Med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen
1884-01-25 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1884:13, Med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen
Dokumentets text
Kong1. Maj ds Nåd. Proposition No 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. m.
Kong!.. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till
förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen;
gifven Stockholms slott den 12 Januari 1884.
Med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl
af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest- och pastoralexamen,
anhöll Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 7 Oktober
1878, att Kongl. Maj:t täcktes för antagande i vederbörlig ordning framlägga
förslag till ny författning angående dessa examina.
Sedan ett med anledning häraf utarbetadt förslag till förordning
angående förändrade bestämmelser om prestexamen undergått granskning
inom Högsta Domstolen samt, på grund af dervid framstälda anmärkningar,
blifvit ändradt, har Kyrkomötet, hvars yttrande öfver det
sålunda öfversedda förslaget Kongl. Maj:t den 3 September 1883 infordrat,
uti underdånig skrifvelse den 3 påföljde Oktober förklarat, att
Kyrkomötet för sin del godkände sistberörda förslag.
Med öfverlemnande af de inom Statsrådet och Högsta Domstolen
i ärendet hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t alltså, jemlikt 87 § Regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt
finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:
Bill. till Riksd. Prof, 1884. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Den, som vill inträda i prestembetet, skall inför biskop och domkapitel
aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser,
som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom
aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom,
Konungen bestämma, att befrielse må ega rum från afläggande
af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i
teologiska ämnen inför teologisk fakultet.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Nils von Steyern.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 13.
3
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Fredagen den 13 Juli 1883,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: von Steyern,
Hedekstierna,
Richert,
Ryding.
8:o.
Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:
»I underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1878 har Kyrkomötet,
med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl
af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest*- och pastoralexamen,
hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes så fort ske kunde för antagande i vederbörlig ordning framlägga
förslag till ny författning angående dessa examina.
Bestämmelserna om pastoralexamen hafva alltid i lagstiftningen
ansetts och behandlats såsom kyrkostadga^ Deremot innehållas grundbestämmelserna
angående prestexamen i 19 kap. 2 § kyrkolagen, der
ganska speciella föreskrifter finnas gifna om denna examen, som skulle
omfatta pröfning i så väl teologiska som språkvetenskapliga, filosofiska
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
och matematiska ämnen. Genom flera af Kongl. Maj:t i administrativ
väg gifna författningar hafva sedermera dels lemnats ytterligare bestämmelser
om denna examens beskaffenhet, dels medgifvits friheter
från och lättnader vid dess undergående för personer, som ansetts
innehafva ett högre mått af lärdom.
Redan år 1867 beslöt Riksdagen för sin del den ändring af 19
kap. 2 § kyrkolagen och hvad i öfrigt finnes stadgadt rörande den i
samma lagrum omförmälda prestexamen, att den, som vid universitetet
aflagt jemte godkänd dimissionsexamen antingen filosofie kandidatexamen
eller teologico-filosofisk examen, skulle, i likhet med hvad för teologie
kandidater och licentiater vore stadgadt, vara befriad från all vidare
examen inför biskop och domkapitel än en på en gång före vigningen
till det heliga embetet i uteslutande praktiskt syfte anstäld och med
ett enda betyg vitsordad pröfning af hans ståndpunkt, bildning
och förmåga i och för utöfvande af prestkallet. Kyrkomötet,
anbefaldt att öfver detta förslag afgifva yttrande, förklarade sig anse
prestexamen böra bibehållas, men medgaf eu sådan förändring i nu
gällande stadgar angående samma examen, att den icke borde omfatta
de dertill nu hörande humanistiska ämnen, utan blott de fyra teologiska
hufvudämnena: exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och de allmänna
grunderna af praktisk teologi med kyrkolagfarenhet. Kyrkomötet kunde
nemligen icke finna några skäl, hvarföre kyrkans tillsyningsmän skulle
afstå ifrån den emot deras ansvar och pligt svarande rättigheten att
anställa eu omsorgsfull pröfning af hvarje i kyrkans tjenst inträdande
man, öfver hvars lära och lefverne de sedermera hade att å embetets
vägnar vaka. Prestexamen vore ock för biskop och domkapitel ett väl
behöfligt tillfälle att erhålla närmare kännedom om ordinanderna, deras
kunskapsmått och förmåga. Deremot ansågs en ytterligare pröfning i
de humanistiska ämnena vara öfverflödig, derest, såsom sedan skett,
såsom förberedelse för de teologiska universitets-studierna föreskrefves
en omedelbart efter maturitetsexamen fortsatt humanistisk kurs.
