Sök i Ratio Lex

Angående reglering af arbetseller kofv er iskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär m. m

1883-01-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:28, Angående reglering af arbetseller kofv er iskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 28.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående reglering

af arbets- eller kofv er iskyldigheten till vissa kronans

egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär

m. m.; gifven Stockholms Slott den 8 Januari 1883.

Kongl. Maj:t vill under åberopande af bifogade protokoll öfver

finansärenden för denna dag härmed föreslå Riksdagen att i fråga om

ännu qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till vissa kronans egendomar

i Skåne samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet

besluta:

l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman

och lägenheter, hvilka äro af skatte natur eller innehafvas med stadgad

åborätt, ännu utgöres in natura till vissa kronans egendomar i

Skåne, skall upphöra;

2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder fordrats

af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten, skall, så snart samma

skyldighet upphör, hofverihemmanen åläggas, dock så att, der den

hittills fordrade afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till

penningar med användande af medeltalet af 1834—1843 årens markegångspris;
3:o)

att den afgäld af hemman för redan upphörd hofveriskyldighet,

som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t faststäld öfverenskommelse

eller utan föregående öfverenskommelse påförts genom offentlig myndighets

beslut, skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dagsverken,

omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet af 1834

—1843 årens markegångspris, hvaremot den afgäld, som är bestämd i

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 28.

penningar, förblifver orubbad; skolande nu stadgade omsättning tilllämpas

från och med år 1884;

4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller gatuhus, vare

sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten in natura eller

icke, påföres hvarje lägenhet med ett belopp i penningar, som står i

samma förhållande till lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som

summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro

eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma kungsgård,

dit lägenheten är arbetsskyldig, står till hemmanens sammanlagda

taxeringsvärde för nämnda år; dock att för de under Dalby och

Flyinge kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus detta stadgande må vinna

tillämpning endast såvida afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfverstiger

värdet af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta författningsenliga

arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet af de i nästförestående

punkt omförmälda årens markegångspris; börande i annat

fall afgälden bestämmas efter nämnda medelpris;

5:o) att den för arbetsskyldigheten af kortade ränta skall, der

denna skyldighet upphört eller i mån som densamma upphör, till statsverket

ingå;

6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall till statsverket

ingå från och med år 1884;

7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom, till hvilken

arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldighetens

upphörande måste blifva beroende af arrendatorns bifall, denne

må, om han afstår från arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det

årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med eu fjerdedel,

samt den för arbetsskyldigheten af kortade räntan; börande i detta

fall förändringen inträda med nytt kalenderår;

8:o) att i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt till arbetsbiträde

af gatuhus, som enligt 4:de punkten skola derifrån befrias emot

afgäld, ersättning till stuteriinrättningen skall af statsmedel utbetalas

enligt de i nästföregående punkt bestämda grunder;

9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelöneregleringsfonden

för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps kungsgård, skall från

och med det år, då afgälden indrages till statsverket, fonden af statsmedel

ersättas enligt de grunder, som nu gälla för afgäldens utgörande;

10:o) att den afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet,

som enligt förestående grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu

in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till sådane egendomar,

för hvars upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt,

skall afskrifvas samtidigt med och efter samma grunder, som för grund
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

skattens afskrifning varda af Konung och Riksdag bestämda; och skall

hvad angår den ännu in natura (kvarstående arbets- eller hofveriskyldigheten

afskrifningen verkställas på det sätt, att hvarje hemman och

lägenhet, som har ett dylikt åliggande, så länge detsamma fortfar,

derför årligen af statsmedel tillgodonjuta ersättning, motsvarande så

stor procent af det enligt ofvanstående grunder bestämda afgäldsbeloppet,

som till och med året näst före ersättningens utbetalande

blifvit å grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifningstiden

arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda afgäld jemte den

för arbetet afkortade ränta, minskade enligt afskrifningsplanen för grundskatten,

till statsverket utgöres; samt

ll:o) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt sägs, skall

vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande utbetalas för

det nästföregående året.

