Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om sjöförsvaret

1883-01-08 · 48 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:4, Med förslag till lag om sjöförsvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

N:o 4.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med

förslag till lag om sjöförsvaret; Gifven Stockholms

slott den 8 Januari 1883.

Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för

denna dag vill Kongl. Maj:t, med åberopande af § 80 Regeringsformen,

härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lag om sjöförsvaret.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

C. v. Otter.

Bill. till Tunnså. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

IF1 ör slag

till

Lag om Sjöförsvaret.

Flottans materiel.

§ L

Flottan, som är fördelad å två stationer, Carlskrona och Stockholm,

skall bestå af erforderligt antal pansarbåtar samt andra lämpliga krigsfartyg

och minbåtar.

Härtill komma för öfning, transport och andra ändamål erforderliga

fartyg.

§ 2.

Till flottan hörer äfven erforderlig materiel för det fasta minförsvaret

och för sjöfästningarne vid Carlskrona (Kungsholmen, Hästholmen,

Kurrholmen och God Natt).

Flottans personal.

§ 3-

Flottans personal utgöres af:

Stam,

Reserv och

Värnpligtige.

Till flottans personal hänföras äfven sjökadettkåren och skeppsgossekåren

samt månads- och daglönare vid flottans stationer.

§ 4.

Stammen upptager följande flottans kårer och stater:

Militära: Officerskåren,

Underofficerskåren,

Sjömanskåren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Civila: Mariningeniörstaten,

Civilstaten,

Kleresistaten,

Lärarestaten,

Läkarestaten.

§ 5.

Officerskåren består af följande fast aflönade personal:

3 flaggmän,

6 kommendörer,

12 kommendörkaptener af l:sta klass,

12 kommendörkaptener af 2:dra klass,

62 kaptener,

80 löjtnanter.

S:a 175 officerare.

§ 6.

Underofficerskåren består af följande fast aflönade personal:

28 flaggunderofficerare,

212 underofficerare af 2:dra graden.

S:a 2*10 underofficerare.

§ 7.

Sjömanskåren består af 4,000 sjömän, deraf

1.000 förlagda å flottans stationer för ständig tjenstgörin

3.000 förlagda i orterna för uppfordring till tjenstgörin

de bestämmelser, som af konungen meddelas. * 1 2 * * 5

S:a 4,000 man.

§ 8-

Mariningeniörstaten består af följande fast aflönade personal:

1 öfverdirektör och chef,

2 direktörer,

5 ingeniörer

2 byggmästare,

5 extra ingeniörer samt

2 underingeniörer.

crq crq

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

§ 9.

Civilstaten består af:

4 sekreterare,

2 kamererare,

2 intendenter,

1 advokatfiskal,

2 auditörer,

3 kammarförvandter,

1 proviantmästare,

2 beklädnadsförvaltare,

1 sjnkhusförvaltare,

2 inventarieförvaltare,

2 materialförvaltare,

2 kassörer,

3 revisorer,

3 regementsskrifvare,

1 regementskrifvare och bokhållare,

1 bokhållare,

15 kammarskrifvare,

2 väblar,

2 förste vaktmästare,

4 vaktmästare.

Till civilstaten hänföres ock erforderlig betjening vid sjökrigsskolan

och sjökarteverket.

§ io.

Kleresistaten består af:

2 regementspastorer,

3 bataljonspredikanter,

2 klockare,

1 kyrkvaktare.

§ 11-

Lärarestaten består af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorer samt

öfrige civile lärare vid denna skola och vid skeppsgosseskolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ 12.

Läkarestaten består af:

1 fältläkare,

2 regementsläkare,

6 förste bataljonsläkare samt

läkarestipendiater till clet antal gällande stat utvisar.

§ 13-

Sjökadettkåren utgöres af sjökrigsskolans lärjungar, och bestämmes

antalet ynglingar, som årligen må i skolan intagas, af konungen.

§ 14.

Skeppsgossekåren utgöres af högst 400 skeppsgossar.

§ 15-

Månads- och daglönare anställas vid bageri-, qvarn-, sjukhus- och

magasinsinrättningarne, vid beklädnadsverkstädérna, vid kronans vattenledning

i Carlskrona och vid varfven efter de bestämmelser, som af

konungen meddelas.

§ 16.

Reserven består af den allenast vid krig eller större rustningar

tjenstgöringsskyldiga personalen, dels militär och dels civil.

§ 17-

Militärreserven indelas i:

reservbefäl,

reservunderbefäl,

reservmanskap,

§ 18.

Till reservbefälet höra:

afskedade pensionerade officerare, hvilka enligt gällande stadganden

äro skyldige att tjenstgöra vid flottan;

de, hvilka blifvit till officerare i flottans reserv utnämnde eller i

sådan egenskap dit öfverflyttade;

befälet vid lotsverket;

de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservofficerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ 19-

Till reservunderbefälet höra:

afskedade pensionerade underofficerare, livilka enligt gällande stadganden

äro skyldige att tjenstgöra vid flottan;

underbefäl vid lotsverket;

de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservunderofficerare.

§ 20.

Reservmanskapet består af:

lotsar och lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka jemlikt § 27

mom. 3 i värnpligtslagen blifvit från vapenöfning i fredstid befriade;

de, hvilka haft anställning i flottans stam, och, efter uttjent kapitulationstid,

på grund af föreskriften i § 37 värnpligtslagen tillhöra

flottan.

§ 21.

Till militärreserven höra ock de å nuvarande reservstater uppförde

officerare och underofficerare, så länge de i tjenst qvarstå med tjenstgöringsskyldighet

i så väl krig som fred, äfvensom officerare å indragningsstaten

intill 55 års ålder med tjenstgöringsskyldighet endast

i krig.

§ 22.

Den civila reserven består af afskedade pensionerade dels embetsoch

tjensteman vid flottans civila stater, dels månadslönare vid flottans

stationer, hvilka enligt gällande stadgande!! äro skyldiga att tjenstgöra

vid flottan.

§ 23.

Angående värnpligtige vid flottan stadgas i värnpligtslagen.

Personalens antagning, utbildning och afgång.

§ 24.

Officerspersonalen utgår från sjökrigsskolan och sker befordran

till officer såväl som till högre grad eller lön efter de grunder, som

härför af konungen bestämmas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

§ 25.

Underofficerspersonalen erhålles från sjömanskåren och sker befordran

till underofficer såväl som till högre grad eller lön efter de

grunder, som härför af konungen bestämmas.

§ 26.

Manskapet vid sjömanskåren rekryteras dels från skeppsgossekåren

dels genom frivilligt aftal mot aflöning af staten till det belopp,

som kan blifva erforderligt.

§ 27.

För anställning och befordran vid flottans civila stater gälla de

bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 28.

Flottans personal erhåller utbildning dels vid flottans undervisningsverk

dels under årliga öfningar till sjös.

§ 29.

Flottans undervisningsverk äro:

sjökrigsskolan,

skeppsgosseskolan samt

stationsskolorna, Indika delas i

exercisskolan,

underbefälsskolan,

minskolan och

skjutskolan.

Undervisningen vid dessa skolor ordnas efter de bestämmelser,

som af konungen meddelas.

§ 30.

Flottans årliga öfningar till sjös ega rum i enlighet med de af

konungen i kommandoväg meddelade bestämmelser.

§ 31.

För den fast aflönade personalens afgång ur flottan gälla af konungen

utfärdade bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

§ 32.

Angående flottans styrelse och förvaltning å stationerna gälla de

bestämmelser, hvilka härom af konungen meddelas.

Öfrergående stadgan den.

§ 33.

Officerskårens tillökning från det nuvarande till det här ofvan i

§ 5 bestämda antal skall ega rum i den mån afgången bland officerare

på permanenta reservstaten, nya reservstaten och indragningsstaten

dertill lemnar tillgång samt efter de bestämmelser i öfrigt, som af

konungen meddelas.

§ 34.

Tillökningen af den för ständig tjenstgöring å flottans stationer förlagda

delen af sjömanskåren till det bär ofvan i § 7 bestämda antal

skall ega rum under tio år från och med år 1884 med högst 18 man

årligen efter de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.

§ 35.

Uppsättningen af den i orterna förlagda delen af sjömanskåren till

det, i § 7 bestämda antalet af 3,000 man skall fördelas på 15 år från

och med år 1884, och må under de första 5 åren ske med högst 200

man årligen, under de derpå följande fem åren med högst 250 man

årligen samt under de sista fem åren med högst 200 man årligen, efter

de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan konungs och

riksdags sammanstämmande beslut.

De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

af konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Protokoll öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen

uti Statsrådet, å Stockholms slott den 8 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

- Richert,

Themptander och

Ryding.

_ Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i underdånighet

det af särskilda komiterade den 10 Augusti 1882 afgifna betänkande.

och förslag angående sjöförsvarets ordnande tillika med de

underdåniga utlåtanden, hvilka pa nådig befallning deröfver afgifvits,

nemligen:

af marinförvaltningen med de från militär- och varfscheferne vid

.flottans stationer af marinförvaltningen infordrade yttranden;

af chefen för flottans militärpersonal;

af öfverkommendanten i Carlskrona samt

af kommerskollegium med de från sjömanshusen i riket infordrade

yttranden i frågan.

Härefter yttrade departementschefen:

Såsom af förenämnda, öfver sjöförsvarskomiténs förslag afgifna

utlåtanden synes, hafva åtskilliga anmärkningar mot detsamma i flere

Bih. till Bibel. Frat. 1883. 1 Sami. 1 Afl. 4 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

hufvudsakliga delar blifvit framstälda och, om än detta förslag —

bygd! på grunden af en i möjligaste måtto följdriktig tillämpning af

värnpligtsidén, med iakttagande derjemte att väsentligt högre anslagsbelopp

icke toges i anspråk än som motsvarade den nuvarande .kostnaden

för sjöförsvaret — må kunna anses väl motsvara de fordringar,

man ur dessa synpunkter eger ställa på detsamma, hafva likväl omförmälda

anmärkningar hos mig befästat den öfvertygelse, att sjöförsvarets

ordnande på ett fullt tillfredsställande sätt på denna grund

svårligen låter sig göra, och är det synnerligen hvad angår sättet för

anskaffandet och beskaffenheten af den manskapsstam, som skall ersätta

den nuvarande båtsmansinstitutionen, som förslaget synes mig

otillfredsställande.