Den af Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 förordnade komité för
revision af 1686 års kyrkolag delade de af 1868 års Kyrkomöte uttalade
åsigter om prestexamen. Komitén intog derföre i 13 kap. 4 och 5 §§
af sitt förslag till ny kyrkolag bestämmelser så väl att före inträde i
prestembetet prestexamen skulle inför domkapitel afläggas som om de
ämnen, som borde i denna examen ingå; och voro dessa ämnen desamma,
som af 1868 års Kyrkomöte blifvit angifna. Enligt 10 § i samma
kapitel medgafs befrielse från prestexamen afläggande för teologie
kandidat, teologie licentiat, så ock den som i teologisk fakultet vid något
5
Kongl. Maj is Nåd. Proposition N:o 13.
af rikets universitet blifvit såsom professor eller adjunkt anstäld; hvarjemte
det tilläts professorer och adjunkter vid de verldsliga fakulterna
att i stället för undergående af prestexamen och pastoralprof utgifva
och inför teologisk fakultet offentligen försvara en af fakulteten förut
granskad och godkänd teologisk afhandling med bifogade teser, hemtade
från teologiens särskilda delar. De närmare föreskrifterna angående
prestexamen hänvisades till särskild stadga, som skulle af Konungen
utfärdas. Det af komitén utarbetade förslag till sådan stadga innehåller,
jemte ett angifvande hvad de fyra hufvudämnena borde innefatta, bestämmelser
om examinatorer, examenssätt, betygsgrader, sättet för betygs
afgifvande samt hvilka betyg borde fordras för att examinerad
skulle anses hafva genomgått examen. Öfver kyrkolagskomiténs förslag
till kyrkolag och kyrkostadga!- hördes rikets samtliga konsistorier, hvilka
— utom Upsala konsistorium, som yttrade sig i öfverensstämmelse med
de af 1867 års Riksdag uttalade åsigter — emot förslaget, i hvad det
afsåg prestexamen bibehållande samt dé ämnen som borde deruti
ingå, icke hade något att anmärka. I det yttrande öfver kyrkolagsförslaget,
som afgafs af Högsta Domstolen, anmärkte domstolens fleste
ledamöter att, då det i allmänhet tillkomme Konungen att i ekonomisk
lagstiftningsväg bestämma, hvilka ämnen skulle i särskilda examina
ingå, och något skäl till afvikelse från denna regel ej torde finnas i
afseende å prestexamen, stadgandena derom borde ur kyrkolagen utgå.
Vid öfvervägande af hvad sålunda i detta ärende förekommit
synes mig kyrkolagen böra innehålla endast en allmän föreskrift, att
prestexamen skall före inträde i prestembetet afläggas i teologiska
ämnen, hvaremot det skulle bero på Konungen att meddela närmare
bestämmelser om huru examen skall vara inrättad. I öfverensstämmelse
härmed och efter samråd med Chefen för Ecklesiastikdepartementet
är ett förslag till författning uppgjordt, och hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler,
gentmi note ur protokollet, infordra Högsta Domstolens yttrande öfver
detta förslag, som är af följande lydelse:
Förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om
prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt
finnes stadgadt angåande prestexamen, förordnas som följer:
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Deri, som vill inträda i prestembetet, skall aflägga prestexamen i
teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konnngen
utfärdar.»
Hvad Departementschefen sålunda hemstält täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder bifalla.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol Onsdagen den 25 Juli 1883.
Närvarande:
Justitieråden: Wretman,
Naumann, *
von Hofsten,
von Segebaden,
Hernmarck,
Wedberg,
Annerstedt.
Expeditionschefen Åbergsson föredrog i underdånighet:
Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 13 innevarande månad, hvar
-
7
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
medelst, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta
Domstolens yttrande blifvit infordradt öfver följande
»Förslag till förordning angående bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrig!,
finnes stadgadt angående prestexamen förordnas som följer:
Den som vill inträda i prestembetet skall aflägga prestexamen i
teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konungen
utfärdar.»