Och föreslår Kongl. Maj:t slutligen, i händelse af Riksdagens bifall

till denna -- framställning, att de belopp, som på grund af ofvanstående

8:de eller 9:de punkterna kunna ifrågakomma att af statsverket

gäldas, må förskjutas af tillgängliga medel, hvarefter förskotten böra

hos Riksdagen till ersättande anmälas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj: t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. JR. Themptander.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 8 Januari

1883.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Departementschefen Statsrådet Themptander anförde vidare:

“I enlighet med hvad jag vid föredragning af frågan om afskrifning

af grundskatterna förut i dag antjdt, anhåller jag nu att få öfvergå

till det af skattregleringskomitén framstälda förslag angående den arbets-

eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman och lägenheter utgjorts

eller fortfarande utgöres till åtskilliga staten tillhöriga kungsgårdar

i Skåne.

Af komiténs utredning härom (del. III s. 84 och följande) inhemtas,

bland annat, att föreskrifterna i Kongl. kungörelsen den 3 December

1810 och Kongl. brefvet den 3 December 1812 angående upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

hörande af sådana hjelpedagsverken, hvilka icke voro i jordeböckerna

upptagna, redan kort derefter bragts till verkställighet beträffande den

arbets- eller hofveriskyldighet, som ålåg vissa hemman, till de för

statsverkets räkning då utarrenderade Uranienborgs samt Flyinge och

Dalby kungsgårdar, dervid en afgäld, bestämd i dagsverken, som skulle

lösas efter årlig markegång, ålagts de hofveriskyldige såsom ersättning

för befrielse från arbetsskyldigheten in natura. De under Uranienborg

arbetsskyldiga hemmanen hafva dock sedermera jemlikt Kongl. brefvet

den 22 December 1848 fått sin afgäld förvandlad i spannmål, att utgöras

på sätt i afseende å kronans behållna räntor då var eller framdeles

kunde varda stadgadt.

Hofveriskyldigheten till de kungsgårdar, som voro till boställen

anvisade, utgjordes deremot fortfarande in natura, i anledning hvaraf,

och sedan Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 30 December

1840 gjort framställning angående upphörande af arbetsskyldigheten

äfven till dessa egendomar, undersökningar enligt Kongl. Maj:ts förordnande

sommaren år 1844 verkstäldes å hvarje kungsgård, till hvilken

arbete utgjordes, hvarvid hofveriskyldigheten för hvarje hemman

uppskattades i öke- och drängedagsverk.en, hvilkas värde uträknades

efter medeltalet af 1834—1843 årens markegéngspris. Detta värde

lades till grund för den ersättning, som för befrielse från arbetsskyldigheten

fordrades, dervid likväl större eller mindre nedsättning af särskilda

anledningar ofta egde rum. Med en del af de hofveriskyldige

hemmansegarne träffades sedermera öfverenskommelse om arbetets utbytande

mot afgäld, hvarefter Kongl. Maj:t i nådig proposition den

16 November 1853 föreslog Rikets Ständer, bland annat, att berörda

öfverenskommelser äfvensom de dylika överenskommelser, hvilka derefter

enligt enahanda grunder i vederbörlig ordning blefve afslutade

för större eller mindre antal arbetsskyldiga hemman, skulle till Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning och stadfästelse anmälas; att, när hofveri-eller

arbetsskyldigheten upphörde, den hemmanet åliggande, emot arbetsskyldigheten

förut af kortade ränta skulle utgöras; samt att i de fall,

då öfverenskommelse på föreskrifvet sätt icke redan träffats eller framdeles

kunde vara uppgjord, hofveri- eller arbetsskyldigheten skulle såsom

dittills tills vidare fortfara. Härtill lemnade Rikets Ständer enligt

underdånig skrivelse den 19 Augusti 1854 sitt bifall, hvarefter Kongl.

Maj:t jemlikt särskilda beslut faststälde de dels redan vid ofvanberörda

undersökningar och dels sedermera med åtskillige hofveriskyldige träffade

öfverenskommelser. Dessa öfverensstämma deruti, att de hofveriskyldige

skola utgöra den förut för arbetsskyldigheten afkortade räntan;

men i fråga om afgälden förete öfverenskommelserna skiljaktig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

heter derutinnan, att densamma blifvit bestämd än i penningar, än i

spanmål, som antingen löses dels efter årlig och dels efter medelmarkegång,

eller ock i följd af ordalagen i öfverenskommelserna blifvit

till penningar omsatt enligt grunderna i Kongl. förordningen den 23

Juli 1869.

