Med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen
1883-01-08 · 91 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 88 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1883:2, Med förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
N:o 2.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen med förslag till
lagar om härordningen, om upprätthållande af härens
stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång
från nuvarande till den nya härordningen; Gifven Stockholms
slott den 8 Januari 1883.
Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna
dag, vill Kongl. Maj:t, med åberopande af 80 § Regeringsformen, härmed
föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lao-ar
l:o om härordningen,
2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,
3:o om allmänna värnpligten samt
4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.
Kongl. Maj.t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
OSCAR.
Axel Ryding.
Bill. till Riksd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
1
* N:o 1.
Förslag
till
lag om härordningen.
Art. I.
Härens sammansättning.
Härens indelning.
§ I
1.
Hären består på fredsfot af linietrupper och landstorm.
2. Då hären sättes på krigsfot, tillkomma depottrupper samt vid
förstärkt krigsfot dessutom reservtrupper.
§ 2.
1. Linietrupperne utgöras af fotfolk, rytteri, artilleri, ingeniör trupp er
och träng; landstormen endast af fotfolk.
2. Reservtrupperne uppsättas endast vid fotfolket, rytteriet och
artilleriet.
3. Linie- och reservtrupperne sammansättas dels af en, hufvudsakligen
ur de vårnpligtiges led anskaffad, stam, dels af värnpligtige (beväring);
depottrupper ne hufvudsakligast af värnpligtige; landstormen uteslutande
af värnpligtige.
§ 3.
1. Fotfolket består af 26 regementen. På fredsfot sammansättas
dessa vid 21 regementen af 2 bataljoner, vid 4 regementen af 1| bataljon
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Åfd. 2 Iläft. 1
2
Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
och vid 1 regemente af 1 bataljon. Under hvarje regemente hörer äfven
den inom dess område befintliga landstorm.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvartdera af 21 regementen
3 linie- och 1 depot-bataljoner, hvartdera af 4 regementen 2 linie- och
1 depot-bataljoner samt 1 regemente 1 linie- och 1 depot-bataljon. Vid
förstärkt krigsfot tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservbataljon.
Hvarje bataljon består af 4 kompanier.
2. Regementets landstorm indelas, på sätt i lagen om allmänna
värnpligten stadgas, i landstormsafdelningar och dessa i sockenafdelningar.
Landstormsafdelningarna utgöra vid 21 regementen 8, vid 4
regementen 6 och vid 1 regemente 4.
§ 4.
Rytteriet består af 10 regementen, hvartdera på fredsfot om 5
sqvadroner.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 4 liniesqvadroner,
1 ordonnansafdelning och 1 depotsqvadron. Vid förstärkt krigsfot
tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservsqvadron.
§ 5.
1. Artilleriet består af fältartilleri samt fästnings- och positions-artilleri.
2. Fältartilleriet består af 6 regementen.
På fredsfot sammansättas dessa vid:
4 regementen af 6 åkande batterier;
1 regemente af 7 åkande batterier; samt
1 regemente af 6 åkande och 2 ridande batterier.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter dessutom hvarje regemente
2 artilleri- och 2 infanteri-ammunitionskolonner samt 2 depotbatterier och
ett regemente ytterligare 1 ammunitionskolonn för en rytterifördelning.
Vid förstärkt krigsfot tillkomma dessutom vid 5 regementen 2 reservbatterier
och vid ett regemente 1 reservbatteri.
Hvarje batteri har 6 kanoner.
3. Fästnings- och positions-artilleriet består af 1 fästnings- och positions-artilleriregemente,
1 fästningsartilleribataljon och fästningsartilleriafdelningen
på Gotland.
På fredsfot sammansättes:
regementet af 2 fästnings- och 6 positions-kompanier, samt
bataljonen af 4 fästningskompanier.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
3
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter:
regementet 6 positionsdivisioner samt nödiga besättnings- och depottrupper
å Karlsborgs fästning, samt
bataljonen nödiga besättnings- och depot-trupper på Vaxholms
fästning.
Hvarje positionsdivision uppsätter 3 batterier om 4—6 gröfre kanoner
och 1 kulsprutebatteri om 6 pjeser samt 1 ammunitionskolonn.
4. Från artilleriregementena beordras nödig personal till tjenstgöring
vid artilleristab en och arméförvaltningen, krut- och stycke-bruken
m. m.
§ 6.
1. Ingeniörtrupperne bestå af 2 regementen. Hvarje regemente utgöres
på fredsfot af 6 kompanier, deraf vid ena regementet 4 fältingeniör
1
fältjernvägs- och 1 trängkompanier, och vid det andra regementet 4
fältingeniör-, 1 fältsignal- och 1 trängkompanier.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 3 fältingeniörkompanier,
hvartdera med krigsbryggeekipage, 1 ponton- och
skanstygs-kolonn samt 2 fästnings- och 1 depot-kompanier, hvarjemte
det ena regementet uppsätter 2 fältjernvägs- och det andra regementet
2 fältsignal-kompanier.
2. Från ingeniörtrupperne beordras nödig personal till tjenstgöring
i fortifikationsstaben och å fästningarna.
§ 7.
Trängen består på fredsfot af 6 bataljoner om 2 kompanier hvardera.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje bataljon 4 proviantoch
4 furage-kolonner, 1 boskapskolonn, 2 sjukvårdskompanier, 8 flyttande
sjukhus, 1 hästdepot äfvensom nödiga afdelningar för fördelningens
högqvarter, etappväsende och intendentur samt för stora högqvarteret
m. in. För hvarje bataljon tillkommer dessutom 1 depotafdelning.
§ 8.
Då hären sättes på krigsfot, meddelar konungen, i öfverensstämmelse
med grunderna i denna lag, de närmare föreskrifter, som för organisationen
af de särskilda vapenslagen finnas erforderliga.
§ 9.
Hären indelas i 6 arméfördelningar.
4
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
Härens manskap.
§ 10.
Stammens nummerstyrka är 25,000, inberäknade de i den fast aflönade
befälskadern upptagna vice korpraler (vice konstaplar).
§ 11.
Stammens nummerstyrka hålles fulltalig under fredstid dels genom
en årlig rekrytkontingent af 5,500 man, enligt bestämmelserna i lagen
om upprätthållande af härens stamtrupp, och dels genom rekapitulation.
§ 12.
Beväringens styrka bestämmes af antalet värnpligtige i de 12 första
årsklasserna, enligt lagen om allmänna värnpligten.
§ 13.
Landstormen utgöres af de värnpligtige, hvilka, enligt lagen om
allmänna värnpligten, icke tillhöra beväringen.
Då landstormen uppbådas, äro alle värnpligtige inom landstormsområdet,
hvilka icke till annan krigstjenst äro inkallade, skyldige till
inträde i landstormen.
Härens befäl.
§ 14-
1. Härens befäl är dels fast ajlönadt, dels värnpligtigt. Det består
af officerare, änder officer are samt vice korpraler (vice konstaplar).
2. Fast aflönadt befäl utgöres af dem, hvilka i sådan egenskap
vunnit anställning på grund af de särskilda bestämmelser i detta afseende,
som i Art. IV finnas upptagna.
3. Värnpligtigt befäl utgöres dels af dem, hvilka i sådan egenskap
vunnit anställning på grund af bestämmelserna i Art. IV, dels af dem,
som varit anstälda med fast aflöning, men från dylik anställning tagit
afsked och ännu befinna sig i värnpligtsåldern.
Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.
5
4. Officerare utgöras af:
officerare, tillhörande generalitet,
öfverstar,
öfverstelöjtnanter,
majorer,
kaptener (ryttmästare),
löjtnanter och
underlöjtnanter (endast värnpligtige).
Underofficerare utgöras af:
fanjunkare (styckjunkare),
sergeanter och
korpraler (konstaplar).
Vice korpraler (vice konstaplar) utgöras af manskap, som ansetts på
grund af särskilda egenskaper böra utmärkas.
5. Då hären sättes på krigsfot, tillkommer dessutom det pensionerade
befäl, hvilket är till Tjenstgöring enligt gällande pensionslag förbundet.
§ 15.
Genera,litetet består af:
6 för delning eg ener åder, en hvar kommenderande en af de 6
arméfördelningar, hvari hären är indelad, och tillika generalbefälhafvare
inom arméfördelningens territoriela område;
1 rytterigeneral,
1 generalfälttygmästare,
1 fortifikationsg ener al,
1 chef för generalstaben.
§ 16.
Generalstaben består af:
1 chef, tillhörande generalitetet,
1 öfverste,
3 öfverstelöjtnanter,
10 majorer och
24 kaptener.
Till generalstaben beordras dessutom behöfligt antal officerare och
underofficerare.
§ 17-
Vid de särskilda staberna samt vid rikets fästningar tjenstgör erforderligt
antal officerare, hvarjemte fanjunkare och sergeanter dit beordras
såsom skrif- och ritbiträden m. in.
6
Bil. till Kongl. Mai:ts Nåd. Prof. N:o 2.
§ 18.
Vid fotfolket skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:
26 öfverstar, regementschefer,
26 öfverstelöjtnanter,
72 majorer,
26 regementsqvartermästare,
76 regementsadjutanter,
392 kaptener,
686 löjtnanter,
306 fanjunkare,
2,007 sergeanter,
2,011 korpraler,
3,532 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:
972 officerare,
958 underofficerare och
791 vice korpraler.
§ 19.
1. Vid rytteriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:
6 öfverstar 1 deraf 10 regementschefer,
6 öfverstelöjtnanter j °
10 majorer,
10 regementsqvartermästare,
10 regementsadjutanter,
70 ryttmästare,
140 löjtnanter,
60 fanjunkare,
305 sergeanter,
305 korpraler,
420 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå;
110 officerare och
100 underofficerare.
§ 20.
I. Vid fältartilleriet skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:
6 öfverstar, regementschefer,
8 öfverstelöjtnanter,
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
7
17 majorer,
102 kaptener,
160 löjtnanter,
89 styckjunkare,
358 sergeanter,
360 konstaplar,
365 vice konstaplar, tillhörande stammens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:
97 officerare,
55 underofficerare och
33 vicekonstaplar.
2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skall finnas följande fast
aflönade befälspersonal:
1 öfverste, regementschef,
2 öfverstelöjtnanter, hvaraf 1 bataljonschef,
4 majorer,
22 kaptener,
47 löjtnanter,
22 styckjunkare,
88 sergeanter,
88 konstaplar,
138 vice konstaplar, tillhörande stamtruppens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:
20 officerare,
18 underofficerare och
81 vice konstaplar.
§ 21.
Vid ingeniörtrupperne skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:
2 öfverstar, regementschefer,
3 öfverstelöjtnanter,
5 majorer,
28 kaptener,
46 löjtnanter,
32 fanjunkare,
122 sergeanter,
124 korpraler,
186 vice korpraler, tillhörande stamtruppens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:
42 officerare,
8
Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
28 underofficerare och
62 vice korpraler.
§ 22.
Vid trängen skall finnas följande fast afiönade befälspersonal:
1 öfverste,
3 öfverstelöitnanterl t r
o • bataljonschefer,
3 majorer, ) J ’
6 regementsadjutanter,
30 kaptener,
60 löjtnanter,
30 fanjunkare,
180 sergeanter,
180 korpraler och
210 vice korpraler, tillhörande stammens nummerstyrka.
Dessutom beräknas följande värnpligtige befälspersonal vara att tillgå:
66 officerare,
84 underofficerare och
650 vice korpraler.
Härens spel.
§ 23.
1. Härens spel är dels fast aflönadt, dels värnpligtigt. Det består
af: regementstrumslagare eller regementstrumpetare samt hornblåsare, trumslagare
och trumpetare.
2. Det värnpligtiga spelet är dels sådant, som bland de värnpligtige
dertill uttagits, dels sådant, som varit anstäldt med fast aflöning,
men som från djdik anställning tagit afsked och ännu befinner sig i
värnpligtsåldern.
§ 24.
Vid fotfolket skola finnas fast afiönade:
26 regementstrumslagare och
980 spel.
Dessutom beräknas 345 värnpligtige spel vara att tillgå.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
9
§ 25.
Vid rytteriet skola finnas fast ajlönade:
10 regementstrumpetare och
120 trumpetare.
Dessutom beräknas 10 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.
§ 26.
1. Vid fältartilleriet skola finnas fast aflönade:
6 regementstrumpetare och
154 trumpetare.
Dessutom beräknas 24 värnpligtige* trumpetare vara att tillgå.
2. Vid fästnings- och positions-artilleriet skola finnas fast aflönade:
12 trumpetare.
Dessutom beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.
§ 27.
Vid ingeniörtrupperne skola finnas fast aflönade:
2 regementstrumpetare och
24 trumpetare.
Dessutom^ beräknas 4 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.
§ 28.
Vid trängen skola finnas fast aflönade:
36 trumpetare.
Dessutom beräknas 132 värnpligtige trumpetare vara att tillgå.
Härens civilpersonal.
§ 29.
Fältläkarekåren består af:
1 öfv erfältläkare,
6 fältläkare,
45 regementsläkare,
41 förste bataljonsläkare,
41 andre bataljonsläkare och
60 extra läkare.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.
2
10
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
§ 30.
Hästläkarekåren består af:
17 regementshästläkare,
24 bataljonshästläkare samt
6 extra hästläkare.
§ 31.
Intendenturen består af:
1 generalintendent, som tillika är chef för arméförvaltningens
intendents-departement,
1 öfver/ältintendent, chef för samma departements militärbyrå,
6 fältintendenter,
1 fästning sintendent,
47 regementsintendenter,
9 utredning sförvaltare samt
65 förrådsförvaltare.
Till tjenstgöring vid intendenturen beordras derjemte erforderligt
antal officerare, underofficerare samt manskap.
§ 32.
Eklesiastikstaten består af:
6 fältpastorer samt
28 regementspastorer.
§ 33.
Auditörsstaten består af 34 auditörer.
§ 34.
Utom här ofvan nämnda civile embets- och tjensteman anställas:
vid generalstaben:
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 redogörare, samt
1 amanuens.
vid fotfolket:
26 musikdirektörer.
vid artilleriet:
4 verkmästare,
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
11
18 förvaltare vid tygstaten, samt
16 tygskrifvare, och
vid fortifikationsstaben:
1 sekreterare.
§ 35.
1. Af handtverkare anställas:
vid fotfolket:
51 gevärsliandtverkare;
vid rytteriet:
10 gevärshandtverkare,
10 sadelmakare, samt
50 hofslagare;
vid artilleriet:
13 besigtningsrustmästare,
32 tyghandtverkare,
25 rustlcammarsmeder,
7 hofslagare, och
56 batterihandtv erkar e;
vid ingeniörtrupperna:
24 handtverkare;
vid trängen:
24 handtverkare.
2. Utom här nämnde handtverkare kunna äfven handtverkare på
viss tid antagas, hvarjemte värnpligtige, som dertill finnas lämplige, kunna
under sin tjenstgöringstid såsom handtverkare användas.
§ 36.
Vid en del expeditioner samt vid de olika förråden anställes behöfligt
antal vaktmästare.
Art. II.
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
§ 37.
Om hvarje svensk mans värnpligt, så ock om värnpligtigs inskrifning
och tjenstetid stadgas i lagen om allmänna värnpligten.
12
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 38.
1. För de värnpligtiges inskrifning indelas riket, såsom i lagen om
allmänna värnpligten sägs, i 26 regementsområden, motsvarande de 26
fotfolksregementena.
2. Hvarje regementsområde indelas i 2 bataljonsområden med undantag
af 2 regementsområden, hvilka bilda hvartdera endast ett bataljonsområde.
3. Hvarje bataljonsområde indelas i 4 kompaniområden, med undantag
af 8 bataljonsområden, som indelas hvartdera i 3 kompaniområden,
hvilka ytterligare fördelas hvartdera i 2 halfkompaniområden.
4. Hvarje kompaniområde indelas i afdelningsområden till det antal,
som lokala förhållanden kunna fordra
5.
Vid uppgörande af indelning, hvarom i denna § sägs, skall
hänsyn tagas till ej mindre rikets administrativa indelning, än äfven
de militära fordringarna.
§ 39.
De värnpligtiges fördelning på härens särskilda vapen sker enligt
de grunder, som lagen om allmänna värnpligten bestämmer.
§ 40.
1. Härens stammanskap antages genom frivilligt aftal och mot
den aflöning, som kan blifva erforderlig.
2. För att blifva antagen till stamsoldat fordras att vara till krigstjenst
duglig samt hafva fyllt 18 år men ännu icke inträd t i beväiflngens
andra uppbåd; börande företrädesvis antagas person, som är bosatt
inom det regementes område, vid hvilket anställningen sökes.
3. Tjenstetiden för stamsoldat beräknas städse från den 1 November
samt bestämmes vid första aftalet minst till 2 samt högst till 6 år
och kan sedermera förlängas, hvarje gång med ett eller flera år; dock
att ingen må i tjensten qvarstå längre än till den 1 November det år,
under hvilket han bör ingå i landstormen.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
13
Art. III.
Härens vapenöfningar och skolor.
§ 41.
1. Om värnpligtigs utbildning och tjenstgöring stadgas i lagen om
allmänna värnpligten. >
2. De värnpligtiges öfningar skola, der icke särskilda omständigheter
göra undantag nödiga, försiggå i barackläger.
3. Värnpligtig, som vid inskrifning eller hos befälet anmäler sig
och antages till stamsoldat före den tid, då årets beväringsöfning skall
börja, inkallas icke till denna öfning.
§ 42. .
1. För höjande af den allmänna färdigheten i vapnens bruk böra
gymnastik-, militär- och målskjutningsöfningar bedrifvas i alla skolor
för manlig ungdom. Derjemte skall det åligga en hvar, som vill aflägga
maturitets-, folkskolelärare- eller annan dermed jemförlig examen, att,
derest han icke af sjukdom eller lyte är oförmögen till vapenöfningar,
deltaga i tre månaders rekryt- och förberedande korpralskola vid regemente
eller bataljon, i ändamål att förvärfva de kunskaper och färdigheter,
som anses behöfliga för att blifva vice korpral, allt i enlighet med
de närmare bestämmelser, som af Konungen meddelas.
2. Den, som åtnjuter enskild undervisning, skall före deltagande i
rekryt- och förberedande korpralskola styrka sig i vapenöfningar ega
färdighet, jemförlig med den, som vid inträdet i sådan skola plägar innehafvas
af lärjunge från allmänt läroverk eller folkskolelärareseminarium.
§ 43.
1. Stamsoldat får sin första utbildning uti en rekrytskola om ett
år, hvarefter han genomgår en korpralskola, som vid fotfolket, fästnings-
och positions-artilleriet samt trängen varar i 8 månader och vid
rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperne 1 år; börande dessa skolor
så anordnas, att för manskapet vid rytteriet 10 procent, vid fältartilleriet
och ingeniörtrupperne 15 procent samt vid öfriga vapen 20 procent af
sammanräknade antalet tjenstgöringsdagar i begge skolorna utgöra permitteringsdagar.
2. Efter den i mom. 1 omförmälda utbildningstid inkallas stamsoldat
till 30 dagars repetitionsöfningar årligen.
14
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 44.
1. Af manskapsstyrkan vid tvenne i Stockholm förlagda fotfolksregeinenten
förblifva, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda
rekryt- och korprals-skolor, vid hvartdera regementet 4 kompanier om
80 vice korpraler och soldater jemte behöfligt befäl, underbefä1 och spel
i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 20 procent af samtlige tjenstgöringsdagar
för manskapet utgöra permittqringsdagar.
2. Af manskapsstyrkan vid ett i Stockholm förlagdt, rytteriregemente
förblifver, utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda
rekryt- och korprals-skolor, eu sqvadron om 150 vice korpraler och
ryttare jemte behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring,
med iakttagande att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet
utgöra permitteringsdagar.
3. Af manskapsstyrkan vid fästningsartilleri-bataljonen förblifver,
utom manskapet vid de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korpralskolor,
ett hälft kompani om 40 vice konstaplar och stamsoldater jemte
behöfligt befäl, underbefäl och spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande
att 10 procent af samtlige tjenstgöringsdagar för manskapet
utgöra permitteringsdagar.
