Sök i Ratio Lex

Med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen

1883-01-08 · 91 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 88 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:2, Med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

N:o 2.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen med förslag till

lagar om härordningen, om upprätthållande af härens

stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång

från nuvarande till den nya härordningen; Gifven Stockholms

slott den 8 Januari 1883.

Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna

dag, vill Kongl. Maj:t, med åberopande af 80 § Regeringsformen, härmed

föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lao-ar

l:o om härordningen,

2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,

3:o om allmänna värnpligten samt

4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

Kongl. Maj.t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

Bill. till Riksd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

1

* N:o 1.

Förslag

till

lag om härordningen.

Art. I.

Härens sammansättning.

Härens indelning.

§ I
1.

Hären består på fredsfot af linietrupper och landstorm.

2. Då hären sättes på krigsfot, tillkomma depottrupper samt vid

förstärkt krigsfot dessutom reservtrupper.

§ 2.

1. Linietrupperne utgöras af fotfolk, rytteri, artilleri, ingeniör trupp er

och träng; landstormen endast af fotfolk.

2. Reservtrupperne uppsättas endast vid fotfolket, rytteriet och

artilleriet.

3. Linie- och reservtrupperne sammansättas dels af en, hufvudsakligen

ur de vårnpligtiges led anskaffad, stam, dels af värnpligtige (beväring);

depottrupper ne hufvudsakligast af värnpligtige; landstormen uteslutande

af värnpligtige.

§ 3.

1. Fotfolket består af 26 regementen. På fredsfot sammansättas

dessa vid 21 regementen af 2 bataljoner, vid 4 regementen af 1| bataljon

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Åfd. 2 Iläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

och vid 1 regemente af 1 bataljon. Under hvarje regemente hörer äfven

den inom dess område befintliga landstorm.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvartdera af 21 regementen

3 linie- och 1 depot-bataljoner, hvartdera af 4 regementen 2 linie- och

1 depot-bataljoner samt 1 regemente 1 linie- och 1 depot-bataljon. Vid

förstärkt krigsfot tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservbataljon.

Hvarje bataljon består af 4 kompanier.

2. Regementets landstorm indelas, på sätt i lagen om allmänna

värnpligten stadgas, i landstormsafdelningar och dessa i sockenafdelningar.

Landstormsafdelningarna utgöra vid 21 regementen 8, vid 4

regementen 6 och vid 1 regemente 4.

§ 4.

Rytteriet består af 10 regementen, hvartdera på fredsfot om 5

sqvadroner.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 4 liniesqvadroner,

1 ordonnansafdelning och 1 depotsqvadron. Vid förstärkt krigsfot

tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservsqvadron.

§ 5.

1. Artilleriet består af fältartilleri samt fästnings- och positions-artilleri.

2. Fältartilleriet består af 6 regementen.

På fredsfot sammansättas dessa vid:

4 regementen af 6 åkande batterier;

1 regemente af 7 åkande batterier; samt

1 regemente af 6 åkande och 2 ridande batterier.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter dessutom hvarje regemente

2 artilleri- och 2 infanteri-ammunitionskolonner samt 2 depotbatterier och

ett regemente ytterligare 1 ammunitionskolonn för en rytterifördelning.

Vid förstärkt krigsfot tillkomma dessutom vid 5 regementen 2 reservbatterier

och vid ett regemente 1 reservbatteri.

Hvarje batteri har 6 kanoner.

3. Fästnings- och positions-artilleriet består af 1 fästnings- och positions-artilleriregemente,

1 fästningsartilleribataljon och fästningsartilleriafdelningen

på Gotland.

På fredsfot sammansättes:

regementet af 2 fästnings- och 6 positions-kompanier, samt

bataljonen af 4 fästningskompanier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

3

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter:

regementet 6 positionsdivisioner samt nödiga besättnings- och depottrupper

å Karlsborgs fästning, samt

bataljonen nödiga besättnings- och depot-trupper på Vaxholms

fästning.

Hvarje positionsdivision uppsätter 3 batterier om 4—6 gröfre kanoner

och 1 kulsprutebatteri om 6 pjeser samt 1 ammunitionskolonn.

4. Från artilleriregementena beordras nödig personal till tjenstgöring

vid artilleristab en och arméförvaltningen, krut- och stycke-bruken

m. m.

§ 6.

1. Ingeniörtrupperne bestå af 2 regementen. Hvarje regemente utgöres

på fredsfot af 6 kompanier, deraf vid ena regementet 4 fältingeniör
1

fältjernvägs- och 1 trängkompanier, och vid det andra regementet 4

fältingeniör-, 1 fältsignal- och 1 trängkompanier.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 3 fältingeniörkompanier,

hvartdera med krigsbryggeekipage, 1 ponton- och

skanstygs-kolonn samt 2 fästnings- och 1 depot-kompanier, hvarjemte

det ena regementet uppsätter 2 fältjernvägs- och det andra regementet

2 fältsignal-kompanier.

2. Från ingeniörtrupperne beordras nödig personal till tjenstgöring

i fortifikationsstaben och å fästningarna.

§ 7.

Trängen består på fredsfot af 6 bataljoner om 2 kompanier hvardera.

Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje bataljon 4 proviantoch

4 furage-kolonner, 1 boskapskolonn, 2 sjukvårdskompanier, 8 flyttande

sjukhus, 1 hästdepot äfvensom nödiga afdelningar för fördelningens

högqvarter, etappväsende och intendentur samt för stora högqvarteret

m. in. För hvarje bataljon tillkommer dessutom 1 depotafdelning.

§ 8.

Då hären sättes på krigsfot, meddelar konungen, i öfverensstämmelse

med grunderna i denna lag, de närmare föreskrifter, som för organisationen

af de särskilda vapenslagen finnas erforderliga.

§ 9.

Hären indelas i 6 arméfördelningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Härens manskap.

§ 10.

Stammens nummerstyrka är 25,000, inberäknade de i den fast aflönade

befälskadern upptagna vice korpraler (vice konstaplar).

§ 11.

Stammens nummerstyrka hålles fulltalig under fredstid dels genom

en årlig rekrytkontingent af 5,500 man, enligt bestämmelserna i lagen

om upprätthållande af härens stamtrupp, och dels genom rekapitulation.

§ 12.

Beväringens styrka bestämmes af antalet värnpligtige i de 12 första

årsklasserna, enligt lagen om allmänna värnpligten.

§ 13.

Landstormen utgöres af de värnpligtige, hvilka, enligt lagen om

allmänna värnpligten, icke tillhöra beväringen.

Då landstormen uppbådas, äro alle värnpligtige inom landstormsområdet,

hvilka icke till annan krigstjenst äro inkallade, skyldige till

inträde i landstormen.

Härens befäl.

§ 14-

1. Härens befäl är dels fast ajlönadt, dels värnpligtigt. Det består

af officerare, änder officer are samt vice korpraler (vice konstaplar).

2. Fast aflönadt befäl utgöres af dem, hvilka i sådan egenskap

vunnit anställning på grund af de särskilda bestämmelser i detta afseende,

som i Art. IV finnas upptagna.

3. Värnpligtigt befäl utgöres dels af dem, hvilka i sådan egenskap

vunnit anställning på grund af bestämmelserna i Art. IV, dels af dem,

som varit anstälda med fast aflöning, men från dylik anställning tagit

afsked och ännu befinna sig i värnpligtsåldern.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.

5

4. Officerare utgöras af:

officerare, tillhörande generalitet,

öfverstar,

öfverstelöjtnanter,

majorer,

kaptener (ryttmästare),

löjtnanter och

underlöjtnanter (endast värnpligtige).

Underofficerare utgöras af:

fanjunkare (styckjunkare),

sergeanter och

korpraler (konstaplar).

Vice korpraler (vice konstaplar) utgöras af manskap, som ansetts på

grund af särskilda egenskaper böra utmärkas.

5. Då hären sättes på krigsfot, tillkommer dessutom det pensionerade

befäl, hvilket är till Tjenstgöring enligt gällande pensionslag förbundet.

§ 15.

Genera,litetet består af:

6 för delning eg ener åder, en hvar kommenderande en af de 6

arméfördelningar, hvari hären är indelad, och tillika generalbefälhafvare

inom arméfördelningens territoriela område;

1 rytterigeneral,

1 generalfälttygmästare,

1 fortifikationsg ener al,

1 chef för generalstaben.

§ 16.

Generalstaben består af:

1 chef, tillhörande generalitetet,

1 öfverste,

3 öfverstelöjtnanter,

10 majorer och

24 kaptener.

Till generalstaben beordras dessutom behöfligt antal officerare och

underofficerare.

§ 17-

Vid de särskilda staberna samt vid rikets fästningar tjenstgör erforderligt

antal officerare, hvarjemte fanjunkare och sergeanter dit beordras

såsom skrif- och ritbiträden m. in.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Mai:ts Nåd. Prof. N:o 2.

§ 18.

Vid fotfolket skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

26 öfverstar, regementschefer,

26 öfverstelöjtnanter,

72 majorer,

26 regementsqvartermästare,

76 regementsadjutanter,

392 kaptener,

686 löjtnanter,

306 fanjunkare,

2,007 sergeanter,

2,011 korpraler,

3,532 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:

972 officerare,

958 underofficerare och

791 vice korpraler.

§ 19.

1. Vid rytteriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

6 öfverstar 1 deraf 10 regementschefer,

6 öfverstelöjtnanter j °

10 majorer,

10 regementsqvartermästare,

10 regementsadjutanter,

70 ryttmästare,

140 löjtnanter,

60 fanjunkare,

305 sergeanter,

305 korpraler,

420 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå;

110 officerare och

100 underofficerare.

§ 20.

I. Vid fältartilleriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

6 öfverstar, regementschefer,

8 öfverstelöjtnanter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

7

17 majorer,

102 kaptener,

160 löjtnanter,

89 styckjunkare,

358 sergeanter,

360 konstaplar,

365 vice konstaplar, tillhörande stammens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:

97 officerare,

55 underofficerare och

33 vicekonstaplar.

2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skall finnas följande fast

aflönade befälspersonal:

1 öfverste, regementschef,

2 öfverstelöjtnanter, hvaraf 1 bataljonschef,

4 majorer,

22 kaptener,

47 löjtnanter,

22 styckjunkare,

88 sergeanter,

88 konstaplar,

138 vice konstaplar, tillhörande stamtruppens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:

20 officerare,

18 underofficerare och

81 vice konstaplar.

§ 21.

Vid ingeniörtrupperne skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:

2 öfverstar, regementschefer,

3 öfverstelöjtnanter,

5 majorer,

28 kaptener,

46 löjtnanter,

32 fanjunkare,

122 sergeanter,

124 korpraler,

186 vice korpraler, tillhörande stamtruppens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:

42 officerare,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

28 underofficerare och

62 vice korpraler.

§ 22.

Vid trängen skall finnas följande fast afiönade befälspersonal:

1 öfverste,

3 öfverstelöitnanterl t r

o • bataljonschefer,

3 majorer, ) J ’

6 regementsadjutanter,

30 kaptener,

60 löjtnanter,

30 fanjunkare,

180 sergeanter,

180 korpraler och

210 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.

Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:

66 officerare,

84 underofficerare och

650 vice korpraler.

Härens spel.

§ 23.

1. Härens spel är dels fast aflönadt, dels värnpligtigt. Det består

af: regementstrumslagare eller regementstrumpetare samt hornblåsare, trumslagare

och trumpetare.

2. Det värnpligtiga spelet är dels sådant, som bland de värnpligtige

dertill uttagits, dels sådant, som varit anstäldt med fast aflöning,

men som från djdik anställning tagit afsked och ännu befinner sig i

värnpligtsåldern.

§ 24.

Vid fotfolket skola finnas fast afiönade:

26 regementstrumslagare och

980 spel.

Dessutom beräknas 345 värnpligtige spel vara att tillgå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

9

§ 25.

Vid rytteriet skola finnas fast ajlönade:

10 regementstrumpetare och

120 trumpetare.

Dessutom beräknas 10 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 26.

1. Vid fältartilleriet skola finnas fast aflönade:

6 regementstrumpetare och

154 trumpetare.

Dessutom beräknas 24 värnpligtige* trumpetare vara att tillgå.

2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skola finnas fast aflönade:

12 trumpetare.

Dessutom beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 27.

Vid ingeniörtrupperne skola finnas fast aflönade:

2 regementstrumpetare och

24 trumpetare.

Dessutom^ beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

§ 28.

Vid trängen skola finnas fast aflönade:

36 trumpetare.

Dessutom beräknas 132 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.

Härens civilpersonal.

§ 29.

Fältläkarekåren består af:

1 öfv erfältläkare,

6 fältläkare,

45 regementsläkare,

41 förste bataljonsläkare,

41 andre bataljonsläkare och

60 extra läkare.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

§ 30.

Hästläkarekåren består af:

17 regementshästläkare,

24 bataljonshästläkare samt

6 extra hästläkare.

§ 31.

Intendenturen består af:

1 generalintendent, som tillika är chef för arméförvaltningens

intendents-departement,

1 öfver/ältintendent, chef för samma departements militärbyrå,

6 fältintendenter,

1 fästning sintendent,

47 regementsintendenter,

9 utredning sförvaltare samt

65 förrådsförvaltare.

Till tjenstgöring vid intendenturen beordras derjemte erforderligt

antal officerare, underofficerare samt manskap.

§ 32.

Eklesiastikstaten består af:

6 fältpastorer samt

28 regementspastorer.

§ 33.

Auditörsstaten består af 34 auditörer.

§ 34.

Utom här ofvan nämnda civile embets- och tjensteman anställas:

vid generalstaben:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 redogörare, samt

1 amanuens.

vid fotfolket:

26 musikdirektörer.

vid artilleriet:

4 verkmästare,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

11

18 förvaltare vid tygstaten, samt

16 tygskrifvare, och

vid fortifikationsstaben:

1 sekreterare.

§ 35.

1. Af handtverkare anställas:

vid fotfolket:

51 gevärsliandtverkare;

vid rytteriet:

10 gevärshandtverkare,

10 sadelmakare, samt

50 hofslagare;

vid artilleriet:

13 besigtningsrustmästare,

32 tyghandtverkare,

25 rustlcammarsmeder,

7 hofslagare, och

56 batterihandtv erkar e;

vid ingeniörtrupperna:

24 handtverkare;

vid trängen:

24 handtverkare.

2. Utom här nämnde handtverkare kunna äfven handtverkare på

viss tid antagas, hvarjemte värnpligtige, som dertill finnas lämplige, kunna

under sin tjenstgöringstid såsom handtverkare användas.

§ 36.

Vid en del expeditioner samt vid de olika förråden anställes behöfligt

antal vaktmästare.

Art. II.

Manskapets anskaffning och tjenstetid.

§ 37.

Om hvarje svensk mans värnpligt, så ock om värnpligtigs inskrifning

och tjenstetid stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 38.

1. För de värnpligtiges inskrifning indelas riket, såsom i lagen om

allmänna värnpligten sägs, i 26 regementsområden, motsvarande de 26

fotfolksregementena.

2. Hvarje regementsområde indelas i 2 bataljonsområden med undantag

af 2 regementsområden, hvilka bilda hvartdera endast ett bataljonsområde.

3. Hvarje bataljonsområde indelas i 4 kompaniområden, med undantag

af 8 bataljonsområden, som indelas hvartdera i 3 kompaniområden,

hvilka ytterligare fördelas hvartdera i 2 halfkompaniområden.

4. Hvarje kompaniområde indelas i afdelningsområden till det antal,

som lokala förhållanden kunna fordra
5.

Vid uppgörande af indelning, hvarom i denna § sägs, skall

hänsyn tagas till ej mindre rikets administrativa indelning, än äfven

de militära fordringarna.

§ 39.

De värnpligtiges fördelning på härens särskilda vapen sker enligt

de grunder, som lagen om allmänna värnpligten bestämmer.

§ 40.

1. Härens stammanskap antages genom frivilligt aftal och mot

den aflöning, som kan blifva erforderlig.

2. För att blifva antagen till stamsoldat fordras att vara till krigstjenst

duglig samt hafva fyllt 18 år men ännu icke inträd t i beväiflngens

andra uppbåd; börande företrädesvis antagas person, som är bosatt

inom det regementes område, vid hvilket anställningen sökes.

3. Tjenstetiden för stamsoldat beräknas städse från den 1 November

samt bestämmes vid första aftalet minst till 2 samt högst till 6 år

och kan sedermera förlängas, hvarje gång med ett eller flera år; dock

att ingen må i tjensten qvarstå längre än till den 1 November det år,

under hvilket han bör ingå i landstormen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

13

Art. III.

Härens vapenöfningar och skolor.

§ 41.

1. Om värnpligtigs utbildning och tjenstgöring stadgas i lagen om

allmänna värnpligten. >

2. De värnpligtiges öfningar skola, der icke särskilda omständigheter

göra undantag nödiga, försiggå i barackläger.

3. Värnpligtig, som vid inskrifning eller hos befälet anmäler sig

och antages till stamsoldat före den tid, då årets beväringsöfning skall

börja, inkallas icke till denna öfning.

§ 42. .

1. För höjande af den allmänna färdigheten i vapnens bruk böra

gymnastik-, militär- och målskjutningsöfningar bedrifvas i alla skolor

för manlig ungdom. Derjemte skall det åligga en hvar, som vill aflägga

maturitets-, folkskolelärare- eller annan dermed jemförlig examen, att,

derest han icke af sjukdom eller lyte är oförmögen till vapenöfningar,

deltaga i tre månaders rekryt- och förberedande korpralskola vid regemente

eller bataljon, i ändamål att förvärfva de kunskaper och färdigheter,

som anses behöfliga för att blifva vice korpral, allt i enlighet med

de närmare bestämmelser, som af Konungen meddelas.

2. Den, som åtnjuter enskild undervisning, skall före deltagande i

rekryt- och förberedande korpralskola styrka sig i vapenöfningar ega

färdighet, jemförlig med den, som vid inträdet i sådan skola plägar innehafvas

af lärjunge från allmänt läroverk eller folkskolelärareseminarium.

§ 43.

1. Stamsoldat får sin första utbildning uti en rekrytskola om ett

år, hvarefter han genomgår en korpralskola, som vid fotfolket, fästnings-

och positions-artilleriet samt trängen varar i 8 månader och vid

rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperne 1 år; börande dessa skolor

så anordnas, att för manskapet vid rytteriet 10 procent, vid fältartilleriet

och ingeniörtrupperne 15 procent samt vid öfriga vapen 20 procent af

sammanräknade antalet tjenstgöringsdagar i begge skolorna utgöra permitteringsdagar.

2. Efter den i mom. 1 omförmälda utbildningstid inkallas stamsoldat

till 30 dagars repetitionsöfningar årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 44.

1. Af manskapsstyrkan vid tvenne i Stockholm förlagda fotfolksregeinenten

förblifva, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda

rekryt- och korprals-skolor, vid hvartdera regementet 4 kompanier om

80 vice korpraler och soldater jemte behöfligt befäl, underbefä1 och spel

i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 20 procent af samtlige tjenstgöringsdagar

för manskapet utgöra permittqringsdagar.

2. Af manskapsstyrkan vid ett i Stockholm förlagdt, rytteriregemente

förblifver, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda

rekryt- och korprals-skolor, eu sqvadron om 150 vice korpraler och

ryttare jemte behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring,

med iakttagande att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet

utgöra permitteringsdagar.

3. Af manskapsstyrkan vid fästningsartilleri-bataljonen förblifver,

utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korpralskolor,

ett hälft kompani om 40 vice konstaplar och stamsoldater jemte

behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande

att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet

utgöra permitteringsdagar.

§ 45.

1. Vid härens särskilda regementen och trängbataljoner finnas följande

skolor:

rekrytskolor (stam- och bevärings-),

korpralsskola,

sergeantsskola samt

officers- och underofticers-kurs till utbildande af värnpligtig!

befäl; samt vid de i § 44 omnämnda truppafdelningar dessutom

garnisonsskola.

