfvertaga

den nya befattningen, denne agent tre år senare blef på egen begäran

från befattningen entledigad och beslut samtidigt fattadt, att

frågan om en såsom agent lönad och med diplomatisk karakter försedd

konsulatsembetsmans utsändande till Kina och Japan skulle tills vidare

få hvila. I sammanhang med detta beslut vidtogs en provisorisk anordning

genom anställande af en lönad vicekonsul hos generalkonsuln

i Shanghai, hvilken anordning ännu fortfar.

Den i år afgångne generalkonsuln har vid flera tillfällen och stundom

med eftertryck framhållit vigten deraf, att de förenade rikenas intressen

i Kina blefve anförtrodda åt en med diplomatisk karakter försedd

agent, och den hos honom anställde vicekonsuln, som efter ett sjuårigt

vistande i Kina för närvarande uppehåller sig i hemlandet, har i

en till mig på begäran aflemnad promemoria uttalat sig i samma riktning.

Han delar generalkonsulns åsigt, att den hittillsvarande anordningen

är i alla afseenden otillfredsställande och uppställer derför såsom

de enda alternativ, emellan Indika man har att välja: antingen upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelri. 9

rättandet af ett lönadt generalkonsulat jemte diplomatisk representation

eller ock indragning af såväl generalkonsulatet i Shanghai som

underlydande vicekonsulat och uppdragandet åt någon främmande makts

diplomatiske och konsulär-embetsmän att mot någon godtgörelse för

kansli- och kontorsutgifter tillvarataga de förenade rikenas intressen.

En af den afgångne generalkonsuln utlefvad promemoria i ämnet har

uteblifvit, men då jag i dagarne erhållit kännedom om hans vistelseort,

hoppas jag snart kunna vara i besittning af de upplysningar, han kan

lemna, och som i anseende till hans mer än tjugoåriga erfarenhet af

kinesiska förhållanden torde vara af synnerligt värde. Den vidare utredningen

af frågan kan, först när dessa upplysningar föreligga, fullföljas,

och ovisst är derför, huruvida jag kan blifva i tillfälle inhemta

Eders Kongl. Maj:ts beslut derom tillräckligt tidigt under nästkommande

år för att framställningar i ämnet skola kunna föreläggas Riksdagen

och Storthinget. Klart är nemligen, att kostnaden för ett lönadt generalkonsulat

för Kina och Japan måste blifva så pass betydlig, att för

dess åstadkommande erfordras en höjning af de statsanslag, som nu

från hvartdera riket utgå till konsulskassan. Ökningen torde dock i

hvarje fall icke behöfva öfverstiga 50 till 60 tusen kronor för båda rikena

tillsammans, det vill säga 30 till 35 tusen kronor för Sverige och

20 till 25 tusen kronor för Norge- Jag har öfvervägt, huruvida det icke

vore ändamålsenligt att i beräkningarne för 1884 redan nu upptaga eu

rund summa för ifrågavarande generalkonsulat, hvarigenom nämligen

skulle vinnas den fördel, att Riksdagen och Storthinget blefve satta i

tillfälle att för sin del pröfva ärendet redan nästkommande år, äfven

om den fullständiga utredningen, som måste föregå Eders Kongl. Maj:ts

definitiva beslut i ämnet, först längre fram på våren eller möjligen än

senare blefve fullbordad. Konsulatets upprättande kunde i sådant fall,

derest nödiga anslag beviljades, ega rum redan vid 1884 års ingång.

Men häremot möter den betänklighet, att huru starka skäl än synas tala

för nyttan, ja behöfligheten af ett lönadt generalkonsulat i Ostasien,

derest vi icke skola för alltid stanna utom den starka handels- och

sjöfartsrörelse, som der eger rum, invändningar kunna framkomma,

som göra ett ytterligare uppskof af den lösning, jag tänker mig som

den bästa, icke blott lämpligt utan nödvändigt. Dessutom är det all

sannolikhet för att nationalrepresentationerna skulle, vid pröfningen af

ett sådant ärende, vilja vara i besittning af fullständigare upplysningar

än dem, som nu föreligga, och att de skulle som en brist anmärka, att

Regeringen icke ännu fullt bestämt sin åsigt i frågan. Då nu, som jag

redan påpekat, säkerhet icke förefinnes, att vid den tid, Riksdagen och

Bill. till Rissel. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje hufvudtiteln.

Storthinget senast måste till behandling företaga sådana frågor, den

fullständiga utredningen kan föreligga, vill jag för ögonblicket inskränka

mig att framhålla frågans vigt.

Skiljaktigheterna mellan beräkningarne rörande konsulskassans inkomster

och utgifter för åren 1883 och 1884 framgår af nedanstående

tablå:

Inkomster:

1883.

Statsverkens bidrag .................................... 280,000

Konsulatafgifter, förslagsvis ..................... 189,000

1884. Ökning.

280,000 --

209,000 20,000

Minsk
ning.

Summa kronor 469,000

489,000

20,000

—

Utgifter:

Utrikesdepartementet

Konsulsstaten:

11,450

17,500

6,050

—

a. löner och arfvoden

b. anslag till kontorskostnader mot

299,100

302,700

22,000

18,400

redovisningsskyldighet

38,500

45,500

7,000

__

c. anslag till kontorskostnader utan

redovisningsskyldighet .

d. anslag till under reglering va-

69,000

68,000

1,000

2,000

rande konsulat

6,000

4,500

—

1,500

e. pensioner...

24,050

27,550

3,500

_______

Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter

20,900

23,250

2,350

Summa kronor 469,000

489,000

41,900

21,900

alltså ökning

20,000 kr.

Den summa, som för oförutsedda utgifter och till betäckande af

bristande inkomster behöfver af Storthinget begäras, har jag liksom

föregående år beräknat till 32,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan

och 20,000 för konsulskassan. För Sveriges del torde

Eders Kongl. Maj:t deremot komma att såsom hittills begära dispositionsrätt

öfver uppkommande besparingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje huvudtiteln.

Jag får nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade

öfver de af mig uppgjorda förslag och beräkningar infordra Sin

Norska Regerings underdåniga betänkande.

Jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen till denna

hemställan lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

Robert Sager.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Homs Maj:t

Konungen i sammansatt Statsråd d Stockholms slott den

10 januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,.

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

Yogt,

Schweigaard.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i

underdånighet Kongl. Norska Regeringens den 28 nästlidne december

afgifna betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 15 samma månad

af Herr Ministern föredragna förslag till de förenade rikenas gemensamma

utrikes budget för år 1884 med tillhörande beräkningar. Herr

Ministern anförde:

Mot de af mig gjorda beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter

samt konsulskassans inkomster och utgifter har departementet för

det inre i sin till grund för Kongl. Norska Regeringens betänkande

gjorda föredragning icke framstält några anmärkningar. Med tillämpning

af dessa beräkningar angifver departementet anslagsbehofvet för

nästa statsregleiängsperiod i Norge, hvilken som bekant omfattar senare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufv udtiteln. 13

halfåret 1883 och första halfåret 1884, för kabinettskassan till 188,240

kronor och för konsulskassan till 120,000 kronor, förutom inkomsten af

konsulatafgifter. Till oförutsedda utgifter och för betäckande af möjligen

bristande inkomster skulle derutöfver, såsom jag vid föredragningen den

15 december erinrade, kräfvas 12,000 kronor för kabinettskassan och

20,000 kronor för konsulskassan.

I afseende å det af mig omförmälda eventuella behofvet af en tillökning

i anslaget för konsulskassan för att kunna bestrida kostnaden

för ett lönadt generalkonsulat i Kina och Japan, förklarar sig departementet

vara ense med mig deruti, att det med hänsyn till frågans ställning

i hvarje fall icke kräfves att uppföra något belopp för en sådan

befattning uti ifrågavarande budget.

Jag hade icke med mitt uttalande den 15 december velat fullständigt

utskära all tanke på att redan innevarande års Riksdag och Storting

skulle sättas i tillfälle att pröfva en framställning i det af mig

antydda syftet, ehuru jag yttrade starka tvifvelsmål om möjligheten att

vinna nödigt rådrum dertill. Nu har emellertid ett preliminärt utlåtande

i ämnet redan ingått från den afgångne generalkonsuln och en fullständigare

utredning har han utlofvat att med det allra snaraste insända.

Det torde sålunda ännu finnas någon utsigt att få frågan behörigen utredd

temligen tidigt under vårens lopp.

I det jag nu hemställer, det Eders Kongl. Maj:t matte besluta att

det af mig uppgjorda förslaget till de förenade rikenas gemensamma utrikes

budget för år 1884 skall med tillhörande beräkningar meddelas

Riksdagen och Storthinget, får jag tillika föreslå att de för utgifternas

bestridande nödiga anslag måtte åt Riksdagen och Storthinget äskas att

utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sadana utgifter hittills

gällande proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med tillämpning häraf samt med hänsyn till ej mindre de för

Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna än äfven förhållandet

med '' den olika dispositionsrätt öfver besparingar, hvilken numera bör

iakttagas, får jag slutligen hemställa,

att af Riksdagen måtte för 1884 äskas samma belopp, som för 1883

blifvit beviljade, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000

kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda

vilkor som hittills;

och ''att af Storthinget måtte för budgettermmen 1 juli 1883—

30 juni 1884 äskas 188,240 kronor till kabinettskassan samt 120,000 kronor

till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag

för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 32,000 kronor, hvaraf 12,000

kronor för kabinettskassan och 20,000 kronor för konsulskassan.

Hvad Herr Ministern sålunda hemstält och föreslagit

och deruti öfriga närvarande statsrådsledamöter

till alla delar instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla och bifalla.

In fidem

Robert Sager.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1884.

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

Kabmettskassan:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena .

24,000

__

24,000

2.

Utrikesdepartementet

27,495

11,455

38,950

O

O.

Ministerstaten

345,000

143,750

488,750

4.

Militärattachéer

8,400

3,600

12,000

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter

45,955

29,045

75,000

Summa kronor

450,850

187,850

638,700

Konsulskassan:

1.

Utrikesdepartementet ,

10,000

7,500

17,500

2.

Konsulsstaten 448.250

då härifrån dragés hvad som

beräknas kunna bestridas af

inflytande konsulatafgifter... 209,000

136,700

102,550

239,250

3.

Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter......

13,300

9,950

23,250

Summa Kronor

160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1884.

1. Ministern för utrikes ärendena .............................................. 24,000

2. Utrikesdepartementet ........................................................ 38 950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
nipotentiaire

....................................... 48,000

Legationssekreterare.................................... 6,000 54000

Transport 54,(XX)

62,950

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje liufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident.................................................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire..................... 10,000

Drogman.............................................. 4,000 14000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Etraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire .......................... 36,000

• Legationssekreterare........................... 5,000 41,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire ........................... 60,000

Legationssekreterare........................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire ................................. 20,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire ........................... 60,000

Legationssekreterare ........................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire ........................... 60,000

Legationssekreterare........................... 8,000 68,000

Beskickningen i Bio de Janeiro:

Chargé d’Affaires................................................ 2,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipo
tentaire.

........................................................ 29,000

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire ........................... 16,000

Legationssekreterare........................... 6,000 22,000

Transport 406,000

62,950

{Åtnjuter fri bostad samt uppbä

från konsulskassan 10,000 kr.

/Uppbär från konsulskassa

(2,000 kronor.

Uppbär såsom generalkonau

L17,000 kronor.

{Uppbär såsom generalkonsu

16,000 kronor samt konsulat

afgifter.

62,950

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 17

Transport 406,000 62,950

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire ...........................

40,000

Legationssekreterare...........................

6,000 46,000

452,000

b. Expeläanslöner............................

10,800

c. Pensioner..................................

25,950

488,750

4.

Militärattachéer

1 Militärattaché................................

6,000

1 d:o ..............................

6,000

12,000

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.

24,500

b. Ekiperingspenningar................

10,000

c. Hemliga utgifter ......................

14,000

ä. Ofriga extra utgifter .............

26,500

75,000

Summa kronor 638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1884.

Svenska statsverkets bidrag.........................

Kronor.

160,000

Norska statsverkets bidrag...........................

120,000

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt ..............

................. 12,000

» Barcelonas » ...............

.................. 6,000

» Havres » ...............

.................. 22,500

» Helsingfors » ...............

.................. 7,000

» Köpenhamns » ...............

.................. 21,000

» Leiths » ...............

.................. 15,000

» Lissabons » ...............

.................. 5,000

» Londons » ...............

.................. 105,000

» Lybecks » ...............

.................. 5,500

» Rigas » ...............

.................. 8,000

» Rio de Janeiros » ...............

.................. 2,000

209,000

Summa kronor

489,000

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami.

1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufmdtiteln.

U tgifter:

1. Utrikesdepartementet

2. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

17,500

Generalkonsuln, lön

» »

Konsuln, »''

Generalkonsuln, >■

Alexandrin,

Antwerpen,

Arkhangel,

Barcelona,

Hamburg,

Havre, » » 14,500

Yicekonsuln, » 5,000

Helsingfors, Generalkonsuln, »

Konstantinopel, Ministre Plénip. ? 10,000

Hrogman, > 2,000

Konsulatsekreteraren, » 6,000

Hamnmästaren, aflöning 5,300

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön 15,000

Helsingör,

Leith,

Lissabon,

London,

Vicekonsuln,

»

Konsuln,

Generalkonsuln,

Vicekonsuln,

Kanslisten,

En kontorist,

Gardin, Kontoristen,

Liverpool, Vicekonsuln,

Newcastle, »

West Hartlepool,

Kontoristen,

Lybeck, Konsuln,

Liga, »

Rio de Janeiro, Generalkonsuln,

4,500

24.000

10.000

6,000

5.000

4.000

Shanghai,

Washington,

Vicekonsuln,

Generalkonsuln,

12,000

Uppbär konsulatafgifter.

13,000

8,000

D:o d:o

12,000

8,000

D:o d:o

19,500

jl lönen ingår ålderstillägg a

\500 kronor.

14,000

Jeraför ministerstaten.

D:o d:o

23,300

/ Uppbär konsulatafgifter sam

1åtnjuter fri bostad.

. /Häraf utgå 700 kronor såsom

/ersättning för bostad.

19,500

4,400

f Uppbär konsulatafgifter. I lö

< nen ingår ålderstillägg af 50

Ikronor.

16,000

15,000

49,000

4,000

9,000

8,500

fl lönen ingår ålderstillägg af

\500 kronor.

5,000

8,000

9,000

17,000

Jemför ministerstaten.

12,500

16,000 302 700

JI lönen ingår ersättning för

<resor inom distriktet samt ål- Iderstillägg af 500 kronor.

fUppbär konsulatafgifter. Jern- /för ministerstaten.

Transport 302,700 17,500

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

19

Transport

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen.................................................................. 3,000

Barcelona .................................................................. 2,000

Havre ................................................. 4,000

Helsingfors ............................................................... 2,000

Köpenhamn ............................................................... 4,500

Leith .......... 6,000

Lissabon.................................................................... 4,000

London....................................................................... 11,000

Lybeck........................................................................ 2,000

Riga........................................................................... 3,000

Shanghai.......................................................... 4,000

302,700

45,500

17,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin........

Alger ..............

Arkhangel........

Bahia ..............

Bilbao ..............

Buenos Ayres..

Dardanellerna..

Gibraltar ........

Hamburg ........

Havana ...........

Japan ..............

Kiel .................

Liverpool ........

Marseille...........

Montevideo .....

Neapel..............

Newcastle........

New York........

Pireus ..............

Bio de Janeiro

Rom .................

Smyrna ...........

Tanger..............

Triest ..............

.... 6,000

.... 3,000

.... 2,000

.... 2,000

.... 2,000

... 4,000

500

...., 2,000

.... 2,000

.... 3,000

.... 4,000

.... 4,000

.... 5,000

.... 1,500

... 2,000

... 3,000

... 4,000

... 6,000

... 1,000

.... 4,000

.... 3,000

.... 1,000

2,000

.... 1,000 68,000

Transport 416,200

17,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport 416,200 17,500

d. Anslag till under reglering varande konsulat m. m............. 4,500

e. Pensioner: .............................................................................. 27,550 448,250

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser............................................. 3,500

b. Konsulernes embetsutgifter ................................................ 12,000

c. Diverse utgifter..................................................................... 7,750 23,250

Summa kronor 489,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelu.

21

Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 januari

md.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

''Ryding.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, som föredrog

regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1884,

anförde i underdånighet:

I fråga om de ordinarie anslagen under tredje hufvudtiteln har

Eders Kongl. Maj:t vid föredragning uti sammansatt svenskt och norskt

statsråd denna dag, hvad angår Sveriges bidrag till den gemensamma utrikes

budgeten, redan beslutat, att af Riksdagen skola äskas samma belopp

som för 1883 blifvit beviljade, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan

och 160,000 kronor till konsulskassan.

De för kabinettskassan beräknade utgifterna utgöra emellertid i sin

helhet 638,700 kronor, hvadån på Sveriges andel kommer, enligt den

gällande proportionen af 12/n, ett belopp af 450,850 kronor. Skillnaden

3,050 kronor måste sålunda komma att bestridas af besparingar.

Vid regleringen af tredje hufvudtiteln för innevarande år uttalade

Ordinarie

anslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvudtitelu.

jag mina betänkligheter mot att sålunda anvisa förutsedda utgifter på

besparingarne, enär dessa borde afses hufvudsakligen för oförutsedda

eller öfver beräkningarne stegrade utgifter. Om jag icke dess mindre

nu tillstyrkt Eders Kongl. Maj:t att ånyo anlita en sådan utväg, så har

det sin. förklaring deruti, att genom den redan beslutade och ikraftträdda

indragningen af ett anslag å ministerstaten — 6,000 kronor för

ministerresidenten i Lissabon — redan under innevarande års första

hälft nästan hela det för betäckande af 1884 års brist behöfliga beloppet

skall finnas tillgängligt.

Bland öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag icke något

att anföra med afseende å underhållsanslaget för svenska kronans

egendom i Konstantinopel, hvilket torde till oförändradt belopp uppföras.

Hvad åter anslaget till svenska kyrkan i Paris beträffar, så får

jag erinra derom, att kyrko- och skolbyggnaden den 16 sistlidne april

högtidligen öfverlemnades till ett af Eders Kongl. Maj:t utsedt ombud,

som i sin redogörelse för fastighetens beskaffenhet upplyst, att tomtarealen

omfattar 2,094,so qvadratmeter; att tomtvärdet blifvit af tillkallad

arkitekt uppskattadt till 250,964 francs och byggnadernas värde

till 93,573 francs, tillsammans 344,537 francs eller i rundt tal 248,000

kronor; att fastigheten visats vara fri från intecknad skuld, och att endast

en af de personer, som genom gåfvor bidragit till byggnadens

åstadkommande, dervid fäst ett vilkor, som kunde medföra någon årlig

utgift, beräknad att i medeltal utgöra 30 francs.

Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter under den 27 sistlidne juni

faststäldt ordning för församlingen i Paris, har kyrkorådet genom Eders

Kongl. Maj:ts beskickning i Paris ingifvit en redogörelse för försanilingens

ekonomiska ställning, af hvilken framgår att församlingen vore

i behof af ett statsunderstöd af sjutusen kronor för hvardera af åren

1884 och 1885 samt derefter af ett hälften så stort belopp under en

längre följd af år, allt oberäknadt det nu utgående anslaget af 1,800

kronor årligen.

Enär beliöfligheten af det ifrågasatta understödet är beroende af

den blifvande regleringen af pastors vid svenska församlingen i Paris

löneförmåner, hvilken fråga nu är under beredning, kan jag icke för

ögonblicket bestämdt angifva anslagsbehofvet för svenska kyrkan i Paris.

Under förutsättning att särskild proposition om ett extra anslag härtill

kommer att under Riksdagens lopp aflåtas, får jag nu inskränka mig

att tillstyrka uppförandet bland hufvudtitelns ordinarie anslag af samma

belopp som hittills eller 1,800 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrudtiteln. 23

Såsom extra anslag under tredje hufvudtiteln tinnes i 1883 års Hl.!

riksstat uppfördt 4,500 kronor för fortsatt utgifvande af »Sveriges Tråk-Extra andag.

täter». Jag får föreslå Eders Kongl. Maj:t att jemväl för 1884 äska

uppförande af samma belopp.

„ J?en utgifvaren har i redogörelsen för sin verksamhet under

ar 1882 meddelat, att af vetenskapliga skäl det under tryckning varande

andra bandet ansetts böra sträckas något längre fram i tiden än förut

var ämnadt, så att detsamma kommer att sluta icke med år 1400 utan

med år 1408. Manuskriptet till det sålunda utvidgade bandet var fullständigt

anemnadt den 30 sistlidne november, men trycknino-en har i

detta ögonblick icke hunnit längre än till år 1404. Eu kort tid återstår

sålunda ännu, innan andra bandet kan ligga färdigt under allmänhetens

ogon Jag betvifla!- ingalunda, efter hvad jag varit i tillfälle inhemta

om detta bands innehåll, att dess offentliggörande''skall blifva af synnerlig

betydelse för den nordiska historieskrifningen.

Samtidigt med arbetet å tidsperioden före 1408 hafva fortgått förberedelser

till utgifvande af 4:de delen omfattande tiden 1521 —1570.

Utgifvare!1 afser att under detta år från trycket utgifva så mycket, som

deraf kan medhinnas, alltså eu betydlig del af Konung Gustaf I:s traktater.

. För nästa år skulle göras fortsättning härmed och om modigt

tryckningen af 3:dje delen (tiden 1409—1520) taga sin början.

Det bästa vitsordet för detta stora arbete är, att våra historieskrifvare

tillgodogöra sig dess resultat och att det, ehuru närmast af

betydelse for Sveriges och nordens historia, långt utom vårt lands gränser

fortfar att vinna det mest smickrande erkännande.

I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda

hemställan, uti hvilken statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande

af det uppgjorda, härhos bilagda förslaget till

Kiksstatens tredje hufvudtitel för 1884, befalla att detsamma

jemte afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas för att tjena till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

til hiksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

In fidem

Robert So,ger.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufvudtiteln.

Förslag till Itiksstatens tredje Imfvudtitel för år 1884.

A. Ordinarie anslag.

I. Till bobinettskassan:

Kronor Kronor

1. Departementschefen, Ministern för utrikes ärendena ... 24,000

2. Utrikesdepartementet............................................................. 27,495

3. Ministerstaten*........................................................................ 345,000

4. Militärattachéer.................................................................... 8,400

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................. 42,905 447,800

II. Till konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet................................................ ........... 10,000

2. Konsulsstaten........................................................................ 136,700

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................. 13,300 160,000

III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200

2. Till svenska kyrkan i Paris ............................................ 1,800 6,000

Summa kronor 613,800

B. Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» ....................................... 4,500

Summa summarum kronor 618,300

Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10

Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempta;lider och

Ryding.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet att

få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1884 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna

framställningar i vissa delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Makt

anmälda:

statskontorets underdåniga skrifvelse den 11 December 1882, så

vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde

fjerde hufvudtiteln;

. generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 15 November 1882 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1884;

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde ImfYiulti teln.

arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse

den 15 November 1882 angående departementets medelsbehof

för år 1884;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse af samma dag

angående extra anslag för år 1884 till Karlsborgs fästningsbyggnad;

befälhafvare^ för generalstaben underdåniga utlåtande den 23

December 1882 i fråga om Karlsborgs fästnings betydelse för rikets

försvars väsende; .

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skntvelse

den 17 November 1882 om departementets anslag för år 1884;

arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den

12 December 1882 angående behofven år 1884 å de under departementets

förvaltning ställa anslag; samt

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga memorial

den 28 November 1882 i fråga om behofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1884.

Härefter anförde departementschefen:

Eders Kongl. Maj:t har den 8 innevarande Januari godkänt samt beslutat

att i nådig proposition för Riksdagen framlägga de af mig föredragna

förslag till lagar om ny härordning, om upprätthållande af härens

stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från

den nuvarande till ny härordning, hvarjemte Eders Kongl. Maj :t samma

dag beslutat äska Riksdagens gillande af vissa utaf Eders Kongl. Maj .t

godkända grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.

Under förutsättning att dessa förslag varda af Riksdagen antagna,

och då tillämpningen af den nya härordningen skulle år 1884

taga sin början, betingas häraf väsentliga förändringar uti d<? å riksstatens

fjerde liufvudtitel för landtförsvarets behof nu uppförda anslag.

Yäl gäller detta under det första öfvergångsåret till ny härordning

i mindre grad sjelfva slutsumman af anslagen, men de. rubbningar i

de äldre anslagstitlarne, som för nämnda år blifva nödiga, äro .dock

redan betydande, och det torde i sammanhang med dessa.förändringar

samt vid början af en ny härordnings tillämpande böra tillses, att de

särskilda anslagen erhålla sådan indelning och uppställning, som äro

egnade att lemna en mera lättad öfversigt öfver de olika slagen af

kostnader för landtförsvaret, än den, som af den nuvarande, staten kan

vinnas, och-att framgent kunna utan allt för stora förändringar bibehållas.

_

I detta hänseende synas mig de af landtförsvarskomitén tillämpade

grunder kunna i väsentliga delar följas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 3

Innan jag emellertid öfvergår till närmare redogörelse för de anslag,

som för olika behof erfordras, anser jag mig dock böra förutskicka

den allmänna erinran, att vid så genomgripande förändringar

uti arméns förhållanden, som måste förekomma vid öfvergången till

en nj härorganisation, det måste inträffa, att flera omständigheter,

hvilka ega inverkan på de behöfliga anslagsbeloppens storlek, icke på

förhand låta sig bestämmas med den noggrannhet, som vore att önska,

utan måste blifva föremål för sannolikhetsberäkningar.^ Såsom följd

häraf kunde ifrågasättas, huruvida icke hela det belopp, som beräknas

under första öfvergångsåret komma att erfordras för landtförsvarets

behof, borde i riksstaten uppföras såsom förslagsanslag. En sådan

anordning lärer dock ur flera synpunkter möta betänkligheter och torde

kunna undvikas, under antagande att anslagen i deras helhet blifva

tillräckliga och att, intilldess större erfarenhet om medelsbehofvet under

hvarje särskildt anslag hunnit vinnas, möjligen uppkommande brist

å en anslagstitel får betäckas med öfverskott å annan.

Med iakttagande af den ordning, hvari de under första öfvergångsåret

till ny härordning erforderliga anslag å fjerde hufvudtiteln synas

mig böra i riksstaten under särskilda rubriker uppföras, går jag nu att

redogöra till en början för de under nämnda år för landtförsvaret behöfliga
-

Ordinarie anslag.

Landtförsvarsdepartementet.

Departementschefen.

I det å 1883 års riksstat under fjerde hufvudtiteln uppförda an- Anslaget tm

slag för departementschefen föreslår jag icke någon förändring, hvarföre

jemväl för år 1884 torde uppföras under rubrik »Departements- ändradt.

chefen» ett anslag å 17,000 kronor.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.

[2.]

Uti 1883 års riksstat äro uppförda anslag för departementets af- Anslagen tm

delning af Kongl. Maj:ts kansli med 49,000 kronor och för departementets

kommandoexpedition med 3,040 kronor. expeditionen

Då dessa anslag, hvilkas belopp böra förblifva oförändrade, till sammanfördavinnande

af förenkling, torde kunna i riksstaten sammanföras till ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

[3.]

Anslaget till

arméförvaltningen

oförändradt.

[4-]

Kommen
dantsstaten.

4 Fjerde Imfrudtiteln.

enda, anser jag i riksstaten böra uppföras under rubrik »Departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen» ett

anslag å 52,040 kronor, hvilket belopp till slutsummans jemnande kan

nedsättas till 52,000 kronor.

Arméförvaltnin gen.

Landtförsvarskomitén, som ansett den för arméförvaltningen i nu

gällande riksstat upptagna kostnad 142,700 kronor skola genom förändrad

organisation af embetsverket framdeles kunna nedsättas, har,

då det nuvarande behofvet måste tills vidare qvarstå, uti sitt förslag

öfver landtförsvarets kostnad under första öfvergångsåret bibehållit

samma anslagsbelopp oförändradt.

Enligt de föreslagna grunderna för härens aflöning m. m., skulle generalintendenten

och öfverfältintendenten, för hvilka aflöning är uppförd å

arméförvaltningens nuvarande stat, blifva i afseende å aflöningsförmåner

likställde, den förre med general och den senare med öfverste.

I följd af denna bestämmelse, hvilken, på sätt tillika föreslagits,

skulle tillämpas från och med år 1884, komme arméförvaltningens anslag

för samma år att kräfva en förhöjning af sammanlagdt 4,815

kronor, men då det synes mig mindre lämpligt att föreslå en sådan

förhöjning i detta ordinarie anslag, innan omförmälda fråga om förändrad

organisation af embetsverket erhållit sin lösning och derigenom

visat sig, i hvad mån å andra sidan inskränkningar å staten kunna

åstadkommas, anser jag ifrågavarande belopp böra tills vidare utgå från

det anslag för den nya härordningens genomförande, om hvars upptagande

i riksstaten jag har för afsigt att i det följande göra framställning.

Jag anser derföre det i 1883 års riksstat uppförda anslag till

arméförvaltningen å 142,700 kronor böra bibehållas oförändradt i riksstaten

för år 1884.

Kommendantsstaten.

1883 års riksstat upptager anslag för

öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm........................ kr. 7,350:

och för

kommendanter och befälhafvare m. fl. å fästningar och

garnisonsorter....................................................................... » 34,475:

Summa kr. 41,825: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjerde ImfViultiteln. 5

I nyss nämnda anslag å 34,475 kronor ingå likväl utgifter till

sammanräknadt belopp af 21,870 kronor för aflöning af garnisonsläkare,

garnisonspastor och auditörsbiträde å Karlsborg samt aflöningar

och omkostnader vid fästningsintendenturen derstädes, för hvilka utgifter

jag, i likhet med landtförsvarskomitén (betänkandet delen IT sid.

210), anser medel böra uppföras under andra anslag, hufvudsakligen

aflöningsanslagen. Dessa 21,870 kronor skola således nu frånräknas

ofvanberörda anslags slutsumma 41,825 kronor, då återstoden utgör

19,955 kronor.

Intilldess en närmare reglering af anslaget framdeles kan ega

rum, torde derför böra i riksstaten för öfverkommendantsexpeditionen

och kommendantskapen upptagas under gemensam benämning af

»Kommendantsstaten)) ett anslag å 19,955 kronor, hvilken summa

dock, enär uti anslaget äfven ingå expensmedel, kan jemnas till

20,000 kronor.

Hären.

Fasta löner och arfvoden, alderstillägg, tjenstgöringspenningar

och dagaflöning.

Öfver de belopp, hvartill under första året af öfvergången till den

föreslagna nya härordningen utgifterna för aflöning, beklädnad och

underhåll för härens personal skulle komma att uppgå, har jag, likasom

öfver kostnaderna för inqvartering och hästar, låtit, med tillämpning

af de utaf Eders Kongl. Maj:t godkända grunder ej mindre för

ny härordning och för härens aflöning, underhåll och beklädnad, än

äfven för öfvergång från den nuvarande till ny härordning, upprätta

detaljerade förslag; och torde dessa mera vidlyftiga kostnadsberäkningar

framdeles böra Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.

I fråga om den personal, för hvilken aflöning och öfriga förmåner

bort upptagas, hafva, såsom Eders Kongl. Maj:t af nämnda beräkningar

täcktes finna, tagits till grund de af landtförsvarskomitén uppgjorda

förslagstabeller öfver personalen under öfvergångstiden. I komiténs

tabeller har personalen vid 1884 års ingång upptagits till det antal,

som borde förefinnas enligt arméns stater, hvarefter beräknats i hvarje

grad den afgång och den tillkomst, som antagits skola under året

efter hand inträffa. Enligt öfvergångsförslaget skulle emellertid

[5-8.]

Fasta löner

och arfvoden.

Alderstillägg.

Tjenstgöringspenningar.

Dagaflöning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde hufvudtiteln.

rekrytering för inträffande vakanser bland indelt manskap, derest

den föreslagna nya härordningen under loppet af år 1883 antages,

upphöra genast derefter eller således redan under samma års förra

hälft, hvarförutom vid då inträdande nya förhållanden afsked lärer

kunna och böra på ansökan medgifvas åtminstone för ett temligen stort

antal af det äldre manskapet äfven för orsaker, för hvilka afsked eljest

endast undantagsvis beviljats. I följd häraf och då antalet volontärer,

som med anledning af sådana vakanser, enligt öfvergångsförslaget,

kunde under år 1883 anställas, ej kan, med fästadt afseende å tiden

för volontärskolans verksamhet, beräknas synnerligen högt, lärer med

största sannolikhet kunna antagas, att den för år 1884 i tabellerna

beräknade minskning i antalet manskap på gammal stat skall i verkligheten

hafva inträffat tidigare eller under loppet af år 1883 och således

vara för handen redan vid 1884 års början. Med anledning häraf

har jag trott, att det manskap, hvarför aflöning och underhåll erfordras,

kan för första öfvergångsåret, på sätt jemväl i landtförsvarskomiténs

förslag öfver kostnaderna för samma år iakttagits, beräknas

sålunda, att den i tabellerna upptagna afgång under år 1884 af manskap

hänförts till årets början, då deremot något kostnadsafdrag icke

göres för sedermera under år 1884 bland manskapet inträffande vakanser.

I afseende å befäl och civilpersonal har den i komiténs tabeller

gjorda beräkning desto hellre kunnat följas, som med tillsättning af

tjenster under första öfvergångsåret lärer, så framt sådant erfordras,

kunna anstå intill dess de behöfliga aflöningsmedlen genom inträffande

afgång blifvit disponibla. Med tillämpning häraf och de af Eders

Kongl. Maj:t godkända aflöningsgrunderna har beloppet af fasta löner

och arfvode!!, tjenstgöringspenningar och dagaflöning kunnat, såsom

det synes, med tillfredsställande noggrannhet beräknas.

Såsom särskildt anslag är i nu gällande riksstat uppfördt under

rubrik artilleristaben ett belopp af 12,200 kronor, hvaraf 11,600 kronor

utgöra de för artilleristaben jemte konstruktionskontoret beviljade och

åtminstone under första öfvergångsåret erforderliga arfvoden samt återstående

600 kronor äro afsedda till expenser, men då nämnda arfvoden

följdriktigast böra upptagas under samma anslagstitel som öfriga sådana,

har jag dit hänfört ifrågavarande arfvodesbelopp, 11,600 kronor,

börande expensmedlen utgå från anslaget till extra utgifter.

I anslaget å samma riksstat för fortifikationen ingår likaledes ett

belopp af 10,200 kronor, hvarmed bestridas arfvoden vid fortifikationen

till öfverstelöjtnanter, majorer och kaptener af törsta klassen samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfrudtiteln. 7

kompanichefer. I clen mån dessa arfvoden, hvilka hittills utgått med

600 kronor till hvarje officer, erfordras för fortifikationsstaben, böra

desamma åtminstone tills vidare bibehållas, och jag anser i sådant hänseende

böra för år 1884 ställas till fortifikationsgeneralens disposition,

att användas till arfvoden för staben och biträden å ritkontoret, ett

belopp af 3,600 kronor.

Då bibehållande af öfriga ifrågakomna arfvoden ''vid fortifikationen

är oförenligt med de föreslagna nya aflöningsgrunderna, lära dessa

arfvoden, sedan nya aflöningsgrunder blifvit gällande, ej skola vidare

utgå och hafva derföre icke beräknats.

Anslag för disciplinkompaniet samt qvarstående löntagare vid lif—

beväringsregementet och marinregementet torde böra särskildt upptagas.

Aflöningen af härens hela öfriga personal, såväl officerare, underofficerare,

spel och manskap, som äfven fältläkarekåren, hästläkarekåren,

intendenturen, ecklesiastik- och auditörsstaterna samt öfriga, i de

detaljerade beräkningarne närmare angifne, civile embets- och tjensteman

jemte handtverkare och betjente skulle sålunda komma att kräfva

följande anslag, nämligen:

fasta löner och arfvoden m. m.

Officerare, underofficerare, spel och

manskap ..........................................

fältläkarekåren..................................

hästläkarekåren .................................

intendenturen.......................................

ecklesiastikstaten................................

auditörsstaten.......................................

öfrige civile embets- och tjenste
män

...................................................

härens handtverkare och betjente

tjenstgöring spenning ar:

officerare och underofficerare.........

auditörsstaten.......................................

öfrige civile embets- och tjenstemän

...........................

kr. 5,115,427: —

» 289,500: —

» 59,300: —

» 220,125: —

» 44,960: —

» 33,540: —

)) 121,800: —

* —1-44,500: — kr> 6,029,152: —

kr. 722,812: —

)) 11,600: —

» 1,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvudtiteln.

dac) aflöning:

a) stammen

officerare, underofficerare, spel och

manskap .........................................

kr.

1,004,009

01.

fältläkarekåren ....................................

»

54,030

—

hästläkarekåren .................................

»

13,714

—

intendenturen.......................................

)»

51,795

—

ecklesiastikstaten ..............................

y>

4,050

—

auditörsstaten.....................................

»

6,850

—

öfrige civile embets- och tjenste- män .................................................

7,810

—

härens handtverkare och betjente

264

—

tillägg för skottdag...........................

2,499

70.

b) värnpligtige.

kr. 1,145,021: 71.

» 59,778: —

En del af härens civile tjensteman skulle vidare kunna efter vissa

års tjenstgöring erhålla förhöjning i den fasta lönen, så kalladt ålderstillägg,

och kan kostnaden härför under år 1884 förslagsvis upptagas

till 15,000 kronor.

De anslag, som äro afsedda till bestridande af fasta löner och

arfvoden samt tjenstgöringspenningar, böra likasom hitintills uppföras

såsom allmänna ordinarie anslag, samt anslaget till ålderstillägg, hvarifrån

dylika tillägg böra, såsom förut, utgå jemväl till tjensteman i

landtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli

och i arméförvaltningen, fortfarande såsom förslagsanslag. ^ Då det

belopp, som hvarje år utgår till dagaflöning, är beroende på antalet

tjenstgöringsdagar samt detta antal ar från ar vexlar, synes anslaget

till dagaflöning till den del, som är afsedd för stammen, höra göras

till reservationsanslag, hvaremot anslaget i hvad det angår de värnpligtige,

hvilkas antal för hvarje år ej kan med säkerhet beräknas,

torde, i likhet med nuvarande anslag för beväringsmanskapets vapenöfningar,

böra vara af förslagsanslags natur.

Jag anser derföre nu omförmälda anslag böra, med slutsummornas

jemnande, i riksstaten uppföras på följande sätt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde hufvudtiteln.

Fasta löner och arfvoden m. m.

Alderstillägg, förslagsanslag..........

Tjenstgöringspenningar .................

kr. 6,029,000.

)> 15,000.

» 735,500.

Dagaflöning

för stammen, reservationsanslag

för värnpligtige, förslagsanslag.

» 1,145,000,

» 60,000.

Beklädnad och underhåll.

Kostnaden för beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar är Anslag till

af komitén beräknad till 30 öre vid längre och 35 öre vid kortare kom- be^derMii0Ch

mendering per man och tjenstgöringsdag, hvartill lagts 2 öre såsom

ersättning för tvätt och puts. För närvarande är dock vid svenska

armén beklädnadskostnaden ganska betydligt högre, i det densamma

under de tio åren 1871—1880, för hvilka uppgift finnes intagen i landtförsvarskomiténs

betänkande (delen IV sid. 98 och 100), skulle i medeltal,

hvad stammen beträffar, uppgått vid fotgardesregementena till

41,181 öre, vid artilleriet till 35,229 öre och vid det roterade infanteriet

till 40,907 öre samt för beväringsmanskapet stigit till omkring 52 öre

per tjenstgöringsdag. I de af komitén meddelade uppgifter angående

rytteriet inginge, enligt hvad komitén erinrat, äfven kostnaden för sadelmundering,

hvarom vid beräknande af beklädnadskostnaden icke vore

fråga, då sadelmunderingen borde, i likhet med rid- och anspannspersedlar

vid artilleriet och fortifikationstrupperna, bekostas från anslaget

till »krigsmaterielens underhåll m. in.».

Att beklädnadskostnaden under de genom den föreslagna nya härordningen

inträdande tjenstgöringsförhållanden samt genom vidtagande

af lämpliga besparingsåtgärder skall kunna efterhand nedbringas i öfverensstämmelse

med de af komitén angifna siffror anser jag på grund

af de utaf komitén i detta hänseende andragna skäl kunna med all

sannolikhet antagas. På sätt komitén (delen II sid. 243) tillstyrkt samt

arméförvaltningen i sitt underdåniga utlåtande öfver komiténs förslag

jemväl ansett nödigt, måste emellertid högre kostnad under de första

åren beräknas.

Härvid är likväl, enligt min åsigt, af icke ringa vigt att redan från

början af en ny härordnings tillämpande nödvändigheten framhålles

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Fjerde hufvud titeln.

deraf, att största möjliga besparing i beklädnadskostnaden på allt sätt

skall eftersträfvas. Jag har derföre trott att de af komitén upptagna

lägre kostnadsbelopp per man och tjenstgöringsdag böra tagas såsom

utgångspunkt vid bestämmande af det ordinarie anslaget till beklädnad

för stammen, att i den sålunda uppkommande anslagssumma förhöjning

bör under första öfvergångsåret, beredas genom beräknande af full underhållskostnad,

och således äfven portion, jemväl för samtliga permissionsdagar,

samt att det tillskott, som vidare erfordras för att motsvara

behofvet, bör betraktas allenast såsom öfvergående och derföre

lämpligen utgå från det särskilda anslaget till härordningens genomförande,

sedan Eders Kongl. Maj:t pröfvat, i hvad mån tillskott från

detta anslag kan anses af behofvet påkalladt.

I fråga om de värnpligtige måste den korta tjenstgöringstiden i

förhållande till stammanskapets, såsom komitén påpekat, föranleda högre

beklädnadskostnad, och då någon kostnadsbesparing genom permittering

icke är att påräkna beträffande detta manskap, synes beklädnadskostnaden

för de värnpligtige icke böra för närvarande sättas lägre än

45 öre per man och tjenstgöringsdag, utom 2 öre till tvätt och puts.

Dagkostnaden för underhållet, hvarmed här förstås matportion med

bröd, har komitén på de i dess betänkande (delen II sid. 197) anförda

grunder ansett kunna för såväl stammen som äfven de värnpligtige beräknas

i medeltal till 60 öre.

I likhet med komitén anser jag värfvade garnisonstruppernas provianteringsstat

böra under en ny härordning blifva gällande för härens

samtliga trupper, men till en början torde, med afseende å då rådande

tjenstgöringsförhållanden, tillämpning af samma provianteringsstat vid

de icke garnisonerade trupperna böra ega rum, utom vid den tjenstgöring,

då sådant redan nu är medgifvet, endast vid de nya, den I

November begynnande rekrytskolorna; och ehuru, i anseende till de

vexlande prisen å naturaförnödenheter, proviantkostnaden icke kan på

förhand med full noggrannhet bestämmas, torde det beräknade beloppet

af 60 öre per dag för hvarje karl kunna antagas närmast motsvara

behofvet.

Sammanlagda kostnaden under år 1884 för beklädnad och underhåll

skulle, enligt de upprättade detaljerade kostnadsberäkningarna, med

användande af de utaf mig föreslagna kostnadssiffror per man och

tjenstgöringsdag, komma att, oberäknad! tillskott för beklädnaden från

det särskilda anslaget till härordningens genomförande, uppgå till följande

belopp:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

11

a) stammen:

underofficerare, spel och manskap kr. 2,826,288: 62

hästläkarekåren.................................... » 4,655: 80

intendenturen ....................................... » 1,449: —

handtverkare och betjente............... » 409: 20

tillägg för skottdag.......................... » 5,345: 92 kr 2,838,148: 54.

b) värnpligtige.................................................................. » 636,703: SO.

Det för beklädnad och underhåll afsedda anslag bör på grund af

beskaffenheten utaf nämnda behof erhålla naturen af reservationsanslag

till den del, som erfordras för stammen, hvaremot den del af anslaget,

som beräknas för värnpligtige, lärer böra äskas såsom förslagsanslag.

Anslaget synes mig derföre, med iakttagande af slutsummornas

jemnande, böra i riksstaten uppföras på följande sätt:

Beklädnad och underhåll:

för stammen, reservationsanslag ............................................. kr. 2,838,000,

för värnpligtige, förslagsanslag.................................................. » 637,000.

Inqvartering.

Inqvartering, kasernomkostnader m. m.

För de till inqvartering berättigade personer vid hären, åt hvilka

sådan förmån ej kan in natura beredas, skulle under år 1884, enligt de

uppgjorda detaljberäkningarna, erfordras inqvarteringsersättning till

följande belopp:

officerare, underofficerare, spel och manskap

............................................................... kr. 169,320: 84

fältläkarekåren ............... » 8,112: 51

hästläkarekåren................................................ » 2,000: 02

intendenturen................................................... » 10,600: —

ecklesiastikstaten .......................................... » 3,130: 25

auditörsstaten.................................................. » 1,338: 75

öfrige civile embets- och tjensteman...... » 3,738: 75

härens handtverkare och betjente............ » 6,050: —

eller tillsammans kr. 204,291: 12.

då afdrag ännu icke gjorts för de inqvarteringsmedel,

som utgå af vissa städer på grund af deras inqvarteringsskyldighet.

[10-]

Inqvarterings

ersättning,

kasernomkost

nader m. m.

Transport kr. 204,291: 12.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 204,291: 12.

Förutom den kontanta inqvarteringsersättningen har

landtförsvarskomitén, på sätt komiténs kostnadsberäkningar

närmare utvisa, upptagit under benämning »kasernoch

inqvarteringsutgifter» ett till 436,000 kronor föreslaget

anslagsbelopp, hvilket dock antagits kunna för

första öfvergångsåret sänkas till 172,500 kronor och

hvilket afsetts för följande särskilda behof:

1. utgifter för truppens kasernering, såsom till ved,

ljus, servis, sängkläder, kaserninredning, kokinrättning,

belysning i stallar, stallpersedlar, sotning och rensning

af eldstäder, brandredskap och pumpar, kaserngårdens

underhåll samt hyra af skjutbana och exercisplats m. m.;

2. expeditionslokaler med eldning och städning,

expenser m. m. för generalbefälen, fördelningsintendenturer,

regementschefsembeten och regementsintendenturer;

och

3. reparationer af kaserner m. fl. r och för truppernas

kasernering och öfning behöfliga byggnader.

De af komitén beräknade belopp hafva likväl, enligt

verkstälda utredningar, visat sig, hvad beträffar de

under punkterna 1 och 3 omförmäla behof, vara långt

ifrån tillräckliga för de mångfaldiga utgifter, som skulle

dermed bestridas.

Beträffande de behof, hvilka omförmälas under punkten

1. hafva nämligen från arméförvaltningen erhållna

uppgifter gifvit vid handen, att under åren 1879—1881

vid de värfvade garnisonerade trupperna utgifterna ensamt

för dessa behof eller de egentliga kasernutgifterna, bland

hvilka, utom de särskilt uppräknade, böra märkas de

betydande utgifterna för renhållningsväsendet, gas, vatten

samt tvätt af sänglinne och handdukar, uppgått i medeltal

till följande belopp för hvarje år, nämligen vid

Svea lifgarde.................................................. kr. 27,890: 68

Lifgardet till häst......................................... » 21,185: 83

Andra lifgardet ............................................. » 27,864: 11

Svea artilleriregemente å dess 3 stationer

Stockholm, Vaxholm och Hernösand

........................................................ 2> 42,696: 07

Transport kr. 119,636: 69. 204,291: 12.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjerde hutVudtiteln.

13

Transport 119,636: 69. 204,291: 12.

Vendes artilleriregemente........................... » 32,142: 63

Göta artilleriregemente ............................ » 31,000: —

Kronprinsens husarregemente............... » 17,160: 78

Pontonierbataljonen ................................... » 21,806: 17

Sappörbataljonen .......................................... » 11,000: —

Artilleristamtruppen å Gotland ............... » 1,500: —

eller tillsammans i medeltal till kr. 234,246: 27.

Af dessa uppgifter äro de, som röra Göta artilleriregemente

och artilleristamtruppen å Gotland, hvilkas

kasernomkostnader till största delen bestridas omedelbart

af städerna Göteborg och Visby, likasom uppgiften angående

sappörbataljonen, approximativa, men de öfriga

grundade på de verkliga utgifterna.

För erhållande af fullständig öfversigt öfver dessa

utgifter har jag vidare låtit för en del regementen upprätta

specifikationer öfver samtliga utgifterna för det

sista af de år, uppgiften omfattar, eller för år 1881, och

om än vid granskning af dessa specifikationer den öfvertygelse

vinnes, att kostnaderna skola genom lämpliga,

till besparing ledande åtgärder kunna med ett betydligare

belopp nedbringas, anser jag försigtigheten dock

bjuda att, intilldess någon större erfarenhet om resultatet

af de önskvärda besparingsåtgärderna kunnat vinnas och

således i främsta rummet för år 1884 icke beräkna dem

lägre, än till.......................................................... kr. 210,000.

Ehuru de icke garnisonerade truppernas

mindre betydande kostnader af ifrågavai''ande

slag torde, i likhet med hvad nu eger rum,

böra jemväl under år 1884 vid dessa truppers

öfningsmöten bestridas från särskild!

anslag till öfningarna, böra dock medel till

servis och öfriga inqvarteringsutgifter för de

rekrytskolor, som den 1 November samma år

skulle taga sin början, beräknas under inqvarteringsanslaget

och kan i sådant afseende,

enär inköp af ved m. fl. förbrukningsar
Transport

kr. 210,000. 204,291: 12.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hufvud titeln.

Transport, kr. 210,000. 204,291: 12.

tiklar bör under hösten verkställas för

hela den följande vintern, antagas behöfvas

för 17 skolor å kr. 1,500.................. kr. 25,500.

» 3 » vid trängen å kr. 1,000 » 3,000. 28 500

För samtliga utgifterna under punkten

1 skulle således erfordras................................................... kr. 238,500: —

De under punkten

2. hänförliga utgifter torde för år 1884 kunna beräknas

sålunda:

expeditionslokaler med eldning och städning m. m. för

5 generalbefäl från den 1 Oktober, jemte

expensmedel för hela året........................ kr. 1,750.

5 fördelningsintendenturer för hela året,

jemte expensmedel....................................... » 5,000.

24 regementschefsembeten och intendenturer

vid icke garnisonerade regementen

från den 1 Oktober, jemte expensmedel » 5,400.

öfriga regementschefsembeten och inten
denturer.

........................................................... » 3,000. 15 150-

3. Till reparationer af kaserner m. fl. i och för truppernas

kasernering och öfning behöfliga byggnader i garnisonsorterna

bör, på grund af hvad arméförvaltningens

fortifikationsdepartement i sitt utlåtande öfver landtförsvarskomiténs

kostnadsberäkningar upplyst rörande medelkostnaden

för sådana byggnaders underhåll, upptagas ett

belopp af.......................................................................................... 100,000: —

Deremot skulle medel för underhåll af landtförsvarets

öfriga byggnader utgå från särskilt anslag.

4. Under nu förevarande anslag anser jag slutligen

böra hänföras kommendantskapens i rikets fästningar

och garnisonsorter omkostnader för renhållning, inventarier,

ved, lyshållning, brandredskap, sotning, expenser m.

m., med ett belopp, som, då nu gällande stat för kommendantskapens

utgifter slutar å 18,000 kronor, men till

Transport kr. 557,941: 12.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

15

Transport kr. 557,941: 12.

detta belopp bör läggas den deri icke inberäknade kostnaden

för ved och lyshållning, torde böra sättas till...... 20,000: —

börande afdrag för sistnämnda belopp iakttagas vid

bestämmande af det utaf landtförsvarskomitén upptagna anslag

till »diverse kostnader», hvartill utgifterna vid kommendantskapen

kunna antagas vara af komitén hänförda.

Sammanlagda kostnaden såväl för kontanta inqvarteringsersättningar,

som för öfriga under detta anslag

hänförliga behof, lomme sålunda att uppgå till ............... 577,941: 12.

Från detta belopp skall likväl afdragas hvad som

kan beräknas inflyta i inqvarterings- och servismedel från

de städer, hvilka hafva skyldighet att lemna s. k. ständig

inqvartering. En i landtförsvarskomiténs betänkande

(delen IV sid. 115) intagen utredning i sådant hänseende

upplyser, att nämnda städer under åren 1878—1879,

jemte andra kostnader för inqvartering, utgifvit uti inqvarterings-

och servismedel i medeltal

årligen omkring............................................. kr. 199,947: •—

hvaremot den kontanta ersättning,

desse städer under samma år för sin inqvartering

uppburit från arméförvaltningen,

i medeltal för år utgjort 33,968 kronor

93 öre eller, då statsverkets bidrag till

inqvarteringens ordnande i Stockholm

21,450 kronor, enär detta måste uppföras

såsom särskildt anslag, nu frånräknas,

.............................................................. » 12,518: 93.

Återstoden 187,428: 07.

utgör således den summa, hvilken bör dragas från den

ofvan beräknade totalkostnaden af 577,941 kronor 12

öre, då det anslag af statsmedel, som erfordras för »inqvartering,

kasernomkostnader m. m.», visar sig uppgå till 390,513: 05.

hvilket belopp, jemnadt till 390,000 kronor, jag anser

böra äskas såsom förslagsanslag.

Inqvarteringens ordnande i Stockfiolm.

För ordnande af inqvarteringen i Stockholm på sätt genom inqvarteringsordningen

den 28 Februari 1856 skett, har årligen af statsmedel

anslagits ett belopp af 21,450 kronor, hvilket belopp, enär det
-

[11.]

Oförändradt

anslag till inqvarteringens

ordnande i

Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[12.]

Anslag till

mönstringsoch

marschkostnader.

[13.]

Anslag till

garnisonssjukhusen

m. m.

[14.]

Lifbevärings
regementet.

Fjerde lmfrudtiteln.

samma skall utgå endast i den män detsamma enligt de uti inqvarteringsordningen

närmare bestämda grunder, behöfver för ändamålet

anlitas, städse upptagits såsom reservationsanslag; och då hufvudstadens

inqvarteringsskyldighet skulle qvarstå, utan annan förändring, än

att de kontanta inqvarterings- och servismedlen komme att ingå till

statsverket, lärer nämnda reservationsanslag 21,450 kronor skola jemväl

för år 1884 i riksstaten uppföras.

Mönstrings- och marschkostnader.

Till bestridande af mönstrings- och marschkostnader för såväl

stammen, som värnpligtige, har af komitén beräknats ett belopp af

300,000 kronor.

Detta belopp, hvarmed jemväl böra bekostas sådana truppförflyttningar,

för Indika det nuvarande anslaget till durchmarschkostnader är

afsedt, synes för behofvet väl afpassadt och torde i riksstaten böra

uppföras såsom reservationsanslag under benämning »mönstrings- och

mar schko stn ad er».

Sj ukrårdskostn åder.

Det i 1883 års riksstat för garnisonssjukhusen i Stockholm och å

Karlsborg upptagna reservationsanslag å 81,487 kronor torde för år

1884 böra bibehållas oförändradt, allenast med summans jemnande till

81,500 kronor.

Kostnaderna för sjukhusbyggnader samt instrumentalutredning och

dylik materiel för sjukvården böra utgå från de särskilda anslagen till

materielen, likasom kostnaderna för de sjukes förplägning från underhållsanslaget,

men för härens sjukvård förekomma derjemte andra oundvikliga

utgifter, hufvudsakligen sådana, för hvilka anslag i de värfvade

truppernas stater hitintills uppförts under benämning medikamentspenningar.

Beloppet af sådana utgifter för hela hären kan för år 1884

antagas till omkring 18,000 kronor, och torde de nödiga medlen för

detta behof böra anvisas såsom förslagsanslag.

Anslagen för härens sjukvård synas derföre kunna lämpligen uppföras

sålunda:

Sjukvårdskostnader: reservationsanslag............ kr. 81,500: —

förslagsanslag.................. » 18,500: — jqq qqq.__

Eif kev iir ingsregementet.

På sätt jag förut anfört vid behandling af frågan om aflöningsanslagen

för härens personal i allmänhet, har jag trott det vara lämp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde liiifVudtiteln. 17

ligt, att erforderliga medel för de sedan längre tid under indragning

varande truppafdelningarna upptagas särskilda

För lifbeväringsregementet är i 1888 års riksstat, likasom föregående

år, uppfördt ett anslag af 11,432 kronor. Enligt uppgift från

vederbörande i arméförvaltningen togs dock för år 1881 i anspråk för

regementet ett belopp af endast 7,703 kronor 50 öre.

Jag anser derföre i riksstaten böra upptagas under benämning

»Lifbeväringsregementet» ett förslagsanslag å 7,700 kronor.

Marinregemente!.

Detta regementes anslag, i 1883 års riksstat uppfördt med 165,000

kronor, skulle till den del, som icke tages i anspråk för regementets

eget behof, jemväl under år 1884 i det närmaste blifva erforderligt

till underhåll af garnisonskommenderingen i Karlskrona. Under år

1884 skulle väl rekrytskola för Blekinge regemente sammandragas i

Karlskrona samt deraf föranledas någon minskning i garnisonskommenderingens

styrka, men då nämnda skola komme att börja först mot

årets slut, bör besparingen å det nuvarande anslaget ej beräknas högre

än till . omkring 5,000 kronor; och torde detta förslagsanslag derföre

böra till nedsatt belopp af 160,000 kronor i riksstaten uppföras för

att, i den mån det genom marin regera entets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1884 användas till underhåll

af garnisonen i Karlskrona.

Roteringsunderstöd.

I roteringsunderstöd bär för år 1881, enligt meddelande från arméförvaltningen,

utgifvits 14,297 kronor 75 öre, eller något mera än det

i riksstaten för ändamålet såsom förslagsanslag upptagna belopp 12,500

kronor; och torde derföre, ehuru roteringsunderstöden skulle i mån af

roteringens afskrifning komma att minskas, detta förslagsanslag böra

för år 1884 bibehållas till oförändrad! belopp.

Härens hästar.

Vid beräknande af kostnaderna för härens hästar har landtförsvarskomitén

(delen II sid. 204) antagit det belopp, som skulle i me
-

[15.]

Marin
regementet.

[16.]

Roterings
understöd.

[17.]

Härens

hästar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

[18-]

Anslag till

krigsmateriel

lens underhåll

m. m.

18

Fjerde Imfvudtiteln.

deltal erfordras för remontering, till 70 kronor per år för hvarje stamhäst

och till 90 kronor per år för hvarje af de hästar, hvilka skola

tilldelas visse officerare, samt medelkostnaden för utfodring’, medikamenter

och skoning till en krona per dag, hvarjemte särskild! angifvits

den antagliga underhållskostnaden för hästar, som ställas i depot

eller utackorderas.

Om än dessa beräkningar synas kunna i öfriga delar tillämpas

redan under år 1884, torde dock, såsom komitén yttrat (delen II sid.

243), kostnaden för utfodring, medikamenter och skoning för stamhästar

och legda hästar sannolikt först framdeles kunna nedbringas

till den i beräkningarne förekommande siffra och jag anser derföre, i

öfverensstämmelse jemväl med den af arméförvaltningen yttrade mening,

att kostnaden härför bör för år 1884 upptagas högre. Då emellertid

furagepriset vexlar i ännu högre grad än prisen på andra naturaförnödenheter,

kan den i verkligheten uppkommande kostnaden endast närmelsevis

bedömas. ''lag bär, efter öfvervägande af hithörande förhållanden,

trott att kostnaden för utfodring, medikamenter och skoning

kunde för år 1884 förslagsvis upptagas till ett medeltal af 1 krona

5 öre per dag.

Då ersättning för underhållet af officerarnes tjenstehästar utgår

med visst belopp af eu krona per dag, kunna kostnaderna för dessa

hästar åter på förhand nöjaktigt bestämmas.

Statsverkets samtliga utgifter för härens hästar skulle, enligt de

i detalj uppgjorda beräkningarna för år 1884, ställa sig sålunda:

tjenstehästar för officerare.................................................. kr. 693,654:

stamhästar och legda hästar .......................................... » 1,265,171: 95;

och torde dessa belopp alltså böra i riksstaten för omförmälda behof

uppföras, det förra beloppet såsom allmänt ordinarie anslag med jemnadt

belopp 693,700 kronor och det senare såsom förslagsanslag med

1,265,000 kronor.

Materielen.

Krigsmateriel ens underhåll in. in.

Såväl i 1875 och 1878 årens härordningsförslag, som i det af

landtförsvarskomitén afgifna, har till »Krigsmaterielens underhåll m. in.»

beräknats eu summa af eu million kronor, som äfven upptagits att

utgå under första öfvergångsåret.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvndtiteln.

Å fjerde hufvudtiteln i 1883 års riksstat är under benämning »I örsvarsvorket

till lands i allmänhet eller armeförvaltningens departement))

uppfördt ett hufvudsakligen för materielen afsedt anslag å 2,134,416

kronor. Med detta bestridas dock, bland annat, äfven eu del af utgifterna

för härens beklädnad, för underhållet af kronans hus och byggnader,

och för kommendantskapen samt kostnaderna för artilleri- och

ingeniörhögskolan m. fl. behof, för hvilka de nödiga medlen ansetts

vid ny reglering af hufvudtiteln böra hänföras till andra anslag..

De behof, som med det nu ifrågavarande anslaget till »Krigsmateriel

ens underhåll in. in.» höra tillgodoses, åro i främsta rummet sadana,

för hvilka medel för närvarande äro uppförda under artilleridepartementets

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

I detta hänseende äro såsom de mest betydande att- märka utgifterna

för tillverkning af krut och projektiler samt för Mariebergs ammunitionsfabrik;

för underhåll af artillerimateriel, skjutgevär, sablar och stalloch

ridpersedlar samt för Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Vidare för

underhåll af krigsbryggeekipager, fältsignalmateriel och sappörbataljonens

skanstygspark; för inventarier, arbets- och åkarepenningar vid

tyg-, ammunitions- och gevärsförråden; för transport af materiel samt

för materiel vid regementsskjutbanorna,

Från anslaget till krigsmaterielens underhåll böra vidare bestridas

kostnaderna för salpet-eruppköp, hvarför i 1883 års riksstat är uppfördt

ett särskild! förslagsanslag å 50,000 kronor, de statsverket åliggande

kostnader för härens tross och deribland jemväl det bidrag till trossens

underhåll vid rusthållsregementena, hvilket nu är i riksstaten upptaget

såsom särskilt anslag med 26,520 kronor, äfvensom, på sätt. vid behandling

af frågan om kostnaden för truppernas beklädnad blifvit antydt,

utgifterna för hästutredning och sadelmundering, der underhåll et

deraf åligger Kronan, samt slutligen de öfriga utgifter för krigsmaterielens

underhåll och dermed sammanhang egande behof samt den

anskaffning af ny materiel, för hvilka andra anslag icke begärts och

för hvilka anslaget lemnar tillgång. .

De ständiga utgifterna för krigsmaterielens underhåll har jag, hufvudsakligen

med ledning af gällande stater, beräknat för närvarande

uppgå till omkring 600,000 kronor, hvartill dock torde böra läggas

ett reservbelopp af 50,000 kronor. För år 1884 skulle således återstå

350,000 kronor att för materielen ytterligare användas.

För fullföljande af den pågående anskaffningen af materiel efter

ny konstruktion för fältartilleriet samt af positions- och fä.stniiigsartillerimateriel

har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde Irafvudtiteln.

sin ofvanberprda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne November

gjort framställning — för hvars innehåll jag anhåller att i det följande

få närmare . redogöra — om beredande af extra anslag med 600,000

kronor för fältartillerimateriel, 50,000 kronor för positionsartilleriet och

100.000 kronor för fästningsartilleriet, Då det synes naturligast, att

dylika utgifter,, äfven när fråga, såsom i detta fall, är om sådan nyanskaffning,

hvilken påkallas af andra orsaker, än den gamla materielens

förbrukning, bestridas i främsta rummet från det förevarande anslaget

till krigsmaterielen, så vidt anslaget dertill lemnar tillgång, bör,

enligt min mening, med det till 350,000 kronor beräknade belopp, som

kan blifva å anslaget för berörda ändamål öfrig! under år 1884, verkställas

den åt gen eralfälttygunås turen för samma år ifrågasatta anskaffning

åt materiel såväl för positionsartilleriet, som för fästningsartilleriet,

samt tillika för den nya fältartillerimaterielen kunna användas

200.000 kronor, i följd hvaraf behofvet af extra anslag för dessa ändamål

skulle i motsvarande mån minskas.

Det ifrågavarande anslaget torde alltså böra jemväl i 1884 års

liksstat under benämning »Krigsmaterielens underhåll m. in.)) uppföras

med 1,000,000 kronor och erhålla naturen af reservationsanslag.

Ö

[19.]

Anslag till

byggnadsunderhåll

m. m.

Underhåll af fästningar och Kronans byggnader.

. Till bestridande åt kostnaderna för reparationer af kaserner in. fl.

i och för truppernas kasernering och öfning behöfliga byggnader i

garnisonsorterna har under anslaget till »inqvartering, kasernomkostnader

m. m.» upptagits eu summa af 100,000 kronor. Förutom det

för dylika utgifter afsedda anslag har landtförsvarskomitén upptagit

ett anslag å 200,000 kronor till underhåll af fästningar och landtförsvarets

byggnader i allmänhet. Med hänsyn å ena sidan till de belopp,

som för närvarande från fjerde liufvudtitelns anslag utgå till

underhåll af fästningarna och landtförsvarets byggnader, samt derå att,

enligt hvad arméförvaltningens fortifikationsdepartement, i sitt underdånig^

utlåtande den 15 sistlidne November anmält, någon tillökning i

de till byggnadsunderhållet nu utgående medel lärer vara erforderlig,

och a andra sidan å den lindring i underhållskostnaden, som bör uppkomma

derigenom, att i sammanhang med uppförandet af de nya byggnader,

som den nya härordningen kräfver och hvarför extra anslagberäknats,

en del äldre byggnader komme att iståndsättas eller utdömas,

anser ock jag, att det belopp, som utöfver omförmälda för vissa

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 21

byggnader afsedda 100,000 kronor år 1884 erfordras för underhållet af

fästningarna och för landtförsvaret använda byggnader, bör beräknas

till 200,000 kronor; och torde detta belopp böra i riksstaten uppföras

såsom reservationsanslag.

Diverse anslag.

öfningskostnader.

I afseende a det af landtförsvarskomitén till öfningskostnader beräknade

belopp af 200,000 kronor är icke någon anmärkning att framställa;

och torde beloppet böra i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.

Undervisningsanstalter.

För de särskilda undervisningsanstalternas behof kan antagas under

år 1884 komma att erfordras nedan nämnda anslag:

Krigshögskolan. Utgifterna för krigshögskolan bestridas för närvarande

med det i gällande riksstat för skolan uppförda anslag å 25,640

kronor samt, så vidt angår den inqvarteringsersättning, hvilken tillkommer

skolans chef och elever, från anslaget till inqvarteringskostnader.

Inqvarteringsersättningen, hvilken synes kunna upptagas tillsammans

med ö fråga utgifterna för skolan, bör för år 1884 beräknas

för chefen, 2 repetitörer och 30 elever samt skulle uppgå till sammanlagdt

belopp af 8,800 kronor.

Det erforderliga anslaget för år 1884 utgör således i jemn ad

summa ......................................................................................... kr. 34,500: —

Artilleri- odi ingeniörhögskolan. För denna skola, till hvilken för

närvarande är anslaget 42,366 kronor 50 öre jemte ett belopp af 3,000

kronor till stipendier åt elever vid läroverket, bör för år 1884 uppföras

ett mot dessa två summor svarande anslag å 45,366 kronor 50 öre,

hvilket belopp kan jemnas till ............................................ kr. 45,400: —

Krigsskolan har i gällande riksstat ett särskildt anslag å 79,889

kronor och kan för år 1884 upptagas till samma anslagsbelopp jemuadi

till .................................................. ................................. kr. 80,000: —

[20.]

Anslag till

öfningskostnader.

,[2L]

Krigshögsko
lan.

[22.]

Artilleri- och

ingeniörhögskolan.

[23.]

Krigsskolan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

[24.]

Regementenas

skolor.

[25.]

Ridskolan.

[26.]

Skjutskolor.

Fjerde hufvudtiteln.

Regementenas skolor kunna beräknas för samma år kräfva ett anslag

af................................................................................................. kr. 10,000:

Ridskolan har för närvarande ett anslag af endast 22,000 kronor,

hvilket under eu följd af år visat sig otillräckligt. Ridskolans ändamål

är hufvudsakligast att åt det vid kavalleriet inträdande befäl bereda eu

mera omfattande undervisning i ridning, veterinär lära och hofbeslag

jemte vapenföring och gymnastik. Der lemna» äfven undervisning i

ridning åt eu del officerare från de öfriga truppslagen samt utbildas

stallmästare och beridare. Genomgående af kurs vid skolan är för de

vid kavalleriet inträdande officerare föreskrifvet såsom vilkor för befordran

till löjtnantsgrad, och då, på sätt landtförsvarskomitén i sitt

betänkande (delen II sid. 209) erinrat, dagaflöning borde, med anledning

af föreslagen förändring i sättet för officerares aflöning, upptagas

för sådane till skolan kommenderade officerare, i hvilkas aflöning tjenstgöringspenningar

nu ingå, har komitén beräknat det för skolan nödiga

anslaget till 30,000 kronor.

Då jag anser att någon nedsättning i det föreslagna beloppet

ej '' bör för år 1884 ega rum, tillstyrker jag att för skolan uppföras

.................................................................................................. kr. 30,000: —

Skjutskolor. Uti 1878 års härordningsförslag, som bland kostnaderna

för härens undervisningsanstalter upptog 20,000 kronor för eu.

skjutskola, hade tillika beräknats 130,000 kronor för tre s. k. instruktionsskolor.

Såsom eu följd af den utaf landtförsvarskomitén föreslagna

indragning af nämnda instruktionsskolor och med hänsyn till de

förökade fordringar, som en nyare tid uppställer på befälets skjutskicklighet

och förmåga att undervisa i skjutning, har denna komité ansett

nödvändigt att för anordnande af skjutskolor för infanteri- och kavalleribefäl

beräkna ett belopp af 40,000 kronor. Befrämjande af det

utaf komitén sålunda åsyftade mål är jemväl enligt min mening af

synnerligen stor vigt för hären, och då Eders Kongl. Maj:t också i

nåder stadgat såsom vilkor för befordran till löjtnantsbeställning på stat

vid infanteriet att vederbörande skall genomgått lärokurs vid skjutskola,

måste elevantalet vid införande af den föreslagna nya härordningen

blifva ganska betydligt. Derföre och då dagaflöning för en del

af de till skolorna kommenderade officerare af anledning, som förut

vid fråga om eleverna vid ridskolan blifvit nämnd, bör vid anslagets

bestämmande beräknas, och till de vanliga utgifterna för skolornas behof

måste för år 1884 tillkomma åtskilliga kostnader för skjutbanor,

uppsättning af inventarier m. m., anser jag att jemväl för år 1884 bör

s. 23 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufviultiteln. 23

för skjutskolornas behof beräknas det af komitén föreslagna belopp

af.................................................................................................... kr. 40,000: —

Artilleriskjutskolor. Till bestridande af kostnaderna för artilleriets skjutskolor

under år 1884 anser jag böra beräknas ett anslag af kr. 20,000: —

Vidare bör för militärläkarehursen, till hvilken nu är anslaget 8,500

kronor, upptagas ett något förhöjdt belopp af.................. kr. 10,000: —

samt för

intendentur skolan ett belopp af likaledes...................... kr. 10,000: —

Slutligen och då under år 1884 såväl de nuvarande volontärskolorna,

som äfven korpralskolan å Karlsborg ännu skulle fortgå, måste

medel för dessa skolor beräknas för nämnda år, och böra i sådant

hänseende uppföras för

Volontär skolor det nuvarande förslagsanslaget å...... kr. 285,000: —

samt för

Kor fr alskolan ä Karlsborg ett förslagsanslag å ...... kr. 105,000: —

Rescunderstöd åt officerare och militärläkare in. fl.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas

under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till

främmande länder för utbildning i sitt yrke, böra, såsom hitintills, medel

vara att tillgå. Då dylika resor måste vid specialvapnen vara af

särskild vigt, har till reseunderstöd uppförts å ordinarie stat 3,000 kronor

för artilleriet och 3,000 kronor för fortifikationen. Derjemte har

årligen sedan lång tid tillbaka för ändamålet beviljats ett extra anslag

å 9,000 kronor till användning för officerare af hvilket vapenslag som

helst. I riksstaten är ock särskildt uppfördt för militärläkare ett resestipendium

å 2,000 kronor.

Det synes mig lämpligt, att samtliga dessa belopp sammanföras

till ett särskildt anslag i likhet med de i gällande stat för flottan till

enahanda ändamål anvisade medel, och torde dertill, med afseende å

den synnerliga vigten för statsverket af intendenturens behöriga utbildning,

böra läggas en summa af 3,000 kronor för att bereda tjensteman

vid intendenturen tillfälle att tillgodogöra sig den i främmande

stater vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer, då hela

[27.]

Artilleriskjut
skolor.

[28.]

Militärläkare
kursen.

[29.]

Intendentur
skolau.

[30.]

Volontär
skolor.

[31-]

Korpralskolan

å Karlsborg.

[32.]

Anslag till

resestipendier

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

[33.]

Rese- och traktamentskostnader.

[34.]

Generalstabens

särskilda

omkostnader.

[35.]

Diverse kostnader

för

musikkårerna.

24 Fjerde hufVudtiteln.

beloppet af anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor. Det af landtförsvarskomitén

till »diverse kostnader» beräknade belopp bör då med

motsvarande summa minskas, och skulle således, derest detta förslag

vinner bifall, under benämning »Reseunderstöd åt officerare och militärläkare

m. fl.» uppföras i 1884 års riksstat ett reservationsanslag å

20,000 kronor.

Rese- och traktamentskostnader.

Till rese- och traktamentspenningar finnes i riksstaten nu uppfördt

ett förslagsanslag å 70,000 kronor, men som detta anslag måst år efter

år betydligt öfverskridas, och hela det belopp af 100,000 kronor, hvartill

landtförsvarskomitén för det första öfvergångsåret beräknat anslaget,

numera är behöflig!, tillstyrker jag, att för år 1884 förslagsanslaget

till rese- och traktamentskostnader upptages till 100,000 kronor.

Genera Istakens särskilda omkostnader.

Gällande stat för generalstaben upptager, utom aflöning till stabens

ordinarie personal, till utgifter för kommendering af aspiranter, för

fältöfningar och kommunikationsafdelningens resor, för biblioteket och

arkivet samt för stipendier, renskrifning, tryckningskostnader, expenser

m. in. ett sammanlagd! belopp af 19,000 kronor. Denna summa har

dock, såsom landtförsvarskomitén i sitt betänkande (delen II sid. 209)

anmärkt, visat sig vara för utgifterna alldeles otillräckligt, och har

komitén beräknat den erforderliga förhöjningen till 7,000 kronor.

Då denna förhöjning, särdeles i följd af den utvidgning krigsarkivets

arbeten och biblioteket numera erhållit, är af trängande behof

påkallad, anser jag anslaget till generalstabens särskilda omkostnader

böra för år 1884 bestämmas till 26,000 kronor.

Diverse kostnader för musikkårerna.

De kostnader, Indika utöfver utgifterna för den vanliga aflöningen

måste vid musikkårerna bestridas, såsom inköp och underhåll af musikinstrumenter,

noter in. in., hafva i komiténs betänkande (delen II sid.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 25

212) upptagits till sammanräknad! 52,900 kronor att på angifvet sätt

å regementena fördelas.

Vid det indelta infanteriet och Vermlands fältjägarekår ingå dock

för närvarande bland kostnaderna utöfver den vanliga aflöningen äfven

vissa utgifter för personalen, hvilka bestridas från de i vederbörande

stater till musikens underhåll särskildt uppförda medel, utgörande

2,000 kronor vid hvarje regemente och 1,000 kronor vid hvarje kår

af det indelta infanteriet samt 1,750 kronor vid Vermlands fältjägarekår,

eller tillsammans 44,750 kronor. Som de vid dessa truppers

musikkårer nu bestående förhållanden, hvilka till en del äro grundade

på berörda särskildt anslagna medel, icke torde hunnit väsentligen förändras

till år 1884, anser jag, att medel för de särskilda kostnaderna

för dessa musikkårer böra för år 1884 anvisas efter samma grunder,

som hitintills. I öfverensstämmelse härmed bör ock på lika sätt som

förut förfaras i fråga om härens öfriga trupper; och då vid det indelta

kavalleriet kostnader af förenämnda slag nu bestridas från vakansafgifterna

för de till musikens underhåll anslagna nummer, för hvilka

vakansafgifter ersättning skulle erhållas från särskildt anslag, men till

omförmälda 44,750 kronor skall läggas det belopp af 8,050 kronor,

som, under det nuvarande anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

är anvisadt till inköp och underhåll af musikinstrumenter

in. in. vid den värfvade armén, erfordrades under år 1884 ett anslag

å 52,800 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för arméförvaltningen

in. il. verk.

1 det härtill nu utgående anslag af 15,000 kronor föreslår jag icke

någon förändring.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning''

af Kong!. Maj:ts kansli.

För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, torde detta

förslagsanslag, som nu utgör 4,950 kronor, få med 200 kronor ökas

till 5,150 kronor.

[36.]

Anslaget oförändradt.

[37.]

Jemkning af

anslaget.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde hufvudtiteln.

[38.]

Anslag till

extra utgifter.

[39.]

Anslag till

disciplinkompaniet.

Extra utgifter.

För diverse kostnader under första öfvergångsåret har landtförsvarskomitén

beräknat ett anslag å 154,735 kronor 35 öre. I det föregående

bär jag likväl hänfört under andra anslag följande, i nämnda

summa inbegripna poster, nämligen:

kommendantskapens omkostnader............................................. kr. 20,000: —

reseunderstöd åt officerare och militärläkare m. il.......... » 20,000: —

skrifmaterialier, expenser, ved m. m. för arméförvaltningen

m. fl. verk..................................................................... » 15,000: —

enahanda utgifter för departementets afdelning af Eders

Kongl. Maj:ts kansli........................................................... » 5,150: —

eller tillsammans kr. 60,150: •—

Afräknas sistnämnda summa från det föreslagna anslagsbeloppet

154,735 kronor 35 öre, återstå 94,585 kronor 35 öre; och som i följd

af de föreslagna förändringarna uti de nuvarande ordinarie anslagen å

fjerde hufvudtiteln åtskilliga utgifter, hvilka nu bestridas från andra

anslag, såsom‘de i följd af mötespassevolansens upphörande utgående

ersättningar, furagepassevolansersättningar enligt nådiga kungörelsen

den 17 Juli 1858, en del hyreskostnader och expensmedel, godtgörelse

för skador vid fältskjutningar, utgifter för lifrustkammaren samt för

distinktionstecken, kommunionssaker in. fl. behof, komme att öfverföras

på anslaget till extra utgifter, samt jemväl eljest kan såsom följd

af en ny härordnings tillämpande förutsättas behofvet af något ökade

tillgångar under detta anslag, bör samma anslag, hvilket enligt den

gällande riksstaten utgör 67,500 kronor, uppföras för år 1884 i jemnadt

tal till 95,000 kronor.

Disciplinkompaniet.

Kostnaden för befälsaflöningen vid detta kompani, efter nu faststälda

arfvodesbelopp med deri inräknade servismedel, utgör för

kompanichefen .............................................................................. kr. 4,495: —

hvarifrån dock afgår den lön, denne officer uppbär vid

sitt regemente. _____

Transport kr. 4,495: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

27

1 subalternofficer........................

2 d:o å 1,024 kr.

1 underofficer ..............................

5 underofficerare å 612 kr. ...

1 auditör ......................................

1 redogörare.................................

1 väbel ..........................................

6 korpraler å 36 kr...................

6 vice korpraler å 18 kr.......

Transport kr.

4,495

—

................................. »

1,224

—

................................. »

2,048

—

................................ »

1,100

_____

................................. »

3''060

—

................................. »

500

—

................................. »

1,600

—

................................. »

40

—

........................... »

216

_

................................. »

108

—

tillsammans kr.

14,391

—

hvarifrån dock bör afräknas kompanichefens lön vid sitt

regemente, hvilken lön, då kompanichefen vanligen

är en kapten af andra klassen, kan antagas till » 1,800: —,

då kostnaden för kompanibefälets aflöning blifver............ » 12,591: —.

På den ordinarie staten för kompaniet finnas nu för

ändamålet uppförda ........................................................... )) 10,938: —

hvarföre ytterligare erfordras................................................. kr. 1,653: —

Kompaniets styrka, som vid generalmönstring den 8 Oktober 1881

nedgått från 139 till 71 man, hade vid senaste mönstringen den 14

Oktober 1882 åter stigit till 87 man.

Att fortfarande såsom hitintills å extra stat anvisa de till aflöningsfyllnad

vid kompaniet nödiga medel synes, då detta behof icke kan

anses tillfälligt, och derjemte beloppet är föga betydligt, vara mindre

lämpligt, och jag anser derföre det bestämda ordinarie anslaget till aflöning

vid kompaniet böra höjas till det erforderliga beloppet 12,591

kronor eller i jemn summa 12,600 kronor.

Till kompaniets underhåll kan deremot bibehållas det nuvarande

förslagsanslaget 32,062 kronor, upptaget för slutsummans jemnande

till 32,000 kronor.

Hela anslaget för kompaniet komme således att utgöra 44,600

kronor.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t ville, under vilkor, att Riksdagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjerde hufvudtiteln.

godkänner de förslag till lagar, Eders Kongl. Maj:t den 8 innevarande

Januari beslutat i särskild nådig proposition för Riksdagen framlägga,

om ny härordning, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna

värnpligten samt om öfvergång från den nuvarande till den

nya härordningen, äfvensom de af Eders Kongl. Maj:t samma dag gillade

grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad, i nåder

föreslå Riksdagen:

att, med ändring- af de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln,

sådana desamma finnas upptagna i nu gällande riksstat, hufvudtitelns

ordinarie anslag må uppföras på följande sätt och till nedan

nämnda belopp:

Landtförsvarsdepartementet.

Departementschefen............................................................... kr,

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

samt kommandoexpeditionen.................................... »

Arméförvaltningen........................................................... »

Kommendantsstaten............................................................... »

17,000: —

52,000: —

142,700: —

20,000: —

Hären.

Fasta löner och arfvoden m. m.....................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

Tjenstgöringspenningar......................................................

Dagaflöning:

för stammen, reservationsanslag ..............................

för värnpligtige, förslagsanslag................................

Beklädnad och underhåll:

, för stammen, reservationsanslag .............................

för värnpligtige, förslagsanslag.................................

Inqvartering:

inqvartering, kasernomkostnader m. m., förslagsanslag

........................................................................

inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

..........................................................

Mönstrings- och marschkostnader, reservationsanslag

6,029,000

15,000

735,500

1,145,000:

60,000:

2,838,000:

637,000:

390,000:

21,450

300,000

Transport kr. 12,402,650

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 29

Transport kr. 12,402,650:

Sjukvårdskostnader

reservationsanslag ................................ 81,500: —

förslagsanslag ......................................... 18,500: — ^

Lifbeväringsregementet, förslagsanslag........................... »

Marinregementet, förslagsanslag ....................................... )*

Roteringsunderstöd, förslagsanslag.................................. »

Härens hästar:

tjenstehästar för officerare .................................... »

stamhästar och legda hästar, förslagsanslag........ »

Materielen.

Krigsmaterielens underhåll m. m., reservationsanslag »

Underhåll af fästningar och kronans byggnader,

reservationsanslag........................................................... »

Diverse anslag.

Öfningkostnader, reservationsanslag .............................. »

Undervisningsanstalter:

Krigshögskolan .......................................................... »

Artilleri- och ingeniörhögskolan .......................... »

Krigsskolan.................................................................. »

Regementenas skolor ............................................... »

Ridskola.......................................................................... »

Skjutskolor.............................................................. »

Artilleriskjutskolor .................................................... »

Militärläkarekursen ..................................................... »

Intendentur skola............................................................ »

Volontärskolor, förslagsanslag ................................. »

Korpralskolan å Karlsborg, förslagsanslag ......... »

Reseunderstöd åt officerare och militärläkare m. fl.,

reservationsanslag.......................................................... »

Rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag......... »

Generalstabens särskilda omkostnader........................... »

Transport kr.

