Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande till Stockholms stad af en del utaf den under Djurgården lydande mark

1884-03-07 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:23, Angående upplåtande till Stockholms stad af en del utaf den under Djurgården lydande mark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

1

N:o 23.

Ant till Riksd. Kansli den 7 Mars 1884, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtande

till Stockholms stad af en del utaf den under

Djurgården lydande mark; gifven Stockholms slott den

25 Januari 1884.

Uti underdånig skrifvelse den 15 November 1882 hafva Stockholms

Stadsfullmäktige understält Kongl. Maj:ts nådiga pröfning en af Stadsfullmäktige

genom beslut samma dag antagen plan för reglering af en

del utaf Ladugårdslandet. Enligt denna plan skall på sträckan från och.

med Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan stadsplanen, på

sätt närmare inhemtas af bifogade ritningar, afslutas sålunda, att utefter

de intill Djurgården närmast belägna byggnadsqvarteren, hvilka genom

samma beslut blifvit till sina områden förslagsvis bestämda, lägges en

gränsgata till en bredd af 18 meter, hvilken gata kommer att utgöra

yttersta förbindelsen mellan förstnämnda gator och de emellan dessa mot

Djurgården utmynnande öfriga gator. Berörda gränsgata skall till 15

meters bredd närmast huslinien inrättas till körbana med omgifvande

gångbanor. Den återstående 3 meter breda delen förses på hela sträckan

med en rad af träd. Vidare är afsedt, att norr om denna gränsgata

emellan Stora Surbrunnsgatan och Artillerikasernens sydvestra hörn anordnas

ett öppet område till sådan bredd, att det jemte gränsgatan håller

65 meter (218,92 fot). Den närmast intill gränsgatan belägna del af

detta område till 35 meters bredd planteras med tre rader träd, hvadan

utefter kör- och gångbanorna skall komma att finnas på sträckningen

mellan Stora Surbrunnsgatan och Artillerikasernen en esplanad med fyra

trädrader. Det återstående nordligaste stycket af 15 meters bredd, som

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 15 Iläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

motsvarar kör- och gångbanorna på södra sidan om esplanaden, skall

ordnas antingen i öfverensstämmelse med dessa eller ock tills vidare endast

såsom plantering. På sträckan framför Artillerikasernen till och

med Sibyllegatans mynning blifva, då Artillerikasernen tillhörig mark

lägger hinder i vägen för en fullständig anordning enligt samma plan,

trädradernas antal inskränkt till tre, och från Sibyllegatans mynning till

och med Jungfrugatan kommer stadsplanen att afslutas allenast genom

framdragande af förenämnda gränsgata med kör- och gångbanor samt en

trädrad.

För att denna plan skall kunna verkställas och för att i sammanhang

dermed den af Stadsfullmäktige beslutade regleringen af de närmast

intill gränsgatan belägna byggnadsqvarteren och af de yttersta

sträckningarne af de till gränsgatan ledande gatorna må kunna genomföras,

måste emellertid en del Djurgården tillhörig mark tagas i anspråk;

och med anledning deraf hafva Stadsfullmäktige i förenämnda

skrifvelse i underdånighet anhållit:

att för verkställighet af regleringsplanen och ordnande af egogränsen

emellan Stockholms stad och kronan åt staden måtte upplåtas eganderätten

till den kronan tillhöriga mark, som dels erfordras till omförmälda

18 meter breda gränsgata på hela dess sträckning från och med

Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan och dels i söder gränsar

intill samma gata, mot det att staden till kronan afstår eganderätten

till den staden tillhöriga mark, som i norr faller utanför nämnda gränsgata,

samt dessutom lemnar kronan för den till staden afträdda mark,

som ej betäckes genom hvad staden till kronan afstår, godtgörelse, som

bestämmes på sätt Kongl. Maj:t kan finna skäligt förordna; samt

att det öfriga gränsområdet mellan Stora Surbrunnsgatan och Artillerikasernen,

hvilket område fortfarande skall vara kronans egendom,

finge af staden på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den understälda planen, mot skyldighet för staden att fortfarande

på sin bekostnad underhålla anläggningen;

och har Stockholms stad derjemte förbundit sig, derest förberörda

framställning bifalles, så väl att till de Djurgårdens tjensteman, hvilka

för närvarande såsom löneförmåner innehafva jord eller byggnader å det

område, staden skall från kronan tillvinna sig, äfvensom å det öfriga

område, som skall enligt planen ordnas, under deras återstående tjenstetid

utgifva godtgörelse för den förlust af inkomster och förmåner, som

Kongl. Maj:t kan finna dem komma att lida genom den ifrågasatta anordningen,

som ock att, der Kongl. Maj:t finner sådant nödigt, flytta å

ifrågavarande område nu befintliga byggnader till annan plats, som af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Kongl. Maj:t bestämmes, äfvensom att, der sådant af planens genomförande

föranledes, på sin bekostnad uppföra och för framtiden underhålla^

stängsel och grindar mot Djurgården.