2. Utom dessa skolor finnas vid hären följande gemensamma undervisningsanstalter

:

krigsskola,

skjutskolor,

ridskola.

artilleriskjutskola,

artilleri- och ingeniör-högskola,

krigshögskola,

militärläkarekurs och

intendenturskola.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

15

3. Sergeantskolorna anordnas för meddelande under 1 år af nödig

utbildning för befordran till högre underofficersgrader. För den, som

önskar inträde vid dessa skolor, gäller såsom vilkor, att hafva med goda

vitsord genomgått korpralskola samt ega praktisk fallenhet för tjensten

jemte lämpliga befälsegenskaper.

4. Officers- och underofficers-kurserna till utbildande af värnpligtig!

befäl anordnas för det antal elever, som dertill anmäler sig.

5. Garnisonsskolorna anordnas för ytterligare utbildning af det i

ständig tjenstgöring varande äldre stam manskapet.

6. Samtliga skolor ordnas för öfrigt enligt af Konungen gifna

bestämmelser.

§ 46.

1. Om beväringens inkallande och användande för idkets försvar

stadgas i lagen om allmänna värnpligten.

2. För upprätthållande af inre ordningen kan Konungen inkalla

såväl stammen som allt det manskap, som tillhört densamma och ännu

qvarstår i beväringen.

Art. IV.

Anställning af befälet m. fl., befordran och afgång.

§ 47.

1. Bland stammanskapet befordras ett visst antal af dem, som genom

stadga och ett godt uppförande samt öfriga egenskaper deraf göra

sig förtjenta, efter aflagd vicekorpralsexamen, till vice korpraler. Vice

korpral är, sedan han fullgjort den i § 43 mom. 1 föreskrift tjenstgöring,

skyldig till deltagande i de årliga repetitionsöfningarna samt beväringsmanskapets

rekrytöfningar.

2. Den, som aflagt inaturitets- eller folkskolelärare- eller annan

dermed jemförlig examen eller fullgjort andra af Konungen bestämda

prof, kan befordras till värnpligtig vice korpral, så vida han visar sig ega

lämpliga befälsegenskaper. Om hans skyldighet att fullgöra de honom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 2.

såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, stadgas i lagen om allmänna

värnpligten.

§ 48.

1. För att blifva antagen till fast aflöna,d korpral fordras att hafva

aflagt korpralsexamen.

2. Värnpligtig vice korpral kan befordras till värnpligtig korpral,

så framt han aflagt föreskrifven examen och i öfrigt visat sig ega lämpliga

befälsegenskaper. Om hans skyldighet att derefter- fullgöra de honom

såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar stadgas i lagen om

allmänna värnpligten.

§ 49.

1. För att kunna befordras till fast aflönad sergeant fordras att

hafva aflagt sergeantsexamen.

2. Värnpligtig korpral må efter fullgjorda värnpligtsöfningar befordras

till värnpligtig sergeant, i hvilket fall honom åligger att innan

öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad

på 2 år.

§ 50.

1. För att kunna befordras till fast aflönad fanjunkare {styckjunkare)

fordras att hafva under tjenstgöring såsom sergeant visat prof på framstående

duglighet.

2. Värnpligtig sergeant, som ordentligt fullgjort den honom såsom

sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas

till fanjunkare i landstormen.

§ 51.

Alla hårens underlöjtnanter äro värnpligt.ige underlöjtnanter. Den,

som aflagt maturitets- eller annan dermed jemförlig examen eller fullgjort

andra af Kongl. Maj:t bestämda prof och derefter bevistat föreskrifven

officerskurs, kan befordras till värnpligtig underlöjtnant, så framt

han aflagt officersexamen och i öfrigt visat sig ega lämpliga befälsegenskaper.

Han har skyldighet att derefter genomgå instruktionstjenstgöring

vid trupp och fullgöra de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar

på sätt i lagen om allmänna värnpligten stadgas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

17

§ 52.

1. Efter slutad instruktionstjenstgöring kan underlöjtnant, som

dertill anmäler sig och befinnes lämplig, beordras till krigsskolan. Derstädes

aflagd examen gör honom kompetent för befordran till fast aflönad

löjtnant.

2. Efter afslutad instruktionstjenstgöring må underlöjtnant, sedan

han fullgjort de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar,

befordras till värnpligtig löjtnant, i hvilket fall han har skyldighet att

innan öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad

på 2 år.

§ 53.

1. För befordran till fast aflönad kapten (ryttmästare) gälla de af

Konungen utfärdade bestämmelser.

2. Värnpligtig löjtnant, som ordentligt fullgjort den honom såsom

sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas

till kapten i landstormen.

3. För anställande och befordran i öfrigt af härens befäl gälla af

Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 54.

För anställande och befordran af härens spel och civilpersonal gälla

af Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 55.

För den fast aflönade personalens afgång ur hären gälla af Konungen

utfärdade bestämmelser.

§ 56.

Det värnpligtiga befälet tillhör, på sätt i lagen om allmänna värnpligten

stadgas, beväringens första uppbåd, ända till dess det på grund

af sin värnpligtsålder öfvergår i landstormen.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Ptop. N:o 2.

Art. V.

Härens hästar.

§ 57.

1. Härens hästar indelas i officer shästar, stamhästar och legda hästar.

2. Officer shästar anskaffas och underhållas i enlighet med följande

bestämmelser.

Under fredstid äro officerare skyldige att hafva nedanstående antal

tjenstehästar, nemligen:

officerare tillhörande generalitetet, generalintendenten samt öfverstar,

öfverstelöjtnanter och majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;

inspektören för trängen, öfverstar af generalstaben, fältartilleriet

och fotfolket, chefen för krigshögskolan samt öfverstelöjtnanter och majorer

af generalstaben och fältartilleriet, äfvensom kaptener vid generalstaben,

ryttmästare och löjtnanter vid rytteriet oeh de hos fördelningsgeneralerne

och inspektören för trängen anstälde adjutanter, hvardera 2

hästar;

öfverstar vid fästnings- och positions-artilleriregementet öch ingeniörtrupperna

samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket, fästnings-

och positions-artilleriregementet, ingeniörtrupperne och trängen

äfvensom regeinentsqvartermästare och adjutanter vid fotfolket, hvardera

1 häst. *

Dessa hästar anskaffas genom officerens egen försorg, med följande

undantag:

a) kaptener af generalstaben och löjtnanter vid rytteriet äfvensom

de hos fördelnirigsgeneralerne och inspektören för trängen anstälde adjutanter

erhålla den ene af sina båda hästar af staten sålunda, att den i

regeln emottages vid 5 års ålder och efter 7 års begagnande blifver

innehafvarens enskilda egendom; samt

b) officer, hvars häst i tjensten så svårt skadas, att den blifver

obrukbar, erhåller af staten en fullt tjenstbar ridhäst i den ordning och

under de vilkor, som genom särskild föreskrift närmare bestämmas.

För öfrigt skall åt kaptener och löjtnanter vid artilleriet, ingeniörtrupperna

och trängen, äfvensom hvarje annan officer eller vederlike,

hvilken, utom de här uppräknade, bör vara beriden, genom statens

omedelbara försorg tillhandahållas 1 häst hvardera.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Mnj:t.s Nåd. Prop. N:o 2.

19

3. Stamhästar anskaffas och underhållas till följande antal:

vid rytteriet, för hvarje regemente....................................... 600, 6,000 st.;

» artilleriet: för hvarje ridande batteri 62 ................. 124,

» » åkande liniebatteri 34 ......... 1,258,

» » positionskompani 10 .............. 60,

samt dessutom för artilleristaben m. fl.

behof........................................................ 12, 1,454 »

» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente ............... 65, 130 ,»

» trängen, för hvarje trångbataljon............................... 40, 240 »

Summa 7,824 st.

Ingeniörtruppernes och trängens så ock i allmänhet artilleriets stamhästar

äro i ständig tjenstgöring. Af rytteriets hästar bibehålies i tjenstgöring

mellan de årliga repetitionsöfningarna endast det för tjenstens

behöriga gång erforderliga antal. Tjenstefria hästar ställas i depoter

eller utackorderas.

De till utackorderiug afsedda hästar utlemnas vid 8 års ålder till

enskilde personer mot- den ersättning, som kan vara nödig, med rättighet

för desse att begagna hästarna till ridt och lättare körning. Utackorderade

hästar inkallas sedermera i allmänhet blott till de årliga

repetitionsöfningarna, men artilleriets äfven till beväringsöfningarna.

Hästarne blifva slutligen efter repetitionsöfningarna det år, under hvilket

de fylla 13 år, nämnde personers egendom, dock under förbehåll, att

hästarne i händelse af krig aflemnas för härens behof intill hösten det

år, då de fylla 15 år.

4. Leg da hästar anskaffas årligen till följande antal:

vid artilleriet: för hvarje ridande batteri 36 .................. 72,

» » åkande liniebatteri 30 ........... 1,110,

» » positionskompani 20............... 120, 1,302 st.;

» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente.................. 150, 300 »

» trängen: för hvarje bataljon ................................... 30, 180 »

Summa 1,782 st.

Samtliga legda hästar inkallas årligen till tjenstgöring under 30

dagar utom vid det ena ingeniörregementet, der de inkallas under 15

dagar.

5. Hären skall vid dess försättande på krigsfot erhålla sitt ytterligare

behof af hästar jemte fordon och seldon såväl för trupperne som

för trängen genom kommunernas försorg mot full ersättning, allt på

sätt som i särskild lag blifver stadgadt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 58.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riks

dags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med

delas af Konungen.

i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

21

N:o 2.

Förslag

till

lag om upprätthållande af

härens stamtrupp.

§ i
Den

i härordningen bestämda stamtrupp af 25,000 man hålles under

fredstid fulltalig dels genom en bestämd årlig rekrytering af 5,500 man

enligt denna lag, och dels genom anställning ånyo af stamsoldat vid utgången

af förut aftalad tjenstetid.

Om stamsoldats antagande och tjenstetid stadgas i lagen om härordningen.

§ 2.

Stamtruppens årliga rekrytering vid hvarje regemente (bataljon)

ombesörjes i första hand af vederbörande chef, så vidt rekryteringen kan

af honom verkställas för den kostnad, som vid beviljande af statsmedel

till stamtruppens rekrytering beräknats vara för hvarje man erforderlig.

§ 3.

Har fulla antalet rekryter för året icke, på sätt i § 2 sägs, kunnat

inom den 10 Juli erhållas, åligger det kommunerna att bristen i rekrytantalet

fylla.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 4.

För fullgörande af den kommunerna åliggande rekrytering skall

riket indelas i rekryteringsområden, med skyldighet för hvartdera att

anskaffa visst antal rekryter.

Denna indelning verkställes af Konungen enligt följande grunder:

1) Rekryteringsskyldigheten fördelas å rekryteringsområdena efter

folkmängden, dock med de jemkningar, som erfordras för tilldelande åt

hvarje område af visst antal rekryter.

För garnisonsort göres afdrag för det i dess befolkning inberäknade

garnisonerade manskapet. Likaledes skall för kommun inom lappmarkerna

afdrag ske för den nomadiserande lappbefolkningen.

2) Hvarje rekryteringsområde skall omfatta en eller flera kommuner.

Ej må kommun mellan särskilda rekryteringsområden delas.

3) De rekryteringsområden, som äro belägna inom området för samma

fotfolksregemente, utgöra ett rekryteringsdistrikt, från hvilket rekryteringen

utgår till nämnda fotfolksregemente samt, i mån af återstående

rekryteringsskyldighet inom distriktet, till öfriga vapenslag, företrädesvis

vid trupp, hvars förläggningsort är belägen inom eller i närheten af

distriktet.

4) Från de särskilda områdena inom distriktet utgöres rekryteringen

turvis efter lottning. Hvarje område rekryterar i sin tur det vapen,

för hvilket rekrytering inom distriktet då erfordras. För det fall att

rekrytering till olika vapen samtidigt skall inom distriktet utgå, bestämmes

en viss följd, i hvilken rekryteringen af de särskilda vapnen bör

af områdena efter deras tur utgöras.

4) Indelningen bör, med hänsyn till folkmängdens vexlingar, hvart

10. år öfverses och rättas.

§5.

Till samma rekiyteringsområde hörande kommuner ega sig emellan

öfverenskomma om sättet för rekryteringens verkställande. Kan öfverenskommelse

ej träffas, skall rekryteringen för området ombesörjas af

dertill utsedde ombud, af hvilka hvarje kommun eger å kommunalstämma

välja en och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal

af 1,000.

Underlåter någon kommun att utse ombud, ega ombuden från den

eller de öfriga kommunerna att rekryteringen för området verkställa.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 6.

Före den 1 Augusti hvarje år läte Konungens Befallningshafvande

skriftligen underrätta kommunerna i hvarje för året rekryteringsskyldigt

område inom länet om den rekrytering, särskildt för hvarje vapenslag,

som rekryteringsområdet har att fullgöra, med föreläggande för området

att föranstalta, det behörigt antal rekryter för området anskaffas och till

godkännande uppvisas inför den nämnd, hvarom i nästföljande § sägs.

Nämnda underrättelse skall tillställas på landet ordföranden i kommunalstämma

samt i stad ordföranden hos stadsfullmägtige eller, der sädane

ej finnas, magistraten.

§ 7.

1) För hvarje län skall finnas en rekryteringsnämnd, som har att

pröfva och besluta, huruvida de rekryter, hvilka af länets rekryteringsområden

inför nämnden uppvisas, kunna godkännas eller icke. Rekryteringsnämnden

består af landshöfdingen i länet eller den Konungens

Befallningshafvande i hans ställe förordnar, såsom ordförande, samt 2

ledamöter, nemligen en af Konungen beordrad officer samt en af landstinget

eller för stad, som ej lyder under landsting, af stadsfullmägtige, till deltagande

i nämnden vid stadens rekrytering, vald man, som jemte två

suppleanter för hvarje år utses; och gäller i afseende å rätt att afsåga

sig sådant uppdrag hvad i 11 § af förordningen om landsting den

21 Mars 1862 är om landstingsman stadgadt. Stockholms stad räknas

som särskildt län med egen rekryteringsnämnd, deri öfverståthållaren

eller, vid förfall för honom, underståthållaren är ordförande.

2) För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden

och minst en ledamot äro tillstädes. Uppstår skiljaktighet

mellan nämndens ledamöter, galle såsom beslut de flestes mening, eller,

om endast två ledamöter äro närvarande, ordförandens röst. Vid nämndens

sammanträden föres protokoll af den Konungens Befallningshafvande

dertill förordnat.

3) Nämnden, som biträdes af en militärläkare, sammanträder, då

bristande rekrytering dertill föranleder, den 30 Oktober hvarje år, eller,

om helgedag då inträffar, näst föregående dag å ort och tid, som senast

sex veckor förut af Konungens Befallningshafvande kungöres.

O O O

§ 8.

Har rekryteringsområde icke fullgjort sin rekryteringsskyldighet innan

nämnden åtskiljes, eger vederbörande chef att draga försorg om

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 2.

anskaffande för sin truppafdelning af bristande antal rekryter mot den

lega, som lägst kan betingas.

Chefen insände derefter fullständigt bestyrkt uppgift å rekryteringskostnaderna

till Konungens Befallningshafvande, som har att gå i författning

om kostnadernas uttagande i laga ordning hos dem. hvilka efter

hvad nedan sägs derför hafva att ansvara.

§ 9.

1) Alla kostnader för rekrytering af stam truppen, utöfver den af

statsmedel utgående lega och månadslön, skola, ehvad rekryteringen

utgjorts af rekryteringsområdena sjelfva eller skett enligt bestämmelserna

i § 8, gäldas till lika delar af det rekryteringsskyldiga området och det

landstingsområde, inom hvilket rekryteringsområdet är beläget.

2) Landstingsområdets andel i kostnaden skall utgå i förhållande

till den allmänna bevillningen enligt de grunder, som i § 47 punkten 2

af förordningen om landsting äro bestämda; och bör förty sådan kostnad

i landstingets utgiftsstat intagas.

3) Rekryteringsområdets andel skall mellan särskilda kommuner inom

området fördelas efter deras folkmängd, samt inom hvarje kommun utgöras

efter de grunder, som äro för kommunalutskylder gällande.

§ 10.

Vid beräkning af folkmängden, då derom i denna lag sägs, skall

följas den af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda folkräkning

i riket.

§ IL

Tvist mellan kommuner rörande rekrytering pröfvas af Konungens

Befallningshafvande i länet.

§ 12.

1) Den som icke åtnöjes med Konungens Befallningshafvandes beslut

i fråga, som angår rekrytering, eger att deröfver hos Konungen

anföra besvär, hvilka sist innan kl. 12 å trettionde dagen efter den, då klaganden

af beslutet erhöll del, den dagen likväl oräknad, skola aflemnas till

Konungens Befallningshafvande, som öfver besvären infordrar vederbörandes

förklaring och, der sådan inkommit eller tiden derför tilländagått,

till Konungen insänder samtliga till målet hörande handlingar jemte

eget utlåtande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

2) Öfver rekryteringsnämnds beslut må endast vederbörande kommuner

anföra besvär; och skall missnöje med beslutet till anteckning i

nämndens protokoll anmälas innan nämnden åtskiljes, vid påföljd att

besvären eljest Icke upptagas till pröfning.

Besvären skola, strida till Konungen, ingifvas till Konungens Befallningshafvande

i länet sist innan klockan 12 å femtonde dagen efter det

beslutet föll, den dagen likväl oräknad; hvarefter Konungens Befallningshafvande

till Konungen skyndsamt insänder besvären jemte eget

utlåtande och nämndens protokoll.

§ 13.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

af Konungen.

öfvergående stadgande!!.

Denna lag träder i kraft det år, lagen om nya härordningen först

skall tillämpas; dock att under den tid, som föregår den nya härordningens

fullständiga genomförande, rekryteringen begränsas till det antal

rekryter, som, enligt grunderna för öfvergången till den nya härordningen,

under hvarje öfvergångsår erfordras.

Det antal rekryter, som med omförmälda begränsning belöper sig

på rekryteringsområdena inom hvarje särskildt rekryteringsdistrikt, likasom

den eller de truppafdelningar, vid hvilka hvarje distrikt under öfvergångsåren

har att för rekrytering ansvara, bestämmes af Konungen;

och må under öfvergångsåren, då vid något fotfolksregeinente det för

året erforderliga rekrytantal är större än det, hvarför dess rekryteringsdistrikt

är för samma år ansvarigt, under det att ett motsatt förhållande

vid ett annat fotfolksregeinente eger rum, brist inom det ena rekryteringsdistriktet

kunna fyllas med öfverskott från det andra, dervid

tillika bestämmes den ordningsföljd, hvari rekryterne för fotfolksregementet

i mån af yppad brist skola af hvardera distriktet anskaffas.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

N:o 3.

Förslag

till

lag om allmänna värnpligten.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Värnpiigt och Hvarje svensk man är pligtig ätt deltaga i fäderneslandets försvar

Täåidlrgts" ^rån oc^ mec* kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till

a er’ och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2.

Frikallelse. Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,

sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

Bevaring och 1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

landstorm. je]ag j första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet

och derefter sex år i det andra.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för

det uppkallade manskapet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären. Värnpiigtens

fullgörande

i hären och

flottan.

§ 5.

1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären Tiden för indier

flottan det är, han fyller 21 år. skrifning.

2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss Tjenstetid,

nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller

beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges

förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han

första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid

från början af det år, han inträder i ''tjenstgöring.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig Tidigare intill

inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans skrifni?g kai>

station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han medsifTaä''

är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill

han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från

och med det år, då han fylde 21 år. Sådane ynglingar må dock icke

vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas

till större antal än tio procent af årskontingenten.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträdt.

§ 7.

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige Värnpligtig*

till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas tjenst

lämplige.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 8.