Arbetsskyldighet till kungsgårdar i Skåne åligger emellertid icke

allenast hemman utan äfven torplägenheter eller så kallade gatuhus.

Då tillfälle borde beredas äfven dessa sistnämnda, såvida de innehades

under skatterätt eller stadgad åborätt, att lösa sig fria från dagsverksskyldigheten,

anhöllo Rikets Ständer i underdåniga skrifvelser den 19

Augusti 1844 angående gatuhusen under Löfvestad och den 4 November

1857 angående gatuhusen under öfriga kungsgårdar i Skåne, att

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla undersökning till utrönande, huruvida

ifrågavarande lägenheter vore af enahanda beskaffenhet med de arbetsskyldiga

hemmanen, och att i sådan händelse den reglering af arbetsskyldigheten,

som kunde varda vidtagen i afseende å hemmanen, måtte

utsträckas jemväl till gatuhusen. Sedan den sålunda ifrågasatta undersökningen

blifvit verkstäld, och Kammarkollegium i underdånigt utlåtande

den 18 Februari 1861 redogjort ej mindre för de arbetsskyldiga

gatuhusen än ock för det antal dagsverken, det enligt gällande arbetskontrakt

ålåg hvarje gatuhus att utgöra, faststäldes jemlikt Kongl.

brefvet den 15 Mars samma år, såsom grund för befrielse från ifrågavarande

arbetsskyldighet, att vederbörande skulle jemte utgörande af

den för arbetsskyldigheten afkortade räntan erlägga lösen efter markegångspris

för dagsverkena, och anbefaldes Kammarkollegium att föranstalta

om de arbetsskyldiges hörande, huruvida de voro villige att

emot befrielse från arbetsskyldigheten åtaga sig de sålunda i stället

faststälda utskylder. Ehuru flera försök att på nu angifna grunder

träffa öfverenskommelse med de arbets- eller hofveriskyldige om arbetets

utbytande mot årlig afgäld efter hand blifvit gjorda, har det dermed

åsyftade målet, arbetsskyldighetens fullständiga upphörande, icke

vunnits. Enligt hvad skatteregleringskomitén upplyst, har nemligen

antingen på grund af offentlig myndighets beslut eller medelst öfverenskommelse

arbetsskyldigheten upphört för 132/f mantal, indelade i

2864, IR hofverier, och 31 gatuhus, hvilka såsom afgäld erlägga 2,445

kubikfot 9,76 kannor korn, 33?, ökedagsverken och 5,226-f drängedagsverken

efter årligt markegångspris, 323 kubikfot 6,62 kannor råg och

571 kubikfot 7,26 kannor korn efter medelmarkegångspris och 9,688

kronor 32 öre i penningar, deraf 2,816 kronor 56 öre, utgörande afgäld

af hofveriskyldige vid Tommarps och Sandby kungsgårdar, ursprungligen

bestämts i penningar, men återstoden uppkommit genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

den i spannmål bestämda afgäldens omsättning- till penningar enligt

grunderna i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869. Deremot qvarstår

ännu . arbets- eller hofveriskyldigheten in natura af 53ff mantal, indelade

i 86f; liofverier, samt 28 gatuhus, för hvilka den i spanmål eller

dagsverken fordrade afgälden, sedan densamma blifvit uträknad, spanmålen

enligt föreskrifterna i nyssberörda förordning och dagsverkena

efter årlig markegång, motsvarar ett sammanlagdt belopp af 9,314

kronor 20 öre.

