Sök i Ratio Lex

Med förslag till Förordning angående förlag »inteckning och i sammanhang dermed erforderliga författningar

1883-02-03 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:19, Med förslag till Förordning angående förlag »inteckning och i sammanhang dermed erforderliga författningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o It).

I

N:o 19.

Ank. till Kiksd. Kansli den 3 Febr. 1883, kl. 3 e. m.

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

Förordning angående förlag »inteckning och i sammanhang

dermed erforderliga författningar; gifven Stockholms slott

den 8 Januari 1883.

Då en omarbetning af gällande stadgande!! angående förlagsinteckning

visat sig vara af beliofvet påkallad för att i denna lagstiftning bringa sammanhang

och reda, har förslag blifvit uppgjordt till förordning angående

förlagsinteckning och dermed sammanhang egande författningar; och vill

Kongl. Maj:t, efter det Högsta Domstolen blifvit hörd, med bifogande af

de angående ämnet i Högsta Domstolen och Statsrådet förda protokoll, enligt

87 § Regeringsformen föreslå Riksdagen att

dels i ett sammanhang antaga

l:o förordning angående förlagsinteckning;

2:o förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7 § Handelsbalken; och

3:o förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den

16 Juni 1875;

dels under förutsättning och vilkor af bifall till förenämnda förslag

antaga

4:o förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurslagen den

18 September 1862.

Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Sleyern.

Bili. till Piksd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 14 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 19.

Förslag’

till

Förordning angående förlagsinteckning.

Med upphäfvande af Förordningen om förlag vid bergs- och bruksliandteringen

den 24 Februari 1748 och Hallordningen den 2 April 1770,

så ock med ändring af hvad lag och författningar i öfrig! innehålla mot

denna Förordning stridande, stadgas som följer:

G ifver man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvedrift,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande åt

fabrik, mjöl- eller sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvin- eller kruttillverkning,

och varder förlaget intecknadt i den ordning här nedan stadgas,

njute förlagsman sedan för sin fordran den förmånsrätt, som i 17 kap.

Handelsbalken sägs.

linnes, vid denna Rätt och, då rörelsen drifves ä landet eller i stad lydande

under landsrätt, vid Rådstufvurätten i den stad, der Konungens Befallningshafvande

i länet har sitt säte.

Vid ansökan om förlagsinteckning skall till Rätten ingifvas i hufvudskrift

den handling, på grund hvaraf inteckning äskas; skolande handlingen

innehålla såväl uttryckligt erkännande af försträckningens egenskap af förlag

för viss uppgifven rörelse jemte uppgift om stället, der bergsbruk eller grufve
-

1 §■

Förlaesintecknina- sökes, då rörelsen drifves i stad, der Rådstufvurätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19. 3

drift, mjöl- eller sågqvarnsrörelse, bränvins- eller kruttillverkning idkas, samt

om stad eller socken, der fabrik, boktryckeri eller bryggeri drifves, som ock

åt vittnen styrkt medgifvande att förlagsinteekning tagas må, Sökanden

luloge intyg af magistrat, kronofogde eller länsman, att förlagstagaren utöfvar

den uppgift™ rörelsen, så ock, der enligt särskilda författningar anmälan hos

embetsmyndighet eller tillstånd af sådan myndighet fordras för rörelsens

drifvande, bevis att anmälan skett eller tillstånd meddelats.

1'' ullgöi sökanden ej hvad sålunda föreskrifvet är, varde ansökningen

genast afslagen.

4 §.

Rätten läte den handling, som ligger till grund för ansökningen, offentligen

uppläsas och i särskild! protokoll öfver förlagsinteckningar intagas.

5 §•

Ej ma förlagsinteekning beviljas utan till visst belopp i penningar

eller varor.

6 §•

lfa förlagsinteekning blifvit beviljad, teckne Rätten bevis derom ä den

handling, hvarå den intecknade fordran är grundad.

7 §•

Förlagsinteekning skall förnyas i den ordning, som i 8 § bestämmes,

första gången inom tio år sedan den beviljades och derefter inom tio år

frän hvarje förnyelse. Sker ej sådant, vare inteckningen förfallen, ändå att

inom nämnda tid med densamma vidtagits sådan åtgärd, som i 9 § 2 mom. sägs.

8 §•

Vill någon . låta förnya förlagsinteekning, uppvise hos den Rätt, som

inteckningen beviljat, inteckningshandlingen i hufvudskrift, och skrifve Rätten

derå bevis om inteckningsförnyelsen. Stånde ock sökanden fritt att inför

annan Rådstufvurätt förete inteckningshandlingen: den Rätt läte, då sådant

sker, i sitt protokoll öfver förlagsinteckningar1 korteligen intagas hvad handlingen

innehåller med dag och årtal då den utgafs, af hvilken Rätt förlags
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

inteckningen är beviljad, när ocli under hvilken paragraf i protokollet det

skedde, och, om inteckningen förut förnyats, när det egt rum; teckne ock

bevis å handlingen att den varit företedd till vinnande af inteckningsförnyelse;

sedan ingifve sökanden protokollet deröfver till den Rätt, som beviljat inteckningen,

inom tid, som i 7 § sägs; och vare detta sa gildt, som om handlingen

der blifvit företedd.

9 §.

Vill någon låta förlagsinteckning helt och hållet eller till viss del

dödas, uppvise inteckningshandlingen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat

inteckningen, och skrifve Rätten å handlingen bevis om dödandet. Askas

åtgärden af annan än förlagstagaren, må dödandet ej beviljas utan dennes

samtycke.

Vill någon låta förlagsinteckning under annan nedsättas, fortares i

enlighet med hvad här ofvan om intecknings dödande är sagdt.

10 §.

År intecknad förlagsförbindelse inlöst af förlagstagaren eller eljest åter

kommen i hans hand, vare honom ej förment att, der inteckningen ännu är

gällande, ånyo utgifva handlingen med fortfarande inteckningsrätt.

11 §.

Öfverlåter någon till annan bruk, grufva, fabrik eller inrättning, för

hvars drifvande förlagsinteckning är beviljad, vare förlagsskulden emot förlagstagaren

genast till betalning förfallen.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må af Rätten upptagas endast ä

Måndag, eller, om helgdag då inträffar, nästa_ söknedag derefter; dock att

fråga om intecknings förnyelse må handläggas jemväl å annan rättegångsdag.

13 §.

Den, som ej nöjes åt Underrätts beslut i ärende angående föilagsinteckning,

eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken

stadgade tid. Öfver Hofrättens utslag, må klagan genom besvär hos

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 19.

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 §

nämnda balk föreskrifves.

14 §.

Har beslut, hvarigenom Rådstufvurätt helt och hållet eller till någon

del afslagit ansökan om förlagsintecknings beviljande, blifvit till följd af besvär

ändradt af högre Rätt, vare sökanden pligtig att inom tre månader

från det utslaget om ändringen vunnit laga kraft, förete detsamma hos Rådstufvurätten,

vid äfventyr att i annat fall den ferla^inteckning, som på

grund af utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget

vid Rådstufvurätten företes.

15 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 Januari 1885.

Derförinnan meddelad förlagsinteckning skall, för att bibehållas gällande,

inom ett år från nyssnämnda dag förnyas hos den Rådstufvurätt, som, derest

ny förlagsinteckning då sökes, är behörig att upptaga ansökningen, samt

derefter hos nämnda Rätt vidare förnyas efter ty i 7 § stadgadt är. Samma

Rätt tillkomme ock att i fråga om sådan inteckning upptaga ärende, hvarom

i 9 § sägs.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 1? kap. 7 § Handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 7 § Handelsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Häfver någon sådant bilbref, som i sjölagen beskrifvet är, eger han

förmån i skeppet, sä ock i godset, då skeppsfolk betaldt är, som i 5 § är

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition No 19.

sagdt. Dernäst gånge det lån ut, som skeppare på bodmeri tagit; hafre

ock det yngre bil- eller bodmeribref företräde för det äldre.