Såväl mot tillräckligheten af denna stam som mot dess förmåga

att förse flottan med erforderligt antal dugliga förhandsmän framställa

sig stora betänkligheter. Komitén har sjelf beräknat, att stammen,

för att lemna nödigt antal förhandsmän, rätteligen borde utgöra 2,890

man, och de grunder, på hvilka komiterade stödja sitt antagande, att

kunna med eu till 2,500 man nedsatt stam möta behofvet af 1,927

förhandsmän, synas mig lemna rum för berättigade tvifvelsmål om

deras hållbarhet.

Utom nämnda antal förhandsiriän skulle, enligt den af komiterade

upprättade tabell (sj oför svar skomiténs betänkande Bil. A N:o 11) öfver

hela den för flottan, jemte dennas andel i sjöfästningarnes besättning,

erforderliga personal, behöfvas ytterligare 489 underofficerskorporaler

samt l:a och 2:a klassens sjömän, hvilka skulle tagas bland, värnpligtig^;

men någon säkerhet eller eris sannolikhet, att dessa sistnämnde

förhandsmän skulle kunna till fulla antalet erhållas, finnes enligt mitt

förmenande icke heller.

Den korta kapitalationstid af 2 år, som ansetts erforderlig för utbildning

till 2:a klassens sjömän, samt den ringa lockelse till rekapitulation,

som de föreslagna vilkoren erbjuda den sålunda utbildade,

torde utan tvifvel vålla stora svårigheter för erhållandet bland värnpligtige

af ens lax och 2:a klassens sjömän, hvartill den del af stammen,

som erhålles från skeppsgossekåren, icke torde vara tillräcklig.

Någon visshet att mot den föreslagna godtgörelsen erhålla rekryter

bland värnpligtige sjömän, och såmedelst befordra det samband med

handelsflottan) som, skulle vara ett af förslagets störa fördelar, förefinnes

icke heller, något som komiterade också sj elfva medgifvit genom

förslaget att äfven »på annat sätt» än bland värnpligtige och skeppsgossarne

rekrytera stammen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Med afseende härå och då det icke låter sig göra, att till ett antal,

som under vanliga förhållanden kan anses tillräckligt, uppbringa

stammen så organiserad, som sjöförsvarskomitén föreslagit, utan att

väsentligen öfverskrida den kostnad, inom hvilken komitén ansett att

den borde vid en förändrad organisation hålla sig, och hvilken jag

icke heller anser böra öfverskridas, derest sådant icke finnes för ett

nöjaktigt ordnande af sjöförsvaret alldeles oundgängligt, har jag icke

kunnat biträda komiténs förslag till anskaffande af stam för sjöförsvaret.

Vid sådant förhållande har jag haft att tillse, huruvida det icke

kunde låta sig göra, att, i händelse af nuvarande båtsmanshållets upphäfvande,

på annat sätt anskaffa en bemanning, som utan att erfordra

högre anslag än de af sjöförsvarskomitén beräknade, kunde lemna

flottan en mera tillräcklig och tillfredsställande manskapsstam; och får

jag i sådant syfte härmed framlägga förändradt underdånigt förslag i

berörda hänseende.

Den nuvarande båtsmansinstitutionen har, sedan fullständig rekrytbildning

och i sammanhang dermed varande öfning och undervisning

blifvit i vidsträcktare mån än tillförene åt båtsmännen beredd, lemnat

flottan en bemanning, som, om än icke fullt utbildade förhandsmän

inom densamma kunna danas, likväl, synnerligen om ökad öfning komme

den till del, skulle på ett tillfredsställande sätt fylla behofvet af manskap,

afsedt för mindre vigtiga förhandssysslor.

Om nu staten i stället för rust- och rotehållarne öfvertoge rekryteringen,

borde, med fästadt afseende å den föreslagna minskningen

af personalen och utsträckningen af öfningarne, en stam af minst lika

god beskaffenhet som den nuvarande kunna erhållas, och då jag icke

kan antaga, att det i allmänhet borde blifva svårare, eller förenadt

med väsendtligt större kostnad för staten än för den enskilde att erhålla

till rekryt lämplig person, har jag ansett eu dylik förändring kunna

genomföras, om till anskaffning af den nya stammen erhölles anslag,

motsvarande värdet af de prestationer rust- och rotehållarne nu utgöra.

Då sådant anslag skulle påkallas endast i den mån de rust- och

rotehållarne för närvarande åliggande prestationerna upphörde, skulle

härigenom icke blott eu nästan omärklig öfvergång från det gamla till

det nya beredas, utan äfven i följd häraf under öfvergångsperioden

erfordras väsentligt mindre kostnader än sjöförsvarskomitén för genomförande

af sin organisationsplan behöft påräkna.

Nu ifrågasatta förslag går alltså derpå ut att bilda den för flottan

erforderliga bemanning, förutom genom en mindre tillökning af den nu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Flottans

materiel.

varande matroskåren, af manskap, aflönadt och underhållet af staten,

men emellan uppfordringstiderna stationeradt i hemorten, samt af

flottan tillhörande värnpligtig^; och då jag nu i den ordning, hvartill

komitéförslagets uppställning gifver anledning, går att framställa en

del af de anmärkningar, som i öfrig! mot samma förslag förekomma,

äfvensom de förändringar deruti, hvilka af ett förändradt sätt för

manskapsanskaffningen betingas, torde jag på sin plats få återkomma

till en närmare redogörelse för organisationen af den stam mitt förslag

afser.

Beträffande den uppgift flottan har att fylla vid vårt lands försvar,

. är jag derom fullkomligt ense med komitén, och torde denna

uppgift kunna sålunda sammanfattas, att utöfver försvaret af de vigtigaste

inloppen och hamnarne flottans mål bör vara att så mycket som

möjligt oroa en annalkande fiende, försvåra hans landstigning, störa

hans kommunikationer med eget land, samt så ofta omständigheterna

medgifva förskaffa sig och meddela upplysningar om hans förehafvande^

och anser jag äfven, att till dessa måls vinnande vårt sjöförsvar,

förutom andra lämpliga stridsfartyg och de för det egentliga skärgårdsförsvaret

afsedda mindre fartygen samt ett erforderligt antal minbåtar,

jemväl har behof af pansarbåtar i hufvudsaklig likhet med den med

bokstafven A betecknade typ, som den s. k. certkomitén föreslagit.

Jag delar äfven den af komitén uttalade mening, att, på det flottan

må kunna så snart som möjligt motsvara sitt sålunda angifna ändamål,

anskaffandet af dylika fartyg bör ske så fort sig göra låter.

I fråga om antalet och beskaffenheten af den flytande materielen

har marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande öfver sjöförsvarskomiténs

förslag ansett, att flottan i fredstid bör bestämmas till 14

större och 94 mindre strids- och öfningsfartyg, hvaraf de större skulle

vara pansarklädda samt hafva ett deplacement mellan 2,500 och 3,000

tons.

Att på sätt marinförvaltningen sålunda föreslagit redan nu på förhand

definitivt bestämma antalet och beskaffenheten af vår blifvande

flotta, anser jag likväl af skäl, som här nedan skola anföras, vara allt

för vanskligt. Sådant synes icke heller hafva varit sjöförsvarskomiténs

mening; ty ehuru komitén uttalat sig angående vissa bestämda certer

såsom för vårt försvar lämpliga och äfven förslagsvis uppgjort kostnadsberäkning

och upprättat tablå öfver vissa fartygs påräkneliga varaktighet

och successiva behof af förnyelse äfvensom af sjökrigsmaterielens

tillökning, torde härmed dock endast afsetts att antyda, att med

det föreslagna årliga anslaget af 2 millioner för fartygsmateriel en så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

dan flotta, som marinförvaltningen förordat, kunde under en tid af 30

år skapas.

Såvidt mig är bekant hafva icke mindre än 16 olika sjöförsvarsplaner

under innevarande århundrade blifvit uppgjorda och af Riksdagen.

dels gillade, dels förkastade, men af dessa har ingen enda blifvit

fullständigt genomförd och detta hufvudsakligen af samma skäl, som i

minst lika hög grad ännu torde qvarstå, nemligen sjökrigskonstens

oafbrutna utveckling. Vid sådant förhållande lärer, på sätt äfven sjöförsvarskomitén

anfört, fartygens framtida cert och antal, såsom beroende

af på förhand icke bestämbara förhållanden, icke böra för en

längre framtid definitivt bestämmas, utan den plan, som i detta hänseende

uppgöres, omfatta endast de närmast kommande åren och inskränkas

antingen, såsom komiterade förordat, till ett fåtal fartyg af

sådana certer, som anses mest behöfliga och derföre i främsta rummet

böra anskaffas eller ock till bestämmande af vissa egenskaper hos fartygen,

såsom fart, sjöduglighet och manöver färdighet samt största möjliga

förstörelsekraft och passiv motståndsförmåga, egenskaper, hvilka,

huru än detaljerna må vexla, alltjemnt torde blifva oundgängliga. För

det närvarande torde, såsom af mig förut är antydt, den af sjöförsvarskomitén

förordade pansarbåten A uppfylla nyssberörda fordringar, hvarföre

jag äfven kommer att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af näst sammanträdande

riksdag begära medel till anskaffande af ett dylikt fartyg.

Genom den af sjöförsvarskomitén verkstälda utredning angående

den för .flottan erforderliga bemanning ådagalägges nogsamt det förhållande,

som länge varit öfvorklagadt och flera gånger föranledt framställningar

till riksdagen, nemligen att flottans officerskår är otillräcklig

och måste ökas. Också har komitén med anledning häraf föreslagit,

att den permanenta reservstaten skall upphöra i mån af inträffande

afgång bland den på denna stat uppförda personal, samt att flottans

officerskår skall ökas med 2 regementsofficerare, en af hvardera

kommendörkaptensgraden, 8 kaptener med l:a klassens lön, 5 kaptener

med 2:a kl. lön, 7 löjtnanter samt 3 underlöjtnanter eller tillhopa med

25 officerare; en tillökning, som visserligen icke synes innefatta allt

hvad komitén i den vägen önskat och ansett erforderligt, utan endast

så mycket som komitén med afseende å nödvändigheten af den strängaste

sparsamhet ansett sig kunna ifrågasätta.

