Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen

1884-01-25 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:13, Med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj ds Nåd. Proposition No 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. m.

Kong!.. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen;

gifven Stockholms slott den 12 Januari 1884.

Med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl

af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest- och pastoralexamen,

anhöll Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 7 Oktober

1878, att Kongl. Maj:t täcktes för antagande i vederbörlig ordning framlägga

förslag till ny författning angående dessa examina.

Sedan ett med anledning häraf utarbetadt förslag till förordning

angående förändrade bestämmelser om prestexamen undergått granskning

inom Högsta Domstolen samt, på grund af dervid framstälda anmärkningar,

blifvit ändradt, har Kyrkomötet, hvars yttrande öfver det

sålunda öfversedda förslaget Kongl. Maj:t den 3 September 1883 infordrat,

uti underdånig skrifvelse den 3 påföljde Oktober förklarat, att

Kyrkomötet för sin del godkände sistberörda förslag.

Med öfverlemnande af de inom Statsrådet och Högsta Domstolen

i ärendet hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t alltså, jemlikt 87 § Regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.

Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt

finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:

Bill. till Riksd. Prof, 1884. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

Den, som vill inträda i prestembetet, skall inför biskop och domkapitel

aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser,

som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom

aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom,

Konungen bestämma, att befrielse må ega rum från afläggande

af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i

teologiska ämnen inför teologisk fakultet.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 13.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Fredagen den 13 Juli 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: von Steyern,

Hedekstierna,

Richert,

Ryding.

8:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:

»I underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1878 har Kyrkomötet,

med instämmande uti de af 1868 års Kyrkomöte uttalade och jemväl

af kyrkolagskomitén omfattade åsigter angående prest*- och pastoralexamen,

hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes så fort ske kunde för antagande i vederbörlig ordning framlägga

förslag till ny författning angående dessa examina.

Bestämmelserna om pastoralexamen hafva alltid i lagstiftningen

ansetts och behandlats såsom kyrkostadga^ Deremot innehållas grundbestämmelserna

angående prestexamen i 19 kap. 2 § kyrkolagen, der

ganska speciella föreskrifter finnas gifna om denna examen, som skulle

omfatta pröfning i så väl teologiska som språkvetenskapliga, filosofiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

och matematiska ämnen. Genom flera af Kongl. Maj:t i administrativ

väg gifna författningar hafva sedermera dels lemnats ytterligare bestämmelser

om denna examens beskaffenhet, dels medgifvits friheter

från och lättnader vid dess undergående för personer, som ansetts

innehafva ett högre mått af lärdom.

Redan år 1867 beslöt Riksdagen för sin del den ändring af 19

kap. 2 § kyrkolagen och hvad i öfrigt finnes stadgadt rörande den i

samma lagrum omförmälda prestexamen, att den, som vid universitetet

aflagt jemte godkänd dimissionsexamen antingen filosofie kandidatexamen

eller teologico-filosofisk examen, skulle, i likhet med hvad för teologie

kandidater och licentiater vore stadgadt, vara befriad från all vidare

examen inför biskop och domkapitel än en på en gång före vigningen

till det heliga embetet i uteslutande praktiskt syfte anstäld och med

ett enda betyg vitsordad pröfning af hans ståndpunkt, bildning

och förmåga i och för utöfvande af prestkallet. Kyrkomötet,

anbefaldt att öfver detta förslag afgifva yttrande, förklarade sig anse

prestexamen böra bibehållas, men medgaf eu sådan förändring i nu

gällande stadgar angående samma examen, att den icke borde omfatta

de dertill nu hörande humanistiska ämnen, utan blott de fyra teologiska

hufvudämnena: exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och de allmänna

grunderna af praktisk teologi med kyrkolagfarenhet. Kyrkomötet kunde

nemligen icke finna några skäl, hvarföre kyrkans tillsyningsmän skulle

afstå ifrån den emot deras ansvar och pligt svarande rättigheten att

anställa eu omsorgsfull pröfning af hvarje i kyrkans tjenst inträdande

man, öfver hvars lära och lefverne de sedermera hade att å embetets

vägnar vaka. Prestexamen vore ock för biskop och domkapitel ett väl

behöfligt tillfälle att erhålla närmare kännedom om ordinanderna, deras

kunskapsmått och förmåga. Deremot ansågs en ytterligare pröfning i

de humanistiska ämnena vara öfverflödig, derest, såsom sedan skett,

såsom förberedelse för de teologiska universitets-studierna föreskrefves

en omedelbart efter maturitetsexamen fortsatt humanistisk kurs.