Gifver man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvedrift,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande af

fabrik, mjöl- eller sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvin- eller kruttillverkning,

och varder förlaget intecknadt, på sätt särskildt är stadgadt,

njute förlagsman sedan förmånsrätt för sin fordran i det, som tillverkadt

är, i de för tillverkningen afsedda råämnen, i all den lösegendom vare

sig maskiner, redskap, dragare eller annat, som till bergsbrukets, grufvans,

fabrikens eller inrättningens drift hörer, samt i gäldenärens fordringar för

sådana förskott i penningar eller varor, som för rörelsen lemnade äro; så ock

vid förlag till bearbetande af andra grufvor än jerngrufvor, i sjelfva grufvan;

dock galle ej förmånsrätt för ränta, som före början af konkurs upplupen

är, för längre tid än tre år. Är förlagsinteckning beviljad för fleres fordringar,

hafve den företräde, som inteckning först sökt; hafva flere sökt

inteckning å en dag, ege lika rätt. Börjar konkurs inom eu månad efter det

förlagsinteckning blifvit sökt, vare inteckningen utan verkan. Ej heller gälle

förlagsinteckning, som blifvit sökt samma dag, då konkurs börjats eller

derefter.

Denna förordning skall icke tillämpas i de förmånsrättstvister, som

göras anhängig^ före utgången af December månad 1884.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden

den 16 Juni 1875.

Härigenom''^förordnas, att 1 § i Förordningen angående särskilda protokoll

öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16 Juni 1875

skall erhålla följande förändrade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

i §•

Öfver följande ärenden skola vid Underrätt föras särskilda protokoll,

nemligen: ett öfver lagfarter med fång af fast egendom; ett öfver inteckningar

i sådan egendom; ett öfver äktenskapsförord; ett öfver förmyndares

tillsättande och entledigande, samt ett öfver bouppteckningar, morgongåfvobref

och af handlingar om lösöreköp. Uti lagfarts- och inteckningsprotokollen skall

för hvarje ärende å brädden tecknas namnet på den egendom, som lagfares

eller intecknas, och uti öfriga protokollen för hvarje ärende med undantag

af bouppteckningarne namnet å den person ärendet rörer.

Vid Rådstufvurätt skall ock föras särskild! protokoll öfver förlagsinteckningar.

1 det protokoll skall för hvarje ärende å brädden tecknas förlagstagarens

namn jemte uppgift om rörelsens beskaffenhet och orten hvarest

den drifves.

Har nagotdera af de ärenden, nämnda äro, icke förevarit, varde det i

protokollet anmärkt.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862.

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ Konkurslagen den 18 September

1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

1 mom. Borgenär ege ock söka, att gäldenär egendom afträdas skall

i följande fall, nemligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

♦

Kong!.. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 19.

1) då gäldenär är för skuld rymd, eller veterligen ur riket faren och

anledning är för handen, att lian fprblifver utrikes för att undgå borgenärers

kraf;

2) då verkställighet af utmätning, hvarigenom all gäldenär kända

egendom medtagas skulle, blifvit för annans fordran sökt;

3) då gäldenär svikligen, borgenärer till förfång, afhänder sig eller

undanskaffar sina tillgångar.

2 mom. Borgenär ege jemväl söka att gäldenär egendom afträdas

skall, då * egendom, deri borgenären på grund af förlagsinteckning eger förmånsrätt,

blifvit för annans fordran utmätt och skälig anledning är att befara,

att den öfriga egendom, hvari lian eger förmånsrätt, till gäldande af

hans fordran otillräcklig är.

Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar, vare den ansökning

utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning

i fast egendom; ege ej heller den rätt, i 2, 3 och 4 §§ omförmäld

är, der han ej gitter visa att panten eller inteckningen till gäldande af hans

fordran otillräcklig är.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd Proposition No 19.

9

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen

den 3 November 1882, .

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Fosse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Offer,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Bichert,

Tkemptander,

Byding.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von .Steyern anmälde i

underdånighet:

l:o.

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne Maj, hvaruti blifva

tillkännagifvet, att vid behandling af Kongl. Maj:t,s nådiga proposition

den 27 förutgångne Januari, med förslag till förordning angående förlagsinteckning

och i sammanhang dermed erforderliga författningar, Riksdagen

funnit sig icke kunna antaga nämnda proposition.

Föredraganden yttrade härefter:

»Het af Eders Kongl. Maj:t vid senaste riksdag framlagda förslag

Bill, till Riksd Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 14 Höft. 2 °

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 19.

till förordning angående förlagsinteckning och i sammanhang dermed erforderliga

författningar afsåg ej någon utsträckning af rättigheten att begagna

sig af förlagsinteckning till andra näringar än dem, som nu innehafva en

dylik rätt, utan endast att bringa reda i den lagstiftning i ämnet, som nu

gäller, så att det skulle blifva fullt klart, Indika näringar ega begagna sig

af en dylik förmån, hos hvilken myndighet förlagsinteckning skall sökas, och

hvilka rättigheter den skall medföra. Förslaget, af Lag-Utskottet i hufvudsakliga

delar tillstyrkt, antogs af Första Kammaren med några mindre väsentliga

förändringar, men afslogs af Andra Kammaren. Bland de skäl, som

synas hafva inverkat på Andra Kammarens beslut, intogs må hända främsta

rummet af den af några talare uttryckta önskan, att förlagsinteckningsrätten

måtte utsträckas till andra näringar och förnämligast till jordbruket. Denna

mening vann åter ytterst ringa understöd i Första Kammaren. Deremot

blef ett af Eders Kong!. Maj:t samtidigt framlagdt förslag till förordning

angående fredande från utmätning af lösören, som jordegare klimat landbo

till egendomens bruk, åsyftande att på ett annat sätt än genom förlagsinteckning

bereda arreudatorn utväg att anskaffa för jordbruket nödiga inventarier,

af Första Kammaren antaget, men af den Andra åfslaget. Lägger

man härtill, att inom Andra Kammaren ej sattes i fråga att betaga de

industriella yrkena den rätt till förlagsinteckning, de redan hafva, och att

anmärkningarne mot hvad den Kong!, propositionen i afseende på dessa näringar

innehöll endast gälde speciella stadgande!!, hvilka utan olägenhet och

möjligen till fördel för det hela kunna underkastas någon jemkning, torde

man vara berättigad att ur de inom Kamrarne förda öfverläggningar draga

den slutsats, att Kamrarne i hufvudsak godkände hvad som föreslagits beträffande

de industriella yrkena, men derutöfver önskade eu lagstiftning, som

beredde jordbruket lättad tillgång till förlagskapital, utan att dock Kamrarne

ännu kunnat förena sig om den väg, hvarpå detta senare mål borde sökas.

Vid sådant förhållande synes mig det rätta förfaringssättet vara, att sistnämnda

fråga göres till föremål för en speciel utredning, deri män, förtrogna

med så väl det större som det mindre jordbrukets behof, deltaga. Men

denna utredning hindras ej, utan snarare främjas derigenom, att den redan

tillräckligt förberedda frågan om förlagslagstiftningens revision nu bringas

till sin lösning. Detta kan ske fullkomligt oberoende af det sätt, hvarpå

kreditlagstiftningen för jordbruket ordnas, och frågornas sammanblandande

kan endast leda dertill, att vissa näringar, vare sig de industriella eller

jordbruket, möjligen båda, måste uppoffra vigtiga intressen för den högst

tvifvelaktiga fördelen deraf, att lagstiftningen blifver för begge gemensam.

Det synes derföre ingalunda vara skäl att i afvaktan på den blifvande utredningen

angående jordbruket låta ofri ga näringar längre vänta på en lag
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.

11

stiftning, som är af dem lifligt efterlängtad. Bn särskild anledning att ej

undanskjuta denna fråga ligger deri, att dess afgörande är ett vilkor för

Kommerskollegii förändrade organisation. En sådan förutsätter nemligen, att

kollegiet befrias från den befattning med en del förlagsinteckningar, som nu

åligger detta embetsverk, men som rätteligen tillhör domstolarne och enligt

förslaget jemväl skulle till dem öfverflyttas.

