Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående tillsättning af pastor primarius i Stockholm

1883-02-03 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:25, Med förslag till förordning angående tillsättning af pastor primarius i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

1

N:o 25.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Febr. 1883, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående tillsättning af pastor primarius i

Stockholm; gifven Stockholms slott den 26 Januari 1883.

På framställning af Stockholms stads konsistorium och sedan Högsta

Domstolen blifvit i grundlagsenlig ordning hörd, vill Kongl. Maj:t,

med bifogande af Högsta Domstolens och Statsrådets i ärendet förda

protokoll, jemlikt 87 § 2 mom. Regeringsformen, föreslå Riksdagen att

antaga närlagda förslag till

Förordning angående tillsättning af pastor primarius i Stockholm.

Med upphäfvande af hvad i § 1 af förordningen angående rättegång

i domkapitlen den 11 Februari 1687 stadgas derom, att kyrkoherden i

Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms städs konsistorium,

förordnas som följer:

1 §•

Pastor primarius är, i erkebiskopens frånvaro, ordförande i Stockholms

stads konsistorium. Har pastor primarius förfall eller är hans

befattning ledig, utöfvas densamma af den bland konsistoriets ledamöter,

som enligt vedertagen ordning der sitter främst.

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 17 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

2 §■

Nar pastor primarms från sin befattning afgått, skall val till hans

efterträdare inför konsistorium ske af det enligt 3 § röstberättigade presterskapet

å tid, som Konungen bestämmer.

3 §.

Rösträtt vid detta val tillkommer de vid Stockholms territoriela

församlingar samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde

kyrkoherdar och komministrar. Är kyrkoherde^enst ledig, utöfvas rösträtten

för samma tjenst af den som tjensten förvaltar, der han ej pa

annan grund är röstberättigad.

4 §.

Valbar till embetet är en hvar af de i nästföregående paragraf omförmälde

kyrkoherdar, af hvilka de tre, som erhållit de flesta rösterna,

af konsistorium på förslag uppföras.

5 §•

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne.

6 §•

I öfrigt galle i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i fråga om

biskopsval är stadgadt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Fredagen den 20 Oktober 1882

i närvaro af

Hans Excellens Iierr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

6:o

Efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet,

anförde Departementschefen Statsrådet von Steyern i underdånighet:
“Sedan

Eders Kongl. Maj:t den 13 April 1881 i nåder utnämnt

och förordnat Domprosten i Strengnäs, utnämnde pastor primarius i

Stockholm, teologie doktorn A. T. Strömberg att vara biskop i Strengnäs

stift, anmälde Stockholms stads konsistorium i underdånig skrifvelse

den 3 påföljande Maj den derigenom yppade ledigheten åt kyrkoherdeembetet

i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm för att, på sätt Kongl.

brefvet den 9 September 1785 föreskrifver, afvakta Eders Kongl. Maj ds

nådiga befallning i fråga om embetets återbesättande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

I sammanhang dermed väcktes af konsistorium fråga, huruvida

icke den förening af pastorprimariibefattningen och ordförandeskapet i

stadskonsitorium med kyrkoherde^ensten i Storkyrkan, som för närvarande

egde rum, kunde lör framtiden upphöra; och androg konsistorium,

till stöd för denna framställning, hufvudsakligen: att denna förening —

som grundade sig på ett i § 1 af den under den 11 Februari 1687 utfärdade

förordningen huru med rättegång uti domkapitlen skall förhållas

förekommande uttryck: “Uti Stockholms stads konsistorium prsesiderar

erkebiskopen, när han är tillstädes; men eljest kyrkoherden i Slöra kyrkan,

som är ordinarie preses" — redan i forna tider vållat åtskilliga

förvecklingar, enär Storkyrkoförsamlingen i och för tillsättningen af sin

kyrkoherde åtnjöte vissa privilegier, hvilka stödde sig på Kongl. brefven

af den 10 Mars 1636 och den 1 Mars 1743, enligt hvilka församlingen

egde att med biskopens ja och samtycke välja några qvalificerade personer,

af hvilka Konungen ville utse en till kyrkoherde, att då församlingen

redan sistnämnda år upprättade ett sådant förslag, att hvarken

dåvarande erkebiskopen eller regeringen ansåg någon af de föreslagne

lämplig att med kyrkoherdebefattningen, hvartill deras behörighet ej ifrågasattes,