Ofverståthållareembetet, som med underdånig skrifvelse af den 6

December 1882 öfverlemnat Stadsfullmäktiges förenämnda framställning,

har dervid hemstält att, då den ifrågastälda gränsregleringen otvifvelaktigt

skulle komma att medföra fördelar för så väl kronan som Stockholms

kommun, samma framställning måtte i nåder bifallas.

Sedan derefter Riksmarskalksembetet inkommit med underdånigt

utlåtande i ämnet, äfvensom med ett yttrande, som tillförordnade chefen

för Djurgårdsstyrelsen till bemälda embete afgifvit i afseende å vilkoren

för bifall till Stadsfullmäktiges förslag, har Öfverintendentsembetet, till

följd af nådig remiss, uti underdånigt utlåtande af den 17 April 1883

förklarat sig, efter granskning af förslaget, ej hafva funnit skäl till anmärkning

mot detsamma.

Med åberopande af bilagda protokollsutdrag öfver civilärenden, vill

Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för sin del medgifva:

dels att åt Stockholms stad upplåtes eganderätten till den under

Djurgården lydande mark, som ej mindre erfordras till ofvan omförmälda

18 meter breda gränsgata, än ock är belägen söder om

samma gata;

dels ock att det öfriga ifrågasatta, utefter gränsgatan belägna området

upplåtes till Stockholms stads förfogande, med vilkor att detsamma

på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

understälda stadsplanen, och att staden fortfarande underhåller anläggningen,

allt med i öfrigt följande förpligtelser för staden, nemligen:

att utan godtgörelse till Djurgården öfverlåtes eganderätten till den

staden nu tillydande mark, som i norr faller utanför gränsgatan, vare sig

denna mark är i stadens eller enskilds ego;

att staden för den mark, hvartill staden undfår eganderätt, erlägger

lösen till Djurgårdskassan, så ock ersättning för intrång och skada, allt

med belopp, som bestämmas i den ordning nådiga förordningen den 14

April 1866 angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof

stadgar;

att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda ordning bestämmas,

till Djurgårdskassan och boställshafvare utgifver dels ersättning

för den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som

föranledas deraf att staden får till ofvanberörda öppna område utefter

gränsgatan förfoga öfver Djurgården tillhörig mark, dels ock lösen för

de så väl å denna mark, som å den mark staden med eganderätt er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

håller, uppförda byggnader, hvilka tillhöra boställshafvare enskild!,

eller, derest de äro Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke vidare erfordras

för Djurgårdens räkning, hvarjemte staden skall vara pligtig att

bekosta förflyttning af eller, derest så icke kan ske, med belopp som i

förut stadgad ordning bestämmes, lösa till sig de öfriga byggnader å

samma mark, hvilka Djurgårdsstyrelsen anser fortfarande för Djurgården

behöfliga;

att staden uppför och underhåller den stängsel och de grindar, som

Djurgårdsstyrelsen pröfvar nödiga till följd af förändringarne i dispositionen

öfver marken, äfvensom bekostar förflyttning af den del utaf

Drottning Kristinas väg, som sträcker sig öfver den till förenämnda

öppna område afsedda mark, der Djurgårdsstyrelsen icke finner vägen

obehöflig;

att, derest till beredande af erforderligt utrymme för station åt

Stockholm—Rimbo-banan någon del af Drottning Kristinas väg måste

omläggas, Stockholms stad bestrider kostnaderna derför;

att, i händelse framdeles ett jernvägsspår kommer att utläggas från

Stockholm—Rimbo-banans station vid Stockholm mot artillerietablissementet

att vidare, i fall omständigheterna dertill föranleda, framdragas

ned till östra ändan af Ladugårdslands strandgata, staden utan ersättning

upplåter mark dertill inom det öppna området utefter gränsgatan;

samt

att staden tillförbinder sig att bedrifva arbetena på gränsområdet

mot Djurgården, så att södra sidan deraf från den 30 meter breda gatan

tvärs genom Norrmalm till Sibyllegatan blifver till en bredd af 15 meter

ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande samtidigt med Stockholm—Rimbo-jernbanans

fullbordande, dock tidigast tre år efter det

Kongl. Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma tid utfartsvägar

äro anordnade från denna del af staden till stationsområdet.

De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

b

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 25 Januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Thempt ander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen anförde härefter:

19:o.

