Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884

516 sidor, varav 483 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 483 av 516 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

{

KONG!,. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

11 ifesdagen9

angående statsverkets tillstånd och behof;

gifven Stockholms slott den 12 januari 1884.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kong!. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 9 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning,

samt under förutsättning af bifall till dels Kongl. Maj:ts den 31 december

sistlidet år beslutade proposition till Riksdagen angående nedsättning i

vissa för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, dels ock Kongl. Maj:ts

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

ning i tullen å kaffe, föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för

år 1885 upptagas sålunda:

Ordinarie inkomster:

Ränta ....................................................!................................... kronor 4,800,000: —,

Tionde ....................................................................................... 8 1,650,000: ,

Arrendemedel.......................................................................... 8 3,150,000: ,

Bergverkstionde...................................................... 8 10,000: ,

Mantalspenningar.................................................................... ” 640,000: ,

Bötesmedel............................................................................... 8 260,000: ,

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... 8 340,000: ,

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................. 8 76,000: ,

Vakansafgifter af nyroterad jord .......................•••••....... » 125,000: ,

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

....................................................................................... 8 20,000: ,

Vakansafgifter af bergslag................................................. 8 20,000: ,

Trosspassevolansafgift............... 8 26,000: ,

Båtmansvakansafgift,............................................................... ” 65,000: ■,

Båtsmansbeklädnadsmedel ............................ 8 60,000: ,

Kontrollstämpelmedel......................................................... 8 20,000: ,

Fyr- och båkmedel .......................................................... 8 1,200,000: ,

Telegrafmedel........................................................................... 8 1,330,000: ,

Jernvägstrafikmedel ............................................................. 8 7,000,000: ,

Skogsinedel .......................................................................... 8 1,400,000: ,

Extra uppbörd ........................................................................ 8 178,000: ,

säger 21,870,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel ............................................................................... kronor 29,000,000: —,

Postmedel .............................................................................. 8 5,210,000: ,

Stämpelmedel.......................................................................... 8 3,100,000: ,

Bränvinstillverkningsskatt .........................................-........ 8 12,000,000: ,

Hvitbetssockertillverkningsafgift ...... 8 100,000: ,

Bevillning af fast egendom samt af inkomst............... » 3,250,000: ,

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

*..... .......................................................................... » 250,000: —,

säger 52,910,000: —;__

summa kronor 74,780,000: —.

transport kronor 74,780,000: —.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 74,780,000: —.

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden:

att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande

skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och

summan af dess utgiftsstater för år 1885, måtte få i riksstaten

upptagas bland de för statsutgifternas bestridande

påräkneliga tillgångarna med ...... kronor 303,000: —,

att hälften af riksbankens vinst för år 1883 må

anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den

tid under år 1885, som af Riksdagen bestämmes,

hvilken hälft här beräknas till ........................................ » 1,300,000: —,

sarnt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å

statsregleringarna för år 1882 och föregående år...... » 5,317,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår

till ..................................................................................... kronor 81,700,000: —■

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,214,900: —,

» » slottsstaten ............................................................ » 123,100: —,

tillsammans kronor 1,338,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Extra anslag.

Enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 9 innevarande månad *), föreslår Kongl. Maj:t,

att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra stat

må anvisas ett belopp af 55,000 kronor.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hufvudtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!» Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 1,338,000: —, 1,338,000: —;

extra » ------, 55,000:—; således ökning kronor 55,000: —;

summa kronor 1,338,000:—, 1,393,000: —; således ökning kronor 55,000:—.

Ändra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 3,757,970: —,

ersättningar för indragna indelningar in. m., på förslag, »__30: —,

tillsammans kronor 3,758,000: —,

har Kongl. Maj:t icke att i omförmälda ordinarie anslag föreslå någon förändring.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t vill, under åberopande af de beslut, som innefattas uti

bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 9 innevarande

januari *), föreslå Riksdagen,

dels att bevilja såsom extra anslag för år 1885:

[1.] till arvoden åt krigshofrättens ordförande och

trenne militäre ledamöter......................................................... kronor 5,000: —,

[2.] för nya lagberedningen .......................................... » 40,000: —,

[3.] till uppförande af ett nytt kronohäkte i War
berg.

..................................... » 70,000: —,

[4.] till understödjande af förbättringskolonien Hall__» 15,000: —,

tillsammans kronor 130,000: —;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

dels ock att medgifva,

[5.] att ett belopp af 12,593 kronor 46 öre, som blifvit förskottsvis

utbetaldt till komitéerna för utarbetande af förslag till författningar angående

handelsfirma och procura, med mera, samt angående förhållandena

mellan de svenske lapparne och de bofaste i Sverige, måtte få bestridas

af anslaget till nya lagberedningen för åren 1877, 1880 och 1881.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 3,758,000: —, 3,758,000:—;

extra»__131,000:—, 130,000: —; således minskning kronor 1,000:—;

summa kronor 3,889,000: —, 3,888,000: —; således minskning kronor 1,000;—.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 9 innevarande månad*),

föreslå,

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu

gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

I. till kafiinettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ................................................ kronor 24,000: —,

[2.] utrikesdepartementet...................... » 27,495: —,

[3.] ministerstaten .................................... » 358,400: —,

transport kronor 409,895: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 409,895: —,

[4.] militärattachéer.................................. » 8,400: —,

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................................................ » 45,955: —, 464,250: —;

II. till konsnlskassan:

[6.] utrikesdepartementet ....................... kronor 10,000: -—,

[7-1 konsulsstaten ...................................... » 141,550: —,

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ..................................................... _16,450: —, 168,000: —;

III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel ...................................... kronor 4,200: —,

[10.] till svenska kyrkan i Paris......... » 1,800: —, 6,000: —;

tillsammans kronor 638,250: —.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 9 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 613,800

extra » 4,500

—, 638,250

—, 4,500

—; således ökning kronor 24,450: —;

summa kronor 618,300

—, 642,750

—; således ökning kronor 24,450: —.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

7

Fjerde liufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1884 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 15,720,600: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................ » 832,000: —,

ersättningar ............................................ »__693,400: —,

tillsammans kronor 17,246,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 9 innevarande januari*), föreslå,

beträffande

armdförvaltningen:

[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det

här nedan under generalitetsstaten omförmälda förslag,

från dess nuvarande belopp, ......... kronor 142,700: —,

nedsättes med .................................... » 15,400: —,

till ........................................................... kronor 127,300: —;

generalitetsstaten:

[2.] att å detta anslag måtte uppföras de i ofvan

nämnda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner för

generalintendenten, 1 öfverfältintendent och 5 fältintendenter

jemte 5 skrifbiträden med tillsammans ............... kronor 51,260: —,

samt att för sådant ändamål anslaget, som nu utgör

126,265 kronor, höjes till 177,525 kronor;

transport kronor 51,260: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Fjerde hufvudtiteln».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

artilleristaben:

[3.] att detta anslag, som nu utgör 12,200 kronor,

höjes med ...................................................................................... »

till 16,000 kronor;

indelta arméns befäls aflöning:

[4.] att efter 1884'' års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna

vid kavalleriet, i mån af inträffande

ledigheter, må indragas, samt i stället, och allt efter

det medel genom nämnda tjensters indragning blifva

för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12

bataljonsveterinärbefattningar med den i förutnämnda

statsrådsprotokoll angifna fördelning å kavalleriets regementen

och kårer, jemte det 5 extra hästläkare anställas

;

att, i sammanhang härmed, aflöningsförmånerna

för hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet måtte bestämmas

att från och med år 1885 utgå på sätt i samma

protokoll angifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning

till kavalleriets hästläkare angår, först i den mån

Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar

tillgängliga medel å vederbörande anslag lemna tillgång

till dylik ersättning; samt

att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande

ålderstillägg för regementsveterinärer må utgå

från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,

äfvensom för öfrigt de medel, hvilka under anslagen till

indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och

kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares

aflönande, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande

att, från och med år 1885 och intill dess

slutlig reglering af vederbörande anslag kan ega rum,

i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna

förändringarne i veterinärstaten;

51,260: —,

3,800: —

transport kronor 55,060: —,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

9

transport kronor 55,060: —,

artilleriet:

[5.] att, för svea artilleriregementes båda fotbatteriers

förändrande, enligt de i statsrådsprotokollet den 9

januari 1884 angifva grunder, till två åkande batterier

med förläggning i Jemtland, Riksdagen måtte — under

medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda

anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de

ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få, i närmaste

öfverensstämmelse med hvad förut vid uppsättning af

nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings-

och flyttningskostnaders bestridande — nu

höja det ordinarie anslaget till artilleriet med.................. » 1,543: —,

efter hvilken förhöjning anslaget, hvilket för närvarande

utgör 1,091,966 kronor, skulle upptagas till

1,093,509 kronor;

[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i

nämnda statsrådsprotokoll oinförmälda grunder för organisation

af 1 fästningsartilleribataljon å VaxholmOscar-Fredriksborg

samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg jemte hvad som dervid

föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till

genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri,

som enligt samma protokoll skulle ega rum

under år 1885, anvisa, utöfver de för svea och göta

artilleriregementens 6 fästningskompanier jemte befäl

samt till arvoden åt kommendant och placemajor å

Vaxholm-Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, ej

mindre anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, i

den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven ett

extra anslag för år 1885 å 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet

sålunda afsedda medel beredas, må af

Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

transport kronor 56,603: —,

2

Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

trängen:

transport kronor

[7.] att Riksdagen, med godkännande af de i förut

åberopade statsrådsprotokoll angifna grunder för organisation

af trängtrupper vid armén samt hvad dervid

föreslagits i fråga om personalens aflöning, måtte till

organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon jemte

stab för trängen anvisa ett extra anslag för samma år

å 206,700 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda

medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för

bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med

organisationens genomförande förenade utgifter;

marinregemente!:

[8.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000

kronor, i riksstaten uppföres, för att, i den mån det

genom marinregementets indragning är eller ytterligare

blifver disponibelt, äfven under år 1885 användas till

underhåll af garnisonen i Carlskrona;

värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[9.] att detta anslag, som nu utgör 859,212 kronor,

förhöjes med.................................................................................... »

till 873,435 kronor;

remontering och skoning, m. m. för yärfvade kavalleriets,

artilleriets och fortiflkationstrupperaas hästar:

[10.] att detta anslag, som nu utgör 140,592 kronor,

förhöj es med.................................................................................... »

till 145,022 kronor;

lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstrupperaas

exercis:

[11.] att detta anslag, som nu utgör 64,000 kronor,

förhöjes med ...... »

till 67,420 kronor;

56,603: —,

14,223: —

4,430: —

3,420: —

transport kronor 78,676: —,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

11

transport kronor 78,676: —,

fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortiflkationstruppernas

hästar:

[12.] att detta anslag, sola nu utgör 600,000 kronor,

förhöjes med ................................................................................. » 22,000: —

till 622,000 kronor;

mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[13.] att detta anslag, som nu utgör 1,101,000

kronor, förhöjes med................................................................. » 7,000: —

till 1,108,000 kronor;

Gotlands nationalbeväring:

[14.] att detta anslag, som nu utgör 200,262 kronor,

förhöjes med............................................i................................... » 1,735: —

till 201,997 kronor;

försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement:

[15.] att detta anslag, som nu utgör 2,156,416

kronor, förhöjes med.................................................................. » 4,433: —

till 2,160,849 kronor;

samt att till aflöning af personal för drifvande af

en ammunitionsfabrik å Karlsborg måtte beviljas på

extra stat för år 1885 ett anslag af 7,000 kronor;

underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna:

[16.] att, till bestridande af kostnaderna ej mindre för

underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande

nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Vermlands

fältjägarekårs och beväringsmanskapets behof, än

äfven för underhållet af sängkläder in. m. på mötesplatserna,

förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor,

måtte, under benämning: »byggnader och sängkläder m.m.

på mötesplatserna», med ett till 165,000 kronor förhöjdt

belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras;

utgörande den föreslagna förhöjningen således............... » 115,000: —;

transport kronor 228,844: —,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 228,844: —,

skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[17.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de

ordinarie anslagens slutsumma, från 4,742 kronor minskas

med 444 kronor till 4,298 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Konglf Maj:t icke någon

förändring.

Summa kronor 228,844: —.

Härifrån afgår ofvan angifna minskning

i anslagen:

till arméförvaltningen............ kronor 15,400: —,

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli....................................... » 444: —,

» 15,844:

hvadan förhöjningen utgör................................................ kronor 213,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 17,246,000: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till........................................ kronor 17,459,000: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 6, till organiserande af fästnings- och

positionsartilleri....................................

» » 7, till organiserande af en trängbatal
jon

samt stab för trängen ...............

» » 15, till aflöning af personal för drif
vande

af en ammunitionsfabrik å

Karlsborg..............................................

föreslår Kongl. Maj:t vidare, med åberopande af

ofvannämnda protokoll öfver landtförsvarsärenden, att

kronor 131,500: —,

» 206,700: —,

» 7,000: —,

transport kronor 345,200: —■,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 345,200: —,

Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat

bevilja till:

[18.] fältartillerimateriel................................................ » 600,000: _,

[19.] positionsartillerimateriel....................................... » 50,000: —,

[20.] fästningsartillerimateriel .................................... « 100,000: —,

[21.] projektiler för grofva kanoner ................... » 64,000: —,

[22.] skjutförsök.............................................................. ,, 30,000: —,

[23.] infanteriammunitionsvagnar.............................. » 60,000: —,

[24.] Karlsborgs fästningsbyggnad ........................... » 200,000: —,

[25.] krigsbryggemateriel ............................................. » 33,500: —,

[26.] fälttelegrafrnateriel................................................ » 24,700: —

[27.] byggnader å skjutfältet vid Marma............... » 60,000: —,

[28.] etablissement för artilleridivisionen i Jemtland

350,000 kronor samt deraf anvisa att under år

1885 utgå...................................................... >, 125,000: —,

[29.] en stallbyggnad å Karlsborg för positions
artilleriet

.................................................................................... » 15,000: —,

[30.]'' byggnader för en trängbataljon 273,000

kronor samt deraf anvisa att under år 1885 utgå..... » 100,000: —,

[31.] reseunderstöd åt officerare och intendentur
tjenstemän

.................................................................................. » 12,000: —,

[32] fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten.......................................................................................... » 60,000: —,

[33.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande........................................................... >> 80,000: —,

tillsammans kronor 1,959,400: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 17,246,000: —, 17,459,000: —; således ökning kr. 213,000: —;

extra_» 1,174,000:—, 1,959,400: —; » » » 785,400:—;

summa kronor 18,420,000: —, 19,418,400: —; således ökning kr. 998,400: —.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o I, om st,atsv< rhet 1884.

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 5,402,303: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter ................................................................................ ” 77,705: ,

ersättningar............................................ »______________24,604: —,

tillsammans kronor 5,504,612: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,

beträffande

aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att, utöfver de afgifter'' för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande

af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter

ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för

löneregleringens behof under sistnämnda år få användas;

[2.] att i öfrigt för löneregleringens genomförande under

år 1885 ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra

stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

[3.] att, i händelse Kongl. Maj:t skulle besluta indragning

af chefens för flottans militärpersonal embete, de

2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens beslut år

1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma förenämnde

chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön,

må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre

officer vid flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;

[4.] att, derest Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Femte hnfvudtiteln».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts nåd.'' pr op. n:o i, om statsverket 1884.

stationsbefälhafvare och med detta embete i Carlskrona

förena öfverkommendantsembetet, såsom särskildt arvode

åt innehafvaren af dessa förenade embeten måtte få användas

ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf de

besparingar, som på de till aflöning åt flottans kårer och

stater af Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt

[5.] att de förändringar i inqvarteringsstaten, som

utaf indragningen af chefens för flottans militärpersonal

ämbete och stationsbefälhafvares tillsättande föranledas,

måtte få, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande

bestämmelser, provisoriskt vidtagas; dock med vilkor att

det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom

icke öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten

förelägges nästkommande års Riksdag till

godkännande;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[6.] att den besparing, som under år 1885 kan å detta

anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande

till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å

samma anslag förut uppkommit;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag måtte

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln

fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor,

och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående

friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409

kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å

inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott

få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål;

nautisk-meteorologiska byrån:

[8.] att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån,

9,000 kronor, må i riksstaten såsom reservationsanslag

uppföras;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1884.

skrifmaterialier och expenser, ved, m. ni.:

[9.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade

anslag, 47,224 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma bestämmas till 47,612 kronor och

således förhöjas med.............................................................. kronor 388: —.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln

i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att ,

föreslå någon förändring. _______

Summa kronor 388: —.

Lägges härtill 5:te hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat........................................................................ » 5,504,612: —,

skulle 5:te hufvudtiteln i Kongl. Maj:ts förslag uppgå

till ............................................................................................. kronor 5,505,000: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1885

af löneregleringen för flottan, ............................................. kronor 50,000: —.

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja

till:

[10.] fullbordande af ett öfningsfartyg.................... » 350,000: —,

[11.] fortsättande af en pansarbåt ........................... » 812,000: •—,

[12.] anskaffande af en minbåt ................................. » 190,600: —,

[13.] artilleri- och utredningsmateriel till redan

befintliga fartyg ........................................................................ » 276,400: —,

[14.] minväsendet och mintillverkningspersonalen » 128,000: —,

[15.] förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler

.......................................................................................... » 6,000: —,

[16.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... » 25,000: —,

[17.] komplettering af sjöbefästningarnas inventarier

....................................................„....................................... » 38,600: ,

[18.] ersättning af brandskada å kronans varf i

Carlskrona......................... » 16,278: ,

transport kronor 1,892,878: —,

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 1,892,878: —

[19.] jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carls
krona

och Wexiö—Carlskrona jernväg ........................... » 72,122: —,

[20.] nytt kruthus för sjöbefästningarna vid Carlskrona

.......................................................................................... » 35,000: —,

tillsammans kronor 2,000,000: —.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884. 1885.

ordinarie anslag 5,504,612: —, 5,505,000: —; således ökning kronor 388: —;

extra d:o 2,094,550: —, 2,000,000: —; således minskning » 94,550: —;

summa kronor 7,599,162: —, 7,505,000: —; således minskning kr. 94,162: —.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 4,260,691: —,

indelning och dervid jemförlig anvisning, på förslag:

friheter................................................................................. » 10,582: —,

ersättningar........................................................................ » 175,345; —,

_tillsammans kronor 4,446,618: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 9 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

kommerskollegium:

[1.] att, för tillfällig löneförbättring, å extra stat

för år 1885 i statsregleringen beräknas 8,540 kronor;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

Bill. till Rifcsd. Prat. 1884. l:a Sami. ha Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

[2.] att likaledes på extra stat för år 1885 anvisas

såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

hvilka icke äro med boställen försedde, och

tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å

de till dem utgående löner, eller tillsammans 2,420

kronor;

rikets ekonomiska kartverk:

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

“ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande

“af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

må användas äfven för bestridande af utgifter för det

topografiska kartarbetet;

och att den från berörda anslag till ordinarie

och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken

utgående dagafiöningen under tiden för arbetet

på fältet må från och med år 1884 höjas från

3 kronor till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad

det allmänna ekonomiska kartverket angår, af ytterligare

en krona för den kartograf, som biträder vid

arbetenas öfvervakande och kontroll;

landsstaterna i länen:

[4—5.] att det till landshöfdingelönernas bestridande

erforderliga kontanta belopp 318,500 kronor

från och med år 1885 uppföres å riksstatens ordinarie

anslag;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

tillförsäkras rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente;

att landshöfding förklaras berättigad att från

och med månaden näst efter den, då han, efter 65

lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst 5 år

såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årlig pension af 7,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kongl. Majds nåd. grop. nio /, om statsverket 1884.

att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning

vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd

och utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan

å densamma lemnar tillgång, användas till att

förse landshöfdingarnes bostadsvåningar med de

inventarier af större och varaktigare värde, som af

Kongl. Maj:t finnas erforderliga;

samt att, under förutsättning det Riksdagen bifaller

hvad sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden

må, med undantag endast af berörda

behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,

och till följd deraf

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till

landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar»,

150,900 kronor från riksstaten uteslutas och

anvisningen i kontant under samma anslag höjas med

297,057 kronor 72 öre,

dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande

landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte lönen

beviljade personel lönetillökningen öfverskjuter

den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda

1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten,

att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande

innehafvare, så länge han dervid qvarstår;

att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget

under »landsstaterna i länen» ytterligare höjes med det

belopp, hvartill fem indragna landsstatsboställens afkastning

är i stat beräknad eller 6,472 kronor;

kommande hela ordinarie anslaget »landsstaterna

i länen», i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,

att i jernnt tal höjas från nuvarande beloppet

2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor och sålunda med kronor

ålderstillägg:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att de för undervisare

i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,

landtbruksakademiens sekreterare,

agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens ex
-

152,630:

transport kronor 152,630:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

periraentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur,

clen å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd

och fiskeriintendenten i fråga kommande ålderstillögg

må från och med är 1885 utgå af förslagsanslaget

»ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med

samma år höja detta anslag från 213,500 kronor till

239,000 kronor, eller med.................................................... »

skiften och afvittringar:

[7.] att Riksdagen må dels för år 1885 bevilja

förhöjning i årsarvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarvode likaledes med

400 kronor, dels medgifva, det de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län, och

de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka

åtnjuta arvode efter taxa, kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden;,

och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arvodesförhöjning, må desse

tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken, dels för år 1885 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,

dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode

för år 1885 med 200 kronor;

[8.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1885, för samma

år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra

stat anvisas 225,000 kronor;

undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar:

[9.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid

anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu ifrågavarande__

transport kronor

152,630:

25,500:

178,130

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor,

som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare

i boskapsskötsel och mejerihushållning, samt

till följd deraf nedsättes från 175,400 kronor till

172,400 kronor;

landtbruksingeniörer och deras biträden:

[10.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare

två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner,

som äro nuvarande ingeniörer beviljade,

må från och med år 1885 anställas, samt, för beredande

af tillgång å härför erforderliga aflöningsinedel,

höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer

och deras biträden» med ...................................................... »

[11.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid

anslaget »ålderstillägg» föreslagits, anslaget »landtbruksingeniörer

och deras biträden» minskas med det

derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000

kronor;

kommande sålunda ifrågavarande anslag att höjas

med 4,000 kronor och minskas med 15,000 kronor,

samt således att från nuvarande beloppet 58,500

kronor nedsättas till 47,500 kronor;

befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinannanäringar;

befrämjande i allmänhet af slöjderna; fiskerinäringens

understöd: .

[12—14,] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad

vid anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu förevarande

tre anslag från och med år 1885 minskas med de

under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda

nedsättas:

anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» med 4,500 kronor,

eller från 45,950 kronor till 41,450 kronor;

anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

med 1,500 kronor, eller från 42,000 kronor

till 40,500 kronor; och

178,130: —.

4,000: —;

transport kronor 182,130:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 182,130: —;

anslaget för »fiskerinäringens understöd” med

1,000 kronor, eller från 18,600 kronor till 17,600

kronor;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.:

[15.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag höjes från 118,340 kronor till 118,874

kronor, eller med.................................................................... kronor 534: —,

summa ökning kronor 182,664- —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma, kronor 4,446,618:—,

efter afdrag af de föreslagna

minskningarna å anslagen till

undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar,

landtbruksingeniörer och deras

biträden, befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar,

befrämjande i allmänhet

af slöjderna och fiskerinäringens

understöd, tillsammans » 25,000: —,

således......................................................................................... » 4,421,618: —,

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till....................................................................k............................. kronor 4,604,282: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium ........................... kronor 8,540: —,

» » 2, till tillfällig löneförbättring för

bergsstaten ......................................... » 2,420: —,

» » 3, till rikets ekonomiska kartverk ... » 76,000: —,

» » 8, till fullföljande af storskiftes- och

afvittringsarbetena............................. » 225,000: —,

transport kronor 311,960: —,

/

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja

till:

[16.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »

[17.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm ......................................................................... »

[18.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt
lands

län .................................................................................... »

[19.] aflöning, in. m. åt särskild polisstyrka på

landet ..................................... »

[20.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader.

.......................................................................... »

[21.] arvode åt en extra byråingeniör hos väg
oeh

vattenbyggnadsstyrelsen, m. m.................................. »

[22.] uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut

af bostad åt förste läraren vid dervarande skola för

den högre mejeriundervisningen.......................................... »

[23.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut »

[24.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten ........................... »

[25.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner, m. m............................ »

[26.] arvode åt en botanist vid landtbruksaka
-

demiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt

........................................................................................ »

[27.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof.............. »

[28.] de geologiska undersökningarna..................... »

[29. | aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,

m. m.............................................................................................. »

[30.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev...................................................................... »

[31.] befrämjande af husslöjden................................. »

[32.] bidrag till upprätthållande af väfskolari i

Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma

skola ............................................................................................. »

[33.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens

museum ............................................................... »

[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »

transport kronor

311,960: —.

10,000: —,

12,200: —,

6,800: —,

50,000: —,

20,000: —,

5,000: —,

12,000: —,

10,000: —,

5,000: —,

10,000: —,

1,000: —,

15,000: —,

86,000: —,

5,937: —,

3,500: —,

10,000: —,

4,800: —,

4,000: —,

14,000: —,

597,197: —,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 597,197: —,

[35.] ersättning för åtskilliga utaf statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter............................................. >» 13,521: —,

[36.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

göda vägar ................................. » 400,000: —,

[37.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder » 100,000: —,

[38.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel

odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd, ......... » 100,000: —-,

Vidare an märkes här:

[39.] att enligt 1881 års riksdagsbeslut blifvit för

år 1885 anvisade till understödjande, medelst lån, af

enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor, och

[40.] att till odlingslånefonden skola under år

1885 af riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas

medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter å äldre odlingslån kan

erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

[41.] att bevilja på extra stat:

till utförande af nya byggnader och anläggningar

äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik

800,000 kronor, och

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor;

samt deraf anvisa att utgå:

under år 1885:

å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar

äfvensom till inköp af inventarier............... » 500,000: —

och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel

1,000,000 kronor; samt

under år 1886:

till nya byggnader och anläggningar äfvensom

till inköp af inventarier 300,000 kronor

och till ny rörlig materiel 550,0000 kronor;_

transport kronor 1,710,718: —,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

25

transport kronor 1,710,718: —,

och [42.] att till fortsättning af arbetena å stambanan

mellan Bräcke och Sollefteå för år 1885 anvisa

ett anslag af 2,000,000 kronor *).

Slutligen erinras,

[43.] att 1883 års Riksdag till jern vägsanläggningen

mellan Kihlafors och Stugsundet för år 1885 anvisat

1,600,000 kronor.

Tillsammans kronor 1,710,718: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag4,446,618

extra » 1,942,382

—, 4,604,282

—, 1,710,718

—således ökning kronor 157,664

—; » minskning » 231,664

7

summa kronor 6,389,000

—, 6,315,000

—; således minskningkronoi’74,000

—.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 13,407,451: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 8,460: —,

ersättningar..................................................................... » 2,720: —

tillsammans kronor 13,418,631

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 9 innevarande månad**), föreslå, beträffande
-

*) Se vidare här nedan ”Statsverkspropositionen” pag. 50.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

Bih. till Riksd. Prof. 1884. lia Sami. l:a Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att under departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli upptages med anslag å ordinarie stat

en kontroll- och justeringsbyrå med följande personal:

en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg, som öfrige byråchefer inom

kansliet,

en byråingeniör

och en kanslisekreterare, begge med enahanda

lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, som

äro bestämda för kanslisekreterare,

samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg i likhet med hvad som

utgår till den lägre aflönade af departementets nu

å stat upptagne vaktmästare och med samma skyldighet

att vidkännas löneafdrag för förmånen af fri

bostad, som gäller för departementets öfriga vaktbetjening,

äfvensom att det nu å departementets stat uppförda

anslag till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning, m. in., 7,000 kronor, må, för betäckande

af dylika kostnader jemväl för kontrolloch

justeringsbyrån, höjas med 2,000 kronor eller

till 9,000 kronor,

hvarigenom anslaget för departementets expedition

skulle ökas med..................................................................... kronor

eller från 45,200 kronor till 62,400 kronor;

samt att Riksdagen må särskildt förklara, det

alla expenser vid kontroll-och justeringsbyrån skola

bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter;
-

stämpelomkostnader:

[2.] att det i nu gällande stat förekommande

förslagsanslag: »stämpelpappersomkostnader» må med

enahanda belopp, som för år 1884, upptagas under

förändrad rubrik: »stämpelomkostnader;

17,200:

transport kronor .... 17,200:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 17,200: —,

kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:

[3.] att det i nu gällande stat förekommande

förslagsanslag: »kostnader för kortstämpling och allmänna

bevillningens uttaxering» må med enahanda

belopp, som för år 1884, upptagas under förändrad

rubrik: »kostnader för allmänna bevillningens uttaxering»;
postverket:
[4.

] att Riksdagen, med godkännande ej mindre

af hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 9

innevarande månad föreslagits beträffande ålderstillägg

till visse postverkets betjente och angående

förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp

af större parti frimärken, brefkort och frankokuvert,

än äfven af öfriga enligt samma protokoll ifrågasatta

förändringar i postverkets stater, må för år 1885

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 5,513,000 kronor, att utgå dels direkte af postverkets

uppbörd för året, dels, i den mån denna

icke blifver för ändamålet tillräcklig, af postverkets

reserverade, hos statskontoret innestående medel,

hvarigenom således summan af postverkets utgiftsstater,

som nu utgör 5,300,000 kronor, skulle ökas

med.......................................................................................... » 213,000:

telegrafverket:

[5.] att Riksdagen dels såsom reservationsanslag,

att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1885

åt telegrafverket anvisar enahanda belopp, 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit

beräknade, dels ock antager de af Kongl. Maj:t för

år 1884 faststälda utgiftsstater för verket såsom

gällande äfven för år 1885, med rätt för Kongl. >

Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som

kunna finnas af behofvet påkallade, än äfven för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring

transport kronor. . . 230,200: —,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor,

använda det öfverskott, som kan å inkomsterna

uppstå;

tullverket:

[6.] att Riksdagen, med godkännande af de i

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda

förändringar i tullverkets stater, må bestämma

anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,476,000 kronor, att

såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen ; och

att Riksdagen måtte medgifva, att, då tjenst

vid tullverket är ledig och kommer att i vanlig

ordning återbesättas, den del af aflöningen efter

stat, som icke erfordras för tjenstens uppehållande

under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens enskilda

pensionsinrättning till förmån för enkor och barn

efter embets- och tjensteman samt betjente vid

tullverket;

domänstyrelsen:

[7.] att; på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda

tre tjenstebefattningar i andra lönegraden må

kunna utbytas mot befattningar, hvilka göras likställiga

med de två i staten förut befintliga fenster

i tredje lönegraden i fråga om såväl lön och tjenstgöringspenningar

som rätt till ålderstillägg, det för

verket å ordinarie stat upptagna anslag må ökas med »

eller från dess nuvarande belopp 88,300 kronor till

94.000 kronor;

skogsväsendet:

[8.] att det bestämda anslaget för skogsstaten

höjes med 987 kronor till 404,400 kronor;

att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna

anslaget till undersökning af vattendragen i

Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande af flottleder

i samma län under reservationstitel anvisas

23.000 kronor;

230,200:

5,700:

transport kronor...... 235,900

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med

1,000 kronor till 8,600 kronor och anvisas: »till enskilda

skogsundervisningen»;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet upptages

till 213,900 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla

denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten kronor 404,400: —,

» statens skogsbo101”

............ _J___22,800: —, kr. 427,200: —

reservationsanslag:

för inrättande af flottleder

i Norrbottens

län..... kronor 23,000: —,

» skogsinstitutet » 21,300: —,

» enskilda skogsundervisningen

» 8,600: —,

» kronoskogarnes

förvaltning och

främjande af

skogsväsendet i

allmänhet ......... » 213,900: —, kr. 266,800: _;

summa kronor 694,000: —,

hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas

med.............................................................................................. »

byggnader och reparationer:

[9. | att reservationsanslaget härtill höjes med . »

eller från 155,480 kronor till 200,000 kronor;

kontroll å tillverkningsafgifter;

[10.] att förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,

under förutsättning af Riksdagens bifall

transport kronor

235,900: —,

21,597: —;

44,520: —,

302,017: —,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 302,017: —,

till Kongl. Maj:ts här ofvan under denna hufvudtitel

framstälda förslag om anslag till en kontroll- och

justeringsbyrå, må nedsättas från 450,000 kronor

till 430,000 kronor eller med 20,000 kronor;

ålderstillägg:

[11.] att förslagsanslaget till ålderstillägg höjes

från 28,000 kronor till 30,800 kronor eller med........ » 2,800: —;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;

[12.] att detta förslagsanslag må nedsättas från

36,818 kronor till 36,370 kronor, eller med 448

kronor.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 304,817: —.

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen

:

till kontroll å tillverkningsafgifter kronor 20,000: —,

» skrifmaterialier och expenser,

ved, in. m..................................... .448: —, » 20,448: —,

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 284,369: —. -

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat .................................... » 13,418,631: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till ....................................... kronor 13,703,000: —.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas

till:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bl

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

[13.] genomförande af kammaidcollegii nya organisation

........................................................................................... kronor

[14.] genomförande af statskontorets nya organisation

............................................................................................... »

[15.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter

............................................................................................. »

[16.] genomförande af öfverintendentsembetets nya

organisation ............... »

[17.] uppförande af ny länsresidensbyggnad i Jönköping,

å det beviljade anslaget återstående,..................... »

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

att

dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden

i Jönköping med tillhörande tomt, den till residenset

anslagna s. k. bymarksjorden dock undantagen, må

försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, med

rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren

för försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande

äfvensom att pröfva gjordt anbuds antaglighet,

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets

inkomster under titel extra uppbörd redovisas;

[18.] iståndsättande af taket å Kalmar slott och

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen 120,000 kronor, att utgå

under fem år, hvaraf under år 1885 skulle anvisas att

utgå en femtedel eller .............................................................. »

[19.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna .............................. »

[20.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

..................................................................................... »

[21.] ersättning till statskontoret för redan utbetalda

förskott för de kongl. teatrar!]e, till betäckande

af brist för spelåren den 1 juli 1881—30 juni 1883,...... »

[22.] äfvensom att Riksdagen måtte

dels medgifva, det de kongl. teatrarnes verksamhet

får fortgå å såväl den stora som den dramatiska teatern

under tre spelår, räknadt från den 1 nästkommande juli,

dels ock för de kongl. teatrarne för spelåret 1884

—1885, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag af

60,000 kronor, anvisa å extra stat ett anslag af ............ »

2,400: —,

9,740: —,

92,846: —,

1,000: —,

75,000: —,

24,000: —,

45,000: —,

20,544: —,

87,470: —,

40,000: —,

tillsammans kronor 398,000: —.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen,

utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 13,418,631

extra » 501,369

—, 13,703,000

—, 398,000

—; således ökning kr. 284,369

—; » minskning» 103,369

?

summa kronor 13,920,000

—, 14,101,000

—; således ökning kr. 181,000

—

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ...................................................................................... kronor 8,969,170: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................ » 501,805: —,

ersättningar....................................................................... » 718,491: —,

tillsammans kronor 10,189,466: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

universiteten:

[1.] att Riksdagen må till arvode åt en lärare

vid Upsala universitet, som kan finnas villig och

lämplig att derstädes meddela undervisning i slaviska

språk, bevilja ett årligt anslag af....................................... kronor...... 2,500: —,

[2.] att under det i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera

af laboratorerne i experimentel fysiologi och

medicinsk fysik samt i experimentel patologi och

transport kronor...... 2,500: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln.”

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 2,500: —,

patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till

4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

å ordinarie stat uppföras 1,500 kro
-

nor för hvardera befattningen, eller tillhopa ........... » 3,000: —,

[3-] att till aflöning åt en ordinarie professor i

fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund må

å ordinarie stat uppföras ............................................. » 6,000: —

deraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[4.] att, för inrättande vid institutets patologiskt

anatomiska afdelning af eu laboratorsbefattning med

en på högst fyra år i sender anstäld innehafvare, må

beviljas ett årligt anslag af ................................................ » 3,000: —;

allmänna läroverken:

[5.] att för lärares vid de allmänna läroverken

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till dessa läroverk må höjas med........... » 35,000: —;

folkundervisningen:

[G.j att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till samma seminarier må höjas med » 6,000: —,

[7.J att anslaget till arvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer må höjas med ..... » 10,000: —;

de tekniska läroverken:

[8.] att till inrättande af ett lektorat i geologi

och mineralogi vid tekniska högskolan må beviljas

en årlig aflöning af.............................................................. » 3,000: —-,

hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

samt att i sammanhang härmed den i staten för

nämnda högskola upptagna professuren i allmän kemi,

mineralogi och geognosi må, utan förändring af der
transport

kronor... 68,500: —,

Bih. till Riksd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kanal. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 68,500:

för i staten uppförda löneförmåner, förändras till en

professur i allmän kemi;

[9.] att Riksdagen må dels medgifva, att lektorsbefattningen

i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst

och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande

af den i staten för högskolan upptagna

aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor utgöra

tjenstgöringspenningar, förändras till ett lektorat i

allmän byggnadslära och byggnadsstatik, dels ock till

inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid

samma högskola bevilja en årlig aflöning af ........... » 3,000:

hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[10.] att följande årliga anslag å tekniska högskolans

stat må varda förhöjda med nedanstående

belopp, nemligen:

a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra till
-

fälliga lärarebiträden med............................. <■ 2,000:

b) » till kemiska laboratorier med ................... » 1,000:

c) » » diverse utgifter för bränsle, belysning,

m. in. med ....................................................... » 1,500:

[11.] att årsanslaget till tekniska söndags- och

aftonskolan i Eskilstuna må höjas med......................... » 1,400:

medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[12.] att till arvode för granskning af hospitalens

räkenskaper må å medicinalstyrelsens stat uppföras

ett årligt anslag af ................................................... » 1,200:

[13.] att för uppehållande i hufvudstaden af en

poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever

jemväl skola erhålla undervisning, må beviljas ett

årligt anslag af .................................................................. » 4,000:

att användas enligt de i statsrådsprotokollet angifna

grunder;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.:

[14.] att detta förslagsanslag må höjas med......... » 582:

summa kronor . . 83,182:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln

i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj icke att

föreslå någon förändring.

Om de sålunda föreslagna förhöjningarna i anslag

under denna hufvudtitel, hvilka utgöra tillhopa......... kronor 83,182: —,

läggas till summan af hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslag ..................................................................... » 10,189,466: —

skulle den nya summan af ordinarie anslag under

åttonde hufvudtiteln blifva ....................................... kronor 10,272,648: —.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kong]. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen, att på extra stat bevilja,

i afseende å

riksarkivet:

[15.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia .................................................................. kronor 3,000: —;

lifrnstkammaren:

[16.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna,

samt expenser, m. in., såsom i statsrådsprotokollet

finnes angifvet, ............................................................ » 5,800: —;

domkapitlens expeditioner:

117.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner................................................... » 3,716: —;

transport kronor 12,516: —>

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

universiteten:

[18.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala ...................................................................... »

[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund ....................................................................................... »

[20.] till det matematiska seminariet vid universitetet

i Upsala..................................................................... »

[21.] för tillbyggnad å den anatomiska institutionens

i Upsala hus............................................................... »

[22.] till ny byggnad för den patologisk-anatomiska

institutionen i Lund och inköp af tomtplats

dertill 81,000 kronor, hvaraf under år 1885 skulle

utgå.............................................................................................. »

[23.] till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska

observatoriet i Upsala ........................................ »

[24.] till offentliggörande i tryck af vissa vid

astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer

9,000 kronor, deraf år 1885 skulle

utgå.............................................................................................. »

/

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[25.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik .............................................................. »

[26.] till ny byggnad för institutets anatomiska,

histologiska, fysiologiska och hygienska institutioner

samt farmakologiska samlingar ....................................... »

allmänna läroverken:

[27.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa

läroverk, efter samma grunder, som den för innevarande

år beviljade,.......................................................... »

[28.] till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk .......................................................................... 8

[29.] till arvoden åt extra lärare ............................

transport kronor

12,516: —,

3,000: —,

2,950: —

1,500: —,

40,000; —,

50,000: —,

6,000: —,

3,000: —;

900: —,

115,000: —;

336,975: —,

6,000: —,

40,000: —;

617,841: —,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

37

transport kronor

högre lärarinneseminariet:

[30.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid detta läroverk, efter samma grunder, som den

för innevarande år beviljade,............................................. »

pedagogier:

[31.] till löneförbättring åt lärarne vid de en-och

tvåklassiga pedagogierna...................................................... »

folkundervisningen:

[32.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder, som blifvit bestämda för innevarande

år,................................................................................ »

[33.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolor, förslagsanslag, ....... »

[34.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af

statsmedel,................................................................. »

de tekniska läroverken:

[35.] dels till komplettering af

inredningen och den lösa undervisningsmaterielen

på tekniska högskolans

kemiska afdelning ............... kronor 10,000: —,

och dels till anskaffande af åtskilliga

maskiner och redskap för

samma högskolas mekaniska verkstad » 14,000:—, »

[36.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor »

medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[37.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare

.................................................... »

transport kronor

617,841: —,

4,000: —;

8,750: —;

33,300: —,

180,000:

15,000: —;

24,000: —,

25,000: —;

20,000: —,

927,891:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kong!.. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 927,891: —,

[38.] till anskaffande af erforderliga instrument

och mobilier för den här ofvan under 13:de punkten

föreslagna poliklinik för tandsjukdomar................ » 2,415: —;

veterinärundervisningen:

[39.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara......................................................... » 1 2,900: —;

vetenskapsakademien:

[40.] till underhåll af den zoologiska stationen

vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län........f...... »

[41.] till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af den utaf professoren J. A. H. Gyldén

utarbetade teori för himlakropparnes rörelser.............. »

[42.] till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum

240,000 kronor, hvaraf för år 1885 skulle

utgå ............................................................................................ »

[43.] till betäckande af en del utaf kostnaderna

för en under åren 1882—83 inrättad fysikalisk observationsstation

på Spetsbergen....................................... »

2,000: —,

3,000: —,

39,000: —,

12,547: —;

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[44.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening......................................... kronor 4,000: —,

till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets fornlemnin
gar,

m. m.............................................. » 3,200: —,

till utgifvande af planschverk

öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska

museum, in. in. ............................. >• 2,000: —, B g 200-

[45.] till vidtagande af åtgärder för bevarande

af vissa kyrkoruiner i Visby, på sätt i statsrådsprotokollet

finnes angifvet, 20,000 kronor, deraf för år

1885 skulle utgå .................................................................... » 10,000: —;

transport kronor 1,018,953: —,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 1,018,953: —,

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[46.] till uppehållande af blindinstitutets verksamhet.

................................................................................ »

[47.] till tryckning af blindskrifter ...................... »

148.] till understöd åt blindlärareelever .............. »

[49.] till en blindskola i Vexiö...............................

[50.] till en handtverksskola för blinda i Kristinehamn.

............................................................................... »

I afseende å institutet för blinda vill Kongl. Maj:t

härjemte, i enlighet med statsrådsprotokollet, föreslå:

[51.] dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten

Tomteboda i Solna socken af Stockholms

län må från den 14 mars 1885 till nämnda institut

upplåtas,

och dels att för uppförande derstädes af nya

byggnader för institutet måtte anslås en summa af

5281,000 kronor samt deraf till utgående under år

1885 anvisas............................................................................ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden,

att på extra stat måtte anvisas:

[52.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfverårige döfstumma........................ »

samt i afseende å

21,000: —,

2,500: —,

1,200: —,

11,000: —,

7,000: —.

100,000: —.

49,200:

hospitalsvården:

[53.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn » 250,000: —,

[54.] till inrättande af eu vatten- och aflopps
ledning

vid Amdstena hospital....................... kronor 96,900: —,

till uppförande af nytt bostadshus för

öfverläkaren vid sistnämnda hospital......... » 29,100: —, 000-

[55.] till inköp af 7» mantal Storhagen, för att

läggas till Göteborgs hospitals område,.......................... kronor 35,000: —,

[56.] till understöd åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet an
gifna

grunder, .........................................................................» _ 25,000: —,

transport kronor 1,646,853: —,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Majds nåd. prof. n:o i, om statsverket 1884.

transport kronor 1,646,853: —,

[57.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor,............................................. » 7,500: •—;

diverse anslag:

[58.] till svenska fornskriftsällskapet.....................

[59.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän, in. fl. i utländska hamnar...................................

[60.] till restauration af domkyrkan i Linköping

[61.] till nordiska museet............................................

[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften:

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif».........................................

[63.] till understöd för utgifvande under år 1885

af tidskriften: »Acta inathematica» ...................................

[64.] till godtgörande af medel, förskjutna af

statskontoret,..........................................................................

» 2,000: —,

» 10,000: —,

» 4,500: —,

» 16,000: —,

» 3,150: —,

» 4,000: —,

» 349: —,

summa kronor 1,694,352: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1885 föreslagen,

utfaller sålunda:

ordinarie anslag

1884:

10,189,466: —

1885:

10,272,648: —;

således ökning

kr. 83,182: —;

extra »

1,473,534: —

1,694,352: —

således ökning

- 220,818:—;

summa kronor

11,663,000: —

11,967,000: —;

således ökning

kr. 304,000: —.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

41

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,305,030 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontent......................................................................................... kronor 1,309,108:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar......................................................................... » q 40O:

tillsammans kronor 1,315,508: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll

*):

. justitieradet Eduard Henrik Carleson må å allmänna indrag
ningsstaten

uppföras en årlig pension åt 5,600 kronor att jemte den honom

från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension 2,400 kronor utgå

från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från justitierådsembetet

varder honom beviljadt;

[2.] att kamererare!! vid indragna straff-fängelset i Varberg Kristoffer

Westerhult må, från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda

kamererarebefattning varder honom meddeladt, uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension

af 2,000 kronor;

[3.J den rätt till pension, som, i följd af Rikets Ständers beslut och

kongl. brefvet den 16 mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer lärare

vid de högre militärläroverken, hädanefter må upphöra så vidt angår vid

dessa läroverk såsom lärare anstälde officerare, med undantag för dem, som

vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens upphörande kan vaida

utfärdadt; /

[4.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1885 anvisas å

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfvudtiteln”.

Bih. till Rikscl. Prof. .1884. 1. Sami. I Afä.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifikations

beloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

[5.] att, såvida det under fjerde hufvudtiteln framstälda förslag rörande

fullföljande af arméintendenturens organisation varder af Riksdagen godkändt,

den nu varande innehafvaren af befattningen såsom intendent och

chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement måtte,

jemväl efter det befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under

benämning: öfverfältintendent, upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid

rättigheten att efter afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna

indragningsstaten, som svarar mot hans nu innehafvande tjenst, och

hvilken pension han skulle, enligt de för tjenstemännen på arméförvaltningens

stat gällande pensionsgrunder, i februari 1885 intjenat;

[6.] att å allmänna indragningsstaten för aflidne löjtnanten vid flottan

S. G. Westmans enka Ellen Westman, född Boltenhagen, uppföres en årlig

pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så

länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[7.] att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Adolf

Fredrik Rullanders enka Emilia Charlotta Kullander, född Magnusson, må

uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension

af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så länge hon

i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[8.] att lärarne vid musikaliska akademiens konservatorium och direktören

för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår och minst 20 tjensteår,

efter afskedstagande från tjensten ega att under sin återstående lifstid uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen

uppgår;

[9.] att provinsialläkare må ega att vid fylda 60 år och efter 30 års

tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 4,000 kronor;

[10.] att på allmänna indragningsstaten må anvisas en personlig lön åt

filosofie doktoren Alfred Gabriel Nathorst, att af honom under hans återstående

lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan statens tjenst,

uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei ordinarie intendenter,

nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar och

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att utgå enligt de i nådiga brefvet

den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser rörande aflöningen för öfrige

intendenter vid riksmuseum, med skyldighet för doktor Nathorst att under

vetenskapsakademiens inseende vårda vissa dela» af riksmusei botaniska

och palteontologiska samlingar, hufvudsakligen efter den fördelningsgrund,

som i akademiens underdåniga skrifvelse den 14 september 1881 är antydd

och som akademien i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

skäl närmare bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse deri instruktion,

som akademien för honom utfärdar;

[11.] att rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg må å allmänna

indragningsstaten beviljas eu årlig pension af 3,000 kronor, att till honom

från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked afgår

från sin berörda befattning, under hans återstående lifstid utgå;

[12.] att läraren i musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk

Oscar Hem*ik Bergqvist må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, i hvilken afsked från musiklärarebefattningen varder honom beviljadt;
[13.

] att läraren i teckning vid högre allmänna latinläroverket i Göteborg

Anders Hallin må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då han efter erhållet afsked frånträder berörda befattning;

[14.] att t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre

allmänna läroverk i Stockholm Sven Herlin må beviljas rätt till pension å

allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att utgå från

och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet entledigande, afgår

från sina befattningar såsom t. f. teckningslärare vid nämnda läroverk;

[15.] att vaktmästaren vid karolinska inediko-kirurgiska institutet Carl

Petter Berggren må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den,

i hvilken afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 750 kronor;

]16.] att vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Fredrik

Andersson må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till

belopp af 800 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter

den, hvarunder afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt;

[17.] att å allmänna indragningsstaten må för öfverläkaren vid Göteborgs

hospital, m. in. Carl Theodor Anjous enka Inga Maria Anjou, född

Molin, uppföras en pension af 800 kronor, att af henne från 1884 års

början årligen åtnjutas, så länge hon förhlifver enka;

[18.] att chefen för byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,

kanslirådet friherre Alfred Henrik Eduard Fock må från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked från byråchefsbefattningen varder honom

beviljadt, erhålla pension å allmänna indragningsstaten under sin återstående

lifstid till belopp af 5,000 kronor årligen;

[19.] att bankinspektören Carl Gustaf Carlqvist må från och med månaden

näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen afgår, å allmänna

indragsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af

3,000 kronor; samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1884.

[20.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af

1840—1841 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder

beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit ''försäkrad, må,

efter eu prisskilnad af 4 kronor 73 öre för tunnan, bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten.

I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t erinra derom, att Kongl. Maj:t

härofvan under sjette hufvudtiteln föreslagit,

[21.] att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst

5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af 7,000 kronor; samt

[22.] att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs

och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen öfverskjuter

den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller 1,000 kronor uppföres å

allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande

innehafvare, så länge han dervid qvarstår.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes

slutsummor det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten

höjes med 312 kronor, eller från 1,309,108 kronor till 1,309,420 kronor,

så att enligt Kongl. Maj:ts förslag de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel

blifva:

pensionsstaten ............................................................................. kronor 1,305,030: —,

allmänna indragningsstaten................................................... » 1,315,820: —,

tillsammans kronor 2,620,850: —.

Extra anslag.

I fråga om extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t,

att å extra stat för år 1885 må anvisas ett kreditiv af 900,000 kronor,

att, användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående,

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1884 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 2,620,538: —, 2,620,850: —; således ökning kr. 312: —;

extra»900,000: —, 900,000: — ;

3,520,538: —, 3,520,850: —; således ökning kr. 312: —.

summa kronor

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1885 utgöra altså :

Ordinarie:

Extra:

Summa:

I

hufvudtiteln:

1,338,000

—, 55,000

—, 1,393,000

>

II

))

3,758,000

—, 130,000

—, 3,888,000

>

III

1)

638,250

—, 4,500

—, 642,750

J

IV

))

17,459,000

—, 1,959,400

—, 19,418,400

>

V

))

5,505,000

—, 2,000,000

—, 7,505,000

?

VI

))

4,604,282

—, 1,710,718

—, 6,315,000

VII

»

13,703,000

—, 398,000

—, 14,101,000

>

VIII

))

10,272,648

—, 1,694,352

—, 11,967,000

?

IX

))

2,620,850

—, 900,000

—, 3,520,850

y

summa kronor

59,899,030

—; 8,851,970

—; 68,751,000

—

Härtill kominer det extra anslag, Kongl. Maj:t i sammanhang

med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln

äskat för ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar och hvaraf skulle för år 1885 anvisas att

utgå utom hufvudtitlarne ................................................... kronor 1,000,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kong]. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 9

innevarande januari *), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,

in. in. förslagsvis,.................. kronor 620,800: —,

annuiteter å de fonderade

statslånen samt räntor å

öfrig statsskuld...... kronor 12,182,500: —,

efter afdrag af de till riksgäldskontor

ingående

rånte- och kapitalafbetal
ningar

.................. kronor 2,721,120: —,

förslagsvis,.......................................^...... kronor 9,461,380: —, 10,082,180: _.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyss nämnda protokoll, att

dels bilda en fond för nytt riksdagshus med flera offentliga

byggnadsföretag, hvilken fond skulle ställas under statskontorets

förvaltning,

och dels till denna fond nu afsätta ett belopp af kronor 900,000: —.

transport kronor 80,733,180: —•

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen".

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts nåd. pröp. n:o 1, om statsverhet 1884.

transport kronor 80,733,180: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att till förstärkande af

statsverkets grundfond må för år 1885 afsättas ett belopp

af .............................................................................................. kronor 966,820: —.

Summan af dessa belopp ........................................ kronor 81,700,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1885 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kong! Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om stats erhet 1884.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

öfverskott från statsregleringarne för år 1882 och föregående

år.....................................................................................................''............

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster......................................................... 21,870,000

bevillningar ........................................................................ 52,910,000

Af postverkets reserverade medel ...............................................................

Af riksbankens vinst för år 1883...............................................................

Kronor.

5,317,

00C

74,780,

303,

1,300,

00C

00C

00C

Summa kronor

81,700,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884,

49

för år 188 5,

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från statskontoret:

I hufvudtiteln ......................................

1,338,000

55,000

1,393,000

II >> ......................................

3,758,000

130,000

3,888,000

III » .......................................

638,250

4,500

642,750

IV » .......................................

17,459,000

1,959,400

19,418,400

; v » ......................................

5,505,000

2,000,000

7,505,000

VI », .......................................

4,604,282

1,710,718

6,315,000

VII >, ....................................

13,703,000

398,000

14,101,000

! vin >, .......................................

10,272,648

1,694,352

11,967,000

IX » .......................................

2,620,850

900,000

3,520,850

1 Utom hufvudtitlarne .............................

1,000,000

1,000,000

Säger

59,899,030

9,851,970

69,751,000

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m. m.,

förslagsvis,.............................................

.... 620,800

■ annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld.................

........ 12,182,500,

efter afdrag af de till riksgäldskon-

toret ingående rånte- och kapitalafbe-

talningar ................................................

....... 2,721,120,

förslagsvis, ..............................................

- 9,461,380

10,082,180

Säger utgifter

79,833,180

Afsättning till fond för nytt riksdagshus med flera offentliga byggnads-

företag.......................................................

900,000

Till förstärkande af statsverkets grundfond ...................

966,820

-

Summa kronor

81,700,000

Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1885 äskade anslag för fortsättande af arbetena å

stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 2,000,000 kronor, föreslår Kongl.

Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 9 innevarande januari *), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplåga

medel, må anvisas att utgå från riksgäldskontor.

Samtliga de i detta protokoll åberopade eller för öfrig! med statsregleringeu

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR

O. 11. Toemptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”finansplanen.*’

Stockholm 1884. Kongl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kongl. MaJ:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1884.

i

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å l—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander, anhöll

att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets

tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde

fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets

den 12 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd

och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd

under litt. A., vidare yttrade:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsregle- Sedan numera 1881 års rikshufvudbok blifvit afslutad, visar sig

före Hr 1882. att vid nämnda års slut förefans, utöfver förut beräknade och disponerade

tillgångar, en behållning af 62,889 kronor 48 öre.

1882 års Uti statskontorets nyssberörda berättelse finnes redogjordt för eu

StatringlC'' hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäkning öfver resultaten af

1882 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister å statsverkets

inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda

förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäkning öfverskotten å

statsverkets inkomster, efter afdrag af brister å vissa inkomsttitlar,

utgjort................................................................................ kronor 7,583,710: —,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,

hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag

lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: —,

så att i det hela öfverskottet och besparingarna

skulle komma att öfverskjuta bristerna med......... kronor 5,224,645: —.

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets

inkomster för år 1882, som under början af år

1883 blifvit till statskontoret levereradt, eller...... ,, 30,000: —,

så kan behållningen å 1882 års statsreglering

beräknas till.................................................................... kronor 5,254,645: —.

Med tillägg af ofvan omförmälda, förut ej

beräknade öfverskott för tiden före år 1882,..*....... „ 62,889: 48,

uppkommer alltså en tillgång af.............................. kronor 5,317,534: 48,

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid

de senare riksdagarne iakttagna grundsats, tagas i beräkning för 1885

års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 5,317,000

kronor.

18statfTS Beträffande derefter statsregleringen för år 1883, hafva, såvidt

reglering, hittills kan vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister

uppstått:

Jernvägstrajihnedel, hvilka för

år 1883 beräknats till 6,200,000

kronor, hafva under år.et till statskontoret

levererats till belopp af

7,300,000 kronor, så att å dessa

medel uppkommit ett öfverkott å kronor 1,100,000: —.

Skogsmedel, hvilka i riksstaten

beräknats till 1,000,000 kronor, hafva

lemnat en inkomst af något öfver

transport kronor 1,100,000: —;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkniii gen: statsrådsprotokollet.

800,000:

6,000,000:

transport kronor 1,100,000:

1.816.000 kronor, så att öfverskottet

utgjort i rundt tal................................. ,,

Tullmedel, beräknade till

27.500.000 kronor, hafva influtit med

33,508,243 kronor 51 öre. Öfverskottet

uppgår alltså i jemt tal till ...... „

Hvitbetssockertillverkningsafgift

liar influtit med 149,304 kronor 89

öre, men i staten upptagits till endast

70,000 kronor och således lem
nat

ett öfverskott i rundt tal af...... „

Enär Allmänna bevillning en,

som för år 1883 beräknats till

4.100.000 kronor, med ledning- af

hvad för år 1882 influtit bör kunna

antagas lemna omkring 4,630,000

kronor, synes alltså å denna titel

kunna påräknas ett öfverskott af ...

70,000:

530,000:

8,500,000:

Deremot har brist uppstått å bränvinstillverkningsafgiften,

hvilken inkomsttitel beräknats

till 14,000,000 kronor, men endast influtit med circa

13,220,000 kronor och således lemnat en brist af kronor 780,000:

och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen

motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar

kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af inkomster

kunna beräknas till.................................................... „

Beträffande bristerna på förslagsanslagen,

så torde, vid jemförelse med föregående års förhållanden

och verkstäld undersökning i fråga

om de anslag, i afseende å hvilka sådan kunnat

eg a rum, dessa brister, utöfver de på eu del anslag

möjligen uppkommande öfverskott, ej kunna beräknas

lägre än till........................................................ ,,

och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet ä

1883 års statsreglering kunna beräknas till .......... kronor 5,200,000: —.

7,720,000:

2,520,000:

På sätt vid de senare statsregleringarne iakttagits, lärer emellertid

någon disposition af det sistförflutna årets öfverskott ej nu böra

s. 6 Kontrollera mot PDF

Arrende
medel.

lyr- och

häk medel.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ifrågasättas, utan desamma reserveras för den budget, som uppgöres

till nästkommande års riksdag, då ock de beräkningar, hvilka ligga

till grund för kalkylen öfver nämnda öfverskott, kunna ske med erforderlig

noggrannhet. Den nu gjorda kalkylen visar emellertid, att

de öfverskott från tidigare statsregleringar, hvilka jag ansett böra upptagas

såsom tillgång i nu föreliggande budgetförslag för år 1885,

icke blifvit genom några sedermera inträffade förhållanden minskade,

utan äro i sin helhet tillgängliga.

Hänvisande till statskontorets förslag till inkomsternas beräknande

för år 1885, anhåller jag att få närmare yttra mig rörande nedannämnda

inkomsttitlar:

Statskontoret har föreslagit arrendemedlens upptagande i riksstaten

med oförändradt belopp 3,000,000 kronor. I händelse Eders Kongl.

Maj:t bifaller hvad chefen för civildepartementet vid regleringen af

sjette hufvudtiteln kommer att föreslå rörande indragning till statsverket

af de till landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrendeoch

afgäldsbelopp, in. m., kommer inkomsttiteln arrendemedel att i riksstaten

ökas med ett belopp, som bemälde departementschef efter förhållandena

år 1882 angifvit till 141,394 kronor 89 öre. Under nyssnämnda

förutsättning och då de hittills till statsverket influtna arrendemedlen

under åren 1881 och 1882 öfverstigit 3 millioner kronor med

respektive 73,567 och 157,556 kronor, hemställer jag, att arrendemedlen

må för år 1885 i staten beräknas i rundt tal till 3,150,000 kronor.

Fyr- och bakmedlen, som i 1884 års stat upptagas till 1,200,000 kronor,

hafva af statskontoret för nästa år beräknats till 1,300,000 kronor.

Medeltalet af denna uppbörd för åren 1880 -1882 utgör emellertid

blott 1,336,556 kronor, och då från och med innevarande års början,

enligt nådiga kungörelsen den 9 sistlidne november, en nedsättning

med tio procent tills vidare medgifvits i dessa afgifter, har jag, efter

samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, ansett beräkningen af

ifrågavarande medel böra för år 1885 lemnas oförändrad och desamma

sålunda framgent böra i staten upptagas till 1,200,000 kronor, och detta

så mycket heldre som den alldeles ovanligt lifliga sjöfarten under de två

senaste åren, hvilken föranledt den betydliga uppbörden af fyr- och båkmedel

derunder, ej kan med visshet påräknas fortfara; viljande jag endast

tillägga, att, enligt från generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift,

fyr- och båkmedlen nästlidna år uppgått till 1,511,295 kronor och

således till en något lägre siffra än hvartill statskontoret antagit dem

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

komma att uppgå, då statskontoret, utan att ega tillgång till uppgifter

för december månad, afgaf sin berättelse.

Jernvägstrajihnedlen hafva, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik

upplyst, i medeltal för de fem sista åren lemnat en inkomst

af 3,237 kronor per kilometer trafikerad banlängd. Detta belopp,

multipliceradt med den väglängd, 2,299 kilometer, som förefans vid

slutet af år 1883, angifver 7,441,863 kronor såsom den summa, hvilken

skulle tillkomma statsverket såsom behållen kontant tillgång af jernvägstrafikmedel

under år 1885. Styrelsen anser emellertid, att den

sistlidet års höst för trafik öppnade bandelen Bräcke—Håssjö, 67 kilometer,

med all säkerhet kan antagas icke komma att under år 1885

lemna något öfverskott; att de öfriga nya linierna ännu fordra betydliga

kompletteringskostnader; samt att rälsutbyte å de äldre linierna

ännu år 1885 måste fortgå i likhet med åren 1883 och 1884. I följd

häraf har styrelsen äfven ansett, att från den ofvannämnda beräknade

behållningen bör afdragas såväl ett mot Håssjöliniens längd efter den

antagna medelinkomsten svarande belopp, 216,879 kronor, som en till

ungefär samma belopp uppgående summa till de högre kostnaderna

för banans förnyelse. Styrelsen har således föreslagit, att inkomsten af

statens jernvägstrafik måtte i riksstaten för år 1885 upptagas till en

summa af 7,000,000 kronor, till hvilket belopp statskontoret äfven beräknat

samma inkomster. Jag har ej anledning ifrågasätta någon

ändring i denna embetsverkens förslagsberäkning.

Skogsmedlen voro i riksstaten för år 1883 upptagna till 1,000,000

kronor och äro i innevarande års stat beräknade till 1,200,000 kronor.

Statskontoret har ansett denna beräkning böra för år 1885 höjas till

1,400,000 kronor. I detta statskontorets förslag vill jag ej ifrågasätta

någon ändring, utan anhåller endast få erinra, att dessa medel för år

1883, enligt från domänstyrelsen efter årets utgång inkommen uppgift,

såsom jag förut nämnt, belöpt sig till icke mindre än 1,816,000 kronor

i rundt tal, hvilken siffra lemnar ett glädjande vittnesbörd om en fortgående

tillväxt i afkastningen af statens skogar.

Inkomsttiteln extra uppbörd har statskontoret ansett kunna beräknas,

i likhet med staten för innevarande år, till 133,000 kronor, ehuru

statskontoret, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma, i

den vid dess berättelse fogade tabellen utfört beloppet af extra uppbörd

med endast 128,000 kronor. Under förutsättning af nådigt bifall till

hvad jag sedermera, vid föredragning af sjunde hufvudtiteln, kommer

Jernväg*-

trafikmedel.

Skogsmedel

Extra

uppbörd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tullmedel.

Postmedel.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att föreslå angående försäljning af den nuvarande länsresidensbyggnaden

i Jönköping och den inflytande köpeskillingens upptagande bland statsverkets

inkomster såsom extra uppbörd, bör inkomsttitelns belopp höjas,

hvarvid jag bör meddela, att nämnda byggnad med tillhörande tomt

uppskattats till ett värde af 48,000 kronor. Jag hemställer derföre,

med tagen hänsyn jemväl till önskvärdheten af en jemn slutsiffra för

samtliga ordinarie inkomster, att inkomsttiteln extra uppbörd må beräknas

till 178,000 kronor.

I 1884 års riksstat äro tullmedlen beräknade till 28,500,000 kronor,

och har statskontoret för år 1885 föreslagit en med en million

kronor förhöjd beräkning af desamma. Enligt från generaltullstyrelsen

mig tillhandakommen uppgift har tulluppbörden nästlidet år belöpt

sig till 33,508,243 kronor. Då man tillika tager i betraktande den jemna

stegring, tulluppbörden företer under en följd af de senare åren, kan

den föreslagna beräkningen synas väl låg, men då å andra sidan de

gynnsamma förhållanden, hvilka medgifvit en så vidsträckt varuförbrukning

inom landet, som den, hvarom senare tiders ansenliga tullinkomster

vittna, icke få antagas komma att oafbrutet göra sig gällande,

lärer försigtigheten bjuda att icke alltför hastigt stegra beräkningen af

denna inkomsttitel. Jag gillar således den uppfattning, hvilken ligger

till grund för statskontorets afgifna förslag. I följd af Eders Kongl.

Maj:ts förut i dag enligt särskild! protokoll fattade beslut, att föreslå

Riksdagen en nedsättning i tullen å kaffe med sex öre, eller från 26

till 20 öre per kilogram, bör emellertid en nedsättning i den af statskontoret

föreslagna siffran ega rum, som jag dock anser ej böra görås

med större belopp än en half million kronor, om än den nyss antydda

ändringen i kaffetullen, beräknad efter sistlidna års ganska stora införsel

af denna vara, gifver såsom minskning i tulluppbörden en siffra,

som med 3 å 400,000 kronor öfverstiger en half million. Det är emellertid,

såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, endast i mycket runda

tal tullinkomsterna böra beräknas, sedan de nått den höga siffra, de

numera förete i vår budget. Jag hemställer derföre, att tullmedlen

må i riksstaten upptagas till 29,000,000 kronor.

Postmedlen, hvilka för år 1884 blifvit beräknade till 5,300,000

kronor, men under tiden från och med den 1 juli 1882 till och med

den 30 juni 1883 — efter afdrag af en del inkomster, som icke för

framtiden äro att påräkna — uppgått till 5,703,250 kronor, har generalpoststyrelsen,

i händelse det förslag, styrelsen framstält om nedsättning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 9

i en del för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, vinner godkännande,

ansett för år 1885 böra beräknas till 5,210,000 kronor.

Under erinran att Eders Kongl. Magt den 31 december 1883 beslntit,

att till Riksdagen aflåta nådig framställning i öfverensstämmelse

med generalpoststyrelsens berörda förslag, tillstyrker jag, att postmedlen

måtte upptagas till det af generalpoststyrelsen beräknade beloppet.

Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket

jag har för afsigt att, i sammanhang med öfriga anslagsfrågor under

sjunde hufvudtiteln, framlägga till Eders Kong]. Maj:ts pröfning, slutar

å 5,513,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under

år 1885 kunna komma att öfverskrida postuppbörden för året, lärer

böra tillskjutas af postverkets reserverade, hos statskontoret innestående

medel, hvilka för närvarande utgöra omkring 1,411,000 kronor

och, enligt generalpoststyrelsens beräkning, vid 1884 års utgång komma

att uppgå till omkring 2,000,000 kronor, hemställer jag, under förutsättning

af nådigt bifall till hvad jag kommer att föreslå rörande postverkets

utgiftsstater, att af verkets omförmälda reserverade medel ett

belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade inkomsterna och

utgiftsstaternas slutsumma, eller 303,000 kronor, måtte få i riksstaten för

år 1885 upptagas bland de för statsutgifternas bestridande påräkneliga

tillgångarna.

1884 års riksstat upptager bränvinstillverkningsskatten till 12,000,000

kronor, och vid samma siffra har statskontoret ansett denna inkomsttitel

böra bibehållas för år 1885. Detta statskontorets förslag är jag

sinnad att biträda, om än jag anser mig böra meddela, att skatten för

det under nästlidet år tillverkade bränvin et uppgår till 13,223,002 kronor

och att utförseln af bränvin under samma år varit mycket obetydlig

och ej föranledt restitution af skatt till högre belopp, såvidt vid

afgifvandet af statskontorets berättelse var kändt, än cirka 120,000

kronor. I hvad mån den på senare tiden inträdda minskningen i bränvinsförbrukningen

kommer att fortfara eller än vidare fortgå, lärer dock

för närvarande ej kunna med visshet förutses; och har jag vid sådant

förhållande funnit den af statskontoret förordade låga beräkningen af

denna inkomsttitel vara af nödig varsamhet vid budgetens uppgörande

påkallad.

Allmänna bevillningen, i detta års stat beräknad till 3,350,000 kronor,

har statskontoret ansett böra för nästa år upptagas med ett till

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1884. 1 Sam. 1 Afd. 2

Bränvins
tillverknings
skatt.

Bevillning af

fast egendom

samt af inkomst

och

s. 10 Kontrollera mot PDF

bevillningsafgifter

för

särskilda för

måner och

rättigheter.

Öfriga

inkomster.

Inkomsternas

uppställning.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3,500,000 kronor förhöj dt belopp, och finner jag ej något mot denna

förhöjning att erinra, Men då enligt sistlidne Riksdags beslut bevillningsstadgan,

på grund af hvars bestämmelser de under allmänna bevillningen

hörande afgifter hittills utgått, blifvit utbytt mot två särskilda

förordningar, den ena angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst och den andra angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner

och rättigheter, torde dessa förändrade benämningar å de särskilda

slagen af den allmänna bevillningen böra i riksstaten återfinnas. Senaste

Riksdags bevillningsutskott uppgjorde ock i sitt af Riksdagen godkända

betänkande n:o 22 särskild beräkning af afkastning^ utaf de

två olika slagen af bevillning, så att bevillningen af fast egendom samt

af inkomst beräknades komma att lemna 3,100,000 kronor och de öfriga

bevillningsafgifterna 250,000 kronor. Då nu de förhållanden, hvilka

föranledt statskontoret att förorda en förhöjd beräkning af bevillningen,

företrädesvis gälla den hittills utgående bevillningen efter andra artikeln,

som motsvarar den nuvarande bevillningen af fast egendom samt

af inkomst, lärer det vara denna bevillning, som bör i staten upptagas

med den förhöjning, statskontoret förordat, under det att de särskilda

bevillningsafgifterna bibehållas vid det af förra Riksdagen beräknade

belopp. Jag hemställer således, att i staten för år 1885 må i stället

för allmänna bevillningen uppföras: bevillning af fast egendom samt af

inkomst med ett belopp af 3,250,000 kronor och bevillning saf gifter för

särskilda förmäner och rättigheter med ett belopp af 250,000 kronor.

Beträffande öfriga inkomsttitlar får jag, med åberopande af statskontorets

berättelse, hemställa, att de måtte upptagas till de åt statskontoret

föreslagna belopp.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1885 må

med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas

i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes

med den fördelning i ordinarie inkomster och bevillning^'', som af åtskilliga

förhållanden påkallas, torde det dock tillåtas mig att, likasom

föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta en gruppering af dessa

inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en

öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och

närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

11

A. inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ................................................... kronor 3,150,000,

skogsmedel .....................................................

jernvägstrafikmedel .....................................

postmedel .........................................................

telegrafmedel ..................................................

bötesmedel........................................................

extra uppbörd...................................................

B. skatter:

a) allmänna:

tullmedel ........................

bränvinstillverkningsskatt

11

ii

ii

ii

ii

ii

1.400.000,

7.000. 000,

5.210.000,

1.330.000,

260,000,

178,000,

hvitbetssockertillverk
ningsafgift

........................

stämpelmedel......................

mantalspenningar ............

bevillning af fast egendom

samt af inkomst ............

kronor 29,000,000,

„ 12,000,000,

ii

V

11

18,528,000;

100,000,

3.100.000,

640,000,

3.250.000, 48,090,000;

ränta ......................................

11

4,300,000,

tionde ....................................

11

1,650,000,

rotevakansafgifter af flera

slag, tillhopa .................

11

306,000,

kavalleriregementenas

hästvakansspanmål.........

11

340,000,

trosspassevolansafgift.........

11

26,000,

båtsmansbeklädnadsmedel

11

60,000,

c) särskilda afgifter:

fyr och båkmedel ...............

kontrollstämpelmedel .........

bergverkstionde ..................

bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

..............................

O

11

11

V

1,200,000,

20,000,

10,000,

6,682,000;

250?0Q.(jiJ1i480,000;1 56,252,000;

summa kronor 74,780,000.

Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande

såsom hittills böra påräknas hälften af riksbankens vinst för nästlidet år.

Riksbankens

vinstmedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vinsten i sin helhet har enligt en från bankofullmägtiges ordförande mig

meddelad uppgift belöpt sig till 2,631,410 kronor 99 öre. Jag hemställer

följaktligen, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning

derom, ätt hälften af riksbankens vinstmedel för år 1883 må

anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år

1885, Riksdagen bestämmer; lärande denna tillgång böra i riksstaten

beräknas i rundt tal med 1,300,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit,

till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster,........................................................................ kronor 74,780,000: —,

lägges:

af postverkets reserverade medel........................ » 303,000: —,

nyss nämnda belopp af riksbankens vinstmedel » 1,300,000: —,

samt det af mig såsom tillgång förut omförmälda

öfverskott å statsregleringarne för år

1882 och föregående år................................... )) 5,317,000: —,

så erhålles för statsregleringen år 1885 en tillgång

af.......................:.................................................... kronor 81,700,000: —.

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen

af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan

statsrådets öfrige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Iitt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen

före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året, så vidt dessa äro

kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande

statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning

vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörda nådiga

föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1881 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och

statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens

början af detta embetsverk blifvit afgifven och sedermera

till revisorerna öfverlemnats. Jemlik! föreskrift i 39 § af riksdagsordningen

skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar

för Riksdagens stats-utskott hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande

att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande unclsättningsfonden afgifver statskontoret serskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

stats-utskottet till banda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1885, har statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter för åren 1880 och 1881 äro hemtade från de för

samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1882 upptagits i

enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år

samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad

approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda

år uppgifvits, väl torde i någon män afvika från det resultat,

som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, böra dock några

skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något

afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt

afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemt stigande

eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande serskilda

förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet

närmare redogöra; börande statskontoret tillika anmärka, att de uti

åberopade tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de

närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,

som afse de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som

före uppbördsårets slut den 30 april påföljande år varit af inkomsterna

disponibelt till statsutgifters bestridande, och att således, i en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. B

lighet med deri för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats,

afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier ock

uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, som i 1884 års riksstat beräknats till 4,300,000 kronor,

tiar för år 1882 uppgått till 4,366,237 kronor samt i medeltal för de

sist förflutna trenne åren utgjort 4,346,805 kronor. I sistnämnda summa

ingå frinjutna boställsräntor, hvilka med tillhopa 10,000 kronor, enligt

innevarande års riksdagsbeslut, uteslutits från såväl inkomstsidan som

utgiftssidan i riksstaten för år 1884. Med afseende härå samt då

denna inkomsttitel under ett af nyssnämnda trenne åren endast med

9,751 kronor öfverstigit det belopp, hvartill densamma i 1884 års riksstat

beräknats, anser statskontoret inkomsttiteln “ränta14 i riksstaten

för år 1885 böra upptagas med oförändradt belopp af 4,300,000 kronor.

Tionde, som i riksstaterne från och med år 1881 blifvit beräknad

till 1,645,000 kronor och äfven i 1884 års riksstat upptagits till

detta belopp, har för år 1882 utgjort 1,653,169 kronor samt i medeltal

för åren 1880—1882 belöpt sig till 1,651,371 kronor. Oberäknadt det

inflytande, som skiljaktigheterna mellan restantierna vid hvarje års

början och slut utöfva, är vexlingen i beloppet af denna inkomst hufvudsakligen

beroende af kyrkotionden, hvilken löses efter markegång.

Då emellertid uppbörden för hvart och ett af de senaste trenne åren

öfverstigit beräkningen och under denna tid äfven varit i stigande,

torde förevarande inkomsttitel i riksstaten för år 1885 böra, i nära

öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för dessa åren, upptagas

med ett till 1,650,000 kronor förhöjdt belopp.

Arrendemedel, som vid sistförfluten riksdag beräknades till 3,000,000

kronor, hafva utgjort:

för år 1880 ........................................................... kronor 2,886,324: —,

» » 1881 ............................................................ » 3,073,567: —,

» » 1882 ........ » 3,157,556: —,

eller i medeltal för dessa tre år .............................. » 3,039,149: —.

Denna inkomsttitel är underkastad förändringar, så väl i följd af

vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i

spanmål eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade

utarrenderingar i mån af äldre kontrakters tilländalöpande; och anser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

statskontoret, med afseende derå att medelinkomsten för sistförfluten

trenne åren icke i någon betydligare mån öfverstigit det för år 1884

beräknade beloppet, samt att en af domänstyrelsen till statskontoret

öfverlemnad förteckning öfver förändringar under år 1882 i arrendeinkomsterna

af för statsverkets räkning utarrenderade egendomar ej

eller utvisar någon väsentlig tillökning i dessa inkomster, att arrendemedlen

böra med oförändradt belopp af 3,000,000 kronor i riksstaten

för år 1885 upptagas.

Berga erkstionde. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet

om denna skatts upphörande, har denna inkomsttitel i statsregleringarne

från och med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp,

motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt

i riksstaterna från och med år 1881 uppförts med 10,000 kronor. Inberäknad

tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit

frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden för år 1882

visserligen uppgått till 12,308 kronor, deraf afgiften från Sala bergslag

belöper sig till 11,087 kronor 83 öre. Då emellertid medeltalet af uppbörden

för senaste trenne åren endast uppgått till 10,388 kronor och

således obetydligt öfverstigit beräkningen, lärer bergverkstionden äfven

för år 1885 få antagas till 10,000 kronor.

Mantalspenningar ne, beräknade i riksstaten för åren 1880—1883

till 640,000 kronor och i 1884 års riksstat upptagna till samma belopp,

hafva för det sistförflutna året utgjort 644,757 kronor samt i medeltal

för åren 1880—1882 uppgått till 643,631 kronor. Det å denna inkomsttitel

uppkomna öfverskott synes vara alltför ringa, för att högre

beräkning med anledning deraf bör ifrågasättas.

Bötesmedlen, hvilka i riksstaten från och med år 1879 varit beräknade

till 260,000 kronor, hafva för år 1882 belöpt sig till 275,655

kronor och i medeltal för åren 1880—1882 uppgått till 272,612 kronor.

Då emellertid denna inkomsttitel är af temligen oviss beskaffenhet,

lärer den förut upptagna beräkningen böra bibehållas.

Kavalleriregementenas bästa akansspanmål. Denna inkomst, som på

grund af nådiga beslut den 27 december 1873 och den 30 januari 1874

årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid

det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål,

hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten från och

med år 1882 beräknats till 340,000 kronor, har för nyssnämnda år

i penningevärde uppgått till 337,916 kronor. Beloppet af denna inkomst

är beroende af vexlande markegångspris, och torde densamma

i riksstaten för år 1885 upptagas med oförändradt belopp af 340,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5

Tillfälliga rotevakansafgifterna, i riksstaten från och med år 1878

beräknade till 76,000 kronor, hafva visserligen för år 1882 uppgått till

79,780 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 utgjort 79,703 kronor;

men detta sålunda uppkomna öfverskott synes statskontoret icke

vara af den betydenhet, att någon förändring i beräkningen bör deraf

föranledas.

Vakansafgifter af nyroterad jord, hvilka i innevarande och närmast

föregående årens riksstater beräknats till 115,000 kronor, äro i 1884

års riksstat upptagna till 125,000 kronor. Uppbörden bär för år 1882

uppgått till 133,303 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 belöpt

sig till 132,212 kronor. Med afseende derå att förändring i beräkningen

af denna inkomst så nyligen egt rum, samt att uppbörden

under ett af nyssnämnda tvenne åren understigit det belopp, hvartill inkomsten

i 1884 års riksstat upptagits, anser statskontoret denna inkomst

böra till oförändradt belopp i 1885 års riksstat beräknas.

Rotevakansåfgifter af utsockne frälsehemman i Halland, rotevakansafgifter

af bergslag och trosspassevolansafgiften. Af dessa inkomster har

för år 1882 den förstnämnda något understigit och de öfriga något

öfverskjutit de belopp, hvilka blifvit för år 1884 beräknade; men då

medelbeloppen för åren 1880—1882 på det hela i det närmaste motsvara

det senast antagna förhållandet med dessa uppbördstitlar, torde

några förändringar i de sist gjorda beräkningarne icke böra ifrågakomma.

Båtsmansvakansafgiften har i riksstaten för innevarande och näst

föregående året, likasom uti 1884 års, beräknats till 65,000 kronor.

Uppbörden för år 1882 tiar utgjort 69,309 kronor och medeltalet för åren

1880 — 1882 belöpt sig till 69,703 kronor. Då emellertid 1882 års uppbörd

ej obetydligt understigit uppbörden för år 1881, och 1880 års

inkomst icke ens uppgick till det beräknade beloppet, torde någon förändring

i beräkningen af denna afgift ej böra ega rum.

Bdtsmansbeklädnadsmedlen, vid innevarande års riksdag för år 1884

beräknade till 60,000 kronor, hafva för år 1882 uppgått till endast

57,989 kronor; men då medeltalet af uppbörden för åren 1880—1882

utgjort 62,098 kronor, lärer denna inkomst äfven i 1885 års riksstat

upptagas med 60,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlen, som i 1883 års likasom i de tvenne närmast

föregående årens riksstat beräknats till 18,000 kronor, äro i riksstaten

för år 1884 upptagna till 20,000 kronor. Uppbörden har utgjort för

år 1882 26,623 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 24,169

kronor. Då emellertid inkomsten i icke ringa mån är beroende på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen; statskontorets skrifvelse.

tillfälligheter, hvilka icke kunna på förhand beräknas, torde någon

ytterligare förhöjning i beräkningen nu icke böra ifrågasättas.

Fyr- och håkmedel äro för år 1884 beräknade till 1,200,000 kronor

och hafva för år 1882 uppgått till 1,504,014 kronor samt i medeltal

för åren 1880—1882 inbringat 1,336,556 kronor. Under innevarande

år intill den 1 dennes har denna inkomst, enligt från generaltullstyrelsen

erhållen uppgift, utgjort 1,472,690 kronor; och skulle, i händelse

samma uppbörd komme att för december månad debiteras som under

motsvarande tid af det nästföregående året, för innevarande år uppgå

till 1,522,245 kronor. En högre beräkning af denna inkomst synes

statskontoret alltså böra ega ruin; men då, enligt nådiga kungörelsen

den 9 sistlidne november, den nu stadgade fyr- och båkafgiften skall

från och med den 1 nästkommande januari tillsvidare nedsättas med

10 procent, anser statskontoret denna inkomsttitel icke böra i riksstaten

för år 1885 upptagas till högre belopp än 1,300,000 kronor.

Telegraf medlen, hvilka i riksstaten för åren 1881—1884 varit beräknade

till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad statskontoret inhemtat,

af telegrafstyrelsen jemväl för år 1885 kalkylerade till nämnda summa,

hvilken alltså blifvit i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrafihnedlen. Jemlikt en från styrelsen öfver statens jernvägstrafik

erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmedlen för år

1885 antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa

statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen, som i riksstaten för åren 1875—1883 varit beräknade

till 1,000,000 kronor, upptogos af innevarande års riksdag i riksstaten

lör år 1884 till 1,200,000 kronor. Uppbörden har utgjort

för år 1880 ..............................................c......... .. kronor 1,315,469 —,

,, ,, 1881 ............................................................ ,, 1,521,754 —,

,, „ 1882 ............................................................ „ 1,649,851 —,

eller i medeltal för dessa tre åren ........................ „ 1,495,691 —.

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedel för detta års trenne första qvartal uppgått till 1,592,585

kronor. En förhöjning i den nu antagna beräkningen torde vid sådant

förhållande böra ske. Då likväl denna inkomst beror af förhållanden,

som icke på förhand med någon säkerhet kunna förutses, har statskontoret

ansett densamma för år 1885 icke böra beräknas till högre

belopp än 1,400,000 kronor.

Extra uppbörd. Förutom åtskilliga inkomster af mer eller mindre

tillfällig beskaffenhet hafva bland statsverkets inkomster under denna

titel hittills äfven ingått de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar.

Enligt innevarande års riksdagsbeslut komma emellertid an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

nuiteterna å odlingslån från och med år 1884 till och med år 1888 att

ingå till en särskild fond med ändamål att understödja odling af sänka

trakter, m. m; och blef, med afseende härå, titeln extra uppbörd i 1884

års riksstat upptagen till 133,000 kronor, deruti inberäknadt det belopp

af sammanlagdt 56,403 kronor 54 öre, som till följd af Riksdagens beslut

om indragning till statsverket af några vid läroverken i Eskilstuna,

Sölvesborg och Askersund befintliga fonder komma att inflyta. Efter

afdrag af annuiteterna å odlingslån och dessutom, hvad 1880 och 1881

årens uppbörd angår, dels af 22,815 kronor 53 öre, utgörande influten

ersättning för af skogsplanteringskassau förskottsvis bestridda utgifter

för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs län, och dels 67,611

kronor, från domkapitlet i Karlstads stift till statsverket öfverlemnadt

kapital, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1880—1882 144,398

kronor. Som denna inkomst emellertid till en ej obetydlig del är af

tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas för år 1885

till högre belopp än det, hvarmed densamma i 1884 års riksstat upptagits,

eller 133,000 kronor; varande dock för jemnande af de ordinarie

inkomsternas slutsumma beloppet i tabellen utfördt med 128,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedlen. Denna bevillning har enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1880 ........................................................ kronor 27,622,164: —,

„ „ 1881 ......................................................... „ 29,849,639: —,

„ „ 1882 ........................................................ „ 31,108,483: -,

eller i medeltal för dessa år ................................. „ 29,526,762: —.

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen har den debiterade

tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes

uppgått till ................................................................ kronor 31,526,887: —,

och skulle, under antagande att samma uppbörd

komme att för december månad debiteras som

under motsvarande tid af sistlidet år, eller......... „ 2,095,629: —,

innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra...... kronor 33,622,516: —.

Uti innevarande års riksstat äro tullmedlen beräknade till 27,500,000

kronor och i riksstaten för år 1884, med hänsyn dertill att bruttoinkomsten

under de sistförflutna fem åren befunnit sig i jemnt stigande

år efter år och med mera än en million kronor öfverstigit det nästföregående

årets, af Riksdagen upptagna till ett belopp af 28,500,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

kronor. Ehuru de orsaker, hvilka framkallat den betydliga stegringen

i tullinkomsten, icke torde kunna få antagas vara af stadigvarande

natur, anser dock statskontoret, att någon förhöjning i beräkningen af

denna inkomsttitel bör ega rum; lärande densamma i nära öfverensstämmelse

med medeltalet af uppbörden för de trenne sistförfluten åren

uti riksstaten för år 1885 upptagas med 29,500,000 kronor.

Postmedlen äro, på sätt statskontoret inhemtat, för år 1885 af

generalpoststyrelsen beräknade till 5,210,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Stämpelmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1880 ............................................................ kronor 3,104,685: —,

1881 ............................................................ „

1882 ........................................................... „

it

eller

V 77

i medeltal för dessa år

3,104,183: —,

3,019,161: —,

3,076,010: —.

Det belopp, hvartill dessa medel uti innevarande års riksstat äro

beräknade, eller 3,000,000 kronor, ansågs af sistförflutna Riksdag böra för

år 1884 höjas med 100,000 kronor, utgörande den ungefärliga afkastningen

af stämpelafgiften för spelkort, hvilken, enligt Riksdagens beslut,

numera skall sammanföras med stämpelafgiften, och blefvo af sådan

anledning stämpelmedlen i 1884 års riksstat upptagna till ett belopp

af 3,100,000 kronor. Kortstämplingsafgiften har i medeltal för de sistförflutna

trenne åren utgjort 110,637 kronor; med förmälan hvarom

statskontoret hemställer, att någon förändring i den för år 1884 faststälda

beräkningen af stämpelmedlen ej må ega rum.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstill
verkningen

i riket utgjort i jemnt tal:

år 1878 .............................. kannor 16,440,000 eller liter 43,023,480,

„ 1879 .............................. „ 13,763,000

„ 1880 ............................. „ 15,170,000

„ 1881 .............................. „ 16,447,000

„ 1882 .............................. „ 13,168,000

V

11

’1

36,017,771,

39,699,890,

43,041,799,

34,460,656,

utgörande i medeltal för

femårsperioden ........................... ,, 14,997,600 „ „ 39,248,719.

Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt

erhållen uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgiften,

intill den 1 i denna månad uppgått till liter 27,559,057,

och om dertill lägges tillverkningen under december

nästlidet år 2,265,243 kannor, eller.................................... ,, 5,928,141,

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal motsvarar

tillverkningen för samma månad innevarande år,

detta års tillverkning komma att utgöra ........................ liter 33,487,198.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

Under antagande att den minskning i bränvinskonsumtionen, som

under de senare åren inträdt, allt mera skulle fortgå, ansåg innevarande

års Riksdag denna skatt icke böra för år 1884 beräknas till högre belopp

än till 12,000,000 kronor, hvilken summa, efter en skatt af 40 öre

per liter, motsvarar en tillverkning af 30,000,000 liter. Med afseende

å den ytterligare minskning i brän vinstill verkningen, som under innevarande

år egt rum, anser statskontoret skäl ej vara för handen att

föreslå någon förändrad beräkning af denna skatt.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i riksstaten för år 1883 beräknad

till 70,000 kronor, blef för år 1884 upptagen till 90,000 kronor. Uppbörden

har utgjort:

för år 1880 ........................................................ kronor

„ „ 1881.............................................................. ,

1882..............................................

eller

# 11 11

i medeltal för dessa åren

70,650: —,

101,324: —,

114,945: —,

95,640: —.

Enligt, uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under innevarande

år intill den 1 dennes utgjort.................... kronor 108,984: —,

och under antagande att berörde inkomst under

december månad detta år kommer att uppgå till enahanda

belopp som för samma månad sistlidet år, eller ,, 20,903: —,

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 129,887: —.

Med afseende å den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig för

såväl innevarande som de båda nästförflutna åren, synes afgiften för år

1885 kunna beräknas åtminstone till 100,000 kronor.

Allmänna bevillningen. I öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts nådiga förslag till sistförflutna Riksdag beslutade Riksdagen, att

den efter art. I i bevillningsstadgan utgående personliga skyddsafgift

skulle från och med nästkommande år upphöra; och åtog Riksdagen

sig för år 1884 en allmän bevillning af 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000

kronor beräknades belöpa sig på bevillningen af fast egendom samt af

inkomst och 250,000 kronor på bevillningsafgifterna af särskilda förmåner

och rättigheter.

Efter afdrag af såväl den personliga skyddsafgiften som af stämpelafgiften

för spelkort, hvilken senare afgift, på sätt ofvan berördt är, från

och med nästkommande år skall sammanföras med stämpelmedlen, har

den allmänna bevillningen utgjort:

för år 1880........................''................................... kronor 3,571,349

„ 1881........................................................... „

1882.......................................

eller

’1 11

i medeltal för dessa tre år

3,763,400

3,905,109

3,746,619

och således i ej ringa mån öfverstigit det belopp, hvartill densamma af

2

t

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Riksdagen för år 1884 beräknats. Vid sådant förhållande och då denna

inkomst under de sistförflutna åren visat sig vara i stigande, anser

statskontoret att eu förändring i den senast vidtagna beräkningen kan

ega ruin, och att allmänna bevillningen sålunda bör med ett förhöjdt

belopp i riksstaten för år 1885 upptagas. Med afseende dock å den

minskning i inkomstbevillningen, som blifver en följd af den uti bevillningsstadgan

för år 1884 och påföljande år intill slutet af det år,

under hvars lopp ny bevillning af Riksdagen blifver faststäld, vidtagna

förhöjningen dels af existensminimum, dels ock af det bevillningsfria

afdraget för inkomst understigande 1,200 kronor, och hvilken minskning

blifvit, i det vid den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda utdrag af

protokollet öfver finansärenden den 10 sistlidne januari, beräknad till

246,400 kronor, torde denna bevillning likväl icke böra för år 1885

beräknas högre än till 3,500,000 kronor; och, under antagande tillika,

att nyssnämda bevillningsstadga äfvensom den nådiga förordningen den

14 sistlidne september, angående bevillningsafgiften för särskilda förmåner

och rättigheter, varda till sina hufvudgrunder bibehållna oförändrade

för år 1885, hemställer alltså statskontoret, att sistnämda summa

måtte i beräkningen upptagas.

Af 1881 års rikshufvudbok visar sig, att vid nämnda års slut

förefanns en för följande statsregleringar disponibel behållning

af.......................................................................................... kronor 7,221,929: 88.

Häraf hafva disponerats:

enligt 1882 års riksstat 269,903: 40.

„ 1883 „ „ 2,789,137:—.

„ 1884 „ „ 4,100,000: —. „ 7,159,040: 40,

och återstår utöfver förut sålunda beräknade och disponerade tillgångar

en behållning af 62,889 kronor 48 öre.

Öfver resultatet af 1882 års statsreglering, hvad angår öfverskott

och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de

på riksstaten uppförda förslagsanslag, har härstädes blifvit efter nu

kända förhållanden upprättad — — — forslagsberäkning — ----, hvaraf

framgår, att öfverskottet å statsverkets inkomster, efter afdrag lör brister

i vissa inkomsttitlar, utgjort.............................. kronor 7,583,710: ,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,

hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag

lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: ,

så att på det hela öfverskott och besparingar skulle

komma att öfverskjuta bristerna med (transport) kronor 5,224,645: —.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 11

transport kronor 5,224,645: —.

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets in
-

komster för år 1882, som under början af innevarande

år blifvit till statskontoret levereradt, eller ,,__30,000: —,

så kan behållningen å 1882 års statsreglering

beräknas till..................................................................... kronor 5,254,645: —.

Stockholm den 12 december 1883.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. L. W. RIBEN.

Föredragande.

Per Samzelius.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bil. litt. a.

Statsverkets inkomster.

■■

Kronor.

öre.

Ordinarie inkomster:

Ränta .................................................................................

4,300,000

J

Tionde ..................................................................................

1,650,000

_...

Arrendemedel ...................................................................

3,000,000

_

Berg verkstionde..................................;.......................................

10,000

_

Mantalspenningar......................................................................

640,000

—1

Bötesmedel........................................................................

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord.........................................

125,000

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland

20,000

_

Vakansafgifter af bergslag....................................................

20,000

Trosspassevolansafgift...............................................................

26,000

—

Båtsmansvakansafgift .............................................................

65,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................

60,000

_

Kontrollstämpel medel ............................................................

20,000

__

Fyr- och båkmedel.............................................................

1,300,000

_

Telegrafmedel............................................................................

1,330,000

_

Jomvägstrafi kmedel ............................................................

7,000,000

_

Skogsmedel ............................................................

1,400,000

—

Extra uppbörd..........................................................................

128,000

säger

21,770,000

—

Bevillningar:

Tullmedel................................................

29,500,000

Postmedel ...............................................

5,210,000

_

Stämpelmedel .........................................................................

3,100,000

—

Bränvinstillverkningsskatt ...................................................

12,000,000

—

Hvitbetssock ertillverkningsafgift ........................................

100,000

—

Allmän bevillning ...................................................................

3,500,000

—

säger

*53,410,000

Summa

75,180,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

13

Statsverkets inkomster

åren 1SSO—18S2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknade

i riksstaten

för år 1884.

Ordinarie inkomster:

Ränta.......................................................................................................

4,300,000

Tionde ...................................................•................................................

1,645,000 !

Arrendemedel..........................................................................................

3,000,000

Bergverkstionde .....................................................................................

10,000

Mantalspenningar ...................................................................................

640,000

Bötesmedel ..........................................................................................

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................................

340,000 I

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord........................................................

125,000

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland...........

20,000

Vakansafgifter af bergslag....................................................................

20,000

Trosspassevolansafgift .......................................................................

26,000

Båtsmansvakansafgift...........................................................................

65,000

Båtsmansbeklädnadsmedel ....................................................................

60,000

Kontrollstämpelmedel.............................................................................

20,000

Fyr- och båkmedel .................................................................................

1,200,000

Telegrafmedel .......................................................................................

1,330,000

Jernvägstrafikmedel...............................................................................

6,800,000

Skogsmedel.............................................................................................

1,200,000

Extra uppbörd .......................................................................................

133,000

säger

21,270,000

Bevillningar:

Tullmedel .........................................................................................

28,500,000

Postmedel.................................................................................................

5,300,000

Stämpelmedel.......................................................................................

3,100,000

Bränvinstillverkningsskatt................................................................

12,000,000

11 vi tbetssockert i 11 verk n i ngsalgi It: ....................................................

90,000

Allmän bevillning...................................................................................

3,350,000

säger

52,340,000

summa

73,610,000

Tillkommer: tilläggsbevillning...............................................................

— —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

15

inkomster.

Bil. litt. b,

«o

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1885.

för år 1880.

för år 1881.

för år 1882.

Medium.

4,304,429

1,649,047

2,886,324

9,782

643,678

265,383

342,597

81,482

124,809

20,274

23,833

26,487

64,209

60,422

22,250

1,191,474

1,227,863

6,200,000

1,315,469

452,024

4,309,751

1,051,897

3,073,567

9,074

642,458

276,800

353,953

77,848

138,523

21,781

25,183

26,471

75,590

67,885

23,632

1,314,180

1,327,232

7,200,000

1,521,754

357,255

4,366,237

1,653,169

3,157,556

12.308

644,757

275,655

337,916

79,780

133,303

18,634

20,834

26,479

69.309

57,989

26,623

1,504,014

1,338,688

7,800,000

1,649,851

370,854

4,346,805

1,651,371

3,039,149

10,388

643,631

272,612

344,822

79,703

132,212

20,230

23,283

26,479

• 69,703

62,098

24,169

1,336,556

1,297,928

7,066,667

1,495,691

393,378

4.300.000

1.650.000

3.000. 000

10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

125.000

20.000

20,000

26,000

65.000

60.000

20,000

1.300.000

1.330.000

7.000. 000

1.400.000

128.000

20,971,836

22,494,834

23,543,956

22,336,875

21,770,000

27,022,164

5,136,040

3,104,685

15,209,493

70,650

4,322,707

29,849,639

5,420,105

3,104,183

16,493,841

101,324

4,516,250

31,108,483

5,672,544

3,019,161

13,196,750

114,945

4,663,706

29,526,762

5,409,563

3,076,010

14,966,695

95,640

4,500,887

■

29,500,000

5.210.000

3.100.000

12,000,000

100,000

3.500.000

55,465,739

59,485,342

57,775,589

57,575,557 || 53,410,000

76,437,575

1,618,934

81,980,176

1,709,091

81,319,545

1,789,411

79,912,432

1,705,812

75,180,000

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hoohschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

von Krusenstjerna.

Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll derefter att

få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af första hufvudtiteln.

JBih, till Biksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Hvad först angick

Första hufvudtiteln.

ordinarie anslag

under denna hufvudtitel förklarade departementschefen sig icke ega

anledning föreslå någon förändring i de i riksstaten för innevarande

år uppförda anslagens belopp.

Beträffande ett för år 1885 ifrågasatt

extra anslag

yttrade departementschefen:

»I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne november har riksmarskalksembetet

gjort framställning om afhjelpande af förefintliga

brist.fälligheter vid lyshållningen inom Stockholms slott.

Med anledning deraf att åtgången af gas till belysning inom

kongl. slottet under de senare åren så betydligt tilltagit, att densamma

från 987,500 kubikfot år 1880 stigit till 1,161,300 kubikfot år 1881

och 1,522,300 kubikfot år 1882, utan att förbränningstiderna eller

lågornas antal tillika ökats, hvarjemte lukt af gas tidt och ofta spridt

sig i gångar och trappor, in. fl. ställen, har ståthållareembetet på slottet,

enligt hvad embetet i skrifvelse af den 20 oktober 1883 hos riksmarskalksembetet

anmält, låtit verkställa undersökning af en del utaf

gasrören, hvarvid befunnits att de, å de ställen der undersökning egt

rum, varit alldeles förrostade och odugliga. Som med temlig visshet

kunde antagas, att större delen af gasrören, hvilka äro af jern och

år 1856 blefvo inlagda, befunnos i nämnda uppfrätta tillstånd, syntes

det ståthållareembetet nödvändigt att för besparande af den dryga utgiften

för gas, som genom de felaktiga rördelarne nu oförbränd bortströmmade,

äfvensom till förekommande af fara genom explosion af

bildade gassamlingar, uppbrytning, undersökning och omläggning af

slottets hela nät af gasrör, med undantag af de i senare tid på yttre

borggården inlagda stålrören, så snart som möjligt verkstäldes. För

detta ändamål uppdrog ståthållareembetet redan i början af år 1883 åt

slottsintendenten E. Jacobsson att verkställa nödiga undersökningar

och derefter inkomma med förslag till de åtgärder, som till följd deraf

vore att vidtaga. Efter fullbordadt uppdrag aflemnade bemälde slottsindendent

till ståthållareembetet ett dylikt förslag till borttagande af

en större del af de nuvarande gasrören samt deras ersättande med nya

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första liufvudtiteln.

3

rör af stål jemte murars iståndsättande derefter, hvilket arbete beräknats

föranleda en sammanlagd kostnad af 41,675 kronor.

Då emellertid, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande, försök

af ett härstädes bildadt bolag pågått sedan den 1 augusti nästlidet år

med elektrisk belysning efter Edisons system af en del utaf kongl.

slottets hittills med gas upplysta trappor och gångar, och denna belysning,

af tillkallade sakkunnige män, professorerne E. Edlund och

G. It. Dahlander gillad och godkänd, visat sig synnerligen lyckad .och

till alla delar tillfredsställande samt ej heller kunde åstadkomma någon

eldfara och explosion, har ståthållareembetet hemstält att, i stället för

gas, elektrisk belysning måtte i kongl. slottet få införas. Kostnaden

för anbringande af denna belysning med 500 glödlampor jemte deras

insättning uppginge, enligt af nämnda bolag gjordt anbud, till ett belopp

af 55,000 kronor. Ståthållareembetet tillägger vidare, att denna

summa väl något öfverstege ofvanberörde kostnad för inläggande af

nya gasrör, men att deremot belysningen i kongl. slottet blefve i väsentlig

mån förbättrad, lättare att sköta, ej eldfarlig och betydligt billigare

än den närvarande, hvarförutom undvekes det besvärliga och

tidsödande samt i flere afseenden förstörande arbetet med genombrytning

och rubbning af ett stort antal planer, gångar, golf och trossbottnar,

väggar och murar, m. m., äfvensom för upptagande af gamla

och nedläggning af nya gasrör.

Med afseende på vigten deraf, att det högst bristfälliga skick,

hvaruti belysningen inom kongl. slottet för närvarande befunne sig,

snarast möjligt måtte blifva af hjelp!, har riksmarskalksembetet för sin

del instämt i ståthållareembetets ofvanberörda förslag om införande af

elektrisk belysning i kongl. slottet, hvilken belysning, ehuru något

dyrare i anläggningskostnad än hvad reparationen af den nuvarande

gasledningen betingade, dock för framtiden blefve billigare och på

samma gång mera tryggande för eldfara. Riksmarskalksembetet har

fördenskull i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

näst sammanträdande Riksdag göra framställning om beviljande af ett

anslag för en gång af 55,000 kronor för införande i kongl. slottet af

elektrisk belysning efter Edisons system, med det dertill hörande uppgift

antal glödlampor.

Behofvet af en genomgående och ofördröjligen skeende förbättring

af lyshållningen inom kongl. slottet synes mig genom hvad ståthållareembetet

och riksmarskalksembetet anfört till fullo ådagalagdt.

Likaså synas mig nämnde myndigheter hafva anfört öfvertygande skäl

för lämpligheten af den nuvarande gaslysningens utbytande mot elektrisk

belysning. Det å första hufvudtiteln uppförda, allt sedan 1856—1858

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hufvudtiteln.

årens riksdag icke förhöjda ordinarie anslaget af 63,000 kronor till

reparationer å Stockholms slott, m. fl. för de kongl. hofven u pplåtna

byggnader kan så mycket mindre lemna tillgång till bekostande

af ett arbete af den omfattning som det nu ifrågasatta, som anslaget

under en följd af år visat sig otillräckligt för bestridande af de med

anslaget afsedda utgifter, hvarföre ock Eders Kongl. Maj:t Sjelf bekostat

reparations- och inredningsarbeten i kongl. slottet till betydliga

belopp. Särskilda extra anslag hafva ock förut beviljats för med detta

likartade arbeten, som ansetts falla utom den årliga underhållskostnaden,

såsom för anbringande af vattenledning, gasledning, åskledare,

m. m., allt enligt särskilda riksdagsbeslut. Jag hemställer alltså, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra

stat för år 1885 anvisa ett belopp af 55,000 kronor.»

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under första hufvudtiteln;

och beslöt Hans Maj:t Konungen att i öfverensstämmelse dermed

framställning skulle till Riksdagen aflåtas angående regleringen af

denna hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms

slott Onsdagen den 9 Januari 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hociischild.

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Rydinö,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog följande ärenden rörande

regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen

yttrade beträffande:

Bill. till Bil;sd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

[1.]

Krig skof - rätten.

[2,]

Nya Lagberedningen.

[3.]

Kronohäkte

Vurberg.

Ordinarie anslag.

I de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln har jag icke att föreslå

någon förändring.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hemställer

jag att på extra stat för år 1885 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden

åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna för Nya

■ Lagberedningen anvisadt ett extra anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag

att samma belopp till enahanda ändamål begäres för år 1885. Öfver sin verksamhet

under år 1883 har Beredningen den 31 sistlidne December afgifvit redogörelse,

hvilken för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll

biläggas.

I skrifvelse till chefen för Justitiedepartementet den 14 November 1883

»bär chefen för Landtförsvarsdepartementet gjort framställning derom, att erforderliga

åtgärder måtte vidtagas för att Yarbergs f. d. fästning med alla derinom

befintliga lägenheter måtte för disciplinkompaniets inrymmande derstädes och inrättandet

af ett militärhäkte för armén ställas till Landtförsvarsdepartementets

förfogande.

Efter det innehållet af berörda vid detta protokoll fogade skrifvelse blifvit

föredraget, samt chefen för Sjöförsvarsdepartementet, under erinran om den be-,

sparing i kostnad, som kunde vinnas derigenom, att militärhäktet blefve gemensamt

för armén och flottan, förklarat sig anse den nu föreslagna lokalen tills

vidare motsvara jemväl flottans behof, anförde chefen för Justitiedepartementet

vidare:

De lokaler inom Yarbergs fästning, hvilka användts såsom straffängelse, äro ej

vidare för detta ändamål erforderliga. På förslag af Fångvårdsstyrelsen har nemligen

Eders Kong!. Maj:t den 22 Oktober 1880 förordnat, att straffängelset i Yarberg skulle

upphöra att såsom straffängelse begagnas och der intagna fångar flyttas till

Landskrona eller Karlskrona. I afgifvet utlåtande öfver chefens för Landtförsvarsdepartementet

nu föredragna framställning har Fångvårdsstyrelsen erinrat,

hurusom det blifvit ifrågasatt att använda dessa sålunda numera obegagnade lokaler

för annat fångvårdens behof. 1 sammanhang med förslaget om straffan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtitelu.

3

gelsets indragning hemstälde nemligen Fångvårdsstyrelsen att lokalerna måtte tills

vidare upplåtas till station för vissa till allmänt arbete dömde, och i det förslag

till förordning angående lösdrifveri, som af särskilde komiterade afgifvits, hade

dessa hemstält, att ifrågavarande straffäftgelse mätte efter förändrad anordning

tills vidare, intill dess en bättre tvångsarbetsanstalt kommit till stånd, användas

till arbetsanstalt för icke straffade lösdrifvare af mankön. Men då så väl Fångvårdsstyrelsen

som förenämnda komiterade ansett straffängelsets användande till

förvaringsort för försvarslöse endast såsom en provisorisk anordning, och denna

förvaringsort saknade det centrala läge och de tillfällen till sådan sysselsättning

för personalen, som för en anstalt af denna beskaffenhet vore önskvärd, ansåg

Styrelsen hinder från fångvårdsförvaltningens sida icke böra möta för straffängelsets

upplåtande till station för disciplinkompaniet.

I)å följaktligen väsentliga olägenheter synas vara förenade med inrymmandet

af en tvångsarbetsanstalt i förra straffängelsets i Varberg lokaler, medan deremot

dessa lokaler enligt chefens för Landtförsvarsdepartementet omdöme äro synnerligen

lämpliga att användas såsom station för disciplinkompaniet, anser jag

mig böra tillstyrka Eders Kong! Maj:t att villfara den af chefen för Landtförsvarsdepartementet

i detta hänseende gjorda hemställan.

Men nämnde departementschefs hemställan afser jemväl öfverlåtande till

Landtförsvarsdepartementet af det inom fästningens område uppförda kronohäktet

att användas till sådant militärhäkte, der enligt strafflagen för krigsmakten fängelse

och straffarbete, ådömda för militära förbrytelser, i vissa fall skulle aftjenas.

Ändamålsenligheten deraf, att äfven denna inom ett åt landtförsvaret i öfrigt

upplåtet område belägna lokal får för militära ändamål användas, lärer ej

kunna bestridas, men då kronohäktet fortfarande begagnas såsom cellfängelse, kan

detsamma icke af fångvården afträdas, utan att motsvarande fängelselokaler i utbyte

ställas till fångvårdens förfogande. Fångvårdsstyrelsen, som upplyser, att

kronohäktet innehåller 24 celler och att två derinvid belägna byggnader äro inredda

till bostäder åt bevakningspersonalen, ransakningslokal in. in., har låtit

uppgöra ritning och kostnadsförslag till en ny häktesbyggnad, afsedd att innehålla

26 celler, ekonomibyggnad med boningsrum för föreståndaren, sjukrum, ransakningslokaler

in. m. För denna byggnad jemte tvätthus och stängsel har kostnaden

beräknats till 68,500 kronor, hvartill komma 1,500 kronor för anskaffande

af byggnadstomt, derest häktet icke anses böra förläggas i f. d. stenhuggeriet

inom fästningsområdet, der eljest lämplig plats derför funnes.

Öfverintendentsembetet, som anbefalts att öfver ritningen och kostnadsförslag^

afgifva yttrande, har funnit desamma föranleda endast en mindre anmärkning

i afseende på ritningen, hvilken anmärkning borde kunna iakttagas utan tillökning

i byggnadskostnaden.

Den plats inom fästningsområdet, som i Fångvårdsstyrelsens utlåtande ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

sättes för kronohäktets anläggande, lärer enligt meddelande af generaldirektören i

Styrelsen visserligen vara i afseende på utrymmet tillräcklig, men någon undersökning

om grundens lämplighet för en byggnads uppförande derå har ännu ej

hunnit ske. Platsen uppgifves dessutom, ehuru belägen utom fästningsvallen,

dock hafva sådant läge, att vägen dit antagligen behöfver tagas genom det område,

som skulle upplåtas åt Landtförsvarsdepartementet. Under sådana förhållanden

torde det högre anslagsbeloppet höra begäras att i mån af behof utgå.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t, på det att Varbergs fästning

med der inom befintliga lokaler må kunna upplåtas till station för disciplinkompaniet

och till militärfängelse för armén och flottan, måtte föreslå Riksdagen

att till uppförande af ett kronohäkte i Yarberg bevilja ett extra anslag för år

1885 af 70,000 kronor.

[4.] Hos Eders Kongl. Maj:t har föreningen till minne af Konung Oscar I

Understöd åt och Drottning Josefina gjort framställning om understöd jemväl för nästkom
jmi.

mande år åt forbattrmgskoJonien vid Hall.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Oscar-Josefina-föreningens

i ämnet gjorda framställning, föreslagit nästlidna års Riksdag att till förräntande

och afbetalning under innevarande år af koloniens skuld vid 1888 års

slut till belopp af högst 140,000 kronor måtte beviljas ett extra anslag af

15,000 kronor under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde komma att till vinnande

af trygghet för anslagets rätta användande bestämma, har Riksdagen i

skrifvelse den 11 Juni 1888 anfört, att den utredning, som i afseende å ifrågavarande

välgörenhetsinrättning förelegat, icke synts egnad att i allo bäfva de

betänkligheter, som i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet

vid 1879 års riksdag gjorde sig gällande; att det förefallit Riksdagen som vore

sjelfva anläggningen felaktig, i det för anstalten inköpts en vida större egendom

än behofvet kraft, helst nämnda egendom innehölle en areal af något mera

än 1,600 tunnland, deraf 480 tunnland odlad jord; att om det än finge anses

angeläget att kunna med jordbruksarbeten samt skogs- och trädgårdsskötsel sysselsätta

eleverna, likväl en vida mindre jordrymd vore derför tillräcklig; att

räkenskaperna jemväl visade, att denna egendom, hvilken år 1874 blifvit inköpt

med inventarier för 212,000 kronor, för året 1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat

en afkastning af endast 3,147 kronor 10 öre; att Riksdagen, som häri sett

ett bestämdt missförhållande, derför ansett sig böra ifrågasätta, om icke genom

försäljning eller utarrendering af någon större del af egendomen bättre jemvigt i

anstaltens ekonomiska ställning kunde beredas; att i samma syfte det ej synts

vara obilligt, om anspråken på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare

sig genom ökning af årsafgiftens belopp eller genom utsträckning från tre till

fem år af den tid, för hvilken afgiften skulle utgå, samt att innan genom dy
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

5

lika åtgärder eller genom nedbringande af förvaltningsutgifterna anstaltens styrelse

lyckats åstadkomma jemvigt mellan inkomster och utgifter, det ej synts

vara skäl att ytterligare utvidga anstaltens verksamhet; men att, då emellertid

denna verksamhet, mot hvilken i och för sig några anmärkningar icke förekommit,

kunde, om än i främsta rummet till fördel för närmast kringliggande orter,

likväl sägas omfatta hela riket, i det elever från 21 län funnes vid anstalten

intagna, Riksdagen ansett staten ej höra undandraga sig att i den mån lemna

bidrag till anstaltens uppehållande, att densamma icke nu måtte nödgas upphöra.

1 anseende härtill blef Eders Kong!. Maj:ts framställning af Riksdagen på det

sätt bifallen, att till understödjande af åkerbrukskolonien Hall för innevarande

år anvisades på extra stat ett belopp af 15,000 kronor.

Sedan de af Riksdagen sålunda gjorda erinringar jemlik! Eders Kong!.

Maj:ts beslut vid detta ärendes föredragning den 29 Juni nästlidna år delgifvits

styrelsen för Oscar-Josefina-föreningen, med föreläggande för styrelsen att afgifva

underdånigt yttrande angående de åtgärder, föreningen med anledning deraf

kunde vara villig att vidtaga, har styrelsen i underdåniga skrivelser den 14

Augusti och den 21 December nästlidna år förmält, aåt styrelsen, i syfte att i

möjligaste måtto tillmötesgå Riksdagens uttalade åsigter, tagit i noggrant öfvervägande

hvad af Riksdagen blifvit erinradt. — Hvad anginge frågan om försäljning

eller utarrendering af någon större del af ifrågavarande egendom till beredande

af bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska förhållanden, hade vid egendomens

inköp hänsyn tagits ej mindre till det stora antal barn inom landet, derför vård

vid kolonien kunde tagas i anspråk, än äfven den omständighet, att enligt erfarenheten

i andra länder sådana förbättringsanstalter som åkerbrukskolonien vid

Hall, hvilka ej kunde motsvara sitt ändamål utan eu talrik, väl vald tjenstepersonal

af föreståndare, själasörjare, skol- och yrkeslärare, jemte tillsynings- och

bevakningspersonal, måste blifva allt för kostsamma, derest ej ett större antal

elever der kunde upptagas. På ett sådant antal elever fördelad blefve kostnaden

för hvarje elev betydligt mindre, och, derest kostnaden vid kolonien Hall skulle

kunna nedbringas till jemvigt med koloniens inkomster, måste derföre dess verksamhet

utvidgas. Då så väl inom som utom Sverige allt mera vore erkändt, att

icke någon verksamhet för ynglingar så väl egnade sig till förbättring i seder

och sinnelag, som arbeten vid jordbruket i den fria naturen, hade föreningen

ansett sig handla i det allmännas sanna intresse, då den för de influtna gåfvomedlen

anskaffat en egendom, som med särdeles sundt läge förenade en tillräckligt

stor jordrymd för att i flerfaldiga rigtningar bereda verksamhet åt så stort

antal elever, att den önskade jemvigten mellan inkomster och utgifter vid kolonien

af sig sjelf skulle kunna inträda. Med anledning af Riksdagens framställning

hade styrelsen emellertid sökt utreda, huruvida försäljning eller utarrendering af

någon del af egendomen kunde utan allt för stor olägenhet ega rum. Endast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufrudtiteln.

två egolotter hade dervid befunnits kunna ifrågakomma, båda belägna vid egendomens

utkanter, den ena innefattande 179 tunnland 14,7 kappland och den

andra 139 tunnland 16,g kappland. Efter det karta med egobeskrifning öfver

dessa lotter blifvit upprättad, hade styrelsen genom kungörelser i vanlig ordning

utlyst auktion för försäljning eller utarrendering af desamma, men vid auktionen

erhölls icke på någondera lotten anbud af arrende och ett å den förstnämnda

lotten gjordt köpeanbud ansågs icke antagligt, då det understeg den af styrelsen

beräknade lägsta köpeskillingen, 18,500 kronor. En omständighet, som väsentligen

försvårade försäljning af någon del af egendomen, läge för öfrigt deri, att

egendomen, som vore bebyggd allenast till en gård, häftade för gemensamma inteckningar

till högt belopp, och att af dessas innehafvare svårligen kunde fordras,

att de skulle eftergifva sin rätt till någon del af panten eller nöja sig

med inteckning i blott eu obebyggd del af densamma. Under förutsättning att

koloniens bestånd medelst anslag blefve betryggadt, skulle styrelsen ej underlåta

ytterligare bemödanden att vare sig genom utarrendering eller försäljning af

större eller mindre del af fastigheten söka förbättra koloniens ställning.

I anledning af Riksdagens förslag att, till beredande af ekonomisk fördel

för kolonien, öka årsafgiftens belopp eller utsträcka tiden för betalningsskyldigheten,

hade styrelsen under Mars månad nästlidna år förhöjt afgiften för elever

från de större stadskommunerna till 200 kronor samt bestämt, att bidragen för

elever i allmänhet och så vida lämplig anställning icke dessförinnan kunde dem

beredas skulle erläggas under fem år, eller två år utöfver hvad förut varit faststäldt,

Efter att hafva tagit kännedom af de sålunda vidtagna åtgärderna, har

Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne November förordnat, att ofvannämnda af

Riksdagen till understödjande af åkerbrukskolonien Hall anslagna medel 15,000

kronor skulle ställas till styrelsens för föreningen till minne af Konung Oscar I

och Drottning Josefina disposition att användas till ränta och amortering å koloniens

skuld vid 1883 års slut, samt förklarat, att Eders Kongl. Maj:t ville utse

en person att å statens vägnar deltaga i revisionen af koloniens förvaltning och

räkenskaper, för hvilket ändamål styrelsen borde i god tid före början af nästa

revision hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan om den dag, då revisionen

skulle taga sin början. Deremot har Eders Kongl. Maj:t den 26 Oktober

samma år förklarat Oscar-Josefina-föreningens ansökning om bidrag af 40,000

kronor till uppförande af eu byggnad vid kolonien Hall för -beredande af sjukoch

verkstadsrum, bageri, bostäder för tjensteman och uppsyningsman m. in.

icke för det dåvarande böra bifallas.

Under erinran att elevafgifternas höjning och utsträckningen af tiden för deras

erläggande endast för framtiden kunde bereda kolonien ökad inkomst, i den mån afgång

egde rum bland nu varande elever, Indika intagits på hittills gällande vilkor, har

styrelsen i sin nu gjorda underdåniga ansökning anfört, att de förhållanden, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

7

år 1882 föranledde föreningens framställning om anslag af allmänna medel för

koloniens fortsatta uppehållande, ännu qvarstode oförminskade och att genom

åtskilliga af behofvet påkallade utgifter jemte räntor föreningens skulder, såsom

förutsedt varit, ökats och den 31 December 1883 komme att fullt uppgå till

14D,000 kronor eller., såsom en skrifvelsen bilagd på räkenskaperna grundad

uppgift närmare visade, till 140,146 kronor 5 öre, från hvilket belopp innevarande

år afginge det af sistlidne Riksdag beviljade anslag för samma år med 15,000

kronor; och har styrelsen på grund häraf underdånigst anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes, i enlighet med Dess till förra Riksdagen aflåtna proposition, hos

Riksdagen göra framställning om anslag till betalning af föreningens återstående

skuld.

Denna ansökning har af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms

län, under hvars tillsyn kolonien är stadd, varmt förordats. Så väl Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande som styrelsen i sin till föreningen afgifna berättelse

för förvaltningsåret Juli 1882—Juli 1883 hafva angående kolonien lemnat åtskilliga

uppgifter, af hvilka jag tillåter mig anföra följande. Gårdsbrukets nettoafkastning,

som under det synnerligen ofördelaktiga året 1881—1882 endast utgjorde

något öfver 3,000 kronor, har under följande år stigit till 6,039 kronor

49 öre. Kostnaden för hvarje elevs underhåll, hvilken under åren 1879—1882 i

medeltal utgjort 345 kronor, belöpte sig året 1882—1883 till 334 kronor 15 öre.

Slöjdundervisningen har under året hedrifvits med märkbar framgång. Vid Stockholms

läns hushållningssällskaps distriktsmöte i Södertörn den 6 Juli 1883 erhöll

kolonien första priset för hemslöjd och fick mottaga sällskapets silfvermedalj.

I allmänhet hafva eleverna ådagalagt ett godt uppförande och särskildt har antalet

rymningar och rymniugsförsök varit mindre än föregående år. Af de under

året afgångna 30 elever hafva 23 inträdt i tjenst eller.arbetsanställning och 7

såsom obotligt sjuka återsändts till hemorten.

Då kolonien utan tvifvel fortfarande är i stort behof af statens understöd

och synes hafva gjort sig af sådant understöd väl förtjent, hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för nästkommande år bevilja

till understödjande af nämnda koloni ett extra anslag af 15,000 kronor.

Slutligen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott, hvilka [5.]

höra hos Riksdagen till ersättning anmälas. Dessa förskott äro dels på grund

af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881 till komitén för utarbetande

af förslag till författningar angående handelsfirma och prokura samt angående

skydd för varumärken 277 kronor 10 öre dels på grund af nådiga blefven

den 16 Juni och den 22 December 1882 samt den 16 Mars, den 22 Juni

och den 14 September 1883 till komitén för utarbetande af förslag till lagbestämmelser

angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Nya Lagberedningens

berättelse.

8 Andra hufvudtiteln.

Sverige 12,316 kronor 36 öre. Då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i

Statskontoret besparingar å extra anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1877,

1880 och 1881 lemna tillgång till ersättande af nämnda förskott, hemställer jag,

att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i fråga om kostnaderna för dylika

komitéer flera gånger förut medgifvit, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att omförmälda kostnader, tillsammans 12,593 kronor 46 öre, måtte få

bestridas af besparingarna å Nya Lagberedningens anslag för åren 1877, 1880

och 1881.

Jag torde i sammanhang härmed få meddela att i anledning af förstnämnda

komités förslag till lag om skydd för varumärken ett lagförslag antagligen kan

komma att föreläggas instundande Riksdag, samt att sistnämnda komité afslutat

sina arbeten och att dess förslag för närvarande undergår granskning i Högsta

Domstolen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,

deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta

protokoll till Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande

vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Till Konungen,

Innan Nya Lagberedningen, jemlikt föreskriften i dess instruktion, går att

afgifva underdånig redogörelse för arbetet under innevarande år, torde Beredningen

böra erinra om de förändringar, dess sammansättning undergått under samma

tid, nemligen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lmfvudtiteln.

9

att Presidenten i Eders Kong! Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt Karl

Johan Berg den 26 Februari, uppå derom gjord ansökning, entledigats från ordförandebefattningen

i Beredningen, men blifvit förordnad att så väl i fråga om

grunderna för föreliggande lagförslag som vid förslagens granskning fortfarande

taga del i Beredningens förhandlingar i den mån hans öfriga göromål det medgåfve;

att till ordförande i Beredningen undertecknad Örbom blifvit nämnda dag

förordnad med skyldighet att fortfarande deltaga i arbetet å den särskilda afdelning,

åt hvilken det egentliga redaktionsbestyret uppdraga, samt

att, sedan tillförordnade Byråchefen för lagärenden, Assessoren Friherre

Otto Wilhelm Staél von Holstein den 13 Januari blifvit utnämnd till president i

Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Höta Hofrätt, innehafvare]! af byråchefsbefattningen

icke vidare tagit del i Beredningens förhandlingar.

Hvad den på Beredningens åtgärd beroende frågan om rättegångsväsendets

ombildning angår, får Beredningen, med hänvisning till hvad nästföregående årsberättelse

innehåller dels om det under utarbetning varande betänkandets indelning

i tre hufvudafdelningar, en för civilprocessen, en för kriminalprocessen och

eu för domstolsinrättningen, dels ock om det antagna sättet för ämnenas behandling

inom hvarje särskild hufvudafdelning, i underdånighet meddela att de i nämnda

berättelse närmare omförmälda preliminära förslagen till allmänna grunder dels

för rättegången i brottmål, dels för domstolsförfattningen blifvit under året granskade

och genomgångna så väl enskildt som vid gemensamma öfverläggningar; hvarefter

förslagen blifvit, innan Beredningen vid sommarferiernas början åtskildes,

hufvudsakligen godkända såsom grundval för betänkandet i dessa delar. Vid handläggningen

af hithörande ämnen har Beredningen jemväl haft tillgång till och

uppmärksammat en af Presidenten Friherre Stael von Holstein under den tid, då

han deltog i Beredningens arbeten, skriftligen gjord sammanfattning af hans åsigter

rörande grunderna för kriminalprocessen, hvilken sammanfattning i form af

ett särskildt förberedande förslag under titel “ Rättegång slag, senare delen: Om

rättegång i brottmål“ benäget öfverlemnades till Beredningen i April månad.

Under behandlingen af de till domstolsförfattningen hörande ämnen har,

till följd åt arbetets betydliga omfattning samt för vinnande af reda och öfverskådlighet,

befunnits nödigt att såsom eu särskild fjerde hufvudafdelning behandla

åtskilliga med domstolsförfattningen sammanhängande frågor af öfvervägande

administrativ och ekonomisk natur, såsom angående tingshusbyggnadsskyldigheten,

rättegång saf gifter nas ordnande m. in. äfvensom den detaljerade plan för

rikets judiciella indelning, som ansetts böra uppgöras för att underlätta uppfattningen

af de föreslagna grunderna för domstolsorganisationen. Då Beredningens

ledamöter och sekreterare icke kunnat medhinna att samtidigt med öfriga oundgängliga

göromål fullborda bearbetningen af de omförmälda ämnena, har LandsBih.

till Piiksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufrudtiteln.

sekreteraren Mats Zachrison, enligt särskilda af Eders Kong!. Maj:t, på Beredningens

hemställan, den 9 Februari och den 29 Juni meddelade förordnanden, under

tiden från den 12 Februari till den 1 Juli samt vidare från den 1 September

till årets slut biträda med utarbetandet af ifrågavarande afdelning af betänkandet

och erforderliga utredningar i dermed förbundna frågor.

Efter sommarferiernas slut förehades åtskilliga gemensamma granskningsarbeten,

hvarefter arbetet med uppsättandet af den närmare motiveringen till de

ofvan omförmälda förslagen företogs af Beredningens ledamöter väsentligen enligt

den fördelning, att Örbom skulle uppsätta de allmänna inledningarna till de omnämnda

hufvudafdelningarna äfvensom den speciella motiveringen till rättegångsordningen

i tvistemål, Hedenström motiveringen till rättegångsordningen i brottmål

samt Bergius motiveringen till domstolsförfattningen.

Vid årets slut hafva arbetena blifvit bragta derhän, att betänkandet så väl

i dessa som öfriga delar, allenast med undantag af några få stycken, föreligger

i manuskript, färdigt att, efter någon ytterligare granskning i språkligt och formel!

hänseende, befordras till tryckning; och har Eders Kong!. Maj:t uppå Beredningens

hemställan att större skyndsamhet med betänkandets slutliga aflemnande

skulle kunna beredas, derest tryckningen finge börja successivt, i den mån

hvarje särskild afdelning blefve fullständigt afslutad, den 14 innevarande månad

i nåder uppdragit åt Beredningen att, på sätt föreslaget blifvit, gå i författningom

tryckningen af betänkandet.