§ 45.
1. Vid härens särskilda regementen och trängbataljoner finnas följande
skolor:
rekrytskolor (stam- och bevärings-),
korpralsskola,
sergeantsskola samt
officers- och underofticers-kurs till utbildande af värnpligtig!
befäl; samt vid de i § 44 omnämnda truppafdelningar dessutom
garnisonsskola.
2. Utom dessa skolor finnas vid hären följande gemensamma undervisningsanstalter
:
krigsskola,
skjutskolor,
ridskola.
artilleriskjutskola,
artilleri- och ingeniör-högskola,
krigshögskola,
militärläkarekurs och
intendenturskola.
Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
15
3. Sergeantskolorna anordnas för meddelande under 1 år af nödig
utbildning för befordran till högre underofficersgrader. För den, som
önskar inträde vid dessa skolor, gäller såsom vilkor, att hafva med goda
vitsord genomgått korpralskola samt ega praktisk fallenhet för tjensten
jemte lämpliga befälsegenskaper.
4. Officers- och underofficers-kurserna till utbildande af värnpligtig!
befäl anordnas för det antal elever, som dertill anmäler sig.
5. Garnisonsskolorna anordnas för ytterligare utbildning af det i
ständig tjenstgöring varande äldre stam manskapet.
6. Samtliga skolor ordnas för öfrigt enligt af Konungen gifna
bestämmelser.
§ 46.
1. Om beväringens inkallande och användande för idkets försvar
stadgas i lagen om allmänna värnpligten.
2. För upprätthållande af inre ordningen kan Konungen inkalla
såväl stammen som allt det manskap, som tillhört densamma och ännu
qvarstår i beväringen.
Art. IV.
Anställning af befälet m. fl., befordran och afgång.
§ 47.
1. Bland stammanskapet befordras ett visst antal af dem, som genom
stadga och ett godt uppförande samt öfriga egenskaper deraf göra
sig förtjenta, efter aflagd vicekorpralsexamen, till vice korpraler. Vice
korpral är, sedan han fullgjort den i § 43 mom. 1 föreskrift tjenstgöring,
skyldig till deltagande i de årliga repetitionsöfningarna samt beväringsmanskapets
rekrytöfningar.
2. Den, som aflagt inaturitets- eller folkskolelärare- eller annan
dermed jemförlig examen eller fullgjort andra af Konungen bestämda
prof, kan befordras till värnpligtig vice korpral, så vida han visar sig ega
lämpliga befälsegenskaper. Om hans skyldighet att fullgöra de honom
16 Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 2.
såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, stadgas i lagen om allmänna
värnpligten.
§ 48.
1. För att blifva antagen till fast aflöna,d korpral fordras att hafva
aflagt korpralsexamen.
2. Värnpligtig vice korpral kan befordras till värnpligtig korpral,
så framt han aflagt föreskrifven examen och i öfrigt visat sig ega lämpliga
befälsegenskaper. Om hans skyldighet att derefter- fullgöra de honom
såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar stadgas i lagen om
allmänna värnpligten.
§ 49.
1. För att kunna befordras till fast aflönad sergeant fordras att
hafva aflagt sergeantsexamen.
2. Värnpligtig korpral må efter fullgjorda värnpligtsöfningar befordras
till värnpligtig sergeant, i hvilket fall honom åligger att innan
öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad
på 2 år.
§ 50.
1. För att kunna befordras till fast aflönad fanjunkare {styckjunkare)
fordras att hafva under tjenstgöring såsom sergeant visat prof på framstående
duglighet.
2. Värnpligtig sergeant, som ordentligt fullgjort den honom såsom
sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas
till fanjunkare i landstormen.
§ 51.
Alla hårens underlöjtnanter äro värnpligt.ige underlöjtnanter. Den,
som aflagt maturitets- eller annan dermed jemförlig examen eller fullgjort
andra af Kongl. Maj:t bestämda prof och derefter bevistat föreskrifven
officerskurs, kan befordras till värnpligtig underlöjtnant, så framt
han aflagt officersexamen och i öfrigt visat sig ega lämpliga befälsegenskaper.
Han har skyldighet att derefter genomgå instruktionstjenstgöring
vid trupp och fullgöra de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar
på sätt i lagen om allmänna värnpligten stadgas.
Bil. till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
17
§ 52.
1. Efter slutad instruktionstjenstgöring kan underlöjtnant, som
dertill anmäler sig och befinnes lämplig, beordras till krigsskolan. Derstädes
aflagd examen gör honom kompetent för befordran till fast aflönad
löjtnant.
2. Efter afslutad instruktionstjenstgöring må underlöjtnant, sedan
han fullgjort de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar,
befordras till värnpligtig löjtnant, i hvilket fall han har skyldighet att
innan öfvergången i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad
på 2 år.
§ 53.
1. För befordran till fast aflönad kapten (ryttmästare) gälla de af
Konungen utfärdade bestämmelser.
2. Värnpligtig löjtnant, som ordentligt fullgjort den honom såsom
sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas
till kapten i landstormen.
3. För anställande och befordran i öfrigt af härens befäl gälla af
Konungen utfärdade bestämmelser.
§ 54.
För anställande och befordran af härens spel och civilpersonal gälla
af Konungen utfärdade bestämmelser.
§ 55.
För den fast aflönade personalens afgång ur hären gälla af Konungen
utfärdade bestämmelser.
§ 56.
Det värnpligtiga befälet tillhör, på sätt i lagen om allmänna värnpligten
stadgas, beväringens första uppbåd, ända till dess det på grund
af sin värnpligtsålder öfvergår i landstormen.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
3
18
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Ptop. N:o 2.
Art. V.
Härens hästar.
§ 57.
1. Härens hästar indelas i officer shästar, stamhästar och legda hästar.
2. Officer shästar anskaffas och underhållas i enlighet med följande
bestämmelser.
Under fredstid äro officerare skyldige att hafva nedanstående antal
tjenstehästar, nemligen:
officerare tillhörande generalitetet, generalintendenten samt öfverstar,
öfverstelöjtnanter och majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;
inspektören för trängen, öfverstar af generalstaben, fältartilleriet
och fotfolket, chefen för krigshögskolan samt öfverstelöjtnanter och majorer
af generalstaben och fältartilleriet, äfvensom kaptener vid generalstaben,
ryttmästare och löjtnanter vid rytteriet oeh de hos fördelningsgeneralerne
och inspektören för trängen anstälde adjutanter, hvardera 2
hästar;
öfverstar vid fästnings- och positions-artilleriregementet öch ingeniörtrupperna
samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket, fästnings-
och positions-artilleriregementet, ingeniörtrupperne och trängen
äfvensom regeinentsqvartermästare och adjutanter vid fotfolket, hvardera
1 häst. *
Dessa hästar anskaffas genom officerens egen försorg, med följande
undantag:
a) kaptener af generalstaben och löjtnanter vid rytteriet äfvensom
de hos fördelnirigsgeneralerne och inspektören för trängen anstälde adjutanter
erhålla den ene af sina båda hästar af staten sålunda, att den i
regeln emottages vid 5 års ålder och efter 7 års begagnande blifver
innehafvarens enskilda egendom; samt
b) officer, hvars häst i tjensten så svårt skadas, att den blifver
obrukbar, erhåller af staten en fullt tjenstbar ridhäst i den ordning och
under de vilkor, som genom särskild föreskrift närmare bestämmas.
För öfrigt skall åt kaptener och löjtnanter vid artilleriet, ingeniörtrupperna
och trängen, äfvensom hvarje annan officer eller vederlike,
hvilken, utom de här uppräknade, bör vara beriden, genom statens
omedelbara försorg tillhandahållas 1 häst hvardera.
Bil. till Kongl. Mnj:t.s Nåd. Prop. N:o 2.
19
3. Stamhästar anskaffas och underhållas till följande antal:
vid rytteriet, för hvarje regemente....................................... 600, 6,000 st.;
» artilleriet: för hvarje ridande batteri 62 ................. 124,
» » åkande liniebatteri 34 ......... 1,258,
» » positionskompani 10 .............. 60,
samt dessutom för artilleristaben m. fl.
behof........................................................ 12, 1,454 »
» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente ............... 65, 130 ,»
» trängen, för hvarje trångbataljon............................... 40, 240 »
Summa 7,824 st.
Ingeniörtruppernes och trängens så ock i allmänhet artilleriets stamhästar
äro i ständig tjenstgöring. Af rytteriets hästar bibehålies i tjenstgöring
mellan de årliga repetitionsöfningarna endast det för tjenstens
behöriga gång erforderliga antal. Tjenstefria hästar ställas i depoter
eller utackorderas.
De till utackorderiug afsedda hästar utlemnas vid 8 års ålder till
enskilde personer mot- den ersättning, som kan vara nödig, med rättighet
för desse att begagna hästarna till ridt och lättare körning. Utackorderade
hästar inkallas sedermera i allmänhet blott till de årliga
repetitionsöfningarna, men artilleriets äfven till beväringsöfningarna.
Hästarne blifva slutligen efter repetitionsöfningarna det år, under hvilket
de fylla 13 år, nämnde personers egendom, dock under förbehåll, att
hästarne i händelse af krig aflemnas för härens behof intill hösten det
år, då de fylla 15 år.
4. Leg da hästar anskaffas årligen till följande antal:
vid artilleriet: för hvarje ridande batteri 36 .................. 72,
» » åkande liniebatteri 30 ........... 1,110,
» » positionskompani 20............... 120, 1,302 st.;
» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente.................. 150, 300 »
» trängen: för hvarje bataljon ................................... 30, 180 »
Summa 1,782 st.
Samtliga legda hästar inkallas årligen till tjenstgöring under 30
dagar utom vid det ena ingeniörregementet, der de inkallas under 15
dagar.
5. Hären skall vid dess försättande på krigsfot erhålla sitt ytterligare
behof af hästar jemte fordon och seldon såväl för trupperne som
för trängen genom kommunernas försorg mot full ersättning, allt på
sätt som i särskild lag blifver stadgadt.
20
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 58.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riks
dags sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med
delas af Konungen.
i
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
21
N:o 2.
Förslag
till
lag om upprätthållande af
härens stamtrupp.
§ i
Den
i härordningen bestämda stamtrupp af 25,000 man hålles under
fredstid fulltalig dels genom en bestämd årlig rekrytering af 5,500 man
enligt denna lag, och dels genom anställning ånyo af stamsoldat vid utgången
af förut aftalad tjenstetid.
Om stamsoldats antagande och tjenstetid stadgas i lagen om härordningen.
§ 2.
Stamtruppens årliga rekrytering vid hvarje regemente (bataljon)
ombesörjes i första hand af vederbörande chef, så vidt rekryteringen kan
af honom verkställas för den kostnad, som vid beviljande af statsmedel
till stamtruppens rekrytering beräknats vara för hvarje man erforderlig.
§ 3.
Har fulla antalet rekryter för året icke, på sätt i § 2 sägs, kunnat
inom den 10 Juli erhållas, åligger det kommunerna att bristen i rekrytantalet
fylla.
22
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 4.
För fullgörande af den kommunerna åliggande rekrytering skall
riket indelas i rekryteringsområden, med skyldighet för hvartdera att
anskaffa visst antal rekryter.
Denna indelning verkställes af Konungen enligt följande grunder:
1) Rekryteringsskyldigheten fördelas å rekryteringsområdena efter
folkmängden, dock med de jemkningar, som erfordras för tilldelande åt
hvarje område af visst antal rekryter.
För garnisonsort göres afdrag för det i dess befolkning inberäknade
garnisonerade manskapet. Likaledes skall för kommun inom lappmarkerna
afdrag ske för den nomadiserande lappbefolkningen.
2) Hvarje rekryteringsområde skall omfatta en eller flera kommuner.
Ej må kommun mellan särskilda rekryteringsområden delas.
3) De rekryteringsområden, som äro belägna inom området för samma
fotfolksregemente, utgöra ett rekryteringsdistrikt, från hvilket rekryteringen
utgår till nämnda fotfolksregemente samt, i mån af återstående
rekryteringsskyldighet inom distriktet, till öfriga vapenslag, företrädesvis
vid trupp, hvars förläggningsort är belägen inom eller i närheten af
distriktet.
4) Från de särskilda områdena inom distriktet utgöres rekryteringen
turvis efter lottning. Hvarje område rekryterar i sin tur det vapen,
för hvilket rekrytering inom distriktet då erfordras. För det fall att
rekrytering till olika vapen samtidigt skall inom distriktet utgå, bestämmes
en viss följd, i hvilken rekryteringen af de särskilda vapnen bör
af områdena efter deras tur utgöras.
4) Indelningen bör, med hänsyn till folkmängdens vexlingar, hvart
10. år öfverses och rättas.
§5.
Till samma rekiyteringsområde hörande kommuner ega sig emellan
öfverenskomma om sättet för rekryteringens verkställande. Kan öfverenskommelse
ej träffas, skall rekryteringen för området ombesörjas af
dertill utsedde ombud, af hvilka hvarje kommun eger å kommunalstämma
välja en och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal
af 1,000.
Underlåter någon kommun att utse ombud, ega ombuden från den
eller de öfriga kommunerna att rekryteringen för området verkställa.
23
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 6.
Före den 1 Augusti hvarje år läte Konungens Befallningshafvande
skriftligen underrätta kommunerna i hvarje för året rekryteringsskyldigt
område inom länet om den rekrytering, särskildt för hvarje vapenslag,
som rekryteringsområdet har att fullgöra, med föreläggande för området
att föranstalta, det behörigt antal rekryter för området anskaffas och till
godkännande uppvisas inför den nämnd, hvarom i nästföljande § sägs.
Nämnda underrättelse skall tillställas på landet ordföranden i kommunalstämma
samt i stad ordföranden hos stadsfullmägtige eller, der sädane
ej finnas, magistraten.
§ 7.
1) För hvarje län skall finnas en rekryteringsnämnd, som har att
pröfva och besluta, huruvida de rekryter, hvilka af länets rekryteringsområden
inför nämnden uppvisas, kunna godkännas eller icke. Rekryteringsnämnden
består af landshöfdingen i länet eller den Konungens
Befallningshafvande i hans ställe förordnar, såsom ordförande, samt 2
ledamöter, nemligen en af Konungen beordrad officer samt en af landstinget
eller för stad, som ej lyder under landsting, af stadsfullmägtige, till deltagande
i nämnden vid stadens rekrytering, vald man, som jemte två
suppleanter för hvarje år utses; och gäller i afseende å rätt att afsåga
sig sådant uppdrag hvad i 11 § af förordningen om landsting den
21 Mars 1862 är om landstingsman stadgadt. Stockholms stad räknas
som särskildt län med egen rekryteringsnämnd, deri öfverståthållaren
eller, vid förfall för honom, underståthållaren är ordförande.
2) För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden
och minst en ledamot äro tillstädes. Uppstår skiljaktighet
mellan nämndens ledamöter, galle såsom beslut de flestes mening, eller,
om endast två ledamöter äro närvarande, ordförandens röst. Vid nämndens
sammanträden föres protokoll af den Konungens Befallningshafvande
dertill förordnat.
3) Nämnden, som biträdes af en militärläkare, sammanträder, då
bristande rekrytering dertill föranleder, den 30 Oktober hvarje år, eller,
om helgedag då inträffar, näst föregående dag å ort och tid, som senast
sex veckor förut af Konungens Befallningshafvande kungöres.
O O O
§ 8.
Har rekryteringsområde icke fullgjort sin rekryteringsskyldighet innan
nämnden åtskiljes, eger vederbörande chef att draga försorg om
24
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 2.
anskaffande för sin truppafdelning af bristande antal rekryter mot den
lega, som lägst kan betingas.
Chefen insände derefter fullständigt bestyrkt uppgift å rekryteringskostnaderna
till Konungens Befallningshafvande, som har att gå i författning
om kostnadernas uttagande i laga ordning hos dem. hvilka efter
hvad nedan sägs derför hafva att ansvara.
§ 9.
1) Alla kostnader för rekrytering af stam truppen, utöfver den af
statsmedel utgående lega och månadslön, skola, ehvad rekryteringen
utgjorts af rekryteringsområdena sjelfva eller skett enligt bestämmelserna
i § 8, gäldas till lika delar af det rekryteringsskyldiga området och det
landstingsområde, inom hvilket rekryteringsområdet är beläget.
2) Landstingsområdets andel i kostnaden skall utgå i förhållande
till den allmänna bevillningen enligt de grunder, som i § 47 punkten 2
af förordningen om landsting äro bestämda; och bör förty sådan kostnad
i landstingets utgiftsstat intagas.
3) Rekryteringsområdets andel skall mellan särskilda kommuner inom
området fördelas efter deras folkmängd, samt inom hvarje kommun utgöras
efter de grunder, som äro för kommunalutskylder gällande.
§ 10.
Vid beräkning af folkmängden, då derom i denna lag sägs, skall
följas den af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda folkräkning
i riket.
§ IL
Tvist mellan kommuner rörande rekrytering pröfvas af Konungens
Befallningshafvande i länet.
§ 12.
1) Den som icke åtnöjes med Konungens Befallningshafvandes beslut
i fråga, som angår rekrytering, eger att deröfver hos Konungen
anföra besvär, hvilka sist innan kl. 12 å trettionde dagen efter den, då klaganden
af beslutet erhöll del, den dagen likväl oräknad, skola aflemnas till
Konungens Befallningshafvande, som öfver besvären infordrar vederbörandes
förklaring och, der sådan inkommit eller tiden derför tilländagått,
till Konungen insänder samtliga till målet hörande handlingar jemte
eget utlåtande.
25
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
2) Öfver rekryteringsnämnds beslut må endast vederbörande kommuner
anföra besvär; och skall missnöje med beslutet till anteckning i
nämndens protokoll anmälas innan nämnden åtskiljes, vid påföljd att
besvären eljest Icke upptagas till pröfning.
Besvären skola, strida till Konungen, ingifvas till Konungens Befallningshafvande
i länet sist innan klockan 12 å femtonde dagen efter det
beslutet föll, den dagen likväl oräknad; hvarefter Konungens Befallningshafvande
till Konungen skyndsamt insänder besvären jemte eget
utlåtande och nämndens protokoll.
§ 13.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
af Konungen.
öfvergående stadgande!!.
Denna lag träder i kraft det år, lagen om nya härordningen först
skall tillämpas; dock att under den tid, som föregår den nya härordningens
fullständiga genomförande, rekryteringen begränsas till det antal
rekryter, som, enligt grunderna för öfvergången till den nya härordningen,
under hvarje öfvergångsår erfordras.
Det antal rekryter, som med omförmälda begränsning belöper sig
på rekryteringsområdena inom hvarje särskildt rekryteringsdistrikt, likasom
den eller de truppafdelningar, vid hvilka hvarje distrikt under öfvergångsåren
har att för rekrytering ansvara, bestämmes af Konungen;
och må under öfvergångsåren, då vid något fotfolksregeinente det för
året erforderliga rekrytantal är större än det, hvarför dess rekryteringsdistrikt
är för samma år ansvarigt, under det att ett motsatt förhållande
vid ett annat fotfolksregeinente eger rum, brist inom det ena rekryteringsdistriktet
kunna fyllas med öfverskott från det andra, dervid
tillika bestämmes den ordningsföljd, hvari rekryterne för fotfolksregementet
i mån af yppad brist skola af hvardera distriktet anskaffas.
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.
4
26
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
N:o 3.
Förslag
till
lag om allmänna värnpligten.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Värnpiigt och Hvarje svensk man är pligtig ätt deltaga i fäderneslandets försvar
Täåidlrgts" ^rån oc^ mec* kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till
a er’ och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Frikallelse. Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Bevaring och 1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
landstorm. je]ag j första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet
och derefter sex år i det andra.
I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för
det uppkallade manskapet.
27
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
§ 4.
Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären. Värnpiigtens
fullgörande
i hären och
flottan.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären Tiden för indier
flottan det är, han fyller 21 år. skrifning.
2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss Tjenstetid,
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.
Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges
förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.
Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han
första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid
från början af det år, han inträder i ''tjenstgöring.
§ 6.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig Tidigare intill
inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans skrifni?g kai>
station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han medsifTaä''
är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill
han anmäler sig.
Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från
och med det år, då han fylde 21 år. Sådane ynglingar må dock icke
vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas
till större antal än tio procent af årskontingenten.
Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern
inträdt.
§ 7.
Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige Värnpligtig*
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas tjenst
lämplige.
28
Bil. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 8.
Befrielse un- Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
der krigstid, krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikéts tjenst och
det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 9.
värnpligtig Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
för ej hindras arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att i besa
inställa kgrjg tjd. inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
Värnpligtig,
som är förlustig
medborgerligt
förtroende.
§ 10.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas,
utan skall till lämpliga arbeten användas.
Art. II.
Om inskrifning till utgörande af värnpligten.
§ 11.
tnskrifnings- 1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti områden motområdeD.
svarande fotfolkets regementsområden.
2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-
och afdelningsområden.
§ 12.
Ruiiföringen 1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna
blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och
'' pBgtsåider™ i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga
listor till grund för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige
inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för granskning
öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige
29
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,
dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma
åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,
hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers
underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas.
Mantalsskrifningsförrättaren insänder dessa listor, behörigen transporterade
och summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen
öfversänder dem till vederbörande regementschefsembete. Om
den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer -skola
fullgöra förberörda åligganden, varder särskildt stadgadt.
2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,
som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens
register inskrifne värnpligtige till Konungens Befallningshafvande,
som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till vederbörande
regementschefsembete.
3. Chefsembetet läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets
värnpligtige af de tolf första årsklasserna.
4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,
så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige
att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande
befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas
för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.
5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt
denna § åligga sådan myndighet.
§ 13.
1. Hvarje år skall på tider och ställen, som af Konungens Befallningshafvande
efter vederbörande regementschefs hörande bestämmas,
inskrifning inom de särskilda inskrifningsornrådena förrättas med de
värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre värnpligtige,
hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes,
men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med
inskrifning.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom
det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
Värnpligtigs
inskrifning.
30
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Personlig inställelse
ocli
mottagande
af inskrifningsbok.
Inskrifning
utom hemorten.
Uppskof med
inskrifning.
§ 14.
Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig
skyldig att personligen inställa sig''med undantag af den, som är
inskrifven å sjömanshus.
Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa
de värnpligtiges prestbetyg.
Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,
hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans
värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet
med mera dylikt.
§ 15.
Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven
om han derstädes icke är inantalsskrifven, men skall i sådant fall
hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af
honom sjelf anskaffadt. prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande
tillhöra det område, der han är inantalsskrifven, så vidt han
icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.
Art. III.
Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.
§ 16.
Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
kan medgifvas:
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen
befinnes till tjehsten oförmögen eller olämplig;
samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till
enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga
eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
31
föräldrar eller syskon äro .af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle
beroende och med honom sammanbo.
Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24. lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.
§ 17-
Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller uppskof med
flottan under fredstid kan till det år, under1 hvilket värnpligtig fyller 22 tjenstgöring,
år, medgifvas:
a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som
till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;
c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom
tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks-
eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på
lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den
tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
Art. IV.
Om inskrifningsnämnd. och inskrifningsrevision.
§ 18.
För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, be- inskrifningsstående
af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämndens
nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket sättning''
största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom
för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt
två inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte
ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget
Inskrifnings
nämndens
åligganden.
32 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder,
af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöter^ och en af
suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna
lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot och en suppleant årligen
väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting,
eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskilt
för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige
valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för
hvithet de blifvit valde.
För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden
och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande
och ledamöter hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, galle ordförandens
mening.
Nämnden biträdes af en läkare.
§ 19-
Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens
Befallningshafvande, tillkommer och åligger:
a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;
b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskof;
c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de
önska tillhöra;
d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det
ena eller andra vapenslaget eller för arman befattning vid hären eller
flottan;
e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör
följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande
krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som
är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas
till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken får
af den värnpligtige afhemt.as;
f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid
såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.
Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lem
-
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
33
nar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet a
nämnden underskrifvas.
§ 20.
Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamot
i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär
skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens
Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt
rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock
skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller
med hans samtycke blifvit uppsatt.
§ 21.
För hvarje regementsområde skall finnas en inskrifningsrevision,
bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området
hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen regementschefen
äfvensom för hvarje till regementsområdet hörande län, eller
ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte
män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad,
som icke lyder under landsting, af stadsfullmägtige. Efter lottning afgå
dock en af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid
slutet af första året samt ytterligare en ledamot och en suppleant vid
slutet af andra året från det, denna lag vunnit tillämpning. Fn ledamot
och en suppleant väljas årligen i de afgåendes ställe, hvarje gång för
tre år.
De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning
galle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd stadgadt.
Revisionen biträdes af regementsläkaren och en dertill förordnad
•civilläkare.
§ 22.
Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,
tillkommer:
a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;
Bill. till Riksrf. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 2 Höft. 5
ft
Besvär öfver
inskrifningsnämndens
beslut.
Inskrifnings*
revisionens
samman
sättning.
Inskrifnings
revisionens
verksamhet.
34
Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
Iuskrifningsrevisionens
beslut må ej
öfverklagas.
Tjenstskyldighet
vid bestämdt
vapen.
Värnpligtigs
inskrifning
i flottan.
Värnpligtigs
hänvisning
till hären.
b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika
meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;
c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,
uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet,
artilleriet, ingeniörtrupperne och trängen. hvarvid i första rummet
till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;
d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan
inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen
föreskrifvet:
Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
§ 23.
Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.
Art. V.
Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.
§ 24.
Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han
inskrifves.
§ 25.
1. I flottan inskrifvas:
a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt
b) lotsar och lotslärlingar.
2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,
i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan behöflige.
3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro underkastade
inskrifning i hären.
Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
35
*
§ 26.
Värnpliktige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22 uttagning till
bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperne, trängen och flottan, oIika vapen''
hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom hvars
område de äro inskrift, egande dock Konungen att i mån af behof utjemna
större olikheter i styrka regementena emellan.
§ 27.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Värnpligtig»
utbildning tjenstgöra under fredstid i 90 dagar, hvilken "tjenstgöring utbildningstid
skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperne samt flottan
under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med
70 dagar under det första året och 20 dagar under det derpå följande.
2- Från deltagandet i de 20 första dagarnes vapenöfningar befrias
värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig dels hafva
förvärfvat den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för att blifva godkänd
i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring, marsch och
manöver, som af värnpligtig under motsvarande öfningstid i allmänhet
vinnes.
0. Från all öfning i fredstid befrias:
a) lotsar och lotslärlingar,
b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han
»fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under
minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet
likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv till
82 års ålder, då han öfvergå!’ i landstormen.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets Uppbåd till
hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större fjenstsoriilgeller
mindre delar deraf, som finnas behöfliga.
2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon
del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen
derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej är
samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.
36
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd
vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att
statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens
medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade
rikenas gränser.
§ 29.
^etförin- Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen
tjenstgöring, genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes
i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.
§ 30.
^rättning" Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis
användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara
påkallad.
§ 31.
När vänlig- Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag
der krigslag" gifna bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher,
då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,
hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.
i
§ 32.
Mönstrings- De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp
ick^inkaikd^ vant inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis
eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis,
dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring
befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig
uppgift om sin bostad.
§ 33.
rluflrfoch 1 • För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:
anmälnings- a) att lian under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
skyldighet. han fatt sin första utbildning;
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
37
b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat
inskrifningsområde afflytta!.'', tillhöra vid fotfolket det regemente, inom
hvars område han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning,
som erhåller manskap från sistnämnda område, hvaremot värnpligtig
vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans
station, s-om erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast
inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till
det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;
c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då
har liks^ skyldighet med landstormsman.
2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens
första uppbåd, gäller dessutom:
a) att, om han vill för längre tid än en månad vistas utom kompaniområdet,
anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande
kompanibefäl;
b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen
hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en
månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl
vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.
8. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör
första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus
till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det ena
som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus
äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,
skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde,
inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit
inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han
är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad
efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.
Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är
vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser
rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller
vid afflyttning.
4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf oinförmälda anmälningar
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande
presterskap eller sjömanshusdirektion.
Skolungdoms
värnpligts
öfning.
Värnpligtigt
befäls värnpligtsöfning.
Stamsoldats
värnpligts
öfning.
Värnptigtige
vid flottans
stam och
i
38
Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 34.
Fullgörandet af de särskilda vapenöfningar, Indika äro föreskrifna
för maturitets-, folkskolelärare- eller andra dermed jemförliga examina,
befriar icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten
att undergå den tjenstgöring, som enligt § 27 värnpligtig i allmänhet
åligger; dock må efter aflagd examen värnpligten fullgöras med tjenstgöring
under hvartdera af tre på hvarandra följande är.
§ 35.
1. Den, som vunnit anställning vid hären såsom värnpligtigt befäl
och ännu icke fullgjort den öfning, honom på grund af den allmänna
värnpligten åligger, skall efter afslutad utbildningskurs för nämnda anställning
fullgöra detta åliggande med 30 dagars tjenstgöring under
hvartdera af tre på hvarandra följande år.
Har lian före anställningen såsom värnpligtigt befäl fullgjort någon
del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildningskurs
från motsvarande tids öfning i beväringen.
2. Det värnpligtiga befälet vid hären tillhör beväringens första
uppbåd, ända till dess det, på grund af sin värnpligtsålder, öfvergår i
landstormen.
§ 36.
1. För stamsoldats värnpligtsskyldighet i hären gäller, att, om
han icke före antagandet till stamsoldat fullgjort sin värnpligtsöfning,
han efter afslutad utbildningskurs i stammen skall fullgöra värnpligten
med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af de tre derpå följande åren,
så framt han icke såsom stamsoldat qvarstår öfver tvenne år, i hvilken
händelse han för hvarje år derutöfver fritages från 30 dagars öfningstid.
Har han före inträdet i stammen fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning,
befrias han efter afslutad utbildning till stamsoldat från
motsvarande tids öfning i beväringen.
2. Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han i
följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.
§ 37.
Den, som innehaft anställning vid flottans stam eller reserv minst
5 år, anses dermed hafva fullgjort sin värnpligt, men skall, efter erhållet
reserv.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2. 39
afsked, tillhöra flottans reserv till 32 års ålder samt derefter landstormen.
Art. VI.
Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.
§ 38.
1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig för Förmåner unförsta
dagen 75 öre och för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50 öre der rai‘racl1- i marschaflöning. Denna aflöning utgår dock för värnpligtig, åt hvilken
underhåll in natura genom kronans försorg bestås, endast med 37 öre
under första marschdagen och med 75 öre under hvarje marschdag derutöfver.
2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjuk- Förmåner unvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning tjenstgöring
samt dessutom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.
3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, Pensionering,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering vid hären eller flottan bestämma.
Art, VII.
Om landstormen.
§ 39.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp- Landstormskallas
efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad man.s 4.ien8tlandstormsman
är underkastad i krigslag gifna bestämmelser. g°dighé£yl"
§ 40.
1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess inskrifnings- Landstormens
område befintliga landstormen. indelning.
40
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Landstormens
tjenstgörings
område.
Befäl vid landstormen.
Landstormsmans
underhåll
och förmåner.
Underlåten anmälan
om
flyttning.
Uteblifvande
från inskrifning.
2. Landstormen delas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående
af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompaniområde.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt
landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.
§ 41.
Landstormen må icke föras utom området för eget och närmast
tillgränsande regementen.
§ 42.
1. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare
äfven för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,
och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar
af landstormen, som då kunna bildas.
§ 43.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med
kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa
föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten
enligt länets markegångspris för soldatportion.
Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans
egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.
§ 44.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom
enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem
kronor.
§ 45.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda
inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
41
hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom
i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva heintad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning
å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.
§ 46.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32
omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.
§ 47.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom
laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas att vara på
utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den
värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt
örlogsfartyg.
§ 48.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma
eller kommunalnämnd.
Försummelse
att aflemna
prestbetyg.
Försummad
inställelse till
mönstring.
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
Bih. till Piksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft.
6
42
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Art. IX.
Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.
§ 49.
Åtal. Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som en
Boters
an- lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensions
fond
för värnpligtige, hvilka under tjenstgöring erhållit sådan skada,
att de derigenom blifvit i större eller mindre män oförmögne att sig
med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som
aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock
utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige
i § 38 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.
Öfvergående stadganden.
§ 50.
1. Förlängningen i nu gällande öfningstid för de värnpligtige skall
ske efter hand på följande sätt:
vid fotfolket och tv äng en:
under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande
första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra
årsklassen, i 20 dagar;
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 dagar och värnpligtige,
tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar; och
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde
åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar, hvarefter bestämmelsen
här ofvan i § 27 träder i kraft; samt
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
43
vid öfriga specialvapen och flottan:
under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande
första årsklassen, i 50 dagar;
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar; och
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar, hvarefter
bestämmelsen här ofvan i § 27 tråder i kraft.
2. Under öfvergångstiden befrias värnpligtig vid hären, som innehar
de färdigheter, hvarom i § 27 nämnes, under andra till och med
nionde året från 15 dagars samt derefter från 20 dagars öfning.
3. Den i § 38 mom. 2 fastställda dagaflöning af 20 öre utgår till
värnpligtig först då längre öfningstid, än den nu gällande, för honom
inträder.
§ 51.
Invånare å Gotland, hvilken före ingången af det år, denna lag
träder i gällande kraft, fylt 21 år, skall tillsvidare på förut öfligt sätt
fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.
§ 52.
Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka
vilkor befrielse från de i denna lag föreskrift^ skyldigheter må kunna
tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 53.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
af Konungen.
Lappbefolk
ningen.
44
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
N:o 4.
Förslag
till
lag om öfvergång från nuvarande
till den nya härordningen.
§ i.
De nya lagar onj härordningen, om upprätthållande af härens stamtrupp
och om allmänna värnpligten, som nu äro gillade och antagne,
skola lända till efterrättelse från den 1 Januari 1884, dock med iakttagande
af hvad här nedan för öfvergången stadgas.
§ 2.
öfvergångstiden bestämmes till 15 år och indelas i sex perioder,
af hvilka:
1. perioden utgöres af ett år,
2. » » » ett »
3. » » » två »
4. » » » fem »
5. » »> » fem » och
6. » » » ett »
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 2.
45
§ 3.
De olika utvecklingsstadierna i värnpligtsöfningarnas utsträckning
bestämmas i § 50 af lagen om allmänna värnpligten.
§ 4.
Rekrytkontingenten för stammen under första året bestämmes till
2,700 man med en årlig tillväxt af 200 man till och med det femtonde
året.
§ 5.
1. Officer skår ens tillökning å de nuvarande, i nya härordningen
bibehållna, truppafdelningarna sker endast småningom, men å de nya
truppafdelningarna i mån af behofvet för inskrifningsväsendets ordnande
och tjenstgöringens upprätthållande vid regementenas (bataljonernas)
skolor.
2. De nya platserne såväl vid de gamla som vid de nyuppsatta
truppafdelningarna fyllas företrädesvis genom transporter från de till
indragning afsedda regementen och kårer.
3. Öfverflyttningen kan, om Kongl. Maj:t så för godt finner, genast
verkställas, hvarvid den öfverflyttade eger att uppbära lön vid den
truppafdelning, på hvilken han blifvit placerad, derigenom att motsvarande
lön å den truppafdelning, han förut tillhört, dit öfverföres.
Dessa öfverflyttningar föranleda ej till någon befordran å de truppafdelningar,
hvarifrån öfverflyttningen skett, såvida ej förhållandet mellan
de olika graderne derigenom skulle komma att väsentligen rubbas.
§ 6.
Nuvarande underlöjtnantsbeställningar på stat indragas inom de
tre första åren med omkring V3 om året genom vederbörandes uppflyttning
till löjtnanter af andra klassen.
§ 7.
Tillökningen inom under officer sgraden sker under de första öfvergångsåren
jemförelsevis långsamt, men påskyndas småningom under
öfvergångstidens lopp, så att hela antalet underofficerare är uppsatt, när
härordningen träder i full kraft.
46
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 8.
Rekryteringen af manskap upphör vid rust- och rotehållsregementena
omedelbart efter det lagen om nya härordningen blifvit antagen.
Under återstående delen af det år, då detta skett, betalas för ledigblifna
nummer i enlighet med nu gällande bestämmelser tillfälliga vakansafgifter,
hvilka användas till aflönande af volontärer; skolande från och
med följande året vakansafgifter erläggas på det sätt, som i lag om afskrifning
af rustnings- och roteringsbesvären varder stadgadt.
§ 9.
Rekapitulation af manskap å ny stat förekommer i allmänhet ej å
de gamla truppafdelningarna, förrän sammanlagda nummerstyrkan af
manskap å ny och gammal stat understiger den i den nya härordningen
faststälda numerären, med undantag dock för vice korpralerne, hvilka
redan från och med tredje öfvergångsåret tillåtas rekapitulation.
§ 10.
Vid öfvergångstidens slut öfvertages det då i tjenst qvarstående
indelta manskap af staten; dock skall detta manskap, der det är aflönadt
med torp, bibehållas vid torpet jemte öfriga af rusthållet eller roten
utgående förmåner.
§ 11.
Manskapet vid indelta armén tillförsäkras från och med tionde
öfvergångsårets början samma pensionsrättigheter vid uppnådda 40 års
ålder, som det förut haft efter fylda 50 lefnadsår.
§ 12.
1. Då rusthållsmanskap afgår, öfverlemnas mundering och persedlar
till staten, så ock den afgångne ryttarens häst med tillhörande persedlar.
Vid det roterade rytteriet öfverlemnas likaledes hästen vid ryttarens
afgång. Sådant öfverlemnande af häst och persedlar, hvarom nu är
sagdt, skall dock i hvarje fall ske senast vid öfvergångstidens slut.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
47
2. För alla de nummer, vare sig vid rytteriet eller infanteriet,
som hitintills varit anslagna eller indragna till vissa ändamål, såsom
till underofficerare, till musiken, till hållande af sqvadronshingst m.
in., skola hästar och persedlar öfverlemnas till staten i den mån gällande
vakanskontrakt tilländalöpa.
3. Rusthåll eller rote, som vid tiden för den nya härordningens
antagande har skyldighet att hålla häst, skall, om staten så fordrar,
från den tid vakanskontrakt upphört att gälla, eller karl afgått, under
öfvergångstiden, och så länge det regemente eller kår, hvartill rusthållet
eller roten hörer, såsom indelt icke är upplöst, ombesörja vård
och utfodring af staten tillhörig häst under de tider, då hästen icke
för Kronans räkning tages i anspråk, emot ersättning, hvars belopp i
markegångstaxan årligen bestämmes.
§ 13.
Cliefseinbetena (regementsbefälen med regementsintendenter m. fl.)
beräknas från och med den 1. Oktober under det år, den nya härordningen
träder i kraft, intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas.
§ 14-
Af generalbefälen ordnas fem vid öfvergångstidens början på så sätt,
att de bestämda tjenstemännen tillsättas, hvarefter generalbefälen beräknas
den 1. Oktober flyttas till de förläggningsorter, som för dem bestämmas.
Det sjette generalbefälet ordnas under fjerde perioden.
§ 15.
Förändringen i generalstabens sammansättning, hvarigenom alla
stabsadjutanterne blifva af kaptens grad, börjar under första öfvergångsåret
och fortgår enligt den plan, som finnes angifven i en vid
denna lag fogad tabell, betecknad med N:o /.
§ 16.
1. Vid fotfolket uppsättas 2 nya regementen, hvarjemte af Vesternorrlands
beväringsbataljon samt Jemtlands, Vesterbottens och Norrbot
-
48
Bil. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 2.
tens fältjägarekårer bildas 4 motsvarande regementen samt ur Gotlands
nationalbeväring 1 regemente.
