Sök i Ratio Lex

Angående virkesunderstöd för anläggning af jernväg från Luleå till norska gränsen

1884-01-25 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1884:5, Angående virkesunderstöd för anläggning af jernväg från Luleå till norska gränsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

1

N:0 5.

Ank. till Rikstl. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

virkesunderstöd för anläggning af jernväg från Luleå

till norska gränsen; gifven Stockholms slott den 16

November 1883.

På derom gjord ansökning har Kongl. Maj:t genom nådig resolution

den 8 December 1882 beviljat Fullmäktigen i Riksbanken, Filosofie

Doktorn J. W. Arnberg, Fullmäktigen i Riksgäldskontor, Kaptenen

C. G-. Hierta och Medicine Doktorn A. Ljunggren tillstånd att

anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af

1 ,435 meters spårvidd från lämplig punkt å norska gränsen i närheten

af sjön Wassijaure till Luossavaara och Kiirunavaara jernmalmfält samt

derifrån genom Gellivaara malmfält och distrikt fram till Luleå stad,

med rätt för sökandena att öfverlåta den sålunda erhållna koncessionen

å ingeniörsfirman Wilkinson & Jarvis i London och de öfrige in- och

utländske män, med hvilka denna firma kunde för jernvägsanläggningens

utförande komma att förena sig.

Sedan nämnda koncession numera öfverlåtits på firman Wilkinson

& Jarvis, som likaledes efter öfverlåtelse blifvit innehafvare af koncession

å anläggande af jernväg från Ofotens fjord i Norge till norska

gränsen emot Sverige, har i en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning

bemälda firma, med förmälan att firman för anläggande af jernväg

mellan Luleå och Ofotens fjord bildat ett bolag under namn af »The

Northern of Europé Railway company limited», å detta bolags vägnar

anhållit, bland annat, att bolaget måtte undfå rätt att från statens skoBih.

till llilcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft. . 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 5.

gar inom lämpligt afstånd från den tillämnade jernvägen på egen bekostnad

fälla och afhemta allt för banbyggnaden med dertill hörande

hus med mera och rörlig materiel nödigt virke, emot en afgift af 10

öre för hvarje träd samt med iakttagande att afverkningen på det

hela ej komme att öfverstiga 600,000 träd, deruti likväl ej inberäknadt

det virke, som måste huggas för jernvägens framdragande öfver

staten tillhöriga jordområden.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för innevarande

dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för sin

del medgifva,

dels att bolaget »The Northern of Europé Railway company limited»

må berättigas att för första anläggningen af bansträckningen mellan

trakten af Buddby n i Öfver-Luleå fem mil från kusten af Bottniska

viken till riksgränsen och för första uppsättningen af sådan för jernvägen

behöflig rörlig materiel, som i anläggningsorten tillverkas, emot

en afgift af tio öre för hvarje träd, afverka det antal dylika, som enligt

af sakkunnig person granskadt materialförslag för ändamålet erfordras,

att till den del träden ej kunna uttagas från den för jernvägens

framdragande af kronan upplåtna mark och i den mån virkestillgången

å kronans invid banan belägna skogar finnes, utan men

för framtida virkesafkastning, sådant medgifva, å nämnda skogar,

efter Kongl. Domänstyrelsens anvisning och föreskrifter, af vederbörande

jägmästare utstämplas, med förbindelse för bolaget ej mindre

att bekosta virkets ^stämpling och den kontroll i öfrig! öfver afverkningsrättens

begagnande, som Dotnänstyrelsen kan finna erforderlig,

än ock att på sin bekostnad vidtaga de åtgärder som kunna af

Domänstyrelsen påfordras till förekommande af eldfara för kronoskogarne

så väl under byggnadsarbetets utförande som sedermera vid

banans trafikerande;

dels ock att allt virke, som erfordras till första uppsättning af stängsel

och telegrafstolpar för jernvägen på den nyss angifna sträckningen,

må, i mån af behof, afgiftsfritt och utan föregången afstämpling afliemtas

från de skogstrakter vid banan, som af jägmästaren anvisas.

De till ärendet höljande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mapis Nåd. Proposition N:o 5.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, liället inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 16

November 1883.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

YON STEYERN,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding och

von Krusenstjerna.