Befrielse un- Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under

der krigstid, krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikéts tjenst och

det allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 9.

värnpligtig Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller

för ej hindras arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att i besa

inställa kgrjg tjd. inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

Värnpligtig,

som är förlustig

medborgerligt

förtroende.

§ 10.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas,

utan skall till lämpliga arbeten användas.

Art. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

tnskrifnings- 1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti områden motområdeD.

svarande fotfolkets regementsområden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-

och afdelningsområden.

§ 12.

Ruiiföringen 1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna

blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och

'' pBgtsåider™ i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga

listor till grund för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige

inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för granskning

öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,

dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma

åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,

hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers

underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas.

Mantalsskrifningsförrättaren insänder dessa listor, behörigen transporterade

och summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen

öfversänder dem till vederbörande regementschefsembete. Om

den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer -skola

fullgöra förberörda åligganden, varder särskildt stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,

som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens

register inskrifne värnpligtige till Konungens Befallningshafvande,

som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till vederbörande

regementschefsembete.

3. Chefsembetet läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets

värnpligtige af de tolf första årsklasserna.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,

så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige

att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande

befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas

för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan

myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt

denna § åligga sådan myndighet.

§ 13.

1. Hvarje år skall på tider och ställen, som af Konungens Befallningshafvande

efter vederbörande regementschefs hörande bestämmas,

inskrifning inom de särskilda inskrifningsornrådena förrättas med de

värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre värnpligtige,

hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes,

men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med

inskrifning.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom

det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens

Befallningshafvande genom kungörelse.

Värnpligtigs

inskrifning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Personlig inställelse

ocli

mottagande

af inskrifningsbok.

Inskrifning

utom hemorten.

Uppskof med

inskrifning.

§ 14.

Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig

skyldig att personligen inställa sig''med undantag af den, som är

inskrifven å sjömanshus.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa

de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,

hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans

värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet

med mera dylikt.

§ 15.

Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven

om han derstädes icke är inantalsskrifven, men skall i sådant fall

hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af

honom sjelf anskaffadt. prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande

tillhöra det område, der han är inantalsskrifven, så vidt han

icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.

§ 16.

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning

kan medgifvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen

befinnes till tjehsten oförmögen eller olämplig;

samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till

enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga

eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

31

föräldrar eller syskon äro .af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle

beroende och med honom sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen

det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24. lefnadsår,

frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ 17-

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller uppskof med

flottan under fredstid kan till det år, under1 hvilket värnpligtig fyller 22 tjenstgöring,

år, medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som

till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^

inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom

tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks-

eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen

befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på

lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den

tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifningsnämnd. och inskrifningsrevision.

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, be- inskrifningsstående

af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämndens

nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket sättning''

största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom

för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt

två inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte

ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget

s. 32 Kontrollera mot PDF

Inskrifnings
nämndens
åligganden.

32 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder,

af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöter^ och en af

suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna

lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot och en suppleant årligen

väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting,

eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskilt

för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden

jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige

valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter

deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för

hvithet de blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden

och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande

och ledamöter hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, galle ordförandens

mening.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens

Befallningshafvande, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de

önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det

ena eller andra vapenslaget eller för arman befattning vid hären eller

flottan;

e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör

följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande

krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som

är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas

till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken får

af den värnpligtige afhemt.as;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid

såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande

förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lem
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

33

nar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet a

nämnden underskrifvas.

§ 20.

Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamot

i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär

skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens

Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt

rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock

skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller

med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje regementsområde skall finnas en inskrifningsrevision,

bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området

hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen regementschefen

äfvensom för hvarje till regementsområdet hörande län, eller

ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte

män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad,

som icke lyder under landsting, af stadsfullmägtige. Efter lottning afgå

dock en af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid

slutet af första året samt ytterligare en ledamot och en suppleant vid

slutet af andra året från det, denna lag vunnit tillämpning. Fn ledamot

och en suppleant väljas årligen i de afgåendes ställe, hvarje gång för

tre år.

De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning

galle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd stadgadt.

Revisionen biträdes af regementsläkaren och en dertill förordnad

•civilläkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,

tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

Bill. till Riksrf. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 2 Höft. 5

ft

Besvär öfver

inskrifningsnämndens

beslut.

Inskrifnings*

revisionens

samman
sättning.

Inskrifnings
revisionens
verksamhet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

Iuskrifningsrevisionens

beslut må ej

öfverklagas.

Tjenstskyldighet

vid bestämdt

vapen.

Värnpligtigs

inskrifning

i flottan.

Värnpligtigs

hänvisning

till hären.

b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika

meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,

uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet,

artilleriet, ingeniörtrupperne och trängen. hvarvid i första rummet

till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen

föreskrifvet:

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Art. V.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han

inskrifves.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,

i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro underkastade

inskrifning i hären.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

35

*

§ 26.

Värnpliktige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22 uttagning till

bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperne, trängen och flottan, oIika vapen''

hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom hvars

område de äro inskrift, egande dock Konungen att i mån af behof utjemna

större olikheter i styrka regementena emellan.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Värnpligtig»

utbildning tjenstgöra under fredstid i 90 dagar, hvilken "tjenstgöring utbildningstid

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperne samt flottan

under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med

70 dagar under det första året och 20 dagar under det derpå följande.

2- Från deltagandet i de 20 första dagarnes vapenöfningar befrias

värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig dels hafva

förvärfvat den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för att blifva godkänd

i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring, marsch och

manöver, som af värnpligtig under motsvarande öfningstid i allmänhet

vinnes.

0. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han

»fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under

minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet

likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv till

82 års ålder, då han öfvergå!’ i landstormen.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets Uppbåd till

hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större fjenstsoriilgeller

mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets

försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon

del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen

derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej är

samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse

utfärda.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd

vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att

statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens

medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade

rikenas gränser.

§ 29.

^etförin- Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen

tjenstgöring, genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes

i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

^rättning" Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,

verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare

anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis

användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara

påkallad.

§ 31.

När vänlig- Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag

der krigslag" gifna bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher,

då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,

hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.

i

§ 32.

Mönstrings- De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp

ick^inkaikd^ vant inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis

eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis,

dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring

befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig

uppgift om sin bostad.

§ 33.

rluflrfoch 1 • För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:

anmälnings- a) att lian under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket

skyldighet. han fatt sin första utbildning;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

37

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat

inskrifningsområde afflytta!.'', tillhöra vid fotfolket det regemente, inom

hvars område han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning,

som erhåller manskap från sistnämnda område, hvaremot värnpligtig

vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans

station, s-om erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast

inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till

det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då

har liks^ skyldighet med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens

första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än en månad vistas utom kompaniområdet,

anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande

kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen

hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en

månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl

vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

8. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör

första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus

till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det ena

som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus

äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,

skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde,

inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit

inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han

är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad

efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är

vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser

rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller

vid afflyttning.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf oinförmälda anmälningar

må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande

presterskap eller sjömanshusdirektion.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Skolungdoms

värnpligts
öfning.

Värnpligtigt

befäls värnpligtsöfning.

Stamsoldats

värnpligts
öfning.

Värnptigtige

vid flottans

stam och

i

38

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 34.

Fullgörandet af de särskilda vapenöfningar, Indika äro föreskrifna

för maturitets-, folkskolelärare- eller andra dermed jemförliga examina,

befriar icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten

att undergå den tjenstgöring, som enligt § 27 värnpligtig i allmänhet

åligger; dock må efter aflagd examen värnpligten fullgöras med tjenstgöring

under hvartdera af tre på hvarandra följande är.

§ 35.

1. Den, som vunnit anställning vid hären såsom värnpligtigt befäl

och ännu icke fullgjort den öfning, honom på grund af den allmänna

värnpligten åligger, skall efter afslutad utbildningskurs för nämnda anställning

fullgöra detta åliggande med 30 dagars tjenstgöring under

hvartdera af tre på hvarandra följande år.

Har lian före anställningen såsom värnpligtigt befäl fullgjort någon

del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildningskurs

från motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Det värnpligtiga befälet vid hären tillhör beväringens första

uppbåd, ända till dess det, på grund af sin värnpligtsålder, öfvergår i

landstormen.

§ 36.

1. För stamsoldats värnpligtsskyldighet i hären gäller, att, om

han icke före antagandet till stamsoldat fullgjort sin värnpligtsöfning,

han efter afslutad utbildningskurs i stammen skall fullgöra värnpligten

med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af de tre derpå följande åren,

så framt han icke såsom stamsoldat qvarstår öfver tvenne år, i hvilken

händelse han för hvarje år derutöfver fritages från 30 dagars öfningstid.

Har han före inträdet i stammen fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning,

befrias han efter afslutad utbildning till stamsoldat från

motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han i

följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.

§ 37.

Den, som innehaft anställning vid flottans stam eller reserv minst

5 år, anses dermed hafva fullgjort sin värnpligt, men skall, efter erhållet

reserv.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2. 39

afsked, tillhöra flottans reserv till 32 års ålder samt derefter landstormen.

Art. VI.

Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.

§ 38.

1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig för Förmåner unförsta

dagen 75 öre och för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50 öre der rai‘racl1- i marschaflöning. Denna aflöning utgår dock för värnpligtig, åt hvilken

underhåll in natura genom kronans försorg bestås, endast med 37 öre

under första marschdagen och med 75 öre under hvarje marschdag derutöfver.

2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjuk- Förmåner unvård,

beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning tjenstgöring

samt dessutom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.

3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, Pensionering,

att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,

erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande

pensionering vid hären eller flottan bestämma.

Art, VII.

Om landstormen.

§ 39.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp- Landstormskallas

efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad man.s 4.ien8tlandstormsman

är underkastad i krigslag gifna bestämmelser. g°dighé£yl"

§ 40.

1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess inskrifnings- Landstormens

område befintliga landstormen. indelning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Landstormens

tjenstgörings
område.

Befäl vid landstormen.

Landstormsmans

underhåll

och förmåner.

Underlåten anmälan

om

flyttning.

Uteblifvande

från inskrifning.

2. Landstormen delas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående

af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompaniområde.

3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt

landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra

samma sockenafdelning.

§ 41.

Landstormen må icke föras utom området för eget och närmast

tillgränsande regementen.

§ 42.

1. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare

äfven för områdets landstormsafdelning.

2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,

och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar

af landstormen, som då kunna bildas.

§ 43.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med

kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa

föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten

enligt länets markegångspris för soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans

egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.

Art. VIII.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 44.

Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom

enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem

kronor.

§ 45.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda

inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

41

hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom

i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva heintad på egen bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning

å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid

försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,

anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

§ 46.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32

omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.

§ 47.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i konungens och rikets

tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande

dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om

de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom

laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas att vara på

utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den

värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt

örlogsfartyg.

§ 48.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.

Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet

med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma

eller kommunalnämnd.

Försummelse

att aflemna

prestbetyg.

Försummad

inställelse till

mönstring.

Laga förfall.

Intyg om

sjukdom.

Bih. till Piksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Art. IX.

Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.

§ 49.

Åtal. Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som en
Boters

an- lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensions
fond

för värnpligtige, hvilka under tjenstgöring erhållit sådan skada,

att de derigenom blifvit i större eller mindre män oförmögne att sig

med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som

aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock

utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige

i § 38 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.

Öfvergående stadganden.

§ 50.

1. Förlängningen i nu gällande öfningstid för de värnpligtige skall

ske efter hand på följande sätt:

vid fotfolket och tv äng en:

under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i

kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och

värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;

under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra

årsklassen, i 20 dagar;

under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren

öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 dagar och värnpligtige,

tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar; och

under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde

åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och

värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar, hvarefter bestämmelsen

här ofvan i § 27 träder i kraft; samt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

43

vid öfriga specialvapen och flottan:

under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i

kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar och

värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;

under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, i 50 dagar;

under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren

öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar; och

under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren

öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar, hvarefter

bestämmelsen här ofvan i § 27 tråder i kraft.

2. Under öfvergångstiden befrias värnpligtig vid hären, som innehar

de färdigheter, hvarom i § 27 nämnes, under andra till och med

nionde året från 15 dagars samt derefter från 20 dagars öfning.

3. Den i § 38 mom. 2 fastställda dagaflöning af 20 öre utgår till

värnpligtig först då längre öfningstid, än den nu gällande, för honom

inträder.

§ 51.

Invånare å Gotland, hvilken före ingången af det år, denna lag

träder i gällande kraft, fylt 21 år, skall tillsvidare på förut öfligt sätt

fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.

§ 52.

Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka

vilkor befrielse från de i denna lag föreskrift^ skyldigheter må kunna

tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 53.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

af Konungen.

Lappbefolk
ningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

N:o 4.

Förslag

till

lag om öfvergång från nuvarande

till den nya härordningen.

§ i.

De nya lagar onj härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp

och om allmänna värnpligten, som nu äro gillade och antagne,

skola lända till efterrättelse från den 1 Januari 1884, dock med iakttagande

af hvad här nedan för öfvergången stadgas.

§ 2.

öfvergångstiden bestämmes till 15 år och indelas i sex perioder,

af hvilka:

1. perioden utgöres af ett år,

2. » » » ett »

3. » » » två »

4. » » » fem »

5. » »> » fem » och

6. » » » ett »

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 2.

45

§ 3.

De olika utvecklingsstadierna i värnpligtsöfningarnas utsträckning

bestämmas i § 50 af lagen om allmänna värnpligten.

§ 4.

Rekrytkontingenten för stammen under första året bestämmes till

2,700 man med en årlig tillväxt af 200 man till och med det femtonde

året.

§ 5.

1. Officer skår ens tillökning å de nuvarande, i nya härordningen

bibehållna, truppafdelningarna sker endast småningom, men å de nya

truppafdelningarna i mån af behofvet för inskrifningsväsendets ordnande

och tjenstgöringens upprätthållande vid regementenas (bataljonernas)

skolor.

2. De nya platserne såväl vid de gamla som vid de nyuppsatta

truppafdelningarna fyllas företrädesvis genom transporter från de till

indragning afsedda regementen och kårer.

3. Öfverflyttningen kan, om Kongl. Maj:t så för godt finner, genast

verkställas, hvarvid den öfverflyttade eger att uppbära lön vid den

truppafdelning, på hvilken han blifvit placerad, derigenom att motsvarande

lön å den truppafdelning, han förut tillhört, dit öfverföres.

Dessa öfverflyttningar föranleda ej till någon befordran å de truppafdelningar,

hvarifrån öfverflyttningen skett, såvida ej förhållandet mellan

de olika graderne derigenom skulle komma att väsentligen rubbas.

§ 6.

Nuvarande underlöjtnantsbeställningar på stat indragas inom de

tre första åren med omkring V3 om året genom vederbörandes uppflyttning

till löjtnanter af andra klassen.

§ 7.

Tillökningen inom under officer sgraden sker under de första öfvergångsåren

jemförelsevis långsamt, men påskyndas småningom under

öfvergångstidens lopp, så att hela antalet underofficerare är uppsatt, när

härordningen träder i full kraft.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 8.

Rekryteringen af manskap upphör vid rust- och rotehållsregementena

omedelbart efter det lagen om nya härordningen blifvit antagen.

Under återstående delen af det år, då detta skett, betalas för ledigblifna

nummer i enlighet med nu gällande bestämmelser tillfälliga vakansafgifter,

hvilka användas till aflönande af volontärer; skolande från och

med följande året vakansafgifter erläggas på det sätt, som i lag om afskrifning

af rustnings- och roteringsbesvären varder stadgadt.

§ 9.

Rekapitulation af manskap å ny stat förekommer i allmänhet ej å

de gamla truppafdelningarna, förrän sammanlagda nummerstyrkan af

manskap å ny och gammal stat understiger den i den nya härordningen

faststälda numerären, med undantag dock för vice korpralerne, hvilka

redan från och med tredje öfvergångsåret tillåtas rekapitulation.

§ 10.

Vid öfvergångstidens slut öfvertages det då i tjenst qvarstående

indelta manskap af staten; dock skall detta manskap, der det är aflönadt

med torp, bibehållas vid torpet jemte öfriga af rusthållet eller roten

utgående förmåner.

§ 11.

Manskapet vid indelta armén tillförsäkras från och med tionde

öfvergångsårets början samma pensionsrättigheter vid uppnådda 40 års

ålder, som det förut haft efter fylda 50 lefnadsår.

§ 12.

1. Då rusthållsmanskap afgår, öfverlemnas mundering och persedlar

till staten, så ock den afgångne ryttarens häst med tillhörande persedlar.

Vid det roterade rytteriet öfverlemnas likaledes hästen vid ryttarens

afgång. Sådant öfverlemnande af häst och persedlar, hvarom nu är

sagdt, skall dock i hvarje fall ske senast vid öfvergångstidens slut.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

47

2. För alla de nummer, vare sig vid rytteriet eller infanteriet,

som hitintills varit anslagna eller indragna till vissa ändamål, såsom

till underofficerare, till musiken, till hållande af sqvadronshingst m.

in., skola hästar och persedlar öfverlemnas till staten i den mån gällande

vakanskontrakt tilländalöpa.

3. Rusthåll eller rote, som vid tiden för den nya härordningens

antagande har skyldighet att hålla häst, skall, om staten så fordrar,

från den tid vakanskontrakt upphört att gälla, eller karl afgått, under

öfvergångstiden, och så länge det regemente eller kår, hvartill rusthållet

eller roten hörer, såsom indelt icke är upplöst, ombesörja vård

och utfodring af staten tillhörig häst under de tider, då hästen icke

för Kronans räkning tages i anspråk, emot ersättning, hvars belopp i

markegångstaxan årligen bestämmes.

§ 13.

Cliefseinbetena (regementsbefälen med regementsintendenter m. fl.)

beräknas från och med den 1. Oktober under det år, den nya härordningen

träder i kraft, intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas.

§ 14-

Af generalbefälen ordnas fem vid öfvergångstidens början på så sätt,

att de bestämda tjenstemännen tillsättas, hvarefter generalbefälen beräknas

den 1. Oktober flyttas till de förläggningsorter, som för dem bestämmas.

Det sjette generalbefälet ordnas under fjerde perioden.

§ 15.

Förändringen i generalstabens sammansättning, hvarigenom alla

stabsadjutanterne blifva af kaptens grad, börjar under första öfvergångsåret

och fortgår enligt den plan, som finnes angifven i en vid

denna lag fogad tabell, betecknad med N:o /.

§ 16.

1. Vid fotfolket uppsättas 2 nya regementen, hvarjemte af Vesternorrlands

beväringsbataljon samt Jemtlands, Vesterbottens och Norrbot
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 2.

tens fältjägarekårer bildas 4 motsvarande regementen samt ur Gotlands

nationalbeväring 1 regemente.

Deremot indragas andra lifgrenadier-regementet och Vestgöta regemente

samt lifregementets grenadierkår, Smålands grenadierbataljon,

Vermlands fältjägarekår och Hallands infanteribataljon.

2. Af de nya officers- och underofficersplatser, hvilka vid två i

Stockholm förlagda fotfolksregementen skola under öfvergångstiden tillkomma,

fylles en del redan under första öfvergångsåret genom öfverflyttning

från lifregementets grenadierkår.

3. Officers- och underofficerskåren vid ett till Blekinge förlagdt

nytt regemente uppsattes dels från marinregementet ooh Smålands grenadierbataljon

samt dels från andra till indragning afsedda regementen

och kårer.

4. Ett till Skåne förlagdt regemente uppsattes i främsta rummet

ur andra lifgrenadierregementet.

5. Uppsättningen "af ett, till Vesternorrland förlagdt, regemente ur

Vesternorrlands beväringsbataljon sker på sådant sätt, att hela nämnda

bataljons personal öfverflyttas till det nya regementet, dervid, samtlige

underiöjtnanterne på stat redan under första öfvergångsåret blifva uppflyttade

till löjtnanter af andra klassen.

