Sök i Ratio Lex

Angående inköp och ombyggnad af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken samt jernvägens utsträckning till norra stambanan

1885-03-19 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:37, Angående inköp och ombyggnad af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken samt jernvägens utsträckning till norra stambanan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

1

N:0 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Mars 1885, kl. 12 midd.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående inköp

och ombyggnad af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg

mellan Hudiksvall och Näsviken samt jernvägens

utsträckning till norra stambanan; gifven Stockholms

slott den 25 Februari 1885.

Kongl. Maj:t vill, med åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för denna dag, härigenom föreslå

Riksdagen att, under förutsättning att de i nämnda protokollsutdrag

omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag

erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön

och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifva, att Hudiksvalls jervägsaktiebolags jernväg mellan

Hudiksvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom,

deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader

samt fordringar, enligt bok vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens

räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887,

mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda,

att staten

Ro) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet

den 31 December 1887, beräknadt att utgöra ... kronor 185,677:97 och

2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade

obligationer ett deremot svarande belopp,

beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels

ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre, eller

sålunda tillhopa............ ............................................ „ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sand. 1 Afd. 27 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 37.

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor,

förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget

må finnas erforderliga;

dels bevilja för jernvägens inköpande och dess ombyggande till

bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende

med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisa till utgående
under

år 1886 kronor 2,000,000

„ „ 1887.......................................................... „ 2,350,300

och „ „ 1888........................................................... „ 273,000

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 25 Febru
-

ari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hoohschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anförde:

»Uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t den 7 Oktober 1884 ingifna

skrifter hafva dels Gefleborgs läns landsting, dels Godsegaren

Julius Brun och Fabriksidkaren Edvard Frisk jemte särskilda ombud

för Hudiksvalls stad, Enångers, Forssa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals och

Färila samt Arbrå och Jerfsö tingslag äfvensom för provinsen Herjeådalen,

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig

proposition om erforderligt anslag till byggande, så fort ske kunde, af

en stambanegren från Ljusdals station genom norra Helsingland till

Hudiksvall. Sedermera har framställning i enahanda syfte inkommit

jemväl från Jemtlands läns landsting.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Å en del af den sträckning, hvari förevarande stambanegren,

derest ansökningarne bifölles, skulle komma att framdragas, nemligen

mellan Näsviken vid Södra Dellen och staden Hudiksvall, finnes en,

Hudiksvalls jernvägsaktiebolag tillhörig jernväg till en längd af omkring

16 kilometer och med en spårvidd af 1,2X7 meter. Den äldsta

delen deraf, som framgår mellan Hudiksvall och Forssa, och till hvars

utförande bolaget erhållit ett statslån af 370,000 kronor, öppnades för

trafik redan år 1860, hvaremot banans utsträckning till Näsviken blef

utförd först under åren 1872—-1874. Koncession har sedermera af

Eders Kongl. Maj:t meddelats den 26 Maj 1882 åt några enskilda personer

på jernvägsanläggning från Näsviken till norra stambanan i närheten

af Ljusdal, men något arbete lör banans utförande har ännu icke

påbörjats; och desse koncessionshafvare äro numera förpligtade att utan

ersättning afstå från koncessionen, i händelse jernväg för statens räkning

skulle komma att å denna sträcka anläggas.

År 1883 gjordes hos Eders Kongl. Maj:t af, bland andre, förbemälde

Brun och Frisk framställning, att på deras bekostnad Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och Styrelsen för statens jernvägstrafik måtte

få verkställa undersökningar samt upprätta plan och kostnadsförslag

ej mindre för anläggning af jernväg af stambanans spårvidd emellan

Ljusdal och Näsviken än äfven för ombyggande till enahanda spårvidd

af jernvägen emellan Näsviken och Hudiksvallsfjärden äfvensom utreda

och afgifva utlåtande om de trafikinkomster, som af en sådan jernväg

kunde vara att emotse; och sedan Eders Kongl. Maj:t behagat härtill

lemna nådigt bifall, hafva enligt af nämnda styrelser meddelade förordnanden

undersökningar verkstälts, och betänkanden, planritningar samt

beräkningar upprättats och till styrelserna aflemnats af Distriktsingeniören,

Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadscorpsen H. E. Lundborg

och Direktören M. Agrelius.

Lundborgs utlåtande innefattar ett i detalj uppgjordt, af planoch

profilritningar samt kostnadsberäkningar åtföljdt förslag till ej

mindre anläggning af jernväg från Ljusdal till Näsviken än äfven inlösen

af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags bana samt dess ombyggande

till bredspårig bana. Enligt detta förslag skulle jernvägen, utlöpande

från Ljusdals station å norra stambanan, framdragas norr om och helt

nära Hybosjön, hvarest en större trafikstation för virkes upptagande

skulle anordnas, derifrån till nordvestra ändan af sjön Gryttjen och utefter

samma sjö, vidare söder om sjön Lången, vid hvars östra ändpunkt

en mötesplats kunde inrättas, derifrån söder om Stömnervattnet

till närheten af Dellarnes stora vattenbassin till en plats invid Edeby,

hvarest jemväl en station skulle anläggas, afsedd att upptaga trafiken

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

från omkringliggande odlade bygder. Till denna station skulle jemväl

rörelsen från det i närheten belägna Hudiksvalls trävaruaktiebolag

tillhöriga Storå sågverk inledas. Från denna punkt skulle linien fortlöpa

i närheten af Fredriksfors snickerifabrik och Klubbo sågverk,

hvarinvid en mindre station kunde förläggas, vidare, alltjemt utefter

södra stranden af Dellen, mot östra ändan af samma sjö tills den uppnådde

Näsvikens station. Till följd af terrängförhållanden borde jernvägen

å sträckan från Näsviken till Hudiksvall på åtskilliga ställen

afvika från den rigtning, hvari den nuvarande banan vore framdragen.

