Sök i Ratio Lex

Angående ändring i 72 § Riksdagsordningen

1884-04-02 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:38, Angående ändring i 72 § Riksdagsordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

1

N:o 38.

Ank, till Riksd. Kansli dan *2 April 1884, kl, 11 f. m.

Kong1, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändring i

72 § Riksdagsordningen; gifven Stockholms Slott den 18

April 1884.

Med bifogande af i Statsrådet öfver finans- och justitiedepartementsärenden

hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå

Riksdagen att antaga följande ändrade lydelse af 72 § Riksdagsordningen:
ȁ

hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af

tolf för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera Kammaren utses,

att enligt Regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,

Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.

Hvarje revision skall omfatta ett års afslutade räkenskaper. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes,

och skall inom två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerne välja sjelfve inom sig ordförande, hvilken eger afgörande

röst, derest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika..

De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sin

berättelse till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver

Bih. till Riksd. Prof, 1884. 1 Samt. 1 Afd. 27 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

inkommit, af nästföljande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande

Utskotts granskning och vidare behandling.»

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

»tädse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

3

Utdrag

af protokollet

Konungen i

1884.

öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Statsrådet å Stockholms Slott den 18 April

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet Themptander föredrog:

l:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 10 Maj 1871 med

framställning om åtgärders vidtagande för vinnande af tidigare utslutning

och revision af statsverkets räkenskaper, jemte Statskontorets och

Kammarrättens den 24 Maj 1879 häröfver afgifna utlåtande^

2:o. Särskilde komiterades den 13 Oktober 1875 afgifna betänkande

och förslag till allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten

samt till ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, i

hvad detta betänkande afsåge skatternas upptagande i riksstaten och

räkenskaperna ett år senare än nu egde rum, jemte Statskontorets öf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 38.

ver förslaget i sistnämnde del den 25 November 1875 afgifna yttrande;

och

3:o. Särskilde komiterades på uppdrag af Statsrådet och Chefen

för Finansdepartementet den 21 Juni 1881 afgifna utlåtande med förslag

till formulär och föreskrifter för länsräkenskapernas tidigare afsilande

tillika med Statskontorets och Kammarrättens, efter öfverståthållareembetets

och samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hörande,

den 8 November 1883 afgifna utlåtande;

varande ej mindre sistbemälde komiterades utlåtande och förslag

än äfven kollegiernas deröfver afgifna yttrande till trycket befordrade.

Sedan Departementschefen redogjort för de särskilda framställningarne

och förslagen jemte vederbörandes deröfver afgifna yttranden,

anförde han vidare:

»Tre olika förslag till lösning af frågan om ett tidigare afslutande

af statsverkets räkenskaper hafva under den förberedande handläggningen

af detta ärende blifvit framstälda, nemligen:

l:o) det af Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse den 10 Maj

1871 upptagna förslaget, att räkenskaperna skulle afslutas med kalenderår

utan redovisning för resultatet af de efter utgången af kalenderåret

inträffande uppbördsstämmorna, för tillämpning af hvilket förslag

dåvarande chefen för Finansdepartementet den 26 Januari 1880 uppdragit

åt särskilde komiterade att uppgöra räkenskapsformulär, som ock

finnas utarbetade under l:a alternativet i komiterades den 21 Juni 1881

afgifna betänkande;

2:o) det af Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten

uti gemensamt underdånigt utlåtande den 12 December 1878 väckta

och af sistnämnda båda embetsverk i underdånigt utlåtande den 24

Maj 1879 närmare utvecklade förslaget om de allmänna räkenskapernas

afslutande å en med det nuvarande uppbördsårets utgång mera än

kalenderåret sammanfallande tidpunkt, hvilket förslag sedermera närmare

formulerats så, att statsreglerings- och räkenskapsåret för allmänna

redogörelser skulle bestämmas till tiden från början af Juli månad det

ena till slutet af Juni månad det andra kalenderåret, under hvilken

förutsättning förslag till nya räkenskapsformulär äro uppgjorda under

det 2:a alternativet i nyssbemälde komiterades betänkande; och

3:o) det af Statskontoret och Kammarrätten i deras senaste underdåniga

utlåtande af den 8 November 1883 förordade förslaget att ej

göra någon rubbning i nu gällande terminer för afslutningen af statens

räkenskaper, utan låta länsräkenskaperna fortfarande innefatta redovisning

för den för räkenskapsåret beräknade, men efter dess slut inflytande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

uppbörden ända till uppbördsårets slut med April månads utgång, men

så långt ske kunde påskynda arbetet med länsräkenskapernas affattande,

så att de tidigare än nu kunde insändas till Kammarrätten och vara

tillgängliga i Statskontoret för rikshufvudbokens upprättande.