6. Uppsättningen af ett, till Gotland förlagdt, regemente ur Gotlands

nationalbeväring sker sålunda, att hela det för det nya regementet

behöfliga antalet officerare derifrån genast öfverflyttas, under det att

öfverflyttningen af behöfligt antal underofficerare endast eger rum efter

hand.

7. Inskrifningsväsendet ordnas genast vid öfvergångens början, så

att vid hvarje fotfolksregemente regementsofficerare mottaga bataljonsområdena,

kompanichefer eller andre officerare kompaniområdena samt

sergeanter, korpraler eller andre, som dertill förordnas, afdelningsområdena.

8. Öfvergången i öfrigt ordnas enligt den plan, som finnes angifven

i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med Nrris 2 och 3.

§ 17.

Vid rytteriet gälla för öfvergången följande grunder:

1. Vid den nya häststammens uppsättning iakttages att först fylla

regementenas behof af stamhästar i ständig tjenstgöring, derefter depoten

och slutligen det erforderliga antalet utackorderade hästar.

2. Till rekryt- och korprals-skolorna kommenderas statens hästar,

så långt de räcka, hvarefter behofvet fylles med rusthållshästar. Här
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

49

vid skall ersättning till rusthållaren utgå, såväl för den händelse häst

under dylik kommendering skadas, som ock för den slitning å pei-sedlarne,

som under kommenderingen kan anses hafva uppstått, så vidt

icke häst och persedlar blifvit vid öfvergångstidens början till staten

öfverlemnade.

3. Två nyuppsatta rytteri-regementen utbildas i början tillsammans

med Skånska husar- och dragon-regementena, för att ur dessa så småningom

utväxa. Utbrytningen från dessa eger rum under det sjunde

öfvergångsåret.

4. Ofvan nämnda nyuppsatta regementens behof af officerare fylles

att börja med till hufvudsaklig del genom öfverflyttningar från Skånska

husar- och dragon-regementena.

5. De nyuppsatta rytteri-regementena erhålla under de sju första

åren hästar från Skånska husar- och dragon-regementena.

6. De vid öfvergångstidens början på stat varande officerare äro

skyldige att anskaffa och underhålla hästar efter nu gällande grunder,

under det att de officerare, som vid tiden, då härordningen träder i

kraft, äro öfver stat, erhålla, då de sedermera uppflyttas till lön, en häst

af staten på de vilkor, som i härordningen stadgas.

7. Öfvergången i öfrig! ordnas efter den plan, som finnes angifven

i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 4.

§ 18.

Vid artilleriet gälla för öfvergången följande grunder:

1. Från hvardera af de nu befintliga 3 regementena öfverföres

genast vid öfvergångstidens början på hvart och ett af de 3 nya fältartilleriregementena

en fältdivision, samt dessutom från Svea och Göta

regementen till fästnings- och positions-artilleriet de nuvarande fästningskompanierna.

2. Till ett af de nya fältartilleriregementena öfverföres likaledes

stambatteriet å Gotland.

3. Med de öfverflyttade batterierna öfverföres äfven det antal hästar,

som för närvarande å dessa batterier är placeradt.

4. Officershästarne uppsättas samtidigt med tillsättningen af de nya

regementsofficersplatserne.

5. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven

i eu vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 5.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft.

*

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

*

§ 19.

Vid ing eniör trupp erne gälla för öfvergången följande grunder:

1. Den nuvarande fortifikationens delning i 2 nya ingeniörregementen

tillgår på så sätt, att det ena ingeniörregementet af kaptensoch

löjtnants-beställningarna erhåller så mycket större antal, som det

nämnda regemente tilldelade fältsignalkompaniet betingar; att majorsbeställningarna

delas lika mellan båda regementena; samt att öfverstebeställningen

och en öfverstelöjtnantsbeställning tilldelas det ena samt

två öfverstelöjtnantsbeställningar det andra regementet. Underofficersplatserne

fördelas på så sätt, att det ena regementet får 1 fanjunkare

och 1 sergeant mer än det andra regementet, oberäknadt det antal underbefäl,

som tillsatts för fältsignalkompaniets räkning.

2. Öfver gången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven

i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 6.

§ 20.

Vid trängen gälla för öfvergången följande grunder:

1. Inspektör för trängen tillsättes vid öfvergångens början.

2. Trängen uppsättes till största delen under de tre första öfvergångsåren,

men blir ej i sin helhet uppsatt förr än under fjerde perioden.

3. Under de 3 första perioderna förläggas af trängens sex bataljoner

två och två tillsammans i afvaktan på, att nödiga byggnader hinna

uppföras å trängens alla förläggningsorter.

4. 3 af bataljonscheferne (majorer) tillsättas vid öfvergångstidens

början; de öfrige vid utbrytningen.

5. Öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven

i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 7.

§ 21.

Vid civilstaten gälla för öfvergången följande grunder:

1. Öfver/ältläkaren, som för närvarande är upptagen på medicinalstyrelsens

stat, qvarblifver der under de tre förste perioderne, men öfverflyttas

jemte för honom uppförda löneförmåner på landtförsvarets stat

under fjerde perioden.

2. Fältläkarne tillsättas samtidigt med generalbefälens ordnande.

3. Fegementsläkarne å de nya regementena tillsättas samtidigt med

regementscheferne.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

4. I händelse ett nyuppsatt regemente, som under första delen af

öfvergångstiden öfvats tillsammans med ett gammalt regemente, vid utbrytningen

från detta senare icke genast förses med regementschef, får

det nya regementet dock alltid samtidigt med utbrytningen en af sina

läkareplatser, vare sig regements- eller bataljons-, tillsatte.

. Tillsättningen af de nya förste bataljonsläkarebeställningarna eger

rum samtidigt med regementsoflfcersgradens fullständiga uppsättande,

6. Tillsättningen af de nya andre bataljonsläkarebeställningarna sker

efter samma grunder som tillsättningen af förste bataljonsläkarne.

7. Extra läkarne tillsättas efter den grundsatsen, att tillökningen

fördelas någorlunda jevnnt under hela öfvergångstiden.

5. I afseende på regementshästläkarne följes samma princip som i

fråga om regementsläkarne, eller att de tillsättas samtidigt med regementscheferne.

9. En regementshästläkare, afsedd att tjenstgöra vid remonteringskominissionen,

tillsättes genast vid öfvergångstidens början.

10. Bataljonsliästläkarnes tillsättning ställes i samband med regementsofficersgradens

uppsättande.

11. Oexaminerade sqvadronshästläkares platser indragas i mån af

afgång.

Ö O

12. Extra liästläkarnes tillsättning fördelas någorlunda jemnt under

hela öfvergångstiden.

13. Af fältintendenterne tillsättas fem vid öfvergångstidens början

och den sjette samtidigt med ordnandet af det sjette generalbefälet.

14. Uppsättningen af regementsintendenter vid de nya regementena

eger rum samtidigt med, att för dessa regementen anordnas sjelfständiga

skolor.

15. Zjtredningsförvaltarne tillsättas alle under första öfvergångsåret,

med undantag af den, som är afsedd för det vid öfvergångstidens början

ej anordnade generalbefälet, och med hvars tillsättande anstår, tills

nämnda generalbefäl är bildadt.

16. Förråd''sförvaltarne vid de nya regementena tillsättas samtidigt

med regementsintendenterne; vid trängbataljonerne, som fått sig hvardera

tilldelade två förrådsförvaltara, tillsättes den ene genast vid öfvergångstidens

början, men den andre först, när alla bataljonerna kommit

till sina ordinarie förläggningsorter.

17. Tillsättningen af fältpastorer eger rum samtidigt med generalbefälens

ordnande.

18. Anställandet af regementspastorer börjar, då det sammanlagda

antalet ordinarie regementspastorer och bataljonspredikanter samt fält
-

é

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

pastorer sjunkit under det enligt den nya härordningen faststälda antalet

fältpastorer och regementspastorer.

Anställandet af auditör er tager likaledes sin början, när antalet på

gammal stat varande auditörer sjunkit under det enligt den nya härordningen

faststälda antalet.

Regementspastorer och auditörer må dock tidigare antagas, der

tjenstgöringens upprätthållande sådant*kräfver.

19. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven

i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med N:ris 8 och 9.

§ 22.

Rekryt och korprals-skolor anordnas på följande sätt:

1. Vid fotfolket:

De regementen, som redan från början få fulltalig rekrytkontingent,

anordna genast sjelfva sina skolor.

Så länge manskapet vid rekryt- och korprals-skolorna vid en arméfördelnings

öfriga regementen icke öfverstiger det antal man, som är

afsedt att ingå i dessa skolor vid ett enskilda regemente, anordnas endast

en skola af hvardera slaget inom hvarje arméfördelning. Sedermera,

och i den mån rekryt- och korprals-skolorna småningom tillväxa

i storlek samt lokaler hinna beredas, ökas antalet af skolor till dess att

hvarje regemente sjelft öfvertager sina skolor.

2. Vid rytteriet:

Från och med första till och med sjette året hafva Skånska husarregementet

och 1 af de nyuppsatta regementena gemensamma skolor,

samt Skånska dragonregementet och det andra af de nyuppsatta regementena

likaledes gemensamma skolor.

Efter de nya regementenas utbrytning under loppet af det sjunde

året har hvarje regemente sina skolor.

Vid alla de öfriga rytteriregementena anordnas redan från början

sjelfständiga skolor.

3. Vid artilleriet:

Från och med första till och med sjette året utbildas de tre nya

fältartillerigementenas skolor i de tre gamla regementenas förläggningsorter.

Efter sistnämnda år flyttas de nya regementena till sina förläggningsorter.

Vid fästnings- och positions-artilleriet bilda regementet och’ bataljonen

sjelfva sina skolor från och med det år, härordningen börjat träda

i kraft.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

53

4. Vid ingeniörtrupperne :

Från och med första året anordnas vid hvardera ingeniörregementet

eu trängskola samt dessutom vid det ena regementet en fältsignalskola.

De .rekryter, som ej erfordras för dessa skolor, bilda vid hvardera regementet

1 fältingeniörskola. Under detta år fortgå dessutom skolorna

med det gamla manskapet i enlighet med nu gällande bestämmelser.

På ofvan nämnda sätt anordnas skolorna ända till sjette året, då vid

det regemente, der fältsignalskola icke linnes, anordnas en fältjernvägsskola.

5. Vid träng en:

Under de fyra första åren hafva lista och 2:dra trängbataljonerna

gemensamma skolor; likaså 3:dje och 5:te; samt 4:de och 6:te bataljonerna.

Från och med femte året öfvas hvarje bataljon å den oih, der

den skall förläggas.

Rep etitionsöfning ärna anordnas på så sätt, att under de två första

åren den gamla stammens öfningar fortgå som hittills, hvaremot under

tredje öfvergångsåret repetitionsöfningar ega rum enligt härordningen, i

hvilka öfningar två klasser beväring skola deltaga under 10 dagar.

Härmed fortfares ända till dess det kan befinnas lämpligt, att de båda

beväringsklasserna deltaga i repetitionsöfningarna under 20 dagar.

§ 24.

Befälets utbildning och skolor anordnas enligt följande grunder:

1. Officersaspiranter kunna antagas till volontärer till och med

den 1 Juni under andra öfvergångsåret.

2. Sista volontärskolan å Karlsborg hålles från sommaren andra

öfvergångsåret till våren påföljande år. Derunder anordnas äfven officers-

och underofficers-kurser för utbildning till värnpligtig!, befäl, för

den händelse volontärer, som härtill gjort sig kompetente, anmäla sig

till genomgående af dylika kurser.

3. Sista kursen vid krigsskolan med underofficerare blifver från sommaren

andra öfvergångsåret till hösten påföljande år, samt första kursen

med värnpligtige underlöjtnanter under fjerde och femte öfvergångsåren.

4. Sommaren under andra öfvergångsåret exerceras skolynglingar

och seminarister för första gången vid regementenas rekrytskolor, hvarjemte

åt de skolynglingar och seminarister, som under nämnda år möjligen

fullgjort hela den föreslagna vapenskyldigheten af 3 månader, be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

redes tillfälle att under tredje öfvergångsåret genomgå officers- och

underofficers-kurs till utbildande af värnpligtigt befäl, hvarefter de kunna

utnämnas till värnpligtige underlöjtnanter eller korpraler.

5. De öfningar, som enligt § 42 af lagen om härordningen böra

fullgöras före afläggandet af maturitets-, folkskolelärare- och andra dermed

jemförliga examina, skola från och med fjerde öfvergångsåret vara

uppfylda af dem, som anmäla sig att undergå dessa examina.

§ 25.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

af Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ls Nåd. Prof. N:o 2.

Bil. N:o 1.

Generalstaben.

Plan för öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.

Vid 1. periodens ingång..

fAfeå

1 ^(Tillkomst.

Vid 2. periodens ingång.

i a-/Afgång.............

(Tillkomst..........

Vid 3. periodens ingång.

2 Hfc::::::::::

Vid 4. periodens ingång .

5 «,./Afgång.............

0 ai (Tillkomst..........

Vid 5. periodens ingång .

5 år(

Tillkomst..........

Vid 6. periodens ingång .

1

Offi

c e r a r e

O:

Kaptener

Öfverste. *)

fverstelöj tnanter.

Majorer.

af 1. klass.

af 2. klass.

Löjtnanter.

Summa.

Anmärkningar.

^ i i

1 1 03

10

16

i

8

1

38

*) Chefen för generalstaben är

generalmajor och uppbär lön

på generalitetets stat.

i

3

10

16

1

i

7

1

38

i

3

10

15

2

3

6

2

38

i

3

10

13

7

4

38

_

—

—

1

5

4

z

i

3

10

12

12

—

38

i

3

10

12

12

—

38

i

3

10

12

12

38

Vid öfvergångstidens slut....

Of ver gångs för slaget.

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 lläft

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

5G

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Fot
-

Plan för öfvergång från nuvarande

0

f

f

i

C

e

r

a

P

e.

u

ndero

fficerare.

O:

g

eP.

o’

Kaptener,

tö

CD

oq

CD

P

Löjtnanter,

Rege-

ments-

adju-

d

2. d

P

5.

p

p

Sergeanter,

Furirer

vid be- värin-

O

CD

2

Majorer.

CD

<1

CD

P

c-t-

tanter,

PL.

CD

eu p

0-4

CO

P

p

>-i

gen,

w

O

CO

<5

CD

C/5

P

CD

<51

0

p

p

CD

vid beväringen.

af 1. klass.

af 2. klass.

vid beväringen.

hQ

<

P

e4-

cd

>-t

B

p:

ct“

p

CD

af 1. klass.

af 2. klass.

vid beväringen.

af 1. klass.

af 2. klass.

ch

P

P

P

«-t-

CD

hi

CD EL

< O:

preT.

<1. e-h

p’ p

crq u

CD e-t- ö CD

B

B

P

P

P

PT*

P

hi

CD

oi

o"

CD

<

p:

i-i

P*

crcj

CD

p

af 1. klass.

af 2. klass.

vid beväringen.

af 1. klass.

af 2. klass.

►3

*-i

P

CD

j-i

B

B

P

Vid 1. periodens ingång

22

127

48

7 6

194

90

39

28

194

166

43

27

22

194

44

1,144

198

6

349

371

44

60

96

—

1,124

f afgång............

1

2 2

5

8 3

3

4

14

2

9

9

27

1

3

73

18

_

4

14

24

14

—

26

—

—

1 år \ b

(tillkomst.........

1

4

7

12

13

4

16

92

9

4

3

23

50

54

_

_

_

139

—

Vid 2. periodens ingång

22

3 29

50

9 3

203

99

25

30

201

249

25

30

22

121

26

1,135

221

2

385

401

30

60

70

139

1,308

(afgång............

3

4

7

4

1

70

14

_

_

_

15

—

—

10

—

—

1 år i Ö

(tillkomst.........

2

1

2

67

9

27

28

_

_

_

124

—

Vid 3. periodens ingång

22

3 29

50

9 3

205

97

25

30

199

309

30

29

22

51

12

1,113

221

2

412

414

30

60

60

263

1,462

(afgång............

1 1

in 1

_

3

1

4

5

2

1

_

51

12

_

—

13

—

—

20

—

—

2 år i *

(tillkomst ........

1

3

7

63

2

6

57

56

_

_

_

155

—

Vid 4. periodens ingång

22

62S

50

2

206

97

25

29

202

367

30

28

22

_

_

1,108

227

2

469

457

30

60

40

418

1,703

(afgång............

2

6 2

1

2

3

5

16

20

2

_

_

_

1

27

5

—

10

40

—

—

5 år <

(tillkomst.........

6

9

45

31

23

4

52

200

171

_

_

_

543

—

Vid 5. periodens ingång

26

26

49

_

215

142

25

26

228

374

10

26

26

—

_

1,173

279

1

642

623

30

50

—

963

2,588

(afgång ...........

1

13

5

8

10

_

15

1

6

—

—

40

—

—

—

5 år {

(tillkomst.........

—

—

24

—

8

49

—

54

13

—

24

—

—

51

294

305

—

—

—

862

—

Vid 6. periodens ingång

26

26

72

—

210

191

20

26

274

387

—

26

50

—

—

1,308

315

-

930

928

30

10

-

1,825

4,038

1 år afgäng............

(tillkomst.........

—

—

-

—

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

6

—

—

—

5

20

5

_

6

_

74

75

—

—

—

186

—

Vid öfvergångstidens slut r

26

26

72

—

196

196

—

26

294

392

—

26

50

—

—

1,304

306

—

1,004

1,003

—

—

—

2,011

4,324

På de indragna regem:a l

—

—

—

—

11

—

17

—

—

—

—

—

—

—

—

28

11

—

—

—

30

4

—

—

45

Summa vid öfvergångs-

2,011

4,369

tidens slut...............

26

26

72

—

207

196

17

26

294

392

—

26

50

—

—

1,332

317

—

1,004

1,003

30

4

—

*) Af militärpersonalen vid de till indragning afsedda truppafdelningarna är befälet vid Hallands infanteribataljon i denim

1 Deraf 6 kårchefer. — 2 Deraf 1 d:o. — 3 Deraf 5 d:o. — 4 Kårchef. — 5 Deraf 4 karchefer. — 6 Deraf 1 d:o. Deraf

Öfver gångsförslaget.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

57

folket ).

Bil. N:o 2.

till deri nya organisationen.

q

1

V

O

P

2

X»

cl

P-

w

ce

OQ

CD

B

CD

B

P

ca

&

Pj

CD

PT4

Enligt gamla staten.

Enligt nya staten.

CO

Enligt gamla staten.

Enligt nya

staten.

CO

O

E?

PD

CD

CD

ca

P"

ce

£

Hd

p:

2. hcj

Pj p:

Trumsla- gare och

s,

p

P

P^

B

g

Korpraler,

Vice korpraler,

<

<5

CD*

CO

P-

B

B

P

ca

P

►i

B

o-

B

sr b

spe''

i n:r,

CO

C

to

OO

rf*

CO

p

p

<

v. bevä-

<

<

o

3

p O:

CO

p

PT4

3

g

CO

p

P

Oq

P

CD

<1

ce

P

P

P

<rt-

CD

p: ce

M-

B

B

p

PT4

PT4

P74

Pi4

3

p

p

O

ringen,

indelte.

O

a'' ^

p

£ s?

3

3

p

O

p

3

3

p

3‘

Oq

CD

P

S- K3

P P

Oq P

CD et- fcj CD

. H

cu

CD

ert-

CD

cn g"

CD CD

P <

• p:

i

P-

P

ca

P

ca

ca

P

ce

CD

CD

p:

CD

afl.kl.

p

i-ts

to

W

p:

CD

t-i

''rq er

CD CD

P <

. jo;

CD

P

CD

ca

PT4

P

?

