Sök i Ratio Lex

Angående de grunder, sota under ny härordning höra tillämpas i afseende å härens aflöning, underhåll och beklädnad

1883-01-08 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:3, Angående de grunder, sota under ny härordning höra tillämpas i afseende å härens aflöning, underhåll och beklädnad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

I

N:o 3.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen angående de

grunder, sota under ny härordning höra tillämpas i afseende

å härens aflöning, underhåll och beklädnad; Gifven

Stockholms slott den 8 januari 1883.

Kongl. Maj:t, som denna dag beslutat för Riksdagen framlägga af

Kongl. Maj:t godkända förslag till lagar om härordningen, om upprätthållande

af härens stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång

från nuvarande till den nya härordningen, vill, under förutsättning

att omförmälda förslag till lagar af Riksdagen antagas samt med åberopande

af bilagda statsrådsprotokoll, härmed äska Riksdagens gillande

af följande grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad:

Art. I.

Vice korpraler (vice konstaplar) ock manskap.

§ k

1. För stamsoldat beräknas under hvartdera af de två första åren

af hans anställning i stammen 40 kronor i lega samt, då han är inkallad

i tjenstgöring, månadslön af 10 kronor, qvarter in natura, underhåll,

beklädnad och utredningspersedlar in. in. jemte en kontant dagaflöning

af 5 öre. Lega och månadslön utbetalas icke under löpande

tjeristeår till fulla beloppet åt''soldaten, utan innehålles deraf en lämplig

summa till den tid, då han afgår ur korpralskolan.

2. För stamsoldat, som efter de två första årens anställning i

stammen derstädes ånyo ingått, beräknas en lega af 40 kronor för

hvarje år, under hvilket han qvarstår i stammen och har skyldighet att

på grund af den allmänna värnpligten undergå vapenöfning, och af 80

kronor för hvarje år, under hvilket han ytterligare qvarstår som stamsoldat,

men icke har en dylik skyldighet att fullgöra, samt i öfrigt samma

förmåner, som i förestående mom. 1 finnas upptagna.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 3 Iläft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:q 3.

3. Stamsoldat erhåller vid marsch till och från tjenstgöringsort

för hvarje marschdag 75 öre i marschaflöning.

§ 2.

1. Värnpligtigs förmåner under tjenstgöring'' samt under marsch till

och från mötesplatsen bestämmas i lagen om allmänna värnpligten.

2. Den, som på grund af § 42 i lagen om härordningen är skyldig

att vid regemente (bataljon) genomgå 3 månaders rekryt- och förberedande

korprals-skola, erhåller samma förmåner, som värnpligtig i

allmänhet, med den skilnad att dagaflöningen bestämmes till 50 öre.

§ 3.

1. Vice korpral (vice konstapel) i stammen erhåller samma förmåner

som öfrige stamsoldater med den skilnad, att dagaflöningen bestämmes

till 10 öre, hvarförutom honom bestås ett vicekorpralsarvode af 5 kronor

i månaden.

2. Värnpligtig vice korpral (vice konstapel), som tjenstgör vid regemente

(bataljon) för genomgående af officers- eller underofficerskurs

till utbildande af värnpligtigt befäl, erhåller samma förmåner, som i

föregående § mom. 2 omförmälas, med den skilnad, att dagaflöningen

bestämmes till 75 öre.

De i föregående

fri sjukvård.

§ 4.

omnämnda personer erhålla under tjenstgöring

Art. II.

Underofficerare, spel ocli handtverkare.

§ 5.

1. Fast aflönad korpral (konstapel) erhåller eu lön af 20 kronor i

månaden samt, då han är inkallad till tjenstgöring vid trupp, qvarter

in natura, underhåll, beklädnad, utredningspersedlar in. in. jemte eu

kontant dagaflöning af 20 öre.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Katigt. Muj:ts Nåd. Proposition>, N:o ii.

3

2. Värnpligtig korpral (konstapel) erhåller, utom examenspenningar

det år, han aflägger underofficersexamen, tillika, då han är inkallad till

tjenstgöring vid trupp, qvarter in natura, underhåll, beklädnad, utredningspersedlar

in. in. jemte en kontant dagaflöning af minst 30 öre.

§ 6.

1. De fast aflönacle sergeanterne delas i två löneklasser sålunda, att

hälften tillhör första och hälften andra löneklassen. Överskjutande

udda antal hänföres till första löneklassen.

2. Fast aflönad sergeant erhåller samma förmåner som fast aflönad

korpral med den skilnad, att månadslönen bestämmes för sergeant af 2.

klassen till 30 och för sergeant af 1. klassen till 40 kronor samt dagaflöningen

för sergeant af 2. klassen till 30 öre och för sergeant af 1.

klassen till 40 öre.

3. Värnpligtig sergeant, inkallad till tjenstgöring vid trupp, erhåller

samma förmåner som värnpligtig korpral med den skilnad, att dagaflöningen

bestämmes till 80 öre.

§ 7.

Fast aflönad fanjunkare (styckjunkare) erhåller lön af 60 kronor i

månaden samt, då han är inkallad till tjenstgöring vid trupp eller vid

staber, inqvartering in natura eller i kontant, beräknad för år i Stockholm,

Göteborg och Malmö till 1-50 kronor och å öfriga orter till 100

kronor, samt för öfrigt lika förmåner som fast aflönad sergeant, med

den skilnad att dagaflöningen bestämmes till 1 krona.

§ 8.

1. Det fast aflönade spelet, förutom regementstrumpetare och regementstrumslagare,

indelas för aflöningen i 4 klasser.

Spel af 4. klassen erhålla i månadslön 5 kronor och, då de äro inkallade

i tjenstgöring, qvarter in natura, underhåll, beklädnad, utredningspersedlar

in. in. samt en kontant dagaflöning af 5 öre.

Spel af 3. klassen erhålla i månadslön 10 kronor samt, då de äro

inkallade i tjenstgöring, samma förmåner som spel af 4. klassen, utom

att dagaflöningen fastställes till 10 öre i stället för 5 öre.

Spel af 2. klassen aflönas lika med korpraler.

Spel af 1. klassen aflönas lika med sergeanter af 2. klassen.

Regementstrumslagare aflönas lika med sergeant af 1. klassen men

med dagaflöning såsom fanjunkare.

Regementstrumpetare aflönas lika med fanjunkare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

2. Spelets fördelning i olika löneklasser är följande:

l. ki.

2. kl.

3. kl.

4. kl.

a) vid fotfolket:

hvardera af 21 regementen...........................................

8

8

12

12

hvardera af 4 d:o ............................................

6

6

9

9

ett regemente .....................................................................

4

4

6

6

b) vid rytteriet:

• j

hvardera af 10 regementen............................................

5

5

2

—

c) vid artilleriet:

hvardera af 3 fältartilleriregementen..........................

4

6

6

8

hvardera af 2 d:o .........................

5

8

8

10

ett fältartilleriregemente ................................................

3

5

5

7

fästnings- och positions-artilleriregementet...............

3

3

2

—

fästningsartilleribataljonen ..............................................

1

1

2

—

d) vid ingeniörtrupperne:

hvardera af 2 ingeniörregementen ...............................

3

3

6

—

e) vid trängen:

hvardera af 6 trängbataljoner.........................................

2

2

2

—

§ 9.

1. De fast ajlönade handtverkare aflönas:

de trupper ne tillhörande:

batterihandtverkare med en årlig lön af ................................ kronor 500,

gevärshandtverkare d:o d:o ................................. » 600,

hofslagare d:o d:o ................................ » 600,

handtverkare af 2. klassen vid ingeniörtrupperne och trängen » 500,

d:o afl. d:o d:o d:o » 700,

sadelmakare......................................................................................... » 700,

samt qvarter in natura;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

5

de tygstaten tillhörande:

rustkarnmarsmeder med en årlig lön af.................................... kronor 600,

tyghandtverkare d:o d:o .................................... » 700,

besigtningsrustmästare d:o d:o ................................. » 1,500

samt under tjenstgöring inqvartering in natura eller i kontant, beräknad

för år:

i Stockholm,

Göteborg o. Malmö: å öfriga orter:

för besigtningsrustmästare till ............................ 250 kronor, 150 kronor,

» öfriga handtverkare . » .............................. 150 » 100 »

2. Af handtverkarne vid ingeniörtrupperne äro en tredjedel af 1.

klassen och två tredjedelar af 2. klassen samt vid trängen hälften af 1.

klassen och hälften af 2. klassen.

§ 10.

Underofficerare och spel erhålla under tjenstgöring fri sjukvård.

Handtverkare i tjenstgöring erhålla fri läkarevård och medicin. De

hafva äfven rätt att intagas på militära sjukhus och der erhålla sjukvård

mot ett afdrag på lönen af 50 öre om dagen.

Underofficerare, spel och handtverkare äro berättigade till fri läkarevård

och medicin för sina hustrur och barn, om de vistas å den ort,

der mannen eller fadern är tjenstgörande.

Art. III.

Officerare ocli Mrens öfrige embets- och. tjensteman.

Officerare:

§ 11-

1. De fast ajlönade officerarne, af hvilka kaptener, löjtnanter och

regementsadjutanter delas i två löneklasser, åtnjuta nedanstående årliga

löner:

löjtnanter och regementsadjutanter af 2. klassen................. kronor 800,

d:o d:o d:o af 1. klassen................. » 1,200,

kaptener (ryttmästare) af 2. klassen och regementsqvarter
mästare.

...................................... » 1,800,

d:o d:o af 1. klassen ......................................... » 2,800,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj tis Nåd. Proposition No 3.

majorer...................................................................................................

majorer och bataljonschefer vid trängen.............................)

öfverstelöj tnanter............................................... j

öfverstelöjtnanter och regementschefer .................................i

d:o och bataljonschefer vid trängen..............J

öfverstar ............................................................................................

kronor 3,500,

» 4,000,

» 5,000,

generaler

» 6,000,

..................................................... » 8,000.