100,000: —

7,700: —

160,000: —

12,500: —

693,700: —

1,265,000: —

1,000,000: —

200,000: —

200,000: —

34,500: —

45,400: —

80,000: —

10,000: —

30,000: —

40,000: —

20,000: —

10,000: —

10,000: —

285,000: —

105,000: —

20,000: —

100,000: —

26,000: —

16,857,450: -—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 16,857,450: —

Diverse kostnader för musikkårerna ........................... »

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen

m. fl. verk.......................................... »

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. fpr departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag................................................................ »

Extra utgifter ........................................................................ »

Disciplinkompaniet:

bestämdt anslag ...................................... 12,600: —

förslagsanslag .......................................... 32,000: — ^

Summa kr. 17,070,000: —

*

I sammanhang härmed torde Eders Kongl. Maj:t, under enahanda

vilkor, som ofvan sagdt är, vilja föreslå Riksdagen

att de från Stockholms stad till eu del trupper utgående inqvarterings-

och servismedel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå, från

andra städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande

utgöras, men för tiden från och med år 1884 till arméförvaltningen

inlevereras för att jemte de för ändamålet anvisade statsmedel

användas till inqvarteringskostnadernas bestridande;

att anslaget till marinregementet må inom det föreslagna beloppet

af 160,000 kronor, i den mån anslaget genom marinregementets indragning

är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1884

användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona;

samt att Riksdagen, i fråga om de nu föreslagna ordinarie anslag,

Indika icke blifvit uppförda såsom förslagsanslag, må för år 1884 medgifva

att, der behållning å ett anslag förekommer, densamma får användas

till fyllande af möjligen uppkommande brist å ett annat.

52,800: —

15,000: —

5,150: —

95,000: —

44,600: —

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har i sin underdåniga

skrifvelse den 15 sistlidne November hemställt, att hos Riksdagen

måtte äskas förhöjning dels med 22,000 kronor uti det å 1883 års

riksstat uppförda anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet

eller arméförvaltningens departement)), af orsak att de medel, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjerde Imf™dtiteln.

under samma anslag äro anvisade till departementets förfogande för

nybyggnader och underhåll af fästningar och landtförsvaret i allmänhet

tillhörande hus och byggnader, vore för ändamålet otillräckliga, och dels

med 13,608 kronor uti det å samma riksstat upptagna anslag till »ved

och ljus vid fästnings- och garni son sorter»; men, ehuru jag finner fortifikationsdepartementet

hafva anfört giltiga skäl för de sålunda ifrågasatta

an slags förhöjningarna, anser jag, under förutsättning att det

framstälda förslaget till ny reglering af fjerde hufvudtitelns ordinarie

anslag vinner godkännande, fortifikationsdepartementets hemställan,

såsom afseende behof, hvilka vid nämnda reglering tagits i betraktande,

nu icke böra till särskild åtgärd föranleda.

Extra anslag.

Departementschefen erinrade, hurusom de belopp, hvilka hitintills

såsom extra anslag utgått med 1,700 kronor till aflöningar vid disciplinkompaniet

och med 9,000 kronor till understöd för officerares anställning

vid främmande arméer, redan tagits i beräkning vid fråga om

storleken af de föreslagna ordinarie anslagen dels till disciplinkompaniet

och dels till reseunderstöd åt officerare och militärläkare in. fl.,

samt yttrade vidare i fråga om behofvet af extra anslag som följer.

Gfenomförande af ny härordning.

Vid behandling af de ordinarie anslagen har jag sökt att, så vidt

sådant låter sig göra, för hvarje anslag beräkna det belopp, som sannolikt

komme att under år 1884 erfordras. Dock har jag i fråga om

anslag till härens beklädnad och underhåll trott mig böra förutsätta

behofvet af något tillskott för nämnda år till de beklädnadsmedel, som

upptagits under det ordinarie anslaget till beklädnad och underhåll för

stammen, men har jag, på sätt dervid anfördes, ansett detta tillskott

böra betraktas såsom endast öfvergående och derföre lämpligen böra

bestridas från ett särskilt anslag till härordningens genomförande.

Vidare och då under genomförande af en ny härordning åtskilliga för
-

tro.]

Anslag för genomförande

af

ny härordning.

l

s. 32 Kontrollera mot PDF

[41-]

Fortsatt anskaffning

af

f ält artill erimateriel.

32 Fjerde liufvudtiteln.

hållanden inom personalen och äfven i sjelfva förvaltningen måste blifva

så att säga rörliga, böra medel också vara att tillgå för mötande af

andra under öfvergångstiden förekommande utgifter af den beskaffenhet,

att de i mån af härordningens genomförande upphöra eller ock, såsom

den af mig förut omnämnda förhöjning i generalintendentens och öfverfältintendentens

å arméförvaltningens stat uppförda aflöningsförmåner,

böra framdeles öfvertagas af ordinarie anslag.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att för år 1884 anvisa för genomförande af ny härordning

ett extra anslag till belopp af 200,000 kronor.

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Utaf det belopp af något öfver 4,600,000 kronor, som anskaffningen

af ny fältartillerimateriel skulle, enligt ett af generalfälttygmästaren

under den 15 November 1878 afgifvet förslag, erfordra, hafva

hittills blifvit beviljade 1,400,000 kronor.

För detta belopp äro eller blifva inom 1883 års utgång anskaffade

90 kanoner med lavetter och föreställare, eller det erforderliga antalet

för 15 batterier, 96 ammunitionsvagnar, rid- och anspanspersedlar för

4 batterier samt ammunition för 7V2 batterier, hvarjemte 75 packvagnar

af äldre modell, eller det behöfliga antalet för 15 batterier, blifvit

eller blifva förändrade.

Uti sitt ofvanberörda memorial af den 15 November 1882 har generalfälttygmästaren

anfört, att då det vid anskaffning af fältartillerimateriel

syntes angeläget att tillverkningen af den olika slags materiel,

som, förutom kanoner, tillhörde ett batteri, såsom fordon med tillbehör,

ammunition in. in., eller hvad som erfordrades för kanonernas

behöriga utrustande och deras aktiva uppträdande, hölle något så när

jemna steg med anskaffningen af sjelfva kanonerna, så borde, sedan

numera afl tillverkning af dylik materiel kunde ske inom landet, och

den kontraktsenliga skyldigheten att taga ett visst antal kanoner från

firman Krapp upphört, det vara i sin ordning att tillse, det den öfriga

materielen mera fullständigt anskaffades, dervid likväl uppsättandet af

nya rid- och anspannspersedlar kunde till en början stå tillbaka, enär

befintliga dylika persedlar till större delen vore i någorlunda brukbart

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjerde hufvudtiteln.

skick, och deras föreslagna öfverflyttning till positionsartilleriet och

ammunitionskolonnerna ännu ej tagit sin början.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till 1882 års riksdag skulle, med de anslag, som blifvit beviljade för

år 1883, tillverkningen af kanoner inom landet påbörjas; och har generalfälttygmästaren

rörande de försök, som i detta hänseende blifvit

utförda, anmält, att utaf Bofors’ smidda martinstål 3 st. 8 c.m. kanoner

af samma modell, som de 66 förut från Krapp erhållna, blifvit

tillverkade. Med de två först färdiga af dessa 3 försökskanoner hade

skjutits med hvardera 2,000 skott med normal laddning och normal

projektil, hvarförutom med den ena af dessa skjutits 20 skott med

dubbelt så stor projektilvigt som den normala. Med den tredje kanonen

hade hittills blott skjutits 200 skott. Kanonerna hade befunnits

tillverkade med den omsorg, att bakladdningsmekanismen funktionerat

betydligt bättre än hos de Kruppska, och vore, trots det stora antal

skott, som de 2 först pröfvade kanonerna uthållit, kanonerna alldeles

oskadade.

På grund häraf, och då anskaffningen af ny fältartillerimateriel

syntes böra ega ram i samma omfattning, som genom 1883 års anslag

blifvit möjligt, har generalfälttygmästaren föreslagit till anskaffning

under år 1884:

18 st. kanoner af Bofors’ smidda martinstål med lavetter, föreställare

och tillbehör, eller för 3 batterier å 40,500 kr....... kr. 121,500: —

48 st. ammunitionsvagnar med tillbehör å 3,750 kr....... » 180,000: —■

rid- och anspannspersedlar för 3 batterier å 30,000 kr. ... » 90,000: —

och ammunition för 51 batterier............................................ » 204,000: —

jemte förändring af 15 st. äldre packvagnar med tillbehör

å 300 kr.................................................................. » 4,500: —

Summa kronor 600,000: —

Sedan denna anskaffning blifvit verkställd skulle kanoner med tillbehör

och nödiga fordon finnas för 18 batterier af de 34, som i planen

för fältartilleriets materiel äro upptagna till anskaffning, rid- och

anspannspersedlar till 7 batterier samt ammunition till 13 batterier.

Angelägenheten deraf, att anskaffningen af den nya fältartillerimaterielen

fortgår utan afbrott och med all den kraft, omständigheterna

medgifva, är af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen redan tillförene

erkänd, och jag anser att till denna anskaffning bör för år 1884

anvisas lika belopp, som för år'' 1*883 dertill anslogs, eller 600,000 kro
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Anskaffning af

materiel till

positionsartilleri.

Anskaffning af

fästningsartillerimateriel.

Fjerde hufnidtiteln.

nor. Från det föreslagna ordinarie anslaget till »krigsmaterielens underhåll

m. in.» bör dock, på sätt jag förut i underdånighet anfört, år

1884 erhållas eu tillgång, beräknad till 200,000 kronor, att användas

för den nya fältartillerimaterielen, vid hvilket förhållande skulle såsom

extra anslag för ändamålet erfordras endast 400,000 kronor.

Jag hemställer derföre, under förutsättning, att anslaget till »krigsmaterielens

underhåll m. m.» uppföres till det belopp, som af mig föreslagits,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska å extra stat

för år 1884 till fältartillerimateriel 400,000 kronor.

Positions- och fästningsartilleri.

Af den uti generalfälttygmästarens underdåniga memorial den 2

November 1876 beräknade kostnad, 696,150 kronor, för anskaffning af

positionsartilleri, har Riksdagen hittills beviljat 400,000 kronor.

Sedan utförda försök ådagalagt, att kanoner för positionsartilleriet

äfven kunna tillverkas af osundt stål från Bofors, har generalfälttygmästaren,

då fortsatt anskaffning af ifrågavarande slags artilleri vore

likaså vigtig som af nytt fältartilleri, anhållit, att till positionsartilleriet

måtte för år 1884 äskas ett belopp af 50,000 kronor.

Kostnaden för den bestyckning, som enligt bestyckningsplanen för

Karlsborg borde — sodan äldre pjeser afräknats — för nämnda fästning

anskaffas, är uti generalfälttygmästarens underdåniga memorial

den 15 November 1877 upptagen till 3,618,000 kronor. Deraf hade

dock intill år 1882 anvisats 475,000 kronor, hvarefter sistnämnda års

Riksdag till fästning sar tiller {materiel i allmänhet beviljade 100,000 kronor.

För detta belopp kommer, enligt hvad generalfälttygmästare!! anmält,

att anskaffas 8 .stycken 15 c.m. haubitzer med lavetter och

framvagn jemte en del projektiler. Då emellertid 20 refflade kastpjeser

vore erforderliga, återstode att anskaffa 12 dylika pjeser, och har

generalfälttygmästare!! nu hemställt, att till anskaffning af ytterligare

8 stycken 15 c.m. haubitzer med lavetter och framvagn jemte en del

ammunition måtte för år 1884 äskas ett extra anslag till fästningsartillerimateriel

af 100,000 kronor.

Till fullföljande af positionsartilleriets uppsättning och till anskaffning

af kastpjeser för fästningsartilleriet anser jag medel böra för år

1884 beredas till de af generalfälttygmästare!! upptagna belopp, 50,000

kronor för positionsartilleriet och 100,''000 kronor för fästningsartilleriet

eller enahanda belopp, som anvisades vid 1882 års Riksdag. Anslaget

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Fjerde Imfvudtitcln.

till »krigsmaterielens underhåll m. in.» har emellertid af mig förutsatts

skola lemna tillgång till dessa kostnaders bestridande under år 1884

och, med antagande deraf, skulle extra anslag för nämnda ändamål

icke erfordras.

Fortifikationsbehof.

K arl slang.

Chefen för fortifikationen har i sitt ofvanberörda underdåniga memorial

den 15 sistlidne November, under erinran, hurusom arbete å

rikets fästningsbyggnader för närvarande påginge endast å Karlsborg,

förmält, att, då han redan flera gånger haft tillfälle att inför Eders

Kongl. Maj:t framlägga sina tankar angående denna fästnings betydelse

för rikets''försvar och angelägenheten deraf, att arbetena derstädes ej

bedrifvas med allt för små anslag, så ansåge han sig, efter det chefen

för generalstaben erhållit nådigt uppdrag att afgifva den af Riksdagen

begärda utredningen angående Karlsborg, i detta ämne endast böra

åberopa innehållet af sitt den 15 November 1881 afgifna underdåniga

memorial.

De arbeten, som för närvarande utfördes vid Karlsborg, afsåge

landfronternas försättande i försvarbart skick och omfattade: a) grafvens

yttre murbeklädnad med utfyllning af fältvall, betäckt väg m. in.,

som hörde dit, (grafvens hela längd vore 3,150 fot, deraf 2,000 fot

vore murklädda, men af fältvallens utfyllning återstode större delen);

b) hufvudvallens å landfronterna (linierim I, II, III) tillredning för artilleriets

uppställning jemte dertill hörande tvärvallar och kruthus; c)

slutvärnets täckning och anbringande af skyddsvallar framför detsamma

med derunder belägna krutkapeller; hvarjemte återstode ännu ej påbörjade:

d) anslutningen mot sjön på vestra sidan samt e) diverse

mindre arbeten såsom bryggor, portar, luckor m. m.

En öfversigt af arbetena å Karlsborgs landfronter och deras kostnad

visade följande resultat:

[42.]

Anslag till

fästningsbyggnaden

vid

Karlsborg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde hufvudtiteln.

*

Kostnad enligt

förslag af den

15 November

1876.

Användt eller

anvisadt till

och med 1883.

Återstående

kostnad.

a) Grafvens yttre murbeklädnad och

fältvallen.................................................

♦

b) Hufvudvallens tillredning för artille-

1,119,300

420,500

698,800

Hets uppställning ................................

c) Slutvärnets täckning och skydds-

113,700

53,000

60,700:

!

vallar.......................................................

590,700

21,750

568,950

d) Anslutningen mot sjön (fulländad å

östra sidan)...........................................

495,800

86,100

409,700

e) Bryggor, portar, luckor m. m..........

163,500

—

163,500

Summa

2,483,000

581,350

1,901,650

Chefen för fortifikationen har nu i underdånighet hemställt, att

Eders Kongl. Maj:t behagade för arbetena under år 1884 af Riksdagen

äska

till fortsättning af grafvens murbeklädnad och fältvallens utfyllande

på en längd af 150 fot ................................................................ kr. 100,000

till hufvudvallens tillredande för bestyckningens uppställande,

återstående........................................................................ » 60,700

samt till fortsättning af slutvärnets täckning.................. )) 39,300

Summa kr. 200,000.

Eders Kongl. Maj:t har genom nådigt bref den 31 Mars 1882,

enär under senare tider inom Riksdagen, med anledning af förändrade

kommunikations- och andra förhållanden samt artilleri- och fortifikationsvetenskapernas

utveckling, tvekan uttalats, huruvida Karlsborgs

fästning fortfarande kunde med hänsyn till så väl dess strategiska betydelse,

som äfven dess taktiska försvarbarhet, intaga den plats i landets

försvarsväsende, som med densamma afset-ts, funnit godt förordna,

att utredning af denna fråga och hvad dermed egde gemenskap skulle

af chefen för generalstaben företagas, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t

genom generalorder samma dag befallt, att utredningen skulle afse

icke allenast fästningen Karlsborgs värde i strategiskt och taktiskt hän
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde hufvudtiteln.

seende, utan äfven de strategiska grunddragen af ett krig i Sverige

under olika förutsättningar jemte andra särskilda frågor af mera vidlyftig

omfattning.

Då emellertid den anbefalda utredningen icke i hela den omfattning,

som sålunda blifvit i nåder föreskrifven, kunde inom den närmaste

tiden bringas till fullbordan, har, efter min anmodan, befälhafvaren

för generalstaben i underdånig skrifvelse den 23 sistlidne December

nu till en början inkommit med den utredning, som närmast

vore nödig för bedömande af frågan om fullföljande af Karlsborgs

fästningsbyggnad enligt gällande plan, hvilken utredning befälhafvare!!

för generalstaben förklarat kunna utföras utan att samtliga de frågor,

den nådiga instruktionen omfattade, behöfde dervid upptagas till besvarande.

Departementschefen redogjorde härefter för den af befälhafvaren

för generalstaben nu framlagda utredning och skulle här ur densamma

antecknas följande:

För ett land, som ville undvika att föra krig utom egna landamären,

funnes ingen annan utväg att i någon mån jemna det strategiska

missförhållande, som blefve en nödvändig följd af det försvarsvisa tillvägagåendet.

och öfverlemnandet åt fienden af friheten att först handla,

än att redan under freden på ett klokt sätt förbereda den blifvande

krigsteater!!. Denna vore i försvararens våld. Det vore då hans skyldighet

att så anordna densamma, att de olycksbringande tillfälligheterna

under ett krig, så långt mensklig beräkning förmådde, aflägsnades från

de egna stridskrafterna och flyttades öfver på fiendens sida. De medel,

som härvid stode till förfogande, voro: genomtänkta förvaltningsåtgärder,

väl anlagda jernvägar jemte telegrafer och framför allt rätt placerade

befästningar. Funnes upplag på skyddade punkter, blefve försvarskrafterna

friare i sina rörelser; hade jernvägarne en för de blifvande

krigsrörelserna passande rigtning, kunde för svar skrafterna förflytta

sig hastigare, hvarigenom den splittring, som vore eu nödvändig följd

af ovissheten om anfallspunkten, i ej ringa grad motvägdes; och beherrskade

man alla vigtiga strategiska punkter och linier, försvårades

fiendens operationer och den försvarande kunde motse möjligheten att

efter hand rycka till sig det initiativ, som anfallet från början hade i

sin hand.

Då Sverige efter Finlands förlust måste vara beredt att inom eget

land försvara sig mot möjligen inträffande nya anfall, var det en bjudande

pligt för regeringen; att snarast möjligt uppgöra planen till rikets

försvar. De framstående och insigtsfull män, åt hvilka detta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtiteln.

lemnades i uppdrag, förordade enhälligt, att stödet för de lefvande

stridskrafterna vid försvarskrig inom Sverige skulle sökas på de stora

sjöarne i landets midt. Redan vid den flygtigaste blick på Sveriges

karta fängslades också uppmärksamheten af dessa sjöar och till och

med icke fackmannen anade, att de, om man förstode begagna sig af

dem, skulle utöfva ett mäktigt inflytande på krigföringen inom landet.

Genom dem betäcktes det bakom varande landet, hvarigenom hufvudmassan

åt landets resurser bevarades åt försvaret, krigsskådeplatsen

begränsades och försvarskrafterna kunde uppträda i möjligaste mån

samlade.

De i vår tid tillkomna jernvägarne hade också för försvaret härstädes

erhållit en särdeles fördelaktig sträckning, och tillsammans med

kommunikationerna på sjöarna, om dessa kommunikationer rätt anordnades,

hade jernvägarne i denna trakt i så hög grad ökat transportlägenheterna

för hären, att det vore sällsynt, att i detta hänseende

finna mera gynnsamma förhållanden.

Men för att försvararen skulle kunna draga full nytta af alla dessa

fördelar, erfordrades klokt anlagda befästningar. I detta hänseende

både i den ofvan omförmälda planen föreslagits tre fasta platser, nämligen

en å Vanäs udde på V etterns strand vid Göta kanals utmynnande

i denna sjö, en söder om Vettern och eu i den så kallade gorgen

mellan Vettern och Hjelmaren. Af dessa kom emellertid endast den

först nämnda, fästningen

ens till läget, bestämdes. Först ''i en senare tid, år 1876, hade en befästningskomite,

under erkännande af nödvändigheten att först och snarast

möjligt fullborda Karlsborg, förordat den ifrågasatta fästningen

norr om Vettern, hvarjemte i senare tider undersökningar slutligen

egt rum för befästningar å Nyckelön i Mälaren, vid Qvicksund, samt

norr och söder om denna sjö. Ehuru det visserligen ville synas såsom

om Nyckelöns befästande och fortifikatoriska anordningars vidtagande

till skydd af så väl Halsbergs- som Nässjö jernvägsknutar vore i hög

grad behöfliga, ansåge sig befälhafvaren för generalstaben icke, utan

att först på stället hafva gjort nödiga undersökningar, nu kunna uttala

en bestämd mening om dessa befästningar, men Karlsborgs betydelse

för försvaret, antingen de nämnda befästningarna å andra punkter

komma till stånd eller icke, kunde utan svårighet ådagaläggas.

För att bibehålla stridskrafterna på krigsskådeplatsen vid oförminskad

styrka och stridsduglighet, måste från de truppdelars depoter,

hvaraf hären är sammansatt, en oafbruten tillförsel ega rum ej mindre

af depotmanskap och hästar, än ock af alla de utrustningspersedlar,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde hufvudtiteln.

soldaten i fält behöfde. Utaf alla åtgöranden för en armés vidmakthållande

i stridbart skick funnes dock intet af mer genomgripande vigt

än det, som rörde förplägningen. Man hade såsom skäl mot sträfvandet

att organisera betydligare försvarskrafter i vårt land till fiendens

bekämpande, anfört omöjligheten att underhålla desamma och dervid

erinrat om landtvärnets öde vid det olyckliga sista finska kriget. På

samma gång emellertid de stående arméerna växt ut till nation alhärar

och deras ledning genom indelning i sjelfständigt större enheter lättats,

hade ock arméunderhållet förenkla! s genom storartade, systematiska

anordningar, som, i fredstid förberedda, kunnat under krig, med tillhjelp

af nutidens snabba kommunikationsmedel, tillämpas med jemförelsevis

långt mindre svårighet än fordom. Men berörda anordningar

?näste i tid vidtagas. Åtminstone för hufvudförråden måste för fienden

skyddade upplagsorter finnas; redan i fred borde systemet för arméunderhållet

vara färdigt; och skulle vid kommande krig hären drabbas

af olyckor genom brister i förplägningen, så finge anledningen härtill

icke, såsom vid det nämnda kriget, sökas endast i bristerna hos de

anordningar, som under sjelfva fälttåget vidtagas, utan det vore försummelsen

i nödig krigsberedelse under freden, som blefve den hufvudsakligaste''

anledningen till de offer, hvilka sålunda utan någon på kriget

sjelft beroende orsak komme att spillas.

Med armén i fält följde numera ständigt rörliga förråd (förplägningsträng)

för ett visst antal dagar. Å lämpliga punkter i krigsorten

upprättades vidare magasin af olika storlek och särskildt på vissa slutstationer

upprättades större upplag af behöfliga förnödenheter för de

olika härdelarne. Men med dessa anordningar, huru planmässigt de

ock kunde vara vidtagna, skulle likväl försvaret ingalunda hafva fullgjort

hvad som i vår tid kräfdes till tryggande af stridskrafternas underhåll

på krigsskådeplatsen. Sj elfva utgångspunkten, som gåfve stadga

åt hela förplägningssystemet, saknades, om på operationsbasen de nödiga

förråden försummats. Här måste, i skydd för hvarje företag från

fiendens sida, finnas dels en reserv af mjöl och hardt bröd samt furage

(hö och hafre), beräknad för minst 6 månader för samtliga försvarskrafter,

dels så kallade etappartiklar, hvarmed menades salt kött och

fläsk, ärter eller gryn, bränvin, socker och kaffe, för samma styrka för

minst 3 månader. Det utrymme, så stora förråd skulle behöfva, kunde

lätteligen inses och, om äfven en del möjligen kunde uppläggas inne

uti landet å punkter, som man hoppades undandragna för fiendens

ströftåg, så måste dock en betydlig del få sin plats på sj elfva operationsbasen,

der härens bagerier tillika anläggas, och hvarifrån genom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde hufvudtiteln.

vatten- och jernvägsförbindelser förnödenheterna derefter kunde spridas

till krigsteater^ olika delar.

Förplägningsförnödenheterna vore emellertid ibland de förråd, en

armé måste hafva upplagda r krigsortens närhet, långt ifrån de enda,

som fordrade skydd af en fästning. För härens sjukvård måste finnas

högst ansenliga centralförråd. Af ammunition, krut och projektiler fordrades

de oerhördaste upplag, hvarförutom fabriker vore behöfliga för

att under krigets lopp oupphörligt öka ammunitionstillverkningen. Härens

reservförråd af artilleri- och fortifikationsmateriel måste äfven

skyddas, likasom reservbeklädnads- och utredningsförråden icke kunde

uppläggas annorstädes än å en säker och tryggad punkt af operationsbasen.

Å densamma måste slutligen finnas de truppdepoter (personal

och materiel), hvilka å krigsorten äro blottstälda att falla i fiendens

våld, samt härens reservtrupper, hvilka för att motsvara sitt ändamål

borde hållas i beredskap så nära krigsteater!! som möjligt.

Detta uppräknande af härens förnödenheter bakom armén hade

skett för att erinra om vidden af härens behof.

Tänktes nu alla dessa förnödenheter tillika med de depot- och

reservtrupper, som äfven blifvit omnämnda, samlade på Karlsborg,

framträdde denna fästnings betydelse för försvaret, redan från ett krigs

första början, i fullaste dager. Såsom depot- och förr dels fästning vore

Karlsborgs undandragna läge i skydd af Vettern så gynnsamt, att det

i sanning icke torde kunna utfinnas en bättre vald punkt för en sådan

fästning. Att dess betydelse stegrades genom Stockholms möjliga

utrymmande vid utbrytande krig, syntes vara klart. Och vigten af

fästningen upphäfdes icke för den händelse genom nya befästningar

operationsbasens genombrytande i större eller mindre grad för fienden

försvåras.

Emellertid skulle Karlsborg äfven såsom operations fästning komma

att spela en vigtig roll och af dess kraft såsom operationsfästning

skulle under förhållanden, för hvilka befälhafvare!! för generalstaben

redogjort, bero möjligheten att norr om Venern disponera landets hufvudhår

och derigenom vara i stånd att vidmakthålla sambandet mellan

norra och södra Sverige samt förbindelsen med broderlandet.

Hvad anginge jernvägarnes inflytande på fiendens möjliga operationslinier,

så rubbades genom desamma i intet hänseende de två hufvudsakligaste

operationslinierna, hvilka bestämdes af Mälardalen samt

kanalsträckningen genom Östergötlands rika bygd. Endast eu ny operationslinie

hade tillkommit nämligen längs stambanan genom Södermanland,

hvarigenom den ofvan omnämnda befästade punkten i gorgen

mellan Vettern och Hjelmaren fått en större betydelse. Men ett fram
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Fjerde h ufviul titeln.

ryckande utefter ifrågavarande linie skulle dock alltid komma att blifva

vanskligt för angriparen i anseende till den mängd pass, Södermanlands

mångtaliga sjöar bilda, och detta landskaps i hög grad småbrutna beskaffenhet.

1 alla händelser gjorde icke den nya anmarschvägen Karlsborgs

fästning öfverflödig, då denna fästning, med tillhjelp af hvad

som kunde anses såsom ett oundgängligt komplement för försvaret,

nämligen en talrik ångbåtsflotta och en lämplig eskader af mindre

pansarbåtar på Vettern, skulle under ett blifvande krig visa sig kunna

med framgång hjelpa det lefvande försvaret att hejda och försvåra

fiendens försök att tränga fram mot landets inre.

Så snart man vidrörde, om ock endast de första grunderna för

det strategiska ordnandet af Sveriges försvar, framträdde genast nödvändigheten

af Karlsborgs fästning för arméns operationer, och detta

från hvilket håll än fienden förutsattes skola komma att angripa vårt

land. Saknaden af andra ifrågasatta befästningar hade i detta hänseende

ondast ökat Karlsborgs betydelse, som icke kunde sägas hafva

påverkats af de förändrade förhållanden, införandet af jernvägarne skapat,

utan syntes deremot sagda befästningar i följd häraf hafva blifvit

mer af behofvet påkallade än vid tiden, då förslag om dessa befästningar

först bragtes å bane. Karlsborgs fullbordande vore derföre eu

angelägenhet af den allra största vigt och kunde ställas vid sidan af den

om ordnandet af de lefvande stridskrafterna. Saknade arméns högste befälhafvare

det vapen, med hvilket han skulle .utföra kampen mot angriparen,

kunde han icke försvara landet, och vore han utan nödig utgångspunkt

för sina operationer — och det så mycket till och med,

att icke ens de nödtorftigaste befästningarne blifvit fullbordade — så

vore hans belägenhet icke mycket bättre. I intetdera fallet vore någon

framgång möjlig.

I afseende å de taktiska förhållandena vid Karlsborg hade fästningen

uti sitt nuvarande skick onekligen genom artillerivapnets utomordentliga

utveckling i senare tid kommit uti en ofördelaktigare ställning

till anfallet, än hvad förhållandet var då den anlades. Redan 1876 års

befästningskomité yttrade, rörande de fästningen omgifvande beherrskande

höjderna Vaberget och Hammarnäset, att å dem anlagda belägringsbatterier

skulle innebära en fara för fästningen. Artilleriets utveckling

under de sex år, hvilka derefter förflutit, hade till fullo besannat

komiténs farhågor. Skulle fienden lyckas på Vaberget eller Hammarnäset

emot fästningen uppställa tidsenliga belägringspjeser, kunde

visserligen dessa numera ej blifva ofarliga hvarken för fästningsverken

eller dess artilleri.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde ImfVudtitehi.

Derföre och af skäl, som befälhafvare]} för generalstaben vidare

utvecklat, tvekade han icke att förorda den främre befästningsliniens

framflyttande till den af 1876 års komité såsom fördelaktig betecknade

linien med befästningar å Hammarnäset, å Vaberget och vid Hästebacka,

dock att den betydelse, det så kallade Klefvaberget egde, — för beherrskande

af å ena sidan så väl terrängen mellan Kräkviken, Bottensjöns

södra ända och Kyrksjön som å andra sidan Ulfvamossen och defiléen

vid Fagersunna — syntes utgöra ett skäl att jemväl inrycka Klefvaberget

i den permanenta befästningslinien. De undersökningar, hvilka under

senaste åren egt rum uti Karlsborgs omgifningar, syntes gifva vid handen

att fyra permanenta fästen: ett öster om Svanvik å Hammarnäset,

två å Vaberget och ett vid Hästebacka, i förening med en del vid krigsutbrottet

utförda provisoriska och s. k. passagéra befästningar, skulle

vara tillräckliga för att, med stöd af sjöarna Vettern, Bottensjön, Viken,

Gellsjön och Kyrksjön, hålla fienden aflägsnad utanför den linie, som

betecknades af de tro sist nämnda sjöarna, eller 8 å 9 kilometer från

fästningens kärna och delad på en halfkrets af minst 30 kilometer.

Men äfven om man skulle härtill lägga utförandet af ett femte permanent

fäste å Klefvaberget, så syntes utförandet af dessa fem fästen ej

böra föranleda så oerhörda kostnader, att man derföre borde afstå från

fullföljandet — på ett sätt, som motsvarade utvecklingen af nutidens

krigskonst — af den idé, som legat till grund för anläggandet af

Karlsborgs fästning.

Med valet af den sålunda angifna befästningslinie trodde befälhafvaren

för generalstaben försvaret af Karlsborg väl icke hafva flyttats

så långt fram, som det med hänsyn till ett aktivt uppträdande af de

inom Karlsborg befintliga, under krigets senaste period sannolikt ej

obetydliga stridskrafter erfordrades, men ett ytterligare framskjutande

af försvarslinien borde kunna utföras genom provisoriska och passagéra

befästningar, planlagda i fredstid och utförda omedelbart före eller

efter krigsutbrottet.

Såsom slutligt omdöme yttrar befälhafvaren för generalstaben, att

Karlsborgs strategiska betydelse af förändrade kommunikations- och

andra förhållanden snarare ökats än minskats samt att dess taktiska

försvarbarhet till följd af artilleri- och fortifikationsvetenskapernas utveckling

likaledes vore god, så framt man åt fästningsanläggningen

gåfve den utveckling, som ökade anspråk på fästningar i allmänhet

påtvungit alla stater med afseende å deras äldre fästningar. Dessa

utvidgningsåtgärder innebure emellertid ingalunda, att ej den för närvarande

planlagda och under utförande varande fästningen borde i första

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln. 43

hand fullbordas — tvärtom komme denna alltid att qvarstå såsom den

nödvändiga kärnan och slutstenen uti fästningens försvar. Att Karlsborgs

fästning borde snarast möjligt fullbordas syntes derföre vara

en sak, som ej kräfde vidare bevis, och skulle det vara mer än beklagligt,

om Karlsborg, som under mer än 50 år varit under byggnad,

skulle lemnas ofullbordadt, och detta icke blott för sakens egen

skull, utan äfven för det intryck, sådant skulle medföra både inom

landet och än mer i utlandet.

Hvad åter beträffade utförandet af den förordade och onekligen

vigtiga utvidgningen af fästningen genom anläggandet af en linie af

fästen å Hammarnäset, Vaberget, Hästebacka och Klefvaberget, behöfde

tagas under närmare ompröfning, huruvida dessa befästningsarbeten

borde föregå eller efterfölja andra befästningsarbeten inom

landet af måhända ännu mera påfordrande beskaffenhet. 1876 års

komité hade yttrat såsom sin åsigt, att, derest den af komitén förordade

fästningsanläggningen mellan Mälaren och Vettern skulle blifva

af statsmakterna beslutad, vore dess snara fulländande af den öfvervägande

vigt för landets försvar, att de i fråga varande detacherade

fästena kring Karlsborg syntes komitén i hvad fall som helst då böra

eftersattas för nämnda fästning. Utan att befälhafvaren för generalstaben

nu ville bestämdt uttala sig i denna fråga, syntes honom dock

komiténs yttrande ega goda skäl. Emellertid hade detsamma tillämplighet

endast under den förutsättning, att fråga blifvit väckt eller någon *

sannolikhet funnes för att statsmakterna kunde inom den närmaste

tiden besluta sig för voterandet af de stora summor, som erfordrades

för att inom en tidsperiod af rimlig längd i förhållande till krigskonstens

nuvarande snabba utveckling utföra en dylik fästningsanläggning

mellan Mälaren och Vettern. Men då hittills ej fråga varit att

till fästningsbyggnader anvisa annat än ganska inskränkta belopp, och

så ej heller syntes blifva fallet för den allra närmaste tiden, så skulle

dessa medel bättre användas för att fullborda det, som en gång påbörjats,

än för att — med afbrytande af arbetena å detta — åvägabringa

en ringa början till ett stort arbete, hvars slut man ej ens

något så när kunde till tiden bestämma.

Departementschefen yttrade härefter:

I sitt underdåniga utlåtande har befälhafvaren för generalstaben

vitsordat, att Karlsborgs fästnings fullbordande är en angelägenhet af

allra största vigt för landets försvar och som i detta hänseende kan

ställas vid sidan af ordnandet utaf de lefvande stridskrafterna, hvilken

åsigt jag i allo delar. Den af befälhafvaren för generalstaben lemnade

s. 44 Kontrollera mot PDF

[43.]

Anslag till

byggnader

och exercisfält

för hären.

44 Fjerde hnfrndtiteln.

utredning bestyrker tillika, att fullbordandet af de nu pågående befästningsarbeten

å Karlsborg är det ändamål, hvartill anslagen till rikets

fästningsbyggnader för närvarande böra i främsta rummet användas.

Då detta är förhållandet, hvilket äfven af 1876 års befästningskomité

vitsordades, och det vid flera föregående tillfällen samt sednast uti det

af chefen för fortifikationen den 16 November 1881 afgifna underdåniga

memorial, hvilket till sitt hufvudinnehåll finnes anfördt uti det Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1882 års Riksdag åtföljande statsrådsprotokoll

af den 9 Januari sistnämnda år, har blifvit ådagalagdt,

att Karlsborgs fästningsbyggnad på ett högst'' väsentligt sätt fördyras

i den mån arbetet derpå bedrifves med allt för ringa anslag, får jag

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa på extra stat för år

1884 det af chefen för fortifikationen begärda belopp 200,000 kronor.

Departementschefen fortsatte sin framställning om anslagsbehofven

på extra stat sålunda:

Intendentur behof.

Byggnader och exercisfält för hären.

öfver kostnaderna för uppförande och iståndsättande af de byggnader,

den nya härordningen kräfver, samt för exercisfältens anordnande

har landtförsvarskomitén låtit verkställa utredning, hvilken återfinnes

i bilagorna (lit. J och K) till komiténs betänkande. Enligt denna

utredning skulle kostnaderna för ifrågavarande ändamål under de 12

första öfvergångsåren —- eller den tid, inom hvilken byggnaderna, enligt

komiténs åsigt, böra vara uppförda — uppgå till ett årligt belopp

af omkring 900,000 kronor.

I öfverensstämmelse med komiténs i detta afseende framstälda

förslag, mot hvilket jag icke har något att erinra, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för

år 1884 -till byggnader och exercisfält för hären ett extra anslag af

900,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufyudtiteln.

45

Ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar.

För garnisonskommenderingarne å Waxholms fästning ur indelta

armén, hvilka kommenderingar numera, sedan Maj månad 1882, upphört,

har från arméförvaltningens intendentsdepartement, efter det anmälan

hos Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende år 1881 egde rum,

förskjutits tillsammans 29,751 kronor 69 öre, för hvilket belopp arméförvaltningen

nu anhållit om ersättning; och torde Eders Kongl. Maj:t

vilja för detta ändamål af Riksdagen äska å extra stat för år 1884 ett

anslag af 29,752 kronor.

Generalstabens topografiska afdelning.

Då frågan om de ekonomiska och topografiska kartverkens förenande

till ett kartverk-ännu icke lärer kunna hos Eders Kongl. Maj:t

föredragas, samt af sådan anledning chefen för civildepartementet, enligt

hvad jag eger mig bekant, har för afsigt att framlägga förslag

derom, att möjligen uppstående behållning å anslaget till de. ekonomiska

kartarbetena i mellersta och södra delarne af riket må jemväl år

1884 få användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket, får jag, under förutsättning af bifall till detta förslag, hemställa

det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen till fortsättande af

de topografiska arbetena äska för år 1884 ett extra anslag till samma

belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendet.

Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande torde

Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1884

bevilja anslag till samma belopp, 80,000 kronor, som dertill för innevarande

år anvisats, allenast med ett för jemnande af de extra anslagens

slutsumma nödigt tillägg af 413 kronor, eller således 80,413 kronor.

Landtförsyarskomitén.

De af arméförvaltningen för landtförsvarskomitén bestridda kostnader

hafva, enligt anmälan af arméförvaltningen, utgjort

[44.]

Ersättning för

garnisonskommenderingar

ur indelta

armén

till Waxholms

fästning.

[45.]

Anslag till de

topografiska

arbetena.

[46.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

[47.]

Ersättande af

förskott till

landtförsvarskomiténs

utgifter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde hufvudtiteln.

[48.]

Ersättning för

vakansafgifter,

som indragas

för

att ingå till

statskassan.

år

1880 .........................

............................ kronor 17,541:

.10

1881 ..........................

......................... » 72,272:

01

)>

1882 ...........................

............................ » 44,622:

61

eller tillsammans kronor 134,435: 72.

Till ersättande häraf är genom extra anslag anvisadt,

år 1881 .................................................................. kronor 17,600

>’ 1882 ................................................................. » 75,000 92^600: —

Det bristande beloppet skulle således utgöra ... kronor 41,835: 72

som likväl minskas med influtna anmärkningsmedel )) 1: 52

hvarför återstår att ersätta kronor 41,834: 20.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska uppfördt å extra stat för år 1884 sistnämnda belopp, jemnadt

till 41,835 kronor.

Rustning och rotering.

Ersättning till regementen och kårer för indragna vakansafgifter.

Då de till vederbörande regementen och kårer från vissa rusthåll

och rotar nu ingående vakansafgifter med undantag dels af de för gevärshandtverkare

afsedda, dels ock af de vakansafgifter från rotar vid

Norrbottens fält]''ägarekår, som användas för det i Hernösand förlagda

batteri af Svea artilleriregemente, blifvit i likhet med den effektiva

rustningen och roteringen påräknade att för sina nuvarande ändamål

tills vidare bibehållas för att under öfvergångstiden efter hand till

statsverket indragas, men vakansafgifterna jemväl af ifrågavarande rusthåll

och rotar, enligt Eders Kongl. Maj:ts förut i dag på hemställan af

chefen för finansdepartementet i sammanhang med beräkningen af statsverkets

inkomster fattade beslut, föreslagits till indragning till statsverket

och beräknats såsom inkomst för detsamma, så böra vederbörande

regementen och kårer härför af statsmedel erhålla ersättning,

motsvarande det belopp, hvartill dessa vakansafgifter under innevarande

år i medeltal för hvarje nummer komma att uppgå. För beräkningen

af det anslag, som för nu omförmälda ändamål bör å riksstaten uppföras,

har jag ansett mig kunna taga till ledning medelbeloppet per

nummer af de vakansafgifter, å hvilka uppgifter från vederbörande

regements- och kårchefer år 1880 infordrats af chefen för generalstaben.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufvudtiteln.

Samtliga vakansafgifter vid det berustade kavalleriet ingå nu till

vederbörande regementen eller kårer och utgöra enligt sålunda beräknade

medelvärden:

för 75 helvakanta rusthåll å 309: 25............................... kr. 23,193: 75

» 360 halfvakanta » 152: 82................................ » 55,015: 20

tillsammans kr- 78,208: 95.

Som likväl, i öfverensstämmelse med uppgjorda

beräkningar för afgången af volontärer, spel, m. fl. å

gammal stat, redan under första året kommer att till

statsverket afstås afgifterna för 5 helvakanta och 65 halfvakanta

rusthåll, men det nu icke kan bestämmas å

Indika tider af året afgång för särskilda nummer kommer

att ske, så antagas dessa afgifter öfver hufvud

kunna vid medlet af året för vederbörande regementen

och kårer undvaras, i följd hvaraf från ofvan upptagna

belopp bör afräknas hälften af vakansafgifterna för här

ifrågavarande nummer med...................................................... » 5,739: 77

hvadan ersättningen kan beräknas till................................ kr. 72,469: 18.

Då bland vakansafgifterna vid det berustade infanteriet redan nu, i

följd af den år 1875 vidtagna lönereglering för indelta arméns befäl,

till statsverket ingå afgifter af 49 rusthåll samt från öfvergångstidens

början komma att till statsverket indragas de nu för gevärshandtverkare

disponerade vakansafgifter af 16 rusthåll, så böra vederbörande

regementen och kårer erhålla ersättning för afgifterna från endast 351

rusthåll å 171: 78....................................................................... kr. 60,294: 78

dock efter afdrag af de ersättningsbelopp, som efter

verkställd beräkning komma att under första öfvergångsäret

af vederbörande frånträdas, motsvarande för 49 rusthåll

hälften af vakansafgifterna ........................................... » 4,208: 61

hvadan ersättningen vid det berustade kavalleriet kan

beräknas till................................................................................... kr. 56,086: 17

Jemtlands hästjägarekår åtnjuter för närvarande vakansafgifter

af

2 helvakanta rotar å 220 kr............................................. » 440: —

20 halfvakanta » å 122 >> ................................................ » 2,440: —

tillsammans kr. 2,880: —

Transport kr. 2,880: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 2,880: —

och bör, efter afdrag af hälften af vakansafgifterna för

3 halfvakanta rotar, hvilka afgifter under första öfvergångsåret

beräknas komma att frånträdas, ........................ » 183: —

såsom ersättning bekomma kr. 2,697: —

Enligt en vid landtförsvarskomiténs betänkande (delen IV sidd.

90—91) fogad tabell, utgjorde den 1 Januari 1881 de vakanta rotarne

vid infanteriet ett antal af 2,645. Härifrån böra dock afräknas dels 2

rotar vid norra och 5 rotar vid södra skånska infanteriregementet,

hvilka rotar försvunnit derigenom att de f. d. adelsfaneboställen, som

varit ålagda denna rotering, derifrån befriats, dels ock 3 rotar vid

dalregementet, för hvilka Sårna, Idre och Hede byalag erlägga en viss

låg vakansafgift till Elfdals socknemän. Från sålunda återstående

2,635 vakanta rotar böra ytterligare afräknas dels 447 rotar, som indragits

till statsverket i följd af förutnämnda lönereglering för indelta

arméns befäl, dels 80 stycken rotar, hvilkas vakansafgifter nu användas

till aflöning åt gevärshandtverkare, men vid öfvergångstidens början

kunna utan ersättning indragas till statsverket, dels ock 99 rotar

vid Norrbottens fältjägarekår, hvilkas vakansafgifter nu användas för

det i Hernösand förlagda batteri af Svea artilleriregemente, men i öfvergångsförslaget

icke tagits i beräkning såsom tillgång för detta ändamål.

De till vederbörande regementen och kårer nu ingående vakansafgifter

af öfriga rotar, utgörande ett antal af 2,009, äro under första

öfvergångsåret beräknade såsom tillgång, hvarföre dessa vakansafgifter

måste af statsverket ersättas, hvilken ersättning å 139 kronor 6 öre

pr rote utgör.............................................................................. kr. 279,371: 54

med afdrag likväl för de vakansafgifter, som enligt

verkställd beräkning under året antagas komma att af

vederbörande frånträdas, utgörande enligt samma beräkningsgrund,

som här ofvan blifvit följd, hälften af

vakansafgifterna för 320 rotar ............................................ » 22,249: 60

då ersättningen blifver.......................................................... kr. 257,121: 94.

Sammanföras nu omfönnälda ersättningar:

vid det berustade kavalleriet................................................... kr. 72,469: 18

» det berustade infanteriet .................................................. » 56,086: 17

» det roterade kavalleriet eller Jemtlands häst]ägarekår » 2,697: —

och vid det roterade infanteriet............................................. » 257,121: 94

så utgör summan kr. 388,374: 29,

s. 49 Kontrollera mot PDF

t

Fjerde hufvud titeln. 49

Chefen för finansdepartementet har i sitt underdåniga anförande

denna dag rörande beräkningen af statsverkets inkomster till fullo utreda

att indragningen till statsverket redan vid öfvergångstidens början

af vakansafgifterna för de rusthåll och rotar, om hvilka här är

fråga, emot statsanslag till vederbörande regementen och kårer, hvilka

gå i mistning af samma vakansafgifter, i verkligheten länder till vinst

för statsverket. Det anslag, som i följd af nämnda anordning måste

under fjerde hufvudtiteln uppföras såsom ersättning för de vakansafgifter,

hvilka sålunda gå att öka statens direkta inkomster, betecknar

derföre aldeles icke någon tillkommen statsutgift, utan föranledes allenast

genom en förändrad anordning i sättet för uppbörden och användandet

för statsverkets räkning af vakansafgifterna.

Jag hemställer på grund af det anförda, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1884 uppföra under

benämning: »ersättning till regementen och kårer för indragna vakansafgifter»

ett mot samma afgifters belopp i jenmadt tal svarande förslagsanslag

å 388,000 kronor.

De af mig sålunda föreslagna anslag uppgå sammanräknade,

de ordinarie anslagen till ........................................................ kr. 17,070,000

de extra anslagen till.................................................................. » 2,300,000

eller tillsammans till kr. 19,370,000.

Två af de föreslagna extra anslagen, nämligen till

ersättning för underhåll af garnisonskommenderingar i

Waxholm och för bestridda kostnader för landtförsvars
-

komitén, hvilka anslag uppgå till sammanlagd!............... » 71,587

afse emellertid utgifter för åren 1881 och 1882.

De för år 1884 afsedda anslag utgöra således ...... kr. 19,298,413.

I det föregående är dock upplyst, att det extra

anslaget å 388,000 kronor till ersättning åt regementen

och kårer för indragna vakansafgifter i verkligheten

icke betecknar någon tillkommen statsutgift, utan föranledes

endast af den utaf chefen för finansdepartementet

föreslagna förändrade anordning, att hittills till

vissa ändamål anslagna vakansafgifter skulle från och

med år 1884 ingå bland statens direkta inkomster. Af

Jemförelse

mellan de föreslagna

anslagen

och den

af landtförsvarskomitén

beräknade

kostnad.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjerde hufVudtiteln.

detta skäl måste, för vinnande af riktig öfverblick öfver

fjerde hufvudtitelns verkliga anslagsbehof under år 1884,

göras afdrag för berörda ....................................................... kr. 388,000.

Det visar sig då, att slutsumman äf de i verkligheten

för fjerde hufvudtiteln afsedda anslag för år 1884

kommer att utgöra ..................................................................... kr. 18,910,413.

Landtförsvarskomitén har i sin tablå öfver landtförsvarets kostnad

under första öfvergångsåret (delen III bil. S. 1.) förslagsvis upptagit

hufvudtitelns ordinarie eller ständiga utgifter, med tillägg af de extra

utgifterna för byggnadsbehof, till ett sammanlagdt belopp af 18,400,000

kronor, hvartill dessutom skulle läggas återstående rustnings- och roteringskostnader.

Rörande de extra anslag, som vidare kunde erfordras till fästningsbyggnader

m. m., har komitén väl icke särskild! uttalat sig beträffande

första öfvergångsåret, men komitén har vid behandling af frågan om

landtförsvarets kostnad efter öfvergångstidens slut (delen II sid. 217)

erinrat, hurusom i den af komitén i sådant hänseende uppförda kostnad

rätteligen borde göras tillägg för vissa extra, anslag, som äfven

framgent kunde vara för landtförsvaret behöfliga, såsom för fästningsbyggnader

m. m., och har komitén antagit att detta tillägg skulle,

sedan kostnaderna för om- och nybyggnader för hären under öfvergången

från den nuvarande till den nya härordningen blifvit bestridda,

kunna begränsas inom 500,000 å 600,000 kronor. Derest man får tillägga

ett dylikt belopp till ofvannämnda i komiténs tablå upptagna

siffra af 18,400,000 kronor, skulle summan ungefärligen motsvara det

af mig här ofvan för året 1884 beräknade belopp af 18,910,413 kronor.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar

gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen

af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel

blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle, angående hvad Kongl. Maj :t sålunda i nåder

beslutat, utdrag af protokollet finansdepartementet

meddelas till ledning vid författande af Kongl. Maj:ts

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjerde hufvudtiteln.

proposition om statsverkets tillstånd och behof, hvar

jemte de till detta statsregleringsärende hörande hand

lingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

Eugene Peyron.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjö för svar särenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 10 Januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,

Statsråden: Lovén,

von Steijern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander och

Rydino.

Departementschefen, "Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1884 och föredrog härvid tillika Marinförvaltningens

underdåniga skrifvelse den 29 September 1882 med förslag öfver behofvet

af extra anslag in. in. för flottan under förstnämnda år.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufvudtiteln.

Departementschefen yttrade härefter:

Sedan jag på de skäl, som i statsrådsprotokollet den 8 dennes

blifvit anförda vid behandling af frågan angående sjöförsvarets ordnande,

ansett mig icke kunna till alla delar biträda det af särskilda

komiterade den 10 sistlidne Augusti derom afgifna förslag, bland annat

i afseende på anskaffandet af den för flottan erforderliga bemanning

i händelse af båtsmanshållets upphörande och i stället föreslagit, att,

med hufvudsakligt bibehållande af nuvarande organisation der denna

icke beröres af förändring med båtsmanshållet, åstadkomma nämnda

bemanning dels genom förökande af nu befintliga matros- samt eldareoch

handtverkskompaniers styrka med 175 man eller från 825 till

1,000 man dels genom anskaffning af 3,000 utaf statsverket aflönade

sjömän och dels genom inkallande årligen af 500 utaf de flottan tillhörande

värnpligtige till vapenöfning samt Eders Kongl. Magt i nåder

gillat hvad sålunda föreslagits, föranledas häraf åtskilliga förändringar

i nuvarande anslag under femte hufvudtiteln, för hvilka förändringar jag

nu går att redogöra i sammanhang med de framställningar om nya

eller förökade anslag, hvilka, oberoende af en sjöförsvarets förändrade

organisation, af mig ansetts böra för år 1884 ifrågakomma.

Ordinarie anslag.

Aflöning för Flottans kårer och stater.

[i]

Aflöning för Till aflöning åt flottans kårer och stater finnes på 1883 års riks
fi0oTltate7r

uppför dt ett anslag af 1,201,484 kronor, hvarförutan genom sär
skilda

riksdagsbeslut 1872 och 1870 af behållna inkomsten af de rusthåll

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka åtnjuta

vakansfrihet för tio år, 75,000 kronor blifvit för aflöning åt flottans

kårer och stater anvisade. Skola nu, såsom lämpligast synes vara, i

sammanhang med indelningsverkets ifrågasatta upphörande vakansafgifterna

ingå till statsverket, erfordras alltså förhöjning i anslaget under

denna titel med motsvarande belopp eller 75,000 kronor.

Då vidare under år 1884 den af mig föreslagna tillökningen af matrossamt

eldare- och handtverkskompanierna är afsedd att ega rum med omkring

eu tiondedel af det bestämda antalet 175 man eller med 17 man

och då hela aflöningskostnaden för 175 man blifvit beräknad till 60,695

kronor, blifver ytterligare förhöjning i aflöningsanslaget, motsvarande

en tiondedel häraf, eller i rundt tal 6,000 kronor härför erforderlig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

3

Kostnaden för mintillverkningspersonalen bestrides för närvarande

från det till minväsendet på extra stat anvisade anslag, men torde, på

sätt sjöförsvarskomitén jemväl föreslagit, hädanefter på den ordinarie

staten böra uppföras. Enligt uppgjord fördelning på vederbörliga riksstatsanslag

af denna kostnad, uppgående till 19,885 kronor 75 öre,

skulle deraf belöpa: på anslaget till aflöning 13,202 kronor 50 öre, anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll 3,935 kronor, beklädnadsanslaget

540 kronor och anslaget till naturaunderhåll 2,208 kronor 25

öre, hvadan aflöningsanslaget borde än vidare förhöjas med förenämnde

13,202 kronor 50 öre eller i rund summa 13,200 kronor.

Af det till aflöning anvisade anslag utgår för närvarande 29,800

kronor till inqvarteringsbidrag åt officerare och underofficerare. Detta

bidrag tillkommer dels innehafvare af vissa i öfverstvrelsen eller vid

stationerna förekommande befattningar, hvilka äro afsedda att under

längre tid innehafvas af samma person, dels ock, enligt 1877 års Riksdags

medgifvande, officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepöt

eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans

hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i

penningar. Såsom af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 8 dennes

i fråga om sjöförsvarets organisation synes, har jag ansett billigheten

fordra att så väl kompanicheferne vid det nuvarande båtsmanshållet

och de blifvande sjömanskompanierna i orterna som de officerare, hvilka

.utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat upptagna,

kommenderas till tjenstgöring i öfverstyrelsen eller sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpedition, erhålla inqvarteringsbidrag, så att alla flottans

officerare, som äro i verklig tjenstgöring, komma att åtnjuta nämnda

förmån, och får derföre hemställa, att till beredande af inqvarteringsbidrag

till de af desse officerare, hvilka dertill nu ej äro berättigade, hvartill''enligt

beräkning skulle för år 1884 erfordras 8,800 kronor, en förhöjning

i aflöningsbeloppet med denna summa måtte af Riksdagen äskas.

För genomförande af senaste lönereglering finnes för närvarande

anvisadt dels den, efter afdrag af här ofvan under titeln aflöning till

flottans kårer och stater omförmälda summa 7o,000 kronor, återstående

behållna inkomst af de rusthåll i Blekinge och Södra Möre härad, hvilka

åtnjuta vakansfrihet för tio år och hvilken återstod under senaste åren

uppgått till omkring 33,000 kronor samt efter löneregleringens genomförande

är anvisad till förökande antingen af flottans matroskår eller

varfvens arbetsstyrka på sätt af Eders Kongl. Maj:t kan varda bestämdt,

dels ock ett anslag på extra stat af 50,000 kronor. I följd

af vakansafgifternas indragning till statsverket skulle för ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufvudtiteln.

ändamål för år 1884 erfordras ett anslag å motsvarande belopp 33,000

kronor jemte nyssberörda anslag å 50,000 kronor eller tillsammans

83,000 kronor.

I enlighet med hvad sålunda är föreslaget skulle alltså i det för

år 1884 erforderliga anslag till aflöning för flottans kårer och stater

ingå följande belopp:

................. »

6,000: —

.................. ))

13,200: —

rare m. fl. »

8,800: —

................. »

83,000: —

................. kr.

1,387,484: —

Nuvarande anslag ................................................................ |<r_ ( 201 484:

Till ersättande af det utaf vakansafgifterna till aflöning

anvisade belopp .................................................. y, 75,000:

Anslag för matros- samt eldare- och handtverks
kompaniernas

tillökning under året ......

Till aflöning åt mintillverkningspersonalen

» inqvarteringsbidrag till åtskillige office:

För genomförande af senaste lönereglering

och anslaget således böra bestämmas till

till hvilket belopp jag i underdånighet före

år 1884 i riksstaten upptagas.

o Tillika hemställer jag på de af mig till protokollet den 8 dennes

i frågan angående sjöförsvarets ordnande anförda skäl att Eders Kongl.

Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande:

att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning,

som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med

1 flaggman, 2 kommendörkaptener af lista klass, 2 kommendörkaptener

af 2:dra klass, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna, för permanenta

reservstatens aflöning anvisade 114,000 kronor måtte, i den mån dessa

medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal

officerare,

äfvensom, i händelse af bifall härtill,

att) derest Eders Kongl. Maj:t skulle besluta att redan under år

1883 indraga Chefens för flottans militärpersonal embete och i stället

tillsätta den tredje flaggman, med hvilken officerskåren skulle tillökas,

till dennes aflöning för nämnda år måtte få användas, jemte lönen för

en af de i stat upptagna kommendörstjenster, som i så fall under året

komme att lemnas otillsatt, de 2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens

beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma

förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

5

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt

värnpligtige.

[2]

Till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna är för år 1883 BeJclädnacl åt

i riksstaten uppfördt ett förslagsanslag å högst 282,000 kronor. Nå- och

*■ r oj o o J ^Icp T)Y) yfio

gon vidare förändring i detta anslagsbelopp har icke synts vara af kårerna samt

omständigheterna påkallad än den, som föranledes dels deraf att, såsom

vid titeln aflöning för flottans kårer och stater här ofvan blifvit föreslaget,

kostnaden för mintillverkningspersonalen uppföres å ordinarie

staten, hvilket skulle medföra ett ökadt anslagsbehof af 540 kronor

dels ock af beklädnadsbehofvet, för såväl 500 man af den sjöbeväring,

som blifver värnpligtig vid flottan och har att år 1884 fullgöra andra

årets öfningar, som 500 man af dem hvilka med nämnda år blifva

värnpligtige; varande detta behof beräknadt till 4,438 kronor 35 öre,

som, till jemnande af anslagets hela belopp, torde böra upptagas till

4,460 kronor. Anslaget skulle härigenom komma att utgöra 287,000

kronor och lärer böra gifvas här ofvan upptagna förändrade benämning.

A detta anslag har, sedan år 1877, då detsamma bestämdes till

ett »förslagsanslag högst» 282,000 kronor, en brist uppstått, till hvars

godtgörande senaste årens riksdagar medgifvit, att möjligen uppkommande

besparingar å anslaget finge användas.

Under tillkännagifvande att bristen å anslaget vid 1881 års slut

nedgått från 100,403 kronor 69 öre till 89,505 kronor 18 öre och att,

ehuruväl genom de förändrade föreskrifter, hvilka, i liufvudsakligt syfte

att minska beklädnadskostnaden, blifvit genom nådiga brefvet den 6

Augusti 1881 meddelade, besparing å beklädnadsanslaget otvifvelaktigt

för närmaste tiden kunde emotses, denna besparing likväl under förra

och innevarande år, hvarunder Riksdagen medgifvit dess användande,

icke torde komma att betacka hela bristen, har Marinförvaltningen hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att

den besparing, som under år 1884 kan beredas på anslaget till beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, ställes

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning

å den brist, som å samma anslag förut kan hafva uppkommit;

Och får jag med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst underdånigst

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta

förslag i enlighet med Marinförvaltningens hemställan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtitelii.

[3]

Natura underhåll.

[4)

Lega och hemkall.

[5] .

Båtsmansin
delningen.

[6]

Flottans

materiel.

Naturaunderhåll.

I riksstaten för år 1883 är härför uppfördt ett förslagsanslag å

452,450 kronor. Det la anslag har likväl visat sig otillräckligt och år

1881 öfverskridits med 90,915 kronor 61 öre. Med afseende härå och

då anslaget dessutom bör förhöjas med dels det belopp 2,208 kronor

25 öre, som under titeln aflöning finnes omförmäldt såsom belöpande

på nu förevarande titel i följd af mintillverkningspersonalens uppförande

på ordinarie stat, dels det för 500 man af sjöbeväringen och

500 värnpligtige under 15 dagar erforderliga underhåll 8,400 kronor,

hemställer jag underdånigst att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

detta anslag att utgå med ett i rundt tal till 554,000 kronor förhöjdt

belopp.

Lega och hemkall.

Enligt de af mig föreslagna förändrade anordningar för anskaffande

af nödigt manskap till bemanning af flottan skulle till ersättning

för afgången inom båtsmanshållet under år 1884, hvilken afgång beräknats

till 261 man, nyanskaffning af 100 man ega rum under nämnda

år samt, då hemkall och lega för hvarje sålunda nyanskaffad blifvit

beräknad till i medeltal 155 kronor om året, för denna nyanskaffningerfordras

ett nytt anslag under ofvanstående titel till belopp af 15,500

kronor, hvilket anslag torde böra gifvas reservationsanslags natur.

Båtsmansindelningen.

Under denna titel finnes å femte hufvudtitelii med rubrik »Indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag» uppförde dels friheter,

upptagne till belopp 77,300 kronor och dels ersättningar till belopp

24,600 kronor. Af skal, som anförts vid sjunde hufvudtitelns reglering,

böra dessa belopp från anslagen under femte hufvudtiteln uteslutas.

Flottans materiel.

Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, i 1883 års riksstat

upptaget till 1,078,800 kronor, erfordrar, med anledning af mintillverk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

7

ningspersonalens uppförande på ordinarie stat, en förhöjning med

den vid titeln aflöning för flottans kårer och stater såsom på nu förevarande

titel belöpande summa upptagna eller 3,935 kronor, då hela

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll komme att utgöra

1,082,735 kronor.

Flottans öfningar.

Anslaget till flottans öfningar, nu bestämdt till 550,000 kronor,

har af sjöförsvarskomitén, för åstadkommande af erforderlig utsträckning

af dessa öfningar, blifvit föreslaget till förhöjning med 120,000

kronor, hvarförutan komitén i sitt aflöningsanslag inräknat eu del aflöning,

som nu från öfningsanslaget utgår; och då jag i allo delar åsigten

om nödvändigten för flottans tjenstbarhet af en sådan utsträckning

af öfningarne samt anslaget utöfver nämnda belopp bör ökas med den

för 500 beväringsskyldige och 500 värnpligtige under 15 dagars öfningstid

utgående dagaflöning, beräknad efter den nu för beväringsskyldig

stadgade godtgörelse af 6 öre om dagen för hvarje man till 1,000 kronor,

hemställer jag om detta anslags höjande till 071,000 kronor.

Durchmarschkostnader.

Det nuvarande anslaget under denna titel, utgörande 30,000 kronor,

har hufvudsakligen blifvit användt till bestridande af kostnaderna

för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna; och då

anslaget blifver härför fortfarande behöfligt samt dertill kommer kostnaden

för dylik transport af de flottan tillkommande bevärings- och

värnpligtige, hvilka skola vapenöfvas, en transportkostnad, som torde

kunna beräknas till åtminstone 10,000 kronor, så föreslår jag Eders

Kongl. Maj:t att till förenämnda ändamål af Riksdagen äska ett till

40,000 kronor förhöjdt anslag.

Sjukvård.

För sjukvård finnes uti riksstaten för år 1883 uppfördt ett anslag

å 39,000 kronor, livilket jag med hänsyn till det ökade behof af sjukvård,

som föranledes af bevärings- och värnpligtiges inkallande till

vapenöfning, anser böra med 1,000 kronor förhöjas och således uppföras

med 40,000 kronor.

[7]

Flottans

öfningar.

[8]

Durchmarsch
kostnader.

.[9]

Sjukvård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte Imfvudtiteln.

[10]

Rese- och

traktamentspenningar.

[il]

Skrifma teria - lier och expenser

m. m.

[12]

Lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

Rese- och traktamentspenningar.

Det under denna anslagstitel i 1883 års riksstat upptagna förslagsanslag

å 15,000 kronor har under de senare åren i så väsentlig mån

öfverskridits, att utgiften uppgått till mera än anslagets dubbla belopp,

och då genom det förändrade sättet för manskapsanskaffningen vid

flottan ingen väsentlig minskning i de behof, som med detta anslag

skola tillgodoses, torde åtminstone under den närmaste tiden uppkomma,

lärer eu förhöjning till det mot den verkliga utgiften ungefärligen svarande

belopp här böra ega rum; och hemställer jag derföre att nu förevarande

anslag måtte föreslås till förhöjdt belopp af 30,536 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nu

utgörande 46,412 kronor, har enligt hvad erfarenheten visat under en

följd af år jemväl med högst betydliga belopp öfverskridits; och då

ingenting i afseende å det förändrade ordnandet af sjöförsvaret förekommer,

som föranleder till minskning i behofvet af detta anslag utan

tvärtom detsamma, i mån som ökadt kasernutrymme hinner beredas,

kommer att för framtiden öfverskridas, har jag ansett anslaget böra

höjas med hvad utöfver dess nuvarande belopp visat sig ungefärligen

erforderligt eller med 33,596 kronor. Härjemte bör anslaget ökas med

det för bevärings- och värnpligtiges inqvartering beräknade belopp

eller i jemnt tal 842 kronor. Det under denna titel erforderliga anslagsbehof

skulle härigenom uppgå till 80,850 kronor, hvartill jag underdånigst

hemställer att anslaget må upptagas i förslaget till statsreglering.

Lots- och Fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedeb) för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats till 1,200,000 kronor, lärer penninganslaget

till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten

uppföras till enahanda belopp. Under rubriken »indelning och

dermed jemförlig anvisning» är o under denna anslagstitel upptagne dels

friheter till 405 kronor dels ersättningar till 4 kronor. Af skäl, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte IiufVudtiteln.

9

här ofvan vid titeln »Båtsmansindelningen» åberopas, böra i följd af

förslaget om grundskatternas afskrifning dessa sistnämnda tvenne belopp

. utslutas, och i följd häraf hela anslaget till lots- och fyrinrättningen

för år 1884 i riksstaten uppföras med 1,200,000 kronor,

under förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande

öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de

med anslaget afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart och nautiskmeteorologiska

byrån.

Handeln finnas nu, utom anslaget till lots
-

Under hufvudrubriken

verket, upptagna dels till undervisningsanstalter för sjöfart 107,650

kronor, deraf förslagsanslag 13,000 kronor för ålderstillägg, dels till

nautisk-meteorologiska byrån 9,000 kronor. Uti sistberörda anslag

skulle vid det förhållande att föreståndaren för nämnda byrå är berättigad

till ålderstillägg med 500 kronor för år 1884 erfordras eu motsvarande

förhöjning; men då det för ålderstillägg under rubriken undervisningsanstalter

för sjöfart redan beviljade förslagsanslag å 13,000 kronor

ej blott för närvarande lemnar tillgång äfven till ålderstillägget åt

nautisk-meteorologiska byråns föreståndare utan jemväl synes, med

hänsyn till antalet af den personal för hvilken detsamma varit afsedt,

för framtiden kunna utan olägenhet härför påräknas samt det

vid detta förhållande synes mig mindre lämpligt att för nautisk-meteorologiska

byrån ifrågasätta särskild! förslagsanslag å så ringa belopp som

500 kronor till ålderstillägg, hemställer jag att från det för undervisningsanstalterna

upptagna anslaget 107,650 kronor måtte afdragas förslagsanslaget

13,000 kronor och detta sistnämnda under rubrik »För ålderstillägg

till personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart och föreståndaren

för nautisk-meteorologiska byrån», med sitt belopp utföras sist

under hufvudrubriken Handeln, hvilken då skulle komma att upptaga:

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

(reservationsanslag)........................................... kr.

Undervisningsanstalter för sjöfart ..............................

Nautisk-meteorologiska byrån ............................................. »

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart och föreståndaren för nautisk-meteorologiska

byrån (förslagsanslag)............ »

Säger

1,200,000

94,650

9,000

_13,000:

1,316,650:

[13]

Navigationsskolorna

samt

nautisk-meteorologiska

byrån.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte liufvudtiteln.

I afseende å öfriga anslag å ordinarie staten har jag ej anledning

föreslå några förändringar, utan torde dessa med enahanda belopp,

som i 1883 års riksstat, upptagas i förslaget till sådan stat för år 1884.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan framstält, skulle den

ordinarie staten för år 1884, med inberäknande af de för Handelns

behof å femte liufvudtiteln anvisade anslag, komma att, såsom när
-

lagda bilaga utvisar, sluta på ett belopp af.................. kr. 5,766,650: —

Riksstaten för år 1883 upptager på ordinarie stat

oberäknadt friheter och ersättningar allenast » 5,272,691: —

hvadan alltså en skilnad af icke mindre än.................. kr. 493,959: —

här visar sig; men om härvid i betraktande tages att uti förslaget till

1884 års stat ingå följande belopp, hvilka, ehuru ej i 1883 års stat

bland ordinarie anslagen upptagne, dock för samma år komma sjöförsvaret

tillgodo, nemligen:

l:o) Vakansafgifter af båtsmansrusthåll i Blekinge och Södra Möre

genom särskilda riksdagsbeslut anvisade dels till aflöning åt flottans

personal dels till genomförande af senaste lönereglering och hvilka

vakansafgifter uppgått till ....................................................... kr. 108,000: —

2:o) Extra anslag till löneregleringens genomförande.

.............................................................................................. » 50,000: —

3:o) Af extra anslaget till minväsendet för mintillverkningspersonalens

aflöning afsedda........................ » 19,883: —

4:o) Ersättningar för öfverskridna förslagsanslag

till naturaunderhåll, rese- och traktamentspenningar

samt skrifmaterialier, hvilka tillhopa öfverskridits med » 140,074: —

eller tillsammans kr. 317,957: —

så utgör den verkliga förhöjningen allenast 176,002 kronor, deraf

120,000 kr. förhöjdt öfningsanslag, 25,702 kr. till värnpligtiges öfning,

8,800 kr. till förhöjd inqvartering samt återstående 21,500 kronor i

följd af de prestationer, hvilka skulle för år 1884 eftergifvas.

Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Den i nåder förordnade komité för sjöförsvarets ordnande har i

sitt underdåniga betänkande och förslag i ämnet upptagit såsom femte

hufvudtitelns extra ordinarie anslag ett belopp af 2,000,000 kronor,

hvaraf 1,900,000 kronor till fartygsbyggnad och 100,000 kronor till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

11

täckande af åtskilliga andra mindre utgifter af natur att tillhöra extra

stat; och Marinförvaltningen har i sitt förslag öfver behofvet af extra

anslag för flottan under år 1884 till fartygsmateriel upptagit enahanda

belopp som komitén, nemligen 1,900,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor

till fortsättande af ett påbörjadt öfningsfartyg och 1,250,000 kronor

till påbörjande af en pansarbåt.

Vid beräkningen af fartygs anskaffningskostnad har sjöförsvarskomitén

deri inbegripit fullständig bestyckning och inventarieutredning,

och då detta synes mig leda till ordning och reda, har jag icke blott

iakttagit detta så, att den fullständiga kostnaden med inventarier och

utredning ingår i de af mig här nedan upptagna anskaffningsbelopp

för de föreslagna fartygen, utan äfven ansett mig böra här under titeln

fartygsmateriel, i olikhet mot hvad förut egt rum, upptaga den för

artilleri- och minmateriel m. m. till flottans redan befintliga fartyg för

år 1884 erforderliga kostnad. [14]

Till byggande af ett öfningsfartyg, beräknadt att, förutom 170,000 öfningsfartyg.

kronor till bestyckning och artilleriinventarier, kosta 1,480,000 kronor,

beviljade 1882 års riksdag sistnämnda, af Eders Kongl. Maj:t äskade

belopp samt anvisade deraf 650,000 kronor att utgå år 1883. Af de

till fartygets komplettering erforderliga dels redan beviljade 830,000

kronor dels för bestyckning in. m. beräknade 170,000 kronor eller

tillhopa 1,000,000 kronor äro för år 1884 behöflige 650,000 kronor, så

framt arbetet med fartygets fullbordande skall utan afbrott kunna fortgå,

hvaremot med anvisande af återstående 350,000 kronor torde utan olägenhet

kunna anstå till år 1885. [15]

Af 1881 års riksdag begärde Eders Kongl. Maj:t ett anslag af Pansarbåt.

2,290,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor borde år 1882 utgå till påbörjande

af en pansarbåt af den typ, som af komitén för afgifvande af

förslag till fartygscerter för flottan blifvit tillstyrkt och af densamma

betecknades med bokstafven A. Statsutskottet, hvars utlåtande i denna

del äfven vann riksdagens bifall, ansåg sig likväl då icke böra tillstyrka

den gjorda framställningen, åberopande såsom skäl härför, bland

annat, att först efter den fullständiga utredning, som af den då samlade

sjöförsvarskomitén vore att motse, frågan angående den ställning

inom försvaret, som sjövapnet för framtiden borde intaga, kunde blifva

tillförlitligen afgjord, samt att på denna frågas pröfning måste ytterst

bero bedömandet, hvilka fartygscerter företrädesvis kunde anses för

våra behof lämpliga.

Sistnämnda komité har emellertid uti sitt numera afgifna betänkande

med samma enighet, som i detta hänseende utmärkte den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte Jrafrudtiteln.

[16]

Minbåt.

uteslutande af fackmän sammansatta s. k. certkomitén i dess den 28 Juni

1880 afgifna betänkande, på det bestämdaste uttalat sig för behofvet

och lämpligheten af pansarbåtar för våra kusters försvar samt föreslagit

dylika fartygs anskaffande; och då jag fortfarande vidhåller min

förut uttalade åsigt om dylika fartygs oumbärlighet för ett verksamt

kustförsvar, kan jag icke annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

hos nu sammanträdande Riksdag göra förnyad framställning i detta

hänseende.

De senaste årens erfarenhet och uppfinningar gifva icke någon

anledning till väsentliga förändringar i den af certkomitén föreslagna,

med bokstafven A betecknade fartygstyp, hvilken på samma gång den

förenar de erforderliga egenskaperna af fart, sjöduglighet och manöverfärdighet,

icke är större än att den beqvämt kan passera de flesta af

våra segelleder inomskärs samt derjemte är afsedd att bära den kraftigaste

bestyckning och det tjockaste pansar, som med dess storlek

kan vara förenligt, hvartill kommer att kostnaden för fartyget äfven är

måttlig och be sättnings styrkan relativt liten.

Några väsentliga afvikelser eller förändringar i de af oftanämnda

certkomité gjorda bestämmelser lära derföre vid nu ifrågavarande

nybyggnad icke heller vara af förhållandena påkallade, med

undantag möjligen deraf, att, till följd af de beaktansvärda framsteg

som blifvit gjorda med afseende å pansarplåtars, i förhållande till

deras tjocklek, ökade motståndsförmåga, en vigtig förbättring torde

kunna åstadkommas.

Kostnaden för nu ifrågavarande fartyg är beräknad till 2,290,000

kronor samt artilleri- och minutredning för detsamma till 548,000 kronor

eller tillhopa 2,838,000 kronor, hvaraf för år 1884 borde utgå

838,000 kronor.

Sjöförsvarskomiténs förslagsvis uppgjorda beräkning af fartygsmaterielens

successiva förnyelse (Bil. A. Tab. 7) upptager icke anskaffning

af någon minbåt för sjelfgående minor under de närmaste åren

och hvarken denna komité eller certkomitén ifrågasätter någon minbåt,

afsedd för den större sortens minor eller 19 fots 15 tums. I flottans

förråd finnas likväl 24 stycken sådana minor, hvaraf 8 äro afsedda för

minfartyget »Rån» och 8 skulle afses för den första pansarbåt, som

komme att byggas, men återstående 8 minor skulle enligt de afgifna

förslagen icke finna användande förr än möjligen å den andra pansarbåt,

som kunde komma att byggas. Visserligen har det varit ifrågasatt att

använda dessa minor för fästningarne Kungsholmen och Oscar Fredriksborg,

men då den härför erforderliga anläggningskostnad, hvilken beräk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln.

13

nas uppgå till ungefär samma belopp som anskaffandet af en minbåt, synts

i förhållande till det påräkneliga gagnet alltför betydlig, har förslaget

blifvit afstyrkt af vederbörande och ostridigt lärer vara att en minbåt,

som lätt kan förflytta sig till hvilken plats på vår kust som helst der

den bäst behöfves, bör ega ett afgjordt företräde; och då vi i främsta

rummet böra draga all den fördel vi kunna af de krigsredskap vi redan

ega, får jag, på det ofvannämnda dyrbara minor i behofvets stund må

finna användande och icke ligga gagnlösa i förråden, tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att för år 1884 af Riksdagen jemväl begära anslag till

en minbåt af första klassen för utskjutande af Whiteheads 19 fots 15

tums sjelfgående minor, försedd med lämplig bestyckning och med sjöduglighet

förenande stor hastighet, hvarigenom densamma äfvenledes

vid behof kunde användas såsom rekognosceringsfartyg. En för dansk

räkning tillverkad dylik minbåt har visat sig kunna uppdrifvas till en

hastighet af mer än 20 knop och kunna medföra tillräckligt bränsle

för att med modererad fart tillryggalägga mer än 1,000 nautiska mil,

ungefärligen motsvarande våglängden från Haparanda till Strömstad.

Kostnaden för densamma beräknas till 190,800 kronor.

Till fyllande af bristen uti erforderlig artilleri- och utredningsmateriel

för de fartyg, som redan finnas, har Marinförvaltningen anmält

följande behof, hvilka ansetts böra under år 1884 tillgodoses, nemligen:

för 10 st. kulsprutor af 25 mm. och gröfre kaliber till monitorerna

och en del l:a klassens kanonbåtar jemte erforderlig ammuni
-

tion.........................................................................

............ kr.

72,000:

»

spetsprojektiler ................................................

............ »

58,000:

»

komplettering af skråförrådet .......................

............ »

20,000:

»

50 laddningar prismatisk! krut ......................

............. »

13,000:

))

handgevär spatroner.............................................

. ........... »

50,000:

))

2 st. elektriska lysapparater för fartyg,

en vid

hvardera af flottans stationer .........................

............. »

28,400:

V

[17]

Artilleri- och

utredning smateriel.

eller tillhopa kr. 241,400: —

Af dessa anslagsbehof lärer likväl utan olägenhet kunna anstå

med de för skråförrådets kompletterande beräknade 20,000 kronor,

hvarigenom ofvannämnda behof för år 1884 endast komme att uppgå

till .................................................................................................. kr. 221,400: —

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade för år 1884 till flottans

nybyggnad och komplettering af Riksdagen på extra stat äska:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte Imf?iidtiteln.

till fortsättande af ett öfningsfartyg................................ kr. 650,000: —

» påbörjande af en pansarbåt......................................... » 838,000: —

)) anskaffande af en minbåt ............................................ » 190,600: —

» artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga

fartyg.......................................................................... » 221,400: —

eller tillhopa kr. 1,900,000: —

[18]

Kruthus och

minmagasin å

Björnholmen.

[19]

Lacldhus för

minor.

[20]

Syft- och

tändstationer

vid Vestra

Hästholmen.

[21]

Minväsendets

utveckling.

Minväsendet.

Af de för minväsendets utveckling för år 1883 å extra stat anvisade

medel afsågos 26,400 kronor till inköp af lämplig plats m. m.

för uppförande af kruthus, minmagasin m. m. i Stockholms skärgård.

Sedan den söder om Rindön belägna holmen »Björnholmen», enligt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 December 1881 blifvit för ändamålet

inköpt och då dels behof af ökadt utrymme för förvaring af

krut med det snaraste erfordras och dels lämplig upplagsplats för de

till spärrande af inloppet till hufvudstaden befintliga minor saknas,

torde med uppförande af kruthus för inrymmande af 5,760 centner

krut samt ett minmagasin, vaktstuga in. m. icke böra anstå. Kostnaderna

för dessa anläggningar beräknas till 93,710 kronor och skulle

således, med afdrag af förut beviljade 26,400 kronor, för ändamålet

ytterligare erfordras ett belopp af 67,310 kronor.

För närvarande finnes icke någon lämplig plats ej heller äro öfriga

behöfliga anordningar vidtagna för utförande af laddningsarbetet

med de fasta minorna vid Garlskrona station. Behofvet af ett laddhus

har derför blifvit anmäldt och såsom lämplig plats för detsammas uppförande

föreslagits strandremsan utanför norra bastionen vid Drottningskär.

Kostnaden för ett sådant laddhus samt för anbringande af räls

och en spirkran för åstadkommande af snabb kommunikation för minornas

transporterande till och från laddhuset beräknas till 7,000 kronor.

Bland de för år 1884 erforderliga extra anslag har Marinförvaltningen

anmält kostnaden för inredande af en tändstation på Vestra Hästholmen

och för ordnandet af två syftstationer derstädes, afsedda för minspärrning

vid vestra inloppet till Carlskrona ; och är denna kostnad beräknad

till 4,900 kronor för tändstationerna och 4,000 kronor för syftstationerna.

För ofvannämnda ändamål erfordras alltså ett extra anslag

å 8,900 kronor.

Förutom medel till ofvannämnda för minväsendet erforderliga behofs

tillgodoseende, hvarmed jag anser icke böra anstå, hemställer jag att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte liufru(Ititeln.

15

Eders Kongl. Maj:t i likhet med föregående år till minväsendets utveckling

täcktes af Riksdagen för år 1884 äska ett anslag af 16,790

kronor, hvarigenom hela anslaget för minväsendet skulle komma att

utgöra 100,000 kronor.

Nya kasernbyggnader.

För kaserners uppförande har sjöförsvarskomitén beräknat ett anslagsbehof

af 1,100,000 kronor samt deraf i förslaget till stat för år

1884 uppfört 250,000 kronor såsom extra anslag; och ehuruväl, såsom

af det af mig framlagda förslag till förändringar i organisationen af

sjöförsvaret synes, anslagsbehofvet för kasernbyggnader in. in. skulle

komma att med omkring 400,000 kronor understiga ofvanberörda, af

komitén beräknade belopp, har jag likväl, då ökadt kasernutrymme är

af stort behof påkalladt, ansett lämpligt att detta anslagsbehof på en

kortare tid fördelas och hemställer fördenskull att för år 1884 enahanda

belopp med det af komitén föreslagna, eller 250,000 kronor,

måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begäras till uppförande af

nya kasernbyggnader.

Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för

Sjöförsvarskomitén m. m.

Då Eders Kongl. Maj:t den 19 Juni 1880 beslöt uppdraga åt en

komité att afgifva förslag till sjöförsvarets ordnande, erhöll tillika Marinförvaltningen

befallning att af tillgängliga medel förskottsvis utbetala

kostnaderna för densamma mot ersättning uppå framdeles skeende anmälan.

Dessa kostnader hafva, enligt meddelad uppgift, tillsammans

uppgått till 72,934 kronor 21 öre, men till betäckande häraf äro å

extra stat för år 1883 redan anvisade 49,356 kronor 17 öre eller utgifterna

intill innevarande års början, hvadan alltså ett belopp af 23,578

kronor 4 öre återstår att ersätta.

Sedermera har Eders Kongl. Maj:t under den 1 sistlidne Decemberbeslutat,

att de från Marinförvaltningen och öfrige vederbörande inkomna

utlåtanden öfver nämnda komités förslag till sjöförsvarets ordnande

skulle till trycket befordras i en lika stor upplaga som komitébetänkandet

eller 3,000 exemplar samt att tryckningskostnaden, med

[22]

Nya kasernbyggnader.