Att döma efter hittills vunnen erfarenhet torde, på sätt komiterade

jemväl påpekat, det vara föga antagligt, att någon öfverenskommelse

om den ännu qvarstående hofveriskyldighetens upphörande kan

på hittills tillämpade grunder med vederbörande träffas, helst sedan

genom stadgandet i 12:te punkten af Kongl. kungörelsen den 10 November

1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner, att nemligen arrendator icke i någon händelse

skall ega anspråk på dagsverken eller arbetsskyldighet från jord, som

ej till egendomen hörer, de arbetsskyldige ega anledning antaga, att

arbetsskyldigheten i hvarje fäll kommer att upphöra vid förnyad utarrendering

af de egendomar, till hvilka arbete nu utgöres. Vid sådant

förhållande, och då skäl icke förefinnes att utan all ersättning på en

gång eftergifva detta besvär, är en reglering af den in natura qvarstående

arbetsskyldigheten, äfven oberoende af frågan om grundskatternas

afskrifning, alldeles oeftergiflig, och lärer härvid något annat

sätt för sakens ordnande svårligen förefinnas än att, i likhet med hvad

som i fråga om arbetsskyldigheten till Uranienborgs samt Flyinge och

Dalby kungsgårdar redan skett, befria de arbetsskyldige från arbetet

och ålägga dem såsom ersättning derför en årlig afgäld. Denna måste

dock bestämmas så, att det med visshet kan antagas, att afgälden tillsammans

med den för arbetet afkortade räntan icke i något fall öfverstiger

arbetets verkliga värde. Då hofveriskyldigheten i Skåne vid de

särskilda kungsgårdarne är af likartad natur, synes det ock vara billigt

och rättvist, att förut angifna olikheter i afseende å beräkningen af de

redan bestämda afgäldsbeloppen undanrödjas, och afgälden allestädes

förvandlas till penningar efter samma års markegångspris; och då härvid

förekommer, att medeltalet af markegångsprisen för åren 1834—

1843 för de arbetsskyldige vid tvenne kungsgårdar lagts till grund för

afgäldens bestämmande i penningar, samt denna beräkningsgrund, med

hänsyn dertill att penningevärdet sedan den tiden ej obetydligt sjunkit,

vid en allmän tillämpning otvifvelaktigt blifver för de skattskyldige

så billig, att något befogadt skäl till klagan ej kan ega rum, finner

jag komiténs förslag, att nämnda markegångspris må läggas till grund

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

för bestämmandet af all afgäld i penningar, vara ändamålsenligt. Lika

med komitén anser jag äfven en jemkning af den gatuhusen ålagda

arbetsskyldighet eller afgäld till närmare öfverensstämmelse med hemmanens

vara af omständigheterna påkallad.

I ändamål att så snart ske kan afskaffa arbetsskyldigheten in

natura, har komitén föreslagit, att man med de arrendatorer af kär

ifrågavarande kungsgårdar, hvilka enligt gällande arrendekontrakt hafva

rätt till arbete från annan egendom, skulle söka åvägabringa öfverenskommelse

om arbetsskyldighetens upphörande emot nedsättning i det

årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med en fjerdedel,

samt den för arbetsskyldigheten afkortade räntan. Detta förslag

förutsätter, att så väl afgälden som räntan skulle till statsverket ingå.

Genom en sådan anordning skulle visserligen staten komma att under

nu gällande arrenden för de särskilda kungsgårdarne få vidkännas en

årlig uppoffring, derigenom att nedsättningen i arrendet blefve något

större än det belopp, hvilket såsom afgäld samt hittills afkortad ränta

komme statsverket till godo, men då denna uppoffring icke kan uppgå

till något afsevärdt belopp, tvekar jag icke att äfven i detta fall biträda

komiténs förslag.

Der arbetsskyldigheten blifvit, ersatt med afgäld, ingår denna sistnämnda

redan nu till statsverket med undantag allenast för den afgäld

i korn, som till ett belopp af 2,445 kubikfot 9,75 kannor utgöres efter

årlig markegång af de f. d. arbetsskyldige till Alnarps för landshöfdingelöneregleringsfondens

räkning utarrenderade kungsgård, hvilken

afgäld ingår till nämnda fond.

Enligt hvad komitén anfört, saknas utredning om vidden af den

arbetsskyldighet, som må åligga vissa gatuhus, till Flyinge och Dalby

kungsgårdai’, hvilka för närvarande äro anslagna till Flyinge stuteriinrättning.