2. Inträde å lägre lön, som befriar från ständig tjenstgöring vid

staber o. s. v., från kommendering till stam- och bevärings-rekrytskolor

samt korprals- och garnisons-skolor äfvensom från tillfälliga kommenderingar

utom regementet, kan medgifvas för minst 3 år kaptener efter

fylda 40 år, dock först efter 3 års tjenst såsom sådane, vid fotfolket,

rytteriet och fältartilleriet till det antal, som tjenstgöringens behöriga

upprätthållande kan tillåta.

Inträde å lägre lön medför ett tillfälligt årligt afdrag å sjelfva

lönen af V5.

3. Beriden officer uppbär för bekostande under fredstid af sadelmundering,

skötsel och stallrum åt hvarje af staten letnnad tjenstehäst

en årlig ersättning af 300 kronor. För hvarje tjenstehäst, som officer

är skyldig att sjelf hålla, uppbär han en årlig ersättning af 400 kronor,

för hvilket ofvan uppgifne utgifter samt remontering bestridas.

Furage in natura erhålles för det antal hästar, som verkligen hålles,

men ej under fredstid för större antal, än § 57 af lagen om härordningen

innehåller. Då furage ej lemnas in natura, beräknas ersättning derför

efter 1 krona per dag.

4. Fast aflönade officerare erhålla under tjenstgöring vid trupp eller

staber följande dagaflöning:

löjtnanter och regementsadjutanter...................................................... kronor 2,

kaptener (ryttmästare) och regementsqvartermästare..................... » 3,

majorer och öfverstelöjtnanter.............................................................. »

öfverstelöjtnanter, tillika regementschefer, samt öfverstar......... »

generaler

4,

5,

6,

5. Fast aflönade officerare åtnjuta under tjenstgöring vid trupp

eller staber inqvartering in natura eller i kontant beräknad för år:

i Stockholm,

Göteborg o. Malmö: å öfriga orter:

......... 200 kronor, 100 kronor,

för löjtnanter af 2. klassen till...

» » af 1. » » ...

» kaptener af 2. » » ...

» » af 1. » » ...

» majorer till..............................

250

300

400

600

150

200

300

450

s. 7 Kontrollera mot PDF

llongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 3.

7

‘ i Stockholm,

Göteborg o. Malmö: å öfriga orter:

för majorer, tillika chefer, och för öfverste
löjtnanter

till.................................................. 800 kronor, 600 kronor,

» öfverstelöjtnanter, tillika chefer, öfverstar

och generaler till ........................................ 1,100 » 900 »

6. Kapteners (ryttmästares), löjtnanters och regementsadjutanters

fördelning i olika löneklasser är följande:

Kaptener

(ryttmästare).

Löjtnanter.

Regements- adj utan ter.

1. kl.

2. kl.

1. kl.

2. kl.

1. kl.

2. kl.

a) vid generalstaben.........................................

b) vid fotfolket:

12

12

—

—

—-

—

hvardera af 21 regementen .....................

8

8

12

16

1

2

d:o 4 eko ........................

6

6

9

12

1

2

1 regemente ....................................................

c) vid rytteriet:

4

4

6

8

1

1

hvardera af 10 regementen......................

d) vid artilleriet:

4

3

7

7

1

1

hvartdera af 3 fältartilleriregementen......

8

8

13

12

—

—

d:o 2 d:o ......

10

10

16

15

—

—

1 fältartilleriregemente....................................

7

7

12

11

—

—

fästnings- och positions-artilleriregementet

8

7

16

16

—

—

fästningsartilleribataljonen...........................

e) vid ingeniörtrupperne:

4

3

8

7

hvartdera af 2 ingeniörregementen............

f) vid trängen:

8

6

14

9

hvardera af 6 trängbataljoner ....................

2

3

5

5

—

1

§ 12.

Värnpligtig officer erhåller, utom examenspenningar det år, han aflägger

officersexamen, tillika, då han är inkallad i tjenstgöring vid trupp,

qvarter in natura jemte dagafiöning, uppgående för underlöjtnant till

minst 3 kronor och för löjtnant till minst 4 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!,. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o ä.

Fältläkarekåren.

§ 13.

1. Fältläkarekårens tjensteman åtnjuta lön, dagaflöning och inqvartering

efter samma grunder som motsvarande grader af officerare, nemligen:

öfverfältläkaren lika med öfverste,

fältläkare lika med öfverstelöjtnant,

regementsläkare lika med major,

1. bataljonsläkare lika med kapten af 2. klassen,

2. bataljonsläkare lika med löjtnant af 1. klassen.

2. Extra läkare delas i 2 klasser med en tredjedel i 1. och två

tredjedelar i 2. klassen. Extra läkare af 1. klassen erhålla i arvode

G00 kronor om årét, extra läkare af 2. klassen 400 kronor.

Extra läkare åtnjuta dagaflöning enligt särskilda bestämmelser.

Hästläkar ekåren.

§ 14.

1. Hästläkarekårens tjensteman åtnjuta lön, dagaflöning och inqvartering

efter samma grunder som motsvarande grader af officerare,

nemligen:

regementshästläkare lika med kapten af 2. klassen samt kan efter 10

års tjenst i denna egenskap uppflyttas till lönegrad i likhet med kapten

af 1. klassen;

bataljonshästläkare lika med löjtnant af 2. klassen.

2. Extra hästläkare erhålla ett årligt arvode af 400 kronor. De

åtnjuta dagaflöning enligt särskilda bestämmelser.

Intendenturen.

§ 15.

1. Af intendenturens tjensteman åtnjuta följande lön, dagaflöning

och inqvartering efter samma grunder soin motsvarande grader af officerare,

nemligen:

generalintendenten lika med general,

öfverfältintendenten lika med öfverste,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

9

fält- och fästnings-intendenter lika med öfverstelöjtnanter och

regementsintendenter lika med kaptener af 1. klassen.

2. Följande af intendenturens tjensteman åtnjuta icke dagaflöning

men lön och inqvartering på sätt nedan sägs.

Utredningsförvaltare vid arméfördelningarnas förråd erhålla en årlig

lön af 1,800 kronor, som kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter

ytterligare 5 år med 300 kronor.

Förrådsförvaltare vid regementsförråden erhålla en årlig lön af

1,200 kronor samt ålderstillägg i likhet med utredningsförvaltare vid

arméfördelningarnas förråd.

Förvaltare vid fästningsförråden samt trängbataljonernas förråd erhålla

samma förmåner som förrådsförvaltare vid regementsförråden och

de, som tillika äro redogörare, dessutom ett årligt arvode af 500 kronor.

Inqvarteringen utgår för förrådsförvaltare in natura samt för utredningsförvaltare

såsom för löjtnant af 1. klassen.

Eklesiastikstaten.

§ 16.

1. Fältpastorer erhålla i lön 2,000 kronor om året samt inqvartering

i likhet med kaptener af 2. klassen.

2. För regementspastorer beräknas arvoden till belopp i medeltal

af 500 kronor om året.

Auditörsstaten.

§ 17.

1. Auditörer delas i 2 klasser. För auditörer af 1. klassen beräknas

arvode af 1,000 kronor om året; för auditörer af 2. klassen arvode

af 600 kronor.

2. Antalet auditörer inom hären fördelas i 10 auditörer af 1. klassen

och 24 af 2. klassen.

o

Atskillige embets- och tjenstemän.

§ 18.

1. Följande embets- och tjenstemän åtnjuta lön eller arvode och

inqvartering efter för officerare bestämda grunder:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 3 Iläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

professorn vid generalstaben lön 5,000 kronor, som kan efter 5 år

ökas med 500 kronor och efter ytterligare 5 år med 500 kronor samt

inqvartering i likhet med major;

krigsarkivarie!! lön 4,000 kronor, ålderstillägg såsom professorn vid

generalstaben samt inqvartering i likhet med kapten af 1. klassen;

redogöraren vid generalstaben arvode 2,000 kronor, som kan efter 5

år höjas med 500 kronor, samt inqvartering i likhet med löjtnant af 1.

klassen;

amanuensen vid generalstaben arvode 1,800 kronor, som kan efter 5

år höjas med 500 kronor, samt inqvartering såsom föregående;

sekreteraren vid fortifikationen lön 3,000 kronor, ålderstillägg i likhet

med professorn vid generalstaben samt inqvartering i likhet med

löjtnant af 1. klassen;

verkmästare vid artilleriets tygstat lön 3,000 kronor samt ålderstillägg

och inqvartering i likhet med utredningsförvaltare vid arméfördelningarnas

förråd;

förvaltare af 1. klassen vid artilleriets tygstat lön 1,800 kronor samt

ålderstillägg och inqvartering såsom föregående;

förvaltare af 2. klassen vid artilleriets tygstat lön 1,500 kronor, som

kan efter 5 år höjas med 300 kronor, samt inqvartering såsom löjtnant

af 2. klassen; och

tygskrifvare vid artilleriets tygstat lön 1,000 kronor, som kan efter

5 år höjas med 300 kronor, samt inqvartering i likhet med fanjunkare.

2. Af förvaltarne vid artilleriets tygstat äro 4 af 1. klassen och 14

af 2. klassen.

3. Musikdirektörer erhålla i årlig lön 900 kronor och under tjenstgöring

dagaflöning af 2 kronor samt inqvartering i likhet med löjtnant

af 2. klassen.

§ 19.

Officerare och öfrige till hären hörande embete- och tjensteman

erhålla för sina personer fri läkarevård, då de äro i tjenstgöring vid

trupp.

Art. IV.

Allmänna bestämmelser.

§ 20.