förena ordförandeskapet i konsistorium, upphäfde Kongl. Maj:t

detta förslag och befalde konsistorium i bref af den 6 December 1743

“att antyda församlingen att förut öfverenskomma om sådane män af

teologie professorer, domprostar, kyrkoherdar vid de större församlingarna

här i Stockholm samt i städerne och på landet, som jemte andra nödiga

egenskaper äfven varit vane vid konsistoriela sysslor"; att konsistorium

till åtlydnad af denna befallning* ända till och med den senaste

kallelsedagen låtit inför församlingen uppläsa detta bref, men att församlingen

vid sin kallelse icke alltid fästat afseende dervid; att icke

heller Kongl. Maj:t, att döma af de nådiga resolutioner, som tid efter

annan meddelats i anledning af besvär, som af personer, kallade till

profpredikanter, framburits deröfver att de af konsistorium förklarats inkompetenta,

syntes hafva velat, att en tillämpning af nämnda bref numera

skulle ega rum; att derigenom emellertid lagts i församlingens

händer en obegränsad rätt att ej blott enligt sina privilegier för Eders

Kongl. Maj:t föreslå trenne prestmän, af hvilka Eders Kongl. Maj :t hade

att utnämna en till kyrkoherde, utan äfven att på samma gång föreslå

till utnämning pastor primarius och ordinarie prseses i stadskonsistorium;

att det icke syntes konsistorium lämpligt att hos Eders Kongl. Maj:t

föreslå en återgång till skärpta bestämmelser med afseende på de kallades

kompetens, hvilket onekligen innebure ett ingrepp i församlingens

privilegier, men väl att föreslå en skilsmessa af de ifrågavarande embetenas,

i församlingens privilegier ej omnämnda förening; att förhållan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25. 5

dena nu i många afseenden vore förändrade mot 1687, när denna förening

stadgades och då Storkyrkoförsamlingen vore att betrakta såsom

en moderkyrka för de mindre och oansenliga församlingarne, som funnes på

malmarne, men hvilka församlingar nu vuxit ut till omfång, folkmängd

och betydenhet, vida öfverlägsna denna församling, som för''närvarande

vore den minsta af Stockholms territoriela församlingar, samt att dessutom

å andra sidan pastorprimariiembetet på den grund, som redan

lagts af instruktionen den 16 December 1668, utvecklats genom sakens

egen natur till funktioner, i många hänseenden likartade med episcopala.

f Öl att söka undvika att träda Storkyrkoförsamlingens privilegier

löi nära och genom ett främmande element inverka på denna församlings

kallelse och val, Indika framför allt borde afse församlingens behof

af en värdig kyrkoherde, samt för att på samma gång söka förebygga,

^ att Eders Kongl. Magt skulle i och för utnämningen af en

framstående embetsinnehafvare fortfarande vara inskränkt till det för

Eders Kongl. Maj:t af Storkyrkoförsamlingen framlagda förslaget, hemstälde

konsistorium, att Eders Kongl. Magt täcktes hädanefter, efter

erkebiskopens hörande och möjligen efter hörandet af Stockholms ordinarie

presterskap i den ordning och till den verkan, som Eders Kongl.

Maj.t kunde anse vara lämplig, till pastor primarius och stadskonsitorii

ordinarie preses utnämna den bland konsistorii assessorer, som Eders

Kongl. Maj:t dertill funne värdig, äfvensom att Eders Kongl. Majd på

ungefär samma sätt täckes utnämna vice preses. Såsom en följd af

denna förändring ansåg konsistorium, att den kronotionde, som för närvarande

tillkomme kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen i hans egenskap

af pastor primarius, likasom den, som tillkomme kyrkoherden i

Klara församling, borde tillfalla de på ofvanberörda sätt utnämnde. För

den händelse denna hemställan vunne nådigt bifall anhöll konsistorium,

att Edeis Kongl. Maj.t måtte vidtaga de åtgärder, som för förslagets genomförande

kunde anses nödvändiga.