Jag anser mig således böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att å nyo

för Riksdagen framlägga hufvudsakligen enahanda förslag i ämnet, som förelädes

innevarande års Riksdag, med undantag af det särskildt för jordbruket

afsedda förslaget till förordning om fredande från utmätning af lösören, som

jordegare lemnat landbo till egendomens bruk; och torde, derest denna framställning

af Eders Kongl. Maj:t bifalles och Riksdagens beslut i ämnet utfaller

på ett sätt som, enligt hvad jag nyss antydt, synes gynsamt för återupptagande

af frågan om kreditlagstiftning för jordbruket, det tillåtas mig

att göra denna fråga till föremål för särskild underdånig föredragning inför

Eders Kongl. Maj:t.

De inom Riksdagen och Lag-Utskottet framstälda anmärkningar synas

mig böra föranleda vissa ändringar i förslagen, innan de för Riksdagen å nyo

framläggas.

Vid ordet »grufvedrift» i § 1 har Lag-Utskottet fogat tillägget »äfven

der denna ej är att till bergsbruk hänföra», i afsigt att låta författningen

omfatta äfven sådan grufvedrift, som möjligen i eu framtid kan komma att

icke hänföras under grufvestadgans bestämmelser. För min del har jag ej

något väsentligt att erinra deremot, att af detta skäl uttrycket, ehuru för

närvarande utan afl betydelse, får i förslaget inflyta,

Mot 1 § anmärktes vidare, att uttrycket: »fabrik eller annan dermed

jemförlig inrättning» vore otydligt. Man fruktade, att domstolen skulle af

denna redaktion låta förleda sig att ingå i pröfning huruvida t. ex. ett handtverk,

som anmäldes till förlagsinteckning, vore till rörelsens omfång eller i

något annat hänseende jern förligt med fabrik och derföre borde tillerkännas

eu in teckningsrätt, som yrket eljest enligt författningen saknade. Sådan var

dock ej förslagets mening. Det anmärkta uttrycket: »annan dermed jemförlig

inrättning» af såg endast sådana, i 8 § af förordningen om utvidgad

näringsfrihet den 18 Juni 1864 uppräknade näringar, som i sjelfva verket

äro fabriker, men dock ej kallas så och om hvilkas idkande anmälan ej sker

i samma ordning, som den i fråga om fabriker faststälda. Till förekommande

af allt missförstånd böra emellertid dessa näringar i författningen uppräknas,

dervid dock borde uttryckligen omnämnas ett yrke, som, enligt hvad upplyst

blifvit, ej heller räknas till fabriker i egentlig mening, men dock hittills haft

förlagsinteckningsrätt, nemligen bryggerihandteringen. Genom en sådan redak
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

tion blir omfånget- för förlagsinteckningsrätten i det närmaste lika med det

nu varande. Har någon utsträckning skeft, är det endast för att lemna fullt

tydliga bestämmelser i ett eller annat fall, i afseende hvarpå tvekan hittills

egt rum.

Sedan 1 4$ sålunda förtydligats, synes det af Lag-Utskottet i 3 § 2 mom.

föreslagna tillägg öfverflödigt. Att ansökningen i det af Utskottet åberopade

fall, att förlagsinteckning sökes för eu näring, som ej är dertill berättigad,

kommer att af domstol afslås, lärer i alla händelser vara uppenbart.

I samma § mom. 1 föreskrefs, att vid ansökan om förlagsinteckning

skulle fogas uppgift om stället, hvarest rörelsen drifves. Man kan häraf förledas

till den uppfattning, att uppgiften bör gälla, t. ex. i stad, gata och hus,

der näringen idkas. En så detaljerad uppgift är emellertid i de flesta fall

onödig och kan lägga svårigheter i vägen för en industriel anläggnings flyttning.

Det lins intet skäl, hvarföre vid ansökan till exempel om förlagsinteckning

i en fabrik stället behöfver uppgifvas närmare än som sker, dä

anmälan göres om fabrikens anläggning, i hvilket fall uppgiften enligt förordningen

om utvidgad näringsfrihet endast behöfver omfatta stad eller socken,

der näringen drifves. Andra näringar deremot, såsom grufvedrift, bergsbruk,

såg- och qvarnrörelse, bränvins- och kruttillverkning, äro dels i följd af sin

natur, dels i följd af den för deras drifvande gällande lagstiftning bundna

vid viss plats. Man kan ej undgå att fördra uppgift om sjelfva denna plats

äfven då förlagsinteckning sökes. I öfverensstämmelse med dessa, inom Första

Kammaren gjorda erinringar torde förslaget i denna del böra omredigeras.

För att i den mån det kan ske med bevarande af förlagsinteckningens

natur bereda förlagsgifvare trygghet i det fall, att rörelsen jemte förlaget

öfvergår till annan egare, och den i förre egarens gods genom inteckningen

förvärfvade förmånsrätt följaktligen upphör, torde det kunna stadgas, att förlagsskulden

vid sådan öfvergång skall genast vara till betalning förfallen,

der ej annorlunda öfverenskommes. I allmänhet lärer väl den nye näringsidkaren

genom aftal med förlagsgifvaren få öfvertaga förlagslånet mot ny inteckning,

men utan tvifvel kunna omständigheterna vara sådana, att dylikt

aftal ej kommer till stånd, och långifvaren bör dä sättas i tillfälle att genast

utsöka sin fordran, sedan den säkerhet, som ligger i förlaget, undandragits

honom.

Derest den af Lag-Utskottet i mom. 2 af § 14 (i nya förslaget § 15)

föreslagna ändring anses medföra ökad tydlighet, kan mot densamma ej vara

något att erinra, lika litet som mot den af Utskottet likaledes föreslagna utsträckning

af tiden för författningens trädande i kraft.

Det vid senaste riksdag framlagda förslag till ändring i 17 kap. 7

§ Handelsbalken tilläde icke den, som lemnat förlagslån till idkande af grufve
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:In Nåd. Proposition No 19.

drift, någon förmånsrätt i sjelfva grufvan. Det kan dock med skäl sättas i

fråga, huruvida icke de nu gällande, i detta hänseende timligen otydliga förlagsförfättningarne,

såsom Lag-Utskottet antagit, medgifva en sådan rätt,

åtminstone hvad de flesta slag af grufvor angår, och faktiskt är, att inteckning

på grund af dessa författningar finnes meddelad i stenkolsgrufvor. Deremot

synes man frän nu varande lagstiftning kunna hemta stöd för den mening,

att jerngrufvor hittills varit från förmånsrätt uteslutna, liksom ock

diskussionen i Första Kammaren ådagalägger, att eu sådan rätt ickeafgrufegarne

sjelfve eftersträfvas. Då meningen med den föreslagna författningen

är att, så vidt möjligt och der ej vigtiga skäl föranleda afvikelse, bibehålla

förlagsinteckningsrätten i dess nuvarande utsträckning, bör ifrågavarande §

i denna del afmattas i enlighet med den af Första Kammaren antagna lydelse.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts senaste förslag skulle förlagsman, som fått

inteckning, njuta förmånsrätt bland annat i det, som tillverkats å ställe, som

inteckningen af ser. De kursiverade orden tillädes på tillstyrkan af Högsta

Domstolens fleste ledamöter, hvilka för det fäll att förlagstagaren, jemte den

rörelse, med afseende å hvilken eu förlagsinteckning blifvit faststäld, drefve

annan rörelse af beskaffenhet att förlagsinteckning jemväl deri vore tillåten,

ansägo förslaget utan detta tillägg icke med tillräcklig tydlighet begränsa den

tillverkning, i hvilken innehafvare!! af förstnämnda förlagsinteckning åtnjöte

förmånsrätt. Om emellertid 3 § i förslaget till förordning om förlagsinteckning

skulle, på sätt jag hemstält, undergå den förändring, att i fråga om

förlagsinteckning för vissa näringar behöfde uppgifvas ej sjelfva stället, utan

endast stad eller socken, der näringen idkades, blefve det af Högsta Domstolen

i nu förevarande § förordade tillägg ej fullt korrekt. Då i öfrigt af

sammanhanget torde med tillräcklig tydlighet framgå, att här ej kan vara

fråga om annan tillverkning än den, som frambringas i den å uppgifvet ställe

eller i uppgifven stad eller socken idkade rörelse, med afseende på hvilken

inteckningen är faststäld, synes mig någon betänklighet ej böra möta att

utesluta tillägget.