1. För vissa tjensteförrättningar och skyldigheter utgå tjenstgöringspenningar

efter följande grunder:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

11

a) för expeditionsföring vid fredsstyrkans divisioner, kompanier,

sqvadroner och batterier:

till divisions-chefer.............................................. månadsarvode af 50 kronor;

» kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer » » 40 kronor;

» fanjunkare (styckjunkare) eller sergeanter, hvilka biträda förenämnda

personer, månadsarvode af 20 kronor;

b) för tjenstgöring i hemorten med beväringens inskrifning till krigstjenst

samt stammens och beväringens redovisning:

till bataljonsområdesbefälhafvare (majorer) månadsarvode af 80 kronor;

» deras adjutanter (regementsadjutanter) » » 40 » ;

» deras biträden (bataljonsadjutanter) » » SO » ;

» kompaniområdesbefälhafvare (kaptener eller löjtnanter) månadsarvode

af 60 kronor;

» deras biträden (fanjunkare eller sergeanter) månadsarvode af 30 kronor;

» afdelningsbefälhafvare inom kompaniområdena (sergeanter eller

korpraler såväl af stammen som värnpligtige) månadsarvode af

15 kronor;

c) för disponibilitet, att ersätta afgång bland kommenderadt befäl,

för ett visst antal på hvarje regemente och bataljon bland dem, som

icke på annat sätt äro använde, nemligen:

till alle oanvände öfverstelöjtnanter och majorer månadsarvode af 40

kronor;

» kompaniofficerare till ett antal af:

vid hvardera af 25 fotfolksregementen ............................................ 3,

» ett toffelregemente ........................................................................ 2,

» hvarje rytteri regemente ................................................................... 3,

» » artilleriregemente ................................................................ 3,

» fästningsartillenbataljonen ............................................................... 2,

» hvarje ingeniörregemente................................................................ 3,

» » trängbataljon ........................................................................ 2,

månadsarvode af 30 kronor;

till alle oanvände fanjunkare (styckjunkai’e) » » 20 » ;

» sergeanter till ett antal af:

vid hvarje af 25 fotfolksregementen..................................................... 3,

» ett fotfolksregemente ...................................................................... 2,

» hvarje rytteriregemente .................................................................... 2,

» » fältartilleriregemente .......................................................... 3,

» » fästnings- och positionsartilleriregemente (bataljon) 2,

» » ingeniörregemente............................................................... 2,

» » trängbataljon ....................................................... 2,

månadsarvode af 10 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

till korpraler till samma antal vid hvarje regemente och trängbataljon

som för sergeanter månadsarvode af 8 kronor.

2. Tjenstgöringspenningar för expeditionsföring (på grund af mom.

1. a) utgå ej för de i ständig tjenstgöring vid trupp eller staber varande

personer; ej heller kunna de, som uppbära tjenstgöringspenningar för

tjenstgöring i hemorten med beväringens inskrifning till krigstjenst samt

stammens och beväringens redovisning (på grund af mom. 1 b), tillika

uppbära tjenstgöringspenningar af annan orsak.

§ 21.

Stammanskapets månadslön samt befälets tjenstgöringspenningar utbetalas

för tjenstgöring, som varar 1/2 månad eller derunder, med half,

för tjenstgöring öfver 1/2 till och med 1 månad med hel och för tjenstgöring

öfver 1 till och med 11ji månad med en och en half månads

aflöning o. s. v.

§ 22.

Den, som åtnjuter dagaflöning och portion, förlorar dessa förmåner

under tjenstledighet. Undantag eger dock, hvad beträffar dagaflöningen,

rum för den i ständig tjenstgöring varande personalen under beviljad

tjenstledighet, som, föranledd af sjuklighet, under året uppgår till icke

mer än 60 dagar och, föranledd af annan orsak, till icke mer än 30

dagar.

§ 23.

Vid landtförsvaret anstäld civil tjensteman, i hvilkens löneförmåner

ej ingår dagaflöning, skall, efter hvad i allmänhet eller för särskilda fall

kan varda af Kongl. Maj:t eller vederbörande embetsverk bestämdt, vidkännas

skäligt afdrag å aflöningsbeloppet, dock icke öfverstigande fjerdedelen,

derest vid erhållen tjenstledighet eller eljest förekommande hinder

för tjenstens utöfning annan person till tjenstens bestridande behöfver

förordnas.

Erhålles tjenstledighet på grund af styrkt sjukdomsförfall, eger afdrag

å lönen icke rum under de 60 första dagarna, men, om dylikt förfall

räcker derutöfver, skall å lönen afdrag, ej öfverstigande en fjerdedel,

verkställas; beroende det likväl på Kongl. Maj:t att, när bevekande omständigheter

sig förete, i nåder pröfva och bestämma, om löneafdraget

må utgå med något mindre belopp än en fjerdedel, eller helt och hållet

eftergifvas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition N;o 3.

§ 24.

I afseende å vilkoren för åtnjutande af ål d er sti 119 g ^ galler hvad i

fråga om ålderstillägg för arméförvaltningens tjensteman redan stadgadt är.

§ 25.

Officerare och underofficerare samt härens öfrige embets- och

tjensteman, som beordras till tjenstgöring i högre grad än den, de innehafva,

erhålla derför dagaflöning efter den högre tjenstegraden.

§ 26.

Vid såväl tjensteresor som särskilda tjensteuppdrag utgå reseersättning

och dagtraktamente enligt särskilda bestämmelser.

Art. V.

Öfvergångsbestämmelser.

§ 27.

Såsom allmänna grunder skall för öfvergången från nuvarande till

den nya härordningen tills vidare gälla följande:

1. Vid de till indragning af sedda regementen och hårer, med undantag

af fortifikationen, tillämpas fortfarande för såväl den militära, som

den civila personalen nu gällande aflöningsstater, dock att de nya aflöningsgrunderna

skola redan från 1884 års början, så vidt sådant utan hinder

af erhållna fullmakter kan ske, gälla i fråga om fanjunkare och sergeanter

utom dem, som qvarstå vid Hallands infanteribataljon och Gotlands

nationalbeväring. Der arvode till förrådsförvaltare för närvarande utgår

till högre belopp, än den aflöning, som för dylik tjenst enligt nya aflöningsgrunderna

bestås, skall arvodet i förhållande dertill nedsättas.

2. Vid de nu befintliga t rapp af delning ar, som skola bibehållas, samt

vid fortifikationen tillämpas från 1884 års början, så vidt sådant utan

hinder af erhållna fullmakter kan ske, de nya aflöningsgrunderna för sarntlige

officerare, fanjunkare, sergeanter, handtverkare samt regementstrumslagare

och regementstrumpetare, men i fråga om det öfriga spelet

samt korpraler, vice korpraler och manskap endast för dem, som antagas

eller utnämnas efter 1884 års ingång.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

I afseende å civile tjenstemännen vid de truppafdelningar, som skola

bibehållas, tillämpas från och med år 1884, såvida hinder af gifna fullmakter

icke möter, de nya aflöningsgrunderna i de fall, då aflöningen

för vederbörandes befattningar enligt samma grunder skall utgå såsom

lön och icke såsom arvode.

Hvad beträffar fortifikationens civile tjensteman, skola de nya aflöningsgrunderna,

så vidt sådant utan hinder af erhållna fullmakter kan

ske, från samma tid gälla i fråga om förrådsförvaltarne, men för läkare

och regementsintendenter endast i den mån de blifva till ingeniörregementena

öfverflyttade.

3. Vid tillämpning af hvad i punkten 2 af denna § blifvit stadgadt

skall dock iakttagas:

a) att samtlige de sju vid rytteriet nu anstälde regements- och

corpschefer, hvilka redan innehafva öfverstes grad, åtnjuta de med

öfverstebeställning enligt nya aflöningslagen förenade förmåner;

b) att likaledes de öfverstelöjtnanter, hvilka för närvarande tilllika

äro corpschefer, skola, så länge de såsom öfverstelöjtnanter

tjenstgöra i egenskap af corpschefer eller regementsbefälhafvare,

bibehållas vid den fasta lön, som nu till dem utgår, samt åtnjuta inqvartering

såsom regementschefer;

c) att annan öfverstelöjtnant, åt hvilken uppdrages tjenstgöring

såsom regementsbefälhafvare, skall under tiden tillgodonjuta inqvartering

såsom regementschef, men öfriga aflöningsförvnåner efter sin grad;

d) att lönen för de löjtnanter och regementsadjutanter af 2.

klass samt de bataljonshästläkare, hvilka till sina befattningar utnämnts

före 1884 års ingång, bibehålies vid dess nuvarande belopp

900 kronor;

e) att enahanda aflöningsförmåner, som för närvarande äro förenade

med underlöjtnantsbeställningarne på stat, fortfarande åtfölja

samma beställningar intill dess de blifvit indragna;

f) att de fanjunkare och sergeanter vid rytteriet, hvilka redan

innehafva nummerlöner, för dessa undfå ersättning under deri tid

de qvarstå i samma tjenst;

g) att till bataljonsläkare vid de truppafdelningar, der antalet

af desse tjensteman skall minskas, aflöningsförmånerna utgå enligt

nu gällande stater intill dess antalet nedgått till det i lagen om ny

härordning bestämda;

h) samt att ständig inqvartering eller ersättning derför skall

tidigast från den 1 oktober 1884 tillgodokomma fördelriingsgeneralerne

och inspektören för rytteriet jemte deras staber likasom fältläkarne,

de hos dem tjenstgörande bataljonsläkare, så ock den till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

ständig inqvartering berättigade militärpersonalen och regementsintendenterne

vid sådana regementen och kårer, der dylik förmån

icke enligt nu gällande bestämmelser utgår.

4. Till dem af arméns civile tjensteman, hvilka ej äro anstälde vid

viss truppafdelning, skall aflöning, der sådant utan hinder af erhållna

fullmakter kan ske, från 1884 års början utgå enligt de nya aflöningsgrunderna,

för så vidt aflöning för tjensten finnes der bestämd.

5. Af Kongl. Maj:t meddelas de för öfvergången erforderliga närmare

bestämmelser .i fia^a om aflöningsförmånernas tillgodonjutande; egande

Kongl. Maj:t jemväl förordna om undantag från tillämpning af de i denna

§ angifna allmänna grunder, der sådant vare sig till öfvergångens befrämjande,

till förekommande af statsverkets onödiga betungande eller

med hänsyn till billighetens fordringar må finnas i särskilda fall böra

ega rum.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvars- ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet, å Stockholms slott den

8 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hoohschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hi 3DERSTIERNA,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde i

underdånighet:

Det ofullständiga skick, hvari landets försvarsväsende, efter årtiondens

oförtrutet men fruktlöst arbete på dess förbättrande, allt fortfarande

befinner sig, manar mig att till Eders Kong]. Maj:ts pröfning

nu framlägga ett nytt förslag till härväsendets ordnande. Dessförinnan

anhåller jag dock att få i minnet återkalla de olika grunder, hvarpå

närmast föregående förslag hvilat, då derigenom torde klarast framstå

de skäl, som för mig varit bestämmande, då jag nu går att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnandet till Riksdagen af detta nya förslag.