Spår borde genom staden utläggas förbi hamnen till hafsstranden på

motsatta sidan om viken, så att derstädes kunde anordnas välbelägna

brädgårdar och tillgodoses der befintliga industriella anläggningar; och

hade Lundborg å plankartan utmärkt det område inom staden, som för

anläggningen erfordrades. Hela jernvägen från Ljusdal till Hudiksvall

blefve 5,972 mil lång, och kostnaden beräknades till kronor 4,872,400: —

deraf

för bandelen Ljusdal—Näsviken 4,211 mil

kronor 2,350,000: —

„ „ Näsviken—Hudiksvall

1,761 mil ................. „ 1,322,400: —

,, rörlig materiel ............................. ,, 600,000: —

samt för inköp af den trafikerade

linien Näs viken—Hudiksvall med

tillhörigheter, förslagsvis vid 1886

års slut............................................... „ 600,000: —

Summa kronor 4,872,400: —;

från hvilken summa dock borde afdragas det belopp, hvartill jernvägen

Näsviken—Hudiksvalls för nyanläggningen ej behöfliga egendom kunde

vid försäljning uppgå.

Agrelius, hvars undersökningar afsett att utreda den föreslagna

banans trafikförhållanden, har, enligt åtskilliga vid det af honom afgifna

betänkandet fogade tabeller, kommit till det resultat, att banans

årliga trafikinkomster skulle komma att uppgå till 574,400 kronor,

hvaraf beräknats för transporterande af resande 63,171 kronor; af 737,600

timmer 353,480 kronor; af 18,440 standard sågadt virke 90,560 kronor,

och återstoden af andra i tabellerna specificerade transportartiklar.

Under förutsättning att jernvägen trafikerades såsom statsbana, har

Agrelius beräknat utgifter för drift och underhåll per år till 291,600

kronor, hvadan det årliga öfverskott, trafiken skulle lemna, komme att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

utgöra 282,800 kronor eller 5,8 procent å den för jernvägsanläggningens

bringande till stånd af Lundborg beräknade totalkostnaden 4,872,400

kronor.

I sitt betänkande yttrar Agrelius till stöd för de af honom sålunda

gjorda beräkningar bland annat följande:

Jernvägens trafikområde utgöres närmast af norra Helsingland,

men för den betydliga trävarurörelse, som, företrädesvis bedrifven af

Hudiksvalls trävaruaktiebolag, eger rum i Hudiksvall och dess omnejd,

och hvars befintlighet mer än något annat gör jernvägen till ett behof

och garanterar en vinstgifvande afkastning af det för dess anläggningerforderliga

kapital, hemtas råämnet dessutom och till största delen

från skogsmarker, som sträcka sig genom vestra Helsingland och Jemtlands

län nära fram till gränsen mot Norge och beröra Kopparbergs

län. Af de mellan 600,000 och 700,000 tunnland, hvaröfver trävarubolaget

förfogar, ligga omkring 500,000 tunnland i Herjeådalen, upptagande

större delen af Lillherrdals socken jemte betydande vidder af

Hede och Svegs socknar. Bolaget eger jemväl skogbärande hemman

i Torps tingslag i Medelpad. Från områdena vester om norra stambanan

framföres timret på flottleder, som utmynna i Ljusne eif, och

erbjudes jernvägen vid Hybosjön. Virket från bolagets skogar i Ljusdal,

Jerfsö, Undersvik och Arbrå samt de socknar, som omgifva sjöarne

Dellen, nedkommer på vattendrag, som utflöda i dessa sjöar, och

är ämnadt att till den del, som ej förarbetas vid Södra Dellens och

Forssaströmmens sågar, i oarbetad!; skick transporteras å jernväg till

Hudiksvall. Antalet af de timmerqvantiteter, bolaget försågat, har från

294,789 timmer, som det utgjorde år 1873, i nära oafbruten följd till

och med år 1882 ökats till 744,325. Det är ej sannolikt, att denna

ökning kommer att sålunda fortgå, men det vill synas otvifvelaktigt,

att bolagets verksamhet skall under normala konjunkturförhållanden

bibehålla sig vid sin nuvarande omfattning. Under vintern 1883—1884

var afverkningen, oaktadt de mindre gynsamma exportprisen, endast

föga minskad. Inom bolagets skogar fäldes då träd till 670,000 timmer.

I den för banan beräknade trafikmängden virke ingå äfven 250,000

timmer, Indika egarne till Böle såg i närheten af Näsviken och de vid

Hudiksvallsfjärden anlagda sågarne Arnö, Fogelvik, Lingarö och Saltvik

skriftligen förklarat sig beredda att å jernvägen låta hvarje år

transportera mot den i inkomstberäkningen angifna frakt. Större delen

af det virke, som vid de sistnämnda verken nu försågas, tillföres

dem sjöledes med mycken risk och högre kostnad, än om de få sitt

behof fyldt af tillgångar, som stå dem till buds inuti landet utmed

Ljusne eif och Hennans vatten. De dryga flottningsafgifter, trävaru
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

bolaget eger uppbära för begagnande af Ljusne—Dellens flottled, utgöra

för de nämnda sågverken ett binder att anlita denna led.

Agrelius redogör i betänkandet vidare i detalj för de grunder,

som i öfrigt för honom varit bestämmande vid beräkningarne af banans

trafikinkomster och utgifter.