Två af konsistorii ledamöter voro af skiljaktig mening och ansågo,

att konsistorium ej bort hos Eders Kongl. Majd göra annan framställning

än en anmälan, enligt gällande bestämmelser, om den inträffade

kyrkoherdeledigheten.

Sedan Eders Kongl. Majd vid föredragning häraf den 10 Juni 1881

föiklarat, att med åtgärder lör tillsättande af kyrkoherdebeställningen i

Storkyrkoförsamlingen skulle anstå intill dess konsistorii framställning

blifvit af Eders Kongl. Majd pröfvad, har Herr Erkebiskopen i afgifvet

utlåtande anfört: att han väl icke ville förneka, att stadgandet i ofvan

berörda förordning den 11 Februari 1687 om kyrkoherdens i Storkyrkan

sjelfskrifvenhet att tillika vara pastor primarius kunde medföra ganska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

störa olägenheter, men att han ansåg dels de befarade olägenheterna

ej hafva i verkligheten inträffat, dels de redan gifna föreskrifterna,

ytterligare skärpta i den rigtning Kongl. brefvet den 6 December 1743

angåfve, vara egnade att förekomma dem; hvadan Erkebiskopen i

underdånighet hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t behagade utfärda en

sådan efter nuvarande tidsförhållanden lämpad förklaring öfver de ord

i privilegiibrefvet den 10 Mars 1636, som uppenbarligen åsyftade en

nödvändig inskränkning i Storkyrkoförsamlingens valfrihet, att genom

samma förklaring önskvärd trygghet måtte vinnas mot ett missbruk, som

läte andra än behörigen »qvalificerade personer» komma under omröstning

vid nämnda församlings kyrkoherdeval. För den händelse likväl,

att Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att fästa nådigt afseende vid

den begärda upplösningen af ordförandeplatsens förening med ofvannämnda

kyrkoherdeembete, vore något af vigt ej att anmärka mot det

framstälda förslaget, så vidt det rörde tillsättning åt pastor primarius

eller »ordinarie preses» i konsistorium; hvaremot, beträffande frågan

om vice preses, ingen annan förändring af nu gällande lag syntes behöflig

än den, att om pastor i Klara församling utsåges till ordinarie

preses, den ledamot af konsistorium, som enligt häfdvunnen sed hade

näst efter pastor primarius främsta platsen, då vore till vice preses sjelfskrifven.

Storkyrkoförsamlingen, hvars yttrande i ärendet jemväl infordrats,

har i underdånighet anfört, att då det icke kunde tillkomma församlingen

att ingå i undersökning eller uttala något omdöme angående lämpligheten

af det församlingens kyrkoherde, i egenskap af pastor primarius,

tillkommande ordförandeskapet i stadens konsistorium och öfriga med

detta embete förenade uppdrag, församlingen ansåge sig endast böra i

underdånighet förklara, att församlingen för sin del icke önskade eller

funne sig hafva behof af någon förändring i de från äldre tider gällande

bestämmelser för tillsättning af pastor primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen

; på grund hvaraf församlingen anhöll, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes, med förklarande att konsistorii ifrågavarande förslag icke

kunde till vidare åtgärd föranleda, i nåder anbefalla konsistorium att gå

i författning om det lediga embetets återtillsättande i förut stadgad och

iakttagen ordning.

Vidare har Kammarkollegium, som erhållit befallning att i detta

ärende inkomma med underdånigt utlåtande, till fullgörande häraf uti

underdånig skrifvelse den 9 December 1881 upplyst: att kyrkoherden i

Nicolai eller Storkyrkoförsamlingen Doktor Emporagrius genom Kongl.