Mot förslaget att permanenta reservstaten skulle upphöra, hvarom

förut i sammanhang med frågan om officerskårens tillökning framställning

blifvit gjord till 1876 och 1878 årens riksdagar, har jag intet att

erinra, då denna reservstat numera, genom den stadgade skyldighet

Officerskåren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

att vid bestämd lefnads- och tjensteålder ur tjensten afgå, torde blifva

obehöflig; men det synes mig att i sådant fall, på sätt marinförvaltningen

äfven ifrågasatt, hela det för samma reservstat anvisade anslag

borde till ökande af den aktiva officerspersonalen användas. Till officerares

på permanenta reservstaten aflöning äro, likmätigt 1873 års

riksdagsbeslut angående regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln,

från ordinarie anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater

anvisade 91,090 kronor, och härutöfver återstår enligt samma riksdagsbeslut

i mån af uppkommande ledigheter å flottans nya reservstat och

indragningsstaten ett belopp af 22,910 kronor att ytterligare för permanenta

reservstaten disponeras. Hela tillgången för den permanenta

reservstaten utgör alltså 114,000 kronor, hvilket belopp, i enlighet med

det ändamål, för hvilket det blifvit anvisadt, borde, i händelse den

permanenta reservstaten skall upphöra, få öfverflyttas till staten för

flottans officerskår, och användas till aflöning för nya tjenstår i mån af

uppkommande ledigheter å permanenta reservstaten, nya reservstaten

och indragningsstaten.

Härigenom skulle en större tillökning af officerskåren än den af

komitén föreslagna kunna åstadkommas, och får jag i fråga om de

officersbeställningar, med hvilka en sådan tillökning borde ega rum,

anföra följande:

Enligt sjöförsvarskomiténs förslag skulle stationsbefälhafvaren i

Carlskrona och chefen för marinförvaltningen innehafva flaggmans grad;

men i bil. A. 9 till samma förslag upptages, efter hvad det vill synas, högste

befälhafvare för flotta, såväl som eskadercheferne, samtlige af kommendörs

grad. På samma gång jag instämmer med komitén deruti, att

de båda förstnämnda ansvarsfulla posterna böra besättas med flaggmän,

synes det mig oegentligt och olämpligt att högste befälhafvare för

flotta skall innehafva samma grad som de honom underlydande eskadercheferne.

Den som skall leda försvaret till sjös, det ansvarsfullaste

uppdrag som lärer kunna gifvas en flottans officer, borde val äfven

innehafva flottans högsta grad, samt derjemte under freden så mycket

som möjligt beredas tillfälle att detta höga befäl utöfva. Af dessa

skäl anser jag att antalet flaggmän bör ökas med 1 eller från 2 till 3.

Hvad regementsofficerarne beträffar har jag ej kunnat finna den af

sjöförsvarskomitén föreslagna ökning tillräcklig. Enligt min åsigt

höra artilleri- och ekipagede.partementschefsbefattningarna vid varfven,

såsom hittills, förvaltas af hvar sin chef, och dessa å Carlskrona

varf synnerligen ansvarsfulla poster bestridas åt officerare åt

regementsofficers grad, hvarföre det minsta antal, hvarmed regementsoffi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

cer,sgraden behöfver ökas, skulle vara 4, nemligen 2 i hvardera af

kommendörkaptensgraderna, i stället för en i hvardera, såsom sjöförsvarskomitén

föreslagit; och är ändock vid denna af mig nu föreslagna

ökning ingen hänsyn tagen till önskvärdheten, för att ej säga behofvet

af att, i händelse af sjukdom eller annat förfall, ega tillgång på regementsofficerare

i reserv.

Den likaledes inom kaptensgraden förefintliga brist har jag ansett

böra afhjelpas genom tillökning med 17 kaptener i första löneldass

och 2 i den andra; och är anledningen till mitt förslag om en jemförelsevis

större ökning i första klassen mot i den andra den, att härigenom

skulle ernås en ungefärlig likställighet med armén, der förhållandet

emellan antalet kaptener af första och andra klass ungefärligen

är såsom 2:1.

Löjtnantsgraden anser jag böra så förändras, att äfvenledes, i likhet

med hvad vid armén skulle blifva förhållandet, denna grad komme att

i sig upptaga nu varande underlöjtnantsgraden. Den skulle i sådant

afseende delas i två löneklasser, den första motsvarande nuvarande

löjtnants- och den andra motsvarande den hittills varande underlöjtnantsgraden.

Den sålunda förändrade löjtnantsgraden borde tillökas

med 11 officerare i första löneldass och Lomme derigenom att utgöra

54 löjtnanter i första klass och 26 löjtnanter i andra klass. Någon

ökad kostnad i följd af denna förändring med löjtnantsgraden skulle

icke uppkomma, utan skulle de här ofvan omförmälda 114,000 kronor

lemna erforderlig tillgång till aflöning åt den personal, med hvilken

officerskåren, efter hvad sålunda är föreslaget, komme att tillökas.

Derigenom skulle flottans officerspersonal komma att utgöras af

3 flaggmän, 6 kommendörer, 12 kommendörkaptener af första klass,

12 kommendörkaptener af andra klass, 62 kaptener och 80 löjtnanter

i enlighet med närlagda lönestat (Bil. Ä), hvaruti aflöningsbeloppen

äro upptagna i likhet med nu gällande bestämmelser.

Enär det manskap, öfver hvilket maskinist- och handtverksunderofficerarne

utöfva befäl, tillhör den militära kåren och det derföre synes

ändamålsenligt att, på sätt komitén föreslagit, nämnda underofficerare

öfverföras till underofficerskåren, för att af densamma utgöra serskilda

af delningar, har jag mot en dylik förändring intet att erinra; men då,

såsom bilagde för mintillverkningspersonalen uppgjorda stat (Bil. B)

utvisar, de dervid anstälda underofficerares antal utgör 6, ehuru allenast

3 af dessa, enligt Kong!. Brefvet den 24 Oktober 1879, hittills

åtnjutit aflöning af de till minväsendet anslagna extra medel, bör antalet

underofficerare i stället för 237 rätteligen upptagas till 240, hvilket

Underofficershåren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjöman skåre?».

antal bäfver helt och hållet tillgängligt för de militära behofven. Intet

skäl synes mig nemligen .vara för handen, att vidtaga någon förändring

i den bestämmelse, som för närvarande gäller, och hvaruti komitén icke

heller föreslagit någon ändring, att vissa vid varfvet förordnade underofficerare

erhålla aflöning å varfvets stat. Jag har icke heller

något att erinra mot den af komitén föreslagna fördelning af underofficerskåren,

hvilken alltså skulle komma att bestå af 28 flaggunderofficerare

och 212 underofficerare af andra graden. Af de förstnämnde

skulle 19 tillhöra do egentliga sjömansafdelningarna och 9 de tekniska

afdelningarna, samt af de senare 148 vara styrmän, konstaplar af

artilleri- eller ekonomiafdelningarne, eller ock skeppare, 56 konstaplar

af minafdelningen eller maskinister, och 8 qvartersmän, motsvarande

hittills varande handtverksunderofficerare.

Under förutsättning att indelningsverket kommer att upphäfvas,

har jag af skäl, som här ofvan blifvit anförda, ansett den för flottan

erforderliga stamtrupp icke lämpligen böra anskaffas på det sätt sjöförsvarskomitén

föreslagit, utan i stället dels genom matros-, eldaro-, ✓

och handtverkskompaniernas ökande med 175 man, eller från 825 till

1,000, dels ock genom antagande af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper,

rekryterade af staten, i stället för af rust- och rotehållare.

Vid bestämmande af denna stamtruppens styrka till 4,000 man har jag

tagit hänsyn dertill, att, enligt den af sj oför svar skomitén uppgjorda

tabell öfver hela den för flottan, inberäknadt sjöfästningarne, erforderliga

personal, skulle, utöfver den föreslagna stamtruppen, af värnpligtige

erfordras 1,615 man och i följd deraf hela den manskapsstyrka,

som för flottans behof borde beräknas, uppgå till 4,115 man. Tillökningen

i matros-, eldare- och liandtverkskompanierna skulle föranleda

en kostnad af 60,695 kronor, samt fördelas enligt bifogade förslag till

stat och med den aflöning, som deruti finnes upptagen. (Bil. C.)

Ofvannämnda styrka af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper,

af Indika 2,000 man beräknats för Carlskrona och 1,000 man för Stockholms

station, skulle indelas i kompanier, förlagda i kustprovinserna,

på följande sätt och med nedan angifna, manskapsstyrka, nemligen:

För Carlskrona station:

Inom Blekinge län:

6 sjömanskompanier, hvardera om 130 man

780

Transport 780

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Transport 780

inom Kalmar län:

i Södra Möre härad 3 fästningskompanier, 1 om 148 samt

2 om 146 man hvardera, tillhopa .......................................... 440

i Tjusts härad 1 sjömanskompani om.......................................... 130

i Norra Möre, Stranda och Handbörds härad 1 sjömanskompani

om....................................................................................... 130

på Öland 2 sjömanskompanier, hvartdera om 130.................. 260

inom Hallands län:

1 sjömanskompani om........................................................................ 130

inom Göteborgs och Bohus län (södra delen):

1 sjömanskompani om........................................................................ 130

Tillsammans 15 kompanier 2,000 man.

För Stockholms station:

inom Stockholms län (Roslagen):

4 sjömanskompanier, hvartdera om 125 man........................... 500

inom Södermanlands län:

1 sjömanskompani ............................................................................ 125

inom Östergötlands län:

1 sjömanskompani .............................................................................. 125

inom Norrländska länen:

1 sjömanskompani ............................................................................. 125

inom Göteborgs och Bohus län (norra delen):

1 sjömanskompani ............................................................................ 125

Tillsammans 8 kompanier 1,000 man.

Manskapet vid dessa kompanier skulle antagas medelst kontrakt

för en kapitulationstid af 10 år, en tid som åtminstone torde medgifva

utbildandet af ett tillräckligt antal fullgoda 2:a klassens sjömän. Rekapitulation

skulle i allmänhet icke ifrågakomma för andra än dem,

som möjligen kunde vinna befordran till underofficerskorpraler, men

de öfriga skulle efter afskedet tillhöra flottan intill 32 års ålder, hvar
Bih.

till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 2

*

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

igenom en duglig och tillräcklig reserv äfven af förhandsmän kunde

erhållas.

Enligt bifogade förslag till uppfordringsrullor (Bil. D. 1, 2 och 3)

skulle i allmänhet hvartdera af de 6 Blekingskompanierna komma att

tjenstgöra 4 månader om året, 5 år af 6; hvartdera af de 4 Roslagskompanierna

och Södermanlands kompani likaledes 4 månader af året,

4 år af 5 samt hvartdera af de öfriga 12 kompanierna 1 år af 3; och

borde manskapet under mellantiderna vara pligtigt att icke, utan tillstånd

af vederbörande befäl, vistas utom kompaniets stånd.

Tiden för det från skeppsgossekåren utgångna manskaps tjenstgöring

borde förblifva, på sätt komiterade föreslagit, såsom hittills,

derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade.

