Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37
1883-03-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1883:37, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
1
W:o 37.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 3 e. ni.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, i fråga om postångfartyget
Sofias upplåtande till Professoren Friherre
A. E. Nordenskiöld för en vetenskaplig expedition till
Grönland; gifven Stockholms slott den 2 Mars 1883.
Med tillkännagifvande af sin afsigt att under nästkommande sommar,
åtföljd af tre eller fyra naturforskare, besöka Grönland för att dels söka
öfver isöknarne längs kusten framtränga till det inre af landet, dels ock
å Grönlands ostkust anställa undersökningar rörande dess geografi och
naturförhållanden samt derjemte, när tillfälle dertill erbjöde sig, företaga
åtskilliga andra undersökningar, likartade med dem, som förut af svenska
vetenskapsmän utförts i polarländerna, har Professoren Friherre A. E.
Nordenskiöld hos Kongl. Maj:t anhållit om nådigt tillstånd att för den
sålunda tillämnade expeditionen få förfoga öfver postångfartyget Sofia
under sommarmånaderna eller den tid af innevarande år, då fartyget icke
användes för postverkets räkning, emot förbindelse för Friherre Nordenskiöld
att, så vidt fartyget ej ginge förloradt, efter återkomsten nästkommande
höst återställa detsamma i fullgodt skick, men utan skyldighet
vare sig att låta försäkra fartyget under den tid, detsamma komme att
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 25 Höft. 1
2
Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
för expeditionen användas, eller att vid möjligen inträffande olycksfall
ersätta annan skada än den, som förorsakats af uppenbar vårdslöshet och
försummelse.
Sedan underdåniga yttranden i anledning af denna ansökning afgifvits
så väl af Generalpoststyrelsen som, å Vetenskapsakademiens vägnar,
af Professorerne S. Loven och E. Edlund, har Kongl. Maj:t låtit detta
ärende Sig föredragas; och vill, med åberopande af de skäl, som finnas
anförda i bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed
föreslå Riksdagen att medgifva, dels att, i händelse postångfartyget Sofia
skulle komma att till Friherre Nordenskiöld upplåtas, för att begagnas
vid den nu omförmälda expeditionen, sådant må ske utan skyldighet för
Friherre Nordenskiöld att låta försäkra fartyget och utan annan ansvarighet
å hans sida för fartyget, i fall det förolyckas, än lian sjelf ifrågasatt,
dels ock att, derest fartyget under expeditionen skulle gå förloradt, fartygets
värde må postverket af andra statsmedel godtgöras och förty ett
belopp af ett hundra femtontusen kronor få af tillgängliga medel förskjutas,
för att sedermera hos Riksdagen till ersättande anmälas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
O. It. Thempt under.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
3
Utdrag af protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Mars
1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander och
• Ryding.
Departementschefen Statsrådet Themptander anförde:
»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Professoren Friherre
A. E. Nordenskiöld anmält sin afsigt att, sedan enskild person stält me
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
del till lians förfogande för fortsättande af de svenska forskningarne i
arktiska trakter, under nästkommande sommar, åtföljd af tre eller fyra
naturforskare, besöka Grönland, för att dels söka öfver isöknarne längs
kusten framtränga till det inre af landet, dels ock å Grönlands ostkust
anställa undersökningar rörande dess geografi och naturförhållanden; hvarjemte
deltagarne i expeditionen, när tillfälle dertill erbjöde sig, skulle
egna sig åt åtskilliga andra undersökningar, likartade med dem, som förut
af svenska vetenskapsmän utförts i polarländerna. Då sålunda de arbeten,
som vore afsedda att af expeditionen utföras, komme att utgöra en omedelbar
fortsättning af de omfattande och vigtiga undersökningar, som förut
verkstälts af de från Sverige utgångna arktiska expeditioner, och då särskilt
utredningen af naturförhållandena i Grönlands inre ej allenast vore
af utomordentlig vigt för vetenskapen i dess helhet, utan äfven hade
