Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37

1883-03-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:37, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

1

W:o 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 3 e. ni.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, i fråga om postångfartyget

Sofias upplåtande till Professoren Friherre

A. E. Nordenskiöld för en vetenskaplig expedition till

Grönland; gifven Stockholms slott den 2 Mars 1883.

Med tillkännagifvande af sin afsigt att under nästkommande sommar,

åtföljd af tre eller fyra naturforskare, besöka Grönland för att dels söka

öfver isöknarne längs kusten framtränga till det inre af landet, dels ock

å Grönlands ostkust anställa undersökningar rörande dess geografi och

naturförhållanden samt derjemte, när tillfälle dertill erbjöde sig, företaga

åtskilliga andra undersökningar, likartade med dem, som förut af svenska

vetenskapsmän utförts i polarländerna, har Professoren Friherre A. E.

Nordenskiöld hos Kongl. Maj:t anhållit om nådigt tillstånd att för den

sålunda tillämnade expeditionen få förfoga öfver postångfartyget Sofia

under sommarmånaderna eller den tid af innevarande år, då fartyget icke

användes för postverkets räkning, emot förbindelse för Friherre Nordenskiöld

att, så vidt fartyget ej ginge förloradt, efter återkomsten nästkommande

höst återställa detsamma i fullgodt skick, men utan skyldighet

vare sig att låta försäkra fartyget under den tid, detsamma komme att

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 25 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

för expeditionen användas, eller att vid möjligen inträffande olycksfall

ersätta annan skada än den, som förorsakats af uppenbar vårdslöshet och

försummelse.

Sedan underdåniga yttranden i anledning af denna ansökning afgifvits

så väl af Generalpoststyrelsen som, å Vetenskapsakademiens vägnar,

af Professorerne S. Loven och E. Edlund, har Kongl. Maj:t låtit detta

ärende Sig föredragas; och vill, med åberopande af de skäl, som finnas

anförda i bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed

föreslå Riksdagen att medgifva, dels att, i händelse postångfartyget Sofia

skulle komma att till Friherre Nordenskiöld upplåtas, för att begagnas

vid den nu omförmälda expeditionen, sådant må ske utan skyldighet för

Friherre Nordenskiöld att låta försäkra fartyget och utan annan ansvarighet

å hans sida för fartyget, i fall det förolyckas, än lian sjelf ifrågasatt,

dels ock att, derest fartyget under expeditionen skulle gå förloradt, fartygets

värde må postverket af andra statsmedel godtgöras och förty ett

belopp af ett hundra femtontusen kronor få af tillgängliga medel förskjutas,

för att sedermera hos Riksdagen till ersättande anmälas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. It. Thempt under.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

3

Utdrag af protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Mars

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander och

• Ryding.

Departementschefen Statsrådet Themptander anförde:

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Professoren Friherre

A. E. Nordenskiöld anmält sin afsigt att, sedan enskild person stält me
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

del till lians förfogande för fortsättande af de svenska forskningarne i

arktiska trakter, under nästkommande sommar, åtföljd af tre eller fyra

naturforskare, besöka Grönland, för att dels söka öfver isöknarne längs

kusten framtränga till det inre af landet, dels ock å Grönlands ostkust

anställa undersökningar rörande dess geografi och naturförhållanden; hvarjemte

deltagarne i expeditionen, när tillfälle dertill erbjöde sig, skulle

egna sig åt åtskilliga andra undersökningar, likartade med dem, som förut

af svenska vetenskapsmän utförts i polarländerna. Då sålunda de arbeten,

som vore afsedda att af expeditionen utföras, komme att utgöra en omedelbar

fortsättning af de omfattande och vigtiga undersökningar, som förut

verkstälts af de från Sverige utgångna arktiska expeditioner, och då särskilt

utredningen af naturförhållandena i Grönlands inre ej allenast vore

af utomordentlig vigt för vetenskapen i dess helhet, utan äfven hade

omedelbar betydelse för Skandinaviens geologi, har Friherre Nordenskiöld

hemstält, huruvida ej Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt medgifva, att

