Sök i Ratio Lex

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885

610 sidor, varav 572 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 572 av 610 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:1, Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R i k s <1 ti £» e n

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1885.

Jemlik!, grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 19 December 1884 och den 12 innevarande månad*)

lemna närmare upplysning, samt under förutsättning af bifall till de af

Kongl. Maj:t den 9 i denna månad beslutade propositioner till Riksdagen

dels angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, dels

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till RUsd. Prof. 1885. l:a Sami. ha Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock angående nedsättning

af lastpenningar^, föreslår Kongl. Maj:t, att, med uteslutande såväl

ur riksstaten som ur jordeböcker och statsverkets samtliga räkenskaper af

de såsom friheter åtnjutna räntor till belopp af 204,448 kronor 56 öre och

kronotionde till belopp af 15,355 kronor 68 öre, hvilka enligt protokollet

för den 19 sistlidne December dertill föreslagits, statsverkets inkomster för

år 1886 upptagas sålunda:

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.............................................................................. kronor 4,097,000: —

Kyrkotionde............................................................................. »> 258,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... » 340,000: —

Trosspassevolansafgift.......................................................... » 26,000: —

Båtsmansbeklädnadsmedel ................................................. » 35,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................. » 63,000: —

Soldatvakansafgift ................................................................. » 106,000: —

Båtstnansvakansafgift ........................................................... >■ 183,000: —

Arrendemedel....................................................................... » 3,270,000: —

Bergverkstionde........................................................................ » 10,000: —

Mantalspenningar..................................................................... »> 640,000: —

Bötesmedel................................................................................. » 270,000: —

Kontrollstämpelmedel........................................................ » 25,000: —

Fyr- och båkmedel ............................................................... » 1,200,000: —

Telegrafmedel........................................................................... » 1,330,000: —

Jernvägstrafikmedel .............................................................. » 7,000,000: —

Skogsmedel ............................................................................ » 1,600,000: —

Extra uppbörd ........................................................................ . 28,000: —

säger 20,581,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ............................................................................. kronor 29,500,000: —

Postmedel ............................................................................... » 5,470,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

................................................................................. » 300,000: —

Stämpelmedel.................................................................. » 3,225,000: —

Bränvinstillverkningsskatt ................................ » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............. » 150,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst............... » 3,250,000: —

säger 53,895,000: —

summa kronor 74,476,000: —

Transport kronor 74,476,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 74,476,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden för den 12 innevarande månad:

att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande

skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och

summan af dess utgiftsstater för år 1886, måtte få i riksstaten

upptagas bland de för statsutgifternas bestridande

påräkneliga tillgångarne med............................................. kronor 226,000:

att af riksbankens vinst för år 1884 må anvisas

för statsverkets behof, att utbetalas vid den

tid under år 1886, som af Riksdagen bestämmes,

samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å

statsregleringen för 1883 och föregående år...............

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår

till ......................................................................................

1,300,000: —

6,989,000:

kronor 82,991,000:

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten ............................................................ ” 123,100:

tillsammans kronor 1,338,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Extra anslag.

Enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 12 innevarande månad *), föreslår Kongl. Maj:t,

att, för vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda Stockholms

slott, må å extra stat för år 1886 anvisas 95,000 kronor.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hnfvndtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj-.ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnés i 1885 års

stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt: 1

1885: 1886:

ordinarie anslag 1,838,000:— 1,338,000: —

extra_ » ------— — 95,000: — således ökning kronor 95,000: -

summa kronor 1,338,000:— 1,433,000:— således ökning kronor 95,000: —

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 3,757,970: —

ersättningar för indragna indelningar m. m., på förslag, » 30: —

tillsammans kronor 3,758,000: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*),

föreslå, beträffande

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[1.] att det särskilda anslaget till ersättningar för indragna indelningar

in. in., 29 kronor, må från riksstaten uteslutas och det kontanta anslaget

höjas med 28 kronor, i följd hvaraf denna anslagsrubriks summa skulle

minskas från 588,455 kronor till 588,454 kronor, eller med 1 krona;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[2.] att anslaget till ersättning för indragen indelning, 1 krona, må

från riksstaten uteslutas och det kontanta anslaget ökas med samma belopp,

i följd hvaraf denna anslagsrubriks summa skulle förblifva oförändrad;

Fångvården:

[3. | att det till fångars vård och underhåll uppförda bestämda anslag

från sitt nuvarande belopp, 492,600 kronor, nedsättes med 3,800 kronor till

*) Sb bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. 11:0 7, om statsverket 1886.

488,800 kronor och att således slutsumman af anslagen till fångvården

ncdsättos till 1,784,500 kronor;

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[4.] att detta förslagsanslag må höjas med........... kronor 60,000: —

eller från 40,000 kronor till 100,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag:

[5.] I dessa föreslås ej annan förändring, än att,

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,

för nämnande uppgående till 63,611 kronor, höjes med » 400: —

eller till 64,011 kronor. _____

summa kronor 60,400: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget;

till Svea hofrätt med derunder lydande justitie
stat.

........................................................ kronor 1: —

och till fångvården .............................. » 3,800: — kronor 3,801: —

hvadan förhöjningen utgör .......................................... kronor 56,599: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat..................................... » 3,758,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie, anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ................................................... kronor 3,814,599: —

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i omförmälda statsrådsprotokoll,

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja såsom extra anslag

för år 1886:

16.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och tre militäre ledamöter..........................- .................... kronor 5,000: —

[7.] för nya lagberedningen....................................... » _40,000: —

Transport kronor 45,000; —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. pi''op. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[8.] för en tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen

......................................................................................... »

[ 9. | till understöd åt förbättringskolonien vid Hall »

j 10.1 till ersättning för vissa af Statskontoret för

tre särskilda komitéer förskottsvis utbetalda belopp »

45,000: —

110,000: —

15,000: —

8,401: —

tillsammans kronor 178,401: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten

för år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 3,758,000

extra » 175,100

-- 3,814,599

— 178,401

— således ökning kronor 56,599: —

— » >’ » 3,301: —

summa,-kronor 3,933,100

— 3,993,000

— således ökning kronor 59,900: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt 1885 års riksstat, till årliga eller

ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad,* *)

beträffande statsregleringen för år 1886 föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen till:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena .................................................. kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet........................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten ....................................... » 345,000: —

[4.| militärattachéer ................................... » 8,400: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ............................................................ 45,955: - 450,850: —

Transport kronor 450,850: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje liufTudtiteln”.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 450,850:

Konsul skassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet........................... kronor 10,000: —

[7.] konsulsstaten.......................................... » 132,650: —

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ............ » 17,350: — 160,000: -

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel...................................... kronor 4,200: —

; 10. svenska kyrkan i Paris................ » 1,800: — 6,000: —

tillsammans kronor 616,850: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 12 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 613,800: — 616,850: — således ökning kronor 3,050: —

extra » 4,500: — 4,500: —_____

summa kronor 618,300: — 621,350: — således ökning kronor 3,050: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i

1885 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...................................................................................... kronor 15,871,800: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................................................................. » 832,000: —

ersättningar..................................................................... » 693,400: —

tillsammans kronor 17,397,200: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 12 innevarande Januari *), föreslå,

beträffande

Arméförvaltningen:

[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det

här nedan under generalitetsstaten omförmälda förslag,

från dess nuvarande belopp kronor 142,700: —

nedsättes med................................... » 15,400: —

till ...... .................................... kronor 127,300: —

Generalitetsstaten:

[2.] att å detta anslag måtte uppföras de i ofvan

nämnda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner

för generalintendenten, 1 öfverfältintendent och 5 fältintendenter

jemte 5 skrifbiträden med tillsammans , . kronor 51,260: —

samt att- för sådant ändamål anslaget, som nu utgör

126,265 kronor, höjes till 177,525 kronor;

Transport kronor 51,260: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Artilleristaben:

13. J att detta anslag, som nu utgör 12,200 kronor,

höjes med................................................................................. »

till 16,000 kronor;

Kommendantsstaten:

[4.] att detta anslag från dess nuvarande belopp

......................................... kronor 34,475: —

nedsättes med .................................... » 3,607: —

till ....................................................... kronor 30,868: —

Kavalleri- och infanteriregementena:

[5.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»

innefattade förslagsanslag å......... kronor 832,000: —

nedsättes med .................................... » 15,000: —

till ......................................................... kronor 817,000: —

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komriic att från

1,532,500 kronor minskas till 1,517,500 kronor;

Indelta arméns befälsaflöning:

[6.| att under detta anslag anvisas lön för 1 regementsintendent

vid Smålands grenadierbataljon med

2,800 kronor, men att deremot från anslaget afföras 6

mönsterskrifvarelöner med tillhopa 4,600 kronor, hvarigenom

anslaget, som nu utgör kronor 4,179,676: —

komme att minskas med ........... » 1,800: —

till ..................................................... kronor 4,177,876: —

Lindring af rustnings- och roteringsbesvären:

[7.] att Riksdagen, vid bifall till Kongl. Maj:ts

den 9 innevarande Januari beslutade nådiga propo
Transport

kronor

51,260: —

3,800: —

55,060: —

Bih. till Riksd. Prof. 1885. l:a Sami. ha Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

sition till Riksdagen angående lindring i rustningsocli

roteringsbesvären, måtte bland fjerde hufvudtitelns

ordinarie anslag, näst efter anslaget till »indelta arméns

befälsaflöning», uppföra under benämning »lindring af

rustnings- och roteringsbesvären» ett förslagsanslag å »

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar

vid indelta kavalleriet:

[8.] att Riksdagen till beredande af ersättning

för indelta kavalleriet tillhörande nummerhästar, som

under extra kommenderingar störta eller så skadas,

att de blifva såsom tjenstehästar obrukbara, måtte på

ordinarie stat, näst efter anslaget till »roteringsunderstöd»,

uppföra under benämning: »ersättning för störtade

eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet»

ett förslagsanslag å ...................................................

Vernilands fältjägarecorps:

[9.] att detta anslag, som nu utgör 135,685 kronor,

höjes med....................................................................................

till 138,070 kronor;

Artilleriet:

[10.] att för Svea artilleriregementes båda fotbatteriers

förändrande, enligt de i statsrådsprotokollet

den 12 Januari 1885 angifna grunder, till två åkande

batterier med förläggning i Jemtland Riksdagen måtte

— under medgifvande att alla de för nämnda batterier

afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den

mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga,

få, i närmaste öfverensstämmelse med hvad förut vid

uppsättning af nya fortifikationstrupper varit tillåtet,

användas till uppsättnings- och flyttningskostnaders

bestridande — nu höja det ordinarie anslaget till

artilleriet med .................................................................... »

Transport kronor

55,060: —

1,330,000: —

4,000: —

2,385: —

1,543: —

1,392,988: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,392,988: —

efter hvilken förhöjning anslaget, hvilket för närvarande

utgör 1,091,966 kronor, skulle upptagas till

1,093,509 kronor;

samt att nu förevarande anslag, under förutsättning

att under fjerde hufvudtiteln uppföres ett

ordinarie anslag till fästnings- och positionsartilleri,

måtte erhålla benämningen: »fältartilleriet»;

Fästnings- och positionsartilleriet:

[11.] att Riksdagen — med godkännande af de i

nämnda statsrådsprotokoll omförm älda grunder för organisation

af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm-OscarFredriksborg

samt ett fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg jemte hvad som i sammanhang

dermed föreslagits beträffande personalens aflöning —

måtte till genomförande af den organisation af fästnings-

och positionsartilleri, som enligt samma protokoll

skulle ega rum under år 1886, dels anvisa, utöfver

de för Svea och Göta artilleriregementens sex

fästningskompanier jemte befäl samt för Göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda tygstat och till arfvoden

åt kommendant och placemajor å VaxholmOscar-Fredriksborg

nu anslagna medel, jemväl anslaget

till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån

det är eller blifver tillgängligt, dels och under fjerde

hufvudtiteln, näst efter anslaget till fältartilleriet, uppföra

under benämning »fästnings- och positionsartilleriet»

ett nytt ordinarie reservationsanslag å............... » 131,500: —-

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet

sålunda afsedda medel beredas, må af

Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

Marinregementet:

[12.] att det nuvarande anslaget till marinregementet,

165,000 kronor, må sålunda fördelas, att så~

Transport kronor 1,524,488: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:r 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

som ordinarie anslag för marinregementet upptages

ett belopp af allenast 66,000 kronor och att, näst

efter anslaget under denna hufvudtitel till skjutskolor,

uppföres, under benämning: »garnisonskommendering

i Karlskrona», ett särskilt reservationsanslag å

99,000 kronor;

Trängen:

[13.] att Riksdagen måtte bland denna hufvudtitels

ordinarie anslag, näst efter anslaget till fortifikationen,

uppföra såsom reservationsanslag, under benämning:

»trängen», det för trängbataljonen nu å extra

stat anvisade anslag af........................................................... »

äfvensom medgifva, att de besparingar, som fortfarande

under uppsättningstiden må kunna å de för

trängen afsedda medel beredas, må disponeras till

bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med

organisationens genomförande förenade utgifter;

Yärfvade gamisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[14.] att detta anslag, som nu utgör 859,212

kronor, förhöjes med ............................................................ »

till 873,435 kronor;

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortifikationstrnppernas hästar:

[15.] att detta anslag, som nu utgör 140,592

kronor, förhöjes med............................................................... »

till 145,022 kronor;

lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas

exercis:

[16.] att detta anslag, som nu utgör 64,000

kronor, förhöjes med............................................................ »

till 67,420 kronor;

1,524,488: —

198,000: —

14,223: —

4,430: —

3,420: —

Transport kronor 1,744,561: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1885.

Transport kronor

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och

fortifikationstruppernas hästar:

[17.] att detta anslag, som nu utgör 600,000

kronor, förhöjes med ......................................................... »

till 622,000 kronor;

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[18.] att detta anslag, som nu utgör 1,101,000

kronor, förhöjes med.............................................................. »

till 1,108,000 kronor;

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement:

[19.] att Riksdagen, med godkännande af det

vid förut åberopade statsrådsprotokoll fogade förslag

till aflöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan,

måtte nedsätta de under anslaget till »försvarsverket

till lands i allmänhet» för skolan anvisade medel

med........................................................... kronor 5,500: —

men deremot under samma anslag

uppföra, med anledning af ofvannämnda

förändrade organisation af

Svea artilleriregementes fotbatterier,

ett belopp af.......................................... » 4,433: —

då, genom afdrag af skilnaden, ...... kronor 1,067: —

anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet»

komme att från sitt nuvarande belopp, 2,156,416 kronor,

minskas till 2,155,349 kronor;

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-

samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det

berustade kavalleriet och det berustade infanteriet:

(20.) att detta anslag, som nu utgör 150,000

kronor, förhöjes med.............................................................. »

till 205,000 kronor;

1,744,561: —

22,000: —

7,000: -

55,000: —

Transport kronor 1,828,561: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,828,561: —

att till uppsättande af nödiga reservpersedlar för

rusthållskavalleriet beviljas ett extra anslag för år

1886 å 70,000 kronor;

samt att, hvad beträffar rusthållsinfanteriet, statsverket

från och med år 1886 må öfvertaga den rusthållarne

vid detta infanteri åliggande skyldighet att

anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och

remtygspersedlar, under vilkor att till staten under

eganderätt samtidigt öfverlemnas af rusthållarne anskaffade

motsvarande persedlar till det antal och i

det skick, som för godkännande vid generalmönstring

erfordras, och att rusthållarne för besvärets upphörande

erlägga en årlig ersättning af 23 kronor af

hvarje rusthållsnummer, att af Kongl. Maj:t för persedlarnes

anskaffning och underhåll användas;

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna:

[21.] att, till bestridande af kostnaderna ej mindre

för underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande

nybyggnader å mötesplatserna, för indelta

arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof samt för kompanitrossbodarnes

underhåll, än äfven för underhållet af sängkläder

m. m. å mötesplatserna, förevarande förslagsanslag,

nu 50,000 kronor, måtte under benämning: »byggnader

och sängkläder på mötesplatserna m. m.» med ett till

165,000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag

i riksstaten uppföras; utgörande den föreslagna

förhöjningen således ............................................................... » 115,000: —

Inqvarteringskostnader:

[22.] att detta förslagsanslag, som nu utgör

103,000 kronor, höjes med................................................... » 5,500: —

till 108,500 kronor;

Transport kronor 1,949,061:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,949,061: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[23.] att detta förslagsanslag, till jemnande af

de ordinarie anslagens slutsumma, från 4,207 kronor

höjes med.................................................................................... » 113; —

till 4,320 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.

Summa kronor 1,949,174: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen

till Arméförvaltningen kronor 15,400: —

» kommendantsstaten » 3,607: —

» kavalleri-och infanteriregementena

... » 15,000: —

» indelta arméns be
fälsaflöning.

........... » 1,800: —

» försvarsverket till

lands i allmänhet » 1,067: — » 36,874: _

hvadan förhöjningen utgör................................................... kronor 1,912,300: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat .................................... » 17,397,200: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ..................................................... kronor 19,309,500: —

Extra anslag.

Förutom det extra anslag, som här ofvan under ^

punkten 20 blifvit begärdt till uppsättande af reservpersedlar

för rusthållstrupperna, ....................................... kronor 70,000: —

föreslår Kongl. Maj:t vidare, med åberopande af statsrådsprotokollet

för den 12 innevarande Januari, att

Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat

bevilja till

Transport kronor 70,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[24.]

[25.]

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

[33.]

[34.]

[35.]

[36.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

fältartillerimateriel............................................ »

positionsartillerimateriel ................................. »

fästningsartillerimateriel ................................. »

infanteriammunitionsvagnar ........................... »

Karlsborgs fästningsbyggnad ........................ »

försvarsarbeten vid Vaxholm-Oscar—Fre
driksborg.

........................................................... »

krigsbryggemateriel .......................................... »

fälttelegrafmateriel............................................. »

etablissement för artilleridivisionen i Jemtland

350,000 kronor samt deraf anvisa

att under år 1886 utgå .............................. »

en stallbyggnad å Karlsborg för positions
artilleriet.

........................................................... »

byggnader för trängbataljonen 273,000 kronor

samt deraf anvisa att under år 1886

utgå..................................................................... »

reseunderstöd för officerare och intenden
turtjenstemän.

.................................................. »

skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande ............... »

70,000: —

600,000: —

50,000: —

100,000: —

60,000: —

200,000: —

28,000: —

30,000: —

24,700: —

125,000: —

15,000: —

100,000: —

9,000: —

80,000: —

tillsammans kronor 1,491,700:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1885. 1886.

ordinarie! 17 397,200: - 19,309,500: — således ökning kronor 1,912,300: - anslag |

ext.ra 1 1,318,800:— 1,491,700:— » » » 172,900: —

anslag j ’’_____

smnmakronor 18,716,000: — 20,801,200: — således ökning kronor 2,085,200 —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

17

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ..................................................................................... kronor 5,419,691: —

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter ............................................................................ » 77,705: —

ersättningar .................................................................... » 24,604: —

_tillsammans kronor 5,522,000: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 12 innevarande månad *), föreslå,

beträffande

Officerskorpsens tillökning:

[1.] att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka

antalet officerare vid flottan med en flaggman, två kommendörkaptener

af första grad, två kommendörkaptener

af andra grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter,

de under anslaget till aflöning för flottans korpser

och stater för permanenta reservstaten anvisade 114,000

kronor må, i den mån dessa medel blifva tillgängliga,

få användas till aflöning åt nämnda antal officerare;

[2.] att detta medgifvande äfven må få afse innevarande

år; samt

[3.] att Riksdagen medgifver, att, derest Kongl.

Maj:t skulle beordra någon del af flottans personal

att tills vidare uteslutande tjenstgöra vid minvapnet,

aflöningen för denna personal må för innevarande

och nästkommande år under pågående minexpeditioner

förhöjas med femtio procent af den nu bestämda

dagaflöningen till sjös, att utgå från anslaget till

flottans öfningar;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Femte hufvudtiteln».

Bih. till Riksd. Prat. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Aflöning för flottans korpser och stater:

[4.] att, mot det att vakansafgifterna af de på

tioårig vakans stälda båtsmansrusthållsnurmner i Blekinge

län och Södra Möre härad af Kalmar län bland

statsverkets inkomster upptagas, ett anslag å ordinarie

stat under femte hufvudtiteln må uppföras till belopp

af 114,000 kronor med titel »ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län»........................................................................... kronor

[5.] att hvad af detta anslag icke redan på grund

af 1872 års Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans korpser och stater

må för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen

under år 1886 användas;

[6.] att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande

under år 1886 ett extra anslag af 50,000

kronor må å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans korpser

och stater redovisas;

[7.] att det protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 innevarande månad bilagda förslag till stat

(Bil. A), upptagande de militära befattningar vid flottan,

hvilkas innehafvare böra åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag,

må af Riksdagen godkännas; och

[8.] att anslaget till aflöning för flottans korpser

och stater, nu utgörande 1,210,284 kronor, må höjas

med det för beredande af inqvarteringsbidrag åt chefen

för minafdelningen i Marinförvaltningen erforderliga

belopp, 900 kronor, eller till 1,211,184 kronor............ »

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekorpserna samt

anskaffande och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden

hörande s. k. småpersedlarne m, m.

[9.] att det å, femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag

för anskaffande och underhåll af de till

båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne

och kappsäcken äfvensom minskning af vakansafgiften

för rusthållen inom Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län, 40,000 kronor, minskadt med den del

114,000

900

Transport kronor 114,900

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:u 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

deraf, som redan inbegripits i anslaget till ersättning

för vakansafgifterna, 11,500 kronor, eller till 28,500

kronor, må sammanföras med det till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekorpserna anslagna belopp,

259,000 kronor, och detta senare anslag alltså höjas

med 28,500 kronor eller till 287,500 kronor samt

erhålla reservationsanslags natur; .................................... »

[10.] att den besparing, som under år 1886 kan

beredas på anslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekorpserna, ''må ställas till Kongl. Maj:ts

förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den

brist, som å samma anslag förut uppkommit;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[11.] att de å femte hufvudtiteln för båtsmansindelningen

uppförda friheter må minskas från 77,300

kronor till 75,500 kronor samt att det för båtsmansindelningen

uppförda anslag till ersättningar, nu utgörande

24,600 kronor, må ökas med motsvarande

belopp eller till 26,400 kronor; samt

[12.] att Riksdagen, vid bifall till Kongl. Maj:ts

den 9 innevarande Januari beslutade proposition till

Riksdagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

må under hufvudtiteln flottans personal

med rubrik: »lindring i rustnings- och roteringsbesvären»

uppföra ett förslagsanslag af 162,000 kronor »

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[13.] att det till lots- och fyrinrättningen med

lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af

titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000

kronor, och följaktligen anslaget, med inberäkning af

deri ingående friheter och ersättningar, utföras med

1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter,

att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande

öfverskott fortfarande må såsom hittills

få användas för de med anslaget afsedda ändamål;__

Transport kronor

19

114,900: —

28,500: —

162,000: —

305,400: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1885.

Transport kronor 305,400: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[14.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade

anslag, 47,612 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma nedsättas med 400 kronor till

47,212 kronor.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i

riksstaten uppförda anslag har Ivongl. Maj:t icke att

föreslå någon förändring; dock att den numera mindre

riktiga titeln »för sjömätningar och sjökartekontorets

verksamhet» må utbytas mot titeln: »sjökarteverkeP~>

och i öfrigt titlarne under diverse anslag upptagas

så, som de i den protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 innevarande månad bifogade förslagsstat (Bil.

B) förekomma.

Från här ofvan föreslagna nya anslag och förhöjning

i anslag bör afräknas:

dels det af sistlidne års Riksdag

beviljade anslag å 40,000 kronor

till anskaffning och underhåll

af de s. k. småpersedlarne m. m.,

hvaraf 11,500 kronor ingå i anslaget

till ersättning för vakansafgifterna''^och

28,500 kronor i beklädnadsanslaget,

.......................................... kronor 40,000: —-

dels ock det belopp, hvarmed

expensmedelsanslaget blifvit nedsatt,

eller ............................................. » 40O: — »

då tillökningen utgör................................... [ kronor

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma

enligt gällande riksstat............................................................ ,,

så komma femte hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag att uppgå till..................... kronor

40:400:

265,000:

5,522,000:

5,787,000:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

21

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1886

af löneregleringen för flottan ............................................. kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[15.] fullbordande af pansarbåten Svea.................. » 1,218,000: —

[16.] anskaffning af en första klassens minbåt...... » 190,600: —

[17.] » af två andra klassens minbåtar » 174,000: —

[18.] » af artilleriutredningar m. m...... » 190,000: —

[19.] minetablissement i Karlskrona ........................ » 90,200: —

[20.] elektrisk lysapparat derstädes........................... » 16,200: —

[21.] mintillverkningspersonalens aflöning............... » 19,885: 25

[22.] anskaffning af minor och minväsendets utveckling

.......... » 85,111: 75

[23.] anskaffning af 3 st. 32 cm. kanoner för

Kungsholms fästning ....................................... » 180,000: —

[24.] förändring af destilleringsapparat derstädes » 3,800: —

[25.] fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan

flottans varf i Karlskrona och Karlskrona

—Vexiö jernväg ............................................... » 142,878: —

[26.] ny ångspruta för Karlskrona station ............ » 19,500: —

[27.] ersättning af sjöskador å två flottans fartyg » 19,825: —

tillsammans kronor 2,400,000: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1885. 1886.

ordinarie anslag 5,522,000: — 5,787,000: — således ökning kronor 265,000: —

extra » 1,965,000: — 2,400,000: — » » » 435,000: —

summa kronor 7,487,000: — 8,187,000: — således ökning kronor 700,000: —

Då likväl bland Ökningen på ordinarie anslagen ingå dels 162,000 kronor för lindring i rustnings-

och roteringsbesvären, hvilket belopp ej tillgodokommer sjöförsvaret, dels 102,500 kronor af

anslaget till ersättning för vakansafgifterna, Indika redan förut ingått till femte hufvudtiteln, eller

tillhopa 264,500 kronor, utgör den verkliga tillökningen allenast:

på ordinarie anslagen ................................................ kronor 500: —

på extra » ................................................ » 435,000: —

eller tillhopa kronor 435,500: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 4,566,255: —

indelning och dervid jemförlig anvisning, på förslag:

friheter....................................................................... » 10,582: —

ersättningar........................................................................ » 24,445: —

tillsammans kronor 4,601,282: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

Kommerskollegium:

A. Kommerskollegium och patentbyrån:

[1.] att Riksdagen må dels, på det Kongl. Maj:t

må komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1886 till samma belopp, som för

innevarande år beviljats, på extra stat för år 1886

anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva, att intill slutet af år 1886, i den

mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde

embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjensteman åtnjuta,

af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras

de aflöningsbelopp, som äro i Kommerskollegiets stat

anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än äfven

för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom Kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan

ega rum eller förändring eljest vidtagas;

[2.] dels ock ytterligare medgifva, att de under

år 1886 inflytande afgifter för patent och för regi
-

*) Se bil. till statsverkspropositionen »Sjette hufvudtiteln».

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

strering af varumärken må användas till bestridande

af de utgifter, hvilka betingas af en tillämpning

under samma år af förordningen angående patent och

lagen om skydd för varumärken,;

B. Bergsstaten:

[3.] att Riksdagen må dels på extra stat för år

1886 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem

utgående löner eller tillsammans 500 kronor,

dels ock, med de i statsrådsprotokollet föreslagna

vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering för

bergmästarne, godkänna det i samma protokoll intagna

förslag till ny stat för dem; samt till följd häraf

medgifva, att det under sjette hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag »Kommerskollegium», deri anslaget

till bergsstaten ingår, höjes med ...................................... kronor

eller från 76,400 kronor till 84,500 kronor;

Landtmäteristaten:

[4.] att, under förutsättning att Riksdagen bifaller

hvad beträffande rikets allmänna kartverk kommer

att föreslås, från anslaget till landtmäteristaten

uteslutas 23 andre landtmätarelöner, hvilka uppgå till

sainmanlagdt 20,700 kronor, samt att följaktligen anslagets

slutsumma nedsättes från 108,800 kronor till

88,100 kronor;

Rikets allmänna kartverk:

[5.] att Riksdagen må dels godkänna hvad uti

punkterna 8—10 i statsrådsprotokollet under detta

anslag ifrågasatts beträffande afiöningsförmåner för

kartverkspersonalen;

dels medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk

å ordinarie stat anvisade anslag å 6,000 kronor

må från och med år 1886 utgå till rikets allmänna

kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse

dermed ändras;

8,100: —

Transport kronor 8,100:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln

på extra stat för år 1886 anvisa till fortsatt

bearbetande af rikets allmänna kartverk 184,000 kronor;

ÖtVerståthållareembetet:

[6.] att till aflöning åt exekutionsbetjeningen i

Stockholm må från och med år 1886 å sjette hufvudtitelns

ordinarie anslag till öfverståthållareembetet

uppföras ett belopp, motsvarande det nu å extra

stat för samma ändamål anvisade, eller........................... »

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie

anslaget till Öfverståthållareembetet att höjas från dess

nuvarande belopp, 75,222 kronor, till 87,422 kronor;

Landsstaterna i länen:

[7.] att, på det Frosta härads östra och Svartlösa

härads länsmansdistrikt må kunna delas hvardera

i två länsmansdistrikt, aflöningsbelopp, som blifva

tillgängliga i följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten

inom Gotlands och Vestmanlands län,

må användas för inrättande af en länsmanstjenst

inom Malmöhus län och en dylik tjenst inom Stockholms

län;

[8.] att penningeanslaget under »landsstaterna i

länen» må höjas med det belopp, hvartill en indragen

löningsjords och tre indragna landsstatsboställens afkastning

är i stat beräknad, eller .................................... »

kommande, derest hvad sålunda föreslagits blifver

bifallet, anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

95.000 kronor reservationsanslag)» att höjas från

2,638,019 kronor till 2,641,179 kronor;

Tåg- och vattenbyggnadsstaten:

[9.] att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»

uppförda reservationsanslag »till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten» må

från och med år 1886 höjas från 40,000 kronor till

50.000 kronor och således med .......................................... »

8,100: —

12,200: —

3,160: —

10,000: —

Transport kronor 33,460:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

kommande anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten,

i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,

att ökas från 106,400 kronor till 116,400

kronor;

Skiften och afvittringar:

[10.j att Riksdagen må dels för år 1886 bevilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med

400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1886 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och

de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka

åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden,

och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse

tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken; dels för år 1886 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode

för år 1886 med 200 kronor;

[11. ] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1886, för samma

år, utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisas 187,000 kronor;

[12.] att anslaget till skiften och afvittringar

frånskiljes de under sjette hufvudtitelns underafdelning

»jordbruket, handeln och näringarna» uppförda

anslag samt, med bibehållande af egenskapen af reservationsanslag,

nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning

»diverse anslag» och der upptages främst

bland de under samma afdelning förekommande

anslag; ___

Transport kronor

Bill. till Rissel. Prot. 1885. Va Sami. Va Afd. „

33,460: —

33,460: —

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

jKoric/l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar:

[13.] att Riksdagen må såsom understöd till uppehållande

af eu mejeriskola inom Jemtlands län bevilja

ett årligt anslag af....................................................... »

och i följd deraf höja det ordinarie anslaget till

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

med motsvarande belopp eller från 172,400

kronor till 175,400 kr.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

:

[14.] att Riksdagen må på ordinarie stat bevilja

till aflöning åt en föreståndare för den växtfysiologiska

anstalten vid landtbruksakademiens experimentalfält

ett årligt belopp af ................................................. »

samt medgifva, att föreståndarens lön, efter innehafvarens

af beställningen väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknad från och med året

näst efter det, då han blifvit antagen, må höjas med

500 kronor och efter ytterligare fem års enahanda

tjenstgöring ånyo höjas med 500 kronor, att utgå

från sjette hufvudtitelns anslag till ålderstillägg;

kommande anslaget till befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar, i händelse Riksdagen

bifaller hvad sålunda föreslagits, att höjas från

41,450 kronor till 45,450 kronor;

Hästafvelns förbättrande:

[15.] att af det a anslaget i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter»

uppförda belopp, 2,300 kronor, må uteslutas 1,230 kronor

och till följd deraf anslagets slutsumma minskas

från 95,850 kronor till 94,620 kronor;

[16.] att anslaget till hästafvelns förbättrande frånskiljes

de under sjette hufvudtitelns underafdelning

Transport kronor

33,460

3,000

4,000

40,460:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 40,460: —

»jordbruket, handeln och näringarna» uppförda anslag

samt, med bibehållande af egenskapen af reservationsanslag,

nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning

»diverse anslag» och der upptages närmast efter

anslaget till »jordförluster genom kanal- och väganläggningar»;
Fiskerinäringens

understöd:

[17.] att Riksdagen må medgifva, att fiskeriintendenten

Rudolf Lundberg må ega att från och med

innevarande år uppbära första ålderstillägget till den

med hans befattning förenade lön, eller 500 kronor;

Sala bergslag:

. [18.] att det å detta anslag i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter»

uppförda belopp, 62 kronor, uteslutes och anslagets

slutsumma således minskas från 6,382 kronor till

6,320 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:

[19.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag höjes från 118,874 kronor till

119,153 kronor eller med..................................................... »_279: —

summa ökning kronor 40,739: —

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t,

icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma, kronor 4,601,282: —

efter afdrag af de föreslagna

minskningarne å anslagen till

landtnläteristaten, hästafvelns

förbättrande och Sala bergslag,

tillsammans..................................... »__21,992: —

således .........................................................................................._ ” 4,579,290: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till............................................................................................ kronor 4,620,029: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för Kom
merskollegium.

......................................... kronor

» » 3, till tillfälligt lönetillägg för de tre

tjenstemännen vid Sala silfververk »

» » 5, till fortsatt bearbetande af rikets

allmänna kartverk................................. »

» » 11, till fullföljande af storskiftes- och

afvittringsarbetena................................. »

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja

till:

[20.] ett skyndsammare bearbetande af aflönings
och

pensionsstatistiken........................................................... »

[21.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »

[22.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt
lands

län............................................................................ »

[23.] aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på

landet..........................................................................................

[24.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader

........................................................................... »

[25.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg
och

Vattenbyggnadsstyrelsen................................................ »

[26.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut »

[27.] bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksinöten .................:...................................... »

[28.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksinöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m............................... »

[29.] bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof.............. »

[30.] de geologiska undersökningarne ..................... »

[31.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev ..................................................................... »

[32.] befrämjande af husslöjden................................. »

Transport kronor

8,540: —

500: —

184,000: —

187,000: —

5,000: —

10,000: —

6,800: —

50,000: —

20,000: —

3,000: —

10,000: —

5,000: —

10,000: —

21,000: —

86,000: —

3,500: —

10,000: —

620,430: —

i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 ■ om statsverket 1885.

Transport kronor

[33.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma

skola ............................................................................................. »

[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............... »

[35.] anordnande af en allmän skandinavisk industriutställning

i Stockholm under år 1886 ............... »

[36.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter ............................................. »

[37.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar ................................................................................ »

[38.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder »

[39.] understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som utan att kunna med fördel odlas

sprida frostskador öfver oingifvande nejd.............. »

Vidare anmärkes här:

[40.] att enligt 1881 års riksdagsbeslut blifvit för

år 1886 anvisade till understödjande medelst lån af

enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor, och

[41.] att till odlingslånefonden skola under år

1886 af Riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas

medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter å äldre odlingslån kan erfordras

till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

[42.] att till utgående under år 1886 anvisa

dels å riksstatens sjette hufvudtitel:

till utförande af nya byggnader och anläggningar

samt till inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik »

dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar 550,000 kronor;

[43.] att på extra stat för år 1886 bevilja för

anläggning af ett jernvägsspår från Stockholms östra

Transport kronor

620,340: —

4,800: —

14,000: —

250,000: —

3,831: —

''500,000: —

100,000: —

100,000: —

300,000: —

1,892,971: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,892,971: —

station å Stockholm—Rimbobanan till Albano station

å Värtabanan ett belopp af ........ ................................... » 50,000: —

[44.] och att till fortsättning af arbetena å stambanan

mellan Bräcke och Sollefteå för år 1886 anvisa

ett anslag af 2,000,000 kronor *).

Slutligen erinras, att Riksdagen

[45.] dels år 1883 till jernvägsanläggningen mellan

Kihlafors och Stugsundet för år 1886 anvisat 247,000

kronor,

[46.] dels år 1884 till inköp och ombyggnad af

jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar likaledes

för år 1886 anvisat 2,154,000 kronor.

tillsammans kronor 1,942,971: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 4,601,282

extra » 1,698,718

— 4,620,029

— 1,942,971

— således ökning kronor 18,747: —

— » » » 244,253: —

summa kronor 6,300,000

— 6,563,000

— således ökning kronor 263,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ...................................................................................... kronor 13,688,820: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 8,460: —

ersättningar..................................................................... » 2,720: —

tillsammans kronor 13,700,000: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 19 December 1884**) och den 12

innevarande månad ***) föreslå, beträffande

*) Se vidare här nedan »Statsverkspropositionen» pag. 52.

**) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: »Inkomstberäkningen» pag. o.

***) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: »Sjunde hufvudtiteln».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Statskontoret:

[1.] att å Statskontorets stat för eu tjensteman

i andra lönegraden, hvilken med hänsyn till åligganden

och tjensteställning inom riksbokslutsbyrån bör

benämnas förste revisor, uppföres lön 3,000 kronor

och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt denne

tjensteman tilldelas rätt till ålderstillägg efter vissa

år i likhet med öfrige tjensteman i samma lönegrad,

att anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden höjes med 2,000 kronor

eller från 17,200 kronor till 19,200 kronor, och

att således anslaget till Statskontoret höjes med kronor

eller från 93,800 kronor till 100,300 kronor;

Postverket:

[2.J att Riksdagen, dels med beviljande af årliga

pensioner för befälhafvaren å postångfartyget Sofia,

kaptenen Gustaf Adolf Höggren och matrosen å samma

fartyg Johan Fredrik Nilsson till belopp för den förre

af 4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, hvarunder han erhåller entledigande från

sin omförmälda befälhafvarebefattning, och för den

senare af 400 kronor, att uppbäras från och med år

1886, dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet

för den 12 Januari tillstyrkta ändringar

i postverkets stater, må för år 1886 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,696,000

kronor, att utgå dels direkt af postverkets uppbörd

för året, dels, i den mån denna icke blir för ändamålet

tillräcklig, af postverkets reserverade, hos Statskontoret

innestående medel, hvarigenom summan af

postverkets utgiftsstater, som nu utgör 5,513,000 kronor,

skulle ökas med........................................................................ »

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen dels såsom reservationsanslag,

att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1886 åt

Transport kronor

6,500

183,000

189,500

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885. ’

Transport kronor

telegrafverket anvisar enahanda belopp, 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit

beräknade, dels. ock antager de af Kongl. Maj:t för år

1885 faststälda utgiftsstater för verket såsom gällande

äfven för år 1886, med rätt för Kongl. Maj:t att ej

mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas af

behofvet påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring använda det öfverskott,

som kan å inkomsterna uppstå;

Tullverket:

[4.j att Riksdagen, med godkännande af ej mindre

hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 12 innevarande

månad föreslagits beträffande ålderstillägg åt

vissa vid kustbevakningen anstälda personer, än äfven

de enligt samma protokoll förordade ändringar i öfvergångsaflönings-,

indragnings- och omkostnadsstaterna,

bestämmer anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,468,000 kronor,

att såsom förslagsanslag utgå direkte af tullmedlen,

hvarvid uppkommer eu minskning, i anslagets nuvarande

belopp af 4,500 kronor;

att Riksdagen må förklara öfveruppsyningsman,

som befordras till tjensteman i första ålderstilläggsgraden,

berättigad att, såvida ålderstillägget vid den

nya tjensten ej är högre än vid den förut innehafda

öfveruppsyningsmannabefattningen, i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han

innehaft nämnda befattning;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen må, med uteslutande ur staten

af det nu uppförda anslaget till inrättande af flottleder

i Norrbottens län, 23,000 kronor,

dels godkänna den af Domänstyrelsen föreslagna,

i statsrådsprotokollet för den 12 Januari omförmälda

stat för Ombergs skogsskola samt för tillämpning af

Transport kronor

189,500

189,500

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

densamma under år 1886 höja anslaget till statens

skogsskolor med 850 kronor eller till 23,650 kronor,

dels medgifva, att af anslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet må från och med år 1886 till lektorn i

naturvetenskap vid skogsinstitutet August Emil Holmgren,

så länge han bestrider denna befattning, årligen

anvisas en personel löneförbättring af 1,000 kronor,

dels ock höja sistnämnda anslag med 150 kronor

till 214,050 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla

denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten kronor 404,400: —

» statens skogsskolor.

............. » 23,650: — kronor 428,050: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet kronor 21,300: —

» enskilda skogs
undervisningen

» 8,600: —

» kronoskogarnes

förvaltning och

befrämjande af

skogsväsendet i

allmänhet ......... » 214^050:— » 243,950: —

summa kronor 672,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget skulle minskas

med 22,000 kronor;

Lyshållning med flera utgifter för kronans publika

hus i Stockholm:

[6.] att förslagsanslaget härtill må höjas till 30,000

kronor med................................................................................ ”

Transport kronor

Bill. till Riksd. Prot. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

189,500: —

12,000: —

201,500: —

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 201,500: —

Städers friheter:

[7.] att af det i riksstaten å denna anslagstitel

under kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter» uppförda belopp, 8,460 kronor, må

uteslutas 5,940 kronor och återstående 2,520 kronor

bibehållas, med iakttagande att kolumnens benämning

rättas till »friheter och kyrkotionde», hvarigenom anslagets

slutsumma minskas till 26,790 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[8.] att detta förslagsanslag inå nedsättas från

36,870 kronor till 36,810 kronor eller med 60 kronor.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 201,500: —

Härifrån afgår ofvan angifva minskning i anslagen

:

till tullverket ...................................... kronor 4,500: —

» skogsväsendet .............................. » 22,000: —

» städers friheter ........................... » 5,940: —

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.................................. » 60: » 32,500: —

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 169,000: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat....................................... » 13,700,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till....................................................... kronor 13,869,000: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

35

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll

öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna

hufvudtitel må å extra stat beviljas till:

[9.] genomförande af Statskontorets nya organisation

...................................................................................... kronor

[10.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter

.......................................................................................... ”

[11.] genomförande afOfverintendentsembetets nya

organisation................................................................................ »

[12.] ^landsättande af taket å Kalmar slott och

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen, en femtedel af det

beviljade anslaget, 80,000 kronor, med........................... »

[13.] vidtagande af åtgärder till skydd mot eldfara

för tekniska skolans hus i Stockholm .................. »

[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna......... »

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.

...................................................................................

[16.] äfvensom för de Kongl. teatrarne anvisas ett

kreditiv af högst .................................................................... ”

att under spelåret 1885—1886 användas under de

vid 1884 års riksdag bestämda vilkor för disposition

af det då anvisade kreditivet. ___________

» tillsammans kronor

7,820: —

75,798: —

1,000: —

16,000: —

88,000: —

45,000: —

21,382: —

15,000: —

270,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1885. 188(J.

ordinarie anslag 13,700,000: — 13,869,000: — således ökning kronor 169,000: —

extra » 409,000:— 270,000: —_» minskning » 139,000: —

summa kronor 14,109,000: — 14,139,000: — således ökning kronor 30,000: --

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kong! Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 9,040,752: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................. » 501,805: —

ersättningar........................................................................ » 718,491: —

tillsammans kronor 10,261,048: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*),

föreslå, beträffande:

Kleresistaten:

[1.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

må, i stället för det i nu gällande riksstat der upptagna

belopp, 148,600 kronor, uppföras allenast 18,000

kronor;

Universiteten:

[2.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna

belopp, 109,600 kronor, uppföras 35,820 kronor,

[3.] att såsom ersättning för indelt ränta och

kronotionde det fasta anslaget för universiteten höjes

med 93,500 kronor, hvaraf 39,991 kronor 85 öre för

universitetet i Upsala och 53,508 kronor 15 öre för

universitetet i Lund,

och att i stället det under »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda

förslagsanslag af 101,400 kronor nedsättes till

1,800 kronor, motsvarande ersättning för spanmålsindelning,

tillkommande ProfessorSkytteanus; tillföljd

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Åttonde hufvudtiteln.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

hvaraf anslaget till universiteten minskas med 6,100

kronor,

[4.] att under det i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera

af laboratorerne i®experimentel fysiologi och

medicinsk fysik samt i experimentel patologi och patologisk

anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500

kronor, hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar,

beviljas å ordinarie stat 1,500 kronor

för hvardera befattningen eller tillhopa................. kronor

[5.J att till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Lund, enligt de bestämmelser,

Kongl. Maj:t kan finna nödigt meddela,

må på ordinarie stat för Lunds universitet beviljas

ett anslag af .............................................................................. »

[6.] att förhöjning i årsanslaget till underhåll

och reparationer af Lunds universitets byggnader må

beviljas med .............................................................................. »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[7.] att till lön åt eu vaktmästare vid institutets

histologiska institution må uppföras ett årligt anslag

af......................................................................................... »

Allmänna läroverken:

[8.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

i nuvarande riksstat upptagna belopp, 7,320 kronor,

må uteslutas;

Högre lärarinneseminariet:

[9.] att för lärares uppflyttning i högre lönegrad,

enligt gällande grunder, anslaget må höjas med ......... »

Pedagogier och folkskolor:

[10.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna

belopp, 5,350 kronor, uppföras 1,010 kronor;

Transport kronor

3,000: —

1,500: —

6,000: —

750: —

1,000: —

12,250: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[11.] att för lärares vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunter,

anslaget till samma seminarier må ökas med ............... »

[12.] att det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor å 2,450,000 kronor må höjas med............... »

'' Vetenskapsakademien:

L13.] att till underhåll af den zoologiska statio
-

nen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt

för främjande af de vetenskapliga arbetena vid densamma

må på ordinarie stat uppföras ett belopp af »

[14.] att för beredande af ökadt arfvode åt amanuensen

vid meteorologiska centralanstalten anslaget

till anstalten må höjas med ............................................... »

Fattigvården i Stockholm och landsorten:

[15.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde))

i nuvarande riksstat upptagna belopp, 20 kronor,

må uteslutas;

Lasaretts underhåll:

[16.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

må, i stället för det i gällande riksstat der upptagna

belopp, 12,615 kronor, uppföras 4,360 kronor:

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn:

[17.] att till utbildande af lärare- och vårdarepersonal

för sinnesslöa barn samt till understöd åt

uppfostringsanstalter för dylika barn, under vissa i

statsrådsprotokollet angifna vilkor, må på ordinarie

stat uppföras ett förslagsanslag af.................................... »

12,250: —

4.900: —

430,000: —

/

2,000: —

1.000: —

25,000: —

Transport kronor 475,150:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

39

Transport kronor 475,150: —

Kyrkors underhåll:

[18.] att i kolumnen »friheter och kyi’kotionde»

må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna

belopp, 217,600 kronor, uppföras 193,300 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

[19.] att detta förslagsanslag må höjas med.........

))

276: —

summa

kronor

475,426: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln

i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl.

Maj:t icke att föreslå någon förändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarne af- dragas de minskningar, som föreslagits å en del an- slag, med tillhopa .................................................................

))

254,715: —

skulle förhöjningen utgöra............................................

kronor

220,711: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat......................................

))

10,261,048: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till..........................................

kronor

10,481,759: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga

under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt

ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat

bevilja, i afseende å

Riksarkivet:

[20.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, ....................................................................... kronor__3,000: —

Transport kronor 3,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[21.] till uppförande af eu tillbyggnad åt Riksarkivet

å dess nuvarande tomt och en mindre del af

Riksgäldskontorets tomt, på sätt statsrådsprotokollet

innehåller, 575,000 kronor, hvaraf skulle för år 1886

anvisas......................................................................................... »

Nationalmuseum:

[22.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriela samlingar ..........................................

Derjemte vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att

medgifva, att till vård, underhåll och tillökning af

nämnda samlingar må användas 3,000 kronor af det

för innevarande år åt svenska slöjdföreningens museum

anvisade anslag.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med omförmälda

protokoll öfver ecklesiastikärenden, att på

extra stat må anvisas i afseende å

Lifrustkammaren:

[23.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne

m. in., såsom i statsrådsprotokollet finnes angifvet,

.........................................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[24.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner ...............................................

Universiteten:

[25.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala .......................................................................... »

[26.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund .............................................................................. »

[27.] till det matematiska seminariet vid universitetet

i Upsala ..................................... ((

Transport kronor

3,000: —

100,000: —

4,000: —

5,800: —

* 3,716: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

123,966: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[28.] till det matematiska seminariet vid universitetet

i Lund ........................................ »

[29.] till ändringar och reparationer af vissa

byggnader för universitetet i Upsala 86,000 kronor,

deraf att utgå under år 1886 ............................................. »

[30.] till ny byggnad för patologisk- anatomiska

institutionen i Lund ...................................................... »

[31.] till inredning af sistnämnda byggnad samt

anskaffande af vetenskaplig materiel för institutionen »

[32.] till offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zon-observationer.

........................................................................................... »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[33.] till arfvode åt eu amanuens vid institutets

gynekologiska klinik .....................................................

Allmänna läroverken:

[34.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk,

efter samma grunder som för innevarande år, »

[35.] till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk .......................................................................... »

[36.] till arfvoden åt extra lärare........................... «

Högre lärarinneseminariet:

[37.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid detta läroverk, efter samma grunder som för

innevarande år, ..................................................................... »

Pedagogierna:

[38.] till löneförbättring åt lärare vid de enoch

två-klassiga pedagogierna.................. »

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prof. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

123,966: —

1,000: —

18,000: —

31,000: —

10,000: —

3,000: —

900: —

336,975: —

6,000: —

40,000: —

4,000: —

8,750: —

583,591: —

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[39.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden

åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder som för innevarande år,........................

[40.] till byggnad för folkskolelärarinneseminariet,

i Umeå 79,000 kronor, deraf att utgå under år

1886 ..........................................................................................

[41.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af

statsmedel,..................................................................................

1 De tekniska läroverken:

[42.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor <>

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[43.] för , tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare

............................................................................................. »

[44.] till arfvode för granskning af hospitalens

räkenskaper ................................................................................. »

[45.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl

erhålla undervisning, ...................................................... »

Yeterinärundervisningen:

[46.] till veterinärinrättningen i Skara, med godkännande

af det i statsrådsprotokollet angifna förslag

till veterinärinrättningens ombildning,............................ »

Vetenskapsakademien:

[47.] till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af en utaf professoren J. A. H. Gyldén

utarbetad teori för hirnlakropparnes rörelser ............... »

Transport kronor

583,591: —

33,300: —

40,000: —

15,000: —

25,000: —

25,000: —

1,200: —

4,000: —

12,900: —

3,000: —

742,991: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 742,991:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[48.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening....................................kronor 4,000:

till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets fornlemningarin. in. » 3,200: —

till utgifvande af planschverk

öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum

in. in.............................................. * 2,000: » 9,200:

[49.] till arbeten för bevarande af vissa kyrkoruiner

i Visby ............ ” 10,000:

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[50.] till uppehållande af blindinstitutets verksamhet

........................................................................................ 8 21,000:

[51.] till tryckning af blindskrifter ...................... ® 2,500:

[52.] till understöd åt blindlärareelever ............... » 1,200:

[53.] till en blindskola i Vexiö ..........,................... 8 11,000:

[54.] till en handtverksskola i Kristinehamn för

blinda .....................................................................................■— 8 7,000:

I afseende å institutet för blinda vill Kongl. Maj:t

härjemte, i enlighet med statsrådsprotokollet, föreslå:

[55.] dels att Riksdagen må medgifva, att kronolägenheten

Tomteboda må från den 14 Mars 1886

till nämnda institut upplåtas,

och dels att för uppförande derstädes af nya

byggnader för institutet må anslås en summa af

415,600 kronor, hvaraf att utgå under år 1886 ......... » 100,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden,

att på extra stat må anvisas:

[56.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma .......................... w_____49,200:

Transport kronor 954,091:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 954,091: —

ende å

Hospitals vår den:

[57.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn » 350,000: —

[58.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet

omförinälda vilkor,................................................... » 7,500: _

Diverse anslag:

[59.] till svenska fornskriftsällskapet........................ »■ 2,000: —

[60.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar .................................... » 10,000: —

[61.] till nordiska museet............................................. » 16,000: —

[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif» ......................................... » 3,150: —

[63.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta matematica» ................................................... » 4,000: _

[64.] till understöd på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,...... » 15,000: —

[65.] till anordnande och underhåll af vattenhöjdmätningsstationer,

inköp af nivelleringsinstrument

m. m. samt utförande af precisionsnivelleringsarbeten » 40,500: —

summa kronor 1,402,241: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1886 föreslagen,

utfaller sålunda:

1885: 1886:

ordinarie anslag 10,261,048: — 10,481,759: — således ökning kronor 220,711: —

summa kronor 11,824,000: — 11,884,000: — således ökning kronor 60,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

45

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,305,530 kronor;

och har Kongl. Maj:t i den 19 December 1884 beslutad nådig proposition föreslagit,

beträffande

Folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;

[1.] att i sammanhang med uppförande å ordinarie stat för år 1886 af

det förslagsanslag, 180,000 kronor, som Riksdagen beviljat å extra stat för

åren 1884 och 1885 till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor,

statens bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa måtte ökas

med 7,500 kronor eller till 63,500 kronor.

Anslaget till pensionsstaten skulle härigenom uppgå till 1,313,030 kronor.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 1,309,170:

ersättningar för indragna indelningar m. in., på förslag

............................................................................................... »_6,400: —

tillsammans kronor 1,315,570: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll

*):

[2.] att vaktkonstaplarne vid Varbergs f. d. straff-fängelse Gustaf Olsson,

Anders Larsson Ahlqvist och Niklas Andersson Hed må å allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af eu årlig

pension till belopp af 400 kronor för dem hvardera;

[3.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1886 anvisas å

''*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

allmänna indragningsstaten 3,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen

ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

[4.] att Riksdagen måtte medgifva,

att under förutsättning att antalet kommissionslandtmätare för hela riket,

oberäknadt dem, som äro sysselsatte vid rikets allmänna kartverk samt vid

storskiftes- och afvittringsverken, bestämmes till 120 och att, intill dess

antalet nedgått till denna siffra, ej flere än 4 årligen till kommissionslandtmätare

befordras, må, med ändring af nu gällande bestämmelser om kommissionslandtmätares

och andre landtmätares pensionsförmåner från allmänna

indragningsstaten, i stället å samma stat uppföras 48 pensioner till belopp

af 1,600 kronor för hvarje, att af Kongl. Maj:t,, i den mån nämnda antal

pensionsrum dertill lemnar tillfälle, vid kornmissionslandtmätares afgång från

landtmäteristaten äfvensom från anställning vid rikets allmänna kartverk,

derest sådan innehafves, tilldelas kommissionslandtmätare, som uppnått 60

lefnadsår och tjenat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit

anstälde vid generallandtinäterikontoret eller vid ekonomiska kartverket

eller vid rikets allmänna kartverk eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare,

vice kommissionslandtmätare eller kommissionslandtmätare och

af Kongl. Maj:t pröfvas hafva, såvida på dem berott, under förenämnda

25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän,

att nuvarande kommissionslandtmätare må, sedan de uppnått 60 lefnadsår

och tjenat 30 år, ega att vid afskedstagandet, derest de icke komma

i åtnjutande af förenämnda förhöjda pensioner, uppföras å allmänna indragningsstaten

till pension af 900 kronor, med rättighet derjemte för dem

att i den ordning, de undfått nådigt afsked, kunna, i mån af äldres afgång,

under de för de förhöjda pensionernas erhållande stadgade vilkor uppföras

till åtnjutande af det högre pensionsbeloppet, samt

att den i tjenst qvarvarande andre landtmätaren må förklaras berättigad

att under enahanda vilkor som kommissionslandtmätarne komma i åtnjutande

af de för desse föreslagna förbättringar i pensionsförmånerna;

[5.] att chefen för Ottenby stuteri, hofstallmästare!! Grefve Fredrik Salomon

Albreclit Mauritz Posse må från och med månaden näst efter den, då han

vid fyldft 65 år afgår från befattningen såsom chef för Ottenby stuteri, å

allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig

pension af 4,000 kronor;

[6.] att kartografen vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk Erik

Olof Nordlinder må från och med månaden näst efter den, då han, till följd

deraf att hans verksamhet såsom kartograf vid nämnda kartverk ej vidare

erfordras, varder derifrån entledigad, å allmänna indragningsstaten under

sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 1,250 kronor;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

[7.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Umeå Robert Wilhelm

Gillberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,875 kronor;

[8.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Kalmar Sven

Gfustaf Lindblom må från och med månaden näst efter den, då han efter

erhållet afsked frånträder sin befattning såsom lärare i teckning vid nämnda

läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,500 kronor;

[9.] att provinsialläkaren i Ölands södra distrikt Claes Samuel Zacharias

Kuylenstjerna må från och med månaden näst efter den, då afsked från

provinsialläkaretjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[10.] att läraren i verkstadsarbete vid Chalmers tekniska läroanstalt i

Göteborg Per Olof Dalen må, sedan han efter ingången af år 1886 från sin

tjenst undfått afsked, från och med månaden näst derefter å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 3,000 kronor;

[11.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm August Paschs

enka Hedvig Sophia Elisabeth Pascli, född Lundh, må från och med sistlidne

Augusti månad, så länge hon lefver enka, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 400 kronor;

[12.] att å allmänna indragningsstaten må anvisas ett personligt lönetillskott

å 1,500 kronor årligen för laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets fysiologiska laboratorium, doktor R. A. A. Tigerstedt, att

utgå så länge han omförmälda laboratorstjenst. bestrider;

[13.] att å allmänna indragningsstaten för år 1886 må anvisas ett anslag allo,

000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kong]. Maj:t kan finna

godt att meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane

äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men

derifrån erhållit afsked före år 1867;

[14.] att för kanslisten i Kammarkollegium Carl Tlieodor Uttermarck

må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 600 kronor,

att, jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning af 600 kronor,

hvartill han efter erläggande af retroaktivafgifter kan varda berättigad, utgå

från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från kanslisttjensten

honom beviljas;

[15.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af

1840—1841 års statsreglering tillträd t och ännu bibehåller lön med derunder

beräknad spannmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må,

efter en prisskilnad af 3 kronor 74 öre för tunnan, bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten; samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. ''prof. mo 1, om statsverket 1885.

[16.] att för afrundande af samteliga hufvudtitlarnes slutsummor det

kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten höjes med 850 kronor

eller från 1,309,170 kronor till 1,310,020 kronor, hvarigenom anslaget till

allmänna indragningsstaten komme att utgöra............... kronor 1,316,420: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten.............. » 1,313,030: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag................................................ kronor 2,629,450: —

Extra anslag.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[17.] att å extra stat för år 1886 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1885 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen,

utfaller på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 2,621,100: — 2,629,450:— således ökning kronor 8,350: -—

extra » 901,500: — 900,000: — » minskning » 1,500: —

summa kronor 3,522,600:

3,529,450:— således ökning kronor 6,850:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885. 49

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1886 utgöra alltså:

Ordinarie: Extra: Summa:

I

hufvudtiteln:

1,338,000

— 95,000

— 1,433,000

—

II

))

3,814,599

178,401

3,993,000

—

III

))

616,850

— 4,500

— 621,350

—

• IV

))

19,309,500

— 1,491,700

20,801,200

—

V

»

5,787,000

— 2,400,000

8,187,000

—

VI

»

4,620,029

— 1,942,971

— 6,563,000

—

VII

))

13,869,000

— 270,000

— 14,139,000

—

VIII

»

10,481,759

— 1,402,241

— 11,884,000

—

IX

))

2,629,450

— 900,000

3,529,450

—

summa kronor

62,466,187: — 8,684,813

— 71,151,000

—-

Härtill kommer det extra anslag till anskaffande af

ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar,

Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna

under sjette hufvudtiteln föreslagit, att till utgående under

år 1886 anvisas utom hufvudtitlarne, ........................... kronor 550,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 12

innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar

in. m., förslagsvis, .................. kronor 618,775: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor

å öfrig statsskuld ... kronor 12,586,745: —

efter afdrag af de till Riksgäldskontor

ingående

rånte- och kapitalafbetal
ningar.

.................... kronor 2,432,520: —

förslagsvis, ♦................................................. kronor 10,154,225:— 10,773,000: —

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyss nämnda protokoll, att

dels afsätta till fonden för ett nytt riksdagshus kronor 300,000: —

och dels anvisa till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond ............................................................ »___ 217,000: —

Summan af dessa belopp ......................................... kronor 82,991,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för

år 1886 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Bill. till Rilsd. Prot. 1885. 1:a Sami. l:a Afd. ■

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsreglering ar ne för är 1883 och föregående år

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster ........................................................ 20,581,000

beviIlningar ........................................................................ 53,895,000

Af postverkets reserverade medel ........................

Af riksbankens vinst för är 1884........................

6,989,000

74,476,000

226,ooo;

1,300,000

Summa kronor 82,991,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

51

för år 188 6.

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från Statskontoret:

I hufvudtiteln .......................................

1,338,000

95,000

1,433,000

II » .......................................

3,814,599

178,401

3,993,000

III » .......................................

616,850

4,500

621,350

IV >» .......................................

19,309,500

1,491,700

20,801,200

V » .......................................

5,787,000

2,400,000

8,187,000

VI » .......................................

4,620,029

1,942,971

6,563,000

VII » .......................................

13,869,000

270,000

14,139,000

VIII >» .......................................

10,481,759

1,402,241

11,884,000

IX » .......................................

2,629,450

900,000

3,529,450

Utom hufvudtitlarne .................................

550,000

550,000

Säger

62,466,187

9,234,813

71,701,000

att utgå från Riksgäldskontor et:

1 riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m.,

förslagsvis,...............................................

.... 618,775

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld..................

........ 12,586,745

efter afdrag af de till Riksgäldskon-

1

toret ingående rånte- och kapitalafbe-

j

talningar ..............................•..................

........ 2,432,520

1

förslagsvis, .............................................

......................

—10,154,225

10,773,000 !

Säger utgifter

82,474,000 1

| Afsättning till fonden för ett nytt riksdagshus..............

300,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond ........

217,000

1

Summa kronor

82,991,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1886 äskade anslag för fortsättande af arbetena å

stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 2,000,000 kronor, föreslår Kongl.

Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 12 innevarande januari*), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplåga

medel, må anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.

Samteliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR

O. R. Themptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: >Finansplanen».

Stockholm 1885. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga propositio

om statsverket år 1885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkning eu.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 19

December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet

Themptander yttrade:

»Då det förslag, jag nu ämnar underställa Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, skulle, i händelse af nådigt bifall, inverka på uppställningen

i 1886 år riksstat af jemväl andra liufvudtitlar än den sjunde, har jag

trott mig böra före statsregleringens behandling detsamma anmäla.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 10 Januari 1883 angående

inkomstberäkningen i den samma dag beslutade nådiga propositionen

till 1883 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof

erinrade jag, huru riksstaten upptager å utgiftssidan, under många au
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstbcräkningen: statsrådsprotokollet.

slag, såväl ränta som tionde i kolumnen för »indelning och dermed

jemförlig anvisning,, friheter», hvilken kolumn omfattar sådana indelningar,

som visserligen i räkenskaperna debiteras och afföras, men i

verkligheten hvarken till statsverket utgöras eller af statsmedel utbetalas,

utan bestå i frihet från skatt, hvilken dock å utgiftssidan upptages

såsom ett anslag för visst ändamål. Senaste skatteregleringskomitén

hade derföre i sitt betänkande hemstält, att, under förutsättning

af grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens samtidiga

afskrifning, beloppen af dessa anslag, i den mån de utgöra rustkållsräntor

eller räntor af militära eller civila boställen med mera dylikt,

matte såväl på inkomst- som utgiftssidan bortfalla; och derom aflät ock

Lders Kongl. Maj:t till Riksdagen nådig framställning. Denna framställning

vann i så måtto Riksdagens bifall, att de såsom friheter dittills

upptagna anslagsbelopp helt och hållet uteslötos från andra och nionde

hufvudtitlarne samt att eu dylik anslagspost uteslöts å hvardera af

sjette och sjunde hufvudtitlarne. Åtskilliga dylika anslagsposter qvarstå

således ännu i riksstaten, och hvad angår de under fjerde och femte

hufvudtitlarne under rubriken friheter upptagna frinjutna rusthållsräntor,

förfaller naturligtvis frågan om deras uteslutande, då någon rubbning i

indelningsverket ej lärer af Eders Kongl. Maj:t nu komma att föreslås,

om än viss lindring i rusthålls- och roteringsbesvären kan blifva ifrågasatt.

Äfven för uteslutande under de andra hufvudtitlarne af vissa i

kolumnen friheter upptagna anslag möter hinder, när sådant icke står

i sammanhang med en fortgående afskrifning af grundskatterna. Men

deremot har det synts mig uppenbart, att ett uteslutande ur riksstaten

af dylika friheter kunde ske i vida större utsträckning, än 1883

års Riksdag medgifvit, och detta oberoende af frågan om grundskatternas

afskrifning. Jag anmodade derföre i skrifvelse den 6 sistlidne Oktober

Kammarkollegium och Statskontoret att till Eders Kongl. Maj:t inkomma

med underdånigt utlåtande, huruvida, oberoende af frågan om

grundskatternas afskrifning, något hinder kunde anses möta för uteslutande

från och med år 1886 ur såväl jordeböcker som riksstat och

öfriga statsverkets räkenskaper af sådana i jordeböckerna upptagna

grundskatter å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter,

tillhöriga enskildt. verk, menighet eller inrättning, Indika äro vederbörande

boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnade.

Nyssbemälda båda embetsverk hafva numera i sitt den 8 dennes

afgifva underdåniga utlåtande anfört, att, då här afsedda räntor och

kronotionde, Indika sedan lång tid tillbaka i jordeböckerna och räkenskaperna

upptagits såsom vederbörande boställens och öfriga hemmans

och lägenheters innehafvare anordnade eller eftergifna och hvilka på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

grund af nådiga brefvet den 17 December 1869 angående upprättande

af nya jordeböcker och Kammarkollegii derpå grundade kungörelse

den 28 Januari 1870 på enahanda sätt upptagits i de sedermera upprättade

nu gällande jordeböckerna, i verkligheten hvarken utgjordes

till kronan eller af statsmedel till vederbörande utbetalades samt dessa

utskylders indragning till statsverket hittills icke blifvit ifrågasatt, ej

heller torde kunna utan rubbning af de genom privilegier och donationsbref

tillförsäkrade rättigheter åvägabringas, ansåge Kollegierna, att

något skäl icke förefunnes att i jordeböcker och räkenskaper än vidare

å ena sidan bland statsverkets inkomster och å andra sidan bland dess

utgifter upptaga ifrågavarande räntor och kronotionde, samt hemstälde

fördenskull, att desamma från och med år 1886 måtte från kronans

jordeböcker samt riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper uteslutas.

Embetsverken hafva derefter lemnat en fullständig utredning om

de utgiftsbelopp, hvilka enligt deras åsigt böra ur riksstaten uteslutas,

och i hvilka fall samt med hvilka belopp anslag ännu böra qvarstå i

kolumnen »friheter» eller »friheter och kyrkotionde», hvilken senare

benämning kolumnen hittills egt på åttonde hufvudtiteln och synes

rätteligen böra ega jemväl på sjunde hufvudtiteln. Då jag helt och

hållet hänför mig till den af embetsverken sålunda lemnade utredning,

anhåller jag, att deras utlåtande må få såsom bilaga *) fogas till detta

protokoll, och går nu att endast i korthet angifva, hvilka belopp efter

embetsverkens hemställan böra under de särskilda hufvudtitlarne i nyss

nämnda kolumn uteslutas och hvilka belopp böra der qvarstå.

Sjette hufvudtiteln.

Å anslaget till hästafvelns förbättrande förekomma nu friheter till

belopp af 2,300 kronor. Deraf böra qvarstå 1,070 kronor och återstoden

uteslutas med ........................................................................ kronor 1,230: —

Den under anslagstiteln Sala bergslag upptagna

frihet uteslutes med............................................................... 62: —

Sjunde hufvudtiteln.

Under denna liufvudtitel förekomma friheter numera

endast å anslagstiteln städers friheter och till

- Transport kronor 1,292: —

*) Se sid. 9.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 1,292: —

belopp af 8,460 kronor. Deraf anse embetsverken

2,520 kronor böra qvarstå, ehuru, då en mindre

del deraf rätteligen är kyrkotionde, kolumnens benämning

bör rättas till »friheter och kyrkotionde».

Deremot hemställes om uteslutande af återstående

beloppet med....................................................................... „ 5,940: —

Åttonde hufvudtiteln.

Ifrågavarande kolumn bär redan under deftna

hufvudtitel benämningen »friheter och kyrkotionde»,

och föreslås nu lika litet som år 1883 något uteslutande

ur kolumnen af de belopp, som utgöra

kyrkotionde. Med iakttagande häraf och af de omständigheter,

som i särskilda fall af embetsverken

anses för närvarande utgöra hinder för friheternas

uteslutande, föreslå embetsverken:

att å anslagstiteln lcleresistaten, der friheterna

och kyrkotionde! nu upptagas till 148,600 kronor,

må bibehållas i kolumnen 18,000 kronor, men uteslutas

.......................................................................................

att å anslagstiteln universiteten, der friheterna

och kyrkofonden nu utgöra 109,600 kronor, bibehålies

ett belopp af 35,817 kronor 89 öre, hvilket

iag hemställer måtte afjemnas till 35,820 kronor,

då återstoden bör uteslutas med ...............................

att å titeln allmänna läroverken må uteslutas

samtliga derunder upptagna friheter...........................

att å titeln pedagogier och folkskolor, hvarunder

nu i kolumnen upptagas 5,350 kronor, må bibehållas

1,009 kronor 87 öre, hvilket belopp jag föreslår att

utjemnas till 1,010 kronor, då återstoden bör uteslutas

med ..........................................................................

att, med bibehållande å anslaget till barnmor

skeunder visning en och barnbördshus en af derunder

i denna kolumn nu upptagna 700 kronor, deremot

må å anslaget till fattigvården i Stockholm och lands
-

130,600:

73,780:

7,320:

4,340:

Transport kronor 223,272: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

7

Transport kronor 223,272: —

orten uteslutas det i denna kolumn förekommande

belopp ................................................................................. v 20:

att å anslagstiteln lasaretts underhäll, der

kolumnen nu upptager 12,615 kronor, ett belopp af

4,358 kronor 61 öre bör bibehållas, hvarvid afrundning

torde böra göras till 4,360 kronor, hvarefter

återstoden bör uteslutas med.......................................... „ 8,255: —

samt att å anslagstiteln kyrkors underhåll, der

friheter och kyrkotionde nu upptagas med 217,600

kronor, må qvarstå ett belopp af 193,300 kronor

och således uteslutas......................................................... ,, 24,300: —

Summa kronor 255,847: —

Med åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag,

att samtliga här ofvan till uteslutande föreslagna belopp af friheter

må från och med år 1886 å vederbörliga ställen ur riksstaten uteslutas

och att såsom följd deraf de i riksstaten beräknade inkomster af ränta

och tionde må minskas. Denna minskning uppgår emellertid enligt

den utredning, som embetsverken med stöd af räkenskaperna lemnat,

till sammanlagdt endast 204,448 kronor 56 öre ränta och 15,355 kronor

68 öre kronotionde och understiger således med 36,042 kronor 76 öre

det belopp, hvars uteslutande bland utgifterna jag här ofvan tillstyrkt.

Skiljaktigheten förklaras deraf, att, enligt hvad senaste räkenskaper

utvisa, ifrågavarande under titel af dels friheter, dels ock friheter och

kyrkotionde upptagna förslagsanslag lemnat öfverskott. Då emellertid

inkomsttitlarne ränta och tionde i riksstaten beräknats på grund af

hvad de enligt räkenskaperna utgjort, lärer enahanda beräkningsgrund

böra tillämpas å den nedsättning i berörda inkomsttitlar, hvarom nu

är fråga, och räntan och kronotionde!! således minskas endast med här

ofvan anförda, af embetsverken uppgifna belopp, utgörande tillhopa

219,804 kronor 24 öre eller i rundt tal 219,800 kronor; börande såsom

en följd häraf de sålunda ur riksstaten uteslutna rånte- och tiondebeloppen

jemväl uteslutas ur jordeböcker och statsverkets samtliga

räkenskaper.»

I detta vttrande instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

v O

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Hvad sålunda blifvit af Statsrådet hemstäldt behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla, med

förklarande att detta nådiga beslut skulle iakttagas

vid uppgörande af förslag till statsregleringen för år

1886 och utdrag af detta protokoll i sådant afseende

expedieras till civil- och ecklesiastikdepartementen.

Ex protocollo:

Adolf von Hofsten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

9

Till Konungen.

I skrifvelse den 16 sistlidne Oktober har Hans Excellens Herr

Statsministern och Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement

anhållit, att Kammarkollegium och Statskontoret måtte till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida, oberoende af frågan

om grundskatternas afskrifning, något hinder kunde anses möta

för uteslutande från och med år 1886 ur såväl jordeböcker som riks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

stat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana i jordeböckerna upptagna

grundskatter å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter,

tillhöriga enskildt verk, menighet eller inrättning, hvilka äro

vederbörande boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnade.

Då här afsedda räntor och kronotionde, hvilka sedan lång tid

tillbaka i jordeböckerna och räkenskaperna upptagits såsom vederbörande

boställens och öfriga hemmans och lägenheters innehafvare anordnade

eller eftergift^ och hvilka på grund af nådiga brefvet den 17 December

1869 angående upprättande af nya jordeböcker och Kammarkollegii

derpå grundade kungörelse den 28 Januari 1870 på enahanda sätt upptagits

i de sedermera upprättade, nu gällande jordeböckerna, i verkligheten

hvarken utgöras till kronan eller af statsmedel till vederbörande

utbetalas samt dessa utskylders indragning till statsverket hittills icke

blifvit ifrågasatt, ej heller lärer kunna utan rubbning af de genom

privilegier och donationsbref tillförsäkrade rättigheter åvägabringas, anse

Kollegierna, att något skäl icke förefinnes att i jordeböcker och räkenskaper

än vidare å ena sidan bland statsverkets inkomster och å andra

sidan bland dess utgifter upptaga ifrågavarande räntor och kronotionde,

samt hemställa fördenskull, att desamma från och med år 1886 måtte

från kronans jordeböcker samt riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper

uteslutas.

Hvad särskildt riksstaten för år 1886 beträffar, så böra, i händelse

Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt bifalla hvad Kollegierna här ofvan

föreslagit, följande förändringar i de å 1885 års riksstats sjette, sjunde

och åttonde hufvudtitlar under rubrik: »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag», »friheter och kyrkotionde» uppförda utgiftsposter

vidtagas:

I de å sjette hufvudt-iteln under titel »hästafvel^ förbättrande»

upptagna friheter ingår värdet af hästvakansspanmål för sju rusthåll

vid Yestgöta regemente och två rusthåll vid Andra Lifgrenadierregementet,

från utgörande af hvilken spanmål vederbörande i och för hingsthållning

njuta befrielse. Värdet å denna frihet, utgörande enligt senast

afslutade rikshufvudbok 1,067 kronor 61 öre, torde böra i riksstaten

qvarstå och der upptagas med i jemnadt tal 1,070 kronor, hvaremot

återstoden af de under ifrågavarande titel uppförda friheter, bestående

af räntor, som äro Ottenby stuteriinrättning anordnade af .några under

dess disposition varande hemman och lägenheter, hvilka räntor enligt

räkenskaperna uppgå till 1,201 kronor 56 öre, bör ur riksstaten uteslutas.

Likaledes bör ur riksstaten uteslutas den under titel Sala bergslag

upptagna frihet 62 kronor, utgörande ränta till belopp af 61 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. It

98 öre å ett hemman, som jemlikt Kongl. bref den 11 Juli 166 7 blifvit

skänkt till samtliga garmakare och kopparsmeder i Avesta.

I det belopp, 8,460 kronor, som å sjunde hufvudtiteln upptages

såsom städers friheter, ingå 2,513 kronor 57 öre, som Göteborgs stad

på grund af 1621 års privilegier och Kongl. bref den 1 Juni 1622 åtnjuter.

Häraf äro 2,152 kronor 31 öre ränta och 345 kronor 16 öre

kronotionde af åtskilliga hemman och lägenheter i Säfvedals och Askims

härad af Göteborgs och Bohus län, till hvilka staden ej har egandeeller

dispositionsrätt, samt 16 kronor 10 öre presteutlagor från Orgryte,

Landvetters och Fässbergs pastorat. Om indragning till statsverket af

dessa rånte- och tiondeanslag emot ersättning af statsmedel i enlighet

med föreskrifterna i § 2 af Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 har

fråga blifvit väckt och är för närvarande på Kammarkollegii pröfning

beroende; och torde ifrågavarande utskylder böra tills vidare i riksstaten

qvarstå.

Bland de friheter, hvaraf Carlshamns stad enligt riksstaten är i åtnjutande,

finnes äfven kyrkotionde till belopp af 4 kronor 29 öre. Då

kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, ehuru densamma

upptages i räkenskaperna och riksstaten, icke är i jordeböckerna införd

och då Kammarkollegium och Statskontoret ännu icke varit i tillfälle

att fullgöra föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 29

December 1882 att efter församlingarnes och öfriga vederbörandeshörande

afgifva underdånigt utlåtande öfver det af skatteregleringskomitén i

underdånigt betänkande den 18 förutgångne November framstälda förslag

i afseende på den del af kyrkotionden i ofvannämnda provinser,

som är kyrkorna behållen eller i öfrigt för församlingarnes egna behof

användes, så sakna Kollegierna anledning att nu väcka förslag om någon

förändring i fråga om kyrkotiondens upptagande i riksstaten.

Under förutsättning således, att ofvanberörda, af Carlshamn frinjutna

tiondebelopp fortfarande kommer att i riksstaten upptagas, torde

rubriken »friheter» å sjunde hufvudtiteln, i öfverensstämmelse med hvad

som å åttonde hufvudtiteln är iakttaget, böra förändras till »friheter

och kyrkotionde'')'').

Såsom friheter för Falu stad upptager riksstaten bland annat tomtoch

bodpenningar 12 kronor 50 öre och gerningsöre!! 50 kronor. Anledningen

dertill att dessa utskylder, hvilka sedan lång tid tillbaka i

jordeböckerna och räkenskaperna för Kopparbergs fögderi af Kopparbergs

län upptagits tillsammans med räntan, kommit att i nämnda handlingar

qvarstå är att söka deri, att på grund af de särskilda förhållanden,

som finnas inom detta län, nya jordeböcker för detsamma på grund

af Kongl. brefven den 5 Oktober 1849 och den 22 Augusti 1855 icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

upprättats. Såsom icke varande af grundskatts natur böra ifrågavarande

utskylder icke vidare i jordeböcker och kronoräkenskaper vare sig tillsammans

med räntan eller annorledes upptagas, i följd hvaraf de ock

kunna^ur riksstaten uteslutas.

Återstoden af ofvanberörda, såsom städers friheter upptagna belopp,

hvaraf enligt räkenskaperna 5,345 kronor 20 öre utgör ränta och

25 kronor 36 öre kronotionde, åligger, med undantag af ett räntebelopp

af 54 kronor 28 öre, hvilket såsom jemförligt med frälseränta redan

blifvit enligt Kammarkollegii beslut ur jordeboken uteslutet, hemman

och lägenheter, som städerna ega eller disponera, och bör således ur

riksstaten uteslutas.

Det belopp, som, enligt hvad här ofvan är anfördt, skulle i riksstaten

under ifrågavarande titel qvarstå, utgör sammanlagdt 2,517 kronor

86 öre eller i jemnadt, tal 2,520 kronor.

Af de under åttonde hufvudtiteln upptagna friheter förekomma

först kleresistatens. Oberäknadt 16,840 kronor 4 öre kyrkotionde bestå

dessa af ränta 119,740 kronor 66 öre och kronotionde 9,491 kronor 57

öre. Såväl räntorna som kronotionden äro, såvidt Kollegierna kunnat

utröna, vederbörande boställs- eller hemmansinnehafvare eftergifna med

undantag för kronotionden af Nyköpings och Trosa städer i Södermanlands

län samt eu del af kronotionden i Björsäters samt Grebo och

Värna församlingars pastorat af Östergötlands län. Beträffande kronotionden

i Nyköping och Trosa har Kammarkollegium i underdånig skrifvelse

den 22 Mars 1861 angående förhållandet med kronotionden å

städernas i riket jord upplyst bland annat: att i äldre tider och till

slutet af 1670-talet kronotionden af Nyköpings stad debiterats gemensamt

med tionden af S:t Nicolai socken i Jönåkers härad, men att derefter

och sedan med år 1692 en viss tiondesättning blifvit införd i Jönåkers,

Rönö och Hölebo härad någon kronotionde af staden icke blifvit

i räkenskaperna redovisad; att vid efterseende i räkenskaperna såväl

för äldre som senare tider icke kunnat upptäckas, att kronotionde åt

Trosa stad någonsin varit debiterad; att kyrkoherdarne i Nyköping fått

sig kronotionden derstädes tillagd genom hertig Carls bref den 20 Januari

1595 och att kyrkoherden i Trosa af ålder innehade denna stads kronotionde;

samt att Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Södermanlands

län uti infordradt och till Kollegium den 6 November 1855 afgifvet

yttrande anfört, att det höga belopp af 3 å 5 kappar af hvarje Vinland,

hvartill tionden blifvit bestämd vid öfverenskommelsers uppgörande om

presträttigheter i Nyköping och Trosa, tydligen ådagalade, att presterskapet

derstädes ansetts innehafva äfven kronans andel af tionden; och

ansåg Kollegium, att, då vederbörande kyrkoherdar vore berättigade att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. 13

disponera kronotionden af dessa städers jord, någon vidare åtgärd beträffande

samma kronotionde icke erfordrades. Denna åsigt gillades ock

af Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 30 Augusti 1861. Emellertid

hade antagligen till följd af den utredning rörande ifrågavarande kronotionde,

som Kollegium, enligt hvad förberördt är, från Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande infordrat, densamma upptagits till redovisning

redan i 1855 års specialräkningar för Nyköping och Trosa, hvilket förhållande,

enligt hvad Kollegierna erfarit, ännu fortfar, men efter hvilken

grund beloppet af tionden beräknats, är för Kollegierna obekant.

I Kongl. resolutionerna angående lönereglering för presterskapet i Nyköpings

vestra och östra församlingar den 11 Maj 1855 omnämnes ej

kronotionden, men den är utan tvifvel inbegripen i afgifterna afstadsjorden.

I Kongl. löneregleringsresolutionen för presterskapet i Trosa

den 22 Februari 1867 är deremot föreskrifvet, att kyrkoherden eger

uppbära kronotionden af stadsjorden, 120 kubikfot 1 kanna, eller i det

närmaste det belopp, hvarmed denna tionde i specialräkningen upptages.

Då kronotionden af Nyköpings och Trosa städers jord, enligt senast

afslutade rikshufvudbok utgörande sammanlagdt 799 kronor 36 öre, sålunda

synes vara, i strid mot föreskriften i ofvanberörda Kongl. bref

den 30 Augusti 1861, upptagen i dessa städers specialräkningar, finner

sig Kammarkollegium böra vidtaga åtgärder för ytterligare utredning

af denna fråga, och torde emellertid ifrågavarande kronotionde böra

tills vidare i riksstaten qvarstå.

Vidkommande derefter den presterskapet i Björsäters samt Grebo

och Värna församlingars pastorat anslagna kronotionde, enligt senast

afslutade rikshufvudbok utgörande sammanlagdt 372 kronor 25 öre, så

har Kongl. Maj:t för Björsäters pastorat den 19 Juni 1835 och för det

pastorat, som omfattar de båda sistnämnda församlingarne, den 4 Maj

1852 faststält överenskommelser om pastoraliernas utgörande för en

tid af 50 år, hvilka överenskommelser jemväl omfatta den presterskapet

anslagna del af kronotionden. Dessa kronotiondeanslag skola,

jemlikt Kongl. resolutionerna den 24 April 1868 och den 19 November

1869 angående lönereglering för presterskapet i nämnda pastorat, till

statsverket indragas, så snart löneregleringen inom dessa pastorat träder

i tillämpning. Så vidt Kollegierna hafva sig bekant, har sådant likväl

ännu icke skett, och då hinder för anslagens indragning således för

närvarande möter, lära desamma tills vidare böra såsom frihet i riksstaten

qvarstå.

Enligt den utredning, Kollegierna här ofvan lemna!, skulle således

under titel kleresistaten såsom friheter och kyrkotionde i riksstaten

fortfarande upptagas:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

kronotionde ................................................................ kronor 1,171: 61

kyrkotionde .................................................................. ,, 16,840: 04

tillsammans kronor 18,011: 6 5

eller i jemnadt tal 18,000 kronor, hvaremot det i riksstaten upptagna

Överskjutande beloppet bör derur uteslutas.

Af de rånte- och kronotiondebelopp, som ingå uti de i riksstaten

uppförda fribeter, nemligen

för universiteten.......................................................

,, allmänna läroverken.........................................

,, pedagogier och folkskolor.............................

fattigvården i Stockholm och landsorten.,

lasaretts underhåll............................................

it

Ränta.

Krono-

tionde.

69,394

54

1,540

40

4,265

43

204

57

185

73

—

—

19

55

—

—

1,757

73

467

56

75,622 98

2,212

53

i /

92 öre ränta och 445 kronor 69 öre kronotionde, anordnade till lasaretts

underhåll, jemlikt af Kammarkollegium redan meddeladt beslut,

ur jordeböcker och räkenskaper uteslutas. Dessa ränte- och kronotiondebelopp

likasom de öfriga här ofvan upptagna, hvilka äro vederbörande

hemmans och lägenheters innehafvare eftergifna, böra således

ur riksstaten uteslutas, i följd hvaraf och då allmänna läroverken och

fattigvården i Stockholm och landsorterna icke äro i åtnjutande af

några andra friheter sådana ej heller böra för dem i riksstaten upptagas.

De återstående friheterna för öfriga här nämnda inrättningar

äfvensom för barnmorskeundervisningen och barnbördshusen utgöras

endast af kyrkotionde, nemligen

för universiteten.................................................................... kronor 35,817: 89

„ pedagogier och folkskolor ......................................... „ 1,009: 8 7

,, barnmorskeundervisningen och barnbördshusen. . ,, 695: so

,, lasaretts underhåll ........................................................ ,, 4,358: 6i

och böra efter lämplig afjemning af de särskilda beloppen fortfarande

i riksstaten upptagas.

Under titel kyrkors underhåll ingå i riksstaten såsom friheter

bland annat ränta af bergsfrälsejord, hvilken ränta, enligt räkenskaperna

utgörande 3,699 kronor 39 öre, är anordnad Kristine kyrka i Falun;

och är förhållandet med ifrågavarande anslag följande.

Genom resolution den 25 Februari 1642 beviljade Kongl. Maj:t

invånarne i Falun rätt att köpa under bergsfrälset och frihet der va
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. 15

rande täcktekarlsjord och hemman emot en billig värdering, som landshöfdingen

skulle låta anställa, hvarjemte Kongl. Maj:t förunnade den

nja kyrkan i nämnda stad alla de medel, som för täcktekarlsjorden

och hemmanen komme att erläggas. Enligt hvad jordeböckerna antyda

har redan på 1600-talet eu del af ifrågavarande jord blifvit löst till

bergsfrälse, men räntan å denna del af jorden qvarstår fortfarande i

jordeboken, oaktadt kyrkan derför synes hafva uppburit lösen. För

den öfriga delen af ifrågavarande jord, hvilken, så vidt jordeböckerna

upplysa, icke blifvit köpt till frälse, antecknas räntan såsom kyrkan

donerad. Då kyrkan icke eger eller innehar denna jord, med undantag

möjligen för någon jemförelsevis obetydlig del deraf, torde ifrågavarande

räntebelopp nu icke böra ur riksstaten uteslutas. Frågan om

huruvida dessa räntor fortfarande böra i jordeboken och räkenskaperna

qvarstå måste i första rummet göras till föremål för utredning i orten,

om anställande hvaraf Kammarkollegium nu går i författning.

Återstående beloppen af frinjutna räntor och kronotionde under

titel kyrkors underhåll, enligt räkenskaperna utgörande de förra 2,413

kronor 68 öre och den senare 4,797 kronor 83 öre, åligga hemman

och lägenheter, som disponeras af kyrkor, och böra således ur riksstaten

utgå.

De friheter och den kyrkotionde, som under titel kyrkors

underhåll skulle i riksstaten qvarstå, utgöres dels af ofvanberörda

räntor..................................................................................... kronor 3,699: 39

dels ock af kyrkofonden ............................................... „ 189,619: 20

tillsammans kronor 193,318: 59

eller i jemnadt tal 193,300 kronor.

Då, i händelse af godkännande af hvad Kollegierna här ofvan

föreslagit, ett belopp af 204,448 kronor 56 öre ränta och 15,355 kronor

68 öre kronotionde komme att i riksstaten å utgiftssidan utgå, så bör

ock, enär desamma, på sätt förberördt är, i verkligheten för statsverket

äro hvarken utgift eller inkomst, de i riksstaten beräknade inkomster

af ränta och kronotionde med motsvarande belopp minskas.

Stockholm den 8 December 1884.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN. HANS FORSSELL.

ATJG. HÄGGBLADH. ALB. ANDERSON. L. W. RIBEN.

Föredragande.

J. K. M. MARTIN.

E. E. Falk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

Summa |204,448|56| 15,35516 81219,804124) 5,867|8o

1,516[ 7 71248.345; i o

1,067

Friheter och

kyrkotionde

e

u 1 i g t

r ä

kenskaperna,

Friheter

som

böra uteslutas.

som böra qvarstå.

och kyrko- tionde en-

Ränta.

Krono-

tionde.

Summa.

Ränta.

Krono-

tionde.

Kyrko-

tionde.

Häst-

vakans-

afgift.

Summa.

Summ

a.

ligt riks-

staten.

Sjette lmfvudtiteln.

Hästafvel^ förbättrande

1,201

56

1,201

56

1,067

6 1

1.067

61

2,269

17

2,300

62

Sala bergslag ...............

61

98

61

98

''

—

—

- -

—

—

61

98

_

Sjunde hufvudtiteln.

Städers friheter............

5,407

70

25

3 6

5,433

06

2,168

41

345

16

4

29

—

—

2,517

86

7,950

92

8,460

—

Åttonde hufvudtiteln.

Kleresistaten ...............

119,740

66

8,319

96

128,060

62

1,171

61

16.840

04

18,011

65

146,072

27

148.600

109.600

7,320

5,350

Universiteten ...............

69,391

54

1,54040

70,9344 4

—

—

—

—

35,817

89

_ _

__

35,817

89

106,752

83

Allmänna läroverken .....

4.265

43

204

5 7

4,470

—

_ _

_

- -

_

_ _

_

4,470

1,195

Pedagogier och folkskolor

185

73

- -

—

185

73

- -

_

—

_

1,009

87

_ _

_

1,009,

87

60

Barnmorskeundervisnin-

gen och barnbörds-

husen ..................

- -

—

—

—

- -

—

_ _

_

—

_

695

20

_ _

_

695

20

695

20

700

Fattigvården i Stockholm

och landsorten ......

19

5 6

- -

19

5 5

_ _

_

_ _

_

_ _

__

_ _

_

_

19

Lasaretts underhåll ......

1,757

73

467

56

2,225 2 9

- -

—

- -

—

4,358

61

___

______

4.358

61

6,583

90

12,615

217,600

Kyrkors underhåll .........

2,413

68

4,797

8 3

7,211151

3,699

39

— —

—

189,619^20

---

_

193,318:5 9

200,530

10

—

6i [256,797 lss

476,601162 512,627]

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

17

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Statsministern, Chefen för Finansdepartementet

Themptander anhöll att få underställa Kongl. Maj ds ompröfvande de

delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen

af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande

statsreglering borde fyllas, dervid Herr Statsministern, efter att hafva

anmält Statskontorets den 8 December nästlidet år afgifna berättelse om

statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken finnes detta protokoll bilagd

under Ditt. A., vidare yttrade:

Bill. till Biksd. Frot. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

1883 års

statsreglering.

18S4 års

statsreglering.

»Uti Statskontorets berättelse finnes redogjordt för en hos nämnda

embetsverk uppgjord förslagsberäkning öfver resultaten åt 1883 års statsreglering

i afseende å öfverskott och brister å statsverkets inkomster

samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda förslagsanslag,

enligt hvilken förslagsberäkning öfverskotten å statsverkets inkomster,

efter afdrag för brister å vissa inkomsttitlar, utgjort kronor 8,543,523: —

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister

hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag

lemnat, beräknats till ....................... ,>_______1,791,054: —

så att på det hela öfverskott och besparingar skulle

komma att öfverskjuta bristerna med................. kronor 6,752,469: —

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets

inkomster för år 1883, som under början af år

1884 blifvit till Statskontoret levereradt, eller ...... „__ 195,000: —

så kan behållningen å 1883 års statsreglering

beräknas till .............................................................. kronor 6,947,469: —

Statskontoret har vidare redogjort för, huru
-

ledes å ett vid 1862—1863 årens riksmöte under

sjette hufvudtiteln upptordt reservationsanslag till

lättnad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad

bestriddes och vore särdeles tryckande,

uppkommit en behållning af 41,670 kronor 7 öre,

hvilken, sedan 1879 års Riksdag indragit nämnda

reservationsanslag och i stället uppfört ett förslagsanslag

under titel »bidrag till skjutsentreprenader»,

numera icke för ändamålet behöfdes och derföre

borde tagas i beräkning såsom tillgång vid den

blifvande statsregleringen. Med tillägg af denna

behållning........... ........ „ 41,670: 07

uppkommer alltså en tillgång åt.............................. kronor 6,989,139: 07

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid de

senare riksdagarne antagna grundsats, tagas i beräkning för 1886 års

statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 6,989,000 kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1884 hafva, så vidt hittills kan

vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrajikmedel, hvilka för år 1884 beräknats till 6,800,000

kronor, hafva under året till Kongl. Statskontoret levererats till belopp

af 7,000,000 kronor, så att å dessa medel uppstått ett öfverskott

af........................................................................................ kronor 200,000: —_

Transport kronor 200,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor

Skog smedel, hvilka i riksstaten upptagits till

1,200,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af

2,122,500 kronor, så att öfverskottet utgjort i

jemnt tal .......................................................................... >>

Tullmedel, beräknade till 28,500,000 kronor,

hafva influtit med 33,884,500 kronor. Öfverskottet

uppgår alltså i rundt tal till.....................................

Stämpelmedel äro i 1884 års riksstat beräknade

till 3,100,000 kronor. Med ledning af hvad

för år 1883 influtit såsom stämpelmedel och kortstämplingsafgift

tillsammans bör inkomsten för år

1884 kunna antagas uppgå till mera än 3,250,000

kronor, och ett öfverskott å denna titel synes

alltså vara att påräkna till belopp af ..................... ,,

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten upptagen

till 12,000,000 kronor, har uppgått till

13,712,605 kronor 48 öre och således lemnat ett

öfverskott i jemnt tal af ............................................ »

Hvitbetssockertillverkningsafgift har influtit

med öfver 268,400 kronor, men i staten beräknats

till endast 90,000 kronor, hvadan äfven å denna

inkomst uppstått ett öfverskott af i rundt tal ...... ,,

Allmän bevillning är i 1884 års riksstat uppförd

med 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000

kronor beräknats belöpa sig på bevillning af fast

egendom och af inkomst samt 250,000 kronor på

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter. Dessa olika slag af bevillningen torde,

med" ledning af förhållandena under åren 1881—

1883, kunna antagas för år 1884 lemna en inkomst

af omkring 3,550,000 kronor, då öfverskottet skulle

blifva .............................................................................—__»

200,000:

920,000: —

5,330,000: —

150,000:

1,710,000:

170,000:

200,000:

Då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen

motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar

kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af inkomsten

kunna beräknas till ................................................... kronor 8,680,000:

Vid jemförelse med förra årets förhållanden

och. med '' ledning af gjorda undersökningar i af-__________________________

Transport kronor 8,680,000:

s. 20 Kontrollera mot PDF

Grundskatt

och kyrkotionde.

20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 8,680,000: —

seende å de anslag, vid hvilka sådant kunnat ega

rum, torde bristerna på förslagsanslagen, utöfver

de på en del anslag möjligen uppkommande öfverskott,

ej kunna beräknas lägre än till.................... ,, 2,280,000: _

Och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet

å 1884 års statsreglering kunna beräknas

till .................................................................................... kronor 6,400,000: —

Denna öfversigt af resultatet af senaste årets statsreglering, hvilken

öfversigt endast kan vara approximativ, har jag, såsom vanligt, här intagit,

ehuru meningen icke är att taga dessa öfverskott i beräkning vid

uppgörande af den nu föreliggande budgeten, utan blifva de en tillgång

vid den statsreglering, hvarmed 1886 års Riksdag har att sysselsätta

sig, då ock den exakta siffran af ifrågavarande öfverskott är känd. Tillvaron

af betydliga öfverskott å de senare årens statsregleringar vittnar,

såsom jag förut framhållit, om den varsamhet, som gjort sig gällande

vid statsinkomsternas beräknande, en varsamhet, som, under alla förhållanden

påkallad, blir det än mera, när fråga samtidigt är om skattelindringar.

Till företagande af sådana innebära dylika under en följd

af år återkommande öfverskott emellertid också en bestämd uppfordran.

Betydliga skattelindringar hafva äfven under det senaste året redan

trädt i verkställighet efter borttagandet af den personliga skyddsafgiften,

höjandet af det bevillningsfria existensminimum och medgifvandet af

större skattefria afdrag vid taxering af de lägre inkomstbeloppen; och

att fortgå på skattelindringarnes väg, denna gång i fråga om grundskatter,

rustnings- och roteringsbesvär samt lastpenningar, har Eders

Kongl. Maj:t redan beslutit föreslå Riksdagen.»

Vidkommande härefter frågan om beräkningen af statsverkets inkomster

för år 1886 anförde Herr Statsministern följande:

»Då, enligt den nådiga proposition, Eders Kongl. Maj:t den 9 dennes

beslutat aflåta till Riksdagen angående nedsättning i de å viss jord hvilande

grundskatter, ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet

skola i kronans jordeböcker och räkenskaper sammanföras till en summa

under benämning grundskatt, följer deraf, att en sådan åtgärd bör jemväl

i riksstaten vidtagas.

Det af Statskontoret i öfverensstämmelse med den hittills följda

uppställningen af riksstaten uppgjorda förslag rörande beräkningen af

räntan och tionden för år 1886 upptager

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. :

räntan till................................................................ kronor 4,275,000:

och tionden till ............................................................ „ 1,650,000:

eller tillsammans................................................... kronor 5,925,000:

Utgående från denna beräkning, emot hvilken

jag icke funnit anledning till erinran, anhåller jag

att få redogöra för de förändringar i riksstaten,

som påkallas dels af räntans och kronotiondens

sammanförande till en inkomstpost, dels ock af

den i nyssnämnda Kongl. proposition föreslagna

nedsättning i dessa skatter.

I här ofvan upptagna tiondebelopp inbegripes,

på sätt Statskontoret upplyst, jemväl den inom

Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän utgående

kyrkotionden. Då densamma till sin väsentligaste

del tillgodonjutes af vederbörande socknekyrkor

och endast jemförelsevis obetydliga delar deraf

ingå till statsverket eller användas till ändamål,

för hvilka staten i öfriga delar af riket drager

försorg, lärer ifrågavarande tionde visserligen icke

på det hela kunna anses såsom en statsinkomst.

Då likväl kyrkotionden, såsom nyss är nämndt,

i någon mån berör äfven statsverket samt är i

räkenskaperna redovisad under sitt särskilda konto,

finner jag mig icke böra föreslå dess uteslutande

ur riksstaten; men nu angifna förhållande synes

mig betinga denna tiondes upptagande i riksstaten

under särskild inkomsttitel; och frånräknas fördenskull

kyrkotionden, enligt Statskontorets uppgift

utgörande......................................... kronor 258,324: —

Vidare och då Eders Kongl.

Maj:t den 19 sistlidne December beslutat

föreslå Riksdagen att, i sammanhang

med uteslutande ur riksstaten

af åtskilliga i statsrådsprotokollet

för samma dag uppräknade

friheter i ränta och kronotionde å

sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne,

äfven minska de beräknade

inkomsterna af räntan och kronotionden

med det belopp, hvartill dessa

Transport kronor 258,324: —~ 5,925,000:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 258,324:

friheter enligt räkenskaperna sammanlagdt

uppgå, afföres ytterligare i rundt

tal............................................................... „ 219,800:

Tillsammans med räntan hafva

hittills redovisats vakansafgifterna af

de nio båtsmansrotar i Södra Möre

härad af Kalmar län, hvilka vid en

derstädes företagen jemkning i båtsmansrustningen

bildats af presterskapets

förut på rustningen indelta

utlagor samt enligt Kongl. brefvet

den 13 December 1825 få tills vidare

vara vakanta. Då ifrågavarande vakansafgifter

uti den af Eders Kongl.

Maj:t den 9 dennes beslutade nådiga

proposition angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären hänförts

till dessa besvär, lära de i riksstaten

böra upptagas bland vakansafgifterna,

och afföras således här........................ „

5,925,000:

Till återstoden......................................................

bör deremot läggas drängespanmålen i Färentuna

härad af Stockholms län, hvilken utskyld,

nu redovisad under titel vakansafgift af nyroterad

jord, såsom utgörande ersättning för den arbetsskyldighet,

som ålegat hemmanen i nämnda härad

till vissa kungsgårdar och djurgårdar, är närmast

hänförlig till räntan och derföre enligt förstnämnda

nådiga proposition skall i fråga om lindring behandlas

på enahanda sätt, som för grundskatten är

föreslaget, .......................................................................

då grundskatten utgör .........................................

Enligt nyss omförmälda nådiga proposition

skulle från lindringen i grundskatten undantagas

dels kronan behållna räntor och kronotionde af

statens utarrenderade egendomar samt af militieoch

civilboställen äfvensom af skogsområden, hvilka

äro upplåtna sågverken i de norra länen i ersätt

90: 26 478,214: 26.

kronor 5,446,785: 74

3,768: 58.

kronor 5,450,554: 32.

Transport kronor 5,450,554: 32

s. 23 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

23

Transport kronor 5,450,554: 32

ning för privilegierad stockfångst, och af tills vidare

upplåtna slåtter- m. fl. lägenheter samt strömfall

med tillhörande utmål, hvilka räntor och kronotionde

förslagsvis beräknas till ......... kronor 37,000: —

dels ock följande anordnade ränteoch

kronotiondebelopp, nemligen:

ä fjerde hufvudtiteln:

Friheter, som åtnjutas af rusthåll

och rotar samt innehafvare af

militieboställen, enligt Statskontorets

förslag nedsatta till ..........................

817,000: —

ä femte hufvudtiteln:

Båtsmansindelningens friheter,

i nu gällande riksstat upptagna till

77,300 kronor, hvilket belopp dock

i anledning af tillskottsräntornas i

Blekinge indragning till statsverket

hör minskas till 75,500 kronor, hvartill

komma de friheter, som åtnjutas

af lots- och fyrinrättningen, 405 kronor,

eller tillsammans ....................... „ 75,905: —

å sjette hufvudtiteln:

Friheter, som medgifvits gästgifvare,

färjor och färjkarlar samt för

jordförluster genom kanal- och väg
anläggningar,

sammanlagdt ...............

Efter afräkning af dessa ränte- och kronotiondebelopp,

utgörande

8,220:

kronor 938,125:

qvarstår såsom grundskatt, hvarå nedsättning bör

ega rum, .....................................................................

och då detta belopp minskas, enligt ofta åberopade

proposition om grundskattenedsättningen, med

trettio procent af grundskattens belopp eller ...

återstår .............................................................................

hvadan med tillägg af ofvannämnda, från skatte
nedsättningen

undantagna belopp ........................

grundskatten blifver ....................................................

kronor 4,512,429: 32

1,353,728: 80

kronor 3,158,700:

938,125:

52

kronor 4,096,825: 52;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

och hemställer jag förty, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att, med uteslutande af de hittills i riksstaten förekommande inkomsttitlarne

ränta och tionde, i stället i riksstaten bland de ordinarie inkomsterna

för år 1886 uppföra i runda tal:

grundskatt ............ 4,097,000 kronor och

kyrkotionde ......... 258,000 ,,

Då, såsom förberördt är, Eders Kongl. Maj:t beslutat aflåta proposition

till Riksdagen äfven angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

bör jag här redogöra för, huruvida och i hvad mån en sådan

lindring må verka till någon förändring uti de i riksstaten nu upptagna

inkomsttitlar, som ega gemenskap med nämnda besvär.

Värdet å rustning och rotering lärer icke nu böra i riksstaten

upptagas såsom inkomst i vidsträcktare mån, än hittills varit förhållandet.

Dock skola, i händelse Eders Kongl. Maj:t under femte hufvudtiteln

äskar ersättning för de till aflöning för flottans korpser och stater nu anvisade

afgifter af de på tioårig vakans satta rusthåll i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län, dessa vakansafgifter såsom inkomst i riksstaten

upptagas. Likaledes böra rotevakansafgifterna af Sårna, Idre och

Hede byar i Kopparbergs län, hvilka afgifter hittills uppburits af Elfdals

socknemän, men i sammanhang med lindring i roteringen för desse skola

till statsverket indragas, bland öfriga vakansafgifter inräknas.

Kavalleriregementenas

hästvatcansspanmål,

trosspassevolansafgift

och

båtsmansbeklädnadsmedel.

Tillfälliga

rotevalcans
-

Hvad nu de särskilda hit hänförliga inkomsttitlarne angår, så inverkar

den ifrågasatta lindringen i rustningen och roteringen icke på

kavalleriregementenas hästvakansspanmål, trosspassevolansafgiften och båtsmansbeklädnadsmedlen,

hvadan dessa inkomsttitlar i enlighet med Statskontorets

förslag lära få i 1886 års riksstat upptagas till enahanda belopp,

hvartill de för innevarande år äro beräknade.

Inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter innefattar, utom afgifter

för rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början

af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifter af åtskilliga till

underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar vid

infanteriet. Då ifrågavarande rusthåll och rotar skola i likhet med öfriga,

hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, erhålla lindring medelst

afkortning å vakansafgifterna, medför detta en minskning vid inkomstberäkningen

enligt följande grunder. Derest ifrågavarande rusthåll och

rotar elda de vakansafgifter enligt de i Eders Kongl. Maj ds omförmälda

proposition för lindringens beräknande bestämda värden, skulle efter

afräkning af det rustnings- och roteringsunderstöd, som utbetalas af statsmedel,

dessa vakansafgifters belopp utgöra:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

25

för 49 rusthåll ..................................................................... kronor 9,064: 35

och för 442 rotar .............................................................. „ 67,782: 03

tillsammans kronor 76,846: 38

hvarifrån afgår lindring med trettio procent eller ... ,, 23,053: 91

då återstoden utgör ........................................................... kronor 53,792: 47.

Nu uppgå vakan safgifterna emellertid enligt senast

afslutade 1882 års rikshufvudbok till allenast kronor 70,165: —

och då lindringen för dessa rusthåll och rotar icke

kommer att utsträckas längre än för dem, som erlägga

vakansafgifter till enahanda belopp som ofvannämnda

värden, bör i följd häraf qvarstå.................................... ,, 53,792: 47

hvadan beloppet af lindringen i sjelfva verket utgör

endast .................................................................................. kronor 16,372: 53.

Enligt hvad Statskontoret i sin ofvan omförmälda

berättelse upplyst, hafva de tillfälliga vakansafgifterna,

deruti inbegripna äfven de, som erläggas

för uraktlåten rekrytering, i medeltal för åren 1881

—1883 utgjort ................................................................... „ 79,065: —

och då med afdrag härifrån af ofvannämnda lindring „ 16,372: 53.

återstoden utgör..................................................................... kronor 62,692: 47

hemställer jag, att de tillfälliga rotevakansafgifterna må för år 1886 beräknas

till 63,000 kronor.

Öfriga i riksstaten upptagna vakansafgifter förekomma der under Soldatfyra

särskilda titlar, nemligen: oMåumaL.

vakansafgifter af ny rot er ad jord, hvarunder innefattas dels afgif- länsafgift.

terna af den nya ordinarie soldat- och båtsmansrotering, för hvilken hel

afgift efter markegångstaxan erlägges, dels afgifterna af den nya båtsmansindelningen

i Blekinge, dels ock ofvarmämnde i Färentuna härad utgående

drängespanmål, hvars upptagande tillsammans med räntan jag här

ofvan föreslagit;

rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland, hvilka afgifter

utgöras med endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften

enligt markegångstaxan för en båtsman i länet uppgår;

vakansafgifter af bergslag, hvilka likaledes endast utgå med hälften

af hvad som enligt markegångstaxan erlägges för annan roterad

jord; samt

båtsmansvakansafgift, som omfattar de enligt markegångstaxan utgående

afgifterna af städernas båtsmanshåll och af båtsmansrotarne på

Visingsö, för hvilka sistnämnda afgifterna utgöra 7 kronor 50 öre per rote.

Nu tillkomma, såsom förut är nämndt, vakansafgifter af nio båtsBih.

till Biksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

mansrotar i Södra Möre härad af hittills till aflöning för flottans korpser

och stater anvisade vakanta rusthåll i Blekinge och Södra Möre samt af

tre soldatrotar i Kopparbergs län.

Ofvannämnda fördelning af vakansafgifterna synes mig kunna och

böra förenklas på det sätt, att samtliga vakansafgifter fördelas på endast

två titlar, nemligen soldatvakansafgift och båtsmansvalcansafgift.

Vidkommande beräkningen af ifrågavarande afgifter lärer det kunna

antagas, att rust- och rotehållarne, der de på grund åt nu gällande bestämmelser

må anses icke böra tillförbindas att utan eget medgifvande

underkasta sig förändring i beräkningsgrunden för vakansafgifterna, skola

ingå på det för tillgodonjutande af lindring bestämda vilkor angående

vakansafgiftens belopp. Med tillämpning således af de värden å rustning

och rotering, som i och för lindringens beräknande blifvit bestämda,

samt med ledning af räkenskaperna i fråga om rusthållens och rotarnes

antal lemnas här följande redogörelse för

l:o soldatvakansafgifterna:

787,606 rotar ny ordinarie rotering ............................. kronor 120,936: 66

366,126 bergslagsrotar .................................................... ,, 30,858: 36

3 rotar i Särna, Idre och Hede byar i Kopparbergs

län................................................................. ,, 40: —

tillsammans kronor 151,835: 02

hvaraf efter lindring med trettio procent .................. ,, 45,550: 51

återstå................................................................................. kronor 106,284: 51.

2:o båtsmansvakansafgifterna:

655 rusthåll i Blekinge .................................................

kronor

72,050

—

387 dito i Södra Möre ............................................

38,700

—

tillsammans

kronor

110,750

—

från hvilket belopp det af statsmedel utgående un-

derstöd afräknas med .............................................

n

10,379

40

hvarefter å återstoden ...............................................

kronor

100,370

60

lindringen, beräknad till trettio procent, utgör

30,111 kronor 18 öre; och då från här ofvan

upptagna värde å vakansafgifterna .....................

>>

110,750

—

afräknas nyssnämnda lindring ................................

))

30,111

18

återstår såsom vakansafgift .......................................

kronor

80,638

82

48,200 rusthåll, ny indelning i

Blekinge .................................... kronor 5,302: —

Transport kronor 5,302: —

80,638: 82

s. 27 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

27

Transport kronor

5,302: —

kronor

80,638: 82

213,227 rotar ny ordinarie ro-

tering ....................................

))

26,687: 85

291,019 rotar af utsockne hem-

man i Halland....................

17,461: 14

879,414 stadsrotar ....................

96,735: 54

6 rotar på Visingsö..............

)>

45: —

9 rotar i Södra Möre .........

90: 26

tillsammans

kronor

146,321: 79,

hvaraf efter afdrag af trettio

procent......................................

43,896: 54

återstå ...........................................

102,425: 25

då båtsmansvakansafgifterna uppgå till

kronor

183,064: 07.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten

af inkomstitlarne vakansafgifter af nyroterad jord, rotevakansafgifter af

utsockne frälsehemman i Halland samt vakansafgifter af bergslag, bland

de ordinarie inkomsterna för år 1886 uppföra soldatvakansafgift med

106,000 kronor, samt att båtsmansvdkansfgiften måtte höjas till 188,000

kronor.

Beträffande öfriga ordinäre inkomsttitlar får jag, med åberopande

af Statskontorets berättelse, hemställa, att de måtte upptagas till de af

Statskontoret föreslagna belopp. Dervid ber jag endast få erinra derom,

att, såsom jag förut nämnt, skog smedlen för år 1884, enligt en från Domänstyrelsen

efter årets utgång inkommen uppgift, belöpt sig till icke mindre

än i rundt tal 2,122,000 kronor, hvilket ådagalägger såväl en fortfarande

tillväxt i atkastningen af statens skogar som att den tillökning,

Statskontoret föreslagit i beräkningen af dessa medel till 1,600,000 kronor,

åtminstone icke kan anses för hög.

I öfverensstämmelse med Statskontorets förslag tillstyrker jag, att

tullmedlen må beräknas till 29,500,000 kronor. Den nedsättning i de

bland tullmedlen ingående lastpenningarne, Eders Kongl. Maj:t beslutat

föreslå Riksdagen, från 14 till 10 öre per ton, och som lärer kunna

verka en minskning i tullinkomsten af högst 200,000 kronor, bör så

mycket mindre verka till någon rubbning i den af mig sålunda föreslagna

siffran å de beräknade tullmedlen, som dessa under år 1883

något öfverstigit trettiotre och en half millioner kronor och för sistlidet

år, enligt från Generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift, uppgått

till 33,834,528 kronor 27 öre.

Skogsmedhn

och, öfriga

ordinarie

inkomster.

Tullmedel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Postmedel.

28 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Med ledning af erhållen uppgift från Generalpoststyrelsen har Statskontoret

i sin inkomstberäkning upptagit postmedlen för år 1886 till

5.630.000 kronor. Detta belopp har, enligt hvad Generalpoststyrelsens

skrifvelse med förslag till stater för postverket närmare utvisar, erhållits

sålunda, att Generalpoststyrelsen till en början, under förutsättning att

samma tillväxt i postverkets inkomster, som egt rum i medeltal för åren

1881—1883, vore att förvänta jemväl för år 1886, beräknat en tillökning

i det för innevarande år i staten upptagna inkomstbeloppet, 5,210,000

kronor, med fem procent eller 260,000 kronor i rundt tal. Derjemte och

då det synts Styrelsen lämpligt att — i stället för att hittills postverkets

afräkningar med andra länders postförvaltningar endast på det sätt varit

synliga i postverkets stater, att å omkostnadsstaten varit »för godtgörelse

till främmande postverk» uppfördt ett anslag, motsvarande det belopp, hvarmed

utgifterna till andra postförvaltningar antagits komma att öfverskjuta

hvad svenska postverket hade att af dem räkna sig till godo — å omkostnadsstaten

upptaga de berörda utgifterna till hela deras beräknade

belopp, men å andra sidan bland inkomsterna redovisa hvad svenska

postverket i enahanda hänseende hade att påräkna från andra postförvaltningar,

har, med iakttagande af motsvarande höjning i berörda anslag

å omkostnadsstaten, till inkomstsumman ytterligare lagts ett belopp af

160.000 kronor, motsvarande i rundt tal hvad som under senare hälften

af år 1883 och förra hälften af år 1884 blifvit det svenska postverket

af främmande postförvaltningar tillgodofördt.

Det må visserligen icke förnekas, att den förändrade uppställning

i staten, Generalpoststyrelsen sålunda velat gifva åt postverkets afräkningar

med främmande postverk, ur ren hokföringssynpunkt eger sitt berättigande.

Men då det icke kan anses lämpligt att under förevarande

inkomsttitel, som eger karakteren af bevillning och såsom sådan i riksstaten

betecknas, upptaga inkomster, hvilka bero af aftal med andra

stater, och anledning härtill för närvarande synes mig så mycket mindre

förekomma,1 som de belopp, hvilka det svenska postverket har att påräkna

från andra postförvaltningar, icke förslå till betäckande af de motsvarande

utgifter, verket liar att vidkännas, finner jag mig böra hemställa,

att Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag, genom hvars godkännande

svårigheter jemväl skulle uppstå för jemförelse med föregående

års stater, icke måtte bifallas, utan postmedlen för år 1886, med gillande

i öfrigt af Generalpoststyrelsens beräkning, i staten upptagas till 5,470,000

kronor.

Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket

jag har för afsigt att, i, sammanhang med öfriga anslagsfrågor under

sjunde hufvudtiteln, underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning, slutar å

s. 29 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

29

5,696,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under år

1886 kunna komma att öfverskrida postuppbörden, lärer, på samma sätt

som medgifvits för innevarande år, få tillskjutas af postverkets reserverade,

hos Statskontoret innestående medel, hvilka vid 1884? års utgång

uppgingo till omkring 2,045,000 kronor, oberäknad! 1884 års räntor till

belopp af ungefär 80,000 kronor samt ännu icke från postverket verkstad

leverering af öfver skottsmedel för 1884 års sista qvartal, hemställer

jag vidare, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag kommer att

föreslå rörande postverkets utgiftsstater, att af verkets omförmälda reserverade

medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade

inkomsterna och utgiftsstaternas slutsumma, eller 226,000 kronor, måtte

få i riksstaten för år 1886 upptagas bland de för statsutgifternas bestridande

påräkneliga tillgångarne.

Öfriga bevillningar torde få upptagas till de af Statskontoret föreslagna

belopp. Jag åberopar härom den af Statskontoret förebragta utredning

och anhåller endast att till kompletterande af densamma få erinra

derom, att, enligt mig meddelade uppgifter, följande inkomsttitlar

under år 1884 uppgått till nedannämnda belopp:

bränvinstillverkningsskatt ......................................... kronor 13,712,605: 48

hvitbetssockertillverkningsafgift .............................. ,, 268,440: 50.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1886 må

med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas

i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas

mig att, likasom föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta

en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel

synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel .......................

............ kronor 3,270,000: —

skogsmedel ..........................

.......... „ 1,600,000: —

jernvägstrafikmedel ............

............. „ 7,000,000: —

postmedel .............................

............ „ 5,470,000: —

telegrafmedel .......................

............ „ 1,330,000: —

bötesmedel ............................

........... „ 270,000: —

extra uppbörd .....................

............ „ 128,000: — 19,068,000

Transport kronor 19,068,000: —

Öfriga bevillningar.

Inkomsternas

uppställning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 19,068,000: —

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ............kronor 29,500,000: —

bränvinstillverk
ningsskatt

...... „ 12,000,000: —

hvitbetssockertill
verkningsafgift

„ 150,000: —

stämpelmedel...... „ 3,225,000: —

mantalspenningar „ 640,000: —

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst...... ,, 3,250,000: — 48,765,000: _

b) af viss fastighet:

grundskatter ...... „ 4,097,000: —

kyrkotionde......... „ 258,000: —

kavalleriregementenas

hästva
kansspanmål.

.. „ 340,000: —

trosspassevolans
afgift.

................ „ 26,000: —

båtsmansbekläd
nadsmedel.

..... „ 35,000: —

tilllällig roteva
kansafgift.

........ „ 63,000: —

soldatvakansafgift ,, 106,000: —

båtsmansvakans
afgift

............... „ 183,000: -- 5,108,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr-och båkmedel ,,

kontrollstämpel
medel.

.............. ,,

bergverkstionde „

bevill ningsafgifter

för särskilda

förmåner och

rättigheter ...... „

1,200,000: —

25,000: —

10,000: —

3Q0,QÖQ: ~J>535>0QQ: — 55,408,000: —

Summa kronor 74,476,000: —.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 31

Enligt den numera under en följd af år gällande praxis har riksbankens

vinst fördelats så, att ungefär hälften anvisats åt statsverket

och beräknats såsom tillgång i budgeten och återstoden reserverats åt

riksbanken. I följd häraf har i hvardera af de båda senaste statsregleringarne

upptagits utaf bankens vinstmedel ett belopp af 1,300,000 kronor.

Från bankofullmägtiges ordförande har jag erhållit det meddelande, att

vinstmedlen för nästlidna år enligt gjordt öfverslag uppgingo till omkring

2,521,000 kronor. Det torde således icke möta något hinder att

i budgeten för 1886 beräkna bidraget från riksbankens vinstmedel till

samma siffra som under de båda senaste åren, eller 1,300,000 kronor,

helst den andel af vinstmedlen, som under de senare åren reserverats åt

riksbanken, städse öfverstigit hälften af bankovinsten med stundom rätt

betydliga belopp. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Magt må hos

Riksdagen göra framställning derom, att af riksbankens vinstmedel för

år 1884 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt

under år 1886, Riksdagen bestämmer, ett belopp af 1,300,000

kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster

................................................................. kronor 74,476,000: —

lägges:

af postverkets reserverade medel........................ ,, 226,000: —

nyss nämnda belopp af riksbankens vinstmedel ,, 1,300,000: —

samt det af mig såsom tillgång förut omförmälda

öfverskott i statsregleringen för 1883 och föregående

år .................................................................. „ 6,989,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1886 en tillgång

af ............................................................. kronor 82,991,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen

af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla.

Riksbankens

vinstmedel.

Ex protocollo:

Adolf von Hofsten.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförfluten året, så vidt dessa äro

kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande

statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning

vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

statsverkets tillstånd och behof; och får Statskontoret berörda nådiga

föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1882 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret

får i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättniagens

början af detta embetsverk blifvit afgifven och sedermera

till revisorerna öfverlemnats. Jemlikt föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen

skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar

för Riksdagens Statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af

den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande

att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

Statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1886, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell Lutt. a) utvisar och,

enligt hvad tabellen Lutt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet

lågt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter för åren 1881 och 1882 äro hemtade från de för

samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1883 upptagits i

enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år

samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad

approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda

år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat, som den

blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, böra dock några skiljaktigheter

af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt

inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid upprättandet

af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende

blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller

fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden,

för hvilka Statskontoret får här nedan i underdånighet närmare

redogöra; börande Statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade

tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de närmast

förflutna Henne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, som afse

de till Statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets

slut, den 30 April påföljande år, varit af inkomsterna disponibelt

till statsutgifters bestridande och att således, i enlighet med den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

3

för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett

för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbörds,- propriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan är såväl i innevarande som nästkommande års riksstater

beräknad till 4,300,000 kronor och har enligt räkenskaperna utgjort

för år 1881 ............................................................ kronor 4,309,751: —

„ „ 1882 ........................................................ „ 4,368,027: —

,, „ 1883 ............................................................ „ 4,300,523: —

eller i medeltal för dessa tre år .............................. „ 4,326,100: —

Tillökningen i uppbörden för år 1882 är hufvudsakligen föranledd

af inom Örebro län, till följd af Kongl. kungörelsen den 9 Juni 1871

angående tackjernstiondens upphörande, efterräkningsvis för föregående

år debiterade belopp af tillsammans mera än 50,000 kronor; och ingå

i 1883 års uppbörd af enahanda anledning inom Kopparbergs län likaledes

efterräkningsvis debiterade medel omkring 15,000 kronor. Den

olikhet, som, oberäknadt den af nyssnämnda förhållanden förorsakade,

eger rum emellan 1881 och de följande årens inkomst, har härrört dels

till någon ringa del af vexlingarna i den tillfälliga uppbörden under

denna titel samt dels ock i väsendtligare mån af skilnaden emellan de

vid slutet af hvarje uppbördsår utestående restantierna. Då dessa den

1 Maj 1882 utgjorde 43,300 kronor, men den 1 Maj 1884 uppgingo till

52,400 kronor, blifver skilnaden i berörda hänseende emellertid endast

9,100 kronor, i betraktande hvaraf inkomsttiteln »ränta» visar sig i

sjelfva verket hafva för år 1883 minskats med i rundt tal 15,000 kronor,

en omständighet, hvilken åter har sin grund i den afskrifning utaf

räntan, som, enligt hvad här nedan förmäles, verkstälts i sammanhang

med utarrendering af indragna militieboställen. AJd sådant förhållande

och då dessutom i den debiterade uppbörden för förenämnda trenne år

innefattas frinjutna boställsräntor till belopp af 10,000 kronor, hvilka

enligt 1883 års riksdagsbeslut uteslutits från såväl inkomstsidan som

utgiftssidan i riksstaten för år 1884, anser Statskontoret förevarande

inkomsttitel för år 1886 icke böra beräknas till högre belopp än 4,275,000

kronor.

Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,650,000 kronor,

uppgick för år 1883 till 1,648,568 kronor, hvaraf 258,324 kronor kyrkotionde,

och har i medeltal för åren 1881—1883 utgjort 1,651,211 kronor.

Jemte erinran att vexlingarna i beloppet af denna inkomst äro, oberäk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

nadt det inflytande, som utöfvats af skiljaktigheterna emellan restantierna

vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende af kyrkofonden,

hvilken tionde undantagandes den mindre del deraf, som debiteras

i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län och hvilken löses efter bestämda

lägre pris, fortfarande utgår efter markegång, samt att erfarenhet

ännu saknas om den minskning, hvilken kommer att föranledas af

stadgandet i 24 punkten af nådiga kungörelsen den 10 November 1882

angående arrendator befriande från utgörande af den egendomen genom

skattläggning åsätta tionde, hemställer Statskontoret, att denna inkomsttitel

äfven för år 1886 måtte få upptagas med 1,650,000 kronor.

Arrendemedel. Denna inkomsttitel, som i innevarande års riksstat

är upptagen med 3,000,000 kronor, blef, med afseende å den beslutade

indragningen till statsverket af de till landshöfdingelöneregleringsfonden

ingående arrenden och afgäldsbelopp, af sistlidne Riksdag

uti riksstaten för nästkommande år uppförd med 3,150,000 kronor.

Enligt räkenskaperna har denna inkomst utgjort:

för år 1881 ......................................................... kronor 3,073,567: —

„ „ 1882 ........................................................... „ 3,159,387: —

,, „ 1883 .......................................................... „ 3,150,329: -

eller i medeltal för dessa tre år................................. ,, 3,127,761: —

Om till detta medeltal lägges inkomsten af de från och med nästkommande

år till statsverket indragna, nu till ofvannämnda fond ingående

arrenden m. m., utgörande omkring 150,000 kronor, uppkommer

en summa af 3,277,761 kronor; och anser Statskontoret, som af

en från Domänstyrelsen erhållen förteckning öfver förändringar under

år 1883 i arrendeinkomsterna funnit någon ytterligare tillökning i dessa

inkomster ej vara att för den närmaste tiden emotse, arrendemedlen

böra i riksstaten för år 1886 upptagas med 3,270,000 kronor.

Bergverlcstionde har, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade

beslut om denna skatts upphörande, vid statsregleringarne från och

med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp, motsvarande antagliga

inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt i riksstaterna från

och med år 1881 uppförts med 10,000 kronor. Inberäknad tionden

från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens

utgörande, har hela uppbörden utgjort:

för år 1881 kronor 9,074: — deraf från Sala bergslag kronor 8,044: 13

„ „ 1882 „ 12,307:- „ „ „ „ „ 11,087: ss

„ ,,1883 „ 15,340:— „ „ „ „ „ 13,714: 12

eller i medeltal för

dessa år kronor 12,240: — „ „ „ „ „ 10,948: eo.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

5

Ehuru denna inkomst under de sistförfluten åren visat sig vara i stigande,

torde dock, vid det förhållande att densamma under ett af dessa

år understigit den senast antagna beräkningen, som dessutom nära

motsvarar medeltalet för åren 1881—1883 af afgiften från Sala silfververk,

någon förändrad beräkning af inkomsttiteln bergverkstionde nu

icke böra ega rum.

Mantalspenningarne, som i riksstaterna för åren 1881—1885 beräknats

till 640,000 kronor, hafva för år 1883 utgjort 647,980 kronor

och i medeltal för de sistförflutna tvenne åren uppgått till 645,065 kronor.

Ej heller det å denna inkomsttitel uppkomna öfverskott är af den

betydenhet, att med anledning deraf någon högre beräkning synes böra

ifrågakomma, utan torde mantalspenningarne äfven i 1886 års riksstat

upptagas med 640,000 kronor.

Bötesmedlen, i riksstaterna från och med år 1879 beräknade till

260,000 kronor, hafva för år 1883 belöpt sig till 287,066 kronor. För

de tvenne sista åren har medelbeloppet utgjort 279,840 kronor. Vid

det förhållande att denna inkomst årligen från och med år 1880 ej obetydligt

öfverstigit hvad i riksstaten upptagits torde någon förhöjning

i beräkningen deraf nu böra eg a rum; lärande dock ifrågavarande

inkomsttitel, med afseende å dess temligen ovissa beskaffenhet, ej uti

riksstaten för år 1886 böra upptagas med högre belopp än 270,000

kronor.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges på grund af nådiga

beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874 årligen,

intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna

kavalleriet med 139,658 kubikfot 4 kannor, hälften råg och hälften korn.

Denna inkomst, som till beloppet är beroende af vexlande markegångspris

och i riksstaten från och med år 1882 beräknats till 340,000 kronor,

har väl för sistlidet år endast utgjort 332,783 kronor, men i medeltal

för de tre sistförflutna åren uppgått till 341,551 kronor, hvarföre

densamma torde i riksstaten för år 1886 kunna upptagas med oförändradt

belopp af 340,000 kronor.

Tillfälliga rotevakans afgift er, i riksstaten från och med år 1878

beräknade till 76,000 kronor, hafva för år 1883 utgjort 78,768 kronor

och i medeltal för de tre åren 1881 —1883 79,065 kronor. Det sålunda

uppkomna öfverskottet synes emellertid Statskontoret icke vara af den

betydenhet, att någon förändring i den förut antagna beräkningen bör

ifrågakomma.

Vakans afgifter af nyroterad jord, som i 1882 och 1883 årens riksstater

beräknats till 115,000 kronor, äro såväl i innevarande som nästkommande

års riksstater upptagna med 125,000 kronor. Inkomsten har

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för sistlidet år utgjort 127,601 kronor och i medeltal för åren 1881—

1883 belöpt sig till 133,142 kronor. Med afseende derå att förändring

i beräkningen af denna inkomst så nyligen egt rum samt att uppbörden

under år 1883 endast obetydligt öfverstigit det belopp, hvartill

inkomsten i 1885 års riksstat upptagits, anser Statskontoret denna inkomst

böra till oförändradt belopp i 1886 års riksstat beräknas.

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland, vakans af gifter

af bergslag och trosspassevolansafgift. I medeltal för åren 1881—

1883 har den förstnämnda af dessa inkomsttitlar något understigit och

de öfriga titlarne något öfverskjutit de belopp, hvilka blifvit för år

1885 beräknade; men då medelbeloppen på det hela i det närmaste

motsvara senast antagna förhållandet med dessa uppbördstitlar, torde

några förändringar i de sist gjorda beräkningarne icke böra ifrågakomma.

Båtsmansvakansafgift, som i 1881 års riksstat beräknades till 75,000

kronor, har i riksstaterna för åren 1882—1885 upptagits med ett till

65.000 kronor nedsatt belopp. Då uppbörden deraf under åren 1881—

1883 oafbrutet minskats och för sistnämnda år endast utgjort 60,419

kronor, anser Statskontoret denna inkomsttitel i 1886 års riksstat icke

böra upptagas med högre belopp än 60,000 kronor.

Båtsmansbeklädnadsmedel utgöras af den ersättning, som af vissa

rust- och rotehållare vid båtsmaushållet erlägges för såväl den s. k.

stora beklädnaden som äfven för kappsäcken och de s. k. småpersedlarne.

Sedan sistlidet års Riksdag beslutit, att statsverket från och med

år 1885 skulle på vissa vilkor öfvertaga den rust- och rotehållarne vid

båtsmaushållet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla de till

båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne samt kappsäcken,

blef ifrågavarande inkomsttitel, som uti innevarande års riksstat är upptagen

med 60,000 kronor, i riksstaten för år 1885 beräknad till ett belopp

af 35,000 kronor, motsvarande den för år 1883 belöpande ersättningen

för den s. k. stora beklädnaden; och torde båtsmansbeklädnadsmedlen

böra med samma belopp i 1886 års riksstat upptagas.

Kontrollstämpelmedel. Denna inkomsttitel, som i 1883 års riksstat

var beräknad till 18,000 kronor, är i riksstaterna för åren 1884 och 1885

upptagen med 20,000 kronor. Då uppbörden fortfarande under åren

1881—1883 visat sig vara i stigande samt utgjort för sistnämnda år

27,940 kronor och i medeltal för de uppgifna trenne åren 26,065 kronor,

synes ifrågavarande inkomst i 1886 års riksstat kunna upptagas

med ett till 25,000 kronor förhöjdt belopp.

Fyr- och båhnedlen, hvilka i riksstaten för år 1885 beräknats till

1.200.000 kronor, hafva utgjort:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

7

för år 1881 ...........................

„ » 1882............................

„ 1883 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år

kronor 1,314,180: —

„ 1,504,014: —

„ 1,510,854: —

„ 1,443,016: —

Enligt nådiga kungörelsen den 9 November sistlidet år har från

och med innevarande år en nedsättning af fyr- och båkafgiften egt

rum med 10 procent; och, efter hvad Statskontoret inhemtat, belöper

sig denna inkomst under innevarande år, intill den 1 dennes räknadt,

till 1,255,130 kronor. I händelse samma uppbörd komme att för December

månad debiteras som under motsvarande tid af nästföregående

år, skulle inkomsten för innevarande år uppgå till 1,292,897 kronor;

lärande vid sådant förhållande någon förändrad beräkning af denna

inkomsttitel icke böra ifrågakomma, utan densamma äfven i riksstaten

för år 1886 upptagas med 1,200,000 kronor.

Telegraf medlen, i riksstaten för åren 1881—1885 beräknade till

1,330,000 kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen

jemväl för år 1886 beräknade till nämnda summa, hvilken

alltså blifvit, i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrajikmedel. Genom meddelande från Styrelsen för statens

jernvägstrafik är upplyst, att behållna inkomsten af trafikmedlen

för år 1886 kan antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa

vid nästa statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen. Dessa medel, som äro beräknade i innevarande års

riksstat till 1,200,000 kronor och i riksstaten för år 1885 till 1,400,000

kronor, hafva uppgått

under år 1881................................................ till kronor 1,521,754: —

„ „ 1882............................................... „ „ 1,646,241: -

„ „ 1883............................................... „ „ 1,943,893: —

eller i medeltal för dessa tre år........................ „ „ 1,703,963: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedel, som under sistlidet års trenne första qvartal inflöto med

1,592,585 kronor, under motsvarande tid af innevarande år uppgått till

1,679,356 kronor. Med afseende derå, att denna inkomst alltsedan år

1880 varit i oafbrutet stigande och under hvart och ett af de tre sistförflutna

åren i betydlig mån öfverstigit det för år 1885 beräknade

beloppet, torde en förhöjning i denna beräkning böra ega rum. Då

emellertid denna inkomst beror af förhållanden, som icke på förhand

med någon säkerhet kunna förutses, har Statskontoret ansett, att densamma

för år 1886 icke bör beräknas till högre belopp än 1,600,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

%

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som omfattar flera mer eller

mindre tillfälliga inkomster, är, med inberäkning dels af inflytande

köpeskilling för den gamla länsresidensbyggnaden i Jönköping och

dels af behållningen vid 1884 års utgång å den från och med år 1885

till statsverket indragna landshöfdingelöneregleringsfonden, uti riksstaten

för sistnämnda år upptagen med 303,000 kronor. Inkomsten

har enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881 ............................................................... kronor 357,255: —

„ „ 1882 .............................................................. „ 370,520: —

_ „ „ 1883 ............................................................. „ 381,193: —

eller i medeltal för dessa tre år.................................... „ 369,656: —

Efter afdrag dels af annuiteterna å odlingslån, hvilka annuiteter

till och med år 1883 ingått under denna titel, men enligt 1883 års

riksdagsbeslut skola från och med innevarande år till och med år 1888

ingå till en särskild fond med ändamål att understödja odling af sänka

trakter, och dels, hvad 1881 års uppbörd angår, af 22,815 kronor 53

öre, utgörande influten ersättning för de af skogsplanteringskassan

förskottsvis bestridda utgifter för en del häradsallmänningar inom

Skaraborgs län, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1881—1883

131,943 kronor. Denna inkomst, som till ej obetydlig del är af tillfällig

beskaffenhet, torde med afseende jemväl å den minskning deri, som

blifver en följd af utbytet af expeditionslösen mot stämpelafgift, icke

böra beräknas till högre belopp än 128,000 kronor.

BeviSIningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881 ............................................................ kronor 29,849,639: —

„ „ 1882 ............................................................ „ 31,108,483: -

„ „ 1883 ........................................................... „ 33,509,452: —

eller i medeltal för dessa år.................................... „ 31,489,191: —

Utiriksstaten för år 1883 voro tullmedlen beräknade till 27,500,000

kronor. Med afseende derå, att tullinkomsterna under de då sistförfluten

fem åren befunnit sig i jemnt stigande år efter år och med mera än

en million kronor öfverstigit det nästföregående årets, blefvo desamma

af 1883 års Riksdag uti innevarande års riksstat upptagna till ett

belopp af 28,500,000 kronor.

Den af Statskontoret i dess den 12 December sistlidet år afgifna

underdåniga berättelse föreslagna beräkning af statsverkets inkomst

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

för år 1885 af tullmedlen, enligt hvilken denna inkomst skulle, i nära

öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för de trenne åren

1880, 1881 och 1882, i nästkommande års riksstat upptagas med

29,500,000 kronor, blef visserligen af Eders Kongl. Maj:t godkänd;

men, i följd af nådigt beslut att föreslå Riksdagen en nedsättning i

tullen å kaffe, ansåg Eders Kongl. Maj:t tullmedlen för år 1885 böra

upptagas till endast 29,000,000 kronor. Innevarande års Riksdag, som

afslog den föreslagna nedsättningen af kaffetullen, ansåg det oaktadt,

med anledning af den betydande minskning i tulluppbörd, som egde

rum under årets första qvartal, tullmedlen för år 1885 icke böra beräknas

till högre belopp, än det af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta eller

29,000,000 kronor.

För tiden från innevarande års början intill den 1 December har

den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

uppgått till........................................................... kronor 31,565,531: —

och skulle, under antagande att enahanda uppbörd

komme att för December månad debiteras

som under samma månad af det nästförflutna

året, eller ....................................................................... ,, 1,980,056: —

tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 33,545,587: —

Den af Riksdagen antydda minskningen i tulluppbörden under

innevarande års första qvartal har alltså visat sig vara föranledd af

tillfälliga orsaker; och om äfven de förhållanden, som framkallat detta

och föregående årens betjMliga tullinkomster, icke kunna antagas

komma att oafbrutet göra sig gällande, torde dock någon förhöjning i

beräkningen deraf böra ega rum och denna inkomsttitel kunna i riksstaten

upptagas med åtminstone 29,500,000 kronor.

Postmecllen äro, såsom Statskontoret inhemta!, för år 1886 af

Generalpoststyrelsen beräknade till 5,630,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa

bevillningsafgifter, som till och med innevarande år ingå bland den

allmänna bevillningen, äro i 1885 års riksstat särskildt för sig upptagna

och beräknade till 225,000 kronor. Med afdrag dels af afgifterna för

gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd samt för karaktersfullmakter,

hvilka afgifter redan upphört eller komma att med nästkommande

års ingång upphöra, och dels af stämpelafgiften för spelkort,

som från och med innevarande år blifvit sammanförd med stämpelmedlen,

hafva ifrågavarande särskilda bevillningsafgifter utgjort:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1881

1882

1883

kronor 303,674

n n

ii ii

eller i medeltal för dessa tre år ...............

och anser Statskontoret desamma kunna

räknas till 300,000 kronor.

309,722: —

319,530: —

............... „ 310,975: —

i riksstaten för år 1886 be
-

v

ii

Stämpelmedlen, som enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881..............................................................kronor 3,104,183: —

„ „ 1882 .............................................................. „ 3,018,783: —

,, „ 1883 ............................................................. „ 3,164,958: —

eller i medeltal för dessa tre åren ........................... ,, 3,095,975: —

äro uti innevarande års riksstat beräknade till 3,100,000 kronor; men

med afseende å den af sistlidne Riksdag, i sammanhang med afskaffandet

af de särskilda bevillningsafgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss

och arf, beslutade förhöjning af stämpelafgifterna för bouppteckningar

med flera enskilda handlingar upptogs denna inkomsttitel

för år 1885 till 3,125,000 kronor. Stämpelafgiften för spelkort, som,

enligt hvad ofvan förmälts, från och med detta år blifvit med stämpelmedlen

sammanförd, hade uppgått

år 1881 till .................................................................. kronor 110,392: —

„ 1882 „ .................................................................. „ 113,840: —

„ 1883 „ ................................................................. „ 114,749: —

eller i medeltal för åren 1881—1883 ........................ „ 112,993: —

Stämpelmedlen och kortstämplingsafgiften tillsammans hafva således i

medeltal för de trenne sistförflutna åren belöpt sig till mera än 3,200,000

kronor, hvarföre och med afseende jemväl å omförmälda förhöjning

af stämpelafgifterna för vissa handlingar Statskontoret anser stämpelmedlen

kunna med 3,225,000 kronor i riksstaten för år 1886 upptagas.

Bränvinstillverknings skatten. Enligt räkenskaperna har bränvins
tillverkningen

i riket utgjort i jemnt tal:

år 1879 ............................... kannor 13,763,000 eller liter 36,017,711

1880

16.447.000

13.168.000

1881

1882

1 883

11

11

11

•n

•n

5?

V)

*n

utgörande i medeltal för femårsperioden

ii

ii

ii

39,699,890

43,041,799

34,460,656

33,047,505

37,253,512.

Innevarande års tillverkning har, enligt erhållen uppgift från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter, intill

den 1 i denna månad uppgått till ................................... liter 28,376,017

och om dertill lägges tillverkningen under December

nästlidet år......................................................................... r> 5,498,448

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme

att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande

år, detta års tillverkning blifva ............ liter 33,874,465.

Då, vid det förhållande att bränvinstillverkningen under de fyra

första månaderna detta år ej obetydligt understigit tillverkningen under

motsvarande tid af föregående året, den minskning i denna tillverkning,

som de senare åren egt rum och hvilken stode i närmaste

samband med den inom landet pågående nykterhetsrörelsen, syntes allt

jemt fortgå i betydande omfattning, ansåg innevarande års Riksdag,

med afseende jemväl derå att Riksdagens beslut om förbud mot utskänkning

af bränvin under sön- och helgdagar samt inom läger äfven

i sin mån måste antagas komma att minska konsumtionen och derigenom

äfven den beskattningsbara tillverkningen, bränvinstillverkningsskatten,

som i detta års riksstat beräknats till 12,000,000 kronor, böra

för år 1885 upptagas till 1,000,000 kronor lägre belopp, hvarföre Riksdagen

ock beräknade denna statsinkomst uti sistnämnda års riksstat

till endast 11,000,000 kronor.

Denna sålunda beräknade tillverkningsskatt motsvarar efter 40 öre

per liter en tillverkning af endast 27,500,000 liter, hvadan och då tillverkningen

under år 1883 öfverstigit detta litertal med mera än 5,500,000

liter och för innevarande år synes blifva ännu större, Statskontoret

anser sig böra hemställa, att denna statsinkomst, som i medeltal för

de sistförfluten tre åren inbringat 14,314,656 kronor, måtte för år 1886

beräknas åtminstone till enahanda belopp, som af detta embetsverk

under den 12 sistlidne December föreslogs i fråga om beräkningen för

år 1885, eller 12,000,000 kronor, hvilken summa motsvarar en tillverkning

af 30,000,000 liter.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i innevarande års riksstat upptagen

till 90,000 kronor och för år 1885 beräknad till 100,000 kronor,

har utgjort:

för'' år 1881 ............................................................. kronor 101,324: —

„ „ 1882 ........................................... „ 114,945: —

,, „ 1883 .............................................................. „ 129,888: —

eller i medeltal för dessa åren..................................... ,, 115,386: —

Enligt uppgift från ofvannämnda kontrollbyrå har denna afgift

under innevarande år intill den 1 dennes uppgått till kronor 217,685.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen; Statskontorets skrifvelse.

Då denna inkomst under de sistförflutna åren oafbrutet varit i

stigande och under Januari med November detta år uppgått till mera

än dubbla den summan, hvartill densamma i 1885 års riksstat är beräknad,

torde en förändring i denna beräkning böra ega rum. I sådant

afseende och då ledning saknas för bedömande, huruvida de förhållanden,

som föranledt den betydliga ökningen i hvitbetssockertillverkningen,

kunna komma att fortfara, föreslår Statskontoret, att ifrågavarande

statsinkomst icke må för år 1886 beräknas till högre belopp än 150,000

kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna skatt, som

jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

motsvarar den i innevarande års riksstat förekommande inkomsttiteln

»allmänna bevillningen», är i 1885 års riksstat beräknad

till 3,250,000 kronor.

Efter afdrag dels af den från och med innevarande år upphörda

personliga skyddsafgiften, dels af den, på sätt ofvan berördt är, från

samma tid med stämpelmedlen sammanförda kortstämplingsafgiften

samt dels af jemväl omförmälda, delvis upphörda och till återstående

delen under särskild rubrik i riksstaten numera upptagna bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter har den allmänna bevillningen

utgjort:

för år 1881.............................................................. kronor 3,420,153: —

„ „ 1882........................................................... „ 3,579,288: —

„ ,, 1883............................................................. „ 3,695,147: —

eller i medeltal .............................................................. „ 3,564,862: —

Med afseende å den minskning i inkomstbevillningen för tiden

från och med innevarande år, som kan blifva en följd af den uti gällande

bevillningsstadga vidtagna förhöjningen dels af existensminimum,

dels ock af det bevillningsfria afdraget för inkomst, understig-ande 1,200

kronor, och hvilken minskning blifvit, i det vid den till 1883 års Riksdag

aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof

bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden den 10 Januari

nämnda år, beräknad till 246,400 kronor, torde någon förändrad

beräkning af denna inkomst nu icke böra ifrågakomma, hvarföre och

under antagande, att den gällande bevillningsstadgan blifver till sina

hufvudgrunder bibehållen oförändrad för år 1886, Statskontoret hemställer,

att den för år 1885 antagna beräkningen jemväl för år 1886

måtte bibehållas.

Öfver resultatet af 1883 års statsreglering, hvad angår öfverskott

och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de

på riksstaten uppförda förslagsanslag, har härstädes efter nu kända

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13

förhållanden blifvit upprättad — — forslagsberäkning — —, hvaraf

framgår, att öfverskottet å statsverkets inkomster, efter afdrag

för brister å vissa inkomsttitlar, utgjort .............. kronor 8,543,523: —

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,

hvilka efter afdrag af de besparingar, andra

förslagsanslag lemnat, beräknats till........................ » 1,791,054: —

så att på det hela öfverskott och besparingar

skulle komma att öfverskjuta bristerna med ...... kronor 6,752,469: —

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets

inkomster för år 1883, som under början af innevarande

år blifvit till Statskontoret levereradt, eller „__195,000: —

så kan behållningen å 1883 års statsreglering beräknas

till ........................................................................ kronor 6,947,469: —

Vid 1862—1863 årens riksmöte uppfördes under riksstatens sjette

hufvudtitel ett reservationsanslag till lättnad i skjutsningstungan, der den

genom entreprenad bestriddes och vore särdeles tryckande. Detta anslag

qvarstod å riksstaten med ett sedermera till 175,000 kronor förliöjdt

belopp, intilldess detsamma, till följd af de genom utfärdandet af

nådiga skjutsstadgan den 31 Maj 1878 inträffade förändrade förhållanden,

enligt 1879 års Riksdags beslut indrogs och ett förslagsanslag,

benämndt “bidrag till skjutsentreprenader“, i stället uppfördes. Sedan

de för utdelning till skjutslagen för år 1879 af samma års ofvanberörda

reservationsanslag anvisade medel blifvit utgifna, återstod af anslaget

41,670 kronor 7 öre, som fortfarande i räkenskaperna balanseras. Då

nyssnämnda Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom aflåtna

nådiga förslag, tillika medgifvit, att från ofvanberörda, då uppförda

förslagsanslag äfven finge utgå understöd åt sådana skjutslag, till hvilkas

understödjande det indragna reservationsanslaget varit afsedt, torde den

å detta anslag sålunda uppkomna behållning, 41,670 kronor 7 öre, såsom

för ändamålet icke vidare behöflig böra tagas i beräkning såsom

tillgång vid den blifvande statsregleringen.

Stockholm den 8 December 1884.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH.

L. W. RIBEN.

Föredragande.

PER SAMZELIUS.

C. Kinberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. a.

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Ränta ..........................................................................................

4,275,000

Tionde.........................................................................................

1,650,000

|_

A rre n dom ed el .....................................................................

3,270,000

i-

Bergverkstionde........................................................................

10,000

'' -

Mantalspenningar.....................................................................

640,000

—

Bötesmedel........................................................................

270,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

76,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord.......................................

125,000

1-

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland

20,000

Vakansafgifter af bergslag...................................................

20,000

Trosspassevolansafgift.........................................................

26,000

Båtsmansvakansafgift ..............................

60,000

_

Båtsmansbeklädnadsmedel ............................

35,000

Kontrollstämpelmedel ............................................................

25,000

Fyr- och båkmedel......................................................

1,200,000

_

Telegrafmedel.....................................................................

1^330,000

Jernvägstrafikmedel .................................

7,000,000

_

Skogsmedel .....................................................

1,600,0001 —

Extra uppbörd ........................................................................

128,000

Säger

22,100,000

Bevillningar:

Tullmedel.............................................................

29,500,000

Postmedel........................................................

5,630,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter...............................................................

300,000

Stämpelmedel ..................................................................

3,225,000

Bränvinstillverkningsskatt ..................

12,000,000

_

Hvitbetssockertillverkningsafgift..........................................

150,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

3,250,000

—

Säger

54,055,000

Summa

76,155,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

15

✓

Statsverkets Inkomster

åren 1881-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknad i

riksstaten

år 1885.

Ordinarie inkomster:

Ränta...........................................................................................................

4,300,000

Tionde .......................................................................................................

1,650,000

Arrendemedel.............................................................................................

3,150,000

Bergverkstionde ....................................................................................

10,000

Mantalspenningar ....................................................................................

640,000

Bötesmedel ..........................................................................................

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter..................................................................

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord......................................................

125,000

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ...........

20,000

Vakansafgifter af bergslag .................................................................

20,000

Trosspassevolansafgift ...........................................................................

26,000

Båtsmansvakansafgift.............................................................................

65,000

Båtsmansbeklädnadsmedel..................................................................

35,000

Kontrollstämpelmedel............................................................................

20,000

Fyr- och båkmedel .............................................................................

1,200,000

Telegrafmedel......r....................................................................................

1,330,000

Jernvägstrafikmedel.................................................................................

7,000,000

Skogsmedel ...............................................................................................

1,400,000

Extra uppbörd ..........................................................................................

303,000

Säger

21,970,000

Bevtllningar:

Tullmedel ..................................................................................................

29,000,000

Postmedel ..................................................................................................

5,210,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter........

225,000

Stämpelmedel...........................................................................................

3,125,000

Bränvinstillverkningsskatt.....................................................................

11,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift.......................................................

100,000

Allmän bevillning ....................................................................................

— —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................................

3,250,000

Säger

51,910,000

Summa

73,880,000

Tillkommer: tilläggsbevillning............................................................

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

17

inkomster.

Bil. Litt. b.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

för år 1881.

för år 1882.

för år 1883.

Medium.

år 1886.

4,809,751

4,368,027

4,300,523

4,326,100

4,275,000

1,651,897

1,653,169

1,648,568

1,651,211

1,650,000

3,073,567

3,159,387

3,150,329

3,127,761

3,270,000

9,074

12,307

15,340

12,240

10,000

642,458

644,757

647,980

645,065

640,000

276,800

275,655

287,066

279,840

270,000

353,953

337,916

332,783

341,551

340,000

77,848

80,580

78,768

79,065

76,000

138,523

133,303

127,601

133,142

125,000

21,781

18,634

19,193

19,870

20,000

25,183

20,834

21,493

22,503

20,000

26,471

26,479

26,474

26,475

26,000 i

75,590

69,309

60,419

68,440

60,000

67,885

57,989

62,034

62,636

35,000 ,

23,632

26,623

27,940

26,065

25,000 !

1,314,180

1,504,014

1,510,854

1,443,016

1,200,000 !

1,327,232

1,.">38,688

1,350,442

1,338,787

1,330,000

7,200,000

7,800,000

7,300,000

7,433,333

7,000,000

1,521,754

1,616,241

1,943,893

1,703,963

1,600,000

357,255

370,520

381,193

369,656

128,000

22,494,834

23,544,432

23,292,893

23,110,719

22,100,000

29,849,639

31,108,483

33,509,452

31,489,191

29,500,000

5,420,105

5,672,544

5,899,505

5,664,051

5,630,000

- -

- -

- -

- -

300,000

8,104,183

3,018,783

3,164,958

3,095,975

3,225,000

16,493,841

13,196,570

13,253,557

14,314,656

12,000,000

101,324

114,945

129,888

115,386

150,000

4,516,250

4,663,706

4,787,680

4,655,879

—

— —

■—- —

3,250,000

59,485,342

57,775,031

60,745,040

59,335,138

54,055,000 |

81,980,176 ~

81,319,463

84,037,933

82,445,857

76,155,000

1,709,091

1,789,411

21,175

— —

—

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von SteTERN,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

anhöll derefter alt fa anmäla de frågor, som tillhörde regleringen

af första hufvudtiteln.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Hvad föret angick

Första hufvudtiteln.

ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, förklarade Departementschefen sig icke ega

anledning föreslå någon förändring i de i riksstaten för innevarande

år uppförda anslagens belopp.

Beträffande ett ifrågasatt

extra anslag

yttrade Herr Statsministern:

“I underdånig skrifvelse den 24 November 1884 har Rilcsmarskalksembetet

med anledning af de vidtomfattande och förödande eldsvådor,

som för få år sedan i Danmark öfvergått Fredriksborgs slott och nu

senast Kristiansborgs slott, framhållit behofvet af åtgärder, genom livilka

Stockholms slott, Sveriges mest framstående, monumentala, dyrbara och

minnesrika byggnad, skulle kunna varda betryggadt mot svårare följder

af en uppkommande eldfara. I sådant afseende åberopades ett af slottsintendenten

Ernst Jacobsson, efter en i samråd med brandchefen i Stockholm,

kommendörkaptenen Elis Bruno Hollstén, verkstäld undersökning

af byggnaden, afgifvet förslag. I detta anmärktes,

att antalet utgångar från vinden till taket vore otillräckligt,

att öfver vissa lokaler i våningen två trappor upp funnes mellan

plafonden och brandbottnen ej använda utrymmen af fem eller sex fots

höjd, hvilkas golf och tak utgjordes af i dagen liggande bjellcar för

öfver- och underliggande bjelklag, hvartill komme, att flera sådana mellanrum

stodo i förbindelse med hvarandra medelst öppningar i murarne,

varande påtagligt att, då just sådana dolda rum voro vid eldsvådor

de försåtligaste och mest olycksbringande, här förelåge en ganska betänklig

brist i konstruktionen, hvilken brist skulle kunna gifva anledning

till en plötslig och vidsträckt utbredning af elden,

att af samma natur vore de tomrum, som uppkomme öfver kyrkan

och södra hvalfvet derigenom att taken i dessa lokaler voro hvälfda,

ehuru icke med sten, utan med tillhjelp af trävirke, hvarpå hvalfformen

åstadkommits genom utsalningar af trä,

att öfver rikssalen och södra hvalfvet saknades brandbotten,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första liufvudtiteln.

3

att afståndet mellan de med jerndörrar försedda murarne å vinden

öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan vore så stort, att i synnerhet

vid de två sistnämnda ställena, der massor af trävirke vore

hopade, eldsläckningen ansåges i hög grad svår att verkställa, om icke

vindarne ytterligare afdelades,

att å slottets hela norra och östra sida, till en sammanlagd längd

af omkring 720 fot, icke funnes någon uppgång till vinden,

att på åtskilliga ställen å vinden taklagets långbjelkar äfvensom

träpanelen voro fortsatta under takplåten öfver skiljemurarne, samt

att af särdeles eldfarlig beskaffenhet vore vindarne å hela södra

sidan, der till följd af äldre tiders obekantskap med jernkonstruktioner

bjelk- och taklag åstadkommits genom de mest kombinerade sammanställningar

af groft virke, som tillsammans bildade en vid släckningsvårt

åtkomlig härd för elden.

I anseende till dessa uppgifna olägenheter hade slottsintendenten

Jacobsson, med hvilken brandchefen instämt, föreslagit,

att slottet borde indelas i nitton delar genom vertikala murar,

hvilkas alla öppningar från bottnen till vinden borde förses med stadiga

jerndörrar, genom hvilkas igenslutande hvarje slottets del kunde vid

eldstillfälle afstängas till slottets hela höjd,

att ytterligare tio brandluckor från vinden till taket borde anbringas,

att, beträffande de omförmälda mellanrummen öfver våningen två

trappor upp, undra sidan af det bjelklag, hvarpå brandbottnen hvilade,

borde förses med underpanel af bräder, som plåtbesloges, och öppningarne

i mellanmurarne igenmuras, hvarefter till hvarje mellanrum borde beredas

nedgång genom en i brandbottnen anbragt plåtlucka,

att, till betäckning af det nuvarande trägolfvet öfver rikssalen och

södra livalfvet, borde utbredas ett icke för tjockt lager sandblandad

lera af samma beskaffenhet, som redan funnes öfver kyrkan,

_ att å vinden öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan borde

anbringas afdelningsväggar, två i hvarje, bestående af bräder, dränkta

i eldfärg och sedermera plåtbeslagna å ömse sidor,

att å vinden öfver »hvita hafvet» äfven borde anbringas eu sådan

afdelningsvägg,

att östra lilla trappan och den så kallade byråtrappan (i nordvestra

hörnet) borde påmuras, då största afståndet mellan uppgångarne

till vinden blefve 370 fot,

att den omförmälda olägenheten, att taklagets långbjelkar och

träpanelen fortsattes öfver vindens skiljomurar, borde afhjelpas medelst

takplåtens uppbrytande och borttagande af trävirket till en stens tjock
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första luifvudtiteln.

lek, så att en sten kunde anbringas och eldens fortplantning derigenom

förhindras,

att, då här och hvar en fortsättning af trävirket i mellanväggarne

till underliggande lokaler, der en brandfri afstängning förutsattes, torde

vid en närmare undersökning konstateras, ett belopp borde upptagas

för afhårning af samma virke och inmurning af tegel,

att på det högsta förordades anordnande af sa kallade takkammar

eller uppmurning till tre eller fyra lots höjd öfver takets yta af alla

de mellanväggar, som voro föreslagna att afskiljas med jerndörrar, samt

att alla träytor å södra sidans vindar borde bestrykas med Grahams

eldfärg.

Öfver de sålunda ifrågasatta arbetena hade slottsmtendenten

Jacobsson upprättat ett kostnadsförslag, som slutade å 95,000 kronor

Jemte det Riksmarskalksembetet på det varmaste förordat bifall

till förslaget i dess helhet, har Riksmarskalksembetet, då de till slottets

underhåll anslagna medel icke voro afsedda för så genomgående arbeten

som det nu ifrågavarande samt i öfrigt voro hårdt anlitade för det

nödiga underhållet, hvadan någon som helst tillgång för nu ifrågavarande

ändamål icke derifrån kunde påräknas, hemstält om aflåtande

af nådig proposition till Riksdagen om ett anslag för en gång af 95,000

kronor, att utgå under loppet af innevarande år.

Efter erhållen nådig remiss har Ofverintendentsembetet afgiiyit

underdånigt utlåtande, deri Embetet, under förordande af bifall till

framställningen, förmält sig icke hafva funnit skäl till anmärkning

vare sig emot de föreslagna åtgärderna eller emot den beräknade

kostnaden. _ . ...

Det af sakkunnige män sålunda afgifna yttrande och förslag tara

fullständigt ådagalägga behofvet af åtgärder för att mot eldfara skydda

Kong! slottet i Stockholm. Erfarenheten har ock gifvit vid hunden,

att det nuvarande, allt sedan 1856—1858 årens riksdag ej förhöjda

anslaget af 63,000 kronor till reparationer af Stockholms slott med

flere byggnader icke kan lemna tillgång till bekostande af ett arbete

af den* omfattning som det ifrågavarande. Anslaget har nemligen

under eu följd af år visat sig otillräckligt för bestridande af de utgifter,

för hvilka det är afsedt, hvarföre Eders Kongl. Maj:t nödgats sjelf

bekosta reparationer och inredningar. De nu behöfliga arbetena kunna

för öfrigt icke hänföras till byggnadens vanliga underhåll, likasom de

icke heller afse att bereda någon ökad beqvämlighet vid byggnadens

begagnande, utan måste vidtagas för att mot eldfara skydda statens

dyrbaraste fastighet, och när genom den nu hållna undersökningen

uppmärksamheten blifvit fäst på tillvaron af eu dylik fara i ganska

s. 5 Kontrollera mot PDF

F örsta 1 uifvudtiteln.

5

liög grad, lärer vidtagandet af de nödiga befunna åtgärderna få erkännas

såsom eu statens angelägenhet af trängande beskaffenhet. Lika

med Riksmarskalksembetet anser jag ock arbetenas uppskjutande till

ett annat år icke vara tillrådligt, utan att anslaget bör för ändamålet

finnas tillgängligt redan i år. Men detta behöfver ej föranleda någon

rubbning i årets redan faststälda stat, utan är Eders Kongl. Maj:t oförhindrad

att, så snart Riksdagen för år 1886 beviljat det anslag, hvarom

nu är fråga, låta Statskontoret dessförinnan i mån af behof förskjuta

erforderliga medel. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att, för vidtagande af’ åtgärder i syfte att mot eldfara skydda

Stockholms slott, å extra stat för år 1886 anvisa 95,000 kronor.)»

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under första hufvudtiteln;

och beslöt Hans Maj:t Konungen, att i öfverensstämmelse dermed

framställning skulle till Riksdagen aflåtas angående regleringen af

denna hufvudtitel.

Ex protocollo:

Adolf von Hofslen.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 12 Januari 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog följande ärenden

rörande regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen

anförde beträffande:

Bill. till Bilisd. Prof. 1885. 1 Sand. 1 Afd.

9

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra luifvudtiteln.

[1, 2.]

Uteslutande

af ersättning

för indragna

indelningar.

Ordinarie anslag.

Svea och Göta Hofrätter med derunder lydande justitiestaten

Sedan Riksdagen

underdånig

skrifvelse den 11 Maj ISIG till

vinnande al enkelhet och reda i rikets räkenskaper anhållit om utredning

i syfte att vissa af statsverket såsom ersättning för indragna

rånte- och tiondeanslag utgående belopp, som för närvarande vore beroende

af hvarje års markegång, måtte bestämmas till oföränderliga

penningeanslag, har Statskontoret i häröfver den 31 December 1883

afgifvet underdånigt utlåtande, hvad anginge de under andra hufvudtiteln

såsom ersättning för indragna räntor uppförda belopp af tillhopa

trettio kronor, anfört, hurusom, då dessa ersättningar icke vore beroende

på vexlande markegång, utan utginge i penningar med oföränderliga

belopp, Riksdagens framställning visserligen icke påkallade någon

förändring i desamma, men att det emellertid syntes oegentlig!, att

för bestridande af ifrågavarande, till beloppen obetydliga ersättningar

särskilda anslag i riksstaten skulle upptagas.

Af ifrågavarande belopp äro tjugunio kronor uppförda under »Svea

Hofrätt med derunder lydande justitiestat» och deraf utgår ersättning

för räntor, som varit indelta till

nämnden i Bjursås, Åls och Leksands tingslag med en

tredjedel för hvarje socken ............................................ kronor 9: 37.

nämnden i Rättviks och Ore tingslag med hälften till

hvardera ........................................................................... » G: 25.

kyrkovärdar och nämnd i Mora, Sofia Magdalena och

Wenjans tingslag, med 3 kronor 13 öre till de

båda förstnämnda socknarna, af Indika Sofia Magdalena

utbrutits från Mora, och med 3 kronor 12

öre till kyrkovärd^! i Wenjan ...................................... »

kyrkovärdar och nämnd i Orsa tingslag ........................... » 3: 12.

