Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18
1884-02-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1884:18, Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.
1
N:o IS.
Ank, till Riksd. Kansli den 14 Febr. 1884. kl. 2 e. m.
Kong . Maj:ts nådiga proposition, till Riksdagen, angående upplåtelse.
under eganderätt till Vexiö stad af V2 mantal krono Vexiö
Domprostegården; gifven Stockholms slott den 12 Januari
1884.
I öfverensstämmelse med bilagda utdrag* af dagens protokoll öfver
ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t härmed föreslå, det Riksdagen
måtte medgifva, ätt eganderätt till ett hälft mantal krono Vexiö Domprostegården
må åt Vexiö stad upplåtas mot förbindelse för staden ej
allenast att till kyrkoherden i Vexiö pastorat årligen utgifva lösen efter
tioårigt medelm ark egångspris för fyra hundra kubikfot spannmål, hälften
råg och hälften korn, utan ock att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla
lämplig bostad, äfvensom att framdeles, när sådant påfordras, aflösa
den årliga spanmålsafgiften med det belopp i penningar, som efter
fem för hundra om året utgör kapitalvärdet af samma afgifter, enligt
det vid aflösningen gällande medelmarkegångspris.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
C. G. Hammarskjöld.
Bill. Ull Riksd. Pr oi. 1884. 1 Samt. 1 Afä. 11 Höft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.
/
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari
1884.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyeän,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
l:o.
Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld anförde:
»Uti den al Eders Kong!. Maj:t genom nådig proposition år 1882
för Riksdagen framlagda, men då ej till slutligt afgörande bragta frågan
om upplåtelse åt Vexiö stad af eganderätt till ett hälft mantal krono
Vexiö Domprostegården N:o 1 anhåller jag nu att få göra förnyad
underdånig framställning, sedan ytterligare, af Riksdagens skrifvelse i
ämnet föranledd utredning derutinnan egt rum.
Till en början får jag härvid erinra, hurusom vid fastställande af
lönereglering lör presterskapet i Vexiö stads- och landsförsamlingars
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
pastorat, enligt nådigt bref den 1 Mars 1872, förordnats, att berörda
såsom kyrkoherdeboställe för landsförsamlingen i jordeboken upptagna
hemmansdel skulle vid inträffande kyrkoh^rdeledighet, eller dessförinnan,
om uppgörelse derom kunde träffas, så snart sådan kommit till stånd,
åt Vexiö stad upplåtas till begagnande under all framtid, med förbehåll
att staden förbunde sig dels att till kyrkoherde]! årligen utgifva lösen
efter tioårigt medelmarkegångspris för fyrahundra kubikfot spanmål,
hälften råg och hälften korn, och dels att åt kyrkoherden anskaffa och
underhålla lämplig bostad i staden eller tilldela honom hyresersättning,
hvars belopp i brist af åsämjande skulle bero på särskild pröfning i
laga ordning; och i enlighet med den af Kongl. Magt den 81 December
1877 fåststälda plan för utvidgning och reglering af A^exiö stad, dit
hemmanet Domprostegården på grund af nådiga brefvet den 19 nästförutgångne
Juni blifvit från den 1 Maj samma år förlagdt i judicielt,
kameralt och ecklesiastikt hänseende, har hemmanet hänförts till den
nya stadsdelen.
Härefter hafva stadsfullmäktige i Vexiö, under förmälan, att
några af de å Domprostegården befintliga tomter blifvit af staden sålda,
men att hinder för köparne mötte att å desamma erhålla lagfart, emedan
jorden innehades endast med besittningsrätt, en omständighet som,
efter hvad erfarenheten visat, inverkade i hög grad menligt på det
pris, som kunde för tomterna betingas, i underdånighet anhållit, att
Domprostegården måtte på de i Kongl. brefvet den 1 Mars 1872 stadgade
vilkor med full eganderätt till staden upplåtas, helst i motsatt
fall stadens väl behöfliga utvidgning åt detta håll möjligen icke skulle
kunna försiggå och sålunda det med hemmanets öfverlemnande åt staden
afsedda ändamål icke vinnas.