Den af Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 förordnade komité för

revision af 1686 års kyrkolag delade de af 1868 års Kyrkomöte uttalade

åsigter om prestexamen. Komitén intog derföre i 13 kap. 4 och 5 §§

af sitt förslag till ny kyrkolag bestämmelser så väl att före inträde i

prestembetet prestexamen skulle inför domkapitel afläggas som om de

ämnen, som borde i denna examen ingå; och voro dessa ämnen desamma,

som af 1868 års Kyrkomöte blifvit angifna. Enligt 10 § i samma

kapitel medgafs befrielse från prestexamen afläggande för teologie

kandidat, teologie licentiat, så ock den som i teologisk fakultet vid något

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj is Nåd. Proposition N:o 13.

af rikets universitet blifvit såsom professor eller adjunkt anstäld; hvarjemte

det tilläts professorer och adjunkter vid de verldsliga fakulterna

att i stället för undergående af prestexamen och pastoralprof utgifva

och inför teologisk fakultet offentligen försvara en af fakulteten förut

granskad och godkänd teologisk afhandling med bifogade teser, hemtade

från teologiens särskilda delar. De närmare föreskrifterna angående

prestexamen hänvisades till särskild stadga, som skulle af Konungen

utfärdas. Det af komitén utarbetade förslag till sådan stadga innehåller,

jemte ett angifvande hvad de fyra hufvudämnena borde innefatta, bestämmelser

om examinatorer, examenssätt, betygsgrader, sättet för betygs

afgifvande samt hvilka betyg borde fordras för att examinerad

skulle anses hafva genomgått examen. Öfver kyrkolagskomiténs förslag

till kyrkolag och kyrkostadga!- hördes rikets samtliga konsistorier, hvilka

— utom Upsala konsistorium, som yttrade sig i öfverensstämmelse med

de af 1867 års Riksdag uttalade åsigter — emot förslaget, i hvad det

afsåg prestexamen bibehållande samt dé ämnen som borde deruti

ingå, icke hade något att anmärka. I det yttrande öfver kyrkolagsförslaget,

som afgafs af Högsta Domstolen, anmärkte domstolens fleste

ledamöter att, då det i allmänhet tillkomme Konungen att i ekonomisk

lagstiftningsväg bestämma, hvilka ämnen skulle i särskilda examina

ingå, och något skäl till afvikelse från denna regel ej torde finnas i

afseende å prestexamen, stadgandena derom borde ur kyrkolagen utgå.

Vid öfvervägande af hvad sålunda i detta ärende förekommit

synes mig kyrkolagen böra innehålla endast en allmän föreskrift, att

prestexamen skall före inträde i prestembetet afläggas i teologiska

ämnen, hvaremot det skulle bero på Konungen att meddela närmare

bestämmelser om huru examen skall vara inrättad. I öfverensstämmelse

härmed och efter samråd med Chefen för Ecklesiastikdepartementet

är ett förslag till författning uppgjordt, och hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler,

gentmi note ur protokollet, infordra Högsta Domstolens yttrande öfver

detta förslag, som är af följande lydelse:

Förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om

prestexamen.

Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt

finnes stadgadt angåande prestexamen, förordnas som följer:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

Deri, som vill inträda i prestembetet, skall aflägga prestexamen i

teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konnngen

utfärdar.»

Hvad Departementschefen sålunda hemstält täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder bifalla.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Onsdagen den 25 Juli 1883.

Närvarande:

Justitieråden: Wretman,

Naumann, *

von Hofsten,

von Segebaden,

Hernmarck,

Wedberg,

Annerstedt.

Expeditionschefen Åbergsson föredrog i underdånighet:

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 13 innevarande månad, hvar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

medelst, för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta

Domstolens yttrande blifvit infordradt öfver följande

»Förslag till förordning angående bestämmelser om prestexamen.

Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrig!,

finnes stadgadt angående prestexamen förordnas som följer:

Den som vill inträda i prestembetet skall aflägga prestexamen i

teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelser, som Konungen

utfärdar.»