expeditionen finge förfoga öfver postångfartyget Sofia under sommarmånaderna

eller den tid af innevarande år, då nämnda fartyg icke användes

för postverkets räkning, mot förbindelse att, för så vidt fartyget ej ginge

förloradt, efter återkomsten nästkommande höst till postverket återställa

detsamma i fullgodt skick. För den händelse denna framställning vunne

nådigt bifall, har Friherre Nordenskiöld tillika, under åberopande af svårigheten

att få fartyg försäkrade för färder, sådana som den ifrågavarande,

och då för försäkring i dylika fall af försäkringsbolagen oftast uppstäldes

vilkor, som vore hinderliga för expeditionens framgång, anhållit, att, så

vidt Eders Kongl. Maj:t godkände den af Friherre Nordenskiöld utsedde

fartygsbefälhafvaren äfvensom fartygets utrustning och de öfriga åtgärder,

som för expeditionens betryggande komme att vidtagas, skyldighet ej

måtte åläggas Friherre Nordenskiöld att låta försäkra det till honom upplåtna

fartyget, eller annat ansvar påläggas honom för de olyckshändelser,

som under expeditionens fortgång möjligen kunde träffa fartyget, än det,

som i liknande fall drabbade befälhafvare å kronans fartyg; hvilken begäran

Friherre Nordenskiöld i en senare ingifven skrift förändrat derhän,

att han icke måtte förbindas till annat ansvar för möjligen inträffande

olycksfall, än att ersätta den skada, som förorsakats af uppenbar vårdslöshet

och försummelse.))

Med tillkännagifvande att underdåniga utlåtanden i anledning af Friherre

Nordenskiölds berörda framställning afgifvits dels af Generalpoststyrelsen,

dels ock, å Vetenskapsakademiens vägnar, af Professorerne S. Lo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 37.

vén och F. Edlund, redogjorde Departementschefen för innehållet af dessa

utlåtanden, hvarefter Departementschefen vidare yttrade:

»Med afseende å den tillämnade expeditionens vetenskapliga betydelse,

som, redan framgående af den underdåniga ansökningen, ytterligare blifvit

i det af Professorerne Lovén och Edlund afgifna utlåtande kraftigt framhållen,

synes det mig icke böra förvägras Friherre Nordenskiöld att få

för det angifna ändamålet disponei’a ångfartyget Sofia, derest, såsom Generalpoststyrelsen

hemstält, Friherre Nordenskiöld, utöfver sitt åtagande

att, i händelse fartyget ej går förloradt, återställa detsamma i fullgodt

skick, derjemte förbinder sig att ersätta postverket all den ökade utgift,

som kan föranledas deraf att fartyget möjligen icke hinner återvända i

så god tid, att detsamma kan blifva tillgängligt för den postföring under

vintern 1888—84, som är afsedd att af fartyget besörjas, och att således

särskilda åtgärder måste ..vidtagas för denna postförings uppehållande under

större eller mindre del af nämnda tid; hvarförutom, på sätt Vetenskapsakademiens

delegerade hemstält, det vilkor torde böra fästas vid bifall

till ansökningen, att de under resan gjorda samlingar böra efter hemkomsten

öfverlemnas till Naturhistoriska Riksmuseum, för att der hållas

för bearbetning till hända samt derifrån fördelas till andra nordiska muséer.

»Men om expeditionens ledare anses böra i nyss anmärkta hänseende

åtaga sig en eventuel ersättningsskyldighet till postverket, som under vissa

omständigheter kan blifva för honom ganska betungande, synes det deremot

ej böra ifrågasättas, att tillåtelsen till fartygets begagnande skulle

i öfrigt omgärdas med vilkor, som måhända skulle göra hela företaget

om intet eller åtminstone nödga Friherre Nordenskiöld att annorstädes

söka den medverkan till företagets utförande, som han nu trott sig kunna

finna hos den svenska staten. Och en sådan verkan lärer ett anspråk

från statens sida på fartygets försäkring under den förestående färden icke

kunna undgå att medföra, då, efter hvad Friherre Nordenskiöld i sin ansökning

anfört och äfven jag haft tillfälle inhemta, en sådan försäkring

icke kan erhållas utan att af försäkringsgifvaren uppställas vilkor, som

skulle beröfva expeditionens ledare den handlingsfrihet vid företagets utförande,

hvarförutan ändamålet med expeditionen säkerligen skulle förfelas.