Hvad angår det andra af de här uppräknade förslagen eller det

som afser en förändring af statsreglerings- och räkenskapsåret, så att

detsamma skulle löpa från den 1 Juli till och med den 30 Juni, tilllåter

jag mig att till stöd för ett afstyrkande af detsamma helt och

hållet instämma uti och åberopa de skäl, hvilka Statskontoret och

Kammarrätten i sitt senaste utlåtande den 8 November 1883 (pag. 14—

17 i det tryckta utlåtandet) anfört emot nämnda förslag, och hvilka

skäl föranledt embetsverken sjelfva att frånträda sin i föregående utlåtanden

framstälda åsigt om lämpligheten af en dylik förändring i

räkenskapsåret.

Mot det tredje, af Statskontoret och Kammarrätten i deras senaste

utlåtande tillstyrkta, förslaget att bibehålla det nuvarande systemet för

räkenskapernas afslutning och således låta länsräkenskaperna för året

jemväl innefatta redogörelse för uppbörden af de till året hörande inkomster,

som inflyta under de fyra första månaderna af påföljande år,

måste jag uttala den efter mitt förmenande särdeles vigtiga betänkligheten,

att detta förslag icke står tillsammans med ett så skyndsamt

afsilande af statsverkets räkenskaper, som med rätta kan påfordras,

och ej i någon afsevärd grad möjliggör en tidigare granskning af dessa

räkenskaper från statsrevisionens sida än för närvarande eger rum.

Om räkenskaperna för ett år skola redogöra jemväl för förhållanden,

som inträffa först under det påföljande årets fyra första månader, är

det en gifven sak, att dylika räkenskapers afsilande måste fördröjas

med dessa fyra månader, och äfven om man sedermera påskyndar

arbetena med räkenskapernas affattande och vidare bearbetande på sätt

embetsverken tillstyrkt, kan dock, såsom embetsverken uppgifvit, rikshufvudboken

för det ena året blifva färdig först under December månad

det andra året och således för sent för att Riksdagens revisorer må

vid sitt sammanträde kunna företaga granskning af det nästföregående

årets räkenskaper. Väl skulle revisionen i sådant fall kunna ega rum

tidigare under det andra året än för närvarande och kunna förläggas

redan till årets början under pågående riksdag, men äfven om så skedde,

kunde revisorernas anmärkningar, öfver hvilka vederbörandes förklaringar

alltid måste inhemtas, ej blifva föremål för Riksdagens pröfning samma

år, utan först vid påföljande års riksdag eller efter precis lika lång tids

förlopp, som nu eger rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Att ett afsilande af allmänna räkenskaper så tidigt som möjligt

medför väsentliga fördelar, lär vara obestridligt, och de föreskrifter,

som den 12 December 1879 och sedermera blifvit af Eders Kongl. Maj:t

meddelade till efterrättelse för de centrala embetsverken om deras

skyldighet att inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång hafva

till Kammarrätten aflemnat, afslutade räkenskaper, hafva visat sig så

gagneliga, att det måste vara angeläget att låta samma grundsatser

vinna tillämpning äfven på länsräkenskaperna och sedermera på rikshufvudboken,

som utgör sammanfattningen af alla statens räkenskaper.

Det ligger i statsförvaltningens eget intresse och hör till en väl ordnad

statshushållning att genom eu snabb räkenskapsafslutning så tidigt som

möjligt erhålla en inblick i och fullständig öfversigt af den mängd

vigtiga förhållanden, hvilka i räkenskaperna framträda. Härtill kommer

hvad man icke heller synes mig till sin rätta betydelse uppskatta, då

man fördröjer räkenskapernas afsilande, eller att i samma mån afståndet

är större mellan räkenskapsåret och den tidpunkt, då statsrevisionen

kan företaga granskning af räkenskaperna för detsamma,

det vigtiga syftemål, som innefattas i representationens kontroll öfver

statshushållningen, endast på ett mindre fullständigt sätt kan ernås.