Aflöningsförmånerna för det i landsorten förlagda manskap af sjömans-

och fästningskompanierna skulle bestämmas på följande sätt:

Såsom lega vid antagandet erhållas 50 kronor samt i fast lön:

l:a året 100 kr., 2:a året 110 kronor, 3:dje året 120 kronor, 4:de året

130 kr., 5:te året 140 kr. samt 6:te och följande 4 åren 150 kr. årligen,

hvarförutom för fortskaffning mellan hemmet och samlingsplatsen

såväl vid uppfordring till stationerna, som vid hemförlofningen efter

slutad tjenstgöring, erhållas 10 kr. hvarje gång.

Dessa aflöningar m. m. hafva blifvit beräknade att i medeltal för

år utgöra 155 kr. per man, förutom aflöning, beklädnad och inkasernering

under uppfordring; och då detta belopp väsendtligt öfverstiger

beräknade värdet af prestationerna vid båtsmanshållet, hvilka af skatteregleringskomitén

upptagits till belopp mellan 100 och 130 kronor för

hvarje nummer, torde det icke blifva med någon svårighet förenadt

att rekrytera det för dessa kompanier erforderliga manskap, som antagligen

skulle finna sin fördel vid att, mot erhållande af ofvannämnda

löneförmåner, ingå i flottan på 10 år, deraf de i allmänhet kunde påräkna

att under sammanlagdt 6 å 7 år vara tjenstfria och kunna egna

sig åt sjötjenst, fiske eller annat enskildt förvärf. Det antal, som årligen

för rekryteringen skulle erfordras, torde dessutom endast komma

att i medeltal uppgå till omkring 350 man.

Såsom af förslaget till normalstat (Bil. E. 1 och 2) framgår, skulle

ett mot nuvarande prestationers värde svarande anslag lemna tillräckliga

medel för den af mig föreslagna förändringen i fråga om sjömanskåren.

Beträffande de civila staterna får jag anmärka, dels att mariningeniörstaten

bör ökas med den extra ingeniör, som enligt kong],

brefvet den 27 Oktober 1879 erhållit aflöning af extra anslaget till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

minväsendet och som nu föreslås att på ordinarie stat upptagas, dels

ock att den af sjöförsvarskomitén föreslagna indragning af en sekreterare

vid hvardera stationen, med anledning af varfschefsbefattningarnes

ifrågasatta upphörande, icke kan af mig tillstyrkas, enär jag

af skäl, som framdeles, då jag kommer att yttra mig om flottans

styrelse och förvaltning, skola anföras, anser dessa befattningar fortfarande

böra bibehållas.

För erforderlig rekrytering af matroskåren till den af mig föreslagna

styrka torde skeppsgossekåren böra uppbringas till den af komiterade

föreslagna siffra eller 400 man, hvartill likväl ingen särskild anslagstillökning

erfordras, enär staten för skeppsgossekåren för närvarande

upptager nämnda antal.

De enligt förslaget till värnpligtslag flottan tillhörande värnpligtige,

hvilka skulle utgöras af de å sjömanshus inskrifna värnpligtige

samt lotsar och lotslärlingar, hafva af sjöförsvarskomitén blifvit béräknade

till ett antal af 1,500 man årligen.

Att öfva ett så stort antal skulle icke blott för sjöförsvaret medföra

en icke oansenlig och föga gagnande kostnad, utan skulle ock,

såsom kommerskollegium och flera sjömanshus direktioner jemväl antyda

vålla stora olägenheter icke blott för handelsflottan, genom att

för densamma försvåra anskaffandet af erforderliga besättningar, utan

äfven för de värnpligtige, för hvilka otvifvelaktigt svårighet skulle

möta att under det år, de äro inkallade till öfning, förskaffa sig anställning

och förtjenst.

Jag har derföre ansett att endast 500 man borde öfvas årligen,

deraf 300 man vid Carlskrona och 200 man vid Stockholms station,

och jag har trott att, för erhållande af detta till öfning afsedda manskap,

befrielse från vapenöfning i fredstid skulle kunna medgifvas värnpligtig,

som vid början af det år han inträder i värnpligtsåldern varit

i sjömanshus inskrifven minst 4 år och derunder minst 12 månader

haft anställning i utrikes sjöfart. En så qvalificerad värnpligtig torde

nämligen kunna med fog befrias från vapenöfning, då han redan måste

ega erforderlig sjövana och vara hemmastadd i de väsentligaste af sjömansyrkets

fordringar. Deremot har jag ansett hvarje sådan från vapenöfning

befriad värnpligtig böra under hela beväringstiden tillhöra

flottans reserv.

Huruvida de här ofvan föreslagna bestämmelserna för befrielse

från vapenöfning i fredstid komma att medföra det beräknade antalet

värnpligtige till flottan, låter sig naturligtvis icke med någon visshet

på förhand afgöra; men skulle erfarenheten visa, att med dessa be
-

Skeppsgosse
kåren.

Värnpligtig e.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Reserven.

Flottans styrelse

och för

vältning.

stämmelser, om de godkännas, detta antal blifver vare sig större eller

mindre än afsedt är, lärer rättelse härutinnan lätt kunna ske.

Såsom reservbefäl för flottan finnes för närvarande att påräkna: den å

reserv-samt indragningsstaterna uppförda officerspersonal; de officerare,

hvilka i enlighet med 1876 års pensionslag blifvit öfverflyttade på pensionsstat

med skyldighet att vid inträffande krig och större rustningar

tjenstgöra iland, och de jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30

Maj 1879 till officerare i flottans reserv utnämnda; hvartill dessutom kan

räknas lotsbefälet och högsta klassen af sjökadettkåren äfvensom andra,

hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att till reservofficerare

konstituera. Sjöförsvarskomitén har dessutom ifrågasatt en officersreserv

af sådana värnpligtige, som genomgått flottans underbefälsskolor

under 2 år. En dylik reserv skulle väl, sedan undervisningen

vid flottans skolor fullständigats, kunna, med den organisation

af sjöförsvaret jag i öfrigt föreslagit, utan svårighet ''åstadkommas när

helst sådant ansåges lämpligt; men jag har likväl icke ansett mig böra

biträda komiténs förslag härutinnan, dels emedan den föreslagna utbildningstiden

synes mig otillräcklig och dels emedan ingen säkerhet

finnes, att det sålunda tillskapade reservbefälet i behofvets stund .finnes

för flottan tillgängligt, vid hvilka förhållanden kostnaden för en

dylik anordning icke synes mig motvägas af den påräkneliga fördelen.

Reservunderbefälet utgöres af de på nya reservstaten qvarstående

underofficerare, af de underofficerare, hvilka afgå med pension och

fyllnadspension med tjenstgöringsskyldighet i land under krigstid och

större rustningar, af underbefälet vid lotsverket äfvensom af dem, hvilka

Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att vid krigstillfälle till reservunderofficerare

konstituera.

Till följd af föreskriften i värnpligtslagen att så väl lotsar och

lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka blifvit enligt § 27 i nämnda lag

från vapenöfning befriade, som äfven de, hvilka haft anställning i stammen,

skola intill fylda 32 år tillhöra flottan, har flottan derjemte att

påräkna reservmanskap, hvars antal, derest rekrytering sker af manskap

med en ålder af 17 till 18 år, bör blifva fullt tillräckligt.

Sjöförsvarskomitén bär i sitt förslag jemväl ifrågasatt åtskilliga

" väsentliga förändringar i organisationen af flottans styrelse och förvaltning,

nemligen:

indragning af chefens för flottans militärpersonal embete, och fördelning

af dermed förenade åligganden mellan sjöförsvarsdepartementet,

marinförvaltningen och föreslagna stationsbefälhafvare vid flottans

stationer;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

förändring af marinförvaltningens sammansättning samt af inspektörsbefattningen

sålunda, att föredraganden af militärärenden inom marinförvaltningen

skulle vara inspektör för stations skolorna och skeppsgosseskolan

i Carlskrona, samt inspektionen af flottans fartyg och öfningar

äfvensom af sjökrigsskolan förrättas af den som Kongl. Maj:t

dertill förordnar;

förenandet af stationsbefälhafvare- och varfschefsembetena vid flottans

stationer hos en person, hvilken i Carlskrona derjemte skulle med

nämnda befattningar förena öfverkommendantsembetet;

tillsättandet af en kommendant och en varfsdirektör såsom stationsbefälhafvarens

närmaste män, den förre för militärärenden, den

senare för tekniska ärenden; samt

sammanslående af ekipagemästare- och tygmästarebefattningarna.

Ehuruväl ofvannämnda förslag till förändringar i organisationen

hvarken lära medföra ökade anslag eller i öfrigt föranleda särskild

framställning till riksdagen, har jag likväl, i betraktande af de anmärkningar,

som mot vissa af dessa förslag blifvit af vederbörande myndigheter

anförda, ansett mig derom jemväl böra gifva min åsigt tillkänna.

Hvad då först beträffar indragning af chefens för flottans militärpersonal

embete, kan jag icke annat än, i hufvudsak instämmande med

komitén, dertill tillstyrka bifall. Visserligen vill jag icke förneka, att,

såsom embetets nuvarande innehafvare i afgifvet underdånigt yttrande

antyder, tjenstbarhet^ inom flottan för närvarande står högre än tillförene,

men detta torde mindre vara en följd af personalchefsembetets

inrättande än af öfningarnes planmässigare och lämpligare anordning

samt ökade utsträckning, och synes mig denna tjenstbarhet på intet

sätt böra lida, om med ifrågavarande embete och dermed förenade

åligganden annorlunda lämpligen ordnas.

Jag vill icke heller bestrida, att det kan leda både till större rättvisa

och till undertryckande af olika stationsintressen, att, såsom nu

eger rum, kommenderingar, utnämningar och befordringar samt placering

på de olika stationerna bibehållas i en hand, liksom att fördelen

af enhet och sammanhållning i öfningarne utan tvifvel befordras derigenom

att öfverinseendet öfver desamma är uppdraget åt en och

samma dertill förordnacl högre officer, som verkställer inspektioner

m. m.; men jag kan icke inse, att bibehållandet af ifrågavarande embete

är för ernåendet af dessa fördelar oundgängligen nödigt, och tvekar

desto mindre att förorda dess afskaffande, som med detsamma

obestridligen äro förenade åtskilliga olägenheter, bland annat af onö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

dig omgång med deraf föranledd tidsutdrägt vid ärendenas behandling.

