Sök i Ratio Lex

Angående visso, nya bestämmelser i afseende ä mätt och vigt

1885-03-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:31, Angående visso, nya bestämmelser i afseende ä mätt och vigt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongt. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. R e. m.

Kong!.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående visso, nya

bestämmelser i afseende ä mätt och vigt; gifven Stockholms

slott den 20 Februari 1885.

Kongl. Maj:t vill, med åberopande af bilagda utdrag af protokollet

öfver finansärenden för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att antaga

följande nya bestämmelser i afseende å mått och vigt, nemligen:

att 1,000 kilogram kallas en ton;

att 100 kilogram kallas en deciton;

att målkärl för torra varor på l1/* hektoliter få justeras;

att för mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier få justeras

målkärl på 20, 10 och 5 hektoliter; samt

att vedmått få justeras med 1 meters längd och 1 meters höjd, med

2 meters längd och 1 meters höjd, och med 2,» meters längd och l,o meters

höjd.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maja förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

0 S C A H.

0. R. Themptander.

Bill. till Riksd. Frat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proportion N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 20 Februari

1885.

Närvara n d e:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hoch
SCHILD,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Röding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

föredrog vidare:

Chefens för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå memorial

den 22 sistlidne Januari med förslag till vissa nya bestämmelser

i fråga om mått och vigt;

hvaröfver Vetenskapsakademien afgifvit infordradt underdånigt utlåtande;
och

yttrade Herr Statsministern härvid:

»Sedan chefen för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

afgifvit förslag till vissa nya bestämmelser i fråga om mått och vigt,

samt Vetenskapsakademien i infordradt underdånigt utlåtande såsom ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31,

tryck af sina egna åsigter antagit ett af tvenne dess ledamöter, Professorerne

E. Edlund och D. G. Lindhagen afgifvet yttrande, anhåller jag

att få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de särskilda förslag,

som sålunda föreligga.

Så väl i det förslag till stadga om rikets mått och vigt efter metersystemet,

hvithet Vetenskapsakademien afgaf den 5 Januari 1876, som i

den nådiga propositionen till sistnämnda års Riksdag om antagande af

detta system fans eu särskild benämning för 1,000 kilogram, hvilken

benämning endast i afseende å stafningssättet var olika, i Vetenskapsakademiens

förslag tenn och i den nådiga propositionen ton. Antagandet

af samma vigtenhet var äfven förordadt af Landtmäteristyrelsen, som dock

för densamma föreslog benämningen tonnå. Riksdagen fann emellertid ej

behöflig! att tilldela vigtbestämmelsen 1,000 kilogram någon särskild benämning

och uteslöt derföre bestämmelsen derom. Såsom skäl anfördes

dervid, att, då i England redan funnes eu vigt med benämningen »ton)»,

hvilken ej obetydligt skilde sig från 1,000 kilogram, Riksdagen befarade

att, derest samma benämning gåfves åt sistnämnda vigtsats, härigenom

skulle vid varureqvisitioner emellan Sverige och England lätteligen faral

bedas förvecklingar.

Behofvet af eu större vigtenhet än kilogrammet har dock varit erkändt

i det äldre systemet genom de högre vigtenheterna nyläst (= 4250,76

kilogram) och centner (■ 42,5un? kilogram) och har äfven efter det nya

systemets antagande gjort sig känbar!. Så har Styrelsen för statens jernvägstrafik

hemstält om bemyndigande att i officiella beräkningar och redogörelser

få såsom vigtenheter begagna dels 100 kilogram under benämning

metercentner, dels ock 1,000 kilogram under benämning meterton,

och vid sistlidet års riksdag gjorde en motionär framställning om införande

af samma vigtenheter, hvilken framställning tillvann sig bifall af

Riksdagens Första Kammare.

Med åberopande häraf har chefen för kontroll- och justeringsbyrån

föreslagit, att 1,000 kilogram måtte benämnas ton och 100 kilogram deciton,

i afseende hvarå han anfört, att särskild benämning för den föreslagna

och redan i taxor och förordningar använda vigtenheten, 100 kilogram,

skulle i många fall bereda lättnad och öfverskådlighct. Eu sådan enhet

stode ej heller i strid med systemet och vore i åtskilliga länder antagen.