Eu sådan utredning, hvilken är erforderlig beträffande endast

de gatuhus, som innehafvas med skatterätt eller stadgad åborätt,

enär endast sådana varit föremål för den reglering af arbetsskyldigheten,

som här förut blifvit omförmäld, torde kunna verkställas samtidigt

med de åtgärder i ''öfrig!, som af det nu ifrågasatta ordnandet

af frågan om hofveriskyldigheten i dess helhet påkallas. Då stuteriinrättningen

eller dess arrendatorer för närvarande åtnjuta arbetsbiträde

af de lägenheter af nyssnämnda slag, hvilka till äfventyrs äro dertill

förpligtade, lärer, i händelse af arbetsskyldighetens upphörande, värdet

af densamma böra komma stuteriinrättningen eller arrendatorerne till

godo.

För åstadkommande af den likställighet mellan samtlige före detta

och nu varande arbetsskyldige, som komitén åsyftat och äfven jag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:t.$ Nåd. Proposition N:o SS.

anser önskvärd, synes det vara nödvändigt, att äfven ofvannämnda, till

landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående afgäld, efter dess förvandling

till penningar enligt ofvan angifna grund, äfvensom den afgäld,

som må komma att bestämmas för de under Flyinge och Dalby

kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus, till statsverket indragas. I sådant

fall böra dock så väl landshöfdingelöneregleringsfonden som stuteriinrättningen

eller dess arrendatorer erhålla ersättning af statsmedel, hvilken,

hvad fonden angår, torde böra tillkomma densamma efter enahanda beräkningsgrund,

som nu gäller för afgäldens utgörande, och, hvad stuteriinrättningen

och dess arrendatorer beträffar, efter enahanda grund, som

af komitén föreslagits, för det fall att utfärdadt arrendekontrakt innehallei

bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldighetens upphörande in

natura före kontraktstidens utgång måste blifva beroende af öfverenskommelse

med arrendator!!; och torde med utgörande af ersättningen

till landshöfdingelöneregleringsfonden samt till Flyinge stuteri inrättning

tills vidare lämpligen kunna förfaras på det sätt, att ersättningen förskjutos

af Statskontoret, samt att förskottet sedermera anmäles hos

Riksdagen till ersättande.

I det underdåniga utlåtande, som Arméförvaltningen, Förvaltningen

af sjöärendena, Kammarkollegium och Statskontoret den 22 Februari

1875 afgåfvo öfver det af Kammarrådet Anderson den 15 September

1874 afgifna betänkande angående grundskatternas samt rustningsoch

loteringsbesvärens afskrifning, uttalade embetsverken den mening’,

att här förut omförmälda arbetsskyldighet borde afskrifvas i sammanhang

med grundskatterna, och skatteregleringskomitén har ock under

lith b och l i sitt förslag angående afskrifning af grundskatterna upptagit

bestämmelser i sådant syfte. I

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med skatteregleringskomiténs

förslag (del. III sid. 186 och följande), emot hvithet Kammarkollegium

enligt underdånigt utlåtande den 9 November sistlidet år icke lmft

något att erinra, samt med de tillägg, hvartill här ofvan anmärkta förhållanden

gifva anledning, äfvensom med iakttagande af åtskilliga redakBih.

till Riksd. Prof, 1883. 1 Sami, 1 Afd. SO Haft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

tionsförändringar, har jag uppgjort förslag till föreskrifter angående

dels arbetsskyldighetens afskaffande, der den ännu qvarstar, dels atgäldens

bestämmande för alla vare sig före detta eller ännu arbetsskyldige

efter eu gemensam grund, dels ock arbetsskyldighetens eller

afgäldens afskrifning i ''sammanhang med grundskatterna/1

Departementschefen uppläste härefter nämnda förslag och hemstälde,

att i öfverensstämmelse dermed nådig proposition måtte till Riksdagen

aflåta».

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna bifall, och skulle proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilagan vid detta protokoll utvisar.

<Ex protocollo

Hans Wachtmeister.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 188o.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:50 Skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 28 ifråga om reglering af arbetseller hofver iskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne s. 11 i texten