Med förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och. underhäll af prestgård
1885-01-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1885:10, Med förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och. underhäll af prestgård
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 10.
t
N:o 10.
Ank. till Riksd. Kansli den 27 Jan. 1885, kl. 2 e. m.
Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och.
underhäll af prestgård; Gifven Stockholms slott den 9
Januari 1885.
Sedan Kong! Maj:t funnit det af Riksdagen genom skrifvelse den 30
April 1884 öfverlemnade förslag till lag angående skyldighet att deltaga i
kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård icke kunna godkännas,
liar nytt förslag till författning i ämnet blifvit utarbetadt, öfver hvilket.
Högsta Domstolen afgifvit yttrande; och vill Kongl. Maj:t, med öfverlemnande
af de inom Statsrådet och Högsta Domstolen i ärendet hållna protokoll,
jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga följande förslag
till
Lag, angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af prestgård.
Med ändring af hvad 26 kap. 2 § Byggningahalken och särskilda författningar
innehålla häremot stridande förordnas som följer:
Der, enligt 26 kap. 2 § Byggningahalken eller särskilda författningar,
det åligger socknemän att på sin kostnad hygga eller bättra husen å prestgård,
skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela, samt för andra beskattningsföremål
efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal; dock vare de,
hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,
skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån de ej äro derifrån
enligt samma privilegier befriade. Uppkommer vid beräkning, som ofvan
sägs, bråktal, skall det bortfalla.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Nils von Steyern.
Bih. till Riksd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 7 Käft.
2
Kong!: Maj:is Nåd. Proposition N:o 10.
Utdrag af Protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Magi Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
Fredagen den 26 September 1884,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptänder,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Ilichert,
JRyding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Justitieråden: Naumann,
Ahlgren.
Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i
underdånighet:
2:o.
Riksdagens underdåniga skrifvelse den 30 April innevarande år om
antagande af eu lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård, jemte Högsta Domstolens yttrande öfver det
i samma skrifvelse innefattade lagförslag.
Departementschefen anförde vidare: »Förslaget afser ej blott att stadga
en ny grund för fördelning af skyldigheten att bygga och underhålla prestgård
mellan dem, som denna skyldighet nu åligger, utan ock ett borttagande
af den frihet från sådan byggnadsskyldighet, som hittills enligt 26 kap. 2 §
Byggningabalken samt särskilda författningar varit förunnad vissa beskattningsföremål,
deribland preste- och kapellansbol enligt presterskapets privilegier
§ 4. Sålunda skulle till byggnad och underhåll af socknens hus vid
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
3
kyrkoherdebostället bidraga så väl kyrkoherden sjelf efter boställets fyrktal
som komministern efter kapellansbolets. Med Högsta Domstolens fleste ledamöter
måste jag nemligen antaga att förslaget, med den lydelse det nu har,
kommer att så tillämpas, ehuru Riksdagens afsigt att låta kyrkoherden deltaga
och således göra en ny fördelning mellan boställshafvaren och församlingen
af skyldigheten att bygga prestgård synes tvifvelaktig att döma af den motivering
Riksdagens skrifvelse innehåller. Emellertid förutsätter redan den
utsträckning af byggnadsskyldigheten till kapellansbol, som förslaget ostridigt
innebär, enligt Högsta Domstolens enhälliga mening, hvilken jag ej kan
annat än biträda, en ändring åt presterskapets privilegier, som ej kan ske
utan samtycke af allmänt kyrkomöte. Då Eders Kongl. Maj:t ej torde
finna skäl att för inhemtande af sådant samtycke kalla kyrkomötet till särskild!
sammanträde före nästa Riksdags början, hemställer jag att Riksdagens
förslag icke måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas.»
Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.
Sedan Justitieråden Naumann och Ahlgren afträda fortsatte Departementschefen:
»Då emellertid Riksdagens hufvudsakliga ändamål — en jemnare
fördelning af socknemännens byggnadsskyldighet — synes vunnet, äfven
om den presterskapet genom privilegierna förunnade rätt bibehålies, samt,
med iakttagande häraf, Riksdagens förslag icke synes mig lemna rum för
någon anmärkning, har jag låtit i öfverensstämmelse härmed utarbeta ett
nytt förslag till författning i ämnet, så lydande:
Förslag till Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhäll af prestgård.
Med ändring af hvad 26 kap. 2 § Byggningabalken och särskilda
författningar innehålla häremot stridande, förordnas som följer:
Der, enligt 26 kap. 2 Sj Byggningabalken eller särskilda författningar,
det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård,
skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder
och ej äro genom presterskapets privilegier från samma kostnad
befriade, deltaga, för fastighet efter hela, samt för andra beskattningsföremål
efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den
beräkning bråktal, skall det bortfalla.
Öfver detta förslag hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes infordra
Högsta Domstolens yttrande för det ändamål, som i 87 § Regeringsformen
förmärs.»
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
Denna hemställan, hvari Statsrådets öfrige ledamöter
instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
Utdrag af Protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Majds
Högsta Domstol Måndagen den 27 Oktober 1824.
Härvarande:
Justitieråden: Naumann,
Rabe.
fluss,
Östergren,
Glimstedt,
Ählgren,
Åbergsson.
Sedan, jemnlikt Högsta Domstolens beslut den 15 och 16 innevarande
månad, handlingarne i de till Högsta Domstolens utlåtande öfverlemnade, i
protokollen för nyssnämnda dagar omförmälda ärenden cirkulerat emellan
Högsta Domstolens ledamöter, så företogs nu till slutlig behandling:
l:o.