Genom dess antagande skulle ock mångfalderna af kilogrammet blifva

analoga med mångfalderna af grammet, Indika vore 100 och 1000 gånger

denna enhet. Endast i fråga om benämningen kunde någon tvekan

råda. Mot den ifrågasatta benämningen metercentner eller metrisk centner

kunde anmärkas, att ordet centner icke tillhörde det metriska syste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!. Maj.ls Nåd. Proposition No 31.

niet och endast undantagsvis användes samt då icke alltid för att beteckna

100 kilogram utan såsom t. ex. i Tyskland för att beteckna 50 kilogram

eller 100* tyska skålpund, hvaremot 100 kilogram benämndes dubbelcentner.

Qvintal användes i åtskilliga länder för att beteckna 100 kilogram,

men tillhörde icke ursprungligen systemet och förefölle oegentlig!

för den, som ej kände ordets arabiska härledning. Deremot skulle, om

lön antogcs såsom beteckning för 1,000 kilogram, tiondedelen deraf kunna

benämnas derutom Sammansättningen »deri» betecknade nemligen öfver

allt inom systemet tiondedelen, och då i ordet ton mångfaldsbegreppet

icke framträdde, utan den dermed betecknade qvantiteten betraktades såsom

eu enhet, vore benämningen deciton lika egentlig och exakt som

decimeter, deciliter och decigram, hvarjemte dess betydelse genast borde

inses af hvar och eu, som kände grunderna för det metriska systemet.

Vetenskapsakademien, som ansett otvifvelaktigt, att en vigtenhet,

större än den största i metersystemet nu gällande, vore af behofvet högt

påkallad, bär förty förordat nådigt bifall till förslaget om införande af två

nya vigtenheter, den ena pa 1,000 och den andra på 100 kilogram. Men

för att undvika den af Riksdagen befarande förvexlingen med engelsk ton,

bär Akademien hemstält, att den förstnämnda vigtenheten måtte benämnas

meterton och den senare deciton.

Byråchefen har vidare föreslagit, att målkärl för torra varor på, en

half hektoliter måtte få justeras, samt i afseende härå erinrat, att eif sådant

förslag varit förordadt af Kommerskollegium, åtskilliga handels- och sjöfartsnämnder

och den för utarbetande af författning om mått och vigt efter

metersystemet tillsätta komité, äfvensom att motion vid Riksdagen väckts

om ett sådant målkärls införande. Att det icke ingått i Vetenskapsakademiens

förslag och den nådiga propositionen om metersystemets införande,

anser byråchefen hafva berott derpå, att ett sådant målkärl skulle

innebära eu afvikelse från de strängt systematiska bestämmelserna. Deremot

åberopar emellertid byråchefen, att ett sådant målkärl från många

håll uppgifvits blifva till lättnad för rörelsen.

1 det nu afgifna utlåtandet har Vetenskapsakademien förklarat, att då det

icke blifvit ifrågasatt, att någon ny enhet skulle i systemet införas derigenom,

att ett målkärl på 1hektoliter finge krönas och anses såsom lagligt

mätningsredskap, någon skadlig afvikelse från metersystemet icke kunde

anses uppstå deraf, att ett målkärl på 1 ‘/3 hektoliter blefve ansedt för

laggilt; och dä det tvifvelsutan skulle vid uppmätning af större qvantiteter

spanmål eller dylika varor medföra beqvämlighet och skyndsamhet,

om ett målkärl på 1 Va hektoliter funnes att tillgå, ity att måttet på eu

hektoliter vore val litet och det på 2 hektoliter väl stort att vid en sådan

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

operation användas, har Vetenskapsakademien förordat bifall äfven till

denna del af framställningen.

Enligt Vetenskapsakademiens förslag upptog den ofvanuämnda nådiga

propositionen under benämning 1 kolläst (ny) ett kolmått på 20 hektoliter,

hvithet motsvarar l,on kolläst å 12 tunnor. Riksdagen, som befarade,

att ett sådant nytt mått under enahanda benämning som det nuvarande

skulle, då det innehölle eu större rymd än detta, vid samfärdseln inom

landet leda till förvecklingar, uteslöt 20-hektolitern som kolmått, så att

något kolmått efter metriska systemet icke finnes, utan innehåller § 19

af nådiga förordningen den 22 November 1878 endast, att i afseende på

mätning af träkol gäller hvad derom redan är eller framdeles varder

stadgadt.