Efter särskilt uppdrag har Beredningens sekreterare under detta år varit

sysselsatt med det redan förut började utarbetandet af efterföljande uppsatser, afsedda

att särskild! offentliggöras såsom bidrag till utredningen i vissa frågor, åt hvilka i

sjelfva betänkandet ej lämpligen kunnat gifvas nog utförlig behandling. Dessa

uppsatser, som numera samtliga äro i fullbordadt skick aflemnade, utgöras af

Do) öfversigt af straffprocessrätten enligt främmande och svensk lagstiftning,

2:o) redogörelse för domstolarnas inrättning i några bland de förnämsta

europeiska kulturländerna, och dermed sammanhängande ämnen, såsom särskild!

frågorna om jurisdiktion eu i handelssaker och om sakförareverksamhetens ordnande,

samt

3:o) öfversigt af den svenska processens historiska utveckling jemte redogörelse

för den s. k. polisjurisdiktionen.

Sedan, enligt Eders Kong!. Maj:ts den 22 Juni meddelade nådiga beslut,

till Beredningen öfverlemnåts Riksdagens den 2 i samma månad aflåtna skrifvelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

bland annat om ändring af nuvarande edsformulär, så bär Beredningen, till åtlydnad

af den i nämnda beslut lemnade föreskrift, den 28 Juni afgifvit yttrande

och förslag till förändrad lagstiftning rörande ordalagen vid edgångs fullgörande.

Underdånigst

Axel Örbom.

C. W. Hedenströiu. 0. Bergius.

Wilh. Uppström.

Stockholm den 31 December 1883.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Justitiedepartementet.

Enligt gällande reglemente för värfvade arméns disciplinkompani utgöres chefens för

kompaniets trupp af sådant manskap, som, i enlighet med disciplinstadgan för Landfför''.

krigsmakten, blifvit ur värfvade arméns rullor utstruken för att vid nämnda kom- ™ume»tet

pani uttjena sin återstående kapital]ationstid. Kompaniets förläggningsort är sedan *k^fveite.

år 1872 Karlsborgs fästning, der kompaniet, som enligt reglementet är att anse

såsom en fortgående arbetskommendering, sysselsättes med arbete för fortifikationens

räkning. I militäriskt hänseende står kompaniet, i likhet med andra å

fästningen förlagda trupper, under kommendantens inseende och myndighet, men

i öfrigt lyder det under chefen för fortifikationen, som eger öfvervaka att ingenting

uraktlåtes för vinnande af de med detta kompani afsedda hufvudändamål,

nemligen att “truppen genom noggrann tillsyn och strängt sysselsättande må

vänjas vid ordentlighet, nykterhet och arbetsamhet samt genom sitt arbete i möjligaste

måtto återgälda kronans kostnader för densamma».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra hufvudtiteln.

Ått vidmakthålla disciplinen inom en sålunda sammansatt trupp måste

blifva i ej ringa grad vanskligt, och klart är, att sammanförandet på ett ställe af

alla de individer, hålka ej inom de särskilda regementena kunnat hållas till ordning,

icke i och för sig kan främja ordningens upprätthållande. Detta måste

vinnas genom särskilda medel, hvartill bland annat höra sträng tillsyn och,

såsom oundgängligt vilkor derför, gynsamma lokala förhållanden.

I sistnämnda hänseende uppfyller Karlsborgs fästning icke mera de anspråk,

hålka måste ställas på förläggningsorten för en trupp af disciplinkompaniets

art. De första åren efter disciplinkompaniets förläggning till Karlsborg valordningen

inom detsamma god och bestraffningarna voro i förhållande till truppens

beskaffenhet fåtaliga. Garnisonen å fästningen utgjordes då endast af ett

artilleri-depöt-kompani, och arbetena bedrefvos inom ett inskränktare utrymme,

hvadan kompanibefälets tillsyn öfver de mindre talrika disciplinsoldaterne var

mera odelad. I den mån åter som garnisonen och, samtidigt med denna, äfven

den civila befolkningen å fästningen ökades, samt tillsynen försvårades dels genom

arbetenas utsträckning och dels derigenom att befälsrätten öfver manskapet till

följd af gällande grunder för arbetskommenderingar delades, i samma mån försämrades

också disciplinen inom det efter passevolans ens upphörand e hastigt tillväxande

kompaniet. Denna kompaniets under de senare åren med skäl öfverklagade

disciplinära ståndpunkt och de missförhållanden, hvilka i öfrigt vidlåda

kompaniets förläggning å Karlsborg, hafva äfven fastat chefens för fortifikationen

synnerliga uppmärksamhet, och tid efter annan äro af bemälde chef framställningar

rörande detta ämne hos Kongl. Maj:t gjorda.

Med anledning af ett uti berättelsen om 1879 års generalmönstring med

kompaniet af mönsterherren uttaladt och på anförda sifferuppgifter grundadt omdöme

om kompaniets försämring i disciplinärt hänseende, infordrades från vederbörande

myndigheter å Karlsborgs fästning, nemligen kommendanten, cheferne för

artilleridetachementet och sappörbataljonen, fortifikationsbefälhafvaren samt chefen

för disciplinkompaniet, särskilda yttranden dels om disciplinsoldaternas uppförande

i allmänhet och anledningen till dess otillfredsställande beskaffenhet, dels angående

det inflytande disciplinsoldaterne kunde antagas utöfva på andra å fästningen

förlagda trupper, dels ock om nyttan af kompaniets användande vid fästningsbyggnaden.

Åf dessa yttranden inhemtas hufvudsakligen, att, oaktadt kompanibefälets

nitiska bemödanden att vidmakthålla tukt och ordning, truppens under senare

åren framträdande böjelse lör trots och olydnad mot befälet visat sig vara i tilltagande

och nått eu oroväckande höjd, så att anledning vore att befara allvarligare

händelser, derest ej lämpliga åtgärder vidtoges. Till detta missförhållande

vore, bland annat, fästningens lokala omständigheter i väsentlig mån,eu bidragande

orsak. Genom arbetsplatsernas vidsträckthet och spridda lägen försvårades

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra Imfvudtiteln.

13

möjligheten för befälet att öfvervaka soldaterne under arbetet, och genom manskapets

användande i arbete tillsammans med ett stort antal private arbetare bereddes

soldaterne utväg att på oloflig väg förskaffa sig rusgifvande drycker. Den

ömsesidiga vexelverkan, som, i synnerhet under arbetstiderna, måste uppstå och

svårligen kunde undvikas emellan disciplinsoldaterne, å ena, samt öfrige trupper

inom fästningen och de talrika frivilliga arbetare, å andra sidan, med deraf föranledda

lockelser till bränvinssmuggling, måste undangräfva disciplinen icke blott

hos soldaterne vid disciplinkompaniet, utan ock hos fästningens garnison och

verka demoraliserande å den sistnämnde, samt äfven menligt inverka på ordningen

vid arbetet och på arbetsfliten hos en del af de frivillige. Denna menliga inverkan

minskade i hög grad och kunde under vissa förhållanden till och med

motväga den ekonomiska fördel, som tillgången på disciplinkompaniets arbetskrafter

eljest borde lemna. Enligt fortifikationsbefälhafvarens åsigt skulle det

derföre ur ren ekonomisk synpunkt vara för fästningsarbetet fördelaktigt, om detsamma

hädanefter komme att bedrifvas allenast med frivillige arbetare.

På grund af dessa förhållanden har chefen för fortifikationen, med hvilken

generalbefälhafvare!! i tredje militärdistriktet instämt, uttalat såsom sin åsigt, att

Karlsborgs fästning numera icke vore en passande förläggningsort för en så

organiserad trupp som disciplinkompaniet.

Derest det med disciplinkompaniet afsedda hufvudändamål skall, såsom sig

bör, uppfyllas, synes mig också förflyttning af kompaniet till annan ort vara en

oafvislig nödvändighet. Såsom en lämplig förläggningsort för detsamma har af

chefen för fortifikationen föreslagits Varbergs f. d. fästning, hvars för närvarande

obegagnade inre del för några få år sedan begagnades till straffängelse och utan

större förändringar kan iordningsättas för disciplinkompaniets emottagande. Denna

fästnings läge och beskaffenhet i öfrigt erbjuda onekligen många fördelar för det

ifrågasatta ändamålet. Till fästningens inre del leder endast en port genom

ett fästningshvalf, och alla linierna äro så stängda utåt, att ett olofligt aflägsnande

knappast är tänkbart. Bevakningen under den tid på dygnet, då manskapet

ej är på arbete, blir således ganska enkel och lätt verkstäld, hvarigenom

sådana rymningar eller olofliga afvikanden, som innevarande år egt rum på

Karlsborg, böra kunna förekommas. Tillfälle till full sysselsättning för manskapet

genom stenhuggning för enskild räkning kan, enligt hvad chefen för fortifikationen

inhemtat, lätt erhållas. Ett par stenhuggarefirmor hafva nemligen förklarat

sig villiga att använda disciplinsoldater mot den ersättning till kronan, hvarom

öfverenskommelse kan blifva träffad. Vidare erbjuder transporten till Varberg

stora beqvämligheter, enär densamma kan ske dels på jernväg och dels största

delen af året med ångfartyg. Läget är dessutom friskt och lär ej lida af några

på helsan skadligt inverkande förhållanden.

Till de reparationer och förbättringar, som skulle blifva en nödvändig följd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra hufvudtlteln.

af f. cl. straffängel,sets i Varberg upplåtande för disciplinkompaniet, har kostnadsförslag

uppgjorts genom fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg, hvilken dervid

beräknat, att kompaniets nummerstyrka komme att stanna vid 120 man. För

den händelse åter att kompaniet skulle växa öfver nyssnämnda siffra, finnes ingen

svårighet att bereda rum för en betydligt större styrka, enär f. d. straffängelset

för ungefär 25 år sedan inreddes till emottagande af 850 lifstidsfångar. Uti

fästningslinierna och de till f. d. straffängelset hörande boningshusen finnes äfven

mer än tillräckligt utrymme för kompaniets befälspersonal. Enligt förslaget skulle

hela kostnaden för verkställandet af nu ifrågakommande reparationer uppgå till

högst 89,000 kronor, och har skriftligt anbud å arbetets utförande till detta pris

jemväl ingått.

Derest hela Varbergs f. d. fästning med alla derinom befintliga lägenheter,

såsom önskligt vore, å nyo stäldes till Landtförsvarsdepartementets disposition,

skulle härigenom möjlighet vinnas att snart fylla jemväl ett annat behof, som

synes icke längre kunna undanskjutas, nemligen inrättandet af ett militärhäkte

för armén.

I denna fråga tager jag mig friheten erinra, att, sedan år 1878 inom

Riksdagen motion väckts angående omarbetning af krigslagarne, begge Kamrar ne

vid behandlingen af detta ärende uttalat den åsigt, att de, som sakfäldes för

rent militära förbrytelser, icke, så vidt möjligt vore, borde vid straffens verkställande

sammanblandas med andra brottslingar. Skälet för denna åsigt lärer

vara att söka deruti, att det gifves vissa handlingar, Indika, då de begås af medborgare

utom krigsmakten, antingen äro strafflösa eller belagda med jemförelsevis

lindriga straff, men som, föröfvade af krigsmän, måste för upprätthållande af

disciplin och ordning inom krigsmakten eller af andra dermed likartade anledningar

strängt straffas. För dessa brott, hvilka sålunda kunna betecknas såsom rent

eller åtminstone öfvervägande militära, kan med skäl fordras, att straffet verkställes

på ett sätt, som utmärker förbrytelsens speciella karakter och ej sammanför

den felaktigt med vanliga brottslingar, och detta vinnes genom straffets verkställande

i militärhäkte.

I öfverensstämmelse med Riksdagens uttalade önskan, blef också i den nya

strafflagen för krigsmakten af den 7 Oktober 1881 samt disciplin s tadgan af

samma dag stadgadt, att straffarbete, som i vissa fall blifvit krigsman ådömdt på

tid ej öfverstigande två år, skall, der så ske kan, undergås å fästning under

militärbevakning, samt enkelt fängelse, ådömdt på grund af strafflagen för krigsmakten,

verkställas antingen å fästning under militärbevakning eller å högvakt

inom garnisonsort; hvarjemte Kong!. Maj:t, uppå framställning af Krigshofrätten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

15

genom nådigt bref den 27 Januari 1882 förklarat, att regemente- samt flottans

stationers häkten i garnisonsorterna tills vidare skola, i fråga om fängelsestraffs

verkställande, anses såsom militärhäkten å högvakt.

För att få utredt dels i hvilken utsträckning inrättande af nya militär - häkten å fästningarna kunde, till följd af dessa förändrade föreskrifter, antagas

blifva för armén af hehofvet påkalladt och dels i hvilken mån vederbörande trappers

militärhäkten i garnisonsorterna lämpligen skulle kunna ordnas för verkställande

af enkelt fängelsestraff, hafva yttranden blifvit infordrade så väl från

Krigshofrätten som från Arméförvaltningens fortifikation sdepartement, hvarjemte

Medicinal- och Fångvårdsstyrelserna hvar för sig blifvit i detta ärende hörde.

Otvifvelaktigt skulle det, såsom Krigshofrätten äfven härvid anmärkt, medföra

flera både ekonomiska och militära fördelar att, i den mån sådant låter sig

gorå, använda de särskilda regementenas eller stationernas militärhäkten för aftjenande

af enkelt fängelse, enär derigenom ej endast hehofvet af nya militärisk - ten kunde i icke obetydlig grad förminskas utan äfven kostnaden för en mängd

transporter statsverket besparas. Emellertid framställa sig några väsentliga hinder

mot att i regeln, och i synnerhet för verkställande af fängelsestraff på" längre

tid, låta de särskilda regementenas häkten träda i stället för militärhäkte å

fästning.

Sålunda torde man, i fråga om de militära fångames vård och behandling,

ej kunna lemna å sido den erfarenhet i afseende på behandlingen af fångar

i allmänhet, som endast genom en längre tids sysselsättning med fångvård kan

förvärfvas, och ej heller torde de fångar, hvilka skola förvaras i militärhäkte,

höra förnekas de lättnader, som enligt gällande bestämmelser komma dem till del,

hvilka uttjena sin strafftid i allmänt fängelse. I nämnda hänseende finnes till

exempel föreskrifvet, att cellfångar skola dagligen minst en halftimme beredas tillfälle

att vistas i fria luften, hvarvid noggrant bör tillses att meddelanden fångarna emellan

eller mellan fånge och fri person ej må ega ruin, hvarför ock härtill fordras särskilda

fånggårdar. Vidare och då fullständig sysslolöshet under längre tid visa''! sig

hafva ett i hög grad menligt inflytande på cellfångarnes själsförmögenheter, har

dem äfven medgifvits rättighet till sådant arbete, som i cell kan verkställas, och

bär man af nämnda anledning ansett nödigt att fängelsedirektörerne äro fångarne

behjelplig^ med anskaffande af dylikt arbete. Detta slags fångar ega jemväl rättighet

att sjelf va förse sig med mat och vissa mindre beqvämligheter, så framt

detta befmnes med ordningen inom fängelset förenligt.

Åtskilliga af dessa och öfriga i afseende å fångarnes vård gifna föreskrifter

och bestämmelser äro af den beskaffenhet, att för deras tillämpning och öfvervakandet

af deras efterlefnad stora svårigheter möta i regementenas häkten, der

lokalerna ej äro derför afpassade och bevakningspersonalen dagligen ombytes, utan

alt alltid kan göras afseende å dess större eller mindre lämplighet för eu ända
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra liufvudtiteln.

målsenlig och god skötsel åt'' för lång tid i cell innesluta fångar. Korridorer

utanför cellerna för fångarnes närmare öfvervakande finnas endast på få ställen,

och fånggårdar för deras dagliga vistande i fria luften saknas öfver allt vid garnisonernas

kaserner, hvartill kommer, att i de allmänna fängelserna gudstjenst

hvarje söndag hålles, hvilket ej eger ram i regementenas häkten, äfvensom att,

då vid dessa senare häkten särskilda sjukrum saknas, i följd hvaraf sjuke fångars

förflyttande ur garnisonshäktena ej tör kunna undvikas, sådant lätt kan medföra

olägenheter.

Redan af dessa skäl torde det blifva svårt att vid garnisonsregementenas

häkten behålla fångar, som blifvit dömda till fängelsestraff på någon längre tid,

men äfven i ekonomiskt hänseende skulle sådant icke kunna ske utan stora uppoffringar.

I afseende på det arrest-utrymme, som för närvarande finnes vid de olika

garnisonerna, och den deraf beroende möjligheten att der på längre eller kortare

tid emottaga fängelsefångar, inhemtas nemligen af infordrade uppgifter från regementen

och corpser, jemförda med de i fortifikationens vård befintliga ritningar

och handlingar, att vid de flesta garnisonshäktena utrymmet redan förut är alltför

inskränkt eller i hvarje fall icke större än som regementenas vanliga behof

krafvel-, samt att för emottagande af fängelsefångar på längre tid skulle erfordras

nybyggnader eller större förändringar, för hvilka kostnaden på de flesta ställen

skulle uppgå till betydliga belopp, utan att dock genom dessa förändrade anordningar

garnisonshäktena skulle kunna i ändamålsenlighet täfla med de allmänna

fängelserna inom vårt land. Medicinalstyrelsen har också fästat uppmärksamheten

derpå, att de nu vid värfvade armén befintliga arrester, enligt derom till Styrelsen

afgifna inspektionsrapporter, ej befinna sig i det skick, att de under något

längre tid, t. ex. för ett par månaders fängelsestraff, kunna utan fara för de deri

förvarade personers helsa såsom häkten användas, samt att de fordringar, som ur

sanitär synpunkt måste ställas å dessa arrester, icke kunna utan ganska betydliga

och kostsamma förändringar vinnas.

Af denna utredning torde tydligen framgå nödvändigheten att anskaffa särskilt

militärhäkte för dem, hvilka skola undergå enkelt fängelse under något

längre tid; och då, beträffande straffarbete, som ådömts för rent militära förbrytelser,

ännu mindre någon '' möjlighet förefinnes att uti nuvarande häkten verkställa

detta straff på ett sätt, som öfverensstämmer med Riksdagens uttalade önskan

och nya strafflagens derpå grundade föreskrifter, återstår att tillse, huru

många häkten för nu ifrågavarande ändamål kunna behöfva beredas och huru rymliga

de böra tilltagas.

Krigshofrätten har, med ledning af infordrade uppgifter om antalet af de under

vissa år för brott mot krigslagarne dömde, ansett två militärhäkten å fästning vara erfor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ludra hufvudtiteln. |?

ställande.11611111^11 ^ f<>r straffarbetes och för längre fängelsestraffs verk
TWvad"*

™tf wfft 1‘ sSS»''dW *?,

ÄÄ“ - * ** Z*« *» « «TÄfÄTS

»fr it,» vs *f rvr4'' reta

04 „plw ,f®1§e “et ai 1850 uppförda kronocellfängelset. Detta innehåller

uti godt stind* *Nferaf L”skild»a?-f af F4“«f.4risslp1seu cell itc till alla delar

“ * ?fÄttirås}& lä sa

aftÄÄÄr * aÄ

anhålla tf/vin c!\h™,d saluuda haft äran anföra har jag härmed velat

r \ l ÄtÄÄft Ä

tfÄÄaÄäÄs br

försvarsdepartementets disposition. Stockholm den 14 NoSef 1883

AXEL BTDim

J. E. Elliot.

m. till Biksd. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afd,

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 21 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Helliesen,

Holmboe.

5:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter

ett af honom uppgjordt förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget

för år 1885, hvarvid Hans Excellens yttrade:

Beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter hafva under några år

visat en fortgående minskning i utgifternas slutsumma. Sålunda blefvo

i den. budget, som, uppgjord för 1882, förelädes 1881 års Riksdag och

Storthing, dessa utgifter beräknade till 644,375 kronor, men uppskattades

för 1883 till 641,350 kronor och finnas i den vid innevarande års Riksdag

och Storthing uppgjorda budgeten för 1884 upptagna till 638,700 kronor.

Bih. till Biksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1

Kabineits
kassan.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje hufvudtiteln.

Det är mig icke möjligt att denna gång ställa i utsigt en ytterligare

minskning för år 1885. Jag måste tvärtom af anledningar, som jag hoppas

måtte finna såväl Eders Kongl. Maj:ts som nationalrepresentationernas godkännande,

ifrågasätta en anslagsförhöjning, hvilken jag emellertid ansett

mig pligtig hålla inom ytterst måttliga gränser och hvilken derför också

motsvarar endast de behof, jag anser högst angeläget att fylla, men icke

dem jag måste finna endast i någon högre grad önskvärd! att tillgodose.

[3.] Till dessa senare räknar jag löneförhöjningar åt beskickningscheferna i

Mimstersiaten. Rom samt Bryssel och Haag, anställandet af en tjensteman af lägre grad

vid beskickningen i Paris samt upprättandet af legationssekreterareposter

vid alla de beskickningar, der sådana nu saknas.

Det ligger i öppen dag, att olägenheter måste uppstå deraf, att den

fasta personalen vid en beskickning består af endast en person. När förfall

för honom inträffar eller han erhåller den ledighet, som nu för tiden

och synnerligast med hänsyn till de i Sverige under senare tid vidtagna

regleringar af embetsmäns lönevilkor icke lärer kunna nekas diplomater

under någon tid hvarje år, måste beskickningsärendena ligga nere, derest

möjlighet saknas att utsända vikarie från hemlandet, hvilket ofta nog inträffar,

enär utrikesdepartementets personal ingalunda är större än arbetet

der påkallar utan tvärtom under vissa delar af året är synnerligen betungad

af arbete och under alla förhållanden har fullt upp af göromål.

Vid beskickningen i Paris, den ojemförligt mest sysselsatta af samtliga

beskickningarne, förefalla till vida större utsträckning än vid de öfriga göromål

af beskaffenhet att för sin behöriga skötsel fordra handläggning, icke

så mycket af en embetsman i den jemförelsevis höga ställning, som legationssekreterarne

intaga, utan snarare af en mera underordnad tjensteman,

hvilken med kännedom af landets språk förenade allmän praktisk duglighet,

men kunde sakna egentlig embetsmanna-utbildning. Hans tjenstår skulle

tagas i anspråk vid införskaffande af sådana upplysningar, som kunna begäras

muntligen hos myndigheter och enskilde, vid utförandet af vissa

smärre uppdrag, hvilka åt beskickningen lemnas af myndigheter i hemlandet,

och för att tillhandagå landsmän med råd och upplysningar i angelägenheter

af mindre vigt, uti hvilka de äro vane att i temligen stort mått

anlita beskickningens hjelp. En sådan tjensteman, under senare tiden af

sin anställning benämnd »chancelier» (kanslist), fanns för icke längesedan

anställd just vid beskickningen i Paris, nämligen under åren 1832-—1863.

Befattningen indrogs, antagligen för besparings skull, då innehafvare^ som

varit mycket anlitad och inom de förenade rikena åtnjöt allmänt anseende

för hjelpsamhet och tjenstaktighet, slutligen vid en framskriden ålder afled

efter att under några år hafva uppburit aflöningen såsom pension.

Lönen för ministern i Bryssel och Haag är afgjordt otillräcklig för en

gift man, och lönen för ministern i Rom är, synnerligast sedan genom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 3

tvångskursens upphäfvande samtliga lefnadskostnader ytterligare stigit, numera

temligen knapp.

Jag anser mig emellertid böra, såsom redan nämndt är, låta anspråken

på tillgodoseendet af dessa behof anstå, men måste med så mycket större

eftertryck framhålla krafvet på en förhöjning af anslaget för beskickningen

i Madrid.

Redan under många år hafva, till följd af de spanska tullförfattningarnes

ytterliga stränghet, reklamationer af våra fartyg ådömda bötesbelopp Madrid.

varit det ständigt återkommande inslaget i beskickningens arbete och så är

ännu förhållandet. Lifligare handelsförbindelser mellan de förenade rikena

och Spanien torde kunna emotses såsom en följd dels af de detta år afslutade

handels- och sjöfartstraktaterna med detta land, dels af den exposition

för grufmateriel m. m., som under årets lopp egt rum i Madrid, och i hvilken

den svenska bergshandteringen varit på ett framstående sätt representerad.

Men ökade handelsförbindelser, liksom ökad sjöfart kräfva större

vaksamhet, medföra derå konfliktfall, der en beskicknings mellankomst är

af nöden, och föranleda derför också ett alltmer stegradt arbete. Under

sådana förhållanden kan beskickningschefen icke lemnas utan ett ständigt

biträde. Beskickningen kali heller icke under några förhållanden lemnas

vakant under sommarmånaderna. De senaste åren har en med norskt

stipendium (7,500 kr.) försedd attaché gjort legationssekreteraretjenst derstädes

och under ministerns frånvaro förestått beskickningen, men denne

attaché är numera befordrad till tjenstgöring i utrikesdepartementet. Derest

icke en legationssekreterarepost upprättas i Madrid, återstår sålunda endast

att hädanefter, liksom under åren 1878 och 1880 egde rum, under ministerns

frånvaro ditsända en särskild chargé daffaires. Detta kan emellertid, med

beskickningarnes nuvarande personal och med det arbete, som åligger centralförvaltningen,

icke ske annat än på bekostnad af intressen, hvilkas åsidosättande

det är min pligt att så vidt möjligt förekomma. Dessutom har en

sådan anordning, som ej kan vidtagas utan ganska dryga kostnader, den

olägenhet, att den endast för ett kort vikarierande anställde diplomatiske

tjenstemannen saknar den kännedom af personer och af säregna lokala förhållanden,

utan hvilken tillfredsställande och snabba resultat af hans verksamhet

svårligen kunna ernås. Detta är tillfället öfverallt, men torde ingenstädes

vara det i högre grad än i Spanien. Jag tillstyrker derför, att vid

beskickningen i Madrid måtte anställas en legationssekreterare..

Jag har redan i underdånighet erinrat, att lönen för ministern i Rom Lönefårhsjär

temligen knapp. Lefnadskostnaderna i Madrid äro ingalunda lägre, utan nistem i

snarare högre än i Rom. När dertill kommer, att de förenade rikenas in- Madrid.

tressen i Spanien, såsom jag nyss påpekat, äro af synnerlig vigt och omfattning,

torde jag hafva fullgiltig anledning att nu återkomma till hvad

jag redan vid föredragning af budgeten för 1882 inför Eders Kongl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

Expektanslöner.

4 Tredje hufvudtiteln.

betonade, att lönen för ministern i Madrid måste höjas. Eders Majestät

fann med afseende på de vigtiga underhandlingar, som blefvo denne agent

under loppet af 1882 anförtrodda, skäl vara för handen att höja hans diplomatiska

rang. Innehafvaren af hvilket embete som helst torde emellertid i

valet mellan en högre inkomst och en högre rang sällan behöfva tveka. I

föreliggande fall synes mig billigheten fordra, att till förbättringen i yttre

ställning, hvarigenom det allmännas intresse blifvit tillgodosedt, lägges en

förökad inkomst för embetets innehafvare, hvarigenom behörigt afseende

fästes på hans intresse.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag nu i underdånighet anfört,

tillhör det mig att föreslå de belopp, hvarmed anslaget till beskickningen i

Madrid skulle som eu följd deraf behöfva höjas.

För en legationssekreterare torde lönen böra sättas till samma belopp

i Madrid som i Berlin och Wien eller 6,000 kronor. Dessutom bör han

i ersättning för bostad och vivre hos ministern samt, under ministerns

frånvaro, i arfvode såsom chargé d’affaires kunna påräkna hvad för legationssekreterarne

på sist nämnda platser utgår eller respektive 9 och 18

kronor per dag. Med beräkning att ministern årligen åtnjuter ledighet,

under två månader, erfordras sålunda ett tillägg af helt nära 3,850 kronor,

hvilka, såsom vid andra beskickningar är fallet, torde böra läggas till ministerlönen.

Förhöjningen för ministern personligen anser jag böra bestämmas

till 9,000 kronor, så att han må komma i åtnjutande af samma behållna

inkomst, som uppbäres af ministern i Rom eller 29,000 kronor.

Dessa förhöjningar utgöra med lämplig afrundning tillsammans 19,000

kronor, sålunda fördelade:

nuv. anslag föreslaget belopp

ministern, lön............................................................... 20,000 33,000

legationssekreteraren, lön......................... — 6,000

samt rätt att af ministern uppbära ersättning

för bostad och vivre äfvensom arfvode såsom

chargé d’affaires enl. stadgade grunder

Summa 20,000 39,000.

Slutsumman för traktamenten under ministerstaten skulle genom nu

ifrågasatta förhöjning ökas från 452,000 till 471,000 kronor.

I expektanslöner upptager beräkningen ingen förändring. Genom frih.

Palmstiernas öfverflyttning på pensionsstat den 26 sist!, april uppstod väl

en minskning af 4,800 kronor, men en motsvarande förhöjning har egt rum,

då Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne november behagat bifalla ministern

i Wien, grefve von Essens begäran att på grund af sjukdom blifva återkallad

och dervid försatt honom i disponibilitet med rätt att uppbära dylikt

arfvode.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 5

Pensioner hafva minskats genom upphörande af flen pension, som uppbars

af f. d. statsministern för utrikes ärendena herr frih. Stjernelds enka

till belopp af 2,000 kr., men ökats dels till följd af frih. Palmstiernas nyss

omförmälda öfverflyttande på pensionsstat med 4,800 kr., dels genom beviljande

af en pension åt den under året aflidne introduktören för främmande

sändebud, grefve von Saltbas enka med 600 kronor. Ökningen,

hvilken sålunda för närvarande utgör 3,400 kronor i det hela, i jemförelse

med beräkningen för 1884, torde likväl icke behöfva föranleda någon förhöjning

i anslagsbehofvet för 1885.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har under flera

år beräknats till 75,000 kronor. Detta belopp har emellertid icke varit

fullt tillräckligt, oaktadt ekipering spenningar, som anslås till 10,000 kronor

per år, utgått med i medeltal endast hälften så stort belopp. Vid genomgående

af de särskilda rubrikerna visar sig, att synnerligast telegrafkostnader

årligen stegras icke obetydligt. Redan vid framläggande af 1882 års budget

påpekade jag, att en sådan stegring ligger i sakens natur. Medeltalet

för denna utgiftspost uppgick under åren 1877—79 till 9,204 kronor och

har sedan dess utgjort: 1880 11,012, 1881 14,078, 1882 13,109 kronor och

torde för innev. år knappast kunna anslås till mindre belopp än för 1882.

Enär beräkningen för 1882 upptog denna post endast till 9,500 kronor,

hvilket belopp sedermera bibehållits (inbegripet under rubriken a. skrifmaterialier

och expenser 24,500 kr.), torde en förhöjning af åtminstone 3,000

kronor i expens-anslaget snart nog blifva en nödvändighet. För denna

gång anser jag emellertid dermed kunna anstå.

Genom den förhöjning å ministerstaten, hvilken jag ansett mig pligtig

föreslå, skulle kabinettskassans utgifter under år 1885 komma att uppgå

till 657,700 kronor eller 19,000 kronor mera än under 1884. Af denna

förhöjning skulle enligt vedertagen proportion falla på Sverige ungefär

13,400 och på Norge 5,600 kronor.

Vid framläggandet af förslagen till utrikes budget har jag flera gånger

berört frågan om en mera genomgripande omreglering af- ministerstatens

löner. Jag har ock dervid omnämnt, att en sådan omreglering möjligen

borde företagas först i sammanhang med en jemväl af andra skäl påkallad

omarbetning af ministerreglementet. Genom de den 15 innev. månad af

Eders Kongl. Maj:t fattade beslut angående fixerandet i penningar af legationssekreterarnes

indemnitet m. in. är denna omarbetning till en väsentlig

del förberedd, och jag hyser derför förhoppning att redan under nästkommande

år kunna underställa Eders Kongl. TVTaj:t ett fullständigt förslag till

reglemente för beskickningarne. Ministerstatens löneförhållanden komma

att genom det under utgifning varande andra häftet af Sveriges aflöningsoch

pensionsstatistik framträda i en fullständigare och riktigare dager, än

det är möjligt att genom anmärkningar till budgetsförslagen sprida deröfver.

Pensioner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje hufvudtiteln.

Ornregleringen blifver derefter lättare att åstadkomma och torde mota svårighet

endast i de bristfälliga formerna för åstadkommande af unionella

bestämmelser i fråga om pensionsförhållanden och dylikt. Jag tviflar

emellertid icke på att dessa svårigheter skola kunna småningom öfvervinnas.

Konsuiskassan. Beräkningen öfver konsulskassans inkomster af konsulatafgifter under

år 1884 blef sålunda uppställd:

från Antwerpens distrikt.................................................... kronor 12,000.

» Barcelonas » ...............................-.................... » 6,000.

» Havres » » 22,500.

» Helsingfors » ® 7,000.

» Köpenhamns » » 21,000.

» Leiths » Ä 15,000.

» Lissabons » » 5,000.

» Londons » ® 105,000.

» Lybecks » }> 5,500.

» Rigas » » 8,000.

» Rio de Janeiros » » 2,000.

Summa kronor 209,000.

Jemlikt nådigt beslut den 13 sist!, juli har konsulsbefattningen i Kiel

blifvit indragen och det derunder förlagda distrikt sammanslaget med Lybecks.

Konsulatafgifterna från det sålunda utvidgade distriktet komma att

till konsuiskassan ingå med ett belopp, som medgifver att höja beräkningen

här ofvan med ungefär 2,000 kronor. Af de från vederbörande konsuler

ingångna uppgifter om det löpande årets skeppsfart på deras distrikt samt

med tillämpande af en försigtig medeltalsberäkning torde beräkningen

kunna något höjas jemväl för Barcelonas, Helsingfors, Köpenhamns, Leiths,

Lissabons, Londons och Rios distrikt, men torde höra sänkas för Havres del.

Konsiilat-af- Den beräkning, jag anser mig kunna uppställa för 1885, får då följande

gifter. utseende:

afgifter från Antwerpens distrikt .................................... kronor 12,000.

» » Barcelonas » » 7,000.

» » Håvres - » .................................... » 21,500.

» » Helsingfors » » 7,500.

» » Köpenhamns » » 22,000.

» » Leiths » » 16,000.

Transport kronor 86,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufmdtiteln.

7

Transport kronor 86,000.

afgifter från Lissabons distrikt » 6,000.

» » Londons » » 106,000.

» » Lybecks » » 7,500.

» » Rigas » » 8,000.

» » Rio de Janeiros » t .................................... » 2,500.

Summa kronor 216,000.

Om härtill lägges beräknade inkomsten af konsulatafgifter inom

tvänne distrikt, der jag på grund af redan vunnen utredning

anser mig böra ifrågasätta upprättande af nya lönade konsulat,

nemligen Bilbao och Genua, torde konsulatafgifterna för år 1885

kunna ökas med ........................................................................ kronor 4,000.

och slutsumman alltså kunna anslås till kronor 220,000.

Lläraf kunna, med ledning af 1882 års förhållanden, 31,8 % eller 70,000

kronor anses belöpa på svenska och 68,2 % eller 150,000 kronor på norska

fartyg.

Frågan om ett lönadt konsulat i Italien har under flera år stått på [7.1

dagordningen. För ett år tillbaka yttrade jag vid föredragning af förslaget

till utrikes budget för 1884, att det varit min afsigt att förelägga Eders

Kongl. Maj:t frågan om ett lönadt konsulat i Neapel; att emellertid Storthingets

konstitutionskomité såsom än mer önskligt framhållit upprättandet

af ett lönadt konsulat i Bilbao; att ehuru önskvärdt det syntes mig att

åtminstone i en af Italiens sjöstäder hafva eu lönad agent, som kunde egna

sig uteslutande åt tjensten, jag likväl icke haft något emot ett uppskof

med denna frågas ordnande, i betraktande af den större vigt, den spanska

marknaden eger för Norges fiskerier; att det väl för öfrigt icke vore omöjligt

att finna utvägar för upprättande af lönade konsulat såväl i Bilbao

som i någon italiensk hamn, samt att vissa tillgångar, hvilka kunde tagas

i anspråk för de ifrågasatta befattningarne, redan funnes för handen, nämligen

dels anslag till kontorskostnader till de nuvarande olönade konsulerne

på ifrågavarande orter, dels konsulatafgifterna inom de respektive konsulsdistrikten,

dels slutligen ett då odisponeradt öfverskott af konsulskassans

tillgångar.

Den utredning af dessa frågor, som nu föreligger, ger till resultat, att Lönade konEders

Kongl. Maj:ts vederbörande beskickningar tillstyrkt dels ett lönadt sul0acl

generalkonsulat för Italien i Genua, dels ett lönadt konsulat för nordliga

Spanien i Bilbao, samt att Kongl. Norska Regeringen, instämmande häruti,

tillstyrkt löner af 12,000 kronor för innehafvaren af det förra och af 9,000

kronor för innehafvaren af det senare, äfvensom ett anslag till kontoi’skostnader

mot redovisning af 2,000 kronor för hvartdera konsulatet. Från

den sammanlagda utgiften 25,000 kronor afgå emellertid nuvarande anslaget

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje hufvudtiteln,

till kontorskostnader i Bilbao 2,000 kronor och konsulatafgifternas belopp

inom båda distrikten, hvilka, såsom ofvan blifvit omförmäldt, kunna anslås

till omkring 4,000 kronor, då alltså den ökade utgiften för konsulskassan

skulle blifva ungefär 19,000 kronor.

För det fall att en så stor utgift icke skulle kunna bestridas af konsulskassans

nu disponibla tillgångar och det sålunda skulle uppstå fråga

om att tillsvidare på stat uppföra blott endera af ifrågavarande befattningar,

har Norska Regeringen uttalat sig för att konsulatet i Bilbao gifves företräde

framför generalkonsulatet, i Italien.

Jag anser det för min del kunna ifrågasättas, huruvida icke tvärtom

generalkonsulatet i Italien borde, under den af Norska Regeringen riktigt

gjorda förutsättning, taga försteget framför konsulatet i Bilbao, i hvilket

afseende jag endast anser mig behöfva erinra derom, att den numera beslutade

och redan nästkommande år inträdande indragningen af den med

ministerposten i Rom hittills förenade generalkonsulsbefattningen för Italien

betingar och väl alltid förutsatts skola medföra upprättandet af ett lönadt

konsulat i någon af Italiens sjöhamnar, i saknad hvaraf de förenade rikena

från och med nästkommande år i detta land icke skulle hafva någon lönad

konsularagent, medan i Spanien finnes det redan längre tid bestående lönade

generalkonsulatet i Barcelona.

Jag tror emellertid, att valet icke behöfver göras, enär jag förutsätter,

att nationalrepresentationerna skola utan tvekan bevilja nödiga medel till

båda konsulatens upprättande, helst den förhöjning i statsverkens bidrag

till konsulskassan, som för ändamålet kräfves, kan begränsas till det måttliga

beloppet af 14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor för Sveriges och 6,000

kronor för Norges del.

Ehuru kommerskollegiets utlåtande i fråga om dessa båda konsulat

icke ännu hunnit inkomma, har jag icke kunnat draga i betänkande att i

budgetförslaget uppföra anslag till desamma med de af Norska Regeringen

tillstyrkta belopp. Före budgetförslagets slutliga behandling torde jag dessutom

blifva i tillfälle att förelägga Eders Kongl. Majestät ärendet i fullständigt

skick.

Beräkningarna öfver konsulskassans utgifter förete för öfrig! ändringar

endast i följande punkter.

Generalkon- I sammanhang med den redan omförmälda sammanslagningen af Kiels

suiat i Lybeck. konsulsdistrikt med Lybecks blef konsulatet på sistnämnda ort upphöjdt

till generalkonsulat och innehafvarens lön förhöjd med 4,000 kronor.

Samma dag eller den lo sistl. juli beviljades åt kontoristen vid vicekonsulatet

i Cardiff ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor att utgå från

början af innevarande år.

Genom nådigt beslut denna dag har Eders Kongl. Maj:t behagat tillägga

vicekonsuln i Newcastle en löneförhöjning af 1,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

9

Vid ingången af 1885 är, jemlikt nådiga beslutet den 8 december 1882,vicekonsuln

i Shanghai, A. B. Christiernsson berättigad till ett andra, samt vicekonsuln

i London, A. Kirsebom till ett första ålderstillägg af 500 kronor hvardera.

Samtliga de af dessa beslut eller bestämmelser föranledda ökningar äro

under löner och arfvoden iakttagna.

Bland anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet förekommer

en ökning af 500 kronor, hvarmed anslaget till generalkonsulatet i Helsingfors

blifvit, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut denna dag, förhöjdt.

Likaledes förekomma bland anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet

eu ändring, nämligen för Kiel, der det förut utgående anslaget

4,000 kronor till konsuln blifvit indraget samt, jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts beslut den 23 nästl. november, ett anslag af 1,500 kronor anvisats

till vicekonsuln på platsen.

Rubriken pensioner har blifvit minskad med 4,000 kronor, motsvarande

beloppet af den pension, som uppbars af numera aflidne f. d. generalkonsuln

Ewerlöf.

Med afseende å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

får jag upplysa, att af dess tre underafdelningar tvänne under senare år

utvisat en stegring, som betingar förhöjningar deruti. Så är fallet med b.

konsulernes embetsutgifter, hvilkas medeltal för åren 1880—82 varit 12,935

kronor, men med jemn stegring från 11,250 till 14,660 kr. och som innevarande

år uppgå till närmare 18,000 kronor. Den i 1884 års beräkningar upptagna

siffran 12,000 kronor torde derföre böra höjas med 4,000 kronor. Diverse

utgifter hafva ock varit synnerligen höga under senare år och ehuru detta

till en del beror på tillfälliga omständigheter, såsom att kostnaden för legationssekreteraren

A. Grips mission till Sandwichsöarne bestreds under denna

post, torde likväl en förhöjning af 1,500 kronor vara högeligen påkallad.

Något särskild! anslag till bestridande af kostnaden för deri, jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 nästl. november, utsände konsulatinspektörens

aflöning in. m. anser jag mig icke behöfva för det närvarande ifrågasätta.

Skulle uppkommande besparingar icke dertill förslå, lärer en framställning

till 1885 års Riksdag och Storting kunna derom göras.

De förändringar, som vid jemförelse med 1884 års budgetöfverslag framträda

i fråga om konsulskassan, synas af följande öfversigt:

1.

2.

Utgifter:

1884.

1885.

Ökning.

Minsk-

ning.

Utrikesdepartementet.....................

Konsulsstaten

........ 17,500

17,500

a. löner och arfvoden ................

b. anslag till kontorskostnader

....... 302,700

mot

330,700

28,000

redovisningsskyldighet........

........ 45,500

50,000

4,500

Transport 365,700

Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. l:a Sami. ha Afd.

398,200

32,500

2

Ålderstillägg.

Pensioner.

[8.]

Utsändande af

konsulatinspelctör.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje liufvudtitehi.

c. anslag till kontorskostnader utan

redovisningsskyldighet.

d. anslag till under reglering varande

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

1884,

365,700

1885.

398,200

Ökning.

32,500

i ’

Minsk-

ning.

68,000

63,500

—

4,500

4,500

27,550

23,550

•--

4,500

4,000

23,250

28,750

5,500

489,000

514,000

38,000 13,000

alltså ökning

25,000 kr.

Mot denna ökning i utgifter skulle svara dels den stegring i inkomster,

som kan beräknas af höjda konsulatafgifter och som jag redan uppgifvit

till 11,000 kronor, dels en ökning i statsanslagen, som jag vill tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget äska med sammanlagdt 14,000

kronor. Sveriges bidrag skulle alltså i sin helhet uppgå till 168,000 och

Norges till 126,000 kronor.

Till betäckande af brist i inkomster samt till mötande af oförutsedda

eller öfver beräkningarne stegrade utgifter torde Eders Kongl. Maj:t af Storthinget

begära ett särskildt anslag, hvilket jag föreslår måtte för kabinettskassan

sättas såsom förut till 12,000 kronor, men för konsulskassan i proportion

till den nu beräknade högre inkomsten af konsulatafgifter höjas till

24,000 kronor. Af Riksdagen behagade Eders Kongl. Maj:t såsom hittills

begära dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar.

Jag får slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

behagade öfver de förslag och beräkningar, för hvilka jag nu redogjort,

infordra underdånigt betänkande från Kongl. Norska Regeringen.*

Uti denna hemställan instämde det sammansatta statsrådets

öfrige ledamöter, hvarefter Hans Maj:t, Konungen

behagade densamma i nåder bifalla.

ex protocollo

Au g. Gyldenstolpe.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje huivndtiteln.

11

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 9

januari 1884.

N ärvarande:

Haris Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

yon Steyern,

Friherre yon Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Helliesen,

Holmboe.

Sedan Kongl. Norska Regeringen den 31 nästlidne december afgifvit

underdånigt betänkande öfver det af Herr Ministern för utrikes ärendena i

sammansatt statsråd den 21 samma månad framlagda förslag till de förenade

rikenas gemensamma utrikes budget för år 1885, föredrog Hans

Excellens nu samma förslag ånyo och yttrade dervid följande:

Rörande den af mig föreslagna förhöjningen af anslaget till beskickningen

i Madrid bär departementet för det inre i sitt till grund för det

underdåniga betänkandet afgifna föredrag uttalat, att medan departementet

tillträder mina yttranden om den nuvarande ministerlönens otillräcklighet

gentemot befattningens stigande betydelse., och de höga lefnadskostnaderna

Beskickningen

i Madrid,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje hufvndtiteln.

på platsen, det för departementet ställer sig tvifvelaktigt, huruvida tillräcklig

anledning finnes att nu — samtidigt dermed att jag om förmält flera

andra lönetillökningar in. in. under ministerstaten, hvilka jag arisåge i någon

högre grad önskvärda, men likväl icke för närvarande funnit mig kunna

tillstyrka — på en gång förse beskickningen i Madrid både med ett jemförelsevis

icke obetydligt tillägg till ministerns lön och med en ny legationssekreterarebefattning.

Departementet, hvars yttrande Kongl. Norska

Regeringen i hufvudsak biträdt, har derför ansett sig böra hemställa, huruvida

det icke vore rättast att tillsvidare låta det bero vid att beskickningen

i Madrid blefve ställd i samma äflöningsförhållande som beskickningen i

Rom, hvilket skulle kunna uppnås derigenom, att ministerns lön blefve höjd

till 29,000 kronor.

Med anledning häraf bör jag ånyo för Eders Kongl. Maj:t påpeka,

att här föreligga två särskilda frågor, nemligen den om anskaffande åt

ministern i Spanien af det arbetsbiträde, hvaraf han upprepade gånger förklarat

sig vara i behof, och derjemte den om en tillökning af nämnde

ministers traktamente till sådant belopp, att han må utan allt för stor

svårighet kunna bära de kostnader, hvilka uppehållet på en särdeles

dyr ort medför. Jag bestrider ingalunda, att det hade varit särdeles ömkligt,

om krafvet på eu ökning af anslaget till utrikesdepartementets budget

hade kunnat inskränkas till eu mindre summa än den som jag nu anser

mig skyldig tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen och

Stortinget begära; men ansvarig för att det arbete, som vården af de förenade

rikenas intressen i utlandet fordrar, blifver utfördt på ett tillfredsställande

sätt och då detta ovilkorligen förutsätter en tillräcklig arbetspersonal,

kan jag ej frångå den mening, som jag den 21 nästlidne december

vid föredragning af budgetförslaget inför Eders Kongl. Maj:t uttalade

om nödvändigheten att skaffa ett embetsbiträde åt ministern i Madrid, en

mening, som jag först efter moget öfvervägande framställt och som ej kan

rubbas af den omständighet, att detta embetsbiträde är nödvändigt just

vid den beskickning, der ministerns aflöning erkännes vara alldeles otillräcklig.

Jag skulle anse mig icke hafva rätt fullgjort min pligt, om jag ej,

i hvad på mig beror, beredde Riksdagen och Storthinget tillfälle att besluta

rörande anslag, hvilka enligt min förmening begge äro lika erforderliga och

af hvilka intetdera kan fyllas med de nu under utrikesdepartementets förvaltning

stående medel, utan att andra berättigade kraf skulle lida.

Hvad öfriga utgifter från kabinettskassan beträffar samt hvad angår

konsulskassans såväl inkomster som utgifter, har Kongl. Norska Regeringen

icke mot beräkningarne framställt annan anmärkning än att, med afseende

å det för konsulatet i Triest uppförda anslag till kontorskostnader utan

redovisningsskyldighet, Regeringen i särskild!, afgifvct betänkande tillstyrkt, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 13

detsamma, som blifvit beviljadt åt den nyligen aflidne konsuln personligen,

måtte för framtiden upphöra att utgå. Enär frågan om detta anslags bibehållande

eller indragande, först sedan beskickningen i Wien afgifvit yttrande

om regleringen af ifrågavarande konsulat, kan blifva föremål för Eders

Kongl. Maj:t,s pröfning, men sådant yttrande ännu icke inkommit, torde

beräkningarne jemväl i denna punkt få förblifva orubbade, helst strykningen

af ett så ringa utgiftsbelopp endast kunde föranleda en motsvarande nedsättning

i de förslagsvis upptagna inkomsterna af konsulatafgifter, men

hvarken gifva anledning till minskning i statsbidragens siffra eller lämpligen

till uppförande af något öfverskott.

Kommerskollegiet har numera afgifvit underdånigt utlåtande i fråga Lf"adebf

om upprättandet åt lönade konsulat i Bllbao och i en åt Italiens sjöstäder och Genua.

samt dervid, i likhet med Norska Regeringen, tillstyrkt upprättandet af båda

befattningarne. Vidkommande valet af station för eu lönad konsul i Italien

har kollegiet, med afseende å de af ministern i Rom i ämnet meddelade

upplysningar, funnit öfvervägande skäl tala för att Genua utses till station

för en blifvande generalkonsul. Hvad angår aflöningsförmånerna för konsuln

i Bilbao, hvilka af Norska Regeringen föreslagits till 9,000 kronor

jemte det att konsuln borde mot redovisningsskyldighet åtnjuta det till

kontorskostnader vid konsulatet nu anvisade anslag af 2,000 kronor, så

ehuru det sålunda föreslagna lönebeloppet, i betraktande af hvad ministern

i Madrid i detta hänseende anfört, synes kollegiet ganska knappt, finner

sig kollegiet likväl för närvarande icke ega tillräcklig anledning att föreslå

ändring uti Norska Regeringens förslag, hvilket kollegiet, som icke har

något att erinra mot de för generalkonsuln i Genua föreslagna löneförmåner,

alltså biträder. Slutligen har kollegiet anmält att, för den händelse

medel för närvarande icke skulle kunna beredas till bestridande af kostnaderna

för upprättandet af båda de omförmälda lönade befattningarne,

kollegiet, oaktadt tillbörligt afseende å de omständigheter, som synas hafva

föranledt Norska Regeringens uttalande derom, att för sådant fall företräde

borde gifvas åt konsulatet i Bilbao, likväl under sagda förutsättning för sin

del anser, att ett lönadt generalkonsulat för Italien bör i främsta rummet

upprättas.

Enär hvad jag vid föredragningen den 21 nästlidne december tillstyrkte

för att bereda utväg för båda befattningarnes uppförande å konsulsstaten

— nemligen en ökning i de svenska och norska statsbidragen med tillsammans

14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor skulle falla på Sveriges och 6,000

på Norges del — föranledt departementet för det inre att uttala, det

departementet så mycket mindre ville uttala sig mot den ringa ökningen i

Norges bidrag till konsulskassan, som departementet i och för sig vore

ense med mig rörande önskvärdheten af båda befattningarnes upprättande,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje hufvudtiteln.

Generalkonsulatet

i Kina

och Japan.

torde Eders Kong!. Maj:t finna skäl vara för handen, att af Riksdagen och

Storthinget äska nämnda tillökning af 14,000 kronor till konsulskassan utöfver

de nu utgående statsbidragens belopp.

En vidlyftig utredning har pågått om det af mig för ett år tillbaka

ifrågasatta lönade generalkonsulatet i Kina och Japan. Som denna utredning

emellertid icke är afslutad, kan jag icke för närvarande tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget begära anslag till ett

sådant konsulat.

Derest Eders Kong], Maj:t gillar hvad af mig blifvit såväl i fråga om

beskickningen i Madrid som i öfrigt tillstyrkt, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t behagade besluta,

att det föredragna förslaget till Sveriges och Norges gemensamma utrikes

budget för år 1885 skall med tillhörande beräkningar meddelas Riksdagen

och Storthinget samt att de för utgifternas bestridande nödiga anslag

skola af Riksdagen och Storthinget äskas att utgå efter den för de båda

rikenas bidrag till sådana utgifter hittills gällande proportion såväl för

kabinettskassan som för konsulskassan.

Med tillämpning häraf samt med hänsyn till ej mindre de för Sverige

och Norge olika statsregleringsperioderna, än äfven förhållandet med den

olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de

båda rikena numera tillämpas, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för 1885 äskas 464,250 kronor till kabinettskassan

och 168,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och

under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1884—30 juni

1885 äskas 190,650 kronor till kabinettskassan och 123,000 kronor till

konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma

att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga

eller oförutsedda utgifter af 34,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor

för kabinettskassan och 22,000 kronor för konsulskassan.

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius yttrade, att äfven han

funne det aflöningsbelopp, hvaraf Kongl. Maj:ts minister i Madrid för det

närvarande vore i åtnjutande, icke stå i ett väl afpassadt förhållande till

embetets vigt och de höga lefnadskostnaderna i den hufvudstad, der han

hade att bevaka de förenade rikenas angelägenheter; och då Herr Ministern

för utrikes ärendena förklarat, att anställandet af en legationssekreterare i

Madrid, ministern till biträde, vore af oafvisligt behof betingadt samt att

å det till kabinettskassan anvisade anslag icke kunde, utan åsidosättande

af andra vigtiga ändamål, beredas tillgång vare sig till förhöjning i ministerns

traktamente eller till aflöning vid den ifrågasatta legationssekrete
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

rarebefattningen, ansåge Herr Statsministern sig böra tillstyrka bifall till

hvad af Herr Ministern för utrikes ärendena blifvit i afseende å beskickningen

i Madrid föreslaget; likasom Herr Statsministern instämde uti de

för öfrigt af Herr föredraganden framställda förslag.

Svenska statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern

anfört och tillstyrkte alltså nådigt bifall till hvad Herr Ministern för

utrikes ärendena hemställt och föreslagit.

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf samt Statsråden

Helliesen och Holmboe anförde, att de i hufvudsak slöto sig till Norska

Regeringens föredragna betänkande, men att de — efter hvad Herr Ministern

för utrikes ärendena upprepade gånger framhållit i afseende å nödvändigheten

af att beskickningen i Madrid för att. kunna behörigen fylla

sin uppgift erhölle ökad personal — icke ansågo sig böra afstyrka Herr Ministerns

förslag om anställande af en legationssekreterare derstädes och att

de i öfrigt instämde i hvad Herr Ministern anfört.

Hans Magt Konungen behagade derefter i nåder gilla

och godkänna hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

c?

hemställt och föreslagit.

In fidera

Aug. Gyldenstolpe.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1885.

Kabinettskassan:

Sverige.

Kronor.

Norge.

Kronor.

Tillsammans

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena........

24,000

24,000

2.

Utrikesdepartementet....................

27,495

11,455

38,950

3.

Ministerstaten _________________________________

358,400

149,350

507,750

4.

Militärattachéer...............................

8,400

3,600

12,000

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter

45,955

29,045

75,000

Summa kronor

464,250

193,450

657,700

Konsulskassan:

1.

Utrikesdepartementet.......................

10,000

7,500

17,500

2.

Konsulsstaten _____________________________

då härifrån dragés hvadsomberäknas

467,750

kunna bestridas af inflytande kon- sulatatafgifter___________________________

220,000

141,550

106,200

247,750

4.

Skrifmaterialier expenser och extra utgifter

16,450

12,300

28,750

Summa kronor

168,000

126,000

294,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för 1885.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena_________________________________________ 24,OCX)

2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
nipotentiaire

.......................... 48,000

Legationssekreterare...______________________ 6,000 54 000

Transport 54,000

62,950

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident..._______________________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

kJÄ“To%oupkPrbär} Ministre Plénipotentiaire------------------ 10,000

2000kr. fr“n konsul8ka8san| Drogman......................................... 4,000 14;000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire_________________________ 36,000

Legationssekreterare._______________________ 5,000 4i;000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire__________________________ 60,000

Legationssekreterare........................ 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire...________________ 33,000

Legationssekreterare........................ 6,000 39;000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire......................... 60,000

Legationssekreterare_____________________ 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire_________________________ 60,000

Legationssekreterare________________________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bio de Janeiro:

noofkr*ä"°m goneralkon8aB Chargé d’Affaires........................................ 2,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.

............................................. 29,000

Beskickningen i Washington:

SJiSokr. ÄoSSEÄ! 1 Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire......................... 16,000

Legationssekreterare________________________ 6,000 22,000

Transport 425,000

Bih. till Riksd. Prat. 1884. ha Sami. l:a Afd.

17

62,950

62,950

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Transport 425,000

62,950

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och

Ministre

Plénipotentiaire_____________

____________ 40,000

Legationssekreterare ..........

----------- 6,000 46,000

471,000

b. Expektanslöner_______

10,800

c. Pensioner_______________

25,950

507,750

%

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché__________

6,000

1 d:o

6,000

12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och

expenser_____________________

24,500

b. Ekiperingspenningar

10,000

c. Hemliga utgifter______

14,000

d. Ofriga extra utgifter

26,500

75,000

Summa kronor

657,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1885.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag................................................ 168,000

Norska statsverkets bidrag ________________________________________________ 126,000

Konsulatafgifter förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt ___________________________ 12,000

» Barcelonas » 7,000

» Bilbaos » 2,500

» Genuas » 1,500

» Havres » 21,500

» Helsingfors » 7,500

» Köpenhamns » 22,000

» Leiths » 16,000

» Lissabons » 6,000

» Londons » 106,000

» Ljbecks » 7,500

» Rigas » 8,000

» Rio de Janeiros » 2,500 220,000

Summa kronor 514,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

19

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet ...............—.

2. Konsulsstaten:

ppbär konsulatafgifter.

D:o d:o

D:o d:o

lönen ingår ålderstillägg afl

f 500 kronor. J

emför ministerstaten.

D:o d:o

ppbär konsulatafgifter samt

tnjuter fri bostad,

äraf utgå 700 kronor såsom

rsättning för bostad.

ppbär konsulatafgifter. I lö-''

en ingår ålderstillägg af 500

onor.

lönen ingår ålderstillägg af''

kronor.

lönen ingår ålderstillägg af

kronor.

emför ministerstaten.

lönen ingår ersättning för

esor inom distriktet samt 2:ne

ålderstillägg af 500 kr. hvardera.

Uppbär konsulatuppgifter; jemför

ministerstaten.

a. Löner och arfvoden:

Alexandrin,

Generalkonsuln, lön

12,000

Antwerpen,

» »

13,000

Archangel,

» »

8,000

Barcelona

» »

12,000

Bilbao,

Konsuln, »

9,000

Genua,

Generalkonsuln, »

12,000

Hamburg,

» »

8,000

Havre,

» »

14,500

Vicekonsuln, »

5,000

19,500

Helsingfors,

Generalkonsuln, »

14,000

Konstantinopel,

Ministre Plénip. »

10,000

Drogman, »

2,000

Konsulatsekreteraren,»

6,000

Hamnmästaren, aflöning

5,300

23,300

Köpenhamn,

Generalkonsuln, lön

15,000

Vicekonsuln, »

4,500

19,500

Helsingör,

» »

4,400

Leith,

Konsuln, »

16,000

Lissabon,

Generalkonsuln, »

15,000

London,

» »

24,000

Vicekonsuln, »

10,500

Kanslisten, »

6,000

En kontorist, »

5,000

» » »

4,000

49,500

Cardiff,

Kontoristen, »

5,000

Liverpool,

Vicekonsuln, »

9,000

Newcastle,

Vicekonsuln, »

9,500

West Hartlepool, » »

5,000

Lybeck,

Generalkonsuln, »

12,000

Riga,

Konsuln, »

9,000

Rio de Janeiro,

Generalkonsuln, »

17,000

Shanghai,

Vicekonsuln, »

13,000

Washington,

Generalkonsuln, »

16,000 330,700

17,500

Transport 330,700

17,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport 330,700 17,500

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen......................................................... 3,000

Barcelona.................. 2,000

Bilbao______________ 2,000

Genua__________________ 2,000

Havre -------------------- 4,000

Helsingfors_________________ 2,500

Köpenhamn _________ 4,500

Leith ___________ 6,000

Lissabon...______ ______ 4,000

London ----------------------------------------- 11,000

• Lybeck ......... 2,000

Riga......-...... 3,000

Shanghai--------------------------------------------------------- 4,000 50,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ______________ 6,000

Alger............ 3,000

Archangel ____________ 2,000

Bahia ................... 2,000

Buenos Ayres ___________________ 4,000

Dardanellerua ________ 500

Gibraltar ...... 2,000

Hamburg............ 2,000

Havana ------------------------------ 3,000

Japan -----------------------------_____....._________ ______________ 4)000

Kjel...................................... 1,500

Liverpool --------------------- 5,000

Marseille_____________________________ 1,500

Montevideo._____________ 2,000

Neapel.._________________________ 3,000

Newcastle ........... 4,000

Newyork______________ 6,000

Pireus .................... 1,000

Rio de Janeiro ___________________________________________________ 4,000

Rom............... 3,000

Smyrna__________ 1,000

Tanger....................... 2,000

Triest~~......-.......---------------------------------------- 1,000 63,500

Transport 444,200 17,500

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

21

Transport 444,200 17,500

d. Pensioner:.................................................................... 23,550 467,750

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser........................................... 3,500

b. Konsulernes embetsutgifter............................................... 16,000

c. Diverse utgifter.............................................................. 9,250 28,750

Summa kronor 514,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje liufvudtitelii.

Ordinarie

anslag.

Protokoll

öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherrre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan

om regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år

1885 och anförde dervid i underdånighet:

Vid föredragning uti sammansatt svenskt och norskt statsråd denna

dag har Eders Kongl. Maj:t, hvad angår Sveriges bidrag till den gemensamma

utrikes budgeten, redan beslutat, att af Riksdagen skola äskas

464,250 kronor till kabinettskassan och 168,000 kronor till konsulskassan.

Dessa belopp öfverstiga med respektive 16,450 och 8,000 kronor de å innevarande

års riksstat uppförda anslag för samma ändamål. Ökningen för

kabinettskassan beror dels på det begärda högre anslaget för beskickningen

i Madrid, hvilket på Sverige belöper med 13,400 kronor, dels på den skilnad

mellan å ena sidan beräknade utgifter och å den andra begärda och beviljade

anslag, som jag redan vid framläggande af regleringen af tredje

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

23

hufvudtiteln för år 1884 inför Eders Kongl. Maj:t påpekade. Detta missförhållande

mellan beräknade utgifter och begärda anslag har fortgått under

några år och har kunnat utjemnas endast genom anlitandet af befintliga

besparingar å hufvudtiteln. Men besparingarnes belopp har småningom *

nedgått och måste under loppet af innevarande år än ytterligare tagas i

anspråk vid tillsättandet af den nu lediga ministerposten i Wien och i sammanhang

dermed möjligen ifrågakommande omflyttningar inom de förenade

rikenas diplomati, hvilka såväl den ena som de andra betinga utgåendet

af ekiperingspenningar till belopp öfverstigande derför afsedda årliga anslag

af 10,000 kronor.

Men äfven om besparingarne kunde förslå att betacka en mindre brist

i anslagsbeloppen, måste jag ur en annan synpunkt finna det betänkligt att

fortfarande anlita en sådan utväg, Den anta ,na proportionen mellan de

förenade rikenas bidrag till diplomatiska utgifter, hvilken proportion för

närvarande, liksom under lång tid förut varit fallet, är bestämd sålunda,

att Sverige bestrider 12/u och Norge 5/17 af de gemensamma utgifterna,

rubbas nämligen, om Sverige undandrager sig att betala hela sin andel,

medan Norge erlägger sin till fullo. Jag bör ock erinra derom, att Storthinget,

som icke velat medgifva Eders Kongl. Maj:t samma dispositionsrätt

öfver uppkommande besparingar på anslaget till kabinettskassan, hvilken af

Riksdagen år efter år beviljats, till ersättning derför utöfver sin proportionerliga

andel till de beräknade utgifterna, årligen beviljar ett särskildt

anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter.

Hvad åter beträffar ökningen å konsulskassan, 8,000 kronor, betingas

den uteslutande af de ifrågasatta nya lönade konsulaten i Genua och Bilbao.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag icke [9 och 10.

någon ändring att föreslå.

Väl har svenska församlingen i Paris fortfarande behof af större ekonomisk

hjelp än den som lemnas af det å ordinarie stat uppförda anslaget

af 1,800 kronor; men innan det af Eders Kongl. Maj:t vid förra riksdagen

begärda och då jemväl gifna bemyndigandet att för församlingens bästa

få afyttra de för hennes behof öfverflödiga tomtdelarne af statens egendom

i Paris kunnat göras tillgodo, är det svårt att bedöma, i hvilken mån

statens mellankomst kan anses påkallad för att trygga församlingens ekonomiska

existens. Det är en fråga, som alltså ännu måste hvila.

Det å tredje hufvudtiteln för innevarande år uppförda extra anslag för [11.]

fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t behaga u

att till oförändradt belopp äska jemväl för 1885. Offentliggörandet af dessa xr“ uns °9''

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje Jmfvudtiteln.

urkunder har under 1883 fortskridit medelst utgifvandet af 2:dra bandets

senare del. I denna del hafva vigtiga historiska frågor blifvit lösta medelst

en öfverlägsen skarpsinnighet, parad med ett arbetsnit, som ej låtit sig afskräckas

af några svårigheter eller ryggat tillbaka för någon möda. På

sådant sätt har utgifvaren nått resultat, hvilka än ytterligare befästa den

framstående ställning han intager bland våre historiska forskare.

Tryckningen af 4:de bandet (1521 —1570) har icke kunnat påbörjas

under det förflutna året, men är nu förberedd, så att en del deraf bör

kunna utkomma under årets lopp.

Sedan Herr Ministern derefter föredragit härhos bilagda förslag till

riksstatens tredje hufvudtitel för år 1885,

behagade Hans Maj:t Konungen, i enlighet med Statsrådets

enhälliga tillstyrkande, med gillande af förslaget

befalla, att detsamma jemte afskrift af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena

till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

In fidem

Aug. Gyldenstolpe.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

25

Förslag till Riksstatens tredje liufvudtitel för år 1885.

/

A. Ordinarie anslag.

I . Till kabinettskassan:

Kronor. Kronor.

1. Departementschefen, Ministern för utrikes ärendena.......... 24,000

2. Utrikesdepartementet.................................................... 27,495

3. Ministerstaten_______________________________________________________ _ 358,400

4. Militärattachéer............................................................ 8,400

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 45,955 464 250

II. Till konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet.................................................... 10,000

2. Konsulsstaten___________________________________________________________141,550

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 16,450 168 000

III. Till utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel... 4,200

2. Till svenska kyrkan i Paris _________________________________________ 1,800 6 000

Summa kronor 638,250

B, Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................... 4,500

Summa summarum kronor 642,750

Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afdeln. 4

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

<

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförse ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9

Januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hociischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyekn,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att

få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1885 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna

framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda:

statskontorets underdåniga skrifvelse den 12 december 1883 så

vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde

fjerde hufvudtiteln;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 14 november 1883 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1885;

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

i

2 Fjerde lmfvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 15 november 1883 om tillökning af artilleristabens anslag;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 27 november 1883 angående omorganisation af Svea

artilleriregementes två fotbatterier in. m.;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 12 december 1883 angående uppsättning af fästnings
och

positionsartilleri;

arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse

den 15 november 1883 angående departementets medelsbehof

för år 1885;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 10 september

1883 angående anskaffning af ett antal stamhästar för sappörbataljonen;

chefens för fortifikationen särskilda underdåniga skrivelser den 31

oktober samt den 14 och 15 november 1883 angående extra anslag

under år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad samt till komplettering

af fälttelegraf- och krigsbryggematerielen;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse

den 12 november 1883 om departementets anslag för år 1885;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 5 december 1883

angående fullföljande af intendenturens organisation;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 10 december 1883

med plan till organiserande af trängtrupper;

arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den

30 november 1883 angående behofven år 1885 å de under departementets

förvaltning stälda anslag;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse

den 26 november 1883 i fråga om behofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1885; samt

t. f. militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga skrifvelse den 3

november 1883 med öfverlemnande af ansökan utaf officerarne vid

samma bevärings artilleristamtrupp i fråga om utsträckt rättighet till

dagaflöning.

Under tillkännagifvande att härvid af departementschefen icke

åsyftades andra ändringar i nu utgående ordinarie anslag, än som

särskild! komme att omförmäla^, anförde departementschefen beträffande

de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

3

Ordinarie anslagen:

Arméförvaltningen.

[1-1

Beträffande mtendenturväsendet vid armén har generalintendenten Fullföljande åt

i sin underdåniga skrifvelse den 5 december 1883 erinrat, att eu af .“^org^Lde

väsentligare bristerna i den nu varande bärorganisationen bestode tion. öfverfa-- deri, att intendenturen ej ännu vore inrättad i öfverensstämmelse med aTmeddnat

de grundsatser, som i härar med erfarenhet från nutida krig redan vunnit förevarande

stadga, och hvilka vore egnade ej blott att bereda arméns säkra och genSitetL

ändamålsenliga underhåll vid inträffande krig, utan äfven att i fredstid ° staten,

åstadkomma största möjliga besparing. Visserligen hade steg tagits

i denna rigtning, såsom då genom 1875 års riksdagsbeslut den nu

varande intendenturpersoualen vid trupperna tillsattes, och förvaltningen

der ordnades så, som den för närvarande handbafves. I härordningsförslaget

af samma år både begärts inrättandet af förvaltningsmyndigheter

vid arméfördelningarna, bestående för hvarje sådan af eu fältintendent

och en utredningsförvaltare, men frågan derom hade med

det nämnda härordningsförslaget fallit, liksom icke heller vid 1877 års

riksdag förslaget om tillsättande inom hvarje militärdistrikt af en fältintendent

vunnit Riksdagens godkännande.

Dessa senare förvaltningsorgan hade emellertid upptagits i alla

sedermera för Riksdagen framlagda härordningsförslag och utgjorde

det i andra Länder bepröfvade och måhända enda medlet att under freden

vederbörligen utbilda den förvaltningspersonal, som vid mobiliserade

arméfördelningar blifver oundgängligen nödvändig, och på hvilkens

förmåga att väl fylla sin uppgift arméns underhåll och dermed dess

välfärd då komma att blifva väsentligen beroende. Fältintendenterne

måste nemligen ega ej blott en fullständig kännedom om alla intendenturbehof

vid en mobiliserad fördelning med dess olika vapen m. m.,

utan äfven tillräcklig vana att bedöma en orts tillgångar med hänsyn

till militära förnödenheters utgörande, samt besitta förmåga att säkert och

skyndsamt under fältförhållanden sammanskaffa och på lämpligaste sätt

använda samma förnödenheter för truppernas behof. Dessa platser

kräfdc sålunda en allt för mångsidig förmåga för att kunna vid krigsutbrott

besättas med personer, som saknade en deremot svarande utbildning.

Om äfven så kunde ega rum med de underordnade tjenstemän,

som måste ingå i en intendentur på fältfot, måste dock den ledande

personen, fältintendenten, vara en på förhand under fredstid fullt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde hufvudtiteln.

utdanad tjensteman. Att arméförvaltningen med dess redan under

fredstid knappa personal skulle under krigsförhållanden, då icke allenast

embetsverkets vanliga funktioner utan derjemte en del nya måste

uppfyllas, kunna lemna någon större kontingent af tjensteman för

mobila ändamål, vore föga sannolikt. De tjensteman, som kunde från

verket undvaras, blefve mer än väl behöflige och bäst användbare för

de underordnade befattningar vid de mobiliserade general- och fältintendenturerne,

å hvilka expeditions- och revisionsvana vore af nöden.

Dessutom hade de fleste af desse tjensteman ej erhållit den praktiska

och mångsidiga daning, som vore ett vilkor för att kunna med full omsigt

sköta fältintendentens vigtiga befattning.

Att åter vid krigsutbrott besätta fältintendentsbefattningarne med

härtill befordrade regementsintendenter hade, enligt generalintendentens

åsigt, den stora olägenheten, att man på detta sätt vid mobiliseringen

ryckte från sina ordinarie befattningar en del af desse intendenter just

i det ögonblick, då deras tjenstevana vid trupperna vore bäst behöflig.

Det vore sålunda för åstadkommande af en under mobilisering och fältförhållanden

säkert verkande intendenturtjenst af väsentlig vigt, att man

redan under fredstid tillsatte fältintendenter, hvilkas sysselsättning borde

bibringa dem den utbildning, som fältförhållandena kräfva.

Men äfven under fredstid skulle befintligheten vid hvarje arméfördelning

af en under fördelningsgeneralen stäld intendenturtjensteman,

som tillika vore lydande under arméförvaltningen och generalintendenten,

mägtigt bidraga till ernående af en god hushållning och

sålunda äfven rent ekonomiskt gifva staten full ersättning för de kostnader,

hvilka vore förenade med aflönandet af dylika tjenstemän. Fältintendentens

fredsuppgift blefve nemligen, bland annat, att inom arméfördelningen,

hvars icke alltför vidsträckta område borde kunna medgifva

sådant, förskaffa sig detaljkännedom rörande så väl truppernas

öfningsplatser med derå befintliga förråds- och andra byggnader, truppernas

beklädnad och utredning m. m., som äfven orternas ekonomiska

förhållanden och resurser, samt att med stöd af denna erfarenhet granska

de utaf regementenas förvaltningsdirektioner framstälda förslag och

öfvervaka de vid regementena vidtagna ekonomiska åtgärder. Granskningen

af dessa förslag och kontrollen öfver deras utförande verkstäldes

nu i de flesta fall af centralmyndigheten, arméförvaltningen, som

sålunda belastades med en mängd detaljgöromål, hvilka upptoge en

dyrbar tid, väl behöflig för ärenden af mera omfattande art.

Genom öfverlemnande af detta granskningsbestyr åt fältintendenten

och beslutanderätten i vissa fall åt generalbefälhafvaren skulle en

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde liufrudtiteln.

önskvärd decentralisation af arméförvaltningens många och olikartade

göromål ernås, och det syntes ligga i öppen dag, att granskningen af

ofvanberörda förslag m. m., äfvensom kontrollen öfver utförandet, borde

lättare än för centralmyndigheten och jemväl med fullständigare detaljkännedom

kunna verkställas af fältintendenten, som, utom den speciela

insigt han måste förutsättas ega om truppernas ekonomi, derjemte vore

i tillfälle att, vid behof, å ort och ställe förskaffa sig ytterligare upplysningar

för att derefter stadga sitt omdöme.

Om, för öfrigt, åt de särskilda förvaltningsdirektionerna framdeles

skulle kunna lemnas en mera utsträckt frihet vid hushållningen med

de till truppernas beklädnad, utrustning och underhåll anvisade medel,

hvilken åtgärd till exempel i Tyskland visat sig vara det verksammaste

sättet att befordra en sund ekonomi, så blefve just dervid nödvändigt,

att tillika ega en omedelbart ingripande kontroll, ej blott å hvad som

rörde föreskrifna formers iakttagande, utan äfven och väsentligast beträffande

hushållningens ändamålsenliga anordning i dess helhet.

Det vore för öfrigt ej blott anskaffningen af beklädnads-, utrednings-

och underhålls effekter, som erfordrade en, så att säga, lefvande

kontroll. Lika mycken sådan behöfdes för att åstadkomma en god

förvaring och en ekonömisk förbrukning af dessa effekter. Att en dylik

kontroll väl behöfdes, derom vittnade till exempel olikheten i förbrukningen

af beklädnadspersedlar vid olika regementen, hvilken vid somliga

af dessa medgåfve ej obetydliga besparingar, under det att vid andra

enahanda anslag visade sig väl knappa. Tvifvelsutan skulle eu lämplig

öfvervakning i det antydda syftet lända staten till betydlig besparing,

men den syntes ej vara möjlig att åvägabringa annat än genom tillvaron

inom hvarje militärdistrikt af en intendenturtjensteman, som hade

tillfälle att såväl under som mellan vapenöfningarne besöka truppernas

förråd och deras mötesplatser samt stode i direkt förbindelse med distriktets

generalbefälhafvare. Denne sistnämndes medverkan vore nemligen

af behofvet påkallad, på samma gång som det inflytande, generalbefälhafvaren

sålunda komme att utöfva på truppernas ekonomi, tillika

borde kunna utveckla denna till större öfverensstämmelse med de militära

klufven. Generalbefälhafvarens ingripande i de under honom

stälda truppernas förvaltning vore för öfrigt egnadt att bereda honom

ett fullständigare befäl öfver dessa trupper, samt sålunda inom armén

befordra goda hierarkiska förhållanden.

De i såväl 1875 års som senare härordningsförslag vid fältintendenturerna

upptagne utredningsförvaltare vid arméfördelningarnes förråd

syntes, för så vidt inom hvarje arméfördelning uppsattes en trängbataljon

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde hufvudtiteln.

med särskild intendenturpersonal och behörigt förråd, icke under den nuvarande

organisationen vara oundgängligen nödvändiga, enär arméfördelningens

förråd nu kunde i det närmaste sammanfalla med trängbataljonens.

Den ställning, som förordats för fältintendenten, gjorde det ej heller förmånligt,

att hans verksamhet bundes vid omsorgen om ett särskild!

förråd, hvilket skulle hindra honom i utöfvandet af kontrollen öfver

hela distriktets intendenturförhållanden. Deremot, blefve fältintendenten,

till följd af sin temligen stora expedition, i behof af ett skrifbiträde,

hvartill intendentsaspiranter kunde någon gång med fördel användas.

Generalintendenten hemställer derföre, att till Riksdagen måtte göras

framställning om tillsättande vid hvarje militärdistrikt af en fältintendent

samt om anvisande af lämpligt arfvode för ett skrifbiträde åt

fältintendenten.

Beträffande den aflöning, som borde bestås åt fältintendenten, hade,

enligt hvad generalintendenten vidare anfört, alla framstälda förslag

varit ense om att åt fältintendenten anvisa löneförmåner, motsvarande

dem, hvilka åtnjutas af en i ständig tjenstgöring varande öfverstelöjtnant,

och syntes skrifbiträdets arfvode böra anslås till 730 kronor,

beräknadt efter 2 kronor om dagen.

I sammanhang med tillsättandet af fältintendenter har generalintendenten

föreslagit, att äfven den i senaste härordnings förs lag upptagna

öfverfältintendentsbefattningen med öfverstes grad och ''deremot svarande

löneförmåner måtte tillsättas på det sätt, att den utbyttes mot

den nu å arméförvaltningens stat befintliga intendentstjensten, hvilken

i stället indroges. Såsom af senaste landtförsvarskomité rigtigt framhållits,

vore det nemligen af synnerlig vigt att vid besättandet af denna

tjenst kunna göra ett godt val, och de med befattningen förenade högst

vigtiga och trägna göromål gjorde att den föreslagna aflöningen för

denna tjenst ingalunda vore för hög. Bestämdes öfverfältintendentens

löneförmåner sålunda, i likhet med öfrige intendenturtjenstemäns, efter

de grunder, som äro tillämpade å de militära aflöningsstaterna, borde

emellertid denna befattning, enligt generalintendentens åsigt, uppföras

på annan stat än arméförvaltningens, såsom ock redan vore förhållandet

med de militära byråcheferne inom arméförvaltningens artilleri- och

fortifikationsdepartement.

Den ekonomiska förvaltningen vid armén är i verkligheten af så

stor betydenhet, att de direkta utgifter, som göras till befrämjande af

bästa möjliga anordningar och derigenom framkallad god hushållning

vid denna förvaltning, måste, långt ifrån att lända statsverket till ökad

tunga, bereda detsamma väsentlig vinst, derest ändamålet dermed kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

7

uppnås. Fullbordandet af intendenturens organisation på sätt förut i

de framstälda härordningsförslagen och nu senast af generalintendenten

blifvit ifrågasatt anser jag på de skäl, som här förut blifvit anförda,

och på grund af den erfarenhet, som i detta hänseende vunnits vid

främmande härar, utgöra ett bland grundvilkoren för att nå nämnda

mål, på samma gång derigenom skulle afhjelpas den vid en mobilisering

högst betänkliga brist, som nu förefinnes i intendenturens organisation.

De till tjenstgöring vid de särskilda arméfördelningarne eller militärdistrikten

afsedde fältintendenterne böra härvid lämpligast uppföras

å samma stat, der fördelningsgeneralerne och fältläkarne äro upptagne,

eller generalitetsstaten, och till denna stat lärer i sammanhang härmed

böra öfverföras icke blott den på arméförvaltningens stat nu uppförde

intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå, hvilken

komme att benämnas öfverfältintendent, utan äfven intendenturcorpsens

högste chef generalintendenten, likasom förut generalfälttygmästaren

och fortifikationsgeneralen — chefer för arméförvaltningens artillerioch

fortifikationsdepartement — äro å generalitetsstaten upptagne.

Hvad särskilt beträffar generalintendentens och öfverfältintendentens

befattningar, ställa dessa på sina innehafvares skicklighet och arbetsförmåga,

såsom bekant, särdeles stora anspråk, och jag anser derföre

samt på grund af den störa vigten för armén och statsverket att dessa

platser städse må kunna hållas väl besatta, det vara olämpligt att aflöningsförrnånerna

för nämnda befattningar äro lägre, än hvad i härordningsförslagen

förutsatts, nemligen för generalintendenten lika med

fördelningsgeneral och för öfverfältintendenten lika med öfverste.

Vid bifall till den förändring, hvarom nu är fråga, skulle från

arméförvaltningens stat af oras der upptagna aflöningsförmåner för

jemte det sist nämnda befattning tillkommande ålderstillägg af 600

kronor.

generalintendenten,'' lön....

tjenstgöringspenningar

kr fi 900- -

2,800:

kr. 9,000:

intendenten och chefen för militärbyrån i

intendentsdepartementet, lön.....................

tjenstgöringspenningar ..............................

a 4.nn- —

2,000:

» 6,400:

Summa kronor 15,400: —

Deremot blefve följande belopp af nöden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufVudtiteln.

å generalitetets stat:

1 generalintendent, lön...................

........... kr.

8,000: —

dagaflöning .......................................

........... »

2,190: —

lönetillägg för tjenstehästar.........

........... »

1,200: —

fourageersättning ...........................

........... »

1,095: - kr.

12,485: —

1 öfverfältintendent, lön ..................

........... »

6,000: —

dagaflöning .......................................

........... »

1,825: — „

7,825: —

1 fältintendent, lön ...........................

........... »

4,000: —

dagaflöning ......................................

.......... »

1,460: - »

5,460: —

4 d:o ......................................................

..................... »

21,840: —

1 skrifbiträde hos fältintendenten,

arfvode ..

..................... »

730: —

4 d:o

d:o

..................... »

2,920: —

Summa kronor

51,260: —

Dragée härifrån hvad som besparas å arméförvaltnin
ningens

stat.............................................................................. » 15,400: —

skulle hela tillökningen i kostnad blifva....................... kronor 35,860: —

ytterligare minskadt med det eventuela ålderstillägget af 600 kronor.

Inqvartering skulle dessutom i förhållande till tjenstegrad tillkomma

dem bland ofvannämnde tjensteman, som blifva förlagde till tjenstgöring

i städerna.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att å generalitetsstaten uppföra de här ofvan angifna

aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent

samt 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden

med tillsammans 51,260 kronor;

samt att, såvida detta förslag godkännes, från

anslaget till arméförvaltningen afföra de å samma anslag

upptagna aflöningsbelopp såväl för generalintendenten,

som äfven för intendenten och chefen för intendentsdepartementets

militärbyrå med sammanräk
-

nadt 15,400 kronor.

Anslaget till arméförvaltningen, nu..........

................. kr.

142,700: —

skulle således med.................................................

................. »

15,400: —

minskas till ..............................................................

.......... kronor

127,300: —

Vid bifall till det nu framstälda förslaget lärer den nuvarande innehafvaren

af befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde hufvudtiteln.

inom arméförvaltningens intendentsdepartement böra, jemväl efter det

befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under annan benämning

upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid sin rätt att efter

afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten,

som svarar mot hans nu innehafvande tjenst och hvilken

pension han enligt pensionsgrunderna för arméförvaltningens tjensteman

skulle i februari 1885 intjenat, i hvilket hänseende jag anhåller

att sedermera få göra särskild framställning till iakttagande under nionde

hufvudtiteln.

Generalitetsstaten.

Vid bifall till det nyss, vid behandling af frågan om anslaget till arméförvaltningen,

af mig framstälda förslag till fullbordande af intendenturens

organisation, skulle anslaget till generalitetsstaten, nu kr. 126,265: —

med.................................................................................................. » 51,260: —

höjas till ................................................................................ kronor 177,525: —

Artilleristaben.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga

skrifvelse den 15 november 1883 anhållit, att i artilleristabens

anslag måtte beredas den förhöjning, som vore nödig för stabens utveckling

på angifvet sätt, hufvudsakligen i syfte att öka arbetskrafterna

inom staben, hvarjemte erfordrades medel till inköp och bindning

af böcker och tidskrifter för artilleristyrelsens bibliotek, till ritmaterialier

vid konstruktionskontoret, till bestridande af utgifter för eldning

i stabens nya lokaler vid artillerigården, rengöring, belysning samt underhåll

af möbler och inventarier derstädes m. fl. dylika utgifter äfvensom

till aflönande af en vaktmästare utom den, som nu finnes i stabens

stat upptagen, utgörande den förhöjning i anslaget, som blifvit ifrågasatt,

tillsammans 8,700 kronor.

Departementschefen redogjorde närmare för den framstälda planen

till stabens utveckling samt de i sammanhang dermed väckta förslag

och yttrade derefter vidare:

Med erkännande af de ökade kraf, artillerivapnets alltjemt stegrade

utveckling måste ställa på arbetskrafterna inom artilleristyrelsen, anser

jag likväl att åtminstone tills vidare annan tillökning i artilleristabens

anslag, så vidt angår sjelfva personalen, icke borde hos Riksdagen begäras,

än ett tillägg af 800 kronor till ersättning åt öfver- och underbefäl,

som beordras till tillfällig tjenstgöring vid staben, hvarjemte det,

2

[2.]

Förhöjning

för intendenturen

och genom

öfverföring

från arméförvaltningens

anslag.

[3.]

Förhöjning af

artilleristabens

anslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

[4-]

Förändringar

i veterinärstaten.

Anslagssumman

oförändrad.

10 Fjerde hufyudtiteln.

i följd af stabens inrymmande på två olika ställen i staden, uppkomna

behofvet af ökad betjening nu torde böra tillgodoses endast på det

sätt, att för ändamålet ett belopp af 600 kronor ställes till generalfälttygmästare^

förfogande.

Deremot har erfarenheten visat, att det ringa anslag af 600 kronor,

som är afsedt till ved, ljus, skrif- och ritmaterialier m. in., blifvit

fullkomligt otillräckligt i den mån artilleristyrelsens och stabens verksamhet

betydligt utvidgats och särskildt då i följd häraf måst beredas

nya lokaler, hvarförutom till inköp af böcker och tidskrifter för

artilleristyrelsens bibliotek samt för åtskilliga andra behof inga medel

finnas beräknade. Jag anser derföre på grund af gjord beräkning den

tillökning i nämnda 600 kronor, som måste anses aldeles oundgänglig,

icke kunna sättas lägre, än till 2,400 kronor.

Lägges till sistnämnda summa ofvan omförmälda belopp af 800

kronor till ersättning för tillfällig tjenstgöring vid staben, och 600 kronor

för betjening, blefve hela den förhöjning, som nu skulle ifrågakomma,

3,800 kronor; och jag hemställer således, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget till artilleristaben,

nu ................................................

.................................................. kr.

12,200: —

med ...........................................

................................................... )''

3,800: —

till................................................

.......................................... kronor

16,000: —

Indelta arméns befäls aflöning.

Veterinär staten. Sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar besörjes

vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regements- och 1

bataljonsveterinär. Deremot upptaga gällande stater för kavalleriet,

förutom 1 regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans

icke mindre än 47 sqvadronshästläkare eller 1 för hvarje

sqvadron. Af dessa 47 sqvadronshästläkarebefattningar är dock alltjemt

ett större antal i brist på kompetente sökande till befattningarne obesatt,

och de göromål, som tillhöra de vakanta beställningarne, hafva

vid hvarje trupp uppehållits af dess öfrige hästläkare mot ersättning

från de genom vakanserna disponibla löner. För närvarande uppgår

antalet vakanta sqvadronshästläkarebefattningar till 15 eller således omkring

en tredjedel af hela antalet och kommer utan tvifvel att ökas i

mån af de äldre sqvadronshästläkarnes afgång. Enligt numera och

alltsedan år 1849 gällande bestämmelser antagas nemligen till sqvadronshästläkare

endast examinerade veterinärer. För desse, hvilka icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln. 11

allenast aflagt maturitetsexamen, utan derefter vid veterinärinstitutet

genomgått en kurs under 3 till 4 år, och således måste antagas besitta

eu ganska god bildning både i allmänhet och i sitt fack, erbjuda dock

sqvadronshästläkarebefattningarne med underofficers grad och föga betydliga

aflöningsförmåner, enligt hvad vakansernas antal nogsamt utvisar,

alltför ringa lockelse. Då nu förhoppning icke finnes att erhålla

kompetente personer till besättande af ifrågavarande befattningar, synes

redan denna omständighet kräfva förändring i veterinärstatens vid kavalleriet

nuvarande sammansättning.

Men härtill kommer äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron

fanns anstäld endast en hofsmed eller hofslagare, af hvilken

icke fordrades andra veterinärkunskaper än som meddelades honom af

regementshästläkaren, och sqvadronshästläkarne sedermera trädde i

hofslagarnes ställe, häraf blifvit en följd, att antalet hästläkare på stat

vid svenska armén blifvit, i förhållande till hästarnes antal, större än

vid andra arméer. Med afseende härå har också i såväl 1875 som

1878 och 1883 års härordningsförslag iakttagits, att hästläkarnes antal

minskats, i det att sqvadronshästläkaretjensterna indragits och för

hvarje enhet om 5 sqvadroner beräknats endast 2 hästläkare, nemligen

1 regements- och 1 bataljonshästläkare.

Sådan indragning af hästläkare vid kavalleriet kan under nuvarande

förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal af manskapet

vid kavalleriregementena årligen kommenderas till genomgående af hofbeslagsskola

och derunder, enligt föreskrift i Eders Ivongl. Maj:ts nådiga

bref den 16 sistlidne november, erhålla undervisning jemväl i

skötsel af hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af

hästläkarnes antal, åt de återstående beredes lämplige biträden vid hästsjukvården.

Aflöningen till artilleriets bataljonsveterinärer utgår med 900 kronor

i fast lön och dertill dagaflöning å 2 kronor eller 730 kronor

för hela året. Vid värfvade kavalleriet borde hästläkarne af motsvarande

grad således aflönas på samma sätt. För bataljonsveterinärerne

vid det indelta kavalleriet skulle aflöningsförmånerna utgöra 900 kronor

i lön samt dagaflöning vid vapenöfningarne jemte ådermöten och remonteringar

eller förslagsvis i 60 dagar med 120 kronor. För regementsveterinärerne

utgör aflöningen vid artilleriet och värfvade kavalleriet

1,800 kronor i lön tillika med dagaflöning efter 3 kronor eller

1,095 kronor för året, samt vid indelta kavalleriet 1,800 kronor lön

jemte dagaflöning, beräknad för 60 dagars vapenöfningar till 180 kronor.

Dessa aflöningsbelopp för arméns hästläkare måste emellertid an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde hufviidtitcln.

ses i och för sig ganska ringa, och jag finner vid bibehållande af

samma belopp oundgängligt, att hästläkarne vid armén beredes utsigt

att åtminstone såsom regementsveterinärer, hvilken befattning för desse

läkare utgör slutpunkten för befordran, kunna vinna en mera tryggad

ekonomisk ställning, såvida det för staten skall blifva möjligt att åt

sig förvärfva och bibehålla fullt lämplige och erfarne män till vårdande

af den dyrbara materiel, som utgöres af arméns hästar. För

sådant ändamål synes lämpligast att, på sätt härordningsförslagen af

åren 1875, 1878 och 1883 innehöllo, regementsveterinären tillägges

förmånen af ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring i graden, hvilken anordning ock torde blifva för statsverket

den billigaste.

Vid förevarande omorganisation af hästläkarekåren anser jag vidare

på grund af hästvårdens synnerliga vigt för kavalleriets tjenstbarhet

böra iakttagas, att hästläkarne vid detta vapen blifva beridne,

för hvilket ändamål nämnde tjensteman, såsom officerares vederlikar,

böra tilldelas vanlig ersättning för 1 tjenstehäst hvardera.

Genomförandet af de sålunda ifrågasatta förbättringar i afseende

å veterinärstaten skulle icke medföra förhöjning i de nu utgående kostnaderna

för hästsjukvården vid armén. Fastmera och ehuru jag anser

härvid böra iakttagas, att medel jemväl beräknas till extra hästläkares

aflönande, skulle för statsverket uppkomma en i förhållande till hela

kostnadssumman icke oväsentlig årlig besparing. ''

Den nuvarande kostnaden för veterinär staten är följande:

1 regementeneterinär vid artilleriet, lön ......... kr. 1,800: —

dagaflöning » 1,095: — pr

2 )) 3) )> ............................................ ))

2 » » värfvade kavalleriet, eller lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente

................................ »

2,895: —

5,790: —

5,790: —

Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och

corpser:

1 regementsveterinär, lön.............................. kr. 1,800: —

dagaflöning för 60 dagar » 180: —

5 » ........................................................................

» 1,980

)) 9,900

transport kr. 26,355

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

13

transport

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön ............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

2 » » )» .............................................

1 sqvadronshästläkare vid värfvade kavalleriet, lön ............

9 » » » » .............

beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästläkare

i 365 dagar å 1 krona .....................................................

1 sqvadronshästläkare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700: —

dagaflöning för 60 dagar » 60: —

36 » vid d:o..................................................

jemte nummerlön och portion.

portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde

37 hästläkare å 60 öre om dagen.................................

kr. 26,355: —

» 1,630: —

» 3,260: —

» 800: —

» 7,200: —

» 3,650: —

)> 760: —

» 27,360: —

1,332: —

S:a kr. 72,347:

förutom 37 nummerlöner.

Kostnaden för veterinär staten blefve efter de ifrågasatta förändringarna

följande:

1

2

1

1

1

regementsveterinär vid artilleriet, lön........ kr.

dagaflöning »

1,800: —

1,095: —

kr.

2,895: —

» » ......................

»

5,790: —

»

vid värfvade kavalleriet:

lön.................................... kr.

1,800: —

dagaflöning.................... »

lönetillägg och fourageer- sättning för 1 tjenstehäst »

1,095: —

765: —

3,660: —

»

..................................................

3,660: —

i)

vid indelta kavalleriet:

lön.................................... kr.

1,800: —

dagaflöning, förslagsvis

i 60 dagar.................. »

180: —

lönetillägg och fourageer- sättningförltjenstehäst »

765: —

»

2,745: —

»

»

13,725: —

transport

kr.

32,475: —

5

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hufvndtiteln.

transport kr. 32,475: —

ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i

graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet

regementsveterinärer eller för 5 st...................... » 5,000: —

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

2

1

vid lifgarde! till häst, lön kr. 900: —

dagaflöning .................. » 730: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenstehäst j> 765: —

vid Kronprinsens husarregemente ......

vid lifregementets dragoncorps,

lön.................................... kr. 900: —

dagaflöning, förslagsvis

i 60 dagar.................... » 120: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenstehäst )> 765: —

1

1

3

3

1

»

»

»

:»

vid lifregementets husarcorps .............. »

» Smålands husarregemente............... »

» skånska husarregementet (10 sqvadr.) »

)) skånska dragonregementet » »

Jemtlands hästjägarcorps ............... »

5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr.

kostnader för beordrande af extra hästläkare, för Indika

beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis

1,630:

3,260:

2,395:

2,395:

1,785

1,785

1,785

5,355

5,355

1,785

2,000

1,500:

Summa kronor 68,505:

Bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet borde, enligt min

mening, tillsättas först i den mån aflöningsmedel för dem efter hand

genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning af sistnämnda

tjenster blifva tillgängliga. De lönemedel, som under de särskilda anslagen

för indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och Kronprinsens

husarregemente nu finnas uppförda för kavalleriets hästläkare,

lära vid sådant förhållande under öfvergångstiden böra för förändringarnes

genomförande ställas till Eders Kong!. Maj:ts förfogande till

dess den af samma förändringar betingade slutliga reglering af vederbörande

anslag kan ega ram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde hufnidtiteln.

På grund af livad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att efter 1884 års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna

vid kavalleriet, i mån af inträffande

ledigheter, må indragas samt i stället, och allt efter

det medel genom nämnda tjänsters indragning blifva

för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12

bataljonsveterinärbefattningar med den här förut angifna

fördelning å kavalleriets regementen och corpser,

jemte det 5 extra hästläkare anställas;

att i sammanhang härmed aflöningsförmånerna för

hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet bestämmas

att från och med år 1885 utgå på sätt jag i det föregående

likaledes angifvit; dock, hvad häst- och fourageersättning

till kavalleriets hästläkare- angår, först

i den mån Eders Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda

indragningar tillgängliga medel å vederbörande

anslag till dylik ersättning lemna tillgång;

samt att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande

ålderstillägg för regementsveterinärer må

utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,

äfvensom för öfrigt de medel, livilka under

anslagen till indelta arméns befäls aflöning, lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente finnas uppförda

till hästläkares aflönande, måtte ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande att, från och med år 1885

och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag

kan ega rum, i mån af behof användas till genomförande

af de föreslagna förändringarna i veterinärstaten.

Indelta arméns och Vcnnlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Detta anslag, hvilket i riksstaten för år 1878 upptogs till 1,319,800 ^j^ifbegge6

kronor, är ännu för år 1884 uppfördt till ungefärligen enahanda belopp vapenöfmngseller

1,322,300 kronor. tanfgen t

Redan vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1878 byggnader &

ådagalade då varande chefen för landtförsvarsdepartementet, att öfnings- ån
anslaget

icke vore tillräckligt för att lemna tillgång till de för arméns slagets summa

tjenstduglighet nödvändiga öfningarnas behöriga utförande, och på oforandrad
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde luifvudtiteln.

framställning af Eders Kongl. Maj:t beviljade Riksdagen till indelta

arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar ytterligare medel,

Indika uppfördes å extra stat, för år 1878 med 388,000 kronor och

för år 1879 likaledes med 388,000 kronor.

Under senare åren hafva deremot icke allenast icke några särskilda

medel för ofvan nämnda ändamål blifvit anvisade, utan vapenöfningsanslagets

tillgångar hafva, under fortgående prisstegringar, derjemte

allt mera, till men för öfningarne, tagits i anspråk för bestridande af

vissa oundgängliga byggnad sutgifter, hvilka måste anses mera främmande

för anslagets egentliga ändamål.

Å den indelta arméns mötesplatser hafva nemligen under de senare

åren uppförts en stor mängd byggnader, såsom baracker, kokhus

m. m., livilka årligen tarfva underhåll, och det ligger i sakens natur,

att den årliga underhållskostnaden för dessa träbyggnader städse växer.

1 sin underdåniga skrifvelse den 12 November 1883 har arméförvaltningens

intendentsdepartement erinrat, hurusom något särskildt anslagför

bekostandet af dessa byggnaders underhåll icke anvisats, såsom

deremot skett för underhållet af de för mötesplatserna samtidigt anskaffade

sängkläder, handdukar och tvättställ. Vid sådant förhållande

hade för underhållet af nämnda byggnader, likasom af de äldre barackerna

och sjukhusen m. m. å mötesfälten samt det indelta kavalleriets

olika etablissement, i stället måst anlitas anslagen till indelta arméns

och beväringsmanskapets vapenöfningar. Från dessa anslag hade

äfven måst bestridas utgifterna för en del oundgängliga nybyggnader,

såsom sjukhus, i stället för äldre utdömda dylika, arrestbyggnader,

lokaler för förberedande korporal- och timmermansskolor, proviantbodar

samt bostäder å några mötesplatser för förrådsförvaltare och

förrådsvaktmästare. Oaktadt härvid den största sparsamhet iakttagits

och endast en ringa del af de tid efter annan hos intendentsdepartem,entet

anmälda behof kunnat tillgodoses, hade likväl utgifterna för »byggnader

och reparationer» från de begge vapenöfningsanslagen under de sista

sex åren i medeltal uppgått till öfver 100,000 kronor per år. Men i

följd häraf hade vapenöfningsanslagen icke kunnat, såsom sig bort,

lemna tillgång för utförandet af alla de öfningar, hvartill de egentligen

äro afsedda.

För den indelta arméns och beväringsmanskapets förseende med

nödiga förrådslokaler till inrymmandet af dess under intendentsdepartementets

förvaltning ställda materiel samt dessa lokalers underhåll och

reparationer funnes ej heller annan tillgång än en i staten för intendentsdepartementets

andel i anslaget för »försvarsverket till lands i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde Inifvudtiteln.

allmänhet®, under titeln byggnader och reparationer, upptagen förslagssumma

af 5,000 kronor årligen, hvarmed dock jemväl skulle bekostas

underhållet af utredningsförråden å Karlsborg och i Stockholm jemte

andra förrådslokaler. Kostnaderna för'' samtliga dessa byggnader och

lokaler hade under de sista sex åren i medeltal uppgått till 7,000 kronor

om året, hvaraf ensamt indelta arméns och'' beväringsmanskapets förrådsbyggnader

kräft omkring 5,000 kronor, och då i betraktande toges,"

att den sålunda på hufvudförråden m. m. nu belöpande årliga utgiftssumma

af 2,000 kronor komme att ökas med de kostnader, som hädanefter

blefve af nöden för underhållet af det nyligen inrättade centralförrådet

å Karlsborg, hvilket förut ej påkallat några dylika kostnader,

så visade sig häraf, att ofvan nämnda belopp af 5,000 kronor vore

alldeles otillräckligt för bekostandet af förrådshus jemväl för indelta

stamtrupperna och beväringsmanskapet.

I afseende å det för handen varande behofvet af nybyggnader på

en del mötesplatser har intendentsdepartementet särskilt framhållit, att

de nu anordnade arrestlokalernä vid de flesta regementens mötesplatser

äro af dålig beskaffenhet och för öfrigt, i allmänhet förlagda till sjukhusvindarne,

ingalunda egnade sig för användning vid den utsträckta

tillämpning af arreststraffet, som blifvit en följd af de nyligen omarbetade

krigslagarne, äfvensom att en del förrådslokaler å mötesfälten

äro alltför trånga och fördenskull förr eller senare nödvändiggöra kostsammare

till- eller ombyggnader. Då sålunda för nybyggnader och

stegrade underhållskostnader komme att på de nuvarande anslagen

ställas allt för stora kraf för att de skulle kunna ens någorlunda tillfredsställas,

fordrade nödvändigheten en tillökning af hittills varande tillgångar

eller beredande af nya sådana för byggnaderna -å mötesplatserna.

I detta afseende har intendentsdepartementet ansett sig böra föreslå

att, i stället för höjande för ifrågavarande ändamål af de begge vapenöfningsanslagen

samt anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

de erforderliga medlen måtte helt och hållet skiljas från nämnda anslag

och uppföras i riksstaten såsom ett särskilda anslag, afsedt för

såväl indelta arméns, som beväringsmanskapets samtliga byggnader å

mötesplatserna.

Ett sådant särskiljande af byggnadsutgifterna ansåge intendentsdepartementet

skola medföra icke allenast att hvarje anslag finge användas

för sitt egentliga ändamål, utan äfven en i flera hänseenden

önskvärd förenkling i de med byggnadsunderhållet förenade bestyr

samt befordra enkelhet och reda i räkenskaperna, då deremot under

nu varande förhållanden redovisningen inför intendentsdepartementet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde hufvudtiteln.

för reparationer af byggnader å ett regementes mötesplats vanligen

afsåge tre till fyra olika anslag.

De utgifter för byggnader och reparationer, som af intendentsdepartementet

under senaste sex åren bestridts dels från anslaget till

indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar och dels

från förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hafva, såsom

redan blifvit nämndt, i medeltal uppgått till omkring 100,000

kronor årligen, och intendentsdepartementet föreslår derföre att detta

belopp måtte upptagas på det nya anslaget för byggnader å mötesplatserna.

Särskildt har departementet härvid fästat uppmärksamheten derå

att, enär det öfvervägande största antalet af de å mötesplatserna uppförda

barackbyggnader är afsedt för beväringsmanskapet, och den för

dessa byggnader belöpande, årligen tilltagande underhållskostnaden,

om den fortfarande, såsom hittills, måste bestridas från förslagsanslaget

för beväringsmanskapets vapenöfningar, i allt fall komme att drabba

statsverket i form af ökad brist å berörda förslagsanslag, att årligen

af statskassan fyllas.

A fjerde hufvudtiteln finnes vidare nu uppfördt ett särskildt anslag

till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna», afsedt för

bekostandet af filtar, madrass- och putvar äfvensom af handdukar och

tvättställ, hvilket anslag såsom förslagsanslag anvisades af 1877 års

Riksdag att utgå med 88,000 kronor årligen, men sedermera, enär

denna kort derefter nyanskaffade materiel de första åren icke behöfde

i betydligare mån iståndsättas eller förnyas, år 1880 nedsattes till ännu

anvisade 50,000 kronor. Det vore, enligt intendentsdepartementets åsigt,

lämpligt att med detta anslag sammanslå det af departementet föreslagna

särskilda anslaget för byggnader till ett enda anslag under benämning:

anslaget till »byggnader och sängkläder för indelta armén, Vermlands

fältjägarecorps och beväringsmanskapet», under hvilket nya anslag sålunda

komme att, så vidt omständigheterna medgåfve, sammanföras alla

de nu från spridda håll föga planmessigt utgående kostnaderna för

samtliga de till nämnda truppers inqvartering m. in. erforderliga och

af intendentsdepartementet underhållna byggnader å mötesplatserna jemte

dertill hörande servis.

Intendentsdepartementet har derföre ansett, att för nu angifna behof

borde uppföras ett anslag af sammanlagdt 150,000 kronor, hvilket

anslag borde, för att bäst motsvara sitt ändamål och såsom i längden

ledande till största besparing, ega naturen af reservationsanslag, hvar
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvudtiteln.

emot borde från riksstaten uteslutas det nuvarande anslaget å 50,000

kronor till underhåll af sängkläder m. in. på mötesplatserna.

Underhållet af de å mötesplatserna befintliga gevärsförrådsbyggnader,

ammunitionsbodar och smedjor ombesörjes icke af intendentsdepartementet,

utan af arméförvaltningens artilleridepartement, och

dessa byggnader hafva ej heller i intendentsdepartementets ofvannämnda

beräkningar afsetts. För deras underhåll finnes ej anvisad

annan tillgång, än ett belopp af 1,000 kronor under anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet, och har, då uppförandet af nya sådana

byggnader ifrågakommit, extra anslag af Riksdagen dertill anvisats.

Af dylika medel hafva sålunda under åren 1873—1882 för

ändamålet användts följande belopp, nemligen:

Till denna statsreglering har generalfälttygmästaren förnyat af honom

redan förut gjord anmälan om behofvet af nya gevärs- och ammunitionsförrådsbyggnader

samt utvidgning eller ytterligare inredning

af redan befintliga gevärsförråd vid ett större antal regementen, och

har kostnaden härför san#, för anskaffning vid några regementen af

smedjor beräknats till sammanlagdt 75,500 kronor, hvaraf generalfälttygmästaren

ansett omkring hälften eller 38,000 kronor böra äskas

såsom extra anslag för år 1885.

Att anslaget till indelta arméns och Vennlands fältjägarecorps’

vapenöfningar, hvilket. är otillräckligt för sjelfva vapenöfningarne, numera

ännu mindre kan, utan en för arméns tjenstbarhet högeligen betänklig

inskränkning i öfningarne, bestrida kostnaderna för underhållet

af byggnader å mötesplatserna tillika med erforderliga om- och nybyggnader,

lärer af hvad anfördt blifvit vara uppenbart. För under
-

år 1873

» 1874

» 1875

» 1876

» 1877

» 1878

» 1879

» 1880

» 1881

» 1882

kr. 31,475: 92.

» 15,323: 08.

» 20,327: 13.

» 23,593: 05.

» 6,333: 50.

» 1,333: 40.

» 3,975: 80.

» 3,056: 67.

» 10,485: 50.

Summa kr. 115,904: 05.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Fjerde hufvudtiteln.

hållet af de under senare tider å mötesplatserna tillkomna, med anvisade

extra medel uppförda talrika baracker med flera byggnader

hafva några särskilda tillgångar icke blifvit i landtförsvarsdepartementets

stater beräknade, och dock bär vid statsregleringen år 1877 nybyggnadskostnaden

ensamt för barackerna antagits till'' icke mindre än

1,215,500 kronor, hvaraf 116,200 kronor för stamtruppens och 1,099,300

kronor för beväringsmanskapets baracker. Hvad vidare särskild! angår

utgifterna för de för beväringsmanskapet nödvändiga byggnader, hvilka

utgifter, såsom redan blifvit nämndt, bestridas från anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, hvartill de under nu varande förhållanden

måste hänföras, synes det mig, med afseende å detta anslags

egenskap af förslagsanslag, icke lämpligt att utgifter af sådan art fortfarande

från detta anslag bestridas. Derest samtliga byggnadsutgifter

deremot, såsom nu af arméförvaltningen blifvit föreslaget, bestridas

från ett enda anslag af reservationsanslags natur, torde sådant vara

väl egnadt att befordra största planmessighet i anordningarne för nybyggnaderna

och underhållet samt derigenom en god hushållning vid

användandet af de för dessa utgifter tillgängliga medel.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyst, hafva de utgifter för byggnader

å mötesplatserna, som under senare åren blifvit bestridda dels

från nyss nämnda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och

dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar, i medeltal för hvarje år uppgått till omkring 100,000

kronor. Då de för beväringsmanskapets behof afsedda byggnader, till

hvilka inom kort torde böra komma särskilda matskjul, måste komma

att kräfva större kostnader, än stammanskapets, skulle framdeles genom

byggnadsutgifternas skiljande från ''de begge vapenöfningsanslagen

lättnad i utgifter företrädesvis tillgodokomma förslagsanslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, hvarå betydlig brist årligen uppstår.

Stammens vapenöfningsanslag erhöllo äfven en behöflig lättnad, och

uppförandet af ett särskild! byggnadsanslag skulle tillika, såsom arméförvaltningen

antydt, medföra icke allenast den rättelse i närvarande

förhållanden, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål,

utan äfven eu beaktansvärd förenkling i förvaltnings- och räkenskapsväsendet.

Till bestridande af utgifterna för de byggnader, nemligen gevärsförråd,

ammunitionsbodar och smedjor, som för närvarande höra under

artilleridepartementets förvaltning, har, enligt en hos arméförvaltningen

gjord beräkning, under de sista tio åren erfordrats för både underhåll

och nybyggnad i medeltal ett årligt belopp af 13,257 kronor, hvilket

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjerde liufvudtiteln.

belopp alltså borde, för att få medlen för byggnadsbehof^ å mötesplatserna

samlade i ett anslag, tilläggas den för öfriga byggnaderna

behöfliga samma af något öfver 100,000 kronor, så att totalsumman

komme att utgöra 113,257 kronor, eller, ijemnadttal, 115,000 kronor;

och torde, i händelse af bifall härtill, det af generalfälttygmästaren till

innevarande statsreglering begärda extra anslag till gevärs- och ammunitionsförråd

samt smedjor icke böra af Riksdagen nu äskas, innan

tillräcklig erfarenhet först vunnits, huruvida icke detta behof kan med

det beräknade och här ofvan angifna ordinarie anslagsbeloppet småningom

afhjelpas.

Då anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», hvarunder,

såsom förut blifvit nämndt, två mindre belopp varit af Eders Kongl.

Maj:t anvisade till underhåll bland annat af vissa förrådsbyggnader å

mötesplatserna m. m., deremot kommer att få vidkännas ökade kostnader

för underhållet af hufvudförråden och särskild! för centralförrådet

å Karlsborg, samt då för öfrigt redan anmälts behof af detta

anslags förhöjning, lärer, i betraktande häraf och då utgifterna inom

anslaget af Eders Kongl. Maj:t i stater för hvarje år bestämmas, någon

nedsättning i nämnda anslag icke böra i sammanhang härmed ifrågasättas.

Beträffande slutligen arméförvaltningens förslag att med det nya

anslaget till byggnader å mötesplatserna sammanföra det i riksstaten

med 50,000 kronor uppförda anslaget till underhåll af sängkläder m. m.

på mötesplatserna, anser jag detta förslag välbetänkt, och skulle härigenom

planen att under ett enda anslag förena de för inqvartering å

mötesplatserna afsedda medel blifva genomförd.

Då jag således nu tillstyrker, att för bekostande af underhållet af

samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna

för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof särskilda medel till belopp af 115,000 kronor må i riksstaten

uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll af

sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, anhåller jag att sedermera

vid behandling af frågan om anslaget till »underhåll af sängkläder

m., m. på mötesplatserna» få yttra mig angående den framställning,

som i ämnet borde till Riksdagen aflåtas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hufrudtiteln.

[5.]

Förändring i

organisationen

och förläggningen

af Svea

artilleriregementes

två

fotbatterier.

Artilleriet,

a) Fältartilleriet.

T underdånig skrifvelse den 27 sistlidne november har generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet anfört, hurusom i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bref den 2 oktober 1874 meddelats närmare bestämmelser

rörande den genom kongl. brefvet den 6 september 1872 anbefalda

förändringen i Svea artilleriregementes organisation och dervid med

afseende å nämnda regementes 9:de och 10:de batterier, hvilka enligt

sistnämnda nådiga bref skulle förläggas i Hernösand, bland annat föreskrifvits:
att

frågan om dessa batteriers förläggning i Hernösand, sedan de

blifvit fullständigt uppsatta, skulle förfalla, och i stället till förläggningsort

för desamma utses eu för deras stationerande och truppens

öfvande lämplig, samt från kusten något aflägse belägen punkt;

att, intill dess ett för begge fotbatterierna gemensamt etablissement

kommit till stånd, en styrka af 9:de batteriet skulle förläggas i

Hernösand;

att den öfriga delen af 9:de batteriet såväl som hela 10:de batteriet

till en början skulle uppsättas i Stockholm, men hela denna kontingent

såväl som detachementet i Hernösand, sedan för fotbatterierna

en ny station blifvit bestämd, till samma ort förflyttas, och att de

båda batteriernas manskap då skulle så lika som möjligt på dessa

batterier fördelas; samt

att de för 9:de och 10:de batterierna afsedda hästar skulle anskaffas

i den mån, som stallutrymme vid hufvudstationen sådant medgåfve,

samt derstädes dresseras och bibehållas för öfningarna med

10:de och den till hufvudstationen förlagda delen af 9:de batteriet, intill

dess att de båda fotbatterierna kunde till gemensam förläggningsort

förflyttas, då hästarne borde på ifrågavarande batterier lika fördelas.

Redan vid den genom berörda nådiga bref af den 2 oktober 1874

till genomförande anbefalda omorganisation af Svea artilleriregemente

hade sålunda, enligt hvad chefen för artilleriet vidare anfört, 9:de och

10:de batteriernas eller 5:te divisionens förläggning till en del i Stockholm

och till återstående del i Hernösand betraktats såsom provisorisk,

och äfven sedermera hade Eders Kongl. Maj:t uttalat sig i samma rigtning,

bland annat i nådiga brefvet den 4 december 1874 och genom

nådiga generalorder den 19 mars 1875.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde hufvudtiteln.

De ogynsamma förhållanden, under hvilka utbildningen vid nämnda

batterier nu måste bedrifvas för att hålla dem i stridsdugligt skick,

kunde emellertid, enligt chefens för artilleriet åsigt, utan tvifvel i framtiden

hafva till följd, att dessa batterier icke komme att motsvara det

med dem åsyftade ändamål, nemligen att utgöra fullgod stam för ett

till Norrlands försvar afsedt artilleri. Den i Hernösand förlagda delen

af 9:de batteriet vore nemligen hvarken med hänsyn till befäls- eller

nummerstyrkan tillräcklig att utgöra stam för ett fotbatteri, lokalerna

för vinteröfningarnas bedrifvande vore öfver höfvan inskränkta, och

hvarken exercisfältet eller skjutfältet tillfredsstälde i nämnvärd grad

nutidens fordringar. För den återstående delen af 9:de batteriet äfvensom

för 10:de batteriet skulle, så vidt förhållandena sådant medgåfve,

plats beredas i Svea artilleriregementes dertill ej beräknade kasern,

men af brist på utrymme derstädes hade af 5:te divisionen i Stockholm

icke kunnat uppsättas större styrka än i medeltal 40 man. Detta manskap

utbildades vid sidan af regementets öfriga styrka, men i betraktande

af det nuvarande öfvergångstillståndet hade ej materiel (kanoner,

fordon, rid- och anspannspersedlar m. in.) blifvit för denna del af 5:te

divisionen utlemnad, och det anslagna hästantalet vore ej heller tillräckligt

för bedrifvande af någon med denna styrka särskildt ordnad

hästexercis, hvarföre den del af truppen, som ej vore upptagen i rekryt-

eller andra skolor, användes till förstärkande af den styrka, som

gör garnisonstjenst, och fördelades under den årliga exercistiden på

de öfriga härvarande batterierna.

Med anledning häraf syntes det chefen för artilleriet i hög grad

önskvärdt, att en ny, gemensam förläggnings ort så snart som möjligt

anvisades för de båda batterierna.

Genom nådiga generalorder den 19 mars 1875 hade, på sätt chefen

för artilleriet vidare anfört, jag, som då var öfverstelöjtnant och chef

för Jemtlands fältjägarecorps, erhållit befallning att utse och inkomma

med förslag till lämplig plats i Jemtland för nämnda batteriers förläggning,

och hade i det utlåtande, hvilket af mig efter verkstäld undersökning

afgafs, trakten vid Östersund angifvits såsom synnerligen

lämplig för batteriernas förläggning med afseende å de särskilda förhållanden,

som enligt nämnda generalorder dervid skulle tagas i betraktande.

Den omständighet, att staden Östersund sedermera efter

stambanans framdragande genom Norrland blifvit satt i direkt jernvägsförbindelse

såväl med det sydligare Sverige som ock med Norge,

gåfve, enligt chefens för artilleriet åsigt, ökad vigt och betydelse åt

nämnda plats, och då dertill komme att i de senaste härordningsför
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde hufvndtiteln.

slagen Östersund angifvits såsom förläggningsort för Norrlands artilleri,

funne chefen för artilleriet alla skäl tala för att Svea artilleriregementes

5:te division vid den ifrågasatta förflyttningen förlädes vid

Östersund.

I sammanhang härmed har bemälde chef framhållit önskvärdheten

att de båda batterierna, hvilka, såsom förut nämndes, nu äro fotbatterier,

vid förflyttningen varda organiserade såsom åkande. I alla de

senaste härordnings förslagen hade nemligen det norrländska artilleriets

batterier antagits böra vara åkande och, utom den stora fördelen att

icke hafva tre olika slag af fältartilleri — åkande, ridande och fotartilleri

— med deraf följande särskilda förhållanden såväl under fredsöfningar

som vid mobilisering, talade för behoivet af åkande artilleri i

Norrland äfven den omständigheten, att detta artilleri, relativt fåtaligt

som det sannolikt alltid komme att blifva, behöfde i krig kunna förflytta

sig till aflägse belägna punkter minst lika hastigt som de öfriga

arméfördelningarnas artilleri.

Under förutsättning att i fråga varande batterier således organiserades

såsom åkande, har öfver en division fältartilleri i Norrland

blifvit af chefen för artilleriet uppgjordt bifogade förslag Lit. A.

Alla de i detta förslag upptagne officerare och underofficerare

med vederlikar äfvensom l:ste och 2:dre konstaplar samt batterihandtverkare

funnes, enligt hvad chefen för artilleriet anmärkt, redan å

Svea artilleriregementes nuvarande stat. Personaltillökningen, föranledd

af batteriernas organiserande såsom åkande i stället för fotartilleri,

uppginge till

6 afdelningstrumpetare och

56 artillerister,

hvarjemte i hästarnes antal, på sätt nedan närmare anföres, föreslagits

tillökning.

Nummerstyrkan vid dessa batterier kunde, enligt chefens för artilleriet

åsigt, ej anskaffas på annat sätt än genom värfning. Då emellertid

vid en sålunda ifrågasatt, om ock ringa, tillökning af den värfvade

armén ''det nuvarande sättet för värfningen antoges böra utbytas mot

det system för styrkans upprätthållande, hvithet af Eders Kongl. Maj:t

i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angafs beträffande

den föreslagna härens stamtrupp, så hade chefen för artilleriet

ansett sig nu böra föreslå detta systems användande, ehuru med några

mindre modifikationer, föranledda deraf, att detsamma skulle för en relativt

liten styrka komma att tillämpas vid sidan af det äldre anskafl
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln. 25

ningssätt, som vid Svea artilleriregemente, likasom vid den öfriga värfvade

armén, nu vore gällande. Dessa modifikationer vore:

att allt såväl öfver- som underbefäl, hvilken vore upptaget på batteriernas

stat, beräknas vara i ständig tjenstgöring, dels emedan det

skulle fortfarande tillköra Svea artilleriregemente, der allt öfrigt befäl

vore i ständig tjenstgöring, dels emedan, i och för skötandet af artilleriets

mångahanda tekniska m. fl. göromål, icke hela den på fältbatterierna

uppförda befälsstyrkan kunde påräknas för tjenstgöring vid

sjelfva truppen och i de skolor, som för densamma vore afsedda;

att l:ste konstaplarne liksom vid det öfriga artilleriet upptagas

bland manskapet, hvarjemte benämningen 2:dre konstapel borde bibehållas

;

att batterihandtverkarne inbegripas i nummerstyrkan;

att endast blifvande l:ste och 2:dre konstaplar utbildas i andra

årets skolor (konstapelsskolor) vid detachementet, under det att, till

följd af det vid en så liten styrka ringa antalet elever, särskild sergeantsskola

ej borde derstädes anordnas, utan underofficerseleverne

fortfarande utbildades vid regementets hufvudstation, der äfven sjukvårdsartilleristerne

borde erhålla sin daning; samt

att aflöningsförmånerna i viss mån afpassas efter förhållandena

under nuvarande organisation.

Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga

årskontingenten af rekryter, så hade desses antal af chefen för artilleriet

beräknats i enlighet med de i nämnda nådiga proposition angifna

grunder och uppginge antalet för båda batterierna till 48 man, hvilka

sålunda komme att tillhöra de årliga rekrytskolorna.

Det antal hästar, som i senaste förslag till lagar om härordningen

beräknats såsom erforderliga vid hvarje åkande batteri, nemligen 34

stamhästar och 30 legda hästar, blefve, enligt hvad chefen för artilleriet

anmärkt, naturligtvis oundgängligen nödvändigt i och för upprätthållande

af undervisningen i rekryt- och konstapelsskolorna.

Aflöningsförmånerna för officerare och underofficerare med vederlikar

hade synts chefen för artilleriet böra fortfarande vara desamma

som nu för denna personal vid Svea artilleriregemente, hvaremot aflöningsförmånerna

för manskapet, i följd af det nya anskaffningssättet,

beräknats efter samma grunder, som utförligare angifvas här nedan

vid fråga om uppsättning af nya trupper för fästnings- och positionsartilleriet.

De för aflöningar och beklädnad samt för underhåll af personal

och hästar vid detachementet i Östersund erforderliga anslag hade af

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Fjerde hufvudtiteln.

chefen för artilleriet blifvit beräknade och sammanstälda i bifogade

tablå ^ Lit. B.

Å andra sidan hade de till 9:de och 10:de batterierna nu utgående

anslag blifvit sammanförda å tablån Lit. C., och af densamma framginge,

på sätt chefen för artilleriet erinrat, att de å tablån Lit. B. såsom

erforderliga upptagna anslag redan nu vore till största delen anvisade.

För att erhålla en öfversigt af kostnaderna vid 2 åkande batteriers

förläggning i Östersund jemförda med de nuvarande kostnaderna för

2 fotbatterier hade derföre å en särskild tablå, Lit. D, slutsummorna

för de särskilda utgiftsposterna å tablåerna Lit. B. och C. blifvit sammanstälda.

Af denna jemförelse framginge, att den årliga kostnaden

för sagda 5:te division efter dess förändring till åkande skulle komma

att öfverstiga den nuvarande med 52,929 kronor 84 öre.

Den lämpligaste platsen för ett etablissement för de båda batterierna

hade chefen för artilleriet funnit vara den å Frösön invid bron

från fastlandet belägna lägenheten Hornsberg med angränsande område.

Ett för ändamålet synnerligen lämpligt område syntes der utan

allt för stora kostnader kunna förvärfvas åt kronan. Derigenom

erhölles såväl särdeles fördelaktig plats för ett etablissement som

erforderligt öfningsfält för skolorna under större delen af deras öfningar

i fria luften. Platsen vore genom en bredvid liggande höjdsträckning

skyddad för de i trakten skarpaste vindarna, de vestliga,

och vatten funnes invid området, enär Storsjön utgjorde dess östliga

gräns. På ifrågavarande mark läge eu stor, kronan tillhörig magasinsbyggnad,

hvilken, med undantag af taket, vore i synnerligen godt

stånd och kunde rymma batteriernas fältförråd samt dessutom hade

stort utrymme äfven för andra ändamål. Genom att sålunda invid

sjelfva staden Östersund förlägga etablissementet vunne man den fördel,

att det öfver- och underbefäl, som ej hade sin permanenta eller

tillfälliga bostad i kasern, kunde bo i Östersund, hvarjemte tillförseln

af alla förnödenheter och effekter till detachementet blefve synnerligen

lätt.

Vid uppgörandet af planen för ett etablissement vid Hornsberg

ansåge chefen för artilleriet vidare att afseende borde fästas derå, att i

enlighet med senaste liärordningsförslag ett helt artilleriregemente om

sex batterier kunde komma att dit förläggas.

För de båda nu ifrågavarande batterierna skulle emellertid erfordras

ett jemförelsevis mindre etablissement.

Repetitionsöfningarna med hela den samlade styrkan funne chefen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fj er de hiifvu dt iteln.

för artilleriet kunna med fördel utföras på den numera utvidgade exercisplatsen

Frösö läger, der tillfälle till samöfningar med infanteri och

kavalleri sålunda skulle erbjuda sig. För detta ändamål erfordrades

dock uppförande derstädes af en befälspaviljong, en barack, ett sommarstall

samt ett skjul för kokapparat. Kostnaderna för dessa nu nämnda

byggnader skulle emellertid tills vidare och så länge blott 2 batterier

blefve förlagda invid Östersund kunna nästan helt och hållet inbesparas,

om ett större område vid Hornsberg blefve förvärfvadt åt

kronan, hvilket dessutom syntes vara i alla hänseenden önskvärd!.

Ifrågavarande sommar-(repetitions-)öfningar, äfvensom beväringens öfningar,

kunde nemligen då genom en lämplig fördelning af exercistimmarna

till största delen utföras vid Hornsberg, under det att endast

mera omfattande öfningar, såsom division sexercis, samöfningar

med de andra vapnen in. in. skulle utföras vid Frösö läger, dit batterierna

vid sådana tillfällen skulle marschera och der de, när så befunnes

ändamålsenligt och önskvärd!, kunde bivuakera under en eller

ann,an natt. Den del af styrkan, som ej rymdes i det tilltänkta etablissement^

vid Hornsberg, kunde under sagda öfningar inlogeras i

den förut omnämnda magasinsbyggnaden, hvarigenom den enda byggnad,

som i och för dessa öfningar skulle behöfva uppföras, blefve ett

sommarstall för de legda hästarne.

Om, sedan det nu förordade området vid Hornsberg blifvit förvärfvadt

och erforderliga byggnader der uppförda, en förflyttning af

Svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier till Östersund komme

till stånd, kunde, enligt hvad chefen för artilleriet erinrat, såväl den

vid Stenhammar invid Hernösand belägna, kronan tillhöriga tomt med

derå befintliga, till fältförråd för 9:de batteriet nu använda byggnad,

som ock det kronan tillhöriga exercisfältet vid Hernösand försäljas.

Slutligen anmäler chefen för artilleriet, att han på grund af nyligen

verkställda, förberedande undersökningar egde anledning antaga

att ett för fältartilleri tillräckligt skjutfält skulle kunna erhållas i närheten

af Frösö läger, der den i sådant fall erforderliga marken

vore till stor del boställsjord och således ej svår att för kronan förvärfva.

Chefen för artilleriet har derföre i underdånighet hemställt:

att såsom förläggningsort för Svea artilleriregementes 9:de och

10:de batterier trakten invid Östersund måtte varda bestämd;

att vid förflyttningen till Jemtland dessa batterier måtte organiseras

såsom åkande artilleri;

att å den nya förläggningsorten batteriernas nummerstyrka måtte

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjerde liufvudtiteln.

anskaffas genom värfning hufvudsakligen efter de grunder, som af

Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till senast församlade

Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna härens stamtrupp, med

de modifikationer, som af omständigheterna föranledas;

att till arfvoden och särskilda anslag samt för aflöning, beklädnad

och underhåll af batteriernas nummerstyrka, äfvensom för anskaffning

och underhåll af erforderliga hästar måtte, utöfver de för dessa ändamål

nu, till eu stor del från Norrbottens hästjägaresqvadrons fond, utgående

medel, af Riksdagen äskas och derefter anvisas en årlig summa

af 52,929 kronor 84 öre;

att en styrka af 60 man utaf beväringen i Jemtland måtte tilldelas

artilleriet derstädes samt artilleriets beväring i Westernorrlands län till

annat vapen öfverföras;

att den invid Östersund å Frösön belägna lägenheten Hornsberg

jemte ett dertill angränsande område måtte åt kronan förvärfvas, och

derstädes uppföras ett etablissement för de båda batterierna, samt

återstoden af området utläggas till öfningsfält för divisionen;

att ett skjutfält för divisionen måtte i närheten anskaffas;

att kronans tomt och byggnad vid Stenhammar invid Hernösand

samt exercisfältet invid denna stad måtte försäljas; samt

att, i fall erforderliga anslag varda beviljade att utgå från och

med 1885 års början, batteriernas förflyttning till den nya förläggningsorten

måtte, sedan byggnader derstädes blifvit uppförda, först på

hösten sagda år ega rum, och att de under tiden besparade anslagen

måtte få användas till uppsättnings-, organisations- och flyttningskostnader.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har arméförvaltningen

förmält sig icke hafva funnit något att erinra emot grunderna i det

afgifna förslaget samt på följande sätt yttrat sig om de förändringar i

fjerde hufvudtitelns anslag, som vid ''bifall till generalfälttygmästarens

framställning blefve erforderliga.