[23]

Kostnader för

en komité.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Femte Imfvudtiteln.

•undantag för den som belöpte å 1,500 exemplar, afsedda att åtfölja

bihanget till Riksdagens protokoll, skulle af Marinförvaltningen godtgöras

af omhänder hafvande medel och till ersättning derefter anmälas

i sammanhang med öfriga kostnader för ofvan berörda komité. Sistnämnda

kostnad uppgår till 975 kronor och hemställer jag underdånigst

att Eders Kong!. Magt täcktes för förberörda ändamål af Riksdagen

begära ett extra anslag å tillhopa kronor 24,550.

Sammanlagda summan af de för år 1884 erforderliga extra anslag

under femte hufvudtiteln skulle allt så, såsom af ofvan nämnda bilaga

synes, utgöra 2,274,550 kronor.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Magt Konungen till alla delar i nåder

bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte

hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof

blifvit af departementschefen i underdånighet hemstäldt;

och skulle utdrag af protokollet öfver hvad

Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet

af Kong]. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets

tillstånd och behof i hvad. den afsåge femte hufvudtiteln

och sjöförsvaret.

In fidem

i?. Sundin.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

Bilaga.

Förslag till Riksstat för Femte hufvudtiteln år 1884.

] -—--

—

Anvisning

Sj oför svars-Departementet.

i

kontant.

Summa.

Ordinarie anslag:

Departementet och öfverstyrelsen:

Departementschefen ......................................................

17,000

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpedi-

tionen .....................................................

26.800

Marinförvaltningen........................................................

38,600

—

82,400

Flottans personal:

Aflöning för Flottans kårer och stater ..........................

1,387,484

_

Alderstillägg, Förslagsanslag .......................................................

32,000

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, för-

slagsanslag högst .....................................................

287,000

_

Natura-underhåll, förslagsanslag .............................................

554,000

—

Lega och hemkall, reservationsanslag .............

15,500

2,275,984

—

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag........................

—

—

1,082,735

—

Diverse anslag:

Flottans öfningar, reservationsanslag.....................................

671,000

_

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan ...................................................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan .................................................. 8,780: _

39,820

_

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag

60,000

—

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller

kommendering utrikes ...........................

15,000

_

Durchmarschkostnader, reservationsanslag............................

40,000

_

För sjukvård ....................................................

40,000

För diverse behof ..............................................

19,175

Bese- och traktameutspenningar, förslagsanslag..............................

30,536

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.....................

80,850

Extra utgifter......................................................... |

12,500

1,008,881

Summa kronor |

- |

-| 4,450,000

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufrudtiteln.

Anvisning

i

kontant.

Summa.

Transport

—

—

4,450,000

—

Handeln:

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsan- slag ...................................................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart ................................................

Nautisk-Meteorologiska byrån........................................................

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart

och åt föreståndaren för Nautisk-Meteorologiska byrån, förslags- anslag ..............................................................................

1,200,000

94,650

9,000

13,000

—

1,316,650

Summa summarum kronor

—

—

5,766,650

-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

19

Summa.

650,000

838,000

—

190,600

—

221,400

—

67,310

7,000

—

8,900

—

16,790

—

250,000

—

24,550

—

2,274,550

—

Extra ordinarie anslag:

Till fortsättande af ett öfningsfartyg...................................................

» påbörjande af en pansarbåt ...........................................................

» anskaffande af en minbåt ...............................................................

» artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga fartyg''..................

» uppförande af kruthus, minmagasin m. m. i Stockholms skärgård ........

» » af laddhus för minor vid Carlskrona .................................

» » af syft- och tändstationer vid vestra inloppet till Carlskrona

» minväsendets utveckling..................................................................

» nya kasernbyggnader .....................................................................

Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för sjöförsvarskomitén m. m.

Summa kronor

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 10 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under''Riksstatens sjette hufvudttel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarne:

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufvudtiteln.

[1-2]

Rätt för Kommerskollegium

att disponera

lediga löner.

Tillfällig löneförbättring

för Kommerskollegium

samt Bergsstaten.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

Sedan Kommerskollegium och flera andra myndigheter afgifvit

utlåtanden öfver det inom Civildepartementet uppgjorda nya förslag

till förordning om grufvor, har samma förslag blifvit under sistlidne

November månad föredraget inom Högsta Domstolen. Då emellertid

Högsta Domstolens yttrande öfver förslaget ännu icke hunnit afgifvas,

kan något definitivt förslag angående ordnandet af vår grufvelagstiftning

ännu icke föreläggas Eders Kongl. Maj:ts pröfning. I följd häraf

är jag ock förhindrad att nu framlägga något förslag rörande Kommerskollegiets

indragning. Den slutliga lösningen af denna fråga är

nämligen, såsom vid flera föregående tillfällen blifvit erinradt, beroende

af, bland annat, de grundsatser, som komma att göra sig gällande

i den blifvande grufvelagstiftningen. Vid sådant förhållande och då

för nöjaktigt upprätthållande af de kollegiet åliggande göromål är

nödigt, att kollegiet äfven under nästkommande år må kunna förfoga

öfver samma arbetskrafter som hittills, torde i afseende å kollegiet

böra hos Riksdagen för år 1884 utverkas samma medgifvanden som

för innevarande och flera föregående år blifvit lemnade, likasom ock,

då någon lönereglering för bergmästarne icke kan genomföras så

länge frågan om ny grufvestadga ännu är oafgjord, de bland bergmästarne,

hvilka icke äro med boställen försedde, samt tjenstemännen

vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande

af löneförbättring i likhet med hvad för flera föregående år

egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1884, i den mån de för bestridande af

göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvudtiteln.

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och

tjensteman, med undantag af fyra “kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1884 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på

extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa såsom tillfällig

löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner

eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

Uti mina underdåniga yttranden till statsrådsprotokollet den 5 [3]

Januari 1881 och den 9 Januari 1882 vid föredragning af förslag till Anslag ull

■reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel har jag redo- miska

gjort för de praktiska försök, som den af Eders Kongl. Maj:t med kartverk.

anledning af 1880 års Riksdags anhållan tillsatta kommission för de

allmänna kartarbetena verkstält för fullgörande af det kommissionen

lemnade uppdrag att söka utröna hvilka besparingar af tid och kostnader

må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska

kartverken till ett kartverk med begagnande af en gemensam

fältmätning och billiga reproduktionsmetoder. Sedan dessa försök

under sistlidna år afslutats, har kommissionen den 21 Oktober 1882

afgifvit underdånigt utlåtande rörande de ekonomiska och topografiska

kartverkens framtida bearbetande. I detta utlåtande har kommissionens

flertal, med godkännande i dess hufvudgrunder af det förslag,

som blifvit af 1878 års kartverkskomité framstäldt, föreslagit, bland

annat, följande bestämmelser rörande kartverkens ordnande:

att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken sammanslås

till ett kartverk, under namn af landkartverket, stäldt under chefens

för generalstaben chefskap;

att för uppmätningen och kartläggningen af landets särskilda

delar med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen bör

fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,

nemligen :

skalan 1 :20,000 för det sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen

intill 29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens

karta öfver Sverige gällande bladindelning;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufyudtiteln.

skalan 1:50,000 för den del af det norrländska kustlandet, hvilken

ligger mellan den norra gränsen för först nämnda skalas användande

och södra gränsen för Norrbottelis län, äfvensom för det närmaste

området kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland

samt omkring Storsjön eller för ett sammanlagdt område af omkring

340 qv. mil; samt

skalan 1:100,000 för hela det öfriga området, med de undantag,

som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter,

der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;

att för det område, som uppmätes i skalan 1 : 20,000, denna uppmätning

göres såväl ekonomisk, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de för det ekonomiska kartverket nu gällande grunder, som ock topografisk,

med användande för höj dbeteckningen af ett backstrecksmanér,

fullständigadt genom noggranna höjdbestämmelser; men för hela det

öfriga området endast topografisk, men med iakttagande, att den grundläggande

stomkartan bör utarbetas med hänsyn till att framdeles kunna läggas

till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till en ekonomisk plankarta;

att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 fortsättes

efter oförändrad plan intill Norrbottens lånegräns, med undantag

för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden

i koppar utbytes mot heliogravyr;

att den för södra Sverige i skalan 1 : 20,000 upprättade ekonomisk-topografiska

kartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck,

förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande

bestämmelser tillämpas och äfven utsträckas till Vesterbottens läns

lappmark;

att årliga anslaget från och med det år, föreliggande plan må

komma att tillämpas, bestämmes till 190,000 kronor; men att detta

anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående

medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den storlek,

som kan erfordras för att kartverket må kunna inom en tidrymd

af 35 år öfver hela landet fullbordas.

Vid kommissionens utlåtande finnas emellertid fogade skiljaktiga

meningar från två af kommissionens ledamöter, afdelningschefen för

generalstabens topografiska afdelning och chefen för statistiska centralbyrån.

Den förre har föreslagit, att det ekonomiska kartverket för

södra och mellersta delarne af riket skall afslutas när arbetena inom

Skaraborgs län fullbordats, samt att de genom detta kartverks indragning

tillgängliga medel i stället skola användas till fortskyndande

af det topografiska kartverket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette lnifVudtiteln.

Den senare åter har uttalat den åsigt, att det bästa vore, om vid

de båda kartorna, den ekonomiska och den topografiska, så få rubbningar

som möjligt gjordes och att kartverken således bearbetades

ungefär såsom under senare åren skett och så att de båda slagens kartläggning

af riket samtidigt afslutades. Med afseende härå och af öfriga

skäl har han hemstält, det följande hufvudgrunder måtte fastställas:

att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken fortfarande

bearbetas och ställas under chefens för generalstaben chefskap;

att för återstående uppmätningen och kartläggningen af landets

särskilda delar, med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen

bör fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor

användas, nemligen

för ekonomiska kartan: skalan 1 : 20,000 för hittills ej ekonomiskt

kartlagda delar af sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen intill

29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens karta öfver

Sverige gällande bladindelning, samt skalan 1 : 50,000 för den norr

derom belägna delen af riket utom Norrbottens län; och

för topografiska kartan: skalan 1 : 50,000 för ej allenast de hittills

icke i denna skala topografiskt kartlagda delarne af sydliga och mellersta

Sverige intill nyssnämnda bladkant utan äfven för den del af det norrländska

kustlandet, hvilken ligger mellan denna kant och södra gränsen

för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området kring de

vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring Storsjön

eller för ett sammanlagdt område i Norrland af omkring 340 qvadratmil;

samt skalan 1 : 100,000 för hela det öfriga området i norra Sverige;

att den ekonomiska kartläggningen, som verkställes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket nu gällande

grunder, dock att kartan förses med nödigt antal höjdsiffror, utföres

på det sätt, att en del af den härför erforderliga arbetsstyrkan

föregår med sitt arbete den topografiska kartläggningen och eu del

samtidigt bearbetar den redan i 1 : 50,000 topografiskt men ej ekonomiskt

kartlagda delen af landet, så att både den ekonomiska och den

topografiska kartläggningen af hela riket på en gång afslutas;

och att den topografiska kartläggningen, som utföres i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med härför hittills gällande grunder, skall föregås

af den ekonomiska kartläggningen, så att för den topografiska kartan

ej må behöfva upprättas någon särskild grundläggande stomkarta, utan

erhålles denna genom nedtransportering till behöflig arbetsskala från

den ekonomiska kartan, der hon ej redan innehar denna skala;

att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 fort
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufrudtitelu.

sättes efter oförändrad plan intill Norrbottens länegräns, med undantag

för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden

i koppar utbytes mot lieliogravyr;

att utgifningssättet för den ekonomiska kartan må tillsvidare lemnas

oafgjordt;

att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande bestämmelser

tillämpas och äfven utsträckas till Vesterbottens läns lappmark;

att årliga anslaget bestämmes till 190,000 kronor, men att detta

anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående

medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den storlek,

som kan erfordras för att kartverken må kunna inom en tidrymd af

högst 35 år öfver hela landet fullbordas.

öfver kommissionens utlåtande har yttrande infordrats från befälhafvaren

för generalstaben. I detta yttrande, som afgifvits den 12

December 1882, förklarar befälhafvaren på anförda skål, att han icke

anser sig böra tillstyrka bifall till den föreslagna förändringen i den

nu för södra och mellersta Sveriges topografiska kartläggning använda

uppmätningsskalan 1 : 50,000, att han hvad angår den ekonomiska

kartläggningen af södra och mellersta Sverige instämmer i chefens för

statistiska centralbyrån i dennes reservation uttalade åsigter och förslag,

samt att han beträffande kartläggningen af Norrland icke har något

att i hufvudsak erinra mot kommissionens förslag.

Af den redogörelse jag nu tillåtit mig lemna behagar Eders Kongl.

Maj:t finna, att enighet mellan de sakkunnige ännu icke kunnat ernås

rörande lämpligaste sättet för kartverkens framtida bearbetande. Denna

omständighet bjuder, att en synnerligen fullständig och noggrann beredning

af denna på vår framtida utveckling i flera hänseenden ingripande

fråga måste föregå innan ärendet förelägges Eders Kong!.

Maj:t till afgörande. Den knappt tillmätta tid, som förflutit sedan

befälhafvarens för generalstaben yttrande inkom, har icke medgifva

att ännu verkställa denna beredning och jag är således förhindrad att

nu framlägga definitivt förslag angående kartverksfrågans ordnande.

Vid detta förhållande lärer någon ändring i planen för de ekonomiska

kartverkens bearbetande under år 1884 nu icke kunna i fråga

sättas, utan man torde vid uppgörande af regleringen utaf statsverkets

utgifter för nämnda år böra antaga att arbetena komma att under

samma år bedrifvas på hufvudsakligen likartadt sätt som hittills. Således

lära ock, på sätt afdelningschefen för generalstabens topografiska

afdelning hemstält, enahanda extra anslag böra äskas, som äro beviljade

för innevarande år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

I

Sjette lmfyudtitelii. 7

Dessa anslag äro 31,000 kronor för det ekonomiska kartverket

för Norrbottens län och 45,000 kronor för det ekonomiska kartverket

för mellersta och södra delarne af riket. Uppstående behållningar å

det senare anslaget få enligt Riksdagens medgifvande användas till

bestridande af utgifter till det topografiska kartverket.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa dels till fortsättande af

de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor

och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen

uppstående behållning å det sist nämnda anslaget må få användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

Innan jag underställer Eder Kongl. Maj:ts pröfning Statskontorets

utlåtande öfver en underdånig framställning från åtskillige landträntmästare

om löneförbättring, anhåller jag att få i minnet återkalla:

att för landssekreterare, landskamrerare, länsnotarier, länsbokhållare

landskanslister, landskontorister, kronofogdar och länsmän ny lönereglering

tillämpats från och med år 1879;

att jemväl för häradsskrifvare ny lönereglering från och med år

1881 träd t i verket;

att Eders Kongl. Maja till 1880 års Riksdag gjort framställning

om lönereglering äfven för den enda återstående klassen af landtstatstjenstemän

eller landträntmästare, i syfte att desse tjensteman

skulle, mot det att de afstode från de med tjensten förenade extra

inkomster, komma i åtnjutande af dels en fast lön af 3,000 kronor,

dels tjenstgöringspenningar, hvilka med hänsyn till uppbördens storlek

och göromålens olika omfattning inom de särskilda länen skulle utgå

med resp. 1,500, 1,300 och 1,000 kronor, dels oek ålderstillägg till

belopp af 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring; men att

Riksdagen förklarade, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

icke för närvarande kunde vinna Riksdagens bifall.

Derjemte utbeder jag mig att få erinra att, sedan förrberörda

framställning gjordes till 1880 års Riksdag, Eders Kongl. Maj:t för

åstadkommande af förenklingar i statsmedelsförvaltningen dels genom

Löner e-citering

för

landträntmästare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette liufvudtiteln.

nådig kungörelse af den 19 Mars 1880 förordnat, att uti stad, der afdelningskontor

af riksbanken är förlagdt, landtränteriets kassabehållning

skall, i den mån densamma icke är åt landträntmästarens enskilda

vård och ansvarighet för mindre utgifters bestridande anförtrodd,

i nämnda afdelningskontor insättas å folioräkning, dels ock uti nådigt

bref till Statskontoret af den 5 Oktober 1881 meddelat särskilda föreskrifter

och bestämmelser, åsyftande att, till minskning i statsverkets

behof af kassaförlag, vid landtränterierna i Stockholm och de sju

städer, der riksbanken hade afdelningskontor, ej allenast förekommande

utbetalningar af statsmedel genom riksbankens förmedling så ordnades,

att all utbetalning, som öfverstege 6,000 kronor samt inom Malmöhus

län 8,000 kronor, skedde genom anvisningar, af Eders Kongl. Maj:ts

vederbörande Befallningshafvande utstälda å Statskontoret, och hvilka

i Stockholm direkt af riksbanken samt i öfriga städer, der Riksbanken

hade afdelningskontor, af dessa inlöstes till fulla beloppet, för att

sedermera vid hufvudkontoret i räkning påföras Statskontoret, än äfven

att inlevereringar till Statskontoret af de till i fråga varande landtränterier

inflytande statsmedel borde, vare sig af den, som skulle till

länsstyrelsen göra en inbetalning, eller af denna styrelse sjelf, insättas

uti Stockholm i riksbanken och uti öfriga här omförmälda städer i

vederbörande afdelningskontor, för att genom dess försorg Statskontorets

folioräkning hos hufvudkontoret tillgodokomma.

Uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrifter hafva dels

landträntmästarne i Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens

län gjort underdåniga framställningar om erhållande af sådan

löneförbättring, som afsågs med det af Eders Kongl. Maj:t till 1880

års riksdag aflåtna nådiga förslag till lönereglering för landträntmästarne

i riket, dels ock landträntmästaren i Yermlands län, under förmälan

att han instämde i nyssberörda framställningar, tillika i underdånighet

anhållit att, för bibehållande af den proportion emellan räntmästarne

och kronofogdarne i afseende å löneinkomster och pensionsrätt, som

. bestämdes genom den år 1856 faststälda lönereglering för landsstaten,

räntmästarne måtte beviljas förmånen af två ålderstillägg.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver infordrats, har uti underdånig

skrifvelse af den 31 Oktober 1882 anfört, att enligt nu gällande

stat landträntmästarnes aflöning inom Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län utgjorde 2,500 kronor, eller

tillsammans......................................................................... kr. 10,000: —

transport kr. 10,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln.

9

transport kr. 10,000: —

och inom de öfriga länen, med undantag af Östergötlands,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs

län, 3,000 kronor, eller för 16 län .................... >’ 48,000: —

samt inom sistnämnda län de högre belopp, som redan

före den senast faststälda regleringen af vederbörande

innehades och då beräknades, nemligen:

i Östergötlands län ........................... kr. 3,619:

» Malmöhus » » 3,257:

» Göteborgs och Bohus )> ........................ » 3,449:

» Elfsborgs » » 3,014: » 13^339; —

Summa kr. 71,339: —

I fråga varande aflöningar bestode

dels af kontant lön, för samtlige räntmästarne i staten upptagen

till ................................................................ kr. 47,982: —

dels för räntmästarne i Upsala, Södermanlands,

Östergötlands och Örebro

län af anvisad förmån utaf löningsjord

med i staten uppskattadt värde af ... » 1,074: — pr_ 49^056: —

dels ock extra inkomster, beräknade till olika belopp

för hvarje tjenst och för alla tjensterna tillsammans

till ............................................................................................. )) 22,283: —

Summa kr. 71,339: —

I anseende dertill att extra inkomsterna uppgått till högre belopp

än som i stat beräknats, hade dock aflöningarna i allmänhet varit vida

större än här ofvan enligt stat upptagits. För åren 1863—1872 hade

i medeltal räntmästarnes aflöning vexlat mellan 2,700 kronor, som den

utgjort i Gotlands län, och ända till 7,300 kronor, hvartill för Christianstads

län medeltalet för nämnda tid uppgått. De hufvudsakligaste

af extra inkomsterna, nämligen remisslage och stämpelpappersprovision,

hade i medeltal för nyssnämnda år utgjort, remisslage omkring 18,000

kronor och stämpelpappersprovision omkring 23,300 kronor. Under

de derpå följda åren hade dessa extra inkomster uppgått till än högre

belopp och enligt räkenskaperna för åren 1879—1881 i rundt tal belöpt

sig:

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufyudtiteln.

år 1879 ...........

» 1880............

)> 1881............

remisslage

till kr. 20,100: —

» » 24,800: —

y> » 30,000: —

stämpelpappersprovision

kr. 38,600: —

» 50,100: —

» 54,600: —

Till följd häraf hade ock räntmästarnes inkomster af tjensten under

dessa år än vidare öfverstigit hvad i staten beräknats, så att desamma

enligt ett i Statskontoret uppgjordt sammandrag af räkenskaperna

i medeltal för åren 1879 —1881 belöpt sig:

kontant lön extra in
och

löningsjord. komster.

för räntmästaren

i Christianstads

län till

2,051

— 9,271: 94.

11,322:

94.

» »

» Malmöhus

»

»

1,709

— 7,344: 92.

9,053:

92.

» »

» Göteborgs och Bohus

»

»

1,843

- 5,103: 36.

6,946:

36.

» »

» Östergötlands

»

»

1,668

— 5,258: 18.

6,926:

18.

» »

» Stockholms

»

»

1,881

_ 4,808: 04.

6,689:

04.

» »

» Skaraborgs

»

»

1,924

— 4,760: 37.

6,684:

37.

» »

» Blekinge

»

»

2,365

— 3,117: 76.

5,482:

76.

» »

» Jönköpings

»

»

1,988

— 3,474: 66.

5,462:

66.

» »

» Elfsborgs

»

»

1,585

— 3,825: 59.

5,410:

59.

» »

» Kalmar

'' »

»

1,769

— 3,410: 55.

5,179:

55.

» »

» Vesternorrlands

»

»

2,363

— 2,506: 69.

4,869:

69.

» »

» Vestmanlands

»

»

1,937

— 2,790: 79.

4,727:

79.

» »

» Kronobergs

»

»

2,223

- 2,471: 79.

4,694:

79.

» »

» Upsala

»

»

2,116

— 2,467: 50.

4,583:

50.

2> »

» Gefleborgs

»

»

2,245

— 2,267: 20.

4,512:

20.

» »

» Vermlands

»

»

1,917

- 2,533: 14.

4,450:

14,

» »

» Örebro

»

»

2,081

— 2,210: 96.

4,291:

96.

» »

» Kopparbergs

»

»

2,160

— 2,042: 91.

4,202:

91.

» »

» Södermanlands

»

»

2,277

— 1,846: 66.

4,123:

66.

» »

» Hallands

»

»

2,260

— 1,752: 05.

4,012:

05.

» »

» Jemtlands

»

»

2,309

— 1,358: 92.

3,667:

92.

» »

» Vesterbottens

»

»

1,999

— 1,337: 26.

3,336:

26.

» »

» Norrbottens

»

»

2,196

— 977: 42.

3,173:

42.

» »

» Gotlands

»

»

2,190

965: 62.

3,155:

62.

eller tillsammans

kr.

49,056

— 77,904: 28.

126,960:

28.

Förutom af remisslage vid leverering af stats- eller andra allmänna

medel samt af stämpelpappersprovision, bestode räntmästarnes extra

inkomster af provision å möteskostnadsmedel och, för Vester- och

Norrbottens län, å salpetermedel, samt, för Vestmanlands län, å knektelegomedel,

hvilken sistnämnda provision, jemlik! nådiga reglementet

den 18 Maj 1833 för Vestmanlands regementes knektelegomedelskassas

styrelse och förvaltning, utgick med en åttondedels procent af kassans

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette lnifvudtiteln.

fruktbärande kapital. I eu del län förekomme dessutom arfvoden af

bevillningsmedlen. Derefter återstående extra inkomster utgjordes,

enligt räkenskaperna, hufvudsakligen af provision å landstingsmedel

samt remisslage å riddarhus- och brandstodsmedel och uppginge till

mindre betydliga belopp.

Uti det af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda

förslag till aflöningsstat för landträntmästare hade, med hänsyn ej

blott till uppbördens storlek utan äfven dertill att göromålen vid räntmästaretjensterna

inom särskilda län vore af olika omfattning, länen

fördelats i tre klasser, med olika aflöningsförmåner för hvarje klass.

De föreslagna aflöningsförmånerna vore

för räntmästarne i Östergötlands, Kalmar, Christianstads, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län:

lön....................................................................... kr- ''k0(l0: “

tjenstgöringspenningar ................................... » l,50(k_ 1 kr. 4,500: —

för räntmästarne i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,

Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Yesternorrlands län:

lön .......................................................................... kr- ;>’*0()(): -

tjenstgöringspenningar ................................... » 1,300: kr. 4?300: —

samt för räntmästarne i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,

Vestmanlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län:

]ön .............................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar .................................... » 1,000''- kr. 4,000: —

hvartill komme ålderstillägg efter fem år med 500 kronor.

Vid jemförelse mellan detta förslag till aflöningsstat och de aflöningsförmåner,

som af räntmästarne för närvarande åtnjötes, framginge

emellertid, dels att dessa senare förmåner icke kunde anses vala

emellan tjensteinnehafvarne fördelade i lämpligt förhållande till de

med befattningarna förenade göromål, dels att nuvarande, aflöningsförmånerna

ej allenast vid de räntmästarebefattningar, livilkas innehafvare

hos Eders Kongl. Maj:t nu gjort framställning om löneförbättring,

''understigit de i förslaget för samma befattningar upptagna

aflöningsbelopp, oberäknadt den i förslaget omförmälda rätt till ålderstillägg

efter fem år, utan äfven att detta förhållande jemväl egde

rum vid räntmästaretjensterna i Södermanlands, Örebro och Kopparbergs

län samt, om förmånen af ålderstillägg toges i betraktande,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette Imfyncltiteln.

jemväl i Kronobergs, Hallands och Gefleborgs län. I de öfriga tretton

länen öfverstege deremot de nuvarande löneförmånerna i större eller

mindre mån hvad för en hvar af räntmästarne i dessa län blifvit i den

föreslagna aflöningsstaten beräknadt.

Enligt hvad ofvan omförmälts uppginge sammanlagda beloppet af

räntmästarnes aflöningsförmåner, beräknade efter förhållandena under

åren 1879—1881, till 126,960 kronor 28 öre. För genomförande af

den utaf Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag föreslagna aflöningsstat

skulle kostnaden hafva blifvit:

löner å 3,000 kronor åt 24 landträntmästare................... kr. 72,000: —

tjenstgöringspenningar för 8 tjenster å 1,500 kr. 12,000: —

» )» 8 » å 1,300 » 10,400: —

i » 8 » å 1,000 » 8,000:— }) 30 400''_•

Summa kr. 102,400: —

hvartill lomme ålderstillägg för dertill berättigade 17

räntmästare................................................................................. » 8,500: —

samt för vikariatsersättning under räntmästarnes semester

........................................................................................ » 2,533: —

så att kostnaderna skulle i sin helhet blifva..................... kr. 113,433: —

eller ej obetydligt lägre än sammanlagda beloppet af nu utgående

löneförmåner.

På grund häraf och då de landträntmästarne för närvarande tillkommande

extra inkomster till den del, som bestode af remisslage och

stämpelpappersprovision, vore af beskaffenhet att de otvifvelaktigt

komme att stiga och utgå till högre belopp än som hittills varit fallet,

hvarigenom statsverkets kostnader för i fråga varande tjenstemäns aflönande

måste än vidare ökas, ansåge Statskontoret, som icke funne

skäl att föreslå någon löneförbättring allenast för de räntmästare, som

nu derom gjort framställning, att önskvärdt vore, det en lönereglering

för samtlige desse tjenstemän komme till stånd. Då Statskontoret

emellertid hvarken i anledning af landträntmästarens i Vermlands län

nu gjorda anhållan om beredande af rätt för räntmästare till två ålderstillägg

eller eljest funne anledning att till en sådan lönereglering

föreslå andra grunder, än som framstälts vid frågans öfverlemnande

till 1880 års riksdag, hemstälde Statskontoret i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till 1883 års riksdag aflåta förnyad nådig propo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hufvudtiteln.

sition om lönereglering för landträntmästarne i öfverensstämmelse med

framställningen till 1880 års riksdag samt de dervid fogade förbehåll

och i öfrigt föreslagna vilkor.

Då samtlige de till landsstaten hörande embets- och tjensteman,

med undantag allenast af landträntmästare, numera kommit i åtnjutande

af ny lönereglering och dermed förenade förmåner, synes mig redan

af detta förhållande giltig anledning vara för handen att förorda bifall

till Statskontorets förevarande framställning om aflåtande till instundande

riksdag af nådig framställning om lönereglering jemväl för sistnämnde

tjensteman. För en dylik framställning förefinnas emellertid

dessutom andra vigtiga och beaktansvärda skäl. Af den utaf Statskontoret

meddelade, här ofvan intagna uppgift å landträntmästarnes

aflöningsförmåner i medeltal för åren 1879—1881 framgår nämligen

att, till följd af de extra inkomsternas uppgående till vida högre belopp

än i stat beräknats, aflöningarna för i fråga varande tj eu ster äro

särdeles ojemnt fördelade, då de under nämnda år voxlat emellan 11,322

kronor 94 öre, hvartill de uppgått i Christianstads län, och 3,155 kronor

62 öre, som de utgjort i Gotlands län. Enär alltså desse tjenstemän

inom vissa län uppbära större aflöning, än som står i skäligt och

lämpligt förhållande till de med befattningarne förenade göromål och

ansvar, medan åter inom andra län de äro alltför svagt aflönade, torde

en reglering af landträntmästarnes aflöningsförmåner, i syfte att utjemna

denna olikhet, få anses vara påkallad af rättvisa och billighet.

En lönereglering för landträntmästare, genomförd i enlighet med

det af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda förslag,

skulle vidare icke allenast icke tillskynda statsverket någon ökad kostnad,

utan tvärtom leda till en icke oväsentlig besparing. Jemlikt ofvanberörda

af Statskontoret gjorda utredning komine nämligen löneregleringen

att för framtiden medföra en årlig kostnad af 113,433 kronor,

under det att räntmästarnes aflöningsförmåner i medeltal under åren

1879 — 1881 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 126,960 kronor 28

öre. Härtill kommer, att med det nuvarande aflöningssättet dessa aflöningsförmåner

otvifvelaktigt skulle än ytterligare växa. De väsentligaste

af landträntmästarnes extra inkomster, eller remisslage och

stämpelpappersprovision, hafva nämligen, efter hvad räkenskaperna utvisa,

under de senaste åren alltjemt stegrats och detta i så hög grad,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtiteln.

att nämnda inkomster, som under år 1879 utgjort 58,700 kronor, för

år 1881 uppgått till ej mindre än 84,600 kronor, och en ytterligare

ökning i särskild! den senare inkomsttiteln blir naturligtvis en följd af

stämpelskattens ifrågasatta höjning.

Den omständighet, att en förändrad organisation af hela uppbördsoch

utgiftsväsendet inom länen blifvit i fråga satt, bör enligt min åsigt

icke utgöra något skäl att uppskjuta löneregleringen för räntmästarne.

Huru än denna organisation må gestalta sig, lärer dock alltid hos länsstyrelserna

böra finnas en länskassa för de löpande utgifterna. Denna

kassa måste handhafvas af någon tjensteman och denne tjensteman, han

må nu komma att benämnas räntmästare eller bokhållare, torde böra

blifva så pass aflönad, att kassaförvaltningen må kunna honom med

trygghet anförtros. En lägre aflöning för denne tjensteman, än den nu

för räntmästarne föreslagna, torde således icke kunna i fråga komma och

ur denna synpunkt bör derföre betänklighet ej möta mot att sätta räntmästarne

på ordinarie stat, blott för dem stadgas skyldighet likasom

för andra, redan reglerade landsstatstjenstemän att underkasta sig den

förändring i tjenstgöringsskyldighet, som kan varda föreskrifven. Utsträckes

denna skyldighet derhän, att räntmästarne i öfrigt skola verkställa

det arbete eller lemna det biträde å landskontoret, som kan varda

dem ålagdt, skulle derjemte undanrödjas den invändning man stundom

hört framställas, eller att räntmästarnes nuvarande göromål icke skulle

gifva dem full sysselsättning. Denna anordning komme ock att medföra

den fördel, att det ständigt växande behofvet af extra biträden

vid länsstyrelserna skulle, hvad landskontoren anginge, i någon män

minskas.

Beträffande frågan om och i hvad män de nuvarande inneliafvarne

af räntmästaretjensterna kunna anses pligtige att underkasta sig ny

lönereglering, ber jag att få hänvisa till statsrådsprotokollen för deri

4 Januari 1878 och den 9 Januari 1880, hvilka gifva vid handen, att

samtlige räntmästare ansetts skyldige att, utan någon rätt till bibehållande

af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå på ny lönereglering.

I afseende å de allmänna grunderna för den blifvande löneregleringen,

torde dessa böra i allt väsentligt blifva enahanda med dem,

som vid förut faststälda löneregleringar för landsstaten vunnit tillämpning,

och som blifvit af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, då frågan förra

gången förelädes Riksdagen. Således torde följande grunder höra

iakttagas:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette hufvudtiteln.

De räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands och

Örebro län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen,

efter tillgodonjuten fardagsrätt, till statsverket indragas

den 14 Mars 1886; med iakttagande likväl att nuvarande indelningshafvare

eger att, om han sådant önskar, under sin återstående

tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord emot

det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan

blifva bestämdt, samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager löningsjord, efter

värdering vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen befintliga,

indelningshafvaren tillhöriga byggnader,, som vid synen anses

vara för lägenheten nyttiga.

Den med landträntmästarebefattningarna hittills förenade rätt

till vissa extra inkomster, hvilka, på sätt här ofvan omförmälts,

hufvudsakligen utgöras af remisslage vid leverering af stats- eller

andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-, möteskostnads-

och landstingsmedel samt i Vester- och Norrbottens

län jemväl å salpetermedel äfvensom, ehuru mera sällan, af expeditionslösen,

bör med löneregleringens inträdande upphöra

samt dessa inkomster till statsverket indragas eller eljest besparas,

dock med det undantag att följande sportler komma att

fortfarande utgå, nämligen lösen för sådana expeditioner, som

part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa, äfvensom provisioner för

uppbörd af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars

afgifter eller af medel af än mer enskild natur.

<k

Löneförmånerna torde böra fördelas i lön och tjenstgöringspen.

ningar, vid hvilken fördelning afseende bör fästas derå, att tjenstgöringspenningarne,

så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande

af vikariatsersättning under tjenstledighet, samt att lönen må

utgå med sådant belopp, som efter tjenstens beskaffenhet skäligen må

kunna, efter uppnående af stadgad lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet

såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås, hvarförutom

i fråga om inträdandet af rätt till ålderstillägg landträntmästare

torde böra få i sådant hänseende jemväl räkna sig till godo den tid,

han före utnämningen till räntmästare kan hafva innehaft kronofogdebefattning

med konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nådiga

cirkuläret den 7 Mars 1873; och torde, till följd af indragningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hufvudtiteln.

utaf landträntmästarnes sportelinkomster, de kostnader för arbetsbiträde,

skrifmaterialier och andra expenser, som föranledas af tjensternas

skötande, enligt regel böra af statsmedel bestridas.

Hvad angår vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas åtnjutande,

så torde dessa i tillämpliga delar blifva desamma, som jemlikt

nådiga kungörelserna den 31 Maj 1878 och den 28 Maj 1880 äro gällande i

afseende å faststälda löneregleringar för öfrige embets- och tjensteman

samt betjente vid landsstaten, dock med iakttagande af den utaf mig

redan antydda bestämmelse om tjenstgöringsskyldighet å landskontoret.

Följande vilkor i berörda hänseende synas således böra föreskrifvas:

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som

vid en förändrad organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet

inom länen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, så ock

att lemna det biträde vid göromålen å landskontoret, som kan

blifva honom ålagdt;

att med landträntmästare^''enst icke må förenas annan tjenst

på rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den tinnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar

tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla så länge

den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;

att de med landträntmästarebefattningen förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som förrättat tjensten;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, egef

uppbära hela lönen;''men att den, som eljest undfår ledighet för

svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller _ särskilda

uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som erfordras för

tj enstens förrättande eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af

tjensten anses höra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,

med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna

tid sjelf bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette liufrudtiteln.

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare till

godo räknas ej mindre den tid, som före den nya statens utfärdande

förflutit från det han till tj ensten utnämndes eller enligt

nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå

densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen

till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning med

konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade

nådiga cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det år, då

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare under högst

en månad årligen.

Hvad slutligen angår aflöningen för landträntmästarne synes, på

sätt Statskontoret föreslagit, lönestaten i enlighet med det till 1880

års riksdag framlagda förslag böra blifva följande:

d) i Östergötlands, Kalmar, Christianstads,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands

län......................................................

b) i Stockholms, Södermanlands, Jönkö
pings,

Kronobergs, Örebro, Kopparbergs,

Gefleborgs och Vesternorrlands

län......................................................

c) i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,

Vestmanlands, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län .....................

lön.

tjenstgörings-

penningar.

summa.

3,000.

1,500.

4,500.

3,000.

1,300.

4,300.

3,000.

1,000.

4,000,

jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring.

Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering för landträntmästarne

skulle blifva följande:

Bill. till Riksd. Prof. 18S3. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufvudtiteln.

löner för 24 tjänster å 3,000 kronor .................. 72,000: —

tjenstgöringspenningar för

8 tjenster å 1,500 kronor ........... 12,000: —

8 '' » å 1,300 » 10,400: —

8 » å 1,000 » 8?QQ0: — 30,400: — i02,400: —

hvartill kommer ålderstillägg för nämnde tjensteman till

det belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under år

1884 erfordras, eller ....................................................................... 8,500: —

Summa kronor 110,900: —

Dessutom kommer att för vikariatsersättning under landträntmästarnes

semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande

en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen,

hvartill emellertid det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden åt

extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna i länen» redan

uppförda reservationsanslag torde lemna tillgång, utan att någon förhöjning

deruti blifver erforderlig.

Om från nyssnämnda ................................................... kr. 110,900: —

afdrages hvad som redan finnes på stat anvisadt till aflöning

åt landträntmästare:

löner................................................................................ 47,982: —

boställsförmåner, beräknade till.............................. 1,074: — 49,056: _

uppstår nytt anslagsbehof å ordinarie stat till belopp af kr. 61,844: —

deraf böra uppföras å anslaget under sjette hufvudtiteln till

landsstaterna .................................................................. 53,344: —

och under samma hufvudtitels anslag till ålders
Mlägg

.............................................................................. 8,500: — gl,844: —

På sätt redan här ofvan antydts, kommer emellertid statsverket

icke att tillskyndas några ökade kostnader genom denna lönereglering,

utan uppstå deremot besparingar såväl för statsverket som andra allmänna

fonder, hvilka besparingar, beräknade efter förhållandena under

år 1881, skulle uppgå till följande belopp, nämligen:

remisslage, omkring...........................................

provision å stämpelpappersmedel, omkring

» å salpetermedel, omkring.............

» å möteskostnadsmedel, omkring.

» . å knektelegomedel, omkring .......

eller tillsammans kr. 88,030

kr.

»

»

»

»

30.000

55.000

130

2,200

700

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hufvudtiteln.

Då den behöfliga förhöjningen i det ordinarie anslaget för landsstaten

dragés från sistnämnda summa, visar sig att genom löneregleringen

uppstår för statsverket en besparing af 26,186 kronor, hvilken

besparing antagligen för framtiden blifver ännu större, då, efter hvad

erfarenheten gifvit vid handen, den af landträutmästarne under de

senaste åren uppburna remisslage och provision å stämpelpappersmedel

år efter år icke oväsentligt ökats.

Uti förrberörda utlåtande har Statskontoret slutligen anmält, att i

sammanhang med löneregleringen de under sjunde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag till stämpelpappersomkostnader samt till observations- och

uppbördsprocenter m. m. väl borde undergå någon förändring sålunda

att de minskades, det förra med beloppet af den nu till räntmästarne

utgående stämpelpappersprovision och det senare med beloppet af den

till desse tjenstemän utgående remisslage;

lärande Eders Kongl. Maj :t, uppå anmälan af chefen för finansdepartementet,

vilja meddela de nådiga beslut, hvartill Statskontorets

nu omförmälda framställning må finnas gifva anledning.

Under förutsättning att nu i fråga varande lönereglering varder

genomförd, har Eders Kongl. Maj:t på föredragning af chefen för

finansdepartementet redan fattat beslut om de ändringar i stämpelpapperslagstiftningen,

som borde föreslås i följd deraf att räntmästarnes

expeditionslösen komme att indragas.

Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag, som anhåller att vid

behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» få yttra mig i fråga om

anvisande af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg nödiga

medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t- måtte föreslå

Riksdagen, att

dels med nu föreslagna grunder och vilkor i afseende å lönereglering

för landträutmästarne godkänna ofvan intagna förslag till stat för

bemälde tjenstemän;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja det under

titeln »landsstaterna i länen» uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.

Vidare får jag i underdånighet anmäla, att, enligt hvad Statskon- [5].

toret uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof med- Höjning i

delat, följande landsstatsboställen blifvit under år 1882 till statsverket föijd^af lnindragma,

utan att ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit dragning utaf

å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd: boställen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln.

häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal Ivlef N:o 5,

kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal

Väringsö N:ris 1 och 2,

kronofogdebostället i Åkerbo in. fl. härads fögderi af Östergötlands

län | mantal Bökesta med löningsjord, N:o 2, och

kronofogdebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal

Slöta Bygård N:o 6.

Vid sådant förhållande torde, på sätt Statskontoret hemstält, Eders

Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen, att penningeanslaget under

»landsstaterna i länen» må ytterligare höjas med det belopp, hvartill

de fyra under år 1882 indragna landsstatsboställenas afkastning är i

stat beräknad, eller tillhopa 2,950 kronor;

kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad jag

beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 56,294 kronor

eller från nu varande beloppet 2,290,195 kronor till 2,346,489 kronor.

[6] , Slutligen lärer, med tillämpning af det vid beräkning af statsver
ifteslutande

kets inkomster förut i dag fattade beslut, från denna anslagstitel böra

1:Tlfrihäer». uteslutas det under »friheter» uppförda belopp 8,500 kronor.

Hela ordinarie anslaget »landsstaterna i länen», som i riksstaten

för innevarande år är beräknadt till 2,449,595 kronor, deraf anvisning

i kontant 2,290,195 kronor, friheter 8,500 kronor och ersättningar

150,900 kronor, skulle, i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,

komma att höjas med 56,294 kronor och minskas med 8,500 kronor

samt således komma att uppgå till 2,497,389 kronor.

[7] . I den till 1882 års riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

1 n^Unom statsvei’kets tillstånd och behof omnämndes hurusom särskildt i Jemt
Jemtkmds

lands län inom kort torde finnas oundgängligt att öka fögderitjenstelan■

männens antal, enär detta vidsträckta län, der domsagornas antal

nyligen ökats från två till fyra, fortfarande är deladt i blott tre fögderier.

Behofvet att öka fögderiernas i nämnda län antal, på sätt länsstyrelsen

redan då föreslagit samt Kammarkollegium och Statskontoret

tillstyrkt, har ock sedermera ytterligare framhållits af länsstyrelsen.

Jemtlands län, som vid dess bildande år 1810 indelades i nu varande

tre fögderier, Jemtlands norra, Jemtlands södra och Herjeådalens,

omfattar en ytvidd af 444,12 qvadratmil. Häraf belöper på norra fögderiet

179,53 qvadratmil, på södra fögderiet 145,u qvadratmil och på

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette lmfTudtiteln.

Herjeådalens fögderi 119,48 qvadratmil. Samtliga fögderierna hafva större

areal än något annat fögderi i riket, med undantag af fögderierna i

Norrbottens län och ett i Vesterbottens län.

Länets landtbefolkning, som år 1810 uppgick till endast 26,738

personer, hade vid 1881 års utgång stigit till 82,235 personer och alltså

mera än tredubblats sedan förstnämnda år.

Den betydliga tillväxten af länets folkmängd jemte den snabba

utveckling i alla rigtningar, som särdeles efter år 1835 egt rum inom

länet och hvilken utan tvifvel kommer att ytterligare stegras i följd af

den nyligen fullbordade jernvägsanläggningen emellan Sundsvall och

Trondhjem, har ock förorsakat att i synnerhet för kronofogdarne, hvilkas

tid derjemte mycket upptages af sjelfva tjensteresorna, som i anseende

till fögderiernas vidsträckthet blifva längre och mera tidsödande

än annorstädes, göromålen så tilltagit, att, enligt hvad länsstyrelsen redan

1877 anfört, det skulle varit för kronofogdarne omöjligt att medhinna

sina förrättningar, så framt de icke dels erhållit någon lättnad i utmätningsväsendet

derigenom att länsmännen förordnats till sjelfständige

utmätningsmål! i en utsträckning, som ingalunda vore tillfredsställande,

dels ock hölle sig biträden till ett antal, som måste vara för kronofogdarne

särdeles betungande. Och uti ett under sistlidna år afgifvet

utlåtande har länsstyrelsen anmält, att behofvet af ökadt antal fögderier

varit och vore i oafbrutet stigande och påkallade att skyndsamt

afhjelpas, såvida icke en redan länge märkbar rubbning i de ärendens

jemna gång, som voro på kronofogdarnes åtgärder beroende, skulle i

allt betänkligare grad uppstå.

Med afseende härå har länsstyrelsen begärt en fögderireglering

inom länet och dervid hemstält, i första rummet, att länet måtte fördelas

i 5 fögderier sålunda, att hvardera af norra och södra fögderierna

delades i två fögderier samt Herjeådalen fortfarande utgjorde

ett fögderi, eller ock, om hinder häremot mötte, att fögderiindelningen

skulle bringas i full öfverensstämmelse med n. v. domsagoindelningen

och länet sålunda blifva deladt i 4 fögderier, deraf norra fögderiet

skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag, östra fögderiet,

Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Nås och Hackås tingslag, vestra

fögderiet, Undersåkers, Offerdals, Hallens, Ovikens och Sunne tingslag,

samt södra fögderiet, Bergs, Svegs och Hede tingslag. De särskilda

fögderiernas folkmängd (enligt uppgifterna för år 1881) och ytvidd

skulle komma att förhålla sig sålunda, att norra fögderiet med en folkmängd

af 22,383 personer skulle erhålla en ytvidd af 128,224 qvadratmil,

östra fögderiet med 22,954 personer 61,609 qvadratmil, vestra fög
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette hufvudtiteln.

deriet med 20,671 personer 110,892 qvadratmil och södra fögderiet med

16,227 personer 143,308 qvadratmil. Kammarkollegium och Statskontoret

hafva för sin del tillstyrkt det senare alternativet, ehuru med

den förändring att, i anseende till svårigheten att vissa tider af året

uppehålla samfärdseln emellan Bergs tingslag och Herjeådalen, nämnda

tingslag fortfarande borde tillhöra något af provinsen Jemtlands fögderier.

Då uppenbart är, att fögderiernas antal inom Jemtlands län nu är för

ringa, men åtminstone för närvarande icke mera än ett nytt fögderi synes

vara af behofvet oundgängligen påkalladt, torde det senare alternativet

i länsstyrelsens förslag böra läggas till grund för den blifvande fögderiregleringen,

helst detta alternativ medför den fördel att fögderierna

derigenom till antal och omfattning komme att fullständigt sammanfalla

med domsagorna. För denna reglering skulle således erfordras

inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst.

Nödiga medel för dessa tjenster kunna utan någon ökad tunga

för statsverket beredas genom användande dertill af de kronofogdeoch

häradsskrifvarelöner, som blifva tillgängliga genom den af Eders

Kongl. Maj:t den 24 November 1882 beslutade sammanslagning af andra

och tredje fögderierna i Upsala län till ett fögderi, hvilken reglering

skall träda i kraft i den mån någon af fögderitjenstemännen i de båda

fögderierna afgår. Då emellertid härmed kan dröja åtskilliga år, men

det är af vigt att fögderiregleringen inom Jemtlands län må kunna

genomföras så snart som möjligt, synes under tiden och intill dess

lönebeloppen blifva disponibla särskildt anslag för berörda ändamål

böra beredas.

Enligt faststälda stater utgör aflöningen, för kronofogde lön 3,000

kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och expensmedel 300 kronor

eller tillsammans 4,300 kronor samt för häradsskrifvare lön 2,000

kronor och fasta tjenstgöringspenningar 500 kronor eller tillhopa 2,500

kronor, och anslaget bör således blifva 6,800 kronor.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen medgifva, att de aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga

i följd af den anbefalda fögderiregleringen inom Upsala län, må

användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst

inom Jemtlands län,

äfvensom att för uppehållande af berörda båda fögderitjenster under

år 1884 må på extra stat för samma år anvisas ett anslag af 6,800

kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvadtiteln.

23

Ålderstillägg.

Om den af mig föreslagna lönereglering för landträntmästare [8]

varder bifallen, torde de medel, som äro erforderliga för bestridande Ålderstillägg.

af de bemälde tjenstemän enligt den nya aflöningsstaten tillkommande

ålderstillägg, böra utgå af förevarande anslag. För sådant ändamål

skulle erfordras 8,500 kronor; och jag hemställer således, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva att ålderstillägg åt

landträntmästare må utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag »ålderstillägg))

samt förty höja detta anslag med 8,500 kronor eller från

205,000 kronor till 213,500 kronor.

Gästgifvares friheter.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster [9]

förut i dag fattade beslut torde å detta anslag det i kolumnen »friheter» Uteslutande

uppförda belopp 6,635 kronor uteslutas och anslagets slutsumma således «/'' »friheter».

minskas från 19,575 kronor till 12,940 kronor.

Färjor och färjekarlar.

Af enahanda grund, som blifvit af mig under punkt 9 anförd, lärer [10]

å detta anslag skola uteslutas »friheter» 25 kronor, och anslagets slut- uteslutande

summa således minskas från 385 kronor till 360 kronor. ^afn»fHMer«

Skiften och afvittringar.

Beträffande denna anslagstitel anhåller jag till en början få erinra att [H 12]

den olikhet i aflöningssättet, som för närvarande eger rum mellan storskif- förhöjning i

teslandtmätarne i Dalarne samt afvittringslandtmätarne i Norr- och Ve- fö^storskifsterbotten,

i ty att för de senare aflöningen alltifrån den 1 Juni 1874 teslandtmäutgått

efter taxa, under det att de förre fortfarande uppbära fixt arf- tnie "L

vode, snart kommer att försvinna, sedan Eders Kongl. Maj:t den 10 Anslag till

sistlidne November förordna!, att nådiga taxan på arfvode åt afvittrings- storskifteslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län af den 3 December xittrmgs1880

skall från och med den 1 Juni 1883 tillämpas för beräkning af verken.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hnfvudtiteln.

arfvode åt landtmätare vid storskiftes- och afvittringsverket i Sårna

socken med Idre kapellag inom Dalarne. Fast arfvode kommer derefter

att uppbäras endast af de landtmätare, som sysselsättas för storskiftet i

Elfdals socken, der de egentliga arbetena å fältet redan äro afslutade

och storskiftet temligen snart nalkas sin fullbordan. Efter hvad erfarenheten

från norra delande af riket gifver vid handen, bör aflöningens

utgående efter taxa otvifvelaktigt komma att påskynda arbetenas fortgång,

och man torde således kunna antaga, att storskiftesverket inom

Dalarne skall kunna af slutas tidigare än förut varit emotsedt.

Då under år 1882 två storskifteslandtmätare samt en afvittringslandtmätare

inom Norrbottens län erhållit afsked och några nya icke

blifvit förordnade i de afgångnes ställe, har antalet af storskifteslandtmätare

nedgått till 15 och af afvittringslandtmätare inom Norrbottens

län till 13. Bland afvittringslandtmätarne inom Yesterbottens län har

någon afgång icke inträffat.

Redan innan förenämnda nådiga beslut af den 10 sistlidna November

hunnit meddelas länsstyrelsen i Kopparbergs län, hade i enlighet

med gällande föreskrifter så väl bemälda länsstyrelse som länsstyrelserna

i Yesterbottens och Norrbottens län till landtmäteristyrelsen inkommit

med uppgifter och beräkningar i afseende å bestämmande

af de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges

erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken. Härvid hade af länsstyrelsen

i Kopparbergs län antagits att ett belopp af 77,529 kronor

5 öre skulle under innevarande år i förevarande hänseende blifva för

detta län tillräckligt; men uti det förslag till utgiftsstater för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1883, som landtmäteristyrelsen den 21

sistlidne November afgaf, hade med afseende derå, att de storskifteslandtmätare,

som komme att sysselsättas inom Sårna socken och Idre

kapellag och hvilkas antal under nämnda år sannolikt blefve högst 8,

skulle från den 1 Juni detta år åtnjuta arfvode enligt 1880 års taxa,

och då antagligt vore att detta aflöningssätt komme att, i följd af betydligt

ökad arbetsprodukt, medföra jemväl högre årsinkomster för åtskillige

af ofvannämnde åtta landtmätare, än som förut kunnat uppnås,

landtmäteristyrelsen ansett att utgiftsstaten borde höjas till 84,300 kronor.

Deremot anmärkte landtmäteristyrelsen, hvad angick den föreslagna

utgiftsstaten för Vesterbottens län, bland annat att det belopp af 42,000

kronor, hvilket förslagsvis blifvit uppfördt för godtgörelse till gode män

och för handtlangning, med ledning af erfarenheten under de fem senaste

åren syntes böra nedsättas till 32,000 kronor, samt, beträffande

utgiftsstaten för Norrbottens län, dels att det belopp af 57,800 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. ( 25

h vilket, i likhet med hvad 1882 års stat upptoge, förslagsvis blifvit

iippfördt till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1—8 samt 12 i

1880 års taxa, syntes böra minskas till 56,000 kronor, dels att det för

godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning i staten

förslagsvis upptagna belopp af 30,100 kronor syntes böra nedsättas till

27,000 kronor, för hvilka minskningar skäl af landtmäteristyrelsen anfördes.

Med godkännande af dessa skäl behagade Eders Kongl. Maj:t vid

föredragning den 8 nästlidne December af frågan om stat för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1883 fastställa sådan stat, deri

samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt belopp af 302,000

kronor, hvaraf belöpa på:

Kopparbergs län................................................................................. kr. 84,300

Vesterbottens » .............................................................................. » 116,000

Norrbottens » ................................................................................. » 101,700.

Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1884 har landtmäteristyrelsen i ofvan omförmälda underdåniga

skrifvelse den 21 sistlidne November anfört, att, enligt en i Statskontoret

den 14 föregående Oktober uppgjord kalkyl öfver tillgångar

å anslagen till skiften och afvittringar sedan utgifterna under år 1882

blifvit bestridda, skulle å dessa anslag, under förutsättning att de för

nyssnämnda år anvisade belopp komme att till fullo utbetalas, vid årets

slut förefinnas en brist af 3,265 kronor. Sedan landtmäteristyrelsen

med anledning häraf inhemtat utredningar från vederbörande styresmän

angående dels redan gjorda dels sannolikt återstående utgifter för år

1882, hade likväl af dessa utredningar framgått, att å utgiftsstaterna

för storskiftes- och afvittringsverken för år 1882 antagligen uppkomme

behållningar

för Kopparbergs län omkring......................................................... 600 kr.

för Vesterbottens län » ....................................................... 21,900 »

tillsammans omkring.......................................................................... 22,500 kr.

och brist för Norrbottens län omkring ..................................... 20,000 ))

återstående behållning omkring..................................................... 2,500 kr.,

hvarigenom den i Statskontorets ofvannämnda kalkyl angifna brist af

3,265 kronor antagligen komme att nedgå till omkring 800 kronor, vid

hvithet förhållande den af länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga satta

framställning till Riksdagen om medels anvisande för betäckande af

den brist, som länsstyrelsen ansett förefinnas i de för afvittringen

Bill. till Riksd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afcl. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjette hufvudtiteln.

inom samma län beviljade anslag, af landtmäteristyrelsen antogs icke

vara af behofvet påkallad.

Vidare bär landtmäteristyrelsen anfört att, ehuru de af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för år 1884 uppgjorda förslagsberäkningar

upptoge utgifterna för

Kopparbergs län till kronor 77,529: 05

Vesterbottens » » » 123,135: —

Norrbottens » » » 106,600: — 3Q7 264- 05

denna summa likväl, oaktadt den förhöjning i utgifterna för storskiftesverket

inom Kopparbergs län, som blefve en följd af vissa arbetens

utförande efter taxa, torde kunna nedsättas till ett jemnadt belopp af

300,000 kronor, emedan dels det af styrelsen afgifna förslag till utgiftsstat

för år 1883 upptoge en slutsumma af 302,000 kronor, dels

den uti samma förslag för storskiftesverket förekommande utgiftspost

å 879 kronor 5 öre för anskaffande af distanstuber icke lärer behöfva

upptagas äfven för år 1884 samt dels några af de utgiftsposter, hvilka

föreslagits af länsstj^relserna i Vesterbottens och Norrbottens län,

kunde af styrelsen föreslås till lägre belopp, i likhet med hvad som

skett i styrelsens förslag till utgiftsstat för år 1883.

Slutligen har landtmäteristyrelsen hemstält, det måtte styresmännen

och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken beredas samma

aflöningsförmåner som hittills samt de storskifteslandtmätare, hvilka

komme att åtnjuta arfvode efter taxa, blifva satta i samma ställning

som afvittringslandtmätarne, äfvensom att af 1883 års riksdag till storskiftes-

och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1884 måtte äskas

det belopp som, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 kronor, erfordrades

för de af landtmäteristyrelsen till 300,000 kronor beräknade kostnaderna

för samma arbeten eller 237,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit af landtmäteristyrelsen anfördt

finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas föreslå Riksdagen

dels att för år 1884 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400

kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva det de

belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittrings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufTucltiteln.

landtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, livilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna

komma att understiga "2,500 kronor för dem, som tillhöra första

lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i

tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1884 åt

föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning

i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län arsarfvode

för år 1884 med 200 kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1884, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 237,000 kronor.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

Statens landtbruksingeniörer hafva enligt nådiga reglementet af den [13.]

8 December 1865 till åliggande att uppgöra planer till och, der tiden

så medgifver, leda utförandet af afdiknings-, åker omläggnings-, odlings- ytterligare

och ängsvattningsföretag samt tillhandagå _ landets jordbrukare med tvabr1^

råd och upplysningar rörande jordbruket i allmänhet. Deras antal, ingeniörer.

som tid efter annan ökats, uppgår för närvarande till 16. Aflöningen

utgör i lägsta lönegraden 2,000 kronor, förutom rese- och traktamentsersättning,

samt kan ökas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring till

2,500 kronor, efter ytterligare 5 år till 3,000 kronor och efter ytterligare

5 år till 3,500 kronor.

Uti underdånigt memorial den 15 September 1882 har Landtbruksakademiens

förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af nådig

proposition till innevarande års Riksdag om anslag på ordinarie stat

till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med en aflöning af

2,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har förvaltningskomitén anfört:

'' att, med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga

afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning

af sänka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af säd

eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde

år från år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de reqvisitioner

å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln.

begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal sedermera

stigit till.2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475 år 1882;

att till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten

af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 träd! i kraft,

flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större

samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora

arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättmngsmän

Individ anlitat, landfbruksmgeniörer, hvarigenom behofvet af

sådana under sist a tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för

dylika laga förrättningar, Indika vanligen kräfde många förrättningsdagar,

ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes

fördelning pa flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det

icke allt föi många andra jordbrukare pa skilda håll skulle komma att

sakna biträde, råd och upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar vore af deri beskaffenhet, att

de måste handläggas under den tid af året, då marken vore antingen

o frusen eller fri från snö eller öfverflödigt vatten samt äfven något

afseende borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mer än 180 å 200

arbetsdagar kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på

fältet ;

att, enär det uti ofvan åberopade nådiga reglemente vore föreskrifvet,

att öfver undersökningarna skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,

plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefvc eu

följd af de utaf ingeniörerne ute på fältet utförda undersökningar, fullt

upptoge den återstående tiden af året;

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniör under år

1882 sammanstäldes med tillgången pa arbetskrafter för samma år,

216 förrättningsdagar belöpte a hvarje af statens landtbruksingeniörer;

att förvaltningkomitén, enär dels resedagarne i många delar af

landet, der jernvägar eller landsvägar antingen Saknades eller icke

kunde för resorna begagnas, upptoge en ganska lång tid, dels ock det

vore i mera nämnda reglemente föreskrifvet, att landtbruksingeniör

borde noggrant göra sig underrättad om alla de ortliga förhållanden,

som kunde inverka på ställets jordbruk, samt omsorgsfullt derefter

lämpa de föreskrifter, som lemnades, funnit sig ej kunna föreskrifva

så stolt antal förrättningsdagar som ofvannämnda för hvarje landtbruksingeniör;
att

förvaltningskomitén, som för att kunna tillmötesgå allmänhetens

fordringar funnit sig nödsakad att under år 1882 förordna

en af stipendiaterne att pa eget ansvar öfvertaga förrättningarna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtiteln.

inom Vesterbottens län, hvarest flera förrättningar under föregående

år ej kunnat handläggas, tillika måst, då den för Norrbottens län utsedde

ländtbruksingeniören insjuknade, lemna Norrbottens och en del

af Vermlands län utan något biträde af bristande tillgång på arbetskrafter;
att

den nedsättning i förrättningsdagarnes antal, som egt rum icke

allenast under nästlidna utan äfven under flera föregående år, måste

vara menlig för jordbrukets jemna utveckling inom landet, hvarförutom

denna nedsättning måste förefalla godtycklig, ehuru af tvingande omständigheter

påkallad; samt

att landtbruksingeniörerne genom den för dem knappt tillmätta

tiden måste, för att enligt faststäld reseplan medhinna att besöka alla.

förrättningsställen, antingen på minsta möjliga tid fullgöra sina förrättningar

eller ock öfverflytta den del af arbetet, som ej medhinnes,

till ett följande år.

Af hvad Landtbruksakademiens förvaltningskomité i ärendet anfört

synes mig förökadt biträde utaf landtbraksingeniörer vara till fullo

ådagalagdt, och lärer ett uppskof med tillgodoseende af detta behof icke

kunna ega rum utan men för jordbrukets jemna utveckling inom landet.

Jag anser mig för den skull ega grundad anledning förorda bifall till

förvaltningskomiténs framställning och får således i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva,

att ytterligare två landtbraksingeniörer, med enahanda aflöningsförmåner,

som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas samt för beredande

af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel höja ordinarie

anslaget »landtbraksingeniörer och deras biträden» med 4,000 kronor.

Med underdånigt memorial den 13 Oktober 1882 har Landtbruksakademiens

förvaltningskomité öfverlemna! och till bifall förordat särskilda,

af landtbruksingeniörerne Axel Carlqvist och Herman Steinmetz,

som den 31 Januari 1868 utnämndes till sina innehafvande befattningar

samt från och med år 1879, då de uppflyttats i tredje lönegraden,

uppburit i årsarfvode 3,000 kronor hvardera, gjorda ansökningar att

från och med 1884 års början varda uppflyttade i högre lönegrad.

Som landtbruksingeniörerne Carlqvist och Steinmetz med utgången

af år 1883 tjenstgjort såsom landtbraksingeniörer i femton år, det

året oberäknad!, då de blefvo utnämnda till denna tjenstebefattning,

samt de, enligt hvad förvaltningskomitén vitsordat, alltid väl och berömligt

fullgjort sina tjensteåligganden, lära båda, jemlikt de af Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna aflöningsgrunder, vara berättigade

[o14-3

Två landtbruksmgeniörers

uppflyttning

i högre

lönegrad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufyndtiteln.

att från och med år 1884 uppflyttas i den för landtbruksingeniörerne

bestämda fjerde lönegraden med årlig aflöning af 3,500 kronor, samt

den för sådant ändamål erforderliga ansplagsförhöjning förty böra beredas.

Jag får således tillstyrka nådig framställning till Riksdagen

derom att, för beredande af tillgång från och med år 1884 till de två

landtbruksingeniörer tillkommande löneförhöjningar å 500 kronor till

hvardera, ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden»

må höjas med 1,000 kronor;

kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad

jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 5,000

kronor eller från nuvarande beloppet 53,500 kronor till 58,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

[15.] Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster

Uteslutande förut i dag fattade beslut bör å detta anslag uteslutas det under

flT«fri^er« frjheter uPPförda belopp 2,300 kronor och deraf i stället såsom ersätt
m.

m. ning ar utgå 1,100 kronor. Hela anslagets slutsumma nodsättes således

med 1,200 kronor eller från 95,850 kronor till 94,650 kronor.

Sala bergslag.

[16.] I enlighet med det nyss åberopade beslutet bör å detta anslag

Uteslutande det under friheter uppförda beloppet 62 kronor uteslutas och anslagets

afn»friheter», slutsumma således minskas från 6,382 kronor till 6,320 kronor.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

[17.] Under detta anslag finnes uppfördt friheter 1,560 kronor. Enligt

frim anstöt ^crs Kongl. Maj:ts vid beräkning af statsverkets inkomster fattade

af Ofriheter», beslut bör detta belopp uteslutas och anslagets slutsumma således

nedsättas från 10,260 kronor till 8,700 kronor.

Öfriga ordi- Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innentme

ansMJ'' varande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

annan förändring för år 1884 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

[18.] Detta anslag, som vid 1880 års riksdag i anseende till dess otill
SSnm.

em. äcklighet höjdes från 88,634 kronor 87 öre till 117,758 kronor samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette lmfrudtiteln.

sedermera beräknats uti 1882 års riksstat till 117,768 kronor och uti

innevarande års stat till 117,376 kronor, bar fortfarande under de senare

åren understigit de belopp, hvartill utbetalningarna från anslaget

uppgått. Sålunda utgjorde utbetalningarna under år 1879 188,026 kronor

54 öre, under år 1880 161,246 kronor 35 öre och under år 1881 enligt

af Statskontoret uppgjord förslagsberäkning 171,011 kronor. Vid sådant

förhållande lär en förhöjning deri icke kunna undvikas.

Af sådan anledning och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»

måtte höjas med 48,446 kronor eller från 117,376 kronor till 165,822

kronor.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå nu till kr. 4,396,360: —

Vid bifall till de af mig framstälda förslag om

höjning i

penningeanslaget till landsstaterna i länen med tillhopa.

....................................................... kr. 56,294: —

anslaget till ålderstillägg med............ » 8,500: — -

anslaget till landtbruksingeniörer och

deras biträden med tillhopa............ » 5,000:

anslaget till skrifmaterialier, expenser,

ved in. in. med..................................... 48,446: —

Summa ökning kr. 118,240: —

äfvensom om minskning i anslagen

till landsstaterna i länen med............... kr.

» gästgifvares friheter........................... »

» färjor och färjekarlar........................ »

» hästafvelns förbättrande .................. »

» Sala bergslag..................................... »

» jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

...................................... »

Summa minskning kr.

8,500: —

6,635: —

25: —

1,200: —

62: —

1,560: —

17,982: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med ....................... » 100,258:

eller till................................................................................... kr. 4,496,618:

Jemförelse

mellan nuvarande

och

föreslagen

ordinarie

stat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette hufrudtiteln.

Extra ordinarie anslag1.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 10,960 kronor till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium och bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska

kartverk, 6,800 kronor för uppehållande af eu kronofogde- och

en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län och 237,000 kronor till

fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena, anförde Departementschefen

beträffande

Justeringsstyrelsen.

[19-] . _ I enlighet med hvad under flera föregående år egt rum tillstyrker

dm vid jutei J''ag ,nå<% framställning till Riksdagen _ att på extra stat för år 1884

ringsstyrel- anvisa till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda personal

sen cmståWa ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthållareembetet.

[20.] I underdånig skrifvelse den 15 December 1882 har Öfverståthål
gifvandetf

lareembetet hemstält att, då det för utgifvande af tidningen »Polis»Polisunder-

underrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för

mttelser,K år 1883, men tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år otvifvelaktigt

blefve af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning

i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen åsyftade ändamål

skulle vinnas, Eders Kong!. Magt måtte för ifrågavarande tidnings

utgifvande under år 1884 af Riksdagen äska enahanda anslag

som det för innevarande år beviljade.

Då denna framställning torde vara förtjent af bifall, tillstyrker

jag det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt

utgifvande under år 1884 af »Polisunderrättelser», i enlighet med de

af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma

år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette liufvudtiteln.

Då enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år är [21.]

på extra stat anvisadt såsom bidras: till aflöning1 åt exekutionsbetjent- Bldra:9

gen i Stockholm, enligt hvad Ofverståthållareembetet i underdånig exekutionsskrifvelse

den 30 sistlidne Oktober anmält, jemväl för år 1884 är för betjenmgen.

ändamålet erforderligt, får jag, i öfverensstämmelse med Öfverståtliållareembetets

hemställan, tillstyrka, det Eders Kong!. Magt behagade föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa till Ofverståthållareembetets

förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i

Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

Med bifall till derom gjord nådig framställning beslöt senast för- [22.]

samlade Riksdag att för innevarande år till 50,000 kronor höja det

sedan flera år utgående extra anslag till aflöning och underhåll af jandet.1

särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas,

äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Under erinran att utaf årets anslag redan 49,000 kronor tagits i

anspråk, får jag, då dylikt anslag till det af 1882 års riksdag beviljade

belopp jemväl för år 1884 är af behofvet påkalladt, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år

1884 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af

50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka på landet, der sådan kali af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Derest denna framställning bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, i

likhet med hvad genom nådiga cirkuläret den 2 Juni 1882 i fråga om

detta års anslag blifvit föreskrifvet, vilja förständiga vederbörande

länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till särskild polisstyrka på

landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna

motsvarande tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att

för ändamålet bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas

i särskilda fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes

oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan

erhållas.

Bih. till Bibid. Prål. 1883. 1 Sami. 1 Afd,

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[23.]

Länsmcmsboställe

i

Enontekis.

34 Sjette liufvudttieln.

Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla en framställning

af länsstyrelsen i Norrbottens län om länsmannens i Enontekis

distrikt af samma län förseende med boställe.

Nämnde tjensteman har sin station belägen efter olika farvägar

antingen 34,t eller 37,3 mil norr om Haparanda. Boställe finnes åt

honom ej anslaget och han har under de senare åren ej kunnat förskaffa

sig annan lägenhet än ett par rum, som han hyrt i socknens

gamla tingshus, hvilket dock numera är så förfallet, att det när som

helst kan blifva obeboeligt. Tillfälle att hyra annan bostad inom distriktet

finnes icke, enär den bofasta befolkningen, som måste hemta

sitt byggnadsvirke på ett afstånd af sex mil, nödgas inskränka sina

bostäder till det allra oundgängligaste och i följd häraf icke skulle

kunna uthyra mer än ett rum.

Under dessa förhållanden har länsstyrelsen redan i September 1878

inkommit med framställning om inköp af en mindre hemmansdel

och uppförande derå af nödiga byggnader för länsmannen samt dervid

fäst uppmärksamheten på att Enontekis länsmans distrikt gränsar

både till Norge och Finland, att vid gränsen de internationela förhållandena

i afseende å nomadernas flyttnings- och betningsrätt äro

mycket invecklade, och att det derföre vore af vigt att länsmanstjensten

kunde anförtros åt en insigtsfull och kraftig samt med de särskilda

förhållandena fullt hemmastadd person, och att icke för täta ombyten

af länsmän egde rum. För att kunna uppnå detta ändamål fordrades

att länsmannen blefve bofast. Handlingarna åtföljdes af en utaf

nuvarande länsmannen i distriktet F. B. Forsström uppgjord planritning

jemte kostnadsförslag för uppförande af länsmansbostaden, innehållande

4 rum och kök samt ett vindsrum, äfvensom nödiga uthusbyggnader,

hvarför kostnaden, sådan den blifvit närmare bestämd af

ingeniören O. B. Haglund, som granskat nämnda förslag, beräknades

uppgå till 20,000 kronor.

Kammarkollegium och Statskontoret, till livilkas utlåtande ärendet

öfverlemnats, hafva ansett de anförda, enligt embetsverkens åsigt särdeles

maktpåliggande omständigheterna till fullo ådagalägga angelägenheten

deraf, att i fråga varande länsman försåges med eget hemmansbruk

och fullständiga åbyggnader, livilkas underhållande borde

åligga boställsinnehafvaren, som deremot, enär någon särskild inkomst

i denna långt ofvan polcirkeln belägna trakt icke kunde vara att hemta

af bostället, borde befrias från skyldigheten att för bostaden vidkännas

afdrag å lönen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette hufvudtiteln.

Sedermera har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på gifven

anledning, inkommit med uppgifter i fråga om lägenheter, som kunde

finnas tillgängliga för inrättande af i fråga komna länsmansboställe,

och dervid upplyst, att i närheten af Karesuando kyrka, der länsmannen

af flera skäl borde hafva sin bostad, icke funnes någon till byggnadsplats

tjenlig odisponerad kronomark, utan måste nödig mark inköpas

af enskilde. Härvid hade man att välja mellan tvänne lägenheter,

hörande den ena till hemmanet Pietu, den andra till hemmanet

Karesuando. Den förra lägenheten kunde antagligen förvärfvas för

1,500 kronor, den senare för 1,200 kronor. Enligt ett af länsmannen

Forsström afgifvet, skrifvelsen bifogadt revideradt kostnadsförslag, åtföljdt

af byggnadsritningar, lomme kostnaden för nödiga åbyggnader

å bostället'' att uppgå till 17,800 kronor. Den summa, som erfordrades

för länsmannens förseende med boställe, skulle således, om den förra

lägenheten kunde erhållas, uppgå till 19,300 kronor och, om dertill

skulle inköpas den senare lägenheten, till 19,100 kronor.

Beträffande underhållsskyldigheten af det blifvande bostället har

länsstyrelsen erinrat, att om länsmannen skulle utan godtgörelse åläggas

underhålla byggnaderna, detta skulle ådraga honom en sådan utgift

att han, med afseende derjemte å den höga lefnadskostnaden och

de dryga kommunalutskylderna, svårligen skulle kunna vidkännas densamma.

Länsstyrelsen upplyser i sådant hänseende att det årliga underhållet

af bostället näppeligen skulle kunna beräknas till mindre än

300 kronor, att lifsförnödenheterna i Karesuando äro så dyra, att t. ex.

3 kronor är billigaste priset för 20 skålpund rågmjöl, att utskylderna

derstädes för en taxerad inkomst af 1,500 kronor uppgå till 140 kronor,

att kostnaderna för en resa fram och åter till residensstaden utgöra

omkring 200 kronor o. s. v.

De förhållanden, som i denna fråga föreligga, synas mig otvifvelaktigt

vara af beskaffenhet att påkalla statens mellankomst för att åt

länsmannen i detta distrikt, hvarest, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande yttrat, länsmansbefattningen för närvarande är den

vigtigaste och mest svårskötta åt alla dylika befattningar i länet, bereda

lämplig bostad jemte så mycket jord, att han för de nödvändigaste

lefnadsförnödenheterna är oberoende af sina grannar, helst tillika blifvit

upplyst, att ett hushåll af några personer icke kan hos grannarne få

köpa sitt behof af mjölk. I afseende å vilkoren för boställsupplåtelsen

torde af det redan anförda framgå att, om dessa skulle blifva desamma

som gälla för andra boställen, och länsmannen således få vidkännas

både underhållsskyldighet och afdrag å lönen för boställets afkomst,

s. 36 Kontrollera mot PDF

[24.]

Tillsynen

öfver statens

jernvägsbyggnader.

36 Sjette hufvud titeln.

sådant komme att blifva alltför betungande. Lämpligast synes då vara,

att han väl sjelf underhåller bostället men befrias från afdraget.

På grund af hvad sålunda anförts tillåter jag mig hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande af boställe

åt länsmannen i Enontekis distrikt ställa till Eders -Kongl. Maj:ts

förfogande för år 1884 ett extra anslag å 19,300 kronor;

äfvensom medgifva att för afkomsten af det boställe, som varder

beredt åt länsmannen, något afdrag å lönen icke skall ega rum.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1882 års riksdag att, för sammanförande

af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och

styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam på ordinarie

stat uppförd styrelse med benämning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

bevilja, ett ordinarie anslag af 83,400 kronor, anmälde Riksdagen uti underdånig

skrifvelse den 21 Maj 1882: att Riksdagen väl uppfört väg-och

vattenbyggnadsstyrelsen på ordinarie stat, men att då meningarna varit

mycket vexlande om lämpligaste sättet för ordnandet af tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader, Riksdagen icke funnit skäl att definitivt uppdraga

bestyret härmed åt nämnda styrelse, utan ansett frågan om ordnandet

af denna tillsyn böra lemnas öppen intill dess fullbordandet af

banan till Sollefteå kunde emotses samt det visat sig, huruvida och i

hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning derefter komme

att eg a rum; samt att förty, jemte det Riksdagen beviljat ett ordinarie

anslag af 63,400 kronor för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Riksdagen

såsom extra anslag för år 1883 stält till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande ett belopp af 20,000 kronor att användas till bestridande

af kostnaderna under nämnda år för anordnande på lämpligt sätt af

tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Vid föredragning den 2 Juni 1882 af denna Riksdagens skrifvelse,

behagade Eders Kongl. Maj:t, med fastställande af stat från och med

innevarande år för styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

under förändrad benämning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förordna

att, enär styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader komme att

med utgången af år 1882 upphöra, tillsynen öfver berörda byggnader

skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

och har efter det, i följd af berörda tillökning i

styrelsens göromål, dess ordinarie personal blifvit tills vidare ökad med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette Imfvutltiteln.

på extra stat anstälde eu byråchef, en kassör, en revisor och eu vaktmästare,

Eders Kongl. Maj:t sedermera under den 24 sistlidne November

fattat beslut angående fördelningen af omförmälda extra anslag å

20,000 kronor.

Då någon ändring i hvad sålunda nyligen föreskrifvits angående

ordnandet af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader icke bör ifrågakomma

för år 1884, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa och ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor att användas

för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar.

Sedan 1882 års riksdag å extra stat för år 1883 anvisat ett belopp

af 10,000 kronor till anordnande af »högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut», har Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 2 Juni 1882 anbefalt Landtbruksakademiens

förvaltningskomité att, efter inhemtande af yttranden från styrelserna

för nämnda landtbruksinstitut, afgifva förslag till närmare bestämmelser

rörande anordnandet vid berörda båda institut af slik undervisning.

Med anledning häraf har förvaltningskomitén uti underdånigt memorial

den 15 September 1882 anmält, att frågan då ännu icke kunnat

inom komitén varda föremål för behandling, emedan från styrelserna

för de båda landtbruksinstituten cj hunnit inkomma dem affordrade utlåtanden,

samt att undervisningen i berörda afseende ej kunde förr än

under innevarande år taga sin början, enär, utom nödiga anordningars

vidtagande och plans upprättande, äfven tid erfordrades för kungörande

bland allmänheten om arten och beskaffenheten af denna undervisning

samt vilkoren för dess inhemtande, men att, då det emellertid med

visshet kunde antagas, att lärokursen i mejerihushållning hunne under

innevarande år ordnas och träda i full verksamhet, samt det första

läroåret komme att inskrida på år 1884, förvaltningskomitén hemstälde,

att till innevarande års riksdag måtte aflåtas nådig proposition angående

beviljande af 10,000 kronor för år 1884 till ifrågavarande ändamål.

Med afseende å hvad förvaltningskomitén sålunda anfört och då

yttrande i ämnet ock bör inhemtas från den af Eders Kongl. Maj:t den

[25]

Anordnande

af högre undervisning

i

mejerihushällning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

[26.]

Allmänna

landtbruksi

nöten.

. C27-]

Prisbelöningar

vid dito.

[28,]

Botanist vid

landtbruksakademiens

försöksanstalt.

[29.]

Agrikultur
kemiska
stationer.

38 Sjette hitfyifdtiteln.

20 Oktober 1882 tillsatta komité för afgifvande af förslag till den

lämpligaste organisationen af rikets landtbruksläroverk, lärer nu icke

böra ifrågasättas att uppföra berörda anslag å ordinarie stat, och jag

tillstyrker således, att Eders Kongl. Ma,j:t måtte föreslå Riksdagen att

jemväl för år 1884 å extra stat anvisa ett anslag till anordnande af

högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut

till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats, eller

10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar.

I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial den

18 September 1882 derom gjorda framställning tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år

1884 fortfarande anvisa:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt

af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt

såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbundit

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöning

till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier till stationens

behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 15,000

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette hufvudtiteln.

Uti underdånig skrifvelse den 29 November 1882 har chefen för [30.]

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de

under år 1884 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga sökningarna.

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 87,800 kronor.

Häraf skulle erfordras för

Aflöning en:

löner och arfvoden samt ersättning åt tillfälliga biträden kr. 49,650: —

Fältarbetena:

rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation

af arbetseffekter m. m......................... kr. 19,000: —

omkostnad för resor och traktamenten,

reseberättelser m. in., som på enskild

bekostnad utföras.................................... » 1,500: — ^ 20 500-

Byråafdelningen:

inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. in. » 2,000: —

Biblioteket och samlingarna:

inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. in............................................................. » 2,000: —

Kart- och boktrycket:

tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar

och uppsatser, ritning och färgläggning

af diverse originalkartor in. m........................................ * 12,000: —

Värme och diverse utgifter:

omkostnad ....................................................................................... » 1,650: —

kronor 87,800: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

[31.]

Aflöning af

betjeningen

vid Fhjinge

stuteri m. m.

[32.]

En andre

undervisare i

husslöjd och

en elev.

40 Sjette hufvudtiteln.

Då till utgifternas bestridande vore att påräkna:

anslag från Vesternorrlands läns hushållningssällskap ...... kr 1,500: —

behållning af genom bokhandeln sålda kartor in. m., omkring.

........................................................................................... )) 800: —

eller tillsammans kronor 2,300: —

minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet

till 85,500 kronor eller samma belopp, som för åren 1882 och

1883 blifvit beviljadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att för fortsättande under år 1884 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra

anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.

Hästafvel^ förbättrande.

I enlighet med hvad Stuteriöfverstyrelsen uti underdånigt memorial

den 22 September 1882 hemstält och i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning:

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år

1884 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial

den 18 September 1882 gjorda framställning torde Eders Kongl. Maj:t

vilja föreslå Riksdagen att, på sätt under flera föregående år egt rum,

för år 1884 på extra stat bevilja:

dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne

handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag å 3,000 kronor;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette lmfvudtiteln.

dels ock till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie

stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt

anslag å 10,000 kronor.

Sedan 1882 års riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning,

på extra stat för innevarande år anvisat dels såsom bidrag

till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800 kronor, med vilkor att

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskötes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, dels ock såsom

bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000 kronor,

under vilkor att enahanda belopp blefve för ändamålet från Elfsborgs

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet, har uti en till Eders

Kongl. Maj:t stäld underdånig skrift af den 21 Oktober nästlidna år

styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås förnyat sin år 1881

framstälda anhållan att anslaget till andre läraren å 1,000 kronor måtte

uppföras å ordinarie stat.

Då emellertid det till väfskolan i öfrigt utgående statsanslag är

på extra stat anvisadt, och förslag icke heller nu blifvit väckt om någon

ändring härutinnan, anser jag mig lika litet nu som förra året kunna

tillstyrka styrelsens berörda framställning, utan får hemställa, det

Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1884 anvisa:

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800

kronor,

dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet

Under denna anslagstitel får jag slutligen, med anledning af framställning

från styrelsen för svenska slöjdföreningen, i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Magt att af Riksdagen äska äfven för år 1884,

på sätt för innevarande och flera föregående år blifvit beviljadt, ett

extra anslag af 4,000 kronor, såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum.

[33.]

Befrämjande

af husslöjden.

[34.]

Väfskolan i

Borås.

[35.]

Svenska

slöjd
föreningen.

Bill. till Biksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette liufVudtiteln.

[36.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[37.]

Godtgörande

af kostnaderna

för

deltagande i

utställningarna

i

Madrid och

London.

[38.]

Ersättning

för af Statskontoret

gjorda

förskott.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen

att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit

förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1884

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som

hittills, hvarom Eders Kongl. Maj.4 torde vilja genom inspektion af

sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

Utställningarna i Madrid och London.

I enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 8 innevarande

månad beslutade proposition till Riksdagen i fråga om godtgörande af

kostnaderna för Sveriges deltagande i utställningen af grufmateriel

m. m. i Madrid och jisker iutställning en i London, bör för ändamålet

under sjette hufvudtiteln upptagas ett anslag på extra stat af 105,000

kronor att utgå under år 1884.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och

behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen

anmälas till ersättande, har Statskontoret under åren 1881 och 1882

förskjutit:

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af

oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela,

ecklesiastika och kommunala indelningar..................... kr. 17,629: 32

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga

författningar, som beröra fiskerinäringen.................... » 2,027: 40

för återgång af exproprierad jord från länsmansbostället

Södra Vallösa n:o 4 i Malmöhus län enligt Kongl.

brefvet den 23 December 1881..................................... » 1,000: —

Summa kronor 20,656: 72

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette liufvudtitcln.

Uti skrifvelse den 11 sistlidne December har Statskontoret derjemte

anmält att Statskontoret under förskottstitel utbetalt 5,240 kronor

40 öre för gäldande af kostnader för det af Riksdagen äskade utarbetandet

af förslag till ny expeditionstaxa. Äfven denna utgift synes

böra hos Riksdagen anmälas till ersättande.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning

af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, täcktes

föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmälda af Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till belopp af

25,898 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I afseende å allmänna arbeten, för hvilkas understödjande statsbidrag

för år 1884 äskas, erinrar styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader i sitt den 1 December 1882 afgifna förslag, att till

väg frän Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver

Ulriksdal, Carlgärd och Husbondelid,en till Ruskträsk i Vesterbottens län,

hvilket arbete beräknats erfordra en kostnad af 515,680 kronor, blifvit

af Riksdagen beviljadt ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats

till utgående under åren 1878—1883 sammanlagdt 304,093 kronor

86 öre; och hemställer styrelsen, enär detta företag nu nalkades sin

fullbordan, i det alla terasseringsarbeten samt trum- och brobyggnader

vore i det närmaste fullbordade så att egentligen endast grusningsarbetet

återstode, att öfriga 39,686 kronor 14 öre måtte af Riksdagen

äskas till utgående under år 1884.

I anledning af denna styrelsens hemställan tillstyrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande

till jemnt tal af kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till

utgående under år 1884 anvisa återstoden af det för ifrågavarande

väganläggning beviljade anslag med 39,687 kronor.

I en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län med skrifvelse den 4 December 1882 insänd och förordad skrift

har Höganäs hamnbyggnadsstyrelse anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till 1883 års Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande

af så stort anslagsbelopp inom den för fullbordande af hamnen vid

Höganäs beräknade kostnad af 350,000 kronor, som Eders Kongl.

[39.]

Väg frän

Sorsele till

Strycksele,

in. in.

[40.]

Hamnbyggnad

vid

Högcmäs.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette liufvudtiteln.

Maj:t kunde pröfva lämpligt, samt, under åberopande af hvad förut

ingifna ansökningar i ämnet innehålla, anfört såsom ytterligare stöd

för framställningen, dels att hamnen under år 1882 varit besökt af

omkring 1,000 större och mindre segel- och ångfartyg, jemte det den

under större delen af året haft daglig regulier ångbåtsförbindelse med

de skånska städerna och andra platser vid Öresund, dels ock att vid

en den 6 nästföregående November inträffad orkanlik storm det redan

utförda hamnarbetet blifvit så betydligt skadadt, att iståndsättandet

deraf komme att medföra stora kostnader, och befaras kunde, att detsamma,

derest medel till företagets betryggande och fullbordande ej

erhölles, skulle alldeles förstöras samt de förhoppningar, som vid den

dyrbara anläggningen fästats, sålunda omintetgöras.

I afseende å detta företag får jag i Eders Kongl. Maj:ts minne

återkalla, att redan 1879 Väsby kommun och Höganäs bruksförsamling

i en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län den

1 September samma år insänd och förordad ansökning anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fullbordande, enligt

bifogad, af kaptenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen W. Gagner

nämnda år uppgjord samt af chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet

granskad och godkänd plan med kostnadsförslag, af den påbörjade

hamnbyggnaden vid Höganäs anvisa ett statsanslag till ett mot

hela den beräknade kostnaden för utförandet svarande belopp af 350,000

kronor eller åtminstone till två tredjedelar deraf; till stöd för hvilken

ansökan hufvudsakligen andragits: att en god och fullkomligt skyddad,

tillräckligt stor hamn med 16 till 18 fots djup och beqväm insegling,

sådan som förslaget afsåge, vore vid Höganäs nödvändig

så väl för ortens betydliga export- och importrörelse, som för upptagande

af nödstälde vinddrifvare, hvilka der skulle finna ett välbehöfligt

skydd i stället att, såsom eljest vore oundvikligt, behöfva

vid uppkommande sydliga och sydvestliga stormar med åtföljande sydlig

ström, hvilka omöjliggjorde uppsökandet af skydd å Helsingörs redd,

länsa undan kanske ända till Norge, derunder skeppsbrott eller svårare

skador ofta träffade fartygen och under alla omständigheter en betydlig

tidsförlust vållades dem; att härtill komme att, då den smalare sydliga

delen af Öresund vore uppfyld af is, norra delen deraf vanligen

vore isfri, hvadan en hamnbyggnad vid Höganäs, som med lätthet

kunde angöras, vore för den allmänna sjöfarten af största vigt vid sådana

tillfällen; att platsen redan under nuvarande förhållanden besöktes

af 400 å 500 större eller mindre fartyg årligen; att dessutom Höganäs,

såsom beläget i den trakt af Skåne, der de flesta med Östersjö- och

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette luifvudtitelii.

Norrlandsfart sysselsatta fartyg hade sin hemort, der Kullens enskilda

sjöassuransförening, uti hvilken vore försäkrade omkring 240 fartyg

från trakten, hade sitt säte, och der fiskerinäringen i alla tider, om

än med svårighet till följd af bristen på skydd för större båtar, bedrifvits,

vore såsom vinterlagshamn särdeles tjenlig; samt att ortens

och närliggande kommuners befolkning, som redan under år 1877 påbörjat

hamnbyggnaden och deraf, utan annat bidrag än ett af länets

hushållningssällskap dertill anvisadt belopp af 3,000 kronor, utfört en

vågbrytare vid norra sidan af hamninloppet med en kostnad af 148,000

kronor, icke mäktade åstadkomma de medel, som ytterligare erfordrades

för hamnens fullbordande enligt den af kaptenen Gagner uppgjorda

plan.

Uti utlåtande häröfver af den 25 November 1879 yttrade styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader: att Gagners plan upptoge de

för fullbordandet af hamnanläggningen erforderliga arbeten och kostnader

i tre hufvudposter sålunda: att norra vågbrytarens förlängning

och afslutande förmedelst ett pierhufvud skulle, med tillägg af omkring

18 procent för oförutsedda behof och tillfälliga utgifter m. m.,

uppgå till........................................................................... kr. 116,172: —

att erforderliga muddringsarbeten beräknats till » 94,400: — och

att den södra hamnarmen skulle, inberäknadt

liknande tillägg, medtaga eu kostnad af .................. )> 139,428: —

eller tillsammans kr. 350,000; ■—

att af dessa arbeten den norra hamnarmens förlängning och afslutande

obestridligen vore det angelägnaste, dels emedan denna arm redan

blifvit till stor del utförd och skulle, om den lemnades i sitt närvarande

skick, vara utsatt för förstöring, dels äfven derföre, att densamma, sedan

den fullbordats, skulle lemna ett icke ringa skydd emot den farligaste

och våldsammaste sjögången; att jemväl de öfriga föreslagna

arbetena obestridligen vore nödvändiga, om hamnen skulle blifva fullkomligt

sluten och skyddad för sjögång med sydliga vindar och erhålla

åsyftadt djup af 16 till 18 fot, men att, då den södra hamnarmen

eller vågbrytaren ännu icke påbörjats och de på denna sida om

hamnen utskjutande grunden Södra Hamnbådan och Judeblacken i icke

ringa mån bröte sjögången från detta håll, utförandet af denna hamnarm

likasom af hamnbassinens uppmuddring i den omfattning, planen

förutsatte, möjligen torde kunna, ännu någon tid anstå; att, om äfven

en hamnanläggning vid Höganäs icke kunde tillmätas den stora vigt

och betydelse för sjöfarten, som sökandena framhållit, det icke kunde

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette lmfvudtiteln.

förnekas, att clen skulle blifva af stor nytta så väl för Höganäs stenkolsverk

och der bedrifna, för jernhandte ringen vigtiga, tillverkning af

eldfast tegel jemte öfrig industri på stället, som ock för kustfarten

och närliggande många fiskelägens talrika fartyg; att styrelsen derföre

ansåge hamnanläggningen särdeles väl förtjent att af allmänna

medel understödjas, helst stora kostnader redan blifvit derå nedlagda;

samt att, ehuru det onekligen vore i hög grad önskvärdt, om hela den

erforderliga kostnadssumman kunde erhållas, så att alla de föreslagna

arbetena kunde utan afbrott bringas till utförande, styrelsen likväl, då

styrelsen befarade, att svårigheter torde möta för utverkande af statsanslag

till så stort belopp, hemstälde att, derest Eders Kongl. Maj:t

icke skulle finna skäl föreslå Riksdagen beviljande af hela kostnadsbelopjjet,

350,000 kronor eller åtminstone tvåtredjedelar deraf, nådig

framställning måtte till Riksdagen göras om ett statsanslag till belopp

af 77,000 kronor, motsvarande i rundt tal tvåtredjedelar af den beräknade

kostnaden för norra vågbrytarens förlängning och afslutande med

ett pierhufvud.

I öfverensstämmelse härmed uppförde jemväl styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag angående allmänna

arbeten af den 6 December 1879 ett anslag af 77,000 kronor

till understödjande af den pågående hamnbyggnaden vid Höganäs; men,

på sätt statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel utvisar, fann Eders

Kongl. Maj:t, ehuru företaget syntes vara väl förtjent att med understöd

af statsmedel bringas till verkställighet, ansökningen icke böra

för det närvarande föranleda någon åtgärd, hvadan ock densamma icke

blef föremål för behandling vid samma års riksdag.

Väsby kommun och Höganäs bruksförsamling ingåfvo under år

1880 förnyad underdånig ansökning i ärendet. Ehuru styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader, som fått sig anbefaldt att deröfver

afgifva yttrande, förnyade sin under år 1879 gjorda hemställan om

bidrag till arbetet och i sitt generalförslag angående allmänna arbeten

af den 1 December 1880 föreslog ett belopp af 77,000 kronor dertill,

samt, jemlik! hvad statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel utmärker,

Eders Kongl. Magt, lika med de myndigheter, som öfver ansökningen

sig yttrat, ansåg densamma väl förtjent af uppmärksamhet, fann

emellertid Eders Kongl. Maja. då angeläget vore att så mycket som

möjligt inskränka statsverkets utgifter, sig icke heller då böra i anledning

af ansökningen göra någon framställning till Riksdagen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette liufvudtiteln.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har uti infordradt

yttrande af den 28 December sistlidna år öfver Höganäs hamnbyggnadsstyrelses

senaste anhållan, under hänvisande till hvad dess

föregående underdåniga utlåtanden i ämnet innehålla, förklarat att, då

af hamnstyrelsens framställning framginge, att hamnen, ehuru välbehöflig

för beredande af skydd för segelfarten, likväl ännu icke på långt

när motsvarade sitt ändamål, äfvensom att skador å det redan utförda

arbetet yppat sig, påvisande angelägenheten att så fort ske kunde fullborda

den norra vågbrytaren, styrelsen icke hade skäl frångå sin tillförene

gjorda hemställan, att nådig framställning till Riksdagen måtte

göras om anvisande af ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp

af 77,000 kronor för fullbordandet af norra vågbrytaren vid

Höganäs hamn.

Den åsigt jag till statsrådsprotokollen den 5 Januari 1881 och den 9

Januari 1882 angående regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln

uttalat derom, att ett statsbidrag till hamnbyggnadsarbetet vid

Höganäs vore väl förtjent af uppmärksamhet och behjertande, har

vunnit ytterligare styrka af det förhållande att, på sätt ofvan förmäles,

den del af arbetet å norra hamnarmen, som hittills blifvit med en till

omkring 150,000 kronor uppgående, hufvudsakligen af menigheter och

enskilde i orten åstadkommen, kostnadssumma utförd, så svårt skadats

vid en under November månad sistlidna år uppkommen våldsam storm,

att dess bestånd äfventyrades i händelse ny storm inträffade, innan

skadorna afhulpits och hamnarmen hunnit enligt plan fullbordas, och

att till förebyggande af en sådan förstöring utaf det dyrbara arbetet medel

saknas. I likhet med hvad styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

anfört, anser jag derför vidare uppskof med anslags äskande till

hamnarmens afsilande icke vara tillrådligt, och jag tillstyrker alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fulländande, enligt

ofvan omförmälda af kaptenen Gagner uppgjorda plan, af norra

hamnarmen eller vågbrytaren vid Höganäs anvisa på extra stat för år

1884 ett mot två tredjedelar af den för samma vågbrytares fullbordande

beräknade kostnadssumma svarande belopp af 77,000 kronor.

I sammanhang härmed bör jag erinra att, enligt 1881 års riksdags

beslut, för år 1884 skola utgå till understödjande, medelst lån,

af enskilda jernv äg såninggning ar 1,000,000 kronor.

o[4L]

Lån Ull enskilda

jernv(igar.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader fäster i sitt den

1 December 1882 afgifna förslag i afseende å de allmänna arbeten,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette Imfnultiteln.

för hvilkas understödjande statsbidrag för år 1884 äskas, uppmärksamheten

å nedannämnda, på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende ansökningar,

den ena om anslag till uppförande af bro öfver Göta eif

vid Trollhättan, hvilket bidrag styrelsen i afgifvet utlåtande föreslagit

till 84,500 kronor, och den andra om ett anslag af alternativt 356,000

kronor eller 400,000 kronor för upprensning af en ny segelränna genom

Kalmar sund.

Då endast tvänne broar leda öfver Göta eif, den ena vid Venersborg

och den andra vid Göteborg, måste man erkänna beliofvet af

flera sådana förbindelsemedel mellan elfvens båda stränder äfvensom

att relativt så stora brobyggnadsföretag ej lära kunna bringas till utförande

utan statens biträde, men då den nu föreslagna bron vid Trollhättan

synes mig vara belägen allt för nära Venersborg, för att på

ändamålsenligt sätt fylla ofvannämnda behof, och anspråket, att staten

skall bekosta hela brobyggnaden och orterna endast de till bron ledande

vägarne, synes vara alltför stort, anser jag mig ej böra tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra framställning i ämnet.

Då vidare Kalmar sund lär kunna vid dagsljus, om ock med någon

svårighet, passeras af ända till tjugu fot djupgående fartyg och

segelleden lär kunna nattetid upplysas med betydligt mindre kostnad

än den föreslagna upprensningen klöfver, kan jag ej heller i afseende

å detta arbete föreslå någon framställning till Riksdagen.

I fråga om de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder, hvilka

Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, yttrar styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader följande:

hvad först angår anslaget till bidrag för anläggning af nya samt

förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, hvilket

anslag för innevarande år är faststäldt till 300,000 kronor: att i

styrelsens arkiv för närvarande innelåge fullt förberedda förslag till

dylika vägarbeten, för hvilka kostnaderna beräknats till ett sammanlagdt

belopp af 2,540,000 kronor; att, sedan det för år 1883 anvisade

nyssberörda anslag blifvit fördeladt, kostnadssumman för dem bland

dessa arbeten, åt hvilka icke af detta anslag kunde tilldelas understöd,

uppginge till omkring 2,000,000 kronor, hvarförutom kunde emotses,

ätt under loppet af innevarande år skulle, innan styrelsens förslag till

fördelning af de enahanda slags medel, som torde blifva af Riksdagen

anvisade för år 1884, hunnit underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

ytterligare inkomma ett antal ansökningar om understöd för vägarbeten;

samt att, ~~ då härtill komme, att behofven af förbättrade landsvägs
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln. 49

kommunikationer ännu icke på långt när vore tillfredsstälda, oaktadt

jernvägsbyggnadernas stora utsträckning’, utan fastmera på många ställen

framkallats just af jernvägarne, och för andra, från dessa aflägsnare,

orter gjort sig i vidgad mån kännbara, — styrelsen ansåge i högsta

grad önskvärd!, att nu ifrågavarande understödsfond kunde varda ökad

och derföre hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att höja detta anslag för år 1884 till åtminstone 400,000 kronor;

att till understödjande aj brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af tiar och farleder styrelsen ansåge enahanda ''belopp,

som för innevarande år anvisats, eller 100,000 kronor böra hos Riksdagen

äskas;

att, hvad anginge medel till understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaf''tappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

till hvilket ändamål beviljats för år 1883 ett belopp af 150,000

kronor, hvaraf 80,000 kronor finge anordnas såsom anslag och 70,000

kronor såsom lan, styrelsen väl icke, i saknad af tillräcklig erfarenhet,

kunde med visshet bedöma, huruvida fördelningen i lån och anslag af

dessa medel kornme att i tillämpningen visa sig fullt ändamålsenlig och

ledande till åsyftad uppmuntran af dylika arbetens företagande, men

att styrelsen dock ansåge sig sakna skäl att nu föreslå någon ändring i

anslagsbeloppet eller dervid fästade bestämmelser;

samt att, beträffande slutligen anslaget till befrämjande, medelst län,

af utdikningar och, aftappning^ af sänka trakter och sjöar till beredande

af odlingsfÖretag, styrelsen, vid det förhållande att do i styrelsens arkiv

redan inneliggande ansökningar om lån till sådana företag toge i anspråk

hela det för år 1883 till ändamålet beviljade belopp af 150,000

kronor, samt ansökningar af likartad beskaffenhet kunde införväntas

under året, ansåge jemväl denna fond, hvilken vore af vigt för befordrande

af landets uppodling, böra vid oförändradt belopp bibehållas.

De skäl styrelsen lör allmänna väg- och vattenbyggnader anfört till

stöd för sin framställning om angelägenheten deraf, att anslaget till

understöd för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar kunde varda till 400,000 kronor

förhöjdt, finner jag visserligen välbetänkta och beaktansvärda, men då

detta anslag så nyligen, som vid 1881 års riksdag blifvit lnöjdt till

det belopp af 300,000 kronor, hvarmed det för innevarande år'' utgår,

och härtill kommer att till fullbordande af väganläggning från Sorsele

kyrka till Strycksele måste äskas särskildt anslag för år 1884, på sätt

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd, 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sjette liufvudtitcln.

ofvan finnes nämndt, anser jag mig icke höra tillråda Eders Kongl.

Maj:t att föreslå någon förhöjning för år 1884 i det anslag, hvarom nu

är fråga.

Beträffande anslaget till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, är jag,

lika med styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, öfvertygad

att detsamma fortfarande är väl behöfligt och jemväl bör bibehållas

vid oförändradt belopp.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för år 1884 anvisa

till Eders Kongl.'' Maj:ts förfogande följande belopp, nämligen:

[42.] till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

Amlåm7 af backiga eller eljest mindre göda vägar, 300,000 kronor; och

vägar.

[43.] till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

Brobyggna- upprensning/ af tiar och farleder, 100,000 kronor;

tb-e hamn- och får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riks
dagen

att för ofvan föreslagna allmänna arbeten och för kontrollen

derå, att sådana arbeten utföras enligt faststälda planer, bibehålla de

bestämmelser angående vilkoren för erhållande af eller tillgodonjutande

af statsbidrag, hvilka, intagna i Riksdagens skrifvelse den 27 April

1881, nu är o gällande.

[44.] Hvad åter angår de belopp af tillsammans 300,000 kronor, som

Myrutdihnm- är0 afgeclda för understödjande af torrläggning af sänka trakter, nämTenaftapp-

ligen 150,000 kronor för sådana inyratdikningar och vattenaftappningar,

ningar. gom företrädesvis afse att minska frostländigheten, hvaraf 80,000 kronor

såsom anslag och 70,000 kronor såsom lån, samt 150,000 kronor till befrämjande,

medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sänka trakter

och sjöar till beredande af odlingsföretag, så har till Eders Kongl. Magt

helt nyligen inkommit från landtbruksakademiens förvaltningskomité en

anhållan, att nådig proposition måtte till Riksdagen aflåtas, att ett belopp

af tio millioner kronor måtte anvisas såsom fond för lån till understöd

för uppodling af mossar, myrar och andra vattendränkta marker inom

landet, företrädesvis sådana som äro af större utsträckning och. af

hvilkas odling flere hafva gagn. Då jag anser denna framställning

vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet samt derför tror mig böra,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

. Sjette hufvudtiteln.

så snart ärendet hunnit vederbörligen beredas, underställa detsamma

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande så tidigt att, om Eders Kongl.

Maj:t då skulle besluta proposition i ämnet, sådan må kunna aflåtas

redan till 1883 års riksdag, samt vid sådant förhållande det ej torde

vara lämpligt, att dessförinnan föreslå Riksdagen uppförandet i riksstaten

af ett belopp för samma ändamål, får jag hemställa, att någon

framställning till Riksdagen nu ej göres om anvisande af medel till

befrämjande medelst lån af odlingsföretag; hvaremot och då det torde

finnas nödigt, att staten fortfarande, äfven om och när odlingslån till

betydliga belopp meddelas, genom anslag befordrar torrläggandet af

sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,

sprida frostskador öfver omgifvande uppodlade nejd, jag får hemställa

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år

1884 anvisa

till understödjande af sädana myrutdikningar och v attenaftappning ar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten 150,000 kronor; lärande

Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles föreslå Riksdagen de vilkor, hvarunder

anslag från denna fond må kunna erhållas.

Statens jernvägstrafik.

Styrelsen för statens jernvägstrafik har uti underdånig skrifvelse

den 18 December nästlidna år liemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

medelst nådig framställning föreslå innevarande års Riksdag att, till

fyllande af det behof utaf nya byggnader och anläggningar jemte förstärkning

af inventarier viol statens jernvägar, som påkallades af trafikens

utsträckning öfver de under år 1882 i sin helhet öppnade starnbanelinierna

genom Norrland samt af trafikens tillväxt så väl å dessa

som å statens äldre jernvägar, bevilja för år 1884 följande anslagsbelopp,

nämligen:

till nya byggnader och anläggningar

och till nya inventarier .........................

.............................. kr. 475,000

............................... » 75,000

eller tillsammans kr. 550,000;

yttrande sig härvid styrelsen i fråga om användandet af dessa medel

sålunda:

[45.]

Anslag till

nya byggnader

och anläggningar

samt nya inventarier

vid

statens jernvägar.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufvudtiteln.

»Beträffande först den förra summan får styrelsen här nedan redogöra

för de arbeten, till hvilka den är afsedd, och de skäl som påkalla

deras utförande.

Kronor.

a) Spar utvidgningar vid stationerna.

Vid Hjerpens station, som utgör ändstationen

för vissa deremellan och Östersund gående lokal- tåg, erfordras ökadt spårutrymme för uppställning

af dessa tåg och dertill nödige reservvagnar, hvar- före upptages för

utläggning af ett nytt sidospår vid Hjer-

pens station .........................................................

Vid Mörsils station finnes endast ett spår, för- utom hufvudspåret; och då vid tågmöten båda dessa

spår äro upptagna af mötestågen, erfordras för

skötandet af lokaltrafiken ett särskildt stickspår,

och upptages för

utläggning af ett nytt stickspår vid Mot-

11,000

sils station ..................................................

Vid Östersunds station, der efter reparations- verkstadens fullbordande ett större antal dels brist- fälliga dels i verkstaden reparerade vagnar komma

att samlas, saknas spårutrymme för sådane vagnars

uppställning, och beräknas alltså för

utvidgning af spårsystemet vid Östersunds

3,500

station .....................................

Vid Morshyttans station, utgörande anslutnings- station för den smalspåriga jernvägen Näs—Mors- hyttan, hvilkens trafik är i tillväxt, har spårutrym- met länge visat sig otillräckligt, och erfordras för

utvidgning af spårsystemet vid Morshyttans

13,600

station..............................

11,000

transport

39,100

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjette Iiufrudtiteln.

53

Kronor.

transport

Vid Fors station, hvarest spårutrymmet är

mycket inskränkt, är en mindre spårutvidgning er- forderlig, och upptages för

utläggning af ett nytt sidospår vid Fors

39,100

station....................

Vid Krylbo station har rörelsen betydligt ökats,

sedan jernvägen Krylbo—Borlänge öppnats för tra- fik; och äro för beredande af utrymme åt de väg- nar , som der samlas för att öfverföras från statens

till den enskilda jernvägen eller tvärtom, nya spår

behöfliga; och beräknas för

utvidgning af spårsystemet vid Krylbo

2,800

station......................

Vid Vånge station finnes, liksom ofvan nämnts

rörande Mörsils station, endast ett sidospår jemte

hufvudspåret, och, då tågmöten der understundom

förekomma samt trafiken i öfrigt ökats, är utvid- gadt spårutrymme nödigt, hvarföre upptages för

utläggning af ett nytt sidospår vid Vånge

10,000

station ..............

Vid Järfva station äro sidospåren för korta,

så att längre tåg ej der kunna mötas, hvarför en

förlängning af stationen är nödig; och upptages för

5,000

utvidgning af spår systemet vid Järfva station

Vid Kils öfre station, hvarest statens och bergs- lagernas jernvägar förenas och vid vissa tillfällen fem

tåg sammanträffa, hvarförutom, likasom vid öfriga

föreningsstationer, ett stort antal vagnar der sam- las, erfordras ökadt spårutrymme. Till följd häraf

2,600

transport

59,500

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtiteln.

Kronor.

transport

59,500 j

och då trafiken dessutom på senare tiden ökats, er- fordras här ett nytt paralellspår; och upptages för

utläggning af ett sidospår vid Kils öfre

station.....................................................................

o

o

C©

rn

Vid Fagerås station är jemväl, i följd af ökad

rörelse, och då stationen dessutom ej har den för

tågmötesstationer numera föreskrifna längden, en ut- vidgning af spårsystemet behöflig; och beräknas för

utvidgning af sparsystemet vid Fager ds

station.............................................-.......................

5,000

Vid Arvika station är redan vid stationens an- läggning terrassering verkstäld för ytterligare ett

sidospår, och som ett sådant spår nu är af behof- vet påkalladt, upptages för

utläggning af ett nytt sidospår vid Arvika

station....................................................................

4,700

Vid Malmslätts station, belägen invid Malmens

mötesplats, finnes endast ett sidospår, hvilket är

så kort, att längre tåg ej der kunna mötas. För

de årligen i fråga kommande trupptransporterna

saknas dessutom lastkaj af nödig längd. Fn ut- vidgning af stationen är derföre behöflig, men kan,

; i anseende till den ringa längden å det horisontal- plan, på hvilken stationen är anlagd, vinnas endast

på det sättet att i fråga varande plan sänkes samt

banan närmast vester om stationen höjes; och be- räknas för

förändring af balansplanet, spårutvidg- ning och anläggning af en lastkaj vid Malm- slätts station .........................................................

18,000

transporl

93,800

1

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjette hufyudtiteln.

55

Kronor.

transport

93,800

Vid Nässjö station varder i följd af ökad rö- relse genom Halmstad—Nässjö jernvägens öpp- nande för trafik en spårutvidgning oundgänglig;

hvarföre upptages för

utvidgning af sparsystemet vid Nässjö

station.....................................................................

12,000

Vid Hörs station, som utgör anslutningsstation

för den nyligen för trafik öppnade jernvägen Hör—

Hörby, har jemväl behof uppstått af ökadt spår- utrymme; och upptages för utläggning af

ett nytt sidospår vid Hörs station ............

8,000

113,800

b) Nya lokomotiv stallbyggnader.

För inrymmande af de nya lokomotiv, som

dels i år blifvit anskaffade dels under nästa år

komma att anskaffas, erfordras utvidgning af loko- motivstallen vid åtskilliga stationer, synnerligast å

norra stambanan, der ökning af tågens antal är

att motse, men äfven vid södra stambanan, der

brist å lokomotivstallrum uppstått derigenom, att

flera lokomotiv än förut nu behöfvas, sedan under

sommarmånaderna dubbla snälltåg blifvit anordnade

«

emellan Nässjö och Malmö. Till afhjelpande af

denna brist beräknas för

uppförande af ett stall för 1 maskin vid

Hjerpens station...................................................

7,000

tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotiv- stallet vid, Östersunds station...........................

16,000

tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotiv- stallet vid Upsala station.................................

16,000

transport

39,000

113,800

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvudtiteln.

transport

tillbyggnad med 5 stallrum af lokomotiv
stallet

vid Tomteboda station...........................

tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotivstallet

vid Alfvestads station .........................

tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotivstallet

vid Hessleholms station .......................

c) Betjeningsbyggnader.

Vid Storliens och Fogelsta stationer, der stationsbetjeningspersonalen

ej är i tillfälle att förhyra

boställslägenheter på förra stället, emedan stationens

omgifningar äro obebygda, och på det senare,

emedan de bostäder, som kunna erhållas, äro belägna

för långt från stationen, hemställes att boställslägenheter

för betjeningspersonalen måtte få

på statens bekostnad anskaffas; hvarvid, hvad Stor

lien vidkommer, en af Kongl. jernvägsbyggnads

styrelsen vid banans byggande uppförd barack

skulle kunna ändras och inredas till en permanent

betjeningsbyggnad för 5 hushåll, och upptages i

enlighet härmed för

ändring och inredning af en barack vid

Storliens station till betjeningsbyggnad för

5 hushåll..............................................................

uppförande af en betjeningsbyggnad för

2 hushåll vid Fogelsta station ........................

d) Öfriga nybyggnader.

För att kunna med beqvämlighet och utan

allt för stora kostnader å jernvägsvagn lasta de

transport

Kronor.

39,000

36.000

10.000

10,000

8,000

4,000

113,800

95,000

12,000

220,800

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln.

57

Kronor.

transport

betydliga timmerqvantiteter, som antagligen komma

att flottas till Näldens och Hjerpens stationer från

de större vattendrag, vid livilka dessa stationer

äro belägna, erfordras anordningar af ungefär

samma beskaffenhet som de vid Bräcke med fördel

använda, eller med ångkraft drifna uppfordrings- verk för timrets uppflyttning från vattendraget till

vagnen samt särskilda längs vattendraget utlagda

sidospår; och beräknas för

anläggning af en timmerlastningsplats vid

220,800

Hjerpens station...................................................

anläggning af en timmerlastningsplats vid

18,500

Näldens station ...................................................

Vid Gefsjöns station, der godsmagasin helt

och hållet saknas, erfordras ett mindre sådant,

likasom det visat sig nödigt att bereda ökadt ut- rymme i godsmagasinen vid Östersunds och Stor- viks stationer, hvadan beräknas för

uppförande af ett mindre godsmagasin

37,700

vid Gefsjöns station .........................................

tillbyggnad, af godsmagasinet vid Öster-

5,000

sunds station.........................................................

tillbyggnad af godsmagasinet vid Storviks

8,000

station.....................................................................

Vid reparationsverkstäderna i Göteborg och

Östersund hafva, i följd af ökad trafik och deraf

följande större slitning af den rullande materielen,

göromålen ökats, synnerligast å det förstnämnda

stället, der utrymmet i lokomotivreparationsverk- staden samt snickareverkstaden numera är otill-

3,000

räckligt; och upptages följaktligen för

transport

72,200

220,800

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

§

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette hufvudtiteln.

Kronor.

transport

tillbyggnad af lokomotivreparationsverksta- den i Göteborg ...................................................

d:o af snickareverkstaden i d:o ..................

d:o af reparationsverkstaden i Östersund

72,200

30.000

25.000

8,800

220,800

Vid Östersunds och Bollnäs stationer, hvilka

båda äro utgångsstationer för vissa tåg och vid

hvilka följaktligen lampförråd böra finnas, men

härtill erforderliga byggnader saknas, beräknas

för

uppförande af ett lamphus vid Öster- sunds station.........................................................

d:o d:o vid Bollnäs station.....................

2,000

2,000

Vid sistnämnda station, utgörande nattstation

för de emellan Stockholm och Östersund gående

persontågen och der en stor mängd resgods för- varas öfver nätterna, erfordras utvidgning af det

i stationshuset befintliga resgodsrummet, hvarjemte

stationsexpeditionslokalen tarfvar förstoring, och

kunna dessa båda ändamål lämpligast vinnas ge- nom en tillbyggnad af stationshuset, hvarför upp- tages för

tillbyggnad af Bollnäs stationshus ...........

8,800

Vid samma station erfordras ett vattentorn i

stationens södra ände till undvikande af de uppe- håll för tågen eller vexlingar, som uppstå derige- nom att vatten till lokomotiven nu endast kan er- hållas från den vattenbehållare, som är uppsatt i

det i stationens norra ände belägna lokomotivstal- let; hvarföre beräknas för

uppförande af ett vattentorn samt ned-

transport

148,800

220,800

s. 59 Kontrollera mot PDF

Sjette hufnidtiteln.

59

Kronor.

transport

148,800

220,800

läggning af dertill erforderlig rörledning vid

Bollnäs station......................................................

8,700

Vid Östersunds station saknas lokal för VI

trafikdistriktets förråd samt för samma distrikts

maskiningeniörsexpedition. Då förrådet måste vara

beläget invid stationen samt i närheten af maskin- ingeniörens äfvensom förrådsförvaltarens tjenste- rum, hemställes, att en särskild byggnad för ifråga- varande ändamål måtte vid Östersund få uppföras,

och upptages för

uppförande af en förråds- och expedi- tionshyggnad vid Östersunds station...............

12,500

Å bandelen Hallsberg—Mjölby har visat sig

vara behöfligt att på vissa ställen, der snö under

vintrarne brukar hopa sig, uppsätta fasta snöskär- mar utanför gränsen för det exproprierade jord- området. Då emellertid under sådana förhållan- den jordegarne äska arrende för de jordremsor,

som ligga emellan jernvägens gräns och skärmen,

samt dessa arrendeafgifter antagligen uppgå till

högre belopp än räntorna å det kapital, som be- höfver utgifvas för områdenas förvärfvande med

full eganderätt, anser styrelsen att, i likhet med

hvad redan skett under liknande förhållanden vid

de öfriga statsbanorna, dylika områden böra, då

sådant befinnes för staten fördelaktigt, genom köp

förvärfvas; och upptages följaktligen för

anskaffande af jord till snöskärmar ä

handelen Hallsberg —Mjölby.............................

12,000

1

182,000

transport

——

402,800

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufvudtiteln.

Kronor.

transport

—

402,800

e) För nu oförutsedda byggnader ocli anläggningar,

hvilkas utförande blir behöfligt i följd af inträf- fande trafikförhållanden, upptages derjemte ett be- lopp af....................................................................................

72,200

eller tillsammans kronor

---

475,000

I afseende på det till anskaffning af inventarier föreslagna anslaget

tillåter sig styrelsen erinra, att behofvet af inventarier rättar sig

efter dels liniernas utsträckning, dels trafikens storlek, ocli att ju mera

rörelsen växer och tågens antal ökas, desto större antal erfordras af

de olika effekter, som äro nödiga för rörelsens säkerhet, underlättandet

af transportföremålens expedition och bevaring under transporten

samt materielens underhåll, såsom för att endast nämna några få slag,

signalmedel, vagnvågar, lyftkranar, värmeledningar i personvagnar, kollämmar,

ångpumpar, verktygsmaskiner och reservdelar; och som medel

till inventariernas fullständigande, hvilka tillförene hemtades af tillgängliga

trafikmedel, numera utgå i form af extra anslag, samt det

belopp, som för ifrågavarande ändamål erfordras under 1884, antagligen

kommer att uppgå till omkring 75,000 kronor, är denna summa,

jemte den för nybyggnader afsedda, föreslagen att utgå såsom extra

anslag för bemälda år.»

På sätt statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1882 angående regleringen

af utgifterna under sjette hufvudtiteln utvisar, hade styrelsen

för statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 30 December

1881 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska beviljande

för innevarande år af anslag dels till nya byggnader och anläggningar

med 350,000 kronor och dels till nya inventarier med

100,000 kronor, eller sammanlagdt 450,000 kronor. I anledning af

denna framställning yttrade jag då att, ehuru jag icke ville förneka,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufmdtiteln.

att det kunde vara önskvärdt om hela nämnda belopp blefve för angifna

ändamål tillgängligt redan år 1883, jag likväl, utan att ingå i

närmare granskning af de tilltänkta byggnadernas och anläggningarnas

större eller mindre inbördes angelägenhet, ansåge, att ett uppskof med

vissa bland dem ännu något år torde kunna utan synnerlig olägenhet

ega rum och anslaget förty kunna nedsättas till 300,000 kronor att

användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader och anläggningar

bland de då ifrågasatta och till anskaffande af sådana inventarier,

som Eders Kongl. Maj:t, efter förslag af styrelsen, funne

företrädesvis vara af behofvet påkallade; och den framställning, som

i enlighet med denna af Eders Kongl. Maj:t gillade åsigt blef till Riksdagen

aflåten, vann äfven Riksdagens bifall, dock att anslaget uppfördes

i riksstaten i stället för att, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

anskaffas genom upplåning.

Till följd af den inskränkning, som sålunda under sistlidna år

vidtogs i de anslagsbelopp, livilka styrelsen ansett behöfliga till

nya byggnader och inventarier under det år som nu är inne, hafva

naturligtvis åtskilliga bland de ändamål, som dermed skolat tillgodoses,

måst tills vidare lemnas å sido. Jag tilltror mig derföre icke att

äfven i år tillstyrka uppskof med något af de nu föreslagna arbetena

eller anskaffandet af inventarier, men då jag anser, att, om också ett

klokt förutseende kräfver att i förtid möta en motsedd ökad trafiks fordringar,

det dock ej är möjligt att redan nu fullt noggrannt beräkna,

hvilka byggnader, anläggningar och inventarier som år 1884 oundgängligen

behöfvas och hvilka kostnader deraf föranledas, och att derföre

det af trafikstyrelsen beräknade belopp 550,000 kronor torde utan synnerlig

olägenhet kunna nedsättas till jemnt 500,000 kronor, får jag, med

tillämpning af förra Riksdagens beslut angående det då äskade anslaget,

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen bevilja på extra stat

för år 1884 till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens

redan trafikerade jernväg ar och till anskaffande af nya inventarier 500,000

kronor.

Statens jernvägsbyggnader.

Uti en till mig aflåten promemoria af den 8 sistlidne December

har chefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader anfört att, som

arbetena å stambanan emellan Bräcke och Sollefteå under år 1882 så

framskridit, att med de för år 1883 af Riksdagen, anvisade medel

2,000,000 kronor terrassering och skenläggning af banan syntes kunna

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Åfd. 9

[46.]

Anslag till

fortsättning

ij stambanan

genom

Norrland.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Sjette liufvudtitelii.

under året framföras ända till Håssjö station, 6 mil 10,000 fot från

Bräcke, arbetena under år 1884 måste utsträckas 2 till 3 mil längre

öster ut derifrån; att på denna sträcka banan komme att vid det så

kallade Döda fallet (8 mil från Bräcke) föras öfver Indalselfven medelst

en storartad och kostsam brobyggnad, hvars utförande kräfde en

längre tid och hvilken derför under år 1884 måste påbörjas; samt att

så väl af denna anledning, som för jern vägs arbetenas ändamålsenliga

bedrifvande i öfrigt och på det till styrelsen för statens jernvägstrafik

måtte kunna öfverlemnas det för anskaffande af rörelsemateriel till bandelen

Håssjö—Bräcke beräknade belopp af 346,500 kronor, ett anslag

af 2,500,000 kronor för arbetenas fortsättning under år 1884 å ifrågavarande

stambana erfordrades.

På grund af det anförda, hvilket icke synes mig föranleda till

någon erinran, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till fortsättning af arbetena å stambanan emellan Bräcke och

Sollefteå, beräknad till en kostnad af 11,250,000 kronor, hvaraf till

utgående under hvartdera af åren 1882 och 1883 anvisats 2,000,000

kronor, äska af Riksdagen ett anslag för år 1884 af 2,500,000 kronor;

lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för

finansdepartementet, fatta beslut beträffande sättet för anskaffande af

härtill erforderliga medel.*)

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

A. L. van der Hagen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm, K. L. Beckman, 1883.

s. 1 Kontrollera mot PDF

]

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms, slott den 10

januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander,

Ryding.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, statsrådet Themptander att få anmäla de

frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde

härvid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Biksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufrudtiteln.

Ordinarie anslag.

Stänipelpappersomkostnader.

[1.] Derest den lönereglering1 för landträntmästarne, hvarom Eders

Stämpel- Kongl. Maj: t förut i dag, på föredragning af statsrådet och chefen för

^kostnader, civildepartementet, beslutat göra framställning hos Riksdagen, varder

bifallen och den landträntmästarne nu tillkommande provision å stämpelpappersmedel

följaktligen kommer att upphöra, uppstår härigenom en

besparing å anslaget för stänipelpappersomkostnader, hvilket anslag för

närvarande är i riksstaten upptaget till 224,000 kronor. Nyss nämnda

provision har för åren 1879—1881 utgjort i medeltal för hvarje år omkring

55,000 kronor, och bör sålunda ifrågasättas, om icke anslaget

kan minskas med detta belopp. De från anslaget åren 1877—1881 bestridda

utgifter i deras helhet hafva utgjort i runda tal: år 1877 239,600

kronor, år 1878 246,300 kronor, år 1879 286,000 kronor, år 1880 269,800

kronor och år 1881 211,000 kronor, eller i medeltal omkring 250,000

kronor för år; hvarvid dock bör anmärkas, att de jemförelsevis höga

utgiftsbeloppen under åren 1879 och 1880 äro föranledda af den då

verkstälda tillverkningen af de år 1880 påbjudna nya beläggningsstämplarne

och således beroende på tillfälliga omständigheter. Å andra sidan

förekommer åter, att derest den af Eders Kongl. Maj:t den 8 i denna

månad beslutade propositionen till Riksdagen om antagande af en ny

stämpelpappersförordning varder bifallen, komma beläggningsstämplar

att användas till vida större antal än hittills och i följd deraf utgifterna

för tillverkningskostnad och försäljningsprovision att ökas. Vid

öfvervägande af dessa omständigheter finner jag väl genomförandet af

den ifrågasatta löneregleringen medgifva en nedsättning i det nuvarande

anslagsbeloppet, men anser denna nedsättning böra stanna vid

24,000 kronor, så att det nuvarande beloppet 224,000 kronor minskas

till 200,000 kronor, detta dock under förutsättning att ofvan omförmälda

lönereglering varder af Riksdagen bifallen.

Postverket.

[2.] Generalpoststyrelsen har i underdånig skrifvelse den 15 december

Postverket. 1882 afgifvit förslag till postverkets stater för år 1884.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufYudtiteln.

3

Beträffande aflöning sstaten hemställer generalpoststyrelsen om löneförbättring

åt föreståndarne för fjerde klassens postkontor. Generalpoststyrelsen

erinrar, att 1881 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts

förslag, medgaf löneförbättring åt postexpeditörer äfvensom åt förvaltare

af femte, sjette och sjunde klassernas postkontor. Denna löneförbättring

består i ålderstillägg, som efter 1882 års början utgår med

300 kronor efter fem års och med 600 kronor efter tio års tjenstgöring

under vissa af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för ålderstilläggens åtnjutande

stadgade vilkor. Generalpoststyrelsens nu gjorda framställning

afser, att den postexpeditörer samt förvaltare af femte, sjette och sjunde

klassernas postkontor tillkommande förmånen af ålderstillägg skulle utsträckas

jemväl till föreståndarne för fjerde klassens postkontor med det

förbehåll likväl, att de icke skulle vara berättigade att härvid räkna sig till

godo den tid, de innehaft befattning såsom postmästare i lägre grad eller

biträdande posttjenstemän. Såsom skäl för löneförbättringen anför generalpoststyrelsen:

att bland de 38 till fjerde klassen hörande postkontoren

flera än trefjerdedelar voro belägna vid jernväg och således vanligen

hade att expediera post flera gånger om dygnet; att det betydliga ansvar,

som med dessa befattningars handhafvande vore förenad!, tillräckligt

framginge ensamt af den omständigheten, att för en hvar af dessa

postanstalter medelvärdet af afsända assurerade bref och paketer

samt af inbetalda postanvisnings- och postförskottsmedel under år 1881

uppgått till icke mindre än 2,473,800 kronor; att ifrågavarande tjensternäns

årliga inkomster utgjorde, i lön och tjenstgöringspenningar 2,400

kronor samt i provision och sportler i medeltal 1,155 kronor, eller

tillsammans 3,555 kronor; att innehafvarne af fjerde klassens postkontor

vid sin befordran till denna tjenst ofta redan uppnått en ålder, som

gjorde det mindre lämpligt att sedermera förflytta dem till föreståndare

för något af de större postkontoren, hvilka för öfrigt vore få till antalet,

hvadan tillfälle till befordran för dessa tjenstemän icke erbjöde

sig synnerligen ofta; samt att dessa förhållanden, med hänsyn till den

betydliga tillökning i göromål, som blifvit, en följd af postverkets fortgående

utveckling och den under senare tiden störa tillväxten i posttrafik,

syntes generalpoststyrelsen innefatta fullgiltig anledning att göra

framställning om ifrågavarande löneförbättring, hvilken enligt verkstäld

utredning skulle komma att under år 1884 öka utgifterna å anslaget

till ålderstillägg med högst 9,000 kronor.

Delande den åsigt, som ligger till grund för detta förslag, eller

att den af billighet och rättvisa påkallade förhöjning i de lägst aflönade

posttjenstemännens aflöning, som i form af ålderstillägg vid 1881 års riksdag

beviljades, bör i mån af postverkets förbättrade ekonomiska ställning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

tillgodokomma postverkets öfriga tjensteman, hvilkas lönevilkor kunna

finnas deraf vara i behof, och då ett dylikt behof synes mig vara i

detta fall af generalpoststyrelsen med fullgiltiga skäl ådagalagdt, hemställer

jag, att generalpoststyrelsens framställning må vinna Eders

Kongl. Maj:ts bifall och att för ifrågavarande ålderstilläggs åtnjutande

må gälla enahanda vilkor, som för de vid 1881 års riksdag beviljade,

endast med den af styrelsen föreslagna inskränkningen i fråga om den

tid, som finge tillgodoräknas tjenstemannen för ålderstilläggs erhållande.

I följd häraf och då, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anfört,

ålderstilläggen för dem, som jemlikt redan gällande bestämmelser äro

till ålderstillägg berättigade, för år 1884 kunna beräknas till 121,000

kronor, tillstyrker jag, att förslagsanslaget till ålderstillägg, som i nu

gällande stat är upptaget till 115,000 kronor, måtte i 1884 års stat

utföras med 130,000 kronor, och således ökas med 15,000 kronor.

Då ett allmännare anlitande af postverkets brefbärare torde blifva

en följd af brefbärareafgiftens upphörande och anställande af flere brefbärare

å en del orter med anledning häraf antagligen kommer att påkallas,

har generalpoststyrelsen föreslagit, att anslaget till aflönande af

brefbärare, senast faststäldt till 215,000 kronor, skall förhöjas med 30,000

kronor till 245,000 kronor.

Häremot har jag ingenting att erinra, och skulle, under förutsätt

ning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, aflöningsstaten, som för

år 1883 är faststäld till ............................................ kronor 1,991,575: —,

komma att ökas med förhöjningarne i anslagen

till ålderstillägg ................................................... „ 15,000: —,

,, aflönande af brefbärare .............................. „ 30,000: —,

och uppgå till .............................................................. kronor 2,036,575: —.

I fråga om öfver gångs staten samt indragning sstaten anmäler generalpoststyrelsen,

att anledning icke förekommer att vidtaga någon förändring

i dessa stater, hvilka för år 1883 äro faststälda, den förre till

11,000 kronor och den senare till 8,580 kronor.

Hvad derefter angår pensionsstaten upplyser generalpoststyrelsen,

att i följd af timade dödsfall derifrån böra afföras följande pensions
-

belopp, nemligen:

till f. d. postmästaren G. J. Munck........................ kronor 2,700: —,

„ f. d. sekreteraren C. E. Löfgren..................... „ 4,000: —,

,, f. d. postmästaren, friherre F. Bennet......... „ 1,900: —,

„ f. d. postexpeditören H. T. P. Lohman ...... ,, 1,500: —

„ f. d. postexpeditören A. C. Phalén ............... „ 1,200: —■

transport kronor 11,300: —,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufrudtiteln.

5

transport kronor 11,300 —,

hvartill komme den pension, som utgått till aflidne

postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms son Alfred Olof,

men som borde upphöra, sedan denne sistnämnde

uppnått femton års ålder, och hvilken pension utgjort ,,___50: —,

tillhopa kronor 11,350: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande två pensioner, som

blifvit beviljade efter det postverkets stater för år 1883 faststäldes:

till postmästaren i Malmköping, friherre F. M. J.

Fleetwood.................................................................. kronor 1,200: —,

„ postmästaren i Söderhamn L. O. Löwenadler „_1,800: —,

tillhopa kronor 3,000: —.

Pensionsstaten, som för år 1883 är faststäld till kronor 70,415: —,

kommer således att minskas med skilnaden mellan

de afgående posterna ............... kronor 11,350: —

och de tillkommande ............... „ 3,000: —, ^ 8,350: —,

och bör följaktligen för år 1884 upptagas till ......... kronor 62,065: —.

I anslagen å omkostnadsstaten hemställer generalpoststyrelsen om

åtskilliga förhöjningar. Då postuppbörden för år 1884 ansetts komma

att öfverstiga det för år 1883 beräknade beloppet, påkallas en härefter

lämpad ökning i anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, hvilken

ökning generalpoststyrelsen föreslagit till 12,000 kronor, så att detta

anslag, som för närvarande utgör 228,000 kronor, skulle upptagas till

240.000 kronor. Den tillväxt i rörelsen och den utvidgning af postförbindelserna,

som, enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, gjort, det

nödvändigt att under det senare halfåret af 1881 och det förra af 1882

å anslagen till expensutgifter och till rese- och traktamentsersättning

åt tjenstemän i jernvägspostkupé utbetala större belopp, än som beräknats

komma att under år 1883 utgå, anser generalpoststyrelsen komma

att äfven framgent och sannolikt i högre grad än tillförene göra sig

gällande, och hemställer förty, att dessa båda anslag böra förhöjas, det

förra, till expensutgifter, med 10,000 kronor från nuvarande beloppet

315.000 kronor till 325,000 kronor och det senare med 25,000 kronor

från 150,000 kronor till 175,000 kronor. Hvad derefter angår anslaget

för postbefordran å jernväg fäster generalpoststyrelsen uppmärksamheten

å vissa förhållanden, som anses påkalla förhöjning i detta anslag,

och anför i detta hänseende: att Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23

juni 1882, angående förändrade bestämmelser rörande ersättningen för

postbefordran å statens jernvägar, komme att förhöja det till jernvägs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hufyudtiteln.

trafikstyrelsen från postverket utgående ersättningsbeloppet med omkring

100,000 kronor; att den förhöjning i ersättningen åt enskilda

jernvägsbolag för postbefordran å deras jernvägar, Eders Kongl. Maj:t

den 3 november 1882 beviljat bolagen, ansåges böra beräknas till omkring

56,000 kronor; samt att kostnaden för postbefordring å nya jernvägslinier,

såväl statens som enskildes, kunde antagas uppgå till omkring

32,000 kronor. Då dessa motsedda, förökade utgifter å ifrågavarande

anslag uppgingo till omkring 188,000 kronor, men samtliga

utgifter å samma anslag under de två halfåren från och med den 1 juli

1881 till och med den 30 juni 1882 understigit det i staten för år

1883 faststälda beloppet med 88,000 kronor, har generalpoststyrelsen

föreslagit, att detta anslag, som i staten för år 1883 är upptaget till

800.000 kronor, måtte förhöjas till 900,000 kronor. I ändamål dels att

äfven under vintertiden betrygga en regelbunden postbefordran mellan

Malmö och Köpenhamn, dels ock att bereda en möjlighet till postförsändelsernas

sortering före postens ankomst med ångbåt till Malmö har

Eders Kongl. Magt den 24 mars 1882 bemyndigat generalpoststyrelsen

att med vederbörande rederi träffa aftal såväl om vidtagande af åtgärder

för uppehållande af isfri segelled mellan nämnda två städer som

ock om tillhandahållande af expeditionshytt å de postförande ångfartygen.

De utgifter, som äro förenade med dessa anordningar, anser

generalpoststyrelsen påkalla en förhöjning i anslaget för postbefordran

mellan Sverige och Danmark med 6,500 kronor, hvadan detta anslag,

i den nuvarande staten upptaget till 5,500 kronor, skulle ökas till

12.000 kronor. Från anslaget till utrikes brefvexlingen utgår ersättningen

för transitbefordran äfvensom främmande postverk tillkommande

andelar af franko och porto, som vid svenska postanstalter uppburits.

Då den högst betydliga tillväxten i postutvexlingen med utlandet, som

under senare tiden framkallats genom verldspostföreningen och det internationela

aftalet om befordran af postpaketer, väsentligen ökat utgifterna

från nyss nämnda anslag, hemställer generalpoststyrelsen, att

anslaget må höjas med 20,000 kronor, eller från 35,000 kronor till

55.000 kronor, hvarvid generalpoststyrelsen tillika föreslår, att anslaget

hädanefter må benämnas “anslag för utbetalande af den godtgörelse,

som tillkommer främmande postverk44.

De af generalpoststyrelsen sålunda ifrågasatta förhöjningarne i

en del anslag å omkostnadsstaten synas mig vara af omständigheterna

påkallade och förtjenta af Eders Kongl. Maj:ts bifall; lärande i följd af

den väckta frågan om en mera egentlig benämning å anslaget för utrikes

brefvexlingen detta anslag böra för framtiden benämnas: “anslag

lör godtgörelse till främmande postverk44.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

7

De föreslagna ökningarne å denna stat uppgå till sammanlagdt

173,500 kronor. Lägges härtill omkostnadsstatens senast faststälda belopp

2,930,000 kronor, kommer omkostnadsstaten att sluta på en summa

af 3,103,500 kronor.

Lika med generalpoststyrelsen anser jag anslaget till oförutsedda

titgifter, som i 1883 års stat är upptaget till 61,900 kronor, böra nedsättas

till 40,000 kronor, äfvensom att anslaget till afkortningar och

restitutioner, m. m. bör förhöjas från 26,530 kronor till ett belopp, som,

för erhållande af jemn slutsumma, upptages till 38,280 kronor.

Enligt hvad jag, lika med generalpoststyrelsen, sålunda föreslagit,

skulle postverkets stater för år 1884 komma att förete följande

slutsummor:

aflöningsstaten........................................................

öfvergångsstaten.....................................................

indragningsstaten ..................................................

pensionsstaten ........................................................

omkostnadsstaten.....................................................

oförutsedda utgifter...............................................

afkortningar och restitutioner, m. m...............

kronor

2,036.575

7

77

11,000

7

r>

8,580

7

77

62,065

7

77

3,103,500

7

11

40,000

7

77

38,280

7

kronor

5,300,000

7

hvilken summa innefattar en förhöjning i nu gällande riksstat med

200,000 kronor och utgör samma belopp, hvartill postuppbörden

upptagits vid beräkningen af statsverkets inkomster för år 1884.

Med åberopande af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen, med godkännande ej

mindre af ofvannämnda förslag om ålderstillägg för en del posttjenstemän,

som hittills ej varit af sådan förmån i åtnjutande, och om vilkoren

för ålderstilläggets erhållande än äfven af öfriga nu föreslagna förändringar

i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till

samma belopp 5,300,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år

1884 beräknats.

Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t till 1882 års Riksdag

gjord framställning har Riksdagen medgifvit, att de öfverskott, som

för tiden intill 1883 års utgång kunde å postmedlen uppstå, Unge, —

i den mån desamma ej erfordrades till kassaförlag för postverket —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde hufrudtiteln.

[3.]

Telegrafver
ket.

förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder, Eders

Kongl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva, enligt Eders Kongl. Maj:ts

bestämmande användas ensamt för postverkets egna ändamål.

Dylika grunder hafva af Eders Kongl. Maj:t blifvit faststälda den

15 december 1882.

Med anmälan att till den fond, som sålunda borde bildas, af postmedel

inbetalts 750,000 kronor under loppet af år 1882, förklarar generalpoststyrelsen

sig anse att, derest icke särskilda, för postinrättningen

synnerligen oförmånliga omständigheter mellankomma, nämnda

fond inom kort skall varda förstärkt i en mån, som kan göra det möjligt

att, utan äfventyr för postverket, redan om ett år göra framställning

hos Riksdagen om nedsättning i det inrikes enkla brefportot från

12 till 10 öre; dock att för sådant ändamål vore oundgängligt att äfven

under år 1884 få ensamt för postverkets egna ändamål använda

postverkets öfverskottsmedel.

Då den ifrågavarande fonden bildats dels för att möjliggöra en

fortgående utveckling af postinrättningens verksamhet, dels ock för att

bereda utväg att framdeles göra nedsättningar i de inländska portosatserna,

och, såsom generalpoststyrelsen anfört, för vinnande af dessa

ändamål erfordras att blifvande öfverskott å postmedlen under ytterligare

ett år afsättas till fonden, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

för främjande af den önskvärda portonedsättning, hvars genomförande

under den närmaste framtiden generalpoststyrelsen stält i utsigt, täcktes

föreslå Riksdagen medgifva, att jemväl de öfverskott, som år 1884

kunna å postmedlen uppkomma, må, — i den mån desamma ej erfordras

till kassaförlag för postverket — förvaltade på enahanda sätt som

öfverskottsmedlen för åren 1882 och 1883, enligt Eders Kongl. Maj:ts

bestämmande få användas ensamt för postverkets egna ändamål.

Telegrafverket.

De utgiftsstater för telegrafverket under innevarande år, hvilka

Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det af 1882 års Riksdag

pröfvade och godkända statsförslag, den 1 september sistnämnda år

faststält, sluta å följande belopp:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufrudtiteln.

9

aflömngsstaten ............................................................... kronor 936,100: —,

öfvergångsaflöningsstaten ....................................... ,, 15,950: —,

pensions- och understödsstaten................................ ,, 85,162: —,

underhållsstaten ................................................ „ 258,128: —,

summa kronor 1,295,340: —.

I underdånig skrifvelse den 10 november sistlidet år har telegrafstyrelsen,

i fråga om stater för telegrafverket under år 1884, anfört,

att i det under styrelsens aflöningsstat till arvoden åt ingeniörer

uppförda anslag af 4,000 kronor erfordrades en förhöjning med enahanda

belopp, föranledd dels deraf att, sedan, för besparing i aflöningsutgifter,

ett stort antal assistenter vid telegrafverkets stationer blifvit

ersatta med lägre aflönade qvinliga telegrafister, hvilka icke lämpligen

kunde användas vid telegrafliniernas besigtning och iståndsättande, de

göromål, som hörde till liniernas öfvervakande och underhåll, fått mer

än förut koncentreras vid vissa hufvudsta tioner i orterna och isynnerhet

hos styrelsens tekniska byrå, dels ock af den utsträckning, de tekniska

göromålen erhållit genom det styrelsen lemnade bemyndigande

att underlätta och befrämja den telegrafiska samfärdseln medelst anläggande

af telefonförbindelser i samband med telegrafnätet. Enligt

hvad telegrafstyrelsen anmält, hafva under år 1882 af telegrafverket

utförts dylika anläggningar till en sammanlagd utsträckning af omkring

300 kilometer, innefattande 27 särskilda förbindelser med telegrafstationer,

och styrelsen antager, såsom det synes med skäl, att telegrafverkets

biträde för åvägabringande af telefonanläggningar i förbindelse med

statens telegrafstationer framgent kommer att, till fördel så väl för allmänheten

som telegrafverket, i än större omfattning än hittills tagas i

anspråk.

De af telegrafstyrelsen sålunda anmärkta förhållanden synas mig

oundgängligen påkalla ökade tekniska arbetskrafter för verket.,- och jag

finner mot den i sådant afseende begärda anslagstillökningen med 4,000

kronor icke något att erinra.

I utgiftsstaternas slutsummor i öfrigt har icke någon ändring

blifvit ifrågasatt; men deremot har telegrafstyrelsen ånyo påkallat Eders

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för den undantagsställning, hvari telegrafverkets

personal befinner sig i afseende å pensionsrätt, och, för att

bereda en förändring härutinnan, framstäf ett förslag, som, utan att

vålla statsverket ökade utgifter, efter telegrafstyrelsens åsigt skulle i

det väsentligaste fylla det åsyftade ändamålet, förbättrade pensionsvilkor

för telegrafpersonalen.

Den pensionsrätt, hvaraf telegrafverkets tjensteman och betjente för

närvarande äro i åtnjutande, tillkommer dem såsom delegare i den år 1874

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hnfTndtiteln.

för telegrafverket bildade särskilda pensionsinrättning, som, hufvudsakligen

grundad på skyldighet för delegarne att bereda medel för pensioneringen,

åtnjuter dels ständigt statsbidrag med 1,5 procent af telegrafverkets

årliga portoinkomst, dels för så lång tid, som åtgår till betäckande

af vissa retroaktivafgifter för den i telegrafverkets tjenst före utgången

af år 1874 anstälda personal, ytterligare statsbidrag med 3,5 procent

af årliga telegrafportot. Från nämnde pensionsinrättning eg a telegrafstyrelsens

embets- och tjensteman äfvensom telegrafverkets betjente,

efter uppnådda 105 sammanlagda lefnads- och tjensteår, samt de vid

stationerna anstälda tjenstemäi; och qvinliga telegrafister, vid 95 sammanlagda

lefnads- och tjensteår, att uppbära pension, utgående med

60 procent af årsaflöningen — tjenstgöringspenningar inräknade

— då hela aflöningen ej öfver stiger 4,000 kronor,

2,400 kronor för aflöning, som är högre än 4,000 kronor, men ej,

öfverstiger 5,000 kronor, och

48 procent af årsaflöning till högre belopp än 5,000 kronor.

Förutom att således pensionsbeloppen äro betydligt lägre än i de

andra verk och inrättningar, der, i sammanhang med verkstäld lönereglering,

vederbörande tillförsäkrats att vid uppnådd, stadgad pensionsålder

undfå en mot lönens hela belopp svarande pension, befinner sig den

till telegrafverket hörande personalen i en ogynsam ställning äfven

med hänsyn till beloppet af pensionsafgifterna, hvilka äro synnerligen

dryga och utgå:

för telegrafstyrelsens embets- och tjenstemän samt telegrafverkets

betjente, hvilka i pensionsinrättningens reglemente äro sammanförda

till en klass A, med 3 procent af pensionsbeloppet,

och för stationspersonalen, utom betjente — utgörande för sig

en klass B — med 5,2 till 6 procent af pensionsbeloppet;

hvartill dessutom komma retroaktivafgifter och, vid befordran, eu

särskild befordringsafgift, som till en början erlades med belopp, motsvarande

fulla matematiska värdet af den pensionsförhöjning, hvartill

den genom befordringen vunna högre aflöningen berättigade, men, enligt

nådiga kungörelsen den 5 december 1879, numera utgöres sålunda,,

att delegare vid uppflyttning i högre löneklass till pensionsinrättningen

afstår skilnaden mellan den förra och den nya aflöningen under

de tre första månaderna.

Behofvet af en förbättring i dessa pensionsvilkor erkändes äfven

i det betänkande, löneregleringskomitén den 24 april 1877 afgaf angående

lönereglering för telegrafstyrelsen, och då i den till 1878 års.

Riksdag aflåtna propositionen rörande nämnda reglering pensionsfrågan

undantogs, synes anledningen härtill endast hafva varit, att, före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufrudtiteln.

11

•denna frågas pröfning, eu utredning ansågs böra ske beträffande den

redan befintliga pensionsinrättningens förmåga att medverka till frågans

lösning. I detta syfte anbefaldes telegrafstyrelsen att låta verkställa

•en på noggranna matematiska beräkningar grundad utredning, i hvad

mån, under antagande dels att de nya lönerna bestämdes tillika såsom

pensionsbelopp, att utgå af telegrafverkets pensionsinrättning, samt att

hvad löneregleringskomitén föreslagit rörande afgång från tjensten

med pension vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår blefve gällande

jemväl för telegrafstyrelsens embets- och tjenstemän, dels ock alternativt

att, jemte nyssberörda förutsättningar, pensionsafgifterna bestämdes

lika eller i närmaste öfverensstämmelse med dem, som ålåge civile

.tjensteman i allmänhet, understöd af statsverket, utöfver hvad redan

vore pensionsinrättningen tillförsäkradt, kunde för densamma blifva

erforderligt, samt att derefter inkomma med det underdåniga yttrande

■och förslag, hvartill den anbefalda utredningen och eljest för handen

varande förhållanden kunde gifva anledning.

Sedan telegrafstyrelsen låtit utföra de alternativa beräkningarne,

kvilka, med afseende å önskligheten att vinna en förbättring i pensionsvilkoren

jemväl för stationspersonalen, alternativt utsträckts äfven till

sistnämnda personal, lemnade styrelsen i underdånig skrifvelse den

31 oktober 1879 en redogörelse för undersökningens resultat, hvaraf

framgick, att telegraftjenstemännens pensionering från telegrafverkets

pensionsinrättning till hel lön och med i öfrigt oförändrade bestämmelser

skulle, förutom ökning i statsbidraget, för tjenstemännen medföra

så höga pensionsafgifter, att ensamt af denna anledning detta alternativ

ansågs böra förfalla, samt att åter pensionsafgifternas nedbringande

till likhet med hvad andra civile tjenstemän erlade, i förening

med höjande till hel lön af de från pensionsinrättningen utgående

pensionerna, skulle ensamt för telegrafstyrelsens personal förutsätta eu

■ökning i det årliga statsbidraget af 6,000 kronor; och då telegrafstyrelsen

icke ansåg sig böra ensidigt för sin egen personal söka vinna

förmånen af ökade pensioner och minskade afgifter, men en utsträckning

af denna förmån äfven till stationspersonalen, enligt de gjorda

beräkningarne, skulle medföra en ökning i statsbidraget af omkring

80,000 kronor årligen, fann styrelsen sig förhindrad att tillstyrka äfven

detta senare alternativ.

1 sammanhang med de nämnda beräkningarne hade en kalkyl

äfven uppgjorts öfver de sannolika kostnaderna för att åt telegraftjenstemännen

vinna inträde i civilstatens pensionsinrättning och att,

jemte pension från nämnda inrättning, bereda dem tilläggspension af

telegrafmedel till det belopp, att de sammanlagda pensionerna komme

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufrudtiteln.

att motsvara hel lön; men äfven för en sådan anordning hade kostnaderna

befunnits större, än att telegrafstyrelsen ansåg sig kunna

deråt lemna sitt förord.

Då således icke något af de nu omförmälda förslagen för pensioneringens

ordnande befunnits tillfredsställande, utan visat sig antingen

föranleda en betydande ökning i de redan förut dryga pensionsafgifterna

eller ock ställa alltför stora anspråk på ytterligare bidrag från

statsverket, hade styrelsen sökt att utfinna någon annan utväg för en

skäligen tillfredsställande lösning af pensionsfrågan och i sådant afseende,

efter att hafva hört så väl direktionen för telegrafverkets pensionsinrättning

som fullmäktige för delegarne i inrättningen, framstält

det förslag, hvilket styrelsen nu ånyo understält Eders Kongl. Maj:ts

pröfning.

Detta förslag afser, att, — utan vidare lindring i pensionsafgifterna,

än som redan vunnits genom den ofvanberörda kungörelsen den

5 december 1879, och med bibehållande af nu stadgad pensionsrätt

från telegrafverkets pensionsinrättning allenast med den förändring,

att för de till styrelsen hörande embets- och tjenstemäu rättigheten

till pensions erhållande skulle inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35

tjenstår — åt telegrafpersonalen bereda fyllnadspensioner å telegrafverkets

stat till belopp, motsvarande skilnaden mellan pensionen från

verkets pensionsinrättning och den före afskedstagandet åtnjutna lönen.

Enligt hvad telegrafstyrelsen antager, skulle genom införande af

sådana fyllnadspensioner någon ökning på det hela icke uppstå i telegrafverkets

nuvarande utgifter, enär i regeln ingen tjensteman komme

att uppnå pensionsåldern, utan att hafva tillträdt de med hans befattning

efter viss tjenstetid förenade ålderstillägg, och den fyllnadspension,

som efter afskedstagandet skulle honom tillkomma, då i de flesta fall

blefve mindre än det i ålderstillägg uppburna beloppet, hvilket komme

att för telegrafverket besparas, intill dess hans efterträdare i befattningen

intjenat den för erhållande af ålderstillägg stadgade tid.

Under förutsättning att samtlige tjensteman vid afskedstagandet

uppnått högsta antal medgifna ålderstillägg, skulle nemligen förhållandet

mellan de afträdda ålderstilläggen och de efter afskedstagandet i

stället tillträdda fyllnadspensionerna för de särskilda tjensteklasserna

ställa sig på följande sätt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufrudtiteln.

13

Afträdda

ålders-

Fyllnads-

tillägg.

pensioner.

för styrelsens personal:

Kronor.

Kronor.

chefen ....................................................................................

1,880

byråchef ..................................................................................

600

—

1,640

_

sekreteraren ..............................................................................

1,000

—

1,360

_

första gradens tjensteman ..................................................

1,000

—

400

—

för stationspersonalen:

direktör .....................................................................

1,000

1,350

kommissarie af första klass ............................

1,000

___

600

d:o af andra d:o ................................

800

_

525

_

d:o af tredje d:o ...............................................

600

—

450

assistent ........................................................................

600

—

330

____

telegrafist .................................................................................

300

—

165

—

Endast för fyra af styrelsepersonalen, eller för chefen, de två

byråcheferna och sekreteraren, samt, bland stationspersonalen, för de

fyra direktörerna skulle således fyllnadspensionerna komma att öfverskjuta

de samtidigt med pensionens tillträdande upphörande ålderstilläggen,

under det deremot för hela den öfriga personalen, eller 10

första gradens tjenstemän hos styrelsen, 77 kommissarier, 135 assistenter

och 157 telegrafister, fyllnadspensionerna komrae att blifva

mindre än de afträdda ålderstilläggen och i vissa fall understiga dessa

ganska betydligt.

I hvilken mån ökning eller minskning i telegrafverkets utgifterskulle

genom de ifrågasatta fyllnadspensionernas införande komma att uppstå, är

naturligen, utom af förhållandet mellan fyllnadspensionen och de i dess

ställe bortfallande ålderstilläggen, beroende äfven deraf, huruvida tjenstemannen

efter afskedstagandet kommer att taga fyllnadspensionen i anspråk

under så lång tid, att hans efterträdare i tjensten hinner intjena tiden för

ålderstilläggs åtnjutande, och följaktligen ålderstillägg för den ene kommer

att utgå samtidigt med fyllnadspension för den andre. Att med någon

grad af visshet döma härom, är visserligen icke möjligt; men, enligt hvad

telegrafstyrelsens skrifvelse år 1879 utvisar, hafva, med ledning af statistiska

centralbyråns dödlighetserfarenhet, beräkningar verkstälts öfver

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufrudtiteln.

.-sannolika medellifslängden för de tjensteman, som afgå vid den normala

pensionsåldern, eller 65 år för styrelsens och 60 år för stationernas

personal, hvilka beräkningar lemnat det resultat, att i förra

fallet medellifslängden skulle utgöra 75,41 år och i det senare 73,12 år.

För så vidt dessa beräkningar kunna tilläggas giltighet, skulle deraf

kunna slutas, att, i afseende å det öfvervägande antalet af styrelsens

personal eller dem, som tillhöra första gradens tjenst, en verklig besparing

skulle för telegafverket vinnas genom tjenstemannens afgång

vid 65 års ålder, då i regeln fyllnadspensionen skulle i följd af den

pensionerades frånfälle upphöra att utgå samtidigt dermed att efterträdaren

i tjensten blefve berättigad att åtnjuta andra ålderstillägget,

och att telegrafverkets utgifter således blefve minskade under de första

5 åren efter tjenstemannens afskedstagande med 600 kronor, motsvarande

skilnaden mellan de frånträdda ålderstilläggen, 1,000 kronor, och

fyllnadspensionen, 400 kronor, samt under de följande 5 åren med 100

kronor, motsvarande skilnaden mellan första ålderstillägget för efterträdaren,

500 kronor, och fyllnadspensionen.

Något ogynsammare skulle väl förhållandet komma att ställa sig

med afseende å en del af stationspersonalen, eller — förutom direktörerne,

hvilkas fyllnadspensioner, enligt hvad ofvan anmärkts, skulle komma

att öfverstiga de frånträdda ålderstilläggen — äfven kommissarierne,

hvilkas efterträdare i tjensten redan efter 5 år komme att uppnå ålderstillägg

till belopp, som tillsammans med den afgångne kommissariens

pension öfverstege de ålderstillägg, den sistnämnde vid afskedstagandet

frånträdt, Men, hvad deremot angår assistenter och telegrafister,

hvilka, enligt nu gällande stat, ega att uppbära tre ålderstillägg,

utgående hvartdera efter 5 års tjenstgöring och mod belopp af 200

kronor för assistent och 100 kronor för telegrafist, borde, likasom i

fråga om första gradens tjenstemän hos styrelsen, kunna påräknas en

minskning i utgift, då först 10 år efter assistents eller telegrafists afgång

från tjensten efterträdaren skulle vinna rätt till ålderstillägg,

som vore högre än den afgångnes fyllnadspension, och efter ytterligare

3 år fyllnadspensionen, under nyss angifven förutsättning beträffande

den afgångnes medellifslängd, komme att upphöra.

Såsom fullt visst har telegrafstyrelsen emellertid ansett det kunna

påräknas, att summan af utgående ålderstillägg och fyllnadspensioner

i medeltal för år icke skulle komma att öfverstiga det belopp, som i

telegrafverkets nu gällande stat är för ålderstillägg uppfördt. Då telegrafverket

räknar en ålder af endast något mindre än trettio åi-, och

personalen till stor del ännu är densamma, som vid verkets nybildande

. antogs, är, enligt hvad telegrafstyrelsen erinrar, en större procent af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

15-

telegraf^ enstemännen för närvarande berättigad till ålderstillägg än

som framdeles blir förhållandet, sedan till följd af personalens efter

band skeende omsättning medelåldern i tjensten hunnit nedbringas. Anslaget

till ålderstillägg har derföre ock nu fått sättas till högre belopp

än som blir erforderligt under normala förhållanden; och, enligt telegrafstyrelsens

beräkningar, böra ålderstilläggen, sedan desamma inträdt

i normalt skede, nedgå med omkring 18 procent under det nu i stat

uppförda anslaget, 130,200 kronor, eller således med omkring 23,000

kronor, medan, enligt af styrelsen likaledes anstälda beräkningar, de

nu ifrågastälda fyllnadspensionerna skulle i medeltal för år komma att

uppgå till 22,000 kronor.

Särskild! för de närmast liggande 10 åren, derunder förhållandena

med någorlunda säkerhet låta sig beräknas, har styrelsen uppgjort

och framlagt en kalkyl öfver de belopp, hvartill, med antagande

af det föreliggande pensioneringsförslaget, de under nämnda tidrymd tillkommande

fyllnadspensioner, å ena sidan, och i stället bortfallande ålderstillägg,

å den andra, skulle vid hvarje års slut uppgå. Denna kalkyl,

dervid iakttagits, att, innan beloppet af upphörda ålderstillägg

utförts, derifrån afdragits de ålderstillägg, som efter 5: te året tillkomma

efterträdare i tjensten, så att endast den verkliga besparingen

i ålderstillägg upptagits, visar följande resultat:

Fyllnadspensioner.

Upphörda ålderstillägg..

vid

slutet af år

1884

kronor 2,490

1

.................. kronor 4,000

_y.

77

11

ii

11

1885

11

3,795

1 •••

.................. „ 6,000

-1

11

11

ii

11

1886

11

4,725

1 "•

.................. „ 7,600

-1

11

11

v

11

1887

11

6,840

1 ■■■

.................. „ 11,200

J

11

11

ii

11

1888

11

11,520

1 •••

.................. „ 17,400

7

11

11

ii

11

1889

11

15,780

1

.................. „ 24,100

7

11

yi

ii

11

1890

>1

20,505

1 •••

.................. „ 29,900

11

ii

ii

11

1891

11

27,510

?

.................. „ 38,800

11

ii

n

11

1892

11

35,580

1

................. „ 49,900

11

ii

ii

11

1893

11

41,130

, ...

.................. „ 57,400

i

denna kalkyl

har g

tyrelsen ansett

sig finna ett ytterligare

stöd

för sitt antagande, att det anslag, som nu är i telegrafverkets stat uppfördt

till ålderstillägg, skall visa sig tillräckligt, för att bestrida kostnaden

äfven för de nu föreslagna fyllnadspensionerna.

Att en förbättrad pensionering för telegrafpersonalen är afbehofvet

påkallad, synes mig icke kunna förnekas, och särskild! anser jag

mig böra fästa uppmärksamheten derpå, att en åtgärd i dylikt syfte,,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufrndtiteln.

om i sammanhang dermed, såsom tillbörligt, stadgas skyldighet- för

tjensteman nen att vid uppnådd pensionsålder afgå från tjensten, skulle

vara i hög grad egnad att befordra en tätare omsättning af personalen

och derigenom öka dess tjenstbarhet. För befrämjande af detta ändamål

blef väl sistlidet år, vid beviljande för stationspersonalen af

dels nya dels ökade ålderstillägg, stadgad skyldighet för tjensteman,

som uppnått pensionsålder, att afträda ålderstilläggen; men då aflöningen,

äfven utan ålderstillägg, betydligt öfverstiger pensionerna från

telegrafverkets pensionsinrättning, är det- antagligt, att åtminstone de

till stationspersonalen hörande tjenstemännen, hvilka blifva pensionsberättigade

vid on ålder af omkring 60 år, skola, derest icke någon ytterligare

åtgärd för att befordra afgången från tjensten vidtages, söka

att, till men i många fall för telegraftjensten, hålla sig qvar vid

sina befattningar så länge de se sig i stånd att nödtorfteligen uppehålla

desamma.

Den utredning, telegrafstyrelsen förebragt-, synes mig äfven gifva

vid handen, att den fullkomliga likställighet i pensionsvilkor med andra

tjenstemän, som vore för telegrafpersonalen önskvärd, icke skulle kunna

åstadkommas utan betydliga uppoffringar från statsverkets sida, under

det att den nu föreslagna anordningen för pensioneringen, som dock

utan tvifvel innefattar en betydande förbättring i det närvarande, skulle

kuVma vinnas utan någon ökning på det hela i telegrafverkets nuvarande

utgifter. Jag hyser då ingen tvekan att, jemte det jag uttalar

min förhoppning, att den förkofran i telegrafverkets pensionsinrät-tnings

ställning, som år 1879 tillåtit en lindring i pensionsafgifterna, skall

fortgå och framdeles möjliggöra dessa afgifters ytterligare nedbringande,

nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, i öfverensstämmelse med telegrafstyrelsens

förslag, begära Riksdagens medgifvande dertill,

att telegrafverkets tjenstemän må undfå rätt att — efter uppnådda

65 lefnads- och minst 35 tjensteår, om de tillhöra styrelsens personal,

samt efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads- och tjensteår, om de

äro anstälda vid verkets stationer — åtnjuta pension, motsvarande, lönens

hela belopp, att utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning,

enligt bestämmelserna i det, för denna inrättning gällande reglemente,

och dels med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel; dock

att, hvad angår den nuvarande personalen, rättigheten till dylik fyllnadspension

af telegrafmedlen för en hvar tjensteman göres beroende

deraf, att han eller hon inom utgången af innevarande år åtager sig

förbindelse att vid uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, derest- icke Eders Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,

der det tillkommer denna att afskedet utfärda, finner den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

17

pensionsberättigade fortfarande kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna samt af sådan anledning låter med afskedet

anstå;

och torde enahanda skyldighet att efter uppnådd pensionsålder

från tjensten afgå böra stadgas för en hvar, som efter vidtagandet af

den nu tillstyrkta förändringen i pensioneringen befordras till eller anställes

i tjenstebefattning å telegrafverkets stat.

Under förutsättning att nu, såsom tillförene, rättighet förbehålles

Eders Kongl. Maj:t att vidtaga nödiga jemkningar i de af Riksdagen

pröfvade staterna för telegrafverket och att således göra äfven de jemkningar

mellan, å ena sidan, det under aflöningsstaten uppförda anslag

till ålderstillägg och, å andra sidan, pensions- och understödsstaten,

som för pensioneringens anordnande på nu antydt sätt kunna befinnas

erforderliga, skulle

någon

annan förändring i telegrafverkets senast

faststälda stater, i anledning af hvad jag nu tillstyrkt och föreslagit,

för närvarande icke erfordras, än att aflöningsstaten ökas med 4,000

kronor, för att bereda tillgång till ytterligare arvoden för biträdande

ingeniörer hos telegrafstyrelsen, och staterna för år 1884 alltså komma

att sluta å följande summor:

aflöningsstaten ........................................................... kronor 940,100: —,

öfvergångsaflöningsstaten ..........

pensions- och understödsstaten.

underhållsstaten ...........................

15,950

85,162

258,128

summa kronor 1,299,340

Åbe ropande hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att, med godkännande ej mindre af den nyssberörda ändringen i

telegrafverkets afiöningsstat än äfven af de nu tillstyrkta grunderna

för beredande af fyllnadspensioner åt de till telegrafpersonalen hörande

embets- och tjenstemän samt med Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt

att i staterna göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1884 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor,

hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika

medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,

må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Bih. till Bilcsä. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvudtlteln.

Tullverket.

I underdånig skrifvelse den 3 november 1882 bär generaltullstyrelsen

afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1884.

Hvad först angår aflöning sstaten bär tullkammaren i Vesterås,

med åberopande af göromålens och tulluppbördens tillväxt, hemstält

om löneförbättring för tullförvaltaren derstädes.. Denne åtnjuter för

närvarande i lön 2,000 kronor och i tjenstgöringspenningar 700 kronor,

med rätt till två ålderstillägg å tillhopa 800 kronor. Generaltullstyrelsen

meddelar med anledning häraf uppgift dels å tulluppbörden

i Vesterås under den tid, tullkammare derstädes funnits, eller från början

af augusti 1880, dels ock, till jemförelse härmed, å tulluppbörden

i de städer, med hvilka tullkammaren i Vesterås anser sig böra i aflöningshänseende

varda likstäld; och hemställer på grund af denna

jemförelse att, med bifall till tullkammarens framställning, aflöningen

till tullförvaltaren i Vesterås måtte i 1884 års stat upptagas till lön

2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med rätt till

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Härigenom stadie aflöningsstaten

ökas med 800 kronor.

Sedan Skellefteå och Ronneby anmält sig vilja begagna sig af

dem medgifven stapelrätt, har Eders Kongl. Maj:t under den 19 maj

och den 17 november 1882 för dessa städer faststält provisorisk tjensteoch

lönereglering.

Förut gällande stat upptager:

för Skellefteå:

lön.

tjenstgö-

ringspen-

båtlega.

ålderstillägg.

en tullinspektor

kronor 1.600: —,

ningar

300: —,

100: —,

600: —

en vaktmästare

„ 500: -,

300: —,

150: —

två d:o

„ 1,000: -,

600: —,

300: —

4,300:

J

för Ronneby:

en tullinspektor

„ 1,600: -,

300: —,

100: —,

600: —

en vaktmästare

„ 500: —,

300: —,

150: —

2,700: —.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

19

De provisoriskt faststälda lönebeloppen utgöra:

för Skellefteå:

en tullförvaltare kronor

en vaktmästare „

två d:o ,,

för Ronneby:

en tullförvaltare

en uppsyningsman

en vaktmästare

lön.

tjenstgö-

ringspen-

ningar.

båtlega.

ålderstillägg.

2,000: —,

600: —,

1,200: -,

700: —,

300: —,

600: —,

100: —,

'' 1

* 1

800: - 150: - 300: -

o

o

''A

>rT

2,000: —,

900: —,

600: —,

1,000: —,

300: —,

300: —,

200: —,

. ,

: 7

1,000: - 300: - 150: -

5,100: —.