27

1

219

10

928

76

1,233

_

_

_

_

1,261

1,171

78

46

92

1,171

78

192

856

19,771

23,455

__

23,455

199

1

25

2

98

14

120

39

A

8

14

39

16

304

1,218

13

4

—

10

10

15

15

—

—

950

—

—

24

31

—

194

8

830

62

1,094

10

10

15

15

50

1,175

1,051

39

42

84

1,157

39

176

552

18,553

21,693

950

950

22,643

210

—

-

26

2

98

5

—

—

—

—

—

—

123

21

4

8

13

21

16

294

1,214

—

—

—

1

—

8

8

9

9

—

—

1,140

—

—

-

31

—

168

6

732

57

963

18

18

24

24

84

1,078

928

18

38

76

1,144

18

160

258

17,339

19,979

2,090

2,090

22,069

209

1

—

Öl

4

196

11

139

18

8

16

203

18

32

258

2,358

—

—

—

4

-

48

47

73

73

--

—

675

1,306

—

—

-

30

—

117

2

536

46

701

66

65

97

97

325

1,056

789

—

30

60

941

—

128

—

14,981

16,929

675

3,396

4,071

21,000

205

1

—

100

2

442

28

—

—

—

—

—

—

—

333

—

20

40

369

—

80

—

5,020

—

—

—

14

—

—

—

—

—

—

no

114

160

180

—

...

—

—

1,457

1,773

—

—

13

29

—

17

—

94

18

117

176

179

257

277

889

1,035

456

—

10

20

572

—

48

—

9,961

11,067

2,132

5,169

7,301

18,368

204

3

—

17

—

82

18

—

—

—

—

—

—

—

456

—

10

20

474

—

48

-

7,144

—

—

—

—

-

—

—

—

-

20

17

37

17

—

—

-

-

-

-

—

—

—

—

—

—

1,050

1,838

—

—

48

26

_

_

—

12

—

12

196

196

294

294

980

1,018

—

—

_

_

98

56

:

:

—

2,817

952

2,915

3,182

7,007

10,189

13,104

252

26

\

—

196

196

294

294

980

1,006

_

__

__

42

_

__

1,616

1,658

308

3,490

495

7,502

10,992

12,650

252

—

—

-

—

12

—

12

—

—

—

-

—

12

-

—

-

—

—

-

249

249

—

249

26

—

—

—

12

—

12

196

196

294

294

980

1,018

—

—

—

—

42

—

—

—

1,865

1,907

3,490

7,502

10,992

12,899

252

tabell upptaget i kolumnerna för beväringen.

2 d:o. — 8 Deraf 1 d:o. — 9 Deraf 1 d:o. — 10 Kårchef.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

jBil. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 2.

Fot
-

Pian för indragning af lifrcgcmentets grenad ierkiir, andra lifgrenadierregementet,

Beräknad afgång å fast aflönade officerare, under
-

Officerare

Underoffi orre.

Löjt- ''

panter

Kap
tener
-

Ser
geanter.

Vid 1. periodens ingång

1 Sr /Afgång..........-

1 ar \ Tillkomst........

Vid 2. periodens ingång

1 är/Afgäng—.........

1 ar /Tillkomst........

Vid 3. periodens ingång

2 år SAfgäne............

^ ar Tillkomst........

Vid 4. periodens ingång

5 år /Afgäng............

0 ^/Tillkomst........

Vid 5. periodens ingång

Tillkomst

Vid 6. periodens ingång

Tillkomst

Vid öfvergångstidens slut

*) Angående Hallands infanteribataljon, se noten under nästföregående tabell.

Ofvergångsförslaget.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

59

folket.

Bil. N:o 3.

Vestgöte regemente, Smålands grenadierbataljon och Yerinlands fältjägarekår*),

officerare, spel och manskap äfvensom å hästar.

S p e ].

Mans

k a

P-

w

0=}

p:

B

P

in

&

P

P

ce

Spel i

Korpraler

Vice-

korpraler

Öfrigt manskap.

O

p5

o

CD

*-<

P-

p:

P

B

CD

P

c-t~

U>

r+

P

B

Cfi

p*

0=5

P

nummer och ti

slagare.

Summa.

5*

eu

CD

CD

volontärer.

indelte.

volontärer.

Volontärer.

Öl

P

B

g

p

ce

p

B

5

30

132

1G7

171

8

171

8

124

2,695

3,177

32

—

G

17

_

13

4

14

4

44

180

—

13

5

24

115

144

158

4

157

4

80

2,515

2,918

19

_

G

17

—

14

2

13

2

42

180

z

1

5

18

98

121

144

2

144

2

38

2,335

2,665

18

1

12

34

_

27

2

27

2

38

360

—

4

4

6

64

74

117

__

117

_

__

1,975

2,209

14

1

G

41

—

54

_

54

—

—

689

:_

14

3

_

23

26

63

_

63

_

_

1,286

1,412

_

3

—

11

—

63

—

63

—

—

912

_

—

—

—

12

12

—

—

—

—

—

374

125

374

—

12

12

249

249

Anmärkningar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Bytte
Plan

för öfvergång från nuvarande

Officerare.

Under-

Officerare.

S

P

e

1.

Che-

fer.

Öfverstelöjtnanter.

Majorer.

Rytt-

mä-

stare

Regementsqvartermästare.

Löjt-

nan

ter

Rege-

ments-

adju-

tanter

Underlöjtnanter.

Summa.

Fanjunkare.

Ser-

gean-

ter

Korpraler.

Summa.

*3

ce

7<3

ce

3

CD

O

et-

ta

»?

3

"Ö

CD

SO

-i

ce

Enligt

gamla

staten.

Enligt

nya staten.

Summa.

Öfverstar.

1 Öfverstelöjtnanter.

SO

M

SO

rr

X

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

Stabstrumpetare.

Sqvadronstrumpetare. j

Summa.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 3. klass.

Summa.

Vid 1. periodens ingång

7

i

7

7

47

9

8

47

25

7

7

47

219

47

152

—

—

199

1

49

94

143

—

—

—

—

144

_

_

_

2

_

_

2

_

_

_

20

_

2

3

__

_

_

_

4

11

_

_

_

_

_

_

1 är /Tillkomst.......

—

—

—

-

2

1

—

3

20

—

—

—

4

3

10

32

—

3

—

~

—

3

4

2

—

—

Vid 2. periodens ingång

7

i

7

7

47

10

8

48

45

7

7

27

221

49

152

10

32

243

4

45

83

128

3

4

2

9

141

_

—

1

_

2

—

—

_

2

—

—

15

_

—

3

--

_

—

—

7

10

—

_

-

—

—

—

1 år /Tillkomst........

—

-

~

—

1

2

—

1

18

—

—

—

—

—

5

10

33

—

3

—

—

—

4

6

—

—

—

Vid 3. periodens ingång

7

i

6

7

46

12

8

49

61

7

7

12

223

49

154

20

65

288

7

38

73

in

7

10

2

19

137

1

—

2

_

3

—

—

2

5

—

—

—

___

—

5

—

—

—

—

12

24

—

—

—

—

_

—

2 år /Tillkomst........

—

i

—

1

-

4

—

4

17

1

—

—

—

3

6

20

42

—

—

—

—

—

15

14

3

—

—

Vid 4. periodens ingång

6

2

4

8

43

16

8

61

73

8

7

—

226

52

155

40

107

354

7

26

49

75

22

24

5

51

133

1

2

_

8

—

—

_

12

—

7

—

_

4

12

—

—

—

—

18

40

—

—

—

—

—

—

5 år /Tillkomst........

—

1

—

2

5

11

—

15

3

2

—

—

—

9

13

50

103

—

1

—

—

—

22

24

8

—

—

Vid 5. periodens ingång

5

3

2

10

40

27

8

66

64

10

—

—

235

57

156

90

210

513

8

8

9

17

44

48

13

105

130

_

_

2

_

2

_

_

_

_

_

_

_

_

2

13

_

_

—

_

8

9

_

___

_

_

_

_

5 är /Tillkomst........

—

2

—

2

3

2

2

6

—

—

—

—

5

13

50

84

—

2

—

—

6

2

7

—

—

Vid 6. periodens ingång

5

5

-

10

40

30

10

68

70

10

—

—

248

60

156

140

294

650

10

—

—

—

50

50

20

120

130

4

1 ar /Tillkomst........

2

3

10

11

—

—

Vid öfvergångstidens slut

5

5

—

10

40

30

10

70

70

10

—

—

250

60

155

150

305

670

10

—

—

—

50

50

20

120

130

Ofver g ting sförslaget.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

61

Bil. N:o 4.

r i c t.

V

till den nya organisationen.

M a

n s k

a p

.

H ä

S t

a

r.

Enligt gamla staten.

Enligt

ny staten.

Rust

Stam-

Korpraler.

Vice korpraler. {

Volontärer.

Öfrigt manskap.

Summa.

Vice korpraler.

Stamsoldater.

Summa.

Summa.

Officers-,

- och Roteh&lls-

I ständig tjenstgöring.

I depot.

Utackorderade.

Summa.

Anmärkningar.

155

165

131

3,829

1,280

—

—

—

4,280

>) 474

3,574

921

_

_

4,969

'') Häraf 14 för regementsstallmästare.

13

8

50

310

—

—

—

_

_

8

467

336

2) Häraf 4 för regementsstallmästare. j

“

—

—

—

420

—

—

12

511

94

310

—

3) Häraf 6 för regementsstallmästare. |

4) För regementsstallmästare.

42

157

81

3,519

3,899

—

420

420

4,319

CO

T*

3,107

1,096

94

310

5,085

15

12

40

304

—

—

—

—

—

11

185

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

415

—

—

14

—

114

163

63

-

27

145

41

3,215

3,528

—

835

835

4,363

'') 481

2,922

1,210

257

373

5,243

30

34

41

598

—

—

—

—

_

29

348

_

_

8

—

—

—

—

—

78

537

—

—

34

—

294

163

-

97

111

—

2,617

2,825

78

1,372

1,150

4,275

'') 486

2,574

1,504

420

365

5,349

55

69

—

958

—

—

—

—

___

2) 67

815

_

_

—

—

—

—

—

175

1,249

—

—

81

—

879

180

243

—

42

42

—

1,659

1,743

253

2,621

2,874

4,617

500

1,759

2,383

600

608

5,850

42

42

-

1,192

—

—

—

—

_

3) 16

1,288

_

_

_

—

—

—

167

1,363

—

—

36

82

—

1,658

—

—

—

—

467

467

420

3,984

4,404

4,871

520

471

2,465

600

2,266

6,322

—

—

—

154

—

—

—

—

—

4) 4

155

_

_

_

_

H

—

—

—

280

—

—

4

—

—

—

353

—

-

—

—

313

313

120

4,264

4,684

4,997

520

316

2,465

600

2,619

6,520

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

A r t i 1-

Plan för öfvergång från nuvarande

Offi

c e

rare.

Underofficerare.

S P

iligt gamla

staten.

O:

<3

Q

►1

p

1

O:

CD

*-i

oo

CD

3\

a

p

e

c-t-

m

Majorer.

Kap-

tener

Löjtnanter

Underlöjtnanter.

Summa.

Styckjunkare.

Ser-

geanter

Konstaplar.

Summa.

Regementstrumpetare.

E

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

Stabstrumpetare.

Batteritrnmpetare.

Afdelningstrumpetare.

Summa.

Vid 1. periodens ingång

3

6

12

37

47

75

54

234

84

ISO

214

_

6

30

91

127

—

—

—

—

—

_

_

20

—

—

_

—

_

—

—

6

4

17

_

1 är j Tillkomst.......

—

~

—

2

—

4

20

—

—

—

5

40

58

—

3

—

—

—

—

Vid 2. periodens ingång

3

6 '')

12

39

47

79

20

34

240

84

135

40

58

318

3

—

26

74

100

—

—

—

—

2

5

—

19

—

3

—

—

—

—

—

—

3

19

—

—

—

—

1

3

7

22

—

—

3

4

18

40

Vid 3. periodens ingång

3

■6

12

40

48

81

42

15

247

84

139

58

98

379

3

—

23

55

78

—

—

—

—

3

5

—

15

—

6

4

—

—

—

—

—

9

33

—

* ar /Tillkomst........

—

1

—

2

6

5

27

—

—

6

11

35

78

Vid 4. periodens ingång

3

7 '')

12

42

51

81

69

—

267

84

146

93

176

499

3

—

14

22

36

—

—

—

—

5

—

—

—

—

7

4

—

—

—

—

—

14

22

—

0 ar /Tillkomst........

4

1

5

9

7

13

19

—

—

13

36

64

134

—

3

—

—

—

—

Vid 5. periodens ingång

7

8 '')

17

51

53

94

88

—

321

90

178

157

310

736

6

—

—

—

—

, « /Afgång...........

-

0 ar /Tillkomst........

—

1

1

11

7

12

12

—

—

17

36

57

116

Vid 6. periodens ingång

7

9>)

18

62

GO

106

100

—

365

107

214

214

426

593

6

—

—

—

—

1 ar /Tillkomst........

-

—

4

1

1

1

-

—

—

4

9

11

25

Vid öfvergångstidens slut

7

9 '')

22

63

61

107

100

—

372

in

223

225

451

1,012

6

—

—

—

—

Öfver gångsförslag et.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

63

Bil. N:o

1 e r i e t.

till den nja organisationen.

e 1.

M a

n s

k

a p

.

Häst a r.

Anmärkningar.

Enligt nya

staten

Summa.

Enligt gamla

staten

Enligt nya

staten..

Summa.

Officers-

Stam-

Utackorderade.

Xegde.

S u m ma.

af 1. klass. 1

af 2. klass. |

af 3. klass.

af 4. klass. |

Summa.

1. konstaplar.

2. konstaplar.

Batterihandtverkare.

Öfrigt manskap.

Summa.

Vice konstaplar.

Stamartillerister.

Summa.

—

—

—

—

—

127

141

238

60

3,034

3,473

_

_

_

3,473

42

680

505

1,227

*) Häraf 1 regementschef.

—

—

—

—

—

—

64

101

38

1,150

_

_

_

_

_

3

_

_

6

6

9

10

—

—

—

—

—

—

in

1,179

—

—

102

—

73

—

6

6

9

10

31

134

77

137

22

1,884

2,120

in

1,179

1,290

3,410

39

782

—

578

1,399

—

—

—

—

—

—

46

85

12

851

__

_

_

__

_

___

—

7

8

10

—

—

—

—

—

—

—

89

1,031

—

-

—

97

—

79

—

6

13

17

20

56

137

31

52

10

1,033

1,126

200

2,210

2,410

3,536

39

879

_

657

1,575

—

—

—

—

—

—

31

52

10

1,033

9

12

11

14

—

—

—

—

—

—

—

93

1,112

—

—

2

182

-

218

—

15

25

28

34

102

141

—

—

—

—

-

293

3,322

3,615

3,615

41

1,061

—

875

1,977

10

12

12

12

—

-

—

—

—

—

—

115

725

—

—

15

232

40

307

—

25

37

40

46

148

154

-

—

—

—

—

408

4,047

4,455

4,455

56

1,293

40

1,182

2,571

1

6

3

5

—

85

270

—

-

3

95

15

105

—

26

43

43

51

163

169

—

—

—

—

—

493

4,317

4,810

4,810

39

1,388

55

1,287

2,789

3

—

—

8

32

—

—

7

6

5

15

-

29

43

43

51

166

172

—

—

—

—

—

501

4,349

4,850

4,850

66

1,394

60

1,302

2,822

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

9

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Ingeniör

Plan för öfvergång från nuva
-

Vid 1.

1

Vid 2.

1

Vid 3.

2

Vid 4.

5

Vid 5.

5

Vid 6,

1

periodens ingång

„ /Afgång ........

^/Tillkomst .....

periodens ingång

år

/Afgång - (Tillkomst

periodens ingång

år

/Afgång ..

/Tillkomst

periodens ingång

år

/Afgång ..

(Tillkomst

periodens ingång

å /Afgång ........

ai /Tillkomst .....

periodens ingång

år

Afgång ..

Tillkomst

Officerare.

Und.

-offic:

re.

Sp

Öfverstar.

Öfverstelöjtnanter.

Majorer.

Kap-

tener

Cfc

''<=

CD

B

CD

B

£

<

03

B

CD

►-i

3

Sfi:

CD

03

CD

Töjt-

nanter

Underlöjtnanter.

Summa.

p

B

C

B

pr

p

B

CD

Ser-

geanter

Korpraler.

Summa.

Regementstrumslagare.

Enligt gamla

staten.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 1. klass.

af 2. klass.

Fältmusikanter.

Spel i nummer och

trumslagare.

Summa.

i

i

4

13

6

13

13

ii

62

18

36

_

54

_

_

14

14

6

—

—

—

—

2

—

-

4

5

—

—

2

3

18

18

—

2

—

—

—

i

i

4

15

6

_

17

18

4

66

20

39

18

18

95

2

—

8

8

5

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

4

17

24

—

—

—

—

—

i

i

4

15

6

21

18

2

68

20

43

35

42

140

2

—

3

3

3

—

—

—

—

—

2

—

3

—

—

1

2

10

40

—

—

—

—

—

i

i

4

15

8

—

24

18

—

71

21

45

45

82

193

2

-

—

—

i

i

—

1

3

—

3

—

—

6

9

10

20

—

—

—

—

—

2

2

4

.16

11

—

27

18

—

80

27

54

55

102

238

2

—

—

-

—

1

1

—

1

—

1

—

-

—

4

6

6

20

—

—

—

—

—

2

3

6

16

12

—

28

18

—

84

31

60

61

122

274

2

-

—

—

—

—

-

—

-

—

-■

—

—

1

1

-

2

—

—

-

—

-

2

3

5

16

12

—

28

18

—

84

32

61

61

124

278

2

—

—

—

Vid öfvergångstidens slut

Ofver gångsfur slaget.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.

65

trupperne.

rande till den nya organisationen.

e 1.

M

ans

k,a

P.

Hästar.

Enligt nya

Enligt gamla

Enligt nya

staten

staten.

staten.

CZ3

O:

03

o

CO

P

P

P

B

*

o’

<1

03

ce’

e-t-

P

03

B

Sts

P

ce

CTQ

B

H-1

£

B

O

S"1

C

B

0

B

ce

H

B

B

B

►d

t=s

g

B

o

B

P

P

klass.

klass.

klass.

B

P

p

ce

45

P

ce

P:

ce

J-i

p

ö

CD

t*

B

P

►B

P

ce

Pu

P

ce

3

p

?

14

50

46

14

716

826

_

_

826

6

30

300

336

10

14

7

179

4

2

4

225

—

—

—

20

—

—

4

2

4

10

20

40

32

7

537

616

—

225

225

841

6

50

300

356

_

_

_

_

_

16

10

7

179

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

3

1

—

__

—

—

—

—

52

173

—

—

—

20

—

—

5

5

5

15

20

24

22

—

358

404

52

398

450

854

6

70

300

376

_

_

_

__

_

24

22

_

358

—

1

4

—

—

—

—

—

—

—

67

383

—

—

—

—

—

—

5

6

9

20

22

—

—

-

—

—

119

781

900

900

6

70

300

376

1

—

3

—

—

—

—

—

—

—

27

223

—

—

2

50

—

-

6

6

12

24

26

—

—

—

—

—

146

1,004

1,150

1,150

8

120

300

428

—

—

—

—

—

—

—

t

—

—

32

239

—

—

2

10

—

—

6

6

12

24

26

—

—

—

—

—

178

1,243

1,421

1,421

10

130

300

440

6

6

12

| 24

26

O i 1

186! 1,314

1,500

1,500

10

130

300

440

Bil. N:o 6.

Anmärkningar.

|

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.

Trän
-

Plan för genomförande

Officerare.

Underofficerare.

O:

Kaptener

w

CD

oq

CD

Löjtnan-

ter

w

CD

Sergean-

ter

B

CIQ

O:

CD

CD

H

CD

p

P

p

e-t-

CO

t-Q

P^

sJ

CD

to P

CO

P

g •

p

B

p^

O

Summa.

co

*

P

SP

P

CD

CD

O ’

M-

S

p

v1

to

E

p

P

<s

CD

H

3

p:

co

c+-

p

•-i

h-t

p"*

DO

00

to

P?