Anslaget till artilleriet. Då den för officerare, underofficerare och

batteritrumpetare erforderliga aflöning redan finnes å Svea artilleriregementes

stat uppförd och medel dertill under anslaget anvisade,

erfordrades tillökning endast af de å sagda regementes stat under rubrikerna

»arfvoden» och »särskilda anslag» upptagna belopp. Hvad då

först beträffade de af generalfälttygmästaren å tablån Lit. B. upptagna

arfvoden för den ekonomiska förvaltningen, så förekomme, att redan

genom nådiga brefvet den 4 december 1874 anvisats arfvode till regementskommissarie

med 800 kronor, att utgå med 300 kronor från rege
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Fjerde hufvndtitel n.

mentets munderingsanslag (under anslaget till försvarsverket till lands

i allmänhet), med 300 kronor från mathållningsanslaget och med 200

kronor från fourageringsanslaget, samt 2 arfvoden till kompaniförrådsunderofficerare

å 300 kronor med 600 kronor, att utgå från munderingsanslaget

— således tillhopa 1,400 kronor. Då den af generalfälttygmästaren

häri föreslagna ändring inskränkte sig till en af förslaget

om fotbatteriernas förändring till åkande fältbatterier betingad

förhöjning i förrådsunderofficerarnes arfvoden till 400 kronor, eller

detsamma, som nu för sådana sysslor vid fältbatterierna utgår, hvarigenom

kostnaden på det hela höjdes från 1,400 till 1,600 kronor, och

munderingsanslaget syntes kunna bära denna lilla ökning i utgift, kunde

någon an slagsfordran till följd af nu ifrågavarande förvaltningsarfvoden

icke erfordras.

I fråga om sättet för hästsjukvårdens bestridande, kunde visserligen

ifrågasättas, huruvida ej vid Svea artilleriregemente, liksom vid

de båda öfriga, den på stat uppförde bataljonsveterinären borde beordras

till tjenstgöring vid detachementet. Det hade emellertid synts

arméförvaltningen, som denna anordning vid Göta och Vendes artilleriregementen

ej visat sig medföra några synnerliga fördelar. Der nemligen,

såsom vid Svea och Göta artilleriregementen, delar af liufvudstyrkan

måste för öfningarne tidtals aflägsna sig från stationen, hade

med ej obetydlig kostnad för kronan enskildt biträde vid hästsjukvården

måst anskaffas antingen för den bortkommenderade eller

den hemmablifna styrkan. Då således i alla fall för extra hästläkarevården

måste uppkomma kostnad, som kunde antagas icke blifva

ringare, än det nu föreslagna arfvodets belopp, hade generalfälttygmästarens

förslag att förlägga den extra hästläkarevården till detachementet

med dess obetydligare hästantal och deremot bibehålla de ordinarie

veterinärerne vid hufvudstyrkan synts arméförvaltningen vara,

särskildt med fästadt afseende å öfningarne, väl betänkt, så mycket

hellre som hinder ej mötte att, om så framdeles skulle finnas ändamålserfligare,

förflytta bataljonsveterinären till Östersund och använda

arfvodesmedlen i Stockholm.

Angående läkarevården funne arméförvaltningen visserligen att,

derest en af Svea artilleriregementes bataljonsläkare, som nu är stationerad

vid detachementet å Vaxholm, blefve förflyttad till Östersund,

något arfvode för nämnda vård icke erfordrades. Men då behofvet, af

militärläkare å Vaxholm till följd af der afsedd uppsättning af en fästnings-

och positions artilleribataljon qvarstode, så syntes det vara med

god hushållning förenligt att låta vid den större styrkan qvarstanna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjerde hufvudtiteln.

den ordinarie batalj onsläkaren, som då komme att från Svea artilleriregementes

stat öfverflyttas till fästningsartilleriets, och att vid den

mindre styrkan i Östersund tills vidare upprätthålla läkarevården mot

ett arfvode, i afseende å hvars af chefen för artilleriet föreslagna belopp

600 kronor arméförvaltningen ej funnit skäl till anmärkning.

Å anslaget till artilleriet borde således, enligt arméförvaltningens

åsigt, med anledning af den nu föreliggande organisationen uppföras

arfvoden:

för läkarevården .................................

..................

.. kr.

600: —

» ecklesiastikvården .........................

» ,

200: —

» hästsjukvården ..............................

.. »

300: —

» rättsväsendet ..................................

... »

300: —

» detachementsadjutanten................

... »

150: —

» stallmästaren ...................................

.........•>........

.. »

300: —

Såsom bidrag härtill kunde emellertid beräknas de nu

utgående, men efter omorganisationen och förflyttningen öfverflödiga

arfvoden för läkarevård vid detachementet i Hernö
sand

.................................................................................... kr. 300: —

för presterlig vård derstädes ................................... » 50: — 35g.

hvadan förhöjningen af det i Svea artilleriregementes stat

till arfvoden anvisade belopp blefve.................................... h\ 1,500: —

Såsom »särskilda anslag» erfordrades:

medikamentspenningar för 208 man å 2,25...... kr. 468: —

hvaraf dock afginge redan anvisade dylika

penningar för 146 man med........................... » 328: 50 pr ^gg. gg

kommunionspenningar för 232 man å 0,05 » 11: 60

afgår anvisade .............!...................................... » 8: 50 3. jq

undervisningsmateriel och gymnastikapparater in. m.......... 200: —

Nytt anslag tillhopa........................................................................ kr. 342: 60

Härtill kunde dock i första rummet användas det genom omorganisationen

öfverflödiga anslaget till underhåll af tjenstehäst

för batterichefen i Hernösand.......................................... 300: —,

då hela tillökningssumman i Svea artilleriregementes »särskilda

anslag» blefve.................................................................. kr. 42: 60

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjerde lmfvudtiteln.

I anslaget till Svea artilleriregemente under statsanslaget till artilleriet

borde således äskas förhöjning,

för arfvoden....''..........................

........................................................ kr.

1,500:

—

» särskilda anslag...............

............................................... »

42:

60

tillhopa kr.

1,542:

60

med jemnadt belopp kr.

1,543:

—

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning. Å detta anslag

komme, enligt hvad arméförvaltningen vidare anfört, i öfverensstämmelse

med uträkningarna i chefens för artilleriet tablåer — och

oberäknad! en obestämbar mindre summa för kommenderingstillägg,

hvilken kunde tagas af de redan åt Svea artilleriregemente till sådant

ändamål anvisade medel — utgifterna efter omorganisationen för aflö
-

ning, arfvoden och lega att uppgå till.......................... kr. 32,606: —

vid hvilket förhållande, då härtill redan funnes anslagna » 18,382: 56

den behöfliga anslagstillökningen blefve .;....... kr. 14,223: 44

Då emellertid å nuvarande anslaget funnes en oanvisad tillgång å

79 öre, skulle nämnda 44 öre icke behöfva medtagas.

Anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortif kationstruppernas hästar. Utgiften å detta anslag

efter omorganisationen vore beräknad till............................. kr. 5,440: —

hvaraf redan funnes anvisade ................................................... » 1,600: —

hvadan behofvet af tillökning utgjorde ................................. kr. 3,840: —

Anslaget till lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas

exercis. Kostnaden för dessa behof efter omorganisationen kunde antagas

till........................................................................................... kr. 5,400: —

och då nu dertill äro anslagna.................................................. » 1,980: —

funne arméförvaltningen att såsom förhöjning borde äskas kr. 3,420: —

Anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas

hästar. Fourageringskostnaden vore för östersundsbatterierna

beräknad, för stamhästarne till kr. 24,820: —

för de legda hästarne till ........................... )) 1,800: — p.r> £6 620: _

transport kr. 26,620: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufrudtiteln.

transport kr. 26,620: —

Till de båda nuvarande fotbatterierna funnes under

anslaget anvisade,

för stamhästarne ................................................ kr. 7,300: —

» de legda hästarne ...................................... » 660: — B 7.960:

hvarföre arméförvaltningen ansåge att skilnaden ............ kr. 18,660: —,

jemnad till..................................................................................... » 19,000 —,

borde äskas tillagd det nuvarande förslagsanslaget till fouragering.

Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Kostnaden

för manskapets naturaunderhåll vore beräknad till kr. 30,039: —

och då för samma ändamål nu efter lika beräkningsgrund

skulle utgå............................................................. )) 23,427: 32,

komme, enär den ej här medtagna kostnaden för underbefälet

blefve oförändrad, tillökningsbehofvet att

utgöra .............................................:............................................. kr. 6,611: 68,

hvadan detta förslagsanslag borde äskas förhöjdt med

jemnade..................................................................................... )> 7,000: —

Anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet. Å detta anslag

kräfde nu föreslagna omorganisation tillökning under titlarne: värfvade

regementenas beklädnad m. m., sängkläder och servismedel, kaserninventarier

samt musikinstrumenters anskaffande och underhåll vid

värfvade armén.

Beklädnaden, med hvad dertill hörde, för manskapet (för underofficerare

med vederlikar oförändradt) komme att medföra en kostnad

af............................................................................. kr. 15,988: 50,

hvilket belopp, då derifrån afdroges bekläd
nadsmedlen

för nuvarande två fotbatterier )) 12,469: 38,

utvisade en tillökning af............................................................... kr. 3,519: 12.

För sängkläder och servismedel, som beräknades

till ................................................................................ kr. 1,872: —

funnes nu tillgängliga............................................. » 1,314: —;

således erfordrades anslagstillökning med............................ kr. 558: —

Kostnaden för kaserninventarier ................... kr. 520: —

erfordrade, efter afdrag af nu disponibla ............ )> 365: —,

en ökning af anslaget med........................................................ kr. 155: —

transport kr. 4,232: 12.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

33

transport kr. 4,232: 12

Svea artilleriregementes anslag till musikinstrumenter borde

ock erhålla en förhöjning af............................................. » 200: —

Behofvet, af förhöjning i detta anslag utgjorde således ... kr. 4,432: 12

hvilket belopp kunde jemnas till ........................ » ’ 4,433: —

Dessutom erfordrades, enligt hvad arméförvaltningen slutligen anmärkt,

framdeles medel för underhåll af det blifvande etablissementet,

jemte någon tillökning i anslaget till ved och ljus vid fästnings- och

garnisonsorterna, hvaremot, då antalet af officerare och underofficerare

med vederlikar förblefve oförändradt, någon rubbning i anslaget till

inqvarteringskostnader icke erfordrades.

Hela den erforderliga förhöjningen i de ordinarie anslagen beräknades

sålunda af arméförvaltningen till sammanräknad! 53,459 kronor.

Att detta belopp något öfverstiger den af chefen för artilleriet angifna

summa, berodde, på sätt arméförvaltningen erinrat, uteslutande på den

af arméförvaltningen föreslagna afrundning i anslagsposterna under de

båda större förslagsanslagen till fouragering och till mathållning.

För genomförande af den redan år 1874 såsom nödig ansedda förändring

i förläggningen af Svea artilleriregementes båda fotbatterier

lärer tiden kunna få anses numera vara inne, och jag anser generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet hafva anfört öfvertygande skäl

för ändamålsenligheten deraf, att nämnda batterier, hvilkas förläggningsort

måste blifva Jemtland, i sammanhang härmed förändras till

åkande. Hvad i organisationsplanen tillika föreslagits derom, att manskapet

å den nya förläggningsorten antages på hufvudsakligen enahanda

vilkor i afseende å tjenstgöring och aflöning, som i nådiga propositionen

till senast församlade Riksdag om ny härordning blifvit för stamtruppen

ifrågasatta, finner jag mig jemväl böra biträda.

De skiljaktigheter, som förefinnas i afseende å rekrytkontingentens

storlek samt i afseende på legan för dem, som rekapitulera efter de 2 första

årens tjenstgöring, äro betingade och tillräckligt motiverade af olikheterna

i den nuvarande beväringsförordningens stadganden mot bestämmelserna

i den värnpligtslag, som för nämnda Riksdag framlades.

Genom tillämpning af det system, enligt hvilket soldaten vid värfvad

trupp, på grund af aftal vid antagandet, skall under fredstid hållas

till ständig tjenstgöring endast under den tid, i detta fall två år, som

för hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om

han för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne,

anser jag den värfvade truppens beskaffenhet och hela

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde hufvudtiteln.

ställning i socialt hänseende skola väsentligen höjas, på samma gång tillgång

erhålles på dugligt folk för minsta kostnad, enär detsamma af

statsverket underhålles endast och allenast under så lång tid, som är

nödig för sjelfva utbildningen och för de förvärfvade färdigheterna^

bibehållande genom repetitionsöfningarne. Derföre och för att erfarenhet

om nämnda systems verkningar må vinnas, synes mig i hög grad

tjenligt att vid ifrågavarande artilleritrupps nya organisation detta system

med deraf följande aflöningssätt vinner tillämpning i den mån nu

varande förhållanden det medgifva.

Den i närheten af Östersund å Frösön belägna lägenhet, som

blifvit ifrågasatt att användas för artilleridivisionens etablissement, synes

vara dertill fullt lämplig och jag har äfven låtit uppgöra kostnadsberäkningar

för etablissementet med afseende å dess uppförande derstädes,

men det torde vara ändamålsenligt att ännu låta det definitiva

valet af byggnadsplats vara beroende på det pris, hvarför lägenheten

kan erhållas, samt huruvida i trakten af Östersund skulle, derest detta

pris ställer sig för högt, kunna beredas annan fullt tjenlig och för

kronan billigare mark. För de beräknade kostnaderna för ett sådant

etablissement anhåller jag att få redogöra vid behandlingen af frågan

om anslag på extra stat till byggnadsbehof.

Jag hemställer således nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå,

att för Svea artilleriregementes båda fotbatteriers

förändrande, enligt de här ofvan angifna grunder,

till två åkande batterier med förläggning i Jemtland,

Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för

nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden,

i den mån de ej äro för sina särskilda

ändamål behöfliga, få i närmaste öfverensstämmelse

med hvad förut vid uppsättning af nya fortifikationstrupper

varit tillåtet, användas till uppsättnings- och

flyttningskostnaders bestridande -—• på ordinarie stat

uppföra de enligt arméförvaltningens utredning nödiga

tillägg å vederbörande anslag, nemligen:

å anslaget till artilleriet

å anslaget till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning.........

å anslaget till remontering och skoning

å anslaget till lega af hästar.................

å anslaget till fouragering ....................

kr. 1,543:

» 14,223

r 3,840

j> 3,420

» 19,000

transport kr. 42,026

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fj er de hufvudtiteln.

35

transport kr. 42,026: —

å anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena............ » 7,000: —

samt å anslaget för försvarsverket till

lands i allmänhet.................................... » 4,433: —

tillsammans kronor. 53,459: —

.Vid bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, komme det nuvarande

anslaget till artilleriet............................................. kr. 1,091,966: —

att förhöjas med ................................................................. » 1,543: —

till.......................................................................................... kronor 1,093,509: —

b) Fästnings- och positionsartilleri.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga

skrifvelse den 12 december 1883 framställt plan till organiserande

och uppsättande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri,

hvilket, i sig upptagande Svea- och Göta artilleriregementens 6 fästningskompanier,

skulle bestå af

1 fästniugsartilleribataljon, om 4 kompanier, förlagd å Waxholm

Oscar Fredriksborg, samt

1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, med

förläggning å Karlsborg, hvilket regemente dock ansetts böra först

efter hand uppsättas.

Nödvändigheten att i Sverige": likasom i andr# länder gifva fästnings-

och positions-artilleriet den omvårdnad och utveckling, som först

genom en från fältartilleriet skild organisation kunna ernås, har redan

vid flera föregående tillfällen föranledt underdåniga förslag från chefen

för artilleriet i sådant syfte. I åtskilliga till Riksdagen gjorda framställningar

har äfven Eders Kongl. Maj:t uttalat sitt gillande af en dylik

uppfattning och senast i de nådiga propositionerna till 1880 års och

1883 års Riksdagar. Chefen för artilleriet har derföre, under antagande

att anledningen dertill, att denna vigtiga fråga ej blifvit vid senaste

Riksdag löst, vore att söka i dess samband med de då framstälda,

mera omfattande härordningsförslag, nu trott sig böra till Eders Kongl.

Maj:t hemställa, huruvida ej, oberoende af ett sådant samband, förnyade

åtgärder borde vidtagas för att jemväl hos oss åstadkomma ett

särskildt fästnings- och positions-artilleri.

Skälen för organisationen af ett sådant artilleri hade redan så

[6]

Uppsättning

af fästningsoch

positionsartilleri.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde lmfvudtiteln.

många gånger blifvit uttalade, att chefen för artilleriet nu ansett sig

bland dessa endast böra framhålla:

att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel, med

ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan art

än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt, tillfälligt

befäl; samt

att vid en mobilisering af armén hvarken befäl eller manskap

finnes att tillgå för att sköta den positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen

ända sedan 1877 årligen beviljat större eller mindre anslag.

Beträffande grunderna för organisationen af ett fästnings- och positionsartilleri,

har chefen för artilleriet anfört, hurusom landt.försvarskomitén

i sitt den 19 juni 1882 afgifna förslag ansett att fästningsoch

positionsartilleriet borde utgöras, oafsedt fästningsartilleriafdelningen

på Gotland, af 6 fästnings- och 6 positionskompanier, och att i

den nådiga propositionen till senaste Riksdag, med godkännande häraf,

uttalats den åsigt, att sagda artilleri borde delas i en bataljon om 4

fästningskompanier, förlagda å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt ett

regemente om 2 fästnings- och 6 positionskompanier med förläggning

å Karlsborg, hvarföre chefen för artilleriet vid förevarande framställning

utgått från samma organisationsgrunder. I öfrigt hade med afseende

på kompaniernas nummerstyrka samt densammas anskaffning och

aflöningsförmåner iakttagits följande grunder:

hvarje kompani erhåller en manskapsstyrka af 100 man, konstaplar,

trumpetare och artillerister, i stället för i senaste härordningsförslag

upptagna 75 man, hvarigenom det stora behofvefi af stammanskap

blefve vid mobilisering något bättre tillgodosedt, äfvensom tungan af

den oundvikliga garnisonstjenstgöringen, särdeles å Waxholm, minskades;

manskapsstyrkan upprätthålles hufvudsakligen enligt de grunder för

anskaffningen, som i den nådiga propositionen till senast församlade

Riksdag angåfvos beträffande härens stamtrupp;

äflöningsförmånerna för manskapet utgå sålunda: lega, högst 40 kr. för

hvartdera af de två första åren och högst 80 kronor för hvarje följande

år, samt månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt

månad; beställningsmän erhålla i arfvoden per månad l:ste konstaplar

15 kronor, 2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare

10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena eljest

utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för tjenstgöring

i högre grad utgå enligt nu gällande bestämmelser, men icke ålders-

och examenstillägg, likasom ej arfvoden till värfvare beräknas.

På sätt chefen för artilleriet vidare anfört, borde, då manskapet

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde hufvud titeln.

sålunda komme att anskaffas enligt det system, som i senaste härordningsförslaget

angifvits, stamartilleristerne äfven erhålla sin utbildning

i enlighet med samma förslag, d. v. s. först i en rekrytskola om ett

år och derefter i en konstapelsskola, för att efter denna utbildningstid,

såvida rekapitulation egt rum, inkallas endast till 30 dagars repetitionsöfningar

årligen.

En följd häraf blefve att officerarne och underofficerarne vid fästnings-

och position sartilleriet, i olikhet med befälet vid det öfriga artilleriet,

komme att vara i tjenstgöring dels hela året, dels 8 månader

och dels 1 månad (30 dagar), hvilket åter föranledde åtskilliga olikheter

i artilleribefälets ekonomiska förhållanden. Aflöningsförmånerna

för officerarne vid fästnings- och positionsartilleriet hade emellertid ansetts

icke kunna beräknas annorlunda än efter nu gällande grunder, d.

v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarna, ehuruväl de af

officerarne, som vore i kort tjenstgöring årligen, skulle blifva under vissa

förhållanden något sämre aflönade än indelta arméns officerare. För

att deremot något upphjelpa aflöningsförmånerna för de underofficerare,

som icke vore i ständig tjenstgöring, borde underofficerarne af nämnda

kategori, i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 26 november

1875, undfå beklädnadsersättningen oafkortad för hela året, hvaremot

deras dagaflöning och portionsersättning blott skulle utgå för tjenstgöringsdagarna.

Efter att hafvå framhållit dessa allmännare bestämmelser, redogör

chefen för artilleriet för sjelfva organisationen,

dels af fästningsartilleribataljonen,

dels af fästnings- och positionsartilleriregementet.

Fästningsartilleribataljonen. Vid denna bataljon, bestående af 4 kompanier

om 100 man, skulle enligt organisationsplanen finnas:

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Waxholm

Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1 klassen,

4 )) »2 *»

8 löjtnanter af 1 »

5 underlöjnanter, »

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1 klassen,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtiteln.

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre konstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och

352 artillerister,

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsväsendet skulle upprätthållas

af lämplige personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga

årskontingent af rekryter, så hade antalet, i enlighet med de i den

nådiga propositionen till senaste Riksdag angifna grunder, beräknats

för hvarje kompani till 23 man, hvilka sålunda komme att tillhöra de

årliga rekrytskolorna. De 21 man vid hvarje kompani, som återstode

i andra årsklassen, skulle tillhöra konstapelsskolorna, hvarjemte ett lämpligt

antal rekapitulanter i följande årsklasser borde beordras såsom

elever i sergeants- och garnisonsskolorna.

Rekryt-, konstapels- och sergeantsskolorna syntes chefen för artilleriet

kunna lämpligast förläggas å Waxholm, garnisonsskolan deremot

å Oscar Fredriksborg. Utbildningstiden i rekrytskolan antoges i enlighet

med senaste härordningsförslag böra vara ett år, under det att

densamma i konstapelsskolan å Waxholm måste, i stället för den i

nämnda förslag upptagna tid af 8 månader, utsträckas till ett år, på

det att, oafsedt den omständighet att de fästningsartilleriets skolor tillhörande

praktiska öfningar bäst utföras under sommarmånaderna, garnisonstjensten

å nämnda fästningar måtte kunna upprätthållas, utan att

densamma blefve alltför betungande eller .alltför stor inskränkning

uppstode i undervisningen i skolorna, hvilkas elever måste bestrida

nämnda garnisönstjenst. Varade konstapelsskolorna blott 8 månader,

skulle nemligen hvarje rekryt under den tid, då konstapelsskola ej vore

sammandragen, komma att upptagas af garnisönstjenst i det närmaste

hvarannan dag, hvarigenom hufvudafsigten med det nya anskaffnings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde hufvudtiteln.

och skolsystemet enligt chefens för artilleriet åsigt skulle förfelas.

För garnisonsskolan, hvilken jemväl måste bestrida garnisonstjenstgöringen

å Oscar Fredriksborg, skulle, förutom officerare och underofficerare,

erfordras 2 förste och 4 andre konstaplar, 1 trumpetare,

1 sjukvårdsartillerist, 1 kompanihandtverkare och 35 man.

Med hänsyn till nu antydda tjenstgöring i skolorna samt öfriga

förrättningar å fästningarna hade beräkning blifvit uppgjord, upptagande

styrkan af den under olika tider af året vid fästningsartilleribataljonen

tjenstgörande personalen.

Samtliga de för aflöuingar, beklädnad och underhåll af personalen

vid fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar Fredriksborg erforderliga

årliga kostnader hade, med tillämpning af förutnämnda grunder,

blifvit beräknade till en sammanlagd summa af 265,954 kronor 85 öre

på sätt närmare utvisas af härefter fogade bilaga Eif. E.

Då likväl, vid organisationen af en särskild fästningsartilleribataljon

å Waxholm Oscar Fredriksborg, de nu å dessa fästningar förlagda

3 kompanier af Svea artilleriregemente samt 1 kompani af Gröta artilleriregemente,

enligt chefens för artilleriet åsigt, borde i bataljonen

uppgå, hade, för utrönande af tillökningen i nu varande kostnad, från

det anförda beloppet, 265,954 kronor 85 öre, afräknats kostnaderna

för de 3 kompanierna af Svea artilleriregemente 112,511 kronor 37 öre

och för 1 kompani af Gröta artilleriregemente 37,706 kronor 86 öre

eller tillsammans 150,218 kronor 23 öre, då förhöjningen i nu utgående

belopp visade sig utgöra 115,736 kronor 62 öre.

Emellertid och som i förenämnda summa 150,218 kronor 23 öre,

som utgjorde nuvarande kostnaden för de 4 kompanierna af Svea och

Gröta artilleriregementen, vore inbegripen den till följd af minskningen

i permittering vid trupperna å Waxholm och Oscar Fredriksborg medgifna

årliga kostnadstillökning af approximativt 14,164 kronor 27 öre,

för hvilken särskilda medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme

minskningen i de för nämnda regementen uppförda anslag att uppgå

till endast 136,053 kronor 96 öre.

Fästnings- och positionsartilleriregeinentet. Detta regemente, bestående

af 2 fästnings- och 6 positionskompanier om 100 man, skulle enligt

den af chefen för artilleriet framlagda planen, då det blefve fullständigt

uppsatt, erhålla följande personal:

1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs

fästning,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde lnifvudtitehi.

8 kaptener af l:a klassen,

8 » )) 2:a » ,

16 löjtnanter » l:a » ,

10 underlöjtnanter,

16 styckjunkare,

32 sergeanter af l:a klassen,

1 stabstrumpetare,

32 förste konstaplar,

48 andre konstaplar,

8 trumpetare,

8 kompanihandtverkare och

704 artillerister;

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 bataljonsveterinär,

1 verkmästare,

2 förrådsförvaltare,

3 tygskrifvare,

2 besigtningsrustmästare,

6 handtverksmästare,

8 rustkammarsmeder och

4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården antoges komma att

upprätthållas af lämplig person mot arfvode.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten

och majorerne, beräknas

60 stamhästar och

120 legda hästar.

Äfven här har den årliga rekrytkontingenten vid hvarje kompani

beräknats till 23 man. Utbildningstiden i rekryt- och sergeantsskolorna

antoges också lika lång som vid fästningsartilleribataljonen, hvaremot

tiden för utbildningen i konstapelsskolorna synts chefen för artilleriet

kunna inskränkas till 8 månader årligen, dels till minskande af kostnaderna,

och dels i betraktande deraf att garnisonstjenstgöringen å

Karlsborg, der andra trupper äfven äro förlagda, ej borde taga elevernes

tid på långt när så mycket i anspråk som motsvarande tjenstgö
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

41

ring å Waxholm. Någon garnisonsskola skulle, af nämnda skäl, ej

heller å Karlsborg behöfvas.

På dessa grunder både de till aflöningar, beklädnad och underhåll

af personal samt till anskaffning och underhåll af hästar för fästnings-

och positionsartilleriregementet erforderliga årliga anslag af

chefen för artilleriet beräknats till sammanlagd! 508,305 kronor 40 öre,

hvarifrån dock enligt min åsigt ett af bemälde chef för ecklesiastikvården

uppfördt belopp af 500 kronor kan afgå, enär nämnda tjenstgöring

borde kunna besörjas af garnisonspastorn, då hela kostnaden

för 1 positions- och artilleriregemente å Karlsborg blefve 507,805 kronor

40 öre, på sätt närmare utvisas af bilagan Lit. F.

Då likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet

å Karlsborg, de nu derstädes förlagda 2 fästningskompanier

af Göta artilleriregemente borde uppgå i det nya regementets båda

fästningsartillerikompanier, äfvensom den nu för Karlsborg afsedda tygstatspersonal

vid artilleriet borde till sagda nya regemente öfverföras,

kunde, på sätt chefen för artilleriet vidare andragit, såsom tillgång vid

det nya regementets uppsättande beräknas af de nu för Göta artilleriregemente

utgående anslagsmedel ett belopp af 79,513 kronor 71 öre.

I följd häraf skulle för hela det nya fästnings- och positionsartilleriregementet

erfordras en tillökning i nuvarande anslag af 428,291 kronor

69 öre.

Hvad inqvarteringen å Karlsborg af fästnings- och positionsartilleriregementet

beträffade, har chefen för artilleriet, under åberopande

af chefens för fortifikationen i ämnet uttalade åsigt, ifrågasatt, att framdeles

skulle åt nämnda regemente upplåtas de bostäder, som nu begagnas

af infanteriets korpralskola, och för denna i stället uppföras ett

etablissement i närheten af volontäretablissementet. De enda nybyggnader,

som vid sådant förhållande för det nya regementet behöfde uppföras,

vore ett stall för stamhästarne och ett sommarstall för de legda

hästarne.

Beträffande uppsättandet af fästnings- och positionsartilleriet funne

chefen för artilleriet detta kunna ske endast efter hand, under flera år,

dels med afseende å kostnaderna och dels emedan organisationen af de

delar, som skola nyuppsättas, kräfver en viss, af dess egen beskaffenhet

beroende, tid för att kunna fullföljas. Dervid syntes organisationen

af fästningsartilleribataljonen å Waxholm samt uppsättandet af två positionskompanier

å Karlsborg böra först och främst ifrågakomma.

För organiserande, så snart som möjligt, af fästningsartilleribataljonen

å Waxholms Oscar-Fredriksborgs fästningar funne chefen för ar
6
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde hufvudtiteln.

tilleriet tala bland annat den omständighet, att byggandet och anordnandet

af dessa för hufvudstadens försvar så vigtiga fästningar vore

afslntade, och_ att den för dem enligt hittills uppgjorda bestyckningsplaner

afsedda artillerimaterielen med utredning äfvensom en del ammunition

vore anskaffad, under det tillräcklig trupp saknades; hvartill

komme, att organisationen af de å samma fästningar nu befintliga artilleritrupperna,

3 från Svea artilleriregemente detacherade kompanier och

1 kompani från Göta artilleriregemente, föranledde en mängd oegentligheter

med afseende på tjenstgöringen och underhållet, särdeles beträffande

rekrytering och utbildning af det långt från hufvudstationen

detacherade kompaniet af Göta artilleriregemente.

För uppsättandet inom den närmaste tiden af två positionskompanier

å Karlsborg ansåge chefen för artilleriet det särskilt tala, att, sedan

Riksdagen årligen från och med 1877 anvisat medel till positionsartillerimateriel,

dylik materiel blifvit till närmare två tredjedelar af det

beräknade behofvet anskaffad. Det borde derföre ej längre uppskjutas

att skaffa tillgång på befäl och manskap för att vid mobilisering sköta

denna dyrbara materiel.

Organisationen af fästningsartilleribataljonen ä Waxliolm funne chefen

för artilleriet kunna hufvudsakligen ske under ett år. De nuvarande

tre kompanierna af Svea artilleriregemente samt det å Oscar Fredriksborg

förlagda kompani af Göta artilleriregemente borde då öfverföras

på den nya bataljonen. Nummerstyrkan, som skulle uppsättas enligt

det nya systemet, kunde emellertid ej genast blifva fulltalig, och den

nuvarande nummerstyrkan borde under tiden efter hand afgå. Fn följd

häraf blefve åter, att allt det afsedda befälet icke redan under det

första året behöfde uppsättas.

Med afseende härå hade af chefen för artilleriet den plan för uppsättandet

af bataljonen blifvit uppgjord, som angifves å bilagan Lit. G.

Af denna framgår, att de nuvarande anslagen för Svea och Göta

artilleriregementens fyra kompanier icke skulle redan under första uppsättningsåret

behöfva ökas med den ofvan anförda summan 115,736

kronor 62 öre, stim först ett följande år blefve erforderlig, utan att

för det första året ett anslag af 99,009 kronor 55 öre eller i jemnt

tal 99,000 kronor skulle vara tillräckligt.

Uppsättandet af de 2 positionskompanierna å Karlsborg kräfde deremot,

enligt chefens för artilleriet åsigt, något längre tid, enär nummerstyrkan

skulle helt och hållet nyanskaffas genom anvärfning årligen af

ett bestämdt antal rekryter. Emellertid kunde och borde befälet successive

uppsättas i något större proportion än som motsvarade nämnda

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjerde hufvndtiteln.

tillökning af manskapet, på det att en befälskader måtte bildas ej allenast

för de båda nu ifrågavarande utan äfven för de öfriga kompanierna.

Till önskvärd förenkling och öfverensstämmelse i hela artilleriets

organisation redan under öfvergångstiden funne chefen för artilleriet

det skulle lända, att Göta artilleriregementes på Karlsborg förlagda 2

kompanier samt tygstatspersonal, utan att till sin organisation nu förändras,

blefve förenade med de nya positionskompanierna, hvarigenom

organisationen af ett från fältartilleriet skildt fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg skulle kunna anses påbörjad och Göta

artilleriregemente komma att, likasom Svea och Wendes regementen,

bestå af 10 fältbatterier med samma befälspersonal. I den mån nummerstyrkan

vid de båda öfverflyttade kompanierna, som borde benämnas

fästningskompanier, behöfde till följd af afgång ersättas, syntes

anskaffningen intill nu bestämd styrka kunna ske enligt det nya systemet,

hvarigenom för det första året några ökade kostnader icke

kom me att erfordras.

Med beräkning således, att det nya fästnings- och positionsartilleriregementets

styrka komme att till en början utgöras af Göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier om 56 nummer,

2 nyuppsåtta positionskompanier om 100 nummer samt Göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda tygstat, hade chefen för artilleriet

för påbörjandet af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation

upprättat plan, sådan den, — efter det jag nu, på förut angifvet

skäl, uteslutit ett af chefen för artilleriet beräknadt särskilt arfvode

för ecklesiastikvården, men deremot tillagt ett sådant af 500 kronor,

att utgå till majoren så länge denne är corpsbefälhafvare, — visar

sig i bilagorna H och I.

Af sistnämnda bilaga framgår, att, sedan anslagsmedlen för Göta

artilleriregementes två fästningskompanier samt tygstatspersonal å Karlsborg

blifvit till det nya regementets stat öfverförda, skulle för ändamålet

erfordras såsom nytt anslag 127,462 kronor 50 öre, men under

första året endast 66,108 kronor 10 öre eller i jemnadt tal 66,000

kronor.

För de båda positionskompanierna skulle, enligt hvad chefen för

artilleriet anmält, af nya byggnader erfordras endast ett stall för 21

stamhästar och ett sommarstall för 40 legda hästar. Chefen för artilleriet

har i följd häraf hemställt:

att ett särskildt fästnings- och positoonsartilleri måtte, i den män

erforderliga medel dertill kunna beredas, organiseras och uppsättas;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjerde li»frudtiteln.

att sagda artilleri måtte komma att bestå utaf 1 fästningsartilleribataljon,

om 4 kompanier, förlagd å Waxliolm Oscar Fredriksborg, och

1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, förlagdt

å Karlsborg, allt med den personal och de hästar som förut angifvits;
att

nummerstyrkan måtte anskaffas genom värfning hufvudsakligen

efter de grunder, som af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen

till senast församlade Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna

härens stamtrupp, med de modifikationer, som af omständigheterna

föranledas;

att den hufvudsakliga organisationen af fästnings artilleribatalj o - nen å Waxholm måtte ega rum under år 1885, och Svea artilleriregementes

tre kompanier samt Göta artilleriregementes fästningskompani

å Waxholm till nämnda bataljon öfverföras äfvensom den å bilagan

Lit. G angifna personal då uppsättas;

att, förutom rekryt-, konstapels- och sergeantsskolor, äfven en

garnisonsskola måtte vid bataljonen anordnas;

att af 1. årsklassens beväring en kontingent om 375 man måtte

från och med år 1886 tilldelas artilleriet å Waxholm;

att organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet å

Karlsborg jemväl under år 1885 måtte påbörjas, och Göta artilleriregementes

2 fästningskompanier och tygstatspersonal å Karlsborg till

nämnda regemente öfverföras, samt den å bilagan Lit. I angifna, för

2 positionskompanier afsedda personal då uppsättas;

att öfverflyttningen till fästnings- och positionsartilleriet måtte ega

rum endast i den mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter

pröfvas kunna ske;

att nödiga medel måtte hos Riksdagen begäras för de till påbörjande

under år 1885 afsedda organisationer;

samt att, i händelse erforderliga medel blifva beviljade, den hufvudsakliga

uppsättningen af fästningsartilleribataljonen äfvensom påbörjandet

af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation

måtte få ega rum först mot slutet af år 1885, och de under tiden

besparade anslagen få användas till uppsättnings- och organisationskostnader.

På sätt chefen för artilleriet i sina ofvan anförda uttalanden framhållit,

måste till de i landets försvarsväsende mest känbara brister räknas

saknaden af positionsartilleri samt ett behörigen utveckladt fästningsartilleri.

Denna brist anser jag vara allt för väsentlig, att densammas

afhjelpande skäligen kan lemnas beroende på framtiden, helst de åt
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjerde hufvndtiteln.

gärder, som för ändamålet blifva nödiga, i allt fall måste kräfva ej

obetydlig tid, och ordnandet af försvarsväsendet i denna del kan verkställas

oberoende af hvad som möjligen kan blifva bestämdt i afseende

å arméorganisationen i dess helhet.

I fråga om tillämpning vid denna organisation af det system, enligt

hvilket soldaten, på grund af aftal vid antagandet, skall under

fredstid hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid, som för

hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om han

för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne,

får jag hänvisa till hvad jag härom nyss yttrat i mitt

anförande rörande omorganisation af Svea artilleriregementes fotbatterier

vid deras förläggning i Jemtland.

De årliga kostnaderna för fästnings- och positionsartilleriet, i hvad

de afse personal och hästar, skulle, efter det organisationen blifvit

fullt genomförd, komma, enligt de meddelade beräkningarna, att medföra

en tillökning i utgifter för statsverket af 115,736 kronor 62 öre

för fästningsartilleribataljonen å Waxholm och af 428,291 kronor 69

öre för fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg. Härifrån

böra dock afräknas nu utgående arfvoden dels till kommendanten

samt till placemajoren å Waxholm Oscar Fredriksborg, tillsammans

2,200 kronor, hvilket belopp redan första året vid tillsättning af 1

öfverstelöjtnant vid fästningsartilleribataljonen, tillika kommendant, kan

ingå i kostnadssumman för nämnda bataljon, och dels till kommendant

och placemajor å Karlsborg, tillsammans 3,400 kronor, hvilka arfvoden

indragas då tillsättning af öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet,

tillika kommendant å Karlsborg, framdeles ifrågakommer.

Vid antagande af läkare för regementet synes derjemte kunna

besparas aflöningen för 1 andre bataljonsläkare vid Göta artilleri-regemente

med 1,630 kronor.

Efter dessa afdrag kommer tillökningen i statsverkets kostnad

efter organisationens fullständiga genomförande att utgöra för fästningsartilleribataljonen

å Waxholm 113,536 kronor 62 öre samt för fästningsoch

positionsartilleriregementet å Karlsborg 423,261 kronor 69 öre,

hvilken kostnad jag dock anser kunna ytterligare minskas med 31,275

kronor, utgörande de för närvarande till reservartilleriet anslagna medel.

Redan i underdånigt memorial den 15 november 1879 har nemligen

chefen för artilleriet fästat uppmärksamhet på möjligheten att såsom

bidrag till kostnaden för ett fästnings- och positionsartilleri anlita sist

nämnda medel, då fältartilleriet, när nödigt befäl och underbefäl upp
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde Imfvudtiteln.

sättas vid fästnings- och positionsartilleriet, blefve befriadt från nödvändigheten

att dertill vid mobilisering aflåta en icke obetydlig del af

sin redan förut otillräckliga befälspersonal.

Hvad reservartilleriet beträffar, uppgår styrkan vid detsamma nu

till endast 5 officerare samt 11 konstaplar och artillerister. Aflöningen

till denna personal utgör 3,970 kronor, hvilken mindre del af

anslaget således blefve tillgänglig först i mån af samma personals

afgång, hvarföre intilldess skulle anstå med antagande af den personal

vid det nya artilleriet, för hvilken medlen behöfdes.

Såsom förut är nämndt, inskränker sig emellertid chefens för

artilleriet förslag i afseende å fästnings- och positionsartilleriet för

närvarande dertill, att å Waxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon

och att deraf under år 1885 uppsättes den å

bilagan Lit. G i sådant afseende angifna nya personal jemte det de 4

der förlagda fästniugskompanierna till bataljonen öfverflyttas, samt att

till organisation af 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg

göres en början genom uppsättning af 2 nya positionskompanier

och öfverförande till regementet af de 2 å Karlsborg förlagda fästningskompanierna

af Göta artilleriregemente, dock att under år 1885

uppsättning skulle ske endast af den nya personal och de hästar, som

i bilagan Lit. I finnas i sådant afseende angifna.

Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda

nu närmast är fråga, skulle blifva för fästningsartilleribataljonen å

Waxholm ............... kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1885 kr. 96,800: —

för fästnings- och

positionsartilleri å

Karlsborg............... » 127,462:50; » o o » j> 66,000: —

Summa kr. 240,999: 12; summa för år 1885 kr. 162,800: —

minskadt med rereservartilleriets
anslag.

................ x 31,275:—; 31,275: —

återstår att fylla... kr. 209,724: 12; hvaraf för år 1885 kr. 131,525: —-

Då det icke lärer kunna med full noggrannhet på förhand bestämmas,

huru mycket af det år 1885 erforderliga belopp komme att under

samma år belöpa å de särskilda ordinarie anslag, hvarunder det med

afseende å utgifternas beskaffenhet skulle höra, torde beloppet, på

samma sätt som vid fältartilleriets och fortifikationstruppernas organisation

förut iakttagits, böra för år 1885 äskas på extra stat, för att

först vid näst påföljande Riksdag å ordinarie stat under behöriga titlar

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufvudtiteln.

uppföras på samma gårig nu påräknade tillgångar från redan befintliga

ordinarie anslag då skulle från dessa öfverföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att, med godkännande af omförmälda grunder för

organisation af 1 fästningsartilleribataljon å Vaxholm

Oscar Fredriksborg samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg jemte hvad som dervid

föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den organisation af fästnings- och positionsartilleri,

som enligt hvad förut blifvit nämndt

skulle ega rum under år 1885, anvisa, utöfver de

för Svea och Göta artilleriregementens 6 fästningkompanier

jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant

och placemajor å Vaxholm Oscar Fredriksborg

nu anslagna medel, ej mindre anslaget till reservartilleriet

31,275 kronor, i den mån det är eller blifver

tillgängligt, än äfven ett extra anslag för nämnda

år å jemnadt belopp 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och

positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas,

må, i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya

trupper varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för bestridande af uppsättningskostnader och

öfriga med organisationens genomförande förenade

utgifter.

Trängen.

Till ^ordnande af arméns trängväsende har generalintendenten i

sin underdåniga skrifvelse den 10 december 1883 framställt plan, afseende

uppsättande af en trängbataljon för hvarje af de fem arméfördelningarne,

samt hemställt att under år 1885 två dylika bataljoner

måtte uppsättas.

Generalintendenten har dervid erinrat, hurusom det oafvisliga behof

vet af trängens ordnande på ett tillfredsställande sätt redan länge

varit erkändt. Detta hade synnerligen varit fallet allt sedan kriget

mellan Tyskland och Frankrike åren 1870—71 ådagalagt såväl de

stora fördelarne och nödvändigheten af att vid utbrytande krig kunna

[7]

Uppsättande

af 1 trängba

taljon jemte

stab för trän

gen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Fjerde linfrudtiteln.

hastigt försätta en armé i fullt mobilt tillstånd, som ock att ett bland

de hufvudsakliga vilkoren härför vore ett redan under fredstid ändamålsenligt

ordnadt trängväsende. I fråga härom har generalintendenten

särskilt anfört hvad den komité, hvilken den 14 april 1874 afgaf

utlåtande rörande det sedermera till 1875 års Riksdag afgifna härordningsförslaget,

i förevarande ämne yttrat: »Då en armé icke kan förflytta

sig utan de medel, som fordras för uppehållandet af dess tillvaro

såsom sådan, är det uppenbart, att ett ordnadt trossväsende eller

en träng är ett bland de väsentligaste vilkoren för härens verksamhetsförmåga,

och lika nödvändigt som det är, att soldaten i ledet öfvas,

lika oundgängligt är det ock att trängsoldaten inläres i de åligganden,

han måste känna, på det den stridande delen af hären aldrig af brist

på hvad den behöfver för sitt uppehälle, sin fortskaffning, sina sjukas

vård m. in. måtte urståndsättas att kraftigt och såsom härförarens

tanke angifver uppträda mot fienden. Ekonomiska skäl och ett skyldigt

afseende på statsverkets utgifter få således icke hindra ordnandet

af härens träng redan på fredsfot. I vårt land med dess stora

vidd, glesa befolkning och ringare tillgångar, i förhållande till andra,

stater, är en ordnad träng om möjligt ännu nödvändigare än annorstädes.

Härtill kommer att hvad som vid krigets utbrott fordrar längsta

tiden och största arbetet att sätta i fullständigt skick, är just trängen,

äfven då en sådan finnes i fredstid inrättad. Att i behofvets

stund från intet skapa en sådan, dertill kan man numera aldrig hoppas

att få tillräcklig tid.» Uppsättandet af en trängcorps ansåg komitén

derföre vara en af de första fordringarne på härväsendets förbättrande

i vårt land.

Den s. k. trängkomitén, hvilken erhöll uppdrag att åstadkomma

eu fullständig utredning rörande trängens lämpligaste organisation med

afseende särskildt å svenska förhållanden, hade i sitt den 21 juni 1877

afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, att vid hvarje arméfördelning

skulle uppsättas 1 trängbataljon om 2 kompanier, hvarigenom vunnes

den för mobiliseringens skyndsamhet högst vigtiga fördel, att hvarje

arméfördelning kunde sjelfständigt mobilisera sin träng, och detta hade

äfven blifvit tillämpad!; såväl af 1882 års landtförsvarskomité, som i

det till 1883 års Riksdag framstälda härordningsförslaget.

Under nu varande förhållanden organiserades svenska arméns träng,

enligt hvad generalintendenten vidare anfört, först vid krigsutbrott,

och bestode då af en del befäl och stammanskap, som måste uttagas

från de stridande trupperna, utan att för sina blifvande åligganden vid

trängen hafva erhållit någon föregående utbildning, samt för öfrigt af

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Fjerde hufviidtitelir.

beväring, hvilken lika litet erhållit någon den ringaste förberedelse i

trängmanskapets åligganden. Under sådana förhållanden kunde man

svårligen vänta annat, än att vid ett utbrytande krig trupperna skulle

blifva särdeles illa betjenade, hvilket ej kunde undgå att inverka förlamande

på krigsrörelserna samt jemväl förorsaka stark afgång bland

trupperna genom sjukdom, båda delarne till oberäknelig skada. Härtill

komme ytterligare, att de stridande trupperna genom uttagandet af

befäl och underbefäl åt trängen måste vidkännas en betänklig minskning

af sin redan förut alltför knappa befälskader, samt att, då det

för trängen behöfliga talrika beväringsmanskapet under nu bestående

förhållanden måste vid mobilisering först sändas till regementenas

samlingsplatser,. för att utrustas, och derifrån sedermera fortskaffa till

trängens mobiliseringsort, häraf vid mobiliseringen förorsakades en

tidsförlust, som vore desto mera skadlig i samma mån manskapet för

sin tjenstgöring vid trängen saknade nödig förberedelse.

Dessa ofördelaktiga förhållanden ansåge generalintendenten kunna

afhjelpas endast derigenom, att redan i fredstid inom hvarje arméfördelning

funnes en kader af trängbefäl och trängtrupp åtminstone af

den storlek, som vore erforderlig för att vid mobilisering besätta de

vigtigaste befäls- och underbefälsbefattningarne samt de manskapsplatser,

hvilka erfordrade en mera drifven detaljutbildning, äfvensom

vidare ett trängförråd, innehållande, förutom sjukvårdsförnödenheter,

fordon m. m. för fördelningen, jemväl beklädnads- och utredningspersedlar

till den för trängen afsedda beväring, samt att denna beväring

redan i fredstid der erhölle öfning.

Då det vore fråga om att för den nuvarande svenska armén föreslå

en trängtrupp, som nätt och jemnt motsvarade det nyss antydda

minimibehofvet, har generalintendenten funnit det ändamålsenligt att

förblifva vid de grunder för organisationen af detta truppslag, som i

de senast afgifna härordningsförslagen tillämpats. Vid den nuvarande

armén måste man dock, i stället för beväringskarlar med 90 dagars

öfning, åtnöja sig med dylikt manskap, som före krigsutbrottet tjenstgjort

blott 30 dagar. Derigenom upstode i trängtruppernas inre halt

en nedsättning så stor, att vidare sådan genom minskning af vare sig

stamtruppens numerär eller af den fast aflönade befälskadern icke

kunde ske utan att upplösa den mobiliserade trängens sammanhållning.

Fastmera borde stamtruppens numerär motsvara, utom den i nämnda

härordningsförslag upptagna stamstyrka, äfven, åtminstone till någon

del, den utsvällning, som enligt samma härordningsförslag skulle åstadkommas

genom inkallande af de i värnpligtsåldern varande f. d. stam
7
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjerde hufmdtiteln.

soldaterne vid trängen. Af 1882 års landtförsvarskomité, som förutsatte

en till 32 års ålder utsträckt värnpligt, hade nämnda utsvällning

beräknats till 101 man per trängbataljon. Om man också medtoge i

beräkningen, att äfven under nu varande krigsförfattning, med endast

5 års beväringspligt, ett mindre antal f. d. stamsoldater befunne sig

i värnpligtsåldern, kunde dock detta, för öfrigt ej med säkerhet påräkneliga

reservmanskap ingalunda motsvara förutnämnda reserv af 101

stamsoldater, utan syntes det af denna anledning nödvändigt att något

höja det Renande manskapets numerär utöfver den, som i sist afgifna

härordningsförslaget upptagits. En tillökning af 34 man per trängbataljon,

hvarigenom bataljonens styrka, som i berörda härordningsförslag

upptogs till 206 man korporaler, spel och soldater, skulle växa

till 240 man, vore så liten, att den endast med hänsyn till det företräde,

som i tjenstgöring varande manskap egde framför f. d. stammanskap,

kunde anses motsvara det afsedda ändamålet, och komme derigenom

hvardera af bataljonens 2 kompanier att erhålla samma nummerstyrka

som 1 kompani vid ingeniörtrupperna.

Vidkommande befälet ansåge generalintendenten det visserligen

med hänsyn till mobiliseringen hafva varit önskligt, att detta tillsattes

i ett antal, som motsvarade icke blott den fasta officers- och underofficerspersonalen

enligt det vid 1883 års Riksdag framlagda härordningsförslaget,

utan äfven det i samma förslag för trängen påräknade

värnpligtiga befäl, men generalintendenten hade dock icke trott sig

böra ifrågasätta tillökning i den fasta officers- och underofficerskader,

som i nämnda härordningsförslag upptagits.

På samma gång generalintendenten på nu anförda hufvudsakliga

grunder uttalat det omdöme, att för arméns stridsduglighet vore nödvändigt

att 1 trängbataljon för hvarje militärdistrikt organiserades, har

generalintendenten ansett att redan under år 1885 borde uppsättas 2 dylika

bataljoner, hvardera med här nedan angifna sammansättning, nemligen

militärpersonal:

1 major och bataljonschef,

3 kaptener af lista klass,

2 d:o af 2:dra klass,

4 löjtnanter af lista klass,

3 d:o af 2:dra klass, hvaraf 1 adjutant,

4 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

15 sergeanter af lista klass,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjerde hufyudtiteln.

?5 sergeanter ,af 2:dra klass,

2 stabstrumpetare,

30 korpraler,

35 vice korpraler,

4 spel i nummer samt

171 soldater;

civilpersonal:

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementskommissarie,

1 batalj onsveterinär,

1 förrådsförvaltare,

2 handtverkare af lista klass samt

2 d:o af 2:dra klass.

hästar:

1 officershäst (för bataljonschefen),

40 stamhästar.

Dessutom under vapenöfningarna 30 legda hästar.

Den sålunda föreslagna organisationen innefattade, enligt hvad

generalintendenten härvid anmärkt, ej i fråga om befälskadern annan

afvikelse från det senaste nådiga härordningsförslaget, än att 4 löjtnanter

utbytts mot 4 underlöjtnanter samt att fördelningen af löneklasserna

något lämpats efter de inom armén nu rådande förhållanden.

Civilpersonalen afveke från den i samma härordningsförslag upptagna

deruti, att 1 regementsläkare och 1 regementskommissarie tillkommit,

hvaremot 1 af de 2 förrådsförvaltarne ej upptagits. Regementsläkarebefattningen

vore afsedd att, der så ansåges lämpligt, besättas med

militärdistriktets fältläkare, hvilken derigenom komme i generalbefälhafvarens

närhet samt sattes i tillfälle att omedelbart öfvervaka utbildningen

af distriktets för sjukvårdskompanierna och för fältsjukhusen

afsedda sjukvårdsmanskap, hvilket befunne sig vid trängbataljonen. En

regementskommissarie syntes icke kunna undvaras, enär trängbataljonen,

med dess stamtrupp och jemförelsevis talrika beväringsstyrka samt

stora förråd, lika väl som hvarje annan truppdel vore i behof af en

vederbörligen utbildad intendenturtjensteman. Trängbataljonens fordonsoch

persedelförråd kunde deremot, under kontroll af regementskommissarien,

åtminstone tills vidare, skötas genom endast 1 förrådsförvaltare.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Fjerde hufvudtiteln.

I fråga om manskapets anskaffning ock aflöning samt dess tjenstgöring,

nemligen de 2 första åren i en ettårig rekrytskola ock en 8

månaders korpralskola, men derefter i allmänket endast under 30 dagars

repetitionsöfningar årligen, öfverensstämmer generalintendentens förslag

med de kär förut angifna grunderna för fästnings- ock positionsartilleriets

organisation.

Officerares ock underofficerares aflöningsförmåner kar generalintendenten

ansett köra keräknas efter de grunder, som tillämpas vid

värfvade armén, dock med någon, af de olika tjenstgöringsförkållandena

betingad modifikation. En del eller något mer än kälften af befälet

måste vara i ständig tjenstgöring vid staben samt vid rekryt-,

korpral- och sergeantskolorna, hvarföre desse officerare och underofficerare

med vederlikar komme att jemte den fasta lönen erhålla dagaflöning

under hela året. Af den återstående befälskadern komme

större delen att under fredstid ej vara i tjenstgöring längre än vid de

årliga repetitionsöfningarne om 30 dagar, jemte de samtidigt infallande

öfningarne med andra klassens beväringsmanskap, ock erhölle dagaflöning

endast för denna tid. Deremot ock då första klassens beväringskontingent

för trängen borde, i öfverensstämmelse med det senaste

härordningsforslaget, delas i fem afdelningar, som hvar efter annan

öfvades i 15 dagar, komme ett mindre antal af befälet att vara i

tjenstgöring under sammanlagdt 97 dagar. I fråga om detta befäl

bär af generalintendenten blifvit ifrågasatt, att detsamma äfven skulle

beräknas såsom ständigt tjenstgörande, på det å ena sidan måtte finnas

tillgång på fullständigt aflönadt befäl att inträda dels vid inträffande

sjukdomsfall bland de under hela året tjenstgörande och dels vid den

tjenstledighet under 6 veckor, som borde beredas de sistnämnde i likhet

med befälet vid värfvade armén, samt å andra sidan det öfriga,

mellan repetitionsöfningarne tjenstfri, sämre aflönade befälet måtte i

viss mån betryggas för att ej annat än i utomordentliga fall inkallas

till tjenstgöring utöfver tiden för berörda öfningar.

Slutligen bar generalintendenten ansett sig böra framhålla vigten

deraf, att redan vid uppsättandet af de första trängtrupperna tillsättes

1 inspektör för trängen med åliggande att göra sig noggrant förtrogen

med allt hvad detta truppslag rörer, öfvervaka de med uppsättandet

förenade åtgärder samt leda dess utbildning i en ändamålsenlig rigtning.

I senaste härordningsforslaget hade upptagits för trängen i dess helhet

en dylik inspektör, med öfverstes grad och aflöningsförmåner, jemte

beriden adjutant. Tills vidare syntes dock tillräckligt, om inspektören

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Fjerde hufvudtiteln.

tilldelades öfverstelöjtnants grad och löneförmåner samt såsom adjutant

en från trän gen beordrad subalternofficer.

De årliga kostnaderna för 2 trängbataljoner jemte inspektör för

trängen skulle, enligt de af generalintendenten framlagda kostnadsberäkningar,

utgöra följande:

1 trängbataljon i Stockholm

1 » förlagd i annan ort...........................

1 inspektör för trängen, lön............... kr. 5,000: —

dagaflöning ........................................ » 1,460: —

lönetillägg och fourageersättning

för en tjenstehäst........................... » 765: —

1 adjutant med lön vid trängen. För denne upptages

här endast dagaflöning för 335 dagar å 2 kr.

kr. 670: —

lönetillägg och fourageersättning för

en tjenstehäst ................................. » 765: —

kronor 211,160:

75.

209,096: 75.

7,225: —

1,435:

summa kronor 428,917: 50.

Den fullkomliga bristen på organiserade trängtrupper vid svenska

armén manar oafvisligen till vidtagande af åtgärder för irppsättande af

dylika trupper, hvilka äro nödvändiga för vidmakthållandet af arméns

krigsduglighet och för att under krig, så vidt ske kan, från armén afvända

de lidanden och den manspillan, som förorsakas af brist på

oumbärliga förnödenheter och tjenlig sjukvård.

Jag instämmer till fullo i hvad i detta hänseende blifvit af generalintendenten

anfördt, likasom jag gillar de af honom föreslagna

grunder för trängens organisation, tjenstgöringsförhållanden och aflöning.

Endast en mindre förändring i beräkningen af aflöningsmedlen

för befälet synes mig böra ifrågasättas, i det jag anser det icke aldeles

nödigt att dagaflöning, såsom det blifvit föreslaget, för ett visst antal

af det icke ständigt tjenstgörande befälet beräknas för hela året, enär

till dagaflöning vid detta befäls inkallande till extra tjenstgöring tillgång

torde kunna beredas genom besparingar på aflöningsmedlen. För

det manskap, som under andra tjenstgöringsåret genomgår 8 månaders

korpralskola, hafva i generalintendentens förslag upptagits underhållsmedel

jemväl för de 4 återstående månaderna af samma år, men då

detta manskap på grund af vilkoren vid dess antagande skulle efter

utbildningstidens slut från den garnisonerade truppen afgå och der
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Fjerde hufvudtiteln.

efter endast inkallas till repetitionsöfningarne, bör kostnadssumman för

hvarje bataljon minskas med hvad som för nämnda 4 månader beräknats.

Hvad angår trängtruppernas uppsättning, anser jag, i likhet med

generalintendenten, att det skulle vara önskligt om denna uppsättning

kunde till en början omfatta 2 bataljoner. Då likväl fråga här är om

ett för den svenska armén hittills främmande truppslag, om hvilket

nödig praktisk erfarenhet med hänsyn till våra förhållanden fullständigt

torde vinnas först under sjelfva uppsättningen, tvekar jag, huruvida

icke den första uppsättningen bör af rent praktiska skäl inskränkas till

1 bataljon, som då kunde erhålla förläggning å kronoegendomen Marieberg

vid Stockholm; och då jag nu tillstyrker denna inskränkning i

generalintendentens förslag, sker sådant endast under förutsättning att

såväl den andra som äfven de öfriga, väl behöfliga bataljonerna skola

inom kort tillkomma och att vid deras uppsättning man skall kunna

på ett för trängen i dess helhet gagneligt sätt tillgodogöra sig den

då om truppslaget här redan vunna erfarenheten.

De af mig nyss ifrågasatta förändringar i beräkningen af dels aflöningsmedlen

för befälet och dels kostnaderna för manskapets underhåll

medföra en nedsättning i den af generalintendenten beräknade kostnad

för hvarje trängbataljon med 13,037 kronor 73 öre, och skulle, med iakttagande

häraf, hela den årliga kostnaden för den trängbataljon, hvilkens

uppsättning under år 1885 jag ansett mig böra tillstyrka, uppgå till

198,123 kronor 2 öre, på sätt närmare utvisas af vidfogade bilaga Lit. K.

Då det för trängens första ordnande och behöriga utveckling är

angeläget, att densamma från början erhåller sin egen målsman, den

föreslagne inspektören, hvilken tills vidare torde böra vara af endast

öfverstelöjtnants grad, så böra till den nyss nämnda kostnadssumman

för 1 trängbataljon ............................................................ kronor 198,123: 02

läggas de ofvan beräknade kostnaderna för staben,

nemligen 1 inspektör ..................

................................. » 7,225: —

och 1 adjutant ..................................

................................. -» 1,435: —

summa kronor 206,783: 02.

Detta belopp, hvilket kan jemnas till 206,700 kronor, lärer dock

af samma skäl, som beträffande de för fästnings- och positionsartilleriets

organisation erforderliga medel blifvit anförda, till en början böra

uppföras endast på extra stat; och får jag nu hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvan omförmälda grunder

för organisation af trängtrupper vid armén samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Fjerde hufvudtiteln.

livad dervid föreslagits i fråga om personalens aflöning,

till organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon

jemte stab för trängen anvisa ett extra anslag

för samma år å 206,700 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda

medel beredas, må af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för bestridande af uppsättningskostnader och

öfriga med organisationens genomförande förenade

utgifter.

Marinregcm entet.

t8-]

Eders Kongl. Maj:t torde, beträffande anslaget till marinregementet, Fömyadt bevilja

föreslå, att detta anslag må till oförändradt belopp 165,000 kronor Iiage^tiifma''- i riksstaten uppföras, för att, i den mån det genom marinregementets nnregementet.

indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1885

användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona.

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Enligt hvad förut blifvit yttradt vid fråga om förändrande af Svea

artilleriregementes två fotbatterier till två åkande batterier med förläggning

i Jemtland, erfordras för detta ändamål i anslaget till rekry
-

tering och aflöning, nu .......................................................... kr. 859,212: —-

ett tillägg af................................................................................. » 14,228: —

hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ... ....... kronor 873,435: —

[9.]

Förhöjning af

anslaget till

rekrytering

m. ra.

Remontering och skoning in. in. för viirfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppemas hästar.

[10.]

Ehuru fortifikationens trupper äro fördelade på två särskilda ba- Uppsättning

taljoner, pontonierbataljonen och sappörbataljonen, med förläggning den fö/sappörba-1

förra i Stockholm och den senare på Karlsborg, har i planerna för taljonen m. m.

arméns mobilisering tanken på två olika slag af ingeniörtrupper redan

längesedan öfvergifvits, och båda bataljonerna erhålla numera samma

utbildning och öfning i den mån omständigheterna sådant medgifva,

likasom af krigsbryggematerielens 6 ekipager 3 äro förlagda till Karlsborg

och 3 till Stockholm.

Under erinran härom har chefen för fortifikationen i sin ofvanbe
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde hufyiidtiteln.

rörda skrifvelse af den 10 september 1883 anfört, hurusom i sappörbataljonens

utbildning uppstode en kännbar brist derigenom, att denna

trupp icke, såsom pontonierbataljonen, vore i besittning af hästar.

Manskapet vore i följd deraf alldeles främmande för körning och hästskötsel,

och underbefälet ej ridkunnigt, liksom äfven offieerarne saknade

den öfning i ridning, utan hvilken de svårligen kunde i fält utföra de

uppdrag, som kunde blifva dem ålagda. Derföre hade ock i alla organisationsförslag,

som under senare åren blifvit utarbetade, samtliga ingeniörtrupperna

tilldelats det för fredsöfningarna erforderliga antal

stamhästar.

Vid pontonierbataljonen utgjorde dessa stamhästars antal för närvarande

20 stycken, oberäknadt de 10 hästar, som tillhöra fältsignalkompaniet.

Visserligen vore sappörbataljonen i behof af ett lika antal

för öfningarnas fullständiga bedrifvande, men stallrum kunde å

Karlsborg ej för närvarande i fästningsbyggnadens hus beredas för

flere än 8 stycken och, då detta antal medgåfve att öfva en afdelning

af två trespända vagnar med en beriden officer och ett underbefäl,

syntes till eu början med 8 hästar den känbaraste bristen blifva någorlunda

fyld, hvarföre chefen för fortifikationen nu hemställt att af Riksdagen

måtte begäras medel för dessa hästars anskaffning och underhåll.

Kostnaden för remontering och skoning in. in. samt fouragering

af 8 stamhästar för sappörbataljonen jemte underhåll af erforderliga

stallinventarier har hos arméförvaltningen blifvit sålunda beräknad:

l:o Remonterings-, skonings- och medikamentskostnader:

för 8 hästar: remonteringspenningar å 63 kr. årligen kr. 504: —

skoning å 9 kr. 25 öre........................... » 74: —

medikamenter å 1 kr. 50 öre............ » 12: — kqa.

2:o Fourageringskostnader:

för 8 hästar i 365 dagar å 1 kr. pr dag, förslagsvis.

.................................................................. kr. 2,920: —

hvartill kommer för underhåll af de för fourageringens

besörjande erforderliga inventarier,

förslagsvis.................................................... » 30: — 2,950''_

3:o Stallinventariers underhåll, förslagsvis ........................... 30: —

summa kronor 3,570

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Fjerde hufvudtiteln.

Då det för sappörbataljonens behöriga utbildning är nödigt, att

bataljonen förses åtminstone med det af chefen för fortifikationen begärda

mindre antal hästar, hvarför kostnaden icke heller blifver särdeles

betydande, anser jag förslaget härom böra vinna bifall.

För ändamålet kräfves förhöjning •

med 590 kronor i nu förevarande anslag för remontering och skoning

m. m., hvilket anslags utgifter äro genom särskild stat närmare

beräknade och begränsade för hvarje å staten upptaget regemente.

Ofri ga kostnaderna, jemlikt ofvan gjorda beräkning, fördela sig

med 2,950 kronor å anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade

kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar, samt

med 30 kronor å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet;

men med afseende å det sistnämnda beloppets ringa storlek lärer någon

förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands icke för nu ifrågavarande

ändamål ifrågakomma.

Hvad beträffar kostnaden för första uppsättningen af hästarne

jemte nödiga inventarier, finner jag, lika med arméförvaltningen, extra

anslag härför kunna umbäras, då denna kostnad, uppgående till omkring

5,000 kronor, torde’ kunna från eljest tillgängliga medel bestridas.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Eiksdagen,

art, till beredande af medel för remontering och underhåll

af 8 stamhästar vid sappörbataljonen, höja anslaget

till remontering och skoning med kronor 590: —

samt anslaget till fouragering med

ett jemnadt belopp af ..................... » 3,000: —

tillsammans kronor 3,590: —

Med anledning af den ifrågasatta förändringen utaf Svea artilleriregementes

båda fotbatterier till åkande, erfordrades, enligt hvad förut

under anslaget till artilleriet blifvit nämndt, i anslaget till remontering

och skoning, som nu utgör..................................................... kr. 140,592: —

en förhöjning af............................................... kr. 3,840: —

Eägges härtill ofvan nämnda belopp för

sappörbataljonens hästar........................ » 590:— ^ 4 430--_

skulle anslagets slutsumma blifva kronor 145,022: —

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjerde Imf vild t i teln.

[11.]

Förhöjning

anslaget.

[12.]

Förhöjning

anslaget.

[13.]

Förhöjning

anslaget.

[14.]

Förhöjning

anslaget.

Lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas exercis.

Den under anslaget till artilleriet omförmälda förändring

af Svea artilleriregementes två fotbatterier till

åkande skulle föranleda en förhöjning med ..................... kr. 3,420: —,

i anslaget till lega af hästar, så att detta anslag, nu... )) 64,000: —,

derefter komme att utgöra............................................... kronor 67,420: —.

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations
truppernas

hästar.

För enahanda ändamål skulle anslaget

till fouragering höjas med......... kr. 19,000: —,

hvarjemte i detta anslag, på sätt under

anslaget till remontering blifvit

nämndt, för stamhästar vid sappörbataljonen

skulle erfordras en förhöjning

af............................................................ »_____3,000: —, kr_ 22,000: —,

Fourageringsanslaget, som nu utgör ....................... » 600,000: —,

komme efter dessa förhöjningar att uppgå till ...... kronor 622,000: —.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

1 detta anslag erfordrades likaledes för omorganisationen

af Svea artilleriregementes fotbatterier

en förhöjning af..................................................................... kr. 7,000: —,

då anslaget, som nu utgör ..........................................:.... )) 1,101,000: —,

komme att blifva............................................................ kronor 1,108,000: —.

Gotlands nationalbeväring.

I en af t. f. militärbefälhafvaren på Gotland insänd ansökning

hafva de vid Gotlands nationalbevärings artillericorps’ 3:dje batteri,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Fjerde hufrudtiteln.

eller nationalbeväringens artilleristamtrnpp, anstälde officerare i underdånighet

anhållit att, då den för Gotlands nationalbeväring faststälda stat

icke tillerkänner de i Visby garnisonerade, i daglig tjenstgöring varande

officerarne af omförmälda batteri, 1 kapten och 2 subalternofficerare

jemte den hos artilleribefälhafvaren tjenstgörande adjutanten, dagaflöning

för längre tid än vapenöfningarne pågå, under det samma stat

deremot upptager dagaflöning för hela året åt underofficerarne vid batteriet,

likasom ock vid 1876 års Riksdag dylik dagaflöning beviljats den

vid nämnda batteri tjenstgörande läkaren, Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen göra framställning derom, att jemväl officerarne vid

batteriet och den hos artilleribefälhafvaren dagligen tjenstgörande adjutanten

måtte på samma sätt som officerarne vid öfriga i garnison

förlagda trupper komma i åtnjutande af dagaflöning under hela året.

T. f. militärbefälhafvaren har, med tillstyrkande af denna underdåniga

ansökning, tillika erinrat att, då åt kompani-, sqvadrons- och batterichefer

vid garnisonstrupperna eljest vore anslagna arfvoden till belopp

af 600 kronor, billigheten kräfde, att äfven kaptenen vid stamtruppen

härvid finge i egenskap af batterichef bibehålla det för stamtruppens

chef nu i stat uppförda arfvode af 400 kronor.

Arméförvaltningen, som häröfver blifvit hörd, har anfört, hurusom,

enligt hvad sökandena och militärbefälet åsyftat, de fasta lönerna för

de fyra officersbeställningar, livilka den ifrågasatta löneregleringen

omfattar, skulle förblifva oförändrade, hvaremot å stat borde uppföras

följande dagaflöningsbelopp, att utgå under hela året:

för kompanichefen vid stamtruppen, å 3 kr., kr. 1,095: —,

)) 1 löjtnant å 2 kr........................... » 730: —,

» 1 underlöjtnant å 2 » ........................... » 730: —,

» 1 adjutant å 2 » ........................... » 730: —, pr g 285- _

Deremot skulle från staten afföras följande i staten

anvisade arfvodesbelopp, nemligen:

för kompanichefen, ett å................................ kr. 400: —,

för löjtnanten ett arfvode å 300 och ett

å 150

»

450:

för underlöjtnanten ett arfvode å 300 och

ett å 100 ....................................................

1 kr. 1,550:

för adjutanten, ett å

hvadan den erforderliga förhöjningen i nationalbeväringens

anslag blefve ..............................................................

kr. 1,735: —.

transport kr. 1,735: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufrudtiteln.

transport kr. 1,735: —

Då emellertid ifrågavarande befälspersonal enligt stat

åtnjöte från förslagsanslaget till allmänna beväringens

vapenöfningar dagaflöning under vapenöfningarne, samt

då dessutom en af subalternofficerarne undfinge sådan

dagaflöning under den tid, rekrytskolan vid stamtruppen

räcker, hvilka aflöningsbelopp uppginge till sammanlagdt » 720: —,

så nedbringades genom afdrag af detta belopp, 720 kronor,

hvilket minskade utgifterna å ett förslagsanslag och

sålunda komme statsverket direkt till godo, den för staten

genom aflöningsregleringen uppkommande verkliga

kostnadsökningen till .................................................................... kr. 1,015: —.

Att officerarne vid stamtruppen icke redan förut, i likhet med det

derstädes fast anstälda underbefälet samt befäl och underbefäl vid andra

garnisonerade trupper, vore till dagaflöning för hela året berättigade,

antoge arméförvaltningen härröra deraf att officerarne, såsom ej

fast anstälde vid utan endast kommenderade till stamtruppen, ansetts

vara der endast tillfälligtvis tjenstgörande. Denna omständighet utgjorde

dock enligt arméförvaltningens åsigt icke något verkligt skäl

emot den nu ifrågastälda aflöningsförändringen, enär dagaflöningen ju

icke skulle af officer vid artillericorpsen åtnjutas för längre tid än den,

under hvilken han vore vid stamtruppen tjenstgörande. Icke heller

förekomme, så vidt förvaltningen kunde finna, något på organisationen

beroende skäl att, då underofficerarne och läkaren åtnjuta dagaflöning,

bibehålla det nuvarande aflöningssättet undantagsvis för officerarne,

och, hvad anginge aflöningens belopp, jemfördt med annat garnisonsbefäls,

kunde ur billighetens synpunkt intet tala mot bifall till

förslaget.

Äfven jag anser den gjorda framställningen billig och välgrundad,

hvarföre jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att å anslaget till Gotlands nationalbeväring uppföra

medel till dagaflöning under hela året till de vid

artilleristamtruppeu tjenstgörande 1 kapten, 1 löjtnant

och 1 underlöjtnant jemte den vid artillericorpsen anstälde

adjutant med det här ofvan beräknade belopp

af sammanlagdt 3,285 kronor och i stället från staten

afföra till samma personal för närvarande utgående,

här ofvan närmare omförmälda arfvodesbelopp

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln. 61

å tillsammans 1,550 kronor, samt att för sagda ändamål

höja anslaget till Gotlands nationalbeväring,

nu .................................................................. kr. 200,262: ■-

med...............................................................» 1,735: —

till ......................................................... kronor 201,997: —

I likhet med arméförvaltningen anser jag någon förändring i förslagsanslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvilket anslag är

i riksstaten beräknadt lägre, än de årliga kostnader, som derifrån bestridas,

icke med anledning af den derå vid förslagets genomförande

uppkommande besparing af 720 kronor kunna ifrågasättas.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[15]

Ammunitionstillverkningen. Enligt år 1878 uppgjorda beräkningar Extra anslag

har behofvet af skarpa kopparpatroner till 1867 års gevär, i händelse

af arméns mobilisering, antagits uppgå till 30 å 31 millioner. På grund vid en ammuaf

sedermera vunnen erfarenhet särskildt från rysk-turkiska kriget och ni£°^ba“k ä

med stöd af de fordringar å ammunition, som inom utländska arméer

nu uppställas, måste emellertid, enligt hvad generalfälttygmästaren i

sitt memorial af den 14 November 1883 anfört, antalet vid en mobilisering

erforderliga skarpa kopparpatroner numera för den svenska

armén beräknas till omkring 66 millioner. N

Att under de för banden varande förhållanden åstadkomma ett så

stort antal skarpa patroner är icke möjligt, då ammunitionsfabrikens

å Marieberg beskaffenhet, på sätt generalfälttygmästaren anmält, ej

under vanliga förhållanden medgifver att, utöfver årsförbrukningen,

tillverka något betydligare antal '' sådana patroner. Reservförrådet af

skarpa patroner utgör för närvarande endast 14 millioner och då den

årliga förbrukningen kan beräknas till 21 millioner, så har generalfälttygmästaren,

under antagande att de för 1867 års gevär faststälda

kantantändningspatroner ej kunna utan försämring förvaras stort längre

tid än 12 år, beräknat det erfordras en årlig tillverkning af 4^ millioner

skarpa patroner för att, på en tidrymd af 8 år, utom fyllandet af

årsförbrukningens behof, kunna uppnå endast den såsom ett minimum

för reservförrådet ansedda siffran af 30 millioner skarpa patroner.

Enär den af generalfälttygmästaren jemväl vid flera föregående

statsregleringar framhållna vigten af reservförrådets ökaude och vidmakthållande

lärer vara obestridlig, men ammunitionsfabriken å Marieberg

icke i sitt nuvarande skick bereder möjlighet till den tillverkning,

som borde ega rum utöfver hvad som motsvarar den stigande årsför
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjerde hufvudtiteln.

brukningen, samt då derjemte tillverkningen af artilleriets brand- och

antändningsrör måste bedrifvas i större skala än hittills, för att motsvara

behofvet, torde, för åstadkommande af ökad tillverkning, icke

finnas annan utväg, än att antingen utvidga fabriken å Marieberg eller

ock å annan ort inrätta enhy ammunitionsfabrik.

Emot det förstnämnda alternativet talar först och främst fabrikens

vid Marieberg olämpliga belägenhet i händelse af krigsutbrott. Då

nemligen vid ett inträffadt krig nödigt är att söka oupphörligen genom

nytillverkning ersätta förbrukad ammunition, blefve, under förutsättning

att anfallet först riktas mot hufvudstaden, nödvändigt förflytta fabrikationen

till en mera aflägsen del af landet, der tillverkningen kunde

ostörd fortgå och hvarifrån förbindelsen med egen armé kunde obehindradt

upprätthållas. Att först vid krigsutbrottet förflytta ammunitions-

och rörtillverkningen från Marieberg till annan ort, skulle likväl

möta störa svårigheter med hänseende till transport,af personal, maskiner

och materiel m. m., och igångsättningen af en möjligen å annan

ort förut befintlig, men obegagnad fabrik skulle icke kunna ske utan

stor tidsutdrägt vid ammunition stillverkningen, till verkligt men för

försvaret.

Att under sådana omständigheter företaga en utvidgning af fabriken

å Marieberg synes desto mera olämpligt, som sådant icke kan

verkställas utan ansenliga kostnader. Utom det att nuvarande laboratoriet

och laddhuset derstädes äro högst olämpligt belägna, hvarigenom

en mängd tidsödande transporter med deraf föranledd ökad kostnad

för patrontillverkningen förorsakas, är utrymmet i denna fabriks lokaler

redan nu så knappt, att det svårligen kan undvikas att olika slag

af tillverkningen måste, äfven der sådatit blifver för arbetet och personalen

ganska menligt, ja till och med farligt, förläggas till samma

arbetslokaler. Samtidigt med andra arbeten måste der exempelvis beredas

knallsilfver — hvarvid utvecklas för helsan skadliga gaser —

äfvensom slag- och friktionssatser, vid hvilkas beredning stor försigtighet

måste iakttagas till förekommande af olyckor, och nämnda sammanblandning

af arbetena har till följd, att personer, sysselsatta med

arbeten af ofarlig beskaffenhet, onödigtvis utsättas för fara. Laboratorie-byggnaden,

som uppfördes för 40 år sedan, afsåg också från

början en tillverkning af delvis annan beskaffenhet, än som nu ifrågakommer,

och kan derföre naturligtvis icke motsvara de fordringar, som

börä ställas på eu sådan byggnad. Att nu, samtidigt med fabrikens

utvidgning, försätta de gamla byggnaderna i tidsenligt och ändamålsenligt

skick, skulle, enligt uppgjorda kostnadsförslag och ritningar,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Fjerde Imfvudtiteln.

kräfva stora förändringar och medföra högst betydliga kostnader, utan

att ändamålet dock till fullo vunnes.

Deremot skulle Karlsborg, der, såsom bekant, redan för längre tid

tillbaka vidtagits vissa förberedande åtgärder för anordnande af ammunitionsfabrik

i krigstid, på grund af såväl det större skydd mot fiendtliga

angrepp bär förefinnes, som äfven dess egenskap af centralort för

förråden, vara en synnerligen lämplig plats för ammunitionsfabrik, och

jag har derföre, i likhet med arméförvaltningens artilleridepartement,

hvars yttrande i ärendet inhemtats, ansett det vara fördelaktigt om,

i stället för nedläggande af kostnader på utvidgning af fabriken å

Marieberg, vidare åtgärder till åstadkommande af en ammunitionsfabrik

vid Karlsborg nu kunde tagas, dock under förutsättning dels att en

ammunitionsfabrik tills vidare fortfarande upprätthölles vid Marieberg,

och dels att de åtgärder, som vidtoges vid Karlsborg, genast kunde

leda till en förökad tillverkning af ammunition och rör. För att åstadkomma

sistnämnda resultat vore, enligt artilleridepartementets åsigt,

riktigast att vid Marieberg tills vidare tillverkades alla patronhylsor

och för artilleriets behof äfven rör, samt att i fabriken å Karlsborg

företoges laddning, pakettering och emballering af de patronhylsor,

som sändes dit från Marieberg. Enligt beräkning af styresmannen för

ammunitionsfabriken å Marieberg skulle nemligen genom sådan anordning

icke blott tillverkningen af skarpa och lösa kopparpatroner kunna

uppbringas till 9 millioner årligen, utan äfven en tillökning af antalet

rör för artilleriets räkning kunna ernås, hvilket senare är så mycket

nödvändigare, som under sist förflutna åren ej tillräckligt antal rör

kunnat tillverkas, utan reservförrådet deraf måst för den årliga förbrukningen

anlitas. Uppläggas tillika å Karlsborg oladdade patronhylsor

i förråd för kommande krig, skulle derigenom bristen på en

väl skyddad verkstad för patronhylsetillverkningen i ej ringa män motvägas.

Genom disciplinkompaniets föreslagna förflyttning till Varbergs

f. d. fästning, skulle lokaler för fabrikens räkning blifva lediga på

Karlsborg, och de kostnader, som i öfrigt blefve nödiga för uppsättning

af en dylik fabrik i mindre skala, synas kunna utan extra anslag

bestridas.

Till en fullständig ammunitionsfabrik å Karlsborg hafva ritningar

och kostnadsförslag blifvit uppgjorda, men då anläggningskostnaden

för en sådan fabrik med hvad dertill hörer beräknats skola uppgå till

inemot 900,000 kronor, lärer för närvarande icke kunna ifrågasättas

att till Karlsborg, såsom oneklig! vore, förlägga samtliga arbeten för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Fjerde hufvudtiteln.

ammunitionstillverkningen, utan nu böra stanna vid den ofvan föreslagna

anordningen.

Emellertid och med antagande att den nya fabriksafdelningen blifver

färdig under loppet af år 1884 samt att densamma sålunda år 1885

kan börja sin verksamhet, erfordras för sistnämnda år medel för tjenstepersonai

derstädes, då, vid ammunitionstillverkningens bedrifvande i

större omfång än förut, den vid Marieberg nu anstälda personal måste

tills vidare der bibehållas. Såsom ledande på samma gång till största

enhet och minsta kostnad synes fabrikernas ledning böra så anordnas,

att de två afdelningarne komma att stå under gemensam styresman,

boende vid Marieberg, men att närmaste tillsynen öfver Karlsborgsafdelningen

uppdrages åt en arbetsofficer, som vore styresmannen ansvarig

för arbetenas ordentliga utförande och hvars räkenskaper skulle

uppsändas till Marieberg, derifrån hela fabrikens redogörelse sedermera

borde till arméförvaltningen ingå.

Kostnaden särskildt för den vid Karlsborgs-afdelningen erforderliga

tjenstepersonal m. in. har arméförvaltningens artilleridepartement

beräknat på följande sätt:

1 arbetsofficer, arfvode .........................................................kr. 900: —

1 läkare, arfvode ......................................................................... » 200: •—

1 underofficer, verkmästare på laboratoriet, arfvode......... )> 200: —

1 underofficer, tjenstgörande vid patronfabriken, arfvode » 100: —

1 förvaltare, lön.............................................................................. » 1,800: —

(ålderstillägg å 300 kronor efter öde och 10:de

tjensteåret).

1 handtverksmästare, lön ............................................................ » 700: —

underhåll af 3 drängar och 1 häst.......................................... » 2,400: —

summa kronor 6,300: —

hvarförutom skulle erfordras en tillökning åt 300 kronor i styresmannens

nu med 1,200 kronor utgående arfvode samt aflöning till en för

begge fabrikerna gemensam skrifvare med 1,000 kronor.

Dessa kostnader skulle således sammanlagdt uppgå till 7,600 kronor,

men då det i staten upptagna arfvode till läkare kan derur uteslutas

samt fabriken å Karlsborg icke kan antagas redan från 1885 års början

vara i fullständig verksamhet, synes mig kostnadssumman för samma

år kunna nedsättas till jemnt 7,000 kronor.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört och då med fastställande

af definitiv stat för den nya fabriksafdelningen ännu torde böra

anstå, hemställer jag- i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud titeln.

65

att till aflöning afl personal för drifvande af en

ammunitions fabrik å Karlsborg bevilja för år 1885 ett

extra anslag af 7,000 kronor.

På sätt här ofvan under

anslaget

till artilleriet blifvit nämndt iakttagande af

skulle, med anledning af förändrad organisation af Svea artillerirege- °gCun förnuj*"

mentes fotbatterier,

verket till lands i

blifva nödigt,

Sist nämnda anslag,

allmänhet höjdes med.

nu..................................

att förevarande anslag till försvars
-

skulle derefter

komma att utgöra.

kronor

4,433:

-■

»

2,156,416:

1

kronor

2,160,849:

-.

[16]

Förhöjning af

detta anslag

för bekostande

jemväl af utgifterna

för

byggnaderna å

mötesplat
-

Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.

Under hänvisning till det af mig här förut vid behandlingen af

frågan om anslaget till »indelta arméns och Wermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar» framstälda förslag, att för bekostande af underhållet

utaf samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna,

för indelta arméns, Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof, särskilda medel till belopp af 115,000 kronor måtte

i riksstaten uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll

af sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att till bestridande af kostnaderna ej mindre för

underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande

nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns,

Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof, än äfven för underhållet af sängkläder

m. m. på mötesplatserna, förevarande förslagsanslag nu

50.000 kronor måtte under benämning: »byggnader och

sängkläder in. m. på mötesplatserna» med ett till

165.000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag

i riksstaten uppföras.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli.

Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde föreva- Jemkning af

, „ Co ° anslaget.

rande förslagsanslag ia

från.................................................................................................... kr. 4,742: —

med................................................................................................» 444: —

minskas till.................................................................................kronor 4,298: —.

[17]

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjerde liafvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 17,246,000: —.

De af mig ifrågasatta tillökningar i de ordinarie

anslagen, efter afdrag af de föreslagna nedsättningarne

i anslagen till arméförvaltningen samt

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

uppgå till 213,000 kronor; och skulle således de

ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp » 213,000: —

komma att höjas till.............................................,.. kronor 17,459,000: —.

Extra ordinarie anslag.

I fråga vidare om behofvet af extra anslag anförde departementschefen

: ,

Vid bifall till hvad jag i det föregående vid behandlingen af de

ordinarie anslagen yttrat, skulle å extra stat för år 1885 äskas följande

belopp:

för organiserande af fästnings- och positions
artilleri.

................................................................................ kronor 131,500: —,

för uppsättning af 1 trängbatalj on samt till

stab för trängen................................................................. » 206,700: —,

till aflöning af personal för drifvande af en

ammunitionsfabrik å Karlsborg ................................... » 7,000: —.

Vidare förekomma följande frågor:

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

t18-]

Anslag till Af den för ny fältartillerimateriel beräknade kostnad, omkring

^materiel?" 4,600,000 kronor, har Riksdagen hittills beviljat 2,000,000 kronor,

hvaraf vid senaste Riksdag 600,000 kronor för år 1884.

Den materiel, som före 1884 års utgång antages vara anskaffad,

utgöres, enligt hvad generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 67

af den 14 November 1883 anmält, af 108 stycken kanoner med lavetter

och föreställare samt 144 stycken ammnnitionsvagnar, således af hvardera

slaget för 18 batterier; rid- och anspannspersedlar för 7 batterier;

samt ammunition för 13 batterier, hvarjemte 90 stycken packvagnar

af äldre modell, eller för 18 batterier, blifva förändrade.

Den anskaffning, som under år 1885 skulle ega rum, har generalfälttygmästaren

ansett böra utgöras af följande:

18 stycken 8 c.m. kanoner med föreställare, lavetter

och tillbehör, efter 6,750 kronor pr kanon ...... kr. 121,500: —

24 stycken ammunitionsvagnar med tillbehör, efter

3,750 kronor stycket .......................................................... » 90,000: —

förändring af 15 stycken äldre packvagnar, uppgående

jemte tillbehör till 300 kronor stycket.............. » 4,500: —

rid- och anspannspersedlar för 4 batterier, efter 30,000

kronor för hvarje .................................................................... » 120,000: —

ammunition för 7 batterier, efter 37,700 kronor,

eller i rundt tal ..................................................................._)) 264,000: —-.

summa kr. 600,000: —-.

Efter det den sålunda föreslagna anskaffning egt rum skulle finnas

kanoner med lavetter, ammunitionsvagnar och packvagnar, jemte samtliga

tillbehör, för 21 stycken af de till anskaffning föreslagna 34 batterier;

rid- och anspannspersedlar för 11 batterier samt ammunition

för 20 batterier. , .

Den af mig uttalade åsigt om angelägenheten deraf, att anskaffningen

af den nya fältartillerimaterielen fortgår utan afbrott och med

all den kraft, omständigheterna medgifva, har af Eders Kongl. Magt,

liksom äfven af Riksdagen, förut blifvit godkänd, och får jag derföre

hemställa,'' att å extra stat för år 1885 äskas till fältartillerimateriel

lika belopp, som anvisats för år 1884, eller 600,000 kronor.

Positionsartillerimatericl.

I underdånigt memorial af generalfälttygmästare!! den 2 November

1876 har kostnaden för anskaffning af materiel för ett positionsartilleri

blifvit beräknad till 696,150 kronor; och har Riksdagen för sagda ändamål

för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisat 100,000 kronor,

samt för hvarje af åren 1880—1884 50,000 kronor, eller sammanräknadt

450,000 kronor.

[19.]

Anslag till

positionsartillerimateriel.

i

s. 68 Kontrollera mot PDF

[20.]

Anslag till

fästningsartillerimateriel.

[21]

Fortsatt anskaffning

af

projektiler till

grofva kanoner.

68 Fjerde Iiufviidtiteln.

För fortsättande af anskaffningen utaf dylik materiel får jag, i enlighet

med livad generalfälttygmästare!! i ofvanberörda skrifvelse af

den 14 November 1883 begärt, hemställa att Eders Kongl. Maja måtte

föreslå Riksdagen, att äfven för år 1885 bevilja till positionsartillerimateriel

ett extra anslag af 50,000 kronor.

Fästom gsartillerimateriel.

Af den summa, 3,618,000 kronor, som vid 1878 års Riksdag anmäldes

såsom erforderlig för bestyckning af den nu färdiga delen af

Karlsborgs fästning enligt uppgjord bestyckningsplan, har intill år 1882

anvisats 475,000 kronor, hvarefter åren 1882 och 1883 till fästningsartillerimateriel

i allmänhet beviljats hvartdera året 100,000 kronor.

Då med ett så ringa årligt anslag, som det sistnämnda, dröjsmålet

med bestyckningens fullbordande blefve allt för stort, har generalfälttygmästaren

nu hemställt, att för år 1885 måtte af Riksdagen äskas

ett belopp af 200,000 kronor.

I likhet med generalfälttygmästaren finner äfven jag det vara icke

ringa angeläget, att anskaffningen af flen nödiga fästningsartillerimaterielen

kunde fortgå hastigare, än de sista årens anslagsbelopp medgifva,

men då det icke är fullt visst, huruvida anskaffning i sådan större omfattning

af stålkanoner ännu låter sig verkställas inom landet, och med

fästadt afseende jemväl å de stora kraf, som på statsverket ännu måste

ställas för den nya fältartilleriiffaterielen, anser jag anslagsfordran för

fästningsartillerimaterielen äfven denna gång böra inskränkas till den

summa, sist församlade Riksdag för ändamålet anvisade, hvarföre jag

hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till

fästningsartillerimateriel bevilja för år 1885 ett extra anslag å 100,000

kronor.

Projektiler till grofva kanoner.

Sedan generalfälttygmästaren år 1878 anmält behofvet af ökadt

antal projektiler till de å Oscar Fredriksborg uppstälda 9,24"s och

8,08"s kanoner, hvilka projektiler beräknats uppgå till en kostnad af

164,000 kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts

förslag, extra anslag med 40,000 kronor för år 1880 och 60,000 kronor

för år 1882.

För behofvets fyllande erfordras således ytterligare 64,000 kronor.

Generalfälttygmästarens i memorial den 15 November 1882 framstälda

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Fjerde lmfvudtiteln.

anhållan att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras å extra stat

för år 1884, hvilket ärende föredrogs den 29 December 1882, fann

Eders Kongl. Maj:t, som i sammanhang med framläggande för 1883

års Riksdag af förslag till ny härordning ville äska på ordinarie stat

ett årligt anslag af 1,000,000 kronor till krigsmaterielens underhåll,

icke då böra till särskild åtgärd föranleda.

Framställningen om extra anslag med 64,000 kronor för projektilernas

anskaffning har derföre af generalfälttygmästaren i hans underdåniga

skrifvelse den 14 november 1883 förnyats; och då det erforderliga

antalet projektiler för fästningen måste anskaffas samt detta behofs

fyllande, hvilket redan länge fått stå tillbaka, icke bör vidare uppskjutas,

tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska till

projektiler för grofva kanoner ett extra anslag för år 1885 å 64,000

kronor.

Skjutförsök.

De skjutförsök, hvilka under de senaste åren blifvit utförda, hafva

hufvudsakligen utgjorts af:

försök för profning af osmidt, biåsfritt martinstål såsom kanonmateriel;
försök

för utrönande af 12 cm. stålkanoners och 16 cm. haubitsers,

af stålbandadt tackjern, skjutförmåga, hvarvid undersökts verkan och

hållbarhet af olika slags projektiler;

försök med 8 cm. kanon af 1881 års modell, för utrönande af

ringgranaters förhållande vid nedslag på mark af olika beskaffenhet,

äfvensom för profvande af en ny granatkartesch-modell; samt

försök med olika slag af brandrör in. m.

Enligt hvad generalfälttygmästaren i skrifvelse den 14 November

1883 anmält, förestå under närmaste tiden följande skjutförsök:

fortsatta försök för pröfning af osmidt martinstål såsom materiel

till 12 cm. kanoner;

profning af en 16 cm. stålhaubits med dertill hörande lavett:

jemförelse mellan svenskt 5 mm. krut och tyskt 6—10 mm. medelst

skjutning ur en 16 cm. haubits;

fortsatta försök med åtskilliga brandrörssorter äfvensom med tändskrufvar;
dels

fortsatta, dels nya försök med granatkartescher och kartescher

till flera slag af kanoner, tillhörande positions- och fästningsartilleriet;

profning af en 16 cm. stålkanon med dertill hörande lavett, samt

[22.]

Anslag till

skjutförsök.

s. 70 Kontrollera mot PDF

[23.]

Anslag till infanteriammunitionsvagnar.

70 Fjerde hufrudtiteln.

skjutförsök för undersökning af 5 mm. kruts lämplighet för 20

cm. framladdningskanon af 1867 års modell och för 17 cm. framladdningskanon

af 1864 års modell.

Då de till dylika försök af Riksdagen senast anslagna belopp, nemligen

29,663 kronor för år 1882 och 29,984 kronor för år 1883 redan

blifvit använda, samt för år 1884 icke några medel för i fråga varande

ändamål blifvit begärda, har generalfälttygmästare!! i underdånighet

hemställt, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen göra framställning

om beviljande för år 1885 till skjutförsök af ett extra anslag å

30,000 kronor. Till denna underdåniga hemställan tillstyrker jag nådigt

bifall.

InfanteriainmunitionsYagnar.

Af de medel, som vid 1871 års riksdag beviljades till anskaffning

af artillerimateriel, var ett belopp af 110,000 kronor beräknadt för infanteriammunitionsvagnar

med tillhörande selar. För denna summa hafva,

enligt hvad generalfälttygmästaren i underdånig skrifvelse den 15 november

1882 anfört, 100 vagnar med tillhörande utredning blifvit anskaffade

samt verkställts ändring dels af 100 parselar till dessa vagnar

och dels af 57 bland de 100 äldre ammunitionsvagnar, hvilka inlevererats

till artilleriförråden i utbyte mot de 100 nyanskaffade och till

armén utlemnade vagnarne. För närvarande finnas således endast 157

tidsenliga infanteriammunitionsvagnar färdiga.

Enligt den senast faststälda mobiliseringsplanen erfordrades dock

vid truppträngen 268 och vid ammunition skolonnerna 187 infanteriammunitionsvagnar.

Då endast 100 vagnar blifvit nyanskaffade och till armén

utlemnade mot lika antal äldre ammunitionsvagnar, som efter vederbörlig

ändring kunna användas för ammunitionskolonnerna, skulle

dessa kolonners behof af 187 vagnar kunna fyllas på det sätt, att 87

nya vagnar anskaffades och utlemnades till trupperna i utbyte mot 87

befintliga äldre vagnar, hvarefter dessa äldre vagnar, likasom de föregående

100, skulle öfverflyttas till ammunitionskolonnerna, hvilkas behof

af infanteriammunitionsvagnar sålunda blefve fyldt. Då emellertid endast

57 af de redan inlevererade äldre vagnarne blifvit ändrade, skulle nu

ytterligare 130 dylika vagnar behöfva omändras, hvarjemte ändring af

rid- och anspannspersedlar behöfde verkställas för 187 vagnar.

Kostnaderna härför beräknades af generalfälttygmästaren sålunda:

87 nya vagnar å 1,000 kr. stycket..................................... kr. 87,000: —

transport kr. 87,000: —

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

71

transport kr.

ändring af parselar till samma vagnar, efter 25 kr. paret »

tillbehör till vagnarne, efter 51 kr. för hvarje vagn...... r

ändring af 130 äldre vagnar, efter 400 kr. för hvarje »

reparation och aptering för 187 vagnar af befintliga

rid- och anspannspersedlar af gammal modell, efter

500 kronor för hvarje vagn................................................ »

87,000: —

2,175: —

4,437: —

52,000: —

93,500: —

summa kronor 239,112: —

Då nämnda summa likväl skulle kunna på flera år fördelas, hemstälde

generalfälttygmästaren i ofvannämnda skrifvelse af den 15 november

1882, att Eders Kongl. Maj:t behagade deraf för år 1884 af Riksdagen äska

ett belopp af 60,000 kr., men vid föredragningen af denna hemställan

den 29 december 1882 ansåg Eders Kongl. Maj:t, enär, såsom jag förut anfört,

i sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till ny

härordning skulle äskas uppförande på ordinarie stat af ett större anslag

till krigsmaterielens underhåll, att generalfälttygmästarens framställning

icke då borde till särskild åtgärd föranleda.

Generalfälttygmästaren har nu i sin skrifvelse den 14 november

1883 förnyat framställningen; och då efter genomförande af den utaf

generalfälttygmästaren framstälda anskaffningsplan tillgången på infanteriammunitionsvagnar

ökades åtminstone till 187 nya och lika många

ändrade eller tillsammans 374 vagnar, samt behofvet af infanteriammunitionsvagnar,

hvilket behofs fyllande är af särdeles vigt, sålunda skulle

kunna någorlunda tillgodoses, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till anskaffande af nya och ändring af äldre

ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar bevilja för år

1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 15 november

1883 har chefen för fortifikationen anfört, hurusom, då Karlsborgs fästning

först anlades, det på 16,000 fots afstånd från fästningen belägna

Yaberget naturligtvis ej kunde utöfva någon verkan på fästningens

[24.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

7 2 Fjerde hufvudtiteln.

försvar, men att artilleriets alljemt fortgående utveckling häruti småningom

medfört en ej oväsentlig förändring. 1876 års befästningskomité

hade också uttalat den åsigt, att man vid Karlsborgs försvar

måste tillämpa samma princip, som redan öfverallt utomlands gjort sig

gällande vid befästningar af större värde, nemligen att en fästnings

försvar måste föras aktivt, och att för den skull Karlsborgs hufvudfästning

måste omgifvas med ett antal skansar, som borde anläggas framför

densamma. Naturen sjelf hade anvisat de platser, der dylika skansar

framför Karlsborg borde uppföras, nemligen:

1. på öfverstå delen af Vaberget,

2. vid Hästebacka på smalaste stället å den landtunga, som söder

om Karlsborg bildas af Vettern i öster och nedre Bottensjön i vester, samt

3. å höjden vid Hammarsnäset vid norra ändan af den landtunga,

som från norr sträcker sig mellan Vettern och öfre Bottensjön ned

mot Rödesund; och dessa tre ställen hade äfven blifvit. af 1876 års

komité angifna såsom lämpliga platser för de detacherade verken.

Då Vaberget samt Hästebacka onekligen vore de vigtigaste platser,

som framför fästningen borde mera permanent befästas, hade chefen

för fortifikationen, med anledning af den uppmärksamhet, som i synnerhet

Vaberget på senare tider allt mera ådragit sig i fråga om Karlsborgs

försvarbarhet, och då öfverdrifna begrepp förefunnes om kostnaderna

för anläggandet af dylika detacherade verk, låtit utarbeta generela

förslag till de skansar, som behöfde anläggas på Vaberget och

vid Hästebacka jemte beräkning öfver kostnaderna för samma skansar.

Enligt dessa förslag skulle befästningen å Vaberget utgöras af 2 skansar.

Af dessa skulle den ena bestå af 3 sammanbundna vridbara jerntorn

enligt Grusons system, hvartdera för 2 gröfre kanoner, uppföras

helt och hållet under fredstid samt kräfva en kostnad af omkring

874.000 kronor.

Den andra skansen borde byggas s. k. halfpermanent, d. v. s.

med minsta möjliga byggnadskostnad i fredstid och med afseende å

dess fullbordande med minsta möjliga arbetstid vid krigstillfälle. Kostnaden

för denna hade beräknats till 252,000 kronor, och borde vid

krigsrustning återstående arbeten kunna med en arbetsstyrka af 250

man utföras på 18 å 20 dagar.

Vid Hästebacka skulle, enligt samma förslag, uppföras ett halfpermanent

verk för 16 gröfre och 6 fältkanoner med en kostnad af

442.000 kronor, och vid krigsrustning kunde återstående arbeten utföras

af 400 man på 15 å 20 dagar.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Fjerde hufvudtiteln.

Vidkommande åter skansen på Hammarsnäset, hade chefen för fortifikationen

på uppgifna skäl ansett, att uppförandet af denna skans

möjligen kunde helt och hållet verkställas vid krigsrustning.

Beträffande frågan, huruvida den mången gång ifrågasatta fästningen

mellan Yettern och Mälaren borde i afseende på utförandet ega

företräde framför de framskjutna verken vid Karlsborg, har chefen för

fortifikationen, i likhet med befälhafvaren för generalstaben i hans underdåniga

utlåtande angående Karlsborg af den 23 december 1882, funnit

sig derom icke kunna uttala ett bestämdt omdöme, innan först och

främst verkstälts de af Eders Kongl. Maj:t anbefalda förberedande noggrannare

uppmätningar af de trakter, som för den omtalade fästningen

blifvit ifrågasatta, samt derefter utkast till den nya fästningen hunnit

utarbetas. Redan detta utgjorde således hinder för påbörjandet nu

omedelbart af de framskjutna skansarna på Vaberget och vid Hästebacka,

och ett sådant påbörjande borde, enligt chefens för fortifikationen

åsigt, i allt fall icke tillstyrkas med mindre än att årsanslagen till

Karlsborgs fästningsbyggnad blefve så stora att, på samma gång hufvudfästningen

fortsattes tills den blefve fullständigt sluten, anskaffning

och uppsättning af de omförmälda jerntornen på Vaberget jemväl

kunde ske.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då hufvudfästningens

fulländande, åtminstone till sina vigtigaste delar, emellertid icke borde

uppskjutas, har chefen för fortifikationen nu i underdånighet hemställt,

det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska å extra stat för

år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad enahanda belopp, som för år

1884 dertill anvisats, eller 200,000 kronor.

Till denna hemställan får jag, under åberopande af den utförliga

utredning angående Karlsborgs fästningsbyggnad, som den 10 januari

1883 vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1884 förebragtes,

hos Eders Kongl. Maj:t tillstyrka nådigt bifall.

Komplettering af krigsbryggeniaterielen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 8 Juli 1875, på förslag af chefen

för fortifikationen, fastställt ny modell för krigsbryggomaterielen att

lända till efterrättelse vid anskaffande af de tre krigsbryggeekipage, till

hvilka Riksdagen då hade beviljat anslag, hafva under de följande åren

och intill 1878 anskaffats tre nya ekipage, hvilka derefter under de

sista fem åren årligen användts vid ingeniörtruppernas praktiska öf
10
-

[25]

Anslag till

krigsbryggemateriel.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjerde liufvmltiteln.

ningar och befunnits fullt motsvara de förväntningar, man gjort sig

angående denna materiel praktiska duglighet och lämplighet.

Vår krigsbryggemateriel består således för närvarande af dels 3

nya ekipage, hvart och ett med materiel till en 72 meter lång brygga

för alla vapen, lastad på 28 trespända vagnar, och dels 3 äldre ekipage,

deraf två blifvit anskaffade år 1855 och ett 1865, hvart och ett

med materiel till en endast 48 meter lång brygga för alla vapen, lastad

på 15 sexspända och ett tvåspändt fordon.

Chefen för fortifikationen har nu i sin underdåniga skrifvelse den

31 Oktober 1883 föreslagit, att omförmälda 3 äldre ekipage måtte sammanslås

till 2 sådana, hvardera med materiel till en 72 meters brygga,

samt att till fyllande derefter af ekipagernas antal anskaffas ett nytt

ekipage af 1875 års modell.

De fel hos de äldre ekipagen, som gjorde en förändring af dem

önskvärd och nödvändig, vore först och främst dels svårigheten att

fortskaffa de lastade vagnarne, hvilka för sin stora tyngd erfordrade

ett anspann af icke mindre än sex hästar, och dels det mycket invecklade

och svårlärda packningssättet, som i ej ringa mån försvårade materielens

lastning på vagnare efter verkstäld uppbrytning af en krigsbrygga.

Till dessa fel hos de äldre ekipagen hade vidare kommit den

svårighet, som numera två olika packnings sätt medförde såväl vid bryggeexercisens

inlärande som vid ekipagens användande vid krigstillfälle,

då det ofta kunde blifva nödvändigt att slå så långa biyggor, att två

ekipage dertill måste användas, men dessa möjligen icke vore af samma

modell.

Då dessutom den brygglängd af endast 48 meter, som de äldre

ekipagen medgåfve, till och med i södra delen af Sverige vid många

tillfällen vore för ringa och två dylika ekipage ej på något ställe vore

tillräckliga till en bryggslagning öfver t. ex. dalelfvens nedra lopp,

syntes det äfven för afhjelpande af dessa fel nödvändigt att ju förr

dess heldre företaga ändring af de äldre ekipagen.

Den utväg, som härvid med minsta kostnad borde föra till ett

godt resultat, vore att sammanslå de 3 äldre ekipagen till 2 sådana

samt förändra och fullständiga dem så, att de, hvad materiel en beträffade,

blefve fullkomligt öfverensstämmande med de nya ekipagen, samt

att, med behållande af de äldre vagnarne, minska deras belastning och

göra denna i möjligaste måtto öfverensstämmande med de nya ekipagernas,

hvarigenom vunnes den fördel, att vagnarnes anspann kunde

nedbringas till fyra hästar, en minskning, som ej obetydligt ökade lättheten

att kunna fortskaffa vagnarne.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Fjerde hufvudtiteln.

Då de tre äldre ekipagen sammansloges till två, minskades, enligt

, hvad chefen för fortifikationen vidare anfört, ekipagens antal vid den

svenska krigsbryggeutredningen till 5, hvilket antal dock vore alldeles

för ringa för att vid krigstillfälle kunna fylla härens behof af dylik

materiel, så vigtig i vårt land för krigsrörelsernas hastighet och säkra

utförande. Alla de senare årens arméorganisationsförslag hade antagit

ej mindre än 10 ekipage såsom svenska härens behof, mot hvilket antagande

ingen anmärkning förekommit, och, då detta behof vore, om

ock ej fullkomligt, så i det närmaste oberoende af hvilken arméorganisation

som framdeles möjligen blefve antagen, ansåge chefen för fortifikationen

att det visserligen vore önskvärd! att ju förr dess heldre

kunna anskaffa hela denna materiel, men på det att anskaffningssättet,

enligt hvad nedan sägs, måtte blifva så billigt som möjligt, syntes honom

anskaffningen dock för närvarande böra inskränkas till ett nytt

ekipage af 1875 års modell, i stället för det tredje äldre ekipaget,

hvilket såsom sådant försvunne genom sammanslagningen af de tre

äldre ekipagen till två.

Kostnaden för förändringen af de äldre ekipagen och deras förseende

med fullt utrustade verktygsvagnar hade chefen för fortifikationen

funnit uppgå till 7,831 kronor 21 öre, och ett nytt ekipage af 1875

års modell kostade enligt gällande priser 66,480 kronor 35 öre. Kostnaden

för den föreslagna förändringen och kompletteringen af krigsbryggeutredningen

uppginge således sammanlagdt till 74,311 kronor

56 öre, under antagande att ekipagets alla persfedlar uppköptes hos enskilde

fabrikanter.

Under de senare åren hade emellertid, enligt hvad chefen för fortifikationen

ytterligare anfört, vid ingeniörbataljonerna undervisningen

i trä-, jern- och sadelmakarearbeten så utvecklats, att största delen af

de till krigsbryggeutredningen hörande persedlar der kunde af egna

arbetare tillverkas, så att både den föreslagna förändringen af de tre

äldre ekipagen, och största delen af materielen till det nya ekipaget

kunde och borde vid bataljonerna utföras, hvarigenom materielen erhölles

icke allenast för ringare kostnad, utan äfven af bättre beskaffenhet.

Arbetskrafterna vid bataljonernas verkstäder och utrymmet derstädes

medgåfve dock icke någon större hastighet vid materielens förfärdigande,

men då genom detta sätt för anskaffningen kunde vinnas,

utom andra fördelar, en ej oväsentlig besparing för statsverket, droge

chefen för fortifikationen icke i betänkande att föreslå, det ofvannämnda

förändring och nyanskaffning finge utföras på två år, hvarigenom kost
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

[26.]

Auslag till

fälttelegrafmateriel.

76 Fjerde hufvud titeln.

naden borde kunna nedbringas med omkring 10 procent eller till 67,000

kronor, hvilket belopp chefen för fortifikationen derför ansett böra af

Riksdagen begäras till utgående under två år med 33,500 kronor hvardera

året.

Då således dels för de tre äldre krigsbryggeekipagens förändring

till två ekipage, hvardera med materiel till 72 meters brygga, och

dels till ett nytt ekipage af 1875 års modell i stället för det tredje

äldre ekipaget, skulle erfordras tillsammans endast 67,000 kronor, får

jag, som i allo delar chefens för fortifikationen åsigt om krigsbryggematerielens

stora vigt för krigföringen inom vårt land, hemställa det

Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att till krig sbrygg emateriel

anvisa på extra stat för 1885 hälften af sistnämnda belopp med

33,500 kronor.

Komplettering af fälttelegrafmaterielen.

Beträffande behofvet af fälttelegrafmaterielens komplettering har

chefen för fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 14 november

1883 anfört, hurusom uppsättningen af svenska arméns fälttelegraf

daterade sig från 1871, då Riksdagen beviljade medel till anskaffning

af fälttelegrafmateriel samt till påbörjande af fältsignalkompaniets uppsättning.

Den materiel, hvartill medel anvisades, var afsedd för elektrisk telegrafledning

till en sträckning af 4 svenska mil med 4 stationer, hvartill

kom redan befintlig försöksmateriel med omkring 1 svensk mils linielängd

och 2 stationer. Derjemte ingick i anslaget medel till materiel

för en optisk telegrafal delning med 3 hufvud- och 11 mindre stationer.

Denna materiel har blifvit anskaffad och under årens lopp något

tillökad, fältsignalkompaniet har blifvit uppsatt, och svenska arméns

fälttelegrafväsende har nu följande storlek och organisation. Såsom

taktisk enhet har antagits en fälttelegrafafdelning, fördelad uti 2 sektioner.

Hvarje afdelning medför på 8 stycken tvåspända vagnar en

linielängd af 19,600 meter, eller nära 2 nymil, och 4 stycken fullständiga

stationer. Hela den befintliga telegrafmaterielen räckte, enligt

hvad chefen för fortifikationen anfört, till 4 dylika afdelningar jemte

en mindre stabsutredning, med ett fordon, och i de äldre mobiliscringsförslagen

hade ej heller mera än fyra sådana afdelningar upptagits,

hvarvid dock kompaniets trupp jemte befäl måste betydligt förstärkas

samt de i fredstid felande fäittelegrafisterne från telegrafverket

anskaffas. I de nyare förslagen till härordning hade deremot på
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Fjerde lnifvudtiteln.

räknats 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar, betjenade af 2 kompanier

trupper. Af dessa 8 afdelningar hade beräknats 1 till hvar och

eu af härens fördelningar samt 2 till högqvarteren. Fälttelegrafen

skulle det då likväl ålegat att uppehålla sambandet endast mellan

de olika härafdelningar som stodo i fält inom samma trakt, under

det man påräknat statstelegrafens biträde för upprättandet och skötandet

af de s. k. etapptelegraferna, som borde förbinda de stridande

trupperna med deras bakom varande depöter, förråder m. m.

Hela det telegrafsystem, som måste bildas utefter landets kuster och

förbinda der varande observationsposter med arméns högqvarter, kunde

ej heller tillhöra fälttelegrafen, utan måste öfverlatas åt statstelegrafen

i samråd med kustförsvaret.

De stora afstånden i vårt land med dess relativt glesa befolkning

medförde emellertid, på sätt chefen för för fortifikationen vidare erinrat,

att maskorna i det stående telegrafnätet här vore mycket vidare än

hvad förhållandet är i mellersta Europa, hvarifrån vi hufvudsakligen

hade att rörande detta ämne hemta vår erfarenhet, men med maskornas

vidd växte ock behofvet af tillfälliga telegraflinier. Fälttelegrafens

utsträckning vore nemligen mycket mindre beroende på de opererande

truppernas antal, än på operationsområdets vidsträckthet och det befintliga

telegrafnätets gleshet.

Såsom jemförelse har chefen för fortifikationen anfört, hurusom

en tysk fälttelegrafafdelning medförde 33,75 k. m. linietråd, förutom

1,200 m. tråd till »permanent linie» och 315 in. flodkabel, således mycket

mera än vår nuvarande afdelning, samt att för en tysk armékår

vore beräknadt 11 å 12 stationer och omkring 64 å 79 km. linieledning

(förutom etapptelegraf). I Österrike vore på en armékår beräknadt

11 stationer och 74 km. linieledning, likaledes förutom etapptelegraf.

Chefen för fortifikationen har i följd häraf ansett den i senaste förslag

till härordning uppstälda beräkning på 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar

såsom behöfliga vid en mobilisering vara fullt befogad,

hvarjemte stabsutredningarne borde ökas från 2 till 3, så att det måtte

finnas 1 för chefen för krigstelegrafen i stora högqvarteret samt 1 för

hvardera af cheferite för telegrafväsendet vid två detacherade truppafdelningars

qvarter.

Hvad afdelningarnas storlek beträffar, hade chefen för fortifikationen

funnit redan den erfarenhet, som inhemtats under fältmanövrer

och stabsöfningar, hafva till fyllest bevisat, att den nuvarande svenska

fälttelegrafafdelningen medförde allt för litet materiel. Hvarken vid

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde lmfvudtiteln.

fälttjensten i Skåne 1871, i Vestergötland 1874 eller i Södermanland

1878 liade fälttelegrafen kunnat motsvara de fordringar, man ställt på

den, oaktadt de sammandragna truppernas antal varit ringa och det

område, operationerna omfattat, mycket mindre än hvad förhållandet

kunde antagas blifva vid ett verkligt fälttåg. Vissa vagnar, i synnerhet

de som medföra materiel för liniers byggande, vore derjemte för

tungt lastade och behöfde lättas, för att komma fram i all sådan mark,

der en telegraf kunde behöfva uppsättas.

Föranledd af dessa omständigheter hade chefen för fortifikationen

uppdragit åt fortifikationskomitén att taga hela fälttelegraffrågan i betraktande

och framställa förslag till materielens ordnande på ett mot

behofvet mera svarande sätt.

Enligt det af komitén afgifna förslag skulle, på sätt chefen

för fortifikationen nu åberopat, svenska fäittelegrafmaterielen i fredstid

fortfarande, liksom nu, bestå af en stabsutredning och fyra fälttelegrafafdelningar,

men den materiel hvarje afdelning medförde skulle räcka

till en linie af 30 kilometer och 7 fullständiga stationer (i st. f. nu endast

19,6 kilometer och 4 stationer).

Derjemte skulle en ny packningsplan antagas, med någon minskning

af den vigt, som nu medfördes på hvarje stolp- och trådvagn.

Afdelningen skulle komma att medföra 11 vagnar och hela fälttelegrafmaterielen

således bestå af 1 stabsvagn och 44 sektionsvagnar,

hvaraf för närvarande funnos 1 stabsvagn och 33 sektionsvagnar, men

dessa senare behöfde dock undergå åtskilliga förändringar.

Kostnaden för den sålunda erforderliga nyanskaffningen jemte förändringen

af den äldre materielen har enligt förslag, som chefen för

fortifikationen låtit upprätta, beräknats till ...................... kr. 63,071: 23

Derifrån ansåge chefen för fortifikationen dock

kunna afdragas halfva kostnaden för förändringarna af

den äldre materielen, enär dessa förändringar syntes

kunna småningom utföras i fortifikationstruppernas egna

verkstäder med tillhjelp af det årliga underhålls-an
slaget,

utgörande detta afdrag.................. kr. 7,087: 50

Derjemte har chefen för fortifikationen

ifrågasatt, att tills vidare finge anstå

med inköp af en del verktyg och

materialier, i värde motsvarande............ » 6,456: 91 pr jg 544. ^

Återstående kostnaden utgjorde då....................... kronor 49,526: 82

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Fjerde hufvudtiteln.

Chefen för fortifikationen hade visserligen funnit det hafva varit

önskvärdt att hela den för armén vid en mobilisering erforderliga fälttelegrafmateriel

kunde snarast möjligt finnas tillgänglig, helst anskaffningen

af den myckenhet små effekter, som deruti inginge och hvaraf

en del ej ännu kunde åstadkommas inom landet, skulle vid en krigsrustning

medföra betänkliga svårigheter och en oundviklig tidsförlust, men

chefen för fortifikationen hade trott sig för närvarande höra inskränka sin

begäran till anvisandet af förutnämnda belopp 49,526 kronor 82 öre

att utgå under två år och i sådant fall med 24,700 kronor under år 1885.

På grund af den sålunda af chefen för fortifikationen lemnade utredning

om nödvändigheten af fälttelegrafmaterielens kompletterande,

får jag hemställa, det Eders Kong! Maj: t måtte föreslå Riksdagen att

dertill bevilja å extra stat för år 1885 det af chefen för fortifikationen

för samma år begärda belopp 24,700 kronor.

I

Byggnadsbehof.

Byggnader å skjutfältet vid Manna.

Sedan nämnda skjutfält, till hvars inlösen Riksdagen för åren 1881

och 1882 beviljat anslag, blifvit så afröjdt, att under de sista åren skjutöfningar

för Svea artilleriregemente derstädes kunnat ega rum dels

med fyra batterier och dels med underbefälsskolan, hvarjemte skjutförsök

der företagits, så har, enligt hvad generalfälttygmästare!! och

chefen för artilleriet .anmält, behofvet af byggnader för personal, hästar

och materiel visat sig i hög grad trängande, synnerligast när kylig och

regnig väderlek varit rådande, då den under bar himmel lägrade personalen

under längre tid måst tjenstgöra i våta kläder, samt den skötsel

och vård, som bort egnas hästar och materiel, ej varit möjlig att åstadkomma,

likasom öfningarne under sådana förhållanden icke kunnat medföra

önskvärd nytta.

Å Manna skjutfält komme, på sätt generalfälttygmästare!! anfört,

att, utom Svea artilleriregementes öfningar, jemväl utföras de skjutöfningar

m. m., som äro gemensamma för samtliga artilleritruppernas

befäl och underbefäl. Dessa sistnämnda öfningar, hvilka för närvarande

verkstäldes å Tånga hed, måste nemligen ofördröjligen derifrån förflyttas,

enär, sedan de nya långskjutande fält- och positionskanonerna

kommit till användning, fara för kringliggande trakt i högre grad än

[27.]

Anslag till

byggnader å

skjutfältet

vid Marma.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde lmfvudtiteln.

förut genom skjutöfningarne uppstått. Skulle sådana öfningar medföra

verklig nytta, borde de utföras under så gynsamma förhållanden som

möjligt, hvarjemte erfordrades lektionssalar för de i öfningarne deltagande.

Skjutförsök af alla slag borde ock kunna utan större olägenhet

verkställas under hvilken årstid som helst, och dessa omständigheter

talade äfven för behöftiga byggnaders snara uppförande å skjutfältet

vid Marma.

Samtliga de byggnader och andra inrättningar, som borde vid skjutfältet

efterhand komma till utförande, skulle, enligt de på generalfälttygmästarens

föranstaltande uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,

komma att jemte inventarier kräfva eu kostnad af omkring 339,689

kronor, hvarifrån borde afräknas ett belopp af 32,000 kronor, utgörande

dels behållna försäljningsmodel för skogseffekter och dels värdet af

virke, som för blifvande byggnader undantagits, så att återstoden blefve

307,689 kronor.

Genom nådigt bref den 25 maj 1883 har Eders Kongl. Maj:t medgifvit

uppförande vid Marma af en barack för 150 man jemte underbefäl

samt ett stallskjul för 44 hästar samt till bestridande af den till

30,000 kronor beräknade kostnaden för samma byggnader med tillhörande

inventarier anvisat 25,000 kronor af de för sålda skogseffekter

influtna medel, hvarjemte vid skjutfältet i förråd befintligt virke till

värde af 5,000 kronor skulle få för ändamålet användas.

Nämnda barack och stallskjul äro afsedda för 2 af de 4 batterier

från Svea artilleriregemente, med hvilka skjutöfningar å Manna samtidigt

pågå, och har generalfälttygmästare!! nu i sin underdåniga skrifvelse

den 14 november 1883 hemställt att för år 1885 måtte äskas ett

extra anslag af 60,000 kronor för de byggnader, som ytterligare äro af

behofvet mest påkallade.

Dessa byggnader, afsedda att användas dels af de 2 återstående

af de å Manna samtidigt exercerande 4 batterierna från Svea artilleriregemente

och dels vid de för samtliga artilleritruppernas befäl och

underbefäl gemensamma skjutöfningarne, äro:

1 manskap sbarack,

1 stallskjul för 44 hästar, utgörande det antal, som för närvarande

till skjutfältet medtages för 2 batterier,

1 byggnad, innehållande lektionsrum, matrum och rum för inqvartering

under de gemensamma skjutöfningarne, samt

1 förrådsbyggnad

jemte inventarier till de tre förstnämnda byggnaderna.

Då de här uppräknade byggnaderna synas mig vara af oundgäng
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufmdtiteln. 81

ligt behof påkallade, samt saknaden af nödiga byggnader vid skjutfältet

icke allenast inverkar menligt på personalens tjenstbarhet, utan

äfven måste medföra en för statsverket högeligen kostsam vanvård af

munderingspersedlar, materiel och hästar, får jag tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till byggnader å skjutfältet vid

Manna bevilja för år 1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Etablissement för artilleridivisionen i Jenitland.

Förslag till de byggnader, som skulle blifva erforderliga för Svea

artilleriregementes 9:de och 10:de batterier vid deras här förut, under

anslaget till »artilleriet», ifrågasatta förläggning till trakten af Östersund

har jemte plan till etablissement^ anordning blifvit å militärbyrån

inom arméförvaltningens fortifikation sdepartement upprättadt.

Enligt detta förslag skulle till etablissement för de båda batterierna

och till öfningsfält. inköpas ett område af 29 å 30 hektar samt

derjemte erfordras följande byggnads- och reparations- med flere arbeten,

nemligen: eu byggnad innehållande stabsrum, undervisningslokaler och

verkstäder, vidare en kasernbyggnad, matinrättnings byggnad, exercishus,

ridhus, ett stall för stamhästar, ett sommarstall för legda hästar,

kasernvaktbyggnad, manskapsarrestbyggnad, skosmedja, ett sjukstall,

tvätt- och badhus, ammunitionsförråd och laboratorium, afträden, koloch

vedbodar, gödselstad in. m. äfvensom reparation af det nu befintliga

lcronomagasinet och af manbyggnaden å lägenheten Hornsberg samt

slutligen planeringar, inhägnader o. d.

Hela kostnaden för såväl terräng, som byggnader har blifvit beräknad

att uppgå till sammanlagdt 373,000 kronor, men då en del af

den till inköpande föreslagna arealen torde, med hänsyn till det närvarande

behofvet för endast 2 batterier, kunna undvaras, hvarigenom

minskning uppkommer äfven i utgifterna för planeringar och inhägnader,

anser jag kostnadsbeloppet kunna nedsättas till 350,000 kronor.

Deremot skulle kronans tomt vid Stenhammar invid Hernösand med den

derå befintliga förrådsbyggnad äfvensom excercisfältet vid nämnda stad,

då framdeles förflyttningen af den i Hernösand förlagda artilleri styrkan

verkställts, blifva för statsverket disponibla vare sig till annat allmänt

behof eller till försäljning.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att till etablissement för en artilleridivision i Jemtland be
-

[28.]

Anslag till

byggnader

m. m. för

artilleridivisionen

vid

Östersund.

it

s. 82 Kontrollera mot PDF

[29.]

Anslag till en

stallbyggnad

för positionsartilleriet.

[30.]

Anslag till

byggnader för

en trängbataljon.

82 Fjerde lmfvudtiteln.

vilja på extra stat ett belopp af 350,000 kronor samt deraf för år 1885

anvisa 125,000 leronor.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

Å kostnaderna för de stallbyggnader, som skulle erfordras å Karlsborg,

i händelse två kompanier positionsartilleri varda, i enlighet med

det derom framstälda förslaget, der uppsatta, har inom fortifikationsdepartementet

beräkning likaledes blifvit uppgjord. *

De beräknade kostnaderna äro: till ett stall för stamhästarne 15,000

kronor och till ett sommarstall för de legda hästarne 6,000 kronor, af

livilka båda summor endast den förstnämnda, 15,000 kronor, skulle erfordras

under år 1885; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska detta

belopp på extra stat för samma år.

Byggnader å Marielberg för eu t rang!) åtal jon.

Vid förläggning, på sätt förut blifvit föreslaget, af en trängbataljon

å kronoegendomen Marieberg, skulle, enligt ett inom fortifikationsdepartementet

upprättadt förslag, erfordras förändring och tillbyggnad af

det för närvarande utaf artilleri- och ingeniörhögskolan begagnade läroverkshuset

för inrymmande af manskaps- och lektionsrum, expeditionslokaler,

underofficersbostäder, rustkammare och matinrättning m. m.,

förändring af den till chefen för nämnda skola upplåtna lägenhet till

beredande af vakt- och arrestrum jemte bostad för väbeln, uppförande

af en beväringskasern, ett vinterstall, ett sommarstall, ridhus, exercishus,

vagnsförråd samt afträden äfvensom planeringar af exercisfält

in. m.

Den sammanlagda kostnaden för omförmälda byggnader och arbeten

uppgår, enligt verkstälda beräkningar, till 273,000 kronor; och hemställer

jag det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja

detta belopp på extra stat samt deraf anvisa, att år 1885 utgå,

100,000 kronur.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

83

Diverse behof.

Ilesciniderstöd åt officerare och intendeiiturtjenstemän.

[3 h] ..

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till fram- R„e,seu“derstod

. . . . åt omcerare

mande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsen- och intendendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under tuifieiistemananställning

i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande

länder för utbildning i sitt yrke, har sedan lång tid tillbaka årligen anvisats

å extra stat ett belopp af 9,000 kronor, hvartill vid 1883 års

Riksdag, med afseende å den synnerliga vigten för statsverket af intendenturens

behöriga utbildning, lades en summa af 3,000 kronor för

att tillfälle måtte beredas att genom utsändande af tjensteman vid intendenturen

till främmande stater tillgodogöra intendenturen den i

nämnda stater vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer.

Jag hemställer derför, att äfven för år 1885 måtte till reseunderstöd

åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag af

12,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett

följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

[32.]

Enligt gällande nådiga föreskrifter åligger det generalstabens topo- Ånslas nu de

grafiska afdelning att utföra alla de geodetiska mätningar och beräkningar, ^betena^

som utgöra grundvalen för så väl de ekonomiska, som äfven de topografiska

kartläggningsarbetena. Då dessa geodetiska arbeten i följd af

sin natur måste fortgå öfver vidsträckta områden innan de slutliga

kontrollerna erhållas och då de genom nämnda kontroller bestämda

punkter förut icke kunna för sitt kartografiska ändamål användas, så

följer häraf, att dessa arbeten böra hafva ett flerårigt försprång. Olägenheterna

deraf, att ett sådant nödigt försprång, till följd af brist på behöfliga

penningemedel, icke kunnat uppnås, hafva ock vid den år 1881

verkstälda statsreglering blifvit anmälda, men under afvaktan på lösning

af frågan om de ekonomiska och topografiska karteverkens förenande

har anslaget till de topografiska arbetena bibehållits vid samma

belopp som förut, dock med medgifvande att dertill äfven finge an
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

[33.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

84 Fjerde liufyudtiteln.

vändas möjligen uppstående behållning å vissa till de ekonomiska kartearbetena

anslagna medel.