Deremot indragas andra lifgrenadier-regementet och Vestgöta regemente
samt lifregementets grenadierkår, Smålands grenadierbataljon,
Vermlands fältjägarekår och Hallands infanteribataljon.
2. Af de nya officers- och underofficersplatser, hvilka vid två i
Stockholm förlagda fotfolksregementen skola under öfvergångstiden tillkomma,
fylles en del redan under första öfvergångsåret genom öfverflyttning
från lifregementets grenadierkår.
3. Officers- och underofficerskåren vid ett till Blekinge förlagdt
nytt regemente uppsattes dels från marinregementet ooh Smålands grenadierbataljon
samt dels från andra till indragning afsedda regementen
och kårer.
4. Ett till Skåne förlagdt regemente uppsattes i främsta rummet
ur andra lifgrenadierregementet.
5. Uppsättningen "af ett, till Vesternorrland förlagdt, regemente ur
Vesternorrlands beväringsbataljon sker på sådant sätt, att hela nämnda
bataljons personal öfverflyttas till det nya regementet, dervid, samtlige
underiöjtnanterne på stat redan under första öfvergångsåret blifva uppflyttade
till löjtnanter af andra klassen.
6. Uppsättningen af ett, till Gotland förlagdt, regemente ur Gotlands
nationalbeväring sker sålunda, att hela det för det nya regementet
behöfliga antalet officerare derifrån genast öfverflyttas, under det att
öfverflyttningen af behöfligt antal underofficerare endast eger rum efter
hand.
7. Inskrifningsväsendet ordnas genast vid öfvergångens början, så
att vid hvarje fotfolksregemente regementsofficerare mottaga bataljonsområdena,
kompanichefer eller andre officerare kompaniområdena samt
sergeanter, korpraler eller andre, som dertill förordnas, afdelningsområdena.
8. Öfvergången i öfrigt ordnas enligt den plan, som finnes angifven
i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med Nrris 2 och 3.
§ 17.
Vid rytteriet gälla för öfvergången följande grunder:
1. Vid den nya häststammens uppsättning iakttages att först fylla
regementenas behof af stamhästar i ständig tjenstgöring, derefter depoten
och slutligen det erforderliga antalet utackorderade hästar.
2. Till rekryt- och korprals-skolorna kommenderas statens hästar,
så långt de räcka, hvarefter behofvet fylles med rusthållshästar. Här
-
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
49
vid skall ersättning till rusthållaren utgå, såväl för den händelse häst
under dylik kommendering skadas, som ock för den slitning å pei-sedlarne,
som under kommenderingen kan anses hafva uppstått, så vidt
icke häst och persedlar blifvit vid öfvergångstidens början till staten
öfverlemnade.
3. Två nyuppsatta rytteri-regementen utbildas i början tillsammans
med Skånska husar- och dragon-regementena, för att ur dessa så småningom
utväxa. Utbrytningen från dessa eger rum under det sjunde
öfvergångsåret.
4. Ofvan nämnda nyuppsatta regementens behof af officerare fylles
att börja med till hufvudsaklig del genom öfverflyttningar från Skånska
husar- och dragon-regementena.
5. De nyuppsatta rytteri-regementena erhålla under de sju första
åren hästar från Skånska husar- och dragon-regementena.
6. De vid öfvergångstidens början på stat varande officerare äro
skyldige att anskaffa och underhålla hästar efter nu gällande grunder,
under det att de officerare, som vid tiden, då härordningen träder i
kraft, äro öfver stat, erhålla, då de sedermera uppflyttas till lön, en häst
af staten på de vilkor, som i härordningen stadgas.
7. Öfvergången i öfrig! ordnas efter den plan, som finnes angifven
i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 4.
§ 18.
Vid artilleriet gälla för öfvergången följande grunder:
1. Från hvardera af de nu befintliga 3 regementena öfverföres
genast vid öfvergångstidens början på hvart och ett af de 3 nya fältartilleriregementena
en fältdivision, samt dessutom från Svea och Göta
regementen till fästnings- och positions-artilleriet de nuvarande fästningskompanierna.
2. Till ett af de nya fältartilleriregementena öfverföres likaledes
stambatteriet å Gotland.
3. Med de öfverflyttade batterierna öfverföres äfven det antal hästar,
som för närvarande å dessa batterier är placeradt.
4. Officershästarne uppsättas samtidigt med tillsättningen af de nya
regementsofficersplatserne.
5. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven
i eu vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 5.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft.
*
7
50
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
*
§ 19.
Vid ing eniör trupp erne gälla för öfvergången följande grunder:
1. Den nuvarande fortifikationens delning i 2 nya ingeniörregementen
tillgår på så sätt, att det ena ingeniörregementet af kaptensoch
löjtnants-beställningarna erhåller så mycket större antal, som det
nämnda regemente tilldelade fältsignalkompaniet betingar; att majorsbeställningarna
delas lika mellan båda regementena; samt att öfverstebeställningen
och en öfverstelöjtnantsbeställning tilldelas det ena samt
två öfverstelöjtnantsbeställningar det andra regementet. Underofficersplatserne
fördelas på så sätt, att det ena regementet får 1 fanjunkare
och 1 sergeant mer än det andra regementet, oberäknadt det antal underbefäl,
som tillsatts för fältsignalkompaniets räkning.
2. Öfver gången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven
i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 6.
§ 20.
Vid trängen gälla för öfvergången följande grunder:
1. Inspektör för trängen tillsättes vid öfvergångens början.
2. Trängen uppsättes till största delen under de tre första öfvergångsåren,
men blir ej i sin helhet uppsatt förr än under fjerde perioden.
3. Under de 3 första perioderna förläggas af trängens sex bataljoner
två och två tillsammans i afvaktan på, att nödiga byggnader hinna
uppföras å trängens alla förläggningsorter.
4. 3 af bataljonscheferne (majorer) tillsättas vid öfvergångstidens
början; de öfrige vid utbrytningen.
5. Öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven
i en vid denna lag fogad tabell, betecknad med N:o 7.
§ 21.
Vid civilstaten gälla för öfvergången följande grunder:
1. Öfver/ältläkaren, som för närvarande är upptagen på medicinalstyrelsens
stat, qvarblifver der under de tre förste perioderne, men öfverflyttas
jemte för honom uppförda löneförmåner på landtförsvarets stat
under fjerde perioden.
2. Fältläkarne tillsättas samtidigt med generalbefälens ordnande.
3. Fegementsläkarne å de nya regementena tillsättas samtidigt med
regementscheferne.
51
Bil, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
4. I händelse ett nyuppsatt regemente, som under första delen af
öfvergångstiden öfvats tillsammans med ett gammalt regemente, vid utbrytningen
från detta senare icke genast förses med regementschef, får
det nya regementet dock alltid samtidigt med utbrytningen en af sina
läkareplatser, vare sig regements- eller bataljons-, tillsatte.
. Tillsättningen af de nya förste bataljonsläkarebeställningarna eger
rum samtidigt med regementsoflfcersgradens fullständiga uppsättande,
6. Tillsättningen af de nya andre bataljonsläkarebeställningarna sker
efter samma grunder som tillsättningen af förste bataljonsläkarne.
7. Extra läkarne tillsättas efter den grundsatsen, att tillökningen
fördelas någorlunda jevnnt under hela öfvergångstiden.
5. I afseende på regementshästläkarne följes samma princip som i
fråga om regementsläkarne, eller att de tillsättas samtidigt med regementscheferne.
9. En regementshästläkare, afsedd att tjenstgöra vid remonteringskominissionen,
tillsättes genast vid öfvergångstidens början.
10. Bataljonsliästläkarnes tillsättning ställes i samband med regementsofficersgradens
uppsättande.
11. Oexaminerade sqvadronshästläkares platser indragas i mån af
afgång.
Ö O
12. Extra liästläkarnes tillsättning fördelas någorlunda jemnt under
hela öfvergångstiden.
13. Af fältintendenterne tillsättas fem vid öfvergångstidens början
och den sjette samtidigt med ordnandet af det sjette generalbefälet.
14. Uppsättningen af regementsintendenter vid de nya regementena
eger rum samtidigt med, att för dessa regementen anordnas sjelfständiga
skolor.
15. Zjtredningsförvaltarne tillsättas alle under första öfvergångsåret,
med undantag af den, som är afsedd för det vid öfvergångstidens början
ej anordnade generalbefälet, och med hvars tillsättande anstår, tills
nämnda generalbefäl är bildadt.
16. Förråd''sförvaltarne vid de nya regementena tillsättas samtidigt
med regementsintendenterne; vid trängbataljonerne, som fått sig hvardera
tilldelade två förrådsförvaltara, tillsättes den ene genast vid öfvergångstidens
början, men den andre först, när alla bataljonerna kommit
till sina ordinarie förläggningsorter.
17. Tillsättningen af fältpastorer eger rum samtidigt med generalbefälens
ordnande.
18. Anställandet af regementspastorer börjar, då det sammanlagda
antalet ordinarie regementspastorer och bataljonspredikanter samt fält
-
é
52
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
pastorer sjunkit under det enligt den nya härordningen faststälda antalet
fältpastorer och regementspastorer.
Anställandet af auditör er tager likaledes sin början, när antalet på
gammal stat varande auditörer sjunkit under det enligt den nya härordningen
faststälda antalet.
Regementspastorer och auditörer må dock tidigare antagas, der
tjenstgöringens upprätthållande sådant*kräfver.
19. öfvergången i öfrigt ordnas efter den plan, som finnes angifven
i två vid denna lag fogade tabeller, betecknade med N:ris 8 och 9.
§ 22.
Rekryt och korprals-skolor anordnas på följande sätt:
1. Vid fotfolket:
De regementen, som redan från början få fulltalig rekrytkontingent,
anordna genast sjelfva sina skolor.
Så länge manskapet vid rekryt- och korprals-skolorna vid en arméfördelnings
öfriga regementen icke öfverstiger det antal man, som är
afsedt att ingå i dessa skolor vid ett enskilda regemente, anordnas endast
en skola af hvardera slaget inom hvarje arméfördelning. Sedermera,
och i den mån rekryt- och korprals-skolorna småningom tillväxa
i storlek samt lokaler hinna beredas, ökas antalet af skolor till dess att
hvarje regemente sjelft öfvertager sina skolor.
2. Vid rytteriet:
Från och med första till och med sjette året hafva Skånska husarregementet
och 1 af de nyuppsatta regementena gemensamma skolor,
samt Skånska dragonregementet och det andra af de nyuppsatta regementena
likaledes gemensamma skolor.
Efter de nya regementenas utbrytning under loppet af det sjunde
året har hvarje regemente sina skolor.
Vid alla de öfriga rytteriregementena anordnas redan från början
sjelfständiga skolor.
3. Vid artilleriet:
Från och med första till och med sjette året utbildas de tre nya
fältartillerigementenas skolor i de tre gamla regementenas förläggningsorter.
Efter sistnämnda år flyttas de nya regementena till sina förläggningsorter.
Vid fästnings- och positions-artilleriet bilda regementet och’ bataljonen
sjelfva sina skolor från och med det år, härordningen börjat träda
i kraft.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
53
4. Vid ingeniörtrupperne :
Från och med första året anordnas vid hvardera ingeniörregementet
eu trängskola samt dessutom vid det ena regementet en fältsignalskola.
De .rekryter, som ej erfordras för dessa skolor, bilda vid hvardera regementet
1 fältingeniörskola. Under detta år fortgå dessutom skolorna
med det gamla manskapet i enlighet med nu gällande bestämmelser.
På ofvan nämnda sätt anordnas skolorna ända till sjette året, då vid
det regemente, der fältsignalskola icke linnes, anordnas en fältjernvägsskola.
5. Vid träng en:
Under de fyra första åren hafva lista och 2:dra trängbataljonerna
gemensamma skolor; likaså 3:dje och 5:te; samt 4:de och 6:te bataljonerna.
Från och med femte året öfvas hvarje bataljon å den oih, der
den skall förläggas.
Rep etitionsöfning ärna anordnas på så sätt, att under de två första
åren den gamla stammens öfningar fortgå som hittills, hvaremot under
tredje öfvergångsåret repetitionsöfningar ega rum enligt härordningen, i
hvilka öfningar två klasser beväring skola deltaga under 10 dagar.
Härmed fortfares ända till dess det kan befinnas lämpligt, att de båda
beväringsklasserna deltaga i repetitionsöfningarna under 20 dagar.
§ 24.
Befälets utbildning och skolor anordnas enligt följande grunder:
1. Officersaspiranter kunna antagas till volontärer till och med
den 1 Juni under andra öfvergångsåret.
2. Sista volontärskolan å Karlsborg hålles från sommaren andra
öfvergångsåret till våren påföljande år. Derunder anordnas äfven officers-
och underofficers-kurser för utbildning till värnpligtig!, befäl, för
den händelse volontärer, som härtill gjort sig kompetente, anmäla sig
till genomgående af dylika kurser.
3. Sista kursen vid krigsskolan med underofficerare blifver från sommaren
andra öfvergångsåret till hösten påföljande år, samt första kursen
med värnpligtige underlöjtnanter under fjerde och femte öfvergångsåren.
4. Sommaren under andra öfvergångsåret exerceras skolynglingar
och seminarister för första gången vid regementenas rekrytskolor, hvarjemte
åt de skolynglingar och seminarister, som under nämnda år möjligen
fullgjort hela den föreslagna vapenskyldigheten af 3 månader, be
-
54
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
redes tillfälle att under tredje öfvergångsåret genomgå officers- och
underofficers-kurs till utbildande af värnpligtigt befäl, hvarefter de kunna
utnämnas till värnpligtige underlöjtnanter eller korpraler.
5. De öfningar, som enligt § 42 af lagen om härordningen böra
fullgöras före afläggandet af maturitets-, folkskolelärare- och andra dermed
jemförliga examina, skola från och med fjerde öfvergångsåret vara
uppfylda af dem, som anmäla sig att undergå dessa examina.
§ 25.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
af Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. till Kongl. May.ls Nåd. Prof. N:o 2.
Bil. N:o 1.
Generalstaben.
Plan för öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.
Vid 1. periodens ingång..
fAfeå
1 ^(Tillkomst.
Vid 2. periodens ingång.
i a-/Afgång.............
(Tillkomst..........
Vid 3. periodens ingång.
2 Hfc::::::::::
Vid 4. periodens ingång .
5 «,./Afgång.............
0 ai (Tillkomst..........
Vid 5. periodens ingång .
5 år(
Tillkomst..........
Vid 6. periodens ingång .
1
Offi
c e r a r e
O:
Kaptener
Öfverste. *)
fverstelöj tnanter.
Majorer.
af 1. klass.
af 2. klass.
Löjtnanter.
Summa.
Anmärkningar.
^ i i
1 1 03
10
16
i
8
1
38
*) Chefen för generalstaben är
generalmajor och uppbär lön
på generalitetets stat.
i
3
10
16
1
i
7
1
38
i
3
10
15
2
3
6
2
38
i
3
10
13
7
4
38
_
—
—
1
5
4
z
i
3
10
12
12
—
38
i
3
10
12
12
—
38
i
3
10
12
12
38
Vid öfvergångstidens slut....
Of ver gångs för slaget.
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 lläft
8
opaginerad Kontrollera mot PDF
5G
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Fot
-
Plan för öfvergång från nuvarande
0
f
f
i
C
e
r
a
P
e.
u
ndero
fficerare.
O:
g
eP.
o’
Kaptener,
tö
CD
oq
CD
P
Löjtnanter,
Rege-
ments-
adju-
d
2. d
P
5.
p
p
Sergeanter,
Furirer
vid be- värin-
O
CD
2
Majorer.
CD
<1
CD
P
c-t-
tanter,
PL.
CD
eu p
0-4
CO
P
p
>-i
gen,
w
O
CO
<5
CD
C/5
P
CD
<51
0
p
p
CD
vid beväringen.
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
hQ
<
P
e4-
cd
>-t
B
p:
ct“
p
CD
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
af 1. klass.
af 2. klass.
ch
P
P
P
«-t-
CD
hi
CD EL
< O:
preT.
<1. e-h
p’ p
crq u
CD e-t- ö CD
B
B
P
P
P
PT*
P
hi
CD
oi
o"
CD
<
p:
i-i
P*
crcj
CD
p
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
af 1. klass.
af 2. klass.
►3
*-i
P
CD
j-i
B
B
P
Vid 1. periodens ingång
22
127
48
7 6
194
90
39
28
194
166
43
27
22
194
44
1,144
198
6
349
371
44
60
96
—
1,124
f afgång............
1
2 2
5
8 3
3
4
14
2
9
9
27
1
3
73
18
_
4
14
24
14
—
26
—
—
1 år \ b
(tillkomst.........
1
4
7
12
13
4
16
92
9
4
3
23
50
54
_
_
_
139
—
Vid 2. periodens ingång
22
3 29
50
9 3
203
99
25
30
201
249
25
30
22
121
26
1,135
221
2
385
401
30
60
70
139
1,308
(afgång............
3
4
7
4
1
70
14
_
_
_
15
—
—
10
—
—
1 år i Ö
(tillkomst.........
2
1
2
67
9
27
28
_
_
_
124
—
Vid 3. periodens ingång
22
3 29
50
9 3
205
97
25
30
199
309
30
29
22
51
12
1,113
221
2
412
414
30
60
60
263
1,462
(afgång............
1 1
in 1
_
3
1
4
5
2
1
_
51
12
_
—
13
—
—
20
—
—
2 år i *
(tillkomst ........
1
3
7
63
2
6
57
56
_
_
_
155
—
Vid 4. periodens ingång
22
62S
50
2
206
97
25
29
202
367
30
28
22
_
_
1,108
227
2
469
457
30
60
40
418
1,703
(afgång............
2
6 2
1
2
3
5
16
20
2
_
_
_
1
27
5
—
10
40
—
—
5 år <
(tillkomst.........
6
9
45
31
23
4
52
200
171
_
_
_
543
—
Vid 5. periodens ingång
26
26
49
_
215
142
25
26
228
374
10
26
26
—
_
1,173
279
1
642
623
30
50
—
963
2,588
(afgång ...........
1
13
5
8
10
_
15
1
6
—
—
40
—
—
—
5 år {
(tillkomst.........
—
—
24
—
8
49
—
54
13
—
24
—
—
51
294
305
—
—
—
862
—
Vid 6. periodens ingång
26
26
72
—
210
191
20
26
274
387
—
26
50
—
—
1,308
315
-
930
928
30
10
-
1,825
4,038
1 år afgäng............
(tillkomst.........
—
—
-
—
3
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
6
—
—
—
5
20
5
_
6
_
74
75
—
—
—
186
—
Vid öfvergångstidens slut r
26
26
72
—
196
196
—
26
294
392
—
26
50
—
—
1,304
306
—
1,004
1,003
—
—
—
2,011
4,324
På de indragna regem:a l
—
—
—
—
11
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
28
11
—
—
—
30
4
—
—
45
Summa vid öfvergångs-
2,011
4,369
tidens slut...............
26
26
72
—
207
196
17
26
294
392
—
26
50
—
—
1,332
317
—
1,004
1,003
30
4
—
*) Af militärpersonalen vid de till indragning afsedda truppafdelningarna är befälet vid Hallands infanteribataljon i denim
1 Deraf 6 kårchefer. — 2 Deraf 1 d:o. — 3 Deraf 5 d:o. — 4 Kårchef. — 5 Deraf 4 karchefer. — 6 Deraf 1 d:o. Deraf
Öfver gångsförslaget.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
57
folket ).
Bil. N:o 2.
till deri nya organisationen.
q
1
V
O
P
2
X»
cl
P-
w
ce
OQ
CD
B
CD
B
P
ca
&
Pj
CD
PT4
Enligt gamla staten.
Enligt nya staten.
CO
Enligt gamla staten.
Enligt nya
staten.
CO
O
E?