Det är nu snart sexton år sedan den nya representationen för första

gången sammanträdde till allmänt riksmöte, och det är likaledes sexton

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

år sedan denna samma representation för första gången företog frågan

om landtförsvarets ordnande till behandling. Det var nemligen vid 1867

års Riksdag, som eu underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t ingick, i

hvilken förklarades: vnationen kan aldrig med tillräcklig säkerhet och erforderligt

lugn hängifva sig åt sin inre fredliga utveckling förrän frågan

om betryggandet af dess yttre sjelfständighet på ett tillfredsställande sätt

blifvit losta) I samma skrifvelse uttalade Riksdagen såsom sin åsigt, att

svenska armén borde bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt

beväring, men anhöll i underdånighet, att Kongl. Maj:t vid uppgörandet

af nådigt förslag till arméns organisation täcktes taga i öfvervägande,

om och på hvad vilkor det på rote- och rusthållare hvilande besvär

måtte kunna lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser

fördelas. Kongl. Magt fann då för godt att af de två i den

underdåniga skrifvelsen antydda alternativ välja det, som gick ut på

lindringar för rust- och rotehållare, samt framlade på den grund till

1869 års Riksdag ett förslag, som förutsatte indelningsverkets bibehållande,

men med en del förändringar till förmån för nyssnämnda rustoch

rotehållare. Riksdagen svarade emellertid, dels att de föreslagna

lindringarna enligt dess tanke i sjelfva verket icke voro några lindringar

samt dels att de skulle komma att verka olika i olika trakter, hvadan

Riksdagen ej ansåg sig kunna bifalla hvarken den föreslagna organisationen

eller den i samband dermed föreslagna värnpligtslagen. Någon

antydan om, huru Riksdagen ville hafva försvarsväsendet ordnadt, förekom

denna gång ej i flen underdåniga skrifvelse, som besvarade den

Kongl. propositionen.

Det politiska osäkerhetstillståndet i början af 1870-talet manade

emellertid att snart åter vädja till representationen, för att få försvarsväsendet

stärkt, hvadan Kongl. Maj:t för 1871 års lagtima riksdag åter

framlade ett förslag till försvarets ordnande, bygdt på indelningsverkets

grund, men med uteslutande af de lindringar, som två år förut förklarats

ej göra skäl för ett dylikt namn. Förslaget föll på olika beslut

i Riksdagens båda kamrar, af hvilka den andra redan då uttalade sig

för indelningsverkets upphörande inom 15 år, och för en af statsverket

aflönad stamtrupps uppsättande i dess ställe. I följd af de olika beslut,

som Riksdagens båda kamrar nu fattade, kom någon underdånig

skrifvelse, egnad att tjena till ledning för framtida förslag, ej att aflåtas,

och Kongl. Maj:t, som emellertid fortfarande ansåg den politiska ställningen

vara af beskaffenhet att mana till frågans skyndsamma afgörande,

fann sig derför också oförhindrad att till den, samma år utlysta, urtima

Riksdagen framlägga ännu ett förslag grundadt på indelningsverket, men

med införande af åtskilliga lindringar i den anda, första kammaren vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

den förra lagtima Riksdagen påyrkat. Äfven detta förslag föll emellertid

på olika beslut inom de båda kamrarna, och frågan om försvarets ordnande

fick derefter hvila i tvenne år, tills den vid 1873 års riksdag

ånyo upptogs, denna gång från Riksdagens egen sida genom en underdånig

skrifvelse.

Alla hittills af Kongl. Maj:t afgifna förslag hade varit grundade på

den indelta arméns bibehållande, men i nyssnämnda underdåniga skrifvelse

förklarade Riksdagen bestämdt, att den ansåge indelta arméen

hvarken tillräcklig för landets försvar eller lämplig såsom befälsstam

för en armé, bestående af värnpligtige, samt att den antogc, att Kong],

Maj:t skulle afgifva förslag till ny organisation af landets försvarsväsende,

grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten

och med en befälsstam, bildad ur de värnpligtiges led mot den ersättning

af statsverket, som kunde blifva erforderlig. I sammanhang härmed

anhölls äfven, att den nya arméorganisationen skulle träda i verkställighet

först sedan stadganden om rustnings- och roteringsbesvärens

samt grundskatternas afskaffande blifvit af Konung och Riksdag antagna.

Stödjande sig på detta af Riksdagen gjorda uttalande lät. Kongl.

Maj:t utarbeta och till 1875 års Riksdag framlägga ett, förslag, som var

grundadt på rustnings- och roteringsbesvärens upphörande och en »vidsträcktare

tillämpning af den allmänna värnpligten», hvarom i den underdåniga

skrifvelsen var ordadt, och hvilket, förslag skulle komma till

utförande först sedan beslut angående grundskatternas afskrifning blifvit

fattadt. Men det oaktadt lyckades icke heller detta förslag tillvinna sig

Riksdagens bifall. Kongl. Magt beslöt då att försöka föra frågan gradvis

framåt mot det rena värnpligtssystem, hvarpå det år 1875 framlemnade

förslaget hvilade, samt lät för sådant ändamål uppgöra ett öfvergångsförslag

till den då föreslagna härordningen, för att visa, huru en sådan

öfvergång på 15 år skulle i jemnbredd med skattefrågans ordnande kunna

verkställas, och föreslog vid 1877 års Riksdag en kortare utsträckning

af de värnpligtiges öfningstid i sammanhang med en börjande afskrifning

af indelningsverket, hvarå vid fyrfaldiga tillfällen yrkats, men äfven

nu utan att för sin framställning lyckas ernå Riksdagens bifall. Någon

underdånig skrifvelse med bestämdt uttalande af Riksdagens åsigter kom

visserligen icke heller nu till stånd, då båda kamrarna stannade i olika

beslut, men hvad den andra kammaren för sin del åstundade, i afseende

på försvarets ordnande, framgick med bestämdhet af ett i denna

kammare vid 1878 års Riksdag afgifvet och der äfvenledes godkändt, förslag,

enligt hvilket en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp, tillsammans

med eu i högst 90 dagar öfvad beväring ansågs vara den

grundval, på hvilken landets försvar borde hvila. Efter denna tid har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

icke något fullständigt härordningsförslag varit hos Riksdagen under

ompröfning.

Af denna kortfattade redogörelse för de skiftande arméförslag, som

af den nya representationen behandlats, och för de olika beslut, som

dervid fattats, framgår ett sakförhållande emellertid otvetydigt, nemligen

det, att Kongl. Maj:t ej lyckats vinna Riksdagens bifall hvarken för förslag,

som varit »bygda på indelningsverkets grund», eller för sådana,

som afsett »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,

och såsom min uppfattning tvekar jag ej heller att inför Eders Kongl.

Maj:t uttala, att lika omöjligt som det synes mig vara att, med den utvidgning

och den utbildning, som de europeiska staternas arméer nu

vunnit, kunna »på indelningsverkets grund» bygga ett betryggande försvar,

utan att samtidigt äfven, medelst ökade öfningar för beväringen,

taga i anspråk »en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten»,

lika omöjligt torde det äfven nu vara att kunna vinna landets bifall för

ett härordningsförslag, uteslutande bygd! på allmän värnpligt; — en 70- årig fred förer ej gerna med sig sådana lärdomar, som erfarenheten

oftast visat, att olyckligt utförda krig först kunnat bringa till mognad.

Under sådana förhållanden torde nu endast en enda väg: för Kong''!.

Maj:t qvarstå oförsökt, och det är ett vädjande till sj^stemet: stam, anskaffad

pa frivillighet ens väg och af statsverket aflönad, samt beväring, och

då det måste antagas att en allvarlig önskan förefinnes hos Riksdagen

att bringa den långvariga striden om försvarsväsendets ordnande till ett

slut, synes mig derföre ett förslag, uppgjordt i det syfte Riksdagen i

underdånig skrifvelse af den 24 Maj 1873 sjelf angifvit, svårligen kunna,

åtminstone till sina hufvudgrunder, af Riksdagen nu förkastas.

Det är af dessa skäl, och då dessutom äfven ett sådant system kan

medgifva en icke oväsendtlig förbättring af vårt nuvarande försvarsväsende,

som jag vågar tro, att alle nu kunna och böra förena sig om

hufvudgnmderna af det förslag till härordning, som blifvit af den senast

församlade landtförsvarskomitén utarbetadt, äfven om det för mången

skulle ske med uppoffring af egen subjektiv åsigt om den i allo lämpligaste

härordningsformen och med öppet öga för de brister, som visserligen

är o från systemet stam och beväring oskiljaktiga; och jag tvekar

icke att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för Riksdagen

framlägga nämnda förslag med några få förändringar.

Det af landtförsvarskomitén utarbetade fullständiga förslag till härväsendets

ordnande, som jag nu anhåller att få för Eders Kong]. Maj:t

föredraga, sönderfaller i följande särskilda förslag, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 3.

5

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning;

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp;

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten;

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad;

samt

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen.

Departementschefen redogjorde härefter för komiténs särskilda förslag

samt anförde vidare:

Emot dessa förslag hafva visserligen af en del komitéledamöter

blifvit gjorda åtskilliga anmärkningar, bifogade komiténs betänkande,

samt i sammanhang dermed blifvit föreslagna förändringar, hvilka, ur

xnånga synpunkter beaktansvärda, det tillkommit mig att noga begrunda.

Då emellertid de flesta af dessa förändringsförslag icke kunnat af mig

biträdas, kan jag sammanfatta de allmänna skälen härför uti omdömet

att, med så stora inskränkningar i den föreslagna härordningen, försvaret

icke skulle blifva nog betryggande. Med det system, som uti det

af landtförsvarskomifén utarbetade och nu föredragna förslag är följd t,

nemligen att uti en fullständigare öfvad stamtrupp söka ersättning för

beväringens mindre öfning, får man vara mycket försigtig med vidtagandet

af nedsättningar, vare sig uti utbildningen eller uti säkerheten

för stammens befintlighet, ty ganska lätt kunna sådana göra härordningen

så svag, att den blifver svagare än den nuvarande.