Förslag till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård; bilagdt detta protokoll.
Justitieråden Rabe, /Puss, Östergren, Ählgren och Åbergsson lemnade
förslaget utan annan anmärkning, än att, då orden: »och ej äro genom
presterskapets privilegier från samma kostnad befriade» möjligen torde kunna
Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
5
föranleda tvekan angående rätta tillämpningen af förslaget, om det blir lag,
dessa ord syntes böra utgå, men deremot antingen ett nytt moment införas,
utmärkande, att genom den föreslagna nya lagen ändring ej göres i livad
presterskapets privilegier innehålla om befrielse från deltagande i kostnad
för byggnad och underhåll af prestgård, eller ock förslaget, sådant det efter
uteslutande af ofvan anförda mening skulle lyda, erhålla efter ordet »fyrktal»
ett tillägg, hvars innehåll utvisade, att de, Indika ega åtnjuta de genom
presterskapets privilegier förunnade förmåner, äro skyldige att i kostnad för
byggnad och underhåll af prestgård deltaga endast i den mån de ej äro
derifrån enligt berörda privilegier befriade.
Justitierådet GlimstecU yttrade: I förslaget hänvisas till presterskapets
privilegier och der åter inhemtas hurusom angående prestgårdsbyggnad skulle
förblifva efter 41 § af 1720 års resolution på allmogens besvär, eller hvad
allmogen uti somliga orter genom konventioner sig åtagit, såvida de skäligen
sig deröfver icke besvärade.
I 41 punkten af åberopade resolution, hvilken är daterad den 25 Maj
1720, förekommer, efter uppräknande af de hus, Indika allmogen åligger
att i prestgård en bygga, och sedan förklarats att Ridderskapet och Adeln
ej finge med prestgårdsbyggnad besväras, vidare det stadgande, att alla
andra ståndspersoner och ofrälsemän såsom ock presterskapet sjelf, för de
dem tillhöriga skattehemman, vore skyldiga att hjelpa till prestgårdsbyggnaden,
undantagandes, utom andra, presterskapet för sina preste- och kapellansgårdar,
hvilka efter 1672 års resolution derifrån alldeles vore befriade.
Vid jemförelse emellan dessa ordalag och förslagets lydelse uppstår
tvekan, huruvida antingen prest- och kapellansgårdsinnehafvare, hvilka, efter
forskning i det lagstadgande, hvartill privilegierna lemna hänvisning, finnas
vara fria från skyldighet att med annat än sina skattehemman deltaga i
socknemännens byggnadsskyldighet, skola undgå att falla under den föreslagna
lagändringen, eller och om bemälde boställshafvare, såsom de der icke
genom privilegierna äro för annat än sina boställen fria från ifrågavarande
byggnadsskyldighet, skola för öfriga b esk attningsföremål vara underkastade
förslagets bestämmelser.
I anledning häraf finner jag mig nödsakad att å förslaget, sådant det
nu är redigerad!, afstyrka bifall.
Justitierådet Namnam anförde: Derest icke i den tillämnade nya
lagen tydligt och bestämdt kommer att uttryckas hvilka som äro befriade
från byggande och bättrande af husen å prestgård, skulle vid de flesta tillfällen,
då sådan byggnad ifrågakom, tvister och rättegångar emellan församling
och själasörjare uppstå med alla deraf gemenligen härflytande betänkliga
eller rent af bedröfliga följder.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 10.
Justitierädet ansåg sig derföre böra afstyrka förslaget till dess en
sådan utredning föregått, jemväl livad beträffar andra från ifrågavarande
byggnadsskyldighet befriade privilegierade hemman utom de rent ecklesiastika,
derom allt Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48 vid sistförflutna riksdag
leranar upplysning, i hvilket utlåtande jemväl meddelas den underrättelse,
att förslag till ecklesiastik boställsordning torde komma att inom den närmaste
framtiden af Kongl. Maj:t för Riksdagen framläggas.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
Utdrag af Protokollet öfver Jmtitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
Fredagen den 9 Januari 1885,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptandcr,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre llochsdiild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Hammarskjöld,
Blekeri,
Buding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Justitieråden: Babe,
von Segebaden.
Statsrådet Friherre von Utter anmäldes vara af sjukdom hindrad att
komma tillstädes.
Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde i
underdånighet:
Kongl. Mnj.is Nåd. Proposition N:o 10. 7
3:o.
Högsta Domstolens yttrande öfver clet enligt Kongl. Maj:ts beslut
den 26 sistlidne September dit remitterade förslag till lag angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård.
Efter att hafva redogjort för innehållet af detta yttrande, förklarade
sig Departementschefen anse, att förslaget borde i öfverensstämmelse med de
fleste ledamöternas i Högsta Domstolen åsigt sålunda förtydligas, att orden:
»och ej äro genom presterskapets privilegier från samma kostnad befriade» utbyttes
mot ett tillägg till förslaget af innehåll att de, livilka ega åtnjuta de
genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, äro skyldige att i kostnad
för byggnad och underhåll af prestgård deltaga endast i den mån de ej
äro derifrån enligt berörda privilegier befriade.
Departementschefen hemstälde att, med iakttagande af denna ändring,
proposition i ämnet måtte till Riksdagen aflåta^ af innehåll bilagan litt. C.
till detta protokoll utvisar.
På tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter täcktes
Hans Magt Konungen i nåder bifalla hvad föredragande
Departementschefen sålunda hemstält.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.