»I underdånig skrifvelse den 15 November 1882 hafva Stockholms

Stadsfullmäktige understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning en af

Stadsfullmäktige genom beslut samma dag antagen plan till reglering

af en del utaf Ladugårdslandet. Enligt denna plan skall på sträckan

från och med Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan stadsplanen,

på sätt närmare inhemtas af bifogade ritningar, afslutas sålunda,

att utefter de intill Djurgården, närmast belägna byggnadsqvarteren,

hvilka genom samma beslut blifvit till sina områden förslagsvis bestämda,

lägges en gränsgata, till en bredd af 18 meter, hvilken gata kommer

att utgöra yttersta förbindelsen mellan förstnämnda gator och de emel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 23.

lan dessa mot Djurgården utmynnande öfriga gator. Berörda gränsgata

skall till 15 meters bredd närmast huslinien inrättas till körbana med

omgifvande gångbanor. Den återstående 3 meter breda delen förses på

hela sträckan med en rad af träd. Vidare är afsedt att norr om denna

gränsgata mellan Stora Surbrunnsgatan och Artillerikasernens sydvestra

hörn anordnas ett öppet område till sådan bredd, att det jemte gränsgatan

håller 65 meter (218,92 fot). Den närmast intill gränsgatan belägna

del af detta område till 35 meters bredd planteras med tre rader

träd, hvadan utefter kör- och gångbanorna skulle komma att finnas på

sträckan mellan Stora Surbrunnsgatan och Artillerikasernen en esplanad

med fyra trädrader; och är meningen att afståndet skall utgöra mellan

de yttersta trädraderna på hvarje sida 10 meter och mellan de innanför

dem befintliga 15 meter. Det återstående nordligaste stycket af 15

meters bredd, som motsvarar kör- och gångbanorna på södra sidan om

esplanaden, skall ordnas antingen i öfverensstämmelse med dessa eller

ock tills vidare endast såsom plantering. På sträckan framför Artillerikasernen

till och med Sibyllegatans mynning, på hvilken sträcka till

Artillerikasernen disponerad mark lägger hinder i vägen för en fullständig

anordning enligt samma plan, blifver trädradernas antal inskränkt

till tre; och ifrån Sibyllegatans mynning till och med Jungfrugatan

kommer stadsplanen att afslutas allenast genom framdragande af förenämnda

gränsgata, försedd med kör- och gångbanor samt en trädrad.

För att denna plan skall kunna verkställas och för att i sammanhang

dermed den af Stadsfullmäktige antagna regleringen af de närmast

intill gränsgatan belägna byggnadsqvarteren och af de yttersta sträckningarne

af de till gränsgatan ledande gatorna må kunna genomföras,

måste emellertid en del Djurgården tillhörig mark tagas i anspråk, och

med anledning deraf hafva Stadsfullmäktige i förenämnda skrifvelse i

underdånighet anhållit:

att, för verkställighet af regleringsplanen och ordnande af egogränsen

emellan Stockholms stad och kronan, åt staden måtte upplåtas

eganderätten till den kronan tillhöriga mark, som dels erfordras till

omförmälda 18 meter breda gränsgata på hela dess sträckning från och

med Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan och dels i söder

gränsar intill samma gata, mot det att staden till kronan afstår eganderätten

till den staden tillhöriga mark, som i norr faller utanför nämnda

gränsgata, samt dessutom lemnar kronan för den till staden afträdda

mark, som ej betäckes genom hvad staden till kronan afstår, godtgörelse,

som bestämmes på sätt Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt förordna;

samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

att det öfriga gränsområdet mellan Stora Surbrunnsgatan och artillerikasernen,

hvilket område fortfarande skulle vara kronans egendom,

finge af staden på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den understöda planen, mot skyldighet för staden att fortfarande

på sin bekostnad underhålla anläggningen;

och har Stockholms stad derjemte förbundit sig, derest förberörda

framställning bifölles, så väl att till de Djurgårdens tjensteman, hvilka

för närvarande såsom löneförmåner innehafva jord eller byggnader å det

område staden skulle från kronan tillvinna sig, äfvensom å det öfriga

område, som skulle enligt planen ordnas, under deras återstående tjenstetid

utgifva godtgörelse för den förlust af inkomster och förmåner, som

Eders Kongl. Maj:t kan finna dem komma att lida genom den ifrågasatta

anordningen, som ock att, der Eders Kongl. Maj:t finner sådant

nödigt, flytta å ifrågavarande område nu befintliga byggnader till annan

plats, som af Eders Kongl. Maj:t bestämmes, äfvensom att, der sådant

af planens genomförande föranledes, på sin bekostnad uppföra och för

framtiden underhålla stängsel och grindar mot Djurgården.