Föredragande Departementschefen, Statsrådet Themptander anförde:

“På derom gjord ansökning beviljade Eders Kongl. Maj:t genom

nådig resolution den 8 December 1882 Fullmäktigen [i Riksbanken,

Filosofie Doktorn J. W. Arnberg, Fullmäktigen i Riksgäldskontor,

Kaptenen C. G. Hierta och Medicine Doktorn A. Ljunggren tillstånd

att anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af

1,435 meters (4,83 fots) spårvidd från lämplig punkt å norska gränsen i

närheten af sjön Wassijaure till Luossavaara och Kiirunavaara jernmalmfält

samt derifrån genom Gellivaara malmfält och distrikt fram

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5.

till Luleå stad, med rätt för sökandena att öfverlåta den sålunda erhållna

koncessionen å ingeniörsfirman Wilkinson & Jarvis i London och

de öfrige in- och utländske män, med hvilka denna firma kunde för

jernvägsanläggningens utförande komma att förena sig.

I ansökningen om koncessionen hade sökandena äfven anhållit

att från statens skogar inom lämpligt afstånd från banan få på egen

bekostnad fälla och afhemta allt för banbyggnaden med dertill hörande

hus, verkstäder, kajer och magasin äfvensom för rörlig materiel nödigt

virke mot en afgift af 10 öre för hvarje träd; men Eders Kongl.

Maj:t förklarade sig, då koncessionen beviljades, icke vilja öfver ansökningen

i nyssberörda del besluta utan Riksdagens hörande.

Sedan nämnda koncession numera öfverlåtits på firman Wilkinson

& Jarvis, som likaledes efter öfverlåtelse blifvit innehafvare af koncession

å anläggande af jernväg från Ofotens fjord i Norge till norska

gränsen emot Sverige, har i eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning

bemälda firma, med förmälan att firman för anläggande af jernväg

mellan Luleå och Ofotens fjord bildat ett bolag under namn af

»The Northern of Europé Railway company limited», å detta bolags

vägnar anhållit om vissa jemkningar i vilkoren för den genom nådiga

resolutionen den 8 December 1882 beviljade koncessionen samt tillika,

med förnyande af den förut gjorda ansökningen om virkesunderstöd för

jernvägsanläggningen, begärt, att bolaget måtte undfå rätt att från

statens skogar inom lämpligt afstånd från den tillämnade jernvägen

på egen bekostnad fälla och afhemta allt för banbyggnaden med dertill

hörande hus med mera och rörlig materiel nödigt virke, emot eu

afgift af 10 öre för hvarje träd samt med iakttagande att afverkningen

på det hela ej kom me att öfverstiga 600,000 träd, deruti likväl ej inberäknadt

det virke, som måste huggas för jernvägens framdragande

öfver staten tillhöriga jordområden; hvarjemte, enär för jernvägsbyggnadens

påbörjande den 1 Juli 1884 och fullföljd i afsedd utsträckning

vore nödigt, att en del af det begärda virket finge huggas under innevarande

höst och nästkommande vinter samt helst under månaderna

November—Februari, firman vidare hemstält, att, derest den underdåniga

ansökningen icke kunde i hela dess vid blifva bifallen inom sådan tid,

att bolaget kunde under instundande vinter begagna sig af de ifrågasatta

förmånerna, särskildt medgifvande måtte lenmas bolaget att under

hösten 1883 och vintern 1884 för det uppgifva ändamålet och till föreslaget

pris afverka 200,000 timmer.

Öfver denna ansökning, i hvad densamma afse» rätt till skogsavverkning,

hafva underdåniga yttranden inhemtats från vederbörande

skogsinspektör, Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

län och Domänstyrelsen, hvilka dervid samtliga vitsordat det ifrågavarande

jernvägsföretagets stora betydelsé icke blott för länet i allmänhet,

utan särskildt för de vidsträckta, staten tillhöriga skogar, som komme

att af jernvägen beröras, och der för närvarande, i saknad af användbara

utfartsvägar, virkestillgången icke på långt när kan på ett

tillfredsställande sätt tillgodogöras.

Eders Kongl. Maf.ts Befallningshafvande erinrar, huru, sedan åstadkommandet

af en jernvägsförbindelse mellan Luleå och Ofoten länge

varit ett önskningsmål för Norrbottens inbyggare, ljusare utsigter

än någonsin tillförene nu syntes vara för handen att nå detta mål,

sedan koncessionsinnehafvarne genom fullgörandet af den bland koncessionsvilkoren

föreskrifna nedsättning i Statskontoret af 200,000

kronor och genom arbeten med utstakningar och definitiva undersökningar

af den tillämnade jernvägslinien samt kajbyggnad i Luleå visat

sig hafva allvarliga afsigter att sätta jernvägsföretaget i gång. Enligt

hvad Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande inhemtat, hade det nyrbildade

jernvägsbolaget för afsigt att redan under nästkommande

sommar med kraft upptaga byggnadsarbetet på hela den 18 mil långa

sträckningen mellan Luleå och Gellivaara; men härför kräfdes oeftergifligt,

att färdiga sleepers för banan funnes att tillgå äfven i den så

kallade obygden eller på de 13 mil af nyssnämnda sträckning, som

folie ofvanom kustlandet, mellan Buddbyn i Ofver-Luleå och Gellivaara.