bref den 3 Juni 1658 erhöll ett personligt årligt anslag af 250 tunnor

spanmål från Svartsjö län, hvithet den 14 Maj 1694 bekräftades för då
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

varande kyrkoherden och hans efterträdare i anseende dertill, att ingen

lön, vare sig af kronan, staden eller kyrkan, vore tillagd denne kyrkoherde,

ehuru han hade ett stort besvär af prsesidiiförandet i Stockholms

konsistorium; att denna lön, jemlikt Kongl. brefvet den 21 Juli 1720,

numera åtnjötes med 250 tunnor eller 1575 kubikfot spanmål, hälften

råg och hälften korn, af hemmansräntor från Strömsholms län eller det

nuvarande Snefringe härad i Vesterås län, hvarjemte derå uppbures forsellönsersättning

med 126 kronor enligt förordningen den 23 Juli 1869;

att såsom en dylik ersättning för vice ordförandebefattningen i konsistorium

äfven blifvit ansedt det anslag af kronotionde kyrkoherden i Klara

församling åtnjöte, men att detta anslag vore vida äldre och meddelades

af Konung Gustaf II Adolf den 24 December 1617 för kyrkoherden i

Klara med 67 tunnor 5 fjerdingar kronotionde från Sånga och Ekerö

socknar i Färentuna härad af Stockholms län, bekräftades för bemälde

kyrkoherde utan något särskild! vilkor genom Kongl. brefvet den 20

Maj 1672 samt utginge ännu af samma kronotionde enligt Kongl. brefvet

den 29 Oktober 1812 med 67 tunnor 9A- kappar eller 423 kubikfot

8,72 kannor, hälften råg och hälften korn, jemte forsellön af 33 kronor

91 öre; samt att dermed äfven öfverensstämde att vid lönereglering för

presterskapet i Klara församling, faststäld genom Kongl. resolutionen den

18 December 1874, kyrkoherden derstädes bibehållits vid den honom

anslagna kronotiondespanmål, hvaremot förstberörda statsanslag icke

omförmäldes uti Kongl. resolutionen den 22 Oktober 1875 angående lönereglering

för presterskapet i Storkyrkoförsamlingen.

Uti en derefter till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har ett antal

af trettiotre inom Stockholm tjenstgörande prester, under anförande att,

då det väl icke kunde betviflas att Nicolai församling numera ej intoge

till de öfriga församlingarne i hufvudstaden den ställning, som kunde

utgöra giltigt skäl för bibehållande af det företräde, som genom Kongl.

brefven den 16 December 1668 och den 11 Februari 1687 tillerkänts

Nicolai. församlings pastor, och då dessutom de vilkor, som i Kongl.

brefvet den 17 December 1743 vore fästade vid Nicolai församlings

rätt att kalla och upprätta förslag till ifrågavarande embete, icke vidare

af församlingen plägade beaktas, och således detta åt församlingen

gifna privilegium syntes föråldradt och derföre borde upphöra, underdånigst

anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes omfatta och bereda framgång

åt konsistorii förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25

Stadgandet att pastor i Storkyrkan skall vara ordförande i Stockholms

stads konsistorium är, efter hvad den nu gjorda framställningen

visar, icke af privilegii utan af kyrkolags natur, och förskrifver sig från

en tid, då denna församling ännu, i förhållande till de öfriga, var att

betrakta såsom en hufvudförsamling. Denna framstående ställning har

Storkyrkan för länge sedan upphört att intaga. Församlingen utmärker

sig nu hvarken genom sin folkmängd eller i något annat hänseende

framför de öfriga. Numera saknas följaktligen den grund, hvarpå stadgandet

från början hvilat. Visserligen kan det icke med fog påstås, att

det inflytande på tillsättningen af pastor primarius, som det oaktadt

fortfarande tillkommer Storkyrkoförsamlingen, hittills blifvit missbrukadt.

Det måste fastmer medgifvas, att de af församlingen upprättade förslag

i allmänhet varit sådana, att Kongl. Maj:t ej behöft stanna i förlägenhet

att inom dem finna män, egnade att med heder bekläda en chefsplats

bland hufvudstadens presterskap och ordförandebefattningen i dess konsistorium.