PD
CD
CD
ca
P"
ce
£
Hd
p:
2. hcj
Pj p:
Trumsla- gare och
s,
p
P
P^
B
g
Korpraler,
Vice korpraler,
<
<5
CD*
CO
P-
B
B
P
ca
P
►i
B
o-
B
sr b
spe''
i n:r,
CO
C
to
OO
rf*
CO
p
p
<
v. bevä-
<
<
o
3
p O:
CO
p
PT4
3
g
CO
p
P
Oq
P
CD
<1
ce
P
P
P
<rt-
CD
p: ce
M-
B
B
p
PT4
PT4
P74
Pi4
3
p
p
O
ringen,
indelte.
O
a'' ^
p
£ s?
3
3
p
O
p
3
3
p
3‘
Oq
CD
P
S- K3
P P
Oq P
CD et- fcj CD
. H
cu
CD
ert-
CD
cn g"
CD CD
P <
• p:
i
P-
P
ca
P
ca
ca
P
ce
CD
CD
p:
CD
afl.kl.
p
i-ts
to
W
p:
CD
t-i
''rq er
CD CD
P <
. jo;
CD
P
CD
ca
PT4
P
?
27
1
219
10
928
76
1,233
_
_
_
_
1,261
1,171
78
46
92
1,171
78
192
856
19,771
23,455
__
23,455
199
1
25
2
98
14
120
39
A
8
14
39
16
304
1,218
13
4
—
10
10
15
15
—
—
950
—
—
24
31
—
194
8
830
62
1,094
10
10
15
15
50
1,175
1,051
39
42
84
1,157
39
176
552
18,553
21,693
950
950
22,643
210
—
-
26
2
98
5
—
—
—
—
—
—
123
21
4
8
13
21
16
294
1,214
—
—
—
1
—
8
8
9
9
—
—
1,140
—
—
-
31
—
168
6
732
57
963
18
18
24
24
84
1,078
928
18
38
76
1,144
18
160
258
17,339
19,979
2,090
2,090
22,069
209
1
—
Öl
4
196
11
139
18
8
16
203
18
32
258
2,358
—
—
—
4
-
48
47
73
73
--
—
675
1,306
—
—
-
30
—
117
2
536
46
701
66
65
97
97
325
1,056
789
—
30
60
941
—
128
—
14,981
16,929
675
3,396
4,071
21,000
205
1
—
100
2
442
28
—
—
—
—
—
—
—
333
—
20
40
369
—
80
—
5,020
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
no
114
160
180
—
...
—
—
1,457
1,773
—
—
13
29
—
17
—
94
18
117
176
179
257
277
889
1,035
456
—
10
20
572
—
48
—
9,961
11,067
2,132
5,169
7,301
18,368
204
3
—
17
—
82
18
—
—
—
—
—
—
—
456
—
10
20
474
—
48
-
7,144
—
—
—
—
-
—
—
—
-
20
17
37
17
—
—
-
-
-
-
—
—
—
—
—
—
1,050
1,838
—
—
48
26
_
_
—
12
—
12
196
196
294
294
980
1,018
—
—
_
_
98
56
:
:
—
2,817
952
2,915
3,182
7,007
10,189
13,104
252
26
\
—
196
196
294
294
980
1,006
_
__
__
42
_
__
1,616
1,658
308
3,490
495
7,502
10,992
12,650
252
—
—
-
—
12
—
12
—
—
—
-
—
12
-
—
-
—
—
-
249
249
—
249
26
—
—
—
12
—
12
196
196
294
294
980
1,018
—
—
—
—
42
—
—
—
1,865
1,907
3,490
7,502
10,992
12,899
252
tabell upptaget i kolumnerna för beväringen.
2 d:o. — 8 Deraf 1 d:o. — 9 Deraf 1 d:o. — 10 Kårchef.
58
jBil. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 2.
Fot
-
Pian för indragning af lifrcgcmentets grenad ierkiir, andra lifgrenadierregementet,
Beräknad afgång å fast aflönade officerare, under
-
Officerare
Underoffi orre.
Löjt- ''
panter
Kap
tener
-
Ser
geanter.
Vid 1. periodens ingång
1 Sr /Afgång..........-
1 ar \ Tillkomst........
Vid 2. periodens ingång
1 är/Afgäng—.........
1 ar /Tillkomst........
Vid 3. periodens ingång
2 år SAfgäne............
^ ar Tillkomst........
Vid 4. periodens ingång
5 år /Afgäng............
0 ^/Tillkomst........
Vid 5. periodens ingång
Tillkomst
Vid 6. periodens ingång
Tillkomst
Vid öfvergångstidens slut
*) Angående Hallands infanteribataljon, se noten under nästföregående tabell.
Ofvergångsförslaget.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
59
folket.
Bil. N:o 3.
Vestgöte regemente, Smålands grenadierbataljon och Yerinlands fältjägarekår*),
officerare, spel och manskap äfvensom å hästar.
S p e ].
Mans
k a
P-
w
0=}
p:
B
P
in
&
P
P
ce
Spel i
Korpraler
Vice-
korpraler
Öfrigt manskap.
O
p5
o
CD
*-<
P-
p:
P
B
CD
P
c-t~
U>
r+
P
B
Cfi
p*
0=5
P
nummer och ti
slagare.
Summa.
5*
eu
CD
CD
volontärer.
indelte.
volontärer.
Volontärer.
Öl
P
B
g
p
ce
p
B
5
30
132
1G7
171
8
171
8
124
2,695
3,177
32
—
G
17
_
13
4
14
4
44
180
—
13
5
24
115
144
158
4
157
4
80
2,515
2,918
19
_
G
17
—
14
2
13
2
42
180
z
1
5
18
98
121
144
2
144
2
38
2,335
2,665
18
1
12
34
_
27
2
27
2
38
360
—
4
4
6
64
74
117
__
117
_
__
1,975
2,209
14
1
G
41
—
54
_
54
—
—
689
:_
14
3
_
23
26
63
_
63
_
_
1,286
1,412
_
3
—
11
—
63
—
63
—
—
912
_
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
374
125
374
—
12
12
249
249
Anmärkningar.
60
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
Bytte
Plan
för öfvergång från nuvarande
Officerare.
Under-
Officerare.
S
P
e
1.
Che-
fer.
Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Rytt-
mä-
stare
Regementsqvartermästare.
Löjt-
nan
ter
Rege-
ments-
adju-
tanter
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
Ser-
gean-
ter
Korpraler.
Summa.
*3
ce
7<3
ce
3
CD
O
et-
ta
»?
3
"Ö
CD
SO
-i
ce
Enligt
gamla
staten.
Enligt
nya staten.
Summa.
Öfverstar.
1 Öfverstelöjtnanter.
SO
M
SO
rr
X
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Stabstrumpetare.
Sqvadronstrumpetare. j
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Vid 1. periodens ingång
7
i
7
7
47
9
8
47
25
7
7
47
219
47
152
—
—
199
1
49
94
143
—
—
—
—
144
_
_
_
2
_
_
2
_
_
_
20
_
2
3
__
_
_
_
4
11
_
_
_
_
_
_
1 är /Tillkomst.......
—
—
—
-
2
1
—
3
20
—
—
—
4
3
10
32
—
3
—
~
—
3
4
2
—
—
Vid 2. periodens ingång
7
i
7
7
47
10
8
48
45
7
7
27
221
49
152
10
32
243
4
45
83
128
3
4
2
9
141
_
—
1
_
2
—
—
_
2
—
—
15
_
—
3
--
_
—
—
7
10
—
_
-
—
—
—
1 år /Tillkomst........
—
-
~
—
1
2
—
1
18
—
—
—
—
—
5
10
33
—
3
—
—
—
4
6
—
—
—
Vid 3. periodens ingång
7
i
6
7
46
12
8
49
61
7
7
12
223
49
154
20
65
288
7
38
73
in
7
10
2
19
137
1
—
2
_
3
—
—
2
5
—
—
—
___
—
5
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
_
—
2 år /Tillkomst........
—
i
—
1
-
4
—
4
17
1
—
—
—
3
6
20
42
—
—
—
—
—
15
14
3
—
—
Vid 4. periodens ingång
6
2
4
8
43
16
8
61
73
8
7
—
226
52
155
40
107
354
7
26
49
75
22
24
5
51
133
1
2
_
8
—
—
_
12
—
7
—
_
4
12
—
—
—
—
18
40
—
—
—
—
—
—
5 år /Tillkomst........
—
1
—
2
5
11
—
15
3
2
—
—
—
9
13
50
103
—
1
—
—
—
22
24
8
—
—
Vid 5. periodens ingång
5
3
2
10
40
27
8
66
64
10
—
—
235
57
156
90
210
513
8
8
9
17
44
48
13
105
130
_
_
2
_
2
_
_
_
_
_
_
_
_
2
13
_
_
—
_
8
9
_
___
_
_
_
_
5 är /Tillkomst........
—
2
—
2
3
2
2
6
—
—
—
—
5
13
50
84
—
2
—
—
6
2
7
—
—
Vid 6. periodens ingång
5
5
-
10
40
30
10
68
70
10
—
—
248
60
156
140
294
650
10
—
—
—
50
50
20
120
130
4
1 ar /Tillkomst........
2
3
10
11
—
—
Vid öfvergångstidens slut
5
5
—
10
40
30
10
70
70
10
—
—
250
60
155
150
305
670
10
—
—
—
50
50
20
120
130
Ofver g ting sförslaget.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
61
Bil. N:o 4.
r i c t.
V
till den nya organisationen.
M a
n s k
a p
.
H ä
S t
a
r.
Enligt gamla staten.
Enligt
ny staten.
Rust
Stam-
Korpraler.
Vice korpraler. {
Volontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vice korpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Summa.
Officers-,
- och Roteh&lls-
I ständig tjenstgöring.
I depot.
Utackorderade.
Summa.
Anmärkningar.
155
165
131
3,829
1,280
—
—
—
4,280
>) 474
3,574
921
_
_
4,969
'') Häraf 14 för regementsstallmästare.
13
8
50
310
—
—
—
_
_
8
467
336
2) Häraf 4 för regementsstallmästare. j
“
—
—
—
420
—
—
12
511
94
310
—
3) Häraf 6 för regementsstallmästare. |
4) För regementsstallmästare.
42
157
81
3,519
3,899
—
420
420
4,319
CO
T*
3,107
1,096
94
310
5,085
15
12
40
304
—
—
—
—
—
11
185
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
415
—
—
14
—
114
163
63
-
27
145
41
3,215
3,528
—
835
835
4,363
'') 481
2,922
1,210
257
373
5,243
30
34
41
598
—
—
—
—
_
29
348
_
_
8
—
—
—
—
—
78
537
—
—
34
—
294
163
-
97
111
—
2,617
2,825
78
1,372
1,150
4,275
'') 486
2,574
1,504
420
365
5,349
55
69
—
958
—
—
—
—
___
2) 67
815
_
_
—
—
—
—
—
175
1,249
—
—
81
—
879
180
243
—
42
42
—
1,659
1,743
253
2,621
2,874
4,617
500
1,759
2,383
600
608
5,850
42
42
-
1,192
—
—
—
—
_
3) 16
1,288
_
_
_
—
—
—
167
1,363
—
—
36
82
—
1,658
—
—
—
—
467
467
420
3,984
4,404
4,871
520
471
2,465
600
2,266
6,322
—
—
—
154
—
—
—
—
—
4) 4
155
_
_
_
_
H
—
—
—
280
—
—
4
—
—
—
353
—
-
—
—
313
313
120
4,264
4,684
4,997
520
316
2,465
600
2,619
6,520
62
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
A r t i 1-
Plan för öfvergång från nuvarande
Offi
c e
rare.
Underofficerare.
S P
iligt gamla
staten.
O:
<3
Q
►1
p
1
O:
CD
*-i
oo
CD
3\
a
p
e
c-t-
m
Majorer.
Kap-
tener
Löjtnanter
Underlöjtnanter.
Summa.
Styckjunkare.
Ser-
geanter
Konstaplar.
Summa.
Regementstrumpetare.
E
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Stabstrumpetare.
Batteritrnmpetare.
Afdelningstrumpetare.
Summa.
Vid 1. periodens ingång
3
6
12
37
47
75
54
234
84
ISO
214
_
6
30
91
127
—
—
—
—
—
_
_
20
—
—
_
—
_
—
—
6
4
17
_
1 är j Tillkomst.......
—
~
—
2
—
4
20
—
—
—
5
40
58
—
3
—
—
—
—
Vid 2. periodens ingång
3
6 '')
12
39
47
79
20
34
240
84
135
40
58
318
3
—
26
74
100
—
—
—
—
2
5
—
19
—
3
—
—
—
—
—
—
3
19
—
—
—
—
1
3
7
22
—
—
3
4
18
40
Vid 3. periodens ingång
3
■6
12
40
48
81
42
15
247
84
139
58
98
379
3
—
23
55
78
—
—
—
—
3
5
—
15
—
6
4
—
—
—
—
—
9
33
—
* ar /Tillkomst........
—
1
—
2
6
5
27
—
—
6
11
35
78
Vid 4. periodens ingång
3
7 '')
12
42
51
81
69
—
267
84
146
93
176
499
3
—
14
22
36
—
—
—
—
5
—
—
—
—
7
4
—
—
—
—
—
14
22
—
0 ar /Tillkomst........
4
1
5
9
7
13
19
—
—
13
36
64
134
—
3
—
—
—
—
Vid 5. periodens ingång
7
8 '')
17
51
53
94
88
—
321
90
178
157
310
736
6
—
—
—
—
, « /Afgång...........
-
0 ar /Tillkomst........
—
1
1
11
7
12
12
—
—
17
36
57
116
Vid 6. periodens ingång
7
9>)
18
62
GO
106
100
—
365
107
214
214
426
593
6
—
—
—
—
1 ar /Tillkomst........
-
—
4
1
1
1
-
—
—
4
9
11
25
Vid öfvergångstidens slut
7
9 '')
22
63
61
107
100
—
372
in
223
225
451
1,012
6
—
—
—
—
Öfver gångsförslag et.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
63
Bil. N:o
1 e r i e t.
till den nja organisationen.
e 1.
M a
n s
k
a p
.
Häst a r.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten
Summa.
Enligt gamla
staten
Enligt nya
staten..
Summa.
Officers-
Stam-
Utackorderade.
Xegde.
S u m ma.
af 1. klass. 1
af 2. klass. |
af 3. klass.
af 4. klass. |
Summa.
1. konstaplar.
2. konstaplar.
Batterihandtverkare.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vice konstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
—
—
—
—
—
127
141
238
60
3,034
3,473
_
_
_
3,473
42
680
505
1,227
*) Häraf 1 regementschef.
—
—
—
—
—
—
64
101
38
1,150
_
_
_
_
_
3
_
_
6
6
9
10
—
—
—
—
—
—
in
1,179
—
—
102
—
73
—
6
6
9
10
31
134
77
137
22
1,884
2,120
in
1,179
1,290
3,410
39
782
—
578
1,399
—
—
—
—
—
—
46
85
12
851
__
_
_
__
_
___
—
7
8
10
—
—
—
—
—
—
—
89
1,031
—
-
—
97
—
79
—
6
13
17
20
56
137
31
52
10
1,033
1,126
200
2,210
2,410
3,536
39
879
_
657
1,575
—
—
—
—
—
—
31
52
10
1,033
9
12
11
14
—
—
—
—
—
—
—
93
1,112
—
—
2
182
-
218
—
15
25
28
34
102
141
—
—
—
—
-
293
3,322
3,615
3,615
41
1,061
—
875
1,977
10
12
12
12
—
-
—
—
—
—
—
115
725
—
—
15
232
40
307
—
25
37
40
46
148
154
-
—
—
—
—
408
4,047
4,455
4,455
56
1,293
40
1,182
2,571
1
6
3
5
—
85
270
—
-
3
95
15
105
—
26
43
43
51
163
169
—
—
—
—
—
493
4,317
4,810
4,810
39
1,388
55
1,287
2,789
3
—
—
8
32
—
—
7
6
5
15
-
29
43
43
51
166
172
—
—
—
—
—
501
4,349
4,850
4,850
66
1,394
60
1,302
2,822
Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
9
64
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Ingeniör
Plan för öfvergång från nuva
-
Vid 1.
1
Vid 2.
1
Vid 3.
2
Vid 4.
5
Vid 5.
5
Vid 6,
1
periodens ingång
„ /Afgång ........
^/Tillkomst .....
periodens ingång
år
/Afgång - (Tillkomst
periodens ingång
år
/Afgång ..
/Tillkomst
periodens ingång
år
/Afgång ..
(Tillkomst
periodens ingång
å /Afgång ........
ai /Tillkomst .....
periodens ingång
år
Afgång ..
Tillkomst
Officerare.
Und.
-offic:
re.
Sp
Öfverstar.
Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Kap-
tener
Cfc
''<=
CD
B
CD
B
£
<
03
B
CD
►-i
3
Sfi:
CD
03
CD
Töjt-
nanter
Underlöjtnanter.
Summa.
p
B
C
B
pr
p
B
CD
Ser-
geanter
Korpraler.
Summa.
Regementstrumslagare.
Enligt gamla
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Fältmusikanter.
Spel i nummer och
trumslagare.
Summa.
i
i
4
13
6
13
13
ii
62
18
36
_
54
_
_
14
14
6
—
—
—
—
2
—
-
4
5
—
—
2
3
18
18
—
2
—
—
—
i
i
4
15
6
_
17
18
4
66
20
39
18
18
95
2
—
8
8
5
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
17
24
—
—
—
—
—
i
i
4
15
6
21
18
2
68
20
43
35
42
140
2
—
3
3
3
—
—
—
—
—
2
—
3
—
—
1
2
10
40
—
—
—
—
—
i
i
4
15
8
—
24
18
—
71
21
45
45
82
193
2
-
—
—
i
i
—
1
3
—
3
—
—
6
9
10
20
—
—
—
—
—
2
2
4
.16
11
—
27
18
—
80
27
54
55
102
238
2
—
—
-
—
1
1
—
1
—
1
—
-
—
4
6
6
20
—
—
—
—
—
2
3
6
16
12
—
28
18
—
84
31
60
61
122
274
2
-
—
—
—
—
-
—
-
—
-■
—
—
1
1
-
2
—
—
-
—
-
2
3
5
16
12
—
28
18
—
84
32
61
61
124
278
2
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut
Ofver gångsfur slaget.
Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.
65
trupperne.
rande till den nya organisationen.
e 1.
M
ans
k,a
P.
Hästar.
Enligt nya
Enligt gamla
Enligt nya
staten
staten.
staten.
CZ3
O:
03
o
CO
P
P
P
B
*
o’
<1
03
ce’
e-t-
P
03
B
Sts
P
ce
CTQ
B
H-1
£
B
O
S"1
C
B
0
B
ce
H
B
B
B
►d
t=s
g
B
o
B
P
P
klass.
klass.
klass.
B
P
p
ce
45
P
ce
P:
ce
J-i
p
ö
CD
t*
B
P
►B
P
ce
Pu
P
ce
3
p
?
14
50
46
14
716
826
_
_
826
6
30
300
336
10
14
7
179
4
2
4
225
—
—
—
20
—
—
4
2
4
10
20
40
32
7
537
616
—
225
225
841
6
50
300
356
_
_
_
_
_
16
10
7
179
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
1
—
__
—
—
—
—
52
173
—
—
—
20
—
—
5
5
5
15
20
24
22
—
358
404
52
398
450
854
6
70
300
376
_
_
_
__
_
24
22
_
358
—
1
4
—
—
—
—
—
—
—
67
383
—
—
—
—
—
—
5
6
9
20
22
—
—
-
—
—
119
781
900
900
6
70
300
376
1
—
3
—
—
—
—
—
—
—
27
223
—
—
2
50
—
-
6
6
12
24
26
—
—
—
—
—
146
1,004
1,150
1,150
8
120
300
428
—
—
—
—
—
—
—
t
—
—
32
239
—
—
2
10
—
—
6
6
12
24
26
—
—
—
—
—
178
1,243
1,421
1,421
10
130
300
440
6
6
12
| 24
26
O i 1
186! 1,314
1,500
1,500
10
130
300
440
Bil. N:o 6.
Anmärkningar.
|
66
Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 2.
Trän
-
Plan för genomförande
Officerare.
Underofficerare.