Då jernvägen här komme att till största delen genomlöpa mark, som

antingen tillhörde kronan eller lydde under hemman, hvilkas innehafvare

hade endast inskränkt dispositionsrätt öfver hemmanens skog,

och användandet för denna del af banan af virke, inköpt i kustlandet

och derifrån forsladt till byggnadsplatsen, komme att medföra allt för

dryga kostnader, skulle jernvägsanläggningen i dessa trakter nära nog

omöjliggöras, derest icke för jernvägsbyggnaden med dertill hörande

hus erforderligt virke finge hemtas från kronans skogar. Under förutsättning

att vid sådant förhållande det icke borde förvägras bolaget

att för den nyssberörda delen af banan erhålla virke från statens i

närheten af banan belägna skogar, hänvisar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

beträffande den ersättning, som härvid kunde böra

till kronan ifrågakomma, till de ofta förekommande och efter Eders

Kongl. Maj:ts Befallniugshafvandes åsigt med det förevarande nära

jemförliga fall, då kronan, vid upplåtande af flerårig afverkningsrätt

till skog, . vid denna rätt bunde skyldigheten att upptaga för virkets

utdrifning erforderlig flottled, men tillhandaliölle det för strömbyggnaderna

behöfliga virket fritt. Likasom staten härvid, genom att lemna

virket till strömbyggnaderna utan afgift, medverkade till åvägabrin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

gandet af eu förut saknad kommunikationsled, så ansåge Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, att äfven i förevarande fall, der det gälde

att åstadkomma eu kommunikationsled af genomgripande vigt för en

hel landsdels utveckling, staten med fullaste skäl borde lemna det för

ändamålet erforderliga virket fritt.

Då emellertid sökandena uraktlåtit att lemna uppgift på dimensionerna

för det virke, som önskades, och icke heller förebragt någon

utredning, hvarföre de funnit nödigt att från kronans skogar erhålla

allt för jernvägsbyggnaden i dess helhet med byggnader och materiel

erforderligt virke, ehuru för jern vägsan läggningen inom kustlandet

virke utan tvifvel kunde från de invid jernvägslinien belägna skattehemman

köpas billigare, än som motsvarade transportkostnaden, i händelse

virke skulle dit forslas från kronans i det öfre landet belägna

skogar, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funnit sig i sakens

nuvarande skick endast böra tillstyrka bifall till det senare alternativet

i den underdåniga ansökningen och hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes meddela iirman Wilkinson & Jarvis för bolaget »The Northern

of Europé Railwäy company limited» rättighet att under instundande

vinter å kronans inom Ofver-Luleå, Jockmocks och Gellivare socknar

i närheten af jernvägslinien belägna marker fälla och afhemta till sleepers

och husbyggnad m. m. tjenliga träd till ett antal af högst 200,000,

mot erläggande till kronan af en afgift om 10 öre för hvarje träd samt

mot skyldighet att bekosta virkets vederbörliga utsyning och den kontroll

öfver afverkningen, som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva nödig.

Skog sinspektören, som i sitt yttrande utgår från den förutsättning,

att jernvägsarbetet under nästkommande sommar hufvudsakligen skulle

komma att inskränkas till kustlandet eller de fem milen närmast Luleå,

afstyrker, lika med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, upplåtelse

af virke för denna del af banan, då derför behöfligt virke utan svårighet

torde kunna till rimligt pris anskaffas på stället eller sjöledes från

andra orter, och kronans i det öfre landet belägna skogar, på grund

af sin aflägsna belägenhet och saknaden af flottled, icke kunde för

ändamålet tillgodogöras, med mindre det virke, som hemtades derifrån,

finge säljas, hvartill medgifvande icke syntes böra lemnas. Den underdåniga

ansökningen i öfrigt finner skogsinspektören, i saknad af utredning

om den myckenhet virke och de dimensioner som erfordras,

böra endast på det sätt bifallas, att rättighet beviljas jern vägsbolaget

att, sedan jernvägen på en sträcka af fem mil från Luleå blifvit färdigbyggd,

till lättnad vid anläggningen af den återstående banan intill

riksgränsen, från angränsande eller närbelägna kronoparker i mån af

behof intill ett maximum af 400,000 och mot pris af 10 öre för hvarje

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o o.