Det af Riksdagen framhållna krafvel på åtgärders vidtagande för att

åstadkomma eu tidigare statsrevision synes mig derföre väl befogadt,

och detta mål kan vinnas genom tillämpning af den första utaf de nyss

uppräknade förslagen, hvilket Riksdagen derföre ock förordat i sin

underdåniga skrifvelse af den 10 Maj 1871. Enligt detta förslag, som

låter räkenskapsafslutningen ske omedelbart efter kalenderårets slut

och ej upptager i räkenskapen annat än som under kalenderåret verkligen

passerat samt följaktligen balanserar den vid årets slut utestående

uppbörden till redovisning i räkenskapen för det följande året, då den

faktiskt inflyter, kunna länsräkenskaperna vara afslutade inom tre

månader efter kalenderårets utgång och rikshufvudboken sedermera

hinna upprättas så tidigt, att samtliga statsräkenskaperna för kalenderåret

kunna föreläggas statsrevisionen den 1 Oktober påföljande år,

hvilken tidpunkt Riksdagen ansett lämplig för statsrevisionens sammanträdande.

Skilnaden mellan sistnämnda förslag och det nu tillämpade förfarandet,

för hvars bibehållande embetsverken uttalat sig, ligger, såsom

jag redan antydt, deri, att, då en del af statsverkets inkomster, som

redovisas i länsräkenskaperna, inflyter vid uppbördsstämmor först under

påföljande år, man nu fördröjer räkenskapens afslutande för året, till

dess dessa uppbördsstämmor egt rum, och man således kan deri intaga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 38.

en redovisning för resultatet af uppbördsstämmorna, under det att enligt

det af Riksdagen förordade förslaget man skulle låta den under

räkenskapsåret debiterade uppbörd, som ej vid årets slut influtit, balanseras

för att redovisas i nästföljande års räkenskap. Det är ett

dylikt tillvägagående, ämbetsverken funnit betänkligt, emedan man derigenom

skulle rubba den nuvarande kontrollen öfver uppbördens handhafvande,

som är nära förbunden med sjelfva formen för årsräkenskapens

upprättande. Till fullo erkänner jag den stora vigten af en

noggrann kontroll öfver det sätt, hvarpå uppbördsförvaltningarne handhafva

sina åligganden, och jag medgifver äfven, att en viss lättnad vid

utöfvandet af denna kontroll beredes derigenom, att räkenskapsafslutningen

sker omedelbart efter den tid, då uppbörden försiggått, men

dels synas mig å andra sidan de föreskrifter och räkenskapsformulär,

hvartill särskilde komiterade i sitt betänkande den 21 Juni 1881 uppgjort

förslag under förutsättning af länsräkenskapernas afslutande i den

af Riksdagen antydda ordning, innefatta fullt tillfredsställande garantier

för en verksam kontroll öfver uppbördens handhafvande, änskönt denna

uppbörd redovisas först i det påföljande årets räkenskap, dels kan jag

ej finna annat, än att uppbördskontroll, ehuru i och för sig af stor

vigt, är en sak, som är så pass fristående från frågan om ett tidsenligt

påskyndande utaf afslutningen af statsverkets räkenskaper, att det

ej kan vara med en god bokföringsmetod öfverensstämmande att

fördröja bokslutet endast för att kontrollera, om statens vid räkenskapsårets

utgång utestående, ännu icke förfallna fordringar under det

påföljande året behörigen inflyta. Att i en enskild affär låta bokslutet

anstå till dess utestående fordringar hunnit inflyta skulle med rätta anses

såsom ett alldeles orimligt förfarande, och ur den fullt berättigade

synpunkten af angelägenheten jemväl för staten af en tidsenlig bokföring

är det nu tillämpade systemet för länsräkenskapens affattande en

lika stor orimlighet. Det må vara en oegentlighet att en del af de i

riksstaten för året upptagna inkomsterna ej uppbäras förrän efter årets

utgång, men icke bör man deraf hemta anledning till att framkalla de

ytterligare oegentligheter, som blifva eu följd af ett fördröjdt afslutande

af statsräkenskaperna i deras helhet. Äfven nu måste i allt fall eu del

statsinkomster balanseras, nemligen hvad som ej inflyter vid uppbördsstämmorna,

utan hvars indrifvande beror på ytterligare åtgärd af uppbördsförvaltningen.