Härom yttrar nu chefen för kontroll- och justeiiugsbyrån, att det

syntes vara uppenbart, att de befarade olägenheterna ej kunde uppstå, då

skilnaden mellan 20-hektolitern och den nu brukliga kollästen endast vore

eu procent, hvilket antagligen vore mindre än de genom olika förfaringssätt

vid mätningen af en sådan vara som kol uppstående skilnaderna i

mätningsresultaten. Då det också syntes vara nödvändigt, att ett lagligt

kolmått funnes, och då efter 1889 års ingång de gamla kollästerna ej

vidare finge justeras, borde bland målkärl för torra varor upptagas utan

särskild benämning ett på 20 hektoliter eller 2 kubikmeter för mätning af

kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier. Såsom utfyllnad i den lucka,

som annars skulle uppstå i målkärlsserien mellan 2 och 20 hektoliter, syntes

i enlighet med meterkomiténs förslag dimensionerna 10 och 5 hektoliter

böra införas; och antoge byråchefen dessa målkärl komma att befinnas

särdeles nyttiga för sådane af ofvannämnda varuslag, för Indika 20-hektolitern

till följd af varans tyngd skulle blifva för ohandterlig.

Äfven detta förslag är biträdt af Vetenskapsakademien, som yttrar,

att Riksdagens farhågor i afseende på det nya kolmåttet syntes vara alldeles

ogrundade. Fullkomligt omöjligt vore att uppmäta eu läst kol inom

noggrannheten af en procent. Om målkärlet hade den af komiterade

föreslagna formen, motsvarades en procent af ungefär 6,5 millimeter eller

något mer än 2 linier i kärlets höjd. Emedan kolen hade eu olika storlek

och form, kunde det fy Ida kolkärlet icke jemnstrykas, såsom skedde

vid mätning af spannmål, och varans verkliga höjd i kärlet kunde derföre

icke bestämmas med någon noggrannhet. Den minsta skakning på kolmåttet

förändrade äfven mätningsresultatet, och det torde derföre vara

nästan omöjligt att få två efter hvarandra företagna mätningar af samma

qvantitet att öfverensstämma med hvarandra inom eu procent. Det syntes

vara eu lycklig tillfällighet, att det gamla kolmåttet så noga öfverens
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

stämde med 20-hektolitern, att det ena måttet kunde sättas i stället för

det andra, utan att skilnaden vid mätningen blefve märkbar. Då de nu

brukliga måtten för kol icke kunde eller ens borde få justeras efter år

1888, men lagliga mått för dessa mätningar fortfarande voro behöfliga,

tillstyrktes, såsom jag redan nämnt, bifall till förslaget.

I den till 1876 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen föreslog Eders

Kongl. Maj:t, enligt Vetenskapsakademiens hemställan, att för mätning af

råd skulle användas följande mål: »1 vedfamn (ny), utan afseende å vedens

längd, mätes af fyra qvadratmeter. Der icke i afseende å vedmått särskild

öfverenskommelse om vedens längd är träffad, skall veden anses hafva eu

längd af 1 meter, så att vedfamnen då innehåller 4 kubikmeter.» Riksdagen

anmärkte emellertid häremot, att, då det föreslagna nya måttet

under enahanda benämning som det nuvarande skulle innehålla större

rymd än detta, stadgandet sannolikt komme att under samfärdseln inom

landet leda till förvecklingar; att det ej heller syntes lämpligt att, under

det ved icke i allmänhet inom landet upphögges till större längd än högst

tre fot, såsom regel föreskrifva, att veden borde vara längre; samt att

särskild! mått för uppmätning af ved icke torde erfordras. Riksdagen

uteslöt alltså berörda stadgande i förslaget och utsatte deremot, att Eders

Kongl. Maj:t egde bestämma om justering af vedmått. I öfverensstämmelse

härmed hänvisar § 1!) i nådiga förordningen den 22 November 1878 till

hvad redan är eller varder stadgadt.

Chefen för kontroll- och justeringsbyrån har nu föreslagit, att, utan

att någon bestämmelse gifves i afseende på vedens längd, föreskrift måtte

meddelas om att vedmått få justeras med 1 meters längd och ] meters

höjd, eller 2 meters längd och 1 meters höjd, eller för, meters längd och

1,« meters höjd; och har Vetenskapsakademien, då nu brukliga vedmått

icke efter 1888 kunna eller ens böra få justeras, men lagliga mått fortfarande

äro behöfliga, hemstält om justering af vedmått på 1,2 och 4

qvadratmeter.