» » » i Kl (Hals » ........................... » 3: 13.

Summa kronor 28: 12.

Återstoden af detta anslag eller 88 öre blifver årligen, såsom

besparing i statsregleringen, tillgodoförd det i riksliufvudboken för

redovisning af öfverskott och brister, under benämning af »fonden för

reserverade medel», upplagda särskilda konto.

Under erinran att, när den allmogen i Dalarne tillförene åliggande

så kallade extra grufvedrängshjelpen upphörde, ersättning af statsmedel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra liufvudtiteln.

3

för de närandemanslöner, som af berörda ränta utgått, diet å stat uppförd

under det kontanta penningeanslaget till Svea Hofrätt med derunder

lydande justitiestat, från hvilket anslag denna ersättning fortfarande

utgår, bär Statskontoret ansett, såsom ledande till enkelhet

och reda, lämpligast, att nu ifrågavarande ersättningsbelopp till nämnd

och kyrkovärdar i vissa tingslag af Kopparbergs län, 28 kronor 12 öre,

sammanföras med nyssberörda samma nämnd och kyrkovärdar tillkommande

godtgörelse för deri upphörda extra grufvedrängshjelpen. Då

emellertid af det kontanta anslaget till Svea Hofrätt med underlydande

justitiestat nu äro odisponerade 42 öre, behöfver detta anslag för ändamålet

höjas endast med 28 kronor. *

Under Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat är såsom

ersättning för en till statsverket indragen ränta uppfördt en krona,

hvaraf 75 öre utgår till tingsrätten i Bråbo härad af Östergötlands

län och återstoden tillgodoföres fonden för reserverade medel. 1 afseende

härå har Statskontoret ansett lämpligast, att denna ersättning

blefve inlöst, för hvilket ändamål densamma borde kapitaliseras efter

fem procent, då det belopp, vederbörande eu gång för alla erhölle,

skulle utgöra femton kronor. För den händelse Bråbo härad skulle

vägra att ingå härpå, syntes det emellertid ej vara skäl att i riksstaten

bibehålla detta anslag, utan hemstälde Statskontoret i sådant fall, att

anslaget måtte från riksstaten uteslutas och penningeanslaget för Göta

Hofrätt med derunder lydande justitiestat ökas med samma belopp.

Då riksstaten redan upptager kontant anslag till Bråbo härad

under rubrik tingsgästningspenningar till nämnden, anser jag särskild

inlösen af ersättningen till tingsrätten derstädes ej böra ifrågasättas;

och hemställer jag alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att det under riksstatens andra hufvudtitel, vid anslagsrubriken

»Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat», upptagna

särskilda anslag på förslag 29 kronor till ersättning för indragna indelningar

måtte från riksstaten uteslutas samt det vid nämnda anslagsrubrik

uppförda kontanta anslag höjas med 28 kronor;

och dels att likaledes det under samma hufvudtitel, vid anslagsrubriken

»Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat», upptagna

särskilda anslag på förslag 1 krona till ersättning för indragen indelning

måtte från riksstaten uteslutas och kontanta anslaget vid samma

anslagsrubrik höjas med 1 krona.

Fångvården.

Sedan straffängelset i Varberg indragits samt Riksdagen år 1884

beviljat den vid fängelset anstälde kamererare Kristoffer Westerhult

[3.] •

Nedsättning

af anslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

pension å allmänna indragningsstaten och, enligt livad Fångvårdsstyrelsen

i memorial den 30 sistlidne September anmält, Bevakningsbefälhafvaren

vid samma fängelse J. P. Enström transporterats till

enahanda befattning vid straffängelset i Landskrona, kunna de för

-* dessa tjensteman å förra straffängelsets i Varberg stat upptagna löneanslag,

1,800 kronor för kamereraren och 2,000 kronor för bevakningsbefälhafvaren,

indragas. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att med 3j«800 kronor nedsätta det till

långars vård och underhåll å riksstaten uppförda bestämda anslag och

följaktligen älven slutsumman af anslagen till fångvården, som sålunda

skulle komma att utgöra 1,784,500 kronor.

I sammanhang härmed torde jag böra erinra, att de två öfriga

på straffängelsets i Varberg stat uppförda aflöningar, till direktören

och till predikanten, fortfarande uppbäras af sina innehafvare, hvilka

ännu ej kunnat beredas motsvarande anställning i fångvårdens tjenst.

Sedan direktören förordnats att tills vidare bestrida direktörsbefattningen

vid länscellfängelset i Mariestad, har emellertid den besparing för statsverket

uppstått, att den för sistnämnda direktörsbefattning anslagna

aflöning, som något understiger aflöningen för direktören vid Varbergs

straffängelse, icke behöfver utgå under den tid förordnandet varar.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

[4.] Statskontoret har i sin berättelse om statsverket anmält, att, i

11 anslå3 ^ deu genom kungörelsen den 6 Augusti 1881 på Riksdagens

ansag'' förslag medgifna förhöjning i ersättningen åt vittnen i brottmål, utgifterna

från ifrågavarande förslagsanslag i betydlig mån ökats och öfverstigit

anslagets i riksstaten sedan flera år med 40,000 kronor beräknade

belopp

under år 1882 med ......... kronor 66,247: — och

» » 1883 » ......... » 69,181: —

På grund häraf och då anledning icke finnes att antaga, att

denna tillökning i utgifter skulle vara af öfvergående natur, hemställer

jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter med 60^000 kronor

eller till 100,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

[5.] I öfriga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln har jag icke

aUerjlxpen- att ^öros^å annan förändring än att för jemnande af hufvudtitelns slutser,

ved in. in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aii lira Imf v udtiteln.

o

summa förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

för närvarande uppgående till 63,611 kronor, höjes med 400 kronor

eller till 64,011 kronor.

Extra anslag.

I enlighet med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hem- [6.]

ställer jag, att på extra stat för år 1886 måtte begäras 5,000 kronor

till arfVoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

Af sistlidne Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t till bestridande |_7.J

af kostnaderna för Nya Lagberedningen ett anslag af 40,000 kronor

eller samma belopp, som från och med år 1875 varit till samma ända- c ''

mål anvisadt; men då af 1877 och följande årens anslag till Lagberedningen

vid 1883 års slut innestod hos Statskontoret ett sammanräknadt

belopp af mer än 10,000 kronor utöfver hvad som toges i anspråk för

bestridande af vissa förskottsvis till tvenne komitéer utbetalade belopp,

blef Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning endast på det sätt

af Riksdagen bifallen, att på extra stat för år 1885 anvisades ett anslag

af 30,000 kronor för Nya Lagberedningen. Det belopp, som, enligt

uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret, vid 1884 års utgång

derstädes innestod odisponeradt utaf anslagen till Nya Lagberedningen,

utgjorde omkring 15,500 kronor, deraf enligt Riksdagens omförmälda

beslut 10,000 kronor äro afsedda att jemte det för år 1885

beviljade anslag, 30,000 kronor, betäcka utgifterna för Nya Lagberedningen

under nämnda år. Men då dessa utgifter, inberäknadt ersättningen

åt ledamöter i den af Eders Kong]. Maj:t den 5 sistlidne

December förordnade, i berättelsen om hvad i rikets styrelse sig tilldragit

vidare omförmälda »Förstärkta Lagberedningen)), antagligen

komma att öfverstiga 40,000 kronor, blir intet af det nu befintliga

öfverskottet att disponera för lagarbetets fortsättande under år 1886.

Jag hemställer derföre, att ett anslag af 40,000 kronor till Nya Lagberedningen

måtte för sistnämnda år begäras.

Beredningen har öfver sin verksamhet under år 1884 afgifvit eu

redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få

detta protokoll biläggas.

För en tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen har Riksdagen, [8.]

på Eders Kongl. Maj:ts förslag, beviljat ett anslag af 220,000 kronor och Kronohäktet

holmen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

A mlra hufvudtitelu.

. C9-]

Understöd åt

kolonien vid

llcdl.

deraf anvisat 110,000 kronor att utgå under år 1885. Jag hemställer

att återstoden, 110,000 kronor, måtte begäras att utgå för år 1886.

Föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina

har hos Eders Kongl. Maj:t anhållit att till Riksdagen måtte, i likhet

med hvad som skedde åren 1883 och 1884, göras framställning om ett

anslag för år 1886 af 15,000 kronor för understöd åt den af föreningen

grundlagda åkerbrukskolonien vid Hall.

Angående upphofvet till detta anslag torde Eders Kongl. Maj:t

erinra sig, att sedan föreningen hos Eders Kongl. Magt underdånigst

anhållit om beredande af anslag till förräntande och amortering af koloniens

skuld, vid 1883 års slut beräknad till 140,000 kronor, samt utredt

blifvit, att denna skuld skulle kunna genom ett årligt understöd

till kolonien af 15,000 kronor amorteras på tolf år, har Eders Kongl.

Maj:t begärt och Riksdagen beviljat ett anslag af 15,000 kronor för

hvardera af åren 1884 och 1885 till understöd åt nämnda koloni. När

anslaget första gången utanordnades till föreningen, förklarade Eders

Kongl. Maj:t sig vilja utse en revisor, som skulle deltaga i den årliga

granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning. Med tillämpning

af detta beslut har Eders Kongl. Maj:t förordnat Ledamoten af

Riksdagens Andra Kammare L. O. Larsson att deltaga i revisionen

för förvaltningsåret 1 Juli 1883—30 Juni 1884, det första under

hvilket ifrågavarande bidrag af statsmedel kommit kolonien till del. Af

den af honom jemte föreningens revisorer undertecknade revisionsberättelsen

inhemtas, att statsanslaget behörigen användts för sitt ändamål,

förräntning och amortering af koloniens skuld, som vid räkenskapsårets

slut utgjorde 124,831 kronor 99 öre; att afkastningen af

koloniens jordegendom i följd af ofördelaktig skörd varit lägre än något

föregående år, men att deremot élevafgifternas belopp stigit ej blott i

följd af någon tillökning i elevernas antal, utan ock derföre att elevafgifterna

i enlighet med Riksdagens önskan blifvit förhöjda; samt att årskostnaden

för hvarje elev ytterligare något minskats, så att den utgjorde

327 kronor 62 öre, mot resp. 334: 15, 335: 76, 338: 51 och 362: 50

under de närmast föregående åren. Revisorerna vitsorda ändamålsenligheten

af den behandling eleverna underkastas äfvensom det välsignelserika

resultatet af koloniens verksamhet. Att denna sträcker sig

vida omkring, inhemtas deraf, att, enligt styrelsens årsberättelse, de

139 elever, som den 30 Juni 1884 voro vid kolonien intagna, tillhörde

18 af rikets län jemte Stockholms stad.

Med anledning af Riksdagens vid beviljande af anslag för år 1885

uttalade önskan, att fortsatta försök måtte göras till försäljning af vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lmfvudtiteln.

7

delar af koloniens jordegendom, har under nästlidna år auktion å

nyo hållits för försäljning eller utarrendering af de två egolotter, hvilka,

såsom i bilagorna till Eders Kongl. Maj:ts framställning till 1884 års

Riksdag omförmäldes, ansetts lämpligen kunna från egendomen afskilja^.

Men å den ena egolotten afgafs intet köpeanbud, och det belopp,

som bjöds för den andra, var så lågt, att det icke kunde af styrelsen

antagas. Enahanda var förhållandet med arrendeanbuden. Revisorerna

yttra i anledning häraf, att då jemväl under näst föregående år auktion

blifvit i enahanda syfte hållen, men utan resultat, och då delar af

egendomen visserligen icke borde utan skälig ersättning afyttras, syntes

åtgärder i omförmälda hänseende revisorerna vara för den närmaste

framtiden gagnlösa.

Genom att under sistlidna år från fängelsernas besparingskassor

anvisa ett understöd af 40,000 kronor har Eders Kongl. Maj:t beredt

föreningen tillfälle att uppföra två nya byggnader, afsedda att något

utvidga det för bostäder åt eleverna afsedda utrymme, men företrädesvis

att fylla det trängande Lehofvet af större ekonomilokaler för ett

så stort hushåll som det vid kolonien befintliga, äfvensom af ändalnålsenligare

arbetslokaler. Vid anslagets beviljande fäste Eders Kongl.

Maj:t det vilkor att flera än 150 elever icke skulle få vid anstalten

intagas utan Eders Kongl. Maj:ts samtycke, hvarigenom farhågan för

anstaltens utvidgande i större skala än tillgångarne medgifva torde

vara undanröjd.

De af koloniens styrelse flerfaldiga gånger framhållna vilkor för

ett ändamålsenligt och sparsamt ordnande af koloniens hushållning

hafva genom berörda åtgärd blifvit af Eders Kongl. Maj:t undanröjda,

på samma gång ökade anspråk kunna från det allmännas sida ställas

derpå, att kolonien genom en klok och omtänksam förvaltning så snart

möjligt är befrias från den gäld, som ännu trycker densamma.

Då koloniens behof af det af Riksdagen beviljade extra anslag

äfven för nästkommande år synes obestridligt och jemväl blifvit af

Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Stockholms län och Fångvårdsstyrelsen

vitsordadt, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att anvisa samma belopp, 15,000 kronor, till understöd åt

kolonien vid Hall för år 1886.

Slutligen har jag att anmäla de för ändamål rörande andra Imf- [10.]

vudtiteln utanordnade förskott, livilka böra hos Riksdagen till ersättande JSrsäftwyjgr

anmälas. Dessa förskott äro enligt af Statskontoret lemnad uppgift m ms ° "

dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881

och den 29 Februari 1884 till komil ön för utarbetande af förslag till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra Imfvudtiteln.

författningar angående handelsfirma och procura 635 kronor 70 öre,

dels på grund af nådiga brefven den 24 November 1882 och den 4

April 1884 till komitén för revision af gällande sjölag 7,367 kronor

45 öre, och dels på grund af nådiga brefvet, den 1 Juli 1881 till komitén

för utarbetande af förslag till ny lagstiftning rörande försvarslöse

och till allmänt arbete förfallne personer 397 kronor 70 öre. Då, enligt

hvad jag förut omförmält, Nya Lagberedningens anslag ej lemna tillgång

till ersättande af ifrågavarande förskott, tillhopa 8,400 kronor

85 öre, hemställer jag att Eders Kongl. Majd täcktes för deras betäckande

äska ett extra anslag för år 1886, hvilket till undvikande af

öretal i riksstaten torde böra bestämmas till 8,401 kronor.

I sammanhang härmed får jag meddela, att två af ifrågavarande

komitéer, nemligen de för utarbetande af förslag till författningar angående

handelsfirma och procura samt angående försvarslöse och till

allmänt arbete förfallne personer, numera afslutat sina arbeten medelst

aflemnande af lagförslag med tillhörande motiv. Det af förstnämnda

komité författade förslag till lag angående handelsregister, firma och

procura har öfverlemnats till Kommerskollegium för afgifvande af underdånigt

utlåtande. Det af den andra komitén aflemnade förslag till förordning

angående lösdrifveri är lagdt till grund för ett lagförslag i

ämnet, öfver hvilket Högsta Domstolen afgifvit yttrande, och om hvars

framläggande för Riksdagen Eders Kongl. Maj:t redan fattat beslut.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Majd Konungen i nåder bifalla; och

skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet

af Kongl. Majds nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufviidtiteln.

9

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen

faststälda instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig

redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Det i Beredningens arbetsredogörelse för år 1883 omförmälda

principbetänkande i fråga om rättegångsväsendets ombildning har efter

fortsatt arbete derå under innevarande års förra hälft afslutats, i det

att Beredningen den 6 Juni till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat Betänkande,

angående rättegångsväsendets ombildning; detta betänkande,

• affattadt i fyra delar, innehållande den första grunderna för domstolsförfattningen,

den andra grunderna för rättegångsordningen i tvistemål,

den tredje grunderna för rättegångsordningen i brottmål samt den

fjerde, såsom bihang till nämnda förslag, plan för rikets judiciella indelning

jemte yttrande om rättegångsafgifterna, domstolsbyggnaderna

m. m. äfvensom till ämnet hörande, i tabellform uppstälda, statistiska

uppgifter. I sammanhang med berörda betänkande har Beredningen

äfven dels redogjort för vissa speciella frågor, som genom särskilda

nådiga beslut blifvit till Beredningen remitterade för att tagas i öfvervägande

vid behandlingen af ärendet angående rättegångsväsendets

ombildning, såsom frågorna om handelsdomstolars inrättande, om rättegångsfullmagt

medelst telegram, om inskränkning i bruket af edgång

m. m., dels ock afgifvit af chefen för Justitiedepartementet i skrifvelse

den 10 sistlidne April infordradt yttrande i afseende å lämpligaste

sättet för den vidare behandlingen af ofvannämnda lagstiftningsärende.

Så väl betänkandets särskilda delar som de trenne i sistlidna

års redogörelse omförmälda, af Beredningens då varande sekreterare

författade uppsatser, nemligen öfversigt af straffprocessrätten enligt

främmande och svensk lagstiftning, redogörelse för domstolarnes inrättning

etc. samt öfversigt af den svenska processens historiska utveckling,

hafva jemväl blifvit genom Beredningens försorg till trycket

befordrade.

Efter dessa arbetens fullbordande har Beredningens sammansättning

blifvit förändrad. Sedan förut varande ordföranden i Nya Lagberedningen

A. Örbom den 4 Juni blifvit i nåder utnämnd till justitieråd,

i sammanhang hvarmed Eders Kongl. Maj:t förklarat, att det

honom meddelade förordnande att vara ordförande i Beredningen skulle

fortfara, till dess Beredningen till Eders Kongl. Maj:t aflemnat sitt

nyss nämnda betänkande angående rättegångsväsendets ombildning,

samt de Häradshöfdingen C. W. Hedenström och Häradshöfdingen

Bill, till Biksd. Prof. 1885. 1

A>i Lagberedningens

berättelse.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra luifvudtiteln.

S. O. G. Berg-ius gifna förordnande;! att vara ledamöter i Beredningen,,

jemlik!, Eders Kongl. Majds likaledes den 4 Juni meddelade beslut,

med Augusti månads utgång uppkört, har Eders Kongl. Maj:t den 30

i sistnämnda månad förordnat undertecknade Annerstedt att tills vidare

vara ordförande samt Korberg och Wåhlin att tills vidare vara ledamöter

i Beredningen.

Presidenten K. J. Berg har, jemlikt Eders Kongl. Majds den 20

Februari 1883 honom gifna förordnande, fortfarande tagit del i Beredningens

förhandlingar.

Assessoren A. E. W. Uppström, hvilken den 30 Augusti erhållit

nådigt förordnande att förestå ett revisionssekreterareembete, har till

följd deraf upphört att såsom sekreterare hos Beredningen tjenstgöra.

Beträffande de af Beredningen efter September månads ingång

förehafda arbeten, får Beredningen erinra, hurusom genom nådigt bref

den SO Augusti Beredningen erhållit uppdrag att under den närmaste

tiden derefter, på de i det aflemnade principbetänkandet angifna grunder,

utarbeta förslag till lagbestämmelser om åtalsrätt och skadeståndstalan

samt om den förberedande undersökningen i brottmål, äfvensom angående

skiljemän och särskild skadeståndsnämnd. Till fullgörande

häraf har Beredningen utarbetat och under den 26 November till Eders

Kongl. Makt afgifvit förslag till Lag angående vissa bestämmelser om

rättegången i brottmål, innehållande detta lagförslag stadganden dels

om åtalsrätt och skadeståndstalan, dels om den förberedande undersökningen,

hvartill hänförts efterforskning af brott jemte hus- och kroppsransakan,

och dels om häktning och reseförbud samt qvarstad, så ock

om embetsmans skiljande från utöfning af embete, medan han står

under tilltal.

I Beredningens gemensamma öfverläggningar och beslut i fråga

om sistberörda lagförslag har undertecknad Herslow, som den 26 September

blifvit förordnad till byråchef för lagärenden, tagit del.

Vidare och efter det nyssnämnda förslag med dertill hörande

motiv blifvit genom Beredningens försorg befordrade till tryck, har

Beredningen företagit frågan om skiljemän och särskild skadeståndsnämnd;

och har ett preliminärt utkast till bestämmelser i detta ämne

blifvit inom Beredningen uppgjordt i ändamål att läggas till grund

för Beredningens samfälda öfverläggningar i ämnet.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

ERNST HERSLOW. A. NORBERG. C. WÅHLIN.

Stockholm den 31 December 1884.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll

öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj-.t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1886 och anförde

dervid i underdånighet:

Uti skrifvelse den 10 sistlidne maj, angående regleringen af utgifterna

under denna hufvudtitel för innevarande år, har Riksdagen uttalat följande,

som jag ber att i främsta rummet få beröra.

»Innan Riksdagen går att yttra sig i fråga om de framställningar, hvilka

vid innevarande riksmöte blifvit af Eders Kongl. Maj:t gjorda beträffande

tredje hufvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet, har

Riksdagen velat framhålla önskvärdheten deraf, att en lika öfverskådlig

uppställning, som efter år 1880 vunnits i afseende å de öfriga hufvud
Bih.

till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufmdtiteln.

titlarne, jemväl måtte kunna anordnas i afseende å denna hufvudtitel med

dess särskilda bilagor. Riksdagen har ingalunda förbisett, att det särskilda

behandlingssätt, som i anseende till de unionella förhållandena måste ega

rum vid de till denna hufvudtitel hörande frågor, skall lägga hinder i vägen

för enkelhet i uppställningen, men Riksdagen har förestält sig, att genom

lämpliga anordningar och tydliga hänvisningar dessa hinder skola kunna i

väsentlig mån undanrödjas, hvilket Riksdagen här velat framhålla.»

Vid beredningen af det förslag till reglering af hufvudtiteln, jag nu

har att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga, har jag haft detta Riksdagens

uttalande för ögonen och bemödat mig att utfinna en uppställning, som

kunde erbjuda på samma gång enkelhet och öfverskådlighet i afseende å

förhållandet mellan den för de förenade rikena gemensamma utrikesbudgeten

och den svenska riksstatens ifrågavarande del. Svårigheterna härvid, som

verkligen äro icke obetydliga, ligga förnämligast i följande omständigheter:
l:o.

Fördelning på flera föredragningar och således utredning i skilda

protokoll af samma detaljer.

Detta betingas af det sätt, hvarpå den gemensamma utrikesbudgeten

beredes och måste beredas. Till en början uppgöres ett förslag, öfver

hvilket, sedan detsamma blifvit jemte nödig motivering föredraget i sammansatt

statsråd, Eders Kongl. Maj:ts Norska Regerings betänkande skall

grundlagsenlig! infordras. Sedan detta betänkande inkommit, föredrages

förslaget ånyo, hvarvid hänsyn bör tagas icke blott till möjligen framstälda

anmärkningar, utan ock till under mellantiden inträffade omständigheter

eller fattade nådiga beslut, som inverka på budgetens uppställning.

Först sedan Eders Kongl. Maj:t vid denna andra föredragning fattat definitivt

beslut rörande den gemensamma utrikesbudgeten, kan frågan om svenska

riksstatens tredje hufvudtitel föredragas, då antingen en rekapitulation

af nästan allt, som förekommit vid de nämnda båda föredragningarne,

måste i statsrådsprotokollet intagas eller ock, såsom hittills varit brukligt,

protokollen öfver de föregående föredragningarne i sin helhet, jemte det

svenska statsrådsprotokollet, aftryckas såsom bilagor till propositionen om

statsverket.

Dervid har lätt kunnat inträffa, att den ordningssiffra, som i propositionen

insättes framför en anslagsrubrik, återfinnes på olika ställen i protokollerna,

nämligen såväl der utredning lemnas om det för de förenade

rikena gemensamma anslagsbehofvet till det ändamål rubriken afser, som

der den svenska andelen af ett begärdt anslag är föremål för omnämnande.

Af Riksdagens skrifvelse framgår ock, att missförstånd vållats häraf, i det

en af mig, vid föredragning den 21 december 1883, såsom framdeles möjligen

behöflig, omnämnd tillökning med 3,000 kronor af det gemensamma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje bufvudtiteln. 3

expensanslaget under kabinettskasan blifvit uppfattad såsom identisk med

den af Eders Kongl. Maj:t, på min tillstyrkan vid föredragning den 9 januari

1884, begärda förhöjning med 3,050 kronor af Sveriges bidrag till samma

expensanslag.

Jag skall senare i ett sammanhang redogöra för de åtgärder, jag

ämnar föreslå, i ändamål att för framtiden förekomma dylika missförstånd

och i syfte att bereda Riksdagen bättre öfversigt öfver budgetens detaljer.

2:o. Olika proportion vid fördelningen mellan rikena af de olika anslagen.

Någon ändring härutinnan torde icke vara af omständigheterna påkallad.

Anslaget till kabinettskassan har under en längre följd af år varit

mellan de förenade rikena fördeladt efter en proportion, 12 : 5, som ungefär

motsvarat folkmängden i hvardera landet. De af statsverken lemnade

bidragen till konsulskassan hafva, jemväl under längre tid, fördelats efter

eu annan proportion, som ehuru tillkommen genom en invecklad beräkning

funnit ett enkelt uttryck i förhållandet 4 : 3. Fullständig utredning härom

återfinnes i det af svenske och norske komiterade den 4 november 1876

afgifna betänkande om konsulatväsendet (sid. 64—70 och 170—173).

3:o. Olikhet mellan kabinettskassans och konsulsTcassans utgifter derutinnan,

att de förra täckas uteslutande af statsanslag, medan de senare bestridas

dels af konsxdatafgifter af svenska och norska fartyg, dels af statsanslag.

Denna olikhet föranleder i afseende å utredningen af konsulskassans

anslagsbehof den oklarhet, att slutsiffran för utgiftsrubriken konsulsstaten

icke återfinnes i uppställningen af de särskilda anslagsrubrikerna under den

gemensamma konsulskassan, utan förekommer der minskad med den beräknade

inkomsten af konsulatafgifter. Detta kan emellertid icke undvikas,

enär, om nämnda slutsiffra infördes med sitt oförminskade (brutto-)belopp,

proportionen vid fördelningen mellan rikena af hela utgiften skulle vexla

med de olika konjunkturerna för sjöfarten och åtgärden i öfrigt vålla oreda

och brist på öfverskådlighet i uppställningen af konsulskassans budget.

Till hvilka oriktigheter ett förbiseende af förbindelsen mellan konsulatafgifternas

belopp och utgiftsrubriken konsulsstaten kan leda, framgår af

nu gällande riksstats bestämmelser om konsulskassan. Det Andra Kammarens

beslut, som efter gemensam votering blef Riksdagens, innehöll

nämligen i afseende å anslaget till denna kassa, att detsamma skulle i riksstaten

upptagas »med oförändradt belopp 160,000 kronor». Härmed afsågs

tydligen icke annat än slutsumman, enär fördelningen väl borde göras i

enlighet med sådana af Kongl. Majjt framlagda beräkningar, mot hvilka

någon anmärkning inom Riksdagen icke förekommit, och med fästadt afseende

å faktiskt gifna omständigheter. Så skedde emellertid icke, utan i

riksstaten för 1885 intogs samma fördelning som förekommit i riksstaten

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kabinetts
kassan.

4 Tredje hufvudtiteln.

för 1884, ehuru den senare hvilade på väsentligen olika förutsättningar i

fråga om konsulatafgifternas belopp m. m.

4:o. Olikhet mellan de af Riksdagen och Storthinget faststälda bestämmelser

för beredandet af nödig reserv för oförutsedda och tillfälliga utgifter.

För Sveriges del lemnas för sådant ändamål oinskränkt disposition

öfver dels kabinettskassans, dels konsulskassans besparingar med undantag

för löneanslaget till departementschefen och lönestaten för utrikesdepartementet,

medan från norsk sida årligen anvisas särskilda anslag till dylika

utgifter, mot det att Norges andel af de vid räkenskapsårets slut befintliga

besparingarne återbetalas till norska statsverket. Olägenheten af denna olika

anordning öfvervinnes utan väsentligare svårighet, derest olikheten verkligen

begränsas till de oförutsedda utgifternas område, men den blifver synnerligen

kännbar och bidrager i högst väsentlig mån till invecklandet af budgetens

uppställning, om olikheten, såsom för närvarande är fallet, utsträckes till

de ständiga och förutsedda utgifterna. Det är derför naturligt, att jag måste

lägga stor vigt uppå att anledningen till sådan förveckling undanrödjes derigenom,

att till täckande af årliga och ständiga utgifter må för Sveriges

såväl som för Norges del anvisas tillräckliga särskilda anslag, men icke mer

eller mindre tillfälliga besparingar.

För att bereda Riksdagen en åskådlig öfversigt öfver tredje hufvudtiteln

har jag låtit öfver anslagen upprätta en tablå, som i sex kolumner

innehåller: hvarje anslags rubrik, anslagsspån enligt gällande (svenska)

riksstat, siffran enligt den föreslagna (svenska) riksstat^, Norges andel i

den gemensamma utgiften, summan af Sveriges och Norges gemensamma

utgift för ändamålet samt anmärkningar. I sistnämnda kolumn hänvisas

till föregående års beslut, till utredningar i statsrådsprotokollen in. m. som

erfordras för att sätta en och hvar in i ämnets detaljer. Dertill komma

typografiska anordningar, genom hvilka allt som angår den svenska riksstatens

tredje hufvudtitel framträder som hufvudsak, medan den gemensamma

utrikes budgeten erhåller karaktären af upplysande bilaga.

Sedan Herr Ministern närmare redogjort för dessa anordningar samt

framlagt ofvan oinförmälda tablå, fortsatte Hans Excellens sitt anförande

sålunda:

Hvad nu angår de särskilda anslagen under tredje hufvudtiteln, möter

först anslaget till kabinettskassan. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts denna dag

i sammansatt statsråd fattade beslut är anslagsbehofvet beräknadt till 638,700

kronor för de förenade rikena gemensamt, deraf ls/17 belöpa på Sverige

med 450,850 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 5

Löneanslaget till departementschefen är upptaget till samma belopp som

i nu gällande riksstat eller 24,000 kronor. Detta anslag har af ålder varit

uppfördt å den svenska riksstaten allena, men i verkligheten bidrager Norge

efter den för kabinettskassans utgifter faststälda proportion äfven härtill,

i det Norges bidrag till rubriken 5 utgår något högre än proportionen.

För fullständighetens skull och enär af öfverläggningen i kamrarne under

senaste riksdag framgår, att ovisshet bland statsutskottets ledamöter egt

rum i denna punkt, anser jag mig böra ytterligare upplysa, att i beräkningarne

öfver den gemensamma utrikesbudgeten från och med 1879 iakttagits

enahanda af mig nu omförmälda sätt att för Norges del låta det

större bidraget till rubriken 5 uppväga det mindre till rubriken 1, medan

före nämnda tidpunkt både nuvarande rubriken 3 (ministerstaten) och rubriken

4 (numera 5) uppfördes till större belopp än det af proportionen betingade,

(se härom bil. n:o 2 till prop. n:o 1 om statsverket 1871, sid. 2,

samt bil. n:o 2 b till prop. n:o 1 om statsverket 1878, sid. 10).

Äfven för utrikesdepartementet är beloppet, 27,495 kronor, lika med det

i gällande riksstat upptagna.

Så är ock förhållandet med ministerstaten, upptagen till 345,000 kronor,

samt med militärattachéer, för hvilka fortfarande uppföras 8,400 kronor.

Hvad åter angår skrifmaterialier, expenser och extra, utgifter, upptager

riksstaten för innevarande år under denna rubrik 42,905 kronor, medan i

förslaget till riksstat 1886 beloppet uppförts med 45,955 kronor eller 3,050

kronor högre än hittills. Detta beror emellertid icke derpå, att beräkningen

af expensanslaget — 75,000 kronor för båda rikena — blifvit höjd, då

tvärtom denna beräkning är sedan flera år oförändrad, icke häller derpå,

att i öfrigt högre anslag blifvit af mig ifrågasatta för kabinettskassans utgifter,

utan uteslutande på den omständighet, att endast genom en sådan

ökning slutsumman af Sveriges bidrag till kabinettskassans utgifter kommer

att stå i faststäldt förhållande [12:5] till det bidrag, Norge erlagt och erlägger.

Jag vågar antaga, att Riksdagen, vid behandlingen af en förnyad

framställning härom, skall finnas villig bevilja denna ringa förhöjning i de

för ständiga utgifter anvisade anslagen och icke för betäckande af bristen

hänvisa till besparingarne, hvilka, såsom jag redan påpekat, måste afses för

mera tillfälliga eller oförutsedda utgifter, på sätt eger rum med det särskilda

anslag, Norge utöfver sin andel i de ständiga utgifterna årligen ställer

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Hvad derefter vidkommer konsulskassan, har Eders Kongl. Maj:t vid

föredragningen i sammansatt statsråd faststält beräkningar, enligt hvilka

för båda rikena skulle uppkomma ett anslagsbehof af 280,000 kronor, deraf

160,000 kronor belöpa på Sveriges andel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje hufvudtiteln.

Dessa fördelas på följande rubriker.

[6.] Utrikesdepartementet är uppfördt såsom i nu gällande riksstat med 10,000

kronor.

[7.] För konsulsstaten beräknas 132,650 kronor eller 4/7 af det belopp, som

återstår, sedan från den beräknade totalutgiften 450,650 kronor blifvit dragen

den beräknade inkomsten af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg

218,500 kronor.

[8.] Hvad slutligen beträffar skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, är

denna rubrik upptagen till 17,350 kronor. Enligt räkenskaperna för åren

1881—83 har Sveriges andel i denna utgift utgjort i medeltal 18,715 kronor

31 öre.

[9 och Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, finnas å

10.] gällande riksstat uppförda: 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris. I

afseende å dessa anslag har jag icke någon ändring att föreslå.

[11.] Om fortskridandet af verket »Sveriges Traktater» har utgifvaren lemnat

en den 9 innevarande månad daterad redogörelse, ur hvilken följande må

anföras:

»Sedan vid slutet af år 1883 verkets andra del fullständigt utkommit,

har under förlidet år min verksamhet varit riktad på den slutliga redaktionen

af arbetets fjerde del samt på kompletterande af materialet för den

tredje. Liksom för de tvänne första banden hafva de till de tvänne följande

delarne hörande urkunderna till det mesta måst sökas i främmande land.

För fjerde delen, omfattande tiden 1521—1570, har detta blifvit i det väsentligaste

undangjordt och för den tredje, omfattande åren 1409—1520, har,

hvad beträffar Sveriges förhållanden till Danmark, genom under sommarens

lopp verkstälda forskningar i danska Geheimearkivet materialsamlingen kompletterats.

Enär under det tidskifte, hvilket denna del omfattar, den s. k.

unionstiden, Sveriges utrikes politik var nästan uteslutande riktad på Danmark,

inses lätt, att det material, som Danmark har att lemna, måste för

denna del vara af den största omfattning och betydelse. I det danska

Geheimearkivet ligga ock lyckligtvis bevarade de från Sveriges regering

under hela denna tid till Danmark afgångna akterna; för det svenska Traktatverket

en så mycket vigtigare omständighet, som de motsvarande från Danmark

till Sverige sända originalakterna äro förstörda. Arbetet i det danska

Geheimearkivet har således för denna tid varit vida betydligare än på något

annat ställe, vårt eget Riksarkiv icke undantaget. Att genomforska det dan
-

♦

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln, 7

ska arkivet, afskrifva, kollationera och kritiskt behandla dessa talrika akter,

hvilkas blotta läsning kräfver speciela paläografiska och linguistiska kunskaper,

har fordrat ganska lång tid, och det kan derför anses vara ett stort

steg framåt på verkets förande mot sin fullbordan, att detta svåra och

mödosamma arbete nu är utfördt. Näst Danmark var, som bekant, den

mägtiga tyska Hansan den magt, som på Sveriges yttre öden under denna

tid utöfvade det största inflytandet. Sedan år 1870 pågår i Tyskland genom

en der stiftad förening, benämnd »Der Verein för Hansische Geschichte»,

under kejsarens af Tyskland protektion en publikation af det gamla Hanseförbundet^

akter. Detta storartade arbete utföres af fyra vetenskapsmän,

hvilka erhållit hvar för sig en tidsafdelning att redigera. Då genom deras

arbeten det varder obehörigt, att för den tidrymd, hvilken Traktat verkets

tredje del skall omfatta, anställa forskningar i de forna Hansestädernas

arkiv, har jag, till besparing af icke blott ''tid utan äfven penningar, ansett

lämpligt att dröja med utgifvandet af ofvannämnda del, tills att dessa tyska

urkundsamlingar blifvit offentliggjorda. Detta förklarar hvarför den fjerde

delen af Traktaterna utgifves före den tredje. Tryckningen af fjerde delen

pågår och första afdelningen af densamma utkommer i denna eller nästa

månad.»

Tysklands förnämste kännare af Nordens historia, professor Schäfer i

Jena, har såsom slutord i en utförlig recension af arbetet yttrat följande,

som bättre än något mitt vitsord kan tjena att sätta det i dess rätta ljus:

»Verkets yttre motsvarar i hvarje afseende dess rika innehåll och det

noggranna vetenskapliga arbete, som derå blifvit nedlagdt. Fortsättes och

fulländas det så som det blifvit börjadt, tillkommer utgifvaren och de honom

understödande svenska statsmakterna den ära, att hafva frambragt ett vetenskapligt

arbete, öfver hvilket deras land kan vara stolt och som helt visst

kommer att på mångfaldigt sätt inverka gynsaint på de historiska vetenskapernas

utveckling i norden.»

Jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t måtte äfven för 1886 begära

anvisandet af ett extra anslag till belopp af 4,500 kronor, för fortsatt utgifvande

af Traktatverket.

På grund af det nu anförda hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1886 begärande anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den -af

mig framlagda tablå, hvilken torde få dagens protokoll biläggas;

att anslagen måtte äskas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor

som hittills,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje hufvudtiteln.

och att afskrift af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd

den 19 nästlidne december och denna dag rörande den för Sverige och Norge

gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor åtfölja protokollet öfver

denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande,

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för

år 1886 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

i öfrigt hemställt, befalla att afskrift af detta protokoll skulle

till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S

»

.Ö*Å. Riksd. Prof, 1885. l:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje liufvudtiteln.

Bil. A.

I--—- — ■ ■ — .........

Riksstaten

1885.

Förslag till

Riksstat

1886.

Norges ande!

i utrikes- budgeten

1886.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikes bud- get 1886.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

a

kronor.

b

kronor.

C

kronor.

d (b + c)

kronor.

Departementschefen, Ministern för ut- rikes ärendena .......................................

24,000

24,000

24,000

Utrikesdepartementet .........................

27,495

345,000

8,400

42,905

27,495

345,000

8,400

45,955

11,455

143,750

3,600

29,045

38,950

488,750

12,000

75,000

Ministerstaten..................................................

Militärattachéer ..........................................

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter .........................................................

Säger

447.800

450,850

187,850

638,700

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet....................................

Konsulsstaten ................................

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter ........................................................

10,000

136,700

13,300

10,000

132,650

17,350

7,500

99,500

13,000

17,500 !

232,150 j

30,350

Säger

160,000

160,000

12Q.000

280,000

Summa

610,850

307,850

918,700

Utgifter som bestridas af svenska stats- verket allena.

Underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel..............................

Svenska kyrkan i Paris...........................

4,200

1,800

4,200

1,800

j

Säger

6,000

6,000

Summa

613,800

616,880

Extra ordinarie anslag.

1

För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater»............................................

4,500

4,500

Säger

4,500

4,500

Summa

618,300

621,350

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

11

Anmärkningar.

[Til] kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/A och Norge med ä/17- Anslagen till minister
■j

staten, militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

-J proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5. beräknadt högre än proportionen.

Förhöjningen i svenska riksstaten från 1885 till 1886 betingas deraf, ett ehuru slutsumman af

Sveriges andel i kabinettskassans utgifter bör förhålla sig till slutsumman af Norges bidrag

som 12 : 5, Sveriges bidrag under några år utgått med 3,050 kr. mindre än proportionen.

(Jfr härom: K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1883, bilagan: Tredje Hufvudtiteln,

sid. 21 och 22, samt K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1884, bilagan: Tredje Hufvudtiteln,

sid. 23; äfvensom sid. 5 här ofvan. Hvad angår behofvet af hela det gemensamma

anslagsbeloppet, 75,000 kr., för expenser, se K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1881, bilagan:

Tredje Hufvudtiteln, sid. 3—5.)

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg (ang. beräkningen af dessa se sid. 15 här nedan).

< Besten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager med 4/7 och Norge

med 3/7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den inskränkning

lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1886 utgör 450,650 kr. (se sid. 19, råd 12 uppifrån), men då

inkomsten af konsulatafgiften 1886 beräknas till 218,500, utföres här i kolumnen d endast

skilnaden 232,150 kr.

CBeräkningen för 1885 af det gemensamma anslaget (d) var 28,750 kr. Ökningen för 1886 har

tillkommit för vinnande af samma med 7 jemt delbara slutsumma — 280,000 kr. — för

statsanslagen till konsulskassan, hvilken under en följd af år varit tillämpad. Hvad angår

ökningen å svenska riksstaten från 1885 till 1886 jfr sid. 6 här ofvan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

18

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 19 december 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

VON K RUSENST JERN A.

Friherre Tamm,

Stång,

SVERDRUP.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

I det jag nu utber mig att få inför Eders Kongl. Maj:t föredraga förslag till de

förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1886 att läggas till grund för de

propositioner, som härom böra föreläggas näst sammanträdande Riksdag och Storthing,

får jag till en början erinra derom, att sedan Eders Kongl. Maj:t i propositioner till

Riksdagen och Storthinget innevarande år rörande utrikesbudgeten för 1885 äskat några

förhöjningar utöfver de för 1884 beviljade belopp, hvarigenom afsågs att bereda dels

lönetillökning åt ministern i Madrid och lön åt en legationssekreterare dersammastädes,

dels medel för uprättande af ett lönadt generalkonsulat för Italien i Genua samt af

ett lönadt konsulat för nordliga Spanien i Bilbao, dessa förhöjningar af Riksdagen afslogos,

hvarefter framställningen derom till Storthinget återtogs. ä>

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

Med afdrag af nu omnämnda .tillökning för beskickningen i Madrid, hvilken jag nu

icke ifrågasätter, upptager beräkningen öfver kabinettskassana utgifter under år 1886 en

slutsumma af 638,700 kronor. Den sönderfaller i följande hufvudrubriker:

Ministern för utrikes ärendena 24,000 kr.;

Utrikesdepartementet 38,950 kr.

Dessa summor äro desamma som nu utgå.

Vidare kommer ministerstaten beräknad till 488,750 kronor. Denna summa omfattar

såsom hittills tre underafdelningar:

traktamenten i öfverensstämmelse med nu gällande lönestat beräknade till 452,000

kronor, således 19,000 kronor mindre än beräkningen för 1885, hvilken, såsom jag redan

påpekat, upptog lönetillökning för ministern och lön åt en legationssekreterare i Madrid

med respektive 13,000 och 6,000 kronor;

expektanslöner beräknade till 4,800 kronor eller 6,000 kronor mindre än det belopp,

som för 1885 upptogs; samt

pensioner beräknade till 31,950 kronor. Sistnämnda summa är åter 6,000 kronor

högre än i beräkningen för 1885, hvilka båda hvarandra upvägande förändringar härröra

deraf, att förre envoyén i disponibilitet herr Björnstjerna blifvit med bifall till hans derom

gjorda ansökan den 10 juli innevarande år förflyttad från expektans- till pensionsstat.

I öfrigt är vid pensionsstaten att märka, att densamma, äfven sedan förre envoyén friherre

Taubes enka, som uppbar pension till belopp af 1,000 kronor, den 29 maj innevarande år

aflidit, för närvarande i verkligheten belöper sig till 32,950 kronor, eller 1,000 kronor

mer än beräkningen för 1886 upptager.

Den fjerde hufvudrubriken militärattachéer beräknas såsom för 1885 till 12,000

kronor.

Enahanda är ock förhållandet med den femte hufvudrubriken: skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter, uptagen till 75,000 kronor. Verkliga utgiften har under åren

1880—83 varit i medeltal för år 77,841 kronor.

Af slutsumman 638,700 kronor skulle, enligt den vedertagna proportionen, 12: 5, falla

på Sveriges andel 450,850 kronor och på Norges 187,850 kronor.

De inkomster, hvilka tillflyta konsulskassan genom de afgifter som erläggas af svenska

och norska fartyg, voro för 1885 beräknade till 216,000 kronor, hvartill skulle komma

4,000 kronor för den händelse att lönade konsulat uprättades i Genua och Bilbao. Jag

anser det fortfarande särdeles önskvärdt, att de förenade rikena egde ett lönadt generalkonsulat

i Italien, men sedan innevarande års Riksdag icke beviljat den för dettas

inrättande nödvändiga förhöjningen af det under flera år brukliga statsanslaget, och

ingen omständighet sedan dess inträffat, som gifver anledning till gynsammare utsigter

för en förnyad begäran om sådan förhöjning, måste jag inskränka mig till hvad som inom

gränsen af nuvarande statsanslag kan göras för att tillgodose svenska och norska skeppsfartens

och handelns berättigade anspråk. Inom kort skall jag underställa Eders Kongl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

Maj:t frågan om upprättande af ett lönadt konsulat för nordliga Spanien i Bilbao.

Under förhoppning om Eders Kong!. Maj:ts bifall dertill har jag bland de inkomster,

hvilka 1886 kunna för konsulskassan påräknas, upptagit konsulatafgifterna inom Bilbao

distrikt, hvilka blifvit uppförda till 2,500 kronor, med hvilket belopp ifrågavarande beräkning

öfverstiger den för 1885.

Konsulskassans inkomst af sjöfarten 1886 beräknas således till 218,500 kronor, för
-

delade på följande sätt:

Afgifter från Antwerpens distrikt________ ____________kronor 11,500: —

» » Barcelonas » » 7,000: —

» » Bilbaos » » 2,500: —

» » Havres » ___________________.. » 18,000: —

» » Helsingfors » » 7,000: —

» » Köpenhamns » » 25,000: —

» « Leith’s » » 15,000: —

» » Lissabons » » 6,000: —

» » Londons » » 107,000: —

» » Lybecks » » 8,500: —

» » Rigas » » 8,000: —

» » Rio de Janeiros » » 3,000: —

Summa kronor 218,500: —.

Denna beräkning skiljer sig i vissa punkter från beräkningen för 1885. Ökning å

några håll motsvaras emellertid af minskning å andra, hvadan jag anser mig böra påpeka

allenast ett par betydligare skiljaktigheter. Från Köpenhamns distrikt gifva inkomna

uppgifter vid handen, att inkomsten kan beräknas högre än förut. 1886 års siffra har

derför blifvit höjd med 3,000 kronor, Motsatt förhållande eger rum med beräkningen

för Håvres distrikt, hvilken blifvit sänkt med 3,500 kronor i jemförelse med 1885 års

beräkning.

Hela inkomsten af konsulatafgiften vid ofvan uppräknade konsulat, utom Bilbao,

var under 1883 icke obetydligt högre än ofvan upptagits, men af vederbörande konsulers

rapporter framgår, att under innevarande år minskning är att förutse och att inkomsten

sannolikt fortfarande kommer att sjunka, hvilket ock står i samklang med kända förhållanden

i afseende å sjöfarten. Af sådan anledning anser jag klokheten bjuda att

hålla beräkningarna inom mycket måttliga gränser.

Af den sålunda till 218,500 kronor beräknade inkomsten af konsulatafgifter kunna

med ledning af 1883 års förhållanden i runda tal 74,500 kronor eller 34, i % antagas

belöpa på svenska och 144,000 kronor eller 65,9 % på norska fartyg.

Hvad dernäst vidkommer konsulskassans utgifter, är den första hufvudrubriken:

Utrikesdepartementet upptagen med oförändradt belopp 17,500 kronor.

Under konsulsstaten förekomma deremot några skiljaktigheter. Den första underafdelningen:

löner och arfvoden upptager sålunda å ena sidan icke lönen för en generalkonsul

i Genua, 12,000 kronor, men deremot å den andra en förhöjning af 500 kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje kufvudtiteln.

för vicekonsuln i Helsingör, utgörande det nuvarande innehafvaren af befattningen vid

1886 års ingång eventuel! tillkommande ålderstillägg. Under anslagen till kontorskostnader

mot redovisningsskyldighet är, jemlik! Eders Kong! Maj:ts beslut den 16 sistlidne

maj, upptagen en förhöjning af anslaget för generalkonsulatet i Antwerpen till belopp

af 1,500 kronor, men affördt anslaget till Genua 2,000 kronor. Anslagen till kontorskostnader

utan redovisningsskyldighet hafva minskats: från 2,000 till 1,500 kronor för Tanger,

jemlikt nådigt beslut nyssnämnda dag, samt med hela de förut anvisade beloppen för

Triest — 1,000 kronor — jemlikt nådigt beslut den 25 sistl. januari, och för Bahia —

2.000 kronor — der efter den under innevarande års lopp inträffade ledigheten af konsulatet

indragning af anslaget icke lärer möta betänklighet. Den sista underafdelningen:

pensioner är uppförd med samma belopp som nu utgår, 21,950 kronor eller 1,600 kronor

mindre än i beräkningen för 1885, motsvarande det af förre generalkonsul Dahlfelt i

lifstiden uppburna pensionsbelopp

Hvad slutligen vidkommer tredje hufvudrubriken: skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter, har den blifvit uppförd med samma belopp som förut, med undantag deraf, att

för vinnande af jemn slutsumma underafdelningen diverse utgifter höjts från 9,250 till

10,850 kronor.

Hela utgiftssumman uppgår sålunda till 498,500 kronor. Dragés härifrån den beräknade

inkomsten af konsulatafgifter, 218,500 kronor, uppkommer ett anslagsbehof af

280.000 kronor, hvaraf enligt nu gällande proportion, 4: 3, Sverige skulle vidkännas 160,000

och Norge 120,000 kronor.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t kommer att af Riksdagen begära fortfarande

dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar såväl för kabinettskassan som

för konsulskassan, lärer framställning till Storthinget böra göras om anvisande i likhet

med föregående år af särskilda anslag till mötande af oförutsedda eller öfver beräkningarne

stegrade utgifter, äfvensom till betäckande af brist i påräknad inkomst af konsulatafgifter.

Dessa särskilda anslag torde böra, i likhet med hvad senast var fallet, sättas

till 12,000 kronor för kabinettskassan oeh 24,000 kronor för konsulskassan.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj: t behagade öfver de förslag

och beräkningar, för hvilka jag nu redogjort, infordra underdånigt betänkande från Kongl.

Norska Regeringen.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter

tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln.

17

Bil. C.

Utdrag af ''protokollet öfver utrikesdepartementsärenden. hållet inför

Hans Maj-.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 12 januari 1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Stång.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anmälde, att Kongl. Norska

Regeringen på föredragning af departementet för det inre den 7 innevarande månad

afgifvit underdånigt betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 19 nästlidne decemljer

af Herr Ministern föredragna förslag till de förenade rikenas gemensamma

utrikes budget för år 1886, och anförde derefter i underdånighet :

Genom nådigt beslut den 30 nästl. december har Eders Kongl. Maj:t med bifall

till mitt derom gjorda förslag samt i öfverensstämmelse med vederbörande svenska och

norska myndigheters tillstyrkande beslutat upprättande af ett lönadt. svenskt och norskt

konsulat i Bilbao, för hvilket blifvit anvisade dels lön åt konsuln med 9,000 kronor,

dels anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet med 2,000 kronor, eller de

belopp, som i den af mig framlagda beräkningen öfver den gemensamma utrikes budgeten

redan blifvit uppförda.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1885. ha Sami. l:a A/d.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Tredje hufvudtiteln.

Enär hvarken detta beslut, eller hvad Kongl. Norska Regeringen i nu anmälda betänkande

yttrat om budgeten för 1885 i dess helhet, föranleder till någon jemkning af

deri intagna beräkningar, får jag i underdånighet hemställa, att samma beräkningar måtte

oförändrade läggas till grund för de propositioner, som böra till Riksdagen och Storthinget

aflåtas.

Vidare får jag tillstyrka, att de för beräknade utgifters bestridande nödiga anslag

måtte af Riksdagen och Storthinget begäras att utgå efter den för båda rikenas bidrag

till sådana utgifter redan under lång tid antagna proportion ej mindre för kabinettskassan

än för konsulskassan.

Slutligen får jag med tillämpning häraf samt med hänsyn såväl till de för Sverige

och Norge icke sammanfallande statsregleringsperioderna som till förhållandet med den

olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena

under senare år varit faststäld, föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1886 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 Juli 1885—30 Juni 1886 äskas

187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma att under samma period inflyta, äfvensom

derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 36,000 kronor, hvaraf

12.000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Sedan det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter till alla delar förenat sig uti

hvad af Herr Ministern för utrikes ärendena blifvit föreslaget och hemstäldt,

behagade Hans Maj:t Konungen detsamma i nåder gilla och

godkänna.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufyudtiteln.

19

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget

för år 1886.

Sverige.

Norge.

Tillsammans

Kabinettskassan:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A) Ministern för utrikes ärendena....................

24,000

—

24,000

B) Utrikesdepartementet_____________________________—.

27,495

11,455

38,950

C) Ministerstaten ----------------------------------------

345,000

143,750

488,750

D) Militärattachéer...........................—........-

8,400

3,600

12,000

E) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

45,955

29,045

75,000

Summa kronor

450,850

187,850

638,700

Konsulskassan:

A) Utrikesdepartementet.................................

10,000

7,500

17,500

B) Konsulsstaten______________________________ 450,650

härifrån dragés hvad som beräknas

kunna bestridas af inflytande kon-

si il atafgifter__________________________________ 218,500

132,650

99,500

232,150

C) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

17,350

13,000

30,350

Summa kronor

160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1886.

Kronor.

A) Ministern för utrikes ärendena _______________________-................... 24,000

B) Utrikesdepartementet_______________________________________________________.. 38,950

C) Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire___________________________ 48,000

Legationssekreterare......................... 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire_________________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

teiÄW"} Ministre Plénipotentiaire..................... 10,000

Uppbär fråu konsulskassan 2,0001 Drömman 4 000 14 000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire............................ 36,000

Legationssekreterare........................... 5,000 41;000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire____________________________ 60,000

Legationssekreterare........................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire................................. 20,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 60,000

Legationssekreterare.......................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 60,000

Legationssekreterare............................ 8,000 68,000

Beskickningen i Rio de Janeiro:

Uppbär såsom generalkonsul» Chargé d’AffaireS .......................................... 2,000.

17.000 kr. ( ° ’

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.

................................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

säso” generaikoiisu11 Envoyé Extraordinaire och Ministre

16.000 kr. samt konsulatafgifter. f J

Plénipotentiaire............................. 16,000

Legationssekreterare........................... 6,000 22,000

62,950

Transport 406,000

62,950

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Transport 406,000

Beskichiingrn i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 40,000

21

62,950

Legationssekreterare___________________________ 6,000 46 000

b. Expektanslöner..............................................

c. Pensioner.......................................................

452,000

4,800

31,950

488,750

D) Militärattachéer:

1 Militärattaché ..................................................

6,000

1 d:o ...................................................

6,000

12,000

E) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser___________________________

24,500

b. Ekiperingspenningar________________________________________

10,000

c. Hemliga utgifter____________________________________________

14,000

d. Ofriga extra utgifter.......................................

26,500

75,000

Summa kronor 638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1886.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag...-------------------------------------------------

Norska statsverkets bidrag......................................................

Konsulatafgifter förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt......................... 11,500

» Barcelonas » 7,000

» Bilbaos » 2,500

» Havres » 18,000

» Helsingfors » 7,000

» Köpenhamns » ..............v................. 25,000

» Leiths » 15,000

» Lissabons » 6,000

» Londons » 107,000

» Lybecks » 8,500

» Rigas » 8,000

» Rio de Janeiros » 3,000

Summa kronor

Kronor.

160,000

120,000

218.500

498.500

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvudtiteln.

Uppbär kousulatafgifter.

d:o.

I lönen ingår ålderstillägg 500 ^

kronor.

Jemför ministerstaten.

D:o d:o.

Uppbär konsulatafgifter samt!

åtnjuter fri bostad. (

Häraf utgå 700 kr. såsom ersätt-1

ning för bostad. f

Uppbär konsulatafgifter. 1 lönen J

ingå 2:ne ålderstillägg af 500 kr. >

hvardera.

I lönen ingår ålderstillägg afl

500 kronor. J

I lönen ingår ålderstillägg afl

500 kronor. /

Jemföf ministerstaten.

I lönen ingå ersättning för

förl

:ne /

;raJ

resor inom distriktet samt

ålderstillägg af 500 kr. hvardera.

Uppbär konsulatafgifter; jem-j

för ministerstaten. j

U tgifter:

A) Utrikesdepartementet_____________.________._______________________________

B) Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Alexandrin, Generalkonsuln, lön ......... 12,000

Antwerpen, » » 13,000

Arkhangel, » » 8,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Hamburg, Generalkonsuln, » 8,000

Ilåvre, » » 14,500

Vice Konsuln, » 5,000 19,500

Helsingfors, Generalkonsuln, » 14,000

Konstantinopel, Minis tre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

Konsulatsekreteraren, » 6,000

Hamnmästaren, aflöning 5,300 23,300

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500 19,500

Helsingör » » _________ 4,900

Leith, Konsuln, » 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London, » » 24,000

Vicekonsuln, » 10,500

Kanslisten, » 6,000

En kontorist, » 5,000

« » » 4,000 49,500

Cardili'', Kontoristen, » 5,000

Liverpool, Vicekonsuln, » 9,000

Newcastle, » » _________ 9,500

WestHartlepool, Kontoristen, » 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » 17,000

Shanghai, Vicekonsuln, » 13,000

Washington, Generalkonsuln, » 16,000 319,200

17,500

Transport 319,200

17,500

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

23

Transport 319,200

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen .

Barcelona...

Bilbao.......

Havre________

Helsingfors.

Köpenhamn

Leith________

Lissabon____

London _____

Lybeck......

Riga..........

Shanghai...

4.500

2,000

2,000

4.000

2.500

4.500

6.000

4.000

1.000

2,000

3.000

4.000 49,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ..................... 6,000

Alger______________ 3,000

Arkhangel_____________________ 2,000

Buenos Ayres...................................................... 4,000

Dardanellerna.................. 500

Gibraltar__________ 2,000

Hamburg_______________ 2,000

Havana................................................................ 3,000

Japan................. 4,000

Kiel____________________________________________________________________ 1,500

Liverpool_____________________________________________________________ 5,000

Marseille................... 1,500

Monte video.......................................................... 2,000

Neapel------------------------------------ 3,000

Newcastle............ 4,000

Newyork...._________________ 6,000

Pireus................................................................. 1,000

Rio de Janeiro______________ 4,000

Rom------------------------- 3,000

Smyrna..............................,................................. 1,000

Tanger................. 1,500

Transport

60,000

428,700

17,500

17,500

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufvudtiteln.

Transport 428,700 17,500

d. Pensioner:...................................................................... 21,950 450,650

C) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser........................................... 3,500

b. Konsulernes embetsutgifter—.....—.....................-.........--- 16,000

c. Diverse utgifter.............................................................. 10,850 30,350

Summa kronor 498,500

Stockholm 1885. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförsv arsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 12 januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,

Statsråden: Loyén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att

få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1886 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna

framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda:

statskontorets underdåniga skrifvelse den 8 december 1884 så vidt

den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde fjerde

hufvudtiteln;

opaginerad Kontrollera mot PDF

g

Fjerde hufvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 12 november 1884 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1886;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 8 november 1884 om tillökning af artilleristabens anslag;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet särskilda underdåniga

skrivelser af samma dag angående omorganisation af svea

artilleriregementes två fotbatterier m. in. och om uppsättning af fästnings-

och positionsartilleri;

arméförvaltningens å artilleri- och civila departementen underdåniga

skrifvelse den 15 oktober 1884 angående reglering af artillerioch

ingeniörhögskolans anslag;

arméförvaltningens å artilleri-, intendents- och civila departementen

underdåniga skrifvelse den 4 november 1884 angående behofvet af en

regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon in. in.;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 13 november 1884 angående departementets medelsbehof för

år 1886;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

af samma dag i fråga om svea lifgardes kasern in. m.;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 15 november

1884 angående behofvet af stamhästar för sappörbataljonen;

chefens för fortifikationen särskilda underdåniga skrivelser den 12

och den 15 november 1884 angående extra anslag under år 1886 till

rikets fästningsbyggnader samt till komplettering af fälttelegraf- och

krigsbryggematerielen;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 28 november 1884 om departementets anslag för år 1886;

arméförvaltningens å artilleri- och intendentsdepartementen underdåniga

skrifvelse den 31 oktober 1884 i fråga om vilkoren för statsverkets

öfvertagande af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 30 september 1884 rörande väckt fråga om ersättning från

statsverket för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet;
generalintendentens

underdåniga skrifvelse den 10 november 1884

angående fullföljande af intendenturens organisation;

öfverstelöjtnanten, chefen för krigshögskolan H. Gadds särskilda

underdåniga skrifvelser den 12 november 1884 angående trängbataljonens

anslag och om byggnader för bataljonens inqvartering;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvudtiteln.

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 31 oktober 1884 om fördelning af marinregementets anslag;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 7 november 1884 angående behofven under år 1886 å de under

departementets förvaltning stälda anslag; samt

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse

den 27 november 1884 i fråga om behofven af medel för de

topografiska arbetena under år 1886.

Departementschefen yttrade härefter:

Då jag nu går att — min pligt likmätigt — inför Eders Kongl.

Maj:t anmäla de brister inom landtförsvaret, som inom den närmaste

framtiden torde böra afhjelpas, om ej vårt land i händelse af yttre

fara skall stå alltför värnlöst, har jag ej kunnat förbise de svårigheter,

som härvid möta, då bristerna äro många inom snart sagdt alla försvarsväsendets

grenar, men reformerna ej kunna på eu gång, utan först

småningom sättas i verket samt bringas till utförande.

Vid bestämmandet af ordningsföljden dessa reformer emellan är

det nemligen nödvändigt att taga hänsyn ej blott till arméns nuvarande

tillstånd och dess behof vid mobilisering utan ock till det sätt, hvarpå

försvarsbudgeten kan och bör med minsta olägenhet för statsverket

tillgodoses, hvarjemte tillbörlig uppmärksamhet äfven torde böra egnas

befintliga strömningar inom allmänna föreställningssättet rörande de olika

organisationssystemen — strömningar, hvilka kunna i hög grad antingen

underlätta eller försvåra reformernas antagande och genomförande.

Den största bristen inom vår här, såväl i fråga om de indelta som

de garnisonerade trupperna, är den befintliga stammens oförmåga, till

och med vid mobiliseringens början, att lemna erforderlig tillgång på

utbildadt befäl och manskap, samt vidare den fullständiga saknaden af

all reserv till ersättande af den oundvikliga afgången inom stamtruppen.

Ja, vår stamtrupp är manstarkast på fredsfot. Derefter sjunker

dess styrka oupphörligt och minskas redan vid mobiliseringens början.

Dessa olägenheter kunna — med bibehållande af nuvarande system —

afhjelpas endast genom uppsättandet af nya truppafdelningar, genom

tjenstetidens förkortande för stammanskapet, på det ett större antal med

den sådant manskap beredda utbildning må vid mobilisering vara att tillgå,

samt genom införandet af eu efter tidens kraf affattad beväringslag.

Då det emellertid för närvarande icke kan vara fråga om en genomgripande

förändring af hela härordningen, utan endast om förbättringar

i vissa af dess delar, anser jag mig icke nu böra tillstyrka förändringar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde Imfvudtiteln.

i afseende å den indelta armén, ehuru dess organisation visserligen är

grundad på lång tjenstetid.

Återstår sålunda den garnisonerade armén. Denna omfattar en stor

del af specialvapnen, nemligen allt artilleri, fortifikationstrupperna och

trängen samt en del af kavalleriet — hvilka vapenslag samtliga kräfva

en lång utbildningstid. På grund af denna längre utbildningstid framträder

vid dem, i ännu högre grad än vid infanteriet, behofvet af en

redan i fredstid utbildad kader, tillräckligt talrik att kunna gifva vapenslagen

sin behöriga styrka vid mobilisering samt så långt som möjligt

äfven fylla de luckor, afgången i krig förorsakar. Åro de nödiga härdelarne

— såsom fästnings- och positionsartilleri, träng m. m. — till

finnandes, kunna nu nämnda fordringar lätteligen tillgodoses vid en på

allmän värnpligt grundad härordning, som medgifver alla de värnpligtige

tillräckligt lång utbildningstid. Inom vårt land lärer emellertid

förslag till införande af en sådan härordning för närvarande sakna hvarje

utsigt till framgång, och tanken på ordnande af landets försvarsväsende

uteslutande på den allmänna värnpligtens grund måste derför, huru

militäriskt riktig den än må vara, nu lemnas å sido. Men kan man

också icke vinna den bästa möjliga lösningen, bör man åtminstone

söka att inslå i den rätta rigtningen, och detta torde lättast samt med

påfallande fördel kunna ske derigenom att vid garnisonerade armén

tillämpas de hufvudsakligaste grunderna i 1883 års förslag, hvilket

förslag just kännetecknades genom den kortare tjenstetiden och den

fullständigare utbildning, som redan från början kom manskapet till del.

Dessa grunder voro — såsom bekant är — att första aftalet om

tjenstetid endast omfattar 2 år, d. v. s. den tid, som vid specialvapnen

i allmänhet erfordras för genomgåendet af fullständiga rekryt- och

korpralskolor, hvarefter förnyadt aftal — rekapitulation — med obefordrade

soldater eger rum endast med dem, som, beredande sig annan

stadig sysselsättning under mellantiderna, dock vilja förbinda sig till deltagande

i de årligen återkommande s. k. repetitionsöfningarna, motsvarande

indelta arméns regementsmöten.

Medelst införande af en dylik »tvångspermittering», hvarigenom

den obefordrade stamsoldaten efter genomgångna skolor endast har att

inställa sig till korta repetitionsöfningar, undviker man de fel och

lyten, man velat påbörda värfvade garnisonerade trupper, och vinner

på samma gång en ej obetydlig besparing i kostnad för statsverket,

en besparing, som kan komma kadrernas utvidgning till godo vid det

vapenslag, der detta bäst behöfves och för närvarande äfven lättast låter

sig verkställas, nemligen vid artilleriet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde hufvudtiteln.

Uppsättandet af träng- och sjukvårdstrupper i tillräckligt antal är

visserligen en angelägenhet, hvars vigt allmänt erkännes, men för att

kunna behörigen tillgodogöra den erfarenhet, som vinnes vid nu pågående

organisation af den första trängbataljonen, torde med uppsättningen af

ytterligare trängtrupper böra anstå, och hvad beträffar fortifikationstrupperna

samt kavalleriet, är någon väsentligare tillökning af dessa

specialvapen för närvarande icke ifrågasatt. Vid fortifikationstrupperna

erfordras visserligen, förutom redan befintliga afdelningar, äfven en

jernvägsafdelning, men denna torde kunna utan alltför stora svårigheter

under den närmaste framtiden uppsättas. Dess årliga underhåll

bör nemligen ej kräfva synnerligen stora kostnader, enär såväl befälet

som manskapet vid densamma i fredstid säkerligen med lätthet skola

finna användning i den civila jernvägsbyggnads- och jernvägstrafikens

tjenst. Något förslag till dylik komplettering af fortifikationstrupperna

lärer emellertid icke under innevarande års riksdag kunna framläggas.

Hvad angår kavalleriet, som bland specialvapnen intager en så betydande

plats, kräfver detta vapenslag en lång och synnerligen omsorgsfull

rekrytutbildning, hvartill kommer att hästarnes skötsel måste

vara en helt annan än hvad nuvarande förhållanden vid största delen

af vårt kavalleri medgifva. Vid ett krigsutbrott är det detta vapenslag,

som först skall träda i verksamhet, och det ställer då stora anspråk

på hästarnas uthållighet. Dessa anspråk kunna ej motsvaras af

nummerhästen vid det indelta kavalleriet, hvilken helt och hållet saknar

den träning och kanske äfven den dressyr, hvarförutan en hästs fältduglighet

alltid måste lemna mycket öfrigt att önska.

Derföre börjar man ock — som jag tror — att allt allmännare

inse indelningsverkets olämplighet såsom organisationsgrund för kavalleriet.

Af denna anledning torde ock det indelta kavalleriet vara

den trupp, som i andra rummet bör komma i åtanka vid de partiela

reformernas genomförande, och detta så mycket mera som beräkningar

gifva vid handen, att fullständigare utbildning i alla afseenden skall

kunna vinnas utan ökade kostnader, derest rytteriets uppsättande och

underhåll helt och hållet öfvertagas af staten, mot det att rusthållaree

erlägga vakansafgifter. Skulle också den icke så sällan uttalade åsigten,

att en indelt soldat måste vara försedd med torp, träda hindrande

i vägen i fråga om en dylik förändrings genomförande i det öfriga

Sverige, så bör detta åtminstone ej vara förhållandet hvad Skåne beträffar,

enär af der förlagde 1,740 effektive ryttare endast ett fåtal —

enligt uppgifter, lemnade den 1 januari 1881, endast 29 — bebodde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde hufvudtiteln.

eller brukade dem tilldelade torp. I detta afseende kan dock icke

heller förslag föreläggas 1885 års Riksdag.

Hvad slutligen infanteriet angår, så har detta vapenslag, på grund

af sitt antal, sin större lätthet att komma fram i nästan all slags mark,

sitt afgörande ingripande i striden och sina öfriga egenskaper alltid

betraktats såsom hufvudvapnet. På samma gång är det emellertid också

det vapen, vid hvilket utbildningen är förenad med de minsta svårigheterna

samt kan verkställas på den kortaste tiden, och på dessa

grunder torde, helst då i betraktande tages att förändringar icke böra

eller kunna genomföras på en gång inom hela armén, skäl vara att

härvid lemna specialvapnen företrädet. I denna min uppfattning styrkes

jag af den omständigheten, att den öfvervägande delen af infanteriet

är indelt; — och rörande indelningsverkets fördelar och olägenheter

vid fråga om infanteriet synas åsigterna ännu vara långt ifrån

eniga. Att under sådana förhållanden föreslå några förändringar, som

angripa de hufvudgrunder, på hvilka roteringen hvilar, anser jag vara

mindre välbetänkt.

Ihågkommas måste dessutom, att ett öfverflyttande på statsverket

af infanterirekrytens anskaffning vid indelta armén, af torpens underhåll

och vård, eller af öfriga skyldigheter af liknande art, hvilka nu

åligga rotehållaren, skulle för statsverket medföra så betydande kostnader,

att indelningsverkets bestånd derigenom skulle äfventyras. Rätt

vore väl ej heller, så länge de hufvud sakligaste aflöningsskyldigheterna

utgöras af rotehållaren, att icke rekryteringen också af honom bestrides.

Den, som betalar kostnaden, bör också vara den, som har rättighet att

uppgöra kontrakten.

Jag anser mig således ej kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

nu föreslå några reformer i afseende på rotehållsregementena. Då man

emellertid i allmänhet synes vara af den uppfattning, att brukningen

af torpen och de å dem förekommande reparationerna vålla rotehållaren

största besväret och de känbaraste olägenheterna, hvadan en

värdefull lindring skulle honom beredas om han blefve befriad från

dessa onera, samt rotehållarne, enligt hvad det uppgifvits, i flera orter

sökt på det sätt erhålla befrielse från nämnda skyldigheter, att de i

stället till soldaten erlägga en kontant summa årligen, så torde böra

tagas i öfvervägande, huruvida ej lindring i berörda, särskildt öfverklagade

onera skäligen kunde åstadkommas genom ett medgifvande i enahanda

riktning. Nämnda kontanta ersättning till soldaten kan nemligen

ingalunda uppgå till någon ansenligare del af hela roteringskostnaden, och

erhåller rotehållaren nu, i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde liufvudtiteln.

9 innevarande månad beslutade framställning till Riksdagen, genom

bidrag från statsverket lindring i denna kostnad med 30 procent,

torde i sammanhang dermed bestämmelser böra utfärdas, hvarigenom

rotehållaren lemnas rättighet att, mot den ersättning, hvarom han kan

med den antagne soldaten öfverenskomma, på denne öfverflytta skyldigheten

att fullgöra ofvan nämnda onera. Derigenom blefve ej rubbadt

det förhållande mellan rotehållare och soldat, hvarpå hela indelningsverket

hvilar och hvilket icke kan rubbas utan att verket faller sönder,

och icke heller blefve på staten lagd en skyldighet, som denne ej kan

fullgöra utan oberäkneliga kostnader.

Det linnes slutligen ännu ett vigtigt skäl, som gör att man vid

beträdandet af de partiela reformernas väg kan låta dessa tills vidare

hellre anstå vid infanteriet. Detta skäl är, att en utsträckning af beväringens

öfningstid, i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 9

innevarande januari beslutade nådiga proposition till Riksdagen, har vid

infanteriet ett vida större och mera gagnande inflytande än. vid de

öfriga vapnen. Vid specialvapnen har nemligen beväringen en jemförelsevis

underordnad roll, under det deremot vid infanteriet massan

af det stridande manskapet, i händelse af krig, kommer att utgöras af

beväring, i det för hvarje stamsoldat der måste vid mobilisering räknas

icke mindre än 3—4 man beväring. En utsträckning af dennas

öfningstid kommer således infanteriet mest till gagn, och den är också

— man må besluta sig för hvilken organisationsform som helst -— för

infanteriet alldeles nödvändig, om detsamma med något hopp om framgång

skall kunna gå fienden till mötes.

År det således klart att, i fråga om försvarsväsendets utveckling,

den närmaste tidpunkten mest lämpar sig för beträdandet af de partiela

reformernas väg, så torde äfven — af hvad jag här ofvan anfört

— obestridligt framgå, att de reformer, som först vidtagas, höra

afse specialvapnens och för närvarande främst artillerivapnets utveckling,

på samma gäng som i allmänhet de garnisonerade truppernas

tjenstg öring sförhållanden och hela ställning förbättras. Hvad de garnisonerade

trupperna beträffar, torde nemligen alla åsigter kunna enas

i fråga om det system, som bör väljas, så mycket mera som det skall

kunna ådagaläggas, att vid detta system — på sätt jag vid fråga om

anslaget till »de värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning»

beder att få inför Eders Kongl. Maj:t närmare utveckla — det är möj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde liufvudtitelih

ligt att införa förbättringar samtidigt dermed att rätt betydande besparingar

göras. Besparingarna blifva till och med så betydliga, att

kostnaderna för de nya organisationer, till hvilka förslag nn komma

att inför Eders Kongl. Maj:t framläggas och hvilka omfatta endast det

allra oundgängligaste af förbättringarna, synas, genom ett klokt ordnande

af de garnisonerade regementenas tjenstgöringsförhållanden, böra,

sedan förändringen hunnit genomföras, till fullo betäckas af dessa besparingar.

Kunna sedermera förbättringarna få lugnt fortgå i den ordning,

jag här ofvan anfört, och ökas beväringens öfningstid steg för steg,

så komma också arméns duglighet och mobiliseringsförmåga att stegför

steg höjas, och eu reformering af landtförsvaret skall sålunda äfven

medelst partiela förbättringar kunna efter hand genomföras.

Under tillkännagifvande vidare, att vid den nu förestående statsregleringen

af departementschefen icke åsyftades andra ändringar i. nu

utgående ordinarie anslag, än som här komme att af honom särskildt

omförmälas, och med erinran tillika att, enär den nya värnpligtslag,

Kongl. Maj:t beslutat förelägga Riksdagen till antagande, skulle komma

att tillämpas först från och med år 1887, medel till bestridande af de

kostnader för beväringen, som i följd af samma lag tillkomme, icke

behöfde redan vid 1885 års Riksdag äskas, anförde departementschefen

beträffande de

Ordinarie anslagen:

Arméförvaltningen.

[1.] . .

Fullföljande af Då en af de väsentligare bristerna i nuvarande här organisation be
ren^organisa-

stode deri, att intendenturen ej ännu vore inrättad i öfverensstämmelse

tion. öfverfo- de grundsatser, som i härar med erfarenhet från nutida krig redan

aTmedriVrån vunnit stadga, föreslog generalintendenten i underdånig skrifvelse den

förevarande 5 december 1883 fullföljandet af arméintendenturens organisation genom

generalitet!- tillsättande af en fältintendent för hvarje militärdistrikt. I sammanhangstaten.

dermed borde ock den å arméförvaltningens stat nu befintliga befattning

såsom intendent och chef för militärbyrån i intendentsdepartementet

utbytas mot en öfverfältintendentsbeställning samt medel an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde hufviultiteln.

visas till skr if biträde åt fältintendenterne. Hos 1884 års Riksdag gjordes

af Eders Kongl. Maj:t äfven framställning om de härför behöfliga anslagsmedel,

hvilka emellertid icke blefvo af Riksdagen beviljade.

På grund af frågans högst väsentliga betydelse för såväl arméns

mobilisering och underhåll i fält, som äfven för den planmessiga

hushållningen vid armén i fredstid har generalintendenten nu i sin underdåniga

skrifvelse den 10 november 1884 funnit sig böra ånyo framlägga

denna fråga till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I ofvan berörda skrifvelse af den 5 december 1883 har generalintendenten

såsom skäl för sitt förslag hufvudsakligen anfört,

att inrättandet af förvaltningsmyndigheter vid arméfördelningarna

utgjorde det i andra länder bepröfvade och måhända enda medlet att under

freden vederbörligen utbilda den förvaltningspersonal, som vid arméfördelningarna

på krigsfot blifver oundgängligen nödvändig och på

hvilken personals förmåga att väl fylla sin uppgift arméns underhåll

och dermed äfven dess välfärd då komma att blifva väsentligen beroende,

att fältintendentsbefattningarna kräfva en alltför mångsidig förmåga

för att kunna vid krig besättas med personer, som sakna en deremot

svarande utbildning, och att, om vid krigsutbrott tillgripes den nödfallsutvägen

att besätta fältintendentsbefattningarna med regemeutsintendenter,

sådant bland annat medförde den stora olägenheten, att

man på detta sätt ryckte från sina ordinarie befattningar en del af

desse intendenter just i det ögonblick, då deras tjensteväg vid trupperna

vore bäst behöflig,

att under fredstid befintligheten vid hvarje arméfördelning af eu

under fördelningsgeneralen stäld intendenturtj ens teman, som tillika lydde

under arméförvaltningen och generalintendenten, skulle mäktigt bidraga

till ernående af en god hushållning vid trupperna, både i hvad som

rörde varors och persedlars anskaffning, samt deras förvaring och förbrukning,

och sålunda äfven rent ekonomiskt gifva staten full ersättning

för de kostnader, hvilka vore förenade med dylika tjenstemäns

aflönande, på samma gång derigenom möjliggjordes en önskvärd decentralisation

af arméförvaltningens många och olikartade göromål, och

att, derest framdeles skulle åt regementenas förvaltningsdirektioner

kunna lemnas en mera utsträckt frihet vid hushållningen med de

till truppernas beklädnad, utrustning och underhåll anvisade medel,

hvilken åtgärd i Tyskland visat sig vara det verksammaste sättet att

befordra en sund ekonomi, det just dervid blefve nödvändigt att tillika

i fältintendenterne ega en omedelbart ingripande kontroll ej blott

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde hufvud titeln.

å föreskrift^ formers iakttagande, utan äfven och väsentligast beträffande

hushållningens ändamålsenliga anordning i dess helhet.

I sammanhang med tillsättandet af fältintendenter i militärdistrikten

borde, enligt generalintendentens förslag, äfven den i senaste härordningsförslagen

upptagna öfverfältintendentsbefattningen på det sätt inrättas,

att den utbyttes mot den å arméförvaltningens stat nu befintliga

intendentstjensten, hvilken i stället skulle indragas, och ansåg generalintendenten

med afseende å den synnerliga vigten att vid besättande

af öfverfältintendentstjensten må kunna göras ett godt val, och då de

med befattningen förenade göromål vore högst vigtiga och trägna, att

den i härordningsförslagen uppförda öfverste-aflöningen för denna tjenst

ingalunda vore för hög.

Till statsrådsprotokollet den 9 januari 1884, hvilket finnes bilagdt

statsverkspropositionen till samma års Riksdag, uttalade jag min åsigt

i förevarande fråga.

Jag erinrade nemligen då, att den ekonomiska förvaltningen vid

armén i verkligheten är af så stor betydenhet, att de direkta utgifter,

som göras till befrämjande af bästa möjliga anordningar och derigenom

framkallad god hushållning vid denna förvaltning, måste, långt ifrån

att lända statsverket till ökad tunga, bereda detsamma väsentlig vinst,

derest ändamålet dermed uppnås. Fullbordandet af intendenturens organisation

på sätt förut i de framstälda härordningsförslagen och senast

af. generalintendenten blifvit ifrågasatt, förklarade jag tillika enligt min

åsigt, hvilken särskildt stödde sig på den vid främmande härar vunna

erfarenhet, vara ett bland grundvilkoren för att nå nämnda mål, på

samma gång derigenom skulle afhjelpas den vid en mobilisering högst

betänkliga brist, som nu förefinnes i intendenturens organisation.

Den mening, jag sålunda uttalade, har jag icke funnit anledning

frångå, och jag tillåter mig derföre att nu åter upptaga följande, af mig

vid frågans senaste föredragning framstälda förslag i ämnet, hvilket

förslag afsåg icke allenast öfverfältintendenten och fältintendenterne,

utan äfven intendenturcorpsens högste chef.

De till tjenstgöring vid de särskilda arméfördelningarna eller militärdistrikten

afsedde fältintendenterne uppföras till vinnande af största

likformighet å samma stat, der fördelningsgeneralerne och fältläkarne

äro upptagne, eller generalitetsstaten, och till denna stat öfverföras i

sammanhang härmed icke blott den på arméförvaltningens stat nu uppförde

intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå, hvilken

komme att benämnas öfverfältintendent, utan äfven intendenturcorpsens

högste chef generalintendenten, likasom förut generalfälttyg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde hufvudtiteln. 4

mästaren och fortifikationsgeneralen — chefer för arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement — äro å generalitetsstaten upptagne.

Då hvad särskildt beträffar generalintendentens och öfverfältintendentens

befattningar, dessa på sina innehafvares skicklighet och

arbetsförmåga ställa särdeles stora anspråk, och det för armén och

statsverket är af största vigt, att dessa platser städse må kunna hållas

väl besatta, böra aflöningsförmånerna för nämnda befattningar icke

lämpligen sättas lägre, än hvad i härordningsförslagen förutsatts, nemligen

för generalintendenten dika med fördelningsgeneral och för öfverfältintendenten

lika med öfverste.

Vid bifall till förändringen skulle således från arméförvaltningens

stat afföras der upptagna aflöningsförmåner för

generalintendenten, lön.................................... kr. 6,200: —

tjenstgöringspenningar................................. » 2,800: — pr. 9^000: _

intendenten och chefen för militärbyrån i

intendentsdepartementet, lön..................... » 4,400: —

tjenstgöringspenningar................................. j> 2,000: — » 6,400: _

Summa kronor 15,400: —

jemte det sist nämnda befattning tillkommande ålderstillägg af 600

kronor.

Deremot blefve följande belopp af nöden

å generalitetets stat:

1

generalintendent, lön.......................................

kr.

8,000

—

dagaflöning.....................................................

»

2,190

—

lönetillägg för tjenstehästar........................

1,200

—

fourageersättning .........................................

))

1,095

— kr. 12,485: —

1

öfverfältintendent, lön .............................

))

6,000

—

dagaflöning ....................................................

»

1,825

— » 7,825: —

1

fältintendent, lön...........................................

))

4,000

—

dagaflöning ......................................................

»

1,460

— » 5,460: —

4

1

d:o ........................................................................

skrifbiträde hos fältintendenten, arfvode

...... » 21,840: —

...... » 730: —

4

d:o d:o

...... » 2,920: —

Summa kronor 51,260

Dragés härifrån hvad som besparas å arméförvaltningens

stat.

kr. 15,400:

skulle hela tillökningen i kostnad blifva............................ kronor 35,860: —

ytterligare minskadt med det eventuela ålderstillägget af 600 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde hnfmdtiteln.

Inqvartering skulle dessutom i förhållande till tjenstegrad tillkomma

dem bland ofvannämnde tjensteman, som blifva förlagde till tjenstgöring

i städerna.

Af generalintendenten har väl i hans senaste skrifvelse fråga jemväl

blifvit väckt derom, att befattningen såsom byråchefsassistent å intendentsdepartementet,

hvilken befattning nu upprätthålles af en dertill

kommenderad officer mot arfvode, skulle utbytas mot en byråintendentstjenst

med lön, på det denna plats skulle kunna beklädas med lämplig

person vald bland regementsintendenterne, men ehuru en dylik anordning

skulle i flera afseenden kunna vara lämplig, anser jag berörda

framställning icke för närvarande böra föranleda någon hemställan till

Riksdagen, helst den nuvarande anordningen med arfvode kan lemna

valfrihet att tills vidare, och innan intendenturen hunnit mera utvecklas,

efter omständigheterna till göromålens skötande förordna vare sig

militärperson eller tjensteman från intendenturcorpsen.

Jag hemställer således nu, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att å generalitetsstaten uppföra de här ofvan angifva

aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent

samt 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden

med tillsammans 51,260 kronor;

samt att, såvida detta förslag godkännes, från anslaget

till arméförvaltningen afföra de å samma anslag

upptagna aflöningsbelopp såväl för generalintendenten,

som äfven för intendenten och chefen för

intendentsdepartementets militärbyrå med sammanräknadt

15,400 kronor.

Anslaget till arméförvaltningen, nu ................................... kr. 142,700: —

skulle i följd häraf med ........................................................ » 15,400: —

minskas till ................................................................................ kr. 127,300: —

Generalitetsstaten.

[2.]

Förhöjning för

indenturen

och genom

öfverforing

från arméförvaltningene
-

Vid bifall till det nyss, vid behandling af frågan om arméförvaltningen

af mig framstälda förslag till fullbordande af intendenturens

organisation, skulle anslaget till generalitetsstaten, nu kr. 126,265: —

höjas med .................................................................................... » 51,260: —

anslag, +jll

kr. 177,525; —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

13

ÄrtiSferistaben.

Vid särskilda tillfällen har generalfälttygmästaren inför Eders

Kongl. Maj:t framhållit, hurusom artillerivapnets under den senare

tiden alltjemt stegrade utveckling medfört behofvet af förökning utaf

arbetskrafterna inom artilleristaben.

I underdånig skrifvelse den 15 november 1883 anhöll generalfälttygmästaren

ock, att artilleristabens anslag måtte erhålla den reglering

och förhöjning, som erfordrades för att tjenstgöringen inom staben

skulle kunna på ett fullt lämpligt sätt ordnas och de många olikartade

frågor, hvilka det tillhör artilleristyrelsen att behandla, måtte kunna

vederbörligen handläggas. För ökande af arbetskrafterna inom staben

samt beredande af medel till ritmaterialier vid konstruktionskontoret,

till bestridande af utgifter för eldning i stabens nya lokaler vid artillerigården,

rengöring, belysning samt underhåll af möbler och inventarier

derstädes, inköp af böcker för artilleristyrelsens bibliotek,

m. fl. dylika utgifter, äfvensom till aflönande af en vaktmästare utom

den, som nu finnes i stabens stat upptagen, ifrågasatte generalfälttygmästaren

en förhöjning af tillsammans 8,700 kronor i stabens nuvarande

anslag.

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af frågan om reglering

af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1885 förklarade jag mig

erkänna de ökade kraf, artillerivapnets alltjemt stegrade utveckling

måste ställa på arbetskrafterna inom artilleristyrelsen, men jag ansåg

att åtminstone tills vidare annan tillökning i artilleristabens anslag, så

vidt anginge sjelfva personalen, icke borde hos Riksdagen begäras, än

ett tillägg af 800 kronor till ersättning åt öfver- och underbefäl, som

beordras till tillfällig tjenstgöring vid staben, hvarjemte det, i följd af

stabens inrymmande på två skilda ställen i hufvudstaden, uppkomna

behofvet af ökad betjening syntes mig för närvarande böra tillgodoses

endast på det sätt, att ett belopp af 600 kronor för ändamålet ställes

till generalfälttygmästarens förfogande.

Då deremot erfarenheten visat, att det ringa anslag af 600 kronor,

som är afsedt till ved, ljus, skrif- och ritmaterialier in. m., blifvit

fullkomligt otillräckligt i den mån artilleristyrelsens och stabens verksamhet

betydligt utvidgats och särskild! då i följd häraf måst beredas

nya lokaler, samt härtill kom, att till inköp af böcker och tidskrifter

för artilleristyrelsens bibliotek samt för åtskilliga andra behof alldeles

[3.]

Förhöjning

af artilleristabens

anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

[4-3

Nedsättning af

kommendantsstatens

anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

inga medel funnos beräknade, fann jag, på grund af gjord beräkning,

den tillökning, som i följd häraf måste anses alldeles oundgänglig,

icke kunna sättas lägre än till 2,400 kronor.

Med tillägg af ofvan omförmälda 800 kronor till ersättning för

tillfällig tjenstgöring vid staben och 600 kronor för betjening, utgjorde

således den af mig föreslagna, anslagsförhöjningen i dess helhet 3,800

kronor; men den vid sistlidne års riksdag gjorda framställning om beviljande

af detta belopp blef af Riksdagen icke bifallen, hvarföre

generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 8 november

1884 funnit sig nödsakad ånyo hemställa om åtgärder för de förefintliga

behofvens afhjelpande.

Departementschefen redogjorde härefter närmare för de af generalfälttygmästaren

framstälda förslag i ämnet samt yttrade vidare:

På de af mig redan förut anförda skäl anser jag nödvändigt, att

artilleristabens anslag erhåller tillökning åtminstone med det belopp af

3,800 kronor, som jag här ofvan beräknat. Önskligt vore visserligen,

på grund af artilleriets vigt, om, i enlighet med generalfälttygmästarens

förslag, kunde åt artilleristaben gifvas en större utveckling, än

denna ringa förhöjning i anslaget kan medgifva, men det mest trängande

behofvet bör dock för närvarande vara dermed afhjelpt. Sedan

Eders Kong!. Maj:t genom beslut den 12 september 1884 förordnat,

att de två arfvoden, som i artilleristabens stat äro upptagna för 1 konstruktionsofficer

och 1 sekreterare, må tilldelas artilleristabsofficerare,

utan att förordnande särskildt meddelas dem att vara konstruktionsofficerare

eller sekreterare, har derigenom undanröjts ett hinder för

ändamålsenligare fördelning af göromålen inom staben, och torde i

öfverensstämmelse härmed innehafvarne af samma två arfvoden böra i

blifvande ny stat för staben benämnas allenast artilleristabsofficerare.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t nu behagade föreslå

Riksdagen,

att höja anslaget till artilleristaben kronor 12,200,

med............................................................... »

3,800

till

kronor 16,000.

Kommendantsstaten.

Sedan den af Eders Kongl. Maj:t den 13 maj 1881 anbefalda indragning

af såväl kommendantskapen å Karlsten samt i Kristianstad

och Malmö, som äfven gränsebefälhafvarebefattningen i Haparanda nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde luifvudtiteln.

blifvit genomförd, kunna de medel undvaras, som å anslaget till kommendantsstaten

finnas uppförda

till kommendantskapet å Karlsten.................................... kronor 1,950: —

» » i Kristianstad............................. » 705: —

» » i Malmö ....................................... » 397: 50.

» » i Haparanda................................. » 555: —

tillsammans kronor 3,607: 50.

Anslaget till kommendantstaten, nu..................... kronor 34,475: —

torde derföre hos Riksdagen böra föreslås att nedsättas

med jemnadt belopp ............................................ » 3,607: —

till ........................................................................................... kronor 30,868: —.

Kavalleri- och infanteriregementena.

Af ett i statskontoret på grund af 1883 års landsböcker upprättadt

sammandrag, har, enligt hvad statskontoret i underdånig skrifvelse den

8 december 1884 anmält, visat sig, att de under anslaget till indelta

kavalleri- och infanteriregementena i 1885 års riksstat till ett belopp

af 832,000 kronor uppförda indelningar eller friheter från ränta och

tiondeafgift — innefattande utgifter af den beskaffenhet, att de, i mån

af afgång bland löntagare på gammal stat eller förnyad utarrendering

och dermed förbunden afskrifning af ränta å indragna boställen, komma

att upphöra — uppgått för år 1883 till endast 817,669 kronor, och

har statskontoret derföre hemstält, att å ifrågavarande anslag må under

rubrik »friheter)) i 1886 års riksstat uppföras i rundt tal en summa af

817,000 kronor.

Med bifall härtill, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,

att det i anslaget till kavalleri- och infanteriregementena

under rubrik »friheter» innefattade för
-

slagsanslag.........................

................. kronor

832,000: —,

nedsättes med...................

................. »

15,000: —

till .......................................

................. kronor

817,000: —

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från

1,532,500 kronor minskas till 1,517,500 kronor.

[5.]

Nedsättning i

anslaget till

kavalleri- och

infanteriregementena.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde hufvndtiteln.

[6.]

Anvisande af

lön för 1 regementsintendent.

Afförande

från anslaget

af 6

mönsterskrifvarelöner.

Indelta arméns befälsaflöning.

Arméförvaltningen har, på sätt jag torde få tillfälle längre fram

vidare omförmäla, afgifvit underdånigt utlåtande rörande statsverkets

öfvertagande af anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-,

remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade

kavalleriet och det berustade infanteriet. I särskild underdånig skrifvelse

den 4 november 1884 anhåller arméförvaltningen å artilleri-, intendents-

och civila departementen att få fästa Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet å eu härmed i sammanhang stående fråga rörande indelta

arméns intendenturpersonal.

Då vid 1875 års lönereglering för indelta armén, med hänsyn till

den då förestående och sedermera verkstälda förändring i hushållningssättet

inom hären, regementsintendentstjenster uppfördes å aflöningsstaterna,

förbigicks i detta hänseende Smålands grenadierbataljon af

den orsak att, enligt det samtidigt med löneregleringsfrågan föreliggande

organisationsförslag, bataljonen var afsedd att indragas. Enär

således vid organisationsfrågans fall grenadierbataljonen kom att sakna

regementsintendent, måste, då förvaltningssättet genom det nya förvaltningsreglementet

af den 9 april 1880 omskapades, en provisorisk anordning

träffas, och förordnade Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende,

att vid Smålands husarregemente och grenadierbataljonen, tills vidare

och intill dess lönemedel för ytterligare en regementsintendent kunde

varda beviljade, dervarande regementskommissarier skulle, med bibehållande

af förrådsuppbörden, bestrida efter de närmare bestämmelser,

som af arméförvaltningen meddelades, äfven de delar af regementsintendentsysslorna,

som omfatta de förvaltningsbestyr, hvari regementskommissarierne

dittills gått till hända, hvaremot öfriga för regementsintendenterne

afsedda tjenstgöringsskyldigheter vid hvardera truppen

borde, under iakttagande i tillämpliga delar af förvaltningsreglementets

föreskrifter, skötas af en dertill af chefsembetet förordnad särskild

person, mot visst af arméförvaltningen bestämdt skäligt arfvode, att

utgå af den vid Smålands husarregemente besparade regementsintendentslönen.

Enligt hvad arméförvaltningen nu anfört, har den anordning, som

sålunda träffades, kunnat med nöd fortgå, så länge regementskommissarierne

vid ifrågavarande båda rusthållstrupper haft endast en jemförelsevis

ringa persedeluppbörd. Vid genomförande af Riksdagens för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde lmfvudtiteln.

sin del fattade beslut om beklädnads-, bevärings- och utredningspersedlarnes

anskaffning och underhåll äfven vid rusthållsregementen och

corpser af kronan, komme emellertid förrådsförvaltningen, såvida den

skulle kunna, på sätt vid öfriga trupper skett, tidsenligt ordnas, att

så taga regementskommissariernes krafter och omtanke i anspråk, att

tid för dem komme att saknas för de vigtiga delar af regementsintendentsgöromålen

— mötesunderhållet in. m. — som nu måste af dem

bestridas. Under sådant förhållande betingade, efter arméförvaltningens

åsigt, den ifrågasatta förändringen af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna

ovilkorligen tillsättandet af den felande regementsintendenten

vid Smålands grenadierbataljon, hvarför ock arméförvaltningen hemställer,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska derför erforderliga

lönemedel 2,800 kronor.

Vid förutnämnda år 1875 beslutade lönereglering för armén blefvo,

med förklaring att mönsterskrifvaretjensterna skulle i mån af mönsterskrifvarnes

afgång indragas, å indelta arméns stater uppförda löner till

43 dy like tjensteman med ett belopp af sammanlagdt 30,400 kronor.

Då anslaget till indelta arméns befälsaflöning vid 1877 års riksdag insattes

på ordinarie stat, affördes från samma anslag lönerna för då

redan afgångne mönsterskrifvare, samt för de mönsterskrifvare, som

med bibehållande af boställen qvarstodo på gammal stat, tillsammans

29 mönsterskrifvarelöner om tillhopa 19,800 kronor. Af de då återstående

14 mönsterskrifvare, livilka genom fullmakt fått sig tillförsäkradt

att bibehållas vid sina tjenster, men till följd af Kongl. brefvet

den 8 april 1862 voro underkastade lönereglering och följaktligen

måste mottaga de nya kontanta lönerna, qvarstå, enligt hvad arméförvaltningen

å civila departementet i sin underdåniga skrifvelse den 7

november 1884 anmält, nu endast 8 med en aflöning af 6,000 kronor,

hvaremot 6 afgått, för hvilka aflöningsbeloppen utgjort tillsammans

4,600 kronor, och kommer sistnämnda belopp således icke vidare att

för mönsterskrifvarne erfordras.

Lika med arméförvaltningen finner jag statsverkets öfvertagande

af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna deremot med nödvändighet

betinga uppförande af lön för regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon,

der sådan tjensteman nu saknas; och får jag derföre

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att under förevarande anslag till »indelta arméns

befälsaflöning» anvisa lön för en regementsintendent

vid Smålands grenadierbataljon med 2,800 kronor,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde hufrudtiteln.

men deremot från anslaget afföra 6 mönsterskrifvarelöner

med tillhopa 4,600 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till indelta arméns befälsaflöning,

nu........................................................................................ kronor 4,179,676: —,

minskas med................................................................... » • 1,800: —

till......................................................................................... kronor 4,177,876: —.

[7-]

Anslag för

lindring af

rustnings- och

roteringsbesvären.

Lindring af rustnings- och roteringsbesvären.

I den af Eders Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad beslutade nådiga

proposition till Riksdagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

är föreslaget, bland annat, att lindring skall tillgodokomma

rust- och rotehållare, vare sig de utgöra besväret effektivt eller erlägga

vakansafgift till regemente eller kår, på det sätt att ett belopp,

motsvarande 30 procent af det för rustningen eller roteringen i samma

nådiga proposition bestämda värde, minskadt med statsunderstödet, der

sådant nu utgår, skall af statsmedel till vederbörande utbetalas.

Då till bestridande af ifrågavarande utbetalning till rust- och rotehållare

vid kavalleriet och infanteriet ett statsanslag med förslagsanslags

natur torde böra under fjerde hufvudtiteln uppföras, och då,

med tillämpning af nyssnämnda förslag, värdet å rustningen och roteringen

för de nummer, som äro effektiva eller erlägga vakansafgift

till regemente eller kår, sedan understödet frånräknats, befunnits utgöra:

för 3,505 rusthåll vid kavalleriet ........................... kronor 865,614: 22.

» 2,940 d:o » infanteriet ....... » 537,692: 64.

» 200 rotar » kavalleriet ........................... » 52,765: —

)) 19,724 d:o » infanteriet ........................... » 2,976,760: 81.

tillsammans kronor 4,432,832: 67,

hvarå den föreslagna lindringen skulle uppgå till 1,329,849 kronor 80

öre, så hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till Eders Kongl. Maj:ts den 9

innevarande januari beslutade nådiga proposition angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

bland fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, näst efter

anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», uppföra,

under benämning: »lindring af rustnings- och roteringsbesvären»,

ett förslagsanslag å jemnadt belopp

1,330,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

19

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.

I Riksdagens skrifvelse af den 11 maj 1884 rörande ifrågasatta

lättnader i rustningsbesväret anhöll Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes låta utreda, under livilka vilkor ersättning skulle kunna rusthållare

beredas för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller

så skadas, att den för framtiden blifver såsom tjenstehäst obrukbar,

samt derefter för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts, vid nämnda skrifvelses

föredragning den 30 i samma månad, meddelade föreskrift, har arméförvaltningen

å intendentsdepartementet, efter kavalleriinspektörens samt

vederbörande chefsembetens och förvaltningsdirektioners hörande, nu

i sin underdåniga skrifvelse den 30 september 1884 framlagt utredning

och förslag i denna fråga.

Beträffande dervid först, huruvida skäl kunde vara för handen att för

det åsyftade ändamålet anlita de i eu del orter bildade hästförsäkringsbolagens

medverkan, erinrar arméförvaltningen, att sådana bolag, så vidt kändt

vore, icke utbetala ersättning för blott skada, utan endast för det fall,

att häst dör eller af veterinär förklaras oduglig till allt vidare bruk,

samt att för öfrig! försäkringspremierna måste antagas komma att

öfverstiga de ersättningsbelopp, som statsverket kunde nödgas vidkännas

för de under tjenstgöring tilläfventyrs störtade eller skadade

hästar, hvarföre arméförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka användandet

af denna utväg.

Hos arméförvaltningen hade vidare kommit under bedömande, huruvida

ersättning för nummerhäst borde utgå för skador, som inträffa

under all slags tjenstgöring.

Väl syntes, enligt hvad arméförvaltningen förmäler, i de till förvaltningen

från vederbörande regementen och corpser inkomna yttranden

den åsigt hafva i allmänhet gjort sig gällande, att ersättning för

nummerhäst, då det ålåge statsverket att gälda sådan, borde till rusthållaren

utgå för olycksfall vid alla tillfällen, då hästen kommenderades

från rusthållet och således icke af rusthållaren sjelf vårdades, d. v. s.

under alla möten och kommenderingar. Att statsverket iklädde sig

skyldighet att till rusthållaren gifva ersättning för häst, som störtade

eller skadades, utan afseende huruvida detta inträffade under de ordinarie

öfningarne eller under de s. k. extra kommenderingarne, kunde

arméförvaltningen för sin del likväl icke förorda.

[»•]

Nytt ordinarie

anslag till

ersättande af

hästar vid

indelta

kavalleriet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hufvudtiteln.

Af en så utsträckt ersättningsskyldighet kunde nemligen, enligt

arméförvaltningens åsigt, utom många och ledsamma tvister emellan

rusthallarne och kronan, med skäl befaras den påföljd, som svårligen

ens genom stränga kontroller skulle kunna förebyggas, att de rustande

komme att med mindre omsorg än hittills vårda sina nummerhästar, ty

hade staten iklädt sig skyldighet att ersätta nummerhäst, som störtade

eller skadades äfven under de vanliga mötena, vore derigenom borttagen

en af de kraftigaste driffjedrarne för de rustande att åt hästarne

egna noggrann vård.

Den af arméförvaltningen sålunda yttrade åsigt öfverensstämmer i

allo med den, som uttalats af kavalleriinspektören, hvilken antydt farhåga

att ett dylikt medgifvande skulle öka svårigheten för befälet att

bibehålla det indelta rytteriet i brukbart skick, hvarjemte kavalleriinspektören

förmält sig anse att, så länge de rustande ega skyldighet att hålla

nummerhäst, de i allmänhet äfven måste underkasta sig möjligheten

att nödgas utan ersättning anskaffa ny häst i stället för den, som

blifvit skadad.

Deremot hafva såväl arméförvaltningen, som kavalleriinspektören

ansett billigt att ersättning tillerkännes rusthållare för olycksfall, som

kunna träffa hästen under extra kommenderingar.

Arméförvaltningen har derför föreslagit,

att ersättning för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller

så skadas, att den i följd deraf kasseras vid nästpåföljande mönstring,

må rusthållare tilläggas endast i det fall, att olyckshändelsen inträffat

under sådana skolor och öfningar, som på särskild befallning anordnas,

eller kavalleri-korprals- och volontärskolor, gemensamma fälttjenstöfningar,

särskilda fältöfningar för officerare m. in., samt att i sådant

fall, oberoende deraf huruvida rusthållare har sin häst försäkrad i särskilt

hästförsäkringsbolag eller icke, ersättning må efter krigsrätts

utslag till honom utbetalas, under förutsättning likväl att den rustande

ej kan anses vara genom nummerhästens vanvård sjelf vållande till

olyckan;

att-, för utrönande häraf, å hästar, som beordras till dylik extra kommendering,

anställes noggrann besigtning såväl vid kommenderingens

början som vid dess slut, hvilken besigtning, i allmänhet å kontingenternas

samlingsplatser och upplösningsorter, men, i händelse af hela

regementets eller corpsens uppbrott, sqvadronsvis, förrättas af vederbörande

veterinär i närvaro af officer, hvarvid äfven rusthållarne skola

ega sjelfve eller genom befullmäktigade ombud vara tillstädes, om rusthållarne

sådant önska; samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjerde hufyudtiteln.

att, med antagande af remontpriset till 600 kronor och hästens

tjenstetid i medeltal till 12 år, efter hvilken tid ersättning ej utginge,

ersättningsbeloppet för störtad eller i följd af ådragen skada kasserad

nummerhäst måtte tills vidare bestämmas till 600 kronor, dock med

afdrag af 50 kronor för hvarje år den varit såsom nummerhäst antagen,

men iitan afräkning för den störtade eller skadade hästens värde,

— detta senare dels för att undvika tvist om detta värde och dels emedan

en på berörda sätt graderad ersättning eljest kunde blifva väl ringa

eller ingen, då de 12 tjensteåren nalkades sitt slut.

Hvad särskild! beträffar rotehållarne vid Jemtlands hästjägarecorps,

hvilka af Jemtlands roteringskassas inkomster uppbära remonteringsbidrag,

för närvarande utgående för hvarje gång med 450 kronor, har

arméförvaltningen tillstyrkt, att äfven till desse rotehållare finge för

häst, som störtar eller i följd af skada kasseras, utbetalas, utöfver det

remonteringsbidrag som erhölles från roteringskassan, ett särskild! ersättningsbelopp

under enahanda vilkor, som föreslagits för rusthållskavalleriet,

dock med endast 100 kronor för hvarje fall samt med iakttagande,

att ingen ersättning lemnades om hästen vore öfver 15 år

gammal.

Till bestridande af de kostnader, som vid bifall till arméförvaltningens

förslag för statsverket uppstode, har arméförvaltningen hemstält

om beredande af ett förslagsanslag af 2,000 kronor. I händelse

åter rusthållarne ansåges böra undfå ersättning äfven då nummerhäst

vid de ordinarie vapenöfningarne störtade eller toge skada, beräknades

ett förslagsanslag till förhöj dt belopp af 10,000 kronor komma att erfordras.

Jag anser för min del skäligt, att ersättning från statsverket beredes

de rust- och rotehållare, bvilkas nummerhästar vid andra tjenstgöringstillfällen

än under de ordinarie öfningarne störta eller så skadas,

att de blifva såsom tjenstehästar obrukbara. Den högre kostnad, hvilken

uppstode om denna förmån utsträcktes dertill, att ersättning gåfves

äfven för hästar, som störtade eller skadades under de ordinarie öfningarne,

är icke af den betydenhet, att jag skulle anse sjelfva kostnadssiffran

böra afskräcka från en sådan utsträckning. Deremot kan jag

icke jäfva det af vederbörande myndigheter uttalade omdöme, att en

dylik ersättningsskyldighet från statsverkets sida med skäl kan befaras

skola, genom minskande af rusthållarnes intresse att hålla hästarne i

bästa skick, inverka menligt på det indelta kavalleriets tjenstbarhet,

hvarföre jag anser detta sätt för beredande af lättnad i rustningsbesväret

vara på sådan grund förkastligt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hufvudtiteln.

Vid tillstyrkande således, att ersättningsskyldigheten inskränkes

till de extra kommenderingarne, har jag i fråga om ersättningens belopp

och vilkoren för dess åtnjutande vid rusthållskavalleriet intet att

erinra mot arméförvaltningens förslag, hvilket synes egnadt. att medföra

reda och enkelhet i förekommande ersättningsfrågors afgörande.

Beträffande ersättningen åt rotehållare vid Jemtlands hästjägarecox-ps

torde, till vinnande af största öfverensstämmelse med vilkoren

vid rusthållskavalleriet, lämpligen böra i de af arméförvaltningen föreslagna

bestämmelser göras den ändring, att såsom ersättning utbetalas

skilnaden mellan remonteringsbidraget från Jemtlands roteringskassa

och 600 kronor, dock med afdrag å ersättningsbeloppet af V12 för hvarje

år hästen varit såsom nummerhäst antagen; och torde för tillgodonjutande

af ersättningen böra gälla i allo samma vilkor som vid rusthållskavalleriet.

Då medelremontpriset tjenat till grund för ersättningsbeloppens

beräknande, lärer, i händelse framdeles eu mera stadigvarande och allmän

förändring i remontprisen befinnes hafva inträdt, det böra bero

på Eders Kongl. Maj:t att besluta om skälig höjning eller sänkning af

ersättningsbeloppen.

Det förslagsanslag 2,000 kronor, arméförvaltningen ifrågasatt till

ifrågavarande ersättningars bestridande, torde vara för ändamålet väl

knappt. Jag anser för min del nödigt att anslaget sättes något högre,

på det detsamma icke redan från början må behöfva öfverskridas.

Skulle åter förslagsanslaget icke till fulla beloppet behöfva tagas i anspråk,

komme öfverskottet i sådant fall statskassan direkt till godo.

Jag hemställer på grund af hvad jag sålunda anfört, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till beredande af ersättning för indelta kavalleriet

tillhörande nummerhästar, som under extra kommenderingar

störta eller så skadas, att de blifva såsom

tjenstehästar obrukbara, på ordinarie stat näst

efter anslaget till »roteringsunderstöd» uppföra under

benämning: »ersättning för störtade eller skadade

nummerhästar vid indelta kavalleriet» ett förslagsanslag

å 4,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

23

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

I underdånig skrifvelse den 12 november 1883 angående beliofvet

af anslag för innevarande år anmälde arméförvaltningen å intendentsdepartementet,

hurusom vapenöfningsanslagen, otillräckliga för sjelfva

vapenöfningarna, numera på ett allt för betänkligt sätt toges i anspråk

för utgifter, som vore främmande för anslagens egentliga ändamål.

Å den indelta arméns mötesplatser hade nemligen under de senare

åren uppförts en stor mängd byggnader, såsom baracker, kokhus m. m.,

utan att något särskild! anslag anvisats för dessa byggnaders underhåll,

såsom deremot skett för underhållet af de för mötesplatserna samtidigt

anskaffade sängkläder, handdukar och tvättställ. Från anslagen

till indelta arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar hade i följd

häraf måst bekostas utgifterna för underhållet af nämnda byggnader,

likasom af de äldre barackerna, sjukhusen med flera byggnader å mötesfälten

samt af det indelta kavalleriets särskilda etablissement, och samma

anslag hade äfven måst bekosta oundgängliga nybyggnader, såsom sjukhus

till ersättande af äldre utdömda dylika, arrestbyggnader, lokaler

för korprals- ocs timmermansskolor, proviantbodar o. s. v. I medeltal

under åren 1878—1883 hade, oaktadt härvid iakttagits den största sparsamhet

och endast en ringa del af de tid efter annan hos intendentsdepartementet

anmälda behof kunnat tillgodoses, utgifterna för byggnader

och reparationer från de begge vapenöfningsanslagen uppgått

till öfver 100,000 kronor årligen.

För indelta arméns och beväringsmanskapets förseende med nödiga

förrådslokaler till inrymmandet af dess materiel samt dessa lokalers

underhåll och reparation funnes, enligt hvad intendentsdepartementet

jemväl erinrat, ej annan tillgång än ett belopp af 5,000 kronor under

anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken summa, enär

derifrån borde bekostas underhållet äfven af utredningsförråden å Karlsborg

och i Stockholm m. fl. förrådsbyggnader, visat sig för ändamålet

alldeles otillräcklig.

Intendentsdepartementet framhöll särskilt i afseende å det för

handen varande behofvet af nybyggnader på en del mötesplatser, att

de nu anordnade arrestlokalerna vid ett flertal regementens mötesplatser

äro af dålig beskaffenhet, i allmänhet förlagda till sjukhusvindarna,

samt ingalunda egnade sig för användning vid den utsträckta tillämpning

af arreststraffet, som blifvit en följd af de nyligen omarbetade

Frånskiljande

af utgifterna

för byggnader

å mötesplatserna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde hufrudtiteln.

krigslagarna, äfvensom att en del af förrådslokalerna på mötesplatserna

måste utvidgas.

Nödvändigheten fordrade således nya medel för byggnaderna å

mötesplatserna, och föreslog intendentsdepartementet i detta hänseende

att, i stället för höjande för ifrågavarande ändamål af de begge vapenöfningsanslagen

och anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

de erforderliga medlen måtte helt och hållet skiljas från nämnda anslag

och uppföras i riksstaten såsom ett särskilda anslag, afsedt för

såväl indelta arméns, som beväringsmanskapets samtliga byggnader å

mötesplatserna.

Ett sådant särskiljande af byggnadsutgifterna ansåg intendentsdepartementet

skola derjemte medföra icke allenast den fördel, att hvarje

anslag finge användas för sitt egentliga ändamål, utan äfven en i flera

hänseenden önskvärd förenkling i de med byggnadsunderhållet förenade

bestyr samt befordra enkelhet och reda i räkenskaperna, då deremot

under nuvarande förhållanden redovisningen inför intendentsdepartementet

för reparationer af byggnader å ett regementes mötesplats vanligen

afsåge tre till fyra olika anslag.

Enär å riksstatens fjerde hufvudtitel redan förefunnes ett särskildt

anslag å 50,000 kronor »till underhåll af sängkläder in. m. å mötesplatserna»,

afsedt för bekostande af filtar, madrass- och putvar äfvensom

af handdukar och tvättställ, syntes det intendentsdepartementet

lämpligt och fördelaktigt att med detta anslag sammanslå de begärda

anslagsmedlen för byggnader till ett gemensamt anslag, under hvilket

nya anslag sålunda komme att, så vidt omständigheterna medgåfve,

sammanföras alla de nu från spridda håll föga planmessigt utgående

kostnaderna för samtliga de till ifrågavarande truppers inqvartering

m. m. erforderliga och af intendentsdepartementet underhållna byggnaderna

å mötesplatserna jemte dertill hörande servis.

Det för nu angifna behof nödiga anslag af sammanlagdt 150,000

kronor borde, enligt intendentsdepartementets åsigt, för att bäst motsvara

sitt ändamål och såsom i längden ledande till största besparing,

ega naturen af reservationsanslag, hvaremot borde från riksstaten uteslutas

det nuvarande anslaget å 50,000 kronor till underhåll af sängkläder

m. m. på mötesplatserna.

Som underhållet af de å mötesplatserna befintliga gevärsförrådsbyggnaderna,

ammunitionsbodar och smedjor icke ombesörjes af intendentsdepartementet,

utan af arméförvaltningens artilleridepartement,

hafva dessa byggnader ej heller i intendentsdepartementets ofvannämnda

beräkningar afsetts. För deras underhåll finnes ej anvisad

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Fjerde ImfVudtitelii.

annan tillgång, än ett belopp af 1,000 kronor under anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet, och har, då uppförandet af nya sådana

byggnader ifrågakommit, extra anslag dertill af Riksdagen anvisats.

Af dylika medel hafva under åren 1873—1882 för ändamålet användts

tillhopa 115,904 kronor 5 öre, hvarjemte generalfälttygmästaren

under de senare åren till statsregleringarne upprepade gånger anmält

behofvet af nya gevärs- och ammunitionsförrådsbyggnader samt utvidgning

eller ytterligare inredning af redan befintliga gevärsförråd vid ett

större antal regementen. Kostnaderna härför samt för anskaffning vid

några regementen af smedjor beräknades till sammanlagdt 75,500 kronor,

som generalfälttygmästaren hemstälde måtte anvisas att utgå under

två år med omkring hälften hvardera året.

Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 9

januari 1884, då frågan om statsregleringen för innevarande år till

pröfning förevar, yttrade jag mig i ämnet på följande sätt:

»Ått anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar, hvilket är otillräckligt för sjelfva vapenöfningarne, numera

ännu mindre kan, utan en för arméns tjenstbarhet högeligen betänklig

inskränkning i öfningarne, bestrida kostnaderna för underhållet

af byggnader å mötesplatserna tillika med erforderliga om- och nybyggnader,

lärer af hvad anfördt blifvit vara uppenbart. För underhållet

af de under senare tider å mötesplatserna tillkomna, med anvisade

extra medel uppförda talrika baracker med flera byggnader

hafva några särskilda tillgångar icke blifvit i landtförsvarsdepartementets

stater beräknade, och dock har vid statsregleringen år 1877 njrbyggnadskostnaden

ensamt för barackerna antagits till icke mindre än

1,215,500 kronor, hvaraf 116,200 kronor för stamtruppens och 1,099,300

kronor för beväringsmanskapets baracker. Hvad Audare särskildt angår

utgifterna för de för beväringsmanskapet nödvändiga byggnader, hvilka

utgifter, såsom redan blifvit nämndt, bestridas från anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, hvartill de’ under nu varande förhållanden

måste hänföras, synes det mig, med afseende å detta anslags

egenskap af förslagsanslag, icke lämpligt att utgifter af sådan art fortfarande

från detta anslag bestridas. Derest samtliga byggnadsutgifter

deremot, såsom nu af arméförvaltningen blifvit föreslaget, bestridas

från ett enda anslag af reservationsanslags natur, torde sådant vara

väl egnadt att befordra största planmessighet i anordningarna för ny
4
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde Irafmdtiteln.

byggnaderna och underhållet samt derigenom en god hushållning vid

användandet af de för dessa utgifter tillgängliga medel.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyst, hafva de utgifter för byggnader

å mötesplatserna, som under senare åren blifvit bestridda dels

från nyss nämnda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och

dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar, i medeltal för hvarje år uppgått till omkring 100,000

kronor. Då de för beväringsmanskapets behof afsedda byggnader, till

hvilka inom kort torde böra komma särskilda matskjul, måste komma

att kräfva större kostnader, än stammanskapets, skulle framdeles genom

byggnadsutgifternas skiljande från de begge vapenöfningsanslagen

lättnad i utgifter företrädesvis tillgodokomma förslagsanslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, hvarå betydlig brist årligen uppstår.

Stammens vapenöfningsanslag erhölle äfven en behöflig lättnad, och

uppförandet af ett särskilt byggnadsanslag skulle tillika, såsom arméförvaltningen

antydt, medföra icke allenast den rättelse i närvarande

förhållanden, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål,

utan äfven eu beaktansvärd förenkling i förvaltnings- och räkenskapsväsendet.

Till bestridande af utgifterna för de byggnader, nemligen gevärsförråd,

ammunitionsbodar och smedjor, som för närvarande höra under

artilleridepartementets förvaltning, har, enligt eu hos arméförvaltningen

gjord beräkning, under de sista tio åren erfordrats för både underhåll

och nybyggnad i medeltal ett årligt belopp af 13,257 kronor, hvilket

belopp alltså borde, för att få medlen för byggnadsbehofvet å mötesplatserna

samlade i ett anslag, tilläggas den för öfriga byggnaderna

behöfliga summa af något öfver 100,000 kronor, så att totalsumman

komme att utgöra 113,257 kronor, eller, i jemnadt tal, 115,000 kronor;

och torde, i händelse af bifall härtill, det af generalfälttygmästaren till

innevarande statsreglering begärda extra anslag till gevärs- och ammunitionsförråd

samt smedjor icke böra af Riksdagen nu äskas, innan

tillräcklig erfarenhet först vunnits, huruvida icke detta behof kan med

det beräknade och här ofvan angifna ordinarie anslagsbeloppet småningom

afhjelpas.

Då anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», hvarunder,

såsom förut blifvit nämndt, två mindre belopp varit af Eders Kongl.

Maj:t, anvisade till underhåll bland annat af vissa förrådsbyggnader å

mötesplatserna m. m., deremot kommer att få vidkännas ökade kostnader

för underhållet af hufvudförråden och särskilt för centralförrådet

å Karlsborg, samt då för öfrigt redan anmälts behof af detta

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fjerde hufvudtiteln.

anslags förhöjning, lärer, i betraktande häraf , och då utgifterna inom

anslaget af Eders Kongl. Maj:t i stater för hvarje år bestämmas, någon

nedsättning i nämnda anslag icke böra i sammanhang härmed ifrågasättas.

Beträffande slutligen arméförvaltningens förslag att med det nya

anslaget till byggnader å mötesplatserna sammanföra det i riksstaten

med 50,000 kronor uppförda anslaget till underhåll af sängkläder m. m.

på mötesplatserna, anser jag detta förslag välbetänkt, och skulle härigenom

planen att under ett enda anslag förena de för inqvartering å

mötesplatserna afsedda medel blifva genomförd.»

På dessa skäl tillstyrkte jag att för bekostande af underhållet utaf

samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna

för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof, särskilda medel till belopp af 115,000 kronor måtte i riksstaten

uppföras tillsammans med de under anslaget till »underhåll af sängkläder

m. m. på mötesplatserna» anvisade 50,000 kronor och att detta

anslag således derefter måtte, under benämning »byggnader och sängkläder

m. m. på mötesplatserna» upptagas med ett till 165,000 kronor

förhöjdt belopp och med reservationsanslags natur; men af Eders Kongl.

Maj:t i öfverensstämmelse härmed till 1884 års Riksdag aflåten framställning

blef icke af Riksdagen bifallen.

Enär nödvändigheten af den ifrågasatta anslagsregleringen fortfarande,

i lika hög om ej i högre grad, vore för handen, har arméförvaltningen

å intendents- och artilleridepartementen nu i sina underdåniga

skrifvelser angående anslagsbehofven för år 1886 hos Eders

Kong!. Maj:t hemstält om aflåtande till Riksdagen af förnyad framställning

i ofvanberörda syfte.

Då jag härtill nu tillstyrker nådigt bifall, har jag endast föga att

tillägga till hvad som redan anförts om det oafvisliga behofvet af särskilda

byggnadsmedel för indelta arméns och beväringsmanskapets behof.

Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten derå, att öfverflyttningen

på statsverket af anskaffningen och underhållet af beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst*- och sadelmunderingspersedlar vid rusthållstrupperna

medför behof af ytterligare förrådsutrymme för de reservpersedlar,

hvilka, såsom jag framdeles torde få tillfälle vidare nämna,

blifva af nöden för rusthållstrupperna, äfvensom jag på grund af de

synnerligen stora praktiska svårigheter, som möta vid kompanitrossbodarnes

underhåll på sätt för närvarande måste ske genom rotehållarne,

anser mig nu böra föreslå, att Kronan finge med de begärda

byggnadsmedlen bestrida utgifterna äfven för nämnda trossbodar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

[9.]

Förhöjning af

anslaget, till

fyllande af rekryteringsmedlen.

28 Fjerde liufvudtiteln.

Bland brister, som synas böra med det snaraste afhjelpas, tillåter

jag mig slutligen särskild! framhålla saknaden af matskjul å mötesplatserna

för stammen och beväringen, enär denna brist har till följd att,

äfven sedan regementenas kokinrättningar numera blifvit särdeles väl

anordnade, utspisningen till manskapet under ogynsamma väderleksförhållanden

ändock måste ske på ett allt annat än tillfredsställande sätt.

Jag anhåller att framdeles vid behandling af frågan om anslaget

till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna» få formulera

den framställning, som i förevarande ämne borde till Riksdagen aflåtas.

Vermlands fältjägarecorps.

Under förra hälften af år 1884 har chefsembetet vid denna corps

hos arméförvaltningen anmält, att corpsens i stat till 3,375 kronor beräknade

anslag till rekryteringspenningar vore otillräckligt, — öfver

hvilken anmälan generalbefälhafvaren i tredje militärdistriktet afgifvit

yttrande, hvarefter arméförvaltningen å civila departementet den 17

juni 1884 inkommit med underdånig framställning i ämnet.

Af handlingarnc i detta ärende framgick,

att, sedan Kongl. Maj:t den 14 februari 1871, med anledning af

väckt fråga om förändring af dåvarande Vermlands fältjägareregemente,

hvilket räknade en nummerstyrka af 600 man, till en corps å 500 man,

förordnat att blifvande nummervakanser vid regementet icke borde

besättas förr, än nummerstyrkan understege sistnämnda antal, hvilket

då borde genom rekrytering upprätthållas, blef genom Kongl. brefvet

den 19 april 1872 rekryteringsanslaget för regementet bestämdt att

tills vidare utgå efter 6 riksdaler 67 öre årligen för hvarje man, med

ett sammanlagdt belopp af 3,335 riksdaler;

att uppå regementsbefälhafvarens sedermera, på grund af rekryteringsmedlens

ådagalagda otillräcklighet, gjorda framställning om förhöjning

i rekryteringspenningarne, blef*genom nådiga brefvet den 20

februari 1874 medgifvet att, utöfver förenämnda 3,335 riksdaler årligen,

finge för år 1874 till ifrågavarande ändamål vederbörande tillhandahållas

ytterligare 2,425 riksdaler, således tillhopa 5,760 riksdaler, eller

det belopp, som med tillämpning af de af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen

då framlagda nya grunder för beräkning af de värfvade garnisonstruppernas

rekryteringsanslag skulle Vermlands fältjägareregemente tillkomma;

och skulle detta tillskott i rekryteringspenningarne utgå från

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Fjerde liufvudtiteln.

de å regementets stat genom nummerstyrkans nedsättning besparade

aflönings- och inqvarteringsmedel;

att sedermera genom nådiga brefvet den 21 maj 1875 blef förklarad!,

att omförmälda tillskott skulle utgå så länge sådant af behofvet

påkallades och de för manskapets aflöning och rekrytering vid regementet

då i stat anslagna medel oförminskade utginge;

att Vermlands fältjägareregemente från ingången af år 1876, i

enlighet med Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen år 1875 i sammanhang

med den allmänna löneregleringen vid armén fattade beslut, förbyttes

till corps, för hvilken den 26 november 1875 utfärdades ny

stat, i hvilken dock rekryteringspenningarne upptogos till endast 3,375

kronor;

att vid 1876 års riksdag förbättring beviljades i manskapets aflöning

siormkaer ;

att förutnämnda, icke i staten upptagna extra rekryteringsmedlen

fortforo att utgå till och med år 1877, då, till följd af några års gynsammare

värfningskonjunkturer och den från år 1877 beviljade högre

aflöningen, corpsens rekryteringsräkenskaper visade en rätt betydlig

reservation å rekryteringsmedlen, hvarför behof af det extra tillskottet

för tillfället icke förefans;

att emellertid denna reservation, sedan corpsen inskränkts till de

i staten uptagna rekryteringspenningar 3,375 kronor, årligen minskades

och vid medlet af 1883 var förtärd, hvarefter rekryteringsräkningen

åsamkat sig en brist, som, enligt den genom chefsembetet gjorda

utredning, efter verkställande af 1884 års rekrytering skulle uppgå till

4,202 kronor 55 öre; samt

att, då rekryteringskostnaderna vid corpsen i medeltal under åren

1875—1883 uppgått, enligt ett af rekryteringsdirektionen lemnadt räkenskapssammandrag,

till 5,468 kronor 74 öre årligen, generalbefälhafvaren

och arméförvaltningen funnit det vara otänkbart, att rekryteringen

vidare kunde verkställas med de i staten för ändamålet uppförda

3,375 kronor, hvaremot sådant kunde ske, derest corpsen fortfarande

finge disponera ett lika belopp med det, som under åren 1874

—1877 till densamma för rekryteringsändamål utgått, eller 5^760 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 7 november 1884 har nu

arméförvaltningen å civila departementet, med åberopande af sin förenämnda

underdåniga framställning af den 17 juni samma år, hemstält

s. 30 Kontrollera mot PDF

[10.]

Förändring i

organisationen

och förläggningen

af svea

artilleriregementes

två

fotbatterier.

30 Fjerde liufvudtiteln.

om rekryteringspenningarnes höjande vid ifrågavarande corps till 5,760

kronor; och då detta belopp är, såsom af det föregående iuhemtas,

beräknadt i öfverensstämmelse med hvad för rekryteringsändamål blef

vid 1874 års riksdag anslaget för de värfvade garnisonstrupperna, för

hvilka sedermera hnslagen till rekryteringskostnaderna blifvit, senast

vid 1877 års riksdag, ytterligare väsentligt förhöjda, lärer redan häraf,

likasom af de förut angifna medeltalsberäkningarne, vara uppenbart, att

de för Vermlands fältjägarecorps nu framstälda anspråk icke äro obefogade.

De öfverskrida visserligen med omkring 300 kronor den förutnämnda

medelsiffran, men då kostnaden för rekrytering naturligen

alltjemt här en tendens till stegring samt allt för täta rubbningar i

staten böra undvikas, anser jag, lika med generalbefälhafvaren och arméförvaltningen,

förhöjningen i rekryteringspenningarne vid corpsen

lämpligen böra bestämmas till 2,385 kronor, så att rekryteringsmecllen

komme att sammanlagdt uppgå till enahanda belopp, som förut varit

för rekryteringen anvisadt, eller 5,760 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att höja anslaget till Vermlands fältjägarecorps,

nu.................................................................. kronor 135,685: —

med..................................................................................... » 2,385: —,

till............................................................................................ kronor 138,070: —.

Artilleriet.

a) Fältartilleriet.

Hos Eders Kongl. Maj:t hemstälde generalfälttygmästare!! och chefen

för artilleriet i underdånig skrifvelse den 27 november 1883 att

till Riksdagen måtte göras den framställning, som erfordrades för att

svea artilleriregementes femte division, eller 9:de och 10:de batterierna,

af hvilka för närvarande det 10:de och en del af 9:de batteriet äro

förlagda i Stockholm samt återstående delen af 9:de batteriet är garnisoneradt

i» Hernösand, måtte i stället erhålla gemensam förläggningsort

i trakten invid Östersund samt att dessa båda fotbatterier vid förflyttningen

till Jemtland måtte organiseras såsom åkande artilleri.

I nådig proposition till 1884 års Riksdag föreslog Eders Kongl.

Maj:t. äfven beviljande af de medel, som för en sådan förflyttning och

organisation erfordrades, men denna framställning blef icke af Riksdagen

bifallen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjerde hufvudtiteln.

Då emellertid frågan om en lämplig förläggningsort för ifrågavarande

batterier under mera än 10 år stått på dagordningen och det

vid flera tillfällen hade såväl af Eders Kongl. Magt som af Riksdagen

blifvit uttaladt att organisationen af det för Norrland afsedda artilleriet

borde gå i den nu angifna riktningen, har generalfälttygmästaren och

chefen för artilleriet i sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 8

november 1884 ansett sig böra ånyo draga denna fråga inför Eders

Kongl. Maj:ts pröfning samt dervid förnyat sin anhållan om vidtagande

af nödiga åtgärder för organisationsplanens genomförande.

För generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet förslag i

afseende å de två batterierna redogjorde jag utförligt vid föredragning

inför Eders Kongl. Maj:t den 9 januari 1884 af frågan om regleringen

af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1885, men torde det tilllåtas

mig att nu i korthet ånyo erinra om de hufvudsakliga skäl, som

föranledt nämnda förslag, och om de grunder, som beträffande personalens

tjenstgörings- och aflöningsförhållanden ansetts vid förslagets

genomförande böra vinna tillämpning.

Redan år 1874, då närmare bestämmelser meddelades rörande omorganisationen

af svea artilleriregemente, betraktades de 9:de och 10:de

batteriernas spridda förläggning i Stockholm och Hernösand såsom endast

provisorisk. I följd af de olägenheter, det nuvarande öfvergångstillståndet

medför och hvilka i statsrådsprotokollet för den 9 januari

1884 finnas närmare beskrifna, måste vid nämnda batterier de öfningar

och den utbildning, som skulle behöfvas för att hålla dem i stridsdugligt

skick, nu ske under så ogynsamma förhållanden, att dessa, på sätt

chefen för artilleriet framhållit, utan tvifvel kunde hafva till följd, att

nämnda batterier i framtiden icke kunde motsvara det ändamål, som

med dem åsyftats — att utgöra fullgod stam för ett till Norrlands

försvar afsedt artilleri.

Det är derföre af icke ringa vigt att berörda ogynsamma förhållanden

så snart som möjligt ändras och första vilkoret derför är att

de båda batterierna sammanföras till en ny gemensam förläggningsort.

Dertill lärer, såsom Eders Kongl. Maj:t redan tillförene förklarat,

böra väljas en från kusten något aflägse belägen och derföre mera

skyddad plats, och hafva verkstälda undersökningar redan tidigt gifvit

vid handen, att trakten vid Östersund är för batteriernas förläggning

synnerligen lämplig. Den omständighet, att Östersund sedermera blifvit

satt i direkt jernvägsförbindelse såväl med det sydligare Sverige, som

äfven med Norge, har åt platsen jemväl i det hänseende, hvarom nu

är fråga, gifvit ökad vigt och betydelse, och har i öfverensstämmelse

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufvudtiteln’.

härmed Östersund i de senare härordningsförslagen städse angifvits

såsom förläggningsort för Norrlands artilleri. Alla skäl tala således

för valet af Ostersundstrakten.

I sammanhang med förflyttningen borde emellertid de''båda batterierna

från fotbatterier förändras till åkande. I alla de senaste härordningsförslagen

hafva det norrländska artilleriets batterier antagits böra

vara åkande och, utom den stora fördelen att icke hafva tre olika slag

af fältartilleri — åkande, ridande och fotartilleri •—■ med deraf följande

särskilda förhållanden såväl under fredsöfningar som vid mobilisering,

talar för behofvet af åkande artilleri i Norrland äfven den omständigheten,

att detta artilleri, relativt fåtaligt som det sannolikt alltid kommer

att blifva, behöfver i krig kunna författa sig till aflägse belägna

punkter minst lika hastigt som de öfriga arméfördelningarnes artilleri.

Under förutsättning att i fråga varande batterier således organiseras

såsom åkande, har öfver en division fältartilleri i Norrland uppgjorts

bifogade förslag Lit. A.

Då emellertid alla de i detta förslag upptagne officerare och underofficerare

med vederlikar äfvensom liste och 2:dre konstaplar samt

batterihandtverkare redan finnas å svea artilleriregementes nuvarande

stat, skulle den personaltillökning, som föranleddes af batteriernas organiserande

såsom åkande i stället för fotartilleri, endast utgöra

6 afdelningstrumpetare och 56 artillerister,

hvarjemte erfordras sådan tillökning i antalet hästar, att dessa, i

öfverensstämmelse med 1883 års härordningsförslag, komma att vid

hvartdera batteriet blifva 34 stamhästar jemte 30 legda hästar.

Enligt organisationsplanen skulle å den nya förläggningsorten

komma att för personalen gälla hufvudsakligen enahanda vilkor i afseende

å tjenstgöring och aflöning, som i 1883 års härordningsförslag

ifrågasattes för stamtruppen, dock med några mindre modifikationer,

föranledda deraf att systemet skulle för en relativt liten styrka komma

att tillämpas vid sidan af det äldre sätt för styrkans upprätthållande,

som vid svea artilleriregemente, likasom vid den öfriga värfvade armén,

nu är gällande. Dessa modifikationer äro:

att allt såväl öfver- som underbefäl, hvilket är upptaget på batteriernas

stat, beräknas vara i ständig tjenstgöring, dels emedan det

skall fortfarande tillhöra svea artilleriregemente, der allt öfrigt befäl

är i ständig tjenstgöring, dels emedan, i och för skötandet af artilleriets

mångahanda tekniska m. fl. göromål, ..icke hela den på fältbatterierna

uppförda befälsstyrkan kan påräknas för tjenstgöring vid sjelfva

truppen och i de skolor, som för densamma äro afsedda;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjerde hufvudtiteln.

att l:ste konstaplarne liksom vid det öfriga artilleriet upptagas

bland manskapet, hvarjemte benämningen 2:dre konstapel bibehålies;

att batterihandtverkarne inbegripas i nummerstyrkan;

att endast blifvande l:ste och 2:dre konstaplar utbildas i andra

årets skolor (konstapelsskolor) vid detachementet, under det att, till

följd af det vid en så liten styrka ringa antalet elever, särskild sergeantsskola

ej bör derstädes anordnas, utan underofficerseleverne fortfarande

utbildas vid regementets hufvudstation, der äfven sjukvårdsartilleristerne

böra erhålla sin daning; samt

att aflöningsförmånerna i viss män afpassas efter förhållandena

under nuvarande organisation.

För officerare och underofficerare med vederlikar böra aflöningsförmånerna

väl fortfarande vara desamma som nu för denna personal vid

Svea artilleriregemente, hvaremot aflöningsförmånerna för manskapet

skulle utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för de begge

första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt månadslön

10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän

erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kronor, 2:dre konstaplar

10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare 10

kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena eljest utgå med

hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för tjenstgöring i högre

grad utgå enligt nu gällande bestämmelser, men icke ålders- och examenstillägg,

likasom ej särskilda medel till arfvoden åt värfvare beräknas.

På grund af aftal vid antagandet skulle soldaten under fredstid

hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid af två år, som

erfordras för den behöriga utbildningen i rekryt- och konstapelsskolorna,

men derefter, om lian för längre tid anställes, i allmänhet inkallas

endast till de korta årliga repetitionsöfningarna.

De för aflöning och beklädnad samt för underhåll af personal och

hästar vid detachementet i Östersund erforderliga medel hafva af chefen

för artilleriet blifvit beräknade och sammanstälda i bifogade tablå Lit. B.

Enligt vidare lemnad utredning finnas dock redan nu för 9:de

och 10:de batterierna anvisadt tillsammans 117,064 kronor 86 öre.

Det belopp, hvarmed årliga kostnaden för samma batterier efter

deras förändring till åkande komme att öfverstiga den nuvarande kostnadssumman,

skulle i följd häraf, enligt chefens för artilleriet beräkning

i bilagda tablå Lit. C, utgöra 52,929 kronor Hd öro.

I underdånigt utlåtande häröfver har arméförvaltningen, på sätt

jag vid den förra föredragningen af detta ärende anmälde, tillkänna
-

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde hufvudtiteln.

gifvit sig icke hafva funnit något att erinra mot grunderna i det af

chefen för artilleriet uppgjorda förslaget samt vidare yttrat sig om de

förändringar i fjerde hufvudtitelns anslag, som deraf hetingas.

De anslagstillägg, arméförvaltningen sålunda vid kostnadernas fördelning

å vederbörande ordinarie anslag funnit böra göras, voro följande:

å anslaget till artilleriet .................................................. kronor 1,543:

å anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering

och aflöning...................................................... » 14,223:

å anslaget till remontering och skoning .................... » 3,840:

å anslaget till lega af hästar .......................................... » 3,420:

å anslaget till fouragering................................................ » 19,000:

å anslaget till mathållning vid garnisonsregementena » 7,000: —

samt å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet.

.......................................................................... 5) 4,433:

tillsammans............................................................................. kronor 53,459:

Att detta belopp något öfverstiger den af chefen för artilleriet

angifna summa 52,929 kronor 84 öre beror, såsom arméförvaltningen

erinrat, endast derpå att arméförvaltningen föreslagit afrundning i anslagsposterna

under do båda större förslagsanslagen till fouragering

och till mathållning.

Derjemte skulle, enligt hvad arméförvaltningen anmärkt, framdeles

erfordras medel för underhåll af det blifvande etablissementet för denna

artilleridivision samt någon tillökning i anslaget till ved och ljus vid

fästnings- och garnisonsorterna, hvaremot, då antalet officerare, och

underofficerare med vederlikar förblefve oförändradt, någon rubbning i

anslaget till inqvarteringskostnader icke erfordrades.

Vidhållande mitt förut gjorda tillstyrkande af den föreliggande

organisationsplanen, får jag alltså, jemte det jag utber mig att framdeles

vid behandling af frågan om anslag på extra stat för byggnadsbehof få

yttra mig om de för eu artilleridivision i Jemtland nödiga byggnader,

nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå

Riksdagen,

att för svea artilleriregementes båda fotbatteriers

förändrande, enligt de här ofvan angifna grunder, till

två åkande batterier med förläggning i Jemtland,

Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de

för nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under

öfvergångstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda

ändamål behöfliga, få i närmaste öfverensstäm
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfnultiteln. 35

melse med hvad förut vid uppsättning af. nya fortifikationstrupper

varit tillåtet, användas till uppsättnings-

och flyttningskostnaders bestridande — på ordinarie

stat uppföra här ofvan uppräknade, enligt

arméförvaltningens utredning nödiga tillägg å vederbörande

anslag med tillsammans 53,459 kronor.

Godkännes hvad sålunda blifvit föreslaget, komme det nuvarande

reservationsanslaget till artilleriet, livilket, derest anslag till fästningsocli

positionsartilleri, på sätt jag ernar föreslå, uppföres på ordinarie

stat, torde böra benämnas ))fältartilleriet)), att från sitt nuvarande belopp.

...................................................................................... kronor 1,091,966: —

förhöjas med .................................................................... __1,543.

till ....................................................................... kronor 1,093,509: —

b) Fästnings- och positionsartilleri.

I underdånig skrifvelse den 12 december 1883 framlade generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet för Eders .Kongl. Maj:t. plan

till organiserande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri jemte

förslag till början af detsammas uppsättande, och i nådig proposition

till senast församlade Riksdag bar Eders Kongl. Maj:t, med godkännande

af de skäl, som generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet anfört

för organisationen af ett sådant artilleri, framhållit att saknaden af

positionsartilleri samt ett behörigen utveckladt fästningsartilleri måste

räknas till de mest känbara brister i landets försvarsväsende, hvarföre

Eders Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att för genomförande af den

organisation af fästnings- och positionsartilleri, som ansågs böra till

en början ega rum under år 1885, anvisa erforderliga anslag.

Detta förslag vann då visserligen icke Riksdagens bifall, men

under erinran att frågan är för vårt försvar af den högsta betydelse

och utan tvifvel kau lösas oberoende af mera omfattande förändiingar

i bärens organisation, har chefen för artilleriet eldigt sin underdåniga

skrifvelse i ämnet af den 8 november 1884 ansett det vara hans pligt att

ännu en gång hemställa, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes i förutnämnda

syfte göra framställning till Riksdagen.

Af de ofta anförda skälen för uppsättning af ett från fältartilleriet

skildt fästnings- och positionsartilleri torde nu endast böra nämnas.

att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel, med

ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan art

[Ilo

Uppsättning

af fästningsoch

positionsartilleri.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Fjerde lm fynd ti teln.

än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt, tillfälligt

befäl; samt

att vid en mobilisering af armén hvarken befäl eller manskap finnes

att tillgå för att sköta den positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen

ända sedan 1877 årligen beviljat större eller mindre anslag.

Den under de två sista åren församlade artillerikomitén har särskild!

haft sig förelagdt att uppgöra förslag till bestämmelser för fästnings-

och positionsartilleriets utrustning och öfningar, och genom sitt

nyligen afslutade arbete har komitén, på sätt chefen för artilleriet anfört,

ytterligare ådagalagt, att det rätta handhafvande! i farans stund

af den vigtiga fästnings- och positionsartillerimaterielen endast kan förväntas

af eu personal, som får odeladt deråt egna sin tjenstetid, en

åsigt, som äfven bekräftats af erfarenheten under de marsch- och skjutförsök

med materiel från positionsartilleriet, hvilka under 1884 års sommar

utförts med personal, tillfälligt kommenderad från fältartilleriet.

_ Planen till fästnings- och positionsartilleriets uppsättning, af mig utförligt

anförd till det vid 1884 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll

af den 9 januari 1884, var hufvudsakligen följande:

Med öfverförande till nämnda artilleri af svea och göta artilleriregementens

6 fästningskompanier skulle bildas

1 fästningsartilleribataljon, bestående af 4 kompanier om 100 man

och förlagd å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt

1. fästnings- och positionsartilleriregemente med 2 fästnings- och

6 positionskompanier om 100 man samt med förläggning å Karlsborg,

hvilket regemente likväl först efter hand skulle uppsättas.

För aflönings- och tjenstgöringsförhållandena vid fästnings- och

positionsartilleriet skulle, på sätt i nämnda statsrådsprotokoll är närmare

angifvet, komma att gälla väsentligen samma grunder, som blifvit

anförda här ofvan vid fråga om förändrad organisation af svea artilleriregementes

två fotbatterier. Då likväl icke allt befäl och underbefäl

vid ^fästnings- och positionsartilleriet beräknats vara i tjenstgöring

hela året, utan en del endast under rekryt- och konstapelsskolorna

eller ock blott under de årliga repetitionsöfningarna, samt dagaflöning

komme att utgå. allenast för tjeustgöringsdagar, skulle till följd häraf

vid detta artilleri dagaflöningen och, hvad beträffar underbefälet, äfven

portionsersättningen statsverket besparas för den tid af året, hvarunder

vederbörandes tjenstgöring icke behöfver tagas i anspråk.

Vid fästningsartilleribataljonen skulle, enligt organisationsplanen,

finnas;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde Imfvudtiteln.

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Waxholm

Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1 klassen,

4 kaptener af 2 » ,

8 löjtnanter af 1 » ,

5 underlöjtnanter,

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1 klassen,

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre Jconstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och

352 artillerister

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas

af lämplige personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen

vid fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar Fredriksborg erforderliga

årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954

kronor 85 öre på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan

Lit. D.

I fästningsartilleribataljonen skulle likväl ingå de å Waxholm Oscar

Fredriksborg nu förlagda 3 kompanier af svea artilleriregemente och

1 kompani af göta artilleriregemente, för hvilka kompanier sammanlagda

kostnaderna för närvarande utgöra 150,218 kronor 23 öre, och

när detta belopp jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående men

sedermera obehöfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren

å Waxholm Oscar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman

af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu

utgående belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.

Som i nämnda belopp 150,218 kronor 23 öre, hvartill nuvarande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtlteln.

kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleriregementen

beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet

den 17 mars 1882 på grund af minskning i permittering vid trupperna

å Waxholm och Oscar Fredriksborg medgifna årliga kostnadstillägg af

approximativt 14,164 kronor 27 öre, för livilket särskilda medel icke

blifvit i riksstaden anvisade, komme vid kompaniernas öfverförande

till fästningsartilleribataljonen minskningen i de för svea och göta

artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till endast 136,053 kronor

96 öre.

Vid fästnings- och positionsartilleriregementet om 8 kompanier skulle

enligt den af chefen för artilleriet framlagda planen, då regementet

framdeles blifvit fullständigt uppsatt, finnas följande personal:

1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs

fästning,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

8 kaptener af l:a klassen,

8 » » 2:a )> ,

16 löjtnanter » l:a » ,

10 underlöjtnanter,

16 styckjunkare,

32 sergeanter af l:a klassen,

1 stabstrumpetare,

32 förste konstaplar,

48 andre konstaplar,

8 trumpetare,

8 kompanihandtverkare och

704 artillerister;

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 batalj ons veterinär,

1 verkmästare,

2 förrådsförvaltare,

3 tygskrifvare,

2 besigtningsrustmästare,

6 handtverksmästare,

8 rustkammarsmeder och

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde hufvudtiteln.

4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården komme att upprätthållas

af lämplig person mot arfvode.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontär

er.

Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten

och majorerne, beräknas

60 stamhästar och

120 legda hästar.

Hela kostnaden för fästnings- och positionsartilleriregementet å

Karlsborg har beräknats till 507,805 kronor 40 öre på sätt närmare

utvisas af bilagan Lit. E.

Då- likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet

å Karlsborg de derstädes nu förlagda 2 fästningskompanier

af göta artilleriregemente böra uppgå i det nya regementets båda

fästningsartilleri-kompanier, äfvensom den nu för Karlsborg afsedda

tygstatspersonal vid artilleriet skulle till sagda nya regemente öfverföras,

kau såsom tillgång vid det nya regementets uppsättande beräknas

af de nu för göta artilleriregemente utgående anslagsmedel ett belopp

af 79,513 kronor 71 öre. Vidare kunna de till kommendant och placemajor

å Karlsborg nu utgående arfvodesbelopp, tillsammans 3,400

kronor, indragas, då tillsättning af öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet,

tillika kommendant å Karlsborg, framdeles ifrågakommer,

hvarjemte vid antagande af läkare för regementet synes kunna

besparas aflöningen för 1 andre bataljonsläkare vid göta artilleriregemente

med 1,630 kronor.

Efter dessa afdrag visar sig tillökningen i statsverkets kostnad

komma att för fästnings- och positionsartilleriregementet efter dess

fullständiga uppsättning blifva 423,261 kronor 69 öre, men på min

hemställan har Eders Kongl. Maj:t gillat, att såsom bidrag till kostnaden

för ett fästnings- och positionsartilleri beräknas de till reservartilleriet

anvisade medel 31,275 kronor, hvaraf större delen genast kan blifva

härtill tillgänglig, och i följd deraf skulle för hela det nya fästningsoch

positionsartilleriregementet erfordras en tillökning i nuvarande anslag

af endast 391,986 kronor 69 öre.

Emellertid och då uppsättning af fästnings- och positionsartilleriet

först efter hand kan ske, inskränker sig chefens för artilleriet förslag

för närvarande dertill,

att å Waxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon

och att deraf under år 1886 uppsättes den å bilagan Lit. F. i sådant

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Fjerde liufvudtiteln.

afseende angifna nya personal jemte det de 4 der förlagda fästningskompanierna

till bataljonen öfverflyttas;

samt att till organisation af 1 fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg göres en början genom uppsättning af 2 nya positionskompanier

och öfverförande till regementet af de 2 å Karlsborg

förlagda fästningskompanierna af göta artilleriregemente jemte samma

regementes der förlagda tygstat, allt i enlighet med planen i bilagan

Lit. G.; dock att under första året eller år 1886 uppsättning skulle

ske endast af den nya personal och de hästar, som i bilagan Lit. H.

finnas i sådant afseende angifna.

Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda

nu närmast är fråga, skulle alltså, med jemnande af första organisationsårets

kostnadssiffror, blifva:

för fästningsartilleribataljonen

å Waxholm......... kr. 113,536:62; hvaraf för år 1886 kr. 96,800: —

för fästnings- och

positionsartilleri

å Karlsborg ...... » 127,462:50; » » j> » » 66,000: —

minskadt med reservartilleriets
anslag.

.................. » 31,275: —; _31,275: —

återstår att fylla kr. 209,724: 12; hvaraf för år 1886 kr. 131,525: —

Af reservartilleriets anslag skulle ett mindre belopp icke blifva

genast tillgängligt, utan först i mån af den vid reservartilleriet ännu

qvarstående fåtaliga personalens afgång, hvarföre intilldess måste anstå

med antagande af den personal vid det nya artilleriet, för hvilken motsvarande

medel behöfdes.

_ På det fästnings- och positionsartilleriets organisation må från

början vinna full fasthet och derigenom undvikas de olägenheter, hvilka,

på sätt jag framdeles vid fråga om trängen torde få tillfälle vidare

erinra, äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna, anser jag mig

böra tillstyrka, att de nya anslagsmedel, som nu erfordras för fästnings-

och positionsartilleriet, uppföras på ordinarie stat, för att, när

sådant lämpligen kan verkställas, tillsammans med de för samma artilleri

påräknade tillgångar från redan befintliga ordinarie anslag framdeles

fördelas å de särskilda anslag i riksstaten, hvarunder medlen med

afseende å utgifternas olika beskaffenhet böra slutligen upptagas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

*

Fjerde Imfyudtiteln. 41

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen:

att, med godkännande af omförmälda grunder

för organisation af en fästningsartilleribatalj on å Waxholm

Oscar Fredriksborg samt ett fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg jemte hvad som

föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den organisation af fästnings- och

positionsartilleri, som enligt hvad förut blifvit nämndt

skulle ega rum under år 1886, dels anvisa, utöfver de

för svea och göta artilleriregementens 6 fästningskompanier

jemte befäl samt för göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda tygstat och till arfvoden

åt kommendant och placemajor å Waxholm Oscar

Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl anslaget till

reservartilleriet 31,275 kronor, i den mån det är eller

blifver tillgängligt, dels och i riksstaten under fjerde

hufvudtiteln näst efter anslaget till fältartilleriet uppuppföra

under benämning »fästnings- och positionsartilleriet»

ett nytt ordinarie reservationsanslag å jemnadt

belopp 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under

uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och

positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas, må,

i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya trupper

varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga

med organisationens genomförande förenade utgifter.

Marinregemente!.

Anslaget till marinregementet, af hvilket anslag numera endast

en del tages i anspråk för regementet, har likväl år från år i riksstaten

uppförts till oförändradt belopp af 165,000 kronor, för att enligt Riksdagens

medgifvande, i den mån anslaget redan vore eller ytterligare

blefve disponibelt, användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona.

Af marinregementets personal är fortfarande i tjenst ett större

antal officerare och underofficerare med vederlikar, hvaremot af manskapet

numera endast en distinktionskorporal qvarstår. I Riksdagens

G

[12.]

Delning af anslaget

till marinregementet

i två särskilda

anslag.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Fjerde liufvudtiteln.

till Eders Kongl. Magt aflåta a skrifvelse den 10 maj 1884 angående

reglerandet af utgifterna under fjerde liufvudtiteln för år 1885 anhöll

Riksdagen, då det i betraktande häraf syntes vara lämpligt att det anslag,

som vidare behöfdes till aflöningar för marinregementet, och det,

som vore behöfligt för garnisonskommenderingen, blefve uppförda hvar

för sig, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag

om anslagets fördelning i nämnda syfte.

Sedan sådant förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t från arméförvaltningen

infordradt, har arméförvaltningen med underdånig skrifvelse

i ämnet af den 31 oktober 1884 öfverlemnat en öfver samtliga nuvarande

utgifterna för marinregementet upprättad förslagsstat. Slutsumman

i denna stat uppgår till 66,000 kronor, och har i staten tillika

angifvits hurusom de deri för särskilda ändamål uppförda utgiftsbelopp

grundade sig antingen på marinregementets aflöningsstat af den 26 januari

1864 eller på eljest gifna speciela bestämmelser. Arméförvaltningen har i

följd häraf tillstyrkt, att af marinregementets nuvarande anslag, 165,000

kronor, det belopp, som motsvarar förslags statens slutsumma eller

66,000 kronor, måtte uppföras såsom anslag för marinregementet, och

att återstoden, 99,000 kronor, måtte upptagas såsom anslag för garnisonskommenderingen

i Karlskrona, äfvensom att det senare anslaget,

med hänsyn till den inverkan på kostnaden för kommenderingens underhåll,

vexlande prisförhållanden måste utöfva, måtte erhålla naturen

af reservationsanslag, hvarigenom bereddes utväg att med den besparing,

som under gynnsammare prisförhållanden något år kunde vinnas,

möta tilläfventyrs inträffande stegring i utgifterna under annat år.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

att det nuvarande anslaget till marinregementet,

165,000 kronor, må sålunda fördelas, att såsom ordinarie

anslag för marinregementet upptages ett belopp

af allenast 66,000 kronor och att, näst efter anslaget

under fjerde hufvudtiteln till skjutskolor, uppföres,

under benämning: ))garnisonskommendering i Karlskrona)»,

ett särskilt reservationsanslag å 99,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

43

Trängen.

Det för organiserande af 1 trängbataljon erforderliga anslag för

år 1885 blef, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag till sistlidne

års Riksdag, anvisadt på extra stat med 198,000 kronor under medgifvande

att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de

för trängen sålunda afsedda medel beredas, finge disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, enär medel till särskild inspektör för

trängen icke blifvit af Riksdagen anslagna, åt öfverstelöjtnanten, chefen

för krigshögskolan m. in. Hemming Gadd uppdragit att, efter samråd

med generalbefälhafvaren i fjerde militärdistriktet och generalintendenten,

inkomma med yttrande och förslag angående de åtgärder, som för

trängbataljonens uppsättning kunde under år 1885 blifva erforderliga,

har öfverstelöjtnanten Gadd, bland annat, i underdånig skrifvelse den

12 november 1884 anmält, hurusom, så länge anslaget för trängen stode

på extra stat, vissa svårigheter häraf uppstode vid organiserande af

den trängbataljon, hvars uppsättning nu pågår. Då nemligen det befäl

och underbefäl samt den civilpersonal, som från arméns regementen

och corpser blefve öfverflyttade till trängbataljonen, der icke kunde

uppföras på ordinarie stat, utan endast erhålla beställningar på förordnande

och tills vidare, samt derföre icke heller kunde förmenas att,

ehuru utan uppbärande af lön, qvarstå vid sina ordinarie tjenster vid

andra regementen och corpser med rätt att dit återgå, måste det vara

att befara, att afgången bland trängbataljonens befäl och underbefäl

genom begagnandet af nämnda rätt skulle blifva starkare än som för

tjenstgöringen och utbildningen särskild! vid ett nyuppsatt truppslag

kunde vara nyttigt, hvarföre det vore synnerligen önskligt att trängbataljonens

anslag blefve från nästkommande år uppfördt på ordinarie stat.

I verkligheten är den sålunda påpekade olägenheten icke ringa vid

organiserande af ett vid vår armé helt och hållet nytt truppslag, der

det måste vara af största vigt, att det befäl och underbefäl, som för

detta truppslag med omsorg och kostnad utbildas, också får vid truppen

bibehållas.

Då de vid trängbataljonen tjenstgörande officerare och underofficerare,

så länge de vid bataljonen hafva anställning blott på extra stat,

nödgas att, såsom förut blifvit nämndt, qvarstå vid de beställningar,

som de på ordinarie stat innehafva vid andra regementen eller corpser,

[13.]

Uppförande

på ordinarie

stat af anslaget

till

trängen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjerde hufvudtiteln.

blir häraf också en följd, att sistnämnda beställningar icke heller kunna

fast besättas med andre personer, och de olägenheter, som uppkomma

af ett sådant provisoriskt tillstånd, blifva, när detta tillstånd såsom här

är fallet sträcker sig till ett större antal beställningar, hvarken få eller

obetydliga.

I den af Riksdagen gillade stat för trängbataljonen, slutande i

jemnad summa på 198,000 kronor, ifrågasätter jag icke någon förändring.

Då emellertid den i aflöningsförmånerna ingående dagaflöningen

icke för allt befäl och underbefäl beräknats för hela året, utan

dagaflöningens tillgodonjutande under längre eller kortare tid af året

måste blifva beroende af tjenstgöringsförhållandena och de särskilda

bestämmelser, som deraf betingas, lärer i den aflöningsstat, som i sinom

tid för bataljonen utfärdas, böra iakttagas, på sätt som skett i de af

mig denna dag framlagda förslagsstaterna för fästnings- och positionsartilleriet,

att dagaflöningen, i stället för att upptagas under hvarje

särskild tjenst, sammanräknas och hopföres till en summa, af hvilken

dagaflöningen skall bestridas, och på enahanda sätt torde böra förfaras

med den till underbefälet utgående portionsersättning.

För öfrigt lärer anslaget till trängbataljonen såsom ordinarie anslag

böra under uppsättningstiden ega reservationsanslags natur och

torde det lämpligen först efter nämnda tids slut kunna uppdelas å alla

de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslagsmedlen med afseende

å de olika behof, hvarför de äro afsedda, böra slutligen hänföras.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att bland fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag,

näst efter anslaget till fortifikationen, uppföra såsom

reservationsanslag, under benämning »trängen», det

för trängbataljonen nu å extra stat anvisade anslag

af 198,000 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som fortfarande

under uppsättningstiden må kunna å de för

trängen afsedda medel beredas, må disponeras till

bestridande af uppsätt.ningskostnader och öfriga med

organisationens genomförande förenade utgifter.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufyudtiteln.

45

Värfvatle garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Mer eller mindre berättigade anmärkningar hafva, såsom jag redan

varit i tillfälle att framhålla, blifvit gjorda, angående det värfvade,

garnisonerade manskapets tjensteförkållanden. Om än nämnda manskaps

rent militära egenskaper vunnit ett ganska odeladt erkännande

från fackmännens sida, har man dock påvisat i grunderna för detta

manskaps antagande, tjenstgöring och aflöning vissa o egentligheter,

som dels kunna ofördelaktigt inverka på manskapets moraliska egenskaper,

och dels med all säkerhet vålla statsverket ökade utgifter,

utan att den större kostnaden motsvaras af militära fördelar eller på

ett ändamålsenligt sätt kommer manskapet till godo. Vissa modifikationer

i dessa nu gällande grunder tillåter jag mig derför hos Eders

Kongl. Maj:t förorda.

Den värfvade soldaten antages för närvarande i en ålder af 17

till 29 år med en kapitulationstid af minst 3 år, men äfven af 4, 5

till och med 6 år, efter hvilken tids slut han kan värfvas för ytterligare

ett eller flere år. Rättighet till pension inträder efter upphunna

20 tjenste- och 40 lefnadsår.

Hvad till en början beträffar rekryteringsåldern, torde denna behöfva

begränsas såväl i den ena som den andra riktningen. Då minimiåldern

för inträde i tjenst vid rotehållet är 18 år, synes det mig, som

om en tidigare rekryteringsålder icke bör förekomma vid do värfvade

trupperna. Vid en tidigare ålder torde kroppskrafterna mer sällan

nått den utveckling, att de kunna motstå de med soldatutbildningen

förbundna ansträngningarna. Ej heller torde anlagen vid en tidigare

ålder vara för de flesta så uppenbara, att de böra få — äfven under

förutsättning af målsmans bifall — ingå aftal, afseende en tidrymd af

ett eller flere år. Å andra sidan, då maximiåldern för inträde i tjenst

vid indelta trupperna blifvit begränsad till 25 år, synes rekryteringsåldern

vid de värfvade trupperna böra på lika sätt begränsas. Inträde

i tjenst vid en senare ålder kan ej vara föranledd af håg och lust för

militärtjensten, hvarförutom rekrytens mottaglighet för undervisning

vid en senare ålder måste vara ringa. Antagande af stamrekryt med

högre ålder innebär dessutom en misshushållning af det skäl, att ju

äldre han är vid antagandet, desto färre äro de år, under hvilka han

efter erhållen utbildning kan påräknas i härens led vid inträffande

mobilisering.

ri4,]

Plan till reformerande

af

de garnisonerade

truppernas

tjenstgörings-

och

aflöningsförhållanden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde hufvudtiteln.

En begränsning af kapitulationstiden vid det första antagandet

torde likaledes vara ändamålsenlig. Att bestämma denna längre, än

livad de militära fordringarna göra nödigt, är utan tvifvel att försvåra

rekryteringen. Att förbinda sig till militärtjenst för ett flertal år,

innan man ännu pröfvat denna tjensts natur, måste alltid kännas motbjudande

för hvar och en, som icke af omständigheterna är tvungen

att ordna sig efter stundens behof, utan omtanke för framtiden. Visserligen

medgifves för närvarande, oafsedt kapitulationen, afsked »för

framtida väl» i ganska stor utsträckning, men mången gång lärer befrielse

från eu flerårig militärtjenst blifva oneklig af anledningar, hvilka

dock icke äro af den beskaffenhet, att de berättiga till afskeds beviljande.

Ju kortare tid det första aftalet kan omfatta, desto större utsigt

sålunda till en god trupp. Men å andra sidan måste denna tid

vara så lång, att de militära intressena blifva fullt tillgodosedda. Så

länge måste den antagne soldaten qvarstå, att han blifver i tillfälle

förvärfva de egenskaper och den skicklighet, som af honom såsom

stamsoldat fordras. Senaste landtförsvarskomité ansåg första aftalet

böra omfatta minst 2 år. Äfven jag anser denna tid väl vald för ett

första aftal med en vid de värfvade trupperna inträdande soldat. Eu

ytterligare afkortning deruti bör ingalunda förekomma. De fordringar,

som ställas å våra stamsoldater, nemligen att icke allenast vara ett

stöd i ledet för de mindre öfvade beväringssoldaterne, utan ock under

freden rekrytera underbefälsklassen och vid mobilisering ersätta den

stora brist deruti, som då förefinnes, samt vidare att under kriget utgöra

den slutliga reserven för afgångne bland befälet, göra det väl

behöfligt att i regeln hvarje stamsoldat genomgår, förutom rekrytskola,

äfven en korporalskola. Härtill är likväl en tjenstetid om 2 år tillräcklig.

Att medgifva aftal om längre tjenstetid än 2 år vid soldatens första

antagande finner jag icke öfverensstämmande vare sig med de

militära intressena eller, såsom redan blifvit antydt, med individens

egen fördel. De militära anlagen, sådana de utvecklat sig under de

två första årens tjenstgöring, samt den derunder visade stadga och pålitlighet

i och utom tjensten böra ur kronans synpunkt blifva bestämmande

vid fråga om önskvärdheten af ett ytterligare qvarblifvande i

tj ensten.

