Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och. underhäll af prestgård

1885-01-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:10, Med förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och. underhäll af prestgård

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 10.

t

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Jan. 1885, kl. 2 e. m.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och.

underhäll af prestgård; Gifven Stockholms slott den 9

Januari 1885.

Sedan Kong! Maj:t funnit det af Riksdagen genom skrifvelse den 30

April 1884 öfverlemnade förslag till lag angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård icke kunna godkännas,

liar nytt förslag till författning i ämnet blifvit utarbetadt, öfver hvilket.

Högsta Domstolen afgifvit yttrande; och vill Kongl. Maj:t, med öfverlemnande

af de inom Statsrådet och Högsta Domstolen i ärendet hållna protokoll,

jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag, angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af prestgård.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § Byggningahalken och särskilda författningar

innehålla häremot stridande förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § Byggningahalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad hygga eller bättra husen å prestgård,

skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela, samt för andra beskattningsföremål

efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal; dock vare de,

hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,

skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån de ej äro derifrån

enligt samma privilegier befriade. Uppkommer vid beräkning, som ofvan

sägs, bråktal, skall det bortfalla.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

Bih. till Riksd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 7 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!: Maj:is Nåd. Proposition N:o 10.

Utdrag af Protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Magi Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

Fredagen den 26 September 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptänder,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Ilichert,

JRyding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Justitieråden: Naumann,

Ahlgren.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i

underdånighet:

2:o.

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 30 April innevarande år om

antagande af eu lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård, jemte Högsta Domstolens yttrande öfver det

i samma skrifvelse innefattade lagförslag.

Departementschefen anförde vidare: »Förslaget afser ej blott att stadga

en ny grund för fördelning af skyldigheten att bygga och underhålla prestgård

mellan dem, som denna skyldighet nu åligger, utan ock ett borttagande

af den frihet från sådan byggnadsskyldighet, som hittills enligt 26 kap. 2 §

Byggningabalken samt särskilda författningar varit förunnad vissa beskattningsföremål,

deribland preste- och kapellansbol enligt presterskapets privilegier

§ 4. Sålunda skulle till byggnad och underhåll af socknens hus vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

3

kyrkoherdebostället bidraga så väl kyrkoherden sjelf efter boställets fyrktal

som komministern efter kapellansbolets. Med Högsta Domstolens fleste ledamöter

måste jag nemligen antaga att förslaget, med den lydelse det nu har,

kommer att så tillämpas, ehuru Riksdagens afsigt att låta kyrkoherden deltaga

och således göra en ny fördelning mellan boställshafvaren och församlingen

af skyldigheten att bygga prestgård synes tvifvelaktig att döma af den motivering

Riksdagens skrifvelse innehåller. Emellertid förutsätter redan den

utsträckning af byggnadsskyldigheten till kapellansbol, som förslaget ostridigt

innebär, enligt Högsta Domstolens enhälliga mening, hvilken jag ej kan

annat än biträda, en ändring åt presterskapets privilegier, som ej kan ske

utan samtycke af allmänt kyrkomöte. Då Eders Kongl. Maj:t ej torde

finna skäl att för inhemtande af sådant samtycke kalla kyrkomötet till särskild!

sammanträde före nästa Riksdags början, hemställer jag att Riksdagens

förslag icke måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas.»

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Sedan Justitieråden Naumann och Ahlgren afträda fortsatte Departementschefen:

»Då emellertid Riksdagens hufvudsakliga ändamål — en jemnare

fördelning af socknemännens byggnadsskyldighet — synes vunnet, äfven

om den presterskapet genom privilegierna förunnade rätt bibehålies, samt,

med iakttagande häraf, Riksdagens förslag icke synes mig lemna rum för

någon anmärkning, har jag låtit i öfverensstämmelse härmed utarbeta ett

nytt förslag till författning i ämnet, så lydande:

Förslag till Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhäll af prestgård.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § Byggningabalken och särskilda

författningar innehålla häremot stridande, förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 Sj Byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård,

skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder

och ej äro genom presterskapets privilegier från samma kostnad

befriade, deltaga, för fastighet efter hela, samt för andra beskattningsföremål

efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den

beräkning bråktal, skall det bortfalla.

Öfver detta förslag hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes infordra

Högsta Domstolens yttrande för det ändamål, som i 87 § Regeringsformen

förmärs.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

Denna hemställan, hvari Statsrådets öfrige ledamöter

instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Utdrag af Protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Majds

Högsta Domstol Måndagen den 27 Oktober 1824.

Härvarande:

Justitieråden: Naumann,

Rabe.

fluss,

Östergren,

Glimstedt,

Ählgren,

Åbergsson.

Sedan, jemnlikt Högsta Domstolens beslut den 15 och 16 innevarande

månad, handlingarne i de till Högsta Domstolens utlåtande öfverlemnade, i

protokollen för nyssnämnda dagar omförmälda ärenden cirkulerat emellan

Högsta Domstolens ledamöter, så företogs nu till slutlig behandling:

l:o.

Förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård; bilagdt detta protokoll.