I den ansökningsskrift, som af Brun och Frisk samt deras medsökande

i ärendet ingifvits, hafva desse hänvisat till Lundborgs och

Agrelii förslag och beräkningar samt anföra vidare, hurusom de f af

Gefleborgs län, som utgöras af Gestrikland samt södra och vestra

Helsingland, vore medelst de genom dessa delar af länet framdragna

jernvägar i kommunikationsafseende väl tillgodosedda, under det att

deremot norra Helsingland, till invånareantalet i det närmaste } af

hela länet, och till hemmantal samt fastighetsvärde mer än 1, alls

icke berördes af stambanan, då dess vestligast belägna socken, Delsbo,

vore ej mindre än 2i mil och deröfver, samt kustsocknarne omkring

6 mil aflägsna från stambanan. De fem socknar i södra Helsingland,

yttra sökandena vidare, som ligga öster om stambanan och icke genomskäras

af denna och hvilka således i främsta rummet skulle draga den

egentliga nyttan af den nyligen beslutade statsbanegrenen Kilafors—

Söderhamn — nemligen Söderala, Mo, Regnsjö, Trönö och Norrala

jemte Söderhamns stad, innehålla tillsammans en areal af 7,391 qvadratmil,

upptaga efter hafskusten en sträcka af 3| mil samt ega ett

hemmantal af 266 4~|-f mantal, ett fastighetsvärde af 10,793,190 kronor

och en folkmängd af 21,382 invånare, medan deremot de sexton socknar

i norra Helsingland, hvilka, liggande öster om och skilda från

norra stambanan, skulle hemta fördelarne af jernvägen Ljusdal—Hudiksvall,

nemligen: Enånger, Njutånger, Idenor, Forssa, Hög, Tima, Rogsta,

Ilsbo, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö, Hassela, Bjuråker, Norrbo

och Delsbo jemte Hudiksvalls stad, tillsammans innehålla en areal

af 35,031 qvadratmil och upptaga efter hafskusten en sträcka af 7

mil samt ega ett hemmantal af 627 37fB mantal, ett fastighetsvärde af

22,028,119 kronor och en folkmängd af 41,125 personer, hvartill kommer,

att Hudiksvallsfjärden utgör den rymligaste och renaste hamn

på kuststräckan af Helsingland med ett djup, som tillåter 26 a 27 fot

djupgående fartyg att obehindradt inlöpa till staden, och hvilken hamn,

genom fördjupning och rensning af det så kallade Arnösundet, skulle

än vidare kunna göras ytterst beqväm för kust-sjöfarten.

Till jemförelse med statens kostnader för anläggningen af jernvägarne

Söderhamn—Kilafors och Sundsvall—Torpshammar, åberopa

sökandene, att enligt Lundborgs förslag kostnaden för Ljusdal—Hudiksvalls-banan,

i längd 62 kilometer, beräknats till 4,872,400 kronor, då

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 37.

deremot kostnaden för Söderhamnsbanan, som vore endast 35 kilometer

lång, skulle belöpa sig till 4,438,763 kronor eller möjligen 4,138,763

kronor och för Sundsvall—Torpshammars jernväg, med en längd af

57,i kilometer, till 5,150,884 kronor; och borde härvid jemväl beaktas,

att från kostnadssumman för Ljusdal—Hudiksvalls-banan afginge det

belopp, hvartill jernvägens Näsviken—Hudiksvall för nyanläggningen

ej behöfliga egendom kunde vid försäljning uppgå.

I fråga om de upprättade trafikberäkningarne anmärkte sökandene,

att dessa nästan uteslutande stödde sig på de nuvarande industriförhållandena

inom orten, men att den blifvande jernvägstrafiken också

torde komma att erfara ej obetydligt inflytande af den utveckling, som

industrien och i synnerhet storindustrien inom orten borde erhålla, derest

åt densamma bereddes jern vägsförbindelse med stambanan. Storindustrien

inom norra Helsingland utgjordes af dels trävarurörelse och dels

jern- och stålhandtering, af hvilka trävarurörelsen här, såsom i allmänhet

inom Norrland, intoge främsta rummet. Den största trävarufabrikanten

inom norra Helsingland vore Hudiksvalls trävaruaktiebolag,

som hade sin utskeppningsplats vid Hudiksvall och egde betydliga

skogar inom norra och vestra Helsingland samt Herjeådalen, och detta

bolag hade, enligt hvad bifogadt utdrag af protokoll vid bolagsstämma

den 30 September 1884 utvisar, under förutsättning att den ifrågakomna

statsbanegrenen från Ljusdal förbi Hybosjön till Hudiksvall

blefve under de närmaste åren utförd, utfäst sig att, derest en frakt

af högst 60 öre per sågblock emellan Hybosjön och Hudiksvall, lastnings-

och lossningskostnad inberäknad, kunde å den blifvande jernvägen

medgifvas, nedlägga sin flottled emellan Hybosjön och sjön

Gryttjen, hvarigenom all konkurrens genom flottled med jernvägen

blefve tillintetgjord, samt att nedföra hela sin virkesmassa, som inkomme

från Ljusne eif till Hybosjön samt från Svåga eif och andra

vattendrag till Dellsjöarne, på jernvägen, förstnämnda virke från Hybosjön

och det senare från sjön Södra Dellen, Delsbo eller Forssa till

Hudiksvall, antingen i form af rundtimmer och bjelkar eller såsom sågad

vara, och att vid Hybosjön anlägga en ångsåg med minst fyra

snabbgående ramar och tillräckligt antal cirkelsågar att vara fullt färdig

åtminstone liktidigt med jernvägen, hufvudsakligen för att derstädes

kunna till nytta använda den mängd skadade grofva träd och

större timmertullar, som förekom me i bolagets skogar eller kunde från

andra skogsegare förvärfvas, och af hvilka stockars innehåll en del

kunde utsågas och manufaktureras till skeppningsvirke samt nedgå på

jernvägen till Hudiksvall, och återstoden användas till kolning, för

hvilket ändamål bolaget jemväl hade för afsigt att vid Hybosjön åväga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

bringa en möjligast stor kolning af dylikt skogsaffall och sedermera

frakta kolen på stambanan till jernverk i Gestrikland, Dalarne eller

andra orter, hvarigenom såmedelst större tillgång och billigare pris

på kol, än för närvarande, skulle kunna till fördel för jern- och stålhandteringen

beredas och åtskillig frisk ung skog, som nu till kolning

användes, besparas. Den andra storindustrien inom Norra Idelsingland,

eller jern- och stålhandteringen, bedrefves af Iggesunds med flera

bruk; och genom transporter till och ifrån dessa skulle en ganska beaktansvärd

tillökning i trafikinkomster så väl för stambanan som för

stambanegrenen Ljusdal—Hudiksvall uppkomma, desto mera som träkol

fråu Forssa och Hybo kunde tagas till returfrakt söderut.