Generaltullstyrelsen hemställer, att dessa provisoriska anordningar

må upptagas i den ordinarie aflöningsstaten för år 1884 och i följd

häraf de två tullinspektorsbefattningarne indragas. Den tillökning i

aflöningsstaten, som för tullkammaren i Skellefteå och Ronneby härigenom

skulle uppkomma utöfver hvad tillförene utgått för tullinspektionerna

å samma platser, uppgår till sammanlagdt 3,500 kronor.

Tullkammaren i Malmö har hos generaltullstyrelsen gjort framställning

om anställande i Malmö äf en särskild uppbördsman. Af en

tablå öfver tulluppbörden i Malmö, som generaltullstyrelsen meddelar

för åren 1870—1882, framgår, att tulluppbörden i jemna tusental uppgått

1870 till 1,230,000 kronor, 1875 till 2,181,000 kronor, 1880 till

2,335,000 kronor, 1881 till 2,557,000 kronor och under 1882 januari

—oktober 2,384,000 kronor. Då med hänsyn till den betydliga stegring

i tulluppbörden, som dessa siffror utvisa, generaltullstyrelsen anser

med säkerhet kunna antagas, att den tid icke är aflägsen, då uppbörden

vid denna tullkammare, inberäknadt fyr- och båkmedlen, kommer

att uppgå till tre millioner kronor årligen, och då denna betydliga uppbörd,

hvilken i högre grad än vid andra tullkammare är fallet inflyter

i ett stort antal småposter, tager i anspråk så odelad uppmärksamhet

hos uppbördsmannen, att denne, nu tullförvaltaren och chefen för hela

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hiifyudtiteln.

tullförvaltningen på platsen, icke'' kan, såsom angeläget är, egna tillbörlig

uppmärksamhet åt öfriga honom åliggande skyldigheter, föreslår

generaltullstyrelsen, att i staten må upptagas en tullkassör och konfiskationsinspektor

med lön 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor

jemte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Med hänsyn till vunnen erfarenhet om deras obehöflighet föreslår

generaltullstyrelsen till indragning en del på försök ledighållna

kustbevakningstjenster, nemligen fyra kustvakttjenster till häst eller fot

och lyra kustroddaresysslor, hvarigenom antalet af de förra skulle nedsättas

till 75 och af de senare till 243.

Mot bifall till hvad generaltullstyrelsen sålunda hemstält i afseende

å aflöningsstaten och som, hvad angår de föreslagna höjningarne i denna

stat, endast är en oundviklig följd af de två nya stapelstädernas tillkomst

samt af trafikens tillväxt å de två andra nyssnämnda platserna,

har jag ingenting att erinra.

I händelse af bifall till de föreslagna förändringarne skulle aflöningsstaten

komma att ökas med följande belopp:

förhöjd aflöning åt tullförvaltaren i Vesterås............ kronor 800:

förhöjd aflöning åt tullförvaltningarne i Skellefteå

och Ronneby .................................................................. „ 3,500:

aflöning till en tullkassör och konfiskationsinspektor

i Malmö ........................................................................ „ 4,000:

summa kronor 8,300:

men deremot minskas med

aflöningen till fyra kustvakter ... kronor 3,200: —,

„ „ fyra kustroddare „ 2,800: —, „ 6,000: —,

hvadan eu tillökning i staten uppkomme med ......... kronor 2,300: -—,

sa. att denna stat, senast faststäld till 1,688,100 kronor, skulle för år

1884 uppgå till 1,690,400 kronor.

Enligt hvad generaltullstyrelsen anmäler, kan öfver gång s aflöning sstaten

i följd af dödsfall eller förflyttning å ordinarie stat minskas med

2,700 kronor, från 41,850 kronor till 39,150 kronor.

Beträffande indragning sstaten hemställer generaltullstyrelsen, att

då tullinspektören i Ronneby Alb. Sandstedt, som uppnått en ålder af

62 år, icke vore lämplig att öfvertaga de mera maktpåliggande och

omfattande göromål, som åligga tullförvaltaren i en stapelstad, han

måtte varda förflyttad å indragningsstat med bibehållande af sin tullinspektorslön

1,600 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufyiidtiteln.

21

Denna framställning anser jag mig likaledes böra biträda, och

då, enligt hvad generaltullstyrelsen tillkännagifvit, från indragningsstaten

bör i följd af skedd afgång af derå uppförda personer afföras

ett sammanlagdt belopp af 5,140 kronor, skulle denna stat kunna minskas

med 3,540 kronor och följaktligen nedsättas från sitt nuvarande

belopp 59,235 kronor till 55,695 kronor.

Då jag, i fråga om tullverkets öfriga utgiftsstater, icke heller har

något att anmärka mot generaltullstyrelsens i afseende derå gjorda

framställning, att det å omkostnadsstaten uppförda anslaget till diverse

utgifter, för jemnande af staternas slutsumma, minskas med 60 kronor,

skulle, under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits, tullverkets

stater för år 1884 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ........................................................... kronor 1,690,400: —,

öfvergångsaflöningsstaten ..................................... 39,150: —,

alderstilläggsstaten ................................................. „ 250,000: —,

indragningsstaten .................................. „ 55,695: —,

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente

....................... „ 197,000: —,

pensionsstaten för aflidne tjenstemänsochbetjen
tes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn „ 31,800: —,

omkostnadsstaten .................................................... 211,955: —,

summa kronor 2,476,000

,hvilket belopp utgör en minskning i 1883 års staters slutsumma med

4,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att, med bifall till tullinspektören Alb. Sandstedts förflyttande å

tullverkets indragningsstat samt godkännande af de i öfrigt ifrågasatta

förändringar i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till

ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,476,000 kronor, att

såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

Domänstyrelsen.

I det underdåniga förslag, som år 1880 inom finansdepartemen- [5].

tet utarbetades för domänförvaltningens ordnande, och hvilket, bland Bomånannat,

afsåg att ställa statens jordbruksdomäner och dess skogar un- styrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde liufvudtiteln.

der förvaltning af en gemensam centralstyrelse, var, såsom Eders

Kong! Maj:t behagade erinra sig, förutsatt, att denna centralstyrelse

skulle utgöras af en allena beslutande chef, biträdd af fem föredragande

byråchefer. Den utredning, som, då berörda förslag i december 1881

af mig i underdånighet anmäldes, förelåg rörande omfånget och beskaffenheten

af den föreslagna styrelsens blifvande verksamhet, syntes

mig otvetydigt ådagalägga, att, derest styrelsen skulle kunna behörigen

fullgöra sina åligganden, för densamma erfordrades fem föredragande

med den tjenstgöringsskyldighet och, såsom en naturlig följd

deraf, äfven de löneförmåner, Indika i allmänhet tillkomma tjensteman

af tredje lönegraden. Äfven med den allvarligaste önskan att i möjligaste

mån inskränka utgifterna för det nya embetsverket, fann jag

det derföre icke rimligen kunna ifrågasättas att minska, vare sig antalet

af de föreslagna föredragandena eller den för dem upptagna aflöningen;

och, då denna min uppfattning af Eders Kongl. Maj:t gillades,

blefvo i det förslag till stat för den tillämnade domänstyrelsen,

som förelädes 1882 års Riksdag, löner i tredje tjenstegraden upptagna

för fem föredragande, afsedda att anställas, två å styrelsens jordbruksafdelning

och tre å dess skogsafdelning.

Rikdagen fann emellertid för godt att utbyta tre af de föreslagna

tjensterna i tredje lönegraden — en å jordbruks- och två å skogsafdelningen

— mot fenster i andra lönegraden och minskade, i följd

häraf, anslaget för styrelsen med 5,700 kronor. Olägenheterna af

denna förändring i det framlagda statsförslaget voro så mycket mer

i ögonen fallande, som Riksdagen samtidigt i de af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna grunder för domänernas förvaltning vidtog tvenne ändringar,

af beskaffenhet att medföra en icke oväsentlig ökning i domäustyrelsens

göromål, i det att Riksdagen dels på domänstyrelsen öfverflyttade bestyret

att, vid ombyte af arrendatorer å de utarrenderade kronoegendomarne,

af afträdaren uttaga och tillhandahålla tillträdaren det ersättningsbelopp

för brister i byggnad och hägnader, in. m., som skulle

tillkomma den sistnämnde efter afdrag af värdet å de för hans räkning

af företrädaren fullgjorda prestationer, dels i grunderna införde

föreskrift att arrendator, endast med domänstyrelsens medgifvande,

skulle ega att pålägga egendomens torpare afgäld eller besvär utöfver

hvad som vid egendomens uppskattning blifvit af uppskattningsnämnden

bestämdt. Att i synnerhet den senare bestämmelsen skall komma

att tillföra den nya styrelsen ett betydande antal mål af ganska grannlaga

art, är uppenbart.

Kammarkollegii domänafdelning och skogsstyrelsen, hvilkas underdåniga

yttrande infordrades, innan frågan om instruktion för den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

23

nya styrelsen af Eders Kongl. Maj:t pröfvades, funno sig ock manade

att, med stöd af den erfarenhet, som inom de begge embetsverken

vunnits om de redan dem tillhörande ärendenas mängd och beskaffenhet,

på det kraftigaste framhålla, att det nya embetsverkets göromål

icke skulle kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, om verket

komme att organiseras i enlighet med den af Riksdagen för detsamma

antagna staten. Embetsverken erinrade, att inom skogsstyrelsen fyra

föredragande varit fullt sysselsatta med de till skogsväsendet hörande

ärenden, i hvilkas antal — redan förut uppgående till omkring 5,000

årligen, — en betydande tillökning med år 1882 inträdt genom

öfverflyttning på skogsstyrelsen af den befattning med försäljning

af skogsalster från statens skogar och redovisning för skogsmedlen,

som dittills tillkommit Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, samt

att, om det inom kammarkollegii domänafdelning visat sig af behofvet

påkalladt att, medan de årligen inkomna målen utgjort omkring

1,600 och utarrenderingen af kronans egendomar ännu verkstälts i enlighet

med de af Riksdagen år 1875 antagna grunder, fördela målens handläggning

på två föredragande, en sådan målens fördelning på tvänne likstälda

föredragande måste blifva än mer nödvändig efter införandet af de

nya, vid 1882 års riksdag antagna förvaltningsgrunderna, hvilka icke allenast

komme att föranleda eu betydlig tillökning i målens antal utan

äfven att, vid tillämpningen, af de föredragande kräfva en vida sorgfälligare

utredning och en långt mer grannlaga pröfning än som förut

varit erforderlig. Domänafdelningen och skogsstyrelsen ansågo sig, i

betraktande häraf, böra uttala den bestämda öfvertygelsen, att för ärendenas

vederbörliga handläggning å det nya embetsverkets båda afdelningar

oundgängligen erfordrades, att å skogsafdelningen anstäldes minst tre

och å jordbruksafdelningen minst två föredragande ledamöter med lika

skyldighet att deltaga i målens utredning, föredragning och expedition

samt med enahanda ansvarighet för ärendenas behöriga handläggning.

Inför ett sådant, af de sakkunniga myndigheterna uttaladt omdöme,

hvithet till fullo bekräftade den uppfattning, jag sökt göra gällande

vid detta ärendes föregående handläggning så väl inför Eders

Kongl. Maj:t som hos Riksdagens kamrar, återstod för mig ej annat

än att, då frågan om instruktion för domänstyrelsen den 10 sistlidne

november förekom till slutlig behandling, i underdånighet hemställa,

att äfven de i andra tjenstegraden af Riksdagen uppförda tre tjenstemännen

måtte tills vidare anställas såsom föredragande i styrelsen med

samma åligganden och ansvarighet, som de två tjenstemännen i tredje

lönegraden. Jag underlät härvid icke att fästa Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet derpå, att en sådan, efter hvad det syntes mig uppen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde liufvudtiteln.

bart, för ett obehindradt fullgörande af styrelsens värf oeftergiflig anordning

möjligen icke skulle kunna genomföras, utan att förbättring i

aflöning bereddes för de tjensteman i andra lönegraden, hvilka sålunda

komme att åläggas samma tjenstgöring, som de på stat högre lönade

föredragandena i tredje lönegraden. Hvad jag då yttrade och hemstälde

blef af Eders Kongl. Maj:t bifallet, och faststäldes, i öfverensstämmelse

dermed, föreskrifter att tills vidare tjena den nya styrelsen

till instruktion.

Sedan, i sammanhang härmed, åt den utnämnde chefen för domänstyrelsen

uppdragits att inkomma med förslag å så väl två föredragande

i tredje som tre föredragande i andra lönegraden, tillkännagaf

bemälde chef i underdånig skrifvelse den 9 nästlidne december,

att han icke sett sig i stånd att för de tre sistnämnda befattningarne

anskaffa lämpliga personer, med mindre än att samma aflöning blefve

dem beredd, som vore i stat uppförd för de två föredragandena i tredje

lönegraden, samt att de två personer, hvilka chefen med afseende å

deras föregående väl vitsordade tjenstemannaverksamhet i värf, som

komme att tillhöra det nya verket, önskade att fästa vid de två befattningarna.

i tredje lönegraden, vägrat att genom mottagande af fullmagt

binda sig vid dessa, då, med den af Riksdagen beslutade staten,

det kunde förr eller senare inträffa, att de, hvar å sin afdelning, finge

öfvertaga den hufvudsakliga bördan af ärendenas föredragning. Chefen

hemstälde, vid nu anförda förhållanden, att till den under innevarande

år sammanträdande Riksdagen nådig proposition måtte aflåtas om

uppförande å styrelsens ordinarie stat af ytterligare tre befattningar i

tredje lönegraden, i stället för de omförmälda tre tjensterna i andra

lönegraden, samt att tills vidare fullmagt ej måtte meddelas, vare sig

å de tre sistnämnda tjensterna, eller å de två öfriga befattningarne såsom

föredragande, utan endast förordnanden för nästkommande år utfärdas

å samtliga de ifrågavarande befattningarne, och, i sammanhang

härmed, särskilda medel anvisas, för att under tiden bereda alla de fem

föredragandena aflöning, motsvarande den som tillkommer embetsman

i tredje lönegraden.

I öfverensstämmelse med denna framställning blefvo ock den 15

nästlidne december anordningar af Eders Kongl. Maj:t vidtagna för

uppehållande af domänstyrelsens verksamhet under nästkommande år,

och den definitiva organisation af styrelsen, som Riksdagen, lika med

Eders Kongl. Maj:t, funnit i högsta måtto angelägen, har således icke

kunnat åvägabringas.

Efter denna redogörelse har jag intet annat att tillägga, än att

vigten deraf, att den nya styrelsen icke af brist på tillräckliga och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

25

lämpliga arbetskrafter må sättas ur stånd att fylla sin ansvarsfulla uppgift,

gör det för mig till en bjudande pligt att hemställa, det Eders

Kong!. Maj:t, med förnyande af hvad i sådant hänseende äskades af

sistlidet års Riksdag, täcktes föreslå den nu sammanträdande Riksdagen

att, på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda tre tjenstebefattningarne

i andra lönegraden må kunna utbytas mot befattningar i tredje

lönegraden, det å ordinarie stat uppförda anslag för domänstyrelsen

må ökas med 5,700 kronor, eller från dess nuvarande belopp, 88,300

kronor, till 94,000 kronor.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1883, utom indelning

och dermed jemförlig anvisning, friheter ...... kronor 1,470: —,

uppfördt:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................

kronor

403,413: —,

för statens skogsskolor ...

11

22,800: —,

„ 426,213: —,

dels reservationsanslag:

till skogsingeniörer .........

11

15,000: —,

till undersökning af vat- tendragen i Norrbottens

län ....................................

11

3,000: —,

till skogsinstitutet ............

11

21,300: —,

till enskilda skogsskolor

11

7,600: —,

till kronoskogarnes för- valtning och befrämjan- de af skogsväsendet i

allmänhet ........................

11

199,290: —,

„ 246,190: —,

summa

kronor 673,873: —.

I underdånigt memorial den 9 oktober 1882 har skogsstyrelsen

beträffande anslagsbehofven för skogsväsendet år 1884 icke ifrågasatt

någon förändring i det bestämda anslaget.

Hvad derefter angår reservationsanslaget och de särskilda titlar, i

hvilka detsamma är uppdeladt, har skogsstyrelsen icke föreslagit förändring

i någon annan af dessa titlar, än i anslagstiteln ‘dill skogsingeniorer“.

I afseende härå anför skogsstyrelsen: att denna titel före°

Bih. till Bihsd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd. 4

[6-]

Skogsväsen
det
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

kommer först år 1875, då anslaget beviljades för anställande af högst

sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst; att nämnda år förordnades

fyra skogsingeniörer, hvilka af allmänna medel erhöllo aflöning

af 2,000 kronor livar jemte reseersättning; att antalet sedermera

ökats så att alla sex ingeniörsbefattningarne nu äro besatta; att reqvisitionerna

å biträde af dessa tjensteman under de senaste åren så tilltagit,

att betydlig nedsättning måst göras i det antal dagar, för b vilket

biträde begärts; samt att skogsstyrelsen dessutom nödgats under år

1882 förordna eu extra skogsingeniör att lemna begärdt biträde, mot

åtnjutande endast af den från reqvirenter utgående dagersättningen.

Med afseende å hvad sålunda anförts anser skogsstyrelsen en tillökning

i anslagstafla erfordras, dels för att bereda aflöning åt eu sjunde skogsingeniör

med 2,000 kronor, dels ock för att betacka reseersättningen

åt de sju ingeniörerna, hvilken ersättning i medeltal uppgår till 850

kronor för hvarje ingeniör; och hemställer skogsstyrelsen alltså, att

ifrågavarande anslagstitel måtte förhöjas med i rundt'' tal 5,000 kronor,

från 15,000 kronor till 20,000 kronor, och reservationsanslaget i sin

helhet i följd deraf ökas med samma belopp, 5,000 kronor.

Af hvad skogsstyrelsen sålunda anfört framgår, att för de nuvarande

sex. ordinarie skogsingeniörerne erfordras till aflöning 12,000

kronor och till resekostnadsersättning omkring 5,100 kronor, samt att

således det nuvarande anslagsbeloppet är otillräckligt för sex skogsingeniörer.

Af denna anledning har också anslagstiteln »till skogsingeniörer»

under senare tiden erhållit tillskott från reservationsanslagets

öfriga tillgångar. Af skogsstyrelsens framställning framgår derjemte,

att antalet sex skogsingeniörer är för ringa samt behöfver ökas

för närvarande till sju och, med hänsyn till den efterfrågan, deras biträde

hittills rönt, möjligen snart till flere.

Dessa omständigheter synas mig likväl icke utgöra tillräcklig anledning

att, såsom skogsstyrelsen hemstält, föreslå någon förhöjning af

reservationsanslaget i dess helhet, enär förefintliga besparingar å detta

anslag för den närmaste framtiden lemna full tillgång för betäckande

af kostnaderna för det antal skogsingeniörer, som kan erfordras. Då

emellertid med den nuvarande uppdelningen af reservationsanslaget och

med Riksdagens förklarande om sex ingeniörers anställande kan ifrågasättas,

huruvida från anslaget med arvoden försedda skogsingeniörer

kunna anställas till högre antal än sex, men det torde vara af vigt för

den enskilda skogshushållningens befrämjande inom landet, att det biträde,

enskilde skogsegare påkalla, icke behöfver förvägras eller inskränkas

i följd af bristande tillgång på skogsingeniörer, synes mig lämpligt

att, för undanrödjande af all tvekan i detta fall och på det Eders Kong!.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

27

Maj:t må blifva i tillfälle att öka dessa ingeniörers antal i den mån

förhållandena dertill gifva anledning, anslagstiteln »till skogsingeniörer»

sammanföres med anslagstiteln »till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet», hvarigenom, såsom jag "redan

antydt, medel blifva tillgängliga för anställande af erforderligt antal

skogsingeniörer. •

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts förut i dag vid beräkningen

af statsverkets inkomster fattade beslut bör från detta anslaguteslutas

ofvan nämnda, under rubriken indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter, upptagna belopp 1,470 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med uteslutande från anslaget till skogsväsendet af »friheter»,

anslaget må erhålla följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten .................. kronor 403,413: —,

för statens skogsskolor ... ,, 22,800: —, kronor 426,213: _,

reservationsanslag:

till undersökning af vattendragen

i Norrbottens län kronor 3,000: —,

till skogsinstitutet ............ „ 21,300: —,‘

till enskilda skogsskolor ,, 7,600: —,

till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet *

i allmänhet.................... „ 214,290: —, kronor 246,190: —,

summa kronor 672,403: —,

hvadan anslaget kommer att minskas med det under »friheter» hittills

upptagna beloppet 1,470 kronor.

Städers friheter.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts vid beräkningen af statsverkets

inkomster förut i dag fattade beslut bör från denna anslagstitel

uteslutas det i riksstaten under rubriken indelning och dermed

jemförlig anvisning, friheter, uppförda belopp, 8,460 kronor, och anslagets

nuvarande slutsumma 32, 730 kronor minskas med samma belopp

till 24,270 kronor.

. [7-]

Uteslutande

‘rån anslaget

tf “friheter“.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

Observations- och uppbördsprocenter, in. in,

[8.] Det remisslage, som för närvarande tillkommer landträntmästarne

Observations- men kommer att upphöra, derest den här förut under punkt 1 omför°Cprocenteri

mäkla lönereglering för dessa tjenstemän varder antagen, utgjorde i

m. m. medeltal för åren 1879—1881 omkring 30,000 kronor för hvarje år och

är anvisadt att utgå af anslaget för observations- och uppbördsprocenter,

m. m. I sitt utlåtande angående löneregleringen har statskontoret,

med hänsyn dertill att å detta anslag uppstått betydliga brister under

åren 1879 och 1880, icke ansett någon nedsättning å detta anslagböra

i fråga komma. Denna statskontorets åsigt grundar sig emellertid

uppenbarligen på en jemförelse mellan de utgifter, som af anslaget

blifvit bestridda under nämnda år, och det belopp, hvarmed anslaget

då var i staten uppfördt. Anslaget var nemligen för åren

1879 och 1880 i riksstaten upptaget till allenast 15,000 kronor, men

blef vid 1880 års riksdag förhöjdt föro år 1881 och är i riksstaten för

år 1883 upptaget till 34,500 kronor. A anslaget anvisade utgifter hafva

uppgått i runda tal år 1879 till 40,400 kronor, år 1880 till 30,900 kronor

och år 1881 till 43,500 kronor. Dessa förhållanden, sammanstälda

dermed att det under samma tre år från anslaget gäldade remisslaget

till landträntmästarne i medeltal utgjort omkring 30,000 kronor för år,

synas mig medgifva, att anslaget nedsättes till sitt förra belopp, och

hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att Eders Kongl. Maj :ts förslag till lönereglering

för landträntmästarne varder bifallet, anslaget till observations- och uppbördsprocenter,

in. in. nedsättes från 34,500 kronor till 15,000 kronor

och således minskas med 19,500 kronor.

Kongl. teatrarne.

Kong!, tea- Senast församlade Riksdag anhöll i underdånig skrifvelse den 20

trame. maj att Eders Kongl. Maj:t måtte till nu sammanträdande Riksdag
framlägga

förslag till definitivt ordnande af frågan om teatrarnes framtida

ställning och verksamhet. För sådant ändamål erfordras emellertid

en ganska omfattande utredning, som ännu icke hunnit verkställas,

och är jag derföre icke nu i tillfälle att framlägga något förslag i äm
-

i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

29

net, utan torde jag framdeles under riksdagens lopp få återkomma till

denna fråga. Dock anser jag mig redan nu böra erinra, att, derest

teatrarnes verksamhet skall fortfarande bedrifvas för statens räkning,

härför kommer att i staten erfordras ett icke obetydligt ökadt anslag.

Beträffande öfriga förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde

liufvudtiteln, anser jag mig icke böra tillstyrka någon ändring, utan

tillåter mig endast hemställa, att förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.

må, för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma,

36,217 kronor till 36,947 kronor eller med 730 kronor.

förhöjas från

[9.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved,

m. m.

Jag har här ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till postverket med.............................. kronor 200,000: —,

,, domänstyrelsen med.................... „ 5,700: —,

,, skrifmaterialier och expenser,

ved, m. m. med

730: — 206,430:

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till stämpelpappersomkostnader med kronor 24,000: - tullverket ................................ „ ,, 4,000: —

skogsväsendet .

städers friheter,

observationseenter,

m. in.

n

n

och uppbördspromed

.......................

it

ii

ii

1,470

8,460

19,500:

57,430:

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie anslagen

skulle blifva .................................................................. kronor

hvarvid dock bör iakttagas, att i förhöjningen

inberäknats den tillökning i postverkets utgiftsstater

med 200,000 kronor, som motsvaras

af en med samma belopp beräknad höjning af

postmedlen.

149,000:

transport kronor 149,000: —,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln.

[10.]

Anslag för

genomförandet

af Jcammarkollegii

nya organisation.

[11.]

Anslag för

genomförandet

af statskontorets

nya

organisation.

transport kronor 149,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat...... „ 13,293,000: —,

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1884 blifva ......... kronor 13,442,000: _.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen:

Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

För detta ändamål äro å extra stat för år 1883 anvisade 2,400

kronor,, och då för handen varande förhållanden icke medgifva någon

minskning i detta belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att för genomförande af kammarkollegii nya

organisation å extra stat för år 1884 anvisa enahanda belopp 2,400

kronor.

Genomförandet af statskontorets nya organisation.

Å det för år 1882 uppförda extra anslaget för ifrågavarande

ändamål har Eders Kongl. Maj:t den 23 december 1881 anvisat följande

belopp, nemligen:

till räntmästaren C. Selin.....................................

bokhållaren F. Thorén ..................................

kammarskrifvaren L. W. af Wetterstedt

J. E. E. Monthan .......

A. Elfving......................

A. Stridsberg ...............

vaktmästaren J. Björklund............................

ii

11

11

11

kronor 1,500

2,200

1,600

1,600

1,920

320

600

ii

ii

ii

ii

11

11

eller tillsammans kronor 9,740

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

31

Enahanda belopp, 9,740. kronor, är enligt riksstaten beviljadt på extra

stat för år 1883. I afgifvet förslag till fördelning af sist nämnda anslag

anförde statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 november

1882 hufvudsakligen: att, då kammarskrifvaretjensterna inom verket i

sammanhang med den nya organisationen indrogos, dessa tjensters

innehafvare förklarades berättigade att qvarstå såsom öfvertalige tjenstemän,

kammarskrifvarne A. L. Klingberg och A. Stridsberg med tjenstgöringsskyldighet;

att dessa tva tjenstemän fingo sina löner anvisade

att utgå af det å embetsverkets nya stat uppförda anslaget till vikariat,

renskrifning, flitpenningar och. tillfälliga biträden; att, då emellertid

arvodena till amanuenser, i hvilkas ställe bemälde två tjenstemän inträdde,

i löneregleringsförslaget beräknats till belopp af 1,000 kronor

och inom embetsverket jemväl i allmänhet utginge med detta belopp,

men Klingbergs och Stridsbergs löner utgjorde 1,600 kronor för dem

hvardera, en^ utgift utöfver det med nyss’nämnda anslag afsedda behofvet

uppstått med 1,200 kronor, hvilken utgift sedermera genom

Klingbergs befordran till revisor minskats till 600 kronor, samt att

berörda, utöfver det vanliga amanuensarvodet utgående belopp, 600

kronor, vore af natur att egentligen tillhöra de för organisationens

genomförande anvisade extra anslagsmedel. Med tillkännagifvande derjemte,

att vaktmästaren Björklund aflidit den 12 oktober 1882 och att

det honom af öfvergångsanslaget såsom löneersättning tillagda beloppet,

600 kronor, vore disponibelt, hemstälde statskontoret tillika, på grund

af hvad sålunda blifvit anfördt och då anslaget till vikariats ersättning,

in. in. visat sig vara behöfligt för sitt egentliga ändamål, att

omförmälda disponibla belopp, 600 kronor, måtte få användas till att

bereda Stridsberg den ersättning för hans förra ordinarie lön, 1,600

kronor, som erfordrades utöfver honom tillkommande amanuensarvode,

1,000 kronor, och att således Stridsberg, som förut af öfvergångsanslaget

åtnjöte 320 kronor i ersättning för förloradt dyrtidstillägg, skulle

af samma anslag erhålla ytterligare 600 kronor. I nådigt bref den 15

december 1882 faststälde Eders Kong!. Maj:t den förut gällande fördelningen

af ifrågavarande anslag i afseende å tjenstemännen, men

förklarade tillika, att framställningen angående det genom vaktmästaren

Björklunds död disponibla beloppet icke för närvarande kunde bifallas.

De å extra stat anvisade anslagen för genomförande af vissa

embete verks nya organisation äro visserligen i allmänhet till sin natur

sådana, att inträffad afgång bland den tjenstepersonal, som från dessa

anslag åtnjuter löneersättning eller lönefyllnad, bör föranleda motsvarande

nedsättning i anslagets belopp, och skulle följaktligen vaktmästaren

Björklunds död påkalla minskning i det nu ifrågavarande anslaget

s. 32 Kontrollera mot PDF

[12.]

Ersättning

för af statskontoret

gjorda förskotter.

32 Sjunde hufvudtiteln.

med 600 kronor; men å andra sidan synes mig statskontorets Hemställan,

att till bestridande af de kammarskrifvaren Stridsberg å gammal

stat tillkommande löneförmåner erhålla ytterligare bidrag från ifrågavarande

extra anslag med 600 kronor, vara grundad å förhållanden,

som innefatta, att dessa 600 kronor äro af beskaffenhet att rätteligen

tillhöra öfvergångsanslaget, och med hänsyn härtill samt till det af

statskontoret framhållna behofvet att få disponera anslaget till vikariat,

renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden för sitt egentliga

ändamål, tvekar jag derföre icke att tillstyrka Eders Kong! Maj:t, att,

för genomförande af statskontorets nya organisation, af Riksdagen för

år 1884 å extra stat äska samma belopp som för år 1883, eller 9,740

kronor, för att Eders Kong!. Maj:t dymedelst må komma i tillfälle att

å det extra anslaget för genomförandet af statskontorets nya organisation

anvisa ofvannämnda, Stridsberg tillkommande löneersättning 600

kronor, som hittills utgått af det å statskontorets ordinarie stat uppförda

anslaget till vikariat, m. in.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro

enligt uppgifter från statskontoret följande:

till åtskillige landsstatstjenstemän och till aflidne häradshöfdingen N.

G. Claessons sterbusdelegare, såsom ersättning.för till statsverket

afträdda åbyggnader å indragna boställen enligt synerätts laga

kraftvunna beslut,................................................ kronor 13,635: 22,

,, arrendator!! af Korsängs hofstalläng, såsom

ersättning för afkomst af exproprierad jord, „ 79: 30,

„ transport- och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter............................................... -n 308: 70,

„ aflidne häradshöfdingen J. A. Tornérhjelms

rättsinnehafvare, såsom ersättning för kostnader

för sänkning af sjön Möckeln, m. fl.

vattendrag enligt domstols laga kraftvunna

beslut,..................................................................... n 379: 24,

skatteregleringskomitén under år 1882............ „ 46,853: 02,

transport kronor 61,255: 48,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

33

till

55

55

55

transport

tullkomitén ...............................................................

godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner

godtgörande af kostnaden för tryckning och

häftning af särskilde komiterades förslag till

de räkenskapsformulär och föreskrifter för

redovisningen i länen, som kunde anses erforderliga

för länsräkenskapernas tidigare af
slutande,

.....................................................................

utflyttningskostnadsersättning, belöpande å

till statsverket indragna, utarrenderade militiebostället

Stora Broby n:o 1 i Östergötlands

län, hvilken ersättning arrendator!! icke,

enligt arrendekontraktet, varit skyldig gälda,

kronor 61,255:

„ 57,474:

„ 1,902:

12,571:

55

573:

eller tillhopa kronor 133,777:

48,

*7,

47,

50,

78,

70.

Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning, att, till gäldande af nämnda förskotter, må å extra

stat för år 1884 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande

af öretal i riksstaten torde få utföras med 133,778 kronor.

Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.

Angående behofvet af anslag i omformälda hänseende anför öfverintendentsembetet

i underdånigt memorial den 17 oktober 1882: att,

sedan öfverintendentsembetets nuvarande stat faststäldes år 1879, årligen

anvisats 1,000 kronor för genomförandet af embetsverkets nya organisation;

att detta belopp disponerats till lönebidrag åt öfvertalige

arkitekter, hvilkas aflöning i öfrig! utgått af det å embetsverkets stat

uppförda anslaget till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden

och extra ordinarie arkitekter samt renskrifningskostnad, in. m.; att

häraf likväl blifvit en följd, att medel, afsedda för annat behof än öfvertalige

tjenstemäns aflönande, måst undvaras för deras egentliga ändamål;

att, ehuru vid embetsverkets reglering och det nyss nämnda anslagets

fastställande till sitt nuvarande belopp, 8,400 kronor, 4,000 kronor

beräknats såsom godtgörelse för ritningsarbete, som skulle verkBiJi.

till Rik sä. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 5

Anslag för

genomförandet

af öfverintendentsembetets

nya

organisation.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde liufvudtiteln.

ställas af extra ordinarie arkitekter, största delen af dessa 4,000 kronor

måst tagas i anspråk för aflönande af bemäld?, öfvertalig© arkitekter;

att, om desse tjensteman äfven, vid framskriden lefnadsålder och

efter anställning i verket under 30 år och derutöfver, kunnat med fördel

användas såsom ritare, de likväl, i sin egenskap af öfvertalige med

en aflöning af 1,000 kronor, svårligen kunnat anses skyldige åtaga sig

mera ansträngande göromål, erfordrande insigter i senare tiders byggnadsväg;

att i följd af denna anordning embetsverkets extra ordinarie

arkitekter, Indika böra ersätta fem indragne ordinarie arkitekter enligt

äldre staten och följaktligen är o att betrakta icke endast såsom extra

tjensteman i vanlig mening, utan fastmera såsom oundgängligen behöfliga

biträden vid utarbetande af de på embetsverkets åtgärd beroende

ritningsmål, ej kunnat godtgöras för deras arbete annorlunda än

genom mindre gratifikationer, ingalunda motsvarande ersättningen för

deras arbete under utöfvande af enskild arkitektverksamhet, hvilken

numera blifvit, synnerligast inom hufvudstad en, vida mera lönande än

förr; samt att någon förbättring i de anförda förhållandena visserligen

inträffat derigenom, att under år 1882 två af embetsverkets fyra öfvertalige

arkitekter afgått, men att den öfverklagade olägenheten härigenom

vore afhjelpt endast till hälften. På grund häraf och då en fullständig

disposition af det i verkets stat afsedda beloppet för extra arkitektbiträden

vore för göromålen vigtig, har öfverintendentsembetet

hemstält om anvisande för genomförande af verkets nya organisation

å extra stat för 1884 af 2,000 kronor, motsvarande de ännu qvarstående

öfvertalige arkitekternes löner.

Under åberopande af hvad jag förut i dag, vid anmälan af statskontorets

anslagsbehof för genomförande af dess nya organisation, anfört

i fråga om dylika anslags natur, finner jag mig icke kunna biträda

öfverintend entsem betets framställning om ökadt an slagsbelopp

för organisationens genomförande. Beträffande åter frågan, huruvida

för ifrågavarande ändamål bör äskas enahanda anslag som hittills eller

något lägre belopp, förekommer visserligen den omständigheten, att de

öfvertalige arkitekternes antal minskats till hälften, men då å andra

sidan föreligga ofvan nämnda af öfverintendentsembetet påpekade förhållanden,

hvilka synas mig vara särdeles beaktansvärda, anser jag någon

minskning i följd af de två öfvertaliga tjenstemännens afgång icke

böra ske i det hittills anvisade obetydliga öfvergångsanslaget, utan

tillstyrker Eders Kongl. Magt föreslå Riksdagen, att å extra stat för år

1884, för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation,

anvisa samma belopp som hittills, eller 1,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sj n ji (l e Imf v u(l titeln.

35

Uppförande af ny länsresideusbyggnad i Jönköping.

Behofvet af ny länsresidensbyggnad i Jönköping har upprepade

gånger under de senaste årtiondena blifvit af Eders Kongl. Maj:t

befallningshafvande i länet, anrnäldt.

I sammanhang med frågan om planering af det enligt nådigt

bref den 12 maj 1857 till staden Jönköping upplåtna f. d. fästningsområdet

och om anskaffande af lämpliga lokaler för inrymmande af

länets landtmäterikontors och länsstyrelsens arkiv hemstälde Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 5 april 1861, att,

enär tjenliga lokaler för omförmälda arkiv icke kunde erhållas i något

kronan eller staden tillhörigt hus och stor svårighet mötte för anskaffande

af dertill lämpliga, för eldfara ej för mycket blottstälda lägenheter

i enskilda personer tillhöriga hus, samt i allt fäll, med afseende å

bristande utrymme i de för länsstyrelsen afsedda embetslokaler, nya

sådana voro af behofvet påkallade, åtgärd måtte vidtagas för åstadkommande

af ett nytt residens- och embetshus å den för sådant ändamål

vid ofvanberörda områdes upplåtelse undantagna plats; men genom nådigt

bref den 6 februari 1863 förklarade Eders Kongl. Maj:t sig icke

finna skäl att af Rikets då församlade Ständer äska anslag för ifrågavarande

ändamål.

I memorial den 23 juni 1865 framstälde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande ånyo de förhållanden, hvilka talade för nödvändigheten

deraf, att det nuvarande embetshuset, ersattes af ett nytt sådant,

och Eders Kongl. Maj:t albit då till Rikets Ständer nådig proposition

om anvisande af 130,000 riksdaler för uppförande af nytt länsresidenshus,

men denna Eders Kongl. Maj:ts framställning vann ej Rikets

Ständers bifall.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 29

juni 1876 ytterligare fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande

för länet vigtiga angelägenhet, samt Eders Kongl. Maj:t i anledning

deraf anbefalt öfverintendentsembetet att i samråd med Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande uppgöra förslag till dylik byggnad, inkom

öfverintendentsembetet den 25 påföljande november med ritning och kostnadsförslag

till nytt länsresidens med tillhörande uthus. Länsresidensbyggnaden

skulle enligt förslaget uppföras af tegel i två våningar, inrymmande:

den nedre embetslokaler för länsstyrelsen jemte bostad för

vaktmästare och den öfre 3 rum för länets landtmäterikontor samt i

öfrigt bostad för landshöfdingen. Byggnaden var afsedd att uppföras

å det ofvan omförmälda, till staden upplåtna f. d. fästningsområdet, i

[ 14-]

Anslag för

uppförande

af ny länsresidensbyggnad

i

Jönköping.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde liufvudtiteln.

fråga om hvilket område Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrade,

hurusom Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 17 juli

1867 medgifvit staden rättighet att provisoriskt planera detsamma samt

att vid de derå befintliga gamla fästningsmurarnes nedrifvande använda

den för residensbyggnadens grundläggning beräknade sten, under

vilkor att, när så framdeles erfordrades, sprängd och för ändamålet

lämplig gråsten till eu qvantitet af 72,800 kubikfot för grundläggning

och uppförande af källarvåning till en blifvande residensbyggnad

skulle genom stadens försorg anskaffas och å byggnadsplatsen tillhandahållas,

samt att, sedan sådan planering derefter blifvit af staden verkstad,

Eders Kongl. Maj:t den 15 oktober 1875 på derom gjord framställning

medgifvit, att ifrågavarande byggnadsplats finge utbytas mot

tomterna n:ris 80 och 81 samt delar af tomterna n:ris 82 och 83,

hvarigenom hela residenstomten komme att erhålla en längd af 200

fot och eu bredd af 150 fot, under förbehåll dervid, att på återstoden

af sistnämnda tomter ej finge uppföras annan byggnad än gymnastiklokal

för elementarläroverkets behof.

Kostnaden för byggnadens uppförande beräknades af öfverintendentsembetet

till 149,400 kronor, i hvilken summa med afseende å den

staden åliggande skyldigheten att tillhandahålla nödig gråsten till byggnadens

grundmurar ingick allenast arbetskostnaden för dessas uppförande.

Tillika upplystes, att den nuvarande residensbyggnaden med

tillhörande s. k. bymarksjord, vid anstäld värdering af magistraten med

biträde af sakkunnige män, uppskattats till 48,000 kronor.

Nu har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 29

september 1882 ånyo framhållit det trängande behofvet af ett nytt residenshus.

I detta memorial har Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande till en

början beträffande de nuvarande förhållandena lemnat följande upplysningar.

Nuvarande residensbyggnaden, uppförd af trä, inköptes år 1824 för

kronans räkning från enskild person för en summa af 10,000 riksdaler

banko, hvarefter den, enligt nådigt beslut den 26 mars 1836, tillöktes

med en nybyggnad, innehållande fyra ram, två i den nedre och två i

den öfre våningen, för en kostnad af 6,922 riksdaler 31 skillingar 8 runstycken

banko. Oaktadt den skedda tillbyggnaden äro emellertid lägenheterna

numera ej tillräckliga för länsstyrelsens behof. För landskansliafdelningen

finnas nemligen allenast två rum, af hvilka det inre begagnas

af landssekreteraren och de båda länsnotarierna, det yttre af

de båda landskanslisterna och biträdande tre till fyra renskrifvare.

Landskontorsafdelningen är inrymd i två mindre rum, af hvilka det

ena begagnas af landskamreraren och det andra af landskontoristerna

och biträdande renskrifvare. I sammanhang med dessa två rum har

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

37

medelst afplankning af vaktmästarens rum åstadkommits ett mindre

rum, afsedt för domänafdelningens båda tjensteman. Vidare hafva

länsbokhållaren och räntmästaren hvardera ett ruin, hvilka dock äro

genom en kall förstuga afskilda från landskontorets öfriga rum, hvadan

för hvarje meddelande mellan landskamreraren och länsbokhållaren

eller räntmästaren denna förstuga måste passeras. Vid den åt räntmästaren

upplåtna lokal finnes icke något brandfritt hvalf till förvarande

af penningar, stämpelpapper och andra handlingar, som skola i

ränteriet förvaras, utan är för detta ändamål inpå gården uppförd en

stenkällare, hvars botten är lägre än gårdens yta, så att källaren, som

saknar fönster, är mycket fuktig, till följd hvaraf de med gummi anstrukna

beläggningsstämplarne ej kunna derstädes förvaras. Vid starkare

snöfall och derefter inträdande töväder varder stengolfvet i källaren

vanligen isbelagdt. Ett mindre rum, som är beläget utanför de

till räntmästaren och länsbokhållaren upplåtna lägenheterna och som

således måste passeras såväl af dem, som begära upplysningar ur de

på länsbokhållarekontoret förvarade längder, in. m., som af dem, hvilka

hafva någon angelägenhet att uträtta å ränteriet, är afsedt till landtmäterikontor,

men har till följd af nyss nämnda förhållanden icke kunnat

användas för detta ändamål. Lokal för landtmäterikontoret äfvensom

för länsstyrelsens arkiv har derföre måst förhyras i det staden

tillhöriga gamla elementarläroverkshuset emot eu ursprungligen till 1,000

kronor bestämd, men nu till 1,500 kronor förhöjd årlig hyra. Sistnämnda

hus saknar emellertid eldstäder utom i ett rum, afsedt att

vara förste landtmätarens embetsrum, men som dock under vintermånaderna

ej kan hållas tillräckligt varmt för att begagnas såsom arbetsrum.

De till landtmäterikontoret hörande värdefulla instrumenten

kunna i anseende till fukt ej förvaras i läroverkshuset utan finnas uppstälda

i ett väggfast skåp i det förut nämnda rummet utanför räntmästarens

och länsbokhållare^ rum, der de dock lida af fukt från den

angränsande kalla förstugan. Det kan ej med säkerhet påräknas att

fortfarande få förhyra dessa lägenheter, enär desamma behöfvas för

stadens egen räkning, och någon möjlighet att anskaffa annan lämplig

lokal för landtmäterikontoret och länsarkivet förefinnes icke. — Enligt

hvad af ofvan meddelade beskrifning öfver länsstyrelsens embetslokaler

framgår saknar såväl landshöfdingen som landssekreteraren eget arbetsrum,

utan måste det inre af kansliafdelningens rum begagnas jemväl

af landshöfdingen. Alla samtal mellan landshöfdingen och landssekreteraren

måste derför ske i närvaro af de underordnade tjenstemännen,

och då någon främmande har att tala med landshöfdingen eller landssekreteraren,

måste detta samtal ske i andras närvaro och sålunda stö-’

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjunde hufvudtiteln.

rande inverka p,å tjenstemännens arbete. Enahanda blir förhållandet å

landskontoret, när någon önskar tala med landskamreraren och landshöfdingen

då uppehåller sig å denna afdelning af embetsverket. Icke

heller finnes något sessionsrum för sammanträden rörande länets allmänna

angelägenheter.

Vidare har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat

ett af stadsbyggmästaren i Jönköping V. Vitting, enligt nu gängse prisförhållanden

och efter förnyade undersökningar å tomten, upprättadt

kostnadsförslag för ny residensbyggnad, hvilket förslag, slutande å

154,071 kronor 55 öre, med 4,671 kronor 55 öre öfverstiger den af

öfveriiitendentsembetet år 1876 beräknade kostnaden, af den anledning

att åt uthusbyggnaden måst gifvas större utsträckning för beredande

af latrinlägenheter och bostad för kusk, som saknats i öfverintendentsembetets

förslag, hvarjemte, till följd deraf att tomten är belägen

ofvanpå delar af de gamla fästningsbastionerna, kostnaden för grundgräfningsarbetena

och grundläggningen måst beräknas högre än i sistnämnda

förslag.

Slutligen har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom sin

åsigt uttalat, att nuvarande länsresidens, i anseende till den sedan år

1876 inträffade stegring i fastighetsvärdena, bör vid försäljning kunna

betinga en till ofvanberörda värderingssumma uppgående köpeskilling

af 48,000 kronor, äfven oberäknadt bymarksjorden, hvilken till midfastan

1894 är utarrenderad mot en till landshöfdingelöneregleringsfonden

ingående årlig afgift af 140 kronor; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande påpekat, att, efter det nybyggnad skett, den nu

utgående årliga hyresafgiften, 1,500 kronor, kommer att upphöra.

I afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet förklarat sig icke

finna anledning till anmärkning mot byggnadsritningarne. I fråga åter

om kostnadsberäkningen har embetet föreslagit följande ändringar i det

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifna kostnadsförslaget,

nemligen: att yttertrappor och sträcksten utföras af granit i stället för

af kalksten; att grundmurarnes kubikinnehåll i följd af behöfligt större

djup ökas med 17,000 kubikfot; att tjockleken å residensbyggnadens

yttermurar ökas från 1,5 till 2 fot; samt att de upptagna utgiftsposterne

för tillsyn och för oförutsedda utgifter höjas. I följd häraf har embetet,

som uppskattat de sålunda föreslagna ändringarne till 14,910 kronor,

beräknat kostnaden för residensbyggnadens uppförande till 168,981

ki-onor 55 öre.

Hvad jag sålunda anfört synes mig till fullo ådagalägga behofvet

af nya lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Statsverkets

utgift för nybyggnaden kommer naturligtvis att minskas med den köpe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hnfvndtiteln.

39

skilling, som erhålles vid den nuvarande residensbyggnadens försäljning.

Då emellertid antagligen två år komma att åtgå för uppförande

af den nya byggnaden och då någon försäljning af den gamla byggnaden

följaktligen icke kan komma i fråga under år 1884, torde den

del af byggnadskostnaden, som för sistnämnda år bör utgå, helt och

hållet bestridas genom anvisadt anslag; och hemställer jag fördenskull,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta uppförande af

ny länsresidensbyggnad i Jönköping för en kostnad af i jerntråd summa

169,000 kronor och deraf anvisa för år 1884, att i män af behof utgå,

ett extra anslag af 85,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hithörande utgifter är i nu gällande riksstat

såsom extra anslag anvisadt, dels till aflöning åt domänintendenter och

uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor,

dels till resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis 20,000 kronor.

Behofvet af dessa anslags fortvara qvarstår naturligtvis oförändradt,

och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande

ändamål täcktes för år 1884 å extra stat äska samma belopp,

som äro beviljade för år 1883, dock att, för erhållande af jemn slutsumma

å anslagen å extra stat, förslagsanslaget till resekostnader vid

domänförvaltningen må upptagas till 20,082 kronor, och således höjas

med 82 kronor.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1884 utgör alltså 297,000 kronor.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall.

[15, 16.]

Anslag till

flen lokala

förvaltningen

af statens

jordbruksdomäner.

Ex protoeollo:

Hans Wachtmeister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10

Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid

och efter erinran derom, att vid föredragningen den 29 sistlidne

December af Universitetskanslerns, Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

samt Medicinalstyrelsens underdåniga framställningar om

anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar

skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i sammanBih.

till Riksd. Prof, 1883. 1 Sami. 1 Afä. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

[1.]

Ang. förhöjning

af

Kongl.

bibliotekets

anslag till

bokinköp

m. m.

2 Åttonde hufvndtiteln.

hang med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,

Departementschefen yttrade, beträffande

Ordinarie anslag:

Kongl. biblioteket.

I nådig proposition till 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl.

Ma]:t, att det dåvarande till 12,000 kronor uppgående anslaget åt Kongl.

biblioteket till böckers inköp och inbindning måtte ökas med 18,000

kronor och således höjas till 30,000 kronor. Med afseende på nämnda

anslag hade Kongl. bibliotekarien i underdånig skrifvelse den 30 September

1875 erinrat, att Kongl. biblioteket, hvars anslag från 1778 utgjorde

endast 155 r:dr 26 sk. 8 rst. banko, från 1799 500 r:dr banko,

från 1805 1,000 r:dr banko, från 1823 3,000 r:dr banko och från 1841

5,000 r:dr banko, först 1845 erhöll såsom anslag till både inköp och

bindning af böcker 8,000 r:dr banko, hvilket belopp, redan då allt för

knappt, sedermera under allt jemnt ökad litterär produktion, på samma

gång böckerna stigit i pris, blifvit i yttersta grad otillräckligt. Berörda

nådiga framställning blef dock endast till en del bifallen. Riksdagen

förnekade visserligen icke att det, på sätt Kongl. bibliotekarien framhållit,

vore önskvärdt, om åt Kongl. biblioteket kunde anskaffas ej allenast

den tryckta svenska litteraturen i dess helhet utan äfven det förnämsta

af Norges och Danmarks litteratur samt från andra länder det

vigtigaste af hvad som för statstjenstens, vetenskapens, konstens och

den allmänna bildningens behof kunde vara nödvändigt och önskvärdt;

men Riksdagen ansåg mindre lämpligt att, innan bibliotekets då förestående

flyttning till dess nuvarande lokal blifvit verkstäld, vidtaga en

så betydande tillökning i förenämnda anslag, som då blifvit ifrågastäld.

Då likväl bibliotekets flyttning syntes komma att föranleda behof af ej

oväsentliga inbindningsarbeten, medgaf Riksdagen en förhöjning af

ifrågavarande anslag med 6,000 kronor.

Under senaste riksdag väcktes af enskild motionär förslag om anslagets

ökande, men ledde icke till någon Riksdagens åtgärd.

På grund af hvad under öfverläggningarna om denna fråga vid

sistnämnda riksdag förekom, har emellertid Öfverbibliotekarien vid

Kongl. biblioteket i underdånig skrifvelse den 28 nästlidne Augusti hos

Eders Kongl. Maj:t anhållit, att framställning om ökadt anslag till inköp

af böcker och bokbindning för Kongl. biblioteket måtte af Eders Kong!.

Maj:t göras till nästkommande riksdag. Till stöd härför har öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

bibliotekarien anfört, att det nuvarande anslaget, 18,000 kronor, ingalunda

vore tillräckligt för fyllande af dermed afsedda ändamål. Enligt

gällande reglemente af den 9 November 1877 vore Kongl. biblioteket

såsom nationalbibliotek ämnadt att innehålla en, såvidt möjligt, fullständig

samling af svensk litteratur och derjemte de vigtigaste alstren

af främmande länders vetenskapliga och litterära verksamhet. Till området

af dess inköp hörde alltså: den äldre svenska litteratur, som ännu

der saknades; den utom Sveriges nuvarande gränser tryckta svenska

litteraturen, hvilken i Finland och Nordamerika vore af betydande omfång;

allt hvad i utlandet utgåfves om Sverige, af svenskar eller i öfversättning

från svenskan; samt slutligen handskrifter, hvilka kompletterade

den för svensk historia, biografi och litteratur värdefulla handskriftsamlingen.

Vidare borde biblioteket tillegna sig det förnämsta af

brödrafolkens litteratur och tillhandahålla de vigtigaste af de arbeten,

som funnes tillgängliga på andra länders bokmarknad, för att såmedelst

inom sitt område främja möjligheten för vårt land att deltaga i de öfriga

folkens stora kultursträfvanden. Detta måls fullständiga vinnande

skulle dock fordra tillgångar, öfver livilka endast de stora ländernas

biblioteksinstitutioner kunde förfoga. Men den förhoppning syntes icke

oberättigad, att Sverige ej skulle vilja eller behöfva i detta hänseende

stå efter för sådana länder som t. ex. Bayern, der statsbiblioteket i

Miinchen åtnjöte ett bokanslag af 20,000 floriner, eller Elsass-—Lothringen,

hvars lands- och universitetsbibliotek i Strassburg erhölle 30,000

riksmark till inköp af ny litteratur och lika mycket till komplettering

af äldre sådan. Den minsta summa, Kongl. biblioteket under nuvarande

förhållanden behöfde för ifrågavarande ändamål, vore för bokinköpen

30,000 kronor och för inbindningen 10,000 kronor. Enligt vunnen erfarenhet

och derpå grundad beräkning skulle för det förra beloppet

kunna inköpas omkring 1,400 större och mindre arbeten.

Såsom ett ytterligare skäl att förse Kongl. biblioteket med tillräckliga

anslag har nu, likasom förut, framhållits, att detsamma ej borde

anses såsom ett lokalbibliotek, hvars nytta vore inskränkt till hufvudstaden,

utan att dess samlingar genom utlåning till andra orter vore

ämnade att komma hela landet till godo; en början dermed vore redan

gjord under de senare åren, och detta förhållande komme otvifvelaktigt,

i mån af Kongl. bibliotekets ökade betydenhet, att allt jemnt utbildas

och vinna häfd.

Att de medel, hvaröfver Kongl. biblioteket eger förfoga till inköp

af böcker och till bokbindning, icke svara mot den utveckling, som på

vetenskapernas och litteraturens områden för närvarande försiggår, och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde hufvudtiteln.

[2.]

Ang. J>Friheters»

uteslutande

från

anslag stiteln.

[3.]

Ang. prostetunnor

för

Oscars m. fl

församlingar

mot de stegrade anspråk, som i våra dagar ställas på ett nationalbibliotek,

hvars uppgift är att, i hvad på detsamma ankommer, följa denna

utveckling, lärer icke kunna med fog bestridas. En förhöjning af Kongl.

bibliotekets anslag synes mig derföre önskvärd. I betraktande af de

mångfaldiga och stora anspråk, som i denna tid ställas på statsverket

för den allmänna bildningens alltmer växande behof, anser jag mig

dock icke kunna föreslå ett så stort anslagsbelopp, som af öfverbibliotekarien

ifrågasatts. Af detta skål och då en fördelning af anslaget i

tvenne delar, en för inköp och eu för bindning af böcker, lämpligast

torde ske af Ofverbibliotekarien sjelf efter förefallande omständigheter

under hvarje år, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att medgifva en förhöjning i det till Kongl.

biblioteket anvisade anslag för böckers inköp och inbindning med 7,000

kronor.

Kleresistaten.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts denna dag på hemställan

af Chefen för Finans-departementet vid beräkning af statsverkets inkomster

fattade beslut om uteslutande ur riksstaten af de under benämning

»Friheter» upptagna anslagsbelopp torde, hvad beträffar anslaget

till Kleresistaten, Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att i stället

för »Friheter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat upptagas till

148,600 kronor, måtte uppföras allenast kyrkotionde, 17,600 kronor.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt

af Kalmar län, Kyrkoherden G. T. Tode, anhållit, att, sedan Mor.

torps, Torsås, Ljungby och Arby kapellförsamlingar inom nämnda

•kontrakt numera blifvit, enligt särskilda nådiga beslut, förvandlade till

annexförsamlingar under namn af Oscars, Gullabo, S:t Sigfrids och

Carlslunda församlingar samt hvar för sig erhållit ordinarie presterlige

tjenstemän, anslag till lösen för prostetunnor för dessa församlingar

måtte varda anvisadt.

Enahanda framställning har gjorts af t. f. Kontraktsprosten i Handbörds

kontrakt af samma län, Kyrkoherden A. H. B. Lind, beträffande

Långemåla församling, hvilken af ålder varit såsom annex förenad med

Högsby församling samt numera skall utgöra eget pastorat.

I anledning af dessa ansökningar, öfver hvilka de särskilda orternas

uppbördsförvaltningar, Domkapitlet i Kalmar och Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet sig yttrat, hafva Kammarkollegium och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

5

Statskontoret afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden och dervid,

enär prostetunna icke för någon af i fråga varande församlingar för

närvarande utginge, samt värdet af den i sådant hänseende vederbörande

kontraktsprostar, jemlikt 24 § i Kongl. resolutionen på presterskapets

besvär den 10 Mars 1719, tillkommande ersättning, nemligen

för ofvanberörda till Södra Möre kontrakt hörande fyra församlingar 4

tunnor kronotiondespanmål, hälften råg och hälften korn, och för Långemåla

församling en tunna sådan spanmål, utgjorde i penningar, enligt

den i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda förvandlingsgrund,

för förstnämnda fyra församlingar tillhopa femtiotre kronor 30

öre och för Långemåla församling tretton kronor 32 öre, tillstyrkt, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om

uppförande å anslaget till Kleresistaten af belopp, som i jemnadt tal

motsvarade berörda ersättningar.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t ville föreslå Riksdagen, att för årlig ersättning för prostetunnor,

som tillkomma kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt för Oscars,

Gullabo, S:t Sigfrids och Carlslunda annexförsamlingar med 53 kronor

30 öre och kontraktsprosten i Handbörds kontrakt för Långemåla församling

med 13 kronor 32 öre, anslaget till Kleresistaten måtte varda

höjdt med ett jemnadt belopp af 67 kronor.

Universiteten.

Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders Kongl. [4.]

Maj:t beträffande anslagen till universiteten föreslå Riksdagen, att i stället Atne^ ^usCiför

»Friheter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat äro upptagna tände från

till 109,600 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 37,900 kronor. anslagttitein.

Sedan medicinska fakulteten vid universitetet i Lund väckt fråga [5.]

derom, att å det nya invid Lund belägna hospitalet för sinnessjuka måtte, undervisning

i likhet med hvad å motsvarande vårdanstalter vid Upsala och Stock- * psykiatri

holm egde rum, för fakultetens alumner anordnas en tjenstgöring, som universitetet

medförde behörighet till afläggande af medicine licentiat-examen, medgaf » Lund.

Eders Kongl. Maj:t, på derom af universitetets Kansler gjord hemställan,

genom nådigt bref den 11 Mars 1881, att två månaders daglig och oafbruten

tjenstgöring vid Lunds hospital finge anses motsvara den såsom

vilkor för medicine licentiat-examens undergående stadgade tjenstgöring

vid psykiatrisk klinik. Sedan dess har undervisning och handledning i

ämnet meddelats af hospitalets öfverläkare, hvilken derför uppburit arf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Åttonde hufvudtiteln.

*.

vode af universitetets medel. Det akademiska konsistoriet, som redan

1881 anhöll, att till bestridande af detta arfvode måtte af statsmedel

beredas ett årligt anslag af 1,500 kronor, har nu förnyat denna anhållan,

hvartill konsistoriet förmält sig hafva så mycket större skäl, som, i händelse

sådant statsanslag ej blefve beviljadt, ifrågavarande kliniska tjenstgöring

vid hospitalet, hvilken medfört stort gagn, måste i brist på medel

upphöra.

Berörda af universitetets Kansler förordade anhållan anser jag

böra vinna afseende. Det måste nemligen vara af icke ringa vigt, att

medicine studerande kunna derstädes, likasom vid de medicinska läroverken

i Upsala och Stockholm, få fullgöra den föreskrifna tjenstgöringen

vid psykiatrisk klinik. Det begärda arfvodesbeloppet är detsamma,

som år 1858 bestämdes för öfverläkaren vid Upsala hospital

såsom ersättning för ett ungefärligen lika åliggande, och torde derför

icke nu kunna anses för högt tilltaget. Jag tillstyrker fördenskull, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning

derom, att på Lunds universitets stat måtte uppföras ett årligt anslag

af 1,500 kronor till arfvode åt öfverläkaren vid Lunds hospital för meddelande

af undervisning och handledning i psykiatri.

Allmänna läroverken.

[-g j Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders

Ang. »Frihe-Kongl. Maj:t beträffande anslaget till allmänna läroverken föreslå RikstersD

utesiu- ({ap-en, att det i kolumnen »Friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksansiagstitein.

stat upptagna belopp 7,320 kronor matte uteslutas.

[7-]

Ang. lärares

uppflyttning i

högre lönegrad.

För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill

lärare vid de allmänna läroverken äro enligt faststälda grunder berättigade,

erfordras, enligt eu inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord

approximativ beräkning, från och med år 1884 ett belopp af 35,000

kronor utöfver de för innevarande år anslagna lönemedlen. Jag får

derför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för

ofvanberörda ändamål hos Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget

till de allmänna läroverken med 35,000 kronor.

[g,] På Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riks
Ang.

Göte- dagen — för utvidgning af det förra treklassiga läroverket i Göteborg

«till fullständigt realläroverk, med undervisning endast i de till realli
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

nien hörande läroämnen, samt i sammanhang härmed inskränkning af

det å båda linierna fullständiga läroverket derstädes till fullständigt å

latinlinien, med undervisning endast i de till dennajlinie hörande läroämnen

—

år 1879 för det treklassiga läroverkets utvidgning till ett femklassigt

läroverk dels medgifvit att, i den mån ledighet inträffade eller

sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar öfverflyttades

från det dåvarande högre läroverkets stat till det treklassiga, dels ock

beviljat ett anslag1 af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och

öfningsläraretjensterna vid sistnämnda läroverk bestämda aflöningsbelopp

till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk,

allt under vilkor, att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa

och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna lokaler för

ett fullständigt realläroverk samt försåge dess rektor med bostad eller

deremot svarande hyresersättning;

och år 1881 för fortsatt utvidgning af samma läroverk till ett å

reallinien fullständigt läroverk dels beviljat de belopp, som från och

med höstterminen 1882 syntes vara behöfliga, för att de lärjungar, som

genomgått femte klassen vid detta läroverk, derstädes skulle kunna

fortsätta sina studier, nemligen:

till förhöjning af rektor slönen.......................................... Kr. 1,000: —

till förhöjning af öfningslärarnes aflöning tills vidare

med hälften af det för den fullständiga utvidgningen

erforderliga belopp ................................................ » 550: —

löner till två lektorer ......................................................... » 5,000: —

lön till en adjunkt ............................................................... » 1,500: —

dels medgifvit, att ytterligare en adjunktslön finge, då Eders Kongl.

Maj:t pröfvade sådant lämpligt, öfverflyttas från det å båda linierna

fullständiga läroverkets stat till staten för realläroverket.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 sistlidne April

meddelas från innevarande läseårs början undervisning vid ifrågavarande

realläroverk till och med sjette klassens nedre afdelning, hvarjemte är

föreskrifvet att från nästa läsårs början en högre afdelning af samma

klass skall bildas. Under antagande af läroverkets utveckling med en

årsafdelning för hvarje läseår, skulle undervisningen från och med höstterminen

1884 omfatta äfven sjunde klassens lägre afdelning samt läroverket,

som numera benämnes Göteborgs högre realläroverk, från och

med höstterminen 1885 vara fullständigt upprättadt.

Detta högre realläroverks stat utgöres nu af rektor, två lektorer,

sju adjunkter samt tre öfningslärare. Läroverkets lärjungeantal utgjorde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hufvudtiteln.

höstterminen 1882 361, eller 26 lärjungar utöfver det antal, lrvilket för

det fullständiga realläroverket beräknats enligt den underdåniga skrifvelsen

från domkapitlet i Göteborg af den 25 September 1878, hvilken

beräkning låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

1879 års riksdag i detta ämne. Till följd af detta stora lärjungeantal

och deraf uppkommande behof af många parallelklasser äro fem extra

lärare under innevarande läsår vid läroverket anstälde. För läroverkets

fullständiga utvidgning till högre realläroverk skulle i öfverensstämmelse

med den beräkning, som är intagen i bilagan till Eders Kongl.

Maj:ts proposition i ämnet till 1881 års riksdag, följande belopp vara

behöfliga från och med höstterminen 1884 nemligen:

löner åt två lektorer ....................................... kr. 5,000: —

» » två adjunkter....................................... » 3,000: —

förhöjning af öfningslärarnes aflöning med

den återstående delen af det för den fullständiga

utvidgningen erforderliga belopp » 550: — 8,550: —

Fastän den lärarepersonal, som, under förutsättning af Riksdagens

bifall till nu nämnda nya anslagsbelopp, från och med läsåret

1884 vid i frågavarande realläroverk skulle erhållas, i betraktande af

lärjungeantalets oväntadt starka tillväxt vid detta läroverk, torde för

framtiden befinnas otillräcklig och en icke ringa del af undervisningen

således torde komma att bestridas af extra lärare, anser jag mig likväl

för närvarande icke böra tillstyrka någon förändring i den från början

uppgjorda staten för detta läroverk, utan får, i öfverensstämmelse med

hvad jag förut anfört, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till fullbordande af organisationen, enligt

redan uppgjord plan, af högre realläroverket i Göteborg bevilja en förhöjning

af anslaget till de allmänna läroverken med 8,550 kronor.

[9.] I sammanhang med den reglering af lärarnes vid elementarläro
Ang.

matt-verken löner, som egde rum på grund af Rikets Ständers underdåniga

n™rliendepa- skrifvelse den 25 Februari 1858 och hvarom nådigt cirkulär utfärdats

storat. (jen 20 Mars samma år, blefvo äfven aflöningsstater för de särskilda

läroverken faststälda, med föreskrift att för innehafvare af prebende

lönen skulle minskas med ett mot det uppskattade värdet af prebendets

behållna inkomst svarande belopp; och meddelades tillika, bland vilkoren

för rättigheten att komma i åtnjutande af de nya lönerna, enligt

Rikets Ständers beslut, den bestämmelse att, der prebendepastorat vore

med lärareplatserna förenade, desamma skulle i mån af inträffande le
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hutvudtiteln. 3

dighet indragas, med undantag blott för sadane, som åtföljde teologie

lektorsbeställningar.

Enligt hvad nu blifvit anmäldt, bär Lektorn i grekiska och hebreiska

språken vid allmänna läroverket i Strengnäs, Prosten m. m.

Doktor Lars Broman med sistlidne Oktober månad erhållit afsked från

lektorsbeställningen, till följd hvaraf det dermed förut förenade prebendepastoratet

Aspö, hvars afkastning, beräknad till 514 kronor 10 öre, upp

tagits i staten såsom ingående i Bromans lektorslön, upphört att vara

prebende för lärare vid nämnda läroverk.

På sätt Statskontoret i underdånig skrifvelse med åberopande åt nådiga

brefvet den 20 Mars 1858 erinrat, lärer till följd häraf och i öfverensstämmelse

med hvad vid likartade fall förut egt rum ersättning för den

i vederbörande lärares lön tillförene inberäknade årliga inkomst af ifrågavarande

prebende nu böra å läroverkets stat uppföras; och får jag

för den4skull i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Magt täcktes

hos Riksdagen göra framställning derom, att för sådant ändamål anslaget

till allmänna läroverken matte varda förhöjdt med ett mot pastoratets

i stat beräknade afkastning 514 kronor 10 öre svarande belopp, eller i

jemnadt tal 515 kronor. _

Vid underdånig föredragning den 22 sistlidne December åt det i

nämnda dags protokoll*) under n:o 24 om förmälda ärende angående öfverlemnande

till statsverket af vissa vid allmänna läroverken befintliga

fonder, har Eders Kong]. Magt förklarat sig vilja till Riksdagen aflåta

framställning derom att — mot det att vid 1884 års slut till statsverket

öfverlemnas ej allenast två vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk befintliga

fonder, som vid 1881 års slut utgjorde, den vid Eskilstuna läroverk0

37,033 kronor 70 öre och den vid Sölvesborgs 14,269 kronor 84

öre, jemte å fonderna uppkomna besparingar och ränta derå för år 1884,

utan ock den af statsmedel bestående andelen af en vid Askersunds

läroverk varande skolfond, hvilken andel funnits utgöra 5,100 kronor,

jemte ränta derå för sistnämnda år, samt att penninglönen för en f. d

kollega vid Nyköpings läroverk, 242 kronor 2 ore, från anslaget till

allmänna läroverken från och med år 1883 uteslutes, jemte det att ersättningen

för 22 kubikfot till samma lön hörande numera indragen

kronotiondespanmål med forsellön förklaras icke vidare böra utgå —

anslaget till allmänna läroverken måtte höjas dels med beloppen åt de

från fonderna vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk utgående bidrag

till aflönande af lärare derstädes, nemligen vid det förra 1,395

*) Se bil. sid. 63.

BIL tilljBiksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

é

[10.]

Ang. vissa lä''

roverJtsfonders

indragning

mot vederlag.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hufvudtiteln.

[11.]

Ang. lönefyllnad

åt

rektor vid

högre allmänna

läroverket

i

Lund.

kronor 50 öre och vid det senare läroverket 565 kronor, dels ock med

ett belopp motsvarande fem procent ränta å nyssberörda andel af fonden

vid Askersunds skola, 255 kronor, eller med tillhopa 2,215 kronor 50 öre.

Härom får jag nu i underdånighet erinra, med hemställan att ofvanberörda

belopp, som skulle uteslutas från allmänna läroverkens anslag,

må upptagas i jemnadt krontal till 242 kronor samt den ifrågastälda förhöjningen

af samma anslag till 2,216 kronor.

Sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts bos Riksdagen gjorda

framställning derom, att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 46

kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna läroverket i Lund i stället

för det lönebidrag till samma belopp, som förut utgått från domkyrkan

derstädes, ett motsvarande belopp, jemnadt till 47 kronor, måtte uppföras

å anslaget till allmänna läroverken, Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 21 Maj 1882 anmält, att, då hvad i ärendet blifvit meddeladt

icke innehölle någon utredning vare sig beträffande grunden för berörda

bidrags utgörande af domkyrkans medel eller rörande anledningen,

hvarför domkyrkan för framtiden skulle vara frikallad från den

skyldighet, henne i sådant hänseende må hafva ålegat, Riksdagen funnit

sig icke böra, innan dylik utredning blifvit förebragt, af statsmedel

anvisa det äskade beloppet, så och efter det Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 12 Juni samma år anbefalt Statskontoret att, efter vederbörandes

hörande, med utredning i de af Riksdagen anmärkta hänseenden

till Eders Kongl. Maj:t inkomma, har Statskontoret uti ifrågavarande

ärende afgifvit underdånigt utlåtande och dervid öfverlemnat

yttranden af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län

äfvensom Domkapitlet och Domkyrkorådet i Lund.

Af Domkyrkorådet är uti dess afgifna yttrande i frågan, hvilket

åberopats af såväl Domkapitlet som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

meddeladt, bland annat, att i en den 31 December 1699 utfärdad

stat för Lunds domkyrka funnes upptagen eu utgift af 140 daler

silfvermynt till 2 kolleger i skolan för vokalmusik eller, såsom Domkyrkorådet

närmare angifvit, för uppvaktning vid sången under gudstjensterna

i domkyrkan; att dessa medel sedermera årligen utbetalts

med 70 daler silfvermynt till rektor eller förste kollegan samt med ett

lika belopp till andre kollegan och kantorn, utan annan ändring än att

beloppen blifvit under åren 1777—1818 utförda med 23 Riksdaler 16

skillingar specie och derefter med 31 Riksdaler 5 skillingar 4 runstycken

banko, motsvarande 46 kronor 67 öre; att Domkyrkorådet ej kunde

uppgifva, vid hvilken tid kantorsbefattningen vid Lunds skola upphörde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfyudtiteln.

11

att vara förenad med en kollegatjenst derstädes, men att ännu år 1837

dåvarande organisten vid domkyrkan, hvilken tillika innehade befattningen

såsom rector cantus vid katedralskolan, uppburit det senare af

nyssnämnda två lönebidrag med 31 Riksdaler 5 skillingar 4 runstycken

banko, hvilket belopp likväl, vid reglering, enligt nådiga brefvet den

15 December 1837, af lönen för organisten vid domkyrkan, i denna till

en viss summa penningar bestämda lön inräknades och sålunda antog

karakteren af organistlön, hvaremot lönebidraget till rektor eller förste

kollegan fortfarande upptagits i domkyrkans stat, till dess, vid den af

Kongl. Maj:t den 17 November 1859 meddelade fastställelse af ny aflöningsstat

för domkyrkans tjensteman och betjente, detta bidrag, på gjord framställning

af dåvarande domkyrkorådet och antagligen af den anledning att

skolans lärare redan lång tid förut upphört att göra tjenst såsom kyrkosångare,

blifvit ur nämnda stat uteslutet, dock under förklarande, att

dåvarande Rector schola G. M. Sommelius för sin tjenstetid skulle eg a

uppbära hvad han i sådan egenskap tillförene af domkyrkan åtnjutit;

samt att, efter det Sommelius med den 30 Juni 1881 frånträdt rektorsembetet,

ifrågavarande lönebidrag upphört att af domkyrkan utbetalas.

Till denna af domkyrkorådet verkställa utredning har Statskontoret

ansett sig icke hafva annat att tillägga, än att till stöd för det af

vederbörande myndigheter framstälda och af Kongl. Maj:t godkända

förslag om uteslutande från domkyrkans stat af ifrågavarande lönebidrag

blifvit, enligt hvad Statskontoret inhemtat, åberopadt, att rektor

vid Lunds läroverk dåmera icke hade någon befattning med några domkyrkans

angelägenheter, samt att det synts Statskontoret som vid nu

upplysta förhållanden någon skyldighet för domkyrkan att än vidare utgifva

detta bidrag icke förefunnes.

Hvad sålunda blifvit i detta ärende upplyst torde böra Riksdagen

meddelas; och då deraf framgår, att anledning numera saknas för domkyrkans

förbindande att lemna bidrag till ifrågavarande rektorslön, men,

efter hvad redan vid förra riksdagen anfördes, beloppet af det förut

utgående bidraget är inberäknadt i rektorslönen enligt stat, får jag i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 46 kronor 67 öre

åt bemälde rektor, ett motsvarande belopp, jemnadt till 47 kronor, måtte

uppföras å anslaget till allmänna läroverken.

Högre lärarinneseminariet.

Enär en vid det högre lärarinneseminariet i Stockholm anstäld

lärarinna från och med nästkommande år är eldigt gällande grunder

[12.]

Ang. uppflyttning

i

högre lönegrad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde hufvudtiteln.

berättigad att uppflyttas i högre lönegrad, hemställer jag, att i nådig

proposition till Riksdagen måtte för detta ändamål äskas förhöjning i

anslaget till nämnda seminarium med 500 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

[13.]

Ang. i Friheters»

uteslutande

från anslagstiteln.

Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders

Kongl. Maj:t, beträffande anslaget till pedagogier och folkskolor, föreslå

Riksdagen, att i stället för »Friheter och kyrkotionde», i nuvarande

riksstat upptagna till 5,350 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 1,025

kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

[14,] Likaledes lärer beträffande anslaget till barnmorskeundervisningen

Ang. »Fri- och barnbördshusen i stället för »Friheter och kyrkotionde», som i nuhet>iutandT

varande riksstat äro upptagna till 700 kronor, böra uppföras endast

från an- kyrkotionde till enahanda belopp, 700 kronor.

slagstiteln.

Fattigvården i Stockholm och landsorterna.

[15 j Äfven torde Eders Kongl. Maj:t beträffande anslaget till fattigvår
Ang.

®Fri- den i Stockholm och landsorterna föreslå Riksdagen, att det i kolumnen

^slutande6'' »Friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksstat upptagna belopp 20

från an- kronor måtte uteslutas.

slagstiteln.

Lasaretts underhåll.

[16.] Beträffande anslaget till lasaretts underhåll torde af ofvannärnnda

keura^uté ^^ning Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att i stället för »Fri\xutande''

från m- m;xtte uppföras kyrkotionde, 4,930 kronor.

s i ag sztzecn.

[17 ] I sammanhang med ett inom vederbörande byrå af Finansdeparte
Ang.

ersätt- mentet med biträde af särskild! utaf Chefen för nämnda departement

Serafimer- tillkallade sakkunniga personer upprättadt förslag till kungörelse anlasarettet

gående stämpelafgiften har väckts fråga, huru vida den afgift, hvilken

lifnäring*- jemlik! Kongl. brefven den 7 Mars och den 7 November 1746 borde

afgifters vid befordringar till embeten och tjenster utgöras till Serafimerlasaret
upphörande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 13

tet med frivilligt belopp, skulle kunna, mot ersättning till lasarettet,

sammanslås med den stämpelafgift, som erlägges för fullmakter och andra.

handlingar, hvarigenom embeten eller tjenster tillsättas.

Sedan i anledning häraf lasarettets Direktion afgifvit underdånigt

utlåtande, förklarade, vid ärendets föredragning af bemälde departementschef

den 1 nästlidne December, Eders Kongl. Maj:t sig anse omförmälda

afgift till Serafimerlasavettet böra upphöra mot skälig godt-,

görelse till lasarettet samt förordnade, att handlingarna i ärendet skulle

öfverlemnas till Ecklesiastikdepartementet, på det att vid uppgörandet

af förslag till nästsammanträdande Riksdag angående reglering af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel deruti måtte upptagas skälig

ersättning till Serafimerlasarettet för berörda frivilliga af gifts upphörande.

Derjemte erhöll Chefen för Finansdepartementet nådig befallning

att vid utarbetandet af det förslag till ny stämpelpappersförordning,

som komme att föreläggas nästa Riksdag, tillse, att den ifrågavarande

las ar etts af giften blefve sammanslagen med den stämpelafgift,

som borde utgöras för fullmagter, konstitutorial och andra handlingar,

hvarigenom embeten och tjenster tillsättas.

I öfverensstämmelse härmed och då Serafimerlasarettets Direktion

ansett tillfyllestgörande ersättning för ifrågavarande afgifts upphörande

beredas lasarettet, om detsamma af statsmedel tillförsäkrades årlig godtgörelse

med belopp, icke understigande hvad lasarettet i medeltal för

år under tioårsperioden 1871—1880 i sådant afseende uppburit, jemnadt

till helt tal, samt, enligt en vid Direktionens underdåniga utlåtande fogad

skriftlig uppgift af Direktionens kamererare, lasarettets omförmälda uppbörd

under nämnda tioårsperiod uppgått till 11,834 kronor 67 öre, eller i

medeltal för år till 1,183 kronor 46 öre, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till ersättning åt

Serafimerlasarettet för ifrågavarande afgifts upphörande bevilja en förhöjning

med 1,200 kronor i anslaget till lasaretts underhåll.

Kyrkors underhåll.

Af förut omförmälda skäl torde Eders Kongl. Maj:t, beträffande [18.]

anslaget till kyrkors underhåll, föreslå Riksdagen att i stället för »Fri- ^

heter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat äro upptagna till slutande från

217,600 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 199,500 kronor. anslaguiteh,.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde linfvudtiteln.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde linfvudtiteln har jag icke

An skri/ a^'' föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutmateriaiier

summa, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

och expenser för närvarande uppgående till 21,128 kronor, måtte höjas med 662

kronor.

Extra anslag:

Riksarkivet.

[20.] I skrifvelse den 25 September 1882 har Riksarkivarien under
Arande9af

dånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

historia till fortsatt utgifvande genom Riksarkivet af historiska skrifter och

handlingar, handlingar uppföra på 1884 års stat 3,000 kronor, eller enahanda belopp,

som under åren 1882 och 1883 varit för ändamålet beviljadt.

Med anledning häraf och med afseende å hvad vid närmast föregående

Riksdagar i ämnet förekommit, tillstyrker jag, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på

extra stat jemväl för år 1884 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

[21.J 1 underdånig skrifvelse den 29 September 1881 har dåvarande

hadf^Mu- Riksarkivarien, som redan förut vid åtskilliga tillfällen, senast i afgif''laarkivet,

ven årsberättelse för 1880, funnit sig af sin embetspligt manad att fästa

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å den alltmera känbar vordna bristen

på utrymme för Riksarkivets dyrbara samlingar, gjort framställning

om uppförande af ett nytt riksarkivhus.

Endast sexton år —- heter det i denna framställning — har det

nuvarande arkivhuset å egendomen n:o 4 på Riddarholmen varit användt

såsom förvaringsort för rikets handlingar. Då denna egendom

dertill utsågs, var redan arkivaliernas mängd så stor, att den å egendomen

befintliga åbyggnaden icke kunde mottaga dem alla. Det blef

derföre då bestämdt, att ytterligare utrymme skulle genom en nybyggnad

beredas. För detta ändamål beviljade ock Rikets Ständer vid riksdagen

åren 1862—1863, på derom gjord proposition, ett anslag af

100,000 riksdaler riksmynt, hvilket skulle användas dels till förrätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfrudtiteln.

1J>

ring af den gamla åbyggnaden och dess inredning för det nya ändamålet,

dels till uppförande af en ny byggnad på samma tomt, hvarigenom

skulle beredas ett utrymme mer än dubbelt så stort som för Riksarkivets

dåvarande behof ansågs erforderligt. Sedan ritningar och förslag

till de nya anordningarna blifvit uppgjorda och faststälda, erhöll

Ofverintendentsembetet genom nådigt bref den 7 Augusti 1863 befallning

att låta verkställa de nödiga förbättringarna å egendomens gamla

åbyggnad äfvensom uppföra en ny byggnad å gårdstomtens östra sida.

Den faststälda planen blef emellertid ej fullföljd. Visserligen verkstäldes

de förstnämnda arbetena, så att den vigtigaste delen af arkivalierna

kunde öfverflyttas till den nyanordnade lokalen år 1865; men genom

nådigt bref den 15 April 1864 hade Ofverintendentsembetet förständigats

att tillsvidare uppskjuta verkställigheten af den beslutade nybyggnaden

i afvaktan af ett slutligt bestämmande af sammanbindningsbanans

sträckning strax norr om egendomen och deraf beroende tomtregleringsåtgärder.

Sedan anledningen till det sålunda anbefalda uppskofvet

redan upphört, har icke desto mindre nybyggnadsarbetet ytterligare

fått anstå jemlikt nådiga brefvet till Öfverintendentsembetet den

11 Maj 1866, hvarjemte det reserverade anslagsbeloppet år 1869 blifvit

från Riksgäldskontor^ stat affördt af den anledning att det ansågs ej

behöfva användas under de närmaste femton eller tjugu åren. Till följd

af allt detta befunne sig nu Riksarkivet utan tillräckligt utrymme och

utan anslag för den en gång beslutade nybyggnaden. Sådan denna

var tillämnad skulle den väl icke heller nu mera vara tillräcklig, än

mindre uppfylla de fordringar, som i våra dagar, efter den utveckling

arkivväsendet äfven hos oss vunnit, måste ställas på en ändamålsenlig

arkivbyggnad. Efter den ansenliga tillökning, som Riksarkivets samlingar

erhållit under det senaste decenniet, befunnes dessa nu upptaga

ett utrymme af nära 27,000 sträckfot sålunda, att arkivalier och böcker

förvarades på ungefär 18,000 sträckfots utrymme i arkivhuset och på

vid pass 9,000 fots utrymme i det s. k. Slottshvalfvet i Kongl. slottet,

hvilket hvalf af gammalt varit för sådant ändamål afsedt och användt.

En ny arkivbyggnad borde således tillgodose icke blott det behof af

utrymme, som erfordrades för de nuvarande samlingarna, utan äfven

det behof, som betingades af dessa samlingars normala tillväxt under

en längre följd af år.

I fråga om bästa platsen för eu sådan nybyggnad syntes, enligt

Riksarkivariens åsigt, i främsta rummet böra påtänkas den nu varande

tomten, hvarå enligt en gång fattadt beslut en nybyggnad skolat uppföras.