Denna af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs
län, efter Vexiö magistrats hörande, förordade ansökning blef, efter
nådig remiss och sedan Domkapitlet i Vexiö sig yttrat, jemväl af Kammarkollegium
i afgifvet utlåtande tillstyrkt.
Med anledning häraf föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att
för dess del medgifva den begärda upplåtelsen; men Riksdagen, som
ansåg, att eganderätten till fastigheten borde betinga något högre pris
än det förut nämnda, som vid besittningsrättens afyttrande blifvit utfäst,
och att vid försäljning af egendomen en viss köpeskilling borde bestämmas
jemte skyldighet för staden att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla
lämplig bostad, tillkännagaf i underdånig skrifvelse den 20 Maj
1882, att på grund häraf och då Riksdagen saknade all ledning för
bedömande af egendomens försäljningsvärde samt i allt fall Kyrkomötets
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.
samtycke till försäljningen borde inhemtas, hade den föreslagna försäljningen
för det dåvarande icke blifvit af Riksdagen bifallen.
Vidare och efter det med anledning häraf Kammarkollegium anbefalts
att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt
yttrande och förslag rörande de vilkor, hvarpå den ifrågasatta upplåtelsen
skulle kunna ega rum, hafva stadsfullmäktige i Vexiö blifvit i ärendet
å ny o hörde, hvarvid de yttrat bland annat: att då, af åtskilliga uppgillra
anledningar, öfvertagandet af Domprostegården, långt ifrån att
medföra någon ekonomisk fördel, tvärtom syntes blifva för staden förlustbringande,
och då den af staden redan utfästa lösesumman betydligt
öfverstege det värde, hvartill Domprostegården uppskattats af nämnden
för reglering af dervarande presterskaps löneförmåner — i det att denna
nämnd år 1867, efter värdering af egendomen, förordat dess öfverlåtande
till staden mot vilkor, att till pastor årligen skulle erläggas 500
kronor och derjemte åt honom lemnas bostad i staden och 200 kronor
årligen till föda åt två hästar för embetsresor — ansåge sig stadsfullmäktige
icke kunna tillförbinda staden att för eganderätten till Domprostegården
erlägga något utöfver den i nådiga brefvet den 1 Mars
1872 bestämda årliga afgälden; att emellertid stadsfullmäktige, för att
gå Riksdagens uttalade önskan till mötes, ville erbjuda sig att, mot
erhållande af full eganderätt till Domprostegården och så vida Kronan
öfvertoge skyldigheten att erlägga den kyrkoherden tillkommande årliga
afgälden, till statsvei-ket inbetala ett kapital, hvars ränta, beräknad efter
fem för hundra, motsvarade samma afgäld; samt att, enligt stadsfullmäktiges
åsigt, det vore af fördel icke blott för staden, utan äfven och
i synnerhet för kyrkoherden, att den staden åliggande skyldigheten att
förse kyrkoherden med bostad utgjordes i form af hvresersättning, i
följd hvaraf stadsfullmäktige, hvilka ingalunda ville undandraga sig att
lemna såsom hyresersättning det högsta belopp, som skäligen kunde
begäras, hemstälde, att den ifrågasatta förbindelsen för staden att anskaffa
och underhålla bostad åt kyrkoherden måtte få förfalla.
Uti detta stadsfullmäktiges, af magistraten i Vexiö biträdda yttrande
har äfven Eders Kong! Maj:ts Befallningshafvande i länet instämt;
och Domkapitlet har mot bifall dertill ej framstält annan anmärkning,
än att såsom vilkor för upplåtelsen borde stadgas förbindelse
för staden att åt kyrkoherden anskaffa, bebygga och underhålla lämplig
boställsgård inom staden.