Men äfven den tid, för hvilken enligt nu gällande bestämmelser

nytt tjensteaftal kan afslutas, anser jag tarfva sådan inskränkning, att

rekapitulation ej må ske för längre tid än högst 3 år hvarje gång,

efter som icke ett mångårigt aftal, utan endast fortfarande ådagalagdt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufyudtiteln.

intresse för tjensten och godt uppförande böra härvid vara afgörande.

Det är derjemte nödvändigt att bestämma en viss åldersgräns för den

obefordrade, värfvade soldatens qvarhållande i nummer, och har jag

icke anledning att frångå hvad senaste landtförsvarskomité i detta afseende

föreslog såsom gräns, eller fylda 31 år.

För den, som icke derförinnan kommit i åtanke till befordran, kan

icke tjensten erbjuda intresse, och hans längre qvarstannande i tjenst

kan ej heller från militär synpunkt vara af något värde, men väl

ådraga staten pensioneringsskyldighet vid det slutliga afskedstagande!.

Bestämmelserna angående rekapitulation borde i sammanhang härmed

förändras jemväl i syfte att begränsa antalet af de under lång

tid Renande soldater. Endast härigenom kan en någorlunda jemn omsättning

inom stamstyrkan åstadkommas. Likväl torde härutinnan icke

lämpligen böra meddelas ovilkorlig föreskrift, utan det böra lemnas

öppet, att, om än endast i nödfall, derifrån göra undantag under missgynnande

konjunkturer för rekryteringen. Jag anser det sålunda kunna

stadgas, att i allmänhet ej mer än högst 15 procent af stammens

nummerstyrka vid hvarje regemente eller corps må utgöras af manskap

med längre än 6 års tjenstetid.

Visserligen är det af betydelse, att en del manskap — utmärkt

icke allenast för skicklighet i de militära färdigheterna, utan äfven fölen

större tjenstevana och en fastare disciplin — bibehålies i stamtruppen

under en längre följd af år. Men redan med den nuvarande

medeltjenstetiden vid de garnisonerade trupperna, 5,96 år, hvilken äfven

vid en förändring i öfrigt af tjenstgöringsförhållandena man bör söka att

genom förbättrad aflöning för rekapitulanter bibehålla, är denna fordran

ganska väl tillgodosedd och, för att än ytterligare göra detta, på

ett fullt ändamålsenligt sätt, borde enligt min mening, som jag här

nedan skall vidare utveckla, vid de garnisonerade trupperna tillfälle

att vinna befordran till korporal och vice korporal beredas för ett

något ökadt antal soldater. Härigenom binder man det dugligaste och

pålitligaste manskapet till långvarigare tjenst, utan att flertalet qvarstannar

längre än hvad önskligt är för tillgodoseendet af deras utbildning

såsom stamsoldater. Med en medeltjenstetid af omkring 6 år kan

man dessutom påräkna, särskildt vid förlängning af beväringens krigstjenstskyldighet,

att den värfvade stammens styrka vid en inträffande

mobilisering skall på ett värdefullt sätt utsvälla genom upptagande af

beväringsskyldige f. d. stamsoldater, hvillca ett eller annat år förut

lemnat tjensten och sålunda kunna antagas fortfarande på ett tillfredsställande

sätt fylla en plats i stammen. Med ytterligare förlängning

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjerde Imfrudtiteln.

af medeltjenstetiden komme denna väl behöfliga reserv för den fåtaliga

stammen att mer och mer minskas.

Mot anordnandet af det värfvade manskapets nuvarande tjenstgöring

framställer sig en del anmärkningar. Inträdet vid de garnisonerade

trupperna har i regeln medfört ständig tjenstgöring så länge

anställningen varat. Då det första aftalet omfattat 3 — 6 år, har vid

dessa trupper sålunda förekommit eu mångårig oafbruten tjenstgöring.

Någon fullständig planmessighet i sjelfva utbildningen har derföre icke

nödvändigt behöft eg a rum. Den för ändamålet anslagna tiden har

varit så rundlig, att någon på förhand uppgjord begränsning af tiden

för soldatens genomgående af vissa utbildningsskeden icke varit af

förhållandena påkallad. Då nyvärfvade rekryter ingått i tjenstgöring

å alla tider af året, har stor oregelbundenhet med hänsyn till rekrytskolornas

längd för olika individer deraf uppkommit, hvaraf äfven följt,

att en viss ojemnhet ej kunnat undvikas med afseende å det arbete,

som af dem kräfts vid olika tider i rekrytskolan. I nära anslutning

till rekrytskolorna har ej heller soldatens vidare utbildning anordnats.

Manskapets fleråriga tjenstgöring i garnisonsorterna har medgifvit underbefälsskolors

anordnande, när omständigheterna i öfrigt dertill kunnat

gifva anledning. Under senare år har väl en viss sträfvan gjort

sig gällande att under de första tjensteåren fullborda soldatens utbildning

såväl till soldat som ock till underbefäl, men förhållandena hafva

dock gestaltat sig så, att i det hela soldatens tid tagits ganska ojemnt

i anspråk, i det han varit under vissa tider strängt sysselsatt med

teoretisk och praktisk utbildning, men under andra åter hänvisad till

en mer eller mindre tidsödande garnisons- och kaserntjenst. Om detta

senare under de första tjensteåren varit ett mer sällan förekommande

un dan tagsförhållande, har det deremot efter genomgåendet af rekrytoch

underbefälsskolorna blifvit regeln. Det äldre manskapets militäröfningar

hafva hufvudsakligast varit förlagda till de s. k. exercismångderna

april, maj och juni. Under öfriga delen af året hafva de militära

öfningarna varit af natur att mer sysselsätta folket, än ytterligare

utbilda det, och manskapet i öfrigt användts till vaktgöring,

handräckningar in. m., som visserligen kunnat taga dess tid i anspråk,

men säkerligen icke odlat dess intelligens. I alla händelser har mycken

tid för detsamma blifvit öfrig till sysslolöst lif eller tillfälligt förvärf,

och beggedera äro ofta nog, särskildt i de stora garnisonsstäderna,

anledningar till oordentligt lefnadssätt. Visserligen har befälet under

senare tider på ett erkännansvärdt sätt sökt intressera manskapet för

nyttig sysselsättning såsom läsning m. in. under den lediga tiden, an
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 49

ordnat för detsamma underhållande samqväm med föredrag, sång

o. s. v.; och orätt vore att förneka det icke nykterhet med deraf följande

ordentlighet mer och mer vunnit utbredning bland de garnisonerade

trupperna. Detta loford gäller i första rummet det yngre manskapet,

särskildt under de tider, då det är strängt sysselsatt i rekrytoch

underbefälsskolor. Man kan icke förneka och får icke vara blind

derför, att sjelfva de nuvarande tjenstgöringsförhållandena i mycket

äro egnade att bidraga till utvecklandet af mindre goda moraliska

egenskaper hos den äldre, obefordrade garnisonerade soldaten och

framför allt till att hos honom grundlägga obenägenhet för ett verksamt

och nyttigt lif efter afskedstagandet. Den mångåriga garnisonstjensten,

hvarunder han, född och klädd af staten, lefver ett bekymmerlöst

lif, vänjer honom alltför lätt ifrån de borgerliga sysselsättningarna,

Sedan han under många år varit borta från dessa, kan han

blott med svårighet åter blifva en verksam arbetare i det praktiska

lifvet, oaktadt han under sin tjenst utan tvifvel förvärfvat sig en del

kunskaper, som borde, vara honom under alla förhållanden till gagn

och nytta.

För att emellertid afhjelpa det nuvarande systemets brister, synes

det mig, som vid bestämmandet af det värfvade manskapets tjenstgöring

borde såsom en ledande grundsats tillämpas, att denna, liksom

vid indelta trupperna, inskränkes till den för manskapets utbildning afsedda

tiden, hvilken tid härför så planmessigt som möjligt tages i

anspråk.

Inom de stora europeiska arméerna tillgodoses soldatens utbildning

genom en första grundläggande utdaning i rekryt- och’ underbefälsskolor,

hvarunder den militära uppfostran fullständigt tillgodoses

och efter hvilkas slut manskapet hemförlofvas, för att derefter åter

inställa sig till kortare, tid efter annan återkommande repetitionsöfningar,

hvarunder, såsom namnet tillkännagifver, nödig repetition af

det i skolorna genomgångna eger rum, hvarförutom derunder företagas

de mer omfattande, för såväl befälets som manskapets utbildning nödiga

öfningar, hvilka endast kunna verkställas med större afdelningar,

än som i rekryt- och underbefälsskolorna stå till förfogande. Dessa

af erfarenheten vitsordade grunder för soldatutbildningen borde äfven

hos oss tillämpas i fråga om de värfvade trupperna, der icke några

af organisationen,. härflytande egendomligheter kunna uppställa hinder

derför. Jag anser således, att den värfvade soldaten bör under den

tjenstetid af 2 år, hvartill han förbinder sig vid det första aftalet,

genomgå en rekrytskola och eu omedelbart derpå följande korporal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Fjerde hufvudtiteln.

skola, efter hvars sint han hemförlofvas, såvida han icke erbjudes och

finner med sin önskan öfverensstämmande att genomgå en sergeantsskola

för mottagande af eu för befordran till de högre underbefälsgraderna

behöflig, mera omfattande undervisning.

Någon erinran mot de tider, som 1883 års härordningsförslag förutsatte

för dessa skolor, har jag icke att göra, aldrahelst erfarenheten

från våra nuvarande garnisonerade trupper bestyrkt deras lämplighet.

Såsom ett nödvändigt vilkor för utbildningens ordnande på berörda

sätt lärer böra föreskrifvas, att tjenstgöringen för årets samtlige

rekryter i regeln tager sin början å en och samma dag, lämpligast

den 1 november, från hvilken dag deras tjenstetid äfven skulle räknas,

utan att likväl hinder mötte, att, om förhållandena det påfordrade, en

eller annan nyan tagen rekryt, som vore i saknad af sysselsättning,

finge redan före nämnda dag inträda i tjenstgöring, eller att, der brist

i antalet rekryter vid skolans början förefinnes, denna brist finge under

den närmast följande tiden fyllas. För att icke rubbningar i utbildningsplanen

i sin helhet härigenom måtte uppkomma, borde äfven

i dylika undantagsfall såväl tjenste- som tjenstgöringstiden räknas från

den ordinarie tiden för rekrytskolans början.

Hvad beträffar rekapitulanternes tjenstgöring anser jag att, i öfverensstämmelse

med den nyss förordade utbildningsplanen för det värfvade

manskapet, desse skulle inkallas att tjenstgöra i allmänhet endast

under 30 dagars repetitionsöfningar årligen (fortifikationstruppernas

mångsidiga öfningar torde för dem kräfva någon förlängning i denna

tid), och att under årets öfriga del de skola vara permitterade, utan

rättighet att då af statsverket åtnjuta annat än sin lega, hvarföre sådant

skulle ingå såsom vilkor vid tjensteaftalet.

Endast i Stockholm och å Vaxholm betinga garnisonsförhållandena

undantag härutinnan, i det att vid hvarje af gardesregementena samt

vid fästningsartilleriet å Vaxholm måste ifrågasättas en garnisonskommendering,

utom de vanliga skolorna. Artilleriets och fortifikationstruppernas

handtverkare beräknas ständigt tjenstgörande.

De anmärkningar, som ofvan blifvit riktade mot det äldre manskapets

tjenstgöring vid våra garnisonerade trupper, skulle med införandet

af den föreslagna tvångspermitteringen komma att förfalla.

Man har visserligen uttalat farhåga att denna permittering skulle försvåra

rekapitulationen och lemna de äldre soldaterne öppet endast att

här och der söka en mer tillfällig arbetsförtjenst. Detta skulle väl

kunna blifva händelsen, om icke permitteringen vore förbunden med

trygghet för permittenten att utan afbrott egna sig under hela året

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjerde hufvudtiteln.

utom en månad åt de borgerliga sysselsättningarna. Han kan således

utan hinder af tjensten binda sig vid fast sysselsättning och skapa sig

ett hem liksom våra indelta soldater; och förebilden härvid finner man

i jägaren vid Vermlands fältjägare corps samt den indelte soldaten i Skåne,

Dalarne och Norrland, bland hvilkas löneförmåner torp icke ingår och

mot hvilkas lefverne inga deraf orsakade anmärkningar förekomma.

Under förutsättning att den värfvade soldatens aflöningsförmåner förbättras

på sätt, jag här nedan föreslår, bör han efter de två första

tjensteåren, hvarunder hans tid och uppmärksamhet tagas i anspråk

af ett strängt arbete i rekryt- och korporalsskolor, kunna återgå till

de borgerliga sysselsättningarna, från hvilka han icke hunnit blifva

afvänjd, med en sparad penning, som i icke ringa mån skall underlätta

detta. De fördelar, som derefter erbjudas honom såsom rekapitulant,

äro dessutom så stora, att de ganska väsentligt böra bidraga att betrygga

hans ställning såsom en nyttig samhällsmedlem. Föreskrifterna

kunna dessutom så affattas, att endast de, som visa goda anlag och

ett stadgadt uppförande, erbjudas att rekapitulera, och utan tvifvel

skall befälet vid rekapitulanternes antagande gifva dem företräde, som

visa sig mellan de årliga repetitionsöfningarna ega fast och passande

sysselsättning. Tvångspermitteringen skall således utan tvifvel blifva

en häfstång för höjandet af den värfvade soldatens anseende och lemna

honom tillfälle att redan under tjenstetiden så ordna för framtiden,

att hans ställning äfven efter afskedet är betryggad.

Men tvångspermitteringen skall dessutom för statsverket medföra

en högst väsentlig besparing. Redan för närvarande är visserligen

permittering af äldre manskap vid de garnisonerade trupperna i icke

ringa utsträckning både medgifven och beräknad, men erfarenheten

har visat, att, då det är beroende uteslutande af manskapets fria vilja

att begagna sig af detta medgifvande eller ej, manskapet i långt mindre

grad än man önskat begagnar sig deraf samt att antalet permittenter

år från år minskats. Under år 1882 funnos sålunda under permitteringstiden

ej flere än i medeltal 1,766 permitteringstagare, inberäknadt

vakanta nummer, i stället för det enligt plan beräknade antalet

af 2,503 stycken. Orsaken till denna företeelse torde vara att

söka i de bättre förhållanden med afseende på föda, beklädnad, inqvartering

o. s. v., under hvilka den värfvade soldaten numera lefver

mot fordom. Stora kostnader utöfver de beräknade åsamkas emellertid

statsverket härigenom, hvilka kostnader med införande af den

tvungna permitteringen kommc att besparas.

Innan jag öfvergår till frågan om denna besparings storlek, tillåter

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fjerde hufuidtiteln.

jag mig framhålla de förändringar med afseende å manskapets aflöning,

hvilka stå i det närmaste samband med de här ofvan ifrågasatta

nya bestämmelser rörande manskapets antagande och tjenstgöring.

I samma mån som dessa bestämmelser kunna verka försvårande för

nummerstyrkans hållande i fullt antal, blifver nemligen nödigt att förbättra

den värfvade soldatens aflöning. Svårt torde det emellertid

vara att på förhand afgöra huru förändringarna i tjenstetid och tjenstgöringsförhållanden

kunna verka. De föreslagna vilkoren såväl för

inträde i tjenst som ock för rekapitulation, det strängare arbetet i

rekryt- och underbefälsskolor, som en begränsad utbildningstid måste

medföra, samt den ifrågasatta tvungna permitteringen torde dock skäligen

betinga förhöjning i den värfvade soldatens aflöningsvilkor, såvida

all anledning till tvifvel på möjligheten att hålla den värfvade

stammen fulltalig skall kunna undanrödjas. I alla händelser torde en

förhöjning i aflöningen i icke ringa grad medverka till ernåendet af

det mål, hvartill samtliga här gjorda framställningar syfta, nemligen

den värfvade stammens höjande i alla afseende!!. Genomförandet af

de ifrågasatta förändringarna skulle för öfrig!, äfven om aflöningen

höjes, i det hela medföra så stora besparingar enligt hvad här nedan

närmare skall visas, att medgifvande på samma gång af en dylik förhöjning

måste äfven ur denna synpunkt anses billigt. Såväl Eders

Kongl. Maj:t som Riksdagen hafva redan vid pröfvandet af staten för

den under uppsättning varande trängbataljonen behagat godkänna de

för bataljonens stammanskap föreslagna aflöningsbelopp, hvilka blifvit

satta med hänsyn till tjensteförhållanden, som i allt öfverensstämma

med dem, jag här ofvan förordat att tillämpas vid samtliga garnisonerade

trupper, och de i staten för trängbataljonen upptagna aflöningsgrunderna

anser jag också böra införas vid de garnisonerade trupperna

i allmänhet.

Med tillämpning af dessa grunder för aflöningen skulle denna

komma att utgå sålunda:

a) under ständig tjenstgöring:

för soldat ] rekryt—.......................................................

I rekapituiant.............................................

(beroende den verkliga siffran på logans belopp)

» vice korporal .............................................................

» korporal eller andre konstapel ............................

» distinktionskorporal eller förste konstapel.......

b) för manskap, tjenstgörande 1 månad, hemförlofvade 11 månader:

soldat, rekapituiant ........................................................... högst 90 kronor

högst 160 kronor

» 200 »

» 260 )>

)) 320 »

» 380 »

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imf vild titeln.

53

vice korporal.......................................................... högst 120 kronor

korporal eller andre konstapel......................................... )) 150 »

distinktionskorporal eller förste konstapel .................. » 180 »

Nämnda aflöningsbelopp synas mig lemna tillräcklig trygghet för

nummerstyrkans bibehållande i fullt antal. En ytterligare anordning,

som skulle medverka dertill och tillika innebära andra beaktansvärda

fördelar, anhåller jag nu få med några ord beröra.

Redan förut har jag framhållit önskvärdheten af ett något förökad

t antal underbefäl vid de värfvade trupperna, för att dugligt och

pålitligt manskap måtte genom erbjuden befordran qvarhållas i stammens

led till värdefullt stöd för dess yngre element. Rekapitulationen

i sin helhet måste också derigenom underlättas och den känbara bristen

å underbefäl, hvilken nu vid en mobilisering skulle uppstå, kräfver

en sådan åtgärd. Något förökande af nummerstyrkan åsyftar jag

härmed icke, utan endast beredande af en del underbefälsarfvoden utöfver

de redan befintliga på det sätt att dylika arfvoden för distinktionskorporaler

(1. konstaplar), korporaler (2. konstaplar) och vice

korporaler uppfördes till ett antal af sammanlagdt 146. I detta

antal ingå arfvoden för 36 sjukvårdskorporaler (2. konstaplar) och

sjukvårds vice korporaler, enär det är angeläget att den del af stamtruppen,

som utbildas till sjukvårdssoldatens vigtiga kall, erhåller någon

utsigt till befordran på det derigenom åt hären måtte bevaras sådane

sjukvård ssoldater, som genom särskild fallenhet för sitt kall och större

skicklighet deruti kunna vid mobilisering i någon mån lindra olägenheterna

af den stora brist å läkarekrafter, hvilken vid ett sådant tillfälle

måste hos oss blifva synnerligen kännbar.

För tillgodoseende af det å Waxholm förlagda fästningsartilleriets

behof skulle dessutom erfordras 2 batterihandtverkarearfvoden.

Till utrönande af de förändringar i kostnader, som tillämpningen

af här föreslagna grunder för manskapets anställning, aflöning och

tjenstgöring vid de garnisonerade trupperna, skulle medföra, har jaglåtit

uppgöra fullständiga beräkningar. Af dessa framgår att dervid

uppkommer:

å beklädnads- och underhållskostnad en årlig besparing af kr. 715,411: 75

mot en ökad rekryterings- och aflöningskostnad af )) 221,583: —

eller i sin helhet en besparing af ................................... kr. 493,828: 75

hvilken besparing, under förutsättning att repetitionsöfningarna

vid fortifikationstrupperna utsträckas till

60 dagar, nedgår med ......................................................... kr. 13,937: 50

eller till.......................................................................................kr. 479,891: 25

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufnidtiteln.

Eu annan besparing, som vid tillämpning af bär föreslagna grunder

för tjenstgöringens ordnande kan vid det garnisonerade rytteriet

åstadkommas, är slutligen den, som uppkommer gefiom utackorderande,

mellan de årliga repetitionsöfningarna, af de stamhästar, hvilka ej äro behöfliga

för de under året pågående skolorna. Med tillämpning af de

för dylik ^ackordering i 1883 års härordningsförslag angifna grunder

och under antagande att vid lifgardet till häst 60 och vid kronprinsens

husarregemente 278, eller tillsammans 338 hästar utackorderas, skulle

på detta sätt kunna påräknas en årlig besparing af 91,159 kr. 20 öre.

Som det vid dylik utackordering är nödvändigt tillse, att hästarne icke

må komma i sådana händer eller användas till sådant bruk, att deras

för kavallerihästar nödiga egenskaper försämras, torde dock till en början

icke hela det nämnda antalet lediga hästar kunna med fördel bortlemnas,

utan i sådant hänseende böra tills vidare beräknas ett mindre

antal, förslagsvis 30 vid lifgardet till häst och 100 vid kronprinsens

husarregemente eller tillsammans 130 hästar, och komme då den här

ifrågavarande besparingen att i allt fall uppgå till omkring 47,000 kr.

Sammanläggas de bär ofvan under olika förutsättningar beräknade

besparingar komma dessa att uppgå till emellan 584,987 kronor 95 öre

och 526,891 kronor 50 öre och skola de sålunda i hvarje fall uppgå till mer

än 500,000 kronor ärligen, ett belopp tillräckligt stort, att ensamt för sig väl

motivera de förändringar i grunderna för manskapets vid de garnisonerade

trupperna anställning, tjenstgöring och aflöning, som af mig bär

ofvan blifvit ifrågasatta.

På grund af hvad jag sålunda varit i tillfälle att anföra, anhåller

jag lå på följande sätt sammanfatta de bestämmelser, jag anser borde

blifva gällande i fråga om manskapets anställning, tjenstgöring och aflöning

vid de garnisonerade trupperna:

l:o. Erforderligt antal stamrekryter för de garnisonerade trupperna

anskaffas genom frivilligt aftal och mot den aflöning, som här

nedan sägs.

2:o. För att blifva antagen till stamrekryt fordras: att åtnjuta

medborgerligt förtroende, att vara till krigstjenst duglig samt att hafva

fylt 18, men ännu ej 26 år.

3:o. Tjenstetiden bestämmes vid första aftalet till två år och kali

sedermera förlängas, hvarje gång med ett, två, eller högst tre år; dock

att icke någon må obefordrad i tjenst qvarstå längre än till den 1 november

det år, under hvilket han fyller 31 år; börande i allmänhet ej

mer än 15 procent af stammens nummerstyrka vid hvarje regemente

eller corps utgöras af manskap med längre än 6 års tjenstetid. Stam
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Fjerde hufvu <1 titeln.

rekryts tjenstetid beräknas städse från den 1 november det år, under

hvilket ban antages. Hans tjenstgöring bör ock i regeln taga sin början

den 1 november, dock må stamrekryt undantagsvis äfven på andra

tider inträda i tjenstgöring.

4:o. Stamsoldat erhåller sin första utbildning i en rekrytskola om

ett år, hvarefter han genomgår en korporalskola, som vid fotfolket,

fästnings- och positionsartilleriet samt trängen varar i åtta månader

och vid rytteriet, fältartilleriet samt fortifikationstrupperna ett år. Permittering,

företrädesvis till helger och under skördetiden, kan under

denna tid ske till den utsträckning regementschefen finner lämpligt.

Stamsoldat, som det önskar, kan efter genomgången korporalskola

beviljas inträde i sergeantskola, som pågår under ett år och i hvilken

meddelas den utbildning, som erfordras för befordran till underofficer.

5:o. Soldat, som efter den i punkt. 3 omförmälda första tjenstetid

af 2 år ånyo vinner anställning i stammen (rekapitulant), inkallas

i allmänhet endast till 30 dagars repetitionsöfningar årligen, så vida

icke rikets försvar eller upprätthållande af inre ordningen annorlunda

kräfver.

För fortifikationstrupperna kommer dock rörande repetitionsöfningarnas

längd bestämmelse att årligen meddelas af Kongl. Maj:t efter

förslag af chefen för fortifikationen.

6:o. Af manskapsstyrkan förblifver, utom den del, som tjenstgör

i de uti punkt. 4 omnämnda skolor, följande i ständig tjenstgöring,

nemligen:

vid hvartdera af svea och andra lij''gardesregementena 300 man, korporaler,

vice korporaler och soldater;

vid lifgardet till häst 150 man, korporaler, vice korporaler och ryttare;

vid artilleriregementena samtlig^ batterihandtverkare;

vid fästning sartilleriet ä Waxliohn så stor styrka att, inberäknadt

manskapet i rekryt- korporal- och sergeantskolor, 200 man, korporaler,

vice korporaler och soldater äro i tjenstgöring; samt

vid fortifikationstrupperna samtlige handtverkssoldater.

7;o. För stamsoldat beräknas för de två första åren af hans anställning

i stammen i rekryteringskostnad och lega sammanlagdt högst

80 kronor för begge åren samt vidare, då han är inkallad i tjenstgöring,

månadslön af 10 kronor, qvarter in natura, underhåll, beklädnad

och utredningspersedlar m m. Lega och månadslön utbetalas icke under

löpande tjensteår till fulla beloppet, utan innehålles deraf en lämplig

summa, hvilken förräntas till den tid, då soldaten efter afslutad

korporalskola hemförlofvas.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde hufvudtiteln.

För stamsoldat, som efter de två första årens anställning blifver

antagen att fortfarande qvarstå i stammen, beräknas lega af högst 80

kronor för hvarje år, hvarunder han sålunda qvarstår, samt för öfrigt

under tjenstgöring enahanda förmåner, som i förestående mom. 1 finnas

upptagna.

8;o. Dessutom utgå månadsarfvoden för vissa beställningar sålunda:
till

distinktionskorporal (1. konstapel), inkallad i tjenstgöring.

.................................................................................. kronor 15: —

» distinktionskorporal (1. konstapel), icke inkallad i

tjenstgöring .............................................................................. » 7: 50

» korporal (2. konstapel), inkallad i tjenstgöring............ » 10: —

» » » icke inkallad i tjenstgöring ... » 5: —

» vice korporal, inkallad i tjenstgöring............................ » 5: —

» » » icke inkallad i tjenstgöring ..................... » 2: 50

)> batterihandtverkare (handtverkssoldat), inkallad i

tjenstgöring ........................................................................... » 10: —

» batterihandtverkare (handtverkssoldat), icke inkallad i

tjenstgöring ............................................................................. » 5: —

9:o. Korporal eller soldat, tjenstgörande i högre grad än han innehar,

åtnjuter under den tid tjenstgöringen varar ett tillskott i sitt månadsarfvode,

motsvarande skilnaden mellan detta och den högre gradens

månadsarfvode.

10:o. Stammanskapets månadslön utbetalas för tjenstgöring, som

varar en half månad eller derunder, med half, för tjenstgöring öfver

en half till och med en månad med hel, och för tjenstgöring öfver en

till och med l''/2 månad med en och eu half månads aflöning o. s. v.

På förut anförda skäl anser jag, att tillika månadsarfvoden för nedanstående

antal nya underbefälsplatser vid de garnisonerade trupperna,

borde uppföras, nemligen:

för distinktionskorporaler, korporaler, vice korporaler. s:ma

vid

svea lifgarde ................................

(1. konstaplar.)

(2. konstaplar.)

6

16 =

22

»

andra lifgardet..............................

—

6

16 =

22

lifgardet till häst .......................

—

1

10 =

11

»

kronprinsens husarregemete ...

—

7

20 -

27

»

svea artilleriregemente

vid 10 fältbatterier .....................

6

3

_

9

» 3 fästningskompanier ......

9

7

— =

16

transport: 15

30

62 =

107

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

30 62 - 107

3 — = 9

7 — = 16

4 — = 8

_2_4 = 6

Summa 34 46 66 = 146

Nu förekommer likväl, att eu tillämpning af här ifrågasatta grunder

för de garnisonerade truppernas uppsättande och underhåll låter sig

verkställas endast småningom och i den mån, kontrakten med det nuvarande

manskapet hinna utlöpa, att såsom följd häraf de förändringar,

som blefve erforderliga i de för dessa truppers vidmakthållande nu

uppförda anslag, ej heller kunna omedelbart företagas, samt att å anslaget

till »värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning» för

närvarande förefinnes en ganska betydlig besparing, som gör det möjligt

att utan förhöjning å samma anslag tills vidare bestrida de förökade

utgifter, hviika i anledning af förändringen komme att drabba

detta anslag, på samma gång utgifterna å underhållsanslagen minskades,

hvarföre en reglering af vederbörande anslag ej vid denna statsreglering

kan ifrågasättas.

Vid dessa förhållanden och då Eders Kongl. Maj:t beslutat att för

1885 års Riksdag framlägga förslag till hy värnpligtslag, hvars bestämmelser,

på sätt förut blifvit antydt, måste i vissa afseenden ega inflytande

på föreskrifterna rörande stamsoldaten och särskildt i fråga om

hans tjenstetid, samt Eders Kongl. Maj:t derjemte, i enlighet med min

här förut gjorda hemställan, torde vilja till Riksdagen framställa förslag

om beviljande af medel till uppsättande af fästnings- och positionsartilleri

med organisation och tjenstgöringsförhållanden öfverensstämmande

i allo med den af mig nu närmare utvecklade plan, synes

mig att i afvaktan på afgörandet hos Riksdagen af nämnda två frågor

Eders Kongl. Maj:t nu lämpligen borde låta anstå med fattande af

definitivt beslut i det här föreliggande ämnet.

Men det måste å andra sidan vara af icke ringa vigt att Riksdagen

vid pröfning af de förslag till förbättringar i landtförsvaret, som till

densamma nu hänskjutas, ej må sakna kännedom om Kongl. Maj:ts

åsigt rörande den af mig framlagda plan att, samtidigt med förbättrande

af de garnisonerade truppernas tjenstgöringsförhållanden och

8

Fjerde hufvudtiteln.

transport: 15

vid göta artilleriregemente

vid 10 fältbatterier .................. 6

)> 3 fästningskompanier......... 9

» vendes artilleriregemente

vid 10 fältbatterier ................. 4

» fortifikationstrupperna .............. —

s. 58 Kontrollera mot PDF

Iakttagande

åt förut föreslaget

tillägg

till anslaget.

[15.]

Uppsättning af

stamhästar för

sappörbataljonen

ro. m.

58 Fjerde hufvudtiteln.

ställning, tillika genom inskränkande af den tid, hvarunder soldaten

af statsverket klädes och födes, bereda besparingar, hvilka beräknats

böra efter band blifva fullt tillräckliga att betänka kostnaderna för den

bos Riksdagen föreslagna utveckling ej allenast af specialvapnen utan

äfven af intendenturen.

Det är derföre jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes redan nu i princip godkänna den af mig bär förut utvecklade

plan till ordnande af de värfvade garnisonerade truppernas tjenstgörings-

och aflöningsförbållanden, men att dock tills vidare finge anstå

med beslutande af föreskrifter i ämnet och bestämmande af den tidpunkt,

från hvilken samma föreskrifter borde vid de garnisonerade

trupperna efter hand vinna tillämpning.

Enligt hvad förut blifvit yttradt vid fråga om förändrande af svea

artilleriregementes två fotbatterier till två åkande batterier med förläggning

i Jemtland, erfordras för detta ändamål, och då behofvet

blefve af ordinarie natur, att anslaget till rekrytering och aflöning,

nu .......................................................................................... kronor 859,212: —

erhåller ett tillägg af....................................................... » 14,223: —

hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ............ kronor 873,435: —

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets

och fortifikationstruppernas hästar.

I underdånig skrifvelse den 10 september 1883 hade chefen för

fortifikationen anfört, hurusom i sappörbataljonens utbildning uppstode

en känbar brist derigenom, att denna trupp icke, såsom pontonierbataljonen,

vore i besittning af hästar. Manskapet vore i följd deraf

alldeles främmande för körning och hästskötsel, och underbefälet ej

ridkunnigt, liksom äfven officerarne saknade den öfning i ridning, utan

hvilken de svårligen kunde i fält utföra de uppdrag, som kunde blifva

dem ålagda. Derföre hade ock i alla organisationsförslag, som under

senare åren blifvit utarbetade, samtliga ingeniörtrupperna tilldelats det

för fredsöfningarne erforderliga antal stamhästar.

Vid pontonierbataljonen utgjorde dessa stamhästars antal för närvarande

20 stycken, oberäknadt de 10 hästar, som tillhöra fältsignalkompaniet.

Visserligen ansåge chefen för fortifikationen sappörbatal
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Fjerde hufvud titeln.

jonen vara i behof af ett lika antal för öfningarnes fullständiga bedrifvande,

men stallrum kunde å Karlsborg ej för närvarande i fästningsbyggnadens

hus beredas för flera än 8 stycken och, då detta antal medgåfve

att öfva en afdelning af två trespända vagnar med en beriden

officer och ett underbefäl, syntes till en början med 8 hästar den känbaraste

bristen blifva någorlunda fylld.

Chefen för fortifikationen hemstälde fördenskull att af Riksdagen

måtte begäras medel för dessa hästars anskaffning och underhåll.

Eders Kongl. Maj:ts med anledning häraf till 1884 års Riksdag

framstälda förslag om beviljande af förhöjning dels i nu förevarande

anslag till remontering och skoning med 590 kronor och dels med

3,000 kronor i fourageringsanslaget, eller tillsammans 3,590 kronor,

blef emellertid icke af Riksdagen bifallet.

Chefen för fortifikationen har nu i sin skrifvelse den 15 november

1884, under åberopande af hvad han redan förut anfört rörande behofvet

af stamhästar vid sappörbataljonen, gjort förnyad framställning om

beredande af medel för berörda ändamål.

Då jag fortfarande är af den mening, att det för sappörbataljonens

behöriga utbildning är nödigt att bataljonen förses åtminstone med det

antal hästar, hvarom chefen för fortifikationen hemstält, samt kostnaden

för detta behofs afhjelpande, på sätt den i statsrådsprotokollet den 9

januari 1884 i sådant afseende meddelade närmare utredning visar, är

föga betydlig, får jag, med åberopande af samma utredning samt under

erinran att, enligt hvad deri omförmälts, särskildt anslag för den till

omkring 5,000 kronor beräknade kostnaden för första uppsättningen af

hästarne jemte nödiga inventarier kan umbäras, enär denna kostnad

torde kunna från eljest tillgängliga medel bestridas, härmed, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, till beredande af medel för remontering och

underhåll af 8 stamhästar vid sappörbataljonen, höja

anslaget till remontering och skoning

med .......................................... kronor 590: —

samt anslaget till fouragering med

ett belopp af.................................. » 3,000: —

tillsammans kronor 3,590: —

Med anledning af den ifrågasatta förändringen af svea artilleriregementes

båda fotbatterier till åkande erfordrades, enligt hvad förut

under anslaget till artilleriet blifvit nämndt, i anslaget till remontering

Iakttagande

af förut före

slagen förhöj

ning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

[16.]

Förhöjning

anslaget.

[17-]

Förhöjning

anslaget.

[18.]

Förhöjning

anslaget.

60

Fjerde hufvudtiteln.''

och skoning, som nu utgör .............................................kronor 140,592: —

en förhöjning af....................................... kr. 3,840: —

Lägges härtill ofvan nämnda belopp för

sappörbataljonens hästar..................... » 590: — )( ^ ^gQ. _

skulle anslagets slutsumma blifva ................................. kronor 145,022: —

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas exercis.

Den under anslaget till artilleriet omförmälda förändring af svea

artilleriregementes två fotbatterier till åkande skulle föranleda en för
-

höjning med .........................................................................

kronor

3,420: —

i anslaget till lega för hästar, så att detta anslag, nu

»

64,000: —

derefter kommer att utgöra...............................................

kronor

67,420: —

Fouragenng af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations
truppernas

hästar,

För enahanda ändamål skulle anslaget

till fouragering höjas med.................. kr. 19,000: —

hvarjemte i detta anslag, på sätt under

anslaget till remontering blifvit nämndt,

för stamhästar vid sappörbataljonen

skulle erfordras eu förhöjning af ...... r 3,000: — g2 000- _

Fourageringsanslaget, som nu utgör.................................... » 600,000: —

komme efter dessa förhöjningar att uppgå till........ kronor 622,000: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

I detta anslag erfordrades likaledes för organisationen af svea

artilleriregementes fotbatterier eu förhöjning af kronor 7,000: —

då anslaget, som nu utgör ......................................... » 1,101,000: —

komme att blifva........................................................... kronor l~lÖ8~ÖÖ0: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

61

Försvarsverket till iands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

Artilleri- och ingeniör högskolan. Från anslaget till »försvarsverket

till lands i allmänhet» utgå kostnaderna för aflöning vid artilleri- och

ingeniörhögskolan enligt stat med 25,380 kronor.

I följd af högskolans den 1 oktober 1884 verkstälda förflyttning

från Marieberg till Stockholm, har, enligt arméförvaltningens ofvan berörda

skrifvelse af den 15 oktober 1884, det i aflöningsstaten upptagna

arfvode för läkare 400 kronor blifvit umbärligt, hvarjemte af de för

betjening uppförda belopp, nemligen 1,100 kronor arfvode till 1 väbel

och 2,730 kronor för aflönande af drängar, en del kan indragas. För

tiden från skolans flyttning till 1885 års slut har Eders Kongl. Maj:t

äfven bestämt att till betjening vid skolan icke finge användas mera

än de till aflönande af väbel i staten upptagna arfvodesmedel tillika

med ett belopp af 750 kronor.

Beträffande betjeningsstaten har arméförvaltningen nu hemstält att,

i stället för dertill i staten upptagna tillsammans 3,830 kronor, måtte

uppföras aflöning dels till 1 väbel, hvilken äfven borde göra tjenst såsom

förste vaktmästare, med 800 kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar,

och dels till 1 vaktmästare, som tillika skulle tjenstgöra

såsom laboratoriidräng, med 450 kr. lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar,

tillhopa således 1,850 kronor, hvarjemte hvardera

enligt arméförvaltningens förslag skulle ega att uppbära ett lönetillägg

af 100 kronor efter fem års tjenstgöring.

Då från den summa af 2,380 kronor, hvarmed kostnaderna för

skolan på detta sätt, med inberäknande af det besparade läkarearvode^

skulle nedgå, dragés ett belopp af 400 kronor, som i anseende till den

numera vid läroverket betydligt ökade undervisningsskyldiglieten i tilllämpad

mekanik medgifvits såsom tillägg till det arfvode, hvilket förut

med blott 400 kronor varit anslaget till läraren i detta ämne, lomme

besparingen å högskolans aflöningsstat att utgöra 1,980 kronor, så att

denna stat kunde från 25,380 kronor minskas till 23,400 kronor.

I afseende å inqvarteringsförhållandena har arméförvaltningen anfört,

hurusom genom högskolans flyttning till Stockholm den å Marieberg

för skolans chef, lärare, repetitörer och öfriga personal jemte en

del af eleverne förut beredda inqvartering in natura hade upphört.

En följd deraf blefve, att hela den militära personalen, allt efter som

den hade anställning på stat vid garnisonsregementen i Stockholm eller

[19.]

Reglering af

artilleri- och

ingeniörhögskolans

anslag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjerde hufvudtiteln.

i landsorten, skulle i stället för inqvartering in natura komma i åtnjutande

af enahanda kontanta inqvarteringsersättning från Stockholms

stad eller anslaget till inqvarteringskostnader, som nämnde personer

skulle uppburit, om de icke varit till högskolan kommenderade. Den

utgift, som sålunda i följd af naturainqvarteringens upphörande komme

att drabba inqvarteringsanslaget, beräknade arméförvaltningen skola i

de fall, då samma anslag komme att draga inqvarteringskostnaden för

hela den i skolans aflöningsstat upptagna militärpersonal, uppgå till

1,950 kronor.

Under erinran vidare, att i högskolans omkostnads- och underhållsstat

numera är uppfördt ett belopp af 3,600 kronor för inqvartering

af de skolans elever, hvilka icke i och för sin tjenst åtnjuta inqvartering

i Stockholm, har arméförvaltningen, enär det uppenbarligen vore

rättast att inqvarteringsersättningar, såsom till beloppet vexlande, icke

bestridas från högskolans till slutsumman fixerade stat, utan från förslagsanslaget

till inqvarteringskostnader, hvarigenom ock största reda

och likformighet vunnes, funnit sig böra sätta i fråga, huruvida icke

det vore lämpligt att för sådant ändamål till sagda förslagsanslag öfverföra

nämnda 3,600 kronor jemte den uppkomna besparingen å högskolans

aflöningsstat, eller således i jemnadt tal 5,500 kronor.

De af arméförvaltningen sålunda gjorda förslag finner jag väl

grundade, dock att jag måste afstyrka den för väbeln och skolans

vaktmästare föreslagna förmån af ålderstillägg efter fem års tjenstgöring

samt anser den sistnämndes aflöning böra uppföras endast såsom

arfvode, då aflöningsstaten komme att blifva i öfverensstämmelse

med den vid detta protokoll fogade bilagan Lit. 1.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af det. vid protokollet fogade

förslag till aflöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan,

nedsätta de under anslaget för »försvarsverket

till lands i allmänhet» för skolan anvisade

medel med 5,500 kronor, samt att i stället med ett

lika belopp höja förslagsanslaget till inqvarteringskostnader.

Iakttagande

af förut föreslaget

tillägg

till anslaget.

På

skulle,

sätt här ofvan under anslaget till artilleriet blifvit nämndt

med anledning af förändrad organisation af svea artillerirege
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Fjerde hufvudtiteln.

mentes fotbatterier, blifva nödigt, att förevarande anslag till »försvarsverket

till lands i allmänhet» höjdes med 4,433 kronor.

Afräknas dessa 4,433 kronor från besparingen af 5,500 kronor på

artilleri- och ingeniörhögskolans stat, återstår ett belopp af 1,067 kronor,

hvarmed anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» kunde

minskas.

Sist nämnda anslag, nu ....................................... kronor 2,156,416: —,

skulle genom afdrag af nämnda................................. » 1,067: —

komma att nedsättas till ............................................. kronor 2,155,349: —.

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästoch

sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet

och det berustade infanteriet.

[20.]

Hos Eders Kongl. Makt anmälde Riksdagen i skrifvelse den 11 förhöjning af

maj 1884 att Riksdagen beslutat, att statsverket från och med år 1885 Extra anslag

må öfvertaga den rusthållarne vid ej mindre det berustade kavalleriettm reservperän

äfven det berustade infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa

och underhålla beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar,

under vilkor, att staten samtidigt erhåller1 fri

dispositionsrätt till i bruk varande, af rusthållarne anskaffade motsvarande

persedlar, att den rusthållarne beredda lindring kommer att

fortfara endast så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande statsanslag

af Riksdagen anvisas, samt att, hvad det berustade infanteriet

beträffar, såsom vilkor för statens öfvertagande af den detta infanteri

åliggande ofvan nämnda skyldighet, bestämmes att rusthållarne ingå på

att erlägga en årlig ersättning för besvärets upphörande af 40 kronor

af hvarje rusthållsnummer, hvilken Eders Kongl. Maj:t skulle ega att

för det med besväret afsedda ändamål disponera.

Till bestridande af härför erforderliga utgifter uppförde Riksdagen

å ordinarie stat under fjerde hufvudtiteln ett reservationsanslag af

150,000 kronor.

Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse anbefalde Eders

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 maj 1884 arméförvaltningen å

artilleri- och intendentsdepartementen att, så snart ske kunde, afgifva

utlåtande, huruvida anskaffningen och underhållet af de beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar, som för

närvarande anskaffas af rusthållare vid kavalleriet och infanteriet, må

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjerde hufvudtiteln.

kunna af statsverket öfvertagas på de af Riksdagen i skrifvelsen angifna

vilkor samt, i händelse förändring i eller tillägg till nämnda vilkor

skulle finnas oundgängligen vara af nöden, i sådant hänseende afgifva

förslag.

Arméförvaltningen har numera inkommit med utlåtande i förevarande

ämne; och enär i afseende å persedelunderhållet vid rusthållstrupperna

förhållandena äro väsentligt olika vid kavalleriet och vid

infanteriet, blifver nödigt att i detta ärende särskilja frågorna om persedelunderhållet

vid hvartdera truppslaget, hvarföre jag anhåller att

till en början få föredraga frågan om rusthällskavalleriet.

Då frågan härom den 21 november 1884 senast förevar, anförde

jag, hurusom, oberoende af den från arméförvaltningen infordrade utredning,

det syntes kunna förutsättas, att de hinder, som, särskilt

från knappheten af de för ändamålet beräknade och anslagna medel,

kunde möta för statsverkets öfvertagande för framtiden af ifrågakomna

persedlars anskaffning och underhåll vid rusthållskavalleriet, skulle blifva

i vederbörlig ordning undanröjda, äfvensom jag, hvad särskild!, angick

året 1885, erinrade att vid rusthållspersedlarnes aflemnande till statsverket

i fullgodt skick, kostnaden ensamt för persedlarnes underhåll

kunde beräknas under år 1885 blifva lägre än den, som statsverket

sedermera skulle nödgas att för såväl anskaffningen som underhållet

vidkännas.

Med gillande af de sålunda uttalade åsigter, behagade Eders Kongl.

Maj:t derföre under den 21 november 1884 förordna att, om än vid

antydda förhållanden lindringens fortfarande bestånd icke för närvarande

kunde vederbörande rusthållare såsom visst tillförsäkras, de

åtgärder likväl skulle vidtagas, som kräfdes för att rusthållare vid de

beridna rusthållstrupperna, på sätt Riksdagen åsyftat, måtte redan från

och med år 1885 komma i åtnjutande af ifrågakomna lindring i rust.- ningsbesväret. I afseende å de närmare bestämmelser, som dervid af Eders

Kongl. Maj:t meddelades rörande rusthållspersedlarnes öfverlemnande

till statsverket in. in., torde här böra anmärkas, att till kronan borde

afleverera^ fullständiga såväl munderings- som karl- och hästutredningssamt

beväringspersedlar till det antal och i det skick, som för godkännande

vid generalmönstring erfordras, tillika med de öfriga persedlar,

som hittills, på grund af särskild! meddelade föreskrifter, derutöfver

af de rustande vid vederbörande regementen eller corpser hållits;

att öfverlemnandet af persedlarne skulle i allmänhet försiggå vid

regementsmötena, men för dessförinnan till skolor kommenderadt manskap

ega rum å kommenderingsorten; samt att persedlarne derefter

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Fjerde Imfrudtiteln.

skulle anses vara öfvertagna af kronan, som sedermera tills vidare ock

intilldess annorlunda förordnas komme att ombesörja deras underhåll

ock nyanskaffning i mån af behof, dock att persedlarne, i enlighet

med den af Riksdagen i dess skrifvelse i ämnet uttalade åsigt, skulle

fortfarande såsom hittills å rusthållen förvaras, med skyldighet för

rusthållarne att upplåta lämpliga förvaringsrum, äfvensom att åt persedlarne

egna noggrann tillsyn och vård.

Till utrönande, huruvida de af Riksdagen anvisade tillgångar kunde

blifva tillräckliga för bestridande af de med statsverkets öfvertagande

af persedelunderhållet förenade kostnader, har arméförvaltningen å intendentsdepartementet,

med ledning af infordrade uppgifter från vederbörande

regementen och corpser, låtit uppgöra approximativa kalkyler

särskildt för kavalleriet, upptagande de belopp, hvartill kostnaderna

för persedelunderhållet, så vidt intendentsdepartementets befattning

dermed vidkomme, kunde komma att belöpa sig efter besvärets öfvertagande

af statsverket, samt utvisande den brukningstid, hvilken borde

bestämmas för hvar och en persedel, som af kronan öfvertoges, hvarje

persedels värde såsom ny, samt årskostnaden i förhållande till brukningstiden,

med tillägg, i öfverensstämmelse med hvad i afseende å

andra för dylika ändamål utgående anslag varit vanligt, af tio procent

af årsvärdet för ifrågakommande persedelreparationer.

Af omförmälda kalkyler visar sig, att anskaffningen och underhållet

vid rusthållskavalleriet af de persedlar, med hvilka intendentsdepartementet

har befattning, ansetts icke kunna beräknas till lägre belopp

för år än 184,012 kronor 50 öre.

Härvid har dock af arméförvaltningen erinrats, att i dessa beräkningar

äro inbegripna samtliga nummer och således äfven de för

olika ändamål anslagna vakanta numren. Derest nemligen statsverket

öfvertager persedelunderhållet, blefve häraf en gifven följd, att vakansafgifterna

komma att minskas med belopp, motsvarande den lättnad,

som kommer de effektiva numren till godo, hvadan ock, då dessa utgifter

ingå till lönande af underbefäl, gevärshandtverkare m. m., ersättning

för den minskning i vakansafgifterna, som genom statens

öfvertagande af persedelunderhållet förorsakas, måste beredas för sådane

löntagare och för de ändamål i öfrigt, hvilka fått sig anvisade inkomsterna

af de vakanta numren, hvarförutom man måste vara beredd på

ett uppsättande af dessa vakanta nummer, då anslaget likväl borde

räcka till.

Beträffande det berustade kavalleriets beväpning, har arméförvaltningen,

för den händelse att rusthållskavalleriet fortfarande vore be
9
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjerde hufvudtiteln.

väpnadt på samma sätt som nu, beräknat årliga kostnaden bärför till

15,138 kronor 75 öre, hvilket belopp dock för ryttarens förseende

med karbin af ny modell komme att ökas till 17,577 kronor 60 öre.

Det blefve vidare, enligt hvad arméförvaltningen anmält, nödvändigt,

i händelse kronan öfvertager persedelunderhållet, att i förråd

hålla tillgängligt ett visst antal reservpersedlar, åtminstone 5 procent

af antalet, till utdelande vid förefallande behof, såsom då persedelskador

ej hinna att under kommenderingar och möten m. m. afhjelpas

före uppbrottet, samt vid inträffande mobilisering. Dessa reservpersedlars

anskaffning skulle enligt gjord beräkning erfordra ett anslag

för eu gång af 70,000 kronor.

Slutligen har till bestridande af förvaltningskostnader m. in. upptagits

ett belopp af omkring 1 krona per nummer, eller ungefär 3,000

kronor, så att hela den årliga utgiften för statsverkets öfvertagande

vid berustade kavalleriet af de i Riksdagens skrifvelse omförmälda

besvär skulle komma att uppgå, förutom nämnda 70,000 kronor för en

gång, i rundt tal till 203,000 å 205,000 kronor årligen.

Detta belopp har arméförvaltningen ansett, med hänsyn till ökad

förslitning i följd af utvidgade öfningar och skolor samt större fordringar

på vapnens beskaffenhet m. m., icke tåla någon nedsättning,

helst tilläfventyrs inträffande prisstegring å materialier skulle kunna i

de beräknade utgifterna medföra förhöjning till ej obetydliga belopp,

hvarförutom erinrats, att de nuvarande sadlarna varit i bruk ganska

länge och således troligen måste inom de närmaste tio åren omsättas

i stor mängd.

Då enligt utgiftsberäkningarne samtliga kostnaderna visade sig

uppgå i medeltal för hvarje nummer vid rusthållskavalleriet till 56 kronor

81 öre eller alternativt 57 kronor 52 öre, har arméförvaltningen

anmärkt, hurusom denna beräkning ej väsentligt skilde sig från den

siffra, 52 kronor, hvartill i detta hänseende kammarrådet A. Andersson

kommit i sitt den 15 september 1874 afgifna betänkande angående

sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning, helst skilnaden till en del vore föranledd deraf,

att ryttaren numera är utrustad med vapen, för hvilka en kortare brukningstid

ansetts böra beräknas, och med sadel af en kostsammare modell

än före år 1867, då de beräkningar uppgjordes, som legat till

grund för den i betänkandet uppgifna kostnadssiffran.

Arméförvaltningens beräkning rörande behofvet af anslag för en

gång till anskaffning af reservpersedlar afser, enligt hvad arméförvalt
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Fjerde liufmdtiteln.

ningen anmält, icke några reservpersedlar för beväpningen, enär sådana,

användbara för rusthållskavalleriet, till större delen redan finnas.

Mot de af arméförvaltningen i detta ärende framlagda beräkningar

bar jag icke funnit anledning till anmärkning. Det framgår af desamma,

att anskaffningen och underhållet af persedlarne vid rusthållskavalleriet

icke kunna bestridas med det derför anvisade årsanslag af

150.000 kronor, utan att ett tillägg till samma anslag af 55,000 kronor

är nödvändigt, hvarjemte erfordras ett anslag för en gång af

70.000 kronor till nödiga reservpersedlars uppsättande.

Redan förut har jag anmält, att, då intendenturgöromålen vid Smålands

husarregemente och Smålands grenadierbataljon efter förändringen

i afseende å persedelunderhållet ej vidare kunna uppehållas af

den vid dessa trupper nu anstälda intendenturpersonal, hvilken till en

del är för begge trupperna gemensam, persedelunderhållets öfverflyttande

på statsverket betingar att aflöning beredes för en regementsintendent

vid Smålands grenadierbataljon, äfvensom jag, vid fråga om

anslag till byggnader å mötesplatserna, erinrat om behof af ökadt utrymme

i förrådslokalerna för reservpersedlarnes inrymmande; och får

jag, som i sammanhang dermed också hemstält, att aflöning för en regementsintendent

vid Smålands grenadierbataljon och särskilda medel

till byggnader å mötesplatserna måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen

äskas, nu tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, på det statsverket

må kunna fortfarande bestrida anskaffningen och underhållet af beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlarne

vid rusthållskavalleriet, täcktes tillika föreslå Riksdagen,

att dels förhöja det i riksstaten för ändamålet

uppförda ordinarie reservationsanslaget från dess nuvarande

belopp 150,000 kronor till 205,000 kronor,

eller med 55,000 kronor,

dels ock anvisa till uppsättande af nödiga reservpersedlar

för rusthållskavalleriet ett extra anslag för

år 1886 å 70,000 kronor.

Återstår härefter frågan om persedelunderhållet vid rustliållsinfanteriet.

Enligt hvad förut blifvit nämndt, ansåg Riksdagen, att såsom vilkor

för statens öfvertagande af den rusthållarne vid detta infanteri

åliggande skyldighet, att anskaffa och underhålla vissa persedlar, borde

bestämmas erläggande af en årlig ersättning af 40 kronor af hvarje

rusthållsnummer.

Angående vilkoren

för statsverkets

öfvertagande

af persedelunderhållet

vidrusthållsinfante
riet,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde lmfvudtiteln.

Då likväl verkstälda beräkningar gifvit vid banden, att den årliga

utgift, som anskaffningen och underhållet af beklädnads-, remtygs- och

beväringspersedlar vid rusthållsinfanteriet nu medför, i verkligheten

betydligt understiger det såsom årsafgift ifrågasatta beloppet af 40

kronor för hvarje rusthållsnummer, så att genom förändringen ingalunda

lindring, utan i stället ökad tunga skulle för desse rusthållare

uppkomma, ansåg sig Eders Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning

den 21 november 1884, icke lämpligen böra förordna om rusthållarnes

hörande öfver omförmälda vilkor, utan förklarade att Eders Kongl.

Maj:t, med anledning af de af Riksdagen anförda skäl för öfverflyttande

på statsverket af ifrågakomna persedlars anskaffning och underhåll

jemväl vid rusthållsinfanteriet, ville för näst sammanträdande Riksdag

framlägga förslag, huru detta på mindre betungande vilkor för

rusthållarne må kunna ske.

Enligt Riksdagens skrifvelse har såsom grund för årsafgiftens beräknande

till 40 kronor tjenat de i kammarrådet Anderssons ofvan

nämnda betänkande af den 15 september 1874 angifna årliga värden,

eller för beklädnaden 35 kronor, för remtyg 2 kronor och för beväpningen

3 kronor.

I afseende härå har arméförvaltningen påpekat, hurusom i sagda

betänkande väl, beträffande kostnaderna för beklädnad m. m. vid rusthållstrupperna,

hänvisades till ett den 27 maj 1868 afgifvet betänkande

af komiterade för utredning af frågan om rustnings- och roteringsbesvären,

i hvilket senare betänkande, uti bilagan lit. D, för både det

effektiva och det afsutna kavalleriet beräknats: för beklädnaden 35

kronor, för remtyg 2 kronor och för beväpningen 3 kronor, eller tillsammans

40 kronor, men att en vid samma betänkande fogad tabell,

lit. H, dock utvisar att, enligt infordrade uppgifter från chefsembetena

och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, marrmikostnaden för

samtliga dessa bestyr vid rusthållsinfanteriet i allmänhet uppgått till

vida mindre belopp, eller vid lifregementets grenadiercorps till 30 kronor

65 öre, vid andra lifgrenadierregementet till 19 kronor 88 öre,

vid Smålands grenadier bataljon till 19 kronor 93 öre och vid Vestgöta

regemente till 17 kronor 35 öre.

I verkligheten måste också, enligt hvad arméförvaltningen anmärkt,

beklädnaden för infanteristen blifva billigare än för kavalleristen,

helst den senare hade i medeltal längre årlig tjenstgöring. Af

uträkningar, som arméförvaltningen framlagt, visar sig äfven, att kostnaden

för anskaffning och underhåll af beklädnads- och remtygspersedlarne,

med tillämpning af de i instruktionen för beklädnadsdirek
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

69

tionerna vid roterade infanteriet stadgade beräkningsgrunder, skulle

för hvarje nummer utgöra i medeltal endast 17 kronor 45 öre.

Såsom bidrag till förvaltningskostnad m. m., har arméförvaltningen

vidare beräknat, likasom för rusthållskavalleriet, ett visst belopp, i

detta fall omkring 50 öre per nummer, samt för beväpningen, efter nu

gällande modell 3 kronor 92 öre, men efter ny modell 4 kronor 89

öre, hvarföre arméförvaltningen ansett den afgift, vederbörande rusthållare

vid infanteriet borde erlägga, icke billigtvis kunna sättas högre

än till 22 å 23 kronor för hvarje nummer.

På grund af den utredning, hvilken sålunda förekommit, får jag

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, hvad beträffar rusthållsinfanteriet, statsverket

från och med år 1886 må öfvertaga den rusthållarne

vid detta infanteri åliggande skyldighet att anskaffa

och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar,

under vilkor att till staten under eganderätt

samtidigt öfverlemnas af rusthållarne anskaffade

motsvarande persedlar till det antal och i det skick,

som för godkännande vid generalmönstring erfordras,

och att rusthållarne för besvärets upphörande erlägga

en årlig ersättning af 23 kronor af hvarje rusthållsnummer,

att af Eders Kongl. Maj:t för persedlarnes

anskaffning och underhåll användas.

Då vid afsutna kavalleriet de rusthållare, som erlägga vakansafgift,

enligt redan gällande bestämmelser äro befriade från skyldighet

att anskaffa och underhålla de vanliga rusthållspersedlarne för de vakanta

numren, kan den nu föreslagna särskilda afgiften icke ifrågakomma

för sådana nummer, så länge de äro vakanta, utan måste anses

inbegripen i vakansafgiften.

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.

Under åberopande af hvad jag här förut vid fråga om anslaget

till »indelta arméns och Vermlands fält] ägare corps’ vapenöfningar» anfört

derom, att de för bekostande af underhållet utaf samtliga byggnader

tillika med förekommande nybyggnader å mötesplatserna för indelta

arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof

m. in. erforderliga särskilda medel till belopp af 115,000 kronor

lämpligen borde uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för

underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna bestridas, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

[21.]

Förhöjning af

detta anslag

för bekostande

jemväl af utgifterna

för

byggnaderna

å mötesplat
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Fjerde hufvud ti teln.

att till bestridande af kostnaderna ej mindre för

underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande

nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns,

Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof, samt för kompanitrossbodarnes underhåll, än

äfven för underhållet af sängkläder m. m. på mötesplatserna,

förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor,

måtte under benämning: »byggnader och sängkläder

på mötesplatserna m. m.» med ett till 165,000

kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag i riksstaten

uppföras.

. [22.]

Ofverföring af

medel från artilleri-

och

ingeniörhögBkolan8

anslag.

Inqvarteringskostnader.

På sätt jag förut, under anslaget till »försvarsverket till lands i

allmänhet», ifrågasatt, borde vid reglerandet af artilleri- och ingeniörhögskolans

stater de till beloppet vexlande inqvarteringskostnaderna

vid högskolan lämpligen skiljas från skolans anslag derigenom att ett

belopp af 5,500 kronor derifrån öfverföres till anslaget för inqvarteringskostnader.

Förslagsanslaget till inqvarteringskostnader, nu ............ kr. 103,000: —

komme efter tillägg af nämnda ....................................... » 5,500: —

att uppgå till ...................................................................... kr. 108,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Jemkning af För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde till före
ansiaget.

varande förslagsanslag, nu............................................................ kr. 4,207: —

få läggas............................................................................................ » 113: —

hvarefter anslaget komme att utgöra .................................... kr. 4,320: —

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 17,397,200: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i förut

befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af de i

vissa anslag föreslagna nedsättningar, uppgå till

1,912,300 kronor; och skulle således de ordinarie

anslagen genom tillägg af detta belopp......... » 1,912,300: —

komma att höjas till............................................................ kr. 19,309,500; —

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufrudtitelu.

71

Extra ordinarie anslag:

Efter erinran, att vid behandlingen af frågan om nödiga medel

för att statsverket må kunna fortfarande bestrida anskaffningen och

underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlarne

vid rusthållskavalleriet, anmälts behofvet af ett

extra anslag för år 1886 å 70,000 kronor till uppsättande af reservpersedlar

för samma kavalleri, yttrade departementschefen följande beträffande

de extra anslag, som vidare blefvo för år 1886 erforderliga:

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Till ny fältartillerimateriel har hittills af Riksdagen beviljats

2,600,000 kronor af det belopp 4,600,000 kronor, som för anskaffning

af sådan materiel beräknats vara erforderligt.

Den anskaffning af materiel m. m., som under år 1886 borde ega

rum, skulle, enligt hvad generalfälttygmästaren i sitt memorial af den

12 november 1884 anfört, blifva följande, nemligen:

24 stycken 8 cm. kanoner med lavetter, föreställare och

tillbehör, å 6,750 kronor............................................................ kr. 162,000.

32 ammunitionsvagnar med tillbehör, å 3,750 kr................ )) 120,000.

förändring af 24 äldre packvagnar med tillbehör å 300 kr. » 7,200.

rid- och anspannspersedlar för 3 batterier å 30,000 kr. pr

batteri.............................................................................................. » 90,000.

ammunition för 5 batterier å 37,700 kronor pr batteri...... » 188,500.

9 reservlavetter med tillbehör till 3 artilleri-ammunitions
kolonner

å 3,590 kronor stycket........................ » 32,310.

summa kronor 600,010,

eller i rundt tal 600,000 kronor.

[24.]

Anslag till

fältartillerimateriel.

Efter den sålunda ifrågasatta anskaffningen skulle finnas kanoner

med lavetter och föreställare, ammunitionsvagnar och packvagnar jemte

samtliga tillbehör, äfvensom ammunition, för 25 af de till anskaffning

s. 72 Kontrollera mot PDF

[25.]

Anslag till

poaitionsartillerimateriel.

[26.]

Anslag till

fästningsartillerimateriel.

72 Fjerde hufrudtiteln.

föreslagna 34 batterier, samt rid- och anspannspersedlar till 14 af de

till förseende med dylika persedlar föreslagna 26 l/2 batterier; och har

generalfälttygmästaren derföre nu hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

måtte på extra stat för år 1886 af Riksdagen äska till fältartillerimateriel

lika belopp, som anvisats för år 1885, eller 600,000 kronor.

Till denna underdåniga framställning tillstyrker jag nådigt bifall.

Positionsartiilerimateriel.

I underdånigt memorial af generalfälttygmästaren den 2 november

1876 har kostnaden för anskaffning af ett positionsartilleri blifvit beräknad

till 696,150 kronor, deraf Riksdagen för hvartdera af åren 1878

och 1879 anvisat 100,000 kronor samt för hvarje af åren 1880—1885

50,000 kronor eller sammanräknadt 500,000 kronor.

I enlighet med hvad generalfälttygmästaren i ofvan berörda skrifvelse

af den 12 november 1884 begärt, får jag hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att äfven för år 1886 till fortsatt anskaffning af

positionsartiilerimateriel bevilja ett extra anslag af 50,000

kronor.

Fästningsartillerimateriel.

Sedan kostnaden för bestyckning af den färdiga delen af Karlsborgs

fästning år 1878 blifvit beräknad till 3,618,000 kronor, har intill

år 1882 af denna summa anvisats 475,000 kronor, hvarefter åren

1882—1884 till fästningsartillerimateriel i allmänhet af Riksdagen beviljats

100,000 kronor årligen.

Då väl många år skulle komma att åtgå innan den erforderliga

fästningsartillerimaterielen kunde vara anskaffad, om ej större belopp

än 100,000 kronor kunde såsom årsanslag för ändamålet erhållas, har

generalfälttygmästaren ansett sig böra hemställa att 200,000 kronor

måtte dertill begäras för år 1886.

Med hänsyn till de öfriga angelägna anslagsbehofven vid denna

statsreglering, nödgas jag dock hemställa,

att äfven för år 1886 måtte såsom extra anslag

till fästningsartillerimateriel äskas allenast ett belopp

af 100,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

73

Snfanteri-ammunitionsvagnar.

I underdåniga memorial den 15 november 1882 och den 14 november

1883 har generalfälttygmästare!! uppgifvit behofvet af infanteriammunitionsvagnar

enligt den senast faststälda mobiliseringsplanen

uppgå till 268 stycken vid truppträngen, deraf 100 redan äro anskaffade,

och till 187 dylika vagnar vid ammunitionskolonnerna.

Då i utbyte mot berörda 100 nyanskaffade infanteriammunitionsvagnar,

hvilka utlemnats till armén, inlevererats ett lika antal äldre

ammunitionsvagnar, som efter vederbörlig ändring kunna användas för

ammunitionskolonnerna och till ett antal af 57 stycken redan blifvit

för detta ändamål ändrade, hade af generalfälttygmästare!! tillika blifvit

föreslaget, att ammunitionskolonnernas behof af 187 vagnar måtte fyllas

på det sätt, att ytterligare 87 nya infanteriammunitionsvagnar anskaffas

och utlemna^ till armén i utbyte mot lika antal befintliga äldre

vagnar samt att ändring måtte ega rum dels af 130 äldre dylika vagnar

på samma sätt som förut skett med de 57 vagnarne, och dels af

rid- och anspannspersedlar för 187 vagnar.

Sammanlagda kostnaden härför beräknades till 239,112 kronor,

hvaraf generalfälttygmästare!!, enär kostnaden icke behöfde utgå på en

gång, utan syntes böra på flera år fördelas, begärde att till en början

måtte anvisas 60,000 kronor.

Då efter genomförande af den utaf generalfälttygmästaren frarnstälda

anskaffningsplan tillgången på infanteriammunitionsvagnar ökades

åtminstone till 187 nya och lika många ändrade, eller tillsammans 374

vagnar, samt behofvet af infanteriammunitionsvagnar, livilket behofs

fyllande är af särdeles vigt, sålunda skulle kunna någorlunda tillgodoses,

tillstyrkte jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå 1884 års

Riksdag att till anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar

med tillhörande rid- och anspannspersedlar bevilja för år 1885

ett extra anslag af 60,000 kronor, hvilken framställning dock ej blef

af Riksdagen bifallen.

Generalfälttygmästaren bär med anledning häraf nu ånyo anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för ändamålet äska ett extra

anslag af 60,000 kronor; och får jag på förut anförda skäl tillstyrka

att till anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar med

tillhörande rid- och anspannspersedlar måtte för år 1886 äskas ett extra

anslag af 60,000 kronor.

[27.]

Anslag till

infanteriammunition

svagnar.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

[28.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

Fjerde Imfrudtiteln.

Fortiflkationsbehof.

Karlsborg.

Följande af chefen för fortifikationen uppgjorda tabell utvisar de

enligt 1876 års beräkningar till fullbordande af Karlsborgs hufvudfästning

erforderliga medel äfvensom de summor, som sedan nämnda år

blifvit dertill anvisade:

Kostnad, enligt

förslaget af

den 15 novem- ber 1876.

Använda eller

anslagna medel

till och med

år 1884.

Återstående

kostnad den

31 decem- ber 1884.

a) grafvens yttre murklädnad, med utfyllning af betäckt

väg, fältvall, mingallerier och blockhus.................

1,119,800

520,500

598,800

b) vallens tillredning för artilleriets uppställning å land- fronterna (Lin. I, II, III) mod tillhörande kruthus

och tvärvallar .................................................

118,700

113,700

c) slutvärnets täckning och skyddsvallar framför detsamma

med derunder föreslagna kruthus ........................

590,700

01,050

529,650

d) anslntningarne mot sjön..........................................

495,800

80,100

409,700

e) diverse: portar, luckor, bryggor m. m........................

108,500

—

103,500

Summa

2,488,000

781,350

1,701,650

För 1885 äro anslagne, att fördelas enligt 1885 års ar- betsplan ............................................................

100,000

hvadan återstående kostnaden för ofvan nämnda arbeten

den Öl december 1885 utgör ............................

_

1,601,650

Med åberopande af de skäl, som af chefen för fortifikationen flera

gånger förut och senast i hans inför Eders Kong! Magt anmälda

underdåniga memorial af den 15 november 1882 och den 15 november

1883 blifvit anförda för byggnadsanslagets bestämmande till minst

200,000 kronor årligen, har chefen för fortifikationen nu i sin skrifvelse

den 12^ november 1884 hemstält, att till Karlsborgs fästningsbyggnad

måtte för 1886 års arbeten beredas ett anslag till nyss nämnda belopp

200,000 kronor. *

Då fullbordandet af Karlsborgs hufvudfästning, enligt hvad de af

befälhafvare!! för generalstaben i detta ämne senast verkstälda omsorgsfulla

undersökningar bekräftat, är för landets försvar af den allra

största vigt, anser jag krigsstyrelsen icke kunna åtaga sig någon del

af ansvaret för denna angelägenhets försummande genom uraktlåtenhet

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Fjerde hiifrudtiteln.

att söka utverka beviljandet af tillräckliga medel för fästningsbyggnadens

ändamålsenliga bedrifvande. Att fästningsbyggnaden icke med

de ringa anslag af 100,000 kronor, som under de sista åren dertill anvisats,

kan på något kraftigare sätt föras framåt lärer vara uppenbart,

likasom det äfven blifvit visadt, att arbetet genom allehanda omkostnader

väsentligt fördyras i den mån det i följd af de alltför små årsanslagen

måste utdragas på tiden.

Jag tillstyrker derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa för år 1886 ett

extra anslag af 200,000 kronor.

Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 12 april 1878 tillsatta befästningskomité

erhöll i uppdrag, bland annat, att afgifva fullständigt förslag

till befästningslinien Vaxholm Oscar Fredriksborgs försättande i försvarstillstånd

under krigstid. Komitén, som afgaf sitt underdåniga betänkande

den 9 mars 1880, uttalar deri, efter eu föregående redogörelse

för traktens topografiska och hydrografiska beskaffenhet, äfvensom

för de derstädes utförda befästningar, sitt omdöme i följande ordalag:

»Det synes häraf, att det fasta försvaret i Stockholms skärgård, sådant

det för närvarande befinnes, närmast afser afvärjandet af fiendtliga fartygs

omedelbara inträngande genom sunden och att de för detta ändamål

utförda befästningar och försänkningar m. m. icke kunna anses

annorlunda än som det minimum, hvartill man genom omständigheterna

nödgats inskränka sig, och livilka derföre vid fyllande af ofvan nämnda

uppgift för ingen del kunna undvara ett verksamt biträde af flottans

fartyg och sjöminor, äfvensom af gröfre och lättare kanoner, uppställda

uti batterier å lämpliga punkter utanför de permanenta fästena.»

Komitén visar vidare att, om fienden får tillfälle att landsätta trupper

på öarne och bemäktiga sig dem, skulle de små fästena å Rindön,

liksom Vaxholms fästning, vara för svaga att-, åt sig sjelfva lemnade,

kunna bestå mot det förenade anfallet af eu flotta och fiendtliga landttrupper,

hvilka då blefve i stånd att uppföra kanoner på ställen, der

de blifva ganska farliga för fästningsverken och deras besättningar. Det

vore derföre, enligt komiténs åsigt, nödvändigt att söka förhindra en

sådan landstigning af fienden genom att utom de permanenta fästningarnes

besättningar förlägga särskilda rörliga trupper på flertalet af

öarne, hvilka trupper, om deras antal ej skulle blifva allt för stort, till

[29]

Anslag till

försvarsarbeten

vid Vaxholm

Oscar

Fredriksborg.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjerde hufrudtiteln.

sitt skydd och stöd behöfde på förhand uppförda batterier och fältverk.

Äfven för att kunna väl bevaka de många sunden med de uti

dem anlagda minor och försänkningar samt för att der hindra fienden

från att anfalla med kontraminor och bevarade småfartyg, borde på

flera ställen jordskansar uppkastas och förses med skyddande blinderingar

såväl för de elektriska tändstationer, som tillhöra de utlagda minorna,

som äfven för det manskap, som får sig sundets bevakning och

första försvar ombetrodt,

Komitén ingår derefter i en detaljerad redogörelse för ej mindre

dessa befästningar, deras lägen och utstakning, än ock för batteriernas

bestyckning och den beräknade besättningsstyrkan. Enär vid ett krigsutbrott

och Stockholms försättande i försvarstillstånd, en ofantlig mängd

arbeten förestode, och så väl arbetskrafter som materialier då utan all

fråga komme att befinnas otillräckliga i förhållande till de behof, som

framställde sig och borde fyllas, fann komitén oundgängligt, att eu del

af de ofvan omnämnda fältbefästningarne och jordbatterierna vid Vaxholm

blefve utförda redan under fredstid och i synnerhet att de jordmassor,

som för deras bildande äro oundgängliga, på förhand uppläggas,

särskildt på sådana ställen, der batterierna eller förskansningarne ligga

på berggrund och jorden således icke kan direkt uppschaktas ur grafvar,

utan måste hemtas från andra håll, såsom fallet är på ej få ställen.

Förhållandet vore alldeles detsamma med anläggningen å öarne af

sådana vägar, som behöfdes genast vid rustningarnas början, och hvilkas

utförande, om dermed till den tiden uppskötes, skulle mycket fördröja

de öfriga arbetenas fullbordande, emedan på dessa vägar måste

framföras alla materialier, som ej kunna transporteras sjövägen, likasom’

sedermera både kanoner och ammunition till batterierna.

En del af dessa arbeten, ehuru dryga nog att utföra, äro likväl

enkla till sin natur, såsom just ofvan nämnda jordupplag och väganläggningar

med dertill hörande bergsprängning.

Enligt hvad chefen för fortifikationen i sin skrifvelse den 12 november

1884 anfört, äro vid Vaxholm förlagde 180 å 200 man kronoarbetskarlar,

af Indika endast en del för närvarande kunde användas

för kronans räkning. Under flera år efter den egentliga fästningsbyggnadens

afslutande hade nemligen kronoarbetskarlarne användts att

spränga sten i större mängd och upplägga den vid stranden af Rindö

på ett ställe der den med lätthet kan inlastas i skutor, ämnade att vid

krigstillfälle försänkas i öppningarne i Kodjupsförsänkningen, men sedan

material nu blifvit samlad i tillräcklig myckenhet vore manskapet

disponibelt till andra arbeten.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 77

Chefen för fortifikationen har vid detta förhållande'' ansett att med

ofvan omtalade angelägna försvarsarbeten ej längre borde uppskjutas,

och att af dessa arbeten nu borde företagas sådana, till hvilkas utförande

kronoarbetsmanskapet vid Vaxholm hufvudsakligen kan användas.

Dervid lämpade sig närmast till företagande ett batteri på Vermdölandet

strax norr om det gamla tornet vid Fredriksborg, helt nära kasernen

för de der förlagda kronoarbetskarlar, samt vidare ett haubitzbatteri

å Rindö jemte vissa väganläggningar och lastningsbryggor för batterierna,

hvilka försvarsarbeten hörde till de mera angelägna å denna linie.

Under antagande att dessa arbeten utföras af kronoarbetskarlar, beräknar

chefen för fortifikationen kostnaden för samma arbeten komma

att stadna vid 56,000 kronor, och har chefen för fortifikationen anhållit,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes för ändamålet begära såsom anslag

för år 1886 hälften af nämnda belopp, eller 28,000 kronor.

Då genom bifall till chefens för fortifikationen förslag ifrågavarande

vigtiga arbeten för Vaxholm Oscar Fredriksborgs-li niens försvar

skulle kunna med lindrigaste kostnad för statsverket utföras, hemställer

jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till försvarsarbeten

vid Vaxholm Oscar Fredriksborg anvisa för år 1886 ett extra

anslag af 28,000 kronor.

Krigsbryggemateriel.

I underdånig skrifvelse den 31 oktober 1883 framstälde chefen

för fortifikationen plan till förbättrande af'' arméns krigsbryggemateriel

genom förändring och kompletterande af de 3 äldre krigsbryggeekipagen

till 2 ekipage af fullt tidsenlig beskaffenhet samt uppsättande af

ett nytt ekipage af 1875 års modell i stället för det 3:dje äldre ekipaget,

hvilket såsom sådant försvunne vid de tre äldre ekipagens sammanslagning

till två.

Genom sammanslagningen skulle nemligen, enligt hvad chefen för

fortifikationen härvid erinrade, ekipagens hela antal vid den svenska

krigsbryggeutredningen minskas till 5, hvilket antal dock vore alldeles

för" ringa för att vid krigstillfälle kunna fylla härens behof af dylik

materiel, så vigtig i vårt land för krigsrörelsernas hastiga och säkra

utförande. Alla de senare årens arméorganisationsförslag hade antagit

ej mindre än 10 ekipage såsom svenska härens behof, mot hvilket antagande

ingen anmärkning förekommit; och ansåg chefen för fortifikationen

det vara önskvärdt att ju förr dess heldre kunna anskaffa

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde liufvudtiteln.

hela denna materiel, men på det att anskaffningssättet måtte blifva så

billigt som möjligt derigenom att arbetet utfördes af ingeniörbataljonernas

egna arbetare, föreslog chefen för fortifikationen, enligt hvad nyss

nämndes, att anskaffningen dock för närvarande borde inskränkas till

endast ett nytt ekipage af 1875 års modell, i stället för det tredje äldre

ekipaget.

Kostnaden för genomförande af det sålunda framstälda förslaget

beräknades af chefen för fortifikationen till omkring 67,000 kronor,

hvaraf hos sistlidne års Riksdag begärdes anvisande för år 1885 af

hälften med 33,500 kronor, men ansåg Riksdagen sig böra för år 1885

bevilja endast det belopp, som beräknats för de 3 äldre ekipagens förändring

med 7,800 kronor.

Sedan denna förändring, hvilken redan är under utförande, blifvit

fulländad, skulle emellertid, på sätt anmäldt blifvit, antalet krigsbryggeekipage

blifva nedsatt till endast 5, samt således blifva mindre än

hvad till och med hittills funnits; och då detta, enligt chefens för fortifikationen

åsigt, vore så mycket betänkligare, som tillverkningen af ett

ekipage kräfde ganska lång tid, om det, såsom vid kostnadens beräknande

förutsattes, skulle till eu stor del tillverkas på fortifikationstruppernas

egna verkstäder, bär chefen för fortifikationen nu i sin underdåniga

skrifvelse den 15 november 1884 bemstält, att till anskaffande

af ett krigsbryggeekipage af 1875 års modell i stället för det

tredje äldre ekipaget måtte beviljas ett extra anslag af 59,200 kronor

samt att deraf måtte anvisas 30,000 kronor att utgå under år 1886.

På grund af de af chefen för fortifikationen sålunda anförda skäl

får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att till krigsbryggemateriel anvisa på extra stat för år 1886 ett belopp af

30,000 kronor.

Fäittelegrafmateriel.

[3 i.]

Anslag tm . Då den nu befintliga telegrafmaterielen, enligt hvad erfarenheten

^materieif V1''sab är för behofvet otillräcklig, begärde chefen för fortifikationen i

underdånig skrifvelse den 14 november 1883, att medel måtte beredas

för samma materiels kompletterande och förändrande till 3 fälttelegrafafdelningar

hvardera med 30 km. linieledning och 7 fullständiga stationer

samt för nyanskaffning af en fjerde afdelning, likaledes med

30 km. linieledning och 7 stationer.

Kostnaderna härför uppgingo, enligt verkstäld beräkning, till 63,071

kronor 23 öre, men derifrån aigingo dels 7,087 kronor 50 öre, mot
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjerde tiufvudtiteln. 79

svarande de arbeten för den äldre materielens förändrande, hvilka

småningom kunde utföras i fortifikationstruppernas egna verkstäder,

och dels 6,456 kronor 91 öre, utgörande värdet af en del verktyg och

materialier, med hvars anskaffning chefen för fortifikationen ifrågasatte

finge tills vidare anstå, hvarföre chefen för fortifikationen anhöll om anvisande

af återstående 49,526 kronor 82 öre att utgå under två år;

men hos Riksdagen gjord framställning om beviljande på extra stat

för år 1885 af 24,700 kronor af nämnda belopp blef icke af Riksdagen

bifallen.

Chefen för fortifikationen, som nu i underdånig skrifvelse den 15

november 1884 förnyat sin anhållan om beredande af medel till fälttelegrafmaterielens

ordnande på ett mot behofvet svarande sätt, har

dervid åberopat de redan vid föregående tillfället härför angifna och

i statsrådsprotokollet för den 9 januari 1884 utförligt anförda skäl,

bland hvilka såsom det förnämligaste torde böra framhållas, att de

stora afstånden i vårt land och det ständiga telegrafnätets gleshet i

förhållande till de vidsträckta operationsområdena göra det för vår armé

synnerligen vigtigt att behofvet af tillfälliga telegraflinier blifvcr tillbörligen

tillgodosedt.

Som vissa bland den äldre materielen befintliga vagnar, i synnerhet

de, som medföra materiel till liniers byggande, äro för tungt lastade

och behöfva lättas för att komma fram i all sådan mark, der telegraf

kan behöfva uppsättas, ingick i förslaget äfven afhjelpandet af denna

olägenhet genom antagande af en ny packningsplan, men förändringen

för sådant ändamål af de äldre fordonen, hvilken skulle utföras å fortifikationstruppernas

verkstäder och kräfver ej obetydlig tid, kan, enligt

hvad chefen för fortifikationen anmält, icke påbörjas förrän visshet

vunnits att medel till sjelfva telegrafmaterielen erhålles.

Slutligen har chefen för fortifikationen särskild! erinrat, att en

del af fälttelegrafens materiel ej kan inom landet erhållas, utan derföre

måste i tid anskaffas, för att icke vid en mobilisering betänkliga

svårigheter skulle uppstå.

Då jag anser af vigt, att åtgärder för fälttelegrafmaterielens kompletterande

snart vidtagas, hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för detta ändamål bevilja å extra stat

för år 1886 ett belopp af 24,700 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde lmfyudtiteln.

Anmälan om

behofvet af

om- eller nybyggnad

af

kasern för svea

lifgarde m. m.

Byggnadsbehof.

Svea lifgardes kasern.

Sedan chefen för svea lifgarde rörande den kasern, som af detta

garde begagnas, hos arméförvaltningen anmält, att trossbottnarne i två

kasernrum hotade att instörta, hvilken fara måst genom tillfällig understöttning

förebyggas, samt regementschefen sedermera, med anledning

af upptäckta ytterligare bristfälligheter, begärt skyndsam besigtning

af hela kasernen, har chefen för fortifikationen låtit fullständigt undersöka

ifrågavarande kasernbyggnad, hvarvid befunnits, att bjelklagen till

alla kasernrummens golf äro mycket bristfälliga och de flesta så uppruttna,

att de endast genom stöttning kunnat qvarhållas i sitt läge.

Med anledning häraf och då ifrågavarande byggnad, som ursprungligen

varit afsedd till helt andra ändamål, vore med sin nuvarande inredning

i hög grad olämplig för kasernering och dessutom alldeles för

trång för den deruti inrymda styrkan, hade chefen för fortifikationen

föreslagit att, i sammanhang med den i alla händelser nödvändiga och

dyrbara reparationen, så väl en tidsenligare inredning af den gamla

kasernen måtte få vidtagas, som äfven eu ny kasernflygel på vestra

sidan uppföras af samma storlek, som den nuvarande östra flygeln.

Enligt uppgjorda ritningar och kostnadsförslag skulle kostnaderna

för dessa byggnadsarbetens utförande uppgå till icke mindre än 344,000

kronor, hvilket belopp, med iakttagande af vissa utaf medicinalstyrelsen

föreslagna förbättringar i byggnadsplan!)., komme att höjas till 375,000

kronor.

Under åberopande häraf har arméförvaltningen redan i underdånig

skrifvelse den 21 september 1882 anhållit, att, då medel till arbetets

utförande icke kunde beredas å det ordinarie anslaget till underhåll af

kaserner, Eders Kongl. Maj:t täcktes framställa proposition till Riksdagen

om extra anslags beviljande för denna kaserns om- och tillbyggnad

i den utsträckning Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderligt,

Då det emellertid af handlingarne i ärendet syntes framgå, att

äfven med användande af ofvan nämnda betydliga kostnader kasernbyggnaden

icke skulle kunna bringas i verkligt ändamålsenligt skick, och

då numera, efter ordnandet af Ladugårdslands strandgata, försäljning

af den utaf svea lifgarde och lifgardet till häst disponerade mark

emellan storgatan och strandgatan borde kunna ske på ett för kronan

fördelaktigt sätt, samt sålunda tillgångar kunna beredas för uppförande

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Fjerde liufvudtiteln.

åt svea lifgarde af en behöflig ny kasernbyggnad, har jag låtit föranstalta

utredning, huruvida möjligen kronans verkliga fördel skulle på

detta sätt bättre tillgodoses än genom nedläggande af betydande summor

på den gamla kasernens om- och tillbyggnad. Dervid har äfven

tagits i öfvervägande, huruvida en förflyttning af andra lifgardets kasern,

hvilken likaledes befinnes i ett mycket otillfredsställande skick, till

annan kronan tillhörig mark lämpligen bör ega rum och kan verkställas

utan uppoffring i väsentligare mån af fördelarne utaf denna kaserns

nuvarande förläggning. Öfver kostnaderna för nya kasernetablissement

samt öfver det antagliga försäljningsvärdet af de utaf gardena disponerade

tomtområden, som vid förslagets genomförande skulle kunna

föryttras, hafva beräkningar i sammanhang härmed blifvit uppgjorda.

För den händelse frågan om beredande på detta sätt af nya kasernetablissement

för gardesregementena ej komme att göras till föremål

för framställning hos 1885 års Riksdag, har nu arméförvaltningen å

fortifikationsdepartementet i sin underdåniga skrifvelse den 13 november

1884, med framhållande af vådan deraf, att svea lifgardes kasern

fortfarande får begagnas i dess nuvarande nära fallfärdiga skick, förnyat

sin framställning om begärande hos Riksdagen af extra anslag

till kasernens om- och tillbyggande.

Jag torde emellertid blifva i tillfälle att inom kort för Eders

Kong!. Maj:t framlägga fullständigt förslag i de af mig här ofvan i

korthet berörda frågor samt tror mig kunna antaga att, derest andra

lifgardets kasern flyttas, tillräckliga byggnadsmedel skulle kunna genom

föryttrande af umbärliga tomter beredas, och denna omständighet föranlåter

mig hemställa att extra anslag till Svea lifgardes kaserns omoch

tillbyggnad icke nu må hos Riksdagen äskas.

Etablissement för artilleridivisionen i Jemtland.

Derest svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier, såsom här

förut under anslaget till »artilleriet» blifvit föreslaget, erhålla sin förläggningsort

i trakten af Östersund, skulle, enligt hvad chefen för artilleriet

anmält, den lämpligaste platsen för etablissement och öfningsfält

åt dessa batterier blifva den å Frösön invid bron från fastlandet

belägna lägenheten Hornsberg med angränsande område.

Nämnda lägenhet synes mig vara för ändamålet fullt lämplig, men,

på sätt jag yttrade då frågan härom senast förevar, torde det likväl

vara ändamålsenligt att låta det definitiva valet af byggnadsplats vara

ii

[32.]

Anslag till

byggnader

m. m. för

artilleridivisionen

vid

Östersund.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjerde hufvudtiteln.

beroende på det pris, hvarför lägenheten kan erhållas, samt huruvida

i trakten af Östersund skulle, derest detta pris ställer sig för högt,

kunna beredas annan fullt tjenlig och för kronan billigare mark.

Enligt det förslag, som blifvit å militärbyrån inom arméförvaltningens

fortifikationsdepartement upprättadt, och hvilket förslag hos Eders

Kongl. Maj:t anmäldes vid frågans föredragning den 9 januari 1884,

skulle till etablissement för de båda batterierna och till öfningsfält inköpas

ett område af 29 å 30 hektar samt derjemte erfordras följande

byggnads- och reparations- med flera arbeten, nemligen: en byggnad

innehållande stallrum, undervisningslokaler och verkstäder, vidare eu

kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad, exercishus, ridhus, ett stall för

stamhästar, ett sommarstall för legda hästar, kasernvaktbyggnad, manskapsarrestbyggnad,

skosmedja, ett sjukstall, tvätt- och badhus, ammunitionsförråd

och laboratorium, afträde!!, kol- och vedbodar, gödselstad

m. m. äfvensom reparation af det nu befintliga kronomagasinet och af

manbyggnaden å lägenheten Hornsberg samt slutligen planeringar, inhägnader

o. d.

Hela kostnaden för såväl terräng som byggnader beräknades att

uppgå till sammanlagdt 373,000 kronor, men då en del af den till inköpande

föreslagna arealen torde, med hänsyn till det närvarande behofvet

för endast 2 batterier, kunna undvaras, hvarigenom minskning

uppkommer äfven i utgifterna för planeringar och inhägnader, bör

kostnadsbeloppet kunna nedsättas till 350,000 kronor. Deremot skulle

kronans tomt vid Stenhammar invid Hernösand med den derå befintliga

förrådsbyggnad äfvensom exercisfältet vid nämnda stad, då framdeles

förflyttningen af den i Hernösand förlagda artilleristyrkan verkställts,

blifva för statsverket disponibla vare sig till annat allmänt behof

eller till försäljning.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå

Riksdagen, att till etablissement för en artilleridivision i Jernband

bevilja på extra stat ett belopp af 350,000 kronor samt att deraf för

år 1886 anvisa 125,000 kronor.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

[33.]

Anslag till en För de två kompanier positionsartilleri, hvilka komme att tillhöra

för ^positions- (^: föreslagna fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg

artilleriet. från början af samma regementes organisation, skulle, enligt hvad

generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet anmält, af nya bygg
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufYudtiteln. 83

nader erfordras ett stall för 21 stamhästar och ett sommarställ för

40 legda hästar.

Kostnaderna härför uppgå, enligt den inom fortifikationsdepartementet

uppgjorda beräkning, till 15,000 kronor för vinterstallet och

6,000 kronor för sommarstallet. Af dessa belopp skulle dock endast

det förra 15,000 kronor blifva behöflig! under år 1886; och torde Eders

Kongl. Maj:t vilja äska denna summa på extra stat för samma år.

Byggnader för trängbataljonen.

[34]

Enligt ett inom fortifikationsdepartementet upprättadt, af mig- till- Anslas tiU.

förene anmäldt förslag, skulle vid förläggning af trängbataljonen å bt2ngbataijo°- kronoegendomen Marieberg erfordras förändring och tillbyggnad af det nenförut

utaf artilleri- och ingeniörhögskolan begagnade läroverkshuset

för inrymmande af manskaps- och lektionsrum, expeditionslokaler, underofficersbostäder,

rustkammare och matinrättning m. m., förändring af

den af nämnda skolas chef förr begagnade lägenhet till vakt- och arrestrum

jemte bostad för väbeln, uppförande af en beväringskasern, ett

vinter- och ett sommarstall, ridhus, exercishus, vagnsförråd och afträden

äfvensom planeringar af exercisfält m. m., för hvilket allt kostnaderna

beräknats uppgå till 273,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:t föreslog äfven sistlidne års Riksdag att bevilja

detta belopp på extra stat samt deraf anvisa 100,000 kronor för år

1885, men oaktadt Riksdagen anslog medel till uppsättande af trängbataljonen

blef framställningen om medel för byggnader åt densamma

ej bifallen.

Det är emellertid en oafvislig nödvändighet, att med det snaraste

kasern för bataljonen inredes samt öfriga för bataljonens förläggning

och öfning erforderliga byggnader blifva uppförda. För att bataljonens

skolor och öfningar skola kunna i vederbörlig ordning ega rum

måste en del af byggnadsarbetena, såsom öfverstelöjtnanten Gadd i

underdånig skrifvelse den 12 november 1884 andragit, utföras redan

under år 1885, hvarföre han äfven fästat uppmärksamhet på behofvet

deraf, att byggnadsmedlen kunna blifva tillgängliga till en del under

år 1885 och till återstående del under år 1886.

Då likväl rubbning i den redan faststälda statsregleringen för år

1885 lärer, så vidt möjligt är, böra undvikas, och utväg borde kunna

beredas att efter hand förskjuta de behöfliga byggnadsmedlen från andra

för landtförsvarets behof anslagna tillgångar, för att sedermera er
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

[35]

Reseunderstöd

åt officerare

och intendenturtjenstemän.

Medel till de

topografiska

arbetena uppé

tagna under

annan hufvu

dtitel.

84 Fjerde hufvudtiteln.

sättas, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till byggnader för trängbataljonen bevilja på extra stat 273,000

kronor samt deraf för år 1886 anvisa 100,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande

länder för utbildning i sitt yrke, har under en lång följd af år anslagits

å extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle jemväl

måtte beredas att genom utsändande af tjenstemän vid intendenturen

till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenhet

i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget vid 1883

års riksdag till 12,000 kronor, men utgår för innevarande år med sitt

förra belopp 9,000 kronor.

Jag hemställer, att för år 1886 måtte till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp,

9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under

ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

Vid föredragning den 19 december 1884 genom statsrådet och

chefen för civildepartementet af frågan om de ekonomiska och topografiska

kartverkens framtida bearbetande, har Eders Kongl. Maj:t, med

godkännande af åsigten om lämpligheten af nämnda begge kartverks

sammanslagning, behagat besluta hemställan till näst sammanträdande

Riksdag derom, att de anslag, som för rikets allmänna kartverk behöfde

anvisas, måtte från och med år 1886 i sin helhet uppföras under

sjette hufvudtiteln.

_ Under förutsättning af Riksdagens bifall härtill, skulle det hittills

å fjerde hufvudtiteln på extra stat beviljade anslag af 60,000 kronor

till fortsättande af de topografiska arbetena, om hvilket anslags bere
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Fjerde hufvudtiteln.

dande för år 1886 chefen för generalstabens topografiska afdelning ansett

sig böra göra framställning, nn icke vidare bos Riksdagen äskas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

För detta ändamål bar för åren 1883—1885 beviljats extra anslag

till belopp af 80,000 kronor årligen.

Den uppmuntran, som härigenom kommit skytteväsendet inom landet

till del, har medfört icke allenast ökad lifaktighet inom de skytteföreningar,

hvilka förut voro i verksamhet, utan äfven bildande af nya

skyttegillen i flera delar af landet. Med anledning af skyttarnes sålunda

stigande antal torde inom en ej aflägsen framtid ytterligare förhöjning

i skytteanslaget blifva erforderlig, men då vid 1884 års slut,

enligt infordrad upplysning från arméförvaltningen, behållning från föregående

år å anslaget förefans till belopp af 16,229 kronor 62 öre, lärer,

oaktadt utgifterna under år 1884 uppgått till omkring 86,000 kronor,

tidpunkten för förhöjning icke ännu vara inne.

Jag hemställer derföre, att för skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande måtte för år 1886 äskas på extra stat lika

belopp, som under innevarande år för ändamålet utgår, eller 80,000

kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel, äfvensom i öfrigt, yttrat,

tillstyrkt och hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i

nåder bifalla och gilla, med befallning tillika att utdrag

af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Eugene Peyron.

[36]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. A.

00

Förslag öfrer en division åkande artilleri i Norrland.

P

e r

S

0

n a

i.

Hästar.

Officerare.

Under-

officerare.

hd

Civil-

personal.

Manskap.

K

cS3.

o’

n

Kaptener J. klass.

Kaptener 2. klass, j

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Summa.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Summa.

iatteri trumpetare.

Bataljonsläkare.

Reg:ts kommissarie

och förrådsförvaltare.

Summa.

| Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Afd elnin gstrump e tare.

Batterihandtverkare.

Artillerister.

Summa.

Stam.

Legda.

Summa.

Anteckningar.

Staben......

i

i

2

*)

i

2)

*) En af Svea artrllorirege-

2 batterier

2

2

4

2

10

4

6

10

2

8

14

6

4

176

208

68

60

128

mentes bataljonsläkare blifver

disponibel för divisionen i

Norrland, om en fästnings- artilleri-bataljon, med egen

civil personal, kommer att

uppsättas å Vaxholm; tills

Summa

i

2

2

5

2

12

4

6

10

2

i

8

14

6

4

176

208

68

60

128

vidare får sjukvården mot

arfvode bestridas af läkare

Anm. 1. Alla officerare, underofficerare och batteri trumpetare äro uppförde på svea artilleriregementes nuvarande stat.

Anm. 2. Hästsjukvardcn, rättsväsendet samt ecklesiastikvar den skötas tills vidare af enskilda personer mot erforderliga

ersättningar.

i orten.

2) Regementskommissariebefattningen

bör skötas af en

underofficer vid regementet

med derför anvisadt arfvode;

denne torde på samma gång

kunna vara för rådsförvaltare.

Fjerde hufvudtiteln.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

87

Bil. Lit. B.

Förslag

öfver kostnaden f<»r 1 division åkande artilleri i Norrland.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

löner, dagaflöning in. in. åt officerare och underofficerare.

:C

s*

s

H

...................... 3,500: —

dagaflöning å 4 kronor............................

...................... 1,460: -

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................

...................... 800: —

fourage-ersättning...................................

...................... 730: —

6,490

—

1 löjtnant, detachementsadjutant, lön................

..................... 1,200: -

dagaflöning å 2 kronor.............................

...................... 730: -

1,930

—

1 kapten af 1. klassen, lön .............................

...................... 2,800: —

dagaflöning ä 3 kronor...........................

...................... 1,095: —

3,895

—

1 d:o d:o....................................................

3,895

—

1 kapten af 2. klassen, lön ............................

...................... 1,800: -

dagaflöning å 8 kronor.........................

...................... 1,095: —

2,895

—

1 d:o d:o......................................................

2,895

—

2 batterichefsarfvoden ä (100 kronor.................

1,200

—

4 löjtnanter å 1,930 kronor............................

7,720

—

1 underlöjtnant, lön ......................................

..................... 600: —

dagaflöning å 2 kronor........:...................

...................... 730: —

1,330

—

1 (ko...........................................................

1,330

—

1 styckjunkare, lön........................................

...................... 720: —

dagaflöning å 1 krona ............................

...................... 365: —

beklädnad.............................................

...................... 200: —

portion å 62 öre ...................................

...................... 226: 30

1,511

30

3 d:o...........................................................

4,533

90

1 sergeant, lön..............................................

...................... 360: —

dagaflöning ä 40 öre...............................

...................... 146: —

lönetillägg ...........................................

...................... 12: —

beklädnad.............................................

...................... 200: -

portion å 62 öre...................................

..................... 226: 30

944

30

5 d:o...........................................................

4,721

50

2 batteritrumpetare d:o..................................

1,888

60

47,179

60

1

transport

-

l_

47,179

60

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufnidtiteln,

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

47,179

60

Arf voden.

för läkarevården..............................................................................

600

—

» ecklesiastikvården.........................................................................

200

—

» liästsjukvården.............................................................................

300

—

» rättsväsendet..............................................................................

300

—

åt 1 detachementsadjutant................................................................

150

—

» stallmästare................................................................................

300

—

» 1 regementskommissarie..................................................................

800

—

» 2 förrådsunderofflcerare å 400 kronor................................................

800

—

3,450

_

Amu. Do 600 kronor, som här beräknats för läkarevården, komma ej att utgå

under förutsättning att en fästningsartilleribataljon å Yaxholm uppsättes,

emedan då en af svea artilleriregementes bataljonsläkare kan för denna

division påräknas.

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 208 man å 2: 25 kr. årligen.............................

468

—

kommnnionspenningar » 232 » å 0: 05 » » .............................

11

60

till skrifmaterialier och expenser | komma fortfarande att utgöra en del af svea

> art.-reg:tes nuvarande anslag, och behöfva ej

för informationsverkets behof j att specificeras.

till musikinstrumenters anskaffande och underhåll, nuvarande anslag ökas mod

200

—

» anskaffning af undervisningsmateriel] nuvarande anslag för svea art- » gymnastikapparaters och persedlars > reg:te, sammanlagdt 800 kr., torde

anskaffande och underhåll j höra ökas med..........................

200

—

till bekostande af sjukvården å länslasarettet i Östersund, torde fortfarande

kunna utgå från besparingar af svea art.-reg:tes ordinarie anslag.

879

60

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 208 man i 1 månad å 10 kr. i månaden..................................

2,080

—

8 förste konstaplar.............................................................

14 andre konstaplar............................................................

6 afdelningstrumpetare........................................................

2 sjukvårdsartillerister........................................................

2 hofbeslagsartillerister ......................................................

2 batterihandtverkare .........................................................

92 artillerister.....................................................................

summa 126 man i 11 månader å 10 kr. i månaden ..............................

13,860

—

transport

15,940

-1

51,509

20

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufYiultiteln.

89

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

transport

15,940

51,509

20

arfvoden: 8 förste konstaplar i 12 månader ä 15 kr. i månaden................

1,440

14 andre konstaplar i » å 10 » » ................

1,680

6 afdelningstrumpetare i » å 8 » » ................

216

—

4 batterihandtverkare i 1 månad å 10 » » ................

40

—

2 d:o i 11 månader k 10 » » ...............

220

—

2 d:o i 11 » å 5 » » .................

no

—

kommenderingstillägg: en del af svea art.-rog:tos nuvarande anslag...........

lega: 92 man å 40 kr........................................................................

3,680

—

110 » å 80 » .....................................................................

9,280

—

32,606

—

Beklädnad och underhåll in. in. för manskap.

beklädnad: 208 man i 30 dagar å 0: 33 kr. per dag..............................

2,059

20

126 » i 335 » ;i 0: 8:1 » ..............................

13,929

30

underhåll: 208 man i 30 dagar ä 0: 62 kr. per dag..............................

3,868

80

126 » i 835 » u 0: 62 » ..............................

26,170

20

j servis och sängkläder: 208 man å 9 kr...............................................:■■■

1,872

—

kaserninventariers underhåll: 208 man å 2: 50 kr...................................

520

—

48,419

50

Hästars remontering, fouragering in. in.

68 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr,...............

5,440

—

fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag..........................................

24,820

—

60 hästar, legda, i 30 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr.......

5,400

—

fouragering å 1 kr. per dag........................................................

1,800

37,460

—

Ved och ljus.

Kostnaden bestrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vit

fästnings- och garnisons-orter.

Inqvarteringsersättning för officerare och underofficerare.

Utgår enligt författningarna.

Summa

! -

196,994

70

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Lit. C.

Tablå,

utvisande tillökningen i kostnad för omorganisationen af 5:te divisionen

af svea artilleriregemente.

1

Beräknad kost- nad efter om-

Nuvarande

Tillökning

kostnad

i

organisationen.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

..

ore.

löner och dagaflöning m. m. åt officerare och under-

officerare ........................

47,179

60

47,179

60

—

—

arfvoden ............................

3,450

—

1,750

—

1,700

—

särskilda anslag...................................................

879

60

637

—

242

60

aflöning och arfvoden ro. m. för manskap.................

32,006

—

18,382

56

14,223

44

beklädnad och underhåll för manskap......................

48,419

50

37,575

70

10,843

80

hästars remontering, fouragering m. in....................

37,460

—

11,540

—

25,920

—

ved och ljus......................................................

inqvarteringsersättning åt officerare och underoffice-

—

—

—

—

—

—

rare................................................*............

—

—

—

—

—

—

Summa

-1

—

—

52,929

84

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

91

Bil. Lit. D.

Förslag

öfrer den årliga totalkostnaden för 1 fästniugsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Lön in. in. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.

1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön .....

5,000

—

1 major, lön...................................................................

3,500

—

1 kapten af 1. klassen, lön...............................................

2,800

—

3 dito ...........................................................................

8,400

—

1 kapten af 2. klassen, lön..............................................

1,800

—

3 dito ...........................................................................

5,400

—

4 arfvoden till kompanichefer å 600 kr..............................

2,400

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön .............................................

1,200

—

7 dito ..........................................................................

8,400

—

1 underlöjtnant, lön ........................................................

600

—

4 dito ...........................................................................

2,400

—

1 förste bataljonsläkare, lön.............................................

1,800

-

1 regomentsintendent, lön.................................................

2,800

—

1 styckjunkare, lön.........................................................

...... 720: —

beklädnad................................................

...... 200: —

920

_

7 dito..........................................................................

6,440

—

4 arfvoden till förrådsunderofficevare å 300 kr.....................

1,200

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...........................................

...... 360: -

lönetillägg...................................

...... 12: —

beklädnad...................................

...... 200: -

572

—

15 dito..........................................................................

8,580

—

1 stabstrumpetare, lön.....................................................

...... 360: —

lönetillägg...........................................

...... 12: —

beklädnad...........................................

...... 200: —

64,784

—

|

transport

—

64,784

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

—

64,784

—

Dagaflöning''.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda, bestämmelser,

utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 8 kr., löjtnant och underlöjtnant

2 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 8 kr., styckjunkare

1 kr., sergeant och stabstrumpetare 40 öre, varande dagaflöningen för- slagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar,

för 7 kaptener under 865 och 1 kapten under 80 dagar, för 7 löjtnanter

under 365 och 1 löjtnant under 30 dagar, för 5 underlöjtnanter under

365 dagar, för förste bataljonsläkarcn och regementsintendenten under

365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under

365 och 6 sergeanter under 30 dagar, samt för stabstrumpetaren under

865 dagar, tillsammans..............,...................................................

26,283

Portion till underbefäl in. fl.

Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för åtta styckjunkare under 365 dagar,

för tio sergeanter under 365 och sex sergeanter under 30 dagar samt

för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans.............................

—

—

4,411

30

Arfvode!!.

åt 1 informationsofficer........................................................................

400

—

» tygmästaren å Vaxholms fästning......................................................

300

—

för undervisningen i gymnastik.............................................................

200

—

» ecklesiastikvården ............................................................... .........

300

—

till auditörsbiträde..............................................................................

750

—

åt 1 informationsunderofficer...............................................................

100

—

2,050

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 400 man å 2,2 5 kr. årligen..............................

900

—

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen.............................

22

50

transport

922

50

97,528

30

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud titeln.

93

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

922

50

97,528

30

till bataljonens bibliotek.....................................................................

100

—

» informationsverkets behof................................................................

100

—

» skrifmaterialier för bataljonen........................................................

500

—

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.

i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brofvet den 3 December

1875 för artilleriregementena anvisats..............................................

150

—

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll.............

200

—

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförvaltare *), lön.....................................................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön.............................................................................

1,000

—

1 handtverksmästare, lön.....................................................................

700

—

1 d:o d:0 .....................................................................

700

—

1 rustkammarsmed, lön.......................................................................

600

—

&

©

©

600

—

kommunionspenningar för 6 personel'' å 5 öre..........................................

—

30

5,400

30

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-

dent: 12 personer å 30 kr.....................................................,........

360

—

» subaltemofficerare och förrådsförvaltare: 14 personer s 24 kr................

336

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-

kammarsmeder: 30 personer å 12 kr.............................................

360

—

1,056

Aflöning ocli arfvoden m. m. för manskap.

aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden....:.............................

4,000

—

255 » i 11 månader k 10 kr. i månaden .............................

1 28,050

I 7

—

arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden..................

240

—

12 » i 11 månader å 15 kr. i månaden..............

1,980

—

transport

34,270

-| 105,957

10

*) Amu. ArtillorietB förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5.

tjensteåret utgå.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

34,270

—

105,957

10

arfvoden: 4 förste konstaplar i 11 månader å 7,50 kr. i månaden............

330

—

24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ...........

240

—

20 » i 11 månader å 10 kr. i » ............

2,200

—

4 » i 11 » å 5 » i » ............

220

—

4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden.......................

144

—

4 kompanihandtverkare i 12 månader å 10 kr. i månadon.........

480

-

O

lega: 176 man å 40 kr.......................................................................

7,040

—

224 » å 80 » .....................................................................

17,920

—

62,844

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 400 man i SO dagar å 88 öre per dag.................................

3,960

—

255 » i 335 » å 33 » » » ................................

28,190

25

underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre per dag .................................

7,440

—

255 ». i 335 » å 62 » » » .................................

52,963

50

servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................

3,600

—

Jcaserninventariers tmderhSU: 400 man å 2,50 kr...................................

1,000

—

97,153

75

Summa

—

—

265,954

85

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifvudtiteln.

95

Bil. Lit. E.

Förslag

%

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilieri
regemente

å Karlskorg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Lön in. in. åt officerare, civilpersonal och

underofficerare.

L öfverste (regementschef), tillika kommendant, lön.

.................. 6,000: —

lönetillägg för en tjenstehäst........................

.................. 400: —

fourageersättning å 1 kr. per dag .................

.................. 365: —

6,765

1 öfverstelöjtnant, lön..........................................

.................. 4,000: —

lönetillägg för en tjenstehäst ........................

.................. 400: -

fourageersättning å 1 kr. por dag..................

.................. 365: —

4,765

1 major, lön ......................................................

.................. 3,500: —

lönetillägg för eu tjenstehäst ........................

.................. 400: —

fourageersättning å 1 kr. per dag..................

.................. 365: —

4,265

_

1 dito .............................................................

4,265

—

1 kapten af 1. klassen, lön..................................

2,800

—

7 dito .............................................................

19,600

—

1 kapten af 2. klassen, lön..................................

1,800

—

7 dito..............................................................

12,600

—

8 arfvoden till kompanichefer å 600 kr................

4,800

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön................................

1,200

—

15 dito............................................................

18,000

—

1 underlöjtnant, lön ..........................................

600

—

9 dito ..........................................................

5,400

—

1 auditör, lön...................................................

900

—

1 regementsläkare, lön ........................................

2,800

—

1 förste bataljonsläkare, lön....................... ........

1,800

—

1 regementsintendent, lön...................................

2,800

—

1 batalj onsveterinär, lön....................................

..............................

900

—

transport

96,060

-1

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde liufvudtitelii.

1 styckjunkare, lön.....................................

beklädnad............................

15 dito.................^..................................

8 arfvoden till förrådsunderofficeraré å 800 kr.

1 sergeant af 1. klassen, lön........................

lönetillägg..............

beklädnad...............

31 dito....................................................

1 stabstrumpetare, lön.................................

lönetillägg.......................

beklädnad.......................

transport

. 720: - . 200: -

360: —

12:

200: —

360:

12: —

200:

DagafI öning.

Dagaflöning, sota till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser

utgör:

för öfverste 5 kr., öfverstelöjtnant ocli major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant

och underlöjtnant 2 kr., auditör 2 kr., regementsläkare 4 kr., förste

bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., bataljonsveterinär 2 kr.

styckjunkare 1 la’., sergeant och stabstrumpetare 40 öre: varande dagaflöningen

förslagsvis beräknad för öfversten, öfverstelöjtnanten och

majorerne under 365 dagar, för åtta kaptener under 365, två kaptener

under 242 och sex kaptener under 30 dagar, för åtta löjtnanter under

365, sex löjtnanter under 242 och två löjtnanter under 30 dagar, för

tio underlöjtnanter, auditöron, regementsläkaren, förste batalj onsläkaren,

regementsintendenten och bataljonsveterinären under 365 dagar, för tolf

styckjunkare under 365 och fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta

sergeanter under 365, sex sergeanter under 242 och aderton sergeanter

under 30 dagar, samt för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans

.....................................................................................

Portion för underbefäl in. 11.

Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för tolf styckjunkare under 365 och

fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta sergeanter under 365, sex

l

Kronor. I ö.

96,060

920

13,800

2,400

572

17,732

572

Kronor.

132,056

45,689

80

transport |

i—| 177,745 [80

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvndtiteln. 97

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

177,745

80

sergeanter under 242 och aderton sergeanter under 30 dagar, samt för

stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans.................................

—

—

6,587

50

Arfvoden.

åt 1 informationskapten......................................................................

800

—

» 1 informationsofficer.......................................................................

400

—

»- tygmästaren å Karlsborg..................................................................

450

—

för remofitdressyr...............................................................................

250

—

» undervisningen i gymnastik.............................................................

400

—

åt 2 informationsundcrofficerare å 100 kr..............................................

200

—

2,500

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 800 man å 2,2 5 kr. årligen..............................

1,800

—

kommunionspenningar för 900 personer å 5 öre årligen...........................

45

—

till regementets bibliotek....................................................................

200

—

» informationsverkets behof...............................................................

200

—

» skrifmaterialier för regementet........................................................

800

—

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m

i öfverensstämmelse med hvad enligt kong''1. brefvot den 3 december

1875 för artilleriregementena anvisats..............................................

300

—

till gymnastikapparaters och porsedlars anskaffning och underhåll..............

400

—

3,745

Tygs talen.

1 verkmästare, lön.............................................................................

3,000

—

1 förrådsförvaltare, lön *).....................................................................

1,800

—

1 d:o d:o ....................................................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön..............................................................................

1,000

—

2 d:o d:o..............................................................................

2,000

—

1 besigtningsrustmästare, lön..............................................................

1,500

—

1 d:o d:o ...............................................................

1,500

—

transport

12,600

-

190,578

30

*) Anm. Artilleriets förrådsföryaltare åtnjuta ett ål ders tillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te

tjensteåret utgå.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Fjerde liufvudtiteln

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

12,600

190,578

30

l handtverksmästare, lön...................................................................

700

5 d:o d:o....................................................................

3,500

—

1 rustkammarsmed, lön......................................................................

600

7 d:o d:o......................................................................

4,200

1 stockmakare, lön................................................... ........................

600

3 d:o d:0 .............................................................................

1,800

kommunionspenningar för 26 personer å 5 öre årligen.............................

1

30

24,001

30

Serviser sättning.

åt regementsofficerare, kaptener, läkare och regementsintendent: 23 personel

å 30 kr......................................................................................

690

—

» subalternoffieerare, auditör, bataljons veterinär, verkmästare och förråds-

förvaltare: 31 personer å 24 kr.......................................................

744

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare,

handtverksmästare, rustkammarsmeder och stockmakare: 72 personer

å 12 kr.....................................................................................

864

—

2,298

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

♦

aflöning: 800 man i 1 månad å 10 kr. i månaden .............................

8,000

—

420 » i 7 månader å 10 kr. i » .............................

29,400

—

Sh

O

CO

Cd

CM

9,120

—■

arfvoden: 32 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden ............

480

—

20 » » i 7 månader å 15 kr. i » ............

2,100

~

12 » » i 4 » å 15 kr. i » ............

720

—

.

12 » » i 11 » å 7,50 kr. i » ............

990

—

:

8 » » i 4 » å 7,50 kr. i »

240

—

48 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............

480

—

32 » » i 7 månader å 10 kr. i » ............

2,240

‘ 20 » » i 4 » å 10 kr. i » ............

800

—

16 » » i 11 >i å 5 kr. i » ............

880

12 » » i 4 » å 5 kr. i » ............

240

8 trumpetare i 12 » å 3 kr. i » ............

288

transport

55,978 -

-| 216,877

30

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

99

Kronor.

..

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

55,978

_

216,877

60

arfvoden: 8 kompanihandtverkare i 1 månad å 10 kr. i månaden .........

80

—

4 » i 7 månader ä 10 kr. i »

280

—

2 » i 4 » å 10 kr. i »

80

—

4 » i 11 » å 5 kr. i »

220

—

2 » i 4 » å 5 kr. i »

40

—

lega: 352 man å 40 kr......................................................

14,080

—

448 » å 80 kr......................................................

35,840

—

106,598

Beklädnad och underhåll in. m.

beklädnad: 800 man i 30 dagar å 33 öre per dag..................

7,920

_

420 » i 212 » å 33 öre » » ..................

29,383

20

228 » i 123 » k 83 öro » » ...................

9,254

52

underhäll: 800 » i 30 » å 62 öre » » ..................

14,880

—

420 » i 212 " å 62 öre » » ..................

55,204

80

228 » i 123 » å 62 öre >. » ..................

17,387

28

servis och sängkläder: 800 man å 9 kr..................................

7,200

—

kasernmventariers underhäll: 800 man å 2,50 kr....................

2,000

—

143,229

80

Hästar.

60 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr.

4,800

__

fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag...........

21,900

—

120 leg da hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr........

10,800

—

fouragering 30 dagar å 1 kr. per dag ..........

3,600

—

41,100

Summa

—

-1

507,805 40

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bil. Lit. F.

Fjerde hufVudtiteln.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästningsartilleribataljonen å Waxliolm Oscar Frcdrikslborg

med afseende å den under lista året förekommande uppsättning.

i

i

4

4

8

5

1

1

8

16

1

4

4

Brist.

" >3

CD W

e-t
''_&
-

Erforderligt nytt anslag.

öfverstelöjtnant (chef)................................

major..................................................

kaptener af 1. klassen.................................

kaptener af 2. klassen.................................

löjtnanter af 1. klassen ..............................

underlöjtnanter.........................................

förste bataljonsläkare ................................

regementsintendent....................................

styckjunkare .............................................

sergeanter af 1. klassen.............................

stabstrumpetare ........................... : ........

arfvoden till kompanichefer.........................

d:o » förrådsundorofficerarc................

öfriga arfvoden 1 2 3........................................

särskilda anslag.........................................

tygstaten................................................

servisersättning......................................

aflöning och arfvoden in. m. för manskap......

beklädnad och underhåll m. m.:

för 104- man nyanvärfde, utöfver nuvarande styrka

för hela bataljonen, sedan det efter hittills gällande

grunder anvärfda manskapet hunnit afgå ''

Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommendanten

och placemajoren............ kronor 2,200

1 De enligt nuvarande stater utgående

arfvoden vid artilleriet öfverstiga

de föreslagna med..................... » 1,000

Summa erforderligt nytt anslag

2 Medikaments- och kommunionspenningar för ondast resp. 328 och 368 personer.

3 Aflöning:

Arfvoden:

Summa.

Att utgå

l:sta- årot.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

6,460

—

6,460

—

4,960

—

4,960

—

3,895

—

3,895

—

7,680

—

2,895

—

7,050

—

3,860

—

1,330

—

1,330

—

2,895

—

2,895

—

3,895

—

3,895

—

6,045

20

3,022

3,777

60

5,504

20

20

944

30

944

30

—

—

—

—

—

—

_

1,156

25

990

215

4,115

30

4,115

30

588

—

408

—

35,674

62

18,304

3_

24,543

75

37,258

—

116,736

3,200

62

99,009

2,200

55

113,536

621

96,809

55

4

Lega:

l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar,

månader ä 10 kr. i månaden..............

4 l:ste konstaplar ii 180 kr. per år........

4 2:dre konstaplar a 120 » » »........

4 trumpetare å 36 » » »........

96 man ä 40 kr..................................

8 » å 80 » ...............................

4 trumpetare och 92 artillerister i 12

kr.

12,480: —

720: —

480: —

144: —

3,840: —

640: —

Summa kronor 18,304: —

Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll

m. in. till en lägre summa än motsvarande kostnad under l:sta organisationsåret, hvilket heror

derpå, att*under l:sta året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation

befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. G.

Förslag

öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första

organisationsperioden.

P

e r

S 0

n a

1.

Hästar.

Officerare.

Under-

officerare.

Manskap.

Oivilpersonal.

Major.

Kaptener af 1. klassen

Kaptener af 2. klassen.

Löjtnanter af 1. klassen.

Underlöjtnanter.

. S u m m a.

Styckjunkare.

Sergeanter af 1. klasssen.

Summ a.

1. konstaplar.

2. konstaplar.

Trumpetare.

Kompanihandtvorkaro.

Artillerister.

Summa.

Förrådsför valtare.

Tygskrifvare.

B e sigtnin gsr u s t mä sta ro.

Rustkammar smeder.

Stockmakare.

GG

B

B

P

Egna rid-

Stam-

Legda.

Stab ..........................

i

i

2

i

2 fästninfrskommnier........................

i

i

2

2

6

2

4

6

2

8

2

100

112

2 positionskompanier......

—

2

2

4

2

10

4

8

12

8

12

2

2

176

200

20

40

Tygstat........................

—

2

2

2

8

4

18

—

—

—

Summa

i

3

3. 6

5

18

6

12

18

ro

20

4

2

276

312

2

2

2

8: 4

18

i

20

40

3

P
<
-

s

Amm. i. Fästningskompanierna hafva samma personal som göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.

Anm. 2. 2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas mod volontärer.

Anm. 3. Rättsväsendet, sjukvården, intendenturtjensten samt hästsjukvården skötas till en boijan dels af civilpersonalen vid göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda fältbatterier dels af enskilda personer mot arfvoden.

Anm. 4. Tygstatspersonalcn är densamma som göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat. y—1

O

s. 102 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufYudtiteln.

102

Bil. Ut. H.

Förslag- och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende

å den under l:sta året förekommande uppsättning. (Styrkan till eu början

ansedd att utgöras af göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier

om 5G nummer, 2 nyuppsatta position skompanier om 100

nummer samt göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).

i

3

3

6

5

6

12

4

4

Brist.

Ul

a

3

3

H -§

po 83

Hj 02

cd so:

SO

so

1

i

i 2

i

2

i

4

2

3

3

4

2

8

4

2

2

2

2

major* 1 ......................................................

kaptener af 1. klassen.......................... ...........

kaptener af 2. klassen .....................................

löjtnanter af 1. klassen.....................................

underlöjtnanter...............................................

styckjunkare..................................................

sergeanter af 1. klassen...................................

arfvoden till kompanichefer...............................

d:o » förrådsunderofficerare .....................

arfvode till majoren, sa länge denne är corpsbefäl
hafvare.

......................................................

öfriga arfvoden2 * .............................................

särskilda anslag..............................................

tygstaten.......................................................

servisersättning .............................................

aflöning och arfvoden m. m. för manskap...........

beklädnad och underhåll...................................

hästar............................

Erforderligt nytt anslag.

Summa.

Att utgå

l:sta året.

Summa

Kronor.

öre.

Kronor.

öro.

5,725

—

5,725

—

7.790

—

3,895

—

5.790

—

2.895

—

7,720

—

3,860

—

3.990

—

3,990

—

6,045

20

3,022

60

6,186

40

3,777

20

1,200

—

1,200

—

600

—

600

4 “

500

_

500

__

1,950

—

1,950

—

1,411

3 20

1,070

4 30

462

_

382

__

26,649

5 50

9,152

6_

37,743

5 20

19,639

—

13,700

7—

4,450

8_

127,462

50|

66,108

10

Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas vara i tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergeanter

ondast under repetitionsöfningarna, 30 dagar.

Tlorn”i lnfo.rmatio"spfficer 400 kr., till 1 informationsunderofficer 100 kr., för undervisningen i gjunnastik

-00 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kr.

1 Hedikamonts- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr., till

skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gymnastikporsedlar 200 kr.

Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52 resp. 06 personer.

V4 åt don i bil. lit. E för dessa ändamål beräknade kostnaden.

Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister i 12 månader ä 10 kr. i

månaden ......................................................................................... kr (y240: —

Arfvoden: 2 l:sto konstaplar ä 180 kr. per år.......................................

2 2:dre konstaplar ä 120 kr. » »

2 trumpetare ä 36 kr. » »

Lega: 48 man ä 40 kr........................................

4 » ä 80 » ...........

360:

240:

72:

1,920:

320:

Vs af den i bil. lit. E beräknade kostnaden.

10 stamhästar uppsättas l:sta året,

Summa kronor 9,152:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

103

Bil. Lit. I.

Förslag

till allöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan, afsedd att tillämpas

från ingången af år 1886.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Befäl och stab:

1

chef....................................................................................

arfvode

1,500

_

1 adjutant.............................................................................

»

700

—

1

redogörare för medel- och persedeluppbörden.............................

»)

900

—

för bibliotekets vård och redovisning..........................................

»

300

—

3,400

Lärarestaten:

1

lärare i matematik och teoretisk mekanik................................

„

2,400

_

1

» i tillämpad mekanik..................................................

»

800

—

1

» i beskrifvande geometri..............................................

1,100

—

1

» i fysik .....................................................................

n

1,200

—

1

» i kemi .....................................................................

»

1,200

—

1

» i franska språket........................................................

„

1,500

—

1

» i krigskonst och krigshistoria.......................................

1,200

—

1

» i artilleri med tillhörande öfningar.............!.................

»

1,800

—

1

» i artilleriritning .........................................................

»

500

—

1

» i befästningkonst med tillhörande ritningar och öfningar...

»

1,800

—

1

" i topografi och militärgeografi jemte rekognoscerings- och

afvägningsöfningar.................................................

n

500

—

1

» i byggnadskonst med ritning........................................

»

1,000

—

För undervisning i artilleripjosers och projektilers tillverkning och

besigtning.............................................................

»

150

—

Anm. Enligt kongl. brefvet don 24 januari 1820 utgår detta arfvode till

den officer, som är beordrad att hafva tillsyn öfver kanongjutningen för kro- nans räkning.

Till repetitörers aflöning.....................................

3,000

—

18,150

Anm. Chefen för högskolan, militäre lärare, adjutanten jemte repetitörer

åtnjuta, såvida de icke i annan egenskap äro till inqvarteringsförmån berätti- gade, inqvarteringsersättning från anslaget till inqvarteringskostnader, enligt för- fattningarne, i den grad de på stat innehafva.

transport

—

-1

21,550

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Fjerde hufrudtiteln

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

--

—

21,550

—

Betjening» staten:

| 1 väbel, som äfven tjenstgör såsom förste vaktmästare:

lön............................................................................... 800: —

tjenstgöringspenningar......................................................... 300: —

1,100

750

1 vaktmästare, tillika tjenstgörande såsom laboratoriidräng: arfvode...........

—

1.850

Anm. 1. Tjenstgöringspenningar åtnjutas ondast under verklig tjenst- göring.

Anm. 2. Om någon af betjeningsstaten åtnjuter bostad jemte vedbrand,

böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma honom såsom portvakt eller för

andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inräk- nas under lönen eller arfvodet; och utgår då lönen för väbeln med 650 kronor

och arfvodet för vaktmästaren med 600 kronor.

Summa

--

—

23,400

>

att utgå från anslaget å riksstatens 4:de hufvudtitel till försvarsverket till lands i allmänhet; och

må, i enlighet med kongl. brefvet den 3 mars 1882, de reservationer, som kunna uppkomma å aflöningsstaten,

få användas till betäckande af möjligen uppstående brist i de för högskolans omkostnader

och underhåll anslagna medel.

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.

s. 1 Kontrollera mot PDF

i

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén.

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1886 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrivelser:

den 30 September 1884 i fråga om de ordinarie anslagen samt

behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda år;

den 5 December 1884 angående uppförande af skjul för minbåtar

vid flottans station i Stockholm; samt

den 16 December 1884 angående tillökning i begärdt anslag till

pansarbåten Sveas bestyckning.

Departementschefen yttrade derefter:

Bih. till lUksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufvudtitelii.

[1-3]

Angående

officerskårens

tillökning

in. in.

Vid flera föregående tillfällen har behofvet af tillökning i flottans

officerskår blifvit framhållet, och detta behof blifver allt mera

oafvisligt, i samma mån försvarskrafterna i öfverensstämmelse med tidens

kraf lämpligen ordnas, och det bidrag, nya reservstaten hittills

lemnat till samma behofs afhjelpande, minskas.

Det nuvarande antalet af 140 officerare på aktiva staten bestämdes

år 1873 vid sammanslagningen af Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet,

hvilkas officerskårer tillhopa utgjordes af 172 officerare; men

redan i det förslag till lag om grunder för ordnande af flottans personal,

som, med ledning af särskilde komiterades betänkande, förelädes

1875 års riksdag, upptogs officerskårens antal till 228, nemligen 3

amiraler, 10 kommendörer, 15 kommendörkaptener af l:a klassen, 20

kommendörkaptener af 2:a klassen, 35 kaptener af l:a klassen, 40 kaptener

af 2:a klassen, 35 löjtnanter af l:a klassen, 40 löjtnanter af 2:a

klassen och 30 underlöjtnanter. Då sedermera vid 1878 års Riksdag

Eders Kongl. Maj:t föreslog ökande af officerskåren med 2 kommendörer,

10 kommendörkaptener, 17 kaptener, 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter

eller till ett antal af 200 samt att för åstadkommande deraf

permanenta reservstaten skulle upphöra, yttrade statsutskottet i sitt häröfver

afgifna utlåtande: »Vid sådant förhållande och då de gjorda be»räkningarne

öfver personalbehofvet för flottans- nuvarande materiel sy»nas

ådagalägga, att den nu äskade tillökningen i befälsstyrkan är af

»oundgängligt behof påkallad, har utskottet, som funnit det förelig»gande

förslaget äfven derutinnan ändamålsenligt, att ökningen i offi»cerskårens

numerär endast inträder i mån af afgång inom reservstaterna,

ansett sig böra samma förslag till bifall förorda». Frågan förföll

likväl genom kamrarnes olika beslut. Eders Kongl. Maj:ts vid följande

Riksdag framstälda förslag att, med permanenta reservstatens bibehållande,

öka den aktiva statens officerskår med det här ofvan upptagna

antalet subalternofficerare, nemligen 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter,

ansåg Riksdagen sig icke kunna bifalla, hufvudsakligen anförande, att

meningarne inom representationen otvifvelaktigt vore ganska delade i

fråga om den ställning, sjövapnet borde inom landets försvarsväsende

intaga, antingen detta vapen borde utvecklas så, att det skulle kräfva

en vida större personal än den nuvarande eller, på sätt tillförene varit

ifrågasatt, i den mån inskränkas, att en mindre personal blefve tillräcklig.

I det af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité afgifna betänkande

angående sjöförsvarets ordnande föreslogs likaledes en ökning af offi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

3

cerskåren med 25 officerare, hvarigenom antalet skulle uppgå till 165,

en tillökning, som efter hvad motiveringen härför gifver vid handen,

icke kunde anses innefatta allt hvad komitén i den vägen önskat och

ansett erforderligt, utan endast så mycket, som med afseende å nödvändigheten

af den strängaste sparsamhet kunnat ifrågasättas. Eders

Kongl. Maj:t, som jemväl ansåg denna tillökning vara alltför otillräcklig

och kunna genom anlitande af de för permanenta reservstatens aflöning

redan anvisade medel göras större och mera motsvarande behofvet,

hemstälde till 1883 års Riksdag att, på det Eders Kongl. Maj:t

måtte komma i tillfälle att i den ordning, som kunde finnas lämplig,

öka antalet officerare vid flottan till 175 nemligen med 1 flaggman,

2 kommendörkaptener af l:a klass, 2 kommendörkaptener af 2:a klass,

19 kaptener och 11 löjtnanter, de under anslaget till aflöning för flottans

kårer och stater inbegripna, för permanenta reservstatens aflöning

anvisade 114,000 kronor måtte, i den mån dessa medel blefve tillgängliga,

få användas till aflöning åt nämnda antal officerare. Förslaget

att på detta sätt och med nämnda antal öka officerskåren tillstyrktes

af Riksdagens särskilda utskott och vann andra kammarens bifall, men

kom, till följd af härordningsförslagets fall, icke under pröfning i första

kammaren.

Behofvet af en tillökning i flottans aktiva officerspersonal, sålunda

alltjemt af Eders Kongl. Maj:t framhållet, af sjöförsvarskomitéerna erkändt

och af Riksdagens statutskott och båda kamrar vid skilj da tillfällen

medgifvot, lärer alltså vara alldeles obestridligt och, oafsedt den

tillökning i antalet så väl officerare som underofficerare, hvilken blifver

oundgänglig i mån af minförsvarets fortfarande utveckling och minmaterielens

ökande, stegras, såsom ofvan är antydt, detta behof alltmera

i mån af afgång på nya reservstaten samt derigenom att flertalet

cjvarvarande officerare på denna stat till följd af ålder eller annan

orsak icke längre kunna till allmän tjenstgöring påräknas. A

nämnda stat qvarstå nemligen 27 officerare med en ungefärlig medelålder

af 65 år, under det medelåldern för de 10 äldsta utgör omkring

78 år, och likväl bestrida 17 af dessa officerare tjenstebefattningar,

som efter hand, åtminstone till största delen, måste öfvertagas af den

aktiva statens officerare, hvilkas antal redan nu är så otillräckligt att

vid hvarje sjökommendering, sjukdomsfall eller tillfälligt uppdrag, som

icke är med'' förut innehafvande tjenstebefattning förenligt, på en eller

annan plats alltid uppkommer brist, hvilken endast kan afhjelpas derigenom

att flere tjenster, hvilka eljest hvardera fordra sin man, anförtros

åt samma officer, såsom exempel hvarå må anföras att 21 kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufrudtiteln.

panier af flottans sjömanskår behöft ställas under befäl af 8 kompanichefer.

r

I fråga om storleken af den behöfliga officerspersonalen har städse

framhållits, att denna måste bestämmas af materielens storlek och beskaffenhet,

beroende af den vigt och betydelse för landets försvar flottan

kommer . att tilldelas, och om än det således icke låter sig göra

att nu definitivt bestämma behofvet af officerspersonalens tillökning, så

är det dock, särdeles med afseende derpå att en sådan tillökning endast

efter hand låter sig verkställa, af synnerlig vigt att i möjligaste

män söka afhjelpa den redan nu befintliga bristen, hvilket synes

mig icke kunna ske lämpligare än genom att, på sätt Eders ''Kongl.

Maj:t föreslog 1883 års Riksdag, besluta permanenta reservstatens upphörande

och, i mån af afgång på denna samt öfriga reserv- och

indragningsstater, öka den aktiva staten med det då föreslagna antal

officerare.

Utom det i statsrådsprotokollet den 8 Januari 1883 anförda hufvudsakliga

skäl för permanenta reservstatens upphörande nemligen att

densamma, förutsatt att personalen på den aktiva staten lämpligen

ökades, kunde anses mindre behöflig, sedan skyldigheten att vid viss

lefnads- och tjensteålder från tjensten afgå trädt i kraft, finnas äfven

andra dertill manande anledningar, hvaribland svårigheten vid förflyttning

af officer från den aktiva staten till permanenta reservstaten icke

utgör den minsta.

Enligt gällande föreskrift öfverflyttas officer af kaptens eller högre

grad från aktiva staten till permanenta reservstaten, när Eders Kongl.

Maj:t med afseende pa tjenstens fördel prof var sådan förflyttning böra

ega rum; och äro aflöningsförmånerna å båda staterna desamma likasom

tjenstgöringen, med den skilnad endast att officer på permanenta

reservstaten i allmänhet icke sjökommenderas.

Då denna reservstat först bildades, funnos bland den aktiva kårens

officerare flere, hvilka till följd af ålder, sjuklighet eller annan

orsak föredrogo att blifva från vidare sjötjenstgöring befriade och derföre

blefvo på egen begäran till permanenta reservstaten öfverflyttade,

men detta händer numera mindre ofta, hvilket är eu naturlig följd af

det obligatoriska afskedstagande^ som småningom gör att alla officerare

af den aktiva staten i allmänhet kunna anses, hvar inom sin

grad,, fullt tjenstbara samt villiga och lämpliga att i sitt egentliga yrke,

sjökrigstjensten, intill föreskrifven afgångstid fortfarande blifva använda.

Som emellertid såväl ändamålet med permanenta reservstaten som an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hnfVudtiteln.

5

gelägenheten att använda det dertill beviljade anslag fordra, att, i mån af

tillgång, öfverflyttning skall eg a- rum, så måste sådan ske äfven utan den

öfverflyttades medgifvande och äfven om denne skulle utan men för

tjensten eljest kunnat på den aktiva staten qvarstå, och det blifver i så

fall ensamt beroende på Eders Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande,

hvilken officer skall till sådan öfverflyttning ifrågakomma. Så länge

ännu å aktiva staten funnos sjöofficerare, hvilka egnade sin hufvudsakliga

verksamhet åt för tjensten främmande sysselsättningar, så långt

sådant funnes med tjenstens bibehållande förenligt, och ansågo denna

såsom en bisak eller eljest visade sig för tjensten olämpliga och ointresserade,

var valet härtill mindre svårt; men med den numera

stränga utgallring, som eger rum redan för inträde i sjökrigsskolan,

med den derstädes och jemväl efter officersutnämningen erhållna

utbildning samt den i allmänhet trägna, oafbrutna tjenstgöringen

ökas naturligen intresset för vapnet, hvarförutan tiden sällan medgifver

att väsendtligen syssla med utom tjensten varande bestyr, och det

blifver till följd deraf allt svårare att vid uppkommande ledighet, med

iakttagande af skyldig rättvisa, bestämma hvilken officer, som med afseende

på tjenstens fördel bör till permanenta reservstaten öfverflyttas.

Genom officerskårens nu föreslagna tillökning vunnes äfven den

från försvarssynpunkt icke oväsendtliga fördelen, att eu del af sjöbeväringen

kunde exerceras af flottans officerare och derigenom blifva

åtminstone i någon mån hemmastadd med den tjenstgöring, hvartill den

i händelse af krig är ämnad och deribland att, såsom afsedd att utgöra

en del af bemanningen å sjöbefästningarne, handtera dervarande

materiel. Detta har hittills, i brist af nödigt befäl och underbefäl, icke

kunnat ega rum, hvarföre sjöbeväringen endast erhållit samma utbildning

som landtbeväringen och exercerats af arméns officerare. Visserligen

är det afsedt att i detta förhållande för innevarande år söka

göra ändring, men sådant torde dock icke kunna ske utan olägenhet

och men för flottans öfningar och tjenstebehof i öfrigt.

Jag har här ofvan antydt, att officerspersonalens tillökning äfven

påkallas af den betydande utveckling minväsendet vunnit. I den mån

denna utveckling fortgått och minmaterielen ökats, har behofvet att

för denna vigiiga del af sjöförsvaret ega tillgång på eu lämplig och

tillräcklig personal med erforderlig specialkunskap för handhafvande

af den hithörande dyrbara materielen allt mer och mer gjort sig

gällande.

På min derom gjorda framställning tillsatte Eders Kongl. Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvu(Ititeln.

deri 17 Maj sistlidne år en kommission, bestående af framstående målsmän

för olika grenar af försvaret, hvilken kommission hade till uppgift

att, efter verkstälda undersökningar, inkomma med utredning angående

åtskilliga till deras ompröfning öfverlemnade frågor deribland:

under hvilka vilkor den för såväl kustförsvaret som handelssjöfarten

vigtiga farleden genom Baggensstäket utan fara för hufvudstadens försvar

kunde upprensas till ett visst större djup; huruvida anledning till

förändring i hittills föreslagna minlinier i Stockholms skärgård förefunnes,

samt angående de anordningar, deri kostnad och den personal, särskild!

från armén och särskild! från flottan, som för dessa minliniers

så väl som nämnda skärgårds försvar i öfrigt erfordrades o. s. v.

Nämnda kommission, som den 20 sistlidne December inkommit

med fullständigt betänkande angående ifrågavarande förhållanden, yttrar

deruti bland annat, att den personal, som erfordrades för skötande

af minlinierna med tillhörande syft- och tändstationer, skulle lemnas

från flottan, men att härför mötte oöfvervinnerliga svårigheter icke

blott uti den stora bristen på befäl och underbefäl, utan ock uti bristen

på i materielens skötsel öfvad personal samt att det derföre vore

en tvingande nödvändighet att en särskild minör afdelning med fulltaligt

befäl blefve härför afsedd, derförutan intet effektivt minförsvar

kunde åstadkommas.

Till ledning för bedömandet af frågan härom torde böra erinras

att, på grund af det olika sätt hvarpå sjöminor användas, sjöminförsvaret

sönderfaller uti två väsentligt olika delar: det fasta och det

rörliga minförsvaret. Det förstnämnda afser hufvudsakligen att medelst

förankrade minor antingen helt och hållet spärra ett farvatten eller

göra det osäkert för fiendens fartyg att befara; det rörliga afser åter

att medelst dels sjelfgående dels s. k. stångminor, utskjutna från eller

förda å fartyg eller båtar, vid lämpliga tillfällen anfalla fienden, hvarhelst

han mötes.

Med anledning af denna skiljaktighet i minvapnets användande är

jemväl materielen olika för de olika försvarssätten, likasom fordringarne

på den personal, som skall handtera den olika materielen, och,

om man bortser från de rent militära fordringar, som måste ställas på

hvarje krigsman, kan man väl påstå, att sjömannen och minör en (vid

det fasta minförsvaret), hvarhelst de än stå på den militära gradskalan,

hafva högst få beröringspunkter med hvarandra, hvarå såsom bevis kan

anföras, att i flere länder såsom Amerika, England, Holland och, såsom

jag tror, åtminstone delvis Ryssland, bestyret med det fasta minförsvaret

öfverlemnats åt hären. Minörens yrke är nemligen i allt hufvudsakligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

7

tekniskt: han skall kunna konstruera minor, elektriska instrument och

tändrör, undersöka och reparera kablar och batterier, skarfva kablar,

sammansätta de olika delarne till ett helt, snabbt sköta ett stort antal

minor, uppgöra planer och beräkningar öfver minspärrningar m. m.

Deremot inskränker sig det för det fasta minförsvaret erforderliga sjömanskap

egentligen endast till att kunna sköta utläggningsfartyget och

nöjaktigt handtera sig i båt, hvaruti tillräcklig färdighet lärer kunna

bibringas dertill erforderligt såväl befäl som underbefäl och manskap

utan att de derför behöfva göra några egentliga sjöexpeditioner. Hos

den personal, som skall handhafva det rörliga minförsvaret, är åter

förhållandet annorlunda; ty då de fartyg och båtar, hvilka äro försedda

med sjelfgående minor, böra kunna förflyttas hvarthelst å kusten, der

deras närvaro anses behöflig, erfordras hos deras bemanning nödigt

sjömanskap, hvaremot den till dessa fartyg hörande minmatorielens skötande

är vida enklare och icke torde kräfva annan undervisning och

öfning än den minkurs, som så väl officerare, som underofficerare och

manskap alltid äro skyldige att genomgå.

Då således egentligt sjömanskap för handhafvandet af det fasta

minförsvaret är för minören lika litet behöflig! som specialkunskap i

alla till detta försvar hörande detaljer är för sjömannen, skulle tvifvelsutan

den öfning, som hittills ansetts böra vara densamma för dessa

yrkesmän blifva mera gagnande för dem, om den komme att för hvardera

afse uteslutande hans speciela yrke och om således för handhafvande

af det fasta minförsvaret en särskild minörafdelning tillsattes.

Att behofvet af minörer icke kan fyllas från flottans nuvarande

kårer samtidigt dermed, att fartyg och sjöfästningar derifrån erhålla

sina besättningar, lärer icke behöfva vidare framhållas, och om den materiel,

som under femton års tid anskaffats för det fasta minförsvaret

och ytterligare lärer komma att ökas, skall kunna förverkliga de förhoppningar,

som dervid knutit sig, kan frågan om en fast personal för

minornas betjenande icke längre uppskjutas, synnerligast som det härför

erforderliga personalantalet endast småningom och under loppet af

flera år kan fyllas, önskvärd! hade derföre varit att redan nu kunna

inkomma med förslag om bildandet af en särskild minörafdelning; men

dels har det af ofvannämnda kommission afgifna betänkande, hvarpå

ett dylikt förslag delvis skulle grundas, såsom ofvan är nämndt, först

inkommit mot slutet af det nyss tilländalupna året, dels erfordras ytterligare

utredning samt inhemtande af erfarenheten från andra länder,

der dylika minörkårer redan blifvit bildade, innan jag anser mig kunna

framlägga ett så fullständigt förslag som frågans vigt kräfver.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufvudtiteln.

Då emellertid angeläget synes mig vara att, i den mån sådant kan

ske, redan nu söka förbereda bildandet af en dylik minörafdelning,

bär jag trott något böra åtgöras för att vid min vapnet fästa dem af

flottans personal, hvilka visat sig ega lust och fallenhet derför. Hittills

har i allmänhet en viss obenägenhet förefunnits hos denna personal

att egna sig åt minförsvaret, hvartill orsaken torde vara att söka dels

i den påtagliga risk detta vapens handterande medför, dels i uppfattningen

att derigenom utsigten till befordran och dermed en mera tryggad

utkomst skulle minskas och dels äfven deri att åtminstone i yngre

åren de, som af böjelse egnat sig åt sjövapnet, icke gerna utbyta detsamma

mot det mindre inbjudande minväsendet utan att åtminstone

härvid kunna påräkna någon särskild fördel.

För att söka undanrödja detta och för att erhålla dugliga och pålitliga

minörer synes derföre nödvändigt vara att, på sätt i andra länder

eger rum, aflöningsförmånerna för minörpersonalen något förbättras,

och jag tror, att det skulle vara för ändamålet lämpligt att tills

vidare, intill dess förslag till minörafdelningens fullständigare ordnande

hinner uppgöras och fastställas, med 50 proc. förhöja dagaflöningen

till sjös under minöfningarna för dem, som uteslutande användas vid

minvapnet. Kostnaden härför, som enligt gjorda beräkningar skulle

uppgå till 7 å 8,000 kronor och i alla händelser icke komrne att öfverstiga

10,000 kronor, borde utgå af anslaget till flottans öfningar.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört i fråga om nödvändigheten

af officerskårens tillökning och åtgärder för en minörafdelnings

bildande får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att till

Riksdagen hemställa:

att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i

tillfälle att i den ordning, som kan finnas lämplig,

öka antalet officerare vid flottan med 1 flaggman, 2

kommendörkaptener af l:a grad, 2 kommendörkaptener

af 2:a grad, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de

under anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

för permanenta reservstaten anvisade 114,000

kronor måtte, i den mån dessa medel blifva tillgängliga,

få användas till aflöning åt nämnda antal officerare

;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

Ö

att detta medgifvande äfven må få afse innevarande

år samt

att Riksdagen medgifver att, derest Eders Kongl.

Maj:t skulle beordra någon del af flottans personal

att tills vidare uteslutande tjenstgöra vid minvapnet,

aflöningen för denna personal må för innevarande

och nästkommande år under pågående minexpeditioner

förhöjas med 50 proc. af den nu bestämda dagaflöningen

till sjös att utgå från anslaget till flottans öfningar.

I afseende å anslagen under femte hufvudtiteln har jag att göra

följande framställningar, nemligen beträffande:

Ordinarie anslag.

♦

Aflöning för Flottans kårer och stater.

Vid 1872 års Riksdag beslöts att till lindring af den dryga fattigvårdsbörda,

som kommunerna i Blekinge län och Södra Möre härad i

Kalmar län hade fått vidkännas till följd af det stora antalet båtsmän,

som der skulle uppsättas och underhållas, högst halfva antalet af de

der befintliga båtsmansrusthåll skulle få sättas på vakans samt de derför

inflytande afgifter ingå till statsverket för att, till ersättning af det

manskap flottan härigenom förlorade, användas, på sätt af Eders Kongl.

Maj:t kunde varda bestämdt, till förökande antingen af flottans matroskår

eller af varfvens arbetsstyrka. Genom nådigt bref den 27 Augusti

1875 förordnades, att aflöningen till de i följd af samma nådiga bref

uppsatta eldare- och handtverkskompanierna skulle af vakansmedlen

bestridas; och då vid 1876 års Riksdag ny lönereglering för flottans

kårer och stater beslöts, beräknades naturligtvis dessa vakansafgifter,

hvilka då för år 1877 upptogos till 75,000 kronor, såsom en

tillgång härtill. Sedermera hafva äfven öfriga vakansafgifterna, utöfver

nämnda 75,000 kronor, på grund af hvarje Riksdags medgifvande fått,

jemte derutöfver behöflig! extra anslag, användas till att under året

genomföra nämnda lönereglering, så att för närvarande hela beloppet

af vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre anlitas för aflöningen.

Genom sistlidet års riksdagsbeslut att statsverket skall från och

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Åfd. 2

[4-8]

Aflöning för

Flottans kårer

och stater.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

med år 1885 öfvertaga anskaffande och underhåll af de båtsmansbeklädnaden

tillhörande s. k. småpersedlarne äfvensom kappsäcken och att,

såsom en motsvarande lindring för de vakanta båtsmansrusthållen i

Blekinge och Södra Möre, vakansafgiften från sagde tid skall med en

tiondedel minskas, hvilket beslut Eders Kongl. Maj:t den 21 sistlidne

November godkänt, kommer flottans inkomst af vakansafgifterna att

framdeles förminskas, hvarför ock Riksdagen, i sammanhang med

nämnda sitt beslut, anvisade ersättning härför i det å ordinarie stat

under femte hufvudtiteln då uppförda reservationsanslag å 40,000 kronor,

af hvilka, enligt marinförvaltningens beräkning, 11,500 kronor

skulle motsvara vakansafgifternas minskning.

Detta anslag är emellertid, såsom nyss nämts, af reservationsanslags

natur, hvaremot aflöningsanslaget är ett fast anslag. Besparingarne

å det förra skola reserveras för det med anslaget afsedda ändamål,

besparingarne å det senare skola gå till de allmänna besparingarne.

Det är derföre oegentligt, att sammanföra och gemensamt redovisa

dessa båda anslag, hvilket dock blifver en nödvändighet, då det

ju icke kan ifrågakomma att använda det senast tillkomna anslaget till

några särskilda aflöningsposters bestridande.

Redan denna omständighet, men ännu mera det likaledes oegentliga

deruti att en tiondedel af en till femte hufvudtiteln ingående inkomst

hädanefter skall blifva i riksstaten synlig, under det att de öfriga nio

tiondedelarne deraf, eller de återstående vakansafgifterna, fortfarande

förblifva osynliga i nämnda stat, synes mig utgöra giltig anledning

att ifrågasätta att vakansafgifterna, hvilka ingå till statskontoret och

derifrån levereras till marinförvaltningen, hädanefter må såsom en statsverkets

inkomst upptagas och beräknas samt ett anslag till ersättande

af desse utgifter å ordinarie stat under femte hufvudtiteln uppföras.

Så har tillförene under liknande förhållande skett med båtsmansbeklädnadsmedlen

vid 1877 års riksdag och torde jemväl vara det principielt

riktigaste, då på detta sätt så väl eu statsverket tillflytande inkomst

som en statsverkets utgift för flottan kommer att behörigen redovisas.

I fråga om beloppet af den inkomst och af det ersättningsanslag, som

för vakansafgifterna bör uppföras, får jag erinra, att nämnda afgifter,

hvilka få erläggas för högst 1,150 rusthåll, beräknats, då samtlige desse

rusthåll begagna sin vakansfrihet, kunna uppgå till 121,790 kronor, men

att desamma, ehuru vakanssättningen varit medgifven i mera än 12 år,

ännu icke uppgått till detta belopp. Vid sådant förhållande har jag

ansett de debiterade vakansafgifterna för de tre senaste år, för hvilka

de ännu äro kända, nemligen 1881, 1882 och 1883 kunna läggas till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

11

grund för beloppets bestämmande och då desse, enligt uppgift från

marinförvaltningens civilafdelning, utgjort:

för år 1881 .................................................................... 112,399: 10.

» , 1882 115,?72: 34.

» » 1883 114,418: 42.

Summa 342,089: 86.

eller i medeltal för år 114,029 kronor 95 öre, denna sistnämnda summa,

jemnad till 114,000 kronor, utgöra det anslag å ordinarie stat under

femte hufvudtiteln, som undm* titel: »ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län», bör, i

händelse Eders Kongl. Maj:t gillar denna min framställning, af Riksdagen

begäras. Af detta anslag är hvad som motsvarar eldare- och

handtverkskompaniernas uppsättning, (enligt 1877 års stat 88,669 kronor

50 öre), redan på grund af 1872 års riksdagsbeslut och ofvan åberopade

1875 års nådiga bref för aflöningen tillgängligt, hvaremot för Överskjutande

beloppets användande till löneregleringens genomförande

särskildt medgifvande af Riksdagen lärer böra begäras, intill dess erforderliga

medel härför genom afgång å reserv- och indragningsstaterna

erhållas, då äfven denna del af anslaget blifver att använda för

sitt egentliga ändamål: förökande af matroskåren eller varfvens arbetsstyrka

efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande.

Enligt den af marinförvaltningen på grund af gällande stater uppgjorda

beräkning skulle alla till titeln »aflöning för flottans kårer och

stater» hänförliga utgifter uppgå till 1,392,284 kronor, hvilket belopp

jag dock anser kunna nedsättas till detsamma, som beräknats nästlidet

år eller 1,391,284 kronor, så att, om härifrån afräknas enahanda summa,

som är i detta års riksstat såsom anslag för aflöningen uppfördt eller

1,210,284 kronor, ett belopp af 181,000 kronor enligt beräkningen

skulle utöfver enahanda anslag för år 1886 erfordras för aflöningen

samma år. Med beräkning att jemväl hela det här ofvan ifrågasatta

anslag till ersättning för vakanta båtsmansrusthållsnummer i Blekinge

län och Södra Mörc härad af Kalmar län 114,000 kronor får, såsom

hittills vakansafgifterna, för löneregleringens genomförande under år

1886 användas, skulle alltså för ändamålet ytterligare erfordras ett

extra anslag af 67,000 kronor. Marinförvaltningen, som genom en

lägre beräkning af vakansafgifterna, upptagit detta extra anslagsbehof

till 70,941 kronor 56 öre, har likväl under anförande, att under

flere år ett extra anslag af 50,000 kronor, utöfver ordinarie anslaget

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtitelu.

och vakansafgifterna, varit tillräckligt och lemnat öfverskott med undantag

allenast af år 1883, då utgifterna öfverstego tillgångarne med

6,769 kr. 20 öre, samt under antagande att anledningarne till sistberörda

förhållande varit tillfälliga, ansett ett extra anslag af 50,000 kronor

jemväl för år 1886 vara för aflöningen tillräckligt. Detta vågar jag äfven

antaga blifva förhållandet hufvudsakligen med hänsyn dertill att, sedan

numera den för permanenta reservstaten afsedda summa af 114,000

kronor utaf de på aflöningsanslaget genom afgång å de äldre reservstaterna

och indragningsstaten uppkomna tillgångar i det aldra närmaste

är fylld, hela den derefter uppkommande tillgång i följd af

afgång å sistnämnda stater kommer att ^.våndas för löneregleringens

behof och således föranleder minskning i det härför erforderliga extra

anslag. Jag anser derför, lika med marinförvaltningen, ett extra

anslag af 50,000 kronor till löneregleringen böra af Riksdagen för år

1886 äskas.

Vid nästlidet års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, för den

händelse Eders Kongl. Maj:t skulle besluta att chefens för flottans militärpersonal

embete skulle indragas äfvensom att eu stationsbefälhafvare

skulle tillsättas såsom högsta myndighet vid hvardera utaf flottans

stationer, de förändringar i inqvarteringsstaten, som häraf föranleddes,

skulle få, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med då gällande bestämmelser,

provisoriskt vidtagas med vilkor att det till inqvarteringsbidrag

då utgående belopp derigenom icke öfverskredes och att den förändrade

inqvarteringsstaten förelädes innevarande års Riksdag till godkännande;

och vann detta nådiga förslag Riksdagens bifall. Sedan de ifrågasatta

förändringarne genom det af Eders Kongl. Maj: t under den 10 juli

sistlidne år faststälda nya reglementet för flottan kommit till stånd och

provisorisk inqvarteringsstat blifvit i sammanhang dermed faststäld,

har marinförvaltningen med sitt statsregleringsförslag för år 1886

öfverlemnat förslag till förändrad inqvarteringsstat och dervid tillika

anfört:

att af den vid 1876 års Riksdag godkända stat, upptagande de

militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare åtnjuta boställe

eller inqvarteringsbidrag i penningar, inhemtades, att anvisningen från

tillgången för löneregleringens genomförande beräknats till 22,900 kr.

för inqvarteringsbidrag i penningar till officerare och underofficerare;

att vid 1877 års Riksdag i nämda stat upptogos två nya befattningar

med inqvarteringsbidrag till belopp af 900 kronor, hvaremot två

andra befattningar med inqvarteringsbidrag till belopp af 1,500 kronor

indrogos, i följd hvaraf staten för inqvarteringsbidrag i penningar till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

innehafvare af fasta befattningar, hvilken sedan dess förblifvit oförändrad,

alltså slutar på 22,300 kronor; och

att uppå Eders Kongl. Majds nådiga framställning 1877 års Riksdag

härutöfver medgifvit, att officer, hvilken är till tjenstgöring vid

flottans militärdepöt eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad

i kronans hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning

derför i penningar, finge uppbära inqvarteringsbidrag med ett efter år

räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms

station från nämnda tillgång, hvarjemte 1883 års Riksdag, likaledes

i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts framställning,

ökade dåvarande aflöningsanslaget med 8,800 kronor, på det att den

förmån af inqvarteringsbidrag, hvilken vid 1877 års Riksdag medgifvits

officerare, kommenderade till tjenstgöring vid militärdepöt eller varf,

skulle kunna utsträckas till cheferna för båtsmanskompanierna och till

de officerare, som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som

äro i stat upptagna, kommenderades till tjenstgöring i öfverstyrelsen

(chefen för flottans militärpersonal och marinförvaltningen) eller i sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpedition.

Af det förändrade förslaget till inqvarteringsstat visar sig, att

inqvarteringsbidraget i penningar till innehafvare af fasta befattningar

slutar med 22,200 kronor, och att denna stat alltså med 100 kronor

understiger hvad Riksdagen, såsom ofvan är nämndt, härför anvisat

och att i öfrig! någon annan afvikelse från den förra inqvarteringsstaten

icke förekommer, än att de hos chefen för flottans stab tjenstgörande

officerare erhållit samma förmån af inqvarteringsbidrag, som

förut vid tjenstgöring hos chefen för flottans militärpersonal, hvilket

icke leder till någon ökad utgift.

Vid utfärdandet den 10 sistlidne juli af ny instruktion för marinförvaltningen

pröfvade Eders Kongl. Maj:t nödigt att, med hänsyn

till den framstående plats i sjöförsvaret minväsendet redan intager och

allt mer kommer att intaga, en särskild afdelning för behandling af

hithörande ärenden borde i marinförvaltningen inrättas. För att chefsbefattningen

för denna afdelning, hvilken befattning Eders Kongl. Majd

tills vidare uppdragit åt chefen för aftilleriafdelningen att jemte sin

egen utöfva, skall kunna tillsättas, blifver det nödigt att åt honom i

stat anvisas ett lika inqvarteringsbidrag, som till öfriga förvaltningens

ledamöter eller 1,000 kronor, hvartill, utöfver den genom den nya inqvarteringsstaten

uppkomna besparing af 100 kronor, skulle erfordras

en medelsanvisning af 900 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtiteln.

[9, 10.]

Beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossekårerna

m. m.

På grund af det ofvan anförda får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen:

att, mot det att vakansafgifterna af de på tioårig

vakans stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län bland statsverkets

inkomster upptagas, ett anslag i ordinarie stat under

femte hufvudtiteln måtte uppföras till belopp af 114,000

kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län»;

att hvad af detta anslag icke redan på grund af

1872 års Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater, må,

för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen,

under år 1886 användas;

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande

under år 1886 ett extra anslag af 50,000 kronor måtte

å extra stat för samma år anvisas att gemensamt med

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas

;

att bilagda förslag till stat, (Bil. A) upptagande

de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare

böra åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag,

måtte af Riksdagen godkännas; och

att anslaget till aflöning för flottans kårer och

stater, nu utgörande 1,210,284 kronor, måtte höjas med

det för beredande af inqvarteringsbidrag åt chefen

för minafdelningen i marinförvaltningen erforderliga

belopp 900 kronor eller till 1,211,184 kronor.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt anskaffande

och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden

hörande s. k. småpersedlarne m. m.

Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna bestämdes

år 1877 till ett förslagsanslag högst 282,000 kronor och har sedermera

varit i riksstaten upptaget med detta belopp, till dess sistlidne års

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

15

riksdag, i sammanhang med beviljande af ett reservationsanslag å 40,000

kronor till anskaffande och underhåll af småpersedlar och kappsäckar,

hvilket beklädnadsbestyr statsverket till lindring af roterings- och rusthållsbördan

skulle öfvertaga, minskade beklädnadsanslaget till högst

259,000 kronor eller med 23,000 kronor, motsvarande den godtgörelse som

för år 1883 erlagts af de båtsmansnummer, hvilka med kronan ingått

aftal om anskaffning och underhåll af kappsäck och småpersedlar, derför

kostnaden i så fall förut utgått af beklädnadsanslaget, men derefter

skulle bestridas af det nya anslaget.

Då af detta anslag, enligt hvad förut är nämndt, 11,500 kronor beräknats

utgöra godtgörelse för den, såsom motsvarande lindring för de

vakanta båtsmansnumren i Blekinge och Södra Möre, beslutade minskning

med f m åt vakansafgifterna, återstå för småpersedlars och kappsäckars

anskaffande 28,500 kronor. Efter hvad marinförvaltningen anmält

är detta belopp likväl otillräckligt för nämnde persedlars anskaffande,

hufvudsakligen till följd deraf, att de från beklädnadsanslaget

öfverflyttade 23,000 kronor endast utgöra fyra femtedelar af verkliga

anskaffningskostnaden för persedlarne, enär rust- och rotehållarne

i fredstid icke varit skyldiga att erlägga mera såsom godtgörelse

derför, hvarföre marinförvaltningen anhållit att få gemensamt

redovisa beklädnadsanslaget och det nya anslaget till småpersedlars

och kappsäckars anskaffande. Då dessa anslag emellertid äro af så

olika natur att det ena utgör ett förslagsanslag och det andra ett reservationsanslag,

har Eders Kongl. Maj:t ansett en dylik gemensam redovisning,

med hänsyn till möjligen uppkommande besparingar, icke låta

sig göra, utan föreskrifvit att reservationsanslaget skall för sig redovisas

och den motsedda bristen framdeles till godtgörande anmälas. För

att för framtiden förekomma den eljest oundvikliga bristen på detta

reservationsanslag skulle visserligen ytterligare omkring 6,000 kronor

från beklädnadsanslaget kunna dit öfverflyttas, men enär båda ifrågavarande

anslag afse beklädnaden, synes det mig vara mycket riktigare

och ledande till mera enkelhet i räkenskaperna att sammanföra dessa

anslag till ett enda, hvarvid, med hänsyn till anslagets ändamål, detsamma

lämpligast borde gifvas natur af reservationsanslag, såsom Riksdagen

gjort med det senast för småpersedlarnes anskaffande bestämda.

Jag anser således, att de för småpersedlars och kappsäckars anskaffande

beräknade 28,500 kronor utaf det af sistlidne års Riksdag anvisade

reservationsanslag å 40,000 kronor, böra sammanföras med

det nu i riksstaten till 259,000 kronor upptagna beklädnadsanslaget till

ett gemensamt anslag under titel »beklädnad åt sjömans- och skepps
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Femte liufyudtiteln.

gossekårerna», till belopp af 287,500 kronor och af reservationsanslags

natur.

Å beklädnadsanslaget har sedan år 1877 en brist uppstått. För

att godtgöra denna har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begärt

och Riksdagen under senaste åren medgifvit, att de besparingar å

anslaget, som möjligen kunde uppkomma, finge härtill användas, och

för att möjliggöra sådan besparing har förutom andra inskränkningar

uppfordring af manskap från båtsmanskompanierna i möjligaste

mån minskats; men härigenom har å andra sidan den tillgång på

billigt arbetsmanskap, som varfvet förut haft i uppfordrade båtsmän,

äfven ganska väsendtligt minskats och måst ersättas med legdt folk

mot daglön, som i vissa fall ända till 16 gånger öfverstigit den

kostnad varfvet eljest fått vidkännas, hvarigenom anslaget till tiottans

nybyggnad och underhåll, redan förut för sitt ändamål mindre

tillräckligt, blifvit detta i ännu högre grad. Detta är visserligen

en ganska väsendtlig olägenhet, men, derest en framställning

om särskild! extra anslag till täckande af bristen å beklädnadsanslaget

skall kunna undvikas, synes mig ingen annan utväg finnas än

att på samma ''sätt som hittills bereda besparing på detta anslag,

hvilket, sedan bristen en gång hunnit betäckas, torde kunna anses i

allmänhet blifva för sitt ändamål tillräckligt, äfven sedan uppfordringen

af båtsmän blifvit ökad till hvad den rätteligen borde vara, så att

någon vidare brist å detsamma derefter ej torde vara att befara.