Ur synpunkten af central belägenhet vore den väl ock Mit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvudtiteln.

lämplig; men för eu så stor byggnad, som numera behöfves, torde deri

icke vara tillräcklig med mindre än att den angränsande tomten, hvi

ken tillhörde aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, jemväl toges i anspråk

Skulle emellertid eu sådan åtgärd icke anses hora ega rum

ville Riksarkivarien fästa uppmärksamheten på en annan plats, som med

afseende på centralt läge och frihet från eldfara framfot alla andi

syntes lämplig för det nya Riksarkivet, nemligen vestra delen åt HelPå

dessa i underdånighet andragna skäl har Riksarkivarien anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska anslag till

uppförande af ett tillräckligt stort och ändamålsenligt riksarkivhus a

den plats, som kunde finnas dertill mest lämplig.

Sedan Eders Kongl. Maj:t med „ anledning häråt genom nådigt

bref den 29 Oktober 1881 anbefalt Ofvenntendentsembetet att uppgöra

ritnings- och kostnadsförslag till eu ny byggnad för Riksarkivet

å någon kronan tillhörig, så vidt möjligt för eldfara skyddad och i Girigt

lämplig tomt i hufvudstaden, har bemälda embete, som funnit tre

sådana tomter böra ifrågasättas, med memorial den 8 Augusti nachdel

år till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat af Arkitekten vid embetet A.

Nyström upprättade och af embetsmemonal åtföljda ritmngsforslag i

eskiss till nämnda byggnad, afseende densammas fördaggande antogen

å Riddarholmen, nemligen å Riksarkivets och Riksgaldskontorets nuva

rande tomter, eller inom qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands sti a

gata, äfvensom en situationsplan, utvisande for byggnaden föreslaget

lagG '' iVf U(le6 nmända handlingarna inhemtas, att Riksarkivarien under

den 20 Februari och den 11 Mars nästlidet år såsom program och till

ledning för arkitekten meddelat vissa fordringar, som ansages hora

ställas å den nya byggnaden, nemligen företrädesvis följande: att först

och främst i afseende å den nya byggnadens läge, byggnadsämnen och

byggnadssätt med alla dertill hörande anordningar, allt gores, som

kan göras, för vinnande af skydd mot eldfara, hvadan också ömkligt

vore att från den blifvande byggnadstomtens grannskap aflagsnades

byggnader och inrättningar af eldfarlig beskaffenhet; att det nya arkivhuset

bör, utöfver behofvet af 27,000 sträckfots utrymme for nuvarande

arkivalier, för någon längre tid, exempelvis hundra ar, lemna erforderligt

utrymme icke blott för den normala årliga tillökningen, beraknad

till 180 sträckfot för år eller 18,000 sträckfot under 100 ar utan äfven

för den tillfälliga tillväxten, för hvilken under samma tid kunde beraknas

15 å 20,000 sträckfot, alltså tillsammans 60,000 å 65,000 sträckfot, hvartill

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 17

ytterligare komme ungefär 3,250 sträckfot hyllor för boksamlingen och

samlingen af tidningar; att såväl förvaringsrum som arbetsrum förses

med värmeledning och de senare jemväl med kakelugnar för reglering

af den jemna tempererade värme, som i sådana rum beliöfves; att utom

lämpliga arbetsrum för verkets chef och tjenstemän samt bostadsrum

för den vid byggnaden nödiga betjening anordnas dels eu medelstor

säl med utrymme för tre eller fyra tjenstemän och omkring tjugu

forskare, denna sal hufvudsakligen ansedd för dem, som anlita arkivalier

vid den administrativa afdelningen, dels eu något större sal med utrymme

för fyra eller fem tjenstemän och 30 å 40 forskare, denna sal

egentligen beräknad för dem, som anlita den historiska afdelningen,

dels ock ett medelstort rum att användas vid större samlingars ordnande;

samt att de egentliga förvaringsrummen helst böra vara stora

salar, afdelade med gallerier, som förbindas med spiraltrappor, så att

stegar ej behöfva användas.

Arkitekten, som i betraktande af dessa och i öfrigt af erfarenheten

betingade bestämmelser ansett den nya arkivbyggnaden böra i likhet

med den nya biblioteksbyggnaden hufvudsakligen uppföras af sten och

jern, har i afseende å kostnadsberäkningen jemväl ansett sig kunna såsom

norm antaga det resultat, som vid nämnda biblioteksbyggnad vunnits,

eller att för sjelfva byggnadsstommen borde beräknas en utgift af

41 öre pr kubikfot och för inredningen 30 öre pr kubikfot. Med tillämpning

af denna norm samt med hänsyn i öfrigt till de olika byggnadsplatsernas

kraf har den beräknade totalkostnaden stält sig något

olika, eller på följande sätt:

å Riksarkivets och Riksgäld skontorets nuvarande tomter:

byggnaden

inredningen.

kronor 1,025,000

» 750,000

Summa kronor 1,775,000: —

från hvilken slutsumma dock borde afdragas ett belopp af 40,000 kronor,

utgörande antagliga värdet å materialierna efter de nedrifna husen

å nämnda tomter;

å qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands strandgata:

byggnaden.................................................................. kronor 1,359,000: —

inredningen .............................................................. »_900,000: —

Summa kronor 2,259,000

Bih. till Riksd. Prof, 188.3. 1 Sami. 1 Afl.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

ä angifven plats i Humlegården:

byggnaden.................................................................. kronor 1,000,000: —

inredningen ............................................................... » 750,000: —

Summa kronor 1,750,000: —

För egen del har Öfverintendentsembetet beträffande de alternativt

föreslagna byggnadsplatserna anfört:

att tomten i qvarteret Krabaten, oafsedt, dess temligen aflägsna

läge från vederbörande embetsverk, syntes, på sätt äfven af Arkitekten

Nyströms embetsmemorial framginge, blifva för ändamålet mindre lämplig

till följd af såväl markens sluttning som grundens lösa beskaffenhet,

hvarjemte den icke heller erbjöde något erforderligt skydd mot eldfara;

att platsen å de förenade tomterna på Riddarholmen väl egde

fördelen af central belägenhet, men icke heller lemnade nödigt skydd

mot eldfara, hvilket torde böra anses såsom eu oundgänglig fordran på

läget för en byggnad, som skall inrymma Riksarkivets dyrbara samlingar

;

,att deremot den föreslagna platsen i Humlegården framför de nu

omförmälda två tomterna erbjöde fördelarna af största möjliga skydd

mot eldfara, billigare byggnadskostnad, utrymme för framdeles möjligen

behöflig utvidgning och tillfälle att, oberoende af vissa tomtgränser, anordna

byggnaden på det för ändamålet mest lämpliga sätt:

på grund hvaraf Öfverintendentsembetet hemstält, huruvida icke

en ny byggnad för Riksarkivet borde lämpligast förläggas i norra delen

af Humlegården å den plats, som å förenämnda situationsplan funnes

derför angifven.

Den nuvarande Riksarkivarien, anbefald att öfver Öfverintendentsembetets

framställning och förslag inkomma med }dtrande, har med anledning

deraf anfört, att han, som icke hade någonting att anmärka

emot de grunder, på hvilka Öfverintendentsembetet ansett den föreslagna

tomten i qvarteret Krabaten för ändamålet mindre lämplig, icke emot

det af den sakkunniga myndigheten fälda omdöme, att Riksarkivets och

Riksgäldskontorets nuvarande tomter ej lemnade nödigt skydd emot eldfara,

vågade taga på sitt ansvar att förorda denna plats, huru stora

fördelar den i öfrigt syntes innebära. Det af Öfverintendentsembetet

förordade förslaget att förlägga Riksarkivets nya hus i Humlegården

hade de obestridliga fördelarne, att byggnaden der skulle kunna anordnas

på det ändamålsenligaste sätt, att utrymme förefunnes för framtida

utvidgning, att grunden antagligen skulle kunna fullkomligen torrläggas

och arkivalierna derigenom tryggas emot deras kanske farligaste

fiende, fuktighet, och att det fria läget och de omgifvande alléerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 19

skulle erbjuda det största möjliga skydd emot utifrån kommande eldfara.

Mot detsamma förekomme den betänklighet, att Riksarkivet skulle

blifva alltför mycket aflägset för dem, som behöfde tillgång till detsamma.

Denna betänklighet syntes vara af jemförelsevis icke så stor

betydelse för den vetenskaplige forskaren. Om det än för honom vore

beqvämare, om han vid förekommande anledning kunde med endast några

minuters tidspillan förflytta sig till Krigsarkivet eller Kammararkivet

för att der göra jemförande forskningar, så kunde dock det aflägsna

läget för honom blifva väl en olägenhet men ej ett väsentligt hinder,

och denna olägenhet motvägdes af fördelen af det nära granskapet till

Kongl. biblioteket.

Deremot torde Riksarkivets aflägsnande från embetsverkens medelpunkt

försvåra uppfyllandet af Riksarkivets andra och ursprungliga ändamål

att tjena Stats-departementens kanslin och öfriga i hufvudstaden

belägna embetsverk såsom ett stort registratorskontor, der de skyndsamt

kunde få upplysningar och akter rörande de mål, som hos dem

komma under behandling. Under åren 1877—1881 hade från Riksarkivet

till embetsverken utlemnats 1,087 lån af handlingar, och torde det någon

gång kunna hända att akter behöfva efterskickas under sittande

rådplägning för att tjena till belysning af ärenden, som äro under afgörande.

Men äfven om man ansåge, att embetsverken kunde utan

skada för ärendenas gång vidkännas det längre dröjsmål, som vid handlingars

afhemtande blefve en följd af Riksarkivets aflägsna läge, eller

den tidspillan för embetsmål! och vaktbetjente, som personliga besök i

Riksarkivet eller handlingars afhemtande derifrån på ett så stort afstånd

komme att medföra, så syntes omsorgen om arkivaliernas bevarande

fordra vissa föreskrifter angående sättet för deras transporterande, så

att de under den långa vägen kunde vara fullkomligt skyddade emot

skada och förderf i hvilken väderlek som helst, liksom Riksarkivet måste

sättas i tillfälle att, när handlingar dit föras från andra arkiv, kunna forsla

dem på ett fullt betryggande sätt. Skulle vid pröfning af dessa omständigheter

Riksarkivets aflägsnande så långt bort som till Humlegården

finnas medföra alltför stora olägenheter, och nödig trygghet emot eldfara

ej kunna Riksarkivet beredas på Riddarholmen, ville Riksarkivarien

erinra om, hvad redan af hans företrädare i embetet blifvit yttradt, att

vestra delen af Helgeandsholmen vore en plats, som, med afseende å

centralt läge och frihet från eldfara, framför alla andra vore lämplig

för en ny byggnad för Riksarkivet.

Under den 6 Oktober nästlidet år täcktes Eders Kongl. Maj:t anbefalla

Öfverintendentsembetet att låta uppgöra ritningar jemte kostnads
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufvudtiteln.

förslag till eu ny byggnad för Riksarkivet å lämplig plats i Humlegården

med iakttagande dervid, dels att byggnadens storlek beräknades

blifva tillräcklig för arkivets samlingar under en tid af femtio år, dels att

byggnaden så anordnades, att en utvidgning måtte kunna ske, när i framtiden

deraf gjordes behof, och dels att inredningen utfördes med så stor sparsamhet,

som uppnående af det med byggnaden afsedda ändamål medgåfve.

Öfverintendentsembetet har med memorial den 1 December 1882

insändt de anbefalda nya ritningarna jemte dertill hörande kostnadsförslag

för ny arkivbyggnad, afsedd att i Humlegården förläggas inom

det område af nämnda park, som vore beläget utanför parkens rektangulära

plan, eller i dess nordvestra hörn, å hvilken plats byggnaden,

jemte det att den erhöll ett fritt och för en framtida utvidgning lämpligt

läge, förorsakade minsta möjliga rubbning af den numera prydligt

ordnade parken; och skulle å det sålunda valda området arkivbyggnaden,

jemlikt upprättad ny situationsplan, uppföras utefter esplanaden

å norra Humlegårdsgatan med en sträckning från vestra Humlegårdsgatan

österut, till motsvarighet mot det norr om esplanaden belägna

qvarteret Eken. Vidkommande i öfrigt sjelfva anordningen af den nya

byggnaden, så afsåge densamma ett tre våningars hus nära nog uteslutande

af sten och jern, försedt jemväl med fönster]''alusier af sistnämnda

material och lemnande utrymme, i enlighet med grunderna

för Riksarkivariens förslag, för erforderligt antal hyllor under de närmaste

femtio åren, eller för 47,000 sträckfot. Byggnaden innehölle dessutom

salar för arkivforskare, lokaler för embets- och tjenstemän, plats

för autografsamling samt några mindre bostadslägenheter för vaktbetjening;

och vore byggnadens utvidgning, då deraf göres behof, afsedd

att ega rum genom uppförandet af en flygel från midtelpartiet, invid

hvilket skulle förläggas en större ljus-gård och genom hvilka anordningar

embetsrummen kunde bibehållas vid deras centrala läge inom huset.

Kostnadsförslaget slutade å en summa af 1,216,500 kronor, deruti inbegripet

ej mindre arkitektarfvode för eskisser, hufvudritningar och

kostnadsberäkningar, än äfven arfvode åt en byggnadschef, med åliggande

att utarbeta detalj- och konstruktionsritningar samt kontrakt in. in.,

äfvensom aflöning åt en biträdande tillsyningsman'' för den ständiga

kontrollen vid arbetets utförande.

Behofvet af en ny byggnad för Riksarkivet torde genom hvad

sålunda blifvit anfördt vara så uppenbart och till fullo ådagalagdt,

att denna vigtiga frågas lösning icke utan stor olägenhet längre kan

uppskjutas. Af de platser, som ifrågasatts för en sådan byggnad, skulle

i min tanke Helgeandsholmen förtjena särskild uppmärksamhet, derest

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvud titeln.

21

icke de kostnader, som skulle erfordras för att derstädes bereda tomt,

lade ett måhända oöfvervinneligt hinder i vägen för denna plan. Detsamma

måste äfven sägas beträffande valet af Riksarkivets nuvarande

tomt, för så vidt som i detta fall jemväl skulle tagas i anspråk den

aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga egendomen å Riddarholmen,

hvilkens exproprierande för ändamålet till följd af de derför erforderliga

kostnader jag icke anser mig kunna tillstyrka, Men äfven

utan denna åtgärd skulle det nya arkivhusets förläggande å den nu

upptagna tomten jemte Riksgäldskontorets medföra uppoffrande af byggnader,

som utan tvifvel med fördel kunna användas för andra statsbehof,

utan att likväl tillräckligt utrymme för framtida utvidgning och

nöjaktigt skydd mot eldfara vunnes, önskningsmål, af hvilka framför

allt det sistnämnda är af största vigt i fråga om samlingar, hvilka ej

kunna ersättas, om de gå förlorade. Af skäl, som redan äro af Öfverintendentsembetet

framhållna, kan jag icke heller såsom byggnadsplats

tillstyrka qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands strandgata.

Återstår att taga i betraktande den senast föreslagna platsen i

Humlegården, nemligen i parkens nordvestra hörn eller utanför densammas

rektangulära form. De i ögonen mest fallande fördelarne äro här:

god byggnadsgrund, billigare anläggningskostnad, tillfälle att anordna

sjelfva byggnaden på ändamålsenligaste sätt äfven med hänsyn till

framdeles möjligen behöflig utvidgning samt framför allt den största

möjliga trygghet för eldfara. Sådant läget numera blifvit valdt, skall,

efter mitt förmenande, den nya byggnaden föga märkbart inkräkta på

parkens areal och, långt ifrån att vanställa, blifva en monumental prydnad

för denna vidsträckta promenadplats samt en ny stödjepunkt för

dess framtida vidmakthållande.

Hvad nu angår den gjorda invändningen, att aflägsenheten från

regeringsdepartementen och embetsverken skulle för dem medföra svårighet

att vid förefallande behof erhålla lån af behöfliga arkivhandlingar,

så torde i de flesta fall sådana lån vara redan en eller annan dag

på förhand förutsedda och följaktligen äfven i tillräckligt god tid kunna

anskaffas; och der lånen samma dag eller skyndsamt påfordras, lära de

medelst tillhjelp af telefon kunna lätt reqvireras och måhända inom

mindre än en timmes tid bekommas. Vid sådant förhållande torde den

gjorda invändningen icke böra tillmätas någon afgörande betydelse gent

emot så många andra skäl, som tala för denna plats.

Då icke heller förekommit någon skälig anledning till anmärkning

mot den visserligen dryga, men af byggnadens omfattning och beskaffenhet

betingade kostnadssumman, så anser jag mig ega giltiga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtiteln.

[22.]

Ang. Lifrust

kammarens

förflyttning

från Nationalmuseum

m. m.

skal att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, till uppförande af ny byggnad för Riksarkivet i nordvestra

delen af Humlegården, jemlikt upprättade eskissritningar, situationsplan

och kostnadsförslag, — dock med Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att beträffande ritningarnas detaljer efter Riksarkivariens

hörande besluta på sätt lämpligt finnes, utan att beräknade kostnaden

öfverskrides — bevilja en summa af 1,216,500 kronor samt deraf på

extra stat för år 1884 anvisa ett belopp 200,000 kronor.

Lifrustkammaren.

Under den 20 Maj 1881 behagade Eders Kongl. Majfi i nåder förordna

nedsättandet af en komité med uppdrag dels att utreda, om annan

och lämpligare plats kunde beredas till förvarande så väl af Lifrustkammarens

och Klädkammarens samlingar som ock af de utaf Hans

Maj:t Konung Carl XV till staten testamenterade samlingar, hvilka nu

förvaras på Ulriksdals slott, dels att afgifva förslag om den framtida

vården af dessa samlingar, dels ock att meddela yttrande om den lämpliga

användningen af de lokaler i Nationalmuseibyggnaden, som blefve

lediga, derest Lifrustkammarens och Klädkammarens tillhörigheter från

denna byggnad förflyttades.

Den 19 November samma år afgåfvo komiterade sitt betänkande

i ämnet med dertill hörande förslag, hvarvid de till eu början redogjorde

för uppkomsten och utvecklingen af Lifrustkammaren, med hvilken

sedan år 1850 är förenad den så kallade Klädkammaren. Dessa

tillhopaförda samlingar, hvilka för närvarande räkna omkring 6,000 katalogiserade

nummer, äro synnerligen dyrbara i historiskt afseende,

men äfven af högt värde ur både rent teknisk och konstnärlig synpunkt.

De hafva från år 1866 varit inrymda i Nationalmuseibyggnaden och

stälda under närmaste tillsyn och vård af Intendenten vid Konstafdelningen.

Då emellertid dessa olikartade samlingar icke ega något egentligt

samband med hvarandra och då Konstafdelningen både för mängden

af sina egna föremål och än mera till följd af de till samma afdelning

ännu hörande konstindustrisamlingarna alltmer och mer kommit i

behof af ökadt utrymme, fann sig redan den af Eders Kongl. Maj:t

förordnade komitén för reglering af de förvaltande verkens löneförhållanden,

då den fick sig anbefaldt att till behandling företaga Nationalmusei

stat och vid fullgörandet af detta uppdrag jemväl framlade förslag

till erforderlig reorganisation af styrelsen och förvaltningen af konstsamlingarna,

föranlåten att i sitt den 19 December 1878 afgifna betänkande

hemställa: att, med upphörande af Intendentens vid National
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

musei konstafdelning befattning med Lifrust- och Klädkamrarne till de

delar, som icke ansåges böra med Konstafdelningens samling af konstindustriföremål

införlifvas, vården af och inseendet öfver Lifrust- och

Klädkamrarnes samlingar med nyssnämnda undantag måtte med vården

af Statens historiska museum förenas. Löneregleringskomitén både''

ock kommit till det antagande, att den väsendtligaste delen af Lifrustoch

Klädkamrarnes innehåll skulle kunna inrymmas i de för sistnämnda

museum upplåtna lokaler.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien, som har öfverinseendet

öfver Statens historiska museum och hvars utlåtande i frågan

infordrades, erinrade häremot i skrifvelse af den 3 Juni 1879 bland

annat: att någon flyttning af Lifrustkammarens samlingar till museibyggnadens

bottenvåning svårligen kunde ifrågasättas, enär Statens

historiska museum och Kongl. myntkabinettet, som derstädes förvarades,

saknade utrymme för sina egna samlingar, samt att i allt fall Riksantiqvarien

och de vid Statens historiska museum anstälde tjensteman och

betjening vore så fullt upptagne af sina förut varande tjensteåligganden,

att de icke tillika kunde öfvertaga vården af Lifrust- och Klädkamrarne.

Då nu vidare den år 1880 församlade Riksdagen i allt hufvudsakligt

godkände den af Eders Kongl. Maj:t med anledning af allmänna

löneregleri ngskom höns förslag i ämnet för Riksdagen framlagda nya

stat för Nationalmusei konstafdelning och i sammanhang dermed jemväl

den nya organisationen af förvaltningen för Konstafdelningen, att tilllämpas

från och med år 1881, så upphörde dermed också Intendentens

vid Konstafdelningen förra befattning med Lifrustkammarens förenade

samlingar, hvilkas vård jemlik! nådigt bref den 10 December 1880 uppdrogs

åt en tills vidare förordnad föreståndare.

För Lifrustkammaren var emellertid denna skilsmessa från Konstafdelningen

i ekonomiskt afseende mindre tillfredsställande, då den förra

nemligen lör sina behof hänvisades till sina egna tillgångar, hvilka

länge varit ytterst knappa och otillräckliga. Sedan långt tillbaka stäld

under Landtförsvarsdepartementet, har Lifrustkammaren för sitt underhåll

åtnjutit årligt statsbidrag under riksstatens fjerde hufvudtitel, senast

med 900 kronor årligen från Arméförvaltningen, deraf 300 kronor å

dess Intendents-departement och 600 kronor å dess Civila departement;

hvarjemte under en följd af år varit på riksstatens åttonde hufvudtitel

anvisadt ett extra anslag af 600 kronor. Härutöfver har för Lifrustkammarens

oundgängliga behof måst under åren 1868—1880 tagas i anspråk

i medeltal omkring 1,800 kronor årligen eller den drygaste delen af de

medel, hvilka influtit genom stadgade utgifter för inträde i National
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

musei samlingar å vissa förevisningsdagar, men hvilka medel från och

med år 1881 egentligen påräknats för Konstafdelningen.

För att i någon mån kunna afhjelpa detta förutsedda missförhållande

täcktes Eders Kongl. Magt hos Riksdagen år 1880 äska, att förenämnda

under riksstatens åttonde hufvudtitel för Lifrustkammaren beviljade

extra anslag 600 kronor måtte höjas till 1,700 kronor. Riksdagen,

som biföll denna framställning, anförde dervid: »Då.förevarande

behof synts vara af beskaffenhet att höra tillgodoses, har Riksdagen det

äskade anslagsbeloppet beviljat, dervid Riksdagen emellertid, helst utrymmet

i Nationalmuseum redan är strängt anlitadt, velat framhålla önskvärdheten

deraf, att meranämnda värderika samlingar, hvilka äro af stort

historiskt intresse, måtte snarast möjligt blifva flyttade till en annan för

dem lämplig lokal i någon annan staten tillhörig byggnad.» .

När de af Eders Kongl. Maj:t förordnade särskilde komiterade för

denna frågas behandling sammanträdde, förelåg ett nytt förslag i ämnet

i så måtto, att Generalfälttygmästaren i underdåniga memorial af den

16 September 1880 och den 23 Juni 1881 hos Eders Kongl. Maj:t gjort

framställning om inrättandet af ett vapenmuseum i Stockholm, hvilket

borde bildas af det nuvarande Artillerimuseets och Lifrustkamm.arens

förenade samlingar; och ansåg han plats för ett sådant museum möjligen

kunna beredas genom påbyggande af en våning å det stora förrådshuset

vid Artillerigården och några dithörande byggnader. Med anledning

häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 1 Juli 1881

endast uppdraga åt komiterade att i sammanhang med den redan an- - befalda utredningen jemväl undersöka, huruvida någon del af Artillerimuseets

samlingar lämpligen kunde och borde förenas med Lifrust- och

Klädkamrarne eller tvärtom.

Härförutom hade Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien,

som kommit till en något förändrad uppfattning af förevarande fråga,

i skrifvelse den 14 December 1880, med åberopadt stöd af allmänna

löneregleringskomiténs ofvan anförda hemställan samt på grund af äldre

bestämmelser i nådiga brefven den 11 December 1863 och den 26 Oktober

1866, anhållit, att Lifrust- och Klädkamrarne, såsom innefattande

historiska samlingar, måtte från och med år 1881 förenas, med Statens

historiska museum och sålunda ställas under Akademiens inseende och

vård, med bibehållande af de för berörda samlingar för år 1881 bestämda

anslag. I sammanhang härmed hade Akademien tillika framhållit

behofvet och önskvärdheten deraf, att eu ny lokal måtte anskaffas;

i hvilken med fördel skulle kunna inrymmas den moderna afdelningen

af Statens historiska museum och der förenas med Lifrust- och Kläd
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

25

kamrarne till ett helt, att såsom ett allmänt kulturmuseum ordnas efter

vår nyare historias utveckling.

Komiterade åter, hvilka ansett sig böra fasthålla vid den af Riksdagen

uttalade åsigt om önskvärdheten af de ifrågavarande samlingarnes

inrymmande i någon staten tillhörig byggnad, utan att ifrågasätta någon

nybyggnad, hafva i sådant hänseende i främsta rummet fäst sin uppmärksamhet

vid nordöstra flygeln af Kongl. slottet, der förut Kongl.

museum och Kongl. biblioteket varit inhysta. De i denna slottsflygel

befintliga salar, gallerier och angränsande smårum hade en användbar

golfyta af 10,575 qvadratfot samt en väggyta af 12,705 qv.-fot, medan

Lifrustkammarens förenade samlingar i museibyggnaden disponerade en

golfyta af omkring 9,000 qvadratfot jemte väggar, som vore genombrutna

af många och stora fönster. Den sålunda ifrågastälda lokalen,

hvilken ur de flesta synpunkter ganska väl skulle lämpa sig för samlingarnas

emottagande, syntes äfven erbjuda ett tillräckligt utrymme

både för deras nuvarande omfattning och för den tillväxt, som under

den närmaste framtiden möjligen kunde påräknas. Med afseende härpå

hafva komiterade föreslagit:

att de å upprättad planritning upptagna salar, gallerier och rum

i nordöstra slottsflygeln må, under förutsättning af Eders Maj:ts nådiga

tillstånd, upplåtas till inrymmande af Lifrust- och Klädkamrarnes samlingar.

Enligt komiterades utredning kan emellertid denna lokal icke för

ändamålet användas förr än efter en temligen omfattande reparation, i

det att tak och väggar behöfva lagas, golfven till en del omläggas samt

särskildt det bristfälliga stengolfvet i bottenvåningens stora sal, såsom

framkallande fukt, ersättas med trägolf, hvarjemte nödiga ändringar i

afseende på dörrar och trappor måste vidtagas, m. m. Dessutom måste,

enär samlingarna bestå af en mängd föremål, som äro ytterst känsliga

för fukt eller starkare temperaturvexlingar, i lokalen anbringas lämplig

värmeledning äfvensom innanfönster anskaffas, der sådana saknas. Enligt

af komiterade utarbetadt kostnadsförslag, hvilket upptager ett särskildt

belopp af 10,000 kronor för värmeledningens anskaffande, skulle

samtlige de sålunda föreslagna reparations- och anordningsåtgärderna

för sjelfva lokalen erfordra en kostnadssumma af 29,850 kronor. Då

dessutom samlingarnes nuvarande förevisningsmateriel endast till en

mindre del vore användbar i den nya lokalen, borde för anskaffande af

ny sådan, såsom skåp, montrer, pallar, jernställningar m. m., approximativt

beräknas en summa af 7,500 kronor, hvarförutom till samlingarnes

Bill. till Riksä. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hufvndtileln.

öfverflyttande från museibyggnaden ansågs erfordras ett belopp af 500

kronor. På grund häraf hafva komiterade hemstält:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för den ifrågavarande lokalens aptering

samt till anskaffande af ny utställningsmateriel och för samlingarnes

öfverflyttning till Kongl. slottet af Riksdagen äska ett sammanlagdt

belopp af 37,850 kronor.

Beträffande skötseln och förvaltningen af samlingarna i deras nya

bostad hafva komiterade, som hemstält att före flyttningen från dem

måtte afsöndras åtskilliga föremål såsom lämpligare tillhörande andra

samlingar, jemväl framlagt förslag med åtföljande stat. Härvid torde

först böra erinras, att Lifrust- och Klädkamrarne för närvarande hafva

följande tillgångar och utgifter, nemligen

Inkomster:

Från Kongl. Arméförvaltningen utgående.............................. kr. 900: —

extra anslag under riksstatens åttonde hufvudtitel ............ » 1,700: —

anvisade af Nationalmusei s. k. förevisningsmedel, jemlikt

nåd. brefvet den 10 December 1880, högst............... » 1,000: —

Summa kronor 3,600: —

Utgifter:

Föreståndaren, arfvode .........................................

1 Lifrustmästare, d:o..............................................

2 Vaktmästare med daglig tjenstgöring, d:o

1 extra d:o d:o .......................................................

till samlingarnes vård och underhåll ..............

till beklädnad åt betjeningen.............................

........................ kr.

500

—

........................ »

900

—

å 750 ............ >•

1,500

—

........................ »

375

—

........................ »

200

—

........................ »

125

—

Summa kronor

3,600

—

Utgående från den nuvarande anordningen hafva komiterade ansett,

att förevarande samlingar borde vara stälda under tillsyn och vård

af en särskild, utaf Eders Kongl. Maj:t utnämnd föreståndare, som vid

sin sida skulle hafva en i vissa fall beslutande och kontrollerande nämnd

och hvars aflöning, med hänsyn till de på honom stälda kunskapsfordringar

och tjenstgöring, syntes böra bestämmas till 3,000 kronor, deraf

1,800 kronor såsom fast lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

med rättighet i öfrigt för honom till två ålderstillägg å 500 kronor

efter viss tid samt till sex veckors årlig semester. Likaledes borde

den för samlingarnes ändamålsenliga skötsel och noggranna vård så

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

27

maktpåliggande lifrustmästarebefattningen besättas med ordinarie innehafvare,

aflönad med 1,100 kronor, deraf 800 kronor såsom fast lön och

300 kronor såsom tjenstgöringspenningar. Deremot skulle mot ett årligt

arfvode af 900 kronor behöfva anställas endast en vaktmästare med

daglig tjenstgöring samt med åliggande både att ombesörja uppeldningen

af värmeapparaten och att tjenstgöra vid samlingarnes offentliga förevisning,

hvarförutom till bevakning dervid kunde anställas nödig extra

betjening. I öfrigt hafva komiterade beräknat särskilda utgiftsposter,

dels till lokalens renhållning och förekommande reparationsarbeten, dels

till inköp af brännmateriel, dels till samlingarnes vård och underhåll

samt skrifmaterialier m. m., dels ock till samlingarnes kompletterande

genom inköp. Den föreslagna staten, hvartill medel behöfde äskas af

Riksdagen, upptog följande belopp :

Lön.

Tjenstgö-

ringspenran-

gar.

Summa.

Föreståndaren.....................................................

1,800

_

1,200

_

3,000

_

Vikariatsarfvode under semester ...............

—

—

—

—

150

—

1 Lifrustmästare................................................

800

—

300

—

1,100

—

1 Vaktmästare, tillika eldare, arfvode......

Bevakningsbiträden, d:o.................................

—

—

—

—

900

—

—

—

—

—

600

—

Renhållning och smärre reparationer ......

—

—

—

—

700

—

Brännmateriel......................................................

Samlingarnes vård och underhåll samt

skrifmaterialier m. m., reservations-

1,000

anslag .........................................................

—

—

—

—

650

—

Inköp, d:o............. .............................................

—

—

—

—

500

—

-

—

—

—

—

8,600

—

Jag bör äfven i underdånighet anmäla, att i fråga om ordnandet

af styrelsen och förvaltningen af Lifrust- och Klädkamrarne tvenne af

komiterade i afgifven reservation uttalat en skiljaktig mening och hemstält,

att de hithörande samlingarne, liksom statens öfriga historiska

samlingar måtte ställas under Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

vård och inseende samt att, då härigenom skulle vållas en betydlig

tillökning i Akademiens verksamhet och denna kräfva ökade arbetskrafter,

på Akademiens stat borde med första möjliga uppföras lön

för en tredje amanuens, som hade skyldighet att arbeta inom Lifrust
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hufvudtiteln.

och Klädkamrarne samt öfver dem, under Riksantiqvariens inseende,

hafva närmaste tillsyn och vård; och skulle denne amanuens åtnjuta

den aflöning, som af komiterades flertal föreslagits för den särskilde

föreståndaren.

Vid fullgörandet af sitt uppdrag hafva komiterade vidare föreslagit,

att samtlige de å Ulriksdals slott nu förvarade, af Hans Maj:t

Konung Carl XV till staten testamenterade samlingar af konstindustriföremål

måtte öfverflyttas till Nationalmuseum och ett urval af dem

uppställas i de lokaler derstädes, hvilka efter Lifrust- och Klädkamrarnes

utflyttning blefve lediga. Till bekostande af denna öfverflyttning

från Ulriksdal och dermed förenade anordningsåtgärder i Nationalmuseum

hafva komiterade ansett erfordras en summa för en gång af

4,000 kronor, hvarförutom de instämt i ett af komiténs ledamot, Intendenten

vid Nationalmuseum G. Upmark afgifvet särskildt yttrande i

ämnet, enligt hvilket för ifrågavarande konstindustrisamlingar, efter deras

inflyttning i museum, jemväl borde beräknas en årlig utgiftssumma af

5,125 kronor, deraf 1,875 kronor till aflönande af nödig vaktbetjening

vid dessa samlingars offentliga förevisning, 750 kronor för deras underhåll

och vård, samt ett till 2,500 kronor föreslaget belopp i och för

samlingarnes kompletterande och tillökning genom förekommande inköp.

Nationalmusei nämnd, som anbefalts att inkomma med utlåtande

öfver hvad komiterade föreslagit i afseende på förvaringen och vården

af förenämnde olika samlingar, har i skrifvelse den 9 December 1881

tillstyrkt, att Lifrust- och Klädkamrarne måtte till nordöstra flygeln af

Kongl. slottet öfverflyttas, hvarvid Nämnden icke haft något att erinra

vid de af komiterade föreslagna kostnadsbeloppen för den nya lokalens

aptering för ändamålet samt för sjelfva samlingarnes flyttning. Deremot

har Nämnden ansett den beräknade summan för ny förevisningsmateriel

till en början kunna nedsättas från 7,500 kronor till 2,500 kronor, enär

Lifrust- och Klädkamrarnes nu egande utställningsmateriel, i fall densamma

icke lämpar sig för den nya lokalen, bör kunna till samlingarnes

förmån mot skälig ersättning afyttras.

Vidkommande den nya staten har Nämnden, som hufvudsakligen

biträdt komiterades förslag till anordning af förvaltningen under en särskild

föreståndare och en kontrollerande nämnd, anfört bland annat:

att då, på sätt komiterade föreslagit och Nämnden ansåge lämpligt, Lifrustkammarens

samlingar i den nya lokalen torde böra hållas fritt tillgängliga

för allmänheten endast två timmar om dagen å tre dagar i

veckan, — då under senare tid i Nationalmuseum redan upprättats ett

utförligare inventarium öfver de hithörande samlingarna — och då, se
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

29

dan dessa hunnit ordnas, de förefallande göromålen icke alltför mycket

torde komma att upptaga föreståndarens tid, så syntes dennes befattning

icke böra organiseras med fullmakt för innebafvaren, utan blott

med förordnande, icke heller med fast lön och tjenstgöringspenningar,

utan med arfvode, som syntes Nämnden kunna bestämmas till 2,000

kronor per år; att äfvenledes aflöningen för lifrustmästaren borde utgå

såsom årsarfvode, men i anseende till befattningens art, omfattning och

vigt höjas till 1,200 kronor; att, i fråga om anslag till extra vaktmästarebiträden,

dermed ännu torde kunna anstå och den blifvande styrelsen

få göra framställning derom, sedan i öfrigt erfarenhet vunnits, huru''

vida ej nämnda behof må kunna fyllas genom besökandes af gifter å

vissa förevisningsdagar i veckan; samt att de föreslagna beloppen till

renhållning och reparationer, till samlingarnes vård och underhåll äfvensom

till inköp kunde något nedsättas, till dess de likaledes på grund af

erfarenhet kunde närmare lämpas efter de oafvisligaste behofven; i

enlighet hvarmed Nämnden kommit till en stat, slutande å allenast 6,100

kronor.

Beträffande åter de på Ulriksdal förvarade konstindustrisamlingarnes

öfverflyttning till Nationalmuseum har Nämnden ansett några

särskilda anslag nu icke böra deraf föranledas, hufvudsakligen af följande

skäl: att till sjelfva öfverflyttningen synes böra i första rummet

användas återstoden — vid 1882 års utgång uppgående till något mer

än 2,000 kronor — af det anslag, som af 1873 års Riksdag beviljades

till bestridande af kostnaderna för emottagandet af de utaf Konung

Carl XV testamenterade samlingarna; att till aflöning af vaktbetjening

vid de i ledigheten efter Lifrust- och Klädkamrarne inflyttade konstindustrisamlingarnes

förevisning främst lärer kunna användas det belopp

af högst 1,000 kronor, som nu jemlikt ofvanberörda nådiga brefvet den

10 December 1880 utgår för Lifrustkammarens behof; samt vidare att

för konstindustrisamlingarne, så länge de äro med konstafdelningen i

Nationalmuseum förenade, åtminstone icke ännu torde kunna ifrågasättas

särskilda belopp till vård och underhåll samt till inköp, utan dessa

behof tills vidare, och så vidt ske kan, tillgodoses af konstafdelningens

egna anslag.

Slutligen har äfven Öfverintendentsembetet, efter erhållen nådig

remiss, i memorial den 10 Jan. 1882 afgifvit utlåtande öfver komiterades

förslag, med dertill hörande kostnadsberäkning, till aptering af lokalen

i Kongl. slottets nordöstra flygel för dess nu ifrågasatta bestämmelse

samt om lämpligaste sättet för uppvärmningen af nämnda lokal,

hvarvid Embetet beträffande de erforderliga apteringsåtgärderna ansett

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde liufvudtiteln.

sig böra ytterligare föreslå, att åtminstone nedra våningen måtte, så

vidt möjligt, försäkras mot inbrott och eldfara genom anbringande af

jernluckor för fönstren åt Logården samt jerndörrar i förstugu-ingångarna,

mot en tillökning i kostnadsförslaget af 3,000 kronor; hvarjemte

Embete! insändt och förordat ett från Givilingeniören A. E. Viman infordradt

yttrande och förslag, enligt hvilket uppvärmningen skulle kunna,

inom den af komiterade beräknade kostnadssumman, verkställas sålunda,

att från en i yttre ändan af slottsflygelns källare anbringad ångpanna

värmet skulle ledas till hela flygeln med undantag af några smärre,

med kakelugnar redan försedda arbetsrum.

Efter den utredning ärendet sålunda erhållit tvekar jag icke att

tillstyrka, att, om Eders Maj:t täckes dertill lemna bifall, Lifrust- och

Klädkamrarne må från Nationalmuseibyggnaden öfverflyttas till den omförmälda

flygeln af Kongl. slottet, helst någon lämpligare plats än inom

Konungaborgen svårligen torde finnas till förvarande af dessa, med så

många dyrbara och ärorika fosterländska minnen förbundna samlingar.

Men genom denna anordning vinnes dessutom on annan, ingalunda mindre

fördel, nemligen den, att de betydande konstindustrisamlingarna på

Ulriksdals slott, hvilka för närvarande äro alltför aflägsna och under en

stor del af året alltför svårtillgängliga, kunna för den närmaste tiden,

utan att uppförande af någon särskild byggnad för inrymmande af ett

konstiudustrimuseum behöfde ifrågasättas, till sitt väsendtligaste innehåll

inrymmas i Nationalmuseum och der komma till gagn för den inhemska

handtverks- och slöjdskicklighetens främjande.

För beredande af de medel, som af alla dessa anordningar föranledas

och nu synas mig af behof påkallade, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kong). Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på extra

stat för år 1884 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisa:

till aptering för Lifrust- och Klädkamrarne af nordöstra slottsflygeln

enligt komiterades förslag.......................................... kronor 32,850: —

deruti inbegripna dels ett belopp af 10,000 kronor

för värmeledning dels ock 3,000 kronor till jernluckor

för fönstren och jerndörrar, enligt öfverintendentsembetets

förslag i dessa delar;

till förevisningsmateriel ......................................................... ,, 2,500: —

till samlingarnes öfverflyttande .......................................... ,, 500: —

Summa kronor 35,850: —

Hvad nu vidare angår samlingarnes vård och underhåll efter deras

inflyttning i Kongl. slottet, så finner jag, som anser frågan om styrelse

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln.

31

öfver samlingarna tills vidare kunna anstå, livad Nationalmusei nämnd

erinrat vid den af komiterade föreslagna anordning af förvaltningen och

dertill hörande stat förtjena afseende, dock att något särskildt anslagsbelopp

till samlingarnes ökande genom inköp synes mig nu icke böra

begäras; och får jag i öfverensstämmelse härmed hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes- föreslå Riksdagen att likaledes på extra stat för år

1884 anvisa för Lifrust- och Klädkamrarnes behof:

till aflönande af en föreståndare, som lämpligen torde kunna benämnas

Intendent, arfvode............................................................ kronor 2,000: —

åt en Lifrustmästare, dito ...................................................... „ 1,200

åt en vaktmästare, tillika eldare, dito .............................. „ 900

till renhållning och reparationer m. m............................... „ 400

till brännmaterial......................................................................... 1,000

till samlingarnes vård och underhåll samt expenser

in. m.............................................................. „ 300:

Summa kronor 5,800: —

utgörande sammanlagda beloppet af de medel, som dels till anordnande

af ny lokal för Lifrust- och Klädkamrarne samt förevisningsmateriel

och flyttningskostnader, dels till samlingarnes tillsyn och vård m. m.

skulle föreslås till anvisande för år 1884, följaktligen 41,650 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afse- [23].

ende. å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig ut- ^''i^eför

redning, ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring Un- Vattring åt

der år 1884 i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt^"*^’]^

belopp; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställningkapitlens °Ztill

Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för år i’ediUoner1884

anslås 3,716 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande [24, 25.]

understöd af statsmedel, för de vid universiteten befintliga seminarier A^''rnTför''

för språkvetenskap får jag, under åberopande af hvad vid föregående språltv et en~

riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka, det Eders sk^ueuf''

Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde hufvudtiteln.

äfven för år 1884 bevilja extra anslag till samma belopp, som under

flera år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

[26.] Vid de senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å 1,500

da astronomi kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund af

ska observa- särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt företag,

tioner i Lund. hvartill åtskilliga observator^!'' i Europa och Amerika bidraga. Om

fortgången af dessa observationer har Professorn A. Möller afgifvit

redogörelse.

För utförande af omförmälda undersökningar har, på sätt vid föregående

riksdagar erinrats, beräknats en tid af fem år och en kostnad af

7,500 kronor. Då nu anslag för fyra af dessa år för ändamålet beviljats,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,

i öfverenstämmelse med Akademiska konsistoriets i Lund, af Universitetskanslern

biträdda, anhållan föreslå Riksdagen att för fortsättande och

afsilande af ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag

för år 1884 till belopp af 1,500 kronor.

[27.] Vid senaste riksdag beviljades för tillbyggnad af anatomiska insti
Anatomi-^

f,utionens i Upsala hus en summa af 140,000 kronor, hvaraf till utgående

VUpsala. ‘ under innevarande år anvisades 50,000 kronor. Angående detta byggnadsarbete

har blifvit anmäldt, att entreprenadkontrakt om detsammas

utförande upprättats samt att arbetet med grundläggningen påbörjats.

I enlighet med det Akademiska konsistoriets och Universitetskanslerns

framstälda förslag får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af det beviljade

byggnadsanslaget måtte för år 1884 anvisas ytterligare 50,000

kronor.

[28.] Under erinran att utaf det anslag, 105,000 kronor, som beviljats

till uppförande af en ny byggnad för den fysiska institutionen vid unitutionenSi

versitetet i Lund, för år 1883 anvisats 50,000 kronor, får jag, enär det

Lund■ återstående beloppet otvifvelaktigt behöfver under nästkommande år för

byggnadsarbetet tagas i anspråk, i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Majit täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål

till utgående under år 1884 anvisa 55,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 33

Sedan Riksdagen på enskild motion för innevarande år anvisat ett [29.]

belopp af 1,500 kronor för upprättande af ett matematiskt seminarium pig.matemavid

universitetet i Upsala, har det större Akademiska konsistoriet der-w^ vi^unistädes

gjort framställning derom, att enahanda belopp fortfarande måtte •»enuetet i

för ifrågavarande ändamål anvisas. Med anledning af denna konsistori- Upsaaets,

af Universitetskanslern biträdda anhållan, får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning

om anvisande jemväl för år 1884 af ett belopp af 1,500 kronor,

att användas såsom understöd för ifrågavarande seminarium.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till beredande af arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko- [30.]

kirurgiska institutets gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders^A»^ åt«»

Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad vid de senaste riksdagarne egt“Sib*

rum, föreslå att jemväl för år 1884 på extra stat anvisas ett belopp af institutet.

900 kronor.

Beträffande den nya byggnad för Karolinska institutet, för hvilken [31.]

senast församlade Riksdag beviljade ett anslag af 315,000 kronor och^-W”^ för

deraf till utgående under innevarande år anvisade 100,000 kronor, har fZtuutft

Ofverintendentsembetet, som erhållit uppdrag att gå i författning om

byggnadens uppförande, anmält, att institutets lärarekollegium framhållit

vigten deraf, att ifrågavarande byggnad blefve fullbordad om möjligt

redan under nästa år; och har öfverintendentsembetet på grund häraf

och då med hänsyn till byggnadens enkla inredning hinder för dess

uppförande under två år ej mötte, i underdånighet hemstält, huruvida

icke för år 1884 kunde anvisas hela återstoden af den beviljade anslagssumman

eller 215,000 kronor.

Då emellertid vid framläggande af förslaget om anslag till

ifrågavarande byggnad byggnadstiden beräknades till trenne år och

några nya, då ej kända omständigheter, som kunde föranleda ett frångående

af den eu gång uppgjorda planen, ej tillkommit, anser jag mig

endast böra tillstyrka nådig framställning om anvisande för år 1884 af

100,000 kronor. ''

Bih. till llil,sd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afcl.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde huiVudtiteln.

Allmänna läroverken.

[32.] Med anledning af Eders Kong! Maj:ts till senast församlade Riks
Ang^Unefor-fog

aflåtna proposition om ny lönereglering för lärare vid åtskilligaunlärarne

vid dervisning''sansftalter, beslöt Riksdagen att till beredande af löneförbättde

allmänna rijjg för lärarne vid de allmänna läroverken med hälften af de belopp,

aioxei ten. gQm blifvit af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, på extra stat för år 1883

anvisa ett belopp af 336,975 kronor. Då frågan om dessa läroverks organisation

nu blifvit öfverlemnad till behandling af en utaf Eders Kongl.

Maj:t tillsatt komité, och resultatet af denna komités arbete torde böra

afvaktan, innan frågan om definitiv lönereglering för lärarne å nyo upptages,

men samma skäl, som föranledde ej mindre Eders Kongl. Maj:t

att vid sistlidna års riksdag framlägga förslag till förbättring af lärarnes

aflöning än äfven Riksdagen att för år 1883 bevilja omforma]da belopp,

fortfarande qvarstå i oförminskad styrka, hemställer jag i underdånighet,

att för beredande af löneförbättring för år 1884 åt lärarne

vid de allmänna läroverken — att utgå efter samma grunder som den

för innevarande år beviljade — anslag må af Riksdagen äskas med

enahanda belopp som det för ändamålet i 1883 års riksstat uppförda,

eller 336,975 kronor.

[33.] I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i un
Ang.

resesii-derdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att

lärare''i ief- äfven för år 1884 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att af Eders

vande, s^a.Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande, lefvande

språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska

och engelska språken.

[34.] Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid de

A&t tx(ra\Tbåda senaste riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

“ rare. derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats ett anslag af 40,000

kronor, eller ett belopp, som med 10,000 kronor understiger den summa,

hvilken år 1880 beviljades för detta ändamål. Denna nedsättning af

ifrågavarande anslag vidtogs år 1881, under förutsättning att bestämmelser

skulle komma att meddelas, som antingen medelbart verkade en

minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart faststälde en gräns

för mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der., lärjungeantalet i

förhållande till antalet ordinarie lärare vore alltför stort. I sammanhang

med pröfning af underdåniga ansökningar om extra lärares anställande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

vid åtskilliga läroverk hafva äfven sedermera, genom nådiga cirkulär

den 10 Juni 1881 och den 23 sistlidne Juni samt genom särskilda samtidigt

aflåtna skrifvelser till eforalstyrelserna, bestämmelser meddelats

rörande det högsta antal lärjungar, som i de lägre klasserna af dessa

läroverk Unge mottagas, hvarförutom jemväl genom senare af Eders

Kongl. Maj:t under båda dessa år fattade beslut dessa bestämmelser

förklarats skola tillämpas vid ännu några läroverk. Den inskränkning

i extra lärarnes antal, som på denna väg torde stå att vinna, kan dock,

såsom i bilagan till Eders Kongl. Maj ds nådiga proposition i detta ämne

till senast församlade Riksdag framhölls, endast småningom uppnås, om

större rubbningar i undervisningen skola undvikas. På grund häraf och

enär förberörda bestämmelser ännu icke erhållit någon allmännare tilllämpning

utöfver den fjerde klassen, hvadan icke heller någon större

erfarenhet om deras verkan i afsedt syfte ännu kunnat vinnas, får jag

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd täcktes föreslå Riksdagen

att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken bevilja

för nästkommande år ett extra anslag till samma belopp som de båda

senaste åren, eller 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

Den löneförbättring, som för innevarande år kommit lärarne vid [35.]

de allmänna läroverken till del, har ej blifvit beviljad lärarne vid peda--4’!?- l°nefojgogierna,

högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna, an- ^mare och

lagligen, hvad angår lärarne vid sistnämnda två slag af läroanstalter, lärarinnor

derför att Riksdagen vid frågans slutliga afgörande, af formella skäl [''uivar-hm™

måste välja mellan att antingen afslå hvarje löneförbättring eller ock seminariet.

bevilja eu sådan till i allmänhet dubbelt högre belopp, än som af Riksdagen

nyss förut medgifvits lärarne vid de allmänna läroverken. De lärare,

som sålunda icke komrno i åtnjutande af någon löneförbättring, äro

emellertid i allmänhet likstälda med dem, som erhållit nämnda förmån.

Samma skäl, som tala för en förbättring af de senares lönevilkor, finnas

i lika grad för en förbättring äfven af de förras. Rättvisa och billighet fordra

derföre, att äfven desse för nästkommande år komma i åtnjutande af

det lönetillägg, som redan detta år utgår för de allmänna läroverkens

lärare, och nu skulle föreslås att för nästa år fortfara.

1 fråga om beloppen af härtill erforderliga anslag lärer samma

beräkningsgrund böra tillämpas, efter hvilken det redan för detta år

beviljade anslaget blifvit af Riksdagen bestämdt, så att anslagen upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hufvudtiteln.

tagas till hälften af de belopp, om hvilkas anvisande den nådiga propositionen

vid sistlidna års riksdag innehåller förslag, med de förändringar

allenast beträffande högre lärarinneseminariet och pedagogierna, som

föranledas af ytterligare efter förra riksdagens början vunna upplysningar,

hvilka meddelades Stats-utskottet och finnas omförmälda i Riksdagens

underdåniga skrifvelse i ämnet af den 21 Maj 1882. Dessa sistnämnda

belopp utgjorde för högre lärarinneseminariet 8,000 kronor, för

pedagogierna 17,500 och för folkskolelärareseminarierna 66,600 kronor.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för beredande af löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet, i öfverensstämmelse

med hvad förut angifvits, på extra stat för år 1884 anvisa

ett belopp af 4,000 kronor.

Till de lika beskaffade anslagsbehofven för pedagogierna och folkskolelärareseminarierna

torde det tillåtas mig att återkomma i den ordning,

hvartill de särskilda anslagstitlarnes plats i riksstaten föranleder.

[36.] Hos Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver det Högre lärarinne
d^ii

{r ock söniinariet i underdånig skrifvelse den 4 Juli 1882 anhållit om anslag

reparation*- af statsmedel för verkställande af åtskilliga förändringar (och reparatioarbeten

å ner ^ den fastighet, som af nämnda seminarium jemte den dermed förJinne

semina- en a d e normalskolan för flickor begagnas, dervid Direktionen anfört hufriets

läro- yudsakligen följande:

Den byggnad, som med Kongl. Maj:ts tillstånd år 1871 förhyrdes

och år 1875 inköptes för ofvannämnda två läroverk, egde den obestridliga

fördelen, att den var uppförd särskildt för läroverkens ändamål,

hvarjemte det billiga pris, den betingade, gjorde dess förvärfvande för

det allmänna synnerligen fördelaktigt. Att denna byggnad nu, ehuru

blott 12 år gammal, icke i allo tillfredsstälde tidens fordringar med afseende

på rymlighet, ventilation m. m., hade sin orsak dels deruti, att

skolhygienens vetenskapliga utveckling just under den nämnda tidrymden

gjort mycket stora framsteg, dels väsendtligen deruti, att en allt för

stor sparsamhet iakttagits vid byggnadens uppförande, särskildt i fråga

om flera af de för undervisningen afsedda rummens dimensioner. Häraf

hade flera stora olägenheter vållats. Några af dessa, såsom bristen på

en särskild ritsal, samt gymnastik- och solennitetssalarnes allt för inskränkta

utrymme, kunde afhjelpas blott genom uppförande af en tillbyggnad

eller ett särskildt hus å egendomens tomt; men då detta skulle

föranleda större utgifter för det allmänna, än som för närvarande torde

böra ifrågasättas, ville Direktionen företrädesvis framhålla några andra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

37

olägenheter, hvilkas afhjelpande både vore af jemförelsevis större vigt

och erfordrade vida mindre kostnad. Dessa vore:

att 5 af normalskolans 10 klassrum vore allt för små, i det att

fyra af dessa hade hvartdera en golfyta af 28,u—28.as qvadratmeter,

och det femte vore föga större; i dessa rum hade i allmänhet måst inrymmas

ett större antal lärjungar, än som varit i sanitärt hänseende

nyttigt; maximiantalet af lärjungar hade detta oaktadt, i följd af den

stora skilnaden i klassrummens dimensioner, måst bestämmas olika för

de olika klasserna, eu omständighet, som naturligtvis äfven medförde

olägenheter;

att normalskolans förberedande afdelning, som från början blott

haft två klasser, ej hittills kunnat — i öfverensstämmelse med såväl den

vanliga som den rationela anordningen af en sådan afdelning — utvidgas

med ännu en (lägsta) klass; Direktionen hade visserligen beslutat

att för läseåret 1882 — 83 upprätta en sådan klass, men detta hade blott

kunnat utföras på det sätt, att de båda lägsta förberedande klasserna

någon del af undervisningstiden finge vistas i samma rum; denna anordning,

som medförde liera olägenheter, kunde dock blott gälla provisoriskt

och förutsatte, att endast ett mindre antal lärjungar mottoges i

dessa båda klasser;

att det för båda läroverken för undervisning i naturkunnighet afsedda

rummet vore mörkt och osundt:

att ett kapprum för normalskolans lärjungar saknades, hvarför

dessas ytterkläder och ytterskotyg måste förvaras i peristylen två trappor

upp; en anordning, som dels icke vore öfverensstämmande med sundlietens

och snygghetens fordringar, dels betydligt förminskade det här

under rasterna väl behöfliga utrymmet;

att det till samlingsrum åt lärarinnorna anslagna rummet vore allt

föi- litet, så mycket mer som detsamma derjemte måste inrymma stora

skåp till samlingars förvarande, för hvilket ändamål något särskildt rum

ej funnes;

att mottagningsrum för skolans föreståndarinna saknades.

Förutom nu anförda, hufvudsakligen af utrymmets knapphet vållade

brister, lemnade läroverkshusets uppvärmning och ventilering rätt

mycket öfrigt att önska. Värmetillförseln vore för gymnastiklokalen och

de båda ofvan denna belägna salarna, för lärorummen å neclra botten

ocli för vestibulen allt för liten, så att för den senare en Gurneys-ugn

och för de förra tre jernkaminer måst anskaffas, hvarjemte en fjerde

sådan vore synnerligen väl behöflig. Dessa med kol eldade kaminer

vore med afseende på sundhetens och renlighetens fordringar mycket

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde hufvudtiteln.

otjenliga. Rummens ventilering, som vore ordnad i samband med uppvärmningen,

hade på långt när icke befunnits tillräcklig, hvithet framginge

af de undersökningar af luftens kolsyrehalt under lektionstimmarna,

som i December 1879 och i Mars 1880 anstalts i några af

lärorummen.

Hvad särskild! anginge normalskolan, den enda af staten upprättade

högre flickskola i riket, syntes det emellertid vara af stor vigt,

att densamma icke endast genom sina lärokurser och sin undervisnings

beskaffenhet, utan äfven genom fyllandet, så vidt ske kunde, af vilkoren

för lärjungarnes fysiska välbefinnande sökte att häfda befogenheten af

sitt namn och sin bestämmelse. För statens enda högre flickskola borde

det anses såsom en hederssak — och kanske äfven, ur ekonomisk synpunkt

betraktadt, vara af rätt stor vigt — att hon, med afseende på tillämpandet

af skolhygienens fordringar, icke funnes stå tillbaka för de i

detta hänseende framstående flickskolor, som antingen redan uppstått

eller framdeles komme att uppstå i hufvudstaden.

I betraktande af dessa omständigheter hade Direktionen genom

Byggmästaren C. Elfling och Lektorn vid Tekniska högskolan O. E.

Westin låtit uppgöra särskilda förslag till de ändringar, som pröfvats

erforderliga, jemte kostnadsberäkningar, hvilka af Direktionen öfverlemnats

tillika med nödiga beskrifningar och ritningar.

Genom att, såsom den förstnämndes förslag utvisade, aptera den

i byggnaden befintliga boställsvåningen för rektor till lärorum, vidtaga

några ändringar i anordningen af de åt öster i bottenvåningen belägna

lärorummen samt i våningen två trappor upp borttaga en cloisonvägg

mellan de två smärre klassrummen så väl i den östra som i den vestra

ändan af huset, skulle följande fördelar vinnas med afseende på utrymmets

ökande, nemligen

att för en (lägsta) förberedande klass erhölles ett särskild! rum

i bottenvåningen, dit äfven de två ofri ga förberedande klasserna, äfvensom

ännu en skolklass, kunde förläggas;

att det nu för undervisning i naturkunnighet afsedda rummet blefve

ersatt med ett för ändamålet fullt lämpligt, hvarjemte äfven det nu särskild!

för undervisningen i kemi använda rummet blefve utbytt mot ett

ändamålsenligt sådant ;

att ett rum å nedra botten kunde i förening med der befintliga

tamburer användas till kapprum, så att inga ytterkläder vidare behöfde

inrymmas i peri stylen två trappor upp;

att ett mindre rum i bottenvåningen blefve användbart för samlingars

förvarande, för elevernas omklädnad till gymnastiken in. m.;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 39

att i våningen två trappor upp af 4 mindre rum erhölles 2 rymliga

skolsalar, så att denna våning skulle komma att tillsammans upptaga

7 klassrum;

att det återstående mindre klassrummet i nämnda våning blefve

ett tillräckligt stort samlingsrum för lärarinnorna, hvarvid det för detta

ändamål nu afsedda rummet blefve användbart, förutom till förvarande

af normalskolans lärjungebibliotek och af den till teckningsundervisningen

hörande materielen, till mottagningsrum för skolans föreståndarinna

och klassföreståndarinnor.

_ Det andra, med afseende på husets uppvärmning och ventilering

uPPgj°rda, förslaget afsåge, att alla lärorummen äfvensom vestibulen i

hufvudbyggnadens bottenvåning skulle — genom införande af ren luft,

som uppvärmdes af två i källarne anbragta kaloriferer — erhålla tillräcklig

värmetillförsel i förening med en fullt tillfredsställande ventilering;

att gymnastiksalen samt seminariets och normalskolans bönesalar

skulle - genom ökande af de medelst cirkulerande vatten, enligt det

nu befintliga, systemet, uppvärmda kaminernas antal med två sådana i

hvarje säl — blifva tillräckligt uppvärmda och, för vanliga fall, tillräcklig*

ventilerade, samt att, genom de för den förbrukade luftens bortförande^

afsedda utförsjcanalernas ändrade anordning, ventileringen af alla

de Öl riga seminariets och normalskolans Pinorum skulle blifva ej obetydligt

förbättrad.

I sammanhang med de nu föreslagna ändringarna i husets inredning,

uppvärmning och ventilering hade eu reparation af samtliga lärosalarna

samt af peristylerna, trappuppgångarna och vestibulen i de afseende^

som i förslaget angåfves, ansetts böra företagas. Om också

eu sådan reparation icke för närvarande vore alldeles oundgänglig, utom

för sa vidt den stode i nödvändigt samband med de föreslagna ändringarna,

skulle den dock ej länge kunna uppskjutas, hvarför densamma

torde höra utföras i förening med de öfriga ändringarna, hvilket också

blefve billigast.

Då offentliga _ byggnader i regeln vore försedda med åskledare,

men någon sådan ej blifvit anbragt å ifrågavarande hus, hade Direktionen

af Fabriksidkare!! W. Wiklund infordrat ett handlingarna bilagdt

förslag å kostnaden för åskledare tillika med dess uppsättande å läroverkshuset.

Förutom de utgifter för en gång, som de anförda förslagens utförande

skulle betinga, föranleddes genom rektorsvåningens aptering

till lärorum en ökad årlig utgift för läroverken i form af hyresersättning

åt rektor, hvilken Direktionen ansåge böra anslås till 1,000 kro
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde hufvudtiteln.

nor; hvartill dessutom komme kostnaden för eldning, städning och skurning

af de nya klassrummen. Dessa utgifter borde dock kunna till fullo

bestridas genom den ökade inkomst, som genom förändringen möjliggjordes,

i det skolans lärjungeantal kunde genom det ökade utrymmet

något förhöjas, hvadan tillskott af statsmedel för bestridande af hyresersättning

åt rektor ej skulle blifva behöfligt, med undantag likväl för

det år, under hvilket förslaget bragtes i verkställighet, eftersom under

ett hälft års tid denna hyresersättning måste utgå, utan att någon motsvarande

inkomst vunnes, samt under det första läseåret efter förändringens

inträdande blott en del af den beräknade ökningen af inkomsterna

kunde vara; att med säkerhet förvänta.

Det funnes emellertid ingen utsigt att den omhandlade förändringen

jemte öfriga omförmälda förbättringar i läroverkshusets inre kunde

utföras, så vida icke statsmedel blefve för ändamålet anslagna.

Äfven under förutsättning att de ökade årsinkomsterna — utöfver

betäckandet af de till följd af förändringen ökade årliga utgifterna

— komme att lemna något mindre öfverskott, slmlle detta vara val behöfligt

med afseende på omkostnadernas stadiga tillväxt och icke lemna

några medel till bestridande af större eller mindre del utaf de nu ifrågasatta

anordningarna.

De inkomster, som stode till Direktionens förfogande komme nämligen

att, om något öfverskott framdeles skulle erhållas, tagas i anspråk

för af billighet och rättvisa påkallade löneförbättringar åt några af de

extra lärarinnorna; hvartill komme äfven den omständighet, att läroverkens

utgiftskonto från och med år 1882 ökats genom förbindelsen att

till Stockholms stads Brandförsäkringskontor årligen erlägga 2 % i amortering

å det lån, stort 39,900 kronor, som öfvertagits vid fastighetens

inköpande, och å hvilket under de första 10 åren endast räntan skolat

erläggas.

Till förmån för den gjorda framställningen har Direktionen ytterligare

åberopat, att det ifrågavarande läroverkshuset förvärfvats åt det

allmänna för en köpesumma, så låg, att densamma enligt sakkunnig persons

utsago för närvarande kunde anses ungefär motsvara egendomens

blotta tomtvärde, eu köpesumma, som icke ens på en gång utgått af

statsmedel utan gäldats och fortfarande gäldades småningom, under en

lång följd af år, och blott delvis genom direkta statsutgifter, hvarföre

det ej kunde anses obilligt, att läroverkshuset genom statens försorg,

då det kunde ske utan allt för stora kostnader, sattes i fullt dugligt

skick. I detta hänseende har Direktionen meddelat en utredning, hvaraf

bland annat inhemtas: att det nuvarande läroverkshuset inköptes år 1875

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

41

för 118,000 kronor på de vilkor, att tvenne amorteringslån af Stockholms

stads Brandförsäkringskontor och Intecknings-garanti-aktiebolaget,

hvilka lån voro intecknade i egendomen, af köparen öfvertogos, samt

återstående köpeskillingen betalades kontant; att till gäldande af

sistnämnda del af köpeskillingen ett lån från Riksgäldskontor, stort

59,000 kimnor, af 1874 års riksdag beviljades, emot en annuitet af 5 %

å beloppet, hvaraf 4 % skulle utgöra ränta och 1 % kapitalafbetalning;

att för fullgörande af de läroverket till följd af egendomsköpet påhvilande

förbindelser samt bestridande af kostnaderna för onera och underhåll

Direktionen af statsverket uppbure ett bidrag af 3,800 kronor,

eller samma belopp som åren 1871 — 74 af statsverket utgått såsom bidragtill

betalande af hyran för de lokaler, som af läroverket under dessa år

begagnats; att de under åren 1875—81 verkställa amorteringar åegendomens

skuld uppgått till 5,682 kronor 12 öre, eller nära 5 % å köpeskillingen;

samt att efter omkring 30 års förlopp egendomen vore skuldfri,

utan att någon förhöjning af det årliga statsanslaget för detta ändamål

torde behöfva ifrågakomma.

Med stöd af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt har Direktionen

i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen göra framställning om anslags beviljande,

dels till verkställande af erforderliga ändringar

och reparationer i högre lärarinneseminariets och

normalskolans för flickor läroverkshus, i enlighet

med Byggmästaren Elflings förslag ........................ kr. 10,675: 78

dels till anbringande af nya värmeapparater

för bottenvåningen i nämnda hus, det befintliga

uppvärmningssystemets utvidgande samt förbättring

af lärorummens ventilering, i enlighet med

Lektor Westins förslag ................................................

dels till anbringande af en åskledare å nämnda

läroverkshus, i enlighet med Fabriksidkaren Wik
lunds

förslag.....................................................................

och dels till bestridande af hyresersättning åt

läroverkens rektor under det år, då förändringen

utföres ................................................................................

Öfver Direktionens framställning har Öfverintendentsembetet afgifvit

infordradt utlåtande, i hvad densamma afser byggnadsarbeten och

uppsättning af åskledaren; och har embetet icke funnit anledning till

anmärkning mot de föreslagna åtgärderna vare sig i konstruktivt hänseende

eller vidkommande kostnadsberäkningarna, af hvilka dock, enligt

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6

8,100: —

430: 60

1.000: -.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde hufvudtiteln.

hvad embetet erinrat, Elflings rätteligen bort sluta å 10,681 kr. 78 öre;

hvadan, under förutsättning att arbetena verkstäldes med behörig omsorg,

embetet ansett desamma böra lända till seminariibyggnadens förbättrande

i det af Direktionen afsedda syfte.

Mot hvad sålunda blifvit i denna behjertansvärda fråga andraget

så väl till ådagaläggande af de uppgifna behofvens art som till stöd för

deras afhjelpande medelst statsanslag synes mig någon skälig anmärkning

icke kunna framställas. Jag hemställer derför i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för utförande af omförmälda

arbeten och reparationer å Högre lärarinneseminariets och

Normalskolans för flickor läroverksbus jemte bestridande af andra deraf

föranledda utgifter, de för ändamålet erforderliga medel, utgörande tillsammans

20,212 kronor 38 öre, måtte varda å extra stat för år 1884

anvisade i jemnadt tal med 20,213 kronor.

Pedagogier.

*

[37.] På de skäl, som blifvit anförda under punkten n:o 35 af dagens

fsrbåttriiu protokoll, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att för

åt lärare rid beredande af löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedapedagogier.

g0o-jerna på extra stat för år 1884 anvisa ett belopp af 8,750 kronor.

Folkundervisningen.

[38.] Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t på de i punkten n:o 35 angifna

Ang. inne- grunder föreslå Riksdagen att, för beredande af löneförbättring åt lärare

Jt°iärar?''vld och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckfoimoie-

ningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid

Jminari- dessa seminarier, på extra stat för år 1884 anvisa ett belopp af 33,300

• ernå. krOnOl’.

[39.] Sedan Riksdagen på extra stat för år 1883 anvisat och stält till

Ang. under- Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 15,000 kronor, att, enligt

lärjungar vederbörande skolstyrelsers bepröfvande, användas till understöd åt minvid

folk- dre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

högskolor. statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 12

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

43

Juni 1882 meddelat närmare föreskrifter rörande hvad som vore att

iakttaga för erhållande af andel i berörda anslag.

Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för år 1883, måste

antagas komma att under den närmaste framtiden oförändrade qvarstå,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1884 till nämnda ändamål bevilja

ett belopp af 15,000 kronor.

Tekniska läroverken.

Enär till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor enahanda belopp,

som under de senaste åren beviljats, måste anses fortfarande erforderligt,

tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1884 till understöd åt sådana skolor

anvisa ett extra anslag å 25,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

I afgifvet utlåtande den 10 Oktober 1881 öfver en hos Eders Kongl.

Maj:t, gjord ansökning i fråga om förhöjdt statsanslag till reglering af

prövincialläkarnes löner och pensioner hemstälde Medicinalstyrelsen, det

Eders Kongl. Maj it täcktes hos Riksdagen äska erforderliga medel till

förhöjning af prövincialläkarnes löner, så att de genom successiva ålderstillägg

slutligen skulle komma att uppgå till 4,000 kronor, .hvilket belopp

jemväl efter viss uppnådd lefnadsålder och tjenstgöringstid skulle få åtnjutas

såsom pension. Till Eders Kongl. Maj:t hade då jemväl inkommit

ett hos Medicinalstyrelsen utarbetadt förslag till ny instruktion för

ifrågavarande läkare, hvilket, på samma gång det tydligare,^ än förut

skett, bestämde desse läkares skyldigheter med afseende på den allmänna

helsovården, äfven afsåg att fastställa, i hvilken mån provincialläkare

vore berättigad att fordra ersättning af enskilde eller af kommunen

för lemnad sjukvård. Då de skyldigheter samt de inskränkningar

i möjligheten till enskildt förvärf, hvilka kunde komma att för provincialläkarne

stadgas, syntes hafva en väsendtlig betydelse för bedömandet

om och i hvilken mån löneförbättring för desse läkare i allmänhet

eller möjligen blott i vissa distrikt vore af behof och rättvisa pakallad,

uttalade jag, vid underdånig föredragning af omförmälda ansökningsärende

den 9 Januari 1882, den åsigt, att någon definitiv reglering af

[40.]

Ang. lägre

tekniska

yrkesskolor.

[41.]

Ang. tillfällig

löneförbättring

åt provincialläkare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hufvudtiteln.

provincialläkarnes löner eller ändring i de deraf beroende pensionsbestämmelserna

icke borde ifrågasättas, förr än ofvanberörda förslag till

ny instruktion hunnit pröfvas.

Emellertid och på det att utan hinder häraf tillfälle måtte beredas

att åt provincialläkare i sådana distrikt, i hvilka, till följd af befolkningens

gleshet eller fattigdom och distriktens vidd eller besvärlighet i afseende

å sjukvårdens handhafvande, svårighet vid inträffade ledigheter

uppstått att finna sökande till tjensterna, eller der läkarnes inkomster

befunnes alltför knappa i förhållande till deras lefnadsbehof, lemna någon

skälig lönetillökning, utgående såsom tjenstgöringspenningar, behagade

Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min underdåniga hemställan,

hos den senast församlade Riksdagen äska för år 1883 en summa af

20,000 kronor, hvilken ock af Riksdagen för det afsedda ändamålet anvisades.

Sedan Medicinalstyrelsen inkommit med förslag till fördelning af

nämnda summa, har Eders Kongl. Maj:t under den 1 December 1882

deraf tilldelat ett belopp af 500 kronor åt hvar och eu af trettiotvå provincialläkare

samt 1,000 kronor åt provincialläkaren i ett af de nordliga

distrikten; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles

bestämma om användandet af återstoden af ifrågavarande anslagssumma.

Medicinalstyrelsen har nu vidare i sin underdåniga skrifvelse den

22 September 1882 angående medicinalverkets anslagsbehof för år 1884

förnyat sin ofvanberörda framställning om reglering af provincialläkarnes

aflönings- och pensionsförmåner. Som likväl de från Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande infordrade utlåtanden öfver förenämnda förslag

till ny instruktion för provincialläkarne först i dessa dagar fullständigt

inkommit, och ärendet derför ej hunnit att ännu till slutlig föredragning

beredas, samt följaktligen de mot lämpligheten af en definitiv

pröfning utaf lönefrågan anförda skälen ännu äro för handen, tillstyrker

jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för beredande

af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare

jemväl för år 1884 å extra stat anvisa enahanda belopp

som för innevarande år, eller 20,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

[42.] För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i

rinärinrätt- Skara erfordras, enligt hvad inrättningens direktion förmält, anslag till

mngen i samma belopp som förut dertill utgått; och får jag i anledning häraf

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln,

45

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl

för år 1884 ett extra anslag af 12,900 kronor måtte för berörda ändamål

anvisas.

V etenskapsakademien.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien i skrifvelse den [43.]

13 September 1882, likasom under närmast föregående år, anhållit om Ay- ™ol£\

framställning till Riksdagen derom, att det belopp af 2,000 kronor, somgis„envid°

för hvart och ett af åren 1879 — 1883 blifvit på extra stat anvisadt tillKrutineberg.

underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs och

Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, måtte i syfte

af stationens framtida betryggande varda uppfördt på ordinarie stat.

Med afseende å hvad vid föregående riksdagar rörande denna

fråga förekommit, finner jag mig icke heller nu böra å berörda framställning

tillstyrka bifall i vidsträcktare måtto, än att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål jemväl för år

1884 å extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande.

I en till Vetenskapsakademien ingifven skrifvelse har akademiens [44.]

astronom Professor J. A. H. Gyldén, som under flere år varit sysselsatt

med teoretiska undersökningar öfver rörelserna inom vårt planetsystem nomuka

och deröfver i akademiens skrifter offentliggjort tre särskilda afhand-bevakningar.

lingar, hvilka bland fackmän ådragit sig mycken uppmärksamhet, hemstält,

att akademien måtte hos Eders Kongl. Maj:t söka utverka ett årligt

anslag af 3,000 kronor under fyra års tid till aflönande af räknebiträden

för att dymedelst sätta Gyldén i tillfälle att på planetsystemets

särskilda kroppar numeriskt tillämpa sin utarbetade teori; och har Gyldén,

som ansett temligen säkert, att med ett sådant anslag en betydlig

del af arbetet skulle kunna utföras, trott det vara möjligt, att han dermed

skulle kunna afsluta dess förra del.

Öfver denna framställning har akademien inhemtat yttrande af

sina sakkunnige ledamöter Professorerne D. G. Lindhagen och Axel

Möller samt Akademieadjunkten N. C. Dunér, hvilka i ämnet anfört

bland annat, hurusom under de sistförflutna femtio åren stora ansträngningar

blifvit gjorda af de mest framstående geometrer och astronomer

för att ur den Newtonska gravitationsteorien härleda uttryck, som fölen

obegränsad tid angåfve hufvudplaneternas och månens exakta lägen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde liufvudtiteln.

på himmelssferen. Likaledes hade ofantliga kostnader blifvit offrade af

verldens förnämsta kulturfolk för att bringa de erhållna teoretiska uttrycken

till tabellform, i ändamål att dermed dels möjliggöra de beräknade

orternas jemförelse med de verkligen observerade och dels erhålla

förutberäkningar för framtiden. Sålunda hade Hansens, Leverriers och

Newcombs stora tabellverk uppstått, och sålunda grundades åter på dem

de astronomiska efemerider, som årligen utgåfves i Berlin, London, Paris

och Washington. Då resultaten af så många utmärkta mäns förenade

arbeten alltså redan förelåge fullfärdiga, kunde det synas som om

ifrågavarande gren af astronomien numera vunnit en fulländning, som

borde göra allt arbete inom densamma öfverflödigt för den närmaste

framtiden. Men sådant vore dock icke förhållandet, ty nämnda arbeten

hade icke ens vid tiden för deras offentliggörande fullständigt uppfylt

det med dem åsyftade ändamål att medelst den framstälda teorien exakt

återgifva de anstälda observationerna- Visserligen hade de nya teorierna

med afseende på noggrannheten ett ofantligt företräde framför de

förut använda äldre; men i uttrycken för Mercurii, Saturni och Månens

orter qvarstode dock afvikelse!'', som ännu icke erhållit sin förklaring

och som derför hos astronomerna väckt ett oroande tvifvel, huruvida

dessa afvikelse!'' vore en följd af någon ofullständighet i teoriernas matematiska

utveckling eller härledde sig från hittills okända krafter, hvilkas

inflytande ännu icke blifvit taget i beräkning, såsom förhållandet

var, då afvikelserna mellan de beräknade och observerade Uraniorterna

ledde till upptäckten af Neptunus.

För att öfvervinna de tvifvel, som sålunda blifvit framstälda mot

möjligheten att på den förut beträdda vägen erhålla exakta uttryck för

planeternas koordinater, hade Professor Gyldén framstält eu fullkomligt

ny metod för deras beräkning, hvilken blifvit helsad med allmänt bifall.

Om det ock icke kunde anses bevisadt, att den nya metoden skulle

lemna resultat af den korrekthet, som Gyldén hoppades, så innefattade

dock den nya metoden ett så stort framsteg framför det hittills

använda förfaringssättet, att- akademiens nämnde delegerade funne

sig böra på det varmaste tillstyrka, att Gyldén måtte, på sätt han

föreslagit, beredas möjlighet att bringa sin idé till utförande. De

penningemedel, som för detta ändamål påräknades, vore högst obetydliga

i jemförelse med den heder, som skulle tillfalla fäderneslandet, om

med dess bistånd de frågor, hvilka här blifvit berörda, kunde vinna en

tillfredsställande lösning.

Vetenskapsakademien, som till Eders Kongl. Maj:t insändt så väl

Professor Gyldéns framställning som delegerades deröfver afgifna ytt
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

47

rande, i hvilket Akademien för sin del instämt, har i enlighet dermed

hemstält, att det begärda anslaget måtte af allmänna medel beredas,

för att i mån af behof och mot redovisning tillhandahållas Gyldén

för det uppgifna ändamålet.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och sedan jag inhemtat,

att den arbetets förra del, hvarför anslaget egentligen afses, och

som skulle innehålla den nya metodens tillämpning på de särskilda planeterna,

skulle utgöra ett afslutadt helt för sig, hvarföre det alls icke

vore nödvändigt, att de tabellariska arbeten, som sedan återstode, skulle

af Professor Gyldén verkställas, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t,

behagade föreslå Riksdagen att till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af Gyldéns omförmälda teori för himlakropparnas

rörelser bevilja ett anslag af 12,000 kronor samt deraf på extra stat

för år 1884 anvisa en fjerdedel eller 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens

förfogande i mån af behof för ifrågavarande ändamål

tillhandahållas Gyldén.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Med anledning af Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens [45. J

uti skrifvelse den 14 September 1882 gjorda framställning, hemställer Anfjag

i underdånighet, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kro- vård af

nor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för Vitterhet*-,

innevarande år liksom för de närmast föregående åren beviljade, äro för antiqoueusamma

ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, Eders Kongl. akademien»

Magt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1884 bevilja enahanda anslags- m. m.

belopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning kr. 4,000; •

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m............................................................................... » 3,200;

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum in. m. » 2,000;

eller tillhopa 9,200 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde hufvudtiteln.

[46.]

Ang. Institutet

för

ilinda.

[47.]

Ang. tryck%

ning af

Hind skrift ei

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Direktionen öfver institutet för blinda har i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom

att äfven för år 1884 åt institutet måtte anvisas ett extra statsanslag

till samma belopp som föregående år, eller 21,000 kronor, att jemte dess

öfriga tillgångar för institutets uppehållande användas i enlighet med

de för enahanda anslag förut meddelade föreskrifter; och tillstyrker jag

i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till omförmälda ändamål för år 1884 å extra stat anvisa nämnda belopp,

21,000 kronor.

Med bifall till ett derom inom Riksdagen väckt förslag anvisades

på extra stat för år 1883 ett belopp af 2,500 kronor, att användas för

•.tryckning af blindskrifter. Detta anslag blef, sedan Direktionen öfver

blindinstitutet afgifvit infordradt, yttrande rörande medlens användande,

den 20 sistlidne Oktober af Eders Kongl. Maj:t stål dt till direktionens

disposition. I sitt ofvanberörda yttrande upplyste direktionen bland annat,

att ett särskilt tryckeri för åstadkommande af för blinda lämpliga

böcker, tryckta med upphöjda stilar, varit anordnadt redan på den tid

blindundervisningen fortgick å Manilla, att dock, i anseende till de dryga

omkostnaderna för tryckningen, dessa böcker blifvit synnerligen dyra,

så att exempelvis priset å ett exemplar af Nya testamentet uppgått till

36 kronor 75 öre, samt att, äfven efter blindafdelningens förflyttning

från Manilla till särskild lokal, tryckningen af dylika böcker fortgått men,

i saknad både af nödigt utrymme och af erforderliga medel, ej kunnat

bedrifvas med någon större fart, till följd hvaraf priset å dem ej kunnat

i någon nämnvärd mån nedsättas.

Då det icke kan vara annat än ett önskningsmål för hvar och en

som nitälskar för de blindas bildning, att sådana böcker må kunna tillhandahållas

för billigare pris och såmedelst vara till gagn ej blott vid

de blindas undervisning vid institutet utan äfven för de utom institutet

varande blinda, och Direktionen i sitt ofvanberörda utlåtande ansett, att ett

sådant önskningsmål skulle kunna uppnås, om tillräckliga medel stäldes

till direktionens förfogande för tryckningens anordnande på Renligt sätt,

får jag, i öfverensstämmelse med hvad direktionen underdånigst föreslagit,

hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till

Riksdagen derom, att äfven för år 1884 måtte för tryckning af blindskrifter

beviljas ett belopp af 2,500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 49

Af Eders Kongl. Maj:t förordnade komiterade hafva den 17 De- [48.]

cember 1880 afgifvit underdånigt betänkande och förslag om ordnande

af undervisningen för blinda, hvaröfver utlåtanden blifvit infordrade af °‘m. “

samtlige domkapitlen och Stockholms stads konsistorium, samt af

landstingen äfvensom af Direktionen öfver institutet för blinda.

Efter en öfversigt af den ifrågavarande undervisningens uppkomst

och utveckling samt denna undervisnings nuvarande ståndpunkt i andra

länder och hvad hittills blifvit gjordt för att främja densamma i

Sverige, hafva komiterade anfört bland annat, att enligt infordrade statistiska

uppgifter funnos under år 1877 i hela riket tillsammans 3,390

blinda personer, hvarunder förstodes icke blott de, som helt och hållet

vore beröfvade ögonens bruk, utan äfven personer med så försvagad

synförmåga, att de ej kunde med fördel deltaga i vanlig skolundervisning.

Af detta antal, som komiterade på anförda skäl anse för lågt beräknadt

och ej obetydligt understigande det verkliga, vore enligt uppgifterna

44 tillika döfstumma, om hvilkas undervisning afgifvits förslag

i betänkande om undervisning för döfstumma, 26 sinnesrubbade, och

100 sinnesslöa, Indika sistnämnde dock möjligen kunde blifva mottaglige

för undervisning och följaktligen i allmänhet borde komma i tillfälle att

begagna läroanstalt för blinda.