O:
Kaptener
w
CD
oq
CD
Löjtnan-
ter
w
CD
Sergean-
ter
B
CIQ
O:
CD
CD
H
CD
p
P
p
e-t-
CO
t-Q
P^
sJ
CD
to P
CO
P
g •
p
B
p^
O
Summa.
co
*
P
SP
P
CD
CD
O ’
M-
S
p
v1
to
E
p
P
<s
CD
H
3
p:
co
c+-
p
•-i
h-t
p"*
DO
00
to
P?
P
CD
CD
t* |
>—'' eu
p *-<•
co p
CO Ct- * P
P
CD
3
P
P
p
-i
CD
m
S
p"*
oo
co
to
E
p"
CD
I-*
P
CD
Vid 1. periodens ingång ..................
_
"-{äS.—
1
—
3
7
6
—
6
12
3
—
18
36
30
54
—
Vid 2. periodens ingång ................
1
—
3
7
6
_
6
12
3
38
18
36
30
54
138
WÄsr:::::::::::::-::::::::
—
—
—
—
6
—
12
6
—
—
—
18
25
42
—
Vid 3. periodens ingång
1
—
3
7
12
_
18
18
3
62
18
54
55
96
226
2 äl /Tillkomst .............
5
12
30
0
0
12
66
12
67
24
120
Vid 4. periodens ingång........
1
3
12
12
24
3
85
24
277
5 ..............
—
3
—
—
6
—
—
6
3
—
6
24
23
30
—
Vid 5. periodens ingång
1
3
3
12
18
30
30
0
103
30
90
90
150
360
5 äl /Tillkomst ..........
—
—
—
—
—
-
—
—
—
5
—
—
—
30
—
Vid 6. periodens ingång ......
1
3
3
12
18
_
30
30
6
103
30
90
90
180
390
i «r/Afgång ...........................
1 ai /Tillkomst.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut..................
1
3
3
12
18
_
30
30
6
103
30
90
90
180
390
Öfve r g å ngsfö r sia g et.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
67
af trängens organisation.
Spel.
Mansk
ap.
Hästar.
Anmärkningar.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
0
01
0
<T>
ce
1
Stam-
Legda.
Summa.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*) Inspektör för trängen.
—
—
—
—
—
—
.—
—
_
_
_
6
6
6
—
—
210
—
7
120
—
—
6
6
6
18
—
210
210
7
120
—
127
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
6
—
—
—
195
60
—
—
6
12
6
24
—
405
405
7
180
—
187
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
100
160
—
60
90
—
6
12
6
24
100
565
665
7
240
90
337
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
6
—
102
218
—
3
—
90
—
6
12
12
30
202
783
985
10
240
180
430
6
—
—
—
8
7
—
—
—
—
—
12
12
12
36
210
790
1,000
10
240
180
430
12
12
12
36
210
790
1,000
10
240
180
430
68
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
Civil
-
Plan för öfvergång från nuva
-
Fältläkarekåren.
Hästläkare-
kåren.
Intendenturen.
Eklesiastik-
staten.
O:
<T
cd
p;
P?
tf?
P
CD
P-
PS
K
P
CD
w
CD
Oq
CD
3
CD
P
p
CD
M
tö
P
pT
O
P
CD
p:
P
H
CD
tö
w
p
gT
o*
P
P =
t*T*
P
M
CD
K
X
M-
•-1
P
P:
PV
P
s
CD
P
M
E
tö
X
e-t-
>-l
P
p:
>7"
P
M
CD
P
M5
ti)
E
CO
p
B
B
p
CD
os
CD
B
CD
3
M~
CD
P*
p:
M~
p:
p
H
CD
tö
P
P
o’
P
CD
P
p:
e-t-
p:
~-
P
*1
CD
tö
X
M-
>-i
P
P-
p:
M-
5*
p
CD
CO
P
<1
P
>-s
o
p
C/)
B"
p:
CD
M-
P =
fr''
p
CD
o
CD
M
P
g.
B* P*
p: CD
CD H
M\ p
5? o-
S CD
C? >P
? <
P
P-;
*1
O
p
CD
Q
CD
P
CD
P
5’
CD
P
P- CD ,
B
O:
CD
i-l
pt
P*
M-
CC
B
P-i
CD
B
p:
e-t- M. 1
g- o
CD O
B 3- Pj
CD Ms
3 P:
<rt~ CD
CD g- M B^
p*
CTQ
CD
1
CD
CK?
CD
B
CD
3
DO
P*
CD
B
P^
CD
B
M“
CD
cj
CD
a-
5.
B*
0=?
CD
Os
M
<1
P
P
H
CD
Hd
O:
H
po
—
O?
M
<
P
P~
CD
zn
B
B
B
p
Hd
s»
M-
"3
P
M-
o
-1 ■
CD
cd"
B
B S-
CD Ms
3 O:
M- ^
■5 £
P
P
o °
3 g-
CD CD
i-l
• i-l
CD
Cfc?
CD
1
Sö
CD
CR
CD
B
CD
B
ct-
►o
p
CD
ct-
O
CD
M
w
p
p"
*0"
B
h
0
P--
p
B
a
j-i
CO
B
B
B
p
Vid 1.
Periodens ingång
_
33
32
29
17
30
141
11
3
_
40
7
1
1
1
1
34
1
33
71
_
—
32
4
36
1 år
(Afgång............
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
cd
1—i
P
16
2
(Tillkomst.........
—
5
1
2
7
—
—
—
1
12
1
3*
Oj
*-s
—
—
b
3
7
—
b
—
—
—
—
0=5
Vid 2. periodens ingång
—
5
34
34
35
17
30
155
12
15
1
p
CD
CD
1
1
6
37
8
49
102
5
—
30
4
39
1 år
(■Afgång------------
(Tillkomst.........
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
(Tf-
er
p
3
gOo
P
—
—
—
—
—
—
2
“
Vid 3.
periodens ingång
—
5
34
34
35
17
31
156
12
16
1
<T+-
P
P
P
1
1
6
37
8
49
102
5
—
28
4
37
(Afgång............
\
P
Cfc?
4
1
2 år
(Tillkomst.........
—
—
—
—
1
—
1
—
—
~
1
P:
CD
P
Cfc?
Vid 4.
periodens ingång
—
5
34
34
35
17
32
157
12
16
2
&
t*r
p
—
1
1
6
37
8
49
102
5
—
24
3
32
5 år
(Afgång............
—
_
—
2
2
—
—
—
—
—
—
*-l
CD
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
3
—
(Tillkomst..........
1
1
9
6
3
1
2
—
3
5
1
3
—
—’
—
1
7
1
14
—
1
11
—
—
—
Vid 5.
periodens ingång
1
6
43
38
36
18
34
176
15
21
3
P
P
_
1
1
7
44
9
63
126
6
11
14
—
31
5 år
(Afgång............
_
_
—
_
2
—
—
—
_
_
_
cfc
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
10
—
—
(Tillkomst.........
—
—
2
3
5
1
5
—
2
—
2
CD
p:
—
—
—
—
3
—
2
—
—
10
—
—
—
Vid 6.
periodens ingång
1
6
45
41
39
19
39
191
17
21
5
5.
P’
—
1
1
7
47
9
65
130
6
21
4
—
31
1 år
(Afgång...........
(Tillkomst.........
—
—
-
1
1
1
3
1
1
.-
—
3
1
Cfc?
P
t-tj
Q-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
—
Vid öfvergångstidens slut
1 1
6
45
41
41
20
40
195
17
24
6
CO
CO
CD
—
1
1
7
47
9
65
130
6
23
2
—
31
*) Civilpersonalen vid de regementen och kårer, som skola indragas, upptages å särskild tabell, bil. 9. Civile tjenste
Ofvergångsförsla get.
Bil, till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
69
staten*).
Bil. N:o 8.
rande till den nya organisationen,
Auditörs
staten.
öfrige civile embets- och tjensteman
Handtverkare
munnen vid Gotlands nationalbeväring hafva hänförts till närmast jemförliga grader i tab. 8.
70
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Bil. N:o 9.
Civilstaten,
vid lifregementets grenadierkår, andra lifgrenadierregementet, Yestgöta
regemente, Smålands grenadi er!) åtal,jon, Vennlands fältjägarekår samt
Hallands infanteribataljon.
Beräknad afgång under öfvergångstiden.
, Regementsläkare.
M
CT4
SO
£
o"
tf
ce
Sa
o
3
2. bataljonsläkare.
Summa.
Regementsintendenter.
Regementspastorer.
Regementsauditörer.
Gevärshandtverkare.
Förrådsförvaltare.
Bataljonspredikant.
Anmärkningar.
Vid 1. periodens ingång ...
>)7
2
3
12
3
5
5
u
4
1
’) Deraf 1 vid krigsskolan
1
_
HH
och 1 på Karlsborg.
1 är {Tillkomst..........
—
—
—
—
_
_
_
Pu
P
P.
P
P
Vid 2. periodens ingång ...
6
2
3
11
3
5
5
n
P
CO
CD
C/3
*-1’
*-**
1 år {Tillkomst........
B
B
Vid 3. periodens ingång ...
6
2
3
11
3
5
5
u
p
p
p
p
*-+i
1
1
er?
1 {Tillkomst..........
p>
p°
CTQ
crq
Vid 4. periodens ingång ...
6
2
3
11
3
4
4
u
—
—
1
1
1
o i {Tillkomst____
Vid 5. periodens ingång ...
5
2
3
10
3
3
3
u
1
1
1
1
1
1
4
o a''r
Vid 6. periodens ingång ...
4
1
2
7
2
2
2
7
, .-/Afgång .............
1
1
1
1 är {Tillkomst ........
Vid öfvergångstidens slut..
4
1
2
7
1
1
6
Öfvergångsförslaget.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
1
✓
Utdrag af protokollet öfver landtför svars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den
8 Januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Tiiemptander,
Ryding.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde i
underdånighet:
Det ofullständiga skick, hvari landets försvarsväsende, efter årtiondens
oförtrutet men fruktlöst arbete på dess förbättrande, allt fortfarande
befinner sig, manar mig att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning
nu framlägga ett nytt förslag till härväsendets ordnande. Dessförinnan
anhåller jag dock att få i minnet återkalla de olika grunder, hvarpå
närmast föregående förslag hvilat, då derigenom torde klarast framstå
de skäl, som för mig varit bestämmande, då jag nu går att tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t öfverlemnandet till Riksdagen af detta nya förslag.
Det är nu snart sexton år sedan den nya representationen för första
gången sammanträdde till allmänt riksmöte, och det är likaledes sexton
Bill. till Eiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 A/d. 2 Häft. 10
2
Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 2.
år sedan denna samma representation för första gången företog frågan
om landtförsvarets ordnande till behandling. Det var nemligen vid 1867
års Riksdag, som en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t ingick, i
hvilken förklarades: »nationen han aldrig med tillräcklig säkerhet och erforderligt
lugn häng ifra sig åt sin inre fredliga utveckling förrän frågan
om betryggandet af dess yttre sjelfständighet ''på ett tillfredsställande sätt
biff vit löst.» I samma skrifvelse uttalade Riksdagen såsom sin åsigt, att
svenska armén borde bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt
beväring, men anhöll i underdånighet, att Kongl. Maj:t- vid uppgörandet
af nådigt förslag till arméns organisation täcktes taga i öfvervägande,
om och på hvad vilkor det på rote- och rusthållare hvilande besvär
måtte kunna lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser
fördelas. Kongl. Maj:t fann då för godt att af de två i den
underdåniga skrifvelsen antydda alternativ välja det, som gick ut på
lindringar för rust- och rotehållare, samt framlade på den grund till
1869 års Riksdag ett förslag, som förutsatte indelningsverkets bibehållande,
men med en del förändringar till förmån för nyssnämnda rustoch
rotehållare. Riksdagen svarade emellertid, dels att de föreslagna
lindringarna enligt dess tanke i sjelfva verket icke voro några lindringar
samt dels att de skulle komma att verka olika i olika trakter, hvadan
Riksdagen ej ansåg sig kunna bifalla hvarken den föreslagna organisationen
eller den i samband dermed föreslagna värnpligtslagen. Någon
antydan om, huru Riksdagen ville hafva försvarsväsendet ordnadt, förekom
denna gång ej i den underdåniga skrifvelse, som besvarade den
Kongl. propositionen.
Det politiska osäkerhetstillståndet i början af 1870-talet manade
emellertid att snart åter vädja till representationen, för att få försvarsväsendet
stärkt, hvadan Kongl. Maj:t för 1871 års lagtima riksdag åter
framlade ett förslag till försvarets ordnande, bygdt på indelningsverkets
grund, men med uteslutande af de lindringar, som två år förut förklarats
ej göra skäl för ett dylikt namn. Förslaget föll på olika beslut
i Riksdagens båda kamrar, af hvilka den andra redan då uttalade sig
för indelningsverkets upphörande inom 15 år, och för en af statsverket
aflönad stamtrupps uppsättande i dess ställe. I följd af de olika beslut,
som Riksdagens båda kamrar nu fattade, kom någon underdånig
skrifvelse, egnad att tjena till ledning för framtida förslag, ej att aflåtas,
och Kongl. Maj:t, som emellertid fortfarande ansåg den politiska ställningen
vara af beskaffenhet att mana till frågans skyndsamma afgörande,
fann sig derför också oförhindrad att till den, samma år utlysta, urtima
Riksdagen framlägga ännu ett förslag grundadt på indelningsverket, men
med införande af åtskilliga lindringar i den anda, första kammaren vid
3
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
den förra lagtima Riksdagen påyrkat. Äfven detta förslag föll emellertid
på olika beslut inom de båda kamrarna, och frågan om försvarets ordnande
fick derefter hvila i tvenne år, tills den vid 1873 års riksdag
ånyo upptogs, denna gång från Riksdagens egen sida genom en underdånig
skrifvelse.
Alla hittills af Kongl. Maj:t afgifna förslag hade varit grundade på
den indelta arméns bibehållande, men i nyssnämnda underdåniga skrifvelse
förklarade Riksdagen bestämdt, att den ansåge indelta arméen
hvarken tillräcklig för landets försvar eller lämplig såsom befälsstam
för en armé, bestående af värnpligtige, samt att den antoge, att Kongl.
Maj:t skulle afgifva förslag till ny organisation af landets försvarsväsénde,
grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten
och med eu befälsstam, bildad ur de värnpligtiges led mot den ersättning
af statsverket, som kunde blifva erforderlig. I sammanhang härmed
anhölls äfven, att den njm arméorganisationen skulle träda i verkställighet
först sedan stadgande!! om rustnings- och roteringsbesvärens
samt grundskatternas afskaffande blifvit af Konung och Riksdag antagna.
Stödjande sig på detta af Riksdagen gjorda uttalande lät Kongl.
Maj:t utarbeta och till 1875 års Riksdag framlägga ett förslag, som var
grundadt på rustnings- och roteringsbesvärens upphörande och en »vidsträcktare
tillämpning af den allmänna värnpligten», hvarom i den underdåniga
skrifvelsen var ordadt, och hvilket förslag skulle komma till
utförande först sedan beslut angående grundskatternas afskrifning blifvit
fattadt. Men det oaktadt lyckades icke heller detta förslag tillvinna sig
Riksdagens bifall. Kongl. Maj:t beslöt då att försöka föra frågan gradvis
framåt mot det rena värnpligtssystem, hvarpå det år 1875 framlemnade
förslaget hvilade, samt lät för sådant ändamål uppgöra ett öfvergångsförslag
till den då föreslagna härordningen, för att visa, huru en sådan
öfvergång på 15 år skulle i jembredd med skattefrågans ordnande kunna
verkställas, och föreslog vid 1877 års Riksdag en kortare utsträckning
af de värnpligtiges öfningstid i sammanhang med en börjande afskrifning
af indelningsverket, hvarå vid flerfaldigt tillfällen yrkats, men äfven
nu utan att för sin framställning lyckas ernå Riksdagens bifall. Någon
underdånig skrifvelse med bestämdt uttalande af Riksdagens åsigter kom
visserligen icke heller nu till stånd, då båda kamrarna stannade i olika
beslut, men hvad den andra kammaren för sin del åstundade, i afseende
på försvarets ordnande, framgick med bestämdhet af ett i denna
kammare vid 1878 års Riksdag afgifvet och der äfvenledes godkändt förslag,
enligt hvilket en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp, tillsammans
med eu i högst 90 dagar öfvad beväring ansågs vara den
grundval, på hvilken landets försvar borde hvila. Efter denna tid har
4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 2.
icke något fullständigt härordningsförslag varit hos Riksdagen under
ompröfning.
Af denna kortfattade redogörelse för de skiftande arméförslag, som
af den nya representationen behandlats, och för de olika beslut, som
dervid fattats, framgår ett sakförhållande emellertid otvetydigt, nemligen
det, att Kongl. Maj:t ej lyckats vinna Riksdagens bifall hvarken för förslag,
som varit »bygda på indelningsverkets grund», eller för sådana,
som afsett »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,
och såsom min uppfattning tvekar jag ej heller att inför Eders Kongl.
Maj:t uttala, att lika omöjligt som det synes mig vara att, med den utvidgning
och den utbildning, som de europeiska staternas arméer nu
vunnit, kunna »på indelningsverkets grund» bygga ett betryggande försvar,
utan att samtidigt äfven, medelst ökade öfningar för beväringen,
taga i anspråk »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,
lika omöjligt torde det äfven nu vara att kunna vinna landets bifall för
ett härordningsförslag, uteslutande bygdt på allmän värnpligt; — en Tioårig
fred förer ej gerna med sig sådana lärdomar, som erfarenheten
oftast visat, att olyckligt utförda krig först kunnat bringa till mognad.
Under sådana förhållanden torde nu endast en enda väg för Kongl.
Maj:t qvarstå oförsökt, och det är ett vädjande till systemet: stam, anskaffad
på frivillighetens väg och af statsverket aflönad, samt beväring, och
då det måste antagas att en allvarlig önskan förefinnes hos Riksdagen
att bringa den långvariga striden om försvarsväsendets ordnande till ett
slut, synes mig derföre ett förslag, uppgjordt i det syfte Riksdagen i
underdånig skrifvelse af den 24 Maj 1873 sjelf angifvit, svårligen kunna,
åtminstone till sina hufvudgrunder, af Riksdagen nu förkastas.
Det är af dessa skäl, och då dessutom äfven ett sådant system kan
medgifva en icke oväsendtlig förbättring af vårt nuvarande försvarsväsende,
som jag vågar tro, att alle nu kunna och böra förena sig om
hufvudgrunderna af det förslag till härordning, som blifvit af den senast
församlade landtförsvarskomitén utarbetadt, äfven om det för mången
skulle ske med uppoffring af egen subjektiv åsigt om den i allo lämpligaste
härordningsformen och med öppet öga för de brister, som visserligen
äro från systemet stam och beväring oskiljaktiga; och jag tvekar
icke att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för Riksdagen
framlägga nämnda förslag med några få förändringar.
Det af landtförsvarskomitén utarbetade fullständiga förslag till härväsendets
ordnande, som jag nu anhåller att få för Eders Kong]. Maj:t
föredraga, sönderfaller i följande särskilda förslag) nemligen:
5
Bil. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning;
N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp;
N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten;
N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad;
samt
N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen.
Departementschefen redogjorde härefter för komiténs särskilda förslag
samt anförde vidare:
Emot dessa förslag hafva visserligen af en del komitéledamöter
blifvit gjorda åtskilliga anmärkningar, bifogade komiténs betänkande,
samt i sammanhang dermed blifvit föreslagna förändringar, hvilka, ur
många synpunkter beaktansvärda, det tillkommit mig att noga begrunda.
Då emellertid de flesta af dessa förändringsförslag icke kunnat af mig
biträdas, kan jag sammanfatta de allmänna skälen härför uti omdömet
att, med så stora inskränkningar i den föreslagna härordningen, försvaret
icke skulle blifva nog betryggande. Med det system, som uti det
af landtförsvarskomitén utarbetade och nu föredragna förslag är följdt,
nemligen att uti en fullständigare öfvad stamtrupp söka ersättning för
beväringens mindre öfning, får man vara mycket försigtig med vidtagandet
af nedsättningar, vare sig uti utbildningen eller uti säkerheten
för stammens befintlighet, ty ganska lätt kunna sådana göra härordningen
så svag, att den blifver svagare än den nuvarande.