Äfven den mindre industrien, handeln och jordbruksnäringen, vore

i mer eller mindre grad beroende af en lättare förbindelse emellan

stambanan vid Ljusdal och hafskusten vid Hudiksvall. Jemväl för de

landsdelar, som läge vester om norra Helsingland, och i synnerhet för

nordvestra Helsingland och Herjeådalen blefve det i flera afseenden af

stor fördel att erhålla en tidsenlig förbindelse med hafskusten på den

genaste och således för dessa landsdelar billigaste väg, i stället för att

inbyggarne i dessa vidsträckta trakter, hvilka årligen behöfde hemta

en del tunga förnödenheter från kusten samt till kustlandet afsätta

kreatur och varor, nu tvingades att antingen på den tungfarna landsvägen

eller ock på längre omväg å jernvägen öda mera tid och penningar.

Äfven Gefleborgs läns landsting och Jemtlands läns landsting

framhålla i sina ansökningar den stora nytta, som ifrågavarande jernvägsanläggning

skulle medföra; och åberopar sistnämnda landsting den

till landstinget aflåtna motion, som föranledt landstingets framställning,

i hvilken motion framhålles, bland skälen för jernvägsanläggningen, att

Herjeådalens befolkning derigenom skulle beredas en fördelaktig afsättningsort

i Hudiksvall för kreatur och ladugårdsprodukter, som från

denna provins utskickades till afsalu i jemförelsevis större mängd än

från något annat landskap inom Norrland. Eders Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvande, som insändt landstingens förberörda framställningar,

hafva dervid förordat bifall till desamma.

I det af Kaptenen Lundborg uppgjorda kostnadsförslaget, har någon

utgift för expropriation af mark inom Hudiksvalls stad icke behöft

upptagas, emedan Hudiksvalls stadsfullmäktige, enligt ingifna handlingar,

beslutit: att, om den ifrågasatta stambanegrenen komme till utförande,

kostnadsfritt upplåta all den staden tillhöriga mark, som enligt den af

Kaptenen Lundborg upprättade karta öfver banans sträckning genom stadens

område vore utmärkt såsom erforderlig för jernvägen och statioB''th.

till Rilcsd. Prot. 1885. 1 Samt. 1 Afd. 27 11 afl. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 37.

nerna; att, likaledes utan kostnad för staten, bortskaffa de byggnader

inom stadens område, som berördes af planen för jernvägens framdragande

genom Hudiksvall, och att ställa äfven sjelfva tomterna, som nu

tillhörde dessa byggnader, till kostnadsfri disposition åt staten för jernvägsanläggningen.

Jemväl Hudiksvalls trävaruaktiebolag har, såsom i afskrift företedda

handlingar utvisa, beslutit att till staten kostnadsfritt upplåta

all den bolaget tillhöriga mark, som erfordras för jernvägen och för

stationen i Hybo, äfvensom att hålla staten skadesfri för lösen af den,

annan än bolaget tillhöriga mark med dertill hörande byggnader, som

dessutom behöfves för nyssnämnda station. I öfrigt äro Kaptenen Lundborgs

beräkningar angående kostnader för lösen af mark till banan

grundade på af vederbörande, jemlikt företedda handlingar, gjorda utfästelser

i fråga om de pris, för hvilka innehafvarne vore villige att

till staten afträda marken.

Enligt utdrag af de vid bolagsstämmor med aktieegarne i Hudiksvalls

jernvägsaktiebolag den 18 Januari 1881 och den 31 Maj 1884 förda

protokoll, har bolaget beslutit erbjuda staten jernvägen med alla bolagets

tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland bolagets båda på Dellsjöarne

befintliga ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader,

likasom bolagets fordringar vid tiden för öfverlåtelsen, allt enlikt

bok, mot det att staten öfvertager bolagets samtliga skulder, sådana

de befinnas vid tiden för öfverlåtelsen, samt godtgör delegarne

för deras 4,000 aktier med 50 kronor för hvarje, allenast med förbehåll,

att de brädgårdsplatser vid Åvik och den så kallade Reffelmansviken

jemte behöfligt utrymme vid stranden för timmermagasin, hvilka

Hudiksvalls trävaruaktiebolag tillförsäkrats att för sin rörelse begagna

mot en årlig afgift till jernvägsbolaget af 500 kronor, finge af trävarubolaget,

till den del dessa brädgårdsplatser icke behöfdes för staten

till banan eller station, antingen innehafvas såsom hittills mot årlig

afgift till staten af 500 kronor, eller ock genom köp med full eganderätt

öfvertagas mot eu köpeskilling af 10,000 kronor; hvarjemte bolaget

uttalat den önskan att, derest jernvägen Hudiksvall—Näsviken komme

att öfvergå i statens ego, staten måtte, i likhet med hvad vid inköpet

af Söderhamns och Sundsvall—Torpshammar-jernvägarne egt rum,

i sin tjenst upptaga och använda de vid jernvägen, då den till staten

öfverlätes, anstälde tjenstbar och duglige tjenare och tjenstemän, samt

tillika med understöd bistå några vid samma jernväg varande orkeslösa

gamla tjenare och enkor.

I ärendet har vidare företetts protokoll vid bolagsstämma den 27

November 1884 med delegarne i Hudiksvalls trävaruaktiebolag, hvaraf

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

inhemtas, att bolagsmännen, under de förutsättningar, som omnämndes

i det uti sökanderne Frisks och Bruns med fleres ansökniugsskrift åberopade

protokoll af den 30 September 1884, beslutit att till statens trygghet

för att bolagets flottled mellan Hybosjön och sjön G rytteri blefve

nedlagd, till staten, om så påfordrades, öfverlåta eganderätten till den

samma, deri dock ej inbegripna flottningsbyggnaderna och dylikt, som

bolaget förbehölle sig att bortföra.