Till stöd för ifrågavarande framställning hafva Stadsfullmäktige, som

framhållit, hurusom det planlagda Stockholms särskilda stadsdelar i allmänhet

vore antingen genom naturen eller till följd af anordningar enligt

stadsplanen skilda från den landsbygd, der i framtiden nya stadsdelar

kunde uppstå, och att såsom oregleradt härutinnan återstode endast det

jemförelsevis obetydliga stycket från trakten af Ingemarshof till Ladugårdsgärdet,

i underdånighet anfört att, ehuru på sistnämnda stycke Djurgården

till större delen stöter emot och någon isolering således der ej

är af nöden för närvarande, Stadsfullmäktige likväl ansett sig böra söka

bereda trygghet derför att, derest fråga i eu framtid komme att uppstå att

mer eller mindre bebygga trakten närmast norr och vester om Drottning

Kristinas väg, på sätt redan skett med artillerikasernen, ett bredt,

från bebyggande fridlyst bälte läge färdigt att skilja den planlagda

staden från en ny stadsdel i denna trakt.

Stadsfullmäktige hafva nu ej ifrågasatt fullföljande af planen österut

från Jungfrugatan, enär kronan der eger mark till stor bredd äfven på

södra sidan om gränsvägen, i följd hvaraf det syntes Stadsfullmäktige

böra bero närmast på önskningar från statens sida, om och när gränsgatan

skall fortsättas i denna rigtning. Vester om Stora Surbrunnsgatan

möter stadens reglerade område, så att några vidare anordningar under

nu varande omständigheter å detta håll ej erfordras.

Enligt eu i Stockholms stads ingeniörskontor uppgjord approximativ

beräkning angående arealen af det område, som är i fråga, erfordras af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Djurgården tillydande mark: för gränsgatan 165,000 qvadratfot, för utdragning

fram till denna af Vestra Humlegårdsgatan, Rådmansgatan,

Viliagatan, Sibyllegatan och Jungfrugatan äfvensom för ett mindre, trekantigt,

till park afsedt område mellan förstnämnda två gator 32,900

qvadratfot samt för reglering af vissa utefter gränsgatan belägna byggnadsqvarter

114,900 qvadratfot. Till all denna mark, utgörande tillsammans

312,800 qvadratfot eller 5 tunnland 18,74 kappland och å en

i nämnda ingeniörskontor upprättad karta, betecknad med bokstäfverna

A, B, C, D, E, F, G, H, A samt I, K, L, M, Y, I, önskar nu Stockholms

stad förvärfva eganderätten. Denna mark består af

tomt och åker............... 202,470 qvadratfot eller 3 tunnland 19,69 kappland,

ängsmark ....................... 57,680 » » 1 » 0,96 »

skogsmark ..................... 11,000 » » — » 6,28 »

berg och impedimenter 41,650 » » — » 23,81 »

Summa 312,800 qvadratfot eller 5 tunnland 18,74 kappland.

Häraf användes till:

Djurgårdsintendentens boställe Djursborg... — tunnland 17,32 kappland,

Hofjägarebostället Träskporten (Lill Jans)... 2 » 24,22 »

det s. k. Gärdesgårdsdistriktet........................ 1 » 31,84 »

och utgör återstoden odisponerad mark...... — » 9,30 »

Summa 5 tunnland 18,74 kappland.

Den Djurgårdens mark åter, öfver hvilken staden anhåller att få

förfoga för anordnande af det öppna området utefter gränsgatans norra

sida, utan att dock staden dertill vill förskaffa sig eganderätt, utgör

enligt omförmälda karta med dertill hörande beskrifning 584,300 qvadratfot

eller 10 tunnland 13,88 kappland, å kartan utmärkt med bokstäfverna

Y, I, Z, G, H, A, N, O, P, Q, S, T, U, V, X, Y.

Denna mark består af:

tomt och åker............... 152,020 qvadratfot eller 2 tunnland 22,87 kappland,

ängsmark ....................... 150,840 » » 2 » 22,20 »

skogsmark....................... 191,040 » » 3 » 13,16 »

berg och impedimenter 90,400 » » 1 » 19,65 »

Summa 584,300 qvadratfot eller 10 tunnland 13,88 kappland.

Häraf användes af:

Träskporten............................................................ 3 tunnland 7,23 kappland,

Gärdesgårdsdistriktet............................................ 1 » 9,68 »

pell utgör den odisponerade marken ............ 5 » 28,97 »

Summa 10 tunnland 13,88 kappland.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Den mark Stockholm begär att få lemna i utbyte utgör, enligt

kartan och beskrifningen, 39,700 qvadratfot, å kartan betecknad med

I, G, Z, I samt R, Q, P, O, N, A, R. Enligt hvad kartan utvisar, skulle

all denna mark komma att falla inom det af staden föreslagna fria området

norr om gränsgatan. En del af marken eges utaf staden, hvaremot

en annan del områdes af enskild person.

