Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående rätt till betalning i visst fall för borgade varor

1884-01-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:11, Med förslag till förordning angående rätt till betalning i visst fall för borgade varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående rätt till betalning i visst fall för

borgade varor; gifven Stockholms slott den 12 Januari

1884.

Med öfverlemnande af Statsrådets och Högsta Domstolens i ämnet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed, jemlik! 87 § Regeringsformen, till

Riksdagens antagande öfverlemna följande

Förslag till Förordning angående rätt till betalning i visst fall för

borgade varor.

Är betalning för borgade varor bestämd till olika belopp med hänsyn

till olika betalningstider, och afträdes gäldenärens egendom till konkurs, då

skall för sådan fordran, der den i konkursen bevakas, borgenär icke, till förfång

för öfrige fordringsegare, njuta rätt till högre betalning än efter det

lägst bestämda beloppet, så vida anmärkning derom framställes i den för jäf

mot bevakade fordringar i Konkurslagen stadgade ordning.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSO AB.

Nils von Steg ern.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afä. 7 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Utdrag af Protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

Fredagen den 23 November 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Offer,

Hammarskjöld,

Bichert,

Themptander,

Byding,

von Krusenstjerna,

Justitieråden: von Hofsten,

Hernmarck.

2:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 28 April 1883 angående tillägg till 117 § Konkurslagen

den 18 September 1862, jemte Högsta Domstolens yttrande öfver det

i samma skrifvelse innefattade lagförslag.

Departementschefen anförde vidare: »Förslaget, som af fyra bland

Högsta Domstolens ledamöter lemnats utan anmärkning, har deremot af de

tre öfriga afstyrkts, hufvudsakligen af det skäl att, då stadgandet erhållit

sin plats såsom ett tillägg till 117 § Konkurslagen, hade dess tillämpning

icke, på sätt ske bort, gjorts beroende af anmärkning utaf borgenärerna i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o liden

ordning, som med afseende på öfriga anmärkningar mot bevakade fordringar

funnes stadgad. Häraf blefve en oundviklig följd, att eljest obeliöfliga

tvister angående utdelningsförslaget skulle förorsakas ocli deraf föranledas

dröjsmål med verkställigheten af utdelningen. En af sistnämnda ledamöter

har dessutom ansett tvifvel kunna uppstå, huruvida den nu föreslagna

inskränkningen i rätt utdelning för fordran skulle tillämpas äfven om borgenär

innehade pant eller annan säkerhet, hvarmed fordringen kunde helt och

hållet eller till någon del betäckas, samt i fråga derom, huru stor rösträtt

kunde tillkomma borgenär, som egde fordran af ifrågavarande beskaffenhet,

vid afgörande af konkursmassans angelägenheter samt exempelvis vid pröfning

af erbjudet ackord.

Hvad sålunda blifvit mot förslaget anmärkt synes mig innefatta tillräcklig

anledning att taga under öfvervägande, huruvida icke en med Riksdagens

afsigt öfverensstämmande lagstiftning kunde åstadkommas under annan

form än den af Riksdagen föreslagna och utan att konkursutredningen derigenom

behöfde i någon män försvåras eller försenas. Jag föreställer mig att

detta ändamål kunde vinnas genom ett stadgande af det innehåll, att, då

betalning för borgade varor vore bestämdt till olika belopp med hänsyn till

olika betalningstider, borgenär ej Unge, om han bevakade fordringen i gäldenärens

konkurs, till förfång för öfrige fordringsegare njuta rätt till högre

betalning än efter det lägst bestämda beloppet, derest anmärkning derom

framställdes i den för anförande af jäf mot bevakade fordringar i konkurslagen

stadgade ordning. Någon särskild bestämmelse torde ej vara erforderlig

för det fall, att borgenär till säkerhet för fordran af ifrågavarande beskaffenhet

hav pant eller inteckning. Hå lagen skulle gälla endast de fordringar,

hvilka i konkursen bevakas, följer deraf, att borgenär, som har dylik

säkerhet för sin fordran och på grund af 90 § konkurslagen underlåter att

bevaka densamma, ej behöfver vidkännas någon nedsättning af det högre

fordringsbeloppet, derest panten eller inteckningen förslår till dess gäldande.

