Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny värnpligtslag

1885-01-09 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:18, Med förslag till ny värnpligtslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.

1

N:o 18.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ny värnpligtslag; Gifven Stockholms slott den 9 januari

1885.

Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter nådiga propositioner

angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter

och om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, har härmed velat

föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkänner nyss

nämnda nådiga propositioner, jemväl antaga bifogade förslag till ny

värnpligtslag.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

Pih. Ull Itihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 12 Saft,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 18.

Värnpligt och

värnpligtsålder.

Frikallelse.

Beväring och

landstorm.

Förslag

till

ny värnpligtslag.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Hvarje svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar

från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till

och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2.

Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,

sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet

och derefter sex år i det andra.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för

det uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.

3

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären.

§ 5.

1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären

eller flottan det år, han fyller 21 år.

2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss

nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller

beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges

förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han

första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid

från början af det år, han inträder i tjenstgöring.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

inskrifning och dervid uppgifva den trupp afdelning eller flottans station,

hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till

krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler

sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från

och med det år, då han fylde 21 år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträdt.

§ 7.

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige

till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas

lämplige.

§ 8.

Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under

Värnpligtens

fullgörande

i hären och

flottan.

Tiden för inskrifning.

Tjenstetid.

Tidigare inskrifning

kan

medgifvas.

Värnpligtigs

tjenst.

Befrielse under

krigstid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Värnpligtig

får ej hindras

att inställa

sig.

Värnpligtig,

som är förlustig

medborgerligt

förtroende.

Inskrifnings
områden.

Rullföringen

öfver dem, som

inträda i värnpligtsåldern.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 18.

krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och

det allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller

arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i

behörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

§ io.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, måjej vapenöfvas,

utan skall till lämpliga arbeten användas.

Art. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpfigten.

§ 11.

1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal inskrifningsområden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-

och afdelningsområden.

3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.

§ 12-

1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan

mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna

och i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga

listor öfver de till beväringen hörande värnpligtige till grund

för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje

kompaniområde. Dessa listor skola för granskning öfversändas till

vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

5

upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige aflidit eller afflytta!

till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och

Indika utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser hörande

personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter

listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,

skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och

summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder

dem till inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom

hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer skola fullgöra förberörda

åligganden, varder särskildt stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,

som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens

register inskrifne, till beväringen hörande värnpligtige till Konungens

Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder äfven dessa

uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver

inskrifningsområdets värnpligtige af de tolf första årsklasserna.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,

så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare

pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande

befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas

för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af

annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter

enligt denna § åligga sådan myndighet.

§ 13.

1. Hvarje år skall på tider och ställen, som bestämmas af Ko
nungens

Befallningshafvande efter hörande af inskrifningsområdets befälhafvare,

inskrifning inom de särskilda inskrifningsområdena förrättas

med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre

värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara

tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med

inskrifning. »

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom

det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens

Befallningshafvande genom kungörelse.

Värnpligtigs

inskrifning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. iV:o

§ 14.

Personlig in- Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnmottagand°Caf

pligtig skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som

inskrifnings- är inskrifven å sjömanshus.

bok'' Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman inför
skaffa

de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,

hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans

värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet

med mera dylikt.

§ 15-

inskrifning Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven

Ut°orten!m’ 0111 l)atl derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall hos

vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af honom

sjelf anskaffadt prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande

tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, så vidt han

icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. 11T.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring,

§ 16-

Uppskof med Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning

insöfning. pan medgifvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid

inskrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;

samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till

enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga

eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle

beroende och med honom sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen

det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lefnadsår,

frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ I?-

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller

flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller

22 år, medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som

till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^

inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom

tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks-

eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen

befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på

lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den

tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevisioii.

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående

af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter,

nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket

största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom

för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt

två Inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte

Uppskof med

tjenstgöring.

Inskrifnings
nämndens
samman
sättning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Inskrifnings
nämndens
åligganden.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget

eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder,

af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöterne och en af

suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna

lag vunnit tillämpning, hvarefter eu ledamot och en suppleant årligen

väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting,

eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskild!.

för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden

jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige

valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter

deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för

hvilket de blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden

och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande och ledamöter

hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, gälle ordförandens mening.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens

Befallningshafvande, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de

önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena

eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör

följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande

krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som

är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer,

öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken

får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid

såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens

Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet

af nämnden underskrifvas.