Högsta Domstolens fleste ledamöter Justitieråden von Hofsten, von

Segebaden, Hernmarck, Wedberg och Annerstedt anförde: Af förslagets

lydelse framgår ej att prestexamen skall afläggas inför Domkapitlet

eller annan kyrklig myndighet. Derest meningen är att så skall vara

förhållandet, bör sådant i förslaget tydligen utsättas.

Bestämmelserna om prestexamen hafva hittills ansetts vara af den

natur, att Konungen genom föreskrifter, meddelade i administrativ lagstiftningsväg,

dels medgifvit dem, som aflagt vissa examina vid universiteten,

befrielse från afläggande af prestexamen, dels ock lemnat

innehafvarne af vissa befattningar tillåtelse att i stället för denna examen

aflägga disputationsprof i teologiska ämnen. Förslaget kan emellertid

gifvas den tydning, att en sådan rätt för Konungen för framtiden

icke skulle komma att eg a rum. Då någon tillräcklig grund till en

sådan inskränkning i denna Konungens rättighet icke torde vara för

handen, hemställes att i förslaget måtte intagas stadgande i syfte att

förenämnda rätt måtte varda bibehållen.

Justitierådet Naumann yttrade: Då i 87 § af 1809 års Regeringsform

stadgades, att Riksens Ständer egde gemensamt med Konungen

makt att stifta Kyrklag. syftades dermed ingalunda på kyrklagstiftningen

sådan denna uppenbarar sig i Konung Carl XI:s Kyrckio-Lag och

Ordning af år 1686, utan på hvad som 1809, då nämnda paragraf antogs,

betraktades ligga inom kyrklagstiftningens område. Under tidernas

lopp hade nemligen, som vi veta, åtskilliga i 1686 års KyrckioOrdning

intagna lagbestämmelser blifvit derur eliminerade och till andra

lagstiftningsområden förflyttade, såsom exempelvis om domkapitlens

förra domsrätt i äktenskapsmål, föreskrifterna i Kyrckio-Ordningens

15, 16 och 28 kapitel om trolofning, giftermål och skilnad deri, om

sjukhusen, fattigvården in. in. Dessa ämnen (för att här ej tala om de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

liturgiska föreskrifterna) kunde således icke år 1809 inbegripas under

benämningen Kyrkolag. Enahanda är förhållandet med bestämmelserna

rörande profs afläggande för inträde i prestembetet. De nu gällande

många stadganden derom äro af Konungen utfärdade i administrativ

lagstiftningsväg utan Ständernas medverkan.

Hvad som år 1809 ej varit att hänföra till kyrklag har icke blifvit

det under tiden till 1866, då Kyrkmötets rätt att deltaga i kyrklagstiftningen

medgafs genom tillkomna andra momentet i Regeringsformens

87:de §.

Att nu inskränka den makt, som Konungen i egenskap af »Svenska

Församlingens Hufvud- och Styresman» samt på grund af 89 §

Regeringsformen utöfvar i afseende på fordringarne för inträde i prestembetet,

samt åter inflytta ett stadgande om prestexamen i eu ny paragraf

af Kyrklag, hvarigenom frågan om denna examen skulle ställas i

beroende af Riksdags och Kyrkomötes beslut, så att det blefve Konungen

betaget att, enligt siståberopade paragraf i Regeringsformen, meddela

föreskrifter om annat sätt att vinna kompetens till ett sådant inträde,

än genom »examen», hvarmed i våra förordningar förstås ett

hufvudsakligen muntligt förhör; dertill gifva hvarken ordalagen i andra

momentet af 87 § Regeringsformen eller innehållet af de i ämnet gällande,

af Konungen beslutade, stadganden giltig anledning.

Jag är derföre pligtig afstyrka Kongl. Maj:t att till Kyrkmötet

aflåta en proposition sådan som den nu inför Högsta Domstolen föredragna,

och detta så mycket hellre, som de i slutet af förslaget förekommande

orden »i enlighet med de bestämmelser, som Konungen utfärdar»

äro, i anseende till den plats dem är gifven, så tvetydiga, att de i tilllämpningen

skulle kunna hänföras ensamt till de teologiska ämnen, som

den ifrågastälda prestexamen komme att omfatta.