Jag hemställer underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för det

ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler inhemta Högsta Domstolens utlåtande

öfver de i öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört omarbetade,

under lutt. A vid detta protokoll fogade förslag till

l:o. Förordning angående förlagsinteckning;

2:o. Förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7 § Handels
balken.

Jo. Förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden

den 16 Juni 1875; och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kom fl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

4: o.

lagen.

Förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurs
Till

denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

täcktes Hans Maj:t Konungen lemna bifall.

.Ex protocollo.

Otto Mooth.

Förslag

till

Förordning angående förlagsinteckning.

Med upphäfvande af Förordningen om förlag vid bergs- och brukshandteringen

den 24 Februari 1748 och Hallordningen den 2 April 1770, så

ock med ändring af hvad lag och författningar i öfrig! innehålla mot denna

förordning stridande, stadgas som följer:

1 §•

Gafvel'' man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvedrift,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande af fabrik,

mjöl- eller'' sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvins- eller kruttillverkning,

och varder förlaget intecknadt i den ordning här nedan stadgas; njute

förlagsman sedan för sin fordran den förmånsrätt, som i 17 kap. Handels- .

balken sägs.

2 §•

Förlagsinteckning sökes, då rörelsen drifves i stad, der Rådstufvurätt

finnes, vid denna Rätt och, då rörelsen drifves ä landet eller i stad, lydande

under landsrätt, vid Rådstufvurätt eu i den stad, der Konungens Befallningshafvande

i länet har sitt säte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj. ts Nåd. Proposition No 19.

15

3 §■

Vid ansökan om förlagsinteckning skall till Rätten ingifvas i hufvudskrift

den handling, på grund hvaraf inteckning äskas; skolande handlingen

innehålla såväl uttryckligt erkännande af försträckningens egenskap af förlagför

viss uppgifven rörelse jemte uppgift om stället, der bergsbruk eller grufvedrift,

mjöl- eller sågqvarnsrörelse, bränvin- eller kruttillverkning idkas, samt

om stad eller socken, der fabrik, boktryckeri eller bryggeri drifves, som ock

af vittnen styrkt medgifvande att förlagsinteckning tagas må. Sökanden bifoga

intyg af magistrat, kronofogde eller länsman, att förlagstagaren utöfvar

den uppgifna rörelsen, så ock, der enligt särskilda författningar anmälan hos

embetsmyndighet eller tillstånd af sådan myndighet fordras för rörelsens drifvande,

bevis att anmälan skett eller tillstånd meddelats.

Fullgör sökanden ej hvad sålunda föreskrifvet är, varde ansökningen

genast utslagen.

4 §•

Rätten läte den handling, som ligger till grund för ansökningen, offentligen

uppläsas och i särskildt protokoll öfver förlagsinteckningar intagas.

5 §■

Ej må förlagsinteckning beviljas utan till visst belopp i penningar eller

varor.

6 §•

Rå förlagsinteckning blifvit beviljad, teckne Rätten bevis derom å den

handling, hvarå den intecknade fordran är grundad.

7 §•

Förlagsinteckning skall förnyas i den ordning, som i 8 § bestämmes,

första gången inom tio år sedan den beviljades och derefter inom tio år från

hvarje förnyelse. Sker ej sådant, vare inteckningen förfallen, ändå att inom

nämnda tid med densamma vidtagits sådan åtgärd, som i 9 § 2 mom. sägs.

8 §•

Vill någon låta förnya förlagsinteckning, uppvise hos den Rätt, som

inteckningen beviljat, inteckningshandlingen i hufvudskrift, och skrifve Rätten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Ma/j:ts Nåd. Proposition N:o 19.

derå bevis om inteckningsförnyelsen. Stånde ock sökanden fritt att inför

annan Rådstufvurätt förete inteckningshandlingen: den Rätt läte, då sådant

sker, i sitt protokoll öfver förlagsinteckningar korteligen intagas hvad handlingen

innehåller med dag och årtal då den utgafs, af hvilken Rätt förlagsinteckningen

är beviljad, när och under hvilken paragraf i protokollet det

skedde, och, om inteckningen förut förnyats, när det egt rum; teckne ock

bevis å handlingen att den varit företedd till vinnande af inteckningsförnyelse;

sedan ingifve sökanden protokollet deröfver till den Rätt, som beviljat inteckningen,

inom tid som i 7 § sägs; och vare detta så gildt, som om handlingen

der blifvit företedd.

9 §.

Vill någon låta torlagsinteckning helt och hållet eller till viss del dödas;

upp vise inteckningshandlingen i hufvudskrift för den rätt, som beviljat

inteckningen, och skrifve rätten å handlingen bevis om dödandet. Äskas

åtgärden af annan än förlagstagaren, må dödandet ej beviljas utan dennes

samtycke.

Vill någon låta förlagsinteckning under annan nedsättas, förfares i

enlighet med hvad här ofvan om intecknings dödande är sagdt.

10 §.

Är intecknad förlagsförbindelse inlöst af förlagstagaren eller eljest

åter kommen i hans hand, vare honom ej förment att, der inteckningen ännu

är gällande, ånyo utgifva handlingen med fortfarande inteckningsrätt.

11 §•

Öfvergår bruk, grufva eller annan inrättning, för hvars drifvande

förlagsinteckning meddelats, till ny egare, vare förlagsskulden genast till betalning

förfallen.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må af Rätten upptagas endast ä

Måndag, eller, om helgdag då inträffar, nästa söknedag derefter; dock att

fråga om intecknings förnyelse må handläggas jemväl å annan rättegångsdag''.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Råd. Proposition N:o 19.

17

13 §.

Den, som ej nöjes åt Underrätts beslut i ärende angående förlagsinteckning,

eger deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken

stadgade tid. öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 §

nämnda balk föreskrifves.

14 §.

Har beslut, hvarigenom Rådstufvurätt helt och hållet eller till någon del

afslagit ansökan om förlagsintecknings beviljande, blifvit till följd af besvär

ändradt af högre Rätt, vare sökanden pligtig att, inom tre månader från det

utslaget om ändringen vunnit laga kraft, förete detsamma hos Rådstufvurätten,

vid äfventyr att i annat fall den förlagsinteckning, som på grund af

utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget vid

Rådstufvurätten företes.

15 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 Januari 1885.

Derförinnan meddelad förlagsinteckning skall, för att bibehållas gällande,

inom ett år från nyssnämnda dag förnyas hos den Rådstufvurätt, som, derest

ny förlagsinteckning då sökes, är behörig att upptaga ansökningen, samt

derefter hos nämnda Rätt vidare förnyas efter ty i 7 § stadgadt är. Samma

Rätt tillkomma ock att i fråga om sådan inteckning upptaga ärende, hvarom

i 9 § sägs.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7 § Handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 7 § Handelsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 14 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.

7

Häfver någon sådant bilbref, som i sjölagen beskrifvet är, ege han

förmån i skeppet, så ock i godset, (lå skeppsfolk betaldt är, som i 5 § är

sagdt, Dernäst gånge det, lån ut, som skeppare på bodmeri tagit; hafve ock

det yngre bil- eller bodmeribref företräde för det äldre.