Samtliga sålunda inkomna handlingar hafva öfverlemnats till Va tjock

vattenby qgnadsstyr elsen, som deröfver den 5 innevarande Februari afgifvit

utlåtande och deri anfört: . ,

att styrelsen, som granskat de för den nya jern vägsanläggningen

och för ombyggnaden af Hudiksvall—Näsvikens jernbana af Lundborg

beräknade kostnader, icke funnit anledning till anmärkning mot de

samma; att jernvägen vore föreslagen att, hvad beträffade banvallens

och skärningarnes dimensioner äfvensom öfverbyggnadens styrka, anläggas

i fullkomlig öfverensstämmelse med stambanan genom Norrland

att till kostnaden för hela jernvägslinens emellan Ljusdal och

Hudiksvall anläggning, hvilken kostnad, inberäknade 600,000 kronor

till rörlig materiel, i Lundborgs förslag vore upptagen till 4,272,400

kronor, komme utgiften för inköp af Hudiksvall—Näsvikens jernväg, af

Lundborg förslagsvis utförd med 600,000 kronor; att sistnämnda utgift,

under förutsättning att bolaget vore i ostörd besittning af jernvägen

till inemot slutet af år 1887 och under tiden fortfarande droge

inkomsten af densamma samt verkstälde beräknade rånte- och kapitalbetalningar

å sina skulder, skulle uppgå till 536,488 kronor 15 öre.

motsvarande det beräknade beloppet åt bolagets skulder vid nämnda

tid och hvad som fordrats å bolagets aktier, nemligen:

Skuld till Riksgäldskontor!, återstod vid 1887 års

utgång ........................................................................... kronor 185,677. 97

Bolagets obligationsskuld, återstod vid samma tid ,, 105,624: 07

samt lån hos banker och enskilda personer........... „ 45,186: 11

godtgörelse till aktieegarne med 50 kronor för

hvarje af 4,000 aktier ................................................ „ 200,000:

Summa kronor 536,488: ib,

att alltså, om denna summa, eller i helt hundratal 536,500 kronor,

lades till förut nämnda 4,272,400 kronor, hela kostnaden för ifrågavarande

jernbanas anläggning och för inköp af Hudiksvall—Näsvikens-banan

komme att uppgå till 4,808,900 kronor eller i helt tusental till 4,809,000

kronor, motsvarande 801,500 kronor för mil; att: ehuru denna kostnadssumma

kunde något minskas genom föryttrandet af den materiel och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 37.

öfriga Hudiksvall—Näsvikens-banans tillhörigheter, som skulle i köpet

ingå men icke blefve för banans ombyggnad användbara, styrelsen

likväl, vid det förhållande att dels icke kunde nu uppgifvas det belopp,

hvartill nämnde materiel och effekter, efter ytterligare tre års begagnande,

kunde afyttras, dels detta belopp icke blefve tillgängligt förr,

än den nya banan vore färdig, ansett sig icke böra vid sina beräkningar

minska förenämnda kostnadssumma, utan hemstälde, att de medel,

som genom samma materiels och effekters försäljning kunde inflyta,

och hvilka möjligen torde uppgå till omkring 100,000 kronor,

finge användas dill förstärkning af rörelsematerielen och till anskaffande

af sådana maskiner, som kunde blifva behöfliga för timmerlastningen

vid Hybo, för hvilket slag af maskiner någon kostnad icke i förslaget

beräknats; att, som helt ny jernväg af icke mindre än 5 mils längd

måste på sträckan emellan Ljusdal och Hudiksvall byggas, och denna

måste vara fullbordad innan ombyggnad af banan emellan Hudiksvall

och Näsviken kunde företagas, så vida nemligen trafiken så väl på

flottleden emellan Ljusne eif vid Svirihammarsbommen och Näsviken

som på sistnämnde bana skulle kunna ostörd fortgå, det vore nödvändigt,

att arbetena å de fem milen ny jernväg finge taga sin början så

tidigt, att denna bana hunne i det närmaste fullbordas, innan ombyggnaden

af Hudiksvallsjernvägen, hvilken borde försiggå under vintern,

företoges, på det att trafiken å hela linien måtte kunna vid första

derefter inträffande öppet vatten börjas; att alltså, under förutsättning

att innevarande års Riksdag skulle besluta anläggningen af ifrågavarande

jernväg och dertill, äfvensom till inköp af Hudiksvallsbanan, bevilja

nödiga medel, styrelsen ville föreslå, att arbetena börjades 1886

och fortsattes under 1887, samt att Hudiksvallsbanans trafik ostörd bedrefves

för bolagets räkning till November månad 1887, då ombyggnadsarbetena

å denna bana borde taga sin början, och derefter så bedrifvas,

att så väl dessa som återstående arbeten å den nya banan kunde

vara fullbordade vid första öppet vatten år 1888; att de anslag, som

för genomförande af denna arbetsplan erfordrades, af styrelsen beräk
-

nades för år 1886 till .............................................. kronor 2,000,000: —

för år 1887, då banbyggnaden skulle fortgå

och köpeskillingen för Hudiksvall—Näsvikens
banan

den 1 November gäldas till..................... ,, 2,350,300: —

och för år 1888 till...................................................... ,, 273,000: —

eller tillsammans.......................................................... kronor 4,623,300: —

varande häri icke inräknad Idudiksvallsbolagets

återstående skuld till staten, i jemnt hundratal

antagen att då utgöra ................... „ 185,700: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

att, då sökanderne fullständigt redogjort för tillkomsten af HudiksvallNävikens-banan