omedelbar betydelse för Skandinaviens geologi, har Friherre Nordenskiöld
hemstält, huruvida ej Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt medgifva, att
expeditionen finge förfoga öfver postångfartyget Sofia under sommarmånaderna
eller den tid af innevarande år, då nämnda fartyg icke användes
för postverkets räkning, mot förbindelse att, för så vidt fartyget ej ginge
förloradt, efter återkomsten nästkommande höst till postverket återställa
detsamma i fullgodt skick. För den händelse denna framställning vunne
nådigt bifall, har Friherre Nordenskiöld tillika, under åberopande af svårigheten
att få fartyg försäkrade för färder, sådana som den ifrågavarande,
och då för försäkring i dylika fall af försäkringsbolagen oftast uppstäldes
vilkor, som vore hinderliga för expeditionens framgång, anhållit, att, så
vidt Eders Kongl. Maj:t godkände den af Friherre Nordenskiöld utsedde
fartygsbefälhafvaren äfvensom fartygets utrustning och de öfriga åtgärder,
som för expeditionens betryggande komme att vidtagas, skyldighet ej
måtte åläggas Friherre Nordenskiöld att låta försäkra det till honom upplåtna
fartyget, eller annat ansvar påläggas honom för de olyckshändelser,
som under expeditionens fortgång möjligen kunde träffa fartyget, än det,
som i liknande fall drabbade befälhafvare å kronans fartyg; hvilken begäran
Friherre Nordenskiöld i en senare ingifven skrift förändrat derhän,
att han icke måtte förbindas till annat ansvar för möjligen inträffande
olycksfall, än att ersätta den skada, som förorsakats af uppenbar vårdslöshet
och försummelse.))
Med tillkännagifvande att underdåniga utlåtanden i anledning af Friherre
Nordenskiölds berörda framställning afgifvits dels af Generalpoststyrelsen,
dels ock, å Vetenskapsakademiens vägnar, af Professorerne S. Lo
-
5
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 37.
vén och F. Edlund, redogjorde Departementschefen för innehållet af dessa
utlåtanden, hvarefter Departementschefen vidare yttrade:
»Med afseende å den tillämnade expeditionens vetenskapliga betydelse,
som, redan framgående af den underdåniga ansökningen, ytterligare blifvit
i det af Professorerne Lovén och Edlund afgifna utlåtande kraftigt framhållen,
synes det mig icke böra förvägras Friherre Nordenskiöld att få
för det angifna ändamålet disponei’a ångfartyget Sofia, derest, såsom Generalpoststyrelsen
hemstält, Friherre Nordenskiöld, utöfver sitt åtagande
att, i händelse fartyget ej går förloradt, återställa detsamma i fullgodt
skick, derjemte förbinder sig att ersätta postverket all den ökade utgift,
som kan föranledas deraf att fartyget möjligen icke hinner återvända i
så god tid, att detsamma kan blifva tillgängligt för den postföring under
vintern 1888—84, som är afsedd att af fartyget besörjas, och att således
särskilda åtgärder måste ..vidtagas för denna postförings uppehållande under
större eller mindre del af nämnda tid; hvarförutom, på sätt Vetenskapsakademiens
delegerade hemstält, det vilkor torde böra fästas vid bifall
till ansökningen, att de under resan gjorda samlingar böra efter hemkomsten
öfverlemnas till Naturhistoriska Riksmuseum, för att der hållas
för bearbetning till hända samt derifrån fördelas till andra nordiska muséer.
»Men om expeditionens ledare anses böra i nyss anmärkta hänseende
åtaga sig en eventuel ersättningsskyldighet till postverket, som under vissa
omständigheter kan blifva för honom ganska betungande, synes det deremot
ej böra ifrågasättas, att tillåtelsen till fartygets begagnande skulle
i öfrigt omgärdas med vilkor, som måhända skulle göra hela företaget
om intet eller åtminstone nödga Friherre Nordenskiöld att annorstädes
söka den medverkan till företagets utförande, som han nu trott sig kunna
finna hos den svenska staten. Och en sådan verkan lärer ett anspråk
från statens sida på fartygets försäkring under den förestående färden icke
kunna undgå att medföra, då, efter hvad Friherre Nordenskiöld i sin ansökning
anfört och äfven jag haft tillfälle inhemta, en sådan försäkring
icke kan erhållas utan att af försäkringsgifvaren uppställas vilkor, som
skulle beröfva expeditionens ledare den handlingsfrihet vid företagets utförande,
hvarförutan ändamålet med expeditionen säkerligen skulle förfelas.