hemta så många till ban- och husbyggnader erforderliga träd, som

icke kunnat erhållas i den linie, hvilken måste upphuggas för jernvägens

framdragande; dock med skyldighet för bolaget att för hvarje

år i god tid förut, med bifogande af vederbörligen granskadt materialförslag,

hos Domänstyrelsen göra anmälan om det vh''ke, som erfordrades

för de under året tillämnade ban- och husbyggnader, samt dervid

äfven aflemna bevis, att förut till jernvägens anläggning erhållet virke

blifvit dertill användt eller apteradt.

Instämmande i hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

yttrat rörande det oeftergiflig^ behofvet för jernvägsbolaget att för

jernvägsbyggnaden ofvanom kustlandet erhålla virke från kronans angränsande

skogar, anför Domänstyrelsen i öfrigt:

a«, i betraktande af det förhöjda värde, kronans skogar efter

jernvägens anläggning utan tvifvel komme att erhålla, statens intresse

påkallade att genom upplåtande mot nedsatt pris af virke från kronans

skogar till nödiga byggnadsmaterialier underlätta och främja jernvägsföretaget

inom det öfre landet, der virke icke funnes att köpa från

enskildas skogsmarker;

att beträffande den virkesmängd och de virkessortiment, som

för jernvägsanläggningen kunde erfordras, någon utredning väl icke

åstadkommits i den underdåniga ansökningen, men att, enligt det utlåtande,

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit, då frågan om

jernvägskoncessionen förevar, omkring 8,000 träd komme att åtgå per

banmil, hvilket för hela den 38 \ mil långa jernvägslinien från Luleå

till riksgränsen motsvarade omkring 308,000 träd;

att följaktligen den virkesmängd, som, utöfver hvad som fäldes

i sjelfva jernvägslinien, erfordrades för jernvägsanläggningen inom det

öfre landet, i intet fall kunde beräknas öfverstiga 300,000 träd, helst

om virke till stängsel och telegrafstolpar icke inbegrepes i detta antal,

utan, såsom för närvarande saknande saluvärde, finge afgiftsfritt och

utan föregående utstämpling afhemtas från kronans skogar;

att virkestillgången å kronans skogar i Juckasjärvi och Gellivare

socknar vore tillräcklig att, utan men för skogarnes framtida afkastningsförmåga,

medgifva afverkning utmed jernvägen af det virke, som erfordrades

för hela bansträckningen ofvanom kustlandet, deri inbegripen

jemväl den del af banan, som på eu längd af åtta till tio mil genomlöpte

fjelltrakterna närmast riksgränsen, der skogsväxtligheten vore

af beskaffenhet, att föga eller intet till jernvägsbyggnadsmateriel tjenlig!

virke kunde derifrån erhållas;

samt att, hvad slutligen anginge afgiften för det virke, jernvägsbolaget

kunde tillåtas afhemta, Styrelsen, enär till en del byggnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

materialier för jernvägens behof träd af mindre dimensioner och af mindre

värdefull beskaffenhet kunde användas, ansåge värdet af de för anläggningen

erforderliga träd öfver hufvud taget ej böra beräknas högre

än till det år 1882 inom länet gällande markegångspris för mindre

sågtimmerträd eller 86 öre per träd, och efter denna beräkningsgrund

funne den uppoffring, statsverket komme att vidkännas genom trädens

upplåtande för den af sökandena erbjudna afgift, tio öre för trädet,

fullt uppvägas af de fördelar, som genom en jernvägsanläggning i de

ifrågavarande trakterna skulle tillskyndas staten.