Justitieråden Rabe, /Puss, Östergren, Ählgren och Åbergsson lemnade

förslaget utan annan anmärkning, än att, då orden: »och ej äro genom

presterskapets privilegier från samma kostnad befriade» möjligen torde kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

5

föranleda tvekan angående rätta tillämpningen af förslaget, om det blir lag,

dessa ord syntes böra utgå, men deremot antingen ett nytt moment införas,

utmärkande, att genom den föreslagna nya lagen ändring ej göres i livad

presterskapets privilegier innehålla om befrielse från deltagande i kostnad

för byggnad och underhåll af prestgård, eller ock förslaget, sådant det efter

uteslutande af ofvan anförda mening skulle lyda, erhålla efter ordet »fyrktal»

ett tillägg, hvars innehåll utvisade, att de, Indika ega åtnjuta de genom

presterskapets privilegier förunnade förmåner, äro skyldige att i kostnad för

byggnad och underhåll af prestgård deltaga endast i den mån de ej äro

derifrån enligt berörda privilegier befriade.

Justitierådet GlimstecU yttrade: I förslaget hänvisas till presterskapets

privilegier och der åter inhemtas hurusom angående prestgårdsbyggnad skulle

förblifva efter 41 § af 1720 års resolution på allmogens besvär, eller hvad

allmogen uti somliga orter genom konventioner sig åtagit, såvida de skäligen

sig deröfver icke besvärade.

I 41 punkten af åberopade resolution, hvilken är daterad den 25 Maj

1720, förekommer, efter uppräknande af de hus, Indika allmogen åligger

att i prestgård en bygga, och sedan förklarats att Ridderskapet och Adeln

ej finge med prestgårdsbyggnad besväras, vidare det stadgande, att alla

andra ståndspersoner och ofrälsemän såsom ock presterskapet sjelf, för de

dem tillhöriga skattehemman, vore skyldiga att hjelpa till prestgårdsbyggnaden,

undantagandes, utom andra, presterskapet för sina preste- och kapellansgårdar,

hvilka efter 1672 års resolution derifrån alldeles vore befriade.

Vid jemförelse emellan dessa ordalag och förslagets lydelse uppstår

tvekan, huruvida antingen prest- och kapellansgårdsinnehafvare, hvilka, efter

forskning i det lagstadgande, hvartill privilegierna lemna hänvisning, finnas

vara fria från skyldighet att med annat än sina skattehemman deltaga i

socknemännens byggnadsskyldighet, skola undgå att falla under den föreslagna

lagändringen, eller och om bemälde boställshafvare, såsom de der icke

genom privilegierna äro för annat än sina boställen fria från ifrågavarande

byggnadsskyldighet, skola för öfriga b esk attningsföremål vara underkastade

förslagets bestämmelser.

I anledning häraf finner jag mig nödsakad att å förslaget, sådant det

nu är redigerad!, afstyrka bifall.

Justitierådet Namnam anförde: Derest icke i den tillämnade nya

lagen tydligt och bestämdt kommer att uttryckas hvilka som äro befriade

från byggande och bättrande af husen å prestgård, skulle vid de flesta tillfällen,

då sådan byggnad ifrågakom, tvister och rättegångar emellan församling

och själasörjare uppstå med alla deraf gemenligen härflytande betänkliga

eller rent af bedröfliga följder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 10.

Justitierädet ansåg sig derföre böra afstyrka förslaget till dess en

sådan utredning föregått, jemväl livad beträffar andra från ifrågavarande

byggnadsskyldighet befriade privilegierade hemman utom de rent ecklesiastika,

derom allt Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48 vid sistförflutna riksdag

leranar upplysning, i hvilket utlåtande jemväl meddelas den underrättelse,

att förslag till ecklesiastik boställsordning torde komma att inom den närmaste

framtiden af Kongl. Maj:t för Riksdagen framläggas.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Utdrag af Protokollet öfver Jmtitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

Fredagen den 9 Januari 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandcr,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre llochsdiild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Blekeri,

Buding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Justitieråden: Babe,

von Segebaden.

Statsrådet Friherre von Utter anmäldes vara af sjukdom hindrad att

komma tillstädes.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i

underdånighet:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mnj.is Nåd. Proposition N:o 10. 7

3:o.

Högsta Domstolens yttrande öfver clet enligt Kongl. Maj:ts beslut

den 26 sistlidne September dit remitterade förslag till lag angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård.

Efter att hafva redogjort för innehållet af detta yttrande, förklarade

sig Departementschefen anse, att förslaget borde i öfverensstämmelse med de

fleste ledamöternas i Högsta Domstolen åsigt sålunda förtydligas, att orden:

»och ej äro genom presterskapets privilegier från samma kostnad befriade» utbyttes

mot ett tillägg till förslaget af innehåll att de, livilka ega åtnjuta de

genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, äro skyldige att i kostnad

för byggnad och underhåll af prestgård deltaga endast i den mån de ej

äro derifrån enligt berörda privilegier befriade.

Departementschefen hemstälde att, med iakttagande af denna ändring,

proposition i ämnet måtte till Riksdagen aflåta^ af innehåll bilagan litt. C.

till detta protokoll utvisar.

På tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter täcktes

Hans Magt Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

Departementschefen sålunda hemstält.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.