Yrkandet, för besparings skull, på sådana förändringar i den föreslagna

härordningen, hvarigenom den stridande fältstyrkan skulle komma

att nedsättas under 100,000 man — särskildt genom reservtruppernas

delvisa eller fullständiga indragning — kan jag icke understödja. Samtliga

föregående härordningsförslag, som blifvit till Eders Kongl. Maj:ts

pröfning framstälda, hafva fordrat denna styrka; och för öfrigt är behofvet

deraf i komiténs motivering samt af militära auktoriteter så fullständigt

ådagalagdt och af mig insedt, att jag ingalunda kan finna en

härordning, som saknar förmåga att, vid mobilisering och då förstärkt

krigsfot kräfves, uppställa denna styrka, vara nog betryggande för försvaret

af vårt land.

Anmärkningarna mot en bestämd årskontingent af stamrekryter kan

jag lika litet biträda, då jag anser den tanke, som ligger till grund för

bestämmelsen derom, synnerligen väl funnen såsom möjliggörande denna

kontingents begränsande till det yttersta, på samma gång stor trygghet

äfven vinnes för en påräknad stamstyrkas befintlighet vid krigstillfälle; —

detta senare dock endast under den förutsättningen att full garanti förefinnes

derför, att stammens rekrytering årligen sker på föreskrifvet sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

EU. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

Det är också derför jag icke kan instämma med en del komitéledamöter

i deras åsigt, att hvarje garanti är obehöflig, utan anser antagandet af

den nya härordningen ovilkorligen kräfva en särskild garantilag angående

stamtruppens vidmakthållande. De fördelar, som den af komitén

i sådant hänseende föreslagna lag erbjuder, kunna ej jäfvas; och, om jag

i någon mån anser en modifikation af samma lag ändamålsenlig, något,

hvartill jag bär nedan skall återkomma, är denna dock af sådan natur,

att de sökta fördelarne derigenom icke upphäfvas.

De betänkligheter, som uttalats mot den för stammen föreslagna utbildningstidens

längd, kan jag icke heller dela. Hela det system, hvarpå

den nya härordningen bygges, förutsätter ju en fullständigare öfvad stamtrupp

såsom ersättning för beväringens, det stora flertalets, mindre öfning,

och att under sådant förhållande icke ens tilldela stammen den utbildning,

som i andra kind gifves truppen i dess helhet, synes mig vara

att tillämpa systemet både oklokt och falskt.

Lika litet finner jag möjligt att, med eu så fåtalig stam, som förslaget

upptager, kunna afkorta den föreslagna öfningstiden för beväringen

utan att härordningens värde skulle i hög grad nedsättas; men då det

måste vara af stor vigt att uppmuntra frivilliga militäröfningar i hemorten,

tror jag detta kan ske på det sätt, jag längre fram närmare skall

visa, nemligen genom att en viss eftergift i det allmänna åliggandet beviljas

dem, som före inträdet i hären förvärfvat eu viss vapenfärdighet.

Mot komiténs förslag att för maturitets-, folkskollärare- och dermed

jemförliga examinas afläggande föreskrifva en viss militär utbildning

hafva äfven anmärkningar blifvit uttalade. Denna föreskrift kan dock

för den värnpligtiga befäls-institutionens skull|icke i det nya förslaget

utelemnas, om än någon modifikation i komiténs framställning i ämnet,

på sätt längre fram vidare skall omnämnas, synes mig kunna ega rum.

Beträffande gjord anmärkning mot föreskriften, att afgången stamsoldat

i vissa fall skall hafva skyldighet att undergå den allmänna värnpligtsöfningen,

tillåter jag mig att här framhålla, det komiténs härordningsförslag

i flera hänseenden är grundadt på bibehållandet af en dylik

bestämmelse, och denna ej allenast för f. d. stamsoldaten, som dock åtnjutit

full godtgörelse af kronan under den frivilligt åtagna tjenstgöringen,

utan äfven för alla dem, som aflagt nyss nämnda examina. Skulle denna

bestämmelse borttagas för alla dessa, skulle derigenom ej allenast kostnaden

för stamtruppens upprätthållande till föreslagen styrka stiga i betydlig

grad, utan ock, hvad värre vore, hela värnpligtiga bcfälsinstitutionen

derigenom äfventyras. Jag kan af dessa skäl ej underlåta hemställa,

att frågan om denna bestämmelses borttagande må förfalla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 3.

För den hänsyn till uttalade särskilda meningar, hvilken jag anser

möjligt att taga i andra delar, än jag redan förut angifvit, anhåller jag

att här nedan närmare få redogöra.

Af hvad jag emellertid tillåtit mig anföra framgår, att jag i allt

väsentligt biträder komité-majoritetens förslag, och, som jag funnit komiténs

motiv och utredningar klara och öfvertygande, anhåller jag underdånigst,

att, då komiténs såväl förslag som betänkande lära blifva för Riksdagen

tillgängliga, nu här endast fä fullständigare anföra skälen för de

få förändringar i komiténs förslag, hvilka jag funnit ändamålsenliga,

nemligen vid:

N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning.

§ 5, mom. 5 och 6.

Komiterades förslag rörande organisationen af fästnings- och positionsartilleriet

afser 2 regementen af lika styrka, hvaraf det ena, förlagdt å

Vaxholm, skulle vara sammansatt af 4 fästnings- och 2 positionskompanier,

och det andra, förlagdt å Karlsborg, utgöras af 2 fästnings- och 4 positionskompanier.

Skälen till de 2 positionskompaniernas förläggande till Vaxholm voro

dels den fördel, som ansågs komma att uppstå derigenom att dessa kompanier,

som i händelse af krig vore afsedda att operera i Stockholmstrakten,

redan under fredstid blefve förtrogna med den terräng, för hvars

försvar de ansetts behöfliga, dels att erhålla de båda föreslagna fästningsoch

positionsartilleri-regementena lika stora, hvilket för befordringsförhållandena

kunde vara af fördel, och dels möjligheten att uppbringa

garnisonen å Vaxholms fästning till behörig styrka, hvarigenom således

garnisonsförstärkning derstädes i allmänhet blefve obehöflig.

Nekas kan emellertid ej, att äfven olägenheter af ganska beaktansvärdt

slag äro med en sådan åtgärd förknippade. Sålunda skulle t. ex.

förråden — då af lätt insedda skäl en stor del af den just till Stockholms

försvar mot landsidan afsedda materielen ej gerna kunde förenas

å Vaxholm — blifva splittrade mellan sistnämnde ort och Stockholm,

hvarjemte terrängförhållandena kring Vaxholm ej torde vara de lämpligaste

i och för öfning och utbildning af ett positionsartilleri. Förläggandet

af de två positionskompanieima till Stockholm skulle visserligen

håfva nämnda olägenheter, men skulle på samma gång äfven

framkalla andra af lika betänklig art. Regementet, hvartill dessa 2

kompanier höra, skulle nemligen derigenom komma att blifva splittradt

i två delar, hvaraf åter följden skulle blifva, att positionsartilleriet, såsom

utgörande den minsta delen, sannolikt skulle komma att arbeta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. May.ts Nåd. Prop, N:o 3.

under ganska ogynsamma förhållanden, då dess skolor blefvo till numerären

allt för obetydliga; äfven samfärdseln mellan regementets båda

stationer skulle tidtals blifva förenad med stora svårigheter, då vinterkommunikationerna

mellan Stockholm och Vaxholm lemna åtskilligt öfrigt

att önska. För att undvika alla dessa olägenheter, vare sig af det

ena eller det andra slaget, har det derför synts mig, som om bästa utvägen

vore att förlägga hela positionsartilleriet, 6 kompanier, till Carlsborg.

Derigenom vunnes icke allenast likformig utbildning för hela detta

artilleri, utan äfven bättre skydd för dess ansenliga förråd och för dess

materiel, hvarjemte äfven den å Vaxholm q varv arand e fästningsartilleribataljonen

skulle erhålla en mera uteslutande för fästningskriget afsedd

utbildning. Den samöfning med positionsaartilleriet, som kommer de två

å Carlsborg förlagda fästningskompanierna till del, kan endast vara till

fördel, ty dessa två kompanier blifva att betrakta såsom ett slags reserv

i första hand till positionsartilleriet, enär de sannolikt ej komma att tagas

i anspråk å Carlsborg förr än under krigets senare skeden, då Carlsborg i

alla händelser antagligen ej vore i saknad af behöflig artilleristyrka. Genom

en sådan förläggning blefve äfven möjligt att indraga en del befäl samt

att minska antalet hästar vid Vaxholmsbataljonen, hvarigenom åter skulle

vinnas medel att bekosta aflöning och underhåll för det större antal

manskap, som, i och för garnisonstjenstgöringens bestridande å Vaxholm,

blefve nödvändigt att af den derstädes förlagda bataljonen qvarhålla i

ständig tjenstgöring. Äfvenledes komme genom anordnandet af förråd,

stallar in. m. för hela positionsartilleriet å endast ett enda ställe ej oväsentliga

besparingar att uppstå å den för härens byggnader beräknade

kostnaden.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag således i underdånighet

föreslå Eders Kongl. Maj:t den förändring i komiterades förslag,

att fästnings- och positionsartilleriet delas i 1 regemente, sammansatt

af 2 fästnings- och 6 positionskompanier, samt 1 bataljon, sammansatt

af 4 fästningskompanier.

§ 19.