Högsta Domstolens fleste ledamöter Justitieråden von Hofsten, von
Segebaden, Hernmarck, Wedberg och Annerstedt anförde: Af förslagets
lydelse framgår ej att prestexamen skall afläggas inför Domkapitlet
eller annan kyrklig myndighet. Derest meningen är att så skall vara
förhållandet, bör sådant i förslaget tydligen utsättas.
Bestämmelserna om prestexamen hafva hittills ansetts vara af den
natur, att Konungen genom föreskrifter, meddelade i administrativ lagstiftningsväg,
dels medgifvit dem, som aflagt vissa examina vid universiteten,
befrielse från afläggande af prestexamen, dels ock lemnat
innehafvarne af vissa befattningar tillåtelse att i stället för denna examen
aflägga disputationsprof i teologiska ämnen. Förslaget kan emellertid
gifvas den tydning, att en sådan rätt för Konungen för framtiden
icke skulle komma att eg a rum. Då någon tillräcklig grund till en
sådan inskränkning i denna Konungens rättighet icke torde vara för
handen, hemställes att i förslaget måtte intagas stadgande i syfte att
förenämnda rätt måtte varda bibehållen.
Justitierådet Naumann yttrade: Då i 87 § af 1809 års Regeringsform
stadgades, att Riksens Ständer egde gemensamt med Konungen
makt att stifta Kyrklag. syftades dermed ingalunda på kyrklagstiftningen
sådan denna uppenbarar sig i Konung Carl XI:s Kyrckio-Lag och
Ordning af år 1686, utan på hvad som 1809, då nämnda paragraf antogs,
betraktades ligga inom kyrklagstiftningens område. Under tidernas
lopp hade nemligen, som vi veta, åtskilliga i 1686 års KyrckioOrdning
intagna lagbestämmelser blifvit derur eliminerade och till andra
lagstiftningsområden förflyttade, såsom exempelvis om domkapitlens
förra domsrätt i äktenskapsmål, föreskrifterna i Kyrckio-Ordningens
15, 16 och 28 kapitel om trolofning, giftermål och skilnad deri, om
sjukhusen, fattigvården in. in. Dessa ämnen (för att här ej tala om de
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
liturgiska föreskrifterna) kunde således icke år 1809 inbegripas under
benämningen Kyrkolag. Enahanda är förhållandet med bestämmelserna
rörande profs afläggande för inträde i prestembetet. De nu gällande
många stadganden derom äro af Konungen utfärdade i administrativ
lagstiftningsväg utan Ständernas medverkan.
Hvad som år 1809 ej varit att hänföra till kyrklag har icke blifvit
det under tiden till 1866, då Kyrkmötets rätt att deltaga i kyrklagstiftningen
medgafs genom tillkomna andra momentet i Regeringsformens
87:de §.
Att nu inskränka den makt, som Konungen i egenskap af »Svenska
Församlingens Hufvud- och Styresman» samt på grund af 89 §
Regeringsformen utöfvar i afseende på fordringarne för inträde i prestembetet,
samt åter inflytta ett stadgande om prestexamen i eu ny paragraf
af Kyrklag, hvarigenom frågan om denna examen skulle ställas i
beroende af Riksdags och Kyrkomötes beslut, så att det blefve Konungen
betaget att, enligt siståberopade paragraf i Regeringsformen, meddela
föreskrifter om annat sätt att vinna kompetens till ett sådant inträde,
än genom »examen», hvarmed i våra förordningar förstås ett
hufvudsakligen muntligt förhör; dertill gifva hvarken ordalagen i andra
momentet af 87 § Regeringsformen eller innehållet af de i ämnet gällande,
af Konungen beslutade, stadganden giltig anledning.
Jag är derföre pligtig afstyrka Kongl. Maj:t att till Kyrkmötet
aflåta en proposition sådan som den nu inför Högsta Domstolen föredragna,
och detta så mycket hellre, som de i slutet af förslaget förekommande
orden »i enlighet med de bestämmelser, som Konungen utfärdar»
äro, i anseende till den plats dem är gifven, så tvetydiga, att de i tilllämpningen
skulle kunna hänföras ensamt till de teologiska ämnen, som
den ifrågastälda prestexamen komme att omfatta.