G ifver man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvedrift,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande af fabrik,

mjöl- eller sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvins- eller kruttillverkning,

och varder förlaget intecknadt, pa sätt särskildt är stadgadt, njute

förlagsman sedan förmånsrätt för sin fordran i det som tillverkadt är, i de

för tillverkningen afsedda råämnen, i all den lösegendom vare sig maskiner,

redskap, dragare eller annat, som till bergsbrukets, grufvans, fabrikens eller

inrättningens drift hörer, samt i gäldenärens fordringar för sådana förskott

i penningar eller varor, som för rörelsen lemnade äro; så ock vid förlag

till bearbetande af andra grufvor än jerngrufvor, i sjelfva grufvan; dock

gälle ej förmånsrätt för ränta, som före början af konkurs upplupen är, för

längre tid än tre år. Är förlagsinteckning beviljad för ileres fordringar,

kåfve den företräde, som inteckning först sökt; hafva flere sökt inteckning

å en dag, ege lika rätt. Börjar konkurs inom en månad efter det förlagsinteckning

blifvit sökt, vare inteckningen utan verkan. Ej heller gälle förlagsinteckning,

som blifvit sökt samma olag, då konkurs börjats eller

derefter.

Denna förordning skall icke tillämpas i de förmansrättstvister, som

göras anhängig^ före utgången af December manad 1884.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra

ärenden den 16 Juni 1875.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen angående särskilda protokoll

öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16 Juni 1875

skall erhålla följande förändrade lydelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

19

1 §•

Öfver följande ärenden skola vid Underrätt föras särskilda protokoll,

nemligen: ett öfver lagfarter med fång af fast egendom; ett öfver inteckningar

i sådan egendom; ett öfver äktenskapsförord; ett Öfver förmyndares tillsättande

och entledigande, samt ett öfver bouppteckningar, morgongåfvobref

och af handlingar om lösöreköp. Uti lagfarts- och inteckningsprotokollen skall

för hvarje ärende å brädden tecknas namnet på den egendom, som lagfares

eller intecknas, och uti öfriga protokollen för hvarje ärende, med undantag

af bouppteckningarne, namnet å den person ärendet rörer.

Vid Rådstufvurätt skall ock föras särskild! protokoll öfver förlagsinteekningar.

I det protokoll skall för hvarje ärende å brädden tecknas förlagstagarens

namn jemte uppgift om rörelsens beskaffenhet och orten, hvarest

den drifves.

Har någotdera af de ärenden, nämnda äro, icke förevarit, varde det i

protokollet anmärkt.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862.

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ Konkurslagen den 18 September

1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

2 §•

1 inom. Borgenär ege ock söka, att gäldenär» egendom afträda» skall

i följande fall, nemligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong!. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

1) då gäldenär är för skuld rymd, eller veterligen ur riket, faren och

anledning är för handen, att han förbi ifver utrikes för att undgå borgenärers

kraf;

2) då verkställighet af utmätning, hvarigenom all gäldenärs kända

egendom medtagas skulle, blifvit för annans fordran sökt;

3) då gäldenär svikligen, borgenärer till förfång, af händer sig eller

undanskaffar sina tillgångar.

2 mom. Borgenär ege jemväl söka att gäldenärs egendom afträda^

skall, då egendom, deri borgenären på grund af förlagsinteckning eger förmånsrätt,

blifvit för annans fordran utmätt och skälig anledning är att befara,

att den öfriga egendom, hvari han eger förmånsrätt, till gäldande af hans

fordran otillräcklig är.

5 §■

Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar, vare den ansökning

utan verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning

i fast egendom; ege ej heller den rätt, i 2, 3 och 4 §§ omförmäld är,

der han ej gitter visa att panten eller inteckningen till gäldande af hans

fordran otillräcklig är.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konyl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 19.

21

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Tisdagen den 12 December 1882.

Andra rummet,

Närvarande:

Justitieråden: Naumann,

Babe,

Olivecrona,

von Segébaden.

Hernmurck,

Wedberg,

Ahlgren.

Sedan, jemlik^ Högsta Domstolens beslut den 15 och 16 nästlidne November,

! ^handlingarne i de till Högsta Domstolens utlåtande öfverlemnade, i

protokollen för nyssnämnda dagar omförmälda lagärenden cirkulerat emellan

Högsta Domstolens ledamöter; sä företogs nu till slutlig behandling:

Do.

Förslag till förordning angående fÖrlagsinteckning; Inlagd! detta protokoll.

1 §•

Högsta Domstolens fleste ledamöter, Justitieråden Babe, Olivecrona, von

Segébaden, Ilernmarck och Wedberg anförde:

På sätt Kommerskollegium yttrat med anledning af ett föregående, till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 10.

Högsta Domstolen (ten 4 November 1881 remitteradt förslag till förordning

angående förlagsinteckning, beror numera ett industriel yrkes benämning af

fabrik eller handtverk uteslutande på den formella omständigheten, huruvida yrket

blifvit anmäldt såsom fabrik eller såsom handtverk. Vid sådant förhållande,

och då af föreskriften uti 8 § i förordningen angående utvidgad näringsfrihet den

18 Juni 1864 derom, att hvad i 1 § samma förordning stadgades om rättighet

att idka handel eller annat näringsfång icke egde tillämpning å vissa i

förstnämnda paragraf uppräknade yrken, om hvilka vore särskild! stadgadt,

ej kunde anses följa, att något hinder förefunnes för den, hvilken i behörig

ordning förvärfva t rättighet till idkande åt dylik näring, att anmäla densamma

såsom fabrik, syntes tillräckligt skäl saknas att, på sätt i det remitterade

förslaget skeft, i denna paragraf bland de näringar, i fråga om hvilka

förlagsinteckning skulle varda medgifven, jemte fabrik särskilt upptaga

mjölqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvin- eller kruttillverkning.

På grund häraf hemställes, att början af denna paragraf mätte erhålla

följande, af Högsta Domstolens fleste ledamöter vid granskningen af ofvan

förstnämnda förslag i ämnet jemväl förordade lydelse:

Gifver någon förlag Ull idkande af bergsbruk eller grujvedrift eller att

dermed drifva sågverk eller fabrik och varder etc.

Om också gällande grufvelagstiftning skulle förändras så, att grufva

erhölle annan betydelse än den nu egen, torde dock vara klart, att enligt

ofvan anförda redaktion af 1 § inteckning Ange meddelas för förlag till

idkande af grufdrift, »äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra»,

samt att förty sistnämnda mening skulle vara i berörda fall, likasom för närvarande,

obehöflig; och att angifva, efter fabrik, särskild! mjöl- eller sågqvarn,

boktryckeri, bryggeri samt brun vins- och kruttillverkning, såsom yrken,

till hvilkas bedrifvande förlagsinteckning må meddelas, skulle kunna

föranleda det antagande, att idkande af mjöl- eller sågqvarns-industri, boktryckeri,

bryggeri och bränvins- eller kruttillverkning icke vore att anse för

fabriksrörelse, äfven om de såsom sådan anmälas.

Justitierådet Naumann anförde: Då enligt Kommerskollegiets yttrande

benämningen af ett industriel! yrke numera beror på den formella omständigheten,

huruvida yrket blifvit anmäldt som fabrik eller såsom handtverk;

då det således ankommer på, hvar och en kikare af sådant yrke att

genom ofvannämnda anmälan bereda sig rätt åt! begagna förlagslån;

då på en slik omväg denna rät! i sjelfva verke! blifvi! u!s!räck! äfven

till de mindre handtverkerierna;

då intet giltigt skäl finnes anfördt, hvarföre det ena industriella yrket

mera än det andra skulle betagas den ifrågavarande förmånen, om kikaren

anser förlagslånet såsom en sådan och kan förskaffa sig långifvare;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

''lä i den vid remissen fogade note ur statsrådsprotokollet Chefen för

Justitiedepartementet förklarat, att genom särskild förordning kreditlagstiftningen

för jordbruket skall blifva stadgad;

hemställes, att med undvikande af en specificering'', hvilken i tillämpningen

kan komma att sakna tydlighet och fullständighet samt förorsaka

tvister och rättegångar, första £ måtte erhålla följande lydelse: Gfifver någon

förlag till idkande af bergsbruk, grufvedrift eller annat lofligt näringsfång,

med undantag af jordbruk och sjöfart, hvarom särskild! är stadgadt, och

varder förlaget intecknadt etc.

Att specielt nämna till exempel bryggeri, men icke bageri, tjärubränning,

salpetersjuderi, fiskodling m. in., utan låta dylika näringar subsumeras

under det sväfvande uttrycket fabrik, och en anmälan härom vara afgörande,

torde icke befordra tydlighet i lagen eller trygghet för näringsidkaren.