Bevakar han åter sin fordran i konkursen, sker detta antagligen derföre,

att han vill för den del af fordran, som ej betäckes af panten, njuta utdelning

i konkursen jemte de oprioriterade borgenärerna, och han bör då vara

underkastad samma, vilkor som dessa,

Det ifrågasatta stadgandet kan, såsom man lätt finner, ej lämpligen

intagas i konkurslagen, som väl afhandla!* formella, men ej materiella vilkor

för fordringars giltighet, då de i konkurs bevakas. A andra sidan saknas

lämplig plats bland Handelsbalkens nu gällande stadganden för en bestämmelse

af ifrågavarande innehåll. Jag har derföre trott, att en särskild författning

vore att föredraga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 11.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t

måtte förklara sig icke kunna godkänna Riksdagens förslag.»

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen härtill lemna bifall.

Sedan Justitieråden von Hofsten och Hernmarck afträdt, hemstälde

Departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes för det ändamål 87 § Regeringsformen

förmäler genom note ur protokollet inhemta Högsta Domstolens

yttrande öfver ett så lydande

Förslag till Förordning angående rätt till betalning i visst fall

för borgade varor.

Är betalning för borgade varor bestämd till olika belopp med hänsyn

till olika betalningstider, och afträdes gäldenärens egendom till konkurs, då

skall för sådan fordran, der den i konkursen bevakas, borgenär icke, till

förfång för öfrige fordringsegare, njuta rätt till högre betalning än efter det

lägst bestämda beloppet, så vida anmärkning derom framställes i den för jäf

mot bevakade fordringar i konkurslagen stadgade ordning.

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla hvad Föredraganden

sålunda hemstält.

Ex protocollo

C. F. Hagbergh.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 11.

5

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Mafts

Högsta Domstol Tisdagen den 4 December 1883.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Naumann,

von Hofsten,

Huss,

von Segebaden,

Svedelius,

Östergren,

Glimstedt.

Expeditionschefen Abergsson föredrog i underdånighet:

l:o.

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 23 nästlidna November, hvarmedelst,

för det ändamål 87 § Regeringsformen förmäler, Högsta Domstolens yttrande

blifvit infordradt öfver följande

Förslag till Förordning angående rätt till betalning i visst fall

för borgade varor.

År betalning för borgade varor bestämd till olika belopp med hänsyn

till olika betalningstider, och afträdes gäldenärens egendom till konkurs, då

skall för sådan fordran, der den i konkursen bevakas, borgenär icke, till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 11.

förfång för öfrige fordringsegare, njuta rätt till högre betalning än efter det

lägst bestämda beloppet, så vida anmärkning derom framställes i den för jäf

mot bevakade fordringar i konkurslagen stadgade ordning.

Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Svedelius yttrade: Beträffande redaktionen må anmärkas,

att det i förordningens första rad nyttjade ordet betalning kunde, för vinnande

af rigtigare uttryck, utbytas mot ordet pris, äfvensom att någon förändring

af rubrikens lydelse till närmare angifvande af förordningens innehåll

lämpligen torde böra ega rum.

Justitierådet Glimstedt yttrade: Jag bär ej att göra annan erinran än

dels att den ifrågasatta lagbestämmelsen synes mig lämpligare böra inrymmas

i konkurslagen såsom ett moment under § 117 än erhålla formen af

en fristående lag,

dels ock att, då förslagets ordalydelse, helst om förslaget såsom lag

utkommer i den fristående formen, till äfventyrs kan gifva anledning till sådan

tydning, att innehafvare af fordran af clen beskaffenhet, som här afses,

skulle kunna komma att genom bevakning i konkurs erhålla sämre rätt, än han

eljest egt, så att till exempel den, som hade pant, i värde öfverstigande

fordringens lägre belopp, blefve förlustig sin rätt att ur panten erhålla betalning

för mera än det lägre beloppet, men sådan inskränkning i betalningsrätten

icke lärer vara i förslaget åsyftad,, någon ändring i redaktionen torde,

till förebyggande af sådan tydning, vara erforderlig.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 11.

7

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartenientsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

Lördagen den 12 Januari 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Justitieråden: Wretman,

Ahlgren.

2:o.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern föredrog i

underdånighet:

Högsta Domstolens den 4 sistlidne December afgifna yttrande öfver

ett inom Justitiedepartementet utarbetadt, i protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 23 förutgångne November närmare omförmäldt förslag

till förordning angående rätt till betalning i visst fall för borgade varor;

och hemstälde Departementschefen att nämnda förslag, hvilket af Högsta

Domstolens fleste ledamöter lemnats utan anmärkning, måtte varda af Kong!

Maj:t. enligt 87 § Regeringsformen till Riksdagens antagande öfverlemnadt.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder bifalla denna,

af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan; och

skulle i följd häraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition

af det innehåll, bilagan litt. B. till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.