Enligt mitt förmenande skulle alla de med detta embete förenade

fördelar kunna bibehållas oförminskade och olägenheterna undanrödjas,

om chefen för sjöförsvarsdepartementet hade vid sin sida en högre officer,

som i rent militära frågor biträdde honom, med hvilken han, då

så erfordrades, kunde direkt öfverlägga och rådgöra i förekommande

vigtigare angelägenheter,* och som tillika vore inspektör öfver flottans

såväl skolor som fartyg, derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda

för ordnade.

Mot de af komiterade gjorda förslag att med stationsbefälhafvareembetet

förena det af varfschef, och i Carlskrona jemväl af öfverkommendant;

att chefen för mariningeniördepartementet, en civil tjensteman,

skulle såsom varfsdirektör vara stationsbefälhafvarens närmaste

man, och utöfva befäl, icke allenast öfver varfsdepartementscheferne,

officerare vid flottan, hvilka i regeln torde vara äldre, både till lefnads-

och tjensteår, utan äfven öfver den öfriga å varfvet tjenstgörande

militärpersonalen; samt att sammanslå ekipagemästarebefattningen,

som företrädesvis fordrar praktisk duglighet, med tygmästare^’ensten,

hvilken deremot i främsta rummet betingar vetenskapligt tekniska

insigter, hafva af vederbörande myndigheter blifvit anförda flera, såsom

det synes mig, obestridliga skäl, och jag skulle anse det desto mindre

välbetänkt att dertill förorda bifall, som genom den sålunda föreslagna

minskningen i tjenstebefattningarnas antal, under det att antalet officerare

på samma gång komme att ökas, en del officerare skulle öfverhopas

med åligganden, som de omöjligen kunde på ett tillfredsställande

sätt fullgöra, under det att andra lemnades sj^sslolösa. Derigenom måste

såväl tjensten lida som individens duglighet förringas, och detta,

utan att för flottan någon vare sig praktisk eller ekonomisk vinst bereddes.

Visserligen afser, såsom komiterade särskilt anfört, den föreslagna

organisationen behofvet under krigstid; men just då, när flottan

skall skyndsamt och omsorgsfullt rustas, torde såväl stationsbefälhafvare-

och varfschefs-, som ekipage- och tygmästarebefattningarne

hvar för sig kräfva sin man, och detta vida mera än under freden.

Emot förslaget, att tillsätta en stationsbefälhafvare såsom högsta

myndighet vid hvardera af flottans stationer och under dessa stationsbefälhafvare

kommendanter i stället för nuvarande militär chefer, har

jag intet att erinra; men anser att derjemte vid hvardera stationen

tillika bör finnas en inför marinförvaltningen ansvarig varfschef.

Hvad slutligen angår det ifrågasatta ombildandet af marinförvalt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

ningen, får jag erinra, att nämnda embetsverk för närvarande har att

inkomma med förslag till instruktion för verket; och torde frågan om

förändringar inom detsamma derföre lämpligen böra anstå, i afbidan

på sådant instruktionsförslag, helst en möjligen ifrågakommande förändring

synes mig helt och hållet oberoende af frågan om sjöförsvarets

föreslagna ombildning i öfrigt, såsom jemväl är fallet med åtskilliga

andra af sjöförsvarskomitén framstälda ändringsförslag, hvilka derföre,

om de anses önskvärda och gagneliga, vid lämplig tidpunkt, efter

omsorgsfull pröfning och utan störande rubbning i bestående förhållanden,

torde kunna efter omständigheterna hvart för sig eller samtidigt

genomföras.

Beträffande dagaflöningen har sjöförsvarskomitén föreslagit att, i Dagaflöning.

likhet med hvad vid armén, utom under semester och längre tids tjenstledighet,

eger rum, full dagaflöning måtte tillerkännas alla officerare

vid flottan, då de vistas å den station der de äro placerade, antingen

de göra tjenst eller icke.

I detta förslag kan jag för min del icke instämma, hufvudsakligen

emedan jag icke anser hvarken rättvist eller lämpligt att en officer,

som uppehåller sig å sin stationsort utan att der tjenstgöra, och som

måhända är i ''tillfälle att förskaffa sig enskildt förvärf, skall aflönas

lika med t. ex. dgn, som är upptagen hela dagen af trägen och ansvarsfull

tjenstgöring inom vapnet. Icke heller kan jag finna, att de

å deras respektive stationsorter vistande, icke tjenstgörande officerare

vid flottan kunna anses likstälda med ständigt tjenstgörande officerare

vid armén, och om det i öfrigt å ena sidan kan framhållas, att, med

nu gällande. bestämmelser, eu officer genom att inkallas till tjenstgöring

kan gynnas framför en annan, som lika lifligt önskar att egna

sig åt tjensten, men dertill icke användes, synes å andra sidan på lika

goda skäl kunna göras den invändning mot komiterades ifrågavarande

förslag, att en officer, som af en eller annan anledning, kanske för

skötande af enskild ekonomi, önskar befrielse från tjenstgöring, skulle

kunna gynnas på bekostnad af en annan eller andra officerare, som

måste göra ständig tjenst, utan att derföre erhålla bättre löneförmåner

än den tjenstledig^.

Den förmån komitén med ifrågavarande förslag afsett att bereda

officerskåren synes mig emellertid kunna till större fördel såväl för

flottan som för kåren ernås derigenom, att samtlige officerare såvidt

möjligt hållas i oafbruten tjenstgöring, hvilket hädanefter torde kunna i

vidsträcktare mån medgifvas, om den begärda förhöjningen i öfningsan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Inqvartering.

Andagen.

slaget samt permanenta reservstatens indragning med rättighet att

använda dertill anvisade medel till aflöning åt officerskåren af riksdagen

beviljas.

Med den mening jag i fråga om dagaflöningen hyser och här uttalat,

har jag naturligtvis icke heller kunnat biträda sjöförsvarskomiténs

förslag om upphörande af den genom 1877 års riksdagsbeslut

medgifna rätt till inqvartering åt sådana till stationerna kommenderade

officerare, hvilka icke äro innehafvare af ständig befattning i land.

Tvärtom anser jag billigheten fordra, att äfven kompanicheferne vid

båtsmans-, eller de i deras ställe blifvande sjömanskompanierna, hvilka

innehafva sin befattning på längre tid, lika väl som deras vid stationerna

tjenstgörande kamrater, komma i åtnjutande af inqvarteringsbidrag,

helst desse officerare icke blott måste, ofta med svårighet och

ej utan betydlig kostnad, inom kompaniets stånd förskaffa sig bostad,

hvarvid de icke ens, såsom vid förflyttning från den ena till den andra

af flottans stationer, ega tillgodonjuta flyttningshjelp, utan äfven

hafva behof af lämplig lokal för skötande af deras ganska vidlyftiga

expedition, och förvarande af ett stort antal journaler m. m., hvilket

allt, synnerligen i de fall, då de nödgas att derjemte för sina familjer

bibehålla bostad å stationsorten, måste medföra ansenliga uppoffringar.

*

Likaså synes mig den förmån af inqvarteringsbidrag, hvilken, såsom

ofvan är nämndt, medgifvits officerare, kommenderade till tjenstgöring

vid militärdepöt eller Varf, böra utsträckas till de officerare,

som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat

upptagna, kommenderas till tjenstgöring i öfverstyrelsen-eller sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpedition.

Med tillämpning häraf skulle för den skull, i likhet med hvad inom

armén eger rum, alla officerare vid flottan, som äro i verklig tjenstgöring

och icke åtnjuta förmånen af boställe, erhålla inqvarteringsbidrag.

Såsom nämndt är har sjöförsvarskomitén sökt inskränka de för

flottans behof med den förändrade organisationen, erforderliga kostnader

till ungefärligen hvad desamma nu utgöra, när deruti jemväl

inbegripes värdet af rustning och rotering vid båtsmanshållet, samt,

med tillämpning häraf, i sin normalstat upptagit de ordinarie anslagen

för flottan, inberäknadt de för handeln under femte hufvudtiteln anvisade

anslag, utom det för lots- och fyrinrättningen afsedda, till jemn!

fem millioner kronor. Detta belopp blifver, såsom af förenämnda normalstat

kan inhemtas (Bil. E 1), äfven med den af mig ifrågasatta organi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

sation af sjöförsvaret tillräckligt att fylla behofvet af ordinarie anslag.

Efter den utredning, marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande

lemna!, kommer nämligen sagda belopp att endast med 76,092 kronor

62 öre, i stället för hvad komitén beräknat eller 256,414 kronor, öfverstiga

de nuvarande utgifterna å den ordinarie staten, sådana de verkligen

förekomma, och då i ofvanberörda fem millioner ingår en tillökning

uti öfningsanslaget af 120,000 kronor, hvilken icke uteslutande

betingas af den förändrade organisationen utan äfven med den närvalande

äi för personalens tjenstbarhet af behof påkallad, så visar sig-,

om denna förhöjning i öfningsanslag frånräknas, att den förändrade

organisationen i sjelfva verket är omkring 44,000 kronor billigare än

den nuvarande.

De af sjöförsvarskomitén vidtagna förändringar i fråga om anslagens^

uppställning och anslagsrubrikerna har jag icke kunnat finna vara

af något verkligt behof föranledda eller de dermed åsyftade fördelar

af så afsevärd betydelse, att i följd deraf rubbning bör ske i den hittills

följda räkenskapsföringen. Jag har derföre ansett så väl att

dagaflöning bör utgå af samma anslag som hittills, i följd hvaraf dessa

anslag upptagits med oförändrade belopp, der icke andra omständigheter

föranledt till förändringar af desamme, som ock att inqvarteidngsbidrag

fortfarande skall ingå i aflöningsanslaget, helst nämnda bidrag

icke synes mig vara en aflöningsförmån af så väsentlig olikhet med

öfriga sådana förmaner, att dess uppförande under särskild anslagsrubrik

kan anses nödvändigt.

Beträffande beräkningen af de särskilda anslagsbeloppen får jag

underdånigst anföra följande:

De under rubriken Departementet och Öfverstyrelsen upptagna anslag

äro af mig, likasom af sjöförsvarskomitén, lemnade orubbade.

Anslagen till aflöning för flottans kårer och stater erfordra deremot

nedannämnda förändringar.