För något mera än tjugu år sedan afstyrkte Högsta Domstolen bifall

till ett förslag af Riksens Ständer om så kallad underpant i läs egendom,

hvilken gäldenär skulle vara berättigad att till fordringsegaren pantförskrifva,

vare sig vissa persedlar eller gäldenär lösa egendom i allmänhet, utan att

den egendom från sig lemna. Detta afstyrkande skedde ej blott på juridiskt

vetenskapliga skäl, utan ock på statsekonomiska, dem flera länders småningom

vunna erfarenhet bekräftat.

I olikhet med hvad om den s. k. underpanten var föreslaget, gäller

den förmånsrätt, som genom en förlagsinteckning förvärfvas, endast visst

slags egendom samt eger rum endast under de förhållanden och till den utsträckning,

lagen uttryckligen bestämmer, så att det icke får på kontrahenterna

bero att bringa hvilken fordran som helst i lös egendom till likhet med

eu privilegierad.

Att förlagsinteckningen, långt ifrån att medföra absolut säkerhet, har

sitt hufvudsakligaste stöd i det personliga förtroendet, är allmänt kändt, men

derför att ett rättsinstitut kan missbrukas (hvilket är förhållandet med sådana

i allmänhet), är det icke förkastligt så länge det ännu behöfves.

Med anledning af den lydelse, jag föreslagit för § 1, torde det blifva

nödigt att stadga, det hvar och en, som vill begagna rättigheten till förlagslån,

skall föra bok öfver sin rörelse.

Slutligen tillåter jag mig att hemställa, huruvida icke förslag till ordnande

af kreditlagstiftningen för jordbruket borde aflåtas på samma gång

som för de s. k. industriella yrkena, så att bifall kunde vara att förvänta

äfven af den Kammare, hvars fleste ledamöter med rätta anse sig böra särskilt

påakta det mindre jordbrukets behof.

Justitierådet Ählgren lemnade paragrafen utan anmärkning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

3 §•

Högsta Domstolens fleste ledamöter, Justitieråden Håle, Olivecrona,

ron Segebaden, Remmare!,'' och Wedberg erinrade, att, derest den åt dem

vid 1 § gjorda anmärkning hlefve godkänd, erfordrades en jemkning i redaktionen

af förevarande paragraf. Justitierådet Naumann åberopade jemväl

sitt yttrande vid 1 §.

11 §.

Justitieråden JEtabe, ron Segebaden, Hernmarck och Wedberg förenade

sig om följande yttrande:

Yi hemställa, att denna paragraf måtte ur förslaget uteslutas.

Om än antagas må, att, i händelse hvad paragrafen innehåller blir

lag, det icke i allmänhet skulle blifva synnerligen svårt för den, som vore

betalningsskyldig för intecknad förlagsskuld, att med innehafvaren af förlagsinteckningen

träffa sådan uppgörelse, att bruk, grufva eller annan inrättning,

för hvars drifvande förlagsinteckningen meddelats, finge af gäldenären

å annan öfverlåtas, utan att förlagsskulden derföre genast vore till betalning

förfallen, är dock tänkbart att innehafvaren af förlagsinteckningen kunde

vägra samtycke dertill, likasom att, derest förlagsinteckningen blifvit, såsom

ofta är fallet, lemnad såsom hypotek för vanlig löpande förskrifning, och

innehafvaren deraf vore för gäldenären okänd, den senare kunde gå miste

om ett fördelaktigt köpeanbud, innan han hunne förskaffa sig vetskap om

innehafvaren af förlagsinteckningen och med honom träffa nödig uppgörelse.

I dessa händelser skulle det föreslagna stadgandet icke, hvad gäldenären

angår, öfverensstämma med rättvisa eller billighet, och ännu mindre, om förlagsskulden

blifvit till betalning uppsagd och gäldenären, just för att kunna

fullgöra betalningen å stadgad tid, behöfde försälja bruket, grufvan eller

fabriksinrättningen, men en fördelaktig försäljning ej kunde ske utan att

anstånd med köpeskillingens liqviderande gafs. Visserligen må antagas, att

förlag lemnas under förutsättning att förlagstagaren skall drifva den rörelse,

som förlaget afser. Men derföre att förlagstagaren afhänder sig eganderätten

till bruk eller till fabriksegendom, är icke gifvet, att han ej kan såsom

arrendator eller hyresman fortsätta sin rörelse på samma ställe som förut,

eller att fabriksidkaren icke kan flytta sin rörelse till ställe inom samma

socken eller stad, der den utöfvats, i hvilka fall innehafvare af förlagsinteckning

antingen alldeles icke eller endast till en del förlorade sin förmånsrätt.

Skulle berörda förutsättning verkligen utgöra grunden för det ifrågavarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

stadgandet, borde detsamma gälla äfven för den händelse, att förlagstagaren

nedlägger sin rörelse, hvilket likväl icke föreslagits.

För öfrig! och då en förlagsgifvare, om lian vill att förlagsskulden

skall vara till betalning förfallen, derest bruk, grufva eller annan inrättning,

för hvars drifvande förlaget lemnats, öfvergår till ny egare, är oförhindrad

att derom vid försträckningen gorå förbehåll, och man icke kan förutsätta,

att borgenär skall mindre i förevarande fall än andra veta att sjelf se sitt

bästa till godo, synes stadgandet uti 11 § vara obehöflig!.

Justitierådet Olivecrona instämde med Justitieråden Rabe, von Segebaden,

Hernmarck och Wedberg derutinnan, att § 11 borde ur förslaget utgå

och detta äfven på den grund, att vid eu förlagstagares död skulle hans

sterbhusdelegare eljest ofta kunna blifva tvungne till en brådstörtad och

må hända för dem ruinerande försäljning af den egendom, för hvars drifvande

förlagslån vore gifvet, derest, såsom den föreslagna paragrafen innehåller,

sjelfva eganderättens öfvergång från den aflidne förlagstagaren skulle medföra

den påföljd, att förlagsskulden vore till betalning genast förfallen.

Justitierådet Naumann yttrade: den i förevarande paragraf gifna föreskrift

att förlagslån skall anses vara till betalning förfallet, der den inrättning,

för hvars drifvande lånet meddelats, öfvergår till ny egare, synes i de

fall, då eganderätten öfvergår icke genom frivillig öfverlåtelse emellan lefvande,

utan genom arf eller testamente, leda till en orättvis hårdhet emot

arfvingar eller testamentstagare. Dessa kunna icke anses vara i någon mån

vållande dertill, att den i förlagsinteckningen befintliga säkerhet för långifvaren

upphört, och vid sådant förhållande synes det ej vara med rättvisa

och billighet öfverensstämmande, att de, utan afseende å hvad aftaladt varit,

skola blifva förpligtade att genast infria förlagsskulden. Då derjemte förlagsgifvaren

ej allenast är i tillfälle att vid lemnande! af förlagslånet genom

särskild! aftal förbehålla sig, att detsamma skall vara förfallet till betalning,

derest förlagstagaren upphör att vara egare till den inrättning, till hvars

drifvande länet lemnats, utan äfven, derest urarfva konkurs uppstår, njuter

''sin förmånsrätt i sådan konkurs till godo, synes med så mycket större skal

det i denna paragraf föreslagna stadgande böra inskränkas till de fall, då

egaren genom frivilligt aftal afhänder sig den inrättning, som förlagsinteckningen

afser.

Justitierådet Alägren lemnade paragrafen utan anmärkning.

2:o.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7 §

Handelsbalken; bilagdt detta protokoll.

Bill. till Piksd. Prut. 1SS3. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Under åberopande af livad blifvit anfördt vid 1 § i förslaget till förordning-

angående förlagsinteckning, hemstälde Högsta Domstolens fleste ledamöter,

Jnstitieråden Rabe, Olivecrona, von Set/elddon. Hernmardi och Wodberg,

att första punkten af andra stycket i förevarande förslag matte omredigeras

till öfverensstämmelse med den föreslagna lydelsen af nyssnämnda

paragraf.