P

CD

CD

t* |

>—'' eu

p *-<•

co p

CO Ct- * P

P

CD

3

P

P

p

-i

CD

m

S

p"*

oo

co

to

E

p"

CD

I-*

P

CD

Vid 1. periodens ingång ..................

_

"-{äS.—

1

—

3

7

6

—

6

12

3

—

18

36

30

54

—

Vid 2. periodens ingång ................

1

—

3

7

6

_

6

12

3

38

18

36

30

54

138

WÄsr:::::::::::::-::::::::

—

—

—

—

6

—

12

6

—

—

—

18

25

42

—

Vid 3. periodens ingång

1

—

3

7

12

_

18

18

3

62

18

54

55

96

226

2 äl /Tillkomst .............

5

12

30

0

0

12

66

12

67

24

120

Vid 4. periodens ingång........

1

3

12

12

24

3

85

24

277

5 ..............

—

3

—

—

6

—

—

6

3

—

6

24

23

30

—

Vid 5. periodens ingång

1

3

3

12

18

30

30

0

103

30

90

90

150

360

5 äl /Tillkomst ..........

—

—

—

—

—

-

—

—

—

5

—

—

—

30

—

Vid 6. periodens ingång ......

1

3

3

12

18

_

30

30

6

103

30

90

90

180

390

i «r/Afgång ...........................

1 ai /Tillkomst.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Vid öfvergångstidens slut..................

1

3

3

12

18

_

30

30

6

103

30

90

90

180

390

Öfve r g å ngsfö r sia g et.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

67

af trängens organisation.

Spel.

Mansk

ap.

Hästar.

Anmärkningar.

af 1. klass.

af 2. klass.

af 3. klass.

Summa.

Vicekorpraler.

Stamsoldater.

Summa.

0

01

0

<T>

ce

1

Stam-

Legda.

Summa.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

*) Inspektör för trängen.

—

—

—

—

—

—

.—

—

_

_

_

6

6

6

—

—

210

—

7

120

—

—

6

6

6

18

—

210

210

7

120

—

127

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

6

—

—

—

195

60

—

—

6

12

6

24

—

405

405

7

180

—

187

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

—

—

—

100

160

—

60

90

—

6

12

6

24

100

565

665

7

240

90

337

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

—

6

—

102

218

—

3

—

90

—

6

12

12

30

202

783

985

10

240

180

430

6

—

—

—

8

7

—

—

—

—

—

12

12

12

36

210

790

1,000

10

240

180

430

12

12

12

36

210

790

1,000

10

240

180

430

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

Civil
-

Plan för öfvergång från nuva
-

Fältläkarekåren.

Hästläkare-

kåren.

Intendenturen.

Eklesiastik-

staten.

O:

<T

cd

p;

P?

tf?

P

CD

P-

PS

K

P

CD

w

CD

Oq

CD

3

CD

P

p

CD

M

tö

P

pT

O

P

CD

p:

P

H

CD

tö

w

p

gT

o*

P

P =

t*T*

P

M

CD

K

X

M-

•-1

P

P:

PV

P

s

CD

P

M

E

tö

X

e-t-

>-l

P

p:

>7"

P

M

CD

P

M5

ti)

E

CO

p

B

B

p

CD

os

CD

B

CD

3

M~

CD

P*

p:

M~

p:

p

H

CD

tö

P

P

o’

P

CD

P

p:

e-t-

p:

~-

P

*1

CD

tö

X

M-

>-i

P

P-

p:

M-

5*

p

CD

CO

P

<1

P

>-s

o

p

C/)

B"

p:

CD

M-

P =

fr''

p

CD

o

CD

M

P

g.

B* P*

p: CD

CD H

M\ p

5? o-

S CD

C? >P

? <

P

P-;

*1

O

p

CD

Q

CD

P

CD

P

5’

CD

P

P- CD ,

B

O:

CD

i-l

pt

P*

M-

CC

B

P-i

CD

B

p:

e-t- M. 1

g- o

CD O

B 3- Pj

CD Ms

3 P:

<rt~ CD

CD g- M B^

p*

CTQ

CD

1

CD

CK?

CD

B

CD

3

DO

P*

CD

B

P^

CD

B

M“

CD

cj

CD

a-

5.

B*

0=?

CD

Os

M

<1

P

P

H

CD

Hd

O:

H

po

—

O?

M

<

P

P~

CD

zn

B

B

B

p

Hd

s»

M-

"3

P

M-

o

-1 ■

CD

cd"

B

B S-

CD Ms

3 O:

M- ^

■5 £

P

P

o °

3 g-

CD CD

i-l

• i-l

CD

Cfc?

CD

1

Sö

CD

CR

CD

B

CD

B

ct-

►o

p

CD

ct-

O

CD

M

w

p

p"

*0"

B

h

0

P--

p

B

a

j-i

CO

B

B

B

p

Vid 1.

Periodens ingång

_

33

32

29

17

30

141

11

3

_

40

7

1

1

1

1

34

1

33

71

_

—

32

4

36

1 år

(Afgång............

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

cd

1—i

P

16

2

(Tillkomst.........

—

5

1

2

7

—

—

—

1

12

1

3*

Oj

*-s

—

—

b

3

7

—

b

—

—

—

—

0=5

Vid 2. periodens ingång

—

5

34

34

35

17

30

155

12

15

1

p

CD

CD

1

1

6

37

8

49

102

5

—

30

4

39

1 år

(■Afgång------------

(Tillkomst.........

—

—

—

—

—

—

1

—

—

1

—

(Tf-

er

p

3

gOo

P

—

—

—

—

—

—

2

“

Vid 3.

periodens ingång

—

5

34

34

35

17

31

156

12

16

1

<T+-

P

P

P

1

1

6

37

8

49

102

5

—

28

4

37

(Afgång............

\

P

Cfc?

4

1

2 år

(Tillkomst.........

—

—

—

—

1

—

1

—

—

~

1

P:

CD

P

Cfc?

Vid 4.

periodens ingång

—

5

34

34

35

17

32

157

12

16

2

&

t*r

p

—

1

1

6

37

8

49

102

5

—

24

3

32

5 år

(Afgång............

—

_

—

2

2

—

—

—

—

—

—

*-l

CD

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

3

—

(Tillkomst..........

1

1

9

6

3

1

2

—

3

5

1

3

—

—’

—

1

7

1

14

—

1

11

—

—

—

Vid 5.

periodens ingång

1

6

43

38

36

18

34

176

15

21

3

P

P

_

1

1

7

44

9

63

126

6

11

14

—

31

5 år

(Afgång............

_

_

—

_

2

—

—

—

_

_

_

cfc

_

_

—

_

—

—

—

—

—

—

10

—

—

(Tillkomst.........

—

—

2

3

5

1

5

—

2

—

2

CD

p:

—

—

—

—

3

—

2

—

—

10

—

—

—

Vid 6.

periodens ingång

1

6

45

41

39

19

39

191

17

21

5

5.

P’

—

1

1

7

47

9

65

130

6

21

4

—

31

1 år

(Afgång...........

(Tillkomst.........

—

—

-

1

1

1

3

1

1

.-

—

3

1

Cfc?

P

t-tj

Q-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

—

—

Vid öfvergångstidens slut

1 1

6

45

41

41

20

40

195

17

24

6

CO

CO

CD

—

1

1

7

47

9

65

130

6

23

2

—

31

*) Civilpersonalen vid de regementen och kårer, som skola indragas, upptages å särskild tabell, bil. 9. Civile tjenste

Ofvergångsförsla get.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil, till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

69

staten*).

Bil. N:o 8.

rande till den nya organisationen,

Auditörs

staten.

öfrige civile embets- och tjensteman

Handtverkare

munnen vid Gotlands nationalbeväring hafva hänförts till närmast jemförliga grader i tab. 8.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Bil. N:o 9.

Civilstaten,

vid lifregementets grenadierkår, andra lifgrenadierregementet, Yestgöta

regemente, Smålands grenadi er!) åtal,jon, Vennlands fältjägarekår samt

Hallands infanteribataljon.

Beräknad afgång under öfvergångstiden.

, Regementsläkare.

M

CT4

SO

£

o"

tf

ce

Sa

o

3

2. bataljonsläkare.

Summa.

Regementsintendenter.

Regementspastorer.

Regementsauditörer.

Gevärshandtverkare.

Förrådsförvaltare.

Bataljonspredikant.

Anmärkningar.

Vid 1. periodens ingång ...

>)7

2

3

12

3

5

5

u

4

1

’) Deraf 1 vid krigsskolan

1

_

HH

och 1 på Karlsborg.

1 är {Tillkomst..........

—

—

—

—

_

_

_

Pu

P

P.

P

P

Vid 2. periodens ingång ...

6

2

3

11

3

5

5

n

P

CO

CD

C/3

*-1’

*-**

1 år {Tillkomst........

B

B

Vid 3. periodens ingång ...

6

2

3

11

3

5

5

u

p

p

p

p

*-+i

1

1

er?

1 {Tillkomst..........

p>

p°

CTQ

crq

Vid 4. periodens ingång ...

6

2

3

11

3

4

4

u

—

—

1

1

1

o i {Tillkomst____

Vid 5. periodens ingång ...

5

2

3

10

3

3

3

u

1

1

1

1

1

1

4

o a''r

Vid 6. periodens ingång ...

4

1

2

7

2

2

2

7

, .-/Afgång .............

1

1

1

1 är {Tillkomst ........

Vid öfvergångstidens slut..

4

1

2

7

1

1

6

Öfvergångsförslaget.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

1

✓

Utdrag af protokollet öfver landtför svars-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den

8 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander,

Ryding.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde i

underdånighet:

Det ofullständiga skick, hvari landets försvarsväsende, efter årtiondens

oförtrutet men fruktlöst arbete på dess förbättrande, allt fortfarande

befinner sig, manar mig att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning

nu framlägga ett nytt förslag till härväsendets ordnande. Dessförinnan

anhåller jag dock att få i minnet återkalla de olika grunder, hvarpå

närmast föregående förslag hvilat, då derigenom torde klarast framstå

de skäl, som för mig varit bestämmande, då jag nu går att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnandet till Riksdagen af detta nya förslag.

Det är nu snart sexton år sedan den nya representationen för första

gången sammanträdde till allmänt riksmöte, och det är likaledes sexton

Bill. till Eiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 A/d. 2 Häft. 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.

år sedan denna samma representation för första gången företog frågan

om landtförsvarets ordnande till behandling. Det var nemligen vid 1867

års Riksdag, som en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t ingick, i

hvilken förklarades: »nationen han aldrig med tillräcklig säkerhet och erforderligt

lugn häng ifra sig åt sin inre fredliga utveckling förrän frågan

om betryggandet af dess yttre sjelfständighet ''på ett tillfredsställande sätt

biff vit löst.» I samma skrifvelse uttalade Riksdagen såsom sin åsigt, att

svenska armén borde bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt

beväring, men anhöll i underdånighet, att Kongl. Maj:t- vid uppgörandet

af nådigt förslag till arméns organisation täcktes taga i öfvervägande,

om och på hvad vilkor det på rote- och rusthållare hvilande besvär

måtte kunna lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser

fördelas. Kongl. Maj:t fann då för godt att af de två i den

underdåniga skrifvelsen antydda alternativ välja det, som gick ut på

lindringar för rust- och rotehållare, samt framlade på den grund till

1869 års Riksdag ett förslag, som förutsatte indelningsverkets bibehållande,

men med en del förändringar till förmån för nyssnämnda rustoch

rotehållare. Riksdagen svarade emellertid, dels att de föreslagna

lindringarna enligt dess tanke i sjelfva verket icke voro några lindringar

samt dels att de skulle komma att verka olika i olika trakter, hvadan

Riksdagen ej ansåg sig kunna bifalla hvarken den föreslagna organisationen

eller den i samband dermed föreslagna värnpligtslagen. Någon

antydan om, huru Riksdagen ville hafva försvarsväsendet ordnadt, förekom

denna gång ej i den underdåniga skrifvelse, som besvarade den

Kongl. propositionen.

Det politiska osäkerhetstillståndet i början af 1870-talet manade

emellertid att snart åter vädja till representationen, för att få försvarsväsendet

stärkt, hvadan Kongl. Maj:t för 1871 års lagtima riksdag åter

framlade ett förslag till försvarets ordnande, bygdt på indelningsverkets

grund, men med uteslutande af de lindringar, som två år förut förklarats

ej göra skäl för ett dylikt namn. Förslaget föll på olika beslut

i Riksdagens båda kamrar, af hvilka den andra redan då uttalade sig

för indelningsverkets upphörande inom 15 år, och för en af statsverket

aflönad stamtrupps uppsättande i dess ställe. I följd af de olika beslut,

som Riksdagens båda kamrar nu fattade, kom någon underdånig

skrifvelse, egnad att tjena till ledning för framtida förslag, ej att aflåtas,

och Kongl. Maj:t, som emellertid fortfarande ansåg den politiska ställningen

vara af beskaffenhet att mana till frågans skyndsamma afgörande,

fann sig derför också oförhindrad att till den, samma år utlysta, urtima

Riksdagen framlägga ännu ett förslag grundadt på indelningsverket, men

med införande af åtskilliga lindringar i den anda, första kammaren vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

den förra lagtima Riksdagen påyrkat. Äfven detta förslag föll emellertid

på olika beslut inom de båda kamrarna, och frågan om försvarets ordnande

fick derefter hvila i tvenne år, tills den vid 1873 års riksdag

ånyo upptogs, denna gång från Riksdagens egen sida genom en underdånig

skrifvelse.

Alla hittills af Kongl. Maj:t afgifna förslag hade varit grundade på

den indelta arméns bibehållande, men i nyssnämnda underdåniga skrifvelse

förklarade Riksdagen bestämdt, att den ansåge indelta arméen

hvarken tillräcklig för landets försvar eller lämplig såsom befälsstam

för en armé, bestående af värnpligtige, samt att den antoge, att Kongl.

Maj:t skulle afgifva förslag till ny organisation af landets försvarsväsénde,

grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten

och med eu befälsstam, bildad ur de värnpligtiges led mot den ersättning

af statsverket, som kunde blifva erforderlig. I sammanhang härmed

anhölls äfven, att den njm arméorganisationen skulle träda i verkställighet

först sedan stadgande!! om rustnings- och roteringsbesvärens

samt grundskatternas afskaffande blifvit af Konung och Riksdag antagna.

Stödjande sig på detta af Riksdagen gjorda uttalande lät Kongl.

Maj:t utarbeta och till 1875 års Riksdag framlägga ett förslag, som var

grundadt på rustnings- och roteringsbesvärens upphörande och en »vidsträcktare

tillämpning af den allmänna värnpligten», hvarom i den underdåniga

skrifvelsen var ordadt, och hvilket förslag skulle komma till

utförande först sedan beslut angående grundskatternas afskrifning blifvit

fattadt. Men det oaktadt lyckades icke heller detta förslag tillvinna sig

Riksdagens bifall. Kongl. Maj:t beslöt då att försöka föra frågan gradvis

framåt mot det rena värnpligtssystem, hvarpå det år 1875 framlemnade

förslaget hvilade, samt lät för sådant ändamål uppgöra ett öfvergångsförslag

till den då föreslagna härordningen, för att visa, huru en sådan

öfvergång på 15 år skulle i jembredd med skattefrågans ordnande kunna

verkställas, och föreslog vid 1877 års Riksdag en kortare utsträckning

af de värnpligtiges öfningstid i sammanhang med en börjande afskrifning

af indelningsverket, hvarå vid flerfaldigt tillfällen yrkats, men äfven

nu utan att för sin framställning lyckas ernå Riksdagens bifall. Någon

underdånig skrifvelse med bestämdt uttalande af Riksdagens åsigter kom

visserligen icke heller nu till stånd, då båda kamrarna stannade i olika

beslut, men hvad den andra kammaren för sin del åstundade, i afseende

på försvarets ordnande, framgick med bestämdhet af ett i denna

kammare vid 1878 års Riksdag afgifvet och der äfvenledes godkändt förslag,

enligt hvilket en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp, tillsammans

med eu i högst 90 dagar öfvad beväring ansågs vara den

grundval, på hvilken landets försvar borde hvila. Efter denna tid har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 2.

icke något fullständigt härordningsförslag varit hos Riksdagen under

ompröfning.

Af denna kortfattade redogörelse för de skiftande arméförslag, som

af den nya representationen behandlats, och för de olika beslut, som

dervid fattats, framgår ett sakförhållande emellertid otvetydigt, nemligen

det, att Kongl. Maj:t ej lyckats vinna Riksdagens bifall hvarken för förslag,

som varit »bygda på indelningsverkets grund», eller för sådana,

som afsett »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,

och såsom min uppfattning tvekar jag ej heller att inför Eders Kongl.

Maj:t uttala, att lika omöjligt som det synes mig vara att, med den utvidgning

och den utbildning, som de europeiska staternas arméer nu

vunnit, kunna »på indelningsverkets grund» bygga ett betryggande försvar,

utan att samtidigt äfven, medelst ökade öfningar för beväringen,

taga i anspråk »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,

lika omöjligt torde det äfven nu vara att kunna vinna landets bifall för

ett härordningsförslag, uteslutande bygdt på allmän värnpligt; — en Tioårig

fred förer ej gerna med sig sådana lärdomar, som erfarenheten

oftast visat, att olyckligt utförda krig först kunnat bringa till mognad.

Under sådana förhållanden torde nu endast en enda väg för Kongl.

Maj:t qvarstå oförsökt, och det är ett vädjande till systemet: stam, anskaffad

på frivillighetens väg och af statsverket aflönad, samt beväring, och

då det måste antagas att en allvarlig önskan förefinnes hos Riksdagen

att bringa den långvariga striden om försvarsväsendets ordnande till ett

slut, synes mig derföre ett förslag, uppgjordt i det syfte Riksdagen i

underdånig skrifvelse af den 24 Maj 1873 sjelf angifvit, svårligen kunna,

åtminstone till sina hufvudgrunder, af Riksdagen nu förkastas.

Det är af dessa skäl, och då dessutom äfven ett sådant system kan

medgifva en icke oväsendtlig förbättring af vårt nuvarande försvarsväsende,

som jag vågar tro, att alle nu kunna och böra förena sig om

hufvudgrunderna af det förslag till härordning, som blifvit af den senast

församlade landtförsvarskomitén utarbetadt, äfven om det för mången

skulle ske med uppoffring af egen subjektiv åsigt om den i allo lämpligaste

härordningsformen och med öppet öga för de brister, som visserligen

äro från systemet stam och beväring oskiljaktiga; och jag tvekar

icke att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för Riksdagen

framlägga nämnda förslag med några få förändringar.

Det af landtförsvarskomitén utarbetade fullständiga förslag till härväsendets

ordnande, som jag nu anhåller att få för Eders Kong]. Maj:t

föredraga, sönderfaller i följande särskilda förslag) nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning;

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp;

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten;

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad;

samt

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen.

Departementschefen redogjorde härefter för komiténs särskilda förslag

samt anförde vidare:

Emot dessa förslag hafva visserligen af en del komitéledamöter

blifvit gjorda åtskilliga anmärkningar, bifogade komiténs betänkande,

samt i sammanhang dermed blifvit föreslagna förändringar, hvilka, ur

många synpunkter beaktansvärda, det tillkommit mig att noga begrunda.

Då emellertid de flesta af dessa förändringsförslag icke kunnat af mig

biträdas, kan jag sammanfatta de allmänna skälen härför uti omdömet

att, med så stora inskränkningar i den föreslagna härordningen, försvaret

icke skulle blifva nog betryggande. Med det system, som uti det

af landtförsvarskomitén utarbetade och nu föredragna förslag är följdt,

nemligen att uti en fullständigare öfvad stamtrupp söka ersättning för

beväringens mindre öfning, får man vara mycket försigtig med vidtagandet

af nedsättningar, vare sig uti utbildningen eller uti säkerheten

för stammens befintlighet, ty ganska lätt kunna sådana göra härordningen

så svag, att den blifver svagare än den nuvarande.