»När jag således anser mig böra förorda Friherre Nordenskiölds ansökning
äfven i den del, som afser befrielse från skyldighet att låta försäkra
fartyget likasom från ansvar för fartygets förolyckande i annat fall,
än att olyckan förorsakats af uppenbar vårdslöshet eller försummelse,
måste jag dock i postverkets berättigade intresse, såsom ett vilkor för en
6
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.
eftergift i berörda hänseende, påyrka, att, i händelse fartyget skulle under
expeditionen gå förloradt, förlusten icke må komma att drabba postverket,
utan ersättning i dylikt fall af andra statsmedel beredas postverket
för det till ett värde af 115,000 kronor uppskattade fartyget. Det synes
mig nemligen uppenbart, att, om staten lemnar sin medverkan till den
ifrågavarande expeditionen genom att ställa ett fartyg till dess förfogande,
den förlust, som kan uppstå genom fartygets förolyckande, bör gäldas af
statsverket och icke träffa en särskild statsinrättning, såsom postverket,
hvilket intager en från statsverket i öfrigt fristående ekonomisk ställning,
men för hvars ändamål det är fullkomligt främmande att understödja sa
beskaffade företag som det ifrågavarande.
»Jag vågar alltså, derest Eders Kongl. Maj:t behagar gilla hvad jag
nu anfört, i underdånighet hemställa, att, innan vidare pröfning af Friherre
Nordenskiölds ansökning egen rum, Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen att medgifva, dels att, i händelse postångfartyget
Sofia skulle komma att till friherre Nordenskiöld upplåta®,
för att begagnas vid den nu omförmälda expeditionen, sådant ma ske
utan skyldighet för Friherre Nordenskiöld att lata försäkra fartyget och
utan annan ansvarighet å hans sida för fartyget i fall det förolyckades,
än han sjelf ifrågasatt, dels ock att, derest fartyget under expeditionen
skulle gå förloradt, fartygets värde ma postverket af andra statsmedel
godtgöras, och ett belopp af ett hundra femton tusen kronor fa af tillgängliga
medel för ändamålet förskjutas, för att sedermera hos Riksdagen
till ersättanda anmäles.»
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
yttrat och hemstält, deri Statsrådets öfriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla
och bifalla ; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,
bilagan till detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.
Ex protocollo
Axel Ädelgren.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
7
(Afskrift.)
Till Kongl. Vetenskapsakademien.
Hos Kongl. Maj:t> har Professoren Friherre A. E. Nordenskiöld i
underdånig skrifvelse af den 7:de dennes anmält, att, sedan af enskild
person medel blifvit stapla till hans förfogande för fortsatta undersökningar
af arktiska trakter, han nu har för afsigt att under näst instundande
sommar företaga eu resa till Grönland, och i sådant ändamål hemstält,
det täcktes Kongl. Maj:t medgifva, att han, för denna expedition,
finge under sommarmanaderna förfoga öfver Kongl. postångfartyget Sofia.
Genom nådig remiss af den 15:de dennes har Kongl. Maj:t befalt Kongl.
Vetenskapsakademien att öfver denna .ansökan skyndsamligen afgifva
underdånigt utlåtande; till följd hvaraf, och sedan Kongl. Akademien
deröfver infordrat vårt yttrande, vi härmed i afseende på den tillämnade
expeditionens vetenskapliga syften få anföra följande:
Närmare utredda än i underdåniga ansökningen äro expeditionens mål
och plan i en af Friherre Nordenskiöld oss meddelad promemoria.