Justitieråden Rabe, von Segebaden, Hernmarck och Wedberg tilläde,

att de ansågo sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att förevarande förslag,

i hvad det angick förmånsrätt i grufva, icke öfverensstämde med det

inom Civildepartementet uppgjorda och till Högsta Domstolen den S sistlidne

September remitterade förslag till förordning om grufvor, enligt hvilket mineralfyndighet,

som hädanefter upptoges till bearbetning, skulle såsom med

jorden förenad anses för fast egendom, och äfven äldre grufva, för hvilken

utmål blifvit lagdt, kunna ingå i visst grufveegaren tillhörigt jordområde och

med detsamma utgöra fast egendom.

Justitierådet Namn mm erinrade om sitt yttrande vid 1 § i förslaget

angående förlagsinteckning och instämde i hvad här ofvan blifvit anmäl kt

om den bristande öfverensstämmelsen mellan förevarande paragraf och det

omnämnda förslaget till Grufvestadga.

3:o.

Förslag till förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen

angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andi a

ärenden den 16 Juni 1876: sa lydande:

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen angående särskilda protokoll

öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16 Juni 1875 skall

erhålla följande förändrade lydelse:

1 §•

Öfver följande ärenden skola vid Underrätt föras särskilda protokoll,

nemligen: ett öfver lagfarter med fång af fast egendom, ett öfver inteckningar

i sådan egendom, ett öfver äktenskapsförord, ett öfver förmyndares

tillsättande och entledligande, samt ett öfver bouppteckningar, morgongåfvobref

och afhandlingar om lösöreköp. Uti lagfarts- och inteckningsprotokollen

skall för hvarje ärende å brädden tecknas namnet på den egendom, som lagfares

eller inteckna^, och uti öfriga protokollen för hvarje ärende med undantag

af bouppteckningarne namnet å den person ärendet rörer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 19.

Vid Rådstufvurätt skall ock föras särskilt protokoll öfver förlagsinteckningar.

I det protokoll skall för hvarje ärende å brädden tecknas förlagstagarens

namn jemte uppgift om rörelsens beskaffenhet och orten hvarest den

drifves.

blår någotdera af de ärenden, nämnda äro, icke förevarit, varde det

i protokollet anmärkt.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

Högsta Domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

4:o.

Förslug till förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862; lydande som följer:

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ Konkurslagen den 18 September

1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 2.

I

1 mom. Borgenär ege ock söka, att gäldenärs egendom afträdas skall

i följande fall, nemligen:

1) då gäldenär är för skuld rymd eller veterligen ur riket faren och

anledning är för handen, att han förblifver utrikes för att undgå borgenärers

kraf;

2) då verkställighet af utmätning, hvarigenom afl gäldenärs kända egendom

medtagas skulle, blifvit för annans fordran sökt;

3) då gäldenär svikligen, borgenärer till förfång, afhänder sig eller

undanskaffar sina tillgångar.

2 ° inom. Borgenär ege jemväl söka att gäldenärs egendom afträdas

skall, då egendom, deri borgenären på grund af förlagsinteckning eger förmånsrätt,

blifvit för annans fordran utmätt och skälig anledning är att befara,

att den öfriga egendom, hvari han eger förmånsrätt, till gäldande af

hans fordran otillräcklig är. §

§ 5.

Der likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter,

på hvilka han sin ansökning om egendomsafträdet grundar, vare den ansökning

utan verkan.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konyl. Maj.ts Nåd. Proposition No 19.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning

i fast egendom; ege ej heller den rätt, i 2, 3 och 4 §§ omförmäld är,

der han ej gitter visa, att panten eller inteckningen till gäldande af hans

fordran otillräcklig är.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från den 1 Januari 1885.

Högsta Domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex proiocollo

Th, Wilh. Mahn.

Förslag

till

Förordning angående förlagsinteckniug.

Med upphäfvande af Förordningen om förslag vid bergs- och brukshandteringen

den 24 Februari 1878 och Hallordningen den 2 April 1770,

så ock med ändring af hvad lag och författningar i öfrigt innehålla mot denna

förordning stridande, stadgas som följer:

1 §-

Gfifver man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvedrift,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande af fabrik,

mjöl- eller sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvin- eller kruttillverkning,

och varder förlaget intecknadt i den ordning bär nedan stadgas; njute

förlagsman sedan för sin fordran den förmånsrätt, som i 17 kap. Handelsbalken

sägs.

2 §.

Förlagsinteckning sökes, da rörelsen drifves i stad, der Rådstufvurätt

finnes, vid denna Rätt och, dä rörelsen drifves ä landet eller i stad lydande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.

under landsrätt, vid Rådstufvurätten i den stad, der Konungens Befallningshafvande

i länet har sitt säte.

3 §•

Vid ansökan om förlagsinteckning skall till Rätten ingifvas i hufvudskritt

den handling, på grund hvaraf inteckning äskas; skolande handlingen

innehålla såväl uttryckligt erkännande af försträckningens egenskap af förlag

för viss uppgifven rörelse jemte uppgift om stället, der bergsbruk eller grufvedrift,

mjöl- eller sågqvarnsrörelse, bränvins- eller kruttillverkning idkas, samt

om stad eller socken, der fabrik, boktryckeri eller bryggeri drifves, som ock

åt vittnen styrkt medgifvande att förlagsinteckning tagas må. Sökanden bitoge

intyg af magistrat, kronofogde eller länsman, att förlägstagaren utöfvar

den uppgifna rörelsen, så ock, der enligt särskilda författningar anmälan hos

embetsmyndighet eller tillstånd af sådan myndighet fordras för rörelsens drifvande,

bevis att anmälan skett eller tillstånd meddelats.

Fullgör sökanden ej hvad sålunda föreskrifvet är, varde ansökningen

genast afslagen.

4 §•

Rätten läte den handling, som ligger till grund för ansökningen, offentligen

uppläsas och i särskild t protokoll öfver förlagsinteckningar intagas.

5 §•

Ej må förlagsinteckning beviljas utan till visst belopp i penningar

eller varor.

6 §.

Da förlagsinteckning biifvit beviljad, teckne Rätten bevis derom å den

handling, hvarå den intecknade fordran är grundad.

7 §•

Förlagsinteckning skall förnyas i den ordning, som i 8 § bestämmes,

första gången inom tio är sedan den beviljades och derefter inom tio år från

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Moj.ts Nåd. Proposition N:o 19.

hvarje förnyelse. Sker ej sådant, vare inteckningen förfallen, ändå att inom

nämnda tid med densamma vidtagits sådan åtgärd, som i 9 § 2 mom. sägs.

8 §•

Vill någon låta förnya förlagsinteckning, uppvise hos den Rätt, som inteckningen

beviljat, inteckningshandlingen i hufvudskrift, och skrifve Rätten

derå bevis om inteckningsförny elsen. Stånde ock sökanden fritt att inför

annan Rådstufvurätt förete inteckningshandlingen: den Rätt läte, då sådant

sker, i sitt protokoll öfver förlagsinteckningar korteligen intagas hvad handlingen

innehåller med dag och årtal då den utgafs, af hvilken Rätt förlagsinteckningen

är beviljad, när och under hvilken paragraf i protokollet det

skedde, och, om inteckningen förut förnyats, när det egt rum; teckne ock

bevis å handlingen att den varit företedd till vinnande af inteckningsförnyelse

sedan ingifve sökanden protokollet deröfver till den Rätt, som beviljat inteckningen,

inom tid, som i 7 § sägs; och vare detta så gildt, som om handlingen

der blifvit företedd.

9 §■

Vill någon låta förlagsinteckning helt och hållet eller till viss del

dödas, uppvise inteckningshandlingen i hufvudskrift för den Rätt, som beviljat

inteckningen, och skrifve Rätten å handlingen bevis om dödandet. Askas

åtgärden af annan än förlagstagaren, må dödandet ej beviljas utan dennes

samtycke.

Vill någon låta förlagsinteckning under annan nedsättas, förfares i enlighet

med hvad här ofvan om intecknings dödande är sagdt.