Derest regleringen verkställes i enlighet med Stadsfullmäktiges beslut,

blifver det nödvändigt att från platsen undanrödja samtliga de

byggnader, som nu finnas uppförda vid hofjägarebostället Träskporten,

af hvars område en del skulle komma att ingå i gränsgatan och eu

annan del i det söder derom belägna område, som staden intagit i regleringsplanen.

För öfrigt synes planens genomförande ej behöfva föranleda

till förflyttning af andra byggnader ''än ett par vaktstugor, som

nu äro uppförda vid Carl den femtondes port.

Öfverståthållareembetet, som med skrifvelse af den 6 December

1882 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat Stadsfullmäktiges förenämnda

framställning, har dervid i underdånighet hemstält att, med afseende å

hvad Stadsfullmäktige i ärendet anfört och då den i fråga stälda gränsregleringen

otvifvelaktigt skulle komma att medföra fördelar så väl för

kronan som Stockholms kommun, framställningen måtte i nåder bifallas.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande i ämnet har Riksmarskalksembetet

hufvudsakligen anfört: att för verkställighet af Stadsfullmäktiges

i fråga varande förslag den s. k. Drottning Kristinas väg behöfver till

en större del vester om artillerikasernen omläggas, under hvilket arbete

denna väg, som under alla årstider flitigt begagnas, sannnolikt en längre

tid blifver ofarbar; att, derest hofjägarebostället Träskporten skulle flyttas,

ingen lämpligare plats för ett nytt sådant boställe, som för nödig tillsyn bör

i denna trakt finnas, kan anordnas än vid det s. k. Björnnäset, vid bebyggandet

af hvilket nya boställe dock begagnandet af nämnda väg för

körslor m. m. är oundgängligt; att för de å Ladugårdsgärdet exercerande

truppers militäröfningar, som ofta sträcka sig åt ifrågavarande trakt, det

skulle blifva eu känbar förlust att någon tid sakna denna väg och dess

omgifningar; samt att, ehuru det för traktens bebyggande såsom stadsdel

vackra förslaget med dess afsilande alléer, hvartill jorden skulle lemnas

af Djurgården dels emot ersättning och dels utan sådan, dock med skyldighet

för staden af framtida underhåll, förtjenade allt erkännande, Riksmarskalksémbetet

likväl, till följd af hvad sålunda anförts, ansåge sig

icke kunna i ärendets nuvarande skick tillstyrka bifall till ifrågavarande

omfattande förslag i dess helhet. Derest Eders Kongl. Maj:t ändock

skulle finna skäl att i större eller mindre mån bifalla detsamma, åbe
Bih.

till Riksd. Prot. 1884. 1 Samt 1 Åfd. 15 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

ropar Riksmarskalksembetet rörande ersättningarne till Djurgården ett

yttrande, som tillförordnade Chefen för Djurgårdsstyrelsen, Hofjägmästaren

I. L. Ström, till bemälda embete afgifvit i afseende å vilkoren för

ett sådant bifall.

Uti ifrågavarande yttrande har t. f. chefen för Djurgårdsstyrelsen

ansett sig icke böra afstyrka bifall till den af Stadsfullmäktige föreslagna

gränsregleringen, under förutsättning att Djurgårdskassan icke

tillskyndas några omkostnader genom regleringsplanens utförande samt

att Djurgårdens boställsinnehafvare erhålla nöjaktig ersättning för den

mark, som afsöndras från boställena; och har bemälde t. f. chef anfört

och föreslagit:

att, enär Djurgårdens tjenare heintade sin hufvudsakligaste löneinkomst

af den till dem upplåtna öppna jorden och någon minskning i

den nu varande för Djurgårdens vård och bevakande anstälda tjenstepersonal

icke lämpligen kunde ega rum, samt Djurgårdens inkomster

hvarken nu medgåfve eller antagligen i en framtid tilläte att Djurgårdens

tjenare aflönades på annat sätt, än att dem tilldelades afkomsten

af anvisade boställen, den ersättning, som för den från boställena Djursborg

och Träskporten för gränsregleringsplanens genomförande afhända

jord blefve bestämd att af staden erläggas, skulle utgå icke allenast till

nuvarande utan äfven kommande innehafvare af sagda boställen, men

att det deremot syntes med billighet öfverensstämmande att, om staden

bekostade och underhölle alla inom de så väl med eganderätt som

dispositionsrätt upplåtna områdena gjorda anläggningar med dertill

hörande stängsel och Djurgården således befriades från vidmakthållandet

af den inom samma områden nu befintliga gärdesgård och af en del

utaf Drottning Kristinas väg, staden icke kändes skyldig att till Djurgårdskassan