För personalens aflöning är i 1883 års riksstat uppfördt ett belopp

af 1,201,484 kronor, hvarjemte af behållna inkomsten afl vakansafgifter

för de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmai

län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, blifvit härtill anvisade

75,000 kronor. Den föreslagna tillökningen i matros- samt eldare- och

handtveikskompaniernas styrka med 175 man skulle, på sätt bifogade

förslag till stat (Bil. C) närmare utvisar, leda till en tillökning i anslaget

af 60,695 kronor. Vidare skulle genom förslaget, att inqvarteringsbidrag

borde tillgodokomma alla officerare, som äro i verklig tjenstgöring

och icke åtnjuta förmånen af boställe, en ytterligare tillökning

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

i nämnda anslag heliöfvas, hvilken tillökning, för närvarande beräknad

till 8,800 kronor, ansetts kunna, sedan minskning af båtsmanskompanierna

och kompanichefernes deraf beroende antal hunnit genomföras,

upptagas till 6,000 kronor.

I den till 1879 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslogs mintillverkningspersonalen att

utgöras af 1 mariningeniör, 1 maskinistunderofficer af första graden, 5

maskinistunderofficerare af andra graden och 5 första klassens sjömän

af eldare- och handtverkskompanierna, för hvilka aflöningsförmånerna

jemte naturaportion eller ersättning derför skulle uppgå till ett sammanlagdt

belopp af 19,885 kronor 75 öre, hvilket belopp med hänsyn

till behofvet af någon tids erfarenhet, så väl i fråga om den föreslagna

personalens tillräcklighet som angående de fordringar, hvilka borde

sättas på densamma, innan den uppfördes på ordinarie stat, ansågs

kunna tills vidare bestridas af de till minväsendet anvisade medel. Då

jag emellertid, lika med sjöförsvarskomitén, anser tiden nu vara inne

att uppföra nämnda mintillverkningspersonal på ordinarie stat, skulle i

följd häraf erfordras förhöjning i åtskilliga ordinarie anslag, i enlighet

med bilagda förslag till stat och anslagsfördelning (Bil. B), och deribland

i anslaget till personalens aflöning med 13,202 kronor 50 öre.

Med iakttagande häraf skulle alltså anslaget till aflöning åt flottans

kårer och stater upptagas till ett sammanräknadt belopp af 1,356,381

kronor 50 öre.

I det till ålderstillägg i nu gällande riksstat upptagna anslag 32,000

kronor har någon förändring icke blifvit föreslagen.

Beklädnadsanslaget, nu utgörande ett förslagsanslag högst 282,000

kronor, torde deremot böra ökas dels, i följd af mintillverkningspersonalens

öfverflyttning på ordinarie stat, med 540 kronor, dels för beklädnad

åt värnpligtige, enligt bifogad stat (Bil. F), med 13,315 kronor,

eller till ett belopp af högst 295,855 kronor.

Det under rubriken natur a-underliåll förekommande anslag, i nu

gällande riksstat uppfördt med 452,450 kronor, har under år 1881 öfverskridits

med 90,915 kronor 61 öre samt har derföre blifvit förhöjdt

med detta belopp och lärer ytterligare böra förhöjas med kostnaden

för natura-underhåll dels åt mintillverkningspersonalen, 2,208 kronor 25

öre, dels åt värnpligtige, 25,200 kronor; med iakttagande hvaraf anslagets

slutsumma skulle utgöra 570,773 kronor 86 öre.

Till bestridande af kostnaden för lega och hemkall åt 3,000 man

af sjömans- och fästningskompanierna, beräknad i medeltal till 155

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

kronor för hvarje man, erfordras ettr anslag af 465,000 kronor, hvilket

i staten uppförts såsom reservationsanslag.

Sammanlagda beloppet af de under hufvudrubriken flottans personal

upptagna anslag kommer härigenom att uppgå till 2,720,010 kronor

36 öre.

Jemföres detta belopp med det af sjöförsvarskomitén för flottans

personal upptagna eller 2,857,533 kronor 57 öre, så skulle, enligt mitt

förslag, kostnaden för personalen med 137,523 kronor 21 öre understiga

den af komitén beräknade; men då till den af mig beräknade

kostnad lärer böra läggas den i andra anslagsbelopp ingående dagaflöning

nemligen: af anslaget till flottans underhåll, af öfningsanslaget

och af anslaget till undervisningsverken samt de inqvarteringskostnader,

hvilka bestridas från det under Diverse anslag upptagna anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., så torde denna skilnad

emellan komiténs och mitt förslag till anslag för flottans personal

härigenom i det närmaste utjemnas.

Det under hufvudrubriken flottans materiel upptagna anslag till flottans

nybyggnad och underhåll utgör för närvarande 1,078,800 kronor,

hvartill skulle komma af dagaflöningen åt mintillverkningspersonalen ett

belopp af 3,935 kronor, hvarigenom anslaget komme att uppgå till

1,082,735 kronor.

I de under hufvudrubriken Diverse anslag upptagna anslagsbelopp

hafva nedannämnda förändringar vidtagits:

Det nuvarande anslaget till flottans öfningar, 550,000 kronor, har

blifvit förhöjdt, dels med de 120,000 kronor, hvarmed jag, i likhet med

komitén, ansett behöfligt att tillöka detta anslag, dels med 9,000 kronor

till dagaflöning åt värnpligtige, så att anslagets hela belopp upptagits

till 679,000 kronor.

Anslaget till durchmarschkostnader, som i gällande stat utgör 30,000

kronor, och hvilket hufvudsakligen användts till bestridande af kostnaderna

för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna,

blifver fortfarande erforderligt för dylik transport samt för transport

af de flottan tillhörige värnpligtige, som skola öfvas, och bör anslaget

med afseende å de ökade kostnader, som dermed skola bestridas, med

erforderligt belopp förhöjas. En sådan förhöjning har jag ansett för

år 1884 icke kunna beräknas lägre än till 10,000 kronor, men framdeles,

då manskapets antal nedgått till de af mig föreslagna 3,000 man,

till endast 5,000 kronor; och har med tillämpning häraf anslaget i det

af mig afgifna förslag till normalstat utförts med 35,000 kronor.

Uti det för sjukvård i nuvarande stat upptagna anslag af 39,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

kronor lärer äfven, med hänsyn till behofvet af sjukvård jemväl för de

värnpligtige, någon förhöjning vara erforderlig och har jag derföre

uppfört detta anslag med ett till 40,000 kronor ökadt belopp.

Förslagsanslaget till rese- och traktcimentspenningar, 15,000 kronor,

har under år 1881 öfverskridits med omkring 17,000 kronor; men

då, sedan båtsmansindelningen upphört, de för torpsyner erforderliga

resor icke vidare ifrågakomma, torde för framtiden anslaget blifva för

sitt ändamål tillräckligt, ehuruväl för den närmaste öfvergångstiden beloppet

synes böra förhöjas.

Anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., hvithet

äfven är ett förslagsanslag och för år 1883 upptagits till belopp af

46,412 kronor, har under de senaste åren öfverskridits med i medeltal

36,985 kronor, och då de behof, för hvilka dessa anslag äro afsedda,

genom den nya organisationen icke blifva minskade, har jag ansett

anslaget böra förhöjas, så att det närmare motsvarar det belopp, hvarmed

det utgått, samt derföre föreslagit dess ökande med ett till statens

slutsummas jemnande beräknadt belopp af 33,752 kronor 64 öre.

Härtill skulle komma för de värnpligtiges inqvartering, som af detta

anslag bestrides, ett ytterligare belopp å 2,545 kronor, hvarigenom hela

ifrågavarande anslag komme att sluta på 82,709 kronor 64 öre.

Öfriga anslag under denna hufvudrubrik äro upptagna till oförändrade

belopp, och slutsumman af Diverse anslag belöper sig alltså

till 998,204 kronor 64 öre.

Då anslagen till Handeln, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen,

äro uppförda med oförändrade belopp 116,650 kronor

och summan af öfrige här ofvan omförmälda ordinarie anslag utgör

4,883,350 kronor, blifver således hela det ordinarie anslagsbehofvet,

med nyssberörda undantag, enligt mitt förslag så väl som enligt komiténs

5,000,000 kronor.

I afseende på de för hufvudtitelns behof erforderliga extra ordinarie

anslag har sjöförsvarskomitén, med hänsyn till det angelägna behofvet

att inom en icke alltför lång tid anskaffa en ny och tidsenlig

fartygsmateriel, med hvad dertill af artilleriutrustning m. m. d. hörer,

föreslagit till fartygsnybyggnad m. in. 2,000,000 kronor, deraf 1,900,000

kronor till fartyg och 100,000 kronor till bestridande af mindre utgifter

af natur att tillhöra extra stat. Dessutom skulle för genomförande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

af komiténs organisationsförslag erfordras för kasernbyggnader ett belopp

af 1,100,000 kronor, hvilket blifvit fördeladt på de 7 första åren

af den till 15 år bestämda öfvergångstiden.

Hvad beträffar anslaget till fartygsmaterielens förnyelse har marinförvaltningen

i sitt underdåniga utlåtande hemställt att, af det till sådan

nybyggnad af komiterade. föreslagna extra anslag, 1,000,000 kronor

skulle uppföras såsom ordinarie anslag.

Visserligen skulle härigenom en önskvärd stabilitet i nybyggnadsanslaget

ernås och flottans om icke tillväxt och förkofran, åtminstone

bibehållande i oförsvagadt tillstånd någorlunda betryggas samt genom

kontinuiteten i byggnadsarbetet och möjligheten att på en gång under

gynsamma konjunkturer kunna gå i författning om anskaffande af nödiga

materialier, betydliga ekonomiska fördelar och planmessigare anordningar

vinnas; men då Riksdagen antagligen icke skulle lemna sitt

bifall till en sådan framställning, som marinförvaltningen ifrågasatt, och

å andra sidan icke heller lärer underlåta att till fortsättande af redan

beslutade och påbörjade fartygs byggnader lemna erforderliga medel,

så att de kunna på möjligast korta tid fullbordas, — den enda möjligheten

att med enskilda verkstäder kunna träffa aftal om fartygs byggnad

för kronans räkning; — så har jag icke funnit någon betänklighet

vid att, såsom komitén föreslagit, tillstyrka uppförandet på extra stat

af hela det för fartygs nybyggnad erforderliga anslag, hvilket jag lika

med komitén anser böra bestämmas till 2,000,000 kronor årligen.