42 personer öfver 20 år gamla hade ej blifvit konfirmerade, 188

hade varit intagna i blindanstalt, 23 njutit undervisning i folk- eller

småskolor och 24 kunde sjelfve försörja sig. Inom 7—18 års ålder

funnos vid 1877 års slut, med frånräknande af sinnesrubbade och döfstumma,

264 blinda, af hvilka blott 31 undervisats vid blindanstalter.

Vidare framställa komiterade de åsigter, till hvilka de kommit

i fråga om grunderna för blindundervisningens lämpliga ordnande och

hvilkas hufvudpunkter kunna sammanfattas sålunda:

att undervisningen för blinda bör afse att bibringa dem ej endast

ett mått af teoretiska insigter utan äfven färdighet i handarbete;

att tiden för denna med stora svårigheter förenade undervisning

måste blifva längre än för fullsinta barn och, i likhet med förhållandena

i flera andra länder, bör omfatta omkring 11 år;

att blinda, som vanligen ej blifva tillbörligt vårdade i hemmen,

tidigt böra intagas i särskild! för dem ordnade undervisnings- och vårdanstalter

och att detta lämpligen bör ske vid deras sjunde lefnadsår;

att sålunda skolåldern för dem i allmänhet bör beräknas från det

7:de till och med det 18:de året och att, då lärotiden vore så lång, och

olika metoder måste användas för yngre och äldre lärjungar, som beBih.

till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Åttonde liufvudtiteln.

funnes på olika utvecklingsgrad, lämpligast vore, att särskilda vårdanstalter

ordnades för de yngre och särskilda för de äldre barnen; sanit

att derjemte för sådane personer, som vid mognare ålder förlorat

synförmågan och derigenom satts ur stånd att försörja sig, tillfälle särskilt

bör beredas att lära något yrke.

På grund häraf föreslås af komiterade inrättande af tre slag af

anstalter för blinda:

1. blindskolor för barn mellan 7 och 11 år;

2. blindinstitut för blinda mellan 11 och 18 år; och

3. handtverksskolor för blinda personer öfver sistnämnda ålder.

Af de först nämnda anstalterna, eller blindskolorna, skulle för hela

riket erfordras tre, på det att, såsom komiterade ansett önskvärdt, folkskolestadgans

allmänna föreskrift om skyldighet för föräldrar att hålla

sina barn till skolgång måtte vinna full tillämpning äfven i fråga om

blinda barn. Komiterade hafva dock till en början, och för att ej allt

för dryga utgifter för det allmänna på en gång måtte förorsakas, blott

föreslagit anordnande af två dylika skolor, förlagda inom skilda orter

och hvardera beräknad för 30 lärjungar, som skulle i anstalten jemte

undervisning åtnjuta bostad, underhåll och vård. Dessa anstalter skulle

upprättas och underhållas af statsverket, men bidrag dertill lemnas på

det sätt, att landsting eller stad, som icke deltager i landsting, för hvarje

i anstalten intaget barn erlade en viss årlig afgift, med rätt att efter

omständigheterna söka ersättning af dem, som vederborde (föräldrar,

målsmän eller fattigvårdsstyrelse).

Af blindinstituten skulle för riket två — hvardera beräknadt för

100 elever, som skulle i institutet jemte undervisning njuta bostad, underhåll

och vård — upprättas och underhållas af statsverket med bidragför

hvarje elev, hvilket skulle utgå på samma sätt som för elever vid

blindskola. För närvarande skulle dock ej något nytt sådant institut

inrättas, utan endast en utvidgning ske af det redan befintliga, så att

antalet elever, som derstädes kunde intagas, komme att ökas från 60

till 100.

Handtverksskolor skulle i mån af behof upprättas för äldre personer,

som, till det antal och under den tid skolans styrelse kunde

pröfva lämpligt, skulle njuta undervisning men ej hafva bostad och

underhåll i anstalten. Af dessa skolor, som borde underhållas af statsverket

ensamt, skulle till en början endast en inrättas.

De årliga kostnaderna för dessa anstalter beräknas af komiterade

på följande sätt, nemligen:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

51

l:o) För blindskola — utom kostnad för lokal, beräknad till

kronor — 16,500 kronor, fördelade på följande sätt:

1,000

till

en föreståndare...........................................................

kronor 2,000,

»

två lärarinnor å 1,000 kr.......................................

»

2,000,

»

undervisnings- och skolmateriel..........................

»

500,

»

läkare och sjukvård..................................................

»

500,

)>

tjenstepersonalens aflöning ...................................

»

800,

)>

»

inventarier....................................................................

kosthållet: 30 lärjungar å 50 öre om dagen

kr. 5,475

»

400,

»

4 vårdare och pigor å 60 öre om dagen ......

» 876

D

6,351,

»

beklädnad af 30 lärjungar å 40 kr.....................

)>

1,200,

)>

tvätt och renhållning...............................................

»

500,

»

ved och lyshållning..................................................

»

1,500,

»

diverse utgifter...........................................................

»

749.

Dessa kostnader skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande

på ofvan nämnda sätt med 300 kronor för hvarje af 30 barn,

eller tillsammans 9,000 kronor, dels af staten med 7,500 kronor.

2:o) För institutet, utom kostnad för lokal, 68,500 kronor, hvilka

skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande med 350 kronor för

hvarje af 100 barn, tillsammans 35,000 kronor, dels af statsverket,

som jemte den återstående summan 33,500 kronor skulle anskaffa lokal

samt bestrida kostnaden för anstaltens första ordnande.

3:o) För handtverksskola tillsammans 7,000 kronor, nemligen till

hyra för lokalen ................................................................................. kronor 1,800,

två arbetslärare å 1,200 kronor ...

föreståndarens arfvode .....................

undervisnings- och arbetsmateriel

ved och lyshållning...........................

eu tjenare

»

»

»

»

»

diverse utgifter

2,400,

300,

500,

900,

600,

500.

Behöfiigheten af utvidgade tillfällen till undervisning för blinda

och denna undervisnings ordnande i den'' rigtning komiterade föreslagit

synes i allmänhet hafva vunnit erkännande af de vederbörande, som öfver

förslaget afgifvit yttranden.

Direktionen öfver institutet för blinda har i allo tillstyrkt bifall

till förslaget.

De anmärkningar och betänkligheter, som en del af domkapitlen

yttrat, afse mestadels förslagets detaljer.

Bland landstingen hafva de flesta, likasom stadsfullmäktige i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hufvudtiteln.

Stockholm och de öfriga städer, som ej deltaga i landsting, lemnat förslaget

utan väsentliga anmärkningar. Sex af landstingen hafva emedlertid

motsatt sig det föreslagna sättet för kostnadsbidragens utgörande

och två landsting hafva ansett statens andel i kostnaderna böra vara

större än den föreslagna.

Af de anmärkningar och erinringar i öfrigt, som mot förslagets

särskilda delar blifvit gjorda dels af domkapitel och dels af landsting,

torde — då jag för närvarande ej har för afsigt att föreslå någon åtgärd

för tillämpning af förslaget beträffande blindinstitut — nu endast böra tagas

i betraktande hvad som yttrats i fråga om blindskolor och handtverksskolor.

I dessa hänseenden har hufvudsakligen blifvit anmärkt: att undervisning

af blinda ej skäligen borde föreskrifvas såsom obligatorisk; att blindskolorna

från början borde vara flere än två; att undervisningen i blindskola

ej borde begynna vid tidigare ålder än i folkskola; att den beräknade

undervisningstiden omfattade för många år; att de ifrågasatta

afgifterna vid blindskolorna vore för höga; att staten ensam borde öfvertaga

kostnadernas bestridande; att med inrättande af liandtverksskola

ännu borde anstå, in. m.

Den af komiterade lemnade utredning synes mig otvetydigt visa,

att de blindas undervisning hittills blifvit otillbörligt försummad, hvarföre

det måste anses angeläget, att åtgärder ofördröjligen vidtagas för

beredande af en bättre vård om denna klass af vanlottade. Ett ordnande

af blindundervisningen efter den af komiterade uppgjorda plan,

så önskvärd! det än i och för sig må anses, torde emellertid ej kunna

på en gång genomföras. Dertill saknas framför allt de behöfliga personliga

krafterna. Försigtiglieten torde ock bjuda att först genom inrättande

af ett par anstalter bereda nödig erfarenhet för att kunna på

ändamålsenligt sätt ordna blindundervisningen i sin helhet.

Då ett blindinstitut redan finnes, synes mig den närmaste åtgärden

böra blifva inrättande af dels en blindskola och dels en arbetsskola för

blinda. Beliofvet af dessa anstalter torde ock vara det mest trängande.

I fråga om deras organisation och hvad i sådant hänseende blifvit af

en del vederbörande ur olika synpunkter anmärkt, torde synnerligt afseende

böra fästas dervid att den af komiterade föreslagna organisation

af dessa anstalter till väsentlig del öfverensstämmer med de i främmande

länder vidtagna, på mogen pröfning och erfarenhet grundade anordningar

för blindas undervisning; och innan erfarenheten härutinnan visat

det vara behöflig! att vidtaga andra åtgärder, s}mes det vara skäl att

tillämpa förslaget.

Emot den af komiterade gjorda kostnadsberäkning har jag ingen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

53

annan anmärkning, än att årliga kostnaden för blindskolelokal — hvilken

kostnad af komiterade beräknats endast till lokalens underhåll, med

förutsättning att erforderlig lokal för skolan blifvit upplåten — måste,

då sådan lokal skall hyras, upptagas till högre belopp. Enligt inhemtade

upplysningar i fråga om vidden och beskaffenheten af den lokal, en

dylik anstalt, för att uppfylla sitt ändamål, anses kräfva, vågar jag ej

beräkna det härtill erforderliga hyresbelopp lägre än till 3,500 kronor.

Den kostnad, som skulle utgå af statsverket för blindskolans uppehållande,

komme således att utgöra tillhopa 11,000 kronor.

Då jag för närvarande icke anser mig kunna tillstyrka inrättande

af mera än en blindskola, faller af sig sjelf!, att en obligatorisk

blindundervisning icke ännu kan af mig ifrågasättas. Men då det derföre

åtminstone tills vidare skulle bero på kommuners och enskildas fria

beslut att i blindanstalt bereda blinda barn nödig och passande undervisning,

bortfaller behofvet att begagna landstingen såsom mellanhand

för utkräfvande af afgifterna för de i blindskola intagna barnen. Dessa

afgifter hafva på flera håll ansetts nog höga. Nekas kan ock icke, att

deras fulla utgörande af primärkommunerna i många fall skulle komma

att kännas mycket betungande, och synas komiterade hafva hoppats, att

landstingen icke skulle med synnerlig stränghet begagna sin rätt att af

vederbörande uttaga ersättning för de af landstingen till staten inbetalda

afgifterna. En fördelning af kostnaderna för blindundervisningen mellan

staten, landstingen och primärkommunerna, på sätt således synes

varit af komiterade afsedt, är äfven i min tanke synnerligen önskvärd.

De af landstingen öfver förslaget afgifna yttranden utvisa ock, att man

flerstädes redan nu har öppen blick för primärkommunernas behof af

understöd till blindundervisningens bekostande. Man torde derföre kunna

hysa det vissa hopp, att landstingen ej skola undandraga sig att för

ändamålet anvisa nödiga medel, utan att behöfva erinras om behofvet

deraf genom att sjelfva hafva bestyret med afgifternas indrifvande.

Jemte inrättande af en blindskola och en handtverksskola synes mig

ännu en åtgärd för blindundervisningen böra redan nu vidtagas. Meddelande

af denna undervisning fordrar, utom håg och duglighet för

lärarekallet, särskilda insigter, som vanliga lärare icke eg a. Komiterade,

som fäst uppmärksamheten härpå, hafva framhållit önskvärdheten deraf

att ett visst antal stipendier ansloges till uppmuntran åt dem, som ville

egna sig åt denna undervisningsgren. Vill man nu bereda bättre bildningstillfällen

åt de blinda, så är det af synnerlig vigt att man ofördröjligen

går i författning om utbildande af de personliga krafter, som

äro det oundgängligaste vilkoret för målets vinnande. Ett anslag af 1,200

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufvudtiteln.

kronor att användas såsom understöd för dem, som på lämpligt sätt

söka utbilda sig- till blindlärare, synes mig derföre vara ganska angeläget,

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kong! Maj:t måtte hos Riksdagen gorå framställning

derom att följande anslag måtte varda å extra stat för år 1884 upp
-

7 ö I.

till en blindskola .................................

....................... kronor

11,000: —

till eu handtverksskola för blinda.....

))

7,000: —

till understöd för blindlärareelever

»

1,200: —

tillsamman kronor

19,200: —

[49.] Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara

Ang. läro- oc}( [ Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroananöfvletZiga

stalterna för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1884, i enlighet med

döf»tumma. förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna

16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet

hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för uppehållande under år 1884 af undervisningen vid nämnda tre

läroanstalter anvisa ett extra anslag för samma år af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

[5Q ] Nybyggnadsarbetena vid Upsala hospital, om hvilkas verkställig
Ang.

bygg- het Öfverintendentsembetet genom nådigt bref af den 12 Oktober 1877

TuuYsaia blifvit anbefaldt att gå i författning, hafva numera så långt fortskridit,

hospital, att erforderliga medel torde böra anvisas till dessa arbetens ändamålsenliga

afsilande och hospitalets försättande i ett efter omständigheterna

fullt tillfredsställande skick. I detta afseende hafva från vederbörande

myndigheter inkommit framställningar om beredande af extra anslag

till sammanlagdt belopp af 210,280 kronor 65 öre för ändamål, som jaganhåller

att härmed få anmäla.

I skrifvelse den 14 November 1882 har Öfverintendentsembetet, under

förmälan att till Medicinalstyrelsen numera kunnat aflemnas ekonomihuset

jemte afdelningarna I, II, IV och V med derinvid belägen cellafdelning,

beträffande slutligt anslag till de beslutade arbetena, för hvilka

totalkostnaden blifvit beräknad till 1,103,000 kronor, underdånigst hemstält,

att sedan af sistnämnda summa hittills anvisats 959,200 kronor,

för år 1884 måtte beviljas återstoden eller ett belopp af 143,800 kronor,

dels till inredning af hospitalsafdelningarna III och VI samt planering,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

55

stängsel, värme- och vattenledningar för samma afdelningar, dels ock till de

i ofvan åberopade nådiga bref omförmälda halmbodar och portvaktsstuga.

Med erinran att vid ett så omfattande byggnadsföretag som det

nu ifrågavarande svårligen kunnat undvikas att under byggnadsverkets

fortgång och i sammanhang med ursprungligen beräknade arbeten måstvidtagas

äfven några från början ej beräknade åtgärder, till hvilkas gäldande

medel saknades, har Öfverintendentsembetet vidare hemstält om

beredande af ersättning för nedanstående omkostnader af förevarande

slag, nemligen:

dräneringsarbeten och diken.................. kronor 11,008: 39;

ved till eldning af byggnadernas

värmeapparat för skyndsammare uttorkning

af dessa och bedrifvande

af inredningsarbeten under den kallare

årstiden.....................................,....... )> 5,431: 71;

aflöning af maskinist och eldare ......... )> 700: —

verktyg till apparatens skötsel ............ » 780: 65;

samt anläggning af körvägar ............... » 559: 90; 18,480: 65;

varande behofvet af särskild! anslag för dessa omkostnader, hvilka föranledts

till en hufvudsaklig del genom hospitalsmyndigheternas framställningar

om arbetenas påskyndande, så fort ske kunde, i sjukvårdens intresse,

framkallad! deraf, att påräknade öfverskott å de redan beviljade

anslagens särskilda utgiftsposter uteblifvit, hvilket åter haft sin grund

i vidtagna förbättringar utöfver hvad ursprungligen varit afsedt vid

en del lägenheter, såsom kyrksalens förseende med ett särskild! hvalf

för orgeln, anbringande af mathiss till källarvåningen, tillägg af ett

dagrum med förstuga i stormcellafdelningen, förlängning med en fot af

celler och isoleringsrum m. in., men äfven och väsentligen deri, att

byggnaderna måst, med hänsyn till derför endast delvis beviljade anslag,

verkställas genom flera särskilda entreprenader i stället för, såsom

vanligen plägade ega rum, i ett sammanhang, genom hvilken anordning

arbetet fördyrats.

Sedan Medicinalstyrelsen efter verkstäld besigtning emottagit de

till styrelsen aflemnade byggnadsdelarna och på grund af de vid besigtningen

förekomna förhållanden hos Öfverintendentsembetet hemstält

om vidtagande af vissa ändringsarbeten och förbättringar i nämnda

byggnadsdelar, har embetet nu i underdånighet föreslagit verkställighet

af följande sådana arbeten, derest för dem erforderliga medel varda

anvisade, nämligen:

V

?

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde hufvudtiteln.

anbringande af en innandörr i cellaf
delningens

korridor ................................. kronor

anordnande af en del invändiga celldörrar,

så att desamma må gå utåt korridoren

i stället för, enligt förut meddelad

anvisning, inåt cellerna............... »

upptagande af några matluckor och titthål »

igensättande med jernplåt af befintliga

öppningar emellan värmeledningsrö
ren

och taken i cellerna ........................ »

signalapparat vid vattentornet .................. »

samt kompletteringsåtgärder beträffande

värmeapparaten i hvad anginge uppvärmningsrörens

omklädnad, platsen

för matarepumpen till ångpannorna

m. m....................................................°........... )>

65: —

820: - 115: —

900: —

100: —

2,000: —

4,000: —

Ytterligare och sedan dels Medicinalstyrelsen jemväl hemstält om

utvidgning af den för korridorerna inom afdelningarna III och VI bestämda

bredden med en eller två fot, dels Hospitalsdirektionen anhållit,

att nämnda afdelningars bredd måtte ökas med fem fot, hvarigenom

korridorerna kunde för inrymmande af ökadt antal sjuke göras två fot

bredare och rummen tre fot djupare, har Öfverintendentsembetet understält

dessa åtgärder Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, med anmälan

att kostnadssumman derigenom ökades, enligt Medicinalstyrelsens

förslag om två fots tillökning i korridorbredden, med 4,000

kronor och, enligt Hospitalsdirektionens framställning, med 10,000

kronor.

Slutligen har Medicinalstyrelsen uti sin den 22 September 1882

aflåtna skrifvelse angående anslag för medicinalverkets, behof anfört,

rörande Upsala hospital, att sedan vid inspektion å hospitalet anmärkning

blifvit framstäld deremot, att hospitalets tvätt- och torkinrättning,

som för nuvarande patientantal 175 vore så till utrymme som inredning

otillfredsställande, skulle blifva alldeles otillräcklig, då i det under byggnad

varande hospitalet ej mindre än 220 patienter tillkomme, samt Medicinalstyrelsen

med anledning deraf anmodat Hospitalsdirektionen att

afgifva fullständigt förslag till afhjelpande af berörda brist, så hade Direktionen

den 11 sistlidne Februari till Styrelsen aflemnat ritningar fölen

tillbyggnad och förändring af den nuvarande tvättinrättningen jemte

till samma ritningar hörande kostnadsförslag, slutande å 46,500 kronor,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

57

hvilken summa emellertid, efter å stället af en ledamot af Medicinalstyrelsen

och en arkitekt verkstäld syn samt i enlighet med andra af

Arkitekten C. A. Kililberg uppgjorda, i vissa delar från det ursprungliga

förslaget afvikande ritningar, blifvit enligt ny kostnadsberäkning

nedsatt till 40,000 kronor; hvarförutom Styrelsen äfven mottagit ett af

Byggmästaren C. H. Hallström afgifvet anbud att jemlikt sistnämnda ritningar,

med undantag af inventarier och maskiner samt deras uppsättande,

verkställa ifrågavarande byggnadsarbete, med en höjning af tillbyggnaden

— utöfver hvad ritningarna utvisade — af två fot, för en

summa af 26,250 kronor. Medicinalstyrelsen, som derefter inhemta!

yttrande i ärendet af den till Styrelsens byggnad sbiträde förordnade Arkitekten

Ax. Kumlien och vid slutlig granskning af förenämnda ritningar

ansett nödigt, att huset höjdes med två fot utöfver hvad ritningarna

angåfve, men i öfrigt mot desamma icke funnit anledning till andra anmärkningar

än några mindre rumförändringar, hvilka vid arbetets utförande

kunde utan någon stegring i kostnaderna iakttagas, hade, beträffande

kostnadsförslaget i dess helhet, funnit detsamma kunna ytterligare

nedbringas dels genom uteslutande derifrån af följande för närvarande

mindre behöfliga inventarier, nemligen en sex hästkrafters ångmaskin,

en hydroextraktor samt tvenne cisterner, tillsammans upptagna

till 4,250 kronor, dels genom antagande af ofvan nämnda, af Byggmästaren

Hallström afgifna anbud, hvarigenom hela kostnaden skulle

begränsas till 33,900 kronor. I öfverensstämmelse härmed har Medicinalstyrelsen

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta framställning derom, att ett anslag af 34,000

kronor måtte beviljas för om- och tillbyggnad af ifrågavarande tvättinrättning.

Då de omfattande nybyggnadsarbetena vid Upsala hospital numera

nalkas sin fullbordan, torde till en början de nödiga medlen för arbetenas

afslutande enligt den ursprungliga planen nu böra hos Riksdagen

begäras; och på det att denna störa sjukvårdsanstalt än vidare må kunna

med snaraste försättas i möjligast fullständiga och ändamålsenliga skick,

finner jag mig ock böra till bifall förorda hvad vederbörande myndigheter

föreslagit, dels om ett särskild! anslagsbelopp till gäldande af

kostnaderna för de oförutsedda eller icke beräknade, men under byggnadsarbetenas

fortgång såsom nödiga befunna anordnings-åtgärderna, hvilkas

behöflighet synes mig vara ådagalagd, dels om beviljande af

medel till detaljförbättringar i de redan färdiga och till Medicinalstyrelsen

aflemnade byggnadsdelarna äfvensom till en utvidgning af de ännu

ofullbordade afdelningarna III och VI. Då den i sistberörda afseende

Bill till Riksä. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afä. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtiteln.

[51-]

Ang. hospitalsanläggningen

vid

Kristinehamn.

begärda utvidgningen blifvit alternativt föreslagen till två fot, mot en

kostnad af 4,000 kronor, eller till fem fot, mot eu förhöjd kostnad af

10,000 kronor, är jag desto mera böjd att omfatta det senare alternativet,

som, enligt hvad Öfverläkaren vid hospitalet i afgifvet yttrande

anfört, utrymmet i afdelningen III, ursprungligen beräknadt för femtio

sjuke, derigenom skulle kunna vid förefallande behof tagas i anspråk

för sjutio sjuke, samt afdelningen Yl, hvilken skulle upptaga lista klassens

patienter, från början hade blifvit allt för knappt beräknad.

Likaså anser jag mig nu äfvenledes böra till nådigt afseende förorda

det af Medicinalstyrelsen på anförda skäl begärda anslaget till

hospitalets tvättinrättning.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för år 1884 anvisa för

Upsala hospital:

återstoden af den för hospitalets nybyggnader beräknade kostnads
summan

eller........................................................................... kronor 143,800: —

till gäldande af kostnaderna för ofvan omförmälda

under byggnadsarbetenas fortgång vidtagna

nya anordningar.....................................................................

till utförande af föreslagna kompletteringsarbeten

och förbättringar i de redan färdiga och

till Medicinalstyrelsen aflemnade byggnaderna ......

till utvidgning med fem fot af hospitalsaf
delningarna

III och VI ......................................................

samt för om- och tillbyggnad af hospitalets

tvättinrättning, jemlikt Medicinalstyrelsens ofvan

anförda förslag .....................................................................

18,480: 65;

4,000: —

10,000: —

34,000: —

210,280: 65;

att å extra stat uppföras i jemnadt krontal med 210,281 kronor.

Till begynnande af nödiga arbeten för anläggning af hospital å

den egendom, Marieberg vid Kristinehamn, som blifvit för de af Riksdagen

beviljade statsmedel till detta ändamål inköpt, blifver anslag för

år 1884 erforderligt, på sätt Medicinalstyrelsen anmält. Den utredning,

som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut pågå]1 för upprättande af plan

för berörda byggnadsföretag, har emellertid ännu icke hunnit bringas

till den fullständighet, att ritningar och kostnadsförslag kunna till hufvudsaklig

pröfning framläggas. Jag måste derför utbedja mig Eders

Kongl. Maj:ts tillstånd att framdeles under Riksdagens lopp afgifva den

redogörelse i ämnet, som bör läggas till grund för anslags beviljande

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

59

till byggnadsföretaget, på samma gårig jag nu hemställer att, på det de

erforderliga medlen 100,000 kronor mätte varda upptagna uti den med

Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen följande beräkning af statsutgifter,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för hospitalsanläggningen

vid Kristinehamn å extra stat för år 1884 anvisa ott belopp

af 100,000 kronor.

[52.]

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställningar, har Riksdagen

senast för hvardera af åren 1882 och 1883, likasom för föregående år, ter för Hnbeviljat

ett extra anslag af 20,000 kronor, att enligt uppgifna grunderneuUa harnanvändas

till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

Jemte det Eders Kongl. Maj:t under den 12 Juni 1882 låtit utfärda

nådig kungörelse rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år

1883 af det till detta ändamål beviljade anslag, Indika bestämmelser dock

ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Joliannesberg

vid Mariestad, ej heller den af föreningen i Stockholm för

sinnesslöa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda

anslag anvisat åt idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor,

med vilkor att fyra frielever der borde underhållas, samt åt idiotskolan i

Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst tretiofem elever skulle der

uppfostras och bland dem tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet

för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla

antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas

undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas

minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa

anstalter varit underkastade inspektion, som Chefen för Ecklesiastik-departementet

egt att bestämma.

Sedan vidare, på grund af bestämmelserna i nådiga kungörelsen

den 13 Maj 1881, framställningar ingifvits af styrelserna för andra sällan

a inrättningar, hvilka önskat bidrag af omförmälda, för år 1882 anvisade

anslag, hafva, efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda

anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter

inom Glefleborgs, Östergötlands, Malmöhus och Örebro län; och

har i afseende på dessa vårdanstalter vederbörande inspektör anfört, att

de äldre bland dem vore stadda i en fortgående utveckling, att den yngsta

af dem, eller den nya skolan i Örebro, på ett förtjenstfull! sätt sökt

göra sig till godo den erfarenhet, som redan vunnits vid de äldre, samt

att från styrelsernas sida de vilkor samvetsgrant blifvit uppfylda, hvilka

för åtnjutandet af understöd af allmänna medel vore faststälda.

Till Eders Kongl. Maj:t hafva inkommit underdåniga ansökningar,

s. 60 Kontrollera mot PDF

t

60 Åttonde liufvudtiteln.

att åt idiothemmet å Johannesherg och åt den i Stockholm befintliga

idiotskola måtte, under förut stadgade vilkor, äfven för år 1884 beredas

understöd till enahanda belopp som för innevarande år, eller 5,000 kronor

för den förra och 10,000 kronor för den senare vårdanstalten; hvarjemte

framställningar om fortfarande statsbidrag äfven åt de öfrigahär

ofvan omförmälda anstalterna äro att förvänta. Då emellertid, hvad angår

dessa senare, dels till följd af de äldres utveckling och tillväxt samt

dels derigenom att idiotskolan i Örebro tillkommit, vid senaste fördelningen

af det tillgängliga anslagsbeloppet 5,000 kronor endast kunnat

beräknas ett understöd af något mer än 70 kronor för hvarje i detta

hänseende behörigen qvalificerad elev, medan under de föregående åren

samma understöd kunnat utgå med det stadgade maximibeloppet af 100

kronor, eller i det närmaste detta belopp, hvaraf ifrågavarande anstalter

utan tvifvel äro i behof för fortsättande af sin menniskovänliga verksamhet,

och härtill kommer att, enligt hvad jag har mig bekant, anledning

finnes till antagande, att antalet af anstalter för sinnesslöa barns vård

ganska snart kommer att ytterligare ökas, så hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t, för att bereda nödigt statsbidrag i förhållande

till det växande elevantalet vid idiotskolorna, täcktes föreslå

Riksdagen att såsom understöd för år 1884 åt uppfostringsanstalter af

ifrågavarande beskaffenhet ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

extra anslag till förhöjdt belopp af 25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse

med samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag

för de föregående åren blindt af Riksdagen godkända.

[53.] 1 skrifvelse den 30 September 1882 bär Eders Kongl. Maj:ts Be
Ang.

sj>etei- fallningshafvande i Clefleborgs län, på begäran af länets landsting, unvi

c t Ujerfs''ö ■ derdå nigst anhållit, det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen

att äfven för år 1884 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske, under

enahanda vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt

bidrag.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1884 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken,

, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma

år och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till

vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant

medgifva.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

61

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af sam- [54, 55.]

ma skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Sven- A*9- ska fornskriftsällskapet och dels till beredande af religionsvård åt sven- sällskapet

ske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehål- "c.h del.*.™lVt

lande landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen<lls7enske sjoatt

jemväl för år 1884 på extra stat anvisa: män m. fl. »

till Svenska fornskriftsällskapet.......................................... 2,000 kronor 1hamnar*

och till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar ............................................................ 10,000 »

På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i underdånig skrifvelse hem- [56.]

stält, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att af det till restaura- Ångare stallrum

af domkyrkan i Linköping utaf Riksdagen beviljade extra anslag å UnUpinJs

68,500 kronor, hvaraf tillhopa 56,000 kronor anvisats att utgå under domkyrka.

åren 1877 — 1883, äfven för nästkommande år anvisa ett belopp af 8,000

kronor för berörda ändamål.

Styrelsen för det Nordiska museet har i skrifvelse den 29 Septem- [57.]

ber nästlidet år, med åberopande af de senaste Riksdagarnes beslut att Anff- Nordiför

hvart och ett af åren 1882 och 1883 anvisa ett extra anslag af museet

16,000 kronor till museet, anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning

om beviljande jemväl för år 1884 af enahanda anslag för ifrågavarande

museum; och får jag, med anledning häraf, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på extra

stat för år 1884 anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till Styrelsens

för Nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

Slutligen får jag på grund af Statskontorets anmälan hemställa, [58.]

att till gäldande af ett belopp å 348 kronor 61 öre, utgörande till ar"

rendatorn af Vexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den Zäldt för14

Mars 1881 till samma dag 1882 å medel, som af Karlskrona Vexiö shottjernvägsbolag

erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård,

hos Riksdagen måtte göras framställning om anvisande för år 1884 af

ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Majestät Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning

tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas, till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Wilk. Beskow.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvndtiteln: bil. 1.

63

Utdrag af ‘protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, kallet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 22

December 1882.

Närvar an de:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Po,sse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander och

Ryding.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog i underdånighet:
-

24:o.

Den genom Riksdagens underdåniga framställning i skrifvelse af Ang. sfeerden

19 Maj 1879 väckta fråga om indragning till statsverket af åtskilligaleflffnAfefil1

vid allmänna läroverk befintliga fonder; i anledning hvaraf Stats-‘luMiilgav/d

kontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande. allmänna va
Af

handlingarne inhemtades: att —sedan Kongl. Maj:t uti den lärare* i°flntill

1879 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverketsbeULt''

tillstånd och behof föreslagit, att, mot det att eu under förvaltning ‘!''a <m,‘er''

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Åttonde hnfvudtiteln: bil. 1.

af Domkapitlet i Karlstad stående fond, hvaraf räntemedel till belopp

af 2,939 kronor 96 öre utginge såsom inberäknadeo i aflöningen

för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Amål, blefve,

jemte de å fonden uppkomne besparingar och ränta derå för år 1880,

vid samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna

läroverken måtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre;

samt Riksdagen enligt ofvan berörda underdåniga skrifvelse den 19

Maj 1879 bifallit denna nådiga framställning och anhållit, att, då det

syntes önskvärdt, att vid andra läroverk befintliga fonder af enahanda

beskaffenhet, som den af Kongl. Maj:t till indragning föreslagna,

blefve till statsverket öfverlemnade och i stället anslag till belopp,

motsvarande fondernas afkastning, å allmänna läroverkens stat uppförda,

Kongl. Maj:t täcktes låta genom vederbörande verkställa en

fullständig utredning i detta hänseende samt derefter till Riksdagen

göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna funnes föranleda

-— hade Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 30 i samma månad

förordnat, att de lärarelöner, i hvilka räntemedel från förut omförmälda,

under Domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fonder dittills inräknats,

skulle i staten från och med år 1880 upptagas att till deras fulla

belopp från statsverket utgå; att fonden jemte derå uppkomna besparingar

och ränta för år 1880 skulle vid samma års slut till Statskontoret

för statsverkets räkning öfverlemnas; samt att det skulle åligga detta

embetsverk att, i det af Riksdagen angifna ändamål, angående öfriga

befintliga fonder af enahanda beskaffenhet verkställa utredning, samt

dermed jemte eget underdånigt utlåtande i fråga om dessa fonders indragning-till

statsverket derefter till Kongl. Maj:t inkomma.

Till åtlydnad af nämnda nådiga, befallning hade Statskontoret infordrat

upplysningar i ämnet af samtliga domkapitlen äfvensom Direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk samt, med öfverlemnande

af dessa handlingar, i underdånighet anfört följande:

»Den fond, hvars öfverlemnande till statsverket af 1879 års Riksdag,

på sätt ofvan berördt är, beslutades, hade bildats af kapital, som,

på grund af nådiga brefven den 21 September 1833 och den 15 December

1837, från statsverket af anslagen till elementarläroverken öfverlemnats

till Konsistorium i Karlstads stift för att med räntan deraf bestrida

aflöningsfylnad till vissa lärare vid läroverken i Filipstad och Åmål.

Af ofvan omförmälda till Statskontoret inkomne uppgifter, hvilka

jemförts med härvarande stater för de allmänna läroverken, äfvensom

öfriga handlingar, utan att anledning till erinran dervid förekommit, inhemtas,

att i vissa lärares och bibliotekariers vid de allmänna läroverken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln: bil. 1. <55

efter stat beräknade löner, pa sätt Riksdagen äfven förmält, flerestädes

ingå räntemedel af fonder, som förvaltas dels af konsistorierna, dels af

vederbörande rektorer och dels annorledes, samt att dessa fonder i allmänhet

tillkommit genom donationer med undantag dock af tvenne

hy il ka, enligt hvad här nedan förmäles, i sin helhet eller till en del äro

af enahanda beskaffenhet som den enligt Riksdagens beslut af Konsistorium

i Karlstads stift numera till statsverket öfverlemnade fond. Dessa

trenne fonder förekomma vid Eskilstuna, Askersunds och Sölvesborgs

allmänna läroverk, och ingår afkastungen af desamma uti dervarande

lärares enligt stat beräknade löner.

Fonden vid Eskilstuna läroverk har, likasom ofvanberörda af

Konsistorium i Karlstads stift till statsverket numera öfverlemnade fond,

tillkommit på grund af Kong!, brefvet den 21 September 1833, angående

lönereglering vid elementarläroverken. Enligt 49:de punkten i detta

nådiga bref blef nemligen till Konsistorium i Strengnäs stift öfverlemnadt

ett kapital af 15,746 riksdaler 32 skillingar banko eller 23,620 kronor,

deraf räntan, efter fem för hundrade, jemte beloppet af den genom

nådiga brefvet den 3 Juli 1829 till aflöning för en lärare vid Eskilstuna

skola anslagna f. d. tredje kollegalönen vid Nyköpings skola, utgörande

i penningar 242 kronor 2 öre samt ersättning för 22 kubikfot

indragen kronotiondespanmål med forsellön derå, skulle användas till

aflönande af lärarepersonalen vid förstnämnda skola med tillhopa 930

liksd aler 16 skillingar banko, hvilket belopp med deremot svarande

1,395 kronor 50 öre fortfarande utgår till

rektor med....................... kronor 710: —

1 kollega » ............................................. v. 450: —

1 d:o _ » » 145: 50

läraren i sång............................................ » <h_

Summa kronor 1,395: 50.

Fondens inkomster hafva lemnat

fonden, enligt räkenskaperna vid 1881

kronor 70 öre, deraf

utbulta medel ................................

fordringar ......................................

kontant behållning.......................

öfverskott, som förräntats, så att

års utgång, uppgick till 37,033

...................... 35,624: 67

................... 1,405: 83

...................... 3: 20

Summa 37,033: 70.

1 afseende å den i förenämnda uppgifter omförmälda fonden vid

Askersunds läroverk, inhemtas af räkenskaperna, Kongl. brefvet den 5

Bil, till Riksd. Prof. 1883. 7 Samt. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde hufvudtiteln: bil. 1.

September 1840, nådiga reglementet för Askersunds skola den 8 Februari

I''41 äfvensom bär förvarade handlingar, att denna uppkommit

dels genom ett år 1812 af stadens invånare verkstäldt sammanskott till

belopp af 5,000 riksdaler banko, dels genom en till förstärkande af denna

fond genom nyssnämnda nådiga bref den 5 September 1840 från anslaget

till elementarläroverken anvisad summa af 3,000 riksdaler banko och

dels af en under konsistorii vård redan derförinnan stående besparingsfond

å 400 riksdaler banko, uppkommen genom årliga innehållningar å

den rektor anslagna kronotionde. Äfven å denna fond hafva uppkommit

öfverskott, så att densamma vid 1881 års utgång utgjorde 13,231

kronor lo öre, deraf

utlånta medel

å 6 % .

å 4Va %

8,850: —

4,150: — 13,000: —

kontant behållning.

231: 15

Summa kronor 13,231: 15.

Af räntemedlen ingå uti de enligt stat för rektor och en kollega

beräknade lönerna tillhopa 718 kronor 20 öre, deraf

till rektor..............

och till kollegan

350: - 368: 20

Summa 718: 20.

Enligt det handlingarna i bestyrkt afskrift bifogade nådiga brefvet

den 29 Oktober 1842, angående inrättande af en lägre apologistskola i

Sölvesborg, anvisades utaf de för år 1840 och föregående åren uppkomna

och odisponerade besparingarne å elementarläroverkens årliga statsanslag

ett kapital stort 7,540 riksdaler banko, hvilket Consistorium ecclesiasticum

i Lunds stift skulle mot behörig säkerhet förränta och afkastningen

deraf använda till fyllande af lönerna för lärarne vid nämnda

skola. Genom räntebesparingar har fonden ökats och utgjorde vid 1881

års utgång 14,269 kronor 84 öre, deraf

utlånta medel............................................................................................... 13,735: 84

fordringar................................................................................................... 68: 42

kontant behållning....................................................................... 465: 58

och ingå af fondens ränteaf kastning i lönerna

för rektor,

för en kollega.

Summa kronor 14,269: 84:

för sångläraren

kronor 115

„ 360

90

tillsammans kronor 565.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln: bil. L

67

Till stöd för den vidtagna förändringen med ofvan omförmälda

under Konsistoriets i Karlstads stift förvaltning stälda fond anfördes, att

densamma komme att leda till förenkling i förvaltning och redovisning.

På enahanda skäl torde jemväl ofvan nämnda af Konsistoriet i Strengnäs

stift och Consistorium ecclesiasticum i Lunds stift förvaltade fonder,

af hvilkas afkastning bidrag utgå till aflönande af eu del lärare vid

Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk, böra till statsverket öfverlemnas

samt följaktligen den till förstnämnde läroverks lönefond ingående penningelönen

för en f. d. kollega vid Nyköpings läroverk från staten

uteslutas likasom den till samma lön hörande ersättning jemte forsellön

för indragen kronotiondespanmål upphöra att utgå, allt mot det att

anslaget till allmänna läroverken varder förhöjdt med ett mot de från

dessa båda fonder utgående bidrag svarande belopp. Enahanda åtgärd

synes Statskontoret äfven böra ega rum med den del af ofvannämnde

lönefond vid Askersunds läroverk, som utgöres af''medel, hvilka från

statsverket utbekommits, hvarvid den för aflöning åt lärarne vid detta

läroverk erforderliga förhöjningen i anslagen till allmänna läroverken

lämpligen torde beräknas till ett belopp motsvarande 5 procent å nämnda

andel.»

Och hade Statskontoret, på grund af hvad sålunda förekommit

och i öfverensstämmelse med hvad som egde rum vid öfverlemnande

till statsverket från Domkapitlet i Karlstad af meranämnda fond, i underdånighet

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder till Riksdagen aflåta

proposition derom, att — mot det att vid 1884 års slut till statsverket

öfverlemnas ej mindre omförmälda fonder vid Eskilstuna och Sölvesborgs

läroverk jemte å fonderna uppkomna besparingar och ränta

derå för nyssnämnda år, än äfven den af statsmedel bestående andelen

af Askersunds skolefond, utgörande, på sätt ofvan berördt är, tillhopa

3,400 riksdaler banko eller 5,100 kronor, jemte ränta derå för samma

år, samt att penningelönen för en f. d. kollega vid Nyköpings läroverk,

242 kronor 2 öre, från anslaget till allmänna läroverken från och

med år 1883 uteslutes, jemte det att ersättningen för den till samma lön

hörande, numera indragna tiondespanmålen förklaras icke vidare böra

utgå — nämnda anslag måtte höjas dels med de från dessa fonder utgående

bidrag till aflönande af lärare vid Eskilstuna och Sölvesborgs

läroverk:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde hufvudtiteln: bil. 1.

vid det förstnämnda ............................................................ 1,395: 50

vid det sistnämnda............................................................... 565: — 1,960: 50.

dels med ett belopp motsvarande 5 procent ränta å ofvanberörda

andel af den vid Askersunds skola varande fond, eller 255: —

eller med tillsammans .............................................................. kronor 2,215: 50.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes bifalla livad Statskontoret

sålunda hemstält; och skulle utdrag af protokollet angående

detta ärende till Finans-departementet öfverlemnas.

Hvad Statsrådet i förestående under N:ris 1—42

upptagna mål i underdånighet yttrat, tillstyrkt och

hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla.

Ex protocollo:

Herman Billin g.

#

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af ''protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander,

Ryding.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

statsrådet Themptander, att få anmäla de frågor, som

tillhörde regleringen af

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde liufvudtiteln.

nionde liufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Hvad först angick

pensionsstaten

[!•]

Pensionering

af embetsoch

tjensteman

samt

betjente vid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äfvensom

af

deras enhor

och barn.

[2.]

Pensionering

af enkor och

barn efter befäl

och underbefäl,

m. fl.

vid hären.

erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t, enligt finansdepartementet

tillhandakomma protokollsutdrag, förut beslutat aflåtande till

Riksdagen af följande två framställningar, nemligen:

på civildepartementets föredragning: (se bil. 1 vid detta prof. pag. 1)

att bland de under rubriken, civilstatens pensionskassa, uppförda

anslag må upptagas ett särskildt sådant till belopp af 1,300 kronor,

för pensionering af de embete- och tjensteman samt betjente vid vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, Indika uppbära lön på ordinarie stat,

äfvensom af deras enkor och barn;

på landtförsvar sdepartementets föredragning: (se bil. 2. vid detta

prof. pag. 4)

att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmägtige

medgifva: l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp

af 530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till en för

enkor och barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd

ny pensionsinrättning, eller arméns nya enke- och pupillkassa;

2:o) att allt hvad som derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans

tillgångar återstår må tillfalla samma kassas pensionsfond samt

delegarefonden för kassans ur tjenst afgångne delegare, samt 3:o) att

arméns nya enke- och pupillkassas förvaltning må utan kostnad för

densamma handhafvas af arméns pensionskassas styrelse och tjenstemän

— Riksdagen måtte

dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,

motsvarande lf procent årligen på summan af de löner och

beklädnadsbidrag, hvilka enligt gällande stadgande!! kunna läggas till

grund vid bestämmande af fyllnadspension för befäl och underbefäl

med vederlikar vid hären, samt för sådant ändamål å riksstatens nionde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

hufvudtitel för år 1884 uppföra, under benämning: “bidrag till pensionering

af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid

hären“, ett ordinarie anslag af 79,170 kronor;

dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas

för ledigblifna tjenstår vid hären innan desamma återbesättas,

må bestridas så väl den pensionering, hvilken någon tid framgent

kommer att åligga arméns nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån

det åt denna kassa år 1884 ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande

afgifter icke förslå, som ock pensioneringen af dem, hvilka redan äro

eller inom 1884 års utgång skulle, med tillämpning af nu gällande

stadganden, vara berättigade till pension från det, under benämning:

“pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares

enkor och barn41, å nionde hufvudtiteln uppförda anslag å 50,000

kronor;

dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten

för år 1884.

Om från summan af de föreslagna nya anslagen under denna

stat, eller

för pensionering af de embets- och tjensteman samt betjente vid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön på ordinarie

stat, äfvensom af deras enkor och

barn................................................... kronor 1,300: •—,

och för arméns nya enke- och pupillkassa

................................................... „ 79,170: —, 80,470: —,

droges beloppet af det till uteslutande ur riksstaten

föreslagna anslaget till “pensionsstaten för militäre

embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor

och barn" .............................................................. kronor 50,000: —,

komme, enligt hvad departementschefen anmärkte,

förhöjningen å pensionsstaten att

blifva ....................................................................... kronor 30,470: —,

så att staten, för närvarande upptagen till ,, 1,286,022: —,

skulle komma att sluta på ett belopp af......... kronor 1,316,492: —.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hnfvudtiteln.

Beträffande derefter

Indragningsstaten

[3.]

Pension för

förrådsskrifvaren

vid

Stockholms

utredningsförråd

G. J.

Mellström.

[4-]

Pension för

vaktmästaren

vid Jönköpings

regementes

förråd,

f. d.

stockmakaren

J. M. Blomberg.

[5.]

Pension för

vaktmästaren

vid Uplands

regementes

förråd E.

Skörd.

[6.]

Pension för

f. d. lektorn

vid krigsskolan

S. TF.

Lundblads

enka.

erinrade departementschefen om Kougd. Maj:ts, på nedannämnde

departements föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen'':

på landtförsvarsdepartementets föredragning (se bil. 3 vid detta prof.

pag. 16)

att åt förrådsskrifvaren vid Stockholms utredningsförråd Carl Johan

Mellström må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension,

motsvarande hans förrådsskrifvarearvode, eller 1,200 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder Mellström, efter

fylda 65 lefnadsår och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande

från förrådsskrifvarebefattningen vid Stockholms utredningsförråd

;

på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof.

pag. 19)

att Riksdagen måtte ej mindre uppföra vaktmästaren vid Jönköpings

regementes förråd, f. d. stockmakaren Johan Magnus Blomberg å

allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension, motsvarande

hans förrådsvaktmästarearvode, eller 250 kronor, att utgå från

och med månaden näst efter den, hvarunder han varder från förrådsvaktmästarebefattningen

entledigad, än ock medgifva, att innehafvandet

af denna pension ej skall utgöra hinder för Blomberg att utan

afdrag uppbära den fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående

pension såsom stockmakare, hvilken enligt kong!, brefvet den 9 februari

1858 honom tillkommer;

på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta

prof. pag. 22)

att åt vaktmästaren vid Uplands regementes förråd Erik Skörd må

å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 250 kronor, att

af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning

från och med månaden näst efter den, då han ei’hållit afsked

från vaktmästarebefattningen;

på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta

prof. pag. 24)

att åt f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia

Maria Lundblad, född Sandeberg, må å allmänna indragningssta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Monde luifvudtiteln.

5

ten uppföras en årlig pension af 300 kronor, att med beräkning från

1883 års ingång af henne under hennes återstående lifstid åtnjutas,

så länge hon i sitt enkestånd förblifver;

på land t för svar sd epartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta-prat.

pag. 26)

att å allmänna indragningsstaten må för regementsläkaren vid

lifregementets grenadiercorps, in. m. Anders Joachim Adolf Wiedbergs

enka Fredrika Amalia Charlotta Wicdbcrg, född Holmberg, uppföras eu

pension af 300 kronor, att af henne från 1882 års början årligen

åtnjutas, så länge hon i sitt enkestånd förblifver;

på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 8 vid detta

prof. pag 28)

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 års krig qvarlefvande

landtvärnsmäu, som sig derom anmäla, må för år 1884 anvisas

å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 9 vid detta prof.pag. 30)

att styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs

län Wilhelm Virgin må berättigas att, vid afskedstagande! från berörda

befattning och från kommissionslandtmätarebefattningen, undfå

för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter deri, i hvilken afskedet beviljas;

på civildepartementets föredragning: (se bil. SO vid detta prof. pag. 33)

att kommissionslandtmätaren Jakob Oscar Bngeitholui må från och

med månaden näst efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens

pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så

stort belopp, att detta tillhopa med underhållet från sagda inrättningutgör

800 kronor, eller 600 kronor,

på finansdepartementets föredragning: (se bil. II vid detta prat.

pag. 36)

att kamereraren i f. d. skogsstyrelsen Erik Olof Wannqvist må å

allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt för honom att från

och med den 1 januari 1883 under sin återstående lifstid å nämnde

stat uppbära ett pensionsbelopp af 3,000 kronor årligen;

på finansdepartementets föredragning: (se bil. 12 vid detta prat. pag. 39)

att chefen för byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,

kanslirådet friherre Alfred Henrik Milliard Fock må varda berättigad att,

när han, efter uppnådd ålder af 65 år, från byråchefsbefattningen undfått

afsked, från och med månaden näst efter den, under hvilken af
-

[7.1

Pension för

regementsläkaren

A.

J. A. Wiedbergs

enka.

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärns
-

[9-1

Pension för

styresmannen

vid storskiftes-

och

afvittringsverket

i Kopparbergs

län

TF. Virgin.

. [10.]

Pension för

kommissionsla

nät mätaren

J. O.

Bdgenliolm.

[no

Pension för

kamereraren

i f. d. skogsstyrelsen

E. Ö. Wannqvist.

[12.]

Pension för

kanslirådet,

friherre A.

H. E. Fock,,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Monde liufvudtiteln.

[13—18.]

Pension för

e. o. professorn

vid

Karolinska

medikokirurgislca

institutet

C. A. Blix.

Pension för

lektorn vid

allm. läroverket

i

Karlskrona

C. A. Gosselman.

Pension för

teckningsläraren

vid

allm. läroverket

i

Venersborg

F. A. /.ettergren.

Pension för

rättskemisten

N. P.

Hornberg.

Pension för

föreståndaren

för

veterinärinrättningen

i Skara, m.

m. N. E.

Forssell.

Pension för

lärarinnan

E. W. G.

Wessman.

skede! varder honom beviljad!, under sin ålerstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en, emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg

svarande pension af 5,000 kronor årligen.

pa ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 13 vid detta prat.

pag. 4,2.)

att extra ordinarie professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska

institutet Carl August Blix må från och med månaden näst efter deri, då

afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna

indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 2,500 kronor;

att lektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona Carl August Goss

talman °) må från och med månaden näst efter den, då afsked varder

honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,250 kronor;

att läraren i teckning vid allmänna läroverket i Venersborg Fredrik

August Zettergren °°) må från och med månaden näst efter den, då

han, efter uppnådd ålder af 65 år, från teckningsläraretjensten erhållit

afsked, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,500 kronor;

att rättskemisten, professorn Nils Peter Hamberg °°°) må från och

med månaden näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor;

att föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn

Nils Edvard Forssell f) må från och med månaden näst efter den, då afsked

från hans befattningar vid veterinärinrättningen varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension till belopp af 3,200 kronor; samt

att lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm Esuilia

Wilhelmina Gustafva Wessman tf) må från och med månaden näst efter den,

då afsked varder henne beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 1,125 kronor. *) **) ***)

*) Se bil. 13 pag. 44.

**) Se bil. 13 pag. 46.

***) Se bil. 13 pag. 47.

t) Se bil. 13 pag. 48.

tf) Se bil. 13 pag. 50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

Föredragande departementschefen, statsrådet Themptander anförde

härefter:

Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å

spanmål åren 1880—1882 utgjort i medeltal 2 kronor 41 öre för kubikfoten,

motsvarande 15 kronor is öre för tunnan, eller 4 kronor 6 8 öre

utöfver det värde, 10 kronor so öre för tunnan, hvartill spanmålen vid

1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom

jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering

tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad, böra af

Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten

efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 68 öre för tunnan; och kommer

sålunda den ersättning, som utgår för den ende återstående löntagaren,

hvilken eger rätt till dylik förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor,

att utgöra 70 kronor 20 öre.

Anslaget till allmänna indragningsstaten blef vid riksdagen 1881

förhöjdt och är i riksstaten för år 1882 likasom i riksstaten för år

1883 upptaget till 1,143,978 kronor, deraf anvisning i kontant 1,137,503

kronor samt indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter, 75

kronor och ersättningar 6,400 kronor. De å anslaget anvisade utgif•

terna, beräknade i runda tal och Indika för år 1879 utgjorde 1,122,000

kronor, uppgingo deremot för år 1880 till 1,320,000 kronor och för år

1881 till 1,330,000 kronor. Anslagets ökande, om behöfligheten hvaraf

statskontoret i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning

jemväl erinrar, synes mig sålunda vara af omständigheterna

påkalladt, och torde för erhållande af jemn slutsumma å liufvudtitelns

ordinarie anslag denna förhöjning få bestämmas till 171,605 kronor,

hvarmed alltså anslagets anvisning i kontant skulle komma att ökas.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts vid beräkningen af statsverkets

inkomster förut i dag fattade beslut, bör deremot från denna

anslagstitel uteslutas det i riksstaten under rubrik “indelning och dermed

jemförlig anvisning, friheter“ uppförda belopp, 75 kronor.

Lägges till anslagets nuvarande slutsumma, kronor 1,143,978: —,

det belopp, hvarmed anslaget enligt mitt förslag borde

ökas, ............................................. kronor 171,605: —,

efter afdrag af nyssberörde, under

rubrik “indelning och dermed

jemförlig anvisning, friheter“,

upptagna ...................................... „ 75: —,

eller kronor ............................................................................ 171,530: —,

skulle förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

komma att sluta på ett belopp af kronor 1,315,508: —.

[19.]

Ersättning

för den i

äldre löner

ingående

spanmål.

[20.]

Förändring

i anslaget

till allmänna

indragningsstaten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufyudtiteln.

Selo et Enligt hvad ofvan blifvit anfördt skulle förhöjning ega rum i

de ordinarie anslagen till pensionsstaten

anslagen å med .................................... kronor

nionde huf- . M1 .. .

vudiiteln. och till allmänna indrag
-

ningsstaten med

30,470:

171,530:

kronor 202,000:

„ 2,430,000:

Om härtill lägges summan af de båda staterna

enligt nu gällande riksstat ....................... ,

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1884 blifva ........................ kronor 2,632,000:

Extra anslag.

[21-]

Kreditiv för

''pensioneringen

från

arméns pensionskassa.

. [22.]

Anslag till

ersättning åt

rust- och rotehållare,

som

tills vidare

effektivt utgöra

rustning

eller rotering.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel erinrade departementschefen,

att vid statsverkspropositionens affattande borde iakttagas

Kongl. Maj:ts den 29 december 1882, på föredragning af landtförsvarsdepartementet,

(se bil. 14 vid detta protokoll pag. 53) fattade beslut om

framställning till Riksdagen:

att å extra stat för år 1884 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1883 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering

användas.

Härefter anförde departementschefen:

Uti den lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,

Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes beslutat förelägga Riksdagen

till antagande, är stadgadt, att de till statsverket indragna ränteoch

tiondeanslag äfvensom sådana afskrifna räntor, för livilka ersättning

till rusthåll och rotar nu utbetalas efter årlig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1872—1881 årens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

9

medelmarkegångspris, samt att beloppet deraf med tillagd forsellönsersättning

å spanmålen, beräknad till 8 öre kubikfoten för råg och

korn samt 6 öre kubikfoten för hafre, skall sammanföras med de till

vissa rusthåll eller rotar eljest från statsverket utgående penningeanslag,

hvarefter ifrågavarande statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd

årligen med oförändrade belopp skola på särskildt

föreskrifvet sätt vederbörande godtgöras, så länge rustningen eller

roteringen effektivt utgöres.

För närvarande äro berörda ersättningar under rubrik uindelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag“ beräknade till 718,000 kronor,

deraf 693,400 kronor upptagas å 4:de hufvudtitelns anslag till

uindelta armén, kavalleri- och infanteriregementena“ och 24,600 kronor å

Öde hufvudtitelns anslag till uflottans personal, båtsmansindelningenu.

Utaf dessa anslag hafva så väl rust- som rotehållare hittils erhållit

dem tillkommande ersättning utan afseende derå, huruvida rustningen

eller roteringen utgjorts effektivt eller medelst erläggande af

vakansafgift. Enligt omförmälde lag kommer emellertid vakant rusthåll

och rote att, efter afskrifningens början, såsom vakansafgift erlägga

endast skilnaden mellan det i lagen bestämda värde å rustningen eller

roteringen samt den ersättning eller det understöd, som af statsverket

hittils utbetalts, i följd hvaraf statsverkets skyldighet att till dessa

rusthåll och rotar betala hittils utgående ersättning eller understöd

med afskrifningens början upphör.

Den minskning i utgift, som häraf blifver en följd, kan antagas

utgöra:

å ofvanberörda å 4:de hufvudtiteln uppförda anslag kronor 693,400: —

ett belopp af........................................................................... „ 92,000: —,

samt å anslaget å 5:te hufvudtiteln .................... „ 24,600: —

ett belopp af......................................................................... „ 10,600: —.

Om jag således från de nu å 4:de och 5:te hufvudtitlarne uppförda

anslag för detta ändamål, enligt hvad ofvan sägs kronor 718,000: —,

drager de båda nyssnämnda belopp, hvarmed anslaget

bör minskas, eller 92,000 och 10,600 kronor,

tillhopa ....................................................................... „ 102,600: —,

återstå .................................................................................... kronor 615,400: —;

hvilket belopp fortfarande måste utgå såsom ersättning till de rustoch

rotehållare, som utgöra besväret effektivt; och behöfver följaktligen

anslag för denna ersättnings utbetalande framgent såsom hittils i

riksstaten upptagas.

Bill. till Riksd. Prof. 1SS3. 1. Sand. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde liufvudtiteln.

anslag,

Med detta anslag bör lämpligen sammanföras ett nytt

som tillkommer i följd af rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,

och hvarom jag nu går att yttra mig. Värdet å den nuvarande effektiva

rustningen och roteringen samt den hingsthållning, som åligger

vissa rusthåll och rotar, utgör, sedan nu utgående ersättning eller understöd

frånräknats:

för 3,070 rusthåll vid kavalleriet å 297: 85 kronor

d:o vid infanteriet å 186: 30 „

rotar vid kavalleriet å 264: 06 „

d:o vid infanteriet å 151: 23

3,070

2,573

178

17,531

844

914,399:

båtsmansrusthåll

Blekinge

479,349:

47,002:

2,651,213:

60,

90,

68,

13,

411

3,385

d:o i södra Möre

båtsmansrotar

102:

110:

124:

41

66

86,434:

45,210:

421,940:

04,

1

25,

summa kronor 4,645,549: so.

Då afskrifningen för dessa effektiva nummer, hvilka tills vidare

skola utgöra den hittils dem åliggande prestation oförminskad, enligt

förberörde lag skall verkställas på det sätt, att de af statsverket erhålla

motsvarande bidrag och att således den för år 1884 föreslagna

eftergiften, utgörande en tiondedel af skilnaden mellan värdet å rustnings-

eller roteringskostnaden samt ersättningen eller understödet, af

statsverket till vederbörande rust- och rotehållare utbetalas, så erfordras

för detta ändamål för år 1884 ett anslag, motsvarande en tionde
-

del af nyss angifna värde, eller ................................ kronor 464,554: 95.

Lägges härtill ofvannämnda, redan i stat upptagna

anslag till effektiva rusthåll och rotar........................ ,, 615,400: —,

kan det belopp, som för år 1884 skall till rustoch

rotehållare såsom ersättning utbetalas, antagas

utgöra ................................................................................ kronor 1,079,954: 95.

Enär, enligt öfvergångsförslagen angående så väl landt- som sjöförsvaret,

all rekrytering af manskap vid indelta soldat- och båtsmanshållet

skall upphöra och skyldigheten för rust- och rotehållare, att utgöra

rustning eller rotering effektivt, icke utsträckas utöfver den för

öfvei''gången bestämda tid, måste det anslag, som till ifrågavarande ersättningar

för de effektiva besvären erfordras, komma att efter hand

minskas, för att vid öfvergångstidens slut vara alldeles försvunnet.

Anslaget kommer emellertid att undergå årliga förändringar, hvilka på

förhand endast tillnärmelsevis låta sig beräknas, och eftersom anslaget

är afsedt att tjena till liqvider åt rust- och rotehållare, hvilka liqvider

förekomma vid de allmänna uppbördsstämmorna, är det efter min tanke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

11

mindre lämpligt att å 4:de och 5:te hufvudtitlarne fördela ofvannämnda

anslagsbelopp, hvilket för öfrigt på grund af sin beskaffenhet egentligen

icke kan anses tillhöra den militära budgeten, utan snarare bör

betraktas såsom ett öfvergångsanslag för skatteregleringens genomförande,

hvarföre ock försvarskomitéerna icke upptagit detsamma i sina

kostnadsberäkningar. Jag hemställer derföre, att ett extra förslagsanslag

till det belopp, jag nyss uppgifvit, eller i jemnadt tal 1,080,000

kronor må å nionde liufvudtiteln uppföras under benämning: “till ersättning

åt rust- och rotehållare, som tills vidare effektivt utgöra rustning

eller rotering.11

Summan af de föreslagna extra anslagen utgör således 1,980,000

kronor.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde liufvudtiteln

hemstält biträddes af statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans

Maj:t Konungen i nåder gillad t och godkändt; och behagade Hans

Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas

Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde Imfvudtiteln: bil. 1.

1

Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 december

1882.

När varande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Po,sse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander och

Ryding.

Föredragande departementschefen anförde derefter:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 25 september

1882 har styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som

enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 21 maj samma år och

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 påföljande juni blifvit å ordinarie

stat från och med år 1883 uppförd under benämning väg- och

vatten-byggnads styrelsen, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1. Sarnl. 1 Afd. '' 1

Pensionering

af embets- och

tjensteman

samt betjente

vid väg- och

vatten-byggnadsstyrelsen,

äfvensom

deras enkor

och barn.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Maj:t måtte till civilstatens då församlade fullmäktige göra framställning

om rätt till inträde i civilstatens pensionsinrättning för nyssbemälde

styrelses embete- och tjensteman samt betjente.

Efter det denna ansökan blifvit direktionen för nämnde pensionsinrättning

tillstäld i ändamål att deröfver inhemta fullmäktiges yttrande,

har direktionen vid liandlingarnes öfverlemnande till fullmäktige anfört:

att, då följande styrelsens embete- och tjenstemän samt betjente,

nemligen: chefen, byråchefen, två byråingeniörer, kamreraren, registratorn,

vaktmästaren samt de sex distriktscheferne blifvit uppförda med

aflöning å ordinarie stat, deraf torde följa, att nämnde personal, hvilken

sålunda blifvit likstäld med de tjenstemanna-corpser, hvilka redan

vunnit delaktighet i pensionsinrättningen, jemväl borde komma i åtnjutande

af enahanda förmån, men att sådan delaktighet deremot icke

kunde tillerkännas de sex extra distriktsingeniörerna, såsom innehafvande

endast arfvoden; att, i fråga om klassindelningen, nämnde personer

borde, med tillämpning af dervid hittills följda grunder, tillhöra:

chefen — derest han, fastän hänförlig till de högre ämbetsmän, som

icke i allmänhet vore delegare i pensionsinrättningen, skulle i densamma

upptagas •— första pensionsklassen; byråchefen, likaledes första

klassen; kamreraren, andra klassen; byråingeniören, med lön och

ålderstillägg af tillhopa 3,300 kronor, tredje klassen; distriktscheferna,

likaledes tredje klassen; byråingeniören, med lön och ålderstillägg af

tillhopa 2,800 kronor, fjerde klassen; registratorn, likaledes fjerde klassen,

samt vaktmästaren, åttonde klassen; samt att, för den händelse

särskild! anslag af allmänna medel, utöfver förenämnde personals afgifter

till pensionsinrättningen samt dess enke- och pupillkassa, syntes

fullmäktige böra pensionsinrättningen beredas för pensionerandet af

samma personal jemte dess enkor och barn, direktionen åberopade eu

af öfverkommissarien vid inrättningen i sådant afseende uppgjord beräkning,

enligt hvilken ett årligt bidrag af i rundt tal 1,300 kronor

erfordrades för pensionsinrättningen, derest den, utan uppoffring af

egna tillgångar, skulle kunna upptaga nu ifrågavarande personal i

pensionsinrättningen och bereda densamma likställighet med förut varande

delegare.

För egen del hafva fullmäktige uti underdånig skrifvelse den 17

oktober nästlidet år afgifvit det utlåtande i ämnet, att fullmäktige medgåfve,

att väg- och vatten-byggnads styrelsen finge på de vilkor, som

i pensionsinrättningens reglemente funnes stadgade, upptagas bland de

verk och stater, som tillhöra pensionsinrättningen, med förbehåll dock

att ett årligt anslag af allmänna medel till belopp af 1,300 kronor

blefve pensionsinrättningen beviljadt; samt att fullmäktige under sådan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

3

förutsättning funnit, dels att chefen, i händelse han, ehuru i denna

egenskap hänförlig till de högre embetsmän, som för det då närvarande

icke i allmänhet vore delegare i pensionsinrättningen, skulle komma

att i klassifikationen upptagas, borde tillhöra första klassen, dels att

öfrige embets- och tjenstemän samt betjente vid väg- och vatten-byggnads

styrelsen skulle upptagas i de af direktionen föreslagna pensionsklasser.

Då, i enlighet med hvad i föregående likartade fall egt rum, billigheten

synes fordra, att de embets- och tjenstemän samt betjente,

om hvilka nu är fråga, beredas rättighet till inträde i civilstatens pensionsinrättning

utan större uppoffring från deras sida, än andra med

dem likstälda, som redan äro i pensionsinrättningen delaktige, fått vidkännas,

samt det af civilstatens fullmäktige derför uppstäda vilkor

icke lemnar rum för erinran, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bland de under rubriken

civilstatens pensionskassa uppförda anslag upptaga ett särskildt sådant

till belopp af 1,300 kronor för pensionering af de embets- och tjenstemän

samt betjente vid väg- och vatten-byggnads styrelsen, hvilka uppbära

lön på ordinarie stat, äfvensom af deras enkor och barn.

Uti denna departementschefens hemställan instämde

statsrådets öfrige ledamöter och blef densamma

af Hans Maj:t Konungen bifallen, hvarjemte

Hans Maj:t befalde, att utdrag af detta protokoll skulle

meddelas finansdepartementet vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde lnifvudtiteln: bil. 2.

Pensionering

af enkor och

barn efter befäl

och underbefäl

,m. fl.

vid hären.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär vriden^ hållet

inför Hans Maf.t Konungen uti statsrådet ä Stockholms

slott den 8 januari 1883.

:moiavt<j -*n;*!!i1 - if n •

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde

i underdånighet:

Genom verkstälda utredningar har blifvit ådagalagdt, att organisationen

af arméns enke- och pupillkassa allt ifrån denna kassas stiftande

varit bristfällig. Hå nämligen nämnda pensionsinrättning icke varit

fotad på vetenskapliga grunder, har det inträffat, att kassan, ifrån dess

stiftande, medgifvit sina delegare större pensionsrätt för enka och barn,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitcln: bil. 2.

5

än hvartill pensionsafgifterna bort berättiga, och ehuru dessa afgifter,

i ändamål af kassans förstärkande, tid efter annan förhöjts, hafva de

vidtagna åtgärderna befunnits icke vara tillfyllest. Det kassan tillhöriga

kapital kan för närvarande icke anses fullt motsvara kassans förbindelser

till dess pensionärer och delegare, enligt vedertagna sannolikhetsberäkningar,

utan har i detta hänseende brist uppstått.

De ifrån enke- och pupillkassan utgående pensioner vexla emellan

högst 375 kronor och lägst 30 kronor samt utgöra, för att exempelvis

nämna de två talrikaste tjenstegrupperna, endast 150 kronor

för kaptensgraden och 60 kronor för de två högsta underofficersgraderna.

Pensionerna äro således derjemte efter nutidens förhållanden

allt för otillräckliga, för att kunna uppfylla det med pensioneringen

afsedda ändamål. Vid jemförelse med åtskilliga för andra korporationer

bildade enke- och pupillkassor framgår, att dessa såväl till pensionernas

belopp som ock derutinnan, att staten vid deras bildande eller

till deras upprätthållande funnit sig böra på ett eller annat sätt medverka,

äro i en långt gynnsammare ställning än arméns enke- och pupillkassa,

som icke åtnjuter något understöd af statsmedel.

I anledning häraf anhöllo arméns fullmäktige i underdånig skrifvelse

den 8 november 1878, deri redogjordes för de förhållanden, som

ansågos med frågan ega sammanhang, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

låta genom en komité af sakkunnige personer utarbeta förslag till ett

tidsenligt ordnande af arméns enke- och pupillkassa, uttalande fullmäktige

tillika den öfvertygelse, att hvarje blifvande förslag i ämnet kunde

hvila på förutsättning af arméns offervillighet för ändamålet.

I särskild underdånig skrifvelse af samma dag anhöllo arméns

fullmäktige, då det kunde förväntas, att någon längre tid skulle komma

att erfordras för utarbetande af ett dylikt förslag, men det ansågs angeläget,

att åtgärder så snart som möjligt vidtoges till förbättrande af

kassans ställning samt pensionernas ökande, det nådig proposition till

Riksdagen måtte aflåtas om beredande af medel härtill genom medgifvande

att använda en del af de lönemedel, som besparades vid inträffande

ledigheter.

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af detta ärende den

21 februari 1879, fann Eders Kongl. Maj:t för godt åt utsedde komiterade

uppdraga att utarbeta förslag till enke- och pupillkassans tidsenliga

ordnande, hvarvid tillika fullmäktiges begge skrivelser till de

komiterade öfverlemnades; och har komitén den 5 mars 1881 till nådig

pröfning öfverlemnat betänkande och förslag angående pensionering af

arméns befäls och underbefäls, jemte vederlikars enkor och barn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

Departementschefen föredrog nu detta förslag, i hvad det angick

grunderna för pensioneringen samt bidrag till pensionsinrättningen från

delegarne och af statsmedel.

Beträffande först den storlek, till hvilken pensionerna borde bestämmas

för att motsvara med dem afsedda ändamål, hade komitén ansett

att ifrågavarande pensioner borde, i öfverensstämmelse med hvad i

detta hänseende vore i de flesta enke- och pupillkassor föreskrifvet,

bestämmas till viss procent af mannens eller fadrens lön samt till lägre

procent af den större lönen än af den mindre, och borde för underofficer

inräknas beklädnadsbidraget på sätt sker, när fråga är om sådan

tjensteman egen pension. Enligt den af komitén föreslagna procentberäkning

komme enkepensionerna att utgöra, exempelvis: i högsta

underbefäls- eller fanjunkaregraden 180 kronor, i kaptensgraden af

första klassen, hvilken grad naturligtvis måste för flertalet blifva gränsen

för befordran, 500 kronor, samt i den högsta eller generalsgraden

1,120 kronor.

Departementschefen ansåg de föreslagna pensionsbeloppen, Indika

folie nära dem, som i amiralitetskrigsmanskassans enke- och gratialfond,

civilstatens enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes enkeoch

pupillkassa, in. fl. dylika pensionsanstalter utginge till enkor och

barn efter delegare i motsvarande eller jemförlig ställning, vara väl

afvägda.

Vid besvarande af frågan, huru medel skola anskaffas till genomförande

af en dylik pensionering för militära tjenstemäns enkor och efterlemnade

barn, hade komitén funnit, att en enke- och pupillkassa, hvilken

medgåfve sådana pensioner, som de föreslagna, icke kunde, mer

än andra kassor af samma art och omfattning, åstadkommas genom afgifter

uteslutande från delegarne sjelfve. Tillskottet måste då sökas

från staten. Lika litet som en enskild arbetsgivare, kunde staten vara

tillfreds med att se sina tjenares efterlemnade närmaste anhöriga lida

den nöd, hvars förekommande afses genom enkors och barns pensionerande.

Det statsändamål, som genom en dylik pensionering ses till

godo, hade staten också inom olika områden af förvaltningen genom ett

eller annat medel sökt vinna. Sådana medel hade varit för presterskapet

och skolstaten nådåren, för civile tjenstemän det å nionde hufvudtiteln

uppförda statsanslag, som utgjorde tillgången för den s. k. allmänna

enke- och pupillfonden i civilstatens pensionskassa, för alla åter

pensionering å allmänna indragningsstaten enligt särskilda riksdags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

7

beslut, samt slutligen, och för att undslippa de oftast obehagliga framställningarna

till Riksdagen i enskilda fall och för att afskaffa sådana föråldrade

institutioner som nådåret, jemförelsevis rikliga understöd till

enke- och pupillkassor med obligatoriskt inträde för alla till en viss

tjenstemannaklass hörande personer.

Vid armén hade staten till understöd åt embets- och tjenstemäns

samt underofficerares med vederlikars i fattigdom efterlemnade enkor

och barn å nionde hufvudtiteln anslagit 50,000 kronor, hvarförutom åt

dylika en årlig summa, uppgående vid den tid, komiténs betänkande

afgafs, till öfver 9,000 kronor, utginge från allmänna indragningsstaten

på grund af särskilda beslut.

Från statsanslaget å 50,000 kronor utdelades pensioner med ytterst

små belopp, såsom för en öfverstes enka och barn tillsammans 150 kronor,

en kaptens 75 kronor o. s. v. Det kunde derföre antagas att,

efter inrättande af en enke- och pupillkassa med de pensioner, komitén

föreslagit, och i hvilken hvarje tjensteman vid armén vore skyldig inträda,

nämnda för de aldra fattigaste afsedda pensionering kunde indragas.

Under sådant förhållande skulle, i den mån nuvarande pensionsberättigade

afginge, statsanslaget å 50,000 kronor besparas statsverket

i ersättning för det understöd, som i stället måste gifvas åt arméns nya

enke- och pupillkassa.

Kornme så frågan om storleken af det erforderliga bidraget från

statsmedel.

För bestridande af pensioneringen enligt det af komitén gjorda förslag

rörande den nya enke- och pupillkassan skulle, enligt en vid

komitébetänkandet fogad vetenskaplig utredning, en afgift af 3^ procent

årligen å hvarje delegares lön, jemte till underofficerare utgående beklädnadsbidrag,

göra till fyllest, förutsatt att afgiften utginge till lefnadens

slut. Vid jemförelse med andra faststälda enke- och pupillkassor

ansåg komitén delegarnes utgifter böra bestämmas till 2 procent, då det

bidrag, som statsverket i sådant fall skulle lemna, uppginge till tf procent

å de aflöningsbelopp, för hvilka afgiften skulle beräknas. Då emellertid

statsbidraget, lika väl som delegarnes egna utgifter, måste utgå

till lefnadens slut, men vid sådant förhållande mötte tekniska svårigheter

att på förhand béräkna statsbidraget i fråga om af skedade delegare,

hvilkas antal ej kunde förut bestämmas, hade komitén ansett lämpligast

att statsbidrag för de afskedade icke utginge, utan i stället statsbidraget

för de tjenande beräknades till något ökadt belopp eller till 1 J

procent i stället för förutnämnda 1 % procent.

Under förutsättning således, att statsverkets bidrag borde utgöra

1 \ procent årligen på summan affalla de löner och beklädnadsbidrag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln: bil 2.

hvilka enligt gällande stadgande!! kunna läggas till grund vid bestämmande

af fyllnadspension, skulle, enligt nu gällande stater, kostnaden för

statsverket uppgå till 67,708 kronor. Då deremot pensionsanslaget å50,000

kronor i stället skulle efterhand kunna indragas, vore det föreslagna

bidraget, i jemförelse med bidragen till andra enke- och pupillkassor,

ganska litet vid fråga om en så talrik tjenstemannaklass som arméns.

Härtill komine ock, att den pensionering från allmänna indragningsstaten

af militärers efterlemnade enkor och barn, som nu, på grund

af särskilda framställningar hos Riksdagen, förekomme, borde efter

den nya pensioneringens genomförande kunna till sällsynta fall inskränkas.

Departementschefen delade komiténs åsigt, att för den ifrågasatta

nya pensionsinrättningen till förmån för enkor och barn efter befäl

och underbefäl med vederlikar vid armén statens medverkan vore

oumbärlig, äfvensom att statens årliga bidrag lämpligen borde utgöra

lp procent af lönerna, beräknade på sätt komitén föreslagit. Då emellertid

antalet befäls-, men isynnerhet underbefälsplatser vid armén genom

den nya härordning, om hvilken förslag komme att för Riksdagen

framläggas, skulle ökas, blefve deraf en följd, att statens bidrag, under

förutsättning att nämnda härordningsförslag godkändes, komme att

uppgå till en något högre siffra, än den af komitén på grund af nu

gällande stater beräknade. Enligt verkstäld utredning inom landtförsvarsdepartementet

erfordrades- nämligen under första öfvergångsåret

till ny härordning ett belopp af 79,171 kronor 13 öre, hvarför anslag

således borde beredas för år 1884, samt efter härordningens fullständiga

genomförande 109,379 kronor 46 öre. Härvid hade korpraler och

konstaplar, ehuru i härordningsförslaget hänförda till underbefälsgraden,

icke tagits i beräkning, då all pensionering för dem fortfarande såsom

hitintills borde ske från samma medel, som vore afsedda för pensionering

af manskapet.

Hvad angår frågan, hvilka personer höra utgöra kassans delegare,

hade komitén föreslagit, att inträdet i arméns nya enke- och pupillkassa,

i likhet med hvad i fråga om andra af staten understödda dylika

kassor vore allmänt stadgadt, skulle blifva obligatoriskt, så att

hvar och en, som efter den dag, reglemente för kassan vunne tillämpning,

tillträdde lön, hvarmed pensionsrätt i arméns pensionskassa är

förenad, derigenom blefve delegare i kassan. Endast för några få be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

9

ställningar hade undantag härifrån på grund af särskilda förhållanden

måst göras. Såsom skäl för sin åsigt, att arméns personal borde, så

fort ske kunde, vinna inträde i nya enke- och pupillkassan, hade komitén

anfört, hurusom det syntes icke blott för nämnda personal vara af

synnerlig vigt att snart komma i åtnjutande af den trygghet i afseende

på efterlefvandes underhåll, som genom kassan vunnes, utan äfven

för staten önskligt att befrias från de extra ordinära fordringar på sådant

understöd, hvilka nu enligt särskilda riksdagsbeslut såges till godo

å allmänna indragningsstaten; och det vore vunnen pensionsrätt i nya

kassan, som först beröfvade enkor och barn efter militärer förhoppningen

att blifva på dylikt sätt af staten bisprungna.

Under sådant förhållande hade komitén funnit sig tillika böra

föreslå, att nuvarande tjenande delegare i arméns pensionskassa måtte

ega rättighet att, äfven innan han på den grund, att han tillträder ny

lön, måste blifva delegare i nya enke- och pupillkassan, ingå i denna

kassa, så framt han inom ett år från den dag, reglemente för kassan

vinner tillämpning, derom gör anmälan. Men ett sådant upptagande i

kassan af hela den nu tjenande personalen kunde icke ske utan passande

retroaktiva inbetalningar, och då kassan vore bygd på bidrag

både från delegarne sjelfve och från statsverket, borde — i betraktande

jemväl af de skäl, hvilka från statens sida talade för att påskynda

öfvergången till de förhållanden, som af kassan komme att skapas —

kunna från statsverkets sida förväntas understöd till denna öfvergångs

förverkligande, under vilkor likväl, att bidraget ej för statsverket stälde

sig i ofördelaktigare proportion till summan af de inträdande delegarnes

retroaktivafgifter, än den proportion, som förut blifvit föreslagen

mellan statens och delegarnes framtida tillskott till kassan, det vill

säga 11 : 2.

Departementschefen förmälde sig ej kunna annat än gilla hvad

komitén sålunda föreslagit, men anhöll att, enär frågan om beloppet

af det bidrag från statsverket, som för öfvergången blefve erforderligt,

stode i visst sammanhang med frågan om den gamla enke- och pupillkassans

ställning, få återkomma till nämnda fråga efter det redogörelse

för denna ställning först lemnats.

Sedan krigsbefälet af förekomna anledningar beslutat, att åt sakkunnig

person skulle uppdragas att verkställa utredning af den gamla

enke- och pugnllkassans ställning med hänseende till kassans tillgångar

Bill. till llilcsd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Monde Imfvudtiteln: bil. 2.

och förbindelser, fingo arméns fullmäktige vid sammanträde år 1875 mottaga

en sådan, af lektorn W. Jochnick på anmodan afgifven utredning. I

denna utredning, daterad den 25 augusti 1869, beräknades den brist, som

betecknades af skilnaden mellan, å ena sidan, kassans förbindelser till dess

pensionärer och delegare och, å andra sidan, kassans kapitalfond, hafva

den 1 juni 1868 i rundt tal uppgått till icke mindre än 206,000 kronor.

En pensionsinrättnings förbindelser vore nämligen af två slag: förbindelserna

till de för tillfället varande pensionärerne samt förbindelserna

till delegarne, det vill säga till möjligen blifvande pensionärer. Dessa

förbindelser, kapitaliserade i enlighet med en viss antagen räntefot

och lifräntetabell, borde motsvaras af de så kallade pensions- och delegarefonderna.

Då nu vid sagda tidpunkt pensionsfonden rätteligen

skulle utgöra 513,889 kronor samt delegarefonden 377,781 kronor eller

sammaulagdt 891,670 kronor, men kassans då egande kapital utgjorde

endast 680,000 kronor, befans således bristen, efter ett af särskildt

angifna skäl gjordt mindre afdrag, uppgå till ofvannämnda belopp

206,000 kronor. Efter de sannolikhetsberäkningar och de principer,

på hvilka pensionsinrättningar böra vara grundade, både nämligen

medgifvits större pensionsrätt, än hvartill de erlagda afgifterna bort

berättiga.

Sedermera bär likväl, enligt särskilda utredningar från samma

band, kassans ställning ansenligt förbättrats och den matematiska bristen

minskats, hvilket torde bero förnämligast på vissa för denna

kassa särskildt gynsamma förhållanden i afseende å delegarnes lifslängd

och dödligheten bland pensionärerne. Enligt verkstäld utredning

af kassans ställning den 31 december 1881 borde pensionsfonden

samma dag utgöra 506,606 kronor och delegarefonden 399,759 kronor,

så att kassans hela ansvarighetsbelopp då uppgick till 906,365 kronor.

Kassans kapital vid samma tid utgjorde 849,221 kronor, och hade bristen

alltså minskats till endast 57,144 kronor.

Komitén hade, vid fråga om den gamla enke- och pupillkassans

reglering, trott att från armébefälets sida kunde påräknas gillande af

ett förslag, som läte de båda grupper af kassans fordringsegare, hvilka

utgjordes af dels de redan befintlige pensionärerne och dels de ur

tjenst afgångne samt således från inträde i nya kassan uteslutna delegarne

i den gamla kassan, utfå sina fulla fordringsbelopp derigenom,

att af kassans tillgångar i första rummet fylldes pensionsfonden och

de afskedade delegarnes lott i delegarefonden. Ofverskottet af den

gamla kassans kapital, hvilket öfverskott blifvit beräknadt till 130,000

kronor, borde då ingå i den nya enke- och pupillkassan såsom bidrag

till de nu tjenandes inlösen i sistnämnda kassa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

11

Under förutsättning häraf, hade komitén beträffande retroaktivafgifterna

föreslagit, att redan varande delegare i arméns pensionskassa

skulle vid inträdet i den nya enkekassan erlägga retroaktivt,

dock utan ränta, tre fjerdedelar af alla de vare sig års- eller befordringsafgifter,

som han skulle erlagt, om kassan funnits vid den tid, han

tillträdde första lönen, och han allt sedan deri varit delegare. Vid

tillämpning häraf skulle, under vissa angifna förutsättningar, retroaktivafgifterna

komma att uppgå exempelvis: för fanjunkare vid regemente

eller corps, 53 år gammal, till 277 kronor 88 öre; för general, 60 år

gammal, till 2,365 kronor 50 öre; för regementsläkare, 38 år gammal,

till 573 kronor o. s. v.