Men å andra sidan har det ock blifvit erkändt, att sjelfva

föreskrifterna angående val af kyrkoherde i Storkyrkan icke innebära

några garantier för att de föreslagna skola ega de för nämnda ändamål

erforderliga egenskaper. Det är ganska tänkbart, att de prestman, som

församlingen med skäl kan anse lämplige att utöfva kyrkoherdekallet,

dock sakna de egenskaper, hvilka fordras hos den, som skall presidera

i ett konsistorium. En skärpning af dessa föreskrifter har derföre blifvit

satt i fråga för det fall, att Eders Kongl. Maj:t ej skulle till konsistorii

framställning lemna bifall. Men då en förändring i det bestående således

i alla händelser ansetts nödig, tala enligt mitt förmenande öfvervägande

skäl för dess genomförande i den icke blott af konsistorium utan ock

af flertalet inom hufvudstaden anstälde prester förordade rigtning, att

Eders Kongl. Maj:t efter presterskapets hörande bland Stockholms kyrkoherdar

utser pastor primarius. Derigenom vunnes hvad man önskade

utan inskränkning i den rätt i afseende på kyrkoherdeval, som Storkyrkoförsamlingen

för närvarande utöfvar, och som den väl knappast

skulle vilja uppgifva för att få de begge embetenas förening för framtiden

bibehållen.

Om denna åsigt vinner Eders Kongl. Maj ds godkännande, synes

den form, under hvilken presterskapet skulle gifva sin mening tillkänna,

böra blifva i det hufvudsakliga lika med den, som iakttages vid biskopsval,

så att presterskapet upprättar förslag, inom hvilket Konungen utnämner.

I förslagets upprättande borde deltaga, utom kyrkoherdarna,

jemväl alla hufvudstadens ordinarie komministrar. Detta är visserligen

en afvikelse från hvad som gäller vid biskopsval, der rösträtt tillkommer

endast en komminister från hvarje pastorat. Men en sådan inskränk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

ning af röstratten skulle i Stockholm med dess ringa antal presterskap

hafva den påföljd, att konsistorii ledamöter komme att utgöra flertalet

bland de röstande.

Att erkebiskopen fortfarande såsom hittills afgifver underdånigt

yttrande innan embetet tillsättes, torde ega tillräcklig grund i erkehiskopens

ställning till konsistoriet såsom dess ordförande, när han är tillstädes.

Angående vikarie för pastor primarius, lärer någon annan föreskrift

ej vara behöflig, än att befattningen i hans frånvaro utöfvas af den

bland konsistorii ledamöter, som enligt vedertagen ordning der sitter

främst.

På grund åt den af Kammarkollegium lemnade utredning anser

jag det i löneregleringen för pastor i Storkyrkan icke upptagna kronotiondeanslag

af 1575 kubikfot spanmål jemte forsellönsersättning kunna tilldelas

den blifvande pastor primarius, hvaremot kyrkoherden i Klara

borde bibehållas vid sitt tiondeanslag, som ej uttryckligen gifvits såsom

ersättning för vice priesesbefattningen och som derföre inräknats i den

åt nämnde kyrkoherde vid löneregleringen bestämda lön.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes öfver

ett i enlighet med förenämnda grunder upprättadt förslag till författning

inhemta, yttranden af erkebiskopen och Stockholms stads konsistorium.»

Föredraganden uppläste härefter ofvanberörda författningsförslag

som var af följande lydelse:

Förordning

angående tillsättning af ordförande i Stockholms stads konsistorium.

Med upphäfvande af hvad i 1 § Förordningen den 11 Februari

1687 huru med rättegång i domkapitlen skall förhållas stadgas derom,

att kyrkoherden i Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms

stads konsistorium, förordnas som följer:

§ 1.

Pastor primarius, som i erkebiskopens frånvaro är ordförande i

Stockholms stads konsistorium, utnämnes af Konungen. Har pastor

primarius förfall eller är hans befattning ledig, utöfvas densamma af den

bland konsistoriets ledamöter, som enligt vedertagen ordning der sitter

främst.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Smil. 1 Afd. 17 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

§ 2.

När pastor primarius från sin befattning afgått, skall förslag till

befattningens återbesättande inför konsistorium upprättas af Stockholms

presterskap å tid, som Konungen bestämmer.

§ 3.

Rösträtt tillkommer de vid Stockholms territoriela församlingar

samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde kyrkoherdar

och komministrar. Är kyrkoherdetjenst ledig, utöfvas rösträtten för

samma tjenst af den, som tjensten förvaltar, der han ej på annan grund

är röstberättigad.