Friherre Nordenskiöld har kommit till den åsigten, att man icke bör
för god taga den tydning af de gamla sagorna om Öst-Grönlands norrmannakolonier,
som förlägger dessa till nu temligen väl bekanta trakter
vester om Grönlands sydspets, och att nya undersökningar torde kunna
komma att förklara den forna tillvaron af folkrika bygder vid den nu i
hög grad otillgängliga östra kusten, och i landets inre” som man hittills
antagit vara öfverallt betäckt med is. Mot detta antagande anför nemligen
Friherre Nordenskiöld, dels, med fullt skäl, att från alla hittills
gjorda iakttagelser öfver inlandsisen man ingalunda är berättigad att sluta,
att istäcket sträcker sig öfver Grönlands hela inre; dels, på uppgifna
grunder, att det i de flesta fall är en fysisk omöjlighet, att det inre af
en vidsträckt kontinent är helt och hållet ishölj dt under de klimatiska
förhållanden, som söder om 80° n. br. råda på vårt jordklot.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Att större öar, som omkring stränderna äro omgifna af höga berg,
Indika sänka sig mot landets inre, måste hafva ett varmare klimat med
mindre fuktighet än som skulle betingas af den omgifvande luftens temperatur
och vattenhalt, i fall landets omkrets blott obetydligt höjde sig
öfver hafsytan, är, såsom Friherre Nordenskiöld anmärkt, en sanning, som
hvilar på säker vetenskaplig grund och af erfarenheten flerestädes (senast
genom Doktor Nathorsts intressanta undersökning af växtligheten på
Spetsbergen) blifvit bekräftad. Huruvida detta äfven eger tillämpning
på Grönland, beror hufvudsakligen på den hitintills okända höjdskilnaden
mellan det inre landets nivå och den omgifvande strandhöjden. Enligt
anstälda observationer i Godhaab kan sommarens medeltemperatur antagas
vara + 6 grader och luftens relativa fuktighet omkring 85 procent.
Antager man nu, att Grönland närmare kusterna är omgifvet af en bergkrans
af 1,000 meters höjd, som på andra sidan lika mycket sänker sig
mot landets inre, så visar en enkel beräkning, att luftens temperatur af
denna anledning i det inre landet bör höja sig till närmare 10 grader,
men dess relativa fuktighet deremot falla till något öfver 50 procent.
Då, såsom bekant är, glacierer alstras och underhållas af det ur luften
utfallande meteorvattnet, så synes häraf, att med detta antagande glacierer
i Grönlands inre sannolikt måste saknas. År den bergkrans, som orngifver
ifrågavarande ö, lägre eller landets nivå högre, så blir skilnaden
mellan luftens värmegrad och fuktighet vid kusten och inuti landet
naturligtvis äfven mindre. Huru härmed i verkligheten sig förhåller,
kan endast utredas genom besök i det inre af landet. Utom de svårigheter
af flerehanda slag, hvilka en vandring från kusten mot det inre
landet utan tvifvel har att bekämpa, vilja vi här endast fästa uppmärksamheten
derpå, att i samma mån man höjer sig öfver hafsytan, kommer
luftens relativa fuktighet mer och mer att växa, till dess densamma,
innan man ännu nått den största höjden, slutligen utfaller och bildar
en tjock dimma, som lägger svåra hinder i vägen för den fortsatta
vandringen.
Såsom Friherre Nordenskiöld anmärkt, har en af nutidens ypperste
botanici, från en annan utgångspunkt, nemligen växt-geografiens, kommit
till samma slutsats. På skäl hemtade från den relativt rika floran vid
Smiths Sund och på Grinnel-landet, från det förhållandet, att detta lands
snöfria sluttningar ända till tusen fots höjd öfver hafvet bära blommande
växter, och från det rika djurlifvet under dessa höga breddgrader — der
till och med musk-oxen förekommer — förmodar Hooker, att Grönland
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
och Grinnel-land i sitt inre hysa en ännu rikare flora, att dessa begge
polarland icke äro isbetäckta utan endast is-oingördlade, och att glacierbildningen
på Grönland icke beror på den höga breddgraden, utan på de
bergsträckors höjd som bilda dess kust.
Vid sidan af denna uppgift, om naturen i Grönlands inre, ställer
Friherre Nordenskiöld flere andra, till hvilkas lösning expeditionen bör
bidraga.
Fn sådan är den om drif-isens gräns i hafvet mellan Island och
Grönland, vigtig äfven för utredandet af de orsaker, som möjligen betingat
de förändringar deri, hvilka synas hafva egt rum efter Grönlands
första upptäckt.