§ 20.

Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af

ledamot i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär

skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas

till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen

egt rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas;

dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje inskrifningsområde skall finnas en inskrifningsrevision,

bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området

hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets

befälhafvare äfvensom för hvarje till området hörande

län, eller ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller

staden bosatte män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af

landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige.

Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedde ledamöterne

jemte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare

en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna

lag vunnit tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen i

de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.

Der befälhafvare för inskrifningsområde i egenskap af befälhafvare

för bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar, förordnas

annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot af den

inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga samma nämnds

beslut.

De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning

gälle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd

stadgadt.

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Håft.

Besvär öfver

inskrifningsnämndens

beslut.

Inskrifnings
revisionens
samman
sättning.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Inskrifnings
revisionens
verksamhet.

Inskrifningsrevisionens

beslut må ej

öfverklagas.

Tjenstskyldighet

vid bestämdt

vapen.

Yärnpligtigs

inskrifning

i flottan.

10 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 18.

Revisionen biträdes af en militärläkare och en dertill förordnad

civilläkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,

tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika

meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats

lämplige, uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas

rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första

rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen

föreskrifvet.

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Art. V.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han

inskrifves.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) lotsar och lotslärlingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,

i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan

beliöflige.

3. Alle värnpligtige. som icke blifvit inskrift^ i flottan, äro under- värnpligtig.*

kastade inskrifning i baren. till hären.

§ 26.

Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22

bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, 01 a Tapen"

hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin värnpiigtigs

utbildning tjenstgöra under fredstid i 48 dagar, hvilken tjenstgöring utbllt<j‘iimgs

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan

under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med

33 dagar under det första året och 15 dagar under det derpå följande.

2. Från deltagandet i de 15 första dagarnes vapenöfningar befrias

värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig

dels hafva förvärfva! den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för

att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring,

marsch och manöver, som af värnpligtig under motsvarande

öfningstid i allmänhet vinnes.

3. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han

fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under

minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet

likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse ''tillhöra flottans reserv

under hela hans värnpligtstid.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets uppbåd^tm

hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de <3C s g g''

större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets

försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sättet för inkallelse

till

tjenstgöring.

Tjensteför
rättning.

När värnpligtig

lyder under

krigslag.

Mönstringsskyldighet

för

icke inkallade.

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 18.

del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen

derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej

är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse

utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd

vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att

statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens

medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas

utom de förenade rikenas gränser.

§ 29.

Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen

genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes

i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,

verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare

anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis

användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara

påkallad.

§ 81.

Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag

gifna bestämmelse^ såväl under all tjenstgöring och under marscher,

då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,

hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.

§ 32.

De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp

varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis

eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis;

dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring

befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig

uppgift om sin bostad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 18.

§ 33.

1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: vIsteiseOTtooh

a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket anmälnings
han

fått sin första utbildning; skyldighet.

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat

inskrifningsområde afflyttar, tillhöra den truppafdelning, som erhåller

sine värnpligtige från det område i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig

vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den

flottans station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han

senast inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen

till det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då

har lika skyldighet med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens

första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom

kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande

kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen

hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en

månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl

vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och

tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus

till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det

ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus

äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,

skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det

kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast

varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område

han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en

månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är

vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser

rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet

eller vid afflyttning.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Värnpligtig,

som tillhört

härens eller

flottans stam.

Förmåner under

marsch.

Förmåner under

öfrig

tjenstgöring.

Pensionering.

Landstormsmans

tjenstgöringsskyldighet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande

presterskap eller sjömanshusdirektion.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter

erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen,

tillhöra dess första uppbåd.

Art. VI.

Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig

marschaflöning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,

beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.

3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,

att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,

erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande

pensionering vid hären eller flottan bestämma.

Art. VII.

Om landstormen.

§ 36.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar

uppkallas efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad

landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

15

§ 37.

1. Den inom ett inskrifningsområde befintliga landstorm bildar

en landstormsbataljon.

2. Hvarje landstormsbataljon delas i landstormskompanier, hvart

och ett bestående af allt till landstormen hörande manskap inom samma

kompaniområde.

3. Hvarje landstormskompani delas i sockenafdelningar, så att

allt lan dstorm sman skap från en och samma socken kommer att tillhöra

samma sockenafdelning.

§ 38.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande

inskrifnings områden.

§ 39.