Med anmälan att bristen å ifrågavarande anslag vid 1883 års slut ytterligare

nedgått från 62,447 kronor 70 öre till 54,396 kronor 21 öre genom

besparing å årsanslaget till belopp af 8,051 kronor 49 öre, men att, om

än nästlidet och detta års anslag likaledes komme att lemna öfverskott,

dessa öfverskott likväl icke kunde antagas betäcka hela bristen, har

marinförvaltningen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens

medgifvande att den besparing, som under år 1886 kan beredas

på anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af

eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa att Eders

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen:

att det å femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag

för anskaffande och underhåll af de

till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade småpersedlarne

och kappsäcken äfvensom minskning

af vakansafgiften för rusthållen inom Blekinge län

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtitein.

i 7

och Södra Möre härad af Kalmar län 40,000 kronor,

minskadt med den del deraf, som redan inbegripits i

anslaget till ersättning för vakansafgifterna, 11,500

kronor, eller till 28,500 kronor, måtte sammanföras med

det till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

anslagna belopp 259,000 kronor och detta senare anslag

alltså bestämmas till 287,500 kronor samt erhålla

reservationsanslags natur, och

att den besparing, som under år 1886 kan beredas

på anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till godtgörande af eller afbetalning å den

brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Lindring’ i rustnings- och roteringsbesvären.

Då enligt den nådiga proposition angående nedsättning i de på

viss jord hvilande grundskatter, som Eders Kongl. Maj:t på föredragning

af Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet den

9 dennes beslutat aflåta till Riksdagen, de till båtsmansrustningen i

Blekinge län anordnade tillskottsräntor skola med ingången af år 1886

till statsverket indragas emot ersättning till vederbörande rusthållare,

hemställer jag, att de å femte hufvudtiteln för båtsmansindelningen

uppförda triheter, hvaribland nyssberörda tillskottsräntor utgörande 1,789

kronor 98 öre nu inbegripas, må minskas från 77,300 kronor till 75,500

kronor samt att det för båtsmansindelningen uppförda anslag till ersättningar,

nu utgörande 24,600 kronor, må ökas med motsvarande

belopp eller till 26,400 kronor.

Uti. den af Eders Kongl. Maj:t den 9 dennes beslutade nådiga

proposition angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären är

föreslaget, bland annat, att lindring skall tillgodokomma de rust- och

rotehållare, som utgöra besväret effektivt, på det sätt att ett belopp

motsvarande tretio procent af det för rustningen eller roteringen i

samma nådiga proposition bestämda värde, minskadt med statsunderstödet,

der sådant nu utgår, skall af statsmedel till vederbörande utbetalas.

Då ett statsanslag till bestridande af ifrågavarande utbetalning till

rust- och rotehållare vid båtsmanshållet bör å femte hufvudtiteln uppföras

samt, med tillämpning af nyssnämnda grunder, kostnaden för rustBih.

till. Rikad. Prot. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 3

[L, 12.]

Lindring i

rustnings- och

roteringsbesvären.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

[13.]

Lotsverket.

[14.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

ningen och roteringen vid de effektiva numren, sedan understödet från
-

räknats, utgör:

för 845 båtsmansrusthåll i Blekinge........................................ 79,634: 34.

». 405 d:o i Södra Möre.................................... 40,439: 53.

» 3,385 båtsmansrotar................................................................. 420,464: 92.

tillsammans 540,538: 79,

derå den bestämda lindringen blifver 162,161 kronor 64 öre, hemställer

jag, att under hufvudtiteln flottans personal må med rubrik:

»Lindring i rustnings- och roteringsbesvären» för ifrågavarande ändamål

uppföras ett förslagsanslag af 162,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 kronor,

lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och

följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning derjemte

att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande

må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Öfriga anslag.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har

jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må nedsättas med 400 kronor från 47,612 kronor till 47,212 kronor

samt att den numera mindre riktiga titeln »för sjömätningar och sjökartekontorets

verksamhet» må utbytas mot titeln: isjökar teverket» och i

öfrigt titlarne under diverse anslag upptagas så som de i bifogade förslagsstat

(Bil. B.) förekomma.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört, skulle, såsom

af nyssberörda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1886,

med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln

anvisade anslag, komma att sluta på 5,787,000 kronor. Då summan af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

19

de ordinarie anslagen för år 1885 utgör 5,522,000 kronor, visar sig

alltså en förhöjning af 265,000 kronor; men då häri ingår dels 162,000

kronor för lindringar i rustnings- och roteringsbesvären dels 102,500

kronor af anslaget till ersättning för vakansafgifterna i Blekinge och

Södra Möre, utgör den verkliga förhöjningen endast 500 kronor, motsvarande

skilnaden emellan det äskade beloppet 900 kr. till inqvarteringsbidrag

åt eu ledamot i marinförvaltningen och det belopp 400 kr.

hvarmed expensmedelsanslaget blifvit nedsatt.

Extra ordinarie anslag.

Fartygsmateriel.

[15—tf

För ett verksamt kustförsvar erfordras, på sätt såväl af 1879—1880 Fartygsårens

s. k. certkomité som ock af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité matene1,

framhålles, förutom den materiel af olika slag, som hufvudsakligen är

afsedd för försvaret af vigtigare farleder i den inre skärgården, äfven

snabbgående pansarbåtar och minbåtar, båda lätt-manövrerliga och tillräckligt

sjödugliga att kunna förflyttas hvarthelst å vår vidsträckta kust,

der deras närvaro påkallas, samt så grundgående som omständigheterna,

utan åsidosättande af andra erforderliga egenskaper, kunna

medgifva.

Vid de öfningar, som med dessa båda fartygscerter under de senaste

åren i olika länder egt rum, hafva sammanstämmande åsigter gjort

sig gällande angående desammas synnerliga lämplighet för försvaret af

egen kust, hvarjemte man vunnit den erfarenhet, dels att en flotta eller

ett fartyg i mörker, tjocka eller krutrök, oaktadt största uppmärksamhet

hos dess besättning, oaktadt användandet af elektriskt ljus och till och

med oaktadt vaktbåtars posterande på lämpliga platser och afstånd

kring fartygen, icke kunnat trygga sig mot öfverrumpling af minbåtar,

då flera af dessa samtidigt och från olika håll samt med stor hastighet

anfallit dem, och dels att vid dager och god sigt minbåtarne deremot

i allmänhet visat sig icke kunna ostraffade närma sig moderna fiendtliga

krigsfartyg, emedan dessas maskinkanoner lätt. oskadliggöra minbåtarne,

innan de komma fartygen tillräckligt nära för att med sina

minor göra dem någon skada.

Derjemte har man kommit till den öfvertygelse att de största pansarfartyg

kunna förstöras genom en väl och lyckligt riktad sjelfgående

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hnfvudtiteln.

mina, samt att nät till skydd mot desamma, äfven om de skulle lyckas

utestänga dem från fartygssidan, likväl äro opraktiska och olämpliga,

derest icke det fartyg, som begagnar sig deraf, jemväl är på annat sätt

skyddadt, emedan det genom nätens användande urståndsättes att

manövrera.

Förutom ofvannämnda rön har man likväl äfven funnit, att minbåtarnes

verksamhet för försvaret högst betydligt förlamas, derest de icke

kunna stödja sig på befästningar eller bepansrade fartyg med groft

artilleri, synnerligast sedan de mäktigare sjönationerna, för anfall mot

främmande stränder, numera bygga eu särskild cert grundgående fartyg

med kraftiga maskiner, som gifva dem eu hastighet af 16 knop. De

äro bestyckade med maskinkanoner och andra lätta och snabbskjutande

pjeser, samt hufvudsakligen afsedda att förstöra en fiendes minbåtar.

Att närma sig de med grofva kanoner försedda pansarbåtarne torde

dessa fartyg deremot icke äfventyra. Förutom det skydd, pansarbåtarne

sålunda lemna, kunna och böra desamma, då transportfartyg saknas, och

sådana kunna ej alltid vid hvarje företag medföras, i mån af behof

förse minbåtarne med minor i reserv, bränsle och dylikt samt möjligen

äfven manskap; hvarjemte, enär å minbåtarne icke alltid kan påräknas

eu med den sjelfgående minans konstruktion fullt hemmastadd person,

men sådan deremot alltid bör finnas å pansarbåten, som tillika är försedd

med minattiralj, minbåtarne äfven i detta hänseende äro beroende

af pansarbåtarne vid tillfälliga behof af reparation eller dylikt,

äfvensom då deras maskiner komma i olag, för betäckning af deras

reträtt, då så påfordras o. s. v.

Att samtliga ofvan anförda förhållanden äro till stor fördel för försvaret

af egen kust liksom af icke ringa olägenhet för den fiende, som anfaller

densamma, är uppenbart, helst den försvarande vid egna välkända

stränder i allmänhet icke bör hafva svårt att intaga ställningar, skyddade såväl

af skärgårdens otillgänglighet som genom befästningar och minspärrningar;

och att framför allt den svenska skärgården synnerligen lämpar sig

för ett dylikt försvar, lärer desto mindre kunna bestridas, som våra föreslagna

relativt små grundgående pansarbåtar liksom minbåtarne kunna,

då så påfordras, i skydd af klippor och skär intaga ankarsättningar,

dit de fiendtliga mångdubbelt större och mera djupgående pansarfartygen

icke kunna följa dem, men hvarifrån de, genom noggrant iakttagande

af fiendens rörelser och. färdiga att begagna hvarje tillfälle att

oroa och skada honom, kunna välja rätta ögonblicket för anfall mot

hans krigs- och transport-fartyg.

I Österrike, hvars maritima förhållanden åtminstone i flera afseen
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

21

deri närma sig våra, har ny plan för kustförsvaret under sistförflutna

året blifvit faststäld, hvarvid man förkastat de stora pansarkolosserna,

såsom olämpliga och jemte snabbgående minbätar antagit en fartygstyp,

hvilken i mycket synes likna den under byggnad varande pansarbåten

»Svea». Liksom denna är den försedd med nödig attiralj för

utskjutandet af sjelfgående minor, endast maskiner och pannor samt

de svåra kanonerna skola skyddas af pansar, och kostnaden beräknas till

2 millioner floriner eller omkring 3 millioner kronor, således obetydligt

mera än för de för vårt kustförsvar föreslagna.

Af hvad sålunda är anfördt torde framgå, att de åsigter, hvilka af

1879 års certkomité uttalades, angående den fartygsmateriel, som för

ett ändamålsenligt kustförsvar erfordrades, mer och mer göra sig gällande

jemväl utom landet, och att pansar- och minbåtar af lämplig konstruktion

och i proportionerligt antal sins emellan, äro de certer, hvaraf

vi företrädesvis äro i behof, och hvilka samtliga, sedan, hvad minbåtarne

beträffar, de nyaste modeller blifvit från utlandet anskaffade,

kunna, med undantag af pansaret, inom landet tillverkas såväl på kronans

som enskild! varf.

Till byggande af eu pansarbåt beviljade 1883 och 1884 årens Riksdagar

respektive 838,000 och 812,000 kronor eller tillhopa 1,650,000

kronor.

Arbetet med detta fartyg är nu så långt framskridet, att detsammas

bepansring kan eg a rum nästkommande år, och då den dertill erforderliga

pansarplåten, hvilken, såsom nyss är anfördt, icke kan inom

landet tillverkas, lärer kunna påräknas att blifva levererad först omkring

ett år efter derom afslutadt kontrakt, och då med fartygets full-,

bördande, som jemväl antages kunna ega rum nästkommande år, icke

utan olägenhet och ökad kostnad kan anstå, erfordras dertill återstoden

af det för fartyget med artilleri och minutredning m. m. hehöfliga

belopp.

Såsom jag redan i statsrådsprotokollet den 9 Januari sistlidna år

anförde, har den förbättring i den af certkomitén föreslagna typ blifvit

vidtagen, att fartygets längd ökats med 23 fot, hvarigenom utrymme

kunnat beredas för insättande af eu maskin af tillräcklig kraft,

att gifva fartyget en från 13 till 14 knop ökad hastighet, hvarjemte

nu afses, att i stället för det ursprungligen afsedda pansaret af jern,

anskaffa ett motståndskraftigare af bästa material som kan erhållas,

utan att den derför beräknade kostnaden derigenom anses behöfva

öfver skridas.

Derjemte har marin förvaltningen föreslagit att anskaffa en kraf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufVudtiteln.

tigare bestyckning än den af certkomitén föreslagna, nemligen två 27 tons

kanoner af nyaste modell i stället för de föreslagna två 25 tons; 4 st. 15 cm.

kanoner i stället för 3; hvarjemte skulle tillkomma 2 st. 38 m. m. Nordenfelts

kanoner med lavetter äfvensom stålsköldar till skydd för däckskanonerna

mot kulsprutor och gevär. Denna tillökning i artillerikraft beräknas

betinga eu med 30,000 kronor ökad kostnad, och ehuru motvilligt jag

än vill tillstyrka ett öfverskridande af det ursprungliga kostnadsförslaget,

nödgas jag dock dertill med fästadt afseende å fartygets derigenom

utan tvifvel högst betydligt ökade stridsduglighet, helst, vid

jemförelse mellan den först föreslagna typen och den nu afsedda förbättrade,

en tillökning i kostnaden af 30,000 kronor icke kan anses

obillig eller omotiverad. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:tbehagade

hos Riksdagen göra framställning, att det till 1,188,000 kronor

beräknade anslaget till pansarbåten Sveas fullbordande måtte höjas

med 30,000 kronor eller till 1,218,000 kronor, så att kostnaden för

detta fartyg komplett skulle komma att uppgå till 2,868,000 kronor.

Enligt det af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité förslagsvis uppgjorda

program för den flytande sjökrigsmaterielens successiva förnyelse

med ett årligt anslag af 2 millioner kronor, hvilket torde vara

det minsta belopp, som för sådant ändamål lärer kunna ifrågasättas,

såframt det skall blifva möjligt att inom en icke alltför aflägsen framtid

kunna åstadkomma ett för våra förhållanden lämpligt och tillfredsställande

sjöförsvar, borde redan nästkommande år påbörjas byggandet

af ytterligare en pansarbåt af enahanda typ och kostnad, som den nu

under byggnad varande pansarbåten Svea, hvilket äfven af marinförvaltningen

på det lifligaste tillstyrkes af skäl, som jag till alla delar

biträder; men huru maktpåliggande det än är, att ett erforderligt antal

dylika fartyg snarast möjligt anskaffas, nödgas jag likväl med fästadt

afseende å beloppet af de tillgångar, som för närvarande kunna afses

för sjöförsvaret samt nödvändigheten att söka tillgodose jemväl andra

dess vigtiga behof, för nästkommande år, hvad beträffar anslag till

pansarbåtar, endast tillstyrka framställning om anvisande af medel för

fullbordandet af den nu under byggnad varande pansarbåten Svea.

Då jag af anförda skäl sålunda nödgas att från marinförvaltningens

förslag utesluta påbörjandet af en ny pansarbåt, anser jag mig

likväl i stället, förutom den af marinförvaltningen jemväl föreslagna

l:a klassens minbåt, böra hemställa om anslag derjemte till 2 st. 2:a

klassens minbåtar, hvilka hvardera betinga mindre än halfva kostnaden

af den större certen eller omkring 87,000 kronor.

De under senare åren anskaffade minbåtar äro alla af den större

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

23

certen eller l:a klassens, hvilka såsom fullt sjödugliga, snabbgående

och tillräckligt rymliga att kunna medföra bränsle för längre tid och

afstånd, nemligen för tillryggaläggande af mer än 1,000 engelska mil,

äro särdeles lämpliga såsom kunskapare och derföre till ett visst antal

behöfliga. Genom sin öfverlägsna hastighet kunna de icke af fiendens

stridsfartyg upphinnas och äro genom sin ringa skottyta på längre afstånd

svåra att träffa. De äro äfven afsedda för såväl den större

(19 fots 15 tums) som den mindre (15 fots 14 tums) sjelfgående

minan.

De mindre eller 2:a klassens minbåtar äro tillräckligt sjödugliga

att under vanliga förhållanden jemväl kunna förflyttas till hvilken del

af kusten som helst, äro mindre djupgående och hafva en mindre

skottyta än den större certen, men kunna endast uppdrifvas till 18

knop, utskjuta endast deri mindre sortens minor samt äro på grund af

det relativt ringa förråd af bränsle m. m. som de kunna inrymma,

mindre sjelfständiga och mera i behof af skydd och bistånd samt komplettering

af förråderna, än de större minbåtarne.

Till redan befintliga fartyg samt till sjöfästningarne erfordras,

såsom af marinförvaltningen anmäles, ett belopp af 190,000 kronor till

komplettering af artilleri och utredningsföremål, nemligen:

6 st. 38 mm. Nordenfelts kanoner ........................... 27,000: —

6 st. lavetter till d:o d:o .......................... 12,800: —

11 st. 25 mm. kulsprutor ........................................... 52,140: —

11 st. sjölavetter till kulsprutor............................... 6,700: —

500 st. revolvrar............................................................. 16,850: —

200.000 skarpa patroner (1867 års gevär) .......... 12,400: —

12.000 patroner till 25 mm. kulsprutor .................. 23,640: —

4,300 projektiler med hylsor till 38 mm. kanon... 36,470: —

5 st. tubkanoner................................................. 2,000: —-

Summa 190,000

Med ett årligt anslag af 2 millioner kronor till fartygsmateriel

kunde vi. förutom den materiel af olika slag vi förut ega, efter 10 år

eller år 1895 hafva en flotta af alternativt:

Pansarbåtar. l:a kl. minbåtar. 2:a kl. minbåtar.

4

eller 5

16

10

32

15

samt derjemte ett belopp af omkring 300,000 kronor årligen för ersättande

af utrangerade öfningsfartyg, kanonbåtar m. m. samt till anskaffning

af minor, artilleri- och inventarie-utredningar m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufvudtiteln.

[19—22]

Minviisendefc.

På grund af hvad sålunda är anfördt får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t behagade för år 1886 till fartygsmateriel

äska följande anslag:

Till fullbordande af pansarbåten »Svea» ............... 1,218,000: —

» anskaffning af en l:a klassens minbåt........... 190,600: —

» » af två 2:a klassens minbåtar...... 174,000: —

» » artilleriutredningar in. m. ............ 190,000: —

eller tillhopa kr. 1,772,600: —

Minväsendet.

Marinförvaltningen har hemstält, att för minväsendet och mintillverkningspersonalens

aflöning nedanstående extra anslag måtte af Riksdagen

för år 1886 äskas nemligen:

till uppförande af minförråd m. in. vid Karlskrona station 90,200: —

till anskaffning af en elektrisk lysapparat vid samma station 16,200: —

till minväsendets utveckling och minpersonalens aflöning 32,600: —

eller tillhopa kronor 139,000: —

Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1884 framstälde

jag behöfligheten af ett minetablissement vid Karlskrona station

samt föreslog att, till påbörjande af detta etablissement, en byggnad till

minkontor samt sjöinstrument och sjökarteförråd måtte uppföras och

nödigt anslag dertill begäras af Riksdagen, som jemväl dertill anvisade

begärda 90,500 kronor. Planen för etablissementet upptager härförutan:

en minförrådsbyggnad för en beräknad kostnad af .............. 66,000: -—

en byggnad för elektriskt lysapparatsförråd beräknad till ... 16,200: —

landningsbrygga och spårvägar för en kostnad af................. 8,000: •—-

Summa kronor 90,200: —

Och enär jag anser det vara af synnerligt vigt, att det påbörjade

minetablissementet fullbordas så snart som möjligt, anser jag, lika med

marinförförvaltningen, det härför erforderliga anslag af 90,200 kronor

böra af Riksdagen för år 1886 äskas.

Likaledes delar jag marinförvaltningens åsigt om behöfligheten af

anslag å 16,200 kronor till en elektrisk lysapparat för skyddande af

minlinierna i det s. k. stora inloppet till Karlskrona.

Beträffande återstoden af det utaf marinförvaltningen för minväsendet

ifrågasatta anslag, hvaraf 19,885 kr. 75 öre till mintillverkningspersonalens

aflöning, är att märka, att deri icke ingår något anslag

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

25

till minanskaffning. Till detta ändamål föreslog marinförvaltningen i

sin uppgift om anslagsbehofvet för innevarande år ett belopp af 66,000

kronor, men Eders Kongl. Maj:t ansåg det böra tillsvidare anstå med

anslaget till anskaffningen af minor, dels emedan den af marinförvaltningen

föreslagna förändrade plan till minspärrning i inloppen till

Stockholm och Södertelje icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld

dels under afvaktan på definitiva bestämmelser angående de olika minlinierna

samt resultaten utaf anbefalda försök med en ny sorts minor

(Pietruskis).

Sedan numera den här ofvan af mig omförmälda kommission af

framstående målsmän för olika grenar af försvaret afgifvit utlåtande

i fråga om minlinierna i Stockholms skärgård ooh deruti beräknat

återstående kostnaden för anskaffning af de för minspärrningarne i

Stockholms och Södertelje skärgårdar behöfliga minor till omkring

400,000 kronor och sedan, enligt Eders Kongl. Maj:t beslut, inköp

skett af s. k. Pietruskis minor, med hvilka ytterligare försök komma

att under detta år så snart ske kan verkställas, synes mig derefter

icke längre böra dröjas med anskaffningen af erforderliga minor; och

då det härför nödiga anslagets storlek påkallar att detsamma på flere

år fördelas, anser jag eu del deraf böra redan för år 1886 begäras,

hvarvid jag föreslår, att, oberäknadt de för mintillverkningspersonalens

aflöning fortfarande erforderliga 19,885 kronor 75 öre, anslagsbeloppet

för min anskaffning och minväsendets utveckling dels med hänsyn till

de tillgångar, som för närvarande kunna för sjöförsvaret afses, dels till

jemnande af extra anslagens slutsummor bestämmes till 85,111 kronor

25 öre, deraf omkring 70,000 kronor för anskaffning af minor.

Med afseende härå hemställer jag att för år 1886 följande anslag

må af Riksdagen begäras till minväsendet, nemligen:

Till minetablissement i Karlskrona............................................. 90,200: —

,, elektrisk lysapparat derstädes ........................................... 16,200: ■—

,, mintillverkningspersonalens aflöning ................................. 19,885: 75.

,, anskaffning af minor och minväsendets utveckling...... 85,111: 25.

eller tillhopa kronor

211,397

Sjöfästningarnes vid Karlskrona bestyckning.

Sedan marinförvaltningen med skrifvelse den 6 november 1883,

efter framställning af öfverkommendanten i Karlskrona, till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat förslag till förändrad bestyckBih.

till Itiksd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 4

[23.]

Sjöfästningarnes

vid

Karlskrona

bestyckning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hufvudtiteln.

[24]

Destilleriiigsapparat

å

Kungsholms

fästning.

ning af sjöfästningarne vid Karlskrona, enligt hvilket, bland annat, tre

stycken 27 cm. kanoner, som äro uppstälda å Kungsholms fästning på

vallgångarne af linierna I och IX uti dessa liniers utgående vinklar,

skulle utbytas mot lika många 32 cm. refflade kanoner, hvilket förslag

numera blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäldt, har marinförvaltningen uti

dess skrifvelse angående anslagsbehofvet för nästkommande år, framhållande

behofvet af fästningarnes förseende med delvis kraftigare artilleri

än det för närvarande å dem befintliga, föreslagit att till anskaffande

af kanoner af nyare konstruktion och af det kraftfullaste

slag, som för närvarande inom landet kan tillverkas, Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1886 af 180,000 kr.

Med afseende å de redan högst betydliga kostnader, som blifvit

nedlagda på Kungsholms fästning i och för försvaret af stora inloppet

till Karlskrona, och då sådana åtgärder, hvarförutan dessa kostnader

möjligen kunde komma att anses förspilda, icke torde böra försummas,

helst då de utan jemförelsevis större kostnad kunna åstadkommas, samt

då å ifrågavarande fästning icke finnes en enda kanon som förmår att

ens vid mynningen med sina projektiler genomtränga de nyare större

krigsskeppens pansar, är det af vigt att de föreslagna pansarbrytande

kanonerna anskaffas. Dertill fordras likväl, såvidt tillverkningen såsom

afsedt är skall ske inom landet, jemförelsevis lång tid^ och anser jag

mig af dessa skäl böra, lika med marinförvaltningen, i underdånighet

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1886 begära

ett extra anslag af 180,000 kronor för anskaffande af 3 st. 32

cm. kanoner för Kungsholms fästning, hvilka kanoner jemväl ingå i

den af Eders Kongl. Maj:t senast faststälda bestyckningsplan för

nämnda fästning.

Förändring af destilleringsapparat å Kungsholms fästning.

Uti förslagen till arbetsplan för såväl år 1884 som för innevarande

år har varfschefen vid Karlskrona station upptagit förbättring af destilleringsapparaten

å Kungsholms fästning med eu beräknad kostnad af 3,800

kr., men marinförvaltningen har, då den del af anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll, som kunnat för stationen afses, visat sig otillräcklig

för andra mera maktpåliggande arbeten, icke kunnat föreslå

medels anvisande för förstberörda ändamål. Då likväl en förbättring; af

destilleringsapparaten å Kungsholms fästning förr eller senare måste

ega rum och derest, såsom ämnadt är, eu del af sjöbeväringen hädan
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

27

efter skall å fästningen vapenöfvas, redan under innevarande år blifver

oundgänglig, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

härtill begära ett extra anslag å 3,800 kronor.

Jernvägsförbindelse emellan flottans varf i Karlskrona

och Karlskrona—Wexiö jernväg.

För denna jernvägsförbindelse, hvilken fullbordad beräknas kosta

215,000 kronor, har nästlidet års riksdag å extra stat för innevarande

år anvisat 72,122 kronor.

För att detta byggnadsföretag icke skall ställa sig dyrare än beräknad!

är, har marinförvaltningen ansett detsamma böra upplåtas till

utförande på entreprenad att fullbordas under år 1886 samt, med afseende

så väl härå som med hänsyn till betydelsen för flottan att ju förr

desto heldre kunna använda denna trafikled, hvilken ansetts kunna utan

svårighet fullbordas på två år, tillstyrkt, att återstoden af beräknade

kostnadsbeloppet för ifrågavarande jernvägsförbindelse, 142,878 kronor,

måtte af Riksdagen begäras för år 1886; och får jag på de sålunda

anförda skälen hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, till fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf

i Karlskrona och Karlskrona—Wexiö jernväg, anvisa ett extra anslag

för år 1886 å 142,878 kronor.

Ångspruta för Karlskrona station.

[26]

Redan vid afgifvande af förslag å erforderliga extra anslag för inne- ÅngSpruta

varande år gjorde varfschefen i Karlskrona framställning om anskaffande af för Karisytterligare

en ångspruta vid flottans dervarande station samt anförde till

bevis för behofvet deraf: att vattenledningen derstädes, med hänsyn

till tryck och ledningsförmåga befunne sig i ett skick, som gjorde densamma

i och för eldsläckningsändamål allt utom tillfredsställande, hvarföre

trygghet att fullt tillräcklig vattenmängd under alla förhållanden

vid eldsolycka vore att påräkna, endast funnes i den mån pålitliga uppfordringsverk,

som kunde från sjön till brandstället fortskaffa vatten,

stode till buds; att de två uppfordringsverk, som redan funnes, ett tillhörigt

flottan och det andra staden, icke kunde anses nog i en stad

med den utsträckning som Karlskrona, der kronan på olika ställen egde

dyrbara kaserner och andra byggnader, der det stora flertalet hus vore

af trä och der således vid en större eldsolycka, under häftig blåst, stor

fara kunde vara för handen att flere eldsvådor uppstode samtidigt, om

[25]

Jernväg till

varfvet i

Karlskrona.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte hufvud titeln.

icke för vattentillgången vore någorlunda rikligt sörjdt; och att erfarenheten

vid två svårare eldsvådor under år 1883 tydligen ådagalagt

behofvet af rikligare vattentillgång än den, som kunnat åstadkommas,

när eldsolyckan inträffat å någon från sjön mera aflägsen plats.

Marinförvaltningen ansåg likväl, att med ångsprutans anskaffning

borde anstå till dess medel för ändamålet kunde blifva att tillgå från

flottans ordinarie anslag, och anmodade fördenskull varfschefen att i

sammanhang med förslag till arbetsplan för varfvet år 1885 och närmast

följande år afgifva yttrande och förslag om anvisande af medel

till anskaffande af, bland annat, ångspruta, så långt tillgångarne å hvardera

arets anslag till flottans nybyggnad och underhåll medgåfve inom

det . belopp, som vanligen anvisades till varfvet, utan eftersättande af

vigtigare behof.

Under anförande att erfarenheten tillräckligt visat, att anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll icke medgåfve fyllandet af behof, som

läge långt närmare det ändamål, som med nämnde anslag afsåges, än

anskaffande åt ny ångspruta, och att alltså all sannolikhet saknades,

att behofvet på detta sätt skulle kunna fyllas vare sig år 1885 eller

närmast följande år, vid hvilket förhållande fullgod och tillräcklig ångsprutmateriel

under eu följd af år fortfarande komme att saknas, har

varfschefen förnyat sin förberörda framställning; och har marinförvaltningen

med åberopande af hvad varfschefen sålunda anfört angående

behofvet för Karlskrona station af eu ny ångspruta, som beräknats

kosta 19,500 kronor, hemställt, att anslag härtill måtte af Riksdagen för

år 1886 äskas.

Med afseende härå anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande

ändamål bevilja ett extra anslag för år 1886 å 19,500 kronor.

[27]

Ersättning

af sjöskador.

Ersättning af sjöskador å två flottans fartyg.

Under öfningsexpeditioner år 1883 med monitorn Thordön och

kanonbåten Skuld hafva båda dessa fartyg drabbats af sjöskada, Thordön

den 23 Juli genom grundstötning å Rimö flagg-grund i Östergötlands

skärgård och Skuld den 7 September genom ombordläggning

med sälfångstångaren Vega i Varholmssundet i Bohus läns skärgård.

Genom nådigt bref den 21 December 1883 har Eders Kong]. Maj:t anbefallt

marinförvaltningen att af omhänderhafvande medel utbetala till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

29

bergnings- och dykeribolaget Neptun för Thordöns bergning 30,000

kronor. Detta belopp har af marinförvaltningen blifvit anordnadt; men

bolaget har under anspråk på högre bergarelön icke velat lyfta detsamma,

innan bergarelönen blifvit af domstol bestämd. För anbefalld

reparation af Thordön efter grundstötningen hafva utgifvits af omhänderhafvande

medel 10,554 kronor 10 öro och beräknas för ändamålet

ytterligare erfordras 3,300 kronor. I ersättning för den Vega genom

ombordläggningen med Skuld förorsakade skada har marinförvaltningen,

likmätigt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref i ämnet den 2 November

1883, till aktiebolaget Ishafvet utbetalt af omhänderhafvande medel

4,133 kronor 34 öre, hvarjemte marinförvaltningen, likaledes i enlighet

med erhållen nådig anvisning, förskjutit kostnaden för Skulds iståndsättning

med 1,835 kronor.

Angående ifrågavarande sjöskador har undersökning vid krigsrätt

egt rum och åtal mot två officerare varit anhängiggjorda. Genom laga

kraft egande utslag af krigshofrätten den 27 Mars nästlidet år, hvad

den ene officeren angår, och genom nådigt utslag den 23 sistlidne Juli

hvad beträffar den andre, hafva båda ådömts disciplinstraff för begångna

tjensteförseelser, men ingendera har blifvit ålagd att gälda kostnad och

skada, som genom samma förseelser tillskyndats kronan.

Under åberopande häraf har marinförvaltningen hemställt, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att å extra stat för år 1886

måtte anvisas i rundt tal 50,000 kronor, deraf 30,000 kronor för bergningen

af monitorn Thordön och 20,000 kronor till ersättande af öfriga

erforderliga utgifter för ofvannämnda år 1883 timade sjöskador.

Då jag emellertid anser det vara hvarken erforderligt eller lämpligt

att, innan det blifvit i vederbörlig ordning bestämdt huru mycket

kronan skall betala såsom bergarelön för monitorn Thordön, begära

något anslagsbelopp härtill för att derefter möjligen till en kommande

Riksdag behöfva göra framställning om ytterligare anslag för samma

ändamål, har jag funnit det belopp, som till ersättande af förenämnda

sjöskador nu bör af Riksdagen äskas, kunna inskränkas till öfriga af

marinförvaltningen uppgift) a utgifter härför, utgörande sammanräknade

i närmaste krontal 19,825 kronor, och föreslår alltså, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till ersättning af sjöskador å monitorn Thordön

och kanonbåten Skuld af Riksdagen för år 1886 begära ett extra anslag

af 19,825 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte hufvudtiteln.

För uppförande af skjul för minbåtar vid flottans station i Stockholm

har varfschefen derstädes till marinförvaltningen gjort framställning

om utverkande af ett extra anslag å 107,600 kronor, men marinförvaltningen

har ansett frågan vara otillräckligt utredd och i öfrigt,

icke af så trängande beskaffenhet att icke med densammas lösning

kan till ett kommande år anstå, och har jag med afseende härå, huru

vigtigt det än är att anordningar till beredande af skydd åt minbåtarne

under vintrarne vidtagas, ansett berörda framställning för närvarande

icke böra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Sammanlagda summan af de för år 1886 erforderliga extra anslag

skulle alltså, såsom af ofvannämnda bilaga synes, utgöra 2,400,000 kr.;

och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i 1885

års riksstat upptagen och sådan den nu är föreslagen, utfaller sålunda:

År 1885. År 1886.

Ordinarie anslag 5,522,000 5,787,000 således ökning 265,000 kr.

Extra „ 1,965,000 2,400,000 435,000 „

Summa kronor 7,487,000 8,187,000 således ökning 700,000 ,,

Då likväl, såsom förut är nämndt, bland ökningen på ordinarie anslagen

ingå dels 162,000 kronor för lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

hvilket belopp ej tillgodokommer sjöförsvaret, dels

102,500 kronor af anslaget till ersättning för vakansafgifterna, hvilka

redan förut ingått till femte hufvudtiteln, eller tillhopa 264,500 kronor,

utgör den verkliga tillökningen allenast:

på ordinarie anslag......................................... 500 kr.

och på extra anslag ....................................... 435,000 ,,

eller tillhopa 435,500 kr.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afsende å regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel hemställt och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In ficlem

F. Wrangel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln,

31

Förslag Bil. a.

till

stat, upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare

åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar.

Antal.

“ g

U1

3-o

Karlskrona

Stockholms

P JZL

rf

station.

station.

o'' ^

p o

So

p

i

A. Offleerspersonalen.

Chef för flottans stab.........................................

—

1

—

—

1,500

—

—

1

Officer af regementsofficers grad, kommenderad till

tjenstgöring under chefen för flottans stab .........

—

—

1,000

—

—

2

Officerare tjenstgörande i sjöförsvarsdepartementet

under chefen för flottans stab å 400 kr.............

—

—

800

—

—

1

Chef för sj öförsvarsdepartemontets kommandoexpedition

—

—

1,000

—

—

2

Adjutanter i dito dito å 500 kr..........................

■--

—

1,000

—

—

1

Chef för Marinförvaltningen................................

---/

—

1,500

—

—

1

Eko „ Marinförvaltningens intendentafdelning......

—

~

1,000

—

—

1

I):o „ d:o artilleriafdelning ......

—

—

1,000

—

—

2

Officerare tjenstgörande i Marinförvaltningen å 500 kr.

—

—

1,000

—

—

1

Chef för sjökrigsskolan ... .................................

--

—

1,000 *)

—

—

2

Kadettoffieerare å 500 kr...................................

—

__

1,000

—

—

1

Chef för sj ökarte verket .......................................

—

—

1,000

—

i

1

Stationsbefälhafvare.............................................

1,000 *)

—

1.200 *)

—

i

1

Yarfschef ........................................................

1,000 *)

—

1,200 *)

—

i

1

Kommendant .................................................

600

—

1,000 *)

—

i

1

..Chef för skolorna ............................................

600

—

1,000 *)

—

i

—

Ordförande i förvaltningsdiroktionen .....................

600

——-

—

i

—

Chef för skeppsgossekåren....................................

600

—

_

—

o

o

O

fj

Varfsdopartementschcfer å G00 kronor i Karlskrona

f 600

—

och 1,000 kr. i Stockholm ...........................

\ 1,200 *)

—

3,000 *)

—

1

1

Adjutant hos stationsbefälhafvaren........................

400

—

500 *)

—

1

1

Äldste instruktionsofficer vid exercisskolan ............

400

—

500*)

—

o

tf

2

Kompanichefer vid sjömanskåren (matros- samt eldare-

och handtverkskompanierna) 3 å 400 kr. och 2 å

( .500*)

—

500 kr...................................................

1,200

—

l 500

—

Transport

8,200

—

22,200

—

*) Innehar boställe eller bostad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte liufrudtitelrt.

Antal.

W

GQ

C+-

Karlskrona

Stockholms

er- hj

&E

cl- ö

u.p-

station.

station.

p o

so

? g

(jo

Transport

8,200

—

22,200

—

1

1

Befälhafvare för uppfordrade båtsmanskompanier......

400

—

500 *)

—

2

—

Kompanichefer vid skeppsgossekåren å 400 kr.......

800

—

—

—

1

1

Äldste departementsofficer vid mindepartementet ...

400

—

500 *)

—

1

—

D:o d:o vid ekipagedepartenjentot

400 *)

—

—

—

2

2

Informationsofficerare vid underbefäls- och minsko-

loma 2 å 400 kr. 2 ä 500 kr..........................

800

—

1,000

—

1

1

Adjutant hos kommendanten...............................

300

—

400

—

Summa kronor

11,300

—

24,600

—

Älgar för begagnade bostadslägenheter.................

3,600

—

10,900

—

Inqvarteringsbidrag i penningar ...........................

7,700

—

13,700

21,400: —

B. Underoifieerspersonalen.

2

1

Underofficerare tjenstgörande hos kommendanten

2 å 100 kr. 1 å 150 kr.................................

200

—

150 *)

—

4

O

Uppbördsman i kaserner och exorcisskolor 4 å 100

kr. 3 i, 150 kr............................................

1 300 *)

450 *)

—

1 100

4

4

Infonnations-underofficerare å 100 kronor och 150

kronor ........................................................

400

600 *)

—

1

—

Sjukhusunderofficer............................................

100

—

—

—

Summa kronor

1,100

-

1.200

—

Afgår för begagnade bostadslägenheter..................

CO

o

o

1,200

—

Inqvarteringsbidrag i penningar ...........................

800

—

—

—

''

Summa inqvarteringsbidrag i penningar kronor ......

22,200: —

Anmärkning'': Officer, hvilken är till tjenstgöring i sjöförsvarsdepartementet, marinförvalt
ningen

eller flottans station kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans

hus eller enligt ofvanstående stat är berättigad till ersättning derför

i penningar, må uppbära inqvarteringsbidrag med ett efter ar räknadt

belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station.

Chef för båtsmanskompani tillkommer, under enahanda vilkor, inqvarteringsbidrag

med ett efter år räknadt belopp af 400 kronor, om han är bosatt i

Stockholm, men eljest af 300 kronor.

*) Innehar boställe eller bostad.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln,

33

Förslag eu. b.

till

Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1886.

!

Indelnin

g och dermed.

.. .. .

—

S.j oför svar s departementet.

Anvisning

kontant.

i

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

Summarum.

Ordinarie anslag.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelsen.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Departementschefen....................................

17,000

_

_

___

__

17,000

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kan-

sli samt kommandoexpeditionen..................

•10,800

—

—

—

—

—

26,800

—

Marinförvaltningen ....................................

88,600

—

—

~

—

—

38,600

—

S:gr

Flottans personal.

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

82,400

—

Aflöning för flottans kårer och stater............

1,211,184

—

—

—

—

—

1,211,184

—

Alderstillägg, förslagsanslag ......................

82,000

—

—

—

—

—

32.000

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

287,500

452,450

287,500

452,450

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

—

—

—

_

_

_

Båtsmansindelningen .................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

kinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län ......................................................

114,000

114,000

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

förslagsanslag .......................................

162,000

162,000

S:gr

2,259,134

—

75,500

—

26,400

—

2,361,034

—

2,361,034

—

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag................................................

1,078,800

-

—

—

—

—

1,078,800

—

1,078,800

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag .;..........

Undervisningsverken:

670,000

—

—

670,000

Sjökrigsskolan .......................... 81,040: —

Skeppsgosseskolan ..................... 8,780: —

39,820

89,820

60,000

Sj ökarteverket, reservationsanslag..................

60,000

—

—

—

--

—

—

Transport

769,820

—

—-

—

—

—

769,820

3,522,234

—

Bih. till Rilcsd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte liufrudtitelii

Indelnin

och. dermed

Anvisning

kontant.

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

769,820

—

—•

—

—

—

769,820

—

15,000

_

__

—

—

15.000

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

_—-

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

15,000

—

47,212

_

_

_

—

47,212

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

947,707

—

—

—

—

—

947,707

—

4,368,041

—

75,500

—

26,400

—

—

—

1,200,000

405

4

1,200,409

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

13,000

13,000

_

1,316,650

405

—

4

—

—

-

5,684,691

I-

75,905

—

26,404

—

—

Transport

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i

utländsk tjenst eller kommendering utrikes

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ......

Sjukvård...................................................

Diverse behof............................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

.............................................

Extra utgifter .........................................

S:gr

Summa för sjöförsvaret

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsan
stalterna,

reservationsanslag .....................

Undervisningsanstalter för sjöfart..................

Nautisk-meteorologiska byrån.......................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart och föreståndaren för

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

Summa

Summarum.

Kronor.

3,522,234

947,707

4,469,941

- 1,317,059

— 5,787,000

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1886 af löneregleringen för flottan...........

» fullbordande af pansarbåten Svea .......

» anskaffning af en l:a klassens minbåt...

» » af två 2:a klassens minbåtar.

» » af artilleriutredningar m. m..

» minetablissementet i Karlskrona ..........

» elektrisk lysapparat derstädes...............

Kronor.

Ö.

50,000

—

1,218,000

—

190,600

—

174,000

—

190,000

—

90,200

—

16,200

—

| 1,929,000

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln

35

Kronor.

ö.

Tranaport

1,929,000

—

Till mintillverkningspersonalens aflöning.................................................................................

19,885

75

» anskaffning af minor och minväsendets utveckling ...........................................................

85,111

25

,, » af tre 32 cm- kanoner för Kungsholms fästning ................................................

180,000

~

» förändring af destilleringsapparat derstädes ...................................................................

» fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—Wexiö

3,800

jernväg...................................................................................................................

142,878

—

» ny ångspruta för Karlskrona station.................................................................................

19,500

—

» ersättning af sjöskador å två flottans fartyg.....................................................................

19,825

—

Summa

2,400,000

—

Stockholm, K. L. Beckman, 1885,

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Plans Maf.t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Rydino,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande

anslagstitlarne:

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufvudtiteln.

Kommerskollegium.

A. Kommerskollegium och Patentbyrån.

[1] Under den 9 innevarande månad har Eders Kongl. Maj:t behagat

me!”kollegium besluta, att till Riksdagen aflåta nådig proposition om inrättandet af

att disponera ett särskildt statsdepartement för landtbruk, industri och handel. Då,

I°ner'' på sätt i statsrådsprotokollet för nämnde dag; blifvit närmare utveckladt,

Tillfällig lone- f 1 0 1 , ° 7

förbättring för inrättandet åt ett sadant departement synes hora töranleda dertill att

kommerskoi- kommerskollegium kan indragas och flertalet af dit hörande ärenden

legitim. c? ^ __

förläggas till en byrå inom det nya departementet, torde Eders Kongl.

Maj:t behaga finna att i afbidan på berörda förslags utgång alla försök

till lösning af frågan om kollegiets ombildning måste tills vidare anstå.

Det interimistiska tillstånd, hvari kollegiet länge befunnit sig, kommer

sålunda att ytterligare fortvara, kanske i flera år. Vid sådant förhållande

torde, fastän någon omorganisation ej nu kommer till stånd, i

allt fall åt kollegiets embets- och tjenstemän böra beredas samma

löneförmåner, som öfriga med kollegiet eljest likstälda embetsverk

redan länge åtnjutit, detta ej blott af hänsyn till de nuvarande tjenstemännens,

såsom mig synes, befogade anspråk att ej år efter år behöfva

arbeta under sämre vilkor än andre, utan ock på den grund att,

derest ej bättre aflöningsförmåner beredas, det torde blifva allt svårare

att under nu rådande osäkerhet om embetsverkets framtida ställning

åt detsamma förvärfva nya dugliga arbetskrafter i mån af de redan

befintligas afgång. Löneförbättringen skulle naturligtvis ske inom de

gränser och under de vilkor, som i de under senare tider faststälde

lönestater blifvit i allmänhet bestämda. Aflöningsbeloppen skulle således

ej kunna öfverstiga för eu tjensteman i tredje graden 7,000

kronor, i andra graden 5,500 kronor och i första graden 4,000 kronor.

Sedan flera år tillbaka hafva några befattningar inom kollegiet

varit indragna, hvilkas löner enligt Riksdagens år efter år lemnade

medgifvande kunnat användas till bestridande af göromålen inom kollegiet.

I slutet af sistlidna år blef genom kommersrådet J. U. Grön-''

lunds frånfälle ett kommersrådsembete ledigt, hvilket embete, då med

innevarande års ingång flere grupper af ärenden blifvit skiljde från

kollegiets handläggning, synes kunna indragas, så snart de ärenden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette lmfviidtiteln.

som tillhöra den rotel Grönlund innehade, kunna på de tre återstående

kommersrådsbefattningarna öfverflyttas; Och Eders Kongl. Maj:t har

ock derföre endast för år 1885 förordnat om det lediga embetets uppehållande.

En sådan aflöningsförbättring, som jag ifrågasatt, synes nu

kunna efter hand beredas utan någon utgift för statsverket utöfver

hittills utgående ordinäre och extra anslag, allenast lönebeloppen för

ledigblifna och ledigblifvande befattningar användas jemväl till lönetillskott

åt innehafvare af de tjenster, som bibehållas. Ovisst torde

dock vara, huruvida befogenhet att lemna ett sådant lönetillskott innefattas

under de uttryck föregående Riksdagar begagnat i fråga om

medgifvande att använda ledigblifna löner, och ett tillägg till hvad

förut härom beslutats torde således böra föreslås.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde ombets- och tjenstemän,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1886 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på extra

stat för år 1886 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva att intill slutet af år 1886, i den mån sådant är

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders

Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas. I

I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit medgaf

1884 års Riksdag, att de under år 1885 inflytande utgifter för

patent och för registrering af varumärken finge användas till bestridande

af de utgifter, hvilka betingades af en tillämpning under samma

år af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Det torde tillåtas mig att erinra om de anordningar, som blifvit

af Eders Kongl. Maj:t vidtagna för tillämpningen af berörda båda nya

författningar, hvilka trädt i kraft den 1 Januari innevarande år.

Under förklarande att någon fast organisation af den myndighet,

som skulle handlägga patentärenden och ärenden rörande registrering

[2]

Angående

disposition af

patent- och

varum ärkesafgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufvucltiteln.

af varumärken ännu icke kunde förekomma, meddelade Eders Kongl.

Maj:t rörande anordningen af bemälda myndighet genom nådigt bref

till kommerskollegium af den 7 sistlidne November vissa bestämmelser

att lända till efterrättelse under år 1885 och tills vidare intill dess

annorlunda förordnades.

Enligt dessa bestämmelser har för handläggning af ifrågavarande

ärenden inrättats en särskild byrå inom kommerskollegium, benämnd

Kongl. patentbyrån, hvilken förestås af en tillförordnad byråchef och

å hvilken är anstäld för patentärenden såsom ledamot en föreståndare

för byråns tekniska afdelning. Byråchefen handlägger alla patent- och

registreringsärenden. Föreståndaren för den tekniska afdelningen åligger

att granska patentärendena ur teknisk synpunkt. I den mån sådant

för göromålens behöriga gång erfordras, anställas derjemte tills vidare

särskilda tekniska biträden och amanuenser. Hvarje fråga af teknisk

beskaffenhet, som för patentärendes bedömande måste pröfvas, afgöres

af byråchefen och föreståndaren för tekniska afdelningen samfäldt;

yppas dervid olika meningar, gäller dem mening, som omfattas af byråchefen.

öfriga frågor i patentärenden så ock alla registreringsärenden

afgöras af byråchefen ensam. Öfverinseendet öfver byrån tillkommer

kommerskollegiets president, hvilken har att tillse att de vid byrån

anstälda personer fullgöra sina åligganden.

Under samma dag den 7 sistlidne November har Eders Kongl.

Maj:t derjemte dels meddelat särskilda föreskrifter rörande patent- och

varumärkesregistren samt angående beskaffenheten af de handlingar,

som i patent- och registreringsärenden inlenmas, dels faststält provisorisk

stat för patentbyrån att gälla för år 1885, slutande å en summa

af 37,200 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t förordnat personer att under år 1885

förestå byråchefs- och föreståndarebefattningarna, öppnades patentbyrån

den 2 innevarande månad. Under tiden till och med den 10 i denne

månad inkommo 20 patentansökningar och 133 ansökningar om registrering

af varumärken, för hvilka inbetaltes afgifter till sammanlagdt

belopp af 6,320 kronor.

Då, äfven om den nya patent- och registreringsmyndighetens organisation

kan genomföras oberoende af frågan om kommerskollegiets

ombildning eller indragning, någon fast organisation af samma myndighet

i allt fall icke lärer böra i fråga komma förr än man fått inhemta

någon tids erfarenhet, huru den nu vidtagna, mer provisoriska

anordningen verkat, lärer Eders Kongl. Maj:t böra af 1885 års Riksdag

äska enahanda medgifvande som af sistlidne års Riksdag lemnats,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hufvudtiteln.

eller att de under år 1886 inflytande utgifter för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af en tillämpning under samma år af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

B. Bergsstaten.

Efter det 1874 års Riksdag i följd af nådig proposition haft till- [3]

fälle taga del af då ifrågasatte hufvudgrunder för omorganisationen af Lönereglering

bergsstaten och bestämt aflöningsvilkoren för tjenstemännen vid samma miLtarne.

stat, utfärdade Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 13 November 1874

föreskrifter angående reglering af bergmästaredistrikten i riket och

andra med organisationen sammanhängande frågor, hvilka föreskrifter

allt sedan blifvit till väsentliga delar oförändrade. I följd af den reglering,

som då bestämdes, blef bergmästaretjensternas antal, som då

utgjorde nio, inskränkt till sex, hvaremot sju grufingeniörer skulle å

bergsstaten anställas. För närvarande är sålunda i öfverensstämmelse

med nämnda nådiga bref riket indeladt i sex bergmästaredistrikt med

en bergmästare i hvarje distrikt och omfatta dessa senare: första eller

norra distriktet: Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands

län; andra eller Gefle-Daladistriktet: Gefleborgs och Kopparbergs

län; tredje eller östra distriktet: ''Stockholms, Upsala, Södermanlands och

Yestmanlands län med undantag af Sala silfververk; fjerde eller mellersta

distriktet: Örebro och Skaraborgs län; femte eller vestra distriktet:

Vermlands, Elfsborgs, samt Göteborgs och Bohus län; samt sjette eller

södra distriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Bergmästaren i östra distriktet,

som vid regleringen innehade dåvarande åttonde distriktet,

omfattande, bland andra, Östergötlands, Kalmar och Gotlands län, utöfvar

fortfarande befattningen såsom bergmästare jemväl i dessa län,

men i öfrigt är den år 1874 stadgade distriktsindelningen i allo genomförd,

sedan under år 1878 bergmästaren i förra femte distriktet från

sin befattning erhöll afsked. — Till bostadsstationer för bergmästarne

i de nya distrikten äro bestämda: i norra distriktet: Piteå eller annan

inom distriktet nära postkontor belägen ort på ett afstånd af högst tio

mil från nämnde stad; i Gefle-Daladistriktet: Falun eller något inom

tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe; i östra distriktet:

Stockholm eller något inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget

ställe, dock med rättighet för nuvarande innehafvaren af detta distrikt

att fortfarande bibehålla sin bostad inom Östergötlands län; i mellersta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvudtiteln.

distriktet: bostället Knutsberg med Lilla Elfstorp, staden Nora eller

annat inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe; i vestra

distriktet: Filipstad; och i södra distriktet: Wexiö eller.något inom tre

mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe. — På grund af 1874

års reglering äro å bergsstaten jemväl anstälde sju grufingeniörer, af

hvilka en förestår bergsöfverstyrelsens grufkartekontor och de öfrige

sex äro anstälde: en inom hvarje af östra, mellersta, vestra och södra

distrikten, samt en inom Kopparbergs och en inom Gefleborgs län,

med skyldighet för de två sistnämnde att jemväl i enlighet med de

föreskrifter, som kunna af bergsöfverstyrelsen meddelas, tjenstgöra

inom norra distriktet.

Desse grufingeniörer hafva hufvudsakligen till åliggande, eu, som

är föreståndare för bergsöfverstyrelsens grufkartekontor, att vårda den

i samma kontor befintliga samling af kartor och andra handlingar,

hålla desamma tillgängliga för dem, som önska deraf taga kännedom,

vid behof kopiera kartorna och, när så föreskrifves, å dem inlägga

kompletteringar, samt öfrige sex grufingeniörer, hvilka böra vara boende

en hvar inom det bergmästaredistrikt eller län, för hvilket han är anstäld,

att på eget ansvar jemte bergmästaren och efter öfverenskommen

fördelning hafva tillsyn öfver grufdriften inom distriktet eller länet

och tillhandagå med upprättandet af brytningsplaner, verkställandet af

grufmätningar och affattandet af graf kartor, med rättighet likväl för

bergmästaren i egenskap af förman för grufingeniören att pröfva och,

der anledning dertill förekommer, förändra de af denne gifna anvisningar

och föreskrifter. Såväl bergmästare som grufingeniörer äro

underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning

i åligganden, som kan finnas erforderlig; och har Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 8 Februari 1878 förklarat, att, enär frågan om

utfärdande af ny grufvestadga då ännu var oafgjord samt förändrad

lagstiftning i detta ämne möjligen kunde föranleda till förändrade bestämmelser

i afseende å bergmästaretjensterna, ledig bergmästarebefattning,

intilldess annorlunda förordnas, icke skall med ordinarie innehafvare

tillsättas, till följd hvaraf ock för närvarande icke mindre än

tre bergmästarebefattningar allenast på förordnande bestridas. Grufingeniörsbefattningarnä

tillsättas enligt 1874 års regleringsbref allenast

medelst förordnande tills vidare.

I fråga om de tre tjensterna vid Sala silfververk, bergshauptmans-,

grufingeniörs- och bergsvärdiebefattningarna, skedde ingen förändring

genom 1874 års reglering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufTudtiteln.

Beträffande aflöningsförmånerna, hafva bergmästarne från och med

år 1859 åtnjutit i lön 2,400 kronor, hvartill kommit från och med

år 1875 beviljad löneförbättring af 20 procent eller 480 kronor åt fyra

bergmästare, som icke innehafva boställe. De två öfrige bergmästarne,

nemligen den i mellersta och den i vestra distriktet, hafva boställen,

hvilka tillkommit genom föranstaltande af näringsidkare inom distrikten

och hvilka, jemlikt nådigt bref den 9 Januari 1874, skola för ändamålet

bibehållas. Grufingeniörerne åter, hvilka före 1874 års reglering

haft sig anvisade arfvoden å allenast 900 kronor, fingo genom ofvan

nämnda nådiga bref den 13 November 1874 dessa arfvoden förhöjda

till 1,500 kronor årligen. Dessutom innehar grufingeniören i mellersta

distriktet ett förut åt bergmästaren i förra femte distriktet upplåtet boställe.

Så väl bergmästarne som grufingeniörerne äro berättigade till

rese- och traktamentsersättning och ega derjemte rätt till sportler, hvilka,

numera ej uppgående till afsevärda belopp, torde bufvudsakligast utgöras

för bergmästarne af lösen för mutsedlar, utmålsdesignationer

och hviloståndsresolutioner samt för grufingeniörerne af arfvode för

grufmätningar och kartläggningsförrättningar. Tjenstemännen vid Sala

silfververk åtnjuta i aflöningar från statsverket tillhopa 2,500 kronor;

och har jemväl till dem från och med år 1875 på extra stat anvisats

tillfällig löneförbättring med tillhopa 500 kronor.

Till de vid bergsstaten i orterna anstälde tjensteman äfvensom

föreståndaren för grufkartekontoret har sålunda utgått

å ordinarie stat från anslaget till kommersekollegium till

tjenstemännen vid Sala silfververk ........................ kronor 2,500

6 bergmästare................................................................. j> 14,400

föreståndaren för grufkartekontoret........................ » 1,500

6 grufingeniörer ............................................................ » 9,000

kronor 27,400;

samt å extra stat från och med år 1875 till

tjenstemännen vid Sala silfververk ....................... » 500

4 bergmästare.................................................................. » 1,920

kronor 2,420

tillhopa kronor 29,820.

Redan länge har erkänts, att de åt bergmästarne anslagna ordinarie

löner icke motsvarade hvad lämpligt och billigt är, såsom uttryck

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufvudtiteln.

hvaraf Riksdagen ock alltifrån ingången af år 1875 år efter år tilldelat

dem, som voro mest vanlottade härutinnan, förenämnda så kallade tillfälliga

löneförbättring, men frågan om ett definitivt reglerande af lönerna

har ständigt undanskjutits i afvaktan på utfärdande af den nya

gruflagstiftning, som under flera år varit föremål för behandling. Då

emellertid Eders Kongl. Maj:t, efter det 1884 års riksdag lemnats tillfälle

att yttra sig öfver ett af mig upprättadt förslag, med godkännande

af hvad Riksdagen derom anförde, den 16 Maj 1884 utfärdade ny grufvestadga,

behagade Eders Kongl. Maj:t jemväl anbefalla kommerskollegium

att, jemte det kollegiet skulle afgifva utlåtande huruvida, i afbidan

på utfärdande af ny instruktion för bergsstaten, några särskilda

ordningsföreskrifter för sagde stat med hänsyn till den nya stadgans

tillämpning kunde vara erforderliga, tillika efter utredning huruvida

nuvarande organisationen af bergsstaten vore lämplig, eller om densamma

borde i ett eller annat afseende undergå förändring, afgifva förslag till

definitiv lönereglering för bergsstaten.

Sedan bemälda kollegium i anledning häraf anmodat samtlige

bergmästarne att, efter grufingeniörernes hörande, yttra sig i ämnet,

har kollegiet, med öfverlemnande af dels de till följd deraf från bergstjenstemännen

inkomna yttranden, dels ock förslag till ordningsföreskrifter

i ofvan berörda hänseende, uti underdånigt utlåtande, som den

6 December 1884 till Eders Kongl. Maj:t inkommit, framlagt sina

åsigter i fråga om bergsstatens nuvarande organisation och beträffande

dess löneförhållanden.

I fråga om organisationen af bergsstaten hade, sedan nämnde stat

genom förberörda nådiga bref den 13 November 1874 blifvit till sitt

nuvarande skick ordnad, några förhållanden icke inträdt, som enligt

kollegiets uppfattning föranledde någon förändring i denna stat, såvidt

anginge arten och antalet af de tjenstebefattningar i landsorten hvarom

nämnda bref handlade; dock framhöll kollegiet, hurusom, med hänsigt

till en betydligare, af motsedd förbättring i kommunikationsmedel beroende,

tillökning i grufdriften inom rikets nordliga trakter, det icke

för närvarande läte sig med bestämdhet afgöras, huruvida en förstärkning

af der nu tillgänglig tjenstemannapersonal kunde framdeles blifva

erforderlig.

Vidare yttrar kollegiet sig i fråga om, till hvilket distrikt så väl

Östergötlands län vid nuvarande bergmästarens i östra distriktet afgång

från sin befattning, som ock Stockholms stad, som för närvarande

icke är å något bergmästaredistrikt indelad, lämpligen böra

förläggas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette liufvudtitelri.

Angående Sala silfververk har kollegiet, enär frågan om upphörande

af arrendet af silfververket vore af Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens pröfning beroende, ansett någon åtgärd för åvägabringandet

af en behöflig ansedd förändring af styrelsen och administrationen vid

silfververket icke kunna och böra vidtagas förr än nämnda hufvudfråga

blifvit afgjord; och hvad beträffar organisationen af arbetskrafterna vid

grufkartekontoret har kollegiet hemstält att frågan derom, såsom sammanhängande

med frågan rörande kommerskollegiets indragning eller

ombildning, nu icke måtte till slutlig handläggning företagas.

Sedan kollegiet sålunda yttrat sig i afseende å bergsstatens organisation,

har kollegiet, med hänsyn till hvad derutinnan anförts,

funnit sig angående löneregleringen för bergsstaten böra inskränka

sitt yttrande till frågan om de i landsorten anstälde sex bergmästare

och sex grufingeniörer, derutinnan kollegiet andragit följande:

»Den aflöning af statsmedel, som af desse för närvarande uppbäres,

lärer, äfven i förhållande till hvad andre i statens tjenst anstälde

med dem någorlunda jemförlige befattningsinnehafvare numera i löneförmåner

åtnjuta,- icke kunna anses såsom tillfredsställande hvarken ur

billighetens synpunkt eller med hänsigt till tjenstemannaverksamhetens

eget intresse, hvilket bjuder, att befattningarnas innehafvare, der de

med nit och skicklighet egna sig åt fullgörande af sina tjensteåligganden,

ock må kunna påräkna att af sitt arbete dervid vinna en anständig

bergning, utan att vara hänvisade att vid sidan af tjensten i annan

sysselsättning söka medel till betäckande af nödiga lefnadskostnader.

Den studiekurs, som erfordras för vinnandet af kompetens till

dessa befattningar, kräfver längre tid än den för ernåendet af berättigande

till inträde inom de åtminstone allra flesta andra grenar af

den administrativa tjenstemannabanan. I den mån näringsidkaren, hvars

göranden och låtanden inom bergsnäringen i väsentliga delar stå under

bergstjenstemannens kontroll, sjelf i allmänhet beflitar sig om förvärfvandet

af en mera fullständig, på vetenskapligt underlag grundad, förfarenhet

i hvad till hans yrke hörer, är det ock i ökadt mått påkalladt,

att bemälde tjensteman, derest hans ställning skall kunna blifva

hvad den bör vara, skall, för bedömandet af de under tjensteutöfningen

mötande spörsmål och förhållanden, vara i besittning af insigter och

skicklighet, som hos dem, med hvilka denna tjensteutöfning bringar

honom i beröring, icke lemna rum för något tvifvel, att han är sin

plats fullt vuxen. Härtill kommer, att staten i fråga om förvärfvandet

för sin tjenst af derför företrädesvis lämpliga personer är inom detta

område mera än eljest utsatt för en stegrad täflan från verksamhets
Bth.

Ull Btksd. Prut. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Sä/t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvudtlteln.

fälten inom industrien. Det ligger i dennas intresse att för sin tjenst

uppsöka de bästa och mest framstående förmågorna, och den godtgörelse,

som för dylika förmågor i denna tjenst erbjudes, öfverstiger ej

sällan mångdubbelt hvad i det hänseendet må vara att i statens tjenst

påräkna, under det att tillika, alltefter näringslifvets utveckling, efterfrågan

härutinnan från industriens sida alltjemt ökas. Det fåtal af

befattningar, som numera äro att inom bergsstaten vinna, hvarmed helt

naturligen följer förminskad utsigt till en icke alltför sen befordran, kan

icke heller annat än utöfva en tillbakahållande inflytelse i fråga om benägenhet

att åt verksamhet inom denna stat egna sin kraft och sin framtid.

Erfarenheten har också visat, att antalet af dem, som efter aflagda

behöriga kunskapsprof sökt inträde å bergsstaten, under senare tider

alltjemt aftagit; och för närvarande finnes å denna stat allenast en

enda extra ordinarie att vid förefallande behof af förordnande använda.

I betraktande af samtliga dessa omständigheter och med hänsyn

till den tillökning i arbete, som ej mindre bergsnäringens fortgående

utveckling inom landet, än äfven den nya grufvestadgans tillämpning

i sin mån för bergstjenstemannen medför, måste det vara af vigt, att

aflöningsvilkoren å sagde stat varda så ordnade, att de någorlunda stå

tillsammans med de anspråk, som sj elfva saken och det allmänna ega

rätt och böra eg a rätt att ställa å ifrågavarande tjensteman.

För närvarande uppgår bergmästarelönen till 2,400 kronor, med

tillfällig löneförbättring af 20 procent eller 480 kronor, åt fyra bergmästare,

som icke hafva boställe. De sex grufingeniörerne åtnjuta hvardera

ett årligt arfvode af 1,500 kronor.

De extra inkomster, som enligt uppgifter i de nu infordrade yttrandena

från tjenstemännen influtit och kunna beräknas tillflyta desse,

äro, såsom lätt inses, beroende af vexlande förhållanden, hvarjemte

uppgifterna i vissa fall icke heller äro så affattade, att deraf kan med

tillförlitlighet slutas vare sig till beloppet af verkligen behållen inkomst

eller till förhållandet i hvad mån sådana inkomster betingats af

verksamhet i tj ensten eller utom denna, hvithet sistnämnda sätt att bereda

sig inkomst det för öfrigt dels med ökade tjenstegöromål blifver

mindre tillfälle att anlita och dels icke är med tjensteutöfningens fordran

förenligt att i någon vidsträcktare omfattning begagna sig af.

I likhet med hvad inom förvaltningen numera i allmänhet eger

rum, torde aflöningen äfven för bergstjenstemännen böra fördelas i lön

och tjenstgöringspenningar; och synes, vid jemförelse med hvad i sådant

hänseende blifvit åtskillige andre löntagare tillerkändt, aflöningen

skäligen kunna bestämmas sålunda, att för bergmästare lönen sättes

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufvudtiteln.

till 2,500 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att

kunna tjenstemannen tillgodokomma, det ena tillägget efter fem års

och det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring, samt att tjenstgöringspenningarne

bestämmas till 1,500 kronor, hvarigenom bergmästareaflöningen

skulle vid första tillträdandet af bergmästare^’enst

utgöra 4,000 kronor och kunna efter tio års tjenstetid uppgå till 5,000

kronor; äfvensom att för grufingeniör lönen sättes till 1,500 kronor,

likaledes med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att kunna utgå,

det ena tillägget efter fem års och det andra efter tio års tjenstetid,

samt att tjenstgöringspenningarne fastställas till 1,000 kronor, hvarigenom

grufingeniörsaflöningen skulle vid första tillträdet af befattningen

utgöra 2,500 kronor och kunna efter tio års tjenstetid uppgå

till 3,500 kronor.

Två af bergmästarne, den i mellersta distriktet och den i vestra

distriktet, samt grufingeniören i mellersta distriktet hafva boställen,

hvilka tillkommit genom föranstaltande af näringsidkare inom distrikten

och skola för nu omförmälda ändamål bibehållas, de tvenne

förstnämnda jemlikt nådigt bref den 9 Januari 1874 och det sistnämnda

jemlikt nådigt bref den 13 November samma år. Enligt

uppgift af t. f. bergmästaren i mellersta distriktet har taxeringsvärdet

å det af honom begagnade bostället Knutsberg med Lilla Elfstorp

förut utgjort 28,000 kronor, fastän detta värde, sedan han istånd - satt bostället genom nybyggnader och reparationer, blifvit förhöjdt till

45,000 kronor. Det åt grufingeniören i mellersta distriktet upplåtna

bostället, Stora gården med Stortorp, är taxeringsvärderadt till 20,000

kronor. Af bergmästaren i vestra distriktet innehafvas i Filipstad

boställshus med tomt, taxeringsvärderade till 21,000 kronor, hvarjemte

åt honom är upplåten en kronojord med taxeringsvärde af 13,900 kronor,

hvilken kronojord dock, enligt nådiga brefvet den 9 Januari 1874, skall

efter nuvarande innehafvarens afgång från tjensten till statsverket indragas.

Förmånen, i penningevärde beräknad, af nyttjanderätten till dessa

boställen är af hvardera innehafvaren, i hvad honom vidkommer, uppskattad:

af t. f. bergmästaren i mellersta distriktet, på anförda skål,

till högst 600 kronor om året; af t. f. grufingeniören i samma distrikt,

enligt hvad t. f. bergmästaren anmält, till 600 kronor om året,

då om några år bostället blifvit iståndsatt och en på egorna uppbygd

gård kunde uthyras; samt af bergmästaren h vestra distriktet till 500

kronor om året, hvarjemte den åt honom upplåtna kronojorden beräknats

lemna i afkomst omkring 700 kronor om året.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufvudtiteln.

Med nyttjanderätten till samtliga boställena följer åliggande att

bekosta underhåll af de å dem befintliga nödiga hus och byggnader;

och vill det med afseende derå samt enär en icke alltför högt satt

beräkningsgrund för uppskattningen af ifrågavarande förmån torde böra

göras gällande, synas som om nämnda förmån skulle, jemte det densamma

hvad angår bergmästarebostället i mellersta distriktet, med hänsyn

till det för detta bestämda taxeringsvärde, icke lärer böra beräknas

till mindre än 1,000 kronor om året, kunna beträffande hvartdera

af de två andra boställena skäligen upptagas till ett värde af 500 kronor

om året, lrvilka belopp alltså borde å vederhörande boställsinnehafvares

löner afräknas. Men då nuvarande bergmästaren i vestra

distriktet jemte förmånen af boställe innehar nyttjanderätt till förenämnda

kronojord, torde hvad honom för hans tjenstetid angår böra å

lönen ytterligare för afkastningen å samma jord afräknas ett likaledes

till 500 kronor om året utjemnadt belopp, hvarigenom löneafdraget för

honom skulle uppgå till 1,000 kronor, ett afdrag, hvilket, der han, som

utnämndes till bergmästare i distriktet år 1863, komrne i åtnjutande af

två ålderstillägg, icke skulle verka till minskning i hans nuvarande lön.

Till följd af föreskrift i nådigt bref den 8 Februari 1878 äro endast

tre af nu i tjenst varande bergmästare, nemligen den i norra,

den i östra och den i vestra distriktet, med fullmakt försedde. Då

emellertid anledningen till den i sagda nådiga bref meddelade föreskriften

om derefter ledigvordna bergmästaretjensters besättande endast

medelst förordnande tills vidare af bergsöfverstyrelsen lärer med utfärdandet

af ny grufvestadga hafva bortfallit, torde bergmästare hädanefter

böra i enahanda ordning som tillförene af Kongl. Maj:t medelst

nådig fullmakt å tjensten utnämnas. Hittills hafva grufingeniörerne,

jemlikt nådiga brefvet den 13 November 1874, å sina befattningar erhållit

endast förordnande tills vidare, men synas hädanefter böra äfven

i det fallet få en sådan förbättrad ställning, att de med fullmakt af

bergsöfverstyrelsen förses. Enär möjligen förändrade förhållanden inom

bergverksindustrien kunna nödvändiggöra förändringar i vidtagna anordningar

i afseende å bergmästarnes och grufingeniörernes tjenstgöringsskyldighet,

torde dock, i hufvudsaklig likhet med hvad i sistnämnda

nådiga bref är stadgadt, böra i fullmakterna för samtlige

ifrågavarande tjensteman införas bestämmelsen, att de skola vara underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden

eller förändring,! tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven,

hvilket förbehåll äfven lärer böra i fråga om de bergmästare,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hufrudtiteln.

som för närvarande äro med fullmakt försedde, gälla såsom vilkor för

undfående äf rätt att af nu föreslagna löneförmåner varda delaktige.

Rätt att vid afskedstagande undfå pension till belopp motsvarande

lönen och dithörande ålderstillägg, der vederbörande är af sådant eller

sådana tillägg i åtnjutande, torde ock böra tillkomma ej blott bergmästare

utan äfven grufingeniör vid uppnådda 65 lefnadsår och minst

35 tjensteår, med skyldighet för tjenstemannen att vid nämnda lefnadsoch

tjensteålder från sin befattning afgå, der honom ej i vederbörlig

ordning medgifves och han är villig att i tjensten längre qvarstå».

Då den af kommerskollegium sålunda föreslagna aflöningsstat för

sex bergmästare och sex grufingeniörer upptoge:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

för 1 bergmästare...................................................................

2.500

1,500

4,000

» 3 d:o ..................................................................

7.500

4,500

12,000

» 1 d:o med boställe ..................................................

2,000

1,500

3,500

» 1 d:o med d:o .................................................

1,500

1,500

3,000

» 1 grufingeniör...................................................................

1,500

1,000

2,500

» 4 d:o .....................................................................

0,000

4.000

10,000

» 1 d:o med boställe .....................-...........................

1,000

1,000

2,000

eller tillsammans

—

—

37,000

och för bemälde tjenstemän aflöningen för närvarande utginge med

följande belopp:

Tillfällig

Lön.

Arfvode.

löneför-

bättring.

Summa.

till 1 bergmästare......................................................

2,400

—

480

2,880

» 3 d:o ..................................................

7,200

—

1,440

8,040 1

» 1 d:o med boställe ....................................

2,400

—

2,400 1

» 1 d:o med d:o ....................................

2,400

—

—

2,400

» 1 grufingeniör......................................................

—

1,500

—

1,500

» 5 d:o ......................................................

—

7,500

—

7,500

eller tillsammans

—

—

—

25,320

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtiteln.

skulle för den föreslagna regleringens genomförande, förutom hvad till

ifrågakomma!]de ålderstillägg åtginge, erfordras en anslagstillökning

af .................................................................................................. kronor 11,680.

Härjemte har kollegiet föreslagit de vilkor och förbehåll, som

enligt kollegiets åsigt borde bestämmas i afseende å rättigheten att

komma i åtnjutande af ofvan berörda löneförmåner.

Enligt af kommerskollegium från bergmästarne och grufingeniörerne

infordrade uppgifter synas deras extra inkomster under de fem sista

åren hafva utgjort, i medeltal för hvarje år, för:

bergmästaren i norra distriktet:................................... 508 kr.

» » Gefle—Dala » 1,366 »

)) » östra » 438 »

» )) mellersta » 554 »

» ‘ » vestra » 347 »

» » södra » 1,268 »

en grufingeniör i norra och Gefle—Dala distrikten ......... 1,350 »

en » » » » » ........ 450 »

graf ingeniör en i östra distriktet .................................. 385 »

>.* » mellersta » 1,350 »

)> » vestra » 575 »

» » södra » 400 »

Ovisst torde dock vara om ej, på sätt kollegiet ock anmärkt, bland

dessa extra inkomster inräknats sådana, som rätteligen borde anses

vara af enskild natur och ej föranledda af innehafvande tjenstebefattning.

I enlighet med hvad kommerskollegium anfört, täckes Eders

Kongl. Maj:t finna någon framställning icke-böra för närvarande göras

i fråga om ordnandet af tjenstemännens vid Sala silfververk befattningar

eller om skötandet af de göromål, som nu handhafvas af den vid

bergsöfverstyrelsens grufkartekontor anstälde grufingeniören, och lära

desse tjensteman alltså böra fortfarande och intill dess frågorna om

arrendet af silfververket och om kommerskollegiets omorganisation

hunnit afgöras, bibehållas vid sina nu innehafvande aflöningar. Vid

sådant förhållande blifver det emellertid nödigt att jemväl för nästkommande

år äska tillfällig löneförbättring åt de tre tjenstemännen vid

Sala silfververk till enahanda belopp, som under de senare åren varit

vanligt, nemligen 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette hufvudtiteln.

Nya grufvestadgan är byggd på grundsatsen om inmutningsrättens

bibehållande och för öfrigt i väsentliga delar på samma principer,

som legat till grund för grufvestadgan af år 1855. Vid sådant

förhållande och då bergstjenstemännens åligganden i fråga om grufdriften

komma att förblifva ungefärligen desamma som de hittills varit

samt några förändrade förhållanden icke heller eljest inträdt af beskaffenhet,

att de böra föranleda någon ändring uti bergsstatens nuvarande

organisation, torde denna få bibehållas vid de hufvudgrunder,

som genom nådiga brefvet den 13 November 1874 blifvit faststälde;

och lärer Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles meddela erforderliga bestämmelser

uti de bergmästaredistriktens reglering rörande frågor,

hvilka, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit af kommerskollegium bragta

på tal.

Beträffande löneregleringen för de i landsorten anstälde sex

grufingeniörerne kan jag icke tillstyrka hvad kommerskollegium i

detta afseende hemstält. Jemlikt nyss åberopade nådiga bref af den

13 November 1874 hafva grufingeniörerne å sina befattningar erhållit

endast förordnande tills vidare, och de skäl, som då bestämde fastställandet

af en dylik anordning, synas mig fortfarande tala för densammas

bibehållande. I underdånigt utlåtande, som af kommerskollegium

afgifvits och hvilket af chefen för civildepartementet åberopades,

då han tillstyrkte Eders Kongl. Maj:t att i proposition till

1874 års Riksdag äska anslag för anställande af sju grufingeniörer,

yttrade kollegiet beträffande dessa befattningar att, ehuru enligt kollegiets

då afgifna förslag grufingeniörerne skulle både i näringens och

deras eget intresse få bestämda åligganden, kollegiet likväl ansåge

befattningarna böra betraktas såsom expektansplatser och dessa ingeniörer

derefter, såsom förhållandet dittills varit med extra grufingeniörer,

på det sätt anställas att de genom förordnanden till befattningens bestridande

blott tills vidare antoges; och i ytterligare utlåtande i ämnet

af den 20 Oktober 1874 bär kollegiet förmält, att kollegiet vid afgifvande

af nyssnämnda förslag utgått från den förutsättningen, att

den, som med verkligt intresse egnade sig åt detta slags tjensteverksamhet,

sjelf icke skulle betrakta befattningen såsom annat än en expektansplats,

enär det knappt kunde antagas, att en i denna rigtning

tekniskt bildad person med framstående duglighet skulle för sig uppställa

eu dylik befattning såsom egentligt mål för sina sträfvanden,

helst då för den, hvilken vid densamma med nit och skicklighet fullgjorde

sina åligganden, utsigterna till vidare befordran i sjelfva verket

icke kunde anses ogynsamma, ity att antalet bergmästaretjenster enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette luifyudtiteln.

regleringen blefve nästan detsamma som antalet grufingeniörsbefattningar,

och att alltså den föreslagna formen för grufingeniörernes antagande

icke syntes vara någonting, som i och för sig motverkade syftet

att vid ifrågavarande befattningar kunna anställa och bibehålla företrädesvis

skickliga och dugliga personer. Hvad sålunda vid nämnda

tidpunkt anfördes synes mig fortfarande ega tillämplighet, och numera

kan dertill läggas det ytterligare skäl, att tjensteman, hvilkas ställningsynes

närmast motsvara grufingeniörernes, eller de extra distriktsingeniörerne

vid väg- och vattenbyggnadsstaten, likaledes antagas endast på

förordnande. Jag kan derföre icke biträda kollegiets förslag, att grufingeniörerne

hädanefter skola förses med fullmakter.

Hvad beträffar deras aflönings vilkor, tilltror jag mig icke heller

att för närvarande deri föreslå någon förhöjning. Grufingeniörernes

arfvoden blefvo år 1874, då extra grufingeniörernes befattningar utbyttes

mot nuvarande grufingeniörstjensterna, förhöjda från 900 kronor

till 1,500 kronor. Denna aflöning är visserligen icke betydlig, men

redan i den omständighet, att lönen blifvit så nyligen bestämd, ligger

för mig en anledning att ej allt för snart framkomma med förslag om

löneförhöjning. Dertill kommer ett annat, än mer betydande skäl.

På grund af föreskrifterna i 57 § af nya grufvestadgan om markscheiderkartas

upprättande öfver grufva, som erhållit utmål och är under

arbete samt icke i sin helhet är från dagen fullt åskådlig, och derom

att nya grufarbeten skola inom viss tid å kartan inläggas, kommer

grufkartors upprättande hädanefter att erhålla en utsträckning, som,

då bergmästarnes öfriga göromål i allmänhet ej tillåta dem att dermed

taga befattning, skall för grufegaren, på hvars bekostnad kartläggningen

sker, nödvändiggöra anlitande af grufingeniörernes biträde i väsentligen

högre grad än hittills. Den inkomst, som härigenom tillskyndas

desse tjenstemän, synnerligast under den närmast kommande tiden,

blir antagligen icke ringa. Innan derföre frågan om löneförhöjning

åt dem vidare behandlas, torde det vara skäl förskaffa sig någon erfarenhet

om hvilken förändring i deras ekonomiska omständigheter nu

nämnda förhållanden komma att föranleda.

Emot hvad kommerskollegium tillstyrkt i fråga om bergmästarnes

aflöning finner jag deremot intet att erinra, och skulle således enligt

min åsigt aflöningsstaten för desse blifva följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln.

17

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

1 bergmästare ................

2,500

1,500

4,000

v

Efter 5 år kan lönen

o d:o ....................................

7,500

4,500

12,000

höjas med 500 kronor och

1 d:o med boställe ...............

2,000

1,500

3,500

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

1 d:o » d:o ........................

1,500

1,500

3,000

Summa kronor

—

22,500

i

1

hvarigenom, då aflöningarna för närvarande utgå dels å

ordinarie stat med ......................................................... 14,400: —

och dels å extra stat med ........................................ 1,920: —

tillhopa kronor 16,320

8,100

1,920

6,180: —,

en anslagstillökning skulle uppstå å ordinarie stat af.

men deremot det extra anslaget å................................................

ej vidare behöfva af Riksdagen äskas, hvadan den föreslagna

löneregleringen för bergmästarne i sjelfva verket skulle

föranleda en anslagsförhöjning af allenast................................. ___ ,

hvilket belopp likväl, för den tid nuvarande bergmästaren i vestra distriktet

i tjensten qvarstår och innehar ofvan berörda kronojord, kommer

att minskas med 500 kronor årligen.

Då numera efter nya grufvestadgans utfärdande hinder icke lärer

mota för bergmästarnes förseende med fullmakter, torde likväl, enär

möjligen förändrade förhållanden inom bergverksindustrien och i fråga

om kommunikationer kunna påkalla förändringar i vidtagna anordningar

i afseende å bergmästarnes tjenstgöringsskyldighet, uti fullmakterna

böra införas bestämmelsen, att bergmästarne skola vara underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden

eller förändring i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven,

hvilket förbehåll äfven lärer böra i fråga om de bergmästare, som för

närvarande äro med fullmakt försedde, gälla såsom vilkor för undfående

af rätt att af nu föreslagne löneförmåner varda delaktige.

Beträffande den rätt till ålderstillägg, som skulle tillkomma bergmästarne,

torde böra föreskrifvas, att för den, som på grund af nådiga

brefvet den 8 Februari 1878 erhållit förordnande tills vidare, dylikt

förordnande må medföra samma rätt som fullmakt.

Med hänsyn till beskaffenheten af bergmästarnes tjenstgöring lärer,

i enlighet med hvad som gäller för distriktscheferna vid väg- och

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 1 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjette hufVudtiteln.

vattenbyggnadsstaten, någon rättighet till semester icke böra för bergmästarne

ifrågasättas.

I afseende å bergmästares rättighet att åtnjuta de af mig föreslagna

löneförmånerna torde sålunda, med iakttagande af hvad jag nu

i underdånighet hemstält och i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt

bred hvad för de under senare tider reglerade verk i allmänhet blifvit

stadgadt, böra bestämmas följande vilkor och förbehåll:

att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,

som kan varda föreskrifven;

att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å rikets,

riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning med

mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöring^!

inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens

inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma bibehålla så länge

den icke är för tjenstgöring^ inom bergmästaredistriktet hinderlig;

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan

förpligta att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af lönen

efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmes att inträda:

första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren mer

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare

fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som

den andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det han på

grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt

bergmästarebefattning; samt

att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35

tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t dock

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette Imfvudtiteln.

obetaget att låta med alskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå.

Derjemte torde böra stadgas såsom vilkor för att nuvarande bergmästaren

i vestra distriktet skall ega åtnjuta den nu föreslagna högre

aflöningen, att derå afdrages 500 kronor årligen såsom motsvarande

den beräknade afkastningen af den åt honom upplåtna kronojorden,

hvilken lärer efter hans afgång från tjensten indragas.

Ehuru fyra af bergmästarne, då löneregleringen komme att träda

i verket, skulle vara berättigade till ålderstillägg, tre med 1,000 kronor

hvar samt en med 500 kronor, anser jag dock att någon förhöjning

å sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg» icke deraf

behöfver föranledas.

På grund af hvad jag nu anfört, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att

dels på extra stat för år 1886 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 500 kronor;

dels ock, med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering

för bergmästarne, godkänna ofvan intagna förslag till ny

stat för dem; ,

samt till följd häraf medgifva, att det under sjette hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag »Kommerskollegium», deri anslaget till bergsstaten

ingår, höjes med 8,100 kronor eller från 76,400 kronor till

84,500 kronor.

Derest hvad sålunda föreslagits i fråga om bergmästarnes aflöning

godkännes, skulle det under anslagstafla »Kommerskollegium» under

loppet af elfva år anvisade extra anslag å 1,920 kronor för tillfällig

löneförbättring åt fyra bergmästare ej vidare ifrågakomma.

Landtmäteristaten.

Under förutsättning att hvad jag kommer att föreslå beträffande

rikets allmänna kartverk vinner bifall, torde från anslaget till landtmäteristaten

böra uteslutas 23 andre landtmätarelöner, hvilka uppgå till

sammanlagd! 20,700 kronor, samt följaktligen anslagets slutsumma

nedsättas från 108,800 kronor till 88,100 kronor.

[4]

2oandrelandtmätarelöners

uteslutande

från anslaget,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln.

[5.]

Anslag till

rikets allmänna

kartverk.

Rikets allmänna kartverk.

Då jag den 19 sistlidne December”) inför Eders Kongl. Maj:t

föredrog. det af kommissionen för de allmänna kartarbetena afgifna

underdåniga utlåtande rörande de ekonomiska och topografiska kartverkens

framtida bearbetande jemte chefens för generalstaben deröfver

afgifna yttrande, behagade Eders Kongl. Maj:t godkänna den af

statsrådets samtlige ledamöter uttalade åsigt att det fortsatta bearbetandet

af rikets allmänna kartverk (det ekonomiska och det topografiska)

borde eg a rum i hufvudsaklig öfverensstämmelse med följande af mig

tillstyrkta hufvudgrunder:

Do att för uppmätning och kartläggning af landets särskilde delar,

med undantag af Norrbottens län, hvars kartläggning fullbordas enligt

nu gällande plan, tre olika skalor användas:

skalan 1 : 20 000 för den ännu icke i denna skala kartlagde del

af landet, som faller söder om den linie, hvilken betecknar 29:de bladvådens

norra kant'' å den för »generalstabens karta öfver Sverige» gällande

bladindelning, med de smärre afvikelse!- från denna linie, som

erfordras för att de deraf afskurna socknar och härad må blifva i samma

skala i sin helhet kartlagda; och bör uppmätningen i denna skala, i

öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum, tills vidare endast omfatta

fullständig planmätning men i förening med noggranna höjdbestämmelser,

hvilkas resultat genom siffror å kartorna utsättas;

skalan 1 : 50 000 dels för höjdformernas uppmätning och afbildning

å den del af nyss nämnda område, som ännu icke varit föremål

för topografisk kartläggning i nämnda skala, dels för fullständig topografisk

kartläggning af den del af det norrländska kustlandet, som ligger

mellan nyssnämnda 29:de bladvådslinie och södra gränsen för Norrbottens

län, samt af det närmaste området kring de vigtigaste kommunikationslederna

genom Jemtland och omkring Storsjön; samt

skalan 1 : 100 000 för fullständig topografisk kartläggning af hela

det öfriga området med de undantag, som kunna befinnas nödiga för

de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter, der ingen afvittringsmätning

kommer att utföras;

2:o att de stomkartor, som sammansättas till underlag för topografisk

uppmätning af de delar af landet, hvilka icke blifva föremål

*) Se bilagda, protokoll öfver civilärenden den 19 December 1884.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette liufvudtiteln.

för kartläggning i skalan 1 : 20 000, utarbetas med hänsyn till att äfven

kunna läggas till grund för ekonomiska mätningars utförande;

3:o att den i skalan 1 : 20 000 upprättade och med höjdsiffror fullständigade

plankartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck

förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

4:o att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100 000

fortsättes efter oförändrad plan, men att den nuvarande gravyrmetoden

utbytes mot heliogravyr;

5:o att framdeles efter pröfning af vederbörandes förslag fastställes,

huru öfvergången till de skalor, hvari kartorna öfver Norrbottens

län utgifvas, skall ordnas efter en med afseende på bladindelningen

lämplig gräns;

6:o att det nuvarande ekonomiska kartverket i afseende på personal

och anslag förenas med generalstabens topografiska afdelning

och att det framdeles skall åligga nämnda afdelning att, med biträde

af den personal, hvarom här nedan bestämmes, utföra alla de med landets

allmänna kartläggning och beskrifning förenade arbeten i öfverensstämmelse

med de allmänna grunder, som här ofvan blifvit angifna,

samt i enlighet med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t täcktes

utfärda;

7:o att, förutom af de vid generalstabens topografiska afdelning kommenderade

generalstabsofficerare, hvilkas antal genom nämnda instruktion

bestämmes, och den på generalstabens stat uppförde professor,

arbetena skola utföras dels af civile kartografer och kartografaspiranter,

dels af från armén kommenderade officerare och underofficerare, dels

ock af qvinlig personal;

‘8:o att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500 kronor med fyra

ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive 5, 10, 15 och

20 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer

vid ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till generalstabens topografiska

afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid

de tjenstgjort vid det ekonomiska kartverket;

9:o att den officer, som förordnas att handhafva närmaste ledningen

af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas ett årligt

arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, livartdera till ett

belopp af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne, hvilka

förordnas att biträda vid kartarbetenas Öfvervakande och ledning;

10:o att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl.

— hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom

storleken af de dagaflöningar och reseersättningar, hvilka skola

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette hufvudtiteln.

utgå för arbete ä fältet, af Eders Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning såsom kartverkschef,

bestämmas, samt

ll:o att alla de allmänna kartarbetena rörande frågor skola genom

chefen för civildepartementet beredas och inför Eders Kongl. M''aj:t

föredragas, och att de för dessa arbeten erforderliga anslag i sin helhet

och under rubrik »till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk))

uppföras under sjette hufvudtiteln.

Under åberopande för öfrigt af hvad statsrådsprotokollet för den

19 sistlidne December rörande förevarande fråga innehåller och i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Maj:ts då i nåder fattade beslut, anhåller

jag att Eders Kongl. Maj:t, för att förenämnda hufvudgrunder

må kunna från och med år 1886 tillämpas, täcktes föreslå Riksdagen att

dels godkänna hvad i punkterna 8 —10 föreslagits i fråga om aflöningsförmåner

för kartverkspersonalen,

dels medgifva att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie

stat anvisade anslag å 6,000 kronor må från och med år 1886 utgå

till rikets allmänna kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse

dermed ändras,

dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra

stat för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna

kartverk 184,000 kronor.

Under förutsättning af bifall härtill har Eders Kongl. Maj:t icke

vidare äskat det hittills å fjerde hufvudtiteln till generalstabens topografiska

arbeten på extra stat anvisade anslag, som för innevarande år

utgör 60,000 kronor, och bör under nyssnämnda förutsättning det ordinarie

anslaget till landtmäteristaten nedsättas med 20,700 kronor.

Öfverståthållareembetet.

[6]

Anslag till

aflöning åt

exekutionsbetjeningen

i

Stockholm.

Sedan aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm varit å ordinarie

stat uppförd, men Riksdagen för 1881 och derpå följande år anvisat

härför anslagna medel på extra stat, emedan det enligt Riksdagens

åsigt vore ovisst, om icke utgifterna för detta ändamål rätteligen borde

bestridas uteslutande af Stockholms stad, har Eders Kongl. Maj:t, då

den utredning i ämnet, som Riksdagen i sammanhang med dess nyssnämnda

beslut an ty dt sig förvänta utaf den s. k. skatteregloringskomitén

icke kommit till stånd, genom nådigt bref den 25 Januari 1884 anbefalt

öfverståthållareembetet att efter nödig utredning af förevarande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette lmfvucltiteln.

fråga med underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

I anledning deraf har bemälda embete med skrifvelse den 12 sistlidne

Juni i underdånighet öfverlemnat och såsom eget utlåtande åberopaten

af häradshöfdingen in. m. S. O. G. Bergras på uppdrag af nämnda

embete verkstäld utredning, hvilken enligt öfverståthållareembetets förmenande

icke lemnar något tvifvel derom, att det af ålder ålegat statsverket

att bestrida aflöningen för exekutionsbetjeningen i Stockholm,

hvadan det synts öfverståthålleembetet som borde denna skyldighet

qvarstå och anslaget ånyo uppföras å ordinarie stat.

Häradshöfdingen Bergras, hvilken förut på grund af nådigt bref

den 7 Juni 1878 biträdt med utarbetande af ny instruktion för öfverståthållareembetet

och derigenom särskildt varit satt i tillfälle att förvärfva

kännedom om organisationen af öfverståthållareembetets kansli

och hvad dermed eger sammanhang såväl från äldre som senare tider,

erinrar i nu ifrågavarande den 15 April 1884 afgifna yttrande, hurusom

öfverståthållarens embete inrättades genom regeringsformen den

29 Juli 1634 och att instruktion för honom utfärdades första gången

den 28 Mars 1664. Enligt denna instruktion hade öfverståtkållaren

två helt och hållet skilda åligganden: det ena att vara ståthållare på

Stockholms slott och ansvara Kongl. Maj:t för stadens gubernation och

för slottet; det andra att med biträde af magistrat och borgerskap

ombesörja ordning och säkerhet i staden. Till den första kategorien

hörde åliggandet att ombesörja verkställighet af domar i civila och

kriminela mål; och öfverståthållaren hade i denna egenskap hos sig

anstälde åtskillig^ tjenstemän såsom slottsfogde, slottssekreterare, slottsbetjenter

in. fl. Sedan genom nådiga stadgan om exekutioner den 10

Juli 1669 uttryckligen tillåtits, hvad enligt förut gällande praxis lärer

hafva varit vanligt, att Konungens befallningshafvande finge meddela

exekution å klara skuldebref, förskrifningar, afhandlingar och gode

mäns utslag, både genom förordningen för exekution i Stockholm den

26 Juni 1720 stadgats, att öfverståthållaren skulle förestå exekutionsverket

i Stockholm, att alla exekutionsärenden borde företagas och afgöras

i slottskansliet, samt att, när öfverståthållaren af embetssysslor

eller eljest vore förhindrad, underståthållaren och, vid laga hinder för

denne, slottsfogden skulle förrätta hvad till exekutionsverket hörde.

Derjemte inneliölle förordningen, att i slottskansliet voro anstälde, förutom

åtskillig^ tjenstemän, äfven exekutionsbetjelite och vaktmästare.

Vidare heter det uti förevarande utredning, att i ordinarie staten

för Stockholms slott af år 1665 funnes uppförd aflöning icke blott till

öfverståthållaren och underståthållaren jemte åtskillig^ tjenstemän, så
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hufyudtiteln.

som en slottsfogde, en sekreterare vid exekutionen, en skrifvare eller

protokollist med flere, äfvensom till vaktbetjening, utan äfven till fyra

»Oppvachtore». Att desse senare haft befattning med de underordnade

exekutionsbestyren framginge deraf, att aflöningen till dem, hvilken

äfven återfunnes i staten för år 1680, icke förekomme i 1681 års stat,

som i stället upptoge aflöning till åtta exekutionsbetjeute, en aflöning

som allt framgent utgått.

Genom en för öfverståthållaren den 25 Augusti 1791 utfärdad instruktion

förklarades, att hans befattning med Stockholms slott skulle

upphöra, i sammanhang hvarmed förordnades, att benämningen slottskansliet

skulle förändras till öfverståthållareembetets kansli. Deraf

föranleddes dock icke någon ändring i sättet för bestridande af exekutionsbetjeningens

aflöning, enär i ordinarie staten för »kronans publique

hus i Stockholm» af år 1792 återfunnes den tillförene i staten för

Stockholms slott uppförda aflöningen till åtta exekutionsbetjente. Vid

den allmänna löneförhöjningen vid 1815 års riksdag hade äfven aflöningen

till exekutionsbetjeningen blifvit förhöjd, och hade densamma

derefter med då faststäldt belopp utgått intill år 1858, endast med den

olikhet att tillökning egde rum i värdet å den under lönerna inbegripne

spannmål samt att antalet exekutionsbetjente ökades till tolf.

En af Kongl. Maj:t till 1850—1851 årens riksdag gjord framställning

om förhöjning i anslaget till öfverståthållareembetets kansli hade,

enligt hvad häradshöfding Bergius vidare erinrar, icke vunnit bifall,

utan Rikets Ständer anmälde i skrifvelse den 20 Augusti 1851 att, enär

det ålåge städerna i allmänhet att bestrida de kostnader, som vore förknippade

med exekutionsväsendet derstädes, men sådant oaktadt Stockholms

stad af statsverket åtnjöte betydligt bidrag för detta ändamål,

Rikets Ständer ansett sig icke böra bifalla någon tillökning deruti.

Men efter det Kong!. Maj:t ånyo väckt förslag i ämnet vid riksdagen

1856—1858, beviljades förhöjd aflöning åt de i öfverståthållareembetets

kansli anstälde tjenstemän samt betjente och deribland jemväl

åt exekutionsbetjeningen. I sin härom den 6 Februari 1858 aflåtna

skrifvelse yttrade Rikets Ständer, att det visserligen ålåge städerna i

allmänhet att bestrida de kostnader, som vore förenade med exekutionsväsendet

derstädes, men att, då Stockholms stad vore att betrakta såsom

ett särskildt län och aflöningen för den hos dess öfverstyrelse

anstälda personal dittills städse varit af statsmedel bekostad, Rikets

Ständer funnit något tvifvel icke böra uppstå om statens åliggande att,

derest aflöningen befunnes otillräcklig, ytterligare anslå de medel, som

till densammas förbättrande erfordrades.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufrudtiteln.

Vid riksdagen 1862—1863 hade nämnda anslag åter förhöjts derigenom,

att aflöning beviljades till ytterligare fyra exekutionsbetjente,

hvaremot en af Kongl. Maj:t till 1865—1866 årens riksdag gjord framställning

om anvisande af arfvoden dels åt en tjensteman, som under

benämning exekutionskommissarie eller stadsfogde skulle biträda såsom

underexekutor i Stockholm, och dels för ett tjenstebiträde åt denne

tjensteman icke blifvit af Rikets Ständer bifallen, utan hade desse yttrat,

att då det i allmänhet tillkomme städerna sjelfve att bestrida de kostnader,

som med exekutionsväsendet derstädes vore förenade, Rikets

Ständer, med hänsigt för öfrigt till det angifna inskränkta ändamålet

med anställande af ifrågavarande tjensteman jemte biträde, ansett något

bidrag från statens sida för detsamma icke böra ifrågakomma.

Beträffande det förra af dessa skäl hade emellertid statskontoret

i ett den 22 Oktober 1878 afgifvet utlåtande erinrat, att det syntes

såväl af uttrycken i Rikets Ständers skrifvelse, der det talas om bidrag

från statens sida, som af den vid ärendets afgörande förda diskussion

framgå, att man utgått från den origtiga förutsättningen, att exekutionsbetjeningen

i Stockholm dittills aflönats af staden.

Vid 1872 års riksdag hade utan någon anmärkning beviljats förhöjning

i anslaget till exekutionsbetjeningen i Stockholm, hvarförutom

vid riksdagarne 1874, 1875, 1876, 1877 och 1878 dyrtidstillägg blifvit

å nämnda anslag beviljadt.

Af den sålunda lemnade redogörelsen har häradshöfding Bergras

för sin del funnit det vara uppenbart, att aflöning till exekutionsbetjeningen

i Stockholm af ålder blifvit bestridd af statsmedel och att statsverkets

skyldighet i detta hänseende blifvit på senare tider af representationen

uttryckligen erkänd; och hade, såvidt han kunnat utröna,

Stockholms stad aldrig lemna! något bidrag till ifrågavarande aflöning.

Deremot hade exekutionsbetjeningen i rikets öfriga städer aflönats af

städerne sjelfve, och denna olikhet i sättet för aflöningens utgörande

syntes hafva sin naturliga förklaringsgrund deri, att handhafvandet af

underexekutorsgöromålen före nya utsökningslagens trädande i kraft

ålegat i Stockholm en af staten aflönad myndighet, öfverståthållareembetet,

men i andra städer eu af dem sjelfve aflönad myndighet,

magistraten.

Statskontoret, som den 6 sistlidne November afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande i ämnet, har deruti anfört att, på grund af den

utaf öfverståthållareembetet förebragta utredningen och i öfverensstämmelse

med hvad statskontoret andragit uti sitt ofvan berörda utlåtande

af den 22 Oktober 1878 i fråga om anslag till aflöning åt två stadsBih.

Ull Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

fogdar i Stockholm m. m., äfven statskontoret ansåge det otvifvelaktigt,

att det af ålder ålegat statsverket att bestrida aflöningen för

exekutionsbetjeningen i Stockholm samt att någon anledning icke syntes

förefinnas till ändring i beloppet af ifrågavarande, till en utgift af

stadigvarande beskaffenhet anvisade anslag.

Genom den af häradshöfdingen Bergius gjorda utredningen framgår,

att exekutionsbetjeningens i Stockholm aflöning under mera än

200 år bestridts af statsmedel, hvilket från böljan torde haft sin grund

deri att, då öfverståthållareembetet, samtidigt med landtregeringens

ordnande, genom 1634 års regeringsform inrättades, Stockholms stad

betraktades såsom ett län för sig och till följd deraf exekutionsärendena

i Stockholm icke såsom i andra städer stäldes under den af staden

aflönade magistraten, utan öfverlemnades åt öfverståthållareembetet,

för hvars aflöning det tillkom staten att likasom i fråga om öfriga

länsstyrelsers bära tungan. Det under senare tider vid åtskilliga tillfällen

uttalade antagandet, att Stockholms stad skulle vara skyldig aflöna

desse betjente, torde berott på en förvexling mellan stadens åligganden

i afseende å uppbördsverket, hvars tjenstemän från början synas

uteslutande hafva aflönats af staden, men hvartill staten likväl lemnat

och ännu lemnar bidrag, och utsökningsväsendet, till hvars underlydande

betjente staden aldrig bidragit. Att nu uti detta hänseende vidtaga

någon rubbning, synes mig icke föranledas af de förhållanden, som utredningen

gifvit vid handen; och då det icke kan vara lämpligt, att

anslag för ett behof af den stadigvarande beskaffenhet som ifrågavarande

är å extra stat upptaget, tillåter jag mig hemställa det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm måtte från

och med år 1886 å sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till öfverståthållareembetet

uppföras ett belopp, motsvarande det nu å extra stat för

samma ändamål anvisade eller 12,200 kronor.

Derest Riksdagen härtill lemnar sitt bifall, skulle ordinarie anslaget

till öfverståthållareembetet komma att höjas från dess nuvarande

belopp 75,222 kronor till 87,422 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

27

Landsstaterna i länen.

Från Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus och

Stockholms län hafva inkommit underdåniga skrivelser med anmälan

om behofvet af delning utaf länsmansdistrikt inom länen, och hafva

ifrågavarande framställningar blifvit utaf kammarkollegium och statskontoret

till nådigt bifall förordade.

I Frosta härads östra länsmansdistrikt inom Malmöhus län har

sedan år 1830, då sammanslagning egde rum af de två distrikt, hvaraf

länsmansdistriktet förut utgjordes, folkmängden, som nämnda år uppgick

till 10,792 personer, numera vuxit till omkring 17,000 personer,

hvarjemte samtidigt rörelsen inom distriktet i alla hänseenden tilltagit

och detsammas lands- och häradsvägar efter en år 1870 företagen ny

vägdelning ökats från 53/4 till 12 L mil. Härtill kommer, enligt länsstyrelsens

anmälan, att uppvaktningen vid häradstingen samt polisgöromålen

och bestyret med militärinqvartering inom distriktet äro för

länsmannen särdeles tidsödande, så att denne med den ringa lön han

åtnjuter skulle till följd af ständigt förekommande tjensteresor blifva

nästan alldeles lönlös, på samma gång han mycket hardt ansträngdes,

om distriktet fortfarande bibehölles odeladt. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet har derför i underdånighet föreslagit, att

ifrågavarande länsmansdistrikt måtte åter varda deladt i två distrikt,

det norra och det östra, af hvilka det förra skulle omfatta: Bosjöklosters,

Hörs, Munkarps, Norra Rörums, Södra Rörums och Fulltofta

socknar samt de delar af Tjörnarps och Häglinge socknar, som tillhöra

Frosta härad, och det senare eller östra distriktet: Espinge, Hörby,

Lyby, Höxeröds, Svensköps och Ostra Sallerups socknar.

Behofvet af detta länsmansdistrikts delning i två distrikt har

gjort sig känbart redan under en längre tid; till följd hvaraf ock

underdåniga framställningar i detta syfte inkommit från Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet åren 1872 och 1877, ehuru saken

vid dessa tillfällen undanskjutits med afseende derå, att frågan om

landsstatens reglering då ännu icke var slutligen afgjord. Att icke

någotdera af de föreslagna nya länsmandistrikten skulle blifva obetydligt

vare sig till areal eller folkmängd, framgår af en vid kammarkollegii

och statskontorets underdåniga utlåtande i ämnet fogad tablå,

utvisande att det norra distriktet, med en areal af 2,5898 qvadratmil,

erhölle en folkmängd af omkring 7,500 personer och det östra di
-

[7-]

Användande

af indragna

länsmanslöner

till inrättande

af tvånyalänsmansdistrikt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette lmfvudtiteln.

striktet, med en areal af 2,0784 qvadratmil, en folkmängd af omkring

9,500 personer. Frosta härads vestra länsmansdistrikt har, med en

areal af 1,6982 qvadratmil, omkring 9,900 invånare; och för ytterligare

jemförelser tillåter jag mig till upplysning om folkmängd och areal

inom öfriga länsmansdistrikten i Malmöhus län åberopa följande utdrag

ur förenämnde tablå:

Härad.

Antal

länsmän

i häradet.

Folkmängd enligt

1883 års man tals- längder.

Arealinnehåll enligt

Kongl. Statistiska

Centralbyråns berät- telse för år 1880.

Q,v.-mil land och

vatten.

Oxie ..................................................

2

19,724

2,3156

Skytts .........................................................

2

16,084

2,0429

Luggude ......................................................

i

43,807

5,5493

Torna .........................................................

‘2

24,183

4,1709

Bara...........................................................

2

16,041

2,5816

Färs ...........................................................

2

26,987

5,2927

Ljunits.......................................................

1

8,000

0,9466

Herrestads ...................................................

1

3,567

1,6468

Wemmenhögs................................................

2

25,185

3,2373

Könnebergs..................................................

2

12,916

1,8569

Onsjö ...............................................

2

16,939

3,3431

Harjagera ...................................................

1

15,183

1,8511

Summa

23

234,306

34,8348

I medeltal för hvarje af de 23 länsmansdistrikten

—

10,187

1,5146

Hvad Stockholms län vidkommer, har länsstyrelsen i underdånighet

anfört, hurusom inom Svartlösa härads länsmansdistrikt folkmängden

under de senast förflutna tio åren ökats från 9,880 till 13,760 personer,

hvilken tillökning hufvudsakligen egt rum inom de till hufvudstaden

gränsande Brännkyrka och Siklaö socknar, der fabriker och

andra industriela anläggningar med öfver 1,200 arbetare förefunnes

och der, hvad särskildt anginge förstnämnda socken, förstaden Årstadal

med Årsta äng uppstått med invånare vid 1883 års mantalsskrifning

till ett antal af 1,474. Genom dessa förhållanden och jemväl till

följd deraf, att i trakterna närmast Horns-, Skans- och Danvikstullar

allt flera boningshus blifvit uppförda med deraf föranledda talrika

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette liufvudtiteln.

flyttningar från och till Stockholm, hvars lösa befolkning till icke

obetydligt antal esomoftast nppeliölle sig i nejden, hade tid efter

annan göromålen för länsmannen i häradet så väsentligen ökats, att

på nämnde länsman ensam belöpte omkring lika stort antal utsökningsoch

handräckningsärenden som på fögderiets tre öfrige länsmän tillsammans.

Under en följd af år hade, med anlitande af medel från

anslaget till aflöning för särskild polisstyrka på landet m. m., extra

poslibevakning varit anordnad utanför nyss nämnde tullar, ^men på

senaste tiden hade särskilde polismän måst förordnas vid Årstadal,

med bemyndigande att inom visst område häkta förbrytare samt anställa

och utföra åtal. Utom statsmedel hade länsstyrelsen för kostnadernas

bestridande erhållit något mer eller mindre tillfälligt bidrag;

men gjorda framställningar till länets landsting och Stockholms stad

om bestämdt anslag hade icke vunnit afseende. Då emellertid, oberoende

af dylika bidrag eller anslag, behofvet för häradets norra del

af en ordinarie länsman, som öfvertoge åklagarekallet samt besörjde

de alltmer sig ökande utsöknings- och handräckningsgöromålen, vore

oafvisligt, har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med anmälan

att indragning af någon länsmansbefattning i annan del af länet och

befattningens öfverflyttande till en del af Svartlösa härad icke lämpligen

kunde ega rum, i underdånighet hemstält, att Svartlösa härad

måtte delas uti två ungefär lika befolkade länsmansdistrikt: det södra

omfattande Huddinge, Grödinge, Salem och Botkyrka socknar med en

folkmängd uppgående år 1883 till 6,749 personer och det norra omfattande

Brännkyrka, Nacka, Erstaviks och Siklaö socknar med en folkmängd

nyssnämda år af 7,011 personer.

På sätt kammarkollegium och statskontoret meddelat, innehåller

Svartlösa härad, af hvilket Nacka och Erstaviks kapellförsamlingar

samt Siklaö socken, jemlikt nådigt bref af den 12 september 1884,

framdeles komma att sammanföras till en socken och en kommun

under namn af Nacka, eu ytvidd af 5,mi qvadratmil, under det att

Långhundra härad och Vermdö skeppslag i samma län, hvilka hvartdera

äro delade i två länsmansdistrikt, innehafva det förra en areal af #

3,7803 qvadratmil och en folkmängd af omkring 10,000 personer och

det senare en areal af 4,3601 qvadratmil och en folkmängd af 7,643

personer.

Hvad sålunda blifvit beträffande de två ifrågavarande länsmansdistrikten

uti Malmöhus och Stockholms län anfördt synes mig tillräckligt

ådagalägga behofvet af desammas delning; och kunna nödiga

medel härför utan anslagsförhöjning beredas från de aflöningsbelopp,

s. 30 Kontrollera mot PDF

[8.]

Höjning i anslaget

till följd

af indragning

af landsstatsboställen.

6

30 Sjette liufVudtiteln.

hvilka blifva tillgängliga genom redan beslutade regleringar inom Gotlands

och Vestmanlands län. Sedan nemligen Eders Kong!. Maj:t uti

nådiga bref den 14 December 1877 och den 8 Februari 1878 anbefalt

minskning af länsmansdistrikten inom nämnda län med ett antal af

fyra i det förra och sju i det senare länet, har väl Riksdagen i anledning

af nådig proposition medgifvit, att derigenom disponibla aflöningsbelopp

finge användas för inrättande af sammanlagdt sex nya

länsmanstjenster inom Vermlands, Elfsborgs, Norrbottens och Vesterbottens

län, men i allt fall återstår odisponeradt af de aflöningsbelopp,

som i följd af nyssnämnda regleringar blifva lediga, mera än som för

nu ifrågavarande ändamål erfordras.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

att, på det Frosta härads östra och Svartlösa härads länsmansdistrikt

må kunna delas hvardera i två länsmansdistrikt, aflöningsbelopp,

som blifva tillgängliga i följd af anbefalda regleringar af

länsmansdistrikten inom Gotlands och Vestmanlands län, måtte få användas

för inrättande af en länsmanstjenst inom Malmöhus län och en

dylik tjenst inom Stockholms län.

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret

uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof

meddelat, följande löningsjord och landsstatsboställen till statsverket

indragits, utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit

å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd:

löningsjord åt landträntmästaren i Östergötlands län,

kronofogdebostället i Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi

af Östergötlands län Va mantal Flämmestad N:o 1,

kronofogdebostället i Luggude härads fögderi af Malmöhus län

2/s mantal Fjerrestad N:o 11, samt

kronofogdebostället i Kullings härads fögderi af Elfsborgs län

% mantal Fagerlid N:o 1.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.

Maj:t behaga föreslå Riksdagen,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette lmfviidtiteln.

att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» må höjas med

det belopp, hvartill nämnda indragna löningsjords och landsstatsboställens

afkastning är i stat beräknad, eller 3,160 kronor;

kommande, derest hvad sålunda föreslagits blifver bifallet, anslaget

till »landsstaterna i länen, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,638,019 kronor till 2,641,179 kronor.

Väg- och Vattenbyggnadsstaten.

*»

Uti underdånig skrifvelse den 23 November 1884 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om förhöjning af det under

»väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda reservationsanslaget å 40,000

kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten och i

sådant afseende anfört:

att de behof, som med detta anslag skulle fyllas, visat sig med

hvarje år ökas; att anledningen härtill vore att söka dels i den af de

senare årens riksdagar beviljade höjning af anslagen till vägarbeten,

vattenafledningar, hamnbyggnader och andra allmänna arbeten, jemte

skärpta kontroller derå, dels i det alltjemt vexande antalet af enskilde

jernvägar, hvilka årligen måste tillses och sålunda förorsakade ökade

inspektioner; dels ock i de berättigade fordringar på förbättring af

befintliga mindre goda vägar och på anläggning af nya vägar, som allt

mer gjorde sig gällande och för tillfredsställandet hvaraf Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande såge sig föranlåtna att föranstalta om undersökningar,

hvilka borde af samma anslag bekostas; att emellertid de

bidrag till godtgörande af kostnader för redan fullbordade eller förordnade

eller ifrågasatta sådana undersökningar, hvarom framställningar

från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inkommit, icke kunnat

till nöjaktigt belopp lemnas; samt att derför styrelsen anhölle, att hos

Riksdagen måtte utverkas ökning till 50,000 kronor af ifrågavarande

anslag; och har styrelsen vidare till närmare belysande af dessa förhållanden

meddelat, att af nämnda anslag för år 1883, hvithet med

tillägg af behållning från 1882 utgjort sammanlagdt 44,875 kronor 44

öre utgått:

till inspektions- och undersökningskostnader i allmänhet samt

kontroll å enskilda jern vägsbyggnader...................................... 18,184: 29;

Transport 18,184:29-

[9.]

Höjning af anslaget

till undersökningar

och expenser

för allmänna

arbeten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette liufvudtitcln.

Transport 18,184: 29.

till expenser hos styrelsen och i distrikten samt till

inventarier, böcker, ved, in. in.................................................. 7,684 : 63;

och till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för

bekostande af vägundersökningar ................................................ 15,533: —

Summa kronor 41,401: 92.

För år 1883 hafva således från tillgångarna å detta anslag utgått mera

än hvad för samma år anvisats, och dock är att märka att styrelsen

icke kunnat bevilja samtliga de anspråk på vägundersökningsmedel, som

af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande för nämnda år framstälts,

och hvilka uppgått sammanlagdt till 24,933 kronor eller sålunda omkring

9,000 kronor mera än som för ändamålet lemnats.

Då styrelsen den 13 Mars 1884 afgaf sitt underdåniga förslag till

fördelning af samma års tillgångar för undersökningar och expenser

för allmänna arbeten, ansåg styrelsen i anseende till de knappa tillgångarna

sig icke kunna i deras helhet förorda de framställningar, som

från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande inkommit om att erhålla

andel af ifrågavarande medel, ehuruväl styrelsen förklarade sig väl inse

att de fleste af Eders Kongl. Majds befallningshafvande behöfde hvad de

begärt. Sålunda uppförde styrelsen i förslaget för Eders Kongl. Majds

befallningshafvande i åtta län, hvilka begärt tillhopa omkring 23,000

kronor, endast 7,800 kronor; och Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

i Jemtlands län, som anhållit om så stort belopp, omständigheterna

medgåfve, samt Eders Kongl. Majds befallningshafvande i Hallands

län, som begärt 1,500 kronor, fann styrelsen af nyssnämnda anledning

ej kunna uppföras i förslaget till erhållande af någon andel

af anslaget.

För år 1885 synas förhållandena gestalta sig lika, om ej mera ogynsamma,

ty enligt hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af den 23

november 1884 upplyst, hade redan vid den tiden inkommit framställningar

från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i 12 län att till

bekostande af vägundersökningar utbekomma tillhopa icke mindre än

26,500 kronor.

För den händelse detta anslag blefve höj dt till 50,000 kronor, har

emellertid styrelsen trott sig kunna föreslå nedsättning i det extra anslag

af 5,000 kronor, som för hvardera af åren 1884 och 1885 beviljats

till bestridande af dels arfvode åt den hos styrelsen anstälde

extra byråingeniören för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner,

dels ock andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen öfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 38

odlingsföretagen kunde föranledas. De tillfälliga omkostnader, som

kunna i fråga komma för möjligen erforderliga lokalbesigtningar i anledning

af framställningar om understöd af statsmedel till vattenaflednings-

och odlingsföretag, har styrelsen nämligen ansett kunna bestridas

af det förhöjda anslaget, hvarför styrelsen under nyssberörda

förutsättning föreslagit att omförmälda extra anslag minskades till 3,000

kronor, motsvarande det belopp hvartill styrelsen för år 1885 faststält

den extra ingeniörens aflöning.

Af hvad nu anförts lärer framgå, att ifrågavarande anslag till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten till följd af dess nuvarande

belopp endast i ringa mån kunnat tillgodose de anspråk på

understöd till undersökningskostnader, som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen framstälts. Någon anledning till att behofven

härutinnan skola i en framtid minskas förekommer icke, utan tvärtom

torde med all säkerhet kunna antagas att, till följd af det mer och mer

växande antalet af allmänna arbeten, så väl de allmänna inspektionskostnaderna

som ock utgifterna för de vägundersökningar, hvilka af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föranstaltas, komma att år för

år blifva större. Jag tvekar derföre icke att biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning om höjande af detta anslag. Under

förutsättning af bifall härtill synes deremot förenämnda extra anslag å

5,000 kronor kunna, på sätt styrelsen föreslagit, nedsättas till 3,000

kronor, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja besluta framställningunder

sjette hufvudtitelns extra anslag.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda

reservationsanslag till »undersökningar och expenser för allmänna

arbeten» må från och med år 1886 höjas från 40,000 kronor till 50,000

kronor.

I händelse detta bifalles, kommer anslaget till »väg- och vattenbygguadsstaten»

att ökas från 106,400 kronor till 116,400 kronor.

Skiften och Afvittringar.

Enligt de af Eders Kongl. Maj:t faststälde planer för storskiftesoch

afvittringsarbetenas fortgång under år 1884 skulle dessa arbeten

hufvudsakligen omfatta:

Bill. till Rilcsd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

[10, 11]

Höjning i årsarfvodet

för

storskifteslandtmätare

m. fl. Anslag

till storskiftes-

och afvittringsverken.

Sjette lmfmdtiteln.

inom Kopparbergs län: insättande af rågångarne å konceptkartorna

öfver Orsa sockens skogsmark samt dessa kartors literering och rubricering;

i Elfdals socken, uträkning af afsätta undantag å skogsmarken

samt åbodelning af inegorna, och i Sårna socken med Idre kapellag,

egouträkning och gradering på marken, uppmätning af graderingspålar,

fullbordande af socknens rutnät, mätning af inegor med dertill

hörande kopieringsarbete samt komplettering af kartor och upprättande

af beskrifningsstommar;

inom Vesterbottens län: egobesigtningar och uppskattningar, författande

af häfdeförteckningar och taxeringslängder samt upprättande af

förslag till skattläggningar och områdestilldelningar äfvensom öfriga

arbeten för afvittringens fullbordande i Malå socken; upprättande af

skattläggnings- och områdestilldelningsförslag för de socknar, inom

hvilka skattläggningsberedningen ännu icke fullbordats, äfvensom upprättande

af en sammandragskarta öfver Malå församling; samt

inom Norrbottens län: afslutande af laga skiftesgöromålen i Pajala

socken och Tärendö kapellförsamling samt komplettering af renovationer;

mätningar och taxeringar i Jokkmokks och Arjeplougs socknar,

samt uppgående, bredhuggning och rörläggning af rågångarne i Arvidsjaurs

socken m. m.

På sätt redan den 5 sistlidne December blifvit af mig i underdånighet

anmäl dt, hade länsstyrelserna i Kopparbergs, Vesterbottens

och Norrbottens län jemlikt gällande föreskrifter till landtmäteristyrelsen

inkommit med uppgifter och beräkningar rörande de belopp,

som under innevarande och nästkommande år ansåges erforderliga för

storskiftes- och afvittringsverken, hvarefter landtmäteristyrelsen uppgjort

och uti underdånigt memorial den 17 November 1884, med öfverlemnande

af omförmälda uppgifter och beräkningar, understält Eders

Kongl. Maj:ts pröfning förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken

under innevarande år och i sammanhang dermed gjort anmälan

om det anslag, som för år 1886 erfordrades för samma verk.

De stater för storskiftes- och afvittringsverken, som på grund af

förenämnda handlingar af Eders Kongl. Maj:t blifvit för innevarande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjette hnfvudtiteln. 35

år faststälde, sluta å ett sammanlagdt belopp af 289,600 kronor, hvaraf

belöpa på:

Kopparbergs län............................................. kronor 80,200: —

Vesterbottens » ................................................................. » 95,700: —

Norrbottens » .................................................................. » 113,700: —

och utgör antalet af de landtmätare, som, enligt hvad i staterne beräknats,

under innevarande år skulle komma att för hela året eller

kortare tid deraf hafva sin verksamhet vid storskiftes- och afvittringsverken,

inom :

Kopparbergs län 11 ordinarie och 4 extra, af hvilka 6 ordinarie

blifva sysselsatte inom Elfdals socken samt 5 ordinarie och de 4 extra

landtmätarne inom Sårna socken och Idre kapell;

Vesterbottens län 12 ordinarie; och

Norrbottens län 12 ordinarie, ene styresmannen inberäknad, och 4

extra; af hvilka senare antagligen 2 komma att användas hela året

men de öfrige 2 endast under sommarmånaderne.

Staterne för år 1884 slutade å en sammanlagd summa af 321,900

kronor, hvaraf belöpte på

Kopparbergs län................................................................. kronor 80,100: —

Vesterbottens » ................................................................. » 103,300: —

Norrbottens » ................................................................. )> 138,500: —;

och beräknades antalet landtmätare, som under år 1884 skulle hafva

sysselsättning vid ifrågavarande arbeten, utgöra:

inom Kopparbergs län 11 ordinarie och under sommarmånaderne 5

extra;

inom Vesterbottens » 14 ordinarie; och

inom Norrbottens » 13 ordinarie, ene styresmannen inberäknad,

samt under sommarmånaderne 3 extra.

Det större antal landtmätare, som beräknats för arbetena inom

Norrbottens län i förhållande till antalet inom Vesterbottens, beror

derpå att afvittringsarbetet inom det förra länet ej framskridit så långt

som inom det senare och derföre ansetts behöfva bedrifvas i större

omfattning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hufvudtiteln.

Staternes slutsumma för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1885 understiger med icke mindre än 32,000 kronor staterne för

1884, men öfverskjuter det oaktadt de för år 1885 till dessa ändamål

anslagna medel, 288,000 kronor, med 1,600 kronor, till hvars betäckande

dock förefinnes behållning å anslagen till ifrågavarande arbeten

vid 1884 års utgång. Denna behållning uppgår, enligt en i statskontorets

riksbokslutskontor den 10 November 1884 uppgjord, vid landtmäteristyrelsens

underdåniga memorial af den 17 i samma månad fogad

kalkyl, till 62,064 kronor 30 öre, dervid dock förutsatts att utgifterna

för år 1884 skulle öfverensstämma med de för samma år faststälde staterne,

något som likväl, efter hvad landtmäteristyrelsen inhemtat, ej

i allo lärer vara fallet, såsom jag strax närmare skall omnämna.

Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken

för år 1886, har landtmäteristyrelsen i dess ofvan omförmälda underdåniga

memorial anfört att, för såvidt nu kunde bedömas, utgifterna

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1886 inom Kopparbergs

och Vesterbottens län borde förslagsvis beräknas till ungefärligen

samma belopp som för år 1885, eller till 176,000 kronor. Utgifterna

för Norrbottens län syntes deremot, då med hänsyn till de arbeten,

som för år 1886 vore i ordningen att utföra, de extra landtmätarnes

antal sannolikt kunde inskränkas till tre samt handtlangningskostnaden,

som för 1885 beräknats till 63,000 kronor, kunde nedsättas med ungefär

5,000 kronor, kunna antagas blifva omkring 8,000 kronor lägre än

för år 1885 och böra förslagsvis beräknas till 106,000 kronor, hvarigenom

hela behofvet till storskiftes- och afvittringsverken för år 1886

skulle blifva 282,000 kronor. Enligt erhållna uppgifter från länsstyrelserna

skulle emellertid utgifterna för 1884 något öfverskrida de för

samma år faststälde stater, sannolikt dock med högst 3,000 kronor. Då

derjemte för arbetena under år 1885 beräknats att af befintlig behållning

utöfver statsanslaget för samma år använda 1,600 kronor, men behållningen

å anslagen för ifrågavarande arbeten vid 1884 års slut enligt

förenämnde kalkyl och, under förutsättning att utgifterna för år 1884

öfverensstämde med den faststälde utgiftsstaten, utgjorde 62,064 kronor

30 öre, så skulle hela anslagsbehofvet, 282,000 kronor, för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1886 kunna minskas med återstoden

af beloppet 62,064 kronor 30 öre, sedan nämnda 3,000 och

1,600 kronor blifvit afdragna, eller i jemna hundratal med 57,400 kronor

och alltså kunna nedsättas till 224,600 kronor. Som likväl den föreslagne

utgiftsstaten för år 1885 kunde komma att icke obetydligt öfverskridas

i följd af kostnader för ifrågasatt bredhuggning af rålinier —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufvudtiteln.

ett förhållande, som jemväl skulle inverka på anslagsbehofvet för år

1886 — samt dessutom något belopp borde reserveras för att möta

oförutsedda utgifter, för livilka båda ändamål styrelsen ansåge att tillsammans

omkring 25,000 kronor i fall af behof borde finnas att tillgå,

hemstälde styrelsen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1886, för samma år måtte utöfver det

ordinarie anslaget, 63,000 kronor,'' af Riksdagen begäras ett anslag på

extra stat af 187,000 kronor.

Dessutom har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen,

föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

måtte beredas samma aflöningsförmåner som hittills.

Den af landtmäteristyrelsen omnämnda frågan om bredhuggning

af rålinier syftar på en af domänstyrelsen gjord underdånig framställning

om behofvet deraf, att rågångarne omkring kronoparkerne i de

norra länen upphuggas till större bredd än nu sker, för att bevakningen

af dessa skogar skulle kunna underlättas och olofligt hygge å dem

förebyggas. Jag har icke förut haft tillfälle att för Eders Kongl. Maj:t

anmäla denna fråga, men så snart den erhållit vederbörlig utredning,

skall jag underställa ärendet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Mellan de myndigheter, som yttrat sig i ämnet, råda emellertid i flera

afseenden olika meningar, bland annat, derom, huruvida utgifterna för

bredhuggningen böra bekostas af afvittringsmedlen eller af skogsmedlen,

beroende på den olika uppfattning myndigheterna hafva af åtgärdens

beskaffenhet att böra hänföras antingen till de åtgärder, som hafva

sammanhang med afvittringen, eller till dem, som tillhöra förvaltningen

af kronans skogar. Huru frågan än slutligen kommer att afgöras,

kräfver dock nödigt förutseende att medel till ej allt för ringa belopp

beredas, derest arbetet skulle befinnas böra utföras på afvittringsverkets

bekostnad. Med biträdande af hvad landtmäteristyrelsen härutinnan

föreslagit och då jag icke heller har något att erinra mot landtmäteristyrelsens

beräkningar i öfrigt, anser jag för min del att. extra anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken för år 1886 skäligen torde

böra bestämmas till 187,000 kronor och således komma att utgå med

38,000 kronor mindre än för innevarande år samt med 50,000 kronor

mindre än för år 1884. Till följd häraf och med hänsyn till hvad

landtmäteristyrelsen i öfrigt anfört tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att för år 1886, i lik het med hvad förut egt rum, bevilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode

s. 38 Kontrollera mot PDF

[12]

Anslagets om

flyttning i

riksstaten.

38 Sjette lmfrudtiteln.

efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes

med 400 kronor; att medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af

tjensten under år 1886 för afvittringslandtmätare i Yesterbottens och

Norrbottens län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka

åtnjuta arfvode efter taxa kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem,

som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må

desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

att för år 1886 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1886 med 200

kronor,

dels ock att, till betridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1886, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 187,000 kronor.

Uti sin den 14 Oktober 1884 afgifna berättelse om verkstäld

granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning under år 1882 hafva Riksdagens revisorer i fråga

om hufvudtitlarnes besparingsfonder, bland annat, erinrat derom, att

de i rikshufvudboken förekommande benämningar å en del af dessa

fonder, och deribland den under sjette hufvudtiteln med benämning af

»besparingar för jordbruket, handeln och näringarna» redovisade, borde

tydligare än hittills angifva fondernas beskaffenhet.

Öfver denna framställning har statskontoret den 18 sistlidne November

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och deri förmält, att

vid upprättande härefter af rikshufvudboken besparingarna under hufvudtitlarne

skulle upptagas på ett sådant förändradt sätt, att missuppfattning

om deras beskaffenhet borde förekommas, men att eu förändring

i det af revisorerne afgifna syfte dock icke kunde i afseende på

ofvan särskildt omnämnde besparingsfond fullständigt ega rum, med

mindre än att de i riksstaten under rubriken »jordbruket, handeln och

näringarne» förekommande anslagen till »skiften och afvittringar» samt

till »hästafvelns förbättrande» blefve på annat ställe i riksstaten upptagna.

Sedermera har statskontoret, uti sin till Eders Kongl. Maj:t

den 8 sistlidne December afgifna berättelse om statsverkets inkomster

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 39

jemte förslag till deras beräknande för år 1886 m. m., i detta ämne

vidare anfört följande:

»För tiden intill år 1841 var riksstaten fördelad i tio hufvudtitlar,

af hvilka den nionde omfattade tvänne särskilda anslag för åkerbruket,

handeln och näringarna samt för bergsbrukets understöd. Enligt hvad

rikets vid 1840 och 1841 års riksmöte församlade ständer uti underdånig

skrifvelse den 23 December förstnämnda år anmälde, hade efter

undersökning rörande de dispositioner, hvilka å denna hufvudtitel egt

rum, en fullständigad fördelning af totalsumman å särskilda underafdelningar

eller anslagstitlar funnits lämpligen böra tillvägabringas. Med

förklarande tillika, att med en dylik åtgärd icke åsyftades någon förändring

i den Kong!. Maj:t förbehållna rätt att inom hufvudtiteln disponera

besparingarna, utan endast att åskådliggöra de särskilda föremål,

till hvilka hufvudtitelns anslag utginge, faststälde Rikets Ständer

anslagens fördelning under särskilde titlar uti den riksstat, som, i afvaktan

på vidtagandet af en i fråga satt ny fördelning af hufvudtitlarne,

utaf nämnda riksmöte först upprättades endast för året 1841.

Uti eu sedermera den 5 Juni 1841 aflåten underdånig skrifvelse anmälde

Rikets Ständer vidare, att med ledning af den under den 16 Maj

1840 utfärdade nådiga stadga angående ärendenas fördelning emellan

de särskilda statsdepartementen riksstaten fördelats på det sätt, som

ännu fortfarande eger rum, eller i nio hufvudtitlar. I sammanhang dermed,

och då de under dittills varande nionde hufvudtiteln beviljade

anslag för jordbruket, handeln och näringarna dervid blefvo upptagna

under den nya riksstatens sjette hufvudtitel bland öfriga anslag för

civildepartementet, beslutade Rikets Ständer, som icke ansågo lämpligt,

att besparingar å förstberörda anslag skulle kunna användas till andra

föremål än dom, hvarför den förra nionde hufvudtiteln varit afsedd, att

dessa anslag skulle uppföras under en särskild afdelning, och att de

på denna afdelnings anslag uppkommande besparingar icke finge användas

till andra behof, än som vore att hänföra till dem, hvilka under

samma afdelning inbegrepos. Sedermera blefvo, med anledning af

Rikets Ständers år 1855 församlade revisorers derom gjorda hemställan,

vid 1856 —1858 års riksmöte de å sjette hufvudtitelns underafdelning

»jordbruket, handeln och näringarne» då uppförda trenne förslagsanslag,

nämligen anslagen till »utflyttaingshjelp efter laga skiften», till »odlingshjelp

m. m. för krononybyggare» samt för »jordförluster genom kanaloch

väganläggningar», frånskiljda de andra anslagen och, med bibehållande

af deras egenskap af förslagsanslag, nedflyttade å hufvudtitelns

sista underafdelning »diverse anslag» och der främst upptagna, hvar
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

jemte öfriga, titeln »jordbruket, handeln och näringarna» tillhörande anslag

erliöllo i en gemensam rubrik benämningen reservationsanslag; varande

derefter enligt 1875 och 1876 årens riksdagars beslut dels till

denna anslagsrubrik från åttonde hufvudtiteln öfverfljttadt anslaget till

länsveterinärer samt dels derifrån frånskilj da anslagen till undervisningsanstalter

för slöjderna samt för handel och sjöfart, af hvilka det

förra anslaget öfverflyttades till åttonde och det senare till femte hufvudtiteln.

»

Efter denna redogörelse för tillkomsten af den grupp utaf särskilda

anslag, som nu är å sjette hufvudtiteln uppförd under en gemensam

hufvudafdelning, benämnd »jordbruket, handeln och näringarna»,

fortsätter statskontoret:

»De besparingar, som årligen uppkomma å de under denna afdelning

af sjette hufvudtiteln uppförda anslag, med undantag af anslaget

för liästafvelns förbättrande, öfverföras till följd af ofvan nämnda riksdagsbeslut

i rikshufvudboken till en särskild fond, hittills benämnd

»besparingar för jordbruket, handeln och näringarna», och hvilken besparingsfond

enligt samma riksdagsbeslut skulle få af Eders Kongl.

Maj:t disponeras för sådana behof, som under afdelningen inbegrepos.

Emellertid ingå bland denna fonds tillgångar äfven de besparingar, som

uppkomma å de årligen på extra stat anvisade medel till skiften och

afvittringar. Med afseende nämligen å otillräckligheten af det bland anslagen

till jordbruket, handeln och näringarna å ordinarie stat uppförda

anslaget 63,000 kronor till skiften och afvittringar, hafva sedan längre

tid tillbaka af Riksdagen årligen till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken utöfver nyssnämnda belopp på extra stat

anvisats särskilda anslag. Vid fastställande af de årlige utgiftsstaterne

för storskiftes-och afvittringsverken sker emellertid icke särskild fördelning

af hvart och ett af de på ordinarie och extra stat för ändamålet

uppförda anslagen, utan fördelas totalsumman af desamma mellan

do olika län, hvarinom skiftes- och afvittringsarbetena fortgå. Till följd

häraf har vid redovisningen sålunda förfarits, att det på extra stat anvisade

anslaget omförts till räkningen för det ordinarie anslaget, hvarefter

de, sedan utgifterna för året blifvit bestridda, å dessa båda anslag

gemensamt uppkommande besparingar ingått till ofvan berörde besparingsfond,

från hvilken åter, i händelse brist å anslagen något år uppstått,

omföring till nyss nämnda räkning för bristens betäckande egt rum.

Å anslaget till liästafvelns förbättrande uppkommande besparingar

ingå, enligt hvad ofvan nämnts, deremot icke till i fråga varande fond,

utan bokföres detta anslag såsom fristående reservationsanslag, skilj dt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette liufvudtiteln.

från Öfriga anslag för jordbruket, handeln och näringarna. Grunden

härför torde vara att söka uti föreskriften i § 5 af instruktionen för

stuteriöfverstyrelsen den 18 Maj 1837. Enligt denna föreskrift skola

nämligen de till hästafvelns förkofran anslagna allmänna medel disponeras

af nämnda styrelse efter meddelade nådiga bestämmelser, och är

dervid tillika medgifvet att, om vid årets slut öfverskott finnes å någon

titel, sedan alla till densamma hörande utgifter äro bestridda, stuteriöfverstyrelsen

eger använda ett sådant öfverskott till f}dlande af den

brist, som till äfventyrs å en annan titel kan uppstå.

Besparingarna å anslagen till skiften och afvittringar samt till hästafvelns

förbättrande kunna alltså dels beträffande förstnämnda anslag,

till följd af Riksdagens beslut i fråga om detsammas användande, och

dels, hvad sistnämnda anslag angår, med anledning af nyssberörda nådiga

föreskrift icke, i likhet med besparingarna å öfriga anslag för

jordbruket, handeln och näringarna, disponeras till något annat till i

fråga varande underafdelning å sjette hufvudtiteln hänförligt behof, än

hvartill de båda särskild! nämnda anslagen beviljats.»

Slutligen har statskontoret, under erinran att Riksdagens revisorer

med sin nu gjorda ofvan omförmälda framställning åsyftat, att de under

riksstatens hufvudtitlar förekommande besparingar skulle i rikshufvudboken

och i det derpå grundade till trycket befordrade kapitalkonto

upptagas under sådana benämningar, att tydligt framginge beskaffenheten

af de särskilde besparingsfonderne, i ämnet vidare andraga,

att i de angående dispositionen af de båda i afdelningen för jordbruket,

handeln och näringarna upptagna anslagen till skiften och afvittringar

samt till hästafvelns förbättrande gällande särskilda bestämmelser

emellertid mötte en svårighet mot affattande! af benämningen

utaf den till denna afdelning hörande besparingsfond på ett sådant sätt,

att derigenom noggrant angåfves verkliga beskaffenheten af de i fonden

inbegripne medelstillgångar; att denna svårighet icke lämpligen

kunde till fullo un danrödj as på annat sätt, än att de båda nämnda anslagen

blefve frånskilj da öfriga anslag till jordbruket, handeln och näringarna,

samt att efter vidtagande af en dylik åtgärd i fråga varande

besparingsfond skulle omfatta alla de å anslagen under sjette hufvudtitelns

nyssnämnda afdelning uppkommande besparingar — samtliga dessa

då mera af den beskaffenhet, att de utan någon inskränkning kunde

disponeras till de behof, hvilka med anslagen under denna afdelning

vore afsedda; hemställande statskontoret på grund af hvad sålunda

anförts, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att anslagen

till skiften och afvittringar samt till hästafvelns förbättrande måtte från
Bih.

till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

[13-]

Anslag till e:

mejeriskola

i Jernband.

42 Sjette hufvudtiteln.

skiljas de under sjette hufvudtitelns underafdelning »jordbruket, handeln

och näringarna» uppförda anslag samt med bibehållande af deras natur

af reservationsanslag nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning

»diverse anslag».

Under anhållan att vid föredragning af frågan om anslaget till

hästafvelns förbättrande få återkomma till statskontorets nu gjorda

framställning i hvad den angår samma anslag, tillstyrker jag att Eders

Kongl. Maj:t, i anledning af hvad statskontoret anfört beträffande anslaget

till skiften och afvittringar, täcktes föreslå Riksdagen medgifva

att anslaget till skiften och afvittringar frånskiljes de under sjette

hufvudtitelns underafdelning »jordbruket, handeln och näringarna» uppförda

anslag samt, med bibehållande af egenskapen af reservationsanslag,

nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning »diverse anslag» och

der upptages främst bland de under samma afdelning förekommande

anslag.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Till Jemtlands läns senast församlade landsting hade från Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet inlemnats en framställning,

deri — under anförande, hurusom ladugårdsskötsel^ ändamålsenliga

ordnande så, att mjölken kunde lätt och mot ett icke alltför lågt pris

afyttra?, borde vara den jordbruksidkande befolkningens inom länet

förnämsta sträfvan, samt med erinran att för sådant ändamål hushållningssällskapet

dels medelst lån och dels medelst anslag verkat för

upprättande inom länet af mejerier, hvaraf under tiden sedan 1883 års

landsting fyra kommit till stånd och elfva vore färdiga att öppnas,

— föreslagits att, under förutsättning att statsanslag kunde utverkas

till underhåll af en mejeriskola inom länet, landstinget måtte

dels utse en komité af tre personer, hvilka skulle vidtaga nödiga

åtgärder för skolans bringande till stånd, så att första lärokursen

kunde börja den 1 November 1885;

dels bevilja ett anslag af 500 kronor till skolans miderhäll under

de två sista månaderne af år 1885;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette liufvudtiteln.

dels ock ställa ett belopp af 1,000 kronor till komiterades förfogande

för att i händelse af behof användas till den nya skolans ordnande.

Sedan landstinget vid sammanträde den 16 September 1884 bifallit

nyssberörda förslag, har uti underdånig skrifvelse den 23 i samma

månad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län, med

åberopande deraf, hemstält att Eders Kongl. Maj:t måtte bereda medel

för inrättande af en i enlighet med nådiga reglementet den 14 Maj

, 1880 inrättad mejeriskola i Jemtland och dervid anfört: att, ehuru

både kreatursskötseln noll mejerihushållningen ännu intoge en ståndpunkt,

som icke vore egnad att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra

de rika grässkördar, som Jemtlands utomordentligt bördiga jordmån

framalstrade, en bestämd benägenhet för en bättre mjölkhushållning

likväl under de senare åren visat sig, såsom ock ådagalades af

de talrika mejerianläggningarna i länet; att emellertid en stor svårighet

mött för anskaffande af mejerister, hvadan icke allenast alla de

från Robertsforss mejeriskola utexaminerade sex mejerskor, utan äfven

sju från andra mejeriskolor utgångna antagits till förestånderskor för

mejerier i Jemtland; att då det emellertid icke i allmänhet vore rådligt

att till dessa befattningar använda personer, hvilka hade andra seder

och bruk än de i Jemtland öfliga, till följd hvaraf stridigheter med

mjölkleverantörerna lätteligen uppkomma, det derför vore af vigt för

mjölkhushållningens framtid i länet, att tillgång- kunde beredas på

skickliga mejerskor bland provinsens egen befolkning, men då af sju

sökande från länet till platser vid den under 1884 års höst började

kursen vid Robertsforss endast två vunnit inträde, häraf synts Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ytterligare framgå nödvändigheten,

att inom Jemtlands län en mejeriskola inrättades, hvilken kunde betjena

detta län och på samma gång äfven andra delar af Norrland,

der sannolikt, med den utveckling mejerihandteringen äfven der vunnit,

snart skulle visa sig att en enda mejeriskola vore otillräcklig.

Häröfver har landtbruksakademiens förvaltningskomité den 15

Oktober 1884 afgifvit infordradt utlåtande, hufvudsakligen innehållande att

komitén, lika med Eders Kongl. Majds befallningshafvande, vore öfvertygad,

att höjandet af boskapsskötseln och mejerihushållningen vore en

lifsfråga för länet, hvars naturförhållanden synnerligen väl lämpade sig

för denna gren af landtmannanäringen; att endast härigenom kunde

de rikedomar tillgodogöras, som Jemtland besute i sin ovanligt bördiga

och för odling af gräs och foderväxter särdeles tjenliga jord; att provinsen

likväl ända till den senaste tiden stått mycket tillbaka med af
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

seende så val å boskapsskötsel som å mejerihushållning, så att alstren

af denna senare, oaktadt de jemförelsevis mycket höga pris som desamma

betingat, icke på långt när kunnat mäta sig med sådana, som

annorstädes i trakter med vida ogynsammare jordmån frambragts; att,

då sådant varit att tillskrifva i väsentlig mån de dåliga kommunikanerna,

det alltså, sedan jernvägen genom Jemtlands vigtigaste del öppnats

för trafik och ändrat förhållandena, vore af stor vigt att den utveckling

af mejerihandteringen, som på ett så lofvande sätt och i

ganska stor skala börjats genom bildandet af mejeriföreningar och

upprättandet af bymejerier, icke hämmades eller erhölle en felaktig

rigtning derigenom att tillgång saknades till skickliga och för de lokala

förhållandena lämpliga mejerskor; samt att på grund af det anförda

komitén, som icke kunde annat än finna framställningen i hög grad

behjertansvärd, desto hellre som länets landsting, hvars inkomster

i jemförelse med andra läns voro ganska obetydliga, redan anslagit

medel till skolans ordnande, hemstälde att Eders Kongl. Maj:t måtte

till instundande riksdag aflåta nådig proposition om ett anslag å 3,000

kronor för ifrågavarande ändamål.

Beträffande de af staten hittils vidtagna anordningar för befrämjande

af mejerihandteringen torde det tillåtas mig i minnet återkalla:

att, sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 6 Februari

1858 anvisat ett årligt anslag af 6,000 riksdaler riksmynt till inrättande

af två mejeriskolor i särskilde delar af riket, det genom nådigt

bref den 25 Februari 1859 blifvit bestämdt, att den ena af dessa skolor

skulle för mellersta delen af riket förläggas vid Ultuna landtbruksinstitut

och den andra för södra delarne af Sverige inrättas å Bergqvara

egendom i Kronobergs län; att Rikets Ständer, enligt anmälan i underdånig

skrifvelse den 11 November 1863 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, beviljat af Eders Kongl.

Maj:t äskadt ordinarie anslag af 3,000 riksdaler årligen att användas

till stipendier åt sådana personer, som efter vederbörande hushållningssällskaps

förslag kunde af landtbruksakademiens förvaltningskomité

utsändas till enskilda mejerier för att, efter der genomgången

fullständig lärokurs, sedermera inom olika delar af riket gagna mejerihandteringen;

att, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

i ämnet, Riksdagen enligt skrifvelse den 13 Maj 1869 medgifvit,

att jemväl de till mejeriskolor anvisade, ofvanomförmälda 6,000 r:dr

finge, der så funnes ändamålsenligt, användas till mejgrielevers undervisande

vid enskilda mejerier, hvarefter Eders Kongl. Maj:t under den

21 Maj 1869 förklarat att, derest någotdera af kontrakten om de då
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette Imfvudtiteln.

varande mejeriskolorna skulle från ena eller andra sidan blifva uppsagdt,

landtbruksakademiens förvaltningskomité egde att antingen afsluta

kontrakt om upprättande af en eller flera mejeriskolor på annat ställe

eller ock använda medlen till anställande af flere mejerielever vid

enskilda mejerier för beredande åt dem af undervisning derstädes;

att, med anledning af en utaf Vesterbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott gjord och af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet äfvensom af landtbruksakademiens förvaltningskomité

förordad ansökning att, i anseende till svårigheten för jordbrukarne

inom norra delen af riket att för ändamålsenligt bedrifvande af mejerihandtering

erhålla dugliga mejerskor, en mejeriskola måtte med anslag

af statsmedel inom nämnda län anläggas, Eders Kong]. Maj:t genom

nådigt bref den 12 December 1879 tillåtit att, derest den å Bergqvara

i Kronobergs län förlagda mejeriskola komme att efter föregående

vederbörlig uppsägning upphöra den 24 Oktober 1880, förvaltningskomitén

egde anvisa det för samma skola dittills utgående årliga anslag

å 3,000 kronor till upprättande och underhåll af en mejeriskola för de

norrländska länen å Robertsforss i Bygdeå socken af Vesterbottens

län, hvilken skola ock sedermera kommit till stånd och fortfarande är

i verksamhet. Hvad angår den lägre mejeriskolan vid Ultima landtbruksinstitut,

har denna med den 1 November 1883 upphört och de till

densamma anvisade 3,000 kronor hafva derefter blifvit använda till mejerielevers

undervisande vid enskilda mejerier. Sålunda finnes för närvarande

i verksamhet endast en med statsmedel understödd skola för den lägre

mejeriundervisningen, nämligen den vid Robertsforss. Komiterade för

afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af rikets

landtbruksläroverk hafva uti sitt under nästlidna år afgifna betänkande

yttrat beträffande den lägre mejeriundervisningen, att densamma vore

tillgodosedd dels genom till enskilda egendomar i skilj da delar af riket

förlagda så kallade mejeristationer, hvarest praktisk skicklighet jemte

öfriga för blifvande mej erskor nödiga kunskaper meddelades åt en

eller två qvinliga lärjungar på hvarje ställe, dels genom den lägre

mejeriskolan för sex lärjungar vid Robertsforss; och hafva komiterade

icke föreslagit annan förändring i afseende å den lägre mejeriundervisningen,

än att lärotiden vid mejeriskolan måtte, i stället för till ett,

bestämmas till två år, i öfverensstämmelse med hvad förhållandet vore

vid mejeristationerna och erfarenheten ådagalagt vara behöfligt för utbildandet

af dugliga mejerskor.

Enligt det af Eders Kongl. Maj:t den 14 Maj 1880 utfärdade, i

svensk författningssamling intagna reglementet för de med understöd

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette Imf vildt i teln.

af statsmedel i riket inrättade mejeriskolor är deras ändamål att åt

antagne elever meddela så väl nödiga förkunskaper för en väl ordnad

mejeriskötsel som synnerligast praktisk skicklighet i mejerihushållningens

särskilde delar; och bör skolan inrättas på sådant ställe, der så

väl mjölkhushållningen som boskapsskötseln med utmärkt skicklighet

bedrifves och der tillgången på mjölk är tillräcklig för mejerihushållningens

oafbrutna fortgång. Egaren eller disponenten af den egendom,

der skolan är förlagd, eger att tillgodonjuta det för densamma beviljade

statsanslag med skyldighet att antingen sjelf eller genom antagen

skicklig person såsom föreståndare leda undervisningen samt ansvara,

att de i reglementet intagna föreskrifter noggrant fullgöras. Vid

hvarje mejeriskola bör finnas platser för minst sex frielever. Derjemte

må betalande elever antagas, så vidt omständigheterna det medgifva.

Lärokursen omfattar ett år och undervisning skall meddelas i vissa, i

reglementet bestämda ämnen. Skolorna stå under inspektion och kontroll

af landtbruksakaderniens förvaltningskomité.

Den beqvämare förbindelsen med clet öfriga landet, som för Jemtland

uppkommit till följd af jernvägens framdragande genom länet,

och den sålunda underlättade afsättning^ af länets produkter torde icke

obetydligt komma att bidraga till utvecklingen af den gren utaf landtbruksnäringen,

hvartill Jernband på grund af naturförhållanden är i

väsentlig mån hänvisadt, nämligen mejerihushållningen. Också har

på senaste tiden inom orten uppstått ett ej ringa antal enskilda mejerier;

och länets hushållningssällskap, som, enligt hvad Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i sin framställning till landstinget upplyser,

lifligt behjertat gagnet af denna näring, har sökt understödja densamma

dels med lån och dels med anslag utan återbetalningsskyldighet till

belopp, som sammanlagda uppgå till en i förhållande till sällskapets

tillgångar ganska betydlig summa. Det är emellertid af vigt det denna

utveckling ej må hämmas af brist på personer, som med ifrågavarande

handtering äro förtrogna, och då Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

upplyst att dugliga mej erskor ej kunna i tillräckligt antal erhållas

från andra delar af riket, synes mig förslaget om inrättande af en

mejeriskola, der Jemtlands egen befolkning kan vinna utbildning, böra

åt staten understödjas. En sådan skola torde dessutom blifva af nytta

äfven för andra delar af Norrland. Det ringa antal mejerskor, som

från mejeriskolan vid Robcrtsforss årligen utgår, kan nämligen icke

vara tillräckligt till att med förestånderskor förse alla de mejerier,

hvilka efter hand anläggas i denna vidsträckta del af riket.

Den nu gjorda framställningen afser understöd till eu skola, ord
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette hufvud titeln.

nåd i öfverensstämmelse med 1880 års reglemente för de lägre mejeriskolorna.

I afseende å de i detta reglemente meddelade föreskrifter

har komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen

af rikets landtbruksläroverk, såsom jag förut nämnt, ej haft att

föreslå annan förändring än att lärokursen borde från ett år utsträckas

till två. Och vid sådant förhållande lärer något hinder för bifall till

framställningen så mycket mindre förefinnas deri, att frågan om landtbruksläroverkens

organisation ej blifvit slutligen afgjord, som, derest

understöd åt skolan ifrågakommer, vederbörande för att komma i åtnjutande

af understödet torde blifva skyldige underkasta sig de bestämmelser,

som framdeles kunna befinnas lämpliga.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola inom Jerntlands

län bevilja ett årligt anslag af 3,000 kronor och i följd deraf höja

det ordinarie anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

med motsvarande belopp eller således från 172,400 kronor

till 175,400 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan hushållningssällskapens år 1874 i hufvudstaden församlade Anslagunion

ombud väckt fråga dels om upprättande af eu fullständig agrikultur-, ät e° växt''

kemisk och fysiologisk försöksanstalt medelst omorganisation af den vid fysiologlandtbruksakademiens

experimentalfält befintliga, dels ock om anställande

af agrikulturkemister i landsorten till biträde åt jordbruket och

näringarna, aflät landtbruksakademien på hösten 1875 till Eders Kongl.

Maj:t framställning i dessa ämnen. Dervid framhöll akademien,, att

dess experimentalfält och agrikul turkemi ska försöksanstalt borde såsom

dittills fortgå med hufvudsakligt ändamål att med de hjelmedel, vetenskapen

kunde lemna, och genom försök, anstälda efter vetenskaplig

metod, verka i det praktiska jordbrukets och dess binäringars intressen;

och förklarade akademien, som förordade anställande på en del ställen

i riket af agrikulturkemister i hushållningssällskapens tjenst, sig anse,

att akademiens försöksanstalt, om dylike tjensteman körnare att antagas,

skulle kunna befrias från analyser och andra undersökningar, som för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette hufrudtiteln.

enskildes räkning dittills blifvit der utförda, samt med sålunda vunnen

friare verksamhet i vidsträcktare omfång än dittills kunna gagna modernäringen

och medverka till dess utveckling. Anstalten egde äfven,

enligt akademiens åsigt, uti då redan anvisade anslag och uti dess

laboratorium det mesta af hvad som erfordrades för en mera utvidgad

verksamhet i förberörda syfte. Hvad som i detta fall då ännu saknades

var, enligt akademiens tanke, ett växthus för anställande af åtskilliga

kulturförsök samt arfvode till en botanist för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar, som i sammanhang med de agrikulturkemiska

arbetena borde bringas till utförande. Då akademien icke

egde medel för bekostande af aflöningen åt botanisten samt uppbyggandet

och underhållet af växthuset, begärde akademien att Eders

Kongl. Ma.j:t täcktes aflåta proposition i ämnet till riksdagen. Med

bifall härtill föreslog Eders Kongl. Magt uti den till 1876 års riksdag

aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

Riksdagen att jemte anslag till agrikulturkemiska stationer inom landet

på extra stat för år 1877 anvisa till uppförande af ett växthus vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt 10,500 kronor äfvensom

på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid agrikulturkemiska försöksanstalten

anstäld, på förordnande af landtbruksakademiens förvaltningskomité

antagen botanist 1,000 kronor och till växthusets underhåll, skötsel

och uppvärmning vintertiden 500 kronor.

Till svar å Eders Kongl. Maj ds berörda framställningar tillkännagaf

Riksdagen uti sin underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1876 angående

reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, att

Riksdagen ej kunnat undgå att finna, det de föreslagna åtgärderna

sannolikt skulle komma att verka till gagn för jordbrukets äfvensom

andra näringars utveckling, och sålunda ansett sig böra i hufvudsak

bifalla Eders Kongl. Maj ds ofvan omförmälda förslag, men att det

likväl synts Riksdagen som om så väl det till arfvode åt den föreslagne

botanisten som det såsom bidrag till de ifrågastälda agrikulturkemiska

stationerna äskade anslag åtminstone till en början lämpligen skulle

kunna uppföras på extra stat, till dess någon erfarenhet erhållits om

det gagn, som genom ifrågavarande åtgärder verkligen komme att

vinnas; och jemte det Riksdagen anvisade medel till de kemiska stationerna

biföll den äfven Eders Kongl. Maj ds framställning om anslagtill

uppförande af omförmälda växthus vid landtbruksakademiens experimentalfält

samt beviljade till dess underhåll, skötsel och uppvärmningvintertiden

på ordinarie stat 500 kronor; hvarjemte Riksdagen för an
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette liufvudtiteln.

ställande af ofvannämnde botanist på extra stat för år 1877 anslog

1,000 kronor. Sistnämnda belopp har äfven sedermera år efter år af

Riksdagen, på särskilda af Eders Kongl. Maj:t aflåtna framställningar,

beviljats. Byggnaden för inrymmande af växthuset blef derefter uppförd

och har från och med sommaren 1878 varit använd.

Enligt den för botanisten utfärdade instruktion har botanisten, hvilken

skall årligen vara boende vid experimentalfältet från början af Juni

till början af September eller längre, om omständigheterna sådant medgifva,

till hnfvudsakligt åliggande att derunder verkställa växtfysiologiska

och andra botaniska undersökningar. I början skulle dessa

ske enligt anvisning af föreståndaren för försöksanstalten, men nu mera

företagas de jemlikt instruktionen af den 14 Mars 1884 efter samråd

med föreståndaren. Derjemte åligger det botanisten att under våren och

hösten, då vegetationsförsök fortgå i försöksanstaltens växthus, men

botanisten ej är boende vid experimentalfältet, minst eu gång i veckan

besöka detsamma för att följa försöken och på stället eller i sitt hem

verkställa de mikroskopiska och andra undersökningar, hvartill försöken^

kunna gifva anledning. Botanisten skall ock leda och öfvervaka fortsatta

afbildningar af Sveriges kulturväxter samt föra dagbok öfver

verkstälda undersökningar och derom till landtbruksakademiens förvaltningskomité

genom försöksanstaltens föreståndare afgifva skriftlig

redogörelse.

Med åberopande af växtfysiologiens starka utveckling under de

senare åren och vigten att för jordbruksnäringen tillgodogöra sig dess

upptäckter, samt att det nu varande växthuset, anordnadt för anställande

af undersökningar efter den utaf vetenskapen nu mera utdömda

vattenkulturmetoden, vore olämpligt och alldeles för trångt för att kunna

tillgodose de fordringar, som nu mera ställas på en anstalt för anställande

af växtfysiologiska försök, gjorde den vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt anstälde botanisten doktor

Jakob Eriksson redan i Mars månad 1882 hos landtbruksakademiens

förvaltningskomité hemställan om förändring och utvidgning af lokalen

för den växtfysiologiska anstalten i enlighet med ett af honom uppgjordt

förslag, åsyftande tillika att vid anstalten bereda tjenlig och

ständig bostad åt botanisten. Eriksson påpekade dervid det rika arbetsfält,

som skulle kunna bearbetas af en växtfysiologi anstalt med

det utrymme, som föreslagits. Vid anstalten, sålunda inrättad, borde

enligt doktor Erikssons åsigt kunna dels utredas sådana fysiologiska

frågor, Indika voro af särskildt intresse för vårt land, såsom de

Bill. Ull Riksd. Prat. 1885. / Smal. 1 Åfd. 1 Höft. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjette lnifyudtiteln.

nordiska fröslagens beskaffenhet, den nordiska vegetationens hastiga

utveckling och orsakerna dertill in. in., äfvensom de i vårt land förekommande

växtsjukdomar och deras afhjelpande; dels anställas biologiska

undersökningar af kultur- och ogräsväxter, hvad de senare beträffade,

för att utfinna medel mot deras spridning; dels ock fullföljas

det sedan flera år tillbaka påbörjade arbetet »Sveriges kulturväxter».

Med hänsyn till det rika arbetsfältet för eu så inrättad anstalt framhölls,

i sammanhang med det väckta förslaget om förändring och utvidgning

af lokalen för de växtfysiologiska undersökningarna vid

oxperimentalfältet, önskvärdheten deraf, att en längre årlig arbetstid

än de tre sommarmånaderne bereddes åt botanisten.

I anledning af förevarande, af doktor Eriksson gjorda framställning

infordrade landtbruksakademien yttrande från tre sine ledamöter

numera aflidne professoren Sten Stenberg och akademiens då varande

sekreterare, numera jemväl aflidne doktor Fercl. Unander samt majoren

A. W. Edelsvärd. Uti det af bemälde komiterade i ärendet afgifna yttrande

instämde desse i de af doktor Eriksson uttalade åsigter om

otillräckligheten och olämpligheten af den växtfysiologiska afdelningens

nu varande lokal men ansågo sig icke kunna i allo tillstyrka Erikssons

byggnadsförslag, hvilket icke heller sedermera kommit till utförande.

Under år 1883 afgaf doktor Eriksson på begäran af föreståndaren

för landtbruksakademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt

vid experimentalfältet professoren L. F. Nilson utredning om de behof,

som enligt Erikssons åsigt förefunnes vid anstaltens växtfysiologiska

afdelning. Under åberopande af hvad redan anförts uti förberörda

af Eriksson till förvaltningskomitén ingifna skrift, fäster Eriksson

härvid till en början uppmärksamheten derå att, ehuru enligt dittills

gällande instruktion föreståndaren för den agrikulturkemiska och

fysiologiska försöksanstalten skulle anvisa de växtfysiologiska och

mikroskopiska undersökningar, botanisten hade att verkställa, denna

föreskrift icke kunnat följas, ej ens hvad anginge uppgörande af arbetsplan

för året, hvilket alltid af anstaltens föreståndare uppdragits

åt botanisten, och att man svårligen kunde förfara på annat sätt, för

så vidt icke föreståndaren, som skulle vara kemiker, jemväl vore fackman

på det botaniska området, hvilket dock i våra dagar knappast

vore möjligt för någon naturforskare. Vidare framhålles, att den arbetstid,

som med hänsyn till ringheten af det lemnade statsanslaget

vore för botanisten uti instruktionen bestämd, icke vore tillräcklig för

utförande af de arbeten, som nu ålåge fysiologiska anstalten, och än

mindre kunde förslå, derest anstalten finge den omfattning, som Eriks
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette Imifvudtiteln.

son i sin förra skrift föreslagit. Enligt Erikssons förslag borde det

nämligen för framtiden åligga botanisten att uttänka plan för och behörigen

förbereda försöken vid anstalten, leda och fullfölja der pågående

försök, bearbeta redan gjorda rön och iakttagelser, samt genom

populära skrifter inom facket bland allmänheten sprida kännedom om

nya och för den praktiska växtodlingen vigtiga upptäckter. Eriksson

upplyser, hurusom genom den knappt tilltagna tiden för botanistens

vistelse vid anstalten större delen af arbetena måste i förtid afbrytas,

hvilket föranledde, att resultaten af arbetena till större delen gingo

förlorade. Han hemställer till slut, att medel måtte beredas för en

sådan utvidgning af försöksanstaltens växtfysiologiska afdelning, att

den komme att förses icke blott med en tillräcklig och ändamålsenligt

inredd arbetslokal utan äfven med tillräcklig arbetskraft, eu för hela

året anstäld botanist jemte en för minst sex månader, April—September,

antagen botanisk assistent.

7 0 t # # ^ .

Vid doktor Erikssons sistberörda skrift voro fogade yttranden i

ämnet från professoren i botanik vid universitetet i Lund doktor F.