De sålunda balanserade restantierna utgöra visserligen

vida mindre belopp, än de betydliga uppbördssummor, som komma att

balanseras, i händelse bokslutet sker omedelbart efter kalenderårets utgång,

men ur bokföringssynpunkt kan beloppets storlek i detta fall ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

verka hindrande för dess balanserande till ett påföljande år och detta

så mycket mindre som balansen, ehuru omfattande en stor summa, ej

skulle försvåra en tillförlitlig öfversigt af räkenskapsårets finansiella

resultat, enär de balanserade inkomsterna äro af den beskaffenhet, att

de med säkerhet kunna påräknas komma att till långt största delen inflyta

och beloppet af hvad som i följd af afkortning eller afskrifning ej

kommer statskassan till godo ej vexlar så betydligt från ena till andra

året, att det verkar störande på den allmänna öfversigten öfver finansårets

resultat.

På grund af hvad jag nu anfört ansluter jag mig till det af Riksdagen

i dess ofta åberopade skrifvelse af den 10 Maj 1871 framstälda

förslag rörande länsräkenskapernas afslutande omedelbart efter kalenderårets

utgång och hänför mig i fråga om de föreskrifter, som för

verkställighet deraf erfordras, i hufvudsak till hvad särskilde komiterade

i betänkandet den 21 Juni 1881 föreslagit i det l:a alternativet, uppgjordt

under förutsättning af en dylik räkenskapsafslutning. Då emellertid

Statskontoret och Kammarrätten i sitt senaste utlåtande, med den

uppfattning af hufvudfrågan, som hos dem gjort sig gällande, icke egt

anledning att ingå i en närmare granskning af detaljerna beträffande

de föreskrifter och räkenskapsformulär, som finnas upptagna under

nämnda alternativ i komiténs betänkande, torde förnvadt yttrande i dessa

hänseenden böra från embetsverken infordras.

Jag hemställer följaktligen i underdånighet, att. Eders Kongl.

Maj:t för närvarande måtte besluta:

att länsräkenskaperna skola afslutas med kalenderår och i öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse den

10 Maj 1871 ifrågasatt, så att de skatter och utgifter, som beräknas

såsom statsinkomst för året, men ej till betalning förfalla förrän efter

årets utgång, skola balanseras till redovisning i nästföljande års räken>kap;
att

fögderiernas och städernas specialräkningar skola afgifvas till

länsstyrelsen så tidigt, att länets landsbok kan vara upprättad och till

Kammarrätten insänd inom utgången af Mars månad påföljande år;

att arbetet med rikshufvudbokens upprättande skall så ordnas, att

densamma jemte öfriga statsverkets räkenskaper, fullständigt afslutade,

kan vara tillgänglig för granskning af statsrevisorerna den 1 Oktober

året efter det kalenderår, räkenskaperna omfatta;

samt att denna förändrade anordning skall tillämpas vid uppgörandet

af 1885 års räkenskaper.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kom/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna nådigt bifall.

Föredragande Departementschefen anförde vidare:

»Mot hvad Statskontoret och Kammarrätten i sitt senaste utlåtande

den 8 November 1883 yttrat och hemstält beträffande såväl åtskilliga

detaljer af räkenskapsföringen som andra af särskilda komiterade väckta

förslag, som stå i sammanhang med uppbörds- och redovisningsväsendet,

har jag icke något att erinra, men då de af embetsverken gjorda

hemställanden och förslag kunna i vissa afseenden tarfva modifikationer,

sedan Eders Maj:t nu meddelat andra bestämmelser om länsräkenskapernas

afslutande än embetsverken förutsatt, torde någon slutlig, pröfning

af embetsverkens berörda förslag nu icke böra af Eders Maj:t företagas,

utan hemställer jag, att Statskontoret och Kammarrätten måtte

i nåder anbefallas att inkomma med förslag till de närmare föreskrifter,

som böra af Eders Maj:t meddelas i och för tillämpningen af Eders

Maj:ts beslut om länsräkenskapernas och rikshufvudbokens afslutande

och att afgifva yttrande angående de räkenskapsformulär, som af komiterade

i l:a alternativet uppgjorts.»

Denna Departementschefens hemställan täcktes

Hans Maj:t Konungen, på det öfriga Statsrådets tillstyrkande,

i nåder bifalla.