1. Befälhafvare inom inskrifningsområde är under fredstid befälhafvare

äfven för områdets landstormsbataljon.

2. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare

äfven för områdets landstormskompani.

3. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,

och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.

4. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar

af landstormen, som då kunna bildas.

§ 40.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig

med kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet

anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning

af staten för värdet af soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans

egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.

Landstormens

indelning.

Landstormens

tjenstgörings
område.

Befäl vid landstormen.

Landstormsmans

underhåll

och förmåner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

Underlåten

anmälan om

flyttning.

Uteblifvande

från inskrifning.

Försummelse

att aflemna

prestbetyg.

Försummad

inställelse till

mönstring.

Laga förfall.

Art. VIII.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 41.

''Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom

enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem

kronor.

§ 42.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda

inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för

hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom

i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning

å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid

försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,

anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

§ 43.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32

omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.

§ 44.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och Rikets

tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande

dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om

de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid

dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 18.

vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så

snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar

med svenskt örlogsfartyg.

§ 45.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.

Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet

med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma

eller kommunalnämnd.

Art. IX.

Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.

§ 46.

Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som

enligt lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensionsfond

för värnpligtige, livilka under tjenstgöring erhållit sådan skada,

att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig

med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som

aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock

utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige

i § 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.

§ 47.

Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1887, från hvilken

tid alltså ej mindre kongl. kungörelsen angående den allmänna

beväringen den 13 november 1860 tillika med de i samma kungörelse

sedermera gjorda tillägg, än äfven de af Kongl. Maj:t i afseende a den

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3

Intyg om

sjukdom.

Åtal.

Böters användning.

Tidpunkten,

från hvilken

lagen skall

tillämpas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

Öfvergående

stadgande.

Gotlands invånare.

Lappbefolk''

ningen.

allmänna beväringens mönstringar och öfningsmöten särskildt meddelade

bestämmelser, så vidt de strida mot innehållet af denna lag, skola

upphöra att gälla.

§ 48.

Under år 1887 skola jemväl de värnpligtige af andra årsklassen,

hvilka tilldelats rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan, undergå

vapenöfning i 15 dagar.

§ 49.

Invånare å Gotland skall tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra

sina skyldigheter i afseende å öns försvar.

§ so.

Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka

vilkor befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna

tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 51.

De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter

meddelas af Konungen.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.

19

Utdrag af protokollet Öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 9 januari 1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,

Statsråden: Loyén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad

att närvara.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anförde:

»Allt sedan, med den nya riksdagsordningens införande, försvarsfrågan

kom på dagordningen i vårt land, har så mycket talats och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 18.

skrifvits om de många bristfälligheterna i vår nu gällande beväringslag,

att det icke torde vara behöfligt att vidlyftigt orda om nyttan, ja

nödvändigheten af beväringsinrättningens fullständigare ordnande samt

ett förökande dervid af den försvarskraft, som är afsedd att genom

beväringen tillgodokomina fosterlandet, då för dess värnande beväringen

måste tagas i anspråk.

Att uti systemet stam och beväring, så tillämpadt att vid hufvudstyrkan

af armén, eller fotfolket, en ofullständigt öfvad stam skall vid

mobiliseringen upptaga uti sina led en 3—4 gånger så stor styrka beväring,

att, säger jag, uti detta system bevar ing ens öfning stid ej kan på

krigskonstens nuvarande ståndpunkt inskränkas till 30 dagar, torde få

anses gifvet. Att vidare för ett land, som vill tillämpa ett sådant

system, men som ej anser sig hafva råd att under freden hålla ens

kadern fulltalig, man måste söka att genom beväringslagens stadgande!!

få vid mobiliseringen införlifvad med kadern ju flere dess bättre af dem,

som, ehuru då icke tjenande i stammen, likväl förut erhållit någon fullständigare

utbildning såsom stamsoldater vid specialvapnen eller såsom

volontärer vid indelta armén, samt att således do uti beväringsrullorna

upptagna årsklassernas antal bör ökas, synes äfvenledes vara obestridligt.

Nödvändigheten för oss af beväringspligtens utsträckning

torde således inses af hvar och en, som ej vill vara blind för de faror,

som ligga uti bibehållandet af det tillstånd, hvaruti vi i afseende å försvaret

nu befinna oss; och hvarje till försvarets ordnande framstäldt förslag,

som grundat sig på systemet stam och beväring och som framlagts för

Riksdagen, har derför också åtföljts af förslag till ny bevärings- eller

värnpligtslag, som upptagit dels längre öfningstid för den inmönstrade

beväringen och dels tillökning af antalet årsklasser inom densamma.