W. C. Areschoug och professoren i botanik vid Stockholms högskola

doktor Eug. Warming. Uti dessa yttranden anföra

Areschoug: att vid en landtbruksakademi borde utan tvifvel finnas eu

anstalt, vid hvilken undersökningar kunde verkställas beträffande sådana

fysiologiska spörsmål, som för närvarande stode på dagordningen inom

jordbruksnäringen och för denna näring hade ett särskildt intresse, såsom

undersökningar öfver växters födoämnen och den lämpligaste formen för

deras upptagande af växterna i olika jordmån, öfver det nordiska utsädesfröets

beskaffenhet, öfver sjukdomarne hos kulturväxterna samt

öfver växternas biologiska förhållanden, särskildt med hänsyn till deras

underjordiska delar; att en person, som skulle utföra växtfysiologiska

undersökningar borde, så vida hans verksamhet skulle lemna några

resultat, åt dem kunna odeladt egna sin tid, sitt intresse och sina

krafter; att eu väsentlig anledning hvarföre jemförelsevis mindre betydande

resultat hittills vunnits vid den växtfysiologiska försöksanstalten

vid experimentalfältet förty vore att söka i den korta tid, botanisten

vid anstalten vore skyldig att der vara tillstädes, och den osjelfständiga

ställning han intoge; att eu anstalt, ordnad på sätt doktor

Eriksson föreslagit, borde blifva af väsentligt gagn för landets modernäring

och vore sålunda af behofvet högeligen påkallad; samt

Warming: att den ifrågavarande växtfysiologiska anstalten, hvilken

vore den enda i riket för främjande af det för jordbruket och skogshushållningen

så ytterst vigtiga växtfysiologiska studiet, vore i fråga

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufvudtiteln.

om arbetslokal alltför illa utrustad för att kunna motsvara de tarfligaste

anspråk å en dylik anstalt; och att det för vinnande af ett tillfredsställande

resultat i afseende å bedrifvandet af de växtfysiologiska undersökningarna

vid experimentalfältet vore nödvändigt, att växtfysiologen

finge en sjelfständig ställning och lönades så, att han kunde egna hela

sin tid åt sin befattning, samt försåges med bostad vid anstalten äfvensom

en lämplig, betydligt utvidgad arbetslokal.

Med öfverlemnande af doktor Erikssons sistberörda skrifvelse med

tillhörande bilagor har professoren Nilson på de grunder, som doktor

Eriksson samt professorerne Areschoug och Warming anfört, hos landtbruksakademiens

förvaltningskomité hemstält, att utvägar måtte beredas

till den botaniska afdelningens utvidgande, så att densamma under

ledning af en sjelfständig föreståndare med ständig tjenstgöringsskyldighet

kunde komma att förfoga dels öfver tillräcklig arbetskraft för

behandling af de mångfaldiga forskningsföremål, som falla inom växtfysiologiens

område, dels ock öfver en för ändamålet lämpad institution.

Sedermera har äfven intendenten vid riksmuseets botaniska afdelning

professoren V. B. Wittrock yttrat sig i ärendet och dervid förordat

Erikssons förslag.

Öfver det väckta förslaget till ombildning af den agrikulturkemiska

försöksanstaltens växtfysiologiska afdelning anmodade förvaltningskomitén

professoren Stenberg, professoren i botanik vid universitetet

i Upsala Th. M. Fries och landtbruksakademiens nuvarande sekreterare

professoren Chr. Lovén att afgifva yttrande; och hafva desse komiterade

med anledning deraf den 4 oktober 1883 anfört, bland annat, följande:

»Att allt jordbruk har till sin uppgift skötseln af vissa för menniskan

vigtiga växter är ett axiomatisk! sakförhållande, och lika axiomatisk

är att eu hvar landtbrukares sträfvan bör gå ut på att så ordna skötseln

och behandlingen af dessa kulturväxter, att största möjliga afkastning

deraf kan vinnas. Ej mindre obestridligt är det ock, att detta

mål ej kan vinnas utan genom ständigt upprepade försök, likasom ock

att de försök hafva största utsigt att lemna tillfredsställande resultat,

hvilka äro anstälda i öfverensstämmelse med de inom växtverlden rådande

naturlagarne, med klokt användande af de hjelpmedel, som naturen

erbjuder, samt med lika klokt afvärjande af alla de missgynnande

omständigheter, som kunna motverka uppnåendet af ett önskadt resultat.

Ju mera landtbruket fortskrider i utveckling och intensitet, ju mera det

gör anspråk på att vara verkligen rationel^ dess mera måste det derför

göra sig till godo de vetenskapliga resultat, som den rastlöst fortgående

naturforskningen redan vunnit och för hvarje dag vinner. Och

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjette liufyudtiteln.

53

på grund häraf torde det ej vara förmätet att beteckna den experimentela

växtfysiologien såsom en af de allra kraftigaste häfstängerna för

jordbrukets fortgående höjande samt såsom i lika hög grad som agrikulturkemien

värd att kallas till hjelp för främjandet af vårt lands

vigtigaste näring.

Insigten härom var det tvifvelsutan, som föranledde inrättandet af

den sedan år 1876 vid akademiens agrikultur-kemiska försöksanstalt befintliga

botanistplatsen. Det vore otillbörligt att förneka, att härigenom

åtskilliga värdefulla upplysningar till gagn för vårt lands jordbruk

vunnits, men fåfängt vore det ock att försöka dölja, att vida mer tvifvelsutan

skulle hafva ernåtts om sagde akademiens tjensteman intagit eu

annan ställning samt haft till sitt förfogande längre arbetstid och bättre

hjelpmedel. Vi anhålla härvid att bestämdt få betona, att i detta vårt

uttalande ingalunda döljer sig något klander mot Kongl. landtbruksakademiens

åtgöranden i denna sak; tvärtom länder det henne till obestridlig

heder, att hon till och med förr än landets universitet haft öppen

blick för den experimentela växtfysiologiens stora betydelse, samt att

först i vårt land hafva lagt grunden till eu institution för densammas

befrämjande. Att man, då ännu ingen erfarenhet från vårt eget land

eller ens från grannlanden förelåg, med varsamhet beträdde den nya

banan, var tvifvelsutan lika berättigad! som det nu, sedan nödig erfarenhet

vunnits, är önskvärd! att man vidare fortgår på denna bana

och tager steget fullt ut.

Och detta steg kan, såsom af professorerne Areschoug, ^Vanning

och Wittrock samt doktor Eriksson på ett öfvertygande sätt blifvit

visadt, icke vara något annat, än att landtbruksakademiens botanist

erhåller en lika sjelfständig ställning som dess kemist nu intager, att

han hela året om må kunna egna hela sin tid åt hithörande arbeten

samt att han erhåller sådan arbetslokal och öfriga hjelpmedel, som den

så inom som utom vårt land vunna erfarenheten visat vara nödvändiga

vilkor för en framgångsrik verksamhet i den angifna rigtningen.

Hvad först beträffar botanistens förhållande till föreståndaren för

akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt, är för närvarande åt den

förre anvisad en underordnad ställning, i det att enligt ännu gällande

instruktion det är kemisten som skall bestämma, hvilka växtfysiologiska

och mikroskopiska undersökningar skola af botanisten verkställas.

För att ett dylikt stadgande skall vara berättigad!., borde ju med nödvändighet

på föreståndaren för den agrikulturkemiska försöksanstalten

ställas den fordran, att han egde så vidt omfattande kunskaper rörande

kultur- och skadeväxternas lifsförhållanden och öfriga dermed i sam
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette liufviidtiteln.

band stående botaniska spörsmål, att han kunde bedöma hvad af botanisten

bör undersökas eller icke. Med andra ord: han borde vara en

framstående ej blott kemist utan äfven botanist och detta senare till

och med i ännu högre grad än sjelfve botanisten. Konseqvensen häraf

ligger i öppen dag. Vid inträffande ledighet skulle man vid val till

föreståndare för den agrikulturkemiska försöksanstalten vara inskränkt

till det ringa antalet af dem, som på cn gång äro framstående botanister

och kemister, samt måhända nödgas afstå från förvärfvandet af eu

eminent förmåga på det agrikulturkemiska området, blott derför att

tillräckliga botaniska kunskaper saknades, eller ock — hvilket med den

alltmer framträdande tendensen till arbetsfördelning äfven på det naturvetenskapliga

arbetsfältet är ännu mer att befara — skulle akademien,

om hon ville rätta sig efter nu gällande bestämmelser, se sig urståndsatt

att erhålla eu föreståndare för försöksanstalten, emedan dertill

kompetent person inom landet icke vore att uppleta.

Det lider för öfrigt intet tvifvel, att en kunnig och nitisk växtfysiolog

vida bättre än eu kemist — huru skicklig i sitt eget fack

denne än må vara — kan bestämma både hvilka växtfysiologiska och

mikroskopiska undersökningar böra företagas samt sättet huru detta

bör ske. Obilligt synes då ock vara att han ej inom de gränser,

som Kongl. landtbruksakademiens förvaltningskomité utstakat, skall ega

full handlingsfrihet samt sjelf bära såväl ansvaret som hedern för hvad

han uträttat.

Men för att han skall kunna uträtta något, hvaraf han kan vänta

verklig heder samt på samma gång såväl landtbruksvetenskapen som

landtmannayrket skörda verkligt gagn, synes ett oeftergifligt vilkor

vara, att han kan uteslutande egna sig åt sina arbeten på detta fält.

De frågor, som från landtbrukets sida i våra dagar ställas på en växtfysiolog,

äro så omfattande, så olikartade, så vigtiga och ofta så svårlösta,

att det fordras ej blott en stor mångsidighet i kunskaper och

stor omsigt i den dag från dag växande literaturen utan ock osplittrad

tid till försökens planmässiga ordnande och trägna öfvervakande. Detta

är emellertid icke möjligt med den anordning, som för närvarande är

vidtagen. Lönens ringhet gör det för landtbruksakademiens botanist

nödvändigt att derjemte ega en annan mera inkomstgifvande tjenst,

till hvilken botanistbefattningen kommer att bilda ett, åtminstone ur

ekonomisk synpunkt sedt, mindre vigtigt bihang. Härtill kommer att

bestämmelsen, att hans arbetstid vid experimentalfältet är inskränkt

till så godt som endast tre månader om året, nödgar honom att antingen

— med förbigående af andra, vigtigare frågor — endast företaga

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufVudtiteln.

sådana, om livilka lian kan hysa förhoppning, att de under sommarmånaderne

skola kunna medhinnas, eller ock att, då hösten kommer,

afbryta redan halfgjordt arbete utan att skörda någon lön för derå

nedlagd möda. En utsträckning af arbetstiden till hela året med derefter

lämpad aflöning är derför högeligen önskvärd och detta så mycket

mer, som äfven under vintern en mängd arbeten lämpligen kunna företagas,

hvilka annars måste inkräkta på sommararbetena, hvarförutom

de vidlyftiga förarbetena för de experiment, som under den egentliga

vegetationsperioden skola anställas, samt bearbetningen af de vunna

resultaten säkerligen komma att upptaga en ej ringa del af den kallare

årstiden.

Mer än väl inse vi, att nära till hands liggande invändningar finnas

mot det nu sagda, och vi tillåta oss derför att till bemötande upptaga

ett par af dessa. Äfven med villigt erkännande af den experimentela

växtfysiologiens stora betydelse för landtbruket, trädgårdsskötseln

och skogshushållningen, torde någon anse, att det i vårt lilla

land är i detta afseende nog gjordt om, såsom nu sker, man åtnöjer

sig med de anspråkslösa arbeten, som af eu knappt aflönad person

under en kort tid af året kunna medhinnas, då man ju har tillfälle

att tillgodogöra sig den erfarenhet, som i de större, materiel bättre

lottade kulturländerna vinnes. Utan att fästa oss vid den föga smickrande

ställning, hvartill vårt fosterland, som dock med rätta är stolt

öfver sina anor på naturforskningens område, härigenom skulle dömas,

vilja vi påpeka, att de egendomliga från andra länders i sa många

afseenden afvikande naturförhållandena ej blott nödvändiggöra ett

kontrollerande af de i främmande land vunna resultatens praktiska användbarhet

inom vårt eget, utan ock frammana särskilda, så att såga,

nationel frågor, hvilkas besvarande är af ej blott stort vetenskapligt

intresse utan ock af betydande ekonomisk vigt. För att ej trötta med

upprepande af en mängd dylika spörsmål, må det vara nog att här

blott påpeka frågan om det svenska utsädesfröets egenskaper samt

hvad dermed står i sammanhang — eu fråga, som just nu står på dagordningen,

beträffande hvilken för en verkligt kunnig växtfysiolog

mycket ännu återstår att utreda, och hvilken måhända för hela vårt

jordbruk är af en epokgörande betydelse.

Men, torde invändas, rätta platsen för växtfysiologiska undersökningars

anställande är i vårt land ej landtbruksakademiens experimentalfält

utan universiteten, der de kunna sättas i samband med dervarande

botaniska trädgårdar och laboratorier. Fullkomligt sant är ock,

att växtfysiologien hittills varit vid våra universitet alltför litet upp
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette lmfvndtiteln.

märksammad, samt att önskligt vore, att denna relativt unga gren af

botaniken der snart blefve planterad och rotfästad, men häraf följer

ingalunda obehöfligheten af en växtfysiologi anstalt, uteslutande och

direkt afsedd för landtbrukets behof. Det ligger nämligen i öppen dag,

att man vid universiteten, der vetenskaplig forskning hufvudsakligen

bedrifves utan hänsyn till de vunna resultatens ekonomiska eller praktiska

nytta, endast mera tillfälligtvis skall komma att behandla frågor,

som för agronomien äro af framstående intresse. På alldeles samma

och lika goda grunder, som Kongl. landtbruksakademien för arbeten

uteslutande i agronomiens tjenst önskar ega eu särskild kemist, bölden

ock sträfva att erhålla en egen botanist.

Den ställning, som denne inom vårt land borde komma att intaga,

är äfven af andra skäl än de ofvan angifna synnerligen betydelsefull.

Med vårt lands stora utsträckning är det nämligen ej nog att försök

på ett enda ställe företagas utan jemförande försök höra, der så ske

kan och nödigt pröfvas, äfven annorstädes verkställas. En kunnig och

för sitt kall intresserad person bör lätt nog genom att sätta sig i förbindelse

med dugliga landtbrukare och trädgårdsodlare i olika delar af

landet kunna inhemta skördar af iakttagelser, hvilka, af honom kritiskt

granskade och ordnade till ett helt, kunna gifva hans egna mera vetenskapligt

utförda försök det ökade värde, som praktikens kontroll

alltid förlänar. Till honom kunde* man från landets alla delar hänvända

sig för att erhålla upplysningar om de sjukdomar, hvaraf i ekonomiskt

afseende vigtiga växter angripits, samt råd beträffande botande

och förekommande af dylika olyckor. Genom honom skulle systematiskt

ordnade acklimatisationsförsök kunna äfven i vårt land åstadkommas

och härigenom nya värdefulla kulturväxter spridas till nya

trakter. Under hans ledning skulle den dyrbara samling af plancher

öfver de i Sverige förekommande kulturväxtformerna, som på Kongl.

landtbruksakademiens föranstaltande åvägabragts, kunna kompletteras,

vetenskapligt bearbetas och till gagn både för vetenskapen och det

praktiska jordbruket samt trädgårdsskötseln publiceras. Åt fröodlare

och frökontrollanstalter i vårt land skulle han säkerligen komma att

lemna vigtiga råd och upplysningar samt sålunda på dem utöfva ett

säkerligen ej obehöflig^ vägledande och i viss mån kontrollerande inflytande.

Korteligen, den växtfysiologiska anstalten på Kongl. landtbruksakademiens

experimentalfält skulle på sätt och vis komma att

blifva ett centrum, dit iakttagelser rörande våra kulturväxter och deras

lifsförhållanden från alla delar af landet skulle samlas, och hvarifrån

råd och upplysningar kunde erhållas af alla de jordbrukare och träd
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufrudtiteln.

gårdsodlare, hvilka för ökad framgång i sina sträfvanden önska tillgodogöra

sig växtfysiologi^ nyaste resultat.

För att emellertid Kongl. landtbruksakademiens botanist skall

kunna uppfylla de rättmätiga anspråk, som man af hans verksamhet

kan komma att kräfva, är en förbättring af de materiela resurser, hvaröfver

han har att förfoga, oundgängligen nödvändig. Att åt honom

vid experimentalfältet beredes för hela året lämplig bostad, är — såsom

af det förut sagda lätteligen framgår — ett oeftergiflig! vilkor. Likaledes

är det oundgängligt, att en tillräcklig och mot sitt ändamål svarande

arbetslokal ställes till hans förfogande. Hvad beträffar det växthus,

som år 1877 byggdes hufvudsakligen med hänsyn till anställande

af de den tiden mycket prisade men sedan af den vetenskapliga kritiken

till det väsentligaste utdömda vattenkulturförsöken, är detsamma

visserligen för växtfysiologiska försök i allmänhet ej fullt lämpligt men

torde dock till smärre kulturförsök, särskildt under den kallare årstiden,

kunna med framgång användas. De flesta och vigtigaste försöken

böra dock, för att ega ett för vårt land praktiskt värde, verkställas

i det fria på ett mindre försöksfält, hvartill nödig jord antagligen

utan särskild kostnad kan vid experimentalfältet upplåtas. Dessutom

är komplettering af den för undersökningarnas och försökens anställande

behöfliga uppsättningen af instrument och apparater af nöden.

Slutligen få vi påpeka det önskliga i att eu assistent vid den nya

växtfysiologiska anstalten anställes. Ofvan har framhållits den mängd

olikartade göromål, hvarmed föreståndaren för sagda anstalt antagligen

blifver öfverhopad, och det är lätt att inse, att isynnerhet under våren,

sommaren och hösten han icke skall kunna medhinna att ensam nöjaktigt

sköta alla göromålen. Ehuru vi hysa någon tvekan, huruvida ej

en assistent för hela året är behöflig, anse vi oss dock nu, innan nödig

erfarenhet i detta afseende ännu vunnits, endast böra förorda hans

antagande för eu tid af minst sex månader, April—September.»

På grund af hvad komiterade sålunda anfört hafva de jemväl afgifvit

förslag å de anslag, som erfordrades dels för en gång och dels

årligen för anordnande af en särskild växtfysiologisk försöksanstalt vid

experimentalfältet.

Efter det förvaltningskomitén yttrat sig i frågan, har landtbruksakademien

med underdånig skrifvelse den 22 September 1884 öfverlemnat

handlingarna i ärendet under tillkännagifvande, att akademien

på det lifligaste instämde i de af professorerne Stenberg, Fries och

Lovén uti det af dem afgifna yttrande uttalade åsigter. Då akademien

likväl funne sig sakna medel att på egen bekostnad bringa till

Bill. till liiksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. I Uäji. g

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette liufm (Ititeln.

utförande hvad som blifvit föreslaget, har akademien, med åberopande

af hvad i ärendet anförts, i underdånighet hemstält det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om beviljande af följande

anslag*för upprättande vid landtbruksakademiens experimentalfält

af en fullständig växtfysiologi försöksanstalt, nämligen:

a) ärsan slag.

Lön åt anstaltens föreståndare (utom nu på extra stat

anvisade 1,000 kronor) 3,000 kronor eller tillsammans ........ 4,000: —

med rätt till 500 kronors tillägg efter fem och ytterligare

500 kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring.

Lön åt en assistent (för minst sex månaders tjenstgöring) 1,000: —

Till underhåll af materiel, uppassning, eldning m. m. ... 1,200: —

Summa kronor 6,200: —

b) anslag för en gång.

Nybyggnad af arbets- och bostadslokal enligt bifogad

af majoren Edelsvärd uppgjord ritning med tillhörande kostnadsförslag

............................................................................................ 18,000: —

Inledning af gas och vatten i arbetslokalen hufvudsakligen

enligt af W. Wiklund uppgjord kostnadsberäkning ... 500: —

Möbler i arbetslokalen:

l:o) bord, skåp, m. m. enligt kostnadsberäkning,

uppgjord af snickaren A. Lundgren ............ 1,075: —

2:o) 2 stolar, rullgardiner m. m...................... 75: —- 1?150: —

Instrument (ett större mikroskop, våg m. m.) .............. 1,000: —

Summa kronor 20,650: —

Öfver det af majoren Edelsvärd upprättade kostnadsförslaget har

underdånigt yttrande infordrats från öfverintendentsembetet, som deri

på anförda skäl ansett förslagets slutsumma böra höjas med 2,000 kronor

eller sålunda till 20,000 kronor.

Sedan handlingarna till civildepartementet inkommit, har till mig

från landtbruksakademiens sekreterare aflemnats en promemoria angående

de åligganden, som skulle tillkomma den vid anstalten föreslagne

assistenten. Enligt denna promemoria skulle nämnde tjensteman vara

bosatt vid experimentalfältet åtta månader af året från den 1 Mars till

den 1 November samt derunder dels biträda föreståndaren för anstal
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hufvudtiteln.

ten vid odlingsförsöken ute i det fria, vid de experimentela och mikroskopiska

undersökningarna inom växthuset och laboratoriet samt vid

vården af anstaltens samlingar, dels ock ensam öfvervaka alla vid anstalten

förekommande arbeten vid sådana tillfällen under tjenstetiden,

då föreståndaren kunde varda af förvaltningskomitén beordrad att företaga

forsknings- och inspektionsresor till olika delar af landet.

Genom hvad i detta ärende förekommit synes mig vara ådagalagdt,

att den växtfysiologiska anstalten vid experimentalfältet, sådan den nu

så väl till lokal som tiden för arbetenas bedrifvande är ordnad, icke

på ett tillfredsställande sätt kan tillgodose de ändamål, som en dylik

anstalt afser att befrämja. Dessa ändamål äro, såsom jemväl framgår

af det utaf professorerne Stenberg, Fries och Loven afgifna utlåtandet,

af hufvudsakligen praktisk betydelse synnerligast för jordbruksnäringen,

i det att'' de åsyfta att utreda eu mängd frågor, som under

jordbrukets bedrifvande för landtmannen uppställa sig, och af hvilka i

nyssnämnda utlåtande en och annan blifvit vidrörd. Ifrågavarande anstalt

bör ock endast för praktiska ändamål bedrifva sin verksamhet

samt icke sysselsätta sig med rent vetenskapliga spörsmål i andra fall

än då sådant är oafvisligt nödvändigt för lösande af någon viss fråga

af praktisk betydelse. Öfriga rent vetenskapliga undersökningar böra

uteslutande vara hänvisade till universiteten. Sålunda ordnad, skulle

anstalten enligt min öfvertygelse blifva till synnerligt gagn för landet.

Men för att derutinnan motsvara sitt ändamål tarfvar den nuvarande

anstalten såväl en förbättrad och utvidgad lokal som äfven en person,

hvilken är i tillfälle att egna hela sin verksamhet åt bearbetande af

det rika materiel, den praktiska växtfysiologien har att ställa till hans

förfogande. Den person, som skall handhafva arbetena vid anstalten,

bör i förhållande till denna hafva ungefär samma ställning som agrikulturkemisten

intager till agrikulturkemiska anstalten. Han skall. icke

allenast utföra arbetena utan äfven planlägga deras utförande. Vid sådant

förhållande och då man tager i anspråk on persons hela verksamhet,

är det tydligt att det arfvode af 1,000 kronor, som åt botanisten

anvisats, är alldeles för ringa. Hans aflöningsförmåner böra

blifva likstälde med agrikulturkemistens. Dennes aflöning utgör 4,000

kronor och kan efter innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjenst
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufVudtiteln.

göring under en tid af 5 år, räknad från och med året näst efter det

lian blifvit antagen, höjas med 500 kronor samt efter ytterligare 5

års enahanda tjenstgöring ånyo med 500 kronor. Föreståndaren för

den växtfysiologiska anstalten bör vidare likasom agrikulturkemisten

hafva sin bostad vid experimentalfältet för att desto lättare kunna egna

försöken den ständiga tillsyn de erfordra. Deremot synes mig belrofvet

af en assistent till föreståndarens biträde för närvarande och innan

vidare erfarenhet vunnits om utsträckningen af den verksamhet, som

med deri. utvidgade anstalten blir förenad, ej så ådagalagdt, att jag

tilltror mig kunna tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att derå nu fästa särskild!:

afseende.

Derest Eders Kongl. Maj:t skulle godkänna hvad jag nu anfört,

torde i fråga om de för ändamålet erforderliga medel af tillgängliga

besparingar kunna beredas tillgång till bestridande af de utgifter för

en gång, som behöfvas för anstaltens tidsenliga ordnande i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad föreslaget blifvit, likasom för arbetslokalernas

uppvärmning och underhåll in. m. det anslag å 500 kronor,

som nu är å stat uppfördt för växthusets skötsel m. m., torde åtminstone

för närvarande ej erfordra förhöjning. Medel till föreståndarens

aflöning synas deremot, med afseende å det stadigvarande behof som

i detta hänseende är i fråga, böra beredas genom att å ordinarie stat

uppföres ett deremot svarande anslag å 4,000 kronor, i hvilket fall de

nu å extra stat till arfvode åt botanisten anvisade 1,000 kr. ej vidare

skulle tagas i anspråk. Någon förhöjning af förslagsanslaget »ålderstillägg»

i följd deraf, att föreståndaren blefve tillerkänd rätt till löneförhöjning

efter viss tids tjenstgöring, är ej af behofvet påkallad.

Pa grund af hvad jag sålunda anfört får jag med anhållan att

framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning frågan

om beloppet af do medel, som böra från tillgängliga besparingar beviljas

för anstaltens ordnande, härmed tillstyrka att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

att på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en föreståndare för

den växtfysiologiska anstalten vid landtbruksakademiens experimentalfält

ett ärligt belopp af 4,000 kronor samt medgifva att föreståndarens

lön efter innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det då

han blifvit antagen, må höjas med 500 kronor och efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring ånyo höjas med 500 kronor, att utgå

från sjette hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

Derest hvad jag sålunda föreslagit bifalles, skulle ordinarie anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

komma att höjas från 41,450 kronor till 45,450 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster

den 19 sistlidne December, uppå anmälan af hans excellens herr statsministern

och chefen för finansdepartementet, af Eders Kongl. Maj:t

fattade beslut torde af det å anslaget under rubriken »indelning och

dermed jemförlig anvisning, på förslag; friheter» uppförda belopp,

2,300 kronor, böra uteslutas 1,230 kronor och till följd deraf anslagets

slutsumma minskas från 95,850 kronor till 94,620 kronor.

Med åberopande af hvad jag förut vid föredragning af anslaget

till skiften och afvittringar anfört får jag jemväl hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anslaget till »hästafvelns förbättrande»

frånskiljes de under sjette hufvudtitelns underafdelning ))]''ordbruket,

handeln och näringarna» uppförda anslag samt med bibehållande

af egenskapen af reservationsanslag nedflyttas till samma hufvudtitels

underafdelning »diverse anslag» och der upptages närmast efter

anslaget till »jordförluster genom kanal och väganläggningar».

ris]

Uteslutande

från anslaget

af eu del

friheter.

[16]

Anslagets

omflyttning i

riksstaten.

Fiskerinäringens understöd.

Sedan fiskeriintendenten filosofie doktor Rudolf Lundberg i skrifvelse

den 28 Oktober 1884 hos landtbruksakademiens förvaltningskomité

hemstält om ålderstillägg till sin lön, har komitén hos Eders

Kongl. Maj:t gjort framställning härom och dervid anfört, att i komiténs

protokoll för den 18 Mars 1878 funnes antecknadt att Lundberg,

som då var förste fiskeriassistent, förordnades efter förste fiskeriintendenten

H. Widegren, hvilken kort förut aflidit, att förestå fiskeriintendentsbefattningen

»tills vidare» och intill dess »den dittills för

fiskeriintendenten gällande tjenstgöringsinstruktionen blifvit reviderad

och af komitén pröfvad»; att derefter, så vidt af de hos komitén tillgängliga

handlingar kunnat inhemtas, någon vidare åtgärd för den ifrågavarande

tjenstebefattningens tillsättning icke blifvit vidtagen; samt

att under berörda förhållande och då dels jemlikt Eders Kongl. Maj:ts

. [17]

Ålderstillägg

åt fiskeriintendenten.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette lmfvudtiteln.

nådiga bref den 12 Februari 1864 fiskeriintendent »skall af komitén

på förordnande antagas» och dels sådan tjensteman, enligt komiténs

tanke, i följd af 1874 års riksdags af Eders Kongl. Maj:t godkända beslut

vore efter fem års väl vitsordad tjenstgöring berättigad till ålderstillägg

med 500 kronor, samt Lundberg under hela den tid af snart sju

år han förestått befattningen alltid till komiténs fulla belåtenhet och

på ett förtjenstfullt sätt fullgjort sina åligganden, komitén ansåge sig

böra i underdånighet anmäla honom till erhållande från och med år

1885 af ålderstillägg med 500 kronor.

Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet infordrats, har ansett 1874

års af förvaltningskomitén åberopade riksdagsbeslut innefatta medgifvande

om ålderstillägg endast åt dåvarande innehafvaren af befattningen

samt att förty och då förvaltningskomitén upplyst, att efter samma

tjenstinnehafvares frånfälle Lundberg den 18 Mars 1878 af uppgifven

anledning allenast blifvit förordnad att tills vidare förestå befattningen,

Lundberg i frågans nuvarande skick icke vore berättigad till ålderstillägg,

men har tillika hemstält huruvida icke, med afseende å hvad

förvaltningskomitén angående Lundbergs tjenstgöring intygat, anledning

förefunnes att till Riksdagen aflåta nådig framställning i ämnet.

Riktigheten af den utaf statskontoret uttryckta åsigten, att rätt till

ålderstillägg numera ej skulle vara med fiskeriintendentsbefattningen

förenad, synes mig kunna med skäl ifrågasättas.

Sedan 1862 och 1863 årens riksdag till aflöning åt en fiskeriintendent

anslagit 2,000 kronor och lönen derefter med Riksdagens begifvande

blifvit ökad till 3,000 kronor, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig

proposition till 1874 års riksdag att fiskeriintendentens lön måtte höjas

från 3,000 kronor till 4,000 kronor och att sistberörda lönebelopp måtte

efter innehafvare^ väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,

räknad från och med året näst efter det då intendenten blifvit utnämnd

eller framdeles utnämndes, höjas med 500 kronor och således årligen

utgå med 4,500 kronor och vidare efter ytterligare fem års sådan

tjenstgöring höjas till 5,000 kronor.

I häröfver afgifvet utlåtande yttrade statsutskottet vid 1874 års

riksdag det utskottet förestälde sig att, om lönen för fiskeriintendenten

från och med år 1875 höjdes från 3,000 till 4,000 kronor, de för honom

föreslagna ålderstilläggen skäligen kunde utgå efter 5 och 10 års tjenstgöring,

räknad från 1875 års början; och lyder utskottets utlåtande vidare

sålunda, att utskottet alltså hemstälde att riksdagen måtte höja

fiskeriintendentens lön från 3,000 kronor till 4,000 kronor samt medgifva

att sistberörda .belopp måtte efter dåvarande innehafvares väl

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette Imfvudtiteln.

vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med

år 1875, höjas med 500 kronor och således utgå med 4,500 kronor

och vidare efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring höjas till 5,000

kronor.

I underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 anmälde derefter Riksdagen,

att Riksdagen höjt fiskeriintendentens lön från 3,000 kronor till

4,000 kronor samt medgifvit, att sistberörda belopp finge efter då varande

innehafvarens väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem

år, räknad från och med år 1875, höjas med 500 kronor och således

utgå med 4,500 kronor och vidare efter ytterligare fem års sådan

tjenstgöring höjas till 5,000 kronor.

Ehuru de! kan synas som om ordalagen i denna Riksdagens skrifvelse

kunde gifva anledning till den uppfattning, som hos statskontoret

gjort sig gällande, anser jag dock med afseende å innehållet i

statsutskottets utlåtande, och då Riksdagens skrifvelse ej är åtföljd af

någon särskild motivering för en derifrån skiljaktig mening, Riksdagens

skrifvelse rätteligen böra tolkas sålunda att deri omnämnda ålderstillägg

i allmänhet tillförsäkrats innehafvare af ifrågavarande befattning,

men att tiden för den dåvarande innehafvarens rätt att komma i

åtnjutande af ålderstillägget begränsades till tiden från och med år

1875 så att denne, som, enligt hvad af den nådiga propositionen vidare

inhemta^, 1874 innehaft befattningen i tio år, icke finge tillgodoräkna

sig den tid han varit i tjenst före år 1875.

Denna uppfattning låg äfven till grund för min, på sätt statsrådsprotokollet

för den 9 Januari 1884 utvisar, då gjorda af Eders Kongl.

Maj:t godkända underdåniga hemställan, att Eders Kongl. Magt täcktes

föreslå samma års Riksdag att medgifva att, bland andra, de »för fiskeriintendenten

ifrågakommande ålderstillägg» måtte från och med innevarande

år utgå af förslagsanslaget till »ålderstillägg»; hvilken framställning

ock blef, utan att fiskeriintendentens rätt till ålderstillägg i

fråga sattes, af statsutskottet tillstyrkt och af Riksdagen bifallen.

På grund af hvad sålunda förekommit lärer innehafvare af fiskeriintendentsbefattning

få anses vara berättigad efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring till ålderstillägg med 500 kronor och vidare efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring till ett andra ålderstillägg likaledes

med 500 kronor, allt årligen.

Huruvida åter Lundberg med hänsyn till innehållet af det honom

meddelade förordnandet kan anses vara till befattningen i vederbörlig

ordning antagen, synes mig deremot ej vara alldeles klart. Detta förordnande

innehåller enligt förvaltningskomiténs protokoll allenast, att Lund
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

[18.]

Uteslutande

från anslaget

af friheter.

64 Sjette lmfvndtiteln.

berg skulle förestå befattningen »tills vidare» och intill dess »den dittills

för fiskeriintendenten gällande tjenstgöringsinstruktionen blifvit

reviderad och af komitén pröfvad.» Så snart detta skett, skulle förordnandet

alltså upphöra och nytt förordnande erfordras; mep, enligt

hvad såväl komiténs sekreterare som Lundberg sjelf upplyst, tillämpas

ännu den vid tiden för Lundbergs förordnande gällande instruktionen,

utan att ens några åtgärder för dess revision ännu blifvit vidtagna. En

annan omständighet, som icke heller torde vara utan betydelse för frågans

bedömande, är att i den till Lundberg utlemnade af förvaltningskomiténs

dåvarande ordförande undertecknade och med kontrasignation

af dåvarande sekreteraren försedda expeditionen angående förordnandet

förenämnda inskränkning med hänsyn till instruktionens reviderande

ej finnes intaget, utan innehåller denna handling att komitén antager

och förordnar Lundberg att under år 1878 och framgent, till dess annorlunda

härom varder beslutadt, bestrida fiskeriintendentsbefattningen mot

åtnjutande af de lönevilkor och öfriga förmåner, som enligt nådiga

brefven den 12 Februari 1864, den 21 Maj 1869, den 29 Maj 1874

och den 16 Juni 1875 tillkomma innehafvaren af nämnda befattning.

Enligt nådiga brefvet den 12 Februari 1864 antages fiskeriintendenten

af landtbruksakademiens förvaltningskomité på förordnande; och det

synes mig med skäl kunna ifrågasättas, om icke Lundberg bör anses

hafva erhållit sådant förordnande å tjensten som 1864 års bref afser.

Då emellertid detta kan vara tvifvel underkastadt, men någon tvekan

om billigheten af att Lundberg kommer i åtnjutande af första

ålderstillägget till den med fiskeriintendentsbefattningen förenade lön

icke torde förefinnas, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att fiskeriintendenten Rudolf

Lundberg må ega att från och med innevarande år uppbära första

ålderstillägget till den med hans befattning förenade lön eller 500

kronor.

Sala Bergslag.

I enlighet med det vid beräkning af statsverkets inkomster den

19 December 1884 fattade beslut torde det å detta anslag i kolumnen:

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag; friheter» uppförda

belopp, 62 kronor, böra uteslutas och anslagets slutsumma således

minskas från 6,382 kronor till 6,320 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette Imfvudtiteln.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hnfvudtiteln uppförda, liar jag icke att föreslå

annan förändring för år 1886 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

livilket, anslag för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra

böjas med 279 kronor eller från 118,874 kronor till 119,153 kronor.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till kr. 4,601,282: —.

Vid bifall till de af mig framstälda

förslag om höjning i anslagen

till

kommerskollegium med....................

kr.

8,100: —

öfverståthållareembetet med............

»

12,200: —

j>

landsstaterna i länen med.....;........

3,160: —

»

väg- och vattenbyggnadsstaten med

)>

10,000: —

»

undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar med......

5)

3,000: —

»

befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar med.....

))

4,000: —

»

skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. med

D

279: _

Summa ökning kr.

40,739: —

äfvensom om minskning i anslagen

till

landtmäteristaten med........................

kr.

20,700: —

»

hästafvel^ förbättrande med .........

»

1,230: —

)>

Sala bergslag med..............................

62: —

Summa minskning1

kr.

21,992: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med

................. kr.

eller till ......................................................................... kronor 4,620,029: -—■

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 8,540 kronor till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium, 500 kronor till samma ändamål för de tre tjenstemännen

vid Sala silfververk, 184,000 kronor till rikets allmänna kartverk

och 187,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena,

anförde departementschefen beträffande

Bill. till Rilcsd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft.

Öfriga ordinarie

anslag.

[19.]

Skrifmaterialier

m. m.

Jemförelse

mellan nuvarande

och föreslagen

ordinarie

stat.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette luifvudtiteln.

T20.]

Anslag till aflönings-

och

pensionsstatistiken.

Statistiska tabellkommissionen.

Uti underdånig skrifvelse den 13 maj 1879 angående reglering af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel anhöll Riksdagen med

föranledande af ett inom densamma väckt förslag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes, så snart ske kunde, låta vidtaga de åtgärder som kunde

anses påkallade för utarbetande och offentliggörande af en fullständig

aflönings- och pensionsstatistik för hela den offentliga förvaltningen; i

sammanhang hvarmed anmäldes, att Riksdagen på förenämnde hufvudtitel

och under rubriken »statistiska tabellkommissionen» anvisat och

stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt årligt reservationsanslag

å 1,000 kr. att för ändamålet användas. Af nämnda skrifvelse

framgår vidare att, hvad omfånget af den sålunda i fråga satta

statistiken beträffade, det inom Riksdagen ansetts att arbetet borde

innehålla uppgift på allt, som af stat, kyrka och kommuner erlades i

aflöningar, arfvoden och andra förmåner samt pensioner och pensionsafgifter;

att det vidare ansetts önskvärdt, om denna statistik utarbetades

hvart tredje år; och att det ökade arbete, som ifrågavarande statistiska

redogörelsers bearbetande skulle komma att medföra för statistiska

centralbyrån, antagits kunna åstadkommas genom den tillökning

i arbetskrafter, som vid samma riksdag blifvit byrån tillförsäkrad och

alltså särskilda medel blott erfordras för gäldande af kostnader för

tryckning och papper.

Med anledning af berörda framställning och på grund af hvad

chefen för statistiska centralbyrån uti infordradt underdånigt utlåtande

i ämnet anfört, behagade Eders Kongl. Maj:t den 19 September 1879 i

nåder förordna, att en statistisk redogörelse för de från stat, kyrka

och kommuner årligen utgående aflöningar och pensioner skulle tid

efter annan utarbetas och offentliggöras så fullständig, som densamma

lämpligen kunde med användande af tillgängliga arbetskrafter och de

för ändamålet anvisade medel åstadkommas; och uppdrog Eders Kong!.

Maj:t åt statistiska centralbyrån att verkställa det sålunda ifrågasatta

arbetet, med bemyndigande för byrån dels att efter samråd med statistiska

beredningen vidtaga sådana anordningar i afseende å arbetets fördelning

å lämplige grupper, hvarigenom detsamma kunde efter hand

utföras utan intrång i de byrån i öfrigt åliggande göromål, dels ock i

mån af behof från samtliga stats-, kyrko- och kommunalmyndigheter

infordra de för arbetets utförande erforderliga uppgifter.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette hufvudtiteln.

Enligt hvad chefen för statistiska centralbyrån tillkännagifvit, började

arbetet med de sålunda anbefalda statistiska redogörelserna under

år 1880 och fortgick i den mån de centralbyrån i öfrigt åliggande

göromål det medgåfvo så att, efter det en plan inom byrån utarbetats,

densamma blef den 16 Oktober samma år förelagd statistiska beredningen,

som dervid godkände såväl den föreslagna gruppindelningen

af de till aflönings- och pensionsstatistiken börande ämnena som ock

uppställningen i öfrigt. Enligt hvad chefen för statistiska centralbyrån

vid ärendets behandling bos beredningen yttrade, skulle arbetet

anordnas i särskilda afdelningar, omfattande en Regeringen, de centrala

och Riksdagens embetsverk samt de under justitie- och utrikesdepartementen

lydande stater och kårer; en armén och flottan med alla

dertill börande stater och kårer, landsstaten samt alla öfriga under

civildepartementet lydande stater äfvensom de till finansdepartementet

börande post-, telegraf- och skogsstaterna; en de till ecklesiastikdepartementet

börande stiftsstyrelserna, universiteten samt öfriga såväl

högre som lägre allmänna och tekniska undervisningsanstalter, medicinalstaten,

fromma stiftelser m. m.; en det egentliga presterskapet,

kyrkobetjeningen och folkskolestaten; en städernas magistrater med till

dem hörande tjenstemän, stadsfullmäktiges nämnder in. in. jemte landstingen,

länslasaretten och dylikt samt möjligen de till häradenas förvaltning

hörande tjenstemän, samt slutligen en den af kommunalstyrelserna

å landet tillsatta tjenstepersonal. Sålunda skulle hela denna

statistik omfatta åtminstone sex häften eller afdelningar, hvilka med

blott en afdelning för hvarje år skulle fordra sex år, innan arbetet

blefve bragd till slut första gången.

Förenämnda indelning af arbetet har emellertid sedermera måst

öfvergifvas. Första afdelningen har blifvit sönderdelad i två häften,

hvaraf det ena utkom i början af år 1882 och det andra vid 1884 års

början, och är detta allt hvad'' som hittills offentliggjorts af hela aflönings-

och pensionsstatistiken, d. v. s. knappt en sjettedel af det hela.

Den andra afdelningen, som enligt den ursprungliga planen skulle omfatta

armén och flottan samt landsstaten och jernvägstrafikstaten äfvensom

post-, telegraf- och skogsstaterna m. in., har centralbyrån funnit

blifva allt för vidlyftig och derföre ansett densamma böra uppdelas i

två häften, af hvilka det förra, omfattande armén och flottan, af centralbyrån

antages kunna blifva färdigt före midten af år 1885, och

skulle då, sedan fem år från arbetets början förflutit, allenast vid

pass en fjerdedel af det hela vara färdigt.

Jemte meddelande af dessa upplysningar har chefen för statisti
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette Imfvudtiteln.

ska centralbyrån uti underdånig skrifvelse den 22 September 1884 vidare

anfört att, om det ifrågavarande arbetet fortginge såsom hittills,

skulle med numera vunnen erfarenhet arbetets första bringande till slut

icke vara att förvänta förr än bortåt ytterligare femton år, då man

ändteligen skulle få tänka på att förnya detsamma. Långsamheten i

arbetets utförande hade centralbyrån icke kunnat afhjelpa i brist af

medel för arbetets påskyndande. Skulle man såsom orsak till arbetets

långsamhet antaga, att sjelfva utförandet tilltagits i långt större skala, än

som ursprungligen åsyftades, vore nog ett sådant antagande så till vida

rigtigt, att man väl ej vid början fullt insåg huru verkligen vidlyftigt

detta arbete måste blifva. Enligt centralbyråns åsigt vore det ej heller

möjligt att på något sätt förenkla planen för arbetets omfång, om arbetet

skulle på ett öfverskådligt sätt framställa hela den skiftande

mångfald af aflönings- och pensionssätt för olika tjenstegrader inom

rikets hela förvaltning. Det vore just dessa, trots alla i senare tider

verkstälda löneregleringar, befintliga skiftningar, som visat sig såsom

ett af de svåraste hinder för arbetets fortgång och hade i följd häraf

icke något gemensamt formulär kunnat uppställas, enligt hvilket primäruppgifter

kunde på vanligt sätt från vederbörande infordras, utan hade

det varit nödigt att genom studier och anteckningar ur riksdagshandlingar,

svensk författningssamling, afskrifter ur statskontorets liggare

och andra dermed jemt örliga handlingar samt muntliga förfrågningar

söka för hvarje särskild! verk eller inrättning i centralbyrån utreda,

Indika^ upplysningar borde inhemtas. Centralbyrån hade sålunda fått

sjelf åstadkomma primäruppgifterna, hvilka sedermera understälts vederbörande

verks och myndigheters granskning. Det vore tydligt, att

ett sådant arbetssätt måste blifva mycket tidsödande och tillika grannlaga,

synnerligast när centralbyrån dessutom sökt att göra redogörelsen

så rikhaltig som möjligt genom angifvande af de förordningar,

Kongl. bref och riksdagsbeslut m. m., som bestämde de olika löneförmånerna.

Centralbyrån hade sålunda erfarit att af alla de åligganden,

som byrån hade sig förelagda, det knappast vore något som visat sig

så svårt att fullgöra som åstadkommandet af aflönings- och pensionsstatistiken.

Denna svårighet läge dock icke allenast i sakens egen beskaffenhet

.utan ännu mera deri, att icke några särskilda arbetskrafter härför

anvisats, hvartill komme att, enligt byråns åsigt, fråga kunde vara

huruvida icke byrån genom den reglering, som embetsverket år 1879

undergick, snarare lidit en minskning än en tillökning i afseende å

arbetskrafter. Såsom ytterligare exempel på betydenheten i det till
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette liufvudtiteln.

skott till byråns verksamhet, som genom ifrågavarande arbete uppkommit,

ville byrån upplysa att den afdelning, som komme att redogöra

för rikets presterskap, kyrkobetjente samt folkskolelärare och

lärarinnor, torde omfatta ett antal af icke mindre än 15,000 personer,

och att arbetet ensamt dermed såväl med hänsyn till behöfliga arbetskrafter

som publikationskostnad vore fullt jemförlig^; med hvad som nu

erfordrades för den kommunala samt fattigvårds- och finansstatistiken,

för hvars utarbetande fans under flera år anvisadt ett extra anslag å

10,000 kronor. Det vore visserligen sant, att den nådiga befallningen

i ämnet icke ålade embetsverket annat än att låta arbetet fortgå med

användande af tillgängliga arbetskrafter och utan intrång i de byrån i

öfrigt åliggande göromål, hvaraf således skulle följa att, om dessa

senare skulle påkalla alla anvisade krafter, hvilka de ock faktiskt

gjort och gjorde, det nya åliggandet rätteligen bort få anstå tills vidare,

men då centralbyrån ansett, att detta ej kunde hafva varit Riksdagens

önskan eller Eders Kong!. Maj:ts befallning, hade embetsverket

måst, så godt sig göra låtit, söka fullgöra såväl det gamla som det

nya åliggandet men också icke kunnat hindra, att båda blifvit deraf

lidande.

På grund af hvad chefen för statistiska centralbyrån sålunda anfört,

har han nu understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

huruvida förhållandet skall fortgå såsom hittills eller huruvida några särskilda

åtgärder böra vidtagas; och under antagande, att det ifrågavarande

uppdraget skall fullföljas och inom skäligen kort tid afslutas, har

centralbyrån ansett annan utväg att vinna detta mål icke återstå, än

att medel anvisas för anställande af åtminstone en särskild person, som

skulle få till uppgift att uteslutande sysselsätta sig med aflönings- och

pensionsstatistiken samt bringa den till slut första gången, hvarefter

måhända embetsverket sjelf kunde blifva i tillfälle att öfvertaga de

periodiskt återkommande förnyandena, hvilka icke borde blifva på långt

när så arbetsamma som det första utarbetandet. Det vore, säger centralbyrån,

icke möjligt att med någon säkerhet bestämma, inom hvilken

tid en person med biträde till summering, korrekturläsning m. m. skulle

kunna fullständigt afsluta hvad som återstode af första utarbetandet af

aflönings- och pensionsstatistiken, men antagligen skulle härför åtgå i

det minsta tre år, äfven om man toge hänsyn till i hvad mån centralbyråns

egna för andra ändamål anvisade arbetskrafter kunde bidraga

till arbetets påskyndande.

Den person, som skulle utföra ett arbete sådant som det ifrågavarande,

borde i första rummet ega vana vid statistiska arbeten jemte

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette hufvudtiteln.

förmåga att kunna granska sitt arbetsmaterial och besörja den deraf

föranledda skriftvexling, men derjemte borde han innehafva icke ringa

kännedom om de olika förvaltningsgrenarna eller åtminstone förmåga

att kunna i hvarje särskildt fall inhemta sådan kännedom af riksdagshandlingar,

Kongl. bref och andra källor, som oftast nog kunde rådfrågas

endast vid besök i statsdepartementen eller de förvaltande verken.

En person med sådana qvalifikationer vore icke lätt att finna

och kunde nog, enär hans åligganden blefve enahanda med en första

aktuaries, vilja påräkna ett arfvode lika med årsaflöningen för eu sådan,

eller 4,500 kronor, eller åtminstone en aktuaries aflöning, eller 3,000

kr. Kunde någon för ändamålet lämplig person ej erhållas, utan måste

till följd deraf någon af verkets ordinarie tjensteman begagnas för

arbetets utförande, borde nämnda 4,500 eller 3,000 kronor för år då

få användas till vikariatsarfvoden med 375 eller 250 kronor i månaden.

För kollationering, summering, renskrifning och dylikt erfordrades

biträde, som borde aflönas på samma vilkor som öfriga biträden i byrån,

Indika åtnjöte för sex timmars dagligt arbete arfvodesbelopp, vexlande

mellan 65 och 100 kronor i månaden. Beträffande erforderliga tryckningskostnaden

vore det att erinra, att årsanslaget 1,000 kronor hittills

icke kunnat något år helt och hållet användas, utan funnes härå en

samfäld behållning af 2,912 kronor 25 öre, deri inberäknadt 1884 års

anslag, hvaraf antagligen icke något kunde under året utbetalas. Med

denna behållning och följande års ordinarie anslag för samma ändamål

borde blifvande tryckningskostnader kunna bestridas, om ej till fullo

åtminstone till större delen.

Sammanfattande hvad sålunda blifvit anfördt, har chefen hos Eders

Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält

att, derest Eders Kongl. Maj:t pröfva!’ skäligt att särskilda åtgärder

vidtagas för påskyndandet och afslutandet af första fullständiga

utarbetandet och offentliggörandet af den anbefalda aflönings- och

pensionsstatistiken, detta må verkställas på det sätt, att chefen för

statistiska centralbyrån erhåller Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag

att dels antaga lämplig person att med tjenstgöringsskyldighet i likhet

med centralbyråns ordinarie tjenstemän och med nödigt arbetsbiträde

utföra nämnda arbete, dels tilldela honom i arfvode härför högst 375

kronor eller åtminstone 250 kronor i månaden och hans biträde arfvoden

om mindre belopp, motsvarande hvad som plägar gifvas åt andra tillfälliga

biträden i centralbyrån; men att, derest någon lämplig person

att utföra arbetet ej skulle erhållas, utan i stället någon af embetsverkets

ordinarie tjenstemän måste dertill tagas, chefen må ega att till
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette hufrudtiteln.

förordna vikarier för upprätthållande under tiden af den eller de härigenom

lediga tjenstebefattningarna i embetsverket samt använda till

vikariatsersättningar nämnda månadsarfvoden, högst 375 kronor eller

åtminstone 250 kronor, efter den fördelning som kan finnas skälig;

att för utbetalande af berörda arfvoden eller vikariatsersättningar

nödigt anslag af statsmedel måtte ställas till chefens disposition mot

vanlig redovisning; samt

att detta anslag till en början bestämmes till 5,000 kronor, men

att centralbyrån må ega att framdeles inkomma med underdånig anmälan

om hvad ytterligare kan erfordras.

Derest en statistik, sådan som den ifrågavarande, skall medföra

det gagn Riksdagen med dess tillkomst åsyftat, är det af vigt att dess

utarbetande ej utsträckes öfver en allt för lång tidrymd, ty om arbetet

ej inom någon kortare tid når sin utslutning, kan det inträffa att vid

arbetets fullbordan dess första afdelningar ej innehålla eu redogörelse

för då mera bestående förhållanden utan blifvit inskränkta till att utgöra

bilder af hufvudsakligast historiskt intresse. Naturligt är dock

att redogörelsernas första utarbetande, med hänsyn så väl till sj elfva

planläggningen derför som ock till uppletandet och hopsamlandet af

de nödiga materialierna samt dessas bearbetande, tager i anspråk tid

för den dermed sysselsatta personalen till en omfattning, som sedermera

vid redogörelsernas reviderande och förnyande ej i tillnärmelsevis

grad behöfver ifrågakomma. Vid sådant förhållande och då chefen

för byrån upplyst, att med de inom densamma tillgängliga arbetskrafter

det icke låter sig göra att, i den utsträckning arbetet, hittills

bedrifvits och som torde öfverensstämma med de önskningar

Riksdagen angående arbetets omfång uttalat, bringa detsamma till slut

inom en kortare tidrymd, härifrån räknadt, än omkring femton år,

synes det mig vara af behofvet högeligen påkalladt att byrån genom

att till dess förfogande ställas erforderliga medel beredes tillfälle att

medelst anlitande af extra personal kunna påskynda arbetets fortgång.

Huruvida den, som skall leda arbetet, bör tagas bland byråns

egne tjenstemän eller från annat håll, hvilket senare -synes mera önskvärdt,

då sålunda något afbrott oj behöfver ega rum i byråns öfriga

s. 72 Kontrollera mot PDF

[21]

Fortsatt utgifvande

af

Polisunderrättelser.

72 Sjette kufvud titeln.

verksamhet, synes mig böra i första hand bero derpå, om lämplig

person utom byrån kan för ändamålet erhållas. Och lärer Eders

Kongl. Maj:t, derest erforderliga medel beredas, framdeles efter sig

då företeende omständigheter vilja taga denna fråga i nådigt öfvervägande.

Till hjelp vid detaljarbetenas utförande synes denne person

böra hafva att tillgå åtminstone två biträden, hvilka, i likhet med byråns

öfriga extra biträde.n, torde betinga för år omkring 1,000 kronor

hvartdera. Arfvodet, åt den ledande personen synes mig skäligen för

närvarande icke behöfva bestämmas högre än till 3,000 kronor för år.

Sedan arbetet första gången i sin helhet blifvit utfördt, hvartill enligt

chefens beräkningar skulle åtgå tre år, skulle dessa utgifter, så vidt

nu kan bedömas, icke vidare i fråga komma, utan arbetet med aflöningsoch

pensionsstatistiken kunna behandlas i sammanhang med byråns

öfriga göromål och de särskilda kostnaderna derför bestridas af byråns

anslag till tillfälliga biträden.

Någon förhöjning af det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

å 1,000 kronor, hvarmed hufvudsakligen afses att betacka

publikationekostnaderna, torde Eders Kongl. Maj:t med hänsyn till den

utredning chefen lemnat angående behållningarna å samma anslag icke

vilja ifrågasätta.

Det belopp, som sålunda för i frågavarande ändamål skulle under

de tre nästföljande åren erfordras, utgör 5,000 kronor för år; och jag

hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att till bestridande af utgifterna för ett skyndsammare bearbetande af

aflönings- och pensionsstatistiken för år 1886 på extra stat anvisa 5,000

kronor.

Öfverståthållareembetet.

I underdånig skrifvelse den 19 November 1884 bär öfverståthållareembetet

hemstält att, då tidningen »Polisunderrättelser» fortfarande

visat sig vara till gagn, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om beviljande af anslag med enahanda belopp, som

för innevarande år anvisats, till utgifvande af nämnda tidning jemväl

under år 1886.

Med anledning häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande under år 1886 af tidningen

»Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t med
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sjette liufrudtiteln. 73

delade föreskrifter, på extra stat för samma år bevilja ett anslag å

10,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

[22]

Som någon ledighet bland fögderitjenstemännen inom andra och Anslag till två

tredje fögderierna af Upsala län ännu icke inträffat, sedan Eders Kongl.

Maja beslutade dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, äro Jemtiands län.

fortfarande inga aflöningsbelopp tillgängliga att, i enlighet med 1883

års riksdags medgifvande, användas till aflöningar åt kronofogden och

häradsskrifvaren i det enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den

22 Juni 1883 nyinrättade fögderiet inom Jemtiands län; hvarföre jag

hemställer att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen,

att för uppehållande af de omförmälda häda fögderi^msterna inom

Jemtlapds län under år 1886 må på extra stat för samma år anvisas

ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan vara erforderligt.

[23]

Sedan Riksdagen jemväl för innevarande år beviljat ett anslag å särskild poiis
50,

000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild polis- st1^etpä

styrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande, hafva från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen inkommit framställningar om delaktighet i detta anslag

med belopp, som sammanlagdt öfverstiga den anvisade summan; Och

då således detta anslag fortfarande visat sig vara af behofvet påkalladt,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

äfven för år 1886 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra

anslag af 50,000 -kronor, att användas till aflöning och underhåll af

särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas,

äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Om denna framställning bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, i likhet

med hvad förut egt rum, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser

att, hvad beträffar anslaget till särskild polisstyrka på landet, bidrag

företrädesvis tilldelas kommuner, livilka sjelfva vilja lemna motsvarande

tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet

bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda

fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag

till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas.

Bih. till JUUil. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afl. 1 Käft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjette hufyudtiteln.

[24]

Tillsynen öfver

statens

jernvägsbyggnader.

[25]

Arfvode åt en

extra byråingeniör.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

I sill underdåniga skrifvelse den 23 November 1884 har väg-och

vattenbyggnadsstyrelsen hemstält att för tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

måtte jemväl för år 1886 anvisas enahanda belopp, som

årligen från och med år 1883 varit för- samma ändamål af Riksdagen

beviljadt eller 20,000 kronor.

Någon minskning i göromålen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i fråga om tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader är för år

1886 så mycket mindre att emotse, som nu mera tillkommit öfvervakandet

jemväl af ombyggandet af Sundsvall—Torpshammars jernväg,

hvilken i enlighet med 1884 års riksdagsbeslut blifvit för statens räkning

inköpt och med innevarande års ingång af staten tillträdts.

Under erinran att det för innevarande år anslagna beloppet 20,000

kronor af Eders Kongl. Maj:t fördelats på enahanda sätt som de för

föregående åren beviljade anslagen, anser jag mig böra tillstyrka att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år 1886

på extra stat anvisa och till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett

belopp af 20,000 kronor, att användas för anordnande under samma

år af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Såsom jag redan vid behandlingen af frågan om behofvet af anslag

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten haft tillfälle

nämna, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett att, om detta

anslag höjdes till 50,000 kronor, skulle deraf jemväl kunna bestridas

de tillfälliga kostnader, som kunde föranledas af kontrollen öfver de

företag, till hvilkas utförande lån från odlingslånefonden ifragasattes

och beviljades, och att till följd deraf det extra anslag å 5,000 kronor,

som Riksdagen för innevarande år anvisat till bestridande ej mindre af

arfvode åt den för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner

hos styrelsen anstälde extra byråingeniör än äfven af de andra tillfälliga

omkostnader, som af kontrollen öfver odlingsföretagen kunde föranledas,

skulle kunna inskränkas till det belopp, 3,000 kronor, hvartill

byråingeniörens arfvode för år 1885 blifvit bestämdt.

Med biträdande af hvad styrelsen sålunda anfört och under förutsättning

att Riksdagen höjer anslaget till undersökningar och expenser

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette hufvudtiteln.

för allmänna arbeten från dess nuvarande belopp 40,000 kronor till

50,000 kronor, tillstyrker jag alltså det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1886 anvisa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af allenast 3,000 kronor till bestridande

af arfvode åt den för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner

hos styrelsen anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

[26.]

Sedan komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste orga- Anslag till

nisationen af rikets landtbruksläroverk, såsom jag redan förut haft äran

inför Eders Kongl. Mapt anmäla, inkommit med sitt betänkande i äm- dervisnmg i

net, hafva i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning ytt- mejenhushåiiranden

öfver betänkandet blifvit från vederbörande infordrade; men då

dessa hittills icke inkommit, är jag nu icke i tillfälle att underställa

Eders Kongl. Maj:t till slutlig pröfning denna fråga. I följd häraf

torde det för den'' högre undervisningen i mejerihushållning vid landtbruksinstituten

utgående anslaget icke heller för år 1886 böra uppföras

å ordinarie stat. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders,

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1886 för anordnande af

högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut

anvisa å extra stat ett anslag till enahanda belopp, som för

innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

I öfverensstämmelse med hvad landtbruksakademien uti underdånig

skrifvelse den 22 September 1884 hemstält, tillstyrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att fortfarande å extra

stat anvisa för år 1886: [^^

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna lanclt- x^“ar““as

bruksmöten 5,000 kronor; och möten,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

^ [28.]

Prisbelöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

Sjette hufrudtiteln.

till prisbelöningar, vid sådana möten, ''för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster

10,000 kronor.

[29.]

Agrikultur- Sedan 1876 års Riksdag på extra stat för år 1877 beviljat till
ie“ioner.

6ta'' sammans. 12,000 kronor för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att

anvisa bidrag till underhåll med 3,000 kronor för hvarje af fyra kemiska

stationer för jordbruket och näringarnas behof inom de orter,

der hushållsningssällskapen förbunde sig att upprätta laboratorium och

bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och

assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll samt till inköp af

böcker och inventarier för stationens behof, och enahanda belopp sedermera

för hvardera af de följande åren till och med 1881 blifvit af

Riksdagen för ändamålet anvisadt, föreslog Eders Kongl. Maj:t 1881

års riksdag att, för beredande af tillgång till bidrag för inrättande

af ytterligare en dylik kemisk station jemte underhåll af redan befintliga

fyra sådana, anvisa på extra stat för år 1882 tillhopa 15,000 kronor,

hvilket belopp äfven af Riksdagen beviljades och sedermera årligen

anvisats samt af Eders Kongl. Maj:t tilldelats de kemiska stationerna

_ i Kalmar, Skara, Halmstad, Vesterås och Örebro med 3,000 kronor

till hvarje. I förenämnda underdåniga skrifvelse af den 22 September

1884 har landtbruksakademiens förvaltnings komité hemstält

om aflåtande af nådig proposition till nästkommande riksdag med begäran

att jemväl för år 1886 måtte å extra stat anvisas 15,000 kronor

såsom bidrag under vanliga vilkor till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof.

Derjemte hafva underdåniga framställningar nu inkommit angående

bidrag till ytterligare två sådana stationer, den ena i Vesternorrlands

och den andra i Jönköpings län.

Uti en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det förra länet

insänd och förordad skrift har nämligen länets hushållningssällskap

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för tiden från och med

år 1886 och framgent anvisa såsom bidrag till underhåll af en kemisk

station i Hernösand för jordbrukets och näringarnas behof, förenad

med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö, ett årligt belopp

af 3,000 kronor, samt förbundit sig i händelse af bifall till ansöknin
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette hufvudtiteln.

gen att upprätta laboratorium och bekosta såväl lokal för detta jemte

bostad och hyresmedel för kemist och assistent som ock aflöningen

till desse och laboratorietjenaren jemte årliga utgifterna till laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof

äfvensom att i öfrigt ställa sig till efterrättelse nådiga reglementet

för de af hushållningssällskapen med understöd af statsmedel inrättade

kemiska stationer för jordbruket och näringarna; och har hushållsningssällskapet

härvid anfört: att från och med den 1 Maj 1879

ett årligt anslag af 1,250 kronor utgått till en af sällskapet anstäld

län skemist, som jemväl uppburit för skötande af länets frökontrollanstalt

ett af hushållningssällskapet åt länets fröodlingsförening beviljadt

årligt anslag af 300 kronor, hvilket skulle tilldelas den blifvande

kemiska stationen på samma gång den nuvarande frökontrollanstalten

dermed förenades; att till bekostande af länskemistens resor inom länet

för hållande af föredrag i agrikulturkemiska ämnen samt för meddelande

af råd och upplysningar jemte verkställande af undersökningar

och proftagningar m. m. belopp, vexlande mellan 300 och 500 kronor

årligen, af sällskapet anvisats; att emellertid sällskapet funnit ett utsträckande

af länskemistens verksamhet vara för införandet af ett rationelare

jordbruk äfvensom för den tilltagande handeln och industrien

samt den allmänna helsovården, hvilka mer och mer toge kemistens

biträde i anspråk, af behofvet synnerligen påkalladt; att äfven för anställandet

af praktiskt-geologiska undersökningar inom länet sällskapet

dels redan utgifvit, dels anslagit medel att utgå med sammanlagdt

7,500 kronor, hvilka undersökningars resultat först då kunde fullständigare

tillgodogöras, när lätt och billigt tillfälle till kemisk stations

anlitande förefunnes; samt att fördenskull sällskapet vid sitt sammanträde

den 14 Februari 1884 beslutit, under förutsättning dels att landstinget

bidroge med halfva anläggningskostnaden och med halfva den

beräknade underhållskostnaden under fem år, dels ock att statsanslag

till lika belopp med det åt öfriga kemiska stationer beviljade erhölles,

att upprätta en kemisk- och frökontrollstation för länet. Vid ansökningen

var fogadt utdrag af det hos länets landsting den 17 sistlidne

September förda protokoll, enligt hvilket landstinget för upprättandet

af en kemisk station för länet beviljat dels ett årligt anslag af 1,287

kronor 50 öre under fem års tid från och med år 1886, dels ock

hälften af den till 4,000 kronor beräknade kostnaden för anläggning

af stationen, att utgå med 1,000 kronor under hvartdera af åren 1885

och 1886.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufvudtiteln.

Jönköpings läns hushållningssällskap åter har uti sin genom

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande insända och med dess förord

beledsagade framställning i samma syfte andragit hufvudsakligen att,

sedan hushållningssällskapet under derå år bidragit till den med

understöd af statsmedel i Skara inrättade kemiska stationen, hushållningssällskapet

funnit sig föranlåtet att från och med år 1884 inställa

vidare bidrag, emedan stationen föga eller intet anlitats af jordbrukare

från Jönköpings län; att då emellertid från länets skilde delar

allt flere uttalat sig för nödvändigheten att söka afhjelpa det synnerligen

lifligt kända behofvet af en kemisk station inom länets eget område,

sällskapet öfverenskommit med en i Jönköping bosatt fullt kompetent

person, att han mot ett penningeunderstöd från sällskapet och

åtnjutande af fri lokal m. m. skulle upprätta en sådan station med den

omfattning och fullständighet omständigheterna kunde medgifva; att

denna station, hvilken började sin verksamhet i shatet af år 1882,

haft att glädja sig åt allmänhetens förtroende så att, enligt en ansökningen

bilagd tryckt berättelse för år 1883, stationen sagda år utom

annat arbete verkstält 48 jordanalyser, 244 analyser af gödnings- och

födoämnen samt fodermedel jemte 158 arsenikundersökningar och under

år 1884 intill tiden för ifrågavarande framställning emottag^ till undersökning

900 olika prof; att länets landsting ock ställ till hushållningssällskapets

förfogande ett årligt anslag under fem år af 750 kronor

till bidrag för uppehållande af stationen, till hvilken sålunda från

landstinget och hushållningssällskapet utginge ett årligt belopp af

1,500 kronor; men att, då detta anslag vore alldeles otillräckligt att

framgent betrygga anstaltens bestånd samt hushållningssällskapet och

landstinget icke förmådde utan bidrag af statsmedel göra sådana uppoffringar,

att stationen kunde varda likstäld med de af staten understödda,

hushållningssällskapet jemlikt beslut vid ordinarie sammanträde

den 13 sistlidne Augusti anhölle, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå näst sammanträdande Riksdag att för anordnande i Jönköping

af en kemisk station för jordbruket och näringarna bevilja enahanda

anslag, som kommit öfriga med statsbidrag understödda dylika anstalter

till del, allt under skyldighet för sällskapet att ikläda sig de förbindelser,

som med erhållande af så beskaffad!, anslag vore förenade.

I utlåtande af den 15 Oktober 1884 öfver dessa framställningar

har landtbruksakademiens förvaltningskomité med erinran om den

högst betydliga och i flera rigtningar för landet gagneligt verksamhet,

som de hittills inrättade kemiska stationerna utvecklat, och om befolkningens

ständigt stigande förtroende till desamma ansett sig böra till
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette lmfvudtiteln.

styrka nådigt bifall å de nu gjorda ansökningarna och hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t måtte till den instundande Riksdagen aflåta nådig

proposition i ämnet.

Den nytta, som genom anstalter af ifrågavarande slag tillskyndas

jordbruket och näringarna, torde numera vara allmänt erkänd; och då

någon af staten understödd kemisk station icke finnes inom Norrland

inrättad samt behofvet af en dylik anstalt inom Jönköpings län synes

mig vara genom de af länets hushållningssällskap till stöd för ansökningen

åberopade omständigheter till fullo visadt, torde billigheten

fordra att staten till de nu ifrågasatta båda nya stationerna bidrager

med enahanda belopp, som tilldelats andra sådana anstalter.

För beredande af tillgångar till understöd åt dessa båda stationer

äfvensom för fortfarande bidrag till underhållet af fem andra kemiska

stationer hemställer jag alltså, att Eder Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratoriet]enaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för

stationens behof — på extra stat för år 1886 anvisa ett anslag af

3,000 kronor för hvarje station eller tillsammans 21,000 kronor.

[30.]

Uti underdånig skrifvelse den 29 November 1884 har chefen för Geologiska

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de Undersöknin

under år 1886 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 87,000 kronor.

Häraf skulle erfordras för

Aflöningen:

löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 50,150: —

transport 50,150: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjette liufnidtitelii.

transport 50,150: —

Fältarbetena:

rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg, reparationer

m. m...........................................................kronor 19,000: —

Byråafdelning en:

inventarier inom lokalen, arbetsmateriel in. in.............kronor 2,000: —

Biblioteket och samlingarna:

inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad med............................................................kronor 2,000:

Kart och boktrycket :

tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning och färgläggning

af diverse originalkartor m. m...............kronor 12,200: —

Värme och diverse utgifter:

omkostnad..............................................................................kronor 1,650: —

Summa kronor 87,000: —

Då till utgifternas bestridande vore att påräkna behållning af genom

bokhandeln sålda kartor in. m. omkring 1,000 kronor, minskades

härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet till

86,000 kronor eller enahanda belopp, som vid 1884 års riksdag blifvit,

för innevarande år beviljadt.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för fortsättande under år 1886 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 86,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

81

Hästafvelns förbättrande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1884 års riksdag,

i likhet, med hvad under flera föregående år egt rum, å extra stat för

år 1885 äskat ett belopp af 5,937 kronor att användas till aflönande vid

Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens

vid alla tre stuterierna lönevilkor, yttrade Riksdagen i sin underdåniga

skrifvelse den 11 Maj 1884 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel att, oaktadt det ville synas Riksdagen

som om stuteriernas ordinarie inkomster borde kunna vara eller

snart blifva tillräckliga för att bestrida utgifterna för nu ifrågavarande

ändamål, Riksdagen dock icke, innan fullständig utredning derutinnan

vunnits eller för ändamålet erforderliga åtgärder hunnit vidtagas, velat

besluta anslagets upphörande; och anvisade Riksdagen förty på extra

stat för år 1885 det begärda beloppet.

Då jag den 30 sistlidne Maj inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anmälde Riksdagens berörda skrifvelse, behagade Eders Kongl. Maj :t

anbefalla, att stuteriöfverstyrelsen skulle inkomma med utredning i hvad

mån stuteriernas ordinarie inkomster kunde förslå till bestridande af

utgifterna för aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt

förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor; och med

anledning af denna befallning har stuteriöfverstyrelsen den 23 September

1884 inkommit med yttrande i nämnda afseende.

Innan jag ingår i en närmare redogörelse för innehållet deraf, beder

jag att få erinra om följande:

Nuvarande ordinarie penninganslaget till stuteriväsendet, upptaget

i riksstaten under anslagstiteln »hästafvelns förbättrande», utgör från

och med år 1875 93,550 kronor, deri dock ingår dels ett reservationsanslag

å 35,000 kronor, som endast får användas till prisbelönande

af hästar och dermed förenade kostnader, äfvensom ett anslag å 1,398

kronor 75 öre, som hufvudsakligast är afsedt till premier åt krono-och

skattehemmansegare i Skåne för dem tillhörige hingstar. I öfrigt stå

dessa medel till stuteriöfverstyrelsens disposition att användas i enlighet

med nådigst faststälde stater jemte eljest meddelade nådiga föreskrifter.

Förutom dessa å ordinarie stat upptagna anslag har Riksdagen

på framställning af Eders Kongl. Maj:t alltsedan år 1874 anvisat å

extra stat förenämnda belopp, 5,937 kronor, att användas för enaBih.

till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 11

Aflöning åt

betjeningen

vid stuterierna.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sjette hufrudtiteln.

banda ändamål som 1884 års Riksdag vid dessa medels beviljande afsett.

Enligt det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kongl. Maj:ts proposition

härom till 1874 års riksdag, åberopade dåvarande chefen för

civildepartementet till närmare upplysning om de ändamål, hvartill

anslaget behöfdes, en af stuteriöfverstyrelsen i ämnet gjord framställning,

hvari anfördes att, då stuterierna icke kunnat anskaffa eller bibehålla

dugligt tjenstfolk med mindre än att lönerna höjdes till

likhet med hvad andre tjenare i orterna bestodes, Kongl. Maj:t under

särskilde dagar 1874 beviljat förhöjda löner åt tjenstfolket vid

Ottenby och Flyinge stuterier, utgörande förhöjningen vid Flyinge 699

kronor och vid Ottenby 1,738 kronor; att, då enahanda förhållande

komme att göra sig gällande vid Strömsholm, der någon löneförhöjning

då ännu icke egt rum, borde, enligt styrelsens åsigt, så väl nyssberörda

belopp å sammanlagdt 2,437 kronor som ock lönetillägg för Strömsholms

stuteris betjening, hvilket senare icke kunde upptagas till mindre

än 1,200 kronor, beräknas vid bestämmande af anslaget till stuteriväsendet;

samt att derjemte behöfdes medel till aflöningar åt en kusk, en

nattvakt och fyra stalldrängar vid Flyinge, hvilka aflöningar styrelsen

beräknade till sammanlagdt 2,300 kronor.

Det anslag, som enligt styrelsens åsigt erfordrades till förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna aflöningar och för uppsättning

af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar vid Flyinge, uppgick sålunda

till 5,937 kronor. I enlighet dermed affattades ock den nådiga

propositionen till 1874 års riksdag, och densamma blef af Riksdagen

bifallen. Enligt derefter den 16 Oktober 1874 till stuteriöfverstyrelsen

aflåtet nådigt bref faststälde Kongl. Maj:t förhöjd lönestat jemväl för

betjeningen vid Strömsholm samt bestämde lönevilkoren för kusken,

nattvakten och förenämnde fyra stalldrängar vid Flyinge.

Stuteriöfverstyrelsen har nu i sin ofvanomförmälda skrifvelse af den

23 September 1884 till en början åberopat, hurusom det ordinarie penninganslaget

till »hästafvel^ förbättrande» sedan år 1875 utginge med 93,550

kronor, men att, sedan derifrån afdroges dels reservationsanslaget å

35,000 kronor, dels ock 1,050 kronor, afsedda till premier för hingstar,

tillhörige krono- eller kronoskattehemmansegare i Skåne, till styrelsens

disposition återstode allenast 57,500 kronor förutom det extra anslaget

å 5,937 kronor.

Vidare anför styrelsen att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref

den 1 November 1872 angående stuteriväsendets ordnande föreskrifvit,

att såsom hufvudsaklig stam vid stuterierna, i den mån tillgångarna

sådant medgåfve, den engelska fullblodsracen borde insättas och seder
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Sjette liufvudtiteln.

mera till undvikande af för nära slägtskapsafvel i full friskhet bibehållas

genom inköp af hingstar från utlandet, i den mån sådant kräfdes

af behofvet och tillstaddes af uppkommande besparingar och det särskilda

remonteringsanslag, som kunde varda af Riksdagen beviljadt; att

kostnaden för inköp af afvelsam* till Ottenby och Flyinge stuterier

samt omsättning af de vid Strömsholms hingstdepot varande 80 beskälare

under senaste 10 åren i medeltal uppgått till något öfver 20,000

kronor om året; att då från anslaget till hästafvelns befrämjande jemväl

skulle bestridas ej mindre kostnaderna för reseersättningar vid de

årliga mönstringarna af sqvadronshingstarne än äfven aflöningar och

utgifter, så skulle, derest icke anslaget å 5,937 kronor vore att tillgå,

minskade tillgångar uppkomma i det erforderliga remonteringsanslaget,

till följd hvaraf särskildt extra anslag för inköp af afvelsdjur tid efter

annan blefve af behofvet påkalladt; att, sedan Riksdagen år 1874 å

extra stat anvisat ett belopp af 50,000 kronor till inköp af afvelsdjur,

någon framställning om särskildt anslag för dylikt ändamål icke blifvit

af stuteriöfverstyrelsen gjord, samt att några besparade medel för inköp

af afvelsdjur icke vid 1884 års slut blefve att påräkna.

På grund af de utaf styrelsen sålunda anförda förhållanden, och då

någon möjlighet icke förefunnes att minska vare sig stuteripersonalens

antal eller dess lönevilkor, har styrelsen ansett ifrågavarande extra anslag

fortfarande erfordras och hemstält om framställning till Riksdagen

angående dess uppförande å ordinarie stat.

Enligt af mig från sekreteraren hos stuteriöfverstyrelsen infordrade

uppgifter hafva behållningar vid stuterierna och hos stuteriöfverstyrelsen

— oberäknad! besparade prisbelöningsmedel, som ej tå användas

till annat än dermed afsedda ändamål — uppkommit under hvarje af

åren 1879—1883, hvilka uppgått till:

Hos stuteri- öfverstyrel- sen.

Vid

Ströms-

holrns

hingstdepot.

Vid Flyinge

stuteri.

Vid Ottenby

stuteri.

Summa.

Den 1 Januari

1880 ..............................

9,19816

14,937

52

8,875

59

8,752

31

41,763

58

1881 ..............................

25,03148

17,360

24

7,398

68

12,410

71

62,201

11

1882 ..............................

29,00816

16,539

11

13,903

01

1,245

74

60,696

02

» » »

1883 ..............................

16,929|44

9,199

94

10,956

19

7,275

19

44,360

76

» » »

1884 ..............................

18,739|11

10,618

31

1,642

36

6,919

36

37,919

14

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sjette hufvudtitelii.

I dessa slutsummor ingå dock medel, som enligt nådigt bref deri

15 November 1878 reserverats för bebyggande af en farm å Strömsholm,

livilka medel vid 1880 års ingång belöpt sig till omkring 18,000

kronor men i mån som arbetena fortgått minskats, så att reservationen

till år 1884 nedgått till omkring 3,000 kronor.

Af de siffror jag nu anfört framgår, att stuteriväsendet under de år

siffrorna omfatta lemna! sådana behållningar, att dessa för hvart och

ett af åren 1879 till och med 1883 uppgått till betydligt högre belopp

än det extra anslag å 5,937 kronor, som Riksdagen för hvarje af dessa

år beviljat; och då anledning icke finnes att antaga det förhållandena

härutinnan för år 1886 skola i väsentlig mån ställa sig annorlunda,

anser jag för min del omständigheterna ej påkalla att till nästinstundande

Riksdag göra framställning om detta anslags fortsatta beviljande.

Det har visat sig att, sedan 1873 års Riksdag anvisade ett extraanslag

å 50,000 kronor till inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna,

vidare erforderliga inköp allt hittills kunnat bestridas med

af kastningarna från stuterierna och eljest tillgängliga tillgångar, utan

att man med hänsyn dels till de under förenämnda år gjorda inköpen,

hvilka i medeltal uppgått för år till mera än 20,000 kronor, och dels

till de under samma år uppkomna öfverskottens belopp kan hafva någon

anledning tro att, såsom stuteriöfverstyrelsen synes antaga, nämnda

extra anslag å 5,937 kronor i någon mån bidragit till detta lyckliga

resultat. Skulle åter för något år till följd af mindre gynsamma förhållanden

afkastningarna från stuteriernas jordegendomar i så betydlig

mån nedgå, att inköpen af afvelsdjur måste inskränkas eller framställning

till Riksdagen göras om medels anslående för ändamålet, torde

i allt fall ifrågavarande extra anslag få anses till beloppet allt för ringa,

för att något väsentligt bidrag till eljest nödvändiga utgifter derifrån

kan hemtas, ehuru naturligtvis till de aflöningar, som med ifrågavarande

medel bestridts, hädanefter måste användas andra tillgångar, som äro för

stuteriväsendet att tillgå.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kong!. Magt måtte finna den af stuteriöfverstyrelsen

gjorda hemställan om aflåtande till nästinstundande

Riksdag af proposition om fortsatt anslag å 5,937 kronor till'' aflönande

vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens

vid alla tre stuterierna lönevilkor ej till någon Eders Kongl.

Majrts åtgärd föranleda.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

85

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

På grund af särskilda utaf vederbörande gjorda framställningar

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, lika med hvad förut egt rum,

behagade af Riksdagen äska på extra stat för år 1886: [31.]

dels till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, Eu andre

hvilken bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd för att af denne hand- u“husslöjd*

ledas och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd använ- och en elev.

das, 3,500 kronor; [32.]

dels till befrämjande af h usslö jden, utöfver derför på ordinarie stat Befrämjande

anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å af

10.000 kronor; och j

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Bords — med väfstol i

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes Boia9''

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, — 3,800 kronor,

och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola

1.000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen

att, i likhet med hvad under nästlidna och derå föregående år varit

förhållandet, [34.]

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hö- Bergsskorande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1886 fort-lo™aj

sätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, Falun,

hvarom Eders Kongl. Magt torde vilja genom inspektion af sakkunnigperson

sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Skandinavisk industriutställning i Stockholm.

[35.]

Den fråga, som jag nu tillåter mig att underställa Eders Kongl. skandinaMaj:ts

nådiga pröfning, har redan flera gånger för förberedande åtgär
Stockholm.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Sjette hufvud titeln.

ders vidtagande varit inför Eders Kongl. Maj:t anmäld. Jag anhåller

sålunda att till en början få i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom

redan i November 1880 öfverståthållaren jemte åtskillige framstående

industriidkare och andre för den svenska slöjdens utveckling

och förkofran nitälskande personer i eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift anhöllo, att Eders Kongl. Maj :t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke en i Stockholm anordnad allmän skandinavisk industriutställning

skulle för vårt lands industri likasom för landet i sin helhet

vara af stor betydelse, samt att, i händelse så ansåges vara förhållandet,

Eders Kongl. Maj:t måtte låta anbefalla de åtgärder, hvilka för densammas

bringande till verkställighet befunnes erforderliga, och uttalades

såsom önskvärd! att utställningen kunde bringas till stånd under sommaren

år 1882. Det framhölls vidare, att fjorton år då mera förflutit sedan

den svenska industrien och handaslöjden lemnades tillfälle att på en

allmän skandinavisk utställning i Stockholm framträda till offentlig

täflan, och att under den tid, som förflutit sedan 1866 års utställning,

icke blott många af de äldre industriel anläggningarna i vårt land

utvidgats och gått framåt, utan äfven och detta synnerligast under

åren 1870 till 1876 åtskilliga nya sådana uppstått, hvilka icke varit i

tillfälle att vid en mera allmän täflan inom landet framvisa resultaten

af sin verksamhet. Visserligen, fortsatte förslagsställarne, hade under

det sistförfluten årtiondet flera större utställningar egt rum inom främmande

länder, såsom den skandinaviska i Köpenhamn år 1872 och de

internationela i Wien 1873, i Filadelfia 1876 och i Paris 1878, vid

hvilka en del af den svenska industrien, dock företrädesvis den egentliga

storslöjden, fått tillfälle deltaga och der äfven många af dess alster

vunnit erkännande, men dels hade de uppoffringar, som voro oskiljaktiga

från ett dylikt deltagande på utländsk botten, varit alltför stora,

för att den mindre industrien eller handaslöjden, annat än undantagsvis,

funnit med sin fördel förenligt att deruti deltaga, dels kunde med

visshet antagas att endast ett fåtal af den svenska allmänheten varit i

tillfälle att besöka nämnda utställningar och dervid taga kännedom om

den svenska industriens ansträngningar eller framsteg sedan år 1866.

De stora expositionerna i utlandet hade till följd häraf icke kunnat vara

af någon större betydelse för Sveriges industriidkare i det hänseendet,

att desse derigenom vunnit någon nämnvärd ökad afsättning på verldsmarknaden.

Annorlunda gestaltade sig förhållandet vid en allmän industriutställning

inom landet, och det vore föga tvifvel underkastadt,

att ju många industrialster, hvilka ännu hemtades från utlandet, lätteligen

skulle kunna till samma pris och med ett lika godt utförande er
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfyudtiteln.

87

hållas inom landet, derest industriidkaren sattes i stånd att göra sina

arbeten mera kända af den förbrukande allmänbeten, hvilken åter genom

en dylik utställning erhöll ett tillfälle att utan svårighet samtidigt och

på ett ställe taga i betraktande allt det bästa, som vårt lands industri

kunde åstadkomma. Utan tvifvel skulle dessutom en allmän industriutställning,

i hvilken jemväl våra grannländer, Norge, Danmark och

Finland inbjödos att deltaga, å ena sidan sporra den svenska industrien

till än ytterligare ansträngningar i afseende å arbetsskicklighet och

formfulländning och å den andra sidan genom täflan i prisbillighet med

dessa länders industrialster äfven verka gagnande för don köpande allmänheten.

Derigenom att tillfälle på detta sätt bereddes åt dessa med

oss närbeslägtade länders innevånare att med relativt mindre kostnad

på ett ställe taga kännedom om allt hvad den svenska industrien och

arbetsskickligheten kunde erbjuda, komme jemväl säkerligen nya eller

ökade affärsförbindelser till stånd, hvarigenom vårt lands industriidkare,

för närvarande hufvudsakligen hänvisade till den inhemska marknaden,

erhölle ett väl behöfligt ökadt område för afsättningen af sina alster.

I anledning af denna framställning, hvaröfver Eders Kongl. Magt

anhefalde kommerskollegium att afgifva underdånigt utlåtande, yttrade

sig, på föranledande af kollegiet, hushållningsällskapen i 21 af rikets

län, Stockholms fabriksförenings fullmäktige samt fabriks- och handtverks-,

handels- eller industriföreningar i 29 af rikets städer äfvensom

fullmäktige i jernkontoret, styrelsen för svenska slöjdföreningen samt

åtskillige enskilde industriidkare. Flertalet eller 18 hushållningssällskap,

Stockholms fabriksförenings fullmäktige, 14 fabriks- och handtverk^-

eller handelsföreningar, fullmäktige i jernkontoret samt svenska

slöjdföreningens styrelse erkände den föreslagna utställningens stora betydelse

för industriens utveckling, ehuru de afstyrkte dess hållande under

år 1882 samt föreslogo, att tiden för densamma måtte ett eller annat

år uppskjutas dels i anseende till de ogynsamma konjunkturer, hvaraf

industrien inom landet under de då senast förflutna åren lidit, och

hvari först på sista tiden någon förbättring syntes hafva inträdt, och

dels med hänsyn till att allmänt svenskt landtbruksmöte skulle hållas

inom landet under år 1881, i sammanhang hvarmed jemväl i frågasatts

en allmän skandinavisk utställning af fabriks- och handtverks- samt slöjdalster

äfvensom af råvaror för industriela behof; och äfven kollegiet

ansåg att år 1882 icke var en lämplig tidpunkt för utställningens

hållande.

Frågan fick derefter hvila till dess i slutet af år 1881 öfverståthållaren

samt flertalet af dem, som undertecknat förenämnda i Novem
♦

7

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sjette hufvud titeln.

ber 1880 ingifna skrift, till Eders Kongl. Maj:t inkommo med en framställning,

deri de med påpekande, hurusom det stora flertalet af dem,

som yttrat sig öfver den. förra skriften, insett vigten af den föreslagna

utställningen, hemstälde huruvida icke år 1884 skulle befinnas vara en

lämplig tidpunkt för dess hållande.

Eders Kongl. Maj:t behagade då anförtro frågans utredning åt en

komité; och den 1 December 1882 afgaf denna komité sitt yttrande

i ämnet.

Komitén anför deri, att den benägenhet att underskatta allmänna

utställningars betydelse för industrien, som stundom, särskild! under de

senare åren, från vissa håll uttalats, hade likasom det någon gång hörda

påståendet, att intresset för dylika utställningar skulle hafva aftagit, åtminstone

hittills icke vunnit stöd af erfarenheten. Denna gåfvo fasthellre

vid handen, att deltagandet för dessa företag oafbrutet och i ej

obetydlig mån stegrats, och detta från såväl industriidkarnes som allmänhetens

sida. Då vid den första verldsutställningen i London år 1851

utställarnes antal uppgick till allenast 13,937 och vid den första utställningen

i Paris år 1855 till omkring 29,000, hade antalet utställare

ökats till 42,000 i Wien år 1873 och uppgick ända till 50,000

i Paris år 1878. Under det att vid de första verldsutställningarna

i London och Paris de besökandes antal utgjorde å förra stället omkring

6 millioner och å det senare något öfver 5 millioner, besöktes

verldsutställningen i Wien af nära 10 millioner och utställningen

i Paris år 1878 af mer än I2V2 millioner menniskor. Enahanda erfarenhet

hade hemtats från de mera lokala utställningarna, i hvilket hänseende

kunde nämnas, att utställningen i Frankfurt am Main år 1881 besöktes

af 554,792 menniskor och den samma år i Stuttgart hållna utställningen

af ett ännu större antal. Om den sålunda från utlandet vunna

erfarenheten gåfve skälig anledning till det antagande, att en allmän

skandinavisk industriutställning nu skulle hafva att påräkna ett allmännare

deltagande än 18G6 års utställning, ökades sannolikheten af en

dylik uppfattning i hög grad, om man besinnade den utveckling de

nordiska ländernas industri sedan den förra allmänna utställningen i

Stockholm vunnit. Sålunda utgjorde exempelvis värdet i rundt tal af

sammanlagda tillverkningen i Sverige:

1865. 1880.

vid bomullsväfnadsfabriker.................. 4,000,000 kronor 11,000,000 kronor

» gjuteri och mekaniska verkstäder 8,000,000 » 21,500,000 »

5) porslinsfabriker................................. 1,000,000 » 2,000,000 »

s. 89 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

89

vid tapetfabriker ......................

» bomullsspinnerier .............

» pappersfabriker ...............

» glasbruk..............................

■» kemisk-tekniska fabriker

300,000 kronor 700,000 kronor

8.700.000 » 12,000,000 »

2.800.000 » 6,700,000 »

1.600.000 » 2,300,000 »

500,000 » 2,500,000 »

Härtill komme att under de senare åren uppstått en del industriela

anläggningar, hvilka vid tiden för 1866 års utställning hos oss voro antingen

helt och hållet okända eller ock endast obetydligt utvecklade,

såsom snickeri- och pappersmassefabriker, hvilkas tillverkningsvärden

år 1880 utgjorde för de förra 3,800,000 kronor och för de senare

2,300,000 kronor. Sammanlagda tillverkningsvärdet vid samtlige fabriker

inom riket, hvilket år 1865 var 75,800,000 kronor, hade år 1880 mer än

fördubblats och utgjorde 152,800,000 kronor, oaktadt dessutom borde

ihågkommas att den svenska industrien sistnämnda år icke hunnit fullt

återhemta sig efter de ogynsamma åren 1878 och 1879. Att jemväl

i de angränsande nordiska länderna industrien gjort stora framsteg under

de senare åren funnes all anledning att antaga.

Då sålunda syntes antagligt att en blifvande utställning i hufvudstaden

skulle komma att taga en omfattning, vida öfverstigande den 1866 års

utställning uppnådde, hade komitén låtit sig angeläget vara att för utställningen

och de dervid behöfliga byggnader erhålla en plats, som

erbjöde tillräckligt utrymme, på samma gång den vore jemväl i öfrigt

lämplig och välbelägen. Komitén hade dervid funnit den del af Ladugårdsgärdet,

som sträcker sig mellan Svea artilleriregementes förrådshus

och den så kallade Källhagen, vara den enda i hufvudstadens omedelbara

närhet befintlige plats, som i afseende å utrymme och läge, lätta

kommunikationer, m. fl. förhållanden kunde anses motsvara de fordringar,

som borde ställas på lokalen för en industriutställning.

Komitén erinrar vidare, hurusom Eders Kongl. Maj:t i anledning

af framställning från komitén tillåtit att nämnda plats, utgörande

ett område af omkring 687,600 qvadratfot, finge för ifrågavarande

ändamål upplåtas och användas under vissa af Eders Kongl. Maj:t närmare

stadgade vilkor. Komitén hade derefter, enligt hvad komitén

vidare upplyser, låtit uppgöra ritningar till såväl sj elfva utställningslokalerna

som andra för ändamålet behöfliga byggnader. I sammanhang

dermed hade komiterade upprättat förslag öfver ej mindre kostnaderna

för platsens anordnande för ändamålet och utställningsbyggnadernas

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sjette hufvndtiteln.

uppförande och inredning äfvensom förvaltningskostnaderna an ock öfver

de inkomster, som beräknades skola inflyta af utställningen, hvilket förslag

utvisade en sammanlagd kostnad:

för markens planering, bortflyttning

af derå förut befintliga byggnader

m. m....................................................... kronor 116,000

» uppförande och inredning af utställningsbyggnaden

och andra

byggnader m. m. efter afdrag af

det pris, som kunde betingas vid

försäljningen af byggnaderna......... »

» förvaltning och underhåll ........... »

hvaremot inkomsterna beräknats till:

för försålde biljetter................................. »

» försålde kataloger ........................... :»

» försäljning af inventarier............... »

» hyra af restaurationslokalen och

tillfälliga inkomster ........................... »

hvadan återstode att fylla ett belopp af

860,000

190^000 pronor 1,166,000.

330,000

6,000

16,000

14,000 » 366,000.

.................. kronor 800,000.

1 afseende å särskilde delar af detta kostnadsförslag anförde komiterade,

bland annat, att den föreslagna expositionsbyggnaden skulle

komma att upptaga ett utrymme af 314,250 qvadratfot, gårdarne oberäknade.

Den areal, som för en utställning kunde behöfvas, vore alltid

vansklig att beräkna såsom beroende på åtskilliga förhållanden. Då

man emellertid funne att den yta, som af utställningslokaler upptagits,

alltjemt behöft ökas och det i sådan grad att, under det 990,000 qvadratfot

gjorde tillfyllest vid de allmänna utställningarna i London åren

1851 och 1862, icke mindre än 3,000,000 qvadratfot togos i anspråk

vid expositionerna i Filadelfia 1876 och i Paris 1878, gåfve detta

sakförhållande stöd för det antagande, att för eu utställning i Stockholm

år 1884 kräfdes ett vida större utrymme än som för år 1866 för samma

ändamål var erforderligt. Den areal, som xipptogs af sistnämnda utställning,

utgjorde omkring 116,000 qvadratfot, deraf å sjelfva utställningsbyggnadens

golfplan belöpte 73,000 qvadratfot, för gallerierna 30,000

qvadratfot och för ett annex 13,000 qvadratfot. Att detta utrymme emellertid

icke varit fullt tillräckligt syntes deraf, att åtskillige af de större

industriidkarne måst åtnöja sig med allenast en bråkdel af det utrymme

de begärt. Ännu mindre kunde dessa siffror tjena till norm vid

beräkningen af det utrymme, som för den nu i fråga salta utställnings
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

91

byggnaden torde erfordras. Ihågkomma^ borde nämligen att, såsom förut

erinrats, sedan 1866 års utställning icke blott de fleste då befintlige

industrigrenar ej obetydligt utvidgats, utan äfven helt nya arter af slöjd

utvecklats, hvilka vid eu utställning hade att uppvisa alster af åtminstone

delvis ganska skrymmande beskaffenhet, såsom jernvägsmateriel,

landtbruksredskap, snickerifabrikat och dylikt. Komitén hade dessutom

icke ansett sig böra föreslå användande af gallerier, emedan dessa i

vida ringare grad än den egentliga utställningslokalen blefve föremål

för besök och således icke kunde sägas tillfredsställande uppfylla sitt

ändamål. Toge man derjemte i betraktande, att den vid »den Nordiske

industri- og kunstudstilling» i Köpenhamn år 1872 medendast3,709utställare

upptagna planyta af omkring 150,000 qvadratfot befans otillräcklig, så att

derutöfver flera särskilda byggnader och annexer måste uppföras, hvilka

togos i anspråk för husslöjdens alster, landtbruks- och fiskeriredskap,

lokomotiv, vagnar äfvensom af flere enskilde utställare såsom La Vieille

Montagne, Höganäs m. fl., torde det af komitén beräknade utrymme

ingalunda kunna antagas vara för sitt ändamål öfverflödigt stort.

Het betydande omfång, utställningsbyggnaden sålunda skulle komma att

erhålla, måste emellertid i väsentlig mån öka kostnaderna för densamma;

och hade komitén efter anstälda beräkningar och med undvikande

af allenast på yttre prydnad beräknade detaljer ansett sig böra anslå

sammanlagda kostnaden för byggnadens uppförande och inredning

till 860,000 kronor. Denna siffra kunde väl synas hög vid jemförelse

med kostnaden för de vid 1866 års utställning begagnade byggnader,

som utgjorde allenast 291,931 kronor 95 öre, men toge man i öfvervägande

den areal, som upptogs af sist nämnda byggnad, och den areal,

som nu föreslagits, förlorade eu sådan jemförelse all egentlig betydelse.

Vida högre siffror förelåge också från de senare årens lokala

utställningar, såsom i Frankfurt am Main och Stuttgart.

I fråga om beräkningen af inkomsterna ansåge komitén inkomsten af

inträdesafgifter vara den, som med största svårighet, läte sig bestämma.

Visserligen öfverskrede den såsom antaglig härutinnan uppstälda

siffran af 330,000 kronor betydligt det belopp för afyttrade inträdesbiljetter

som inbragtes vid 1866 års exposition, hvilket uppgick till 136,681

kronor, so öre, men redan den sex år derefter hållna utställningen i Köpenhamn

visade ett fördelaktigare resultat, i det att försäljningsbeloppet

för inträdeskort der uppgick till 220,000 kronor. Ännu gynsammare

stälde sig förhållandena vid utställningarna i Frankfurt am Main och

Stuttgart, af hvilka den förra inbragte nära en half million och den

senare 560,000 riksmark. Om äfven erfarenheten från dessa utställ
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sjette hufrudtiteln.

ningar icke kunde ega full tillämplighet på förhållandena i vårt land,

torde dock på fullgiltiga grunder kunna förväntas, att en allmän

skandinavisk utställning nu skulle erhålla långt talrikare besök än vid

1866 års industriexposition i Stockholm var fallet. Det borde nämligen

beaktas, att sist nämnda utställning egde rum omedelbart efter en ganska

våldsam ekonomisk kris, hvars verkningar då ännu läte sig förnimma,

hvarförutom den under expositionstiden i landet utbrutna allmänna svåra

sjuklighet otvifvelaktigt verkade afskräckande på allmänheten. Af ännu

större betydelse vore dock den ofantliga utveckling i fråga om kommunikationer,

som sedan den tiden egt rum, och hvarigenom vårt

lands hufvudstad kommit i direkt och väsentligt underlättad förbindelse

med de flesta trakter såväl inom vårt eget land som grannländerna. Då

denna omständighet jemte andra verkat derhän, att Stockholm numera

årligen mottoge ett mångdubbelt större antal resande än vid slutet af

1860-talet, funnes intet skäl att antaga, att icke samma orsaker skulle

medföra en likartad verkan jemväl i fråga om freqvensen vid eu industriutställning.

Komitén uttalade slutligen sitt lifliga deltagande i förslagsställarnes

uppfattning om betydelsen för den svenska industrien af en allmän skandinavisk

utställning och ansåg, att liden för dess fortvaro borde bestämmas

till fyra månader.

Sedermera har komitén i anledning af Eders Kongl. Maj:ts särskilda

nådiga befallningar låtit i åtskilliga afseenden omarbeta de ursprunglige

planerne för utställningsbyggnaderna och för de lokala anordningarna

för utställningen, hvarigenom, utan att deras ändamålsenlighet

kan anses hafva undergått rubbning, de beräknade kostnaderna för

utställningen i så väsentlig mån kunnat nedbringas att desamma, som

ursprungligen upptagits till sammanlagdt 1,166,000 kronor, numera anses

ej behöfva öfverstiga 965,000 kronor, hvaraf 775,000 kronor beräknats

för byggnads- och planeringsarbeten och dylikt samt 190,000 kronor, eller

enahanda belopp som i första kostnadsförslaget, ansetts motsvara förvaltningskostnaderna,

Till följd häraf utgör det belopp, hvarmed utgifterna

beräknas öfverskjuta de till 366,000 kronor beräknade inkomsterna,

i stället för 800,000 kronor, hvartill bristen förut antagits uppgå, endast

599,000 kronor eller i rundt tal 600,000 kronor; och har öfverintendentsembetet,

efter granskning af de senast uppgjorda ritningarna med tillhörande

kostnadsförslag och skriftliga entreprenadanbud, i underdånigt

utlåtande af den 31 December 1884 ansett samtliga dessa arbeten, för

hvilka kostnadssumman utgör tillhopa 775,000 kronor, vara tillförlitligt

beräknade.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

93

Då ärendet, innan kostnaderna kunnat nedbringas till de siffor jagnyss

nämnt, den 14 December 1883 anmäldes inför Eders Kongl. Maj:t,

ansåg Eders Kongl. Maj:t nödigt att upplysningar införskaffades, huruvida

frågan inom landet omfattades med intresse och i sådant fall livilketdera

af åren 1885 och 1886 kunde antagas vara för utställningen

lämpligare.

I yttranden, som till följd häraf inkommit, hafva styrelsen för svenska

slöjdföreningen, Stockholms fabriksförenings fullmäktige, Stockholms städs

handtverksförening, handtverks- och fabriksföreningarna i Norrköping,

handtverks- och industriföreningarna i Malmö, handtverks- och industriidkareföreningen

i Jönköping, fabriks- och handtverksföreningen i Örebro,

fabriks- och handtverksföreningen i Karlstad, handtverksföreningen

i Gefle, tekniska föreningen i Eskilstuna samt j handtverks- och

industriföreningen i Göteborg uttalat sig för en allmän skandinavisk

industriutställning i Stockholm, hvarjemte de, lika med de öfrige

som yttrat sig i frågan, alla utom Stockholms fabriksförenings fullmäktige

ansett år 1886 lämpligare för utställningen än år 1885. Endast

fabriksföreningen i Halmstad har yttrat sig bestämdt afstyrkande;

och hafva derjemte fullmäktige i jernkontoret i underdånig skrifvelse

af den 28 December 1883 förklarat, att de väl icke kunde

med visshet yttra sig om den större eller mindre grad af intresse,

hvarmed förslaget om utställningen af brukssocietetens ledamöter i allmänhet

omfattades, men dock antoge att utställningen icke skulle för den

svenska jernhandteringens idkare, som under en följd af år haft och fortfarande

hade att kämpa mot svåra konjunkturförhållanden, medföra fördelar,

uppvägande de kostnader som dermed voro förenade, helst en

utställning här antagligen icke torde kunna i någon afsevärd män beforda

det vigtiga ändamålet att bereda ökad afsättning på utrikes ort

af svenska bergsbrukets alster.

Slutligen bör jag nämna, att Stockholms stad förklarat sig vilja till

utställningen, derest den kommer till stånd under åren 1885 eller 1886,

bidraga med en fjerdedel af de kostnader, som icke kunna täckas af

utställningens inkomster, dock med högst 200,000 kronor.

Att i penningar bestämma den ''fördel en industriutställning för ett

land eller för enskilde klasser af dess industriidkare kan medföra, låter

sig icke med någon grad af visshet göra. Men vill man med klar

blick öfverse de verkningar, som en utställning, särdeles om den är

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sjette hufvudtiteln.

af någon internationel karakter, framkallar inom det land der den hålles,

torde kunna påstås, att få sådana mäktiga krafter finnas till lyftande

af den nationela sjelfkänslan samt till utveckling af landets tillgångar

i alla rigtningar. Den täflan med främmande utställare, som

naturligtvis vid ett sådant tillfälle gör sig gällande, måste hänvisa de

inhemske deltagarne att, på det de ej må befinnas underlägsna och på

det att de jemväl skola hafva någon ekonomisk förmån af täflingen,

företrädesvis rigta sina ansträngningar på att uppvisa sådant, som till

underlag kräfver materialier, hvartill landets naturliga tillgångar kunna

lemna bidrag. Deltagande i utställningar i främmande länder är visserligen

till gagn, men jag vågar påstå att nyttan deraf utom för särskilda

näringar, såsom för exempel vår jernhandtering, icke kan jemföras

med de fördelar en utställning inom landets egna gränser för med

sig, helst då grannländerna deri taga del. Det kan förvisso antagas, att

genom hvarje i större skala tilltagen industriutställning stiger industrien

i landet ett trappsteg högre. Hvarje utställare vill icke exponera annat

än det bästa han kan åstadkomma, och sedan han det gjort, vill

allmänheten icke längre åtnöjas med den sämre tillverkningen. Att

nyttan af utställningar allt mer och mer inses, visar sig bäst deraf att

de under senare åren oftare återkomma.

Under den tidrymd af mer än 30 år, som förflutit sedan den första

internationela verldsutställningen i London egde rum, hafva stundom

röster höjts, hvilka förmenat att dylika större industriutställningar medförde

nog dryga utgifter för en stor del industriidkare utan motsvarande

fördelar och att de vid dessa utställningar exponerade föremålen ofta

nog utgjordes af tillkonstlade artiklar, åstadkomna för tillfället och för

att tilldraga tillverkaren uppmärksamhet i eu eller annan form samt

åsätta ett pris, hvartill de sedermera ej i större mängd kunde med fördel

afyttras. Eu dylik uppfattning motsäges likväl på det kraftigaste

af erfarenheten. De af komitén anförda siffrorna angående utställningarnas

beständigt utvidgade omfång ådagalägga nogsamt, att så väl utställare

som besökande med utställningarna finna sin fördel. Till den

under instundande Maj månad bestämda verldsutställningen i Antwerpen

hafva, oaktadt dryga utgifter betingats i platshyra, ett långt större

antal utställare än någonsin tillförene anmält sig; i London anordnas

numera nästan årligen allmänna internationela utställningar, i vårt grannland

Danmark förberedes till år 1888 en allmän utställning, och i Frankrike

lärer en storartad verldsutställning vara till år 1889 i frågasatt.

Förklaringen till de allt oftare återkommande utställningarna och

deras ständigt växande omfång ligger i öppen dag. Förutom de för
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Sjette hufyudtiteln.

hållanden jag härutinnan förut påpekat, bör beaktas att det är der, sona

industriidkaren kan inför en större allmänhet visa hvad han förmår inom

sitt yrke, på samma gång det är der, som han — hvilket är icke mindre

vigtigt — kan på en gång och på ett ställe få kännedom om allt

det bästa, som inom hans fack kan åstadkommas. Förbättraren eller

uppfinnaren af förenklade eller nya maskiner eller metoder bär der ettbilligare

och långt mera praktiskt tillfälle än eljest att göra dessa bekanta

och skörda frukterna af sin möda.

Någon allmän industriutställning har icke egt rum i Sverige sedan

år 1866, men under den tid, hvilken sedan dess förflutit, har den inhemska

industrien gjort betydande framsteg. Att dessa kunnat blifva

än större, om den sporre på verksamheten, som industriutställningar

äro, användts, torde med skäl kunna antagas. Emellertid har, såsom äfven

komitén med de af densamma anförda siffror visat, tillverkningsvärdet

vid rikets fabriker och industriela anläggningar högst betydligt stegrats

särdeles under de senare åren, hvarjemte flere nya industrigrenar

tillkommit, hvilka vid 1866 års utställning icke förefunnos. Visserligen

hafva genom de ''under denna tidrymd anordnade internationela utställningarna

i Wien, Filadelfia och Paris tillfälle lemnats svenske industriidkare

till täflan på verldsmarknaden, men många omständigheter hafva

samverkat till att endast ett fåtal och företrädesvis den så kallade storslöjden

kunnat taga del i sagda utställningar, och endast vid den allmänna

skandinaviska utställningen i Köpenhamn år 1872 har vårt lands

industri i vidsträcktare måtto haft tillfälle att framvisa prof på sin arbetsskicklighet.

Mer än tolf år bär likväl sedan dess förflutit och med

tillfredsställelse måste framhållas de väsentliga framsteg icke blott i

tillverkningarnas mängd utan måhända ännu mera i deras beskaffenhet,

hvilka sedan dess fört den svenska industrien till ett visserligen mindre

men ganska aktadt rum inom verldsindustrien; och jemväl af sådan

anledning måste en allmän industriutställning i Stockholm, utsträckt åfvan

till täfling för de närmaste grannländerna, hvilka med oss eg a ej

allenast gemensamhet i språk och lätt samfärdsel utan äfven i flera

hänseenden intaga en jemförlig ståndpunkt i industriel utveckling, blifva

af största betydelse såväl för vår industri som för den stora allmänheten.

Mot förslaget att under den närmaste framtiden i Stockholm anordna

en allmän skandinavisk utställning hafva visserligen några betänkligheter

uttalats förnämligast af fullmäktige i jernkontoret, hvilka

befarat att en dylik utställning ej skulle kunna i någon afsevärd mån

befordra det vigtiga ändamålet att bereda ökad afsättning på utrikes ort

af svenska bergsbrukets alster. Det är naturligt att landets större jern
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Sjette hufvudtiteln.

tillverkare, hvilkas produkter hufvudsakligast äro afsedda för verldsmarknaden,

icke kunna vara i lika hög grad intresserade af en skandinavisk

utställning eller deraf skörda lika stora fördelar som de industriidkare,

hvilka hafva sin marknad företrädesvis inom Sverige och derintill

närmast gränsande länder, hvadan alltför stor betydelse ej torde få

tillläggas fullmäktiges uttalande.

Med de alltmera lättade kommunikationerna inom vårt eget land

och den ständigt öfver hela verlden tilltagande reselusten är anledning

antaga, att en utställning hos oss icke skall lida brist på besökande främlingar,

och i detta hänseende skola förhållandena ställa sig långt gynsammare

nu än år 1866, då dessutom kolerasjukdom och en ogynsam

väderlek afhöllo mången från att besöka utställningen.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen, Stockholms stads fabriksoch

handtverksföreningar, handtverks- och fabriksföreningarna i Göteborg,

Norrköping, Malmö, Jönköping och Örebro med flere, hvilka företrädesvis

böra anses såsom målsmän för den industri, som eger sin liufvudsakliga

marknad inom Sverige eller i våra grannländer, hafva alla

ansett en allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm vara af

betydelse för den svenska industrien.

Äfven jag är af den åsigt, att det skulle lända till den inhemska

industriens förkofran och följaktligen vara till gagn för hela landet, om

en allmän skandinavisk industriutställning kunde bringas till stånd; och

torde den lämpligaste platsen derför af flera skäl, som ej lära behöfva

närmare utvecklas, vara rikets hufvudstad. Hvad tiden för dess hållande

beträffar, har visserligen af komitén uttalats den tanken att år

1885 dertill skulle vara lämpligare än år 1886, hufvudsakligast derför

att ett allmänt svenskt landtbruksmöte sistnämnda år skall ega rum i

Stockholm och att möjligen endera eller båda utställningarna skulle

blifva lidande deraf, att de samtidigt påginge. Utom det att det numera

ej torde låta sig göra att anordna utställningen under år 1885,

har det synts mig som om år 1886, på sätt ock de fleste ansett, som

i detta hänseende sig yttrat, vore lämpligare för vinnande af ett bättre

resultat af utställningen. Den af komitén uttalade farhågan, derest båda

utställningarna skulle komma att hållas samtidigt, tror jag ej kan tillmätas

någon större vigt; snarare är jag af den åsigt att det bör vara

till fördel för begge, då derigenom antagligen en större allmänhet kommer

att i dem såsom besökande och utställare taga del. Att uppskjuta

utställningen till år 1887 anser jag mig så mycket mindre böra förorda,

som efter all anledning större utställningar komma att hållas inom kort

tid derefter, såsom 1888 i Danmark och 1889 i Paris.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

97

Kostnaderna för utställningen blifva visserligen ej obetydliga, oaktadt

alla förenklingar som numera vidtagits i de föreslagna anordningarna,

och uppgå enligt de af komitén gjorda beräkningar, mot hvilka

jag ej bär någon erinran att framställa, till ett belopp af 600,000 kronor

utöfver de med utställningen beräknade inkomsterna. Stockholms

stad har dock, såsom jag redan nämnt, åtagit sig att bidraga med

150,000 kronor deraf. Dessutom kunna från manufakturförlagslånefonden

samt handels- och sjöfartsfonden tillgångar beredas till sammanlagdt

belopp af 200,000 kronor, utan att andra vigtiga ändamål, som

af desse fonder tillgodoses, derpå skulle blifva lidande. Det belopp,

som derefter återstår att anskaffa, utgör 250,000 kronor; och då ifrågavarande

angelägenhet, såsom jag förut haft tillfälle framhålla, torde få

anses befrämja hela iandets intresse, har jag trott att Riksdagen icke \

skulle vara ovillig att tillskjuta hvad som sålunda brister. Riksdagen

har redan förut visat prof på sin offervillighet i frågor af förevarande

beskaffenhet, såsom då den anslog till utställningen i Filadelfia 400,000

kronor och till utställningen i Paris 200,000 kronor. Nu gäller frågan

en utställning inom landet och bör således antagligen komma att med

än större intresse af representationens medlemmar omfattas.

Jag tillåter mig derför tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till anordnande af en allmän skandinavisk industriutställning

i Stockholm under år 1886 på extra stat för samma år anvisa

och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 250,000

kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

roa "|

Enligt den statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och Ersättning

behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen an_fölko“ftosrte*ts''

mälas till ersättande, har statskontoret under åren 1883 och 1884 för- gjorda förskjutit:

skott
till

tryckning af komiténs för revision af fiskeristadgan och öfriga författningar,

som beröra fiskerinäringen, underdåniga betänkande

....................................................................................... kronor 745: 88,

till ersättning för indragen b o ställsförmån vid landsstatstjenster:
i

Upsala län, under år 1883 anordnad!, kronor 500: — _

transport 500: — 745: 88.

Bill. till Rihsd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Sjette hufvudtiteln.

transport 500:— 745:88.

1883 anordnadt, kronor 750: —

» » )) 1,100: —

j> y> » 135: —

» » » 600: — 3,085: —

Summa kronor 3,830: 88.

Med anledning häraf hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmälda af

statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till belopp

af 3,831 kronor.

i Stockholms län, under år

» Östergötlands » » »

» Malmöhus » » »

» Skaraborgs » » »

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I underdånig skrifvelse den 22 November 1884 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen öfverlemnat generalförslag i fråga om beloppet

af de statsbidrag, som syntes styrelsen böra äskas för år 1886

till understödjande af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten, samt

dervid anfört, bland annat, beträffande fonden till bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar:

att behofvet af denna fond, hvilken för år 1884 varit och jemväl

för innevarande år vore bestämd till 400,000 kronor, vore i ständig tillväxt

såsom följd af landets raskt fortgående utveckling i ekonomiskt

hänseende och dermed jemväl fortskridande utsträckning af jernvägsnätet

öfver landet, hvaraf helt naturligt följde behof af nya eller förbättrade vägar

så väl till jernvägsstationerna som i öfrigt inom de orter, hvilka

ännu icke kommit i åtnjutande af jernvägskommunkationer; att detta

förhållande bestyrktes deraf, att i styrelsens arkiv innelåge fullt förberedde

och granskade planer till ett så betydligt antal af vederbörande

myndigheter och kommuner förordade och af understöd förtjenta vägföretag,

att den beräknade kostnaden för deras utförande uppginge till

omkring 2,500,000 kronor och summan af det understöd, som derför

begärts, belöpte sig till omkring 1,600,000 kronor; att visserligen flera

af dessa företag vore af beskaffenhet att icke på en gång utan endast

i mån af arbetenas fortgång erfordra anslag men att, då likväl en tid

s. 99 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

99

af minst fyra år skulle, derest deri ifrågavarande fonden fortfarande bestämdes

till 400,000 kronor årligen, åtgå för beredande efter hand af understöd

till de nämnda vägarbetena, och då under tiden nya företag af

samma art till oförminskadt antal och kräfvande motsvarande kostnad

antagligen skulle förberedas och till erhållande af understöd anmälas,

styrelsen ansåge sig böra hemställa, att till Riksdagen måtte göras

framställning om anvisande till det ändamål, hvarom nu är fråga, af ett

för år 1886 förhöj dt belopp af 500,000 kronor.

Denna framställning synes mig förtjent af synnerlig uppmärksamhet.

Ifrågavarande anslag, som redan för år 1867 var bestämdt till

150,000 kronor och vid detta belopp bibehölls till och med år 1874,

höjdes från och med år 1875 till 200,000 kronor och från och med år

1882 till 300,000 kronor samt bestämdes vid 1883 års riksdag, på

derom inom Riksdagen väckt förslag, till det belopp för år 1884, hvarmed

det äfven innevarande år utgår, eller 400,000 kronor. Medan ännu

det årliga anslaget var faststäldt endast till 150,000 kronor och 200,000

kronor, förekom det ej sällan att särskilda medel af Riksdagen anslogos

till utförande af sådana väganläggningar, till hvilka med hänsyn till

deras större omfattning vägbyggnadsfonden ansåges icke böra anlitas.

Jag vill sålunda erinra, hurusom särskilda anslag under tiden från och

med år 1867 anvisats till väganläggningar:

från Öhrträsk till Fredrika och Åsele kyrkor ............... kronor

» Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums

kyrka och vidare till Tåsjö kyrka .....................

» Åsele till Vilhelmina kyrka .......................................

sjön Bolmen till Vislanda jernvägsstation ............

Lycksele till Vilhelmina................................................

mellan Skröfven och

»

»

»

till

vagen

Kengis bruk

Gellivara.....................................................

Norsjö till Maki kyrkoby ..........................

Åsele till Dorothea d:o .............................

Junosuando till Vittangi d:o ...................

Lycksele till Stensele d:o..........................

Matarengi till Turtula ................................

» Bredåker till Nedre Edeforss .................

och från Sorsele till Lycksele med sidoväg

100,000

76,250

50,000

150,000

106,700

»

)>

»

);

»

))

»

))

)>

}>

))

61,330

50.000

40,600

49,440

95.000

32,400

42.000

343,780

eller sammanlagdt kronor 1,197,500.

I den för vägen från Sorsele till Lycksele angifna summan ingå

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sjette hufvudtiteln.

dock några belopp som, sedan anslaget meddelats vid 1877 års riksdag,

anvisats till utgående först under senare åren.

Några särskilda anslag för ifrågavarande ändamål hafva deremot,

efter det vägbyggnadsfonden höjdes till 300,000 kronor, icke blifvit af

Riksdagen beviljade.

Den böjning, som sålunda skett i vägbyggnadsfonden under senare

åren, kan följaktligen icke vid det af mig nyss angifna förhållandet

anses hafva tillfört de ifrågavarande behofven tillgångar till fullt samma

belopp, hvarmed^ tillökningen i fonden skett; utan Eders Kongl. Maj:t

har funnit sig föranlåten att ur denna fond lemna bidrag jemväl till

sådana större företag, hvartill särskilda anslag förut plägat af Riksdagen

beviljas.

Vid sådant förhållande torde det vara nödvändigt för att kunna i

någon män understödja den ständigt fortgående utvecklingens kraf på

underlättade samfärdsmedel, att ifrågavarande anslag varder förhöjdt,

pa sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit; och jag tillstyrker

alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för år

[37.] 1886 ställa till Eders Kong], Maj:ts förfogande,

Anläggning till bidrag. för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

^y&gårf backiga eller eljest mindre goda vägar, 500,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har jemväl hemstält om förhöjning

^ anslaget till bro- och hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder, men ehuru de skäl styrelsen härför anfört icke torde sakna

betydelse, anser jag mig dock icke böra för närvarande biträda denna

styrelsens hemställan; och då rörande anslaget till torrläggning af

vattensjuka frostspridande marker någon förhöjning deri icke blifvit af

styrelsen ifrågasatt eller eljest synes af behofvet påkalladt, tillstyrker

jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska, att Riksdagen må för år 1886

anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

ro o "i

Brobygg- understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

nåder och upprensning af åar och farleder, iÖ0,000 kronor; samt

mindre '' 7

hamnbygg
Dadel-

m m. till underSt9djande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af torrL39.

J läggning utaf sädana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel

ningsföretag.sprida frostskador öfver omgörande nejd, likaledes 100,000 kronor;

Och hemställer jag tillika, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å vildren

för erhållande och tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag

samt angående kontrollen derå, att de varda enligt faststälde

s. 101 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

101

planer utförda, måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna vilkor

och bestämmelser, hvilka, intagna i Riksdagens skrivelser den 27

April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni 1883 (N:o 67), nu äro för dylika

arbeten gällande.

I sammanhang härmed torde jag böra erinra: r^o.i

att till understödjande, medelst lån, af enskilda j ernvägsanläggnin- Lån till engar

skola under år 1886, enligt 1881 års riksdags beslut, utgå 1,000,000 skl*|gj®ni"

kronor, samt [41.]

att, enligt 1883 års riksdags af Eders Kongl. Maj:t godkända be- oaiingsslut,

en särskild fond skall bildas med ändamål att genom lån under- lanefondenstödja

odling af sänka trakter, till hvilken fond skola från och med år

1884 till och med år 1888 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret i mån af

behof öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor

årligen.

Statens jernvägstrafik.

Uti underdånig skrifvelse den 21 December 1883 hemstälde styrelsen

för statens jernvägstrafik, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen

äska beviljande för år 1885 af följande anslagsbelopp, nämligen:

till nya byggnader och anläggningar

hvaraf 50,000 kronor afsågos till anläggning af ett

spår emellan Albano station och StockholmRimbo

jernvägs hufvudstation vid Lilljans;

,, ny rörlig materiel............................................................

„ inventarier för maskinafdelningen..............................

„ diverse inventarier för byrå-, ban- och trafikafdelningarna

....................................................................

kronor 700,000,

1,550,000;

150,000;

100,000.

eller tillsammans kronor 2,500,000.

Enligt det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1884 års riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll ansåg

Eders Kongl. Maj:t att, enär frågan om läget för och anordningarna af

Stockholm-Rimbobanans station vid Stockholm samt styrelsens för statens

jernvägstrafik hemställan angående utläggning bredvid den enskilda

banan af ett jernvägsspår för statens räkning då ännu icke kunnat Eders

Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande underställas, nämnda belopp, 50,000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Sjette hufvudtiteln.

[42.]

Anslag till

kronor, borde ur beräkningen uteslutas, hvarjemte Eders Kongl. Maj it fann

de för anskaffande af diverse inventarier för de särskilda afdelningarna

upptagna anslagsposter å tillhopa 250,000 kronor kunna nedsättas med

tillsammans 100,000 kronor; och behagade Eders Kongl. Maj it beträffande

derefter återstående 2,350,000 kronor af det ifrågasatta beloppet

2.500.000 kronor föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja till utförande

af nya byggnader och anläggningar samt till inköp af inventarier

vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor och till anskaffande af

ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor

samt att häraf anvisa för år 1885 till nya byggnader m. m. 500,000

kronor och till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor samt för år 1886 till

nya byggnader m. m. 300,000 kronor och till ny rörlig materiel

550.000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat de anslag Eders Kongl. Maj:t sålunda

äskat, har Riksdagen tillika anvisat till utgående under år 1885 under

anslagen till sjette hufvudtiteln förenämnda belopp af 500,000 kronor

till nya byggnader m. in. och å riksstaten utom hufvudtitlarne beloppet

å 1,000,000 kronor till ny rörlig materiel. Med anledning häraf har

jag nu endast att hemställa, det Eders Kongl. Maj :t täcktes föreslå Riksdagen

att till utgående under år 1886 anvisa

dels å riksstatens sjfette hufvudtitel:

till utförande af nya byggnader och anläggningar samt till inköp af

nya byggna- inventarier vid statens jernvägstrafik 300,000, kronor,

rier och ma- dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne:

\enf WiT till ans^affan<^e af nV rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern

gar™™ vägar 550,000 kronor.

Ansiag tiii Såsom Eders Kongl. Maj :t behagade erinra sig, bestämdes den 10 Juli

af“lät®sn.ing 1884 i sammanhang med fastställande af plan för Stockholm-Rimbobanans

Tägs^pårmei-framdragande öfver Värtabanan till banans ändstation vid Stockholm, bela“

i^1tba“0 nämnd Stockholms östra station, att Stockholm-Rimbobanans sammansluthoims

östra ning med stambanan vid Albano skulle åstadkommas genom utläggande

station. af ett spår utaf stambanans spårvidd från nämnda slutstation till Albano

station i enlighet med ritning af styrelsen för statens jernvägstrafik, och att

Stockholm-Rimbo jernvägsaktiebolag skulle bekosta inlösen af den förföreningsspåret

erforderliga mark äfvensom den för stambanans spår inom stationsområdet

behöfliga planering af marken, hvaremot det skulle åligga styrelsen

för statens jernvägstrafik att på statens bekostnad utföra det för

berörda föreningsspår nödiga terrasseringsarbetet äfvensom spårets ut
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

103

läggande, med rättighet derjemte för statens jernvägstrafik att inom

Stockholms östra station utlägga vissa å en ingifven ritning betecknade

spår.

Under åberopande häraf och då således det skäl, som föranledde

Eders Kongl. Maj:t att vid propositionen till 1884 års riksdag utesluta

det i fråga satta anslaget till utförande af ett spår mellan Albano och

Stockholm numera icke förefunnes, har styrelsen för statens jernvägstrafik

i underdånig skrifvelse den 29 December 1884 hemstält om

framställning till Riksdagen om ett anslag å 50,000 kronor för berörda

j ernvägs sp års anläggning.

Med anledning häraf och under erinran att Stockholm-Rimbobanans

anläggning skall vara fullbordad inom 1885 års utgång, tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1886 bevilja, för anläggning af ett jernvägsspår utaf stambanans spårvidd

från Stockholms östra station till Albano station å Värtabanan, ett

belopp af 50,000 kronor.

Statens jernvägsbyggnader.

[44.]

1 fråga om fortsättningen af arbetena å stambanan Bräcke—Sollef- Anslag till

teå, för hvilken anläggningskostnaden beräknats till 11,250,000 kronor, fortsättning

hvaraf under åren 1882—1884 utgått tillsammans 6,500,000 kronor och för stambanan

innevarande år anvisats ett belopp af 2,000,000 kronor, yttrar väg- ochBräjk®t~8ol‘

vattenbyggnadsstyrelsen i sin förenämnda underdåniga skrifvelse af

den 22 November 1884, att af återstående 2,750,000 kronor af den beräknade

kostnadssumman ett anslag af 2,000,000 kronor vore för jernvägsarbetenas

ändamålsenliga bedrifvande under år 1886 erforderligt på det

att denna stambana, enligt 1883 års Riksdags uttalade önskan, måtte

kunna under år 1887 fullbordas och till allmänt begagnande upplåtas.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till fortsättning af arbetena å stambanan emellan Bräcke och

Sollefteå äska af Riksdagen ett anslag för år 1886 af 2,000,000 kronor;

lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet,

besluta om sättet för anskafande af härtill nödiga medel.0) j

Vidare torde jag böra erinra, att Riksdagen dels år 1883 anslagit till jemvägsaninköp

för statens räkning af jernvägen emellan Söderhamn och Bergviken

och denna banas ombyggnad och utsträckning ett belopp af 3,847,000 stugsundet.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Sjette hufvudtiteln.

[46.]

Sundsvall—

Torpshammars

jernväg.

kronor och häraf till utgående under år 1886 anvisat 247,000 kronor; dels

år 1884 i sammanhang med beslut om inköp af Sundsvalls jern vägsaktiebolags

jernväg emellan Sundsvall och Torpshammar samt denna banas ombyggnad

till bredspårig och förseende med rörlig materiel, hvartill beviljats

sammanlagdt 3,754,000 kronor, bestämt att af detta anslags belopp

skulle under år 1886 utgå 2,154,000 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

Axel Hegardt.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1886.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln: bil.

1

Utdrag af protokoll öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Körningen i Statsrådet å Stockholms slott

den 19 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hociischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

18:o.

Efter föregående beredning med Chefen för Landtförsvarsdepartementet

föredrog Statsrådet von Krusenstjerna det af kommissionen för

de allmänna kartarbetena den 21 Oktober 1882 afgifna underdåniga

utlåtande rörande de ekonomiska och topografiska kartverkens framBih.

till Utfall. Prot. 1885. 1 Sami 1 A/d. 1 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette liufvudtiteln: bil.

tida bearbetande, jemte chefens för generalstaben deröfver afgifna

yttrande; och anförde Statsrådet von Krusenstjerna följande:

Då frågan om fastställandet af en bestämd plan för de allmänna

kartarbetenas fortsatta bearbetande och fullbordan senast, eller den 2

Januari 1880, gjordes till föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

framlade dåvarande Chefen för Civildepartementet såväl en öfversigt

af de vigtigaste momenten i detta ärendes behandling vid föregående

tillfällen som ock redogörelse för de förslag till de allmänna kartverkens

framtida ordnande, Indika i underdånigt utlåtande af den 6

Maj 1878 afgifvits af den för detta ändamål genom nådigt bref af den

18 Maj 1877 tillsatta komité.

Då jag nu har att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga resultaten

af den ytterligare utredning, som sedan dess egnats detta ärende, torde

icke vara nödigt att i vidsträcktare mån åter upprepa hvad vid flere

föregående tillfällen blifvit inför Eders Kongl. Maj:t uttaladt, än som

erfordras i och för frågans sammanknytning med dess ståndpunkt vid

ofvan nämnda tid.

Det af ofvan nämnda komité afgifna förslag till framtida ordnande

af de allmänna kartarbetena är, i hvad beträffar de ekonomiska och

topografiska kartverken, sammanfattadt i följande 22 punkter:

»1) att kartläggningen i skalan 1:20 000 af södra och mellersta

delarne af riket fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens

karta öfver Sverige i skalan 1:100 000, samt att i denna kartläggning

inräknas äfven det hörn af Vermland, som ligger norr om

nämnde gräns;

2) att kartan i skalan 1: 20 000 skall innehålla, utom detsamma som

den nu varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en fullständig

topografisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska

beteckningarne för markens höjningar och sänkningar samt höjdsifiror

på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt på större

höjder; äfvensom att mossar och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru

endast större sådana, när> fråga är om nymätningar i skogsmark och

obygd;

3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det så

kallade backstrecksmaneret eller detsamma, som nu användes för generalstabens

konceptkarta i skalan 1: 50 000, samt att utmark betecknas

enligt nu gällande föreskrifter;

4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehålies

;

5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtitelii: bil.

3

på annat lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen; men

att i trakter, der hemmanens arealer äro mycket små, så att stomkartan

måste sammansättas af ett ovanligt stort antal reducerade landtmätarkartor

(så kallade karttransporter), samt der landets beskaffenhet icke

lägger betydande hinder i vägen derför, triangelpunkternas antal bör,

på grafiskt eller annat sätt, ökas till vid pass 6;

6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med

de geodetiska mätningarna till den utsträckning, att ett tillräckligt

antal utgångs- och rättelsepunkter må finnas att tillgå för den samtidigt

med fältmätningen skeende detaljhöjdmätningen; *

7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen på samma sätt,

som alltid skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket;

ego- och skifteskartor öfver den trakt, som skall kartläggas, hopsamlas

dels från generallandtmäterikontoret, dels från landtmäterikontoren

i länen och enskilda personer, samt nedtransporteras till skalan

1:20 000; öfver trakter, der endast föråldrade eller alldeles inga landtmätarkartor

finnas att tillgå, verkställas nymätningar; derefter sammansättes

stomkartan med stöd af de förut bestämde triangelpunkterne;

denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas på marken; ekonomiska

detaljer inläggas med färger och höj dbild ningen återgifves enligt

det faststälda topografiska maneret; plan- och höjdmätning, terränginläggning

och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga arbeten

på fältet utföras af samma personer och under samma mätningsperiod;

en renritning i tusch af konceptkartan påbörjas under fältarbetet

— under regndagar m. m. — och fullbordas efter dettas slut;

8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk

reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala genom

öfvertryck från sten och medelst färgtryck, på ett sådant sätt, att

åker, äng och vatten på kartorna återgifvas med sina respektive färger,

gult, grönt och blått, gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;

9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar

utgifvas fortfarande som hittills, hvarvid bifogadt formulär följes;

att ytinnehållet uttryckes i hela och tiondedéls hektar; samt att alla

för dessa beskrifningars affattande nödiga upplysningar insamlas under

fältmätningen;

10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar

af följande innehåll:

a) eu geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning,

som den, hvilken inleder den af topografiska kåren utarbetade

beskrifningen öfver Malmöhus län;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjette liufrudtiteln: bil.

b) eu förteckning ock beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom

länet;

c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning,

styrelse, uppbörd ock kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag af

areal-beskrifningarna kärads- ock sockenvis;

d) en höjdkarta | i enligket med nämnda beskrifning öfver

e) en folkmängdskarta } Malmöhus län;

11) att uppgifter äfven för den militäriska beskrifningen insamlas

under fältmätningen;

12) att*en topografisk karta i skalan 1: 100 000 sammandrages från

den ekonomisk-topografiska kartan i 1: 20 000 ock mångfaldigas medelst

heliogravyr; samt att ritningen till keliogravyr utföres i skalan

1 : 50 000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig

fotografisk metod;

13) att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger

mellan den norra gränsen för kartverket i 1 : 20 000 samt Norrbottens

läns södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna

genom Jemtland samt omkring Storsjön, i ålit 300—

320 qvadratmil, uppmätas i skalan 1:50 000; att hela återstoden af

Norrland inom nämnde gränser uppmätes i skalan 1:100 000; samt att

kartläggningen inom Norrbottens län fortsättes enligt nu faststäld plan;

14) att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län

och Vesterbottens lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1: 100 000 medelst

heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt

nu faststäld plan; samt att hela lappmarkskartan, inom såväl Norrsom

Vesterbotten, utgifves i skalan 1:200 000, eller samma skala, som

nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;

15) att nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens

ytformer på deri ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens

län äfven framdeles må följas; samt att inom det öfriga Norrland

må begagnas samma arbets- ock beteckningssätt, som hittills användts

vid den topografiska kartläggningen i motsvarande skalor i södra och

mellersta delarne af riket;

16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning:

först uppmätas de delar af södra ock mellersta Sverige, öfver

hvilka kartor i 1:100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade.

Samtidigt bearbetas Norrbottens län af en mätafdelning, motsvarande

det nu varande ekonomiska kartverket derstädes, hvilken, efter arbetenas

afskalande inom länet, fortsätter söderut i Norrlands kustland.

Sedan förenämnda kartläggningsarbeten i södra ock mellersta Sverige,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette lmfvudtiteln: bil.

intill 29. bladvådens norra kant, blifvit utförda, sändes en mätafdelning

från hufvudstationen i Stockholm att arbeta tillsammans med förutnämnda

Norrbottens afdelning i Norrlands kustland och Jernband,

under det att öfriga mätafdelningar ommåla de delar af södra och

mellersta Sverige, öfver hvilka visserligen topografiska kartor i skalan

1 : 100 000 finnas utgifna, men endast sådana som blifvit fältmätta i

samma skala. Sist bearbetas det inre af Norrland tillika med norra

och vestra Dalarne äfvensom öfrige delar af södra och mellersta

Sverige;

17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på

personal och anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes under

styrelse och ledning af Chefen för generalstaben;

18) att vid landkartverket böra tj en Bigöra 11 officerare och 1 professor,

samtlige på generalstabens stat;

19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile

kartografer och 65 från armén kommenderade officerare och underofficerare;

att de förre aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning,

de senare endast med dagaflöning; samt att årliga anslaget till

landkartverket bestämmes till 220 000 kronor;

20) att en fotografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom

samma lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning;

21) att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra

pensioneras af staten;

22) att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra

biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas dertill

lämplige, böra öfvergå till landkartverket; samt att nuvarande såväl

kartografer som koppargravörer, hvilka öfverflyttas till landkartverket,

må, i och för rättighet till pensioner, räkna sig till godo den

tid de före öfverflyttningen tjenstgjort vid de ekonomiska och topografiska

kartverken».

Ehuru de åsigter, hvarpå detta förslag är grundadt, i sin helhet

endast blifvit omfattade af tre af komitons sju ledamöter, måste de

dock få gälla såsom komiténs kollektiva åsigt, då de öfriga fyra ledamöterna

delat sig i två grupper, hvilka i särskilda reservationer framstäf;

olika och från det ofvan nämnda afvikande förslag. Med hänvisning

dels till sjelfva reservationerna dels till den sammanfattning af

deras innehåll, som återfinnes i statsrådsprotokollet för den 2 Januari

1880, anser jag mig här endast behöfva i korthet angifva det hufvudsakligaste

af hvad nämnda förslag innebära. Under det två reservanter

i hufvudsak föreslå, att de ekonomiska kartarbetena i skalan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette lmfvii(Ititeln: bil.

1 : 20 000 inom södra och mellersta delarne af riket skola helt och

hållet inställas, så yrka de två öfrige, att de ekonomiska och topografiska

kartarbetena böra sammanslås till ett gemensamt verk med en

personal, hufvudsakligen bestående af landtmätare, och stäldt under styrelse

och ledning af landtmäteristyrelsen, hvaremot i afseende på skalor

och arbetsmetoder icke någon väsentlig afvikelse från nu gällande

grunder ifrågasättes, med undantag af att de nu pågående mätningarne

inom Norrbottens läns lappmarker skulle så fort som möjligt

afstanna.

Öfver hvad komiterade sålunda föreslagit hade underdåniga yttranden

afgifvits af landtmäteristyrelsen, landtbruksakademiens förvaltningskomité

och chefen för statistiska centralbyrån, hvilka yttranden i

hufvudsak kunna sägas innebära ett tillstyrkande af det af komiténs

flertal afgifna förslag i hvad beträffar de delar, hvarom åsigterna inom

komitén varit mest delade, eller i fråga om sättet för det sydliga och

mellersta Sveriges kartläggning; hvarjemte i fråga om Norrbottens

läns kartverk äfven underdånigt utlåtande hade blifvit afgifvet af landshöfdingen

i nämnda län.

Efter att ofvan angifna dag den 2 Januari 1880 hafva inför Eders

Kongl. Maj:t i statsrådet till pröfning upptagit de olika förslagen och

de deröfver afgifna utlåtanden, hemstälde då varande departementschefen,

att Eders Kongl. Magt täcktes antaga och godkänna följande

grunder för de nådiga framställningar, hvilka beträffande de ekonomiska

och topografiska kartverken skulle till den då stundande riksdagen

aflåtas:

att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Göta-land icke

skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt afseende

derpå, att den för densamma redan anstälda personal måtte tills

vidare finna lämplig sysselsättning;

att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län

skulle enligt dittills faststäld plan fortsättas och afslutas; och

att beträffande det topograf ska eller generalstabens kartverk de för

detsamma redan faststälda planer blefvo oförändrade bibehållna och

tillämpade;

och behagade Eders Kongl. Magt dertill lemna bifall.

Med anledning af den härpå grundade nådiga framställning som

afläts till 1880 års riksdag, uttalade Riksdagen följande:

»Det har väl synts icke kunna förnekas att det ekonomiska kartverket

för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufvudtiteln: bil.

medför fördelar, motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras

för detsammas fullbordande. Visserligen sker fältmätningen för detta

kartverk i skalan 1 : 20 000, men kartorna utgifvas icke i denna skala,

utan i skalan 1 : 50 000 — och detta, sedan 1870 års Riksdags beslut,

blott i de fall, då medel dertill beviljas af landsting, hushållningssällskap

eller kommuner — hvadan alltså de i skalan 1 : 20 000 ritade konceptkartorna

i sjelfva verket blifva till nästan ingen praktisk nytta, förborgade

som de äro i kartverkets arkiv. Ytterligare förringas gagnet

af ifrågavarande kartverk derigenom, att detsamma icke är försedt med

höjdsiffror, till följd hvaraf kartkonceptets hufvudsakliga nytta består

endast deruti, att arealen kan på detsamma uträknas; och lärer jemväl

böra beaktas den omständighet, att, på sätt komiterade anfört, kostnaderna

i väsentlig mån stegras derigenom, att, till följd af den nuvarande

organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken

samt arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning eger rum två

gånger, eller såväl i skalan 1 : 20 000 som i skalan 1 : 50 000, liksom

ock komiterades framställningar beträffande anlitandet af billigare arbetspersonal

och mindre kostsamma reproduktionsmetoder torde vara

förtjenta af synnerlig uppmärksamhet.

Att åter ett kartverk, bearbeta^ hufvudsakligen enligt den af komiterades

flertal framstälda plan, skulle i många hänseenden blifva till

mycket gagn, har redan, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit i statsrådsprotokollet

vitsordadt, och kan i sådant hänseende härtill ytterligare

anföras, att en dylik karta i skalan 1 : 20 000, som medgifver

framställandet af ett tunnland på ett temligen tydligt sätt (en qvadrat

med ungefär 1,20 linies sida) och försedd med lämplig terrängbeteckning

och höjdsiffror, måste för en hvar, som behöfver utföra ett kartarbete

eller en afvägning i eu trakt, öfver hvilken en sådan karta

blifvit upprättad, vara till högst väsentlig nytta. Härvid bör dessutom

särskildt uppmärksammas, att 20,000-dels kartan kan, på sätt i Belgien

redan skett, medelst fotografi förstoras, så att man erhåller en karta i

skalan 1 : 10,000, hvilkens yta är 4 gånger så stor som 20,000-dels

kartans och 100 gånger så stor som 100,000-dels kartans (den nuvarande

topografiska). På en sålunda förstorad karta blifver tunnlandet

eu qvadrat med ungefär en fjerdedels decimaltums eller 2,4 liniers sida;

och lärer det alltså ligga i öppen dag, att allt kartarbete och all företagsamhet,

som berör jorden, såsom odlingar, väganläggningar, afdikningar,

vattenaftappningar, m. m. d., måste komma att skörda betydande

fördelar af en dylik förstorad karta, hvilken, sedan 20,000-dels

kartan blifvit fullbordad, kan, efter i Belgien inhemtad erfarenhet, för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette liufvudtiteln: bil.

jemförelsevis ringa kostnad åstadkommas; och vill det synas, som om

just det ändamål, hvilket det ekonomiska kartverket hufvudsakligen

vant afsedt att fylla, men hvilket till följd af ofvan antydda och af

komiterade närmare utvecklade omständigheter icke dermed kunnat ernås,

skulle kunna på ofvan angifvet sätt blifva fullt tillgodosedt.

Då emellertid komiterade ej kunnat enas om lämpligaste sättet för

kartverkens samfälda bearbetande, samt frågan, huruvida det ekonomiska

kartverket bör alldeles upphöra eller fullföljas hufvudsakligen

enligt den af komiterades flertal framstälda plan, måste i väsentlig mån

bero af do kostnader, som deraf komma att betingas, och de beräkningar,

som i sådant hänseende blifvit i komitébetänkandet förebragta,

enligt hvilka det af komiterades flertal föreslagna kartverket skulle

vara fullbordadt inom 36 år med en årskostnad af omkring 220,000

kronor, varit föremål för ganska väsentliga anmärkningar, men det alltid

måste vara svårt, om icke omöjligt, att på förhand utan praktiska,

för ändamålet särskilt anstälda försök beräkna de besparingar af kostnader

och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås, vore

det, enligt Riksdagens förmenande, önskvärdt att dylika försök blefve

anstälda, helst sådant så mycket snarare bör kunna ske, som det ekonomiska

kartverket i allt fall af ofvan angifna skäl icke lärer kunna

genast upphöra, utan åtminstone under de närmaste åren torde komma

att fortvara, och således äfven de för detta kartverk anvisade medel

lära kunna för ändamålet användas, så att försökens anställande i intet

fall behöfver förorsaka statsverket några särskilda kostnader. För ordnande

af dessa försök borde sannolikt den af komiterade enhälligt föreslagna

kartverkskommissionen blifva särdeles lämplig, och skulle denna

kommission kunna företaga den ytterligare praktiska utredning rörande

kostnaderna för det föreslagna landkartverket, som må finnas af behofvet

påkallad; och torde alltså eu dylik kommission böra tillsättas

för utrönande huru kartverkens gemensamma arbete må kunna ordnas

så, att bästa möjliga produkt erhålles för minsta möjliga kostnad och

under den kortaste tid, som omständigheterna medgifva.»

Riksdagen, som alltså ansåg, att undersökningar, som erfordrades

för bedömande af kostnaderne för ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af komiterades flertal uppgjorda

förslag, borde anordnas, beslöt derför i underdånighet anhålla, att

praktiska försök i ofvan antydda hänseenden måtte varda anstälda

och kostnaderna derför bestridas af de till kartverken anvisade

medel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufyudtiteln: bil.

Med bifall till hvad Riksdagen sålunda hemstält täcktes Eders

Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 28 maj 1880 tillsätta en kommission

för de allmänna kartarbetena, bestående af chefen för generalstaben

såsom ordförande samt af cheferna för generalstabens topografiska

afdelning, för sjökartverket och för Sveriges geologiska undersökning

äfvensom af tre öfrige ledamöter; och uppdrogs åt nämnda

kommission, förutom de allmänna åligganden, som skulle utgöra föremål

för kommissionens verksamhet, »att snarast möjligt anordna och

låta verkställa praktiska försök för att utröna, hvilka besparingar af

tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de ekonomiska

och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af dn

gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, allt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af 1878 års kartverks komité afgifna

förslag».

Efter det kommissionen för nämnda försöks utförande utvalt en

sådan trakt inom Östergötlands län, som, jemte det att vissa förberedande

arbeten, såsom triangelmätning m. in., redan voro derstädes utförda,

dessutom genom omvexling mellan öppen och odlad samt bruten

och skogbeväxt terräng erbjöde möjligaste utsigt att genom bearbetandet

af en relativt mindre yta kunna draga sannolika slutsatser för större

områdens kartläggning, togo arbetena omedelbart sin början och fortgingo

i följande ordning:

under sommaren år 1880: sammansättning af en stomkarta i skalan

1 : 20,000;

under vintern 1880—1881: försök med olika reproduktionsmetoder;

under sommaren 1881: fältmätning och renritning efter olika metoder;
under

vintern 1881—1882: framställning i tryck efter olika metoder

af de upprättade kartorna.

Efter nämnda arbetens afslutande afgaf kommissionen den 21 oktober

1882 sitt af mig nu anmälda underdåniga utlåtande, hvari kommissionen

dels lemnar en utförlig redogörelse för de olika försök, som

blifvit utförda såväl å fältet som i afseende på olika reproduktionssätt,

samt för de häraf härledda utslag, dels ock uttalar de åsigter, till hvilka

kommissionen med ledning af dessa försök kommit, huru de allmänna

kartarbetena borde för framtiden ordnas. Nämnda underdåniga utlåtande

har sedermera blifvit till tryck befordradt.

Beträffande de genom försöksarbetena vunna resultat och de med

ledning häraf uppstälda kostnadsberäkningar, till hvilka jag anhåller

Bill. till lliksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufVudtiteln: bil.

att i det följande få återkomma, anser jag mig, under hänvisande till

det underdåniga utlåtandet, nu endast böra framhålla, att kommissionen

anser alla de betänkligheter, som ur rent teknisk eller vetenskaplig synpunkt

blifvit framkastade mot lämpligheten af att låta en på förhand

sammansatt stomkarta tjena till underlag för en derefter kommande

fältmätning blifvit fullständigt häfda; men att deremot kostnaderna för

kartarbetenas fullbordande i enlighet med det af 1878 års komité afgifva

förslag visat sig, för såvidt af försöksarbetena kan slutas, i betydlig

grad öfverstiga hvad nämnda komité beräknat.

Efter att till pröfning hafva upptagit de vigtigaste af de på den

föreliggande frågan inverkande förhållanden, sammanfattar kommissionen

sålunda sitt utlåtande:

»Då kommissionen sålunda, med stöd af hvad som blifvit i det

föregående anfördt, beslutat, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

tillstyrka bifall i dess hufvudgrunder till det förslag, som blifvit

af 1878 års komité framstäldt, så innebär denna tillstyrkan icke ett

obetingadt gillande af alla de detaljbestämmelser, som i detta förslag''

blifvit gjorda. Kommissionen har visserligen i och för de kostnadsberäkningar,

den ansett sig böra uppställa, nödgats ingå i sådana detaljfrågor,

hvilka i och för sig icke väsentligen inverka på sjelfva planen

i dess helhet, och hvilka i många hänseenden kunna ändras, utan

att denna plan rubbas; men då eu del af dessa detaljer dels äro af

sådan beskaffenhet, att de icke torde behöfva underställas Riksdagens

pröfning, dels beröra sådana tekniska frågor, att de endast af den fackman,

åt hvilken kartarbetenas ledning är anförtrodd, kunna på bästa

sätt utredas, innan de framläggas till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse,

så har kommissionen endast ansett sig böra i följande hufvudpunkter

sammanfatta de bestämmelser rörande kartverkens framtida

ordnande, hvilka, för så vidt de af Eders Kongl. Maj:t gillas, torde

böra göras till föremål för nådig proposition till Riksdagen:

a) beträffande organisationen:

Ro. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken

sammanslås till ett kartverk, under namn af landkartverket, stäldt, under

chefens för generalstaben chefskap;

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af landkartverket

utöfvas af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i

enlighet med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufvudtitcln: bil.

att utfärda, samt att vid nämnda afdelning skola tjenstgöra, förutom

afdelningschefen och 1 professor, 10 officerare af generalstaben;

3:o. att arbetena utföras, förutom af fast anstälde civile kartografer,

hvilkas antal icke utan särskild framställning må ökas öfver 20,

dels af från armén till erforderligt antal kommenderade officerare och

underofficerare, dels äfven af civile kartografaspiranter och qvinlig

personal;

4:o. att arvodet för fast anstäld kartograf bestämmes till 2,000

kronor, med tre åldérstillägg å 500 kronor, Indika utgå efter respektive

5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring; samt att arvodena för gravörer,

tryckare, kartografaspiranter och för den qvinliga personalen af

Eders Kongl. Maj:t fastställas, efter pröfning af de af kartverkschefen

häröfver afgifna förslag;

5:o. att dagaflöningar och resekostnadsersättningar under arbete

å fältet skola utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl.

Maj:t uppå förslag af kartverkschefen täckes fastställa;

6:o. att kartografer och gravörer pensioneras af staten, de förre

i öfverensstämmelse med de för med dem likstälde tjensteman gällande

grunder; de senare enligt den grund, att gravör efter uppnådda 60

lefnadsår och 25 års tjenst vid kartverket erhåller eu årlig lifstidspension

af 1,200 kronor;

7:o. att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och

extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas

dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket och dervid tillförsäkras

minst enahanda aflöningsvilkor, som förut tillkommit dem; samt att

nuvarande såväl kartografer som koppargravörer, hvilka öfverflyttas till

landkartverket, må, i och för rättighet till pension, äfvensom kartograferna

i fråga om åldérstillägg, räkna sig till godo den tid, de före

öfverflyttningen tjenstgjort vid de ekonomiska och topografiska kartverken

;

b) beträffande skalor och arbetsmetoder m. m.

8:o. att för uppmätningen och kartläggningen af landets särskilda

delar med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen bör

fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,

nemligen:

skalan 1: 20,000 för det sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen

intill 29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens

karta öfver Sverige gällande bladindelning;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufvndtiteln: bil.

skalan 1:50,000 för den del af det norrländska kustlandet, hvilken

ligger mellan den norra gränsen för först nämnda skalas användande

och södra gränsen för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste

området kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland

samt omkring Storsjön, eller för ett sammanlagdt område af omkring

340 qv.-mil; samt

skalan 1: 100,000 för hela det öfriga området, med de undantag,

som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter,

der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;

9:o. att för det område, som uppmätes i skalan 1: 20,000, denna

uppmätning göres såväl ekonomisk, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de för det ekonomiska kartverket nu gällande grunder, som ock

topografisk, med användande för höjdbeteckningen af ett backstrecksmanér,

fullständigadt genom noggranna höjdbestämmelser; men för hela

det öfriga området endast topografisk, men med iakttagande, att den

grundläggande stomkartan bör utarbetas med hänsyn till att framdeles

kunna läggas till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till en

ekonomisk plankarta;

10:o. att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100,000

fortsätta efter oförändrad plan intill Norrbottens länegräns, med undantag

för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden

i koppar utbytes mot heliogravyr;

11:o. att den för södra Sverige i skalan 1 : 20,000 upprättade

ekonomisk-topografiska kartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck

förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

12:o. att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu

gällande bestämmelser tillämpas och äfven utsträckas till Vesterbottens

läns lappmark; tillkommande det chefen för kartverket att afgifva förslag,

huru öfvergången emellan de olika skalorna skall kunna ordnas

efter eu med afseende på bladindelningen lämplig gräns;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och liäradsbeskrifningar

utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;

men att dessa arbeten tills vidare endast skola omfatta den del af landet,

för hvilken uppmätningsskalan 1 : 30,000 blifvit faststäld;

14:o. att länsbeskrifningar upprättas och utgifvas jemte tillhörande

öfversigtskartor; samt

c) beträffande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget från och med det år, föreliggande plan

må komma att tillämpas, bestämmes till 190,000 kronor; men att detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette Imfyudtitelii: bil.

anslag, i den mån de nu till afvittrings- och. stor skiftesverken utgående

medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den storlek,

som kan erfordras för att kartverket må kunna inom en tidrymd

af 35 år öfver hela landet fullbordas.»

Men äfven inom kartverks-kommissionen hafva olika meningar gjort

sig gällande. Då ordförandeskapet inom kommissionen är anförtrodt

åt chefen för generalstaben, men denna chefspost under tiden för

kommissionens arbeten tvenne gånger öfvergått i nya bänder och sista

gången vid tidpunkten för frågans slutliga behandling inom kommissionen,

blef den då förordnade befälhafvare!! för generalstaben icke

i tillfälle att deltaga i kommissionens beslut. Af kommissionens öfrige

sex ledamöter hafva fyra förenat sig om ofvan framstälda förslag,

hvaremot två ledamöter i särskilda reservationer framstält derifrån afvikande

men äfven sinsemellan olika förslag.

Den ene reservanten, d. v. afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning, fasthåller nemligen vid de åsigter, han såsom

ledamot i 1878 års komité i sin då afgifna reservation omfattat, eller

att det ekonomiska kartverkets arbeten inom södra och mellersta delarne

af riket böra inställas; hvaremot det af den andre reservanten,

Öfverdirektören Sidenbladh, afgifna förslag blifvit sammanfattadt i

följande punkter:

»a) beträffande organisationen:

bo. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken fortfarande

bearbetas och ställas under chefens för generalstaben chefskap;

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af dessa kartverk

utöfvas af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning

o. s. v. (= kommissionens hemställan);

3:o.—6:o. = kommissionens hemställan;

7:o. att nuvarande kartografer och qvinliga biträden vid ekonomiska

kartverket samt extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning

tillförsäkras minst enahanda aflöningsvilkor som förut tillkommit

dem; samt att nuvarande såväl kartografer som koppargravörer i och

för rättighet till pension, äfvensom kartografer i fråga om åldertillägg

må räkna sig till godo den tid, som de tjenstgjort vid de ekonomiska

och topografiska kartverken;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtiteln: bil.

b) beträffande skalor och arbetsmetoder m. m.:

8:o. att för återstående uppmätningen och kartläggningen af landets

särskilda delar, med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen

bör fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,

nemligen

för ekonomiska kartan: skalan 1 : 20,000 för hittills ej ekonomiskt

kartlagda delar af sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen intill

29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens karta öfver

Sverige gällande bladindelning, samt skalan 1 : 50,000 för den norr

derom belägna delen af riket utom Norrbottens län; och

för topografiska kartan: skalan 1 : 50,000 för ej allenast de hittills

icke i denna skala topografiskt kartlagda delarne af sydliga och mellersta

Sverige intill nyssnämnda bladkant utan äfven för den del af det

norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan denna kant och södra

gränsen för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området kring

de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring

Storsjön eller för ett sammanlagdt område i Norrland af omkring 340

qvadratmil; samt skalan 1 : 100,000 för hela det öfriga området i norra

Sverige;

9:o. att den ekonomiska kartläggningen, som verkställes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket nu

gällande grunder, dock att kartan förses med nödigt antal höjdsiffror,

utföres på det sätt, att en del af den härför erforderliga arbetsstyrkan

föregår med sitt arbete den topografiska kartläggningen och eu del

samtidigt bearbetar den redan i 1 : 50,000 topografiskt men ej ekonomiskt

kartlagda delen af landet, så att både den ekonomiska och den

topografiska kartläggningen af hela riket på en gång afslutas;

och att den topografiska kartläggningen, som utföres i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med härför hittills gällande grunder, skall föregås

af den ekonomiska kartläggningen, så att för den topografiska kartan

ej må behöfva upprättas någon särskild grundläggande stomkarta, utan

erhålles denna genom nedtransportering till behöflig arbetsskala från

den ekonomiska kartan, der hon ej redan innehar denna skala;

10:o. = kommissionens hemställan;

ll:o. att utgifningssättet för den ekonomiska kartan må tillsvidare

lemnas oafgjordt;

12:o. — kommissionens hemställan;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och häradsbeskrifningar

utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette Imfvudtiteln: bil.

14:o. att förteckningar öfver geodetiskt bestämda punkter och afvägda

fixpunkter upprättas och utgifvas jemte möjligen dertill hörande

öfversigtskartor; samt

c) beträffande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget bestämmes till 190,000 kronor, men att

detta anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken

utgående medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till

den storlek, som kan erfordras för att kartverken må kunna inom en

tidrymd af högst 35 år öfver hela landet fullbordas.»

Detta förslag kan sägas i hufvudsak innebära en fortsatt tillämpning

af hittills gällande grunder, med undantag af att äfven det ekonomiska

kartverket anses böra ställas under chefens för generalstaben

chefskap, samt att den ekonomiska kartläggningen bör utsträckas äfven

öfver Norrland, men i den mindre skalan 1 : 50,000, samt äfven derstädes

föregå den topografiska kartläggningen.

Slutligen bär nuvarande befälhafvare!! för generalstaben i särskildt

afgifvet underdånigt utlåtande af den 12 December 1882, i afseende

på organisationen samt sättet för det södra och mellersta Sveriges kartläggning

intill ofvan angifna gränslinie, instämt i de af Öfverdirektören

Sidenbladh afgifna förslag, men i afseende på den norr om denna

gränslinie belägna landsdelens kartläggning tillstyrkt bifall till hvad

kartverkskommissionen föreslagit.

Efter det kartverkskommissionen afgifvit sitt underdåniga utlåtande,

har afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning

i sin vid slutet af år 1883 afgifna berättelse öfver de af det ekonomiska

kartverket under nämnda år utförda arbeten anmält, att resultaten

af de stomkart- och planmätningsarbeten, hvilka under åren 1882

och 1883 blifvit af nämnda kartverk utförda inom Wermlands län,

gifvit vid handen, att de i afseende på dessa slag af arbeten dittills

på olika vägar härledda kostnadssiffror äro för höga och icke kunna

tillmätas tillräcklig tillförlitlighet. Sedan Eders Kongl. Maj:t med anledning

häraf infordrat kartverkskommissionens yttrande och kommissionen

i underdånigt utlåtande af den 12 December 1883 enstämmigt

uttalat den åsigt, att någon tids ytterligare erfarenhet vore af nöden

för vinnande af möjligaste visshet i afseende på dessa, på den föreliggande

frågan icke oväsentligt inverkande förhållanden, fann Eders

Kongl. Maj:t lämpligt att till den senast församlade Riksdagen icke

göra någon annan framställning, än som föranleddes af att kart
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hufvu dtiteln: bil.

arbetena måtte kunna under år 1885 efter hittills gällande grunder

fortgå. Sedan emellertid bemälde afdelningschef i sin den 20 sistlidne

November afgifna arbetsberättelse ytterligare anmält, att de under

nämnda år af ekonomiska kartverket utförda arbeten till fullo bekräftat

de resultat, som under de två föregående åren vunnits, samt att han

ansåge, att de genom tre års arbeten inom Wermlands län sålunda

erhållna resultat — ehuru icke heller dessa kunna tillmätas ett afgörande

vitsord •— med lika berättigande kunde läggas till grund för en kostnadsberäkning

som de af kartverkskommissionen genom till omfattning

mera begränsade försöksarbeten härledda, så torde ej längre böra

uppskjutas att till Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning framlägga

ärendet.

Af den korta sammanfattning, jag nu gifvit af detta ärendes behandling,

framgå de svårigheter, som möta vid att sammanjemka de

olika åsigter, hvilka söka gorå sig gällande i fråga om huru de allmänna

kartverkens arbeten må kunna ordnas så, »att bästa möjliga

produkt erhålles för minsta möjliga kostnad och under den kortaste

tid som omständigheterna medgifva». Dessa åsigter skilja sig icke

allenast i sådana delar, som kunna sägas utgöra den föreliggande frågans

grundval, utan äfven i en flerfald af detaljbestämmelser. För vinnande

af möjligaste korthet och reda har jag trott mig böra, endast

med hänvisning till hvad i de särskilda utredningarne blifvit i afseende

på tillämpningen närmare utveckladt, söka så vidt möjligt sammanfatta

hvad jag anser utgöra frågans hufvudgrunder; och detta så mycket mer

som, först sedan dessa hufvudgrunder blifvit faststälda, tiden torde

vara inne att till pröfning upptaga de närmare bestämmelser, genom

hvilka desamma kunna på bästa och billigaste sätt bringas till tilllämpning.

Till mera nämnda hufvudgrunder hänför jag förnämligast:

de skalor, hvari kartorna öfver landets olika delar böra upprättas

och i tryck utgifvas, så att kartverket, äfven med afseende fäst på en

längre framtids kraf, väl uppfyller det med detsamma afsedda ändamål;

den organisation, som på samma gång den skänker säkerhet för

kartarbetenas sorgfälliga utförande medför minsta möjliga kostnad; samt

kostnaden eller med andra ord de årliga anslagsbelopp, hvilka med

afseende fäst på kartarbetenas möjligast skyndsamma fullbordande kunna

och böra ifrågasättas.

Då jag nu anhåller att få inför Eders Kongl. Maj:t framlägga

mina åsigter i afseende på dessa hufvudgrunder, anser jag mig böra

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette lmfvudtiteln: bil.

särskilt framhålla, att, då frågan icke gäller att utstaka grunderna

för något nytt företag, utan fortsättningen och fullbordandet af arbeten,

hvilka under flere årtionden fortgått, de förslag företrädesvis bort omfattas,

Indika med minsta möjliga rubbning i hittills tillämpade grunder

för landets kartläggning och utan någon betydande förökning i

nuvarande kostnader leda till det här ofvan citerade, af Riksdagen

angifna önskningsmål. Skälen härför torde lätt vara insedda och endast

behöfva i korthet beröras. Förutom nemligen att värdet och

användbarheten af ett allmänt kartverk öfver ett helt land i hög grad

är beroende af den enhet eller homogenitet i afseende på skalor, beteckningssätt

in. m., som förefinnes mellan de särskilda kartblad, hvari

ett sådant kartverk sönderdelas, och hvilket förhållande manar till

stor varsamhet vid vidtagandet af förändringar i dessa afseenden, så

utöfva äfven alltför omfattande och oftare återkommande förändringar

i organisation och arbetsmetoder — under en längre eller kortare

öfvergångstid, innan ny personal hunnit utbildas och de nya

metoderna vunnit stadga — en förlust både i penningar och tid,

hvilken i viss grad motväger de besparingar i dessa afseenden, som

genom de vidtagna förändringarne beräknats vara att vinna. Eu tillämpning

af denna grundsats behöfver derför långt ifrån förhindra ett

successivt införande af sådana förändringar, hvilka vare sig genom

de tekniska lijelpmedlens ständigt fortgående utveckling eller i andra

afseenden kunna leda till arbetenas fullkomnande eller till besparing i

tid och kostnad.

Vidkommande först de skalor, hvari landets olika delar böra uppmätas,

så hafva i fråga om den för det sydliga och mellersta Sveriges

uppmätning lämpligaste skalan äfvensom, i samband dermed, rörande

sättet för denna uppmätnings utförande väsentligt olika åsigter sökt

göra sig gällande. Så hafva tvä ledamöter af 1878 års komité påyrkat,

att uppmätningsskalan äfven för denna del af landet må inskränkas till

1: 50 000, vid hvilket yrkande en af dessa ledamöter fasthållit i sin

till kartverkskommissionens utlåtande fogade reservation. Under det

de öfrige fem ledamöterna af nämnda komité förordat en fortsättning

af den år 1860 under namn af ekonomiska kartverket påbörjade

kartläggningen i skalan 1:20 000, så hafva derjemte tre af dessa yrkat,

att nämnda kartläggning äfven bör omfatta återgifvandet af landets

höjdbildning förmedelst ett backstrecksmaner, förtydligadt genom höjdsiffror.