Finna Kyrkmötet eller Domkapitlen nödvändigt att tillvägabringa
ändringar i nu gällande stadganden om vilkoren för inträdande i prestembetet,
så står den utväg öppen att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om reviderande af dessa stadgar eller sjelfve inkomma med
förslag till ändringarne, utan att ett påbud om prestexamen behöfver
fastlåsas såsom Kyrklag.
Justitierådet Wretman yttrade: Då förslaget icke innehåller någon
föreskrift hvar den deri omförmälde »prestexamen» bör afläggas, men
giltiga anledningar synas mig vara för handen att denna examen fortfarande,
såsom hittills, fullgöres inför Domkapitlet eller annan kyrklig
myndighet, hemställes att föreskrift derom må i förslaget intagas; och
anser jag, lika med Högsta Domstolens fleste ledamöter, att ett stad
-
9
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
gande om Konungens rätt att i vissa fall meddela befrielse från prestexamen
undergående bör i denna förordning intagas.
Ex protocollo
Otto Rooth.
Utdrag af ''protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Måndagen den 3 September 1883,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet
föredrog Departementschefen Statsrådet von Steyern
Högsta Domstolens den 25 sistlidne Juli afgifna yttrande öfver
förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Departementschefen anförde vidare: »Då det till Högsta Dom
stolen
remitterade förslaget ej innehöll någon uttrycklig föreskrift derom,
att prestexamen skulle afläggas inför domkapitel, afsågs dermed
att Konungen skulle hafva fria händer att låta den vanliga examen inför
denna kyrkliga myndighet i vissa fall ersättas med disputationsprof
Bih. till Bilcsd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
inför teologisk fakultet såsom hittills varit vanligt. Då emellertid Högsta
Domstolen funnit, att tvekan om Konungens rätt i detta hänseende
kan ega rum, derest förslaget bibehålies oförändradt, har jag ej något
att erinra mot att förslaget, till undanrödjande af en sådan tvekan, förtydligas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Högsta Domstolens
fleste ledamöter afgifna yttrande. Förslaget skulle derigenom
erhålla följande lydelse:
Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.
Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt
finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:
»Den som vill inträda i prestembetet skall inför biskop och domkapitel
aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelse!’,
som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom
aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom,
Konungen bestämma, att befrielse må eg a rum från afläggande
af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i
teologiska ämnen inför teologisk fakultet.
Jag hemställer att Edex-s Kongl. Maj:t måtte, jemlikt 87 § 2 mom.
Regeringsformen, inhemta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet
för sin del godkänner berörda förslag.»
I enlighet med denna, af Statsrådets öfrige ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
i nåder förordna, att öfver ifrågavarande förslag
Kyrkomötets utlåtande skulle, för det ändamål § 87
mom. 2 Regeringsformen omförmäler, medelst nådig
skrifvelse, så lydande som bilagan till detta protokoll
utvisar, infordras.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
n
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartem,entsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Lördagen den 12 Januari 1884,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
, Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Justitieråden: Wretman,
Ahlgren.
5:o.
Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet
:
att sedan, på sätt protokollet öfver justitiedepartementsärenden för
den 3 September 1883 utvisar, Kongl. Maj:t, för det ändamål § 87 mom.
2 Regeringsformen omförmäler, infordrat Kyrkomötets utlåtande öfver
I
12 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:ö 13.
ett vid nämnda protokoll fogadt förslag till förordning angående förändrade
bestämmelser om prestexamen, Kyrkomötet uti underdånig skrifvelse
den |3 derpåföljde Oktober förklarat, att mötet för sin del godkände
berörda förslag; och hemstälde föredraganden, efter gemensam
beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet, att samma förslag
måtte till Riksdagens antagande framläggas; i hvilken hemställan Statsrådets
öfrige ledamöter instämde.
Hvad Statsrådet sålunda hemstält täcktes Hans
Magt Konungen i nåder bifalla; och skulle i följd
härafftill Riksdagen aflåtas nådig proposition af det
innehåll, bilagan litt. E till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.