Det är emellertid icke endast ur dessa synpunkter, som nödvändigheten

af en ny beväringslags antagande hos oss får bedömas. Äfven

andra i hög grad tvingande skäl göra en sådan lag oundgänglig.

Erfarenheten gifver nemligen vid handen, att ett ganska stort

antal af de beväringsskyldige under nuvarande förhållanden undandrager

sig beväringspligten, och, hvad värre är, detta antal synes år från

år betänkligt tillväxa. Sålunda visar sig att af det mönstrings- och

beväringsskyldiga manskapet, som uppgick till ett antal

år 1869 af 39,370 man, voro utan laga förfall frånvarande 6,304

man, d. v. s. 16,oi proc.;

år 1874 voro af 47,435 man utan laga förfall frånvarande 11,774

man, d. v. s. 24,82 proc.;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 18.

år 1879 voro af 60,014 man utan laga förfall frånvarande 16,748

man, d. v. s. 27,91 proc.; och

år 1884 voro af 69,735 man utan laga förfall frånvarande icke

mindre än 27,332 man, d. v. s. 39,19 procent.

Dessa siffror tala i all sin korthet ett språk, som ej kan missförstås,

och närmare upplysningar rörande hithörande förhållanden äro

lemnade i den utredning, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till 1880 års Riksdag angående lag om allmänna värnpligten.

Särskild! vill jag påpeka såsom märkligt det stora antal, som lyckats

undandraga sig mönstringarne under sistförflutna året, enär detta kunnat

ske oaktadt vederbörande mönstringsförrättare kort förut blifvit

genom cirkulär uppmanade att söka noggrant tillämpa nuvarande beväringslags

bestämmelser mot dem, som sökte undanhålla sig från beväringens

mönstringar eller möten.

När nu kändt är att ett dylikt undanhållande från en jiligts fullgörande

ingalunda eger rum företrädesvis inom den kroppsarbetande

befolkningen, utan tvärtom till icke ringa del bland sådana, som utbilda

sig för affärsverksamheten eller tjenstemannabanan, såsom bokhållare,

studerande och dylike, så torde lätteligen inses hvilket förderfligt inflytande

detta i längden måste utöfva på hela nationalkarakteren. Har

icke den mera upplyste och bildade en sann uppfattning af medborgarens

pligter mot sitt land, så har man ännu mindre skäl att förvänta

det hos den mindre upplyste, som tvärtom i detta exempel från de i

bildning öfver honom stående lätteligen ser en maning att äfven för

sin del söka undandraga sig hvad lagen bjuder; och vådan deraf, att

en dylik missaktning för lagarne uppammas inom ett samhälle, som

vill kallas »lagbunden, inses lätt af hvar och en, som icke vill låta

historiens lärdomar draga sig spårlöst förbi.

Skärpt kontroll öfver de beväringsskyldige är derför en oeftergiflig

fordran. Derigenom vinnes dessutom äfven den fördelen, att man

lättare och rättvisare kan från beväringsbördan befria dem, som verkligen

kunna behöfva en dylik lindring. Detta mål kan dock ej ernås

annat än genom ett ordnadt inskrifning sväsende.

Bland alla de förslag till ny värnpligtslag, som under de närmast

föregående åren varit utarbetade, torde det, som framlades för 1883

års Riksdag — tack vare den mångsidiga och grundliga behandling

detsamma inom de år 1880 tillsatta landt- och sjöförsvarskomitéerna

undergick — vara det för våra förhållanden bäst afpassade. Det blef

äfven år 1883 till sina hufvudsakligaste delar godkändt af Riksdagens

Andra kammare.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 18.

I afseende å detta förslag har man visserligen någon gång hört

yttras, att det antal — tillsammans 12 — årsklasser i beväringens båda

uppbåd, förslaget upptog, skulle vara för stort, men detta är en anmärkning,

hvars behörighet jag ingalunda kan godkänna. Vi böra

äfven i detta fall låta erfarenheten lära oss hvad behofvet kräfver, och

vi finna då, att i t. ex. 1848—1850 års krig mellan Danmark och

Tyskland uppbådades inom det förstnämnda landet manskap från icke

mindre än 17 årsklasser, och i samma lands fejd år 1864, ett krig

som endast varade sex månader, 13 årsklasser af den stridbara befolkningen.