erlägga afgift för den öfriga till gränsregleringen erforderliga,

Djurgården tillhöriga odisponerade marken;

att, då alla vid Träskporten nu befintliga byggnader, hvilka tillhörde

till största delen Djurgården och i öfrigt boställshafvaren, komme

att för gränsregleringen nedtagas, men nödvändigt vore, att en Djurgårdens

bevakare egde bostad inom den trakt, der han hade sin verksamhet,

staden skulle dels på sin bekostnad låta till annan lämplig plats

flytta, derest sådant läte sig göra, eller i motsatt fall nybygga ett boningshus,

en uthusbyggnad, inrymmande stall, vagnbod, ladugård, foderlada

och skulle, en vedbod samt en drängstugubyggnad, dels ock inlösa

de öfriga byggnaderna, som skulle borttagas och bestode af en tobakslada

och en portvaktarestuga, tillhöriga Djurgården, samt en mindre

tobakslada, en tillbyggnad vid ladugården och ett skjul, tillhöriga bo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

ställshafvaren, och hvilka byggnader genom de ändrade förhållandena

icke vidare blefve behöfiiga; och

att staden jemväl skulle inlösa eller, der så funnes lämpligare, förflytta

förenämnda två, vid Carl XV:s port befintliga vaktbyggnader, samt

tillförbinda sig att uppföra och för framtiden underhålla nödiga grindar

och stängsel, på af t. f. chefen i hans yttrande angifna ställen.

Sedan ärendet derefter remitterats till Ofverintendents-embetets utlåtande,

har bemälda embete uti underdånig skrifvelse den 17 April 1883,

efter granskning af förslaget, förklarat sig ej hafva funnit skäl till anmärkning

mot detsamma.

Genomförandet af den föreslagna regleringen synes mig vara för

Stockholms stad af ingalunda obetydlig vigt, helst då i betraktande tages,

att inom förevarande stadsdel, eller Ladugårdslandet, under de senaste

åren utvecklats en särdeles storartad byggnadsverksamhet, som antagligen

än vidare kommer att fortgå, derest Stadsfullmäktiges framställning

vinner afseende. För staten åter synes förslaget visserligen ej

omedelbart medföra andra fördelar än att dels Djurgårdens gräns på

ifrågavarande sträcka, hvilken gräns för närvarande är särdeles oregelbunden,

blifver rätad, dels ock Djurgården befrias från underhållet af

den icke ringa stängsel, som för närvarande linnes i denna egogräns.

Med hänsyn till den nytta ifrågavarande anordningar synas medföra för

Stockholm, har jag emellertid ansett mig böra tillstyrka bifall till Stadsfullmäktiges

framställning, derest sådana vilkor stadgas, att någon förlust

för Djurgården eller dess boställshafvare deraf icke kan uppkomma.

För sådant ändamål torde blifva nödigt, att staden ersätter all den mark,

som till staden med eganderätt afträdes samt den skada i öfrig! och det

intrång, som för Djurgården eller boställshafvarne kunna uppkomma

genom samma marks öfverlåtande till staden, äfvensom inlöser eller, i

händelse sådant finnes lämpligare, bekostar förflyttning af de byggnader,

som för planens utförande måste borttagas. Vidare lärer staden böra

godtgöra Djurgårdskassan och boställshafvare den minskade afkastning,

skada och intrång, som komme att uppstå deraf, att staden får rättighet

att förfoga öfver den Djurgårdens mark, hvilken är afsedd att disponeras

till det norr om gränsgatan ifrågasatta område, hvaremot någon

ersättning för den del af samma mark, deraf Djurgården eller bostftllshafvarne

icke drager någon inkomst, ej torde böra ifrågakomma. I enlighet

med sitt åtagande bör staden ock vara pligtig att uppföra och

underhålla nödig stängsel och grindar mot den mark, som för Djurgårdens

räkning disponeras; hvarjemte staden lärer böra tillförbindas bekosta

förflyttning af Drottning Kristinas väg i den mån den faller inom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

det _ nu ifrågavarande området och Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant

nödigt.

Slutligen bör staden, på det att en rak gräns mellan staden och

Djurgården på förevarande sträcka må erhållas, till Djurgården afträda

den till stadens område för närvarande hörande mark, vare sig den är

i stadens eller enskild ego, som är belägen norr om den föreslagna gränsgatan;

och då Eders Kongl. Maj:t och kronan af denna mark ej kommer

att kunna njuta någon afkastning, enär, så vidt kartan utmärker, hela

marken är afsedd att ingå i det föreslagna öppna området, finner jag

mig ej kunna tillstyrka, att staden härför får tillgodoräkna sig något

afdrag å de ersättningssuminor staden, derest regleringsplanen kommer

till utförande, blifver skyldig utgifva.