»När jag således anser mig böra förorda Friherre Nordenskiölds ansökning

äfven i den del, som afser befrielse från skyldighet att låta försäkra

fartyget likasom från ansvar för fartygets förolyckande i annat fall,

än att olyckan förorsakats af uppenbar vårdslöshet eller försummelse,

måste jag dock i postverkets berättigade intresse, såsom ett vilkor för en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

eftergift i berörda hänseende, påyrka, att, i händelse fartyget skulle under

expeditionen gå förloradt, förlusten icke må komma att drabba postverket,

utan ersättning i dylikt fall af andra statsmedel beredas postverket

för det till ett värde af 115,000 kronor uppskattade fartyget. Det synes

mig nemligen uppenbart, att, om staten lemnar sin medverkan till den

ifrågavarande expeditionen genom att ställa ett fartyg till dess förfogande,

den förlust, som kan uppstå genom fartygets förolyckande, bör gäldas af

statsverket och icke träffa en särskild statsinrättning, såsom postverket,

hvilket intager en från statsverket i öfrigt fristående ekonomisk ställning,

men för hvars ändamål det är fullkomligt främmande att understödja sa

beskaffade företag som det ifrågavarande.

»Jag vågar alltså, derest Eders Kongl. Maj:t behagar gilla hvad jag

nu anfört, i underdånighet hemställa, att, innan vidare pröfning af Friherre

Nordenskiölds ansökning egen rum, Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig

proposition föreslå Riksdagen att medgifva, dels att, i händelse postångfartyget

Sofia skulle komma att till friherre Nordenskiöld upplåta®,

för att begagnas vid den nu omförmälda expeditionen, sådant ma ske

utan skyldighet för Friherre Nordenskiöld att lata försäkra fartyget och

utan annan ansvarighet å hans sida för fartyget i fall det förolyckades,

än han sjelf ifrågasatt, dels ock att, derest fartyget under expeditionen

skulle gå förloradt, fartygets värde ma postverket af andra statsmedel

godtgöras, och ett belopp af ett hundra femton tusen kronor fa af tillgängliga

medel för ändamålet förskjutas, för att sedermera hos Riksdagen

till ersättanda anmäles.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deri Statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla ; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,

bilagan till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Axel Ädelgren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

7

(Afskrift.)

Till Kongl. Vetenskapsakademien.

Hos Kongl. Maj:t> har Professoren Friherre A. E. Nordenskiöld i

underdånig skrifvelse af den 7:de dennes anmält, att, sedan af enskild

person medel blifvit stapla till hans förfogande för fortsatta undersökningar

af arktiska trakter, han nu har för afsigt att under näst instundande

sommar företaga eu resa till Grönland, och i sådant ändamål hemstält,

det täcktes Kongl. Maj:t medgifva, att han, för denna expedition,

finge under sommarmanaderna förfoga öfver Kongl. postångfartyget Sofia.

Genom nådig remiss af den 15:de dennes har Kongl. Maj:t befalt Kongl.

Vetenskapsakademien att öfver denna .ansökan skyndsamligen afgifva

underdånigt utlåtande; till följd hvaraf, och sedan Kongl. Akademien

deröfver infordrat vårt yttrande, vi härmed i afseende på den tillämnade

expeditionens vetenskapliga syften få anföra följande:

Närmare utredda än i underdåniga ansökningen äro expeditionens mål

och plan i en af Friherre Nordenskiöld oss meddelad promemoria.