Kammarkollegium har i underdånigt utlåtande, som den 2 sistlidne
Maj till Ecklesiastikdepartementet inkommit, anfört, att — äfven
om en förnyad uppskattning af Va mantal Domprostegården, som, enligt
5
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.
hvad af stadsfullmäktige uppgifvits, innehållit, med inberäknande af ett
för jernvägens räkning exproprieradt område, en areal af 81 tunnland
1,1 kappland, deraf 17 tunnland 23,l kappland tomter, trädgårdar och
åker, 8 tunnland 14,4 kappland delvis skogbeväxt äng, 54 tunnland 4,5
kappland utmark samt 23,i kappland impediment, numera efter egendomens
intagande i planen för stadens utvidgning skulle kunna med
någon tillförlitlighet verkställas — det likväl syntes föga troligt, att en
sådan åtgärd, så vida, på sätt kollegium antoge, hänsyn komme att
tagas endast till den afkastning och öfriga fördelar, som kyrkoherden
kunnat hemta af egendomen såsom boställe, skulle leda till det åsyftade
ändamålet att få egendomen åsatt högre värde än det, som svarade
mot den vid besittningsrättens öfverlåtande till staden betingade ersättningen,
hvarutöfver stadsfullmäktige icke velat tillförbinda staden någon
uppoffring, i anseende hvartill och enär under för handen varande förhållanden,
eller innan lägligt tillfälle till inköp af annan boställsjord
erbjöde sig, det antagligen vore vida fördelaktigare för kyrkoherden att
årligen uppbära lösen efter medelmarkegångspris för 400 kubikfot spanmål,
hälften råg och hälften korn, än räntan å det kapital, 21,520 kronor,
hvartill nämnda afgift efter fem för hundra och 1882 års medelmarkegångspris
skulle förvandlas, Kammarkollegium, som lika med
Domkapitlet ansåge en bestämd bostad för kyrkoherden vara att föredraga
framför årlig hyresersättning, föreslagit, att staden skulle såsom
vilkor för erhållande af full eganderätt till Domprostegården tillförbindas
att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla lämplig bostad samt att
framdeles, när sådant påfordrades, aflösa den årliga spanmålsafgiften
med dess kapitalvärde, beräknadt på ofvanstående sätt efter det vid
aflösningen gällande medelmarkegångspris å spanmålen.
Efter det Eders Kongl. Magt vidare, med anledning af stadgandena
i 114 § Regeringsformen och presterskapets privilegier af den 16
Oktober 1723, inhemtat Kyrkomötets yttrande i frågan, har Kyrkomötet
i underdånig skrifvelse den 19 September 1883 förklarat, det Kyrkomötet
för dess del medgåfve, att Vexiö Domprostegården må till Vexiö
stad under full eganderätt upplåtas på nyssberörda, af Kammarkollegium
förordade vilkor.
Efter hvad sålunda härutinnan förekommit, och enär äfven Riksdagen
— såsom af dess omförmäldaf skrifvelse den 20 Maj 1882 framgår
— ansett önskvärdt, att rättsförhållandena i afseende å ifrågakomna
fasta egendom varda på ett tillfredsställande sätt ordnade, samt
då detta synes mig lämpligen kunna ske genom den begärda öfverlåtelsens
medgifvande på de af Kammarkollegium förordade och af
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.
Kyrkomötet godkända vilkoren, får jag i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att medgifva, att eganderätt
till ett hälft mantal krono Vexiö Domprostegården må åt Vexiö
stad upplåtas mot förbindelse för staden ej allenast att till kyrkoherden
i Vexiö pastorat årligen utgifva lösen efter tioårigt medelmarkegångspris
för fyrahundra kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn,
utan ock att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla lämplig bostad,
äfvensom att framdeles, när sådant påfordras, aflösa den årliga spanmålsafgiften
med det belopp i penningar, som efter fem för hundra
om året utgör kapitalvärdet af samma afgift, eldigt det vid aflösningen
gällande medelm arkegångspris.»
På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt
bifall äfvensom förordna att i enlighet med Departementschefens
förslag nådig proposition i ämnet af den
lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar skulle till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
C. E. Blom.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.