Förutom dessa förpligtelser, som blifva eu omedelbar och nödvändig

följd af regleringen, torde äfven med hänsyn till andra förhållanden

staden, för händelse af bifall till dess förslag, böra eventuelt ikläda sig

vissa förbindelser, för hvilkas beskaffenhet jag nu anhåller att få redogöra.

De.n 14 Juli 1882 har Eders Kongl. Maj:t beviljat Stockholm—-Rimbo

jernvägsaktiebolag nådigt tillstånd att anlägga jernväg mellan trakten af

Rimbo gästgifvaregård och Stockholms stad och faststält plan för jernvägsanläggningen

med undantag i fråga om, bland annat, läget för bangården

i Stockholm, i afseende å hvilken Eders Kongl. Maj:t allenast

föreskrifvit, att den ej finge förläggas närmare den så kallade Villastaden,

än å visst föreslaget ställe mellan Drottning Kristinas väg och Stora

Ingemarshofs egor. Redan innan Stockholms Stadsfullmäktiges beslut

angående ifrågavarande reglering fattades, hade nämnda jernvägsbolag

till Eders Kongl. Maj:t inkommit med begäran om fastställelse å bifogad

plan för bangården vid Stockholm, enligt hvilken plan bangården skulle

förläggas vester om. Drottning Kristinas väg, nästan midt för en 30 meter

bred gata, som enligt stadsplanen skall dragas tvärs genom Norrmalm

och komma att utmynna något öster om Stora Surbrunnsgatan. Emot

detta läge torde vid den tiden någon väsentlig anmärkning icke varit

att framställa, men skall den af Stockholms Stadsfullmäktige först derefter

beslutade regleringen genomföras, sjmes detta icke kunna ske, med

mindre än att bangården, som enligt jernvägsbolagets plan skulle kommit»

att blifva så belägen att den intoge en del af den mark, som erfordras

för det af staden föreslagna öppna område, flyttas mera åt norr

eller nordost. Detta åter synes föranleda att, på det bangården må

erhålla nödigt utrymme, en del af Drottning Kristinas väg å dess sträckning

utom det af Stadsfullmäktige föreslagna öppna området måste flyttas

längre in på Djurgardens mark, hvilket icke torde kunna ske utan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

en kostnad, som skulle vara ganska känbar för jernvägsbolaget. Med

anledning häraf har ock bolaget i ärendet angående bestämmande af

bangårdens läge ifrågasatt att Stockholms stad borde bekosta vägens

flyttning; och hafva Stadsfullmäktige, som derefter lernnats tillfälle att

afgifva yttrande i ärendet, med tystnad förbigått hvad sålunda blifvit

ifrågasatt. Derest, till följd af regleringsplanens genomförande, Eders

Kongl. Maj:t vid slutlig pröfning af frågan om läget för Stockholm—

Rimbo-banans station finner nödigt att för beredande af erforderligt

utrymme åt densamma någon del af Drottning Kristinas väg oinlägges,

torde på grund af hvad jag anfört omkostnaderna derför billigtvis böra

drabba staden och ej bolaget.

Styrelsen för statens jernvägstrafik har i underdånigt utlåtande öfver

förenämnda bolags ansökan om fastställelse å planen för, bland annat,

bolagets station vid Stockholm föreslagit åtskilliga anordningar, hvarigenom

denna station skulle sättas i förbindelse med Carlberg—Vårtabanan,

som tillhör staten, genom hvilka anordningar, bland annat, åsyftades,

att stationen skulle få begagnas äfven för statens jernvägstrafik

och sålunda komma att utgöra en för densamma väl behöflig bangård i

denna trakt af Stockholm. I sammanhang dermed har bemälda Styrelse,

som ansett, att i en framtid ett jernvägsspår bör framdragas från ifrågavarande

station till artillerietablisseinentet och vidare ned till Ladugårdslands

Strandgata, hemstält att, om Stockholms stads framställning om

upplåtelse af mark från Djurgården vunne godkännande, dervid måtte

fästas det vilkor, att staden inedgåfve att framdeles, när behofvet sådant

fordrade, plats inom den tillernade esplanaden utan ersättning upplätes

för jernvägsspårets framdragande från nämnda station mot artillerietabiissementet

och vidare, i fall omständigheterna dertill föranledde, ned

till östra änden af Ladugårdslands Strandgata. Vidare anser Styrelsen

lämpligt, att staden tillförbindes bedrifva ifrågavarande regleringsarbeten

så, att de nå sin fullbordan samtidigt med det Stockholm—Rimbobanan

blifver upplåten för trafik.