Friherre Nordenskiöld har kommit till den åsigten, att man icke bör

för god taga den tydning af de gamla sagorna om Öst-Grönlands norrmannakolonier,

som förlägger dessa till nu temligen väl bekanta trakter

vester om Grönlands sydspets, och att nya undersökningar torde kunna

komma att förklara den forna tillvaron af folkrika bygder vid den nu i

hög grad otillgängliga östra kusten, och i landets inre” som man hittills

antagit vara öfverallt betäckt med is. Mot detta antagande anför nemligen

Friherre Nordenskiöld, dels, med fullt skäl, att från alla hittills

gjorda iakttagelser öfver inlandsisen man ingalunda är berättigad att sluta,

att istäcket sträcker sig öfver Grönlands hela inre; dels, på uppgifna

grunder, att det i de flesta fall är en fysisk omöjlighet, att det inre af

en vidsträckt kontinent är helt och hållet ishölj dt under de klimatiska

förhållanden, som söder om 80° n. br. råda på vårt jordklot.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Att större öar, som omkring stränderna äro omgifna af höga berg,

Indika sänka sig mot landets inre, måste hafva ett varmare klimat med

mindre fuktighet än som skulle betingas af den omgifvande luftens temperatur

och vattenhalt, i fall landets omkrets blott obetydligt höjde sig

öfver hafsytan, är, såsom Friherre Nordenskiöld anmärkt, en sanning, som

hvilar på säker vetenskaplig grund och af erfarenheten flerestädes (senast

genom Doktor Nathorsts intressanta undersökning af växtligheten på

Spetsbergen) blifvit bekräftad. Huruvida detta äfven eger tillämpning

på Grönland, beror hufvudsakligen på den hitintills okända höjdskilnaden

mellan det inre landets nivå och den omgifvande strandhöjden. Enligt

anstälda observationer i Godhaab kan sommarens medeltemperatur antagas

vara + 6 grader och luftens relativa fuktighet omkring 85 procent.

Antager man nu, att Grönland närmare kusterna är omgifvet af en bergkrans

af 1,000 meters höjd, som på andra sidan lika mycket sänker sig

mot landets inre, så visar en enkel beräkning, att luftens temperatur af

denna anledning i det inre landet bör höja sig till närmare 10 grader,

men dess relativa fuktighet deremot falla till något öfver 50 procent.

Då, såsom bekant är, glacierer alstras och underhållas af det ur luften

utfallande meteorvattnet, så synes häraf, att med detta antagande glacierer

i Grönlands inre sannolikt måste saknas. År den bergkrans, som orngifver

ifrågavarande ö, lägre eller landets nivå högre, så blir skilnaden

mellan luftens värmegrad och fuktighet vid kusten och inuti landet

naturligtvis äfven mindre. Huru härmed i verkligheten sig förhåller,

kan endast utredas genom besök i det inre af landet. Utom de svårigheter

af flerehanda slag, hvilka en vandring från kusten mot det inre

landet utan tvifvel har att bekämpa, vilja vi här endast fästa uppmärksamheten

derpå, att i samma mån man höjer sig öfver hafsytan, kommer

luftens relativa fuktighet mer och mer att växa, till dess densamma,

innan man ännu nått den största höjden, slutligen utfaller och bildar

en tjock dimma, som lägger svåra hinder i vägen för den fortsatta

vandringen.

Såsom Friherre Nordenskiöld anmärkt, har en af nutidens ypperste

botanici, från en annan utgångspunkt, nemligen växt-geografiens, kommit

till samma slutsats. På skäl hemtade från den relativt rika floran vid

Smiths Sund och på Grinnel-landet, från det förhållandet, att detta lands

snöfria sluttningar ända till tusen fots höjd öfver hafvet bära blommande

växter, och från det rika djurlifvet under dessa höga breddgrader — der

till och med musk-oxen förekommer — förmodar Hooker, att Grönland

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

och Grinnel-land i sitt inre hysa en ännu rikare flora, att dessa begge

polarland icke äro isbetäckta utan endast is-oingördlade, och att glacierbildningen

på Grönland icke beror på den höga breddgraden, utan på de

bergsträckors höjd som bilda dess kust.

Vid sidan af denna uppgift, om naturen i Grönlands inre, ställer

Friherre Nordenskiöld flere andra, till hvilkas lösning expeditionen bör

bidraga.

Fn sådan är den om drif-isens gräns i hafvet mellan Island och

Grönland, vigtig äfven för utredandet af de orsaker, som möjligen betingat

de förändringar deri, hvilka synas hafva egt rum efter Grönlands

första upptäckt.