Då nu chefen för Civildepartementet lärer hafva för afsigt framlägga

förslag derom, att möjligen uppstående behållningar å anslagen

dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartearbetena i Norrbottens

län och dels för de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af

riket må under år 1885 få användas äfven till bestridande af utgifter

för det topografiska karteverket, får jag, under förutsättning af bifall

till detta förslag, hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fortsättande af de topografiska arbetena bevilja för år

1885 ett extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår,

eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

För detta ändamål är för år 1884 anvisadt ett extra anslag af

80,413 kronor; och torde för år 1885 böra äskas ett lika anslag, hvilket

dock lämpligen bör bestämmas till jemnt belopp af 80,000 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel hemställt och föreslagit

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af

Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning

tillika att utdrag af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

O. E. Pauli.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. A.

Förslag öfver eu division åkande artilleri i Norrland.

P

e r

S

o n a

i.

H

a s t a r.

Officerare.

Under-

officerare.

W

Civil-

personal.

Manskap.

Major.

Kaptener 1. klass.

Kaptener 2. klass.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Summa.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Summa.

atteri trumpetare.

Bataljonsläkare.

Reg:ts kommissarie

och förrådsförvaltaro.

Summa.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Afdelningstrumpetare.

Batterihandtverkaro.

Artillerister.

Summa.

Stam.

Legda. ,

Summa.

Staben......

i

*)

2)

—

—

2 batterier

_

2

2

4

2

10

4

6

10

2

—

—

—

8

14

6

4

176

208

68

60

128

Summa

i

2

2

5

2

12

4

6

10

2

i

—

8

14

6

4

176

208

68

60

128

Anm. 1. Alla officerare, underofficerare och batteritrumpetare äro uppförda på Svea artilleriregementes nuvarande stat.

Anm. 2. Hästsjukvården, rättsväsendet samt ecklesiastikvården skötas tills ridare af enskilda personer mot erfor(lerliga

ersättningar.

Anteckningar.

En af Svea artilleriregementes

bataljonsläkare blifver

disponibel för divisionen i

Xorrland, om en fästningsartilleri-bataljon,

med egen

civil personal, kommer att

uppsättas å Vaxholm; tills

vidare får sjukvården mot

arfvode bestridas af läkare

i orten

2) Regementskommissariebefattningen

bör skötas af en

underofficer vid regementet

med derför anvisadt arfvode;

denne torde på samma gång

kunna vara förradsförvaltare.

OO

Ov

Fjerde hufvndtitelii.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Lit. B.

Förslag

öfver kostnaden för 1 division åkande artilleri i Norrland.

1

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. 1

1

i Löner, dagaflöning m. in. åt officerare

och underofficerare.

1 major, lön ...............................................

........................ 3,500: —

dagaflöning å 4 kronor..........................

........................ 1,460: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar.................

........................ 800: —

fourage-ersättning ................................

........................ 730: —

6,490

—

| 1 löjtnant, detachementsadjutant, lön..............

........................ 1,200: -

dagaflöning å 2 kronor..........................

........................ 730: —

1,930

—

| 1 kapten af 1. klassen, lön............................

........................ 2,800: -

dagaflöning å 3 kronor..........................

........................ 1,095: —

3,895

—

[ 1 d:o d:o ...................................................

3,895

—

[ 1 kapten af 2. klassen, lön.............................

........................ 1,800: —

dagaflöning å 3 kronor..........................

........................ 1,095: —

2,895

—

1 d:o d:o ....................................................

2,895

—

2 batterichefsarvoden å 600 kronor.................

1,200

—

4 löjtnanter å 1,930 kronor...........................

7,720

—

| 1 underlöjtnant, lön.......................................

........................ 600: —

dagaflöning ä 2 kronor..........................

........................ 730: —

1,330

—

1 d:o.........................................................

1,330

—

1 styckjunkare, lön......................................

........................ 720: —

dagaflöning å 1 krona...........................

......................... 365: —

beklädnad............................................

......................... 200: —

portion ä 62 öre...................................

........................ 226: 30

1,511

30

3 d:o.........................................................

4,533

90

1 sergeant, lön............................................

......................... 360: -

dagaflöning å 40 öre.............................

......................... 146: -

lönetillägg...........................................

......................... 12: —

beklädnad............................................

......................... 200: —

portion å 62 öre....................................

........................ 226: 30

944

30

r» d:o.........................................................

4,721

50

2 batteri trumpetare d:o.................................

1,888

60

47,179

60

transport

— •

1-

| 47,179

60

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

87

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

__

47,179

60

Arfvoden.

|

för läkarevården................................................................................

600

-

» ecldesiastikvården..........................................................................

200

-

» hästsjukvården........’......................................................................

300

—

» rättsväsendet................................................................................

300

åt 1 detachementsadjutant..................................................................

150

—

» stallmästare..................................................................................

300

—

» 1 regementskommissarie..................................................................

800

--

» 2 förrådsunderofficerare å 400 kronor................................................

800

—

3,450

- ,

Anm. Do 600 kronor, som här beräknats för läkarevården, komma ej att utgå

under förutsättning af att en fästningsartilleribataljon å Vaxholm uppsättes,

emedan då en af Svea artilleriregementes bataljonsläkare kan för denna

division påräknas.

Särskilda anslag.

i medikamentspenningar för 208 man å 2: 25 kr. årligen...........................

4G8

—

kommunionspenningar » 232 » å 0: 05 » » ...........................

11

60

till skrifmaterialier ock expenser) komraa fortfarande att utgöra en del af Svea

> art.-reg:tes nuvarande anslag, och behötva ej

för informationsverkets behof J att specificeras.

till musikinstrumenters anskaffande och underhåll, nuvarande anslag ökas med

» anskaffning af1 undervisningsmateriel 1 nuvarande anslag för Svea art-

200

—

» gymnastikapparaters och persedlars ? reg:te sammanlagdt 800 kr. torde

anskaffande och underhåll ) böra ökas med.........................

200

—

1 till bekostande af sjukvården å länslasarettet i Östersund, torde fortfarande

kunna utgå från besparingar af Svea art.-reg:tes ordinarie anslag.

879

60

Aflöning och arfvoden in. m. för manskap.

aflöning: 208 man i 1 månad å 10 kr. i månaden..................................

2,080

—

!

8 förste konstaplar.............................................................

14 andre konstaplar.............................................................

i

6 afdelningstrumpetare .......................................................

2 sjukvårdsartillerister........................................................

2 hofbeslagsartillerister ......................................................

2 båtterihandtverkare.........................................................

92 artillerister....................................................................

summa 126 man ill månader ä 10 kr. i månaden..............................

13,860

—

transport

15,940

—

| 51,509

20

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

15,940

—

51,509

20

arfvoden: 8 förste konstaplar i 12 månader å 15 kr. i månaden................

1,440

—

14 andre konstaplar i » å 10 » » ................

1,680

—

6 afdelningstrumpetare i » å 3 » » ................

216

-

4 batterihandtverkare i 1 månad å 10 » » ................

40

—

2 d:o i 11 månader å 10 » » ................

220

—

2 d:o i 11 >i å 5 » » ................

110

—

kommenderingstillägg: en del af Svea art.-reg:tes nuvarande anslag............

lega: 92 man å 40 kr......................................................................

3,680

—

116 » å 80 » .....................................................................

i 9,280

—

32,606

_

Beklädnad och underhåll m. in. för manska]).

beklädnad: 208 man i 30 dagar å 0: 33 kr. per dag..............................

2,059

20

126 » i 385 » å 0: 33 »

13,929

30

underhåll: 208 man i 30 dagar å 0: 62 kr per dag ..............................

3,868

80

126 .. i 335 » å 0: 62 , >» ..............................

26,170

20

servis och sängkläder: 208 man å 9 kr.................................................

1,872

—

kaserninventariers underhåll: 208 man å 2:''50 kr..................................

520

—

48,419

50

Hästars remontering, fouragering in. in.

68 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................

5,440

—

fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag..........................................

24,820

—

60 hästar, legda, i 30 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr.......

5,400

-

fouragering å 1 kr. per dag .........................................................

1,800

—

37,460

_

Yed och ljus.

Kostnaden bestrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid

fästnings- oeh garnisons-orter.

Inqvarteringsersättniug för officerare och underofficerare.

Utgår enligt författningarna.

Summa

—

—

169,994

70

s. 89 Kontrollera mot PDF

I

Fjerde liufvudtitelil.

89

Bil. Lit. C.

Beräkning

af kostnaden för 5:te divisionen af Svea artilleriregemente

enligt nu befintliga anslag.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Löner, dagaflöning in. m. åt officerare och underofficerare, enligt

Lit. B.................................................

—

—

47,179

60

Arfvoden.

för läkarevård i Hernösand..............................

300

—

» ecklesiastikvården i d:o..............................

50

—

till 1 kompanikommissarie ..............................

800

—

Såsom arfvode till denne utgå nu

450 kr., men genom kongl.

bref den 4 dec. 1874 äro 800 kr. anslagna såsom arfvode åt en

regementskommissarie, då begge fotbatteriema förläggas till en

gemensam ort.

till 2 förrådsunderofficerare å 300 kr................

600

—

Åt den ene utgår nu ett arfvode

å 400 kr., men detsamma

skall enligt nyssnämnda kong!, bref

kr., då begge fotbatterierna förenas.

ej utgå med mera än 300

1,750

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 146 man ä 2,25 kr. årligen..............................

328

50

kommunionspenningar för 170 personer å, 0,0 5 kr. årligen ........................

8

50

för informationsverkets behof.

» skrifmaterialier och expenser.

En del af totalanslaget

» anskaffning af undervisningsmateriel.

för Svea artillerirege-

» gymnastikapparaters och persedlars anskaff-

mente, och behöfva ej

ning och underhåll.

specificeras.

» musikinstrumenters anskaffande och underhåll.

transport

| 337

[ 48,929|60

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Fjerde luifviidtiteln.

1

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

337

48,929

60

till bekostande af sjukvården å länslasarettet i Hernösand; t,

utgår nu från bosparingarne

af Svea artilleriregementes ordinarie anslag

» underhåll af batterichefens

Hernösand tjenstehäst...........................

300

637

1

1 ''

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 146 man i 42 dagar å

6 kr. i månaden [ggjr. 72.14ö] ............

1,209

60

98 » i 828 » å

6» i . [§65.72. 98]............

6,244

08

T828 "1

48 » i 823 » å 4 » i » L365'' ^ ............

2,038

88

arfvoden: 8 förste konstaplar å 180 kr.................................................

1,440

—

14 andre konstaplar å 120 » ................................................

1,680

—

4 batterihandtverkaro

t 120 kr..............................................

480

—

j aflöningstillägg: ålderstillägg

på 5:te divisionens andel kan nu anses

examenstillägg

rekryteringskostnader: arfvode till

värfvare m. fl..

146

. belöpa sig Y142 a^'' ®vea artiUeriregemen-

tes nuvarande totalanslag 24,400 kr. eller

omkring ..........................................

3,100

städja 146 man å 15 kr. (medelpris) ........................

2,190

—

kommenderingstillägg: en del af Svea artilleriregementes anslag.

18,382

56

Beklädnad och underhåll in. m. för manskap.

beklädnad: 146 man i 42 dagar

å 0,3 3 kr. per dag ..............................

2,023

56

98 » i 323 »

å 0,33 » » » ..............................

10,445

82

underhåll: 146 man i 42 dagar å 0,62 kr. per dag ..............................

3,801

84

98 » i 828 »

1 0,62 » » » ..............................

19,625

48

servis och sängkläder: 146 man å 9 kr.................................................

1,314

—

kaserninventariers underhåll: 146

man å 2,50 kr.....................................

365

—

37,575

70

Hästars remontering, fouragering in. in.

20 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................

1,600

fouragering 365 dagar å 1 kr........................................j

7,300

transport |

8,900

105,524

86

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufrudtiteln.

91

Kronor.

Ö

Kronor.

Ö.

transport

22 hästar, legda, i 80 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr.......

8,900

1,980

—

105,524

86

fouragering i SO dagar å 1 kr.....................

Ved och ljus.

Kostnaden bostrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid

fästnings- och garnisonsorter.

Inqrarteringsersättning för officerare och underofficerare.

Utgår enligt författningarna.

660

11,540

Summa

—

—

117,064 86

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde lmfvudtiteln.

Bil. Lit. 1).

Tablå

utvisande tillökningen i kostnad för omorganisationen af 5:te divisionen af

Svea artilleriregemente.

Beräknad kost- nad efter om- organisationen.

Nuvarande

kostnad.

Tillökning i

kostnad.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

löner och dagaflöning m. m. åt officerare och under-

officerare ......................................................

47,179

60

47,179

60

—

—

arfvoden ...........................................................

3,450

—

1,750

—

1,700

—

särskilda anslag..................................................

879

60

637

—

242

60

aflöning och arfvoden m. m. för manskap ..............

32,606

—

18,382

56

14,223

44

beklädnad och underhåll för manskap .....................

48,419

50

37,575

70

10,843

80

hästars remontering, fouragering m. m................

37,460

—

11,540

—

25,920

—

inqvarteringsersättning åt officerare och underoffice-

rare .........................................................

—

—

•--

—

—

—

Summa

—

—''

—

—

52,929

84

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

93

Bil. Lit. E.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fiistningsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Lön, dagaflöning in. in. åt officerare, civilpersonal

och underofficerare.

1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön............

5,000: -

dagaflöning 365 dagar å 4 kr........................................

1,460: -

6,460

—

1 major, lön ........................................................................

3,500: —

dagaflöning 365 dagar å 4 kr.....•...................................

1,460: —

4,960

—

1 kapten af 1. klassen, lön......................................................

2,800: —

dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................

1,095: —

3,895

—

3 d:o ...............................................................................

11,685

—

1 kapten af 2. klassen, lön ...................................................

1,800: -

dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................

1,095: —

2,895

—

2 d:o ...............................................................................

5,790

—

1 kapten af 2. klassen, lön ...................................................

1,800: —

dagaflöning 30 dagar å 3 kr...........................................

90: —

1,890

_

4 arfvoden till kompanichefer ä 600 kr...................................

2,400

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön ...................................................

1,200: -

dagaflöning 365 dagar å 2 kr........................................

730: —

1,930

_

6 d:o ...............................................................................

11,580

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön ...................................................

1,200: —

dagaflöning 30 dagar å 2 kr...........................................

60: -

1,260

_

1 underlöjtnant, lön...............................................................

600: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kr........................................

730: -

1,330

_

4 d:o ...............................................................................

5,320

—

1 förste bataljonsläkare, lön ...................................................

1,800: —

dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................

1,095: —

2,895

_

1 regementsintendent, lön ......................................................

2,800: —

dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................

1,095: —

3,895

—

transport

68,185

—

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde Imfvucl titeln.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

68,185

—

1 styckjunkare, lön .......................................................

....... 720: —

dagaflöning 365 dagar å 1 kr................................

....... 365: —

beklädnad.............................................................

....... 200: —

portion 365 dagar å 62 öre.....................................

....... 226: 30

1,511

30

7 d:o ........................................................................

10,579

10

4 arfvoden till förrådsunderoffieerare å 300 kr...................

1,200

—

1 sergeant af 1. klassen, lön.......,...................................

....... 360: —

lönetillägg ..........................................................

....... 12: —

dagaflöning 365 dagar å 40 öre...............................

....... 146: —

beklädnad.............................................................

....... 200: —

portion 365 dagar å 62 öre.....................................

....... 226: 30

944

30

9 do. ........................................................................

8,498

70

1 sergeant af 1. klassen, lön...........................................

....... 360: —

lönetillägg ..........................................................

....... 12: —

dagaflöning 30 dagar å 40 öre ...............................

....... 12: -

beklädnad.............................................................

....... 200: —

portion 30 dagar ä 62 öre .....................................

....... 18: 60

602

60

5 d:o ........................................................................

3,013

—

1 stabstrumpetare, lön....................................................

....... 360: —

lönetillägg ..........................................................

....... 12: —

dagaflöning 365 dagar å 40 öre...............................

....... 146: -

beklädnad.............................................................

....... 200: —

portion 365 dagar å 62 öre.....................................

....... 226: 30

944

30

95,478

30

Arfvoden.

åt 1 informationsofficer ................................................

400

—

» tygmästaren å Vaxholms fästning.................................

300

—

för undervisningen i gymnastik.......................................

200

—

» ecklesiastikvården ...................................................

300

—

till auditörsbiträde ......................................................

750

—

åt 1 informationsunderofficer ..........................................

100

—

2,050

_

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen.........

900

—

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ......

22

50

transport

922

50

97,52830

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Fjerde hufvndtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

922

5C

97,52f

30

till bataljonens bibliotek..................................

100

» informationsverkets behof....................

100

» skrifmaterialier för bataljonen........................................

500

för anskaffning af undervisningsmateriel såsom böcker, skrifmaterialier m. m

i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brefvet den 3. December

1875 för artilleriregementena anvisats...................................

150

_

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll

200

—

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförvaltare *), lön...........................................

1,800

1 tygskrifvare, lön..................................................

1,000

__

1 handtverksmästare, lön.......................................

700

_

1 d:o d:o ..........................................................

700

_

1 rustkammarsmed, lön.............................................

600

_

O

fri

O

600

_

kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre..........................................

—

30

5,400

30

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-

dent: 12 personer å SO kr................................

360

_

» subalternofflcerare och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr.............

336

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-

kammarsmeder: 30 personer å 12 kr..............................................

360

1,056

Aflöning och ar tv oden ni. m. för manskap.

aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden ...............

4,000

255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden......................

28,050

arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden..................

240

12 » ’ i 11 månader å 15 kr. i månaden ............

1,980

transport

34,270

105,957

10

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5

tjenstearet utgå. ''

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

34,270

—

105,957

10

arfvoden: 4 försto konstaplar i 11 månader å 7,50 kr. i manadon .........

330

—

24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » .........

240

—

20 » i 11 månader å 10 kr. i » .........

2,200

—

4 » i 11 » å 5 » i » .........

220

—

4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden .....................

144

—

4 kompanihandtverkare i 12 månader å 10 kr. i manaden ......

480

—

lega: 176 man å 40 kr......................................................................

7,040

—

224 » å SO » .....................................................................

17,920

—

62,844

_

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre per dag ..............................

3,960

—

255 » i 335 » å 33 » » » ..............................

28,190

25

underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre per dag.................................

7,440

—

255 » i 335 » å 62 » » » .................................

52,963

50

servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................

3,600

—

kasernimventariers underhåll: 400 man å 2,50 kr..................................

1,000

—

97,153

75

Summa

—

265,954 85

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtitelii.

97

Bil. Lit. F.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilleri
regemente

å Karlsborg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Lön, dagaflöning m. m. åt officerare, civilpersonal

samt

underofficerare.

1 öfverste (regementschef), tillika kommendant, lön.................

... 6,000: —

dagafiöning 365 dagar å 5 kr.......................................

... 1,825: —

lönetillägg för en tjenstehäst......................................

... 400: —

fourageersättning å 1 kr. per dag.................................

... 365: —

8,590

1 öfverstelöjtnant, lön........................................................

... 4,000: -

dagafiöning 365 dagar å 4 kr......................................

... 1,460: —

, lönetillägg för en tjenstehäst ......................................

... 400: —

fourageersättning å 1 kr. per dag................................

... 365: —

6,225

1 major, lön.....................................................................

... 3,500: —

dagafiöning 365 dagar å 4 kr......................................

... 1,460: -

lönetillägg för en tjenstehäst........................................

... 400: —

, !

fourageersättning å 1 kr. per dag................................

... 365: —

5,725

! 1 d:o ............................................................................

5,725

—

1 kapten af 1. klassen, lön...................................................

... 2,800: —

dagafiöning 365 dagar å 3 kr................. ......................

... 1,095: —

3,895

3 d:o ............................................................................

11,685

—

1 kapten af 1. klassen, lön...................................................

... 2,800: —

dagafiöning 242 dagar å 3 kr......................................

... 726: —

3,526

—

1 kapten af 1. klassen, lön..................................................

... 2,800: —

dagafiöning 30 dagar å 3 kr........................................

90: —

2 890

2 d:o ............................................................................

5,780

—

1 kapten af 2. klassen, lön...................................................

... 1,800: -

dagafiöning 365 dagar å 3 kr.....................................

... 1,095: -

2,895

_

3 d:o ............................................................................

8,685

—

transport

65,621

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

68

1

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

transport

65,621

—

1 kapten af 2. klassen, lön..........................

............................ 1,800: -

dagaflöning 242 dagar å 8 kr............

........................... 726: —

2,526

—

1 kapten af 2. klassen, lön..........................

............................ 1,800: -

dagaflöning 30 dagar å 3 kr...............

........................... 90: -

1,890

—

2 d:o ..................:................................

3,780

—

8 arfroden till kompanichefer å 600 kr.......

4,800

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön.......................

........................... 1,200: -

dagaflöning 365 dagar å 2 kr...............

............................'' 730: -

1,930

—

7 dill ...................................................

13,510

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön.......................

.......................... 1,200: —

dagaflöning 242 dagar å 2 kr.............

........................... 484: -

1,684

—

5 d:o ...................................................

8,420

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön........................

........................... 1,200: —

, dagaflöning SO dagar k 2 kr...............

........................... 60: -

1,260

—

1 d:o ...................................................

1,260

—

-

1 underlöjtnant, lön...................................

........................... 600: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kr............

........................... 730: -

1,330

—

9 d:o ....................................................

11,970

—

1 auditör, lön .........................................

........................... 900: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kr............

........................... 780: —

1,630

_

1 regementsläkare, lön ..............................

........................... 2,800: —

dagaflöning 365 dagar å 4 kr...............

........................... 1,460: —

4,260

_

1 förste bataljonsläkare, lön .......................

........................... 1,800: -

dagaflöning 365 dagar å 3 kr.............

........................... 1,095: —

2,895

_

1 regementsintendent, lön ..........................

........................... 2,800: -

dagaflöning 865 dagar å 3 kr.............

........................... 1,095: —

3,895

1 bataljonsveterinär, lön.............................

........................... 900: -

dagaflöning å 2 kr............................

........................... 730: —

1 styckjunkare, lön ...................................

........................... 720: —

■ -

dagaflöning 365 dagar å 1 kr...............

........................... 365: —

beklädnad.........................................

........................... 200: —

.

portion 365 dagar ä 62 öre.................

........................... 226: 30

1,511

30

11 d:o ....................................................

16,624

30

1 styckjunkare, lön...................................

........................... 720: —

dagaflöning 242 dagar å 1 kr.............

........................... 242: —

i

transport 962: —

152,426

60

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufrudtitcln. 99

i

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport 962: —

152,426

60

beklädnad..............''...............................

...................... 200: -

portion 242 dagar å 62 öre......................

...................... 150: 04

1,312

04

3 d:o .........................................................

3,936

12

8 arfvoden till förrådsunderofficerare ä 300 kr. ...

2,400

—

1 sergeant af 1. klassen, lön............................

...................... 360: —

j

lönetillägg ............................................

...................... 12: —

dagaflöning 365 dagar å 40 öre................

...................... 146: —

beklädnad.......,......................................

...................... 200: -

portion 365 dagar å 62 öro.......................

...................... 226: SO

944

30

7 d:o .........................................................

6,610

10

''1 sergeant af 1. klassen, lön.............................

....................... 360: —

lönetillägg .............................................

...................... 12: -

dagaflöning 242 dagar ä 40 öre.................

...................... 96: 80

beklädnad...............................................

...................... 200: -

portion 242 dagar å 62 öre.......................

............*......... 150: 04

818

84

5 d:o .........................................................

4,094

20

1 sergeant af 1. klassen, lön.............................

...................... 360: —

lönetillägg .............................................

...................... 12: —

dagaflöning 30 dagar å 40 öre .................

...................... 12: —

beklädnad................................................

...................... 200: —

portion 30 dagar ä 62 öre .......................

...................... 18: 60

602

60

17 d:o ......................................................

10,244

20

1 stabstrumpetare, lön ....................................

...................... 360: —

lönetillägg ..........................................

...................... 12: —

dagaflöning 365 dagar å 40 öre.................

..................... 146: —

beklädnad...............................................

..................... 200: —

portion 365 dagar ä 62 öre....................v..

...................... 226: 30

944

30

184,333

30

Arfvoden.

åt 1 informationskapten ..................................

800

—

» 1 informationsbfficej; .................................

400

-

» tygmästaren å Karlsborg .........................,.

450

—

transport |

1,650

-1

184,333 30

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Fjerde linfrudtiteln.

1

.... .

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

1,650

_

184,333

30

för remontdressyr..............................................................................

250

-

» undervisningen i gymnastik............................................................

400

—

åt 2 informationsunderofficerare å 100 kr..............................................

200

__

2,500

_

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 800 man å 2,25 kr. årligen.......................>......

1,800

_

kommunionspenningar för 900 personer å 5 öro årligen ...........................

45

—

till regementets bibliotek ...................................................................

200

—

» informationsverkets behof...............................................................

200

_

» skrifmaterialier för regementet ......................................................

800

_

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böeker, skrifmaterialier m. m.

i öfverensstämmelse med hvad enligt kongl. brefvet don 3 december

1875 för artilleriregementena anvisats.............................................

300

—

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll ..........

400

—

3,745

Tygstaten.

1 verkmästare, lön..............................................................................

3,000

—

1 förrådsförvaltare, lön *) ..................................................................

1,800

—

| 1 d:o d:o ..................................................................

1,800

—

| 1 tygskrifvare, lön ...........................................................................

1,000

—

! 2 d:o d:o ......................................................................

2,000

—

I 1 besigtningsrustmästare, lön ...............................................................

1,500

—

1 d:o d:o ...............................................................

1,500

—

1 handtverksmästare, lön.....................................................................

700

—

O

rC

©

rd

XO

3,500

—

I 1 rustkammarsmed, lön........................................................................

600

—

O

rÖ

O

r»

4,200

—

j 1 stockmakare, lön..................1...........................................................

600

—

3 d:o d:o..............................................................................

1,800

—

kommunionspenningar för 26 personer å 5 öre årligen ....t.........................

1

30

24,001

30

transport

__

—

214,579

60

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett åldorstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te tjensteåret

utgå.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

101

■ Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. 1

i

transport

—

—

214,579

60|

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, läkare och regementeintendent: 23 personer

å SO kr.....................................................................................

690

—

.» subalternofficerare, auditör, bataljonsveterinär, verkmästare ooh förråds-

förvaltare: 31 personer å 24 kr....................................................

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare,

744

—

handtverksmästare, mstkammarsmeder och stockmakare: 72 personer

ä 12 kr.....................................................................................

864

2,298

Aflöning och arfvoden in. m. för manskap.

aflöning: 800 man i 1 månad ä 10 kr. i månaden ..............................

8,000

_

420 » i 7 månader å 10 kr. i » ..............................

29,400

—

228 » i 4 » å 10 kr. i » ..............................

9,120

—

arfvoden: 32 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden ..............

480

—

20 » » i 7 månader å 15 kr. i » ............

2,100

—

12 » » i 4 » å 15 kr. i » ............

720

—

12 i »i 11 » å 7,50 kr. i » ............

990

—

8 förste konstaplar i 4 månader å 7,50 kr. i » ............

240

—

48 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............

480

—

32 » n i 7 månader ä 10 kr. i » ............

2,240

—

20 » » i 4 » å 10 kr. i » ............

800

—

16 a » i 11 a å 5 kr. i » ............

880

—

12 » » i 4 » å 5 kr. i » ............

240

—

8 trumpetare i 12 » å 3 kr. i » ............

288

—

8 kompanihandtverkare i 1 månad å 10 kr. i >> ............

80

—

4 » i 7 månader ä 10 kr. i » ............

280

—

2 » i 4 » å 10 kr. i » ............

80

—

4 » ill » å 5 kr. i » ............

220

—

2 » i 4 » å 5 kr. i » ............

40

—

lega: 352 man å 40 kr...................................................................

14,080

—

448 » å 80 kr...................................................................

35,840

—

106,598

transport

—

323,475

60

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Fjerde hufrndtitcln

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

—

323,475

60

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 800 man i 30 dagar å 33 öre per dag.................................

7,920

_

420 » i 212 » å 33 öre ■> » .................................

29,383

20

228 » i 123 » å 33 öre » » .................................

9,254

52

underhäll: 800 » i 30 » ä 62 öre » '' » .................................

14,880

—

420 » i 212 » å 62 öre » » .................................

55,204

80

228 » i 123 » ä 62 öre » » .................................

17,387

28

servis och sängkläder: 800 man å 9 kr.................................................

7,200

—

kaserninventariers underhåll: 800 man å 2,50 kr..................................

2,000

—

143,229

80

Hästar.

60 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................

4,800

_

fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag ...........................

21,900

—

120 legda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr......................

10,800

—

fouragering 30 dagar å 1 kr. per dag ........................

3,600

—

41,100

Summa

•--

—

507,805

40

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

103

Bil. Lit. G.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fSistningsartilleribataljonen å Waxliolm, Oscar

Fredriksborg med afseende å den under l:sta dref förekommande

uppsättning.

l

i

4

4

8

5

1

1

8

16

1

4

4

st.

Brist.

CD

a

öfverstelöjtnant (chef).................................

major........................................................

kaptener af 1. klassen....................................

kaptener af 2. klassen .................................

löjtnanter: af 1. klassen ............................. ..

underlöjtnanter.............................................

förste bataljonsläkare.....................................

regementsintendent........................................

styckjunkare ...............................................

sergeanter af 1. klassen..................................

stabstrumpetare.............................................

arfvoden till kompanichefer ...........................

d:o » förrådsunderoffleerare .................

öfriga arfvoden 1 * * ..........................................

särskilda anslag............................................

tygstaten.....................................................

servisersättning...........................................

aflöning och arfvoden m. m. för manskap .........

beklädnad och underhåll m. m.:

för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande

styrka.............................................

för hela bataljonen, sedan det efter hittills

gällande grunder anvärfda manskapet hunnit

afgå4 ..........................................

De enligt nuvarande stater utgående arfvoden

öfverstiga do föreslagna med kronor...........

_ Summa erforderligt nytt anslag

Modikaments- och kommunionspenningar för endast rosp. 328 och 368 personel

Aflöning: 4 l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och 92 arti

månader å 10 kr. i månaden ..............................................

Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år........................................

4 2:dre konstaplar å 120 » » » ........................................

4 trumpetare å 36 » » *> ........................................

Lega: 96 man å 40 kr........................................

8 » å 80 » ................................................................

Erforderligt nytt anslag.

Summ a.

Att utgå

lista årot.

Kronor.

öro.

Kronor.

öro.

6,460

—

6,460

—

4,960

_

4,960

—

3,895

—

3,895

—

7,680

—

2,895

_

7,050

—

3,860

—

1,330

—

1,330

_

2,895

—

2,895

—

3,895

—

3,895

—

6,045

20

3,022

60

5,504

20

3,777

20

944

30

944

30

1,156

25

990

215

4,115

30

4,115

30

588

—

408

—

35,674

62

18,304

3_

—

—

37,258

—

24,543

75

116,736

62

1,000

—

115,736| 62

99,009

55

loristor i

12

... kr. 12,480

: —

» 720

—

» 480

—

» 141

—

» 3,840

—

640

—

Summa kronor 18,304: —

4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll

m. ml till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror

derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation

befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104 Fiertle hufvud titeln.

Bil. Lit. H.

Förslag

öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första

organisation sperioden.

P

e r

S 0

n a

1.

Hästar.

Officerare.

Under-

officerare.

Manskap.

Civilpersonal.

w

p

P

t"1

(O:

ce

O

Hi

td

g

(SS.

o’

P

ptonor af 1. klasson.

ptener af 2. klasson.

tnanter af 1. klasson.

Underlöjtnanter.

S u mm a.

Styckjunkare.

O

p

P

o

P^

E

P

CD

CD

O

Summa.

1. konstaplar.

2. konstaplar.

. Trumpetare.

g

p

p

tv

p

p

p-

-i

O

tv

P

Hi

P

Artillorister.

Sumin a.

o:

Hi

po

§?

Hi

p"

ni

P

crq

cn

pr1

P

Hi

P

crq''

b".

p‘

crq

CD

►-i

B

p:

CD

P~

Hi

P

tustkammarsmoder.

Stockmakare.

Summa.

Egna rid-

Stam-

Logda.

Stab ...........................

1

i

1

2

1

2

2

6

2

4

6

2

8

2

—

100

112

—

—

—

—

—

—

1

—

2 positionskompanier......

—

2

2

4

2

10

4

8

12

8

12

2

2

176

200

20

40

Tygstat.......................

2

2

2

8

4

18

—

—

—

Summa

1

3

3

6

5

18

6

12

18

10

20

4

2

276

312i 2

2

2

8

4

18| 1

20

40

Anm. 1. Fästningskompanierna hafva samma personal som Göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.

Anm. 2. 2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas med volontärer.

Anm. 3. Rättsväsendet, sjukvården, intendcnturtjensten samt hästsjukvårdon skötas till en början dels af civilpersonalen vid Göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda fältbatteri er dels af enskilda personer mot arfvoden.

Anm. 4. Tygstatspersonalen är densamma som Göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitcln.

105

Bil. Lit. I.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende

å den under lista året förekommande uppsättning. (Styrkan till en början

afsedd att utgöras af (tota artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästom

gskompan ier om 56 nummer, 2 nyuppsatta positionskompanier om 100

nummer samt Gröta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).

w

o5

w

CD

B5

Brist.

Erforderligt nytt anslag.

CD

aq''

m

e-t-

oq

c-t-

P

«rf-

oq"

po

p

3

B

po *13

Summa.

Att utgå

lista årot.

aq

P

p~

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1

—

1

1

major1 ............................

5,725

„

5,725

3

1

2

1

kaptener af 1. klassen................ .......

7,790

_

3,895

_

3

1

2

1

kaptener af 2. klassen........................ ..........

5,790

_

2,895

6

2

4

2

löjtnanter af 1. klassen ..................

7,720

_

3,860

_

5

2

3

3

underlöjtnanter.........................................

3,990

_

3,990

__

6

2

4

2

styckjunkare .............................................

6,045

20

3,022

60

12

4

8

4

sergeanter af 1. klassen................................

6,186

40

3,777

20

4

2

2

2

ärfvoden till kompanichefer ..............

1,200

1,200

4

2

2

2

d:o » förrådsunderofficerare ..................

arfvode till majoren, så länge denne är corpsbefäl-

600

—

600

—

häfvare.......................

500

_

500

_

öfriga ärfvoden2 ....................

1,950

_

1,950

_

särskilda anslag..................

1.411

8 20

1,070

4 30

tygstaten ..........................

—

__

servisersättning................

462

_

382

_

aflöning och ärfvoden m. m. för manskap .........

26,649

6 50

9,152

e_

beklädnad och underhåll.......

37,743

6 20

19,639

_

hästar.........................................................

13,700

7_

4,450

8_

Summa

127,462

50

66,108

10

tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergean
-

gymnastik

1 Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas Tara

ter endast under repetitionsöfningama, 30 dagar.

2 Till 1 informationsofficer 400 kr., till 1 informationsunderofficer 100 kr., för undervisningen

200 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kronor.

8 Medikaments- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr.,

till skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gynmastikpersedlar 200 kronor.

4 Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52 resp. 66 personer.

B V4 af den i bil. lit. F. för dessa ändamål beräknade kostnaden.

6 Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister i 12 månader ä 10 kr. i

månaden.........................................

Ärfvoden: 2 lista konstaplar ä 180 kr. per år

2 2: dre konstaplar k 120 kr. » » ..............

2 trumpetare å 36 kr. » » ...............

Lega: 48 man å 40 kr.........................................

4 » ä 80 » .

.................. kr.

6,240: —

.................. >»

360: —

.................. »

240: —

72: —

.................. M

1,920: —

.................. »

320: —

7 1/q af den i bil. lit. 16 beräknade kostnaden.

8 10 stamhästar uppsättas''lista året.

Summa kronor 9,152: —

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Fjerde lmfvudtiteln

Bil. Lit. K.

Förslag och kostnadsberäkning

för eu trängbataljon om 2 kompanier, med en nummerstyrka vid hvarje

kompani af 120 korpraler, spel och soldater.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Lön, dagaflöning in. in.

Militärstaten.

1 major (bataljonschef), lön ......................................

............. 4,000: —

dagaflöning 365 dagar å 4 ler...........................

............. 1,460: -

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

............. 400: -

fourageersättning å 1 kr. per dag.......................

............ 365: —

6,225

_

1 adjutant (löjtnant af 2. klassen), lön .......................

............. 900: -

dagaflöning 365 dagar å 2 kr..............................

............. 730: —

1,630

_

1 kapten af 1. klassen, lön.........................................

............. 2,800: -

dagaflöning 365 dagar å 8 kr...........................

............ 1,095: —

3,895

_

2 d:o d:o ...............................................................

7,790

—

1 kapten af 2. klassen, lön ......................................

............. 1,800: —

dagaflöning förslagsvis i 30 dagar å 3 kr............

............ 90: —

1,890

_

1 d:o d:o ...............................................................

1,890

—

2 arfvoden till kompanichefer å 600 kr......................

1,200

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön ......................................

............. 1,200: -

dagaflöning förslagsvis i 97 dagar å 2 kr............

............. 194: —

1.394

_

1 löjtnant af 1. klassen, lön ......................................

............. 1,200: —

dagaflöning 30 dagar å 2 kr...........:..................

............. 60: -

1,260

_

2 d:0 d:o ...............................................................

2,520

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön .......................................

............. 900: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kr..............................

............. 730: —

1,630

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön .......................................

............. 900: —

dagaflöning 30 dagar å 2 kr...............................

............. 60: —

960

—

transport

32,284

—

s. 107 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

107

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

transport

32,284

_

1 underlöjtnant, lön.........................................

..................... 600: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kr.....................

..................... 730: —

1,330

—

1 d:o.............................................................

1,330

—

1 underlöjtnant, lön.........................................

..................... 600: —

dagaflöning 97 dagar å 2 kr.....................

..................... 194: —

794

—

1

1 underlöjtnant, lön.........................................

..................... 600: —

!

dagaflöning 30 dagar å 2 kr.....................

..................... 60: —

660

—

1 fanjunkare, lön ............................................

..................... 720: —

dagaflöning 365 dagar å 1 kr.....................

..................... 365: —

K

beklädnadsersättning ................................

..................... 200: —

portionsersättning 365 dagar å 62 öre........

..................... 226: 30

1,511

30

2 d:o.............................................................

3,022

60

1 fanjunkare, lön ............................................

..................... 720: —

dagaflöning 97 dagar ä 1 kr.....................

..................... 97: —

beklädnadsersättning................................

..................... 200: —

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ........

..................... 60: 14

1,077

14

1 fanjunkare, lön.............................................

..................... 720: —

dagaflöning 30 dagar ä 1 kr.....................

..................... 30: -

beklädnadsersättning................................

..................... 200: -

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........

..................... 18: 60

968

60

1 sergeant af 1. klassen, lön..............................

..................... 360: —

lönetillägg ............................................

..................... 12: —

dagaflöning 365 dagar å 40 öre.................

..................... 146: —

beklädnadsersättning................................

..................... 200: —

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre.........

..................... 226: 30

944

30

4 d:o d:o .......................................................

3,777

20

j 1 sergeant af 1. klassen, lön..............................

..................... 360: —

lönetillägg ............................................

..................... 12: —

dagaflöning 242 dagar ä 40 öre.................

..................... 96: 80

beklädnadsersättning................................

..................... 200: —

portionsersättning 242 dagar å 62 öre ........

..................... 150: 04

818

84

1 sergeant af 1. klassen, lön.............................

..................... 360: —

lönetillägg ............................................

..................... 12: —

dagaflöning 97 dagar ä 40 öre .................

..................... 38: 80

transport 410: 80

48,517|98|

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Fjerde hufVudtiteln,

Kronor.

Ö.

Kronor.

transport

410: 80

48,517

98

beklädnadsersättning................................

200: —

portionsersättning 97 dagar å 62 öro...........

60: 14

670

94

1 d:o d:o .......................................................

670

94

1 sergeant af 1. klassen, lön.............................

360: —

lönetillägg ...........................................

12: —

dagaflöning 30 dagar å 40 öre .................

12: —

beklädnadsersättning................................

200: —

portionsersättning 30 dagar k 62 öre ........

18: 60

602

60

6 d:o d:o ......................................................

3,615

60

1 sergeant af*%!. klassen, lön.............................

240: —

lönetillägg ............................................

12: —

dagaflöning 365 dagar k 40 öre.................

146: —

beklädnadsersättning................................

200: —

portionsersättning 365 dagar k 62 öre........

226: 30

824

30

5 d:o d:o ....................................................

4,121

50

1 .sergeant af 2. klassen, lön...........................

240: -

lönetillägg ............................................

12: —

dagaflöning 242 dagar k 40 öre...............

96: 80

beklädnadsersättning................................

200: —

portionsersättning 242 dagar å 62 öre........

150: 04

698

84

1 d:o d:o ....................................................

698

84

1 sergeant af 2. klassen, lön....................... .....

240: —

lönetillägg ...........................................

12: -

dagaflöning 97 dagar å 40 öre .................

38: 80

v

beklädnadsersättning...............................

200: -

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ........

60: 14

550

94

1 d:o d:o .......................................................

550

94

1 sergeant af 2. klassen, lön.............................

240: —

lönetillägg ...........................................

12: —

dagaflöning 30 dagar ä 40 öre .................

12: —

beklädnadsersättning................................

200: —

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........

18: 60

482

60

4 d:o d:o ....................................................

1,930

40

1 stabstrumpetare, lön ...................................

360: —

lönetillägg ............................................

12: —

transport

372: —

63,936

42

s. 109 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufnidtiteln.

109

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

transport 372

—

63,936

42

dagaflöning 365 dagar å 40 öre...............

........................ 146

—

beklädnadsersättning..............................

........................ 200

—

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre ......

...................... 226

30

944

30

1 stabstrumpetare, lön..................................

......................... 360

—

lönetillägg ..........................................

..................... 12

—

dagaflöning 30 dagar ä 40 öre ..............

........................ 12

—

beklädnadsersättning..............................

....................... 200

—

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ......

.................... 18

60

602

60

Civilstaten.

1 regementsläkare, lön ................................

........................ 2,800: -

dagaflöning 365 dagar å 4 kr...............

........................ 1,460: —

4,260

—

1 förste bataljonsläkare, lön ........................

........................ 1,800: —

dagaflöning 365 dagar å 3 kr...............

.................... 1,095

—

2,895

—

1 regementskommissarie, lön........................

....................... 1,800: -

dagaflöning 365 dagar ä 3 kr...............

........................ 1,095: —

2,895

—

1 batalj onsveterinär, lön...............................

..................... 900: -

dagaflöning 365 dagar å 2 kr...............

....................... 730

—

1,630

—

I förrådsförvaltare x)j lön ...............................

1,800

—

1 handtverkare af 1. klassen, lön ...................

700

—

1 d:o d:o d:o ..................

700

—

1 handtverkare af 2. klassen, lön ...................

500

—

1 d:o d:o d:o ...................

500

—

81,363

32

Arfvoden.

till 1 bataljonspredikant ...............................

400

—

» auditörsbiträde.......................................

500

900

—

Särskilda anslog.

medikamentspenningar för 240 man, korpraler,

spel och soldater å 2,25 kr

540

—

kommunionspenningar » 240 » »

» å 5 öre..

12

transport

552

82,263|32

J) Anm. Förrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kr. att såsom arfvode utgå efter

5:te tjensteåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

552

—

82,263

32

skrifmaterialier m. m.............

500

—

bataljonens skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel ....

400

—

praktiska öfningar.................

2,000

—

musikinstrumenters anskaffande och underhåll

250

—

3,702

_

Inqvartering. *)

1 major å 600 kr...................

600

—

3 kaptener å 337,50 kr..........

1,012

50

6 subalternofficerare å 225 kr.

1,350

—

1 regementsläkare å 600 kr. ...

600

—

1 förste bataljonsläkare å 837,50

kr...............

337

50

1 regementskommissarie å 337,50 kr............

337

50

1 bataljonsveterinär å 225 kr....

225

—

4,462

50

Aflöning och arfvode)! in. in.

för manskap.

j aflöning: 73 man i 12 månader

ä 10 kr. i månaden ....

8,760: -

53 » i 8 • »

å 10 »

4,240: -

5 » i 4 »

å 10 »

200: —

109 »il

å 10 »

1,090: —

14,290

_

arfvoden: 8 distinktionskorpraler i 12 månader å

15 kr.

i månaden

1,440: —

2 d:o

i 8 »

a

15

)>

240: —

2 d:o

i 4 »

å

7,50

»

60: —

4 korpraler

i 12

å

10

»

480: -

1 d:o

i 8 »

å

10

))

80: -

-

4 d:o

i 4 »

å

10

)»

160: —

11 d:o

il »

å

10

»

110: -

[ 1 d:o

i 4 »

å

5

))

20: -

4 d:o

i 8 »

å

5

))

160: —

11 d:0

i 11

å

5

»

605: —

3 vice korpraler

i 12

å

5

»

180: —

32 d:o

il »

å

5

))

160: —

32 d:o

i 11

å

2,50

»

880: —

transport 4,575: —

14,290

-

90,427

82

*) Anm. Inqvarteringskostnader äro beräknade under förutsättning, att allt befäl har bostad utom kasernen,

och minskas sålunda i samma mån som bostäder kunna uti kasernen för dem beredas.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imf™ (Ititeln

111

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport 4,575: —

14,290

__

90,427

82

2 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden............ 72: —

1 d:o i 4 » å 8 u

............ 12: —

1 d:o il » ä 3 »

........... 3: —

1 d:o i 8 » ä 1,50 »

............ 12: —

1 d:o i 11 » ä 1,50 »

........... 16: 50

4,690

50

lega: 136 man å 80 kr..........................................

............. 10,880: —

O

o

............. 4,160: -

15,040

_

kommenderingstillägg ...........................................

500

-

34,520

50

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 78 man i 365 dagar å 33 öre per dag .....

............ 8,792: 85

53 » i 242 ''i å 33 » » » .....

............ 4,232: 58

5 » i 97 » å 33 » » » .....

............ 160: 05

109 » i 30 » å 33 » » .. .....

............ 1,079: 10

14,264

58

underhåll: 73 » i 365 » å 62 » » » .....

............ 16,519: 90

I

53 » i.242 » å 62 » » » .....

............ 7,952: 12

5 j) i 97 » å 62 » » » .....

............ 300: 70

109 »> i 30 » å 62 » » » .....

............ 2,027: 40

26,800

12

sängkläder och servis för 240 man å 9 kr..................

2,160

—

sjukvårdspersedlar ................................................

200

—

underbefälsskole-distinktionstecken och diverse utgifter.

förslagsvis ............

250

—

43,674

70

Hästar.

40 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter

å 80 kr................

3,200

—

utfodring 365 dagar å 1 kr. per dag ..

14,600

—

|

30 legda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr.........................

2,700

—

utfodring 30 dagar å 1 kr. per dag ..

900

—

21,400

_1

Kaserneringskostnader.

underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap, renhållning m. m.

6,000

—

ved och ljus .......................................................

1,500

—

kaserninventariers underhåll för 240 man å 2,50 kr......

600

—

8,100

—

Summa

—

—

198,123 02

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

9 Januari 1884.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding och

von Krusenstjerna.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1885 och föredrog härvid Marinförvaltningens underdåniga

skrifvelse den 15 September 1883 i fråga om de ordinarie anslagen

samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda år.

Departementschefen yttrade derefter:

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Åfd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hnfvndtiteln.

[1—6]

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

Ordinarie anslag.

Aflöning för Flottans kårer och stater.

Enligt en af Marinförvaltningen gjord beräkning, mot hvars riktighet

jag ej har någon anmärkning att framställa, skulle de under denna

anslagstitel hänförliga utgifter för år 1885 uppgå till kr. 1,391,284: —

om från denna summa dragés det i riksstaten uppförda

anslaget.................................................................. » 1,210,284: —

skulle, utöfver beloppet af nämnda anslag, under år

1885 erfordras för aflöning af flottans kårer och

stater ......................................................................... » 181,000: —

Till aflöningen äro, utöfver riksstatsanslaget, genom särskilda riksdagsbeslut

1872 och 1876 beviljade 75,000 kronor af behållna inkomsten

af de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, hvarjemte Riksdagen för

genomförande af senaste löneregleringen anvisat för år 1884, likasom

för flere föregående år, återstående inkomsten för nämnda rusthåll

jemte ett extra anslag af 50,000 kronor.

De under nästlidet år från Statskontoret levererade båtsmansvakansafgifterna

hafva uppgått till 112,589 kronor 72 öre och, då dessa

afgifter icke kunna antagas under år 1885 väsendtligt öfverstiga detta

belopp, skulle följaktligen ett extra anslag af 68,410 kronor 28 öre

vara behöflig! för löneregleringens genomförande år 1885; men enär

å tillgångarna för aflöningen 1882 uppstått en behållning af 485 kronor

27 öre samt ingå förhållanden inträffat, som kunna anses medföra

ökade utgifter å ifrågavarande anslagstitel med undantag för de inqvarteringsbidrag,

nästlidet års Riksdag medgifvit båtsmanskompanicheferne

och en del andre officerare, för hvilket behof anslaget likväl

blifvit förlröjdt med derför beräknade 8,800 kronor, anser jag, liksom

Marinförvaltningen, ett extra anslag af 50,000 krsnor under år 1885

vara för ändamålet tillräckligt.

_ Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 8 Januari sistlidne

år i fråga om sjöförsvarets ordnande tillstyrkte jag, bland annat, att,

i _ öfverensstämmelse med hvad sjöförsvarskomitén i dess år 1882 afgifna

betänkande föreslagit, chefens för Flottans militärpersonal embete

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufyudtiteln.

3

skulle indragas ock ifrågasatte derjemte att i stället en högre officer

skulle anställas till biträde åt chefen för Sjöförsvarsdepartementet

i rent militära frågor, genom hvilken anordning jag ansåg, att de

fördelar tillvaron af nämnda chefsembete medfört kunde bibehållas,

under det olägenheterna af bland annat tidsutdrägt och onödig skriftvexling

undvekes, äfvensom besparing i kostnad uppkomme. Till

följd af den utgång, frågan om sjöförsvarets ombildning efter nya

grunder vid förra riksdagen erhöll, föranledde detta förslag, då stäldt

i samband med ombildningen, icke någon åtgärd; men då detsamma

är alldeles oberoende af en förändrad organisation af sjöförsvaret och

då den erfarenhet, jag sedan dess ytterligare vunnit, på intet sätt rubbat

min öfvertygelse om fördelarne af indragningen utaf ifrågavarande

chefsembete, är det min afsigt, att, sedan infordradt, men ännu endast

delvis afgifvet förslag i sådan riktning från komitén för öfverseende

af Flottans reglemente inkommit, till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande

framlägga förslag till förändrade föreskrifter i förberörda hänseende.

Som likväl den rättighet att till aflöning åt chefen för Flottans militärpersonal,

derest denne ej åtnjuter flaggmans lön, använda såsom

tillägg till fasta lönen ett belopp af 2,000 kronor, som för närvarande

på grund af 1876 års riksdags beslut förefinnes, icke lärer utan Riksdagens

särskilda medgifvande få bibehållas för deri officer, som kommer

att ersätta nämnde chbf, så torde sådant medgifvande af Riksdagen

böra utverkas.

I förenämnda mitt yttrande till statsrådsprotokollet tillkännagaf

jag jemväl, att jag icke både något att erinra emot sjöförsvarskomiténs

förslag att tillsätta en station Befälhafvare såsom högsta myndighet

vid hvardera af Flottans stationer, hvilket förslag lärer böra komma

under ompröfning i sammanhang pred det om indragning af förenämnda

chefsembete. Med stationsbefälhafvarebefattningen skulle, hvad

Carlskrona station angår, tillika förenas öfverkommendantsembetet.

Härigenom blefve till aflöning för dessa förenade embeten att tillgå

de 2,000 kronor, som 1876 års Riksdag medgifvit få användas såsom

tillägg till fasta lönen åt öfverkommendanten, derest denne ej uppbud

flaggmåns lön, så att den officer, hvilken sålunda förenade stationsbefälhafvare-

och öfverkommendantsbefattningarna, alltid komme

att åtnjuta:

fast lön.......................................................................................8,000 kronor

och dagaflöning.............................................................................. 2,190 »

eller tillsammans 10,190 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufvudtiteln.

Detta är visserligen lika med en i tjenst varande flaggmans aflöning,

men jag tillåter mig erinra att, då före år 1875 stationsbefälhafvare-

och öfverkommendantsbefattningarna i Carlskrona voro förenade

hos en person, aflöningsförmånerna för dessa befattningar, på grund

af äldre bestämmelser, enligt hvilka löneförmånerna i allmänhet utgingo

med lägre belopp än nu, utgjorde

lön och tjenstgöringspenningar ...................................................... 6,000 kr.

arvode ..................................................................................................... 1,800 )>

bidrag till representationskostnader................................................ 3,200 »

eller tillsammans 11,000 kr.

utgörande 3,800 kronor mera än aflöningen för den då högst aflönade

af öfrige flaggman, stationsbefälhafvaren i Stockholm.

Det bidrag till representationskostnaders bestridande, öfverkommendanten

sålunda förut haft, blef vid senaste lönereglering indraget,

utan annat vederlag än den officerare af alla grader beviljade löneförbättring

och utan att förändrade förhållanden dertill kunde gifva

anledning; ty samma anspråk på att denne, vid stationen högst kommenderande,

skall utöfva sedvanlig gästvänlighet, i enlighet med det vid

alla örlogsstationer antagna bruk, vid besök af främmande vänskapliga

nationers krigsfartyg qvarstå oförminskade, och man kan icke billigtvis

begära, att stationsbefälhafvaren och öfverkommendanten vid fullgörande

af denna, om än icke anbefallda, dock lika oafvisliga representationsskyldighet

skall, på sätt hittills måst ega rum, göra enskilda

uppoffringar, helst denna befälhafvareplats dessutom pålägger innehafvaren

andra mycket betydliga kostnader, och man icke lärer få påräkna

att alltid kunna besätta platsen med personer, som äro i tillfälle till

dylika uppoffringar.

Reglementskomitén har äfven i det här ofvan nämnda, af dem delvis

afgifna förslag hemstält, att ett belopp af 3,000 kronor årligen

måtte anvisas till bestridande af öfverkommendantens i Carlskrona representationskostnader,

hvarigenom denne blefve i aflöningshänseende

ungefärligen likstäld med landshöfdingarne i riket, hvilket icke torde

anses obilligt.

Med afseende såväl på de ökade göromål af maktpåliggande och

ansvarsfull beskaffenhet öfverkommendanten skulle erhålla genom öfvertagande

tillika af stationsbefälhafvarebefattningen i Carlskrona som

ock på de högre lefnadskostnader, hvilka, såsom ofvan antydts, äro

oundgängliga för en embetsman i den ifrågavarande stationsbefälhaf
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

5

varens och öfverkommendantens ställning, anser äfven jag nuvarande

aflöningsförmåner för öfverkommendanten i Carlskrona, om han tillika

blifver stationsbefälhafvare, böra förhöjas med 3,000 kronor, såsom

särskildt arvode; och jag tvekar så mycket mindre att tillstyrka en

sådan förbättring i inkomster, som till dess åstadkommande icke erfordras

anvisande af något särskildt anslagsbelopp utan endast Riksdagens

medgifvande att härtill få använda de besparingar, som å de

till aflöning anvisade anslag kunna dels genom indragningen af chefens

för Flottans militärpersonal embete dels på annat sätt beredas.

Slutligen komma, i händelse ofvanberörda förändring i afseende å

chefens för Flottans militärpersonal embete och station sbefälhafvarebefattningarne

varda vidtagna, åtskilliga ändringar att påkallas i nu gällande

inqvarteringsstat, hvilka förändringar dock först, sodan fullständigt

förslag i frågan från reglementskomitén inkommit, kunna närmare

bestämmas, men Riksdagens medgifvande att inom det för ändamålet

nu anvisade anslagsbelopp få provisoriskt vidtaga dessa ändringar, derest

sådant erfordras tidigare, än ny inqvarteringsstat kan varda Riksdagen

till godkännatide förelagd, anser jag dock böra utverkas.

I enlighet med hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Magt i fråga om de till aflöning åt Flottans kårer

och stater anvisade anslag täcktes föreslå Riksdagen:

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags

beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för Flottan, jemväl

öfriga efter ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens

behof under sistnämnda år få användas;

att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1885 ett

anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att

gemensamt med anslaget till aflöning för Flottans kårer och stater

redovisas;

att, i händelse Eders Kong]. Magt skulle besluta indragning af

chefens för Flottans militärpersonal embete, de 2,000 kronor, hvilka

på grund af Riksdagens beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta

lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans

lön, må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre officer

vid Flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;

att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta stationsbefälhafvare

och med detta embete i Carlskrona förena öfverkommendantsembetet,

såsom särskildt arvode åt innehafvare!) af dessa förenade embeten

måtte få användas ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvud titeln.

[6]

Beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossekårerna.

de besparingar, som på de till aflöning åt Flottans kårer och stater af

Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt

att de förändringar i inqvarteringsstaten, som utaf indragningen

af chefens för Flottans militärpersonal embete och stationsbefälhafvares

tillsättande föranledas, måtte få i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med nu gällande bestämmelser provisoriskt vidtagas, dock med vilkor

att det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom icke

öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten förelägges nästkommande

års Riksdag till godkännande.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Sedan å detta förslagsanslag, hvilket år 1877 bestämdes till högst

282,000 kronor, under nästpåföljande år en betydlig brist uppkommit,

framstälde Eders Kongl. Maj:t, med afseende derå att anslaget i följd

af en del tillfälliga förhållanden det ena året toges mera i anspråk än

det andra och under förutsättning att anslagets belopp efter medeltalsberäkning

vore tillräckligt, till 1880 års Riksdag förslag att förändra

anslaget från naturen »förslagsanslag högst» till reservationsanslag

och i sammanhang dermed medgifva, att af möjligen uppkommande

besparingar å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade

bristen derå som ock den brist, hvilken uppstått eller kornme

att i samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880. Denna framställning

ansåg sig Riksdagen endast så till vida kunna tillmötesgå, att

Riksdagen beslöt, att ifrågavarande anslag skulle till oförändrad! belopp

282,000 kronor fortfarande såsom förslagsanslag högst i riksstaten

upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1881 kunde

å förenämnda anslag beredas, finge af Eders Kongl. Maj it disponeras

till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag

förut kunde hafva uppkommit. Enahanda medgifvande i afseende på

sedermera uppkomna besparingar å anslaget hafva alla påföljande

Riksdagar, på derom gjorda framställningar, lemnat.

Till följd häraf och af de förändrade föreskrifter angående beklädnaden

af flottans trupper, Eders Kongl. Maj:t, i hufvudsakligt

syfte att minska beklädnadskostnaden, den 6 Augusti 1881 till efterrättelse

faststält, har bristen å ifrågavarande anslag, hvilken vid 1880

års slut uppgick till 100,403 kronor 69 öre, minskats och, enligt hvad

Marinförvaltningen anmält, under år 1882 nedgått från 89,505 kronor

18 öre till 62,447 kronor 70 öre eller med ett belopp af 27,057 kronor

48 öre. Men äfven om nästlidna och innevarande års beklädnads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

7

anslag likaledes lemna öfverskott, hvilka, enligt Riksdagens medgifvanden,

användas till afbetalning å bristen, kan denna dermed icke anses

blifva till fullo godtgjord, och jag anser mig fördenskull böra, i likhet

med hvad Marinförvaltningen föreslagit, i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att äfven

den besparing, som under år 1885 kan beredas pa anslaget till beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossekårerna, må ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den

brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats, liksom för innevarande år, till 1,200,000

kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp,

och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter

och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning

derjemte att de å förenämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott

fortfarande må, såsom hittills, få användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Nautisk-Meteorologiska byrån.

För nautisk-meteorologiska byrån finnes för närvarande i riksstaten

uppfördt ett ordinarie anslag af 9,000 kronor, hvaraf enligt af Eders

Kongl. Maj:t fastst-äld stat 5,000 kronor utgå såsom lön och tjenstgöringsperitungar

åt föreståndaren samt 4,000 kronor till arvode åt

arbetsbiträden, ombud och observatörer, vaktmästare, premier, gratifikationer,

trycknings- och bokbinderi-, post-, telegraf- och transportkostnader

samt inköp af instrument och redskap, böcker, tidskrifter,

kartor, skrifmaterialier in. m.

Vid afgifvande af förslag till stat för byrån för år 1882 hemstälde

dess styrelse, att nämnda anslag måtte från allmänt ordinarie anslag

blifva förbytt till reservationsanslag samt anförde såsom skäl härför,

att, då kostnaden för instrument m. in. icke kunde på förhand beräknas,

detta måste orsaka, att vissa år öfverskott uppstode, hvilka borde

till statsverket inlevereras, under det att andra år brist uppkomme,

till hvars fyllande medel icke då funnes att påräkna, hvadan i sådant

[7]

Lotsverk^.

[8]

Nautiskmeteorologiska

byrån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hafva (Ititeln.

[9]

Skrifmaterialier

ock expenser,

ved

m. m.

. [10]

Ofningsfartyg.

fall framställning måste ske till Eders Kongl. Maj:t om bristens betäckande

med medel från hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att

vid sådant förhållande de tillfälliga behållningarna svårligen kunde

anses såsom verkliga besparingar å anslaget.

Då, på sätt anfördt blifvit, de behof, för hvilka en del af ifrågavarande

anslag är afsedd, äro af vexlande beskaffenhet och, under

sådana omständigheter, ett fast anslag lätteligen kan föranleda dertill,

att ett uppkommande öfverskott användes till behof, som icke för tillfället

egentligen föreligga men anses framdeles vara att motse, och

till hvilkas fyllande, om och när de uppkomma, man befarar att tillgång

i följd af andra angelägnare utgifter möjligen skulle komma att

saknas, och detta i sjelfva verket skulle vålla mindre god hushållning

än om visshet förefunnes, att gjorda besparingar finge till betäckande

af uppkommande behof anlitas, får jag i underdånighet tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, att anslaget till nautisk-meteorologiska

byrån 9,000 kronor må i riksstaten såsom reservationsanslag

uppföras.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har

jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

må förhöjas från 47,224 kronor till 47,612 kronor.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom

af bilagda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1885,

med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln

anvisade anslag, komma att sluta på 5,505,000 kronor, hvilket icke

utgör någon annan förändring af de i innevarande års stat upptagna

ordinarie anslagen än nyssnämnda, till jemnande af slutsiffran, föreslagna

förhöjning af 388 kronor.

Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Då Eders Kongl. Maj:t af 1882 års Riksdag äskade anslag till ett

ofningsfartyg i stället för den föråldrade ångkorvetten Gefle, beräknades

detta ofningsfartyg komma att kosta 1,480,000 kronor samt fartygets

bestyckning 170,000 kronor. Riksdagen beviljade det för fartygets

byggande erforderliga belopp 1,480,000 kronor samt anvisade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

9

deraf för år 1883 650,000 kronor, hvarefter 1883 års Riksdag för innevarande

år till öfningsfartygets fortsättande anvisat ytterligare 650,000

kronor. Enligt uppgjordt kontrakt med Kockums mekaniska verkstad

i Malmö om fartygs skr ofvets färdigbyggande i hufvudsakliga delar,

skall detta vara fullgjordt den 1 nästkommande Oktober, och, enligt

kontrakt med Bergsunds mekaniska verkstad, skall maskinen, hvilken

beräknats framdrifva fartyget med en hastighet af 114 knop eller 14

knop mer än som från början afsågs, levereras färdig till insättning

den 15 Maj 1885. För att arbetet med denna fartygsbyggnad skall

utan afbrott och tidsutdrägt kunna fortgå och afslutas, erfordras alltså

för år 1885 dels återstoden af det redan beviljade anslaget eller 180,000

kronor, dels de till bestyckningen beräknade 170,000 kronor eller tillsammans

350,000 kronor.

Till påbörjande af en pansarbåt af den typ, som af komitén

för afgifvande af förslag till fartygscerter blifvit tillstyrkt, och beräknad

att, jemte artilleri- och minmateriel kosta 2,838,000 kronor, beviljade

nästlidet års Riksdag 838,000 kronor. För att vid byggandet

af detta fartyg söka tillgodogöra sig alla de förbättringar, hvilka till

följd af senaste årens erfarenhet och inom den beräknade kostnaden

skulle kunna ernås, erhöllo sakkunnige personer nådigt uppdrag att i

detta hänseende yttra sig, och framstälde desse härvid såsom önskningsmål:
»att

pansarbåtens fart ökas till fjorton knop;

att bestyckningen förstärkes i den mån sådant lämpligen kan ske,

och tillgängliga medel det medgifva;

att pansarets tjocklek icke understiger den af certkomitén föreslagna,

men pansarplåten tillverkas af bättre material än jern; samt

att, derest sådant till vinnande af ofvannämnda förbättringar finnes

erforderligt, vare sig med hänsyn till kostnad eller vigt, det rörliga

kanontornet utelemnas och tornkanonerna uppställas på vändskifva inom

barbet-torn».

Sedan denna framställning delgifvits Marinförvaltningen för att vid

uppgörandet af ritningar och kostnadsförslag till pansarbåten iakttagas,

hafva dylika ritningar och förslag, enligt hvilka pansarbåtens längd ökats

från 232 till 255 fot och maskinkraften likaledes ökats för att gifva fartyget

en hastighet af minst 14 knop, blifvit af Eders Kongl. Maj:t den

7 sistlidne December faststälda, samt Marinförvaltningen bemyndigats

att, efter infordrande af anbud från de privata verkstäder inom landet,

som egde största erfarenhet i fartygsbyggnad, afsluta kontrakt om utBih.

till Eihd. Prot. 1884. 1 Samt. 1 Afl. 2

. C11].

Paus ar b åt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[12]

Minbåt.

iO Femte liufvu(Ititeln.

förandet af så väl de delar af arbetet, hvilka kunde åstadkommas med

de af Riksdagen redan anvisade medel som ock öfriga delar deraf, till

hvilka medel ännu icke beviljats, men hvilka ansåges böra vid enskild

verkstad utföras, dock med iakttagande, hvad anginge dessa sistnämnde

delar af arbetet, att avtalet träffades vilkorligt i afvaktan på Riksdagens

beslut om medels anvisande för ändamålet.

Beträffande det anslagsbelopp, som för pansarbåtens försättande

under år 1885 borde ifrågakomma, har Marinförvaltningen, som ansett

det för densamma behöfliga återstående beloppet, 2,000,000 kronor, böra

fördelas i två lika delar, i enlighet dermed ifrågasatt ett anslag af

1,000,000 kronor; men då det, enligt de uppgjorda kostnadsberäkningarne,

för fartygets färdigbyggande, med undantag för pansar samt

artilleri och minutredning, skulle erfordras allenast ett belopp, utöfver

redan beviljade medel, af omkring 812,000 kronor samt det icke synes

lämpligt att i förväg beställa en obetydligare del af vare sig pansar

eller artilleri och minutredning, och detta desto mindre som genom att

uppskjuta anskaffandet häraf till den tidpunkt, då sådan anskaffning

blifver erforderlig för att icke vålla uppskof med fartygets fullbordande,

man blifver i tillfälle att tillgodogöra sig all den erfarenhet, som pågående

försök rörande såväl motståndskraften hos olika slags pansar

som verkan af förbättrad artilleri- och minmateriel ända till dess kunna

lemna; har jag ansett anslagsbehofvet för ifrågavarande fartygsbyggnad

kunna och höra för år 1885 inskränkas till förenämnda 812,000 kronor.

För fartygets komplettering med pansar och bestyckning skulle

derefter återstå ett anslagsbehof af 1,188,000 kronor.

För att kunna, på sätt sjöförsvarskomitén framhållit, utan afbrott

fortgå med anskaffande af de jemte pansarbåtar för vårt försvar så

vigtiga minbåtarne, har Marinförvaltningen föreslagit anskaffandet af

ytterligare en första klassens minbåt, beräknad att likasom den, till

hvilken sistlidet års Riksdag beviljade anslag och hvilken, enligt kontrakt,

skall levereras omkring den 1 Augusti 1884, kosta 190,600

kronor.

Ehuru de af certkomitén föreslagna andra klassens minbåtar torde

vara fullt tillfredsställande och lämpliga för utskjutande af den mindre

sortens minor, synas likväl, med fästadt afseende å den större sjödugligheten

och det ökade bränsleutrymmet hos första klassens minbåtar,

hvarigenom desse utan bränsleförrådets komplettering kunna tillryggalägga

1000 d 1200 nautiska mil samt följaktligen bättre lämpa sig såsom

kunskapare eller avisofartyg, på samma gång som desamma

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

11

efter behof kunna använda den större eller den mindre sortens minor,

dessa första klassens minbåtar vara att föredraga, helst skilnaden i

pris, cirka 17,000 kronor, är jemförelsevis obetydlig i förhållande till

ofvanberörda fördelar; och kan jag fördenskull icke annat än biträda

Marinförvaltningens framställning i detta hänseende.

I enlighet med den af mig vid förra statsregloringen vidtagna förändring,

har jag äfven nu under titeln fartygsmateriel ansett mig böra

upptaga de för artilleri- och minmaterial m. m. till flottans redan befintliga

fartyg erforderliga anslagsbehof.

För att å en del flottans fartyg, enligt faststäld bestyckningsplan,

åstadkomma mera tidsenligt, lättare men kraftigare artilleri än det nu

befintliga, äfvensom till ammunition och anskaffning af elektriska lysapparater

för fartyg har Marinförvaltningen hemställt, att följande an
-

slag skulle för år 1885 begäras, nemligen:

för 11 st. 12 c.in. kanoner.................. 82,500: —

» 8 » lavettage................................ 48,000: —

» 4 gröfre kulsprutor............... 28,000: —

u 800 » 15 c.m. granater ............... 24,000: —

i) 3,300 >» 12 » » 49,500: —

» komplettering af skråförrådet........... 20,000: —

» ammunition till kulsprutor.................. 16,000: —

» elektriska lysapparater för fartyg... 28,400: —

eller tillhopa kronor 296,400: —

Af dessa anslagsbehof lärer likväl utan olägenhet kunna anstå med

de för skråförrådets kompletterande beräknade 20,000 kronor, hvarigenom

ofvannämda behof för år 1885 endast komme att uppgå till

276,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet

hemställa att Eders Kongl. Maj:t . behagade för år 1885 till flottans ny
-

byggnad och komplettering af Riksdagen äska:

Till fullbordande af ett öfningsfartyg ................. 350,000: —

)> fortsättande af en pansarbåt ........................... 812,000: —

}) anskaffande af en minbåt ................................ 190,600: —

)> artilleri- och utredningsmateriel till redan

befintliga fartyg ................................................... 276,400: —

eller tillhopa kronor 1,629,000: —

[13]

Artilleri- och

utredningsmateriel

för

redan befintliga

fartyg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte Imfvudtiteln.

[14]

Minväsendet

och mintillverkningspersonalen.

Minväsendet.

Marinförvaltningen liar hemstält, att för minväsendet och mintillverkningspersonalens

aflöning nedanstående extra anslag måtte af Riks
-

dagen för år 1885 äskas, nemligen:

till anskaffning af materiel för det fasta minförsvaret

i inloppen till Stockholm och Södertelje, beräknad

i sin helhet till 330,000 kronor .......................... kr. 66,000: —

till anskaffning af en elektrisk lysapparat för det

fasta minförsvaret vid Carlskrona...................................... » 16,200: —

till anskaffning af bomullskrut .................................. » 5,400: —

» minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens

aflöning................................................................. » 32,400: —

eller tillsammans kr. 120,000: —.

Då emellertid uti det af Marinförvaltningen den 15 September

1882 afgifna förslag till ordnande af det fasta minförevaret i inloppen

till Stockholm och Södertelje, hvilket ligger till grund för den här

ofvan nämnda kostnadsberäkning, ifrågasättas vissa icke ovigtiga förändringar

i den förut delvis faststälda minspärrningsplanen, och då lämpligheten

af dessa förändringar icke ännu varit föremål för nådig pröfning,

enär sjelfva den förändrade planen, under afvaktan af resultaten

utaf försök med nya uppfinningar, icke blifvit af Eders Kongl. Maj.-t

faststäld, synes med det ifrågasatta anslaget till anskaffning af materiel

för det fasta minförsvaret tills vidare böra anstå. Likaledes kan för

närvarande anstå med anskaffande af en elektrisk lysapparat för fasta

minförsvaret vid Carlskrona. Deremot har jag med afseende å öfriga

ofvannämnda, af Marinförvaltningen under denna titel ifrågasatta anslag

icke något att erinra.

Härjemte har jag ansett ett af varfschefen i Carlskrona anmäldt

behof vara af stor vigt och påkalla skyndsamt afhjelpande, nemligen

beredande af lämplig lokal för stationens sjöinstrument och sjökortförråd,

samt i sammanhang dermed ordnandet af lokaler för allt hvad

som tillhör mindepartementets verksamhet.

Den ursprungligen till förvaring af sjöinstrument och sjökort

samt till minkontor anvisade byggnad å skeppsvarfvet blef vid branden

den 20 Januari 1881 svårt skadad, och då densamma redan förut var

för ändamålet mindre tjenlig och endast provisoriskt dertill begagnades,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

lärer den, om äfven numera reparerad, likväl icke vidare böra till

förvaringsrum för instrumentförråd m. in. ånyo användas, så mycket

mindre som lokalen är behöflig och användbar för andra varfvets

ändamål.

Den i följd af branden för tillfälligt inrymmande af sjöinstrument

m. m. upplåtna, eljest till nedrifning bestämda gamla skeppsgossekasernen

är, efter hvad chefen för mindepartementet anmält, härtill

alldeles olämplig. Vid skarpskjutning och salut äfvensom vid stark

ostlig bris skakas hela byggnaden våldsamt och vibrerar, hvilket menligt

inverkar på gången af kronometrar och pendeln samt på öfriga

derinom förvarade dyrbara astronomiska m. fl. instrument och apparater.

Dessutom ligger denna byggnad som är af trä, utom varfvets område,

i närheten af en del andra gamla trähus inom staden och är följaktligen

lätt utsatt för fara såväl genom eld som inbrott.

En annan lokal för ifrågavarande under chefens för mindepartementet

vård hörande dyrbara sjöinstrument och sjökort bör fördenskull

anskaffas; men härvid torde tillika böra tillses, att denna lokal

så förlägges, att i dess omedelbara grannskap kan beredas plats för

äfven öfriga mindepartementets förråd.

Liksom allt öfrigt till minväsendet vid stationen hörande, är, hvad

byggnader angår, helt och hållet provisoriskt anordnadt, såsom varande

under senaste åren tillkommet, så är äfven den till förråd för närvarande

anvisade gamla f. d. plåtslagareverkstaden både otillräcklig och

mindre lämplig till detta ändamål och blifver detta ännu mera i mån

af minväsendets utveckling; hvarförutom, så framt det för försvaret så

vigtiga min väsendet skall kunna på ett praktiskt sätt ordnas, nödvändigt

torde blifva, att dess inrättningar och förråd så snart som möjligt

sammanföras på en plats. Ur denna synpunkt har ock chefen för

mindepartementet så väl som varfsehefen föreslagit den å nordvestra

delen af nya varfvet, söder om straff-fängelsets inhägnad belägna, af

berggrund bestående öde tomten, såsom fullt lämplig för ändamålet, då

densamma icke blott skulle medgifva uppförande af den nu främst

behöfliga byggnad för minkontoret och förvaring af sjöinstrument utan

äfven framdeles bereda plats för förrådshus m. m., hvarjemte tomten

äfven erbjöde fördelen af nära grannskap till reparationsverkstaden,

samt farvattnet utanför densamma väl lämpade sig för företagande

af elektriska minundersökningar; och har mindepartementschefen uppgjort

följande kostnadsförslag för ett sådant minetablissement:

för den nya sjöinstrument- och sjökarteförrådsbyggnaden, tillika

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtiteln.

innehållande mindepartementschefskontor samt meteorologiskt och astronomiskt

observatorium ............................................................ kr. 90,500: —

för minförrådsbyggnad .......................................................... » 66,000: —

» elektrisk lysapparatförråd............................................. » 16,200: —

» landningsbrygga och spårvägar.................................... » 8,000: —

Summa kr. 180,700: — •

Då jag delar varfsehefens åsigt om behöfligheten af en annan

lokal för sjöinstrument och sjökort samt minkontor, hvartill icke någon

af de redan befintliga äldre bj^ggnaderna kunna användas, och då det

föreslagna läget för en ny sådan byggnad synes dertill fullt lämpligt,

får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

till uppförande af en byggnad till förvarande af sjöinstrument

och sjökortförråd samt till minkontor m. in. i Carlskrona äska ett

anslag för år 1885 af 90,500 kronor.

Om det för minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens

aflöning begärda anslag, till slutsummans jemnande, nedsättes till

32,100 kronor, skulle sålunda för minväsendet erfordras följande extra

anslag för år 1885, nemligen:

till minkontor samt sjöinstrument- och sjökort
förråd

m. in................................................................................ kr. 90,500: —

till bomullskrut................................................................ » 5,400: —

» minväsendets utveckling in. in.......................... » 32,100: —

Summa kr. 128,000: —.

. L15]

Förrådshus å

Björnholmen.

Förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler.

Enligt meddelade föreskrifter skola de på expedition utgående

fartygen vara försedda med ett visst antal laddade projektiler. För

uppläggning och förvaring af den del utaf dessa projektiler, som efter

slutad expedition till förrådet inlevereras, finnes vid flottans station i

Stockholm icke någon plats, enär projektilerna icke få förvaras laddade

på varfvet. Visserligen kunna do efter återlevereringen urladdas,

men eu sådan operation är både tidsödande och i viss mån farlig,

hvarföre det ansetts i flere afseenden synnerligen önskvärdt, om någon

plats kunde beredas utom stationens område, der projektiler af ifrågavarande

slag, i likhet med hvad förhållandet är i Carlskrona, kunde

förvaras laddade från det ena året till det andra. Sedan flottan förvärfvat

den i Stockholms skärgård vid farleden mellan Waxholm och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

15

Oscar Fredriks borg belägna Björnholmen för uppförande af ett kruthus,

minmagasin in. m., har varfschefen vid Stockholms station, som ansett

denna plats lämpa sig särdeles väl för anläggning af ett förrådshus

för laddade projektiler, gjort framställning om uppförande derstädes

af ett dylikt förrådshus, afsedt för 1100 laddade projektiler och beräknadt

att kosta 6,000 kronor.

Då jag icke kunnat annat än dela varfschefens uppfattning om

behöfligheten af ett förrådshus för laddade projektiler vid härvarande

station, och då detta lärer kunna lämpligast och med minsta kostnad

åstadkommas, om detsamma finge uppföras samtidigt med de nu

pågående arbetena för flottans räkning å Björnholmen, hvars lämplighet

såsom plats för ett dylikt förrådshus jag i allo kan vitsorda, så

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t må föreslå

Riksdagen att för år 1885 för ifrågavarande ändamål anvisa ett extra

anslag af 6,000 kronor.

Skjutförsök och inskjutning af kanoner.

För skjutförsök och inskjutning af kanoner har Riksdagen tid

efter annan anvisat äskade anslag och senast år 1882 för nästlidet

år till detta ändamål beviljat ett extra anslag af 20,000 kronor.

Dessa skjutningar hafva under sistförfluten år pågått och komma

under detta år att fullföljas så långt anslagna medel lemna tillgång.

På det att inskjutning af anskaffade kanoner och andra skjutförsök

derefter må kunna verkställas, erfordras, efter hvad Marinförvaltningen

anmält, ytterligare anslag, hvarföre Förvaltningen hemställt,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra

anslag till detta ändamål för år 1885 af 25,000 kronor; och får jag,

med afseende å vigten af dessa skjutförsök, biträda denna Marinförvaltningens

underdåniga hemställan.

Komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier

m. m.

De för detta ändamål erforderliga behof upptogos vid anmälan af

förslaget till reglering af utgifterna å femte liufvudtiteln för år 1880

enligt eu af Marinförvaltningen uppgjord specifikation sålunda:

[16]

Skjutförsök.

[17]

Sjöbefästningarna

vid

Carl skrona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte Inifvudtiteln.

[13]

Brandskade
ersättning.

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner

Ammunitionsdurkars inredning-.................

Utredning.......................................................

Inventarieutredning......................................

Inventarier .......>.............................................

17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.....

Uppläggning af kanoner ..........................

Oförutsedda utgifter ..................................

kr. 12,000: —

» 30,500: —

» 66,792: 81.

» 52,126: 92.

). 68,389: 28.

» 3,400: —

46,700: —

b 590: 20.

Kronor 280,499: 21.

hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut

anvisade medel .............................................................. » 28,499: 21.

é ------

hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras kronor 252,000: —

Af detta belopp har Riksdagen sedermera anvisat:

för år 1880 ................................................................................. kr. 60,000:

» b 1881 .............................................................................. » 48,000: —

). v, 1882 ................................................................................. » 48,000: —

» b 1883 .......................................................... b 38,000: —

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den

11 Februari 1881 för byggande af en ångslup af

jern till uppehållande af förbindelse emellan Carlskrona

och dess sjöfästningar, hvilken ångslup ingår

bland befästningarnas inventarier, från andra tillgångar

anvisat .......................................................................................... kr. 19,400: —

tillhopa kronor 213,400: —

Återstående anslagsbehofvet för ifrågavarande ändamål utgör alltså,

på sätt Marinförvaltningen i sina underdåniga skrifvelser den 29 September

1882 och den 15 September nästlidet år anmält, 38,600 kronor;

och får jag alltså, med stöd af Marinförvaltningens och varfschefens

i Carlskrona derom gjorda framställningar, i underdånighet föreslå, att

Eders Kongl. Maj:t till den ännu återstående anskaffningen af inventarier

m. m. till sjöbefästningarna i Carlskrona täcktes af Riksdagen

begära anvisning af ett extra anslag för år 1885 af 38,600 kronor.

Ersättning för brandskada å kronans varf i Carlskrona.

Genom eldsvåda å kronans varf i Carlskrona den 4 Juni 1881

nedbrunno två projektilbodar och ett virkesskjul och afbrändes taket

till östra fyrkantens östra flygel. 1 afvaktan på redogörelse af varfs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

chefen derstädes öfver antalet och beskaffenheten af de persedlar, som

vid denna brand skadades och som i följd deraf behöfde anskaffas eller

iståndsättas, medgaf Eders Kongl. Maj:t, på Marinförvaltningens underdåniga

framställning, genom nådigt bref den 2 September 1881, att

oundgängliga utgifter i följd af branden finge utaf Förvaltningen af

omhänderhafvande medel förskjutas och derefter anmälas till ersättande.

Sedan undersökning vid krigsrätt angående eldens uppkomst blifvit

hållen samt, enligt det dervid förda protokoll, aktor i målet förklarat

sig ej hafva anledning att i detsamma föra talan mot någon, äfvensom

inventering och värdering egt rum af de brandskadade effekterna, och

brandskadan å byggnaderna uppskattats, meddelade varfschefen i skrifvelse

till Marinförvaltningen den 16 September 1882 fullständig redo-,

görelse i fråga om den skada och förlust, som af branden orsakats; och

inhemtas häraf hufvudsakligen: att nämnda skada och förlust, inberäknädt

de nedbrunna byggnadernas värde, uppskattats till 232,846 kronor

81 öre, att flere af de uppbrunna så väl som af de till följd af branden

kasserade effekterna utgjordes af föråldrade lavetter och fartygsinventarier,

Indika icke behöfde ersättas, att de nedbrunna byggnaderna

icke heller behöfde återuppbyggas och att särskild anvisning af medel

för brandskadan i öfrigt icke erfordrades utöfver ersättning för de utgifter

Marinförvaltningen, på grund af Eders Kongl. Maj:ts förenämnda

nådiga bref, förskottsvis bestridt.

I afseende å dessa utgifter åter har Marinförvaltningen anmält,

att desamma omfattat kostnader för besigtning och inventering af de

spetsprojektiler, som varit utsatta för branden, för iståndsättande af

de projektiler, som härvid befunnits skadade men till krigsbruk dugliga,

för anskaffning af förladdningar till en anbefald fartygsexpedition,

eftersom stationens hela förråd af förladdningar genom branden

förlorats, och för andra af branden föranledda oundgängliga arbeten,

samt att dessa kostnader uppgått enligt räkenskapen till sammanlagdt

16,278 kronor 15 öre; hemställande Marinförvaltningen, att Eders

Kongl. Magt täcktes af Riksdagen begära att å extra stat för år 1885

måtte, till ersättande af ifrågavarande brandskador, anvisas det erforderliga

beloppet ; och får jag, på grund af hvad sålunda förekommit

och blifvit upplyst, i underdånighet tillstyrka att framställning till

Riksdagen måtte ske om beviljande för ifrågavarande ändamål af ett

extra anslag å 16,278 kronor.

Bih. till JRikscl. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte liufvudtiteln.

[19]

Jernväg till

varfvet i

Carlskrona.

Jernvägsförbindelse mellan Flottans varf i Carlskrona och

Carlskrona—Wexiö jernväg.

Med anledning'' af vigten deraf att transporter af kanoner och an- nan materiel måtte så skyndsamt som möjligt och utan alltför stor

kostnad kunna verkställas mellan Carlskrona—Wexiö jernväg och flot- tans skeppsvarf i Carlskrona gjorde Förvaltningen af sjöärendena fram- ställning, att nödiga undersökningar i berörda hänseende måtte få göras

samt öfverlemnade, sedan dylika undersökningar egt rum, med skrif- velse den 5 September 1876 så väl tre alternativa förslag till jern- vägsspår mellan nämnda jernväg och varfvet jemte förslag till jern- vägsspårets fortsättning inom varfvet som ock förslag öfver kostnaden

för anordningar till tyngders transporterande sjöledes på pråm emel- lan Carlskrona—Wexiö jernvägsspår vid stadens skeppsbro och varfvet.

Enligt dessa förslag, hvilka åtföljdes af fem särskilda ritningar,

skulle det första alternativet, bana öfver Borgmästarefjärden, medföra

en kostnad af ............................................................................. kr. 295,000: —

det andra, bana genom tunnel under stadens torg......... » 215,000: —

och det tredje, bana öfver Möllebacken och Borgmä- starefjärden .............................................................................. » 102,000: —

Kostnaden för jernvägens fortsättande inom varfvet skulle, om

denna förenades med spår, draget genom tunnel under stadens torg,

uppgå till....................................................................................... kr. 53,000: —

men, om den förenades med spår enligt de båda andra

förslagen, till............................................................................. » 68,000: -—

och beräknades de anordningar, som för tyngders transport sjöledes på

pråm mellan skeppsbron och varfvet blefve erforderliga, till kr. 93,000: —

Vid pröfning af denna fråga förklarade Eders Kongl. Maj:t sig väl,

lika med Förvaltningen af sjöärendena, finna den ifrågastälda jernvägs- förbindelsen vara önskvärd och framdeles behöflig, men att, med afse- ende å de stora kostnader dess fullbordande skulle medföra, frågan då

icke borde föranleda annan åtgärd än en nådig föreskrift, att, då utlägg- ning af jernvägsspår inom flottans varf i Carlskrona ifrågakomme, så- dant .borde ske i öfverensstämmelse med den plan, som den insända

ritningen n:o 2 (andra alternativet) utvisade.

För den del af ifrågavarande jernvägsanläggning, hvilken ligger

inom varfvet, beviljade sedermera 1878 års Riksdag på Eders Kongl.

Maj:ts förslag det härför erforderliga anslagsbelopp 53,000 kronor.

Frågan om tillvägabringande af den återstående jern vägsförbindel-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

19

sen, den emellan varfvet och Carlskrona—Wexiö jernväg, hvilken det

således numera endast kan ifrågakomma att utföra enligt det andra af

de framstälda förslagen eller medelst tunnel under stadens torg, har

deremot hittills fått stå tillbaka för tillgodoseende af andra flottans behof,

som ansetts mera trängande, ehuruväl förnyade och allt enträgnare

framställningar ifrån vederbörande myndigheter, varfschefen i

Carlskrona och Marinförvaltningen, nogsamt gifva vid handen, att äfven

behofvet af denna jernvägsförbindelse blifvit allt mer och mer oafvisligt.

I samma män jernvägen mera begagnas för forsling af de för flottan

behöfliga materialier, utrustnings- och förbrukningsartiklar, hafva ock olägenheterna

af det närvarande transportsättet mellan jernvägen och varfvet

gjort sig mera kännbara. Denna transport sker nemligen dels med

dragkraft deis medelst präntning, det senare företrädesvis vid forsling

af tyngre pjeser. Hvilkendera, af dessa transportsätt, som anlitas, så medför

det alltid tidsförlust, ansenlig kostnad och behof af betydliga arbetskrafter,

hvarförutan, om forsling med pråm af tyngre pjeser från skeppsbron

skall kunna ske utan alltför stor uppoffring af arbetskrafter och

utan risk att icke en eller annan tyngre pjes skall löpa fara att förloras,

såsom vid ett tillfälle var förhållandet med en 27 c. m. kanon,

det blifver alldeles oundgängligt att gifva åt den del af kajen, der inlastningen

skall ske, en större bärkraft samt anbringa en lyftkran, anordningar,

hvilka, såsom ofvan synes, enligt uppgjordt kostnadsförslag

och ritningar skulle medföra en utgift af 93,000 kronor, och härmed

vore likväl endast en del af olägenheterna vid detta transportsätt undanröjda.

Tidsförlusten för omlastningen, om än minskad, qvarstode

till en del och vid de tider, då is hindrade sjökommunikationen, skulle

fortfarande såsom nu de tyngre artiklarne blifva qvarliggande vid skeppsbron,

till dess lämpligåre väderleksförhållanden inträffade, en olägenhet,

som äfven i fredstid kan vara till hinder och men för arbetena vid

varfvet och, i händelse af krig, kunde blifva af mycket olycksbringande

påföljd.

Äfven kostnaderna af det nuvarande transportsättet äro högst ansenliga,

Enligt uppgjorda beräkningar belöper sig den årliga kostnad

staten fått vidkännas för transporter från jernvägen till varfvet af kol,

virke, plåt, sand och dylikt ensamt för Ingeniör departementet till omkring

20,000 kronor och lägges härtill kostnaden för transport af kanoner, projektiler,

ångpannor, maskindelar och annat tyngre gods, hvartill hvarje gång

erfordras en myckenhet arbetsfolk, uppgår denna kostnad till högst betydliga

belopp. I alla de fall, der leverantören åtagit sig leveransens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte till fynd titeln.

verkställande vid varfvet, blifver naturligtvis den levererade varan kronan

så mycket dyrare, som kostnaden för denna transport, och. det är gifvet,

att denna kostnad härvid sättes temligen högt, då densamma är svår

att på förhand bestämdt beräkna såsom beroende på en del tillfälliga

omständigheter. Med ledning af de i allmänhet på platsen gängse

prisen har den kostnad leverantörer fått vidkännas för dylika transporter

beräknats till i medeltal 11 öre pr centner.

Svårigheterna och kostnaderna vid det nuvarande transportsättet

har jemväl vållat, att vid en del leveransuppgörelser leverantörerna

numera fästa det vilkor, att varfvet skall ombesörja transporten

från jernvägsstationen eller skeppsbron, men, då detta företrädesvis är

och lärer blifva förhållandet vid leveranser af tyngre gods, hvilket en

leverantör svårligen torde hafva utvägar att på denna våglängd transportera

åtminstone icke utan att på platsen hafva särskild kommissionär,

blifver härigenom en betydande del af varfvets arbetsstyrka dragen från

de arbeten, för hvilka densamma är afsedd, hvilket naturligtvis icke

kan ske utan skada för dessa arbeten.

De nu nämnda olägenheterna i följd af brist på jern vägsförbindelse

mellan varfvet och Wexiö—Carlskrona jernväg äro, såsom

nu blifvit visadt, redan under fredliga förhållanden af ganska afsevärd

betydelse och blifva det ännu mer i samma mån som storleken och tyngden

hos en del pjeser, såsom kanoner och pansarplåtar, ökas, men härtill

kommer att, i händelse af krig, jernvägen torde få antagas blifva

den trafikled, på hvilken så väl behöflig artillerimateriel som kol och

andra förbrukningsartiklar företrädesvis tillföras flottan, och vid ett dylikt

tillfälle, då tidsvinst kan vara af afgörande vigt och arbetskrafterna torde

vara fullt upptagna af de göromål, för hvilka de hufvudsakligen äro afsedda,

kan bristen af denna kommunikation vålla oersättlig förlust och skada.

Det torde ock böra anmäkas att, om det skall blifva en möjlighet

att med nuvarande underhållsanslag äfven nödtorftigt möta de växande

behofven, helst sedan numera i stället för de för varfvet relatift

billiga båtsmännen, daglönare, som icke kunna erhållas utan mångdubbelt

högre dagspenning, åtminstone delvis måste anlitas, är det alldeles oeftergifligt

att minska arbetskostnaden så mycket som möjligt, och dertill

skulle den föreslagna förbindelsen till icke ringa grad bidraga.

Slutligen torde såsom en icke ovigtig fördel af den föreslagna

tunneln äfven kunna anföras, att densamma, såsom varande bombfri,

vid krigstillfällen lemnar ett välbehöfligt skydd för krut och annan

materiel.

Såsom ofvan är nämndt skulle kostnaden för den ifrågasatta jern
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte lmfnidtiteln.

21

vägsförbindelsen uppgå till 215,000 kronor, af hvilken kostnad Marinförvaltningen

endast ansett en tredjedel för år 1885 erforderlig;

med afseende hvarå och på grund af det ofvan anförda jag i underdånighet

hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

till en jernvägsförbindelse mellan Flottans varf i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö

jernväg bevilja ett belopp af 215,000 kronor, samt deraf

för år 1885 anvisa 72,122 kronor, till hvilket belopp jag till jemnande

af extra anslagens slutsumma föreslår detta anslag.

Nytt kruthus vid Carlskrona station.

" C2°]

Det för Carlskrona station erforderliga krut förvaras för närva Kruthus vid

rande dels i tre kruthus, å Koholmen, Mjölnareholmen och Ljungskär? Carlskronadels

ock för sjöbefästningarnes behof i ett kruthus å KungsholmenAf

de tre förstnämnda ligga de å Mjölnareholmen och Ljungskär så

nära staden och flottans etablissement derstädes, att stor skada och

förlust å så väl kronans som enskild egendom är att befara af en möjligen

inträffande krutexplosion, hvarförutom intet af dem lemnar sk}Md

mot nutidens artilleri; kruthuset å Kungsholmen är icke heller öfverensstämmande

med nutidens fordringar samt dessutom numera afsedt

och behöfligt för inrymmande af diverse andra fästningens förnödenheter.

Med afseende härå har varfschefen i Carlskrona, i afgifvet utlåtande

med förslag angående behofvet af extra anslag för år 1885, framhållit

behöfligheten af dels ett anslag till kruthus å Carlsholmen på 35,000

kronor, dels ett dylikt å enahanda belopp för att å Espeskär, på ett

afstånd af 10,000 fot från Carlskrona, uppföra ett kruthus, afsedt att

under fredstid inrymma sjöbefästningarnes krutförråd, hvilket vid krigstillfälle

skulle derifrån förflyttas och inrymmas i krutmagasinen under

fästni ngs vallar ne; varande kruthusen, som borde göras dubbla och af

trä, beräknade att rymma hvardera 5,000 centner krut.

I fråga om krutliuset å Carlsholmen, afsedt att ersätta de nuvarande

kruthusen å Mjölnareholmen och Ljungskär, så lärer, på sätt

Förvaltningen af sjöärendena i afgifvet utlåtande den 7 Augusti 1868

anfört, sådana anordningar kunna vidtagas, att kruthuset å Koholmen

hufvudsakligen användes för inrymmande af stationens fredsbehof af

krut och de nämnda öfriga båda kruthusen således endast undantagsvis

och för en mindre del af krutförrådet behöfva tagas i anspråk, hvadan

med nytt kruthus å Carlsholmen synes åtminstone för närvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte Imf vild ti teln.

kunna anstå. Beträffande deremot nytt kruthus i stället för det nuvarande

å Kungsholmen befintliga, så förekommer: att detta kruthus

redan af senaste befästningskomité uti dess betänkande den 30 Augusti

1880 upptagits såsom förvaringsplats för diverse förnödenheter; att

ehuru en icke obetydlig del af fästningens fredsinventarier ännu icke

blifvit kompletterade, utrymme likväl saknas för ett ändamålsenligt

förvarande af fästningens stora uppbördsmateriel, så att kommendanten

på uppbördsmannens härom gjorda anmälan hos varfschefen

framhållit nödvändigheten af att snarast möjligt få gamla kruthuset

såsom sådant utrymdt, i ändamål att kunna detsamma såsom materialförråd

använda; att fördenskull, om icke kruthuset, som redan enligt

Kongl. Brefvet den 3 Juni 1881 varit ifrågasatt att utrymmas, blifver

tillgängligt såsom förrådshus, annat sådant måste inom fästningen uppbyggas,

om, såsom föreskrifvet är och nödvändigt torde vara, fästningarnas

fredsinventarier skola förvaras å fästningarna, medan de öfriga

förvaras å varfvet i Carlskrona; och att det gamla kruthuset numera

ansetts aldeles otjenligt såsom sådant, hvarjemte de i dess ställe till

förvaring af krut afsedda krutmagasinen under vallarne antagligen för

all framtid komma att vara så besvärade af fukt, att krutet, derstädes

en längre tid förvaradt, skulle förlora sina vigtigaste egenskaper.

Vid dessa förhållanden och då krutets förvarande i det nuvarande

otjenliga kruthuset äfven kan i händelse af explosion vålla oberäknelig

skada å befästningarna, anser jag, lika med varfschefen, att ett kruthus

å Espeskär eller annan dertill lämplig plats till förvarande af sjöbefästningarnas

krutförråd under fredstid bör åvägabringas samt hemställer

alltså, att ett anslag å 35,000 kronor härtill må af Riksdagen för år

1885 äskas.

Förutom ofvanstående har Marinförvaltningen föreslagit att till nya

häkten vid flottans stationer skulle äskas ett extra anslag för år 1885 af

87,000 kronor; men alldenstund det för närvarande är i fråga att genom

andra anordningar bereda nödiga häkten för både flottans och

arméns räkning, lärer ofvanberörda förslag nu ej böra föranleda någon

Eders Kongl. Majrts nådiga åtgärd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtitcln.

23

Sammanlagda summan af de för år 1885 erforderliga extra anslag

skulle alltså, såsom af ofvannämnda bilaga synes, utgöra 2,000,000

kronor; och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes

i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Ivongl. Maj:t nu är

föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884. 1885.

Ordinarie anslag 5,504,612

Extra d:o 2,094,550

-- 5,505,000

— 2,000,000

—- således ökning 388

— således minskning 94,550

_

Summa kronor 7,599,162

— 7,505,000

— således minskning 94,162

—

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder

bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte

hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit

af departementschefen i underdånighet hemstäldt; och

skulle afskrift af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t

sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att

läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof,

i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.

In fidem procolli

L. Th. Neijber.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufyndtiteln

Förslag

till

Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1885.

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

pa förslag.

Summa.

Ordinarie anslag.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelse».

Kronor.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Departementschefen....................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

17,000

—

—

—

17,000

samt kommandoexpeditionen.......................

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

Marinförvaltningen......................................

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

-----

—•

—

-

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för Flottans kårer och stater............

1,210,284

—

—

—

—

—

1,210,284

—

o

Alderstillägg, förslagsa?islag........................

Beklädnad åt sjömans- cell skeppsgossekårerna,

32,000

—

—

—

—

—

32,000

förslagsanslag, högst................................

282,000

—

——

—

—

—

282,000

—

Natura-underhåll, förslagsanslag....................

452,450

—

—

—

1 452,450

—

Båtsmansindelningen...................................

—

77,300

24,600

—

101,900

-

Sgr

1,976.734

—

77,300

—

24,600

—

2,078,634

—

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag.................................................

1,078,800

—

—

—

—

—

1,078,800

—

Diverse anslag-.

Flottans öfningar, reservationsanslag..............

Undervisningsverken:

670,000

—

,----

—

—

—

670,000

—

Sjökrigsskolan........................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan.................... 8.780: —

39,820

39,820

För sjömätningar och sjökartekontorets verksam- het, reservationsanslag.............................

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning

60,000

—

—

-

—

—

60,000

—

i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Durchmarschkostnader, reservationsanslag.......

30,000

—

—

--

—

—

30,000

—

Transport

3,952,754

—

77,300

_

24,600

—

4,054,654

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln

25

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättning

ir.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,952,754

—

77,300

—

24,600

—

4,054,654

—

För sjukvård..............................................

1 39,000

-

—

—

—

—

39,000

—

För diverse behof........................................

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

Rese- och traktämentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för-

15,000

.

15,000

slagsanslag...........................................

47,612

-

—_.

—

-—

—

47,612

—

Extra utgifter........r...................................

12,500

—

—

-

—

—

12,500

—

iSgr

948,107

—

- ''

—

1

948,107

—

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslag...........................

1,200,000

—

405

—

4

—

1,200,409

—

Undervisningsanstalter för sjöfart...................

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

Nautisk-meteorologiska byrån, reservationsanslag

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

9,000

9,000

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

__

13,000

1

Sgr

1,316,650

405

__

4

1,317,059

—

Summa

5,402,691

—

! 77,705

i-

| 24,604

—

| 5,505,000

—

Kronor.

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1885 af löneregleringen för flottan................... .........

» fullbordande af ett öfningsfartyg................................................................

» fortsättande af en pansarbåt................................................... .................

o anskaffande af en minbåt....................................................... ..................

'' » artilleri- och utredningsmatoriel till redan befintliga fartyg...........................

» minväsendet och mintillverkningsporsonalen................................................

» förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler............................................

» skjutförsök och inskjutning af kanoner..........................................................

» komplettering af sjöfästningarnes inventarier..................................................

» ersättning af brandskada å kronans varf i Carlskrona......................................

» jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carlskrona och Wexiö—Carlskrona jernväg...

u nytt kruthus på Espeskär eller annan lämplig plats för sjöbefästningarne vid

Carlskrona................ ........ ................................................................

Summa

Bih. till Bihsd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Å/d.

50.000

350.000

812.000

190.000

276,400 |—

128.000

6,000

25.000

38,600

16,278

72,122

35.000

2,000,000 |- 4

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande

anslagstitlarne:

Bill. till Itilisd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette lmfvudtiteln.

[1-2]

Ang. de till

Kommerskollegium

anvisade

anslag.

Tillfällig

löneförbättring

för

Bergsstaten.

Ordinarie anslag1.

Kommerskollegium.

Sedan inom Civildepartementet blifvit under 1883 års sommar uppbörd!

nytt förslag till grufvestadga, i hufvudsakliga delar bygdt på

samma grundsatser som nu gällande lagstiftning i ämnet, samt derefter

för Eders Kong!. Magt blifvit den 2 sistlidne November anmäldt,

att med granskning af såväl detta förslag som de utaf utsedde komiterade

utarbetade förslagen till förordning om patent och till lag om

skydd för varumärken numera så fortskridit, att alla dessa ärenden

inom en kortare tid kunde varda Eders Kongl. Maj:t till pröfning förelagda,

behagade Eders Kongl. Magt befalla, att den af Riksdagen framstälda

anhållan att få emottaga proposition om indragning eller ombildning

af Kommerskollegium nu skulle till behandling upptagas, på

det förslag till denna frågas lösning måtte kunna till nästkommande

riksdag framställas. För sådant ändamål fann Eders Kongl. Maj:t

samma dag godt förordna, att åt en komité af sakkunnige män skulle

lemnas uppdrag att taga frågan i öfvervägande, utan annan vid utförandet

af detta uppdrag fästad inskränkning eller begränsning än

att för handläggning af ärenden angående handeln och näringarna

borde finnas ett särskild! embetsverk, till följd hvaraf, sedan af komiterade

blifvit utredt dels hvilka bland de Kommerskollegiets behandling

nu tillhörande ärenden borde vid en ombildning af embetsverket

vid detsamma bibehållas eller af ett nytt i dess ställe möjligen inrättadt

öfvertagas eller ock till redan bestående embetsverk eller myndigheter

hänvisas, dels ock huruvida något eller några slag af ärenden,

som nu af andra embetsverk eller myndigheter vinna handläggning,

borde till det ombildade eller nya embetsverket öfverflyttas, komiterade

skulle hafva att afgifva fullständigt förslag till det ifrågavarande embet,

sverkets organisation, äfvensom till de förändringar, hvilka i ett

eller annat afseende kunde påkallas af ett hänvisande till behandling

annorstädes af ärenden, hvilka nu .tillhörde Kommerskollegiet. Till

ordförande i den sålunda förordnade komitén utsågs Kabinettssekreteraren

C. H. T. A. Lagerheim och till ledamöter deri Ofverdirektören

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvudtitehi.

P. E. Sidenbladh, Kommersrådet J. Sjöberg, f. d. Kommendörkaptenen

J. E. Ekman och Fabriksidkaren R. Almström.

Enligt hvad komiténs ordförande hos mig, anmält, torde komiténs

betänkande komma att i rnidten af instundande Februari månad ingifvas

till Eders Kongl. Maj:t; Och anhåller jag att, sedan detsamma inkommit

och behörig beredning föregått, få underställa ärendet Eders

Kongl. Maj:ts pröfning.

Emellertid är jag för närvarande förhindrad att rörande kollegiets

förändrade organisation framställa något förslag. Vid sådant förhållande

torde de nu för Kommerskollegiet anvisade belopp, nemligen å

ordinarie stat 76,000 kronor och å extra stat för tillfällig löneförbättring

8,540 kronor, fortfarande böra i statsregleringen beräknas.

Likaledes och då någon lönereglering för bergmästarne icke lämpligen

torde böra vidtagas förr än den nya grufvestadgan blifvit till sitt innehåll

slutligen bestämd, lära de fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen

försedde, samt de tre tjenstemännen vid Sala silfververk böra

äfven under nästkommande år, i likhet med hvad för flera föregående

år egt rum, få sig anvisade tillfällig löneförbättring med tjugo procent

å de till dem utgående löner; och hemställer jag således, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för berörda ändamål på extra

stat för år 1885 anvisa 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

Redan förut har inför Eders Kongl. Maj:t blifvit anmäldt, hurusom

de praktiska försök, hvilka kommissionen .för de allmänna kartarbetena

fått sig anbefaldt att verkställa för att utröna, hvilka besparingar

af tid och kostnader kunde ernås genom att förena de ekonomiska

och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af

en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, under år

1882 afslutats, och att bemälda kommission den 21 Oktober samma år afgifvit

underdånigt utlåtande i fråga om de ekonomiska och topografiska

kartverkens framtida bearbetande, samt dervid, med godkännande i

dess hufvudgrunder af det förslag, som blifvit af 1878 års kartverkskomité

framstäldt, föreslagit vissa bestämmelser rörande kartverkens

ordnande. Asigterna derom inom kommissionen hade dock icke kunnat

förenas, utan två af kommissionens ledamöter, dåvarande afdelnings
-

[3]

Anslag till

rikets ekonomiska

kartverk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjette hufvudtitcln.

chefen för generalstabens topografiska afdelning och chefen för statistiska

centralbyrån, hade uttalat särskilda från kommissionens öfriga

ledamöters åsigt skiljaktiga meningar; och i det yttrande, som befälhafvaren

för generalstaben, på grund af nådig befallning, den 12 December

1882 afgaf, och hvari han visserligen i åtskilliga delar biträdde

kommissionens förslag, uttalade han dock i fråga om andra delar af

detsamma väsentligen afvikande tankar. Då enighet mellan de sakkunnige

sålunda icke kunnat ernås rörande lämpligaste sättet föi kai Inverkens

framtida bearbetande, och denna omständighet bjöde, att eu

synnerligen fullständig och noggrann beredning af denna på vår Samtida

utveckling i flera hänseenden ingripande fråga måste föregå, innan

ärendet till slutligt afgörande företogos, kunde något definitivt förslag

angående kartverksfrågans ordnande icke före sistförfluten riksdag föi

Eders Kongl. Magt framläggas.

Efter det emellertid tvifvelsmål uppstått, huruvida icke de beräkningar,

kommissionen på grund af de verkstälda försöksarbetena gjcnt

i fråga om tiden och kostnaderna för kartarbetenas fullbordande, tilläfventyrs

kunde i verkligheten gestalta sig något annorlunda och således

i mer eller mindre mån tåla jemkning, har tillfälle till erfarenhets

vinnande härutinnan erbjudit sig, sedan, i och med de ekonomiska

kartarbetenas förläggande till Vermlands län, en ny arbetsmetod, i

vissa väsentliga delar öfverensstämmande med den af kommissionen

för dess försöksarbeten begagnade, derstädes tillämpats. Resultaten

af dessa arbeten föreligga nu i den af afdelningschefen rörande 1883

års verksamhet afgifna underdåniga berättelse af den 29 November

samma år. _ .ii

I denna berättelse anför afdelningschefen, bland annat, att falt
mätningen

inom nämnda län utförts på underlag af en förut i orten

sammansatt stomkarta i stället för att, såsom eljest plägade ske, företagas

särskildt på hvar och en af de till mätningsskalan nedtranspoiterade

hemmanskartorna, hvilka först efter fältmätningens utförande

hopfogades till ett sammanhängande helt; att detta nya arbetssätt enligt

afdelningschefens åsigt utgjorde ett nästan nödvändigt vilkor såväl

för utöfvandet af en verksam kontroll som för eu sådan planmessig

anordning och fördelning af både vinter- och sommararbetena,

att äfven en tillfälligt anstäld och således billigare personal kunde vid

fältmätningen användas; och att, då samma arbetssätt redan blifvit tillämpadt

vid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena utförda försöksarbeten,

en sammanställning af de under två års arbeten i Vermland

nu vunna resultat och de på grund af nämnda försöksarbeten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjette hufyiidtiteln. 5

härledda och härmed jemförbara siffror vore af intresse. För att visa,

huru eu sådan jemförelse utfaller, atidrager afdelningschefen följande:

»tlvad då först stomkartans sammansättning vidkommer, så har

under åren 1882 och 1883 sammansatts ett område af omkring 55

qvadratmil,'' häri likväl inberäknadt ett bälte af omkring 7 qvadratmil

af sjön Venern, emedan den härinom belägna skärgård förorsakat tidsödande

mätningar. Om för denna sammansättning använd personal och

tid läggas till grund för en beräkning, så erhålles det resultat, att för

sammansättning af 32 qvadratmil stomkarta erfordras under fem månader

ej fullt 5 personer. I kartverkskommissionens beräkningar antages det

erfordras 11 personer för samma ai''bete.

Vid de vinterarbeten, som kunna hänföras till stomkartans upprättande,

hafva under de senaste två åren användts 5 å 6 qvinliga biträden

samt 2 kartografer, hvilka dock tidtals haft andra arbeten sig

anförtrodda. Kommissionens för sammansättning af 32 qvadratmil beräknade

vinterpersonal eller 7 personer, förutom 8 qvinliga biträden,

har sålunda visat sig under de hittills utförda arbetena af detta slag

kunna icke obetydligt minskas.

Beträffande slutligen planmätning å förut sammansatt stomkarta

kan endast resultatet af en sommars arbete läggas till grund för en

jemförelse. Af detta resultat, sammanstäldt med derför använd tid och

personal, har emellertid beräknats, att med 6 månaders arbetstid, hvaraf

5 i arbetsorten och 1 för ritning vid hufvudstationen, kan 1 kartograf

planmäta och upprita ett område af 1,9 qvadratmil. I kartverkskommissionens

beräkning, der en renritning på särskildt papper likväl förutsättes,

antages 1 kartograf kunna på 7 månader planmäta och renrita

1,6 qvadratmil.»

Efter de sålunda verkstälda jemförelserna mellan resultaten af

arbetena i Vermland och de af kommissionen gjorda beräkningar anför

afdelningschefen slutligen följande:

»I sitt underdåniga utlåtande af den 21 Oktober 1882 rörande de

praktiska försöken har kartverkskommissionen framhållit vanskligheten

af att genom några få qvadratmils kartläggning efter nya metoder

kunna draga några tillförlitliga slutsatser i fråga om tid och kostnad

för hela landets uppmätning. Ehuru de två sistförflutna årens arbeten

omfatta en jemförelsevis större yta, kunna dock de af dem härledda

siffror icke heller erbjuda någon fullkomligt säker grundval för uppställandet

af nya beräkningar rörande i fråga varande slag af arbeten.

Men den slutsats torde af det anförda kunna dragas, att de hittills i

dessa afseenden på olika vägar härledda siffror äro för höga och icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hnfmdtiteln.

kunna tillmätas tillräcklig’ tillförlitlighet. Sådana förenklingar och förbättringar

i arbetsmetoder, att den’ fast anstälda personalens antal kan

minskas genom uppblandning med för arbete å fältet endast mot dagaflöning

anstälda biträden, att det ekonomiska kartverkets arbeten i

vidsträcktare grad än hittills kunna användas som underlag för den

topografiska kartans upprättande, samt slutligen att kostnaderna för

kartornas utgifvande kunna nedbringas, torde nemligen både kunna-och

böra införas. De kunna likväl icke på en gång genomföras och allra

minst under sådana ogynsamma förhållanden, hvillca sedan eu följd af

år utöfvat ett hämmande tryck på de allmänna kartverkens fortgång,

och hvaraf såsom exempel endast torde behöfva framhållas, att det

ekonomiska kartverkets arbeten på fältet under de senaste åren uteslutande

utförts af eu personal, hvars medelålder för närvarande uppnår

den höga siffran af 46 år och hvaraf flertalet åtnjuter 2 å 3 ålderstillägg

å arfvode t.

Jag vågar derför inför Eders Kongl. Maj:t uttala den åsigten, att,

i den mån ofvan antydda reformer visa sig kunna så småningom genomföras,

do hittills beräknade siffror i afseende å tid och kostnad för de

allmänna kartverkens fullbordande skola kunna betydligt nedsättas.»

Sedan Eders Kongl. Magt, med anledning af hvad afdelningschefen

i sin embetsberättelse sålunda anfört, funnit nödigt från kommissionen

för de allmänna kartarbetena inhemta yttrande, huruvida någon tids

ytterligare erfarenhet kunde erfordras för bedömande af den tid och

do kostnader, som kunde åtgå för de allmänna kartarbetenas utförande

enligt det af kommissionen afgifna förslag, har kommissionen uti underdånigt

utlåtande af den 12 December 1883 till en början erinrat,

hurusom kommissionen i dess utlåtande af den 21 Oktober 1882

betonat de svårigheter. Indika förutsågos skola möta vid att genom

försöksarbeten, indika af mångfaldiga skäl måste begränsas så väl till

Oinfattning som i afseende på tiden för deras fullbordande, kunna härleda

några fullt tillförlitliga slutsatser rörande erforderlig tid och kostnad

för hela landets kartläggning, samt uttalat den åsigt, att, först sedan

de många med en sådan kartläggning förenade olika slag af arbeten

efter en fullt ordnad plan under en längre tid fortgått, några mera tillförlitliga,

tids- och kostnadsberäkningar kunde utföras; hvarefter kommissionen

vidare anfört att, då kommissionen icke dess mindre ansett

sig böra lägga de genom de utförda försöksarbetena härledda siffror i

hufvudsak oförändrade till grund för sina kostnadsberäkningar, hade

detta skett med samtidigt framhållande af do skäl, hvilka otvetydigt

talade för att de på denna väg erhållna kostnadssiffror vore för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette lmfvudtiteln.

höga och i den uttalade afsigten att framför allt undanrödja hvarje

anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas tillräcklighet; att

resultaten af de arbeten, Indika, efter nämnda försöksarbetens afslutande

blifvit inom Vermlands län utförda, nu gåfve ytterligare stöd för den

åsigten, att de beräknade kostnaderna kunde icke obetydligt nedbringas

hvad beträffade den del af de allmänna kartarbetena, som folie inom

området af det ekonomiska kartverkets verksamhet, likasom af hvad i

öfrigt blifvit af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning

anfördt kunde slutas, att till besparing ledande förenklingar <5ch

förbättringar i arbetsmetoder äfven inom öfriga grenar af kartarbetet

kunde så småningom införas; samt att kommissionen under sådana förhållanden

ansåge skäl vara för handen att inhemta någon tids ytterligare

erfarenhet för bedömandet af den tid och de kostnader, som

kunde vara erforderliga för de allmänna kartarbetenas fullbordande.

Äfven i andra afseende]! torde måhända ytterligare erfarenhet

böra inhemtas för kartfrågans rätta bedömande. I fråga om metoderna

lör kartors reproducerande hafva under senaste åren i flera

främmande länder gjort sig gällande vissa nya metoder af beskaffenhet

att genom deras tillämpning ej ringa tid och kostnad lära kunna

besparas, huruvida dessa fördelar möjligen motvägas af olägenheter,

som göra metodernas användning i mer eller mindre mån olämplig,

har ännu icke, så vidt jag känner, varit föremål för undersökning i

vårt land; men för ett, slutligt ordnande af grunderna för fortsättandet

af rikets kartläggning torde eu närmare utredning äfven härutinnan

vara af nöden.

På grund af hvad jag sålunda anfört lärer Eders Kong!. Maj:t

finna, att frågan om kartverkens definitiva ordnande ännu icke vunnit den

utredning, att den nu bör till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande framläggas.

Då för öfrigt några särskilda skäl icke äro för handen att

för närvarande vidtaga någon väsentlig ändring i ett eller annat afseende

i planen för de båda ekonomiska kartverken, öfvergår jag nu

till att föreslå hvad som under sådana förhållanden, enligt min tanke,

kan anses lämpligt och skäligt.

För dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne

af riket och det för Norrbottens län — har afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 26

November 1883 afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat, och har

Eders Kongl. Maj:t, sedan kartverkskommissionen i ärendet sig yttrat,

den 14 nästlidne December faststält utgiftsstater för innevarande års

ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 65,500 kronor för dem,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette liufvudtiteln.

som afse mellersta och södra delarhe af riket, samt å 31,000 kronor

för arbetena inom Norrbottens län. x

Till dessa utgifter äro att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

beräknad behållning för år 1883 3,G00 kronor, anslag på ordinarie

stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget

till landtmäteristaten besparade 23 andre.landtmätarelöner 20,700

kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1883 försålda

kartor 200 kronor, eller tillhopa 75,500 kronor; och

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1883 5,000 kronor, anslag på extra

stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för försäljning af kartor

200 kronor, eller sammanräknadt 36,200 kronor.

Enligt Riksdagens medgifvande och Eders Kong!. Maj:ts beslut af

sist berörda dag kommer beräknade öfverskottet å tillgångarne för

kartverket för mellersta och södra delarna af riket att i män af behof

användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I fråga om storleken af det anslag, som för det ekonomiska kartverkets

fortsättande under år 1885 kunde erfordras och borde hos Riksdagen

äskas, har afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning

anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af

den 8 Januari 1879 befalt, att inom kartografpersonalen inträffande

ledigheter icke borde utan nådig tillåtelse återbesättas, kartografernas

antal så småningom minskats från 17 till det nuvarande antalet 12.

De öfverskott å de anvisade anslagen, som härigenom år efter annat

uppstått, hade visserligen, oberoende af den fast anstälda personalens

minskning, kunnat med fördel användas för kartverkets arbeten genom

anställande af tillfälliga biträden vid arbetena å fältet; men sedan Eders

Kongl. Maj:t den 28 Maj 1880, i öfverensstämmelse med Riksdagens

derom gjorda framställning, förordnat, att kostnaden för de praktiska

försök, iivilka det ålades kommissionen för de allmänna kartarbetena

att utföra, skulle bestridas af de till kartverken anvisade medel, hade

deraf följt, att åt ekonomiska kartverkens arbeten måst gifvas en

sådan begränsning, att de för sistnämnda ändamål ''nödiga medel kunde

inbesparas. Sedan nämnda praktiska försök under år 1882 fullbordats,

hade Eders Kongl. Maj:t på derom gjorda framställningar bifallit,

att under år 1883 och innevarande år möjligen uppstående behållning

i det med 45,000 kronor beviljade extraanslaget till de ekonomiska kartarbetena

i södra och mellersta delarne af riket finge i händelse af behof

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette Imfvu cl titeln.

användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

De för 1884 afgifna förslag till arbetsplaner och till de deraf

beroende inkomst- och utgiftsstater hade derföre blifvit för båda de

ifrågavarande kartverken i samband uppgjorda med afseende fästadt på

en möjligast planmessig fortgång af de, ehuru af olika kartverk utförda,

likväl af hvarandra så nära beroende särskilda arbetsprocesserna, och

härvid hade det visat sig nödigt att i viss mån begränsa arbetsplanen

för det ekonomiska kartverket och dymedelst bereda en tillgång, hvarförutan

det topografiska kartverkets arbeten måst på ett störande sätt

inskränkas. De under de senare åren å ekonomiska kartverkets anslag

uppkomna öfverskott hade också hufvudsakligen föranledts deraf, att

utgifterna för kartverket måst begränsas för beredande af tillgång för

andra med detsamma nära sammanhängande ändamål. Ett af dessa

ändamål hade varit att åt de geodetiska arbetena, hvilka det ålåge den

topografiska afdelningen att utföra och hvilka utgjorde grundvalen äfven

för det ekonomiska kartverkets arbeten, gifva erforderlig utvidgning,

livilket ändamål icke skulle kunnat uppnås med de jemförelsevis ringa

medel, som stått till topografiska afdelningens förfogande; och har afdelningschefen

på grund af hvad han sålunda anfört hemstält, att det

nu utgående extra anslaget för det allmänna ekonomiska kartverket af

45,000 kronor måtte beviljas äfven för år 1885 samt behållningen derå få

i mån af behof användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

Vid afgifvande af underdånigt förslag rörande beloppet af det anslag,

som för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för 1885 erfordras, har

afdelningschefen meddelat, att kartarbetena inom nämnda län nu så fortskridit,

att uppmätningen af länets fjellbyggd under år 1883 afslutats

samt den plana kartläggningen af lappmarkens skogland under innevarande

år motses kunna fullbordas, så att detta kartverks arbeten

derefter i hufvudsak komma att inskränka sig till uppmätning och återgifvande

af höj dbildningen såväl inom den i detta afseende ännu icke

bearbetade delen af nämnda skogland som ock inom kustlandet samt

till utgifning i tryck af kartor med tillhörande bcskrifningar. Denna

kartutgifning kunde under år 1885 bedrifvas i större omfattning och,

delvis af denna anledning, hade afdelningschefen ansett nödigt att af

1884 års anslagsmedel söka bereda ett öfverskott, som vid förslag till

inkomst- och utgiftsstat för detta kartverk sistnämnda år beräknats

till 5,200 kronor. Men härvid hade för afdelningschefen, enligt hvad han

förmält, jemväl en annan omständighet varit bestämmande, för hvilken

jag nu anhåller att få redogöra.

Bih. till Piksd. Prof. 1 Afd. 1 Sami. 1 Hiift.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette lmfnidtiteln.

Redan innan afdelningschefen afgifvit förenämnda förslag rörande

arbetena 1885, hafva komiterade för uppgörande af förslag till förordning

angående de svenske lapparne och de bofaste i Sverige hos Eders

Kong! Maj:t gjort underdånig hemställan om vidtagande af åtgärder, genom

hvilka Vesterbottens fjelland snarligen kunde blifva lagdt å karta

på det sätt och i den ordning, som redan skett för Norrbottens läns

fjelltrakter; i hvilket afseende komiterade hufvudsakligen anfört, att de

vid uppgörande af sitt förslag förutsatt, att trakter, som komme att

upplåtas till lapparne, snart skulle blifva kartlagda, emedan en fullt

riktig indelning i lappbyar icke kunde ega rum utan tillgång på kartor

öfver de trakter, som skulle indelas till sådana byar, och uppfattningen

om, att en trakt kunde erbjuda tillräckligt bete för ett visst antal renar,

icke kunde blifva riktig, såvida man icke egde kännedom om traktens

naturliga beskaffenhet.

Uti underdånigt utlåtande i anledning af denna framställning har afdelningschefen,

som icke kunnat frånkänna de af komiterade anförda skäl

stor betydelse, instämt i hufvudsyftet med deras hemställan och dervid

framhållit, hurusom fördelar genom besparing af tid och kostnader

obestridligen skulle vinnas'' derigenom att, i den mån arbetena med

Norrbottens läns kartläggning fullbordades, den härigenom successivt

ledigblifvando personal, hvilken redan vore förtrogen med de särskilda

arbetsmetoder, som vid kartläggning af fjellandet tillämpas, och med

de egendomliga förhållanden, hvarmed vistelsen i sådana öde trakter

vore förknippad, finge i det angränsande länet användas. Innan de

allmänna grunderna för hela landets kartläggning blifvit faststälda,

ansåg afdelningschefen dock, att något förslag i afseende på tid, sätt

och medels anskaffande för eu sådan anordning icke lämpligen kunde

uppställas. Då emellertid några egentliga kartläggningsarbéten inom

Vesterbottens län icke kunde påbörjas med mindre än att åt den grundläggande

triangelmätningen gifvits ett par års försprång, framhöll afdelningschefen

önskvärdheten deraf, att en sådan triangelmätning ju

förr desto hellre kunde påbörjas inom Vesterbottens län.

I sammanhang med afdelningschefens nu föreliggande hemställan

om anslag för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för år 1885 har

afdelningschefen, under åberopande af hvad han i anledning af omförmälde

komiterades framställning anfört, påpekat, hurusom enligt hans

åsigt en utväg förefunnes för att kunna under år 1885 påbörja triangelmätning

inom Vesterbottens län. Han yttrar i sådant afseende att,

då de terräng-rekognosceringar, hvartill, efter det planmätningen under

år 1884 antagligen blefve fullbordad, arbetet å fältet inom Norrbottens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette liufvudtiteln.

län i hufvudsak komme att inskränkas, redan kunde sägas hafva ett

visst försprång i förhållande till afvittringen, af hvars fortgång utgifningen

af kartorna vore beroende, så torde åt dessa terräng-rekognosceringar

kunna gifvas en sådan begränsning, att såväl med hänsyn till

det öfverskott, hvilket blifvit å 1884 års anslag beredt, som ock under

förutsättning att det nu utgående anslaget af 31,000 kronor äfven

blefve för år 1885 beviljadt, en tillgång kunde beredas, tillräcklig för

triangelmätningens påbörjande inom Vesterbottens län.

Med stöd af hvad afdelningschefen sålunda, anfört, har han föreslagit,

att anslag till ekonomiska kartverket i Norrbottens län måtte för

år 1885 anvisas till enahanda storlek, som för år 1884 medgifvits, samt

att den behållning, som möjligen kunde komma att uppstå, finge användas

till bestridande af utgifter för generalstabens topografiska afdelning'',

äfvensom att den vid Norrbottens läns kartverk anstälda personal

finge med anledning deraf och om så befunnes lämpligt användas

vid topografiska arbeten äfven utom nämnda läns område.

Slutligen har afdelningschefen hemstält dels att, då med 1884 års

utgång vinterarbetena i Norrbottens län icke vidare torde få den omfattning,

att någon officer af generalstaben behöfde vara under vintermånaderna

förlagd inom länet, förmanskapet och den närmaste ledningen

af arbetena vid hufvudstationen i Luleå måtte öfverlemnas åt

en kartograf och ett arfvode af 500 kronor för år åt denne i sådant

afseende anvisas, dels ock att den nu till kartografpersonalen vid de

båda ekonomiska kartverken under arbete å fältet utgående dagaflöning

af 3 kronor måtte från och med år 1885 ökas till 4 kronor 50 öre

med tillskott af, på sätt redan vore medgifvet, ytterligare en krona om

dagen för den kartograf, som vid det allmänna ekonomiska kartverket

biträder vid kartarbetenas öfvervakande och kontroll; i hvilket senare

afseende afdelningschefen anfört, att berörda dagaflöning, som år 1867

faststäldes till sitt nuvarande belopp, uppenbarligen vore otillräcklig

med hänsyn till den stegring i lefnadskostnad, som sedan dess inträdt,

samt att, sedan do vid generalstabens topografiska afdelning anstälda

civila biträden och kommenderade officerare af armén genom nådiga

brefvet af den 30 april 1881 fått sig tillerkänd en dagaflöning under

arbeten å fäjtet af 4 kronor 50 öre, billigheten fordrade, att öfverensstämmelse

åvägabragtes i afseende å denna aflöning åt de vid de

olika kartverken likstälda personer. Den i fråga satta förhöjningen i

aflöningen, uppgående för hela kartverkspersonalen till ett sammanlagdt

belopp af omkring 3,600 kronor, skulle ej föranleda någon tillökning

i kartverksanslagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sjette liufyudtiteln.

[

Kartverkskommissionen har förordat allt hvad afdelningschefen sålunda

hemstält.

I öfverensstämmelse med hvad komiterade för uppgörande af förslag

till förordning angående de svenske lapparne och de bofaste i

Sverige hemstält, torde Eders Kong]. Maj:t finna det vara nödigt, att

åtgärder vidtagas för kartläggning af Vesterbottens läns fjelland, om än

till en början ondast i den omfattning afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning angifvit. Med anledning deraf och med

afseende jemväl å hvad afdelningschefen i öfrigt anfört lärer någon

förändring i de hittills utgående anslagen till de ekonomiska kartverken

nu icke böra ifrågakomma; och torde möjligen uppstående behållningar

å anslagen till båda kartverken, i likhet med hvad som nu eger

rum i afseende å anslaget till allmänna ekonomiska kartverket, böra användas

till fyllande af kostnader för det topografiska kartverket, för

hvars arbeten, såsom chefen för landtförsvarsdepartementet till dagens

statsrådsprotokoll anmält, de för detta kartverk anvisade medel icke förslå.

Nödigt afseende å stegrade lefnadskostnader äfvensom billigheten

påkalla den af afdelningschefen föreslagna förhöjda dagaflöningen vid

arbete å fältet, hvilken synes böra utgå redan från och med innevarande

år. Då aflöningens nuvarande belopp blifvit af 1875 års riksdag

faststäldt, torde emellertid förhöjningen, fastän icke föranledande

någon anslagsökning, ej kunna beviljas utan Riksdagens medgifvande.

Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som

framdeles lärer taga under öfvervägande frågan om den vid Norrbottens

läns kartverk anstälda personals användande vid topografiska arbeten

utom länet äfvensom afdelningschefens hemställan om öfverlemnande

af förmanskapet och närmaste ledningen af kartverksarbetena vid hufvudstationen

i Luleå åt en kartograf samt om arfvode åt denne, täcktes

föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och

för de ekonomiska kartarbetena i öfrige delar af riket 45,000 kronor

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas äfven för bestridande

af utgifter för det topografiska kartarbetet,

samt att den från berörda anslag till ordinarie och extra kartografer

vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagaflöning under tiden

för arbetet på fältet måtte från och med år 1884 höjas från 3 kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette liufvudtiteln.

till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket

angår, af ytterligare en krona för den kartograf, som biträder

vid arbetenas öfvervakande och kontroll.

Landsstaterna i länen.

I underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Juni angående regleringen

af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel har Riksdagen, med

föranledande af en inom densamma väckt motion, anhållit det Eders

Kongl. Maja täcktes till Riksdagen afgifva förslag till landshöfdingelöneregleringsfondens

indragning till statsverket samt i sammanhang

dermed till uppförande i riksstaten af de till landshöfdingelönernas bestridande

erforderliga belopp äfvensom till de åtgärder i öfrig!, som

på grund af denna anordning kunde erfordras.

I anledning häraf har statskontoret den 18 nästlidne Oktober afgifva

infordradt underdånigt utlåtande och deri förordat godkännande

af riksdagens i fråga varande framställning samt föreslagit de åtgärder,

som för sådan händelse borde vidtagas.

Landshöfdingelöneregleringsfonden daterar sig egentligen från

1828—4830 årens riksdag. 1 sin till denna riksdag aflåtna nådiga

proposition anförde Kongl. Maj:t, bland annat, att i anseende till

missförhållandet mellan de vid landshöfdingetjensterna varande lönevilkor,

för vissa af dessa tjenster alldeles otillräckliga och för andra

åter utöfver behofvet bestämda, Kongl. Maj:t föranstaltat om project

till en lämplig och billig jemkning och reglering härutinnan, hvilken,

efter hvad föreses kunde, så komme att utfalla, att något tillskott icke

syntes blifva erforderligt, utan att bristerna i hvad som lämpligen

syntes böra bestås vid on tjenst kunde fyllas af öfverskottet deruti

vid en annan, och att denna lönereglering komme att grunda sig derpå,

att de indelta lönerna försvunno; och föreslog i följd deraf Kongl.

Maj:t att, i mån som de indelta lönerna vid landshöfdingetjensterna

kunde med innehafvarnes begifvande eller vid deras afgång upphöra

och till statsverket ingå, ett kontant belopp, svarande mot samma löner

efter ett medium af de senast derförutgångna tio årens markegångspris

beräknade, måtte af statsverket i stället utbetalas.

Landshöfdingélöneregleringsfondens

indragning

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette Imfriultiteln.

Till svar å donna proposition yttrade Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 4 januari 1830 angående regleringen af riksstatens dåvarande

andra hufvudtitel att, som något förslag till den i nådiga propositionen

omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna

ej blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer ansett sig böra

inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den underdåniga anhållan

att, med begagnande af de för landshöfdingarne på stat då befintliga

anslag, utan vidare utgift för statsverket, eu för desse embetsman

lämplig lönereglering måtte vidtagas.

Sedan härefter med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga föreskrifter

förslag till en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna

blifvit upprättadt, faststälde Kongl. Maj:t den 24 Februari

1837 aflöningsstat för landshöfdingarne, fria husrum i landshöfdingeresidenset

eller, der sådana icke tunn os, den i stället anslagna hushyra

oberäknade. Enligt denna lönereglering, angående hvilkens genomförande

och afslutande närmare bestämmelser meddelades genom nådiga

brefvet den 20 Juni 1853, blot en jemnare fördelning af de dertill befintliga

tillgångarne vidtagen. I afseende å löneregleringen skulle iakttaga,

s, bland annat, att dåvarande landshöfdingar icke rubbades i de

löneförmåner och rättigheter, de enligt sina fullmakter och författningarne

egde tillgodonjuta, så att löneregleringen icke i andra delar, än

hvad deremot ej vore stridande, för dem tillämpades; och borde de

uppkommande tillgångarne till löneförhöjningarne under särskild rubrik

ingå och redovisas till dåvarande andra hufvudtitelns besparingar samt

löneförhöjningarne derifrån utgå, intilldess öfverflyttningen deraf från

eu till annan landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas. Under 1860- talet väcktes åter fråga, huruvida icke landshöfdingarnes löner skulle,

efter då mera förändrade förhållanden, kunna inom de för ändamålet

befintliga och påräkneliga tillgångar lämpligare regleras; och enligt

nådiga brefvet den 28 November 1871 förklarade Kongl. Maj:t sig med

en sådan reglering afse såsom slutligt mål dels att samtlige landshöfdingar,

jemte det de bibehöllos vid bostad i länsresidenset och vid dertill

hörande trädgård och parkanläggningar, de der borde i sammanhang

med bostaden af- och tillträdas, finge från landshöfdingelöneregleringsfonden

qvartalsvis uppbära öfriga löneförmåner, sätta till

vissa belopp i penningar, dels ock att statsverket befriades från att utgifva

ej mindre forsellönser,sättning, der sådan till landshöfding utginge,

än äfven det belopp, hvarmed värdet å de till landshöfdingarne förut

indelta och anordnade, men enligt förordningen den 23 Juli 1869 till

statsverket, mot ersättning medelst statsanslag i penningar, indragna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette liufvudtiteln.

räntor och tiondeanslag, samma värde beräknadt efter årligt medelmarkegångspris,

öfversköte berörda räntors och tiondeanslags omsättningsvärde.

För vinnande af detta mål förordnade Kongl. Magt att, i

den mån sådant lämpligen utan förnärmande af någons lagliga rätt

kunde ske, alla till landshöfdingeindelningarne hörande fiske- och jagträttigheter,

boställsjordar och andra lägenheter af hvad namn och beskaffenhet

som helst, med undantag endast af de förenämnda, till länsresidensen

hörande trädgårdar och parkanläggningar, skulle, der sådant

icke redan skett, under arrende på tjugu år till den högstbjudande å

auktion upplåtas mot afgifter, bestämda, icke i naturapersedlar att efter

markegångspris lösas, utan endast i penningar, Indika arrendeafgifter,

likasom afgifterna för de redan utarrenderade boställshemman och jordar,

slutligen, sedan utarrenderingen blifvit i sin helhet genomförd,

borde till löneregleringsfonden redovisas och ingå, hvarjemte Kongl.

Maj:t vidare stadgade, att alla öfriga till landshöfdingarne från statsverket

utgående lönebidrag vare sig penningar eller ersättningar för

oindelt spanmål, för dagsverken, för qvarnräntor, för salpeterhjelpens

förändrade utgörande, för exproprierad mark in. in. dylikt, likasom ersättningar

af läns-, städs- eller landtkommuner eller bolag för upplåten

jord, skulle efter 1874 års slut, der löntagares rätt icke sådant förhindrade,

redovisas och ingå till löneregleringsfonden.

Enligt hvad statskontoret upplyst, är den enligt nådiga brefvet

den 28 november 1871 åsyftade reglering af landshöfdingelönerna och

i sammanhang dermed statsverkets befriande från forsellönsersättning

samt viss godtgörelse för indragna räntor och tiondeanslag numera

i allo genomförd, sedan landshöfdingelönen i Gefleborgs län, efter

förre tjenstinnehafvarens afgång, blifvit jemlikt nådiga brefvet den 25

sistlidne Maj reglerad.

Landshöfdingelönerna äro för närvarande bestämda att, utöfver den

landshöfdingarne tillkommande rättighet att njuta bostad i länsresidenset

och begagna de dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar, utgöra

för landshöfdingarne i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län

15,500 kronor åt hvardera och för en hvar af de öfrige tjugotvå landshöfdingarne

13,000 kronor samt uppgå sålunda till sammanlagdt belopp af

317,000 kronor — Af dessa löner utgår dock den till landshöfdingen i

Göteborgs och Bohus län, jemlikt nådiga brefvet den 11 November 1881,

under nuvarande innehafvarens tjenstetid med endast 15,000 kronor,

beroende derpå att han redan förut blifvit, enligt nådiga brefven den

15 Januari och den 12 Mars 1875, för sin tjenstetid tillagd en personlig

lönetillökning af 3,000 kronor för år, hvadan nuvarande laudshöf
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette lmfvudtiteln.

dingen i sistnämnda län uppbär i årliga löneinkomster 18,000 kronor.

Vidare äro nuvarande innehafvarne af landshöfdingebeställningarne i

Jönköpings och Elfsborgs län, jemlikt nådiga brefven den 12 Mars 1875

och den 11 November 1881, berättigade att under sin tjenstetid bibehålla

de under lönerna förut inbegripna boställena Rjhof i Jönköpings

län och Restad i Elfsborgs län, med beräknad afkastning för det förra

bostället af 5,100 kronor och för bostället Restad af 1,700 kronor, till

följd hvaraf under tiden besparas deremot svarande belopp å de för

dessa landsliöfdingar bestämda löner.

Landshöfdingelöneregleringsfondens tillgångar bestå till väsentligaste

del af de till landshöfdingeindelningarne förut hörande boställsjordar,

lägenheter och rättigheter. Fonden har derjemte en behållning

i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel, som enligt 1882 års

räkenskaper utgjorde 124,847 kr. 1 öre.

Enligt den af statskontoret lemnade utredning utgöras fondens

utgifter af

dels ständiga, nemligen:

löner åt 22 landshöfdingar å 13,000 kronor...... 286,000: —

d:o åt 2 d:o å 15,500 » ..... 31,000: — 317,000: —

dels öfver gående:

personel löneförhöjning för nuvarande landshöf
dingen

i Göteborgs och Bohus län ............ 3,000: —

godtgörelse till statsverket såsom amortering

af ackordet vid landshöfdingebeställningen

i Vermlands län, enligt nådiga brefven den

27 December 1873 och den 13 Juni 1874 1,350: — 4,350: —

Fondens inkomster åter enligt samma utredning utgöras, beräknade

efter förhållandena under år 1882, af:

l:o) anslag på riksstaten under rubrik »sjette hufvudtitelns anslag till

landsstaterna i länen", bestående

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjette hufVudtiteln. 17

dels utaf anvisning i kontant........ kronor 21,442: 28

dels och af det under nyssnämnda anslagsrubrik

uppförda anslag till »indelning

och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar» utgående

ersättningar: för de till landshöfdingarne

förut indelta och anordnade,

men enligt förordningen den

23 Juli 1869 till statsverket indragna

räntor och tiondeanslag, utgörande

enligt det i samma förordning bestämda

omsättningsvärde .................. » 122,115: 02

samt för afskrift^ qvarnräntor och

andra till landshöfdingeindelningarne

förut hörande anslag af oindelt

spanmål och persedlar, i värde beräknadt

efter 1882 års medelmarkegångspris

............................................... » 26,595: 04

summa anslag 170,152: 34

2:o) arrenden utaf de för fondens räkning utarrenderade

fiske- och jagträttigheter, boställsjordar och

andra lägenheter, i värde enligt 1882 års markegångs-

och medelmarkegångspris, jemte uppskattade

afkastningen å de af nuvarande landshöfdingarne

i Jönköpings och Elfsborgs län mot

afdrag å lönerna innehafvande boställen............ kronor 123,432: 28

3:o) ersättningar af län, stads- eller landtkommuner

eller bolag och enskilda personer samt allmänna

verk för åt dem upplåten jord, hyresmedel,

b o ställsräntor och ersättning för upphörd

dagsverksskyldighet vid Alnarp.............................. » 22,751: 30

4:o) räntemedel till följd deraf, att fondens behållning

enligt nådiga brefvet den 11 November 1881

gjorts räntebärande, hvilka räntemedel för år

1882, vid hvars utgång af fondens behållning

voro utlånade 103,982 kronor 50 öre, uppgingo till » 4,538: 50

Då något giltigt skäl, hvarför aflöningen till landshöfdingarne skall

bestämmas i annan ordning än den, som är gällande i afseende å löBih.

till Rihd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufyudtiteln.

nerna till statens öfrige embets- och tjensteman, icke lärer förefinnas,

och då landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket

står i öfverensstämmelse med de åsigter i fråga om medelsförvaltningen,

som under senare tider gjort sig gällande, och främjar enkelhet

och reda i förvaltningen, anser jag mig böra tillstyrka fondens

indragning, dock under de vilkor jag nu torde få närmare utveckla.

Såsom jag förut tillåtit mig nämna, afsåg bildandet af berörda fond

att åstadkomma en för landshöfdingarne lämplig lönereglering, och Kong!.

Maj:t har ock varit i tillfälle att tid efter annan, i den mån fondens ökade

tillgångar sådant medgifvit, vidtaga förbättringar i lönevilkoren, som påkallats

af de ständigt växande lefnadskostnaderna och penningevärdets

fall. Bibehölles fonden, torde ock dess ställning inom en icke aflägsen

framtid hafva medgifvit Eders Kong!. Maj:t att besluta den ytterligare

lönetillökning, som i viss mån redan är erforderlig och antagligen

vore vid den tiden oundgänglig. Varder nu fonden indragen och skola

i följd deraf landshöfdingarnes, i likhet med andre embetsmäns, löner

blifva fast bestämda af båda statsmakterna, torde man således nu böra

tillse, hvilka ytterligare åtgärder böra i sammanhang med fondens öfverlemnande

vidtagas för att det med fonden åsyftade ändamålet — en

lämplig lönereglering för landshöfdingarne — må anses vara vunnet.

Hvad först sjelfva lönerna angår, torde — under förutsättning att

de öfriga förmåner jag anser mig böra föreslå varda beviljade — de

belopp, hvartill lönerna nu äro bestämda, kunna anses för närvarande

skäligen motsvara hvad för beställningarna erfordras, utom i fråga om

landshöfdingebefattningen i Göteborgs och Bohus län. Nuvarande

innehafvaren af detta embete åtnjuter, såsom jag förut nämnt, i personlig

löneinkomst 18,000 kronor, men efter hans afgång skulle lönen

för en blifvande innehafvare uppgå till allenast 15,500 kronor. Denna

summa är, med afseende å de synnerligen dryga lefnadskostnaderna i

residensorten, uppenbarligen för låg, och jag anser derför, att lönen

bör bestämmas, om icke till 18,000 kronor, dock åtminstone till 17,000

kronor för år. Denna förhöjning skulle dock ej föranleda någon ökad

statsutgift under den nuvarande landshöfdingens tjenstetid, då denne

redan har sig tillförsäkradt ett belopp, som Öl verstiger 17,000 kronor.

Enligt landshöfdingeinstruktionen åligger det landshöfding, hvarför

sitt län, att förrätta mönstring med de beväringsskyldig^. För de

deraf föranledda resor åtnjuter han icke någon godtgörelse. Då emellertid

omkostnaderna för dessa resor, med afseende å länens större

eller mindre vidsträckthet, i väsentligen olika grad tynga på landshöf
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hnfyndtiteln.

dingarne i de särskilda länen, samt vid bestämmande af deras löner

hänsyn härtill ej synes varit tagen, torde detta missförhållande böra

utjemnas, och landshöfdingarne berättigas att för i fråga varande resor

åtnjuta ersättning enligt resereglementet, att utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag: »rese- och traktamentspenningar». År landshöfdingen

hindrad att sjelf verkställa dessa förrättningar och måste deras hållande

således uppdragas åt annan person, har denne redan nu rätt att för

resorna uppbära godtgörelse med enahanda belopp, som skulle tillfallit

landshöfdingen, om han varit till ersättning berättigad.

Med landshöfdingelönen är förenad förmånen af fri bostad. Så

länge emellertid en tillträdare af ett landshöfdingeresidens icke får mottaga

detsamma annat än, så att säga, med tomma väggar, är denna förmån

förbunden med ganska känbara ekonomiska uppoffringar för de,

nödvändigtvis temligen rymligt tilltagna bostadslokalernas förseende med

nödiga möbler och andra inventarier, uppoffringar så stora, att icke alltid

den för embetet mest lämplige kan vara i tillfälle att underkasta sig dem.

Utgifterna härför kunna nemligen för en landshöfding, som icke eger

tillräcklig enskild förmögenhet, föranleda vid embetets tillträdande en

skuldsättning, till hvars amortering lönen sedermera icke annat än

undantagsvis lemnar tillgång. Vid ett tillfälle under senare åren, nemligen

år 1866, har det också visat sig behöfligt att åt den då tillträdande

landshöfdingen i Jemtlands län bereda medel till anskaffande

af inom länsresidenset erforderliga möbler.

Af dessa anledningar har jag trott, att det ingalunda skulle vara

ovigtigt, att någon del af den betydande landshöfdingelöneregleringsfonden

för framtiden blefve reserverad för att, i den mån räntan dertill

lemnade tillgång, förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de

inventarier af större och varaktigare värde, som för deras inredning,

efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande i hvarje särskild! fall, funnes

erforderliga. Jag anser att, om fondens kontanta behållning, som vid

1882 års slut uppgick till 124,847 kronor 1 öre, blefve med derå ytterligare

intill utgången af år 1884 tillkomna räntor för detta ändamål

anslagen, så skulle derigenom så småningom kunna vinnas en icke

ringa fördel och detta utan någon märkbar uppoffring från det allmännas

sida.

En omständighet slutligen, som ofta och äfven inom Riksdagen utgjort

föremål för uttalanden, är missförhållandet i afseende å beloppet af den

landshöfdingarne tillförsäkrade pension, hvilken icke står i riktigt förhållande

till löneförmånerna och embetets vigt. Pensionen utgör nemligen

icke mera än 6,000 kronor. Om aflöningarne vore så rikligt tilltagna, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln.

anledningen till pensionens ringa belopp kunde sökas i en berättigad

förutsättning, att en del af lönen kunde genom en klok hushållning besparas,

vore om pensionsfrågan ingenting att säga; men så är ingalunda

fallet. Redan vid 1856—1858 årens riksdag blef landshöfdingarnes

pension från 4,500 riksdaler ökad till dess nuvarande belopp 6,000

kronor. I sammanhang dermed bestämdes för åtnjutande af pension till

detta belopp, förutom de då allmänt gällande vilkor, äfven att landshöfding

skulle innehaft embetet minst fem år. Vid jemförelse med de

sedan den tiden stegrade lefnadskostnaderna torde pensionens böjande

till 7,000 kronor ej kunna anses mera än möjligen motsvara de anspråk,

som ifrågavarande embetsmål! böra ega rätt att hafva på skälig

bergning, sedan de offrat sina bästa krafter i de maktpåliggande värf,

som äro åt landshöfdingar uppdragna. Jag hemställer alltså, att

landshöfding måtte erhålla rätt att, då han efter 65 lefnads- och

minst 35 tjenst-eår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet

afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension af 7,000 kronor.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag hittills

yttrat, anhåller jag att få till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framställa,

hvilka åtgärder i öfrigt, som af fondens indragning till statsverket,

enligt min tanke, skulle blifva erforderliga; i hvilket afseende

jag tillåter mig föreslå, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

statskontoret derom hemstält,

att sammanlagda beloppet af de för landshöfdingarne, med iakttagande

af den i fråga satta förhöjningen uti landshöfdingelönen i

Göteborgs och Bohus län, nödiga löner 318,500 kronor uppföres i riksstaten

å sjette hufva dtitelns ordinarie anslag under rubriken »landsstaterna

i länen», efter afdrag dock af hvad till samma löners bestridande

redan nu finnes å staten i kontant anvisadt, eller 21,442 kronor

28 öre;

att de afdrag, som skola under nuvarande innehafvares tjenstetid

för åtnjuten boställsförmån ega rum å landshöfdingelönerna i Jönköpings

och Elfsborgs län, med 5,100 kronor å lönen i det förra länet

och med 1,700 kronor å lönen i det senare länet, efter fondens indragning

ingå till sjette hufvudtitelns allmänna besparingar;

att det åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län beviljade

personela lönetillägg må med det belopp, hvarmed detsamma jemte

lönen öfverskjuter den för landshöfdingebeställningen föreslagna lön,

eller således med 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln. 21

att derifrån utbetalas till nuvarande innehafvaren af beställningen, så

länge han dervid qvarstår;

att då, hvad angår utgiften för amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen

i Vermlands län, 1874 års riksdag bifallit, att de

för lånet till landshöfdingeackordens amortering utstälda förbindelser,

som då återstodo oinlösta, fingo annulleras och amorteringsfondens skuld

i dess helhet afskrifvas mot vilkor, att ett årligt belopp af 1,350 kronor

från och med år 1875 till och med 1885 från landshöfdingelöneregleringsfonden

utginge och under inkomsttiteln extra uppbörd redovisades,

ifrågavarande belopp, derest fonden varder med 1884 års utgång

indragen, icke vidare må utgå;

att, hvad härefter beträffar landshöfdingelöneregleringsfondens förut

af mig omförmälda inkomstbelopp, — förutom det å 21,442 kronor 28

öre, som torde böra, såsom jag nyss nämnt, ingå i landshöfdingelönernas

sammanlagda belopp 318,500 kronor — riksstatens anslag till »indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar», må

efter fondens indragning icke vidare utgå;

att inkomsten af arrenden upptages och beräknas i riksstaten bland

statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;

att af de utaf mig förut under mom. 3 omnämnda inkomster af

åtskilliga ersättningar m. m.,

a) de ersättningar, enligt 1882 års markegång tillsammans uppgående

till 385 kronor 89 öre, som till fonden erläggas utaf allmänna

verk för till dem upplåtna jordområden å de landshöfdingarne anslagna

löningsjordar, nemligen af

Fångvårdsstyrelsen:

för en del af lägenheten Stallhagen i Vesterås stad, enligt nådiga

brefvet den 15 Oktober 1867, 10,25 smör att lösas efter årligt medelmarkegångspris;
för

den till cellfängelsets i Gefle disposition upplåtna Kungsträdgården

vid Gefle stad, enligt nådiga brefven den 11 Juni 1842, den 21

Mars 1850 och den 31 Mars 1882, tillhopa 325 kronor; och

Armé för vältning en: för en till Lifregementets husarkår upplåten

jordrymd vid Örebro stad mot afgäld af 20 kubikfot 2 kannor råg, att

lösas efter årligt medelmarkegångspids enligt nådiga brefvet den 10

December 1861,

vid fondens indragning icke vidare böra utgå;

b) den af kommuner och bolag utgående afgäld för till dem för

all framtid upplåten jord samt afgälden för den å viss tid afsöndrade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette hufvudtiteln.

andel af Halmstads slottsjord, tillhopa utgörande år 1882 17,409 kronor

83 öre, upptagas bland statsverkets arrendemedel;

c) boställsräntorna, uppgående för nämnda år till 446 kronor 53

öre och hvilka vid utgången af nu gällande arrendeaftal angående de

boställsjordar, hvaraf räntorna utgå, komma att upphöra, må intill dess

redovisas bland statsverkets ordinarie inkomster under titel »ränta»;

d) hyresmedlen för eu källare i Nyköpings gamla slott äfvensom

planpenningarne för f. d. kronomagasinet Helgevärma, tillsammans

uppgående för år 1882 till 106 kronor 25 öre, redovisas bland statsverkets

inkomster under inkomsttitel »extra uppbörd»;

e) den ersättning, som jemlikt förordningen den 15 sistlidne Juni

skall från statsverket till fonden utgöras för den från och med år

1884 till statsverket indragna afgälden för upphörd dagsverksskyldighet

vid Alnarp, hvilken afgäld år 1882 utgjorde 4,402 kronor 80 öre,

må med fondens indragning förfalla.

I 1884 års riksstat äro för landsstaterna i länen uppförda:

Anvisning i kontant, deraf 95,000 kronor reservationsanslag, 2,334,489: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar.......................................................................... 150,900: —

summa 2,485,389: —

I enlighet med hvad jag föreslagit, skulle anslaget till indelningsersättningar

från riksstaten uteslutas och penningeanslaget förhöjas

med 297,057 kronor 72 öre eller till ................... kronor 2,631,546: 72

samt riksstatens anslag till landsstaterna i länen

alltså med................................................................. » 146,157: 72

komma att öfverskjuta nuvarande beloppet af samma anslag.

Deremot komme statsverkets inkomster att årligen ökas med de

till lanclshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrenden och afgälder

m. in., hvilka efter förhållandet år 1882 utgjorde tillhopa 141,394

kronor 89 öre och antagligen inom få år komme att betydligt förhöjas;

hvarjemte statsverkets utgifter skulle minskas med de fonden tillkommande

ersättningar dels för jord, som upplåtits åt allmänna verk och

dels för upphörd dagsverksskyldighet vid Alnarps kungsgård, utgörande

dessa ersättningar efter förhållandet år 1882 tillhopa 4,788 kronor

69 öre.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvndtiteln.

23

att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga

kontanta belopp 318,500 kronor från och

med år 1885 å riksstatens ordinarie anslag uppföres;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

tillförsäkras rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente;

att landshöfding förklaras berättigad att från och

med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår

och minst 35 tjensteår, deraf minst fem år såsom

landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årlig pension af 7,000 kronor;

att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning

vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd och

utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan å densamma

lemnar tillgång, användas till att förse landshöfdingarnes

boställsvåningar med de inventarier af

större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t

finnas erforderliga, samt

att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad

sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden

måtte, med undantag endast af berörda behållning,

med 1885 års ingång till statsverket indragas; och

till följd deraf

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till

landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»,

150,900 kronor, från riksstaten uteslutas och

anvisningen i kontant under samma anslag höjas med

297,057 kronor 72 öre; och

dels det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen

i Göteborgs och Bohus län jemte lönen

beviljade personela lönetillökningen öfverskjuter den

föreslagna lönen 17,000 kronor, eller sålunda 1,000

kronor uppföras å allmänna indragningsstaten att

derifrån utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare,

så länge han dervid qvarstår;

Och torde, i händelse af bifall härtill, landshöfdingelöneregleringsfondens

inkomster af arrenden och afgäld för till kommuner, bolag och

enskilda personer upplåten jord, boställsräntor, hyresmedel och plan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Höjning i anslaget

till

följd af indragning

utaf

landstatsloställen.

, [6]

Ålder stillägg.

i

24 Sjette hufvxidtiteln.

penningar upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, för att redovisas,

arrenden och afgäld under inkomsttiteln »arrendemedel», boställsräntorna

under inkomsttiteln »ränta» samt hyresmedel och planpenningar

under inkomsttiteln »extra uppbörd».

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret

uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat,

följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att

ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget till

»landsstaterna i länen» uppförd:

länsmansbostället i Vester-Rekarne härad af Södermanlands län

1| mantal Berga n:o 1,

kronofogdebostället i Oxie och Skytts härads fögderi inom Malmöhus

län 1 mantal Vallby n:o 12 och

länsmansbostället i Oxie härads vestra distrikt af sistnämnda län

Anne och Allekärr;

kronofogdebostället i Öster-Nerikes fögderi af Örebro län 1 mantal

Attersta n:o 7 med qvarn; samt

länsmansbostället i Åkerbo härads första distrikt af Vestmanlands

län 1 mantal Aspa n:o 5.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.

Maj:t behaga föreslå Riksdagen, att penningeanslaget under »landsstaterna

i länen» må ytterligare höjas med det belopp, hvartill nämnda indragna

landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 6,472

kronor;

kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad

jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 152,629

kronor 72 öre eller i jemnt tal 152,630 kronor och sålunda från nuvarande

beloppet 2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor.

Ålderstillägg.

Från detta anslag utgå de ålderstillägg, som enligt faststälda löneregleringar

tillkomma tjenstemän, anstälde i departementets kansli, i statistiska

centralbyrån, i landtmäteristyrelsen, i öfverståthållareembetets

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufrudtiteln.

kansli, vid landsstaterna och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Deremot

äro fortfarande på vissa af hufvudtitelns ordinarie anslag till jordbruket,

handeln och näringarna anvisade ålderstillägg för åtskillige å

samma anslag uppförde tjensteman, hvilka, jemlikt Riksdagens beslut

och nådiga brefven den 29 Maj 1874 och den 1 Juni 1877'', äro berättigade

till ålderstillägg enligt de allmänna grunderna för sådana tilläggs

åtnjutande, eller för hvarje ålderstillägg fem kalenderårs väl vitsordad

tjenstgöring. Dylika ålderstillägg, alla å 500 kronor, förekomma

under följande anslag, nemligen under anslagen för:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

3 ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning;
Landtbruksingeniörer

och deras biträden:

3 ålderstillägg åt 18 landtbruksingeniörer;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

2 ålderstillägg åt landtbruksakademiens sekreterare,

2 ålderstillägg för agrikulturkemisten,

2 ålderstillägg för intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält,

3 ålderstillägg för en undervisare i fårskötsel och ullkultur; ■

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

3 ålderstillägg för en undervisare i husslöjd;

Fiskerinäringens understöd:

2 ålderstillägg för fiskeriintendenten.

Sammanlagda summan af ålderstillägg, som kunna komma att under

dessa anslag utgå, utgör 37,000 kronor. Hela denna summa är

dock ej anvisad, utan uppgå de ålderstillägg, som tid efter annan, i den

mån tjenstemännen blifvit till löneförhöjning berättigade, äro anvisade

å de särskilda anslagen, till ett belopp af tillhopa 25,000 kronor, deraf

å anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar

3,000 kronor; > landtbruksingeniörer och deras biträden 15,000

kronor; befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

4,500. kronor; befrämjande i allmänhet af slöjderna 1,500 kronor och

fiskerinäringens understöd 1,000 kronor.

Enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält och

med afseende å de af komitén gifna vitsord, lära derjemte landtbruksingeniören

Gustaf Theodor Ohlsson, undervisaren i fårskötsel och ullkultur

Thomas Hofman-Bang och undervisaren i husslöjd Albert Theodor

Ramström vara berättigade att från och med år ’ 1885 komma i

åtnjutande, Ohlsson, som utnämndes år 1876, af första och de båda

Bill. till Riksd. Birot. 1884. 1 Sund. 1 Ajd. 1 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

öfrige, hvilka tillsattes år 1874, af andra ålderstillägget. Summan af

dessa ålderstillägg utgör 1,500 kronor, men som de för ålderstillägg

till undervisaren i fårskötsel och ullkultur och för undervisaren i husslöjd

redan anvisade medel lemna tillgång till de för Hofman-Bang

och Ramström ifrågakommande ålderstillägg, skulle det endast vara

ålderstillägget till Ohlsson, som behöfde föranleda anslagsökning.

Det hittills iakttagna förfaringssättet med ålderstilläggens inläggande

i anslagsbeloppen medför ej endast den olägenhet, att hvarje

gång en af i fråga varande tjenstemän intjenat ett ålderstillägg, som

icke kan med det för sådant ändamål redan å anslagstiteln anvisade

belopp bestridas, framställning måste göras till Riksdagen om uppförande

å anslaget af derför nödiga medel, utan äfven den oegentlighet

att, då en gång alla dessa ålderstillägg blifvit uppförda, reservationerna

komma att obehörigen ökas under de tider, då tjensteinnehafvare ännu

ej tillträdt sina ålderstillägg.

För afhjelpande häraf tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att de för undervisare i boskapsskötsel

och mejerihushållning, landtbruksingeniörer, landtbruksakademiens

sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens

experimentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur* den å ordinarie

stat uppförde undervisaren i husslöjd och fiskeriintendentcn i fråga

kommande ålderstillägg måtte från och med år 1885 utgå af förslagsanslaget

till »ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med

samma år höja detta anslag med 25,500 kronor eller från 213,500 kronor

till 239,000 kronor;

lärande i sammanhang härmed nedsättning böra göras å de ofvan

uppgifna fem särskilda anslagen med de belopp, hvartill de å samma

anslag hittills anvisade ålderstillägg uppgå, eller 25,000 kronor.

Derest hvad jag sålunda hemstält bifalles, torde anslaget »ålderstillägg»

böra nedflyttas bland de under hufvudtitelns ordinarie anslag

förekommande »diverse anslag» och der få sin plats näst före anslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved in. m.»

Skiften och afvittringar.

Enligt de af Eders Kongl. Maj:t faststälda planer för storskiftesoch

afvittringsarbetenas fortgång under år 1883 skulle dessa arbeten

hufvudsakligen omfatta:

inom Kopparbergs län: egogradering på marken, egomätning af in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln.

egor m. m. i Sårna socken med lära kapellag samt uti ''Elfdals

socken, fortsättning med bydelning af inegor samt åbodelning af

sockens inegor äfvensom uppmätning och gradering af de båda Elfdals

socken tillhörande men inom Lillherrdals socken af Jemtlands län

belägna skogstrakter;

inom Vesterbottens län: egobesigtningar och uppskattningar samt

upprättande af förslag till skattläggningar och områdestilldelningar

äfvensom öfriga arbeten för afvittringens fullbordande i Sorsele socken;

egoaffattning i Mala kapellförsamling; upprättande af skattläggningsoch

områdestilldelningsförslag för de socknar, inom hvilka »skattläggningsberedningon

fullbordats;

inom Norrbottens län: afslutande af undersökningen om disposition

af öfverloppsmarken i Pajala socken samt Tärendö och Muonionalusta

kapellförsamlingar; taxeringsgöromål m. in. i Gellivare socken; mätningar

i Jockmocks socken och uppgående af rågångar i Arvidsjaurs socken.

Såsom redan den 14 sistlidne December blifvit af mig i underdånighet

anmäldt, hade, sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med

gällande föreskrifter till landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter

och beräkningar i afseende å de belopp, som under innevarande och

nästkommande år ansågos erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken,

bemälda styrelse derefter, med öfverlemnande af samma uppgifter

och beräkningar, uppgjort och med memorial den 21 November

1883 understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning förslag till stat för storskiftes-

och afvittringsverken under innevarande år, hvarjemte styrelsen

gjort anmälan om det anslag, som för samma verk erfordrades för

år 1885.

Af dessa handlingar inhemtades:

att af de vid storskiftesverket i Dalarne anstälde ordinarie storskifteslandtmätare,

hvilkas antal vid 1883 års ingång utgjorde 15, en

redan afgått och att under år 1883 två och i början af innevarande

år ytterligare en komme att afgå, till följd hvaraf och då enligt Eders

Kongl. Maj:ts förut fattade beslut några nya ordinarie storskifteslandtmätare

icke skola tillsättas i de afgåendes ställe, antalet af de vid storskiftesverket

anstälde ordinarie landtmätare kunde beräknas komma

att utgöra blott 11;

att landtmäteristyrelsen med afseende å det synnerligen önsk
-

[7, 8.]

Höjning i

år sarfvo clet

för slorslcifteslandtmätare

in. fl.

Anslag till

storslciftesoch

afvittringsverken.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette lmfTudtiteln.

värda deruti, att storskiftes- och afvittringsverken inom Kopparbergs

län påskyndades, såvidt tillgångarne medgåfve, emellertid bemstält, att

för sådant ändamål fem tillfälliga biträden måtte under sommarmånaderna

anställas för mätningar inom Sårna socken med Idre kapellag;

att, då beträffande afvittringen inom Vesterbottens län mätningarna

derstädes blifvit fullbordade med undantag af dem, som till ringa

utsträckning förekomme ofvan den så kallade kulturgränsen, och af egobesigtning

och skattläggning endast obetydligt återstode, samt förslag

till områdestilldelning redan vore upprättadt öfver Lycksele, Fredrika

och Åsele» socknar, landtmäteristyrelsen ansett antalet afvittringslandtmätare

i detta län kunna nedbringas från 16 till 14;

att ordinarie afvittringslandtmätarnes antal inom Norrbottens län,

som vid 1880 års ingång utgjorde 15 och vid 1883 års början 13, sedermera

nedgått till 11 och vid understälda förslagets upprättande utgjorde

12, sedan eu af de i Vesterbottens län anstälde 16 landtmätarne blifvit

transporterad till Norrbottens län: men att landtmäteristyrelsen, då det

vore af vigt att, såvidt med tillgängliga medel vore möjligt, påskynda

afvittringsarbetena inom Norrbottens vidsträckta län, der afvittringen

i förhållande till de respektive länens ytvidd icke lika mycket framskridit

som inom Vesterbottens län, hemstälde, att ytterligare en afvittringslandtmätare

finge förflyttas från sistnämnda län till Norrbottens

och att tre vikarierande landtmätare, i stället för två af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagne, finge under sommarmånaderna

användas;

samt att, då sedan flera år tillbaka brist egt rum i afvittringsanslagen

för Norrbottens län, hvilken brist blifvit öfverförd till efterföljande

år derigenom, att den del af landtmätarne tillkommande arfvode

enligt §§ 1—9 i arfvodestaxan den 3 December 1880, som de jemlikt

§ 12 mom. 2 af samma taxa egde uppbära efter årets slut, sedan räkning

blifvit aflemnad och af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

pröfvad, blifvit i räkenskapen afförd först året efter det, under hvilket

arbetet egt rum; och då denna brist numera kunde antagas uppgå till

omkring 27,000 kronor, men behållningen å afvittringsanslagen vid 1883

års slut, under förutsättning att de för 1883 anvisade belopp blefve

utbetalde, enligt kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften och

afvittringar, uppgjord uti statskontorets riksbokslutsbyrå, utgjorde

25,842 kronor 33 öre, landtmäteristyrelsen hemstälde, att denna behållning

tillika med ett mindre belopp af 1884 års anslag, eller tillhopa

27,000 kronor, måtte uti 1884 års stat för Norrbottens län anvisas

till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag för länet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtiteln.

Då ärendet angående fastställande af stater för storskiftes- och

afvittringsverken för år 1884 den 14 nästlidne December inför Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kong], Maj:t godkänna hvad

landtmäteristyrelsen hemstält i fråga om ordinarie landtmätarnes antal

och anställande af tillfälliga biträden, likasom Eders Kongl. Maj:t ock

gillade styrelsens förslag till stater med undantag endast i fråga om

beräknandet af ene styresmannens i Norrbottens län aflöningsförmåner.

De af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda stater, hvilka i följd

af nyssberörda afvikelse från styrelsens förslag understiga de af styrelsen

ifrågasatta belopp med 2,800 kronor, sluta å ett sammanlagdt

belopp af 321,900 kronor, hvaraf belöpa på

Kopparbergs län ................................... kronor 80,100: —

Vesterbottens » » 103,300: —

Norrbottens » » 138,500: —.

Af det nu anförda synes, att den af Eders Kongl. Maj:t redan

förut godkända och af 1882 års riksdag biträdda grundsatsen om afvittringsarbetenas

verkställande genom tillfälliga biträden i stället för

fast anstälde landtmätare vunnit allt vidsträcktare tillämpning.

Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken

för år 1885 bar landtmäteristyrelsen i dess ofvan omförmälda underdåniga

memorial anfört, att, oaktadt de inom Vesterbottens län sysselsatte

afvittringslandtmätarnes antal torde böra till följd af arbetenas

aftagande småningom förminskas, och oaktadt genom tillfälliga orsaker

besparingar på 1883 års stater inom alla tre länen sannolikt torde

uppkomma, styrelsen likväl, då afvittringslandtmätarnes antal inom

Norrbottens län med fördel kunde förökas om tillgångarne så medgåfve,

ansåge, att de föreslagna staterna för år 1884, med afdrag af de 27,000

kronor, hvilka blifvit föreslagna att i utgiftsstaten för Norrbottens län

uppföras till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag,

kunde tjena till ledning för bestämmande af anslagsbehofvet för år

1885. Med afdrag af nyssnämnda 27,000 kronor utgjorde summan af

de föreslagna utgiftsstaterna för år 1884 297,700 kronor; och då anslaget

för samma år uppginge till 300,000 kronor samt skillnaden mellan

dessa summor 2,300 kronor icke vore större, än att den väl kunde

behöfvas för att med uppkommande besparingar betäcka möjliga brister

eller. icke förutsedda behof, hemstälde landtmäteristyrelsen, att, till

bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1885, för samma år måtte utöfver det ordinarie anslaget, 63,000

kronor, af Riksdagen begäras ett anslag på extra stat af 237,000

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette liufvudtitelii.

Derjemte har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen,

föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

måtte beredas samma aflöningsförmåner som hittills.

Vid hvad landtmäteristyrelsen sålunda föreslagit har jag icke

någon annan erinran att framställa, än att det ifrågasatta anslaget på

extra stat synes kunna något nedsättas. Dels kommer nemligen ofvanberörda

af styrelsen beräknade öfverskott 2,300 kronor att ökas med

det belopp 2,800 kronor, hvarmed de af Eders Kongl. Maj:t för år

1884 faststälda stater understiga de af styrelsen föreslagna, dels lära,

såsom styrelsen omnämnt, besparingar vara att påräkna hos Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande å de faststälda utgifts staterna för år

1883. Dessa besparingar äro visserligen ännu icke till siffran kända,

men torde, enligt hvad mig blifvit meddeladt, i Kopparbergs och Norrbottens

län sannolikt uppgå till sammanlagdt omkring 17,000 kronor.

Vid sådant förhållande och om än något, och detta ej alltför ringa,

belopp alltid måste reserveras för att möta oförutsedda utgifter, lärer

anslagsbehofvet för år 1885 kunna minskas med 12,000 kronor.

Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

dels att för år 1885, i likhet med hvad förut egt rum, bévilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter

taxa, samt i styresmannens för storskiftesverkets årsarfvode likaledes

med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed inkomsterna

af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens

och Norrbottens län och de storskiftesIan''dtmätare i Kopparbergs län,

hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för

dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må

desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

att för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja

en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,

samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode för år 1885 med 200 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufvudtiteln.

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1885, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 225,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

I händelse hvad jag hemstält vid anslaget »ålderstillägg» bifalles,

skulle nu ifrågarande anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor,

som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel

och mejerihushållning, samt till följd deraf komma att nedsättas

från 175,400 kronor till 172,400 kronor.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

I underdånigt memorial den 14 sistlidne September har landtbruksakademiens

förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af

nådig proposition till innevarande års riksdag angående anslag på ordinarie

stat till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med en

aflöning af 2,000 kronor.

Landtbruksingeniörernes antal uppgår för närvarande till 18, sedan

1883 års riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, anslagit medel, så att deras antal, som dittills utgjort 16,

kunnat ökas med två.

Jag anhåller att få i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom

landtbruksakademiens förvaltningskomité i det memorial, som låg

till grund för Eders Kongl, Maj:ts proposition till 1883 års riksdag,

anfört bland annat:

att med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga

afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning

af sänka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af

säd eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde

år ifrån år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de

reqvisitioner å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet

begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal

t [9]

Uteslutande

från anslaget

af det för

ålderstillägg

anvisade bebelopp.

[10]

Anvisande af

löner åt ytterligare

två

landtbruksingeniörer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sjette lmfyudtiteln.

sedermera stigit till 2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475

år 1882;

att, till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten

af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft,

flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större

samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora

arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän

härvid anlitat landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af

sådane under sista tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för

dylika laga förrättningar, hvilka vanligen kräfde många förrättningsdagar,

ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes

fördelning på flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det

icke allt för många andra jordbrukare på skilda håll skulle komma att

sakna biträde, råd och upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar voro af den beskaffenhet, att

de måste handläggas under den tid af året, då marken vore ofrusen

eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende

borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mera än 180 å 200 arbetsdagar

kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;

att, enär uti nådiga reglementet för de i statens tjenst anstälde

landtbruksingeniörer af den 8 December 1865 vore föreskrifvet, att

öfver undersökningarna skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,

plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefve eu följd af de

utaf ingeniörorne ute på fältet utförda undersökningar, fullt upptoge

den återstående tiden af året; och

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniörer under år

1882 sammanstäldes med tillgången på arbetskrafter för samma år, omkring

216 förrättnings dagar belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer.

I sitt memorial af den 14 sistlidna September har förvaltning,skomitén

erinrat, hurusom de agronomiska förrättningar, hvilka handläggas

af landtbruksingeniörerne, år från år varit i stigande, så att

dessa förrättningar ej kunnat i allo bestridas af de i statens tjenst då

anstälde 16 landtbruksingeniörerne, hvarefter komitén vidare anfört, att

det vore att emotse, att nämnde tjenstemän skulle komma att anlitas

vida mera än -förr, när under 1884 och påföljande år lån komme att

sökas från odlingslånefonden, hvadan behofvet af agronomiska biträden

för uppgörande af afdiknings- och odlingsplaner säkerligen blefve vida

större än under de föregående åren; och att ytterligare två landtbruksingeniörer

borde på ordinarie stat antagas, på det att de motsedda

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette Imfvudtiteln.

ökade förrättningarne för afdikning och., odling af sänka trakter måtte

kunna handläggas i behörig tid och ordning, hvilket ej kunde medhinnas

med de landtbruksingeniörer, som vid tiden för memorialets afgifvande

funnos anstälde, samt de tvänne, till hvilkas anställning vid

förra riksdagen lemnats anslag och hvilka komme att träda i tjenstgöring

med år 1884.

Enligt upplysningar från landtbruksakademiens tjenstförrättande

sekreterare hafva reqvisitionerna å biträde af landtbruksingeniörer

äfven under år 1883 varit i stigande, i det att begärde arbetsdagar

under nämnda år uppgått till 3,507; och har sekreteraren tillika meddelat,

att utaf de göromål, till hvilka biträde sålunda reqvirerats, ej

mindre än 600 förrättnings dagar måst i brist af arbetskrafter eftersättas.

Af det nu anförda torde vara uppenbart, att behof af ökadt biträde

af landtbruksingeniörer utöfver de 18, som nu mera är o anstälde

i statens tjenst, redan med hänsyn till nu för handen varande

förhållanden förefinnes; och då detta naturligtvis än mera skall blifva

fallet i den mån genom tillgångars beredande från odlingslånefonden

verksamheten i afseende å sänka trakters odling kommer att vinna förhöjd

lifaktighet, har jag ansett det vara nödvändigt i tid tillse, att ej,

i brist på biträde utaf sakkunniga personer, nyttiga odlingsföretag må

varda undertryckta.

I denna öfvertygelse och med erinran, att aflöningen för landtbruksingeniör

utgör i lägsta lönegraden 2,000 kronor, förutom reseoch

traktamentsersättning, samt kan ökas efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring till 2,500 kronor, efter ytterligare fem år till 3,000 kronor

och efter ytterligare fem år till 3,500 kronor, tillåter jag mig tillstyrka,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att ytterligare

två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner, som

äro nuvarande ingeniörer beviljade, ma från och med år 1885 anställas

samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel

höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» med

4,000 kronor.

Derest min framställning vid anslaget »ålderstillägg» godkännes,

skulle anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» minskas med

det derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor;

och kommer sålunda i fråga varande anslag, i händelse af bifall

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. J Afd. 1 Häjl. 5

[11]

Uteslutande

från anslaget

af det för

ålderstillägg

anvisade belopp.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sjette liufvudtitcln.

till hvad jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med 4,000 kronor

och minskas med 15,000 kronor samt således att från nuvarande

beloppet 58,500 kronor nedsättas till 47,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,''.

Fiskerinäringens understöd.

[12—14] Derest hvad jag föreslagit vid anslaget »åld ers till ägg» godkäimes,

Uteslutande komma nu förevarande tre anslag från och med år 1885 att minskas

frSafad?få-n med de under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda att

ålderstillägg nedsättas:

anvisade be~

lopp. anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar»

med 4,500 kronor eller från 4e,950 kronor till 41,450

kronor;

anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 1,500

kronor eller från 42,000 kronor till 40,500 kronor; och

anslaget för »fiskerinäringens understöd» med 1,000 kronor eller

från 18,600 kronor till 17,600 kronor.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevanlrie

<cinslag. rande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

annan förändring för år 1885 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

[15] hvilket anslag för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra

Shrifmateria- höjas med 534 kronor eller från 118,340 kronor till 118,874 kronor.

lier m. m.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette lrafviidtiteln.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till kronor 4,446,618:

Vid bifall till de af af mig framstälda förslag om

höjning i anslagen

till landsstaterna i länen med

tillhopa.............................. kronor 152,630: —-

» ålderstillägg med............... » 25,500: —

» landtbruksingeniörer och

deras biträden med ... » 4,000: —

» skrifmaterialier, expenser,

ved m. m. med ............ » 534: —■

summa ökning kronor 182,664: —

äfvensom om minskning i

anslagen

till undervisningsanstalter för

jordbruk och landtman
nanäringar

med ........... kronor

» landtbruksingeniörer och

deras biträden med ...... )>

)) befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landt
mannanäringar

med...... )>

)> befrämjande i allmänhet

af slöjderna med ......... »

)) fiskerinäringens understöd

med.................................. )>

summa minskning kronor

3,000: —

15,000: —

4,500: —

1,500: —

1,000: —

25,000: —

Jemförelse

mellan nuvarande

och

föreslagen

ordinarie stat.

skulle de ordinarie anslagen höjas med ............... kronor 157,664: —

eller till .......................................................................... kronor 4,604,282: —

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 8,540 kronor till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium, 2,420 kronor till dylik löneförbättring för bergsstaten,

76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk och 225,000 kronor

till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena, anförde departementschefen

beträffande

s. 36 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

[16.]

Fortsatt utgifvande

af

»Polisunderrättelser».

[17.]

Bidrag till

aflöning åt

exelcutionsbetjeningen

i

Stockholm.

36

Öfverståthållareembetet.

I underdånig skrifvelse den 19 December 1883 har Öfverståthållareembetet

hemstält att, då det för utgifvande t af tidningen »Polisunderrättelser»

beviljade anslag 10,000 kronor afsåge allenast år 1884, men det

nu mera torde få anses vara ådagalagdt, att tidningen vore af behofvet

så påkallad, att dess upphörande icke gerna kunde ifrågasättas, samt

någon nedsättning i anslaget ej kunde eg a rum, Eders Kongl. Maj: t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet på

ordinarie stat af ett anslag a 10,000 kronor för utgifvandet af ifrågavarande

tidning.

Ehuru den nytta, omförmälda tidning obestridligen medför, är af

beskaffenhet, att dess utgifvande synes böra framgent understödjas, lära

dock tillfyllestgörande skäl för anslagets uppförande å ordinarie stat

för närvarande icke förefinnas; hvarför jag tillstyrker, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, till

fortsatt utgifvande under år 1885 af »Polisunderrättelser», i enlighet

med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat

för samma år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

Såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm

har Riksdagen från och med år 1881 på extra stat anvisat ett belopp

af 12,200 kronor, sedan derförut under eu följd af år ett visst belopp

varit för aflönande af vakt- och exekutionsbetj eningen vid öfverståthållareembetets

kansli å rikets ordinarie stat upptaget. Detta senare

belopp, som från och med år 1873 bestämdes till 11,450 kronor, ökakades

vid 1874 och följande årens riksdagar med ett dyrtidstillägg af

2.290 kronor, så att sammanlagda beloppet utgjorde 13,740 kronor;

men då häraf jemväl utgick aflöning till två vid kansliet anstälde vaktmästare

och desses aflöning, vid fastställandet år 1880 af ny stat för

öfverståthållareembetet, deri uppfördes med sammanlagdt 1,600 kronor,

blef återstående beloppet 12,140 kronor, jemnadt till 12,200 kronor, i

enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 14 Januari

sistnämnda år, anvisadt till aflöning åt exekutionsbetjeningen, dock

icke, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, å ordinarie utan, såsom

ofvan är nämndt, å extra stat. Riksdagen förklarade såsom skäl härför

uti sin underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1880, att det kunde

vara ovisst, huruvida icke utgifterna för detta ändamål rätteligen borde

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufrndtiteln.

bestridas uteslutande af Stockholms stad samt att utredning derutinnan

syntes kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Eders Kongl. Maj:t

år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén; och i afvaktan på en dylik

utredning har Riksdagen äfven för åren 1882 och 1883 uppfört anslaget

å extra stat. Skatteregleringskomitén har emellertid icke åstadkommit

någon utredning i ämnet, antagligen af det skäl att, enligt hvad komitén

förmäler, det kommunala beskattningsväsendet i städerna icke

stode i något ovilkorligt beroende af eller sammanhang med de af

komitén i öfrigt föreslagna skattereformer. Då jemväl vid nästlidet

års riksdag, sedan statsutskottet, enligt hvad dess betänkande utvisar, tagit

kännedom om eu utaf eu ledamot i skatteregleringskomitén verkstäld, men

af komitén icke granskad utredning i ärendet, af hvilken synes framgå,

att för utsökningsväsendet i Stockholm anslag städse funnits upptagna å

rikets stat, beslutits att å extra stat för år 1884 anvisa det ifrågavarande

beloppet, torde en ytterligare utredning af denna fråga vara af behofvet

påkallad, och har jag för afsigt att i underdånighet föreslå, det

Eders Kongl. Maj:t behagade åt öfverståthållare embete t uppdraga att

under loppet af innevarande år dermed till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

Tills vidare och då ofvan nämnda belopp, enligt hvad öfverståtliållareembetet

i underdånig skrifvelse den 27 Juli 1883 anmält, äfven för år

1885 är för ändamålet erforderligt, får jag i underdånighet tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för

1885 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag till

aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200

kronor.

Landsstaterna i länen.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har sistlidne [18.]

Riksdag medgifvit att de aflöningsbelopp, som till följd af den utaf Anslag till

Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen af andra och tredje tjenltcr^m

fögderierna i Upsala län till ott fögderi blefve tillgängliga, finge an- Jemtlands

vändas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvare tjenst in- lan''

om Jemtlands län; hvarjemte och då fögderiregleringen inom Upsala

län icke skulle genomföras annorlunda än i den mån någon af fögderitjenstemännen

i de båda fögderierna afginge, Riksdagen för uppehållande

under innevarande år af nämnda tjenstår inom Jemtlands län på extra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjette liufvudtiteln.

stat för samma år anvisat 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant

kunde vara erforderligt.

Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter den 22 sistlidne Juni beslut.

it,

rande år bildas fyra fögderier, har den nya kronofogde t j ensten blifvit

tillsatt på förordnande tills vidare. Till den nya häradsskrifvarebefattningen

har förslag upprättats, men handlingarna härom hafva ännu icke

inkommit till civildepartementet.

Då någon af tjenstemännen inom Upsala läns förenämnda fögderier

ännu icke afgått, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att för uppehållande af de omförmälda båda fögderitjensterna inom

Jemtlands län under 1885 må på extra stat för samma år anvisas ett

anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

,..[!?.] , Sed an Riksdagen för innevarande år, i likhet med hvad jemväl för

lisstyrka ^på 1883 egt ruin, beviljat ett anslag å 50,000 kronor, att användas till

landet. aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan

af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande, hafva, såsom

jag förut vid fråga om fördelning af dessa medel anmält, från Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen inkommit framställningar om

delaktighet i detta anslag med belopp, tillsammans uppgående till mer

än den anvisade summan. Detta förhållande torde nogsamt utvisa, att

sagda anslag fortfarande är af behofvet påkalladt; och hemställer jag

derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl

för år 1885 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag

af 50,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

och gripande''.

Derest denna framställning bifallos, lärer Eders Kongl Maj:t, såsom

förut skett, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar

anslaget till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis

tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott,

eller der landsting eller enskilde är o villige att för ändamålet bidraga,

samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då

behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande

af kostnaderna derför icke kan erhållas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjette liufrudtiteln.

39

Väg- och vattenhyggnadsstaten.

I underdånig skrifvelse den 21 November 1883 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen rörande tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader

under ar 1885 anfört att, ehuru dessa jern vägsbyggnader nu mera

erhållit större utsträckning än som förutsattes, då 1882 års Riksdag till

anordnande af tillsynen öfver dessa byggnader för år 1883 beviljade

ett anslag af 20,000 kronor, styrelsen likväl icke ville ifrågasätta] att

högre belopp för år 1885 dertill hos Riksdagen äskades än det för

hvardera af åren 1883 och 1884 anvisade eller 20,000 kronor.

Berörda för år 1884 anslagna belopp, 20,000 kronor, har af Eders

Kongl. Maj:t fördelats på enahanda sätt som 1883 års anslag till

samma ändamål; och enär, till följd af det vid sistnämnda års riksdag

beslutade inköp för statens räkning af jernvägen mellan Söderhamn

och sjön Bergviken samt denna jernvägs ombyggnad och utsträckning,

statens pågående jern vägsbyggnader och deraf beroende göromål inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit ett ej obetydligt ökadt omfång,

lärer någon- minskning af kostnaderna för dessa göromåls bestridande

ingalunda kunna ifrågasättas; hvadan jag tillstyrker, att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år 1885 på

extra stat anvisa och till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af 20,000 kronor att användas för anordnande under samma år

af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 6 Mars 1883 angående

bildande af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af

sänka trakter framhöll dåvarande chefen för civildepartementet, hurusom,

derest en sådan anordning komme till stånd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

otvifvelaktigt komme att behöfva ökade arbetskrafter

dels för granskning och kontrollering af planer och kostnadsförslag i

vida större. omfattning än tillförene, dels ock för att ega tillgång till

särskilda biträden med nödiga insigter i de till odling af de utdikade

fälten hörande arbeten.

Sedan Riksdagen derefter fattat sitt beslut om odlingslånefondens

bildande och vilkoren för erhållande af lån från densamma, har’väg-och

vattenbyggnadsstyrelsen i memorial den 15 September 1883 anfört,

bland annat:

att de allra flesta af de i styrelsens arkiv inneliggande, i enlighet

med förut stadgade vilkor för erhållande af anslag eller lån och gifna

[20]

Tillsynen

öfver statens

jernvägsbyggnader.

[21]

Arfvode åt

en extra

byråingeniör

m. in.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

föreskrifter fullständigt utarbetade och granskade samt i öfrigt förberedda

planer och förslag till vattenaftappnings- och frostafledningsföretag

måste till vederbörande intressenter återsändas för förfullständigande;
att

till den granskning af inkommande planer, som sålunda ånyo

måste företagas, afseende icke allenast planerna för vattenafledningsarbetenas

utförande, utan äfven de för erhållande af statslån erforderliga

odlingsplanerna, styrelsens tjenstemannapersonal blefve otillräcklig,

särdeles som någon inom styrelsen anstäld tjensteman icke egde

eller kunde begäras ega den insigt och erfarenhet i landthushållning,

som erfordrades för bedömande af uppgjorda odlingsplaners beskaffenhet

och som för eu fullständig granskning af dylika mål numera

komme att påkallas, samt

att styrelsen derför såge sig föranlåten anhålla, att styrelsen finge

anställa någon erfaren landtbruksingeniör eller annan lämplig person

för att i egenskap af extra byråingeniör biträda med ifrågavarande

planers granskning, samt att, intill dess Riksdagen blefve i tillfälle att

för ändamålet anslå nödiga medel, Eders Kongl. Maj:t täcktes för. år

1884, till bestridande af en sådan extra tjenstemans arfvode och öfriga

tillfälliga omkostnader, i nåder anvisa ett belopp af högst 5,000 kronor.

Vid föredragning af detta memorial dep 28 September 1883 behagade

Eders Kongl. Magt bifalla styrelsens hemställan om anställande

tills vidare af en extra byråingeniör äfvensom, till bestridande

af arfvode åt honom samt af andra tillfälliga omkostnader, föranledda

af bestyret med odlingsplanernas granskning, af tillgängliga medel anvisa

för år 1884 ett belopp af högst 5,000 kronor.

Under åberopande häraf har styrelsen i förenämnda skrifvelse af

den 21 November 1883 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för år 1885 till samma ändamål anslå enahanda belopp.

Enligt hvad styrelsen meddelat, utgöras de tillfälliga omkostnaderna

hufvudsakligen af ersättningar till extra byråingeniören och styrelsens

distriktstjenstemän för resor i och för kontroll å odlingsföretagen.

Då af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att behofvet af en

extra byråingeniör för ifrågavarande göromål äfven under år 1885 kommer

att göra sig gällande, likasom att andra tillfälliga omkostnader i

följd af kontrollen öfver odlingsföretagen äro att under samma, tid

emotse, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1885 anvisa och ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af 5,000 kronor, till bestridande ej mindre

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette liufvudtitein.

af arfvode åt den för granskning af vattenaflednings- ooh odlingsplaner

hos styrelsen anstälde extra byråingeniör än äfven af de andra

tillfälliga omkostnader, som af kontrollen öfver odlingsföretagen kunna

föranledas.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1882 års riksdag gjorda

framställning om beviljande af medel till ordnande af högre undervisning

i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut anvisade

Riksdagen för nämnda ändamål på extra stat för år 1883 ett

belopp af 10,000 kronor; och anbefalde Eders Kongl. Maj:t derefter

uti nådigt bref den 2 Juni 1882 landtbruksakademiens förvaltningskomité

att, efter inhemtande af yttranden från styrelserna för berörda

landtbruksinstitut, afgifva förslag till närmare bestämmelser rörande

anordnandet vid instituten af ifrågavarande undervisning.

Sedan förvaltningskomitén i anledning häraf öfverlemnat förslag

till ordningsstadgar för undervisningen, Indika stadgar jemte tillhörande

undervisningsplan blifvit affattade i öfverensstämmelse med

de af institutens styrelser afgifna yttranden i ämnet med tillägg af de

närmare bestämmelser, som förvaltningskomitén funnit nödiga för undervisningens

fullt ändamålsenliga handhafvande, yttrade sig jemväl komitén

för landtbruksläroverkens organisation i detta ärende; och meddelade

Eders Kongl. Maj:t derefter uti nådigt bref till förvaltningskomitén

den 13 April 1883 förekrifter angående ordnandet af ifrågavarande

undervisning vid landtbruksinstituten.

Eders Kongl. Maj:t förordnade dervid:

att första kursen för mejerielever så väl vid Ultima som vid Alnarps

landtbruksinstitut skulle taga sin början den 1 November 1883;

att förvaltningskomitén skulle ega att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af komitén ingifna förslaget, utfärda ordningsstadgar

att tillsvidare tjena till efterrättelse vid undervisningen, samt

att hela det för mejeriundervisningen beviljade anslag för år 1883,

10,000 kronor, skulle af statskontoret, på reqvisition af styrelsen för

vederbörande landtbruksinstitut, utbetalas med 5,000 kronor till hvardera

institutet, och att hvardera styrelsen skulle ega att häraf, till anskaffande

af nödig undervisningsmateriel och vidtagande af de för

Bill. till Ili/csd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 1 Raft. G

[22]

Uppförande

vid Alnarp

af bostad åt

föreståndaren

för dervarande

skola

för högre

undervisning

i mejerihus - hållning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette hufnidtiteln.

undervisningen behöfliga anordningar i öfrigt, använda hvad som ej

erfordrades för lärarens aflöning.

Sedermera liar af Riksdagen äfven för år 1884 till anordnande af

högre mejeriundervisning vid landtbruksinstituten beviljats enahanda belopp

som för år 1883.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som, under det den vidtagit

förberedande åtgärder för undervisningens ordnande, kommit i

erfarenhet om att en tidsenligare bostad behöfdes för förste läraren

och föreståndaren för mejeriskolan, har nu uti en till Eders Kongl.

Maj:t ingifven skrift gjort framställning om afhjelpande af denna

brist och dervid andragit: att förste läraren vid mejeriskolan, som åtnjöte

en lön af 4,000 kronor, ej skäligen kunde inrymmas i ett par

rum bland skolans elever utan måste erhålla en sådan bostad, att han

sattes i tillfälle att lefva såsom gift, hvartill dock för närvarande utrymme

fullkomligen saknades vid institutet, och hvilket endast genom

en nybyggnad kunde beredas; att i den underdåniga framställning, som af

Malmöhus läns hushållningssällskap den 27 September 1880 gjordes

om beviljande af anslag till ordnande af högre undervisning i mejerihandtering

vid Alnarp, behofvet af en särskild byggnad för beredande

af bostad åt skolans lärare framhållits, hvarför utgiften enligt det kostnadsförslag,

som åtföljde de då ingifna ritningarna dertill, belöpte sig

till 24,575 kronor; att, ehuru sedermera åtskilliga boningsrum blifvit

ordnade i mejeribyggnaden, behofvet dock qvarstode af bostad för mejeriskolans

förste lärare likasom för hospitanter eller personer, som,

utan att vilja ingå såsom elever vid skolan, önskade der vinna insigt

och praktisk skicklighet i mejerihushållning; att det emellertid nu mera

befunnits att endast hälften af det anslag, som af hushållningssällskapet

blifvit begärdt, behöfdes för uppförande af en byggnad för nämnda

ändamål; att den vid mejeriskolan antagne föreståndare och förste

lärare gjort hemställan att erhålla sådan bostad, att han kunde lefva

gift; samt u/f, då enahanda fordran otvifvelaktigt komme att framställas

af hvar och en för ifrågavarande lärarebefattning lämplig person,

det berodde af denna fordrans beviljande, om en skicklig lärare skulle

kunna påräknas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har styrelsen

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för betryggande af den

högre undervisningen vid Alnarp, af allmänna medel bereda ett belopp

af 12,000 kronor till bekostande af en byggnad, afsedd för förste läraren

vid den högre mejeriskolan derstädes, och i hvilken byggnad

äfven ett par rum för hospitanter skulle anbringas.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hörd i ärendet, har un
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette lmfvudtiteln.

der den 16 November 1883 yttrat sig öfver framställningen, hvarvid

komitén öfverlemnat från styrelsen för landtbruksinstitutet infordrade

ritningar och kostnadsförslag för den afsedda byggnaden, det senare

slutande å en summa af 13,700 kronor. För egen del har förvaltningskomitén,

med hänsyn till dels de utmärkta anordningar, som vid

institutet vidtagits för åstadkommande af fullständig högre undervisning

i mejerihushållning, hvartill så väl institutet med egna medel som

Malmöhus läns hushållningssällskap medelst särskilda bidrag medverkat,

dels ock vigten för landthushållningen, att mejerihandteringen inom

landet uppdrefves till högsta möjliga fullkomlighet, hvartill fordrades,

att fullt skicklige lärare kunde mot nöjaktiga vilkor anställas, tillstyrkt

bifall till styrelsens för landtbruksinstitutet underdåniga anhållan, helst

styrelsen förklarat sig vilja af egna medel fylla skillnaden mellan det

begärda anslaget 12,000 kronor och den summa 13,700 kronor, till

hvilken kostnaden vore beräknad. Beträffande den å byggnadsritningen

upptagna inredningen för ifrågavarande hus har förvaltningskomitén

emellertid anmärkt, att denna inredning borde kunna göras vida lämpligare

och mera ändamålsenlig än den å planritningen föreslagna; på

grund hvaraf förvaltningskomitén hemstält, att planritningen till rumindelningen

i byggnaden ej måtte till efterrättelse fastställas, utan att

det måtte öfverlåtas åt institutets styrelse att vid densamma vidtaga

de ändringar, som efter förnyad granskning af den föreslagna rumindelningen

funnos lämpliga.

Vidare har öfverintendentsembetet, uti underdånigt utlåtande den

4 December 1883, biträdt förvaltningskomiténs hemställan om omarbetning

af planritningen öfver rumindelningen, dervid nämnda embete förmält

sig anse någon tillökning icke härigenom föranledas i det angående

byggnaden upprättade kostnadsförslaget, emot hvilket, likasom emot

husets fasader, embetet ej funnit skäl till anmärkning.

För närmare upplysning om de anordningar, som blifvit vidtagna

vid Alnarps landtbruksinstitut för åstadkommande af ifrågavarande undervisning,

har, på anmodan af mig, föreståndaren för institutet under

den 21 December 1883 afgifvit yttrande. Deruti lemnas en detaljerad

redogörelse dels för arbetena med iordningställandet af sjelfva mejerilokalen

och för undervisningen vid mejeriet, dels ock för de medel,

som härtill blifvit använda. Af denna redogörelse inhemtas: att åtskilliga

anordningar vidtagits för att inom mejeriet få till stånd en

mönstertillverkning af smör och ost; att särskilt mejerilaboratorium

inrättats; att ett mindre gasverk blifvit bestäldt och särskildt rum derför

ordnadt; att en ny och rymlig trappa blifvit byggd till mejeriets

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

öfra våning, der boningsrum för sex elever och en större föreläsningssal

inredts; att redskap af alla slag anskaffats; att sex elever och två

hospitanter antagits vid mejeriskolan, hvars verksamhet tagit sin början

med ingången af sistlidne November månad; att förste lärare, som

tillika är föreståndare, extra lärare för meddelande af undervisning i

byggnaders konstruktion och skötsel af ångmaskiner samt praktisk

lärare (eller mejerist) vid skolan anstälts; att af det för år 1883 anvisade

statsanslaget, 5,000 kronor, 6665 kronor utgått till förste lärarens

aflöning för November och December månader och återstoden 4,333]

kronor användts till skolans iordningställande; att hushållningssällskapet

i länet för mejeriundervisningens ordnande vid Alnarp anvisat

2,000 kronor till inredning af boningsrummen i mejeriets öfra våning

samt deras förseende med möbler och utbetalt 3,300 kronor med fraktkostnader

för den amerikanska redskapens anskaffande, hvarjemte nämnda

sällskap med 1,200 kronor bekostat länets mejerikonsulents resa till

Norra Amerika för att sätta honom i tillfälle att inlära den der bedrifna

ostberedningsmetod i ändamål att sedermera införa den vid

mejeriskolan; att institutet af egna medel bestrede de kostnader, som

utöfver ofvan angifna summor komme att uppstå för skolans ordnande

och undervisningsmateriels anskaffande, hvilka kostnader kunde beräknas

till omkring 2,000 kronor; samt att de årliga utgifterna vid skolan

utgjorde dels lön till förste läraren 4,000 kronor och laboratoriiköstnader

1,000 kronor, eller tillhopa -5,000 kronor, hvilka kostnader skulle

bestridas af statsmedel, dels ock aflöning till extra läraren 500 kronor

och till mejeristen 700 kronor, eller tillhopa 1,200 kronor, hvilka kostnader

jemte utgifter för kosthåll och bostad till sistbemälda två personer

skulle utgå från institutets medel.

Af hvad i ärendet förekommit framgår, att skolan för den högre

mejeriundervisningen vid Alnarp nu mera trädt i verksamhet, och synas

de vidtagna åtgärderna vara ändamålsenliga. Bostad för eleverne är

äfven genom bidrag från hushållningssällskapet anskaffad, hvaremot

lämplig sådan för förste läraren och föreståndaren ännu saknas. Då

det likväl synes mig vara af stor vigt att redan från början kunna

under en längre tid såsom förste lärare och föreståndare vid skolan

fästa en person af framstående duglighet,, för hvilket ändamål torde

vara nödigt att åt denne beredes bostad af sådan beskaffenhet, att han

kan med familj der inrymmas, samt icke olämpligt torde vara, att åt den

derför ifrågasatta byggnaden, med hänsyn till de derigenom obetydligt

ökade kostnaderna, gifves den utsträckning, som kan erfordras för

dess användning jemväl till bostad åt några s, k. hospitanter, finner

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufvud titeln.

jag mig böra understödja förevarande af styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut

gjorda och af landtbruksakademiens förvaltningskomité

förordade framställning; och jag tillstyrker alltså Eders Kongl. Magt

att föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp

af 12,000 kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en

byggnad, af sedd hufvudsakligen att inrymma bostad, åt den vid dervarande

skola för den högre mejeriundervisningen anstälde förste lärare. Bifalles

denna framställning, torde Eders Kongl. Maj:t sedermera vilja meddela

nådigt beslut angående byggnadens inredning m. m.

Då den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komité för afgifvande af

förslag till den lämpligaste organisationen af rikets landtbruksläroverk,

hvilken har att yttra sig jemväl öfver mejeriundervisningen, icke hunnit

afgifva sitt slutliga utlåtande, torde det för den högre undervisningen

i mejerihushållning vid landtbruksinstituten utgående anslag ännu icke

böra uppföras å ordinarie stat; och hemställer jag således, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, äfven för år 1885 för anordnande

af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps

landtbruksinstitut anvisa å extra stat ett anslag till enahanda belopp,

som för innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Jemlik! landtbruksakademiens uti underdånig skrifvelse den 14

September 1883 derom gjorda framställning tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t. måtte i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år

1885 fortfarande anvisa:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologi^ undersökningar

vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt af

akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt

[23]

Anslag till

anordnande

af högre

undervisning

i ''mejerihushållning.

[24]

Allmänna

Icmdtbruks
möten.

[25]

Pris belöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

[26]

Botanist vid

landtbrulcsdkademiens

försöksanstalt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

[27]

Agrikuttur
kemiska
stationer.

[28]

Geologiska

under sökningarna.

Sjette hufviidtiteln.

såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbundit

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöning

till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifter för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier till stationens

behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 15,000

kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1883 har chefen för

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de

under år 1885 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 88,500 kronor.

Häraf Skulle erfordras för

Aflöning en:

löner och arfvoden samt ersättning åt tillfälliga biträden, kronor 50,450: —

Fältarbetena:

rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation

af arbetseffekter m. m................... kronor 19,000: —

omkostnad för resor och traktamenten,

reseberättelser m. m.,

som på enskild bekostnad utföras » 1,500: — » 20,500: —

Byråafdelningen ••

inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier m. in. )) 2,000: —

Biblioteket och samlingarna:

inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. in.............................................................. » 2,000:

Kart- och boktrycket:

tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning och färgläggning

af diverse originalkartor m. m........................-___»__12,000:

transport kronor 86,950: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 47

transport kronor 86,950: —

Värme och diverse utgifter:

omkostnad................................................................................ » 1,550: —

kronor 88,500: —

Då till utgifternas bestridande vore att påräkna:

anslag från Hallands läns hushållningssällskap...............kronor 1,500: —

behållning af genom bokhandeln sålda kartor m. m.

omkring.................................................................................... » 1,000: —

eller tillsammans kronor 2,500: —

minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet

till 86,000 kronor, utgörande 500 kronor mera, än som vid hvardera

af de två senaste riksdagarne begärts och blifvit beviljadt; och har

chefen upplyst, att skilnaden, 500 kronor, uppkommit derigenom att, jemlikt

nådiga brefvet den 16 Juni 1875, en af geologerna, hvilken med nit

och skicklighet fullgjort sina åligganden, vore berättigad att från och

med år 1885 uppbära ålderstillägg med 500 kronor.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att för fortsättande under år 1885 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 86,000

kronor.

Hästafvelns förbättrande.

I enlighet med hvad stuteriöfverstyrelsen i underdånigt memorial

den 12 September 1883 hemstält och i likhet med hvad under flera

föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning:

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år

1885 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

I underdånig skrifvelse har landtbruksakademiens förvaltningskomité

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställ
-

[29]

Aflöning af

betjening vid

Flyinge

stuteri m. m.

[30]

En andre

undervisare

i husslöjd

och en elev.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette lmfvndtiteln.

ning, att andre undervisaren i husslöjd Vilhelm Nordin måtte från och

med år 1885 uppflyttas i den för dylika undervisare bestämda andra

aflöningsgraden, samt till följd deraf anslaget till anställande af en

andre undervisare i husslöjd och en elev, från hvilket anslag Nordins

aflöning utginge, höjas från och med nästa statsregleringsperiod med

500 kronor.

Intill år 1877 var i statens tjenst anstäld endast eu undervisare i

husslöjd, och var dennes aflöning upptagen å ordinarie stat. Sistnämnda

år föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att medgifva, det

första gradens aflöning för undervisare i husslöjd finge utgöra 2,000

kronor och att aflöningen måtte efter innehafvarens af en sådan beställning

väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknadt

från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med

500 kronor, och således utgå med 2,500 kronor, samt vidare höjas

efter fem års sådan tjenstgöring till 3,000 kronor och efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring till 3,500 kronor. I sammanhang härmed

föreslog Eders Kongl. Maj:t tillika att, för anställande af eu ytterligare

undervisare i husslöjd och eu elev, skulle på ordinarie stat beviljas

erforderliga aflöningsbelopp, 2,000 kronor åt undervisaren och 1,000 kronor

åt eleven, hvilka båda dessutom skulle ega åtnjuta resekostnadsoch

traktamentsersättning. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl. Maj:t

sålunda föreslagit, dock med den inskränkning att medel till de för en

ytterligare undervisare och en elev erforderliga aflöningar, 3,000 kronor,

anvisades allenast på extra stat för år 1878; och hafva derpå följande

riksdagar för samma ändamål anslagit enahanda belopp.

Då behofvet af en andre lärare i husslöjd och af en elev fortfarande

lärer böra tillgodoses, samt enär Nordin, hvilken den 13 December

1878 blef antagen till andre undervisare i husslöjd och enligt

förvaltningskomiténs vitsord städse med berömligt nit och skicklighet

be stridt befattningen, följaktligen torde gjort sig förtjent att från och

med innevarande år tillgodonjuta ålderstillägg med 500 kronor för år,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, som på särskild framställning

torde vilja af tillgängliga besparingar för år 1884 meddela Nordin berörda

lönetillökning, derom hemställan först innevarande år inkommit,

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1885 på extra stat bevilja för

anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör

åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne handledas och

utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å

3,500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hufvudtitein.

Vidare hemställer jag med anledning af särskilda, af vederbörande

gjorda framställningar, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen

äska på extra stat äfven för år 1885, i likhet med hvad förut egt ruin:

dels till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie stat

anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stridt anslag å

10,000 kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800

kronor, och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns'' landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och

dels ett anslag af 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag till

svenska slöjdföreningens museum. r

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen

att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit

förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1885

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kong]. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Enligt den statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och

behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas

till ersättande, har statskontoret under åren 1882 och 1883

förskjutit:

Bill. till Bilcsd. Prål. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 1 Haft.

[Si]

Befrämjande

af husslöjden.

[32]

Väfskolan

i Borås.

[33]

Svenska

slöjd
föreningen.

[34]

Bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

[35]

Ersättning

för af statskontoret

gjorda förskott.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sjette imfvudtitelii.

till tryckning af komiténs för afgifvande af förslag till afhjelpande

af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och

kommunala indelningar betänkande samt bindning och häftning af detsamma.

................................................................................... kronor 6,307: 50,

till arfvoden och resekostnadsersättningar åt

ledamöterne i komitén för revision af fiskerisfadgan

och öfriga författningar, som beröra fiskerinäringen,

samt till arfvoden åt komiténs sekreterare och vaktmästare,

äfvensom till häftning m. m. af komiténs

betänkande ........................................................................... »_7,213: 07,

kronor 13,520: 57.

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemn! tal af

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmälda af

statskontoret, förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till

belopp^af 13,521 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den

20 November 1883 aflemna! generalförslag angående de statsbidrag,

som för år 1885 syntes styrelsen böra hos Riksdagen äskas för understödjande

af allmänna väg- och vattenbyggnads- med flera arbeten, samt

dervid anfört:

att, enär anslaget till bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller anläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, faststäldt

för innevarande år till 400,000 kronor, fortfarande vore behöflig!, helst

ansökningar ingingo om understöd för sådana företag till sammanlagdt

större belopp än anslaget, styrelsen ansåge detta anslag böra för år

1885 bibehållas oförändrad!;

att, då det anslag af 100,000 kronor, som för innevarande år anvisats

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t

fördeladt, samt planer till åtskilliga arbeten af denna art, för hvilkas

utförande understöd söktes, vore hos styrelsen inneliggande, styrelsen

anhölle, att enahanda anslagsbelopp måtte äfven för år 1885 begäras;

och

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette lmfyudtiteln.

att, hvad beträffade det belopp af 100,000 kronor, som för år 1884

beviljats till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna

med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd, styrelsen,

ehuru erfarenhet ännu saknades i fråga om den utsträckning’, hvari bidrag

från dessa medel kunde komma att sökas, likväl föresloge, att

denna anslagssumma bibehölles oförändrad äfven för år 1885.

Då de skäl, som grundlagt 1883 års riksdags beslut att till

400,000 kronor höja det förut till 300,000 kronor satta anslaget till

bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar, fortfarande ega giltighet, anser

jag, att anslaget äfven för år 1885 bör bestämmas till 400,000 kronor.

Icke heller har jag någon anledning föreslå nedsättning eller förändring

af de äskade anslagen till brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder eller till torrläggning af vattensjuka

marker.

Jag tillåter mig alltså tillstyrka, att Eders Kongl. Magt täcktes

föreslå Riksdagen att för år 1885 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

följande anslagsbelopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning [36.]

af backiga eller eljest mindre coda vägar, 400,000 kronor; Anläggning

r J J ^ ’ ’ m.m. af vägar.

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt [37.]

upprensning af åar och farleder, 100,000 kronor; samt Brobyggna
der

och mindre

hamnbyggnader
m.

m.

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af torr- [38.]

läggning utaf sädana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel Torrläggodlas

sprida frostskador öfver omgifvande nejd, likaledes 100,000 kronor; nm3sf°,eta3- hemställande jag derjemte, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för samtliga ofvannämnda arbeten och för kontrollen

derå, att de utföras enligt faststälda planer, bibehålla de bestämmelser

angående erhållande eller tillgodonjutande af statsbidrag, hvilka, intagna

i Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (n:o 69) och den 11 Juni

1883 (n:o 67), nu äro för sådana arbeten gällande.

I sammanhang härmed torde jag böra erinra: [39.]

att, enligt 1881 års riksdags beslut, för år 1885 skola utgå till til} en
05

o '' sMda jern
vägar.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Sjette lmfvudtiteln.

understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000

kronor; och

[40.] att Eders Kongl. Maj:t under den 22 Juni 1883 godkänt samma

Odling:!- års riksdags, af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition föranledda belänefonden.

gju^ fct en särskild fond skall '' bildas med ändamål att genom lån

understödja odling af sänka trakter, till hvilken fond skola från och

med år 1884 till och med år 1888 ej mindre ingå de till statskontoret

å odlingslån inflytande annuiteter, än äfven af riksgäldskontor i mån

af behof öfverlemnas medel till sä stort belopp, som jemte nyssnämnda,

till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen.

I sin underdåniga skrifvelse den 20 November 1883 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen slutligen fäst uppmärksamheten å de förut af

styrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anmälda frågorna om anslag a 84,500

kronor till uppförande af bro öfver Göta eif vid Trollhättan, å 3o6,000

eller 400,000 kronor till upprensning af en ny segelränna genom Kalmar‘sund

och å 53,400 kronor till väganläggning från Skalstugan å

den så kallade Carl Johans vägen i Jernband till riksgränsen mot Norge

vid Sandvigen; men på de af dåvarande diet eu för civildepartementet

inför Eders Kongl. Maj:t den 10 Januari 1883 till statsrådsprotokollet

anförda skäl anser jag mig icke böra tillstyrka framställning till

Riksdagen i de båda förstnämnda frågorna. Hvad åter angår väganläggningen

från Skalstugan till riksgränsen, har yttrande öfver styrelsens

framställning nyligen blifvit infordradt från Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Jemtlands län, men ännu icke hunnit afgifvas,

och är jag derföre förhindrad att nu anmäla förevarande ärende inför

Eders Kongl. Maj:t.

Statens jernvägstrafik.

Uti underdånig skrifvelse den 21 December 1883 har styrelsen för

Anslag till statens jernvägstrafik anmält de behof af nya byggnader och anläggnadei^m-

nbagar samt af den förstärkning i rörliga materielen och inventariiförventarier

och rådet, hvilka den .alltjemt i utveckling stadda trafikens fordringar en^ståter-fjern-

ligt styrelsens åsigt kräfde att under år 1885 få tillgodosedda, och

vägar. hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till innevarande års riksdag

aflåta nådig proposition om beviljande af de för dessa ändamål nödiga

medel nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufnidtiteln.

till nya byggnader och anläggningar............................. kronor

» ny rörlig materiel.......................................................... »

» inventarier för maskinafdelningen ........................... »

och till diverse inventarier för byrå-, ban- och trafik
afdelningarna

.................................................................. »

700.000,

1,550,000,

150.000,

100.000,

eller tillsammans kronor 2,500,000;

anförande styrelsen till närmare redogörelse för de ändamål, hvartill

berörda anslagsbelopp skulle användas, följande:

»Hvad först den till nya byggnader och anläggningar afsedda summan

700,000 kronor beträffar, får styrelsen hemställa, att dermed finge

bestridas följande arbeten:

A) Utvidgningsarbeten å stationerna.

Storlien: förlängning af ett stickspår för beredande af större utrymme

till placering af kvarstående vagnar ................................ 3,400: —

Östersund: utläggning af ett nytt sidospår m. m. för underlättandet

af tågrangeringar ..................................................

Erikslund: utläggning af ett nytt sidospår, enär endast ett

sidospår jemte hufvudspåret förut finnes och sommartiden

långa tåg dagligen måste mötas å stationen......

Lingbo: utläggning af ett stickspår för lastning af trävaror

från en närbelägen ångsåg ..................................................

Upsala: utsträckning af vattenledningen för erhållande af

nödiga brand- och vattenposter ..........................................

Stockholms norra: utläggning af ett stickspår iitmed Barnhusviken

för lossning direkt i vattnet af sådant virke,

som skall flottas öfver sjön till enskilda verks upplag

å Kungsholmen.........................................................................

Katrineholm: förlängning af ett stickspår vid östra ändan

af stationen till vinnande af behöfligt utrymme för

vagnplacering.............................................................................

tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar

nödigt utrymme ...................................................................... 9,000: -—

anläggning af en ny lastkaj, enär den gamla är

otillräcklig för sitt ändamål.................................................. 2,400: —

Grafversfors: utvidgning af spårsystemet, hvilket arbete

transport 40,900: —

6,700:

3,900:

3,300:

2,400:

3,600:

6,200:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette liufviHltiteln.

transport

erfordras för att kunna ombesörja den större trafik,

som är att motse, sedan en ny masugn innevarande

år blifvit uppförd vid denna station .................................

Nässjö: inköp af mark för stationsområdets utvidgning

jemte utläggning af flera nya sidospår, hvilka erfordras

för den alltmera tilltagande rörelsen vid denna station,

sedan numera icke mindre än fem jernvägslinier från

olika håll derstädes sammanträffa.......................................

Alf vesta: utsträckning af spårsystemet söderut för att erhålla

den längd å sidospåren, att de numera betydligt

förstorade godstågen kunna obehindradt mötas............

Ousby: utvidgning af spårsystemet af samma skäl, som

nyss anförts vid Alfvesta .................................................

Arlöf: utvidgning af sparsystemet till vinnande af behöflig!.

utrymme för den under senare åren betydligt

ökade rörelsen vid denna station ............................1.........

Malmö: tillbjggnad af godsmagasinet för erhållande af

ett särskild! magasin för ilgods..........................................

Jönköping: utläggning af ett stickspår å hamnbanan för

vagnars undanställning...........................................................

Nabo: förlängning af första sidospåret för erhållande af

sådan spårlängd, att större tåg kunna mötas ...............

Falköping: utvidgning af spårsystemet jemte utläggning

af ett särskild! manöverspår vesterut, allt för att

möjliggöra tågrangeringar och vagn vexling^, utan att

lokomotiven behöfva utlöpa å hufvudspåret, och sålunda

såväl vinna tid genom att gorå dessa rörelser oberoende

af ankommande och afgående tåg som förebygga

den . fara, hvilken är förknippad med vagnväxlingar

å hufvudspåret........................................................

tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar

behöfligt utrymme....................................................................

uppförande af ett boskapsskjul för hysande af de

kreatur, hvilka medfölja bantåg, som öfvernatta vid

denna station..............................................................................

Väring: tillbyggnad af stationshuset, som från början är

uppfördt med ytterst små lokaler, hvilka numera

icke motsvara rörelsens fordringar...................................

transport

/

40,900: —

26,000: —

32,000: —

15,000: —

3,700: —

8,800: —

12,000: —

2,000: —

2,500: —

12,000: —

3,000: —

3,000: —

5,000: —

165,900: —

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln.

55

transport

Vretstorp: utvidgning af spårsystemet för erhållande af

den längd å första sidospåret, att större tåg kunna

mötas ......................................................................................

Rumla: tillbyggnad af stationshuset af samma skäl, som

ofvan anfördes för tillbyggnaden af Värings stationshus

...................................................................................

Fogelsta: utläggning af ett stickspår jemte uppsättning

af en s. k. rullkran, allt för underlättande af godsöfverflyttning

mellan statsbanans och Vadstena—

Fogelstabanans vagnar ......................................................

Svärta: utläggning af ett nytt sidospår, behöflig! för

vagnars placering ...........................................................

Fryksta: utläggning af ett timmerlastningsspår utmed

stranden af Fry ken jemte uppsättning af ett timmeruppfordringsverk

för lastning af sådant virke, som

* flottas till stationen och skall vidare försändas på

jernväg ..................................................................................

165,900: —

2,000: —

4,000: —

6,000: —

2,700: —

7,400: —

B) Nya lokomotivstallbyggnader, kolbås m. m.

För flera lokomotivs inrymmande erfordras utvidgning

af lokomotivstallen vid följande stationer nemligen:

Östersund: tillbyggnad af lokomotivstallet

med 3 stallrum.....

25,000: —

Krylbo: d:o d:o

d:o

med

2

stallrum

10,000: —

Tomteboda: d:o d:o

d:o

med

2

d:o

12,000: —

Hessleholm: d:o d:o

d:o

med

2

• d:o

10,000: -

Dessutom erfordras vid:

Värtan: - uppförande af kolbås till förvaring

af de störa qvantiteter stenkol, som derstädes

från fartyg lossas och uppläggas,

för att sedan efter hand utsändas till

distrikten ....................................................... 18,000: —

Mjölby: tillbyggnad af vattenstationen, erforderlig

för anbringandet af en ny

transport 75,000:

188,000: —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette lmfvudtiteln.

transport 75,000: —

cistern, enär den äldre icke rymmer den

vattenmängd, som numera erfordras

för att motsvara lokomotivens behof...... 4,400: —

C) Verkstads och förrådsbyggnader m. m.

Bollnäs: uppförande af en ny materialgård

med bodar till inrymmande af en del

effekter för reparationsverkstadens derstädes

behof.................................................. 2,300: —

Liljeholmen: uppförande af en gångbro öfver

spåren för att, enär de sistnämnda esomoftast

äro upptagna af tåg eller afstälda

vagnar, bereda en till undvikande af

olycksfall behöflig obehindrad passage

till och från de emellan stationen och

sjön belägna verkstadsbyggnaderna 7,500: —

Malmö: tillbyggnad af vagnreparationsverkstaden,

hvilken, sedan vagnparken vid

statens jernvägar numera uppgår till

inemot 9,000 person- och godsvagnar,

är alldeles otillräcklig för ett omsorgsfullt

handhafvande af vagnarnes underhåll.

.................................................................... 120,000: —

Göteborg: tillbyggnad af målareverkstaden

af samma skäl, som nyss anfördes för

tillbyggnaden i Malmö .............................. 25,000: —

uppförande af en virkesbod*vid skansen

Lejonet till förvarande af torrt virke

för reparationsverkstädernas behof ...... 12,000: —

Kristinehamn: uppförande af en förrådsbyggnad

af tegel, enär å 4: de trafikdistriktet

till förvarande såväl af distriktsförrådet

som de för reparationsverkstaden

behöfliga effekter af flera

slag för närvarande endast finnes ett

af gamla materialier uppfördt skjul, som

transport 166,800: —

188,000

79,400

267,400:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfnidtitclii.

/

transport 166,800: —

numera saknar nödigt utrymme och

dessutom i en nära framtid skulle erfordra

en kostsam reparation .................. 12,000: —

D) Betjeningsbyggnader.

Väsby: uppförande af ett ekonomihus, innehållande

tvätt- och bagarestuga samt

vedbod för den i stationens boställs
lägenheter

inqvarterade personalen ...... 1,200: —

Värtan: uppförande af en boställsstuga för

5:te trafikdistriktets trädgårdsmästare

tillika med ett växthus, hvaraf distriktet

hittills varit i saknad, i brist på en

plats med lämpligt läge och nödigt

jordområde.................................................... 10,000: —

Huddinge: uppförande af ett ekonomihus

för den vid stationen boende jernvägs
personalen

...................................................... 1,200: —

Aneby: uppförande af en betjeningsbyggnad

för 2:ne hushåll, enär två af stationskarlarne

sakna bostad i stationens

närhet.............................................................. 3,500: —

Tidan: uppförande af ett ekonomihus för

den i stationens boställslägenheter boende

tjenstepersonalen............................... 1,200: —

Alf vesta: uppförande af en betjeningsbyggnad

för 3:ne hushåll för inqvartering

af stationskarlar, som sakna bostad i

stationens närhet ........................................ 9,000: —

E) Öfriga nybyggnader.

Uppsättning af en ny morsetelegraflinie

mellan Östersund och Ange, för undertransport
Bill.

till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft.

57

267,400: —

178,800: —

26,100: —

472,300: —

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette Imfviultitel n.

transport -----

lättandet af en obehindrad telegrafering mellan

hufvudstationen Östersund och den söder

om Ange belägna delen af öde trafikdistriktet

................................................................ 7,300: —

Anläggning af ett spår mellan Albano

station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation

vid Lill-Jans för öfverflyttning

af gods mellan nämnda jernväg och statsbanan

samt för att vid det numera starkt

bebyggda Ladugårdslandet kunna lasta eller

lossa gods, som iskall afgå eller ankommit

på statsbanan, och dymedelst minska hopandet

af transportföremål å Norra och

Centralstationens magasin ................................ 50,000: —

Uppsättning af s. k. distanssignaler med

tillhörande ledningar vid stationerna å de

bandelar, der snälltåg framgå, för ytterligare

betryggande af tågens säkerhet ..................... 60,000: —

För diverse nya byggnader och anläggningar,

som icke nu kunna uppgifvas, men

som erfarenheten visat behöfva företagas

mellan riksdagarne, upptages ett belopp af 110,400: —

summa kronor

472,300: —

227,700:

700,000: —

För den till ny rörlig materiel begärda summan skulle anskaffas:

15 lokomotiv, beräknade till............................................ 750,000 kronor

10 personvagnar » j> ........................................... 90,000 »

250 godsvagnar » » 530,000 »

560 axlar och hjul » » 180,000 »

Summa 1,550,000 kronor.

Med det antal lokomotiv, staten redan eger, kan nätt och jemn! den

trafik, som för närvarande eger rum, besörjas, men ingalunda de anspråk

på ökad dragkraft mötas, som det år för år ökade bannätet och

växande rörelse uppställa. Visserligen lemnas, för hvarje gång en ny

handel öppnas, ett visst belopp af byggnadsanslaget till styrelsens förfogande

för anskaffning af lokomotiv och vagnar, men dessa belopp

äro så små, att hvad, som för dem kan inköpas, icke ens står i ett

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette littfYudtiteln.

nöjaktigt förhållande till den rörelse, som redan under de allra första

åren uppkommer å de nya bandelarne, och! är följaktligen än mindre

vuxet den trafik, som sedermera å dem naturligen utvecklar sig. Kommer

nu härtill, att samtidigt med tillkomsten af nya jernvägslinier, och

i ej ringa mån till följd af en sådan utsträckning af bannätet, rörelsen

ökar sig å de äldre linierna, måste det tydligen blifva regeln, att den

rörliga materielen ständigt behöfver förstärkas, om icke jernvägens

transportförmåga skall förlamas; och när nu statsbanornas statistik

gifver vid handen, att deras bruttoinkomster under de sista sju åren i

medeltal stigit med 5 procent för året och denna stegring icke varit

möjlig utan en motsvarande ökning i transportarbetet, kan man deraf

sluta, att rörelsematerielen åtminstone i den närmaste framtiden äfven

bör ökas i samma mån eller öfverhufvud taget med fem procent om

året.

En annan orsak till behofvet af en sådan förstärkning ligger deri,

att den äldre materielen blir efter hand utsliten och måste kasseras

eller ock undergå större reparation för att kunna göras ånyo användbar.

.Den obrukbar blifna materielen ersättes väl på »underhållets» bekostnad,

men antingen den kasseras eller ånyo iståndsättes, åtgår, innan

den lucka, som uppstår, kan fyllas, eu kortare eller längre tid,

under hvilken trafiken'' oaflåtligt ställer sina kraf på transportmedel.

Till följd häraf blir det nödvändigt att hafva tillgång till eu reserv,

hvarmed rörelsen kan uppehållas i afvaktan på den tillfälligt odisponibla

materielens återinsättande i tjenst. För statsbanorna har behofvet af

eu sådan reserv först på senare åren börjat göra sig känbar!'', enär

antalet af förnämligast lokomotiv, som till följd af förslitning under

mångårig och trägen användning måst, ställas åsido, i väsentlig grad

ökats, så att detsamma för närvarande utgör 14; och då man tager i

betraktande, att af statsbanornas lokomotiv för närvarande 50 varit i

tjenst 20 år eller derutöfver samt 40 räkna mellan 15 och 20 tjensteår,

synes att någon minskning icke är att motse i antalet af dem, som behöfva

förnyas och för den skull icke kunna för en tid påräknas för

tjenstgö ringen.

Huru länge sådana maskiner måste stå obegagnade beror på den

skyndsamhet, hvarmed reparationen kan utföras, och denna åter på utrymme

i verkstäder och tillgång på arbetsmaskiner. I sistnämnda afseende

äro statsbanorna, oaktadt de förbättringar som efter hand skett,

relativt till rörelsematerielens storlek ganska svagt utrustade. Styrelsen

har derföre äfven nu varit nödsakad hemställa om anslag för så
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette IiufVudtiteln.

val verkstädernas utvidgning som anskaffning af flera arbetsredskap,

och. det är i förhoppning att hvad, som för dessa ändamål begäres, blir

beviljadt och derigenom göres möjligt att verkställa de erforderliga

större reparationerna mera obehindradt, än hvad hittills kunnat ske,

styrelsen ansett sig kunna inskränka antalet af de lokomotiv, som med

snaraste böra anskaffas, till det ofvan upptagna eller 15 stycken, och

ej öfverskrida det antal, som i och för sig betingas af den tillökning

i trafiken, man med stöd af erfarenheten har allt skäl att påräkna.

Hvad vidare förstärkningen af vagnparken beträffar, så äro de begärda

10 nya personvagnarne afsedde att inredas för 2:dra klass och

ämnade att delvis ersätta samma klass vagnar af äldsta konstruktion,

hvilka med sina trånga kupéer icke motsvara de anspråk, resande numera

hafva på utrymme och beqvämlighet, och derföre skulle med borttagning

af skiljeväggarne ändras till 3:dje klass vagnar.

Af de 250 godsvagnarne är största delen, 150 stycken, afsedd att

möta de stigande fordringar på transportmedel för virke, som äro en

följd af att å de norra linierna allt flera sågverk dels redan anlagts,

dels snart komma till stånd. Omkring 80 godsvagnar skulle göras

täckta, emedan i denna vagnsart förstärkning påkallas, mest för att

kunna verkställa de numera ganska betydande kreaturstransporterna

utan att utsätta djuren allt för mycket för den oblida väderlekens inflytelser,

samt de öfriga 20 anordnas till s. k. kylvagnar för mejeriprodukter

och resgodsvagnar.

Af den för inventarier för maskinafdelning en upptagna summan,

150,000 kronor, är afsedt till inventarier i verkstäder, lokomotivstall,

och vattenstationer ett belopp af 50,000 kronor samt för inventarier till

den rörliga materielen ett belopp af 100,000 kronor.

Drygaste delen af det förra beloppet skulle utgå till maskiner och

andra redskap i verkstäderna, å hvilkas behof af bättre utrustning, för

att kunna motsvara de i mån af materielens stigande antal och ålder

allt större krafven på utförandet med minsta möjliga tidsutdrägt af

nödiga reparationer och förnyelser, styrelsen i det föregående tillåtit

sig fästa uppmärksamheten, och endast mindre delar af samma belopp

skulle användas till dels verktygsmaskiner och värme- samt belysningsapparater

i lokomotivstallen, dels insättning, af nyare tids arbetsbesparande

uppfordringsmaskiner å åtskilliga vigtigare vattenstationer, der

förut handpumpar begagnats.

Med det senare beloppet, eller det för inventarier till den rörliga

materielen afsedda, skulle bestridas anskaffning af kraftigare bromsinrättningar,

för hvilka beräknats omkring 45,000 kronor, samt vidare

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

ångfinkeinredningar, värme- och belysningsapparater i vagnar, vedfamnmått

och kollämmar, dessa sistnämnde i hög grad nödvän dige till följd

af de sedan Norrlandsliniernas tillkomst ökade transporterna af träkol,

samt slutligen diverse inventarier till lokomotiven.

Vidkommande slutligen den för diverse inventarier för byra-, ban- och

trafikafdelningarna upptagna anslagsposten, 100,000 kronor, får styrelsen

i underdånighet anmäla, att de hufvudsakliga utgifter, som dermed

skulle bestridas, äro anskaffningar af snöplogar, telegrafapparater, apparater

för beredning af s. k. fettgas och för elektrisk belysning vid en

del större stationer samt nytillkommen personals utrustning med signalerings-

och andra persedlar.»

Hvad först angår det för anläggning af ett jernvägsspär emellan

Albano station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation vid LillJans

i ofvanintagna förslag afsedda belopp å 50,000 kronor; så, och

enär frågan om läget för och anordningarna af Stockholm—Rimbobanans

station vid Stockholm och om trafikstyrelsens i sammanhang

dermed gjorda hemställan om utläggning bredvid den enskilda banan

af ett jernvägsspär för statens räkning ännu icke kunnat underställas

Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning och afgörande, samt det alltså

icke lämpligen torde böra ifrågakomma att redan nu af Riksdagen

äska medel för berörda jern vägsspårs anläggning, tillstjnrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes finna skäligt, att nämnda belopp ur beräkningen

uteslutes. Likaledes och då af de för anskaffande af diverse

inventarier för de särskilda afdelning orna upptagna anslagsposter å

tillhopa 250,000 kronor en del lärer utan synnerlig svårighet kunna af

trafikinkomsterna betäckas, torde dessa poster kunna nedsättas med

tillsammans 100,000 kronor.

Beträffande derefter återstående 2,350,000 kronor, så äro, efter mitt

förmenande, de ändamål, kvilka med dessa belopp skola tillgodoses, af

den angelägna beskaffenhet, att jag icke kan annat än understödja styrelsens

hemställan om deras anvisande. Hvad särskildt materielen angår,

torde jag böra erinra derom, att något anslag för anskaffning deraf

icke är för innevarande år äskadt och att emellertid under år 1883

öppnats för trafik en handel om 6,3 mils längd. Jag föreställer mig

likväl, utan att vilja inlåta mig på bedömande af den ordning, i hvilken

de föreslagna nybyggnaderna och anskaffningarna lämpligast kunna,

den ena framför den andra, företagas, att af nu ifrågavarande anslagssumma

en del utan särdeles känbara olägenheter bör kunna utgå först

under år 1886, c*h jag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t be
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette Juifvudtiteln.

hagade föreslå Riksdagen att bevilja på extra stat till utförande af nya

byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens

jernväg sira fik 800,000 kronor och till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor samt deraf anvisa

att utgå under år 1885 till nya byggnader m. m. 500,000 kronor

och till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor samt under år 1886 till nya

byggnader m. m. 300,000 kronor och till ny rörlig materiel 550,000.

Då emellertid hittills de till ny jernvägsmateriel nödiga medel beredts

genom upplåning, lärer- det nu för samma ändamål i fråga satta beloppet,

ehuru ej afsedt att genom upplånta medel anskaffas, likväl icke

böra upptagas å hufvudtitelns stat utan, i likhet med hvad år 1882

vidtogs i afseende å det till fullbordande af Halmstad—NässjÖbanan

anvisade anslag å 500,000 kronor, uppföras i riksstaten utom hufvudtitlarne.

Statens jernvägsbyggnader.

*

[42] I sin underdåniga skrifvelse af den 20 November 1883 anför vägAnsiac)

till och vattenbyggnadsstyrelson, i fråga om fortsättning af arbetena å stamapartetena

banan Bräcke-Sollefteå, för hvilken bana anläggningskostnaden beräkä

stambanan nats till 11,250,000 kronor, deraf för hvartdera af åren 1882 och 1883

''Sollefteå beviljats 2,000,000 kronor och för innevarande år 2,500,000 kronor,

att sedan bandelen mellan Bräcke och Håsjö om 6,3 mil den 15 sistlidne

Oktober blifvit för allmän trafik upplåten, och då någon sådan

omständighet, som föranledde styrelsen att för detta år begära ett förhöjdt

anslag af 2,500,000 kronor, nu icke vore förhanden, styrelsen ansåge,

att arbetena för donna stambanas byggande under år 1885 kunde

ändamålsenligt bedrifvas med ett anslag af 2,000,000 kronor.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj: t täcktes till fortsättning af arbetena å stambanan mellan

Bräcke och Sollefteå af Riksdagen äska för år 1885 ett anslag å 2,000,000

kronor; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen

för finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande

af härtill erforderliga medel.0)

[43] Slutli gen anser jag mig böra erinra, att 1883 års Riksdag, i sam
anlägynmgen

^anhang med beslut om inköp af jernvägen mellan Söderhamn och

Kihiafors— sjön Bergviken samt om denna jexnvägs ombyggnad och utsträckning,

Stugsimdet. _____________

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen». *

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette hufvudtiteln.

anslagit för nämnda ändamål 3,847,000 kronor samt af dessa medel

anvisat till utgående under år 1885 ett belopp af 1,600,000 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tilllika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

A. L. van der Hagen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tryselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, statsrådet Themptander, att få anmäla de

frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde

dervid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde liufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

[1-J Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne december beslutat

uts afdelning gorå framställning till Riksdagen derom, att med justeringsstyrelsens

af Kongl indragning de densamma tillhörande göromål må från och med år 1885

Majte kansli, öfvertagas af den inom finansdepartementet inrättade byrå för kontrollen

å tillverkningsafgifter, under förutsättning att derför erforderliga anslag

blefve af Riksdagen beviljade, får jag, under åberopande af hvad jag

uti statsrådsprotokollet för nämnda dag i denna fråga yttrat °), hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen:

att under departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli upptages,

med anslag å ordinarie stat, en kontroll- och justering sbyrå med

följande personal:

en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg

som öfrige byråchefer inom kansliet,

en byråingeniör och en kanslisekreterare, begge med enahanda

lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg som äro bestämda för

kanslisekreterare,

samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg

i likhet med hvad som utgår till den lägre aflönade af departementets

nu å stat upptagna vaktmästare och med samma skyldighet

att vidkännas löneafdrag för förmånen af fri bostad, som gäller för

departementets öfriga vaktbetjening;

äfvensom att det nu å departementets stat uppförda anslag till

amanuenser, vikariats ersättning, renskrifning, in. m., 7,000 kronor,

måtte, för betäckande af dylika kostnader jemväl för kontroll- och

justeringsbyrån, höjas med 2,000 kronor eller till 9,000 kronor.

Det för departementet förökade anslag, som i följd häraf erfordras,

utgör, utom ålderstilläggen, som utgå af särskildt anslag å hufvudtiteln,

17,200 kronor, hvadan det nu för departementets afdelning af Kong!.

Maj:ts kansli i staten upptagna anslag, 45,200 kronor, skulle höjas till

62,400 kronor. Härvid anser jag mig böra särskildt erinra, att de nu

föreslagna löneförmånerna för byråchefen, kanslisekreteraren och vaktmästaren

äro desamma som de, hvilka för närvarande äro bestämda *)

*) Se bilagda protokoll öfver civilärenden den 14 december 1883, sid. 58.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 3

för tjensteinnehafvarne å kontrollbyrån, ebnru dessa löneförnaåner nu

utgå af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag för kontroll

å tillverkningsafgifter; att af samma anslag utgå 1,200 kronor för

extra biträde å kontrollbyrån och att nämnda anslag äfven bestrider

kostnaden för vikariatsersättning, renskrifning och dylikt vid byrån.

Den nu tillkomna utgiften för aflöning af eu byråingeniör beror åter

af den utsträckta verksamhet, byrån skulle erhålla genom öfvertagande

af justeringsstyrelsens göromål. Den föreslagna tillökningen i departementets

anslag kommer emellertid icke att vålla någon förhöjning i

hufvudtitelns slutsumma, i händelse Eders Kong]. Maj:t bifaller hvad

jag sedermera ämnar föreslå om en nedsättning i anslaget för kontroll

å tillverkningsafgifter, som uppväger ifrågavarande tillökning.

De expenser, som hittills förekommit vid kontrollbyrån och hvaraf

flera, såsom för vård och reparation af kontrolleffekter, statistiskt tryck,

m. m., äro af helt annan beskaffenhet än eljest vid embetsverken vanliga

dylika utgifter, hafva bestridts af oftaberörda anslag för kontroll

å tillverkningsafgifter, och bör naturligtvis framgent förfaras på enahanda

sätt. Då byrån emellertid hädanefter skulle handlägga jemväl

justeringsärenden, och det icke kan vara lämpligt eller ens verkställbar!

att låta expenser vid en och samma byrå drabba olika anslag efter

olika slag af ärenden, torde Eders Kongl. Maj:t finna skäl föreslå

Riksdagen att särskild! förklara, det alla expenser vid kontroll- och

justeringsbyrån skola bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter,

för hvilken anordning någon betänklighet så mycket mindre

bör möta som expenserna vid justeringsstyrelsen under de senaste åren

uppgått, när man frånräkna!'' hyra af embetslokal, till belopp, ej högre,

än att de vexlat emellan 600 och 1,000 kronor årligen.

Stämpelomkostnader samt kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.

Då stämpelpappersmedlen numera upptagas i riksstaten under förändrad

benämning “stämpelmedel“, samt bland dessa inräknas äfven

stämpelafgiften för spelkort, hvadan kostnaden för kortstämplingen

rätteligen bör bestridas af nämnda anslag, torde, på sätt statskontoret

hemstält, de under denna hufvudtitel nu förekommande anslagsrubrikerna:

“stämpelpappersomkostnader“ samt “kostnader för kortstämpling

och allmänna bevillningens uttaxering“, böra förändras till “stämpelomkostnader“

och “kostnader för allmänna bevillningens uttaxering“.

Enligt hvad statskontoret upplyst, bör kortstämplingskostnadens öfverflyttning

från det ena till det andra anslaget icke föranleda någon än
-

[2. 3.]

Stämpel''omkostnader

samt kostnader

för allmänna

bevillningens

uttaxering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[4-]

Postverket.

4 Sjunde liufvudtiteln.

dring i beräkningen af anslagens belopp. Jag hemställer derföre, att

de nu i staten förekommande förslagsanslagen: “stämpelpappersomkostnaderu

. och “kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens

uttaxering“, må med enahanda belopp som för år 1884 upptagas i staten

för år 1885 under de förändrade rubrikerna: “stämpelomkostnader“

och “kostnader för allmänna bevillningens uttaxering“.

Postverket.

I underdånig skrifvelse den 29 november 1883 har generalpoststyrelsen

afgifva förslag till postverkets stater för år 1885.

Hvad härvid först angår aflöning sstaten, erinrar styrelsen, att,

ehuru, till följd af de mångahanda åtgärder, som i senare tider vidtagits

för utvidgning af postförbindelserna och underlättandet af postutvexlingen

i olika riktningar, posttrafiken ökats i en grad, som icke

varit motsedd, det oaktadt postanstalternas å stat uppförda tjenstemannapersonal

icke sedan 1877 års början erhållit någon förstärkning,

utan tvärtom genom nedsättning i antalet föreståndare för 7:de klassens

postkontor från 64 till 59 blifvit i någon mån minskad.

Till upplysning om den högst betydande tillväxt i posttrafiken,

som egt. rum sedan år 1874, hvilket års trafikförhållanden lagts till

grund vid fastställandet af 1877 års stater, har generalpoststyrelsen

lemnat en jemförande öfversigt af antalet postbehandlade försändelser

af vissa slag. under hvartdera af åren 1874 och 1882, hvilken öfversigt

för det sistnämnda året visade en tillökning i antalet:

mellan inrikes orter utvexlade:

bref, brefkort och korsbandsförsändelser med 129 procent,

värdeförsändelser i allmänhet '' „ 73 d:o ,

postanvisningar, särskildt för sig, „ 426 d:o ,

postförskott, „ „ „ „ 820 d:o ;

till utlandet affärdade:

bref, brefkort och korsbandsförsändelser „ 185 d:o

och värdeförsändelser 54 eko

Att under sådana omständigheter göromålen å postanstalterna

kunnat bestridas på ett sätt, som endast undantagsvis gifvit anledning

till. .anmärkning, hade, enligt hvad generalpoststyrelsen anför, blifvit

möjdigt endast derigenom att, jemte det en synnerligen trägen tjenstgöring

påkallats från de ordinarie tjenstemännen, extra biträden i stort

antal blifvit vid postanstalterna använda. Sålunda vore för närva
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 5

rande, och oaktadt en del enklare göromål, såsom stämpling af inkomna

försändelser, första sorteringen af bref, m. m., i den mån sådant lämpligen

läte sig gorå, besörjdes af vaktbetjening, vid postanstalterna anstälda

icke mindre än 450 extra biträden med en aflöning i medeltal

för hvarje af 817 kronor för år; och utan tvifvel skulle den fortgående

stegringen i posttrafiken efter band medföra behof af ytterligare ökning

i antalet biträden.

Omsorgen om postverkets säkerhet och posttjenstens behöriga bestridande

påkallade dock att icke i alltför stor utsträckning använda

extra biträden. Vid ordnandet af tjenstgöringen å postanstalterna hade

det också städse ansetts af vigt, att befogenheten att å postverkets

vägnar qvittera försändelser, som aflemnades till befordran under assurans,

inskränktes till ordinarie tjenstemän, hvilka, i händelse de missbrukade

sin ställning, äfventyrade att förlora en säker, om än tarflig

utkomst, under det att äfventyret för ett extra biträde i dylikt fall

måste blifva af för honom långt ringare betydelse. Möjligheten att så

ordna tjenstgöringen å postanstalterna, att den ifrågavarande högst

vigtiga delen af posttjensten allestädes komme att besörjas af ordinarie

tjenstemän, måste dock, hvad anginge postkontoren af de fyra första

klasserna, der expedition egde rum hela eller större delen af dagen,

och i all synnerhet de postkontor, der handläggning nattetid förekomme

af genomgående post, blifva beroende deraf, att, jemte postförvaltaren,

annan ordinarie tjensteman funnes å kontoret anstäld; ty

det kunde icke rimligen fordras, att postförvaltaren skulle vara å kontoret

tillstädes hela den tid af dygnet, då kontoret vore för allmänheten

tillgängligt, och äfven under den tid, då postförvaltaren vore å

kontoret närvarande, förekomme ofta tillfällen, då han, upptagen af afgående

posters expedierande, af ankomna posters kontrollerande eller

af andra brådskande bestyr, icke kunde sjelf sysselsätta sig med värdeförsändelsers

mottagande och qvitterande.

För att kunna någorlunda tillgodose det behof af ordinarie biträden

å postkontoren, som i detta och andra hänseenden gjort sig

gällande, och jemväl för att blifva i tillfälle att å alla för postutvexlingen

vigtigare jernvägslinier, der postkupéexpedition vore anordnad, till

förmän för de i sådan expedition tjenstgörande använda ordinarie tjenstemän,

bär generalpoststyrelsen ansett erforderligt, att en del extra biträden

blefve ersatta med ordinarie tjenstemän, och liemstält, att aflöning

måtte å stat uppföras för 26 nya postexpeditörstjenster.

Den inträffade stegringen i posttrafiken och postgöromålen erfordrade

emellertid, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anfört, icke

blott förstärkning i arbetskrafter, utan äfven med nödvändighet för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hufyudtiteln.

bättring i aflöningen för de svagast iönade tjenstemäunen, eller föreståndarne

för sjunde klassens postkontor och postexpeditörerne i andra

lönegraden.

Dessa tjensteman uppbure för närvarande i aflöning å stat 1,200

kronor, hvartill komme för postförvaltarne uppbördsprovision och sportler,

uppgående i medeltal för eu hvar till 510 kronor för år, samt för

de postexpeditörer, som icke vore anstälda i tjenstgöring å jernväg,

provision, i medeltal utgörande 262 kronor årligen, under det att de i

jernvägspostkupé tjenstgörande postexpeditörerne, utöfver aflöningen å

stat, uppbure dagtraktamente, hvilket dock endast vore afsedt att utgöra

ersättning för den tillökning i lefnadskostnad, som för postkupépersonalen

blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen

befunne sig på resande fot. Härjemte vore såväl de ifrågavarande

postförvaltarne, i likhet med föreståndarne för fjerde, femte och sjette

klassernas postkontor, som äfven postexpeditörerne berättigade till

ålderstillägg, utgående efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring med 300

kronor och efter 10 års enahanda tjenstgöring med 600 kronor.

Aflöningsförmånerna på det hela för en sjunde klassens postförvaltare,

sedan han intjenat två ålderstillägg, uppginge sålunda till

2,310 kronor, ett belopp som hvarken kunde anses utgöra full ersättning

för hans arbete i postverkets tjenst eller vore tillräckligt att bereda

ett hushåll en tarflig utkomst. För en stor del af de ifrågavarande

kontorsföreståndarne, hvilkas medelålder utgjorde 46 år, vore ock utsigten

till vidare befordran ringa, och högst sällan blefve någon af

dem i tillfälle att genom arbete utom verket bereda sig något bidrag

till lefnadskostnadernas bestridande. Den löneförbättring för desse

tjenstemän, som under sådana omständigheter måste anses af billighet

påkallad, syntes generalpoststyrelsen lämpligast kunna åstadkommas

derigenom, att samtlige föreståndare för sjunde klassens postkontor,

till antalet 59, hänfördes till samma aflöningsklass som sjette klassens

kontorsföreståndare, hvilka i aflöning å stat åtnjöte 1,600 kronor, hvarigenom

för en hvar af de förre komme att beredas tillökning i aflöningen

med 400 kronor.

Hufvudsakligen samma skäl, som talade för en löneförbättring åt

kontorsföreståndarne af nuvarande sjunde klassen, kunde äfven åberopas

till stöd för eu dylik åtgärd i afseende å postexpeditörerne af andra

lönegraden, med det undantag likväl, att de senare tjenstemännen i

allmänhet erhölle sina befattningar vid en tidigare ålder än kontorsföreståndarne.

Med hänsyn såväl till detta förhållande som äfven dertill

att, hvad särskildt anginge de postexpeditörer, hvilka användes för

tjenstgöring i postkupé, lefnadskostnaden borde för dem, som tjenst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

7

gjorde å kortare jernvägslinier, kunna ställas något billigare än för

de öfrige, hvilka hade sin tjenstgöring å längre linier, har generalpoststyrelsen

icke ansett sig böra ifrågasätta, att till samtlige postexpeditörerne

i andra lönegraden utsträcka den löneförhöjning, som

kunde varda medgifven, utan endast hemstält, att af desse, — hvilkas

antal för närvarande utgjorde 135, men komme att ökas till 161 genom

den föreslagna tillsättningen af 26 nya postexpeditörer, — 61 måtte

komma i åtnjutande af löneförbättring genom att uppflyttas i den nuvarande

första lönegraden, i hvilket fall antalet postexpeditörer i sistnämnda

lönegrad, nu 39, komme att ökas till 100, och tjenstemännens

antal i båda lönegraderna sålunda blifva lika. Genom eu sådan anordning

skulle, då aflöningen på stat för postexpeditörerne i den högre

lönegraden utgjorde 1,600 kronor, de 61 postexpeditörerne, som uppflyttades

i denna grad, vinna tillökning i lönen med 400 kronor fölen

hvar.

För öfrige tjensteman vid postanstalterna har generalpoststyrelsen

icke ifrågasatt någon löneförhöjning; men då göromålen äfven för

desse tjensteman väsentligen ökats, har styrelsen funnit det vara så

mycket angelägnare att tillse, att de löneförmåner, som varit för dem

påräknade, måtte bibehållas oförminskade. Med afseende härå anmärker

styrelsen, att den uppbörds- och frimärkesprovision, postanstalternas

tjensteman ega att uppbära, och som numera enligt nådiga brefvet

dem 16 juni 1876 utgår med 10 procent å uppbörd, ej öfverstigande

3,000 kronor, med 6 procent å uppbörd, som öfverskjuter 3,000 men

ej uppgår till högre belopp än 15,000 kronor, samt med 3 procent å

uppbörd, Överskjutande 15,000 kronor, blifvit i en oförutsedd grad

minskad genom den för vederbörande posttjenstenstemän stadgade skyldighet

att, vid försäljning på eu gång af minst 300 frimärken, 100

brefkort eller 100 frankokuvert, lemna köparen en rabatt af två procent

utaf inköpssumman. Med den sålunda bestämda rabatten vid inköp af

större parti frimärken hade afsigten från början varit att bereda tillfälle

för allmänheten att äfven annorstädes än å postanstalt tillhandla sig

frimärken; men, enligt hvad erfarenheten visat, hade den medgifna

prisnedsättningen efter hand i allt större utsträckning tagits i anspråk

äfven af enskilde, hvilka alldeles icke hölle frimärken till salu, och

som derigenom beredt sig en billigare postbefordringsafgift framför det

stora flertalet korrespondenter, som icke hade tillfälle att på en gånginköpa

en större mängd frimärken. En följd häraf vore, att den ifrågavarande

försäljningsrabatten, som ensamt drabbade posttjenstemännen

såsom ett afdrag å den eljest dem tillkommande provisionen, småningom

stegrats derhän, att i de för postpersonalen påräknade provisionsbeloppen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde hufvudtiteln.

en minskning uppstått, uppgående för år räknadt: för tjenstemännen vid

Stockholms postkontor till omkring 8,100 kronor, för personalen vid Göteborgs

postkontor till omkring 3,400 kronor samt i medeltal för samtliga

postkontoren af de fyra första klasserna till 308 kronor. Af åtskilliga postförvaltare

hade, med anledning af den sålunda inträffade och fortgående

minskningen i uppbördsprovisionen, framställningar blifvit hos generalpoststyrelsen

gjorda om indragning af den omförmälda försäljningsrabatten,

hvilka framställningar styrelsen icke kunnat undgå att finna

beaktansvärda, helst en ytterligare minskning i provisionen vore att

motse, derest styrelsens framställning angående det enkla brefportots

nedsättning från 12 till 10 öre vunne godkännande. Då likväl en fullständig

indragning af försäljningsrabatten möjligen skulle leda till en

inskränkning i antalet af de försäljningsställen, der frimärken nu

kunde köpas, och derigenom för allmänheten vålla olägenheter, har

styrelsen ansett sig icke. böra tillstyrka en sådan åtgärd, men deremot,

— i syfte att för postpersonalen bereda åtminstone någon ersättning

för den minskning i provision, som redan inträdt och, i händelse af

brefportots nedsättning, ytterligare vore att förvänta, — hemstält, att

försäljningsrabatten måtte nedsättas från nu bestämda två till en procent;

i sammanhang hvarmed styrelsen jemväl, för att för posttjenstemännen

underlätta bestyret med frimärkesförsäljningen, tillstyrkt, att

föreskriften om rätt till rabatt vid inköp af minst 300 frimärken måtte

utbytas mot ett stadgande derom, att rabatt tillkomme den som på en

gång köpte minst 3 ark frimärken, hvart ark innehållande 100 märken.

Beträffande den postanstalterna underlydande betjening har generalpoststyrelsen,

med öfverlemnande af åtskilliga från vaktbetjeningen vid

postkontoren i Stockholm och Malmö, från brefbärare och från postiljoner

till styrelsen inkomna framställningar om löneförbättring, anfört:

att för närvarande vore vid postanstalterna och för postbefordringen

anstälda:

vaktmästare................. till ett antal af ......................................... 38,

brefbärare..................... » » » » 306,

ordinarie postiljoner. . » » » » 230,

samt extra d:o med regelbunden tjenstgöring till ett antal af 119,

tillsammans 693;

att för vaktmästarne aflöning vore å stat uppförd till belopp af

800 kronor för 5 vaktmästare och 700 kronor för öfrige 33, hvartill

komme ålderstillägg, utgående efter fem års tjenstgöring med 100 kronor

och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 100 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 9

att till aflönande af brefbärare vore å aflöningsstaten uppfördt

ett anslag af 245,000 kronor, deraf generalpoststyrelsen, enligt § 16

af den för styrelsen gällande instruktion samt nådiga brefven den 20

mars 1874 och den 2 juni 1882, egde för brefbärarne anvisa dels lön,

icke öfverstigande 300 kronor om året, dels dagtraktamente, som icke

finge uppgå till högre belopp än 2 kronor för dag, hvarförutan brefbärarne

hade samma rätt till ålderstillägg som vaktmästarne vid postanstalterna,

och af brefbärarne i hufvudstaden eu inom hvarje brefbäraredistrikt

egde att, såsom förman för de öfrige, uppbära ett särskildt

tilläggsarvode af 10 kronor i månaden;

att den fasta aflöningen till brefbärarne — ålderstillägg oberäknade

— för närvarande utginge

för 94 brefbärare med 300 kronor för hvardera,

» 144 » » 250 » » » ,

» 20 » » 200 » » » och

» 48 )) » belopp, understigande 200 kronor,

samt utgjorde i medeltal för hvarje 253 kronor;

att brefbärarnes dagtraktamente blifvit fastäldt: för 168 brefbärare

till 2 kronor om dagen, för 126 brefbärare till belopp från 1 krona

till 1 krona 80 öre och för öfrige 12 till belopp, understigande 1 krona,

samt i medeltal för hvarje utgjorde 1 krona 70 öre för dag;

att för de ordinarie postiljonerne vore å stat uppförd aflöning,

utgående för halfva antalet med 300 kronor och för de öfrige med

225 kronor, hvarjemte postiljonerne af ett å postverkets omkostnadsstat

för ändamålet uppfördt anslag af 240,000 kronor egde under förrättning

åtnjuta traktamente, som, med olika belopp allt efter som

tjenstgöringen egde ruin å jernväg eller landsväg, beräknades för

hvarje timme, postiljon vore från sin station frånvarande, men icke

finge för dygn understiga 2 kronor 40 öre, äfven om beskickning

fullbordats på kortare tid;

samt att extra postiljonerne egde, utom de arvoden, hvartill desse

betjente äro berättigade, utgående med 15 kronor i månaden för postiljon,

tjenstgörande å jernväg, och med 5 kronor i månaden för

landsvägspostiljon, uppbära dragtraktamente efter enahanda grunder,

som de ordinarie postiljonerne.

Af de anspråk, som med hänsyn till löneförbättring framstälts af

personer tillhörande den här omförmälda betjeningen, vore det, enligt

generalpoststyrelsens åsigt, icke något som förtjenade så stort afseende,

som yrkandet, att af den brefbärare och postiljoner tillkommande aflöning

eu större del, än hittills varit fallet, måtte utgå i form af lön

eller arvode å stat. Beskaffenheten af den tjenstgöring, som ålåge

Bih. till Riksd. Frat. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde liufvudtiteln.

desse postverkets betjente, verkade derhän, att de i allmänhet tidigare

än deras vederlikar inom andra verk blefve urståndsätta att

på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden; men då ett

sådant förhållande inträdde, utgjorde mycket ofta'' det ringa beloppet

af den pension, hvartill så väl brefbärare som postiljoner voro berättigade,

ett hinder för dem att från tjensten afgå. Enligt det för

civilstatens pensionsinrättning gällande reglemente vore nemligen för

vaktbetjente pensionen beroende af lönens belopp, i det att till 8:de

klassen med 300 kronors pension hänfördes vaktbetjente, hvilkas lön

uppginge till minst 500 kronor, men till 9:de klassen med endast 200

kronors pension vaktbetjente, hvilkas lön understege 500 kronor. Och

än större blefve för dem bland de ifrågavarande betjente, hvilkas

krafter tilläte dem att qvarstanna i tjenstgöring till dess de uppnått

65 år, skilnaden mellan den pension, som å postverkets indragningsstat

kunde flertalet af dem tilldelas, och den pension, hvaraf andra betjente

vid postverket med lön af 500 kronor eller derutöfver kunde

komma i åtnjutande.

Det kunde icke heller förnekas, att för en del af postanstalternas

betjening de nuvarande löneförmånerna, på sätt i de till styrelsen ingifna

ansökningar om löneförbättring framhållits, voro särdeles knappa.

Isynnerhet vore detta förhållandet, hvad anginge landsvägspostiljonerne,

för hvilka dagtraktamentet vore lägre än för de å jernväg tjenstgörande

postiljonerna, och bland hvilka flere funnes, som hade en

löneinkomst på det hela af mindre än 700 kronor och i ett fall nedgående

ända till 540 kronor. Äfven bland brefbärarne voro åtskillig^,

för hvilka aflöningen i dess helhet uppginge till mycket ringa belopp,

vexlande mellan 400 och 600 kronor.

En förändrad reglering af aflöningsförhållandena för postanstalternas

betjening vore derföre, efter generalpoststyrelsens åsigt, påkallad

i syfte såväl att för brefbärare och postiljoner bereda bättre pensionsvilkor

som att för den del af betjeningen, som kunde anses företrädesvis

deraf i behof, åstadkomma någon tillökning i löneförmånerna; och

syntes styrelsen detta syfte lämpligast kunna vinnas genom att dels

höja den fasta aflöningen för brefbärare och postiljoner till belopp, som

gjorde dem berättigade till högre pension vid afgång ur tjensten, dels

vid bestämmandet af dagtraktamentet göra sådana jemkningar, att en

hvar af betjeningen komme i åtnjutande af en löneinkomst på det hela,

som kunde anses motsvara tjenstens beskaffenhet och innehafvarens

skäliga anspråk på utkomst. Vid eu sådan reglering borde dock, å

andra sidan och på det postverket måtte kunna af betjeningen hemta

all den nytta, denna vore i tillfälle att lemna verket, den förändring

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 11

eg a rum i betjeningens tjenstgöringsskyldighet, att densamma icke

såsom hittills fördelades i skilda kategorier med olika tjenstgöring för

hvarje, utan sammanfördes i en enda betjeningsklass, med skyldighet

för en hvar af personalen att, efter omständigheterna, tjenstgöra vare

sig såsom brefbärare eller postiljon, eller biträda vid göromålens handläggning

å postanstalterna.