10 g.

Är intecknad färlagsförbindelse inlöst af förlagstagaren eller eljest åter

kommen i hans hand, vare honom ej förment att, der inteckningen ännu är

gällande, ånyo utgifva handlingen med fortfarande inteckningsrätt.

11 §•

Öfvergår bruk, grufva eller annan inrättning, för hvars drifvande förlagsinteckning

meddelats, till ny egare, vare förlagsskulden genast till betalning

förfallen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må af Rätten upptagas endast å

måndag, eller, om helgdag då inträffar, nästa söknedag derefter; dock att

tråga om inteckningsförnyelse må handläggas jemväl å annan rättegångsdag.

13 §•

Den, som ej nöjes åt Underrätts beslut i ärende angående förlagsinteckning,

egen deröfver sig besvära inom den i 16 kap. 1 § Rättegångsbalken

stadgade tid. öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 £

nämnda Balk föreskrifves.

14 §.

Har beslut, hvarigenom Rådstufvurätt helt och hållet eller till någon

del afslagit ansökan om förlagsintecknings beviljande, blifvit till följd af besväi

ändradt af högre Rätt, vare sökanden pligtig att, inom tre månader

från det utslaget om ändringen vunnit laga kraft, förete detsamma hos Rådstufvurätten,

vid. äfventyr att i annat fall den förlagsinteckning, som på grund

af utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget vid

Radstufvurätten företes.

15 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 Januari 1885.

Der förinnan meddelad förlagsinteckning skall, för att bibehållas gällande,

inom ett år från nyssnämnda dag förnyas hos den Rådstufvurätt, som,

derest ny förlagsinteckning då sökes, är behörig att upptaga ansökningen’

samt derefter . hos nämnda Rätt vidare förnyas efter ty i 7 § stadgadt är.’

Samma Rätt tillkomme ock att i fråga om sådan inteckning upptaga ärende

hvarom i 9 § sägs.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kong!, Maj:ts Nåd Proposition No 19.

Förslag

till

Förordning angående förändrad lydelse af ll kap. < § Handel skal ken.

Härigenom förordnas, att IT kap. 7 § Handelsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

7 §•

Häfver någon sådant bilbref, som i sjölagen beskrifvet är, ege han

förmån i skeppet, så ock i godset, då skeppsfolk^ betaldt är, som i 5 $ äi

sagdt. Dernäst gånge det lån ut, som skeppare pa bodmeri tagit; kåfve ock

det yngre bil- eller bodmeribref företräde föi det äldie.

Gifver man annan förlag till idkande af bergsbruk eller grufvednft,

äfven der denna ej är att till bergsbruk hänföra, eller till drifvande af

fabrik, mjöl- eller sågqvarn, boktryckeri, bryggeri, bränvin- eller kruttillverkning

och varder förlaget intecknadt, pa sätt särskild! äi stadgadt, nju e

förlagsman sedan förmånsrätt för sin fordran i det, som tillverkadt är i de

för tillverkningen afsedda råämnen, i all den lösegendom vare sig maskiner,

redskap, dragare eller annat, som till bergsbrukets, grufvans fabrikens eller

inrättningens drift hörer, samt i gäldenärens fordringar för sadana förskott

i penningar eller varor, som för rörelsen lemnade aro; sa ock vid förlag

till bearbetande af andra grufvor än jerngrufvor, i sjelfva grufvan; dock

o-älle ej förmånsrätt för ränta, som före början af konkurs upplupen är, for

fängre '' tid än tre år. Är förlagsinteckning beviljad för fleres fordringar,

kåfve den företräde, som inteckning först sökt; hafva flere sökt inteckning

å en da»'' ege lika rätt. Börjar konkurs inom eu månad etter det forlagsinteckning

’ blifvit sökt, vare inteckningen utan verkan. Ej heller galle torlagsinteckning,

som blifvit sökt samma dag då konkurs börjats eller dereftei.

Denna förordning skall icke tillämpas i de förmansrättstvister, som

göras anhängig^ före utgången af December månad 1884.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

#

Utdrag aj protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

Måndagen den 8 ■Januari 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Po.sse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena. Friherre II och t schikt,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Itter,

Heclerstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

Justitieråden: Wedberg,

Ählg ren.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i

underdånighet Högsta Domstolens enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 3

November nästlidna år infordrade och nu afgifna samt i Domstolens protokoll

den 12 sistlidne December intagna utlåtande öfver upprättade förslag till

förordning angående förlagsinteckning och dermed sammanhang egande författningar;

och utlät sig föredraganden:

»Jag bär till statsrådsprotokollet för den 3 sistlidne November anfört

skälen hvarföre i 1 § af förordningen om förlagsinteckning uppräknats eu

del af de i § 8 af 1864 års näringsförfattning omförmälda yrken. Att utesluta

dem, såsom Högsta Domstolens fleste ledamöter nu föreslagit, skulle

endast ytterligare förlänga den redan nu rådande ovissheten, huruvida för

dessa näringars drifvande förlagsinteckning får ega rum eller ej. Den af

Bill. till Riksd. kraf. 18911. 1 Somt. 1 Afd. 14 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 19.

%

Högsta Domstolen anvisade utväg att, sedan man förvärfvat rätt att idka

en dylik näring, anmäla den såsom fabrik för att. derigenom förvärfva inteckningsrätt,

torde icke ligga tillräckligt klart i dagen, för att den skulle blifva

för mängden af näringsidkare användbar. I alla händelser synes denna utväg

vara förenad med onödig omgång, hvarifrån näringsidkaren kunde befrias,

om § lemnades oförändrad.

Med anledning af de i Högsta Domstolen gjorda anmärkningar mot

§ 11 synes hvad i denna § stadgas böra inskränkas till det fall, att öfver - låtelsen skett genom frivilligt aftal.

Vid förslaget till förändrad lydelse af 17 kap. 7 § Handelsbalken

hafva några af Högsta Domstolens ledamöter erinrat, att förslaget, i hvad

det angick förmånsrätt i grufva, icke öfverensstämde med det inom Civildepartementet

utarbetade förslag till förordning om grufvor, enligt hvithet

mineralfyndighet, som hädanefter upptoges till bearbetning, skulle såsom

med jorden förenad anses för fäst egendom, och äfven äldre grufva, för

hvilken utmål blifvit lagd!, kunna ingå 3 visst grufveegaren tillhörigt jordområde

och med detsamma utgöra fast egendom. Denna omständighet har icke

varit opåaktad och skulle utan tvifvel hafva inverkat på förslagets lydelse,

ifall meningen varit att utsträcka förmånsrätten i grufva utöfver de gränser,

som för densamma äro bestämda i gällande lag. Men då, såsom af mitt

anförande till statsrådsprotokollet för den 3 sistlidne November inhemtas,

man endast velat i detta hänseende behålla den nuvarande lagstiftningen

oförändrad, har man ansett sig sakna skäl att redan nu taga hänsyn till en

möjligen inträdande ny grufvelagstiftning, helst det ännu synes ganska ovisst,

huru denna slutligen kommer att gestalta sig.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t mätte i

öfverensstämmelse med det inom Justitiedepartementet omarbetade förslag

med den af mig nu förordade ändring föreslå Riksdagen att enligt 87 §

Regeringsformen

dels i ett sammanhang antaga:

Ro) förordning angående förlagsinteckning;

2:o) förordning angående förändrad lydelse af 17 kap. 7 § Handelsbalken;

och

3: o) förordning angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den

16 Juni 1875;

dels under förutsättning och vilkor af bifall till förenämnda förslag

antaga:

4:o) förordning angående förändrad lydelse af 2 och 5 §§ Konkurslagen

den 18 September 1862.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

Köngl. Maj.ts N° . Fruposition N:o 19.

35

Justitieråd en Wedberg och lgren åberopade sina vid förslagens

granskning i Högsta Domstolen afgifna yttranden.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande Departementschefen

sålunda hemstält; och skulle till följd häraf

till Kiksdagen aflåtas nådig proposition af innehåll Bil. A

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Otto Rootli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.