Af mycket framstående vigt är ock, att det tillfälle till djupdraggningar,

som i iskantens närhet erbjuder sig, blir väl begagnadt. Undersökningarna

af hafvets djurverld, hvilka begynte vid stranden, hafva

länge varit i liflig verksamhet på de närmaste djupen, hvilka ansågos

ansenliga, om de nådde ett par hundraden famnar. Sedan omkring 20

år äro nu de oceaniska djupen, till tusen och två tusen famnar, ett forskningsfält,

som redan gifvit högst vigtiga bidrag af hittills okända djurtypers

tillvaro under ytterligt knappa lifsvilkor, af fortgående geologiska

bildningar, hvilkas kännedom blir af utomordentlig vigt för kontinenternas

historia, af talrika andra företeelser, som skola gifva en lång framtid nog

att utreda och begrunda. Sedan Sverige under de första expeditionerna

till Spetsbergen var bland de första att börja dessa undersökningar, men

endast genom föga verksamma lödningar, har England fortsatt dem i alla

Imf, Amerika isynnerhet i Mexikanska viken, Frankrike och Italien i Medelhafvet

och Biskaja-viken, Norge i Atlanten, och alltjemt hafva dervid

metoder och redskap förbättrats, icke blott till utrönande af djupets famntal

genom lodning, utan till upphemtande af bottenmassa, genom draggning.

Det är högligen angeläget, att Sverige denna gång icke låter tillfället gå

obegagnadt förbi, att taga sin andel i ett arbete, som ögonskenligen fordrar

mångas förenade ansträngningar.

Af stor betydelse äro äfven utan tvifvel de gynsamma tillfällen som

komma att erbjuda sig till insamlande af nya bidrag till isens och snöns

flora, ett ämne som just nu af Professor Wittrock behandlas på grund af

material åstadkommet genom föregående svenska arktiska resor; till fortsatta

undersökningar af de lager på Grönland, hvilka föra de rika växtförsteningar,

som bära vittne om ett forntida nästan tropiskt klimat;

samlandet af nya fakta för utredande af den kosmiska nederbörden,

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 25 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

stoftfallen, lättare än annorstädes att iakttaga och tillgodogöra på polartrakternas

snö och is; slutligen frågan: hvar lågo Norrmännens forntida

kolonier?

Det gifves bland dessa uppgifter — och flere torde yppa sig — ingen,

som icke är värd att omfattas med varmt intresse och göras till föremål

för vetenskapligt arbete. När derför Friherre Nordenskiöld, som för denna

expedition ämnar utse och förena med sig en stab af fyra personer, förklarar

sig än en gång vilja åt arktisk torkning egna den omfattande erfarenhet

han förut vunnit genom så många och så stora företag, och det

lifliga vetenskapliga nit, den aldrig tvekande energi, som städse ledt till

framgång och berömmelse, hålla vi det för en kär pligt att här hemställa,

att, på det intet må föranleda, att de medel en storartad frikostighet stält

till hans förfogande icke till fullo och så omedelbart som möjligt komma

hans, vetenskapliga syften till godo, Kongl. Akademien ville besluta att

hos Kongl. Maj:t till nådigt bifall i vidsträcktaste mån hans underdåniga

ansökan med sitt förord beledsaga.

Till slut hemställa vi, att Kongl. Akademien ville hos Kongl. Maj:t

anhålla, att de under resan gjorda samlingarna måtte efter hemkomsten

blifva öfverlemnade till det Naturhistoriska Riksmuseum, för att der hållas

för bearbetning tillhanda samt derifrån fördelas till andra nordiska museer.

Stockholm den 20 Februari 1888.

S. Lovén. Er. Edlund.

Vidimeras ex officio

G. A. Westerstrand,

Registrator.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL''TRYCKERIET, 1 88 3.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:21 Skrifvelse, med anledning af Kongl. Ma,j:ts proposition i fråga om postångfartyget Sofias upplåtande till enskild person för en vetenskaplig expedition till Grö s. 6 i texten