Åberopande hvad sålunda anförts och under framhållande tillika

af det i följd af posttrafikens tillväxt föranledda behofvet af tillökning

jemväl i antalet af den fasta betjening^, har generalpoststyrelsen

hemstält:

att — utöfver de nu vid postanstalterna anstälde 38 vaktmästarne

— måtte å dessa anstalters stat uppföras 675 vaktbetjente, motsvarande

det antal brefbärare samt ordinarie och extra postiljoner, som för närvarande

användes i regelbunden tjenstgöring, tiliökadt med 20 nya

betjente;

att för en hvar af desse betjente måtte bestämmas en fast lön af

500 kronor, och för sådant ändamål — med uteslutande af nu i aflöningsstaten

uppförda anslag till löner för postiljoner, 60,375 kronor,

och till aflönande af brefbärare, 245,000 kronor, — å aflöningsstaten

uppföras ett anslag af 337,500 kronor;

att härvid, — med upphäfvande af den rätt till ålderstillägg, som

varit de nuvarande brefbärarne medgifven, — en hvar af de nämnde

vaktbetjente måtte berättigas att efter 5 års väl vitsordad ordinarie

tjenstgöring uppbära 100 kronors ålderstillägg till lönen; dock att tidpunkten

för detta ålderstilläggs åtnjutande icke i något fall finge vidtaga

förr än fem år efter utgången af år 1884;

samt att, i den mån de nu vid postanstalterne anstälde 38 vaktmästarne,

hvilka åtnjöte fast aflöning af dels 800, dels 700 kronor, afginge,

de ledigblifna vaktmästarebefattningarne icke måtte åter tillsättas,

utan i stället antalet vaktbetjente med 500 kronors lön i motsvarande

mån ökas.

Till traktamenten åt den ifrågavarande betjeningen har generalpoststyrelsen,

under förutsättning att, der omständigheterna dertill föranledde,

äfven flere eller färre af de nuvarande 38 kontors vaktmästarne

skulle kunna tilläggas traktamente såsom tillökning i löneförmånerna,

ansett ett belopp af 260,245 kronor erforderligt, så att, då för närvarande

å postverkets omkostnadsstat är till rese- och traktamentsersättning

för postiljoner anvisadt ett belopp af 240,000 kronor, den tillökning

å omkostnadsstaten, som skulle erfordras för den ifrågasatta

regleringen, följaktligen komme att uppgå till 20,245 kronor. . Om

härtill lägges det belopp, hvarmed det föreslagna anslaget å aflönings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sjunde liufvudtiteln.

staten för vaktbetjentes aflönande komme att öfverstiga nu anvisade

anslag för postiljoners och brefbärares aflöning, eller 32,125 kronor,

men å andra sidan afräkna^ den besparing i åld ers ti 11 ägg, generalpoststyrelsen

beräknat såsom eu följd af regleringen, eller 27,900 kronor,

skulle den tillökning i utgift på det hela, som komme att af regleringen

föranledas, uppgå till 24,470 kronor.

Ofvergående derefter från postanstalternas till styrelsens stat, har

generalpoststyrelsen erinrat, att, sedan under åren 1878—1881 funnits

nödigt att för fyra månader af hvartdera året hos styrelsen förordna en

särskild föredragande för revisionsärenden, samt enahanda åtgärd vidtagits

äfven för de fem första månaderna 1882, Eders Kong]. Maj:t

den 6 oktober sistnämnda år medgifvit, att för ett år från och med

den-1 påföljande november finge hos styrelsen anställas en adjungerad

ledamot emot arvode, motsvarande byråchefs lön- och tjenstgöringspermingar,

samt med skyldighet att, jemte revisionsärenden, handlägga

äfven taxeärenden med dertill hörande utländsk korrespondens och

frågor angående poststatistiken; hvilket medgifvande sedermera, enligt

nådigt bref den 12 oktober 1883, utsträckts att gälla för ytterligare

ett år till och med utgången af oktober månad 1884. Då det behof

af förstärkning i antalet föredragande hos styrelsen, som sålunda gjort

sig gällande, i eu senare tid icke minskats, men väl ökats, till bevis

hvarom åberopats att, under det antalet till styrelsen inkomna mål

under de fem år, som närmast föregingo anställandet hos styrelsen af

en tredje byråchef, eller åren 1868—1872, i medeltal för år utgjort

5,064, medeltalet under åren 1878—1882 till styrelsen inkomna mål

uppgått till 9,747, utvisande en tillökning med 92 \ procent, har

styrelsen, med förnyande af sin redan i statsförslaget för år 1882

gjorda _ framställning om anställande hos styrelsen af en fjerde byråchef,

i det nu afgifna statsförslaget upptagit aflöning äfven till eu

chef för en s. k. revisionsbyrå, till hvilken styrelsen ansett böra hänföras

dels samtlige hos styrelsen anstälde revisorer, dels en af kameralbyråns

nu varande två notarier, dels slutligen ock en af kanslibyråns

aktuarie!-, afsedd att användas till föreståndare för den statistiska afdelning,

som borde förläggas under den nämnda byrån.

Styrelsen har vidare, med åberopande af den fortgående tillökningen

i posttrafiken, hemstält,

att, på det styrelsen måtte blifva i stånd att, i de fall då sådant

visade -sig oundgängligt, bereda ökad aflöning åt poststationsföreståndare,

anslaget till desses aflönande, i nu gällande stat upptaget till

370,000 kronor, måtte höjas med 15,000 kronor eller till 385,000 kronor;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

13

att, ehuru å “anslaget till aflönande af extra biträden vid postanstalterna“,

genom den föreslagna öfverflyttningen på fast stat af 26

sådana biträden, en tillgång för aflönande af nya extra biträden komme

att uppstå, som, efter afräknande af det belopp, hvarmed anslaget

under senare hälften af 1882 och förra hälften af 1883 öfverskridits,

kunde beräknas uppgå till omkring 16,500 kronor, det ifrågavarande

anslaget likväl, för att sätta styrelsen i tillfälle att möta det ökade

behof af extra biträden, som utan tvifvel före och vid 1885 års ingång

komme att göra sig gällande, måtte, i stället att minskas, ökas med

15.000 kronor eller från sitt nuvarande belopp 315,000 kronor till

330.000 kronor;

samt att likaledes det å styrelsens stat uppförda anslag “till vikariatsersättning

samt arvoden åt extra biträden, m. m.“ måtte höjas

från sitt nuvarande belopp 40,000 kronor till 45,000 kronor;

hvaremot styrelsen ansett det å aflöningsstaten uppförda anslag

till ålderstillägg, 130,000 kronor, kunna minskas med ett, belopp, som

med tagen hänsyn å ena sidan till den besparing i ålderstillägg, som

komme att uppstå genom den föreslagna regleringen af aflöningen för

postanstalternas betjening, och å den andra till de nya ålderstillägg,

hvilka kunde till 1885 års början blifva af postpersonalen intjenade,

af styrelsen beräknats till 12,300 kronor.

Af de förändringar, generalpoststyrélsen sålunda föreslagit i fråga

om aflöningsstaten, har jag förut, vid handläggningen af 1882 års

stater, haft tillfälle att yttra mig om den, som afser en förstärkning

af antalet föredragande hos styrelsen. Jag ansåg mig då böra afstyrka

styrelsens framställning i ämnet, dertill likväl endast föranledd deraf,

att dittills förekomna omständigheter icke syntes mig tillräckligt hafva

ådagalagt ett ständigt behof af en fjerde byrå. Numera måste dock

detta behof anses så tillfyllest styrkt, att jag icke vidare hyser någon

tvekan att tillstyrka hvad generalpoststyrelsen i detta hänseende hemstält.

Icke heller mot styrelsens öfriga förslag rörande förevarande stat

finner jag något att erinra, då desamma synas mig välgrundade i den

utomordentliga tillväxt i postverkets rörelse, som under de senare åren

egt rum, och i det såsom en naturlig följd häraf inträdda behofvet af så

väl förstärkta arbetskrafter för verket som förhöjning i löneförmånerna

för den svagast aflönade personalen. Postverkets väsentligen förbättrade

finansiella ställning, hvilken bäst visat sig i dess förmåga att

på några få år återgälda till statsverket derifrån förskjutna nära en

och en half million kronor och att skapa sig en reservfond, som i närvarande

stund uppgår till mer än 1,400,000 kronor och vid tidpunkten

för denna statsregleriugs tillämpning sannolikt skall hafva hunnit ett be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjunde hufvudtiteln.

lopp af två millioner kronor, bjuder oafvisligen att man söker bättre

tillgodose den talrika del af personalen, som på de mera underordnade

platserna och under ringa utsigter till befordran till de bättre aflönade

befattningarne egnar sina krafter åt ett ansträngande och ansvarsfullt

arbete i verkets tjenst mot en ersättning, som efter nutida förhållanden

är otillfredsställande; och de af generalpoststyrelsen framstälda anspråk

på ökade anslag för att bereda denna del af personalen något förbättrade

vilkor synas mig visserligen icke för höga.

Beträffande ett af de förslag, som af styrelsen framstälts i sammanhang

med lönefrågan, eller nedsättning, men dock bibehållande af

rabatt vid inköp af större partier frimärken, i syfte att bereda posttjenstemännen

förmånen att å sin provision icke behöfva vidkännas så

stort afdrag som för närvarande, kan jag ej undgå att uttala vissa betänkligheter,

äfven om jag ej vågar tillstyrka en afvikelse från styrelsens

förslag. Jag är nemligen öfvertygad, att den föreslagna nedsättningen

i rabatt för inköpare af större partier frimärken ej kommer

att motväga den minskning i provisionen för tjenstemännen, som kommer

att uppstå under tiden närmast efter en nedsättning af portot och

deraf till en början sannolikt framkallad minskning i postuppbörden.

Men äfven om den häraf uppkommande förlusten för posttjenstemännen

ej skulle blifva så betydlig eller vara snart öfvergående, kan jag ej

finna annat än att rabatten vid de större frimärkesinköpen är i och för

sig oegentlig. Den bereder nemligen de större korrespondenterna en

aldrig afsedd förmån af portonedsättning. Rabattens uppgift är endast

att till inköp af frimärken uppmuntra dem, som vilja såsom återförsäljare

tillhandahålla allmänheten frimärken, och rabatten har således tillkommit

för den stora allmänhetens beqvämlighet och kan tvifvelsutan

hafva till en början varit fullt påkallad. Numera torde dock allmänheten

kunna påräkna, att, äfven om rabatten borttages, med lätthet ega

tillgång till frimärken, sedan dels postanstalternas antal blifvit betydligt

förökadt och dels kännedomen om det värde, allmänheten sätter på

lättheten att förskaffa sig frimärken, säkerligen verkat derhän, att de,

hvilka betjena allmänheten med återförsäljning af frimärken, fortfarande

skulle täfla om att tillhandahålla dylika åt sina kunder. Emot

styrelsens farhågor för rabattens borttagande och då det kan vara möjligt

att å vissa orter olägenheter deraf kunna uppkomma, vågar jag

dock, som sagdt, icke för närvarande tillstyrka en dylik åtgärd.

Sammanställas generalpoststyrelsens nu omförmälda förslag, så

vidt de hafva betydelse för aflöningsstatens slutsumma, och de verkningar,

som komme att deraf föranledas i nämnda slutsumma, så visar

det sig, att ökning komme att i staten uppstå med följande belopp:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

för anställande af en fjerde byråchef hos styrelsen kronor

„ tillökning i styrelsens anslag till vikariats
ersättning

samt arvoden åt extra biträden ......

„ uppflyttande af 59 postmästare af sjunde klassen

i sjette aflöningsklassen .................................

,, anställande af 26 nya postexpeditörer i andra

lönegraden .................................................................

,, uppflyttande af 61 postexpeditörer från andra

till första lönegraden ............................................

„ erforderlig aflöning åt 675 vaktbetjente, efter

afdrag af nu å aflöningsstaten uppförda anslag

till postiljoner och brefbärares aflönande, .........

„ tillökning i anslaget till aflönande af posts ta
tionsföreståndare.

....................................................

,, tillökning i anslaget till aflönande af extra biträden

vid postanstalterna ....................................

15

6,400: —,

hvaremot å andra sidan minskning skulle uppkomma

i anslaget till ålderstillägg med ...........................

så att alltså en ökning på det hela kom me att inträda,

utgörande ........................................................ 1

Lägges härtill anslagen å senast faststälda

aflöningsstat ...................................................................

skulle samtliga anslag å ifrågavarande stat komma

att uppgå till .........................................................

77

5,000:

1

11

• 23,600:

1

V

31,200:

1

11

24,400:

7

11

32,125:

7

11

15,000:

J

11

15,000:

7

ronor

152,725:

~ 7

11

12,300:

7

onor

140,425:

—.

11

2,036,575:

7

kronor 2,177,000:

Beträffande öfver gångsstaten anmäler generalpoststyrelsen, att en å

denna stat uppförd kammarskrifvare blifvit till annan ordinarie befattning

inom postverket befordrad och att i följd häraf nämnda stat kan

från sitt nuvarande belopp, 11,000 kronor, minskas med 1,600 kronor

eller till 9,400 kronor.

Bland de å postverkets indragningsstat uppförda personer har,

enligt hvad generalpoststyrelsen tillkännagifvit, icke någon afgång egt

rum. Förutom de å denna stat anvisade personliga anslag, finnes emellertid

derå uppfördt ett förslagsanslag af 4,500 kronor till aflöning åt

postiljoner, som icke vidare äro tjenstbara, men ännu icke blifvit be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sjunde hufvudtiteln.

rättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning. I afseende

å detta anslag har generalpoststyrelsen ansett sig böra erinra:

att, enligt § 36 i den för styrelsen gällande instruktion, styrelsen

egde att, när sådant för postiljonstjenstens behöriga bestridande funnes

behöfligt, frikalla postiljon från vidare tjenstgöring, med rätt för honom

att för sin återstående lifstid åtnjuta ordinarie lönen, intill dess han i

behörig ordning erhållit afsked med pension, samt derefter skilnaden

mellan beloppet af den erhållna pensionen och förut åtnjuten aflöning;

att för bestridande af de för sådant ändamål erforderliga utgifter

funnes, förutom det nyss omförmälda anslaget, å postverkets pensionsstat

uppfördt ett förslagsanslag af 2,000 kronor till pensionsfyllnad

för postiljoner;

att, derest hvad styrelsen föreslagit rörande postverkets betjente

vunne godkännande, någon synnerlig svårighet icke kunde möta att,

då vaktbetjent, som användts till postföring, icke vidare funnes dertill

lämplig, anställa honom i annan tjenstgöring, vid hvilket förhållande,

enligt styrelsens åsigt, berörda, i § 36 af instruktionen för postiljon

medgifna förmån icke borde vidare bibehållas för postiljon, som efter

1884 års utgång ännu qvarstode i tjensten;

men att likväl de ifrågavarande anslagen å så väl indragningsstaten

som pensionsstaten tills vidare fortfarande erfordrades för bestridande

af den aflöning och pensionsfyllnad, som redan blifvit eller

före 1885 års ingång kunde varda åt icke längre tjenstbara postiljoner

anvisade.

1 öfverensstämmelse härmed har styrelsen upptagit anslagen å

indragningsstaten till oförändrade belopp, slutande tillhopa å 8,580

kronor.

Med hänsyn till pensionsstaten anmäler generalpoststyrelsen, att i

följd af pensionärens död bör från denna stat afföras det belopp, som

varit uppfördt för f. d. postmästaren S. Francke...... kronor 1,800: —;

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit

beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

till f. d. postmästaren i Cimbrishamn A. Id. U. Liljen
sparre

............. kronor 1,650: —,

till f. d. postmästaren i Vaxholm J. J. W. Marelius „ 1,500: —,

„ „ „ „ Umeå H. Hjärne............ „ 2,250: —,

transport kronor 5,400: —,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 17

transport kronor 5,400: —,

till f. d. postmästaren i Söderköping P. W. Cederborg „ '' 1,800: —,

„ „ „ „ Ulricehamn H. C. M. Virgin ,, 1,500: —,

hvartill ytterligare bör läggas

den pension, som f. d. förvaltaren af postverkets

frimärkesförråd C. G. EU vid erhållet afsked

den 7 sistlidne december förklarats berättigad

att årligen å postverkets pensionsstat uppbära

med............................................................................... „ 4,000: —,

tillhopa kronor 12,700: —.

Med iakttagande af sålunda inträffade förändringar i pensionsstaten,

skulle denna stat, som för år 1884 upptagits till 62,065 kronor,

komma att ökas med 10,900 kronor och för år 1885 sluta å ett belopp

af 72,965 kronor.

Till ledning för bedömandet af de ändringar i anslag under ornkostnadsstaten,

som kunna finnas erforderliga, har generalpoststyrelsen

gjort följande sammanställning af de i 1884 års stat upptagna anslag å

nämnda stat och de utgifter, i runda tal, som under tiden från och

med den 1 juli 1882 till och med den 30 juni 1883 egt rum för de särskilda

ändamål, hvartill de berörda anslagen anvisats:

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvudtiteln.

Utgifter

Anslag å

under tiden

1884 års

1 juli 1882

stat.

— 30 juni

1883.

till uppbörds- och frimärkesprovision........................

240,000

254,300

„ förhyrande af postlokaler, m. m.........................

85,000

—

72,600

—

,, expensutgifter .........................................................

325,000

—

332,000

—

„ till rese- och traktamentsersättning för tjenste-

resor i allmänhet ...............................................

13,000

—

9,800

,, traktamente - för tjensteman i jern vägspost-

kupé .......................................................................

175,000

—

166,200

—

„ dito för postiljoner ...............................................

240,000

_

232,100

—

„ postbetjentes beklädnad och beväring ............

45,000

—

44,800

—

„ poståkdons anskaffande och underhåll ............

15,000

—

8,900

—

,, postföringskostnad:

vid befordran å jernväg..................................

900,000

—

852,400

—-

,, „ å landsväg och inom post-

anstalternas områden samt

till landtbrefbäring ............

800,000

658,400

—

„ „ sjöledes:

mellan fasta landet och Gotland .........

45,000

—

54,900

—

„ öfriga inrikes orter .....................

45,000

—

41,900

—

,, Sverige och Finland....................

6,500

—

5,700

—

„ ,, ,, Danmark..................

12,000

—

5,000

„ „ „ Tyskland................

15,000

—

13,400

—

„ „ „ England ..................

2,000

—

4,800

för godtgörelse till främmande postverk ...............

55,000

—

40,500

—

,, tillverkning af frimärken, frankokuvert och

brefkort .................................................................

45,000

—

29,200

_

till diverse utgifter........................................................

40,000

—

66,000

—1

Vid en blick på denna jemförande tabell faller det genast i ögonen,

att under den nämnda tiden utgifterna å anslaget till postbefordran

å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring

med icke mindre än 141,600 kronor understigit det belopp, hvartill

anslaget senast blifvit faststäldt, ett förhållande som, enligt hvad generalpoststyrelsen

anför, hufvudsakligen vore att tillskrifva den nedsättning

i postföringslegan, som med biträde af nitiske posttjenstemän i

orterna under de senare åren åstadkommits. Då emellertid omständig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 19

heter kunde före utgången af det år, för hvithet förslag till utgiftsstater

nu afgifvits, inträffa, som föranledde en stegring i postföringslegan,

och möjligen uppkommande öfverskott å detta anslag borde användas

till ytterligare utvidgning af postförbindelserna, har generalpoststyrelsen

ansett någon nedsättning i detta anslag icke böra ifrågasättas.

Icke heller i anslaget till postföringskostnad vid befordran å

jernväg, å hvilket anslag, enligt samma tabell, utgifterna understigit

anslaget med 47,600 kronor, har generalpoststyrelsen funnit skäl att

föreslå någon nedsättning, likasom styrelsen å andra sidan icke ansett

den omständigheten, att anslaget till diverse utgifter öfverskridits med

26,000 kronor, böra föranleda någon förhöjning i detta anslag, då af

detsamma under den tid, tabellen omfattar, utbetalats för posthusbyggnad

i Sundsvall ett belopp af 27,500 kronor.

Deremot har styrelsen dels föreslagit ökning i följande anslag,

nemligen:

i anslaget till expensutgifter, hvilket styrelsen, såväl med afseende

å posttrafikens motsedda ytterligare tillvext som, på det styrelsen

måtte blifva i tillfälle att tillhandahålla poststationerna vissa för dem

erforderliga förbrukningsartiklar, såsom kuvert, segelgarn, in. in., ansett

böra ökas med 25,000 kronor, eller från sitt nuvarande belopp 325,000

kronor till 350,000 kronor;

i anslaget till rese- och traktamentsersättning åt postiljoner, hvilket anslag,

nu utgörande 240,000 kronor, styrelsen, åberopande sin framställning

rörande reglering af aflöningen för postanstalternas betjening,

funnit böra, under förändrad benämning af anslag till traktamente för

vaktbetjente, upptagas till ett belopp, i jemnadt tal, af 260,000 kronor,

innefattande en tillökning med 20,000 kronor;

samt i det närmast efter anslaget till postbefordran mellan fasta

landet och Gotland upptagna, i staten uppförda anslag för postbefordran

sjöledes mellan öfriga inrikes orter, i hvilket anslag, under förutsättning

att derifrån finge tillsvidare utgå äfven kostnaden för den numera anordnade

vinterpostföringen mellan fasta landet och Öland, en ökning

blefve erforderlig med 10,000 kronor, eller från nu anvisade 45,000

till 55,000 kronor;

dels hemstält, att anslaget till uppbörds- och frimärke sprovision, i

senast faststälda stat upptaget till 240,000 kronor, måtte, med hänsyn

till det lägre belopp, hvartill postverkets uppbörd för år 1885 blifvit

beräknad, nedsättas med 11,500 kronor eller till 228,500 kronor.

Genom de i omkostnadsstaten sålunda föreslagna förändringarne,

mot hvilka jag ej finner något att erinra, skulle ökning i denna stat

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde liufvudtiteln.

uppkomma med 55,000 kronor, men staten å andra sidan minskas med

11,500 kronor, samt följaktligen statens slutsumma, som för närvarande

är 3,103,500 kronor, komma att ökas med 43,500 kronor eller till

3,147,000 kronor.

Anslaget till oförutsedda utgifter, för närvarande utgörande 40,000

kronor, tiar generalpoststyrelsen, under förutsättning att förskotten till

postsparbanken borde utbetalas af detta anslag, funnit af sådan anledning

böra ökas med 30,000 kronor eller till 70,000 kronor; hvaremot

anslaget till afkortningar och institutioner, hvarå utgifterna under tiden

från och med den 1 juli 1882 till och med den 30 juni 1883 utgjort

omkring 28,100 kronor, med afseende härå och för vinnande af jemn

slutsumma, upptagits till ett från 38,280 kronor till 28,055 kronor

minskadt belopp.

Styrelsens beräkningar af de för sistnämnda två stater erforderliga

beloppen synas mig icke gifva anledning till anmärkning.

Enligt generalpoststyrelsens nu anförda förslag, hvilket jag ansett

mig kunna i alla delar biträda, skulle, med iakttagande tillika af

den tillökning i pensionsstaten, som, efter hvad jag anmält, inträffat

sedan berörda förslag afgafs, postverkets stater för år 1885 komma

att förete följande slutsummor:

aflöningsstaten.................................

........................... kronor

2,177,000: —,

öfvergångsstaten..............................

11

9,400: —,

indragningsstaten ...........................

........................... 11

8,580: —,

pensionsstaten .................................

........................... 11

72,965: —,

omkostnadsstaten .........................

........................... 11

3,147,000: —,

oförutsedda utgifter.......................

........................... it

70,000: —,

afkortningar och restitutioner ..

........................... 11

28,055: —,

tillsammans kronor

5,513,000: —.

Då postverkets inkomster för år 1885, under förutsättning af

bifall till den för vissa slag af försändelser föreslagna nedsättning i

portot, ansetts icke böra beräknas högre än till 5,210,000 kronor,

öfverskjuter alltså slutsumman af utgifterna, enligt det föreliggande

förslaget, de beräknade inkomsterna med ett belopp af 303,000 kronor.

För betäckande af denna brist har, såsom jag redan förut i sammanhang

med inkomstberäkningen antydt, påräknats tillskott från postverkets

reserverade, hos statskontoret innestående medel; och då dessa

medel, hvilka äro uteslutande afsedda för postverkets egna ändamål,

för närvarande uppgå till omkring 1,411,000 kronor samt, enligt hvad

generalpoststyrelsen meddelat, kunna beräknas vid 1884 års slut hafva

uppnått ett belopp af 2,000,000 kronor, bör någon berättigad farhåga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 21

icke kunna hysas derför, att tillgångar skola för postverket saknas till

fyllande af den brist i verkets stater, som under år 1885 och närmast

följande år kan uppstå, intill dess i följd af den ökning i posttrafiken,

som i allmänhet är att påräkna, och den ytterligare stegring deruti,

som billigare portoafgifter böra medföra, postverkets inkomster åter

vuxit derhän, att jemvigt i staterna uppkommer, — ett förhållande

som för visso lärer inträda ganska snart. Det synes nämligen med

skäl kunna antagas, att icke ens det tillskott af postverkets reserverade

medel, som för år 1885 blifver erforderligt, skall uppgå till så

stort belopp, som nu blifvit förutsatt. Under de sista åren, sedan den

tryckta ekonomiska ställning, som var rådande i slutet på 1870-talet,

gifvit rum för en större lifaktighet i affärsförbindelserna, har år efter

år en betydande stegring egt rum i postverkets inkomster. Dessa inkomster,

som, räknadt i runda tal, utgjorde år 1879 ... 4,651,000 kronor,

hafva sålunda uppgått år 1880 till 5,132,000 kronor, 1881 till 5,426,000

kronor samt 1882 till 5,673,000 kronor och för de tre första qvartalen af år

1883 har i post-uppbörden, jemförd med uppbörden under motsvarande

tid af år 1882, en tillökning egt rum med 4,5 4 procent. Under förutsättning

att den tillväxt i postutvexlingen, hvarom dessa siffror bära vittne,

kommer att fortgå äfven under den närmaste framtiden, hvilket så

mycket hellre bör kunna antagas blifva fallet, i händelse, såsom Eders

Kongl. Maj:t beslutat föreslå, en nedsättning i vissa portoafgifter varder

medgifven, håller jag för sannolikt att, äfven med behörigt afseende fäst å

de lägre belopp, hvarmed porto-afgifterna i dylikt fall komma att erläggas,

postverkets inkomster för år 1885 skola inflyta med ett något högre belopp,

än hvartill desamma nu blifvit af generalpoststyrelsen beräknade.

Å andra sidan torde, att döma af de betydande besparingar,

som, efter hvad jag förut meddelat, under tiden från och med den

1 juli 1882 till den 1 juli 1883 egt rum i vissa anslag å postverkets

omkostnadsstat, och för så vidt icke större förändringar skulle

komma att inträffa i postföringskostnaden, utgifterna å nämnda stat

kunna förväntas i eu icke oväsentlig mån komma att understiga

de i staten uppförda beloppen. Ehuru jag icke tilltrott mig att föreslå

vare sig en höjning'' i generalpoststyrelsens beräkning af inkomsterna

eller en nedsättning i de anslag, styrelsen ansett böra å omkostnadsstaten

uppföras, vågar jag dock, på grund af hvad jag nu anfört,

uttala den temligen vissa förhoppning, att den brist i inkomsterna,

som vid den föreslagna statens tillämpning kan i verkligheten

uppstå, icke skall blifva synnerligen betydande.

Jag hemställer i enlighet med hvad jag nu anfört, att Eders

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sjunde hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t i propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits

beträffande ålderstillägg till visse postverkets betjente och angående

förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp af större

parti frimärken, brefkort och frankokuvert, än äfven af öfriga nu tillstyrkta

ändringar i postverkets stater, måtte för år 1885 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,513,000 kronor, att utgå

dels direkt af postverkets uppbörd för året, dels, i den mån denna icke

blir för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos statskontoret

innestående medel.

Telegrafverket.

[5]-

Telegraf
verket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket

att gälla under år 1884 med rätt för ''Eders Kongl. Maj:t att i nämnda

stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, har

Eders Kongl. Maj:t under år 1883 i telegrafverkets stater beslutat följande

ändringar, hvilka nu böra för Riksdagen anmälas, nemligen:

a) uppförande af en telegrafistbefattning med 800 kronor vid

hvardera af de under året nyinrättade telegrafstationerna i Fjellsjö,

Mollösund, Ramsele och Skönvik;

b) uppflyttning af kommissariebefattningen vid Halmstads station

från andra klassen med 2,700 kronor till första klassen med 3,000

kronor;

c) nedflottning af fem assistentbefattningar med 1,600 kronor i

aflöning, nemligen två i Stockholm samt en vid hvardera af stationerna

Gefle, Malmö och Örebro, till telegrafisttjenster med 800 kronor i normal

aflöning och särskilt tillägg af 100 kronor; samt

d) indragning af telegrafistbefattningen i Söderköping med 800

kronor i normal aflöning och 100 kronor i särskilt lönetillägg.

De utgiftsstater, hvilka sålunda blifvit den 5 sistlidne oktober af

Eders Kongl. Maj:t faststälda för år 1884, sluta å följande belopp:

aflöningsstat

kronor

öfvergångsaflöningsstat ..............

pensions- och understödsstater

underhållsstat...............................

938,800

13,100

87,082

258,128

kronor 1,297,110

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde Imf vild titeln.

23

hvilken summa med 2,230 kronor understiger slutsumman i det för

1883 års Riksdag framlagda och af denna godkända förslag till utgiftsstater

för nämnda år.

Telegrafstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 9 sistlidne

november angående beräkning af telegrafverkets utgifter för år 1885

icke föreslagit någon ändring i de senast faststälda staterna. Sedan

dess har väl Eders Kongl. Maj:t den 23 i nämnda månad medgifvit,

att en telegrafstation af tredje klassen finge inrättas i Näsåker, och den

14 sistlidne december beslutat, att telegrafstationen i Säter skulle med

utgången af samma månad indragas; men då de rubbningar, som härigenom

i utgiftsstaten framkallas, motväga hvarandra, föranleda de ej

någon ändring i staternas slutsumma. Jag kan derföre inskränka mig

till att hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte

utgå, för år 1885 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels

ock antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda utgiftsstater

för verket såsom gällande äfven för år 1885, med rätt för Eders

Kongl. Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas

af behofvet påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring använda det öfverskott, som kan å inkomsterna

uppstå.

Tullverket.

I underdånig skrifvelse den 12 november 1883 har generaltullstyrelsen

afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1885 och dervid

först behandlat frågan om

Aflåning sstaten.

Hos styrelsen har tullkammaren i Nyköping gjort framställning

derom att aflöningen för tullförvaltaren derstädes, för närvarande utgörande:

lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 700 kronor jemte

två ålderstillägg å tillhopa 800 kronor, måtte höjas till likhet med

hvad tullförvaltarne i Sölvesborg, Ronneby och Marstrand åtnjuta, eller

lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte rätt

till två ålderstillägg å tillhopa 1,000 kronor. Då tulluppbörden i Nyköping,

hvilken år 1875, då den nuvarande aflöningen för tullförvaltaren

derstädes bestämdes, uppgick till allenast 1,170 kronor, sedermera,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln.

efter det staden år 1878 kommit i åtnjutande af nederlags- och transitupplagsrätt,

så ökats, att den i jemna tusental utgjort, under hvartdera

af åren 1878 och 1879 ...24,000 kronor, under år 1880 ... 36,000 kronor,

under hvartdera af åren 1881 och 1882 ... 31,000 kronor samt under de

9 första månaderna af 1883 ... 35,000 kronor, samt denna uppbörd, som

hufvudsakligen inflyter i relativt små poster, för tullförvaltaren, ende

tjenstemannen vid tullkammaren, medför ett vida mera ansträngande

arbete än en motsvarande uppbörd, som inflyter i mera betydande

poster, har generaltullstyrelsen förordat tullkammarens framställning,

enligt hvilken aflöningsstaten skulle ökas med 300 kronor.

Då det visat sig behöfligt, att i Malmö, hvars tullbevakningspersonal

icke sedan år 1865 erhållit någon förstärkning, oaktadt sedan

dess trafiken derstädes fördubblats, tulluppbörden nära tredubblats, eller

från 969,000 kronor till 2,733,000 kronor år 1882, samt stadens hamn

betydligt utvidgats, anställa ytterligare en öfveruppsyningsman utöfver

den på dervarande tullkammares aflöningsstat nu upptagna, har styrelsen,

som hittills tillgodosett detta behof genom medgifvande för tullkammaren

att använda en biträdande öfveruppsyningsman emot dagtraktamente,

men som, då behofvet visat sig icke vara af blott öfvergående

beskaffenhet, ansett lämpligast att å tullkammarens stat uppföres

ytterligare en öfveruppsyningsman, hemstält., att å tullverkets

aflöningsstat måtte, utöfver der redan upptagna öfveruppsyningsmän,

uppföras ytterligare en dylik med samma aflöning, som tillkomme den

nuvarande öfveruppsyningsmannen i Malmö, eller lön 1,500 kronor och

tjenstgöringspenningar 500 kronor samt rätt till två ålderstillägg å

tillhopa 1,000 kronor.

I följd af den betydligt ökade tulluppbörd, som under senaste

åren influtit i Landskrona, har generaltullstyrelsen gjort framställning

om förhöjning af aflöningen åt den vid tullkammaren i nämnda stad

anstälda personal. Af den redogörelse, styrelsen lemnat, framgår att

uppbörden derstädes under åren 1870—1874 i medeltal utgjort 430,000

kronor, samt att densamma år 1878 uppgått till 1,064,000 kronor och

derefter årligen stegrats, så att den år 1882 utgjort 2 203,000 kronor

och under de nio första månaderna af 1883''... 2,157,00,0 kronor, allt i

jemna tusental. I afseende å uppbördens storlek intager Landskrona

numera fjerde rummet bland rikets städer. Dertill kommer, att Landskrona

likasom Malmö och Helsingborg står i daglig förbindelse med

utlandet och att stadens hamn vanligen är under hela året öppen för

sjöfart, hvaråt bör tillmätas vigt vid bedömande af, huruvida tullpersonalen

är i jemförelse med personalen å andra orter betungad af göromål.

Den nu gällande aflöningsstaten för tullkammaren i Landskrona

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde lmfvudtiteln.

25

faststäldes år 1875. Med afseende å dessa förhållanden har generaltullstyrelsen

ansett billigheten kräfva, att tullpersonalen i Landskrona

varder i aflöningshänseende likstäld med den i Malmö, eller med andra

ord uppflyttad i den högsta aflöningsgraden, helst tullkammaren i

Helsingborg, der tulluppbörden hittills icke ens uppgått till 700,000

kronor och lefnadskostnaderna icke torde vara högre än i Landskrona,

kan anses redan åtnjuta den nu för Landskrona begärda aflöningen.

Eu jemförelse mellan den nu gällande staten för tullkammaren i

Landskrona och den af styrelsen ifrågasatta utfaller på följande sätt:

Nuvarande.

Enligt förslaget.

Ökning

Lön.

Tjenst- görings- penni li- ga?.

Älders-

tillägg.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Älders-

tillägg.

å

aflönings-

staten.

Tullförvaltaren.........

kronor

3,500

1,500

1,000

4,000

2,000

1,000

1,000

Kontrollören ...........

11

3,000

1,000

1,000

3,000

2,000

1,000

1,000

1,000

Kammarskrifvaren...

Öfveruppsynings-

n

1,500

300

000

1,500

500

200

mannen..................

v

1,500

300

000

1,500

500

1,000

200

U ppsyningsmannen

11

900

300

300

1,000

500

300

300

1 Vaktmästare.........

ii

700

300

300

800

400

300

200

5 d:o .........

ii

3,500; 1,500

1,500

4,000

2,000

1,500

1,000

1 Roddare.................

ii

500

200

100

600

300

150

200

1 d:o ..................

ii

500

200

100

600

300

150

200

Tillökningen å aflöningsstaten skulle således utgöra ...... kronor 4,300.

Styrelsen har derföre hemstält, dels att för tullförvaltaren och

kontrollören i Landskrona måtte upptagas den förhöjda aflöning, som

nyss blifvit omnämnd, dels ock att, för genomförande af den ifrågasatta

löneförhöjningen åt den öfriga tullpersonalen derstädes, det i 1884 års

stat upptagna antalet kammarskrifvare, öfveruppsyningsmän, uppsyningsman,

vaktmästare och roddare i högsta aflöningsgraden måtte ökas:

antalet af de tre förstnämnda med en, antalet vaktmästare med sex

och antalet roddare med två, samt i stället antalet nu nämnda tjenstemän

och betjente, med den aflöning, som hittills åtnjutits i Landskrona,

i motsvarande mån minskas.

Före år 1875, då nu gällande aflöningsstat för tullkammaren i Ystad,

först faststäldes, utgjorde tulluppbörden derstädes under åren 1870—1874

Bih. till Biksd. Prof. 18S4. 1 Sand. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln,

i medeltal 139,000 kronor. Den har sedermera betydligt ökats och uppgått

år 1881 till 286,000 kronor, år 1882 till 494,000 kronor samt under de nio

första månaderna af år 1883 till 484,000 kronor, allt i jemna tusental.

Med afseende å denna betydliga tillökning i uppbörd, som nödvändiggjort

ett väsentligt ökadt arbete å tullpersonalens sida, har styrelsen

hemstält om den förhöjning i aflöningen för tullförvaltaren och kontrollören

i Ystad, att desse, hvilka nu åtnjuta, den förre lön 3,000 kronor

och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och den senare lön 2,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, måtte erhålla samma

aflöning som deras vederlikar i Kalmar, Gefle med flera städer, eller

tullförvaltaren lön 3,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor

samt kontrollören lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1.000 kronor, hvardera likasom tillförene med rätt till två ålderstillägg

å 1,000 kronor tillhopa. Någon förhöjd aflöning för den öfriga personalen

i Ystad har styrelsen dessmindre ansett böra ifrågakomma som

denna personal redan åtnjuter samma aflöning, som dess vederlikar i

Kalmar och de öfriga nyss antydda städerna. Den förhöjning i utgiftsstaten,

som sålunda ifrågasatts för tullkammaren i Ystad, inskränker

sig följaktligen till 1,500 kronor.

Tullförvaltaren i Lidköping, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter

samma aflöning som den i Nyköping, har hos generaltullstyrelsen gjort

hemställan om löneförhöjning; och då tulluppbörden vid tullkammaren i

Lidköping, som öppnades år 1880, i jemna tusental utgjort år 1881 ..

57.000 kronor och år 1882 ... 77,000 kronor, samt denna uppbörd högst betydligt

öfverstiger uppbörden vid de öfriga tullkammare, med hvilka tullkammaren

i Lidköping för närvarande är i aflöningshänseende likstäld,har

styrelsen hemstält, att tullförvaltarens i Lidköping aflöning måtte höjas

till likhet med hvad för tullförvaltaren i Nyköping blifvit föreslaget, hvarigenom

aflöningsstaten skulle komma att ökas med 300 kronor.

Då generaltullstyrelsen ansett den aflöning, som för närvarande

tillkomme tullkammarföreståndarne i Östhammar och Norrtelje, 200

kronor, icke utgöra tillräcklig ersättning för de bestyr, som åligga

desse tjenstemän, har styrelsen hemstält, att i aflöningsstaten måtte,

utom den der förut upptagna tullkammarföreståndare med 400 kronors

tjenstgöringspenningar, uppföras ytterligare två dylika tjenstemän

med sådan aflöning samt antalet tullkammarföreståndare med 200

kronors tjenstgöringspenningar i stället minskas med två.

Mot bifall till hvad generaltullstyrelsen sålunda hemstält och

som endast är en gifven följd af den betydliga utveckling, rörelsen

under senare tider företrädesvis å vissa platser vunnit, har jag intet

att erinra.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

27

I händelse af bifall till de föreslagna förändringarne

löningsstaten komma att ökas med följande belopp:

förhöjd aflöning åt tullförvaltaren i Nyköping......... kronor

aflöning till en öfveruppsyningsman i Malmö ......... ,,

förhöjd aflöning till personalen vid tullkammaren i

Landskrona ..................................................................... »

skulle af
300:

—,

2,000: —,

4,300: —,

förhöjd aflöning till tullförvaltaren och kontrollören

i Ystad ................................................................;............

förhöjd aflöning till tullförvaltaren i Lidköping ......

förhöjd aflöning till två tullkammarföreståndare......

1,500: —,

•n

300: —,

•n

400: —,

kronor

8,800: —.

Aflöningsstatens slutsumma, enligt 1884 års statutgörande 1,690,400

kronor, skulle således uppgå till 1,699,200 kronor.

Öfvergångsajlöningsstaten,

som för år 1884 upptagits till 39,150 kronor, har, enligt hvad generaltullstyrelsen

anmält, genom afgång af derå uppförda personer

minskats med 3,240 kronor eller till 35,910 kronor.

Indragning sstaten

för åt- 1884 slutade å 55,695 kronor. Enligt hvad generaltullstyrelsen

anmält har eu minskning uppkommit å 5,360 kronor, i följd hvaraf

statens slutsumma för år 1885 uppgår till 50,335 kronor.

I ålder stilläggs staten, pensionsstaten för afskedade tjensteman och

betjente samt pensionsstaten för aflulne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn har styrelsen icke ifrågasatt någon

förändring.

Omkostnadsstaten.

Enär det från denna stat utgående arvode å 300 kronor åt läkare

för tullverkets lägre vaktbetjening i Göteborg visat sig otillräckligt

för beredande af fri läkarevård åt nämnda vaktbetjening, hvilken uppgår

till 89 personer å ordinarie stat jemte ett betydligt antal extra

ordinarie betjente, har generaltullstyrelsen hemstält, att detsamma

måtte höjas till 450 kronor. . *

Hos generaltullstyrelsen har tullkammaren i Malmö gjort framställning

derom att jemväl den lägre vaktbetjeningen i nämnda stad

måtte, i likhet med deras vederlikar i Stockholm och Göteborg, till
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde hufvudtiteln.

erkännas fri läkarevård på tullverkets bekostnad, och har styrelsen

hemstält, att af anslaget till arvoden måtte få, till arvode åt läkare för

tullverkets lägre vaktbetjente i Malmö, utgå 200 kronor, för hvilket

belopp, enligt hvad tullbevakningsinspektoren derstädes upplyst, fri

läkarevård skulle kunna beredas åt ifrågavarande vaktbetjente, uppgående

till 24 ordinarie jemte åtskilliga extra ordinarie betjente.

Genom nådigt bifall till dessa begge förslag skulle omförmälda

anslag till arvoden komma att ökas med 350 kronor; men då de från

samma anslag till rådstufvurätterna, utom den i Stockholm, utgående

arvoden för afgörande af tullmål visat sig under senare åren icke

uppgå till det derför förslagsvis beräknade belopp, 2,250 kronor, har

styrelsen, till förekommande af rubbning i anslagets slutsumma, 7,500

kronor, föreslagit, att det förslagsvis utförda beloppet för arvoden åt

rådstufvurätterna utom Stockholm måtte i motsvarande mån nedsättas

och således förslagsvis upptagas till 1,900 kronor.

För öfrig!, har generaltullstyrelsen icke i omkostnadsstaten föreslagit

annan ändring än att, till jemnande af staternas slutsumma, anslaget till

diverse utgifter minskas med 200 kronor eller till 14,405 kronor, i följd

hvaraf omkostnadsstaten skulle komma att sluta å 211,755 kronor.

Då jag icke har något att anmärka mot hvad generaltullstyrelsen

härutinnan hemstält, skulle, under förutsättning af bifall till hvad sålunda

föreslagits, tullverkets stater för år 1885 komma att utvisa följande

slutsummor:

aflöningsstaten............................................................

öfvergångsaflöningsstaten .......................................

ålderstil läggsstaten ...................................................

indragningsstaten......................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

......................................................................

pensionsstaten föraflidnetjenstemänsoch betjentes

i fattigdom efteriemnade enkor och barn

omkostnadsstaten ......................................................

kronor 1,699,200:

„ 35,910:

„ 250,000:

„ 50,335:

„ 197,000:

„ 31,800:

„ 211,755:

1

1

1

9

summa kronor 2,476,000: —,

eller enahanda belopp, som 1884 års stat upptager.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med godkännande åt de ifrågasatta förändringarne i tullverkets

stater, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

29

Innan jag lemnar frågan om tullverket, anhåller jag att få fästa

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på en angelägenhet, som för detta

verk är af ganska stor vigt och hvarom från generaltullstyrelsen föreligger

eu underdånig framställning, för hvilken jag ber att få redogöra.

Inom tullverket finnes en vid århundradets början bildad enskild

pensionsinrättning till förmån för enkår och barn efter embete- och tjensteman

samt betjente vid tullverket, i hvilken inrättning byråcheferne

i generaltullstyrelsen jemte styrelsen underlydande tjensteman och betjente,

som tillträda lön på tullverkets ordinarie stat, äro pligtig^ att

deltaga. Inrättningens inkomster utgöras förnämligast af delegarnes

bidrag, nemligen dels inträdes- och befordringsafgift och dels årsafgift,

hvilken senare utgår af det löne- eller pensionsbelopp, vederbörande

delegare innehar å tullverkets stat, med tre, fyra, fem eller sex procent,

allteftersom delegarens ålder vid inträdet i pensionsinrättningen understigit

30, 40 eller 50 år. Pension för delegares enka eller barn utgår

med 15 procent af den lön eller pension, hvarefter delegaren till pensionsinrättningen

sist bidragit.

Dessa årsafgifter äro betydligt drygare än årsafgifterna i civilstatens

enskilda enke- och pupillfond,.under det att pensionerna i den

senare inrättningen likväl äro vida större. Så måste en tjensteman vid

tullverket, som i lön åtnjuter till exempel 5,000 kronor, eller enahanda

belopp som ledamöter i hofrätter och kollegier med flere delegare i

första klassen af civilstatens pensionsinrättning, derest han vunnit

ordinarie anställning vid en ålder emellan 30 och 40 år, årligen erlägga

200 kronor under det lians enka och barn endast äro berättigade till

750 kronor i pension, då deremot sådan delegare i civilstatens pensionsinrättning

årligen betalar till såväl pensionsinrättningen som enke- och

pupillfonden endast 168 kronor, men likväl för enka och barn förvärfva!''

rätt till pension af 1,200 kronor. Äfven inom andra jemförlig^

pensionsinrättningar ställer sig förhållandet gynnsammare för delegarne.

Så kan till exempel inom statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa

pensionsbeloppet uppgå ända till 25 procent af det belopp, hvarå maken

eller fadren erlagt pensionsafgift.

Emellertid äro visse delegare inom ifrågavarande inrättning än

mer betungade. Genom nådigt bref af den 31 maj 1856 har nemligen

inrättningen tillerkänts två procent af den uppbördsprovision, som tillkom

visse tulltjensteman, hvilka följaktligen fingo vidkännas afdrag af

dessa två procent till förmån för pensionskassan; men sedan från och

med 1869 uppbördsprovisionen blifvit till tullverket indragen och ersatt

genom löneförhöjning och tjenstgöringspenningar, har genom nådigt

bref den 27 augusti 1869 förordnats, att de delegare, som innehade sådana

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln.

tjenster, vid livilka förut rätt till uppbördsprovision varit fästad, skulle

framgent i stället för den afgift, som de, i händelse uppbördsprovisionen

fortfarande varit med deras tjenster förenad, varit skyldige att med

två procent å provisionen betala, från och med år 1869 till inrättningens

kassa årligen erlägga ett belopp, svarande mot två procent å

medeltalet af den uppbördsprovision, som under åren 1862—1866 för

deras innehafvande tjenster utgått. Denna bestämmelse tillför väl inrättningen

årligen omkring 3,500 kronor; men påtagligt är, att den innebär

en orättvisa mot dem, hvilka drabbas af densamma utan att

deraf tillskyndas någon fördel framför öfrige delegare.

Ehuru afgifterna äro dryga, är inrättningens ställning ingalunda

god, detta åter beroende af förhållanden, som det ej stått i delegarnes

magt att afhjelpa. En omständighet, som härvid ej bör förbigås, är

att delaktighet i pensionsinrättningen tillkommer kustbevakningskårens

till ett antal af flere hundra uppgående medlemmar, som i betraktande

af de ansträngningar och faror, under hvilka de utöfva sina tjensteåligganden,

borde för beredande af pension åt enkor och barn få vidkännas

betydligt högre utgifter än när det gäller en kassa för pensionering

af enkor och barn efter personer med den verksamhet, som

tullverkets öfriga personal i likhet med flere andra civila kårer utöfvar.

Kustbevakningskåren lemnar dock icke bidrag till kassan efter andra

grunder än öfrige delegare, och det kan icke heller ifrågasättas, att

nyssnämnda kårs i allt fall dryga pensionsafgifter skulle kunna förhöjas,

huru påkalladt. sådant än skulle vara för att betäcka kassans

jemförelsevis större risk för pensioneringen af enkor och barn efter

kårens medlemmar. Ett annat ogynnsamt förhållande är att efter år 1866

flere hundra tjenster inom tullverket indragits samt att, såsom en följd

häraf, de betalande delegarnes antal minskats samtidigt med att de

äldre innehafvarne af indragna befattningar, när de enligt naturens ordning

aflidit, efterlemnat enkor och barn med rätt till pension. Också

bär antalet delegare, som 1857—1866 i medeltal utgjort 2,100 stycken,

minskats så att det utgjorde 1871 ... 1,841 personer och 1882 ... 1,643 personer,

. utvisande under 11 år eu minskning af 198 stycken, då deremot

emellan de båda sistnämnda åren antalet pensionstagare ökats från 948

till 996 eller med 48. I följd häraf har kassans egande behållning,

som vid 1870 års slut utgjorde 308,951 kronor 60 öre, nedgått så att

den vid slutet af 1882 endast uppgick till 288,751 kronor 62 öre, utvisande

en minskning af 20,199 kronor 98 öre. Det kan derföre med

allt skäl befaras att inrättningen i en framtid icke skall blifva i tillfälle

att fullgöra pensioneringen, änskönt inrättningen under senare åren

fått någon förbättring i sina inkomster, efter det genom tullstadgan af

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

31

den 2 november 1877 eu del af de böter för brott emot tullförfattningarne,

som förut tillfallit tullpersonalen, anslagits åt pensionsinrättningen.

I syfte såväl att afhjelpa den orättvisa, som drabbar de tjensteman,

med hvilkas befattningar uppbördsprovision fordom varit förenad,

som att bereda kassan i någon mån ökade inkomster är i ett af flertalet

bland delegarne antaget samt till Eders Kongl. Maj:ts pröfning

öfverlemnadt förslag till nytt reglemente vordet föreslaget, dels att den,

jsom i anledning af inträffad ledighet af tjenst vid tullverket erhölle

förordnande med högre aflöning under vakansen än han eljest åtnjöte,

skulle vara skyldig att till pensionsinrättningen erlägga skilnaden emellan

de löneförmåner, som åtföljde förordnandet, och hvad han för bestridande

af enahanda befattning vid laga förfall för innehafvare!! skolat

åtnjuta, generaltullstyrelsen dock förbehållet att, der sådant för upprätthållande

af någon tjenst under ledighet pröfvades nödigt, bestämma

om och hvilket lägre bidrag till pensionsinrättningen i särskilda fall

må utgå, dels ock att den i nådiga brefvet den 27 augusti 1869 stadgade

afgift (procenten å uppbördsprovision) skulle upphöra; och har

generaltullstyrelsen, med vitsordande af det angelägna behofvet för kassan

af förbättrade inkomster, förordat omförmälda förslag.

Enligt uppgjord beräkning skulle inrättningen, i sådant fall, af de

vakanta lönerna årligen åtnjuta en inkomst af 5 till 6,000 kronor eller,

efter afdrag för procenten å uppbördsprovision, en ökad inkomst af

cirka 2,000 kronor.

Det är visserligen sann!, att å tullverkets stat finnes uppfördt

ett förslagsanslag af 31,800 kronor, som disponeras af generaltullstyrelsen,

till pensionering af aflidne tulltjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn, men enligt det derom utfärdade

reglemente utdelas deraf endast ytterst små och för de mest oundgängliga

behof otillräckliga pensioner, hvilka för den lägre betjeningen endast

uppgå till 36 kronor årligen och i alla fall blott utdelas, när personen

befinner sig i en alldeles utblottad ställning. Från det allmännas

sida åtnjuter deremot ifrågavarande pensionskassa intet direkt anslag

och ej heller något annat väsentligt bidrag än den, till omkring

10,000 kronor om året uppgående andel i vissa böter, som ådömas

efter tullförfattningarne och som förut tillföllo tullpersonalen. Det nu

väckta förslaget skulle icke heller medföra någon ökad utgift för tullverket,

utan åsyftar att låta tullpersonalen lemna än ytterligare bidrag

till kassans förstärkande, men i den form att en del af den ersättning,

som hittills utgår till person, som under ledigheten uppehåller en tjenst,

skulle af denne afstås till pensionsinrättningen. Att detta förslag icke

kan genomföras endast genom en ändring i reglementet, utan efter mitt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde hufvudtiteln.

förmenande påkallar eu framställning till Riksdagen, beror derpå, att

de i tullverkets aflöningsstat uppförda medel, när de icke utgå till ordinarie

tjensteinnehafvare, väl må kunna disponeras till den, som under

ledigheten på förordnande uppehåller en tjenst, men, när medlen i sin

helhet icke erfordras för bestridande af kostnaden för vikariat, icke

böra utan Riksdagens o medgifvande dragas till ett för aflöningsstaten

främmande ändamål. A andra sidan synes mig ett dylikt medgifvande,

som ju icke för staten medför någon ökad utgift, vara af billigheten

i hög grad påkalladt för att aflägsna den stora orättvisan deri, att vissa

delegare få betala drygare afgifter, utan motsvarande förmåner, endast

på grund af ett i förflutna tider existerande förhållande, som nu mera

icke har sin motsvarighet inom verket. Man får icke heller förbise

behofvet för kassan af förstärkta inkomster, för att icke kassan skall

äfventyra att brista i fullgörandet af sina förbindelser gent emot enkor

och barn efter delegare, som varit ovilkorligen pligtig^ att. i kassan

deltaga och fått under många år dit utgöra i förhållande till pensionsbeloppen

ovanligt dryga afgifter.

Då det vid tullverket ganska ofta inträffar, särskildt vid kustbevakningskåren,

att man, för besparings skull eller för att underlätta

genomförandet af en tillämnad förändring, icke återbesätter ledigblifna

tjenster med ordinarie innehafvare, utan låter tjensten tills vidare lemnas

obesatt eller uppehållas af vikarie, kan det icke vara meningen att

i sådana fall någon del af aflöningen bör tillgodokomma pensionsinrättningen,

utan förslaget åsyftar endast sådana vikariat, som inträffa i

afbidan på återbesättande i vanlig ordning af en ledigblifven tjenst.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t må äska Riksdagens

medgifvande dertill,

att, då tjenst vid tullverket är ledig och kommer att i vanlig ordning

återbesättas, den del af aflöningen efter stat, som icke erfordras

för tjenstens uppehållande under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens

enskilda pensionsinrättning till förmån för enkor och barn efter embetsed!

tjensteman samt betjente vid tullverket.

Domänstyrelsen.

[7.] Om organisationen af detta embetsverk och om behöfliglieten

Domän- deraf, att verket utgjordes af en chef och fem föredragande ledamöter,

styrelsen. me(j (je aflöningsförmåner för desse senare, som tillkomme byråchefer

i andra embetsverk, har jag förut haft tillfälle att inför Eders Kongl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjunde liufvudtiteln.

Maj:t uttala min mening såväl vid tillstyrkandet af den nådiga proposition,

som afläts till 1882 års Riksdag om domänstyrelsens inrättande,

som ock vid afgifvande år 1883 af förslag till statsregleringen under

sjunde liufvudtiteln, då, med anledning af 1882 års Riksdags beslut,

att anvisa löner endast för två byråchefer eller tjensteman i tredje

lönegraden och förändra de föreslagna tre öfriga tjensterna i nämnda

grad till befattningar i andra lönegraden, Eders Kongl. Maj:t behagade,

i enlighet med mitt tillstyrkande, föreslå Riksdagen att förhöja det

ordinarie anslaget till domänstyrelsen med 5,700 kronor, för att de tre

tjenstebefattningarne i andra lönegraden måtte kunna utbytas mot sådana

i tredje lönegraden på sätt från början varit afsedt. Riksdagen

tillmötesgick denna senare framställning så till vida, att det äskade

anslaget beviljades för år 1884, ehuru på extra stat. Medel finnas således

i staten upptagna för innevarande år för att tillämpa den organisation,

Eders Kongl. Maj:t ansett oeftergiflig för att embetsverket må

kunna sköta de åt detsamma anvisade maktpåliggande göromål, och

hvilken organisation varit provisoriskt tillämpad jemväl under nästlidna

år, det första af domänstyrelsens tillvaro. Det lär visserligen icke

kunna betviflas, att icke Riksdagen fortfarande skall vara benägen att

bevilja samma anslagsbelopp för domänstyrelsen, som det för innevarande

år anvisade; men så länge en del af de medel, som erfordras

för föredragandenas aflöning, qvarstår å extra stat, är regleringen af

detta embetsverk ofullbordad och för verkets framtida ställning ganska

illa sörjdt. Af det underdåniga memorial i ämnet, hvarmed verkets

chef den 28 nästlidne november inkommit, framgår ''nemligen, att icke

ens de två ledamotsplatser, för hvilka full aflöning är å ordinarie stat

uppförd, kunna med ordinarie innehafvare förses, så länge frågan om

föredragandenas antal och aflöning ännu icke är definitivt afgjord.

Detta förhållande är ganska naturligt. Domänstyrelsen har nu varit i

verksamhet ett år, och denna tids erfarenhet har endast till fullo bekräftat

rigtigheten af den åsigt, som förut uttalats derom, att göromålen

i det nya embetsverket skulle blifva synnerligen trägna och icke

kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, derest icke föredragandenas

antal bibehålies vid fem. Deraf bör ju den gifna följden blifva, att

personer med kännedom om de åligganden, som tillhöra en föredragande

i detta embetsverk, och medvetne af det ansvar, som de åtaga

sig, icke vilja binda sig vid befattningarne såsom föredragande, innan

de ega visshet att icke, genom inskränkning i ledamöternes antal, med

dessa befattningar komma att förenas åligganden, alltför betungande,

för att kunna på ett samvetsgrant sätt fullgöras. Dertill kommer, att

Bill. till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[8.]

Skogsväsen
det.

34 Sjunde hufyudtiteln.

de tillförordnade ledamöterne naturligtvis bibehålla de ordinarie tjänster,

de eljest innehafva, och att dessa tjenster måste bestridas genom vikarier,

hvilket jemväl vållar olägenheter, som delvis träffa embetsverk, hvilka

med domänförvaltningen icke hafva något att skaffa. Då någon kostnad

utöfver den redan utgående icke påkallas för verkets reglering,

utan derför endast erfordras, att det nu på extra stat uppförda anslaget

å 5,700 kronor öfverflyttas på ordinarie stat, vågar jag derför hoppas,

att någon betänklighet numera icke skall möta vid att bereda jemväl

domänstyrelsen fördelen af en definitiv organisation.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen

att, på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda tre tjenstebefattningar

i andra lönegraden må kunna utbytas mot befattningar,

hvilka göras likställiga med de två i staten förut befintliga tjenster i

tredje lönegraden i fråga om såväl lön- och tjenstgöringspenningar

som rätt till ålderstillägg, det för verket å ordinarie stat upptagna

anslag må ökas med 5,700 kronor, eller från dess nuvarande belopp,

88,300 kronor, till 94,000 kronor, såsom följd hvaraf det i staten för

år 1884 under domänstyrelsen upptagna extra anslag å 5,700 kronor

göres obehöflig!.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1884 uppfördt:

dels bestämdt anslag

för skogsstaten .............................................. 403,413: —,

„ statens skogsskolor................................. 22,800: —, 426,213: _

dels reservationsanslag

till undersökning af vattendragen i Norrbottens

län............................................ 3,000: —,

„ skogsinstitutet ...................................... 21,300: —,

„ enskilda skogsskolor ........''................. 7,600: —,

,, kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

................................................... 214,290: —, 246,190: _,

summa kronor 672,403: —.

I underdånigt memorial den 5 oktober 1883 angående anslagsbehofven

för skogsväsendet år 1885 har domänstyrelsen i fråga om

det bestämda anslaget ej ifrågasatt annan förändring än att, då, enligt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

35

de i nådigt bref den 5 juni 1874 faststälda vilkor för åtnjutande af

ålderstillägg, fyra jägmästare från 1885 års ingång blifva berättigade

till sådant tillägg med 500 kronor hvardera, en för intjenta 20 år och

de öfrige tre för 10 års tjenstgöring, men, sedan sista underdåniga

statsförslag för skogsväsendet afgafs, två jägmästare med hvardera 500

kronors ålderstillägg aflidit och deras platser komme att fyllas med

revirförvaltare utan dylikt tillägg, anslaget till skogsstaten, äfsedt till

löner, rese- och tjenstgöringspenningar åt skogsinspektörer, jägmästare

och kronojägare, måtte få höjas med skilnaden, 1,000 kronor, till 404,413

kronor, hvilket belopp dock kunde afrundas till 404,400 kronor.

Visserligen har, såsom domänstyrelsen erinrat, Eders Kongl. Maj:t

i nådigt bref den 13 april 1883 täckts föreskrifva, att ett revir i Norrbottens

län, Juckasjärvi, skulle från och med den 1 juli 1883 indragas,

men enär Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed gillat domänstyrelsens

hemställan, att framdeles få inkomma med underdånigt förslag till

den i följd deraf odisponerado jägmästareaflöningens användande till

reglering af Gellivara vidsträckta revir inom samma län, efter det

Luleå—Ofotens jernväg kommit till stånd, har domänstyrelsen ansett

sagda revirindragning icke böra föranleda nedsättning af anslaget för

skogsstaten.

Hvad derefter angår reservationsanslaget och dervid först anslaget

till undersökning'' af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, har

domänstyrelsen upplyst, att dessa undersökningar, för hvilka medel

varit anvisade allt sedan år 1873, numera så fortskridit, att under år

1885 medel. dertill ej skulle erfordras eller åtminstone endast till ringare

belopp, som utan olägenhet kunde fyllas från anslagstiteln: “till

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet44

; och har domänstyrelsen således ansett ifrågavarande anslagstitel

kunna uteslutas.

Deremot har domänstyrelsen i fråga om utförandet af åtskilliga

elfrensningar och strömbyggnader, hvilka varit föremål för de omförmälda

undersökningarne, i underdånighet anfört:

En fördelaktig afsättning af skogseffekter från kronans skogar i

Norrbottens län är hufvudsakligen beroende deraf, att beqväma flottleder

finnas för virkets framförande till kusten. Hittills har dock

vattendragens upprensande för flottning af virke från kronans skogar

kunnat åvägabringas blott i sammanhang med försäljning af längre tids

afverkningsrätt å större skogsområden, med skyldighet för köparen att

på egen bekostnad ombesörja flottledens iordningsställande. Detta sätt

för virkesförsäljningen har dock utestängt mindre kapitalstarka spekulanter

från täflan vid auktionerna samt oftast medfört låga virkespris.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjunde Imfvudtiteln.

Tvifvelsutan skulle virket från vissa kronoparker betinga vida högre

försäljningspris, om flottled derifrån iordningstäldes före skogseffekternas

utbjudande till försäljning; men som enskildes åtgärder för inrättande

af flottled från kronopark ej rimligen kunna påräknas, med

mindre afverkningsrätt till skogen samtidigt eller på förhand upplåtes

hädanefter som förut, bill ver det alltså, derest en fördelaktigare afsättning

af kronans virke skall vinnas, i vissa fall nödigt att staten om-,

besörjer inrättande af flottled irån en del kronoparker, hvarvid de medel,

som för sådant ändamål komma att användas, antagligen inom kort

tid. blifva återgäldade genom ökad inkomst för kronans virke. Af

dylika förslag har styrelsen ansett i första hand böra ifrågakomma

inrättande af flottled uti Bölsmansån för virkesflottning från kronoparken

Storfors i Elfsby socken, hvarför styrelsen beräknat kostnaden

till omkring 23,000 kronor; och har domänstyrelsen på grund häraf

hemstält, att å reservationsanslaget måtte under titel: “till inrättande af

flottleder i Norrbottens län“ uppföras 23,000 kronor.

Denna styrelsens framställning om anordnande genom statens

egen försorg af flottleder från vissa kronoparker i nämnda län synes

mig vara af ganska stor betydelse för ett vinstgifvande tillgodogörande

af statens skogstillgångar i denna landsdel. Undersökningarna rörande

flnttleders åstadkommande inom länet äro i det närmaste afslutade, och

om staten sjelf efter hand utför dylika anläggningar, blir uppenbarligen

kostnaden derför vida mindre än den uppoffring, staten får vidkännas

derigenom att anläggningen af en flottled göres till vilkor vid utbjudandet

af en flerårig afverkningsrätt. Den enskilde söker helt naturligen

gorå sig väl betald för den åtagna skyldigheten genom ett lägre virkespris,

och, såsom styrelsen erinrat, detta pris blir i många fall än mera

nedtryckt, just emedan det förlagskapital, som fordras för flottledens

inrättande, utgör för många ett hinder att uppträda såsom spekulanter.

De senare åren hafva företett det glädjande förhållandet af en stegrad

inkomst för staten af dess skogar, till en icke oväsentlig del beroende

af ändamålsenligare åtgärder med afseende å försäljningen och hvad

dermed står i sammanhang. Såsom ett steg i samma riktning betraktar

jag styrelsens nu gjorda förslag, hvartill jag lifligt förordar

bifall.

Beträffande anslaget till skogsinstitutet, 21,300 kronor, har domänstyrelsen

ej ifrågasatt någon förändring; men i fråga om anslaget till

enskilda skogsskolor, 7,600 kronor, har styrelsen erinrat, att detsamma

hittills varit deladt emellan de enskilda skogsskolorna vid Skogshåll i

Södermanlands län och Presterud i Wermlands län med 3,800 kronor

till hvardera, samt att Kongl. Maj:t den 18 december 1874 och seder
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

37

mera uti de årligen faststälda generalförslagen för disposition af den

del af reservationsanslaget, som afser

befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet, anvisat 1,000 kronor för

en lärare i skogshushållning vid Gotlands läns landtbruksskola. Då

dessa anslag till enskild skogsundervisning erfordrades jemväl för år

1885, och det sistnämnda beloppet rätteligen borde sammanföras med

anslaget till enskilda skogsskolor under gemensam titel: “till enskilda

skogsundervisningen“, har styrelsen hemstält, att under sistnämnda titel

måtte för år 1885 äskas 8,600 kronor.

Slutligen har domänstyrelsen vidkommande anslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet påvisat,

hurusom de under senare åren beviljade belopp i och för sig varit

otillräckliga, så att, till bestridande af de med anslaget afsedda utgifter,

förut uppkomna besparingar å detta reservationsanslag måst i

betydligare mån anlitas, såsom under år 1882 med öfver 41,000 kronor.

Styrelsen har vidare framhållit, att ej mindre eu efter verkliga skogstillgången

afpassad utvidgning af afverkningen på kronans skogar,

föranledande ökad statsinkomst, måste förutsätta ökad afverknings-,

skogsodlings- och förvaltningskostnad, utan äfven ökade utgifter för

skogsodling och skogsvård betingas dels genom tillkomsten af inköpta

eller eljest nybildade, till god del ännu skoglösa kronoparker, företrädesvis

i rikets mellersta och södra delar, dels derigenom att, jemlikt

nådiga kungörelsen angående grunderna för förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner den 10 november 1882, skogsmark i åtskilliga fall

undantages från arrendet. Då vidare inom landet finnes en mängd

för statsverkets räkning utarrenderade hemman, som eg a till skogsproduktion

tjenlig kal utmark, men arrendator svårligen skulle kunna

åläggas att bereda skogsväxt å denna kalmark, har det synts domänstyrelsen

fördelaktigast att genom skogsstatens försorg verkställa skogsodling

å dylika mer eller mindre skoglösa jordbruksdomäner, hvilkas

framtida värde genom sådan åtgärd kunde höjas. Ensamt till sistnämnda

ändamål skulle, enligt styrelsens förmenande, år 1885 böra användas

närmare 10,000 kronor, med hvilken siffra reservationsanslaget

derföre borde höjas.

Med åberopande af hvad styrelsen sålunda anfört har styrelsen,

under förutsättning att dess ofvanberörda förslag om öfverflyttning från

ifrågavarande anslagstitel af 1,000 kronor för en lärare i skogshushållning

vid Gotlands läns landtbruksskola skulle vinna nådigt afseende,

hemstält, att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och främjande

af skogsväsendet i allmänhet måtte höjas från 214,290 kronor

till i rundt tal 225,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjunde hufyudtiteln.

Om styrelsens förslag rörande anslag till flottleders inrättande i

Norrbottens län bär jag redan yttrat mig, och emot hvad styrelsen i

öfrigt hemstält har jag ej annat att erinra, än att den föreslagna förhöjningen

i anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet synes mig för närvarande ej erforderlig.

Detta beror ej på något underkännande från min sida af behöfliglieten

af nyssantydda anslagspost för skogssådd å kalmarker till utarrenderade

domäner, utan derpå att besparingarne å reservationsanslaget från föregående

tider, Indika besparingar äro beräknade att ännu vid 1884 års

slut utgöra omkring 130,000 kronor, torde vara tillräckliga att under

ännu några år betäcka de utgifter, som öfverskjuta årsanslaget, äfven

om det ifrågasatta ytterligare anslaget af 10,000 kronor för skogssådd

skulle komma att af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

Betydenheten af de anslag, som för skogsväsendet i riksstaten upptagas,

synes mig påkalla, att den för samma anslag i staten utförda slutsumma,

i likhet med hvad eljest i allmänhet iaktages, afrundas till jemt

tusental kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen:

att det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 987 kronor

till 404,400 kronor;

att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna anslaget till

undersökning af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande

af flottleder i samma län under reservationstitel anvisas 23,000

kronor;

att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med 1,000 kronor till

8,600 kronor och anvisas: “till enskilda skogsundervisningen“;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet upptages till 213,900 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten .............................. kronor 404,400: —,

„ statens skogsskolor ............... „ 22,800: —, 427,200: ,

reservationsanslag:

för inrättande af flottleder i Norr
-

bottens län...........

..................... kronor

23,000: —,

skogsinstitutet ..

...................... 11

21,300: —,

transport kronor

44,300: —, 427,200: —,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

39

transport kronor 44,300: —, 427,200: —,

för enskilda skogsundervisningen kronor 8,600: —,

„ kronoskogarnes förvaltning

och främjande af skogsväsendet

i allmänhet........................ „ 213,900: —, 266,800: _,

summa kronor 694,000: —,

hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas med 21,597 kronor.

Byggnader och reparationer.

Till byggnader och reparationer är i staten uppfördt ett reservationsanslag,

som, sedan det vid 1876 års riksdag höjdes med 34,580 kronor,

utgår med 155,480 kronor årligen.

Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har öfverintendentsembetet

i memorial den 30 september 1879 och den 28 september 1880

i underdånighet gjort framställning om berörda, otillräckligt befunna

anslags förhöjande. Då den förra af dessa framställningar den 9 januari

1880 för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldes, fann emellertid

Eders Kongl. Maj:t de af embetet anförda skäl väl vara beaktansvärda,

men ansåg under dåvarande tryckta förhållanden statsutgifterna böra,

så vidt möjligt, inskränkas och förklarade derföre, att hemställan icke

för det dåvarande borde till någon åtgärd föranleda. När den senare

framställningen af mig den 30 december 1881 i underdånighet anmäldes,

framhöll jag att, på grund af de utaf embetet lemnade uppgifter,

det icke syntes oantagligt, att inom en måhända icke aflägsen framtid

en betydligare förhöjning af anslaget kunde finnas erforderlig, samt att

vid sådant förhållande skäl icke vore för handen att, innan närmare utredning

i detta hänseende blifvit åvägabragt, till Riksdagen göra framställning

om den af embetet då ifrågasatta mindre förhöjningen i anslaget.

Hvad jag sålunda föreslog behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder

gilla.

I underdånigt memorial den 20 sistlidne november har öfverintendentsembetet

ånyo fäst Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

på beliöfligheten af en förhöjning i meranämnda anslag och till stöd

derför hufvudsakligen anfört:

att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af

ifrågavarande anslag, utgjorde, enligt en af embetet den 11 januari

1881 upprättad förteckning, 15,357,990 kronor;

att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af

[9.]

Anslag till

byggnader

och reparationer.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde hufvudtiteln.

anslaget och tillkommit sedan detta till sitt nuvarande belopp bestämdes,

enligt den nämnda förteckningen utgjorde 886,000 kronor;

att värdet af påsynade arbeten, hvilka måst i brist af tillgångar

uppskjutas, utgjort vid anslagets fördelning, enligt senare årens generalförslag

öfver reparationer och underhåll af kronans byggnader:

Stockholm: Landsorterna: Summa:

år 1880 61,417: 09,

„ 1881 74,478: 25,

„ 1882 90,879: 25,

„ 1883 77,285: 50,

14,516: si,

17,971: 67,

17,964: 51,

17,265: 97,

75,933: 90,

92,449: 82,

108,843: 76,

94,551: 47;

att anslaget tages i anspråk ej endast för underhållsåtgärder i

vanlig mening utan äfven för litet emellan förekommande ändringar af

embetsverkens lokaler äfvensom, beträffande egendomarne i landsorten,

för anskaffande och underhåll af möbler jemte omkostnader för lys- och

renhållningen å gårdar, gator och parker, för vakt- och vårdafgifter,

sotning, eldsläckningsanstalter, vattenledningar, underhåll af minnesvärda

byggnader, såsom dem vid Ornäs, Rankhyttan och Isala, Borgholms

slottsruin och vid Qvidinge, hyror för tillfälligtvis behöfliga lokaler

åt länsstyrelserna, 0. s. v.; samt

att, då inom städerna och synnerligast inom hufvudstaden byggnadsverksamheten

i senare tider utvecklat sig högst betydligt ej mindre

hvad anginge lägenheters beqvämlighet och prydligare inredning än

äfven i fråga om husens yttre utstyrsel, det ej kunde anses staten värdigt,

att dess egendomar, i saknad af medel till dess underhåll, utmärkte

sig i jemförelse med enskilda verks och enskilde personers byggnader

genom eu i ögonen fallande torftighet.

På grund af dessa omständigheter har öfverintendentsembetet

hemstält, att anslaget måtte med 44,520 kronor höjas till 200,000 kronor,

eller icke fullt en och eu tredjedels procent af egendomarnes lågt beräknade

taxeringsvärde.

Men äfven om en behöflig tillökning i det ärliga underhållsanslaget

för kronans hus bifölles, har öfverintendentsembetet ansett

detsamma ej förslå till bekostande af åtskilliga mera omfattande och

länge uppskjutna arbeten, åsyftande vissa byggnaders skyddande mot

eldfara eller försättande i ett värdigt utvärtes skick eller ock förstärkande

af byggnadsgrunden: såsom iståndsättande utvändigt af Riddarholmskyrkan,

gamla kungshuset jemte kronans öfriga byggnader å

Riddarholmen, samt af kanslihuset, m. fl. byggnader; anbringande af

gipstak, jerntrappor och jerndörrar i tekniska skolans hus till skydd

emot eldfara, förstärkning åt grunden under kammarrättens hus och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

41

under operahuset, m. ra., för hvilka samtliga arbeten öfverintendentsembetet

beräknat kostnaderna till 341,405 kronor. På det att dessa

arbeten må kunna inom en kortare tidrymd och ej först i mån af tillgång

derför å det årliga anslaget bringas till verkställighet, har embete!,

hemstält om ett extra anslag af 341,405 kronor, att utgå med

141,405 kronor under år 1885 samt med 100,000 kronor under hvardera

af åren 1886 och 1887.

Den sålunda lemnade utredning, till hvilken må läggas att, enligt

Eders Kongl. Maj:ts den 30 sistlidne november fattade beslut, antalet

af de byggnader, som med ifrågavarande anslag skola underhållas,

ökats med byggnaderna till folkskolelärareseminariet i Falun, synes

mig otvetydigt ådagalägga, att den ifrågasatta förhöjningen af det årliga

anslaget är af behofvet synnerligen påkallad, derest ej kronan

skall ådraga sig en husröta, hvars afhjelpande kommer att framdeles

kräfva vida mera kännbara uppoffringar för statsverket. Den sparsamhet,

hvilken man med allt skäl bör vara angelägen att tillämpa inom

statsförvaltningen, fordrar derföre oafvisligen, att man icke låter statens

dyrbara byggnader vanvårdas, kastande på framtiden att vidkännas de

stegrade utgifterna för än mera omfattande arbeten för deras, iståndsättande,

att icke tala om de olägenheter och vådor, som uppstå, i

händelse byggnaderna skulle blifva för kortare eller längre tid oanvändbara

för sitt ändamål eller blottstälda för faror, hotande husens bestånd.

Den, som haft till åliggande att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga

öfverintendentsembetets generalförslag öfver den årliga användningen

af det hittills varande anslaget, har nogsamt funnit, huru i brist af

medel en mängd arbeten af angelägen beskaffenhet måst år från år

lemnas outförda, ett undanskjutande, för hvilket måste finnas en gräns.

Underhållsanslaget skulle för öfrigt efter den äskade förhöjningen till

200,000 kronor, på sätt öfverintendentsembetet erinrat, icke utgöra full!.

1| procent af byggnadernas lågt beräknade taxeringsvärde, och ett

dylikt procentbelopp lärer icke kunna anses för högt, då anslaget är

afsedt icke blott för underhåll af byggnaderna i vanlig mening, utan

äfven till anskaffande af möbler och inventarier, till bestridande af en

mängd på fastigheterna hvilande utgifter för lys- och renhållning, vattenledning,

sotning, in. in. samt för nya inredningsarbeten, hvilka esomoftast

påkomma för utvidgning af embetslokaler, för beredande af ökadt

arkivutrymme och dylikt. Det är derföre med liflig öfvertygelse, att

här föreligger eu den mest angelägna och påkallade anslagsforhöjning,

som jag tillåter mig förorda nådig framställning till Riksdagen om

ifrågavarande anslags upptagande i staten till ett belopp af 200,000

kronor.

Bill. till Iliksd. Prot. 1884. 1 Sand. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sjunde Imfvudti teln.

Beträffande åter öfverintendentsembetets förslag om anvisande af

ett extra anslag till åtskilliga mera omfattande arbeten, vill jag visserligen

icke bestrida behöfligheten af de till utförande ifrågasatta arbetena,

men finner mig dock förhindrad att understödja förslaget i dess

närvarande form. Ett flertal af dessa arbeten synes mig nemligen ega

den omfattning, att hvart och ett af dem lämpligast bör göras till föremål

för en särskild framställning, åtföljd af fullständig utredning om

såväl behofvet af arbetets företagande som kostnaderna derför, — eu

utredning, som efter mitt förmenande måste föreligga, innan så betytande

anslagsposter blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens

pröfning. Vidare kunna åtskilliga af de byggnader, med afseende

å hvilka större arbeten föreslagits, antagas komma att beröras

af utgången utaf de frågor, hvilka för närvarande äro föremål för behandling

af den komité, som har att yttra sig om plats för nytt riksdags-

och riksbankshus och i sammanhang dermed kan komma att

afgifva förslag jemväl i fråga om riksarkivet, teaterhuset och andra

byggnader i hufvudstaden. Att vid sådant förhållande för närvarande

bevilja några större anslag i och för de af mig åsyftade byggnaderna,

kan ej vara lämpligt, och jag kan derföre äfven af det skälet icke

förorda det begärda extra anslaget.

På grund af hvad jag nu anfört i anledning af öfverintendentsembetets

framställning tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t må föreslå

Riksdagen

att höja reservationsanslaget till byggnader och reparationer med

44,520 kronor, eller från dess nuvarande belopp 155,480 kronor till

200,000 kronor.

Kontroll å tillverknlngsafgifter.

IIQ i I sammanhang med aflåtande till 1882 års Riksdag af proposition

Kontroll å om ny förordning angående tillverkning af bränvin och om införande

tillverknings- af kontrollapparater föreslog Eders Kongl. Maj:t, att detta förslagsanslag

afgift). gpupe från och med år 1883 nedsättas från 500,000 till 450,000 kronor,

hvilket Riksdagen biföll; och är anslaget till sistnämnda belopp upptaget

jemväl i innevarande års stat. Såsom jag förut nämnt bestridas

för närvarande af detta anslag löner och arvoden för den inom finansdepartementet

befintliga byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,

hvaremot anslaget ej skulle för framtiden komma att belastas med

dessa kostnader, i händelse den föreslagna kontroll- och justeringsbyrån

blir uppförd å ordinarie stat. Med hänsyn härtill och under förutsättning

således, att anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtitelii.

48

kansli höjes på sätt jag förut tillstyrkt, föreslår jag, att ifrågavarande

anslag må nedsättas med i rundt tal 20,000 kronor eller till 430,000

kronor, hvilken nedsättning motsvarar dels den förhöjning, jag föreslagit

i anslaget för departementet i och för nyssnämnda byrå med

17,200 kronor, och dels den förhöjning i hufvudtitelns ålderstilläggsanslag

med 2,800 kronor, hvarom jag anhåller få i nästa punkt göra

framställning,

Ålderstillägg.

För detta ändamål upptages å sjunde hufvudtitoln ett förslags- [11.]

anslag af 28,000 kronor, som hittills visat sig icke fullt tillräckligt och Ålderstillägg.

för år 1882 företer eu brist af 4,183 kronor. Då genom upptagande

å ordinarie stat inom finansdepartementet af en kontroll- och justeringsbyrå

ålderstilläggen för byråns personal, i den mån sådana ifrågakomma,

— och antagligen blifva sådana genast behöfliga för tre tjensteinnehafvare

i den nya byrån — skulle belasta detta anslag, samt då

den af mig föreslagna minskningen i det under nästföregående punkt

omförmälda anslag, hvaraf för närvarande utgå ålderstilläggen inom

den nuvarande kontrollbyrån, lemnar tillfälle att bereda ålderstilläggsanslaget

vederlag för de förhöjda utgifter, som kunna drabba detta

anslag genom den nya byråns uppförande å stat, hemställer jag, att

förslagsanslaget till ålderstillägg måtte höjas med 2,800 kronor eller

till 30,800 kronor.

Bland öfriga förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde öfriga ordihufvudtiteln

har statskontoret tillstyrkt en förhöjning i förslagsanslaget nane ansla9- till restitutioner från 25,000 till 100,000 kronor, anförande såsom skäl

derför hufvudsakligen, att af detta anslag bestridas de restitutioner af

tillverkningsskatt, som eg a rum för till utlandet utfördt bränvin. Att

emellertid vid statens uppgörande beräkna detta förslagsanslags belopp

med hänsyn till möjligen ifrågakommande restitution af tillverkningsskatt,

anser jag hvarken lämpligt eller ens möjligt. Vid beräknandet

bland statsinkomsterna af nämnda tillverkningsskatt bör beloppet deraf

ej sättas högre än som kan antagas komma att motsvara den inhemska

förbrukningen, och om sedermera derutöfver någon tillverkning sker

för utförsel till utlandet, hvilken föranleder restitution, så motväges

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde hufvudtiteln.

[12.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved, in. in.

denna restitution af den förhöjda tillverkningsskatt, som influtit derföre

att jemväl annat än det till inhemsk förbrukning afsedda bränvinet

beskattats. Dessa restitutioner kunna derföre anses vara utan

inflytande på budgeten. För öfrigt är beloppet af desamma alltför

vexlande för att kunna på förhand ens tillnärmelsevis bevisas. Åren

1880 och 1881 uppgingo restitutionerna till i runda tal 2,380,000 och

2,560,000 kronor, år 1882 till cirka 470,000 kronor och under år 1883,

såvidt vid afgifvande! af statskontorets berättelse var känd!, till endast

ungefär 120,000 kronor. Derjemte anser jag mig böra erinra

derom, att, sedan Eders Kongl. Maj:t den 16 sistlidne november utfärdat

nådig stadga för allmänna Sränvinsnederlag, hvilkas uppgift

bland annat är att möjliggöra utförsel af bränvin utan föregånget erläggande

af tillverkningsskatt derför och med undvikande således af de

hittills varande in- och återbetalningarne af skattebeloppen, anledningär

att antaga, att i mån af inrättandet af dylika nederlag restitution

af tillverkningsskatt mera sällan kommer i fråga. Då öfriga utgifter,

hvilka bestridas af anslaget till restitutioner, icke synes mig påkalla

någon förhöjning i den nuvarande anslagsspån, finner jag derföre ej

skäl att ifrågasätta någon ändring beträffande detta anslag. Icke heller

beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln, hvilka förut ej

särskild! berörts, tillstyrker jag någon ändring vidare än att förslagsanslaget

till

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

må, för afrundande af ordinarie anslagens slutsumma, nedsättas med

448 kronor eller från 36,818 kronor till 36,370 kronor.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till departementets afdelning af Kongl.

M.aj:ts kansli med........................... kronor

postverket med .................................

domänstyrelsen med ........................

skogsväsendet med ...........................

byggnader och reparationer med.,

ålderstillägg med .............................

11

n

n

ii

ii

ii

ii

ii

ii

17,200

213,000

5,700

21,597

44,520

2,800

304,817: —.

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till kontroll å tillverkningsafgifter med kronor 20,000: —

transport kronor 20,000: —, 304,817:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

45

transport kronor 20,000: —, 304,817: —,

till skrifmaterialier och expenser, ved,

in. in. med.......................................... „___ 448: —, 20,448: —,

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie

anslagen skulle blifva ............................................... kronor 284,369: —,

hvarvid dock bör iakttagas, att af detta belopp

213,000 kronor utgöra tillökning i postverkets

stater, för hvilka kostnaderna icke betunga den

allmänna budgeten, utan bestridas af postuppbörden

och postverkets egna medel.

Lägges till nyssnämnda förhöjning sum
-

man af hufvudtitelns ordinarie ''anslag enligt nu

gällande riksstat............................................................ „ 13,418,631: —,

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1885 blifva......... kronor 13,703,000: —.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen:

Genomförandet af kammavkollegii nya organisation.

Då de förhållanden, som föranledt anvisande å extra stat för år

1884 af 2,400 kronor till detta ändamål, ännu förefinnas, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för genomförande af kammarkollegii nya organisation å extra

stat för år 1885 anvisa enahanda belopp 2,400 kronor.

Genomförandet af statskontorets nya organisation.

För detta ändamål äro å extra stat för år 1884 anvisade 9,740

kronor, och då för handen varande förhållanden icke medgifva någon

minskning i detta belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att för genomförande af statskontorets nya organisation å extra

stat för år 1885 anvisa enahanda belopp 9,740 kronor.

[13-]

Anslag för

genomförandet

af kammarkollegii

nija organisation.

[14.]

Anslag för

genomförandet

af statskontorets

nya

organisation.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjunde hufvudtiteln.

[15.]

Ersättning

för af statskontoret

gjorda forskotter.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas,

äro enligt uppgifter från statskontoret följande:

till reparationer under år 1882 å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar.....................................:............

reparationer å dessa broar under år 1883

it

tt

godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner

godtgörande af öfverbyggnad vid indragna

bostället 1 mantal Munketorp i Östergötlands

län ...........................................................................

godtgörelse åt boställshafvare för till statsverket

afträdda åbyggnader å indragna boställen

.......................................................................

ersättning åt åtskillige kronoarrendatorer för

saknad afkomst af exproprierad jord...............

transport- och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter ...........................................................

skatteregleringskomitén .......................................

godtgörande af skifteskostnad, belöpande å

indragna bostället Utnäs n:o 1 i Jemtlands län,

godtgörande af odlingsersättning, åliggande

f. d. sergeantsbostället Persåsen n:o 4 i Jemtlands

län,................................................................

godtgörande af den å åtskilliga kronans hemman

inom Olands härad och Upsala län belöpande

andel i kostnaden för torrläggning

af den s. k. Rundmyran.......................................

gäldande af återstående kostnad för tryckning

af en utaf professoren J. Lang afgifven berättelse

om ölbeskattning i främmande länder...

kronor

36,123:

21,

11

2,601:

70,

11

3,922:

65,

563:

16,

»

6,077:

21,

11

666:

23,

11

300:

1

11

36,728:

98,

11

4,116:

73,

11

66:

73,

11

1,215:

99,

11

463:

30,

kronor

92,845:

91.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att, till gäldande af nämnda förskotter, må å extra stat för år

1885 anvisas ett motsvarande belopp, som, för undvikande af öretal i

riksstaten, torde få utföras med 92,846 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

47

Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.

För detta ändamål är å extra stat för år 1884 anvisadt ett an- | IG.]

slag af 1,000 kronor, och då enahanda förhållanden, som föranledt an- Anslag för

visandet af detta anslag för år 1884, fortfarande ega rum, hemställer ;{X°a/°öfoerjag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, intendents
att

för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1885 anvisa nämnda belopp 1,000 kronor.

Uppförande af ny liinsresidensbyggnad i Jönköping.

Vid senaste riksdag beviljades för uppförande af en ny läns- [17.]

residensbyggnad i Jönköping 160,000 kronor, deraf 85,000 kronor anvisades

för år 1884, att såsom extra anslag i mån af behof utgå. Det af ny Umtorde

tillåtas mig erinra derom, att Eders Kongl. Makt den 16 näst- residenslidne

november, sedan öfverintendentsembetet inkommit med förändrade Jönköping.

ritningar till byggnaden jemte kostnadsförslag, slutande å det af Riksdagen

anslagna belopp, godkänt de nya ritningarne samt anbefalt

embetet, att gå i författning om verkställande af arbetet för det beviljade

anslagsbeloppet. Då jag förlidet år tillstyrkte nådig framställning

till Riksdagen om anslag till ifrågavarande nybyggnad, framhöll

jag, att, såsom ock af vederbörande länsstyrelse förutsatts, statsverkets

utgift derför skulle komma att minskas med den köpeskilling, som

erhölles vid försäljning af den nuvarande residensbyggnaden i Jönköping,

som, efter den nyas fullbordande, ej vidare blir för staten behöflig

och af länsstyrelsen ansetts böra betinga en köpeskilling af 48,000

kronor, utöfver värdet af den tillhörande s. k. by marksjorden, som till

midfastan år 1894 är utarrenderad mot eu till landshöfdingelöneregleringsfonden

ingående årlig afgift af 140 kronor. Enär emellertid den

gamla byggnadens försäljning ej kan ega rum förrän den nya är färdig

och kan för sitt ändamål tagas i anspråk, synes det mig vara egentligast

att, på sätt öfverintendentsembetet i memorial den 16 nästlidne

oktober föreslagit, medel af Riksdagen anvisas för bestridande af hela

den återstående hyggnadskostnaden, 75,000 kronor. Samtidigt torde

dock Riksdagens medgifvande böra äskas till försäljning af den gamla

residensbyggnaden med tillhörande tomt, bymarksjorden dock undantagen;

och är det, under förutsättning af nådigt bifall härtill, som jag

bland statsverkets inkomster under titeln extra uppbörd upptagit den

beräknade köpeskillingen, 48,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

[18-J

Anslag till

iståndsättande

af

taket ä Kalmar

slott.

48 Sjunde liufvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att

dels utaf det beviljade anslaget för uppförande af eu ny länsresidensbyggnad

i Jönköping anvisa för år 1885 å extra stat återstående

75,000 kronor,

dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden derstädes

med tillhörande tomt, den till residenset anslagna s. k. bymarksjorden

dock undantagen, må försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande,

med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för

försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom att,

pröfva gjordt anbuds antaglighet,

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster

under titel extra uppbörd redovisas.

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

Anslag för åtskilliga arbeten i och för iståndsättande af Kalmar

slott beviljades senast vid 1856 —1858 årens riksdag, då Rikets Ständer,

som ansett det vara af icke ringa intresse att detta sköna och i sitt

slag egna minnesmärke af den äldre byggnadskonsten, såvidt möjligt

vore, bibeliölles i sitt ursprungliga skick, anvisat ett i nådig proposition

äskadt belopp af 37,500 kronor för åtskilliga arbeten, hvaribland

särskildt förekomme ett omsorgsfullt återställande af den forna praktfulla

orneringen i vissa af de märkvärdigare rummen.

Trots de arbeten, som i följd deraf och jemväl sedermera vidtagits,

har det dock ej kunnat förekommas att nya bristfälligheter yppats,

särskildt å tegeltaket.

Efter förordnande af öfverintendentsembetet har arkitekten Carl

Möller i november 1881 verkstält besigtning å slottet och dervid iakttagit,

bland annat, att, ehuru virket i taklaget i allmänhet vore friskt

och bra, takteglet, lagdt på läkt, vore oftast dåligt och otätt, delvis

sönderfruset, murket och tunn!, och delvis för kort eller lagdt på för

gles biktning, så att pannorna knappast räckte öfver den ena på den

andra och vattnet vid häftiga regn lätteligen toge sig väg emellan

fogarne, hvarefter det trängde ned i underliggande rum, bland hvilka

kyrkan, unionssalen och så kallade “gyllene salen“ med flere buro spår

deraf.

Sedan i anledning häraf nuvarande öfverintendenten H. Zettervall

uppgjort ett förslag till iståndsättande af vattentaken, jemte dermed

sammanhängande påmurning å tre af de fem tornen, listers inläggning,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

49

torntakens omkonstruerande, anbringande af åskledare samt några andra

mindre reparationer, allt enligt särskilda ritningar, har arkitekten Möller

dertill upprättat ett kostnadsförslag, slutande å ett belopp af 95,000

kronor, och i hvilket förekomma, bland andra, följande poster:

påmurning å tornen ...................................................... kronor 7,192: —,

koppartäckning å torntaken.......................................... ,, 51,125: •—,

de mot yttre borggården vettande taksidornas beläggande

med skiffertäckning med kanter af gal
vaniserad

plåt (16,200 qvadratfot) ........................ „ 8,100: —,

de mot inre borggården vettande taksidornas beläggande

med gammalt taktegel (24,700 qvadratfot)

................................................................................ „ 4,940: —;

och har arkitekten Möller vidare uppgifvit,

att, om de mot yttre borggården vettande takytorna täcktes med

koppar i stället för med skiffer, kostnaden komme att ökas med 32,400

kronor,

samt att, derest tornhufvarne täcktes med galvaniserad jernplåt

i stället för med koppar, kostnaden minskades med 40,900 kronor.

Emot kostnadsberäkningen har öfverintendenten Zettervall anmärkt,

att, då densamma icke upptoge någon post för tillsyn eller

oförutsedda utgifter, slutsumman borde ökas med 20,000 kronor.

Efter det dessa förslag blifvit upprättade, hölls den 27 juli 1883

å Kalmar slott den vanliga årsbesigtningen. Dervid upptogs, att taket

redan vid 1878 års besigtning varit gammalt och bristfälligt och att

behofvet af nytt tak sedermera blifvit än mer kännbart, hvilket ådagalades

genom talrika spår af takdropp med deraf mångenstädes uppkommen

röta å trävirket samt skador å taket och murarna i unionssalen,

gyllene salen, landshöfdingens våning och andra lägenheter; samt

att virket i torntaken var betydligt angripet af röta.

Med bifogande af omförmälda besigtningar, ritningar och förslag

har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län hos Eders

Kongl. Maj:t i underdånighet anfört, att då behofvet af ny takbetäckning

å slottet vore oafvisligt samt annat ej kunde antagäs än att

svenska folkets representanter, angelägna att vidmagthålla och i värdigt

skick försätta det gamla, i Sveriges häfder så betydelserika fästet,

gerna skulle vilja visa sitt tänkesätt härutinnan genom att anslå hvad

i sådant hänseende erfordrades, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ej tvekade att förorda den omfattning af reparationen, hvilken föreslagits

och som utgjorde en synnerligen lyckad plan för slottets återställande

till ett med dess anor öfverensstämmande utseende i yttre måtto,

desto hellre, som i Kalmar slott kunde beredas betydligt utrymme för

Bih. till liilisd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjunde hufvudtiteln.

förvarande af samlingar och förråd af allehanda slag; men då det icke

syntes fullt ändamålsenligt, att å de åt inre borggården sluttande sidorna

af vattentaket använda de gamla takteglen, livilka, till största

delen mossbelupna, skadade af röta, frost, regn och vind, äfvensom sins

emellan af olika storlek och tjocklek, svårligen kunde, äfven om de

försåges med underpanel af bräder, antagas bilda något varaktigt skydd

mot den häftiga inverkan af temperaturens vexlingar, nederbörd och

storm, för hvilka yttre takets inre sidor föga mindre än dess yttre voro

blottstälda, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordade, att jemväl

å takresningens åt den inre borggården sluttande sidor måtte anbringas

svensk skiffer på läkt, hvarigenom kostnaden visserligen komme

att ökas med omkring 7,000 kronor, men taktäckningen borde vinna

betydligt i varaktighet och ändamålsenlighet; och har Eders Kong].

Maj:ts befallningshafvande således i underdånighet hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för ändamålet bereda ett anslag till belopp af

120,000 kronor, hvilket lämpligen kunde utgå med en femtedel under

hvarje af de fem åren 1885—1889.

Uti ett häröfver infordradt utlåtande har öfverintendentsembetet,

— enär en omfattande och dyrbar reparation af slottets yttertak vore

oafvislig, och dervid ej borde försummas tillfället att äfven beträffande

nämnda taks och slottstornens form vidtaga sådana förändringar, som

kunde lända till ett värdigt återställande åtminstone i dess yttre delar

af den åldriga byggnaden, — hemstält om aflåtande af nådig proposition

till Riksdagen angående beviljande af härtill erforderliga medel, ut
-

görande :

enligt arkitekten Möllers kostnadsförslag................. kronor 95,000: —,

för täckande med skiffer af byggnadens takfall åt

gården .............................................................................. „ 7,000: —,

för ledning af restaureringsarbetet jemte detalj- och

arbetsritningar.............................................................. „ 2,500: —,

samt för oförutsedda utgifter ...................................... „ 15,500: —,

eller tillsammans kronor 120,000: —,

att utgå med 24,000 kronor årligen under åren 1885—1889.

Med åberopande af hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

och öfverintendentsembetet sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att, för iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande

i sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å tornen, bevilja

ett extra anslag af 120,000 kronor, att utgå under fem år, och

deraf anvisa en femtedel eller 24,000 kronor för år 1885.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

51

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hithörande utgifter är i nu gällande riksstat [19. 20.]

såsom extra anslag anvisadt, dels till aflöning åt domänintendenter och ^ ^

uppehållande af domäng öromålen hos länstyrelserna 45,000 kronor, dels den “lokala

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 20,082 kronor, förvaltningen

I underdånig skrifvelse den 2 sistlidne november har domän- jordbruksstyrelsen

meddelat, att styrelsen intill dess sig visat, huruvida den domäner.

lokala domänförvaltningen kan på ett tillfredsställande sätt uppehållas

med det väl knappa anslaget af 45,000 kronor, saknade anledning att

för närvarande föreslå någon förhöjning deri. Vid sådant förhållande

hemställer jag, lika med domänstyrelsen, att Eders Kongl. Maj:t för

ifrågavarande ändamål täcktes för år 1885 å extra stat äska samma

belopp, som äro beviljade för år 1884, dock att, för erhållande af jemn

slutsumma å anslagen å extra stat, förslagsanslaget till resekostnader

vid domänförvaltningen må upptagas till 20,544 kronor och således

höjas med 462 kronor.

Kongl. teatrarne.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade sistlidet års Riks- [21. 22.]

dag ett anslag på extra stat af 148,669 kronor, att användas dels till Kongl

bestridande af kostnaden för en del inom de kongl. teatrarne för teatrarne.

teaterpersonalens och den besökande allmänhetens skyddande vid eldfara

utförda arbeten, dels till betäckande af den brist om 143,000 kronor,

som under de två första spelåren efter den 1 juli 1881, då de

kongl. teatrarne öfvertogos af staten, intill tiden för den kongl. propositionens

afgifvande eller slutet af april 1883 uppstått i teatrarnes

kassa, och för godtgörande hvaraf statskontoret, enligt särskilda af

Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut, förskottsvis anordnat erforderliga

medel. I det yttrande till statsrådsprotokollet, deri jag tillstyrkte den

nådiga framställningen till Riksdagen i detta ämne, fäste jag uppmärksamheten

derpå, att under de återstående två månaderna af det då

löpande spelåret en ytterligare brist i teatrarnes kassa vore att förvänta,

till hvars godtgörande det icke kunde ifrågakomma att äska

medel förr än vid 1884 års riksdag, då bristen vore till siffran fullkomligt

känd. Denna brist beräknades visserligen, på grund af en utaf

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Sjunde liufvudtiteln.

teaterdirektionen uppgjord kalkyl, komma att belöpa sig till omkring

77,000 kronor, men bar sedermera visat sig i verkligheten uppgå till

högre belopp, så att de medel, statskontoret efter den senaste nådiga

propositionens aflåtande fått på nådig befallning efter hand förskjuta

till betäckande af den ytterligare bristen för nämnda båda spelår, ''tillsammans

utgöra 87,469 kronor 88 öre.

Om ersättande af dessa förskott, hvilka således, i likhet med de

vid sistlidna riksdag anmälda, afsett att betäcka kostnaden för de två

första spelåren efter teatrarnes öfvertagande af staten, tillstyrker jag,

att framställning måtte till Riksdagen aflåtas och, till undvikande af

öretal i budgeten, dervid äskas ett anslag å extra stat af 87,470 kronor.

Beträffande de kongl. teatrarnes verksamhet efter den 1 juli 1883,

tillkännagaf Riksdagen i sin skrifvelse den 13 juni nämnda år angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, att Riksdagen
dels

för upprätthållande af teaterverksamheten å så väl den stora

teatern som den dramatiska teatern under innevarande spelår anvisat

för år 1884 å ordinarie stat 60,000 kronor och å extra stat 40,000 kronor,

under vilkor att statsmedel derutöfver icke blefve för de kongl.

teatrarne använda;

dels i anledning af derom gjord nådig framställning medgifvit,

att den dramatiska teatern jemte den till de kongl. teatrarne hörande

materiel, som kunde för den stora teatern undvaras, finge försäljas med

tillträde den 1 juli 1884 och med vilkor att, om försäljning egde rum,

köpeskillingen skulle ingå bland statsverkets extra uppbörd; hvarjemte

Riksdagen anhöll, att förslag måtte till 1884 års Riksdag afgifvas om

ordnande af den kongl. teaterns ställning.

Vid underdånig anmälan den 15 och 29 juni 1883 af Riksdagens

omförmälda beslut, täcktes Eders Kongl. Maj:it förklara, att de kongl.

teatrarnes verksamhet skulle under spelåret. från den 1 påföljande juli

fortgå efter hufvudsakligen enahanda plan som dittills, med iakttagande

af all den sparsamhet i förvaltningen, som af omständigheterna medgåfves;

i sammanhang hvarmed Eders Kongl. Maj:t, efter den förutvarande

teaterdirektörens afgång från befattningen, förordnade annan

person att tills vidare under spelåret bestrida direktörsbefattningen för

teatrarne.

Eders Kongl. Maj: t uppdrog derjemte åt öfverståthållareembetet

att från Stockholms stadsfullmäktige infordra yttrande, huruvida Stockholms

stad vore villig att intill ett belopp af 50,000 kronor ikläda sig

ansvarighet för den summa, som för upprätthållande under ifrågavarande

spelår af den sceniska verksamheten å båda de kongl. teatrarne kunde

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

53

erfordras utöfver de anvisade statsmedlen å 100,000 kronor, jemte det

från Eders Kongl. Maj:ts hofförvaltning till teatrarne utgående bidrag,

67,385 kronor, och teatrarnes öfriga påräkneliga inkomster; men hafva

bemälde stadsfullmäktige i eu genom öfverståthållareembetet öfverlemnad

underdånig skrifvelse af den 3 oktober sistlidet år i anledning af

remissen endast förklarat, “att staden icke är villig att ikläda sig något

ansvar för hvad som kan fordras för upprätthållande af den sceniska

verksamheten å de kungliga teatrarne under nu löpande spelår.41

Innan jag går att vidare yttra mig om den framställning rörande

de kongl. teatrarne, som nu kan böra hos Riksdagen göras,

anser jag mig äfven böra erinra, att, sedan, på Riksdagens framställning,

en komité blifvit tillsatt för afgifvande af utredning och

förslag i fråga om anskaffande af lämpliga lokaler för Riksdagen och

riksbanken äfvensom för behandling af åtskilliga med dessa byggnadsförslag

sammanhängande frågor, och Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

blifvit fästad derå, att så väl i den Riksdagens skrifvelse,

hvilken föranledde nämnda komités tillsättande, som under de

till komitén öfverlemnade frågornas behandling vid senaste riksdagar,

bland andra förslag, äfven den tanken uttalats, att den tomt, hvarå

kongl. stora teatern nu vore belägen, skulle lämpa sig till plats för

uppförande derå af nytt riksdags- eller riksbankshus eller bådadera,

samt att teatertomtens användande för sådant ändamål syntes kunna

bereda bättre utsigt än eljest för anskaffande af ett mera tidsenligt

teaterhus, afsedt för så väl den lyriska scenen som för talscenen, och

derigenom blifva af synnerlig betydelse för teaterfrågans lyckliga lösning,

Eders Kongl. Maj:t, som funnit det vara af vigt för den slutliga

behandlingen af de byggnadsfrågor, hvarom Riksdagens skrifvelse närmast

handlade, att, äfven om komiténs förslag skulle komma att gå

sådan riktning att teatertomten deraf ej berördes, nyss omförmälda

fråga om teatertomtens användande och anskaffande af nytt teaterhus

dock blefve underkastad undersökning och utredning af komitén, den

26 sistlidne oktober meddelat komitén nådigt uppdrag i detta hänseende.

Huruvida efter den förändrade ledning af de kongl. teatrarne,

som med det nu löpande spelåret inträdt, de af Riksdagen för detta

spelår anvisade medel blifva tillräckliga för utgifternas bestridande, kan

naturligtvis ännu icke med full visshet bedömas. Till svar å en af

mig i det afseendet till teaterdirektionen framstäld förfrågan har direktionen

emellertid meddelat, att. den “visserligen icke vågar såsom sin

bestämda öfvertygelse uttala, att tillgängliga medel verkligen skola befinnas

tillräckliga för betäckande af samtliga utgifter under återstående

delen af detta spelår, så mycket mindre som det är omöjligt att med

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Sjunde hufvudtiteln.

något slags säkerhet beräkna huru recettinkomsterna komma att gestalta

sig, men att direktionen, med ledning af hvad den gångna delen

af spelåret gifvit vid handen, beträffande såväl inkomster som utgifter,

och med afseende på den nuvarande ställningen, dock — under förutsättning

af ett vaket intresse hos allmänheten och derpå beroende goda

recettinkomster — icke ansett det alldeles oantagligt att de medel,

hvaröfver direktionen har att disponera, skola befinnas åtminstone i

det närmaste förslå till bestridande af utgifterna,“ Efter detta tillfredsställande

uttalande från teaterdirektionens sida har jag för närvarande

icke anledning att vidare yttra mig beträffande det nu löpande

spelårets finanser.

Hvad beträffar förhållandena efter detta spelårs slut, torde jag

först böra erinra om den begäran, Riksdagen, såsom jag nämnt, framstält,

att vid nu förestående riksmöte få mottaga förslag om ordnande

af den kongl. teaterns ställning. Riksdagen har dermed åsyftat att nu

få sig förelagdt ett förslag till definitiv lösning af denna fråga. Att

synnerliga svårigheter möta att för närvarande åstadkomma en sådan

lösning, ligger emellertid i öppen dag. Skarpt hafva vid frågans behandling

under de senaste riksdagarne de olika meningarne brutit sig

emot hvarandra i fråga om den ställning, teatern borde intaga, antingen

såsom en af staten omedelbarligen upprätthållen institution eller

såsom en åt enskilde öfverlåten, men af staten understödd och kontrollerad

anstalt. Oaktadt gjorda försök har något uttalande från Riksdagens

sida icke kunnat åstadkommas, i hvilkendera af dessa riktningar

frågans slutliga lösning borde sökas. Lika litet har Riksdagen

velat yttra sig rörande omfattningen af den kongl. teaterns verksamhet,

i hvilket afseende Eders Kongl. Maj:t förlidet år föreslog,

att endast den lyriska scenen borde bibehållas. Att senaste Riksdag

medgaf försäljning af dramatiska teaterns hus vid nu löpande

spelårs slut, får nemligen ej tolkas såsom uttryck af Riksdagens

önskan om den dramatiska scenens indragning, ty af motiveringen

till Riksdagens skrifvelse framgår, att med afgörandet derom borde

anstå till den slutliga lösningen af frågan i dess helhet. Till dessa,

af de principiella meningsskiljaktigheterna i frågan vållade svårigheterna

för dess definitiva behandling komma andra, hvilka kunna

öfvervinnas endast genom ett uppskof med sakens afgörande. Så

måste de, hvilka önska teaterns upprätthållande omedelbarligen af

staten, vara angelägne att få utredt, hvilka anslagsfordringar detta

ställer på statsverket. Då jag anmodat teaterdirektionen att yttra sig,

huruvida den vore i tillfälle att uppgöra förslag till en definitiv inkomst-

och utgiftsstat för teatrarne, har direktionen svarat, att, »oafsedt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 55

svårigheten, för att icke säga omöjligheten att i allmänhet beräkna en

teaters inkomster, direktionen icke tilltror sig att nu kunna uppgöra

en definitiv utgifts- och inkomststat för teatrarne af sådan beskaffenhet,

att åt den skulle kunna tillmätas någon större grad af tillförlitlighet.))

Detta yttrande synes mig bekräftande för den uppfattning, jag inför

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen flera gånger uttalat om vanskligheten

att bedrifva teaterverksamheten med ett på förhand begränsadt

anslag, derest icke detta tillmätes så rundligt, att det kan betäcka alla

brister i följd af recettinkomstens nedsjunkande under den i staten

beräknade siffran; men åtminstone torde det såsom obestridligt få anses,

att en normalstat för en teater icke kan uppgöras på ett tillfredsställande

sätt, utan ledning af en längre tids erfarenhet. Att den nuvarande

teaterdirektionen icke hunnit förvärfva sig tillräcklig erfarenhet

för att afgifva ett utlåtande, som kan läggas till grund för en definitiv

stats fastställande, framgår af direktionens nyss åberopade ord

och är för öfrigt med hänsyn till den nuvarande teaterchefens nyligen

skedda tillträde till platsen en alldeles naturlig sak. Utan ledning af

en på sakkunskap stödd utredning af ämnet, lärer åter hvarken Regering

eller Riksdag kunna företaga till slutlig behandling frågan om

eu utgiftsstat för de kongl. teatrarne.

Jag ber härefter få beröra ett annat förhållande, som hindrar

teaterfrågans lösning i närvarande stund och som är af betydelse, vare

sig man vill vinna denna lösning genom statens fortsatta handhafvande

af teatern eller endast genom teaterns understödjande af staten. Jag

afser härmed den på senare tiden väckta frågan, att för annat statens

ändamål taga i anspråk den tomt, hvarå kongl. stora teatern är belägen.

En tanke i den riktningen uttalas i den sistlidna Riksdags skrifvelse,

hvarigenom hos Eders Kongl. Maj:t begärdes utredning och förslag

i fråga om anskaffande af lämpliga lokaler för Riksdagen, riksbanken,

m. in., och åt den komité, som blifvit i nåder tillsatt i anledning

af nämnda skrifvelse, har, såsom jag redan erinrat, uttryckligt uppdrag

lemnats att taga under ompröfning förslaget om teatertomtens användande

för annat ändamål, hvilket naturligtvis skulle betinga uppförande

af ny teaterbyggnad å annan plats. Men äfven om kongl. teatern

skulle lemnas i orubbad besittning af den nuvarande tömten, har behofvet

af en mera tidsenlig byggnad för teatern mer och mer gjort

sig så kännbart, att man näppeligen länge lärer kunna tillbakavisa anspråken

derpå, och nyligen har ock ett utkast blifvit gjordt till en

om- och tillbygnad af den kongl. teatern, hvarigenom det åsyftade

målet ansetts kunna med minsta kostnad ernås. Innan emellertid de

frågor, som äro hänskjutna till nyssbemälda komité, blifvit behörigen

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Sjunde hufvudtiteln.

utredda och varit föremål för afgörande af dem, som hafva att deröfver

besluta, lärer det näppeligen vara lämpligt, om ens möjligt, att

med afseende å de kongl. teatrarnes ställning och verksamhet vidtaga

någon definitiv åtgärd, åtminstone icke i riktningen af teaterverksamhetens

öfverlåtande åt enskilde. Ja, så länge frågan om den stora

teaterns förläggande till annan plats är sväfvande, likasom för den

händelse att en ombyggnad af densamma skulle komma till stånd,

synes det ej ens vara skäl att låta en försäljning ske af dramatiska

teaterns hus, som i nyss förutsatta fall möjligen skulle blifva det enda

ställe, hvarå under byggnadstiden den kongl. teaterns verksamhet

kunde utöfvas.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden nödgas jag hemställa,

att det nuvarande interimistiska tillståndet med afseende på de kongl.

teatrarne må fortfara, men då teaterdirektionen i sin till mig aflemnade

embetspromemoria “fäst uppmärksamhet på den besparing, som

ovilkorligen skulle uppstå derigenom, att visshet vunnes för de kongl.

teatrarnes bestånd för mera än ett år i sender, till exempel under tre

år, och direktionen således komme i tillfälle att vid uppgörande af

kontrakt i större mån tillgodose teaterns intresse i ekonomiskt afseende,

än hvad nu kan ega rnm“, anser jag mig böra framhålla, att den uppfattning,

som ligger till grund för detta direktionens yttrande, synes

mig i hög grad beaktansvärd. I anledning häraf, och då den ifrågasatta

tiden af tre år icke är längre än att man på goda grunder kan

antaga, att nyss omförmälda byggnadsfrågor näppeligen mycket tidigare

hinna slutbehandlas, har jag, eftersom för närvarande anledning förefinnes

att antaga såsom en möjlighet, att vidare tillskott från staten än

de för detta spelår anvisade icke skulle vara erforderliga för bestridade

af ett spelårs utgifter, i synnerhet om teatrarnes bestånd tryggas

för en något längre tid, funnit mig böra hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att

dels medgifva, det de kongl. teatrarnes verksamhet får fortgå å

såväl den stora som den dramatiska teatern under tre spelår, räknadt

från den 1 nästkommande juli;

dels ock för de kongl. teatrarne för spelåret 1884—1885, utöfver

det å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, anvisa å extra

stat ett anslag af 40,000 kronor.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1885 utgör alltså 398,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 57

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad departementschefen

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde

hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Bih. till liilcsd. Prot. 1884. 1 Sami 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 december

1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Ottek,

Hammarskjöld,

Richert, •

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

föredrog chefen för civildepartementet, statsrådet von Krusenstjerna

vidare:

53:o.

Justeringsstyrelsens skrifvelse till chefen för civildepartementet

af den 1 november 1883, hvaraf inhemtades att,

sedan herr statsministern och dåvarande chefen för civildepartementet

den 27 oktober samma år från bemälda styrelse infordrat

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

yttrande, huruvida, då numera de för öfvergången till det metriska

mått- och vigtsystemet erforderliga åtgärderna blifvit vidtagna, en

styrelse, uteslutande sysselsatt med öfveruppsigten af justeringsväsendet,

fortfarande kunde anses behöflig, äfvensom, för den händelse justeringsstyrelsen

skulle Unna, att verkets sammanslagning med annan

offentlig institution lämpligen kunde ega rum, uppgift å den institution,

som efter styrelsens åsigt dertill företrädesvis kunde komma i

fråga,

styrelsen meddelat, bland annat, att, sedan under de tre första

åren efter dess konstituerande de väsentligaste arbetena blifvit afslutade

för det metriska systemets tillämpning, hade de löpande göromålen

så minskats, att de ej lemnade full sysselsättning för de vid styrelsen

anstälde tjensteman!, utan att desse till följd deraf under de senaste

åren haft tid öfrig att fullgöra åtskilliga andra uppgifna uppdrag

utom deras tjenstebefattningar; att det icke heller kunde antagas

att justeringsstyrelsens göromål komme att väsentligen ökas annat än

tillfälligtvis, såsom genom de väntade prototypernas undersökning och

nya hufvudlikares justering, eller vid tidpunkten för det metriska systemets

uteslutande tillämpning, då antagligen en del nya föreskrifter

och i öfrigt ökad verksamhet för styrelsen torde vara att emotse; och att

styrelsen således funne för sin del lämpligt och önskvärdt att dess verksamhetsområde

vidgades, i hvilket afseende framhållits, huruvida icke å

verkets styresman kunde öfverflyttas andra lämpliga göromål, och i sådant

fall företrädesvis de, som tillkomme byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter;

helst som hos chefen för nämnda byrå måste förutsättas

vetenskapliga och tekniska insigter af likartad beskaffenhet med dem,

som erfordrades för kompetens till justeringsdirektörsbefattningen, och

såväl justeringsdirektören som assistenten vid styrelsen under de sista

åren tagit befattning med hvarjehanda till bränvinskontrollens ordnande

hörande göromål och vore förtrogne med dessa.

Efter föredragning häraf yttrade statsrådet von Krusenstierna:

»Så väl uti Eders Kong!. Maj:ts proposition till 1878 års Riksdag,

om inrättande af en särskild justeringsstyrelse, som uti Riksdagens till

svar derå aflåtna underdåniga skrifvelse sattes i fråga, huruvida icke,

sedan de för öfvergången till det nya mått- och vigtsystemet erforderliga

åtgärder blifvit af styrelsen vidtagna, de styrelsen tillkommande

göromål kunde komma att inskränkas derhän, att desamma skulle

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

kunna förenas med andra af icke väsentligt främmande natur. Att

denna tidpunkt numera är inne, torde otvetydigt framgå af styrelsens

nyss föredragna skrifvelse. Vid sådant förhållande och då, enligt hvad

jag har mig bekant, chefen för finansdepartementet ärnar föreslå Eders

Kongl. Maj:t, att äska erforderligt anslag för att den under nämnda

departement stälda byrå för kontroll å tillverkningsafgifter må kunna

från och med år 1885 öfvertaga de justeringsstyrelsen hittills åliggande

göromål, får jag, under förutsättning att dylikt anslag erhålles, hemställa,

att justeringsstyrelsen må med 1884 års utgång upphöra, och att således

det för närvarande för nämnda styrelse utgående extra anslag å 9,300

kronor icke må för år 1885 begäras. I sammanhang härmed och sedan

frågan om öfverflyttning af justeringsstyrelsens åligganden till kontrollbyrån

blifvit slutligen afgjord, torde Eders Kongl. Maj:t vilja fatta

beslut om sådan ändring i nådiga stadgan angående fördelning af

ärendena emellan statsdepartementen den 16 maj 1840, att ärenden

rörande justeringsverket skola från och med år 1885 tillhöra finansdepartementet.

»

Statsrådet Themptander anförde:

“Såsom chefen för civildepartementet redan antydt, finner jaghinder

ej möta för öfverlemnande åt den inom finansdepartementet befintliga

byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter af de justeringsstyrelsen

för närvarande tillhörande göromål, livilka numera synas vara

af den ringa omfattning, att det icke kan vara lämpligt och med tillbörlig

hushållning med statens medel förenligt att bibehålla ett särskildt

embetsverk endast för dessa göromål. Den nuvarande kontrollbyråns

arbetskrafter, hvilka utgöras af en chef med kansliråds aflöning

och en kanslist med kanslisekreterares aflöning, jemte en vaktmästare

och för öfrigt extra biträden, skulle, för öfvertagande af justeringsärendena,

ej tarfva annan tillökning än anställandet inom byrån af ytterligare

en tekniskt bildad person, hvilken med benämning af byråingeniör

borde i aflöningshänseende göras likställig med kanslisekreterare. Behofvet

af att på byrån ega tillgång till en person, utom chefen, med

erforderliga tekniska insigter har redan, med byråns nuvarande verksamhet,

gjort sig gällande dels vid förfall för byråchefen eller under

hans embetsresor och dels i och för kontroll förrättningar i landsorten,

hvilka byråchefen, upptagen af andra embetsgöromål, icke alltid kunnat

sjelf utföra, hvarföre extra biträde derför stundom måst anlitas. Aflöningen

till denne byråingeniör, utgörande, utom ålderstillägg, i lön

och tjenstgöringspenningar tillhopa 4,000 kronor, skulle således blifva

den enda utgift, som erfordrades för att låta kontrollbyrån öfvertaga

justeringsstyrelsens göromål, under det att statsverket för denna styrelse

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln: bil. 1.

61

för närvarande ej blott utbetalar det å 6:te hufvudtiteln uppförda extra

anslag å 9,300 kronor, som helt och hållet utgår för arvoden åt personalen,

utan ock får förhyra särskild -embetslokal, hvarför årliga kostnaden

utgjort 1,800 kronor, samt vidkännas kostnader för vikariat och

expenser, hvilka sistnämnda böra blifva väsentligen mindre efter verkets

förening med kontrollbyrån. Af derå skäl är ock den närvarande

tidpunkten synnerligen lämplig för eu dylik förening. Först och främst

har nemligen den nuvarande chefen för kontrollbyrån kanslirådet, friherre

Fock hunnit den lefnads- och tjensteålder, att Eders Kong], Man t

ansåg sig böra redan till sistlidna Riksdag göra framställning om beviljande

åt honom af enahanda pension, som tillkommer hans vederlikar,

— en framställning, som visserligen då af Riksdagen afslogs, men

som, nu förnyad i sammanhang med detta organisationsförslag, torde

hafva att påräkna en annan utgång. Vidare hafva den nuvarande

justeringsdirektören och assistenten i justeringsstyrelsen under de senare

åren dels varit använda såsom biträden i kontrollbyrån och dels liaft

särskilda uppdrag inom området för byråns verksamhet samt dervid

ådagalagt sådana egenskaper och insigter i hithörande ämnen, som

skulle göra det synnerligen lämpligt att förflytta den förre till byråchef

och den senare till byråingeniör inom kontrollbyrån med dess

utvidgade verksamhet; och justeringsdirektören, som nu uppbär ett

arvode af 6,500 kronor, skulle dervid, ehuru byråchefsaflöningen utgör

blott 6,400 kronor, ej behöfva vidkännas någon minskning i inkomster,

enär han redan innehaft befattningen såsom justeringsdirektör i mer

än fem år och enligt stadgade grunder bör få räkna sig denna tid till

godo, för erhållande af det för byråchef inom statsdepartement bestämda

ålderstillägg med 600 kronor.

Då emellertid något giltigt skäl i min tanke icke förefinnes,

hvarföre kontrollbyrån skall intaga en annan ställning än öfriga afclelningar

af Eders Kongl. Maj:ts kansli i så måtto, att aflöningen för de

vid byrån anstälde personer ej är i stat upptagen utan fastställes af

Eders Kongl. Maj:t, utan Riksdagens hörande, att utgå af anslaget för

kontrollen å tillverkningsafgifter, hvaraf blifvit en följd, dels att befattningarne

inom byrån endast tillsatts på förordnande och dels att någon

pensionsrätt å allmänna indragningsst.aten ej tillkommit befattningarnes

innehafvare, synes det mig vara i sin ordning att, i sammanhang

med den nu tilltänkta reorganisationen af byrån, densamma, hvilken

förut benämnts finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,

men med sin utvidgade verksamhet torde böra kallas: finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, må varda å ordinarie stat

upptagen och sammanförd med departementets afdelning af Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G2

Sjunde hufvuAtiteln: bil. 1.

Maj:ts kansli, hvilket icke medför någon ökad statsutgift, då det anslagför

kontroll å tillverkningsafgifter, hvaraf hittills kostnaderna för byrån

bestridts, naturligtvis skulle i motsvarande grad minskas.

Under förutsättning att de af mig nu uttalade åsigter vinna nådigt

gillande, tillstyrker jag bifall till förslaget om öfverlemnande från och

med 1885 års ingång åt kontrollbyrån att besörja de justeringsstyrelsen

nu tillhörande göromål.

I händelse hvad jag sålunda tillstyrkt skulle af Eders Kongl.

Maj:t och sedermera af Riksdagen godkännas, är deraf en gifven följd,

att den nu gällande instruktionen för justeringsstyrelsen bör omarbetas,

hvarvid icke lärer kunna undvikas, att vissa ärenden, som

tillhöra justeringsstyrelsens afgörande, och rörande Indika beslutanderätt

ej lämpligen kan tilldelas en byråchef inom ett statsdepartement,

måste hänskjutas till afgörande af chefen för finansdepartementet.”

Hans Maj:t Konungen behagade, uppå det ofri ga statsrådets tillstyrkande,

i nåder gilla hvad cheferne för civil- och finansdepartementen

sålunda yttrat och föreslagit samt anbefalde chefen för finansdepartementet

att vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens sjunde och nionde hufvudtitlar för år 1885 iakttaga hvad

för tillämpning af det nådiga beslutet påkallades.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

___

STOCKHOLM, ISAAC MÄBCUS’ KOKTRYCKERLAKTIEBOLAÖ, 1884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

Protokoll öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari

1884.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvu dtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid

och efter erinran derom, att vid föredragningen den 31 sistlidne

December af Universitetskanslerns, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

samt Medicinalstyrelsens underdåniga framställningar om

anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar

skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i samman
Bih.

till Biksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

hårig med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,

Departementschefen yttrade, beträffande

Ordinarie anslag:

Universiteten.

[1.] På framställning af Filosofiska fakulteten har det Akademiska kon
A*a-

arfvode sistoriet i Upsala hemstält om ett anslag af 4,000 kronor, att efter fem

°i "slaviska6 år höjas till 4,500 kronor, till inrättande af en extra ordinarie professorat

vid sorsbefattning i slaviska språk vid Upsala universitet, eller att, i hän”''TupslfaT

delse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sig vara förhindrad härom göra

framställning till nästkommande Riksdag, behofvet af undervisning i

nämnda ämne måtte varda tillgodosedt, intill dess en extra ordinarie

professur må kunna erhållas, genom ett anslag af 2,500 kronor årligen

att tilldelas någon af universitetets lärare mot skyldighet att hålla

offentliga föreläsningar i slaviska språk.

Till stöd för denna framställning har af Filosofiska fakulteten

andragits, att de slaviska språkens vigt och oumbärlighet för ett allsidigt

studium af hvilken som helst företeelse inom vår språkfamilj

kunde i våra dagar lika litet ifrågasättas som latinets eller sanskrits.

Också hade redan tvänne särskilda gånger offentlig undervisning i det

äldsta och vetenskapligt vigtigaste af de slaviska språken meddelats

vid Upsala universitet; och nu senast hade, en yngre universitetslärare

samlat kring sig ett litet auditorium, deribland några af sina egna kolleger,

till studium af det rikast utvecklade af de lefvande slaviska språken.

Det vore äfven nog att i korthet erinra om fördelen för andra vetenskapsgrenar

deraf, att deras alumner erhölle tillfälle att tillgodogöra

sig frukterna af den rika slaviska literaturen, hvilken i våra dagar inom

flera områden vunnit en sådan betydenhet, exempelvis jemförlig med den

italienska eller den skandinaviska, att den icke utan skada kunde lemnas

obeaktad. Såsom bekant hade flere af våra historieskrifvare ansett

sig nödgade att för sina forskningar inhemta kunskap om ett eller flera

slaviska språk, och flere yngre estetici hade känt sig manade att söka

vinna en direkt och oförmedlad bekantskap med den rika och originella

ryska skönliteraturen. Meningarna syntes således icke kunna vara

delade om vigten af de slaviska språkstudierna och behofvet af att de

ständigt växande såväl vetenskapliga som praktiska intressen, som deraf

vore beroende, vunne en fast föreningspunkt. Också mottogs, vid 1883

års riksdag, med synnerlig välvilja och uppmärksamhet såväl af veder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

börande utskott som inom Riksdagens bägge Kamrar den enskilda motion,

som dervid väckts om ett anslag af 2,500 kronor årligen till ett

fast docentstipendium i slaviska språk vid Upsala universitet med skyldighet

till offentlig undervisning för innehafvaren. För att varaktigt

införlifva de slaviska språkstudierna med den offentliga undervisningen

vore utan tvifvel inrättandet af eu ordinarie lärareplats det säkraste

medlet, och fakulteten hemstälde derför om upprättandet af en extra

ordinarie professur i nämnda ämne; men om eu sådan icke för närvarande

kunde erhållas, skulle möjligen det ifrågavarande behofvet kunna tills

vidare fyllas genom ett årligt anslag till bekostande af offentlig undervisning

i ämnet.

Denna Konsistoriets framställning har Universitetskanslern i afgifvet

utlåtande förordat.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det icke

blott i vetenskapligt och ekonomiskt, utan äfven i politiskt hänseende

måste anses vigtigt, att tillgång till pålitlig undervisning i slaviska

språk i vårt land finnes, under det att för närvarande hos oss näppeligen

torde finnas någon, som genom offentliggjorda skrifter betygat

sig såsom kompetent till professorsbefattning i detta ämne, får jag i

underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning om beviljande af ett ordinarie anslag å 2,500 kronor

till arfvode åt en lärare vid Upsala universitet, som kan finnas

villig och lämplig att derstädes meddela undervisning i slaviska språk.

I underdånigt memorial den 9 sistlidne Oktober har Universitetskanslern

bland annat anmält och till bifall förordat en af det Akademiska

konsistoriet på Medicinska fakultetens anhållan gjord framställning

om ett årligt anslag af 3,000 kronor till höjande af aflöningen för hvardera

af laboratorerne vid den fysiologiska och den patologiska institutionen

till 4,500 kronor.

Med afseende härå har Medicinska fakulteten erinrat, att, den vid

behandlingen af frågan om de akademiska adjunktsplatsernas förändring

bland annat anhöll om inrättandet af två extra ordinarie professorsbefattningar

med 4,500 kronors lön, den ena i experimentel fysiologi

och medicinsk fysik, den andra i experimentel patologi och patologisk

anatomi; men att vid denna frågas afgörande i stället för de begärda

extra ordinarie professorsbefattningarna inrättades två motsvarande

laboratorsplatser med 3,000 kronors lön för hvardera. Vidare upplyser

fakulteten, att den redan från början förutsett, att under alla omständigheter

lång tid skulle förgå, innan någon yngre man hunne göra sig

[2.]