Åberopande hvad sålunda anförts, har Domänstyrelsen hemstält:

att jernvägsbolaget måtte medgifvas rättighet att mot en afgift

af tio öre för hvarje afverka det antal träd, som erfordras för första

anläggningen af bansträckningen inom öfre landet fem mil från kusten

och för sådan nödig rörlig materiel, som tillverkas i anläggningsorten,

att, i den mån träden ej kunna uttagas från den för jernvägens framdragande

upplåtna mark, af vederbörande jägmästare, enligt af sakkunnig

person granskadt materialförslag samt efter Domänstyrelsens

anvisning och föreskrifter, utstämplas å kronans i närheten af banan

belägna skogar, med förbindelse för bolaget dels att bekosta virkets

utstämpling och den kontroll i öfrigt öfver afverkningsrättens begagnande,

som Domänstyrelson kan finna erforderlig, dels ock att på sin

bekostnad vidtaga de åtgärder, som kunna af Domänstyrelsen påfordras

till förekommande af eldfara för kronoskogarna så väl under jernvägsbyggandet

som sedermera vid banans trafikerande;

samt att deremot allt virke till stängsel och telegrafstolpar för

det nyss angifna området, i mån af behof, må afgiftsfritt utan föregången

utstämpling afhemtas från de skogstrakter vid banan, som af

jägmästaren anvisas.

Af de i ärendet afgifna yttrandena, för hvilkas innehåll jag nu

redogjort, framgår, att för det ifrågavarande jernvägsföretaget är af

synnerlig vigt, att för hela bansträckningen ofvanom kustlandet intill

riksgräns en erforderligt byggnads- och annat virke får herntas från de

kronans skogar, genom Indika banan är afsedd att framdragas. De fördelar,

som den tillämnade jernvägen skulle komma att medföra ej mindre

för länet i allmänhet än för staten, såsom egare af stora, jernvägen

orpgifvande skogsvidder, der virkestillgången hittills varit svåråtkomlig

och följaktligen under nuvarande förhållanden icke kunnat afyttras till

pris, motsvarande skogens skäliga värde, synas mig så uppenbara, ätt

staten med allt skäl bör lemna sin medverkan till företaget genom den

ifrågasatta virkesupplåtelsen. Åtminstone torde staten icke böra taga

på sitt ansvar att genom förvägrande af den sålunda sökta förmånen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

möjligen bringa hela företaget om intet. Jag hyser derföre och under

förutsättning att, såsom vederbörande hemstält, upplåtelsen inskränkes

till det virke, som erfordras för bansträckningen i det öfre landet och

för sådan rörlig materiel, som i orten tillverkas, så mycket mindre någon

betänklighet vid att tillstyrka den begärda afverkningen, som, i betraktande

af det värde, virket å* de ifrågavarande skogarna under närvarande

förhållanden kan anses ega, och den ersättning, sökandena erbjudit

för afverkningsrätten, kronans uppoffring för ändamålet i sjelfva

verket icke blir af större betydenhet än, enligt Domänstyrelsens beräkning,

cirka 230,000 kronor — ett i min tanke ganska ringa bidrag från

statens sida för åstadkommande af ett så storartadt och vigtig^ kommunikationsföretag

som det ifrågastälda, hvaraf staten dessutom i sin

egenskap af skogsegare skulle hemta väsentliga direkta fördelar.

Vid en sådan upplåtelse bör dock naturligen iakttagas, att kronans

skogar icke anlitas utöfver deras afkastningsförmåga. I detta hänseende

anser jag mig böra erinra, att den beräkning öfver det för jernvägsanläggningen

beliöfliga virke, som, uppgjord af Chefen i dåvarande

norra Väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren It. Schough, bifogades

ett vid koncessionsfrågans behandling af Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifvet yttrande, och som nu blifvit af Domänstyrelsen åberopad,

icke grundade sig på fullständiga profilritningar för banan, utan

endast var approximativ. Ehuru denna beräkning således icke kan

tillerkännas full tillförlitlighet, torde densamma dock lemna tillräcklig

ledning för att bedöma den ungefärliga omfattningen af den afverkning,

som nu är i fråga; och någon närmare utredning härutinnan synes mig

icke oundgängligen nödig, om, såsom i alla händelser torde böra ske,

afverkningsrätten begränsas så, att den icke må omfatta större antal

träd, än virkestillgången befinnes, utan men för skogarnes framtida afverkningsförmåga,

kunna medgifva, äfvensom ^stämpling af träd ej

får ske i större mån än granskade materialförslag visa vara för jernvägsbyggnaden

behöflig!.

Med denna begränsning och de vilkor, Domänstyrelsen föreslagit

i afseende på afverkningens bedrifvande, torde ur skogsintressets synpunkt

ingen betänklighet för upplåtelsen böra möta.