Med erinran afl enligt gällande stadgande!! vägar icke äro underkastade

. periodisk amjmteviutj, har chefen för kontroll- och justeringsbyrån

slutligen föreslagit, att vågar, som begagnas i kronans magasin, vid inoch

utlastning af fartyg, på offentliga försäljningsplatser eller i öppna

bodar och magasin, der handel och rörelse idkas, skola omjusteras hvart

tredje ur.

Mot detta sistnämnda förslag har Vetenskapsakademien framställ

åtskilliga anmärkningar. 1 sådant afseende erinras först, att vågar, så väl

afsigtlig! som oafsigtlig! lätt kunna undergå förändring, så att de gifva

ett origtigt resultat, utan att justeringsmärkena deraf rubbas. Dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong1. Maj:tf; Nåd. Proposition N:o 31.

gåfve således ej på vågar samma skydd som på mått eller vigter. Deremot

vore det svårt att undersöka, om vigter, längdmått eller vågar hade

sin behöriga valör, då åter en hvar lätteligen kunde medelst användande

af vigter utröna, huruvida eu våg visade rätt eller icke. Vida större

säkerhet emot underslef i afseende å vågar skulle vinnas, derest, i öfverensstämmelse

med hvad § 29 mom. 4 i nådiga förordningen den 22 November

1878 redan stadgade i afseende å decimal- och centecimal vågar,

föreskrift meddelades derom, att, då likarmad väg nyttjades, skulle, om

någon af kontrahenterna sådant önskade, undersökning ske af vågens

rigtiget vid en belastning, som icke understege den minsta tillåtna, och

att nödiga vigter för sådant ändamål skulle vara att tillgå. Härtill komme

de kostnader och svårigheter, som voro förenade med vågarnes transport

till justeringsstället samt saknaden af desamma under de dagar, justeringen

varade. Akademien har derföre afstyrkt bifall till förslaget om vågars

periodiska omjustering.

Med afseende å de skäl, Akademien anfört emot förslaget om vågars

periodiska omjustering, hemställer jag, att förslaget derom icke måtte till

någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Deremot finner jag öfrig» af chefen för kontroll- och justeringsbyrån

väckta och af Vetenskapsakademien biträdda förslag vara för den

allmänna rörelsens skull af ett verkligt behof påkallade, och då jag anser

benämningen ton för 1,000 kilogram vara egentligare än meterton, samt

den befarade förvexlingen med en engelsk ton lätteligen kan undvikas,

derigenom att i affärstal, der eljest missförstånd kan uppstå, angifves, om

det är svensk eller engelsk ton, som afses, likasom redan ofta sker genom

begagnande af uttrycket engelsk ton, hvartill kommer att i Norge benämningen

för 1,000 kilogram redan är ton enligt lagen af den 22 Maj 1875,

synes mig samma benämning böra jemväl här i landet användas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen att antaga följande nya bestämmelser i afseende

å mått och vigt, nemligen:

att 1,000 kilogram kallas en ton;

att 100 kilogram kallas en deciton;

att målkärl för torra varor på l7ä hektoliter få justeras;

att för mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier få

justeras målkärl på 20, 10 och 5 hektoliter, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Mcij.is Nåd. Proposition N:o 31.

att vedmått få justeras med 1 meters längd och 1 meters höjd, med

2 meters längd och 1 meters höjd samt med 2,5 meters längd och 1,6 meters

höjd.»

Häri instämde Statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla,

hvad Statsrådet sålunda hemstält och tillstyrkt, samt

förordnade att nådig proposition skulle till Riksdagen

aflåta^ af den lydelse, bilagan — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

Axel Adelgren.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri 1885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i Kong!. Maj:ts Proposition N:o 31:

I ,

Sid. 4 rad. 21 och 22 uppifr. stär: på eu half läs: på en och en half

» 6 » 12 nedifr. står: 1,2 och 4 läs: 1, 2 och 4

» 7 » 2 uppifr. » vågar » målkärl

» » » 13 nedifr. » affärstal, » affärsaftal,

Bih. till Riksd. Prat. 1885. 1 Samt. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. AK 2TU 1885:16 Skrifvelse till Kongl. Majd med begäran om framläggande för Riksdagen af förslag till lag rörande telegrafoch telefonanläggningar inom riket. s. 2 i texten