och för de förhandlingar, som egt rum för att åstadkomma

en statsbana emellan norra stambanan och Hudiksvall, äfvensom

för de fördelar en sådan bana kunde medföra, styrelsen ansåge

sig icke behöfva härom yttra sig, men att då styrelsen i utlåtande af

den 30 December 1880 angående då ifrågasatt proposition till Riksdagen

om anordnande af statsbaneförbindelse emellan stambanan i närheten

af Hybo och hamnen vid Hudiksvall uttalat sin farhåga, att

Hudiksvallsbanan, utsträckt till stambanan vid Hybo, skulle, så vida

flottleden emellan Ljusneelf och sjön Gryttjen fortfarande egde bestånd,

komma i beroende af denna flottled, och att staten derför skulle nödgas

inlösa densamma, samt styrelsen förty ansett sig då icke kunna tillstyrka

framställningen, styrelsen ville erinra, hurusom denna betänklighet

numera blifvit undanröjd genom de af Hudiksvalls trävaruaktiebolags

i detta ärende gjorda utfästelser, samt att för den händelse de

af sökanderne lemnade uppgifter om trafikförhållandena å den blifvande

banan bekräftade sig och den af trävaruaktiebolaget såsom vilkor för

flottledens emellan Hybosjön och Gryttjen öfverlåtelse till staten betingade

fraktafgift af högst 60 öre per sågblock å jernbanan befunnes

antaglig, hvilket allt Styrelsen för statens jernvägstrafik bäst vore i

tillfälle bedöma, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med hänsyn jemväl

till de fördelaktiga vilkor, hvilka blifvit staten erbjudna så väl af Hudiksvalls

stad som af Hudiksvalls trävaruaktiebolag och Hudiksvalls jernvägsaktiebolag,

ansåge sig nu icke sakna grundade skäl att tillstyrka

nådigt bifall å den gjorda framställningen, desto hellre som staten,

under nyssberörda förutsättningar, icke skulle genom öfvertagande af

den ifrågasatta jernvägsanläggningen göra någon pekuniär förlust, och

samtrafiken emellan stambanan och den ifrågasatta jernvägen Ljusdal

—Hudiksvall obestridligen skulle kunna ordnas och skötas på ett ändamålsenligare

och billigare sätt, än om denna jernvägs anläggning öfvertoges

af enskildt bolag.

Efter erhållen remiss har äfven Styrelsen för statens jernvägstrafik

den 14 i denna månad afgifvit underdånigt utlåtande i frågan. Styrelsen

erinrar deri först, hurusom den jernvägslinie, om hvars anläggning

för statens räkning och på dess bekostnad framställning, understödd

af två landsting, nu gjorts, vore eu af de förbindelseleder, hvilkas

behöflighet för den norra stambanan styrelsen mer än en gång

framhållit. Styrelsen hade sålunda uti underdånigt memorial den 16

November 1880 fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på den isolerade

ställning stambanan genom Norrland iunehade, så länge den

saknade direkta utfarsleder öfver Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

till hafvet samt i följd deraf icke kunde betjena och draga fördel af

Norrlands förnämsta industri — trävarurörelsen — samt uttalat, att

staten i afseende på dessa utfartsleders anläggning och frankering borde

ställa sig helt och hållet oberoende af enskilde intressenter; och uti

afgifvet infordradt utlåtande af den 28 Februari 1882 öfver den ansökan,

som föranledde koncessionen den 26 Maj 1882 för jernvägsanläggning

från närheten af Ljusdal till Näsviken, hade styrelsen vidhållit

denna åsigt samt till följd deraf hemstält, att koncessionsfrågan

finge hvila, och att åt styrelsen måtte uppdragas att, i afseende på en

möjligen blifvande statsbana från Hybo eller annan lämplig punkt på

norra stambanan till Hudiksvall, utreda omfattningen af den trafik,

som på en sådan bana vore att förvänta, taga under öfvervägande

banans häraf betingade allmänna beskaffenhet och sättet för den påräknade

rörelsens ändamålsenliga ordnande och skötande samt undersöka

banans lämpligaste utstakning in. in. Emellertid hade under de

derefter förflutna åren statsbanorna kommit betydligt närmare det utaf

styrelsen med dessa framställningar åsyftade stora mål dels genom

besluten att från stambanan anlägga statsbanor till Söderhamn och till

Sundsvall, dels derigenom att numera fullständig plan för anläggning

af och noggrann utredning af trafikförhållandena vid en statsbana i den

tredje förbindelseleden, Ljusdal—Hudiksvall, blifvit af kompetente fackmän

utförda.

Trafikstyrelsen anför vidare: att den öfvertygelse, styrelsen tillförene

uttalat derom, att den föreslagna jernvägeu, hvars stora vigt

ej blott för norra Helsingland och dess ej fåtaliga idoga befolkning,

utan ock för södra delen af Jemtlands län, syntes vara af sökauderne

till fullo ådagalagd, borde blifva för staten en förmånlig affär, jemväl

bekräftades af de uppgjorda trafikberäkningarna, hvilka styrelsen ansåge

sig kunna tillmäta fullt vitsord, då de till grund för dem liggande

undersökningarne vore med stor noggrannhet och med stöd af endast

tillförlitliga, särskild! pröfvade uppgifter, samt utan för hög uppskattning

af sannolika trafiktillgångar utförda, på samma gång inkomstberäkningen

grundats på billiga, för så väl trafikanter som jernvägen nöjaktiga

pris, och utgifternas belopp upptagits enligt de vid statsbanorna vanliga

medelkostnader; att, då nu denna trafikredogörelse gåfve vid handen,

att nettobehållningen af den trafik å banan, som redan under den

närmaste tiden kunde vid normala förhållanden med säkerhet påräknas,

borde blifva mera än 280,000 kronor, motsvarande 5,8 procent på det

kapital, som i banan skulle nedläggas, en tillfredsställande afkomst af

detta kapital syntes kunna med trygghet påräknas för staten, då, äfven

om mot all förmodan behållningen skulle någon gång nedgå med 50,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

till 60,000 kronor, den behållna räntan ändock skulle öfverstiga den,

som staten i medeltal erlade för uppslita medel; att härvid jemväl

borde uppmärksammas, att vid uppskattningen af den nya jernvägsliniens

finansiella betydelse för staten afseende icke fästats vid den

tillökning i inkomst, som komme att tillskyndas norra stambanan, dels

i allmänhet derigenom, att den nya banan skulle sätta industririka

trakter i omedelbar förbindelse med stambanan, dels särskild! derigenom,

att några vid sidobanan belägna verk hemtade sitt timmerbehof

från trakter utmed stambanan, äfvensom genom transporter utaf kol

från Hudiksvalls trävaruaktiebolags tillämnade anläggningar vid Hybo

och utaf malm och jern för de betydliga Iggesundsverken; att styrelsen

till alla delar instämde i hvad Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit om ordningen för jernvägsanläggningens utförande och tiderna