Finna Kyrkmötet eller Domkapitlen nödvändigt att tillvägabringa

ändringar i nu gällande stadganden om vilkoren för inträdande i prestembetet,

så står den utväg öppen att hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla om reviderande af dessa stadgar eller sjelfve inkomma med

förslag till ändringarne, utan att ett påbud om prestexamen behöfver

fastlåsas såsom Kyrklag.

Justitierådet Wretman yttrade: Då förslaget icke innehåller någon

föreskrift hvar den deri omförmälde »prestexamen» bör afläggas, men

giltiga anledningar synas mig vara för handen att denna examen fortfarande,

såsom hittills, fullgöres inför Domkapitlet eller annan kyrklig

myndighet, hemställes att föreskrift derom må i förslaget intagas; och

anser jag, lika med Högsta Domstolens fleste ledamöter, att ett stad
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

gande om Konungens rätt att i vissa fall meddela befrielse från prestexamen

undergående bör i denna förordning intagas.

Ex protocollo

Otto Rooth.

Utdrag af ''protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Måndagen den 3 September 1883,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet

föredrog Departementschefen Statsrådet von Steyern

Högsta Domstolens den 25 sistlidne Juli afgifna yttrande öfver

förslag till förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.

Departementschefen anförde vidare: »Då det till Högsta Dom
stolen

remitterade förslaget ej innehöll någon uttrycklig föreskrift derom,

att prestexamen skulle afläggas inför domkapitel, afsågs dermed

att Konungen skulle hafva fria händer att låta den vanliga examen inför

denna kyrkliga myndighet i vissa fall ersättas med disputationsprof

Bih. till Bilcsd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

inför teologisk fakultet såsom hittills varit vanligt. Då emellertid Högsta

Domstolen funnit, att tvekan om Konungens rätt i detta hänseende

kan ega rum, derest förslaget bibehålies oförändradt, har jag ej något

att erinra mot att förslaget, till undanrödjande af en sådan tvekan, förtydligas

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Högsta Domstolens

fleste ledamöter afgifna yttrande. Förslaget skulle derigenom

erhålla följande lydelse:

Förordning angående förändrade bestämmelser om prestexamen.

Med upphäfvande af hvad i 19 kap. 2 § Kyrkolagen samt i öfrigt

finnes stadgadt angående prestexamen, förordnas som följer:

»Den som vill inträda i prestembetet skall inför biskop och domkapitel

aflägga prestexamen i teologiska ämnen i enlighet med de bestämmelse!’,

som Konungen utfärdar; dock må för dem, som genom

aflagda examina eller annorledes visat sig ega ett större mått af lärdom,

Konungen bestämma, att befrielse må eg a rum från afläggande

af prestexamen eller att denna examen ersättes af disputationsprof i

teologiska ämnen inför teologisk fakultet.

Jag hemställer att Edex-s Kongl. Maj:t måtte, jemlikt 87 § 2 mom.

Regeringsformen, inhemta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet

för sin del godkänner berörda förslag.»

I enlighet med denna, af Statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder förordna, att öfver ifrågavarande förslag

Kyrkomötets utlåtande skulle, för det ändamål § 87

mom. 2 Regeringsformen omförmäler, medelst nådig

skrifvelse, så lydande som bilagan till detta protokoll

utvisar, infordras.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

n

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartem,entsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Lördagen den 12 Januari 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

, Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Justitieråden: Wretman,

Ahlgren.

5:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet

:

att sedan, på sätt protokollet öfver justitiedepartementsärenden för

den 3 September 1883 utvisar, Kongl. Maj:t, för det ändamål § 87 mom.

2 Regeringsformen omförmäler, infordrat Kyrkomötets utlåtande öfver

s. 12 Kontrollera mot PDF

I

12 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:ö 13.

ett vid nämnda protokoll fogadt förslag till förordning angående förändrade

bestämmelser om prestexamen, Kyrkomötet uti underdånig skrifvelse

den |3 derpåföljde Oktober förklarat, att mötet för sin del godkände

berörda förslag; och hemstälde föredraganden, efter gemensam

beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet, att samma förslag

måtte till Riksdagens antagande framläggas; i hvilken hemställan Statsrådets

öfrige ledamöter instämde.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält täcktes Hans

Magt Konungen i nåder bifalla; och skulle i följd

härafftill Riksdagen aflåtas nådig proposition af det

innehåll, bilagan litt. E till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.