Det ökade kasernutrymme, som enligt det af mig föreslagna organisationsförslag

skulle erfordras, påkallar icke så stort anslag, som det

komitén härför ansett sig behöfva taga i anspråk. Enligt vederbörande

myndigheters uppgifter skulle, enligt nu ifrågavarande förslag, för nybyggnad

af kaserner, nödig utvidgning af skollokaler vid flottans station

i Carlskrona samt inredning af logementen i Kungsholms fästning

erfordras omkring 700,000 kronor eller 426,500 kronor mindre än sjöförsvarskomiténs

förslag för kaserner och kasernskepp m. m. upptager,

ehuru komitén för flottans behof jemväl beräknat den af armén

disponerade och för dess kasernbehof likaledes beräknade f. d. marinregementets

kasern i Carlskrona. Om nämnda anslag till kasernbehof

och skollokalers utvidgning för de tre närmaste åren af öfvergångstiden

uppföres med enahanda belopp som i sjöförsvarskomiténs förslag

till stat för dessa tre år, så kunna de ifrågavarande byggnadsarbetena

fullbordas på tre år i stället för sju, utan att härigenom utgiftsstaten

för något af desse 3 år behöfver öfverskrida normalstaten'', än mindre

den förslagsstat komitén för samma år uppgjort.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ofverydnysförslag.

I enlighet med denna redogörelse är bilagda förslag till normalstat

upprättad, slutande på samma belopp, som komiténs normalstat

eller, förutom anslaget till lots- och fyrinrättningen, 7,000,000 kronor.

I fråga om öfvergången från den nuvarande till den blifvande organisationen

har jag lika med komitén och till öfverensstämmelse med

härordningsförslaget antagit denna böra ske under en tid af 15 år från

och med år 1884. Den föreslagna tillökningen af officerspersonalen

skulle, — med de närmare bestämmelser dem Eders Kongl. Maj:t täcktes

meddela i fråga om den ordning, i hvilken tillökningen bör ske, —

komma att ega rum i den mån afgången på den permanenta reservstaten,

nya reservstaten och indragningsstaten lemnade dertill erforderliga

medel. Tillökningen i matros- samt eldare- och handtverkskompanierna

har jag trott lämpligen kunna ske med 17 å 18 man livartdera af de

tio första åren af öfvergångstiden. Uppsättningen af de i orterna förlagda

3,000 sjömän är deremot afsedd att fördelas på hela öfvergångstiden

och skulle altså för hvarje år belöpa en anskaffning af något

öfver 200 man, men emedan den gamla båtsmansstyrkan under de

första fem eller sex åren ännu icke nedgått till det för de nya sjömanskompanierna

bestämda antal, kan under dessa år anskaffningen

inskränkas till ett något lägre antal än 200, hvaremot detta under de

fyra eller fem följande åren bör blifva så mycket högre eller omkring

250 man årligen, men under hvarje af de fem sista åren åter nedgå

till omkring 200 man, under det att derjemte dessa år rekrytering för

ersättande af dem, som uttjent sin kapitulationstid, tillika ifrågakommer.

Den successiva tillökningen af öfningstiden för värnpligtige, har

sjöförsvarskomitén föreslagit böra för flottan ega rum under öfvergången

med 4 dagar om året, men, till åstadkommande af likhet i

detta hänseende mellan värnpligtige vid hären och vid flottan, torde

denna tillökning böra vidtagas i öfverensstämmelse med de i värnpligtslagen

meddelade allmänna öfvergångsbestämmelser.

De kostnader, hvilka under öfvergångstiden erfordras för genomförande

af den nya organisation, hvars grunddrag nu blifvit af mig

angifna, skulle icke för något år öfverstiga normalstaten och för hela

öfvergångstiden med omkring tre och en half millioner kronor understiga

de kostnader, sjöförsvarskomiténs beräkningar för samma tid upptaga.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört och under förutsättning

af indelningsverkets upphörande samt då jag anser att såsom

vilkor härför de nya grunderna för sjöförsvarets ordnande böra genom

.särskild lag bestämmas, har jag låtit sammanfatta förslag till sådan lag;

hvarvid iakttagits att inga andra bestämmelser i detta förslag upptagits

än sådana, hvilka synts mig vara af den beskaffenhet att de böra utgöra

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

föremål för Eders Kongl. Maj:ts och. Riksdagens gemensamma lagstiftning

och alltså hvarken sådana i sjöförsvarskomiténs förslag till grunder

för sjöförsvarets ordnande intagna föreskrifter, som äro af reglementarisk

natur, eller sådana som beröra aflönings- och anslagsfrågor

och hvilka i annan ordning, än den för lagfrågor i grundlagen bestämda,

skola göras till föremål för Riksdagens behandling;

Och hemställer jag underdånigst det Eders Kongl. Maj:t täcktes,

med åberopande af § 80 Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga

berörda förslag till lag om sjöförsvaret.

Hvad föredragande departementschefen härvid

hemstält täcktes, uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige

ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och

bifalla samt förordna att nådig proposition skulle

i öfverensstämmelse härmed till Riksdagen aflåtas.

In fidem protocolli

L. Tli. Neijber.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1883-

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

BILAGOR.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. A.

Förslag till stat för Kong!. Flottans officerskår.

Past lön.

Kronor.

/

1 flaggman ...................................................................................................

8,000

—

2 d:o .....................................................................................................

16,000

—

1 kommendör .................................................................................................

6,000

—

5 d:o ...............................................................................................

30,000

—

1 kommendörkapten'' af 1. klass............................................................................

4,000

—

11 d:0 af d:o ............................................................................

44,000

—

1 d:o af 2. klass...........................................................................

3,500

—

11 d:o af d:o ..........................................................................

38,500

1 kapteft af 1. klass...........................................................................................

2,800

—

41 d:o af d:o .........................................................................................

114,800

—

1 d:o af 2. klass...........................................................................................

1,800

—

19 eko af eko ..........................................................................................

34,200

—

1 löjtnant af 1. klass.......................................................................................

1,200

—

53 (ko af (ko ....................

63,600

—

1 d:o af 2. klass......................................................................................

600

—

25 d:o af d:o .........................................................................................

15,000

—

, Summa

384,000

—

Amu. Under verklig tjenstgöring erhålla officerare vid Kongl. Flottan, förutom fast lön, äfven dagaflöning,

som under tjenstgöring i land utgår mod följande belopp:

Flaggman ......... 6 kronor,

Kommendör....... 5 » t

Kommendörkapten 4 »

Kapten............. 3 »

Subalternofficer... 2 »

Under sjökommendering utgår dagaflöningen i enlighet med föreskrifterna i 753 och 756 §§ i gällande

reglemente för flottan III delen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. B.

Förslag till stat för Mintillverkningspersonalen.

Fast lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

Uag-

aflöning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

derför

Portion

in natura

eller

ersättning

derför

Arvode.

Summa.

i pennin- gar.

i pennin- gar.

1

miningeniör........................

3,750

—

250

—

—

—

—

—

—

—

_

—

4,000

__

1

maskinist, underofficer af l:a

graden ..............................

960

730

200

200

75

150

2,240

75

1

maskinist, underofficer af 2:a

graden .............................

720

547

50

200

200

75

100

1,768

25

4 eko eko ...........................

2,880

—

—

—

2,190

—

800

—

803

400

-

7,073

—

Eldar eafdelning en:

1

man af l:a löneklass............

360

—

—

—

292

—

108

—

200

75

—

—

960

75

4

d:o ............

1,440

—

—

—

1,168

—

432

—

803

—

—

—

3,843

—

Summa Kronor

10,110

—

250

-|

4,927|50

1,740-

2,208

25

650

—

19,885

75

Förestående summa fördelad på vederbörliga riksstatsanslag belöper sålunda

Anslaget till aflöning ................................. 13,202: 50.

» » flottans nybyggnad och underhåll... 3,935: —

» » beklädnad ........ 540: —

» » natura underhåll .................... 2,208: 25.

= 19,885: 75.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. C.

Förslag till stat för 175 man af Flottans sjömanskår.

(Tillökning i nummerstyrkan.)

Antal.

Månadslön

pr år.

Dagaflöning

(i land)

pr år.

Summa

pr år.

Matroskompanierna.

i

l:sta löneklass

månadslön 30 kr.

dagaflöning 50 öre

360

—

182

50

542

50

14

d:o

............................. d:o

5,040

—

2,555

—

7 595

—

1

2:dra löneklass .

månadslön 20 kr.

............................ dagaflöning 50 öre

240

—

182

50

422

50

14

d:o

............................. (bo

3,360

—

2,555

—

5,915

—

1

3:dje löneklass .

månadslön 15 kr.

............................. dagaflöning 40 öre

180

—

146

—

326

—

14

d:o

............................. (bo

2,520

—

2,044

—

4,564

—

1

4:de löneklass

månadslön 10 kr.

............................. dagaflöning 40 öre

120

—

146

—

266

—

24

d:o

............................ d:o

2,880

—

3,504

—

6,384

—

1

5:to löneklass..

månadslön 5 kr.

............................ dagaflöning 20 öre

60

—

73

—

133

—

29

d:o

............................. d:o

1,740

2,117

3,857

100

Summa kronor

16,500

—

13,505

.......

30,005

—

Eldare-

ocli liandtverkskompanierna.

1

l:sta löneklass

Eldar eaf''delningen:

månadslön 30 kr.

dagaflöning 80 öre

360

—

292

—

652

—

14

d:o

............................. (bo

5,040

—

4,088

—

9,128

—

1

2:dra löneklass

månadslön 20 kr.

dagaflöning 50 öre

240

—

182

50

422

50

9

d:o

............................. d:o

2,160

—

1,642

50

3,802

50

1

3:dje löneklass

månadslön 15 kr.

............................. dagaflöning 40 öre

1|0

—

146

—

326

—

9

d:o

............................. d:o

1,620

-

1,314

—

2,934

—

1

4:de löneklass

månadslön 10 kr.

dagaflöning 40 öre

120

—

146

—

266

—

8

d:o

............................ d:o

960

—

1,168

—

2,128

—

1

5:te löneklass

månadslön 5 kr.

............................. dagaflöning 20 öre

60

—

73

—

133

—

2

d:o

............................. d:o

120

—

146

—

266

—

47

Summa kronor

10,860

—

9,198

20,058

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Antal.

Månadslön

pr år.

Dagaflöning

(i land)

pr år.

Summa

pr år.

Handtverkareafdelningen.

1

l:sta löneklass

månadslön 30 kr.

dagaflöning 50 öre

360

—

182

50

542

50

5

d:o

.............................. d:o

1,800

—

911

50

2,711

50

1

2:dra löneklass

månadslön 20 kr.

.............................. dagaflöning 50 öre

240

—

182

50

422

50

9

d:o

.............................. d:o

2,160

—

1,642

50

3,802

50

1

3:dje löneklass

månadslön 15 kr.