Slutligen hafva inom kartverkskommissionen fyra ledamöter

förordat det af meranämnda komités sistnämnda tre ledamöter afgifna

Bih. Ull Bibel. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufmdtiteln: bil.

förslag, under det åter en ledamot uttalat den åsigt, att den plana kartläggningen

i skalan 1: 20 000 med så få rubbningar som möjligt bör

fortsättas, hvilken åsigt äfven blifvit af befälhafvaren för generalstaben

i hans särskildt afgifna utlåtande omfattad. Jag har ansett mig

böra här ånyo upprepa de många olika förslag, som blifvit framstälda

.i fråga om sättet för det sydliga och mellersta Sveriges kartläggning,

då häri, så att säga, inneslutes kartverksfrågans kärna, kring

hvilken nämnda frågas öfriga delar mer eller mindre nära ansluta sig.

Sammanställas dessa olika förslag, så framgår deraf, att en fortsatt

uppmätning af det sydliga och mellersta Sverige i skalan 1: 20 000

blifvit med stor samstämmighet tillstyrkt icke allenast af 1878 års

komité och af kartverkskommissionen utan äfven af de myndigheter,

hvilka på nådig befallning derom afgifvit underdåniga utlåtanden;

hvaremot meningarne visat sig väsentligt delade i lråga om lämpligheten

att i samma stora skala äfven uppmäta och återgifva landets

höj dbildning.

De många skäl för fortsättningen och påskyndandet af den sedan

nära 25 år tillbaka fortgående kartläggningen i skalan 1: 20 000 af det

sydliga och mellersta Sverige, hvilka blifvit framstälda dels af Chefen

för Civildepartementet i hans anförande till statsrådsprotokollet

den 15 December 1871, dels af 1878 års komité, af kartverkskomissionen,

af befälhafvaren för generalstaben in. fl., synas äfven mig så

öfvertygande, att jag icke tvekar tillstyrka, att nämnda uppmätningsskala

bör för i fråga varande del af landet fortfarande bibehållas.

Men lika litet som jag af Riksdagens i ämnet gjorda framställningar

kan söka stöd för tillstyrkandet af någon sådan åtgärd, som,

om äfven för tillfället ledande till minskad kostnad, skulle beteckna ett

tillbakagående eller en försämring i våra nuvarande kartarbetens godhet

och användbarhet, lika litet synes mig dessa framställningar gifva

skäl för vidtagande af sådana, om än i motsatt riktning gående förändringar

vid kartverkens fortsatta bearbetande, som skulle leda vare

sig till någon betydande tillökning i nuvarande kostnader eller till en

försening i tidpunkten för kartverkens fullbordande.

Beträffande det i sist nämnda riktning gående förslaget, att kartverket

i skalan 1:20 000 äfven skulle förses med höj dbeteckning, så

torde å ena sidan icke kunna förnekas, att kartverket, på detta sätt

full ställdigadt, bättre och i vidsträcktare mån skulle tillgodose de mångfaldiga

ändamål, som med dess upprättande afses att vinnas. Men tager

man å andra sidan hänsyn dels till de ökade kostnader, hvarmed en sådan

fullständig topografisk kartläggning blir förknippad, dels till de vidt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hufvudtiteln: MI.

omfattande topografiska arbeten, som redan blifvit i den mindre skalan

1:50 000 utförda öfver en betydlig der af här i fråga varande område,

samt dels slutligen till det vid jemförelse med andra lands kartarbeten

ofullkomligare sätt — eller medelst backstreck — hvarmed höjdformerna

af kostnadsskäl föreslås att äfven i den större skalan afbildas, så synes

mig betänkligt att nu företaga en så genomgripande rubbning i de

hittills tillämpade grunderna för det sydliga och mellersta Sveriges

kartläggning.

I sin reservation till kartverkskommissionens utlåtande uttalar

chefen för statistiska centralbyrån i denna del af ämnet följande:

»Då jag alltså just med nödig omtanke för rikets topografiska

kartläggning i likhet med nyssnämnde chef (dåvarande afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning) icke kan finna det välbetänkt

att nu företaga eu dylik kartläggning i skalan 1:20 000, kan jag dock

icke gå så långt som han det föreslår, nemligen att man helt och hållet

skulle öfvergifva alla kartografiska arbeten i denna skala eller, med

andra ord, att man skulle låta det ekonomiska kartverkets bearbetande

alldeles upphöra. I detta hänseende delar jag deremot den åsigt, som

alltid gjort sig gällande såväl inom 1878 års kartkomité som i den

nu varande kommissionen.

Man har, måhända icke så sällan, velat påstå, att Sverige eger

intet kadasterverk och att, då det ekonomiska kartverket, som skulle

ersätta detta, upprättas i en alltför liten skala för att kunna fylla

detta behof, det ekonomiska kartverket skulle vara om ej onödigt dock

ej behöfligt, samt att, då en utvidgning af detta kartverk till en för

kadasterbehof nödig skala skulle leda till snart sagdt orimliga kostnader,

man bör ju förr desto heldre upphöra med att bearbeta ett

sådant kartverk. Detta är enligt min åsigt en missuppfattning af verkliga

förhållanden. Sverige eger ett kadasterverk, visserligen icke .fullt

motsvarande de utländska men dock dermed i vissa delar ojemförligt.

Men som detta vårt kadasterverk, jag menar härmed naturligtvis våra

stora och dyrbara '' samlingar af landtmäterikartor, utarbetats under en

mycket lång tidrymd och utan inbördes sammanhang samt med stora

luckor, så är det ekonomiska kartverket ett alldeles nödvändigt komplement

till kadasterverket. Den ekonomiska kartan har således att

göra ett helt af de spridda delarne och att så godt sig göra låter fylla

bristerna. Denna karta skall derför icke för den enskilde jordegaren

precis utvisa hans innehaf af mark, utan hon skall i stort visa, huru

byars och andra sjelfständiga jordeboks-områden äro till hvarandra belägna;

hon skall, såsom man sagt, lägga jordeboken på karta samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln: bil.

dessutom ådagalägga, huru mycket af rikets jord fördelar sig i åker,

äng och annan mark. Det tillhör deremot icke en sådan allmän öfversigtskarta

att gifva utslag i tvister om eganderätt, ty detta tillkommer

landtmäteri k artan, och, då dess anskaffande hittills alltid tillkommit jordegaren,

synes det icke vara skäl att låta staten nu fullgöra ett sådant

åliggande för den, som dylikt underlåtit eller underlåter. Särskildt har

man velat påstå, att med den jordstyckningsfrihet, som en nyare lagstiftning

medgifver, den tid snart nog kan vara inne, då stora förvecklingar

i fråga om inteckning och lagfart skola uppstå, om egendom,

huru liten han än må vara, ej utmärkes å karta, men då denna karta,

förutsatt att en förändrad lagstiftning uti ifrågavarande hänseenden

skulle fordra en sådan, väl bör vara en egendomskarta, d. v. s. en

landtmäterikarta, så blitver äfven i detta fall den ekonomiska kartan

ett nödvändigt medel för att lemna en öfversigt öfver de många specialkartorna.

Enligt min uppfattning har således den ekonomiska kartan till

hufvuduppgift att komplettera vårt kadasterverk och att möjliggöra

nödiga arealbestämningar af åker, äng in. in., och om man låter en

sådan karta vara hvad hon hittills alltid varit, d. v. s. om man icke

tillägger någonting som egentligen icke tillkommer henne såsom sådan,

sa bör hon ej få tillvitelsen att »förete bilden af något ofärdigt», derför

att hon är hvad hon är, nemligen eu plankarta. Hon kan och bör

kompletteras med höjdsiffror, hvilket är en ganska enkel åtgärd, men

hon behöfver ej nödvändigt förses med terrängbeteckning, hvilket återigen

är ett mycket kostsamt företag.»

I öfverensstämmelse härmed uttalar sig äfven befälhafvaren för

generalstaben.

Härtill anser jag mig endast böra tillägga följande. Då man med

begränsade tillgångar måste tillgodose de i viss grad mot hvarandra

stridande fordringarne, eller å ena sidan att hela landets kartläggning

må så skyndsamt som möjligt fullbordas, samt å den andra att de

under alla förhållanden dyrbara arbetena höra, med skälig hänsyn till

olika landsdelars olika vigt och betydelse, utföras med den fullständighet

och noggrannhet, att de må kunna tillfredsställa äfven en längre

framtids kraf, så synes mig den hittills följda grunden för det sydliga

och mellersta Sveriges kartläggning på bästa sätt sammanjemka dessa

fordringar. Det torde nemligen med all säkerhet kunna förutses, att

för denna del af vårt vidsträckta land, som innesluter mer än fyra

femtedelar af hela landets befolkning, och hvilken i afseende på odling

och utveckling kan ställas i jemnbredd med de flesta af Europas öfriga

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hiifyudtitcln: bil.

länder, behofvet af lika fullständiga kartor, som redan sedan lång tid

i dessa länder upprättas, i en icke aflägsen framtid skall göra sig gällande.

Och på samma gång det plana kartverket i skalan 1: 20 000,

fullständigadt med talrika och noggranna höjdsiffror samt vid sidan af

ett topografiskt kartverk i mindre skala, redan nu kan sägas, med hänsyn

till do tillgångar, som för närvarande rimligtvis kunna tagas i anspråk,

nöjaktigt tillgodose fordringarne, så erbjuder detsamma ett underlag,

som framdeles kan i mån af behof och i de mindre delar af landet,

der en noggrannare kännedom äfven om höjdbildningen anses behöflig,

med lätthet fullständigas till en topografisk karta och då med tillämpning

af de mera noggranna metoder medelst nivålinier, som för höjdbildningens

återgifvande i större skalor numera nästan öfverallt vunnit

tillämpning.

Man bär mot ekonomiska kartverket anmärkt, att i följd af landets

oafbrutet fortgående uppodling, vare sig genom skogsmarks eller ängs

uppbrytning till åker eller genom sänka markers torrläggning, de ekonomiska

kartorna snart skulle blifva föråldrade. Denna olägenhet,

hvilken för öfrigt vidlåder alla kartverk i något större skala, eller att

de efter en viss tid ej gifva en fullt trogen bild,, af landets utseende,

kan i viss mån afhjelpas genom att å den ekonomiska kartan från de

till generallandtmäteri- och provinskontoren inkommande skiftes- och

andra kartor införa nyodlingar och andra väsendtliga ändringar. På

enahanda sätt kunna kartor öfver de med statsunderstöd försedda

afdiknings- eller andra dylika företag begagnas och förty föreskrifvas,

att ett exemplar af kartan öfver företaget skall till kartverket aflemnas.

Ett kartverks ändamål kan emellertid icke till fullo uppnås med

mindre att kartorna blifva i tryck för allmänheten tillgängliga. Också

har Riksdagen såsom en af de orsaker, hvarför det ekonomiska kartverket

icke i sin nuvarande form anses motsvara sitt ändamål, framhållit

den omständigheten, att kartorna icke utgifvas i skalan 1 : 20 000

utan i skalan 1: 50 000, och detta blott i de fall, då medel dertill beviljas

af landsting, hushållningssällskap eller kommuner. De skäl, som

i 1878 års komités utlåtande blifvit anförda för utgifning i oförminskad

skala af den utaf denna komité föreslagna karta i skalan 1: 20 000, hafva

ock samma giltighet, äfven om kartan } afseende på höjdformerna

endast framställer hvad genom höjdsiffror kan utmärkas; hvarföre

jag anser mig böra tillstyrka, att de öfver det sydliga och mellersta

Sverige upprättade kartor i skalan 1: 20 000 må medelst något billigt

reproduktionssätt på statsverkets bekostnad i tryck utgifvas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette Imfvudtiteln: bil.

Beträffande öfriga för olika delar af landet föreslagna uppmätnings-

och utgifningsskalor, så har jag intet att erinra vid de förslag

som blifvit afgifna af 1878 års komité och af kartverkskommissionen.

Dessa förslag äro i hufvudsak öfverensstämmande, endast med det

undantag, att en ledamot af nämnda kommission yrkat, att en ekonomisk

kartläggning i skalan 1 : 50 000 bör utföras äfven öfver Norrland

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket

nu gällande grunder. Ehuru jag erkänner det tilltalande i ett

sådant förslag, kan jag dock icke — äfven om någon beräkning öfver

kostnaden för en dylik kartläggning förefunnes, hvilket icke är fallet —

tillstyrka att redan nu fastställa en bindande föreskrift i detta hänseende.

Öfver de mest odlade och befolkade trakterna af Norrland,

eller kustlandet jemte ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna

samt nejden omkring Storsjön, är den topografiska kartan

föreslagen att upprättas i skalan 1 : 50 000 och öfver det öfriga området

(lappmarkerna undantagna) i skalan 1 : 100 000. Om stomkartan

för den topografiska uppmätningen upprättas i skalan 1 : 50 000 och,

såsom kartverkskommissionen föreslagit, med fäst afseende på att framdeles

läggas till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till eu

ekonomisk plankarta, det vill säga om denna stomkarta, så vidt den

mindre skalan sådant medgifver, upprättas efter samma grunder som

den stomkarta, som numera lägges till grund för den ekonomiska kartan

i skalan 1 : 20 000, så torde den med höjdbeteckning och höj dsiffror

försedda topografiska kartan jemte stomkartan och de genom afvittring

och storskifte erhållna specialkartor komma att lemna ett mycket''

godt och användbart material att lita till vid alla frågor af ekonomisk

natur, hvilka för sin utredning och lösning äro beroende af kartografiska

upplysningar. Då härtill kommer, att den topografiska kartläggningen

af den ifrågavarande, hittills i afseende på topografiska

kartor förbisedda delen af vårt land icke bör uppskjutas, utan så snart

som möjligt påbörjas och derefter fortgå samtidigt med kartläggningen

af södra Sverige, så synes det mig vara nödvändigt att icke fördröja

detta angelägna arbete genom större kostnaders nedläggande på plankartan,

än som äro erforderliga för upprättande af en för den topografiska

och för den blifvande ekonomiska kartan gemensam stomkarta.

Jag tillstyrker derföre bifall till hvad kartverkskommissionen i nämnda

hänseenden föreslagit.

De bestämmelser, hvilka jag med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt

anser böra vid det fortsatta bearbetandet af landets allmänna

kartverk fastställas i afseende på uppmätnings- och utgifningsskalor

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln: bil. _ 23

samt härmed sammanhängande förhållanden, hunna sålunda sammanfattas

:

l:o att för uppmätning och kartläggning af landets

särskilda delar [med undantag af Norrbottens

län, hvars kartläggning fullbordas enligt nu gällande

plan] tre olika skalor användas:

skalan 1:20 000 för den ännu icke i denna

skala kartlagda del af landet, som faller söder om

den linie, hvilken betecknar 29:de bladvådens norra

kant å den för »generalstabens karta öfver Sverige»

gällande bladindelning, med de smärre afvikelse!- från

denna linie, som erfordras för att de deraf afskinna

socknar och härad må blifva i samma skala i sin

helhet kartlagda; och bör uppmätningen i denna skala,

i öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum, tills

vidare endast omfatta fullständig planmätning, men

i förening med noggranna höj dbestämmelser, hvilkas

resultat genom siffror å kartorna utsättas;

skalan 1: 50 000 dels för höjdformernas uppmätning

och afbildning å den del af nyss nämnda område,

som ännu icke varit föremål för topografisk

kartläggning i nämnda skala, dels för fullständig

topografisk kartläggning af den del af det norrländska

kustlandet, som ligger mellan nyssnämnda 29:de bladvådslinie

och södra gränsen för Norrbottens län,

samt af det närmaste området kring de vigtigaste

kommunikation slederna genom Jemtland och omkring

Storsjön; samt

skalan 1:100 000 för fullständig topografisk kartläggning

af hela det öfriga området med de undantag,

som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens

läns fjelltrakter, der ingen afvittringsmätning

kommer att utföras;

2:o att de stomkartor, som sammansättas till underlag

för topografisk uppmätning af de delar af landet,

hvilka icke blifva föremål för kartläggning i skalan

1 : 20 000, utarbetas med hänsyn till att äfven kunna

läggas till grund för ekonomiska mätningars utförande ;

3:o att den i skalan 1 : 20 000 upprättade och

med höjdsiffror fullständigade plankartan utgifves i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette 1)ufrudtiteln: bil.

oförminskad skala samt i färgtryck förmedelst ett

billigt reproduktionssätt;

4:o att utgifningen af generalstabens karta i

skalan 1 : 100 000 fortsättes efter oförändrad plan,

men att den nuvarande gravyrmetoden utbytes mot

lieliogravyr; samt

5:o att framdeles efter pröfning af vederbörandes

förslag fastställes, huru öfvergången till de skalor,

hvari kartorna öfver Norrbottens län utgifvas, skall

ordnas efter en med afseende på bladindelningen

lämplig gräns.

Äfven i afseende på organisationen hafva delvis olika förslag blifva

framstälda. Hvad först vidkommer styrelsen och ledningen af

kartarbetena tillåter jag mig erinra om de flerfaldiga förändritfgar, som

i detta afseende ansetts böra tid efter annan vidtagas. Så stäldes det

allmänna ekonomiska kartverket vid dess första organisation år 1859

under öfverdirektören för landtmäteriet, under det ledningen af de

ekonomiska kartarbeten, hvilka samtidigt anbefaldes till påbörjande i

Norrbottens län, uppdrogs åt d. v. landshöfdingen i nämnda län. Kort

derefter entledigades emellertid nämnde öfverdirektör från befattningen

med det allmänna ekonomiska kartverket, hvilket stäldes under en särskild

styresman. År 1870 uppdrogs åter åt landtmäteristyrelsen ledningen

af sistnämnda kartverk, men från och med år 1873 stäldes såväl

detta som ock Norrbottens läns kartverk under styrelse och ledning

af chefen för topografiska kåren, i hvars hand sålunda chefsskapen

för de ekonomiska och topografiska kartverken förenades. Sedan

emellertid vid generalstabens omorganisation topografiska kårens tillvaro

såsom sjelfständig kår år 1874 upphörde, och dess dittillsvarande

åligganden öfverflyttades på en afdelning af nämnda stab, så förändrades

i viss mån detta förhållande. Under det nemligen afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning fortfarande såsom chef

utöfvade ledningen af de ekonomiska kartverken, öfverflyttades chefsskapet

för de topografiska kartarbetena på chefen för generalstaben.

De olägenheter och det menliga inflytande på kartarbetenas planmessiga

och ostörda fortgång, som varit en följd af dessa ofta återkommande

förändringar i sättet för kartverkens ledning, anser jag mig

endast behöfva antyda. En annan omständighet, som jemte detta försvårat

den samverkan, som utgör vilkoret för så nära beslägtade arbetens

bästa och billigaste utförande, är att de anslag, som från två

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufmdtiteln: Ibil.

särskilda hufvudtitlar härtill anvisats, till redan på förhand bestämda

belopp fördelats på tre särskilda kartverk. I sitt underdåniga förslag

till inkomst- och utgiftstat för år 1884 för det ekonomiska kartverket

uttalar afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning i

detta afseende följande:

»Såväl vid uppgörandet af arbetsplaner som än mer vid dessas

tillämpning framträder bjert olägenheten af att de till de allmänna

kartarbetena utgående anslag äro till på förhand bestämda belopp fördelade

på tre särskilda kartverk och till olika slag af arbeten. Den

samverkan de särskilda kartverken emellan, som afsågs att vinnas dermed,

att de ekonomiska kartverken från och med år 1873 stäldes under

afdelningschefens vid generalstabens topografiska afdelning styrelse

och ledning, och hvilken samverkan utgör vilkoret för en sådan

inbördes anordning af de olika kartverkens med hvarandra nära sammanhängande

arbeten, att minsta möjliga kostnad uppstår, torde ej

heller kunna till fullo ernås, med mindre än att den vid de olika kartverken

anstälda personal och de till dem anvisade anslag få, oberoende

af de band, som en trefaldig organisation nu pålägga, för det gemensamma

ändamålet användas efter den plan, som Eders Kongl. Maj:t

uppå förslag af kartverkens chef täckes för hvarje år fastställa.»

Efter en omfattande utredning af alla de förhållanden, som vid

frågan om kartverkens lämpligaste organisation måste vara i större

eller mindre grad bestämmande, föreslog 1878 års komité i afseende

på kartverkets styrelse och ledning:

»att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på

personal och anslag sammanslås till ett kartverk, som ställes under

styrelse och ledning af chefen för generalstaben och benämnes Landkartv

erkefä.>,

hvilket förslag med något förändrad ordalydelse tillstyrkes af kartverkskommissionen.

Ett af de förnämsta vilkoren för att kunna minska de under alla

förhållanden stora kostnader, som äro förenade med ett helt lands

kartläggning, är en sådan organisation, som med minsta möjliga fast

aflönade stam — för de rent vetenskapliga arbetenas utförande samt

för arbetenas ledning in. in. — förmår upptaga ett större antal mera

tillfälligt anstälde personer, hvilka endast åtnjuta dagaflöning för den

tid, de äro tjenstgörande; detta så mycket mer som arbetets natur nödvändigt

förutsätter en betydligt större personal under de fem månader,

som arbetena å fältet i regel kunna fortgå, än som under den öfriga

delen af året lämpligen kan sysselsättas. I detta hänseende uttalar

Bill. till Ri/csd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häji. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufYudtiteln: bil.

krigsvetenskapsakademiens föredragande i topografi i sin år 1881 afgift^

årsberättelse jemte annat följande:

»Vid de ekonomiska och topografiska kartverken är, under den tid

arbetena å fältet pågå, anstäld en personal uppgående till omkring 60

till 70 personer. Under det att vid de ekonomiska kartarbetena ständig

personal — för närvarande uppgående till 22 personer —- nästan

uteslutande användes, så finner man vid de topografiska arbetena en

vanligen mer än dubbelt så stor personal under sommaren som under

vintermånaderna. Att för de kartografiska arbetena underhålla en särskild

fast aflönad tjenstemannakår af 60 till 70 personer skulle, såsom

lätt inses, blifva oerhördt dyrt. En stor del af dessa arbeten äro

dessutom af så mödosam beskaffenhet, att de taga mera fysiska krafter

i anspråk, än som i allmänhet kunna påräknas hos personer, som öfverskridit

det 45:e lefnadsåret, vid hvilken ålder således flertalet af en

sådan fast anstäld personal antingen måste pensioneras eller, ehuru

mindre tjenstbar, bibehållas. Möjligheten att utan oerhörda kostnader

utföra ett lands kartläggning med de fordringar, nutiden derpå ställer,

beror derföre på en sådan organisation och eu sådan arbetsfördelning,

att en tillfälligt anstäld yngre personal kan''under ledande och kontrollerande

uppsigt användas för vissa slag af arbeten. Denna princip

har äfven i de flesta land blifvit tillämpad och den tillfälliga personalen

har med erkänd fördel sökts och funnits bland arméns yngre befäl och

underbefäl. En sådan personal medför icke någon vidare kostnad än

dagaflöning för den tid, han är vid arbetena anstäld, och återgår efter

slutad tjenstgöring vid kartverket till sin fast afiönade anställning vid

regementet; denna personal har vidare under sin militära utbildning

redan på förhand bibringats den förberedande kunskap, att han under

en sommars öfningskurs kan nöjaktigt utbildas till fältmätare. Att

denna personal efter några års tjenstgöring vid kartarbetena afgår för

att ersättas af en annan, hvilken ånyo måste utbildas, kan visserligen

betraktas såsom en olägenhet — — — —- men, såsom ofvan blifvit

antydt, gifves det en gräns, som ganska snart uppnås, då den förvärfvade

större skickligheten motväges af ett aftagande i den ungdomlighet

i lynne och krafter, hvilken utgör en nästan lika nödvändig egenskap

för fyllandet af de anspråk, som i vårt land ställas på fältmätaren.»

På samma gång det torde vara otvifvelaktigt, att orsaken till de

ekonomiska kartarbetenas öfverklagade dyrhet förnämligast är att söka

i den omständigheten, att dessa arbeten, i synnerhet hvad södra och

mellersta Sverige vidkommer, hittills nästan uteslutande utförts af en

fast anstäld personal, hvars arfvoden genom ålderstiilägg ökas, under

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln: 1)11-

det att den för ansträngande arbeten i skog och mark erforderliga vigör

helt naturligt med åren aftager, så har äfven afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning uttalat den åsigt, att den större

skicklighet, som en sådan personal onekligen bör besitta, likväl icke

behöfver nödvändigtvis förutsättas för alla de olika slagen af arbeten,

samt att, efter hvad erfarenheten redan bekräftat, intet men för arbetenas

godhet är att befara genom att äfven vid kartläggningen i skalan

1 : 20,000 införa en sådan arbetsfördelning, att, såsom vid topografiska

afdelningen alltid varit fallet, arbetena å fältet i hufvudsak utföras af

en tillfälligt anstäld personal under ledning och kontrollerande uppsigt

af ett färre antal fast anstälde personer, genom hvilken anordning en

betydligt ökad arbetskraft kan med samma kostnad vinnas.

Då nu den åsigt blifvit enhälligt omfattad, att vårt lands allmänna

kartarbeten böra ställas under en gemensam styrelse; då det vidare på

grund af det anförda samt af den utredning, 1878 års komité lemnat,

torde framgå, att en militärisk organisation erbjuder väsentliga fördelar,

och då vårt land i generalstabens topografiska afdelning redan eger en

institution, som, om än under andra benämningar, alltsedan århundradets

början haft ledningen och utförandet af landets kartläggning sig

anförtrodda, så synes mig den åsyftade föreningen lämpligast på så

sätt vinnas, att det nuvarande ekonomiska kartverket i afseende på

personal och anslag förenas med generalstabens topografiska afdelning,

hvilken afdelning det sålunda skulle åligga att utföra alla de med landets

allmänna kartläggning och beskrifning förenade arbeten, i enlighet

med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda.

En sådan organisation utgör icke heller något hinder för att äfven

i sig upptaga ett civilt element. På samma gång som ett tillräckligt

antal officerare af generalstaben icke kan påräknas för utöfvande af

alla de funktioner, som taga dels vetenskaplig bildning, dels fackkunskap

eller större teknisk färdighet i anspråk, så bör äfven ett fält vara

öppet såväl för landtmätare som andra för yrket hågade och lämplige

civile personer att vid kartverket vinna anställning. Jag har sålunda

intet att erinra mot hvad 1878 års komité i afseende på personalens

organisation föreslagit med det af kartverkskommissionen dervid lögade

tillägg, eller att denna personal förutom officerare af generalstaben och

en professor skall utgöras af mot fasta arfvoden anstälde civile kartografer,

af från armén kommenderade officerare och underofficerare, af

civile kartografaspiranter samt af qvinlig personal.

I afseende på de fast anstälde kartografernas antal har ej någon

oföränderlig siffra kunnat bestämmas, då detta antal måste göras bo
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln: bil.

roende af de skilda arbetsprocessernas olika fortgång. Så måste exempelvis

åt triangelnätets uppmätning och beräkning gifvas ett flerårigt

försprång, hvilket till en början tager en talrikare fast personal i anspråk,

än den, som kan erfordras, sedan detta försprång vunnits. Någon

annan föreskrift torde derför icke kunna lämpligen gifvas, än att, i

öfverensstämmelse med hvad kartverkskommissionen föreslagit, detta

antal icke må utan särskild framställning ökas öfver 20. Då emellertid

sammanlagda antalet kartografer och vid generalstabens topografiska

afdelning mot arfvoden anstälde civile personer för närvarande uppgår

till 29, så torde under en öfvergångstid undantag från nämnda regel

böra ske.

Rörande storleken af de arfvoden, som böra utgå till meranämnde

kartografer, föreslog 1878 års komité, på anförda skäl, att lägsta arfvodet

borde bestämmas till 2,500 kronor med två ålderstillägg, så att

högsta arfvodet skulle uppgå till 3,500 kronor. Kartverkskommissionen

har härvid föreslagit den förändring, att arfvodet bestämmes

till 2,000 kronor med tre ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter

respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring. Jag anser

likväl skäl icke blifvit angifna, som böra föranleda till någon annan

förändring i nu gällande bestämmelser, än att, med bibehållande af

det lägsta arfvodesbeloppet af 1,500 kronor, till de nu vilkorligt bestämda

tre ålderstilläggen af 500 kronor lägges ytterligare ett dylikt

ålderstillägg, så att kartograf efter 20 års väl vitsordad tjenstgöring

kan komma i åtnjutande af ett arfvode af 3,500 kronor, hvarjemte de

nu med 500 kronor hvardera utgående två arfvoden till de kartografer,

hvilka biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning, böra fortfarande

bibehållas och i mån af kartarbetenas utvidgning ökas till tre.

Likaledes bör bibehållas det arfvode af 1,000 kronor, som nu utgår

till den officer af generalstaben, som föredrager de, ekonomiska kartverket

rörande ärenden m. m. och som tillika tjenstgör såsom arbetschef

vid det allmänna ekonomiska kartverket. Att, på sätt 1878 års

komité och kartverkskommissionen föreslagit, bestämma ovilkorlig pensionsrätt

för kartograferna torde deremot icke vara behöfligt eller fullt

lämpligt, utan lärer regeringen icke underlåta att i hvarje särskildt fall,

då en kartograf i följd af ålder eller sjuklighet icke vidare är tjenstbar,

göra framställning om beredande åt honom af skälig pension.

Men om i enlighet med härofvan framstälda förslag de allmänna

kartarbetena sålunda sammanföras under en gemensam institution, förfaller

ock dermed den anledning, som hittills föranledt till att dessa

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtiteln: bil.

arbeten sorterat under två särskilda statsdepartement. 1878 års komité

uttalar i detta hänseende följande:

»I sammanhang med landkartverkets organisation har komitén äfven

afhandlat den frågan, under hvilket statsdepartement kartverket

borde ställas, hvarvid två förslag hafva framstälts, det ena förordande

landtförsvars-, det andra civildepartementet. För det förra talar den

omständigheten, att landkartverket skulle blifva en utveckling af den

nu varande topografiska afdelningen vid generalstaben, af hvilken det

skulle komma att ledas, samt att dess fleste arbetare skulle blifva militärer.

Men å andra sidan skulle likväl inom detsamma komma att

finnas ett ganska starkt och mycket vigtig! civilt element, och det

skulle icke vara förenadt med någon olägenhet — äfven chefen för

generalstaben har erkänt detta — om man satte en skiljelinie emellan

generalstaben, som naturligtvis fortfarande måste lyda under landtförsvarsdepartementet,

och det egentliga kartverket samt läte det senare

höra under civildepartementet. Fn liknande organisation finnes i vårt

broderland Norge, der den »geografiske opmåling» hör under departementet

för det inre, ehuru arbetet verkställes af och genom generalstaben

och flottan. I öfrigt, äfven om arbetspersonalen vid landkartverket

skulle komma att till större delen bestå af militärer, kan man

dock icke säga, att sjelfva kartverket som sådant skulle blifva uteslutande

militäriskt, utan har det tvärtom ett öfvervägande civilt ändamål,

för hvilket chefen för civildepartementet synes vara rätta målsmannen.»

En följdenlig tillämpning af de skäl, som tala för kartverkens

ställande under en gemensam chef, synes äfven mig fordra, att alla de

allmänna kartarbetena rörande ärenden genom en och samma departementschef

behandlas och inför Eders Kongl. Maj:t föredragas. I öfverensstämmelse

med den åsigt, hvilken vid gemensam öfverläggning äfven

blifvit af chefen för landtförsvarsdepartementet omfattad, eller att

de mångsidiga ändamål, som genom de allmänna kartarbetena afses att

befrämjas, äro af mera öfvervägande civil än militärisk natur och stå

i närmaste frändskap till flere af de allmänna frågor och ärenden,

livilka falla under chefens för civildepartementet handläggning — exempelvis

Sveriges geologiska undersökning -—- hvilket ock föranledt,

att största anparten af de anslag, som till de allmänna kartarbetena

nu utgå, äro å den 6:e hufvudtiteln uppförda, anser jag mig derför

böra tillstyrka: att alla de allmänna kartarbetena rörande frågor skola

genom chefen för civildepartementet beredas och inför Eders Kongl.

Maj:t föredragas, samt att de för dessa arbeten erforderliga anslag i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufrudtiteln: l>il.

%

sin helhet och under rubrik »till fortsatt bearbetande af rikets allmänna

kartverk» uppföras under den 6:e hufvudtiteln.

De bestämmelser i afseende på organisationen, hvilka jag med stöd

af det anförda ansett mig böra i underdånighet tillstyrka, kunna sålunda

sammanfattas:

6:o. att det nuvarande ekonomiska kartverket i

afseende på personal och anslag förenas med generalstabens

topografiska afdelning och att det framdeles

skall åligga nämnda afdelning att, med biträde af

den personal, hvarom här nedan bestämmes, utföra

alla de med landets allmänna kartläggning och beskrifning

förenade arbeten i öfverensstämmelse med

de allmänna grunder, som här ofvan blifvit angifna,

samt i enlighet med den instruktion, Eders Kongl.

Maj:t täckes utfärda;

7:o. att, förutom af de vid generalstabens topografiska

afdelning kommenderade generalstabsofficerare,

hvilkas antal genom nämnda instruktion bestämmes,

och den på generalstabens stat uppförde professor,

arbetena skola utföras dels af civile kartografer och

kartografaspiranter, dels af från armén kommenderade

officerare och underofficerare, dels ock af qvinlig

personal;

8:o. att arfvode till kartograf bestämmes till

1,500 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor,

hvilka utgå efter respektive 5, 10, 15 och 20 års väl

vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer

vid ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till

generalstabens topografiska afdelning, att i fråga om

ålderstillägg räkna sig till godo den tid, de tjenstgjort

vid det ekonomiska kartverket;

9:o. att den officer, som förordnas att handhafva

närmaste ledningen af de ekonomiska kartarbetenas

utförande, må tilldelas ett årligt arfvode af 1,000

kronor, och att årliga arfvoden, hvartdera till ett belopp

af 500 kronor, tilldelas de kartografer (högst

trenne), hvilka förordnas att biträda vid kartarbetenas

öfvervakande och ledning;

10:o. att arfvodena för öfrig civil personal, såsom

gravörer in. fl. — hvilkas aflöningsförmåner delvis

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufVudtiteln: bil.

måste grundas på beting — äfvensom storleken af de

dagaflöningar och reseersättningar, hvilka skola utgå

för arbete å fältet, af Eders Kongl. Maj:t, uppå förslag

af afdelningschefen vid generalstabens topografiska

afdelning såsom kartverkschef bestämmas, samt

ll:o. att alla de allmänna kartarbetena rörande

frågor skola genom chefen för civildepartementet beredas

och inför Eders Kongl. Maj:t föredragas, ochatt

de för dessa arbeten erforderliga anslag i sin helhet

och under rubrik »till fortsatt bearbetande af rikets

allmänna kartverk» uppföras under den 6:e hufvudtiteln.

Då jag nu öfvergår till den tredje af de af mig uppstälda hufvudpunkter,

eller frågan om kostnaden för kartarbetenas fullbordande, torde

först böra lemnas en öfversigt af de olika kostnadssummor, som under

olika förutsättningar och antaganden blifvit af skilda myndigheter beräknade.

Enligt de af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning

år 1876 på nådig befallning verkstälda utredningar och beräkningar

skulle kostnaden, räknad från 1876 ars början, för de ekonomiska

och topografiska kartverkens fullbordande i enlighet med då gällande

bestämmelser uppgå till 9,540,000 kronor; och skulle med de då utgående

anslag erfordras en tid af 65 år för fullbordandet af det topografiska

kartverket intill Norrbottens lånegräns och 53 år för det ekonomiska

kartverket öfver södra och mellersta delarne af riket.

Enligt det af 1878 års komité afgifna förslag till nya grunder för

kartverkens fortsatta bearbetande skulle för kartarbetenas fullbordande

på 36 år, räknadt från 1880 ars början, erfordras eu sammanlagd kostnad

af 7,977,550 kronor.

Sedan med ledning af de utaf kartverkskommissionen utförda försöksarbeten

nya beräkningar blifvit utförda, så utvisa dessa, att tillämpningen

af nämnda komités förslag (alt. A) skulle från 1883 ars början

medföra en totalkostnad af 9,852,500 kronor. Men kommissionen har

derjemte för jemförelses skuld framlagt tvänne andra på försöksarbetena

grundade beräkningar, hvaraf framgår,

att, om den af 1878 års komité föreslagna kartan i skalan

1 : 20,000 öfver det sydliga och mellersta Sverige endast förses med

en terrängbeteckning i kritmaner, grundad på eu uppförstoring af en

å fältet i mindre skala utförd terrängmätning, så nedgår kostnaden

till (alt. B) 8,907,500 kronor,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette hufrudtiteln: bil.

samt att, om nämnda karta upprättas och ntgifves utan annan höjdbeteckning

än böjdsiffror till ett antal af 100 på hvarje qvadratmil eller

med tillämpning af de grunder, jag här ofvan i underdånighet tillstyrkt,

kostnaden kan ytterligare nedbringas, eller till ett belopp af (alt. C)

8,127,000 kronor.

Förutom här anförda kostnadsberäkningar hafva dylika äfven blifvit

utförda vid de två olika förslag, som af reservanter inom 1878 års

komité blifvit framstälda och hvilka beräkningar sluta på mindre summor

än någon af de här ofvan angifna. Då emellertid af dessa förslag

det ena är grundadt icke allenast på kartverkets delvisa ställande

under landtmäteristyrelsen och således i hufvudsak innebär ett återgående

till förhållanden, hvilka, två gånger försökta, Eders Kongl.

Maj:t senast år 1873 fann lämpligt att upphäfva, utan äfven på en

mindre detaljerad mätning än den, hvilken nu användes, och det andra

förslaget söker lösningen på den föreliggande frågan genom att helt

enkelt föreslå det totala inställandet af det ena kartverkets arbeten,

och båda förslagen således äro bygda på sådana förutsättningar, att

de, oafsedt den större eller mindre kostnad deras tillämpande skulle

betinga, på anförda skäl icke kunna af mig tillstyrkas, så torde ej vara

nödigt att till någon närmare granskning upptaga denna kostnad.

För att möjliggöra en jemförelse mellan här ofvan angifna kostnadssummor

torde likväl i första rummet vara nödigt att hänföra desamma

till en gemensam utgångsperiod och då lämpligast till 1886 års

början, eller det år, från och med hvilket några förändrade grunder för

kartverkens bearbetande först kunna komma till tillämpning. Härvid

torde ingen annan norm kunna följas än den — visserligen mindre

exakta men, med hänsyn till det i många afseenden approximativa i

de ursprungliga summorna, dock antagliga — att minska hvar och en

af dessa summor med sammanlagda beloppet af de till kartarbetena

utgångna anslag under de år, som förflutit sedan de tider, från hvilka

de olika förslagen äro beräknade.

Med uteslutande af det af 1878 års komité uppgjorda kostnadsförslag,

hvars slutsumma genom försöksarbetena visat sig böra betydligt

ökas, äfvensom af den af kartverkskommissionen under alt. B gjorda

beräkning, undergå de öfriga kostnadssummorna följande förändring,

om de enligt ofvan angifna norm hänföras till arbetenas ståndpunkt

vid 1886 års början.

Den af afdelningschefens utredningar härledda summa för kartverkens

fullbordande enligt nu gällande bestämmelser minskas med 1,709,206

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette hufvudtitelii: ML

kronor, utgörande sammanlagda anslagsbeloppen m. m. för åren 1876—

1885, eller till 7,830,794 kronor.

Den af kartverkskommissionen under alt. Å beräknade summa för

kartarbetenas fullbordande i öfverensstämmelse med det af 1878 års

komité afgifna förslag minskas med 501,446 kronor, utgörande sammanlagda

anslagsbeloppen m. in. för åren 1883—1885, eller till 9,351,054

kronor.

Den för kartverkens fullbordande enligt de af mig bär ofvan tillstyrkta

grunder erforderliga kostnad, hvilken i hufvudsak öfverensstämmer

med den af kartverkskommissionen under alt. C beräknade,

kan, med tillämpning af samma minskning som för alt. A. skett, beräknas

till 7,025,554 kronor.

Vid en jemförande granskning af de detalj-beräkningar, hvarigenom

de olika kostnadssummorna blifvit härledda, framgår att dylika beräkningar

icke kunna utföras med anspråk på absolut visshet, synnerligast

då sådana faktorer, som äro beroende af nya arbetsmetoder,

hvarom erfarenhet hittills saknas, måste i beräkningen införas. Så

framhåller exempelvis chefen för civildepartementet i sitt anförande

till statsrådsprotokollet den 2 Januari 1880, att, om i stället för den

af 1878 års komité antagna siffra af 0,7 qvadratmil, såsom utgörande

den af en fältmätare i medeltal årligen medhunna arbetsqvantitet,

den af dåvarande afdelningschefen såsom riktigare påyrkade af 0,55

qvadratmil införes i beräkningen, så ökas den af 1878 års komité beräknade

kostnadssumman med inemot 2 millioner kronor. Beträffande

åter den större grad af tillförlitlighet i nämnda hänseende, som kan

vara att vinna genom särskild! för ändamålet anordnade experiment,

så har kartverkskommissionen betonat de svårigheter, som möta vid

att genom försöksarbetcn, Indika af mångfaldiga skäl måste begränsas

såväl till omfattning som i afseende på tiden för deras fullbordande,

kunna härleda några fullt tillförlitliga slutsatser rörande erforderlig tid

och kostnad för hela landets kartläggning. Kommissionen har ock uttalat

den åsigt, att de af henne beräknade kostnaderna sannolikt äro

för höga, men att kommissionen, äfven med fara att behöfva framlägga

en betydligt förökad kostnadssumma, framför allt velat undanrödja

hvarje anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas tillräcklighet.

Kommissionens sålunda uttalade åsigt har ock, såsom i det föregående

blifvit antydt, vunnit bekräftelse genom resultaten af de efter

försöksarbetenas afslutande utförda arbeten, rörande livilka afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning afgifvit underdåniga

arbetsberättelse!''. Vid de arbeten, som från år 1882 blifvit inom VermBih.

till Rihcl. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft, 5

N:o 1.

N:o 2.

N:o 3.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hufvudtiteln: Ml.

lands län af ekonomiska kartverket utförda, hafva nemligen i öfverensstämmelse

med af Eders Kong! Maj:t faststälda arbetsplaner samma

grunder blifvit tillämpade i afseende på sättet för stomkartans sammansättning

och planmätningens utförande, som de vid försöksarbetena

inom Östergötlands län tillämpade. Dessa arbeten hafva omfattat stomkart-sammansättning

öfver en yta af omkring 80 qvadratmil, hvaraf

36 qvadratmil blifvit fullständigt i plan uppmätte, och om de härvid

vunna resultat införas i de dessa slag af arbeten motsvarande, af kommissionen

beräknade utgiftsposter, så undergå dessa utgiftsposter en

minskning, hvilken, enligt från generalstabens topografiska afdelning

lemnadt meddelande, sammanlagdt kan beräknas till 829,640 kronor,

hvarigenom de under N:is 2 och 3 senast anförda summor nedgå till

respektive 8,521,414 kronor och 6,795,914 kronor; och torde sistnämnda

summa, afrundad till 6,800,000 kronor, utan fara för något betydligare

misstag kunna anses angifva den kostnad, hvarmed kartarbetenas fullbordande

enligt de af mig tillstyrkta grunder skulle blifva förenadt.

Jag har redan i det föregående framhållit, att beräkningar rörande

totalkostnaden för arbeten, hvilka skola under flere årtionden fortgå,

alltid måste vidlådas af eu viss grad af osäkerhet; en jemförelsevis

mindre felaktighet, som vid den praktiska tillämpningen visar sig vara

begången i afseende på någon eller några af de många faktorer, som

måste vid detalj beräkningen medtagas, får en stor betydelse, då den

multipliceras med flere tiotal af år. I det föregående har antydts,. huru

en jemförelsevis liten skilnad i den arbets qvantitet, som i beräkningen

införes såsom måttstock för hvad en fältmätare i medeltal kan anses

årligen medhinna, kan komma slutsummorna att skilja sig på millioner

kronor. Likaledes har framhållits den betydande skilnad i kostnad,

som uppstår,* om den genom de senaste årens arbeten inom Vermlands

län vunna erfarenhet lägges till grund för beräkningen af vissa utgiftsposter

i stället för de genom försöksarbetena inom Östergötlands län

härledda siffror. Eu skilnad af endast 50 öre i de dagaflöningar, som

under arbete å fältet antagas böra utgå, verkar för eu personal af 80

personer under 35 år eu skilnad i slutsumman af 210,000 kronor; ännu

större inverkan utöfva olika förutsättningar i afseende på handtlangningskostnader

o. s. v. Men hvilken grad al tillförlitlighet, som än

må kunna tillmätas den ena eller andra kostnadssiffran, så torde emellertid

de verkstälda utredningarne med temlig visshet gifvit vid handen,

att kostnaden för kartarbetenas fullbordande enligt de af mig här ofvan

tillstyrkta grunder kommer att icke obetydligt understiga den, som af

meranämnda afdelningschef beräknats med hittills gällande bestämmelser

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette hufvudtiteln: Ml.

erfordras, och detta oaktadt ett förökadt antal höj dbestämmelser samt

utgifning i tryck af kartorna i skalan 1: 20 000 blifvit i förstnämnda

kostnad inberäknade.

För år 1885 äro till de topografiska och ekonomiska kartarbetena

följande medel anvisade:

från fjerde hufvudtiteln:

till generalstabens topografiska arbeten: extraanslag kronor 60,000: —

från sjette hufvudtiteln:

till ekonomiska kartverken:

ordinarie anslag................................................ 6,000: —

extra anslag...................................................... 76,000:— s 82,000-_

hvartill kommer under anslaget till landtmäteri
staten

besparade 23 andre'' landtmätarelöner........ » 20,700: —

eller tillsammans kronor 162,700: —.

Om denna summa delas i det belopp 6,800,000 kronor, som utgör

den sannolika totalkostnaden för kartarbetenas fullbordande enligt

de af mig tillstyrkta grunder, så visar resultatet en tid af nära 42 år

såsom den tidrymd, inom hvilken arbetena med de för närvarande utgående

anslag sannolikt skulle kunna bringas till slut.

Om ock utgifterna för kartarbetenas fullbordande blifva mindre

kännbara på ju längre tid dessa utgifter fördelas, så får heller icke

förbises, att i samma mån fördröjes den tidpunkt, då resultaten af dessa

vigtiga arbeten komma till full nytta och användbarhet, liksom ock i

sådant fall sannolikheten minskas att den uppgjorda planen får till

slut fullföljas, innan nya förslag till förändringar i denna plan ånyo

väckas, med häraf följande fleråriga utredningar och all den störande

inverkan på kartarbetenas fortgång, som erfarenheten visat häraf blifva

en följd.

Med fullföljande af den åsigt, hvartill 1878 års komité kommit,

eller att landets kartläggning bör fullbordas på en tid af omkring 36

år, har kartverkskommissionen lagt en tid af 35 år, räknadt från år

1883, till grund för sina beräkningar.

Denna tidrymd af 35 år anser jag med hänsyn till ofvan

antydda förhållanden icke böra öfverskridas; och då vid 1886 års ingång

ytterligare tre år förflutit från den tid, kartverkskommissionen

tagit till utgångspunkt, torde en tid af 32 år lämpligen böra läggas

till grund för beräkningen af den årliga medelkostnad, som från 1886

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hufYudtiteln: bil.

års början erfordras för kartarbetenas fullbordande. Denna årliga

medelkostnad visar sig då uppgå till 212,500 kronor.

I likhet med kartverkskommissionen anser jag likväl, att de årliga

anslagen icke böra omedelbart eller under de närmaste åren höjas

utöfver det sammanlagda belopp, som år 1879 var anvisadt till de

ekonomiska och topografiska kartverken. Nämnda år, eller innan anslaget

å fjerde hufvudtiteln till de topografiska arbetena sänktes med

30,000 kronor, eller från 90,000 till dess nuvarande belopp 60,000

kronor, uppgick detta belopp till 189,100 kronor. Dels torde nämligen

någon tid erfordras, innan en större tillfällig personal kan anskaffas

och utbildas, dels anser jag det förslag vara väl förtjent af uppmärksamhet,

som af kartverkskommissionen blifvit framstäidt, eller att de

till de allmänna kartarbetena anvisade medel först ytterligare böra förhöjas

i den mån de till storskiften och afvittringar nu utgående anslagkunna

minskas, hvarigenom det åsyftade målet kunde vinnas utan någon

förökad börda för statsverket.

Det belopp, som sålunda enligt min åsigt borde år 1886 för allmänna

kartarbetena tagas i anspråk, utgör alltså i jemnt tal 190,000

kronor.

Såsom jag redan erinrat, finnes för rikets ekonomiska kartverk

anvisadt ett'' ordinarie anslag å 6,000 kronor, och vidare får enligt

1870 års riksdags beslut till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska

kartverket användas under anslaget till landtmäteristaten besparade

23 andre landtmätarelöner, 20,700 kronor. Med hänsyn till de ekonomiska

och topografiska kartverkens blifvande sammanslagning och då

således anslagen böra få användas till båda kartverken utan åtskilnad

synes riktigast och redigast vara, att det ordinarie anslaget å 6,000

kronor får utgå till rikets allmänna kartverk, samt att anslaget till

landtmäteristaten minskas med de besparade andre landtmätarelönerna

och i stället extra anslaget till kartverken höjes med motsvarande belopp.

Det för år 1886 erforderliga extra anslaget till de allmänna

kartverken skulle således uppgå till 184,000 kronor.

Denna summa öfverstiger med 48,000 kronor sammanlagda beloppet

af de för 1885 till de ekonomiska och topografiska kartverken anvisade

extra anslag 136,000 kronor. Å andra sidan skulle anslaget

till landtmäteristaten minskas med 20,700 kronor, och den verkliga

höjningen i anslagen till kartverken, utöfver hvad nu till dessa utgår,

bestiger sig således till 27,300 kronor. Denna tillökning motväges

dock mer än till fullo af den nedsättning, jag på grund af landtmäteristyrelsens

redan inkomna hemställan är betänkt föreslå i afseende å

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufvudtiteln: bil.

anslagen för år 1886 till storskiftes- och afvittringsverken. Denna

nedsättning utgör nämligen 38,000 kronor.

Derest Eders Kongl. Maj:t behagar finna, att det fortsatta bearbetandet

af rikets allmänna kartverk (det ekonomiska och det topografiska)

bör ega ruin i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af mig

under punkterna 1—11 tillstyrkta hufvudgrunder, torde således, för att

dessa hufvudgrunder må kunna från och med år 1886 tillämpas, Eders

Kongl. Maj:t vilja till näst sammanträdande riksdag hemställa, att riksdagen

måtte

dels godkänna hvad i punkterna 8—10 föreslagits i fråga om aflöningsförmåner

för kartverkspersonalen,

dels medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie

stat anvisade anslag 6,000 kronor må utgå till rikets allmänna kartverk,

och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse dermed ändras;

dels, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra stat

för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk

184,000 kronor;

_ Och torde i sådant fall Eders Kongl. Maj:t icke vidare äska det

hittills å fjerde hufvudtiteln till generalstabens topografiska arbeten på

extra stat anvisade anslag.

Beviljas det sålunda ifrågasatta extra anslaget till de allmänna

kartverken, lärer slutligen ordinarie anslaget till landtmäteristaten böra

nedsättas med 20,700 kronor.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen godkänna hvad chefen

för civildepartementet sålunda yttrat och hemstält

samt anbefalde cheferna för landtförsvars- och civildepartementen

att vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens fjerde och

sjette hufvudtitlar för år 1886 iakttaga hvad för ti 11- lämpning af det nådiga beslutet påkallades.

Ex protocollo:

Otto Sjögreen.

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maja Konungen i Statsrådet u Stockholms slott den 12

Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde

hufvudtiteln, samt anförde dervid beträffande anslagstitlarne:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde liufvudtiteln.

[1-]

Statskontoret.

Ordinarie anslag.

Statskontoret.

Redan i de utlåtanden, Statskontoret och Kammarrätten den 24

Maj 1879 och den 8 November 1883 afgifvit i fråga om tidigare utslutning

och revision af allmänna räkenskaper, hafva embetsverken

såsom ett hufvudsakligt vilkor för möjligheten af en sådan tidigare

räkenskapsafslutning förutsatt, bland annat, att nödig förstärkning af

arbetskrafterna inom Statskontorets riksbokslutsbyrå bereddes ej mindre

tillfälligtvis under förändringens genomförande, än äfven sedermera för

framtiden; och sedan Eders Kongl. Maj:t den 18 April och den 5 Juli

sistlidet år meddelat förändrade bestämmelser i fråga om tiden för

länsräkenskapernas och rikshufvudbokens afslutande, har Statskontoret

i särskilda underdåniga skrivelser den 18 November samma år gjort

hemställan om ökning af arbetskrafterna inom Statskontoret.

Dervid erinrar Statskontoret, att enligt den för verket nu gällande

stat äro å riksbokslutsbyrån anstälde tre tjensteman i första

lönegraden (revisorer och bokhållare), af hvilka eu är fullt sysselsatt

med statsliggarens och länsstaternas uppgörande, med granskning af

landtränteriernas månadsredogörelser samt med förande af de anteckningar

och verkställande af de utredningar, som erfordras för fullgörande

af nämnda åligganden. A de två öfrige revisorerne ankommer

deremot bestyret med de förberedande arbetena för riksbokslutsarbetet,

såsom uppgörande af sammandrag eller omslut af länens landsböcker

och de förvaltande verkens redogörelser, de särskilda redovisningarnes

intagande i rikshufvudboken, jemte deltagande i de med

hufvudbokens afslutande förenade bestyr, med granskning af de från

länen och Stockholms stad årligen ingående restantieberättelserna, med

upprättande af sammandrag öfver restantier och propriebalanser, allmänna

bevillningen och andra inkomsttitlar m. m. samt med verkställande

af härvid behöiliga utredningar och undersökningar af räkenskaper.

Verkställandet af nämnda magtpåliggande och ansvarsfulla

åligganden har emellertid icke kunnat af desse revisorer ensamt medhinnas,

utan hafva till deras biträde måst anställas särskilde amanuenser.

Enligt hvad Statskontoret anmäler, har behofvet af en ytterligare förstärkning

af riksbokslutsbyråns personal redan länge gifvit sig tillkänna,

men har, äfven om lättnad i göromålen kunnat i någon mån

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 3

vinnas genom anställande af flera amanuensbiträden, hinder likväl härför

mött i de knappa tillgångarne å det på Statskontorets stat uppförda

anslaget till vikariatsarfvoden in. m.

Nyssnämnda behof har i väsentlig mån ökats genom den enligt

nådiga brefvet den 18 April 1884 beslutade förändring i afseende å

tiden för riksliufvudbokens afslutande. Jemte förändrade bestämmelser

om sättet för länsräkenskapernas afslutande och tiden för landsböckernas

insändande till Kammarrätten innefattar detta nådiga beslut föreskrift

derom, att arbetet med riksliufvudbokens upprättande skall så

ordnas, att densamma jemte öfriga statsverkets räkenskaper, fullständigt

afslutade, kan vara tillgänglig för granskning af statsrevisorerna den

1 Oktober året efter det kalenderår, räkenskaperna omfatta, samt att

denna förändrade anordning skall tillämpas vid uppgörandet af 1885

års räkenskaper. Enligt hittills gällande bestämmelser har rikshufvudboken,

för att vara för statsrevisionen tillgänglig, icke behöft afslutas

förr än inom en tid af omkring ett år sju månader efter utgången af

det år, revisionen omfattar, men enligt berörda nådiga bref skall arbetet

med densamma vara afslutadt inom nio månader efter räkenskapsårets

utgång eller inom sex månader efter det länens räkenskaper

kommit Statskontoret tillhanda. Statskontoret framhåller derföre, att

hvad som redan den 24 Maj 1879 yttrades om behofvet af ökadt arbetsbiträde

fortfarande är gällande.

I fråga om sättet för afhjelpande af detta behof har Statskontoret,

som redan förut erinrat, att de till verkets förfogande stälda medel

icke medgifva anställande af flere amanuenser, anfört, att, äfven om

detta hinder ej förefunnes, en dylik åtgärd ej skulle blifva tillfyllestgörande.

Af oansvarige amanuenser kunde nemligen icke påräknas

ett så verksamt biträde, som förhållandena påkallade. En tillökning i

antalet af de å byrån anstälde ordinarie tjenstemän vore alltså nödvändig.

Väl kunde, icke utan goda grunder, ifrågasättas, att antalet

revisorsplatser borde ökas med två. Dock förestälde sig Statskontoret,

att med någon jemkning af arbetets fördelning det skulle blifva tillräckligt,

om — jemte det någon förhöjning i anslaget till vikariatsersättning

anvisades för aflönande af ytterligare ett amanuensbiträde å

denna byrå — medel beviljades för inrättande af en ny fast beställning,

dock att denna uppfördes i andra tjenstegraden med skyldighet

för innehafvare!! att dela det öfvervakande af göromålen å byrån, som

nu ålåge byråchefen ensam. Den korta tid, som blifvit anslagen för

bokslutsarbetets fullbordande, påkallade nemligen, att åt detta arbete egnades

en vida mera omfattande tillsyn, än som kunde förenas med de

många åligganden i öfrigt, hvilka tillhörde byråchefen och vore af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde hufvudtiteln.

beskaffenhet att ej under tiden få eftersättas. Åt innehafvaren af den föreslagna

nya tjensten borde derföre uppdragas att, med biträde af en amanuens,

handlägga bestyren med liggares och länsstaters upprättande samt

landtränteriredogörelsehandlingarnes granskning och att derjemte efter

omständigheterna deltaga i riksbokslutsarbetet äfvensom att med byråchefen

vaka öfver dithörande arbeten. På sådant sätt skulle, utom

den förstärkning i arbetskraft, som i det senare hänseendet vore att

påräkna, eu ytterligare revisor för bokslutsgöromålen blifva disponibel.

Statskontoret har derföre föreslagit, att för anställande inom

riksbokslutsbyrån af en tjensteman i andra tjenstegraden dess ordinarie

anslag måtte ökas med ett belopp, motsvarande aflöning i nämnda

tjenstegrad eller 4,500 kronor, fördeladt i lön, 3,000 kronor, och tjenstgöringspenningar,

1,500 kronor, med rätt för innehafvaren till ålderstillägg

i likhet med öfrige tjensteman i samma lönegrad.

Vidkommande behofvet af ökadt anslag till extra biträden har

Statskontoret anfört, att anslaget till vikariat, renskrifning, fiitpenningar

och tillfälliga biträden, 17,200 kronor, icke vore tillräckligt för sina

särskilda ändamål. Anledningen dertill vore ej mindre det jemförelsevis

stora behofvet för Statskontoret af amanuensbiträden i följd deraf,

att vid införande af den nya organisationen med åtföljande betydande

inskränkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen afsetts, att en

icke obetydlig del af göromålen skulle kunna besörjas af extra biträden,

än äfven och hufvudsakligen den omständighet, att Statskontorets ombudsman

eller juridiska biträde måst i saknad af derför särskildt anvisade

medel aflönas af ofvannämnda vikariatsanslag, ehuru en dylik

utgift, utgörande 2,500 kronor årligen, icke ingått i den ursprungliga

beräkningen af samma anslag. Under året hade det redan förut knappa

antalet af amanuensbiträden ytterligare minskats derigenom, att kaminarskrifvaren

å verkets äldre stat Alfred Elfving, hvilken jemlikt nådigt

bref den 14 December 1877 med fortfarande tjenstgöringsskyldighet

varit pligtig att förrätta de emot hans kammarskrifvarebefattning svarande

göromål, som kunde varda honom af Statskontoret anvisade, samt,

enligt samma nådiga bref och derefter årligen förnyade nådiga beslut,

från och med år 1878 fått sin aflöning anvisad till utgående af det extra

anslaget för genomförande af Statskontorets nya organisation, blifvit

under den 31 sistlidne Oktober af Statskontoret utnämnd till revisor

och bokhållare derstädes. Den amanuensplats, som derigenom lemnats

öppen, kunde icke återbesättas, med mindre än att medel dertill bereddes

genom någon förhöjning i anslaget till vikariat, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden; och som, på sätt förut framhållits,

en ytterligare amanuens erfordrades å riksbokslutsbyrån, har Stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

5

kontoret hemstält, att, för beredande af medel till aflönande af två n)^a

amanuenser, hvardera med det belopp af 1,000 kronor, som i allmänhet

bestås amanuenser inom Statskontoret, anslaget till vikariat, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden, 17,200 kronor, måtte med

2,000 kronor förhöjas till 19,200 kronor.

De arbetskrafter, som tillmättes Statskontoret vid detta verks

senaste ombildning, kunna efter mitt förmenande ingalunda uppbära

det ökade arbete, som blir en följd af riksbokslutets påskyndande, och

då jag derföre lifligt understödjer Statskontorets nu gjorda framställning

om ökad personal å riksbokslutsbyrån, är jag förvissad, att det intresse,

Riksdagen alltid ådagalagt för ett skyndsammare afsilande och eu

tidigare revision af statsverkets räkenskaper, är en borgen för, att Riksdagen

skall anse den nu ifrågasatta förhöjningen i Statskontorets stat

såsom en ringa uppoffring för statsverket i jemförelse med de betydande

fördelar, hvilka uppnås genom den nu beslutade reformen i afseende å

statsräkenskaperna. Ej heller har jag något att erinra mot Statskontorets

begäran om medel till ytterligare ett extra biträde utom riksbokslutsbyrån,

hvarvid jag ber få erinra, att genom kammarskrifvaren Elfvings

befordran till tjenst å stat en besparing till belopp af 1,920 kronor

eger ruin å det extra anslaget till genomförande af embetsverkets nya

organisation samt att erfarenheten gifvit vid handen, att de hittills

varande arbetskrafterna inom inkomst- och utgiftsbyråerna ej tåla någon

minskning.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

å Statskontorets stat för en tjensteman i andra lönegraden,

hvilken med hänsyn till åligganden och tjensteställning inom byrån

torde böra benämnas förste revisor, uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor samt tilldela denne tjensteman rätt till

ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma

lönegrad,

att höja anslaget till vikariat, renskriflinig, flitpenningar och tillfälliga

biträden med 2,000 kronor eller från 17,200 kronor till 19,200

kronor, och

att således höja anslaget till Statskontoret med 6,500 kronor eller

från 93,800 kronor till 100,300 kronor.

Postverket.

I underdånig skrifvelse den 21 November 1884 har Generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till postverkets stater för år 1886.

[2.]

Postverket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hufvudtiteln.

De för innevarande år af Eders Kong!. Maj:t faststälda utgiftsstaterna

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten........................................................ kronor 2,177,000: —

öfvergångsstaten .................................................. ,, 9,400

indragningsstaten.................................................. ,, 8,580

pensionsstaten.........................:.............................. ,, 74,765

omkostnadsstaten................................................. ,, 3,147,000

oförutsedda utgifter ............................................ ,, 68,200

och restitutioner m. m............... „ 28,055

afkortningar

Summa kronor 5,513,000

Med erinran om de omfattande regleringar af aflöningsförhållandena

för postverkets ordinarie personal, som egt rum under de senare

åren, föreslår Generalpoststyrelsen nu, i fråga om aflöningsstaten, inga

andra väsentligare ändringar, än som angå de under denna stat upptagna

anslag till aflönande af poststationsföreständare och af extra biträden

vid postanstalterna, hvilka två anslag äro i de nu gällande staterna

förslagsvis utförda till belopp, det förra af 385,000 kronor och

det senare af 330,000 kronor.

Såsom ett gemensamt skäl att höja dessa båda anslag anför Styrelsen,

hurusom den betydliga stegring i posttrafiken, hvilken, på sätt

i näst förut afgifna statsförslag blifvit ådagalagdt, egt rum under åren

1874—1882, äfven sedermera fortgått, livilket framginge af en jemförelse

mellan förhållandena under år 1882 och år 1883, det sista,

för hvilket fulllständiga uppgifter om postutvexlingen ännu fömligga.

Sålunda hade ökning egt rum

i summan af postbefordrade försändelser med 5,ig procent,

„ angifna värdet å de i Sverige för postbefordran

aflemnade assurerade försändelser ,, 20,8 ,,

,, det belopp, som å de svenska postanstalterna

inbetalts för postanvisningar......... „ 9,o 7 ,.

,, beloppet af i landet inlösta postförskott ,, 15,36 ,,

En sådan tillväxt af den egentliga posttrafiken, i förening med

den från 1884 års början öppnade postsparbanksrörelsen, måste efter

Generalpoststyrelsens uppfattning påkalla ökade arbetskrafter för postanstalterna.

Härtill komme, hvad särskild! beträffade det förra af de två omförmälda

anslagen, att den fortsatta utvecklingen af landets kommunikationer

och isynnerhet dess jernvägsförbindelser alltjemt kräfde inrättandet

af nya poststationer. Antalet af dylika stationer, som vid slutet

af år 1881 utgjorde 1,485, hade också under åren 1882 och 1883 måst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 7

ökas med 54 samt under år 1884 med ytterligare 48, så att detsamma

vid det föreliggande statsförslagets afgifvande uppgick till 1,587.

1 betraktande af nu anförda omständigheter har Generalpoststyrelsen

ansett anslaget till aflönande af poststationsföreståndare böra ökas

med 15,000 kronor eller till 400,000 kronor.

Med tillkännagifvande vidare, att utgifterna å anslaget till aflönande

af extra biträden vid postanstalterna under tiden från den 1 Juli 1883

till den 1 Juli 1884 utgjort 353,000 kronor samt att, om förhållandena

under 1884 års tredje qvartal lades till grund för en beräkning af de

erforderliga utgifterna för ifrågavarande ändamål, dessa kunde antagas

skola för år uppgå till omkring 378,000 kronor, har Generalpoststyrelsen,

under framhållande derjemte att billigheten likasom postverkets eget intresse

syntes fordra, att extra biträden, hvilka en följd af år på ett tillfredsställande

sätt tjenstgjort, erhölle en skälig förhöjning i sina arfvodesbelopp,

hemstält om en förhöjning i sistberörda anslag med 70,000 kronor,

hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 400,000 kronor.

Ofriga anslag under aflöningsstaten anser Generalpoststyrelsen

kunna bibehållas vid deras nuvarande belopp med undantag endast af

anslaget till åldersiillägg, i hvilket med hänsyn, å ena sidan, till inträffade

förändringar genom dödsfall, afsked och befordringar samt, å

den andra, till de nya ålderstillägg, hvilka kunna antagas blifva intjenade

till 188G års början, en ökning befunnits erforderlig med 10,800

kronor, då detta anslag, nu i staten upptaget till 117,700 kronor, skulle

komma att utföras med 128,500 kronor.

Aflöningsstaten i dess helhet skulle härigenom ökas med 95,800

kronor eller till 2,272,800 kronor.

I anslagen under öfvergångs- och indragningsstaterna förekommer,

enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, icke anledning till annan

ändring, än att det belopp af 400 kronor, hvilket nu är å sistnämnda

stat uppfördt för förre postexpeditören, numera poststationsföreståndaren

i Slite J. W. Ekman, bör, sedan dennes arfvode såsom poststationsföreståndare

ökats med 40 kronor, minskas med motsvarande summa

eller till 360 kronor.

Beträffande pensionsstaten anmäler Generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afgå de pensioner,

som utgått

till f. d. generalpostdirektören friherre O. W. Stael

von Holstein............................................................ kronor 6,400: —

,, f. postföraredrängen Olaus Andersson .................. ,, 50: —

,, f. d. postmästaren E. Ericsson ............................ „ 2,250: —

Transport kronor 8,700: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 8,700: —

till f. d. postmästaren friherre F. M. J. Fleetwood „ 1,200: —

äfvensom att, då aflidne styrmannen å postångfartyget

Polhem, David Lundblads son Sture

Helge, för hvilken ett understöd af 50 kronor varit

å denna stat uppfördt, att åtnjutas till fylda 15 år,

den 15 September 1885 uppnår nämnda ålder, ytterligare

bör å staten afföras ett belopp af..................... „ 50: —

eller tillhopa kronor 9,950: —

men att deremot å staten böra upptagas följande under år 1884

beviljade pensioner, nemligen:

för f. d. postmästaren i Orust H. Lind ..................... kronor 600: —

,, „ „ „ Engelholm C. Bergenstråhle „ 2,025: —

„ ,, „ ,, Sölvesborg L. L. Edelberg ,, 1,800: —

„ „ „ „ Yarberg J. Bergdahl ......... ,, 900: —

tillsammans kronor 5,325: —

Tillika med det nu föreliggande statsförslaget hafva äfven till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats särskilda till Generalpoststyrelsen ingifna

ansökningar, deri befälhafvaren å postångfartyget Sofia, kaptenen

Gustaf Adolf Höggren och matrosen å samma fartyg Johan Fredrik Nilsson

sökt att komma i åtnjutande af pension.

Kaptenen Höggren, som är född den 27 Oktober 1832 och sedan

November 1858 varit i postverkets tjenst såsom befälhafvare efter hvartannat

å ångfartygen Polhem och Sofia samt derunder hufvudsakligen

haft sig anförtrodt att ombesörja vinterpostföringen mellan Gotland och

fastlandet, har till stöd för sin om förmälda ansökning anfört, att det

oftast hårda och för helsan ansträngande arbete, som varit förenad!

med berörda tjenstgöring, och tyngden af det ansvar för menniskolif,

fartyg och egendom, som dervid livilat på Höggren, i förening med

tilltagande ålder verkat, att han icke längre kände sig ega krafter att,

så som tillbörligt vore och han sjelf önskade, sköta sin befattning i

postverkets tjenst; utvisande ett ansökningen bifogädt läkarebetyg, att

Plöggren sedan tre år tillbaka lider af kronisk mag- och tarmkatarr

samt irritation af nervsystemet, kvilka åkommor jemte på senare tider

tillkommen andtäppa, enligt betygsgifvarens antagande, mer eller mindre

direkt sammanhänga med sjötjenstgöringen under vintern.

Vitsordande det oförtrutna nit, hvarmed Höggren utfört det i hög

grad ansträngande, för helsa och kroppskrafter menliga samt understundom

med verklig lifsfara förenade, maktpåliggande värf, som varit

honom anförtrodt, har Generalpoststyrelsen varmt förordat, att pension

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 9

måtte Höggren beredas; och har Styrelsen, i betraktande deraf att befälhafvaren

å ångfartyget Sofia, hvilken af Styrelsen antages för ett år

i sänder, räknadt från den 1 Juli, under vilkor att, om uppsägning

icke å någondera sidan eger rum en månad före årets utgång, tjensteaftalet

anses förlängdt för följande tjensteår, åtnjuter dels fast aflöning

med 4,320 kronor för år, dels tjenstgöringspenningar, kaplake och fri

kost under den inmönstrade tiden, hvilka senare förmåner, med ledning

af förhållandena under de fem åren 1879—1883, beräknats i värde motsvara

1,322 ki-onor, så att hela aflöningen kunde för år uppskattas till

5,642 kronor, ansett pensionen för Höggren skäligen böra bestämmas

till 4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder

Höggren erhåller entledigande från sin omförmälda befälhafvarebefattning.

Matrosen Johan Fredrik Nilsson, hvilken är född den 23 Maj

1821 och alltifrån år 1859 haft anställning såsom matros dels å »Polhem»

dels å »Sofia», lider enligt läkares intyg af en kronisk muskelocli

ledgångsrheumatism, den han antages hafva ådragit sig under

tjenstgöringen å ångfartyget Sofia och som, derest denna tjenstgöring

kommer att fortsättas, enligt läkarens utsago, i en icke aflägsen framtid

torde göra honom otjenstbar. Med vitsordande af den villighet och

pligttrohet, Nilsson städse ådagalagt i tjensten, har kaptenen Höggren

förordat Nilsson till den begärda pensionens erhållande, i hvilket förord

äfven postverkets biträde i frågor rörande sjöpostföringen, marindirektören

J. L. Frykholm, i ärendet hörd, instämt under framhållande,

hurusom tilltagande ålder och 25 års vintertjenst i Östersjön småningom

nedsatt Nilssons tjenstbarhet, så att han, som egnat sin mannaålders

bästa dagar åt postverkets tjenst, numera icke längre, den bästa vilja

till trots, förmådde nöjaktigt fylla en plats såsom matros å postångfartyget

Sofia.

Åberopande hvad sålunda i fråga om Nilsson förekommit, har

Generalpoststyrelsen hemstält, att Nilsson, hvilken, i likhet med öfrige

matroser å nämnda fartyg, icke haft årsanställning, men år efter år

antagits för den inmönstrade tiden, och hvars aflöningsförmåner i medeltal

för de fem sista vinterexpeditionerna kunde beräknas hafva uppgått

till 498 kronor, måtte uppföras å postverkets pensionsstat till åtnjutande

från och med år 1886 af ett årligt understöd af 400 kronor.

Beträffande anslagen under omkostnadsstaten föreslår Generalpoststyrelsen

följande förändringar nemligen:

att anslaget till upphörds- och frimcirhesprovision, i förhållande till

motsedd tillväxt i postverkets uppbörd under år 1886, måtte från sitt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sjunde hufvudtiteln.

nuvarande belopp, 228,500 kronor, ökas med 11,500 kronor till 240,000

kronor;

att anslaget till traktamenten för tjensteman i jernvägspostkupé, å

hvilket anslag, nu upptaget till 175,000 kronor, utgifterna under senare

halfåret 1883 och första halfåret 1884 uppgått till nära 176,700 kronor,

måtte höjas med 5,000 kronor eller till 180,000 kronor;

att anslaget till traktamenten för vaktbetjente, med hänsyn till

posttrafikens stegring och deraf föranledt behof af ökade arbetskrafter

jemväl hvad angår vaktbetjeningen samt särskilt i betraktande af behofvet

att anordna lokalbrefbäring å allt flere orter och att å orter,

der sådan brefbäring redan blifvit anordnad, vidare utveckla densamma

såväl genom inrättande af flera brefbäringsturer som äfven i öfrigt,

måtte ökas med 40,000 kronor eller från sitt nuvarande belopp, 260,000

kronor, till 300,000 kronor;

samt att anslaget till postföring skostnad vid befordran sjöledes mellan

Sverige och Tyskland, enär utgifterna för detta ändamål under senare

halfåret 1883 och förra halfåret 1884 uppgått till mer än 22,000

kronor, och antagligt vore, att desamma, i följd af vidare utveckling

af den ifrågavarande postförbindelsen, under år 1886 komme att ytterligare

stiga, måtte från sitt nuvarande belopp, 15,000 kronor, höjas med

15,000 kronor till 30,000 kronor;

hvarjemte Generalpoststyrelsen, såsom jag redan omnämnt i sammanhang

med beräkningen af postverkets inkomster, hemstält om en

förändrad uppställning i staten af postverkets afräkningar med främmande

postverk, hvarigenom, i stället för att nu å omkostnadsstaten

under titel »anslag för godtgörelse till främmande postverk» upptagits

endast det belopp, hvarmed vid berörda afräkningar utgifterna beräknats

komma att öfverstiga inkomsterna, hädanefter skulle såsom anslag

å omkostnadsstaten uppföras hela den summa, hvartill utgifterna i omförmälda

hänseende kunde antagas uppgå.

Det under titeln »oförutsedda utgifter» uppförda anslag, hvilket, under

förutsättning att förskotten till postsparbanken skulle derifrån bestridas,

vid fastställande af nu gällande stater ökades från 30,000 till 68,200

kronor, har Generalpoststyrelsen, som beräknat postsparbankens förvaltningsutgifter

under år 1884 till 40,700 kronor, ansett böra fortfarande

upptagas till sitt nuvarande belopp med afrundning till jemn!

tusental, i följd hvaraf detta anslag i statsförslaget utförts med 68,000

kronor.

Med tillkännagifvande slutligen, att under de tre åren från den

1 Juli 1881 till samma dag 1884 utgifterna under titeln »afkortningar

och restitutioner in. in.» utgjort i medeltal för år 39,000 kronor, har

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

S.j u ii de hufvudtiteln.

Generalpoststyrelsen hemstält, att i det för berörda ändamål nu anvisade

anslag af 28,055 kronor en tillökning måtte ega rum, hvilken

tillökning Styrelsen för vinnande derjemte af jemn slutsumma å utgiftsstaterna

upptagit till 10,165 kronor, då anslaget skulle komma att utgöra

38,220 kronor.

Hvad Generalpoststyrelsen sålunda under de särskilda auslagstitlarne

föreslagit synes mig i hufvudsak icke gifva anledning till anmärkning.

Mot de föreslagna pensionerna för kaptenen Höggren och matrosen

Nilsson skulle visserligen kunna erinras, att hvarken den ene eller

andre af dem innehar sådan anställning, att lagligt hinder kan anses

förefinnas att, när postverkets intresse det påkallar, entlediga dem

från deras befattningar; men å andra sidan torde billigheten fordra, att,

då Höggren och Nilsson under en lång följd af år varit använda i

postverkets tjenst samt i ett synnerligen ansvarsfullt, mödosamt och

för helsan menligt värf, staten icke undandrager sig att, då krafterna

icke längre stå dem bi, så att de lämpligen kunna vid sina befattningar

bibehållas, bereda dem skäligt understöd för deras återstående lifstid.

Öfriga af Styrelsen föreslagna höjningar i de nu gällande staterna

äro i allt väsentligt en naturlig följd af posttrafikens fortsatta stegring,

hvilken nödvändigtvis kräfver, att postverkets arbetskrafter på olika

områden i motsvarande mån ökas.

Jag anser mig således böra till godkännande förorda det föreliggande

statsförslaget med endast följande ändringar:

att å pensionstaten jemväl upptages den pension å 450 kronor,

Eders Kongl. Maj:t samma dag, Generalpoststyrelsens statsförslag upprättades,

förklarat vaktmästaren vid postkontoret i Stockholm B. Enqvist

berättigad att efter afskedstagande! uppbära;

att i följd af det beslut, Eders Kongl. Maj:t redan fattat vid

beräkningen af postmedlen, det under omkostnadsstaten förekommande

anslag till främmande postverk såsom hittills upptages till det belopp,

hvarmed vid afräkningarne med dessa postverk utgifterna kunna antagas

komma att öfverskjuta hvad svenska postverket eger att räkna

sig till godo; lärande vid det förhållande, att de öfverskjutande utgifterna

för berörda ändamål under förra halfåret 1883 och senare

halfåret 1884 uppgått till 58,600 kronor, nämnda anslag, som i nu

gällande stat är utfördt med 55,000 kronor, böra ökas till 60,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 o

1 u

Sjunde hufvudtiteln.

samt slutligen att, för bibehållande af jemn slutsumma å samtliga

anslagstitlarne, anslaget till afkortningar och restitutioner in. in.

från det af Generalpoststyrelsen föreslagna beloppet, 38,220 kronor,

ökas med 550 kronor eller till 38,770 kronor.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändringarne i postverkets stater,

visar det sig:

att Under aflöning SStateil Ökning. Minskning.

ökning komme att ega rum

med följande belopp:

i anslaget till aflönande af post
stationsföreståndare

med kronor 15,000: —

,, dito till aflönande af extra

biträden vid postanstalterna

med ........................... „ 70,000: —

„ dito till ålderstillägg med ... „ 10,800: — 95 sqq.

att å indragning sstaten genom nedsättning

i derunder uppfördt belopp för f. postexpeditören

Ekman en minskning komme att uppstå med kronor 40: —

att å pensionsstaten i följd af pensionärers

afgång komme att besparas ... kronor 9,950: —

hvaremot skulle tillkomma:

af Eders Kongl. Maj.t

beviljade nya pensioner.

........kronor 5,775: —

föreslagna pensioner

för kaptenen

Höggren och ma- ,

trogen Nilsson, tillsammans

kronor 4,400— kronor 10,175: _

så att alltså i denna stat ökning komme att

eg a rum med kronor ............................................... 225: —

att under ow.kostnadsstaten följande anslag

komme att höjas, nemligen:

anslaget till uppbörds- och

frimärkesprovision med ... kronor 11,500: —

dito till traktamenten för tjenstemän

i jernvägspost
kupé

med ........................... ,, 5,000: —

dito till traktamenten för vakt
betjente

med........................ „ 40,000: —

Transport kronor 56,500: —

96,025: — 40: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufyudtiteln.

In

Ö

Transport kronor 56,500: — 96,025: —

anslaget till postföringskostnad

vid befordran sjöledes mellan

Sverige och Tyskland med „ 15,000: —

dito för godtgörelse till främmande

postverk med............ „ 5,000: —- 75 50O:

att anslaget till oförutsedda utgifter komme att

minskas med kronor...............................................

samt att deremot anslaget till afkortningar och

restitutioner m. in. komme att höjas med kronor 10,715: —

tillhopa kronor 183,240: —

40: -

200: —

24<>: —

En ökning på det hela komme således att ega rum med kronor

183,000;

Och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten..........................

öfvergångsstaten .......................

indragningsstaten ......................

pensionsstaten ...........................

omkostnadsstaten .......................

oförutsedda utgifter .................

afkortningar och restitutioner

m.

....................... kronor 2,272,800: —

...................... „ 9,400: —

.................. „ * 8,540: —

.................... „ 74,990: —

..................... „ 3,223,500: —

..................... „ '' 68,000: —

m. ........ „ 38,770: —

tillsammans kronor 5,696,000: —

Då postverkets inkomster för år 1886 blifvit beräknade till 5,470,000

kronor, öfverskjuter alltså slutsumman af utgifterna, enligt det föreliggande

förslaget, de beräknade inkomsterna med 226,000 kronor.

Under förutsättning att, såsom vid inkomstberäkningen redan iakttagits,

till betäckande åt uppkommande brist i postverkets stater får påräknas

tillskott af verkets reserverade, hos Statskontoret innestående

medel,. hemställer jag, åberopande det nu anförda, att Eders Kongl.

Maj:t i propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för befälhafvaren

å postångfartyget Sofia, kaptenen Gustaf Adolf Höggren och

matrosen å samma fartyg Johan Fredrik Nilsson till belopp för den

förre af 4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

hvarunder han erhåller entledigande från sin omförmälda befälhafvarebefattning,

och för den senare af 400 kronor, att uppbäras från och

med år 1886, dels ock med godkännande af öfriga nu tillstyrkta än
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln.

dringar i postverkets stater, måtte för år 1886 bestämma postverkets

anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,696,000 kronor, att utgå dels direkt

af postverkets uppbörd för året, dels, i den män denna icke blir för

ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos Statskontoret

innestående medel.

Telegrafverket.

[3.]

''Telegraf
verket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket,

att gälla under år 1885, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att i nämnda

stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, har

Eders Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1884 fäststält telegrafverkets stater

för 1885 och dervid rörande stationspersonalen och dess aflöningsförhållanden

beslutat följande ändringar, hvilka numera böra för Riksdagen

anmälas, nemligen:

a) indragning af telegrafistbefattningarne jemte stationerna i

Borensberg och Säter,

b) uppförande af eu telegrafistbefattning med 800 kronors aflöning

vid hvardera af de under året öppnade nya stationerna i Eslöf, Junsele,

Näsåker och Svartvik,

c) uppflyttning af en kommissariebefattning i Stockholm från tredje

klassen med 2,400 kronor till andra klassen med 2,700 kronor, samt

d) förändring af sex assistenttjenster å 1,600 kronor, nemligen

en å hvardera af stationerna i Eskilstuna, Helsingborg, Lidköping,

Lysekil, Motala och Stockholm, till telegrafisttjenster med 800 kronor

i normalaflöning och särskildt tillägg af 100 kronor.

De utgiftsstater, hvilka sålunda blifvit faststälda för år 1885, sluta

å följande belopp:

aflöningsstat .............................................................. kronor 937,000: —

öfvergångsafiöningsstat ...................................... ,, 11,700: —

pensions- och understödsstater ....................... „ 84,947: —

underhållsstat ...................................................... ,, 258,128: —-

tillsammans kronor 1,291,775: —

hvilken summa med 5,335 kronor understiger slutsumman i det för 1884

års Riksdag framlagda och af Riksdagen godkända förslag till utgiftsstater

för år 1885.

I underdånig skrifvelse den 7 sistlidne November angående beräkning

af telegrafverkets utgifter för år 1886 har Telegrafstyrelsen

icke ifrågasatt någon förändring i nyssnämnda stater. Jag hemställer

derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

15

att dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte

utgå, för år 1886 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000

kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels ock

antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1885 faststälda utgiftsstater

för verket såsom gällande äfven för år 1886, med rätt för Eders Kongl.

Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas afbehofvet

påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring använda det öfverskott, som kan å inkomsterna uppstå.

Tullverket.

1 underdånig skrifvelse den 6 November 1884 bär Generaltullstyrelsen

afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1886.

Beträffande först aflöningsstaten har Styrelsen bemstält, att åt tullförvaltarne

och kontrollörerna i Landskrona och Ystad måtte beviljas

den löneförhöjning, som Eders Kongl. Maj:t vid förra Riksdagen äskade,

men hvilken ej al Riksdagen bifölls. Ehuru jag nu, likasom förra gången

jag yttrade mig i denna fråga, finner de skäi, bvilka Generaltullstyrelsen

anfört till stöd för den af Styrelsen förordade löneförhöjningen, särdeles

beaktansvärda, anser jag dock icke lämpligt att i en sak af denna beskaffenhet

ifrågasätta, att Riksdagen redan nu skulle vara benägen att

frångå sitt så nyligen fattade beslut, och nödgas jag derföre för närvarande

afstyrka en framställning till Riksdagen om berörda löneförhöjning.

Jag hemställer derföre, att någon förändring i dessa afseenden

icke måtte af Eders Kongl. Maj:t äskas.

Af de i staten upptagne 34 kustsergeanter åtnjuta 6 i ålderstillägg

allenast 300 kronor, medan de öfrige 28 hafva rätt till ålderstillägg

å 500 kronor. Eu liknande oregelbundenhet egen rum inom

kustvaktsgraden, ty af statens 57 kustvakter till sjös och 75 kustvakter

till häst eller fot åtnjuta 5 kustvakter till sjös och 1 kustvakt till bäst

eller fot allenast 150 kronors ålderstillägg, medan alle de öfrige hafva

rätt till ålderstillägg å 300 kronor. Dessa ojemnheter äro föranledda

deraf, att vid fastställande af aflöningsstaten år 1875 kustsergeanterna

och kustvakterna å vissa orter, nemligen der desse tjensteman ej förut

åtnjutit den förmån af ålderstillägg, som tillkom deras vederiikar å

andra orter, ansågos kunna åtnöjas med ett mindre ålderstillägg än de

sistnämnde. Generaltullstyrelsen anser nu denna ojemnhet dess mindre

böra bibehållas, som i afseende å tjenstgöringens- art och trägenhet den

skilnad emellan olika orter, som tidigare egt rum, numera icke förefinnes.

Utom att eu billig hänsyn till tjensteinnehafvarens anspråk att

[4-]

Tullverket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

för lika arbete åtnjuta lika godtgörelse påkallade likställighet dem

emellan jemväl i afseende å ålderstillägg, talade derför dessutom den

omständighet, att det olika ålderstillägget stundom orsakade svårighet

att förflytta en tjensteinnehafvare från en ort till eu annan, der han

lämpligare och till större gagn för tullverket kunde användas. Då

dessutom den ifrågavarande jemkningen icke föranledde den ringaste

förhöjning i aflöningsstaten, och den obetydliga förhöjningen af några

få ålderstillägg, af hvilka för öfrigt endast en del för närvarande utginge,

så mycket mindre kunde föranleda någon rubbning i anslaget

till ålderstillägg, som å detta anslag under de senare åren i medeltal

besparats omkring 14,000 kronor, har Styrelsen hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att ålderstilläggen för samtlige

i staten upptagne 34 kustsergeanter må bestämmas till 500 kronor,

att utgå med ena hälften efter fem och med andra hälften efter tio

års tjenstgöring i graden, och att samtlige kustvakter må erhålla lika

ålderstillägg af 300 kronor, att utgå i nyssnämnda ordning.

Då detta Styrelsens förslag innebär ett afhjelpande icke allenast

af en oregelbundenhet, utan af en verklig orättvisa i de nuvarande

aflöningsförhållandena, finner jag mig böra till detsamma förorda bifall.

Öfver g ängs aflöningsstaten,

som för år 1885 upptagits till 35,910 kronor, har, enligt hvad Generaltullstyrelsen

anmält, genom afgång af derå uppförda personer minskats

med 2,650 kronor eller till 33,260 kronor.

Indragning sstaten

för år 1885 slutar å 50,335 kronor. Enligt Generaltullstyrelsens anmälan

har eu minskning uppkommit å 2,200 kronor, i följd hvaraf statens

slutsumma för år 1886 uppgår till 48,135 kronor.

I öfriga stater har Generaltullstyrelsen ej ifrågasatt någon förändring.

Jag hemställer derföre, att dessa stater likasom öfvergångsaflönings-

och indragningsstaterna måtte uppföras till de af Styrelsen

föreslagna belopp, endast med iakttagande, i händelse Eders Kongl.

Maj:t behagar gilla hvad jag i fråga om aflöningsstaten hemstält, att

det å omkostnadsstaten uppförda anslaget till diverse utgifter torde

böra för jemnande af staternas slutsumma höjas med 350 kronor eller

från 14,405 kronor till 14,755 kronor, hvarigenom omkostnadsstaten

komme att uppgå till 212,105 kronor. Härigenom komme tullverkets

stater för år 1886 att utvisa följande slutsummor:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

17

afiöningsstaten............................................................ kronor 1,695,700:

öfvergångsaflöningsstaten ....................................... „ 33,260:

ålderstilläggsstaten ................................................... „ 250,000:

indragningsstaten .................................................... „ 48,135:

pensionsstaten för afskedade tjensteman och

betjente.........................................!........................... „ 197,000:

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och

barn..................................................................... „ 31,800: —

omkostnadsstaten .................................................... „ 212,105: —

Summa kronor 2,468,000: —

eller 4,500 kronor mindre än det belopp, hvarå 1885 års stat för tullverket

slutar.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att,

med godkännande af ej mindre hvad som föreslagits beträffande

ålderstillägg åt vissa vid kustbevakningen anstälda personer, än

äfven de af mig förordade ändringar i öfvergångsaflönings-, indragningsoch

omkostnadsstaterna, bestämma anslaget för tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,468,000 kronor, att såsom

förslagsanslag utgå direkte af tullmedlen.

I sammanhang härmed anhåller jag att få anmäla en af Generaltullstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 6 sistlidne November särskildt

gjord framställning om rätt för öfveruppsyningsman vid tullverket att

vid befordran till tjensteman af första graden i fråga om ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, lian varit öfveruppsyningsman.

Sedan med anledning deraf att, enligt den vid 1875 års riksdagantagna

aflöningsnormalstat för lokalförvaltningarne samt kust- och

gränsbevakningen inom tullverket, samtelige dervid anstälde embetsoch

tjenstemän samt öfver- och underbetjente erhållit ålderstillägg, att

med bestämda belopp för hvarje tjenst utgå med ena hälften efter fem

och med andra hälften efter tio års tjenstetid inom graden, fråga uppstått

om bestämmande af de grader, till hvilka de särskilda tjenstebefattningarne

borde hänföras, har Eders Kongl. Maj:t genom ''nådigt

bref den 1 Februari 1878 indelat de vid lokalförvaltningarne anstälde

tjenstemän och betjente på följande sätt:

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde liufvudtiteln.

a) tjensteman, hvilka åter indelades i tre grader, af hvilka den

första eller lägsta omfattar kontrollörer med lön af 1,800 kronor,

bevakningskontrollören i Carlstads tullkammaredistrikt, kammarskrifvare

och tullinspektörer, och

b) öfver- och under-betjente, som vidare indelades i fyra grader,

af hvilka den fjerde eller högsta graden omfattar, bland andre, öfveruppsyningsmän.

Generaltullstyrelsen anför nu, att de i stapelstäderna utom Stockholm

och Göteborg anstälde öfveruppsyningsman hafva att bland annat

verkställa packhusbehandling af inkommande gods och afgifva

attester deröfver, eu tjenstgöring likartad med den, som i Stockholm

och Göteborg verkställes af vissa kammarskrifvare. Öfveruppsyniugsmännen

i sistnämnda städer hafva ej heller tjenstgöring af mindre betydenhet

än kammarskrifvarnes. Aflöningsstaten upptager ock lika

aflöningsförmåner för kammarskrifvare och öfveruppsyningsman på det

sätt, att två sinsemellan lika lönekategorier äro för desse tjensteinnehafvare

faststälda. Väl fordras för befordran till kammarskrifvare

mogenhetsexamen, hvilket åter icke är stadgadt för befordran till öfveruppsyningsmannabefattning,

men på senare tider har Generaltullstyrelsen

vid tillsättande af öfveruppsyningsmän i stapelstäder nästan utan

undantag gifvit företräde åt dem, hvilka aflagt mogenhetsexamen.

Ehuru Styrelsen icke finner lämpligt, att öfveruppsyningsmännen, vare

sig alla eller blott de i stapelstäderna, uppflyttas i tjenstemannaklassen,

hvarigenom kompetensen för öfveruppsyningsmannatjensterna skulle

skärpas, hvilket i vissa fall kunde vara till men vid en dylik tjenst^

tillsättande, anser Styrelsen dock befattningarnes likställighet med

kammarskrifvaretjensterna såväl till tjenstgöringens vigt som afiöningens

storlek innebära giltiga skäl för beviljande af den ifrågasatta

förmånen, hvars medgifvande skulle betydligt underlätta befordran från

öfveruppsyningsmanriagraden till den lägsta tjenstemannagraden. Såsom

vilkor bör emellertid stadgas, att ålderstillägget vid den nya

befattningen ej får vara högre än vid den förra. Då af öfveruppsyningsmän

och kammarskrifvare vissa åtnjuta 1,000 kronor och andra

600 kronor samt alla öfrige till lägsta graden hörande tjenstemän blott

600 kronor i ålderstillägg, kommer detta vilkor att ega betydelse, då

innehafvaren af en öfveruppsyningsmannabefattning med det lägre

ålderstillägget befordras till kammarskrifvaretjenst med högre ålderstillägg.

Generaltullstyrelsen har derföre föreslagit, att öfveruppsyningsman,

som befordras till tjensteman i första ålder stilläggsgr ad en, må, såvida

ålderstillägget vid den nya tj ensten ej är högre än vid den förut inne,Imf do,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjunde hufvudtiteln.

öfveruifpsyningsinannab ef ältning en, i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, han innehaft nämnda befattning.

På sätt Generaltullstyrelsen erinrat, eger i aflöningsförmåner likställighet

rum mellan kammarskrifvare och öfveruppsyningsmän, så att

en del af dem har i lön 1,500, i tjenstgöringspenningar 500 och i

ålderstillägg 1,000 kronor, medan för andra de respektiva beloppen

utgöra 1,500, 300 och 600 kronor. I arten af deras göromål och i

fråga om tjensternas vigt och det med dem förbundna ansvar är i eu

mängd fall ej heller någon väsentlig skilnad, och på vissa orter är

till och med öfveruppsyningsmannaplatsen mera ansvarsfull än en del

kammarskrifvaretjenster. Styrelsens framställning måste derföre anses

synnerligen väl befogad. Då emellertid Riksdagen såsom vilkor för

ålderstillägg föreskrifvit endast viss tjenstetid i graden, men öfverlåtit

åt Eders Kongl. Maj:t att bestämma gradfördelningen, skulle det kunna

synas, som den gjorda framställningen kunde utan Riksdagens hörande

bifallas, men å andra sidan förekommer, att tullverkets aflöningsstat,

sådan den är af Riksdagen faststäld, fördelar personalen i två bestämdt

skilda klasser, tjenstemän samt öfver- och underbetjente, till hvilken senare

klass staten hänför öfveruppsyningsmän och dit Styrelsen anser

dem fortfarande böra räknas för att icke kompetensfordringarne ovilkorligen

må behöfva stegras. Denna i staten gjorda klassifikation bär

äfven af Eders Kongl. Maj:t iakttagits vid den gradindelning, som enligt

nådigt beslut den 1 Februari 1878 bestämts med afseende å rätt

till ålderstillägg, så att tjenstemännen äro för sig indelade i grader

samt för öfver- och underbetjente finnes en särskild gradindelning.

Då nu fråga väckts, att en tjensteinnehafvare i tullbetjentklassen skulle

få räkna sin tjenstetid såsom sådan sig till godo för vinnande af

ålderstillägg efter befordran till befattning såsom tjensteman, lärer

följdriktigheten fordra, att Riksdagens medgifvande dertill äskas, och jag

hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

lemna ett så beskaffadt förklarande, som Generaltullstyrelsen ifrågasatt.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1885 uppfördt:

dels bestämdt anslag

för skogsstaten ............................. kronor 404,400: —

,, statens skogsskolor.................. ,, 22,800: — 427,200: -—

Transport kronor 427,200: —

[5.]

Skogsväsen
det.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufyudtiteln.

dels reservationsanslag

till inrättande af flottleder i

Norrbottens län ....................

„ skogsinstitutet ........................

enskilda skogsundervisnin
gen.

..........................................

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet...........

Transport kronor 427,200: —

kronor 23,000: —■

„ 21,300: —

„ 8,600: —

„ 213,900: 266,800: —

Summa kronor 694,000: —-

I underdånigt memorial deri 30 sistlidne Oktober angående anslagsbehofvot

för skogsväsendet år 1886 samt i ett särskild! samma

dag afgifvet förslag till ny organisation och utgiftsstat för skogsstaten

har Domänstyrelsen föreslagit en förhöjning af det bestämda anslaget

för skogsstaten till 531,405 kronor. Att eu förändrad organisation

af skogsstaten och i sammanhang dermed en tidsenlig löneregleringför

densamma må åstadkommas, har länge med rätta erkänts vara eu

angelägenhet af största vigt, och tillfredsställande är derföre, att ett

med synnerlig omsorg utarbetad! fullständigt förslag till frågans lösning

nu blifvit af det nybildade centralverket inom denna förvaltningsgren

framlagdt. Tyvärr möter emellertid ett bestämdt hinder för, att

detta förslag skulle kunna underställas redan nästa Riksdags pröfning.

Det har nemligen icke varit Domänstyrelsens afsigt, att de förökade kostnaderna

för skogsstatens aflöning skulle innefatta eu lika stor utgiftstillökning

för statsverket, utan förutsätter förslaget, att, jemte det

skogsstaten skulle i vissa fall taga eu vidsträcktare befattning än hittills.

med hushållningen å de ecklesiastika boställenas skogar, en

skälig ersättning skulle kronan beredas för de kostnader, den finge

vidkännas för förvaltningen af de ecklesiastika boställsskogarne, hvilken

ersättning skulle utgå i form af eu viss andel af den behållna afkastning

utaf dessa skogar, hvilken nu ingår till presterskapets löneregleringsfond.

Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes finna, fordrar afgörande! af

nämnda fråga en helt annan förutgången beredning än förslaget i öfrigt om

skogsstatens organisation och löneförmåner, och Domänstyrelsen, inseende

detta, har ock gjort frågan om de förändrade bestämmelserna

rörande de ecklesiastika boställsskogarnes afkastning till föremål för

en särskild, i sistlidne December månad till Finansdepartementet inkommen

framställning, som blifvit öfverlemnad till Ecklesiastikdepartementets

handläggning, hvarefter, enligt hvad jag inhemtat, dom
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sj ande hufvudtiteln.

21

kapitlen genom nådig remiss undfått befallning att afgifva underdånig^

yttranden deröfver. Å andra sidan torde det vara gifvet-, att den

slutliga pröfningen af löneregleringen för skogsstaten icke lämpligen

kan vare sig af tiders Kong], Maj:t eller Riksdagen företagas, innan

utredt och bestämdt är, huruvida och i hvad mån det förutsatta

bidraget ^ från de ecklesiastika boställsskogarne kan vara att för ändamålet

påräkna; och jag nödgas derföre hemställa om uppskof under

ännu ett år med föredragningen af Domänstyrelsens förslag till ny organisation

af skogsstaten. Vid sådant förhållande har jag ej heller

någon anledning att ifrågasätta förändring af det för skogsstaten nu

anvisade bestämda anslag å 404,400 kronor.

Beträffande statens skog sskolor har Domänstyrelsen anfört, att nu

gällande stadga för allmänna skogsläroverken den 15 September 1871

§ 14 uppstälde såsom fordran för inträde såsom elev vid skogsinstitutet att

hafva antingen genomgått skogsskola eller under minst ett år hos någon

af Domänstyrelsen anvisad förvaltande tjensteman vid skogsstaten erhållit

praktisk öfning i skogsskötsel och skogsmätning. Vid tillämpningen

hade det senare alternativet förorsakat vissa svårigheter, enär

anvisandet af tjensteman måst göras beroende af dennes eget medgifvande

att meddela undervisning och Styrelsen således ej alltid varit i

tillfälle att utse de personer, hvilka i afseende å såväl personliga egenskaper

som verksamhetskretsens beskaffenhet vore för ändamålet lämpligast.

Det första, af många valda alternativet, eller att genomgå skogsskola,

hade jemväl medfört ej ringa olägenheter, framkallade synnerligen

al det för sådana personer ej afpassade undervisningssätt, som måste

användas för de ynglingar, _ hvilka utgjorde flertalet af skolornas lärjungar

och skulle utbildas till skogvaktare. Den på dessa sätt vunna

praktiska utbildningen hos de derefter vid institutet intagna eleverna hade

i . följd häraf ofta lemnat mycket öfrigt att önska till men för undervisningen

vid institutet och elevernas framtida verksamhet.

h ör att genom undervisningens lämpligare ordnande bibringa blifvande

skogstjenstemän och enskilda skogsförvaltare den praktiska utbildning,

hvarå man med rätta Unge göra anspråk, borde den förberedande

och grundläggande öfningen i praktisk skogshushållning concentreras

från samteliga skogsskolor och skogstjenstemän till en enda af

de nuvarande skogsskolorna, vid hvilken undervisningen då kunde afpassas

till full öfverensstämmelse med sitt ändamål.

I de nuvarande skogsskolorna, hvilkas verksamhet afsåge utbildande

af skogsbetjente, funnes plats för tio lärjungar vid hvarje skola,

och lärokursen fortginge från den 1 Oktober till den 15 påföljande Juni.

Vid den skogsskola, hvarom nu vore fråga och som ej vidare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

skulle mottaga andra lärjungar, än som skulle förberedas till inträde

vid skogsinstitutet, borde fortfarande finnas plats för tio elever eller

ungefär samma antal, som årligen sökte inträde vid institutet; men

skolan, för hvilken särskilda stadgar framdeles torde af Eders Kong!.

Magt utfärdas, borde afse bibringande af de hufvudsakligen praktiska,

men delvis teoretiska färdigheter och kunskaper, som utöfver en förut

inhemtad god skolbildning behöfdes såsom grundläggande för undervisningen

vid skogsinstitutet. Lärokursen borde börja den 1 Juli och

sluta den 15 påföljande Juni.

Bland nuvarande skogsskolor egde Ombergs för detta ändamål ett

afgjordt företräde framför alla öfriga, i betraktande af sitt läge på eu

redan länge rationel skött kronopark af stor utsträckning samt sin närbelägenhet

till häradsallmänning^!- och andra allmänna skogar af omvexlande

beskaffenhet, fördelar, genom hvilka elevernas praktiska utbildning

blefve mera mångsidig. Med jemförelsevis ringa kostnad kunde

den sättas i erforderligt skick. För att i de nuvarande åbyggnaderna

anordna lämpliga bostäder för en lärare och tio elever äfvensom för

anskaffande af inventarier och undervisningsmateriel syntes endast erfordras

10,000 kronor, hvilket belopp kunde utgå af reservationsansla
-

get till skogsväsendet.

Skolans nuvarande utgiftsstat upptoge

eu föreståndare, tillika jägmästare i reviret och försedd

med boställe i skolans närhet, lön........................... kronor 1,000

eu skogsråtta^, jemte bostad och vedbrand, lön......... ,, 800

expenser och underhåll ................................................... ■» 500

10 stipendier åt lärjungarne ............................................. „ 1,500

Summa kronor 3,800

För undervisningens rätta ordnande erfordrades emellertid vissa

ändringar i personalen och dess aflöning. Då lärokursen vore afsedd

att fortgå tre månader längre än hittills samt föreståndarens arbete

derföre måste ökas derhän, att hans tjenstgöring såsom revirförvaltare

och skolföreståndare komme att utesluta möjligheten för honom att

genom enskilda skogsförrättningar skaffa sig biförtjenst, borde hans

aflöning höjas till 1,500 kronor, deraf 500 kronor tjenstgöringspenningar.

Då föreståndaren, såsom revirförvaltare, ej kunde odeladt egna

sin tid åt skolan och derföi’e behöfde ett lärarebiträde, som ej borde

vara eleverna underlägset i allmänbildning, borde den nuvarande skogsrättaren,

som endast innehade förordnande tills vidare, utbytas mot en

underlärare, utexaminerad från skogsinstitutet. För erhållande af en

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjunde hufvudtiteln.

person med praktisk duglighet, erfarenhet och undervisning!oförmåga

borde aflöningen bestämmas till 1,500 kronor, deraf 500 kronor tjenstgöringspenningar,

samt honom medgifvas rätt att vid befordran till

jägmästaretjenst få i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid,

han såsom underlärare tjenstgjort. Han borde ock erhålla bostad vid

skolan.

Slutligen erfordrades ett årligt anslag af 2,500 kronor, att mot

redovisning användas till expenser, underhåll, aflöning för en dräng-,

inventarier samt kostnad för resor, som lärare och elever företoge i

och för öfningar till andra närbelägna skogar. Nuvarande anslaget till

stipendier blefve deremot obehöfligt.

Elevernas kosthåll borde betalas af dem sjelfva.

Staten för Ombergs skogsskola skulle alltså blifva följande:

Lön.

Kronor.

TjenstI

göringsI

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 Föreståndare .................................................

1 Underlärare, jemte bostad och vedbrand,0)

Resekostnad för underläraren och elever, expenser

och underhåll.......................................

1,000!

1,000!-

500

500

1,500

1,500

2,500

Summa kronor!—- —!

5,500|-

“0 med ratt att, efter befordran till jägmästaretjenst, i fråga om ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, lian såsom underlärare tjenstgjort.

Fn förhöjning i årliga anslaget af 1,700 kronor skulle således

blifva behöflig; men som skolan i sitt förändrade skick först komme att

börja sin verksamhet den 1 Juli 1886, erfordrades för nämnda år endast

hälften af denna förhöjning med 850 kronor. På grund häraf och då

någon förändring i öfriga skogsskolors stat ej ifrågasattes har Domänstyrelsen

föreslagit, att anslaget till statens skogsskolor måtte för år

1886 höjas till 23,650 kronor.

Mot detta förslag, hvilket synes mig kunna främja en mera praktisk

utbildning af skogsinstitutets elever, har jag ej något att erinra.

Särskilt anslag till inrättande af flottleder i Norrbottens län har icke

för år 1886 ifrågasatts af Domänstyrelsen, som ansett sig böra först

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufnidtiteln.

afvakta resultatet af de arbeten i detta afseende, som med de för innevarande

år anslagna medel komma att utföras.

I fråga om anslaget till skogsinstitutet har Domänstyrelsen framhållit,

att lektorn i de naturvetenskapliga ämnena August Emil Holmgren

borde komma i åtnjutande af förbättrade löneförmåner, efter att

hafva sedan den 23 September 1859 och således vid ingången af år

1886 i mer än 26 år bestridt denna befattning. Under denna tid hade

Holmgren årligen åtnjutit 1,000 kronor intill år 1875, under nämnda

år 1,200 kronor samt från och med år 1876 2,500 kronor. Med åberopande

af lektor Holmgrens gagnande verksamhet såsom lärare och

läroboksförfattare samt de ökade anspråk, som i följd af nyare tiders

forskningar rörande de lägre djurens och växternas stora betydelse för

skogshushållningen måste ställas på skogsmannens utbildning i naturvetenskaperna,

har Domänstyrelsen hemstält, att, på det Holmgren måtte

sättas i tillfälle att utan näringsbekymmer fortfarande såsom hittills

egna sina krafter åt forskningar i nämnda syfte, hans årsaflöning måtte

höjas med 1,000 kronor eller till 3,500 kronor samt anslaget till skogsinstitutet

alltså upptagas till 22,300 kronor.

Då lektor Holmgrens framstående duglighet i sitt fack och hans

långa tjenstetid vid institutet synas mig väl påkalla den löneförbättring,

som för honom blifvit föreslagen, men eu dylik löneförbättring torde

böra, såsom ock Domänstyrelsen tyckes hafva afsett, blifva personel

för lektor Holmgren, kan det ej vara skäl att dermed höja det ordinarie

anslaget till skogsinstitutet eller att rubba den för institutet faststälda

aflöningsstat, utan lärer den åsyftade förmånen för lektor Holmgren

kunna lämpligen beredas derigenom, att Eders Kongl. Maj:t äskar Riksdagens

medgifvande dertill, att omförmälda personella löneförbättring

må till lektor Holmgren under hans tjenstetid få utgå af reservationsanslaget

till krono skogar nes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i. allmänhet.

I sistnämnda anslag likasom i anslaget till enskilda skogsundervisningen

ifrågasätter Domänstyrelsen ej någon ändring. Jag har derföre

ej annan hemställan att göra, än att anslaget till kronoskogarnes

förvaltning in. in. må, till utjemnande af slutsumman för hela anslaget

till skogsväsendet, höjas med 150 kronor eller till 214,050 kronor.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att, med uteslutande ur staten af det nu uppförda anslaget

till inrättande af flottleder i Norrbottens län, 23,000 kronor,

dels godkänna den af Domänstyrelsen föreslagna stat för Ombergs

skogsskola samt för tillämpning af densamma under år 1886 höja anslaget

till statens skogsskolor med 850 kronor eller till 23,650 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

25

dels medgifva, att af anslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet må från och med år 1886

till lektorn i naturvetenskap vid skogsinstitutet August Emil Holmgren,

så länge han bestrider denna befattning, årligen anvisas en personel

löneförbättring af 1,000 kronor,

dels ock höja sistnämnda anslag med 150 kronor till 214,050 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten........................... kronor 404,400: —

„ statens skogsskolor............ „ 23,650: — kronor 428,050: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet...................... kronor 21,300: —

„ enskilda skogsundervisnin
gen.

...................................... „ 8,600: —

,, kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet...... ,, 214,050:— kronor 243,950:_

Summa kronor 672,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle minskas

med 22,000 kronor.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

Under denna rubrik finnes å sjunde liufvudtiteln ett förslagsanslag,

hvilket från och med år 1871 upptagits till 18,000 kronor. Af detsamma

bestrides icke någon kostnad för invändig belysning af embetsverkens

lokaler, hvilken kostnad utgår af anslaget till expenser m. in.,

utan afses dermed gäldande af dels sådana afgifter för lyshållning,

brandvaktsafgift, gatläggning m. m., Indika drabba vissa kronans hus

och byggnader i hufvudstad.en, dels ock kostnaden för gaturenhållning

och sotning. Enligt hvad Statskontoret anmält, hafva utgifterna utgjort:

år 1881......................................................................... kronor 28,427: n

„ 1882 ......................................................................... „ 33,681: so

„ 1883............................................................................... 31,537: —

Då beloppet af anslaget således visat sig vara för ändamålet otillräckligt,

tillstyrker jag, att Eders Kong], Maj:t måtte af Riksdagen äska,

att beloppet må med 12,000 kronor höjas till 30,000 kronor.

[6-]

Lyshållning

m. fl. utgifter

för kronans

publika hus i

Stockholm.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

Städers friheter.

[?•]

Städers friheter.

[8.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

in. m.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne December

fattade beslut0) bör från denna anslagstitel af det i riksstaten under

kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter» uppförda

belopp, 8,460 kronor, uteslutas 5,940 kronor; hvaremot återstående

2,520 kronor böra bibehållas och kolumnens benämning rättas till »friheter

och kyrkotionde». Anslagets slutsumma, som hittills upptagits till

32,730 kronor, minskas således till 26,790 kronor.

Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln tillstyrker

jag ej annan ändring, än att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma nedsättas med

60 kronor från 36,870 kronor till 36,810 kronor.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till Statskontoret med ......... kronor 6,500: —

„ postverket med ............... „ 183,000: —

„ lyshållning med flera utgifter

för kronans publika

hus i Stockholm

med............................... „ 12,000: — kronor 201,500: —

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till fullverket med................

kronor

4,500: —

„ skogsväsendet med.........

22,000: —

„ städers friheter med .....

tt

5,940: —

„ skrifmaterialier och ex-

penser, ved m. in. med

in

60: —

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie

anslagen skulle blifva ................................................... kronor 169,000: —

Härvid bör dock iakttagas, att 183,000 kronor

utgöra tillökning i postverkets stater, för hvilka

kostnaderna icke betunga den allmänna budgeten,

utan bestridas af postuppbörden och postverkets

egna medel, så att, om postverkets stater frånräknas,

eu nedsättning i de ordinarie anslagen å denna

hufvudtitel af 14,000 kronor föreslås.

Transport kronor 169,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: Inkomstberäkningen“ sid. 6.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

27

Transport kronor 169,000: —

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat .................................................. ,, 13,700,000: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1886 blifva......... kronor 13,869,000: —

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

Herr Statsministern beträffande

Genomförande af Kammarkollegii nya organisation.

Enligt hvad Kammarkollegium i skrifvelse den 28 sistlidne November

anmält, qvarstår numera å Kollegii gamla stat endast kanslisten

i registratorskontoret Carl Theodor Uttermarck med en årlig lön

af 1,200 kronor. Vid nionde hufvudtiteln har jag emellertid att anmäla

en underdånig framställning om pension för Uttermarck. I händelse

af bifall dertill skulle således något anslag till genomförande af

Kammarkollegii nya organisation ej vidare erfordras.

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

För detta ändamål äro å extra stat för år 1885 anvisade 9,740

kronor. Då, på sätt jag förut haft tillfälle omnämna, kammarskrifvaren

Alfred Elfving, hvilken egt att af detta anslag uppbära 1,920 kronor,

den 31 sistlidne Oktober blifvit befordrad till tjenst å stat inom verket,

kan nu ifrågavarande anslag minskas med sistnämnda belopp eller till

7,820 kronor, hvilket belopp åter, enligt hvad Statskontoret anmält,

fortfarande erfordras. Lika med Statskontoret hemställer jag derföre,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande af Statskontorets nya organisation å extra

stat för år 1886 anvisa 7,820 kronor.

Genomförande

af

Kammarkollegii

nya

organisation.

[9.]

Anslag för

genomförande

af

Statskontorets

nya organisation.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde liufvudtiteln.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter.

[10.]

Ersättning

för af Statskontoret

gjorda förskotter.

De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde liufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro

enligt uppgifter från Statskontoret följande:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.

af vissa kronans domäner .......................................... kronor 4,390: or

„ godtgörelse åt boställsinnehafvares sterbhus för

sterbhuset tillhöriga byggnader å indragna härads
skrifvarebostället

Klef N:o 5 i Upsala län ........... ,, 900: —

„ godtgörande af reparationer å inlösta byggnader

vid indragna häradsskrifvarebostället Spånga N:o

1 i Södermanlands län .............................................. „ 259: 43

„ godtgörande af öfverbyggnad vid indragna bostället

Munketorp i Östergötlands län.................... „ 90: —

„ ersättning åt åtskilliga kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord.

kostnader för statsverkets bergseffekter..................

kostnader för utredning af väckt fråga om upphörande

af arrendet till Sala silfververk ..............

kostnader för bankkomitén........................................

322: or

300: ao

18,854: 20

50,680: 49

eller tillsammans kronor 75,797: i6.

Jag hemställer, att Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat för år 1886

anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

torde få utföras med 75,798 kronor.

Genomförande af Öfverintendentscmhetets nya organisation.

[ilo

Anslag för

genomförande

af

Öfverintendentsembeteis

nya organisation.

För detta ändamål är å stat för år 1885 anvisadt ett anslag af

1,000 kronor, och då enahanda förhållanden, som föranledt anvisandet

af detta anslag för år 1885, fortfarande ega rum, hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1886 anvisa nämnda belopp, 1,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

29

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

Sistlidne Riksdag har för iståndsättande af taket å Kalmar slott

och verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende

å tornen bevilja ett extra anslag af 80,000 kronor och deraf

på extra stat för år 1885 anvisat en femtedel eller 16,000 kronor. Då

Riksdagens beslut likasom den nådiga propositionen i ämnet förutsätter^

anslagets fördelning på fem år, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att af det beviljade anslaget för iståndsättande af taket å Kalmar

slott på extra stat för år 1886 anvisa ytterligare eu femtedel med

16,000 kronor.

Vidtagande af åtgärder till skydd mot eldfara för tekniska skolans hus.

Då jag sistlidet år i underdånighet anmälde de frågor, som rörde

regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln, redogjorde jag

ock för en af Ofverintendentsembetet gjord framställning, att utöfver

den förhöjning i det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,

som då var i fråga och sedermera äfven af Riksdagen beviljades, ett

extra anslag å 341,405 kronor måtte anvisas för bekostande af åtskilliga

mera omfattande och länge uppskjutna arbeten, åsyftande vissa

:illmänna byggnaders skyddande mot eldfara eller försättande i ett tillfredsställande

utvärtes skick eller ock förstärkande af byggnadsgrunden.

Utan att bestrida behöfligheten af de sålunda till utförande ifrågasatta

arbetena, fann jag mig då förhindrad att understödja förslaget i den

form, hvari det förelåg, och jag framhöll dervid, bland annat, att ett

flertal af dessa arbeten egde den omfattning, att hvart och ett af

dem lämpligen borde göras till föremål för en särskild framställning,

åtföljd af fullständig utredning om behöfligheten af arbetet och kostnaden

för dess utförande, — en utredning, som efter mitt förmenande måste

föreligga, innan så betydande anslagsposter blefve föremål för Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens pröfning. Öfverintendentsembetets framställning

i nämnda del blef ock af Eders Kongl. Maj:t afslagen.

Bland de arbetsföretag, som då voro ifrågasatta, var äfven att

försätta tekniska skolans hus här i staden i ett mindre eldfarligt skick,

enligt följande kostnadsberäkning:

[12.]

Anslag till

iståndsättande

af talcet å

Kalmar slott.

[13.]

Anslag till

åtgärder till

skydd mot

eldfara för

tekniska

skolans hus.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 , Sjunde hufyudtiteln.

anbringande af gipstak i 3 salar i bottenvåningen kronor 3,410

„ „ „ „ 7 „ en trappa upp...... „ 6,540

„ „ „ „ 25 lägenheter 2 trappor upp „ 11,374

ändring af brandredskapen .................................. „ 969

uppsättande af jerntrappor i stället för nuvarande

trätrappor..................................................................... ,, 18,757

insättande af åtskilliga jerndörrar m. m.................... „ 16,645

Summa kronor 57,695

I underdånig skrifvelse den 23 sistlidne September har Öfverintendentsembetet

åter rigta! uppmärksamheten å behofvet af åtgärder

för att mot eldfara skydda tekniska skolans hus.

Sedan Riksdagen enligt skrifvelse den 25 Juli 1863 beviljat ett

belopp af 300,000 kronor för att tillika med det af Stockholms stad

utlofvade bidrag 160,000 kronor, eller det från staden dittills årligen

utgående hyresanslag 8,000 kronor, kapitaliseradt efter fem procent,

och de medel, Styrelsen för svenska slöjdföreningens i Stockholm

söndags- och aftonskola förmält sig ega att härtill disponera, eller

55,000 kronor, användas till uppförande af en ny byggnad för slöjdföreningens

skola, deri lokaler jemväl borde beredas för allmänna industriexpositioner,

för utställning af landtbruksredskap och modeller

samt för ett geologiskt museum, uppfördes tekniska skolans nuvarande

hus.

Öfverintendentsembetet erinrar nu till en början derom, att, sedan

ritningar till ifrågavarande byggnad blifvit uppgjorda och till Embetets

granskning öfverlemnade, Embetet i underdånigt utlåtande den 20

Januari 1863 anmärkt, att enligt ritningarne byggnaden ej vore afsedd

att utföras i full öfverensstämmelse med de föreskrifter, hvilka till skydd

mot eldfara funnos meddelade i gällande byggnadsstadga för hufvudstaden.

Det syntes fortfarande för Öfverintendentsembetet, som om angelägenheten

att med påräkneliga tillgångar kunna åstadkomma detta omfattande

byggnadsföretag och att dervid nöjaktigt tillgodose alla de

olika anspråken å utrymme och ändamålsenlighet vid anordnandet af de

många särskilda lokalerna skulle vid uppgörandet af byggnadsritningarne

förledt dessas författare att, såvidt då ansågs möjligt och utan fara för

byggnaden lämpligt, inskränka omkostnaderna för sådana konstruktiva

detaljer, hvarigenom en större trygghet mot eldfara, än som skett, kunnat

vinnas. Ofullständigheten i detta afseende visade sig synnerligast genom

saknaden af underpanelning, af trossfyllning och af rappning å en

del innertak, hvarigenom, särdeles sedan golfven under årens lopp blifvit

hoptorkarde och gistna i följd af värmerörens inverkan å desamma,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjunde hufvudtiteln.

eldfaran blifvit än mera i ögonen fallande. Äfven våningarnes förbindelse

sinsemellan genom vindeltrappor af trä samt frånvaron af lämpliga

dörrar af jern för afstängning, i händelse af eldsolycka, af till

hvarandra stötande lokaler, som nu utgöra en sträcka af öfver 500

fot med oafbruten förbindelse i samma våning, ökade nämnda fara,

hvilken ock vid särskilda tillfällen föranledt såväl Styrelsen för tekniska

skolan som Landtbruksakademien och Chefen för Sveriges geologiska

undersökning att hos Öfverintendentsembetet anhålla om vidtagande

af åtgärder för åstadkommande af förbättrade anordningar.

Af dessa framställningar, som äro Öfverintendentsembetets skrifvelse

bilagda, har jag vidare inhemtat, att Styrelsen för tekniska skolan,

jemte framhållande af värdet af skolans omfattande samlingar, påvisat,

att saknaden af trossfyllning och rappad underpanel jemväl medförde

de olägenheter, att ljudet sprede sig genom våningarne och verkade

störande på undervisningen samt att värmet stege från våning till

våning och i de öfre framkallade en temperatur, som ej kunde regleras.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning har vidare visat, hvilken

förlust skulle uppstå, derest eldskada drabbade institutionens arkiv med

dyrbara handlingar och kartor samt isynnerhet dess museum, som inrymmer

frukterna af ett tjugufemårigt arbete.

Brandchefen i Stockholm, hvilken på föranstaltande af Styrelsen

för tekniska skolan yttrat sig i ämnet, har med påpekande af de särskilda

brister, hvilka behöfva afhjelpas, förklarat husets byggnadssätt

vara sådant, att, om i en af lokalerna utbröte eld, densamma komme att

gripa omkring sig så hastigt, att föga sannolikhet funnes för, att ens

någon del af den dyrbara byggnaden kunde räddas, samt att, ehuru

skolan ej kunde anses vara eldfarlig inrättning med afseende på den

verksamhet, som der bedrefves, skolans byggnad vore af synnerligen

eldfarlig beskaffenhet.

Beträffande de åtgärder, som erfordras för afhjelpande af de anmärkta

bristerna, samt kostnaden derför har Öfverintendentsembetet låtit

genom andre arkitekten Axel Nyström uppgöra ett förslag, som vunnit

godkännande af de i byggnaden inrymda institutioner. Detta förslag

afser hufvudsakligen:

anbringande af gipstak i stället för trätak i eu del lägenheter,

afskiljande af lokaler från hvarandra genom murar och jerndörrar

samt anbringande af jernluckor för åtskilliga fönster och brandmur

mellan husets vestra flygel och angränsande byggnad,

anbringande af vindeltrappor af jern i stället för nu befintliga af

trä mellan våningarne jemte dessa trappors afstångande genom dem

omslutande plåtväggar, och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde hufvudtiteln.

slutligen ändring af byggnadens värmeapparat samt af dess ventilations-,

gas-, vatten- och afloppsledningar;

för hvilket allt kostnaden beräknats till 97,000 kronor; varande

ökningen i beloppet mot hvad föregående år ifrågasattes föranledd deraf,

att det nu uppgjorda förslaget äfven upptager kostnaden för förstärkning

af bjelklag, uppförande af brandmur, ändring af värmeapparat

samt ventilations-, gas- ocl} vattenledningar, tillsyn, flyttningskostnad

för samlingar in. m.

I följd häraf har Öfverintendentsembetet hemstält om aflåtande

af proposition till Riksdagen om ett anslag för ändamålet å 97,000

kronor.

På jag fann den sålunda äskade summan på ett anmärkningsvärdt

sätt öfverstiga hvad förlidet år begärts för byggnadens tryggande mot

eldfara, anmodade jag i aflåten embetsskrifvelse Öfverintendentsembetet

att tillse, huruvida icke kostnaden för de af Embetet föreslagna åtgärder

skulle kunna nedbringas genom arbetenas inskränkande till hvad

som fordrades för byggnadens tryggande mot eldfara och för bevarande

af densammas konsistens; och har Öfverintendentsembetet till svar derå

i memorial den 16 sistlidne December anfört, att vid förnyad granskning

af förslaget visat sig, att —äfven om det ville synas, som en fullständig

reparation af en del väggar i huset likasom äfven en åsyftad

förbättring af värmeledningen och ventilationen inom detsamma möjligen

kunde undvaras, — sådant dock svårligen läte sig göra, då det förra

arbetet förorsakades af den till husets skyddande mot eldfara föreslagna

vigtigaste åtgärden, nemligen bjelklagens förändring, under det att, hvad

värmeledningen och ventilationen anginge, giltigt skäl förefunnes att

samtidigt med erforderliga golf- och väggarbeten söka åstadkomma,

jemte ett lämpligare läge för värmerören, äfven lättare reglerbara

kalluftsventiler och en förbättrad anordning af evakuationskanalerna, på

sätt kostnadsförslaget angåfve. I fråga om möjligheten att nedbringa

reparationskostnaden genom uteslutande af något bland de i öfrigt föreslagna

arbetena kunde Öfverintendentsembetet ej lämpligen ifrågasätta

annan förändring, än att, dels i stället för det mera fördelaktiga anordnandet

af jernstomme omkring de inom huset i allmänhet föreslagna

jernspiraltrapporna, bekläda dervarande träväggar och dörrar ut- och

invändigt med plåt, dels ock låta de två nu befintliga spiraltrapporna

af trä uti geologiska undersökningens lokal, hvilka trappor beredde

kommunikation endast från en våning till en annan, men ej vidare

genom huset, förblifva oförändrade i stället för att ersätta dem med

jerntrappor, såsom afsedt varit. Genom dessa förändringar, emot hvilka

stadens brandchef ej haft något att erinra, minskades kostnaden för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

33

spiraltrappornas väggar från 9,307 kronor till 2,607 kronor samt kostnaden

för trappor från 6,295 kronor till 4,100 kronor. Kostnadssumman

komme således att minskas med 8,895 kronor och nedgå till 88,105 kronor.

Hvad sålunda förekommit synes mig oafvisligen påkalla skyndsamma

åtgärders vidtagande för att till ifrågavarande byggnads tuggande

mot eldfara afhjelpa de missförhållanden med afseende på byggnadssättet,

hvilka egt rum vid byggnadens uppförande; och då öfriga

af Ofverintendentsembetet i dess senare memorial såsom nödiga ansedda

arbeten för b}7ggnadens ändamålsenliga iståndsättande med allt

skäl synas böra samtidigt verkställas, vid hvilket förhållande det erforderliga

anslaget icke kan sättas lägre, än till det af Ofverintendentsembetet

senast uppgifna beloppet, som dock torde böra afrundas till

jemna 88,000 kronor, hemställer jag, eftersom naturligtvis ett dylikt

anslagsbehof icke kan tillgodoses med det ordinarie underhållsanslaget

för kronans byggnader, att af Riksdagen må äskas, för tryggande mot

eldfara af tekniska skolans hus och för dess iståndsättande jemväl i

öfrigt enligt Öfverintendentsembetets förslag, ett extra anslag å 88,000

kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hithörande utgifter äro i nu gällande riksstat

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och

uppehållande af domäng öromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels

ock till resekostnader vid domän/Örv ältning en, förslagsvis, 20,544 kronor.

I underdånig skrifvelse den 21 Oktober sistlidet år har Domänstyrelsen

anfört, att anslag för sagda ändamål fortfarande voro behöfliga

samt att anledning till vare sig förhöjning eller nedsättning i

beloppen saknades. Enligt Domänstyrelsens hemställan tillstyrker jag

derföre, att Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål täcktes för

år 1886 å extra stat äska samma belopp, som äro beviljade för år 1885,

dock att, för erhållande af jemn slutsumma å anslagen å extra stat

under denna hufvudtitel, förslagsanslaget till resekostnader vid domänförvaltningen,

som hittills visat sig otillräckligt, må upptagas till

21,382 kronor och således höjas med 838 kronor.

Kongl. Teatrarne.

I underdånig skrifvelse den 9 April 1884 meddelade Riksdagen,

att densamma, under vilkor att Stockholms stad under tre år från den

[14, 15.]

Anslag till

den lokala

förvaltningen

af statens

jordbruksdomäner.

[16.]

Kongl.

Teatrarne,

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde hufvudtitelu.

1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000 kronor om året deltoge i kostnaden

för de Kongl. teatrarnes verksamhet, dels medgifvit, att teatrarues

verksamhet å såväl den stora som den dramatiska teatern finge

fortgå i tre spelår, räknadt från den 1 Juli 1884, dels för sådant ändamål

uppfört till oförändradt belopp det till Kongl. teatern i då gällande

riksstat anvisade ordinarie anslaget å 60,000 kronor, dels ock på det

sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts begäran om anslag å extra stat för år

1885 till de Kongl. teatrarne, att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

stälts ett kreditiv af högst 15,000 kronor, att användas endast i den

mån anslaget å ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts bidrag till teatrarne

tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga inkomster

icke försloge till bestridande af teatrarnes utgifter, dock med vilkor

jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke finge för

de Kongl. teatrarne användas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t anbefalt Öfverståthållareembetet att

från Stockholms stadsfullmägtige infordra yttrande, huruvida från Stockholms

stad vore att under tre år från den 1 Juli 1884 påräkna det

bidrag till kostnaden för upprätthållande af de Kongl. teatrarne, hvithet

Riksdagen uppstält såsom vilkor för fortsättande efter nämnda dag

af de Kongl. teatrarnes verksamhet, hafva stadsfullmägtige afgifvit det

underdåniga förklarande, att de icke ville af kommunens medel lemna

något bidrag till uppehållande af de Kongl. teatrarnes verksamhet

under de tre närmast följande spelåren, men tillika anmält, att, då

150,000 kronor blifvit genom enskilda personer i hufvudstaden samlade

och såsom bankdepositionsbevis, förfallna att betalas med 50,000

kronor den 1 Oktober hvarje af åren 1884, 1885 och 1886, öfverlemna

de till stadskassan, ett belopp af 50,000 kronor kornme att i början

af Oktober månad under hvart och ett af åren 1884, 1885 och 1886

ur stadskassan hållas vederbörande tillhanda såsom bidrag till kostnaden

för upprätthållande af de Kongl. teatrarnes verksamhet under

tre spelår från den 1 Juli 1884.

Då, på grund af hvad Stockholms stadsfullmägtige sålunda anmält,

det af Riksdagen vid beviljandet af anslag till de Kongl. teatrarne

fästade vilkor om ett från Stockholms stad utgående årligt bidrag

vore uppfyldt, har Eders Kongl. Maj:t den 4 Juni sistlidet år förordnat,

att de Kongl. teatrarnes verksamhet skulle fortgå under nämnda

tre spelår. I sammanhang dermed anbefalde Eders Kongl. Maj:t Direktionen

öfver de Kongl. teatrarne att uppgöra förslag till utgiftsstater för

de Kongl. teatrarne under nu löpande spelår, hvarvid borde iakttagas,

att bland tillgångarne till teaterverksamhetens uppehållande icke finge

till någon del tagas i beräkning det af Riksdagen eventuelt anvisade

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

35

kreditiv å högst 15,000 kronor, hvilket belopp följaktligen, såsom Riksdagen

bestämt, endast skulle vara att tillgå såsom eu reservfond för

betäckande af möjligen uppkommande brist. Utgiftsstator för detta

spelår hafva ock sedermera blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststälda.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse

med senaste Riksdags beslut hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1886 anvisa ett kreditiv af högst 15,000

kronor, att under spelåret 1885—1886 användas under de vid 1884 års

riksdag bestämda, här ofvan omförmälda vilkor för dispositionen af det

då anvisade kreditivet.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1886 utgör alltså 270,000 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern

sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans M.aj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Adolf von Hoj stm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Stetern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof;

hvarvid och efter erinran derom, att vid föredragningen den 30 sistlidne

december af universitetskanslerns, vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

samt medicinalstyrelsens underdåniga framställningar

om anslag för åtskilliga ändamål, fcongl. Maj:t befalt, att samma framställningar

skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i samBih.

till Riksd. prof. 1885. 1 samt. 1 afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Åttonde hufvudtiteln.

manhang med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,

departementschefen yttrade, beträffande

Ordinarie anslag:

Kleresistaten.

[1.] Med tillämpning af hvad Eders Kong!. Maj:t den 19 december

uteslutande 1884, på hemställan af chefen för finans-departementet, förordnat om

a friheter. " uteslutande ur riksstaten af vissa under benämning friheter upptagna

anslagsbelopp, torde, beträffande anslaget till kleresistaten, Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen, att i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

måtte, i stället för det i nu gällande riksstat der upptagna belopp

148,600 kronor, uppföras allenast 18,000 kronor.

*

Universiteten.

[2.] Af samma skäl, som angifvits i punkten n:r 1, torde Eders Kongl.

uteslutande Maj:t, hvad beträffa!- anslagen till universiteten, föreslå Riksdagen, att

af heter.n i kolumnen »friheter och kyrkotionde» måtte, i stället för det i nuvarande

riksstat der upptagna belopp 109,600 kronor, uppföras 35,820

kronor.

[3.] I sammanhang med omsättning af grundräntor och kronotionde

utbyte af er- i penningar blefvo genom § 2 i nådiga förordningen angående detta

förhinder agen ämne den 23 juli 1869 indelta rånte- och tiondeanslag i allmänhet,

ränta och med undantag blott af boställsräntor och dem, som påförts hemman

mit bestämdt och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, till statsverket

anslag, indragna mot ersättning till indelningshafvarne medelst statsanslag i

penningar, hvilken ersättning, tills vidare och intill dess annorlunda

förordnades, skulle utgå till belopp motsvarande räntornas och tiondeanslagens

värden efter årligt medelmarkegångspris. Men det förutsågs

redan vid nämnda tidpunkt, att inom eu icke aflägsen framtid ett utbyte

af dessa, efter årliga medelmarkegången vexlande ersättningar

emot fasta anslag skulle blifva nödvändigt. De invecklade liqvider,

som årligen måste uppgöras med hvarje indelningshafvare för att utröna

den honom tillkommande ersättning, antogos nemligen i längden

varda alltför besvärliga och i sin mån motverka ett af ändamålen med

grundskatternas förvandling i penningar, administrationens förenkling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

Ersättningarne för sådana indelningar af ränta och tionde, som

på grund af nämnda förordning till statsverket indragits, utgå från de

i riksstaten förekommande särskilda förslagsanslag till »indelning och

dermed jemförlig anvisning, ersättningar». Bland andra indelningshafvare

tillkomma universiteten i Upsala och Lund årligen betydliga

belopp från sådant anslag.

I underdånig skrifvelse den 11 maj 1876, föranledd af den år

1875 verkstälda granskning af statsverkets med flere allmänna fonders

förvaltning under år 1873, anförde Riksdagen, hurusom statsrevisorerne

anmärkt, bland annat, att, sedan den från 15 särskilda län till stora

barnhuset i Stockholm utgående s. k. fyrationdespanmålen jemte halmstädja

från Malmöhus och Kristianstads län på grund af förordningen

den 23 juli 1869 till statsverket indragits, barnhuset af kronan undfmge

ersättning derför, beräknad efter årligt medelmarkegångspris, för hvilket

ändamål i hvarje af dessa 15 län årligen gjordes uträkning å det

barnhuset tillkommande ersättningsbelopp, men att dessa årliga uträkningar

kunde undvikas på det sätt, att barnhuset i stället för ersättningarne

tillförsäkrades ett till siffran bestämdt penningebelopp att

årligen från statskontoret utgå. Då Riksdagen, i likhet med revisorerne,

var af den mening, att den af dem föreslagna förändring skulle

leda till enkelhet och reda i räkenskaperna, samt förhållandena voro

enahanda vid flera allmänna inrättningar såsom universiteten m. fl.,

och det syntes önskvärdt, att den föreslagna förändringen, så vidt möjligt

vore, komme att med alla sådana verk och inrättningar vidtagas,

anhöll Riksdagen i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta

utreda, om och i afseende å hvilka verk och inrättningar in. m. en

sådan förändring, som revisorerne i afseende å barnhuset föreslagit,

kunde ega rum och derefter till Riksdagen aflåta nådigt förslag i ämnet.

Angående detta vidtomfattande ärende anbefalde Eders Kongl.

Maj:t statskontoret att verkställa utredning, och hafva sedermera de af

statskontoret i ärendet framstälda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t

till vederbörande myndigheter, korporationer och personer remitterade

för afgifvande af yttranden. Dessa förslag afse emellertid icke de till

universiteten utgående ersättningar.

Redan förut hade nemligen fråga i samma syftning blifvit, hvad

universitetet i Upsala angår, väckt af det större akademiska konsistoriet

derstädes. I skrifvelse af den 9 oktober 1875 till kanslern för universiteten

erinrade konsistorium, att den då vunna erfarenheten ådagalagt, att

det anslag, hvilket såsom ersättning för de från universitetet till statsverket

indragna grundräntor och kronotiondespanmål kommit universi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde liufvudtiteln.

tetet till del efter årligt medelmarkegångspris, vore underkastadt icke

obetydliga vexlingar. Då dessa vexlingar medförde den olägenhet, att

universitetet icke på förhand kunde beräkna sina ifrågavarande inkomster

för ett följande år, ansåg konsistorium önskvärdt, att, i stället för

den föränderliga ersättningen af statsmedel för de indragna grundräntorna

och kronotionde!), dylik ersättning till ett för all framtid faststäldt

belopp kunde universitetet beredas. Derigenom skulle äfven en icke

obetydlig förenkling i liqviden till universitetet af nämnda ersättning

vinnas. Med åberopande häraf anhöll konsistorium, att kanslern måtte

hos Eders Kongl. Maj:t utverka nådig framställning till Riksdagen angående

den ifrågasatta förändringen.

Öfver denna framställning, som öfverlemnades till Eders Kongl.

Maj:t, infordrades yttranden såväl af det större akademiska konsistoriet

i Lund och universitetens kansler som ock af statskontoret. Innan

ärendet för Eders Kongl. Maj:t föredrogs, väcktes emellertid fråga om

förvandling till fasta anslag äfven af de 1876 och 1877 beviljade, i

riksstaten uppförda förslagsanslag dels för tillämpning af nya lönestater

för professorer m. fl. tjensteman, dels för ombildning af adjunkturerna

och docentstipendier m. m., samt i sammanhang dermed om upphörande

af anvisning af spanmål i vissa lönqr vid universiteten, med anledning

af hvilka frågor förnyade utlåtanden afgåfvos af de akademiska myndigheterna

och statskontoret.

Vid föredragning af detta ärende den 28 november 1879 behagade

Eders Kongl. Maj:t förklara, att de gjorda framställningarne

för det dåvarande icke föranledde någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd

eller vidare yttrande än att, vid afgifvande af förslag till nya stater

för universiteten, grundade på de förändrade förhållanden, som i afseende

å löneförmåner eller eljest numera egde rum, sådana anordningar

borde vidtagas, att till lönefyllnad in. in. nu anvisade förslagsanslag

kunde mot fasta anslag till erforderliga belopp utbytas.

Under år 1882 inkommo förslag till nya inkomst- och utgiftsstater

för universiteten. Statskontoret framstälde emellertid emot dessa

förslag åtskilliga anmärkningar, med anledning hvaraf Eders Kongl.

Maj:t den 22 juni 1883 anbefalde kanslern för universiteten att efter

vederbörandes hörande inkomma med nya förslag i ämnet under iakttagande

dervid, bland annat, att med borttagande af hittills befintliga

anvisningar af spanmål i lönerna, i den mån sådant kunde ske

utan förnärmande af någons rätt, i stället för nuvarande ersättningsanslag

för indragna indelningar samt förslagsanslag, bestämda anslag

skulle i inkomststaten beräknas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

5

Sådana af Eders Kong!. Maj:t anbefalda förslag hafva nu inkommit,

och har statskontoret öfver dem afgifvit yttranden.

Hvad angår de 1876 och 1877 beviljade förslagsanslag till lönefyllnad

m. m. har emellertid under ärendets behandling ifrågasatts,

att deras utbytande mot fasta anslag skulle ställas i sammanhang med

af de akademiska myndigheterna begärda ålderstillägg för åtskilliga

akademisk^, embets- och tjenstemän. Som statskontoret ännu ej afgifvit

infordradt yttrande angående denna fråga, torde det vara olämpligt

att för Eders Kongl. Maj:t föredraga frågan om nämnda förslagsanslags

förvandling till fasta anslag, innan fullständig utredning vunnits,

huruvida de gjorda framställningarne om ålderstillägg böra till

någon åtgärd föranleda.

Oberoende af dessa frågor är frågan om uppförande i riksstaten

af fasta anslag såsom ersättningar till universiteten för indragna ränteoclx

kronotiondeanslag. De af de akademiska konsistorierna i detta

afseende afgifna förslag samt kanslerns för universiteten och statskontorets

deröfver afgifna yttranden anhåller jag att nu få för Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anmäla.

Hvad då först angår universitetet i Upsala, så blef af det större

akademiska konsistoriet derstädes i dess ofvannämnda år 1875 gjorda

framställning ifrågasatt, att ersättningen för universitetet anslagna, men

till statsverket indragna grundräntor och kronotionde från Stockholms,

Upsala, Vestmanlands och Gefleborgs län måtte bestämmas för all framtid

till ett visst årligt belopp, utgörande medelvärdet af de under åren

1871—1874 i detta hänseende af universitetet uppburna ersättningar.

I det af statskontoret häröfver den 7 september 1878 afgifna

underdåniga utlåtande, hvari tillstyrktes ersättningens fixerande, uttalade

statskontoret såsom sin mening, att ersättningsbeloppet lämpligen

borde upptagas efter medium af medelmarkegångsprisen för de

då senast förflutna 10 åren 1868—1877. Detta medium utgjorde 41,943

kr. 27 öre. Dock var i detta belopp inberäknadt värdet af den räntespanmål,

787,5 kubikfot, hälften råg och hälften korn, som finnes anslagen

till professor skytteanus af hemman inom Upsala län och hvilken

spannmål årligen medelst anordning efter medelmarkegångspris

samme professor från landtränteriet ersättes.

Sedermera har statskontoret i utlåtande af den 6 mars 1883 meddelat,

att, efter det dess föregående utlåtande afgifvits, åtskilliga förändringar,

till följd af hos kammarkollegium gjorda anmärkningar vid

dit inkomna förteckningar öfver indragna rånte- och,tiondeanslag, inträffat

med de rånte- och tiondebelopp, derför ersättning utgår, så att,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufvudtiteln.

enligt i statskontoret tillgängliga handlingar och 1881 års landsboksräkenskaper,

de rånte- och tiondeanslag, för hvilka universitetet eger

uppbära ersättning, utgöra:

Pennin-

gar.

Råg.

Korn.

Smör.

Forsellöns-

ersättning.

Kr.

ö.

Kub.-f.

Knr.

Kub.-f.

Knr.

Centn.

Kr.

ö.

Stockholms län ..........................

285

10

1,245

2,87

1,245

2,8 7

2

33

192

83

Upsala > ..........................

181

SO

498

9,73

498

9,73

55

79

84

Vestmanlands » ..........................

—

—

3,012

4,44

3,012

4,44

—

—

481

99

Gefleborgs > ..........................

2,141

7,84

4,115

7,13

O

O

60

Summa

466

66

6,898

4,88

8,872

4,16

2

88

1,255

26

Häri finnes ej upptagen den professor skytteanus anslagna räntespanmål

från Upsala län. Men deremot hafva i dessa penninge- och

spanmålsbelopp inräknats en med 24 öre i penningar samt 40,i kubikfot

råg och 40,i kubikfot korn universitetet anslagen godtgörelse för

afskrifva räntor af Väsby eller Lovisedals samt Fiskeså qvarnar i Stockholms

län, hvilken godtgörelse numera är i riksstaten sammanförd med

den universitetet i öfrigt tillkommande ersättning för indragna indelningar.

Det universitetet i utbyte mot dessa indelningar tillkommande

bestämda anslag ansåg statskontoret böra upptagas efter medium af

medelmarkegångsprisen för de då sistförflutna 10 åren 1873 — 1882.

Efter denna beräkning skulle enligt statskontorets uppgifter indelningarnes

värde utgöra:

i Stockholms län ........................................................................ kr. 6,505: 33,

i Upsala » » 2,555: 49,

i Vestmanlands » » 14,489: 85,

i G-efleborgs >• ....................................................................... » 16,441: 23,

och beloppet för universitetet i Upsala alltså blifva kr. 39,991: 90.

Till sistnämnda belopp bär äfven det större akademiska konsistoriet

i Upsala uti nu föreliggande förslag beräknat det ifrågasatta

bestämda årliga anslaget för indragna rånte- och tiondeanslag.

Såsom nämndes ingår icke i detta belopp värdet af berörda till

professor skytteanus anslagna räntespanmål. I afseende derå har det

större akademiska konsistoriet vid ett föregående tillfälle erinrat, att,

då universitetet icke i något hänseende hade att skaffa med aflöningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln. 7

åt denne professor, hvars alla aflöningsförmåner utginge af den s. k.

skytteanska stiftelsen, regleringen af samme professors löneinkomster

icke borde med aflöningsförhållandena för universitetets öfrige professorer

m. fl. tjensteman sammanblandas.

Med afseende å hvad konsistoriet sålunda anfört och då någon

förändring i sättet för utbetalningen af nämnda ersättning icke lärer

kunna ega rum utan medgifvande dertill af skytteanska stiftelsens målsmän,

torde, äfven om öfriga omförmälda ersättningar utbytas mot visst

anslag, nämnda ersättning till professor skytteanus böra på hittills

brukligt sätt utgå, intill dess, såsom statskontoret uti ofvanberörda

underdåniga utlåtande den 6 mars 1883 ifrågasatt, äfven detta ersättningsanslag

kan blifva mot bestämdt anslag utbytt. Till följd häraf

bör af anslaget till ersättningar för indragen rånte- och tiondespanmål

qvarstå ett belopp, ungefärligen svarande mot värdet af den till

professor skytteanus indelta spanmål, utgörande detta värde, enligt

livad upplyst blifvit, för år 1883 1,779 kronor 75 öre, hvarför storleken

af den del af anslaget, som bör tills vidare qvarstå, torde bestämmas

till 1,800 kronor.

Beträffande universitetet i Lund utbeder jag mig att till en början

få i Eders Kongl. Maj:ts hågkomst återkalla, hurusom, med anledning

af förutnämnda från universitetet i Upsala år 1875 gjorda framställning,

det större akademiska konsistoriet i Lund i dess den 19 januari

1876 afgifna yttrande anförde, att den till universitetet i Lund

ingående ersättning för grundräntor endast utgjorde ersättning för den

gamla halmstädjan, som redan vore till visst penningebelopp bestämd,

men att, hvad anginge ersättningen för kronotionden, denna innefattade

en väsentlig del af universitetets inkomster, hvars utbytande mot ett

fast penningeanslag vid det alltjemt fortgående sjunkandet af de ädla

metallernas värde lätt kunde verka till rubbning i det ekonomiska oberoende,

som för universitetets ostörda verksamhet och utveckling vore

af stor betydelse. Af denna anledning och då en stor del af kronotionden

vore anslagen åt löntagare, hvadan genomförandet af utbytet vore beroende

af löntagarnes samtycke för deras tjenstetid, afstyrkte konsistorium

förändringen.

Detta yttrande biträddes af dåvarande kanslern, som jemväl anmärkte,

att förändringen otvifvelaktigt inom en ej aflägsen framtid

skulle hafva till följd nödvändigheten att begära förhöjning i det å

ordinarie stat uppförda penningeanslaget., under det att anslag i spanmål

egde den af erfarenheten bestyrkta egenskap att småningom

stiga i värde och sålunda förblifva tillräckligt för de behof, det vore

afsedt att fylla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åttonde hnfvudtiteln.

Häremot erinrade statskontoret, att de nu ifrågakomna anvisningarne

utgjorde eu mindre del af Lunds universitets inkomster, hvadan

spanmålsanslagens bibehållande ej kunde sägas i någon egentlig mån

betrygga universitetets sjelfständiga utveckling. Med visshet borde

jemväl kunna antagas, att universitetens behof framgent såsom hittills

skulle från statsverkets sida vederbörligen tillgodoses. Äfven anmärkningen

med afseende å den åt löntagarne anslagna kronotionde hade

numera, åtminstone till hufvudsaklig del, förlorat sin vigt, i ty att genom

den af Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1876 års Riksdag

föreslagna och af Riksdagen godkända lönereglering för universiteten,

hvilken från och med år 1877 trädt i tillämpning, vore, med

undantag för teologie professorer i Lund, alla löner för detta universitets

lärare, tjenstemän och betjening faststälda till visst belopp i penningar.

Detta belopp utginge på sådant sätt, att, sedan lönespanmålen

blifvit beräknad till det värde, efter hvilket löntagaren för densamma

undfått lösen eller betalning, och vissa enligt äldre stat löntagaren tillkommande

förmåner äfven tagits i beräkning, fyllnad intill den bestämda

aflöningssumman utbetalades från det förut antydda, för detta

ändamål anvisade förslagsanslag. För hvarje löntagare, som vore underkastad

denna lönereglering, vore det följaktligen i allmänhet likgiltigt,

huruvida lösen för den under lönerna inbegripna spannmål erlades med

något större eller mindre belopp i penningar. Sådant inverkade icke

på aflöningen i dess helhet utan endast på beloppet af det tillskott,

som erfordrades till aflöningsfyllnad. Endast i det fall att i lönen inginge

spanmål till sådan mängd, att, med dennas beräknande till dess

försäljnings- eller lösningspris, den gamla lönen komme att öfverskjuta

det belopp, som genom den nya regleringen funnes faststäldt, vore löntagarens

intresse beroende af spanmålspriset. Detta förhållande torde

väl inträffa med en del spanmålslöner vid universitetet i Lund, hvilkas

innehafvare icke befunnits villige att ingå på den nya regleringen,

hvartill dock anledning äfven kunde sökas i den omständigheten, att

enligt denna reglering en del af löneförmånerna bestå i tjenstgöringspenningar.

Då emellertid, i mån af dessa löntagares afgång, löneregleringen

enligt statskontorets åsigt borde så tillämpas, att de nya tjenstinnehafvarne

vore förbundne att åtnöjas med det aflöningsbelopp, som

för hvarje befattning blifvit faststäldt, skulle småningom upphöra de

svårigheter, hvilka ansetts härflyta deraf att en stor del af den anslagna

tiondeersättningen utgår till löntagare.

I det af det större akademiska konsistoriet i Lund, på grund af

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1883, uppgjorda, nu anmälda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 9

förslag till stat, bär konsistoriet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

gorå framställning hos Riksdagen derom, att i samband med nya

statens införande ersättning för kronotiondespanmålen måtte utbytas

mot ett bestämdt penningeanslag, beräknadt efter medium af medelmarkegångspris

för Malmöhus län under de 10 åren 1873—1882. I enlighet

härmed har konsistorium bland inkomsterna beräknat ersättningför

kronotionde och ränta på följande sätt:

a) kronotionde:

7,946 kubikfot 4,25 kannor råg å 2 kr. 86 öre...... 22,726: 78,

11,232 » 4,22 » korn å 2 kr. 36 öre...... 26,508: 52,

3,430 » 4,14 » hafre ål kr. 65 öre... 5,660: 18, 54^895: 48,

b) ordinarie ränta........................................................................ 73: 55,

summa 54,969: 03.

Vid granskning häraf har statskontoret gjort anmärkning såväl

mot räntans och kronotiondens belopp som äfven mot sättet för medelmarkegångsprisets

beräkning. Och har statskontoret lemnat följande

uppgift å värdet af det ersättningsanslag, hvilket, beräknadt efter medelmarkegångsprisen

för åren 1873—1882, enligt landsboksräkenskaperna

bör tillkomma universitetet i Lund för indelt ränta och kronotionde,

som på grund af förordningen den 23 juli 1869 till statsverket

indragits:

Pen-

nin-

gar.

Råg.

Korn,

Hafre.

Forsel-

lön.

Summa.

Mått.

Värde..

Mått.

Värde.

Mått.

Värde.

Kronor.

O

©

©■

S3

et-

Kannor.

Kronor.

C:

CD

Kub.-fot.

Kannor.

Kronor.

O

Kub.-fot.

Kannor.

Kronor.

©

Kronor, j

C:

©

1

J Kronor. 1

|

O:

3

Malmöhus län .........

47

04

3,996

6,44

11,130

65

0,645

4,20

15,158

22

3,339

0,7 9

5,309

14

1,051

71

32,690

70

Kristianstads län:

Kristianstads distr.

)

12,822

5,29

7,959

53

3,178

8,42

7,260

48

|

Engelholms »

24

44

648

4,59

1,828

01

998

6,01

2,284

94

91

3,35

139

93

1 638

02

20,811

44

Simrishamns »

1

t 163

8,00

460

44

94

5,oo

215

65

J

Summa

71

48

7,631

4,32

21,378

63

10,917

4,29

24,919

29

3,430

4,14

5,449

07

1,689

73

53,508

20

Till ytterligare belysning af denna uppgift har statskontoret jemväl

meddelat, att under åttonde hufvudtitelns anslag till universiteten

utgår till Lunds universitet ersättning för indragna räntor och kronotionde

efter nyss angifna siffror eller jemte forsellön:

Bill. till Rilcsä. prof. 1885. 1 smil. 1 afd.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hnfvndtiteln.

för räntor, kontanta penningar................................. kronor 71: 48

» kronotionde, råg............................................. kubikfot 7,631,432,

» )) korn .......................................... » 10,9 1 7,429,

» » hafre.......................................... » 3,430,414.

Skilnaden mellan dessa siffror och dem konsistorium uppgifva

beror, enligt statskontorets förklaring, derpå att konsistorium jemväl

tagit i beräkning 630 kubikfot kronotiondespanmål från Kristianstads

län, som, jemte ränta 2 kr. 7 öre, under åttonde hufvudtitelns anslagtill

kleresiet anvisats till domprosten i Lund. Ersättningen härför bör

dock, efter statskontorets uppfattning, icke betraktas såsom någon universitetets

tillgång, enär, i händelse domprosten icke längre vore teologie

professor, ersättningen ej vidare kunde uppföras å universitetets stat.

Till grund för beräkningen af det fasta anslag, som skulle lemnas i utbyte

mot ifrågavarande indelningar, borde alltså läggas de af statskontoret

uppgifna belopp i ränta och spanmål.

Vidare anmärkte statskontoret mot konsistoriets uträkningar, att

då dessa spanmålsanslag utgått både från Malmöhus och Kristianstads

län, borde vid bedömande af ersättningens belopp användas icke, såsom

konsistoriet föreslagit, endast Malmöhus läns medelmarkegångspris utan

äfven, för den anpart af indelningarna, som utgått från Kristianstads

län, detta läns medelmarkegångspris.

Med iakttagande häraf och efter beräkning af mediet utaf de

båda länens medelmarkegång med tillagd forsellön för de 10 nämnda

åren skulle, på sätt nyssberörda af statskontoret lemnade uppgift utvisar,

det fasta anslaget komma att utgöra 53,508 kr. 20 öre.

Då ett utbyte af dessa ersättningar tydligen måste förenkla liqviderna

mellan statsverket och universiteten samt föranleda större reda

i räkenskaperna, utan att å andra sidan utbytet bör kunna medföra någon

skada för universiteten, får jag under åberopande af hvad i ärendet

förekommit i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att såsom ersättning för indelt ränta och kronotionde det fasta

anslaget för universiteten höjes med ett jemnadt belopp af 93,500

kronor, hvaraf 39,991 kronor 85 öre för universitetet i Upsala och

53,508 kronor 15 öre för universitetet i Lund; och

att i stället det nu under titel »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda förslagsanslag af 101,400

kronor nedsättes till 1,800 kronor, motsvarande ersättning för spanmålsindelning,

tillkommande professor skytteanus;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

till följd hvaraf anslaget till universiteten skulle minskas med

6,100 kronor.

På framställning af medicinska fakulteten har det akademiska [4.J

konsistoriet i Upsala förnyat sin förut gjorda hemställan om ett årligt

anslag af 3,000 kronor till höjande af aflöningen för hvardera af labo- ratoremavid

ratorerne vid den fj^siologiska och den patologiska institutionen till

4,500 kronor. patologiska

Till stöd för denna framställning har medicinska fakulteten upprepat

hvad densamma förut med afseende härå anfört, nemligen: att

den vid behandlingen af frågan om de akademiska adjunktsplatsernas

förändring bland annat anhållit om inrättandet af två extra ordinarie professorsbefattningar

med aflöning för hvardera af 4,500 kronor, den ena i

experimentel fysiologi och medicinsk fysik, den andra i experimentel patologi

och patologisk anatomi, men att vid denna frågas afgörande i stället för

de begärda extra ordinarie professorsbefattningarna inrättats två motsvarande

laboratorsplatser med aflöning af 3,000 kronor för hvardera; att fakulteten

redan från början förutsett, att under alla omständigheter lång

tid skulle förgå, innan någon yngre man hunne göra sig kompetent att

söka och erhålla någondera af dessa platser, i synnerhet den förstnämnda;

att på grund häraf laboratorslönernas jemförelsevis ringa belopp

under de första åren icke medfört någon annan egentlig olägenhet,

än att de lediga platserna i ringare grad, än som eljest sannolikt

varit händelsen, lockat lämpliga personer att eftersträfva och bereda sig

för dem; att dessa platser derför hittills mestadels måst skötas på förordnande

af medicine kandidater mot arfvode af den anslagna lönens

belopp; rbf, sedan fakulteten emellertid numera för den ena af dessa

platser, nemligen laboratorsplatsen i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik, efter många svårigheter och med hjelp af tillfälliga, utomordentliga

model lyckats vinna en kompetent person med framstående

vetenskaplig förmåga och duglighet, lönen tyvärr visat sig alldeles otillräcklig,

hvarför det varit nödigt att för hvarje år från olika håll och

nu senast af universitetets medel bereda en tillfällig fyllnad i densamma

för att undgå att mista en framstående lärarekraft, hvilken fakulteten

icke utan stor, måhända obotlig skada kunde beröfva sig; att, hvad åter

anginge laboratorsbefattningen i experimentel patologi och patologisk

anatomi, förhållandet äfven med denna i hufvudsak en vore enahanda; att

denna plats, som ända sedan dess inrättande år 1877 icke mer än för

tre terminer kunnat med ordinarie innehafvare besättas, för närvarande

stode obesatt, men att en person med både håg och förmåga funnes,

s. 12 Kontrollera mot PDF

[5.]

Anslag för

universitetsbiblioteket

i

Lund.

12 Åttonde hufvudtiteln.

som snart blefve kompetent att söka platsen och som äfven förklarat

sig vilja göra det, om icke utsigterna att derpå finna en äfven anspråkslös

ekonomisk bergning vore försmå; att det derför synts vara angeläget

att i tid söka fylla bristen i detta afseende, på det att fakulteten icke

nu och sannolikt för framtiden måtte gå miste om att få denna plats

besatt med ordinarie innehafvare; samt att hvarje nyblifven läkare i vårt

land, äfven den anspråkslösaste, väl kunde påräkna minst 3,000 kronors

årlig inkomst och svårligen efter en mycket lång och kostsam .studiekurs,

som icke sällan tvungit till betydlig skuldsättning, kunde nöja sig

med mindre, under det att väl de allra fleste, äfven de, som icke vore

synnerligen framstående i kunskaper och duglighet, lätt erhölle vida

mer, hvarför det knappast kunde begäras, att fakulteten skulle kunna vid

sina laboratorsplatser fästa unga medicine doktorer, af Indika man måste

fordra, icke allenast att de nöjaktigt fullgjort sina examensprof, utan äfven

att de i afseende på begåfning och kunskaper stode framom mängden;

och har på grund häraf hemstälts, att aflöningsbeloppen ej måtte sättas

lägre än till 4,500 kronor. På nu angifna skäl föreslog Eders Kongl.

Maj:t sistlidne års Riksdag att bevilja medel för höjande af dessa laboratorslöner

till det af det akademiska konsistoriet begärda belopp.

Propositionen blef af statsutskottet tillstyrkt och förordades lifligt i

lcamrarne, men lyckades icke vinna Riksdagens bifall. På emellertid

medicinska fakulteten tillkännagifvit, att nyss anförda förhållanden qvarstå

oförändrade, hvarför ock akademiska konsistoriet och universitetskanslern

inkommit med förnyad hemställan i ämnet; och då det dertill

på senaste tiden visat sig synnerligen svårt att få lärareplatserna i de

teoretiska facken vid universitetens medicinska fakulteter och karolinska

institutet besatta med kompetente personer, får jag i underdånighet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att till höjande af

aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och

medicinsk fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi

vid universitetet i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle

utgöra tjenstgöringspenningar, bevilja å ordinarie stat 1,500 kronor för hvardera

befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor, under vilkor att den

tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat befattningarnas innehafvare,

må kunna ökas på sätt Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Vid flera tillfällen har det akademiska konsistoriet i Lund framhållit

behofvet af ökade arbetskrafter vid dervarande universitetsbibliotek

och jemväl nu förnyat sin anhållan om beredande af ett statsanslag

af 1,500 kronor, motsvarande beloppet af lönen för tredje amanu
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 13

ensen vid biblioteket i Upsala, hvilket anslag'' skulle användas antingen

till lön åt en tredje amanuens eller ock till arfvoden åt förtjente extra

ordinarie tjensteman. Af konsistoriets framställning äfvensom af hvad

bibliotekarien särskilt meddelat hafva om förhållandena vid ifrågavarande

bibliotek inhemtats följande upplysningar.

Då biblioteket, i likhet med det i Upsala, eger rätt att erhålla

ett exemplar af alla i Sverige tryckta skrifter och uppbär samma årliga

anslag för böckers inköp, bindning m. m. som den motsvarande

institutionen i Upsala, äro de löpande göromål, som föranledas af den

årliga tillväxten, ungefär desamma vid dessa båda bibliotek. Utlåningen

torde väl, i följd af det större studentantalet, vara något större

vid Upsala-biblioteket; men erfarenheten har dock visat, att företrädesvis

universitetens äldre, vetenskapliga studier idkande medlemmar

anlita universitetsbiblioteken, medan nationsbiblioteken finnas

att tillgå för den stora massan af studenter, hvilka för examensstudier

icke behöfva någon större litteraturkännedom. Dä universitetens lärarepersonal

är i det närmaste lika talrik i Upsala och Lund, torde sålunda

skilnaden i de båda bibliotekens användning vara mindre betydande,

än man måhända skulle vara benägen att antaga; och behofvet af arbetskraft

för att uppehålla göromålen, äfven i detta afseende, kan således

vid dessa båda likartade institutioner icke sägas vara i väsentligare

mån olika. Biblioteket i Upsala har emellertid sedan lång tid tillbaka

eu ordinarie amanuensbefattning mer än biblioteket i Lund. Till

arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän vid det senare eger universitetet

inga medel, sedan dess reservfond numera blifvit så starkt medtagen,

att den redan visat sig otillräcklig för utbetalandet af derå förut

anvisade smärre poster och snart torde vara alldeles uttömd. Ehuru

för närvarande finnas vid biblioteket anstälde åtskilliga extra ordinarie amanuenser,

är det dock sannolikt att antalet inom kort kommer att minskas,

om ingen utsigt till erhållande af lön eller arfvode kan erbjudas, i synnerhet

som den förmån, hvilken förut tillkommit desse tjenstemän och

som förskaffat biblioteket ej få extra biträden, nemligen rätten till presterlig

tjenstårsberäkning, numera är upphäfd- Den enda ersättningför

utfördt arbete, som biblioteket kan erbjuda en e. o. tjensteman, är

utsigten till framtida befordran inom verket, en utsigt, som är föga

lockande, då de ordinarie platserna äro få och, med undantag af bibliotekariens,

svagt aflönade.