Ang. löneförbättring

för laboratorerne

vid

den fysiologiska

och

den patologiska

institutionen

i

Ujfsala.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde hufvudtiteln.

kompetent att söka och erhålla någondera af dessa platser, i synnerhet

den förstnämnda. På grund häraf hade laboratorslönernas jemförelsevis

ringa belopp under de första åren icke medfört någon annan egentlig

olägenhet, än att de lediga platserna i ringare grad, än som eljest

sannolikt varit händelsen, lockat lämpliga personer att eftersträfva och

bereda sig för dem. De hade derför hittills mestadels måst skötas på

förordnande af medicine kandidater mot arfvode af den anslagna lönens

belopp. Sedan emellertid fakulteten numera för den ena af dessa platser,

nemligen laboratorsplatsen i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik, efter många svårigheter och med hjelp af tillfälliga utomordentliga

medel lyckats vinna en kompetent person med framstående vetenskaplig

förmåga och duglighet, hade lönen tyvärr visat sig alldeles

otillräcklig, hvarför det varit nödigt att för hvarje år från olika håll

och nu senast af universitetets medel bereda en tillfällig fyllnad i densamma

för att undgå att mista eu framstående lärarekraft, hvilken fakulteten

icke utan stor, måhända obotlig skada kunde beröfva sig.

Hvad åter anginge laboratorsbefattningen i experimentel patologi och

patologisk anatomi, så vore förhållandet äfven med denna i hufvudsaken

enahanda. Denna plats, som ända sedan dess inrättande år 1877

icke mer än för tre terminer kunnat med ordinarie innehafvare besättas,

stode för närvarande obesatt, men en person med både håg och förmåga

funnes, som snart blefve kompetent att söka platsen och som

äfven förklarat sig vilja göra det, om icke utsigterna att derpå finna

en äfven anspråkslös ekonomisk bergning vore för små. Det syntes

derför vara angeläget att i tid söka fylla bristen i detta afseende, på

det att fakulteten icke nu och sannolikt för framtiden måtte gå miste

om att få denna plats besatt med ordinarie innehafvare.

Slutligen har fakulteten fäst uppmärksamheten derå, att hvarje

nyblifven läkare i vårt land, äfven den anspråkslösaste, väl kunde påräkna

minst 3,000 kronors årlig inkomst och svårligen efter afslutandet

af en mycket lång och kostsam studiekurs, som icke sällan tvungit till

betydlig skuldsättning, kunde nöja sig med mindre, samt att väl de

allra fleste, äfven de som icke vore synnerligen framstående i kunskaper

och duglighet, lätt erhölle vida mer. Under sådana omständigheter

kunde det knappast begäras, att fakulteten skulle kunna vid sina laboratorsplatser

fästa unga medicine doktorer, af hvilka man måste fordra,

icke allenast att^ de nöjaktigt fullgjort sina examensprof, utan äfven att

de i afseende på både begåfning och kunskaper stode framom mängden.

För detta ändamål torde lönens belopp ej kunna sättas lägre än 4,500

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

5

Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta fullt giltiga skäl

för den begärda förhöjningen af ifrågavarande laboratorers aflöning,

hvarvid likväl vid åtnjutande af den förhöjda lönen torde böra fästas det

vilkor, att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat befattningarnas

innehafvare, må kunna ökas på sätt Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma, så att den blir fullt motsvarig extra ordinarie professors.

Jag tillstyrker derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att, under nyssnämnda vilkor, till höjande af aflöningen

för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet

i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

bevilja å ordinarie stat 1,500 kronor för hvardera befattningen,

eller tillhopa 3,000 kronor.

Universitetskanslern har med underdånigt memorial den 17 sist- [3.]

lidne September öfverlemnat och till bifall förordat en af det Akade- Ang:

miska konsistoriet i Lund å nyo gjord framställning om anslag till ett och cmbryoprofessorsembete

i fysiologi och embryologi. Dervid har anförts, att

fysiologien redan länge sedan vunnit en sådan utveckling, att den så- veiLund. *

som vetenskap och undervisningsämne i hvarje hänseende vore jemnbördig

med hvilken annan som helst af de hufvuddiscipliner, som vid

universitetet föredragas och studeras, samt att den i följd häraf kräfde

sin egen, sjelfständige målsman. Också hade utlandets samtliga universitet

— möjligen med ett eller ett par undantag — efter hand blifvit

försedde både med sjelfständiga lärostolar i detta ämne och med dertill

hörande laboratorier och assistentplatser. Jemväl i vårt eget land hade

de medicinska läroanstalterna i Upsala och Stockholm icke blott sedan

flere år tillbaka egt ordinarie professorsembeten för fysiologi, utan älven,

på senare tider, fått anslag beviljade till inrättande af deri behöfliga

laboratorsbefattningar. Lunds universitet egde i denna retning

intet och stode snart bland universiteten ensamt i saknad af någon som

helst lärarepost, särskildt afsedd för denna omfattande vetenskap och

detta vigtiga läroämne. Fysiologien hade nemligen hittills vid Lunds

universitet varit såsom ett bihang förenad med än en, än en annan af

medicinska fakultetens för handen varande lärostolar. Senast blef genom

Kongl. bref den 21 Oktober 1881 i detta afseende förordnadt, att

innehafvaren af professorsembetet i anatomi skulle, till dess annorlunda

kunde varda i nåder stadgadt, bestrida undervisningen och examinationen

i fysiologi. Men det öfverstege utan tvifvel en mans höfva att nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufvudtiteln.

[4.]

Ang. anslag

till aflöning

åt en laborator

vid Karolinska

institutets

patelogiskt-anatomiska

afdelning.

mera såsom universitetslärare och vetenskaplig forskare samtidigt uppbära

tvenne sådana hufvudfack.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då fysiologien i närvarande

tid har så stor betydelse för läkarebildningen, att en medicinsk

läroanstalt utan sjelfständig lärostol deri näppeligen på längden torde

tillfredsställande kunna fylla sin uppgift, anser jag mig böra i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra

framställning derom att å ordinarie stat för Lunds universitet måtte

uppföras till aflöning åt en ordinarie professor i fysiologi och embryologi

6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Inom Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium

väcktes för några år sedan förslag om sådan förändring i den kliniska

undervisningen vid Serafimerlasarettet, att densamma skulle komma att

oafbrutet fortgå under hela året. De hufvudsyften, som härmed eftersträfvas,

äro, dels att tiden för den medicinska kursen, hvilken i vårt

land är längre än i de flesta, kanske alla andra länder, måtte kunna

förkortas, utan att derigenom den blifvande läkarens utbildning för sitt

kall eftersättes, dels att, genom de kliniska undervisningstimmarnes fördelning

öfver en större tidrymd än den nu tillmätta, det allt för stora

antalet samtidigt tjenstgörande studerande å lasarettets kliniker skulle

minskas, och på sådant sätt den kliniska så väl som den polikliniska

undervisningen derstädes kunna göras mera fruktbringande, än den för

närvarande är.

Beträffande detta förslags genomförande har lärarekollegiet i en

till Universitetskanslern den 1 September 1881 aflåten skrifvelse andraga,

hurusom det oskiljaktiga samband, som egde rum emellan undervisningen

å lasarettets kliniker och undervisningen i patologisk anatomi,

föranledde dertill, att en utsträckning af den förra skulle blifva utan

ändamål, om icke en motsvarande utsträckning af den senare jemväl

egde rum. Utsträckningen af den kliniska undervisningen å lasarettet

ansåge lärarekollegiet kunna åstadkommas utan någon tillökning i antalet

der tjenstgörande lärare, endast genom en förändrad anordning af

undervisningen på de olika klinikerna och förändrad tjenstgöringstid

för lärarne, på i skrifvelsen närmare angifvet sätt. Hvad åter anginge

utsträckningen öfver hela året af undervisningen i patologisk anatomi,

kunde en sådan omöjligen försiggå utan tillökning i lärarekrafterna å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

den patologiskt-anatomiska afdelningen. En tillökning i den ordinarie

professorns i ämnet undervisningsskyldighet torde icke kunna af någon

ifrågasättas; men deremot kunde väl för den med hithörande förhållanden

obekante den tanken ligga nära till hands, att extra ordinarie professorn

i patologisk anatomi borde kunna under sommarmånaderna inträda

i den ordinaries ställe och såmedelst det eftersträfvade målet vara

uppnådt. Men toge man i betraktande, att bemälde e. o. professor redan

hade sig uppdraget att ensam under hela läseåret bestrida undervisningen

i allmän patologi för studerande, som icke aflagt medicinekandidat-examen,

samt tentera och examinera så väl i detta ämne som

i medicinens historia, torde lätteligen inses omöjligheten för honom att

dessutom under sommaren sköta undervisningen i patologisk anatomi

för de vid lasarettet tjenstgörande. Möjligen skulle ock kunna ifrågasättas

att anförtro denna undervisning åt amanuensen i ämnet. Men då

vid den undervisning i patologisk anatomi, som lemnades i omedelbart

samband med de studerandes tjenstgöring å lasarettets kliniker, det icke

blott blefve fråga om handledning i obduktionstekniken och i den gröfre

makroskopiska undersökningen af vid obduktionen funna förändringar,

utan här den finare, mikroskopiska undersökningen och den derpå grundade

vetenskapliga demonstrationen af liköppningsfenomenen, sammanstälda

med symptom under lifstiden, vore af lika stor vigt och oftast

fordrade långt mera tid och arbete, än som kunde medhinnas under obduktionstimmarne,

så torde det vara uppenbart, att denna del af undervisningen

förutsatte vida större insigter och erfarenhet hos läraren, än

hvad man billigtvis kunde fordra af en amanuens. Genomförandet af

det vigtiga förslaget om utsträckning öfver hela året af undervisningen

å de medicinska och kirurgiska klinikerna blefve alltså helt och hållet

beroende på upprättandet af en ny lärarebefattning i patologisk anatomi

och på beviljandet af härför erforderliga medel.

Ehuru lärarekollegiet ej vid detta tillfälle funne lämpligt att afgifva

förslag rörande den tjenstgöringsskyldigliet, som borde åläggas

den ifrågasatta befattningens innehafvare, eller de vilkor, som borde

uppställas för behörighet till samma plats, ansåge dock kollegiet sig

böra för sin del såsom allmän grundsats i detta hänseende uttala, dels

att, ehuru innehafvare!! af befattningen skulle hafva till hufvudsaklig

uppgift att bestrida undervisningen i patologisk anatomi under den del

af året, då den ordinarie professorn vore derifrån frikallad, hans verksamhet

vid institutet icke borde begränsas till denna tid, och dels att

kompetensfordringarna borde ställas så högt, att med full visshet kunde

förutsättas, att tjensteinnehafvaren komme att ega de qvalifikationer,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hufvudtiteln.

som erfordrades för att under den ordinarie professorns ledighet, uppehålla

den ''omförmälda, i sammanhang med de studerandes tjenstgöring

å lasarettets kliniker stående undervisningen i patologisk anatomi. Beträffande

platsens beskaffenhet ansåge ock lärarekollegiet, att — på

det nödig garanti måtte vinnas för att tjensten skulle komma att intaga

ett rätt förhållande till de öfriga lärarebefattningarna i patologisk anatomi

vid institutet och hvarken blifva eu bibefattning åt en person, som

egnade sin egentliga verksamhet åt enskild praktik, eller, för att bereda

ökad inkomst åt en för hela sin framtid vid tjensten fästad innehafvare,

af omständigheternas tvång förvandlas till en e. o. professorsbeställning

— den föreslagna tjensten icke borde förses med ordinarie

innehafvare utan, på sätt vid åtskilliga utländska medicinska läroverk i

likartade fall egde rum, tillsättas endast på förordnande och under en

begränsad tid af högst fyra år i sender, dervid dock den afgående innehafvare

n af tjensten borde, om han deraf gjort sig förtjent och vore i

alla hänseenden lämplig, vid befattningens återbesättande kunna komma

i åtanke. Och trodde sig lärarekollegiet med visshet kunna antaga, att

de tillfällen till vetenskaplig utbildning och idkande af specialstudier

samt den betydande merit för framtida befordran, som innehafvandet af

en sådan lärarebefattning måste erbjuda, skulle komma att innebära eu

icke ringa lockelse för yngre förmågor att för en sådan begränsad tid

egna hela sin verksamhet åt densamma.

Under åberopande af ofvan anförda motivering har lärarekollegiet

jemväl de två senaste åren förnyat sin anhållan om utverkande af det

anslag, som vore nödigt för åstadkommande af den ifrågasatta, för de

medicinska studierna i hög grad gagneliga förändringen i undervisningen;

och Universitetskanslern har hvarje gång till bifall förordat denna

anhållan. Då jag icke kan annat än finna det särdeles önskvärd!, att

den föreslagna anordningen af den kliniska tjenstgöringen må kunna

bringas till utförande, och det för ett så vigtigt ändamåls vinnande nödiga

anslagsbeloppet är jemförelsevis obetydligt, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

derom, att för inrättande vid Karolinska institutets patologisktanatomiska

afdelning af en laboratorsbefattning med en på högst fyra

år i sender anstäld innehafvare måtte beviljas ett årligt anslag af

3,000 kronor.

Allmänna läroverken.

[5.] För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill

Ang. lärares läkare vid de allmänna läroverken äro enligt gällande grunder berättigade,

uppflyttning

i högre lönegrad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

9

erfordras, enligt en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord approximativ

beräkning, från och med år 1885 ett belopp af 35,000 kronor utöfver

de för innevarande år anslagna lönemedlen. Jag får derför i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för nyss berörda

ändamål lios Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget till de allmänna

läroverken med 35,000 kronor.

Folkundervisningen.

För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärareseminarierna

anstälda lärare efter gällande grunder, erfordras

enligt en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord approximativ

beräkning från och med år 1885 ett belopp af 6,000 kronor utöfver

hvad förut blifvit för detta ändamål anslaget; och får jag i anledning

häraf hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

derom, att för detta ändamål anslaget till folkskolelärareseminarierna

måtte ökas med omförmälda belopp 6,000 kronor.

Genom Riksdagens år 1878 fattade beslut blef anslaget till arfvoden

och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer höjd! till det

belopp, hvarmed det för närvarande utgår, eller 85,000 kronor.

Sedan nämnda tid har folkundervisningen fortgått i en ständig

utveckling och skolornas antal ökats, så att då vid 1878 års början, i

lida riket funnos 8,949 folk- och småskolor med 9,612 lärare och lärarinnor,

skolornas antal vid början af år 1883 uppgick till 9,652 med

10,846 lärare och lärarinnor. Till följd häraf har äfven inspektionen

erhållit allt större omfattning, i det att längre tid af året måst deråt

egnas och inspektörernes resor blifvit vidsträcktare, hvarigenom reseoch

traktamentskostnaderna stigit.

För att enligt Riksdagens önskan närmare reglera utgifterna för

inspektörernes resor förordnade Eders Kongl. Maj:t den 8 December

1881, efter Statskontorets hörande, att ersättningen för dessa resor

skulle från och med 1882, då en ny inspektionsperiod tog sin början,

tills vidare utgå efter de grunder, som äro bestämda för fjerde

klassen i gällande resereglemente, hvaraf följden visat sig blifva en

nedsättning af resekostnaden men en förhöjning af traktamentsersättningarna.

Vid samma tid måste äfven en förändring i inspektionsområdena

å några orter vidtagas och i sammanhang dermed samt till följd deraf

Pilt till Iiihsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 2

[6.]

Ang. seminariilärares

uppflyttning

i högre

lönegrad.

[7-]

Ang. arfvoden

och

resekostnadsersåttning

åt

folkskoleinspektörer.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo Åttonde lmfvudtiteln.

att ett landsting indragit det belopp, som förut af landstingsmedel utgått

till arfvode för folkskoleinspektörer, de af statsmedel utgående

arfvodesbelopp något böjas.

Af dessa förenade orsaker hafva utgifterna för inspektionen, som

år 1878 utgjorde 80,762 kronor 55 öre och sedermera alltjemt ökats,

för år 1882 uppgått till 93,471 kronor 87 öre.

En förhöjning i det nu varande anslaget är således behöflig, och

anser jag, med afseende på hvad nu anförts, denna förhöjning böra bestämmas

till ett belopp af 10,000 kronor. På grund häraf hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer

måtte från och med år 1885 ökas med sistnämnda belopp, 10,000

kronor.

De tekniska läroverken.

[8.]

Ang. en

professur i

kemi och ett

lektorat i

geologi vid

Tekniska

högskolan.

Styrelsen för Tekniska högskolan har i underdånig skrifvelse den

13 sistlidne September i afseende å högskolans ordinarie årsanslag

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta proposition till Riksdagen

om en förhöjning i detta anslag af tillsammans/ 10,500 kronor,

nemligen:

till löneförbättring åt professorn i allmän kemi......... kr. 1,500: —;

» ett nytt lektorat i mineralogi, geognosi och geologi,

utom nu varande anslag af 1,500 kr. till

en extra lärare i samma ämne, hvilket skulle

ingå i den nye lektorns aflöning .............................. )> 1,500: —;

» delning af nu varande lektoratet i allmän byggnadslära,

In i s b y gg n a d s k o n s t och byggnadsstatik

i två lektorat ..................................................................... » 3,000: —;

» aflöning åt assistenter och andra tillfälliga lärarebiträden.

................................................................................ » 2,000: —;

» kemiska laborationer ...................................................... » 1,000: —;

» diverse utgifter för bränsle, belysning m. m....... » 1,500: —.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 12 Maj 1876 för högskolan faststälda

aflönings- och utgiftsstat upptager bland annat för en professor

i allmän kemi, mineralogi och geognosi en aflöning af 6,000 kronor,

hvaraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar. I

det yttrande, som dåvarande chefen för Ecklesiastik-departementet den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

10 Januari 1876 till statsrådsprotokollet afgifvit angående frågan om

Teknologiska institutets förvandling till en teknisk högskola, hade emellertid

bemälde departementschef framhållit, att undervisningen i mineralogi

och geognosi icke ovilkorligen borde förenas med professuren i

allmän kemi, enär man icke alltid torde kunna vid läroverket fästa en

lärare, som vore skicklig att lemna undervisning i alla dessa ämnen

med den utsträckning denna numera borde erhålla, utan att undervisningen

i mineralogi och geognosi måtte, i händelse detta visade sig

behöfligt, få anförtros åt en särskild lektor. I enlighet med af styrelsen

för Tekniska högskolan gjord hemställan medgaf ock Eders Kongl.

Maj:t redan den 16 Februari 1877, att den undervisningsskyldighet, som

enligt den faststälda staten skulle tillhöra professorn i allmän kemi,

mineralogi .och geognosi, finge delas mellan en professor i allmän kemi

med en aflöning af 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar,

samt en extra lärare i mineralogi och geognosi med en aflöning

af 1,500 kronor.

Till extra lärare i mineralogi och geognosi förordnade styrelsen

med anledning häraf intendenten vid Riksmusei mineralogiska afdelning

professor A. E. Nordenskiöld, hvilken allt sedan år 1860 vid läroverket

bestridt undervisningen i dessa ämnen och dermed sedermera

fortfor till 1877 års slut, hvarefter samma undervisning oafbrutet varit

anförtrodd åt filosofie doktor A. E. Törnebohm. Under den tid lärarebefattningen

i mineralogi och geognosi var förenad med Riksmusei

berörda intendentur, ansåg man sig hafva skäl antaga, att läraren

möjligen kunde åtnöjas med eu aflöning af 1,500 kronor; men sedan

detta förhållande förändrats, och man till lärare erhållit en man, som

numera icke innehade någon annan, vare sig enskild eller offentlig, befattning,

och som icke blott vore en högst framstående geolog, utan

äfven visat sig vara en lika utmärkt lärare, kunde styrelsen icke förvänta

att få behålla honom vid läroverket, derest icke aflöningen betydligt

höjdes; och skulle han afgå, vågade styrelsen icke hoppas att

för den nuvarande aflöningen erhålla en värdig efterträdare. Läroämnena

mineralogi, geognosi och geologi, för hvilka vid de flesta utländska

tekniska högskolor funnes minst eu professur, vore också af den vigt,

i synnerhet för blifvande bergsmän, att de icke i längden syntes höra

åt eu extra lärare anförtros; och då undervisningen deri numera blifvit

utvidgad, bland annat genom anordnande af praktiska öfningar för bestämning

ej blott på kemisk utan ock på mikroskopisk väg af mineralier

och bergarter, funne sig styrelsen böra hemställa, att i stället för

den extra lärarebefattningen måtte för nyss nämnda ämnen upprättas ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

särskildt lektorat med eu aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor

skulle utgöra tjenstgöringspenningar.

Derest ett sådant lektorat blefve upprättadt, skulle för innehafvaren

af den i staten upptagna professuren i allmän kemi, mineralogi

och geognosi endast återstå den allmänna kemien, det enda ämne, hvaruti

han hittills faktiskt undervisat. Styrelsen för Tekniska högskolan

har emellertid ansett, att den i stat för denne professor upptagna aflöning

af 6,000 kronor, hvilken lön tjenstens innehafvare hittills icke

till fullo åtnjutit, hädanefter borde komma honom till godo. Den allmänna

kemien vore nemligen ett hufvudämne vid läroverket för de elevei%

som tillhöra fackskolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap.

Det hade äfven visat sig att, långt ifrån att mineralogiens och geognosiens

afskiljande från denna lärostol och öfverlemnande åt eu särskild

lärare medfört en mindre undervisningsskyldighet för professorn i allmän

kemi än för andra vid läroverket anstälda professorer med full aflöning,

professorn i allmän kemi redan nu hvarje vecka hade fyra föreläsningar,

hvardera i IT2 timme, samt IOV2 timmars undervisningsskyldighet

å laboratoriet, eller fullt motsvarande hvad flertalet af öfrige professorer

vid läroverket ålåge. Det oaktadt visade sig mer och mer, med hänsyn

till de stora framsteg den organiska kemien i senare tid gjort och

dess stigande betydelse för industrien, en utvidgning önskvärd af den

lärokurs, som det åligger professorn i allmän kemi att föredraga. Men

en förökad undervisning, utöfver hvad i allmänhet ålåge andra professorer

vid läroverket, kunde ej billigtvis af honom fordras, så länge han

vore väsentligen sämre aflönad än samtlige öfrige professorer.

Med instämmande uti hvad som blifvit anfördt om behofvet af ett

särskildt lektorat i geologi och mineralogi, såsom befattningen lämpligen

torde böra benämnas, och då jag icke kan finna någon grund, hvarför

professorn i allmän kemi borde vara sämre aflönad än öfrige hufvudlärare

vid högskolan, helst hans undervisningsskyldighet synes vara lika

stor som deras och, på sätt visadt blifvit, ytterligare behöfver utvidgas,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att till inrättande af ett lektorat i geologi och mineralogi vid

Tekniska högskolan bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf

1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

samt att i sammanhang härmed den i den faststälda staten för

nämnda högskola upptagna professuren i allmän kemi, mineralogi och

geognosi måtte, utan förändring af de derför i stat upptagna löneförmåner,

förändras till en professur i (endast) allmän kemi.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

13

Uti nu gällande aflöning^- och utgiftsstat för Tekniska högskolan

finnes upptaget ett lektorat i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst

och byggnadsstatik; men redan då detta lektorat första gången skulle

tillsättas, visade det, sig omöjligt att finna eu sökande, som tilltrodde

sig att undervisa i de tre nämnda ämnena, hvarför Eders Kongl. Maj:t

den 5 Oktober 1877, i enlighet med styrelsens underdåniga hemställan,

täcktes medgifva, att befattningen tills vidare finge delas mellan eu

lektor i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst samt en extra lärare

i byggnadsstatik, med en aflöning af 2,700 kronor till den förre

och 1,300 kronor till den senare. Sålunda fördelad, har undervisningen

i ofvan berörda ämnen fortgått till och med vårterminen 1883. Då

emellertid den tillförordnade lektorn i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst

våren 1882 begärde afsked från sin befattning, och denna

i föreskrifven ordning kungjordes ledig, anmälde sig till densamma

ingen sökande, som ansågs ega alla för platsen erforderliga egenskaper,

hvarför styrelsen endast under ett år förordnade till befattningens uppehållande

den bland de sökande, som dertill syntes lämpligast. Efter

denna erfarenhet fann sig styrelsen, innan den å nyo vidtog någon, åtgärd

för platsens besättande, böra anmoda högskolans lärarekollegium

att yttra sig, huruvida det ansåge, att eu annan fördelning än den

förhandenvarande af de tre läroämnena kunde för läroverket vara

lämpligare. Lärarekollegiet tillsatte för frågans utredning en komité

och hemstälde i öfverensstämmelse med dess förslag, dels att styrelsen

ville utverka, att ifrågavarande lektorat måtte, så snart ske kunde, delas

i tvänne lektprat, dels att, intill dess en sådan delning kunde åvägabringas,

undervisningen i allmän byggnadslära och byggnadsstatik måtte

uppdragas åt eu tillförordnad lektor med lön af 2,700 kronor, samt den

i husbyggnadskonst anförtros åt en extra lärare med ett arfvode af 1,300

krono:''. Å senare delen af denna framställning gjorde styrelsen i skrifvelse

den 8 sistlidne Februari hemställan om nådigt bifall, hvilket ock

lemnades genom kongl. bref den 23 i samma månad. Med anledning

af förra delen af lärarekollegiets nyss nämnda framställning har styrelsen

åter i skrifvelse den 13 sistlidne September, med åberopande af

ofvan berörda komités utlåtande, i underdånighet anhållit,, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för nästkommande Riksdag föreslå, att i stället för

det i nuvarande stat upptagna lektoratet i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst

och byggnadsstatik, hvilket är försedt med en aflöning

af 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor utgöra tjenstgöringspenningar,

måtte inrättas tvänne lektorat, det ena i allmän byggnadslära och byggnadsstatik

med en aflöning af 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenst
-

[9.]

Ang. två

lektorat vid

Tekniska

högskolan,

det ena i

allmän byggnadslära

och

byggnadsstatik,

det

andra i husbyggnadskonst.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Åttonde hufvudtiteln.

göringepenuingar, det andra i husbyggnadskonst med en aflöning af

3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor tjenstgöringspenningar. Som emellertid

delningen af det ifrågavarande lektoratet icke lämpligen skulle kunna

träda i verket förr än med början af läsåret 1885—86, skulle dock för

kalenderåret 1885 blott en tredjedel behöfvas af det för ändamålet sedermera

erforderliga beloppet af 3,000 kronor.

Såsom stöd för denna anhållan har blifvit anfördt, dels att den

svårighet, som, enligt hvad ofvan påpekats, redan från början visat

sig att finna en lärare, fullt kompetent i alla tre med lektoratet förenade

ämnen, måste i följd af dessa läroämnens beskaffenhet ständigt

återkomma, dels att det omfång, som undervisningen i hvart och ett af

dessa ämnen måste ega, om den skulle kunna utgöra eu tillfredsställande

förberedelse för undervisningen i de begge byggnadsskolornas högre

årsafdelningar, äfven lade hinder i vägen för deras förening. Ehuru

den nu gällande undervistiingsplanen upptoge 5 föreläsningar i veckan

under hela läsåret samt 7 timmars öfningar i veckan under höstterminen

och 10 timmars öfningar i veckan under vårterminen i de ifrågavarande

trenne läroämnena, så hade dock föreläsningarna såväl i allmän

byggnadslära som i husbyggnadskonst allt hitintills måst inskränkas

till en lärokurs, som varit gemensam för läroverkets alla elever i andra

årsafdelningen och som således utan tvifvel måste anses såsom allt för

ofullständig för eleverna i de begge byggnadsskolorna, för hvilka dessa

ämnen vore af grundläggande vigt. För undervisningen i dessa båda

fackskolor, af hvilka den ena, eller väg- och vattenbyggnadsskolan, för

några få år sedan omfattade en tredjedel af läroverkets alla elever

samt den andra eller arkitekturskolan redan nu efter några få års tillvaro

mottoge mer än en femtedel af hela elevantalet, vore det otvifvelaktigt

af yttersta vigt, att en väsentlig utsträckning af undervisningen

1 de båda sistnämnda läroämnena med möjligaste första komme till stånd,

så att fullständigare specialkurser kunde genomgås: i allmän byggnadslära

åtminstone af eleverna i väg- och vattenbyggnadsskolan samt i husbyggnadskonst

åtminstone af eleverna i arkitekturskolan. Men för en

sådan utsträckning af undervisningen måste en enda lärares krafter, om

han än vore aldrig så nitisk, blifva otillräckliga. Ty för undervisningen

i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, hvilka ämnen lämpligast

kunde förenas, fordrades, enligt den af komiterade för ifrågavarande

trenne läroämnen uppgjorda undervisningsplanen, 5 föreläsningar och

2 timmars öfningar i veckan under höstterminen samt 5 föreläsningar

och 5 timmars öfningar i veckan under vårterminen, under det att

undervisningen i husbyggnadskonst kräfde 2 föreläsningar och 9 tim
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 15

mars öfningar i veckan under höstterminen samt 1 föreläsning och 12

timmars öfningar i veckan under vårterminen. Någon svårighet att

inpassa denna anordning i den nu gällande undervisningsplanen förefunnes

icke. Med hänsyn till eu sådan fördelning af undervisningsskyldigheten

syntes åter billigt, att läraren i allmän byggnadslära och

byggnadsstatik erhölle en aflöning af 4,000 kronor, under det att läraren

i husbyggnadskonst tillädes en aflöning af 3,000 kronor.

Behofvet af förökade lärarekrafter för de båda byggnadsskolorna

framginge för (ifrigt ur en jemförelse mellan de lärarekrafter, som för

närvarande disponerades af dessa, och dem, som äro tillagda till exempel

den mekaniska fackskolan. För den sistnämnda, hvars obligatoriska

kurs icke vore mer än treårig, upptoge nämligen läroverkets nu gällande

stat tre särskilda professurer, två i maskinlära och en i mekanisk teknologi

samt ett lektorat i konstruktion af enkla maskindelar. För de

båda förstnämda, hvilka hade fyraårig obligatorisk lärokurs, funnes

deremot, utom det nu ifrågavarande lektoratet i byggnadslära, husbyggnadskonst

och byggnadsstatik, hvilket måste anses vara för bägge skolorna

gemensamt, endast eu professur i hvardera samt för väg- och

vattenbyggnadsskolan ett lektorat i geodesi och för arkitekturskolan

tvänne extra lärare i ornamentik och modellering. Under det att således

den mekaniska fackskolan för sina specialämnen egde att disponera

tre professorslöner och eu lektorslön, hade deremot af de båda byggnadsskolorna

den ena måst åtnöja sig med en professorslön jemte en

och en half lektorslön samt den andra med en professorslön, eu half

lektorslön och två arfvoden till extra lärare.

På grund af den sålunda förebragta utredningen, hvarigenom det

synes mig vara ådagalagdt, att för en tillfredsställande undervisning i

allmän byggnadslära, byggnadsstatik och husbyggnadskonst vid Tekniska

högskolan behöfvas minst två lektorer i dessa ämnen, och då det

derför erforderliga anslaget bör uppföras å ordinarie stat samt helst

vara redan från årets början tillgängligt, anser jag mig böra tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen dels att medgifva, det lektorsbefattningen

i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik

vid Tekniska högskolan må, med bibehållande af den i staten för

nämnda högskola upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor

utgöra tjenstgöringspenningar, förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära

och byggnadsstatik, dels att till inrättande af ett lektorat i

husbyggnadskonst vid högskolan bevilja ett ordinarie anslag af 3,000

kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle utgå såsom tjenstgöringspenningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hi Åttonde liufvudtiteln.

[10.] Beträffande den begärda förhöjningen i anslagen till aflöning af

Ang. förhöjassistenter och andra tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer

“''aflöning %l samt till diverse utgifter har Tekniska högskolans föreståndare mednssistenter

delat följande upplysningar. Utgifterna till aflöning af assistenter och

tillfånig 1 tä- extra lärarebiträden, hvartill i staten nu finnes ett anslag af 5,000

rarebiträden, kronor, både under de senaste fem åren vexlat mellan 5,427 och 6,645

laboratorier kronor, öretal oberäknade, och i medeltal uppgått till 5,916 kronor. Enligt

samt till; di- de uppgifter från vederbörande lärare om behofvet af anslag till ifråga‘fa™bränsle!

varande ändamål, som lärarekollegiet till styrelsen öfverlemnat, skulle

belysning m. dertill i medeltal årligen erfordras 8,400 kronor; och sedermera hade

ZisiL hög-'' läraren i mekanisk teknologi jemväl gjort framställning om behofvet

skolan, af en assistent, till hvars aflöning minst 500 kronor erfordrades, hvarigenom

hela det af lärarne begärda anslaget ökades till 8,900 kronor.

Sistnämnde assistent skulle hufvudsakligen sysselsättas med de mekaniskt

tekniska samlingarnas ordnande och etikettering, hvarvid, då fråga

vore om hel- och halffabrikater, jemväl borde i korthet angifvas sättet,

hvarpå de blifvit framstälda. Derjemte skulle han dock äfven biträda

vid undervisningen, då sådant vore behöfligt. Alldenstund eu dylik

assistent borde blifva af stort gagn för den Tekniska högskolan, och

platsen dessutom utgjorde en god skola för blifvande lärare vid tekniska

läroverk, förordade föreståndaren antagandet af en sådan, så snart

medel för hans aflöning kunde anskaffas.

Då emellertid de belopp, som vissa lärare begärt till assistenters

aflöning, syntes vara något större, än behofvet oundgängligen kräfde,

ansåg föreståndaren icke, att 8,900 kronor årligen vore för ändamålet

erforderliga; men enär den nuvarande aflöningen till assistenter, som

i allmänhet utgått efter 1 krona 50 öre i timmen, icke kunde anses för hög,

och det i några ämnen stundom visat sig svårt att med nuvarande aflöning

erhålla goda assistenter, hemstälde han, att ifrågavarande anslagmåtte

höjas från 5,000 till 7,000 kronor.

Beträffande åter det till 5,000 kronor upptagna statsanslaget till

kemiska laborationer, som fördelats mellan den kemiska och den metallurgiska

afdelningen, så att 3,500 kronor beräknats för den förra och

1,500 kronor för den senare, så hade det under många år måst öfverskridas.

Sålunda hade under senaste femårsperiod, 1878—82, utgifterna

för båda nämnda afdelningar, öretal oberäknade, vexlat mellan 5,310

och 6,293 kronor samt i medeltal årligen uppgått till 5,733 kronor.

Äfven om gaspriset, sedan Stockholms stad öfvertagit härvarande gasverk,

skulle komma att nedsättas, hvarom dock ännu ingenting vore

bestämdt, skulle dock icke någon betydligare minskning af berörda ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

gifter deraf blifva en följd; ty i desamma inginge kostnaden för gas

endast å den kemiska afdelningen, och denna hade under ifrågavarande

femårsperiod i medeltal ej stigit till mer än 699 kronor årligen. Vid

sådant förhållande, och då under femårsperioden 1873—77, hvarunder likväl

antalet laboranter på begge laboratorierna varit vida större än under

sist förflutna femårsperiod, utgifterna för kemiska och metallurgiska

afdelningarna i medeltal årligen stego till 7,046 kronor, ansåg sig föreståndaren

icke kunna föreslå anslaget till kemiska laborationer till lägre

belopp än 6,000 kronor. Härvid förutsatte han dock, att alla utgifter

för den kemiska afdelningen, utom för ved, hädanefter såsom hittills

skulle bestridas af detta anslag, men att deremot all gas till metallurgiska

laboratoriirummen fortfarande skulle betalas af anslaget till diverse

utgifter, enär gasmätaren i Bergskolans hus vore gemensam för

laboratoriirummen och läroverkets öfriga lokaler derstädes.

Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, såsom bränsle,

gas, materielens underhåll och komplettering in. m., hvilket i nuvarande

stat utgör 8,500 kronor, hvaraf 6,500 beräknats för läroverkets hufvudbyggnad

och 2,000 för bergskolebyggnaden, så hade äfven det under

flera år visat sig otillräckligt. Under senast förflutna fem år, 1878—82,

hade nämnda utgifter, öretal oberäknade, vexlat mellan 9,596 och

10,885 kronor samt i medeltal varit 10,214 kronor. Orsakerna dertill,

att de så betydligt öfverstigit det belopp, hvartill desamma i början

af 1870-talet uppgingo, och hvilket hufvudsakligen lades till grund för

beräkningen, när det nuvarande anslaget begärdes, vore flerehanda.

Sålunda hade, i följd af lärokursernas utsträckning till 4 år i väg- och

vattenbyggnadsskolan och den mekaniska fackskolan samt upprättandet

af en ny fackskola för arkitektur med fyraårig lärokurs, i hvilken antalet

elever blifvit mycket större, än man med ledning af erfarenheten från

Akademien för de fria konsterna hade skäl att antaga, dels tre nya ritsalar

och två mindre rum för modellering måst inredas och förses med

gasledning, hvarigenom bland annat årliga kostnaden för gas icke obetydligt

stigit, dels åtta större eller mindre rum, som förut icke eller blott

undantagsvis eldades, under vintertiden måst hållas uppvärmda. Vidare

hade, sedan högskolans lärare tillåtits att med eleverna årligen göra

studieresor i landsorten, reseersättning till vederbörande lärare för sådana

resor, jemlikt nådiga brefvet den 31 December 1875, utbetalts af

högskolans anslag till diverse utgifter. Under femårsperioden 1878—82

hade årliga kostnaden för gas å läroverkets allmänna afdelning i

medeltal varit 1,253 kronor och i bergskolans hus, med undantag af

professorns boställe, der gasen bekostats af boställsinnehafvare!!, 661

Bih till Rihsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

kronor, eller tillsammans 1,914- kronor; och om gaspriset, såsom ofvan

antyddes, skulle komma att nedsättas, borde väl kostnaden för belysningen

i afsevärd mån minskas; men som kostnaden för uppvärmning

under senaste femårsperiod i medeltal uppgått till 4,297 kronor, oaktadt

bränsleprisen under samma tid icke varit höga, och en blott obetydlig

stegring deri motvägde åtminstone större delen af den minskning i

kostnaden för gas, som genom gasprisets sänkning kunde uppstå, ansåge

sig föreståndaren för den närmaste tiden efter år 1884 icke kunna beräkna

behofvet af ordinarie anslag för diverse utgifter till mindre än 10,000

kronor, helst han måste antaga, att kostnaden för såväl den fasta inredningens

som all annan materiels underhåll blefve större, i den mån

materielen blefve äldre.

Vid beräkningen af anslagsbehofven så väl till »assistenter» som

till »kemiska laborationer» och »diverse utgifter» vore förutsatt, att

Tekniska högskolan hädanefter såsom hittills tillätes att fritt disponera

inflytande tillfälliga inkomster af betalande, d. v. s. icke medellösa,

extra elever. Dessa inkomster, som under senaste femårsperiod i medeltal

utgjort 2,067 kronor, hade dock under de båda sista åren minskats

och under dessa i medeltal uppgått till endast 1,620 kronor, hvarför de

för den närmaste framtiden icke torde böra beräknas till högre belopp

än omkring 1,600 kronor.

Att anslagen till assistenter, kemiska laborationer och diverse utgifter

under flere år kunnat, på sätt som skett, öfverskridas, hade varit

möjligt dels genom ofvan nämnda inkomst af extra elever, dels derigenom,

att besparingar blifvit gjorda å anslagen till verkstaden och

samlingarna. Dessa anslag behöfdes dock hädanefter ganska väl för

de ändamål, hvartill de blifvit anvisade. Ty om man ock under några

år utan någon större olägenhet kunde för sådana ändamål göra inskränkningar,

kunde dock icke dermed under en längre tid fortsättas.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, och då behofvet

af tillökning i ofvan berörda anslag synes mig väl utredt, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att höja följande ordinarie anslag i Tekniska högskolans

stat med nedanstående belopp, nämligen a) anslaget till aflöning åt assistenter

och andra tillfälliga lärarebiträden med 2,000 kronor, b) anslaget

till kemiska laborationer med 1,000 kronor och c) anslaget till

diverse utgifter för bränsle, belysning m. m. med 1,500 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kommersekollegium anmält, hurusom [11.]

Direktionen öfver Tekniska söndags- och afton-skolan i Eskilstuna uti

en till kollegium ingifven skrifvelse gjort framställning om behofvet af get till raft}

flöjning i det till skolan utgående statsanslag. dag!^och''äf
Direktionen

har i sådant afseende anfört: att allt sedan höstter- ton-skolan i

minen 1879 årligen ett större antal lärjungar sökt inträde i skolan, än

som der kunnat emottagas i anseende dertill att så väl utrymme som lärarekrafter

varit otillräckliga; att emellertid, sedan ett af Eskilstuna stad för

skolan uppfördt läroverkshus nu blifvit färdigt, tillräckligt utrymme erhållits

för ett betydligt större antal elever, hvadan således endast behofvet

af ökade lärarekrafter återstode att fylla; att detta behof lättast

och med minsta kostnad kunde afhjelpas genom anställande af biträdande

lärare för nedersta afdelningen i matematik, svenska språket

och frihandsteckning, då nuvarande lärarekrafter vore fullt tillräckliga

för undervisningen i de båda öfre afdelningarna, äfven sedan skolan

blifvit i tillfälle att emottaga ett större antal elever; att, då direktionen

ansåge desse lärare kunna erhållas mot ett arfvode af 1 krona 50 öre

i timmen, den härför erforderliga kostnaden, enligt i skrifvelsen närmare

utförd beräkning, skulle uppgå till 672 kronor; att åt skolans vaktmästare,

hvilkens nuvarande aflöning af 250 kronor, förutom fri bostad f

och vedbrand af staden, icke kunde anses utgöra full ersättning för

hans tjensteåligganden, ett årligt lönetillskott af 100 kronor vore behöfligt;

samt att lyshållningen i det nya skolhuset, som vore mer än tre

gånger större än det gamla, för hvars belysning under senaste läsår

kostnaden uppgått till 341 kronor 15 öre, komme att medföra en ökad

utgift af omkring 600 kronor; — och har direktionen, då skolan saknade

medel till bestridande af angifna kostnader, anhållit att det

till skolan nu utgående statsanslag, 6,600 kronor, måtte från och med

detta läsår ökas med 1,400 kronor.

Kommersekollegium har om förhållandena vid skolan vidare meddelat:

att, enligt den om skolans verksamhet under läsåret 1882—1883

afgifna berättelse, undervisningen varit fördelad på tre ettåriga afdelningar

samt fortgått söndags-förmiddagar klockan 9—Va 1, med afbrott

af en half timme för hållande af gudstjenst, och alla söcknedagsaftnar

klockan 6 — 8 eller 9 under de båda terminerna från den 1 September till

den 23 December och från den 8 Januari till den 1 Maj; att i nedersta

afdelningen undervisning meddelats i matematik, linearteckning, svenska

språket, frihandsteckning och gravering samt bokföring; att lärarnes

antal är fyra, af hvilka en tillika är föreståndare, förutom en lärarinna

i frihandsteckning och gravering; att lärjungarnes antal under läsåret

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde hufvudtiteln.

varit i öfverstå afdelningen 17, i den mellersta 17 och i nedersta afdelningen

66, eller tillsammans 100; äfvensom att skolans inkomster ut
-

gjorts af

statsanslaget ........................................................................... kr. 6,600: —

räntor å skolans medel......................................................... » 12: 61

» å premiemedlen.......................................................... - » 538: 89

samt utgifterna af

löner och arfvoden ............................................................... kr. 5,530: —

till materiel m. m.........................................''........................ » 689: 18

pris och belöningar åt elever .......................................... » 431: 90

kr. 6,651: 08.

.Af denna räkenskap framginge visserligen, att ett öfverskott af

omkring 500 kronor uppkommit dels derigenom att räntan å premiemedlen

ej blifvit till fullo utdelad, dels derigenom att af anslaget till

skolmateriel m. m. — utgörande 1,070 kronor — blifvit användt endast

ofvan uppgifna belopp 689 kr. 18 öre; men en besparing af detta anslag

torde för framtiden ej vara att påräkna, i synnerhet efter skolans

utvidgning, och hade nu uppstått af den anledning, att med hänseende

till skolans förestående flyttning och deraf föranledda kostnader inköpen

af undervisningsmateriel, som under år 1880 uppgått till 1,002 kr. 23 öre

och år 1881 till 1,009 kr. 59 öre, år 1882 inskränkts till det mest nödvändiga.

På grund af dessa förhållanden och enär de utgifter, om hvilkas

höjande nu gjorts framställning, bestredes af statsmedel, under vilkor

att staden Eskilstuna tillhandahölle lokal för skolan samt ombesörjde

lokalens underhåll och uppvärmning, då i öfrigt af hvad direktionen

till stöd för ansökningen anfört visade sig, att en tillökning i det till

uppehållande af undervisningen i skolan utgående anslag af statsmedel

vore af verkligt behof påkallad, samt då vid beloppet af hvad i detta afseende

blifvit begärdt icke syntes vara något att erinra, har Kommersekollegium

tillstyrkt den af direktionen framstälda anhållan.

.Då det synes mig vara af vigt, att ifrågavarande läroanstalt icke

af brist på nödiga medel hindras i sin för den industriidkande orten

gagnande verksamhet, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att bevilja en förhöjning i statsanslaget till Tekniska

söndags- och aftonskolan i Eskilstuna med 1,400 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

21

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

När hospitalsöfverstyrelsen år 1876 uppdrogs åt dåvarande Sundhetskollegium,

uppfördes å detta embetsverks stat ett anslag af 1,000

kronor för år såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision

af hospitalens räkenskaper. Men när under följande året Sundhetskollegium

ombildades med benämning Medicinalstyrelsen och erhöll ny

stat från och med år 1878, hade, under förutsättning att revisionen af

hospitalsräkenskaperna skulle i enlighet med derom väckt förslag skiljas

från Medicinalstyrelsen och öfvergå till Kammarrätten, detta arbete icke

tagits i beräkning vid bestämmande af de arbetskrafter, som behöfde

inom Medicinalstyrelsen finnas, och ej heller något anslag för nämnda

revisionsarbete blifvit upptaget i den nya staten för bemälda styrelse.

I fråga om ordnandet af denna angelägenhet inkommo sedermera

ej mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen med infordrade

underdåniga utlåtanden, af hvilka syntes framgå, att öfverflyttningen af

sagda revision till Kammarrätten skulle möta många svårigheter, beroende

så väl på de ifrågavarande räkenskapernas beskaffenhet som

äfven på den stadgade ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete

inom Kammarrätten; hvaremot, och då Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse

för hospitalen vore skyldig tillse, att de till dess disposition

stälda anslagen till hospitalens underhåll och byggande af nya hospital

i föreskrifven ordning förvaltades och redovisades, samt deraf följde,

att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år måste till Medicinalstyrelsen

aflemnas för att der sammandragas till ett för dem alla''

gemensamt bokslut, innefattande öfverstyrelsens redovisning för nämnda

anslag, så syntes ock derföre ändamålsenligast vara, likasom äfven

ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, hos Medicinalstyrelsen

började räkenskapsgranskning af samme person fortsattes och

gjordes fullt uttömmande, så att räkenskaperna derefter icke behöfde

underkastas någon vidare detaljgranskning. Härjemte hade Medicinalstyrelsen,

enär hospitalsräkenskaperna numera till följd af hospitalens

utvidgning erhållit eu icke obetydlig tillökning, hemstält, att revisionsarfvodet

måtte utgå med ett till 1,200 kronor förhöjdt belopp.

I)å de åsigter angående lämpligaste sättet för hospitalsräkenskapernas

granskning, hvartill såväl Kammarrätten som Medicinalstyrelsen

sålunda kommit, stodo i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens

under år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till

hvilken löneregleringskomitén under sitt fortsatta arbete öfvergått, att

[12.]

Ang. arfvode

för granskning

af hospitalsräkenskaperna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufyudtiteln.

i allmänhet den inom de centrala embetsverken förekommande revisionen

borde bos dessa bibehållas, i följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens

arbetskrafter för att sätta detta embetsverk i stånd att öfvertaga

nämnda revisionsarbete ej blifvit ifrågasatt, gjorde Eders Kongl. Maj:t

framställning till 1880 års Riksdag, att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen

måtte höjas med 1,200 kronor, att användas till arfvode för

revision af hospitalens räkenskaper. Riksdagen ansåg likväl icke lämpligt

att redan då göra tillökning i en så nyligen reglerad lönestat, helst

Riksdagen trodde revisionen af hospitalens räkenskaper kunna åläggas

någon af Medicinalstyrelsens ordinarie embetsmän, derest det å staten

med ett belopp af 11,000 kronor uppförda anslag för medikamentsräkningars

granskning, vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden icke lemnade tillgång till beredande af ersättning

för berörda göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att med

Medicinalstyrelsens nuvarande personal och de anslag, som nu stå till

styrelsens förfogande, bereda utväg för verkställande af det allt drygare

arbetet med hospitalsräkenskapernas granskning. Eders Kongl. Maj:t

har derföre under en följd af år behagat till bemälda styrelses förfogande

för ändamålet anvisa ett extra anslag af 1,200 kronor årligen.

Medicinalstyrelsen har nu i sin den 21 September nästlidna år aflåtna

underdåniga skrifvelse angående medicinalverkets behof ånyo fäst

uppmärksamhet på denna fråga och dervid anfört, att, om berörda revisionsarbete,

som numera, sedan föreskrifvet blifvit, att hospitalsräkenskaperna

skola öfverlemnas till Kammarrätten fyra månader efter räkenskapsårets

utgång, förutsätter en fortgående revision af de qvartalsvis

från hospitalen ingående räkenskaperna, fortfarande skall ega rum bos

Medicinalstyrelsen, det icke torde anses lämpligt, att ett år efter år

fortlöpande arbete inom embetsverket godtgöres med extra anslag; och

har Medicinalstyrelsen för den skull hemstält, att för ändamålet måtte

beredas ett ordinarie anslag till samma belopp, som under de senare

åren dertill utgått.

Då behofvet af ett sådant anslag till föreslaget belopp synes mig

vara lika ådagalagdt som lämpligheten deraf, att berörda revisionsarbete

inom Medicinalstyrelsen verkställes af dertill utaf styrelsen antagen

person, så tvekar jag icke att i likhet med samma styrelse hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till arfvode för

granskning af hospitalens räkenskaper uppföra å Medicinalstyrelsens stat

ett årligt anslag af 1,200 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

23

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Svenska Tand- [13.]

läkare-sällskapet gjort underdånig framställning om beviljande af anslag Ana-poliför

anordnande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar; till

stöd för hvilken framställning hufvudsakligen blifvit anfördt: att tand- domar.

läkareundervisningen icke vore på ett ändamålsenligt sätt ordnad;

att hittills utfärdade stadganden rörande tandläkarekonsten och dess utöfning

icke innehölle någon föreskrift, som beredde möjlighet för de

studerande att inhemta de för vinnande af rättighet till tandläkarekonstens

utöfning nödiga kunskaper; att emellertid en vigtig del af

ifrågavarande undervisning kunde ordnas genom upprättande i hufvudstaden

af en poliklinik, enär det alltmera visat sig, att det vore just

den kliniska undervisningen i tändernas, munnens och svalgets sjukdomar,

tändernas vård och behandling jemte tandoperationer och plomberingar

m. m., som hittills saknats för de studerande; att det bästa

tillfälle skulle beredas kandidaterna att vid en offentlig poliklinik, der

man kunde emotse en talrik klientel, inhemta de för yrkets utöfvande

nödiga kunskaper, samt att en stor del af de brister i tandläkareundervisningen,

som så länge öfverklagats, derigenom skulle blifva afhjelpa

och har Tandläkare-sällskapet ansett, att för en dylik polikliniks

åvägabringande ett anslag af 2,500 kronor under ett försöksår vore erforderligt

samt att, beträffande klinikens anordning, det vore af be- ,

hofvet påkalladt att vid densamma anstäldes två lärare, af hvilka den

ene skulle förestå den kliniska undervisningen och den andre undervisa

i plomberingar, tandregleringar m. m.

Efter härå erhållen remiss har Medicinalstyrelsen inhemtat yttrande

i ämnet af examinatorerne i tandläkare-examen, Professoren friherre

G. von Duben, extra ordinarie Professoren C. J. Rossander och Tandläkaren

Roland Martin, hvilka förklarat sig så mycket hellre instämma

i de skäl, dem Tandläkare-sällskapet anfört till stöd för sin framställning,

som dessa skäl vid flera föregående tillfällen blifvit af examinatorerne

framhållna. Vidare instämde examinatorerne till alla delar i

Tandläkare-sällskapets uttalande, att behofvet af en undervisningsanstalt

för tandläkarekandidater visat sig vara allt mera trängande, samt meddelade,

att svårigheten för de studerande att på enskild väg förskaffa sig

de kunskaper, som staten af dem fordrade, blifvit allt större, emedan

enskilde tandläkare dels börjat blifva allt mindre villige att undervisa

i alla de ämnen, i hvilka examinanderne skulle undergå pröfning, dels

icke heller kunde det af brist på lokaler och tillräcklig materiel för

undervisningen, äfven förutsatt att alla praktiserande dentister dertill

vore fullt kompetente. Också hade under senare tider en stor del af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

examinanderne måst underkännas i vissa ämnen. Men dessa missförhållanden

skulle, enligt examinatorernes mening, i väsentlig mån afhjelpas

genom en på lämpligt sätt anordnad klinik för tandläkare, hvilken

skulle blifva till stor fördel äfven,för allmänheten, ej allenast derigenom

att en stor mängd mindre bemedlade personer der skulle mot

ingen eller jemförelsevis ringa ersättning kunna erhålla råd och hjelp

för sjukdomar i munnen, utan äfven och hufvudsakligast derför, att

utbildandet af skicklige tandläkare vore en angelägenhet, som rörde

alla och komme alla till godo. Men under det examinatorerne i hufvudsak

vore fullt ense med Tandläkare-sällskapet, kunde de likväl icke

tillstyrka det af sällskapet framlagda förslaget, som afsåge att begära

en jemförelsevis mindre summa för att under ett år och på försök anordna

en klinik, under förhoppning att genom redogörelse för eu sådan

anstalts verksamhet behofvet deraf skulle ytterligare framgå och derigenom

af Riksdagen lättare erhållas ett större och tillräckligare anslagför

sakens definitiva ordnande. Examinatorerne, som angående denna

fråga samrådt med Tandläkare-sällskapet, hafva vidare lemnat uppgifter

dels å de kostnader, som erfordrades för sjelfva upprättandet af kliniken

med den materiel, en sådan kräfde, och som för en gång ifrågakomme,

dels ock å de utgifter, hvilka vore af nöden för klinikens regelmässiga

handhafvande och således hvarje år återkomme. I förra fallet,

eller för anskaffande af instrument och mobilier, som i första hand behöfdes,

upptoge kostnadsförlaget ett belopp af 2,415 kronor; i senare

fallet åter, eller i fråga om klinikens vidmakthållande, kunde de årliga

kostnaderna icke beräknas till mindre än följande belopp:

till hyra för lokal........................................................................... kr. 900: —

» ved och ljus.............................................................................. » 200: —

» uppassning................................................................................. )> 200: —

» materielens underhåll och förbrukningspersedlar...... » 200: —

» arfvoden åt föreståndare och lärare................................. » 1,500: —-

summa

kr. 3,000

Likväl, och hvad särskild! anginge det föreslagna arfvodet åt klinikens

föreståndare och lärare, så vore detta uppenbarligen allt för litet,

enär den ene af dem måste finnas på kliniken hela året om, hvarje dag

under minst två timmar, och den andre lika lång tid dagligen under

läsåret, d. v. s. åtta månader. Men förenämnda arfvode hade blifvit

satt till anförda belopp under förutsättning att dertill vidare finge räknas

de 1,000 kronor, som nu jemlikt nådiga brefvet den 2 Mars 1883

vore för ett år anvisade såsom ersättning åt examinatorn i det praktiska

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

25

profvet vid tandläkarepröfningen och hvars fortsatta utgående vore för

ändamålet af nöden, så att till arfvoden åt föreståndare och lärare

beräknats 2,500 kronor.

För egen del har Medicinalstyrelsen i afgifvet utlåtande af den

10 December nästlidna år erinrat, hurusom Medicinalstyrelsen, likasom

förut Sundhetskollegium, vid flera tillfällen fäst Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet på de brister, som vidlådde tandläkareundervisningen,

och de stora svårigheter, som mötte dem, hvilka egnade sig åt tandläkareyrket,

att förskaffa sig de af staten föreskrift^ kunskaper för rättighet

till utöfning af nämnda yrke. Enär dessa svårigheter syntes

blifva med hvarje år allt större, har Medicinalstyrelsen förty ansett sig

böra på det högsta förorda det väckta förslaget om ett definitivt ordnande

af tandläkareundervisningen; hvarvid tillika anförts bland annat:

att tandläkarekonsten numera icke vore inskränkt till rent tekniska

göromål, såsom tandutdragning och insättning af konstgjorda tänder,

utan småningom förvärfvat sig högre betydelse i medicinskt hänseende

för helso- och sjukvård, i följd hvaraf tandläkaren, förutom fullständiga

tekniska kunskaper, måste ega erforderliga insigter i kemi, fysik, anatomi,

fysiologi, allmän och speciel patologi, terapi o. s. v.; att under

nuvarande förhållanden en hvar, som ville erhålla rättighet att utöfva

tandläkareyrket, måste på egen bekostnad förvärfva sig de härför nödiga

kunskaperna; att emellertid undervisningen härutinnan vore beroende

dels derpå, huruvida personer funnes, som vore hugade att lemna

en sådan undervisning, dels om dessa egde tillräcklig skicklighet dertill;

samt att, så länge aflönade lärare saknades, svårighet äfven mötte

för anordnandet af den pröfning, som skall föregå rättigheten till yrkets

utöfning, nemligen afläggandet af det s. k. praktiska profvet, hvilket,

utom allehanda tandoperationer, bestode i förfärdigandet af tvenne slags

tandarbeten, som borde utföras under examinatorns tillsyn; men att

detta vore för examinatorn förenadt med ej ringa olägenhet, besvär

och äfven kostnad, då han för profvets fullgörande måste upplåta sin

egen atelier, enär någon annan plats för ändamålet icke funnes anordnad.

På dessa och i öfrigt andragna skäl har Medicinalstyrelsen, i enlighet

med hvad examinatorerne i tandläkareexamen hemstält, gjort underdånig

framställning, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om anvisande dels för en gång af ett belopp af 2,415

kronor för anskaffande af erforderliga instrument och mobilier för inrättande

i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest

tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning, och dels ett årligt

Bill. till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

[14.]

Ang. skrifmaterialier

och expenser,

red in. in.

[15.].

Ang. utgifvande

af historiska

handlingar.

26 Åttonde hufvudtiteln.

anslag från 1885 års ingång af 4,000 kronor att användas till hyra af

lokal samt till ved, ljus och uppassning äfvensom till aflönande af föreståndare

och lärare vid nämnda poliklinik och undervisningsanstalt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande i

hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever

jemväl skola erhålla undervisning, bevilja ett årligt anslag från

1885 års ingång af 4,000 kronor, att användas enligt nu angifna grunder.

Till den vidare framställning jag har att göra angående det fölen

gång erforderliga anslaget till anskaffande af instrument och mobilier

för denna anstalt, anhåller jag att få återkomma vid redogörelsen

för de extra ordinarie anslagsbehofven.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke

att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

för närvarande uppgående till 21,690 kronor, måtte höjas med 582

kronor.

Extra anslag:

Riksarkivet.

I skrifvelse den 27 September 1883 har Riksarkivarien underdånigst

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till

fortsatt utgifvande genom Riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets histöria, uppföra på 1885 års stat

3,000 kronor, eller enahanda belopp, som under de närmast föregående

åren varit för ändamålet beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat

jemväl för år 1885 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Lifrustkammaren.

27

I sammanhang med framställning om anvisande af erforderliga

medel till aptering af nordöstra flygeln å Stockholms slott för inrymmande

af Lifrust- och Klädkamrarnes förenade samlingar, hvilka

skulle från nationalmuseibyggnaden dit öfverflyttas, behagade Eders

Kongl. Maj:t tillika föreslå senast församlade Riksdag att för Lifrustkammaren

bevilja för år 1884 en provisorisk stat, slutande å 5,800

kronor. Riksdagen, som emellertid ansåg någon förhöjning i utgifterna

för samlingarnas vård och underhåll icke vara behöflig för år 1884,

hvarunder flyttningen skulle ega rum, anvisade för tillsyn, underhåll

och vård af samlingarna samt expenser för innevarande år ett belopp

af 4,600 kronor.

Sedan Nationalmusei nämnd, som under den 29 Juni 1883 erhöll

befallning att inkomma med förslag till fördelning af sistberörda anslagsbelopp

4,600 kronor, i skrifvelse den 8 påföljande Oktober anfört

att — då enligt nådiga brefvet den 10 December 1880 ett belopp af högst

1,000 kronor årligen, utöfver de för Lifrustkammaren särskild^ anslagna

medel, borde af de vid Nationalmuseum inflytande s. k. förevisningsmedlen

utgå till Lifrustkammaren tillsvidare och så länge dess samlingar

förbiefve i nationalmuseibyggnaden, samt under förutsättning att af

sistberörda medel användes 800 kronor för innevarande år, hvarunder

samlingarna antagligen större delen af året komme att förblifva i museibyggnaden

och tjenstepersonalen måste tagas i anspråk så väl vid

öfverflyttningen som vid samlingarnas ordnande derstädes,. för innevarande

år skulle kunna för Lifrustkammarens behof disponeras en

summa af tillhopa 5,400 kronor; så täcktes Eders Kongl. Maj:t under

den 9 sistlidne November, i enlighet med museinämndens förslag, för

år 1884 fastställa utgiftsstat för Lifrustkammaren, slutande å sistnämnda

belopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förordnade: att Lifrustkammaren

med dertill hörande samlingar fortfarande skall vara stäld

under inseende af Nationalmusei nämnd och intendent, jemlikt bestämmelserna

i nådiga brefvet den 10 December 1880; samt att, sedan anrnäldt

blifvit, att lokalerna i nordöstra slottsflygeln för det afsedda

ändamålet apterats, Lifrustkammarens samlingar skola från Nationalmuseum

dit öfverflyttas.

Efter det förutvarande föreståndaren för Lifrustkammaren under

nästlidna år med döden afgått och innan annan person å befattningen

erhållit förordnande, har under denna ledighet Intendenten vid Nationalmuseum

i skrifvelse den 8 Oktober 1883 inkommit med förslag till en

[16.]

Ang. anslag

för Lifrustkammare^.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[17.]

Ang. tillfällig

lön t förbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[18, 19.]

Ang. seminarier

för

språkvetenskap

vid universiteten.

Åttonde hufvudtitelu.

öfvergångsstat för Lifrustkammaren under år 1885, slutande å 6,400

kronor,. eller samma belopp som redan vid ärendets föregående behandling

blifvit af Nationalmusei nämnd föreslaget.

Då nu Lifrustkammarens samlingar under loppet af innevarande

år komma att från nationalmuseibyggnaden öfverflyttas, och för fyllandet

af deras behof ej längre kan påräknas något bidrag af Nationalmusei

förevisningsmedel, hvadan det är nödigt, att de oundgängligaste behofven

tillgodoses genom särskilda anslag, får jag, med åberopande af den

utredning af denna fråga, som vid nästlidna riksdag meddelades, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat under år 1885 för Lifrustkammaren anvisa:

till aflönande af föreståndaren, arfvode .................................... kr. 2,000: —

åt en lifrustmästare, d:o.................................................................. » 1,200: —

» en vaktmästare, tillika eldare, d:o.......................................... » 900: —

till renhållning och reparationer in. m..................................... » 400: —

» brännmaterial................................................................................. » 1,000: —

y> samlingarnas vård och underhåll samt expenser in. in. » 300: —-

Summa kronor 5,800: —.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende

å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,

ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år

1885 i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt, belopp;

.och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka framställning

till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för år

1885 anslås 3,716 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier

för språkvetenskap får jag, under åberopande af hvad vid föregående

riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter

äfven för år 1885 bevilja extra anslag till samma belopp, som under

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

29

flera år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Likaledes tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå [20.]

Riksdagen, att det understöd, som de två senaste åren beviljats för det Ang. mate
.

, ® 7 . . TT , ; , ... . . ° c. maUska semi
vid

universitetet i upsala inrättade matematiska seminariet, ma jern- narieti

vill för år 1885 på extra stat anvisas med ett belopp af 1,500 kronor. Upsala.

Under erinran att utaf det anslag — 140,000 kronor — som be- [21.]

viljats för tillbyggnad af anatomiska institutionens i Upsala hus, för

åren 1883 och 1884 anvisats tillsammans 100,000 kronor, får jag, då uttala.

det återstående beloppet anmälts vara för - byggnadsarbetet behöfligt

under nästa år, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål till utgående under

år 1885 anvisa 40,000 kronor. >

De svåra olägenheter, med hvilka den patologisk-anatomiska in- [22.]

stitutionen vid universitetet i Lund haft och har att kämpa i följd af

det bristande utrymmet i och den otjenligt beskaffenheten af den lokal, logisk-anatosom

åt institutionen är upplåten, hafva länge varit föremål för klagan.

De akademiska myndigheterna hafva allt ifrån år 1876 upprepat sin Lund.

anhållan om anslag till en ny byggnad för nämnda institution. Dervid

har hufvudsakligen åberopats den af institutionens föreståndare framlagda

utredning och motivering, ur hvilken torde få anföras följande:

Då i början af 1860-talet beliofvet af en fullständigare undervisning

i patologisk anatomi började framträda äfven vid Lunds universitet,

funnos endast ganska inskränkta medel för att möta detta behof. Den

materiela utrustning, hvarmed den nybildade patologiska institutionen

hade att börja sin verksamhet, var ytterst knapp och nästan i allt provisorisk.

Och ehuru efter någon tid ett par arbetsrum upplätos i anatomiska

institutionens hus samt flera smärre extra anslag och ett jemförelsevis

rikligt årsanslag kommit densamma till del, hade det varit

omöjligt att dermed bringa en vetenskaplig anstalt af sådant omfång

och med så mångfaldiga behof i ordnadt skick. Medan rikets båda

andra medicinska läroverk, i likhet med flertalet af utlandets, bland andra

Finlands universitet, längesedan egde tidsenliga, delvis synnerligen

väl utrustade inrättningar för ifrågavarande ändamål, qvarstode i sjelfva

verket Lunds patologiska institution ännu på sin provisoriska ståndpunkt,

i saknad af egna lokaler för obduktioner och andra vigtiga grenar af

undervisningen och för öfrigt inhyst i en främmande institutions bygg
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde hutrudtitelu.

nåd under växande ömsesidigt trångmål. För livar och en, som egde

någon kännedom om arten af de arbeten, som förekomma vid en dylik

anstalt, vore det tydligt, livilka mångfaldiga, delvis oöfvervinneliga

svårigheter, som under dessa förhållanden måste hämmande ställa sig

i vägen för så väl lärarnes som lärjungarnes bästa bemödanden.

Då den patologisk-anatomiska samlingen afskildes från anatomiska

institutionen, uppstäldes den i ett särskildt större rum, hvilket fortfarande

utgjorde patologiska institutionens museilokal. Genom den betydliga

tillväxt, samlingen sedermera vunnit, hade denna lokals utrymme så tagits

i anspråk, att plats för en ordnad uppställning af preparaten saknades

ocli endast kunde beredas genom att ombygga de befintliga skåpen.

En dylik ny inredning, som för öfrigt icke kunde aflöpa utan rätt

dryg'' kostnad, skulle likväl endast för den allra närmaste framtiden

afhjelpa det antydda behofvet, och efter några år skulle institutionen

å nyo befinna sig i samma svåra ställning och af brist på utrymme

nödgas magasinera en allt större del af sina samlingar. Skulle således

denna gren af institutionens verksamhet, af alla erkänd såsom en nödvändig

förutsättning för det patologiska studiet, kunna vidare fortgå

och utvecklas, och skulle det rika material, som klinikerna i detta hänseende

erbjöde, komma till godo icke blott för stunden utan äfven för

kommande tider, så behöfde den patologiska institutionen oundgängligen

ett betydligt större museirum, som ej endast för tillfället utan

ock för en längre framtid medgåfve en systematisk uppställning af de

alltjemt växande samlingarna.

Eu annan icke mindre vigtig sida af institutionens verksamhet

utgjorde obduktionerna. För detta ändamål hade den aldrig haft någon

egen lokal att tillgå utan fortfarande varit hänvisad till lasarettets obduktionsrum.

Ehuru denna lokal, som endast vore afsedd för lasarettets

eget behof af dylikt rum, kunde temligen motsvara detta ändamål,

kunde den likväl icke i något hänseende anses uppfylla de anspråk,

man nu för tiden hade rätt att ställa på en offentlig patologisk obduktionssal.

Det ifrågavarande rummet vore icke blott i saknad af nödiga

beqvämligheter, utan äfven alldeles för trångt för de talrika studerande,

som borde öfvervara obduktionerna, samt tillika, såsom beläget i ett lågt

uthus och endast genom en tunn brädvägg skildt från likrummet, högst

osundt och om vintern omöjligt att ordentligt uppvärma eller ventilera.

Sedan efter lasarettets senaste utvidgning obduktionernas antal betydligt

vuxit, så att de i allmänhet uppginge under läseåret till 60 och deröfver,

utaf hvilka hvardera erfordrade flera timmars vistelse i denna

olämpliga lokal, hade klagomålen blifvit allt högljuddare äfven från

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

31

lärjungarnes sida. Det måste också förefalla hardt för både lärare och

lärjungar, att dessa obligatoriska, för läkarebildningen så vigtiga och nödvändiga

öfningar och studier, hvilka äfven under gynsamma yttre vilkor

genom sjelfva sin art vore allt annat än helsosamma, här skulle på grund

af den dåliga beskaffenheten af den lokal, hvari de måste företagas,

utgöra en källa icke blott till ständigt obehag utan allt för ofta till

ohelsa och sjukdom. Det torde icke heller böra glömmas, hvilka —

äfven för sjelfva undervisningen — känbara följder dessa ogynsamma

hygieniska förhållanden kunde medföra. I afseende på lärjungarne, som

ännu vore unga och som dessutom endast under en jemförelsevis kort

tid vore utsatta för dessa skadliga inflytelser, kunde den menliga verkan

i allmänhet icke vara så i ögonen fallande. För läraren deremot,

som år efter år måste hålla ut tre till fyra timmar vid hvarje obduktion,

gestaltade sig de antydda olägenheterna på ett ojemförligt betänkligare

sätt. Med undergräfd helsa stode han, äfven lifvad af den

bästa vilja, förr eller senare inför den obehagliga nödvändigheten, att

allt mera nödgas inskränka denna vigtiga sida af sin lärareverksamhet.

— Men om olägenheterna vid det nuvarande tillståndet vore stora från

hygienisk synpunkt, så vore de icke mindre med afseende på sjelfva

studiet. Här tillkomme nemligen det särdeles ogynsamma förhållande,

att obduktionslokalen och den öfriga institutionen läge på olika ställen,

skilda genom eu gata; till följd hvaraf de mikroskopiska och andra undersökningar,

som så ofta borde företagas i samband med sjelfva obduktionen,

till stoifl men för undervisningen i de flesta fall blefve omöjliga.

Utom det redan nämnda museirummet, vore patologiska institutionen

inskränkt till ett medelstort och ett mindre rum i anatomihusets

öfra våning. Dessa utgjorde på samma gång institutionens auditorium

och enda arbetsrum för hvarje slags förekommande behof, men

vore hufvudsakligen afsedda för mikroskopiska arbeten och öfningar.

De anmärkningar, som i sistnämnda hänseende med fog kunde mot

dem göras, vore att de läge intill en ganska befaren gata med åtföljande

dam och ständig ristning samt delvis inskränkt dager äfvensom

att de vid de mikroskopiska kurserna icke lemnade ordentligt utrymme

för mer än åtta personer, medan lärjungeantalet kräfde plats för flera,

hvilka nu måste der sammanträngas. rTycUig;en måste sådant lika mycket

lända till skada för undervisningen, som det vore förenadt med

mångfaldiga obehag. Såsom en särdeles känbar brist måste ock framhållas,

att särskilda arbetsrum för föreståndare och tjenstemän saknades,

så att, medan ingen annan institutionsföreståndare vore utan eget

arbetsrum, föreståndaren för patologiska institutionen måste nöja sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Åttonde hufVudtiteln.

med ett litet hörn i det gemensamma, för alla tillgängliga, större arbetsrummet.

— Utan vidare utläggning torde slutligen af clet föregående

inses, att en för hvarje dag allt mera framträdande sida af det patologiska

studiet, nemligen den experimentela patologien, omöjligen under

nuvarande förhållanden vid institutionen kunde komma till sin rätt.

Dertill fordrades oundgängligen särskilda lokaler och fullständigare utrustning.

Till den byggnad, som sålunda visats vara nödig för ifrågavarande

institution och hvarigenom äfven den anatomiska institutionen

skulle återvinna ett väl behöfligt utrymme, insändes år 1876 ritningar

jemte kostnadsförslag, det senare slutande å en summa af 75,000 kronor.

Enligt den dervid föreslagna anordningen, hvilken var betingad af

då gifna förhållanden med hänsyn till tomtutrymme, skulle sjelfva hufvudbyggnaden

inrymma icke blott likkällare midt inne i källarvåningen

utan äfven svepningsrum och begrafningskapell, ehuru dermed vore förbundna

betydande olägenheter, synnerligen i sanitärt hänseende på

grund af det blida vinterklimatet i Lund. Numera hade likväl tillfälle

erbjudit sig att kunna tillvägabringa en lämpligare anordning. Utom

den tomtplats å länslasarettets område, som förut varit afsedd och hvilken

af lasarettsdirektionen och Malmöhus läns landsting blifvit på billiga

vilkor upplåten, hade universitetet erhållit medgifvande att af det

ökade utrymme, som lasarettet genom inköp af tillstötande jord vunnit,

begagna hvad som behöfdes för patologiska institutionens ändamål. I

anledning häraf hade nu nya ritningar blifvit uppgjorda, enligt hvilka begrafningskapell

och svepningsrum blifvit förlagda till en särskild byggnad.

Hufvudbyggnaden skulle i nedra våningen innehålla: ett stolt

rum för experiinentelt patologiska arbeten, två arbetsrum för extra ordinarie

professorn, ett rum som åtminstone tills vidare skulle användas

till biblioteks- och läsrum, ett mindre rum för amanuensen, ett litet

rum till verkstad och förvaringsrum för gröfre utensilier, två boningsrum

och kök för vaktmästaren, ett litet magasin samt ett större rum,

afsedt till laboratorium för hygieniska undersökningar och arbeten af

mera kemisk natur m. m. Ofta våningen upptoges af: en rymlig föreläsningssal,

två arbetsrum för ordinarie professorn, ett större rum för

mikroskopiska undersökningar och finare arbeten af lärjungarne, ett

förvaringsrum för reagentier, apparater och utensilier in. in., ett mindre

rum för preparatens första behandling och allehanda gröfre arbeten,

eu obduktionssal samt ett större och ett mindre museirum. 1 källarvåningen

funnes förvaringsrum för bränsle och andra materialier, hushållskällare

för vaktmästaren samt en fullständigt isolerad och med egen ingång

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

33

försedd likkällare, som genom en hiss och en spiraltrappa stode i förbindelse

med obduktionssalen.

Kostnaden för dessa byggnader är beräknad till i rundt tal 75,000

kronor, eller samma belopp, som begärts till den ursprungligen föreslagna

byggnaden. Ritningarna och kostnadsförslagen hafva blifvit granskade

af Öfverintendentsembetet, som dervid endast gjort ett par obetydliga

anmärkningar. Till ofvannämnda belopp måste dock läggas en

summa af 6,000 kronor för tomtplatsen, hvilken med derå befintliga

äldre byggnader genom lasarettsdirektionens och Malmöhus läns landstings

tillmötesgående redan blifvit för detta billiga pris till universitetet

öfverlåten, mot vilkor att universitetet i den byggnad, som derå

kunde komma att uppföras, för all framtid uppläte de lokaler, som för

obduktion, förvaring och jordfästning af liken efter dem, hvilka å

lasarettet aflidit, vore nödiga, så att sådana särskilda lokaler derefter

ej för lasarettet blefve behöfliga.

Härjemte har konsistorium anmält, att anslag komme att behöfvas

till inredning af den föreslagna nya byggnaden samt anskaffande

af vetenskaplig materiel för institutionen. Den härför erforderliga summa

har antagits uppgå till 10,000 kronor, dock utan att någon närmare

utredning om storleken af detta anslagsbehof anses förr än längre fram

kunna åstadkommas.

Af hvad här ofvan blifvit anfördt torde vara tillräckligt ådagalagdt,

att den patologisk-anatomiska institutionen i Lund är i afseende

på lokal och utrustning så vanlottad, att bristernas afhjelpande icke

längre bör uppskjutas. Till ytterligare bestyrkande af de öfverklagade

förhållandena, om sådant annars vore nödigt, tillåter jag mig åberopa

hvad Riksdagens senast församlade revisorer, af hvilka en del på stället

inhemta! kännedom om dessa förhållanden, i sin afgifna berättelse derom

meddelat. Det föreslagna sättet för åstadkommande af ett bättre tillstånd

synes vara ändamålsenligt, och mot de beräknade kostnaderna

torde anmärkning icke skäligen kunna göras. Med uttalande af den

åsigt, att frågan om kostnaderna för inredning af den föreslagna byggnaden

och om vetenskaplig materiel för institutionen torde böra för

närvarande få anstå, tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta framställning derom, att till uppförande af en

ny byggnad för patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i

Lund och inköp af tomtplats dertill måtte beviljas ett anslag af 81,000

kronor samt deraf 50,000 kronor anvisas att utgå under år 1885.

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[23.]

Ang. inköp

af vertikalcirkel

för observatoriet

i

Upsala.

34 Åttonde hufvudtiteln.

Vid flera tillfällen har det akademiska konsistoriet i Upsala framhållit

saknaden för dervarande astronomiska observatorium af ett egentligt

höjdmätningsinstrument samt anhållit att, då de till institutionens

förfogande stående medel icke lemnade tillgång till anskaffande af ett

sådant instrument, särskildt anslag af statsmedel måtte dertill beviljas.

I den till stöd för berörda anhållan åberopade framställning af institutionens

föreståndare är anfördt följande.

Den känbara bristen på ett höjdmätningsinstrument hade man sökt

att till någon del afhjelpa genom lån från Vetenskapsakademien; men

dels vore en sådan anordning blott af tillfällig natur och dess fortvaro

längre tid kunde för öfrigt ej anses önskvärd, dels vore det till låns

erhållna instrumentet långt ifrån att på ett tillfredsställande sätt fylla

det ifrågavarande behofvet. — Vid förslag till anskaffande af ett eget

instrument för berörda ändamål kunde det sättas i fråga, om valet

borde falla på en meridiancirkel eller en vertikalcirkel, af hvilka det förra

instrumentet vore på en gång passage-instrument och vertikalcirkel, då

det senare deremot uteslutande afsåge uppmätning af höjden. Men härvid

vore att märka, att en meridiancirkel för att någorlunda uppfylla

sitt ändamål och för att kunna täfla med den mängd dylika instrument,

som för närvarande funnes på andra observatorier, måste hafva ganska

betydliga dimensioner, samt att användandet af ett sådant instrument skulle

fordra särskilda anordningar och derigenom medföra så betydande kostnader,

att ringa sannolikhet torde förefinnas för möjligheten att få institutionens

instrumentbehof i så vidsträckt mån tillfredsstäldt. Dertill

komme att vid observatoriet för närvarande icke funnes tillräckliga arbetskrafter

för skötseln och användandet af ett sådant instrument. Deremot

kunde en vertikalcirkel anskaffas för eu ganska måttlig kostnad

och nyttiga observationer dermed utföras utan större arbetskraft. Detta

instrument gjorde icke ovilkorligen så stora anspråk på särskilda anordningar

som meridiancirkeln; undersökningar äfven med en mindre vertikalcirkel

erhölle lättare ett större vetenskapligt intresse än undersökningar

med en analog meridiancirkel; och arbetet med den förra kunde

för öfrigt äfven så anordnas, att det i flera hänseenden blefve vida

lättare att beherska än observationer med meridiancirkeln. För valet

af vertikalcirkel talade äfven för närvarande det förhållandet, att detta

instrument, trots dess af ingen bestridda förträfflighet, ännu i allmänhet

förekomme vida mera sällan än meridiancirkeln. Så vore t. ex. både

Stockholms och Lunds observatorier försedda med meridiancirklar, men

saknade vertikalcirkel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 35

Den nu för observatoriet i Upsala föreslagna vertikalcirkelns dimensioner

skulle begränsas till vid pass 40 pariserliniers tuböppning

och omkring 15 tums cirkel. Ehuru den sålunda skulle blifva märkbart

mindre än "det stora å observatoriet i Pulkowa befintliga mönstret för

dylika instrument, kunde det oaktadt åtskilliga vackra bestämningar

med den samma utföras.

Kostnaden för anskaffande af ifrågavarande vertikalcirkel, skulle

uppgå till 6,000 kronor, ett belopp som ej kunde anses stort vare sig i

förhållande till det afsedda ändamålet eller i jemförelse med de anslag,

som under senare tider kommit observatorierna i Stockholm och Lund

till godo, under det att det i förra hälften af 1840-talet grundlagda nya

observatoriet i Upsala aldrig på grund af Kongl. proposition till Riksdagen

erhållit anslag för inköp af astronomiska instrument. _

Till ofvanberörda framställning anser jag mig böra tillstyrka bifall

och hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till inköp af en vertikalcirkel för astronomiska observatoriet

i Upsala bevilja för år 1885 ett extra anslag af 6,000 kronor.

Till Eders Kongl. Maj:t har Universitetskanslern öfverlemnat

och till nådigt bifall förordat en af det större akademiska konsistoriet

i Lund gjord framställning derom, att ett anslag af 9,000

kronor måtte beviljas, att med 3,000 kronor utgå under hvartdera af

åren 1885, 1886 och 1887, till offentliggörande af de zon-observationer,

som med understöd af särskildt anslagna medel blifvit under åren 1878

—1883 utförda å astronomiska observatoriet i Lund. Härom har konsistorium

meddelat: att arbetet med ifrågavarande observationers beräkning

och katalogisering fortskridit så långt, att detsamma antagligen

skulle vid detta års utgång vara fullständigt afslutadt; att detta, omfångsrika

arbete, som komme att omfatta mera än 25,800 observationer

på zon-stjernor och mera än 2,500 observationer på fundamental-stjernor,

helt och hållet skulle förlora sitt ändamål, om dess resultat ej

blefve offentliggjorda; att enligt den uppgjorda planen för utgifvandet

arbetet skulle tryckas i två delar i qvartformat, af hvilka den ena skulle

innehålla sjelfva de omedelbart anstälda observationerna och den andra

först en inledning med redogörelse för arbetet i dess helhet, derefter

observationerna på fundamentalstjernorna med ur dem härledda reduktionstabeller

för zon-observationerna och slutligeu den definitiva katalogen

öfver de observerade stjernört; och att tryckningskostnaden

härför ej kunde beräknas lägre än 9,000 kronor.

[24.]

Ang. offentliggörande

af

astronomiska

observationer.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde hufrudtiteln.

Vid den underdåniga framställningen har bifogats ett af Professorerne.

D. G. Lindhagen och H. Gyldén öfver arbetet afgifvet yttrande,

deruti desse, -med hänsyn så väl till den stora vigt och betydelse för

den astronomiska vetenskapen, som dessa zon-observationer komme att

ega, när de blifvit afskräde och bearbetade, som ock till det mycket

moderata, pris, hvilket vore beräknadt för tryck af den svåra beskaffenhet

som det ifrågavarande, på det varmaste förordat, att medel till det uppgiga

beloppet måtte för ändamålet beredas.

De observationer, om hvilkas offentliggörande nu är fråga, hafva

med understöd åt statsmedel under flera år utförts af Lunds observatorium,

som derigenom fullgjort sin andel af ett mellan flera observator^''

fördeladt storartadt arbete. Det torde vara alldeles tydligt, att

Sverige måste besörja offentliggörandet af de i Sverige verkstälda observationerna.

Då det belopp, som härför erfordras, är så stort, att

dess anvisande å anslaget till lärda verks utgifvande skulle på ett betänkligt

sätt minska möjligheten att dermed understödja andra förtjente

vetenskapsidkare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att till bekostande

af omförmälda zon-observationers offentliggörande måtte beviljas 9,000

kronor samt deraf till utgående under år 1885 anvisas 3,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[25.] Till beredande af arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko
Åålen

samt- kirurgiska institutets. gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders

nuens vid Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad vid de senaste riksdagarne egt

institutet. rum5 föreslå att jemväl för år 1885 på extra stat anvisas ett belopp af

900 kronor.

[26.] I anledning af en utaf Öfverintendentsembetet gjord underdånig

BkZiLu" framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå

institutet. Riksdagen att af det år 1882 till en ny byggnad för Karolinska institutet

beviljade anslag, 315,000 kronor, hvaraf för åren 1883 och 1884

anvisats tillsammans 200,000 kronor, återstoden må med 115,000 kronor

anvisas att utgå under år 1885.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hiifrudtiteln,

37

Allmänna läroverken.

De skäl, som föranledde nådig framställning till senast församlade [27.]

Riksdag om löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, äro

fortfarande lika gällande. Under åberopande af dessa skäl hemställer lärare vid de

jag derför i underdånighet, att för beredande åt lärarne vid de allmänna all™c^‘"°''

läroverken af löneförbättring för år 1885, att utgå efter samma grunder

som den för innevarande år beviljade, anslag må af Riksdagen äskas

med enahanda belopp som det för ändamålet i 1884 års riksstat uppförda,

eller 336,975 kronor.

I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i un- [28.]

derdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen st^nJ^''''åt

att äfven för år 1885 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders lärare i lefKongl.

Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande vande si’råkspråk

vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska,

franska och engelska språken.

Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid [29.]

de senaste riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts ^''äTextra

derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats anslag af 40,000 lärare.

kronor; och då enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjoi''d approximativ

beräkning detta belopp är det minsta, som för sagda ändamål

år 1885 kan blifva erforderligt, får jag i underdånighet hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra

lärare vid de allmänna läroverken bevilja för nästkommande år ett extra

anslag å 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

Af samma skäl, som åberopats angående fortfarande behof af [30.]

löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen mgre\äraatt

för beredande åt lärare och lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet nmeteminaaf

löneförbättring för år 1885, att utgå efter samma grunder som den

för innevarande år beviljade, på extra stat anvisa ett belopp af 4,000

kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde hufvudtiteln.

Pedagogier.

[31.] På förut anförda skäl hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

*&£<£ Riksdagen gorå nådig framställning derom, att för beredande af

pedagogier. löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna må

på extra stat jemväl för år 1885 anvisas ett belopp af 8,750 kronor.

Folkundervisningen.

[32.] I enlighet med Eders Kongl. Majrts till senast församlade Riks
rThf”5"

»flatna framställning beviljades för år 1884 på extra stat ett be
åt

lärare lopp af 33,300 kronor till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

V i(år åre se mi" ftAkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för

narierna. extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier.

Enär enahanda skäl, som föranledde ej mindre Eders Kongl.

Maj:t att föreslå än äfven Riksdagen att bevilja omförmälda belopp,

fortfarande qvarstå, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till beredande af berörda löneförbättring

och arfvoden för år 1885 enligt samma grunder, som för

år 1884 blifvit bestämda, ett belopp af 33,300 kronor måtte äfven för

nästkommande år anvisas.

Riksdagen år 1883 beviljade ett förslagsanslag för år 1884 af

180,000 kronor till förhöjning under vissa vilkor af statens bidrag till

aflöning af lärare och lärarinnor vid folkskolor; och i öfverensstämmelse

med Riksdagens i ämnet fattade beslut har Eders Kongl. Maj:t

den 29 Juni 1883 låtit utfärda nådig kungörelse härom jemte föreskrift

om ^anordning af de för nämnda ändamål skoldistrikten tillkommande

belopp.

Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för 1884, måste

antagas fortfarande ega giltighet, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till nämnda ändamål

bevilja 180,000 kronor såsom förslagsanslag jemväl för år 1885.

Sedan Riksdagen på extra stat för år 1884 anvisat ett belopp af

flöd''ät^är'' 1^,000 kronor till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga

gungar vid eller qvinliga, lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

folkhögskolor. af statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 29

[33.]

Ang. statens

bidrag till

aflöning af

lärare och

lärarinnor

vid folkskolor.

[34.]

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 39

Juni 1883 meddelat närmare föreskrifter rörande hvad som vore att

iakttaga för erhållande af andel i berörda anslag.

Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för år 1884,

måste antagas komma att under den närmaste framtiden oförändrade

qvarstå, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1885 till nämnda ändamål bevilja

ett belopp af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

På framställning af Tekniska högskolans lärarekollegium har

nämnda högskolas styrelse hos Eders Kongl. Maj:t anmält och vitsordat

behofvet af ett extra anslag å 24,000 kronor dels till komplettering

af så väl inredningen som den lösa undervisningsmaterielen å

den kemiska afdelningen, dels till anskaffande af åtskilliga nya maskiner

och redskap för högskolans mekaniska verkstad. Storleken af det för

den kemiska afdelningen behöfliga extra anslaget hade i ett af Professorn

i kemisk teknologi vid högskolan F. L. Ekman upprättadt och

till styrelsen inlemnadt kostnadsförslag beräknats till 20,500 kronor,

men styrelsen, som icke fann alla deri förekommande utgiftsposter

för närvarande vara oundgängligen nödiga, infordrade af bemälde

Ekman nytt kostnadsförslag, afseende endast de oundgängligaste förbättringarna

å den kemiska afdelningens materiel. Detta, som slutar på

10,000 kronor, upptager till förbättring af väggfasta anordningar 5,500

kronor, hvaraf 2,910 kronor skulle användas till inredning dels af ett rum

för kemiskt-tekniska samlingar och ett materialrum för de vid laborationerna

mest använda kärl och kemikalier, dels ock- af förvaringsskåp för

dyrbarare eller ömtåligare apparater och värdefullare kemikalier, 1,400

kronor till inrättande och förbättrande af åtskilliga för de kemiska arbetena

behöfliga ugnar och 1,190 kronor till anskaffande af förvaringsskåp

i det analytiska laboratoriet, förbättring och tillökning af arbetsplatser

i det syntetiska laboratoriet m. m. Till förbättring af den flyttbara

undervisningsmaterielen beräknas åter 4,500 kronor, hvaraf till

apparater m. m. för föreläsningarna 1,000 kronor samt till instrument

och apparater för begagnande å laboratoriet 3,500 kronor.

Beträffande det för mekaniska verkstaden begärda anslag anför

åter styrelsen, att det vore afsedt för anskaffande dels af några nya

arbetsmaskiner och redskap för att kunna göra den å verkstaden meddelade

undervisningen i bearbetning af metaller och trä mera frukt
-

[35.]

Ang. anslag

till komplettering

dels

af inredningen,

dels

af den lösa

undervisningsmaterielen

å den

kemiska afdelningen

samt till åtskilliga

nya

maskiner och

redskap för

den mekaniska

verkstaden

vid

Tekniska

högskolan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde hnfvudtiteln.

bringande, dels af eu ny ångmaskin, som vore fullt lämplig för anställandet

af indikator- och dynamometerförsök, i Indika det vore af stor vigt

att eleverna finge deltaga och erhålla öfning, dels ock af några andra för

utförandet af mekaniska försök nödiga apparater. Högskolans nuvarande

ångmaskin, som hade högst två hästkrafter, vore visserligen tillräcklig

för drifvande af de å verkstaden nu befintliga arbetsmaskinerna

men allt för svag till flere mekaniska försök, som borde der anställas;

och endast i det fall, att alla arbetsmaskiner frånkopplades, hvilket naturligtvis

ofta kunde vara förenadt med olägenheter, förmådde den samma

drifva en nyligen anskaffad och å verkstaden uppstäld dynamo-elektrisk

maskin. Dessutom vore den försedd blott med en ångslid och saknade

kondensator, hvarför indikatorförsök med den samma ej kunde blifva

synnerligen lärorika; och då den nu i omkring 16 år varit begagnad,

torde dess panna icke länge kunna med trygghet användas, och läroverket

följaktligen inom kort blifva betungadt med kostnaden för en ny

sådan, derest icke en annan och lämpligare ångmaskin snart anskaffades.

Kostnaden för den nya ångmaskinen jemte öfriga, enligt styrelsens

åsigt, nu behöfliga maskiner, redskap och apparater, såsom två dynamometrar,

en indikator med reduktor, en universalfräs m. m., skulle enligt

ett på styrelsens anmodan af Professor J. E. Cederblom upprättadt

kostnadsförslag stiga till 14,000 kronor.

Då behofvet af de ifrågasatta förbättringarna och den föreslagna

tillökningen i den kemiska afdelningens och den mekaniska verkstadens

materiel genom det anförda torde Vara ådagalagdt, tvekar jag icke att

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning

om beviljande på extra stat,dels af 10,000 kronor till komplettering af

inredningen och den lösa undervisningsmaterielen på Tekniska högskolans

kemiska afdelning och dels af 14,000 kronor till anskaffande af

åtskilliga maskiner och redskap för denna högskolas mekaniska verkstad,

eller tillhopa för nämnda ändamål 24,000 kronor.

[36.] Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor måste samma belopp,

Ang. lägre som under de senare åren beviljats, anses erforderligt. Jag tillstyrker

yrkestkoior. derför i underdånighet, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1885 till understöd åt sådana skolor anvisa ett extra

anslag å 25,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln.

41

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning anvisade den senast

församlade Riksdagen på extra stat för innevarande år ett belopp af

20,000 kronor för beredande af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar

åt provincialläkare. Sedan Medicinalstyrelsen inkommit

med förslag till fördelning af förenämnda summa, har Eders Kongl.

Maj:t under den 23 sistlidne November deraf tilldelat 1,000 kronor åt

provincialläkaren i ett af de nordliga distrikten samt ett belopp af 500

kronor åt hvar och en af provincialläkarne i trettioåtta andra distrikt.

Då jag icke heller nu finner mig kunna framlägga något förslagtill

definitiv lönereglering för provincialläkarne, får jag, med åberopande

af de skäl härför, som finnas anförda i mitt till statsrådsprotokollet den

21 sistlidne December afgifna yttrande i fråga om en förbättrad pensionering

för bemälde läkare, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförbättring

såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare jemväl för år

1885 å extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande år, eller

20,000 kronor.

Under åberopande af den utredning, som förut — på sätt 13:de

punkten af dagens protokoll innehåller — meddelats i fråga om inrättande

i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, tillika undervisningsanstalt

för blifvande tandläkare, får jag hemställa, det- Eders

Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande på

extra stat för år 1885 af 2,415 kronor att användas till anskaffande af

instrument och mobilier för den föreslagna institutionen.

Veterinärundervisningen.

För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i

Skara anvisade senaste Riksdag, i likhet med flera föregående år, på

sätt Eders Kongl. Maj:t äskat, å extra stat för innevarande år en summa

af 12,900 kronor; hvarefter Eders Kongl. Maj:t täcktes under den 29

Juni 1883 förordna, att den genom nådigt bref den 23 Januari 1880 för

samma år fastställa utgiftsstat för Veterinärinrättningen skulle, med

iakttagande af de i nådigt bref den 28 Maj sistnämnda år i afseende

på denna stats tillämpning gifna särskilda föreskrifter, lända till efter
Bih.

till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 6

[37.]

Ang. tillfällig

löneförbättring

åt

provincialläkare.

[38.]

Ang. instrument

och mobilier

för en

poliklinik för

tandsjukdomar.

[39.]

Ang. Veterinärinrättningen

i Skara.

s. 42 Kontrollera mot PDF

[40.]

Ang. zoologiska

stationen

vid Kristineberg.

[4L]

Ang. anslag

till astronomiska

beräkningar.

42 Åttonde hufvudtitein.

rättelse äfven för innevarande år. Härjemte behagade Eders Kongl.

Maj:t anbefalla Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande

och förslag antingen i fråga om inrättningens definitiva ordnande på

ordinarie stat eller ock derom, huruvida samma inrättning kunde böra

upphöra, och i sådant fall, huru dertill anslagna donationer borde för

afsedda ändamål användas.

Då emellertid det sålunda infordrade förslaget ännu icke hunnit

inkomma, men antagas bör, att för fortsatt uppehållande af undervisningen

vid Veterinärinrättningen i Skara under nästkommande år skall

erfordras enahanda anslag som tillförene, så får jag i anledning häraf

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till

berörda ändamål anvisa jemväl för år 1885 ett extra anslag af 12,900

kronor.

V etenskapsakademien.

i

I skrifvelse den 12 September 1883 har Vetenskapsakademien,

likasom under flera föregående år, anhållit om framställning till Riksdagen

derom, att det belopp af 2,000 kronor, som för hvart och ett af

åren 1879 — 1884 blifvit på extra stat anvisadt till underhåll af den zoologiska

stationen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för

främjande af arbetena vid densamma, måtte i syfte af stationens framtida

betryggande varda uppfördt på ordinarie stat.

Af enahanda skäl, som vid föregående riksdagar blifvit åberopade,

anser jag mig icke heller nu böra å den gjorda framställningen tillstyrka

bifall i vidsträcktare måtto, än att Éders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål jemväl för år 1885 å

extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande.

Sedan den senast församlade Riksdagen, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat ett anslag af 12,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1884 anvisat en fjerdedel eller 3,000 kronor,

att efter Vetenskapsakademiens förfogande tillhandahållas Professoren

J. A. H. Gyldén till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning

af en utaf bemälde professor utarbetad teori för himlakropparnes

rörelser; så, och i enlighet med hvad Vetenskapsakademien i skrifvelse

den 14 sistlidne November hemstält, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra stat äfven

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 43

för år 1885 anvisa 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens förfogande

för ifrågavarande ändamål tillhandahållas Professoren Gyldén.

Efter hemställan af Intendenterne vid det under Vetenskapsakademiens

inseende stälda Naturhistoriska riksmuseum, har bemälda akademi

uti skrifvelse den 12 September nästlidna år anhållit, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes, för afhjelpande af museets trångmål i afseende på

utrymme för dess samlingar, till näst sammanträdande Riksdag aflåta

proposition om beviljande af erforderligt anslag till uppförande af en

museibyggnad å den för ändamålet af staten förvärfvade egendomen i

qvarteret Grönlandet södra inom Adolf Fredriks församling i hufvudstaden,

enligt härför upprättade ritningar och kostnadsförslag.

I detta ärende har akademien i underdånighet erinrat: att hon

med skrifvelse den 11 September 1878 understält Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning en fullständig, genom utförliga ritningar förtydligad

plan till successivt bebyggande för riksmuseets räkning af hela den ifrågavarande

tomten, med framställning tillika om proposition till Riksdagen

angående beviljande af medel, efter uppgjord kostnadsberäkning,

till belopp af 736,000 kronor, fördelade på fyra byggnadsår, för uppförande

af museibyggnader till en början endast å halfva tomten; men

att, då denna framställning, som förnyats åren 1879 och 1880, icke lyckades

vinna nådigt afseende, akademien, hvilken trodde grunden dertill

vara, att den för ändamålet begärda summan tilläfventyrs kunde anses

för statsverket på en gång alltför betungande, i skrifvelse den 14

September 1881 framlade en i så måtto förändrad byggnadsplan, att till

en början skulle uppföras endast en enkel byggnad utefter tomtens vestra

gränslinie, Drottninggatan, hvilken byggnad skulle, enligt upprättade

ritningar och tillhörande beräkning, kräfva en kostnad af 240,000 kronor,

fördelade på tre byggnadsår, och vore egnad att för ett eller annat

tiotal år afhjelpa de mest trängande behofven af utrymme vid museet,

sedan hjelpliga lokaler dels för museets etnografiska samling och

dels för dess hvaldjursskelett blifvit inom redan befintliga byggnader i

samma egendom tillsvidare beredda.

Den sålunda ifrågasatta nybyggnaden skulle anordnas så, att den

komme att utgöra en integrerande del af den större plan, som, tillgjord

för hela tomtens bebyggande, blifvit framstäld i akademiens förutnämnda

underdåniga skrifvelse den 11 September 1878 med dertill hörande

ritningar; och i densamma, omfattande fyra våningar under taklisten,

skulle inrymmas: i bottenvåningen och jordvåningen den mineralogiska

afdelningen med tillhörande arbetsrum för afdelningens intendent

[42.]

Ang. ny byggnad

för Naturhistoriska

riksmuseet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hufvudtiteln.

jemte två rum till vaktmästarebostad; i våningen en trappa upp den

entomologiska afdelningen med intendentens arbetsrum samt af den

botaniska den Regnellska samlingen af Brasilianska växter jemte de

Kapska och Yestindiska herbarierna äfvensom den Brasilianska anatomisk-morfologiska

samlingen; och i våningen två trappor upp af den

botaniska afdelningen de Skandinaviska, arktiska och allmänna herbarierna,

Skandinaviska samt allmänna anatomisk-morfologiska samlingarna

äfvensom samlingarna af mikroskopiska preparat och exsiccatverk

jemte arbetsrum för intendenten. Vindsrummen åter vore ämnade

dels till arbetsrum och förvaringsrum för dupletter, dels till provisorisk

lokal för de paleofytologiska samlingarna.

Med åberopande af denna sin framställning af den 14 September

1881 med dertill hörande, af akademiens arkitekt F. A. G. Dahl upprättade

ritningar och kostnadsförslag, har akademien nu, likasom äfven

år 1882, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen äska för ifrågavarande ändamål en summa af 240,000 kronor,

fördelade på tre byggnadsår 1885, 1886 och 1887 sålunda, att under

det första byggnadsåret komme att utgå 39,000 kronor, under det andra

128,000 kronor och under det tredje 73,000 kronor.

öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med

underdånigt utlåtande angående de till denna framställning hörande

ritnings- och kostnadsförslag, har uti skrifvelse den 11 nästlidne December

anmält sig icke hafva funnit skäl till anmärkning vare sig mot byggnadens

plan och konstruktion eller mot den beräknade kostnadssumman

och dess fördelning under byggnadsåren, men anhållit, beträffande byggnadsfagaderna,

att få inkomma med ett tilläggsblad, åsyftande att, utan

förhöjning af kostnaden, åvägabringa ett förtydligande af dessas arkitektoniska

detaljer.

Då det af akademien sålunda framhållna och äfven af Riksdagens

senast församlade revisorer vitsordade behofvet af ökadt utrymme för

det Naturhistoriska museets samlingar synes mig ovedersägligt, och då

nybyggnadsplanen nu mera blifvit inskränkt till det oundgängligaste,

tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t, behagade föreslå Riksdagen att,

till uppförande på statens tomt i qvarteret Grönlandet södra i hufvudstaden

och utefter qvarterets vestra gränslinie, Drottninggatan, af en

museibyggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda ritningar,

bevilja en summa af 240,000 kronor och deraf på extra stat för

år 1885 anvisa ett belopp af 39,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

45

Vid en år 1879 i Hamburg hållen »internationel polarkonferens», i

hvilken Sverige genom ett af Vetenskapsakademien utsedt ombud deltog,

förekom till behandling ett väckt förslag om inrättande af särskilda

stationer i polartrakterna för att der anställa meteorologiska, jordmagnetiska

och andra till den terrestra och kosmiska fysikens område hörande

iakttagelser. De fysikaliska observationer i dessa trakter, som

på den dittills följda vägen insamlats genom expeditioner, isolerade från

hvarandra, hade visat sig mindre tillfredsställande, till följd deraf att de

ej varit samtidiga och icke anstälts efter en gemensam norm och plan

äfvensom att de ofta gjorts på fartyg under mer provisoriska omständigheter,

än önskvärdt varit för större noggrannhets vinnande. Konferensen

ansåg derför, att en undersökning och utforskning af de

ifrågavarande fysikaliska förhållandena borde enligt en gemensam internationel

öfverenskommelse anställas på bestämda stationer och i

fasta å dem uppbyggda observatorier, som samtidigt skulle vara i verksamhet.

Omkostnaderna för upprättandet och underhållet af en sådan

station skulle bestridas af den stat eller de personer, som åtoge sig

att utrusta densamma.

De stora utgifter, som vore förknippade med företagets utförande,

ansåg konferensen fullt uppvägas af de vigtiga resultat, som deraf vore

att förvänta. Från meteorologisk synpunkt framhölls, att utan en grundlig

kännedom af förloppet inom polartrakterna man icke kunde tänka

sig möjligheten att uppställa allmänt giltiga -grundsatser och teorier

för lufttryckets och temperaturens fördelning och vexlingar, för luftströmningarna,

väderleksförändringarna in. m. Utsträckningen af de

samtidiga meteorologiska arbetena till de arktiska trakterna ansågs vara

af särskild betydelse för utvecklingen af väderleksförutsägelserna så

väl uti Amerika som i Europa. Äfven för undersökningen af jordmagnetismen

fann man det vara af stor vigt att samtidiga observationer

anstäldes på vissa efter bestämd plan valda platser inom polarregionerna,

enär derförutan intet afgörande framsteg kunde tänkas i kunskapen om

störningarna i de magnetiska elementen och om deras samband med

norrskenen. För kännedomen af den jordmagnetiska kraftens fördelning

och dess vexlingar ansågs jemväl eu grundlig undersökning vid en bestämd

epok vara betydelsefull.

Konferensen uttalade såsom sin åsigt, att det vore oafvisligen

nödvändigt för de meteorologiska och magnetiska uppgifternas fulla

lösning, att åtminstone vissa angifna observationsplatser besattes, och

uttryckte enhälligt den önskan, att Sverige måtte deltaga i företaget

genom inrättande af en station på Spetsbergen.

[43.]

Ang. godtgörande

af en

del kostnader

för en fysikalisk

observationsstation

å Spetsbergen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Åttoude hufvudtitelii.

Vetenskapsakademien, som delade konferensens anförda uppfattning

af de påtänkta expeditionernas betydelse äfvensom af sättet för

deras anordnande, gjorde med anledning deraf i skrivelser den 12

November 1879 och den 15 September 1880 underdåniga framställningar

hos Eders Kongl. Maj:t om anskaffande af medel till inrättande af den

ifrågasatta stationen å Spetsbergen; men dessa framställningar blefvo

sedermera af akademien återkallade, på grund deraf att en enskild

person, . Grosshandlaren i Stockholm L. O. Smith, erbjudit sig att till

akademiens förfogande ställa den för ändamålet enligt beräkning erforderliga

summan, 60,000 kronor, hvilken summa han ock, efter hvad

akademien meddelat, i flere poster under åren 1881, 1882 och 1883

till akademien kontant inbetalt. Sedan tiden från hösten 1882 till

hösten 1883 blifvit bestämd såsom det år, under hvilket samtliga observationsstationerna

skulle vara i verksamhet, blefvo fjorton sådana

stationer anordnade nemligen: en svensk på Spetsbergen, eu norsk

vid Altenfjord i Finnmarken, en dansk vid Godthaab på Grönland, en

finsk. vid Sodankylä i Finska lappmarken, två ryska, eu på Novaja

Semlja och en vid Lenaflodens mynning, eu holländsk vid Jeniseis utlopp,

två amerikanska, en vid Point Barrow och en vid Lady Franklin

bay, eu österrikisk på Jan Mayen, en engelsk vid Stora Slafsjön i

Canada, tva tyska, en vid Cumberland bay och en på ön Sydgeorgien,

samt en fransk vid Kap Horn. Den för den svenska stationen afsedda

personal, bestående af tre vetenskapsmän, en officer, en läkare, en ingeniör

och sex handräckningsmän, blef jemte utrustningseffekter sommaren

1882 på tvenne flottans fartyg förd till Spetsbergen, hvarifrån

den sedermera under 1883 års sommar afhemtades med en af flottans

kanonbåtar och återkom till fäderneslandet i början af sistlidne September

månad, efter att hafva icke blott på det lyckligaste öfvervunnit alla

svårigheter, som med en öfvervintring i de arktiska trakterna äro förbundna,

utan ock på ett synnerligen förtjenstfullt sätt löst sin vetenskapliga

uppgift,, enligt hvad Vetenskapsakademien uti underdånig

skrifvelse den 12 i nyssnämnde månad anmält.

Det hade .emellertid visat sig, att de medel, som, på sätt förut

är nämndt, blifvit stälda till Vetenskapsakademiens förfogande för den

svenska stationens anordnande och hvilkas belopp var grundadt på eu

uppgjord, ungefärlig kostnadsberäkning, icke varit tillräckliga, utan lemnat

en icke obetydlig kassabrist, hvilket förhållande akademien ansett

hafva sin orsak dels i någon knapphet af den ursprungliga kostnadsberäkningen

och dels i en naturlig benägenhet hos dem, på hvilka ansvaret

för stationens utrustning hvilade, att göra denna så fullständig

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 47

som möjligt, då under så säregna förhållanden, som äro förbundna med

en öfvervintring på Spetsbergen, stationspersonalens trefnad, helsa och

lif samt hela företagets lyckliga utgång i ganska väsentlig mån vore

beroende af utrustningens beskaffenhet. Vetenskapsakademien har derför

i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om beviljande af ett extra anslag till betäckande af

ifrågavarande brist, utgörande 12,546 kronor 49 öre.

Det hade nu utan tvifvel varit önskvärdt, att beräkningarne af företagets

sannolika kostnader skett med den noggranliet, att, då de genom

enskild mans frikostighet anvisade medlen funnos ej vara tillräckliga,

pröfningen, huruvida statsmedel borde för ändamålet anvisas, fått gå före

och ej följa efter expeditionens företagande. Men då hvad Vetenskapsakademien

anfört om företagets internationela beskaffenhet samt vetenskapliga

vigt och betydelse torde fullt berättiga den åsigt, att staten

ej bort undandraga sig att, på det företaget måtte komma till stånd, anslå

den mindre del af omkostnaderna, som vore behöflig utöfver den af

enskild person donerade summan, tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1885 anvisa ett till fullt krontal jemnadt belopp af 12,547 kronor, att

för betäckande af omförmälda brist ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande.

Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademien.

Med anledning af Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademiens

i underdånig skrifvelse gjorda framställning, hemställer jag, att, enär de

extra anslag å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande

akademiens verksamhet, blifvit för innevarande år liksom för flera föregående

år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga jemväl nästkommande

år, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1885

bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning kr. 4,000;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m........................................................................................ » 3,200;

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. » 2,000;

eller tillhopa 9,200 kronor.

[44.]

Ang. arfvoden

för vård

af Vitterhets-,

historie- och

antikvitetsakademiens

samlingar

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[45.]

Ang. anslag

för Visby

‘kyrkoruiner.

6

48 Åttonde hufvndtiteln.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

i skrifvelse den 20 December nästlidna år gjort underdånig

framställning, att hos Riksdagen måtte utverkas erforderligt anslag till

vidtagande af nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna

i Visby.

Angående denna angelägenhet har akademien anfört bland annat,

hurusom i den omständigheten, att Visby ruiner utgjorde minnen af eu förgången

storhetstid, hvars art man hade svårt att uppskatta utan dessa ruiner,

läge ett tvingande skäl för deras bevarande åt samtid och efterverld, så

mycket mer som dessa minnesmärken vittnade icke blott om Visby stads

forna storhet titan jemväl derom, hvad medeltiden i allmänhet mäktade

åvägabringa. Men dertill komme äfven en annan omständighet af största

vigt: dessa ruiner hade bet}Melse icke endast såsom illustration till historien,

utan tillika ur konstens synpunkt, den svenska konstens ej

mindre än medeltidskonstens i allmänhet. Af denna anledning hade de

ock under senaste åren alltmera blifvit föremål för uppmärksamhet af utländske

forskare. Af de många kyrkorna, som funnits i Visby, vore

allenast en använd för gudstjenst och på grund deraf underhållen. De

öfriga vore ruiner. När de efter reformationens införande ej längre

behöfdes för gudstjenst, fingo de småningom förfalla; och af de förödelser,

som öfvergått staden, hade äfven ödekyrkorna fått vidkännas

sin rikliga andel, hvarigenom förfallet påskyndats. Men förstörelsens

krafter verkade fortfarande, i det remnor uppstode, till en början skenbart

ofarliga, men som, småningom vidgade, medförde ras. Sprickorna

i murarna, i synnerhet de, som uppstått i deras öfre blottade delar,

sedan taken försvunnit, medförde likaledes ständig fara: vatten trängde

sig småningom in mellan stenarna, och när detta frös, sprängdes murarna

sönder. Derest icke kraftiga mått och steg toges mot denna ständigt

fortgående förödelse, hvars verkningar med åren stegrades, skulle

af ruinerna slutligen icke annat återstå än oformliga murklumpar. Men

vår tid, med dess mångsidiga forskningsbegär och dess uppmärksamhet

för forntidens minnen, kunde icke med likgiltighet åse deras försvinnande.

Jemlikt nådiga brefvet den 28 Maj 1880 täcktes Eders Kongl.

Maj.-t förordna, att akademien egde för framtiden ombesörja, att Visby

ruiner blefve på lämpligt sätt vårdade och underhållna, för hvilket ändamål

ett af Riksdagen beviljadt årligt anslag af 450 kronor stäldes till

akademiens förfogande, hvarjemte akademien erhöll en summa af 977

kronor 73 öre, utgörande besparingen efter den så kallade ruinkassan,

hvilken bestod af vissa årligen inflytande afgifter från lägenheter, till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

49

hörande Visby hospital. Denna behållning vore dock egentligen afsedd

för inköp af till ruinerna stötande tomter med deras byggnader. För

sjelfva ruinernas vård hade akademien för närvarande icke andra medel

än förut nämnda årliga anslagsbelopp af 450 kronor. Det vore likväl

uppenbart, att detta anslag icke kunde förslå till annat än smärre

åtgärder, såsom fyllande af remnor, igenmurande af mindre öppningar,

understöttande af fallfärdiga ruindelar och dylikt.

Sedan Riksantiqvarien hos akademien gjort anmälan derom, att

han vid sina årliga besigtningar af ruinerna funnit deras skick allt

mera betänkligt, hade akademien ansett, att en i byggnadsfacket kunnig

person borde granska de vigtigaste kyrkoruinerna för att afgifva

förslag rörande de åtgärder, som för ruinernas skyddande vore behöfliga,

äfvensom beträffande kostnaderna för dessa åtgärders utförande.

Genom enskild persons frikostighet hade ock akademien blifvit satt i tillfälle

att låta Arkitekten E. V. Langlet besigtiga ruinerna och upprätta

särskilda förslag i omförmälda syften, hvilka förslag afsåge de sex vigtigaste

kyrkoruinerna -— de enda, för hvilka några mera omfattande och

med drygare omkostnader förenade åtgärder kunde under närvarande förhållanden

ifrågasättas — och upptoge följande för ändamålet beräknade

kostnadsbelopp, nemligen:

l:o för S:t Karins ruin ...........

2:o för Helgeandskyrkans d:o

3:o för S:t Lars d:o .................

4:o för S:t Klemens d:o...........

5:o för S:t Drottens d:o...........

6:o för S:t Nikolai d:o..............

kronor 6,646

................. » 4,053

................. » 3,550

................. » 2,074

................. » 2,000

................. .» 1,807

Summa kronor 20,130

Med förmälan, att Riksantiqvarien vitsordat lämpligheten af de

åtgärder, som af Langlet föreslagits, har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta proposition om anvisande af 20,000 kronor till

vidtagande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Langlets förslag, af

nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna i Visby

samt att nämnda summa måtte få utgå med hälften under hvartdera af

åren 1884 och 1885.

Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva

utlåtande, har i skrifvelse den 29 nästlidna December, med förklarande

att embetet icke funnit skäl till anmärkning mot de af Lang
Bih.

till RiJcsd. Frot. 1884. 1 Sami. 1 Ajd. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

[46-48.]

Ang. anslag

till uppehållande

af

Blindinstitutets

verksamhet,

,till tryckning

af blindskrifter

och

tillunderstöd

åt blindlärareelever.

[49, 50.]

Ang. en

blindskola

och en hand,tverksskola

för blinda.

SO Åttonde hufVudtiteln.

let föreslagna åtgärder och gjorda kostnadsberäkningar, till bifall förordat

akademiens framställning i ämnet.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och med stöd af hvad

akademien anfört finner jag mig föranlåten tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 kronor

samt deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp af 10,000 kronor

till Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens förfogande, att

för ifrågavarande ändamål användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af Arkitekten Langlet upprättade arbets- och kostnadsförslagen.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

I öfverensstämmelse med Direktionens öfver Institutet för blinda

underdåniga framställning, får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

föreslå Riksdagen att äfven för år 1885 i likhet med föregående år å

extra stat anvisa:

till uppehållande af institutets verksamhet, enligt de af Eders

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, 21,000 kronor;

till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; samt

till understöd åt blindlärareelever 1,200 kronor.

Sedan Riksdagen år 1883, på Eders Kongl. Maj:ts framställning

om åtgärder för blind undervisningens befrämjande, å extra stat för år

1884 anvisat, bland annat, till en blindskola 11,000 kronor och till en

handtverksskola för blinda 7,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t i anledning

häraf dels beslutit, att blindskolan, afsedd för tretio betalande

elever om 7 till högst 11 år, skulle förläggas i Vexiö och under 1884

års höst träda i verksamhet, samt att handtverksskolan, afsedd förblinda

personer öfver 18 års ålder, skulle likaledes under 1884 års höst

inrättas i Kristinehamn, dels och förordnat särskilda styrelser öfver berörda

läroanstalter. På det att dessa anstalters verksamhet måtte kunna

under år 1885 fortsättas och då ingen anledning förefinnes att för

samma år göra någon förändring i de anslagsbelopp, som dertill för år

1884 beviljats, får jag, i öfverensstämmelse med inkomna framställningar

af anstalternas styrelser, tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för år 1885 anvisa enahanda belopp, nemligen

11,000 kronor till en blindskola i Vexiö och 7,000 kronor till en handtverksskola

för blinda i Kristinehamn.

4

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

51

Sedan den afdelning af Allmänna institutet för döfstumma och [51.]

blinda vid Mangla, som varit derstädes anordnad för blindas undervis- A^- ning och vård, blifvit, jemlikt föreskrift i nådiga brefvet den 18 Maj institutet.

1878, från nämnda institut skild och ett särskildt blindinstitut från

början af år 1879 upprättats, har detta sistnämnda institut varit inrymdt

i en förhyrd lokal, egendomen n:o 37 vid Nybrogatan inom

Hedvig Eleonora församling i Stockholm.

Rörande denna lokal har Direktionen för Blindinstitutet i underdånig

skrifvelse den 22 November 1881 förmält, att egendomen äfven

för det dåvarande inskränkta antalet af omkring sextio lärjungar, som

voro vid institutet intagna, med den för dem behöfliga förvaltningspersonal,

befunnits allt för trång och i många afseenden olämplig. Till

utveckling häraf har direktionen bland annat anfört, att både klassrummens

och sofrummens antal vore otillräckligt, att särskilda dagrum

för eleverna under deras fritider ej kunnat, såsom behöfligt varit, anordnas,

att arbetslokalerna ej vore ändamålsenliga, att en och samma

lägenhet måst användas till gymnastiklokal, badrum och tvättstuga, att

särskildt sjukrum alldeles saknades, att bostad ej kunnat inom inrättningen

beredas åt hela den personal, åt hvilken barnens vård vore

närmast anförtrodd, samt att byggnaden i dess helhet befunne sig i

bristfälligt skick. För öfrigt förefunnes ej utsigt att, utan betydlig förhöjning

af hyran, under någon längre tid få behålla den på viss tid

förhyrda egendomen.

Då sålunda utrymmet derstädes, långt ifrån att vara tillräckligt

för det nuvarande lärjungeantalet, ännu mindre medgåfve en af behofvet

påkallad utvidgning af institutets verksamhet, och det visat sig

snart sagdt omöjligt att få hyra någon annan för institutet lämpligare

lägenhet, ansåge direktionen enda utvägen vara, att nya byggnader för

institutet på en passande plats uppfördes.

Till sådana byggnader hade ock direktionen låtit uppgöra förslag

och ritningar, hvarvid hänsyn tagits till de grunder och förslag till

blindundervisningens ordnande, som uttalats i det af komiterade för

blindundervisningens ordnande afgifna underdåniga betänkande.

Enär enligt dessa ritningar för institutet beräknats ett utrymme,

som möjligen vid första påseende kunde synas något för stort, har direktionen

med afseende derpå yttrat, att det inom en uppfostrings- och

undervisningsanstalt af ifrågavarande art erfordrades lägenheter för

flera olikartade ändamål, att blindundervisningen vore stadd i en stark

utveckling, att allt flera handtverk måste i denna undervisning ingå, så

vida den skall kunna fylla sin bestämmelse, vidare att lokalen vore be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hnfrndtiteln.

räknad för 125 lärjungar, samt att, enär det torde komma att dröja,

innan ett andra blindinstitut inom landet komme till stånd, det nuvarande

ensamt under en längre tid hade att fylla behofvet af en fullständig

uppfostrings- och undervisningsanstalt för blindas teoretiska och

praktiska utbildning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har direktionen, med

öfverlemnande af de utaf Arkitekten vid Öfverintendentsembetet Oskar

Erikson uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, hvilket

slutar å 528,000 kronor, i underdånighet hemstält om framställning till

Riksdagen för beredande af de för omförmälda ändamål erforderliga

medlen.

Derefter har direktionen i underdånig skrifvelse den 2 Juni 1882

förnyat sin anhållan i ämnet, hvarvid ytterligare framhållits nödvändigheten

deraf att en ändamålsenlig och lämpligt belägen byggnad för

institutet uppföres, så vida detsamma skall kunna för framtiden utöfva

och ytterligare utvidga sin välsignelserika verksamhet samt med

tillgodogörande af de dertill anvisade allmänna medel på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift att till nyttiga medlemmar i samhället

uppfostra de åt institutets vård anförtrodda blinda barnen.

Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med

utlåtande öfver de upprättade ritnings- och kostnadsförslagen, har förklarat

sig i afseende å dessa ej hafva annat att erinra, än att, då ritningarna

vore uppgjorda i allt för liten skala för att kunna i enskildheter

tillförlitligen bedömas, önskligt vore, att, innan desamma, sedan

anslag till byggnaderna beviljats, blefve af Eders Kongl. Maj:t faststälda,

ritningar i uppgifven större skala genom direktionens försorg

måtte anskaffas för att Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas.

I fråga om plats för den ifrågasatta nybyggnaden hafva flere

olika förslag blifvit framstälda. Förutom andra af direktionen uppgiga

platser, hvilka dock dels ej varit för ändamålet tillgängliga, dels

vid undersökning befunnits dertill mindre tjenliga, har uppmärksamheten

fästats å den för statsverkets räkning för närvarande utarrenderade

kronolägenheten Tomteboda i Solna socken af Stockholms län.

Beträffande denna lägenhet har Arkitekten Erikson, enligt erhållet

uppdrag, afgifvit yttrande, deri anförts, hurusom platsen, som erbjöde

många fördelar, väl lämpade sig för behofvet: den vore högt och sundt

belägen med goda lutningar för dagvatten, — omgifven af skog, — begränsad

af landsväg, — nära intill församlingens kyrka äfvensom till

jernvägsstation samt vackert belägen, med mycket god byggnadsgrund

och med tillfälle till anläggning af badhus vid Ulfsundasjön; för vatten
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

53

behof inomhus kunde förbindelse med Stockholms stads vattenledning

anordnas; afståndet från Stortorget vore omkring 4,200 meter.

Mot institutets förläggande vid Tomteboda har direktionen, enligt

inkommen underdånig skrifvelse i ämnet, icke haft något att erinra,

utan ansett platsen vara för ändamålet fullt lämplig.

Vidare har i afseende å lägenheten Tomteboda, hvars areal utgör

167 qv.-ref 82,50 qv.-stänger, Domänstyrelsen, i frågan hörd, meddelat:

att lägenheten genom kontrakt den 7 Mars 1853 af Kammarkollegium

utarrenderats på tretio års tid till den 14 Mars 1884 mot ett årligt

arrende af 18 tunnor spanmål, utgörande för år 1882 ett belopp al

225 kronor 67 öre samt under vilkor bland andra att, så vida arrendator

fullgjort kontraktsvilkoren och vid arrendetidens slut befunnes

hafva väl brukat lägenheten, arrendet till densamma vid förnyad utarrendering

skulle först hembjudas honom mot då blilvande maximiarrendesumma

jemte öfriga arrendevilkor enligt författningarna, likväl

med det uttryckliga förbehåll att, derest Kongl. Maj:t och Kronan skulle

anse nödigt att efter arrendetidens utgång om lägenheten på annat

sätt disponera, så att den ej vidare komme att utarrenderas, arrendator

då icke egde att för den'' honom eljest tillkommande optionsrätt af

Kronan fordra eller erhålla någon ersättning; samt vidare, att lägenhetens

egoområde utgjordes af: tomter och trädgårdar 2 tunnland

29,8 kappland, åker och ängslindor 1 tunnland 19,9 kappland samt

betes- och skogsmark 21 tunnland 18,4 kappland, tillhopa 26 tunnland

4,1 kappland.

Domänstyrelsen, som ansett att någon nämnvärd skada för lägenhetens

jordbruk, i anseende till dess ringa inegoområde, icke kunde uppkomma

genom dess upplåtande under arrende på kortare tid, samt att

till följd häraf och då arrendatorns hufvudsakliga inkomst icke heller

erhållits af jordbruket utan af hyror under sommarmånaderna för dels

Kronans och dels egna å lägenheten uppförda hus, någon afsevärd

minskning vare sig i arrendatorns inkomster eller i Kronans arrende

icke vore att befara genom lägenhetens utarrendering på dylik tid,

har slutligen, med. anledning af den uppkomna frågan om lägenhetens

upplåtande till Blindinstitutet, afgifvit yttrande och förslag rörande lägenhetens

utarrendering intill dess den samma kunde varda lör viyss nämnda

ändamål erforderlig; en fråga, som jag anhåller att vid annat tillfälle

få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Genom hvad direktionen för Blindinstitutet i ämnet andragit synes

mig det anmälda behofvet af en ny för institutet särslcildt afsedd och

anordnad lokal vara till fullo utredt; och då härtill kommer den äfven

s. 54 Kontrollera mot PDF

[52.]

Ang. läroanstalter

för

öfverårig a

dofstumma.

[53.]

Ang. hospital

let vid Kristinehamn,

54 Åttonde hufrudtiteln.

af direktionen antydda möjligheten att, i händelse institutet blefve från

dess nuvarande förhyrda och dessutom alldeles olämpliga lokal uppsagdt,

den vigtiga anstalten plötsligen kunde befinna sig i saknad af husrum,

anser jag ifrågavarande behof vara af beskaffenhet, att det ej kan utan

men lör blindundervisningens uppehållande och utveckling åsidosättas.

I betraktande häraf och då af inhemtade upplysningar i fråga om

platsen för de behöfliga byggnaderna framgår, att lägenheten Tomteboda,

som erbjuder många vigtiga fördelar, tillika är bland föreslagna

och för ändamålet tillgängliga ställen det tjenligaste, samt dess användande

härtill skulle medföra allenast ringa uppoffring för statsverket,

får jag, efter ärendets beredning gemensamt med Chefen för Finansdepartementet,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade

hos Riksdagen göra framställning,

dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda

må från den 14 Mars 1885 till Institutet för blinda upplåtas;

och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för

nämnda institut, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgjorda

ritningarna, måtte anslås en summa af 528,000 kronor, hvaraf 100,000

kronor skulle anvisas att utgå under år 1885.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara

och i Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanstalterna

för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1885, i enlighet

med förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna

16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag

alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för uppehållande under år 1885 af undervisningen vid

nämnda tre läroanstalter anvisa ett extra anslag för samma år af

49,200 kronor.

Hospitalsvården.

I den till senast församlade Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till begynnande af nödiga arbeten för anläggning

af hospital å den för detta ändamål inköpta egendomen Marieberg vid

Kristinehamn anvisa på extra stat för år 1884 ett belopp af 100,000

kronor; hvaremellertid, och då den nödiga utredningen för upprättande

af plan för berörda byggnadsföretag vid den nådiga propositionens af
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

55

gifvande ännu icke hunnit bringas till den fullständighet, att ritningar

och kostnadsförslag kunnat till slutlig pröfning framläggas, under Riksdagens

lopp skulle aflemnas den redogörelse i ämnet, som borde läggas

till grund för anslags beviljande till byggnadsföretaget. Härefter behagade

Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Ofverintendentsembetets

utlåtande, under den 13 April 1883 godkänna ett af dåvarande Generaldirektören

N. -J. Berlin med biträde af sakkunnige personer utarbetadt,

å en kostnadssumma af 840,000 kronor slutande förslag till ifrågavarande

hospitalsbyggnad, dock utan att härigenom hinder skulle möta

för vederbörande att vid den förnyade granskning, hvarom Eders Kongl.

Maj:t kunde finna godt förordna, föreslå sådana ändringar, hvilka hvarken

föranledde hufvudsaklig rubbning af planen eller medförde annan

förhöjning af kostnadernas slutsumma än inom det af Öfverintendentsembetet

förslagsvis uppgifna belopp af 8,570 kronor. Riksdagen, som

erhöll del häraf, anmälde i skrifvelse den 13 Juni nästlidna år, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, att Riksdagen,

i förlitande derpå, att förenämnda af Eders Kongl. Maj :t i väsentliga

delar godkända plan till hospitalsanläggningen komme att läggas

till grund för blifvande framställningar om anslag till byggnaden, ansett

sig böra, i betraktande jemväl af vigten att arbetena, så fort ske

kunde, finge börjas, med bifall till det framlagda förslaget anvisa på

extra stat för år 1884 det äskade anslagsbeloppet 100,000 kronor.

Sedan vidare Öfverintendontsembetet, som erhållit nådig befallning

att, efter förnyad granskning utaf det ifrågavarande förslaget, inkomma

med det slutliga yttrande öfver samma förslag, hvartill anledning

kunde förefinnas, i skrifvelse den 2 November 1883, efter verkstäld

granskning, funnit sig böra, hvad anginge byggnadsritningen, deri

föreslå vissa ändringar, iakttagna å fyra stycken omarbetade ritningsblad,

hvilka, då byggnadskostnaden derigenom ej borde ökas utöfver

den förut beräknade slutsumman af tillhopa 848,570 kronor, embetet

hemstält måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställas att jemte sex

stycken ritningsblad, tillhörande det af f. d. Generaldirektören Berlin

framlagda projektet, vid arbetets utförande lända till efterrättelse; så

täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 9 i sistnämnda månad gilla och

till efterrättelse fastställa omförmälda ritningar, på sätt Öfverintendentsembetet

hemstält och i enlighet med dess förslag, äfvensom uppdraga

åt Medicinalstyrelsen att gå i författning om byggnadsarbetets utförande.