Af mycket framstående vigt är ock, att det tillfälle till djupdraggningar,
som i iskantens närhet erbjuder sig, blir väl begagnadt. Undersökningarna
af hafvets djurverld, hvilka begynte vid stranden, hafva
länge varit i liflig verksamhet på de närmaste djupen, hvilka ansågos
ansenliga, om de nådde ett par hundraden famnar. Sedan omkring 20
år äro nu de oceaniska djupen, till tusen och två tusen famnar, ett forskningsfält,
som redan gifvit högst vigtiga bidrag af hittills okända djurtypers
tillvaro under ytterligt knappa lifsvilkor, af fortgående geologiska
bildningar, hvilkas kännedom blir af utomordentlig vigt för kontinenternas
historia, af talrika andra företeelser, som skola gifva en lång framtid nog
att utreda och begrunda. Sedan Sverige under de första expeditionerna
till Spetsbergen var bland de första att börja dessa undersökningar, men
endast genom föga verksamma lödningar, har England fortsatt dem i alla
Imf, Amerika isynnerhet i Mexikanska viken, Frankrike och Italien i Medelhafvet
och Biskaja-viken, Norge i Atlanten, och alltjemt hafva dervid
metoder och redskap förbättrats, icke blott till utrönande af djupets famntal
genom lodning, utan till upphemtande af bottenmassa, genom draggning.
Det är högligen angeläget, att Sverige denna gång icke låter tillfället gå
obegagnadt förbi, att taga sin andel i ett arbete, som ögonskenligen fordrar
mångas förenade ansträngningar.
Af stor betydelse äro äfven utan tvifvel de gynsamma tillfällen som
komma att erbjuda sig till insamlande af nya bidrag till isens och snöns
flora, ett ämne som just nu af Professor Wittrock behandlas på grund af
material åstadkommet genom föregående svenska arktiska resor; till fortsatta
undersökningar af de lager på Grönland, hvilka föra de rika växtförsteningar,
som bära vittne om ett forntida nästan tropiskt klimat;
samlandet af nya fakta för utredande af den kosmiska nederbörden,
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 25 Haft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
stoftfallen, lättare än annorstädes att iakttaga och tillgodogöra på polartrakternas
snö och is; slutligen frågan: hvar lågo Norrmännens forntida
kolonier?
Det gifves bland dessa uppgifter — och flere torde yppa sig — ingen,
som icke är värd att omfattas med varmt intresse och göras till föremål
för vetenskapligt arbete. När derför Friherre Nordenskiöld, som för denna
expedition ämnar utse och förena med sig en stab af fyra personer, förklarar
sig än en gång vilja åt arktisk torkning egna den omfattande erfarenhet
han förut vunnit genom så många och så stora företag, och det
lifliga vetenskapliga nit, den aldrig tvekande energi, som städse ledt till
framgång och berömmelse, hålla vi det för en kär pligt att här hemställa,
att, på det intet må föranleda, att de medel en storartad frikostighet stält
till hans förfogande icke till fullo och så omedelbart som möjligt komma
hans, vetenskapliga syften till godo, Kongl. Akademien ville besluta att
hos Kongl. Maj:t till nådigt bifall i vidsträcktaste mån hans underdåniga
ansökan med sitt förord beledsaga.
Till slut hemställa vi, att Kongl. Akademien ville hos Kongl. Maj:t
anhålla, att de under resan gjorda samlingarna måtte efter hemkomsten
blifva öfverlemnade till det Naturhistoriska Riksmuseum, för att der hållas
för bearbetning tillhanda samt derifrån fördelas till andra nordiska museer.
Stockholm den 20 Februari 1888.
S. Lovén. Er. Edlund.
Vidimeras ex officio
G. A. Westerstrand,
Registrator.
STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL''TRYCKERIET, 1 88 3.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1883:21 Skrifvelse, med anledning af Kongl. Ma,j:ts proposition i fråga om postångfartyget Sofias upplåtande till enskild person för en vetenskaplig expedition till Grö s. 6 i texten