Komiterades förslag i afseende på officerarnes antal vid rytteriet upptager

endast 20 regementsofficerare mot 230 ryttmästare och subalterner,

hvarigenom förhållandet blifver såsom 1 : 11,5. Motsvarande förhållande

vid öfriga vapenslag är: vid fotfolket såsom 1 : 9,5, vid artilleriet såsom

1 : 8,8 och vid ingeniörtrupperna såsom 1 : 7,i. Befordringsförhållandena

skulle således komma att ställa sig betydligt sämre vid rytteriet än vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

de Ofri ga vapenslagen, hvilket naturligtvis ej kan anses vara med rättvisa

och billighet öfverensstämmande. Men ej nog härmed. Det föreslagna

antalet regementsofficerare uppnår ej, oaktadt den tillökning, som

kommit rytteriet till del, ens den siffra, 22, som betecknar det nuvarande

antalet regementsofficerare vid nämnda vapenslag, och det kan

ej. heller med skäl sägas motsvara det verkliga behofvet. Jag finner

mig derför föranlåten föreslå vid rytteriet ytterligare

1 öfverste och

1 öfverstelöjtnant,

hvarigenom proportionen emellan regementsofficers- och öfriga officersgrader

der blifver såsom 1 : 10,5.

_ Af ofvannämnde två officerare är den ene, öfversten, afsedd att vara

chef för ridskolan, och den andre, öfverstelöjtnanten, ämnad dels till

ordförande i remonteringskommissionen och dels att placeras till tjenstgöring

vid det i Stockholm förlagda rytteriregementet, hvilket, såsom

afsedt att alltid hafva en större styrka gammalt manskap i ständig tjenstgöring,

torde vara i behof af en regementsofficer mer än de öfriga rytteriregementena.

Genom här föreslagna tillökning uppnås äfven den fördelen, att

man vid mobilisering får tillgång på 2 brigadchefer vid den sjelfständiga

rytterifördelningen, der ofta förekommande detacheringar göra behofvet

af ett större antal regementsofficerare rätt känbart. ''

§ 20, mom. 5 och 6.

1 enlighet med hvad jag vid § 5, mom. 5 och 6, anfört, är en nedsättning

i antalet fast befäl vid fästnings- och positionsartilleriet möjlig,

och har jag beräknat denna nedsättning till

2 kaptener,

1 löjtnant,

2 styckjunkare,

2 sergeanter och

3 konstaplar.

§ 41.

I de af komiterade föreslagna bestämmelserna rörande de värnpligtiges

utbildningstid ernar jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t vissa förändringar.

Då emellertid dessa bestämmelser närmast höra under lagen

om den allmänna värnpligten, anhåller jag att här nedan dertill få återkomma.

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. Håft. 3.

4

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

§ 42, mom. 1.

Deri lydelse, komiterade gifvit föreskrifter] om skolungdomens vapenöfningsskyldighet,

anser jag vara af beskaffenhet att tarfva en omredigering

i det syfte, att s. k. privatisters skyldighet att i öfningarna deltaga,

äfvensom de fysiskt svages rättighet att derifrån blifva befriade,

på ett tydligt och klart sätt varda uttalade.

Men äfven i fråga om den föreslagna öfningstidens längd af 4 månader

anser jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t en förändring.

Jag tror nemligen, att, till en början åtminstone, ej mera än sarnmanlagdt

3 månaders rekryt- och förberedande korpralsskola vid regemente

eller bataljon bör fordras. År den i skolan lagda grunden sådan den

bör vara, torde denna tid vara tillräcklig och skal ej förefinnas att nu

begära längre tid än som oundgängligen behöfs för en öfning, som dock

icke befriar från den allmänna skyldigheten att undergå 90 dagars öfning

vid hären på grund af värnpligtslagens bud. Skulle i framtiden en

förlängning af skolungdomens vapenöfningsskyldighet visa sig nödvändig,

skall måhända en sådan ej heller blifva allt för svår att erhålla.

Genom att föreskrifva endast 3 månader vinnes också den fördelen,

att skyldigheten lättare kan på en sommar fullgöras, hvilket för många

af de ifrågavarande ynglingarne torde få anses såsom en stor fördel, på

samma gång som äfven för den, hvilken vill fördela skyldigheten på

tvenne somrar, .en betydlig förmån ernås i det afseendet, att han dels

en längre tid under hvardera sommaren kan få vistas i hemmet och

njuta af de företräden, som eu sådan vistelse alltid medför, och dels

få, äfven under sommarferierna, tid till hemstudier. I denna § talas

äfven om, att särskilda stadganden med närmare bestämmelser rörande

dessa öfningar framdeles böra utgifvas, och torde dessförinnan Eders

Kongl. Maj:t finna för godt att åt sakkunnige skolman, läkare och officerare

(möjligen åt den nuvarande skolkomitén, med i så fall behöflig

förstärkning) öfverlemna att uttala sig om de försigtighetsmått, som böra

vidtagas, för att förekomma öfveransträngning för de exercerande ynglingarne

under den ifrågasatta rekryt- och förberedande korpralsskolan.

§ 43, mom. 3.

Ehuru jag visserligen finner bestämmelserna i § 46 rörande rättigheten

att uppkalla stammanskapet för vanliga fall tillfyllestgörande, anser

jag dock, alldenstund tillfällen, omöjliga att förutse, kunna inträffa, vid

hvilka ett inkallande af trupper visar sig vara af behofvet påkalladt,

vara orätt att i alltför bindande ordalag affatta ifrågavarande moment,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 3.

11

och får derför uti föreskriften om starasoldats inkallande, »endast till

30 dagars repetitionsöfningar årligen» tillstyrka Eders Kongl. Maj:t borttagandet

af ordet »endast».

§ 44.

På grund af min föregående vid § 5, mom. 5 och 6, gjorda underdåniga

hemställan om manskaps qvarhållande i ständig tjenstgöring vid

»fästningsbataljonen», finner jag nödigt att till denna § foga ett nytt

moment, innehållande föreskrifter härom.

§ 45, mom. 1 och 5.

Af samma skäl, som vid föregående § nämndes, finner jag i mom.

1 af denna § nödvändigt göra en förändring för att uttrycka, att till

de truppafdelningar, hvilka äro afsedda att hafva garnisonsskolor, äfven

bör hänföras fästningsartilleribataljonen.

Hvad jag ofvan yttrat rörande § 44 eger äfven sin tillämpning på

mom. 5 af denna §.

§ 58 mom. 2.

Då, i händelse min underdåniga hemställan rörande fästnings- och

positionsartilleriet bifalles, hästar ej komma att tilldelas regementsofficerarne

vid Vaxholms fästningsbataljon, finner jag nödigt för sådant fall

vidtaga en omredigering af mom. 2 af denna §.

N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp.

Detta lagförslag anser jag kunna genom en omredigering förenklas

och förtydligas. Med afseende på dess särskilda bestämmelser finner jag

dock icke behöflig! att föreslå någon förändring i sak, mer än beträffande

den skyldighet, som enligt § 6 (§ 9 i nu framlagda förslag) skulle

åligga ett rekryteringsområde, att, derest rekryt icke erhålles mot den

af statsmedel utgående legan, tillskjuta hvad derutöfver erfordras. Jag

anser nemligen det erforderliga tillskottet böra fördelas lika mellan rekryteringsområdet

och det landsting, inom hvars område detsamma är

beläget. De betydande fördelar, som komitén velat uppnå genom att

öfverflytta rekryteringsansvaret i sista hand å de särskilda orterna i stället

för att låta detsamma, såsom i 1878 års förslag, under alla förhållanden

hvila å staten, komma derigenom ingalunda att gå förlorade, men

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

deremot de omkostnader, som enligt komiténs förslag i vissa fall kunna

drabba de särskilda rekryteringsområdena, att i någon män fördelas på

ett större område, hvarigenom missgynnande omständigheter vid något

särskilt tillfälle icke blifva den enskilde till alltför mycket förfång. För

en sådan fördelning af här ifrågavarande kostnad mellan landstinget och

rekryteringsområdet har jag dessutom funnit stöd i bestämmelserna i nu

gällande skjutsstadga angående fördelandet af omkostnaderna för skjutsningsbesvärets

utgörande äfven å landstinget.

N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten.

§ 27.

Den tid, värnpligtig skall vara skyldig att för sin utbildning tjenstgöra

under fredstid, hafva komiterade föreslagit att bestämmas till högst

90 dagar. I denna i och för sig allt för korta utbildningstid skulle jag

icke vilja föreslå någon förändring, ledande till minskning, såvida jag

icke ansåge det vara nödvändigt att med en härordning, sådan som den

föreslagna, der fotfolkets hufvudbeståndsdel utgöres af svagt öfvad beväring,

försöka på allt sätt höja skjutfärdigheten, som i nutidens militärutbildning

spelar en så vigtig rol. Ett sådant medel af ganska kraftig

natur synes mig ligga i bestämmelsen, att den, som fullgjort vissa öfningar

och kan uppvisa ett visst mått af färdighet i skjutning, varder

befriad från 20 dagar af beväringsskyldigheten under 1. året, och jag

anser mig derför också kunna i underdånighet tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t införandet af en dylik bestämmelse i den nya värnpligtslagen.

Jag har dessutom så mycket mera funnit mig manad härtill, som

skjutskicklighet i ej allt för ringa grad måste förefinnas hos den landstorm,

som utgår från en svagt öfvad beväring, för så vidt denna landstorm

på det hela taget skall kunna anses vara till någon nytta för

försvaret, och ytterligare äfven af det skälet, att de svagare skyttarne

kunna å mötesplatserna få mera öfning i skjutning och hvad dertill

hörer, derigenom att en del af beväringsstyrkan på förhand undangjort

hvad på detta utbildningsområde fordras. Att det slutligen enligt all

sannolikhet blir företrädesvis de norra orternas befolkning med dess i

allmänhet större skjutskicklighet, som af denna bestämmelse kommer att

draga fördel, torde äfven tala till fördel för förslaget, enär, då somrarne

der äro kortare än i de sydligare provinserna, eu lättnad i tungan och

en minskning i tiden der kunna synas företrädesvis önskvärda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 3.

13

Betänkligheter hafva visserligen vid här ifrågasatta föreskrift uppstått

hos mig rörande dess tillämplighet å specialvapnen, men då det synes

mig vigtigt att lagens bud, så långt möjligt, drabbar alla lika, och då

eu del enklare rörelser på exercisens område äfven af dessa vapens beväring

kunna på förhand undangöras, samt slutligen skjutfärdighet i viss

mån äfven af denna måste fordras, har jag låtit dessa mina betänkligheter

falla.