Särskilt brydsamt ställa sig förhållandena i betraktande af de

omständigheter, hvaid biblioteket för närvarande befinner sig. Genom

det vid senaste riksdag beviljade anslag till bibliotekshusets ändamåls
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde hufvudtiteln.

enliga inredning och anbringande derstädes af värmeledning bär tillfälle

beredts till eu tidsenligare anordning af hela denna institution, hvilken

hittills befunnit sig i ett skick, som med afseende på samlingarnas uppställning,

katalogisering och tillgänglighet måste anses vara i höggrad

föråldradt. Dessa brister måste nu afhjelpas, nya kataloger skrifvas,

bibliotekets samtliga afdelningar omordnas efter ny plan och betydliga

omflyttningar göras från den ena lokalen till den andra. Detta kräfver

tid, omtanke och ansträngningar, äfven af rent kroppslig art, ansträngningar,

hvilka ej billigtvis kunna fordras ensamt af de nuvarande ordinarie

tjenstemärmen. Härtill må läggas, att biblioteket genom inrättandet

af eu läsesal kommer att vinna större tillgänglighet. Utlåningstiden,

som hittills varit inskränkt till en timme om dagen, kommer att

utsträckas till fyra timmar; och behofvet af ökad arbetskraft äfven för

allmänhetens betjenande blifver ännu mera oafvisligt.

Genom hvad här ofvan anförts finner jag det vara ådagalagdt, att

universitetsbiblioteket i Lund väl behöfver förstärkning i arbetskrafter;

och då jag, i likhet med hvad bibliotekarien såsom sin åsigt uttalat,

anser det vara för biblioteket fördelaktigast, om det ifrågasatta beloppet

kan fördelas till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän, tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen göra framställning om beviljande

på ordinarie stat för Lunds universitet af ett anslag å 1,500

kronor att användas till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid

universitetsbiblioteket enligt de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan

finna nödigt meddela.

Till underhåll och reparationer af Lunds universitets byggnader

utgår för närvarande ett statsanslag af 4,000 kronor årligen. Konsistorium

har nu anmält, att detta anslag på senare tider visat sig vara för

sitt ändamål otillräckligt. Härvid har anförts, hurusom under de närmast

förflutna åren de kemiska laboratoriernas hus erhållit eu betydande

tillbyggnad samt nytt universitetshus och ny gymnastikbyggnad

uppförts. En ny byggnad för fysiska institutionen vore snart färdig

och anslag beviljadt till en byggnad för patologisk-anatomiska institutionen.

Härigenom måste underhålls- och reparationskostnaderna betydligt

ökas, särskildt med hänsyn dertill att universitetshuset kräfde

ett drygt underhåll i följd af byggnadens mera monumentala utstyrsel.

Utom det årliga anslaget inginge, enligt bestämmelserna i universitetets

stat, till byggnadsfonden behållna afkomsten af lediga prebendepastorat.

Denna inkomst hade dock väsentligt minskats genom indragning

af prebendena för professorerne i de verldsliga fakulteterna och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

15

komme att ytterligare inskränkas genom bestämmelsen, att ett års inkomst

af hvarje pastorat, då det första gången blifver ledigt, skall ingå

till presterskapets enke- och pupill-kassa. Genom dessa förhållanden,

ökade utgifter och minskade inkomster, hade ock, oaktadt den strängaste

sparsamhet, byggnadsfondens förut samlade besparingar helt och

hållet medtagits och årsinkomsterna visat sig så otillräckliga, att betalningen

för arbeten, som under år 1883 verkstälts, måst af brist på medel

uppskjutas till dess 1884 års anslag utfallit, och återstoden af sistnämnda

anslag räckte icke till ens för de allra nödvändigaste reparationer.

Då de redan verkstälda nybyggnaderna kostat öfver 600,000

kronor och en procent af byggnadskostnaden vore eu snarare lågt än

högt beräknad underhållskostnad för sådana byggnader, torde en höjning

i årsanslaget af 6,000 kronor vara alldeles oundgänglig till förekommande

deraf, att de genom statens frikostighet tillkomna dyrbara

byggnaderna skola löpa fara att i en icke aflägsen framtid j följd

af bristande underhåll taga ohjelplig skada.

Denna konsistoriets framställning, hvilken jemväl af universitetskanslern

särskildt till bifall förordats, afser ett behof, som måste anses

vara särdeles angeläget att tillgodose. Jag tillstyrker derför i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja

förhöjning i årsanslaget till underhåll och reparationer af Lunds universitets

byggnader med 6,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

På framställning af karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium

har universitetskanslern hemstält om ett anslag af 750

kronor till aflöning åt eu vaktmästare vid histologiska institutionen

derstädes.

Till stöd för denna framställning har lärarekollegiet utvecklat,

hurusom innehafvaren af den under år 1877 inrättade e. o- professorsbefattningen

i histologi vid institutet allt ifrån början haft att kämpa

med stora svårigheter i följd af brist på såväl lämplig lokal som biträde

för utförandet af åtskilliga nödvändiga bestyr, som äro af beskaffenhet

att icke böra eller ens kunna påläggas den histologiska institutionens

föreståndare. Den förstnämnda af dessa brister komme visserligen

att inom kort afhjelpas, då den för institutets räkning uppförda

nybyggnaden hunnit fullbordas, enär denna vore afsedd att inrymma

lämplig lokal jemväl för berörda institution. Men till beredande af nö
-

[7-1.

Aflåning åt en

vaktmästare

vid histologiska

institutionen.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

in Åttonde hufvudtiteln.

digt biträde åt föreståndaren saknade institutet helt och hållet medel.

Lätt vore emellertid att ådagalägga det oafvisliga behofvet af ett dylikt

biträde. Eu vaktmästare måste nemligen vara att tillgå för att året

om vaka öfver lokalen, för att tillhandagå med uppassning vid der förekommande

öfningar, försök och preparationer, vare sig dessa utföras af

lärare eller lärjungar, för att vårda och rengöra så väl alla de mikroskop,

hvarmed undervisningen nästan oafbrutet bedrifves, som ock andra

dyrbara apparater, samt för skötsel och underhåll af de för undervisningen

nödiga djur, aqvarier m. m. Också hade den nuvarande

föreståndaren för den histologiska institutionen sjelf måst aflöna en vaktmästare,

då en sådan icke kunde undvaras. Men det vore tydligen

olämpligt och obilligt att på dylikt sätt taga en tjenstinnehafvares välvilja

i anspråk för bekostande af behof, som borde bestridas af allmänna

medel.

Hvad åter angår den ifrågasatta vaktmästarens aflöning, så anser

lärarekollegiet den böra bestämmas till samma belopp, som andra institutets

vaktmästare åtnjuta, eller till 750 kronor årligen jemte fri bostad.

Och vore detta så mycket behöfligare, som inseendet och vården af hela

den betydande komparativa afdelningen af institutets anatomiska museum

för några år sedan af lärarekollegiet uppdragits åt innehafvaren

af professorsbefattningen i histologi, hvarför det borde tillkomma ifrågavarande

vaktmästare att, så långt hans öfriga åligganden medgåfve det,

göra tjenst vid denna museets afdelning med de mångahanda uppdrag,

som dertill höra, såsom rengöring af museirummen, vården af alla de

dyrbara skeletten och öfriga preparat samt, ej minst, förfärdigande

af nya skelett. Slutligen upplyser lärarekollegiet äfven, att i samband

med den histologiska institutionens lokal i institutets ofvan nämnda

nybyggnad en för ändamålet afsedd vaktmästarebostad är under inredning.

Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta fullt giltiga skäl

för det begärda anslaget, hvarför jag i underdånighet tillstyrker, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom,

att till lön åt en vaktmästare vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

histologiska institution måtte på institutets stat uppföras ett årligt

anslag af 750 kronor.

Allmänna läroverken.

[ g j Af samma skäl, som angifvits i punkten mr 1, torde Eders Kongl.

uteslutande Maj:t, hvad beträffar anslagen till allmänna läroverken, föreslå Riksda
af

s. k. fri- J .

heter.

I

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

gen, att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksstat

upptagna belopp 7,320 kronor måtte uteslutas.

Högre lärarinneseminariet.

Enär två vid högre lärarinneseminariet anstälde lektorer äro enligt [9.]

gällande grunder berättigade att från och med nästkommande år upp- Lärare!. uppflyttas

i högre lönegrad, hemställer jag, att hos Riksdagen måtte för högre Unedetta

ändamål äskas förhöjning i anslaget till nämnda seminarium med nraä
1,

000 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

Af samma skäl, som angifvits i punkten n:r 1, torde Eders Kongl. [10 ]

Maj:t, hvad beträffar anslagen till pedagogier och folkskolor, föreslå uteslutande

Riksdagen, att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» måtte, i stället för \etJn

det i nuvarande riksstat der upptagna belopp 5,350 kronor, uppföras

1,010 kronor.

Folkundervisningen.

För beredande af den uppflyttning i högre lönegrad, som efter [11.]

gällande bestämmelser tillkommer vid folkskolelärare-seminarierna an- Seminariestäkle

lärare, erfordras, enligt en inom ecklesiastik-departementet upp- arflyttl%ngT

gjord approximativ beräkning, från och med år 1886 ett belopp af högre me4,

900 kronor utöfver hvad förut är för detta ändamål anslaget. I an- pa "

ledning häraf får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att för berörda ändamål anslaget till

folkskolelärare-seminarierna måtte ökas med 4,900 kronor.

Den 19 sistlidne december behagade Eders Kongl. Maj:t besluta [12.J

aflåtande af nådig proposition till Riksdagen angående, bland annat, Förhöjning i

uppförande å ordinarie stat för år 1886 af det förslagsanslag, 180,000 Tonemskott

kronor, som af Riksdagen beviljats å extra stat för åren 1884 och 1885 åt lärare vid

till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor. Detta torde ^mfskoior.b

lämpligast ske derigenom, att det nu å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, för år 1885

Bill. till Riksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

[13.]

Zoologiska

stationen vid

Kristineberg.

18 Åttonde hufvudtiteln.

upptaget till 2,450,000 kronor, Ilöjes med omförmälda belopp 180,000

kronor. Men härtill kommer att enligt från statskontoret lemnadt meddelande

utgifterna å detta anslag uppgått

år 1881 till ......................................................... kronor 2,583,504: 29,

» 1882 » ....................................................... » 2,654,759: 17,

11 1883 )> ......................................................... )» 2,739,424: —

Då ingen anledning finnes att antaga, att utgifterna å anslaget

för framtiden skola minskas, synes god ordning bjuda, att anslaget uppföres

till ett belopp, närmare motsvarande det verkliga behofvet. Denna

förhöjning torde höra upptagas till 250,000 kronor. Om härtill läggas

ofvan omförmälda 180,000 kronor, uppstår behofvet af en förhöjning i

anslaget af 430,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till lönetillskott för lärare vid folkskolor

och småskolor bevilja ett förslagsanslag af 2,880,000 kronor.

Vetenskapsakademien.

I skrifvelse den 10 september 1884 har vetenskapsakademien,

likasom under flera föregående år, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit om

framställning till Riksdagen derom, att det belopp af 2,000 kronor, som

för hvart och ett af åren 1879—1885 blifvit på extra stat anvisadt till

underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs och

Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, måtte i syfte

af stationens framtida betryggande varda uppfördt på ordinarie stat.

Akademien har dervid, med åberopande af ett utaf dess ledamot

professorn S. Lovén i ämnet afgifvet yttrande, som bifogats akademiens

ofvannämnda skrifvelse, anfört, att, om akademien redan i sina

föregående underdåniga framställningar om bidrag af allmänna medel

för ifrågavarande stations underhåll trott sig hafva giltiga skäl att hänvisa

på önskvärdheten deraf, att ett sådant bidrag kunde med visshet

för framtiden påräknas, enär ett ändamålsenligt ordnande af verksamheten

vid stationen betingade aftal och anordningar icke endast från

ar till år utan äfven för längre tider, så hade akademien nu så mycket

mer anledning att framhålla denna synpunkt, sedan vid stationen under

senaste året uppförts en ny, särskild laboratoriebyggnad, som, derest icke

oväntade hinder inträffade, komme att detta års sommar vara fullt färdig,

försedd med aqvarier och öfriga dertill hörande inrättningar. Enär

äfven ökadt antal bostäder beredts för besökande vetenskapsidkare,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

kunde stationen vid nämnda tidpunkt väntas vara för sitt ändamål fullständigt

ordnad och erbjuda utmärkta tillfällen för vårt lands zoologer

och. botanister att studera angränsande hafs djur- och växtverld.

Då åtgärder sålunda vidtagits för att det provisoriska skick, hvari

den zoologiska stationen vid Kristineberg hittills befunnit sig, må varda

under år 1885 utbytt mot ett fullt stadgadt, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till underhåll af nämnda station och för främjande af de vetenskapliga

arbetena vid densamma på ordinarie stat uppföra ett belopp af

2,000 kr., att ställas till vetenskapsakademiens förfogande.

Hos vetenskapsakademien har föreståndaren för den under akademiens

inseende stälda, meteorologiska centralanstalten, professorn R.

Rubenson gjort framställning om beredande af förhöjning med 1,000 kronor

i det arfvode, som för närvarande utgår med 2,500 kronor om året

till anstaltens amanuens.

Såsom skäl för denna begäran har anförts, att för ifrågavarande

amanuensbefattnings behöriga skötande erfordrades en vetenskapligt

bildad person med djupgående specialkunskaper i ämnet, hvilken skulle

kunna, i händelse af förfall för anstaltens föreståndare, sköta dennes

jemte egna åligganden. Utom denna vetenskapliga bildning och dessa

kunskaper, hvilka voro jemförliga med dem, som kräfdes hos innehafvare

af andra läraregraden vid universiteten, eller de forna adjunkterna,

måste amanuensen vid meteorologiska centralanstalten besitta en speciel

praktisk skicklighet att utöfva eu verksamhet, som vore afsedd att

komma äfven den större allmänheten till gagn, nemligen spridande af

kännedom om väderlekens dagliga beskaffenhet och uppgörande af

väderleksutsigter för den kommande dagen. Tjenstgöringen vid meteorologiska

centralanstalten vore så till vida strängare än vid de flesta andra

embetsverk, att den måste pågå ej blott söckendagar utan äfven

sön- och helgdagar samt ej medgåfve åtnjutande af någon semester.

Derjemte hade för amanuensen sedan år 1876, då hans nuvarande arfvode

bestämdes, tjenstgöringen blifvit betydligt ökad genom anstaltens

under tiden utvidgade verksamhet, hvilken utvidgning hade åtföljts af

inrättandet utaf omkring 500 privata stationer för klimatologiska observationer.

Det nuvarande arfvodets otillräcklighet kunde lätt tvinga en

innehafvare af amanuensbefattningen att af ekonomiska skäl lemna densamma,

hvarigenom ett, personombyte skulle uppstå, som vore till stor

skada för det vetenskapliga arbetet vid anstalten, enär den alldeles

speciela kännedom af en mängd observationsmaterialet rörande detaljer,

[14.]

Förhöjdt arfvode

för amanuensen

vid meteorologiska

centralanstalten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde hufvudtiteln.

som den afgående amanuensen under arbetet der förvärfvat, skulle först

efter längre tids förlopp kunna inhemtas af efterträdaren, hvarjemte de

af den afgångne påbörjade vidlyftigare arbeten knappast skulle kunna

af annan person afslutas. Billigheten af den ifrågasatta arfvodesförhöjningen

framginge äfven vid betraktande deraf, att det nuvarande arfvodet

för amanuensen vid meteorologiska centralanstalten icke på långt

när uppnådde de aflöningsbelopp, hvilka tillkomme innehafvarne af

motsvarande befattningar vid riksarkivet, kong], biblioteket, vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien med flere institutioner.

De af vetenskapsakademien förordnade inspectores öfver anstalten,

herr f. d. generallöjtnanten friherre Fab. Wrede och f. d. kanslirådet friherre

A. H. E. Fock, hafva med sitt tillstyrkande beledsagat berörda

framställning, och har akademien, under åberopande häraf, hos Eders

Kongl. Maj:t på det varmaste förordat, att nådig proposition måtte till

Riksdagen aflåtas om beviljandet af den begärda förmånen.

Då jag anser det sålunda vara tillräckligt utredt, att den ifrågasatta

arfvodesförhöjningen är af rättvisa och billighet påkallad, får

jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för beredande af ökadt arfvode åt amanuensen vid meteorologiska

centralanstalten bevilja en förhöjning af 1,000 kronor i det

till nämnda anstalt nu utgående ordinarie anslag.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

. [1°-] _ Af samma skäl, som angifvits i punkten n:r 1, torde Eders Kongl.

aftef.utk.''lfri- MaJ:t) hvad beträffar anslaget till fattigvården i Stockholm och landsficter.

orten, föreslå Riksdagen, att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

i nuvarande riksstat upptagna belopp 20 kronor måtte uteslutas.

Lasaretts underhåll.

[16-] . Af samma skäl, som angifvits i punkten n:r 1, torde Eders Kongl.

afes.UT.nfri- Åfaj:t, hvad beträffar anslaget till lasaretts underhåll, föreslå Riksdagen,

heter. att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» måtte, i stället för det i gällande

riksstat der upptagna belopp 12,615 kronor, uppföras 4,360 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 21

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

Till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn bär, [17.]

på Eders Kongl. Maj:ts framställningar, Riksdagen för hvart och ett af Uppföråren

1884 och 1885 beviljat ett extra anslag af 25,000 kronor. ter9förbin
Med

tillämpning af de angående det för år 1884 beviljade anslå- ncuiöa barn.

gets fördelning stadgade grunder, eldigt hvilka de allmänna bestämmelser,

som blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd,

ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten

Johannesberg vid Mariestad, ej heller den i Stockholm af »föreningen

för sinnesslöa barns vård» stiftade skola, har Eders Kongl.

Maj:t af anslaget för år 1884 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg

5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt

idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst trettiofem

elever skulle derstädes uppfostras och bland dem tio underhållas afgiftsfritt,

dock med rättighet för skolans styrelse att i stället för högst

fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan

borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal

lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville

dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade inspektion,

som chefen för ecklesiastik-departementet egt att bestämma.

Sedan vidare, beträffande andra sådana anstalter, hvilkas styrelser

kunde önska bidrag af omförmälda, för år 1884 beviljade anslag,

Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 29 juni 1883 meddelat

de af Riksdagen godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor

för understödets erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att

iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva, på gjorda underdåniga

framställningar och efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda

anslag till ett sammanlagdt belopp af 10,000 kronor beviljats dylika

anstalter inom Upsala, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Örebro

och Gefleborgs län.

Vid beviljandet af ofvan berörda anslag för år 1885 har Riksdagen

godkänt förut gällande grunder för understödets utdelande, dock

så, att samtliga anstalter skulle i främsta rummet erhålla 100 kronor

för hvarje vid årets början i anstalten intaget barn i åldern mellan sex

och femton år, som vore mottagligt för undervisning; och har Eders

Kong]. Maj:t den 30 Maj 1884, med godkännande af Riksdagens beslut,

låtit angående vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1885 af de

till detta ändamål anslagna medel utfärda nådig kungörelse, att gälla

för samtliga anstalter af ifrågavarande beskaffenhet. Derjemte täcktes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtiteln.

Eders Kongl. Maj:t förklara, att i öfrigt skulle af nyssnämnda anslag,

i den mån detsamma dertill lemnade tillgång, åt idiothemmet å Johannesberg

och idiotskolan i Stockholm komma att anvisas ytterligare bidrag

under enahanda särskilda vilkor, som för år 1884 varit föreskrifna.

Någon fördelning af det för innevarande år beviljade anslaget har

ännu ej kunnat eg a rum. Emellertid hafva styrelserna för sist omförmälda

båda uppfostringsanstalter, efter erhållen del af Eders Kongl.

Maj:ts nyssberörda beslut, inkommit med underdåniga ansökningar att

åt dessa anstalter måtte beredas understöd äfven för år 1886.

Den ena ansökningen, som är undertecknad af styrelsen öfver

föreningen för sinnesslöa barns vård, hvars ordförande, öfverläkaren vid

Upsala hospital, e. o. professorn N. G. Kjellberg, under en följd af

år inspekterat de i landsorten inrättade idiotanstalter, innefattar redogörelse

för försök, som gjorts att dels genom jemförelse!- med länder, i hvilka

undersökningar anstalts rörande antalet sinnesslöa barn, dels ock på

grund af statistiska uppgifter om antalet idioter inom vissa delar af

Sverige utreda, huru många skolplatser här i riket kunde erfordras för

sådana barns undervisning. I Norge hade år 1881, enligt då gjorda

undersökningar, funnits 1,640 sinnesslöa barn i åldern mellan sju och

tjugu år, bland hvilka hälften ansågs mottaglig för undervisning. Men

då rätt många af dessa barn icke kunde väntas anmälda till undervisning

inom de allmänna anstalterna, antog norska regeringens departement

för kyrko- och undervisningsväsendet, att man vid bestämmandet af behofvet

platser inom dessa anstalter blott behöfde taga hänsyn till en

tredjedel af alla sinnesslöa barn inom landet. Då befolkningen i Norge

beräknades till 1,860,000, erfordrades sålunda en skolplats för 3,300

invånare. Danmark hade år 1880 enligt folkräkning 2,600 idioter på

en befolkning af 2,060,000, eller i medeltal 13 idioter bland 10,000 invånare.

Huru många bland dessa befunno sig i skolåldern, vore dock

ej kändt. I Hannover hade man deremot gjort beräkningar af samma

slag som i Norge och dervid kommit till det resultat, att en skolplats

erfordrades för 4,000 till 5,000 invånare. Vid folkräkningen i Sverige

år 1880 hade statistiska centralbyrån funnit, att 4,227 personer enligt

de lemnade uppgifterna kunde anses vara idioter. Om man med ledning

af ofvannämnda beräkningar antoge, att i Sverige en plats inom

idiotskolorna vore behöflig för 4,000 invånare, så skulle hela antalet erforderliga

platser inom dessa skolor uppgå till omkring 1,200 för hela

riket.

För att tillgodose detta behof funnes nu 9 idiotskolor med tillsammans

255 platser för elever i åldern mellan sex och tjugu år. Med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

stöd af nyssnämnda beräkningar kunde man således med sannolikhet

antaga, att inom landet funnes 900 till 1,000 sinnesslöa barn, hvilka,

ehuru bildbara och arbetsdugliga, finge växa upp utan att erhålla någon

undervisning eller handledning. Vid de omförmälda 9 skolorna vore

anstälda 34 lärare eller lärarinnor samt 28 sköterskor, tillsammans 62

personer, eller i medeltal 1 lärarinna eller sköterska för 4 elever. Tillämpades

denna beräkning på hela antalet bildbara idioter, som kunde

antagas befinna sig i skolåldern, så framginge deraf, att för dessa barns

undervisning erfordrades en personal af nära 300 lärare, lärarinnor och

sköterskor.

Jemfördes dessa beräkningar öfver det verkliga behofvet af arbetskrafter

med de befintliga tillgångarna i detta hänseende, visade det sig

att, ehuru idiotundervisningen i vårt land sedan slutet af 1860-talet, då

inom hela landet blott fans en mindre anstalt för sådan undervisning, gått

snabbt framåt, det likväl vore endast en ringa början, som ännu blifvit

gjord. Detta gälde i synnerhet vid den vigtiga frågan om utbildning

af lärare- och vårdarepersonal, af hvilken personals duglighet och vana

idiotundervisningens framgång vore i så hög grad beroende. Någon

offentlig anstalt, der personer med fallenhet för detta speciela slag af

undervisning kunde utbilda sig, funnes icke här i riket, oaktadt statens

pligt i detta afseende svårligen torde kunna bestridas. För att afhjelpa

denna stora brist i anordningarne för den offentliga undervisningen hade

föreningen för sinnesslöa barns vård, hvilken år 1870 öppnat sin skola

i Stockholm, inrättat denna till normalskola för ett seminarium, afsedt

för utbildning af lärarinnor och sköterskor för idiotskolorna. Föreningens

skola hade härigenom äfven kunnat verka såsom en förebild för

de öfriga idiotskolorna, hvilket varit af eu icke ringa betydelse i fråga

om en specialundervisning så ung och outvecklad, som den för sinnesslöa

barn hittills anordnade.

I den mån idiotskolornas antal växte och behofvet af lärarekrafter

ökades, vore det äfven nödigt, att tillfälle till erhållande af eu för detta

lärarekall lämpad teoretisk och praktisk utbildning bereddes ett större

antal elever, än hittills varit behöfiigt. Under do senare åren hade vid

föreningens seminarium samtidigt undervisats 2 till 3 lärarinnor och 2

sköterskor eller tillsammans 4 till 5 elever, på sätt årsberättelserna

närmare angåfve. Från och med år 1886 ansåge dock föreningens

styrelse att detta antal borde ökas till 6, deraf 3 lärarinnor och 3 sköterskor.

Om nemligen idiotskolorna inom landet saknade tillgång till

lämpliga och för sitt kall väl beredda lärarekrafter, måste detta blifva

till stort men icke blott för de närvarande skolorna, utan äfven för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

hela idiotundervisningens framtid. Enär likväl den af Riksdagen vid

beviljandet af anslag för år 1885 till understöd åt sådana anstalter lemnade

föreskrift att samtliga anstalter skulle i främsta rummet erhålla

100 kronor för hvarje vid årets början i anstalten intaget barn i åldern

mellan sex och femton år, som vore mottagligt för undervisning, syntes

leda dertill, att föreningen icke, på sätt den i underdånighet begärt,

finge af detta anslag sig anvisadt enahanda belopp, 10,000 kronor, som

förut kommit henne till del, och då föreningen hvarken hade till sitt

förfogande tillräckliga egna medel till bekostande af normalskolans och

seminariets underhåll, ej heller i likhet med länsskolorna hade att påräkna

understöd af landsting, hade föreningens styrelse funnit sig försatt

i nödvändigheten att taga i öfvervägande, huruvida den af föreningen

inrättade undervisningsanstaltens verksamhet skulle kunna fortsättas

eller icke.

Efter mogen pröfning af ofvan angifna förhållanden och med afseende

ej blott på idiotvårdens behof af en centralanstalt, utan äfven

på föreningens ekonomiska ställning har dess styrelse anhållit att få

till Eders Kongl. Maj:ts pröfning hemställa, huruvida tidpunkten

icke nu vore inne för staten att öfvertaga bildandet af en för idiotundervisningen

lämplig lärare- och vårdarepersonal. Då emellertid, i

händelse föreningens seminarium skulle anses böra af staten öfvertagas,

en sådan anordning först efter någon tids förlopp torde kunna bringas

till stånd, har föreningens styrelse i underdånighet begärt, att, på det

föreningen måtte kunna under tiden hålla sin normalskola jemte seminarium

i verksamhet, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande

Riksdag göra nådig framställning om beviljande af ett särskilt

anslag för år 1886 af 10,000 kronor att utgå till föreningen

mot enahanda skyldigheter, som henne förut ålegat.

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn i landets olika delar

hafva hittills kommit till stånd allenast genom enskilda personers eller

landstingens åtgörande. Staten har icke tagit direkt befattning med

deras inrättande. Någon ändring i detta förhållande synes mig icke

böra ifrågasättas. Men sedan en sådan anstalt kommit till stånd, synes

för upprätthållande af dess verksamhet statens bistånd böra kunna med

säkerhet påräknas. Den ovisshet, som i detta hänseende hittills rådt, då

anslag för ändamålet beviljats blott för ett år i sänder och under olika

vilkor samt statsbidragen utgått med vexlande belopp, torde icke böra

onödigt förlängas. Den på detta område numera vunna erfarenheten

lärer i sjelfva verket vara tillräcklig för att åtgärder nu må kunna vidtagas

till åvägabringande af mera stadga och större likformighet här
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 25

utinnan. Man torde således nu böra tillförsäkra hvarje anstalt af ifrågavarande

slag, som uppfyller föreskrifna vilkor, att under alla förhållanden

för hvarje behörigen qvalificerad elev komma i åtnjutande af statsbidrag

till det belopp, som ursprungligen varit afsedt och fortfarande

synes vara tillräckligt eller 100 kronor.

En sådan trygghet kan vinnas endast derigenom, att anslaget

uppföres såsom förslagsanslag å ordinarie stat.

Såsom jag redan erinrat, hafva anstalterna i Stockholm och å

Johannesberg hittills åtnjutit understöd enligt andra grunder än öfriga

anstalter. Denna olikhet, som hvad anstalten i Stockholm angår till en

del haft en särskild orsak, till hvilken jag anhåller att längre fram få

återkomma, har i öfrigt föranledts deraf, att dessa tvenne anstalter äro

de äldsta och från början tilldelats understöd af bestämdt penningbelopp,

en förmån, som man sedan låtit dem behålla. Något skäl att

ännu längre låta dem i denna del intaga en undantagsställning torde

emellertid icke finnas.

Genom senaste Riksdags beslut i ämnet, hvilket beslut synes varit

afsedt att medföra en förmån för flertalet af de i landsorten befintliga

anstalter för sinnesslöa barn, kommer i sjelfva verket en icke ringa

olägenhet att drabba dem. Bland hittills föreskrifna vilkor för understöds

åtnjutande förekommer att »endast sådana barn må till skolelever

antagas, hvilka kunna anses mottagliga för uppfostran eller undervisning,

och bland dessa intet, som är under sex eller öfver femton år». Men om

dessa vilkor äro iakttagna, har intet hinder funnits för understöds åtnjutande,

äfven om barnet qvarstannat i anstalten efter det att det uppnått 15

års ålder. De af senaste Riksdag begagnade ordalag utlofva åter ettunderstöd

af 100 kronor »för hvarje vid årets början i anstalten intaget

barn i åldern emellan 6 och 15 år, som är mottagligt för undervisning»,

hvaraf torde följa, att understöd upphör för elev, som öfverskridit

sistnämnda ålder. Några skäl för denna förändring i vilkoren hafva ej

blifvit af Riksdagen angifna. Kanske har den icke ens varit af Riksdagen

afsedcl. Uppenbart torde i allt fall vara, att undervisningen för

många af dessa vanlottade varelser måste utsträckas kanske rätt långt

öfver den tid, då de uppnått 15 års ålder. Jag hemställer derför, att

Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att i sak återgå till det

hittills föreskrifna vilkoret, hvarvid ordalagen likväl höra så affattas, att

hinder icke må möta för anstalt att, såsom hittills på Johannesberg egt

rum, till vård emottaga eller behålla äfven sådana olycklige sinnesslöa,

som icke äro för undervisning eller uppfostran emottagliga.

Återstår frågan om utbildningen af lärarinnor och sköterskor för

Bih. till Riksd. prof,. 1885. 1 Hand. 1 afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde hufvudtiteln.

sinnesslöa barn. Såsom ja g redan nämnt, bar styrelsen för föreningen

för sinnesslöa barns vård ifrågasatt, att staten borde i en egen anstalt

låta meddela den nödiga teoretiska och praktiska undervisningen för sådana

lärarinnors och sköterskors utbildande. Detta sätt att lösa frågan

skulle emellertid utan tvifvel vålla ganska stora kostnader och svårigheter,

och torde derför vara skäl att tillse, om ej annan utväg för målets vinnande

kan utfinnas. Såsom redan blifvit erinradt har föreningen för sintiesslöa

barns vård såsom vilkor för åtnjutande af sitt hittills varande årsunderstöd

af 10,000 kronor haft förpligtelse!! att årligen lemna nödig utbildning

åt minst 3 personer till lärarinnor eller sköterskor. Det sätt

hvarpå föreningen fullgjort denna sin skyldighet har, enligt hvad vid de

verkstälda inspektionerna blifvit upplyst, icke lemnat rum för anmärkning.

Jag bär derför stält mig i beröring med ordföranden i nämnda

förening och af honom inhemtat, att föreningen skulle kunna åtaga

sig att emot ett årligt anslag af 6,000 kronor, jemte bibehållande af

skyldigheten att emottaga och vårda 10 sinnesslöa barn utan afgift, dock

med rätt att, om föreningen hellre så ville, i stället för hvarje frielev

emottaga 2 halfbetalande elever, derjemte årligen lemna undervisning

åt minst 4 personer att utbildas, 2 till lärarinnor och 2 till sköterskor.

Oaktadt föreningens skyldigheter sålunda skulle blifva något större, än

de för närvarande äro, understiger den kostnad, som genom en sådan

anordning skulle drabba statsverket, i någon mån hvad som för närvarande

kan beräknas utgå för ändamålet, då den i Stockholm befintliga

anstalten, med ett antal af 35 barn, hvarmed enligt de allmänna reglerna

skulle följa ett understöd af 3,500 kronor, hittills åtnjutit 10,000

kronor i årligt understöd, till följd hvaraf 6,500 kronor kunna anses utgöra

ersättning för de anstalten åliggande särskilda skyldigheter. Uppenbart

torde vara, att kostnaden betydligt understiger de utgifter, som skulle

drabba statsverket, om staten skulle anordna en egen anstalt för ändamålet.

Då ingen anledning finnes att antaga, att den utbildning, som i

en statsanstalt skulle kunna meddelas, skulle blifva väsentligen bättre

än den, föreningen visat sig i sin anstalt meddela, tvekar jag icke att tillstyrka

Eders Ivongl. Maj:t att vidtaga åtgärder för målets vinnande på

det sätt, hvarför jag nu redogjort.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på ordinarie

stat uppföra ett förslagsanslag af 25,000 kronor, att användas

med 6,000 kronor till utbildande af lärare- och vårdarepersonal för

sinnesslöa barn och i öfrigt utgå till understöd åt inhemska uppfostringsanstalter

för dylika barn under följande vilkor:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufradliteln. 27

att i anstalt af förevarande beskaffenhet endast sådana barn må

till skolelever antagas, hvilka kunna anses mottagliga för uppfostran

eller undervisning, och bland dessa intet, som är under sex eller öfver

femton år;

att barn, som lida af konvulsioner, fallandesot, sinnessjukdom

eller smittosam sjukdom, icke få i skolan intagas;

att skolelev, som under vistelsen i skolan visat sig icke vara mottaglig

för uppfostran, bör derifrån skiljas, äfvensom att skolelev, hvilken

i skolan icke kan göra vidare framsteg, ej heller bör der längre

få qvarstanna;

att understödet för hvarje år skall utgå med 100 kronor för hvarje

vid årets början i skolan intaget barn, som är mottagligt för undervisning,

och att vid idiotanstalt, hvarest jemte skolelever mottagas elever

endast till vård, dessa senares antal icke må i beräkningen ingå; samt

att skolan skall vara underkastad den inspektion, som chefen för

ecklesiastik-departementet, bestämmer, hvarjemte der bör vara anstäld en

läkare, hvilken kan lemna redogörelse för elevernas helsotillstånd.

Kyrkors underhåll.

På samma skäl, som angifvits i punkten n:r 1, torde Eders Kong!.

Maj:t, hvad beträffar anslagen till kyrkors underhåll, föreslå Riksdagen,

att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» måtte, i stället för det i nuvarande

riksstat der upptagna belopp 217,600 kronor, uppföras 193,300

kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke

att föreslå annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

för närvarande upptaget till 21,872 kronor, måtte höjas med 276 kronor.

•

Extra anslag:

Riksarkivet.

I skrifvelse den 27 september 1884 har riksarkivarien underdånigst

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt

utgifvande genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, uppföra på 1886 års stat

[18.].

Uteslutande

af s. k. friheter.

[19.]

Skrifmaterialier,

expenser,

ved in. m.

[20.]

Utgifvande

af historiska

handlingar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde hufvudtiteln.

3,000 kronor, eller enahanda belopp, som under hvarje af de närmast

föregående åren varit för ändamålet beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kong! Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat

jemväl för 1886 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

[21.] Riksarkivets behof af ökadt utrymme föranlät Eders Kongl. Maj:t

™lbråfZrL att ’ nådig proposition till 1883 års Riksdag begära anslag till uppförande

vet- af en ny byggnad för detta embetsverk. Riksdagen, som visserligen

ansåg behofvet af ny lokal för riksarkivet vara af vigtig och trängande

beskaffenhet, stälde emellertid denna fråga i samband med en

annan byggnadsfråga, som inom Riksdagen flere gånger förut behandlats,

nemligen om uppförande af nytt riksdagshus och anskaffande af lämplig

lokal åt riksbanken, samt anhöll, det Eders Kongl. Magt täcktes

låta utreda, bland annat, såväl huruvida icke det nuvarande riksdagshuset

kunde användas till riksarkiv som äfven andra dermed sammanhängande

frågor. Efter det Eders Kongl. Maj:t den 29 juni 1883 tillsatt

eu komité för ändamålet, inkom riksarkivarien den 22 oktober 1884 med

en framställning i ämnet, i hvilken han, sjelf ledamot i komitén, anförde,

att komitén verkstält undersökningar om lämpligheten att använda det

nuvarande riksdagshuset till riksarkiv samt om de dermed förenade

kostnader, men att komitén dåmera enhälligt kommit till den åsigt, att

det vore lämpligare, om riksarkivet bereddes ökadt utrymme genom en

tillbyggnad på dess nuvarande tomt, Till följd af de vidlyftiga undersökningar

och beräkningar, som komiténs öfriga uppdrag kräfde, vore

fara värdt, att, om det förslag, hvartill komitén kommit i fråga om beredande

af ökadt utrymme för riksarkivet, blefve för Eders Kongl. Maj:t

framiagdt först i sammanhang med komiténs slutliga betänkande, förslaget

i afseende å riksarkivet icke skulle hinna beaktas i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets

tillstånd och behof. Riksarkivarien ansåg sig emellertid pligtig

att fästa uppmärksamheten derpå, att utrymmet i riksarkivet numera

vore. så knappt, att det endast genom vidlyftiga omflyttningar blefve

möjligt att under ytterligare 3 år i riksarkivets hufvudbyggnad mottaga

den vanliga årliga tillväxten i samlingarna, Utöfver nämnda tid kunde

utrymme endast beredas genom att lita till de källarhvalf, som riksarkivet

disponerar under kongl. slottet. Hvad som der under vissa förhållanden

återstode af ledigt utrymme skulle räcka för 3 års inkommande

handlingar, om icke en del af hyllorna derstädes vore så fullständigt i

mörker, att man under höst- och vintermånaderna endast genom tref
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln. 29

vande med handen kunde komma under fund med om hyllorna vore

tomma eller icke. Vid sådana förhållanden och med ständiga omflyttningar

måste det naturligtvis blifva ytterst svårt att bibehålla ordning och

reda bland riksarkivets handlingar. Men om det likväl genom att uppsöka

allt befintligt utrymme blefve möjligt för riksarkivet att mottaga

och uppställa de handlingar, som under innevarande och 5 följande

år tillflyta, motsvarade detta endast den tid, som åtginge innan en ny

byggnad kunde blifva för riksarkivet begagnelig, ifall anslag dertill vid

innevarande års Riksdag beviljades.

Med anledning häraf behagade Eders Kongl. Magt den 31 oktober

1884 anbefalla nämnda komité att, utan afvaktan på fullbordande af dess

öfriga arbeten, till Eders Kongl. Maj:t så fort ske kunde inkomma med

utlåtande och förslag i fråga om riksarkivet.

Till åtlydnad häraf har komitén den 15 derpå följande november

afgifvit särskild!, af ritningar och kostnadsförslag jemte åtskilliga andra

handlingar åtföljdt underdånigt utlåtande.

Enär — yttrar komitén — i dess uppdrag ingått att låta utreda,

huruvida nuvarande riksdagshuset kunde användas till riksarkiv eller annat

statens ändamål, hade komitén i främsta rummet haft att utröna, huruvida

icke hinder derför kunde möta på grund af husets beskaffenhet i

afseende å bärighet, byggnadssätt, utrymme och lokalernas torrhet, hvarför

tre sakkunnige, med riksdagshuset förtrogne män, arkitekten, professorn

F. G. A. Dahl samt byggmästare A. G. Sällström och E. Thavenius,

anmodats att undersöka huset i dessa hänseenden. Efter det

dessa personer härom afgifvit utlåtande, hade komitén genom tre af

sina ledamöter låtit se till, på hvad sätt och för hvilken kostnad riksdagshusets

förändring för riksarkivets eller andra embetsverks behof skulle

kunna ske. Ett på grund häraf med förenämnde sakkunnige mäns biträde

uppgjordt förslag ginge ut på att för riksarkivets behof omedelbart

inreda största delen af byggnaden och i den återstående delen, nemligen

vestra flygeln samt närmast liggande lägenheter å Hedra bottnen och i

första våningen af stora huset inrymma kammararkivet, intill dess att

jemväl dessa lägenheter och flygeln kunde behöfva tagas i anspråk för

riksarkivet. Härigenom skulle beredas åt riksarkivet 38,300 och åt

kammararkivet 15,926 längdfot hyllor. Kostnaden för inredning af den

del af byggnaden, som till en början skulle upplåtas åt riksarkivet, hade

beräknats till 294,400 kronor och för den återstående delen, som tills

vidare skulle afses för kammararkivet, till 35,400 kronor. De sakkunniges

yttrande i denna byggnadsfråga slutade med de erinringar, att

riksdagshusets konstruktion icke egde eller kunde erhålla den brand
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde hufvudtiteln.

frihet, som borde finnas vid ett arkiv, att belysningen inom lägenheterna

ej heller kunde blifva fullt tillfredsställande och att stenkolsrök från

ångbåtar måste medföra olägenhet för arkivet inrymdt i riksdagshuset.

Komitén hade funnit i synnerhet de två första erinringarna vara

af den vigt, att komitén icke tvekat att tillstyrka utgifvande af ett

större belopp, om derigenom kunde åt riksarkivet anskaffas en ny, för

ändamålet anpassad byggnad, inom hvilken största möjliga trygghet

kunde beredas för arkivets till en del oersättliga skatter, och detta

så mycket hellre som, efter hvad komitén trodde sig kunna på annat ställe

visa, det skulle medföra stor fördel för statsverket att vidtaga den,

såsom bemälde sakkunnige män vitsordat, lätt verkställbara åtgärden att

i riksdagshuset bereda utrymme för de många embetsverk, som nu

vore inhysta i hyrda lägenheter.

Då följaktligen komitén icke ansett sig böra föreslå riksarkivets

flyttning till det nuvarande riksdagshuset, hade komitén sökt utfinna ett

annat sätt att bereda det ökade utrymme, som för arkivet vore behöflig!

Komiténs uppmärksamhet hade dervid i främsta rummet fästs å den

redan under frågans föregående behandling omtalade möjligheten att

med nuvarande arkivbyggnads bibehållande i alldeles eller så nära som

möjligt orubbadt skick bereda det ökade utrymmet genom tillbyggnad

till denna, en utväg, för hvilken till och med en gång, nemligen vid

1862—1863 årens riksdag, anvisats medel, som dock icke begagnats,

af den anledning att sammanbindningsbanans rigtning invid egendomen

ej då var bestämd. Mot ett dylikt tillbyggnadsförslag borde några betänkligheter

af hänsyn till eldfara för byggnaden numera icke kunna

framställas, sedan en reglering mellan riksarkivets och bolaget P. A.

Norstedt & söners egendomar blifvit faststäld så, att icke allenast en 40

fot bred gata droges mellan egendomarna, utan äfven den senare fastighetens

egare bundit sig genom aftal med kronan att vid egendomens

bebyggande eller begagnande utefter sin gränslinie mot denna gata på

40 fots afstånd derifrån vara för all framtid underkastad den servitut,

att det sålunda till längd och bredd bestämda området icke finge användas

till boktryckeri eller annan, med hänsyn till eldfara dermed

jemförlig inrättning samt ej heller sättas i förbindelse med sådan inrättning

annorledes, än efter det densamma blifvit genom fullständig

brandmur afskild utan andra öppningar deruti än sådana, hvilka voro

med jerndörrar försedda, hvadan en ny riksarkivbyggnad uppförd i

denna nya gatas gränslinie icke skulle komma närmare än 80 fot från

eldfarlig inrättning, som dessutom åt denna sida blifvit försedd med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln 31

brandmur och ytterligare komme att genom en byggnad skiljas från

nämnda gata.

Vid de undersökningar, som anstalts angående möjligheten att

genom en tillbyggnad se riksarkivets behof af vidgadt utrymme till

godo, hade det och visat sig, att med intagande från riksgäldskontorets

vidliggande obebyggda tomtdel af några hundra qvadratfot, hvilka för

öfrigt kunde, om så erfordrades, ersättas med sådan riksarkivets mark,

som läge intill riksgäldskontorets hus, en byggnad af tillräcklig storlek

för att under en lång följd af år tillfredsställa riksarkivets fordringar

på utrymme kunde på dess egen tomt uppföras med ena sidan utefter

omförmälda nya gata och åt jernvägen på minst 40 fots afstånd från

dess inhägnade område. Om hela denna sträcka bebyggdes på af komitén

angifvet sätt, skulle nemligen 33,500 löpande fot nya hyllor blifva

att tillgå, val ordnade inom ett tidsenligt arkivhus, och om bebyggandet

vid den nya gatan komme att sträcka sig endast till dennas

nedre del, så att det nya arkivet icke nu på detta ställe sammanbyggdes

med det gamla, utan eu obebyggd plats lemnades dem emellan, skulle

de nya hyllornas längd kunna blifva omkring 25,500 fot.

Af den utredning angående riksarkivets behof af utrymme, som

lemnats i mitt yttrande till det såsom bilaga vid Eders Kongl. Maj:ts

förenämnda nådiga proposition till 1883 års riksdag fogade statsrådsprotokoll,

hade komitén inhemtat, hurusom riksarkivet i början af år

1882 begagnade 27,000 sträckfot hyllutrymme, deraf 18,000 i nuvarande

arkivhuset och 9,000 i kongl. slottets hvalf; att dåvarande riksarkivarien

beräknat, att ett nytt arkivhus, som afväges för en längre tid,

exempelvis 100 år, borde lemna utrymme icke blott för den normala

årliga tillökningen, som antoges till 180 sträckfot om året, eller 18,000

fot under 100 år, utan äfven för don tillfälliga tillväxten, som för de 100

åren beräknades till 15,000—20,000 sträckfot; samt att således hela tillväxten

under 100 år kunde beräknas att fylla 33,000—38,000 fot hyllor.

Den af komitén föreslagna nya byggnaden i sin större utsträckning

skulle alltså kunna inrymma vid pass riksarkivets hela tillväxt

under 100 år, förutsatt att riksarkivet finge behålla alla sina nuvarande

lokaler. Af dessa skulle väl eu del bortgå genom sjelfva sammanbindningen

af det gamla och det nya huset, men denna förlust skulle någorlunda

ersättas dels genom det utrymme, som vunnes uti ett föreslaget

torn, dels genom de nya hyllor, som kunde^ uppsättas i de nuvarande

arbetsrummen, då dessa en gång finge utbytas mot andra i

den nya byggnaden. Äfven med den mindre utsträckningen borde den

nya byggnaden kunna förslå för mer än ett hälft århundrade, i syn
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde hnfvndtiteln.

nerhet om det vid undersökning skulle visa sig, att en större utgallring,

än för närvarande, kunde tillämpas vid afgörande af hvad som skulle

tillföras riksarkivets handlingar.

Det större af ofvan omförmälda byggnadsförslag går, såsom uppgjorda

eskissritningar visa, ut på att den nya byggnaden skulle sammanbindas

med den nuvarande dels genom en gång intill husens södra

gaflar, dels genom en tornlik byggnad vid den omtalade nya gatans

vestra mynning. Rummen, korridorerna in. m. skulle öfverallt i byggnaden

göras hvar för sig brandfria och genom jerndörrar m. m. isoleras

från andra lägenheter. Hyllor, balkonggolf och dessas underslag

skulle i arkivrummen göras af trä, men allt öfrig! af jern eller

sten. Den öfverstå våningen, delad i tre bottnar, skulle innehålla endast

arkivrum. Längden af hyllor derstädes skulle uppgå till 18,000

sträckfot. I närmast underliggande våning skulle inrymmas expeditionsrum

samt arbetsrum för tjenstemän och forskare tillika med plats för

3,000 sträckfot hyllor. Första våningen åter är afsedd att innehålla

hyllor med eu längd af 12,500 fot. Ett af hofintendenten A. Nyström

och byggmästaren Thavenius uppgjord t kostnadsförslag slutar, inberäknadt

31,000 fot hyllor, värme- och luftvexlingsinrättningar, vatten- och

afloppsledningar, arkitekts- och byggnadschefsarvoden samt aflöning åt

en biträdande tillsyningsman, å 720,000 kronor, hvartill skulle komma

41,400 kronor, om innanluckor af jern anbringas i källare- och bottenvåningarna

samt jernjalusier för fönsterna åt norr i andra och tredje våningarna.

Förste fyringeniören G. E. Höjer, som granskat kostnadsförslaget,

har skriftligen förklarat, att mot material-beräkningarna icke varit något

hufvudsakligt att anmärka, men att prisen torde tåla någon minskning,

så att byggnaden borde kunna utföras för 700,000 kronor, deruti

inbegripet jemväl arkitekt-arfvode och kostnaden för tillsyn öfver byggnadsarbetet.

Den på förut nämnda sätt inskränkta byggnaden åter har

af bemälde tre personer, enligt hvad en skriftlig, af dem undertecknad

uppsats gifver vid handen, beräknats kunna utföras för 575,000 kronor.

Då det sålunda, vare sig man ville bestämma sig för det större

eller mindre af de uppgjorda byggnadsförslagen, läte sig göra att på

den nuvarande, synnerligen väl belägna riksarkivtomten, erhålla en

efter ändamålet afpassad, mot brandskada, så vidt möjligt, tryggad ny

byggnad, som i förening med det nuvarande, i brukbart skick befintliga

huset under en» längre tidrymd uppfylde riksarkivets behof af utrymme;

då vidare, när en gång det gamla huset skulle ombyggas, det

kunde komma att bilda ett arkitektoniskt helt med det nya, vare sig

att ena eller andra alternativet valdes; och då slutligen, om i eu sanno
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvadtitefu. 33

likt aflägsen framtid riksarkivets egen tomt icke längre skulle rymma de

byggnader, arkivet kunde då behöfva, riksgäldskontorets tomt väl lämpade

sig att användas för ytterligare tillbyggnader, har komitén föreslagit,

att det nödiga utrymmet för riksarkivet måtte anskaffas genom en tillbyggnad

på arkivets nuvarande tomt. En bland komiténs ledamöter

är dock så till vida af olika mening med de öfriga, att han ansett det

större byggnadsförslaget icke vara förtjent af någon uppmärksamhet.

Ofverintendentsembetet, som på nådig befallning granskat de båda

uppgjorda, förslagen, har i deröfver afgifvet yttrande anfört, att embetet

ej funnit skäl till anmärkning mot något af förslagen, men för sin

del gåfve företrädet åt det mindre alternativet, då, med antagande deraf,

dels behofvet afutrymme för arkivet borde för den närmaste framtiden kunna

tillfredsställas, dels äfven tid vinnas för bedömande af lämpligaste sättet

att ordna sammanbindandet af tomtens nuvarande åbyggnad med

den föreslagna nybyggnaden.

Efter nådig remiss har riksarkivarien afgifvit underdånigt utlåtande

i ärendet och dervid yttrat, att han, förutom de skäl, som af komitén anförts

för dess förslag- att åt riksarkivet bereda ökadt utrymme genom tillbyggnad

å den nuvarande tomten, ville påpeka ännu ett, som syntes

vara af hufvudsaklig art, nemligen att riksarkivets behof i detta hänseende

vore så öfverhängande, att det icke syntes kunna afbida den

tid, då det nuvarande riksdagshuset kunde komma att blifva ledigt.

Af de två förslagen skulle det större naturligtvis göra byggnaden för

en längre tid tillräcklig för arkivets behof och bereda tjenstgöringen

derinom större beqvämlighet och lätthet, efter som förbindelsen mellan

de särskilda delarna skulle blifva oafbruten. Men då det mindre förslaget

blifvit förordadt af ofverintendentsembetet, då äfven detta förslag

beredde åt riksarkivet utom bättre arbetslokaler ett utrymme för

arkivalier, som borde blifva tillräckligt i mer än ett hälft århundrade,

då slutligen, äfven om det större förslaget skulle vinna bifall och

alltså beslut fattas om det nya husets sammanbyggande med det gamla

i tomtens nordvestra hörn, detta likväl icke kunde verkställas förr, än

den nya byggnaden, så långt som det mindre förslaget upptoge, blifvit

färdig och till begagnande upplåten, emedan de rum i det gamla huset,

i hvilka sammanslutningen med det nya skulle ske, icke förr kunde

blifva_ lediga, tillstyrkte riksarkivarien, det Eders Kong], Magt täcktes

låta vidtaga åtgärder för att åt riksarkivet bereda ökadt utrymme i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ofvannämnda, af komitén alternativt

framställa mindre förslag, hvilket dock i sina detaljer kunde behöfva

några jemkningar, innan ritningarna definitivt faststäldes.

liih. till Rilcsd. prof. 1885. 1 samt. 1 afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Åttonde hufvudtiteln.

Sedan tillfälle lemnats fullmägtige i riksgäldskontoret att afgifva yttrande

beträffande nämnda förslag i hvad detsamma afsåge användande för

berörda ändamål af omförmälda stycke utaf riksgäldskontorets obebyggda

tomtdel och hvad med denna fråga stode i sammanhang, hafva fullmägtige

i skrifvelse den 13 sistlidne december anfört, att den del af

riksgäldskontorets tomt, som vore afsedd att för ändamålet användas

och hvilken, enligt en från öfverintendentsembetet fullmägtige tillstäld

ritning, utgjorde 246 qvadratfot, bildade en triangel, som lomme att

skjuta in på nämnda tomt och således gifva densamma en mindre regelbunden

form än dess nuvarande. Den nya byggnaden för riksarkivet

skulle ock komma att ligga i sned vinkel mot riksgäldskontorets hus

och verka skymmande för en del af detta. Dessa olägenheter vore

likväl icke af beskaffenhet att de synts fullmägtige böra utgöra hinder

för frågans lösning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades

förslag, om i öfrigt genom detsammas utförande en verklig fördel

stode att ernå. Under denna förutsättning förklarade således fullmägtige,

att de ej hade något att erinra mot användande för ifrågavarande

ändamål af omförmälda del af riksgäldskontorets obebyggda tomt samt

att de icke ansågo sig för närvarande böra fordra ersättning af sådan

riksarkivets mark, som läge intill riksgäldskontorets hus. Men fullmägtige

ville fästa uppmärksamheten derpå, att vid uppförande af ifrågavarande

arkivbyggnad densamma borde mot södra sidan gifvas eu mera

regelbunden form, än planritningen antydde, på det olägenhet i framtiden

icke måtte möta för ett ändamålsenligt bebyggande af området

söder om riksarkivet.

På grund af hvad sålunda förekommit och med hänvisning i öfrigt

till den vid 1883 års riksdag lemnade utredning i ämnet, hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af ökadt utrymme åt riksarkivet genom tillbyggnad

å dess nuvarande tomt och ett angränsande stycke af riksgäldskontorets

obebyggda tomtdel i enlighet med förenämnda komités mindre förslag

och tillhörande ritningar — dock med Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att beträffande ritningarna besluta sådana jemkningar, som med anledning

af hvad fullmägtige i riksgäldskontoret anmärkt eller på grund

af sig företeende omständigheter i öfrigt må kunna anses erforderliga

eller lämpliga, utan att beräknade kostnaden öfverskrides — bevilja

ett anslag af 575,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1886 anvisa

ett belopp af 100,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

85

Nationalmuseum.

1 underdånig skrifvelse den 20 maj 1884 anförde styrelsen för

svenska slöjdföreningen bland annat, att, då efter lifrustkammarens

flyttning till kongl. slottet en konstindustriel afdelning komme att i

enlighet med stadgarna för nationalmusei konstafdelning upprättas inom

nationalmuseum, det skulle blifva förenadt med betydliga svårigheter

för slöjdföreningen, som årligen finge för sitt museum vidkännas dryga

utgifter, hvarigenom föreningens verksamhet till den inhemska slöjdens

befrämjande på andra och lika vigtiga områden väsentligen förlamades,

att på ett värdigt och gagnande sätt förkofra och framgent upprätthålla

ett sjelfständigt konstindustrimuseum vid sidan af statens större samling

af likartade föremål och med enahanda syfte, samt att det syntes

föga lämpligt, att slöjdföreningens konstindustriela samlingar, som blifvit

hopbragta med väsentlig hänsyn till kompletterandet af luckor i statens

motsvarande samlingar, skulle bibehållas i en särskild lokal och under

särskild förvaltning, om de kunde införlifvas med nationalmusei konstsamlingar.

På grund häraf anhöll styrelsen å slöjdföreningens vägnar

att få förnya föreningens år 1875 gjorda erbjudande att utan ersättning

öfverlemna sina konstindustrisamlingar till staten, hvarvid styrelsen

dock förklarade att, derest några i föreningens samlingar befintliga moderna

föremål och modellserier, hvilka under särskilda förhållanden

tillkommit, skulle anses icke böra med nationalmusei konstindustrisamlingar

införlifvas, föreningen vore villig att, om Eders Kongl. Maj:t

funne sådant lämpligt, återtaga dessa föremål och modellserier för att

på bästa sätt söka göra dem gagnande.

Sedan nationalmusei nämnd, efter nådig remiss, den 15 september

1884 afgifvit underdånigt utlåtande öfver denna framställning och

dervid såsom sin åsigt uttalat, att de af slöjdföreningen erbjudna samlingarna

förtjenade att af staten mottagas och skulle utgöra en värdefull

tillökning af dess samlingar; att utrymme för den hufvudsakligaste

och värderikaste delen af ifrågavarande föremål kunde beredas i nationalnmseum,

samt att ett öfverlemnande helst borde ega rum i samband

med inflyttningen och anordningen i nationalmuseum af de då på Ulriksdal

förvarade samlingarna, täcktes Eders Kongl. Maj:t vid ärendets

föredragning den 26 september 1884 förordna, att så stor del af de

utaf slöjdföreningen erbjudna konstindustriela samlingar, som nationalmusei

nämnd efter behörig granskning ansåge böra med statens motsvarande

samlingar förenas, skulle för statens räkning mottagas af

[22.]

Anslag till

statens konstindustris

amlingar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hiifvwdtiteln.

intendenten vid nationalmuseum, hvilken skulle ega att så fort ske

kunde låta till nationalmuseum flytta de föremål, staten sålunda öfvertoge,

för att, vederbörligen förtecknade, införlifvas med de konstindustriela

samlingar, som der skulle förvaras.

I sitt ofvannämnda utlåtande den 15 september 1884 har nationalmusei

nämnd bland annat erinrat, hurusom svenska slöjdföreningen

under en följd af år å riksstatens sjette hufvudtitel fått sig anvisadt

ett extra anslag af 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag till

föreningens museum under vilkor _ att föreningen af egna medel för

samma ändamål årligen tillsköte lika belopp. Derutöfver hade föreningen

årligen för tillsyn, underhåll och vård af sina konstindustriela

samlingar utbetalt omkring 3,000 kronor, så att hela den årliga kostnaden

för dess museum uppgått till omkring 11,000 kronor, hvaraf i

regeln omkring 2,000 kronor användts för samlingarnas ökande med

nya föremål. Skulle nu de för ökande, underhåll och vård samt bevakning

af statens konstslöjdsamlingar nödiga omkostnaderna bestridas

af de medel, öfver hvilka nationalmuseum för närvarande kunde förfoga

för sådana ändamål, så skulle, om också utrymme och vetenskaplig

tillsyn utan ökad kostnad kunde i nationalmuseum beredas, det

konstindustriela intresset ur ekonomisk synpunkt varda vida sämre tillgodosedt,

än hvad hittills varit händelsen.. Med öfvertagandet af en så

stor samling som svenska slöjdföreningens jemte dermed följande förbindelser

gent emot den svenska konstslöjden borde alltså enligt nämndens

åsigt nationalmuseum nödvändigt komma i åtnjutande af ett statsunderstöd

till samma belopp, 4,000 kronor, som, på sätt ofvan förmälts,

hittills utgått till konstslöjdens främjande. Ingen ökad utgift skulle

härigenom vållas statsverket. Något nytt anslag för underhåll och vård

af Konung Carl XV:s samlingar, hvilka varit kostnadsfritt inrymda å

Ulriksdals slott, men enligt Eders Kongl. Maj:ts den 9 november 1883

fattade beslut skulle derifrån öfverflyttas till nationalmuseum, behöfde

då ej begäras, sedan återstoden af det utaf 1873 års Riksdag beviljade

anslag af 10,000 kronor blifvit användt för dessa samlingars öfverflyttning

till Stockholm. Frågan om ett konstindustrimuseum i hufvudstaden,

som alltsedan år 1875 stått på dagordningen, hade då ock fått

den lösning, som under nuvarande förhållanden och tills vidare väl

kunde anses vara den bästa, och det beviljade understödet borde, då

det komme betydligt vidgade samlingar till godo och dessa erhölle en

ändamålsenlig uppställning i lätt tillgängliga lokaler och utrustades med

rikare vetenskapliga hjelpmedel, efter all rimlighet göra ökadt gagn.

Under förutsättning att detta statsunderstöd fortfarande beviljades samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufviidtitelii.

37

att af de vid nationalmuseum inflytande förevisningsmedlen det belopp

af 1,000 kronor, som årligen utgått till lifrustkammaren, så länge dess

samlingar förvarats i nationalmuseum, hädanefter komme konstindustrisamlingen

till godo, vore således att för denna påräkna:

statsanslag .................................................................................... kronor 4,000: —

förevisningsmedel ..................................................................... » 1,000: —

summa kronor 5,000: —

Detta belopp borde lämpligen fördelas på följande sätt:

två bevakningsbiträden med daglig tjenstgöring, arf
-

voden efter 750 kr.................................................... kronor 1,500: —

ett bevakningsbiträde med tre dagars tjenstgöring i

veckan, arfvode ............................................................ » 375: —

beklädnad .................................................................................... » 75: —

samlingarnas vård och underhåll ........................................ » 750: —

samlingarnas ökande ............................................................... » 2,000: —

den konstindustriela boksamlingen .................................... » 300: —

summa kronor 5,000

I öfverensstämmelse härmed har nämnden underdånigst hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att af det anslag å 4,000

kronor, som för år 1885 blifvit svenska slöjdföreningen beviljadt för

dess konstindustrisamling, nationalmusei konstafdelning måtte få öfvertaga

hvad som ej af svenska slöjdföreningen varder för det afsedda

ändamålet användt; samt

att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid instundande Riksdag äska, att

ett anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp, som, på sätt nyss nämnts,

under en följd af år utgått under riksstatens sjette hufvudtitel, måtte af

Riksdagen beviljas för år 1886 och uppföras under riksstatens åttonde

hufvudtitel, för att, sedan slöjdföreningens museisamlingar blifvit af

nationalmuseum öfvertagna, utgå för vård, underhåll och tillökning af

statens konstindustrisamlingar i enlighet med ofvan föreslagna fördelning.

Beträffande förenämnda af Riksdagen på extra stat för innevarande

år såsom hyres- och inköpsbidrag till slöjdföreningens museum

uppförda anslag har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30

maj 1884 berättigat föreningens styrelse att samma anslag för dermed

afsedt ändamål använda, under vilkor bland annat att föreningen under

innevarande år till hyres- och inköpsbidrag för dess museum samt till

andra kostnader för museets underhåll och begagnande, dessa senare

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hufvudtiteln.

beräknade till högst 1,000 kronor, tillskjuter minst samma summa

som statsbidraget.

Sedan föreningens styrelse erhållit nådig befallning att afgifva

underdånigt utlåtande med anledning af hvad nationalmusei nämnd

hemstält angående nyssberörda anslag, har styrelsen i skrifvelse den

14 sistlidne oktober tillkännagifvit, att, enär föreningen vore bunden vid

sin nuvarande museilokal till den 1 nästkommande april, en fjerdedel

af anslaget, eller 1,000 kronor, behöfde på föreskrifvet sätt användas,

men att, i fråga om det återstående beloppet, 3,000 kronor, önskvärdt

vore, att detsamma finge af nationalmusei konstafdelning öfvertagas.

På grund af hvad i detta ärende förekommit får jag, efter samråd

med chefen för civil-departementet, i underdånighet hemställa, att

Eders KongL Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels uppföra å nationalmusei stat för år 1886 ett extra anslag af

4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriela

samlingar,

dels ock medgifva, att för enahanda ändamål må användas 3,000

kronor af det anslag, som för innevarande år anvisats såsom hyresoch

inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum.

Lifrustkammaren.

[23.]

Anslag för

lifrusthammaren.

Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1884 års Riksdag att på extra

stat under innevarande år för lifrustkammaren anvisa:

till aflönande af föreståndaren, arfvode.............................. kronor 2,000

åt en lifrustmästare, dito ......................................................... » 1,200

» en vaktmästare, tillika eldare, dito................................ » 900

till renhållning och reparationer in. m............................... » 400

» brännmaterial ......................................................... » 1,000

» samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. in. » 300

summa kronor 5,800

anmälde Riksdagen i skrifvelse den 13 maj 1884 att Riksdagen, vid

profning af denna framställning, för ofvannämnda ändamål beviljat ett

anslag af 3,800 kronor
Efter

det nationalmusei nämnd, till åtlydnad af erhållen befallning,

i underdånig skrifvelse den 15 september 1884 afgifvit förslag

till fördelning och användande af omförmälda, utaf Riksdagen anvisade

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

39

anslag, behagade _ Eders Kongl. Maj:t den 30 sistlidne december fastställa

följande utgiftsstat för lifrnstkammaren under år 1885:

föreståndaren, arfvode............................................................... kronor 300: —

lifrustmästaren, dito .................................................................. » 900: —

eldaregöromål och bevakning ................................................ » 900: —

renhållning och reparationer m. in..................................... » 400: —

brännmaterial................................................................................ » 1,000: —

samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. in. )> 300: —

summa kronor 3,800: —

Med afseende derpå, att, såsom intendenten vid nationalmuseum

i särskild framställning påpekat, föreståndaren under innevarande år

blefve hufvudsakligen sysselsatt med samlingarnas uppställning och ordnande

i den uti kongl. slottet åt dem upplåtna lokal, hvilket komme att taga

hans tid i stort anspråk, har Eders Kongl. Maj :t behagat tillerkänna föreståndaren

i sådant hänseende en gratifikation af 1,400 kronor, att uppbäras sedan

nationalmusei nämnd hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att lifrustkammarens

samlingar blifvit i den nya utställningslokalen vederbörligen ordnade.

Till följd af bestämmelserna i § 3 af gällande nådiga stadganden

angående vården och förvaltningen af lifrustkammarens samlingar har

intendenten vid nationalmuseum äfven hos Eders Kongl. Maj:t gjort

framställning rörande behofvet af anslag för tillsyn, underhåll och vård

af dessa samlingar under år 1886. Åberopande den utredning af härmed

i sammanhang stående frågor, som blifvit lemnad af särskilde komiterade

i underdånigt betänkande den 19 november 1881, af nationalmusei

nämnd i underdånigt utlåtande den 9 december samma år och sedermera

af intendenten i underdånig skrifvelse den 8 oktober 1883, har intendenten

nu i främsta rummet framhållit behofvet af anslag till aflöning

af en vetenskapligt bildad föreståndare för berörda samlingar. Om

dessas historiska och konstnärliga betydelse hade — yttrar intendenten

— förut vid flera tillfällen blifvit utförligt taladt; de kunde i detta afseende

ställas vid sidan af hvilken som helst af statens öfriga samlingar.

Särskild!, vore klädkammaren att anse som en af de i sitt slag

märkligaste samlingar i Europa. Här borde ytterligare blott nämnas,

att lifrustkammarens samlingar i sin helhet omfattade öfver 6,000 olika

föremål samt att de — om man i sådant fall borde tala om ett penningevärde

— vid en under sistlidet år på befallning företagen värdering

af statens egendom blifvit uppskattade till 1,700,000 kronor. Ifrågavarande

samlingar hade varit och skulle säkerligen förblifva föremål

för allmänhetens lifliga intresse och uppmärksamhet, ej minst från de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvudtitelii.

främlingars sida, hvilka hvarje år i växande antal besökte vårt land.

Genom samlingarnas öfverflyttning till kongl. slottet hade de erhållit en

rymlig, i arkitektoniskt och dekorativt afseende ovanligt prydlig, äfvensom

i öfrigt ganska ändamålsenlig lokal, der de, vederbörligen ordnade,

borde ur både historisk, vetenskaplig och konstnärlig synpunkt kunna

göra sig ypperligt gällande. Men en sådan anordning förutsatte en

med föremålens art, deras inbördes slägtskap och historia fullt förtrogen

föreståndare, som förstode ej mindre att på ett vetenskapligt och

prydligt sätt verkställa den första uppsättningen af föremålen, än äfven

att sedermera vidtaga de ändringar, hvilka i följd af samlingarnas tillväxt,

nya upplysningar eller af andra orsaker tid efter annan blefve

nödvändiga. Denne föreståndare skulle likaledes kunna med alla nödiga

upplysningar tillhandagå dem, som studerade i samlingarna för ett

eller annat ändamål: såsom historie- och konstforskare, konstnärer,

hvilka önskade skildra ämnen från äldre tider, konstslöjdidkare, som

ville hemta mönster till moderna metallarbeten eller konstsömnad, allt

exempel, hemtade ur erfarenheten. Han skulle öfver samlingarna föra

erforderliga löpande förteckningar, efter hand deröfver utarbeta en vetenskaplig,

beskrifvande katalog samt, hvad som närmast syntes nödvändigt

och som dessa samlingar ännu saknade, eu handbok för besökande.

Han borde vidare antaga nödig betjening samt utöfva daglig

tillsyn öfver denna, öfver samlingarna, lokalen och värmeledningen,

föreslå nödiga restaureringsarbeten, verkställa utbetalningar samt i första

hand redovisa för de lifrustkammaren anslagna medel.

Komiterade hade med hänsyn härtill i sitt ofvannämnda underdåniga

betänkande ansett lifrustkammarens föreståndare i afseende på

kunskapsfordringar och tjenstgöringstid närmast jemförlig med en amanuens

vid nationalmusei konstafdelning och följaktligen föreslagit, att

föreståndaren i afseende på aflöningsvilkor skulle blifva likstäld med en

sådan amanuens. Nationalmusei nämnd åter hade på anförda skäl i

sitt underdåniga utlåtande den 9 december 1881 ansett ett årligt arfvode

af 2,000 kronor vara tillräckligt för aflönande af föreståndaren,

och något högre belopp syntes ej heller nu böra för detta ändamål

ifrågasättas.

För samlingarnas yttre vård behöfdes en rustmästare, d. v. s. en

person med handtverksbildning och så pass stor teknisk insigt, att åt

honom kunde anförtros de ständigt behöfliga putsningsarbeteua, smärre

lagningar m. m. Förhållandet vid lifrustkammaren och klädkammaren

stälde sig i detta afseende mycket annorlunda än vid andra samlingar

och i sjelfva verket ofördelaktigare, då föremålen till en stor del vore

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 41

ganska ömtåliga. Deras material utgjordes i allmänhet af metall (jern,

stål, messing), af läder eller af tyg, företrädesvis ylle. Metallerna rostade,

ergade eller anlöpte, lädret hårdnade eller multnade, tygerna skadades

af dam eller augrepes af mal och dylikt. Den rigtiga skötseln af

samlingen fordrade alltså en oaflåtlig uppmärksamhet och ett ständigt

fortgående arbete. Rustmästaren finge härjemte liksom öfrig vaktbetjening

biträda vid bevakningen under samlingarnas offentliga förevisning

samt ansvara för sin andel i den dagliga renhållningen af lokalen, der

samlingarna förvarades.

Vidare behöfdes för skötandet af värmeledningen eu eldare, hvilken

äfven borde tjenstgöra som bevakningsbiträde. Till bestridande af

samtliga dessa göromål, rustmästarens och eldarens samt den oundgängligaste

bevakningen, tarfvades, enligt hvad föregående utredningar gifvit

vid handen, ett belopp af 2,100 kronor, under det att den nuvarande

kostnaden derför uppginge till 2,900 kronor. Det borde emelleiflid

icke lemnas oanmärkt, att bevakningen af lokalen i dess helhet komme

att erfordra flere personer än de nyss nämnda, hvarom dock först senare,

efter vunnen erfarenhet, lämpligen kunde göras underdånig anmälan.

Beträffande slutligen kostnaden för lokalens renhållning och uppvärmning

äfvensom för samlingarnas vård och underhåll hade intendenten

ingen förändring att föreslå i de belopp, som derför hittills varit

ifrågasatta; hvadan intendenten ansåge, att för lifrustkammaren skulle

under år 1886 erfordras ett anslag af 5,800 kronor.

De af nationalmusei intendent anförda skäl för nödvändigheten,

att en föreståndare med sakkunskap och bildning utöfvar vården öfver

lifrustkammarens samlingar, synas mig obestridliga. Men för en sådan

person är, med hänsyn till den tid och det arbete, han måste använda

på sin befattning, det för detta år anvisade arfvode af 300 kronor uppenbart

otillräckligt. Det har varit möjligt att bestämma det så lågt endast

derigenom, att de hufvudsakligaste arbetena under året enligt sakens

natur komma att afse samlingarnas ordnande, för livilket arbete, såsom

förut är nämndt, särskild ersättning måst föreståndaren beredas. För

framtiden är utan tvifvel det af nationalmusei intendent föreslagna arfvode,

2,000 kronor, af rättvisa och billighet påkalladt. Af detta skäl

och i öfrigt under åberopande af den utredning i denna fråga, som nu

och vid föregående årens riksdagar meddelats, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra

stat under år 1886 för lifrustkammaren anvisa:

Bill. till Riksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde hufvudtiteln.

[24.]

Tillfällig

löneförbättring

åt tjänstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[25, 26.]

Seminarier

för språkvetenskap.

[27.]

Matematiska

seminariet i

Upsala.

[28.]

Matematiska

seminariet i

Lund.

till

)>

»

aflönande af föreståndaren, arfvode..........................kronor 2,000:

bestridande af rustmästare-, eld are- och bevaknings
göromål.

............................................................................. » 2,100:

renhållning.............................................................................. » 400:

brännmaterial...................................................................... » 1,000:

samlingarnas vård och underhåll m. in................... » 300:

summa kronor 5,800

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende

å Indika något löneregleringsforslag, grundadt på fullständig utredning,

ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under

år 1886 i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt

belopp; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka framställning

till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat

för år 1886 anslås 3,716 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier

för språkvetenskap får jag, under åberopande af hvad vid föregående

riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter

äfven för år 1886 bevilja extra anslag till samma belopp, som under

flera år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Likaledes tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att det understöd, som de tre senaste åren beviljats för det

vid universitetet i Upsala inrättade matematiska seminariet, må jemväl

för år 1886 på extra stat anvisas med ett belopp af 1,500 kronor.

Kanslern för universitetet i Lund har med förord öfverlemnat en

af det akademiska konsistoriet derstädes gjord framställning, att åt ett

vid nämnda universitet inrättadt matematiskt seminarium och dermed

förenade matematiska instrumentsamling måtte utverkas ett årligt anslag

af 1,000 kronor. Till stöd härför har åberopats att, då den lik
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

43

artade institutionen i Upsala sedan några år åtnjutit ett anslag af 1,500

kronor, och behofvet af en dylik anstalt sålunda blifvit af både Regering

och Riksdag erkändt, det torde vara med billighet öfverensstämmande,

att jemväl seminariet i Lund, hvilket varit i verksamhet allt

sedan höstterminen 1874, erhölle understöd af statsmedel. Hittills hade

detta seminarium vidmakthållits genom anslag af universitetets egna

medel; men sådana torde numera icke vidare kunna beredas, och seminariets

fortsatta verksamhet vore derför beroende af statsunderstödets

beviljande. Detta skulle, enligt uppgift af professorn i ämnet, användas

på samma sätt, som motsvarande anslag för seminariet i Upsala,

således dels till arfvode åt en amanuens, hvilken vid undervisningen

biträdde den ordinarie läraren, dels till inköp af geometriska modeller,

matematiska instrument, öfriga nödiga inventarier och erforderlig litteratur,

men alls icke till premier eller understöd åt de studerande, hvilka

der åtnjöte undervisning.

Då berörda framställning synes mig väl förtjent af bifall, hemställer

j,ag, att för det matematiska seminariet i Lund måtte hos Riksdagen

begäras understöd att på extra stat för år 1886 utgå med 1,000

kronor.

Redan år 1878 gjorde akademiska konsistoriet i Upsala framställning

om ett anslag af 115,000 kronor för förflyttning af den medicinskt

kemiska institutionen samt de farmakologiska och medicinskt naturhistoriska

samlingarna från den kemiska byggnaden samt deras förläggande

till gamla kemiska gården dels i det nuvarande stenhuset,

dels i en ny byggnad, som skulle uppföras å samma tomt. Med denna

framställning, som upprepades de fyra följande åren, åsyftades att inom

den kemiska byggnaden bereda ökadt utrymme åt den fysiska institutionen,

som deraf var i stort behof, samt att förskaffa den medicinskt

kemiska institutionen äfvensom de farmakologiska och medicinskt naturhistoriska

samlingarna ändamålsenliga lokaler. Emellertid förnyade konsistoriet

icke år 1883 denna sin anhållan, emedan redan då fråga

väckts om afhjelpande af nämnda behof genom användning af lokaler,

som vid inflyttningen i den nya universitetsbyggnaden blefve lediga.

Konsistoriet har numera upplyst, att arbetet å det nya universitetshuset

så fortskridit, att med fullt skäl kunde antagas, att inflyttningen

deri kan ske så tidigt under innevarande år, att de lokaler, som

då skola utrymmas, blifva lediga vid den årstid, då ändringar och reparationer

lämpligen kunna taga sin början. På grund häraf har konsistoriet

äfven genom eu komité låtit undersöka de behof af förökadt

[29.]

Anslag till

ånäringar och

reparationer

inom vissa

byggnader

vid Upsala

universitet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hufvudtiteln.

utrymme, som för universitetets särskilda institutioner kunde föreiinnas,

samt uppgöra förslag till användning af de lokaler, som vid nämnda

inflyttning blefve lediga. Det förslag, som af denna komité uppgjorts,

har blifvit understäldt vederbörande fakulteter och institutionsföreståndare

och vunnit deras tillstyrkan, hvarefter det af konsistoriet antagits.

De institutioner, hvilkas behof af större lokal i första rummet

ansetts böra tagas i betraktande, äro, utom de ofvan berörda fysiska

samt farmakologiska och medicinskt naturhistoriska institutionerna, de

zoologiska, botaniska och mineralogisk-geologiska jemte de medicinska

och kirurgiska poliklinikerna. Vid försöket att tilldela hvar och en af

dessa tillräckligt rymliga och ändamålsenliga lokaler har'' man emellertid

funnit, att detta icke läte sig göra utan att vidtaga några större omflyttningar

och taga i anspråk för universitetets egen räkning de två

våningar i f. d. länslasarettshuset, som för närvarande uthyras.

De byggnader, i hvilka in- och omflyttningar, enligt nyss omförmälda

förslag, skulle ega rum, äro: gustavianum, konsistoriehuset, kemiska

byggnaden och f. d. länslasarettshuset. Och skulle dervid fördelningen

ske sålunda:

I gustavianum skulle zoologiska institutionen och det till denna

hörande zootomiska laboratoriet erhålla alla icke förut åt dem upplåtna

lokaler i bottenvåningen, i de båda hufvudvåningarna och å vinden.

I konsistoriehuset skulle till lokal för de växtanatomiska öfningarna

upplåtas tre rum i öfverstå våningen, under det att den återstående

delen af denna våning, hela den nedre hufvudvåningen, tre rum

i bottenvåningen samt hela vinden öfverlemnades åt den mineralogiskgeologiska

institutionen.

I kemiska byggnaden skulle fysiska institutionen erhålla hela

den öfverstå våningen, inom hvilken den del, som nu upptages af de

geologiska samlingarna och boställsrum för amanuensen vid sistberörda

institution, skulle blifva boställsvåning för professorn i fysik,

hvaremot den nuvarande boställsvåningen skulle anvisas till arbetsrum

in. m. för institutionens behof. Den allmänt kemiska institutionen skulle

ensam få förfoga öfver den lärosal, som förut begagnats äfven af de

lärare inom medicinska fakulteten, som hafva sina institutioner i denna

byggnad. Den medicinskt kemiska samt den farmakologiska och medicinskt

naturhistoriska institutionen skulle utom de lokaler, öfver hvilka de för

närvarande egde uteslutande disposition, erhålla samtliga de en trappa

upp belägna rum, som nu utgöra boställsvåning för professorn i medicinsk

och fysiologisk kemi, hvarvid rummen skulle så fördelas, att, af

de en trappa upp belägna, ett rum blefve för båda institutionerna ge
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

45

mensarn lärosal och tre rum tilldelades den farmakologiska och medicinskt

naturhistoriska institutionen, men alla öfriga rum såväl i bottenvåningen

som våningen en trappa upp till folie den medicinskt kemiska

institutionen, under det att professorn i medicinsk och fysiologisk kemi

finge sin boställsvåning förlagd till den likaledes en trappa upp belägna

lokal, som nu upptages af de mineralogiska samlingarna, två

amanuensbostäder och ett bredvid lokalen för sistnämnda samlingar

beläget rum, som nu tillhör den allmänt kemiska institutionen. Ersättning

för detta rum äfvensom för de båda amanuensbostäderna ansåg

konsistoriet kunna åstadkommas genom universitetets egna medel.

I f. d. länslasarettshuset skulle medicinska och kirurgiska poliklinikerna

erhålla hela bottenvåningen med den fördelning dem emellan,

som en bilagd ritning utvisar. I våningen en trappa upp skulle konstmuseum

inrymmas, och af våningen två trappor upp skulle museum för

nordiska fornsaker få upptaga så stor del, som behöfdes för fornsakernas

uppställande och till bostad åt amanuensen. Den möjligen återstående

delen af denna våning skulle, intill dess den blefve behöflig för museet,

uthyras eller begagnas för något mera tillfälligt ändamål.

Planritningar öfver de ifrågavarande lokalerna såväl i deras nuvarande

skick som i den förändrade gestalt de enligt nu framstälda

förslag skulle erhålla, äfvensom särskilda kostnadsförslag för hvar och

eu af de fyra byggnaderna hafva bifogats, ritningarna öfver de föreslagna

förändringarna och kostnadsförslagen upprättade af arkitekten

C. A. Kihlberg.

Angående behofvet af ökadt utrymme och de föreslagna lokalernas

lämplighet för de särskilda här ofvan berörda institutionerna hafva

vederbörande fakulteter och institutionsföreståndare afgifvit utlåtanden,

hvarur följande torde böra meddelas.

Föreståndaren för den zoologiska institutionen erinrar derom, att

akademiska konsistoriet i sin skrifvelse den 28 juli 1876 om behofvet

af en ny universitetsbyggnad såsom ett vigtigt skäl härför framhöll nödvändigheten

af ökadt utrymme för de zoologiska samlingarna och dervid

yttrade: »Den gustavianska byggnaden innefattar, utom de båda före
läsningssalarne,

en större sal med tambur, hvari universitetets målningssamling

för närvarande är uppsatt. För öfrigt är byggnaden i alla sina

våningar redan upplåten åt den zoologiska institutionen; och det trängande

behof af utvidgning, som denna institution med sina skrymmande

och hastigt växande samlingar nu erfar, kan icke gerna tillfredsställas

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Åttonde hufvudtiteln.

på ett lämpligare sätt, än att åt henne upplåtes äfven de återstående

rummen i detta hus, der zoologiska museet med sina efter väggarnas

storlek afpassade skåp och öfriga inredning redan länge fått utveckla

sig. Såsom bevis på zoologiska institutionens behof af utvidgad lokal

kan anföras, att, ehuru hennes insektsamling måst öfverflyttas till f.

d. länslasarettets hus, redan för länge sedan rengjorda skelett af

tandhvalar och andra däggdjur ännu icke kunnat uppsättas; att en torkad

korallsamling och en i sprit förvarad samling af lägre hafsdjur icke

kunnat af brist på utrymme behörigen ordnas eller till studiernas tjenst

användas; att det låga och mörka samt endast 13 fot breda rum, som

nu måste användas såsom auditorium, påtagligen är alldeles olämpligt

till 1 ärosal för ett ämne, hvars studium ständigt fordrar förevisning och

förklaring af naturföremål; att lämpliga arbetsrum saknas både för studerande

och dem, som biträda vid museets ordnande; samt slutligen att de

Marklinska samlingarna, som måst inrymmas i byggnadens kupol, der

löpa fara att förstöras.»

Derefter fortsätter bemälde föreståndare:

»Detta den zoologiska institutionens behof af utvidgadt utrymme,

hvilket sålunda redan år 1876 till fullo erkändes af det akademiska konsistoriet,

har sedan den tiden i betydlig'' grad tillväxt dels derigenom,

att det zoologiska museets samling nu betydligt ökats, dels ock förnämligast

derigenom, att det zootomiska laboratoriet, som först under

sommaren 1876 inreddes, och således, då konsistoriets ofvannämnda skrifvelse

affattades, ännu ej varit i verksamhet, visat sig för att på ett tillfredsställande

sätt kunna skötas kräfva ett betydligt större utrymme,

än som vid dess inrättande ansågs nödigt. Sålunda har den vid detsamma

grundade preparatsamlingen, hvilken är af den största vigt vid

undervisningen, numera så tillväxt, att den för sitt ändamålsenliga förvarande

fordrar en särskild sal. Vidare har antalet af dem, som årligen

begagnat sig af öfningarna å laboratoriet, visat sig så stort, att de ej

med fördel för studierna kunna inrymmas i de tvenne salar, som ursprungligen

voro afscdda för laboratoriet, långt mindre kan i dessa

salar beredas lämplig plats för prosektorn, den tillförordnade amanuensen

och vaktmästaren. Äfven behöfvas för laboratoriets räkning magasinsrum

och ett mindre rum för torkning af anatomiska preparat samt

rum till förvaring af djur inköpta för laboratoriets räkning. Någon del

af d essa behof har visserligen redan blifvit undanröjd, i det att ett

magasinsrum blifvit inrättadt, prosektorn och amanuensen tillsammans

erhållit ett rum och under sommaren 1884 ett rum blifvit upplåtet åt

dem, som å laboratoriet verkställa mera omfattande vetenskapliga under
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 47

sökningar; men dessa rum, hvilka ingalunda fylla laboratoriets behof

af utrymme, hafva tagits från museet, hvilket, såsom af konsistoriets

ofvan anförda skrifvelse synes, sjelft är i största behof af större lokal.

Härtill kan läggas, att professorns arbetsrum, hvilket han för närvarande

delar med amanuensen vid museet, är mycket litet och försedt med

blott, ett fönster, beläget så nära kakelugnen, att arbetsbordet ej kan

stå invid detsamma utan måste stå vid den motsatta väggen. Under

sådana förhållanden är det klart, att professorn der ej gerna kan företaga

några omfattande anatomiska och histologiska undersökningar, utan

får han vid anställande af sådana för närvarande dela det rum, som

blifvit upplåtet åt prosektorn och amanuensen vid det zootomiska laboratoriet.

»

Med afseende på behofvet af ny lokal för de växtanatomiska öfningarna

anför föreståndaren för den botaniska institutionen följande:

»Under de senaste 6 till 7 åren hafva växtanatomiska öfningar i

Upsala varit anordnade, och under denna tid har man haft mer än tillräckligt

tillfälle att lära känna de svårigheter, med hvilka man har att

kämpa, så länge .öfningarna måste försiggå på den enda derför tillgängliga

lokalen i botaniska trädgården, nemligen föreläsningssalen.

Det är lätt att inse, att då för hvarje gång, en föreläsning eller ett

kollegium i botanik skall hållas, mikroskop med dertill hörande redskap

och reagenser samt andra för öfningarna nödvändiga instrument och

utensilier måste undanflyttas, detta är ej blott förenadt med mycket besvär,

utan rent af omöjliggör hvarje mera vetenskapligt studium, enär

sådant med nödvändighet kräfver ett under längre tid fortgående, ostördt

arbete. Bristen på en lokal, som i detta afseende uppfyller äfven mycket

anspråkslösa fordringar, har derför vållat, att man vid dessa öfningar

hittills nödgats inskränka sig till endast elementära undersökningar,

ehuru många bland de studerande gerna skulle velat fortsätta sina växtanatomiska

studier och dervid egna sig åt en mera vetenskaplig forskning.

Men äfven i andra afseenden är föreläsningssalen till detta ändamål

synnerligen olämplig. Så t. ex. äro af dess sex fönster trenne, såsom

vettande mot sydost, under förmiddagen — d. v. s. den egentliga

arbetstiden så godt som oanvändbara; såsom belägen ofvanför institutionsbyggnadens

hvalf är salen svår att hålla varm samt besvärad af

ett starkt golfdrag, som gör ett längre stillasittande derstädes för helsan.

menligt; då den är ett genomgångsrum för alla dem, som vilja besöka

museet, blifva öfningarna och de dermed förenade demonstrationerna ofta

störda o. s. v. — Önskar man, att de växtanatomiska öfningarna i Upsala

måtte fortfara och bedrifvas på ett sådant sätt, som numera vid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Åttonde hufvudtiteln.

alla universitet, äfven de obetydligaste, anses nödvändigt, är anskaffandet

af en annan, lämpligare lokal eu conditio sine qua non. Redan ofvan

har jag påpekat, att någon sådan icke förefinnes i botaniska trädgården;

ej heller erhålles någon sådan genom den förändring beträffande botaniska

museet, hvilken jag hoppas snart måtte vidtagas. Deremot blir

genom aulans uppförande en lokal ledig, som till det nämnda ändamålet

skulle vara i högsta grad ändamålsenlig, nemligen filosofiska fakultetens

nuvarande sessionsrum. Utom detta skulle emellertid behöfvas ett mindre,

vid sidan deraf beläget rum, som kunde användas till arbetslokal

för ledaren af öfningarna äfvensom till förvaringsrum för dyrbarare instrument

m. m. Ett sådant synes mig lätt kunna erhållas af halfva det

utanför sessionssalen befintliga rummet, likgiltigt om detta genom en

vägg tudelas i ena eller andra rigtningen.»

Vid behandlingen af frågan om de mineralogiska och geologiska samlingarnas

förflyttning från sin nuvarande lokal hade matematisk-naturvetenskapliga

sektionen anmodat docenten S. A. H. Sjögren, som deltagit

i ofvan berörda komités förhandlingar, att biträda sektionen med

upplysningar; och lemnade docenten Sjögren dervid följande meddelande:

»För bedömande af frågan, huruvida det är med mineralogiskgeologiska

institutionens nytta och fördel förenligt att utbyta sin innehafvande

lokal i kemiska byggnaden mot annan i konsistorieliuset, torde

några uppgifter på de respektive golfytorna inom dessa båda lokaler

vara upplysande. I kemiska byggnaden upptaga för närvarande de

mineralogiska och geologiska samlingarna tillsammans 4,570 qv.-fot,

bostäder för amanuens och vaktmästare oberäknade. Det utrymme, som

i konsistorieliuset skulle disponeras för mineralogisk-geologiska institutionen,

uppgår till 6,455 qv.-fot, oberäknad! rum för amanuens och vaktmästare;

således 1,885 qv.-fot mera än hvad nu disponeras. Då för

mineralogisk-geologiska institutionen behofvet af ökadt utrymme gör sig

på ett känbart sätt gällande och då detta behof icke utan men för

institutionens utveckling kan allt för länge lemnas opåaktadt, torde det

tillfälle till förvärfvande af rymligare lokaler, som nu erbjudes, ej böra

lemnas obegagnadt. Såsom synnerligen vigtig^ framstår detta behof,

då man tager i öfvervägande önskvärdheten af det snara inrättandet af

en mineralogisk-geologisk öfningsinstitution af likartad beskaffenhet med

de kemiska och zootomiska institutionerna vid universitetet. Sådana

öfningsinstitutioner, anlagda i större eller mindre skala, finnas för närvarande

vid alla tyska universitet, der mineralogisk-geologiska studier

bedrifvas, samt vid" universiteten i Köpenhamn, Kristiania och Helsingfors

äfvensom vid högskolan i Stockholm. På grund af de vid dessa

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 49

öfningsinstitutioner pågående arbetenas särskilda art tarfva de med nödvändighet

för det speciella ändamålet inredda lokaler och kunna ej,

eller åtminstone endast delvis, ega rum i sådana lokaler, som äro inrättade

för bevarande af samlingar. På en sådan institution bör såväl

den elementära undervisningen i ämnet meddelas, som ock tillfälle vara

beredt för sjelfständiga vetenskapliga arbeten. Vid de tyska mineralogisk-petrografiska

instituten meddelas för närvarande undervisning i

följande olika grenar af den mineralogiska vetenskapen: 1) elementär

bestämning af mineral och bergarter genom biåsröret och enkla försök

på våta vägen, 2) goniometermätning af kristalliserade mineral och kemiska

salter, 3) fysikaliska, särskilt optiska bestämningar på samma

slags material, 4) mikroskopisk undersökning af bergarter på för ändamålet

framstälda tunnprof, 5) mineral-kemiska undersökningar. Af dessa

olika arbeten fordrar den elementära undervisningen i mineralbestämning

ej särskild lokal, utan kan lämpligen förläggas t. ex. till samma rum,

som hyser studiesamlingen; liksom ock de mikro-petrografiska arbetena,

åtminstone delvis, kunna försiggå på föreläsningssalen. Deremot fordra

med nödvändighet goniometermätningarna, de optiska undersökningarna

och de kemiska arbetena särskilda för ändamålet apterade lokaler; och

sådana äro äfven erforderliga för framställningen af mateiialet för de

petrografiska undersökningarna. Och då den mineralogisk-geologiska

institutionen i dess nuvarande lokal omöjligen kan påräkna någon utvidgning,

så är det tydligt, att det här påpekade behofvet af en öfningsinstitution

ej kan tillgodoses, så länge institutionen der qvarstanna!''. —

Men om man äfven helt och hållet frånser behofvet af lokaler för den

praktiska undervisningen och endast fäster afseende vid samlingarna,

så äro förhållandena sådana, att i den nuvarande lokalen allt utrymme

redan är disponeradt och behof af ökadt utrymme måste allt efter samlingarnas

tillväxt för hvarje år göra sig allt mer gällande. Ett icke

obetydligt antal mineralogstufler, af hvilka åtminstone en del äro förtjena

att ordnas och uppställas, äro för närvarande magasinerade på

kemiska byggnadens vind. Hösten 1883 erhöll den geologiska samlingen

en mycket värdefull gåfva af m:r J. V. Petersen i Nagasaki, utgörande

2 till 300 stycken fossila tertiärväxter från flera japanska fyndorter.

Denna samling, hvilken på grund af dess vetenskapliga värde och fossilens

sällsynt goda bevaringstillstånd skulle utgöra en prydnad för

hvilken geologisk samling som helst, har hittills icke kunnat uppläggas

af brist på utrymme, utan befinnes fortfarande magasinerad i packlådor.

Genom den föreslagna flyttningen skulle utrymme beredas icke blott

för de nödvändigaste behofven af rum för den praktiska undervisningens

Bih. till Riksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Åttonde hufrudtitelu.

bedrifvande på tidsenligt sätt, utan äfven för den tillväxt samlingarna

år från år vinna. Dessutom skulle institutionen erhålla sin särskilda

föreläsningssal, hvilket tvifvelsutan är att föredraga framför föreläsningarnas

hållande på ett af samlingar upptaget rum, såsom hittills skett;

ett särskilt rum skulle kunna upplåtas för uppställning af en studiesamling

och särskilt rum ställas till prefektens förfogande. — Beträffande lämpligheten

för det afsedda ändamålet af de lokaler, som institutionen skulle

taga i besittning i konsistoriehuset, må framhållas, att den mineralogiska

samlingen, som nu innehåller, lågt beräknadt, 30,000 stuffer, och hvilken

för sin uppställning fordrar en ljus och vacker lokal, enligt det

uppgjorda förslaget skulle inrymmas i konsistoriets nuvarande sessionssal

och angränsande rum i nedre våningen. Och torde dessa rum, sedan

fönster blifvit upptagna på byggnadens södra, mot domkyrka!! vettande

sida, i intet afseende stå den lokal efter, i hvilken mineralsamlingen nu

är uppstäld. Beträffande åter den geologiska samlingen, som skulle inrymmas

i de nuvarande fakultetsrummen, så innehåller den, ehuru till

sitt omfång minst lika stor eller större än den mineralogiska samlingen,

ett jemförelsevis ringa antal stycken, som äro egnade att exponeras i

glasskåp eller montrer. Denna samling kan derför icke med skäl göra

anspråk på uppställning i så ljusrika och höga rum som de, hvilka måste

beredas den mineralogiska samlingen. Och torde med fästadt afseende

härpå de nuvarande fakultetsrummen, om också icke jemngoda med de

rum, hvilka för närvarande hysa den geologiska samlingen, dock böra

betecknas såsom för ändamålet fullt användbara. På grund af dessa

nu anförda skäl anser jag för min del den föreslagna föi’flyttningen af

mineralogisk-geologiska institutionen till konsistoriehuset vara, ur samma

institutions egen synpunkt sedt, högeligen att förorda.»

I öfverensstämmelse med detta utlåtande beslöt sektionen att för

sin del tillstyrka förslaget rörande de mineralogiska och geologiska samlingarnas

förflyttning till konsistoriehuset och den i sammanhang dermed

föreslagna anordningen och inredningen af de rum, till hvilka institutionen

skulle komma att förläggas.

Beträffande behofvet af större och lämpligare lokaler för fysiska,

medicinskt kemiska samt farmakologiska och medicinskt naturhistoriska institutionerna

hafva upplysningar lemnats i bilagorna till akademiska konsistoriets

skrifvelse den 2 september 1878 angående anslag för förflyttning

af den medicinskt kemiska institutionen samt de farmakologiska och medicinskt

naturhistoriska samlingarna från den kemiska byggnaden. Deri

framhölls nemligen, att den fysiska institutionens lokal är alldeles otillräck
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

51

lig i det hänseendet, att den saknar utrymme för anställande af laborationsöfningar

m. m., en olägenhet, som i högsta grad menligt inverkar

på den fysiska undervisningen, samt hänvisades med afseende

på behofvet af ökadt utrymme för de båda andra nyss angifna institutionerna

till hvad dåvarande extra ordinarie professorn O. Hammarsten

och extra ordinarie professorn It. F. Fristedt derom anfört.

Efter att hafva anmärkt, att laboratoriet för medicinsk kemi

eger arbetsplatser för ungefär 30 laboranter, men att på senare tider

oftast deri måst emottagas omkring 50, hvarigenom en öfverfyllnad tidtals

förorsakats, som ej blott varit störande för ordning och arbete utan

äfven kunnat medföra skada för de studerandes helsa, påvisar professor

Hammarsten, att nämnda laboratorium i följd af bristande utrymme gör

det omöjligt för lärarne att meddela en fullt tidsenlig undervisning och

att genom sjelfständigt forskningsarbete följa med och i sin mån bidraga

till vetenskapens utveckling. Den ordinarie professorn har visserligen

ett eget arbetsrum och innanför detta ett mindre vågning, men

alla väggar deri äro beklädda med skåp, innehållande för undervisningen

i allmänhet och särskildt för föreläsningarna afsedda samlingar af

kemiska preparat. Genom närvaron af dessa skåp kan plats för ett

mindre bibliotek ej i detta rum beredas; och, oafsedt detta, medför

det otillräckliga utrymmet för den ordinarie professorn den stora olägenheten,

att uti hans rum endast en del af samlingarna kunna inrymmas.

För återstoden hafva skåp måst anbringas på väggarna i studenternas

arbetsrum, ett förhållande, som, oberäknadt den omständigheten, att de

trångt uppstäda preparaten äro svåråtkomliga, medför olägenheter för

professorn, på samma gång det omöjliggör ett säkert skyddande af

preparaten. Ett särskildt rum för samlingarna af kemiska preparat

är sålunda i hög grad behöflig!, och saknaden af ett sådant är en känbar

brist i det nuvarande laboratoriets anordning. Den e. o. professorn

har till arbetsrum fått sig anvisadt ett i tornet befintligt, omedelbart ,

intill studenternas ena arbetsrum liggande litet rum. Detta, i hvars golf

finnes en lucka för nedgången till källaren ■— ett förhållande, som gör

det till en föga helsosam daglig vistelseort — är dessutom afsedt till

förvaringsrum för en del kemikalier; det innehåller vidare amanuensens

förråd af färdigberedda reagenser och måste af honom ofta användas

vid reagenslösningars beredning samt inrymmer slutligen äfven den

ångpanna, som är afsedd för destillering af vatten och sprit. Att detta

rum, i hvilket på grund af de häftiga temperaturombyten, som vid uppeldning

af ångpannan eller källarluckans öppnande uppkomma, och vidare

äfven på grund deraf, att från det omedelbart derintill gränsande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hufvudtiteln.

laboratorierummet hvarjehanda gaser inkomma, uppställandet af en känslig,

fin våg ej ens kunnat ifrågasättas, ej skall med fördel kunna användas

till arbetsrum, torde ej vidare behöfva påpekas. Då detta rum

sålunda är afsedt för de mest olika ändamål, och då det måste vara

tillgängligt för amanuens, vaktmästare och laborator, så torde man utan

öfverdrift kunna säga, att den e. o. professorn för närvarande icke eger

något egentligt arbetsrum. Att under sådana förhållanden ett sjelfständigt

forskningsarbete skall vara förenadt med stora svårigheter,

torde vara påtagligt. — Vid tidpunkten för det nuvarande laboratoriets

inrättande intog den fysiologiska kemien en jemförelsevis underordnad

plats såsom undervisningsämne. Sedan dess har den gjort

betydande framsteg och vunnit eu långt större, i den medicinskt kemiska

undervisningen väsentligt ingripande betydelse. En naturlig

följd häraf har blifvit, att det medicinskt kemiska laboratoriet i fråga

om undervisningen i fysiologisk kemi måste lemna mycket öfrigt

att önska. Sålunda finnes intet rum för anställande af undersökningar

af blodets och öfriga djuriska vätskors gaser, och i det vigtiga kapitlet

om respirationens kemi kan sålunda ej undervisning på ett fullt

tillfredsställande sätt meddelas. Till de nu anförda bristerna skulle

äfven kunna läggas bristen på arbetsrum för amanuens och vaktmästare

samt olägenheten af att flere föreläsare måste begagna samma föreläsningssal,

en olägenhet, som alltid är särdeles känbar i fråga om sådana

föreläsningar, vid hvilka anställandet af experiment spelar en vigtig rol.

De nu angifna sakförhållandena torde emellertid vara tillräckligt talande.

Vidkommande den farmakologiska och medicinskt naturhistoriska

institutionen har åter professor Fristedt lemnat följande meddelande:

»Då ett farmakologiskt museum genom professor G. Wahlenbergs

donation år 1860 vid universitetet grundades och i det nuvarande museirummet

inordnades, var det både värdi sitt namn och kunde beqvämligen

rymmas i denna lokal. Snart insåg man dock nödvändigheten af

att verka för att museet tillika antoge karakteren af en farmakologisk

institution, utrustad med hänsyn såväl till ungdomens studier derstädes

som äfven, i den mån det läte sig göra, till den sig utvecklande vetenskapens

fordringar. De för sådant ändamål efter hand förvärfvade naturalier

och utensilier, som måste i det enda lilla rummet sammanbringas,

hafva redan för lång tid sedan börjat göra detsamma otillräckligt och försvåra

årligen i allt högre grad, i mån af samlingarnas ökande och tillväxten

af de studerandes antal, dess begagnande, på samma gång de dyrbara

samlingarna alltmera riskera att skadas eller blifva mindre åtkomliga

i trängseln. Vid tider, då 4 till 5 studerande på en gång der be
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

53

höft arbeta, hafva lärare och amanuens ej sällan känt sig, så att säga,

paralyserade, när de velat, utan att afbryta de förres studier, der förbereda

en föreläsning eller annars af samlingarna begagna sig. Det

åliggande, som enligt kanslersembetets föreskrift sedan januari månad

1878 med rätta tillkommer e. o. professorn i farmakologi, att vissa dagar

hålla demonstrationer i sin institution, har också i följd häraf blifvit

i viss mån illusoriskt, inskränkt som läraren med sina åhörare varit

till en helt ringa plats inom de tätt fylda skåpens krets och oftast ur

stånd att anlita det närbelägna, af flere lärare använda auditoriet. Mikroskopstudier

hafva aldrig annat än högst flyktigt och torftigt kunnat i

institutionslokalen idkas, utan har dithörande attiralj efter regel måst

förvaras och begagnas dels i lärarens, dels i amanuensens egna hem

och blott tillfälligt uppbäras till den offentliga lokalen)).

Hvad slutligen behofvet af nya lokaler för medicinska och kirurgiska

poliklinikerna angår, har medicinska fakulteten meddelat, att, allt sedan

den kliniska undervisningen ordnades på ändamålsenligt sätt vid

Upsala universitet, den del af densamma, som meddelats vid de så

kallade poliklinikerna, utgjort en integrerande beståndsdel af denna undervisning.

Så länge de kliniska anstalterna, sjukhuset och länslasarettet,

voro belägna nära centrum af Upsala stad, och den polikliniska

undervisningen bedrefs vid dessa sjukhus, voro poliklinikerna talrikt

besökta af patienter, som vid dem kostnadsfritt erhöllo läkarevård. Men

när det nuvarande akademiska sjukhuset, afsedt för båda klinikerna,

byggdes straxt utanför staden, så minskades antalet polikliniska patienter

ganska betydligt. Efter åtskilliga år beslöt derför kirurgie professorn

att förflytta sin poliklinik till en lokal, som var belägen centralt, vid

ett af stadens salutorg. Denna poliklinik har nu under ständigt stigande

förtroende årligen besökts af ett antal af omkring 6,000 patienter,

som lidit af både utvärtes och invärtes åkommor. De läkareråd, som der

årligen afgifvits, kunde uppskattas till omkring 12,000.^Samtidigt har

den medicinska polikliniken, som hållits i det nuvarande akademiska

sjukhuset, besökts af ett långt mindre antal patienter, nemligen blott

af omkring 1,000 årligen, och hafva dessa sökt råd för både invärtes

och utvärtes åkommor. Då det sålunda visat sig att en poliklinik, som

är belägen inuti staden, anlitas af betydligt flera patienter, och att de,

som besöka poliklinikerna, ej göra åtskilnad på, om dessa äro inrättade

för utvärtes eller invärtes sjukdomar, så har medicinska fakulteten funnit

ändamålsenligast, att båda poliklinikerna förlädes till en lämplig

lokal nära stadens centrum. Härigenom kunde nemligen å ena sidan

det största möjliga undervisningsmaterial vinnas, och å andra sidan läte

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Åttonde hufvudtiteln.

sig en för undervisningens rätta bedrifvande önskvärd fördelning af de

sjuka mellan de respektive lärarne i olika grenar af medicinen lätt utföras.

Ett ytterligare skäl för en dylik förflyttning af den medicinska

polikliniken till staden vore, att numera ej rum funnes tillgängliga å det

akademiska sjukhuset, sedan derstädes inrättats ett kliniskt laboratorium

i de förra polikliniska rummen.

I afseende på det framlagda förslaget i dess helhet har det akademiska

konsistoriet yttrat, att, ehuruväl icke derigenom anvisades utvägar till

fyllande af alla behof, som önskningsvis blifvit anmälda, dess antagande

och genomförande dock skulle afhjelpa de väsentligaste och vigtigaste

af alla ifrågakomna behof och bereda betydliga fördelar för en mycket

stor del af universitetets institutioner, nemligen de fysiska, mineralogiskgeologiska,

zoologiska, botaniska, medicinskt kemiska samt farmakologiska

och medicinskt naturhistoriska institutionerna, de medicinska och

kirurgiska poliklinikerna och museet för nordiska fornsaker, hvarförutom

åt konstmuseet gåfves en, om ock icke synnerligen god, dock antaglig

lokal och åt professorerne i allmän kemi förmånen af att ensamme få

förfoga öfver en lärosal. Såsom fördelar, som genomförandet af ifrågavarande

förslag skulle medföra, har konsistoriet framhållit ytterligare,

att det anslag af 115,000 kronor, som förut flera gånger begärts till beredande

af nya lokaler åt den medicinskt kemiska institutionen samt

de farmakologiska och medicinskt naturhistoriska samlingarna, icke vidare

blefve behöfligt, samt att den gamla kemiska byggnaden fortfarande

kunde uthyras, hvarjemte den för den ifrågasatta nybyggnaden afsedda

tomten blefve ledig till användning för annat ändamål. Slutligen har

konsistoriet förklarat, att, ehuru det ansåge alla de anslag, om hvilka det

gjort framställning, vara synnerligen behöfliga, konsistorium dock trodde

sig böra särskildt framhålla vigten af anslags erhållande i nämnda hänseenden,

enär undanskjutandet af de nu föreslagna omflyttningarna och

derför nödiga arbetena skulle medföra stora olägenheter för flera bland

de omförmälda institutionerna.

Kanslern för Upsala universitet har äfven velat i främsta rummet

fästa Eders Kong!. Majds uppmärksamhet på detta anslagsbehof.

Öfverintendentsembetet, hvars utlåtande infordrats angående de

af konsistoriet insända ritningar och kostnadsförslag till ofvan berörda

ändringar och reparationer, har deri tillstyrkt utförandet af de i konsistoriehuset,

kemiska byggnaden och f. d. länslasarettshuset föreslagna

ändringar och reparationer, beräknade att tillsammans kosta 36,000 kronor,

men beträffande förslaget till förändring och reparation af gustavianum

framstäf åtskilliga anmärkningar, som föranledt embetet att

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 55

hemställa, det ritnings- och kostnadsförslagen rörande denna byggnad

måtte omarbetas och dervid hänsyn tagas till vissa angifna punkter.

^et, efter hvad upplyst blifvit, torde vara obestridligt, att åtskilliga

af de ofvan nämnda akademiska institutionerna betydligt hindras

i sin verksamhet af brist på erforderligt och ändamålsenligt anordnadt

utrymme, samt den fördelning af de ledigblifvande lokalerna äfvensom

den dermed förbundna omflyttningen, hvilka af konsistoriet föreslagits,

synas mig tillfredsställande, får jag, med uttalande af den åsigt,

att frågan om den gustavianska byggnadens förändring och reparation

torde böra för närvarande få anstå, i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning derom, att till

ändringar och reparationer af konsistoriehuset, kemiska byggnaden och

f. d. länslasarettshuset i Upsala måtte beviljas ett anslag af 36,000 kronor,

samt att deraf 18,000 kronor anvisas att utgå under år 1886.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljades vid se- [30.]

näste riksdag till uppförande af en ny byggnad för patologisk-anato- Byggnaden

miska institutionen vid universitetet i Lund och inköp af tomtplats åer-^/instuutill

ett anslag af 81,000 kronor, hvaraf för innevarande år anvisades 50,000 Uonemiund.

kronor. Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t nu täcktes föreslå Riksdagen

att till utgående under år 1886 anvisa återstoden af ifrågavarande

anslag, 31,000 kronor.

Vid aflåtande af den nådiga framställningen om det i föregående [31.]

punkt omförmälda byggnadsans] ag meddelades, att, utom den för sjelfva ^redning m.

byggnaden och tomten beräknade summan, 81,000 kronor, anslag komme TögMa in!uatt

behöfvas till inredning af byggnaden och anskaffande af vetenskap- tutumetu *

lig materiel för institutionen, samt att det härför erforderliga belopp af

det akademiska konsistoriet antagits uppgå till 10,000 kronor, dock

utan att någon närmare utredning om detta anslagsbehof ansågs förr

an längre fram kunna åstadkommas. Af universitetskanslern har nu

insändts ett från konsistorium inkommet kostnadsförslag, vid hvars uppgörande

vederbörlig hänsyn tagits så väl till institutionens behof i egenskap

af vetenskaplig anstalt som till de kraf, hvilka stode i omedelbart

sammanhang med undervisningen och vid hvilkas beräkning det varit

nödigt att utgå från ett bestämdt antal lärjungar, här antaget till något

större än det nuvarande af omkring 100. Kost.nadsförslaget slutar

å en summa af 10,376 kronor, hvaraf likväl det jemförelsevis ringa belopp,

som öfyerstiger den först rippgifna ungefärliga kostnaden, ansetts

kunna småningom betäckas af institutionens egna tillgångar. — Då af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde hufvudtiteln.

ett förslag som det förevarande, hvilket afsåge hela utredningen för en

större institution och hvilket måste uppgöras en längre tid i förväg och

till en icke ringa del endast med ledning af byggnadsritningarna, billigtvis

ej kunde fordras sådan noggrannhet i detaljer, att icke en eller

annan förändring kunde blifva behöflig, har konsistorium anhållit, att

åt detsamma måtte medgifvas rätt att i förslaget göra sådana ändringar,

som framdeles kunde visa sig af behofvet påkallade.

Med anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att till

inredning af den nya byggnaden för patologisk-anatomiska institutionen

i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma institution

måtte å extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 10,000

kronor, med rätt för det akademiska konsistoriet att vid användandet

af detta anslag vidtaga sådana ändringar i det ingifna förslaget, som

kunna befinnas nödiga och lämpliga.

[32.] Vid senaste riksdag beviljades för offentliggörande i tryck af de

offentiiggö- zomobservationor, som med understöd af statsmedel blifvit under aren

St 1878-1883 utförda på astronomiska observator^ i Lund, ett anslag af

servationer. 9 000 kronor, hvaraf för innevarande ar anvisades 3,000 kronor. J^g

hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t nu måtte, i öfverensstämmelse

med vederbörandes derom gjorda anhållan, föieslå Riks

dagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ytterligare 3,000 kronor att

utgå under år 1886.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[33 ] Till beredande af arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko
Arfvode

åt kirurgiska institutets gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders Kongl.

ZdZroUn- Maj:t täcktes, i likhet med hvad vid de senaste riksdagarna egt rum,

ska institutet, föreslå, att jemväl för år 1886 på extra stat anvisas ett belopp af 900

kronor.

Allmänna läroverken.

[341 De skäl, som föranledt nådiga framställningar till de två senast

Tillfällig lo- församlade riksdagarna om tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

nefortätt- aumänna läroverken, äro fortfarande lika gällande. Under åberopande

nng'' af dessa skäl hemställer jag derför i underdånighet,''att för beredande

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

57

åt lärarne vid de allmänna läroverken af löneförbättring för år 1886,

att utgå efter samma grunder som den för de tre senaste åren beviljade,

anslag må af Riksdagen äskas med enahanda belopp som det för ändamålet

i 1885 års riksstat uppförda eller 336,975 kronor.

Vidare får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

måtte, i likhet med hvad under eu följd af år skett, föreslå Riksdagen

att för år 1886 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders

Kong!. Maj:t disponeras till stipendier för lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska

och engelska språken.

Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid

de senaste riksdagarna, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

derom aflåtna framställniugar, å extra stat anvisats anslag af 40,000

kronor; och då med all säkerhet kan antagas, att detta belopp är det

minsta, som för ifrågavarande ändamål under år 1886 kominer att erfordras,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken bevilja för år 1886 ett extra anslag å 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

Af samma skäl, som åberopats angående fortfarande behof af löneförbättring

åt lärare vid de allmänna läroverken, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

för beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet af

löneförbättring för år 1886, att utgå efter samma grunder som den för

de senaste åren beviljade, på extra stat anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Pedagogisk

På förut anförda skäl hemställer jag, att Eders Kongl. Magt måtte

till Riksdagen göra nådig framställning derom, att för beredande af

löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna må

på extra stat jemväl för år 1886 anvisas ett belopp af 8,750 kronor.

Bill. till Riksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 8

[35.]

Resestipendier.

[36.]

Aflöning åt

extra lärare.

[37.]

Tillfällig

löneförbätt
ring.

[38.]

Tillfällig

löneförbättring

.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtiteln.

[39.]

Löneförbättring

åt lärare

vid folksbolelärareseminarierna.

[40.]

Byggnad för

folkskolelära*

rin?iesem manet

i Umeå.

Folkundervisningen.

De skäl, som föranledt nådiga framställningar till senast församlade

riksdagar om beviljande af anslag till löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åtteekningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid

dessa seminarier, äro fortfarande lika gällande. Under åberopande af

dessa skäl, hemställer jag derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att till beredande af berörda löneförbättring

och arfvoden för år 1886, enligt samma grunder som för år 1885 blifva

bestämda, på extra stat anvisa ett belopp af 33,300 kronor.

Folkskolelärarinneseminariet i Umeå, som upprättades hösten

1879 och sedan läsåret 1881 — 1882 i afseende på undervisningen varit

ordnadt på fyra klasser, inrymdes först i en inom vestra delen af nämnda

stad förhyrd lokal. Denna lokal, som till en början lemnade någorlunda

tillräckligt utrymme för behofvet, har i mån af läroverkets utvecklingbefunnits

allt för trång. Redan under det andra året af läroverkets

verksamhet måste, derför ytterligare en lägenhet förhyras i ett intill den

förra lokalen närbeläget hus. Men äfven med denna utvidgning hafva dock

ej de allt mer ökade beliofven af utrymme kunnat fyllas, emedan rummen

i allmänhet äro för små i förhållande till elevernas antal.

Seminariets rektor har ock i afgifna årsberättelser förnyade gånger

härom gjort erinran och i afseende på de förhyrda lägenheternas

beskaffenhet i öfrigt anmärkt, att de i allmänhet ej uppfylde de fordringar,

som med fog kunde ställas på skollokaler, samt under kalla och

blåsiga vintrar svårligen kunde hållas tillräckligt varma.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne september har domkapitlet

i Hernösand anfört, att behofvet af egen lokal för i fråga varande

seminarium länge gifvit sig till känna och blefve allt mer uppenbart,

ju mer läroanstalten utvecklades och ovissheten om de hyrda lokalernas

bibehållande ökades; att domkapitlet derför för längre tid sedan låtit

uppgöra ritning till ett nytt seminariehus, på en gång nog rymligt

för behofvet och ej öfverstigande den kostnad, om hvars gäldande

man kunde hysa någon förhoppning; samt att, sedan två förslag blifvit

af domkapitlet förkastade, enär de varit alltför stort och kostsamt tilltagna,

ett tredje nu blifvit fullständigt utarbetadt, som motsvarade skäliga

fordringar. Under förordande af detta förslag såsom synnerligen

lämpligt samt med öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag, har

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

59

domkapitlet hemstält om anvisande af de till utförande af den föreslagna

seminariebyggnaden jemte uthus erforderliga medel, utgörande enligt

kostnadsförslaget 75,000 kronor.

Derjemte har domkapitlet upplyst, att Umeå stad länge sedan anvisat

och torrlagt eu för ändamålet godkänd tomt i vestra delen af

staden.

Efter erhållen nådig remiss har öfverintendentsembetet den 21

oktober 1884 i detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande och dervid

anfört, att embetet beträffande ritningarna ej funnit skäl till annan anmärkning,

än att, för åstadkommande af bättre öfverensstämmelse mellan

midtel- och sidopartierna af byggnadens norra fasad, archivolterna öfver

fönstren i midtelpartiets öfra våning ansetts böra utbytas mot rektangulära

och af små pilastrar innefattade fyllningar, på sätt å ritningen

öfver denna del af byggnaden blifvit iakttaget. Vidkommande kostnadsförslaget

bar embetet erinrat, hurusom dels till byggnaden torde

komma att erfordras mera gråétensmur och tegel än förslaget upptoge,

dels prisen å rustvirke, stuprör, målning och uthus borde höjas, såsom

ett embetets utlåtande bifogadt granskningsmemorial i detalj angåfve.

Med afseende härpå ansåg embetet förslagets slutsumma böra ökas från

75,000 till 79,000 kronor.

Att det för ett läroverk medför stora svårigheter att ej ega en

egen, för dess verksamhet särskilt ordnad lokal, har erfarenheten å

andra orter tydligen ådagalagt. Till följd deraf hafva ock samtliga

seminarierna för bildande af lärare och lärarinnor vid folkskolorna blifvit,

hufvudsakligen på statens bekostnad, försedda med egna lärohus

endast med undantag af seminariet i Umeå. Af de ofvan anförda upplysningarna

rörande beskaffenheten af den lokal, som blifvit för detta

seminarium förhyrd, synes ock vara tydligt, att en annan bättre lokal

är för detta läroverk mycket behöflig, och då läroverkets behof ej lär

kunna till fullo tillgodoses utan att en egen, för ändamålet ordnad iok al

beredes, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Rongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till uppförande af byggnad för folkskolelärarinneseminariet

i Umeå jemte uthus bevilja 79,000 kronor samt deraf

på extra stat för år 1886 anvisa 40,000 kronor.

Till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller q vin- [41.]

liga, lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af stats- Understöd åt

medel, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen folkhögskolor.

att jemväl för år 1886 på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufvudtiteln.

[42.]

Understöd åt

yrkesskolor.

[43.]

Tillfällig

löneförbättring

åt provinsialläkare.

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor anser jag behöfvas

åtminstone lika stort belopp, som under de senare åren beviljats. Jag

tillstyrker derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1886 till understöd åt sådana skolor anvisa

ett extra anslag å 25,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

I underdånig skrifvelse den 26 september sistlidne år angående

medicinalverkets anslagsbeliof för år 1886 har medicinalstyrelsen förnyat

sin flere gånger förut gjorda framställning i fråga om reglering

af provinsialläkarnes löner, hvarvid styrelsen, med åberopande af de

motiv, som anförts i dess angående denna fråga den 10 oktober 1881

afgifna underdåniga utlåtande, för hvars innehåll jag i mitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 9 januari 1882 utförligt redogjort, hos Eders

Kongl. Maj:t hemstält, att till näst sammanträdande Riksdag nådig proposition

måtte aflåtas derom, att provinsialläkarnes löner, som för närvarande

utgå med 2,000 kronor jemte ett ålderstillägg af 500 kronor

efter 10 års tjenst, måtte förbättras genom den ursprungliga lönens

höjande till 3,000 kronor samt ännu ett ålderstillägg af 500 kronor efter

15 års tjenst, hvarigenom dessa löner alltså slutligen komme att

utgöra 4,000 kronor, äfvensom att ålderstilläggen i hvarje fall finge åtnjutas

från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder den föreskrifna

tjensteåldern blifvit uppnådd, och mot vilkor af väl vitsordad

tjenstgöring såsom ordinarie eller efter legitimationen tillförordnad

provinsialläkare.

Enär den svåra frågan om ny instruktion för provinsialläkarne

fortfarande väntar på sin lösning, och det i min tanke först efter dess

afgörande kan bedömas, om och i hvad mån en allmän förhöjning af

provinsialläkarnes löner är af billighet påkallad, kan jag icke tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att för Riksdagen framlägga något derhän syftande

förslag. Deremot anser jag fortfarande, att tillfälle bör beredas att äfven

under nästinstundande år lemna någon skälig lönetillökning, utgående

i form af tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare i sådana distrikt,

hvarest till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

61

distriktens vidd eller besvärlighet i afseende på sjukvårdens handhafvande

svårighet vid inträffade ledigheter uppstått att finna sökande till

tjensteman eller der läkarnes inkomster befinnas allt för knappa i förhållande

till deras lefnadsbehof. För sådant ändamål har ock, på af

Eders Kongl. Maj:t gjorda nådiga propositioner, en summa af 20,000

kronor blifvit af Riksdagen beviljad för hvart och ett af åren 1883, •

1884 och 1885. Af de för åren 1883 och 1884 anslagna medlen har

Eders Kongl. Maj:t, efter medicinalstyrelsens hörande, tilldelat för hvardera

året 1,000 kronor åt provinsialläkaren i ett af de nordliga distrikten

samt ett belopp af 500 kronor åt hvar och en af provinsialläkarne

i 38 andra distrikt. Medicinalstyrelsen har emellertid ansett, att ytterligare

minst 10 distrikt vore i nästan lika stort behof af understöd,

hvilket äfven föranledde styrelsen, som i sitt utlåtande angående fördelningen

af den för år 1884 anvisade summan icke ifrågasatt någon

ändring mot hvad för året derförut blifvit bestämdt, att i afgifvet yttrande

om förenämnda för år 1885 beviljade medels användande förklara,

att, under sådana förhållanden och då icke, såsom önskvärdt varit,

ytterligare 5,000 kronor funnes att fördela mellan provinsialläkaredistrikten,

medicinalstyrelsen icke kunde rättvisligen för tredje gången

anmäla endast samma distrikt som förut till erhållande af löneförbättring,

under det sådan fortfarande skulle undanhållas de ifrågavarande

10 distrikten, utan då hellre finge föreslå eu nedsättning af beloppen

för do förra distrikten från 1,000 till 800 kronor och från 500 till 400

kronor samt i stället anmäla de senare 10 distrikten till undfående af

löneförbättring.

Då emellertid det syntes böra om möjligt undvikas att under oförändrade

förhållanden beröfva provinsialläkare någon del af ett lönetillägg,

som de under ett par år åtnjutit, fann Eders Kongl. Maj:t vid

ärendets föredragning den 30 sistlidne december skäligt att verkställa

fördelningen af ifrågavarande anslag efter hufvudsakligen samma grunder,

som förut tillämpats. Men på det att löneförbättring måtte kunna

tillerkännas äfven de provinsialläkare, hvilka, enligt hvad medicinalstyrelsen

upplyst, vore i sådan belägenhet, att de med nästan lika

mycket skäl borde kunna förvänta att komma i åtnjutande af enahanda

förmån, anser jag, att, i öfverensstämmelse med hvad medicinalstyrelsen

antydt, högre belopp än hittills bör för år 1886 af Riksdagen äskas,

och hemställer jag alltså i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförbättring såsom

tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare för år 1886 å extra stat anvisa

ett belopp af 25,000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde hufviidtiteln.

[44]. Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit sistlidne års Riksdag att till

Arfvode för ai-fvode för granskning af hospitalens räkenskaper uppföra å medicinal”

öVöTbSitYlXHQ (hj ^1 L i jl i

hospitalens styrelsens stat ett årligt anslag af 1,200 kronor, anmälde Riksdagen i

räkenskaper, skrifvelse den 13 maj samma år, att, då det i medicinalstyrelsens stat

uppförda anslaget af 11,000 kronor för medikamentsräkningars granskning,

vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden

icke för närvarande lemnade någon tillgång till bekostande af

nämnda räkenskapers granskning, Riksdagen väl ansåge det vara nödvändigt,

att särskilda medel blefve anvisade för det nu ifrågavarande

ändamålet, men att — då Riksdagen tillika ansåge det kunna antagas,

att en del af det ordinarie anslaget för granskning af medikamentsräkningar

in. in. icke skulle allt framgent behöfva användas på sätt för

närvarande skedde, då exempelvis 2,000 kronor åtginge till löner åt öfvertalige

tjenstemän, utan att i mån af afgång bland desse tjenstemän

större eller mindre summor af denna utgiftspost skulle blifva för andra

ändamål tillgängliga, till dess omsider hela utgiften kunde upphöra —

det synts Riksdagen icke vara behöfligt att bevilja det af Eders Kongl.

Maj:t begärda beloppet annorledes än på extra stat; och uppförde Riksdagen

sålunda för ifrågavarande ändamål å medicinalstyrelsens stat för

år 1885 ett extra anslag af 1,200 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne september har medicinalstyrelsen

å nyo — under åberopande deraf att berörda revision

allt framgent för hvarje år måste ega rum; att densamma måste verkställas

inom styrelsen, som saknade medel att disponera till ersättning

för detta synnerligen omfattande och mödosamma arbete; samt att det

icke syntes lämpligt, att ett sålunda årligen återkommande arbete inom

embetsverket godtgjordes genom extra anslag — hemstält, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att till

arfvode för verkställande af nämnda revisionsarbete måtte i styrelsens

stat uppföras ett årligt anslag af 1,200 kronor.

Med afseende på hvad Riksdagen anfört vid beviljandet af anslag för

berörda ändamål under innevarande år, och då det ännu torde vara för

tidigt att bedöma, om anslaget till medikamentsräkningars granskning,

vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden

under förändrade förhållanden må kunna lemna tillgång till fyllande af

nu ifrågavarande behof, finner jag mig emellertid nu endast böra i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

för år 1886 å medicinalstyrelsens stat uppföra ett extra anslag af 1,200

kronor till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 63

För inrättande och uppehållande i hufvudstäden under innevarande

år af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl

skulle erhålla undervisning, har Riksdagen, med anledning af hvad

Eders Kougl. Maj:t i ämnet föreslagit, för detta år till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande stält ett extra anslag af 4,000 kronor, hvarförutom

Riksdagen för samma år på extra stat anvisat ett belopp af 2,415 kronor

till anskaffande af erforderliga instrument och mobilier för ifrågavarande

poliklinik.

Medicinalstj^relsen, som erhållit nådigt uppdrag att anordna omförmälda

poliklinik och meddela derför erforderliga närmare bestämmelser,

har i sin underdåniga skrifvelse den 20 september 1884 anmält,

att styrelsen med anledning af denna föreskrift vidtagit sådana åtgärder,

att polikliniken kunde öppnas vid början af innevarande år. För uppehållande

af densamma under år 1886 har styrelsen anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett anslag af 4,000 kronor; och

får jag, under åberopande af hvad statsrådsprotokollet för den 9 januari

1884 innehåller rörande detta ämne, i underdånighet hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1886 anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande under samma

år af nämnda poliklinik.

V eterinärunder visningen.

Efter det under 1760-talet sedermera professorn Peter Hernqvist

på allmän bekostnad fått utomlands studera veterinärvetenskapen samt,

återkommen till Sverige, erhållit anställning såsom lektor vid gymnasiet

i Skara, förklarades han genom ett kongl. bref den 29 april 1774 berättigad

fortfarande uppbära eu honom redan förut tills vidare tilldelad

pension mot vilkor att han hvart tredje år skulle utexaminera minst

två i veterinärkonsten inöfvade personer, som kunde till det allmännas

tjenst användas. Genom kongl. bref den 8 maj 1775 uppläts hemmanet

Brogården invid Skara till »en lazarettsinrättning för sjuka kreatur för

bättre befordran och verkställighet af artis veterinarise fortplantande i

riket», hvarjemte sedermera lemnades anslag för byggnader och inventarier

samt för aflöning af en adjunkt. Genom testamente af Hernqvist,

som afled år 1808, blef inrättningen egare af Horshaga qvarn, :i/s mantal

i rusthållet Forsen, åtskilliga tomter, stads- och domkyrko-jordar samt

skogslotter äfvensom ett kapital. Sedermera hafva jemväl några andra,

smärre donationer tillfallit inrättningen.

[45].

Anslag till

en poliklinik

för tandsjukdomar.

[46],

Veterinärinrättningen

i Skara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(54 Åttonde hutVudtiteln.

De första närmare bestämmelser för inrättningens verksamhet

gåfvos genom den af Kongl. Maj:t den 13 mars 1813 faststälda »Ordning,

som kommer att följas vid veterinärinrättningen i Skara», hvaruti

bland annat föreskrefs, att inrättningen skulle »omfatta botemedel för

hustama djur i allmänhet», och, på det både lärlingar måtte häruti förvärfva

sig nödig skicklighet och ortens invånare hafva tillfälle att finna

råd och hjelp, skulle särskilda hus på veterinärkassans bekostnad uppföras

för hästar, hornboskap, får och svinkreatur. I nämnda ordningbestämdes

derjemte, att lärling skulle vid afflyttning från skolan undfå

föreståndarens vittnesbörd så väl om tiden, under hvilken han vistats

vid inrättningen, som om sin flit, större eller mindre framsteg i läroöfningarna,

skicklighet och förhållande.

Men några år derefter inrättades i Stockholm en ny veterinärinrättning,

och föreståndaren för inrättningen i Skara förordnades att äfven

förestå anstalten i Stockholm, dit han afflytande och der han blef boende

i 34 år. Någon vikarierande lärare i Skara förordnades icke, och eleverna

derstädes måste för att erhålla kunskapsbetyg af föreståndaren

utsluta sin kurs i Stockholm. Genom dessa omständigheter råkade Skara-inrättningen

i förfall, till dess Kongl. Maj:ts nådiga provisoriska reglemente

för veterinärinrättningen i Skara den 20 juli 1855 utfärdades, hvilket i hufvudsak

ännu länder till efterrättelse. Enligt detta reglemente är inrättningens

ändamål att lemna undervisning uti veterinärvetenskapen och

bilda skickliga hofslagare för landsorternas behof, hvarjemte i 22 § uttryckligen

stadgas, att utgångsexamen omfattar de kunskaper, som erfordras

för utöfning af hofslagareyrket. Man antog likväl vid veterinärinrättningen

lärlingar, hvilka efter erhållen undervisning i veterinära

ämnen meddelades afgångsbetyg om att de innehade de kunskaper,

som erfordrades för utöfningen af veterinäryrket. Då emellertid dessa

personer icke voro erkända veterinärer, kunde de ej erhålla häftigt verkande

läkemedel från apoteken, ej heller fingo de användas vid den

offentliga sjukvården af husdjur; men genom nådigt bref den 11 oktober

1872 bestämdes, att under afvaktan på genomförandet af en förändrad

organisation af veterinärinrättningen i Skara sådan ändring af 22 §

i nyssnämnda reglemente skulle ega rum, att afgångsexamen skulle

omfatta alla vid denna läroanstalt inhemtade kunskapsämnen, hvarjemte

förklarades, att elever, som i sådan ordning blefve från inrättningen

utexaminerade med godkända betyg, skulle ega att mot recept

utbekomma från apotek så väl häftigt verkande som andra, vanliga

medikamenter, hvilka för utöfning af djurläkareyrket erfordrades.

Enligt hvad medicinalstyrelsen upplyst, är emellertid antalet af

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 65

sådana från veterinärinrättningen i Skara utexaminerade, men ej legitimerade

veterinärer helt obetydligt och torde numera ej öfverstiga 30.

Redan i början af 1860-talet hade emellertid väckts fråga om en

förbättrad veterinärundervisning. Sedan åtskilliga yttranden afgifvits af

embetsverk och auktoriteter, förordnades år 1863 för ärendets närmare

utredning en komité, som i sitt den 24 maj 1865 afgifna betänkande

föreslog, att anstalten i Stockholm skulle blifva det egentliga veterinärläroverket,

ordnadt på af komiterade föreslaget sätt, men inrättningen

i Skara »med oförändrad benämning fortfarande bibehållas såsom eu

veterinär sjukvårdsanstalt med ändamål derjemte att meddela undervisning

i veterinärkunskapen och särskildt den del deraf, som afser hofbeslaget».

Den undervisning, som utom i hofbeslaget skulle vid inrättningen

meddelas i veterinära ämnen, borde inrättas med särskildt afseende

å jordbruksnäringen samt alltså, utom den kliniska sjukvården, bestå i

sådana »kortfattade kurser i hemdjurens anatomi och fysiologi, deras afvel

och skötsel, som företrädesvis kunde vara gagnande för ynglingar,

hvilka, med förut förvärfvad allmän bildning, egna sig åt jordbruksyrket».

Examen skulle anställas med och betyg lemnas åt liofslagarelärlingarne.

Sundhetskollegium, hördt öfver detta förslag, uttalade den åsigt,

att inrättningen i Skara borde ordnas såsom ett läroverk för fullständig

veterinärbildning. Tvenne förslag, affattade i enlighet med denna

åsigt, blefvo ock af Eders Kongl. Maj:t framlagda för 1873 och 1874

års riksdagar, men vunno ej representationens godkännande. Ett nytt

förslag i samma syfte, framlagdt för 1878 års riksdag, hade samma öde.

Ärendet hade under tiden behandlats af en år 1874 tillsatt ny komité, som

den 5 december samma år afgaf betänkande angående veterinärväsendets

ordnande. Deruti föreslogs, bland annat, att inrättningen i Skara skulle,

jemte sin uppgift att vara vårdanstalt för sjuka djur och hofbeslagsskola,

utbilda privatveterinärer för landtbrukets behof. Inträdesfordringarna

skulle vara lägre än till läroanstalten i Stockholm och undervisningen

mindre vetenskaplig, men likväl tillräcklig att utbilda dugliga praktiska

veterinärer. Det af komitén utarbetade förslag i denna del framlades af

Eders Kong]. Maj:t genom nådig proposition för 1875 års riksdag, och

begärdes för dess genomförande en förhöjning med 12,900 kronor i

inrättningens ordinarie anslag. Riksdagen beviljade det begärda anslaget,

men endast på extra stat. Och dervid har sedan förblifvit.

Den provisoriska ställning, inrättningen i Skara sedan en lång tid

tillbaka intagit, torde icke vidare böra fortfara, utan inrättningens fram
Bih.

till Riksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Sfi

Åttonde hufvudtiteln.

tida ställning och verksamhet böra definitivt bestämmas. Grenom nådigt

bref den 29 juni 1883 täcktes ock Eders Kongl. Maj:t anbefalla medicinalstyrelsen

att inkomma med underdånigt yttrande och förslag antingen

i fråga om definitivt ordnande af veterinärinrättningen i Skara

på ordinarie stat eller ock derom, huruvida samma inrättning kunde böra

upphöra, och, i sådant fall, huru dertill anslagna donationer borde för

afsedda ändamål användas. Sedan medicinalstyrelsen i anledning häraf

inhemtat utlåtanden i ämnet från direktionen öfver nämnda veterinärinrättning

och lärarekollegiet vid veterinärinstitutet i Stockholm, har

medicinalstyrelsen, med öfverlemnande af dessa utlåtanden äfvensom af

ett anförande utaf veterinärinrättningens i Skara t. f. föreståndare, den

17 mars 1884 afgifvit det sålunda infordrade yttrandet och förslaget.

Beträffande frågan om inrättningens ordnande för framtiden har

direktionen, som, lika med t. f. föreståndaren, ansett, att inrättningen

fortfarande borde ega bestånd såsom veterinärläroverk, i sitt omförmälda

utlåtande föreslagit, att inrättningen måtte erhålla till uppgift:

att bilda veterinärer, afsedda för den enskilda veterinära sjukvården;

att vara en fullständig läroanstalt för bildande af hofslagare eller s. k.

hofbeslagssmeder; och att vara en anstalt för vård af sjuka husdjur.

För erhållande af inträde vid inrättningen såsom elev skulle erfordras,

utom bevis om ålder, god frejd samt frisk och stark kroppsbyggnad,

intyg utvisande att den inträdessökande ådagalagt sådana

kunskaper, som berättiga till intagning i sjette klassen vid allmänt

läroverk.

De utgifter, som skulle erfordras för veterinärinrättningens ordnande

på detta sätt, skulle enligt direktionens beräkning uppgå till

23,200 kronor och, med möjligen behöfliga ålderstillägg, till 26,200

kronor om året. Härmed skulle aflönas tre lektorer, två adjunkter,

en instruktionssmed, kassör, sekreterare och bibliotekarie samt betjening,

äfvensom bestridas utdelning af stipendier och premier åt elever,

skatter och onera, kostnader för byggnaders underhåll och för

undervisningsmateriel samt diverse utgifter. De härför disponibla tillgångarna

beräknar direktionen sålunda:

arrende för Brogården med tillhörande qvarn och torp ... kr. 3,000: —

» » inrättningens öfriga fastigheter........................ » 1,400: —

räntor å inrättningens kapital, 20,050 kronor,.................. » 1,100: —

transport kr. 5,500: —

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

67

transport kr. 5,500: —

Återstående behof skulle tillgodoses genom ett årligt

statsanslag af 17,700 kronor, hvartill dock ytterligare

erfordrades såsom ålderstillägg för år 1885

beräknade 1,500 kronor och för framtiden högst 3,000

kronor, och således hela statsanslaget uppgå till

högst .......................................................................................... kr. 20,700:

summa kr. 26,200: —

Inrättningens nuvarande anslag:

på ordinarie stat ............................................. kr. 4,100: —

» extra » ............................................. » 12,900: — kr. 17,000: —

skulle således behöfva ökas med högst................................. » 3,700: —

Lärarekollegiet vid veterinärinstitutet i Stockholm har i sitt utlåtande

i detta ämne anfört, att, enär det årliga anslag, som skulle erfordras,

om veterinärinrättningen i Skara skulle blifva ett fullständigt,

med veterinärinstitutet likstäldt veterinärläroverk och hofbeslagsskola,

måste beräknas till omkring 50,000 kronor, hvartill Hernqvists med

fleres donationer ansåges lemna endast omkring 2,800 kronor, ekonomiska

skäl syntes lägga hinder i vägen för ett sådant ordnande af

veterinärinrättningens i Skara verksamhet. Att åter derstädes utbilda

en lägre klass af veterinärer afstyrker lärarekollegiet på det högsta.

Ynglingar med afgångsbetyg från femte klassen af allmänt läroverk

egde icke de insigter i naturvetenskap, matematik och främmande språk,

som erfordrades för att kunna dels följa med undervisningen i kemi,

fysik och fysiologi, dels ock begagna de veterinära läroböckerna, hvilka

nästan uteslutande vore affattade på tyska och franska språken, hvartill

komme att dessa ynglingar med hänsyn till sin ålder vore alldeles för

outvecklade för att kunna deltaga i de praktiska göromålen vid.en

veterinärskola. Lärarekollegiet anser dessutom, att vårt land, lika litet

som flertalet andra länder i Europa, har behof af mer än ett fullständigt

veterinärläroverk, och hänvisar derpå, att samma åsigt uttalats af

landtbruksakademien år 1863 äfvensom af Riksdagen vid flera tillfällen.

Sålunda yttrade Riksdagen år 1873, då den förklarade, sig icke kunna

bifalla den nådiga framställningen om anslag för utvidgning af veterinärinrättningen

i Skara till ett fullständigt veterinärläroverk, att, om afseende

äfven fästes på framtida förhållanden, veterinärundervisningen

med en fyraårig kurs icke behöfde afse ett större antal elever, än att

de lämpligen kunde bildas vid ett läroverk. Derjemte erinras af lärarekollegiet,

hurusom svenska veterinärläkareföreningen vid möten såväl

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Åttonde hufvudtiteln.

1873 som 1883 framhållit, att ett veterinärläroverk vore fullt tillräckligt

för landets, behof, äfven om det skulle erfordras ett flerdubbelt större

antal veterinärer än för närvarande; att veterinärinrättningen i Skara

lämpligast kunde anordnas till en hofbeslagsskola; att det icke kunde

vara för . landet gagneligt, att vid nämnda inrättning utbildades ett slag

af veterinärer, som på grund af otillräckliga förkunskaper icke kunde

bibringas, en någorlunda fullständig veterinärbildning; samt att, om

landets tillgångar ansåges medgifva underhållandet af två fullständiga

veterinärläroverk, dessa då borde vara likstälda, så att äfven vid läroverket

i Skara skulle fordras aflagd mogenhetsexamen såsom vilkor

för .inträde och der inrättas, i likhet med hvad som funnes vid veterinärinstitutet

i Stockholm, en s. k. ambulatorisk klinik, på det att eleverna

vid läroverket i Skara måtte kunna bibringas en efter tidens fordringar

nödig kännedom i behandlingen af nötboskapens, fårens och svinkreaturens

sjukdomar. Läroverkskollegiet påpekar vidare, att alla myndigheter

och komitier, som förehaft frågan om ordnandet af veterinärväsendet,

såsom medicinalstyrelsen, landtbruksakademien, direktionen för

veterinärinrättningen i Skara samt 1863 och 1874 års veterinärkomitéer,

enhälligt förklarat, att vid nämnda veterinärinrättning borde inrättas

en fullständig hofbeslagsskola och att jemväl Riksdagen, som år

1874 afslog Eders Kongl. Majrts framställning om anslag till ett läroverk

i Skara för utbildande af veterinärer, men samtidigt beviljade

10,000 kronor för uppförande af eu hofbeslagssmedja vid inrättningen,

derigenom, visat sig hysa samma åsigter rörande nyttan och behofvet

af en .tredje hofbeslagsskola för landet, som bemälda myndigheter och

komitier uttalat. På dessa och i öfrigt anförda skäl hemställer lärarekollegiet,

att veterinärinrättningens i Skara verksamhet för utbildande

af veterinärer måtte upphöra, sedan dess nuvarande elever genomgått

den för dem bestämda kursen, och att inrättningen derefter definitivt

ordnas på ordinarie stat till eu fullständig hofbeslagsskola, lika med

den vid veterinärinstitutet i Stockholm, samt att der fortfarande underhålles

en sjukvårdsanstalt för husdjur.

Vid granskning af det utaf direktionen öfver veterinärinrättningen

i Skara . nu afgifna förslag till definitivt ordnande af denna inrättning

har medicinalstyrelsen, med häiisyn till den del af förslaget, som afser

att göra. inrättningen till en läroanstalt för utbildande af en lägre klass

af veterinärer, hvilka skulle hafva sådana förkunskaper, som erfordras

för uppflyttning till sjette klassen vid allmänt läroverk, åberopat de

betänkligheter sundhetskollegium i sitt underdåniga utlåtande den 5

januari 1875 med anledning af det utaf 1874 års veterinärkomité upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. (59

gjorda enahanda förslag uttalat, eller hufvudsakligen: att, derest man

endast afsåge veterinärens verksamhet såsom privatpraktiker, den enskilde,

som vände sig till honom för sitt sjuka djurs behandling, borde

ega rätt att förutsätta tillräckliga kunskaper dertill hos hvilken veterinär

lian än månde anlita; att, enär äfven den enskilde veterinärens biträde

måste begagnas, då fråga vore om åtgärder mot smittosamma husdjurssjukdomar,

denne syntes icke kunna på tillfredsställande sätt fullgöra

ett sådant, ofta högst magtpåliggande uppdrag med mindre kunskaper

än den fullständigt utbildade statsveterinären; samt att, då således närmaste

föremålen för veterinärens verksamhet, antingen han vore i statens

tjenst anstäld eller icke, vore desamma, äfven fordringarna på hans

kunskaper måste vara enahanda. Ett ytterligare skäl för afstyrkande

af bifall till ifrågavarande del af förslaget har medicinalstyrelsen hemtat

af den omständigheten, att den vidare utveckling af veterinärväsendet,

som under senaste tiden egt rum och delvis föranledts af rikets

ständers den 28 februari 1863 gjorda underdåniga framställning »att

undervisningen i veterinärkunskapen måtte höjas och utvecklas», lätteligen

skulle genom utbildandet af en lägre klass af veterinärer kunna

hämmas och motverkas, hvilket icke syntes vara välbetänkt under en

tid, då husdjursskötseln vunne allt större betydelse för landet.

Beträffande frågan huruvida veterinärinrättningen i Skara borde

ordnas till ett fullständigt läroverk för danande af veterinärer har medicinalstyrelsen

erinrat, att, enligt hvad båda de senast nedsatta veterinärkomitéerna

antagit, landet i närmaste framtid skulle behöfva 300

veterinärer och att, med en beräknad tjenstetid af tjugufem år för

hvarje, 12 veterinärer årligen borde utexamineras för att bibehålla

nämnda antal. Då nu i riket funnes omkring 200 veterinärer, och då

vid veterinärinstitutet under hvart och ett af de senaste åren undervisats

omkring 60 elever, kunde, med eu fyraårig lärokurs, antalet af

300 veterinärer redan inom åtta år vara uppnådt genom utexaminering

af elever från veterinärinstitutet. Äfven komme enligt medicinalstyrelsens

åsigt kostnaderna för ett dylikt läroverk att ställa sig så dryga,

att de utgjorde hinder för Skara veterinärinrättnings ordnande på detta

sätt. _ Denna inrättning erbjöde icke heller, såsom man velat påstå, så

rik tillgång på undervisningsmaterial, att endast detta skäl kunde anföras

såsom bestämmande för ännu ett fullständigt läroverk af detta

slag.. Tvärtom visade sig vid granskning af årsberättelserna, att, såsom

veterinärinstitutets lärarekollegium i sitt förenämnda utlåtande anfört,

vid veterinärinstitutets kliniker antalet besigtigade och behandlade husdjur

af alla slag varit större än vid veterinärinrättningen i Skara, lika
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Åttonde hufvudtiteln.

som häraf äfven följde, att veterinärinstitutet borde kunna erbjuda ett rikhaltigare

fält för studier i patologisk anatomi. Då härtill komme, att

veterinärinstitutet nyligen med stor kostnad erhållit tidsenliga lokaler,

hvarigenom institutet kunde mottaga ett långt större antal elever än

förut, syntes veterinärinrättningens i Skara verksamhet icke numera

vara erforderlig för utbildande af veterinärer och derför, från denna

synpunkt sedt, kunna indragas.

I alla händelser har medicinalstyrelsen ansett, att vid veterinärinrättningen

i Skara borde anordnas en fullständig hofbeslagsskola för

civila och militära hofslagare. Eu dylik hofbeslagsskola vore för öfrigt

väl behöflig för hvarje veterinärläroverk, vare sig fullständigt eller

mindre fullständigt. En sådan funnes ock vid veterinärinrättningen i

Skara, sedan Kiksdagen för uppförandet deraf och till inköp af inventarier

anslagit nödiga medel, tillhopa 20,000 kronor, samt Skaraborgs

läns landsting och hushållningssällskap dertill bidragit med 7,500 kronor.

Likaledes borde vid veterinärinrättningen, såsom direktionen föreslagit,

underhållas en vårdanstalt för sjuka husdjur, hvartill äfven skäl

funnes i den omständigheten, att orten i öfver 100 år haft förmånen

deraf, likasom ock under större delen af denna tid bidrag dertill utgått

från den Hernqvistska donationen.

Vid en sådan organisation af veterinärinrättningens verksamhet

som den af medicinalstyrelsen sålunda föreslagna, nemligen att utbilda

civila och militära hofslagare samt vara eu sjukvårdsanstalt för husdjur,

kunde möjligen ifrågasättas, huruvida, då Hernqvistska donationen

blifvit lemnad till »aidis veterinariae lärohuset i Skara», densamma

skulle kunna återfordras af Hernqvists arfvingar, i händelse sådana

funnes. Medicinalstyrelsen har dock ansett, att detta icke behöfde befaras,

då, äfven om veterinärinrättningen skulle ordnas på nyssnämnda

sätt, der fortfarande komme att lemnas undervisning uti en vigtig del

af veterinärkonsten. För öfrigt hade från 1821 till 1855 icke några

veterinärer blifvit utexaminerade vid veterinärinrättningen i Skara, och

enligt nådiga reglementet den 20 juli 1855 hade inrättningen icke

någon sådan examensskyldighet. Oaktadt detta reglemente uti förevarande

del varit gällande intill år 1872, hade dock icke blifvit ifrågasatt

att återlemna donationen, ej heller hade densamma blifvit återfordrad.

Inkomsterna af donationen betäckte dessutom för närvarande

endast en ringa del af kostnaderna för veterinärinrättningens underhåll,

och berörda inkomster skulle fortfarande komma orten och provinsen,

inom hvilken veterinärinrättningen vore förlagd, till godo genom nyssnämnda

organisation af läroverket.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

71

På grund af livad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen

i underdånighet hemstält, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle anse

veterinärinrättningen i Skara böra bibehållas såsom undervisningsanstalt

för veterinärer, inrättningen då äfven måtte förändras till ett fullständigt

veterinärinstitut, i alla afseenden likstäldt med veterinärinstitutet

i Stockholm. Skulle deremot Eders Kongl. Maj:t icke finna skäl, att

Skara veterinärinrättning anordnas till ett dylikt fullständigt veterinärläroverk,

har medicinalstyrelsen hemstält, att veterinärinrättningen på

sådant sätt förändras:

att den genom nådiga brefvet den 11 oktober 1872 föreskrifna

skyldigheten för nämnda veterinärinrättning att tills vidare utbilda en

lägre klass af veterinärer än dem, som utexamineras vid veterinärinstitutet

i Stockholm, må upphöra, dock ej förr än de nuvarande eleverna

vid veterinärinrättningen afslutat den för dem bestämda lärokurs;

att en fullständig hofbeslagsskola för utbildande af civila och

militära hofslagare må anordnas vid veterinärinrättningen; och

att der fortfarande må underhållas eu sjukvårdsanstalt för husdjur,

hvarest lämplig undervisning i husdjurens sjukvård lemnas åt

dem af den kringliggande traktens befolkning, som vilja sig deraf

begagna;

samt att till underhåll af inrättningen med nämnda omfattning

finge användas dels arrendemedlen af statens egendom Brogården, dels

inkomsten af Hernqvistska donationen och räntan af veterinärinrättningens

nuvarande kapital, äfvensom till premier åt lärlingar räntan af

ett dertill utaf framlidne bruksegaren C. U. Uggla, regementspastorn

A. Hellstadius och pastor Thunberg lemnadt kapital samt hvad af nu

utgående ordinarie statsanslag möjligen kunde vara erforderligt.

Vid ärendets föredragning den 9 augusti 1884 behagade Eders

Kong], Maj:t, som ansåg besluts fattande angående det af medicinalstyrelsen

förordade förslaget om Skara veterinärinrättnings ombildande

till en fullständig hofbeslagsskola jemte sjukvårdsanstalt för husdjur

böra föregås af en närmare utredning af den föreslagna anstaltens beskaffenhet

och kostnaderna för densamma, anbefalla medicinalstyrelsen

att uppgöra dels förslag till undervisningsplan och stat för en anstalt

med de af medicinalstyrelsen antydda uppgifter, dels ock utredning ej

mindre om de utgifter, som kunde vara behöfliga, innan omorganisationen

blifvit fullbordad, än äfven om dem, som tilläfventyrs borde

å indragningsstat uppföras. Derjemte erhöll medicinalstyrelsen befallning

att inkomma med handlingar, som utvisade ej allenast nuvarande

omfattning, storlek och beskaffenhet af den genom professorn Hernqvists

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Åttonde hiifvudtiteln.

testamente veterinärinrättningen tillfallna egendom samt andra till dess

förmån gjorda donationer, utan ock lydelsen af berörda testamente

och öfriga donationsbref.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vidare den 10 oktober 1884 uppdragit

åt t. f. sekreteraren hos landtbruksakademien, professorn vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet m. m- O. C. Lovén att under samma års

höst förrätta en inspektion vid veterinärinrättningen i Skara, samt berörda

inspektion den 27 i nyssnämnda månad'' blifvit verkstäld, bär

professorn Lovén i derom afgifven berättelse såsom allmänt omdöme,

grundadt på de intryck, han vid inspektionstillfället erfarit, uttalat, att

den teoretiska delen af undervisningen syntes lida af väsentliga brister,

säkerligen i hufvudsak härflytande dels från det omogna tillstånd,

i hvilket flertalet af lärjungarne befunne sig, då de vid inrättningen

mottoges, dels ock från undervisningsmaterielens bristfälliga skick. En

följd häraf vore, att någon allvarlig och verkligen fruktbringande undervisning

i åtskilliga af de på föreläsningsscliemat upptagna läroämnena,

såsom fysiologi, histologi, mikroskopiska öfningar in. m., enligt inspektörens

åsigt icke kunde vid inrättningen meddelas, ehuru dessa ämnen

för djurläkaren icke mindre än för menniskoläkaren vore af synnerligen

stor betydelse och för hvarje dag blefve det allt mera. Dessutom

vore flera af de för den teoretiska undervisningen afsedda lokalerna

hvarken tillräckliga, lämpliga eller i ett tillfredsställande skick,

hvarför betydliga och säkerligen mycket kostsamma förändringar måste

vidtagas, om denna veterinärskola skulle kunna någorlunda motsvara

nutidens anspråk. Deremot hade åtskilligt af hvad vid inspektionstillfället

förekommit gjort sannolikt, att hos de äldre eleverna en viss,

måhända ej obetydlig, praktisk rutin kunde utbildas. Tillfälle till en

sådan utbildning kunde ock vida lättare beredas, om blott någorlunda

god ledning, ett godt sjukstall och eu ej allt för ringa och ensidig

tillgång på undervisningsmaterial förefunnes. Hvad inspektören vid

sitt besök iakttagit i sistnämnda hänseende vittnade visserligen icke

till anstaltens fördel — ty fem sjuka hästar på sjukstallet och två på

polikliniken vore tydligen ej att betrakta såsom ett rikt eller mångsidigt

material — men detta förhållande kunde hafva berott på en tillfällighet.

I fråga åter huruvida i allmänhet förhållandena vore gynsammare

och huruvida den ambulatoriska kliniken vid veterinärinrättningen verkligen

vore så rik och omvexlande, som man ville gorå troligt, har inspektören

i saknad af alla förutsättningar för ett berättigadt omdöme

härutinnan icke vågat yttra sig.

Efter det berörda inspektionsberättelse på nådig befallning öfver
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

73

lemnats till medicinalstyrelsen för att tagas i öfvervägande vid afgifvande

af det infordrade förslaget i fråga om Skara veterinärinrättnings

ombildande till en fullständig hofbeslagsskola jemte sjukvårdsanstalt

för husdjur, har medicinalstyrelsen, som i ärendet inhemtat ytterligare

upplysningar af inrättningens direktion, medelst underdånig

skrifvelse den 19 sistlidne november vidare utlåtit sig i ämnet och

tillika öfverlemnat de af Eders Kong!. Maj:t infordrade handlingar. Beträffande

planen för undervisningen vid den föreslagna anstalten yttrar

medicinalstyrelsen, att undervisningen der icke skulle komma att meddelas

till den omfattning, som erfordras för utbildande af veterinärer,

utan inskränkas i hofbeslagsskolan till undervisning i hofvens sjukdomar

och deras behandling samt vid sjukvårdsanstalten för husdjur

till klinisk undervisning med angifvande af enklare sätt att behandla

husdjurens vanligaste sjukdomar. För att berörda läro- och sjukvårdsanstalt

skulle kunna uppfylla sitt ändamål anser medicinalstyrelsen följande

personal erforderlig: en föreståndare, legitimerad veterinär, som

skulle hafva till åliggande att meddela hofslagarelärlingarne den teoretiska

undervisningen i hofbeslagslära, att handhafva vården om de å

inrättningen uppvisade eller derstädes aflemnade sjuka husdjur samt att

åt personer, som dertill anmälde sig, på stället lemna klinisk undervisning

i behandlingen af husdjur; vidare eni instruktionssmed, hvilken

skulle meddela undervisning i hofbeslagskonsten åt civila och militära

hofslagare samt sjelf eller genom egna arbetare utföra hofbeslag å hästar;

och slutligen två drängar för de sjuka djurens skötsel, gröfre

sysslors förrättande in. in. Af de lokaler, som för närvarande finnas

vid inrättningen att tillgå, skulle för den ifrågasatta organisationen af

anstalten tagas i anspråk åtskilliga rum i karaktersbyggnaden till bostad

åt föreståndaren och för boksamlingens inrymmande, en för ej

länge sedan af sten uppförd smedjebyggnad, innehållande bostad åt

instruktion ssmeden, rum för lärlingarne, föreläsningssalar, rum för drängarne

samt en smedja med sex äsjor, äfvensom det i stallbyggnaden

befintliga ridhuset och stallet jemte det närbelägna separationsstallet

och skolidret samt nödiga uthus. För den sålunda organiserade hofbeslagsskolan

och sjukvårdsanstalten för husdjur i Skara föreslår medicinalstyrelsen

följande stat.

Inkomster:

*

arrendeafgiften för hemmanet Brogården med tillhörande qvarn och

Bill. till Biksd. prof. 1885. 1 sand. 1 afä. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde hufvudtiteln.

torp, hvilken afgift, såsom delvis beroende af markegången, något

vexlar, men med säkerhet kan beräknas till......... kronor 3,000: —

arrendeafgifter för öfriga till inrättningen upplåtna

fastigheter.............................................................................. 1,400:

af kastningen af det utaf Uggla, Hellstadius och Thornberg

till premier afsedda kapital ............................ » 75:

räntor å inrättningens kapital, 18,550 kronor ............... » 925: —

statsanslag .................................................................. » 2,600:

summa kronor 8,000: —

Utgifter:

föreståndaren, jemte fri bostad, lön 2,500 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor ............................................................... kronor 3,500: —

instruktionssmeden, jemte fri bostad, lön........................ »

hvarjemte instruktionssmeden må för egen räkning

och med egna arbetare bestrida skoning af hästar,

utan att likväl lärlingarnes undervisning

derigenom får lida något intrång;

förbrukning af jern, kol och redskap under en fyra

månaders kurs för 12 civila och sex månaders

kurs för 12 militära hofslagare efter 30 kronor

för hvarje lärling..............................................................

två drängar, jemte bostad, lön 450 kronor för hvardera

......................................................................................

ved och lyse för elever och undervisningslokaler,

undervisningsmateriel och onera m. m..................-

premier till lärlingarne, motsvarande afkastningen ai

det utaf Uggla, Hellstadius och Thunberg för

ändamålet donerade kapital..........................................

byggnaders underhåll

1,000:

720:

900:

» 1,005:

75

800

summa kronor 8,000

Till komplettering af inventarierna i smedjan skulle vidare, enligt

hvad direktionen föreslagit, erfordras för eu gång 1,000 kronor.

1 fråga om huruvida en eller flere af de nuvarande lärarne vid

veterinärinrättningen skulle bibehållas vid en i enlighet med ofvannämnda

förslag ordnad anstalt eller uppföras på indragningsstat bär

direktionen upplyst, att ingen af inrättningens lärare innehar ordinarie

befattning eller är försedd med fullmagt å sin beställning. Medicinalstyrelsen

anser emellertid billigt, att såväl t. f. föreståndaren, lektor

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

75

G. V. Hyfling, hvilken är född år 1828 och varit vid inrättningen anstäld

såsom lärare sedan år 1855, som ock instruktionssmeden C. A.

Wiegandt, hvilken är född år 1815 och innehaft sin nuvarande tjenst

sedan år 1842, vid den blifvande reorganisation öfverflyttas till indragningsstat

med årlig pension af 3,200 kronor för den förre och 800

kronor för den senare, utgörande 80 procent af deras innehafvande

löner. Äfven t. f. lektorn C. R. Walter, som är född år 1843 och

under nio år haft i uppdrag att bestrida dels eu adjunktsbefattning,

dels en lektorstjenst vid veterinärinrättningen, är af medicinalstyrelsen

föreslagen att uppföras på indragningsstat med ett årligt belopp af

1,500 kronor; men styrelsen anser detta belopp kunna inbesparas,

derest Walter skulle efter den ifrågasatta reorganisationens genomförande

ingå såsom lärare vid den nya anstalten eller erhålla annan

motsvarande inkomst i statens tjenst.

Vidkommande slutligen de till veterinärinrättningens i Skara förmån

gjorda donationer, hvarom de af medicinalstyrelsen öfverlemnade

handlingar innehålla närmare upplysningar, är värdet af den Hernqvistska

donationen af direktionen beräknadt till 75,350 kronor, eller, om

man fråndrager värdet af karaktersbyggnaden och en flygelbyggnad å

statens egendom Brogården, till 53,450 kronor. Öfriga donationer äro

ett kapital af 1,500 kronor, skänkt af Uggla, Hellstadius och Thunberg,

hvaraf räntan skall användas till premier åt lärlingarne, eu tomt, gifven

af S. A. Norling och värderad till 800 kronor, en drogsamling, värd

150 kronor, skänkt af apotekaren 1. G. Gavalli, eu boksamling, värderad

till 1,000 kronor, skänkt af doktor L. Tidén, ett belopp af 1,500 kronor,

gifvet af apotekaren M. Kylander såsom bidrag till ombyggnad af

en flygel, ett belopp af 4,450 kronor, anslaget af Skaraborgs läns landsting

för enahanda ändamål, samt en summa af 9,500 kronor, lemnad

gemensamt af länets landsting och hushållningssällskap till fullbordande

af den nya smedjan.