I sin till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga skrifvelse af

den 21 sistlidne September har Medicinalstyrelsen, med afseende å den

fortfarande otillräckligheten af platser för sinnessjuke å rikets hospital,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde hufyudtiteln.

oaktadt dessa under senare tid blifvit betydligt tillökade ej mindre genom

tillbyggnader än äfven genom nybyggnader, framhållit vigten deraf, att

det beslutade hospitalet vid Kristinehamn så fort som möjligt måtte

komma till stånd för sjukes emottagning. Då emellertid de för år 1884

beviljade medel vore behöfliga för planeringar, väganläggningar och

en del af grundläggningsarbetena, erfordrades under år 1885 för fortsättning

och afslutning af grundläggningsarbetena samt uppförandet af

administrationshuset jemte afdelningarna A. A. och B. B. ett tillräckligt

anslag, hvilket Styrelsen, efter att i ärendet hafva infordrat yttrande

af sin biträdande arkitekt, ansett kunna begränsas till 250,000 kronor;

och har Medicinalstyrelsen i enlighet härmed hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t måtte för ändamålet af Riksdagen begära sagda summa på extra

stat för år 1885.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande

af hospitalsanläggningen vid Kristinehamn på extra stat för

år 1885 anvisa ett belopp af 250,000 kronor.

[54.]

Ang. Vadstena

hospital.

Vatten- och

ajloppsled''ning.

För Vadstena hospital har Medicinalstyrelsen föreslagit dels anläggande

af vattenledning och dels uppförande af nytt bostadshus för

öfverläkaren.

I afseende på den förra frågan har förekommit, att sedan vid flera

inspektioner blifvit anmärkt, hurusom hospitalet saknade vattenledning,

hvilken brist icke blott innebure en fara för de på en stor yta spridda,

särskilda byggnaderna, utan äfven lade hinder i vägen för en ändamålsenlig

anordning af sjukvården och ekonomien vid anstalten, så hade

Direktionen vid hospitalet, hvilken med anledning häraf anmodats inkomma

med förslag till vatten- och afloppsledningar jemte tillhörande

ritningar, till Medicinalstyrelsens granskning insändt flera förslag. Efter

att hafva i ärendet inhemtat yttranden ej mindre af sin biträdande arkitekt,

än äfven af arbetschefen för Stockholms vattenledning, hade Medicinalstyrelsen

vid slutlig granskning af de insända förslagen och ritningarna

funnit de af ingeniören K. O. G. Appelberg upprättade ega ett afgjordt

företräde framför de öfriga. Enligt desamma vore vattentillgången beräknad

för 500 personer, hvilket efter en förbrukning af 100 kannor

för hvarje person dagligen utgjorde 50,000 kannor för dygn, deruti likväl

inberäknad vattenåtgången äfven för planteringar m. m. Vattnet komme

att tagas från Vettern å ställe, som blifvit för ändamålet undersökt

och befunnits dertill lämpligt; det skulle uppsamlas, filtreradt

genom marken, uti en samlingsbrunn vid Vetterns strand och derifrån,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

57

enligt det ursprungliga, förslaget, medelst en pumpinrättning ledas till

en reservoar, uppstäld å gamla hospitalet (qvinnoafdelningen). Då emellertid

denna reservoar, med 20 fots diameter och 15 fots höjd samt afsedd

att inrymma 46,500 kannor vatten, redan i sig sjelf hade en sådan

tyngd, att de gamla murarne ej kunde uppbära den, hade Medicinalstyrelsen

funnit nödigt, att ett särskildt så kalladt vattentorn uppfördes,

i hvilket den ifrågavarande reservoaren skulle uppställas.

Kostnaden för hela anläggningen skulle enligt det Appelbergska

förslaget uppgå till 78,672 kronor, deri jemväl inberäknade 1,972 kronor

för brandredskapen. Men då härtill lades kostnaden för vattentornet,

enligt en (i öfverensstämmelse med motsvarande redan inrättade

anstalt vid Upsala hospital) uppgjord ritning jemte kostnadsuppgift,

slutande å 30,200 kronor, hvilket belopp med 18,200 kronor öfverstege

den beräknade kostnaden för vattenreservoarens förläggande å gamla

hospitalsbyggnaden, så komme slutsumman för vattenledningen att höjas

till 96,872 kronor.

I afseende på denna fråga har Medicinalstyrelsen anfört: att en

vattenledning vid en sjukvårdsanstalt så stor som denna, med 360 sjuke

samt en sjukvårds- och ekonomipersonal uppgående till minst 40, icke

kan undvaras, om renlighet och god ordning skola kunna vidmakthållas

och bad, som vid sinnessjukes behandling äro af så framstående vigt,

skola kunna användas till det omfång, som eu ändamålsenlig sjukvård

kräfver; att hospitalets förseende med endast den aldra oundgängligaste

qvantiteten af vatten genom dess transporterande från sjön i vagn, såsom

för närvarande, är förenadt med en högst betydande kostnad, utan

att behofvet ändock på sådant sätt kan i ringaste mån fyllas; att Vadstena

hospital, det största af alla hospitalen i riket, är det enda bland

dessa, som saknar vattenledning, under det att de öfriga redan länge

egt denna förmån; att många erforderliga och vigtiga förbättringar, beträffande

sjukvården och ekonomien, i högst väsendtlig mån sammanhänga

med nu föreliggande fråga och allt för länge måst uppskjutas i

afvaktan derpå, att vatten- och afloppsledning skulle komma till stånd;

samt att till betryggande mot möjligen inträffande eldsvådor, hvilkas

följder inom en så omfattande anstalt som denna kunna blifva högst

olycksbringande, en vattenledning måste anses vara alldeles nödvändig.

I enlighet härmed har Medicinalstyrelsen hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska ett anslag af i rundt tal 96,900 kronor för

anbringande, jemlikt förenämnda ritningar och kostnadsförslag, af en

vatten- och afloppsledning vid Vadstena hospital.

Bih. till Bihsd. Prot. 1 Sami. I Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtiteln.

Bostadshus

för Öfrerläkaren.

Beträffande nytt bostadshus åt öfverläkaren vid hospitalet har

Medicinalstyrelsen under den 21 September 1883 förnyat sin vid flera

föregående tillfällen gjorda underdåniga framställning i detta ämne.

Sedan nemligen direktionen för hospitalet anmält, att den förutvarande

bostadslägenheten för öfverläkaren befann sig i så bristfälligt skick att

den icke genom en reparation kunde på ett tillfredsställande sätt upphjelpas,

hemstälde med anledning deraf Medicinalstyrelsen redan år 1879,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ett nytt bostadshus finge,

enligt företedda ritningar, uppföras till eu beräknad kostnad af 29,100

kronor, att utgå af förslagsanslaget till hospitalens underhåll; men vid

pröfning häraf fann Eders Kongl. Maj:t denna hemställan icke kunna

bifallas, af skäl att berörda förslagsanslag visat sig vara för dermed

afsedda ändamål otillräckligt samt att byggnaden, om den reparerades,

antogs möjligen kunna ännu någon tid användas. För att emellertid

erhålla en säker kännedom derom, huruvida under förliandenvarande

förhållanden eu reparation å den gamla bostadslägenheten lämpligen

kunde och borde företagas, lät Medicinalstyrelsen, vid den af Medicinalrådet

Hallin i Maj månad 1880 å hospitalet förrättade inspektion, anställa

besigtning å nämnda bostadslägenhet af Arkitekten A. Kumlien

i närvaro af inspektiousförrättaren samt två af direktionens ledamöter,

hvarvid enligt det vid besigtningen förda protokoll utröntes, att byggnaden,

som bestod af svagt timmer och var afrappad med kalkbruk,

blandadt, såsom det syntes, med lera och sågspån, var i hög grad angripen

af rota, besvärad af myror och annan ohyra samt både till yttertak,

väggar och inredning i allmänhet så förfallen, att den var till

reparation alldeles oduglig, och att det icke kunde anses med god hushållning

förenligt att derpå nedlägga några kostnader. „

Då emellertid öfverläkaren, som för närvarande uppbär hyresersättning

af 1,200 kronor för år, under afvaktan att kunna komma i

besittning af eu bostad, dit han kan inflytta, vid tjenstens tillträdande

blifvit tillförsäkrad fri bostad; då det för sjukvården, synnerligen å ett

hospital med så stort omfång som det i Vadstena, måste vara högst

menligt, att öfverläkaren är boende utom anstalten, samt dessutom vore

tvifvelaktigt, huru länge han kan åtnöjas med den nuvarande billiga

hyresersättningen eller huruvida han kan finna en lägenhet att hyra, ej

alltför långt aflägsen från hospitalet; har Medicinalstyrelsen i betraktande

häraf ansett sig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på vigten af denna fråga och dervid i öfrigt åberopat de redan

förut i ärendet insända handlingar jemte en af Arkitekten A. Nyström

upprättad ritning med tillhörande kostnadsförslag, slutande å 29,100

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 59

kronor, till nytt bostadshus för bemälde öfverläkare; mot hvilken ritning,

af Medicinalstyrelsen i vissa delar ändrad och sådan den funnes

närmare bestämd genom tvenne, den ursprungliga ritningen vidfogande

särskilda blad, öfverintendentsembetet efter verkstäld granskning icke

funnit skäl till någon anmärkning, likasom icke heller mot den beräknade

kostnadssumman; och har Medicinalstyrelsen i enlighet härmed

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att anvisa ett anslag af 29,100 (eller i rundt tal 30,000) kronor till

uppförande af ett nytt bostadshus å den nuvarande tomten för öfverläkaren

vid ifrågavarande hospital.

Efter den utredning dessa frågor sålunda erhållit och då här föreligga

kraf, hvilka numera synas mig oafvisliga, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1885 anvisa till utförande vid Vadstena hospital enligt förenämnda

ritningar och kostnadsförslag dels af vatten- och afloppsled
-

ning ett belopp af................................................................................. kr. 96,900:

och dels af ett nytt bostadshus för öfverläkaren ......... „ 29,100;

eller tillhopa 126,000 kronor.

För anläggning af ett hospital i närheten af Göteborg inköpte år

1861 dåvarande öfverstyrelsen öfver hospitalen 3/s af en under säteriet

Hökällan i Säfve socken af Vestra Hisings härad lydande egendom

Storhagen, om ett mantal, belägen i Backa socken af samma härad.

Det visade sig emellertid snart, att den inköpta hemmansdelen, i areal

uppskattad till 15 tunnland 30,658 kappland, icke på långt när motsvarade

fordringarna på utrymme för en anstalt af det omfång, hvartill

ifrågavarande hospital ursprungligen beräknats. Enligt hvad Medicinalstyrelsen

erinrat, ingick i planen för berörda hospitalsanläggning

äfven uppförande af en första klassens afdelning, hvilken dock allt

hitintills ej kunnat der inrättas. I betraktande af den ringa tillgången

på dylika platser å hospitalen i allmänhet inom landet och med särskildt

afseende derpå att nu ifrågavarande hospital i väsentlig män vore

beräknadt för sjuke från den närbelägna staden Göteborg, gjorde sig

den antydda bristen med hvarje dag allt mer och mer känbar och

kräfde att snart blifva afhjelpt. För sådant ändamål måste dock det

nuvarande hospitalsområdet anses vara alldeles otillräckligt, likasom det

saknade plats för anläggande af kyrkogård och lemnade för knappt utrymme

för promenadgårdar och anordnande af fria promenader. En

annan olägenhet af det trånga området vore att hospitalet i sitt nu
-

[55.]

Ang. utvidgning

af Göteborgs

hospitals

område.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufvudtiteln.

?

varande skick alltför nära omgåfves af främmande mark, hvilket i högst

väsentlig mån inverkade störande på det lugn och den ro, som borde

råda inom en dylik anstalt, samt på ordningen och sjukvården inom

densamma. n

Beträffande behofvet af tillräckligt jordområde för ett hospital har

Medicinalstyrelsen anfört, att arbete i fria luften och särskilt jordarbete

för sådana sinnessjuke, som vore dervid vana, utgjorde det väsentligaste

medlet för de sjukes behandling och icke kunde undvaras utan att

utöfva ett högst menligt inflytande på sjukvården och utsigten för de

sjukes tillfrisknande. Härtill komme ytterligare förmånen för hospitalet

att tillgodogöra sig produkterna af de sålunda verkstälda jordarbetena.

Denna fordran på nödigt jordområde, hvarmed öfriga hospital inom riket i

allmänhet blifvit bättre tillgodosedda, betraktades ock i alla civiliserade

länder såsom ett af de hufvudsakligaste vilkoren för ett väl ordnadt

hospital, och utmärkte sig hospitalen i våra grannländer Norge och

Danmark, i synnerhet i det förstnämnda, för storartade anordningar i

berörda afseende.

Af än större betydelse för en dylik anstalt vore erforderlig tillgång

på Renligt vatten till dryck, bad och öfriga behof. Utgjorde

detta en nödvändighet för den enskilde, så framstode den i än högre

grad, då det gälde en sjukvårdsinrättning, ej mindre för tillfredsställandet

af de sjukes behof, för deras skötsel och vård, än för den renlighet

och ordning, som nödvändigt måste tillgodoses inom en dylik anstalt,

hvarföre ock vattentillgången der måste vara lätt tillgänglig och

riklig. Ty värr saknade nu ifrågavarande hospital inom eget område

tillgång på vatten för nämnda ändamål. För att åtminstone provisoriskt

afhjelpa denna olägenhet hade visserligen vid inköpandet af mark till

hospitalet köparen betingat sig af egaren till den återstående delen af

hemmanet Storhagen att få begagna en der belägen källa för hemtning

af dricksvatten äfvensom att medelst ledning tillföra hospitalet vatten

för andra behof från en jemväl inom nyssberörda hemmansdel befintlig

vattensamling; men hospitalet vore i detta afseende helt och hållet

beroende af blifvande egares godtycke, och ingen visshet förefunnes, det

hospitalet för framtiden kunde påräkna att vara i åtnjutande af denna

förmån, ett förhållande, som för hospitalets framtida bestånd innebure

den allra största fara. Noggranna undersökningar och jordborrningar

för att påträffa vatten inom hospitalets nuvarande område hade icke

ledt till önskvärd! resultat.

Medicinalstyrelsen, som allt sedan densamma fick sig uppdraget

att vara öfverstyrelse för hospitalen i riket beaktat ofvanberörda brister,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

61

anmodade redan år 1879 direktionen öfver Göteborgs hospital att inleda

underhandlingar med dåvarande egaren till 5U mantal Storhagen angående

inköp af denna hemmansdel, äfvensom att för ändamålet inkomma

till Medicinalstyrelsen med nödiga upplysningar rörande jordens beskaffenhet

med mera samt att låta verkställa värdering icke blott af

nyssnämnda hemmansdel utan ock af hela säteriet Hökällan med underlydande

Va mantal Lillehagen. Sedan en dylik värdering blifvit i vederbörlig

ordning verkstäld den 29 och den 30 Juni 1880, insände hospitalsdirektionen

till Medicinalstyrelsen värderingshandlingarna, utvisande att

hela säteriet Hökällan blifvit uppskattadt till 91,020 kronor och 5/s

mantal Storhagen ensamt till 30,350 kronor; dock hade besigtningsmännen

beträffande värderingen å Storhagen i besigtningsprotokollet

anmärkt, att de dervid icke tagit i betraktande den obeqvämlighet, som

det för dåvarande egare medförde att genom Storhagens försäljning få

Lillehagen fullkomligt skild från Hökällan. Nämnda olägenhet ansåg

hospitalsdirektionen böra föranleda en förhöjning i värderingen, så att

omförmälda del af Storhagen borde uppskattas till eu slutsumma af

35,000 kronor. På grund af den höga kostnaden för hela egendomen

Hökällan fann Medicinalstyrelsen det ifrågasatta köpet böra inskränkas

till 5/s mantal Storhagen, för den händelse egaren ville afyttra hemmansdelen

för 35,000 kronor; men då egaren derför fordrade 45,000 kronor,

hvilket ansågs allt för dyrt, fick frågan om inköpet för tillfället förfalla.

Sedan emellertid säteriet Hökällan med underlydande under sistförflutna

år öfvergått till annan egare och denne hos hospitalsdirektionen

anmält, att han, på vissa vilkor och deribland särskild! att köpet blefve

afgjordt vid nu instundande Riksdag, vore villig att för 35,000 kronor

sälja merberörda 5/s mantal Storhagen, har Medicinalstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 12 nästlidne December understält denna angelägenhet

Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Hänvisande till en skrifvelsen åtföljande,

år 1861 upprättad karta öfver nämnda hemmansdel jemte beskrifning,

erinrar Medicinalstyrelsen, att efter sagda tid förändring i så måtto inträffat,

att en del af den då såsom äng och möjligen såsom betesmark

upptagna jorden blifvit uppodlad och vore sädesbärande, så att den nu

uppodlade jorden, lagd till den förut befintliga åkerjorden, uppginge

till i rundt tal 30 tunnland, under det att den ursprungliga ängen blifvit

minskad, så att den numera endast utgjorde omkring 15 tunnland,

på sätt jemväl i ofvan omförmälda besigtningsprotokoll finnes angifvet.

Enligt berörda protokoll innehåller ifrågavarande hemmansdel dessutom

10 tunnland skogsmark och 85 tunnland bergig utmark samt skog,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde hufvndtitel».

[56.]

Ang. uppfostringsanstalter

för

sinnessloa

barn.

motsvarande 225 famnar, hvilken virkesmassa skogen äfven befunnits

till fullo innehålla vid eu på hospitalsdirektionens föranstaltande den 7

sistlidne December af vederbörande jägmästare verkstäld undersökning.

För att inhemta ytterligare kännedom om den till salu utbjudna egendomens

lämplighet för det afsedda ändamålet äfvensom för att närmare

reglera en af egaren bland vilkoren för försäljningen upptagen bestämmelse

om rätt att begagna inom det blifvande hospitalsområdet löpande

vägar, hade på Medicinalstyrelsens uppdrag en af dess ledamöter under

sistlidne månad besökt egendomen. Af redogörelsen för detta uppdrag

hade Medicinalstyrelsen funnit ytterligare bekräftelse derpå att ifrågavarande

hemmansdel väl lämpade sig att läggas till hospitalets förut

egande jord samt att genom dess förvärfvande ofvan anmärkta brister

för hospitalet skulle på ett tillfredsställande sätt kunna afhjelpas, hvarjemte

af nämnda redogörelse äfven framginge, att nöjaktig öfverenskommelse

rörande reglering af rätt till vägar inom hospitalsområdet blifvit

träffad. Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och då den

fordrade summan med afseende på hemmansdelens stora vigt för

hospitalet icke kunde anses vara för hög, har Medicinalstyrelsen, i

likhet med hospitalsdirektionen, på det varmaste förordat inköp af

berörda hemmansdel.

Enär behofvet för Göteborgs hospital att komma i besittning af

nyssnämnda hemmansdel synes mig vara så obestridligt, att densammas

förvärfvande för ändamålet endast kan anses såsom en tidsfråga, och

då ett lägligt tillfälle nu yppat sig att för jemförelsevis lindrig uppoffring

kunna tillgodose detta behof, tvekar jag icke att i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra

stat för år 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor, att användas till

inköp af nu omförmälda ■’/8 mantal Storhagen för att läggas till det åt

Göteborgs hospital redan upplåtna området.

På framställningar af Eders Kong], Maj:t har Riksdagen beviljat

för år 1883 ett extra anslag af 20,000 kronor och för år 1884 ett extra

anslag af 25,000 kronor, att i enlighet med uppgifna grunder användas

till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnessloa barn.

Med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de allmänna bestämmelser,

som blifvit fastst.älda såsom vilkor för åtnjutande af sådant

understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten

Johannesberg vid Mariestad ej heller den af föreningen i

Stockholm för sinnessloa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl.

Maj:t af ofvanberörda anslag för så väl 1883 som 1884 anvisat åt idiot
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

63

hemmet å Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der

underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor

att minst tretiofem elever skulle derstädes uppfostras och bland dem

tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse att

i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,

hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och

vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer,

som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade

inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt att

bestämma.

Sedan vidare, beträffande andra sådana anstalter, hvilkas styrelser

kunde önska bidrag af omförmälda för år 1883 beviljade anslag,

Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 12 Juni 1882 meddelat

de af Riksdagen godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor

för understödets erhållande, samt föreskrifvet hvad i öfrigt vore att

iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva, på gjorda underdåniga

framställningar och efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda

anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter

inom Gefleborgs, Örebro, Östergötlands och Malmöhus län; och

har Eders Kongl. Maj:t låtit utfärda nådig kungörelse af den 29 Juni

1883 rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1884 utaf det

till detta ändamål beviljade anslag.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet

å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola

måtte äfven för år 1885 beredas understöd till enahanda belopp som

tillförne, eller 5,000 kronor för den förra och 10,000 kronor för den

senare vårdanstalten, och då framställningar om statsbidrag under nästkommande

år jemväl åt de öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna

och möjligen äfven åt andra dylika äro att förvänta, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom

understöd för årl885 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet

ställa till Eders Kong’1. Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma

belopp som det för innevarande år beviljade, eller 25,000 kronor, att

användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet

af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen godkända,

dock med rättighet för de anstalter, som skulle hafva skyldighet att

underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga dubbla

antalet elever mot half afgift.

s. 64 Kontrollera mot PDF

[57.]

Ang. spetelske-sjukhemmet

i Jerfsö.

[58, 59.]

Ang. Hd» Sv.

fomskriftsällskapet

ock

delsreligionsvård

åt svenske

sjömän m.

fl. i utländska

hamnar.

[60.]

Ang. restauration

af Linköpings

domkyrka.

[6L]

Ang. Nordiska

museet.

64 Åttonde liufvudtiteln.

t skrifvelse den 2 Oktober 1883 har Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, underdånigst

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

äfven för år 1885 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske under enahanda

vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt

bidrag.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1885 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under

vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och

att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård

å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant medgifva.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska

fornskriftsällskapet och dels till beredande af religions vård åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jemväl

för år 1885 på extra stat anvisa:

till Svenska fornskriftsällskapet....................................... 2,000 kronor

och till beredande af religiönsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar................................................... 10,000 kronor;

På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i| underdånig skrifvelse hemstält,

torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att af det till restauration

af domkyrkan i Linköping af Riksdagen beviljade extra anslag

å 68,500 kronor, hvaraf tillhopa 64,000 kronor anvisats att utgå under

åren 1877—1884, för nästkommande år anvisa återstående 4,500 kronor

för berörda ändamål.

Styrelsen för det Nordiska museet har i skrifvelse den 28 September

1883, med åberopande af föregående Riksdagars beslut om anvisande

af ett extra årsanslag å 16,000 kronor till museet, anhållit, att

till Riksdagen måtte aflåtas framställning om beviljande jemväl för år

1885 af enahanda anslag för ifrågavarande museum; och får jag med

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvud titeln.

65

anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp

af 16,000 kronor, att ställas till Styrelsens för Nordiska museet förfogande

för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

På förslag af enskild motionär beviljade sist församlade riksdag [62.]

för år 1884 ett extra anslag af 3,150 kronor att, på de vilkor Eders Ang. underKongl.

Maj:t kunde finna godt bestämma, användas till understöd för fått utgi/vamutgifvande

under nämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till känne- deaftidskHfdom

om de svenska landsmålen och svenskt folklif». På derom af tid- ^udfragtlu

skriftens utgifvare Docenten vid universitetet i Upsala J. A. Lundell kännedom om

gjord ansökning och då de skäl, som föranledde Riksdagen att bevilja iåndsmåien

detta anslag, fortfarande ega oförminskad giltighet, får jag i underdå- och svenskt

nighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, att föreslå Riksdagen att jemväl

för nästkommande år ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra

anslag af 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna

godt bestämma, användas till understöd för utgifvande äfven under år

1885 af nämnda tidskrift.

I en till Eders Kongl. Maj: t ingifven skrift har Professoren vid [63.]

Stockholms högskola G. Mittag-Leffler, såsom redaktör af tidskriften Ang. under»Acta

mathematica», underdånigst anhållit om aflåtande till Riksdagen fikande

af proposition derom, att åt sökanden årligen, så länge nämnda tidskrift tidskriften

af honom utgåfves, måtte anvisas ett anslag af 4,000 kronor, att an- *Amåtååå»he''

vändas till bestridande af de kostnader, som med tidskriftens utgifvande

vore förbundna; till stöd för hvilken anhållan sökanden andragit, bland

annat, att denna tidskrift, som vore afsedd icke endast att uppfylla ett

allmänt vetenskapligt ändamål, utan lika mycket att till gemensamt arbete

samla de många framstående matematiska krafter, den skandinaviska

norden för närvarande egde, redan lyckats att, oberoende af nationalitet

och språk, såsom medarbetare samla de ypperste af samtidens

mathematici och i flere främmande länder vunnit erkännande, särskildt

i grannländerna Norge och Danmark, hvilkas regeringar af vederbörande

representationer utverkat hvardera ett årligt anslag af 1,000 kronor

till understöd för tidskriften, men att emellertid detta vetenskapliga företag

icke utan ytterligare understöd kunde fortsättas, enligt hvad framginge

af följande kostnadsberäkning för år:

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde hufvudtiteln.

inkomster:

Försäljningspris för tvenne band af tidskriften om två
-

hundra exemplar hvardera...................................................... kr. 4,000

Norska statens årsbidrag.................................................................. » 1,000

Danska statens d:o.............................................................................. » 1,000

Summa kr. 6,000

utgifter:

Tryckningskostnader m. m. efter 3,000 kronor för band ... kr. 6,000:

Bokhandelsprovision........................................................................... » 1,333:

Arfvoden för korrekturläsning och den typografiska redaktionen

............................................................................................. » 1,000

Omkostnader för öfversättning till främmande språk......... » 1,000

''» för skrifbiträden, post och diverse utgifter... » 667

Summa kr. 10,000

Vetenskapsakademien, som erhållit befallning att häröfver afgifva

utlåtande, har i ämnet infordrat yttrande af sina sakkunniga ledamöter,

Professorerna E. Edlund och D. G. Lindhagen, samt uti skrifvelse den

14 November nästlidna år, med öfverlemnande och åberopande af sagda

yttrande såsom uttryck för akademiens egen åsigt, i underdånighet tillstyrkt,

att det för ifrågavarande ändamål sökta årliga bidraget af 4,000

kronor måtte af allmänna medel beredas.

Det måste — heter det i berörda yttrande — räknas Professor

Mittag-Leffler till förtjenst att våga försöket att härifrån utgifva en omfattande

matematisk journal, hvari icke allenast de skandinaviska ländernas

framstående mathematici kunde publicera sina sjelfständiga forskningar,

utan äfven tillfälle bereddes för utlandets krafter inom denna

vetenskap att meddela resultaten af deras arbeten. Den årgång af

Acta mathematica, som redan utkommit, ådagalade på det tydligaste

genom vigten och betydelsen af de afhandlingar, som deri vore införda,

att företaget fullkomligen lyckats. Också hade tidskriften så väl här

som i utlandet redan tillvunnit sig aktning af dem, som derom tagit

närmare kännedom. För matematiske forskare från den skandinaviska,

norden hade tidskriften dessutom den särskilda betydelsen att bereda

dem tillfälle att på ett gemensamt ställe sammanföra resultaten af deras

forskningar och derigenom gifva det nordiska arbetet på detta fält

mera eftertryck och förskaffa detsamma en större uppmärksamhet. Men

beklagligtvis kunde en strängt vetenskaplig tidskrift af ifrågavarande

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

67

art icke bära sig i ekonomiskt hänseende utan främmande understöd;

och detta gälde icke allenast denna tidskrift, utan äfven, så vidt kändt

vore, utländska publikationer af samma slag. Skulle det understöd,

som sökanden nu begärt, honom förnekas, så måste man befara, att det

så lyckligt började och med så mycket bifall emottagna företaget komme

att upphöra.

Med stöd af hvad sålunda blifvit i ämnet anfördt, anser jag

mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af

4,000 kronor att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för utgifvande

under samma år af tidskriften Acta mathematica till Professoren

Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

Slutligen får jag på grund af Statskontorets anmälan hemställa,

att till gäldande af ett belopp å 348 kronor 62 öre, utgörande till arrendatorn

af Wexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den

14 Mars 1882 till samma dag år 1883 å medel, som af Karlskrona—Wexiö

jernvägsbolag erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård,

hos Riksdagen måtte göras framställning om anvisande för år 1885 af

ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit, täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning

tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas, till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

[64.]

Ang. af Statskontoret

anmäldt

f örskott.

In fidem:

C. E. Blom.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af ''protokollet öfver finans är end en, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1884.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

statsrådet Themptander, att få anmäla de frågor, som tillhörde

regleringen af

Bill. till Biksd. Frot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde linfvudtiteln.

[l.J

Pension för

justitierådet

E. H.

Carleson.

[2.]

Pension för

kamereraren

K. TFesterhult.

nionde Imfrudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Hvad först angick

pensionsstaten,

anmälde departementschefen, att anledning icke förekommit att ifrågasätta

någon förändring i afseende å beloppen af de å denna stat uppförda

anslag.

Beträffande derefter

indragningsstaten,

erinrade departementschefen om Kong], Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning: (se bil. I vid detta prof.

pag. 11.)

att för justitierådet Eduard Henrik Carleson må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 5,600 kronor, att jemte

den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension,

2,400 kronor, utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken

afsked från justitierådsembetet varder honom beviljadt;

att kamereraren vid indragna straffängelset i Yarberg Kristoffer

Westerhlllt må från och med månaden näst efter den, då afsked från

förenämnda kamererarebefattning varder honom meddeladt, uppföras å

allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af

en årlig pension af 2,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde lmfm dtiteln.

3

på landtför svar sdepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta

prot. pag. 15.)

att den rätt till pension, som, i följd af Rikets Ständers beslut

och kongl. brefvet den 16 mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer

lärare vid de högre militärläroverken, hädanefter må upphöra, så vidt

angår vid dessa läroverk såsom lärare anstälde officerare, med undantagför

dem, som vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens

upphörande kan varda utfärdadt;

på landtför sv ar sdepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta

prot. pag. 18.)

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1885 anvisas

å allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

på landtför svar sdepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta

prot. pag. 20).

att, såvida det under fjerde hufvudtiteln framstälda förslag rörande

fullföljande af arméintendenturens organisation varder af Riksdagen

godkändt, den nu varande innehafvare!! af befattningen såsom

intendent och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement

måtte, jemväl efter det befattningen åhörts- från arméförvaltningens

stat och under benämning öfverfältintendent upptagits å

generalitetsstaten, bibehållas vid rättigheten att efter afskedet komma

i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten, som svarar

mot hans nu innehafvande tjenst, och hvilken pension han skulle, enligt

de för tjenstemännen på arméförvaltningens stat gällande pensionsgrunder,

i februari 1885 intjenat;

på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta prot.

pag. 22).

att å allmänna indragningsstaten för aflidne löjtnanten vid flottan

S. G. Westmans enka Eller! Westman, född Boltenhagen, uppföres en

årlig pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början

utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prot.

pag. 24.)

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Adolf

Fredrik Rullanders enka Emilia Charlotta Kallande!'', född Magnusson,

[3.]

Upphörande

af pensionsrätt

för officerare,

hviska

anställas såsom

lärare

vid de högre

militärläroverken.

[4-]

Gratifikationer

åt f. d.

landtvårnsmän.

[5.J

Fortfarande

pensionsrätt

för nuvarande

intendenten

i

arméförvaltningens

intendentsdepartement.

[6.]

Pension för

löjtnanten

Westmans

enka.

[7-]

Pension för

navigationsskoleföreståndaren

A. F

Kallanders,

enka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde Iiufyudtiteln.

må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig

pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå

så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

på ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta prof.

pag. 27.)

[8.] att lärarne vid musikaliska akademiens konservatorium och direk
för*direktör

tören för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår och minst 20

och lärare tjensteår, efter afskedstagande från tjensten ega att under sin återmd-musiha-

stående lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det

miens teori- belopp, hvartill tonen uppgår;

servatorium.

[9.] att provinsialläkare må ega att vid fylda 60 år och efter 30 års

Pensionsrätt tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna insiaUätcare.

dragningsstaten till belopp af 4,000 kronor;

[IQ.] att på allmänna indragningsstaten må anvisas en personlig lön

Fåt filosof åt filosofie doktoren Alfred Gabriel Nathorst, att af honom under hans

doktoren a. återstående lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan

G. Nathorst. statens tjenst, uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei

ordinarie intendenter, nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor

tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,

att utgå enligt de i nådiga brefvet den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser

rörande aflöningen för öfrige intendenter vid riksmuseum,

med skyldighet för doktor Nathorst att under vetenskapsakademiens

inseende vårda vissa delar af riksmusei botaniska och palaeontologiska

samlingar, hufvudsakligen efter den fördelningsgruud, som i akademiens

underdåniga skrifvelse den 14 september 1881 är antydd och som akademien

i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna skäl närmare

bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion,

som akademien för honom utfärdar;

[11]. _ att rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg må å allmänna

''rektorn K indragningsstaten beviljas en årlig pension af 3,000 kronor, att till

Brandberg, honom från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet

afsked afgår från sin berörda befattning, under hans återstående lifstid

utgå;

[12.] att läraren i musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk

musikläraren 0.scar Henrik Bergqvist må beviljas en årlig pension å allmänna indragO.

H. Berg- ningsstaten till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden

qvist. näst efter den, i hvilken afsked från musiklärarebefattningen varder

honom beviljadt;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

5

att läraren i teckning vid högre allmänna latinläroverket i Göte- [13.]

borg Anders Hallin må beviljas en årlig pension å allmänna indrag- F™J^nJ°r

ningsstaten till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden uraren A.

näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder berörda befatt- Hallm.

ning;

att t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre [14.j

allmänna läroverk i Stockholm Sven Herlin må beviljas rätt till pension

å allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att läraren S.

utgå från och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet Herlin.

entledigande, afgår från sina befattningar såsom t. f. teckningslärare

vid nämnda läroverk;

att vaktmästaren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Carl [15.]

Petter Berggren må erhålla rätt att från och med månaden näst efter F^°ä^ta{°gn

den, i hvilken afsked från vaktmästaretj ensten varder honom beviljadt, ap. Bergå

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig, pension af 750 kronor; gren.

att vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Fredrik t16-] ..

Andersson må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten F™t''måstaren

till belopp af 800 kronor årligen, att utgå från och med månaden a. f. Annäst

efter den, hvarunder afsked från vaktmästaretjensten varder honom derssonbeviljadt;

samt

att å allmänna indragningsstaten må för öfverläkaren vid Göte- [17.]

borgs hospital m. m. Carl Theodor Anjous enka Ingå Maria Anjou,

född Molin, uppföras en pension af 800 kronor, att af henne från 1884 öfverläkaren

års början årligen åtnjutas, så länge hon förblifver enka. Cj0^hénka''

Departementschefen, statsrådet Themptander anförde vidare: vemk>nför

“Då jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne december kanslirådet

tillstyrkte, att, med indragning af nuvarande justeringsstyrelsen, de den- friherre al.

samma tillhörande göromål må från och med 1885 års ingång öfver- '' y'' oc ‘

flyttas på finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,

under förutsättning att Riksdagen anvisade erforderliga anslag,

fäste jag uppmärksamheten derpå, att för den sålunda tillämnade förändringens

sättande i verket kräfdes, att åt den nuvarande chefen för

departementets nyssnämnda byrå, kanslirådet friherre Alfred Henrik

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde liufrudtlteln.

[19.]

Pension för

bankinspektören

G. G.

parlqvist.

Eduard Fock beviljades den pension å allmänna indragningsstaten,

hvarom Eders Kongl. Maj:t till sistlidna Riksdag på friheiTe Focks ansökan

gjorde framställning, men som af Riksdagen afslogs. Af hvad

jag yttrade, då jag förra gången tillstyrkte pension för friherre Fock,

tillåter jag . mig erinra, att han, född den 9 oktober 1818, således befinner

sig i sitt sextiosjette lefnadsår; att han varit i statens tjenst

sedan den 17 november 1837 eller i mer än 46 år; att han åtnjuter

enahanda aflöningsförmåner, som öfrige byråchefer i departementet,

samt att enda hindret för hans pensionsrätt är den omständigheten,

att hans lön icke är uppförd å rikets stat, utan anvisad å anslaget för

kontrollen å tillverkningsafgifter. Då dessa förhållanden syntes påkalla,

att friherre Fock, efter att hafva uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som för hans vederlikar medförde pensionsförmån, äfven'' borde

deraf komma i åtnjutande med enahanda belopp, som tillkomme öfrige

byråchefer, eller 5,000 kronor, aflat Eders Kongl. Maj:t derom den af

mig nyss omförmälda framställning till Riksdagen. Då jag nu återkommer

till frågan om friherre Focks pensionerande, sker det icke på

grund af någon hans förnyade ansökning derom, utan för att kunna

redan med nästa års ingång få tillämpad en organisation, hvilken det

obestridligen måste anses önskvärdt att så snart som möjligt genomföra,

då den tillåter indragning af ett bestående särskild^, embetsverk

och öfverflyttning af dess göromål på ett annat embetsverk, med betydlig

kostnadsbesparing för staten. Oberoende deraf att friherre Focks

ålder, tjenstetid och framstående embetsmannaduglighet visserligen

göra honom väl förtjent af den ifrågasatta pensionsförmånen, är det

således i statens intresse och för att bereda statskassan en besparing,

som det är af vigt att denna pension beviljas.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Mai'':t må föreslå Riksdagen
att

tillägga friherre Fock från och med månaden näst efter den,

under hvilken afsked från byråchefsbefattningen varder honom beviljadt,

under hans återstående lifstid pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 5,000 kronor årligen.“

“Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har bankinspektören,

filosofie doktorn Carl Gustaf CaHqvist, med förmälan att han till följd

af ett slaganfall i sistlidne juni månad icke allenast förlorat all utsigt

att återfå rörelse- och arbetsförmåga, så att han i framtiden kunde

sköta sin innehafvande tjenstebefattning, utan äfven efter all sannolik
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

het blefve urståndsatt att med något arbete bidraga till sitt eget, sin

hustrus och två oförsörjda barns uppehälle, samt att han, som börjat

sin bana i fattigdom, icke varit i tillfälle att förvärfva någon tillgång,

som kunde skydda ens från den bittraste nöd, i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom pension

för återstående lifstiden bevilja sökanden så stor del af hans aflöning,

som kunde finnas skälig.

Af ansökningen bifogad styrkt tjensteförteckning inhemtas bland

annat: att sökanden är född den 24 februari 1824 och således snart

uppnår 60 års ålder samt inträdt i statens tjenst den 4 december 1847,

då han antogs till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet;

att han utnämnts år 1854 till notarie vid Lunds universitet och år

1861 till notarie hos fullmägtige i riksbanken, hvilken befattning han

innehaft till år 1875, efter att dessförinnan redan år 1868 hafva erhållit

sin nuvarande anställning såsom biträde åt chefen för finansdepartementet

vid kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter;

samt att han vid fyrfaldiga tillfällen, första gången vid 1850—1851

års riksdag, haft anställning hos Riksdagen och dess revisorer, hufvudsakligen

såsom sekreterare i bankoutskottet och hos revisorerne af

riksbanken.

Det jemväl bifogade läkarebetyget innehåller, att Carlqvist, som

i sistlidne juni månad träffades af ett slaganfall, ännu lede af följderna

deraf och aldrig kunde blifva istånd att fullgöra sina tjensteåligganden

samt att hans arbetsförmåga i öfrigt för all framtid med största sannolikhet

komme att blifva betydligt nedsatt, måhända helt och hållet

bruten.

I egenskap af bankinspektör eller biträde åt chefen för finansdepartementet

har Carlqvist åtnjutit arvode, som före 1874 utgick efter

1,000 kronor om året, år 1874 med 1,500 kronor och åren 1875—1878

med 3,000 kronor samt enligt nådigt bref den 24 maj 1878 bestämdes

att tillsvidare från och med år 1879 utgå med 4,500 kronor om året af

det ä riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda förslagsanslag för kontrollen^

vid enskilda banker och kreditanstalter.

Öfver den underdåniga ansökningen har yttrande inhemtats från

statskontoret, som anfört, att med den omförmälda befattningen, såsom

icke utgörande en särskild tjenst med lön å rikets stat, rätt till pension

å indragningsstat ej vore förenad, men att, med afseende å den långa

tid af nära 36 år, sökanden varit anstäld i allmän tjenst, och å hans

genom läkarebetyg styrkta oförmåga att vidare fullgöra sina tjensteåligganden,

billigheten syntes fordra, att någon pension honom bereddes;

och har statskontoret hemstält, att nådig framställning måtte aflåtas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln.

till Riksdagen om medgifvande, att sökanden från och med månaden

näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen afgår,

må å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära

eu årlig pension af 3,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då Carlqvist städse

på ett nitiskt och samvetsgrant sätt skött sina åligganden såsom bankinspektör,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att bankinspektören Carlqvist må varda berättigad att från och

med månaden näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen

afgår, å allmänna indragningsstaten för sin återstående

lifstid uppbära en årlig pension af 3,000 kronor. “

[20.] “Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å

Ersättning spanmål åren 1881—1883 utgjort i medeltal 2 kronor 42 öre för kubikfoteib

motsvarande 15 kronor 23 öre för tunna, eller 4 kronor. 73 öre

ingående utöfver det, värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid

spanmål. —pg^q årg statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvar
om

jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering

tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spanmål,

är försäkrad, böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna

indragningsstaten efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 73 öre för

tunnan; och kommer sålunda den ersättning, som utgår för den ende

återstående löntagaren, hvilken eger rätt till dylik förhöjning för en

lönespanmål af 15 tunnor, att utgöra 70 kronor 95 öre.“

Föredragande departementschefen erinrade härefter om Kongl.

Maj:ts förut denna dag vid pröfning af anslagsbehofven under sjette

hufvudtiteln fattade beslut °), att under sjette hufvudtiteln föreslå Riksdagen,

[21.] att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden

Pension för näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstear, deraf

laSJgar. minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin åter- *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln" pag. 23.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

9

stående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af

7,000 kronor; samt

att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs

och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen

öfverskjuter den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller 1,000 kronor

uppföres å allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens

nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstår.

Föredragande departementschefen, statsrådet Themptander yttrade

vidare.

“Då det under allmänna indragningsstaten upptagna förslagsanslag

vid sistlidna riksdag på grund af Eders Kongl.. Majds. framställning

höjdes med 171,530 kronor, har jag nu ej anledning att ifrågasätta

annan ändring deri, än att för afrundande af samtlige hufvudtitlarnes

slutsummor det kontanta anslaget må höjas med 312 kronor,

eller från 1,309,108 kronor till 1,309,420 kronor, ''då, med ^beräkning

af under anslaget utgående ersättning för indragen indelning, m. m.

6,400 kronor, anslagets slutsumma blir 1,315,820 kronor. Då å anslaget

till pensionsstaten någon ny anvisning ej blifvit ifrågasatt skulle

följaktligen de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln upptagas

anslaget för pensionsstaten till .............................. kronor 1,305,030

d:o ,, allmänna indragningsstaten till...... „ 1,315,820

[22]

Personell

lönetillökning

för

nuvarande

landshöfdingen

i Göteborgs

och

Bohus län.

[23.]

Beloppet af

de ordinarie

anslagen å

nionde hufvudtiteln.

tillsammans kronor 2,620,850

Extra anslag.

“Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid stats- [24.]

verkspropositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 31 Kreditiv för

sistlidne december på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. gen från ar8

vid detta prot. pag. 45.) fattade beslut att af Riksdagen äska, ménspen
att

å extra stat för år 1885 må anvisas ett kreditiv af 900,000 si0ns assa''

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående;

Bill. till Bilcsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln.

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1884 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering

an vändas.u

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln

hemstält biträddes af statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans

Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans

Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas

Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

11

Utdrag af protokollet öfver justitiedeparternentsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott måndagen den 31 december 1883

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

von Krusenstjerna.

Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:
-

4:o.

En af justitierådet Eduard Henrik Carleson i underdånighet gjord Ang. pension

ansökning, hvaruti anförts att han, som nästlidet år träffats af nerv- rldet^K^H.

slag, hvaraf han ännu lede samt antagligen komme att fortfarande lida, Carleson.

vid tillfälliga förbättringar upprepade gånger försökt att bestrida sitt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln: bil 1.

innehafvande justitierådsembete, men innan kort nödgats derifrån afstå,

hvarigenom oordning uppkommit i den för högsta domstolen faststälda

tjenstgöringsindelning och mången gång svårighet äfven mött att fullgöra

grundlagens föreskrift att i högsta domstolen vigtigare mål skola

afdömas af sju ledamöter; samt att, till förekommande af nämnda olägenheters

upprepande, det vore för sökanden nödvändigt att begära

afsked från embetet, men att hans enskilda förmögenhet jemte hvad

som vid afsked kunde från civilstatens pensionsinrättning erhållas vore

otillräckligt för sökandens eget och en talrik, af honom beroende familjs

underhåll, under det knappt två år återstode innan han kunde

erhålla den genom nådiga kungörelsen och reglementet af den 29 juni

1798 utlofvade statspension. I anseende till dessa omständigheter har

sökanden hemstält, om icke Kongl. Maj:t, till undanrödjande af ofvan

antydda hinder för honom att begära afsked, täcktes föreslå Riksdagen,

att månaden näst efter den, då nådigt afsked från justitierådsembetet

blefve sökanden beviljadt, skilnaden emellan det belopp, som han vid

uppnådda 65 år egde från allmänna indragningsstaten uppbära, samt

den pension, hvartill han redan nu vore berättigad i civilstatens pensionsinrättning,

finge öfverflyttas på indragningsstat, att derifrån under

hans återstående lifstid uppbäras.

Vid denna ansökning hade fogats läkarebetyg, utfärdadt den 1

sistlidna november, af innehåll, att sökanden, som i slutet af augusti

månad 1882 insjuknade i hjernblödning (apoplexia cerebri) och ännu

ej vore återstäld från följderna deraf, måste, för bibehållande af sitt nu

varande helsotillstånd, undvika hvarje själsansträngande arbete och således

hvarken nu eller för framtiden kunde, utan öfverhängande fara

för väsentlig försämring, återtaga och fullgöra sin tjenstgöring såsom

ledamot af Konungens högsta domstol; hvarförutom af i öfrigt bifogade

handlingar blifvit ådagalagdt, att sökanden vore född den 16 november

1820 och den 5 juni 1841 antagits i statens tjenst.

I afgifvet yttrande i anledning af berörda ansökning har direktionen

öfver civilstatens pensionsinrättning meddelat, att, enär sökanden

fullgjort alla de i 14 § af nådiga reglementet för civilstatens pensionsinrättning

den 30 november 1877 föreskrift^ vilkor för pensions erhållande,

han vore berättigad att från och med månaden näst efter den,

hvari afsked från justitierådsembetet blefve honom beviljadt, tillträda,

för sin öfriga lifstid, pension af 2,400 kronor årligen i första klassen

af pensionsinrättningens tjenstemannafond.

Med erinran att sökanden blifvit utnämnd den 4 december 1860

till justitieråd, den 4 maj 1874 till justitiestatsminister och den 14 maj

1875 å nyo till justitieråd, samt att, enligt gällande föreskrifter, justitie
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 1.

13

råd, som uppnått 65 lefnadsår och 40 år innehaft anställning i statens

tjenst, egde, derest han vore till helsan försvagad, att, efter erhållet

afsked, undfå å allmänna indragningsstaten eu årlig pension af- 8,000

kronor, hemstälde föredraganden, att Kongl. Maj:t med afseende å ofvan

anförda omständigheter täcktes föreslå Riksdagen, att för justitierådet

Carleson måtte å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension

af 5,600 kronor, att jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning

tillkommande pension, 2,400 kronor, utgå från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked från justitierådsembetet varder

honom beviljadt.

Denna hemställan biträddes af statsrådets öfrige ledamöter.

5:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 23 sistlidna okto- sifnförfoxmeber,

hvaruti styrelsen — under erinran hurusom Kongl. Maj:t genom reraren K.

nådigt bref den 9 januari 1882 i fråga om aflöning till en del tjenste- Westerhwltmän

och betjente vid indragna straffängelset i Varberg förordnat, att

kamereraren vid fängelset Kristoffer Westerhult finge bibehållas vid den

honom i stat anslagna lön 2,000 kronor jemte, under vissa vilkor, bostad

och ved, intill dess han uppnått den ålder, att han kunde öfverflyttas

på indragningsstat — vidare anfört:

att Westerhult, enligt ansökningen i styrkta afskrifter vidfogade

betyg, vore född den 30 november 1817 och den 15 juni 1839 undergått

examen för inträde i kammar- och räkenskapsverken i riket samt,

efter att hafva tjenstgjort å kronofogde- och häradsskrifvarekontor, den

17 november 1852 antagits till extra ordinarie kammarskrifvare i statskontoret

och den 7 december samma år i enahanda egenskap hos

fångvårdsstyrelsen, hvarefter han den 1 mars 1853 blifvit af styrelsen

förordnad att bestrida kamererarebefattningen vid straffängelset i Varberg,

å hvilken tjenst, sedan densamma, jemte andra tjenstebefattniugar

vid fångvården, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 september

1863 blifvit å ordinarie stat uppförd, Westerhult den 12 december 1865

erhållit konstitutorial;

att, jemlik t Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 juli 1875, fångvårdens

å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman vore berättigade

till pension å allmänna indragningsstaten enligt de för civile tjensteman

i detta hänseende gällande grunder; samt

att enligt dessa grunder, hvilka blifvit faststälda genom Kongl.

Maj-.ts nådiga bref till statskontoret den 12 november 1823, erfordrades

för rätt till erhållande af pension 65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hnfvudtiteln: bil. 1.

och då Westerhult numera väl innehade den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder, men endast 31 år varit anstäld i statens

tjenst, vid hvilket förhållande de för hans öfverflyttning på allmänna

indragningsstaten föreskrifna vilkor icke kunde anses uppfylda,

har fångvårdsstyrelsen, i betraktande deraf att hans innehafvande befattning

blifvit indragen och att han, som under senare åren, på grund

åt sjukdom, åtnjutit längre tids tjenstledighet, numera vid framskriden

ålder icke lämpligen kunde, äfven om han dertill kunde anses pligtig,

till annan befattning förflyttas, underdånigst hemstält, huruvida icke

Kongl. Maj:t funne skäligt hos nästkommande Riksdag göra framställning

om Westerhults öfverflyttande på allmänna indragningsstaten;

varande tillika af styrelsen upplyst, att enligt den faststälda aflöningsstaten

Westerhults lön, oberäknad! skrifvarearvode 300 kronor, utgjorde

1,500 kronor samt två ålderstillägg med tillsammans 500 kronor,

hvadan det pensionsbelopp, som jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref till

statskontoret den 16 mars 1858 och den 23 november 1860 skulle honom

tillkommä, uppginge till 2,000 kronor.

Af bifogadt läkarebetyg inhemtas, att Westerhult dels i följd af

en åkomma (tumör) i halsen, dels genom sin högre ålder svårligen

kunde vidare i tjenst användas.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemstälde statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Westerhult må från och

med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda kamererarebefattning

varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af

tvåtusen kronor.

Hvad statsrådet i ofvanberörda under n:ris 4:o och 5:o upptagna

mål hemstält, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och

skulle utdrag åt detta protokoll meddelas finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande _ af förslag till reglering af utgifterna under

rikstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Th. Wilh. Malm.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

15

Utdrag af protokollet öfver landtfor svar särenden, hållet inför Haris

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den

31 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärenden Friherre

Hocjhschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptanoer,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen anförde i underdånighet:

I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid 1856—1858

årens riksdag, har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till statskontoret

den 16 mars 1858 förklarat, att lärare vid dåvarande högre artilleriläroverket

å Marieberg, hvilken i denna egenskap tjenstgjort i 20 år

eller derutöfver, finge, på sätt redan förut var för lärare vid krigsakademien

medgifvet, efter afskedstagande från lärarebefattningen under

sin återstående lifstid från allmänna indragningsstat.en åtnjuta en

årlig pension, svarande mot hälften af den aflöning, han vid afgången

från läroverket i egenskap af lärare innehade.

I underdånig skrifvelse den 23 sistlidne oktober har inspektören

Ang. upphörande

af

pensionsrått

för officerare,

hvilka anställas

såsom

lärare vid de

högre militärläroverken,

m. in.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

för militärläroverken, under åberopande hurusom olägenheterna deraf,

att samme militäre lärare alltför lång tid föreläste och examinerade i

samma ämne, tillförene blifvit af honom samt af krigsundervisningskommissionen

i afgifna underdåniga yttranden påpekade, i detta hänseende

anfört, att lärarekallet obestridligen vore ganska ansträngande

och att de lärare vore få, som ej genom den ensidiga undervisningen

i ständigt samma elementära ämnen förtröttades redan före utgången

af de 20 åren, likasom äfven ett stelnande i vissa former lätt blefve

eu följd af länge fortsatt återupprepande af samma lärokurs. För de

militäre lärarne, hvilka icke såsom de civile gjort teoretisk undervisningtill

sin egentliga lefnadsuppgift, måste emellertid till föga fromma för

undervisningen förhoppningen om pension utgöra en mäktig driffjeder

att söka qvarhålla sig vid sina lärarebefattningar, och exempel hade

förekommit derpå, att sådane lärare, för att uppnå den stadgade pensionsåldern,

under flera eller färre år förskaffat sig tjenstledighet med tillåtelse

att under tiden uppehålla sina läraregöromål genom vikarier.

Derföre och på det hvarje militär, som kommenderas eller tills vidare

förordnas att bestrida lärarebefattning vid något af militärläroverken,

måtte kunna med större lätthet derifrån entledigas innan hans undervisningsförmåga

börjar aftaga, har inspektören för militärläroverken

ansett sig böra hemställa, att för de officerare, som hädanefter blifva

såsom lärare vid militärläroverken anstälda, ifrågakomna pensionsrätt,

så vidt den ännu vore gällande, måtte upphöra.

Beträffande åter de civile lärare, som vid militärläroverken meddela

undervisning i vissa ämnen, har inspektören ansett den af honom

sålunda föreslagna åtgärden icke böra ifrågakomma i afseende å desse,

hvilka oftast gjort undervisningen till sin hufvuduppgift och derföre

äfven borde ega anspråk på att genom utöfvandet af detta deras yrke

förvärfva ej allenast sitt uppehälle under den tid, de ännu egde krafter

att egna sig åt sitt kall, utan äfven någon hjelp på sin ålderdom.

I infordradt och den 27 nästlidne november afgifvet utlåtande har

statskontoret till en början erinrat, att, då pensionsrätten .för de vid

krigsskolan å Carlberg anstälde lärare uteslutande grundat sig på stadgandet

i reglementet för denna skola af den 13 november 1866, hvilket

stadgande jemväl återfunnes i det för krigsakademien utfärdade reglemente

af den 8 april 1799, men samma stadgande vid utfärdandet af

det senaste reglementet för krigsskolan den 14 augusti 1874 blifvit

uteslutet, måste denna särskilda pensionsförmån, efter det 1874 års

reglemente trädt i kraft, hafva upphört, samt dylik förmån numera

endast kunna tillkomma de lärare vid krigsskolan, hvilka före sistnämnda

tidpunkt der vunnit anställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

17

I afseende åter å lärarne vid de nuvarande högre militärläroverken,

krigshögskolan samt artilleri- och ingeniörhögskolan, ansåge statskontoret

den i nådiga brefvet den 16 mars 1858 för lärarne vid då

varande högre artilleriläroverket å Marieberg medgifna pensionsrätt

tillkomma de vid dessa läroverk anstälde lärare, intilldess annorlunda

blefve i behörig ordning stadgadt.

Statskontoret, som förklarat sig icke hafva något att erinra mot

den af inspektören för militärläroverken gjorda hemställan om upphörande

hädanefter för de militäre lärarne af den förut medgifna pensionsförmånen,

har deremot ifrågasatt, huruvida icke åt de vid samtliga

militärläroverken anstälde civile lärare kunde beredas utsträckt pensionsrätt,

till likhet med hvad som eger rum för lärarne vid rikets allmänna

läroverk, åt hvilka medgifvits enahanda rättighet till pension å

allmänna indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkommer

civile embets- och tjenstemän.

Lika med statskontoret finner jag sådan pensionsrätt, hvarom nu

är fråga, icke vidare tillkomma de lärare vid krigsskolan, hvilka vunnit

anställning efter utfärdandet af 1874 års reglemente; och då, hvad beträffar

de vid militärläroverken anstälde civile lärare, desse icke på

grund af sin verksamhet vid nämnda läroverk äro att anse såsom likställige

med elementarläroverkens lärare, saknar jag anledning att nu

tillstyrka utsträckning af pensionsrätten för militärläroverkens civile

lärare, på sätt statskontoret ifrågasatt. Deremot och på de af inspektören

för militärläroverken anförda skäl, anser jag mig böra hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att den rätt till pension,

som, i följd af Rikets Ständers beslut och kongl. brefvet den 16

mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer lärare vid de högre militärläroverken,

hädanefter skall upphöra så vidt angår vid dessa läroverk

såsom lärare anstälde officerare, med undantag för dem, som

vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens upphörande kan

varda utfärdadt.

Uti denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet

sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende finansdepartementet

meddelas till ledning vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

Bill. till lliksd. Frot. 1884. 1 Samt. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufyndtiteln: bil. 3.

Utdrag af protokollet öfver land tförse ars är en den, hållet inför

Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott

den 31 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Ang. grattifiTcationer

åt

f. cl. landtvärnsman.

Departementschefen anförde i underdånighet:

Uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sist församlade

Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt

rum, för år 1884 anvisat ett belopp af 10,000 kronor att användas till

understöd åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande

landtvärnsmän, med vilkor att understödet för hvarje landtvärsman icke

finge öfverstiga 200 kronor.

Då antalet understödstagare, som år 1882 utgjorde 26, emellertid

för år 1883 nedgått till 19, och föga anledning förefinnes till antagande,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 3.

19

att detta antal, genom tillkomsten af nye berättigade sökande, kommer

att ökas, anser jag mig nu kunna ifrågasätta nedsättning i anslagets

belopp. Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig

qvarlefvande landtvärsmän, som sig derom anmäla, för år 1885 anvisa

å allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifik ationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman.

Uti denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungén behagade i nåder gilla hvad statsrådet

sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende finansdepartementet

meddelas till ledning vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde lmfvudtiteln: bil. 4.

Fortsatt pensionsrätt

för

nuvarande

intendenten

inom arméförvaltningens

intendentsdepartement.

Utdrag af protokollet öfver landtfor svar sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding anförde:

Vid föredragningen denna dag af frågan om reglering af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1885 har Eders Kongl.

Maj:t för sin del godkänt hvad jag, i sammanhang med förslag om

fullföljande af ^ arméintendenturens organisation, hemstält derom, att

befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens

intendentsdepartement måtte alföras från arméförvaltningens

stat och under benämning öfverfältintendent upptagas å generalitetsstaten.

1 följd häraf får jag nu tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen, att, såvida omförmälda förslag af Riksdagen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

21

godkännes, den nuvarande innehafvaren af befattningen såsom intendent

och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement

måtte, jemväl efter befattningens öfverflyttning på föreslaget

sätt till generalitetsstaten, bibehållas vid rättigheten att efter afskedet

komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten,

som svarar mot hans nu innehafvande tjenst, och hvilken pension han

skulle, enligt de för tjenstemännen på arméförvaltningens stat gällande

pensionsgrunder, i februari 1885 intjenat.

Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet

sålunda tillstyrkt; och skulle detsamma iakttagas vid uppgörande af förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

O. E. Pauli.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde liufvudtiteln: bil. 5.

Pension för

löjtnanten S.

G. Westmans

enka Ellen

Westman.

Utdrag af protokollet öfver sjöfÖr svar sär vriden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott den

31 december 1883.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding och

VON KRUSENSTJERNA.

Departementschefen, statsrådet friherre von Otter föredrog i underdånighet:
-

En af aflidne löjtnanten vid kongl. flottan S. G. Westmans enka

Ellen Westman, född Boltenhagen, gjord underdånig ansökan om utverkande

af någon statspension för henne och hennes oförsörjda barn

till lindring i den bekymmersamma belägenhet, hvari hon blifvit försatt

genom hennes mans död, som inträffade den 22 april innevarande år

till följd af de skador, han under tjensteutöfning erhållit vid en samma

dag timad eldsolycka i Carlskrona;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 5.

23

varande denna ansökning åtföljd af dels intyg från flere af den

aflidnes förmän, som vitsordade att han i lifstiden städse utmärkt sig

för framstående nit och duglighet vid fullgörande af sina tjensteåligganden,

dels ock afskrift af det efter bemälde Westman upprättade

bouppteckningsinstrument, utvisande en behållning af endast 10,042

kronor 31 öre, deraf lösegendom till ett värde af omkring 2,300 kronor;

öfver hvilken ansökning chefen för flottans militärpersonal afgifva

underdånigt utlåtande och deruti, jemte insändande af intyg från

militärchefen vid flottans station i Garlskrona, att Westman varit kommenderad

till släckningsarbete vid ifrågavarande eldsvåda, hemstält, att

nådigt afseende måtte fästas vid den gjorda ansökningen, enär löjtnanten

Westman under sin tjenstetid vid kongl. flottan gjort sig väl

förtjent af de hedrande vitsord, som funnos samma ansökning vidfogade.

Departementschefen yttrade härefter:

“Då, enligt hvad sålunda intygadt blifvit, löjtnanten Westman på

ett i allo hedrande sätt skött sin tjenst, i utöfning hvaraf han äfven

tillsatt lifvet, och hans enka med två späda barn, det ena födt några

månader efter mannens död, från amiralitetskrigsmanskassan icke eger

åtnjuta högre gratial än 190 kronor årligen samt befinner sig i högst

behjertansvärda omständigheter, tvekar jag icke att i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att å allmänna indragningsstaten

för Westmans enka, Ellen Westman, född Boltenhagen,

uppföra en årlig pension af 300 kronor, att från och med 1884 års

början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; hemställande

jag att, i händelse af nådigt bifall härtill, utdrag af protokollet

måtte få expedieras till finansdepartementet, för att iakttagas vid

uppgörande af förslag till regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln“.

I denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets

öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet vid här ofvan intagna —• — — mål underdånigst

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla.

Ex protocollo:

Carl Silfversvärd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Pension för

navigationsskoleföreståndaren

A. F.

Kullanders

enka Emilia

Charlotta

Rullander.

Utdrag af''protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den

31 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

HAMMArSICJÖLD,

Richert,

Tiiemptander,

Rydino och

von Krusenstjerna.

Departementschefen, statsrådet friherre von Otter föredrog i

underdånighet:

En af aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand

A. F. Kullanders enka Emilia Charlotta Kullander, född Magnusson,

gjord och af direktionen för nämnda skola med tillstyrkan af bifall

insänd skrift, deruti hon — med förmälan att hennes man, som under

en trägen verksamhet i statens tjenst förvärfvat sig vitsord för framstående

kunskaper, utmärkt nit och skicklighet i förening med en i

allo hedrande vandel, haft föga tillfälle att betrygga sin makas och

sina barns framtida uppehälle och barnens uppfostran, samt att hon

befunne sig i torftiga omständigheter och vore oförmögen att sig och sina

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde Iiufvudtiteln: bil. 6.

25

barn försörja — i underdånighet anhållit att, i likhet med hvad i dylikt

fall tillförene beviljats enka efter afliden föreståndare för navigationsskolan

i Hernösand, erhålla en årlig pension af 400 kronor;

öfver hvilken ansökning marinförvaltningen med underdånigt utlåtande

inkommit.

Departementschefen anförde härefter:

“Af ansökningshandlingarna och dervid fogade intyg inhemtas

hufvudsakligen:

att Adolf Fredrik Kullander, som var född den 22 februari 1835,

efter mera än 33 års tjenstgöring vid flottan, under hvilken tid han

grad efter grad befordrades till öfverstyrman, år 1882 lemnat sin tjenst

derstädes, sedan han den 28 april samma år blifvit utnämnd till föreståndare

för navigationsskolan i Hernösand, hvilken befattning han

innehade till sin död den 26 september innevarande år;

att Kullander såväl under sin tjenstetid vid flottan som i sina

lärarebefattningar vid ej mindre flottans informations verk, hvarest han

under 6 år biträdt vid undervisningen, än äfven Hernösands navigationsskola,

der han tjenstgjort dels såsom underlärare och dels såsom

föreståndare och öfverlärare under tillsammans 20* år, utmärkt sig

genom skicklighet och nit i förening med en hedrande vandel;

att han jemväl dels enligt marinförvaltningens förordnande den

19 maj 1882 till sin död bestridt lärarebefattningen vid Hernösands

navigationsskolas maskinistafdelning i ångmaskinlära, m. m. för ångfartygsbefälhafvareelever

och dels under åren 1872, 1873 och 1874

meddelat undervisning åt åtskillige vid navigationsskolorna i Stockholm

och Gefle sedermera examinerade ångfartygsbefälhafvareelever;

samt att tillgångarne efter Kullander, efter afdrag af boets skulder,

utgjort 3,425 kronor 7 öre till fördelning emellan enkan och fyra barn,

af hvilka det äldsta vid fadrens frånfälle var 13 år och det yngsta 5

år gammalt.

I sammanhang härmed anhåller jag få i underdånighet upplysa,

att, då Kullander vunnit befordran till annat verk innan han uppnått

den i § 55 i gällande reglemente för amiralitetskrigsmanskassan för

rätt till pension stadgade tjenstetid af 30 år, Kullander vid sin död icke

egde rättighet till pension ur denna kassa och följaktligen icke heller

till gratial för enka och barn.

I betraktande af hvad sålunda förekommit och med särskildt afBih.

till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

seende å den nitiska och gagnande verksamhet, som aflidne Adolf

Fredrik Kullander ådagalagt såväl under sin tjenstetid vid flottan som

i egenskap af lärare vid och föreståndare för navigationsskolor, hemställer

jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästinstundande

Riksdag, att bemälde Kulland ers enka Emilia Charlotta Kullander,

född Magnusson, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af en årlig pension af 300 kronor, att från och med 1884

års början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, äfvensom

att, i händelse af nådigt bifall dertill, utdrag af protokollet må få

expedieras till finansdepartementet för att iakttagas vid uppgörande af

förslag till regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln.“

I denna underdåniga framställning förenade sig statsrådets öfrige

ledamöter.

Hvad statsrådet vid här ofvan intagna---mål underdånigst

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t. Konungen i nåder gilla

och bifalla.

Ex protocollo:

Carl Silfversvärcl.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

27

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

ThEMPT ANDER,

Ryding, ■

von Krusenstjerna.

Statsrådet Hammarskjöld yttrade:

I skrifvelse den 29 september nästlidna år har musikaliska akademien

anfört, hurusom Riksdagen, jemlikt Eders Kong! Maj:ts nådiga bref till

statskontoret den 1 juni 1877, medgifvit, att, oberoende af hvad gällande

stadgande!! innehölle om rätt- till pension å allmänna indragningsstaten,

civile embets- och tjenstemän samt betjente, hvilkas aflöning på grund åt

reglering, som skett vid 1876 och 1877 årens riksdagar eller vid följande

riksdagar kunde komma att ega ruin, vore fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,

skulle — der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller

blefve meddelade — vara berättigade att, då de uppnått 65 lefnadsår

Pensionsrått

för direktör

och lärare vid

musikaliska

akademiens

konservatorium.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde Imfrudtiteln: bil. 7.

och minst 35 tjenstår, vid afskedstagandet, från tjensten å allmänna

indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp; en bestämmelse,

som torde vara tillämplig på musikaliska akademiens tjenstemän och

lärarne vid dess musikkonservatorium, för hvilka ny stat blifvit, år

1877 faststäld, utan att särskilda bestämmelser i ofvannämnda hänseende

dervid meddelats. Den tjenstgöringstid, som sålunda blifvit föreskrifven

för åtnjutande af pension, syntes emellertid, hvad anginge

såväl lärare som tjenstemän vid musikaliska akademien och musik

konservatorium, vara utsträckt utöfver hvad lämpligt vore. De musikaliska

artisterne i vårt land vunne i allmänhet först vid mognare år

den utbildning och erfarenhet, att de kunde anses tjenlige till lärare

vid statens musikskola, och den verksamhet, som i denna egenskap

väntade dem, vore af den natur, att de svårligen kunde tänkas härda

ut med att på ett tillfyllestgörande sätt sköta densamma under någon

längre tidrymd, eller efter uppnådd högre ålder. Undervisning i musik,

jemförd med annan undervisning, vore utan tvifvel den mest ansträngande:

det ständiga åhörandet af elevernas öfningar med vaket sinne

och spänd uppmärksamhet kunde i längden icke annat än verka slappande

och utmattande på öra och nervsystem, så att förmågan att med

full friskhet öfvervaka och leda lärjungarnes arbete endast i sällsynta

fall kunde tänkas under längre tid bevarad. Det måste derföre anses

i högsta grad önskvärdt, att utväg måtte finnas för de gamle och tröttade

lärarne att draga sig tillbaka för att lemna rum åt yngre och

friskare förmågor, så att en utöfver måttet af vanliga krafter förlängd

lärareverksamhet icke måtte komma att utöfva ett menligt inflytande

på lärjungarnas studier. Riksdagen hade också erkänt, att en konstskola

ej i detta hänseende kunde sammanställas med andra läroverk, i

det Riksdagen, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 31 maj

1878, medgifvit, att lärarne vid akademiens för de fria konsterna läroverk

egde rätt att, när de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande

från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det

belopp, hvartill lönen uppginge. Musikaliska akademien vågade föreställa

sig, att lärarne vid musikkonservatorium vore icke mindre förtjente

att komma i åtnjutande af en liknande förmån, helst deras verksamhet

till sin natur vore vida mer ansträngande, deras aflöning

mindre och deras tjenstgöringsskyldighet större.

Med lärarne vid musikkonservatorium syntes äfven direktören för

läroverket böra likställas. Reglementet förutsatte hos honom, bland

annat, en noggrann kännedom om alla elevers musikaliska begåfning

och gradvis skeende utveckling, något som icke kunde vinnas utan

att oaflatligt följa deras studier och öfningar under lektionstimmarna;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: biL 7.

29

hvarjemte särskild uppmärksamhet syntes böra fästas på den omständigheten,

att en befattning såsom styresman för ett läroverk, der både

manliga och qvinliga elever undervisades, väl i allmänhet och företrädesvis

borde anförtros åt en man af mognare ålder.

Hvad beträffade de öfrige tjenstemännen, sekreteraren, kamereraren

och bibliotekarien, så skilde sig deras ställning från de fleste andre

tjenstemäns, hvilka i allmänhet omedelbart efter afslutade examensstudier

kunde börja en extra ordinarie tjenstgöring, som vid afskedstagande

räknades dem till godo för erhållande af pension, jemte det

att för dem funnes möjlighet af befordran till högre och mera inkomstbringande

tjenstegrader, hvaremot tjenstemännen vid musikaliska akademien,

hvilka vanligen först vid mer framskridna år blefve antagna, ej

kunde hafva någon föregående tjenstgöring att räkna sig till godo, ej

heller någon utsigt till befordran, hvarföre skäligt syntes, att tjenstgöringstiden

för dem bestämdes något lägre än för andra tjenstemän.

I enlighet härmed har musikaliska akademien i underdånighet

anhållit, det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att lärarne

vid musikkonservatorium och direktören för läroverket må ega rätt att,

då de uppnått 60 års ålder, efter afskedstagande från tjensten uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill

lönen uppgår, samt att åt öfrige tjenstemän vid akademien må

medgifvas samma pensionsrätt vid 65 års ålder och efter minst 25

tjenstår.

Det måste enligt min uppfattning fordras synnerligen starka skäl

för att för vissa klasser af embets- och tjenstemän bestämma andra

pensionsvilkor än de i allmänhet gällande. Hvad musikaliska akadedemien

anfört i afseende å de vid akademien anstälde tjenstemän synes

mig icke vara af den betydelse, att det bör föranleda ett undantag

härutinnan. Men då jag i allo delar akademiens åsigter om den

synnerliga vigten och billigheten af mindre stränga pensionsvilkor för

lärarne vid det under akademiens inseende stälda konservatorium och

för direktören för samma läroverk, samt, med afseende å beskaffenheten

af deras tjenstgöring, den tjenstetid, hvilken torde böra för dem

bestämmas såsom vilkor för pensionsrätt, ej skäligen synes kunna utsträckas

utöfver tjugu år, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att lärarne vid musikkonservatoriet

och direktören för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår

och minst 20 tjenstår, efter afskedstagande från tjensten ega

att under sin återstående lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten

med det belopp, hvartill lönen uppgår.

Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hnfvudtiteln: bil. 7.

Provinsial
läkares
pensionsrått.

Vidare anförde departementschefen:

I sin till Eders Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse den 21 september

nästlidna år angående medicinalverkets behof har medicinalstyrelsen

förnyat sin redan tillförene gjorda underdåniga framställning i fråga

om förhöjning af provinsialläkarnes löner och pensioner, hvarvid styrelsen,

med åberopande af de motiv, som blifvit anförda i dess angående

berörda frågor afgifna utlåtande af den 10 oktober 1881, och med

vidhållande af sin då uttalade åsigt, att provinsialläkarnes ställning icke

afhjelpes genom förökade tjenstgöringspenningar för vissa distrikt, i

underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta proposition derom:

att provinsialläkarnes löner, som för närvarande utgå med 2,000

kronor jemte ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 års tjenst, måtte

förbättras genom den ursprungliga lönens höjande till 3,000 kronor

samt ännu ett ålderstillägg af 500 kronor efter 15 års tjenst, hvarigenom

dessa löner alltså slutligen skulle komma att utgöra 4,000

kronor;

att ålderstilläggen i hvarje fall finge åtnjutas från och med kalenderåret

näst efter det, hvarunder den föreskrifna tjensteåldern blifvit

uppnådd, och mot vilkor af väl vitsordad tjenstgöring såsom ordinarie

eller efter legitimationen tillförordnad provinsialläkare; samt

att provinsialläkare skulle ega rätt att vid fylda 55 år och efter

25 års tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år såsom provinsialläkare,

erhålla afsked med pension å allmänna indragningsstaten till

samma belopp som lönen samt med skyldighet att vid denna lefnadsoch

tjensteålder, om så fordrades, afgå från tjensten.

Emellertid och för den händelse att hela denna fråga icke heller

nu skulle kunna vinna sin lösning, har medicinalstyrelsen ansett sig

böra framhålla den stora vigten deraf, att åtminstone pensionsåldern

och pensionsbeloppen för desse tjenstemän så ordnades, att de äldre

provinsialläkarne ej måtte af ekonomiska skäl tvingas att till skada

såväl för sig sjelfve som för distrikten allt för länge qvarstå vid sina

tjenstebefattningar. I detta sistnämnda hänseende gäller för närvarande

Riksdagens år 1878 fattade beslut, enligt hvilket provinsialläkare må

vid fylda sextio år och efter trettio års tjenstgöring i statens tjenst

afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten till samma

belopp som lönen.

Jag har flere gånger inför Eders Kongl. Maj:t uttalat min åsigt, att

storleken af den lön, som bör till provinsialläkaren utgå af statsmedel,

är väsentligen beroende af storleken af de tjensteåligganden och uppoff
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

31

ringar, som staten af honom fordrar, samt att derför det under behandling

varande förslaget till ny instruktion för provinsialläkarne

borde vara afgjordt, innan man kunde bedöma om och i hvad mån

en allmän förhöjning af provinsialläkarnes löner vore af billigheten

påkallad. Jag får derför vid detta tillfälle anmäla, att det af medicinalstyrelsen

utarbetade och med skrifvelse den 17 juni 1881 till

Eders Kolig]. Maj:t ingifna förslag till sådan instruktion varit å remiss

utstäldt till öfverståtkållareembetet och Eders Kongl. Majt:s befallningshafvande

i länen, af hvilka embetsmyndigheter flere jemte sina egna

utlåtanden bifogat infordrade yttranden af vederbörande provinsialläkare,

hvarefter medicinalstyrelsen lemnats tillfälle att yttra sig med

anledning af de mot förenämnda förslag framstälda anmärkningar.

Detta sitt yttrande har bemälda styrelse afgifvit i skrifvelse af den

14 sistlidne september. Visserligen har ärendet härigenom vunnit en

flersidigare belysning, men det befinner sig likväl icke ännu i det nöjaktigt

utredda skick, att detsamma kan inför Eders Kongl. Maj:t till

slutlig pröfning framläggas. Det råder ännu så stor osäkerhet äfven

bland de sakkunnige såväl om hvad som bör anses vara provinsialläkarens

tjensteuppgift som om hans rätta ställning till staten och kommunen,

och äfven i öfrigt träda mer och mer i dagen missförhållanden

i afseende å den nuvarande anordningen af hela institutionen, som

synas tarfva en grundlig undersökning.

Sålunda har i § 1 af det framlagda instruktionsförslaget såsom

hufvudgrundsats blifvit uppstäldt: provinsialläkares tjensteåliggande

skall vara att, på sätt instruktionen närmare bestämmer, till förebyggande

af sjukdomars uppkomst och spridning utöfva inseendet öfver

den allmänna helso- och sjukvården inom distriktet samt att verkställa

de derstädes förekommande rättsmedicinska förrättningar; och

skall provinsialläkare derjemte vara pligtig att, i den mån hans öfriga

tjenstegöromål det medgifva, mot skälig ersättning meddela enskild

läkarevård åt dem, som anlita honom derom.

Medicinalstyrelsen har alltså i främsta rummet stält åliggandet

att hafva tillsyn öfver den allmänna helsovården, men deremot i andra

rummet utöfvandet af den enskilda sjukvården, och detta senare dessutom

med några väsentliga inskränkningar, genom hvilka afsetts att

förekomma dels läkarens öfveransträngning, dels ock allmänhetens understundom

alltför uppdrifna och pockande anspråk på hans biträde

utan motsvarande ersättning. Några af de provinsialläkare, som i ämnet

yttrat sig, hafva än mera betonat vigten af inseendet öfver den

allmänna helsovården såsom provinsialläkarens hufvuduppgift, medan

de ansett honom böra frikallas från obligatorisk eller annan från sta
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

tens sida reglementerad enskild sjukvård än den han sjelf kunde vilja

lemna och säkerligen icke skulle undandraga sig; med afseende å hvilket

yrkande jemväl blifvit ifrågasatt, huruvida icke landtkommunerna

lika med städerna borde bekosta sin egen sjukvård.

Men häremot har å andra sidan blifvit anfördt: att man af ålder

vant sig att betrakta provinsialläkare-institutionen såsom egentligen

tillkommen för att betjena allmänheten med en sjukvård, som derförutan

i aflägsnare, glest befolkade eller fattigare bygder icke skulle

kunnat erhållas; att en omtänksam provinsialläkare, utan att åsidosätta

den allmänna helsovårdens fordringar, borde kunna medhinna och tillgodose

den enskilda sjukvården, likasom att hans bestyr i och för den

allmänna helsovården redan nu kunde anses tillräckligt lönade från

statens sida, hvarföre man icke skäligen borde inskränka den enskilda

sjukvården, på samma gång som man ifrågasatte eu förbättring af

provinsialläkarens lönevilkor; att, om det komme att helt och hållet

bero på provinsialläkarens godtfinnande att bestämma, om och när ledighet

från andra tjenstegöromål medgåfve honom att meddela enskild

läkarevård, han ofta nog torde befinnas hindrad, äfven då den sjuke

måhända bäst behöfde hans hjelp, men det för läkaren vore obeqvämt

att lemna hemmet eller han ej vore säker om ersättning; att det hittills

varit allmänt antaget, att, provinsialläkaren vore skyldig att lemna

enskild sjukvård, när den påkallades, samt att lönen af statsmedel äfven

i viss mån varit beräknad såsom godtgörelse för sjukvård åt obemedlade.

Dessa och andra erinringar vid det nya instruktionsförslaget hafva

synts mig af den vigt, att de icke lära kunna undanrödjas blott genom

vidtagande af redaktionsförändringar i detalj. Väl har medicinalstyrelsen

numera ansett sig böra tillstyrka utelemnande af vilkoret i

fråga om provinsialläkares skyldighet att meddela enskild sjukvård, “i

den mån hans öfriga tjenstegöromål det medgifva41; men frågan om

ersättningen qvarstår i allt fall såsom en olöst principfråga. Det torde

väl ock kunna ifrågasättas, om icke distriktens kommuner sjelfve böra

bidraga till provinsialläkarens aflönande, särskildt genom öfverenskommen

godtgörelse åt läkaren för sjukvård åt obemedlade. Det kan icke

heller lemnas å sido eller oanmärkt, att åtskilliga distrikt, hvilka länge

åtnjutit förmånen af anstäld provinsialläkare, aflönad af staten, undandragit

sig att åt honom bygga och underhålla bostad, ett vilkor som

i senare tid alltid förbundits med inrättandet af nya provinsialläkarebeställningar.

Andra distrikt åter, hvilka i afseende på läkarevårdens

ordnande icke kunnat räknas bland de bäst lottade, hafva delat sig

sålunda, att ett trängre område för sig antagit och med icke obetyd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde lmfvudtiteln: bil. 7.

83

liga uppoffringar aflönat särskild distriktsläkare, utan annan förmån

för denne från statens sida än medgifven rätt till tjenstårsberäkning

såsom för civile läkare i statens tjenst. Härtill kommer vidare, att

genom de vidt utsträckta jern vägsanläggningarna och i öfrigt öppnade

nya kommunikationsleder de nuvarande, provinsialläkaredistrikten i

flera fall torcTe befinnas mindre väl anordnade i afseende på den territoriela

indelningen och deraf beroende förmåga att bereda innehafvaren

af provinsialläkaretjensten bättre inkomst genom enskild praktik.

Då äfven dylika ojemnheter böra uppmärksammas och frågan i sin

helhet tarfvar en fullständigare utredning, finner jag mig icke heller

nu kunna föreslå en definitiv reglering af provinsialläkarnes allöningsförmåner.

Med frågorna om provinsialläkarnes tjensteåligganden och deraf

beroende löner står frågan om deras pensionering icke i något nödvändigt

sammanhang. 1 detta afseende har medicinalstyrelsen föreslagit

dels en minskning i antalet lefnads- och tjensteår, som nu utgöra

vilkor för pensions erhållande, dels ock en förhöjning af pensionernas

belopp. Till förmån för hvad medicinalstyrelsen föreslagit angående

lättade pensionsvilkor kunna utan tvifvel anföras beaktansvärda skäl.

Men då pensionsvilkoren för provinsialläkare redan nu äro lindrigare

än för civile embets- och tjenstemän i allmänhet; då dessa lindrigare

pensionsvilkor äro desamma, som blifvit faststälda för andra klasser af

sådane tjenstemän, hvilkas tjenstegöromål, lika med provinsialläkarnes,

med rätta anses ansträngande och kräfva obrutna krafter; samt då, om

än medellifslängden för läkare är ovanligt tåg, tillfredsställande utredning

saknas, att läkare, som uppnått 55 års ålder, i allmänhet skulle

vara otjenstbare, synes mig betänkligt att, åtminstone i frågans nuvarande

skick, föreslå en förändring uti hvad i denna del redan finnes

stadgadt.

Deremot anser jag, lika med medicinalstyrelsen, af trängande behof

påkalladt och af billig hänsyn till provinsialläkarens ansvarsfulla och

ansträngande kall önskvärd!, att eu förhöjning af pensionsbeloppen

varder genomförd. Ingen statens tjenare, på hvars bildning ställas sådana

anspråk och hvars tjenstgöring är af sådan vigt, torde hafva en

så otillfredsställande pension, som provinsialläkaren. Om hans jemförelsevis

låga aflöning af staten har sin naturliga förklaring deruti,

att han, jemte det han utför vissa offentliga värf, tillika är en yrkesidkare,

som genom utöfvande af sitt kall i regeln har icke obetydliga

inkomster, så är det obilligt att, då åldern och dermed behofvet af

hvila inträder, pensionens belopp skall röna inverkan af den låga löBih.

till Piksd. Prof. 1S84. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde hufvndtiteln: bil. 7.

nen. I afseende å en annan klass af tjenstenit), som har samma dubbelnatur

som provinsialläkarne, nemligen förste landtmätarne, bar man

ock med anledning häraf bestämt pensionen till 2,500 kronor, ehuru

lönen jemte ålderstillägg utgör endast 1,900 kronor. Äfven häradsliöfdingarne,

i afseende å hvilka dylika hänsyn mindre kunna göras

gällande, hafva en pension större än lönen. Men icke blott billighetshänsyn

tala för eu förbättring af provinsialläkarnes pensionering. Såsom

medicinalstyrelsen antydt, lider äfven läkarevården i distrikten af

den låga pensioneringen, i det mången provinsialläkare, som ser sig ur

stånd att lefva på den låga pensionen allena, nödgas äfven efter uppnådd

pensionsålder och med sjunkande krafter tjena qvar, för att genom

praktiken erhålla ett nödvändigt tillskott till sitt underhåll.

Af dessa skäl och då jag tror det af medicinalstyrelsen föreslagna

pensionsbelopp icke vara större, än hvad billigheten kräfver, tillstyrker

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att provinsialläkare må ega att vid fylda sextio år och efter tretio års

tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af fyra tusen kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde.

Departementschefen yttrade:

historiska

riksmuseum.

^”personlig I underdåniga skrivelser den 15 september 1880 och den 14

lön åt doktor september 1881 har vetenskapsakademien, åt hvilken inseendet öfver

Nathorst så- naturhistoriska riksmuseum är anförtrodt, fast Eders Kongl. Maj:ts uppsomintendent

märksamhet på behofvet af ännu en intendent för vården af museets

vul natur- })tqan|sp;1 samlingar och dervid anfört, hurusom de ifrågavarande samlingarna

under de tre sista årtiondena så ansenligt förökats, att det

numera icke vore för en ensam intendent möjligt att egna alla delar

deraf den detaljerade omvårdnad, som erfordrades, helst om, såsom

lämpligast borde ske, den betydande samling af växtförsteningar, som

i senare tider tillflutit riksmuseum och hittills oegentligt varit förenad

med de palseo-zoologiska samlingarna, blefve med det botaniska museet

införlifvad och stäld under vård af en intendent, som jemväl gjort växtpalseontologien

till sitt studium. Enligt hvad akademien i sin förenämnda

skrifvelse den 14 september 1881 antydt, skulle den ifrågasatte

nye intendenten öfvertaga nyssberörda samling af växtförsteningar

äfvensom samlingarna af gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor

(eller med ett ord arkegoniaterna), hvaremot under den nuvarande intendentens

vård skulle bibehållas samlingarna af angiospermer samt

svampar, lafvar och alger. I en senare skrifvelse af den 13 september

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

35

1882 har akademien yttrat sig med sina föregående framställningar

äfven haft ändamålet att vid riksmuseum fästa en yngre naturforskare,

geologen, filosofie doktor Alfred Gabriel Nathorst, hvilken, född år

1850, genom sina betydande arbeten just på det växtpalmontologiska

området redan förvärfvat sig ett europeiskt namn, på samma gång

akademien velat åt denne utmärkte man bereda eu för hans utpreglade

vetenskapliga kallelse passande verkningskrets. Akademien, som ansåg

möjligt, att betänkligheter kunde möta att inrätta en ny fast tjenst,

hemstälde derföre i underdånighet om beredande åt doktor Nathorst af

eu personlig anställning såsom intendent för de antydda grupperna af

riksmusei botaniska samlingar, deri inbegripna äfven de växtpalmontologiska.

Denna framställning har akademien i underdånig skrifvelse af

den 12 sistlidne september förnyat och dervid bifogat ett tryckt exemplar

af doktor Nathorsts meritförteckning, utvisande att lian, som

redan 1869 uppträdde såsom naturvetenskaplig författare, sedermera å

trycket utgifvit ett betydligt antal större och mindre arbeten och uppsatser,

hufvudsakligen inom palseontologien.

Då doktor Nathorst genom sina utgifna arbeten visat sig vara en

inom sitt område synnerligen utmärkt forskare, och det derföre utan

tvifvel skulle leda till gagn för vetenskapen, om han sattes i tillfälle

att odeladt egna sig åt det slag af undersökningar, genom hvilka han

redan förvärfvat sig ett berömdt namn, samt då hans anställning såsom

intendent vid naturhistoriska riksmuseum skulle, åtminstone för det närvarande,

tillfredsställa det af vetenskapsakademien framhållna behofvet

af förstärkta arbetskrafter inom den botaniska afdelningen, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i. öfverensstämmelse

med hvad af vetenskapsakademien blifvit begärdt, till Riksdagen aflåta

framställning om anvisande på allmänna indragningsstaten af en personlig

lön åt doktor Nathorst, att af honom under hans återstående

lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan statens tjenst,

uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei ordinarie intendenter,

nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar

och två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att utgå enligt

do i nådiga brefvet den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser rörande

aflöningen för öfrige intendenter vid riksmuseum, med skyldighet för

doktor Nathorst att under vetenskapsakademiens inseende vårda vissa

delar af riksmusei botaniska och palasontologiska samlingar, hufvudsakligen

efter den fördelningsgrund, som i akademiens ofvannämnda underdåniga

skrifvelse den 14 september 1881 är antydd och som akademien

i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna skäl närmare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för

rektorn E.

Brandberg.

bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion, som

akademien för honom utfärdar.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde.

Departementschefen föredrog vidare:

En af rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg gjord underdånig

ansökning om rätt att efter erhållet afsked uppbära pension å

allmänna indragningsstaten till det belopp, som enligt gällande föreskrifter

vore tillerkänat adjunkter eller kolleger vid rikets allmänna

läroverk, eller 3,000 kronor.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades bland annat:

att sökanden är född den 30 juni 1816; att han den 19 december 1842

blifvit utnämnd till rektor vid stadspedagogien i Säter, den 25 maj

1849 förflyttats såsom rektor till Nora stadspedagogi samt, efter sistnämnda

pedagogis utvidgning till tvåklassig, fortfarande tjenstgjort derstädes

dels. såsom kollega och dels från och med den 3Ö oktober 1863

såsom ordinarie rektor; att han, enligt intyg af vederbörande eforus,

städse med utmärkt skicklighet och nit bestridt sina tjensteåligganden;

att han, på sätt ett vid ansökningen bifogadt läkarebetyg utvisade,

genom allt för trägna ansträngningar under sin långa lärareverksamhet

ådragit sig obotlig ögonsjukdom, starr å högra ögat och kronisk

bindehinneinflammation å båda ögonen, samt såväl på grund häraf som

till . följd af sin höga ålder vore fullständigt urståndsatt att vidare besörja

sina tjensteåligganden.

Öfver denna ansökning hade domkapitlet i Vesterås afgifvit infordradt

yttrande och deruti förordat nådigt bifall till ansökningen.

Statskontoret, hvars utlåtande öfver ansökningen jemväl blifvit

infordradt, hade deri hufvudsakligen anfört, att, jemlikt nådiga brefvet

den 16 mars 1858, lärarne vid elementarläroverken, eller, såsom de

numera benämndes, allmänna läroverken, egde att komma i åtnjutande

af .enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som

enligt gällande författningar tillkomme civile embets- och tjensteman,

men. att denna förmån likväl icke genom något allmänt stadgande

blifvit utsträckt till lärare vid pedagogier, hvarför, i fråga om rätt för

desse senare till pension å nämnda stat, framställning till Riksdagen

torde böra ega rum; och då Brandberg, enligt hvad handlingarna utvisade,

hunnit en ålder af öfver 67 år, tjenstgjort vid pedagogier inom

Vesterås stift under en tid af 41 år samt numera vore till följd af

ålder och obotlig ögonsjukdom alldeles urståndsatt att vidare bestrida

sina tjensteåligganden, samt alltså de föreskrifna vilkoren för pensions

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

87

erhållande å indragningsstat vore af honom i allo fullgjorda, hade statskontoret

— med tillkännagifvande att Brandberg enligt gällande stat

åtnjöte: lön 2,500 kronor och två ålderstillägg med 1,000 kronor eller

tillhopa 3,500 kronor — hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

begära, att Brandberg måtte berättigas att från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked från rektorstjensten blefve honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

pension, hvars belopp, på sätt Brandberg anhållit, torde, i öfverensstämmelse

med grunderna i ofvanberördä nådiga bref af den 16

mars 1858, böra bestämmas till 3,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, det

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten

bevilja rektoren Brandberg en årlig pension af 3,000 kronor, att

till honom från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet

afsked afgår från sin befattning såsom rektor vid Nora pedagogi, under

hans återstående lifstid utgå.

Eu af läraren i musik vid Yenersborgs högre allmänna läroverk, Pension för

musikdirektören m. m. Oscar Henric Bergqvist gjord underdånig an- musik™. J/.

sökning om berättigande att vid afskedstagande erhålla en hans nu- Bergqvist.

varande lön motsvarande pension; till stöd för hvilken ansökning

Bergqvist andragit, att han, som varit anstäld vid läroverket i nämnda

stad sedan den 26 augusti 1858 och under denna tid, så länge helsa

och krafter förlänats honom, efter bästa förmåga sökt att sköta sin

befattning, de senare åren måst till följd af sjukdom förnyade gånger

begära tjenstledighet, men, då han vore i saknad af enskild förmögenhet,

icke kunde afgå från tjensten, med mindre än att pension blefve

honom tillagd.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades bland annat,

att sökanden är född den 2 oktober 1812 och således 71 år gammal;

att han varit anstäld i statens tjenst sedan den 26 augusti 1858, då

han börjat tjenstgöra såsom vikarierande sånglärare vid allmänna läroverket

i Venersborg, eller något mer än 25 års tid, hvarunder sökanden

den 22 augusti 1862 erhållit konstitutorial å sin nuvarande tjenst,

hvilken han, enligt ett af läroverkets inspektor och rektor meddeladt.

intyg, skött med framstående skicklighet samt oförtröttadt nit; samt

att, på sätt ett ansökningen jemväl bifogadt läkarebetyg utvisade, han

dels på grund af hög ålder, dels till följd af en kronisk katarr i strupoch

luftrörsorganerna, som under den kallare årstiden och vid ansträngning

förvärrades, numera vore oförmögen att sköta sin tjenst

såsom musik- och sånglärare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde linfvudtiteln: bil. 7.

Öfver ifrågavarande ansökning hade dels domkapitlet i Skara afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och deri tillstyrkt bifall till ansökningen,

dels ock statskontoret, efter erhållen remiss, med underdånigt

yttrande inkommit och deruti anfört hufvudsakligen, att, äfven

om stadgandet i nådiga brefvet den 16 mars 1858, angående lärarnes

vid elementarläroverken pensionerande enligt de för civile tjensteman

gällande grunder, skulle i afseende å öfningslärare vid dessa läroverk

tillämpas, sökanden ännu icke i statens tjenst tillbragt den tid af 30

år, som jemte uppnådda 70 lefnadsår berättigade till pension å allmänna

indragningsstaten; men att, då sökanden redan hunnit öfver

denna lefnadsålder och behörigen styrkt vore, att han till följd af sjuklighet

icke vidare kunde sköta sin tjenst, statskontoret ansåge sig böra

tillstyrka, att framställning till Riksdagen måtte ega rum om rättighet

för sökanden, hvilkens aflöning enligt gällande stat utgjordes af lön

750 kronor jemte två ålderstillägg enligt nådiga brefvet den 13 februari

1874 med 500 kronor, eller tillhopa 1,250 kronor, att från och med

månaden näst efter den, uti hvilken afsked blefve honom beviljadt, för

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension,

hvars belopp, med afseende å hans framskridna ålder och väl vitsordade

tjenstgöring, syntes böra bestämmas till ett hela aflöningen motsvarande

belopp af 1,250 kronor årligen.

Statsrådet hemstälde, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att bevilja musikläraren Bergqvist en årlig pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked från hans befattning såsom lärare i

musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk varder honom beviljadt.

Pension för

teckningsläraren

A. Hallin.

En af domkapitlet i Göteborg med underdånig skrifvelse den 12

september innevarande år öfverlemnad och dervid förordad, af läraren

i teckning vid högre allmänna latinläroverket derstädes Anders Hallin

gjord underdånig ansökning angående beviljande af pension för honom

till belopp, motsvarande 80 procent af hans lön såsom teckningslärare

i högsta lönegraden.

Af handlingarna inhemtades, att sökanden är född den 24 december

1816; att han, som förvärfvat kompetens för lärarebefattning

i teckning vid högre elementarläroverk, den 2 februari 1859 utnämnts

till sin nuvarande befattning och sedermera utan afbrott bestridt densamma

till början af februari månad nästlidna år, hvarefter han för

sjukdom åtnjutit tjenstledighet; samt att, förutom denna anställning,

hvarunder han, enligt intyg af vederbörande rektor, fullgjort sin under
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

39

visningsskyldighet med utmärkt samvetsgrannhet, ovanligt nit och

mycken skicklighet, sökanden dels under år 1855 och vårterminen

1856 undervisat i teckning vid Halmstads dåvarande lärdomsskola, på

enskild anmodan af rektor och emot godtgörelse af elevernas föräldrar,

dels efter förordnanden tjenstgjort såsom lärare i detta ämne vid folkskolelärareseminarium

i Göteborg från och med höstterminen 1863 till

och med vårterminen 18 79 och vid treklassiga läroverket i samma stad

från och med vårterminen 1868 till och med vårterminen 1875, för

hvilken tjenstgöring jemväl lemnats honom särskilda hedrande intyg;

äfvensom att, enligt ett ansökningen bifogadt läkarebetyg, utfärdadt

den 10 september 1883, sökanden, som lede af chronisk bronchit med

tidtals påkommande exacerbationer, försvagad hörselförmåga, chronisk

rheumatism i handleder och fingrar samt nedsatta kroppskrafter, icke

vidare kunde på ett tillfredsställande sätt sköta sin lärarebefattning.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 15 sistlidne oktober

hade statskontoret hufvudsakligen anfört, att, ehuruväl sökanden endast

omkring 25 år varit anstäld i statens tjenst och således ännu icke på

långt när der tillbragt den tid, som, enligt författningarna, för pensions

åtnjutande å indragningsstat erfordrades, statskontoret likväl och enär,

såsom läkarebetyget gåfve vid handen, sökanden, med afseende å sin

sjuklighet och framskridna ålder, icke torde kunna återtaga sin lärareverksamhet

utan men för undervisningen vid läroverket, samt i betraktande

jemväl af hans väl vitsordade tjenstgöring vid flera statens

läroanstalter, ansåge sig, med stöd tillika af nådiga brefvet den 12

juni 1880 i en likartad fråga angående pension för läraren i teckningvid

allmänna läroverket i Norrköping J. A. Båth, ega anledning att

på det sätt tillstyrka nådigt bifall å förevarande underdåniga ansökning,

att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att

teckningsläraren Hallin, hvilken i denna egenskap åtnjöte lön 1,000

kronor och ålderstillägg dertill, enligt nådiga brefvet den 4 februari

1870, med 500 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, måtte berättigas att

från och med månaden näst efter den, uti hvilken han från tjensten

afginge, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära

en pension af 1,000 kronor årligen.

I anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, hemstälde

statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att på allmänna

indragningsstaten bevilja teckningsläraren Hallin eu årlig pension till

belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

då han efter erhållet afsked frånträder sin befattning såsom lärare i

teckning vid högre latinläroverket i Göteborg.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hufyndtiteln: bil. 7.

Pension för Direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk skrifvelse

läraren s. den 15 augusti innevarande år, hvarmed direktionen öfverlemnat en af

Berlin, t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre allmänna

läroverk Sven Herlin gjord anhållan, att direktionen måtte hos Kongl.

Maj:t göra framställning derom, att Herlin vid afgåendet från sina befattningar

såsom t. f. teckningslärare vid nämnda läroverk kunde för

sin återstående lifstid varda hugnad med en årlig pension, motsvarande

de af honom för nämnda befattningar innehafda aflöningsbelopp, 1,200

kronor.

Till stöd för denna anhållan hade Herlin, med företeende af

ålders- och läkarebetyg, med flera handlingar, anfört, att han, som enligt

särskilda förordnanden varit anstäld i egenskap af t. f. lärare i

teckning vid Jakobs och Ladugårdslands allmänna läroverk, vid det förra

läroverket från och med vårterminen 1860 och vid det senare från och

med höstterminen 1869, vore född den 25 junil814 och således nu hunnit

till en ålder, då han till följd af aftagande krafter snart nog finge afstå

från vidare tjenstgöring; och hade direktionen, jemtebestyrkande af Herlins

uppgifter om tiden för hans anställning vid förenämnda läroverk och

med instämmande i de af vederbörande rektorer angående hans tjenstgöring

derstädes meddelade utmärkta vitsord, förklarat sig anse Herlin

väl förtjent att erhålla någon pension, hvaraf han till följd af ålder och

öfriga förhållanden vore i stort behof, samt hemstält, att nådig framställning

måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande åt Herlin af en

årlig pension till det belopp, som Kongl. Maj:t ansåge kunna för honom

ifrågakomma.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, hade

deri anfört, att med afseende å Herlins synnerligen väl vitsordade tjenstgöring

såsom teckningslärare vid allmänna läroverk, samt då han uppnått

en ålder af öfver 69 år och, enligt hvad läkarebetyget utvisade,

numera vore sjuklig, statskontoret ansåge sig böra understödja direktionens

ofvanberörda hemställan; samt att, beträffande frågan om pensionens

belopp, statskontoret, i betraktande deraf att Herlin icke innehaft

ordinarie tjenst och blott en jemförelsevis kort tid tjenat staten,

funne sig icke kunna tillstyrka beviljande af högre pension än 600

kronor årligen, motvarande aflöningen för teckningsläraren vid hvartdera

af de två läroverk, der Herlin vore tjenstgörande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrkte statsrådet,

det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att

Herlin må beviljas rätt till pension å allmänna indragningsstaten till

belopp af 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden

näst efter den, då Herlin, efter erhållet entledigande, afgår från sina

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde Unfrmltiteln: bil. 7.

41

befattningar såsom t. f. lärare i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands

lägre allmänna läroverk.

Kanslersembetets för Upsala universitet i underdånig skrifvelse -Pension. för

. , . -t 0 . , „ ... ° _ . . vaktmästare»,

den 17 september innevarande ar gjorda framställning angående den c. p. Bergad

lärarekollegiet vid karolinska medikokirurgiska institutet väckta 9renfråga

om beredande af pension efter afskedstagandet åt vaktmästaren

vid institutet Carl Petter Berggren.

Af handlingarna inliemtades, att Berggren är född den 14 juli 1818;

att han allt sedan den 23 september 1858 varit anstäld vid förenämnda

instituts kemiska laboratorium samt städse med nit och trohet fullgjort

sina åligganden; att lian, enligt hvad för honom den 24 juli innevarande

år utfärdadt läkarebetyg utvisade, lede af organiskt hjertfel

jemte kronisk lungkatarr och lungemphysem, äfvensom i sammanhang

härmed af andtäppa vid något hastigare rörelse eller ansträngning;

samt att lian till följd häraf vore oförmögen att vidare sköta sin tjenst.

I fråga om pensionens belopp hade lärarekollegiet ansett detsamma

billigtvis ej böra sättas lägre än nuvarande vaktmästarelönen,

750 kronor, helst förmånen af fri bostad vid afskedstagandet gånge

förlorad.

1 sin ofvanberörda skrifvelse hade kanslersombetet förklarat sig

på det lifligaste förorda beredandet af den ifrågastälda pensionen, eller,

derest sådant icke kunde beviljas, anvisande af tillgängliga medel till

motsvarande belopp för tjenstens bestridande genom vikarie.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ifrågavarande framställning

infordrats, hade deri anfört, att de vid karolinska institutet anstälde

vaktmästare enligt författningarna väl icke vore berättigade till pension

å allmänna indragnings staten och att, äfven om sådan rättighet ti 11 - konime innehafvare af sådan befattning, vore i förevarande fall de i

författningarna föreskrift^ vilkor för åtnjutande pension å nämnda stat

icke i allo uppfylla, enär Berggren endast något öfver 25 år innehaft

sin befattning, och således flera år återstode, innan han i statens tjenst

tiilbragt den tid, som jemte viss uppnådd lefnadsålder, enligt äldre ännu

gällande pensionsförfattningar, berättigade till denna förmån; men att, då

Berggren redan hunnit till en ålder af 65 år samt, enligt hvad genom

läkarebetyget styrkt blifvit, vore till följd af sjuklighet ur stånd att

vidare sköta sin befattning, hvars tillbörliga uppehållande vitsordats

vara oundgängligen nödvändigt för arbetenas ostörda gång vid institutet,

statskontoret likväl ansåge sig ega anledning tillstyrka aflåtande till riksdagen

af framställning om Berggrens öfverflyttande å indragningsstat

efter afskeds erhållande; och hade statskontoret, beträffande frågan om

Bill. till Biksd. Prof. 18S4. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde hnfvudtiteln: bil. 7.

Pension för

vaktmästaren

A. F. Andersson.

pensionens belopp, icke något att erinra mot densammas bestämmande

till ett vaktmästarelönen å stat motsvarande belopp af 750 kronor.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt, tillstyrkte

statsrådet, att Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning

derom, att vaktmästaren Berggren må erhålla rätt att från och med

månaden näst efter den, i hvilken afsked från hans tjenst såsom vaktmästare

vid karolinska institutet varder honom beviljadt, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 750 kronor.

En af direktionen för gymnastiska centralinstitutet i underdånig

skrifvelse den 7 september innevarande år gjord framställning derom, att

vaktmästaren vid nämnda institut Anders Fredrik Andersson måtte beredas

rätt att vid afgåendet från tjensten åtnjuta en lönen motsvarande

pension af 800 kronor årligen.

Till stöd för denna framställning anförde direktionen, att Andersson

vore född den 7 juni 1818, tjenstgjort vid nämnda institut sedan

den 26 juli 1847 och, enligt bifogadt läkarebetyg, nu vore af ålder så

försvagad, att han icke oklanderligen kunde sin tjenst förrätta.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade statskontoret, med erinran

derom att de vid gymnastiska centralinstitutet anstälde vaktbetjente

icke enligt författningarna vore berättigade till pension å allmänna

indragningsstaten, vidare anfört, att, enär Andersson uppnått

65 års ålder och vid den tidpunkt, då lian skulle komma att emot åtnjutande

af pension afgå från sin vaktmästaresyssla, tillbragt i statens

tjenst omkring 37 år samt enligt läkarebetyget numera vore till följd

af ålder och kroppslig svaghet oförmögen att sköta sin tjenst, han

alltså vid nämnda tidpunkt torde kunna anses hafva uppfylt de vilkor

för pensionsrätt å indragningsstat, som, enligt kongl. brefvet den 12

november 1823, blifvit för civile tjenstemän och betjente i allmänhet

stadgade, hvarför statskontoret ausåge sig böra förorda den underdåniga

framställningen till nådigt bifall; och då Andersson, i egenskap af

vaktmästare vid gymnastiska centralinstitutet, åtnjöte lön till belopp af

800 kronor och förmånen af fri bostad, hemstälde statskontoret, det

täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att vaktmästaren Andersson

måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden näst efter den,

i hvilken han från tjensten undfinge afsked, för sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en lönen motsvarande pension af

800 kronor årligen.

På grund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt och upplyst,

hemstälde statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil 7.

43

framställning derom, att vaktmästaren Andersson må erhålla rätt till

pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 800 kronor årligen,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från

befattningen såsom vaktmästare vid gymnastiska centralinstitutet varder

honom beviljadt.

En af öfverläkare!! vid Göteborgs hospital, medicine doktor Carl Ang. ve

Theodor Anjous enka Inga Maria Anjou, född Molin, gjord underdånig ^fveHäkaren

ansökning om pension. _ C. Th. Anjous

Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtades: att doktor

Anjou, som var född 1823, utnämndes 1854 till biträdande läkare vid

Vadstena hospital samt 1872 till öfverläkare vid Göteborgs hospital,

hvilken sistnämnda tjenst han till sin död den 20 augusti 1883 innehade;

att han efterlemna! enkan, född den 20 november 1840, och sex

barn, af hvilka det äldsta vid fadrens död var 20 och det yngsta 5

år gammalt; att hvarken enkan eller barnen egde rätt till pension från

civilstatens pensionsinrättning, i hvilken rikets hospitalsläkare icke vore

delegare; samt att, till bekostande af enkans och barnens underhåll

och uppfostran, ej funnes andra tillgångar än det kapital af 7,283 kronor

48 öre, som bouppteckningen utvisade såsom boets hela behållning.

Direktionen för Göteborgs hospital hade i det yttrande, hvarmed

direktionen beledsagat ansökningen — vid betraktande Matt öfverläkare!!

Anjou varit anstäld vid Vadstena och Göteborgs hospital i sammanlagdt

omkring 30 år och följaktligen kunde sägas hafva offrat sina bästa

krafter åt hospitalsvården, samt att han särskild! vid ordnandet af sistnämnda

hospital, livilket i och med hans öfvertagande af öfverläkaretjensten

derstädes blef öppnadt för sjukes mottagande, och vid de förändringar

å byggnaderna och deras inredning, som i följd af vunnen

erfarenhet år efter år egt rum, nedlagt mycket arbete och underkastat

sig eu mängd omsorger utöfver sin i och för sig trägna tjenst — på

det varmaste tillstyrkt, att åtgärd måtte vidtagas för utverkande af den

begärda pensionen.

Uti häröfver den 24 sistlidne september afgifvet underdånigt utlåtande

hade medicinalstyrelsen, med vitsordande af det särdeles nitiska,

samvetsgranna och i allo berömvärda sätt, hvarpå doktor Anjou under

sin långvariga tjenstgöring såsom hospitalsläkare städse verkat, hemstält,

att en pension af 800 kronor måtte för hans enka af Riksdagen

begäras.

Med afseende å hvad sålunda förekommit ansåg sig statsrådet

böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å rikets allmänna indragningsstat för liospitalsöfverläkaren

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Monde hufvudlitoln: bil. 7

Änjous enka, Inga Maria Anjon, uppföra eu pension af åtta hundra

kronor, att åt henne irån 1884 års början årligen åtnjutas, så läng-e

hon förblifver enka.

Hvad statsrådet beträffande de under nästföregående 10 punkter

upptagna ärenden i underdånighet yttrat, tillstyrkt och hemstält, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle

protokollsutdrag härom till finansdepartementet öfverlemnas för behörigt

iakttagande vid uppgörande åt förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde liufvudtitel.

Ex protocollo:

Wilh. Bcskoiv.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Monde hnfvndtiteln: bil. 8.

45

Utdrag af protokollet öfver lunettförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott den

31 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusentjerna.

Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

Till utredande af frågan om beloppet af det kreditiv, som för år Kreditiv för

1885 kan blifva erforderligt till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering samt till fyllnadspensioner för arméns befäl män.

och underbefäl med vederlikar, har direktionen öfver arméns pensions
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde hufvndtiteln: bil. 8.

kassa i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne september förmält, hurusom

på grund af den erfarenhet, som, efter det de nya pensionsgrunderna

för armén började tillämpas, erhållits beträffande afgång ur tjenst

och inträde å pensionsstat under de fyra senaste åren, hvilka härutinnan

företett ett mera normalt förhållande, det syntes kunna antagas att,

för utrönande af ifrågavarande kreditivs belopp, medelförhållandet i

afseende å så val tillkomsten som afgången å fyllnadspensionsstaten

under nämnda tidsperiod af fyra år utgjorde eu .tillförlitligare beräkningsgrund

än den, som förut blifvit följd, då beräkningen, i saknad

af annan ledning, måst verkställas med förutsättning af alla de pensionsberättigades

afgång ur tjenst.

Vid tillämpning af den nyare beräkningsgrunden visade sig, att

omkring 50,000 kronor vore det medelbelopp, hvarmed fyllnadspensionsstaten

årligen tillökades, i följd hvaraf denna stat, som vid 1883 års

utgång utgjorde omkring 850,000 kronor, skulle vid slutet af år 1885

komma att uppgå till omkring 950,000 kronor. Då till denna summa

lades bristen i pensionskassans inkomster för sistnämnda år, beräknad

till omkring 90,000 kronor, så skulle 1885 års kreditivbehof komma

att utgöra omkring 1,040,000 kronor; men i följd af det hittills lemnade

medgifvande, att föregående års öfverskott Unge användas innan det

löpande årets kreditiv anlitades, kunde med säkerhet antagas, att det

för år 1884 beviljade kreditiv å 900,000 kronor skulle komma att lemna

en behållning, med hvars tillhjelp en förhöjning af kredit.ivets belopp

syntes kunna umbäras.

Jag hemställer derför, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att å extra stat för år 1885 anvisa att kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skjddighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels

till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder

för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af do till pensioneringen under år

1884 anslagna medel kan blifva oanväudt må för det kommande årets

pensionering användas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde lmfvudtiteln: bil. 8.

47

I denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet

sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende

finansdepartementet meddelas till ledning vid uppgörande af förslagtill

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel. •

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:

“De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilde departementschefernes

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1885, utgöra

sålunda:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

Sammanfattning

af

utgifterna

under hufvudtitlarne.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

-<inslag utom

hufvudtitlarne.

Riksgälds
kontorets
ställning.

2

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln: ordinarie kronor 1,338,000

extra

it

55,000: —,

kronor 1,393,000:

II

ordinarie

11

3,758,000: —,

extra

11

130,000: —,

11

3,888,000:

in

ordinarie

11

638,250: —,

extra

11

4,500: —,

11

642,750:

IV

37

ordinarie

11

17,459,000: —,

extra

11

1,959,400: —,

11

19,418,400:

v

ordinarie

11

5,505,000: —,

extra

11

2,000,000: —

11

7,505,000:

VI

77 •

ordinarie

11

4,604,282: —,

extra

11

1,710,718: —,

11

6,315,000:

VII

ordinarie

11

13,703,000: —,

extra

11

398,000: —,

11

14,101,000:

VIII

ordinarie

11

10,272,648: —,

extra

11

1,694,352: —,

11

11,967,000:

IX

ordinarie

11

2,620,850: —,

extra

11

900,000: —,

11

3,520,850:

kronor

68,751,000:

Härtill kommer det extra anslag, Eders

Kongl. Maj:t, i sammanhang med regleringen

af utgifterna under sjette hufvudtiteln, äskat för

ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar och hvaraf skulle för år 1885 anvisas

att utgå utom hufvudtitlarne ................................. „ 1,000,000:

Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva i

skrifvelse den 6 december 1883, som under litt.

B. torde få biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år

1885, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt

denna fullmäktiges beräkning utgöra dessa utgifter:
riksdags

och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis, ...........kronor 620,800:—,

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld,

med uteslutande af öretal,

.........kronor 12,182,500: —,

transport kronor 12,182,500: —, 620,800: —,

69,751,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

3

transport kronor 12,182,500:—, 620,800:—, 69,751,000: —,

efter afdrag af de

till riksgäldskontor!

ingående

rånte- och

kapitalafbetal
ningar.

........ kr. 2,721,120: —,

förslagsvis............... ........................ kr. 9,461,380: —, kr. 10,082,180: —•

Summan af statsverkets utgifter för år 1885 uppgår

således till ........................................................... kronor 79,833,180: —.

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro

beräknade till ............................................................... kronor 81,700,000: —.

Efter afdrag af nyss nämnda utgiftssumma, „ 79,833,180: —,

återstår ett belopp af............................................... kronor 1,866,820: —.

♦

Innan jag framställer något förslag rörande dispositionen af sist- Afsättning

nämnda belopp, tillåter jag mig erinra om angelägenheten deraf, att riksdagsde

betydliga öfverskott å statsinkomsterna från föregående år, h vilka hus med flera

finnas till förfogande vid denna budgets uppgörande, må till en betydligare

del antingen besparas för framtida behof eller anvisas till ända- företag.

mål, som kunna anses innefatta en kapitalbildning för staten. En

sådan uppfattning har ock föranledt Eders Kongl. Maj:t att under de

senaste åren föreslå Riksdagen, att af öfverskotten gorå större afsättningar

till förstärkande af statsverkets grundfond. Genom sitt till dessa

förslag nästan utan meningsskiljaktighet lemnade bifall har Riksdagen

visat sig dela samma uppfattning. Äfven nu är jag sinnad att föreslå

en ytterligare afsättning till grundfonden, hvarom jag anhåller att

sedermera få vidare yttra mig. I den proposition, som nu kommer att

aflåtas, är Eders Kongl. Maj:t ock i tillfälle att i riksstaten upptaga ej blott

ett större anslag för nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp

af inventarier vid de redan trafikerade jernvägarne, utan ock det

utom hufvudtitlarne förda beloppet af 1 million kronor för inköp af

rörlig materiel för statens jernvägstrafik, hvilka båda anslag, särdeles •

det senare, utgöra en tillökning af statens i jernvägarne nedlagda kapital.

När hittills behof förefunnits att för den rörliga materielens tillökning

vid våra jernvägar anvisa större anslagsbelopp, hafva medel

dertill i allmänhet anskaffats genom upplåning; och af nyss antydda

skäl kan ett sådant förfarande ingalunda anses oegentlig!, under förutsättning

likväl att man noga särskiljer nyanskaffning för materielens

utvidgning från hvad som tillhör vidmakthållandet af den redan befint
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet,

liga materielen. Men då besparade öfverskott förefinnas, kan i fråga

om deras användning ingenting ligga närmare än att anvisa dem för

nyss antydda ändamål, såsom ock nu föreslagits. Riksdagen har för

öfrigt flera gånger lagt i dagen sin önskan att undvika upplåning af

medel, som anslås till de redan trafikerade jernvägarne, och derföre

upptagit dylika anslag i staten, ehuru sådant i allmänhet ej kunnat ske,

när det varit fråga om så ansenliga belopp som de nu föreslagna.

Det gifves emellertid en annan grupp af anslagsbehof, för hvilka

den närmaste framtiden måste vara beredd att anslå högst betydliga

belopp och för hvilka det ej kan vara annat än gagneligt att, när tillfälle

dertill erbjuder sig, i tid börja afsätta medel, helst det måste vara

angeläget att staten för de af mig nu åsyftade behofven ej må genom

upplåning bereda tillgångar. Jag afser härmed de storartade byggnadsföretag,

om vigten af hvilkas utförande under en nära liggande framtid

meningarne knappt kunna vara delade. Bland dessa intager anskaffandet

af ett lämpligt och nationen värdigt representanthus främsta

rummet, men äfven för andra offentliga ändamål föreligga vigtiga byggnadsbehof,

i hvilket afseende jag tillåter mig att såsom ett exempel hänvisa

till den framställning, som af Eders Kongl. Maj:t gjordes till förra årets

Riksdag om ny byggnad för riksarkivet, hvaraf Riksdagen visserligen icke''

underkände behofvet, om än Riksdagen undanskjöt frågan genom att

ställa den i ett visst samband med andra byggnadsförslag och derigenom

för sin del gaf uttryck åt samma uppfattning jag nyss uttalat om den

närmaste framtidens åliggande att sörja för utförandet af flera omfattande

byggnadsföretag. Förverkligandet af dessa företag måste dock

försvåras i samma mån anslagsfordringarne derför under den tid, arbetena

pågå, måste ställas högre, men underlättas i den mån man för

ändamålet kan påräkna bidrag af besparingar, som dertill afsatts från

föregående tid. Jag är derföre lifligt öfvertygad, att lösningen af här

berörda vigtiga frågor skall kraftigt främjas, om man på förhand bereder

tillgångar, som äro egnade att minska anslagsbehofven när tiden

är inne för företagens sättande i verket. Jag hemställer således, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att dels bilda en fond för

nytt riksdagshus med flera offentliga byggnadsföretag, hvilken skulle ställas

under statskontorets förvaltning, och dels till denna fond nu afsätta

ett belopp af 900,000 kronor.

Om från det förut såsom disponibelt angifna

beloppet, ........................................................................... kronor 1,866,820: —,

dragas nyssberörda....................................................... ,, 900,000: —,

återstå kronor 966,820: —,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

hvilket sistnämnda belopp jag hemställer må afsättas till förstärkande

af statsverkets grundfond. Statskontorets förbättrade kassaställning

har under nästlidet år satt statskontoret i stånd att till riksgäldskontoret

återbetala de tre millioner kronor, som vid afgifvandet af den nådiga

propositionen till senaste Riksdag angående statsverkets tillstånd och

behof återstodo oguldna å statskontorets skuld för erhållna försträckningar

från riksgäldskontoret. Denna återbetalning kunde ske redan

under sistlidna riksdags lopp, och derefter har statskontoret icke behöft

påkalla någon kassaförstärkning från riksgäldskontoret. Detta har

berott naturligtvis till en del på den redan skedda förstärkningen af

statsverkets grundfond, men äfven i väsentlig mån derpå att statskontoret

såsom kassatillgång förfogat öfver de stora öfverskotten å

statsinkomsterna för både 1882 och 1883. Hade dylika öfverskott ej

förefunnits till så betydliga belopp, skulle statskontoret fortfarande varit

i behof af försträckning från riksgäldskontoret för att kunna bestrida

de på statskontoret anvisade utgifter. Detta torde tillräckligt ådagalägga

behöfligheten af grundfondens ytterligare förstärkning. Efter

den nu af mig föreslagna afsättningen till grundfonden skulle denna

komma att uppgå till något öfver 11 millioner kronor, och har jag för

min del ingen anledning att frångå den uppfattning, jag förut inför

Eders Kongl. Maj:t yttrat, att, intill dess grundfonden nått en siffra

af åtminstone 15 millioner kronor, det bör vara en omsorg vid statsregleringarnes

uppgörande att låta afsättningarne till fonden fortgå i

den mån statens tillgångar dertill bereda tillfälle.

Utom de af föregående Riksdagar å riksgäldskontoret anvisade

utgifter, att utgå under år 1885, hvilka finnas upptagna i fullmäktiges

bifogade förslagsberäkuing för nämnda år och äro afsedda att bestridas

med upplånta medel, nemligen för låneunderstöd för enskilda jernvägar,

för anslag till jernvägen Kihlafors—Stugsundet och för bidrag

till fonden för understödjande af odling af sänka trakter, anhåller jag

slutligen få erinra om Eders Kongl. Maj:ts förut i dag, på föredragning

af chefen för civildepartementet, fattade beslut att för fortsättande

af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå äska ett anslag

för år 1885 af 2,000,000 kronor, hvilka såsom hittills torde böra

bestridas af upplånta medel och anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla

hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsBih.

till Riksd. Prot. 1884. 1 Sand. 1 Afd. 2

Statsverkets

grundfond.

Utgifter utom

riksstaten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

regleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag

till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i

enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattadé beslut.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. litt. B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kong!. Finansdepartementet,

Med anledning af Eder skrifvelse den 15 nästlidne november

hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till

Eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1883 och 1884

samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1885.

Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

jernvägsliypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder, i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen

för jernvägsliypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden

ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ej

finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och

1878 års lån, som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom

hvilkas försäljning medel till utlåningen från jernvägsliypoteksfonden

anskaffats. Stockholm den 6 december 1883.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON. C. G. HIERTA.

Herman Wikblad.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäld)''kontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning

den G december

enligt riksgäldskontorets kassaräkning

.................................................................... 239,163: 02.

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

emot revers och depositionsbevis 1,300,000: —,

„ uppköpta obligationer ...... 20,000: —, 1,320,000: —.

Innestående emot ränta hos utländskt bankirhus 979,572: 67.

Fordran af jernvägshypoteksfonden........................... 52,974: 40;

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd.......................................... 1,284,500: —.

Ersättning af statsverket för af riksgäldskontoret

utbetaldt lån till fullbordande af tornbyggnaden

å Linköpings domkyrka .............................. 30,000: —;

2,591,710

1,314,500

09

Summa kronor 3,906,210109

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3

utgifter från och med den 6 december 1883 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret............

Riksdags- ock kyrkomöteskostnader ..........................

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............

Ränta å gamla 5 procentlånet, å konung Carl XIII:s

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond
-

4.500

45,000

3.500

9,153: 83;

Vid

125,000:

100,000:

1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisade lån å 10,000,000 kronor för

enskilda jernvägar, återstoden.............v...............

„ 1878 års'' riksdag till utgående från riksgälds
kontoret

anvisadt anslag å 1,350,000 kronor för

anläggning af jernväg från Karlberg till Lilla

Värtan, dito ..............................................;...............

„ 1879 års riksdag till utgående från riksgälds
”

kontoret anvisadt anslag å högst 4,000,000 kronor

för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg, dito .............................................._•...............

''1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

under åren 1882—1886 anvisade låneunderstöd

å 5,000,000 kronor för enskilda jernvägar,

återstoden af det för år 1883 anvisade

belopp, 1,000,000 kronor,...................................... 300,000:

1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret

anvisadt anslag å 500,000 kronor för

jernvägen Kihlafors—Stugsundet, återstoden af

samma års anslag...................................................... 12,000:

Beräknad behållning vid 1883 års slut...............................................

730:

31.

62,153

83

537,730

3,306,325

Summa kronor 3,906,210

31

85

09

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1884 års början samt fordringar för

tillsvidare förräntade medel .............................................

3,306,325

96

Inkomster:

Anvisningar å utländska bankirhus .............................................

2,215,560

44

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål an- visade låneunderstöd ....................................... 2,386,500: —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono- bergs och Kalmar län, i anledning af 1868

års missväxt,......................................................... 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;

2,437,620

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1884 upptagna riksdags- och revisions- kostnader, aflöningar, m. m., äfvensom annuiteter å de fon- derade lånen samt räntor å öfrig statsskuld 12,803,731: is,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret

under samma år beräknade inkomst afränte- och kapitalinbetalningar.......................... 2,437 620-

10,366,111

18

Återstoden af den vid 1882 års riksdag medgifna

upplåning för jern vägsbyggnader, 4,700,000

kronor,.................................................................... 2,331,011: 63.

Vid 1883 års riksdag medgifven upplåning......... 6,226,234: —;

8,557,245

6 3

transport 26,882,863

10

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5

inkomster och utgifter år 1884.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöning ar, in. in.:

riksdags- och revisionskostnader.

...................................

kostnader för Riksdagens hus

f, „ ,, bibliotek

löner, arvoden och expenser

vid riksgäldskontoret......

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid d:o...............

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

Annuitet er och räntor:

till Hans Maj:t Konungen......... 300,000: —,

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premieobligationer,

293,000: —,

1870 års lån 925,000:—,

1872 „ „ 1,204,776:—,

1875 „ „ 1,650,000: —,

1876 „ „ 1,816,000:—,

1878 „ „ 1,169,104: 48,

1880 „ „ 4,450,000: —; 11,507.880: 48;

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld

upplåning 360,000: —,

transport 360,000:—; 11,807,880: 48; 620,800: —;

500,000: —,

12,000: —,

2,000: —,

62,207: so,

22,792: bo,

21,800: —; 620,800: —.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport

26,882,863

10

Summa kronor

26,882,863

10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7

transport 360,000: —; 11,807,880: 48; 620,800: ;

ränta å gamla 5

procentlånet, å

konung Carl

XIII:s hemgiftskapital

samt å

Göta kanals re
parationsfond

... 15,050: 70; 375,050: 70; 12,182,931: is>

Återleverering till kongl. statskontoret af derifrån till riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnad kassabehållning ...............

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter........................

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt

låneunderstöd för enskilda jernvägar............................

Vid 1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

anslag:

för fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke

—Sollefteå

,, jernvägen Kihlafors—Stugsundet ..................

„ understödjande af odling af

sänka trakter.......................... 1,000,000:

efter afdrag af för år 1884 beräknade,

till kongl. statskontoret

inflytande annuiteter och

odlingslån................................... 273,766: —;

2,500,000: —,

1,500,000: —,

726,234:

Beräknad behållning vid 1884 års slut.

2,803,731

4,000,000

96,372

1,000,000

18

51

4,726,234

4,256,525

Summa kronor 26,882,863

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkniiig öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1885 års början samt fordringar för

tillsvidare förräntade medel.......................................................

4,256,525 4i

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd .................................... 2,670,000: —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län, i anledning af

1868 års missväxt,............................................. 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1885 upptagna riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, m. m.,

äfvensom annuiteter å de fonderade lånen

samt räntor å öfrig statsskuld .................. 12,803,300: lr,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret

under samma år beräknade inkomst af

rånte- och kapitalinbetalningar.................. 2,721,120: —;

2,721,120

10,082,180

transport

17,059,825

17

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 9

inkomster och utgifter år 1885.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m. m.

500,000

12,000

2,000

62,207: 5

22,792:

so,

50,

21,800: —; 620,800:

riksdags- och revisionskostnader

kostnader för Riksdagens hus ...

„ „ „ bibliotek

löner, arvoden och expenser vid

riksgäldskontoret.................

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition ...

Annuiteter och räntor:

till H. M. Konungen.................... 300,000: —,

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premieobligationer,

293,000:

1870 års lån 925,000:

1872 „ „ 1,204,414:

1875 „ „ 1,650,000:

1876 ., „ 1,816,000:

1878 '', „ 1,169,035:

1880 „ ,, 4,450,000:

47,

11,507,449: u,

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld upplåning

.................. 360,000: —,

ränta å gamla 5 procentlånet,

å konung

Carl XIII:s hem
giftskapital

samt å ______

transport 360,000:—; 11,807,449: 47; 620,800: —;

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport

17,059,825

Summa kronor jl7,059,825| 5

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 11

transport 360,000: —; 11,807,449: 47; 620,800: —;

Göta kanals

reparations-

fond............... 15,050: 70; 375,050: 70; 12,182,500: 17;

12,803,300

17

Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an- visadt låneunderstöd för enskilda jernvägar..............................

1,000,000

Vid 1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an- visade medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet...... 1,600,000: —,

till understödjande af odling af

sänka trakter........................... 1,000,000: —,

efter afdrag af för år 1885

beräknade, till kongl. stats- kontoret inflytande annuite-

ter å odlingslån .................... 275,000:—; 725 0001

2,325,000

Beräknad behållning vid 1885 års slut................................................

931,525

4 1

Summa kronor

17,059,825

58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen j lutering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12

januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von - Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Themptander,

Ryding.

von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander uppläste

till justering ett, i öfverenstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,

af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Bill till inuti. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afl.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.