Härefter yttrade föredragande Departementschefen:

»Det af Eders Maj:t nyss fattade beslutet angående tiden för rikshufvudbokens

upprättande bereder möjlighet att, såsom redan är antyda

tillmötesgå den af Riksdagen uttalade önskan om en tidigare revision

af statsverkets räkenskaper från de af Riksdagen utsedde revisorers

sida. Enligt nyssnämnda nådiga beslut skulle nemligen statens

samtliga räkenskaper för kalenderåret, fullständigt afslutade, vara tillgängliga

för granskning af statsrevisorerne den 1 Oktober påföljande

år, till hvilken tid på året Riksdagen förmält sig anse lämpligt att re
Bih.

till Biksd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd. 27 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

visionen framflyttades. Då Eders Maj:t tillika bestämt,''att den förändrade

anordningen med räkenskaperna skulle tillämpas vid uppgörandet

af 1885 års räkenskaper, kunna följaktligen statsverkets räkenskaper för

nämnda år föreläggas statsrevisorerne den 1 Oktober 1886. För att en

dylik förändring i tiden för revisorernes sammanträde må kunna ske,

tarfvas emellertid ändring i § 72 Riksdagsordningen, hvilken, såsom

känd! är, bestämmer, att revisionsförrättningen skall taga sin början

den 15 Augusti eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter; och har

jag ansett mig böra fästa uppmärksamheten derå, att nådig framställning

till Riksdagen om den erforderliga grundlagsändringen torde böra

ske redan innevarande år för att den åsyftade tidigare statsrevisionen

må komma till stånd under år 1886. Jag vågar derföre föreslå, att

Eders Maj:t måtte uppdraga åt Chefen för Justitiedepartementet att

vidtaga den på honom ankommande åtgärd för att sätta Eders Maj:t i

tillfälle att till denna Riksdag aflåta framställning om ändring i nyss

åberopade grundlagsparagraf hvarjemte jag tillåter mig hemställa, huruvida

vid en dylik ändring skäl förefinnes att i grundlagen låta inflyta

datum för revisionsförrättningens början, utan om icke lämpligare vore

att denna tidsbestämmelse förekomme i instruktionen för revisorerne

och att grundlagen endast angåfve, att en dylik bestämmelse skulle

finnas meddelad uti instruktionen. Till denna erinran föranlåtes

jag särskildt deraf, att i följd af öfvergången från det nuvarande

systemet för räkenskapsafslutningen till den förändrade anordningen

det måste inträffa, att aret efter det då förändringen första gången

tillämpats två års räkenskaper blifva under samma år tillgängliga

för granskning af statsrevisorerne. Så kommer förhållandet att

blifva år 1886, då revisorerne hafva att sysselsätta sig med räkenskaperna

både för år 1884, afslutade på det nuvarande sättet, och för år

1885, afslutade efter den förändrade ordningen. För att revisionsarbetet

under dylika omständigheter må kunna behörigen verkställas, har jag

förestält mig, att revisionen af det första årets räkenskaper skulle kunna

taga sin början den 1 Augusti och fortgå under Augusti och September

månader samt räkenskaperna för det senare året granskas under

Oktober och November månader, hvarefter för framtiden revisionsförrättningarne

komme att försiggå under de båda sistnämnda månaderna.

Den ändring af instruktionen, som föranledes af en så beskaffad

grundlagsändring, som jag ifrågasatt, likasom en och annan ändring i

ifrigt af instruktionen, som kan vara af nöden, såsom för att förkorta

tiden för förklaringars afgifvande öfver revisorernas anmärkningar m. in.

kan deremot icke nu blifva föremål för Riksdagens behandling, innan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 1]

sig visat, huruvida en grundlagsändring af den beskaffenhet jag antydt

varder af Konung och Riksdag vidtagen».

Häri instämde Statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen befalde, att utdrag af protokollet

öfver detta ärende skulle till Justitiedepartementet

öfverlemnas.

Ex protocollo

Hans Wachtmeister

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:s Nåd. Proposition No 38.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen

den 18 April 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thtselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Steyern hemstälde, under åberopande

af det anförande chefen för Finansdepartementet denna dag till

protokollet öfver finansärenden afgifvit angående vidtagande af åtgärder

för vinnande af tidigare afslutning och revision af statsverkets räkenskaper,

att Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att antaga följande

ändrade lydelse af 72 § Riksdagsordningen:

»Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af tolf

för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera Kammaren utses, att

enligt Regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,

Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 13

Hvarje revision skall omfatta ett års afskräde räkenskaper. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes, ock

skall inom två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja sjelfve inom sig ordförande, hvilken eger afgörande

röst, derest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sin berättelse

till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver inkommit,

af nästföljande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande

Utskotts granskning och vidare behandling)).

Hvad Departementschefen sålunda hemstält behagade,

på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter,

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle i

följd deraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition af

den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

t

Pik- till- Bilcsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 27 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1884:57 Utlåtande, i anledning af vackt motion angående tidigare afslutande af statsverkets räkenskaper. s. 1 i texten