Summan af de afgifter, som sålunda komme att för de nu tjenandes

öfvergång i den nya kassan af dem sjelfve erläggas, motsvarade

dock icke värdet af den pensionsrätt, som vid inträdet blefve dem tillerkänd,

men retroaktivafgifternas begränsning vore nödvändig, om eljest

frivilligt inträde i kassan skulle kunna påräknas eller det tvungna kunna

utan hårdhet åläggas. Den brist, som måste fyllas,, hade, enligt en af

komitén öfverlemnad utredning, blifvit beräknad till 650,000 kronor,

hvaraf dock 130,000 kronor funnes att tillgå uti det från den gamla

enke- och pupillkassan påräknade öfverskottet. Den återstående verkliga

bristen utgjorde således 520,000 kronor.

Då emellertid det för nya enke- och pupillkassan ifrågasatta

årliga statsbidrag, 1 1/2 procent af lönemedlen, beräknats utgå till fullo

från och med det år, kassan komme att träda i verksamhet, men de

fleste bland de nuvarande löntagarne kunde antagas ej genast .deri

inträda, kunde i sjelfva verket den del af årsanslaget, som under tiden

belupit sig på de senare inträdandes beställningar, tagas till hjelp för

deras inlösen i kassan. Det bidrag till bristens betäckande, som redan

härigenom af staten lemnades, beräknades approximativt till 120,000

kronor.

Då återstoden 400,000 kronor likväl vore alltför betydlig för att

direkt statsanslag af denna storlek på en gång eller på kortare tid

fördeladt syntes kunna påräknas, hade komitén föreslagit, att jemväl

detta belopp skulle från gamla enke- och pupillkassan öfverlemnas

till den nya, emot medgifvande från statens sida, att den pensionering,

hvilken någon tid framgent ålåge den gamla kassan, finge till den del,

som kassan icke med sina då återstående tillgångar förmådde utreda,

bestridas från det å nionde hufvudtiteln uppförda kreditiv för armébefälets

egen pensionering. På sådant sätt skulle statsunderstödet

komma att utgå med jemförelsevis små och sjunkande belopp under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

en följd af år, och kunde utgiften antagas redan under de första åren

komma att stadna vid omkring 25,000 kronor.

Beträffande komiténs förslag i sednast anförda delar yttrade

departementschefen:

De retroaktiva afgifter, som måste fordras af den nu Renande

personalen för dess inträde i den nya enke- och pupillkassan, anser

jag icke lämpligen kunna sättas högre än komitén föreslagit. Utbetalningen

af de ganska betydliga belopp, hvartill nämnda afgifter uppgå,

torde ändock för de fleste blifva nog kännbara. På samma gång flnner

jag å andra sidan nedsättning af de föreslagna retroaktivafgifterna

icke kunna ske utan att statsverket alltför mycket betungas, helst

statens andel i inlösningssumman i jemförelse med delegarnes andel

deri lärer, i likhet med det föreslagna årsanslaget till kassan, böra inskränkas

till den förutsatta proportionen af 1 l/2: 2, hvilken proportion

vid godkännande af komiténs förslag bibehålies.

För den nu Renande personalens inlösen i den nya kassan erfordras

enligt komiténs utredning, utöfver retroaktivafgifterna och de

beräknade besparingarna på kassans föreslagna årsanslag, ett ytterligare

belopp af 530,000 kronor. Komiténs förslag, att detta belopp

borde erhållas genom öfverlemnande till den nya kassan af tillsammans

530,000 kronor utaf den gamla kassans tillgångar, anser jag mig

böra förorda, dervid jag förutsätter, att armébefälet skall för sin del

godkänna denna anordning, derest i stället beredes annan utväg till

fullgörande af den pensionering, som efter ett sådant öfverlemnande ej

kan bestridas med gamla kassans återstående tillgångar.

_ Deremot kan jag icke biträda komiténs förslag att sistnämnda

pensionering skulle bestridas från kreditivet till armébefälets egen pensionering,

då jag anser möjligheten att berörda kreditiv kunde blifva

till hela sitt belopp behöfligt till det ändamål, hvarför det är afsedt,

icke böra lemnas å sido. Arméns fullmäktige hafva i sin underdåniga

skrifvelse den 8 november 1878 ifrågasatt, att en del af de lönemedeb

som besparas under tiden innan lediga tjenster återbesättas, kunde få

till pensionsinrättningens förmån användas. Anlitas denna utväg,

skulle i verkligheten hela bidraget till pensioneringen på visst sätt betalas

af pensionsinrättningens delegare sjelfve, då anordningen föranledde,

att armébefälets befordran och tillträde af lön i någon mån fördröjdes,

hvaremot icke någon ökad utgift för statsverket uppstode.

Att gorå en dylik anordning mera stadigvarande, såsom arméns fullmäktige

torde åsyftat, skulle jag dock för min del icke velat förorda;

men då frågan nu gäller allenast fyllandet af ett tillfälligt behof, hvilken

i samma mån den gamla kassans pensionärer afgå, skulle för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 2.

13

hvarje år minskas för att inom kort helt och hållet försvinna, och då

vid sådant förhållande icke heller några framtida anspråk på lönebesparingarnas

utbytande mot kontant anslag kunna ifrågakomma, anser

jag i förevarande fall goda skäl tala för behofvets fyllande på denna

väg, helst lönebesparingars användande för liknande ändamål af

Riksdagen ansetts, i fråga om presterskapets år 1874 bildade enkeoch

pupillkassa, kunna till och med i ganska vidsträckt omfattning

medgifvas. Hela bidraget till gamla enke- och pupillkassans pensionering

skulle, enligt komiténs förut anförda utredning, uppgå till endast

omkring 25,000 kronor under de första åren för att derefter oupphörligt

sjunka, och derest tillika denna kassas ställning fortfarande

förbättras, skulle i följd deraf behofvet af bidrag än ytterligare

minskas.

Den pensionering af enkor och barn efter militärer, som sker

medelst det å nionde hufvudtiteln för ändamålet nu uppförda anslag å

50,000 kronor, synes mig af enahanda skäl och på det nämnda anslagmåtte

kunna afföras ur riksstaten på samma gång det föreslagna årliga

anslaget till understöd för nya enke- och pupillkassan i staten upptages,

jemväl böra bestridas från omförmälda lönebesparingar och således

indirekt af armébefälet sjelft. Erfarenheten har i fråga om denna

pensionering visat, att ett betydligt antal pensionsrum hvarje år genom

pensionärers afgång blifvit ledigt. Med afseende å den tid af ett år,

hvarunder det skulle stå den nu Renande personalen öppet att genom

inträde i den nya kassan tillförsäkra sina efterlemnade pensionsrätt,

derstädes, synes rättigheten till sådant pensionsunderstöd, som nu utgår

från anslaget å 50,000 kronor, kunna inskränkas till dem, som redan

äro eller inom utgången af nämnda preskriptionstid skulle med tillämpning

af nu gällande bestämmelser vara berättigade till pension från anslaget.

Det torde ock kunna antagas, att sammanlagda beloppet af ofvan

uppgiga summor eller 75,000 kronor aldrig i dess helhet skulle för här

omförmälda begge slag af pensionering behöfva af lönebesparingarna

utgå, och i betraktande af den höga lefnadsålder, flertalet af pensionstagande

enkor torde innehafva, samt de begränsningar af tiden för

pensions åtnjutande, som för pensionsberättigade barn finnas stadgade,

lärer otvifvelaktigt det'' under första åren erforderliga pensionsbelopp

komma att med hastighet nedgå samt ej heller särdeles lång tid förflyta

innan hela pensioneringen i det närmaste afslutats, i följd hvaraf

de tillfälliga åtgärderna för pensioneringens uppehållande skulle upphöra.

Under den tid, pensioneringen ännu är störst, synes den för beredande

af medel dertill erforderliga vakanstiden komma att utgöra

omkring två månader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

Jag anhåller slutligen få erinra, att krigsbefälet eller arméns fullmägtige

skola, enligt gällande bestämmelser, kallas att sammanträda

under innevarande år. Vid detta sammanträde skulle armébefälet alltså

höras i de ämnen, som röra enke- och pupillkassans ordnande, hvarefter

det reglemente, som för den nya kassan utfärdas, bör kunna tilllämpas

från den 1 januari 1884.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, liemstälde departementschefen

i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmäktige medgifva:

l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp

af 530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till eu för enkor

och barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd ny

pensionsinrättning eller arméns nya enke- och pupillkassa; 2:o) att

allt hvad som derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans tillgångar

återstår må tillfalla samma kassas pensionsfond samt delegarefonden

för kassans ur tjenst afgångne delegare, samt 3:o) att arméns

nya enke- och pupillkassas förvaltning må utan kostnad för densamma

handhafvas af arméns pensionskassas styrelse och tjenstemän, — Riksdagen

måtte

dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,

motsvarande \\ procent årligen på summan af de löner och beklädnadsbidrag,

livilka enligt gällande stadganden kunna läggas till grund vid

bestämmande af fyllnadspension för befäl och underbefäl med vederlikar

vid hären, samt för sådant ändamål å riks st atens nionde hufvudtitel

för år 1884 uppföra, under benämning: »bidrag till pensionering af enkor

och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid hären», ett ordinarie

anslag af 79,170 kronor;

dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas

för ledigblifna tjenster vid hären, innan desamma återbesättas,

må bestridas så väl den pensionering, hvilken någon tid framgent

kommer att åligga arméns nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån

det åt denna kassa år 1884 ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande

afgifter icke förslå, som ock pensioneringen af dem, hvilka redan

äro eller inom 1884 års utgång skulle med tillämpning af nu gällande

stadganden vara berättigade till pension från det under benämning

»pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares

enkor och barn» å nionde hufvudtiteln uppförda anslag å 50,000

kronor;

dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten

för år 1884.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

15

I departementschefens hemställan instämde statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle protokollsutdrag

i ärendet öfverlemnas till finansdepartementet

för ledning vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Pension för

förr&dsshrifvaren

vid

Stockholms

utredningsförråd

C. J.

Mellström.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsarenden, hållet inför

Hans Maj:t Ronungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 29 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

RyDING.

Departementschefen föredrog- härefter i underdånighet en af

arméförvaltningen å intendentsdepartementet med skrifvelse af den 21

nästlidne november öfverlemnad underdånig ansökan af förrådssjtrifvaren

vid Stockholms utredningsförråd, Carl Johan Mellström, att han,

som, enligt ansökningen vidfogad styrkt tjensteförteckning, vore född

den 4 juli 1818, blifvit den 1 april 1853 antagen till extra förrådsskrifvare

och den 11 oktober sistnämnda år konstituerats att vara förrådsskrifvare

vid Stockholms utredningsförråd, mot åtnjutande af det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: Ml. 3.

17

arvode och öfriga förmåner, som samma befattning åtfölja, måtte, då

han efter 30 tjensteår och uppnådda 65 lefnadsår aflinge från förrådsskrifvarebefattningen,

hugnas för sin återstående lifstid med årlig pension

till belopp motsvarande förrådsskrifvare-arvodet; varande ansökningen

förordad af intendenten vid utredningsförrådet, hvilken vitsordat

Mellströms städse ådagalagda nit, ordentlighet och arbetsamhet i sin

tjensteutöfning.

Arméförvaltningen hade för egen del, med upplysning att förrådsskrifvaren

Hellström ej på grund af gällande författningar vore

berättigad till pension å allmänna indragningsstaten, förmält, hurusom

det syntes med billighet öfverensstämmande, att Hellström, som hade

hustru och enligt uppgift icke förmått af den knappa aflöningen aflägga

några besparingar till framtida behof samt dessutom blifvit förvägrad

rätt till delaktighet i civilstatens pensionsmrättnmg, hnge etter

långvarig, trogen och väl vitsordad tjenstgöring, vid sin numera framskridna

ålder af allmänna medel beredas ett mot nöd på hans ålderdom

någorlunda betryggande understöd, hvarföre och då Hellström

till följd af ålder och dermed aftagande krafter icke längre kunde anses

vara i sin ansträngande befattning fullt tjenstbar, men å andra

sidan af ekonomiska skäl hindrades att från befattningen afgå utan

förmån af pension, förvaltningen hemstälde, det Kongl. Haj:t täcktes

till Riksdagen aflåta proposition om uppförande för Hellström, i likhet

med hvad tid efter annan skett beträffande de vid regementenas förråd

anstälde och med arvode afiönade tjensteman och betjente, af

pension å allmänna indragningsstaten till belopp motsvarande hans

förrådsskrifvare-arvode, eller 1,200 kronor.

Hed afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Haj:t täcktes föreslå näst sammanträdande Riksdag att för

Hellström å allmänna indragningsstaten uppföra eu årlig pension,

motsvarande hans förrådsskrifvare-arvode eller tolfhundra kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder Hellström, efter

fylda 65 lefnadsår och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande

från förrådsskrifvarebefattningen vid Stockholms utredningsförråd.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Hans Maj:t Konungen täcktes härtill lemna

nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet i detta

ärende finansdepartementet meddelas till iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstadens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 4.

19

Utdrag af protokollet öfver land tför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 29 december 1882.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Boven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:

Chefens för Jönköpings regemente, af generalbefälhafvaren i 2:dra Pension för

militärdistriktet med tillstyrkan öfverlemnade memorial af den 9 sist- vari™Jönkö™

lidne oktober, hvaruti regementschefen hemstält, att vaktmästaren vid pings regeregementets

förråd, f. d. stockmakaren Johan Magnus Blomberg måtte ä

förflyttas på indragningsstat med bibehållande af sitt nuvarande vakt- stockmakaren

mästarearvode 250 kronor. Till stöd för denna framställning hade

regementschefen andragit, att Blomberg, som vid regementet tjenstgjort ™ e’9''

såsom sjukhus- och förrådsvaktmästare under 44 £ år och samtidigt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

såsom stockmakare i 31 f- år, numera vid en uppnådd ålder af 71 år

till följd af försvagade själs- och kroppskrafter och förminskad synförmåga

ej längre kunde tillfredsställande sköta sin tjenst såsom förrådsvaktmästare,

i hvilken egenskap han vore förrådsförvaltarens enda

biträde; att likväl för tillsyn och vård af de under senare år å regementets

mötesplats tillkomna flera dyrbara byggnader jemte förrådsoch

sjukvårdspersedlar af flera slag kräfdes män med oförsvagade

krafter; samt att Blomberg desto hellre syntes vara förtjent af understöd,

som han sannolikt under sin mångåriga tjenstgöring i de kalla

förråden i förtid ådragit sig de krämpor, hvilka förminskat hans tjenstbarhet,

och han under sin långa tjenstetid städse på ett hedrande

sätt med ordning och pligttrohet skött sina åligganden, hvartill komme

att Blomberg jemte hans åldriga hustru befunne sig i små omständigheter

och endast i ringa mån kunde bidraga till sitt uppehälle.

Uti häröfver infordradt utlåtande hade arméförvaltningen''å intendents-

och civila departementen, jemte anmälan att Blomberg, såsom

för detta stockmakare vid regementet, på grund af gällande pensionsreglemente

och nådiga brefvet den 9 februari 1858 uppbure pension

och fyllnadspension till sammanlagdt belopp af 200 kronor, i underdånighet

anfört att, efter Blombergs afgång från vaktmästarebefattningen,

hvilken afgång komme att för honom medföra förlust äfven af

hittills åtnjuten fri bostad, dessa pensionsmedel torde blifva långt ifrån

tillräckliga för beredande af ett torftigt uppehälle åt Blomberg, hvilken,

enligt särskildt infordrade prestbetyg och intyg af ordföranden i vederbörande

kommunalnämnd, nu efter långvarig och trogen tjenstgöring

samt vid högt framskriden lefnadsålder befunne sig jemte familj i

mycket små omständigheter; hvarföre och då vid flera föregående tillfällen

pensionsbidrag åt afgående förrådsbetjening blifvit å allmänna

indragningsstaten anvisade, arméförvaltningen hemstälde, att pension

till det af regementschefen föreslagna belopp måtte Blomberg å nämnda

stat beredas och att innehafvandet af sistnämnda pension måtte förklaras

icke utgöra hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den

honom tillagda fyllnadspensionen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ej mindre uppföra

Blomberg å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig

pension, motsvarande hans förrådsvaktmästarearvode eller tvåhundra
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 4.

21

femtio kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder

han varder från förrådsvaktmästarebefattningen entledigad, än

ock medgifva, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra

hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den fyllnad i hans från

arméns pensionskassa utgående pension såsom stockmakare, hvilken

enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 honom tillkommer.

Hans Maj:t Konungen täcktes härtill lemna nådigt

bifall; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende

finansdepartementet meddelas till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

Pension för

vaktmästaren

vid

Uplands

regementes

förråd

E. Skörd.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär suden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 29 december 1882.

»

Närvaran de:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Tbemptander,

Ryding.

Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:

Arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 17 sistlidne november, hvaruti arméförvaltningen anmält,

hurusom chefsembetet vid Uplands regemente hos arméförvaltningen

förordat en af vaktmästaren vid regementets förråd Erik Skörd gjord

anhållan att vid afgång från tjensten, hvilken han funne sig för sjuklighet

och ålderdomsbräcklighet icke vidare kunna nöjaktigt sköta,

blifva hugnad med något årligt understöd; varande dervid af chefsembetet

upplyst och vitsordadt: att Skörd, hvilken vore född den 5

januari 1808, antagits till soldat vid regementet den 21 oktober 1827

och på egen begäran erhållit afsked den 3 maj 1834, att han så väl

under denna tjenstetid som sedermera under oafbruten anställning vid

regementets förråd dels såsom biträdande förrådsdräng intill år 1853,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde Imfvudtiteln: bil. 5.

23

och dels i egenskap af vaktmästare från och med den 19 januari sistnämnda

ar, städse visat ärlighet, trohet, duglighet och noggrannhet i

sina befattningar samt i öfrigt fört en utmärkt hedrande vandel, hvadan

han ock den 16 november 1869 i nåder hugnats med medaljen i

silfver “för nit och redlighet i rikets tjenst4''.

Som derjemte af ett utaf arméförvaltningen från ordföranden i

vederbörande kommunalnämnd infordradt intyg framginge, att Skörd

efter afskedet antagligen komme att sakna de för hans uppehälle nödiga

medel, samt billigheten syntes fordra, att Skörd efter mångårigt

och väl vitsordadt arbete i kronans tjenst samt i anseende till hans

bristande arbetsförmåga erhölle från allmänna medel något bidrag till

sitt uppehälle, hade arméförvaltningen ansett sig böra i underdånighet

hemställa, att Kongl. Majrt måtte, i likhet med hvad vid jemförliga

fall tillförene egt rum, till Riksdagen aflata nådig proposition om pension

för Skörd från allmänna indragningsstaten till belopp af 250 kronor,

motsvarande det af honom åtnjutna arvode såsom förrådsvaktmästare.

Då Skörd, enligt hvad sålunda blifvit vitsordadt, på ett hedrande

sätt skött sin befattning och varit i statens tjenst anstäld under 55 år,

hvaraf 30 år såsom förrådsvaktmästare, samt nu vid snart uppnådda

75 lefnadsår saknade förmåga att, efter afsked från vaktmästarebefattningen,

hvilken ej berättigade honom till pension från arméns pensionskassa,

i nämnvärd mån genom arbete bidraga till sin försörjning,

tillstyrkte statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes

föreslå näst sammanträdande Riksdag att för Skörd å allmänna indragningsstaten

^ uppföra em pension af 250 kronor, att af honom under

hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med

månaden näst efter den, då han erhållit afsked från vaktmästarebefattningen.

Härtill täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall; och skulle utdrag af protokollet härom finansdepartementet

meddelas till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Pension för

f. d. lektorn

vid krigsskolan

8. W.

Lundblads

enka.

Utdrag af ''protokollet öfver landtför sv ars ärenden, hållet inför

Hans Maj it Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 29 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:

En af f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia

Maria Lundblad, född Sandeberg, gjord ansökning, deruti hon, med förmälan

hurusom hennes man efter en nära tjuguårig verksamhet vid krigsskolan

blifvit i sammanhang med skolans förändrade organisation år 1874

på indragningsstat förflyttad och dervid gått miste om en del af de med

tjensten förenade förmåner, i underdånighet anhållit, att då vid lektorn

Lundblads den 20 maj 1882 timade frånfälle visat sig att, på sätt af

ett vid ansökningen fogadt transsumt af bouppteckningen bestyrktes,

tillgångarna i boet icke ens försloge till skuldernas gäldande,, samt

sökanden jemte två oförsörjda döttrar i följd häraf befunne sig i fullkomligt

medellöst tillstånd och vid redan uppnådda 58 år icke mera

sjelf förmådde i nämnvärd mån bidraga till sin försörjning, KongL

Maj:t täcktes i nåder bereda henne någon pension af allmänna medel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 6.

25

Uti afgifvet yttrande häröfver hade chefen för krigsskolan vitsordat

det nitiska och omsorgsfulla sätt, hvarpå lektorn Lundblad bestridt

sin lärarebefattning vid krigsskolan och i sådant hänseende upplyst,

att Lundblad till underlättande af undervisningen icke allenast

utarbetat åtskilliga läroböcker, utan äfven utöfver den bestämda lektionstiden

användt icke obetydlig tid till särskild handledning åt de kadetter,

som deraf hade behof, hvarjemte chefen för krigsskolan meddelat, att

lektorn Lundblad, hvilken, då krigsskolan år 1874 omorganiserades och

Lundblads lärareplats indrogs, nödsakades mot sin vilja lemna sin verksamhet

vid skolan, dervid erhållit sin lön i pension, men icke någon

ersättning för de Övriga förmåner, såsom fri våning, trädgårdsland m. m.,

han vid skolan åtnjutit, och att, då denna minskning i inkomster varit

för Lundblad så mycket kännbarare, som han vid afgången från sin

befattning befunnit sig i en ålder, vid hvilken han haft svårt att förskaffa

sig nya inkomster, Lundblad sedermera ständigt måst kämpa

mot penningebekymmer, hvarom den företedda bouppteckningen äfven

vittnade; och hade inspektören för militärläroverken uti afgifvet utlåtande,

på grund af de utaf chefen för krigsskolan anförda skäl, hemställt,

att en pension af 400 kronor måtte sökanden beredas.

Departementschefen anförde derefter:

Då enkan Lundblad, enligt hvad jag inhemtat, icke åtnjuter något

understöd af allmänna medel, synes mig, vid de förhållanden, som af

handlingarna i öfrigt ådagaläggas, hennes ställning synnerligen behjertansvärd

och jag tvekar derför icke, helst vid 1874 års riksdag pension

å allmänna indragningsstaten under liknande omständigheter blifvit

beviljad enkan efter annan med Lundblad samtidig lektor vid krigsskolan,

att underdånigst anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

den snart sammanträdande Riksdagen att för enkan Lundblad å

rikets allmänna indragningsstat uppföra eu årlig pension af 300 kronor,

att med beräkning från 1883 års ingång af henne under hennes återstående

lifstid åtnjutas, så länge hon i sitt enkestånd förblifver.

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga

tillstyrkan behagade hans Maj:t Konungen härtill

lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet

härom finansdepartementet meddelas till iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för

regementsläkaren

A.

J. A. Wiedbergs

enka.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hatts Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott

den 29 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochsciiild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Rydino.

Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:

En af regementsläkaren vid lifregementets grenadiercorps in. in.

Anders Joachim Adolf Wiedbergs enka Fredrika Amalia Charlotta Wiedberg,

född Holmberg, ingifven underdånig ansökning, det Kongl. Maj:t

täcktes genom aflåtande af nådig proposition till Riksdagen bereda

henne pension å allmänna indragningsstaten.

Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtades: att regementsläkaren

A iedberg, som var född den 27 augusti 1838, efter afslutade

medicinska examina blifvit utnämnd: 1867 till slottsfäkare vid

Gripsholm och stadsläkare i Mariefred, 1871 till andre och 1879 till

förste bataljonsläkare vid Södermanlands regemente samt 1881 till rege
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

27

mentsläkare vid lifregementets grenadiercorps och läkare vid Strömsholms

hingstdepot; att Wiedberg aflidit den 13 november 1881 i difteri,

som han ådragit sig under sjukbesök, efterlemnande, jemte enkan,

fyra oförsörjda barn i en ålder mellan 13 år och månader; att bouppteckningen

efter Wiedberg utvisade en behållning af allenast 932

kronor 76 öre, samt att sökanden för sin och sina minderåriga barns

bergning ej egde, utom den obetydliga behållningen i boet, annan tillgång

än en pension af 90 kronor från statsanslaget för embets- och

tjenstemäns vid armén i fattigdom efterlemnade enkor och barn.

Uti häröfver den 4 december 1882 afgifvet underdånigt utlåtande

hade medicinalstyrelsen, med afseende å regementsläkaren Wiedbergs

fort]enstfulla och städse väl vitsordade tjenstgöring i rikets tjenst och

då han under utöfningen af sitt läkarekall ådragit sig den smittosamma

sjukdom, som inom få dagar haft döden till följd, samt då hans enka

med fyra minderåriga barn befunno sig i ytterst knappa och behöfvande

omständigheter, hemstält, att en pension af 600 kronor måtte för henne

af Riksdagen begäras.

Med afseende å hvad sålunda förekommit ansåg sig statsrådet

böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå den

snart sammanträdande Riksdagen att å rikets allmänna indragningsstat

för regementsläkaren Wiedbergs enka uppföra en pension af 300

kronor, att af henne från 1882 års början årligen åtnjutas, så länge

hon i sitt enkestånd förblifver.

Härtill behagade Hans Maj:t Konungen lemna

nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet, i hvad

detta ärende rörer, finansdepartementet meddelas, till

iakttagande" vid uppgörande af det underdåniga förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Monde hufvudtiteln: bil. 8.

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ars ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms

slott den 29 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hoohschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärnsman.

Departementschefen anförde vidare i underdånighet:

Uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sist församlade

Riksdag anvisat för år 1883, i likhet med hvad vid flera föregående

riksdagar beviljats, ett belopp af 10,000 kronor åt de från

1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, med vilkor att

det belopp, som tilldelades hvarje landtvärnsman icke finge öfverstiga

200 kronor. Enligt Riksdagens härvid uttalade åsigt borde det förut

gällande vilkoret att de, som sökte understöd från anslaget, skulle

förete bevis om fattigdom förfalla samt de qvarlefvande landtvärnsman,

som sig dertill anmälde, erhålla understöd från detta anslag. Nådiga

föreskrifter i öfverensstämmelse härmed hafva också under den 12 sist
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln; Ml. 8.

29

lidne juni blifvit af Eders Kong!. Maj:t uti cirkulär till samtliga befallningshafvande

i länen meddelade. Antalet af understödstagare har

för år 1882, då förbehållet qvarstod derom, att vederbörande skulle för

erhållande af gratifikation från anslaget vara i behof stadde, nedgått

till 26, och är det derföre att antaga, att ett fullt så stort anslag, som

det nuvarande, icke hädanefter kommer att tagas i anspråk. Då emellertid

erfarenhet ännu saknas, i hvad mån kännedom om de förändrade

vilkoren för åtnjutande af gratifikationer från anslaget kan komma att

under år 1883 öka de sökandes antal, och någon tillförlitlig beräkningsgrund

för nedsättning i anslaget således ej för närvarande finnes, får

jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 års krig

qvarlefvande landtvärnsmän, som sig derom anmäla, för år 1884 anvisa

å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman.

Uti denna hemställan af Departementschefen instämde statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla

hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag

af protokollet i detta ärende finansdepartementet meddelas

till ledning vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

Pension för

styresmannen

vid storskiftes-

och

afvittringsverket

i Kopparbergs

län

W. Virgin.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Vidare föredrog Departementschefen, statsrådet Hederstierna, i

underdånighet:

En af t. f. styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i

Kopparbergs län, kommissionslandtmätaren i samma län, öfverstelöjtnauten

i armén m. m. Wilhelm Virgin till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet med förord öfverlemnad underdånig

ansökning, att Kong]. Maj:t måtte till nästsammanträdande Riksdag aflåta

nådig proposition om beviljande åt Virgin för hans återstående

lifstid af en styresmannaarvodet, utgörande 2,500 kronor jemte dyrtidstillägg

af 400 kronor, motsvarande pension af 2,900 kronor årligen,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde Iiufviultiteln: bil. 9.

31

att utgå från och med månaden näst efter den, då han från styresmannabefattningen

afginge.

Af handlingarne inhemtades att Virgin, som är född den 25 februari

1812, antagits till landtmäterielev den 30 maj 1838, konstituerats

till landtmäteriauskultant den 26 maj 1842 och till vice kommissionslandtmätare

den 12 januari 1846, befordrats till kommissionslandtmätare

den 3 februari 1854 samt af Ivongl. Maj:t förordnats den 18

april 1856 att tills vidare vara styresman för storskiftes- och afvittringsverket

i Dalarne.

__ Uti häröfver infordradt, den 23 sistlidne november afgifvet underdånigt

utlåtande, hade landtmäteristyrelsen anfört, att emedan Virgin,

hvilken sålunda tjenstgjort vid landtmäteristaten under omkring

40 i år och deraf omkring 26 år såsom styresman för storskiftes- och

afvittringsverket, städse med utmärkt flit och skicklighet fullgjort sina

tjensteåligganden samt, särdeles såsom styresman för nyssnämnda verk,

ådagalagt ett outtröttligt nit och en framstående förmåga, hvarigenom

hans verksamhet varit i hög grad gagnelig så väl för staten som för

den ort, inom hvilken han verkat, ansåge styrelsen sig ega fullgiltiga

skäl att i underdånighet förorda Virgin till erhållande af högre pension

än den, hvartill han i sin egenskap af kommissionslandtmätare

vore berättigad, och skulle styrelsen härvid, med afseende på Virgins

långvariga och utmärkta tjensteutöfning, icke heller tvekat att, oaktadt

Virgin förut åtnjöte pension från arméns pensionskassa till belopp

af 750 kronor, i underdånighet tillstyrka det af honom i fråga satta

pensionsbeloppet, för så vidt icke det årsai-vode af 2,900 kronor, Virgin

i egenskap af styresman under de senaste åtta åren uppburit, utgjorts

dels af årligt arvode med 2,500 kronor och dels af tillfällig

förhöjning deri med 400 kronor, den senare enligt särskildt beslut för

hvarje riksdag. Med hänsyn härtill och då pensionsbeloppet blifvit

bestämdt för förste landtmätare till 2,500 kronor samt för storskiftesoch

afvittringslandtmätare till 2,000 kronor samt Riksdagen år 1879

berättigat dåvarande afvittringsstyresmannen i Vesterbottens län P. A.

Kjellerstedt att erhålla pension af 2,500 kronor sedan han uppnått 60

års ålder och tjenstgjort vid landtmäteriet under 38 år, deraf omkring

16 år såsom afvittringsstyresman, så funne styrelsen sig böra i underdånighet

hemställa, att pensionsbeloppet för Virgin måtte af Kongl.

Maj:t hos Riksdagen föreslås till 2,500 kronor.

Statskontoret, hvars underdåniga yttrande i ärendet jemväl infordrats,

hade äfven ansett Virgin genom sin tjugusexåriga, väl vitsordade

pch gagnande verksamhet såsom styresman vid storskiftes- och

afvittringsverket i Kopparbergs län hafva förvärfvat grundade anspråk

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde liufyudtiteln: Ibil. 9.

att, efter afgång från denna befattning, för sin återstående lefnad undfå

pension af statsmedel, hvartill han i nämnda egenskap ej vore enligt

författningarne berättigad; och hemstälde statskontoret, med hemtadt

stöd af hvad i en likartad fråga, angående pension för afvittringsstyresmannen

Kjellerstedt blifvit, efter Riksdagens hörande, enligt nådiga

brefvet den 6 juni 1879 beslutet, att förevarande underdåniga ansökning

måtte af Kong! Maj:t på det sätt bifallas, att nådig proposition till nästa

Riksdag aflätes om berättigande för Virgin att, sedan han erhållit afsked

ej mindre från styresmannabefattningen än äfven från sin innehafvande

kommissionslandtmätaretjenst, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp af 2,500 kronor.

Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit, tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att'' styresmannen

vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs län Wilhelm Virgin

berättigades att vid afskedstagandet från berörda befattning, och från

kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin återstående lifstid från

allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp af tvåtusen fem

hundra kronor att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken

afskedet beviljades.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt befalte att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde liufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde Iiufvudtiteln: bil. 10.

33

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maf.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen anförde slutligen:

Hos landtmäteristyrelsen har kommissionslandtmätaren i Kopparbergs

län Jacob Oscar Bågenholms hustru Emmy Bågenliolm anhållit

om styrelsens medverkan dertill att mannen, ehuru ännu icke

berättigad till pension, måtte för sin återstående lifstid tilldelas den

för kommissionslandtmätare bestämda pension eller det mindre belopp,

som styrelsen kunde finna skäligt föreslå.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä.

Pension för

kommissionslandtmätaren

J. 0- Bågenholm.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Monde hufvudtiteln: Ml. 10.

Till stöd för denna anhållan, som biträdts af Bågenholms förmyndare

och förordats af storskiftesstyresmannen och Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet, har anförts: att Bågenholm sedan augusti

månad 1881 lidit af sinnessjukdom, som nu och för alltid gjorde honom

oförmögen att sköta sin tjenst; att han, enär med kommissionslandtmätarebefattniug

icke vore förenad någon lön, under nämnda tid

varit utan alla inkomster, och att han såsom saknande enskilda tillgångar,

då han icke ens egde makarnes ringa bo, emedan skulderna

öfverstege detsammas värde, således befunne sig i verklig nöd.

Ett af extra ordinarie professoren, doktor N. G. Kjellberg den

10 november 1882 utfärdadt läkarebetyg innehåller, att “Bågenholm,

som under en längre tid lidit af kronisk hjernejukdom, är oförmögen

att sköta sin tjenst, samt att sjukdomen är af sådan art, att tjenstegöromål

ej heller framdeles kunna åt honom anförtros.“

Enligt intyg af magistraten i Falun, afgifvet den 9 december

1882, befinner sig Bågenholm “i mycket knappa förmögenhetsvilkor.“

I den underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne december, hvarmed

landtmäteristyrelsen öfverlemnat ansökningen, har styrelsen meddelat,

ej mindre att Bågenholm, som den 11 innevarande januari månad

uppnår 50 lefnadsår, blifvit konstituerad till landtmäteriauskultant

den 1 juni 1863 och till vice kommissionslandtmätare den 3 juni 1872

samt af Eders Kongl. Maj:t utnämnd till kommissionslandtmätare den

4 maj 1877, än äfven att han i tjensten städse varit verksam samt med

nit och duglighet fullgjort sina åligganden, ända till dess han under

våren år 1881, sannolikt genom öfveransträngning vid, bland annat, en

åt honom uppdragen större laga skiftesförrättning inom Hedemora

socken, träffades af en hjernsjukdom, till följd af hvilken han sedermera

varit oförmögen att sköta sin tjenst. På grund häraf och då

styrkt blifvit, att Bågenholm befunne sig i mycket knappa förmögenhetsvilkor,

samt då den pension från civilstatens pensionsinrättning,

som Bågenholm enligt gällande reglemente för denna inrättning kunde

påräkna, om han nu från tjensten afginge, bestiger sig till endast en

tredjedel af pensionsbeloppet i den klass, hvartill Bågenholm såsom

kommissionslandtmätare hörde eller till 200 kronor, har styrelsen, med

erinran derjemte, att Riksdagen förut i åtskilliga fall beviljat föreslagna

pensioner för kommissionslandtmätare vid lägre ålder än den, som är

bestämd för pensions åtnjutande från allmänna indragningsstaten, såsom

för kommissionslandtmätarne C. E. Öhrling, E. T. Marin, K. T.

Hierta och C. M. Hallqvist, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det kommissionslandtmätaren

Bågenholm finge under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnads
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

35

pension från allmänna indragningsstaten till belopp af sex hundra kronor

årligen.

Statskontoret har till följd af nådig remiss under den 28 sistlidne

december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och dervid,

med afseende å innehållet af det företedda läkarebetyget samt på

grund af de i frågan förekommande särskilda omständigheter, tillstyrkt

bifall till den gjorda framställningen om kommissionslandtmätaren Bågenholms

uppförande å indragningsstat till åtnjutande af pension med

det af landtmäteristyrelsen föreslagna belopp. _

Slutligen har från civilstatens pensionsinrättning meddelats, att

Bågenholm, hvilken från den 4 Maj 1877 varit delegare i nämnda inrättning

och inbetalt stadgade afgifter i sjette pensionsklassen för en

årlig pension af 600 kronor, vore, såsom obotligt sjuk och i behof af

understöd samt gift, berättigad att såsom underhåll från pensionsinrättningen

åtnjuta en tredjedel af pensionsbeloppet i nämnda pensionsklass

eller två hundra kronor årligen från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked blelve honom beviljadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, och då kommissionslandtmätare,

såsom icke åtnjutande någon lön, måste, mera än andre

tjensteman, komma i en bekymmersam ställning, när de genom sjuk-,

dom sättas ur stånd ätt arbeta, hemställer jag i .underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att kommissionslandtmätaren

Jacob Oscar Bågenholm ma från och med manaden näst

efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens pensionsinrättning

afgår från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta

tillhopa med underhållet från sagda inrättning utgör åtta hundra kronor,

eller sexhundra kronor.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

tillstyrkt och hvari statsrådets öfrigé ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Otto Sjögreen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde Imfvudtiteln: bil. 11.

Pension för

Jcamereraren

i skogsstyrelsen

E. O.

Wannqvist.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 de
-

cember 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Ottek,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen, statsrådet Themptander, anförde härefter:

Med underdånig skrifvelse den 1 innevarande december har

skogsstyrelsen öfverlemnat eu af kamereraren i styrelsen Erik Olof

Wannqvist till styrelsen ingifven ansökning deruti Wannqvist, af anledning

att skogsstyrelsen med innevarande års utgång komme att såsom

särskildt embetsverk upphöra samt att Wannqvist, som för närvarande

och intill årets slut åtnjöte tjenstledighet för sjukdom, till följd

af denna sjukdoms obotlighet vore för alltid urståndsatt att tjenstgöra,

anhållit, att styrelsen måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning

derom att Wannqvist måtte från början af nästkommande år

öfverflyttas till allmänna indragningsstaten med en pension till belopp

af 3,000 kronor och att, derest denna pension icke skulle få beräknas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 11.

87

från årets början, ett pensionen motsvarande aflöningsbelopp från nämnda

tid och intill dess pensionen började utgå måtte varda Wannqvist tillerkändt,

med rätt för honom att under tiden qvarstå i rikets tjenst såsom

kamererare i skogsstyrelsen, men med åtnjutande af tjenstledighet.

Af ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att Wannqvist,

som är född den 14 maj 1822 och den 27 oktober 1843 inträdde i

statens tjenst såsom e. o. kammarskrifvare i kammarkollegium, efter

att den 27 september 1860 hafva erhållit förordnande att tills vidare

vara kamererare i skogsstyrelsen, den 10 december 1869 blifvit till

berörda befattning utnämnd, samt att Wannqvist, enligt läkares på

embetsed afgifna intyg, lider af ett mångårigt organiskt hjertfel och

lungemfysem, hvilka åkommor äro obotliga och göra honom för alltid

urståndsatt att fullgöra sina tjensteåligganden.

I sin ofvanberörda skrifvelse har skogsstyrelsen hemstält, att Wannqvists

ifrågavarande ansökning måtte bifallas, och statskontoret har i

infordradt underdånigt utlåtande, med tillkännagifvande att Wannqvist

i egenskap af kamererare i skogsstyrelsen åtnjuter lön, enligt nådiga

brefvet den 10 december 1869, till belopp af 3,500 kronor samt tillfällig

löneförbättring, beviljad enligt nådiga brefvet den 6 maj 1881,

för innevarande år med 700 kronor, vidare anfört, att, då Wannqvist

endast är något öfver 604 år gammal, samt han således icke hunnit

den lefnadsålder af 65 år, som enligt gällande författningar utgör vilkor

för civile embets- och tjenstemäns rättighet att vid afskedstagandet

undfå pension å rikets allmänna indragningsstat, hvilken rättighet

blifvit tillerkänd jemväl skogsstyrelsens och skogsstatens embets- och

tjenstemän, statskontoret ansåge Wannqvists nu ifrågastälda öfverflyttande

å indragningsstat icke kunna ega rum, med mindre framställning

derom gjordes till Riksdagen och dess medgifvande till denna

förmån erhölles; men enär Wannqvist varit i statens tjenst mer än 39

år och således tillbragt den tid af vid pass 40 år, som uti nådiga

brefvet den 12 november 1823 jemväl är föreskrifven såsom vilkor

för civile tjenstemäns pensionsrätt, samt han, som enligt det ansökningen

bifogade läkarebetyget till följd af obotlig sjukdom är urståndsatt

att sina tjensteåligganden fullgöra, vid sådant förhållande icke

lämpligen kunde å domänstyrelsens stat öfverflyttas, har statskontoret

hemstält, att nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande

af rättighet för Wannqvist till årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 3,000 kronor eller hvad, enligt gällande bestämmelser,

skolat honom såsom pension tillkomma, derest han uppnått

den föreskrifna pensionsåldern.

Då den sjukdom, hvaraf Wannqvist lider, är enligt läkares intyg

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde liufvudtiteln: Ml. 11.

obotlig och då han i följd af sitt sjukdomstillstånd varit urståndsatt

att under de senare åren förrätta sin kamereraretjenst i skogsstyrelsen,

vid hvilket förhållande hans förflyttning å domänstyrelsens stat ej kunnat

eg a rum utan väsentlig olägenhet för detta verk, tillstyrker jag

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att kamereraren AVannqvist må varda å allmänna indragningsstaten

Överflyttad, med rätt för honom att från och med den 1 januari

1883 under sin återstående lifstid å nämnda stat uppbära ett pensionsbelopp

af 3,000 kronor årligen.

Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet i förestående mål och ärenden

hemstält och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Gerhard Berlin.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde liufyudtiteln: bil. 12.

39

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

IIochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Ottee,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Ricjiert,

ThEMPT ANDER,

Ryding.

Departementschefen, statsrådet Themptander, anförde vidare:

Det torde äfven tillåtas mig att påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på en af byråchefen för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,

kanslirådet, friherre Alfred Henrik Eduard Fock gjord underdånig

ansökning, deruti han anhållit, att, då hans arbetsförmåga, vid

uppnådd ålder af 64 år, deraf 45 i allmän tjenst, snart måste blifva

otillräcklig för ett nöjaktigt fullgörande af hans tjensteåligganden, Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition, att sökanden,

efter erhållet afsked från byråchefsembetet, måtte komma i åtnjutande

af pension under sin återstående lifstid.

Af ansökningen bifogad, styrkt tjensteförteckning inhemtas, bland

annat, att sökanden är född den 9 oktober 1818 och således ingått i

sitt 65 år, samt varit i statens tjenst sedan den 17 november 1837,

Pension för

kanslirådet,

friherre A.

H. E. Fock.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

då lian utnämndes till underlöjtnant vid Kronobergs regemente, eller

nära 45 år, hvarunder han år 1854 befordrats till andre kapten vid

nämnda regemente och, efter år 1858 erhållet nådigt afsked ur krigstjensten,

sedermera tjenstgjort dels såsom tillförordnad professor i fysik

vid teknologiska institutet och dels såsom tillförordnad sekreterare derstädes,

till dess han år 1869 förordnades att under ett år förestå chefsbefattningen

vid byrån för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tilllämpning.

Genom nådigt bref den 25 maj 1870 blef, i sammanhang med

friherre Fock då meddeladt definitivt förordnande såsom chef för nämnda

byrå, hans arvode i denna egenskap bestämdt till 5,000 kronor årligen,

att utgå af inflytande bränvinstillverkningsmedel.

Efter fastställandet af nu gällande aflöningsstat för finansdepartementets

afdelning af Eders Kongl. Majrts kansli, hvilken afdelning

ifrågavarande byrå från och med år 1874 tillhört, under benämning byrån

för kontrollen å tillverkningsafgifter, har Eders , Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 12 juli 1878 förordnat, beträffande samma byrås personal,

hvars arvoden utgå af det för berörda kontroll anvisade förslagsanslag,

att friherre Fock såsom byråchef skulle ega uppbära aflöning

efter samma grunder och till lika belopp, som tillkomma öfrige

byråchefer i finansdepartementet; och utgöres aflöningen för dem åt

4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg

till lönen efter fem års tjenstgöring med 600 kronor, hvaraf

friherre Fock, enligt nådigt bref den 31 december 1878, jemväl är i

åtnjutande.

Öfver den underdåniga ansökningen har yttrande inhemtats från

statskontoret, som anfört, att, då friherre Focks aflöning icke utginge

såsom lön'' å rikets stat, lian ej författningsenligt vore berättigad till

pension å allmänna indragningsstaten, men att billigheten syntes fordra,

att friherre Fock, när han, efter fyllda 65 år, afgingc från sin

innehafvande byråchefsbefattning, komme i åtnjutande åt enahanda pensionsförmån,

som tillkomme hans å rikets stat uppförde vederlikar; och

enär pensionen för desse, enligt nådiga brefvet den 1 juni 1877, utginge

med ett hela lönen, ålderstillägget dertill inberäknadt, motsvarande

belopp, eller 5,000 kronor, har statskontoret hemstält, att nådig

framställning måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande af rättighet

för friherre Fock att, när han, efter uppnådd ålder af 65 år, från byråchefsbefattningen

undfått afsked, å allmänna indragningsstaten för sin

återstående lifstid uppbära pension till belopp af 5,000 kronor årligen.

Såsom statskontoret erinrat, består enda hindret för sökandens

pensionsrätt å allmänna indragningsstaten uti den omständigheten, att

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

41

hans aflöning icke utgår såsom lön å rikets stat, utan är anvisad å

anslaget för kontrollen å tillverkningsafgifter. Vid sådant förhållande

anser jag mig vid detta tillfälle icke behöfva särskildt framhålla det

utmärkta nit och den framstående skicklighet, sökanden städse ådagalagt

i de särskilda befattningar, som under hans långa tjenstetid varit

honom anförtrodda, utan inskränker mig till att, med åberopande af

hvad statskontoret anfört, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

att friherre Fock må varda berättigad, att, när han efter uppnådd

ålder af 65 år från byråchefsbefattningen undfått afsked, från

och med månaden näst efter den, under hvilken afskedet, varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg svarande pension

af 5,000 kronor årligen.

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt instämde

statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet i förestående mål och ärenden

hemstält och tillstyrkt behagade Hans Maj:t, Konungen

i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Gerhard Berlin.

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde liufvudtiteln: bil. 13.

Pension för

e. o. professorn

vid

Karolinska

medicokirurgiska
-

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 december 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Härefter föredrog statsrådet Hammarskjöld följande ärenden, beträffande

anslag under nionde hufvud titeln:

En af extra ordinarie professorn i patologisk anatomi vid karolinska

medico-kirurgiska institutet, medicine doktorn Carl AugustBlix''hustruoch

två bröder, såsom närmaste anhöriga till bemälde extra ordinarie professor,

gjord underdånig ansökning om hans uppförande å indragnings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 13.

43

stat med pension, motsvarande lönen vid den af honom innehafda

professorsbeställning, eller 3,000 kronor; vid hvilken ansökning’ fogats

ett af öfverläkaren vid Lunds hospital den 23 september sistlidet år utfärdadt

intyg, att Blix, som vårdats der sedan den 6 maj 1881, lede

af allmän förlamning (paralysis generalis) och icke någonsin kunde

varda så återstäld, att han förmådde sköta sin tjenst.

Öfver denna ansökning hade statskontoret, efter nådig remiss,

den 18 december 1882 afgifvit underdånigt utlåtande, och dervid, —

jemte tillkännagifvande, att, enligt nådiga brefvet den 18 maj 1878,

aflöningen för extra ordinarie professoren i patologisk anatomi vid förbemälda

institut utgöres af lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å lönen efter fem års

tjenstgöring med 500 kronor, samt att extra ordinarie professorer vid

detta institut, när de uppnått 65 års ålder, äro, enligt nådiga brefvet

den 2 juni 1876, berättigade till pension å allmänna indragningsstaten

med ett belopp af 2,500 kronor, — vidare anfört, att Blix, enligt hvad

af statskontoret införskaffade handlingar angående hans ålder och tjenstgöring

utvisade, vore född den 4 Oktober 1837 och således något öfver

45 år samt den 1 januari 1863 börjat tjenstgöra såsom amanuens

vid patologiska anatomiska institutionen i Stockholm och, efter att

hafva å särskilda tider innehaft anställning jemväl såsom amanuens

vid obstetriska kliniken äfvensom vid serafimerlasarettets medicinska

klinik samt i egenskap af underläkare vid nämnda lasarett, år 1869

antagits till docent i patologisk anatomi vid karolinska institutet, hvarefter

han följande året utnämnts till adjunkt i samma ämne och år

1879 tillträdt sin nu innehafvande professorsbeställning; och hade statskontoret,

då, på sätt ofvan vore nämndt, Blix först vid 65 års ålder vore

berättigad att afgå från sin tjenst med pension å allmänna indragningsstaten,

men han, som redan mer än två år varit sinnessjuk och vårdades

å hospital, enligt läkarebetyget bestämdt förklarats för alltid oförmögen

att sköta sin tjenst, ansett sig böra, med afseende å olägenheterna

af att eu lärarebefattning af den vigt och beskaffenhet, som den

ifrågavarande, under längre tid uppehölles af vikarie, samt under åberopande

jemväl af Rikets Ständers vid 1853—1854 årens riksdag

meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller

sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets

tjenst, i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder begära

Riksdagens medgifvande dertill, att extra ordinarie professoren

Blix, sedan afsked blifvit honom med delad!, måtte från och med månaden

näst derefter å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

institutet C.

A. Blix.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde liufyudtiteln: bil. 13.

Pension för

lektorn vid

allmänna

läroverket i

Karlskrona

C. A. Gosselman.

under sin återstående lifstid af en årlig pension till det belopp, som

vid uppnådd föreskrifven pensionsålder skulle honom tillkomma, eller

2,500 kronor.

Statsrådet hemställer, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning derom, att extra ordinarie professorn Blix må från och

med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under

sin återstående lefnad å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 2,500 kronor.

En af Domkapitlet i Lund med skrifvelse den 4 oktober 1882 öfverlemnad,

af rektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona E. Wadstein

gjord framställning om beredande af pension å allmänna indragningsstaten

åt lektorn vid nämnda läroverk filosofie doktorn Carl August

Gosselman, hvilken enligt bifogadt läkarebetyg lede af såsom obotligansedd

sinnessjukdom och alltsedan oktober månad 1871 åtnjutit tjenstledighet;

och hade domkapitlet på det lifligaste till den gjorda framställningen

förordat nådigt bifall, under förklarande att läroverkets

fördel skulle derigenom blifva i väsentlig män tillgodosedd.

Öfver ifrågavarande framställning hade statskontoret den 8 november

sistlidna år afgifvit underdånigt utlåtande och dermed öfverlemnat

åldersbevis och styrkt tjensteförteckning för lektor Gosselman,

hvilka handlingar af statskontoret blifvit från domkapitlet infordrade.

Af tjensteförteckningen inhemtades: att Gosselman, som är född

den 18 augusti 1831, till en början tjenstgjort dels såsom duplikant

och dels såsom vikarierande adjunkt vid Karlskrona läroverk under

tiden från och med höstterminen 1853 till och med vårterminen 1859;

att han, som den 23 april 1859 utnämnts till kollega vid läroverket i

Karlshamn, kort derefter ånyo vunnit anställning vid förstnämnda

läroverk såsom adjunkt och den 28 juni 1865 befordrats till lektor i

naturvetenskap och modersmålet; samt att Gosselman från trycket utgifva

arbeten i botanik och zoologi m. in.; och var uti det bifogade

läkarebetyget, utfärdadt den 14 september 1882 af provincialläkaren i

Asums distrikt af Malmöhus län, meddeladt, att Gosselman, som under

s. 45 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln; bil. 13.

45

flera år lidit af sinnesrubbning och af sådan anledning under nära två

år vårdats i enskild familj derstädes, under denna tid befunnits fortfarande

lida af kronisk sinnessjukdom och derigenom vara helt och

hållet oduglig till afl lärareverksamhet, samt att ingen förbättring

härutinnan, att döma efter för handen varande omständigheter, kunde

förväntas.

I sitt ofvan omförmälda utlåtande hade statskontoret anfört: att,

då Gosselman endast uppnått en ålder af något öfver 51 år och varit

i statens tjenst anstäld omkring 29 år, han således ännu icke uppfyllt

de i afseende å rättighet till pension å indragningsstat för civile tjenstemän

i allmänhet föreskrifna vilkor af 65 års ålder och vid pass 40

års tjenstetid; att emellertid i betraktande deraf att Gosselman redan

mer än tio år lidit af sinnessjukdom och under hela denna tid varit i

åtnjutande af tjenstledighet, samt att, enligt läkarebetyget, någon förbättring

i hans helsotillstånd icke vore att förvänta, hvadan Gosselman

vore till all vidare tjenstgöring oförmögen, statskontoret ansåge

den nu gjorda framställningen om hans öfverflyttande på indragningsstat

vara förtjent af allt afseende; i anseende hvartill statskontoret,

jemte tillkännagifvande att Gosselmans aflöning i egenskap af lektor

enligt gällande stat utgöres af lön 2,500 kronor samt ålderstillägg,

enligt nådiga brefvet den 14 februari 1871, med 500 kronor, eller tillhopa

3,000 kronor, i underdånighet hemstält, att till Riksdagen måtte

aflåtas nådig proposition om beviljande för Gosselman af pension, hvars

belopp likväl, i öfverensstämmelse med hvad i flera likartade fall tillförene

egt rum, syntes icke böra bestämmas högre än till tre fjerdedelar

af hans nuvarande lön eller 2,250 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt, tillstyrkte

statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att lektor Gosselman må från och med månaden näst

efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,250

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Pension för

teckningslärctren

vid

allmänna

läroverket i

Venersborg

F. A. Zettergren.

46 Nionde liufvudtiteln: Ml. 18.

En af Domkapitlet i Skara insänd och förordad, af läraren i teckning

vid allmänna läroverket i Venersborg Fredrik August Zettergren

gjord underdånig ansökning, att till instundande riksdag måtte aflåt.as

nådig framställning derom, att sökanden måtte från och med ingången

af år 1884 få komma i åtnjutande af innehafvande lön såsom pension

för sin återstående lifstid.

Af handlingarna inhemtades: att Zettergren är född den lo maj

1818; att han den 26 januari 1842 erhållit förordnande såsom teckningslärare

vid dåvarande högre apologistskolan i Venersborg, den 25

april samma år konstituerats till samma befattning och efter skolans

ombildning till högre elementarläroverk fortfarande innehaft och bestridt

denna läraretjenst, undantagandes sju terminer, hvarunder han

åtnjutit tjenstledighet; att han i denna sin tjenstgöring städse ådagalagt

utmärkt skicklighet och synnerligen berömvärdt nit och ordentlighet;

samt att, enligt bifogadt. läkarebetyg, sökanden under de senaste

åren lidit af kronisk katarr i strupe och lungrör, hvilken synnerligast

under terminerna försämrats, äfvensom hans hörsel börjat aftaga.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, hade

i anledning deraf anfört: att i nådiga brefvet den 16 mars 1858 stadgades,

att lärarne vid elementarläroverken skulle dädanefter komma i

åtnjutande af enahanda pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som

enligt då gällande författningar tillkomme civila tjensteman; att detta

stadgande hittills ansetts icke skola tillämpas i afseende på öfningslärarne

vid nämnda läroverk; men att, enär sökanden vid den tidpunkt,

då han emot åtnjutande af pension skulle afgå från tjensten,. hunnit

en ålder af öfver 65 år, och han i ölrigt uppfylt de för pensionsrätt

å indragningsstat för civile tjensteman föreskrifna vilkor, statskontoret,

med afseende jemväl å sökandens väl vitsordade tjenstgöring, i underdånighet

hemstälde, att till Riksdagen måtte aflåtas nådig proposition

derom, att Zettergren, hvilken innehade lön af 1,000 kronor och ålderstillägg

dertill med 500 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, må berättigas

att från och med månaden näst efter den, då han, efter uppnådd ålder

af 65 år, från tjensten erhållit afsked, å allmänna indragningsstaten

för sin återstående lifstid uppbära en hela lönen motsvarande pension

af 1,500 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att teckningsläraren Zettergren

må från och med månaden näst efter den, då han, efter uppnådd

s. 47 Kontrollera mot PDF

Monde lmfyndtiteln: bil. 13.

47

ålder af 65 år,,från teckningsläraretjensten erhållit afsked, under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 1,500 kronor.

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 25 september 1882,

hvarmed öfverlemnats en af rättskemisten, professorn, medicine doktorn

och kirurgie magistern Nils Peter Hamberg gjord underdånig ansökning,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande riksdag

aflåta nådig proposition om beviljande åt sökanden af pension, till beloppet

motsvarande hans nuvarande lön.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Hamberg

är född den 4 november 1815 och således uppnått en ålder af 67 år;

att han, som den 17 januari 1848 utnämndes till adjunkt i kemi och

farmaci vid karolinska medico-kirurgiska institutet, innehaft denna

tjenst i 6 år, bestridt lärarebefattning vid farmacevtiska institutet i

19 år, vid veterinärinstitutet i 8 år, uppehållit rättskemistbefattningen i 8

år samt varit adjungerad ledamot af Sundhetskollegium under 8 månader,

allt i runda tal räknadt; att han enligt läkarebetyg numera i följd af

kroniskt obotligt lidande å båda ögonen egde så nedsatt synskärpa, att

han för närvarande hade största svårighet och med tiden biefve mer

och mer oförmögen att bestrida den rättskemistbefattning, han ännu

innehade; samt att hans helsa och krafter snart nog torde vara otillräckliga

för nöjaktigt skötande af sagda vigtiga och ansvarsfulla plats,

helst han sedan flera år lidit af kronisk rheumatism och under vintrarna

af luftrörskatarrher.

Vid öfverlemnandet af ansökningshandlingarna hade medicinalstyrelsen,

under vitsordande af innehållets riktighet i de bland sagda

handlingar befintliga merit- och tjensteförteckningar, med afseende såväl

på Hambergs mångåriga, mångsidiga och särdeles framstående vetenskapliga

verksamhet i statens tjenst, som hans uppnådda ålder och

hans genom läkarebetyg styrkta sjuklighet, den gjorda ansökningen

till bifall förordat och i enlighet dermed hemstält, det Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Hamberg

måtte från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked

från rättskemistbefattningen, under sin återstående lifstid på allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor, motsvarande

den befattningen åtföljande lön.

Statskontoret, som öfver ifrågavarande ansökning jemväl afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande, hade deri erinrat, att, jemlikt nådiga

brefvet den 16 Juni 1875, vid samma års riksdag uppförts å sundhets
-

Pension för

rättskemisten

N. P. Hamberg.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Monde hufvudtiteln: bil. 13.

Pension åt

Föreståndaren

för Veterinärinrättningen

i

Skara N. E.

Forssell.

kollegii stat lön för eu rättskemist med 4,500 kronor, hvartill sedermera,

enligt 1878 års Riksdags beslut och nådiga brefvet den 18 maj

samma år, beviljats såsom tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, att

till vikarie afstås i de fall Kongl. Maj:t kunde komma att närmare bestämma,

1,500 kronor, under vilkor att rättskemisten deraf använde

1,000 kronor till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnes

utförande; och hade statskontoret, på grund af hvad medicinalstyrelsen

till stöd för beredande åt sökanden af den begärda pensionsförmånen

anfört, äfven för sin del lika med medicinalstyrelsen tillstyrkt

framställning i ämnet till Riksdagen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde statsrådet i

underdånighet, det Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning

derom, att rättskemisten Hamberg må från och med månaden

näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragniugsstaten åtnjuta

en årlig pension af 4,500 kronor.

En af direktionen öfver veterinärinrättningen i Skara med underdånig

skrifvelse den 21 augusti 1882 till Kongl. Maj:t öfverlemnad

ansökning af föreståndaren fö>’ veterinärinrättningen, professor Nils

Edvard Forssell, att honom måtte beredas pension efter afskedstagandet.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades bland annat:

att Forssell, född den 31 augusti 1821, blifvit den 24 oktober 1847

anstäld såsom adjunkt och andre lärare vid veterinärinrättningen, der

han år 185G befordrats till andre lektor, hvarefter han den 30 december

1858 erhållit nådigt förordnande att tills vidare bestrida förste

lektorsbeställningen och dermed förenade föreståndarebefattningen vid

nämnda inrättning; att Forssell, enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg,

vore lidande dels af sockersjuka, dels ock af svart starr, som i

synnerhet på hans högra öga framskridit så långt, att å detta öga

knappast funnes annan synförmåga än den att skilja mellan natt och

dag, hvarjemte äfven å venstra ögat samma sjukliga process börjat

uppstå; samt att, efter hvad Forssell till stöd för sin begäran andragit,

det icke varit honom möjligt att med de löneförmåner, han åtnjutit

under sin tjenstetid, samla medel till bekostande af sitt uppehälle under

ålderns och den aftagande kraftens dagar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 13.

49

För egen del hade direktionen hufvudsakligen anfört, att då, enligt

1879 års riksdags uppå Kong!. Maj:ts framställning fattade beslut,

professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet i Stockholm fått sig

tillerkänd rätt till pension å allmänna indragningsstaten, enahanda förmån

billigtvis borde tillgodokomma innehafvarne af motsvarande befattningar

vid veterinärinrättningen i Skara, för hvilken eu definitiv

reglering af staten ännu icke kunnat åvägabringas; att Forssell väl

ännu icke uppfylt det vilkor, som för nämnde professorers pensionsrätt

blifvit stadgadt, eller att hafva uppnått sextiofem års ålder, men vid

den tid, då beslut i anledning af hans ifrågavarande ansökning kunde

varda meddeladt, hunnit en ålder af nära sextiotvå år; samt att Forssell

genom sjuklighet och deraf beroende minskning, för att icke säga

förlust, af synförmågan vore urståndsatt och allt framgent torde blifva

oförmögen att fullgöra sina tjensteåligganden, hvarifrån han ock varit

till största delen befriad allt sedan 1882 års början, under hvilken tid

de med hans lärarebefattning förenade göromål, i brist af lämpligvikarie,

måst fördelas mellan veterinärinrättningens öfrige lärare; på

grund hvaraf och då det äfven framdeles icke skulle blifva möjligt att

för det jemförelsevis ringa belopp, som Forssell skäligen kunde förpligtas

att af sina löneförmåner afstå, erhålla lämplig vikarie, direktionen

ansåge skyldig omtanke om veterinärinrättningen fordra att åt

Forssell bereddes tillfälle att kunna lemna sin anställning derstädes;

och då Forssells löneförmåner, med inberäknande af fri bostad, kunde

uppskattas till 5,000 kronor, hvaraf 80 procent utgjorde 4,000 kronor,

med hvilket sistnämnda belopp pensionen för professor vid veterinärinstitutet

utginge, hade direktionen hemstält om vidtagande af sådan

åtgärd, att Forssell blefve berättigad att från och med månaden näst

efter den, hvari afsked kunde varda honom beviljadt, under sin återstående

lifstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten till belopp

af 4,000 kronor årligen.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande hade medicinalstyrelsen

— med öfverlemnande af uppgift å beloppet af Forssells aflöningsförmåner

äfvensom af ett utaf e. o. professorn dr C. J. Rossander

afgifvet läkarebetyg, enligt hvilket ingen förhoppning om förbättring

af Forssells synförmåga förefunnes, utan det vore i högsta grad sannolikt,

att synen å hans båda ögon alltjemt komme att försämras, till

dess slutligen fullkomlig, obotlig blindhet inträdde, — ansett sig böra,

med afseende på Forssells långvariga, nitiska och förtjenstfulla verksamhet

vid veterinärinrättningen samt då han nu vore till följd af

sjukdom urståndsatt att sjelf fullgöra sina åligganden vid nämnda läroBili.

till Biksd. Frot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Nionde hnfvudtiteln: bil. 13.

Pension för

lärarinnan

EsW. G.

Wessman.

verk, tillstyrka nådig proposition till Riksdagen om beviljande af pension

för Forssell till det af direktionen föreslagna belopp 4,000 kronor

årligen.

Statskontoret, hvars underdåniga utlåtande i denna fråga jemväl

infordrats, hade dels erinrat att, enligt den genom nådigt bref den 23

januari 1880 för veterinärinrättningen i Skara faststälda utgiftsstat,

hvilken enligt nådigt bref den 13 maj 1881 förklarats gällande äfven

för år 1882, Forssell åtnjöte följande aflöningsförmåner, nemligen:

såsom professor eller förste lärare, lön kronor 1,800: —,

af hornsten af hemmanet Brogården med

underlydande torp och jordegor, beräknad

till ................................................ „ 2,200: —, 4?000: —,

samt i egenskap af föreståndare vid inrättningen, arvode 500: —,

eller tillsammans kronor 4,500: —,

dels ock vidare anfört, att statskontoret, på grund af hvad i denna

fråga förekommit, ansåge direktionens ofvan omförmälda framställning

om Forssells uppförande å indragningsstat efter afskedstagandet vara

förtjent af nådigt afseende och tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes begära

Riksdagens medgifvande dertill, dock att, hvad beträffade beloppet

af pensionen för honom, statskontoret för sin del föresloge, att,

enär förmånen af fri bostad och det Forssell såsom föreståndare tillkommande

arvode ej lämpligen borde vid bestämmande af hans blifvande

pension tagas i beräkning, densamma måtte fastställas att utgå

med ett, åttio procent af den i öfrigt till 4,000 kronor enligt stat uppgående,

aflöningen motsvarande belopp af 3,200 kronor årligen.

Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning derom, att professor Forssell må från och med månaden

näst efter den, då afsked från hans befattningar vid veterinärinrättningen

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten -åtnjuta en årlig pension till belopp af 3,200 kronor.

Fn af lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm

Emilia Wilhelmina Gustafva Wessman gjord och af Stockholms stads

s. 51 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 13. 51

konsistorium insänd ansökning, att hon måtte komma i åtnjutande af

en lärarinnelönen i lägsta lönegraden motsvarande pension af 1,500

kronor årligen; i hvilket ärende jemväl statskontoret sig yttrat.

Af handlingarne inhemtades:

att lärarinnan Wessman, född den 18 april 1844, efter genomgången

kurs vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm och åtskilliga

ars tjenstgöring dels såsom folkskolelärarinna samt lärarinna vid enskilda

barnhemmet i Upsala och dels från år 1869 såsom lärarinna i

den med Stockholms folkskolelärarinneseminarium förenade afdelning

för bildande af småskolelärarinnor, år 1873 utnämndes till den mot

adjunktstjenst svarande lärarinnebefattning vid seminariet, hvilken hon

nu innehar;

att hon, som alltsedan slutet af ar 1875 i följd af sjukdom

åtnjutit tjenstledighet, enligt vederbörligt läkarebetyg, under mera än

sju års tid lidit af dysmenorrhe och blodbrist samt häraf äfvensom

genom en ögonsjukdom, som förbjöde ansträngande af synorganet, vore

fortfarande förhindrad att fullgöra sin tjenst och med största sannolikhet

för all framtid komme att förblifva otjenstbar som lärarinna;

att hon, efter hvad i ansökningen förmälts, icke befunae sig i

sådana ekonomiska förhållanden, att hon, som äfven hade åldriga föräldrar

att försörja, kunde göra sig oberoende af sill lärarinnelön;

att Stockholms stads konsistorium, under särskildt framhållande

af de olägenheter för seminariet, som vore förenade med tjenstens fortsatta

uppehållande medelst vikarier, förordat ansökningen; samt

att statskontoret, med tillstyrkande af nådig framställning till

Riksdagen om pension för sökanden, vidare i afseende å pensionens

belopp anfört att, då lärarinnan Wessman — hvilken hade fullmakt å

sin beställning och, enligt gällande stat för seminariet, innehade en af

de för lärarinnor derstädes med adjunktsbefattning anslagna löner å

1,500 kronor, men icke kommit i åtnjutande af något ålderstillägg till

denna lön — under tjenstledighet för sjukdom egde åtnjuta endast f

af lönen eller 1,125 kronor, pensionen icke syntes böra bestämmas

högre än till sistnämnda belopp.

Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t, med anledning af hvad sålunda

förekommit, täcktes hos Riksdagen föreslå, att lärarinnan Wessman

ma från och med månaden näst efter den, då afsked varder henne

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Nionde liufvudtiteln: bil. 13.

beviljadt, under sin återstående lifstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,125 kronor.

Hvad statsrådet beträffande de under nästföregående

sex punkter upptagna ärenden i underdånighet

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom till finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Alfred Zimmerman.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 14.

53

Utdrag af protokollet öfver landtförsv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 29 december 1882.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

VON StEYERN,

Friherre von Oxtur,

IPederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander,

Ryding.

Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

I afseende å beloppet af det kreditiv, som för år 1884 kan blifva

erforderligt till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

samt till fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl

med vederlikar, har direktionen öfver nämnda kassa uti underdånig

skrifvelse den 27 sistlidne september meddelat, att efter verkstäld beräkning,

uppgjord under enahanda förutsättning som hittills, eller att

samtlige pensionsberättigade afgå ur tjenst, skulle för år 1884 erfordras

en summa af omkring 1,100,000 kronor, men att, genom att, såBili.

till Biksd. Prot. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 8

Kreditiv för

pensioneringen

från

arméns

pensionskassa.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Nionde liufvudtiteln: bil. 14.

som hittills skett, först använda öfverskottet från föregående året,

innan det löpande årets kreditiv anlitades, skulle jemväl det för år

1883 beviljade kreditivet å 900,000 kronor lemna en behållning, med

hvars tillhjelp förhöjning af kreditivets belopp syntes ej blifva behöflig.

Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1884 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels

till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder

för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år

1883 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

Uti denna hemställan af Departementschefen instämde statsrådets

Öfrige ledamöter.

Hans Magt Konungen behagade i nåder gilla

hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag

af protokollet i detta ärende finansdepartementet meddelas

till ledning vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

nes

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:

De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilde departementschefer- giftérna unföredragning

beslutat äska af Riksdagen för år 1884, utgöra sålunda: d%tiarn^

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Hiksgäläs
hontorets
ställning.

I hufvudtiteln:

ordinarie

kronor

1,338,000: —;

11

n

ordinarie kronor

3,758,000

1

extra

11

131,000

>

11

3,889,000: —;

III

ii

ordinarie

11

613,800

1

extra

■n

4,500

1

11

618,300: —;

IV

ii

ordinarie

11

17,070,000

1

extra

11

2,300,000

1

11

19,370,000: —;

V

ii

ordinarie

11

5,766,650

1

extra

a

2,274,550

1

11

8,041,200: —;

VI

ii

ordinarie

11

4,496,618

1

extra

11

1,917,382

1

11

6,414,000: —;

VII

ii

ordinarie

11

13,442,000

1

extra

11

297,000

1

11

13,739,000:—;

vin

ii

ordinarie

11

9,949,416

1

extra

11

1,470,584

1

11

11,420,000: —;

IX

ii

ordinarie

11

2,632,000

1

extra

a

1,980,000

)

11

4,612,000:—;

kronor

69,441,500:—.

Fullmägtige i riksgäldskontor kafva i

skrifvelse den 7 december 1882, som under litt.

B torde få biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år

1884, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt

denna fullmägtiges beräkning utgöra dessa utgifter:
riksdags-

och revisionskostnader samt aflöningar,

m. m., förslagsvis ............... kronor 620,800: —,

annuiteter å de fonderade

statslånen samt räntor å

öfrig statsskuld, med uteslutande
aföretal,

kr. 12,165,743:—,

efter afdrag

likväl af

den under

sam- ____________

transport kr. 12,165,743:—, kronor 620,800:—, kronor 69,441,500: ,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

transport kr. 12,165,743: —, kronor 620,800: —, kronor 69,441,500: —,

ma år beräknade

inkomst

af ränteoch

kapitalbetalningar

kr. 2,487,120: —,

förslagsvis, ________________ kronor 9,678,623: —, kronor 10,299,423: —.

Summan af statsverkets utgifter för år 1884

uppgår således till .........................................................kronor 79,740,923: —.

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro

beräknade till ............................... kronor 81,441,000: —.

Efter afdrag af nyss nämnda utgiftssumma „ 79,740,923: —,

återstår ett belopp af................................................... kronor 1,700,077: —,

hvilket jag föreslår att användas till förstärkande af statsverkets grundfond.

Till denna fond hafva afsatts:

vid 1881 års riksdag kronor 1,501,700: —,

vid 1882 års riksdag „ 2,196,905: —.

Läg^es dertill den nu

föreslagna afsättningen ...... „ 1,700,077: —,

skulle förstärkningen uppgå

till....................................... kronor 5,398,682: —; hvadan grundfonden,

som enligt rikshufvudboken för år 1880 vid det årets utgång utgjorde

kronor 4,985,638,2 7, således efter den af mig nu föreslagna afsättningen

skulle blifva mer än fördubblad och vid 1884 års slut belöpa sig till

nära 10,400,000 kronor. Behöfligheten af en förstärkning af statsverkets

grundfond är både af Eders Kongl. Maj:t och af Riksdagen

erkänd, och jag vill vid detta tillfälle endast såsom min uppfattning

uttala, att, intilldess grundfonden nått en siffra af åtminstone 15,000,000

kronor, det bör vara en omsorg vid framtida statsregleringars uppgörande,

att till denna fonds förstärkning fortfarande afsätta de belopp,

hvartill tillgångarne kunna bereda tillfälle. Det är gifvet, att budgetens

tillväxt ökar statskontorets behof af förlagskapital och att tid

efter annan ytterligare förstärkning af grundfonden måste ske, men

för den närmaste framtiden har jag ansett fondens höjande till nyssnämnda

siffra vara tillräckligt, för att sätta statskontoret i tillfälle att,

utan riksgäldskontorets anlitande, bestrida de på kontoret anvisade utgifter,

innan de derför afsedda statsinkomsterna hinna inflyta, samt för

Statsverkets

grundfond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statskontorets

skuld till

Biksgäldskontoret.

Utgifter utom

riksstaten.

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

att Eders Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att kunna, efter det Riksdagen

beviljat ett extra anslag, låta det helt och hållet eller delvis

utgå tidigare än det år, i hvars stat anslaget finnes uppfördt, hvilket

i många fall är af stort behof påkalladt, såsom t. ex. för att icke afbryta

pågående arbeten eller onödigtvis och till men för staten uppskjuta

anordningar, hvilka det är af vigt att så snart som möjligt åvägabringa.

Genom de öfverskott, statens inkomster under de senare tiderna

lemnat, har statskontoret kunnat under nästlidet år ytterligare i betydlig

mån minska sin skuld till riksgäldskontoret, så att denna, hvilken

vid förra riksdagens början utgjorde 9 millioner, numera nedgått till

3 millioner kronor; och hoppas jag, att under det nu inträdda året

skulden skall blifva till fullo godtgjord.

På föredragning af chefen för civildepartementet0) har Eders

Kongl. Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att, till fortsättande

af statens jernvägsbyggnader i Norrland, för år 1884 anvisa 2,500,000

kronor till utgående under samma år.

Utgifter af denna natur hafva hittils bestridts af upplånta medel,

och. torde ifrågavarande belopp således, i öfverensstämmelse med hvad

hittils egt rum, böra anvisas att utgå från riksgäldskontoret, som, enligt

fullmägtiges mig lemnade, förut omförmälda uppgift, skulle, efter

bestridande af förut till utgående under år 1884 anvisade utgifter, för

samma år ega en beräknad tillgång af 3,284,534 kronor 13 öre.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de

öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å

statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla

förslag till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof

i enlighet med Kongl. Majrts nu i ämnet fattade beslut.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln“ [46].

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 13

Bil. litt. B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af eder skrifvelse den 17 nästlidne november hafva

fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till eder

öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1882 och 1883 samt

redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1884.

Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nämligen

jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidationsoch

amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af

upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden

ingående'' rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne

ej finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875

och 1878 års lån, som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom

hvilkas försäljning medel till utlåningen från jernvägshypoteksfonden

anskaffats. Stockholm den 7 december 1882,

G. S. ÅKERHIELM.

G. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. G. G. HIERTA. A. V. ÅBERGSSON.

Herman Wikblad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

| Behållning den 7 december enligt riksgäldskontorets kassaräk
I

'' ning ....................................................................... 3,620,657: os.

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel

emot revers och depositionsbevis..................... 200,000: —;

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd.................................................................

Summa kronor

3,820,657

08

1,588,569

39

5,409,226

47 i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning. 15

utgifter från och med den 7 december 1882 till årets slut.

2,000

10,000

7,000

11,403: 83;

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret...........

Riksdagskostnader ......................................

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............

Räntor å gamla 5 procent lånet, å konung Carl

XIII:s hemgiftskapital samt å Göta och Söder
telje

kanalers reparationsfonder...........................

Till inlösen i riksgäldskontoret af uppsagde obligationer

af 1858 och 1860 års jernvägslån af
sedda,

ännu icke använda medel ............................................

Åtel bäring till jernvägshypoteksfonden för försträckte

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

lån a 10,000,000 kronor för enskilda jernvägar, återstoden.

...................................................................... 125 000: —.

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisad t anslag å 1,350,000 kronor

för anläggning, af jernväg från Karlberg till

Lilla Värtan, dito..................................

1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

an vi säd t anslag å högst 4,000,000

kronor för inköp af Halsberg—Motala—Mjölby

Vid

100,000: —.

jernväg, dito

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisade anslag och lån:

anslag å 2,500,000 kronor för statens jernvägsbyggnader

i Norrland, dito... 210,000: —

låneunderstöd å 5,000,000 kronor

för enskilda jernvägar, i afräkning

...................................... 1,000,000:

Beräknad behållning vid 1882 års slut ~~

730:

31.

1,210,000:

Summa kronor

30,403

82,440

100,000 —

83

1,435,730

3,760,652

31

33

5,409,226| 47

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgåldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1883 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel ......................................................... 3,760,b 2

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd....................................... 2,566,000: .

Afbetalning^- å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län, i anledning af 1868

års missväxt,........................................................ 1,120: .

Genom förräntande af innestående behållningar___50,000- ,

Ersättning af statsverkets medel: _ . .

motstående för år 1883 upptagna riksdags- och. revisions

2,617,120

kostnader, aflöning;!!-, m. m., äfvensom annuiteter

fonderade statslånen samt räntor å öfrig

statsskuld..............................12,765,760: 67,

efter afdrag af den för

riksgäldskontoret under

samma år beräknade inkomst

af rånte- och kapitalinbetalningar

........................ 2,617,120:

lån

a

de

33

67.

ersättning

för lån till fullbordande af tornbyggnaden

å Linköpings domkyrka.....^

Vid 1880 års riksdag medgifven upplåning för

jernvägsbyggnader............... 6,800,000''

1881 års dito dito .............. 4,050,000

1882 „ „ „ .............. 4,700,000

10,148,640:

I

30,000: —; 10,178,640

15,550,000:

7 ---- 77 II ll ___ i >

efter afdrag af redan upplånte ....................... 7,229,871: 21;

transport

8,320,128

67

79

24,876,541| 79

s. 17 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets.Ställning. 17

inkomster och utgifter år 1883.

Utgifter:

Riksdags- ocli revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader

....................................

kostnader för Riksdagens hus

dito ,, „ bibliotek

löner, arfvoden och expenser

vid riksgäldskontoret......

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid d:o...............

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

Annuiteter och räntor:

till Hans Majestät Konungen 300,000: —,

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade statslånen

:

1860 års lån, emot premieobligationer

293,000: —,

1868 års lån 1,096,410: —,

1870 „ „ 925,000:—,

1872 „ „ 1,175,014: -,

1875 „ „ 1,650,000: -,

1876 „ „ 1,816,000:—,

1878 „ „ 1,085,423: 97,

1880 „ „ 3,315,312: —; 11,356,159: or,_

transport 11,656,159: 97. 635,800: —;

500,000: —,

27,000: —,

2,000: —,

62,207: 50,

22,792: so,

21,800: —; 635,800: —.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport

Upplåning till betäckande af skilnaden mellan

beloppet af de år 1881 konverterade jern
vägslånen.

.............................................................

och den härför genom försäljning af 1880

års obligationer influtna valuta .....................

63,519,566: er.

63,115,813: gg.

24,876,541

403,753

Summa kronor

25,280,294|

79

Öl

80

s. 19 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskon ture ts ställning. 19

transport 11,656,159: 97; 635,800: —;

ränta å 4^ procent å återstoden

af 1879 års tillfälliga

lån för betäckande af kassaförstärkning

till kongl.

statskontoret:

för 1 år å

5,000,000 kr. 112,500:—,

för 1 månad å

4,000,000 „ 15,000: •

förö månader,,

å3,000,000 „ 56,250:

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verk
stäld

upplåning .....................

ränta å gamla 5-procent-lånet,

å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta

kanals reparationsfond ......

183,750: —,

275,000:

15,050: ro; 12,129,960: er;

Återbetalning till kongl. statskontoret af derifrån till riksgälds
kontorets

förvaltning öfverlemnad kassabehållning ...............

Afbetalning å 1879 års tillfälliga lån för betäckande af kassa
förstärkning

till kongl. statskontoret..........................................

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt

låne-understöd för enskilda jernvägar ...........................

Vid 1882 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

anslag och lån:

till statens jernvägsbyggnader i Norrland ...... 2,000,000: —,

„ anskaffande af ny rörlig materiel, m. m. 1,500,000: —,

„ fullbordande af byggnader i Stockholm för

statens jern vägstrafik....................................... 200,000: —,

„ fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings

domkyrka ................................................ 30,000: —;

Beräknad behållning vid 1883 års slut................................................

Summa kronor

12,765,760

1,500,000

2,000,000

1,000,000

3,730,000

4,284,534

25,280,294

67

13

80

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfyer riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1884 års början samt fordringar för

tillsvidare förräntade medel..........................................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd .................................... 2,436,000: —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län, i anledning af

1868 års missväxt,............................................. 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1884 upptagne riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, m. m.,

äfvensom annuiteter å de fonderade lånen

samt räntor å öfrig statsskuld .................. 12,786,543: 27,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret

under samma år beräknade inkomst af

ränte- och kapitalinbetalningar.................. 2,487,120: —;

transport

4,284,534

2,487,120

10,299,423

17,071,077

13

27

40

s. 21 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 21

inkomster och utgifter år 1884.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m

riksdags- och revisionskostnader 500,000:

kostnader för Riksdagens hus... 12,000

„ „ „ bibliotek 2,000

löner, arfvoden och expenser vid

riksgäldskontoret.................. 62,207: so,

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition ...

Annuiteter och räntor:

till H. M. Konungen..................... 300,000:

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

in.

22,792:

so,

21,800: —;

1860 års lån, mot premieobli
-

. gationer,...

293,000: —,

1868 års

lån

1,096,410: —,

1870 „

11

925,000: —,

1872 „

11

1,175,000: —,

1875 „

11

1,650,000: —,

1876 „

11

1,816,000: —,

1878 „

11

1,085,282: —,

1880 „

11

3,315,000: 57;

ränta å 4 proc. å återstoden

3,000,000 kronor af 1879 års

tillfälliga lån för betäckande

af kassaförstärkning till

kongl. statskontoret.

.............. 135,000: —,

_6jl_l 1,355,692: 57,

620,800:

transport 135,000:—; 11,655,692: 57;

620,800:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport

nattfly

. .(;■<!>_ ; „ ,1 j < [ -rm

17,071,077

. .‘4 .

40

Summa kronor

17,071,077

40

s. 23 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 23

transport

ränta å medgifven

ocli beräknad,

men ännu icke

verkstäld upplåning.

..............

ränta å gamla 5

procentlånet,

å konung Carl

XIII-.s hemgiftskapital

samt å Göta

kanals reparationsfond

.........

135,000: —; 11,655,692: 57; 620,800: —;

360,000: —,

15,050: 70;

510,050: 70; 12,165,743: 27;

12,786,543

27

Vid 1881

visadt

Behållning

års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
låneunderstöd

för enskilda jernvägar..............................

vid 1884 års slut.................................

Summa kronor

1,000,000 —

3,284,534 13

177071,077 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats verkspropositionens j lutering.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafi.t Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1883.

Närvarande:

Hane Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander uppläste

till justering ett i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,

af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.

In fidem protocolli:

Hans Wachtmeister.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1883:9 Memorial, angående till Utskottet öfverlemnade delar af Kongl. Maj ds proposition N:o 1 angående statsverkets tillstånd och behof. a1 i texten