Yrkandet, för besparings skull, på sådana förändringar i den föreslagna
härordningen, hvarigenom den stridande fältstyrkan skulle komma,
att nedsättas under 100,000 man — särskildt genom reservtruppernas
delvisa eller fullständiga indragning — kan jag icke understödja. Samtliga
föregående härordningsförslag, som blifvit till Eders Kongl. Maj:ts
pröfning framstälda, hafva fordrat denna styrka; och för öfrigt är behofvet
deraf i komiténs motivering samt af militära auktoriteter så fullständigt
ådagalagdt och af mig insedt, att jag ingalunda kan finna en
härordning, som saknar förmåga att, vid mobilisering och då förstärkt
krigsfot kräfves, uppställa denna styrka, vara nog betryggande för försvaret
af vårt land.
Anmärkningarna mot en bestämd årskontingent af stamrekryter kan
jag lika litet biträda, då jag anser den tanke, som ligger till grund för
bestämmelsen derom, synnerligen väl funnen såsom möjliggörande denna
kontingents begränsande till det yttersta, på samma gång stor trygghet
äfven vinnes för en påräknad stamstyrkas befintlighet vid krigstillfälle; —
detta senare dock endast under den förutsättningen att full garanti förefinnes
derför, att stammens rekrytering årligen sker på föreskrifvet sätt.
6
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
Det är också derför jag icke kan instämma med en del komitéledamöter
i deras åsigt, att hvarje garanti är obehöflig, utan anser antagandet af
den nya härordningen ovilkorligen kräfva en särskild garantilag angående
stamtruppens vidmagthållande. De fördelar, som den af komitén
i sådant hänseende föreslagna lag erbjuder, kunna ej jäfvas; och, om jag
i någon mån anser en modifikation af samma lag ändamålsenlig, något,
hvartill jag här nedan skall återkomma, är denna dock af sådan natur,
att de sökta fördelarne derigenom icke upphäfvas.
De betänkligheter, som uttalats mot den för stammen föreslagna utbildningstidens
längd, kan jag icke heller dela. Hela det system, hvarpå
den nya härordningen bygges, förutsätter ju en fullständigare öfvad stamtrupp
såsom ersättning för beväringens, det stora flertalets, mindre öfning,
och att under sådant förhållande icke ens tilldela stammen den utbildning,
som i andra lamd gifves truppen i dess helhet, synes mig vara
att tillämpa systemet både oklokt och falskt.
Lika litet finner jag möjligt att, med en så fåtalig stam, som förslaget
upptager, kunna afkorta den föreslagna öfningstiden för beväringen
utan att härordningens värde skulle i hög grad nedsättas; men då det
måste vara af stor vigt att uppmuntra frivilliga militäröfningar i hemorten,
tror jag detta kan ske på det sätt, jag längre fram närmare skall
visa, nemligen genom att eu viss eftergift i det allmänna åliggandet beviljas
dem, som före inträdet i hären förvärfvat en viss vapenfärdighet.
Mot komiténs förslag att för maturitets-, folkskollärare- och dermed
jemförliga examinas afläggande föreskrifva en viss militär utbildning
hafva äfven anmärkningar blifvit uttalade. Denna föreskrift kan dock
för den värnpligtiga befäls-institutionens skull icke i det nya förslaget
utelemnas, om än någon modifikation i komiténs framställning i ämnet,
på sätt längre fram vidare skall omnämnas, synes mig kunna ega rum.
Beträffande gjord anmärkning mot föreskriften, att afgången stamsoldat
i vissa fall skall hafva skyldighet att undergå den allmänna värnpligtsöfningen,
tillåter jag mig att här framhålla, det komiténs härordningsförslag
i flera hänseenden är grundadt på bibehållandet af en dylik
bestämmelse, och denna ej®allenast för f''. d. stamsoldaten, som dock åtnjutit
full godtgörelse af kronan under den frivilligt åtagna tjenstgöringen,
utan äfven för alla dem, som aflagt nyss nämnda examina. Skulle denna
bestämmelse borttagas för alla dessa, skulle derigenom ej allenast kostnaden
för stamtruppens upprätthållande till föreslagen styrka stiga i betydlig
grad, utan ock, hvad värre vore, hela värnpligtiga befälsinstitutionen
derigenom äfventyras. Jag kan af dessa skäl ej underlåta hemställa,
att frågan om denna bestämmelses borttagande må förfalla.
7
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
För den hänsyn till uttalade särskilda meningar, hvilken jag anser
möjligt att taga i andra delar, än jag redan förut angifvit, anhåller jag
att här nedan närmare få redogöra.
Af hvad jag emellertid tillåtit mig anföra framgår, att jag i allt
väsentligt biträder komité-majoritetens förslag, och, som jag funnit korniténs
motiv och utredningar klara och öfvertygande, anhåller jag underdånigst,
att, då komiténs såväl förslag som betänkande lära blifva för Riksdagen
tillgängliga, nu här endast få fullständigare anföra skälen för de
få förändringar i komiténs förslag, hvilka jag funnit ändamålsenliga,
nemligen vid:
N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning.
§ 5, mom. 5 och 6.
Komiterades förslag rörande organisationen af fästnings- och positionsartilleriet
afser 2 regementen af lika styrka, hvaraf det ena, förlagdt å
Vaxholm, skulle vara sammansatt af 4 fästnings- och 2 positionskompanier,
* och det andra, förlagdt å Karlsborg, utgöras af 2 fästnings- och 4 positionskompanier.
Skälen till de 2 positionskompaniernas förläggande till Vaxholm voro
dels den fördel, som ansågs komma att uppstå derigenom att dessa kompanier,
som i händelse af krig vore afsedda att operera i Stockholmstrakten,
redan under fredstid blefve förtrogna med den terräng, för hvars
försvar de ansetts behöfliga, dels att erhålla de båda föreslagna fästningsoch
positionsartilleri-regementena lika stora, hvilket för befordringsförhållandena
kunde vara af fördel, och dels möjligheten att uppbringa
garnisonen å Vaxholms fästning till behörig styrka, hvarigenom således
garnisonsförstärkning derstädes i allmänhet blefve obehöflig.
Nekas kan emellertid ej, att äfven olägenheter af ganska beaktansvärdt
slag äro med en sådan åtgärd förknippade. Sålunda skulle t. ex.
förråden — då af lätt insedda skäl en stor del af den just till Stockholms
försvar mot landsidan afsedda materielen ej gerna kunde förenas
å Vaxholm — blifva splittrade mellan sistnämnde ort och Stockholm,
hvarjemte terrängförhållandena kring Vaxholm ej torde vara de lämpligaste
i och för öfning och utbildning af ett positionsartilleri. Förläggandet
af de två positionskompanierna till Stockholm skulle visserligen
håfva nämnda olägenheter, men skulle på samma gång äfven
framkalla andra af lika betänklig art. Regementet, hvartill dessa 2
kompanier höra, skulle nemligen derigenom komma att blifva splittradt
i två delar, hvaraf åter följden skulle blifva, att positionsartilleriet, såsom
utgörande den minsta delen, sannolikt skulle komma att arbeta
8
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 2.
under ganska ogynsamma förhållanden, då dess skolor blefvo till numerären
allt för obetydliga; äfven samfärdseln mellan regementets båda
stationer skulle tidtals blifva förenad med stora svårigheter, då vinterkommunikationerna
mellan Stockholm och Vaxholm lemna åtskilligt öfrigt
att önska. För att undvika alla dessa olägenheter, vare sig af det
'' ena eller det andra slaget, har det derför synts mig, isom om bästa utvägen
vore att förlägga hela positionsartilleriet, 6 kompanier, till Carlsborg.
Derigenom vunnes icke allenast likformig utbildning för hela detta
artilleri, utan äfven bättre skydd för dess ansenliga förråd och för dess
materiel, hvarjemte äfven den å Vaxholm qvarvarande fästningsartilleri - bataljonen skulle erhålla en mera uteslutande för fästningskriget afsedd
utbildning. Den samöfning med positionsaartilleriet, som kommer de tvä
å Carlsborg förlagda fästningskompanierna till del, kan endast vara till
fördel, ty dessa två kompanier blifva att betrakta såsom ett slags reserv
i första hand till positionsartilleriet, enär de sannolikt ej komma att tagas
i anspråk å Carlsborg förr än under krigets senare skeden, då Carlsborg i
alla händelser antagligen ej vore i saknad af behöflig artilleristyrka. Genom
en sådan förläggning blefve äfven möjligt att indraga en del befäl samt
att minska antalet hästar vid Vaxholmsbataljonen, hvarigenom åter skulle
vinnas medel att bekosta aflöning och underhåll för det större antal
manskap, som, i och för garnisonstjenstgöringens bestridande å Vaxholm,
blefve nödvändigt att af den derstädes förlagda bataljonen qvarhålla i
ständig tjenstgöring. Äfvenledes komme genom anordnandet af förråd,
stallar m. m. för hela positionsartilleriet å endast ett enda ställe ej oväsentliga
besparingar att uppstå å den för härens byggnader beräknade
kostnaden.
På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag således i underdånighet
föreslå Eders Kongl. Maj:t den förändring i komiterades förslag,
att fästnings- och positionsartilleriet delas i 1 regemente, sammansatt
af 2 fästnings- och 6 positionskompanier, samt 1 bataljon, sammansatt
af 4 fästningskompanier.
§ 19-
Komiterades förslag i afseende på ofjicerarnes antal vid rytteriet upptager
endast 20 regementsofficerare mot 230 ryttmästare och subalterner,
hvarigenom förhållandet blifver såsom 1 : 11,5. Motsvarande förhållande
vid öfriga vapenslag är: vid fotfolket såsom 1 : 9,5, vid artilleriet såsom
1 : 8,8 och vid ingeniörtrupperna såsom 1 : 7,4. Befordringsförhållandena
skulle således komma att ställa sig betydligt sämre vid rytteriet än vid
9
Bil. Bit Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 2.
de öfrigä vapenslagen, hvilket naturligtvis ej kan anses vara med rättvisa
och billighet öfverensstämmande. Men ej nog härmed. Det föreslagna
antalet regementsofficerare uppnår ej, oaktadt den tillökning, som
kommit rytteriet till del, ens den siffra, 22, som betecknar det nuvarande
antalet regementsofficerare vid,nämnda vapenslag, och det kan
ej heller med skäl sägas motsvara det verkliga behofvet. Jag finner
mig derför föranlåten föreslå vid rytteriet ytterligare
1 öfverste och
i öfverstelöjtnant,
hvarigenom proportionen emellan regementsofficers- och öfriga officersgrader
der blifver såsom 1 : 10,5.
Af ofvannämnde två officerare är den ene, öfversten, afsedd att vara
chef för ridskolan, och den andre, öfverstelöjtnanten, ämnad dels till
ordförande i remonteringskommissionen och dels att placeras till tjenstgöring
vid det i Stockholm förlagda rytteriregementet, hvilket, såsom
afsedt, att alltid hafva en större styrka gammalt manskap i ständig tjenstgöring,
torde vara i behof af en regementsofficer mer än de öfriga rytteriregementena.
Genom här föreslagna tillökning uppnås äfven den fördelen, att
man vid mobilisering får tillgång på 2 brigadchefer vid den sjelfständiga
rytterifördelningen, der ofta förekommande detacheringar göra behofvet
af ett större antal regementsofficerare rätt känbart.
§ 20, mom. 5 och 6.
1 enlighet med hvad jag vid § 5, mom. 5 och 6, anfört, är en nedsättning
i antalet fast befäl vid fästnings- och positionsartilleriet möjlig,
och har jag beräknat denna nedsättning till
2 kaptener,
1 löjtnant,
2 styckjunkare,
2 sergeanter och
3 konstaplar.
§ 41.
I de af komiterade föreslagna bestämmelserna rörande de värnpligtiges
utbildningstid ernar jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t vissa förändringar.
Då emellertid dessa bestämmelser närmast höra under lagen
om den allmänna värnpligten, anhåller jag att här nedan dertill få återkomma.
Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 2.
11
10
Bil. till Kongl. M''aj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
§ 42, mom. 1.
Den lydelse, komiterade gifvit föreskriften om skolungdomens vapenöfningsskyldighet,
anser jag vara af beskaffenhet att tarfva en omredigering
i det syfte, att s. k. privatisters skyldighet att i öfningarna deltaga,
äfvensom de fysiskt svages rättighet att derifrån blifva befriade,
på ett tydligt och klart sätt varda uttalade.
Men äfven i fråga om den föreslagna öfningstidens längd af 4 månader
anser jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t en förändring.
Jag tror nemligen, att, till en början åtminstone, ej mera än sammanlagdt
3 månaders rekryt- och förberedande korpralsskola vid regemente
eller bataljon bör fordras. Är den i skolan lagda grunden sådan den
bör vara, torde denna tid vara tillräcklig och skäl ej förefinnas att nu
begära längre tid än som oundgängligen behöfs för en öfning, som dock
icke befriar från den allmänna skyldigheten att undergå 90 dagars öfning
vid hären på grund af värnpligtslagens bud. Skulle i framtiden en
förlängning af skolungdomens vapenöfningsskyldighet visa sig nödvändig,
skall måhända en sådan ej heller blifva allt för svår att erhålla.
Genom att föreskrifva endast 3 månader vinnés också den fördelen,
att skyldigheten lättare kan på en sommar fullgöras, hvilket för många
af de ifrågavarande ynglingarne torde få anses såsom en stor fördel, på
samma gång som äfven för den, hvilken vill fördela skyldigheten på
tvenne somrar, en betydlig förmån ernås i det afseendet, att han dels
en längre tid under hvardera sommaren kan få vistas i hemmet och
njuta af de företräden, som’ en sådan vistelse alltid medför, och dels
få, äfven under sommarferierna, tid till hemstudier. I denna § talas
äfven om, att särskilda stadganden med närmare bestämmelser rörande
dessa öfningar framdeles böra utgifvas, och torde dessförinnan Eders
Kongl. Maj:t finna för godt att åt sakkunnige skolman, läkare och officerare
(möjligen åt den nuvarande skolkomitén, med i så fall behöflig
förstärkning) öfverlemna att uttala sig om de försigtighetsmått, som böra
vidtagas, för att förekomma öfveransträngning för de exercerande ynglingarne
under den ifrågasatta rekryt- och förberedande korpralsskolan.
§ 43, mom. 3.
Ehuru jag visserligen finner bestämmelserna i § 46 rörande rättigheten
att uppkalla stammanskapet för vanliga fall tillfyllestgörande, anser
jag dock, alldenstund tillfällen, omöjliga att förutse, kunna inträffa, vid
hvilka ett inkallande af trupper visar sig vara af behofvet påkalladt,
vara orätt att i alltför bindande ordalag affatta ifrågavarande moment,
11
Bil. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 2.
och får derför uti föreskriften om stamsoldats inkallande, »endast till
30 dagars repetitionsöfningar årligen» tillstyrka Eders Kongl. Maj:t borttagandet
af ordet »endast».
§ 44.
På grund af min föregående vid § 5, inom. 5 och 6, gjorda underdåniga
hemställan om manskaps qvarhållande i ständig tjenstgöring vid
»fästningsbataljonen», finner jag nödigt att till denna § foga ett nytt
moment, innehållande föreskrifter härom.
§ 45, mom. 1 och 5.
Af samma skäl, som vid föregående § nämndes, finner jag i mom.
1 af denna § nödvändigt göra en förändring för att uttrycka, att till
de truppafdelningar, hvilka äro afsedda att hafva garnisonsskolor, äfven
bör hänföras fästningsartilleribataljonen.
Hvad jag ofvan yttrat rörande § 44 eger äfven sin tillämpning på
mom. 5 af denna §.
§ 58 mom. 2.
Då, i händelse min underdåniga hemställan rörande fästnings- och
positionsartilleriet bifalles, hästar ej komma att tilldelas regementsofficerarne
vid Vaxholms fästningsbataljon, finner jag nödigt för sådant fall
vidtaga en omredigering af mom. 2 af denna §.
N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
Detta lagförslag anser jag kunna genom en omredigering förenklas
ocli förtydligas. Med afseende på dess särskilda bestämmelser finner jag
dock icke behöfligt att föreslå någon förändring i sak, mer än beträffande
den skyldighet, som enligt § 6 (§ 9 i nu framlagda förslag) skulle
åligga ett rekryteringsområde, att, derest rekryt icke erhålles mot den
af statsmedel utgående legan, tillskjuta hvad derutöfver erfordras. Jaganser
nemligen clet erforderliga tillskottet böra fördelas lika mellan rekryteringsområdet
och det landsting, inom hvars område detsamma är
beläget. De betydande fördelar, som komitén velat uppnå genom att
öfverflytta rekryteringsansvaret i sista hand å de särskilda orterna i stället
för att låta detsamma, såsom i 1878 års förslag, under alla förhållanden
hvila å staten, komma derigenom ingalunda att gå förlorade, men
12
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. rrop. N:o 2.
deremot de omkostnader, som enligt komiténs förslag i vissa fall kunna
drabba de särskilda rekryteringsområdena, att i någon män fördelas på
ett större område, hvarigenom missgynnande omständigheter vid något
särskildt tillfälle icke blifva den enskilde till alltför mycket förfång. För
en sådan fördelning af här ifrågavarande kostnad mellan landstinget och
rekryteringsområdet har jag dessutom funnit stöd i bestämmelserna i nu
gällande skjutsstadga angående fördelandet af omkostnaderna för skjutsningsbesvärets
utgörande äfven å landstinget.
N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten.
'' § 27.
Den tid, värnpligtig skall vara skyldig att för sin utbildning tjenstgöra
under fredstid, hafva komiterade föreslagit att bestämmas till högst
90 dagar. 1 denna i och för sig allt för korta utbildningstid skulle jag
icke vilja föreslå någon förändring, ledande till minskning, såvida jag
icke ansåge det vara nödvändigt att med en härordning, sådan som den
föreslagna, der fotfolkets hufvudbeståndsdel utgöres af svagt öfvad beväring,
försöka på allt sätt höja skjutfärdigheten, som i nutidens militärutbildning
spelar en så vigtig rol. Ett sådant medel af ganska kraftig
natur synes mig ligga i bestämmelsen, att den, som fullgjort vissa öfningar
och kan uppvisa ett visst mått af färdighet i skjutning, varder
befriad från 20 dagar af beväringsskyldigheten under 1. året, och jag
anser mig derför också kunna i underdånighet tillstyrka Eders Kong!.
Maj:t införandet af en dylik bestämmelse i den nya värnpligtslagen.
Jag har dessutom så mycket mera funnit mig manad härtill, som
skjutskicklighet i ej allt för ringa grad måste förefinnas hos den landstorm,
som utgår från en svagt öfvad beväring, för så vidt denna landstorm
på det hela taget skall kunna anses vara till någon nytta för
försvaret, och ytterligare äfven af det skälet, att de svagare skyttarne
kunna å mötesplatserna få mera öfning i skjutning och hvad dertill
hörer, derigenom att en del af beväringsstyrkan på förhand undangjort
hvad på detta utbildningsområde fordras. Att det slutligen enligt all
sannolikhet blir företrädesvis de norra orternas befolkning med dess i
allmänhet större skjutskicklighet, som af denna bestämmelse kommer att
draga fördel, torde äfven tala till fördel för förslaget, enär, då soinrarne
der äro kortare än i de sydligare provinserna, en lättnad i tungan och
en minskning i tiden der kunna synas företrädesvis önskvärda.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
13
Betänkligheter hafva visserligen vid här ifrågasatta föreskrift uppstått
hos mig rörande dess tillämplighet å specialvapnen, men då det synes
mig vigtigt att lagens bud, så långt möjligt, drabbar alla lika, och då
eu del enklare rörelser på exercisens område äfven af dessa vapens beväring
kunna på förhand undangöras, samt slutligen skjutfärdighet i viss
män äfven af denna måste fordras, har jag låtit dessa mina betänkligheter
falla.