Justitiekanslersembetet, som erhållit nådig befallning att inkomma

med underdånigt utlåtande, huruvida dessa donationers begagnande för

veterinärinrättningen, ombildad till en fullständig hofbeslagsskola jemte

sjukvårdsanstalt för husdjur, på sätt medicinalstyrelsen i sin förenämnda

skrifvelse den 19 nästlidne november föreslagit, kunde anses strida mot

någon af de utaf vederbörande gifvare meddelade föreskrifter för donationernas

användning, har till åtlydnad häraf i underdånig skrifvelse

den 27 sistförflutne december anfört, att genom'' eu sådan ombildning

som den föreslagna veterinärinrättningen visserligen skulle få en ringare

omfattning och ett inskränktare syftemål än den veterinäranstalt, till

s. 76 Kontrollera mot PDF

t

76 Åttonde hufvudtiteln.

hvars förmån den Hernqvistska donationen gjorts, hvarförutom vissa af

de utaf Hernqvist för donationens användning meddelade detaljföreskrifter

ej skulle kunna efterlefvas, i följd hvaraf donationens begagnande

för en sådan ombildad veterinärinrättning som den föreslagna

väl kunde sägas vara i viss mån stridande mot de af Hernqvist för

donationens användning meddelade föreskrifter; men att, då Hernqvists

testamente ej stadgat såsom vilkor för donationens åtnjutande, att veterinärinrättningen

skulle bibehållas vid sin dåvarande omfattning och

organisation, eller i öfrigt innehölle någon bestämmelse derom att genom

inskränkning eller förändring af inrättningen donationen skulle till

Hernqvists arfvingar eller andra förverkas, samt donationen genom att

begagnas för den i enlighet med förslaget ombildade veterinärinrättningen

ju fortfarande komme att lända till befordrande af en undervisningsanstalt

i Skara för veterinärkonsten, hvilket väl finge antagas hafva utgjort

testamentets hufvudsyfte, justitiekanslersembetet — med afseende

jemväl derå att efter inrättandet af veterinärinstitutet i Stockholm veterinärinrättningen

i Skara redan för länge sedan, såsom medicinalstyrelsen

ock påpekat, blifvit i strid mot Hernqvists testamente förändrad och

inskränkt, utan att sådant ansetts utgöra hinder för donationens fortsatta

begagnande för inrättningen eller föranledt anspråk på donationen

från någon Hernqvists arfvinge — finge såsom sin åsigt uttala, att den

nu föreslagna ombildningen ej kunde anses vara i den mån stridande

mot de af Hernqvist för donationens användande meddelade föreskrifter,

att hinder för donationens fortfarande begagnande för den ombildade

veterinärinrättningen skäligen borde anses förefinnas. De af Skaraborgs

läns landsting och hushållningssällskap till ombyggnad af eu flygel på

Brogården och fullbordande af en ny smedja vid inrättningen anslagna

medel syntes justitiekanslersembetet icke, så vidt de remitterade handlingarna

gåfve vid handen, kunna genom den föreslagna ombildningen

förverkas. För användningen af de öfriga donationerna vore icke, så

vidt handlingarna föranledde, af vederbörande gifvare meddelade några

föreskrifter, som kunde anses stridande mot donationernas fortfarande

begagnande för inrättningen, ombildad enligt medicinalstyrelsens förslag.

Af de tre förslag, som sålunda framstälts i afseende på Skara veterinärinrättnings

framtida öde, kan till förmån för det ena — att utveckla

inrättningen till ett fullständigt läroverk, likstäldt med det i Stockholm

— förnämligast anföras det väckande och lifvande inflytande, all

täflan plägar utöfva. Men det kan icke nekas, att, då, såsom utredt och

erkändt är, ett läroverk är fullt tillräckligt att fylla landets behof af veterinärer,

de ganska betydliga kostnaderna att anordna och underhålla

«

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

77

ännu ett utgöra en tillräcklig anledning att man i ett land med icke

öfverflödande tillgångar skall finna denna lösning af frågan nog dyrbar.

Riksdagen bär ock trenne gånger afslagit derhän syftande kongl.

propositioner, och det torde icke vara skäl att nu ånyo framlägga förslag

i denna rigtning. — Det andra förslaget afser att bibehålla undervisningen

i hufvudsak sådan den nu är. Detta förslag är 1874 års komités

och hyllas det ännu af Skara-inrättningens direktion och lärarekollegium.

Jag anser mig icke böra tillstjnka detsamma. Hvad som blifvit upplyst

om beskaffenheten af den teoretiska undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara synes mig gifva stöd åt den från andra håll redan länge uttalade

åsigten, att de intagna elevernas förkunskaper i allmänhet äro för

klena och kanske äfven lärarekrafterna för otillräckliga för att lärjungarne

skola kunna bibringas de grundläggande teoretiska insigter, utan hvilka väl

kan vinnas en viss praktisk färdighet att bedöma och behandla vissa

enklare sjukdomsfenomen men ingen verklig förmåga att reda sig med

svårare sjukdomsformer eller att gifva pålitliga omdömen i ömtåliga

frågor. Det synes mig ock förenadt med många betänkligheter att

sålunda hafva en klass genom offentliga examensbetyg såsom veterinärer

stämplade personer, hvilkas åtgöranden och intyg icke kan tillerkännas

fullt vitsord. Derjemte skulle, enligt hvad den verkstälda inspektionen

gifver vid handen, äfven en sådan ofullständig organisation af inrättningen

i Skara kräfva icke obetydliga kostnader för byggnader och materiel.

Sedan numera anstalten i Stockholm har ett ganska betydligt

antal lärjungar, finnes ingen anledning att vidare hysa den år 1875 starkt

betonade farhågan att ej kunna få tillräckligt antal fullbildade veterinärer.

Återstår det tredje förslaget, det som af medicinalstyrelsen förordas.

Lika med de båda andra bevarar det inrättningen i Skara såsom

hofbeslagsskola och vårdanstalt för sjuka husdjur. Men någon utbildning

af veterinärer skulle ej vidare ega rum, utan allenast tillfälle lemnas för

dem det önska att genom praktisk klinisk undervisning erhålla någon

insigt och vana att igenkänna vanligare kreaturssjukdomar och emot

dem begagna sådana lättare botemedel, hvilkas användande ej vore förenadt

med särskild våda. Någon examen skulle naturligtvis icke ifrågakomma

för dessa personer, lika litet som betyg skulle dem tilldelas.

Äfven genom detta förslag skulle den Hernqvistska donationen kunna

blifva till gagn, utan att omsorgen att bevara den skulle medföra de

olägenheter eller de betydliga kostnader för statsverket, som de båda

andra förslagen medföra.

Af dessa skäl och med åberopande af hvad anfördt blifvit om

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde till fynd titeln.

billigheten att vid inrättningen i Skara redan intagna elever få under den

för dem beräknade lärotid fullborda den bestämda undervisningskursen,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att — med godkännande af förslaget att veterinärinrättningen

i Skara ombildas till eu hofbeslagsskola och en vårdanstalt för sjuka

husdjur, vid hvilken anstalt endast meddelas praktisk klinisk undervisning

— till nämnda inrättning å extra stat för 1886 bevilja samma belopp

som hittills eller 12,900 kronor.

V etenskapsakademien.

[47.] Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

Andag un framställning, beviljat ett anslag af 12,000 kronor och deraf på extra

beräkningar, stat för hvardera af åren 1884 och 1885 anvisat en fjerdedel eller 3,000

kronor, att efter vetenskapsakademiens förfogande tillhandahållas professorn

J. A. H. Gyldén till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af en utaf bemälde professor utarbetad teori för himlakropparnas

rörelser; så och i enlighet med hvad vetenskapsakademien

i skrifvelse den 12 sistlidne november hemstält, tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kong]. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra

stat äfven för år 1886 anvisa 3,000 kronor, att efter akademiens förfogande

för ifrågavarande ändamål tillhandahållas professorn Gyldén.

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.

[48.] Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens

Arfvoden för [ underdånig skrifvelse den 17 sistlidne september gjorda anhållan, hemdemiens

mm- ställer jag, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kronor, som

Ungar, m. m. för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande

liksom för flera föregående år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga

jemväl nästkommande år, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för år 1886 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar,

m. m................................................................... » 3,200: —

transport kronor 7,200: —

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

79

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum,

m. m..........................................................................

transport kronor 7,200:

eller tillhopa

_» 2,000: —

kronor 9,200: —

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning om anslag till [49.]

vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkoruiner i Visby, be- Andag för

viljade sistlidne års Riksdag ett anslag å 20,000 kronor, hvaraf anvisades 1 Ruiner!*0

på extra stat för innevarande år ett belopp af 10,000 kronor; och täcktes

Eders Kongl. Maj:t, med anledning af en utaf vitterhets-, historieoch

antiqvitets-akademien gjord underdånig framställning, genom beslut

den 30 maj 1884 anbefalla statskontoret att af under händer varande

medel förskottsvis, mot godtgörelse af ifrågavarande anslag, till akademien

utbetala 10,000 kronor till påbörjande redan under sistnämnda år

af de för ruinernas skyddande afsedda arbetena.

I underdånig skrifvelse den 18 nästlidne november har akademien

anfört, hurusom af en skrifvelsen bilagd, utaf arkitekten E. V. Langlet

afgifven berättelse angående de åtgärder, som i nyssnämnda hänseende

vidtagits, framginge, att beträffande S:t Karins kyrka alla afsedda arbeten,

med undantag af det moderna tornets rifning, blifvit utförda; att vidare

jernankaren blifvit anbragta i Helgeandskyrkans ruin, hvars golf och murar

i öfrigt till stor del blifvit satta i ordning, så att mer än hälften af det för

denna ruin tillämnade arbetet redan år 1884 blifvit verkstäldt; samt

att arbeten påbörjats i S:t Lars och S:t Drottens ruiner; och hade under

arbetenas fortgång visat sig att de på förhand uppgjorda kostnadsberäkningarna

varit fullt rigtiga.

Då det synes mig vara önskvärdt, att de sålunda började arbetena

må utan afbrott fortsättas, tillstyrker jag i underdånighet, att, i enlighet

med hvad akademien hemstält, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af ifrågavarande anslag anvisa på extra stat för år 1886 det

återstående beloppet, 10,000 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

1 öfverensstämmelse med direktionens öfver institutet för blinda [50—52.]

underdåniga framställning, får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att före- Anslag _

slå Riksdagen att äfven för år 1886 i likhet med föregående år å extra

stat anvisa: bUndmsutu
till

uppehållande af institutets verksamhet, enligt de af Eders

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, 21,000 kronor;

s. 80 Kontrollera mot PDF

[53, 54.]

Andag till en

blindskola

och en handtverksskola

för

blinda.

[55.]

Byggnad för

blindinstitutet.

80 Åttonde hufvudtiteln.

till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; samt

till understöd åt blindlärareelever 1,200 kronor.

År 1884 anvisade Riksdagen, påEders Kongl. Maj:ts framställning,

å extra stat för år 1885 till en blindskola i A7exiö 11,000 kronor och

till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda 7,000 kronor. På det

att dessa anstalters verksamhet måtte kunna under år 1886 fortsättas

och då ingen anledning förefinnes att för nämnda år göra någon förändring

i de anslagsbelopp, som för år 1885 beviljats, får jag, i öfverensstämmelse

med inkomna framställningar från anstalternas styrelser,

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år

1886 på extra stat anvisa enahanda belopp, nemligen 11,000 kronor till

en blindskola i Vexiö och 7,000 kronor till en handtverksskola i Kristinehamn

för blinda.

Sistlidne år föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen dels att medgifva,

det kronolägenheten Tomteboda i Solna socken al Stockholms

län måtte få från den 14 mars 1885 till institutet för blinda upplåtas,

dels ock att för uppförande af nya byggnader för institutet, beräknade

för 125 lärjungar, anvisa en summa af 528,000 kronor.

Det sålunda begärda anslaget blef dock icke af Riksdagen beviljadt

af skäl hufvudsakligen: att anskaffandet af lokaler för det ifrågavarande

ändamålet ej syntes nödvändigtvis behöfva vara förenadt med

en så stor kostnad som den ifrågasatta; att tvekan uppstått, huruvida

det kunde vara lämpligt att, såsom enligt förslaget skulle blifva fallet,

på ett ställe sammanföra den stora mängd lärjungar, för hvilka utrymmet

i de nya byggnaderna beräknats; att en åsigt i alldeles motsatt

rigtning uttalats under föregående förhandlingar för döfstumundervisningens

ordnande; samt att Riksdagen, som icke varit i tillfälle att

bedöma, huruvida samma förhållande gälde äfven beträffande sammanförande

på ett institut af ett större antal blinda lärjungar, ansett utredning

härutinnan erforderlig innan anslag till byggnader för blindinstitut

beviljades. Och farm Riksdagen, vid den utgång anslagsfrågan sålunda

erhöll, icke skäl medgifva, att lägenheten Tomteboda skulle från ofvan

nämnda tid upplåtas till institutet. .

Med hänseende till hvad sålunda förekommit beslöt Eders Kongl.

Maj:t den 30 sistlidne maj att bemyndiga domänstyrelsen att träffa aftal

om lägenheten Tomtebodas skötsel och vård på för kronan förmånligaste

sätt under ytterligare ett år från den 14 mars innevarande år;

och anbefalde Eders Kongl. Maj:t direktionen öfver institutet för blinda

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

81

att, med anledning af hvad Riksdagen anfört i fråga om anskaffande

af ny byggnad för institutet, inkomma med förnyadt yttrande och föreslag

i ämnet.

Till fullgörande af denna befallning har direktionen den 21 sistlidne

oktober afgifvit underdånigt utlåtande, dervid direktionen tillika

anmält, att de förhyrda lägenheter, som af institutet nu begagnas,

måste i följd af gällande kontrakt afträda^ den 1 oktober 1888.1 nämnda

utlåtande bär direktionen beträffande de ifrågasatta lokalernas storlek

och kostnaderna derför nu ytterligare erinrat, att en lokal för blindas

undervisning alltid måste ställa sig jemförelsevis dyr, då icke blott intellektuel

utan äfven fullständig praktisk utbildning der måste bibringas

lärjungarne, samt att den vård och tillsyn, som måste egnas dem på

grund af deras bristande synförmåga, kräfde en större lärare- och vårdarepersonal.

Hvad åter anginge farhågan att sammanförandet af ett

alltför stort antal blinda på ett ställe skulle komma att inverka menligt

på deras uppfostran och undervisning, så ansåg direktionen, att om

äfven upprättandet af flera små institut i stället för ett enda större

skulle vara att föredraga, vore likväl en dylik anordning af blindundervisningen

i vårt land icke tillrådlig, emedan kostnaderna derför skulle

blifva ojemförligt mycket större. Hvarje anstalt, äfven den minsta, måste

, nemligen, så vidt den skulle fylla sitt ändamål, vara så utrustad, att

der kunde meddelas den mångsidiga utbildning, som blindundervisningen

oundgängligen fordrade och som vore nödvändig, om man ville

komma derhän, att lärjungarne icke blott inhemtade vanlig folkskolebildning

utan äfven erhölle den praktiska undervisning, som för dem

vore nödvändig för att kunna sörja för sitt uppehälle. De stora kostnaderna

hade äfven afskräckt utlandet från att på sådant sätt anordna

sin blindundervisning. Anstalter med omkring 100 lärjungar och äfven derutöfver

funnes sålunda flerestädes upprättade, och direktionen hade sig

ej bekant, att lärjungeantalet inom dessa anstalter lagt hinder i vägen

för meddelandet af en god och ändamålsenlig uppfostran och undervisning.

Dessa anstalter hade tvärtom — utan tvifvel på grund af de

lyckliga resultat der vunnits — tagits till mönster och rättesnöre vid

upprättandet af nya. Att åter, i likhet med hvad som kunde låta sig

göra i fråga om döfstumundervisningen, anordna blindanstalterna såsom

externat, ansåg direktionen vara förenadt med nära nog oöfvervinneliga

svårigheter, beroende derpå att här vore fråga om blinda

barn, hvilka, om de hade sin bostad utom anstalten, skulle under sådana

förhållanden dagligen kräfva hvar sin särskilda ledsagare till och

från densamma, hvarjemte anstalten skulle delvis beröfvas tillfälle att

Bill. till Rihsd. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Åttonde hufvudtiteln.

med oafbruten omsorg och noggrannhet följa de blinda barnens kroppsliga

utveckling, eu sak, som vore af synnerligen stor vigt och betydelse

i fråga om blindundervisningen.

Direktionen kunde således ej finna annat än att blindundervisningen

i vårt land lämpligast och bäst anordnades enligt de grunder,

som angifvits af komiterade för blindundervisningens ordnande i deras

betänkande; och hade sig direktionen äfven bekant, att dessa grunder

på ett fullständigt och mångsidigt sätt blifvit pröfvade af det möte för

abnorma skolor, som under sistlidne juli månad varit församladt i Kristiania,

och att fackmännen der enhälligt uttalat sig för blindundervisningens

ordnande enligt de i ofvannämnda betänkande meddelade grunder.

Ehuru direktionen fortfarande ansåg att det varit lämpligast, om

nya byggnader för institutet fått uppföras i den först föreslagna omfattningen,

har dock direktionen, med anledning af hvad Riksdagen anfört,

ansett elevantalet kunna minskas till 100 och till Eders Kongl. Magt

inkommit med nya ritningar och kostnadsförslag, uppgjorda för ett så?lant

antal.

Af dessa förslag, som upprättats under förutsättning, att institutet

skulle komma att anordnas å lägenheten Tomteboda, hvars lämplighet

för ändamålet direktionen äfven nu vitsordat, inhemtas, att, i följd af

det sålunda minskade elevantalet, den i förra byggnadsritningarna upp- f

tagna vindsvåningen undvikits och samtliga lägenheterna i de nu

föreslagna byggnaderna kunnat minskas, hvarigenom, och då jemväl

i öfrigt de inskränkningar och besparingar, som möjliggjorts utan

att anstaltens lämplighet för ändamålet komme att lida något större

eller menligare afbräck, blifvit iakttagna, kostnadssumman för ifrågavarande

byggnadsföretag kunnat nedsättas till 415,645 kronor, deruti

äfven inginge en kostnad af 22,000 kronor för införande i byggnaderna

af vatten från hufvudstadens vattenledning.

Öfverintendentsembetet, som blifvit anbefaldt att häröfver afgifva

underdånigt utlåtande, har granskat de af direktionen framlagda ritningsoch

kostnadsförslagen och har dervid icke haft annat att erinra än att,

hvad ritningarna anginge, klocktornet å stora byggnaden ansetts böra

erhålla ett något förändradt utseende, samt att, beträffande kostnadsförslaget,

posterna för tegel, golf och inre putsning befunnits böra ökas,

men deremot posterna för bjelklag, cloisonsväggar in. m. minskas,

hvarigenom förslagets slutsumma, efter jemförelse af sålunda ökade och

minskade utgiftsposter, komme att ökas med 4,292 kronor, hvilken tillökning

öfverintendentsembetet dock ansåge oväsentlig, då priserna i

allmänhet vore rättade efter närvarande konjunkturer för byggnads
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde kufvudtiteln.

83

arbeten, hvilka under de närmaste åren antagligen ej komme att försämras,

hvadan och då jemväl surnköpen, upptagna i slutet af förslaget,

antoges lemna tillgång till betäckande af omförmälda ringa brist, öfverintendentsembetet

ansåge den beräknade kostnadssumman, 415,645 kronor,

tillräcklig.

Hänvisande till den utredning, som till statsrådsprotokollet den

9 januari 1884 blifvit lemnad rörande det oafvisliga behofvet af en ny,

för blindinstitutet särskildt afsedd och anordnad lokal, samt åberopande

hvad institutets direktion, enligt hvad här ofvan omförmälts, yttrat, och

då alla skäliga anspråk på kostnadernas nedbringande genom de senast

uppgjorda förslagen synas mig vara tillgodosedda, får jag, efter ärendets

beredning gemensamt med chefen för finans-departementet, hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning,

dels att Riksdagen mätte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda

må från den 14 mars 1886 till institutet för blinda upplåtas; och

dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för nämnda

institut, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de senast ingifna ritningarna,

måtte anslås en summa af 415,600 kronor, hvaraf 100,000

kronor att utgå under år 1886.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara [56.]

och i Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroan- t^rä^n^''r

stalterna för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1886, i enlighet med ånga do/- förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna stumma.

16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för uppehållande under år 1886 af undervisningen vid nämnda tre

läroanstalter anvisa ett extra anslag för samma år af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

För anläggning af hospital å den dertill inköpta egendomen Marieberg

vid Kristinehamn har Riksdagen, som ansett det vara af vigt att

arbetena påbörjades, så fort ske kunde, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställningar, på extra stat anvisat för år 1884

ett belopp af 100,000 kronor och för år 1885 ett belopp af 250,000

Hospitalet

vid Kristive

hamn.

[57.]

kronor.

Enligt hvad medicinalstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse den

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Åttonde hufvudtiteln.

26 sistlidne september erinrat, skulle, i öfverensstämmelse med den uppgjorda

planen för ifrågavarande byggnadsarbete, den under år 1884

redan påbörjade grundläggningen under innevarande år afslutas samt

administrationshuset jemte afdelningarna A. A. och B. B. under samma

år uppföras, för hvilken ändamål de för år 1885 af Riksdagen anslagna

medel vore beräknade.

Då det vore synnerligen angeläget att berörda hospitalsbyggnad

snart blefve fullbordad, bär medicinalstyrelsen fäst uppmärksamhet

på nödvändigheten deraf att tillräckliga medel för år 1886 beviljades,

på det att ifrågavarande byggnadsföretag måtte kunna oafbrutet fortgå.

Efterfrågan på plats för hospitalsberättigade sjuke vore nemligen

mycket stor, och den nuvarande tillgången på dylika platser tillfredsstälde

icke på långt när behofvet, så att hospitalsdirektionerna mycket

ofta, till följd af bristande utrymme å hospitalen, nödgades vägra inträde

derstädes för sådana sjuka, som icke allenast borde vara föremål

för behandling å hospital, utan hvilkas återställande till helsan ofta i

hufvudsaklig mån kunde vara beroende deraf, att de så snart som möjligt

komme i åtnjutande af erforderlig behandling. Dylika sjukes vistelse

utom hospital vore derjemte ofta mer eller mindre vådlig för allmänna

säkerheten. Såsom exempel på den svårighet, som mötte att

för anmälde sjuke erhålla plats på hospital, har medicinalstyrelsen meddelat,

att den 1 september 1884 icke mindre än 58 anmälde och till

inträde berättigade personer väntade på att blifva der intagna, samt att

från årets början 132 ansökningshandlingar i berörda hänseende blifvit

af vederbörande direktioner till styrelsen insända, på det att genom

styrelsens försorg de sjuke måtte blifva intagna på annat hospital än

det, der de blifvit anmälde men till följd af bristande utrymme icke

kunnat emottagas. Genom fullbordandet af Upsala nya hospitalsbyggnad

skulle visserligen under loppet af innevarande år vinnas en väl behöflig

tillökning af sjukplatser å hospitalen. Dock kunde derigenom icke i någon

väsentlig mån den nuvarande bristen på dylika platser fyllas, enär de afdelningar

af nämnda hospital, hvilka i år komme att öppnas, hufvudsakligast

vore beräknade för första klassens patienter samt för konvalescenter.

För oafbrutet fortsättande under år 1886 af hospitalsbj^ggnadsarbetena

å egendomen Marieberg erfordras, enligt ett af medicinalstyrelsen

från dess arkitekt A. Kumlien infordradt förslag, ett belopp af

348,186 kronor 55 öre, och har styrelsen, under åberopande af detta

förslag, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ändamålet af Riksdagen

begära ett till 350,000 kronor jemnadt belopp.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

85

I öfverensstämmelse härmed tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till fortsättande af

hospitalsanläggningen vid Kristinehamn på extra stat för år 1886 anvisa

ett belopp af 350,000 kronor.

I skrifvelse den 3 sistlidne oktober har Eders Kongl. Maj:ts be- [58.]

fallningshafvande i Gefleborgs län på begäran af länets landsting underdånigst

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen '' spetelske.

att äfven för år 1886 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske under

enahanda vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt

bidrag.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1886 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under

vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år

och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till

vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant

medgifva.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma [59^ 60.]

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till svenska uvenskafomfornskriftsällskåpet

och dels till beredande af religionsvård åt svenske fe^lTh teiisjömän

i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande gUmnård åt

landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jern- *X*jTj

väl för år 1886 på extra stat anvisa: utländska

till svenska fornskriftsällskapet....................................... 2,000 kronor ,amnm■

och till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar.................................................. 10,000 kronor.

Styrelsen för det nordiska museet har i skrifvelse den 29 sistlidne

september, med åberopande af föregående Riksdagars beslut om seet.

anvisande af ett extra årsanslag å 16,000 kronor till museet, anhållit,

att till Riksdagen måtte aflåtas framställning om beviljande jemväl för

år 1886 af enahanda anslag för ifrågavarande museum; och får jag

med anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1886 anvisa ett be
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Åttonde hufvudtiteln.

lopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet

förfogande, för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

[62.] Med anledning af eu utaf docenten J. A. Lundell gjord ansök
T%landllJ}01''

,Jing om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften »Ny
m,

vi. are bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif)''

anser jag mig böra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma belopp, som vid

de två senaste riksdagarna anvisats, eller 3,150 kronor, att på de vilkor,

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd

för utgifvande äfven under år 1886 af nämnda tidskrift.

[63.] Efter det senast församlade Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts fram
»Acta

^mathe- ställning anvisat för innevarande år ett extra anslag af 4,000 kronor

matica.D såsom understöd till utgifvande under samma år af tidskriften »Acta

mathematica», så har redaktören af nämnda tidskrift, professorn G.

Mittag-Leffler till Eders Kongl. Maj:t inkommit med underdånig ansökning

derom, att enahanda belopp, hvilket vore behöfligt för fortsatt

utgifvande under år 1886 af omförmälda tidskrift, måtte honom för sådant

ändamål beredas; och har, på grund af nådig remiss, vetenskapsakademien,

efter inhemtande af sina sakkunnige ledamöter, professorerna

E. Edlunds och D. G. Lindhagens yttrande i ämnet, häröfver afgifvit

underdånigt utlåtande och dervid, med öfverlemnande af berörda

yttrande, som akademien förklarat uttrycka dess egen åsigt i frågan,

förordat bifall till ansökningen.

Med anledning häraf och under åberopande af den utredning beträffande

förevarande ärende, som vid senaste riksdag lemnats, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på

extra stat för år 1886 anvisa ett belopp af 4,000 kronor, att såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för utgifvande under samma år

af tidskriften »Acta mathematica» till professorn Mittag-Lefflers förfogande

utbetalas.

[64.] Med anledning af särskilda under sistlidne år inom Riksdagen

tumord- vä°kta förslag stälde Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

nande af fö-extra anslag för år 1885 af 15,000 kronor för att användas till under’itursTrin/ör

s^6d åt sådana anstalter eller föreningar, som anordnade föreläsningsartetsManen.

kurser för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 87

att det understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller

förening, icke finge öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillsköte minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdades af eu styrelse, som antoge

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnades regelbundet, visst antal timmar i

veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blefve förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Maj it pröfvades

nödiga eller lämpliga.

Detta Riksdagens beslut godkändes af Eders Kongl. Maj:t den

30 maj 1884, hvarjemte genom nådig kungörelse samma dag meddelades

ej mindre föreskrifter om hvad som vore att iakttaga vid skeende

ansökningar om understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål, än

äfven bestämmelser för åstadkommande af kontroll öfver de anstalter

eller föreningar, som af nämnda statsanslag erhölle bidrag.

Vid föredragning af sedermera till ecklesiastik-departementet inkomna

ansökningar om understöd i berörda hänseende har Eders Kongl.

Maj:t behagat af nämnda anslag tillerkänna åtta dylika anstalter eller

föreningar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gefle, Jönköping, Upsala

och Örebro bidrag från 500 ända till 3,000 kronor.

Då medel för beredande af statsbidrag åt anstalter eller föreningar

af förevarande beskaffenhet torde böra uppföras äfven i riksstaten

för nästkommande år, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1886 bevilja ett extra anslag

af 15,000 kronor, att under enahanda vilkor, som Riksdagen uppstäda

i afseende på dispositionen af ofvannämnda för år 1885 anslagna medel,

användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna

föreläsningskurser för arbetsklassen. I

I skrifvelse den 25 oktober 1883 tillkännagaf hans excellens herr

ministern för utrikes ärendena, att härvarande kejserl. tyske minister å

sin regerings vägnar gjort framställning derom, att, enär de s. k. precisions-nivelleringsarbeten,

som utmed Preussens östersjökust utförts af

preussiska generalstaben, syntes hafva ådagalagt tillvaron af en bestämd

[65.]

Vattenhöjd

mätnings st a

tioner och

Itrecisionsnivellerings

arbeten.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde hufvudtiteln.

lag för Östersjöns medelvattenhöjd, och det vore af stort vetenskapligt

intresse, att för en fullständig lösning af denna fråga liknande arbeten

blefve utförda längs de svenska och danska kusterna, sådana nivelleringsarbeten

måtte här i riket verkställas. Öfver denna framställning hafva

utlåtanden afgifvits dels af vetenskapsakademien, hvilken i ämnet inliemtat

yttrande af sina sakkunnige ledamöter, professorerna I). G. Lindhagen

och R. Rubenson, dels af befälhafvare!! för generalstaben, som

bifogat och åberopat ett från afdelningschefen vid generalstabens topografiska

afdelning öfversten J. O. B. Stecksén infordradt yttrande, dels

ock af styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån.

Det af vetenskapsakademiens nyss nämnda ledamöter afgifna, den

It december 1883 daterade utlåtande innehåller hufvudsakligen följande.

Östersjöns nivåförhållanden hade mycket länge varit föremål för

svenska vetenskapsmäns uppmärksamhet, hvartill anledningen varit det

tidigt iakttagna fenomenet af en fortgående relativ höjdförändring mellan

svenska fastlandet och den tillgränsande hafsnivån i sådan rigtning,

att det förra höjt sig i förhållande till den senare, eller den senare

sänkt sig i förhållande till det förra, hvadan fenomenet efter olika betraktelsesätt

erhållit benämning än af »svenska vallens höjning» och än

af »Östersjöns vattenminskning». Vetenskapsakademiens handlingar omkring

medlet af förra århundradet innehölle redan en mängd uppsatser

om detta ämne. För att närmare konstatera berörda fenomen och utröna

dess förlopp blefvo omkring samma tid märken inhuggna i fasta

klippor på åtskilliga ställen längs efter landets kuster, i synnerhet den

östra, för att genom upprepade bestämningar af dessa märkens höjder

öfver hafsytan följa fenomenet på spåren. Sedan dess hade i slutet af

förra och början af detta århundrade, i synnerhet på 1820- och 1840- talen, ännu flera vattenmärken blifvit inhuggna, så att numera en stor

mängd dylika märken funnes fördelade utefter våra kuster. Men dessa

åtgärder kunde endast ofullständigt leda. till det afsedda målet, så länge

man icke beredt sig utväg att lära känna hafvets medelnivå, d. v. s.

hafsnivån befriad från de betydliga tillfälliga oscillationer, som densamma

till följd af hvarjehanda orsaker, såsom vindar och vexlande

lufttryck, vore underkastad, utan måste jemföra de anbragta märkena

med hafsytor, som mer eller mindre vore behäftade med dessa tillfälliga

perturbationer.

Det var först år 1847 som frågan om anordningar för utrönande

af hafvets medelnivå på olika ställe]! vid de svenska kusterna togs under

allvarligt öfvervägande, i det att vetenskapsakademien, på förslag

af numera aflidne professorn A. Erdmann, då ingick till Kongl. Maj:t

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

89

med en underdånig framställning’ i ämnet och med förslag att vid vissa

utvalda fyrbåksstationer utefter de svenska kusterna anbringa lämpliga

vattenhöjdmätare och genom fyrpersonalen låta efter dessa mätare utföra

dagliga iakttagelser öfver vattenståndet. Sedan denna framställning

vunnit Rongl. Maj:ts bifall, hade i synnerhet genom det verksamma

intresse, hvarmed denna angelägenhet omfattats af lotsverket, dess

chef och dess distriktschefer, den härför uppgjorda planen blifvit med

den kraft förverkligad, att efter tre års förlopp följande 13 stationer för

vattenhöjdmätningar fullständigt anordnats och hithörande iakttagelser

der påbörjats, nemligen: Malörn, Holmö Gadd, Storjungfrun, Djursten

(i närheten af Öregrund), Svartklubben, Grönskär, Landsort, Ölands

norra udde, Utklippan (Karlskrona), Ystad, Winga, Hållö och Nordkoster,

hvartill komme Stockholms sluss, der vattenhöjden redan från längre

tid tillbaka blifvit regelbundet antecknad.

Genom de iakttagelser öfver vattenståndet, som vid dessa stationer

blifvit intill närvarande tid samlade och som intill år 1876 vore i

bearbetad form sammanstälda uti en i vetenskapsakademiens handlingar,

bandet 13, införd afhandling, funnes ett skäligen godt material för

bestämmande af hafvets medelnivå i förhållande till det angränsande

fastlandet vid de särskilda stationerna för den tid, som iakttagelserna

omfattade, och dermed äfven en grundval för utrönande af de förändringar,

som denna medelnivå på hvarje särskildt ställe med tiden underginge.

Detta material ensamt lemnade dock ingen upplysning derom,

huru dessa medelnivåer på de olika ställena förhölle sig till hvarandra,

annat än med afseende på deras samtidiga förändringar, men

icke i afseende på deras absoluta höjder eller deras anslutning till en

teoretiskt antagen regelbunden jordsferoid; ty härtill erfordrades derjemte,

att dessa medelnivåer förbundes med hvarandra medelst ytterst

noggranna s. k. precisions-nivellement, sådana som af preussiska generalstaben

blifvit utförda utefter Östersjöns sydkuster till förbindning af de

14 stationer för uppmätning af vattenhöjden, Indika vid samma kuster

vore anordnade.

Vetenskapsakademien hade likväl sedan flera år tillbaka haft sitt

ögonmärke fäst äfven på angelägenheten af att sålunda genom nivellement

med hvarandra förbinda de svenska vattenhöjdmätningsstationerna

och hade jemväl för detta ändamål vidtagit några förberedande åtgärder,

livilka likväl, i anseende till bristande medel, ännu icke kunnat

fullföljas så långt, som afsedt varit. Enär nemligen de svenska stationerna,

med undantag endast af Ystad, för öfrigt alla befunne sig på

hafsskäl-, som mångenstädes läge på mycket betydligt afstånd från ku
Bill.

till Riks cl. prof. 1885. 1 sand. 1 afd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Åttonde lmfvudtiteln.

sten och således icke vore åtkomliga med vanliga nivelleringar, måste

man till en början söka genom särskilda nivelleringsoperationer få dem

förbundna med lämpligt valda fixpunkter på närmaste fastland, mellan

hvilka fixpunkter man slutligen hade att på vanligt sätt nivelera. För

att påbörja ifrågavarande förberedande åtgärder, utsändes af vetenskapsakademien

under sommaren 1878 en för ändamålet instruerad vetenskapsidkare,

med uppdrag att under nämnda sommar besöka så många

stationer, som tiden och anvisade medel medgåfve, och att dervid undersöka

hvilka slags nivelleringsoperationer förmånligast vore att använda

för deras förbindning med fixpunkter på fastlandet, äfvensom att

på försök vid en och annan station utföra sådana förbindningar. I en

uppsats, som vore införd i öfversigten af vetenskapsakademiens förhandlingar

för år 1879, hade redogörelse lemnats för de på grund af detta

uppdrag utförda arbeten, bestående dels i undersökningar af åtskilliga

äldre vattenmärken, dels i rekognosceringar för utrönande af lämpligaste

sättet att genom nivelleringar förbinda 7 svenska vattenhöj dmätningsstationer

med närmaste fastland, och dels i utförande af dylika

förbindningar vid tre af dessa stationer, nemligen Hållö och Winga vid

vestkusten samt Djursten vid östersjökusten.

Frågan om Östersjöns nivåförhållanden hade nu ytterligare vunnit

i betydelse derigenom, att preussiska generalstabens nivelleringsoperationer

mellan vattenhöjdmätningsstationerna vid Östersjöns sydkuster

ledt till den märkliga slutföljden, att vid dessa kuster medelhafsnivån

syntes temligen regelbundet mer och mer höja sig från vester mot öster,

så att medelnivån vid Memel i Ostpreussen funnits ligga nära 0,6 meter

eller 2 svenska fot öfver den vid Eckernförde i Schleswig.

Om man i anseende till de felkällor af olika slag, som kunnat

influera på ifrågavarande höjdbestämningar, icke ännu kunde våga tillmäta

dem absolut giltighet, så förlänade dem dock den ytterliga omsorg,

hvarmed operationerna blifvit utförda, en mycket hög grad af

sannolikhet, hög nog för att väcka det lifligaste intresse och kraftigt

uppfordra till fortsatta undersökningar. Särskildt måste det härvid ligga

största vigt uppå att erfara, huru förhållandet härutinnan gestaltade sig

vid andra kuster af Östersjön, och huruvida företeelsen på något regelbundet

sätt fortsattes äfven i rigtningen från söder till norr utefter

Sveriges så väl östra som vestra kuster.

Men äfven oberoende af den intressanta fråga, som närmast gifvit

anledning till framställningen från tyska regeringen, vore det från

uteslutande svensk synpunkt af den största vigt att genom åtgärder

just af det slag, som nu blifvit ifrågasatt, söka åstadkomma ordning

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

91

och sammanhang mellan de nivelleringsarbeten, som inom landet för

olika ändamål utfördes. Här i Sverige verkstäldes årligen en mängd,

ofta rätt omfattande nivelleringar för jernvägsanläggningar, kanaliseringar,

sjöaftappningar, markers torrläggning m. m. äfvensom för kartografiska

och geologiska ändamål, utan att dessa nivelleringar hänfördes

till eu gemensam höjdnollpunkt eller ens till väl bestämda medelvattennivåer

vid närmast liggande hafskuster, hvaraf följden också vore, att

de afvägningsmaterialier, som ‘sålunda samlades, saknade det sammanhang,

som erfordrades för noggrannare undersökningar af landets allmänna

profilförhållanden och de förändringar, som dessa tilläfventyrs

med tiden underginge. Genom antagande af det tyska förslaget och

utförande af de nivelleringsoperationer, som dermed egde sammanhang,

erbjöde sig tillfälle att ordna denna angelägenhet, att fastställa eu gemensam

höjdnollpunkt, hvartill alla större nivelleringsarbeten inom landet

kunde och borde hänföras medelst här och der befintliga och lätt

tillgängliga samt i förhållande till nollpunkten väl bestämda fixpunkter,

och slutligen att, om äfven, såsom i den tyska inbjudningen förutsattes,

Danmarks medverkan erhölles, få den svenska höjdnollpunkten jernjord

med de nollpunkter, hvilka lades till grund för de vidsträckta nivelleringsarbeten,

som för närvarande utfördes i Tyskland, Holland, Belgien,

Österrike, Schweiz och Italien, och hvilka nollpunkter alla dels blifvit

satta och dels komme att sättas i förbindelse med hvarandra och derigenom

hänföras till en och samma medelhafsnivå, hvartill man valt

den, som bestämdes af den bekanta pegeln vid Amsterdam.

Beträffande de åtgärder, som vore från svensk sida erforderliga

för att tillmötesgå den tyska framställningen och för att på sätt, som

blifvit antydt, ordna vårt eget nivelleringsväsende, borde i första rummet

tillses, huruvida anordningarna för bestämmande af medelhafsnivån

utefter de svenska kusterna vore fullt tillfredsställande. Såsom redan

blifvit nämndt, utgjorde de stationer, der vattenliöjdsobservationer utfördes,

ett antal af 14, när Stockholms sluss inberäknades. Vid de flesta

af dessa stationer omfattade iakttagelserna för närvarande en tidrymd

af 32 år, vid Stockholms sluss långt mera och vid Ystad 5 år mindre.

Så vidt det ankomme på den tid, hvarunder iakttagelserna fortgått,

vore denna otvifvelaktigt fullt tillräcklig att med noggrannhet bestämma

eu för den närvarande epoken gällande medelhafsnivå. Men vid närmare

granskning af det vid dessa stationer samlade observationsmaterial

befunnes, att endast vid Stockholms sluss, Grönskär, Ölands norra udde,

Ystad, Winga, Hållö och Nordkoster observationerna sträckte sig öfver

årets alla månader, under det att vid Malörn, Holmö Gadd, Storjung
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Åttonde hufvudtiteln.

frun, Djursten, Svartklubben och Utklippan inga observationer blifvit

gjorda under vintermånaderna, och vid Landsort hade till följd af

sjögång, hvaremot vattenhöjdmätaren icke vore skyddad, stora luckor i

observationsserierna uppkommit. Då man alltså endast för de förstnämnda

7 stationerna egde ett mera fullständigt observationsmaterial,

syntes de nivelleringsoperationer, hvarom här vore fråga, till en början

kunna inskränkas till de delar af landet, vid hvilkas kuster dessa stationer

vore belägna, således till södra och mellersta Sverige. Åtgärder

borde dock snart vidtagas för inrättande äfven vid Bottenhafvets kuster

af vattenhöjdmätningsstationer, der observationer kunde utan afbrott

fortgå hela året igenom.

Hvad slutligen anginge utförandet af de nivelleringsoperationer,

som erfordrades dels för vattenhöjdmätningsstationernas förbindning

med tjenliga fixpunkter på fastlandet, när de förra vore belägna på

hafsskäl-, och dels för dessa fixpunkters förbindning med hvarandra inbördes

medelst geometriska nivelleringar, kunde dessa ganska omfattande

arbeten lämpligen anförtros åt generalstabens topografiska afdelning,

som redan egde till sin disposition en för dylika arbeten väl inöfvad

personal. De geometriska nivellementen emellan fixpunkterna på fastlandet

borde efter ej allt för långa tillryggalagda sträckor repeteras,

helst på olika vägar, så att möjlighet funnes att vid yppade större afvikelser

genom ytterligare repetition uppdaga och undanrödja begångna

fel. Derjemte vore högeligen önskvärd!, att, förutom de nivelleringar,

som erfordrades för fixpunkternas successiva förbindning och hvilka

komme att fortgå på ringa afstånd från kusterna, äfven nivelleringar

blefve utförda utefter ett par linier tvärs igenom landet från öster till

vester, för att omedelbart förbinda vesterhafvets och den nordligare

Östersjöns medelnivåer med hvarandra.

Med gillande af hvad vetenskapsakademiens nämnda båda ledamöter

sålunda anfört, har akademien på det kraftigaste förordat berörda

arbetens och anordningars utförande i enlighet med nämnda allmänna

plan.

Afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning har

yttrat sig i samma rigtning, men anmärkt, att de af vetenskapsakademien

omnämnda, redan verkstälda vattenhöjdmätningarna, ehuru af stort värde

för det ändamål, hvarför de från början anordnats, nemligen bedömande

af frågan om de svenska kusternas sekulära höjdförändringar, likväl

icke erbjuda tillräcklig noggrannhet och trygghet för att bedöma den

af tyska regeringen väckta delikata frågan. Äfven der observationerna

sträckte sig öfver hela året utan afbrott, kunde man knappast hoppas,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 93

att fyrbetjeningeu, som icke undfått någon särskild ersättning för verkställandet

af observationerna, skulle haft det intresse för saken och den

insigt om dess vigt och betydelse, att de dagliga observationerna alltid

och i hvad väder som helst skulle skett på bestämd timme och med

tillbörlig noggrannhet. Att förhållandet numera, sedan nautisk-meteorologiska

byrån, fått inseendet öfver observationerna, betydligt förbättrats,

lede . intet tvifvel, men utan sjelfregistrerande apparater kunde dock

svårligen verksam kontroll öfver observationerna utöfvas. Det vore

derför nödvändigt att de hittills vunna resultaten kontrollerades af

direkt med precisionsnivellement åtkomliga peglar och således nya sådana

inrättades å fasta landet. Nya peglars anbringande betingades för

öfrigt redan deraf, att de nu befintliga vore belägna på för långt afstånd

från hvarandra, stundom ända till 20 å 30 svenska mil. Observationsplatserna

borde vara så belägna, att hafsvattnet icke af skärgård,

. trånga sund m. m. hindrades att fritt stiga eller falla, men

att sjelfva pegeln likväl vore oberoende af vågsvall. Detta kunde

på de flesta ställen knappast låta sig göra på annat sätt, än att vattnet

från djup, som vore oberoende af vågsvallet, leddes under jorden till

en för frost skyddad reservoir eller brunn, vid hvilken höjdskalan anbringades.

Afläsningen borde göras med sjelfregistrerande apparat.

Beträffande kostnaderna har afdelningschefen beräknat dels sådana som

vore afsedda allenast för en gång, dels ständiga årliga kostnader och

dessutom följande årliga kostnad under loppet af 5 år:

afvägning från Svinesund till Hållö och från Grisslehamn till Stockholm

samt inom följande månghörningar: Ystad—Åhus—Helsingborg—

Ystad; Helsingborg—Varberg—Vexiö—Kalmar—Åhus; Varberg—

Hållö—Venersborg—-Mariestad—Hallsberg—Stockholin—Kalmar, tillsammans

omkring 240 svenska mil (arbetet kunde utföras af 4

nivellörer under 4 års sommarmånader, men derjemte erfordrades

ännu en sommar, hvarunder fixpunkter för peglarna kunde hinna

bestämmas); för 4 nivellörer med handtlangare m. in. ... 8,000 kronor,

räknearbete af en person under vintermånaderna.................. 1,000 » ,

således under 5 år en årlig kostnad af 9,000 kronor.

I denna kostnadsberäkning har afdelningschefen icke upptagit

nivellement utefter Bottenliafvets kust eller derifrån till Norge, enär

med detta nivellement borde, efter hans förmenande, anstå till dess

genom arbetena i sydligare delen af landet erfarenhet vunnits.

Befälhafvaren för generalstaben har till alla delar instämt med

afdelningschefen och ytterligare påpekat frågans stora internationella

betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Åttonde hufvudtiteln.

Styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån, som äfven ansett det

vara af vetenskapligt intresse, att en fullständig lösning af frågan om

Östersjöns vattenstånd ernåddes, bär hufvudsakligen anslutit sig till de

framställningar i ämnet, som blifvit gjorda af vetenskapsakademiens

förenämnda två ledamöter och afdelningschefen vid generalstabens topografiska

afdelning. Beträffande precisionsnivellementets utförande har

styrelsen ansett detsamma böra uppdragas åt generalstabens topografiska

afdelning. Tillsynen öfver vattenhöjd sobservationernas verkställande äfvensom

peglarnes vård och underhåll m. m. borde deremot öfverlemnas åt

nautisk-meteorologiska byrån, som redan hade under sitt inseende ett

stort antal meteorologiska och hydrografiska observationsstationer längs

rikets kuster, hvilka stationer hvarje eller hvart annat år besöktes af

byråns föreståndare.

På styrelsens i sammanhang härmed gjorda hemställan behagade

Eders Kongl. Maj:t den 23 maj 1884 uppdraga åt föreståndaren för

nämnda byrå, kommendörkaptenen F. S. Malmberg och professorn vid generalstab

en P. G. Rosén att under sommaren 1884 dels anställa undersökningar

till utrönande af lämpliga platser för nya stationer till utförande

af vattenhöjdsobservationer vid rikets kuster, dels ock besöka

någon eller några af de vid östersjökusten belägna tyska vattenhöjdmätningsstationer

för att inhemta kännedom om de derstädes använda

instrument, brunnars och ledningars anordning in. in.

Sedan dessa undersökningar blifvit utförda, har på min anmodan

styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån gemensamt med afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning och professorn Rosén

afgifvit förslag till de ifrågasatta nya stationernas läge och fullständiga

anordnande tillika med beräkning öfver kostnaderna för stationernas

inrättande, underhåll och tillsyn in. in.

Enligt detta förslag skulle, i öfverensstämmelse med hvad nyssnämnda

undersökningar gifvit vid handen, stationernas antal kunna inskränkas

till sex och platserna för dem blifva vid Varberg, Ystad, Kungsholms

fästning utanför Karlskrona, Landsort, Björns fyrar vid Oregrundsgrepens

norra inlopp samt Ratans hamn. Stationerna skulle förses med

sjelfregistrerande apparater, uppstäda i mindre, mot frost skyddade

observationshus, emedan genom användande af likartade apparater vid

dessa såsom vigtigast ansedda stationer observationsmaterialet skulle

vinna i noggrannhet och således äfven i användbarhet för blifvande beräkningar

af de Sverige omgifvande hafvens vattenstånd. Hela kostnaden

för hvardera af dessa sex stationers anordnande, med inberäknande af

utgifter för planering, sprängning eller inrättande på annat sätt af

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvadtiteln. 95

brunn och rörkanal, byggnad, instrument och uppvärmningsapparat in.

m., skulle i medeltal uppgå till 4,000 kronor, hvartill komme 1,000 kronor

för alla stationerna tillsammans för diverse transporter, dykeribiträde

o. s. v. Den årliga kostnaden för hvarje stations underhåll, deruti

inbegripen ersättning till observatör, skulle utgöra 400 kronor, hvartill

borde läggas 100 kronor för postbudsersättning med flera mindre

utgifter. •

Såsom förut antydts, vore kostnaden för precisionsnivellementet,

så vidt mellersta och södra Sverige angår, beräknad i förenämnda, utaf

afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning afgifna utlåtande

till 9,000 kronor årligen under 5 år och derjemte 4,000 kronor

för en gång. Nivellementet måste emellertid framdeles utsträckas äfven

till den föreslagna nordligast belägna observationsplatsen Ratan.

Kostnaden för detta arbete, beräknad efter samma grunder som för

nivellementet i södra Sverige, skulle komma att belöpa sig till eu sammanlagd

summa af 27,000 kronor, att utgå med 9,000 kronor årligen

under loppet af tre år.

I sin helhet skulle således kostnaden utgöra

för en gång:

anordnande af vattenhöjdmätningsstationer kronor 25,000: —

inköp af nivelleringsinstrument m. m. och

markering af normalhöjdpunkter ......... » 4,000: —, 29,000:_

ständig årlig kostnad:

för underhåll och tillsyn af stationerna in. in............. kronor 2,500: —

årligen under fem år:

för precisionsnivellementet i mellersta och södra

Sverige ................................................................................. kronor 9,000: —

längre fram årligen under tre år:

för precisionsnivellementet i norra Sverige..................... kronor 9,000: —

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då, efter hvad mig

meddelats, danska regeringen redan lärer hafva förklarat sig beredd

att låta utföra dylika nivelleringsarbeten med anslutning till de utaf

preussiska generalstaben verkstälda, får jag, efter ärendets beredning gemensamt

med cheferna för landt- och sjöförsvars- samt civil-departementen,

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl Maj:t täcktes af
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Åttonde hufvudtiteln.

låta nådig framställning till Riksdagen att för anordnande och underhåll

af vattenhöjdmätningsstationer, inköp af nivelleringsinstrument m.

m. samt utförande af precisionsnivellerings-arbeten på extra stat för år

1886 bevilja ett anslag af 40,500 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan berörda

hänseenden'' hemstält och föreslagit täcktes Hans

Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets öfrige

ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att utdrag

af detta protokoll skulle till finans-departementet

öfverlemnas, till ledning vid författandet af Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Wilh. Beskow
-

Stockholm, tryckt bos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1885.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Bichert,

Röding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning af

vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen, Herr Statsministern

Themptander att få anmäla de frågor, som rörde regleringen af

nionde hnfvndtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Nionde hufvudtiteln.

[1-]

Folkskölelärarnes

enke- och

pupillkassa

[2-]

Pension för

vaktleonstaplarne

G. Olsson,

A. L.

Ahlgvist och

N. A. Hed.

[3.)

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärnsman.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t den 19 December sistlidet år beslutat

att i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen:

att i sammanhang med uppförande å ordinarie stat för år 1886 af det förslagsanslag,

180,000 kronor, som Riksdagen beviljat å extra stat för åren 1884 och

1885 till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor, statens bidrag till

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa måtte ökas med 7,500 kronor eller till

63,500 kronor.

Härigenom skulle anslaget till pensionsstaten, som för

närvarande utgör ...............................................

................... kronor 1,305,530: —

ökas med ..............................................................

..................... „ 7,500: -

och således sluta på ett belopp af......................

.................... kronor 1,313,030: —

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Majris på nedannämnda departements föredragning

förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar,

nemligen:

på justitiedepartementets föredragning (se bil. I vid detta prot. pag. 8):

att vaktkonstaplarne vid Varbergs f. d. straffängelse Gustaf Olsson, Anders

Larsson Ahlqvist och Niklas Andersson Hed må å allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande under deras återstående lifstid af en årlig pension till belopp af

400 kronor för dem hvardera;

på landtförsvarsdepartementets föredragning (se bil. 2. vid detta prot. pag. 11):

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärnsman,

som sig derom anmäla, må för år 1886 anvisas å allmänna indragningsstaten

3,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt

hvarje landtvärnsman;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde iiufvudtiteln.

3

på civildepartementets föredragning (se bil. 3 vid detta prof. pag. 13):

att Riksdagen måtte medgifva, [4.]

att, under förutsättning att antalet kommissionslandtmätare för kela riket, Pension för

oberäknadt dem, som äro sysselsatte vid rikets allmänna kartverk samt vid storskiftes- landtmätare

och afvittringsverken, bestämmes till 120 och att, intill dess antalet nedgått till denna ocä andre

siffra, ej flere än 4 årligen till kommissionslandtmätare befordras, må, med ändring ''

af nu gällande bestämmelser om kommissionslandtmätares och andre landtmätares

pensionsförmåner från allmänna indragningsstaten, i stället å samma stat uppföras

48 pensioner till- belopp af 1,600 kronor för hvarje, att af Kongl. Maj:t, i den

mån nämnda antal pensionsrum dertill lemnar tillfälle, vid kommissionslandtmätares

afgång från landtmäteristaten äfvensom från anställning vid rikets allmänna kartverk,

derest sådan innehafves, tilldelas kommissionslandtmätare, som" uppnått 60 lefnadsår

och tjenat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit anstälde vid generallandtmäterikontoret

eller vid ekonomiska kartverket eller vid rikets allmänna kartverk

eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare

eller kommissionslandtmätare och af Kongl. Maj:t pröfvas hafva, såvida på dem berott,

under förenämnda 25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän,

att nuvarande kommissionslandtmätare må, sedan de uppnått 60 lefnadsår och

tjenat 30 år, ega att vid afskedstagande^ derest de icke komma i åtnjutande af förenämnda

förhöjda pensioner, uppföras å allmänna indragningssstaten till pension af 900

kronor, med rättighet derjemte för dem att i den ordning, de undfått nådigt afsked,

kunna, i mån af äldres afgång, under de för de förhöjda pensionernas erhållande

stadgade vilkor uppföras till åtnjutande af det högre pensionsbeloppet,

samt att den i tjenst qvarvarande andre landtmätaren må förklaras berättigad

att under enahanda vilkor som kommissionslandtmätarne komma i åtnjutande af de

för desse föreslagna förbättringar i pensionsförmånerna;

att chefen för Ottenby stuteri, hofstallmästaren Grefve Fredrik Salomon ^ [5.]

Albrecht Mauritz Posse må från och med månaden näst efter den, då han vid fylda Chefen för

65 år afgår från befattningen såsom chef för Ottenby stuteri, å allmänna indragnings- Ottenby stustaten

under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,000 kronor; 7-?

Posse.

att kartografen vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk Erik Olof Nord- [6.]

linder må från och med månaden näst efter den, då han, till följd deraf att hans

verksamhet såsom kartograf vid nämnda kartverk ej vidare erfordras, varder derifrån E. O. Nordentledigad,

å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig hinder.

pension af 1,250 kronor;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 4 vid detta prof. sid. 28) ;\

att adjunkten vid allmänna läroverket i Umeå Robert Wilhelm Gillberg må Pension för

från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin

berg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Nionde luifvudtiteln.

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,875

kronor;

[8.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Kalmar Sven Gustaf Lindblom

^tecknings1 ^''r^n ocb me<^ månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder

läraren 8. sin befattning såsom lärare i teckning vid nämnda läroverk, under sin återstående

(?. Lindblom, lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[9-] att provinsialläkaren i Ölands södra distrikt Claes Samuel Zacharias Kuylen
\novhisM-

läkaren G. S. tjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsZ''stjernan~

st,aten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[10.] att läraren i verkstadsarbete vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg

''läraren vid ^er Olof Dalén må, sedan han efter ingången af år 1886 från sin tjenst undfått afChalmers

sked, från och med månaden näst derefter å allmänna indragningsstaten uppbära en

anstalt1P''o ^hg pension af 8,000 kronor; samt

Dalén.

[11.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm August Paschs enka Hedvig

Pmsum^för Sophia Elisabeth Pasch, född Lundh, må från och medjsistlidne Augusti månad, så länge

E. Dusch, hon lefver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. sid. 36)

[12.] att å allmänna indragningsstaten må anvisas ett personligt lönetillskott å 1,500

ljönetillskolt kronor årligen för laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska

H laboratorium, doktor R. A. A. Tigerstedt, att utgå så länge han omförmälda laboratorsTigerstedt.

tjenst bestrider; samt

[13.]

Understöd

åt f. d. folkskolelärare.

att å allmänna indragningsstaten för år 1886 må anvisas ett anslag af 10,000

kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt att meddela,

användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande

folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före

år 1867.

[14.]

Pension för

kanslisten

C. T. Uttermarek.

Departementschefen, Herr Statsministern Themptander yttrade härefter:

“Redan då jag anmälde de frågor, som rörde regleringen af sjunde hufvudtiteln,

hade jag tillfälle omnämna, att å Kammarkollegii gamla stat endast qvarstode kanslisten

i registratorskontoret Carl Theodor Uttermarck. Bemälde Uttermarck, som är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

o

född den 18 Juli 1825, antogs den 28 Juni 1849 till extra ordinarie kammarskrifvare

i Kammarkollegium, der han den 17 Januari 1862 utnämndes till kanslist i kansliet

och sedermera transporterades till sin nu innehafvande kanslistbefattning, hvilken vid

embetsverkets nya organisation blifvit indragen. Sedan Juni månad 1862 har emellertid

Uttermarck åtnjutit tjenstledighet. I afseende härå upplyser ett af medicine

doktorn J. V. Broberg den 1 Oktober 1884 utgifvet läkarebetyg: att Uttermarck, som

för omkring 22 år sedan skadade sig vid ett fall ur ett åkdon, ännu lider af följderna

deraf, hvilka yttra sig i aftyning (atrophie) af venstra benet samt värk och snart inträdande

trötthet deri, så snart detsamma något öfveranstränges, samt att föga utsigt

finnes för, att han, som nu är nära 60 år gammal och dessutom af det långvariga

lidandet försvagad, så att hans högra arm ej tillåter någon längre fortsatt skrifning,

skall kunna vinna någon så betydlig helsoförbättring, att han blir iståndsatt att sina

tjensteåligganden uppfylla.

Med anledning af Uttermarcks sjukdom föreslog Eders Kong! Maj:t i proposition

till 1877 års Riksdag, att honom måtte beviljas pension å allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande den med befattningen förenade lön, 1,200 kronor; men

Riksdagen beviljade densamma endast till belopp af 900 kronor. Uttermarck, som

icke begagnat sig häraf, qvarstår således å öfvergångsstat och är genom nådigt bref

den 16 Januari 1880 förklarad berättigad att, med befrielse tills vidare från tjenstgöring,

årligen uppbära 1,200 kronor.

I en af Kammarkollegium insänd och förordad ansökning har nu Uttermarck,

med förmälan att han vore i saknad af enskild förmögenhet, hvaraf han kunde hafva

sitt uppehälle, samt att han i anseende till stegrade pris å lifsförnödenheter och sitt

sjukdomstillstånd, som fordrade både läkarevård och andras biträde, för nödtorftigt

uppehälle hade behof af 1,200 kronor årligen, i underdånighet anhållit att, då utsigt

ej funnes för, att han skulle blifva så till helsan återstäld, att han kunde inträda i

tjenstgöring, få, med åtnjutande af skilnaden mellan den pension från civilstatens

pensionsinrättning, hvartill han efter erlagda retroaktivafgifter trodde sig berättigad,

och hans enligt Kollegii gamla stat till 1,200 kronor ^uppgående lön eller 600 kronor,

å indragningsstat förflyttas.

Öfver ifrågavarande ansökning har yttrande inhemtats från Statskontoret, som

tillstyrkt bifall till densamma; hvarjemte Direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning

meddelat, att, sedan 161 kronor blefve af Uttermarck till inrättningen erlagda,

han egde att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från kanslistbefattningen

honom meddelades, för sin återstående lifstid tillträda pension i tjenstemannafondens

sjette klass med 600 kronor om året.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då bifall till Uttermarcks ansökning

skulle lända till en årlig besparing för statsverket af 600 kronor under

Uttermarcks återstående lifstid, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för Uttermarck å allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln.

600 kronor, att, jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning af 600 kronor,

hvartill han efter erläggande af retroaktivafgifter kan varda berättigad, utgå från och

med månaden näst efter den, under hvilken afsked från kanslisttjensten honom beviljas.

[15,]

Ersättning

för den i

äldre lön

ingående

spanmål.

Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å spanmål åren

1882—1884 utgjort i medeltal 2 kronor 26 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor

24 öre för tunna, eller 3 kronor 74 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för

tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den

lönefyllnad, hvarom jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering

tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad,

böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna iadragningsstaten

efter nämnda prisskilnad, 3 kronor 74 öre för tunnan; och kommer sålunda den ersättning,

som utgår för den ende återstående löntagaren, hvilken eger rätt till dylik

förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor, att utgöra 56 kronor 10 öre.

[IG.]

Beloppet af

de ordinarie

anslagen å

nionde

hufvudtiteln.

Beträffande slutsumman af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten har

jag ej annan ändring att föreslå, än att för afrundande af samteliga hufvudtitlarnes

slutsummor det kontanta anslaget må höjas med 850 kronor eller från 1,309,170

kronor till 1,310,020 kronor, då med inberäkning af under anslaget utgående ersättning

för indragen indelning in. in., 6,400 kronor, anslagens slutsumma blir 1,316,420

kronor.

Enligt hvad här ofvan blifvit anfördt, skulle förhöjning ega rum i

anslagen till pensionsstaten med ........................... kronor 7,500: —

och till allmänna indragningsstaten med ................ „ 850: — 8,350: —

Om härtill lägges summan af de båda staterna enligt nu gällande

riksstat ....................................#............................................... kronor 2,621,100: — .

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag för

år 1886 blifva ................................................................. kronor 2,629,450; —

Extra anslag.

V

[17]-

Kreditiv för

pensioneringen

från

arméns pensionskassa.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 30 sistlidne December på föredragning

af landtförsvarsdepartementet (se bil. 6 vid detta prot. pag. 39) fattade beslut

att föreslå Riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

att å extra stat för år 1886 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda

pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma

tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1885 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.14

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln hemstält biträddes

af Statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt

och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen, på Statsrådets tillstyrkande, härjemte

förordna, att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas

Riksdagens Statsutskott.

Ex protocollo:

Adolf von Hofsten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Pension för

konstaplar

vid Våsbergs

f. d. strafffängelse.

•>

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans

Maj:t. Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen den

28 November 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 7 sistlidne Oktober angående

pension åt åtta vid Varbergs f. d. straffängelse anstälde konstaplar.

Departementschefen anförde: “När straffängelset i Varberg år 1881 indrogs,

voro der anstälde åtta vaktkonstaplar, Gustaf Olsson, Anders Larsson Ahlqvist, Niklas

Andersson Hed, Anders Carlsson Hultin, Johan August Nilsson Winberg, Johannes

Persson Lind, Olaus Carlsson och Anders Johausson, hvilka genom ålder och sjuklighet

ansågos mer eller mindre otjenstbara och derföre ej kunde lämpligen förflyttas till

tjenstgöring vid annan’fångvårdsanstalt. De fingo derföre qvarstanna i Varberg med

skyldighet" att i mån af krafter och arbetsförmåga användas dels att tillse och vårda

kronans vid fängelset befintliga inventarier, dels att biträda vid de reparationer å

byggnaderna, som kunde förekomma, mot åtnjutande årligen, de tre förstnämnda af

400 kronor och de fem öfrige af 300 kronor hvardera af sina löneförmåner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

9

Den 17 sistlidne September har emellertid Varbergs f. d. fästning blifvit på

grund af Eders Kongl. Maj:ts den 15 förutgångne Augusti fattade beslut till Arméförvaltningen

öfverlemnad för att användas till station för arméns disciplinkompani.

De i fästningen förvarade, fångvården tillhöriga inventarier hafva derifrån förflyttats

eller blifvit försålda, och Fångvårdsstyrelsen saknar tillfälle att bereda ifrågavarande

betjening lämplig sysselsättning.

Jemte anmälan härom har Fångvårdsstyrelsen ingifvit ansökningar från ofvannämnde

konstaplar att komma i åtnjutande af pension. Af handlingarne inhemtas,

att af sökanderne de tre äldste, nemligen Olsson, Ahlqvist och Hed, innehafva en lefnadsålder

af 59 till 65 år och tjensteålder af 31 till 35 år samt att de fem yngre,

Hultin, Winberg, Lind, Carlsson och Johansson, innehafva lefnadsålder från 48 till 54

år och tjensteålder från 20 till 27 år, äfvensom att samtlige enligt läkares intyg till

följd af ålder samt kroniska sjukdomar och krämpor endast förmådde att med lättare

arbete i någon ringa mån bidraga till sitt uppehälle, men att de alla hädanefter vore

oanvändbara till det slags tjenstgöring, som tillkom me vaktkonstapel för fångar.

Sökanderne hade visserligen, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen erinrar, likasom

den öfriga fångbetjeningen ända till år 1883, då flertalet af denna personal uppfördes

å ordinarie stat, endast innehaft förordnande å sina tjenster och sålunda saknat pensionsrätt

såväl i civilstatens pensionsinrättning som på allmänna indragningsstaten, men

Riksdagen hade dock, uppå Eders Kongl. Maj:ts i särskilda fall gjorda nådiga framställningar,

åt personer bland denna betjening beviljat pensioner å sistnämnda stat.

Vid sådant förhållande har Fångvårdsstyrelsen till Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning hemstält, huruvida icke någon årlig pension å rikets allmänna indragningsstat

kunde beredas sökanderne, hvilka under en lång och trogen tjenst af synnerligen ansträngande

och svår beskaffenhet gått förlustige helsa och krafter och utan någon

sin förskyllan nu jemväl skulle förlora sina tjenstebefattningar å den ort, der de varit

anstälde. Beträffande beloppet af denna pension har Styrelsen — under erinran

hurusom enligt 1882 års löne- och pensionsreglering vaktkonstapelspension uppgår

till 450 kronor — ansett sig böra för de tre äldste af sökanderne, nemligen Olsson,

Ahlqvist och Hed, hvilka alla hade mera än 30 års tjensteålder, ehuru endast den

förstnämnde uppnått den lefnadsålder, som berättigade till pension, föreslå pension

till nämnda belopp, 450 kronor, hvaremot för de öfrige fem, nemligen Hultin, Winberg,

Lind, Carlsson och Johansson, med en tjensteålder af 20 till 27 år, pensionsbeloppet

synts Styrelsen kunna skäligen nedsättas till 300 kronor för dem hvardera.

I fråga om de tre äldre bland sökanderne, hvilka uppnått en ålder af 59 år

eller deröfver, har jag ingen annan erinran mot Fångvårdsstyrelsens förslag att göra,

än att pension ej gerna torde kunna begäras till högre belopp än de löneförmåner,

hvaraf konstaplarne för närvarande äro i åtnjutande, eller 400 kronor.

Deremot saknas ej anledning att antaga, att för de fem yngre lämplig sysselsättning

kan beredas, sedan disciplinkompaniet blifvit till Varberg förflyttadt, hvilket

kommer att ske under nästkommande år. Under afvaktan härå torde desse konstap
2
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

lar böra fortfarande uppbära sina löneförmåner till samma belopp som hittills från

anslaget till fångars vård och underhåll.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels föreslå Riksdagen, att vaktkonstaplarne Gustaf Olsson, Anders Larsson

Ahlqvist och Niklas Andersson Hed måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till

åtnjutande under deras återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 400 kronor

för dem hvardera,

dels ock medgifva, att de öfrige fem konstaplarne Hultin, ^Vinberg, Lind,

Carlsson och Johansson finge behålla hvar sitt nu innehafvande arfvode från förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll; börande Fångvårdsstyrelsen under loppet af

nästkommande år i afseende på dem göra den förnyade underdåniga framställning,

hvartill omständigheterna kunna föranleda."

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande departementschefen

sålunda hemstält; och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall; skolande

utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Th. Wilh. Malm.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvud ti teln: bil. 2,

11

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30 December

1S84.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde härefter:

“Till understöd åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande landtvärnsman

har sist församlade Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning, för

år 1885 anvisat ett belopp af 4,000 kronor, med vilkor att understödet till hvarje

landtvärnsman icke finge öfverstiga 200 kronor.

Antalet understödstagare, som år 1883 utgjorde 19, har för år 1884 nedgått

till 17, och torde anslaget, enär årlig afgång bland understödstagarne kan beräknas

komma att inträffa, kunna för år 1886 nedsättas till 3,000 kronor.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärns
-

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärnsman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

män, som sig derom anmäla, för år 1886 anvisa å allmänna indragningsstaten 3,000

kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje

landtvärnsman. “

Uti denna hemställan af departementschefen instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt;

och skulle utdrag af protokollet i detta ärende Finansdepartementet meddelas till

ledning vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

18

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 12 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Rici-iert,

Ryding,

von Krtjsenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna föredrog vidare:

20:0.

Landtmäteristyrelsens underdåniga skrifvelse den 7 Oktober 1884 med öfverlemnande

af åtskillige kommissionslandtmätares med fieres ansökningar om förhöjda pensioner

m. m., i anledning hvaraf Statskontoret den 29 November samma år afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande.

Efter föredragning häraf yttrade departementschefen:

“Kommissionslandtmätare och andre landtmätare, som uppnått sjuttio eller,

om läkarebetyg angående försvagad helsa kan företes, sextiofem lefnadsår och varit

i statens tjenst omkring fyrtio år, är berättigad att vid afskedstagandet erhålla pension

från allmänna indragningsstaten. Pensionsbeloppet är fortfarande detsamma, sådant

det bestämdes vid 1856—1858 årens riksdag, eller 900 kronor. Såsom Eders KonglMaj:t

behagar erinra sig, hafva emellertid flera gånger framställningar gjorts om för
-

Pension för

Tcommissionslandtmätare

och andre

landtmätare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

höjning i detta, numera otillräckliga belopp samt om ändring i pensionsvilkoren, och

frågan har två gånger varit föremål för proposition från Eders Kongl. Maj:t till

Riksdagen.

Sedan ett af Eders Kongl. Maj:t till 1878 års Riksdag framlagdt förslag, att,

med vidtagande derjemte af åtskilliga ändringar i pensionsvilkoren, pensionsbeloppet

skulle höjas till 1,600 kronor, icke blifvit af Riksdagen godkändt, afgaf Eders KonglMaj:t

nytt förslag i ämnet till 1880 års Riksdag. Detta förslag afsåg, att Riksdagen

skulle bevilja den ändring uti gällande stadganden beträffande andre landtmätares

och kommissionslandtmätares pensionering, att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst

BO och under sammanräknade 25 år varit anstäld vid generallandtmäterikontoret

eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare

eller andre landtmätare, finge vid afskedstagande^ om han tillika

uppnått en ålder af 60 år, uppföras till pension å allmänna indragningsstaten, dock

att pension icke skulle tillgodokomma kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke

af Eders Kongl. Maj:t pröfvats hafva, såvidt på honom berott, under nämnda 25 år varit

såsom landtmäteri tjensteman verksam eller ock fortfore att tjenstgöra såsom storskifteseller

afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten

sig tillagd, samt att för andre landtmätare och kommissionslandmätare, hvilka med

pension afginge, pensionsbeloppet finge bestämmas för 48 till 1,600 kronor och för

de öfrige till 900 kronor, dock med rättighet för desse att i den ordning, de undfått

nådigt afsked, i män af äldres afgång uppföras till erhållande af det högre pensionsbeloppet.

Statsutskottet hemstälde, att Eders Kongl. Maj:ts förslag måtte allenast på det sätt af Riksdagen

bifallas, att Riksdagen, under förutsättning att andre landtmätarnes och kommissionslandtmätarnes

nuvarande pensionsrätt upphörde, måtte dels besluta, att för dylika

tjenstemän inrättades 48 pensionsrum, bland hvilka dock inbegrepos de pensioner,

som i öfverensstämmelse med dittills gällande pensioneringsgrunder för det dåvarande

af kommissionslandtmätare åtnjötes, samt att pensionsbeloppet för hvarje derefter

pensionerad andre eller kommissionslandtmätare bestämdes till 1,600 kronor, dels

och medgifva, att, i den mån det bestämda antalet pensionsrum dertill lemnade tillfälle,

sådan tjensteman, hvilken tjenat minst BO och under sammanräknade 25 år

varit anstäld vid generallandtmäterikontoret eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare,

vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare eller andre landtmätare,

finge vid afskedstagandet, om han tillika uppnått eu ålder af 60 år, uppföras

till pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke skulle tillgodokomma

kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Eders Kongl. Maj:t pröfvades

hafva, såvidt på honom berott, under nämnda 25 år varit såsom landtmäteritjensteman

verksam eller ock fortfore att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare

eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten sig

tillagd. Denna utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot Andra

Kammaren afslog såväl samma hemställan som Eders Kongl. Maj:ts proposition i

ämnet. Vid anstäld gemensam votering gjorde Andra Kammarens mening sig gäl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

15

lande med 165 röster mot 147, och Eders Kongl. Maj:ts framställning vann sålunda

icke Riksdagens bifall.

Nu hafva 5 förste landtmätare, 160 kommissionslandtmätare, 30 vice kommissionslandtmätare

och 1 andtmäteriauskultant uti särskilda, till Landtmäteristyrelsen

ingifna och af bemälda Styrelse till Eders Kongl. Maj:t insända ansökningar i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja kommissionslandtmätarne

rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af

2,000 kronor efter uppnådda 60 lefnads- och 30 tjensteår, dock med rätt till enahanda

pension vid 55 lefnads- och 25 tjensteår, om med läkarebetyg styrktes oförmåga

att i tjensten arbeta; till stöd hvarför sökanderne åberopat:

att, då andre civile tjenstemän, hvilkas löner och sportler af tjensten ej öfverstege

3,000 kronor, blifvit i regel tillförsäkrade pensioner till fulla beloppet af deras

inkomster, kommissionslandtmätarne likväl icke egde rätt till större pension än 900

kronor, oaktadt deras inkomster af tjensten i de flesta fall icke understege förstnämnda

summa och pensionen vore alltför otillräcklig för fyllande af de nödigaste

lefnadsbehofven på ålderns dagar;

att landtmätarens tjensteverksamhet vore i högre grad än andre tjenstemäns

ansträngande och helsoförstörande, hvadan hans arbetskraft förbrukades vida fortare

än andres;

att under de år, som förflutit, sedan Eders Kongl. Maj:t senast aflat proposition

i ämnet till Riksdagen, landtmätarens ställning blifvit än mera bekymmersam derigenom,

att den för dem gällande taxa blifvit nedsatt och göromålen aftagit, men lefnadskostnaderna

deremot ökats i följd af penningens hastigt fallande värde, som

verkat derhän, att 2,000 kronor nu icke gåfve bättre lefvebröd, än de af Eders Kongl.

Maj:t år 1878 föreslagna 1,600 kronor; samt

att landtmätarens frånvaro från hemmet under omkring halfva året, derunder

hans egen lefnadskostnad blefve rätt dyr, hindrade honom att med nödig omtanka sköta

hemmets ekonomi, hvadan det hörde till undantagen, att en sparpenning för sjukdomens

och ålderns dagar kunde af honom förvärfvas.

Uti sitt i ärendet afgifna underdåniga utlåtande har Landtmäteristyrelsen,

beträffande den af sökanderne föreslagna förhöjningen af kommissionslandtmätarnes

pension å allmänna indragningsstaten efter uppnådda 60 lefnads- och BO tjensteår,

funnit de af sökanderne anförda skälen afgörande för billigheten och lämpligheten

af detta förslag samt fördenskull icke tvekat att på det varmaste förorda samma

förslag. Deremot har Styrelsen ansett det icke vara nödigt, att rätt beviljades till

erhållande af den förhöjda pensionen redan vid 55 lefnads- och 25 tjensteår för det

af sökanderne förutsatta fall.

För bedömande i öfrigt af den ifrågasatta förbättringen i kommissionslandtmätarnes

pensionsvilkor har Styrelsen, under erinran om vigten för landtmäteriets

framtid och billigheten af att bereda kommissionslandtmätarne förhöjda pensioner

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Nionde liufvudtiteln: bil. 3.

och rättighet att deraf komma i åtnjutande vid lägre lefnadsålder än hittills, anfört

följande.

I den mån landtmäteriförrättningarne inom åtskilliga län minskats både till

antal och omfång, hade ock landtmätarne inom dessa län vid framskriden ålder endast

undantagsvis kunnat af tjensten erhålla en nödtorftig bergning och ännu mindre bereda

sig någon besparing för de dagar, då förmågan att rätteligen besörja de med

tjensten förenade göromålen upphört. För att upplifva och underhålla den pligtkänsla,

duglighet och noggranhet, som i så hög grad påkallades vid utöfningen af

landtmätarens vigtiga kall, vore det nödvändigt att bereda honom någon utsigt eller

förhoppning att kunna betrygga sin ålders dagar mot tryckande fattigdom. Och då

hvarken fasta löner för kommissionslandtmätarne eller förhöjning af landtmäteritaxan

med hopp om framgång nu kunde ifrågasättas, ansåge Styrelsen, att lämpligaste sättet

för förbättrande af kommissionslandtmätarnes ställning vore att hos Riksdagen söka

utverka förbättring af deras pensionsvilkor, helst till det af sökanderne begärda beloppet,

2,000 kronor. Det förut ifrågasatta pensionsbeloppet, 1,600 kronor, vore utan

tvifvel otillräckligt för bestridande af lefnadskostnaderna för en afskedad tjensteman

med familj. Fn sådan uppfattning syntes ock hafva gjort sig gällande hos Riksdagen,

då pensionsbeloppen bestämdes för storskiftes- och afvittringslandtmätare till

2,000 kronor samt för häradsskrifvare till 2,500 kronor. De vigtigaste skälen, hvilka

inom Riksdagen blifvit anförda mot bifall till Eders Iiongl. Maj:ts propositioner i ämnet,

hade varit, dels att arfvodestaxan för landtmäteriförrättningar ansetts vara för

hög och böra nedsättas, dels att kommissionslandtmätarnes antal antagits vara större,

än behofvet kräfde, samt dessutom vore obestämdt och oberoende af Riksdagen. Det

förstnämnda af dessa skäl hade numera förfallit genom den betydliga nedsättning af

vissa arfvodesbestämmelser, som egt rum i den förnyade taxan på arfvode för landtmäteriförrättningar

af den 10 Juni 1881. Hvad åter beträffade anmärkningen i afseende

å kommissionslandtmätarnes antal in. m., ansåge Styrelsen densamma förtjena

nådig pröfning och att desse tjenstemäns antal verkligen vore större, än behofvet

kräfde, och borde begränsas; till upplysning hvarutinnan Styrelsen meddelade, att för

närvarande funnes 1 andre landtmätare tjenstgörande vid skiftesverket och 212 kommissionslandtmätare,

af hvilka senare dock endast 177 vore tjenstgörande vid allmänna

skiftesverket, under det att 2 tjenstgjorde vid ekonomiska kartverket, 31 vid

storskiftes- och afvittringsverken och 2 alldeles icke tjenstgjorde.

Ehuru det, å ena sidan, måste kännas hårdt för dem, som kunde vara kompetente

till erhållande af kommissionslandtmätarebefattning, att dertill sent eller måhända aldrig

vinna befordran, desto mera som en sådan befordran medförde befogenhet för

landtmätare att begagna tjenstemedhjelpare, hvarigenom högre inkomster kunde påräknas,

så inverkade, å andra sidan, utnämnande af ett större antal kommissionslandtmätare,

än behofvet kräfde, dels på möjligheten för de redan varande kommissionslandtmätarne

att erhålla tillräcklig arbetsförtjenst och skickliga biträden och dels

äfven i vissa fall på jordegarnes rätt att blifva betjenade af skicklige, nitiske och sjelf
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3. 17

ständige tjensteman. Enligt en i Styrelsen uppgjord beräkning öfver de arbets- och

resedagar, som blifvit under de senaste fyra åren använda i och för tjensten af de

andre och kommissionslandtmätare, som varit sysselsatte vid allmänna skiftesverket

således oberäknad! dem, som voro anstälde vid ekonomiska kartverket eller storskiftes-

och aivittringsverken — uppginge dessa dagar i medeltal per år till omkring

35,000 och för hvarje kommissionslandtmätare till 182 arbets- och resedagar. Linder

förutsättning att af hvarje kommissionslandtmätare borde kunna i medeltal påräknas

280 arbets- och resedagar årligen skulle alltså, oberäknad! de vid ekonomiska kartverket

samt storskiftes- och afvittringsverken anstälde kommissionslandtmätare, deras

antal kunna inskränkas till 125. Dervid borde dock erinras, att många af de öfver

behofvet nu befintlige kommissionslandtmätare vore genom ekonomiska förhållanden

så bundne vid de län, inom hvilka de voro stationerade, att de icke kunde utan skada

för sig emottaga arbeten i andra län eller flytta från ett län till ett annat, hvarföre

det för närvarande icke syntes Styrelsen rådligt att bestämma kommissionslandtmätarnes

antal lägre än till 150, oberäknadt dem, som vöre anstälde vid ekonomiska kartverket

samt storskiftes- och afvittringsverken och af hvilka landtmätare säkerligen

åtskillige framdeles komme att återgå till allmänna skiftesverket.

Emellertid kunde det hvarken vara förenligt med billighet mot vice kommissionslandtmätarne

eller fördelaktigt för det allmänna att helt och hållet inställa

alla befordringar till kommissionslandtmätare, intill dess antalet af desse tjenstemän

blifvit genom nuvarande tjensteinnehafvarnes afgång minskadt till det, som kunde

varda bestämdt såsom det högst tillåtna, emedan behofvet i åtskilliga län kunde

kräfva ett större antal landtmätare än det, som kunde vinnas genom vederbörandes

förflyttning från ett län till ett annat. Under åren 1872—1881 hade tillsammans 94

kommissionslandtmätare blifvit utnämnde, eller i medeltal för hvarje år 9,4; under år

1882 blef ingen landtmätare föreslagen till sådan befordran och under hvardera af

åren 1883 och 1884 hade 4 kommissionslandtmätare blifvit utnämnde. Under de sistförflutna

10 åren hade i medeltal årligen afgått 12,9 andre landtmätare och kommissionslandtmätare

genom befordran, afsked och dödsfall, hvilken siffra naturligtvis

framdeles komme att nedgå i förhållande till hela landtmäteripersonalens aftagande.

Styrelsen höll fördenskull före, att lämpligaste lösningen af frågan om förminskande

af kommissionslandtmätarnes antal skulle vara att tills vidare bestämma det högsta

antal, som årligen finge befordras, och föreslog, att detta antal måtte bestämmas till

högst fyra för hvarje år, intill dess antalet af kommissionslandtmätare i hela riket,

oberäknadt dem, som vore sysselsatta vid ekonomiska kartverket samt storskiftesoch

afvittringsverken, nedgått till 150. De 212 kommissionslandtmätare och den återstående

andre landtmätaren, som nu funnes, vore, såvida de icke befordrades till

annan tjenst eller erhölle pension såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare, berättigade

till pension af 900 kronor från allmänna indragningsstaten, när de uppnått

70 lefnadsår eller, derest de företedde läkarebetyg om försvagad helsa, vid 65

.3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

års ålder med vilkor att de tillika varit i rikets tjenst omkring 40 år. Enligt från

Statskontoret erhållet meddelande innehades för närvarande å allmänna indragningsstaten

pensioner af 4 andre landtmätare och 30 kommissionslandtmätare.

Erfarenheten hade nogsamt visat, att nuvarande pensionsålder, eller 70 år,

vore alltför hög, emedan redan vid 60 års ålder landtmätare nästan utan undantag

icke vidare kunde behörigen utöfva sina tjenstebefattningar, hvilka i allmänhet fordrade

goda både kropps- och själskrafter. Pensionsåldern för kommissionslandtmätare

borde fördenskull bestämmas till 60 år, i likhet med hvad förut blifvit föreskrifvet i

afseende å förste landtmätare samt storskiftes- och afvittringslandtmätare och i likhet

med hvad Eders Kongl. Maj:t förut i nåder föreslagit äfven för kommissionslandtmätare.

Om endast ett visst antal förhöjda pensionsrum blefve bestämdt och detta

antal sattes något lägre, än som skulle erfordras för att bereda alla kommissionslandtmätare

förhöjd pension vid 60 års ålder, samt dessa högre pensionsrum af Eders

Kongl. Maj:t finge utdelas åt de kommissionslandtmätare, hvilka Eders Kongl. Maj:t

kunde finna mest förtjente af högre pension, så skulle derigenom ej mindre för landtmätarne

uppstå ett mål värdt att eftersträfva, hvilket säkerligen i hög grad skulle

bidraga till uppehållande af deras nit och pligtkänsla, utan äfven fördelar beredas de

jordägare, hvilka påkallade landtmätares tjensteåtgärder.

För att söka utreda, huruvida de senast af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 48

pensionsrum skulle kunna utan väsentlig olägenhet nedsättas och om detta antal

pensionsrum sannolikt kunde finnas tillräckligt att meddela förhöjd pension åt alla de

kommissionslandtmätare, som under större delen af deras tjenstetid varit verksamme

och nitiske i sin tjenst, hade Styrelsen låtit upprätta en vid dess utlåtande fogad

tabell, utvisande antal, födelseår, ålder vid 1885 års utgång och sannolikt återstående

lifstid i medeltal för en qvarvar ande andre landtmätare och de nuvarande kommissionslandtmätarne,

med undantag för dem, som vore anstälde vid storskiftes- och afvittringsverken,

hvilken tabell visade, att 52 kommissionslandtmätare och 1 andre landtmätare

nu funnes anstälde vid allmänna skiftesverket, hvilka skulle uppnå 60 års

ålder eller deröfver före utgången af år 1885, hvarjemte en beräkning öfver sannolika

dödligheten ibland desse 53 intill 1885 års utgång angåfve, att detta antal borde

minskas med 2 och sålunda vid nämnda tid antagligen blefve 51. Ibland desse 51

funnes säkerligen några, hvilka vid närmare granskning af deras tjensteutöfning icke

funnes förtjenta af förhöjd pension, men de fleste af desse ålderstigne landtmätare

hade otvifvelaktigt under sin kraftigaste ålder väsentligen bidragit till skiftesverkets

fortgång och derigenom gjort sig väl förtjente af de ifrågasatta förhöjda pensionerna.

Af de förstnämnde 58 landtmätarne åtnjöte 2 såsom afvittringslandtmätare pension

från allmänna indragningsstaten till belopp af 2,000 kronor och 9 såsom förut varande

militärer pensioner från arméns pensionskassa, hvarförutom dels 2 kommissionslandtmätare,

som voro födde under åren 1829 och 1830 och således icke inberäknade

bland de förenämnde 53, åtnjöte pension från nyssnämnda kassa, och dels 6 yngre

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

19

kommissionslandtmätare uppbure lön såsom tillika varande officerare på stat. De

kommissionslandtinätare, hvilka redan åtnjöte pension från arméns pensionskassa till

belopp af 1,100 kronor eller deröfver (4) och dessutom voro berättigade till pension

af 900 kronor å allmänna indragningsstaten, då de uppnått 70 års ålder, syntes Styrelsen

icke böra erhålla förhöjda pensioner å allmänna indragningsstaten, och äfven för

dem, som åtnjöte lägre pension än 1,100 kronor från arméns pensionskassa (2), syntes

det belopp, de från berörda kassa åtnjöte, böra afdragas från de 2,000 kronor, hvilka de

eljest skulle erhålla såsom pension från allmänna indragningsstaten. Af hvad sålunda

blifvit anfördt ansåge Styrelsen det framgå, att, i händelse de förhöjda pensionsrummens

antal blefve 48 och de förutnämnda inskränkningarne vid deras utdelande bestämdes, skulle

i början af år 1886 efter första utdelningen säkerligen några pensionsrum ännu återstå att

utdela utöfver dem, som genom pensionärers frånfälle kunde blifva lediga. En verkstäld

sannolikhetsberäkning utvisade, att de pensionsrum, hvilka genom pensionärers

frånfälle kunde blifva lediga under åren 1880—1890, finge antagas uppgå till 2 å 3

om året och under de derpå följande 5 åren till 3 å 4 årligen, hvaremot årliga medeltalet

af de vid allmänna skiftesverket nu anstälde kommissionslandtmätare, hvilka under

åren 1886—1895, om de lefdé, komme att uppnå 60 år, vore 8,6. Detta sistnämnda

tal borde emellertid dels ökas med medeltalet af de till pensionsåldern kommande

kommissionslandtmätare, hvilka från storskiftes- och afvittringsverken, i den

mån arbetena vid dessa verk fullbordades, komme att återgå till allmänna skiftesverket,

dels minskas i mån af sannolika dödligheten till uppnådd pensionsålder och i

mån af kommissionslandtmätares sannolika befordran till förste landtmätare, hvarigenom

allt antalet af de kommissionslandtmätare, som under åren 1886—1895 i medeltal

komme att söka de förhöjda pensionerna, sannolikt skulle uppgå till 5 å 6. Häraf

funne Styrelsen skäl antaga, ej mindre att de pensionsrum, hvilka icke vid första

utdelningen af de förhöjda pensionerna lämpligen kunde användas, sedermera skulle

befinnas vara af stort behof och före utgången af år 1890 blifva upptagna, utan äfven

att derefter 3 å 4 pensionsrum i medeltal skulle blifva lediga hvarje år för att

utdelas bland 5 till 6 sökande; och ansåge Styrelsen af nu anförda förhållanden framgå,

att 48 pensionsrum till högre belopp skulle komma att befinnas någorlunda tillräckliga

för det afsedda ändamålet, men icke heller kunna nedsättas, utan att detta

ändamål väsentligen skulle blifva förfeladt. Detta senare skulle ock tydligen komma

att ske, derest det af 1880 års Statsutskott ifrågasatta tillägget till Eders Kongl.

Maj:ts förslag, att i de 48 pensionerna jemväl skulle inbegripas de pensioner, som af

kommissionslandtmätare för närvarande åtnjötes, blefve antaget.

På grund af hvad Styrelsen sålunda anfört har Styrelsen anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva nådig proposition om den förändring i nu

gällande stadganden beträffande kommissionslandtmätares pensionering,

att för sådane tjenstemän, hvilka uppnått 60 lefnadsår och tjenat minst 30 år

samt under sammanräknade 25 år varit anstälde vid generallandtmäterikontoret eller

ekonomiska kartverket eller såsom storskiftes-, afvittrings-, vice kommissions- eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

kommissionslandtmätare och af Eders Kongl. Maj:t pröfvas hafva, såvidt på dem berott,

under förutnämnda 25 år varit verksamma såsom landtmäteritjenstemän, må på

allmänna indragningsstaten medgifvas 48 pensioner af 2,000 kronor för hvarje, att af

Eders Kongl. Maj:t, i den mån detta antal pensionsrum dertill lemnar tillfälle, vid

afskedstagandet tilldelas de sökande, hvilka finnas vara deraf mest förtjente;

att förhöjd pension af 2,000 kronor dock icke må tilldelas kommissionslandtmätare,

hvilken antingen fortfar att tjenstgöra vid storskiftes- eller afvittringsverken

eller ekonomiska kartverket eller innehar lön på stat eller pension från allmänna

indragningsstaten eller arméns pensionskassa till belopp af 2,000 kronor eller derutöfver

;

att likväl den kommissionslandtmätare, hvilken uppfylt de förenämnda vilkoren

för erhållande af förhöjd pension och, vid afskedstagandet, från arméns pensionskassa

åtnjuter lägre pension än 2,000 kronor, må, i mån af ledighet å de medgifna 48

pensionsrummen, å allmänna indragningsstaten uppföras till pension, hvars belopp

skall uppgå till skilnaden mellan 2,000 kronor och den från arméns pensionskassa

åtnjutna pensionen;

att för de kommissionslandtmätare, hvilka hädanefter i nåder utnämnas, rätt

till pension å allmänna indragningsstaten må medgifvas endast i den händelse, att de

uppfylt ofvannämnda vilkor för erhållande af förhöjd pension;

att deremot nuvarande kommissionslandtmätare, hvilka icke komma i åtnjutande

af förhöjd pension, må vid afskedstagandet, derest de uppnått 60 lefnadsår och

tjenat 30 år samt icke innehafva eller befordras till annan tjenst eller åtnjuta pension

från arméns pensionskassa eller allmänna indragningsstaten, å sistnämnda stat

uppföras till pension af 900 kronor.

Statskontoret har väl ansett sökanderne icke sakna skäl för den af dem begärda

och af Landtmäteristyrelsen förordade förhöjningen i pensionen till 2,000 kronor, men

med hänsyn till såväl det belopp, hvartill pensionen för kommissionslandtmätare för närvarande

är bestämd, som ock den undantagsställning inom tjenstemannakorpsen, hvilken

desse landtmätare, såsom ej af staten aflönade, intaga, har Statskontoret lika litet

nu som vid de två nästföregånde tillfällen, då detta embetsverk under den 25 Oktober

1877 och den 3 Februari 1879 afgifvit underdåniga yttranden i detta ämne, kunnat

förorda pensionens bestämmande till högre belopp än 1,600 kronor.

Emot den af Landtmäteristyrelsen ifrågasatta dispositionen af de föreslagna 48

högre pensionsrummen, att pensionen skulle, i den mån antalet pensionsrum dertill

lemnade tillfälle, vid afskedstagandet tilldelas de sökande, hvilka funnes deraf vara

mest förtjente, har Statskontoret erinrat, att för verkställande af en dylik, fullt noggrann

klassifikation af pensionsberättigade i allmänhet företedde sig så många svårigheter,

att densamma, såvida den icke pröfvades nödvändig, hvilket Statskontoret för

sin del icke kunde finna, borde helt och hållet undvikas och till följd deraf pension

tilldelas de pensionsberättigade i den ordning, de anmälde sig till afsked.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

21

I afseende å de af Landtmäteristyrelsen ifrågastälda vilkor för rättigheten till

pension har Statskontoret anmärkt, att någon beställning på stat af beskaffenhet att

kunna förenas med landtmäterigöromål icke torde kunna innehafvas af kommissionslandtmätare

efter uppnådda 60 år, att två pensioner från allmänna indragningsstaten,

efter hvad städse iakttagits, icke finge innehafvas, utan att sådant blifvit uttryckligen

medgifvet, samt att för åtnjutande af annan statsinkomst jemte pension från arméns

pensionskassa stadganden redan vore meddelade uti de för nämnda kassa utfärdade

reglementen. Uti senaste reglementen för denna kassa af den 20 Juni 1879 och den

14 December 1883 funnes nemligen, i öfverensstämmelse med 1878 års Riksdags, på

Eders Kongl. Majrts förslag, fattade beslut, intaget stadgande derom, att den, som

åtnjöte annan lön på rikets stat eller pension från andra allmänna medel än dem,

som för arméns pensionskassa vore anvisade, skulle i sammanräknade beloppet af kassapensionen

och fyllnadspensionen lida en minskning, motsvarande två femtedelar af

hvad sålunda från annat håll uppbures. Statskontoret ansåg det derföre tillfyllestgörande,

om föreskrift meddelades, att afsked skulle tagas icke endast från kommissionslandtmätarebefattning,

utan från landtmäteristaten äfvensom från anställning vid

ekonomiska kartverket, om sådan innehades.

Vidare och då andre landtmätare i allmänhet ansetts i afseende å pensionsförmån

vara likstälde med kommissionslandtmätare bär Statskontoret hemstält, att,

på sätt förut jemväl varit afsedt, den nu ifrågasatta pensionsförhöjningen måtte utsträckas

till en ännu i tjenst qvarstående andre landtmätare.

1 öfrigt har Statskontoret icke haft något att erinra vid Landtmäteristyrelsens

framställning.

Då frågan om högre pension för kommissionslandtmätarne den 17 Oktober 1879

anmäldes i Statsrådet, erinrade dåvarande Chefen för Civildepartementet, hvad angick

förändringen i den lefnadsålder, vid hvilken pensionen skulle få tillträdas, att Riksdagen

år 1875 för storskiftes- och afvittringslandtmätare och år 1878 för förste

landtmätare medgifvit, att, såvida desse uppfylt i öfrigt föreskrifna vilkor, de vid en

ålder af fylda 60 år finge på indragningsstat uppföras till pension, bestämd för de

förre till 2,000 och för de senare till 2,500 kronor. Då kommissionslandtmätarne

mer än de fleste tjenstemän vore utsatta för helsoförstörande mödor och flera slag

af försakelser, hvarigenom förmågau att vara åtminstone fullt verksamma i allmänhet

jemförelsevis ganska tidigt aftoge eller upphörde och en hög ålder sällan uppnåddes,

så syntes allt skäl vara för handen, att kommissionslandtmätarne och i likhet med

dem andre landtmätarne finge sig tillerkänd förmånen att vid 60 års ålder kunna

blifva till pension å allmänna indragningsstaten uppförde, en förmån, hvilken icke

allenast tillkomme öfriga med landtmäteriförrättningar i orterna sysselsatta personer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

09

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

utan äfven tillerkänts åtskilliga andra, kvilkas befattningar ansetts taga krafterna mer

än vanligt i anspråk eller på helsotillståndet utöfva en mera menlig inverkan, såsom

gymnastiklärare, landtbruksingeniörer, provinsialläkare.

Beträffande åter den begärda förhöjningen i pensionsbeloppet anförde bemälde

departementschef, att det väl blifvit satt i fråga, huruvida kommissionslandtmätare,

då de icke af staten åtnjöte någon aflöning, kunde anses såsom i dess tjenst i egentlig

mening anstälde och om således de borde vara ens till någon pension berättigade.

Utom det att representationen redan beviljat dem en sådan förmån, hvarigenom deras

egenskap af statens tjenare äfven finge anses erkänd, förekomme dock i detta hänseende,

att för vinnande af inträde i landtmäterikorpsen fordrades att hafva aflagt en

särskildt föreskrifven examen; att det tillkomme Eders Kongl. Maj:t att utnämna kommissionslandtmätare

och att befordran dertill icke vunnes, med mindre sökanden under en

längre tids tjenstgöring ådagalagt säkra prof på skicklighet, nit och rättskaffenshet.

Under utöfningen af sina åligganden finge kommissionslandtmätaren ock erfara, att han

vore en statens tjensteman. De förrättningar, hvartill enskildes förtroende kallade honom,

finge han icke åtaga sig, utan att förordnas af offentlig myndighet, och för sina

förrättningar stode han under en kontroll och hade han sig ålagd en redovisningsskyldighet,

den förra måhända mera sträng och den senare med större allvar utkräfd,

än för de fleste andre tjensteman egde rum. Väl vore det sannt, att han icke

fått sig tillagd någon lön af staten, men om han härutinnan icke vore så lyckligt

lottad som t. ex. landtbruksingeniörer och undervisare i åtskilliga med jordbruket

gemenskap egande näringar, hvilka personers verksamhet, i likhet med hans, i främsta

rummet toges i anspråk för den enskilde jordegarens gagn och bästa, men tillika,

likasom ock landtmätarens, vore för befrämjande af landets modernäring samt således

för vidmakthållande och höjande af landets deraf ytterst beroende välstånd af oundgängligt

behof och omisskännelig vigt, så vore det ändock ej honom tillåtet att sjelf

bestämma ersättningen för det biträde, han lemnade, utan denna ersättning utginge

efter derför af Konungen utfärdad taxa. På landtmätaren hvilade dessutom ett för

dem mycket betungande åliggande, hvarifrån de upprepade gånger förgäfves sökt befrielse,

det åliggande nemligen att till statens arkiv utan ersättning aflemna renoveradt

exemplar af en mängd kartor med tillhörande beskrifningar öfver skiften och

andra förrättningar, som af dem verkstäldes, och till följd af föreskriften hvarom det

allmänna utan allsköns uppoffring vore i besittning af dylika kartor och handlingar,

hvilka, genom tusentals landtmätares ansträngningar tillkomna och under lång följd

af år samlade, egde enligt Landtmäteristyrelsens uppskattning ett värde, som vore

att beräkna i millioner kronor och i mångfaldiga hänseenden tjenade till afhjelpande

af behof, som eljest måste med betydande kostnader tillgodoses.

Instämmande i de åsigter, som sålunda blifvit uttalade, anser jag mig böra underställa

Eders Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida icke billigheten kräfver att hos Riksdagen

göra förnyad framställning i ämnet. En ytterligare anledning att icke uppskjuta

med en dylik framställning synes mig finnas deri, att det ena af de skäl, som

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

23

inom Riksdagen anfördes mot det förra förslaget, numera förfallit, sedan, på sätt

Landtmäteristyrelsen erinrat, genom den nya landtmäteritaxan åtskilliga arfvodesbelopp

blifvit ganska betydligt nedsatta. Och hvad angår det andra skälet, eller möjligheten

för Eders Kongl. Maj:t att utnämna kommissionslandtmätare till obegränsadt antal, så och

emte det jag tillåter mig erinra, att under åren 1880—1884 antalet redan nedgått från

261 till 212, får jag för min del hemställa, lika med Landtmäteristyrelsen, att frågan

om eu bestämd begränsning i kommissionslandtmätarnes antal bör komma under nådigt

bedömande på samma gång som förslaget om förhöjda pensioner. Landtmäteristyrelsen

har, såsom redan är nämndt, antagit, att detta antal kan begränsas till 150,

de kommissionslandtmätare, hvilka äro sysselsatte vid ekonomiska kartverken eller

storskiftes- och afvittringsverken, oberäknade. För min del håller jag före, att antalet

bör kunna än ytterligare inskränkas. Landtmäteristyrelsen har angifvit antalet

arbets- och resedagar, som i tjensten användas af de vid allmänna skiftesverket sysselsatte

andre och kommissionslandtmätare, till 35,000 och ansett, att för hvarje af

desse landtmätare kan beräknas 280 arbets- och resedagar, allt för år. Mig synes,

att det sålunda angifna antalet 280 bör kunna höjas till 330, med beräkning hvaraf

kommissionslandtmätarnes antal skulle kunna nedsättas till 106. Då emellertid på

det skäl, Landtmäteristyrelsen vidare anfört, det torde vara af nöden, att utöfver sistnämnda

antal några kommissionslandtmätare finnas att tillgå, anser jag mig icke kunna

förorda, att antalet kommissionslandtmätare bestämmes lägre än till 120, oberäknade

de kommissionslandtmätare, hvilka äro anstälde vid ekonomiska kartverken eller, om

kartverkskommissionens förslag om dessa kartverks sammanslagning med det topografiska

varder genomfördt, vid rikets allmänna kartverk samt vid storskiftes-och afvittringsverken.

Mot Landtmäteristyrelsens förslag om utnämnande tills vidare af endast ett fåtal

kommissionslandtmätare hvarje år har jag icke funnit anledning till anmärkning.

I fråga om pensionsbeloppet och pensionsvilkoren instämmer jag med Statskontoret,

dock att jag ej kan biträda dess förslag, att äfven de kommissionslandtmätare,

som hädanefter utnämnas, skulle ega rätt till 900 kronors pension, i händelse någon

af de 48 pensionerna å 1,600 kronor ej vore vid afskedstagande! ledig. En sådan

rätt synes mig så mycket mera obehöflig, som de högre pensionsrummen torde blifva

till antalet tillräckliga, så snart kommissionslandtmätarnes antal hunnit begränsas till

hvad föreslaget blifvit.

Att deremot, på sätt 1880 års Statsutskott synes hafva velat, förklara äfven de

nuvarande kommissionslandtmätarne pligtige att åtnöjas med de 48 pensionsrummen

kan jag ej tillstyrka. Desse landtmätare hafva ovilkorlig rätt till pension å allmänna

indragningsstaten till belopp af 900 kronor, såvida de uppfylt de för pensionens tillgodonjutande

gifna bestämmelser, och desse kunna således icke förmenas att, derest

de icke genast vid afskedstagande! kunna komma i åtnjutande af den högre pensionen,

å allmänna indragningsstaten uppföras till pensionsbeloppet 900 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Pension för

chefen för

Ottenby stuteri,

Grefve

F. S. A. M.

Posse.

24 Nionde hufvud titeln: bil. 3.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva,

att, under förutsättning att antalet koinmissionslandtmätare för hela riket)

oberäknadt dem, som äro sysselsatte vid rikets allmänna kartverk samt vid storskiftes-

och afvittringsverken, bestämmes till 120 och att, intill dess antalet nedgått till

denna siffra, ej flere än 4 årligen till kommissionslandtmätare befordras, må, med ändring

af nu gällande bestämmelser om kommissionslandtmätares och andre landtmätares

pensionsförmåner från allmänna indragningsstaten, i stället å samma stat uppf öras

48 pensioner till belopp af 1,600 kronor för hvarje, att af Eders Kongl. Maj:t, i den

mån nämnda antal pensionsrum dertill lemnar tillfälle, vid kommissionslandtmätares

afgång från landtmäteristaten äfvensom från anställning vid rikets allmänna kartverk,

derest sådan innehafves, tilldelas kommissionslandtmätare, som uppnått 60 lefnadsår

och tjenat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit anstälde vid generallandtmäterikontoret

eller vid ekonomiska kartverket eller vid rikets allmänna kartverk eller

såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare eller kommissionslandtmätare

och af Eders Kongl. Maj:t pröfvas hafva, såvida på dem berott,

under förenämnda 25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän,

att nuvarande kommissionslandtmätare må, sedan de uppnått 60 lefnadsår och

tjenat 30 år, ega att vid afskedstagandet, derest de icke komma i åtnjutande af förenämnda

förhöjda pensioner, uppföras å allmänna indragningsstaten till pension af 900

kronor, med rättighet derjemte för dem att i den ordning, de undfått nådigt afsked,

kunna, i mån af äldres afgång, under de för de förhöjda pensionernas erhållande

stadgade vilkor uppföras till åtnjutande af det högre pensionsbeloppet,

samt att den i tjenst qvarvarande andre landtmätaren må förklaras berättigad

att under enahanda vilkor som kommissionslandtmätarne komma i åtnjutande af de

för desse föreslagna förbättringar i pensionsförmånerna1''.

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och tillstyrkt instämde

Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder dertill lemna

bifall samt förordnade,

att utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande

vid uppgörande åt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Härefter föredrog departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna i underdånighet:
-

21:o.

En af chefen för Ottenby stuteri, hofstallmästaren m. m. Grefve Fredrik Salomon

Albrecht Mauritz Posse gjord, af Stuteriöfverstyrelsen med förord insänd underdånig

ansökning om rätt att vid afskedstagandet efter fylda 65 år komma i åtnjutande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3. 25

af pension med enahanda belopp, som blifvit innehafvare af dylik beställning förut

förunnad.

Af ansökningsbandlingarne inhemtades, att sökanden, som vore född den 15

Oktober 1820, blifvit den 25 Oktober 1837 antagen till sergeant vid Smålands grenadierbataljon;

att han år 1842 blifvit underlöjtnant vid Smålands husarregemente

och sedermera derstädes befordrats till löjtnant och ryttmästare, från hvilken sistnämnda

beställning han år 1870 erhållit afsked; samt att sökanden redan derförut

den 8 Mars 1867 erhållit förordnande att bestrida chefsbefattningen vid förenämnda

stuteri, å hvilken befattning han år 1870 erhållit konstitutorial; och upplystes af ett

handlingarne bifogadt läkarebetyg, att sökanden, ehuru i allmänhet åtnjutande god

helsa, redan under närmaste åren antagligen icke komme att fullständigt bibehålla

den skärpa, spänstighet och obehindrade rörelseförmåga, som erfordrades för att kunna

i alla hänseenden väl sköta en befattning af ifrågavarande art.

Till följd af erhållen nådig remiss hade Statskontoret i underdånigt utlåtande

den 14 nästlidne November anfört: att sökanden väl år 1885, då han fylde 65 år,

uppnått den för civile embets- och tjenstemän i afseende å rätt till pension från allmänna

indragningsstaten vid afskedstagandet stadgade lefnadsålder, likasom han redan

tillbragt i statens tjenst längre tid, än som erfordrades för erhållande af sådan pension,

men att, då de härom gifna allmänna föreskrifter icke kunde anses tillämpliga å innehafvare

af tjenstebefattning vid stuterierna i riket, nådig framställning borde till Riksdagen

afiåtas om rätt för sökanden att komma i åtnjutande af pension å nämnda stat,

hvarföre Statskontoret —- jemte tillkännagifvande att sökanden förutom åtskilliga naturaförmåner,

upptagna till ett sammanräknadt värde af 577 kronor 68 öre, åtnjöte en

kontant lön af 5,000 kronor samt att han, som, enligt hvad upplyst blifvit, allt sedan

år 1870 varit berättigad till pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa

med tillhopa 1,000 kronor, icke uppbure denna pension eller egde deraf komma i åtnjutande,

så länge han innehade aflönings- eller pensionsförmåner, uppgående till 3,000

kronor, — lika med Stuteriöfverstyrelsen hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition derom, att sökanden måtte tilläggas rättighet att, då han efter

uppnådd lefnadsålder af 65 år afginge från chefsbefattningen vid Ottenby stuteri, å

allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension till

belopp, motsvarande 80 procent af hans kontanta lön, eller 4,000 kronor.

Sedan departementschefen erinrat, att Riksdagen år 1881 medgifvit, att dåvarande

chefen för Flyinge stuteri finge efter sin afgång från befattningen vid fylda 65 år åtnjuta

pension å allmänna indragningsstaten med 4,000 kronor för år, tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t, med hänsyn till hvad i ärendet blifvit upplyst, täcktes föreslå

Riksdagen medgifva, att Grefve Posse finge från och med månaden näst efter den, då

han vid fylda 65 år afginge från befattningen såsom chef för Ottenby stuteri, å afl
4
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

manna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af

4,000 kronor.

22:o.

Pension för Afdelningschefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse

E^O^Nord- ^en sistlidne September, deruti afdelningschefen anfört, att, sedan Norrbottens läns

Under. ekonomiska kartverk nu så fortskridit, att under loppet af år 1885 en del af kartverkets

personal icke längre vore för kartverket behöflig, de af samma personal, som

icke lämpligen kunde användas vid andra topografiska arbeten, borde vid nämnda tid

entledigas; att bland dem, som i första rummet komme att träffas af denna härda

lott, vore kartografen Erik Olof Nordlinder, .hvilken under mångårig tjenstgöring vid

kartverket, der han allt från dess början haft anställning, med nit och skicklighet fullgjort

honom ålagda göromål, men numera i följd af ålder och sjuklighet blefve oförmögen

att efter afskedet försörja sig genom mätningar eller andra med hans verksamhet

såsom kartograf likartade arbeten på fältet och sålunda för sitt och de sinas

uppehälle komme att uteslutande hänvisas till den ringa inkomst, han uppbure såsom

lärare i teckning vid allmänna läroverket i Luleå, i hvilken egenskap han enligt bifogadt

intyg åtnjöte årlig lön, 1,250 kronor, och ett lönetillägg af 75 kronor för år;

samt att Nordlinder icke egde någon förmögenhet och icke under tjenstgöringen varit

i tillfälle att af sin aflöning bereda sig och sin familj skydd mot nöd under kommande

dagar, i ty att hans årsarfvode ända till och med år 1874 högst uppgått

till ett belopp af 1,500 kronor och först genom den lönereglering, som från och med

år 1876 tillämpades för de ekonomiska kartverken, höjdes till det nuvarande beloppet,

2,500 kronor; och anhölle afdelningschefen, på grund af Nordlinders tjugufemåriga

verksamhet och hvad afdelningschefen i öfrigt anfört, att Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen göra framställning om beviljande åt Nordlinder af en årlig pension å allmänna

indragningsstaten till ett belopp af 2,000 kronor, motsvarande åttio procent af

hans nu innehafvande kartografarfvode.

Vidare inhemtades af skrifvelsen bilagda handlingar, att Nordlinder vore född

den 17 Februari 1827 och gift samt hade en dotter, född 1867; att han sedan längre

tid tillbaka lidit af gikt och njursten samt till följd deraf vore urståndsatt att tjenstgöra

vid mätningar ute å marken; att hans synförmåga betydligt aftagit samt att

Nordlinder, enligt hvad företedt prestbetyg innehölle, icke under sin tjenstetid förvärfvat

någon enskild förmögenhet; och hade landshöfdingen H. A. Widmark i afgifvet

intyg vitsordat, att under de 14 år, landshöfdingen Widmark tjenstgjort såsom

förman vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk, Nordlinder med flit, ordentlighet,

noggranhet och punktlighet fullgjort alla göromål, hvilka åt honom uppdragits; hvarföre

och då Nordlinder numera till följd af framskriden ålder och försvagad helsa

icke längre torde kunna fortfara med en så ansträngande befattning som en kartografs,

landshöfdingen ansåge sig med fullt skäl kunna • rekommendera Nordlinder till,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 3.

27

på samma gång landshöfdingen kunde vitsorda hans behof af den pension å allmänna

indragningsstaten, hvarpå ett pligttroget och träget arbete i statens tjenst kunde göra

anspråk.

Statskontoret, hvars underdåniga utlåtande i ärendet blifvit infordradt, hade

deri anfört, att, ehuru Nordlinder icke på långt när uppnått den i pensionsförfattningarne

föreskrifna lefnads- och tjensteålder, Statskontoret likväl, med afseende å

hans jemförelsevis långvariga, nitiska tjenstgöring samt vitsordade sjuklighet och obemedlade

ställning, funne sig kunna tillstyrka, att någon pensionsförmån bereddes Nordlinder

vid afgången från kartograf befattningen; men att Statskontoret, enär Nordlinder

fortfarande innehade anställning såsom lärare i teckning vid allmänt läroverk

med en fast aflöning af 1,250 kronor, ansåge pensionen ej böra bestämmas högre, än

till femtio procent af kartografarfvodet.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t

måtte i enlighet med Statskontorets hemställan föreslå Riksdagen medgifva, att Nordlinder

från och med månaden näst efter den, då han, till följd deraf att hans verksamhet

såsom kartograf vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk ej vidare erfordrades,

blefve derifrån entledigad, finge å allmänna indragningsstaten under sin återstående

lifstid uppbära en årlig pension af 1,250 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet i näst föregående

två mål tillstyrkt samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Paul Strandberg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Pension för

läroverksadjunkten

E. W. Ginberg.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 19 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog vidare:

En af rektorn vid allmänna läroverket i Umeå J. Johansson gjord framställning

om beredande af pension å allmänna indragningsstaten åt adjunkten vid nämnda

läroverk, filosofie doktorn Robert Wilhelm Gillberg, hvilken, enligt bifogadt, af öfverläkaren

vid Vadstena hospital G. Göthlin den 16 sistlidne Juni utfärdadt läkarebetyg,

alltsedan hösten 1880 å hospitalet vårdats för sinnessjukdom, hvars yttringar icke

lemnade någon utsigt till, att Gillberg kunde återvinna fullständig helsa; till stöd för

hvilken framställning rektorn Johansson, under förmälan att Gillbergs tjenst hittills

uppehållits af vikarier med täta ombyten, åberopat de olägenheter af flera uppgifna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4. 29

slag, som derigenom uppstode, helst undervisningen jemväl i flera andra läroämnen

samtidigt måst vid läroverket bestridas genom vikarier eller extralärare.

Öfver denna framställning hade domkapitlet i Hernösand den 16 sistlidne Juli

afgifvit infordradt yttrande och dervid, under meddelande att Gillberg vore född den

15 Oktober 1837, under läsåren 1866—1870 tjenstgjort såsom extra lärare vid Hernösands

allmänna läroverk, den 29 September 1869 utnämnts till adjunkt vid läroverket

i Östersund och den 23 Februari 1870 erhållit begärd transport till befattningen vid

läroverket i Umeå, på de af rektorn Johansson anförda skäl hemstält om aflåtande

af nådig proposition till Riksdagen angående Gillbergs öfverflyttande å indragningsstat

med åtnjutande af den pension, Kongl. Maj:t kunde finna skälig.

Statskontoret, som öfver ifrågavarande framställning jemväl afgifvit infordradt

utlåtande, hade deri anfört: att Gillberg vid sin nuvarande ålder af omkring 47 år

och efter endast 18 års tjenstetid på långt när icke uppfylt de i dessa hänseenden för

lärares pensionsrätt å allmänna indragningsstaten föreskrifna vilkor; men att Statskontoret,

enär med hänsyn till det företedda läkarebetygets innehåll måste antagas, att

Gillberg för all framtid komme att blifva otjenstbar, ansåge sig, på grund häraf och

med afseende å angelägenheten, att Gillbergs lärarebefattning icke måtte, till men för

undervisningen, än vidare af vikarie uppehållas, samt med stöd jemväl af Rikets

Ständers vid 1853—1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd,

lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets

tjenst, böra biträda förslaget om Gillbergs öfverflyttande å indragningsstat; i anseende

hvartill Statskontoret, med tillkännagifvande att Gillbergs aflöning i egenskap af adjunkt,

enligt gällande stat, utgjordes af lön, 1,500 kronor, och personel lönetillägg,

enligt nådiga brefvet den 27 Januari 1880, 1,000 kronor eller tillhopa 2,500 kronor,

i underdånighet hemstält, att till Riksdagen måtte aflåtas nådig proposition om beviljande

för Gillberg af pension, hvars belopp, i öfverensstämmelse med hvad i likartade

fall tillförene egt rum, syntes böra bestämmas till tre fjerdedelar af hans

nämnda aflöning eller 1,875 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att adjunkten Gillberg

må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 1,875 kronor.

En af domkapitlet i Kalmar med underdånig skrifvelse den 14 Maj detta år

öfverlemnad och dervid förordad, af läraren i teckning vid högre allmänna läroverket

derstädes Sven Gustaf Lindblom gjord underdånig ansökning, att honom måtte förunnas

rätt till pension för hans återstående lifstid till det belopp, han såsom lön åtnjöte.

Pension för

teclcningsläraren

S. G. Lindblom.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

Af handlingar^ inhemtades: att sökanden är född den 15 September 1810;

att han alltsedan början af höstterminen 1843 oafbrutet bestridt teckningsläraretjenst

först vid f. d. gymnasium samt förenade lärdoms- och apologistskolan i Kalmar samt

derefter, sedan Kongl. Maj:t förklarat honom kompetent att söka teckningsläraretjensten

vid högre elementarläroverket i nämnda stad och domkapitlet den 2 September

1859 derå meddelat honom fullmagt, vid berörda högre elementar- eller allmänna

läroverk; samt att sökanden förutom denna anställning, hvarunder han enligt

intyg af vederbörande eforus fullgjort sin undervisningsskyldighet under nitiskt och

troget användande af all den förmåga och skicklighet, som stått honom till buds, äfven

innehaft förordnande att förestå gymnastiklärarebefattning vid först omförmälda undervisningsanstalter

från och med höstterminen 1850 till och med vårterminen 1859 samt

vid Kalmar folkskolelärareseminarium från och med höstterminen 1850 till och med

vårterminen 1866.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 27 sistlidne Maj hade Statskontoret

anfört: att genom nådiga brefvet den 16 Mars 1858 stadgats, att lärarne vid rikets

elementarläroverk skulle dädanefter komma i åtnjutande af enahanda pensionsrätt å

allmänna indragningsstaten, som enligt då gällande författningar tillkomme civile embetsoch

tjenstemän; att detta stadgande hittills ansetts icke skola tillämpas å lärare i

teckning vid dessa läroverk, utan att i de fall, då sådane lärare af Kongl. Maj:t beviljats

pension å nämnda stat vid afskedstagandet, sådant skett efter nådig framställning

i ämnet till Riksdagen; [och hadel Statskontoret, då sökanden för länge sedan

upp fy It de, enligt nådiga förordningen den 24 Januari 1778 med flera äldre författningar,

i afseende å civile tjenstemäns pensionsrätt; föreskrifna vilkor af uppnådd 70

års ålder och minst 30 års oafbruten tjenstgöring i statens tjenst, med hemtadt stöd

jemväl af nådiga brefvet den 29 Juni 1883, i hvad det rörde rätt till pension för läraren

i teckning vid högre allmänna läroverket i Venersborg F. A. Zettergren, i underdånighet

hemstält, att till Riksdagen måtte afiåtas nådig framställning derom, att

sökanden må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked,

å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära pension till ett hans

lön såsom teckningslärare i tredje lönegraden vid högre allmänt läroverk motsvarande

belopp af 1,500 kronor årligen.

I anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att teckningsläraren Lindblom må från och

med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder sin befattning

såsom lärare i teckning vid högre allmänna läroverket i Kalmar, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

31

En genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län till Kongl. Maj:t insänd

underdånig ansökning af förmyndaren för sinnessjuke provinsialläkaren i Ölands

södra distrikt, medicine doktorn och kirurgie magistern Claes Samuel Zacharias Kuylenstjerna,

om bemälde provinsialläkares uppförande på allmänna indragningsstaten med

bibehållande af hans lön; öfver hvilken ansökning Medicinalstyrelsen och Statskontoret

afgifvit infordrade utlåtanden.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Kuylenstjerna är född

den 30 September 1822 och sålunda uppnått en ålder af 62 år; att han, efter att

år 1849 hafva afslutat sina medicinska studier, innehaft åtskilliga förordnanden såsom

läkare, till dess han år 1858 utnämndes till läkare vid Elfsborgs läns lasarett och

kurhus i Yenersborg, från hvilken befattning han år 1878 afgått med pension; att,

sedan han derefter tjenstgjort någon tid såsom tillförordnad provinsialläkare, han den

3 September 1880 utnämnts till provinsialläkare i Ölands södra distrikt; att, på sätt

ett af vederbörande öfverläkare vid Yexiö hospital den 5 September 1884 utfärdadt

intyg utvisade, Kuylenstjerna vore lidande af sinnessjukdom (förryckthet) och att denna

hos Kuylenstjerna periodiskt återkommande sjukdom, enligt hvad erfarenheten gåfve

vid handen, vore att anse såsom obotlig; samt att, enligt af Kuylenstjernas förmyndare

meddelade intyg, dels Kuylenstjernas tillgångar ej räckte till gäldande af mera än

högst 50 procent af hans skulder, dels den pension, Kuylenstjerna såsom f. d. lasarettsläkare

i Venersborg uppbure, utgjorde 800 kronor årligen.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade vid öfverlemnandet af ifrågavarande

ansökning anfört, att, enär icke någon anledning funnes till antagande, att provinsialläkaren

Kuylenstjerna någonsin kunde komma att återinträda i tjensteutöfning, samt

under de senare åren, då Kuylenstjerna åtnjutit oafbruten tjenstledighet, åtskilliga

ombyten måst göras af vikarierande läkare, utan att någon af desse varit på grund af

afiagda kunskapsprof berättigad att fullgöra alla en provinsialläkare åliggande tjenstepligter,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i öfverensstämmelse jemväl med en i orten

allmänt uttalad önskan, för sin del tillstyrkte, att ansökningen måtte vinna det afseende,

hvarigenom Kuylenstjernas definitiva afgång från tjensten bereddes.

I sitt uti ärendet afgifna utlåtande hade Medicinalstyrelsen, under åberopande

af ofvan anförda omständigheter, hemstält om aflåtande af nådig proposition till

Riksdagen angående Kuylenstjernas pensionerande med ett belopp, motsvarande hans

provinsialläkarelön.

Statskontoret hade i sitt utlåtande dels erinrat, att i afseende å provinsialläkares

pensionsrätt vore enligt Kongl. brefvet den 10 Juli 1884 stadgadt, att provinsialläkare

vid fylda 60 år och efter 25 års tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år

såsom provinsialläkare, egde att derifrån afgå med pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 4,000 kronor, dels ock framhållit, att Kuylenstjerna uppnått

högre ålder, än som fordrades för provinsialläkares rätt till pension å indragningsstat

vid afskedstagande!, under det att deremot hans tjenstetid ej på långt när motsvarade

hvad i detta hänseende föreskrifvits, i det han endast 4 år varit ordinarie provinsial
-

Pension för

provinsialläkaren

C. S. K Kuylenstjerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Pension för

läraren vid

Chalmers tekniska

läroanstalt

i Göteborg

P. 0.

Paten.

32 Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

läkare ock derförutom bestridt tillfälliga förordnanden såsom provinsialläkare och

annan läkarebefattning i statens tjenst under något mer än 9 år. Men då Kuylenstjerna

emellertid efter all sannolikhet vore till vidare tjenstgöring såsom provinsialläkare

oförmögen, hade Statskontoret, med åberopande jemväl af Rikets Ständers vid

1853—1854 års riksdag meddelade förklarande angående sinnessvag tjenstemans skiljande

från ordinarie beställning i rikets tjenst, ansett sig böra hemställa, det Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att provinsialläkaren Kuylenstjerna, hvilken i denna

egenskap innehade lön å stat till belopp af 2,000 kronor, finge från och med månaden

näst efter den, uti hvilken afsked från tjensten blefve honom beviljadt, uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension, som likväl med afseende

å hans jemförelsevis korta tjenstetid syntes böra bestämmas till endast tre fjerdedelar af

lönen eller 1,500 kronor, motsvarande det belopp, han under tjenstledighet för sjukdom

vore berättigad uppbära.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet i underdånighet,

det Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning derom, att provinsialläkaren

Kuylenstjerna må från och med månaden näst efter den, då afsked från

provinsialläkaretjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor.

Styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg underdåniga skrifvelse

den 23 sistlidne September, deri Styrelsen anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra framställning derom, att läraren i verkstadsarbete vid nämnda läroanstalt

Per Olof Dalén måtte, så snart han efter den 1 Januari 1886 från sin befattning erhölle

afsked, få såsom pension uppbära sin lön, 3,000 kronor, eller så stor del deraf,

som Kongl. Maj:t funne skäligt.

Af handlingarne inhemtades: att Dalén är född den 2 Juni 1823; att han från

och med Juli månad 1852 innehaft sin ifrågavarande befattning; samt att han, enligt

hvad ett den 8 sistlidne Augusti utfärdadt läkarebetyg utvisade, lede af kroniska sjukåkommor

i andningorganerna och underlifvet, hvarjemte själskrafternas spänstighet

vore minskad, i följd hvaraf Daléns arbetsförmåga vore mycket nedsatt.

I ofvanberörda skrifvelse hade Styrelsen till stöd för sin anhållan hufvudsakligen

anfört: att Dalén, som år 1886 komme att uppnå en ålder af 63 lefnads- och 34

tjensteår, innehade en genom dertill hörande åligganden mycket ansträngande befattning;

att Dalén med synnerligt nit och stor pligttrohet samt, så länge kropps- och

själskrafter varit oförminskade, jemväl med stor skicklighet fullgjort sina åligganden;

att det dock numera i anseende till Daléns sjuklighet vore förenadt med stora svårigheter

för honom att på ett nöjaktigt sätt sköta sin befattning, hvilken med 29 tim
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. i.

33

mars tjenstgöring i veckan och skyldighet att under en stor del af denna tid samtidigt

undervisa ett antal elever, öfverstigande 50, kräfde stor kroppslig rörlighet och

styrka i förening med själens spänstighet och liflighet; samt att särskildt för den nedre

afdelningen af läroanstalten, der verkstadsarbetena utgjorde ett af hufvudämnena, vore af

stor betydelse, att en kraftig och’: tidsenlig undervisning i detta ämne meddelades

eleverna.

I infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört: att i den för

frågavarande läroanstalt genom nådigt bref den 1 Juni 1877 faststälda aflönings-och

utgiftsstat funnes bland lärarepersonalen uppförd en lärare i verkstadsarbete med lön

till belopp af 3,000 kronor; att vid nyssnämnda års riksdag allenast lektorerna vid

anstalten fått sig tillförsäkrad pensionsrätt enligt för lektorerna vid elementarläroverken

gällande grunder, hvaremot för öfrige lärare vid anstalten pensionsrätt å allmänna

indragningsstaten icke vore medgifven;'' men att emellertid, med afseende å

Daléns långvariga och synnerligen väl vitsordade tjenstgöring samt då han, enligt

hvad Styrelsen upplyst och läkarebetyget jemväl utvisade, numera vore till arbetsförmågan

mycket nedsatt och således ej kunde på ett tillfredsställande sätt sköta en så

ansträngande befattning som den ifrågavarande, Statskontoret i underdånighet tillstyrkte,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om rätt för Dalén

att, sedan han efter ingången af år 1886 från sin tjenst erhållit afsked, å,''allmänna

indragningsstaten uppbära en hans lön motsvarande pension af 3,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte Statsrådet, det Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om rätt för Dalén att, sedan han

efter ingången af år 1886 från sin tjenst undfått afsked, från och med månaden näst

derefter å allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 3,000 kronor årligen,

Kommerskoliegii underdåniga skrifvelse den 23 sistlidne September, hvarmed

Kollegium insändt en af öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm August Paschs

enka Hedvig Sophia Elisabeth Pasch, född Lundh, hos Styrelsen för nämnda skola

gjord och af Styrelsen med skrifvelse till Kommerskollegium öfverlemnad ansökning,

deruti enkan Pasch, under åberopande af bilagd tjensteförteckning för hennes man,

utdrag af den efter honom hållna bouppteckning, prestbevis och läkareintyg, anhållit,

att Styrelsen måtte hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om aflåtande af

nådig proposition till Riksdagen i syfte att för sökanden utverka något pensionsbelopp.

Af handlingarne inhemtades: att öfverläraren Pasch, som var född den 30

Augusti 1833, från år 1855 varit anstäld såsom lärare först vid svenska slöjdföreningens

skola, sedermera vid den derur utbildade slöjdskolan och slutligen, efter dennas

omorganisation, vid tekniska skolan i Stockholm; att han derunder meddelat under
-

Pension för

enlcan efter

öfverläraren

vid tekniska

skolan i

Stockholm A.

Pasch.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde liufvudtitelu: bil. 4.

visning i hvarjehanda ämnen, såsom kemi och fysik, perspektivlära, frihandsteckning,

klotsteckning, ornamentsteckning, konstruktionslära och beskrifvande geometri; att han

derjemte från 1857 innehaft bibliotekariebefattningen och från 1870 varit kassaförvaltare

vid skolan; att han vid sin död, hvilken inträffat den 16 sistlidne Juli, åtnjutit

en årlig lön af tillhopa 4,500 kronor i de af honom då innehafda befattningar

vid skolan; att Pasch vidare från och med höstterminen 1856 till och med vårterminen

innevarande år varit anstäld såsom assistent i beskrifvande geometri och ritkonst

vid teknologiska institutet eller tekniska högskolan i Stockholm samt derjemte utfört

särskilda honom lemnade offentliga uppdrag; att Pasch, enligt Styrelsens vitsord, under

den långa tid af nära trettio år, som han utöfvat ofvan omförmälda lärareverksamhet,

på ett synnerligen förtjenstfullt och för industrien gagnande sätt skött sina befattningar

och genom utgifvandet af värderika läroböcker i vidsträcktare kretsar med

berömvärdt nit verkat i upplysningens tjenst beträffande såväl den allmänna som yrkesarbetarens

mera speciela bildning; att i dödsboet efter Pasch, hvilken förutom

enkan efterlemnat en dotter, född 1861, tillgångarne vid hållen bouppteckning beräknats

till 2,859 kronor 72 öre och skulderna till 7,361 kronor 1 öre; samt att

enkan Pasch, hvilken således befinner sig i fullkomligt medellösa omständigheter, är,

enligt läkarebetyg, till följd af nervöst hjertlidande och allmän svaghet alldeles oförmögen

att med sitt arbete försörja sig och sin dotter.

I enlighet med hvad Styrelsen för tekniska skolan hemstält hade Kommerskollegium,

under åberopande af hvad i ärendet förekommit och med hänsyn dertill

att Pasch i lifstiden icke egt att för enkan och dottern bereda inträde till vinnande

af pension i någon af de med statsbidrag till en del underhållna enke- och pupillkassorna,

tillstyrkt framställning till Riksdagen om beviljande åt enkan Pasch af en

årlig pension, att, så länge hon i enkestånd förblefve, utgå till det belopp, Kongl.

Maj:t kunde finna skäligt föreslå; och hade Kommerskollegium med afseende härå

erinrat, att 1877 års Riksdag, med bifall till nådig proposition, beviljat enkan efter

föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås S. Th. Göransson en årlig pension

af 400 kronor.

Efter nådig remiss hade jemväl Statskontoret yttrat sig uti ifrågavarande

ärende och med afseende å hvad Kommerskollegium i frågan anfört förordat bifall till

den gjorda framställningen; hvarjemte Statskontoret, med stöd såväl af det utaf Kommerskollegium

åberopade beslut vid 1877 års riksdag som ock deraf att vid 1880

års riksdag pension till belopp jemväl af 400 kronor blifvit tillerkänd kaptenen

Schartaus enka, ansett sig kunna tillstyrka aflåtande af framställning till Riksdagen

om årlig pension för enkan Pasch från allmänna indragningsstaten till belopp af 400

kronor, att af henne från och med Augusti månad innevarande år åtnjutas, så länge

hon förblefve i sitt nuvarande enkestånd.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t

måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att enkan Pasch må från allmänna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

35

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 400 kronor från och med sistlidne

Augusti månad, så länge hon lefver enka.

Hvad Statsrådet beträffande de under nästföregående fem punkter upptagna ärenden

i underdånighet tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstateus nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Ej. Westerling.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde liufvudtiteln: bil. 5.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 80 December

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog vidare:

lönetittskott Universitetskanslerns underdåniga memorial af den 29 sistlidne September, deri

åt laboratorn, lian, bland annat, anmält och till bifall förordat en af karolinska mediko-kirurgiska

A^Tigerstedt inst^utets lärarekollegium gjord framställning om ett personligt lönetillskott å 1,500

'' kronor årligen för laboratorn vid institutets fysiologiska laboratorium, doktor R. A. A.

Tigerstedt.

Med afseende härå hade institutets lärarekollegium erinrat derom, att det

under den sista tiden visat sig vara förenadt med synnerligen stora svårigheter att få

lärareplatserna inom de teoretiska facken vid institutet besatta med fullt kompetenta

personer. Orsaken till detta i hög grad bekymmersamma förhållande vore utan tvifvel

i främsta rummet att söka deri, att för de unge män, som genomgått den långa och

kostsamma medicinska kursen, och framför allt för de till begåfning och kunskaper

mera framstående bland dem i allmänhet erbjöde sig ganska stora utsigter att genom

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelu: bil. 5.

37

utöfvande af medicinsk praktik inom en jemförelsevis kort tid ernå en oberoende och

i många fall till och med mycket god ekonomisk ställning, under det att lärareverksamheten

inom de teoretiska facken, äfven sedan befordran till de högst aflönade tjenstebefattningarne

vunnits, i ekonomiskt hänseende knappt kunde tillfredsställa de måttligaste

anspråk, synnerligast i de talrika fall, der sådan befordran först efter lång

väntan med otillräckliga löneinkomster och under fortsatt skuldsättning kunnat erhållas.

Under dessa omständigheter vore det en pligt att så vidt möjligt vidtaga sådana

åtgärder, att icke begåfvade män, som redan utmärkt sig genom framgångsrik

vetenskaplig och lärareverksamhet, af otillräcklig aflöning tvunges att till svår skada

för den medicinska undervisningen öfvergifva det läroverk, åt hvars tjenst de med

heder egnat sina krafter. För närvarande ville emellertid icke lärarekollegiet föreslå

någon allmän löneförhöjning för de teoretiska lärarebefattningarne vid institutet, utan

trodde, att det afsedda ändamålet kunde för tillfället på ett någorlunda tillfredsställande

sätt vinnas, om åt framstående personer, som innehade svagt aflönade befattningar

och hvilkas bibehållande vid läroverket vore synnerligen önskvärd!, anvisades en personlig

löneförhöjning, som utginge, intill dess de blefve befordrade till ordinarie professorstjenst.

Och i detta hänseende ansåg sig lärare kollegiet böra’fästa uppmärksamheten

på nuvarande innehafvaren af laboratorstjensten vid institutets fysiologiska

laboratorium, medicine doktorn Robert Adolf Armand Tigerstedt, som såväl genom

framstående vetenskaplig verksamhet som ock genom det utmärkta sätt, på hvilket han

ledt undervisningen och öfningarne på nämnda laboratorium, gjort sig i hög grad förtjent

af att komma i åtnjutande af någon förbättring i sin nu till endast 3,000 kronor

uppgående aflöning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och enär med skäl kunde befaras,

att karolinska institutet, om icke någon väsentlig förbättring i doktor Tigerstedts löneinkomster

snart bereddes, inom kort komme att förlora en mycket dugande och under

nuvarande förhållanden synnerligen svårersättlig lärarekraft, hemstälde Statsrådet i

underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om anvisande

på allmänna indragningsstaten af ett personligt lönetillskott å 1,500 kronor årligen för

laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska laboratorium, doktor

R. A. A. Tigerstedt, att utgå så länge han omförmälda laboratorstjenst bestrider.

Härefter anförde departementschefen:

“Detta års Riksdag anvisade å allmänna indragningsstaten för år 1885 och stälde

till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt att meddela, användas till

understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka

Understöd

för är 1886

åt äldre behöfvande

folkskolelärare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867. Sedan samtliga

domkapitlen och Stockholms stads konsistorium blifvit i ämnet hörda, har Eders

Kongl. Maj:t den 12 innevarande månad utfärdat nådig kungörelse angående understöd

för år 1885 åt äldre behöfvande folkskolelärare.

Då de skäl, som föranledt anslagets beviljande för år 1885, naturligtvis lika väl

gälla äfven för kommande år samt någon erfarenhet ännu icke vunnits, huruvida

det belopp, som för år 1885 beviljats, är för högt eller för lågt beräknadt, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för

år 1886 å allmänna indragningsstaten under enahanda vilkor och bestämmelser bevilja

samma belopp, 10,000 kronor.»

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under nästföregående två punkter upptagna

ärenden i underdånighet tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag härom till Finansdepartementet

öfverlemnas för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocoilo:

Carl Tornérhiclm.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde imf v vidt i teln: bil. 6.

39

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30 December

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde härefter:

“Beträffande beloppet af det kreditiv, som för år 1886 kan blifva erforderligt

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering och dels till

fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl, har Direktionen för arméns pensionskassa

i underdånig skrifvelse den 24 sistlidne September anmält, hurusom efter gjorda

beräkningar med säkerhet kunde antagas, att det för år 1885 beviljade kreditiv å

900,000 kronor skall, i följd af medgifvandet att använda det å innevarande års

kreditiv uppkommande öfverskott, lemna en behållning, med tillhjelp hvaraf förhöjning

i kreditivbeloppet för år 1886 icke skulle behöfvas.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1886 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu

Kreditiv för

•pensioneringen

vid armén.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde liufvudtiteln: bil. 6.

faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året

densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,

och dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1885 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.®

I denna hemställan af departementschefen instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till ledning

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCOS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Haris Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter yttrade departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern

Themptander:

»De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1886, utgöra

sålunda:

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

Sammanfattning

af utgifterna

under

hufvudtitlarne.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Anslag utom

hufvudtitlarne.

Riksgälds
kontorets
ställning.

I hufvudtiteln: ordinarie

kronor 1,838,000

—

extra

7)

95,000

—

kronor 1,433,000: —

II

,, ordinarie

8,814,599

—

extra

))

178,401

—

3,993,000: .....

III

,, ordinarie

))

616,850

—

extra

11

4,500

-—-

„ 621,350: —

IV

,, ordinarie

)7

19,309,500

—

extra

77

1,491,700

—

„ 20,801,200: —

V

,, ordinarie

5,787,000

—

extra

2,400,000

—

„ 8,187,000: —

VI

,, ordinarie

7 i

4,620,029

—

extra

71

1,942,971

—.

„ 6,563,000: -

VIT

,, ordinarie

77

13,869,000

—-

extra

77

270,000

—

„ 14,139,000: —

VIII

,, ordinarie

10,481,759

—

extra

l)

1,402,241

—

„ 11,884,000: —

IX

,, ordinarie

))

2,629,450

—

extra

) 7

900,000

—

„ 3,529,450: --

kronor 71,151,000: —

Härtill kommer det

extra

anslag till

an-

skaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, Eders Kongl. Maj:t i sammanhang

med regleringen af utgifterna under

sjette hufvudtiteln föreslagit att till utgående

under år 1886 anvisas utom hufvudtitlarne......... „ 550,000: —

Fullmägtige i Riksgäldskontor! hafva i skrifvelse

den 6 December 1884, som under Lift. B.

torde få biläggas dagens protokoll, lemnat uppgift

å de Riksgäldskontor!^ utgifter för år 1886,

hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt denna

Fullmägtiges beräkning utgöra dessa utgifter:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

in. in., förslagsvis.................. kronor 618,775: —

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld.

.............. kronor 12,586,745: —

Transport kronor 12,586,745: — 618,775: — 71,701,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

Transport kronor 12,586,745: — 618,775: — 71,701,000: —

efter afdrag af de

till Riksgäldskontor!

ingående

rånte- och

kapitalafbetal
ningar.

.. kronor 2,432,520: —

förslagsvis ............ kr. 10,154,225: — kr. 10,773,000: _

Summan af statsverkets utgifter för år 1886 uppgår

således till............................................................ kronor 82,474,000: —

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro

beräknade till .............................................................. kronor 82,991,000: —

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma ,, 82,474,000: —•

återstår ett belopp af................................................... kronor 517,000: —

Det intresse, hvarmed sistlidne Riksdag omfattade det af Eders

Kongl. Maj:t framstälda förslaget om bildande genom befintliga öfverskott

af en fond för nytt riksdagshus, hvars snara uppförande mer och

mer blir en trängande angelägenhet och hvars åstadkommande underlättas,

i samma mån medel dertill på förhand samlas, föranleder mig

att äfven nu tillstyrka, att en del af det sålunda befintliga öfverskottet,

eller 300,000 kronor, må till nämnda, under Riksgäldskontorets förvaltning

stälda fond under år 1886 afsättas.

Innan jag framställer något förslag rörande dispositionen af sedermera

återstående 217,000 kronor, anhåller jag att få yttra några ord

i anledning af hvad Riksdagens senast församlade revisorer uti sin

berättelse om verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och

förvaltning under år 1882 anfört beträffande statsverkets grundfond.

Sedan revisorerna, beträffande uppkomsten af och ändamålet med

denna fond, åberopat en af 1843 års statsrevisorer lemnad utredning,

yttra de vidare, bland annat, att af berörda utredning framginge, att

med ordet grundfond näppeligen kunde förstås hvad med en dylik

benämning vanligtvis i affärslifvet menades, utan att fonden snarare borde

kunna betraktas såsom en förskottskassa, genom hvilken kontanta medel

tillhandahöllos Statskontoret till dess utgifter under den tidigare del af

året, då åtskilliga af de i riksstaten anslagna inkomsterna ännu icke

influtit, men utgifterna, det oaktadt, måste verkställas, och att den således

icke borde anses disponibel för framtida möjliga utgifter eller för

fyllande af statsbrist, hvilken, då den inträffade, borde på annat sätt

betäckas, hvarföre och då fondens storlek borde rättas efter det belopp,

med hvilket inkomsterna under årets förra del kunde beräknas under
-

Afsättning

till fond

för nytt

riksdagshus

Statsverkets

kassaförlags

fond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

stiga motsvarande tids utgifter, samt det vore af vigt, att i afseende på

statsverkets medelstillgångar icke sådana benämningar bibehöllos, hvarigenom

de i statsverkets räkenskaper mindre hemmastadde kunde vilseledas,

revisorerna ansett sig böra hemställa, huruvida icke benämningen

statsverkets grundfond kunde utbytas mot den af statsverkets förskottsfond

eller någon annan, som bättre motsvarade dess verkliga ändamål,

helst gränsen af dess behöfliga storlek derigenom antyddes äfvensom

sådana oriktiga föreställningar undanröjdes, som att statsverket uti denna

kassa skulle ega tillgångar till framtida utgifter eller medel till fyllande

af möjligen uppkommande statsbrist.

Statskontoret, som genom nådig remiss erhållit befallning att öfver

revisorernas framställning sig yttra, har sedermera den 18 nästlidne November

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet af följande hufvudsakliga

innehåll: statsverkets grundfond hade, såsom ock i den af revisorerna

åberopade utredning förmäles, sedan äldre tider uppkommit genom öfverskott

å beräknade inkomster och besparingar å anslag. Att närmare

angifva, när och huru fonden tillkommit, vore enligt Statskontorets tanke

nu mera ej verkställbart. Utgörande ett rörelsekapital för statsverket,

hvilket vid statsregleringarnes upprättande icke toges i beräkning för utgifternas

bestridande, bestode fonden i alla de bokförda statsmedelstillgångar,

som icke tillhörde statsregleringsfonden, och underginge till beloppet

icke någon minskning annat än i ytterst sällan förekommande

fall, såsom då afskrifning af en statsverkets fordran beviljades, utan att

något visst anslag eller någon särskild fond af afskrifningen drabbades,

hvilket senast egde rum vid 1866 års riksbokslut, då fonden på sådant

sätt minskades med ett belopp af 29,171 kronor 18 öre. Till betäckande

af uppkommande statsbrist hade fonden ej varit afsedd och ej heller dertill

blifvit använd, utan hade, der sådan brist uppstått, till densammas

afhjelpande anlitats andra utvägar, såsom exempelvis vid 1880 års riksdag,

då särskildt anslag för sådant ändamål anvisades å riksstat. Med

fonden vore deremot afsedt icke allenast att, såsom revisorerna syntes

hafva antagit, betäcka det belopp, hvarmed inkomsterna under årets

förra del kunde beräknas understiga motsvarande tids utgifter, utan ock

att sätta Statskontoret i tillfälle att under löpande året bestrida utgifter,

hvartill voro ämnade de först under påföljande året inflytande uppbördsmedel,

och således att förekomma den kassabrist, som alltid under årets

sista och följande års första månader skulle uppstå, derest icke ett särskildt

rörelsekapital vore för Statskontoret tillgängligt. Om än grundfonden,

som efter den minskning deri, hvarom här ofvan omförmälts,

intill 1881 års slut utgjorde 4,985,688 kronor 27 öre, tillförene kunde

hafva varit för sagda ändamål tillräcklig, hade dock, sedan, till följd af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplajien: statsrådsprotokollet.

ö

tid efter annan och särdeles under senare åren inträffade förändringar,

beloppet af de för ett års utgifter enligt riksstaten påräknade, men först

det följande året inflytande statsinkomsterna ökats, fonden visat sig allt

mera otillräcklig. Bland sådana förändringar kunde omförmälas den år 1873

vidtagna, hvarigenom den till Riksgäldskontoret förut ingående uppbörden

af allmänna bevillningen öfverflyttades på Statskontoret. Genom sedermera

beslutade löneregleringar för armén och landsstaten samt förändrad

organisation af hospitalsförvaltningen hade Statskontoret vidare fått

sig ålagdt att under löpande året ntbetala de enligt dessa regleringar

bestämda löner äfvensom anslag till hospitalens underhåll, under det

att årets inkomst af de till statsverket indragna militie- och landsstatsboställena

samt hospitalshemmanen äfvensom af den till befälsaflöning

och till hospitalen förut anslagna ränta och tionde inflöte först under

det följande året; utgörande sammanlagda beloppet af de uti 1884 års

riksstat till bestridande af samma års utgifter påräknade, men först vid

1885 års uppbördsstämmor inflytande inkomster af ränta, tionde, arrendemedel,

mantalspenningar, åtskilliga vakansafgifter samt allmän bevillning

tillhopa 13,867,000 kronor. Härtill komme ock, dels att en ej ringa

del af den för ett år påräknade tullinkomsten vid årets slut utestode

såsom ogulden och dels att, till följd af den bränvin stillverkare medgifna

rätt att upplägga sitt bränvin å nederlag, bränvinstillverkningsskatt

till icke obetydligt belopp innestode vid hvarje års slut hos bränvinstillverkare.

Behöfligheten af en förstärkning af statsverkets grundfond

vore äfven af Eders Kongl. Maj:t och af Riksdagen erkänd, och hade

för sådant ändamål anslag i riksstaterna för 1882, 1883, 1884 och

1885 uppförts, hvarigenom grundfonden komme att vid 1885 års slut

uppgå till 10,922,207 kronor 27 öre. Ej heller det belopp, hvartill grundfonden

sålunda blifvit förhöjd, skulle under närvarande förhållanden

vara tillräckligt att förekomma brist i statsverkets kassarörelse och deraf

föranledt behof utaf kassaförstärkning från Riksgäldskontoret, derest icke

Statskontoret hade att såsom kassatillgång förfoga öfver de betydliga

öfverskotten å de båda närmast föregående årens statsregleringar, af

hvilka 1882 års öfverskott af 1884 års Riksdag tagits i beräkning först för

1885 års statsreglering och 1883 års öfverskott ännu vore odisponeradt.

Genom hvad Statskontoret sålunda anfört ansåg kontoret ådagalagdt, att

statsverket uti grundfonden icke egde några tillgångar till framtida utgifter

eller till fyllande af möjligen uppkommande statsbrist samt att

ett motsatt antagande hvarken egde stöd i erfarenheten från den förflutna

tiden om grundfondens användande eller vore förenligt med det

erkända behofvet för Statskontoret att för sin kassarörelse ega ett rörelsekapital,

äfvensom att fonden ej ännu uppnått den storlek, att den under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: statsrådsprotokollet,

alla förhållanden ensam kunde fylla detta behof. Fondens nuvarande benämning

af »statsverkets grundfond» angåfve jemväl, enligt Statskontorets

åsigt, tillfyllest det med densamma afsedda ändamål, och det sätt, hvarpå

den, för så vidt kändt vore, under äldre tider tillkommit, eller de åtgärder,

som under en senare tid vidtagits till dess förstärkande, gåfvo ej

heller anledning till en förändring härutinnan. På grund häraf och då

dessutom genom ett utbyte af nuvarande benämning mot vare sig den

af revisorerna föreslagna eller någon annan säkerligen icke skulle förekommas

oriktiga föreställningar om fondens natur hos de med statsverkets

bokföring och grunderna för dispositionen af statsmedlen eller

dessas fördelning emellan de olika förvaltningsgrenarne mindre förtrogna,

funne sig Statskontoret icke böra understödja revisorernas förevarande

framställning.

Detta Statskontorets yttrande synes mig nöjaktigt ådagalägga behofvet

af, att, såsom jag flera gånger inför Eders Ivongl. Maj:t framhållit,

afsättningar till fonden ännu må ske, i den mån vid budgeternas uppgörande

tillfälle dertill erbjuda sig, och har jag förut angifvit en siffra af

åtminstone 15 millioner kronor såsom den gräns, hvarintill det med

hänsyn till budgetens nuvarande omfattning synes fullt påkalladt att låta

afsättningarne fortgå. Revisorerna torde ej heller hafva åsyftat att tillstyrka

Riksdagen att frångå den under de senaste åren inom Riksdagen

nästan utan meningsskiljaktighet omfattade åsigt, som tagit sig uttryck i

besluten om grundfondens successiva förstärkning. Att för öfrigt de till

grundfonden hörande medel ej må ligga obegagnade, när de icke af Statskontoret

behöfva för dess utbetalningar anlitas, derom har Riksdagen

dragit försorg genom den i § 35 af Riksgäldskontorets reglemente förekommande

bestämmelsen, att, om Statskontoret erhåller större behållningar

å sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas

bestridande anses erforderliga, Riksgäldskontor eger att i

afräkning å detsamma tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor,

som af Fullmägtige medgifvas, mottaga af Statskontoret sådana

behållningar till förvaltning. Denna utväg har ock under de senaste

åren i ganska stor utsträckning anlitats, och Statskontorets för tillfället

ej behöfliga behållningar hafva sålunda tillgodogjorts i Riksgäldskontorets

rörelse eller af sistnämnda verks styrelse förräntats.

Beträffande statsrevisorernas förslag om en förändrad benämning

å denna fond är jag deremot af annan mening än Statskontoret. Det

kan väl synas temligen likgiltigt, huru fonden benämnes, blott dess

ändamål är tydligen bestämdt och klart insedt, men nekas kan icke,

att, såsom revisorerna antydt, oegentliga benämningar kunna verka

vilseledande; och att missförstånd rörande denna fonds beskaffenhet och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 7

uppgift ofta försports, är nogsamt känd!. Skäl synas derföre förefinnas

att gifva fonden en förändrad benämning; och då dess ändamål är att

utgöra ett kassaförlag åt Statskontoret, hvaraf detta verk i sin rörelse

visat sig, såsom naturligt är, hafva ett bestämdt behof, torde den närmast

till hands liggande och mest egentliga benämningen vara, enligt hvad ock

under förhandlingarne inom Riksdagen påpekats, statsverkets kassaförlagsfond,

i hvilket namn betydelsen af fonden lärer för enhvar framstå fullt

tydlig.

Med stöd af hvad jag sålunda yttrat och då, såsom nyss erinrats,

ett ännu odisponeradt öfverskott finnes i budgeten till belopp af 217,000

kronor, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att,

med förändring af den hittills begagnade benämningen å statsverkets

grundfond till statsverkets kassaförlagsfond, anvisa till nämnda fonds

förstärkande 217,000 kronor.

Utom de af föregående Riksdagar å Riksgäldskontoret anvisade utgifter,

att utgå under år 1886, hvilka finnas upptagna i Fullmägtiges

bifogade förslagsberäkning för nämnda år och äro afsedda att bestridas

med upplånta medel, nemligen för låneunderstöd för enskilda jern vägar,

för anslag till jern vägen Kihlafors—Stugsundet, för bidrag till fonden för

understödjande af odling af sänka trakter, för inköp och ombyggnad af

jernvägen Sundsvall—Torpshammar och till låneunderstöd för Skåne—

Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, anhåller jag slutligen

få erinra om Eders Kongl. Maj ds förut i dag, på föredragning af

Chefen för civildepartementet, fattade beslut att för fortsättande af arbetena

å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå äska ett anslag för år 1886

af 2,000,000 kronor, hvilka såsom hittills torde böra bestridas af upplånta

medel och anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.»

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla

hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen,

uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till

nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kongl. Majds nu i ämnet fattade beslut.

Utgifter utom

riksstaten.

Ex protoc.ollo:

Adolf von Hofsten.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. Litt. B.

Till Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kongl.

Finansdepartementet.

Med anledning af Eders Excellens’ skrifvelse den 8 nästlidne November

hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få

härmed till Eders Excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar

öfver Riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvartdera

året 1884 och 1885 samt redan nu påräkneligu inkomster och utgifter

år 1886.

Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskild! fötvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder; och enär de utgifter, som af upplåningen för

jernvägshypoteksfonden föranledts, böra med de till fonden ingående

rånte- och kapitalbetalningar bestridas, finnes i beräkningarne ej bland

utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och 1878 års

statslån, som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom hvilkas

försäljning medel till utlåningen från jernvägshypoteksfonden anskaffats

och hvilkas valuta ännu för fondens räkning användes.

Lika med innevarande Riksdags Statsutskott hafva Fullmäktige

ej heller i beräkningen upptagit det belopp af 900,000 kronor, som

bör under år 1885 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas

till bildande af en fond för nytt riksdagshus. Dessa medel skola nemligen

till Riksgäldskontoret levereras endast för att för nämnda fonds

egen räkning förräntas; i följd hvaraf hvarken kapitalbeloppet eller

den derå upplöpande ränta kan på Riksgäldskontorets ställning utöfva

någon inverkan.

Beträffande några väsendtligare skiljaktigheter mellan de härbos

öfverlemnade förslagsberäkningarne och motsvarande siffror i de vid

1884 års Riksdags Statsutskotts memorial N:o 66 fogade enahanda

beräkningar tillåta Fullmäktige sig vidare anföra följande.

Riksgäldskontorets behållning vid 1884 års slut beräknades vid

Bill. till liiksd. prot. 1S85. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

sist hållne Riksdag till 3,961,085 kronor 34 öre, men upptages i hosföljande

förslagsberäkning till 7,602,427 kronor 38 öre. Denna betydliga skilnad

härrör hufvudsakligen deraf, att de af Statskontoret till Riksgäldskontoret

för förvaltning öfverlemnade kassabehållningar nu ej kunnat

uppföras till återbetalning förr än under nästkommande år. De utgöra

för närvarande 7,900,000 kronor, hvaraf dock 2,900,000 kronor skola

återbetalas redan vid början af nästkommande år, nemligen 1,900,000

kronor den 2 och 1,000,000 kronor den 15 Januari. Hela ofvannämnda

summan af 7,900,000 kronor öfverstiger emellertid med 3,400,000

kronor det motsvarande belopp, som, då Statsutskottets förslagsberäkningar

afgåfvos, fanns hos Riksgäldskontoret innestående och hvilket

då måste beräknas bland innevarande års utgifter.

Kapital- och ränteinbetalningar år 1885 å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd beräknades i Maj månad till 2,662,500

kronor, nu till 2,557,316 kronor. Minskningen uppkommer dels i följd

af den utaf senaste Riksdag medgifna eftergift af Sundsvalls jernvägsaktiebolags

skuld till Riksgäldskontoret, dels derigenom att af de

Riksgäldskontoret tillhöriga, af Bergslagernas jernvägsaktiebolag utfärdade

obligationer ett mindre belopp blifvit till inlösen den 15 Januari

1885 utlottadt, än beräknadt varit.

Ökningen af annuiteterna för år 1885 å 1878 och 1880 års lån

beror, för det förra lånet derpå att, efter fortsatt afbetalning å jernvägshypoteksfondens

skuld till Riksgäldskontoret, det belopp af annuiteten,

hvilket nämnda fond haft att vidkännas, i förhållande härtill minskats,

och för det senare eller 1880 års lån på kapitalskuldens ökande genom

den innevarande år skedda försäljning af obligationer å 242,000 £ Stg.

Att förslagsberäkningen för år 1886 slutar med en brist af 713,290

kronor 25 öre härrör helt och hållet deraf, att en stor del af de beräknade

utgifterna för detta år äro af beskaffenhet att böra genom upplåning

betäckas, men att Riksdagen ännu ej för dessa utgifters bestridande

lemnat Fullmäktige låneuppdrag, hvars belopp kunnat bland inkomsterna

beräknas. Stockholm den 6 December 1884.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON. J. JOHANSSON.

Herman Wikblad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslagsberäkning

öfver

Riksgäldskontorets Inkomster och Utgifter

från och med den 6 December 1884 till årets slut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor!. yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Behållning den 6 December enligt Riksgäldskontorets kassaräkning

................................................................... 2,418,230: 70

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

emot revers och depositionsbevis..................... 5,400,000: —

„ uppköpta obligationer .............................. 572,872: —

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd ....................................... 1,255,000: —

Räntor å förestående tills vidare förräntade medel 30,000: —

Summa kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 5

Utgifter från och med den 6 December 1884 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret............ 4,500: —

Riksdagskostnader............................................................... 5,000: —

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek ............ 3,500: —

Ränta å gamla 5-procentlånet, å konung Carl XIII:s

hemgiftskapital samt. å Göta kanals reparationsfond.

................................................................................ 9,153: 83

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter......................

Vid 1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisade lån å 10,000,000 kronor för

enskilda jern vägar, återstoden .............................. 125,000: —

„ 1878 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

anvisadt anslag å 1,350,000 kronor

för anläggning af jernväg från Karlberg till

Lilla Värtan, dito ...................................................... 100,000: _

„ 1879 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

anvisadt anslag å högst 4,000,000 kronor

för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg, dito ............................................................ 730: 31

„ 1881 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

under åren 1882—1886 anvisade låneunderstöd

å 5,000,000 kronor för enskilda jernvägar,

återstoden af det för år 1884 anvisade

belopp, 1,000,000 kronor, ....................................... 100,000: —

„ 1883 års riksdag till utgående år 1884 från

Riksgäldskontoret anvisade medel:

för jernvägen Kihlafors—Stug
sundet,

återstoden .................... 35,000: —

till understödjande af odling af

sänka trakter ............................ 726,234: — 761,234: _

„ 1884 års riksdag till utgående samma år från

Riksgäldskontoret anvisade belopp till Skåne —

Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktie
bolag,

tillhopa ........................................................... 781,832: —

Beräknad behållning vid 1884 års slut ..............................................

Summa kronor

22,153

177,725

1,868,796

7,602,427

9,671,102

83

18

31

38

70

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsräkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1885 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel ....................................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd...................................... 2,557,316: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ........................................................ 1,120: —

Genom förräntande af inneståerxde behållningar 50,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1885 upptagna riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar in. in.

äfvensom annuiteter å de fonderade lånen

samt räntor å öfrig statsskuld ........................ 13,146,036:

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma år beräknade inkomst af ränteoch

kapitalinbetalningar ................................... 2,608,436:

Återstoden af den vid 1883 års riksdag medgifna

upplåning för jernvägsbyggnader, 5,500,000

kronor,..................................................... 2,984,352:

Vid 1884 års riksdag medgifven dito för dito ... 7,763,664:

Upplåning för understöd af odling af sänka trakter

enligt § 40 i Riksgäldskontorets reglemente

af år 1884:

medgifven upplåning för år 1884 726,234: —

dito dito för år 1885 725,000: — 1,451,234:

7,602,427

2,608,436

37

10,537,600

112,199,250137,

Transport j32,947,713| 751

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor .yttrande ang. . Riksgäldskontorets ställning. 7

Inkomster och Utgifter år 1885,

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. to.:

riksdags- och revisionskostna
-

der

kostnader för Riksdagens hus ...

,, ,, „ biblio
tek.

...

löner, arvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret............

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito ..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

obligationer,

293,000

—

1870 års

lån

925,000

—

1872 „

77

1,204,414

_

1875 „

11

1,650,000

—

1876 „

11

1,816,000

—

1878 „

11

1,191,916

30

1880 „

11

4,631,880

—■

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld

upplåning 500,000: —

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: 50

19,567: so

22,300: — 618,775:

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ......

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot prernie
-

300,000:

11,712,210: so

Transport 500,000:— 12,012,210: 30 618,775:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

32,947,713

Summa kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Transport 500,000:

ränta å gamla 5- procentlånet, å

konung Carl XIII:s

hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond

.......................

12,012,210: 30 618,775:

15,050: 70 515,050: 70 12,527,261:

riksdag till utgående från Riksgäldskontoret an
-

Återbetalning till Kongl. Statskontoret af derifrån till Riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnad kassabehållning..................

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt

låneunderstöd för enskilda jernvägar ...

Vid 1883 års

visade medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet...... 1,600,000: —

till understödjande af odling af

sänka trakter .............................. 1,000,000: —

efter afdrag af för år 1885 beräknade,

till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter å

odlingslån .................................. 275,000: — 725,000: —

Vid 1884 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret för

år 1885 anvisade medel:

till stambanan Bräcke—Sollefteå ........................... 2,000,000: —

„ inköp och ombyggnad af jernvägen Sunds
vall—Torpshammar

............................................ 1,600,000: —

,, låneunderstöd för Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag, tillhopa 781,832: —

Beräknad behållning vid 1885 års slut.............................................

113,146,036

| 7,900,000

1,000,000

2,325,000

4,381,832

4,194,845

Summa kronor 32,947,713

75

75

Bill. till Piksd. Prof. 1885. 1 Smil. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor^ yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

JFörslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1886 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel...........................................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa be
|

stämda föremål anvisade låneunderstöd......... 2,381,400.

1 Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning al 1868

års missväxt.................................................;......... 1,120:

Genom förräntande af innestående behållningar_50,000.

4,194,845|75

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1886 upptagna riksdags- och

revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom

annuiteter å de fonderade lånen samt räntor

å öfrig statsskuld.......................................... 13,205,520:

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma år beräknade inkomst af ränteoch

kapitalinbetalningar ................................. 2,432,520:

2,432,520

10,773,000

Transport |17,400,365

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

Inkomster och Utgifter år 1886.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader.

.........................................

kostnader för Riksdagens hus

r>

bibliotek

.....

löner, arvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret .........

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito ..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

Annuitet er och räntor:

till Hans Maj:t Konungen .....

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860

års

lån,

emot pren

obligationer,

293,000

1870

års

lån

925,000

1872

tt

tt

1,204,118

1875

tt

1,650,000

1876

tt

tt

1,816,000

1878

It

tt

1,191,696

1880

It

n

4,691,880

30

nåd, men ännnu icke verkstäld

upplåning 500,000: —

ränta å gamla 5- procentlånet, å

500,000:

12,000:

2,000:

62,907:

19,567:

22,300:

50

50

300,000: —

11,771,694: so

618,775:

Transport 500,000:— 12,071,694: 30 618,775:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 17,400,365j75

Brist vid 1886 års slut........

Summa kronor

713,29025

18,113,656)—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 13

Transport 500,000: — 12,071,694: 30 618,775- —

konung Carl XIII*

hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparations
^on(^.

...................... 15,050: 70 515,050: 70 12,586,745: _

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskon tor et am

visadt låneunderstöd för enskilda jernvägar

Vid 1883 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade

medel :

anslag för jernvägen Kihlafors— Stugsundet...... 247,000: —

till understödjande af odling af

sänka trakter .............................. 1,000,000: —

efter afdrag af för år 1886 beräknade,

till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter å

odlingslån ....................................274,700: — 725,300: —

Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade

medel:

för inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall —Torps
hammar.

................................................................. 2,154,000: —

låneunderstöd för Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag, tillsammans...... 781,836: —

13,205,520

1,000,000

972,300

2,935,836

Summa kronor j 18,113,656

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Samt. 1 Afd.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens justering.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit, Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steverk,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förut fattade, af Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det linnés detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen allåtas.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1885. 1 Samt. 1 Afä.

In (klem protocolli:

Adolf von Hofsten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.