för de nödiga anslagsmedlens utgående äfvensom om användande till

den rörliga materielens förstärkning af de penningbelopp, som kunde inflyta

genom afyttring af Hudiksvall—Näsvikens-banans för staten obrukbara

inventarier och effekter; samt att på grund af det anförda, och då

det vore af vigt, att förevarande ärende snarast möjligt erhölle sin

lösning, alldenstund de af Hudiksvalls stad, Hudiksvalls jernvägs- och

trävaruaktiebolag samt andra bolag och enskilde gjorda förmånliga

anbud till underlättande af anläggningens utförande lemnats under

förutsättning, att en statsbana emellan Ljusdal och Hudiksvall inom

kort komme till stånd, styrelsen, med varmt förordande af ansökningarne,

hemstälde, att nådig proposition i ämnet måtte till Riksdagen

aflåtas.

Redan för några år sedan har frågan om aflåtande af nådig proposition

till Riksdagen angående anordnande för statens räkning af

jernvägsförbindelse mellan den uppåtgående stambanan genom Norrland

och Hudiksvall varit understäld Eders Kong]. Majfis pröfning.

Den var då väckt af stadsfullmäktige i Hudiksvall, men lyckades icke

tillvinna sig Eders Kongl. Maj:ts bifall, efter hvad jag har anledning

antaga, på grund af de skäl, som af Väg-och vatten byggnadsstyrelsen

i underdånigt utlåtande den 30 December 1880 mot förslaget anfördes.

Dessa skäl voro, förutom andra, hvilka till följd af derefter inträffade

förhållanden numera icke eg a tillämplighet, egentligen Henne, nemligen

att en sådan jernvägsled skulle behöfva täfla med flottleden från Hybosjön,

hvilken flottled alltså, på det att staten skulle trygga sig mot förlust,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 37.

måste inlösas; att staten jemväl måste lösa till sig och ombygga jernvägen

Näsviken—Hudiksvall, för hvars inlösen kostnaden, med afseende

å jernvägsbolagets betydliga inkomster af densamma, sannolikt skulle

ställa sig ganska stor; samt att den ifrågasatta statsbanleden skulle

hafva att kämpa med konkurrensen jemväl af den kommunikationsled,

som utgjordes af allmänna flottleden på Ljusneelf från Hybo till sjön

Bergviken och af jernvägarne derifrån till Söderhamn och Sandarne.

Dessa skäl äro numera utan vigt. Derest jernvägen kommer till stånd

har Hudiksvalls trävaruaktiebolag förbundit sig att till staten utan ersättning

afträda flottleden mellan Hybo och Näsviken. Jernvägsbolaget

åter har erbjudit staten banan Näsviken—Hudiksvall mot ett pris,

som måste anses såsom synnerligen måttligt, då banan, hvars byggnadskostnad,

enligt allmän svensk jernvägsstatistik, intill 1882 års slut

uppgått till 986,324 kronor, lemnat en nettobehållning å rörelsen, öretal

utelemnade, af 67,110 kronor för 1881, 71,366 kronor för 1882 och

76,392 kronor för 1883. Hvad slutligen det tredje af Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

åberopade skälet beträffar, så är att märka att, enligt

de af Direktör Agrelius gjorda, af Trafikstyrelsen godkända trafikberäkningarne,

fraktkostnaden per timmer från Hybo till Hudiksvall å

den tillämnade jernvägen upptagits till 60 öre, under det att transportkostnaden

för timmer till Söderhamn, inberäknadt förlust genom timrets

sjunkning och qvalitetförsämring, under år 1882 beräknats uppgå

till 61,2 öre. Den af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1880 befarade

konkurrensen med kommunikationsleden utefter Ljusneelf lärer

sålunda kunna lemnas å sido; och dessutom har Hudiksvalls trävaruaktiebolag

utföst sig att mot nämnda fraktkostnad nedföra hela sin

väldiga virkesmassa å jernvägen till Hudiksvall.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erkände äfven i sitt förenämnda

utlåtande nyttan och behofvet af den ifrågasatta jernvägsförbindelsen,

och en sådan förutsattes äfven komma till stånd, då den uppåtgående

stambanans rigtning bestämdes. Trafikstyrelsen har jemväl, så snart

anledning förekommit för styrelsen att uttala sin åsigt härom, ifrigt

framhållit af hvilken vigt en dylik bana skulle blifva icke allenast för

den landsdel, den genomlöpte, utan ock för stambanan, som derigenom

uppenbarligen skulle tillföras ökad trafik på grund af den utfartsväg

till hafvet, som dymedelst bereddes. Det ligger i sakens natur, att

transportartiklar, hvilka, såsom trävaror, icke tåla allt för dryga fraktkostnader,

nödgas söka andra trafikleder än statsbanan erbjuder, om

denna ej förmår att utan omlastning bereda väg till utskeppningsorterna.

Hufvudsakligast med hänsyn härtill har ock staten sett sig

föranlåten inlösa och ombygga jernvägen Torpshammar—Sundsvall

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

samt anlägga jernbana mellan Kilafors och Söderhamn, och af samma

anledning anser jag mig nu böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

föreslå Riksdagen anordnande af den tredje stora utfartsvägen för statens

räkning från norra stambanan till hafvet. De vidsträckta områden

af Norrland, som genom en sådan bana skulle erhålla en gen transportled,

äro i den redogörelse jag lemnat för handlingarnes innehåll omtalade.

Den direkta nytta staten skulle draga af anläggningen är ådagalagd

genom de uppgjorda trafikberäkningarne, enligt hvilka räntan å

det nedlagda kapitalet skulle komma att utgöra mellan 5 och 6 procent.