Yrkandet, för besparings skull, på sådana förändringar i den föreslagna

härordningen, hvarigenom den stridande fältstyrkan skulle komma,

att nedsättas under 100,000 man — särskildt genom reservtruppernas

delvisa eller fullständiga indragning — kan jag icke understödja. Samtliga

föregående härordningsförslag, som blifvit till Eders Kongl. Maj:ts

pröfning framstälda, hafva fordrat denna styrka; och för öfrigt är behofvet

deraf i komiténs motivering samt af militära auktoriteter så fullständigt

ådagalagdt och af mig insedt, att jag ingalunda kan finna en

härordning, som saknar förmåga att, vid mobilisering och då förstärkt

krigsfot kräfves, uppställa denna styrka, vara nog betryggande för försvaret

af vårt land.

Anmärkningarna mot en bestämd årskontingent af stamrekryter kan

jag lika litet biträda, då jag anser den tanke, som ligger till grund för

bestämmelsen derom, synnerligen väl funnen såsom möjliggörande denna

kontingents begränsande till det yttersta, på samma gång stor trygghet

äfven vinnes för en påräknad stamstyrkas befintlighet vid krigstillfälle; —

detta senare dock endast under den förutsättningen att full garanti förefinnes

derför, att stammens rekrytering årligen sker på föreskrifvet sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

Det är också derför jag icke kan instämma med en del komitéledamöter

i deras åsigt, att hvarje garanti är obehöflig, utan anser antagandet af

den nya härordningen ovilkorligen kräfva en särskild garantilag angående

stamtruppens vidmagthållande. De fördelar, som den af komitén

i sådant hänseende föreslagna lag erbjuder, kunna ej jäfvas; och, om jag

i någon mån anser en modifikation af samma lag ändamålsenlig, något,

hvartill jag här nedan skall återkomma, är denna dock af sådan natur,

att de sökta fördelarne derigenom icke upphäfvas.

De betänkligheter, som uttalats mot den för stammen föreslagna utbildningstidens

längd, kan jag icke heller dela. Hela det system, hvarpå

den nya härordningen bygges, förutsätter ju en fullständigare öfvad stamtrupp

såsom ersättning för beväringens, det stora flertalets, mindre öfning,

och att under sådant förhållande icke ens tilldela stammen den utbildning,

som i andra lamd gifves truppen i dess helhet, synes mig vara

att tillämpa systemet både oklokt och falskt.

Lika litet finner jag möjligt att, med en så fåtalig stam, som förslaget

upptager, kunna afkorta den föreslagna öfningstiden för beväringen

utan att härordningens värde skulle i hög grad nedsättas; men då det

måste vara af stor vigt att uppmuntra frivilliga militäröfningar i hemorten,

tror jag detta kan ske på det sätt, jag längre fram närmare skall

visa, nemligen genom att eu viss eftergift i det allmänna åliggandet beviljas

dem, som före inträdet i hären förvärfvat en viss vapenfärdighet.

Mot komiténs förslag att för maturitets-, folkskollärare- och dermed

jemförliga examinas afläggande föreskrifva en viss militär utbildning

hafva äfven anmärkningar blifvit uttalade. Denna föreskrift kan dock

för den värnpligtiga befäls-institutionens skull icke i det nya förslaget

utelemnas, om än någon modifikation i komiténs framställning i ämnet,

på sätt längre fram vidare skall omnämnas, synes mig kunna ega rum.

Beträffande gjord anmärkning mot föreskriften, att afgången stamsoldat

i vissa fall skall hafva skyldighet att undergå den allmänna värnpligtsöfningen,

tillåter jag mig att här framhålla, det komiténs härordningsförslag

i flera hänseenden är grundadt på bibehållandet af en dylik

bestämmelse, och denna ej®allenast för f''. d. stamsoldaten, som dock åtnjutit

full godtgörelse af kronan under den frivilligt åtagna tjenstgöringen,

utan äfven för alla dem, som aflagt nyss nämnda examina. Skulle denna

bestämmelse borttagas för alla dessa, skulle derigenom ej allenast kostnaden

för stamtruppens upprätthållande till föreslagen styrka stiga i betydlig

grad, utan ock, hvad värre vore, hela värnpligtiga befälsinstitutionen

derigenom äfventyras. Jag kan af dessa skäl ej underlåta hemställa,

att frågan om denna bestämmelses borttagande må förfalla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

För den hänsyn till uttalade särskilda meningar, hvilken jag anser

möjligt att taga i andra delar, än jag redan förut angifvit, anhåller jag

att här nedan närmare få redogöra.

Af hvad jag emellertid tillåtit mig anföra framgår, att jag i allt

väsentligt biträder komité-majoritetens förslag, och, som jag funnit korniténs

motiv och utredningar klara och öfvertygande, anhåller jag underdånigst,

att, då komiténs såväl förslag som betänkande lära blifva för Riksdagen

tillgängliga, nu här endast få fullständigare anföra skälen för de

få förändringar i komiténs förslag, hvilka jag funnit ändamålsenliga,

nemligen vid:

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning.

§ 5, mom. 5 och 6.

Komiterades förslag rörande organisationen af fästnings- och positionsartilleriet

afser 2 regementen af lika styrka, hvaraf det ena, förlagdt å

Vaxholm, skulle vara sammansatt af 4 fästnings- och 2 positionskompanier,

* och det andra, förlagdt å Karlsborg, utgöras af 2 fästnings- och 4 positionskompanier.

Skälen till de 2 positionskompaniernas förläggande till Vaxholm voro

dels den fördel, som ansågs komma att uppstå derigenom att dessa kompanier,

som i händelse af krig vore afsedda att operera i Stockholmstrakten,

redan under fredstid blefve förtrogna med den terräng, för hvars

försvar de ansetts behöfliga, dels att erhålla de båda föreslagna fästningsoch

positionsartilleri-regementena lika stora, hvilket för befordringsförhållandena

kunde vara af fördel, och dels möjligheten att uppbringa

garnisonen å Vaxholms fästning till behörig styrka, hvarigenom således

garnisonsförstärkning derstädes i allmänhet blefve obehöflig.

Nekas kan emellertid ej, att äfven olägenheter af ganska beaktansvärdt

slag äro med en sådan åtgärd förknippade. Sålunda skulle t. ex.

förråden — då af lätt insedda skäl en stor del af den just till Stockholms

försvar mot landsidan afsedda materielen ej gerna kunde förenas

å Vaxholm — blifva splittrade mellan sistnämnde ort och Stockholm,

hvarjemte terrängförhållandena kring Vaxholm ej torde vara de lämpligaste

i och för öfning och utbildning af ett positionsartilleri. Förläggandet

af de två positionskompanierna till Stockholm skulle visserligen

håfva nämnda olägenheter, men skulle på samma gång äfven

framkalla andra af lika betänklig art. Regementet, hvartill dessa 2

kompanier höra, skulle nemligen derigenom komma att blifva splittradt

i två delar, hvaraf åter följden skulle blifva, att positionsartilleriet, såsom

utgörande den minsta delen, sannolikt skulle komma att arbeta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 2.

under ganska ogynsamma förhållanden, då dess skolor blefvo till numerären

allt för obetydliga; äfven samfärdseln mellan regementets båda

stationer skulle tidtals blifva förenad med stora svårigheter, då vinterkommunikationerna

mellan Stockholm och Vaxholm lemna åtskilligt öfrigt

att önska. För att undvika alla dessa olägenheter, vare sig af det

'' ena eller det andra slaget, har det derför synts mig, isom om bästa utvägen

vore att förlägga hela positionsartilleriet, 6 kompanier, till Carlsborg.

Derigenom vunnes icke allenast likformig utbildning för hela detta

artilleri, utan äfven bättre skydd för dess ansenliga förråd och för dess

materiel, hvarjemte äfven den å Vaxholm qvarvarande fästningsartilleri - bataljonen skulle erhålla en mera uteslutande för fästningskriget afsedd

utbildning. Den samöfning med positionsaartilleriet, som kommer de tvä

å Carlsborg förlagda fästningskompanierna till del, kan endast vara till

fördel, ty dessa två kompanier blifva att betrakta såsom ett slags reserv

i första hand till positionsartilleriet, enär de sannolikt ej komma att tagas

i anspråk å Carlsborg förr än under krigets senare skeden, då Carlsborg i

alla händelser antagligen ej vore i saknad af behöflig artilleristyrka. Genom

en sådan förläggning blefve äfven möjligt att indraga en del befäl samt

att minska antalet hästar vid Vaxholmsbataljonen, hvarigenom åter skulle

vinnas medel att bekosta aflöning och underhåll för det större antal

manskap, som, i och för garnisonstjenstgöringens bestridande å Vaxholm,

blefve nödvändigt att af den derstädes förlagda bataljonen qvarhålla i

ständig tjenstgöring. Äfvenledes komme genom anordnandet af förråd,

stallar m. m. för hela positionsartilleriet å endast ett enda ställe ej oväsentliga

besparingar att uppstå å den för härens byggnader beräknade

kostnaden.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag således i underdånighet

föreslå Eders Kongl. Maj:t den förändring i komiterades förslag,

att fästnings- och positionsartilleriet delas i 1 regemente, sammansatt

af 2 fästnings- och 6 positionskompanier, samt 1 bataljon, sammansatt

af 4 fästningskompanier.

§ 19-

Komiterades förslag i afseende på ofjicerarnes antal vid rytteriet upptager

endast 20 regementsofficerare mot 230 ryttmästare och subalterner,

hvarigenom förhållandet blifver såsom 1 : 11,5. Motsvarande förhållande

vid öfriga vapenslag är: vid fotfolket såsom 1 : 9,5, vid artilleriet såsom

1 : 8,8 och vid ingeniörtrupperna såsom 1 : 7,4. Befordringsförhållandena

skulle således komma att ställa sig betydligt sämre vid rytteriet än vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. Bit Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.

de öfrigä vapenslagen, hvilket naturligtvis ej kan anses vara med rättvisa

och billighet öfverensstämmande. Men ej nog härmed. Det föreslagna

antalet regementsofficerare uppnår ej, oaktadt den tillökning, som

kommit rytteriet till del, ens den siffra, 22, som betecknar det nuvarande

antalet regementsofficerare vid,nämnda vapenslag, och det kan

ej heller med skäl sägas motsvara det verkliga behofvet. Jag finner

mig derför föranlåten föreslå vid rytteriet ytterligare

1 öfverste och

i öfverstelöjtnant,

hvarigenom proportionen emellan regementsofficers- och öfriga officersgrader

der blifver såsom 1 : 10,5.

Af ofvannämnde två officerare är den ene, öfversten, afsedd att vara

chef för ridskolan, och den andre, öfverstelöjtnanten, ämnad dels till

ordförande i remonteringskommissionen och dels att placeras till tjenstgöring

vid det i Stockholm förlagda rytteriregementet, hvilket, såsom

afsedt, att alltid hafva en större styrka gammalt manskap i ständig tjenstgöring,

torde vara i behof af en regementsofficer mer än de öfriga rytteriregementena.

Genom här föreslagna tillökning uppnås äfven den fördelen, att

man vid mobilisering får tillgång på 2 brigadchefer vid den sjelfständiga

rytterifördelningen, der ofta förekommande detacheringar göra behofvet

af ett större antal regementsofficerare rätt känbart.

§ 20, mom. 5 och 6.

1 enlighet med hvad jag vid § 5, mom. 5 och 6, anfört, är en nedsättning

i antalet fast befäl vid fästnings- och positionsartilleriet möjlig,

och har jag beräknat denna nedsättning till

2 kaptener,

1 löjtnant,

2 styckjunkare,

2 sergeanter och

3 konstaplar.

§ 41.

I de af komiterade föreslagna bestämmelserna rörande de värnpligtiges

utbildningstid ernar jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t vissa förändringar.

Då emellertid dessa bestämmelser närmast höra under lagen

om den allmänna värnpligten, anhåller jag att här nedan dertill få återkomma.

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 2.

11

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Kongl. M''aj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

§ 42, mom. 1.

Den lydelse, komiterade gifvit föreskriften om skolungdomens vapenöfningsskyldighet,

anser jag vara af beskaffenhet att tarfva en omredigering

i det syfte, att s. k. privatisters skyldighet att i öfningarna deltaga,

äfvensom de fysiskt svages rättighet att derifrån blifva befriade,

på ett tydligt och klart sätt varda uttalade.

Men äfven i fråga om den föreslagna öfningstidens längd af 4 månader

anser jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t en förändring.

Jag tror nemligen, att, till en början åtminstone, ej mera än sammanlagdt

3 månaders rekryt- och förberedande korpralsskola vid regemente

eller bataljon bör fordras. Är den i skolan lagda grunden sådan den

bör vara, torde denna tid vara tillräcklig och skäl ej förefinnas att nu

begära längre tid än som oundgängligen behöfs för en öfning, som dock

icke befriar från den allmänna skyldigheten att undergå 90 dagars öfning

vid hären på grund af värnpligtslagens bud. Skulle i framtiden en

förlängning af skolungdomens vapenöfningsskyldighet visa sig nödvändig,

skall måhända en sådan ej heller blifva allt för svår att erhålla.

Genom att föreskrifva endast 3 månader vinnés också den fördelen,

att skyldigheten lättare kan på en sommar fullgöras, hvilket för många

af de ifrågavarande ynglingarne torde få anses såsom en stor fördel, på

samma gång som äfven för den, hvilken vill fördela skyldigheten på

tvenne somrar, en betydlig förmån ernås i det afseendet, att han dels

en längre tid under hvardera sommaren kan få vistas i hemmet och

njuta af de företräden, som’ en sådan vistelse alltid medför, och dels

få, äfven under sommarferierna, tid till hemstudier. I denna § talas

äfven om, att särskilda stadganden med närmare bestämmelser rörande

dessa öfningar framdeles böra utgifvas, och torde dessförinnan Eders

Kongl. Maj:t finna för godt att åt sakkunnige skolman, läkare och officerare

(möjligen åt den nuvarande skolkomitén, med i så fall behöflig

förstärkning) öfverlemna att uttala sig om de försigtighetsmått, som böra

vidtagas, för att förekomma öfveransträngning för de exercerande ynglingarne

under den ifrågasatta rekryt- och förberedande korpralsskolan.

§ 43, mom. 3.

Ehuru jag visserligen finner bestämmelserna i § 46 rörande rättigheten

att uppkalla stammanskapet för vanliga fall tillfyllestgörande, anser

jag dock, alldenstund tillfällen, omöjliga att förutse, kunna inträffa, vid

hvilka ett inkallande af trupper visar sig vara af behofvet påkalladt,

vara orätt att i alltför bindande ordalag affatta ifrågavarande moment,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 2.

och får derför uti föreskriften om stamsoldats inkallande, »endast till

30 dagars repetitionsöfningar årligen» tillstyrka Eders Kongl. Maj:t borttagandet

af ordet »endast».

§ 44.

På grund af min föregående vid § 5, inom. 5 och 6, gjorda underdåniga

hemställan om manskaps qvarhållande i ständig tjenstgöring vid

»fästningsbataljonen», finner jag nödigt att till denna § foga ett nytt

moment, innehållande föreskrifter härom.

§ 45, mom. 1 och 5.

Af samma skäl, som vid föregående § nämndes, finner jag i mom.

1 af denna § nödvändigt göra en förändring för att uttrycka, att till

de truppafdelningar, hvilka äro afsedda att hafva garnisonsskolor, äfven

bör hänföras fästningsartilleribataljonen.

Hvad jag ofvan yttrat rörande § 44 eger äfven sin tillämpning på

mom. 5 af denna §.

§ 58 mom. 2.

Då, i händelse min underdåniga hemställan rörande fästnings- och

positionsartilleriet bifalles, hästar ej komma att tilldelas regementsofficerarne

vid Vaxholms fästningsbataljon, finner jag nödigt för sådant fall

vidtaga en omredigering af mom. 2 af denna §.

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp.

Detta lagförslag anser jag kunna genom en omredigering förenklas

ocli förtydligas. Med afseende på dess särskilda bestämmelser finner jag

dock icke behöfligt att föreslå någon förändring i sak, mer än beträffande

den skyldighet, som enligt § 6 (§ 9 i nu framlagda förslag) skulle

åligga ett rekryteringsområde, att, derest rekryt icke erhålles mot den

af statsmedel utgående legan, tillskjuta hvad derutöfver erfordras. Jaganser

nemligen clet erforderliga tillskottet böra fördelas lika mellan rekryteringsområdet

och det landsting, inom hvars område detsamma är

beläget. De betydande fördelar, som komitén velat uppnå genom att

öfverflytta rekryteringsansvaret i sista hand å de särskilda orterna i stället

för att låta detsamma, såsom i 1878 års förslag, under alla förhållanden

hvila å staten, komma derigenom ingalunda att gå förlorade, men

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. rrop. N:o 2.

deremot de omkostnader, som enligt komiténs förslag i vissa fall kunna

drabba de särskilda rekryteringsområdena, att i någon män fördelas på

ett större område, hvarigenom missgynnande omständigheter vid något

särskildt tillfälle icke blifva den enskilde till alltför mycket förfång. För

en sådan fördelning af här ifrågavarande kostnad mellan landstinget och

rekryteringsområdet har jag dessutom funnit stöd i bestämmelserna i nu

gällande skjutsstadga angående fördelandet af omkostnaderna för skjutsningsbesvärets

utgörande äfven å landstinget.

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten.

'' § 27.

Den tid, värnpligtig skall vara skyldig att för sin utbildning tjenstgöra

under fredstid, hafva komiterade föreslagit att bestämmas till högst

90 dagar. 1 denna i och för sig allt för korta utbildningstid skulle jag

icke vilja föreslå någon förändring, ledande till minskning, såvida jag

icke ansåge det vara nödvändigt att med en härordning, sådan som den

föreslagna, der fotfolkets hufvudbeståndsdel utgöres af svagt öfvad beväring,

försöka på allt sätt höja skjutfärdigheten, som i nutidens militärutbildning

spelar en så vigtig rol. Ett sådant medel af ganska kraftig

natur synes mig ligga i bestämmelsen, att den, som fullgjort vissa öfningar

och kan uppvisa ett visst mått af färdighet i skjutning, varder

befriad från 20 dagar af beväringsskyldigheten under 1. året, och jag

anser mig derför också kunna i underdånighet tillstyrka Eders Kong!.

Maj:t införandet af en dylik bestämmelse i den nya värnpligtslagen.

Jag har dessutom så mycket mera funnit mig manad härtill, som

skjutskicklighet i ej allt för ringa grad måste förefinnas hos den landstorm,

som utgår från en svagt öfvad beväring, för så vidt denna landstorm

på det hela taget skall kunna anses vara till någon nytta för

försvaret, och ytterligare äfven af det skälet, att de svagare skyttarne

kunna å mötesplatserna få mera öfning i skjutning och hvad dertill

hörer, derigenom att en del af beväringsstyrkan på förhand undangjort

hvad på detta utbildningsområde fordras. Att det slutligen enligt all

sannolikhet blir företrädesvis de norra orternas befolkning med dess i

allmänhet större skjutskicklighet, som af denna bestämmelse kommer att

draga fördel, torde äfven tala till fördel för förslaget, enär, då soinrarne

der äro kortare än i de sydligare provinserna, en lättnad i tungan och

en minskning i tiden der kunna synas företrädesvis önskvärda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

13

Betänkligheter hafva visserligen vid här ifrågasatta föreskrift uppstått

hos mig rörande dess tillämplighet å specialvapnen, men då det synes

mig vigtigt att lagens bud, så långt möjligt, drabbar alla lika, och då

eu del enklare rörelser på exercisens område äfven af dessa vapens beväring

kunna på förhand undangöras, samt slutligen skjutfärdighet i viss

män äfven af denna måste fordras, har jag låtit dessa mina betänkligheter

falla.