§ 4.

Å förslaget uppföras tre af kyrkoherdarna i Stockholms territoriela

församlingar.

§ 6.

Vid valförrättningen, så ock med ärendets handläggning af konsistorium

i öfrigt förfares i tillämpliga delar såsom i fråga om biskopsval

är stadgadt.

§ 6-

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

11

Utdrag af ''protokollet öfver justitiedepartementsärenden, liället

inför Plans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Fredagen den 22 December 1882,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

/ Richert,

Themptander,

Ryding.

5:o.

Under erinran att Kongl. Maj:t den 20 sistlidna Oktober behagat

besluta, att yttranden af erkebiskopen och Stockholms stads konsistorium

skulle inhemtas öfver följande inom Justitiedepartementet upprättade förslag

till

‘''Förordning

angående tillsättning af ordförande i Stockholms stads konsistorium.

Med upphäfvande af hvad i 1 § af Förordningen den 11 Februari

1687 huru med rättegång i domkapitlen skall förhållas stadgas derom,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 25.

att kyrkoherden i Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms

stads konsistorium, förordnas som följer:

§ 1.

Pastor primarius, som i erkebiskopens frånvaro är ordförande i

Stockholms städs konsistorium, utnämnes af Konungen. Har pastor

primarius förfall eller är hans befattning ledig, utöfvas densamma af

den bland konsistoriets ledamöter, som enligt vedertagen ordning der

sitter främst.

§ 2.

När pastor primarius från sin befattning afgått, skall förslag till

befattningens återbesättande inför konsistorium upprättas af Stockholms

presterskap å tid, som Konungen bestämmer.

§ 3.

Rösträtt tillkommer de vid Stockholms territoriela församlingar

samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde kyrkoherdar och

komministrar. Är kyrkoherdetjenst ledig, utöfvas rösträtten för samma

tjenst af den, som tjensten förvaltar, der han ej på annan grund är

röstberättigad.

§ 4.

Å förslaget uppföras tre af kyrkoherdarna i Stockholms territoriela

församlingar.

§ 5.

Vid valförrättningen, så ock med ärendets handläggning af konsistorium

i öfrigt förfares i tillämpliga delar såsom i fråga om biskopsval

är stadgadt.

§ 6.

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne“;

anmälde Departementschefen Statsrådet von Steyern, att förenämnda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.

yttranden inkommit; och hemstälde föredraganden i underdånighet, att

Kongl. Maj:t täcktes för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler

öfver berörda förslag inhemta Högsta Domstolens underdåniga utlåtande.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj :t Konungen lemna

nådigt bifall.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Tisdagen den 16 Januari 1883.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Herr Almqvist,

Rabe,

Olivecrona,

von Segebaden,

SVEDELIUS,

Hernmarck,

Wedberg.

Expeditionschefen Annerstedt föredrog i underdånighet:

Note ur protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 22 sistlidna December, hvarmedelst,

för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens

utlåtande blifvit infor dr adt öfver följande inom Justitiedepartementet

upprättade förslag till

“Förordning

angående tillsättning af ordförande i Stockholms stads konsistorium.

Med upphäfvande af hvad i 1 § af Förordningen den 11 Februari

1687 huru med rättegång i domkapitlen skall förhållas stadgas derom,

att kyrkoherden i Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms

stads konsistorium, förordnas som följer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:c 25. 15

§ 1.

Pastor primarius, som i erkebiskopens frånvaro är ordförande i

Stockholms stads konsistorium, utnämnes af Konungen. Har pastor

primarius förfall eller är hans befattning ledig, utöfvas densamma af

den bland konsistoriets ledamöter, som enligt vedertagen ordning der

sitter främst.

§ 2.

När pastor primarius från sin befattning afgått, skall förslag till

befattningens återbesättande inför konsistorium upprättas af Stockholms

presterskap å tid, som Konungen bestämmer.

§ 3.

Rösträtt tillkommer de vid Stockholms territoriela församlingar

samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde kyrkoherdar och

komministrar. Är kyrkoherdetjenst ledig, utöfvas rösträtten för samma

tjenst af den, som tjensten förvaltar, der han ej på annan grand är

röstberättigad.