I afseende på de fordringar å annan militärisk förkunskap, man bör
uppställa såsom vilkor för befrielse från 20 dagars vapenöfning, har jag
ansett dessa fordringar böra lämpas efter det, som öfvas under den första
tiden af beväringsrekrytskolan.
Jag är nemligen af den bestämda öfvertygelsen, att den här ifrågasatta
afkortning^! af öfningstiden bör förläggas till början af rekrytskolan,
ty hvad som kan undangöras i hemorten är naturligtvis närmast att
hänföra till just det, som under nämnda tid på mötesplatsen inläres, under
det att alla öfningar i fälttjenst, eller i allmänhet större truppförband,
på grund af sin natur förbjuda sig sjelfva på någon annan plats än den,
hvarå det stora flertalet af beväringen och ortens regemente äro sammandragna.
Att således medgifva någon afkortning på repetitionsöfningarna
anser jag på grund af här anförda skäl ej kunna komma i fråga.
I sammanhang härmed får jag äfven tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, borttagandet
af ordet »högst» framför orden »90 dagar», ty dels anser jag,
att lagar måste vara affattade i bestämda ordalag, så att all misstydning
undvikes, och dels finner jag ordet obehöfligt, sedan tillägget om befrielse
från ett visst antal dagar för förvärfvad färdighet i hemorten tillkommit.
§ 43.
Då staten under tjenstgöring icke kan hålla landstormsman med
uniform, torde dock vara nödvändigt, att lian tilldelas ett igenkänningstecken,
lämpligt att utmärka hans egenskap af krigsman; och får jag
med anledning deraf föreslå Eders Kongl. Maj:t §:ns fullständigande i
sådant syfte.
§ 50.
I samband med den befrielse i vissa fall från en del af den för
värnpligtig i allmänhet bestämda tjenstgöringstiden under fredstid, som
jag vid behandlingen af § 27 föreslagit, finner jag lämpligt att, på grund
af de der för befrielsen anförda skäl, hos Eders Kongl. Maj:t hemställa äfven
om en dylik befrielse under öfvergångstiden till den nya härordningen, dervid
jag dock anser, att, förr än värnpligtsöfningarna i allmänhet blifvit
i
14
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
utsträckta till 80 dagar, denna befriehej bör uppgå till mer än 15 dagar,
på det de värnpligtige, som kunna komma att tillgodonjuta densamma,
icke må under öfvergången erhålla alltför knapp utbildning i
trupp.
Bland öfvergångsstadgandena till lagen om allmänna värnpligten anser
jag äfven nödigt föreslå Eders Kongl. Maj:t att inrymma bestämmelse
derom, att den förhöjda dagaflöning, som enligt § 38 mom. 2
tillkommer värnpligtig under tjenstgöring, i jemförelse med hvad för
närvarande utgår, ej må komma under öfvergången dem till godo, som
icke åläggas mer omfattande utbildning än för närvarande.
Slutligen har jag ansett i värnpligtslagen böra införas ett tillägg,
hvarigenom, i öfverensstämmelse med den af landtförsvarskomitén i motiven
till dess förslag uttryckta mening, det komme att bero på särskild
nådig pröfning af Eders Kongl. Maj:t, om, i hvad mån och under hvilka
vilkor befrielse från de i lagen föreskrifna skyldigheter kunde tills vidare
medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.
§ 5. mom. 2, § 12.
Då, såsom af komitén i dess motivering äfven framhålles, svårighet
antagligen kommer att förefinnas, särskilt under de första åren efter
den nya härordningens antagande, att erhålla hela det antal värnpligtige
underofficerare och officerare, som i det nya härordningsförslaget förutsattes,
tillåter jag mig inför Eders Kongl. Maj:t få framhålla ändamålsenligheten
af en omredigering af här ifråga varande §§ i det syftet, att större frihet
lemnas Kongl. Magt att bestämma det värnpligtiga befälets förmåner,
vare sig i examenspenningar eller i form af gratifikationer efter verkstäld
tjenstgöring. Om hela det anslag, som finnes upptaget för betäckande
af aflöningsförmånerna för det värnpligtiga befälet, beräknadt till fullt
antal, stäldes såsom reservationsanslag till Kongl. Maj:ts förfogande, kunde
Kongl. Maj:t ega frihet, att, i den mån, som besparingar på anslaget sådant
tilläte, böja detta befäls aflöningsförmåner utöfver det i lagen såsom
minimum bestämda. Härigenom uppmuntrades inträdet i hären såsom
värnpligtigt befäl, särskilt då behofvet af dylikt vore som störst. Naturligt
torde äfven vara, att, i den mån, som det behöfliga antalet sedermera
erhålles, aflöningsförmånerna äfven nedgå till det normala. En
sådan anordning kan i alla händelser ej betecknas annorlunda än såsom
praktisk och skall säkerligen väsentligen bidraga att tillföra hären högsta
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
15
möjliga antal värnpligtsbefäl, utan att den ursprungligen beräknade utgiften
för dylikt befäls anskaffning behöfver komma att öfverskridas.
Skulle man icke på detta sätt tillvägagå, är otvifvelaktigt att, i händelse
ett större antal vakanser bland det värnpligtiga befälet uppstode, detta
skulle förr eller senare leda till förhöjning af de i sjelfva lagen införda
aflöningsförmånernas belopp, hvilka sedermera icke lika lätt skulle kunna
nedsättas, då benägenheten att i hären inträda såsom värnpligtigt befäl
sedermera komme att motsvara behofvet.
Till de af komitén i fråga om aflöningen föreslagna bestämmelser
torde böra läggas föreskrift om skyldighet för de civile tjensteman vid
hären, i hvilkas löneförmåner ej ingår dagaflöning, att i vissa fall vidkännas
afdrag å afiöningsbeloppet under tjenstledighet, och anser jag bestämmelser
i detta ämne lämpligen böra meddelas i öfverensstämmelse
med hvad som enligt kongl. cirkuläret den 9 November 1860 är för en
del andre civile tjensteman gällande. Likaledes och då med några civila
tjenster skulle följa rätt att efter vissa år erhålla ålderstillägg, torde föreskrift
böra meddelas att för rättigheten att komma i åtnjutande af denna
förmån skola gälla samma vilkor, som i sådant hänseende redan blifvit
stadgade för civile tjenstemännen vid arméförvaltningen.
N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen.
Mom. 10.
Sedan rekrytering af manskap vid rust- och rotehållsregementena,
enligt mom. 10 (§ 8 i det nu framlagda förslaget), upphört omedelbart
efter det lagen om den nya härordningen blifvit antagen, skulle under
återstående delen af det år, då detta skett, ledigblifna nummer besättas
med volontärer; men då det uppenbarligen måste så väl för rust- och
rotehållare, som äfven för statsverket, medföra större fördel, derest i
stället finge erläggas vakansafgifter, att användas till volontärers aflöning,
har jag ansett mom. 10 böra i detta syfte omredigeras.
Mom. 11 och 19.
Bestämmelserna i dessa mom. angående öfverlemnande i vissa fall
af häst och persedlar till staten har jag funnit böra, för vinnande af
större reda, sammanföras på ett ställe (§ 12 p. 1 och 2 i det nya
förslaget) samt för öfrigt böra affattas så, att de föreslagna bestäm
-
16
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
melserna i mom. 11 komma att afse äfven det roterade rytteriet, så
vidt de äro derå tillämpliga, samt att mom. 19 kommer att omfatta äfven
infanteriet, hvarjemte måste iakttagas, att skyldigheten till aflemnande
af häst och persedlar för vakanta nummer ej må inträda förr, än i den
mån gällande vakanskontrakt tilländalöpa.
Beträffande det af komitén i mom. 11 föreslagna stadgande, att
häst och persedlar skulle kunna till staten öfverlemnas redan vid öfvergångstidens
början, för så vidt sådana bestämmelser dervid göras, att
statsverket icke åsamkas ökade kostnader, lärer införandet af ett sådant
stadgande i öfvergångslagen icke kunna ske utan att föranleda betydande
svårigheter i fråga om bestämmelserna rörande afskrifning af rustningsoch
roteringsbesvären, och då dertill kommer, att medgifvandet ändock
skulle blifva i hvarje fall beroende på särskild pröfning, synes stadgandet
böra ur öfvergångslagen uteslutas. I denna lag torde deremot
böra införas bestämmelserna derom, att rusthåll eller rote, som har
skyldighet att hålla häst, skall under öfvergångstiden, om det påfordras,
från den tid vakanskontrakt upphört att gälla eller karl afgått, mot ersättning,
ombesörja vård och utfodring af staten tillhörig häst under de
tider, då den icke tages i anspråk för Kronans räkning, allt i närmaste
öfverensstämmelse med hvad härutinnan blifvit af skatteregleringskomitén
i dess betänkande (del. III, sid. 249) föreslaget.
Mom. 14.
Enligt detta mom. (§ 10 i det nya förslaget), skulle det indelta manskap,
som qvarstår i tjenst vid öfvergångstidens slut och då öfvertages af
staten, likväl i de fall, då manskapet är aflönadt med torp,bibehållas vid
torpet. Bestämmelse har af landtförsvarskomitén tillika föreslagits om den
ersättning för torpets afkastning, som i dylika fall borde tillkomma rustoch
rotehållare, men då en sådan bestämmelse torde hafva sin rätta
plats i den lag, som kan blifva beslutad angående rustnings- och roteringsbesvärens
afskrifning, lärer den böra uteslutas ur öfvergångslagen.
De af mig här ofvan förordade förändringarna i komiténs förslag
till ny härordning hafva blott ett mindre väsentligt inflytande på de
af komitén beräknade kostnaderna för samma härordning och i alla
händelser lända de i sin helhet till någon besparing. Med införandet
af två regementsofficerare vid rytteriet utöfver de af komitén föreslagna
följer visserligen en förökad kostnad af omkring 15,400 kro
-
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2.
17
nor *), men med nedsättandet af skolungdomens vapenöfningsskyldighet
vid regemente eller bataljon från 4 till 3 månader följer deremot en nedsättning
i kostnaden af omkring 34,000 kronor**).
De af mig föreslagna ändringarna i den af komitén föreslagna organisationen
af fästnings- och positions-artilleriet föranleda ingen nämnvärd
skilnad i kostnaden; och hvad angår den besparing, som skulle
kunna uppkomma genom en del värnpligtiges befrielse från bevistandet
af 20 dagars vapenöfning, anser jag den tillgång, hvilken derigenom erhålles,
men hvars belopp nu svårligen låter sig beräkna, då man ej kan
veta antalet af dem, som kunna komma i åtnjutande af sådan befrielse,
böra vara att tillgå för att användas till att genom utdelning af skarp
ammunition, genom hjelp vid anskaffning och underhåll af målskjutningsmateriel,
genom anslag till målskjutningspremier, in. in. uppmuntra
skjut- och vapenöfningars bedrifvande i hemorterna för höjandet af befolkningens
allmänna krigsduglighet.
På det eu fullständig öfversigt af den afsedda nya härordningen
måtte kunna vinnas, har i landtförsvarskomiténs särskilda förslag blifvit
upptagna ej allenast de egentliga hufvudgrunderna för organisationen,
utan äfven sådana bestämmelser, som, i händelse hufvudgrunderna godkännas,
äro för deras tillämpning och genomförande nödiga. Men då
emellertid en stor del af dessa senare bestämmelser, såsom afseende hufvudsakligen
mera speciela förvaltnings- eller verkställighetsåtgärder, är af
beskaffenhet att ej lämpligen böra inrymmas i författningar afsedda att
antagas såsom lagar af Konung och Riksdag samfäldt, har jag, med
iakttagande af de utaf mig här ofvan förordade förändringar, jemte eu
*) Ökad kostnad för en öfverste, chef för ridskolan, lön 6,000 kr.
häst- och furage-ersättning.................... 2,295__» 8,295 kr.
D.o för en öfverstelöjtnant ordförande i remonterings
kommissionen.
................ 4,000 kr.
häst- och furage-ersättning .................... 2,295 »
inqvartering............................................................. 800 » 7,095 »
Summa 15,390 kr.
Anm. För bägge äro dagaflöning beräknade i komiténs förslag på ridskolans och remonteringskommissionens
stater, hvarförutom chefen för ridskolan åtnjuter inqvartering in
natura.
**) Minskad kostnad för:
340 elever vid folkskolelärareseminarierna.
1,200 d:o d:o de högre läroverken.
Summa 1,540 under 15 dagar å 1,47 kr. (0,97+0,so) 33,957 kronor.
Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2 Raft.
12
18
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 2.
del nödiga befunna redaktionsförändringar, uti särskilda förslag till lagar
om »härordningen», om »upprätthållande af härens stamtrupp», om
»allmänna värnpligten», samt om »öfvergång från nuvarande till den nya
härordningen» sammanfattat de stadganden, hvilka synas mig vara af
sådan beskaffenhet att, då indelningsverket skulle genom den nya härordningen
efter hand upphäfvas, deras antagande bör, jemlikt 80 § Regeringsformen,
af Eders Kongl. Maj:t fordras såsom vilkor för indelningsverkets
afskaffande.
Sedan departementschefen härefter föredragit dessa lagförslag, hvilka
finnas fogade vid dagens protokoll, och dervid tillkännnagifvit, att förslaget
till lag om allmänna värnpligten blifvit af honom uppgjordt efter
öfverläggning och gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
samt att såväl nämnda lagförslag, som äfven förslaget till
lag om härordningen och om öfvergång från nuvarande till den nya
härordningen, blifvit granskade och godkända af chefen för ecklesiastikdepartementet
i de delar, som angå militäröfningar vid läroverken och
fullgörande af sådana öfningar före afläggandet af vissa examina, yttrade
chefen för sjöförsvarsdepartementet beträffande § 27 punkten 3
samt 37 § af förslaget till lag om allmänna värnpligten:
§ 27 punkten 3. Då det skulle för sjöförsvaret medföra en icke
obetydlig kostnad och för handelsflottan stor olägenhet att öfva samtlige
vid flottan värnpligtige; och då lotsar och lotslärlingar, hvilka
redan nu äro från vapenöfning frie, så väl som sådana sjömän, hvilka
under en längre tid haft anställning i utrikes sjöfart, måste besitt^ eu
sådan sjövana att befrielse för dessa värnpligtige från skyldigheten att
undergå vapenöfning i fredstid torde kunna utan olägenhet medgifvas,
har jag ansett detta böra ske. Deremot synes mig desse värnpligtige
för förmånen af befrielsen från vapenöfning böra vidkännas skyldigheten
att intill 32 års ålder tillhöra flottans reserv.
§ 37. För erhållande af nödig reserv af förhandsmanskap har jag
ansett de värnpligtige, hvilka haft anställning i flottans stam eller reserv,
böra intill 32 års ålder tillhöra reserven, hvarjemte jag funnit den
tid, hvarunder sådan värnpligtig skall hafva innehaft anställning vid
flottan för att derigenom anses hafva fullgjort sin värnpligt, böra, till
likhet med hvad i detta fall i § 36 finnes i fråga om stamsoldat föreslaget,
bestämmas till minst 5 år.
Chefen för landtförsvarsdepartementetyhemstälde härefter,!
att Kongl. Maj:t, med godkännande för sin del af den framlagda
planen till ny härorganisation, täcktes i nådig proposition,
sådan den finnes detta protokoll bilagd, med åberopande
19
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2.
af 80 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga de nu
anmälda förslag till lagar:
1 :o om härordningen,
2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,
3:o om allmänna värnpligten samt
4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.
Chefen för landtförsvarsdepartementet yttrade vidare:
De af landtförsvarskomitén föreslagna grunder för härens aflöning,
underhåll och beklädnad kunna naturligtvis icke genast vid öfvergångstideris
början utan åtskilnad tillämpas å hela den till hären hörande
personal. Sålunda måste först och främst nu Renande korpraler med
vederlikar och manskap, så länge äldre tjensteaftal med dem fortfar,
tillgodonjuta aflöning enligt nu gällande stater. Bland härens öfriga
personal lära numera finnas högst få, som icke, på grund af vilkor vid
deras antagande, äro underkastade den förändring i aflöningsförmånerna,
hvilken i sammanhang med ny härorganisation bestämmes. Vid de till
indragning afsedda regementen och kårer, der tjenstgöringsförliållandena
i allmänhet torde blifva oförändrade, synes emellertid skäl icke förefinnas
att tillämpa de nya aflöningsgrunderna i andra fall, än der särskilda
omständigheter undantagsvis dertill föranleda, nemligen dels, på
sätt landtförsvarskomitén föreslagit, för fanjunkare och sergeanter, dervid
jag dock anser sådan förmån icke skäligen kunna utsträckas till de
fanjunkare och sergeanter, som komma att qvarstå vid Hallands infanteribataljon
och Gotlands nationalbeväring och hvilka enligt nu gällande
stater åtnjuta betydligt lägre aflöning än de öfrige, dels ock för öfrigt
för alla de tjensteman, hvilka, i händelse de qvarstode vid nu till dem
utgående förmåner, skulle komma i bättre ställning, än tjenstemännen
i motsvarande grad vid sådana truppafdelningar, som skola bibehållas.
Föreskrifter i sistnämnda hänseende äro ock nödiga af den orsak, att
vederbörande ingalunda skulle finna med sin fördel förenligt att söka
transport till fenster med ringare aflöning, än den de förut åtnjuta.
Från den allmänna regeln, att de nya aflöningsgrunderna deremot
böra genast tillämpas vid de truppafdelningar, som skola bibehållas, måste
äfven göras undantag för några mera speciela fall; och då enligt
öfvergångslagen general- och regementsbefälen beräknas icke förr, än
den 1 Oktober det år, den nya härordningen träder i kraft, komma att
intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas, lära generaler och
regementschefer m. fl. i de fall, der ständig inqvartering eller ersättning
derför ej hitintills till dem utgått, böra komma i åtnjutande af
sådan förmån först från och med den dag, de intagit de bestämda förläggningsorterna.
Samtliga öfvergångsstadganden rörande aflöningen
20
Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 2.
anser jag emellertid böra göras gällande endast tills vidare, enär först
längre fram fullt tillfredsställande erfarenhet torde kunna vinnas angående
de bestämmelser, som till öfvergångens befrämjande och till
förekommande af statsverkets onödiga betungande kunna af behofvet
påkallas.
# I enlighet med hvad jag sålunda anfört, anser jag särskilda föreskrifter
rörande aflöningen höra med afseende å förhållandena under
öfvergångstiden tilläggas de af landtförsvarskomitén i dess förslag angående
härens aflöning m. m. upptagna bestämmelser, hvarjemte hit
måste hänföras hvad i komiténs förslag till öfvergångslag är intaget
rörande aflöningen under samma tid.
Departementschefen föredrog härefter ett af honom sammanfattadt
fullständigt förslag angående grunderna för härens aflöning, underhåll
och beklädnad samt hemställde,
att Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition, sådan den
finnas bilagd detta protokoll, äska Riksdagens gillande af de,
i öfverensstämmelse med det nu föredragna förslaget, i propositionen
upptagna grunder för härens aflöning, underhåll och
beklädnad jemte öfvergångsbestänimelser i ämnet;
samt att, derest denna hemställan af Kongl. Maj:t i nåder
bifölles, nämnda grunder finge i erforderliga delar iakttagas
vid uppgörande af den kostnadsstat för landtförsvaret, som för
första öfvergångsåret, eller år 1884, skulle för Riksdagen framläggas.
Chefens för landtförsvarsdepartementet ofvan omförmälda särskilda
framställningar, hvilka Statsrådets öfrige ledamöter biträdde, behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla; och skulle utdrag
af protokollet bifogas de nådiga propositioner, som i följd häraf komme
att till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Eugene Peyron.
Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1883:40 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 2 i fråga om förändrad organisation af landtförsvar et. s. 1 i texten
- Rskr. 1883:41 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 3 i fråga om de grunder, som under ny härordning hort tillämpas i afseende ä härens aflöning, underhäll och b a1 i texten
- SärU 1883:1 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o i s. 1 i texten