Af dessa 13 årsklasser blefvo, utom de 8 första genast uppbådade

årsklasserna, äfven de 9:de, 10:de och 11 :te årsklasserna inkallade

under fanorna redan i januari 1864, ehuru kriget först näst derpå

följande månad utbröt. Och i Frankrike finna vi, att 1870—71 års

sju månaders kamp med Tyskland kräfde ett uppkallande af 21 årsklasser,

utan att man ändock lyckades att föra den väldiga striden till ett

lyckligt slut. Med en så lindrig öfningstid, som den hos oss ifrågasatta

af högst 90 dagar, och med denna öfningstid fördelad på endast

de 2 första åren, kan dessutom årsklassernas större antal icke blifva

någon börda under fredstid. Föreskriften om dem är i fredstid helt

enkelt att betrakta såsom en bokföringsåtgärd i och för lättare kontroll

öfver det manskap, som vid krigstillfälle måste inkallas under

fanorna.

Alla skäl tala således för bibehållandet i allt väsentligt af

den lag för värnpligtens fullgörande, som senast varit utarbetad och

för Riksdagen framlagd, och de få afvikelse!-, som förefinnas i det

förslag till lag, som jag nu ernar inför Eders Kongl. Maj:t framlägga,

äro betingade af olikheterna i arméns nuvarande organisation och förläggning,

jemförda med den organisation och den förläggning, som af

landtförsvarskomitén förutsattes.

Emot en utsträckning af beväringens öfningstid utöfver de nu bestämda

30 dagarne har hittills ett väsentligt hinder mött i den af många

hysta åsigten, att rust- och rotehållarne voro i knektekontrakten tillförsäkrade

sådana förmåner, att en dylik utsträckning icke borde

ifrågakomma utan att lindringar bereddes i rustnings- och roteringsbesvären.

Sedan emellertid Hans Excellens Herr Statsministern och

Chefen för finansdepartementet meddelat, att statens finanser numera

medgifva lindring i de på viss jord hvilande grundskatter och

på samma gång i rustnings- och roteringsbesvären, samt Eders Kongl.

Maj:t på grund häraf beslutat att till Riksdagen framställa förslag om

eu nedsättning i grundskatterna, uppgående till 30 procent af deras

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.

belopp, under förutsättning att motsvarande lindring beredes i rustnings-

och roteringsbesvären, torde berörda hinder få anses härmed

blifva häfdt. Fördelaktigt vore visserligen om, i sammanhang med

nämnda lindringar, beväringens öfningstid kunde utsträckas till 90

dagar, eller samma tid, som upptogs i landtförsvarskomiténs förslag,

men då å andra sidan derå skäl tala för billigheten och klokheten af

att ej på en gång kräfva en så stor utsträckning af den nuvarande

öfningstiden, har jag trott förslaget i detta hänseende för närvarande

böra inskränkas till endast 48 dagars fredsöfningar, i enlighet med de

närmare bestämmelserna i 27 § af lagförslaget, hvilket förslag, af mig

uppgjordt efter öfverläggning och i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,

jag anhåller att nu få inför Eders Kongl. Maj:t

fullständigt föredraga.

Sedan föredragning af förslaget till ny värnpligtslag, hvilket finnes

fogadt vid dagens protokoll, härefter egt rum, förmälde chefen för

landtförsvarsdepartementet i fråga om de föreslagna bestämmelserna

rörande lagens tillämpning, att den tidpunkt, då lagen borde träda i

kraft, ansetts böra sättas först till början af år 1887 på det tillräckligt

rådrum måtte erhållas att, innan lagen tillämpades, ordna de inskrifningsförhållanden,

som af föreskrifterna i densamma blefve en

följd, samt att, hvad beträffade Gotlands inbyggare, det, så länge icke

någon större utsträckning af de värnpligtiges öfningstid, än den nu

föreslagna, ifrågakomme, ej syntes vara skäl att utbyta den värnpligt,

invånarne på nämnda ö, enligt särskild konvention, åtagit sig, emot

den, som enligt förslaget skulle åligga rikets öfriga befolkning.

Chefen för landtförsvarsdepartementet hemstälde derefter,

att Kongl. Maj:t måtte för sin del godkänna samt i nådig proposition,

sådan den finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen att

antaga det nu anmälda förslag till ny värnpligtslag.

Till denna hemställan, hvilken Statsrådets öfrige

ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen

lemna bifall; och skulle utdrag af protokollet bifogas

den nådiga proposition, som i följd häraf komme att

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

O. E. Pauli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.