I afseende på de fordringar å annan militärisk förkunskap, man bör

uppställa såsom vilkor för befrielse från 20 dagars vapenöfning, har jag

ansett dessa fordringar böra lämpas efter det, som öfvas under den första

tiden af beväringsrekrytskolan.

Jag är nemligen af den bestämda öfvertygelsen, att den här ifrågasatta

afkortningen af öfningstiden bör förläggas till början af rekrytskolan,

ty hvad som kan undangöras i hemorten år naturligtvis närmast att

hänföra till just det, som under nämnda tid på mötesplatsen inläres, under

det att alla öfningar i fälttjenst, eller i allmänhet större truppförband,

på grund af sin natur förbjuda sig sjelfva på någon annan plats än den,

hvarå det stora flertalet af beväringen och ortens regemente äro sammandragna.

Att således medgifva någon afkortning på repetitionsöfningarna

anser jag på grund af här anförda skäl ej kunna komma i fråga.

I sammanhang härmed får jag äfven tillstyrka Eders Kongl. Maj:t borttagandet

af ordet »högst» framför orden »90 dagar», ty dels anser jag,

att lagar måste vara affattade i bestämda ordalag, så att all misstydning

undvikes, och dels finner jag ordet obehöflig!, sedan tillägget om befrielse

från ett visst antal dagar för förvärfvad färdighet i hemorten tillkommit.

§ 43.

Då staten under tjenstgöring icke kan hålla landstormsman med

uniform, torde dock vara nödvändigt, att han tilldelas ett igenkänningstecken,

lämpligt att utmärka hans egenskap af krigsman; och får jag

med anledning deraf föreslå Eders Kongl. Maj:t §:ns fullständigande i

sådant syfte.

§ 50.

I samband med den befrielse i vissa fall från en del af den för

värnpligtig i allmänhet bestämda tjenstgöringstiden under fredstid, som

jag vid behandlingen af § 27 föreslagit, finner jag lämpligt att, på grund

af de der för befrielsen anförda skäl, hos Eders Kongl. Maj:t hemställa äfven

om en dylik befrielse under öfvergångstiden till den nya härordningen, dervid

jag dock anser, att, förr än värnpligtsöfningarna i allmänhet blifvit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

utsträckta till 80 dagar, denna befrielse ej bör uppgå till mer än 15 dagar,

på det de värnpligtige, som kunna komma att tillgodonjuta densamma,

icke må under öfvergången erhålla alltför knapp utbildning i

trupp.

Bland öfvergångsstadgandena till lagen om allmänna värnpligten anser

jag äfven nödigt föreslå Eders Kongl. Maj:t att inrymma bestämmelse

derom, att den förhöjda dagaflöning, som enligt § 38 mom. 2

tillkommer värnpligtig under tjenstgöring, i jemförelse med hvad för

närvarande utgår, ej må komma under öfvergången dem till godo, som

icke åläggas mer omfattande utbildning än för närvarande.

Slutligen har jag ansett i värnpligtslagen böra införas ett tillägg,

hvarigenom, i öfverensstämmelse med den af landtförsvarskomitén i motiven

till dess förslag uttryckta mening, det komme att bero på särskild

nådig pröfning af Eders Kongl. Maj:t, om, i hvad mån och under Indika

vilkor befrielse från de i lagen föreskrifna skyldigheter kunde tills vidare

medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.

§ 5. mom. 2, § 12.

Då, såsom af komitén i dess motivering äfven framhålles, svårighet

antagligen kommer att förefinnas, särskildt under de första åren efter

den nya härordningens antagande, att erhålla hela det antal värnpligtige

underofficerare och officerare, som i det nya härordningsförslaget förutsattes,

tillåter jag mig inför Eders Kongl. Maj:t få framhålla ändamålsenligheten

af en omredigering af här ifråga varande §§ i det syftet, att större frihet

lemnas Kongl. Maj:t att bestämma det värnpligtiga befälets förmåner,

vare sig i examenspenningar eller i form af gratifikationer efter verkstäld

tjenstgöring. Om hela det anslag, som finnes upptaget för betäckande

af aflöningsförmånerna för det värnpligtiga befälet, beräknadt till fullt

antal, stäldes såsom reservationsanslag till Kongl. Maj:ts förfogande, kunde

Kongl. Maj:t ega frihet, att, i den mån, som besparingar på anslaget sådant

tilläte, höja detta befäls aflöningsförmåner utöfver det i lagen såsom

minimum bestämda. Härigenom uppmuntrades inträdet i hären såsom

värnpligtigt befäl, särskildt då behofvet af dylikt vore som störst. Naturligt

torde äfven vara, att, i den mån, som det behöfliga antalet sedermera

erhålles, aflöningsförmånerna äfven nedgå till det normala. En

sådan anordning kan i alla händelser ej betecknas annorlunda än såsom

praktisk och skall säkerligen väsentligen bidraga att tillföra hären högsta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

15

möjliga antal värnpligtsbefäl, utan att den ursprungligen beräknade utgiften

för dylikt befäls anskaffning behöfver komma att öfverskridas.

Skulle man icke på detta sätt tillvägagå, är otvifvelaktigt att, i händelse

ett större antal vakanser bland det värnpligtiga befälet uppstode, detta

skulle förr eller senare leda till förhöjning af de i sjelfva lagen införda

aflöningsförmånernas belopp, hvilka sedermera icke lika lätt skulle kunna

nedsättas, då benägenheten att i hären inträda såsom värnpligtigt befäl

sedermera komme att motsvara behofvet.

Till de af komitén i fråga om aflöningen föreslagna bestämmelser

torde böra läggas föreskrift om skyldighet för de civile tjensteman vid

hären, i hvilkas löneförmåner ej ingår dagaflöning, att i vissa fall vidkännas

afdrag å aflöningsbeloppet under tjenstledighet, och anser jag bestämmelser

i detta ämne lämpligen böra meddelas i öfverensstämmelse

med hvad som enligt kongl. cirkuläret den 9 November 1860 är för en

del andre civile tjensteman gällande. Likaledes och då med några civila

tjenster skulle följa rätt att efter vissa år erhålla ålderstillägg, torde föreskrift

böra meddelas att för rättigheten att komma i åtnjutande af denna

förmån skola gälla samma vilkor, som i sådant hänseende redan blifvit

stadgade för civile tjenstemännen vid arméförvaltningen.

N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande

till den nya härordningen.

Mom. 10.

Sedan rekrytering af manskap vid rust- och rotehållsregementena,

enligt mom. 10 (§ 8 i det nu framlagda förslaget), upphört omedelbart

efter det lagen om den nya härordningen blifvit antagen, skulle under

återstående delen af det år, då detta skett, ledigblifna nummer besättas

med volontärer; men då det uppenbarligen måste så väl för rust- och

rotehållare, som äfven för statsverket, medföra större fördel, derest i

stället finge erläggas vakansafgifter, att användas till volontärers aflöning,

har jag ansett mom. 10 böra i detta syfte omredigeras.

Mom. 11 och 19.

Bestämmelserna i dessa mom. angående öfverlemnande i vissa fäll

af häst och persedlar till staten har jag funnit böra, för vinnande af

större reda, sammanföras på ett ställe (§ 12 p. 1 och 2 i det nya

förslaget) samt för öfrigt böra affättas så, att de föreslagna bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

melserna i mom. 11 komma att afse äfven det roterade rytteriet, så

vidt de äro derå tillämpliga, samt att mom. 19 kommer att omfatta äfven

infanteriet, hvarjemte måste iakttagas, att skyldigheten till aflemnande

af häst och persedlar för vakanta nummer ej må inträda förr, än i den

mån gällande vakanskontrakt tilländalöpa.

Beträffande det af komitén i mom. 11 föreslagna stadgande, att

häst och persedlar skulle kunna till staten öfverlemnas redan vid öfvergångstidens

början, för så vidt sådana bestämmelser dervid göras, att

statsverket icke åsamkas ökade kostnader, lärer införandet af ett sådant

stadgande i öfvergångslagen icke kunna ske utan att föranleda betydande

svårigheter i fråga om bestämmelserna rörande afskrifning af rustningsoch

roteringsbesvären, och då dertill kommer, att medgifvandet ändock

skulle blifva i hvarje fall beroende på särskild pröfning, synes stadgandet

böra ur öfvergångslagen uteslutas. I denna lag torde deremot

böra införas bestämmelserna derom, att rusthåll eller rote, som har

skyldighet att hålla häst, skall under öfvergångstiden, om det påfordras,

från den tid vakanskontrakt upphört att gälla eller karl afgått, mot ersättning,

ombesörja vård och utfodring af staten tillhörig häst under de

tider, då den icke tages i anspråk för Kronans räkning, allt i närmaste

öfverensstämmelse med hvad härutinnan blifvit af skatteregleringskomitén

i dess betänkande (del. III, sid. 249) föreslaget.

Mom. 14.

Enligt detta mom. (§ 10 i det nya förslaget), skulle det indelta manskap,

som qvarstår i tjenst vid öfvergångstidens slut och då öfvertages af

staten, likväl i de fall, då manskapet är aflönadt med torp,bibehållas vid

torpet. Bestämmelse har af landtförsvarskomitén tillika föreslagits om den

ersättning för torpets afkastning, som i dylika fall borde tillkomma rustoch

rotehållare, men då en sådan bestämmelse torde hafva sin rätta

plats i den lag, som kan blifva beslutad angående rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning, lärer den böra uteslutas ur öfvergångslagen.

De af mig här ofvan förordade förändringarna i komiténs förslag

till ny härordning hafva blott ett mindre väsentligt inflytande på de

af komitén beräknade kostnaderna för samma härordning och i alla

händelser lända de i sin helhet till någon besparing. Med införandet

af två regementsofficerare vid rytteriet utöfver de af komitén föreslagna

följer visserligen en förökad kostnad af omkring 15,400 kro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 3.

17

nor *), men med nedsättandet af skolungdomens vapenöfningsskyldighet

vid regemente eller bataljon från 4 till 3 månader följer deremot en nedsättning

i kostnaden af omkring 34,000 kronor **).