I afseende på de fordringar å annan militärisk förkunskap, man bör

uppställa såsom vilkor för befrielse från 20 dagars vapenöfning, har jag

ansett dessa fordringar böra lämpas efter det, som öfvas under den första

tiden af beväringsrekrytskolan.

Jag är nemligen af den bestämda öfvertygelsen, att den här ifrågasatta

afkortning^! af öfningstiden bör förläggas till början af rekrytskolan,

ty hvad som kan undangöras i hemorten är naturligtvis närmast att

hänföra till just det, som under nämnda tid på mötesplatsen inläres, under

det att alla öfningar i fälttjenst, eller i allmänhet större truppförband,

på grund af sin natur förbjuda sig sjelfva på någon annan plats än den,

hvarå det stora flertalet af beväringen och ortens regemente äro sammandragna.

Att således medgifva någon afkortning på repetitionsöfningarna

anser jag på grund af här anförda skäl ej kunna komma i fråga.

I sammanhang härmed får jag äfven tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, borttagandet

af ordet »högst» framför orden »90 dagar», ty dels anser jag,

att lagar måste vara affattade i bestämda ordalag, så att all misstydning

undvikes, och dels finner jag ordet obehöfligt, sedan tillägget om befrielse

från ett visst antal dagar för förvärfvad färdighet i hemorten tillkommit.

§ 43.

Då staten under tjenstgöring icke kan hålla landstormsman med

uniform, torde dock vara nödvändigt, att lian tilldelas ett igenkänningstecken,

lämpligt att utmärka hans egenskap af krigsman; och får jag

med anledning deraf föreslå Eders Kongl. Maj:t §:ns fullständigande i

sådant syfte.

§ 50.

I samband med den befrielse i vissa fall från en del af den för

värnpligtig i allmänhet bestämda tjenstgöringstiden under fredstid, som

jag vid behandlingen af § 27 föreslagit, finner jag lämpligt att, på grund

af de der för befrielsen anförda skäl, hos Eders Kongl. Maj:t hemställa äfven

om en dylik befrielse under öfvergångstiden till den nya härordningen, dervid

jag dock anser, att, förr än värnpligtsöfningarna i allmänhet blifvit

i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

utsträckta till 80 dagar, denna befriehej bör uppgå till mer än 15 dagar,

på det de värnpligtige, som kunna komma att tillgodonjuta densamma,

icke må under öfvergången erhålla alltför knapp utbildning i

trupp.

Bland öfvergångsstadgandena till lagen om allmänna värnpligten anser

jag äfven nödigt föreslå Eders Kongl. Maj:t att inrymma bestämmelse

derom, att den förhöjda dagaflöning, som enligt § 38 mom. 2

tillkommer värnpligtig under tjenstgöring, i jemförelse med hvad för

närvarande utgår, ej må komma under öfvergången dem till godo, som

icke åläggas mer omfattande utbildning än för närvarande.

Slutligen har jag ansett i värnpligtslagen böra införas ett tillägg,

hvarigenom, i öfverensstämmelse med den af landtförsvarskomitén i motiven

till dess förslag uttryckta mening, det komme att bero på särskild

nådig pröfning af Eders Kongl. Maj:t, om, i hvad mån och under hvilka

vilkor befrielse från de i lagen föreskrifna skyldigheter kunde tills vidare

medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.

§ 5. mom. 2, § 12.

Då, såsom af komitén i dess motivering äfven framhålles, svårighet

antagligen kommer att förefinnas, särskilt under de första åren efter

den nya härordningens antagande, att erhålla hela det antal värnpligtige

underofficerare och officerare, som i det nya härordningsförslaget förutsattes,

tillåter jag mig inför Eders Kongl. Maj:t få framhålla ändamålsenligheten

af en omredigering af här ifråga varande §§ i det syftet, att större frihet

lemnas Kongl. Magt att bestämma det värnpligtiga befälets förmåner,

vare sig i examenspenningar eller i form af gratifikationer efter verkstäld

tjenstgöring. Om hela det anslag, som finnes upptaget för betäckande

af aflöningsförmånerna för det värnpligtiga befälet, beräknadt till fullt

antal, stäldes såsom reservationsanslag till Kongl. Maj:ts förfogande, kunde

Kongl. Maj:t ega frihet, att, i den mån, som besparingar på anslaget sådant

tilläte, böja detta befäls aflöningsförmåner utöfver det i lagen såsom

minimum bestämda. Härigenom uppmuntrades inträdet i hären såsom

värnpligtigt befäl, särskilt då behofvet af dylikt vore som störst. Naturligt

torde äfven vara, att, i den mån, som det behöfliga antalet sedermera

erhålles, aflöningsförmånerna äfven nedgå till det normala. En

sådan anordning kan i alla händelser ej betecknas annorlunda än såsom

praktisk och skall säkerligen väsentligen bidraga att tillföra hären högsta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

15

möjliga antal värnpligtsbefäl, utan att den ursprungligen beräknade utgiften

för dylikt befäls anskaffning behöfver komma att öfverskridas.

Skulle man icke på detta sätt tillvägagå, är otvifvelaktigt att, i händelse

ett större antal vakanser bland det värnpligtiga befälet uppstode, detta

skulle förr eller senare leda till förhöjning af de i sjelfva lagen införda

aflöningsförmånernas belopp, hvilka sedermera icke lika lätt skulle kunna

nedsättas, då benägenheten att i hären inträda såsom värnpligtigt befäl

sedermera komme att motsvara behofvet.

Till de af komitén i fråga om aflöningen föreslagna bestämmelser

torde böra läggas föreskrift om skyldighet för de civile tjensteman vid

hären, i hvilkas löneförmåner ej ingår dagaflöning, att i vissa fall vidkännas

afdrag å afiöningsbeloppet under tjenstledighet, och anser jag bestämmelser

i detta ämne lämpligen böra meddelas i öfverensstämmelse

med hvad som enligt kongl. cirkuläret den 9 November 1860 är för en

del andre civile tjensteman gällande. Likaledes och då med några civila

tjenster skulle följa rätt att efter vissa år erhålla ålderstillägg, torde föreskrift

böra meddelas att för rättigheten att komma i åtnjutande af denna

förmån skola gälla samma vilkor, som i sådant hänseende redan blifvit

stadgade för civile tjenstemännen vid arméförvaltningen.

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen.

Mom. 10.

Sedan rekrytering af manskap vid rust- och rotehållsregementena,

enligt mom. 10 (§ 8 i det nu framlagda förslaget), upphört omedelbart

efter det lagen om den nya härordningen blifvit antagen, skulle under

återstående delen af det år, då detta skett, ledigblifna nummer besättas

med volontärer; men då det uppenbarligen måste så väl för rust- och

rotehållare, som äfven för statsverket, medföra större fördel, derest i

stället finge erläggas vakansafgifter, att användas till volontärers aflöning,

har jag ansett mom. 10 böra i detta syfte omredigeras.

Mom. 11 och 19.

Bestämmelserna i dessa mom. angående öfverlemnande i vissa fall

af häst och persedlar till staten har jag funnit böra, för vinnande af

större reda, sammanföras på ett ställe (§ 12 p. 1 och 2 i det nya

förslaget) samt för öfrigt böra affattas så, att de föreslagna bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

melserna i mom. 11 komma att afse äfven det roterade rytteriet, så

vidt de äro derå tillämpliga, samt att mom. 19 kommer att omfatta äfven

infanteriet, hvarjemte måste iakttagas, att skyldigheten till aflemnande

af häst och persedlar för vakanta nummer ej må inträda förr, än i den

mån gällande vakanskontrakt tilländalöpa.

Beträffande det af komitén i mom. 11 föreslagna stadgande, att

häst och persedlar skulle kunna till staten öfverlemnas redan vid öfvergångstidens

början, för så vidt sådana bestämmelser dervid göras, att

statsverket icke åsamkas ökade kostnader, lärer införandet af ett sådant

stadgande i öfvergångslagen icke kunna ske utan att föranleda betydande

svårigheter i fråga om bestämmelserna rörande afskrifning af rustningsoch

roteringsbesvären, och då dertill kommer, att medgifvandet ändock

skulle blifva i hvarje fall beroende på särskild pröfning, synes stadgandet

böra ur öfvergångslagen uteslutas. I denna lag torde deremot

böra införas bestämmelserna derom, att rusthåll eller rote, som har

skyldighet att hålla häst, skall under öfvergångstiden, om det påfordras,

från den tid vakanskontrakt upphört att gälla eller karl afgått, mot ersättning,

ombesörja vård och utfodring af staten tillhörig häst under de

tider, då den icke tages i anspråk för Kronans räkning, allt i närmaste

öfverensstämmelse med hvad härutinnan blifvit af skatteregleringskomitén

i dess betänkande (del. III, sid. 249) föreslaget.

Mom. 14.

Enligt detta mom. (§ 10 i det nya förslaget), skulle det indelta manskap,

som qvarstår i tjenst vid öfvergångstidens slut och då öfvertages af

staten, likväl i de fall, då manskapet är aflönadt med torp,bibehållas vid

torpet. Bestämmelse har af landtförsvarskomitén tillika föreslagits om den

ersättning för torpets afkastning, som i dylika fall borde tillkomma rustoch

rotehållare, men då en sådan bestämmelse torde hafva sin rätta

plats i den lag, som kan blifva beslutad angående rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning, lärer den böra uteslutas ur öfvergångslagen.

De af mig här ofvan förordade förändringarna i komiténs förslag

till ny härordning hafva blott ett mindre väsentligt inflytande på de

af komitén beräknade kostnaderna för samma härordning och i alla

händelser lända de i sin helhet till någon besparing. Med införandet

af två regementsofficerare vid rytteriet utöfver de af komitén föreslagna

följer visserligen en förökad kostnad af omkring 15,400 kro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.

17

nor *), men med nedsättandet af skolungdomens vapenöfningsskyldighet

vid regemente eller bataljon från 4 till 3 månader följer deremot en nedsättning

i kostnaden af omkring 34,000 kronor**).

De af mig föreslagna ändringarna i den af komitén föreslagna organisationen

af fästnings- och positions-artilleriet föranleda ingen nämnvärd

skilnad i kostnaden; och hvad angår den besparing, som skulle

kunna uppkomma genom en del värnpligtiges befrielse från bevistandet

af 20 dagars vapenöfning, anser jag den tillgång, hvilken derigenom erhålles,

men hvars belopp nu svårligen låter sig beräkna, då man ej kan

veta antalet af dem, som kunna komma i åtnjutande af sådan befrielse,

böra vara att tillgå för att användas till att genom utdelning af skarp

ammunition, genom hjelp vid anskaffning och underhåll af målskjutningsmateriel,

genom anslag till målskjutningspremier, in. in. uppmuntra

skjut- och vapenöfningars bedrifvande i hemorterna för höjandet af befolkningens

allmänna krigsduglighet.

På det eu fullständig öfversigt af den afsedda nya härordningen

måtte kunna vinnas, har i landtförsvarskomiténs särskilda förslag blifvit

upptagna ej allenast de egentliga hufvudgrunderna för organisationen,

utan äfven sådana bestämmelser, som, i händelse hufvudgrunderna godkännas,

äro för deras tillämpning och genomförande nödiga. Men då

emellertid en stor del af dessa senare bestämmelser, såsom afseende hufvudsakligen

mera speciela förvaltnings- eller verkställighetsåtgärder, är af

beskaffenhet att ej lämpligen böra inrymmas i författningar afsedda att

antagas såsom lagar af Konung och Riksdag samfäldt, har jag, med

iakttagande af de utaf mig här ofvan förordade förändringar, jemte eu

*) Ökad kostnad för en öfverste, chef för ridskolan, lön 6,000 kr.

häst- och furage-ersättning.................... 2,295__» 8,295 kr.

D.o för en öfverstelöjtnant ordförande i remonterings
kommissionen.

................ 4,000 kr.

häst- och furage-ersättning .................... 2,295 »

inqvartering............................................................. 800 » 7,095 »

Summa 15,390 kr.

Anm. För bägge äro dagaflöning beräknade i komiténs förslag på ridskolans och remonteringskommissionens

stater, hvarförutom chefen för ridskolan åtnjuter inqvartering in

natura.

**) Minskad kostnad för:

340 elever vid folkskolelärareseminarierna.

1,200 d:o d:o de högre läroverken.

Summa 1,540 under 15 dagar å 1,47 kr. (0,97+0,so) 33,957 kronor.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

12

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 2.

del nödiga befunna redaktionsförändringar, uti särskilda förslag till lagar

om »härordningen», om »upprätthållande af härens stamtrupp», om

»allmänna värnpligten», samt om »öfvergång från nuvarande till den nya

härordningen» sammanfattat de stadganden, hvilka synas mig vara af

sådan beskaffenhet att, då indelningsverket skulle genom den nya härordningen

efter hand upphäfvas, deras antagande bör, jemlikt 80 § Regeringsformen,

af Eders Kongl. Maj:t fordras såsom vilkor för indelningsverkets

afskaffande.

Sedan departementschefen härefter föredragit dessa lagförslag, hvilka

finnas fogade vid dagens protokoll, och dervid tillkännnagifvit, att förslaget

till lag om allmänna värnpligten blifvit af honom uppgjordt efter

öfverläggning och gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet,

samt att såväl nämnda lagförslag, som äfven förslaget till

lag om härordningen och om öfvergång från nuvarande till den nya

härordningen, blifvit granskade och godkända af chefen för ecklesiastikdepartementet

i de delar, som angå militäröfningar vid läroverken och

fullgörande af sådana öfningar före afläggandet af vissa examina, yttrade

chefen för sjöförsvarsdepartementet beträffande § 27 punkten 3

samt 37 § af förslaget till lag om allmänna värnpligten:

§ 27 punkten 3. Då det skulle för sjöförsvaret medföra en icke

obetydlig kostnad och för handelsflottan stor olägenhet att öfva samtlige

vid flottan värnpligtige; och då lotsar och lotslärlingar, hvilka

redan nu äro från vapenöfning frie, så väl som sådana sjömän, hvilka

under en längre tid haft anställning i utrikes sjöfart, måste besitt^ eu

sådan sjövana att befrielse för dessa värnpligtige från skyldigheten att

undergå vapenöfning i fredstid torde kunna utan olägenhet medgifvas,

har jag ansett detta böra ske. Deremot synes mig desse värnpligtige

för förmånen af befrielsen från vapenöfning böra vidkännas skyldigheten

att intill 32 års ålder tillhöra flottans reserv.

§ 37. För erhållande af nödig reserv af förhandsmanskap har jag

ansett de värnpligtige, hvilka haft anställning i flottans stam eller reserv,

böra intill 32 års ålder tillhöra reserven, hvarjemte jag funnit den

tid, hvarunder sådan värnpligtig skall hafva innehaft anställning vid

flottan för att derigenom anses hafva fullgjort sin värnpligt, böra, till

likhet med hvad i detta fall i § 36 finnes i fråga om stamsoldat föreslaget,

bestämmas till minst 5 år.

Chefen för landtförsvarsdepartementetyhemstälde härefter,!

att Kongl. Maj:t, med godkännande för sin del af den framlagda

planen till ny härorganisation, täcktes i nådig proposition,

sådan den finnes detta protokoll bilagd, med åberopande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.

af 80 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga de nu

anmälda förslag till lagar:

1 :o om härordningen,

2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,

3:o om allmänna värnpligten samt

4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

Chefen för landtförsvarsdepartementet yttrade vidare:

De af landtförsvarskomitén föreslagna grunder för härens aflöning,

underhåll och beklädnad kunna naturligtvis icke genast vid öfvergångstideris

början utan åtskilnad tillämpas å hela den till hären hörande

personal. Sålunda måste först och främst nu Renande korpraler med

vederlikar och manskap, så länge äldre tjensteaftal med dem fortfar,

tillgodonjuta aflöning enligt nu gällande stater. Bland härens öfriga

personal lära numera finnas högst få, som icke, på grund af vilkor vid

deras antagande, äro underkastade den förändring i aflöningsförmånerna,

hvilken i sammanhang med ny härorganisation bestämmes. Vid de till

indragning afsedda regementen och kårer, der tjenstgöringsförliållandena

i allmänhet torde blifva oförändrade, synes emellertid skäl icke förefinnas

att tillämpa de nya aflöningsgrunderna i andra fall, än der särskilda

omständigheter undantagsvis dertill föranleda, nemligen dels, på

sätt landtförsvarskomitén föreslagit, för fanjunkare och sergeanter, dervid

jag dock anser sådan förmån icke skäligen kunna utsträckas till de

fanjunkare och sergeanter, som komma att qvarstå vid Hallands infanteribataljon

och Gotlands nationalbeväring och hvilka enligt nu gällande

stater åtnjuta betydligt lägre aflöning än de öfrige, dels ock för öfrigt

för alla de tjensteman, hvilka, i händelse de qvarstode vid nu till dem

utgående förmåner, skulle komma i bättre ställning, än tjenstemännen

i motsvarande grad vid sådana truppafdelningar, som skola bibehållas.

Föreskrifter i sistnämnda hänseende äro ock nödiga af den orsak, att

vederbörande ingalunda skulle finna med sin fördel förenligt att söka

transport till fenster med ringare aflöning, än den de förut åtnjuta.

Från den allmänna regeln, att de nya aflöningsgrunderna deremot

böra genast tillämpas vid de truppafdelningar, som skola bibehållas, måste

äfven göras undantag för några mera speciela fall; och då enligt

öfvergångslagen general- och regementsbefälen beräknas icke förr, än

den 1 Oktober det år, den nya härordningen träder i kraft, komma att

intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas, lära generaler och

regementschefer m. fl. i de fall, der ständig inqvartering eller ersättning

derför ej hitintills till dem utgått, böra komma i åtnjutande af

sådan förmån först från och med den dag, de intagit de bestämda förläggningsorterna.

Samtliga öfvergångsstadganden rörande aflöningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.

anser jag emellertid böra göras gällande endast tills vidare, enär först

längre fram fullt tillfredsställande erfarenhet torde kunna vinnas angående

de bestämmelser, som till öfvergångens befrämjande och till

förekommande af statsverkets onödiga betungande kunna af behofvet

påkallas.

# I enlighet med hvad jag sålunda anfört, anser jag särskilda föreskrifter

rörande aflöningen höra med afseende å förhållandena under

öfvergångstiden tilläggas de af landtförsvarskomitén i dess förslag angående

härens aflöning m. m. upptagna bestämmelser, hvarjemte hit

måste hänföras hvad i komiténs förslag till öfvergångslag är intaget

rörande aflöningen under samma tid.

Departementschefen föredrog härefter ett af honom sammanfattadt

fullständigt förslag angående grunderna för härens aflöning, underhåll

och beklädnad samt hemställde,

att Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition, sådan den

finnas bilagd detta protokoll, äska Riksdagens gillande af de,

i öfverensstämmelse med det nu föredragna förslaget, i propositionen

upptagna grunder för härens aflöning, underhåll och

beklädnad jemte öfvergångsbestänimelser i ämnet;

samt att, derest denna hemställan af Kongl. Maj:t i nåder

bifölles, nämnda grunder finge i erforderliga delar iakttagas

vid uppgörande af den kostnadsstat för landtförsvaret, som för

första öfvergångsåret, eller år 1884, skulle för Riksdagen framläggas.

Chefens för landtförsvarsdepartementet ofvan omförmälda särskilda

framställningar, hvilka Statsrådets öfrige ledamöter biträdde, behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla; och skulle utdrag

af protokollet bifogas de nådiga propositioner, som i följd häraf komme

att till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Eugene Peyron.

Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1883:40 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 2 i fråga om förändrad organisation af landtförsvar et. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1883:41 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 3 i fråga om de grunder, som under ny härordning hort tillämpas i afseende ä härens aflöning, underhäll och b a1 i texten
  3. SärU 1883:1 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o i s. 1 i texten