............................ dagaflöning 40 öro

180

—

146

—

326

—

5

d:o

.............................. d:o

900

—

730

—

1,630

—

1

4:de löneklass

månadslön 10 kr.

dagaflöning 40 öre

120

—

146

—

266

—

2

d:o

.............................. d:o

240

—

292

—

532

—

1

5:te löneklass

månadslön 5 kr.

.............................. dagaflöning 20 öre

60

—

73

—

133

—

2

d:o

............................. d:o

120

—

146

—

266

—

28

Summa kronor

6,180

—

4,452

—

10,632

—

Sammandrag.

Matroskompanierna................................... kr. 30,005: —

Eldareafdelningen .................................... » 20,058: —

Handtverkareafdelningen ........................... » 10,632: —

Summa kr. 60,695: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. D. 1.

Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

Kompani.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Dec.

Apr.

Ang.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Ang.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Blekinge l:a ...

_

_

—

130

_

_

_

130

_

_

130

_

_

130

_

» 2:a ...

130

—

—

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

» 8:e ...

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

-

130

—

—

—

130

0 4:0 ...

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

—

—

» 5:o ...

—

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

—

—

—

130

—

» 6:e

—

—

130

—

—

—

130

—

—

—

-

130

—

—

130

—

Smålands........

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

Tj ost ............

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

Ölands l:a......

—

—

—

130

130

130

—

—

__

—

—

—

130

130

130

—

» 2:a......

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

Hallands.........

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

Bohus............

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

390

260

780

390

260

780

390

260

780

390

260

780

390

260

780

390

1430

1430

1430

1430

1430

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

manskap af sjömanskåren, tillhörande Carlskrona station.

1890.

1891.

1892.

1893.

1894.

1895.

Jan.

J Maj.

Sep t.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

| Maj.

| Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

j Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

—

130

—

—

—

130

—

—

_

130

_

130

_

130

—

—

130

—

—

—

—

130

—

—

130

—

—

130

-

—

130

—

—

—

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

130

—

—

130

-

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

_

__

—

130

—

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

—

—

—

130

_

—

130

—

—

130

—

—

—

130

—

—

—

—

130

—

—

130

_

—

~

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

_

_

_

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

_

_

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

_

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

_

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130

130

—

—

_

_

_

130

130

130

—

—

—

—

—

—

130

130 1

iso

—

—

—

—

—

—

130

260

780

390

260

780 J

390

260

780

390

260

780

390

260

780

390

260

780

390

1430

1430

1430

1430

1430

1430

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. D. 2.

Tur- och Uppfordringsrulla för manskap afsedt att

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

Kompan i.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Dec.

Apr.

Ang.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Södra Möre l:a

148

148

148

_

_

_

_

_

___

148

148

148

—

—

—

—

» » 2:a

—

—

—

146

146

146

—

—

—

—

—

—

146

146

146

—

« » 3:e

—

—

—

—

—

—

146

146

146

—

—

—

—

—

—

146

148

148

148

146

146

146

146

146

146

148

148

148

146

146

146

146

442

438

440

442

438

opaginerad Kontrollera mot PDF

a 3

bemanna sjöfästningar ne vid Carlskrona.

1890.

1891.

1892.

1893.

1894.

1895.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

—

148

148

148

_

_

_

_

_

148

148

148

_

_

—

—

—

—

—

146

146

146

—

—

—

—

—

—

146

146

146

—

146

146

—

—

—

—

—

—

146

146

146

—

—

—

—

—

—

146

146

146

148

148

148

146

146

146

146

146

146

148

148

148

146

146

146

146

440

442

438

440

442

438

♦

Bih. till jRiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Höft

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. D 3.

Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

Kompani.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Södermanlands...

_

_

_

125

_

_

_

_

125

_

_

125

_

_

125

—

Roslags lista.....

125

■ —

—

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

D:o 2:dra ...

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

D:o 8:dje....

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

125

—

D:o 4:de.....

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

Norrlands.........

125

125

125

—

—

—

—

—

—

125

125

125

—

—

—

—

Östergötlands....

—

—

—

125

125

125

—

—

—

—

—

—

125

125

125

—

Bohus..............

—

—

—

—

—

—

125

125

125

—

—

—

—

—

—

125

j

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

875

875

875

875

875

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

manskap af sjömanskåren, tillhörande Stockholms station.

1890.

1891.

1892.

1893.

1894.

1895.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Jan.

Maj.

Sept.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Deo.

Apr.

Aug.

Dec.

Apr.

Aug.

Dec.

_

__

125

_

_

_

_

125

_

125

_

_

125

_

_

_

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

125

—

—

—

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

—

—

—

—

125

—

—

125

—

—

125

—

—

—

125

125

125

—

—

—

—

—

—

125

125

125

—

—

—

—

—

—

—

—

—

125

125

125

-

—

—

—

—

—

125

125

125

—

125

125

—

—

—

—

—

—

125

125

125

1—

—

—

—

—

—

125

125

500

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

125

500

250

875

875

875

875

875

875

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil E 1.

Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln

(utom lotsverket).

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen:

. Anvisning i kontant. Summa.

Departementschefen ........... ...................................................... 17,000: —

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen 26,800: —

Marinförvaltningen ........................................................................... 38,600: —

Flottans personal:

Aflöning för flottans kårer och stater................................................. 1,356,381: 50

Ålderstillägg, förslagsanslag.............................................................. 32,000: —

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, förslagsanslag

högst............................................................................. 295,855: —

Natura-underhåll, förslagsanslag........................................................ 570,773: 86

Lega och hemkall åt den i orterna förlagda delen af sjömanskåren, reservationsanslag

.................................. 465,000: —

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsförslag...........

1,082,735: -

Diverse anslag:

Flottans öfningar, reservationsanslag...................................................

Undervisningsverken: sjökrigsskolan .................................... 31,040: —

skeppsgosseskolan................................. 8,780: —

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag......

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller

kommendering utrikes..................................................................

Durchmarschkostnader, reservationsanslag.............................................

För sjukvård....................................................................................

För diverse behof..............................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag ........................

JSxtra utgifter ,................................................................................

679,000: —

39,820: —

60,000: —

15,000

—

35,000

—

40,000

—

19,175

—

15,000

—

82,709

64

12,500

—

998,204: 64.

Transport 4,883,850:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Transport 4,883,350:

Handeln:

Undervisningsanstalter för sjöfart .............................................:........... 94,650: •—

Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................... 9,000: —

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och

åt föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag......... 13,000: —

116,650: —

Summa kronor 5,000,000:

Extra ordinarie anslag.

Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. m.).................................

2,000,000:

Summa Summarum kronor 7,000,000:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. E 2..

Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln

(utom lotsverk et).

(Med specifikation å föreslagna tillökningar i nuvarande anslag).

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen:

Departementschefen........................................................................... 17,000: —

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.

.......................... 26,800: —

Marinförvaltningen........................................................................... 38,600: —

82,400: —

Flottans personal:

Aflöning för flottans kårer och stater.............................

1,356,381: 50.

nuvarande anslaget...............................................

1,201.484: —

af vakansafgifter inom båtsmanshållot.....................

75,000: —

tillkommer: inqvarteringsbidrag till kompanichefer mil.

6,000: —

tillökning i sjömanskåren .....................

60,695: —

mintillverkningspersonalen.....................

13,202: 50.

==

1,356,381: 50.

Alderstillägg................................................................

32,000: -

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtig©............

295,855: —

nuvarande anslaget .............................................

282,000: —

tillkommer: mintillverkningspersonalen .................

540: —

värnpligtige......................................

18,315: —

=

295,S55: —

Natura underhållet ;..............................................

570,773: 86.

nuvarande anslaget ...............................................

452,450: —

behofvet derutöfver.....................................■........

90,915: Öl.

tillkommer: mintillverkningspersonalen ................. 2,208: 25.

värnpligtig©...................................... 25,200: —

= 570,773: 86.

Lega och hemkall åt 3,000 man vid sjömanskompanierna å 155 kronor

''!,''r man.........................................................................................4,i5’00(): - 2,720,010: 36.

Transport 2,802,410: 36.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Transport 2,802,410: 36.

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll...........

nuvarande anslaget ............................

tillkommer: mintillverkningspersonalen

.... 1,078,800: —

3,935: —

= 1,082,735: —

1,082,735: -

Diverse anslag:

Flottans öfningar ..............................................

nuvarande anslaget ........... ..................................

550,000: —

beräknad förhöjning deri......................................

120,000: —

tillkommer: värnpligtige.......................................

9,000: —

=

679,000: —

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan...................................................

31,040: —

Skeppsgosseskolan...................................................

8,780: —

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet .............

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller

kommendering utrikes..............................................

Durchmarschkostnader..............................

nuvarande anslaget ...................................

30,000: —

förhöjning deri....................................................

5,000: —

=

35,000: —

För sjukvård................................................

nuvarande anslaget .........................................

39,000: —

förhöjning deri..................................................

1,000: —

=

40,000: —

För diverse behof .........................

Bese- och traktamentspenningar .........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m........................

nuvarande anslaget ......................................

46,412: —

behofvet derutöfver upptaget, för jemnande af statens

slutsumma, till.....................................

33,752: 64.

tillkommer: värnpligtige......................................

2,545: —

=

82,709: 64.

679,000: —

39,820: —

60,000: —

15,000: —

35,000: —

40,000: —

19,175: —

15,000: —

82,709: 64.

Transport 985,704: 64. 3,885,145-, 36,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Extra utgifter....

Transport 985,704: 04. 3,885,145: 36.

............ 12’500: ~ 998,204: 64.

Handeln.

Undervisningsanstalter för sjöfart...................................................... 94,650: —

Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................ 9,000: —

För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och

åt föreståndaren för nautislc-meteorologiska byrån ........................... 18,000: — 116,650: _

Summa Kronor 5,000,000: —

Extra ordinarie anslag.

2,000,000: —

Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. in.).

Summa summarum kronor 7,000,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. F.

Stat för Värnpligtige.

Dagaflöning

Inqvartering

Beklädnad

Natura

underhåll

Sura m a.

20 öro.

5,0 6 öro.

29,589 öre.

50 öre.

500 man i 90 dagar...................................

Förestående summa fördelad å riksstatsanslag:

Anslaget till beklädnad................. 13,815

» » natura underhåll........ 25,200

» » flottans öfningar......... 9,000:

» » skrifmaterialier och expenser,

ved ............... 2,545:

= 50,060:

9.000

2,545

13,315

25,200

50,060

Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Smil. 1 Afcl. 4 Käft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1883:42 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 4 med förslag till lag om sjöförsvaret. a1 i texten
  2. SärU 1883:2 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2 s. 1 i texten