De af mig föreslagna ändringarna i den af komitén föreslagna organisationen

af fästnings- och positions-artilleriet föranleda ingen nämnvärd

skilnad i kostnaden; och hvad angår den besparing, som skulle

kunna uppkomma genom en del värnpligtiges befrielse från bevistandet

af 20 dagars vapenöfning, anser jag den tillgång, hvilken derigenom erhålles,

men hvars belopp nu svårligen låter sig beräkna, då man ej kan

veta antalet af dem, som kunna komma i åtnjutande af sådan befrielse,

böra vara att tillgå för att användas till att genom utdelning af skarp

ammunition, genom hjelp vid anskaffning och underhåll af målskjutningsmateriel,

genom anslag till målskjutningspremier, m. in. uppmuntra

skjut- och vapenöfningars bedrifvande i hemorterna för höjandet af be1

folkningens allmänna krigsduglighet.

På det en fullständig öfversigt af den afsedda nya härordningen

måtte kunna vinnas, har i landtförsvarskomiténs särskilda förslag blifvit

upptagna ej allenast de egentliga hufvudgrunderna för organisationen,

utan äfven sådana bestämmelser, som, i händelse hufvudgrunderna godkännas,

äro för deras tillämpning och genomförande nödiga. Men då

emellertid eu stor del af dessa senare bestämmelser, såsom afseende hufvudsakligen

mera speciela förvaltnings- eller verkställighetsåtgärder, är af

beskaffenhet att ej lämpligen böra inrymmas i författningar afsedda att

antagas såsom lagar af Konung och Riksdag samfäldt, har jag, med

iakttagande af de utaf mig här ofvan förordade förändringar, jemte eu

*) Ökad kostnad för en öfverste, chef för ridskolan, lön 6,000 kr.

häst- och furage-ersättning.................... 2,295 » 8,295 kr.

D:o för en öfverstelöjtnant ordförande i remonterings
kommissionen.

..................................................... 4,000 kr.

häst- och furage-ersättning ....................................... 2,295 »

inqvartering........................ 800 » 7,095 »

Summa 15,390 kr.

Anm. För bägge äro dagaflöning beräknade i komiténs förslag på ridskolans och remonteringskommissionens

stater, hvarförutom chefen för ridskolan åtnjuter Qvartering in

natura.

**) Minskad kostnad för:

340 elever vid folkskolelärareseminarierna.

_1,200 d:o d:o de högre läroverken.

Summa 1,540 under 15 dagar å 1,47 kr. (0,97 +0,50) 33,957 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 3.

del nödiga befunna redaktionsförändringar, uti särskilda förslag till lagar

om »härordningen», om »upprätthållande af härens stamtrupp», om

»allmänna värnpligten», samt om »öfvergång från nuvarande till den nya

härordningen» sammanfattat de stadgande!!, hvilka synas mig vara af

sådan beskaffenhet att, då indelningsverket skulle genom den nya härordningen

efter hand upphäfvas, deras antagande bör, jemlikt 80 § Regeringsformen,

af Eders Kongl. Maj:t fordras såsom vilkor för indelningsverkets

afskaffande.

Sedan departementschefen härefter föredragit dessa lagförslag, hvilka

finnas fogade vid dagens protokoll, och dervid tillkännnagifvit, att förslaget

till lag om allmänna värnpligten blifvit af honom uppgjordt efter

öfverläggning och gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet,

samt att såväl nämnda lagförslag, som äfven förslaget till

lag om härordningen och om öfvergång från nuvarande till den nya

härordningen, blifvit granskade och godkända af chefen för ecklesiastikdepartementet

i de delar, som angå militäröfningar vid läroverken och

fullgörande af sådana öfningar före afläggande! af vissa examina, yttrade

chefen för sjöförsvarsdepartementet beträffande § 27 punkten 3

samt 37 § af förslaget till lag om allmänna värnpligten:

§ 27 punkten 3. Då det skulle för sjöförsvaret medföra eu icke

obetydlig kostnad och för handelsflottan stor olägenhet att öfva samtlige

vid flottan värnpligtige; och då lotsar och lotslärlingar, hvilka

redan nu äro från vapenöfning frie, så väl som sådana sjömän, hvilka

under en längre tid haft anställning i utrikes sjöfart, måste besitta en

sådan sjövana att befrielse för dessa värnpligtige från skyldigheten att

undergå vapenöfning i fredstid torde kunna utan olägenhet medgifvas,

har jag ansett detta böra ske. Deremot synes mig desse värnpligtige

för förmånen af befrielsen från vapenöfning böra vidkännas skyldigheten

att intill 32 års ålder tillhöra flottans reserv.

§ 37. För erhållande af nödig reserv af förhandsmanskap har jag

ansett de värnpligtige, hvilka haft anställning i flottans stam eller reserv,

böra intill 32 års ålder tillhöra reserven, hvarjemte jag funnit den

tid, hvarunder sådan värnpligtig skall hafva innehaft anställning vid

flottan för att derigenom anses hafva fullgjort sin värnpligt, böra, till

likhet med hvad i detta fall i § 36 finnes i fråga om stamsoldat föreslaget,

besfåmmas till minst 5 år.

Chefen för landtförsvarsdepartementet hemstälde härefter,

att Kongl. Maj:t, med godkännande för sin del af den framlagda

planen till ny härorganisation, täcktes i nådig proposition,

sådan den finnes detta protokoll bilagd, med åberopande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl, MajUs Nåd. Prop. N:o 3.

19

af 80 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga de no.

anmälda förslag till lagar:

1 :o om härordningen,

2:o om upprätthållande af härens stamtrupp,

3:o om allmänna värnpligten samt

4:o om öfvergång från nuvarande till den nya härordningen.

Chefen för landtförsvarsdepartementet yttrade vidare:

De af landtförsvarskomitén föreslagna grunder för härens aflöning,

underhåll och beklädnad kunna naturligtvis icke genast vid öfvergångstidens

början utan åtskilnad tillämpas å hela den till hären hörande

personal. Sålunda måste först och främst nu tjenande korpraler med

vederlikar och manskap, så länge äldre tjensteaftal med dem fortfar,

tillgodonjuta aflöning enligt nu gällande stater. Bland härens öfriga

personal lära numera finnas högst få, som icke, på grund af vilkor vid

deras antagande, äro underkastade den förändring i aflöningsförmånerna,

hvilken i sammanhang med ny härorganisation bestämmes. Vid de till

indragning af sedd a regementen och kårer, der tjenstgöringsförhållandena

i allmänhet torde blifva oförändrade, synes emellertid skäl icke förefinnas

att tillämpa de nya aflöningsgrunderna i andra fall, än der särskilda

omständigheter undantagsvis dertill föranleda, nemligen dels, på

sätt landtförsvarskomitén föreslagit, för fanjunkare och sergeanter, dervid

jag dock anser sådan förmån icke skäligen kunna utsträckas till de

fanjunkare och sergeanter, som komma att qvarstå vid Hallands infanteribataljon

och Gotlands nationalbeväring och hvilka enligt nu gällande

stater åtnjuta betydligt lägre aflöning än de öfrige, dels ock för öfrig!

för alla de tjensteman, hvilka, i händelse de qvarstode vid nu till dem

utgående förmåner, skulle komma i bättre ställning, än tjenstemännen

i motsvarande grad vid sådana truppafdelningar, som skola bibehållas.

Föreskrifter i sistnämnda hänseende äro ock nödiga af den orsak, att

vederbörande ingalunda skulle finna med sin fördel förenligt att söka

transport till tjenster med ringare aflöning, än den de förut åtnjuta.

Från den allmänna regeln, att de nya aflöningsgrunderna deremot

böra genast tillämpas vid de truppafdelningar, som skola bibehållas, måste

äfven göras undantag för några mera speciela fall; och då enligt

öfvergångslagen general- och regementsbefälen beräknas icke förr, än

den 1 Oktober det år, den nya härordningen träder i kraft, komma att

intaga de förläggningsorter, som för dem bestämmas, lära generaler och

regementschefer m. fl. i de fall, der ständig inqvartering eller ersättning

derför ej hitintills till dem utgått, böra komma i åtnjutande af

sådan förmån först från och med den dag, de intagit de bestämda förläggningsorterna.

Samtliga öfvergångsstadganden rörande aflöningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3.

anser jag emellertid böra göras gällande endast tills vidare, enär först

längre fram fullt tillfredsställande erfarenhet torde kunna vinnas angående

de bestämmelser, som till öfvergångens befrämjande och till

förekommande af statsverkets onödiga betungande kunna af behofvet

påkallas.

I enlighet med hvad jag sålunda anfört, anser jag särskilda föreskrifter

rörande aflöningen böra med afseende å förhållandena under

öfvergångstiden tilläggas de af landtförsvarskomitén i dess förslag angående

härens aflöning in. m. upptagna bestämmelser, hvarjemte hit

måste hänföras hvad i komiténs förslag till öfvergångslag är intaget

rörande aflöningen under samma tid.

Departementschefen föredrog härefter ett af honom sainmanfattadt

fullständigt förslag angående grunderna för härens aflöning, underhåll

och beklädnad samt hemställde,

att Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition, sådan den

finnas bilagd detta protokoll, äska Riksdagens gillande af de,

i öfverensstämmelse med det nu föredragna förslaget, i propositionen

upptagna grunder för härens aflöning, underhåll och

beklädnad jemte öfvergångsbestämmelser i ämnet;

samt att, derest denna hemställan af Kongl. Maj:t i nåder

bifölles, nämnda grunder finge i erforderliga delar iakttagas

vid uppgörande af den kostnadsstat för landtförsvaret, som för

första öfvergångsåret, eller år 1884, skulle för Riksdagen framläggas.

Chefens för landtförsvarsdepartementet ofvan omförmälda särskilda

framställningar, hvilka Statsrådets öfrige ledamöter biträdde, behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla; och skulle utdrag

af protokollet bifogas de nådiga propositioner, som i följd häraf komme

att till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Eugene Peyron.

Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1883:41 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 3 i fråga om de grunder, som under ny härordning hort tillämpas i afseende ä härens aflöning, underhäll och b a1 i texten
  2. SärU 1883:1 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o i s. 1 i texten