§ 4.

Å förslaget uppföras tre af kyrkoherdarna i Stockholms territoriela

församlingar.

§ 5-

Vid valförrättningen, så ock med ärendets handläggning af konsistorium

i öfrigt, förfares i tillämpliga delar såsom i fråga om biskopsval

är stadgadt.

§ 6.

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne“;

Öfver hvilket förslag erkebiskopen och Stockholms stads konsistorium

afgifvit yttranden.

Högsta ^ Domstolen, som icke hade något att erinra mot förslagets

syfte, men på de i erkebiskopens utlåtande anförda skäl ansåg, att jemväl

kyrkoherdarne i Tyska och Finska församlingarna borde vara valbara

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

till pastor primarius, hemstälde, i afseende å förslagets redaktion, dels

att författningens öfverskrift måtte lyda: »Förordning angående tillsättning

af pastor primarius i Stockholm», hvarigenom bättre öfverensstämmelse

vunnes emellan öfverskriften och lydelsen af 1 § i förslaget,

dels ock att, till ernående af större tydlighet, författningens lydelse kunde

förändras till hufvudsaklig öfverensstämmelse med följande utkast:

Förordning angående tillsättning af pastor primarius i Stockholm.

Med upphäfvande af hvad i 1 § af förordningen angående rättegång

i domkapitlen den 11 Februari 1687 stadgas derom, att kyrkoherden

i Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms stads

konsistorium, förordnas som följer:

1 §•

Pastor primarius är, i erkebiskopens frånvaro, ordförande i Stockholms

stads konsistorium. Har pastor primarius förfall eller är hans

befattning ledig, utöfvas densamma af den bland konsistoriets ledamöter,

som enligt vedertagen ordning der sitter främst.

2 §.

När pastor primarius från sin befattning afgått, skall val till hans

efterträdare inför konsistorium ske af det enligt 3 § röstberättigade

presterskapet å tid, som Konungen bestämmer.

3 §•

Rösträtt vid detta val tillkommer de vid Stockholms territoriela

församlingar samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde

kyrkoherdar och komministrar. Är kyrkoherdetjenst ledig, utöfvas rösträtten

för samma tjenst af den som tjensten förvaltar, der han ej på

annan grund är röstberättigad.

4 §.

Valbar till embetet är en hvar af de i nästföregående paragraf

omförmälde kyrkoherdar, af hvilka de tre, som erhållit de flesta rösterna,

af konsistorium på förslag uppföras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

17

5 §•

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne.

6 §•

I öfrigt galle i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i fråga om

biskopsval är stadgadt.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Bill. till Iiilcsd. Prot. 1883. 1 Sami, 1 Afd. 17 Iläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Fredagen den 26 Januari 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hoohsciiild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

Justitieråden: Rabe,

SvEDELIUS.

l:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog, efter gemensam

beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet, de af Stockholms

stads konsistorium, Erkebiskopen och Högsta Domstolen afgifna

yttranden öfver det inom Justitiedepartementet utarbetade förslag till

Förordning angående tillsättning af ordförande i nämnda konsistorium.

Efter att hafva redogjort för innehållet af dessa utlåtanden anförde

Departementschefen:

»Den enda bestämmelse i förslaget, om hvilken meningarna varit

delade, är den, som utesluter kyrkoherdarne i Tyska och Finska försam
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Ungarna från valbarhet till pastor primarms. Konsistorium har väl ej

uttryckligen föreslagit någon ändring häri, men dock ansett sig böra

»vitsorda det gagn konsistorium sedan långliga tider tillbaka haft af

pastorernas i de icke territoriela församlingarna insigter, nit och erfarenhet».

Deremot hafva innehafvarne af ifrågavarande två kyrkoherdebefattningar

uttalat den särskilda mening, att dem ej borde betagas förmånen

att kunna väljas till pastor primarius, så länge de äro ledamöter

af konsistorium, och deri har så väl Erkebiskopen som Högsta Domstolen

instämt, den förre under erinran, att ifrågavarande kyrkoherdar

icke äro utestängda från valbarhet till biskop i hvilket som helst åt

rikets stift.