Anslutande mig till hvad Domänstyrelsen tillstyrkt äfven i afseende

å afgiftsfri upplåtelse af virke för stängsel och telegrafstolpar, hvarigenom

åt sökandena åtminstone i någon mån beredes ett vederlag för

det de icke skulle från kronans skogar få uttaga det virke, som erfordras

för de fem första milen af jernvägen, hemställer jag alltså, och

under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t nu, likasom då enahanda

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

fråga förevar den 8 December 1882, skall finna Riksdagens yttrande

höra. i ärendet inhemtas, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition

till 1884 års Riksdag föreslå Riksdagen att för sin del medgifva,

dels att bolaget ))Tbe Northern of Europé Railway company limited»

måtte berättigas att för första ■anläggningen af bansträckningen

mellan trakten af Buddbyn i Öfver-Luleå fem mil från kusten af Bottniska

viken till riksgränsen och för första uppsättningen af sådan för

jernvägen behöflig, rörlig materiel, som i anläggningsorten tillverkas,

emot en afgift af tio öre för hvarje träd afverka det antal dylika, som

enligt af sakkunnig person granskadt materialförslag för ändamålet erfordras,

att, till den del träden ej kunna uttagas från den för jernvägens

framdragande af kronan upplåtna mark och i den mån virkestillgången

å kronans invid banan belägna skogar finnes, utan men för

framtida virkesafkastning, sådant medgifva, å nämnda skogar, efter

Domänstyrelsens anvisning och föreskrifter, af vederbörande jägmästare

utstämpla^, med förbindelse för bolaget ej mindre att bekosta virkets

utstämpling och den kontroll i öfrigt öfver afverkningsrättens begagnande,

som. Domänstyrelsen kan finna erforderlig, än ock att på sin

bekostnad vidtaga de åtgärder, som kunna af Domänstyrelsen påfordras

till förekommande af eldfara för kronoskogarne så väl under byggnadsarbetets

utförande som sedermera vid banans trafikerande;

dels ock att allt virke, som erfordras till törsta uppsättningen af

stängsel och telegrafstolpar för jernvägen på den nyss angifna sträckningen

må, i mån af behof, afgiftsfritt och utan föregången utstämpling

afhemtas från de skogstrakter vid banan, som af jägmästaren anvisas.

I händelse Eders Kongl. Maj:t finner en sådan proposition böra

aflåtas, lärer dock Riksdagens svar derå icke vara att förvänta, förrän

en större del af instundande vinter redan förflutit. För att det under

nästkommande sommar tillämnade arbetet å jernvägen må kunna bedrifv.

as i den utsträckning, som, enligt hvad Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

meddelat, lärer vara afsedd, är det emellertid nödigt,

att en del af det virke, till hvars upplåtande åt jern vägsbolaget jag

tillstyrkt Eders Kongl. Maj:t att inhemta Riksdagens samtycke, må

redan denna, vinter blifva för bolaget att tillgå; och då en förskottsafverkning

för detta ändamål synes mig kunna af Eders Kongl. Maj:t

medgifvas, derest bolaget förbindes att för denna utverkning eventuell

och om Riksdagens beslut i ämnet dertill föranleder, godtgöra kronan

efter det pris, Domänstyrelsen upplyst vara i orten gällande å det

virkesslag, som erfordras, eller 86 öre för trädet, anser jag’ mig böra,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

likaledes i öfverensstämmelse med Domänslyrelsens i denna del gjorda

hemställan, tillstyrka, att den afverkning, hvartill Riksdagens medgifvande

i den nådiga propositionen begäres, måtte redan under innevarande

höst och nästkommande vinter få taga sin början och så stort

antal träd dervid af bolaget uttagas, som med granskadt materialförslag

kan styrkas vara erforderligt för nästkommande års arbeten, dock

med vilkor att bolaget förbinder sig att för ifrågavarande träd erlägga

den tillökning i priset intill 86 öre per träd, som Eders Kongl. Maj:t,

efter det Riksdagen i ärendet sig yttrat, kan finna skäligt bestämma,

och för uppfyllandet af-denna förbindelse ställer nöjaktig säkerhet.

För den pröfning, som bolagets underdåniga ansökning i öfriga

delar påkallar, torde densamma få öfverlemnas till Civildepartementet.“

Till hvad föredragande Departementschefen sålunda

i ena som andra hänseendet hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets

öfriga ledamöter, lemna bifall; och skulle, i öfverensstämmelse

med Departementschefens derom gjorda

hemställan, nådig proposition till Riksdagen aflåtas,

af den lydelse bil. A. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Gustaf Muntlie.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1884:34 Utlåtande, i anledning af Kong!, Maj:ts proposition angående virkesunderstcid för anläggning af jernväg från Luleå till norska gränsen. s. 1 i texten