Uti häröfver afgifvet yttrande hafva Stadsfullmäktige förklarat, att

staden icke hade något att erinra deremot, att vid upplåtelse till staden

af mark från Djurgården fästes det vilkor, att, när behofvet sådant fordrade,

plats å denna mark invid dess norra gräns kostnadsfritt upplätes

för jernvägsspårets framdragande i den rigtning Trafikstyrelsen föreslagit,

och att staden tillförbunde sig att bedrifva arbetena på gränsområdet

mot Djurgården så, att södra delen deraf från den 30 meter breda gatan

tvärs genom Norrmalm till Sibyllegatan blefve till en bredd af 15 meter

ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande samtidigt med Stock
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

holm—Rimbo-jernbanans fullbordande, dock tidigast tre år efter det

beslut i frågan fattats, äfvensom att till samma tid anordna utfartsvägar

från denna del af staden till stationsområdet.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då frågan om dispositionen

af Djurgårdens mark på sätt ifrågasatt blifvit är af beskaffenhet att

Riksdagens samtycke dertill erfordras, får jag härmed hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att för sin del

medgifva:

dels att åt Stockholms stad upplåtes eganderätten till den under

Djurgården lydande mark, som ej mindre erfordras till ofvan omförmälda

18 meter breda gränsgata, än ock är belägen söder om samma gata;

dels ock att det öfriga ifrågasatta utefter gränsgatan belägna området

upplåtes till Stockholms stads förfogande med vilkor att detsamma

på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

understälda stadsplanen och att staden fortfarande underhåller anläggningen,

allt med i öfrigt följande förpligtelser för staden, nemligen:

att utan godtgörelse till Djurgården öfverlåtes eganderätten till den

staden nu tillydande mark, som i norr faller utanför gränsgatan, vare

sig denna mark är i stadens eller enskilds ego;

att staden för den mark, hvartill staden undfår eganderätt, erlägger

lösen till Djurgårdskassan, så ock ersättning för intrång och skada, allt

med belopp, som bestämmas i den ordning nådiga förordningen den

14 April 1866 angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof

stadgar;

att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda ordning bestämmas,

till Djurgårdskassan och boställshafvare utgifver dels ersättning

för den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som föranledas

deraf att staden får till ofvan berörda öppna område utefter

gränsgatan förfoga öfver Djurgården tillhörig mark, dels ock lösen för

de så väl å denna mark som å den mark, staden med eganderätt erhåller,

uppförda byggnader, hvilka tillhöra boställshafvare enskildt eller, derest

de äro Eders Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke vidare erfordras

för Djurgårdens räkning, hvarjemte staden skall vara pligtig att bekosta

förflyttning af eller, derest så icke kan ske, med belopp, som i förut stadgad

ordning bestämmes, lösa till sig de öfriga byggnader å samma mark,

hvilka Djurgårdsstyrelsen anser fortfarande för Djurgården behöfliga;

att staden uppför och underhåller den stängsel och de grindar, som

Djurgårdsstyrelsen pröfvar nödiga till följd af förändringarne i dispositionen

öfver marken, äfvensom bekostar förflyttning af den del utaf

Drottning Kristinas väg, som sträcker sig öfver den till förenämnda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23. 15

öppna område afsedda mark, der Djurgårdsstyrelsen icke finner vägen

obehöflig;

att, derest till beredande af erforderligt utrymme för station åt

Stockholm—Rimbobanan någon del af Drottning Kristinas väg måste

O Ö O

omläggas, Stockholms stad bestrider kostnaderna derför;

att i händelse framdeles ett jernvägsspår kommer att utläggas från

Stockholm—Rimbobanans station vid Stockholm mot artilleri-etablissementet

att vidare, i fall omständigheterna dertill föranleda, framdragas

ned till östra ändan af Ladugårdslands Strandgata, staden utan ersättning

upplåter mark dertill inom det öppna området utefter gränsgatan; samt

att staden tillförbinder sig att bedrifva arbetena på gränsområdet

mot Djurgården så att södra sidan deraf från den 30 me.ter breda gatan

tvärs genom Norrmalm till Sibyllegatan blifver till en bredd af 15 meter

ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande samtidigt med Stockholm—Rimbojernbanans

fullbordande, dock tidigast tre år efter det Eders

Kongl. Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma tid utfartsvägar

äro anordnade från denna del af staden till stationsområdet.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

anfört och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder

gilla och befalde, att i öfverensstämmelse dermed

nådig proposition i ämnet, så lydande som bilagan till

detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen afiåtas.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.