De indirekta fördelar, som en sådan bana skulle medföra för

landet, behöfva ej heller af mig ytterligare betonas, då derom af

sökanderne och myndigheterna, som i ärendet hörts, lemnats tillfyllestgörande

utredning. Hvad jag deremot anser mig böra framhålla är

vigten, att anläggningen snart beslutas och inom kort bringas till utförande.

Den låga kostnad, som beräknats för banans anläggning,

beror på det pris, hvarför jern vägsbolaget är villigt afstå banan Hudiksvall—Näsviken,

och på de utfästelser om upplåtelse af mark och annat,

dels kostnadsfritt och dels mot viss lösen, som gjorts af Hudiksvalls

stad samt Hudiksvalls trävaruaktiebolag och andra; men en väsentlig

del af dessa utfästelser har skett under vilkor, att banan kommer till

stånd under de närmaste åren. I följd af nämnda utfästelser hafva

kostnaderna för jordlösen kunnat i kostnadsförslaget upptagas till sammanlagdt

allenast 100,240 kronor, motsvarande per mil 16,785 krono!’,

under det att samma kostnader vid stambanan genom Norrland uppgått

exempelvis för den 18,6 mil långa sträckan mellan Storvik och

Nybo till 24,589 kronor per mil och för den lika långa bandelen

Pilgrimstad—riksgränsen till 45,543 kronor per mil.

Vid hvad Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit i fråga om

beloppet af köpeskillingen för Hudiksvall—Näsvikens-banan och om

sättet för dess liqviderande samt beträffande arbetenas utförande har

jag ej något att erinra. Jag anser således, att arbetena å den del af

banan, som icke beröres af Hudiksvall—Näsvikens jernväg, böra taga

sin början redan under år 1886 och sedermera fortsättas under år 1887

samt bedrifvas sålunda, att å ena sidan banan i sin helhet kan vara

fullbordad till våren 1888, men å andra sidan jernvägen Hudiksvall—

Näsviken för dess ombyggande icke behöfver tagas i anspråk förr än

under hösten 1887, sedan den egentliga godstrafiken för året upphört,

eller den 1 November. Derigenom vinnes, att Hudiksvalls jernvägsbolag

kan draga inkomsten af sin jernbana till inemot slutet af 1887,

hvilket åter, genom de amorteringar bolaget intill samma tid bör kunna

verkställa å sina skulder, föranleder till att köpeskillingen kan, på sätt

Bill. till Rilcsd. Prof: 18S5. 1 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, bestämmas till 536,488

kronor 15 öre. Liqviden af köpeskillingen torde böra ske sålunda, att

staten:

eftergifver sin återstående fordran hos bolaget, utgörande den 31

December 1887 .................................................................. kronor 185,677: 97;

samma dag, mot erhållande af de i jernvägen intecknade

obligationer, betalar bolagets återstående

obligationsskuld, beräknad att då uppgå till............ ,, 105,624: 07;

samma dag ytterligare erlägger ej mindre hvad som

då, enligt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar,

utgör bolagets öfriga skuld eller.................. ,, 45,186: 11;

än äfven derutöfver hvad som belöper å bolagets

4,000 aktier efter 50 procent för hvarje aktie eller ,, 200,000: —

Summa kronor 536,488: 15.

Kostnaden för ombyggnaden af banan Hudiksvall—Näsviken och dess

utsträckning uppgår, enligt Kaptenen Lundborgs förslag, till 4,272,400

kronor, och hela banan i fallfärdigt skick skulle sålunda komma att

kosta staten 4,808,888 kronor 15 öre, men det anslag, som för ändamålet

erfordras, uppgår, efter afdrag af statens förenämnda fordran

185,677 kronor 97 öre, till 4,623,210 kronor 18 öre eller, i jemna

hundratal kronor, 4,623,300 kronor; och torde deraf, såsom Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen antagit, böra utgå

under år 1886 ............................................................... kronor 2,000,000: —

„ 1887 ............................................................... 2,350,300: —

„ „ 1888 ...................................................... 273,000: —

Kronor 4,623,300: —

Vid dessa beräkningar har jag ej tagit hänsyn till hvad som

möjligen kan komma att inflyta genom försäljning af en del, inköpet af

Hudiksvall—Näsvikens-banan åtföljande materiel och annat, som kan

befinnas för staten obehöfligt, då det belopp, som derigenom uppkommer

och om hvilket någon utredning för närvarande ej kan erhållas,

lämpligast torde böra användas i enlighet med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

af Trafikstyrelsen biträdda förslag.

Hvad jernvägsbolaget ifrågasatt angående brädgårdsplatserna vid

Åvik och Reflelmansviken torde framdeles blifva föremål för Eders

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, derest inköp af ifrågavarande jernväg

kommer till stånd.

Jag tillåter mig alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under förutsättning

det ofvanberörda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaru
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 37.

aktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark ocli af flottleden

mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifva, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan

Hudiksvall och Näs viken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom,

deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader

samt fordringar, enligt bok vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens

räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot eu

köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att

staten:

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår

oguldet den 31 December 1887, beräknadt att

utgöra............................................................................. kx-onor 185,677: 97, och

2:o) sistnämnde dag betalar till bolaget

dels, mot erhållande åt bolagets oguldna, i

jernvägen intecknade obligationer, ett deremot

svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor

7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11

öre, eller sålunda tillhopa.......................................„ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor,

förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget

må finnas erforderliga;

dels bevilja för jernvägens inköpande och dess ombyggande till

bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende

med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisa till utgående
under

år 1886 .................................................... kronor 2,000,000:

„ „ 1887 ..................................................... „ 2,350,300: —

och „ „ 1888 ...................................................... „ 273,000: —

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

tillstyrkt, deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj: t Konungen i nåder gilla samt

befalde, att proposition i ämnet skulle till Riksdagen

aflåtas, så lydande, som bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1885:38 Utlåtande, angående inköp och ombyggnad af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken samt jernvägens utsträckning till norra stamba s. 1 i texten