Den senast tillsatta komitén för omarbetande af kyrkolagen föreslog

afskaffande af kyrkoherdarnas i de Tyska och Finska församlingarna

rätt till säte och stämma i Stockholms stads konsistorium, och då kyrkoherdeembetet

i förstnämnda församling år 1875 blef ledigt, begärde konsistorium

hos Eders Kongl. Maj:t, att i afseende på detta embetes innehafvare

den af kyrkolagskomitén föreslagna förändringen måtte genast

inträda. Konsistorium förklarade sig dervid anse bibehållandet af denne

kyrkoherdes ledamotskap i konsistorium »vara i allo olämpligt och egnadt

att åt ett för vårt lands kyrka främmande element gifva allt för

stort inflytande på handhafvandet och styrelsen af hufvudstadens presterskap

och kyrkliga angelägenheter». Då det ej kunde anses lämpligt att

än ytterligare utvidga rättigheter, om hvilkas fullständiga indragning

vederbörande fastmer syntes vara temligen ense, blefvo kyrkoherdarna i

Tyska och Finska församlingarna enligt det i Justitiedepartementet uppgjorda

iörslaget uteslutna från valbarhet till pastor primarius. Af konstitorii

senaste yttrande i frågan finner man emellertid, att ej ens från

dess sida någon betänklighet mot itrågavarande kyrkoherdars likställighet

med de öfriga numera torde möta; och då hela saken synes mig

vara af ganska ringa om ens någon praktisk betydelse, vill jag för min

del ej afstyrka den af Erkebiskopen och Högsta Domstolen förordade

förändring i denna del af förslaget.

De förändringar i förslagets redaktion, som Högsta Domstolen i

öfrigt förordat, kan jag jemväl biträda, då desamma synas mig hufvudsakligen

bero derpå, att Högsta Domstolen ansett förrättningen inför

konsistorium böra betraktas såsom val i stället för upprättande af förslag,

ett betraktelsesätt som gerna må göra sig gällande, då det ej har

något som helst inflytande på författningens innehåll.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att enligt 87 § 2 mom. Regeringsformen antaga föl
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 25.

jande i öfverensstämmelse med det inom Justitiedepartementet utarbetade

och med de af mig nu biträdda ändringar upprättade förslag till

Förordning angående tillsättning af pastor primarius i Stoekholin.

Med upphäfvande af hvad i 1 § af förordningen angående rättegång

i domkapitlen den 11 Februari 1687 stadgas derom, att kyrkoherden

i Storkyrkan skall vara ordinarie ordförande i Stockholms stads

konsistorium, förordnas som följer:

1 §■

Pastor primarius är, i erkebiskopens frånvaro, ordförande i Stockholms

stads konsistorium. Har pastor primarius förfall eller är hans

befattning ledig, utöfvas densamma af den bland konsistoriets ledamöter,

som enligt vedertagen ordning der sitter främst.

2 §.

När pastor primarius från sin befattning afgått, skall val till hans

efterträdare inför konsistorium ske af det enligt 3 § röstberättigade presterskapet

å tid, som Konungen bestämmer.

3 §•

Rösträtt vid detta val tillkommer de vid Stockholms territoriela

församlingar samt vid de Tyska och Finska församlingarna anstälde

kyrkoherdar och komministrar. Är kyrkoherdetjenst ledig, utöfvas rösträtten

för samma tjenst af den som tjensten förvaltar, der han ej på

annan grund är röstberättigad.

4 §.

Valbar till embetet är en hvar af de i nästföregående paragraf

omförmälde kyrkoherdar, af hvilka de tre, som erhållit de flesta rösterna,

af konsistorium på förslag uppföras.

5 §•

Sedan erkebiskopens yttrande öfver förslaget inhemtats, utnämner

Konungen en af de tre, som blifvit föreslagne.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

21

6 §■

I öfrigt galle i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i fråga om

biskopsval är stadgadt.»

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande

Departementschefen sålunda hemstält; och skulle

till följd häraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition

af innehåll bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Otto Rootli.

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 17 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.